med förslag tilllag om införande av utsökningsbalken m.m.

1981-01-15 · 893 sidor, varav 347 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 347 av 893 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1980/81:84, med förslag tilllag om införande av utsökningsbalken m.m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Regeringens proposition

1980/81:84

med
förslag till lag om införande av utsökningsbalken m.m.

beslutad den 15 januari 1981.

Regeringen föreslår riksdagen alt anta de förslag som har
lagils upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll ovannämnda dag.

På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

HAKAN WINBERG

Propositionens huvudsakliga innehåll

Den 5 juni 1980 beslöl regeringen att genom proposition
lill riksdagen föreslå en ny utsökningsbalk (prop. 1980/81:8).

I förevarande proposition föresläs en lag om införande av
utsökningsbalken (promulgationslag). Den innehåller, ulöver föreskrifter om
ikraftträdande och om de lagar som skall upphävas genom utsökningsbalken. eu
flertal beslämmelser som reglerar övergängen från gammal lill ny lag.

Vidare föresläs följdändringar i ett 70-tal lagar.
Ändringarna föranleds bl.a. av all överexekulorsinstiluiionen avskaffas. De
uppgifter som åvilar överexekutor och som är av exekutiv nalur föreslås i
fortsättningen ankomma på kronofogdemyndigheterna. Andra uppgifter hos
överexekutor föreslås bli överflyttade till länsstyrelsen eller tingsrätten.
Tingsrätten föresläs fä befogenhel alt förordna om kvarstad och andra
säkerhetsåtgärder även innan lalan har väckts i saken. Av andra viktigare
ändringar kan nämnas all kvarstad och skingringsförbud föreslås bli sammanförda
till en åtgärd, benämnd kvarstad, och alt rättsverkan av kvarstad regleras på
flera områden, bl. a. i jordabalken i fräga om fasl egendom.

Den nya lagstiftningen föreslås iräda i kraft den 1
januari 1982.

I Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 8-4

Prop.
1980/81:84

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 LagförsUigen 2

1 Förslag till

Lag om införande av utsökningsbalken

Härigenom föreskrivs följande.

Allmänna bestämmelser

1
S
Utsökningsbalken och denna lag iräder i krafl den 1 januari 1982

2
§ Genom
utsökningsbalken upphävs med den begränsning som följer av denna lag

utsökningslagen (1877: 31 s. 1).

förordningen (1877:31 s. 51)om nya utsökningslagens
införande och vad i avseende därå iakttagas skall.

lagen (1921: 244) om ulmälningsed.

lagen (1949:249) om upphörande i vissa fall av den verkan,
tredskodom eller utslag i lagsökningsmäl enligl 77 a § utsökningslagen medfört.

införsellagen (1968:621),

lagen (1971:494) om exekutiv försäljning av fasl egendom.

lagen (1971: 500) om exekutiv försäljning av luftfartyg m.
m.,

lagen (1973: 1130) om exekutiv försäljning av registrerat
skepp m, m..

förordningen (1844:46 s. 2) om upphörande av vissa
särskilda domstolar,

förordningen (1855:66 s. 1) angående handelsböcker och
handelsräkningar och

förordningen (1863:5 s. 3) angående förnyande av svensk
myndighets beslul, som förioral sin exekutiva krafl i främmande stat.

3 S Förekommer i en lag eller annan författning hänvisning
till en före

skrift som har ersatts genom en beslämmelse i utsökningsbalken eller i

denna lag. lillämpas i slällel den nya bestämmelsen.

Gemen.samma övergångsbestämmelser

4
S
Beslämmelserna i I % utsökningslagen 11877: 31 s. 1) om vem som är överexekutor
skall fortfarande gälla i fråga om mål som skall handläggas av överexekutor
efler ikraftträdandet av balken.

5
§ Mål som är
anhängiga hos överexekutor vid balkens ikraftlrädande skall även därefter
handläggas av överexekutor, om ej annat följer av andra slyckel. Belräffande
sådana mål gäller äldre lag i fråga om förtaran-del men de nya beslämmelserna i
utsökningsbalken, rättegångsbalken och handräckningslagen (1981:000) i fråga om
målens prövning i sak. om ej annat föreskrivs i denna lag.

Överexekutors befattning med mål som ej avser klagan över
utmätningsmannens förfarande upphör senast vid utgången av är 1982. Mäl som ej
avser handräckning eller klagan över utmätningsmannens förfarande fär även
dessförinnan överlämnas till en behörig kronofogdemyndighet, om det är
lämpligt.

6 § Beträffande mål som är anhängiga hos
kronofogdemyndighelen vid

balkens ikraftträdande gäller balkens bestämmelser i fråga om säväl förfa

randet som målens prövning i sak. om ej annat föreskrivs i denna lag.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Lagforslogen 3

Detsamma gäller mål som enligl 5 S andra stycket
överlämnas till kronofogdemyndigheten för handläggning.

7 S Vad som föreskrivs i balken öm förulsätlningar för
verkställighet

inverkar ej på giltigheten av åtgärder som har vidtagits eller beslut om

verkslällighel som har meddelats före balkens ikrafllrädande.

Vad som. efler upphävandet av utsökningslagen (1877:31 s. I). gäller enligl rätlegångsbalken
eller handräckningslagen (1981:000) i fråga om förulsällningar för kvarstad
eller annan liknande säkerhetsåtgärd eller för handräckning inverkar ej på
giltigheten av handräckning som har beviljats enligl utsökningslagen, om ej
annat föreskrivs i denna lag.

Övergångsbestämmelser (ill 1 kap. utsökningsbalken

8
S Belräffande
mål som är anhängiga hos kronofogdemyndighelen vid balkens ikrafllrädande skall
äldre beslämmelser tillämpas i frägan huruvida de skall anses som enskilda
eller allmänna mål.

9
§ Vad som sägs
i balken om tomträtt gäller även vatienfallsrätl som har upplåtits enligl lagen
(1907: 36 s. 1) om nytljanderätl lill fasl egendom.

Övergångsbestämmelser till 3 kap. utsökningsbalken

10 § Har en domstol efler balkens ikrafllrädande med slöd
av annan lag

än rättegångsbalken förordnal alt en dom eller ett beslul får verkställas

innan domen eller beslutet har vunnit laga kraft, får kronofogdemyndighe

ten vid tillämpning av 3 kap. 9 S i balken föreskriva all säkerhet skall

ställas för skadestånd som sökanden kan bli skyldig all utge om domen

eller beslutet ändras.

11 § Har en domstol före balkens ikraftlrädande förordnal
all en dom

eller ett beslut får verkställas innan domen eller beslutet har vunnii laga

krafl, skall 42 § 2 mom. utsökningslagen (1877:31 s. 1) fortfarande tilläm

pas.

12
§ Annan
skiljedom som enligl lag skall lända lill efterrättelse än sådan som avses i 3
kap. 15 eller 16 S i balken får verkställas, om del ej föreligger någon
omständighet som gör domen ogiltig, även om lalan ej förs mol domen. 1 fråga om
verkställigheten gäller 3 kap. 17 och 18 §§ i balken.

13
§ En
förvaltningsmyndighets beslul. som har meddelats enligl en bestämmelse som har
tillkommit före balkens ikraftträdande, får ulan hinder av 3 kap. 1 § första
slyckel 6 i balken verkställas, om ell sådanl beslul före ikraftträdandet har
fåll verkställas ulan slöd av särskild föreskrifl. 1 fråga om verkställigheten
gäller 3 kap. 20 § första stycket i balken.

14
§ Beträffande
verkslällighel av sädana beslul av överexekutor som avses 1515 4 mom. och 52 S
1 mom. andra meningen utsökningslagen (1877; 31 s. 1) gäller vad som sägs i
balken om en underrätts dom. 1 fråga om andra beslut av överexekutor lillämpas
46 S 3 och 4 mom. saml 53 och 210 §§ utsökningslagen.

15
§ För en
fordran pä grund av inrop av lös egendom vid en offentlig auktion, som har ägl
rum före balkens ikraftträdande, får ulmälning fortfarande ske enligl 55 §
utsökningslagen (1877:31 s. 1).

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 Lagforslagen 4

Övergångsbestämmelser till 4—6 kap. utsökningsbalken

16
S Vid
lillämpning av 4 kap. 10 S Iredje stycket i balken skall hånsyn ej tas lill
anstånd som har löpt ul före ikraftträdandet.

17
S 1 fråga om
verkan av föreläggande, som har meddelats enligl 69 eller 91 a S
utsökningslagen (1877:31 s. 1) eller 5 S lagen (1971:494) om exekutiv
försäljning av fast egendom, gäller äldre bestämmelser.

18
S
Beslämmelserna i 4 kap. 27 § i balken gäller ej, när en fordran före balkens
ikrafllrädande har fastställts lill betalning i annat fall än som avses i 77 a
§ utsökningslagen (1877: 31 s. 1).

19
§ Om utmätning
har beslutals före balkens ikrafllrädande. gäller äldre bestämmelser i fråga om
inträdet av förmånsrätt eller i fräga om företräde i fall som avses i 4 kap. 30
§ tredje stycket i balken. Har enligl dessa bestämmelser förmånsrätt ej inträtt
när balken träder i krafl, medför utmätningen förmånsrätt i och med
ikraftträdandet eller, vid utmätning av lön som förfaller till betalning efter
ikraftträdandet, när förfallotiden har inträtt.

20
§ Vad som
föreskrivs om bostadsrätt i 5 kap. 1 § 6 och 6 kap. 3 § andra slyckel i balken
tillämpas även i fråga om andelsrält i en förening, som ej är
bostadsrättsförening, eller i ett handelsbolag eller ell aktiebolag, om del med
andelsrällen följer rätt att besitta eller hyra en lägenhet.

Beslämmelsen i 5 kap. 13 § första slyckel i balken är ej
tillämplig i fall dä en hyresvärd eller jordägare enligt 34 8 lagen (1970:995)
om införande av nya jordabalken har rält att kvarhålla egendom tili säkerhet
för en fordran hos en hyresgäst eller arrendator.

Övergångsbestämmelser till 8—12 kap. utsökningsbalken

21 § Bestämmelserna i 8 kap. 12 !) i balken och 13 S i
samma kapitel

säviti avser en fordran som är förenad med förmånsrätt enligl 5 8 första

slyckel 1 förmånsrättslagen (1970:979) är ej tillämpliga, när utmätning har

skett före balkens ikraftlrädande. Detsamma gäller 8 kap. 15 § andra

stycket, om utmätningen avser annan egendom än som nämns i 139 § 4

mom. utsökningslagen (1877:31 s. 1).

Har vid en försäljning före balkens ikrafllrädande av
egendom som avses i 9 kap. anstånd lämnats med betalningen av köpeskillingen,
gäller äldre bestämmelser i fräga om ianspråktagande av erlagd handpenning.

22
§ Har utmätning
skell av egendom som gäldenären har förvärvat på kredit under förbehåll om
återtaganderätt för kreditgivaren och är lagen (1915:219) om avbelalningsköp
lillämplig på avtalet, skall vid lillämpning av 9 kap. 10 § i balken
kreditgivarens fordran bestämmas enligt 6 S iredje stycket nämnda lag.

23
§ Om ett
skuldebrev som enligt äldre beslämmelser är inlecknal i fartyg eller fast
egendom pantförskrivs enligt 9 kap. 15 § i balken, upphör personligt
betalningsansvar på grund av skuldebrevet.

24
§ Om en
gäldenärs rätt lill andel i inteckning i hans luftfartyg eller därtill hörande
reservdelar har blivit utmätt och ett ärende angående avskrivning av del
belopp som tillkommer gäldenären har tagits upp på en inskrivningsdag före
balkens ikrafllrädande. skall 9 kap. 16 § i balken

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 ;■:.-,> Logförslagen 5

lillämpas beträffande den handling på grund av vilken
inteckning har meddelats för del avskrivna beloppet.

När en gäldenärs räll lill inteckning i hans luftfartyg
éllef därtill hörande reservdelar eller till andel däri har utmätts före balkens
ikraftlrädande, skall den lid inom vilken sökanden har att framställa yrkande
enligt 9 kap. 16 § första slyckel jämfört med 14 § första stycket räknas från
ikraftträdandet.

25 § Om ett skepp, som enligl punkt 2
övergångsbestämmelserna till

lagen (1973: 1067) om ändring i lagen (1966:454) om företagsinleckning

omfaltas av en sädan inteckning, skall säljas exekuiivi enligl 10 kap. i

balken, skall borgenären underrättas och fordran som anmäls las upp i

sakägarförteckningen.

Beslämmelserna i 10 kap. i balken om tillägg enligt 264 §
sjölagen (1891:35 s. 1) lillämpas belräffande ränla, som enligt punkt 14 eller
15 övergångsbestämmelserna till lagen (1973: 1064) om ändring i sjölagen
(1891:35 s. 1) skall i stället för sådanl tillägg beräknas pä kapitalbeloppet
av en inteckning enligl äldre lag.

Vad som sägs i balken om registrerat skepp gäller även i
fråga om bål som enligl punkt 5 övergångsbestämmelserna till lagen (1973:1064)
om ändring i sjölagen (1891:35 s. I) är upptagen i skeppsregistret.

26
§ Bestämmelserna
i 12 kap. i balken om tillägg enligt 6 kap. 3 § jordabalken tillämpas
beträffande ränta, som enligl 26 eller 27 8 lagen (1970:995) om införande av
nya jordabalken skall i slällel för sädanl tillägg beräknas pä kapitalbeloppet
av en inteckning enligt äldre lag.

27
§ Ränta som är
inlecknad enligl äldre beslämmelser eller en annan sädan fordran som ej är
bestämd till kapitalel tas upp i sakägarförteckningen enligt balkens regler om
fordringar med panträtt och beräknas därvid lill det belopp som efter fem proceni
årlig ränla ulgör fordringens värde på tillträdesdagen. Är det fråga om en
livränta, skall dock beräkningen ske med ledning av 3 § lagen (1967:531) om
tryggande av pensionsutfästelse m.m.

28
§
Bestämmelserna i 12 kap. i balken om nyltjanderäll, servitut och räll till
elektrisk krafl gäller ocksä annan sådan särskild räliighel som besvärar fast
egendom på grund av en upplåtelse enligt äldre beslämmelser.

29
§ Skall
ersättning utgå till en innehavare av rält till avkomst eller annan förmån, som
enligl äldre beslämmelser besvärar fasl egendom och ej bibehålls vid
försäljning av egendomen, beräknas utdelning för del kapitalvärde till vilket
förmånen i pengar eller varor efter ortens pris beräknas uppgå på
tillträdesdagen 1 fråga om kapitalvärdets beräkning tillämpas därvid 27 8.

Övergångsbestämmelser till 13 och 14 kap. utsökningsbalken

30 § När en exekutiv försäljning har ägt rum eller en
utmätt fordran har

drivits in före balkens ikraftträdande, gäller äldre lag i de avseenden som

regleras i 13 och 14 kap. i balken.

Vad som sägs om återvinning i 153 8 utsökningslagen
(1877:31 s. I)
gäller fortfarande,
när ett beslut om fördelning har meddelats enligt äldre lag.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 Lagförslagen 6

Övergångsbestämmel.se till 15 kap. utsökningsbalken

31 8 När medel före ikraftträdandet av balken har
innehållits enligt ett

beslut om införsel, gäller 24 5 införsellagen (1968:621) i fräga om befrielse

för gäldenären frän betalningsskyldighet.

Övergångsbestämmelser till 16 kap. utsökningsbalken

32
8 När en
ansökan om avhysning har gjorts före ikraftträdandet av balken. skall vid
tillämpning av 16 kap. 5 8 i balken den lid om sex månader som anges där räknas
frän ikraftträdandet.

33
8 I fräga om
skingringsförbud som har meddelats enligt utsökningslagen (1877:31 s. 1) eller
annan lag lillämpas vad som sägs i balken om kvarstad.

Övergångsbestämmelser till 17 kap. utsökningsbalken

34 8 När utmätning eller annan verkslällighel har ägl rum
före balkens

ikrafllrädande, lillämpas äldre lag i fråga om koslnader i målel. Bestäm

melserna i 17 kap. 12 8 i balken gäller dock. när en tvist vid en fördelning

av medel prövas av kronofogdemyndigheten enligt 13 kap. 7 8 iredje

stycket.

I mål som efler ikraftträdandet handläggs av överexekutor
tillämpas äldre lag i fråga om koslnader även i andra fall än som anges i
första slyckel.

Övergångsbestämmelser till 18 kap. utsökningsbalken

35 § I fräga om lalan mol beslul som har meddelats av
utmätningsman

nen före balkens ikrafllrädande och förfarandet hos överexekutor i målet

lillämpas äldre lag. Beslämmelsen i 201 8 4 mom. utsökningslagen

(1877: 31 s. I)
gäller dock endast om
egendom som avses där har sålts före

balkens ikraftträdande.

Beträffande talan mol beslul av överexekutor och
förfarandet i hovrälten i målet lillämpas äldre lag.

1 fråga om lalan mot hovrättens beslul i mål som har
fullföljts från överexekutor och förfarandet i högsla domstolen i målet
lillämpas också äldre lag.

Andra bestämmelser

36 § Reseförbud som har meddelats enligl utsökningslagen
(1877: 31 s. 1)

upphör att gälla, när balken Iräder i kraft.

Frågan om hävande av en säkerhetsåtgärd som har beviljats
enligt utsökningslagen prövas av domstol eller, om lalan ej har väckts i
saken, av överexekutor.

37 § Vad som i särskild lag eller annan författning är
föreskrivet om

skingringsförbud skall i stället avse kvarstad.

Har överexekutor beviljat en säkerhetsåtgärd enligt annan
lag än utsökningslagen (1877:31 s. 1), tillämpas 36 §.

38 § Vad som i särskild lag eller annan författning sägs
om utmätnings

mannen skall i stället avse kronofogdemyndighelen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 LagförsUiucn 1

Talan mol beslul. som efler balkens ikraftträdande
meddelas av kronofogdemyndigheten enligl särskild lag eller annan författning,
skall föras i hovrätten i slällel för hos överexekutor.

39 8 Mål. som enligt särskild lag eller annan författning
skall prövas av

twerexekulor oeh ej avser klagan över en kronofogdemyndighets beslul.

skall i stället handläggas av kronofogdemyndigheten.

Mäl enligt särskild lag eller annan förtättning som är
anhängiga hos överexekutor vid balkens ikraftlrädande skall även därefter
handläggas av överexekutor. om ej annat följer av iredje stycket.

Överexekutors befallning med mäl som ej avser klagan över
beslut av kronofogdemyndighelen upphör senast vid utgången av år 1982. Mäl av
sådan arl som enligt de nya bestämmelserna skall handläggas av en kronofogdemyndighet
får även dessförinnan överlämnas lill en behörig kronofogdemyndighet, om del
är lämpligl.

40
S
Bestämmelserna i 35 § gäller i tillämpliga delar även i läll som avses i 38 och
39 88.

41
8 Lagen (1921:
244) om ulmälningsed lillämpas fortfarande i fräga om ansökningar enligt lagen
som har kommit in lill konkursdomaren före balkens ikraftlrädande.

Förordningen (1855:66 s. 1) angående handelsböcker och
handelsräkningar lillämpas fortfarande belräffande handelsräkningar som har
ulfärdals medan förordningen var gällande.

42 8 Har en svensk domstol eller förvaltningsmyndighet
ålagt nägon

betalningsskyldighet och har så läng lid förflutit efter åläggandel all hinder

möter för verkslällighel i en främmande stat, vars lag annars medger

verkställighet, skall hovrälten på ansökan av borgenären förnya belal-

ningsåläggandel. såvida ej hinder föreligger mol verkslällighet enligl

svensk lag eller annat särskilt skäl förekommer. Innan ett sådant beslut

meddelas, skall gäldenären beredas tillfälle all yttra sig.

Förordningen (1863:5 s. 3) angående förnyande av svensk
myndighets beslut, som förioral sin exekutiva krafl i främmande slal, gäller
fortfarande i fråga om en ansökan som har gjorts hos länsstyrelsen medan
förordningen gällde.

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1899:12 s. 9) om verkställighet i
visst fall av utländsk domstols beslut

Härigenom föreskrivs all i 2 och 3 88 lagen (1899:12 s. 9)
om verkslällighel i visst fall av utländsk domstols beslut' ordet
"överexekutor" skall bytas ul mot "kronofogdemyndigheten".

Denna lag iräder i kraft den 1 januari 1982.

' Senaste lydelse av 2S 1909:21 s. 2 3S 1927:70.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84

Lagtorsl(ii;cit
8

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ett mäl som är anhängigt hos överexekutor vid
ikraftträdandet skall även därefter handläggas av överexekutor. dock längst
till utgången av år 1982, Mälet fär även dessförinnan överlämnas till
kronofogdemyndighelen. om del är lämpligt.

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1936:79) om erkännande och
verkställighet av dom som meddelats i Schweiz

Härigenom
föreskrivs alt 7 8 lagen (1936:79) om erkännande och verkställighet av dom som
meddelats i Schweiz skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Niiviiriiiide lyddse

Anhängiggöres hos domstol eller övercxekiiior talan i sak,
vilken veterligen redan är anhängig vid schweizisk domstol som enligt denna
lag är behörig, skall den svenska domstolen eller överexekiilar visa mälet
ifrån sig.

7 8

Föreslagen
Ivdelse

Anhängiggöres hos domstol talan i sak. vilken veterligen
redan är anhängig vid schweizisk domstol som enligl denna lag är behörig,
skall den svenska domstolen visa målel ifrån sig.

s. 1977 Kontrollera mot PDF

Denna lag Iräder i kraft den I januari 1982

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1977: 595) om erkännande och
verkställighet av nordiska domar på privaträttens område

Härigenom
föreskrivs all 11 oeh 14 88 lagen (1977:595) om erkännande och verkställighet
av nordiska domar på privalräiiens område skall ha nedan angivna lydelse.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

1

Verkställighet, som sökes hos kronofogdemyndighet, sker
enligt vad som är föreskrivet i fräga om svensk domstols lagakraftägande dom. I
fall som avses i 4 8 sker verkställigheten med iakttagande av 39 och 40§§
utsökningslagen (1877:31 s. 1). Föreskrift om tvångsmedel i den utländska
exeku-lionslileln skall ej vinna tilllämpning.

Föreslagen lyddse

8

Verkställighet, som sökes hos kronologdemyndighet. sker
enligl vad som är föreskrivet i fråga om svensk domstols lagakraftägande dom. I
fall som avses i 4 8 sker dock verkställigheten eidigi vad som gäller om sådan
dom som avses i 3 kap. 6§ utsökningsbalken. Föreskrift om tvångsmedel i den utländska
exekuiionsiiieln skall ej vinna lillämpning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Lagförslagen 9

Nuvarande lydelse Föreslagen lyddse

14 8

Har handräckning beviljats enligt Har
kvarstad eller annan säker-

8 kap. utsökningslagen (1877:31 s. hetsåigärd
beviljats enligt 15 kap.

I). skall med avseende på giltighe- l-3S§ rätlegångsbalken. skall med

ten av sådanl beslut vid tillämpning avseende
på giltigheten av sådan

av I88§ i lagen med talans an- åtgärd vid
tillämpning a\ 7§ i sani-

hängiggörande vid svensk domstol ma kapitel
med talans anhängig-

jämställas talans väckande vid görande vid
svensk domstol jäm-

dansk, finsk, isländsk eller norsk ställas
talans väckande vid dansk,

domstol, om domen i den utländska finsk,
isländsk eller norsk domsiol,

rättegången kan bli gällande här i om
domen i den utländska rätte-

riket enligl denna lag. gången kan bli gällande här i riket

enligt denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

5 Förslag tili

Lag om ändring i lagen (1939:6) om frihet från kvarstad
och skingringsförbud för vissa luftfartyg

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1939:6) om frihet
frän kvarstad och skingringsförbud för vissa luftfartyg dels alt 3 8 skall
upphöra att gälla,

dels alt i 2§ orden "pant eller borgen" skall
bytas ut mot "säkerhet", dels att i 48 ordet "Konungen"
skall bytas ut mot "regeringen", dels alt rubriken till lagen skall
ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lyddse

Lag om frihet från kvarstad och Lag om frihet från
kvarstad för vissa skingringsförbud för vissa luftfartyg luftfartyg

Denna lag iräder i kraft den I januari 1982.

6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1936:320) om skydd mot vräkning
vid arbetskonflikter

Härigenom föreskrivs alt 1 § lagen (1936:320) om skydd mot
vräkning vid arbetskonflikter skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

I 8

Har arbetsgivare hos domstol. Har arbetsgivare hos domstol el-

överexekutor eller skiljemän fram- ler skiljemän framställt yrkande om

slälll yrkande om vräkning av ar- vräkning av arbetstagare från lä-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84

Nuvarande lydelse

belslagare från lägenhet som upplåtits ål honom pä grund
av hans arbelsanställning. och upplyses all arbetstagaren dellager i strejk
vid arbetsgivarens företag eller alt han är föremål för lockout frän arbetsgivarens
sida, må yrkandet, ändå all arbetstagaren befinnes skyldig all avflytta från
lägenheten, i avbidan på konfliktens avveckling icke bifallas förrän Ire
månader förtluiii från det han i anledning av konflikten upphörde med arbetel.

Lagförslagen 10 Föreslagen lyddse

genhet, som upplåtits ål honom på grund av hans
arbelsanställning. och upplyses alt arbetstagaren deltager i strejk vid
arbetsgivarens företag eller all han är föremål för lockout från
arbetsgivarens sida. får yrkandet, ändå alt arbetslagaren befinnes skyldig alt
avflytta frän lägenheten, i avbidan pä konfliktens avveckling icke bifallas fön
än Ire månader förtluiii från det han i anledning av konflikten upphörde med
arbelel.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i krafl den 1 januari 1982.

När ell
mål om vräkning handläggs av överexekutor efter ikraftträdandet, tillämpas 1 8
i dess äldre lydelse.

7 Förslag till

Lag om ändring i föräldrabalken

Härigenom föreskrivs all 21 kap. 11 8 föräldrabalken'
skall ha nedan angivna lydelse.

s. 1978 Kontrollera mot PDF

Föreslagen lydelse

kap.

1 8-

Länsrätten Jår. enligt vad som är skäligt, förordna att
den ena parten skall ersätta motpartens kostnader i ell ärende enligt della
kapitel.

Ntiviiraiide lydelse

Beträffande parts skyldighel all ersätta motparts
kostnader i ärende enligl detla kapitel äga iit-säkitingslagens bestäininelser
om koslnader i utsökningsmål hos överexekutor motsvarande tilllämpning.

Kosinad för utförande av uppdrag enligt 2 8 första slyckel
andra punkten, hämtning eller omhänderiagande av barn och läkarundersökning
belalas av allmänna medel.

Den som har hand om barnet får tillerkännas ersällning och
förskott i anledning av kosinad för resa och uppehälle i samband med
inställelse vid läkarundersökning enligt 10 8. Härvid äger 15 8
förvallningsprocesslagen (1971: 291) molsvarande lillämpning.

Fråga om ersättning enligl andra och tredje styckena
prövas av länsrätten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

' Balken omtryckt 1978:853. - Senastelydeise 1979:241.

s. 1979 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Lagför.slagen 11

8 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1924:322) öm vård av oinyndigs
värdehandlingar

Härigenom föreskrivs alt i 2 8 lagen (1924:322) om värd av
omyndigs värdehandlingar' ordet "överexekutor" skall bytas ul mol
'"kronofogdemyndigheten".

Denna lag Iräder i kraft den 1 januari 1982.

9 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1937:81) om internationella
rättsförhållanden rörande dödsbo

Härigenom föreskrivs alt 2 kap. 14 8 lagen (1937:81) om
internationella rätlsförhällanden rörande dödsbo skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

14 8

Har genom ulrikesdepartemen- Har genom utrikesdeparlemen

lels försorg till riket överförts egen- tets
försorg till riket överförts egen

dom som vid bodelning eller arv- dom
som vid bodelning eller arv

skifte ulom riket tillagts någon som skifte
utom riket tillagts nägon som

här vistas, må egendomen ej lagas i här
vistas, /iir egendomen ej lagas i

mät eller därå läggas kvarstad eller mät
eller därå läggas kvarstad, me-

skttigring.sförbud. medan den dan den
finnes i förvar hos deparle-

finnes i förvar hos departementet mentet eller myndighet genom vars

eller myndighet genom vars försorg försorg
den skall tillställas den en-

den skall tillställas den enligl bödel- ligl
bodelningen eller skiftet berätli-

ningen eller skiftet berättigade. gade.

Denna lag träder i krafl den 1 januari 1982.

10 Förslag till

Lag om ändring i jordabalken

Härigenom föreskrivs i fräga om jordabalken'

dds alt i 6 kap. 12 § ordet "överexekutor" skall
bytas ul mol "kronofogdemyndigheten",

dels alt i 7 kap. 17 och 19 88 orden "lagen
(1971:494) om exekutiv försäljning av fasl egendom" skall bytas ul mot
"12 kap. utsökningsbalken".

' l.,agen omtryckt 1976:616.

' Balken omtryckt 1971: 1209. 12 kap. omtryckt 1979: 252.
Senasle lydelse av 7 kap. 19 § 1975: 1085.

s. 1980 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84

Lagförslagen
12

opaginerad Kontrollera mot PDF

dds alt i 12 kap. 21, 22 och 44 88 ordet ""överexekutor""
skall bytas ut mot ""länsstyrelsen"',

dds all 3 kap. 3 och 5 88. 6 kap. 10 8, 7 kap. 16 8. 8
kap. 4 8. 13 kap. 26 8, 19 kap. 21 8, 20 kap. 6 8.21 kap. 2. 5 och 6 88. 22
kap. 3 8 och 23 kap. 2 8 skall ha nedan angivna lydelse,

dds alt i
balken skall införas en ny paragraf. 12 kap. 67 a 8. av nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lyddse

F
öreslagen lyddse

opaginerad Kontrollera mot PDF

3 kap.

3 8

Den
som ämnar ulföra grävning eller liknande arbele på sin mark skall vidtaga varje
skyddsåtgärd som kan anses nödvändig för alt förebygga skada pä angränsande
mark. Han skall ersätta skada som uppkommer lill följd av all han eller nägon
som han anlitat underlåtit att vidtaga sädan åtgärd eller i annat hänseende
brustit i omsorg vid arbetets utförande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

jar.

Är byggnad eller annan anläggning som hör lill
angränsande mark. lill följd av vårdslöshet vid uppförandel eller brist i
underhållel, av sådan beskaffenhet au särskild skyddsåtgärd är nödvändig för
alt förebygga skada med anledning av arbele som icke slräckes nedanför
vanligt källar-djup, skall åtgärden bekostas av den angränsande markens
ägare.

Medför
skyddsåtgärd uppenbariigen högre kosinad än den skada som åtgärden avser att
förebygga, fär åigärden underlåtas. Skadan skall dock ersällas. Om del begäres.
skall pant eller bargen enligt utsökningslagen (1877:31 s. 1) ställas hos
länsstyrelsen tdl säkerhet för ersättningen innan arbetel bör-

Medför
skyddsåtgärd uppenbarligen högre kostnad än den skada som åtgärden avser att
förebygga, får åigärden underlåtas. Skadan skall dock ersättas. Om det begäres.
skall säkerhet enligl vad som sägs 12 kap. iilsökningsbalken ställas hos
länsstyrelsen för ersällningen innan arbetel börjar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Älgärd för
all förebygga skada till följd av grävning eller liknande arbete fär vidtagas
på annans mark. om det är nödvändigt för all undvika oskälig kosinad eller
annan synneriig olägenhet. Skada och inträng skall ersättas, om markens ägare
ej är skyldig att bekosta arbelel. Om del begäres, skall pant eller borgen
enligl utsökningslagen (1877:31 s. 1) ställas hos länsstyrelsen lill säkerhet
för ersällningen innan arbelel börjar.

Älgärd för
att förebygga skada lill följd av grävning eller liknande arbele fär vidtagas
pä annans mark. om det är nödvändigl för att undvika oskälig kosinad eller
annan synnerlig olägenhet. Skada och inträng skall ersättas, om markens ägare
ej är skyldig att bekosta arbetel. Om det begäres. skall säkerhet enligl vad
som sägs i 2 kap. utsökningsbalken ställas hos länsstyrelsen för ersällningen
innan arbetet börjar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84

Lagförslagen
13

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

F(>reslagcn
lyddse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ansvarel
för inteckning som beviljats i flera fastigheier vilar på var och en av
fastigheterna till det belopp som faller pä fasligheten efler förhällandel
mellan dennas särskilda värde och sammanlagda värdet av alla fastigheterna.
Som faslighels värde gäller därvid taxeringsvärdet för året innan
inteckningen söktes eller, om särskill laxerings-värde då ej fanns för
fasligheten, del taxeringsvärde som därefter först faslslälles. Om någon av
fastigheterna skall säljas utmätnings-vis och taxeringsvärde som angivits nu
icke finns för var och en av fastigheterna, gäller de värden som åsätts
fastigheterna enligt 12 kap. utsökningsbalken.

Ansvaret för inteckning som beviljats i flera fasligheler
vilar på var och en av fastigheterna lill del belopp som faller på fastigheten
efler förhållandet mellan dennas särskilda värde och sammanlagda värdet av
alla fastigheterna. Som faslighels värde gäller därvid taxeringsvärdet för
året innan inteckningen söktes eller, om särskill laxerings-värde då ej fanns
för fastigheten, del taxeringsvärde som därefter försl faslslälles. Om nägon av
fastigheterna skall säljas utmätnings-vis och taxeringsvärde som angivits nu
icke finns för var och en av fastigheterna, gäller de värden som överexekutor
låter åsätla fastigheterna enligl lagen (1971:494) om exekutiv försäljning av
fast egendom.

Kan borgenär ej erhålla betalning ur köpeskillingen för
inlecknad faslighet med del belopp för vilkel fastigheten svarar enligl första
styckei, svarar de övriga fastigheterna för återstoden av beloppet med
fördelning efter där angivna grunder. Kan ur någon av dessa fasligheler
betalning ej erhållas för dess andel i återstoden, fördelas brislen pä samma
säll mellan de återstående fastigheterna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

7 kap 16 8

Efler
exekutiv försäljning av faslighel gäller upplåtelse av nyttjanderätt,
servitut eller rätt lill elektrisk krafl mot den nye ägaren endasl om
försäljningen skett under förbehåll om rättighetens bestånd enligl 12 kap.
utsökningsbalken eller räuigheten enligt samma kapitel år skyddad utan
förbehåll.

Beslämmelser om verkan av underlåtenhet alt uppsäga
arrende- eller hyresavtal som enligl första styckei ej gäller mot ny ägare
finns i 12 kap. utsökningsbalken.

Efter exekutiv försäljning av faslighel gäller upplåtelse
av nyltjanderäll, servitut eller rätt lill elektrisk kraft mol den nye ägaren
endasl om försäljningen skell under förbehåll om rättighetens bestånd enligt
lagen (1971:494) om exekutiv försäljning av fast egendom eller räuigheten
enligt samma lag är skyddad ulan förbehåll.

Beslämmelser om verkan av underlåtenhet alt uppsäga
arrende- eller hyresavtal som enligt första styckei ej gäller mol ny ägare
finns i lagen (1971:494) om exekutiv försäljning av fast egendom.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84

Lagfdrsliigen 14

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lyddse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Uppsäges
arrendeavtal med anledning av att arrenderätten är förverkad, upphör
avtalet all gälla på den fardag som inträffar närmast efler uppsägningen, om
ej rätlen finner skäligt ålägga arrendatorn att avflytta lidigare eller
annat följer av 25 8.

8 kap 48 Uppsäges arrendeavtal med anledning av att
arrenderätten är förverkad, upphör avtalet att gälla på den fardag som
inträffar närmast efler uppsägningen, om ej rätlen eller överexckutm' finner
skäligt ålägga arrendatorn all avflytta lidigare eller annat följer av 25 8.

Om
arrendeavtal uppsäges av annan orsak som ger jordägare eller arrendator rält
att frånträda avlalel, upphör avlalel att gälla på den fardag som inträffar
närmast efter sex månader frän uppsägningen. Sker uppsägningen innan
arrendatorn tillträtt arrendestället, upphör avlalel dock genast all gälla.

Fardag är den 14 mars.

12 kap.

67 a § Talan mot beslul av länsstyrelsen med anledning av
nedsättning enligt 21 § förs i hovrälten genom besvär.

13 kap. 26 8

opaginerad Kontrollera mot PDF

Beslämmelserna
i utsökningsbalken. lagsökningslagen (1946:808) och konkurslagen (1921:225)
angående fasl egendom och rättighet däri tillämpas också i fråga om tomiräll.

Bestämmelserna i utsökningsla

gen (1877:31 s. I). Ingen
(1971:494)

om exekutiv försäUning av Jäst

egendom. lagsökningslagen

(1946:808) och konkursiagen (1921:225) angående fasl
egendom och rättighet däri åger molsvarande tillämpning i fråga om tomträtt.

Vid expropriation eller liknande tvångsförvärv som avser
tomiräll är denna likställd med fast egendom.

19
kap. 218=

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har fast
egendom eller tomträtt utmätts eller tagils i anspråk genom betalningssäkring
eller har beträffande fasl egendom eller tomiräll som ingår i konkursbo
begärts försäljning i den ordning som gäller för utmätt sådan egendom eller har
utmätningen upphävts eller frågan

Har fasl
egendom eller tomträtt utmätts eller har belräffande fast egendom eller
tomträtt som ingär i konkursbo begärts försäljning i den ordning som gäller for
utmätl sådan egendom eller har utmätningen upphävts eller frågan om egendomens
försäljning av annat skäl för-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Senaste lydelse 1978:884.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Lagjorslagen 15

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

om egendomens försäljning av an- fallit, skall anteckning
därom göras

nat skäl förfallit eller har betal- i fastighelsboken eller tomtrattsbo-

ningssäkringen upphört all gälla. ken. Anteckning all egendomen

skall anteckning därom göras i fas- försålts utmätningsvis skall ske när

tighelsboken eller lomlrällsboken. handling som visar köpeskillingens

Anteckning all egendomen försålls fördelning inkommit. Ilar fast

utmätningsvis skall ske när hand- egendom eller tomträtt helagis med

ling som visar köpeskillingens för- kvarstad eller tagits i anspråk '('-

delning inkommit. nom betalningssäkring eller har cn

sådan åtgärd upp/iävis eller åter-gåtl, skall anteckning
därom också göras i fäsllghelshoken eller laml-rällshaken.

Om inverkan på inteckning eller inskriven räliighel av
exekutiv försäljning eller av expropriation eller liknande ivångsförvärv eller
av myndighels fördelning av medel skall anteckning göras i fastighelsboken
eller lomlrällsboken när anmälan, bevis eller fördelningslängd som ulvisar förhällandel
inkommit.

Förekommer
i övrigl i lag eller annan författning bestämmelse om alt visst förhållande
skall antecknas i faslighelsbok eller lomlrättsbok. gäller beslämmelsen.

20 kap. 6 8' Lagfartsansökan skall avslås, om

1.
fångeshandlingen
ej ingivils,

2.
fängeshandlingen
ej är upprättad säsom föreskrives i lag,

3.
förvärvei avser
köp eller byte och fångeshandlingen innehåller villkor, som enligt 4 kap. 4
eller 28 8 medför all förvärvei är ogiltigt,

4.
förvärvei avser
del av fastighet och i 4 kap. 7-9. 28 eller 29 8 eller eljest i lag föreskriven
tid för ansökan om fastighetsbildning försuttits eller ansökan därom avslagits
eller sådant förvärv eljest enligt lag är ogiltigt.

5.
överiålelsen
slår i strid med en möt överlåtaren gällande inskränkning i hans räll alt
förfoga över egendomen och. när överlåtelsen skedde, lagfart ej var beviljad
för överlålaren eller, om sä var fallet, ärende om anteckning i fastighelsboken
av inskränkningen var upptaget pä inskrivningsdag,

6.
fastigheten
lidigare överlåtits till nägon vars förvärv enligl 17 kap. 1 eller 4 8 äger
förelräde framför sökandens förvärv,

7.
fastigheten
sålts exekuiivi lill 7. fasligheten sålts exekuiivi lill
annan än sökanden och försäljning- annan än sökanden och försäljningen enligl
213 a § I mom. tilsök- en enligt 14 kap. utsökningsbalken ningslagen (1877:31
s. 1) åger före- äger förelräde framför dennes för-iräde framför dennes
förvärv. värv.

8.
för sökandens
rätt all förvärva fasligheten fordras myndighels tillstånd och i lag
föreskriven lid för sökande av sådant tillstånd försuttits eller ansökan därom
avslagils,

9.
det är
uppenbari all förvärvei av annan grund är ogiltigt eller ej kan göras gällande.

' Senaste lydelse 1973: 1133.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84

Lagförslagen
16

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
Ivdelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

21 kap. 2 8 .Ansökan om inskrivning skall avslås, om

1.
upplåtelsehandlingen
ej ingivits,

2.
föreskrifierna
i 13 kap. 1-4 och 6 88 ej iakttagits.

3.
lagfart ej är
sökt för upplåiaren.

4.
inskrivning i
fastigheten är beviljad eller sökt.

5.
fastighetenär
utmätl, 5. fastigheten har utmätts, be-

lagts med kvarstad eller lagits i anspråk genoin
betalningssäkring och ett ärende angående anteckning om åtgärden har tagits upp
senasi på den inskrivningsdag då inskrivning söks.

6. det är uppenbari all upplålelsen pä annan grund är
ogiltig eller ej kan

göras gällande.

Har ärende angående lagfart för upplåtaren uppskjutits
lill senare inskrivningsdag, skall behandlingen av ansökan om inskrivning av
tomträtten uppskjutas till samma dag.

5 8"
Ansökan om inskrivning av avlal om sådan ändring i tomträttens innehåll som
avses i 13 kap. 21 8 får göras av fastighetsägaren eller lomlrältsha-varen
sedan tomlrällen inskrivils. Om sådan inskrivning gäller i tillämpliga delar
2-4 88 med följande avvikelser.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Är
inteckning förut beviljad eller sökt i tomträtten eller är inskrivning av
nylljanderäll, servitut eller räll lill elekirisk kraft fömt beviljad eller
sökt i denna eller sökes sådan inskrivning samma dag, får ansökan om
inskrivning av avlal som avses i första slyckel bifallas endasl om
rättighetshavaren medgivit inskrivning av ändringsavtalel eller della är
väsentligen utan betydelse för rättighetshavarens säkerhet. Om fastigheten
eller tomträtten utmätts eller lagils i anspråk genom betalningssäkring före
den dag då inskrivning sökes. gäller vad som sagls nu om rättighetshavaren även
utmätningssökanden eller den borgenär för vars fordran betalningssäkring ägl
rum.

Är
inteckning förut beviljad eller sökt i tomlrällen eller är inskrivning av
nytljanderätl, servitut eller rätt till elektrisk kraft förut beviljad eller
sökt i denna eller sökes sådan inskrivning samma dag, får ansökan om
inskrivning av avtal som avses i första slyckel bifallas endast om
rättighetshavaren medgivit inskrivning av ändringsavtalel eller delta är väsentligen
ulan belydelse för rättighetshavarens säkerhet. Om fastigheten eller tomträtten
har utmalts, belagts med kvarstad eller lagils i anspråk genom betalningssäkring
och ett ärende angående anteckning om åtgärden har tagits upp senasi på den
inskrivningsdag då inskrivning sökes, gäller vad som sagts nu om
rättighetshavaren även utmätningssökanden eller den för vars anspråk kvarstad
eller betalningssäkring ägt rum.

opaginerad Kontrollera mot PDF

'Sena.ste lydelse 1978:884.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84

Nuvarande lydelse

Lagjorslagen
17 Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Är avlal som avses i första stycket beroende av all
fastighetsbildning äger rum, får ansökan bifallas endast om nämnda åtgärd
kommit till slånd.

1 avvaktan pä all hinder som anges i andra eller tredje
slyckel undanröjes skall ansökan förklaras vilande.

68
Framgår av anteckning i tomträttsboken eller upplyses eljest alt tomträtten
upphört enligl 13 kap. 19 §, skall anteckning om lomlrällens upphörande göras
i boken.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ansökan
om dödning av toml-rällsinskrivning i fall som anges i 13 kap. 22 8 får ej
bifallas, om inskrivning i tomträtten är beviljad eller sökt eller om
tomträtten är utmätt.

Ansökan
om dödning av toml-rältsinskrivning i fall som anges i 13 kap. 22 § får ej
bifallas, om inskrivning i tomträtten är beviljad eller sökt eller om
tomträtten har utmätts, belagts med kvarstad eller tagits i anspråk genom
betalningssäkring och ett ärende angående anteckning om åtgärden har tagits
upp senast på den inskrivningsdag då dödning söks.

opaginerad Kontrollera mot PDF

22 kap. 3 8' Ansökan om inteckning skall avslås, om

1.
föreskrifterna
i 2 8 icke iakttagits,

2.
pä grund av
särskild föreskrifl eller enligl anteckning i fastighelsboken inteckning ej fär
beviljas i fastigheten,

3.
inskrivning av
tomträtt i fastigheten är beviljad eller söki.

4.
fastigheten
frångått sökanden på grund av exekutiv försäljning eller genom expropriation
eller liknande ivångsförvärv,

5.
sökanden är i
konkurs eller försattes i konkurs den dag då inteckningen sökes saml
fastigheten hör lill konkursboel.

6. del av fastigheten är utmätt 6. en dd av jåstigheten har ul-

eller ulmäles den dag då inteck- mätts eller lagils i anspråk genom

ningen
sökes,

7.
del av fastigheten har tagits i anspråk genom betalningssäkring eller läges i
anspråk den dag då inteckningen sökes.

8.
ärende angående anteckning enligt 7 8 förköpslagen (1967:868) alt kommun
beslutat utöva förköpsrätt i fräga om egendomen upptagils

betalningssäkring eller fastigheten eller en del av
fasligheten har belagts med kvarstad och ell ärende angående anteckning om
åtgärden har tagils upp senasi på den inskrivningsdag då inteckningen söks,
såvida ej ansökningen har medgetts av kronofogdemyndigheten.

7. ärende angående anteckning enligl 7 8 förköpslagen
(1967:868) att kommun beslutat utöva förköpsrätt i fråga om egendomen
upptagits

'Senaste lydelse 1978:884.

2 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 84

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Lagförslagen 18

Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse

på inskrivningsdag och ansökning- pä inskrivningsdag och
ansökning

en göres av den som överlåtit egen- en göres av den som överlåtit egen

domen, domen.

Har ärende angående lagfart för sökanden uppskjutils lill
senare inskrivningsdag, skall behandlingen av ansökan om inteckning uppskjutas
lill sainma dag.

23 kap. 28 Ansökan om inskrivning skall avslås, om

1.
den handling på
vilken rättigheten grundas ej ingivils.

2.
föreskrift i
lag belräffande sådan upplåtelse som ansökan angår icke iakttagits och
föreskriften ej avser giltigheten av endasl visst förbehåll.

3.
upplåtelsen
står i strid med en mol upplåiaren gällande inskränkning i hans rätt att
förfoga över egendomen och, när upplåtelsen skedde, lagfart ej var beviljad för
upplåiaren eller, om så var fallet, ärende om anteckning i fastighelsboken av
inskränkningen var upptaget på inskrivningsdag,

4.
inskrivning av
tomträtt i fastigheten är beviljad eller söki,

5.
fastigheten
före upplåtelsen överlåtits till någon vars förvärv enligt 17 kap. 1 eller 4 8
äger företräde framför upplåtelsen,

6.
fasligheten
före upplåtelsen frångått upplåiaren pä grund av exekutiv försäljning eller
genom expropriation eller liknande Ivångsförvärv,

7. fastigheten har belagts med kvarstad och ett ärende
angående anteckning om kvarstaden har lagits upp senasi på den inskrivningsdag
då inskrivning söks.

7.
upplålelsen
avser arrende eller 8. upplålelsen avser arrende eller hyra som enligl
förbehåll i upplä- hyra som enligl förbehåll i upplålelsehandlingen icke fär
inskrivas. lelsehandlingen icke fär inskrivas.

8.
upplåtelsen
avser räll till elek- 9. upplåtelsen avser rält till elektrisk
kraft och skriftligt medgivande trisk krafl och skriftligt medgivande lill
inskrivning icke föreligger, till inskrivning icke föreligger,

9. del är uppenbari all upplåtel- 10. del är uppenbari alt upplålel

sen av annan grund är ogiltig eller sen
av annan grund är ogiltig eller

all rättigheten upphörl eller av an- alt
rättigheten upphört eller av an

nat skäl ej kan göras gällande. nal skäl ej
kan göras gällande.

Har ärende angående lagfart för upplåiaren uppskjutits
lill senare inskrivningsdag, skall behandlingen av ansökan om inskrivning
uppskjutas lill samma dag.

Denna lag iräder i krafl den 1 januari 1982

Om fördelningssammanträde efter exekutiv auktion hälls av
överexekutor efter ikraftträdandet avde nya bestämmelserna, gäller 6 kap. 12 §
idess äldre lydelse.

När ell mål angående avhysning av en arrendator handläggs
av överexekutor efler ikraftträdandel, lillämpas 8 kap. 4 8 i dess äldre
lydelse.

Ell ärende om nedsällning av hyresbelopp enligl 12 kap. 21
8, som är anhängigt hos överexekutor vid ikraftträdandet, skall även därefter
handläggas av överexekutor, dock längst till utgången av år 1982.

R")

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84

Lagjorslagen
19

s. 2 Kontrollera mot PDF

Vad som sägs om kvarstad i 19 kap. 21 8.21 kap. 2. 5 och 6
88. 22 kap. 3 8 oeh 23 kap. 2 8 i deras nya lydelse gäller även skingringsförbud
som har meddelats före ikraftlrädande

11 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och
hyresnämnder

Härigenom
föreskrivs alt 7 8 lagen (1973: 188) om arrendenämnder och hyresnämnder' skall
ha nedan angivna lydelse.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Nuvarande
Ivdelsi

Arrende-, hyres- eller bostadsrällslvisl får för ändamål
som avses i 1 8 första styckei I eller 2 eller 4 8 första styckei 1-3 av part
hänskjutas till nämnd, om tvisten ej är anhängig vid domstol eller hos överexekutor
eller skiljemän.

1 8

Föreslagen
lydelse

Arrende-, hyres- eller bostadsrällslvisl fär för ändamål
som avses i 1 8 första styckei 1 eller 2 eller 4 8 första stycket 1-3 av pari
hänskju-las lill nämnd, om tvisten ej är anhängig vid domstol eller hos skiljemän.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 tvist, som är anhängig vid domstol, kan domstolen
förordna all tvisten före målets avgörande skall i sin helhet eller i viss del
hänskjutas lill nämnd för medling.

Denna lag iräder i krafl den 1 januari 1982.

Om en
tvist är anhängig hos överexekutor efter ikraftträdandet, tillämpas 7 8 i dess
äldre lydelse.

12 Förslag till

Lag om ändring i jordförvärvslagen (1979:230)

Härigenom
föreskrivs all 16 och 17 88 jordförvärvslagen (1979: 230) skall ha nedan
angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
Ivdelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Egendom
som har förvärvals genom inrop på exekutiv auktion under sådana förhållanden
att förvärvstiUstånd skulle ha krävts vid vanligt köp skall äter avyttras inom
två är efler del all auktionen vunnii laga krafl, om inte dessförinnan nämnda
förhållanden har upphörl eller inroparen har fäll tillstånd all

Egendom
som har förvärvats genom inrop på exekutiv auktion under sädana förhållanden
all förvärvstiUstånd skulle ha krävts vid vanligl köp skall äter avyttras inom
två år efler del all auktionen vunnit laga kraft, om inle dessförinnan nämnda
förhållanden har upphörl eller inroparen har fåll tillstånd alt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84

Nuvarande lydelse

behälla egendomen. Har inropet sketl för all skydda
fordran, för vilken inroparen har panträtt i egendomen, eller någon hans
rättighet som är inskriven i den. får länsstyrelsen på ansökan medge skäligt
anstånd med avyttrandet, om del är sannolikt all förlust annars skulle
uppkomma för inroparen. Avyttras inle egendomen inom föreskriven tid, skall
länsstyrelsen på framställning av lantbruksnämnden förordna all egendomen
skall säljas pä offentlig auktion enligl I7§.

Lagförslagen 20 Föreslagen lydelse

behålla egendomen. Har inropet sketl för all skydda
fordran, för vilken inroparen har panträtt i egendomen, eller någon hans
rättighet som är inskriven i den, får länsstyrelsen på ansökan medge skäligt
anstånd med avyttrandet, om del är sannolikt att föriust annars skulle
uppkomma för inroparen. Avyttras inte egendomen inom föreskriven lid, skall
länsstyrelsen på framställning av lantbruksnämnden förordna all egendomen
skall säljas av kronofogdemyndigheten på offenllig auktion enligl 17 8.

Anteckning om bestämmelserna i första slyckel skall göras
i del köpebrev som utfärdas med anledning av den exekutiva auktionen och, när
lagfart söks, införas i fastighelsboken. om inle sökanden visar alt
av-ytiringsskyldighelen har upphört.

1 fråga om
tillstånd att behålla egendom gäller i tillämpliga delar bestämmelserna om
förvärvstiUstånd i 3-888 med undantag av 48 första slyckel 1 samt i 10 och 11
88.

17 8 Har
länsstyrelsen förordnat om auktion enligl 168 och har inroparen dessförinnan
eller senare avyttrat egendomen, skall förordnandet trots detla gå i
verkställighet, om inte lantbruksnämnden återkallar sin framställning i
ärendet.

s. 1 Kontrollera mot PDF

1 övrigt
skall så anses och med ärendet i tillämpliga delar så förfaras som om
egendomen hade blivit utmätt för fordran med bästa förmånsrätt efter sådana
rättigheter som besvärade egendomen redan vid den exekutiva auktionen och som
har företräde framför alla befintliga fordringar. Även om det i enlighet
härmed bestämda skyddsbeloppet läcks, får försäljning inte ske, om ej den
bjudna köpeskillingen läcker även det värde som i ärendel har åsatts egendomen
enligl lagen (1971:494) om e.xekutiv försäljning av fast egendom eller, om
ägaren eller innehavare av fordran som är förenad med panträtt i egendomen i
god tid före aukfionen har påkallat särskild värdering, det värde vartill
egendomen kan uppskaltas av värderingsmän som

1 övrigl
skall så anses och med ärendet i tillämpliga delar så förfaras som om
egendomen hade blivit utmätt för fordran med bästa förmånsrätt efter sädana
rättigheter som besvärade egendomen redan vid den exekutiva auktionen och som
har företräde framför alla befintliga fordringar. Även om det i enlighet
härmed bestämda skyddsbeloppet täcks, får försäljning inle ske, om ej den
bjudna köpeskillingen täcker även det värde som i ärendel har åsalls egendomen
enligt 12 kap. utsökningsbalken eller, om ägaren eller innehavare av fordran
som är förenad med panträtt i egendomen i god tid före auktionen har påkallat
särskild värdering, det värde vartill egendomen kan uppskaltas av
värderingsmän som länsstyrelsen utser. Egendomen får säl-

s. 2 Kontrollera mot PDF

Lagförslagen 21 Föreslagen lyddse

jas endasl lill den söm har fått förvärvstillstånd
eller enligl 2 8 I, 2, 4 eller 9 får förvärva egendomen ulan sådant
tillstånd. Avges vid auktionen bud som sålunda fär antas, skall försäljning
ske, även om innehavare av fordran bestrider del.

Prop.
1980/81:84

Nuvarande lydelse

överexekutor utser. Egendomen får säljas endasl till den
som har fått förvärvslillslånd eller enligl 2 8 1,2, 4 eller 9 får förvärva
egendomen utan sädant lillslånd. Avges vid auktionen bud som sålunda får antas,
skall försäljning ske, även om innehavare av fordran bestrider del. Vad
utsökningslagen (1877:31 s.l) i fråga om fördelning av köpeskilling
föreskriver beträffande gäldenären skall i ärende som avses här tillämpas på
ägaren.

Kommer försäljning inte till stånd vid auktionen får
lantbmksnämnden inom tvä år efter del att auktionen har vunnii laga kraft hos
länsstyrelsen påkalla förordnande om ny auktion. Framställs inte sådan begäran
inom föreskriven tid eller avges inte heller vid den senare auktionen bud som
får antas, är frågan om försäljning av egendomen förfallen.

Kostnad i samband med auktion som inte har lett till
försäljning betalas av statsmedel.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

Ett ärende om försäljning enligt 17 § som är anhängigt hos
överexekutor vid ikraftträdandet skall även därefter handläggas av
överexekutor, dock längst till utgången av år 1982. Ärendet får även
dessförinnan överlämnas till kronofogdemyndigheten, om det är lämpligt.

13 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av
hyresfastighet

Härigenom
föreskrivs att 6 och 7 S§ lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfaslighet m. m.'
skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

6 §

Nuvarande
Ivdelse

Egendom, som förvärvats genom inrop på exekutiv auktion
under sådana förhållanden att förvärvstiUstånd skulle ha krävts vid vanligt
köp, skall åter avyttras inom två ar efter del att auktionen vunnit laga kraft,
om ej dessförinnan nämnda förhållanden upphört eller inroparen antingen
fått besked från

Föreslagen
lydelse

Egendom, som förvärvats genom inrop på exekutiv aukfion
under sådana förhållanden att förvärvstillstånd skulle ha krävts vid vanligt
köp, skall åter avyttras inom två år efter det att auktionen vunnit laga kraft,
om ej dessförinnan nämnda förhållanden upphört eller inroparen antingen
fått besked från

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84

Nuvarande lydelse

kommunen all prövning ej påkallas eller erhållit
hyresnämndens lillslånd att behålla egendomen. Har inropet skell för all
skydda någon inroparens fordran, för vilken han har panträtt i egendomen,
eller någon hans räliighel, som är inskriven däri, får länsstyrelsen på
ansökan medge skäligt anstånd med egendomens avyttrande, om sannolika skäl
visas alt i annat fall föriust skulle uppkomma för inroparen. Avyitras ej
egendomen inom föreskriven lid. skall länsstyrelsen på framställning av
kommunen eller hyresnämnden förordna all egendomen skall säljas pä offentlig
auktion enligt beslämmelserna i 7 8.

Lagförslagen 22 Föreslagen lydelse

kommunen att prövning ej påkallas eller erhållit
hyresnämndens tillstånd all behälla egendomen. Har inropet skell för all
skydda nägon inroparens fordran, för vilken han har panträtt i egendomen, eller
någon hans rättighet, som är inskriven däri. får länsstyrelsen pä ansökan
medge skäligt anstånd med egendomens avyttrande, om sannolika skäl visas att i
annat fall förlust skulle uppkomma för inroparen. Avyttras ej egendomen inom
föreskriven lid, skall länsstyrelsen på framställning av kommunen eller
hyresnämnden förordna alt egendomen skall säljas av kronofogdemyndigheten på
offenllig aukfion enligt bestämmelserna 17 8.

Anteckning om bestämmelserna i första slyckel skall göras
i del köpebrev som utfärdas med anledning av den exekutiva auktionen och, när
lagfart sökes. införas i fastighelsboken. om sökanden icke visar att
avyti-ringsskyldighelen upphört.

Beslämmelserna i 4 8 gäller i fråga om lillslånd att
behålla egendom.

7 8

Har förordnande meddelats enligt 6 8 och har inroparen
dessförinnan eller senare avyttrat egendomen, skall förordnandet trots detla gå
i verkslällighel, om kommunen eller hyresnämnden icke återkallar sin framställning
i ärendet.

1 övrigl
skall så anses och med ärendel i tillämpliga delar så förfaras, som om
egendomen blivit utmätt för fordran med bästa förmånsrätt däri efter, i
förekommande fall. sådana rättigheter som besvärade egendomen redan vid den
exekutiva auktionen och har företräde framför alla befintliga fordringar.
Även om del i enlighel härmed bestämda skyddsbeloppet täckes, får
försäljning dock ej ske om ej den bjudna köpeskillingen täcker även det värde
som i ärendel har åsatts egendomen enligl 12 kap. utsökningsbalken eller, om
ägaren eller innehavare av fordran som är förenad med panträtt i egendomen i
god tid före auktionen påkallat särskild värdering, del värde vartill

1 övrigt skall så anses och med ärendel i tillämpliga
delar så förfaras, som om egendomen blivit utmätt för fordran med bäsla förmänsrätt
däri efter, i förekommande fall, sådana rättigheter som besvärade egendomen
redan vid den exekutiva auktionen och har förelräde framför alla befintliga
fordringar. Även om del i enlighel härmed bestämda skyddsbeloppet täckes, får
försäljning dock ej ske om ej den bjudna köpeskillingen täcker även det värde
som i ärendet har åsatts egendomen enligt lagen (1971:494) om exekutiv
försäljning av fast egendom eller, om ägaren eller innehavare av fordran som är
förenad med panträtt i egendomen i god tid före auktionen påkallat sär-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84

Nuvarande lydelse

skild värdering, del värde vartill egendomen uppskaltas
av värderingsmän som överexekutor utser. Egendomen fär säljas endasl till
den som fåll besked frän kommunen att prövning ej påkallas, er-

LagförsUigen 23 Föreslagen lydelse

egendomen uppskaltas av värderingsmän som länsstyrelsen
utser. Egendomen får säljas endasl lill den som fåll besked från kommunen all
prövning ej påkallas, erhållil förvärvstillstånd eller enligl

hållit förvärvstillstånd eller enligl 2 8 2. 3. 4
eller 9 får förvärva egen-

domen
utan sådant lillslånd. Avges vid aukfionen bud som sälunda får aniagas, skall
försäljning ske även om innehavare av fordran bestrider det.

2 8 2.3.4 eller 9 får förvärva egendomen ulan sädanl
lillslånd. Avges vid auktionen bud som sålunda fär aniagas, skall försäljning
ske även om innehavare av fordran bestrider del. Vad utsökningslagen (1877:31
s. 1) i Jråga om fördelning av köpeskUling föreskriver belräjfande gäldenären
skall i ärende som avses här lillämpas på ägaren.

Kommer försäljning ej lill slånd vid auktionen, lår
kommunen eller hyresnämnden inom två är efler del alt auktionen vunnit laga
krafl hos länsstyrelsen påkalla förordnande om ny auktion. Framställes ej sådan
begäran inom föreskriven tid eller avges ej heller vid den senare auktionen bud
som fär aniagas. är frägan om försäljning av egendomen förfallen.

Kostnad i samband med auktion, som ej lell lill
försäljning, betalas av statsmedel.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

Ett ärende om försäljning enligl 7 8 som är anhängigt hos
överexekutor vid ikraftträdandet skall även därefter handläggas av
överexekutor. dock längst lill utgången av år 1982. Ärendel fär även
dessförinnan överlämnas lill kronofogdemyndigheten, om det är lämpligt.

14 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1916:156) om vissa inskränkningar
i rätten att förvärva fast egendom m. m.

Härigenom
föreskrivs all 7 och 8 88 lagen (1916: 156) om vissa inskränkningar i rätlen
all förvärva fast egendom m.m.' skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
Ivdelsi

Föreslagen
lyddse

opaginerad Kontrollera mot PDF

7 8-

Fasl egendom, som förvärvals genom inrop på exekutiv
auktion under sådana förhällanden. att tillstånd enligl I eller 2 8 skulle ha
krävts vid vanligl köp, skall åter avyttras inom två år efler del all auktionen
vunnii

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1973: 307. - Senasle
lydelse 1975: 366.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84

Nuvarande Ivdelse

Lagförslagen
24 Föreslagen lyddse

opaginerad Kontrollera mot PDF

laga krafl. om ej dessförinnan nämnda förhällanden upphörl
eller inroparen erhållit tillständ all behälla egendomen. Har inropet skell
för alt skydda nägon inroparens fordran, för vilken han har panlräll i
egendomen, eller nägon hans räliighel, som är inskriven däri, äger
länsstyrelsen på ansökan medgiva skäligt anstånd med egendomens avyttrande, om
sannolika skäl visas alt i annat fall förlust skulle uppkomma för inroparen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Avyttras
ej egendomen inom föreskriven tid. skall lånsstyrelsen förordna all
egendomen skall säljas pä offentlig auktion enligt beslämmelserna i 8 8
eller, om särskilda skäl tala däremol, hänskjula frägan lill regeringens
prövning.

Avyttras ej egendomen inom föreskriven lid. skall
länsstyrelsen förordna all egendomen skall säljas a\' kronofogdemyndigheten på
offenllig auktion enligt beslämmelserna i 8 8 eller, om särskilda skäl talar
däremot, hänskjula frägan till regeringens prövning.

Anteckning om beslämmelserna i första och andra siyckena
skall göras i det köpebrev som utfärdas med anledning av den exekutiva
auktionen och. når lagfart sökes. införas i fastighelsboken, om sökanden icke
visar all avyiiringsskyldigheten upphörl.

I fräga om
tillstånd alt behålla fast egendom äga bestämmelserna om lillslånd till förvärv
av sådan egendom i 1 och 2 §§ motsvarande tilllämpning. Äger länsstyrelsen
icke själv avgöra ärendet, skall länsstyrelsen med egel ullålande överlämna
ansökningen lill regeringen. Med förordnande enligl andra slyckel skall i
sädanl fall anslå lill dess ansökningen prövats.

8 8'

opaginerad Kontrollera mot PDF

Finnes,
sedan förordnande meddel nan eller senare avyttrat egendomen nandel ej skall gä
i verkslällighel.

1 övrigt skall så anses och med ärendel i tillämpliga
delar så förfaras, som om egendomen utmätts för fordran med bästa förmånsrätt
däri efler. i förekommande fall. sådana rättigheter som besvärade egendomen
redan vid den exekutiva auktionen och hava företräde framför alla befintliga
fordringar. Egendomen må ej säljas lill den som är skyldig alt söka tillstånd
därtill enligt 1 eller 2 8 eller enligt jordförvärvslagen (1979:230) eller
enligl lagen (1975: 1132) om förvärv av hyresfaslighet m. m. men icke erhållil
sådanl tillstånd eller, i fråga om sistnämnda lag, fäll besked från kommunen
all prövning enligl lagen ej påkallas. Avgives vid auk-

ats enligl 7 8. att inroparen dessförin-äger länsstyrelsen
besluta alt förord-

1 övrigt skall så anses och med ärendel i tillämpliga
delar så förfaras, som om egendomen utmätts för fordran med bäsla förmånsrätt
däri efler. i förekommande fall, sådana rättigheter som besvärade egendomen
redan vid den exekutiva auktionen och har förelräde framför alla befintliga
fordringar. Egendomen får ej säljas till den som är skyldig att söka tillstånd
därtill enligt I eller 2 8 eller enligl jordförvärvslagen (1979:230) eller
enligl lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfaslighet m. m. men icke erhållil sådanl
tillstånd eller, i fråga om sistnämnda lag, fåll besked frän kommunen all
prövning enligl lagen ej påkallas. Avgives vid auk-

opaginerad Kontrollera mot PDF

' Senaste Ivdelse 1979:310.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84

Nuvarande lydelse

tionen bud som sålunda må antagas, skall försäljning ske
även om innehavare av fordran bestrider del. Vad utsökningslagen (1877:31 s. 1)
i fråga om köpeskillingens fördelning stadgar beträffande gäldenären skall i
ärende som nu avses gälla egendomens ägare. Bestämmelsen i 40 § första stycket
andra meningen lagen (1971:494) om exekutiv försäljning av fast egendom äger
icke tillämpning i fråga om egendomens försäljning.

Lagförslagen 25 Föreslagen lydelse

tionen bud som sälunda jår antagas, skall försäljning ske
även om innehavare av fordran bestrider del. Beslämmelsen i 12 kap. 40 § Jörsta
stycket andra meningen utsökningsbalken äger icke tilllämpning i fråga om
egendomens försäljning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

Ett ärende om försäljning enligt 8 8 som är anhängigt hos
överexekutor vid ikraftträdandet skall även därefter handläggas av
överexekutor, dock längst till utgången av år 1982. Ärendel får även
dessförinnan överlämnas lill kronofogdemyndigheten, om del är lämpligt.

15 Förslag tili

Lag om ändring i lagen (1925:221) om bulvanförhållande i
fråga om fast egendom

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1925:221) om
bulvanförhållande i fråga om fast egendom'

dels all i I och 13 88 ordet "överexekutor"
skall bytas ul mol "kronofogdemyndigheten",

dels att 2, 6, II och I2§§ skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
Ivdelse

Finnes,
sedan förordnande meddelats enligt 1 § andra stycket, att egendomen
dessförinnan eller senare avyttrats, äger överexekutor beslula att
förordnandet ej skall gå i verkställighet. 1 övrigl skall så anses och med
ärendet i tillämpliga delar så förfaras, som om egendomen utmätts för
fordran med bästa förmånsrätt däri efter, i förekommande fall, sådana
rättigheter som besvärade egendomen redan innan bulvanförhällandet
inträdde och

Föreslagen lyddse

2 §

Finnes, sedan förordnande meddelats enligl I 8 andra
slyckel, att egendomen dessförinnan eller senare avyttrats, får kronofogdemyndigheten
beslula att förordnandet ej skall gå i verkställighet. 1 övrigl skall så anses
och med ärendet i tillämpliga delar så förfaras, som om egendomen utmätts för
fordran med bästa förmånsrätt däri efler. i förekommande fall, sådana rättigheter
som besvärade egendomen redan innan bulvanförhällandet in-

opaginerad Kontrollera mot PDF

' Senaste lydelse av 13 § 1946:832. - Senaste lydelse
1967:267.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84

Nuvarande lydelse

hava förmånsrätt framför alla befintliga fordringar.
Egendomen må ej inropas av bulvanen eller den för vars räkning
bulvanförhållandel ingåtts. Avgives vid auktionen bud som sälunda mä aniagas
skall försäljning ske även om innehavare av fordran bestrider del. Vad utsökningslagen
i fråga om Just egendoms försiiljning och köpeskillingens fördelning i övrigt
stadgar heträffande gäldenären skall i ärende som nu avses gälla bulvanen. Denne
skall även vara pliktig all betala kosinad som ej kan gäldas ur den försålda
egendomen i enlighel med 198fi uisöknliigslagen. Beslämmelsen i I26§ 3 mom.
samma lag äger icke tillämpning i fråga om egendomens försäljning.

Lagfinslagen
26 Föreslagen lydelse

trädde och har förmänsrätt framför alla befintliga
fordringar. Egendomen /(ir ej inropas av bulvanen eller den för vars räkning
bulvanförhällandet ingåtts. Avgives vid auktionen bud som sålunda f7ir
antagas skall försäljning ske även om innehavare av fordran bestrider det.
Bulvanen är pliktig all betala kostnad som ej kan gäldas ur den försålda
egendomen i enlighel med 17 kap. 7 § Iilsökningsbalken. Beslämmelsen i 12 kap.
40S förslå slyckel andra meningen utsökningsbalken äger icke tillämpning i
fråga om egendomens försäljning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Virke
och slräfoder. som enligl denna lag dömas förbruina. skola av åklagaren säljas
i den ordning, sont om utmätta lösören stadgas. Begär, innan frägan om förverkande
slutligen prövats, ägaren av virke eller slräfoder. som lagits i beslag, att
försäljning därav skall äga rum. dier Jinner. på anmälan av åklagare,
överexekutor, att fara är för virkets eller siråjadrels för-srörelse eller all
kosinaden för dess förvarande skulle bliva större än skäligt är, förordne
överexekutor. alt godset skall säljas i den tndning nyss sagts: och skall i ty
fall godsets ägare, am han är känd och inom riket boende, eller, där han bor
ulom riket men inom riket har känt ombud, som äger att för honom mottaga
stämning och avgiva svaromål, ombudet genom åklagarens försivg delgivas
underrättelse om auktionen minsl åtta dagar innan den hålles. Anmälan, varom
här ovan sägs. skall vara åtföljd av JiUlsländig. av två trovärdiga per-

Virke eller slräfoder. som har

förklarats förverkat enligl denna

lag. skall säljas av kronofogdemyn

dighelen. Innan frågan om förver

kande av virke eller slräfoder. som

hur lagils i beslag, har prövats slnl

ligl. skall egendomen säljas av

kronojögdemyndighelen. om

ägaren begär del eller fara föreligger alt egendmncn
förstörs eller kosinaden för dess förvarande skulle bli slörre än som är
skäligt. Åklagaren skall hos kronofogdemyndighelen anmäla, när en Jråga om
försäljning har uppkommit. Försäljningen äger rum i den ordning som gäller för
utmätt Uis egendom i allmänhet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Senaste lydelse 1970:431.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84

Nuvarande lydelse

söner .styrkt förteckning, ulvisande godsets mängd och
beskaffenhet.

Säljes
i beslag taget virke eller slräfoder. innan del dömts förbru-let. skall. IiU
dess frågan därom blivit slufiigen avgjord, försäljningssumman nedsättas i
riksbanken på satt särskilt är sladgal; och skall vad i I60fi utsökningslagen
sägs om sådana medels insällning i bankinrällning äga molsvarande

lillämpning.

Lagförslagen
27 Föreslagen lydelse

Säljes i beslag taget virke eller slräfoder innan del har
förklarats förverkat, får influtna medel inte belalas ul innan frägan om förverkande
har avgjorts slulligl.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har
domstolen utlåtit sig angående sädant förbud, varom i 3 8 .Vi;;,!:;,?, gälle om klagan över
domstolens beslul vad i rättegångsbalken är stadgat om handräckning.

Har
domstolen utlåtit sig angående sådant förbud som avses i 3 8, gäller om klagan
över domstolens beslul vad i rättegångsbalken är sladgal om kvarstad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Talan
mol kronofogdemyndighetens beslut enligt denna lag förs i den ordning som
föreskrivs i utsökningsbalken.

Klagan över överexekutors beslut / ärende, som omförmäles
i 1 §, föres i den ordning, som / uisök-ningslagen siadgas angående klagan
över överexekutors utslag i utsökningsmål.

Över länsslyrelsens beslut i ärende, varom i 3 8 sägs, må
ej klagan föras

Denna lag iräder i krafl den 1 januari 1982.

Har en
domstol före ikraftträdandet meddelat ell förordnande som avses i I 8 första
slyckel. skall ärendel även därefter handläggas av överexekutor. dock längst
lill utgången av år 1982. Ärendet får även dessförinnan överlämnas till
kronofogdemyndighelen, om del är lämpligt. Delsamma gäller, om ell ärende som
avses i 6 8 första slyckel andra meningen är anhängigt hos överexekutor vid
ikraftträdandet.

Kronofogdemyndighelen
fär före de nya bestämmelsernas ikrafllrädande vidla åtgärder för en
försäljning enligl 68. som skall äga rum efler ikraftträdandel.

I fräga om lalan mot överexekutors beslul lillämpas 12 8 i
dess äldre Ivdelse.

■•Senastelydeise 1946:832. ' Senaste lydelse
1967:267.

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Lagför.slagen 28

16 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1959:517) om förlängning av tiden
för vissa servitut

Härigenom föreskrivs att 5 och 7 88 lagen (1959: 517) om
föriängning av liden för vissa servilut skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 8

Sedan tre månader förflutit från Sedan tre
månader förflutit från

det nämnden meddelat beslut, .v/:fl// det nämnden meddelat
beslut. ,/i:/r

efter överexekutors förordnande heslutet verkställas enligt vad som

beslutet gå i verkslällighel Uka som gäller om en sådan skiljedom som

domstols lagakraftägande dom. avses i 3 kap. 16 >i utsökningsbal-

ken.

7 8

Då servitutstid förlängts i enlig- Dä
servilulslid förlängts i enlig

hel med vad i denna lag sägs. skall hel
med vad i denna lag sägs, skall

servitulel gälla som om inteckning serviiulel
gälla som om inskrivning

till säkerhet därför beviljats den lill
säkerhet därför beviljats den

dag, frän vilken föriängningen är all dag,
frän vilken föriängningen är att

räkna. Skall den faslighel som be- räkna.
Skall den faslighel som be

sväras av serviiulel säljas i den ord- sväras
av servitulel säljas i den ord

ning utsökningslagen bestämmer, ning
utsökningsbalken bestämmer,

skall servitulel upplagas i den i skall
servitulel upplagas i sakägar-

107 § samma lag omnämnda för- förteckningen,
om del blivit anmäll

teckningen, däresi del blivit anmäll lill
kronofogdemyndigheten eller el-

lill auktionsförrättaren eller eljest jesl
är för myndigheten känt.

är för honom känt.

Denna lag träder i krafl den I januari 1982.

Har överexekutor förordnat om verkslällighel, gäller 5 8 i
dess äldre lydelse.

17 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1949:658) om inlösen i vissa fall
av rätt till gruva m.m.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1949:658) om
inlösen i vissa fall av rält till gruva m.m.'

dels alt i 1,2 och 4§8 ordet "Konungen" i olika
böjningsformer skall bytas ul mol "regeringen" i molsvarande form.

dels all 6 8 skall ha nedan angivna lydelse.

'Senaste lydelse av 4 8 1971:538.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Lagförslagen 29

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 8 Har någon till säkerhet för fordran panträtt i lös
egendom, som avstås enligl denna lag, äger han, ändå att fordringen ej är
förtallen till betalning, framför ägaren rält all utfå sin fordran ur
löseskillingen för denna egendom. Samma skall ock gälla i fräga om den som har
rält alt kvarhålla egendomen lill säkerhet för förfallen fordran.

Löseskilling för lös egendom, Löseskilling för lös egendom,

som är
ulmätt, skall, om borge- som är utmalt, belagd med kvar-nären det yrkar,
utgivas till utmät- stad eller tagen i anspråk genom ningsmannen. Avser
löseskillingen betalningssäkring, skall utges lill egendom, som satts i
kvarstad eUer kronojögdemyndighelen, om nå-under skingringsförbud,
skall löse- gon part begär det. skillingen, där part del äskar, utgivas
till överexekutor; och har denne att med beloppet förfara på säll i 186 §
utsökningslagen ärför där avsett fall stadgat.

Vad i denna paragraf är stadgat gäller icke tomträtt eller
vatienfallsrätl.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

Vad som
sägs om kvarstad i 6 8 i dess nya lydelse gäller även skingringsförbud som har
meddelats före ikraftträdandet.

18 Förslag till

Lag om ändring i expropriationslagen (1972:719)

Härigenom föreskrivs att i 6 kap. 14§ expropriationslagen
(1972:719) orden "utsökningslagen (1877:31 s. 1)" skall bytas ut mot
"'utsökningsbalken".

Denna lag träder i kraft den I januari 1982.

19 Förslag till

Lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)

Härigenom föreskrivs i fräga om faslighetsbildningslagen
(1970:988)' dels att i 9 kap. 4 8 ordet "utsökningslagens" skall
bytas ul mot "utsökningsbalkens", dels att 12 kap. 4 8 skall ha
nedan angivna lydelse.

' Lagen omtryckt 1971: 1035.

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Lagförslagen 30

Nuvarande lyddse Föreslagen lydelse

12 kap.

4 8

För alt fastighet skall fä ingå i sammanläggning krävs alt
ägaren har

lagfart på fastigheten eller alt ansökan om lagfart
förklarats vilande och

hinder mot bifall lill ansökningen icke föreligger om
fastighetsbildningen

genomföres.

Är talan väckt om bättre rätt eller Är lalan väckt om bällre räll eller

om lösningsrätt till fastigheten eller om lösningsrätt lill
fasligheten eller

är rällen lill fastigheten i annat fall är rällen lill fasligheten i annat fall

ivistig, får fastigheten ej ingå i sam- ivistig. får fastigheten ej ingå i sam

manläggning. Detsamma gäller, om manläggning. Detsamma gäller, om

fastigheten är utmätt eller eljest fastigheten är utmätt eller eljest

skall säljas i den ordning som fö- skall säljas i den ordning som fö

reskrives för utmätt fast egendom. reskrives för utmätt fast egendom

Ulmälning som återgår, om sam- eller om den är belagd ined kvar-

manläggning kommer till stånd, - stad eller tagen i anspråk genom

skall dock ej beaklas. betalningssäkring. Utmätning,

kvarstad eller betalningssäkring som återgår, om
sammanläggning kommer lill sländ, skall dock ej beaklas.

Denna lag Iräder i kraft den 1 januari 1982.

Vad som sägs om kvarstad i 12 kap. 4 8 i dess nya lydelse
gäller även skingringsförbud som har meddelats före ikraftträdandet.

20 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning av
samfälligheter

Härigenom föreskrivs att i 468 lagen (1973:1150) om
förvaltning av samfälligheter orden "utsökningslagen (1877:31 s. 1)"
skall bytas ul mol "utsökningsbalken".

Denna lag Iräder i kraft den 1 januari 1982.

21 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1933:269) om ägofred

Härigenom föreskrivs att 32 och 55 §8 lagen (1933:269) om
ägofred skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lyddse Föreslagen lydelse

32 8

Klandras ej förrättning såsom i Klandras
ej förrättning såsom i

318 sägs, gånge därvid meddelat 318 sägs, går ett därvid
meddelat

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84

Nuvarande lydelse

ullätande. / vad del avser annan Jråga än i 49 eller 62 H
omförmäles. i verkställighet såsom laga kraft ägande dom.

Ändå all talan föres mol förräll-ningen. ma förordnande mn
verkslällighel å utlåtandet. / vad därigenom nägon förpliktats alt uppföra
stängsel, meddelas av överexekutor, däresi sökanden ställer säkerhet såsom i
48 § utsökningslagen sågs för skadestånd, vartill han kan kännas skyldig, om
ullålandel varder av domstol ändrat. Domstol, varesi talan mot förrättningen
är anhängig, må. när skäl därtUI äro. förordna, alt verkställighet, varom nu är
sagt, ej må äga rum.

Laglörslagen
31 Föreslagen lydelse

utlåtande i verkställighet säsom laga kraft ägande dom.
.V(;i//; utlu-tandet avser en annan fragu än som nämns i 49 eller 62 .

Åven om
talan //>/-.v mot förrättningen, får utlåtandet, såvitt därigenom någon
förpliktats att uppföra stängsel, verksiällas. om sökanden ställer säkerhet
enligl vad sam sägs i 2 kap. utsökningsbalken för skadesländ. som han kan bli
skyldig alt utge. om utlåtandet ändras av domstol. Domstol, där talan mol
förrättningen är anhängig. får. när det finns skäl //// del. förordna, alt
verkslällighel ej får äga rum.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bjuder
ägaren lill intaget hemdjur lösen efter vad i 53 8 eller 54 8 första slyckel
sägs. men vill inlagaren ej utlämna djuret, nedsatte ägaren det belopp i
penningar, vartill lösen uppgår, eller ställe full pant eller borgen därför hos
utmätningsmannen i orlen eller annan i orlen boende pålitlig person; vägras honom
ändå all utfå djuret, eller vill inlagaren ej utgiva del utan lösen i fall, som
i 54 8 andra stycket sägs, vare ägaren berättigad all av ut-rnäiningsinannen på
den tred-skandes bekostnad erhålla handräckning för djurels utbekommande.
Inlagaren vare ock pliktig ersätta all den skada och kosinad, som vållats
ägaren genom hans vägran.

Bjuder
ägaren till intaget hemdjur lösen enUgi 53 8 eller 54 8 första styckei, men
vill inlagaren ej utlämna djuret, skaU ägaren nedsäiia det belopp i pengar, vartill
lösen uppgår, eller stäUa full pant eller borgen däiför hos kronofogdemyndighelen
i orten eller någon i orlen boende pålitlig person. Om han ändå inle får ul
djuret eller om inlagaren ej vill utgiva del ulan lösen i fall. som i 54 8
andra stycket sägs, har ägaren räll alt av kronofogdemyndighelen på den
iredskandes bekostnad erhålla handräckning för all få Ul djuret. Inlagaren är
också skyldig all ersätta all den skada och kostnad, som vållats ägaren genom
hans vägran.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i krafl den 1 januari 1982.

Har överexekutor förordnat om verkställighet enligt 32 8.
gäller äldre beslämmelser.

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Lagförslagen 32

22
Förslag till

Lag om
ändring i lagen (1952:166) om häradsallmänningar

Härigenom föreskrivs all 12 8 lagen (1952: 166) om
häradsallmänningar skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 8' Införlivning av mark med häradsallmänning må äga rum
under villkor:

1)
all marken i
sin helhel eller lill huvudsaklig del är skogbärande eller tjänlig till
skogsbörd saml så belägen, all den lämpligen kan förvallas gemensamt med
allmänningen. eller ock all den är behövlig för allmänning-ens bevakning eller
skötsel;

2)
alt marken
genom rågäng eller genom faslighelsbildningsförrätlning är skild från annan mark;

3)
att marken
såsom särskild fastighet upptagils i faslighetsregistret;

4)
att lagfart
meddelats å delägarnas fång till marken;

5)
att
klander ej instämts å fång- 5) all klander ej instämts å fånget, all delägarnas rätt lill marken
ej et, alt delägarnas räll lill marken
ej heller eljest finnes ivistig saml alt heller eljest finnes tvistig saml alt marken ej utmätts; marken ej är utmätt, belagd tned

kvarstad eller lagen i anspråk genom betalningssäkring;

6)
att marken icke
besväras av någon vare sig beviljad eller sökt inteckning; saml

7)
alt marken ej
heller är belastad med sådan nyttjande- eller servitutsrätt som hindrar
tillämpande av planmässig skogshushållning eller eljest strider mot det med
införlivningen avsedda syftet.

Denna lag träder i krafl den 1 januari 1982.

Vad som sägs om kvarstad i 12 8 i dess nya lydelse gäller
även skingringsförbud som har meddelats före ikraftträdandet.

23 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1952:167) om allmänningsskogar i
Norrland och Dalarna

Härigenom föreskrivs all 118 lagen (1952: 167) om
allmänningsskogar i Norriand och Dalarna skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 8' Införlivning av mark med allmänningsskog må äga rum
under villkor: 1) alt marken i sin helhet eller till huvudsaklig del är
skogbärande eller

tjänlig till skogsbörd saml så belägen, all den lämpligen
kan förvaltas

'Senaste lydelse 1971: 1056. ' Senaste lydelse 1971: 1057,

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 Lagförslagen 33

Nuvarande lydelse Föreslagen lyddse

gemensaml med allmänningsskogen, eller ock all den är
behövlig för allmånningsskogens bevakning eller skötsel;

2)
alt marken
genom rågäng eller genom faslighelsbildningsförrätlning är skild från annan
mark;

3)
all marken
såsom särskild faslighel upplagils i faslighetsregistret;

4)
au lagfart meddelats
å delägarnas fång till marken;

5)
att
klander ej instämts ä fång- 5) all klander ej instämts å fängel. all delägarnas räll lill marken
ej et, all delägarnas rält till marken
ej heller eljest finnes tvistig saml alt heller eljest finnes Ivistig saml att marken ej utmätts; marken ej är utmätt, belagd med

kvarstad eller tagen i anspråk genom betalningssäkring:

6)
all marken icke
besväras av någon vare sig beviljad eller sökt inteckning; saml

7)
aft m.arken ej
heller är belastad med sädan nyttjande- eller servituts-rält som hindrar
tillämpande av planmässig skogshushållning eller eljest strider mot del med
införlivningen avsedda syftet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

Vad som sägs om kvarstad i 11 8 i dess nya lydelse gäller
åven skingringsförbud som har meddelats före ikraftträdandet.

24 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1919:426) om flottning i allmän
flottled

Härigenom föreskrivs aU i 12 8 lagen (1919:426) om
flottning i allmän floltled ordet "överexekutor" skall bytas ut mol
"kronofogdemyndighelen".

Denna lag iräder i kraft den I januari 1982.

25 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1915:218) om avtal och andra
rättshandling ar på förmögenhetsrättens område

Härigenom föreskrivs all i 17 8 lagen (1915:218) om avlal
och andra rättshandlingar pä förmögenhetsrättens område' ordet
"överexekutor" skall bytas ul mol ""lingsrälien"'.

Denna lag Iräder i krafl den I januari 1982.

Ell ärende som är anhängigt hos överexekutor vid
ikraftträdandet skall även därefter h.ndläggas av överexekutor, dock längst
lill utgången av år 1982.

' Senaste lydelse av 17 § 1977:672. 3 Riksdagen
1980/81. 1 saml Nr 84

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Logförslagen 34

26 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1845:50 s. 1) om handel med
lösören, som köparen låter i säljarens vård kvarbliva

Härigenom
föreskrivs att 3 8 lagen (1845:50 s. 1) om handel med lösören, som köparen
låter i säljarens vård kvarbliva', skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
Ivdelse

Föreslagen
lyddse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Är
köpeavhandling sä upprättad och behandlad, som i 1 8 sägs, men inträffar
utmätning inom trettio dagar efter det avhandlingen inför rätten företeddes,
eller försattes säljaren i konkurs efler ansökning, som gjorts inom sagda tid,
vare den sålda egendomen ej fredad frän att utmätas eller all till konkursboel
räknas. Delsamma gäller, när ansökan om förordnande av god man enligl
ackordslagen (1970:847) gjorts inom nämnda tid och konkurs följt på ansökan,
som gjorts inom tre veckor från det all verkan av godmansförordnandel förföll
eller, när förhandling om offentligt ackord följt, ackordsfrågan avgjordes.
Oöres efler utgången av den i första punkten angivna tid jåv mol
köpeavhandling, vilken befinnes så upprättad och behandlad, som nyss sagls,
vare, där yåvet göres vid ut-mälningsiillfälle, fordringsägaren skyldig att. om
han vill fullfölja jävel, inom en månad därefter väcka lalan mol såväl
säljaren som köparen vid den domstol, till vUken ut-mätiungsmannens
tjänstgörings-område hör, eller vare aU talan i ty mål kvitt: och siande godset
i kvarstad, däresi sökanden inom fjorton dagar efter uimälningsförrätlningen
hos överexekutor ställer full borgen för den kosinad och skada, som av
kvarstaden följa kan; var säljarens egendom avträdd till konkurs, skall vad om
återvinning av lös egendom

Är köpeavhandling
så upprättad och behandlad, som i I 8 sägs. men inträffar utmätning inom
trettio dagar efler del avhandlingen inför rällen företeddes, eller försätts
säljaren i konkurs efler ansökning, som gjorts inom sagda lid, är den sålda
egendomen ej fredad från att utmätas eller att räknas lill konkursboel.
Detsamma gäller, när ansökan om förordnande av god man enligl ackordslagen
(1970:847) gjorts inom nämnda lid och konkurs följt på ansökan, som gjorts
inom tre veckor från det all verkan av godmansförordnandel förföll eller, när
förhandling om ofTenlligl ackord följt, ackordsfrågan avgjordes. Giirs efter
utgången av den i första punkten angivna liden jäv mol köpeavhandling, vilken
är så upprättad och behandlad, som nyss sagls, är, om jävel görs vid
ulmät-ningstillfälle, fordringsägaren skyldig all, om han vill fullfölja
jävet, inom en månad därefter väcka talan mot såväl säljaren som köparen vid
tingsrätten i den ort där kronofogdemyndigheten finns. Gör han inte det. har
han förlorat sin talan. Godset skall genast beläggas med kvarstad och sökanden
skall, om han vill att åtgärden skall bestå. inom fjorton dagar efler utmälningsförrätlningen
hos kronofogdemyndigheten ställa full borgen för den kostnad och skada, som
kan orsakas av kvarstaden. Var sälja-

s. 1977 Kontrollera mot PDF

Senaste lydelse av lagens rubrik 1977:673. ■ Senaste
lydelse 1970:853.

s. 1978 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 Lagförslagen 35

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

lill konkursbo är stadgat i 39 <? kon- rens egendom
avträdd till konkurs,

kurslagen äga molsvarande till- skall vad om återvinning av lös

lämpning. egendom lill konkursbo är stadgat i

40 b § konkurslagen (1921:225) äga motsvarande
lillämpning.

Vad som nu sagls om konkurs äger molsvarande lillämpning
om i stället offentligt ackord faslslälles. 1 fråga om lalan med anledning av
ackordsförhandling äga 17 och 18 88 ackordslagen (1970:847) motsvarande
tillämpning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

Har jäv mot en köpeavhandling framställts vid ett
uimälningstillfälle före ikraftträdandet men har liden för väckande av talan ej
gått lill ända före ikraftträdandet, får lalan därefter väckas anlingen vid den
domstol som anges i den äldre bestämmelsen eller vid den domstol som anges i
den nya bestämmelsen.

27 Förslag till

Lag om ändring i konsumentkreditlagen (1977:981)

Härigenom föreskrivs i fråga om konsumentkreditlagen
(1977:981)' dels all i 20 8 ordet "utmätningsman"" skall bytas
ul mol "kronofogdemyndigheten'", dds all 18 och 21 88 skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18 8-

Om köparen vid avräkningen till- Om köparen vid avräkningen till

godoräknas ett större belopp än godoräknas ell slörre belopp än

kreditgivaren, får varan återtagas kreditgivaren, får varan återtagas

endasl om kreditgivaren betalar endasl om kreditgivaren betalar

mellanskillnaden lill köparen eller, mellanskillnaden till köparen eller,

när varan värderats av utmätnings- när varan värderats av kronofogde-

man. nedsätter mellanskillnaden myndigheten, nedsätter mellan-

hos denne. skillnaden hos myndigheten.

Har kreditgivaren för att kunna återtaga varan eller för
all denna efter återtagande skall kunna brukas på avsett säll måst betala skuld
som åvilar köparen, får kreditgivaren vid lillämpning av första styckei avräkna
sädan betalning mot mellanskillnad köparen lill godo.

Tillgodoräknas kreditgivaren ell slörre belopp än köparen,
får kreditgivaren ej kräva Ut mellanskillnaden (reslskulden) i annat fall än
dä varan har utsatts för betydande värdeminskning genom all köparen vanvårdat
varan.

' Senaste lydelse av 20 § 1978; 598. - Senastelydeise
1978:598.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84

Nuvarande lydelse

Lagjorslagen
36 Fareslagen tydels e

opaginerad Kontrollera mot PDF

!l 8

Handräckning fär beviljas endast om det är uppenbari att
de förutsättningar som anges i 15 8 andra stycket föreligger.

Har förbehåll
om äterlaganderäll använts i strid mol förbud enligt 15 8 iredje styckei. får
handräckning ej beviljas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Handräckning
eller verkställighet av dom. varigenom köparen har förpliktats all lämna
tillbaka vara som sålts med förbehåll om åleria-ganderäli. får ej beviljas
beträffande vara som enligt 65 § utsökningslagen 11877:31 s. I) undantages från ulmälning.

Handräckning
eller verkställighet av dom, varigenom köparen har förpliktats att lämna
tillhaka v;iia som sålts med förbeh:\ll om iiieila-ganderäll. fär ej beviljas
betrafftm-de vara som enligl 5 kap. 1-3 •)!<! utsökningsbalken undantages
Iran utmätning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982

28 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978:599) om avbetalningsköp
mellan näringsidkare m.fl.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1978:599) om
avbelalningsköp mellan näringsidkare m. fl.

dds att i 11. 14 och 15 88 ordet
""utmätningsman" i olika böjningsformer skall bytas ut mot
"kronofogdemyndigheten"",

dels all 10, 12 och 16-18 SS samt övergångsbestämmelserna
skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Om köparen vid avräkningen tillgodoräknas ett slörre
belopp än säljaren, fär varan äierlagas endasl om säljaren betalar
mellanskillnaden till köparen eller, när varan har värderats av ulmälningsman.
nedsätter mellanskillnaden hos denne.

Föreslagen
lydelsi

10 8

Om köparen vid avräkningen tillgodoräknas eu slörre
belopp an säljaren, fär varan återtagas endast om säljaren betalar
mellanskillnaden till köparen eller, när varan har v;ii-derats av
knmofögdemyndighetcn. nedsätter mellanskillnaden hos myndigheien.

Har säljaren för all kunna återtaga varan eller för all
denna efter återtagande skall kunna brukas pä avsett sätt mäsl betala skuld
som åvilar köparen, får säljaren vid tillämpning av första stycket avräkna
sådan betalning mot mellanskillnad köparen lill godo.

Tillgodoräknas säljaren ett slörre belopp än köparen, får
säljaren inle kräva ul mer än mellanskillnaden (reslskulden).

12 8 Ansökan om handräckning skall göras skriftligen. Den skall
innehålla uppgift om hur slor del av kreditfordringen som utestär obetald. Om

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84

Laglörslagen
37

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
Ivdelsi

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

säljaren
gör anspråk pä dröjsmälsränta eller, i läll då avtalet innehåller förbehåll
st)m avses i 6 8 andra stycket, ersättning för reparation eller annan åtgärd
beträftände varan, skall i ansökningen också uppges vad säljaren fordrar i den
delen. Vid ;insiikningen skall fogas styrkt avskrift av den handling som anges
i 11 8,

s. 10 Kontrollera mot PDF

Exekutionsavgift
skall förskolleras av sökanden, om ittmätnings-miinnen begär del, Belalas inte
förskoll inom förelagd lid. fär handräckningen inställas,

I fråga
om handräckning enligt denna lag lillämpas bestämmelserna om utmätning i 5ö.
59. 60 och 60 a §§ iilsökiiingslagen (1877:31 s. I).

Exekutionsavgift
skall förskolleras av sökanden, om kronofogdemyndigheten begär del. Belalas
inle förskolt inom förelagd tid, fär handräckningen instiillas.

1 fräga
om handräckning enligl denna lag lillämpas bestämmelserna om verkslällighel i
16 kap. 10-12 §<i utsökningsbalken.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Beslut
i fiåga orn handräckning överklagas hos överexekutor. Mal örverexekiilors
beslut får talan ej föras.

Talan mol beslut i fråga om handräckning /i-i/.v /
hovrätten genom besvär. Besvär skall anjöras Inom Ire veckar från del alt
beslutet delgavs klaganden. Mot hovrättens beslut får talan ej föras.

Är köparen
eller säljaren missnöjd med värdering eller annan åtgärd vid handräckningen, är
han oförhindrad all väcka lalan mol den andre vid domstol.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Visar inle
säljaren att han har väckt lalan vid domstol inom en månad efter det all
handräckningen genomfördes eller, om förrältiiing-en inom den tiden har
överklagats, inom en månad efter del all överexekutors heslut meddelades, fär
köparen hos utmätningsmannen lyfta belopp som har nedsatts enligl 10 8 första
stvcket.

Visar inle
säljaren all han har väckt lalan vid domstol inom en månad efter det all
beslutet om handräckning vann laga kraft mol honom, fär köparen hos kronofogdemyndigheten
lyfta belopp som har nedsatts enligt 10 8 första slyckel.

opaginerad Kontrollera mot PDF

I fråga om
handräckning gäller i övrigl utsökningslagen (1877:31 s. I) i tillämpliga delar.

I fräga om
handräckning gäller i övrigt utsökningsbalken i tillämpliga delar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Ansökan om
verkställighet av dom varigenom köparen har förpliktats återlämna vara som har
sålts genom avbelalningsköp görs skriftligen eller muntligen. varvid domen
skall ges in.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 fråga
om verkställigheten tilllämpas 12 § tredje stycket. 14 8 och. om ej annat
följer av domen. 15 8, Beträffande lalan mot inmät-

1 fråga om
verkställigheten tilllämpas 14 8 och, om ej annat följer av domen, 15 8.
Belräffande lalan mot kronofogdemyndighetens vär-

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 Lagförslagen 38

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ningsmannens värdering tillämpas dering lillämpas 16 8
andra och 16 8 andra och iredje siyckena. Iredje siyckena. Den tid av cn månad
som anges i sisinämnda siycke räknas dock i Jäll då förrättningen har överklagats
från den dag då beslul av högre instans vann laga kraft.

Denna lag' iräder i kraft den 1 juli 1979. Samlidigl
upphävs lagen (1915:219) om avbelalningsköp.

Förekommer i lag eller annan författning hänvisning lill
eller avses annars däri lagrum som har ersatts genom föreskrifl i den nya lagen
skall i. slällel denna lillämpas.

Äldre lag gäller fortfarande i frå- Äldre lag gäller fortfarande i frå-

ga om köp som har ingåtts före den ga om köp som har
ingåtts före den

nya lagens ikrafllrädande. nya lagens ikraftträdande. / stället

Jör 10 § fjärde slyckel och 14 § lagen (1915:219) om
avbelalningsköp gäller dock 12 § tredje stycket och 16 § nya lagen. Vad som
sägs am utsökningslagen i 16 § lagen om avbelalningsköp skall i stället avse
utsökningsbalken.

Denna lag- träder i krafl den I januari 1982.

När utmätningsmannen före ikraftträdandet har meddelat
beslul i fräga om handräckning eller verkslällighel, lillämpas äldre
bestämmelser.

29 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1927:77) om försäkringsavtal

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1927:77) om försäkringsavtal'
dels att 1118 8 ordet "utsökningslagen" skall bytas ut mot
"utsökningsbalken", dels all 58 och 123 §§ skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lyddse

58 8-Gäller försäkring å gods lill förmån för någon, som
till säkerhet för fordran har panträtt i godset, äge han, ändå att fordringen
ej är till betalning förfallen, framför ägaren rält att ur utfallande
ersättningsbelopp utfå sin fordran, såvida icke ägaren genom att avhjälpa
skadan eller på annat

' 1978: 599, Senasle lydelse av öveigångsbeslämmelserna
1978:869.

- 1981:000.

' Senaste Ivdelse av 118 § 1968:622.

- Senaste lydelse 1978:899.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 Lagförslagen 39

Nuvarande lydelse Föreslagen lyddse

sätt bereder panthavaren samma säkerhet som han ägt före
försäkringsfallel. Lag samma vare. där försäkringen gäller lill förmän för
någon, som har räll all kvarhålla godset lill säkerhet för förtallen fordran.

Eisällningsbelopp för gods. som Ersällningsbelopp för gods. som

är
utmätl eller har tagits i anspråk är utmätt, belagt med kvarstad eller
genom betalningssäkring, skall, om tagel i anspråk genom
betalnings-hargenären del vrkar, utgivas lill säkring, skall ulges till
kronofogde-iilmälnlngsmaiinen. Avser ersätt- myndigheten, om någon pari
begär ningsbdoppei gods, som satts i del. kvarstad eller under
skingringsförbud. skall beloppet, där part det äskar, utgivas till
överexekutor: och har denne att med beloppet förfara på säll i 160 a
utsökningslagen ärför där avsett fäll sladgal.

I fråga om rält för borgenär, som har panlräll i faslighel
eller i tomiräll. att njuta betalning ur brandskadeersällning gäller, i stället
för föreskrifterna i 56 och 57 88 saml första och andra siyckena i förevarande
paragraf, vad som finnes sladgal i 86-88 88 samt i särskild lag.

123 8- Fordran, som på grund av olycksfalls- eller
sjukförsäkring inneslär hos försäkringsgivaren, må ej för gäld tagas i mäl.

Beslämmelsen i första slyckel Beslämmelsen i första stycket

hindrar ej ulmälning enligl vad som hindrar ej utmätning enligl vad som

föreskrives i 67 d § uisökningsla- föreskrives i 7 kap. ulsökningsbal-

gen (1877:31 s. I). ken.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

Vad som sägs om kvarstad i 58 8 i dess nya lydelse gäller
även sking-rincsförbiid som har meddelats före ikraftträdandet.

30 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1927:56) om nedsättning av pengar
hos myndighet

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1927:56) om
nedsättning av pengar hos myndighet

dds att i 1, 2. 5, 6 och 8 88 ordet
"överexekutor" skall bytas ut mol "länsstyrelsen",

dels all i lagen skall införas en ny paragraf, 9 a 5, av
nedan angivna lydelse.

' Senastelydeise 1976: 177.

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Lagförslagen 40

Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse

9 a .«•

Talan mol beslut av länsstyrelsen förs i hovrällen genoin
besvär.

Denna lag Iräder i kraft den 1 januari 1982.

Ell ärende om nedsällning som är anhängigt hos
överexekutor vid ikraftträdandet skall även därefter handläggas av
överexekutor. dock längst lill utgången av år 1982.

31 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1927:85) om dödande av förkommen
handling

Härigenom föreskrivs au i lagen (1927:85) om dödande av
förkommen handling skall införas en ny paragraf, 12 a 8. av nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 a §

Vad som sägs i t —11 om dödande av en förkommen handling
gäller i tillämpliga delar även när en handling ej har kunnat anträffas vid
utmätning av fordringen eller rättigheten eller vid konkurs, om del kan antas
alt handUngen undanhålls. Ansökan om dödande görs i sådant Jäll av kronofogdemyndigheten
eller konkursboet.

Om det anses behövligt, .skall tingsrätten som villkorför
dödande föreskriva alt utmätnings.sökanden eller konkursboet ställer säkerhet
enligl vad som sägs i 2 kap. utsökningsbalken Jör den skada som räll
innehavare av handlingen kan lida. FöreUgger enligl 2 kap. 27 §
tiisök-ningsbalken ej skyldighet att slälla säkerhet, skall tingsrätten i
slällel som villkor föreskriva att utmätningssökanden utfäsler sig att ersätta
en sådan skada. Säkerheten eller utfästelsen får ej åberopas, om talan väcks
senare än tre år från den dag då beslut om handlingens dödande vann laga
krafl.

Ny handling skall ej utfärdas med anledning av dödande
enligl denna paragraf.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84

Nuvarande lydelse

Lagförslagen 41 Föreslagen lydelse

Om ett överskott uppkommer vid utmätning, får del ej
belalas ul lill utmätningsgäldenären ulan att den dödade handUngen företes
eller att utmätningsgäldenären gör sannolikt att han ej har handUngen i
be-håU.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

32 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1972:180) om avrundning av vissa
fordringar till helt krontal, m. m.

Härigenom
föreskrivs i fråga om lagen (1972: 180) om avrundning av vissa fordringar till
hell krontal, m. m. dds all i 3 § ordet "Konungen" skall bytas ul mot
"regeringen", dels all 1 8 skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

1 den mån ej annat är föreskrivet i lag eller annan
författning, skall domstol eller annan myndighet i fråga om fordran, som vid
bristande betalning eller eljest indrives av utmätningsman såsom fordran i allmänt
mål, bestämma kapitalbeloppet lill hell krontal så, att överskjutande öretal
bortfaller. Ränta på fordringen skall avmndas tili närmasl högre hela krontal.

Med
allmänt mål avses i denna lag mål hos kronofogdemyndighet om uttagande av skatt
eller tull, slalen tillkommande avgift eller liknande medel som får utlagas genom
utmätning utan föregående dom, böter eller annat som indrives i samma ordning
som böter, avgift IiU statsverket enligt vattenlagen (1918:523) eller belopp
som eriagts av allmänna medel och enligl domstols beslut skall återbetalas
till statsverket.

Föreslagen lydelse

I §

I den mån ej annat är föreskrivet i lag eller annan
författning, skall domstol eller annan myndighet i fråga om fordran, som vid
bristande betalning eller eljest indrives av kronofogdemyndighet såsom fordran
i allmänt mål, bestämma kapitalbeloppet till helt krontal så, all
överskjutande öretal bortfaller. Ränta på fordringen skall avrundas till
närmasl högre hela krontal.

/ / kap. 6 § utsökningsbalken finns bestämmelser om vad
som avses med aUmänt mål.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag Iräder i krafl den 1 januari 1982.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84

33 Förslag till

Lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979)

Lagförslagen
42

opaginerad Kontrollera mot PDF

Härigenom
föreskrivs all 9 8 förmänsräitslagen (1970:979)' skall ha nedan angivna
lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
Ivdelse

Föreslagen
Ivdelse

s. 1 Kontrollera mot PDF

9 8-

Särskilda förmånsrätter gäller inbördes efter
paragrafernas följd och efter den i 4-7 88 angivna numreringen.

Förmänsrätt
enligt 4 8 3 har dock företräde framför förmånsrätt enligl 4 8 2 på grund av
annan relentionsräll än som avses i 247 8 sjölagen (1891:35 s! 1).

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förmånsrätt på grund av utmätning har löieträde framför
förmånsrätt på grund av inteckning, vilken sökts samma dag som uimätiilngen
verksiälldes eller senare.

Utmätning ger förelräde framför senare utmätning av samma
egendom. Utmätning för flera fordringar pä en gäng ger lika räll. Om del
inbördes företrädel i övrigl mellan fordringar med samma slag av förmånsrätt
finns för vissa fall särskilda bestämmelser.

Förmänsrätt på grund av utmätning har förelräde framför
förmånsrätt på grund av förelagsinteckning, vilken har sökts samma dag som
beslulet om ulmälning meddelades eller senare, och framför för-månsräll på
grund av annan inteckning, vilken har sökts samma Inskrivningsdag som ett
ärende angående anteckning om utmätningen har lagits upp eller senare.

Ulmälning
ger förelräde framför senare utmätning av samma egendom, om ej annat följer av
4 kap. 30 § andra styckei eller 7 kap. 13 § utsökningsbalken. Utmätning för
flera fordringar på en gång ger lika rätt. Om del inbördes företrädet i övrigl
mellan fordringar med samma slag av förmänsrätt finns för vissa fall
särskilda beslämmelser.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vad i denna paragraf föreskrives om förmånsrätt på grund
av utmätning tillämpas även i fråga om förmånsrätt på grund av
betalningssäkring.

Denna lag iräder i krafl den 1 januari 1982.

Om utmätning har beslulals före ikraftträdandet, gäller
äldre beslämmelser. Var utmätningen inle fullbordad vid ikraftträdandet, skall
utmätningen anses ha verkställts i och med ikraftträdandet eller, vid utmätning
av lön som fölfaller lill betalning efter ikraftträdandel, när förfallotiden
inträtt.

Lagen omlryckl 1975: 1248. Senaste lydelse 1978:883.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 Lagförslagen 43

34
Fiirslag till

Lagom
ändring i lagen (1966:454) om företagsinteckning

Härigenom föreskrivs alt 4 8 lagen (1966:454) om
förelagsinteckning skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lyddse

4 8' Företagsinleckning gäller i näringsidkarens lösa
egendom, i den män denna hör lill den inlecknade verksamheien och utgöres av

1.
inventarier,
varor eller andra lösören, dock ej skepp och skeppsbygge, ej heller luftfartyg
och sådan reservdel därtill som kan omfattas av inteckning i luftfartyg,

2.
byggnad eller
annan anläggning som icke hör lill lomlrätl,

3.
arrenderätt,
hyresrätt, rättighet som avses i 7 kap. 3 8 jordabalken, bostadsrätt eller rätt
lill gruva eller annan gruvegendom, om rättigheten kan utmätas,

4.
nyltjanderäll
lill invenlarier eller andra lösören, om rättigheten kan utmätas,

5.
palenl.
upphovsrätt eller annan räliighel av immaleriell arl. om rättigheten kan
utmätas,

6.
fordran pä
vederlag för överlåtelse eller upplåtelse av egendom av sådanl slag. som avses
under 1 -5, eller på ersättning med anledning av alt sådan egendom skadats
eller gäll förlorad eller lagits i anspråk genom expropriation eller liknande
förfarande,

7.
fordran på
vederlag för arbete.

Företagsinleckning, som söks samma dag som egendom
beläggs med kvarstad för fordran eller senare, gäller ej I den kvarstadsbelagda
egendomen. Överlätes verksamheten, gäller inteckningen i överlålarens fordran
på vederlag, i vad della avser egendom som vid överlåtelsen omfattades av
inteckningen.

Denna lag Iräder i krafl den 1 januari 1982.

Vad som
sägs om kvarstad i 4 8 i dess nya lydelse gäller även skingringsförbud som har
meddelats före ikraftträdandet.

'Senaste lydelse 1973: 1067.

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Lagförslagen 44

35
Förslag till

Lag om
ändring i sjölagen (1891:35 s. I)

Härigenom föreskrivs att 33. 38, 237, 238. 249. 253. 254
och 283 SS sjölagen (1891; 35 s. 1)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse

33 8-Anmälan av skepp eller skeppsbygge för registrering
eller ansökan om inskrivning av förvärv av sådan egendom skall avslås, om

1.
bestämmelsen i
30 8 första stycket ej iakttagits;

2.
egendomen ej
kan registreras enligt 118;

3.
sökanden ej
styrker sill förvärv;

4.
fångesmannens
rätt ej är inskriven i registret, ehuru den hade kunnal inskrivas där, och
sökandens förvärv icke grundas på exekutiv försäljning;

5.
åberopad
överlåtelse slår i strid med en mot överlåtaren på grund av förvärvsvillkor
gällande inskränkning i hans rätt att förtoga över egendomen och överiåtarens
åtkomst icke var inskriven när överlåtelsen ägde rum eller, om så var fallet,
villkoret är infört i registret eller införes däri samma inskrivningsdag som
ansökningen göres;

6.
egendomen av
överlålaren lidigare överlåtits till annan och överiåtarens åtkomst ej var
inskriven när sökandens förvärv ägde rum eller, om så var fallet, inskrivning
samma inskrivningsdag sökes för det tidigare förvärvet;

7.
före
utgången av den inskriv- 7.
egendomen har blivit föremål ningsdag då anmälningen eller an- för kvarstad eller
betalningssäkring sökningen göres egendomen blivit lill säkerhet Jör ett anspråk mol
föremål för kvarstad, skingrings- överlåtaren och ett ärende anförbud eller
betalningssäkring till gående
anteckning om åigärden säkerhet för anspråk mot överlä- har lagits upp senasi på den intalen
eller denne försalts i konkurs: skrivningsdag då anmälningen eller

ansökningen görs eller i/verlålaren har försatts i konkurs
före utgången av nämnda inskrivningsdag:

8.
egendomen sålts
exekuiivi lill annan än sökanden; eller

9.
del är
uppenbari all förvärvei av annan grund är ogiltigt eller icke kan göras
gällande.

Första stycket 5-7 ulgör ej hinder mol inskrivning av
förvärv, om inskrivning av villkorlig äganderätt redan har beviljats på grund
av samma förvärv.

38 8-1 skepps- eller skeppsbyggnadsregistret skall
antecknas, när 1. lalan väckts om hävning eller återgång av förvärv av
registrerat skepp

eller skeppsbygge eller om bällre räll lill sädan egendom
eller eljesl i fräga.

som angår inskrivning;

' Lagen omtryckt 197.5:1289, - Senastelydeise 1978:886, '
Senaste lydelse 1978:886.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84

Laglörslagen
45

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
Ivdelse

Föreslagen
lydelse

s. 3 Kontrollera mot PDF

2.
mäl som avses
under 1 avgjorts genom dom eller slutligt beslut som vunnit laga krafl;

3. ägare av registrerat skepp eller
skeppsbygge försatts i konkurs;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4.
registrerat
skepp eller skeppsbygge eller inskriven rätt till sädan egendom blivit föremål
för kvarstad, skingringsförbud. betalningssäkring eller ulmälning, konkursförvaltare
begärt all registrerat skepp eller skeppsbygge skall säljas exekutivt, ägaren
enligl 108 andra stycket begärt att registrerat skepp skall säljas exekuiivi
eller egendomen sålts exekutivt;

5.
beslut som
avses under 3 eller 4 om konkurs, kvarstad, skingringsförbud,
betalningssäkring eller utmätning upphävts eller ålergålt eller fräga om
exekutiv försäljning av registrerat skepp eller skeppsbygge eller inskriven
räll lill sådan egendom eljesl förfallit;

4, registrerat
skepp eller skepps

bygge eller inskriven rätt lill sädan

egendom blivit föremål för kvar

stad, betalningssäkring eller ul

mälning. konkursförvaltare begärt

alt registrerat skepp eller skepps

bygge skall säljas exekutivt, ägaren

enligl 10 8 andra stycket begärt alt

registrerat skepp skall säljas exeku

tivt eller egendomen sålts exeku

tivt;

5. beslul
som avses under 3 eller

4 om konkurs, kvarstad, betal

ningssäkring eller utmätning upp

hävts eller återgåll eller fråga om

exekutiv försäljning av registrerat

skepp eller skeppsbygge eller in

skriven rält till sådan egendom el

jesl förfallit;

opaginerad Kontrollera mot PDF

6.
skepp eller
skeppsbygge skall avregistreras enligl någon i 16 8 angiven grund men hinder
mot avregislreringen möter enligl 17 8;

7.
enligt 35 8
beslul meddelats att skepp eller skeppsbygge skall avföras ur registret den dag
registrering äger rum utomlands.

Är eljesl i lag eller annan författning föreskrivet all
vissl förhållande skall antecknas i skepps- eller skeppsbyggnadsregistret.
skall det gälla.

Anteckning i skeppsbyggnadsregistret skall överföras lill
skeppsregistret, om bygget överföres dit säsom skepp. Registeranteckning skall
avföras, om den uppenbarligen ej längre kan vara av betydelse.

237 8

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kvarstad
eller annan handräckning för fordran, beträffande vilken ansvarigheten är
begränsad, skall vägras och beviljad sädan ätgärd skall hävas, om redaren inom
riket hos rätten eller överexekutor ställer säkerhet för fulla ansvarighetsbeloppet
enligl 235 8 jämle ell av myndigheten besläml tillägg för •ränta och koslnader
i saken. Säkerheten må åberopas genlemol alla borgenärer, för vilkas
fordringar gäller begränsning lill samma ansvarighetsbelopp, och skall anses
vara ställd lill förmån för alla sädana borgenärer.

Har redaren ställt säkerhet för ett

Kvarstad
för fordran, beträffande vilken ansvarigheten är begränsad, skall vägras och
beviljad sädan åtgärd skall hävas, om redaren inom riket hos rätlen ställer
säkerhet för fulla ansvarighetsbeloppet enligl 235 8 jämle ett av rällen besläml
tillägg för ränla och koslnader i saken. Säkerheten får åberopas gentemol
alla borgenärer, för vilkas fordringar gäller begränsning lill samma
ansvarighetsbelopp, och skall anses vara ställd lill förmän för alla sådana
borgenärer.

Har redaren ställt säkerhet för ett

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84

Lagförslagen
46

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

mindre belopp än i första stycket avses och ställer han
därefter hos samma niyndighei säkerhet för återstoden, skall ock vad i första
stycket stadgas äga lillämpning.

Föreslagen lydelse

mindre belopp än i första stycket avses och ställer han
därefter hos samma domstol säkerhet för återstoden, skall ock vad i första
slyckel stadgas äga lillämpning.

Om redaren ställt full säkerhet efter vad i första eller
andra stycket sägs, skull pä hans yrkande lidigare ställd säkerhet för fordran
som avses med den fulla säkerhelen frigivas.

Vad i
denna paragraf är stadgal skall äga molsvarande lillämpning. om säkerhelen
ställts hos vederbörlig myndighet i Danmark, Finland eller Norge.

238
8

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kvarstad
eller annan handräckning för fordran, beträffande vilken ansvarighelen är
begränsad, skall vägras och beviljad sädan ätgärd hävas, om redaren visar att
han, innan åigärden genomförls, ulom rikel slälll betryggande och för borgenären
tillgänglig säkerhet för fulla ansvarighetsbeloppet enligl 235 8 i någon av
följande hamnar:

Kvarstad
för fordran, belräffande vilken ansvarighelen är begränsad, skall vägras och
beviljad sådan åtgärd hävas, om redaren visar all han, innan åtgärden
genomförls, utom riket slälll betryggande och för borgenären tillgänglig säkerhet
för fulla ansvarighetsbeloppet enligl 235 8 i någon av följande hamnar:

opaginerad Kontrollera mot PDF

1. den hamn där den händelse inträffat vara fordringen
grundas eller, om

händelsen ej ägt rum i hamn, den första hamn som fartyget anlöpl efter

händelsen;

2.
landsältningshamnen,
om fordringen avser skada ä person;

3. lossningshamnen, om fordringen
avser skada ä last.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har i fall som avses i första styckei säkerheten ställts i
annan ort än där angives, prövar rällen eller överexekutor med hänsyn lill
omsländighelerna. huruvida handräckningsåtgärd, som nu sagts, skall vägras
eller hävas.

Vad i första och andra styckena är stadgat gäller även om
den ulom rikel ställda säkerheten icke molsvarar det fulla ansvarighetsbeloppet
enligl 235 8 men redaren inom riket hos rätten eller överexekutor ställer
betryggande säkerhet för ålersloden jämte ett av rätlen eUer överexekutor
bestämt tillägg för ränla och kostnader i saken.

Vad i denna paragraf är stadgat om hävande av
handråckningsåt-gärd skall äga molsvarande tilllämpning i fräga om frigivande
av

Har i fall som avses i första styckei säkerhelen ställts i
annan ort än där angives, prövar rällen med hänsyn till omsländighelerna,
huruvida kvarstad skall vägras eller hävas.

Vad i första och andra siyckena är stadgat gäller även om
den utom rikel ställda säkerheten icke molsvarar det fulla ansvarighetsbeloppet
enligt 235 8 men redaren inom rikel hos rätten ställer betryggande säkerhet för
ålersloden jämle ell av rätten bestämt tillägg för ränta och kostnader i saken.

Vad i denna paragraf är sladgal om hävande av kvarstad
skall äga molsvarande tillämpning i fråga om frigivande av säkerhet, som
ställts

s. 47 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 Lagförslagen 47

Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse

säkerhet, som ställts inom riket lill inom riket lill
befrielse från kvar-

befrielse från handräckningsåt- stad.

gärd.

249 8

Säljes farlyg exekutivt i Sverige. Säljes
fartyg exekutivt i Sverige,

upphör sjöpanlräll och relenlions- upphör sjöpanträtt och
relentions

räll i farlygel sedan köpeskillingen rätt i fartyget sedan försäljningen

erlagts, jörutsalt att försäljningen har vunnit laga kraft och köpeskil-

bUr bestående. lingen erlagts.

Borgenärerna ha rätt till betalning ur köpeskillingen i
den ordning som gäller för ulmätt egendom. Fordran, som är förenad med
sjöpanlräll. fär därvid bevakas lill fullt belopp utan hinder av beslämmelserna
i 10 kap. om begränsning av redares ansvarighet men ger ej utdelning över det
belopp som högst skall ulgå enligl nämnda bestämmelser.

Exekutiv
försäljning av farlyg i främmande stat skall erkännas med den verkan som
angives i första slyckel, om fartyget fanns inom den statens
jurisdiktionsomräde samt försäljningen verkställts i enlighet med den statens
lag och i överensslämmelse med beslämmelserna i 1967 års inlernalionella konvention
om sjöpanlrätt och fartygshypotek.

253 8

Utlämnas gods, som häftar för fordran, eller säljes gods
för fartygets eller lastens behov, upphör sjöpanlrätt i godset.

Säljes gods exekutivt, upphör Säljes gods exekuiivi. upphör

sjöpanlräll däri sedan köpeskilling- sjöpanträtt däri sedan
försäljningen

en erlagts. förutsatt all försåljning- har vunnit laga kraft och köpeskil-

eii blir beslående. lingen erlagts.

Den som ulan borgenärens tillstånd lämnal ul gods. som
enligt vad han insett eller bort inse häftade för fordran, svarar för vad som
lill följd därav ej kan utgå ur godset. Sådan ansvarighet har även mollagaren
för fordran, för vilken han eljesl icke skolat svara personligen, om han hade
kännedom om fordringen när godset lämnades ut.

254 8

Sjöpanlrätt i inlastat gods upphör när ell år förflutit
frän del all fordringen uppkom, om ej före utgången av denna tid anlingen
talan väckts i laga ordning eller kvarstad eller utmätning, som sedermera
åtföljes av exekutiv försäljning av godset, blivit säkerställd.
Preskriptionstiden skall ej löpa medan laga hinder möter mot all godset
belägges med kvarstad eller ulmäles för borgenärens fordran.

Har fordran kommil under dispaschörs behandling, anses
lalan om fordringen väckt.

Vad i forsla stycket sägs om ver- Vad i första stycket sägs om ver

kan av säkerställd utmätning gäller kan
av säkerställd utmätning gäller

ocksä när gods skall säljas exeku- också
när gods skall säljas exeku

tivt under konkurs, om försäljning tivi
under konkurs, om försäljning

begärts och godset omhändertagils begärts
och godset omhändertagits

av utmätningsmannen eller eljesl av
kronofogdemyndighelen eller el

salts under hans insegel. jesl salts under myndighetens inse

gel.

s. 48 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Lagförslagen 48

Nuvarande lyddse Föreslagen lydelse

283 S"* Ansökan om inteckning skall avslås, om

1.
beslämmelserna
i 282 8 första styckei ej iakttagits;

2.
ansökningen
strider mol 261 8;

3.
ansökningen
strider mot sådan pä grund av förvärvsvillkor mol sökanden gällande
inskränkning i hans rätt att förfoga över egendomen, som införts i skepps-
eller skeppsbyggnadsregistrel eller införes däri samma inskrivningsdag som
inteckningen sökes. och ansökningen icke medgivits av den till vars förmän
inskränkningen gäller;

4.
skeppet eller
skeppsbyggel skall avregislreras;

5.
sökanden eller,
om skeppel eller bygget äges av flera, någon av sökandena är i konkurs eller
försattes i konkurs samma inskrivningsdag som inteckningen sökes och det icke
visas, all skeppel, byggei eller andelen ej hör lill konkursboel:

6.
skeppel,
byggei eller andel 6. skeppet, byggei eller andel däri
eller villkoriig äganderätt där- däri eller villkorlig äganderätt därtill är föremål för
kvarstad, sking- lill har blivit föremål för
kvarstad, ring.sförbud, betalningssäkring eller betalningssäkring eller ulmälning
utmätning eller blir föremål för så- och ell ärende angående anteck-dan åtgärd samma
inskrivningsdag ning om åigärden har lagits upp
.som inteckningen sökes; eller senast på den inskrivningsdag då

inteckningen söks. såvida ej i jråga om kvarstad
ansökningen har medgetts av kronofogdemyndighelen; eller

7. skeppel, byggei eller andel däri eller villkoriig
äganderätt därtill från

gått sökanden genom exekutiv försäljning.

Har ärende angående inskrivning av sökandens förvärv
uppskjutits, skall behandlingen av inteckningsansökningen uppskjutas på
motsvarande sätt.

Denna lag träder i krafl den 1 januari 1982.

Vad som sägs om kvarstad i 33, 38, 237, 238 och 283 88 i
deras nya lydelse gäller även skingringsförbud som har meddelats före ikraftträdandet.

När ett mål angående kvarstad handläggs av överexekutor
efler ikraftträdandet, lillämpas 237 och 238 88 i deras äldre lydelse.

Senaste lydelse 1978:886.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 36 Förslag till

Lagförslagen 49

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lag om ändring i lagen (1955: 227) om inskrivning av fatt
till luftfartyg

Härigenom
föreskrivs all 12, 30 och 41 88 lagen (1955:227) om inskrivning av rält till
luftfartyg skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

12 Upplyses alt före den dag inteckning sökes eller ock samma
dag ansökningen göres den egendom som ansökningen avser tagits i mäl eller
tagils i anspråk genom betalningssäkring, och visas ej alt utmätningen eller
betalningssäkringen upphörl alt gälla, skall ansökningen avslås.

Föreslagen lydelse 8'

Ansökan om inteckning skall avslås, om den egendom som
ansökningen avser har utmätts, belagts med kvarstad eller tagits i anspråk
genom betalningssäkring och ell ärende angående anteckning om åtgärden har
tagils upp senasi på den inskrivningsdag då Inieckning-en söks. såvida ej I
fråga om kvarstad ansökningen har medgetts av kronofogdemyndigheten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ulmäles
ägaren tillkommande rått lill andel i itUeckning eller varder ägare, vilken
sådan rätt tillkommer, försatt i konkurs, vare inteckningshavaren, ändå att
han betingat sig annat, pliktig all på begäran av .utmätningsmannen eller
konkursförvallaren uppvisa inteckningshandlingen för avskrivning, såsom i 298
sägs, av del ägaren fillkommande beloppet. Sedan avskrivning sålunda skell, må
inleckning å del avskrivna beloppet med ränla meddelas pä ansökan av
utmätningsmannen eller konkursförvallaren, ändå att intecknings-medgivandet
icke är tecknat å sädan handling som i 5 8 sägs. Handling, på grund varav
inteckning sålunda meddelas, skall innehålla all beloppet förfaller lill
betalning sex månader efter uppsägning.

Försätts
ägare, som har rätt till andel i inleckning. i konkurs, är inteckningshavaren,
ändå all han betingat sig annat, pliktig att på begäran av konkursförvallaren
uppvisa inteckningshandlingen för avskrivning, såsom i 29 8 sägs, av det
ägaren tillkommande beloppet. Sedan avskrivning sålunda skell, får inteckning
på det avskrivna belop-pel med ränla meddelas pä ansökan av konkursförvallaren.
även om in-leckningsmedgivandel icke är leck-nat på sådan handling som i 5 8
sägs. Handling, på grund varav inleckning sålunda meddelas, skall innehålla
all beloppet förfaller lill beialning sex månader efter uppsägning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

' Senaste lydelse 1978:885.

4 Riksdagen 1980/81. I .saml Nr84

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84

Lagförslagen
50

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
Ivdelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har
ett luftfartyg, en lott däri eller inlecknade reservdelar iilmälls eller har
enligl 71 § konkurslagen (1921:225) begärts att ett luftfartyg eller
inlecknade reservdelar skall säljas i den ordning som gäller för utmätl sådan
egendom eller har utmätningen upphävts eller frågan om egendomens
försäljning av annat skäl förfallit, skall anteckning därom göras i
inskrivningsboken. Anteckning att egendomen har sålts uimätningsvis skall
ske, när handling som visar köpeskillingens fördelning har inkommit. Hur ett
luftfartyg, cn lott däri eller intecknade reservdelar belagts med kvarstad
eller tagits i anspråk genom betalningssäkring eller har cn sådan åtgärd
upphävts eller återgått, skall anteckning därom också göras i
inskrivningsboken.

Om inverkan på inleckning av en exekutiv försäljning
eller av en myndighets fördelning av medel skall anteckning göras i inskrivningsboken
när anmälan, bevis eller förddningslängd som utvisar förhållandel har
inkommit.

Då ulmälning skell av liiflfiirlyg eller lott däri eller
lill sädanl fartyg hörande, intecknade reservdelar eller då sådan egendom har
lagils i anspråk genoin betalningssäkring eller då jämliki 71 § konkurslagen
äskats alt liiftfariyg eller inlecknade reservdelar lill sådant fartyg må
utmätningsvis säljas, skall, sedan bevis härom inkommit till inskrivningsdomaren,
å nästa inskrivningsdag göras anteckning om förhållandet i inskrivningsboken.
Visas att utmätningen upphävts eller att frågan om egendomens försäljning
eljesl förfalUl eller all betalningssäkringen upphörl all gälla, varde ock
det I boken antecknat.

Har egendom blivit såld i den ordning som är stadgad
beträffande försäljning av utmätl luftfartyg och av ittmäita, intecknade
reservdelar, varde anteckning därom efler vad i första slyckel sägs införd i
inskrivningsboken, när handUng som visar köpeskillingens Jördel-ning inkommer
lill inskrivningsdomaren. Var egendomen inlecknad, skall i inskrivningsboken
tillika antecknas den verkan som försäljningen enligt vad i 25 § stadgas
medjör beträffande inteckningen. Skedde ej försäljning, men skola ändock enligl
vad därom är särskill stadgat medel fördelas mellan rättsägare i egendomen,
skall motsvarande anteckning göras när fördelningslängden inkommer.

Har domstol heträffande inleckning i luftfartyg meddelat
förklaring som i 26 8 sägs. äligger del domstolen all därom översända bevis
till inskrivningsdomaren, som har att ä nästa inskrivningsdag göra anteckning
om förhällandet i inskrivningsboken.

Senasle lydelse 1978:885.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84

Lagförslagen 51

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft den I januari 1982.

Vad som sägs om kvarstad i 12 och 41 88 i deras nya
lydelse gäller även skingringsförbud som har meddelats före ikraftträdandet.

Om ett ärende angående avskrivning pä en
inleckningshandling med anledning av utmätning har tagils upp på en
inskrivningsdag före ikraftträdandet, gäller 308 i dess äldre lydelse.

37 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1955:229) i anledning av Sveriges
tillträde till 1948 års konvention rörande internationellt erkännande av rätt
till luftfartyg

Härigenom
föreskrivs alt 3 8 lagen (1955:229) i anledning av Sveriges tillträde lil! 1948
års konvention rörande internationelll erkännande av räll lill luftfartyg skall
ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
Ivdelse

Föreslagen
lydelse

s. 8 Kontrollera mot PDF

Verkan i
förhållande till tredje man av inskrivning, varom förmäles i 2 8, bedömes
enligt lagen i den stat där rätlen är inskriven. Där luftfartyg här i rikel
utmätts eller belagts med kvarstad eUer skingringsförbud eller luftfartyg
omfattas av konkurs, som inlräffat här i rikel. och gäldenären med vetskap
därom träffat det avtal, som ligger till grund för inskrivningen, mä denna dock
ej lill förfång för ulsök-ningsborgenären eller konkursborgenärerna eller för
köparen vid exekutiv försäljning åberopas i vidare män än som följer av svensk
lag.

Verkan i
förhållande lill iredje man av inskrivning, varom förmäles i 2 8, bedömes
enligt lagen i den stat där rätten är inskriven. Där luftfartyg här i rikel
utmätts eller belagts med kvarstad eller luftfartyg omfattas av konkurs, som
inträffat här i rikel, och gäldenären med vetskap därom träffat del avlal.
som ligger lill grund för inskrivningen, må denna dock ej till förfång för
utsökningsborgenären eller konkursborgenärerna eller för köparen vid exekutiv
försäljning åberopas i vidare mån än som följer av svensk lag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag iräder i kraft den I januari 1982.

Vad som sägs om kvarstad i 3 8 i dess nya lydelse gälleräven
skingringsförbud som har meddelats före ikraftträdandet.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Lagförslagen 52

38
Förslag till

Lag om
ändring i luftfartslagen (1957:297)

Härigenom föreskrivs att 12 kap. 3 8 luftfartslagen
(1957:297)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse

12 kap.

3 8

Angående frihet från kvarstad Angående
frihet frän kvarstad

och
skingringsförbud för vissa luft- för vissa luftfartyg är särskill stad-

fartyg är särskill sladgal. gal.

Denna lag Iräder i kraft den 1 januari 1982.

39 Förslag till

Lag om ändring i växellagen (1932:130)

Härigenom föreskrivs i fråga om växellagen (1932: 130)'
dels all 95 8 skall upphöra all gälla,

dels att i
88 8 ordet "utmälningsmannen" skall bytas ut mot ""kronofogdemyndigheten"".

Denna lag träder i krafl den 1 januari 1982.

40 Förslag till

Lag om ändring i checklagen (1932:131)

Härigenom föreskrivs i fråga om checklagen (1932: 131)'
dels all 73 8 skall upphöra all gälla.

dels all i 66 8 ordet "utmätningsmannen" skall
bytas ul mol "kronofogdemyndigheten"".

Denna lag iräder i krafl den 1 januari 1982.

41 Förslag till

Lagom ändring i aktiebolagslagen (1975:1385)

Härigenom föreskrivs i fråga om aktiebolagslagen (1975:
1385)' dds all i 6 kap. 6 8 ordet ""utmätningsmannen" skall
bylas ul mot "kronofogdemyndigheten",

' Lagen omtryckt 1979:643. ' Senaste lydelse av 88 8 1964:
666. ' Senasle lydelse av 66 8 1964:667. ' Senaste Ivdelse av

6 kap. 6 8 1977:709

14 kap. 10 8 1977:709.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84

Lagförslagen
53

opaginerad Kontrollera mot PDF

dels att i 14 kap. 10 8 orden "överexekutor i nämnda
ort"" skall bylas ul mol ""samma rätt ",

dels alt i 14 kap. 13 8 ordet
""överexekutor"" skall bytas ut mot "'länsstyrelsen'",

dels all 3
kap. 12 8 skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
Ivdelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

1
avstämningsbolag skall den som med skriftlig handling visar att han lill
följd av uppdrag eller panlsällning eller pä grund av villkor i lestamenle
eller gåvobrev har rätt alt i slällel för den i aktieboken införda aktieägaren
lyfta utdelning och mottaga emissionsbevis och, vid fondemission, brev på ny
aktie på begäran upptagas i en särskild förteckning. Delsamma gäller förmyndare
eller god man för aktieägare eller vid konkurs konkursförvallaren eller vid
utmätning av eller kvarstad på aktier utmätningsmannen.

1
förteckningen skall för sådan person som avses i första slyckel antecknas
samma uppgifter som enligt 10 § första slyckel skall införas i aktieboken om
aktieägare. Av förteckningen skall även framgå den rält som tillkommer
honom. Sådan anteckning skall avföras, när det visas att rätten upphört.

I avstämningsbolag skall den som med skriftlig handling
visar alt han lill följd av uppdrag eller panlsällning eller pä grund av
villkor i testamente eller gåvobrev har rätt all i stället för den i
aktieboken införda aktieägaren lyfta utdelning och mottaga emissionsbevis och.
vid fondemission, brev på ny aktie på begäran upptagas i en särskild förteckning.
Delsamma gäller förmyndare eller god man för aktieägare eller vid konkurs
konkursförvallaren eller vid utmätning, kvarstad eller betalningssäkring
avseende aktier kronofogdemyndighelen.

1 förteckningen skall för den som avses i första slyckel
antecknas samma uppgifler som enligl 10 8 första styckei skall införas i aktieboken
om aktieägare. Av förteckningen skall även framgå den rätt som tillkommer den
som avses i forsla styckei. Sådan anteckning skall avföras, när det visas all
rällen upphört.

Uppgifi ur förteckningen fär ej lämnas till annan ulan
samtycke av den som beröres av förhållanden som antecknats i förteckningen.

Denna lag Iräder i krafl den I januari 1982.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 LagfÖrshiiien 54

42
Förslag till

Lag om ändring i lagen (1970:596) om förenklad
aktiehantering

Härigenom
föreskrivs alt 12 8 lagen (1970:596) om förenklad aktiehantering skall ha
nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
Ivdelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Den
som med skriftlig handling visar all han lill följd av uppdrag eller
panlsällning eller på grund av villkor i testamente eller gåvobrev har rätt
att i stället för den i aktieboken införde aktieägaren lyfta utdelning och
mottaga emissionsbevis och, vid fondemission, brev pä ny aktie, skall pä
begäran upptagas i en särskild förteckning. Detsamma gäller förmyndare eller
god man för aktieägare eller vid konkurs konkursförvaltaren eller vid
ulmälning av eller kvarstad på aktier utmälningsmannen.

I förteckningen skall för sådan person som avses i
första stycket antecknas samma uppgifter som enligl 8 8 andra slyckel skall
införas i aktieboken om aktieägare. Av förteckningen skall även framgå den
rätt som tillkommer honom. Sådan anteckning skall avföras, när del visas att
rätten upphört.

Den som med skriftlig handling visar all han lill följd av
uppdrag eller panlsällning eller på grund av villkor i testamente eller
gåvobrev har rält all i slällel för den i aktieboken införde aktieägaren lyfta
utdelning och mottaga emissionsbevis och, vid fondemission, brev på ny aktie
skall på begäran upptagas i en särskild förteckning. Delsamma gäller förmyndare
eller god man för aktieägare eller vid konkurs konkursförvallaren eller vid
ulmälning, kvarstad eller betalningssäkring avseende aktier kronofogdemyndigheten.

I förteckningen skall för den som avses i första styckei
antecknas samma uppgifler som enligt 8 8 andra styckei skall införas i aktieboken
om aktieägare. Av förteckningen skal! även framgå den rätt som tillkommer den
som avses i första Slyckel. Sådan anteckning skall avföras, när det visas au
rällen upphörl.

Uppgift ur förteckningen får ej lämnas ul till annan ulan
samtycke av den som beröres av förhållanden som antecknats i förteckningen.

Denna lag träder i kraft den I januari 1982.

43 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1934:239) om bulvanförhållande i
fråga om aktier i vissa bolag

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1934: 239) om
bulvanförhållande i fråga om aktier i vissa bolag

dels att i 2 och 9 8§ ordet "överexekutor" i
olika böjningsformer skall bytas ul mol "kronofogdemyndigheten" i
molsvarande form,

dels att 3, 4 och 10 8§ skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84

Lagförslagen
55

opaginerad Kontrollera mot PDF

Niiviirunde
Ivdelse

Föreslagen
lyddse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Dä aktier skida säljas efter vad i 2 8 sägs. skall
försäljningen ske å offenllig auktion i den ordning varom stadgas I förordningen
den 23 oktober 1914 om vad vid försäljning av värdepapper I vissa Jäll skall
iakttagas: dock ma överexekutor pä begäran av bulvanen medgiva försäljning i
annan ordning, såframt skäl därtill visas.

Försäljning
av aktierna å offentlig auktion skall efter överexekutors beslämmande äga rum
i Stockholm eller annan stad där särskild av stadens handels- och
sjöfarlsnämnd antagen mäklare finnes. På auktionen får bulvanen ej själv
inropa aktierna. Inflytande medel skola uppbäras av utmätningsmannen i den stad
där försäljningen äger rum. I Övrigl skall i ärendet i tillämpliga delar så
anses, som om aktiema utmätts lill gäldande av fordran hos bulvanen. Bestämmelserna
i 93 § 2 och 3 mom. utsökningslagen äga dock ej tillämpning i fräga om
försäljningen. Åro aktierna pantsatta av bulvanen, skall försäljning ske med
bibehållande av panthavarens rält, när ej denne niijes med all för sin
betalning hålla sig till köpeskillingen. Bulvanen är pliktig alt betala
kosinad som ej kan gäldas ur den försålda egendomen i enlighel med 198 fi
utsökningslagen.

Har överexekutor medgivit försäljning i annan ordning än
.som siadgas i förordningen den 23 oktober 1914, skola aktierna ställas under
värd och förvaltning av god man varom förmäles i lagen omJÖr-mynderskap. Gode mannen
vare pliktig att i samråd med bulvanen. inom lid som med hänsyn lill omständigheterna
kan anses skälig, föranstalta om försäljning av ak-

Dä aktier skall säljas efter vad i 2 8 sägs, skall
försäljningen ske genom fondkommissionär. Kronofogdemyndigheten får dock på
begäran av bulvanen medgiva försäljning i annan ordning, såframt skäl därtill
visas.

Vid försäljning av aktierna genom fondkommissionär gäller
följande. Bulvanen får ej själv köpa aktierna. Inflytande medel skall uppbäras
av kronofogdemyndigheten. 1 övrigl skall i ärendel i tillämpliga delar så
anses, som om aktierna utmätts lill gäldande av fordran hos bulvanen.
Bestämmelsen i 9 kap. 4 i) första stycket utsökningsbalken lillämpas dock ej i
fråga om försäljningen. Bulvanen är pliktig atf betala kosinad som ej kan
gäldas ur den försålda egendomen i enlighel med 17 kap. 7 § ut.sökningshalken.

Har kronofogdemyndighelen medgivit försäljning i annan ordning
än genom jondkonunissionär, skall aktierna ställas under vård och förvaltning
av god man som avses i 18 kap. föräldrabalken. Gode mannen är pliktig alt i
samråd med bulvanen, inom lid som med hänsyn till omsländighelerna kan anses
skälig, föranstalta om försäljning av aktierna. Gode mannen har

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sena,ste lydelse 1967: 145.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84

Nuvarande lydelse

lierna. Gode mannen har alt. dä ärsräkning eller
sluträkning avgives, insända en avskrift av räkningen lill övercxekiiior.

Lagförslagen 56

Föreslagen lydelse

att. då ärsräkning eller sluträkning ■avgives.
insända cn avskrift av räkningen lill kronofogdemyndigheten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Under rättegången mal bulvanen mä domstolen, när skäl
därtill äro, förordna, alt de aktier bulvanförhällandet avser skala beläggas
med kvarstad, därest de anträffas hos bulvanen eller någon som av bulvanen
erhållit dem såsom pant eller som innehar dem för bulvanens eller panthavarens
räkning. Åklagaren må ock hos överexekutor begära förordnande om kvarstad,
som nyss sagls.

Förordnas om aktiernas försäljning efler vad i 2 8 sägs,
skall lillika i utslaget meddelas förordnande om kvarstad å aktierna eller, där
sädant förordnande redan givits, förklaring all della skall äga be-slånd.
Vinner utslaget laga krafl, skola sedan sex månader därefter förflufit
aktierna, om ä dem kvarstad blivit lagd, pä begäran av överexekutor utlämnas
till denne, där de ej innehavas såsom pant. Om försäljningsförordnande ej
meddelas eller meddelat försäljningsförordnande varder i högre rätt upphävt,
pröve domstolen i utslaget, huruvida förut meddelat förordnande om kvarstad skall
återkallas eller äga bestånd lill dess utslaget vunnii laga krafl.

Kvarstad varom nu är sagl utgöre ej hinder för bulvanen
alt, intill dess sex månader förflutit från del förordnande om försäljning enligl
2 8 vunnii laga kraft, avyttra aktierna lill någon som enligl lag äger förvärva
dem; dock /nå aktierna ej utlämnas med mindre överexekutor därom förordnat.

Domstolen kan när det finns skäl därtill, förordna, all de
aklier bulvanförhällandet avser skall beläggas med kvarstad, om de anträffas
hos bulvanen eller någon som av bulvanen erhållit dem såsom pant eller som
innehar dem för bulvanens eller panthavarens räkning.

Förordnas om aktiernas försäljning efter vad i 2 8 sägs,
skall lillika i domen meddelas förordnande om kvarstad å aktierna eller, där
sådanl förordnande redan givits, förklaring all detla skall äga beständ. Vinner
domen laga krafl, skall sedan sex månader därefter förflutit aktierna, om å dem
kvarstad blivit lagd, på begäran av den kronofogdemyndighet som avses i 2 och
3 Si) utlämnas lill denna. Om försäljningsförordnande ej meddelas eller meddelat
försäljningsförordnande upphävs i högre rält. skall domstolen i domen pröva,
huruvida förut meddelat förordnande om kvarstad skall återkallas eller äga
bestånd lill dess domen vunnii laga krafl.

Kvarstad varom nu är sagt utgör ej hinder för bulvanen au.
intill dess sex månader förflutit från del förordnande om försäljning enligl

2
8 vunnii
laga krafl. avyttra aktierna lill någon som enligt lag äger förvärva dem;
dock/« aktierna ej utlämnas med mindre den kronofogdemyndighet som avses i 2
och

3
§§ därom
förordnal.

opaginerad Kontrollera mot PDF

■ Senastelydeise 1946:833,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 Lagför.slagen 57

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 8

Klagan över överexekutors be- Talan mol kronofogdemyndighe-

slui /
ärende som omförmäles i 3 § lens beslul enligl denna tag förs i Jörsta
slyckel föres i den ordning den ordnmg som föreskrivs i utsök-som /
utsökningslagen stadgas an- ning.sbalken. gående klagan över överexekutors
utslag I utsökningsmål.

Mol överexekutors beslut ifråga om kvarstad må talan ej
föras.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

Har en domstol före ikraftträdandet meddelat ett
förordnande som avses i 2 8, skall ärendet även därefter handläggas av
överexekutor. dock längst till utgången av år 1982. Ärendet får även
dessförinnan överiämnas lill kronofogdemyndighelen, om del är lämpligl. När
ärendel handläggs av överexekutor, tillämpas i fråga om uppbärande av medel som
inflyter vid en försäljning pä offentlig auktion 3 8 andra styckei iredje
meningen i paragrafens äldre lydelse.

Har en åklagare före ikraftträdandet yrkat kvarstad hos
överexekutor. skall målel även därefter prövas av överexekutor.

I fråga om lalan mol överexekutors beslut lillämpas 10 8 i
dess äldre lydelse.

44 Förslag till

Lag om ändring i patentlagen (1967:837)

Härigenom föreskrivs all 54 8 patentlagen (1967:837)'
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

54 8 Avstår palenthavaren skriftligen hos
palenlmyndighelen frän patentet, skall myndigheten förklara patentet upphört.

Är patent ulmätt eller är tvist om Är palenl utmäU, belagt med

överföring av patent anhängig, må kvarstad eller taget i
anspråk ge-

paienlel icke förklaras upphört så nom betalningssäkring eller är tvist

länge utmätningen beslår eller tvis- om överföring av patent anhängig,

len icke blivit slutligt avgjord. får
patentet icke förklaras upphört

så länge utmätningen, kvarstaden eller betalningssäkringen
består eller tvisten icke blivit slulligl avgjord.

Denna lag träder i kraft den I januari 1982.

Vad som sägs om kvarstad i 54 8 i dess nya lydelse gäller
även skingringsförbud som har meddelats före ikraftträdandet.

' Senaste lydelse 1937:456, ' Lagen omtryckt 1978: 149,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84

45
Förslag till

Lag om ändring i mönsterskyddslagen (1970:485)

LagförsUigen 58

opaginerad Kontrollera mot PDF

Härigenom
föreskrivs alt 33 8 mönsterskyddslagen (1970:485) skall ha nedan angivna
lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
Ivdelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Om mönslerhavare skriftligen hos regislreringsmyndighelen
avslår frän mönsierrätlen, skall myndigheten avföra mönstret ur registret.

Ar
mönsierrätl utmätt, belagd med kvarstad eller lagen i anspråk genom
betalningssäkring eller är tvist om överföring av registrering anhängig, får
mönstret icke på begäran av mönslerhavaren avföras ur registret sä länge
utmätningen. kvarstaden eller betalningssäkringen består eller ivisten icke
blivit slulligl avgjord.

.Är mönsterrält utmätl eller är ivist om överföring av
registrering anhängig. fär mönstret icke pä begäran av mönslerhavaren avföras

ur registret sa länge utmätningen består eller tvisten
icke blivit slulligl avgjord.

Denna lag iräder i kraft den 1 januari 1982.

Vad som sägs om kvarstad i 33 8 i dess nya lydelse gäller
även skingringsförbud som har meddelats före ikraftträdandet.

46 Förslag till

Lagom ändring i växtförädlarrättslagen (1971:392)

Härigenom
föreskrivs all 34 8 växtförädlarrättslagen (1971:392) skall ha nedan angivna
lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
Ivdelse

Föreslagen
lyddse

opaginerad Kontrollera mot PDF

34 8

Om
sorlinnehavaren skriftligen hos växlsorlnämnden avstår från
växl-förädlarrällen, skall nämnden avföra växlsorten ur registret.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Är
växtförädlarräll ulmäll eller är tvist om överföring av registrering anhängig,
får sorten icke på begäran av sorlinnehavaren avföras ur registret sä länge
utmätningen beslår eller ivisten icke blivit slutligt avgjord.

Är
växlförädlarrätt utmätt, belagd med kvarstad eller tagen i anspråk genom
betalningssäkring eller är tvist om överföring av registrering anhängig, får
sorlen icke på begäran av sortinnehavaren avföras ur registret så länge
utmätningen, kvarstaden eller betalningssäkringen beslår eller tvisten icke
blivit slutligt avgjord.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i krafl den I januari 1982.

Vad som sägs om kvarstad i 34 8 i dess nya lydelse gäller
även skingringsförbud som har meddelats före ikraftträdandet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84

47 Förslag till

Lag om ändring i broltsskadelagen (1978:413)

Lagförslagen
59

opaginerad Kontrollera mot PDF

Härigenom
föreskrivs all 16 8 brotlsskadelagen (1978:413) skall ha nedan angivna
lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

16 8

Anspråk pä
brollsskadeersällning fär inle överlälas innan ersättningen är tillgänglig för
lyftning.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Anspråk
pä broltsskadeersäll-ning med anledning av personskada får inte lagas i mäl för
den skadelidandes skuld. Ulmälning av livräntebelopp kan dock ske enligt vad
som föreskrivs i utsökningslagen (1877:31 s. 1).

Anspråk
pä brollsskadeersällning med anledning av personskada får inte lagas i mät för
den skadelidandes skuld. Ulmälning av livräntebelopp kan dock ske enligt vad
som föreskrivs i 7 kap. ulsöknings-balken. I fråga am förbud mol ulmälning
sedan ersättning har betalats ul lillämpas 5 kap. 7 ,4 andra styckei
utsökningsbalken.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Denna lag Iräder i kraft den 1 januari 1982.

48 Förslag till

Lag om ändring i trafikskadelagen (1975:1410)

Härigenom
föreskrivs all 29 8 trafikskadelagen (1975:1410)' skall ha nedan angivna
lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
Ivdelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Fordran
på Irafikskadeersätlning med anledning av personskada får ej tagas i mäl för
den skadelidandes skuld. Utmätning av livräntebelopp kan dock ske enligt vad
som föreskrives i utsökningslagen 11877:31 s. 1).

Fordran
på Irafikskadeersätlning med anledning av personskada får ej lagas i mäl för
den skadelidandes skuld. Ulmälning av livräntebelopp kan dock ske enligt vad
som föreskrives i 7 kap. utsökningsbalken. I fråga (nn förbud mot utmätning sedan
ersättning har betalats ut gäller 5 kap. 7 § andra stycket utsökningsbalken.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Lagjorslagen 60

Försäkringsanslalt fär kvitta fordran pä självriskbelopp
enligt 21 8 mot försäkringstagarens fordran hos anstalten. Fordran pä
ersättning som avses i 24 8 andra stycket får kvittas mol fordran som innehas
av den försäkringspliklige.

Fordran pä Irafikskadeersätlning med anledning av
personskada fär ej i vidare mån än som följer av 19 8 överlåtas innan
ersättningen är tillgänglig för lyftning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

49 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1967:663) om tillägg till vissa
traHklivräntor

Härigenom föreskrivs all 16 8 lagen (1967:663) om lillägg
lill vissa Irafiklivränlor skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lyddse

16 8' Fordran hos försäkringsinrältning på lillägg enligl
denna lag får ej utmätas.

Beslämmelsen i första slyckel Beslämmelsen i första styckei

hindrar ej ulmälning av livränlebe- hindrar ej utmätning
av livräntebe

lopp enligl vad som föreskrives i lopp enligl vad som föreskrives i 7

utsökningslagen (1877:31 s. /). kap. utsfikningsbalken.

I fiåga om förbud mm utmätning sedan tillägg har betalats
ul gäller 5 kap. 7 § andra .stycket iilsökningsbalken.

Denna lag iräder i krafl den 1 januari 1982.

50 Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1967:666) om tillägg till
vissa trafiklivräntor, som utgår av statsmedel, m.m.

Härigenom föreskrivs all 6 8 förordningen (1967:666) om
lillägg lill vissa trafiklivräntor, som utgär av statsmedel, m.m., skall ha
nedan angivna lydelse.

Senaste lydelse 1973:216.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84

Nuvarande lydelse

Lagförslagen 61

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

6 8'

Fordran
hos staten eller försäkringsinrältning pä tillägg enligl denna förordning får
ej utmätas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bestämmelsen
i första slyckel hindrar ej utmätning av livräntebelopp enligt vad som föreskrives
i utsökningslagen (1877:31 s. 1).

Bestämmelsen
i första styckei hindrar ej utmätning av livräntebelopp enligt vad som
föreskrives i 7 kap. utsökningsbalken.

I
.fråga omförbud mot ulmälning sedan lillägg har belalals ul gäller 5 kap. 7 §
andra slyckel utsökningsbalken.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag iräder i krafl den 1 januari 1982.

51 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:214) om tillägg till vissa
ansvarslivräntor

Härigenom
föreskrivs all 118 lagen (1973:214) om lillägg lill vissa ansvarslivränlor
skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

II 8

Fordran hos försäkringsinrältning på lillägg enligt denna
lag får ej utmä-

tas.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Beslämmelsen
i första stycket hindrar ej utmätning av livräntebelopp enligl vad som
föreskrives i utsökningslagen (1877:31 s. 1).

Beslämmelsen
i första styckei hindrar ej utmätning av livräntebelopp enligl vad som
föreskrives i 7 kap. utsökningsbalken.

Ifråga
omförbud mol utmätning sedan lillägg har betalats ut gäller 5 kap. 7 § andra
stycket utsökningsbalken.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

52 Förslag till

Lag om ändring i kungörelsen (1971:14) om tillägg till
vissa statliga skadelivräntor, m. m.

Härigenom föreskrivs att 9 8 kungörelsen (1971:14) om
tillägg till vissa slalliga skadelivränlor, m. m., skall ha nedan angivna
lydelse.

' Senaste lydelse 1973:217.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84

Lagförslagen
62

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse.

Foreslagen
tv del se

s. 9 Kontrollera mot PDF

9 8

Fordran hos
staten eller försäkringsinrällning pä tillägg enligt denna kungörelse får ej
utmätas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bestämmelsen
i första slyckel hindrar ej ulmälning av livräntebelopp enligl vad som
föreskrives i utsökningslagen.

Bestämmelsen
i första styckei hindrar ej utmätning av livräntebelopp enligt vad som
föreskrives i 7 kap. ittsökningsbalken.

I fråga
om förbud mol ulmälning sedan lillägg har betalats ut gäller 5 kap. 7 § andra
stycket utsökningsbalken.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag iräder i krafl den 1 januari 1982.

53 Förslag till

Lag om ändring i konkurslagen (1921:225)

:225)' skall bylas ul mot

Härigenom föreskrivs i fråga om konkurslagen (1921

dels all i 24 8 orden "utsökningslagen (1877:31 s. I)' "utsökningsbalken",

delsatt
11, 14 a, 14 b, 27, 38, 54, 71. 73, 74, 76, 81. 97 och 208 88 skall ha nedan
angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har
borgenärs fordran fastställts av domstol eller har domstol enligl
lagsökningslagen (1946:808) meddelat bevis all utmätning för fordringen får
äga rum. skall denna godtagas som stöd för behörighet all söka gäldenären i
konkurs utan hinder av all beslutet ej vunnii laga krafl, om det ej
förordnals att beslutet icke får verkställas. Detsamma gäller, när
överexekutor meddelat föreskrifl om verkställighet av skiljedom och ej
annorlunda förordnals av högre myndighet eller av domstol, där lalan mot
skiljedomen är anhängig.

Har borgenärs fordran fastställts av domstol eller har
domstol enligl lagsökningslagen (1946:808) meddelat bevis all utmätning för
fordringen får äga rum, skall denna godtagas som stöd för behörighet alt söka
gäldenären i konkurs utan hinder av alt beslutet ej vunnit laga kraft, om det
ej förordnats all be-slulel icke får verkställas. En jörd-ran som har
fastställts genom skU-jedom skall också godias. om skiljedomen får verkställas
enligt 3 kap. 15 eller 16 § utsökningsbalken och en domstol inle har meddelat
ett sådant förordnande som avses i 18 § i samma kapitel.

1 andra fall än som avses i första slyckel skall
borgenären styrka fordringen.

' Senaste lydelse av 24 § 1975: 244. ' Senaste lydelse
1975:244.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84

Lagförslagen
63

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Föreligga
sannolika skäl för bifall till konkursansökan och kan det skäligen befaras all
gäldenären undandrager egendom, fär konkursdomaren eller rällen, om särskild
anledning förekommer, förordna om kvarstad eller skingringsförbud på
gäldenärens egendom i avvaktan pä prövning av ansökningen. Därvid skall vad
som enligt 15 kap. rättegångsbalken gäller om kvarstad och skingringsförbud
äga molsvarande lillämpning. om ej annat följer av denna lag. Konkursdomaren
eller rätten får medgiva undantag frän beviljad säkerhetsåtgärd.

Föreligga
sannolika skäl för bifall lill konkursansökan och kan det skäligen befaras att
gäldenären undandrager egendom, får konkursdomaren eller rätten, om särskild
anledning förekommer, förordna om kvarstad på gäldenärens egendom i avvaktan
på prövning av ansökningen. Därvid skall vad som gäller om kvarstad för
fordran sam beviljas enligl 15 kap. rättegångsbalken äga molsvarande tillämpning,
om ej annat följer av denna lag. Detta gäller dock ej bestämmelsen I 16 kap.
15 § andra styckei utsökningsbalken. Konkursdomaren eller rällen fär medgiva
undanlag från beviljad kvarstad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

14 b 8'

Föreligga sannolika skäl för bifall till konkursansökan
och kan del skäligen befaras all gäldenären genom att begiva sig från rikel
undandrager sig skyldighet eller överträder förbud som enligl denna lag gäller
i konkurs, fär konkursdomaren eller rätten, om särskild anledning förekommer,
förbjuda gäldenären all i avvaktan på prövning av ansökningen begiva sig från
riket. Meddelas sådant reseförbud, får i samband därmed eller senare gäldenären
åläggas all lämna ifrån sig sill pass till kronofogdemyndighet som konkursdomaren
eller rätten bestämmer. Är reseförbud uppenbari otillräckligt, får gäldenären
häktas.

Om
gäldenären är juridisk person, äger första styckei tillämpning även på
styrelseledamot, verkställande direktör och likvidator som avgått eller
entledigats senare än ell år före dagen då konkursansökan kom in till
konkursdomaren.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Belräffande
säkerhetsåtgärd som avses i denna paragraf äga beslämmelserna om reseförbud i
15 kap. rättegångsbalken motsvarande tilllämpning, om ej annat följer av denna
lag. Säkerhetsåtgärd kan ej hindras av all pant eller borgen ställes. Ej heller
kan beviljad säkerhetsåtgärd hävas av sådan anledning. Kostnaden för häktning
skall betalas av allmänna medel.

Beträffande
säkerhetsåtgärd som avses i denna paragraf äga bestämmelserna i 15 kap. 5. 6
och 8 §S rätlegångsbalken molsvarande tilllämpning, om ej annat följer av denna
lag. Säkerhetsåtgärd kan ej hindras av alt säkerhet ställes. Ej heller kan
beviljad säkerhetsåtgärd hävas av sådan anledning. Kosinaden för häktning skall
belalas av allmänna medel.

opaginerad Kontrollera mot PDF

' Senaste lydelse 1979:340. -* Senastelydeise 1979:340.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Lagförslagen 64

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

27 8-

Till konkursbo räknas, i den män ej annat följer av 21 8.
all egendom, som tillhörde gäldenären när konkursbeslulet meddelades eller
tillfaller honom under konkursen och som är av beskaffenhet all kunna utmätas.
Till konkursbo räknas även den egendom som kan tillföras boel genom
återvinning.

Avlöning eller därmed vid utmätning jämställd
arbetsinkomst som innestår vid konkursens början och arbetsinkomst som gäldenären
därefter förvärvar fär doek behållas av honom, i den män den ej. sedan skalleavdrag
skett enligl vad därom är föreskrivet, uppenbari överstiger vad som åtgår för
hans och hans familjs försörjning samt till fullgörande av underhållsskyldighet
som i övrigl åvilar honom. Vad som sagts om avlöning äger molsvarande
lillämpning i fråga om periodiskt utgående vederlag för utnylljande av rätt
till lilierärl eller konstnärligt verk eller annat sådanl och belräffande
belopp vilka ulgå som pension eller livränta. Om rättigheten till pension eller
livränta är av beskaffenhet att kunna utmätas, fär dock konkursboel förfoga
över den.

Gäldenären är skyldig att underrätta förvaltaren om
inkomsl som avses i andra slyckel. Vill förvaltaren göra anspråk på inkomslen.
skall han därom underrätta arbetsgivare eller annan som skall utgiva förmånen.
Innan sådan underrättelse lämnats fär förfallet belopp betalas ul lill
gäldenären.

Tvist huruvida nägon del av inkomslen skall tillkomma
konkursboet prövas av lillsynsmyndighelen på ansökan av förvaltaren, borgenär,
gäldenären eller underhållsberätiigad. Myndigbeten skall därvid inhämta yttranden
i den omfallning som behövs för prövningen. Myndighetens beslul länder lill
eflerrätlelse, även om lalan föres däremot. Beslulet skall på ansökan ändras,
om senare upplysta omständigheter eller ändrade förhållanden föranleder del.

Mot tillsynsmyndighetens beslul Mot tillsynsmyndighetens beslul

i ärende som avses i fjärde stycket i
ärende som avses i fjärde styckei

får den vars rält beröres av beslutet får
den vars rält beröres av beslutet

föra lalan genom besvär. 1 fräga om föra
lalan genom besvär. 1 fråga om

sådan besvärsialan äga bestämmel- sådan
besvärsialan äga beslämmel

serna i utsökningslagen (1877:31 s. serna
i utsökningsbalken om besvär

1) om klagan över ulmälning av av- över
utmätning av lön motsvarande

lätting motsvarande lillämpning. lillämpning.

38 8*"

Förmånsräil eller betalning som Förmånsrätt
eller betalning som

borgenär vunnit genom ulmälning borgenär
vunnit genom ulmälning

går åter, om egendomen tagits i går åter, om
förmånsrätten har in

mät senare än tre månader före trätt senare
än tre månader före

frisldagen. Har utmätningen sketl frisldagen.
Har utmätningen skett

till förmän för gäldenären när- lill
förmän för gäldenären när

stående, går förmånsrätten eller be- stående,
går förmånsrätten eller be

talningen också åter. om egendo- lalningen
också åter, om förmåns

men lagils i mäl dessförinnan men rätlen
har inträtt dessförinnan men

senare än tvä är före frisldagen och senare
än tvä år före frisldagen och

' Senasle lydelse 1979: 340. "Senaste lydelse
1978:892.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84

Lagför.slagen
65

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

det icke visas all gäldenären varken var eller genom
åtgärden blev insolvent.

Förmånsrätt
på grund av betalningssäkring gär äter om egendomen lagils i anspråk senare
än tre månader före fristdagen.

Föreslagen lydelse

del icke visas alt gäldenären varken var eller genom
åtgärden blev insolvent.

Förmånsrätt
på grund av betalningssäkring går äter. om förmånsrätten har inträtt senare
än tre månader före frisldagen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

54 8' Förvaltaren får, om det behövs, påkalla handräckning
av kronofogdemyndigheten för alt kunna omhändertaga eller annars få tillgäng
till gäldenärens bo med de böcker och andra handlingar som röra boet, Kronofogdemyndighelen
fär härvid genomsöka hus, rum eller förvaringsställe och. om tillträde behövs
till uirymme som är lillslulel. läla öppna lås eller bereda sig tillträde pä
annat säll. Kronofogdemyndigheten får även i övrigl använda tvång i den mån del
behövs för det avsedda ändamålet och det kan anses befogat med hänsyn till
omständigheterna. Våld mot person fär dock brukas endast om
kronofogdemyndighelen möter molsiånd och i den män del med hänsyn till
ändamålet med ingripandel kan anses försvarligt,

I fräga om klagan över kronofog- I fräga om klagan över kronofog-

enligl
första stycket äga bestämmelserna i utsökningsbalken om lalan mol utmätning
i allmänhet motsvarande lillämpning.

demyndighets
beslul eller åtgärd demyndighels beslul eller älgärd enligl första stycket äga
bestämmelserna i utsökningslagen (1877:31 s. 1) om klagan över utmätning i
allmänhel molsvarande lillämpning.

71 8"

Försäljning av lös egendom, som icke sker genom
fortsättande av gäldenärens rörelse, skall äga rum på auktion eller i annan
ordning efler vad förvaltaren finner vara mest fördelaktigt för boel.

Lös
egendom, vari borgenär har panlräll eller annan särskild förmäns-rätt, må ej i
något fall utan hans samtycke säljas annorledes än ä auktion, sä framl hans
rält är av försäljningen beroende.

Samtycke som avses i andra styckei fordras icke. när
förvaltaren vill genom fondkommissionär sälja på fondbörs noterat värdepapper
till gällande börspris eller när fråga är om försäljning av lös egendom genom
forlsäl-lande av gäldenärens rörelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Skall
farlyg, som ej är infört i skeppsregistret eller i molsvarande utländska
register, gods i fartyg eller gods i luftfartyg säljas, äge förvaltaren, där
egendomen finnes inom riket, begära försäljning i den ordning som gäller för
utmätl sådan egendom.

Skall
farlyg. som ej är infört i skeppsregislret eller i molsvarande utländska
register, luftfartyg som ej är registrerat, gods i fartyg eller gods i
luftfartyg säljas, äge förvaltaren, där egendomen finnes inom rikel. begära
försäljning i den ordning som gäller för ulmäll sådan egendom.

opaginerad Kontrollera mot PDF

' Senaste lydelse 1979: 340. " Senaste lydelse
1979:340.

5 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 84

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84

Lagförslagen
66

opaginerad Kontrollera mot PDF

Föreslagen
lydelse

Är fräga om försäljning av registrerat skepp,
regislreritt luftfartyg eller inlecknade reservdelar lill luftfartyg och
finnes egendomen inom riket, skall vad i 70 8 första och andra siyckena sägs
äga molsvarande lillämpning.

Nuvarande lydelse

Är fråga om försäljning av registrerat skepp, av
luftfartyg eller av intecknade reservdelar lill luftfartyg oeh finnes
egendomen inom riket, skall vad i 70 8 första och andra styckena sägs äga
molsvarande lillämpning.

Skall gäldenären tillkommande rält lill andel i inleckning
som belastar hans luftfartyg eller till sådanl farlyg hörande reservdelar
säljas, läte förvaltaren innan försäljning sker anskaffa särskild
inteckningshandling ä det gäldenären tillkommande beloppet, där laga hinder
däremot icke möter. Skall försäljning ske av inleckningshandling, som innehaves
av gäldenären och för vilken han är personligen ansvarig, vare förvaltaren
pliktig all. där ej gäldenären medgiver, alt handlingen må försäljas med
bibehållande av hans ansvarighet, förse handlingen med påskrift, varigenom gäldenären
frikallas frän ansvarighet.

Bestämmelserna i 70 8 sista slyckel äga molsvarande
tillämpning, när gäldenären tillhörig lös egendom under konkursen skall säljas
i den ordning som gäller för utmätt sådan egendom. 1 sådanl fall skall
förvaltaren dessulom. i den mån del är påkallat, i ärendet föra talan för
borgenärer som ha förmånsrätt enligl 10 8 förmånsrättslagen (1970:979) samt
genom brev underrätta borgenär om yrkande som han framställer pä dennes vägnar.

73 8"

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har
borgenär lös egendom såsom pant eller eljest under panträtt i handom, äge han
besörja, alt egendomen varder såld ä auktion eller, då fråga är om å fondbörs
noterat värdepapper, genom fondkommissionär lill gällande börspris; dock må
sådan försäljning ej utan förvaltarens samtycke äga rum lidigare än fyra
veckor efler första borgenärssammanträdel. Försäljning genom borgenärens
försorg må ej heller ske. där förvaltaren vill lösa egendomen för konkursboels
räkning; åliggande del borgenären all minst en vecka innan han vidtager åtgärd
för egendomens försäljning hembjuda den ål förvaltaren till inlösen. Utgöres
egendomen av farlyg, som ej är infört i skeppsregistret eller i motsvarande
utländska register, eller av gods i farlyg eller i luftfartyg eller av
inlecknade reservdelar till luftfartyg, skall försäljningen ske i den
ordning, som

Har
borgenär lös egendom säsom pant eller eljesl under panträtt i handom. äge han
besörja, alt egendomen varder såld ä auktion eller, då fråga är om å fondbörs
noterat värdepapper, genom fondkommissionär lill gällande börspris; dock må
sådan försäljning ej ulan förvaltarens samtycke äga rum tidigare än fyra
veckor efler forsla borgenärssammanträdel. Försäljning genom borgenärens
försorg mä ej heller ske. där förvaltaren vill lösa egendomen för konkursboets
räkning; åliggande det borgenären alt minsl en vecka innan lian vidtager
åtgärd för egendomens försäljning hembjuda den ät förvaltaren lill inlösen.
Utgöres egendomen av farlyg eller av gods i farlyg eller i luftfartyg eller
av inlecknade reservdelar till luftfartyg, skall försäljningen ske i den
ordning, som om dylik egendom, den där blivit utmätl. särskill är stadgad.
Skall egendomen

s. 1973 Kontrollera mot PDF

Senaste lydelse 1973: 1132,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1980./81:«4 Lagfitislageii 67

Nuvarande lydelse Foreslagen lydelse

om dylik egendom, den där blivit säljas annorledes än utmätningsvis

utmätt,
särskilt är stadgad. Skall och är
ej fräga om sådan försäljning

egendomen
säljas annorledes än ut- av värdepapper, som enligt
vad

mäiningsvis
och är ej fiäga om så- nyss sagls mä ske ulan auktion, må

dan
försäljning av värdepappet. försiiljningen
ej äga rum å annan ort

som enligl
vad nyss sagls m;i ske än den. där e.gendomen finnes, med

utan
auktion, niä försäljningen ej mindre
förvaltaren samlycker där-

äga rum ä
annan oil än den. där lill: och läte borgenären
förvaltaren

egeni.lomen
finnes, med mindre för- minst Ire veckor förut veta. näroch

vaitaien samtycker därtill; och läte viir försäljningen skall ske. Har
för-

boigenären
förvaltaren minsl tre säljning skell i annan än den för

veckor
förut veta. när och var för- utmätt
egendom stadgade ordning,

säljniiigen skall ske. Har försäljning vare borgenären pliktig all för för-

skeit i
nnnan än den för uimätl valtaren redovisa för vad som
influ-

egendom stadgade ordning, vare til.

borgenären pliktig att för förval

taren redovisa för vad som influtit.

Vill ej borgenären föranstalta om försäljningen, äge
förvaltaren därom besörja. Dock mä inleckning i luftfartyg eller reservdelar
lill sådanl fartyg, vilken blivit av ägaren lill den intecknade egendomen
lämnad säsom pant, icke av förvaltaren säljas, utan äge han allenast låta sälja
den räll lill andel i inteckningen, som efler ty särskill är stadgat må
tillkomma gäldenären.

74 8'"

Skall konkursbos egendom sä|jas Skall
konkursbos egendom säljas

ä auktion genom ftirvallarens för å
auklion genom förvallarens för

sorg, läte han kungöra auktionen på sorg.
läte han kungöra auktionen på

sätt oeh inom lid. som //(«öA/H/i,e.s- sätt
och inom lid som gäller för

/((,;,'('/; siadgas för kungörande av kungörande
av exekutiv auklion å

auklion å egendom av del slag. egendom av
del slag. varom fråga

varom fräga är; dock vare kungö- är: dock
vare kungörelsens införan-

lelsens införande i Post- och In- de
i Post- och Inrikes Tidningar

rikes Tidningar icke i något fall er- icke
i nägot fall eiforderligt.

forderligt.

Vad sälunda stadgats skall äga molsvarande lillämpning
beträffande auktion, som enligl 73 8 besörjes av borgenär.

76 8"

Förvaltaren fär. när egendom Förvaltaren får. när egendom

skall säljas pä auktion genom hans skall säljas på auktion genom hans

försorg, läla kungöra auktionen i försorg, läla kungöra auktionen i

mindre ulslräckning än som följer mindre ulslräckning än som följer

av 74 8 första styckei. om han anser av 74 8 första stycket, om han anser

det tillfyllest. Inskränkning i fråga del tillfyllest. Inskränkning i fräga

om kungörande av auklion å fast om kungörande av auklion ä fasl

egendom, registrerat skepp, lufifar- egendom, registrerat skepp,
i-egi-

tyg eller inlecknade reservdelar till strerat luftfartyg eller intecknade

luftfartyg mä dock icke äga rum reservdelar till luftfartyg mä dock

'" Senasle Ivdelse 1977:675. " Senastelydeise
1979:340.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84

Lagförslagen
68

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

ulan gäldenärens samtycke: ej heller må sädan
inskränkning ske beträffande kungörande av auklion å annan lös egendom, vari
borgenär har panlräll eller annan särskild förmånsrätt, som avses i förmånsrättslagen
(1970:979). med mindre den borgenär samtycker därtill.

Föreslagen lydelse

icke äga rum ulan gäldenärens samtycke: ej heller mä
sädan inskränkning ske belräffande kungörande av auklion ä annan lös egendom,
vari borgenär har panträtt eller annan särskild förmånsrätt, som avses i
förmånsrättslagen (1970:979). med mindre den borgenär samtycker därtill.

opaginerad Kontrollera mot PDF

81
8'-Finnes i boet egendom, vari särskild förmånsrätt äger rum, skall, sä vitl
del inverkar pä de borgenärers räll. som icke i den egendom hava sådan
förmånsrätt, av egendomens avkastning och köpeskilling gäldas kostnaden för
egendomens värd och försäljning ävensom det arvode som enligl 50 a 8 femte
stycket samt 82 och 83 88 skall ulgå för egendomen.

Dä särskild förmänsrätt äger rum Då särskild förmånsrätt äger mm

i boel tillhörig
egendom, mä ej till förfång för någon, som äger sådan förmånsrätt eller
förmånsrätt, som skall beaklas framför den särskilda, av egendomens avkastning
och köpeskilling gäldas annan konkurs-kostnad än ovan sagls; dock alt, där den
särskilda förmänsrätten grundar sig på förelagsinteckning. av egendomen må
bestridas jämväl övriga konkurskoslnader. i den mån boel eljesl ej lämnar
tillgång därtill.

i boet
tillhörig egendom, må ej till förfång för nägon. som äger sädan förmånsrätt
eller förmänsräll. som skall beaklas framför den särskilda, av egendomens
avkastning och köpeskilling gäldas annan konkurs-kostnad än ovan sagls: dock
att, där den särskilda förmånsrätten är sådan som anges i 5 förmånsrättslagen
(1970:979). av egendomen må bestridas jämväl övriga konkurskoslnader. i den
män boel eljest ej lämnar tillgäng därtill.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Gäldenär äger av konkursboet fä ul egendom som enligt 65
utsökningslagen undantages från utmätning.

1 stället
för 65 S I mom. 7 utsökningslagen skall dock gälla att. om annan utväg till
försörjning saknas, nödigt underhåll fär utgä av konkursboel lill gäldenären
och hans familj eller annan underhållsberätiigad under en månad från den dag,
då beslutet om konkurs meddelades, eller, om synnerliga skäl äro, under längre
tid.

Gäldenären
äger av konkursboet fä ut egendom som enligt 5 kap. 1. 2 och 4
utsökningsbalken undantages frän utmätning.

I stället
för 5 kap. I H 7 utsökningsbalken skall dock gälla alt. om annan utväg lill
försörjning saknas, nödigt underhåll får utgä av konkursboet till gäldenären
och hans familj eller annan underhållsberätiigad under en månad från den dag.
då beslutet om konkurs meddelades, eller, om synnerliga skäl äro. under längre
tid.

opaginerad Kontrollera mot PDF

'= Senaste lydelse 1979:340, "Senastelydeise
1975:244.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 Lagförslagen 69

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

I dödsbos konkurs tillkommer förmån som avses i första
stycket den dödes efterlevande familj. 1 stället förändra stycket gäller 18
kap. 5 8 andra slyckel ärvdabalken.

208 S'-*

I fräga om jäv mol tjänsteman vid 1
fräga om jäv mot tjänsteman vid

lillsynsmyndighelen
gäller ulöver lillsynsmyndighelen gäller ulöver vad som följer av 4 8
förvallningsla- vad som följer av 4 8 förvaltningslagen (1971:290) att den
som i mål gen (1971:290) att den som i allom uttagande av skatter, böter
el- mänt mål har tagit befallning med ler andra på indrivning beroende
indrivning av fordran som göres medel har tagit befallning med in-
gällande i konkursen ej fär fullgöra drivning av fordran som göres gäl-
lillsynsuppgifi i konkursen, lande i konkursen eller vidlagil exekutiv åtgärd
för uttagande av sådan fordran ej får fullgöra tillsyns-uppgift i konkursen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

En
fordran, som har fastställts genom skiljedom som avses i 12 8 lagen (1981:000)
om införande av utsökningsbalken, skall godtas som slöd för behörighet att söka
gäldenären i konkurs, om skiljedomen fär verkställas enligt första meningen i
nämnda paragraf och en domstol inte har meddelat ell sädanl förordnande som
avses i 3 kap. 18 8 utsökningsbalken. När överexekutor har förordnal om
verkställighet av en skiljedom, lillämpas 11 8 i denna lag i dess äldre
lydelse.

Vad som
sägs om kvarstad i 14 a 8 i dess nya lydelse gäller även skingringsförbud som
har meddelats före ikraftträdandet.

Beträffande
lalan mol tillsynsmyndighetens beslut i ärende som avses i 27 8 fjärde slyckel.
vilket har meddelats före de nya bestämmelsernas ikrafllrädande. och
beträffande klagan över kronofogdemyndighetens beslut eller älgärd enligl 54 §
första stycket, som har meddelats eller vidtagits före ikraftträdandet,
lillämpas nämnda paragrafer i deras äldre lydelse.

När
gäldenären har försatts i konkurs på grund av en ansökan, som har gjorts före ikraftträdandel,
lillämpas 81 8 i dess äldre lydelse,

'■* Senaste lydelse 1979: 340,

s. 70 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 L.agjÖrsldgen 70

54 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1970:741) om statlig lönegaranti
vid konkurs

Härigenom föreskrivs all 9 8 lagen (1970: 741) om statlig
löiiegaranli vid konkurs skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Fiircslugen Ivdelse

98'

Finner kronofogdemyndighet alt Finner
kronofogdemyndighet att

arbetstagarens fordran icke omlät- arbetstagarens
fordran icke omfal

tas av garantin, fär arbetslagaren tas
av garantin, lär arbetstagaren

eller den lill vilken fordran övergäll eller
den lill vilken fordran övergäll

enligt 11 8 föra talan mol bestulet enligt
I I 8 föra talan mot beslutet

genom besvär. 1 fräga om sådan .genom
besvär, I fräga om sädan

besvärsialan har bestämmelserna i besvärstalan
har bestämmelserna i

utsökningslagen (1877:31 s. I) om ulsökningshaikcn om besvär över

klagan över utmätning i allmänhet utmätning
i allmänhel molsvarande

motsvarande tillämpning. Mot hov- lillämpning.
Mol hovrätts beslut fär

rälls beslul får dock talan icke dock lalan icke föras,

föras.

Denna lag iräder i kraft den 1 januari 1982.

I fråga om lalan mol beslul som har meddelats av
kronofogdemyndigheten före ikraftträdandet fillämpas 9 8 i dess äldre lydelse.

55 Förslag till '

Lag om ändring i brottsbalken

Härigenom föreskrivs all 11 kap. I och 3 88. 17 kap. 13 8
oeh 36 kap. 4 8 brottsbalken skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 kap. IS' Gäldenär, som förstör eller genom gäva elier
annan liknande åtgärd avhänder sig egendom av betydenhet och därigenom
försätter sig pä obestånd eller förvärrar sill obestånd, dömes för oredlighet
mot borgenärer lill fängelse i högst tvä år. Detsamma skall gälla, om gäldenär
genom sådanl förfarande framkallar allvarlig fara för att han skall komma på
obestånd.

Gäldenär, som vid konkurs eller Gäldenär. som vid konkurs
eller förhandling om offentligt ackord el- förhandling om offentligt ackord ler
i förteckning lill ulmälningsed förtiger tillgång, uppgiver obefintlig

'Senastelydeise 1975: 1261. ' Senasle lydelse 1978:894.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84

Lagförslit.gen
71

opaginerad Kontrollera mot PDF

Föreslagen lydelse

skuld eller lämnar annan sädan oriklig uppgift, skall
ock. om ej uppgiften rättas innan den beedigas eller eljesl lägges lill grund
för förfarandet, dömas för oredlighet mot borgenärer. Detsamma skall gälla,
om gäldenär i samband med annan exekutiv förrättning åberopar oriktig
handling eller skenavtal och därigenom hindrar att eriorderlig egendom
genom förrättningen tages i anspråk för aft bereda borgenär be talning eller
säkerhel.

Nuvarande lydelse

eller lill hclalnlngssäkringsed förtiger lillgäng,
uppgiver obefintlig skuld eller lämnar annan sädan oriktig uppgift, skall ock,
om ej uppgiften lättas innan den beedigas eller eljest lägges till grund för
förfarandet, dömas för oredlighet mol borgenärer. Detsamma skall gälla, om
gäldenär i samband med annan exekutiv förrältning åberopar oriktig handling
eller skenavtal och därigenom hindf ar att erforderlig egendom genom
förrällningen tages i anspråk för att bereda borgenär betalning eller
säkerhel.

Gäldenär
som. dä konkurs är förestående, ur rikel bortför tillgäng av betydenhet med
uppsåt all hälla den undan konkursen, sä ock gäldenär, som i konkurs
undandrager eller undanhåller konkursförvaltningen lillgäng. dömes likaledes
för oredlighet mol borgenärer,

3 8=
Gäldenär. som forlsäller rörelse under förbrukande av avsevärda medel ulan
molsvarande nylla för rörelsen eller lever slösaktigt eller inlåter sig pä
äventyrligt förelag eller lättsinnig ansvarsförbindelse eller vidlager annan
sådan ätgärd och som därigenom uppsåtligen eller av grov oaktsamhet framkallar
eller förvärrar obestånd, dömes för vårdslöshet mot borgenärer lill fängelse i
högst tvä år.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Gäldenär.
som vid konkurs eller förhandling om offentligt ackord eller i förteckning
lift ulmälningsed eller lill betalningssäkringsed av grov oaktsamhet förtiger
lillgäng. uppgiver obefintlig skuld eller lämnar annan sädan oriklig uppgifi.
dömes likaledes, om ej uppgiften rättas innan den beedigas eller eljesl lägges
lill grund för förfarandet, för vårdslöshet mot borgenärer.

Gäldenär.
som vid konkurs eller förhandling om offentligt ackord av grov oaktsamhet
förtiger lillgäng. uppgiver obefinllig skuld eller lämnar annan sädan oriktig
uppgift, dömes likaledes, om ej uppgiften rättas innan den beedigas eller eljesl
lägges lill grund för förfarandet, för vårdslöshet mot borgenärer.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Den som
biyier nwi förbud alt sälja eller skingra gods eller alt utgiva annans gods,
rubbar gods som blivit satt i kvarstad, laget i anspråk genom
betalningssäkring, utmätt eller beslagtaget, skadar eller borttager myndighels
anslag eller

Den som
olovligen rubbar, skadar eller annars förfogar över egendom som är föremål
för ulmälning. kvarstad, betalningssäkring, beslag eller annan liknande
åtgärd. skadar eller borttager myndighets anslag eller försegling eller eljesl

opaginerad Kontrollera mot PDF

-Senasle Ivdelse 1978:894. 'Senastelydeise 1978:894,

s. 72 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 Lagjorslagen 72

Nuvarande lydelse Föreslagen lyddse

försegling eller eljest olovligen öpp- olovligen öppnar vad myndighet

nar vad myndighet tillslulit eller lillsluiil
eller ock överträder annat

ock överträder annat dylikt av dylikl av
myndighet meddelat för

myndighet meddelat förbud, dömes bud.
dömes för överträdelse

för överliädelse av myndig- av
myndighets bud lill böter

hels bud till böter eller fängelse i eller fängelse i högsl ell år,

högsl ett är.

Vägrar någon inträde som förrätlningsman äger fordra,
dömes för hin d-rande a v förrät t ni ng lill böter,

36 kap, 4 8-' Förverkande pä grund av brott av egendom
eller dess värde må. om ej annat har föreskrivits, ske hos

a)
gärningsmannen
eller annan som medverkat till brottet.

b)
den i vars
ställe gärningsmannen eller annan medverkande var.

c)
den som genom
brottet beretts vinning.

d) den som efler brottet förvärvat egendomen pä grund
av giftorätt, arv

eller testamente eller genom gåva eller som efler brottet förvärvat egendo

men pä annat säll och därvid haft vetskap om eller skälig anledning till

anlagande om egendomens samband med brottet.

Tillhörde egendomen vid brollel ej någon av dem som anges
i första slyckel a)-c). må den ej förklaras förverkad.

Särskild rält till egendom som förklaras förverkad beslår,
om ej även den särskilda rällen förklaras förverkad.

Sådan räll som har vunnits genom ulmälning eller
betalningssäkring upphör. (7m egendomen förklaras förverkad, såvida ej av
särskild anledning förordnas all rätten skall bestå.

Denna lag iräder i krafl den 1 januari 1982.

11 kap. 1 och 3 88 i sin äldre lydelse gäller fortfarande
i fräga om orikliga uppgifler som en gäldenär före ikraftträdandet har lämnat
eller därefter lämnar i en förteckning till ulmälningsed eller lill
betalningssäkringsed.

Bestämmelsen i 36 kap. 4 8 fjärde slyckel gäller inle. när
fräga är om broll som har begåtls före ikraftträdandel.

■* Senasle lydelse 1968: 165,

s. 73 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Lagför.slagen 73

56
Förslag till

Lag om
ändring i rättegångsbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om rättegångsbalken'

dels all i 8 kap, 2 8 och 12 kap. 3 8 ordet
"ulmälningsman" skall bytas ul mol "kronofogde".

dds alt i 38 kap. 5 8 ordet
"utmätningsmannens"" skall bylas ul mol
""kronofogdemyndighetens".

dels all i 49 kap, 4 8. 50 kap. 8 8. 52 kap. 7 8 och 55
kap. 8 8 orden ""kvarstad, skingringsförbud eller annan
handräckning"" skall bylas ut mol "kvarstad eller annan ätgärd
enligl 15 kap.",

dels att i 50 kap. 5 8 och 55 kap. 5 8 orden
"kvarstad eller skingringsförbud" skall bytas ul mol
"kvarstad".

(/e/,v att 9 kap. 88, 10 kap. 178, 15 kap., 16 kap. 68. 17
kap. 148, 25 kap. 1 och 3 88, 26 kap., 27 kap. 10 8, 30 kap. 12 8 och 33 kap. 5
8 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 kap.

8 f-

Då enligt denna balk vite förelägges part eller annan,
bestämme rätlen viiel lill belopp, som med hänsyn lill hans ekonomiska
förhållanden och omständigheterna i övrigl kan aniagas förmå honom alt iakttaga
föreläggandet. Vite må ej bestämmas under tio kronor eller över femlusen
kronor. Har vite utdömts och förelägger rätlen nyll vite. mä vitet besiämmas
lill högre belopp, dock ej över tiotusen kronor. Vitesföreläggande skall delgivas
den som föreläggandel avser.

Bestämmelserna i första stycket om högsta viiesbelopp
gäller ej i fråga om föreläggande enligl 15 kap. 3 §.

Vite mä ej föreläggas, dä slraff är utsatt. Ej heller mä
vite föreläggas kronan.

Finnes, dä fråga uppkommer om utdömande av vite, ändamålet
med vitet hava förfallit, må vitet ej utdömas.

10 kap.

17 S

Ej vare på grund av vad i della kapitel siadgas rätten
behörig all upplaga:

1. tvist, som skall upptagas av annan myndighet än domstol
eller av särskild domstol eller enligt lag eller föri"atlning skall
omedelbart prövas av skiljemän;

' Senaste lydelse av

g kap. 2 8 1972:430

13 kap, 3 8 1975: 1288

49 kap. 4 8 1979:242

55 kap. 5 8 1947:616.

- Senaste
lydelse 1964: 166.

' Senaste
lydelse 1970: 1002.

s. 74 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84

Lagförslagen
74

opaginerad Kontrollera mot PDF

Niivaruiide
Ivdelsi

Föreslagen
lydelse

s. 5 Kontrollera mot PDF

1. Ivisl. som skall väckas vid viss domstol, om denna
enligl lag eller förtallning är ensam behörig all upptaga sädan tvist;

3.
tvist, som
enligt lag mä upplagas allenast av vissa särskilda lingsrät-ler, om Ivisten
väckes vid annan domstol;

4.
tvist, som
avses i 9 eller 10 8 eller eljesl enligl lag skall upplagas av domstol, som där
sägs. om tvisten väckes vid annan domstol;

5.
iiktenskapsmäl;

s. 6 Kontrollera mot PDF

6, tvist,
som angår utmätt lös egendom eller giltigheten av lösöre-köpsavliandling och
för vilken behörig domstol är särskill stadgad; eller

6. tvist,
som angår ulmäll egendom eller giltigheten av lösöreköps-avhandling och för
vilken behörig domstol är särskill stadgad; eller

s. 7 Kontrollera mot PDF

7. tvist, som är av beskaffenhet alt kunna utan stämning
upptagas av domstol.

Ej heller mä pä grund av vad i della kapitel stadgas lalan
väckas vid domstol av annan ordning än den som för tvistens upplagande är i lag
föreskriven; vad nu sagls gälle dock ej tvist, som avses i 13 8.

Yrkande om kvittning för fordran mä icke upplagas av
domstol, som enligl föisia styckei ej ägl upplaga tvist angående samma fordran.

15
kap. Om kvarstad, skingringsförbud och Om kvarstad m. m. annan handräckning

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har pari. som i rättegång yrkat beialning för fordran,
visal sannolika skäl för sin lalan och kan skäligen befaras, all motparten
genom alt avvika eller genom att undanskaffa egendom eller annorledes
undandrager sig all gälda vad genom domen kan aniagas komma att åläggas honom,
må kvarstad läggas å sä myckel av hans lösa egendom, som svarar mot skulden,
eller ock. om del är tiUfyllesl, egendomen ställas under förbud all säljas
eller skingras. Skingringsförbud må ock meddelas å fäst egendom, som tillhör
motparten.

1 §

Om någon visar sannolika skäl för att han har en fordran,
som är dier kan antas bli föremål för rättegång eller prövning i annan Uknande
ordning, och del skäligen kan befaras alt molparlen genom all avvika, skaffa
undan egendom eller förfära på annat säll undandrar sig att betala skulden, Jår
domstol förordna om kvarstad på så myckel av motpartens egendom all fordringen
kan antas bli täckt vid uimäliting.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kvarstad eller skingringsförbud må även läggas å egendom,
till vUken part i räiiegång påstått bättre räll, om han visal sannolika skäl
för sin talan och det skäligen kan befaras, all molparlen undanskaf-

2 ,*

Om någon visar sannolika skäl för att han har bättre räll
till viss egendom, som ur eller kan antas bil föremål för rättegång eller prövning
i annan Uknande ordning, och del skäligen kan befaras alt motpar-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84

Lagförslagen
75

opaginerad Kontrollera mot PDF

Föreslagen lydelse

len skaffar undan, väsentligt försämrar eller på annat
sätt förfogar (iver egendomen till skada för sökanden, får domstol förordna
om kvarstad på egendomen.

Om
någon, i annat fäll än som avses i I eller 2§. visar sannolika skäl för all
han mol någon annan har ell anspråk, sivn är eller kan antas bU föremål för
rättegång eller prövning i annan liknande ordning. och det skäligen kan
befaras all motparten genom all ulöva viss verksamhei eller företa eller
underlåta viss handling eller på annat sätt hindrar eller försvårar
iitiiv-ningen av sökandens rält eller väsentligt förringar dess värde, får
domstol förordna om lämplig åt-

Nuvarande lydelse

Jar, förstör eller väsenlligl försämrar egendomen.

Finnes lös egendom, som ställes iindei skingringsjörhiid.
hos Iredje man. må denne förbjudas att utgiva egendomen.

2

Har part. som i räiiegång yrkat helaliiing för fordran,
visal sannolika skäl jör sin lalan och kan skäligen befaras, att motparten
begiver sig från rikel ulan all efterlämna känd egendom, som svarar mot hans
gäld. må förbud meddelas honom att avresa från orlen, med mindre han ställer
pant eller horgen för skulden. Reseförbud vare ej gällande utöver tre månader
efler delgivningen. Har meddelat rese-Jörbiid före nämnda lids ulgång hävts
eller eljest upphört all gälla, mä nylt reseförbiid avse allenast ålersloden av
sagda tid.

I beslut om reseförbud skall angivas den ort. där den,
mot vilken Jörhiidel gäller, skall uppehålla sig, samt erinras om puJÖljden för
över-Iräddse av förbudet. Överträdes reseförbud. äge rätlen på yrkande UV
parlen förordna, att motparten skull ålei-häintas och under den tid Jörbudet
gäller hållas i häkte.

3 8

Har part i rättegång visal sannolika skäl för sin lalan
och kan skäligen befaras, all motparten genom alt ulöva viss verksamhet eller
företaga eller underlåta viss handling eller genoin annat sitl förhållande
hindrar eller försvårar domens veiksiäUande eller väsentligt förringar dess
värde för parten, må vid vite förbud eller unnat föreläggande meddelas
motparten eller förordnas om egendoms Jörvalt-iiing av god man eller om annan
åtgärd, som Jlnnes erforderlig för

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84

Nuvarande lydelse

säkerställande uv partens rält. Föreläggande eller
förordnande, som nu sagls. må ock meddelas, om del i annat Jäll är för parlen
av synnerlig vikl och del ej länder molparlen lill väsenlligl Jörfång.

Lagför.slagen
76 Föreslagen lydelse

gärd för att säkerslälla sökandens räll.

En
älgiird enligt forsla stvcket får innebära förbud vid vtte all utöva viss
verksamhet eller företa viss handling eller annnt foreluggande vid vite alt
beakta sökandens anspråk eller förordnande av .syssloman eller meddelande av
en föreskrift som är ägnad att på annat säll förebygga intrång i sökandens
rält.

s. 2 Kontrollera mot PDF

Finnes i rättegång om bättre räll lill egendom purt hava
egenmäktigt skilt motparten från egendomen eller eljest själv tagit sig räll.
må förordnas, all besinning eller annai förhållande. s(}in rubbats, genasl
skall ålerslällas.

5 §

Beslul om åtgärd, som avses i delta kapitel, meddelas av
den rätt. där rättegången är.

Fråga om sådan åtgärd må upptagas allenast på yrkande av
part.

Yrkande må ej bifallas, med mindre tillfälle lämnats
molparlen alt yltra sig däröver. Är fara i dröjsmål, må dock rätten omedelbart
bevilja åigärden alt gälla, lill dess annorlunda förordnas.

Framgår del i en räiiegång om bättre rätt lill viss
egendom all den ena parten har olovligen rubbat motpartens besittning eller
vidlagil någon (innan olovlig åtgärd beträffande egendomen, får domstolen
lörordna att besittningen genasl skall återställas eller annan rättelse genast
ske.

5 §

Beslul om älgärd som avses i delta kapitel meddelas av
den domstol där rättegången är anhängig. År rättegång ej anhängig. gäller i fråga
om behörig domstol vad sam är föreskrivet om tvistemål. Vad som sägs om
inskränkning av domstols behörighet i fråga om tvist som skall las upp i annan
ordning än inför domstol skall dock ej tillämpas.

Fråga om åtgärd enligl detta kapitel får tas upp endast
pä yrkande. Är rättegång ej anhängig. skall yrkandet framställas skriftligen.

Ett yrkande får ej bifallas ulan all molparlen har berells
tillfälle all yttra sig. Är det fara i dröjsmål. får dock rätten omedelbart
bevilja åigärden all gälla till dess annat förordnas.

Belräffande behandlingen i övrigt av fråga angående en
åtgärd sinn avses i 1. 2 eller 3 H då rättegång ej är anhängig tillämpas vad
som gäller när en sådan fråga upp-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84

Nuvarande lydelse

Älgärd. som avses i 1, 2 eller 3 8, må ej beviljas, med
mindre part. sinn begärt åtgärden, hos rätten ställer pant eller borgen för
skada, som kan tillskyndas motparten. Finnes parlen ur slånd all slälla sådan
säkerhet och har han visal synnerliga skäl för sin lalan, må rällen befria
honom därifrån. Från ställande av säkerhel vare kronan fri. Om pant och bingen
gälle vad i utsökningslagen är stadgat.

6 §

Återkallas eller förfaller talan, för vars säkerställande
åtgärd enligl I, 2 eller 3 8 meddelats, eller har, då talan avser fordran,
ställts pant eller borgen eller förekomma eljest ej längre skäl för åtgärden,
skall den av rätten omedelbart hävas. Då målet avgöres, pröve rätlen, om
åtgärden fortfarande skall bestå. Rätten äge ock i samband

Lagförslagen 77

Föreslagen lydelse

kominer i räiiegång. Yrkande av sökandens moiparl om
ersättning föir kostnad får dock prövas i samband med avgörandet av frågan am
åtgärden.

6 §

En åtgärd som avses i 1. 2 eller 3 8 får beviljas endasl
om sökanden hos rällen ställer säkerhet för skada som kan tillfogas motparten.
Förmår sökanden ej ställa säkerhet och har han visal synnerliga skäl för sin
anspråk, får rätten befria honom därifrån. Staten, kommuner, landstingskommuner
och kommunalförbund behöver ej slälla säkerhet.

I fråga om beskaffenheten av säkerhel gäller 2 kap. 25 §
utsökningsbalken. Säkerheten skall prövas av rätten, om den ej har godkänts
av motparten.

7 S

När en åtgärd som avses 11.2 eller 3 § har beviljats,
skall sökanden, mn ej lalan redan har väckls, inom en månad från beslutet
väcka lalan i saken vid domstol eller, om anspråket skall prövas i annan ordning,
enligl vad som gäller därom. Talan som ej skall prövas av domstol eller annan
myndighet anses väckt när prövning har påkallats hos motparten eller
förfarandet har inletts i annan ordning.

Väcks ej lalan enligl vad som sägs i jörsta stycket, skall
åtgärden omedelbart återgå.

8 §

En åtgärd som har beviljats enligl 1, 2 eller 3 8 skall
omedelbart hävas, om säkerhel. som tillgod<7ser ändamålet med åtgärden,
ställs eller del annars ej längre finns skäl för åtgärden. Återkallas eller
förfaller talan som har väckls i saken, skall åtgärden också omedelbart hävas.

Frågan om hävande prövas av

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84

Nuvarande lydelse

med domen förordna om älgärd, som nu sagts.

Rätlen äge. när skäl äro därtill, pä yrkande av part
förordna, all ål-gärd enligl 4 8 skall gå äter.

7 ,<j

Finnes kvarstad böra läggas å arrende, hyra eller annat
dylikl, som utgår av fasl egendom, förordne rätten god man att uppbära medlen:
rällen meddele ock den belalningsskyldige förbud alt utgiva något till annan
än gode mannen.

Meddelas skingringsförbud å fast egendom och är .synnerlig
jara att egendomen genom vanvård eller annorledes väsentligen försämras, äge
rällen på yrkande av part. som begärt åigärden. förordna god man all förvalta
egendomen; parten åligge all till bestridande av nödig kostnad för egendomens
förvaltning erlägga förskott med belopp, som bestämmes av rätten.

I övrigt gälle om verkställande av älgärd. som avses I
detta kapitel, vad i utsökningslagen är stadgal.

Lagförslagen 78 Föreslagen lyddse

den domsud där rättegången är anhängig eller, am
räiiegång ej är iiii-hängig. av den domsud som först har prövat frågan om
åtgärden.

Dä saken är föremål för rättegång och målel avgörs, skall
rätten pröva, om åtgärden fortfarande skall beslå. Rätten får även i samband
med domen förordna om en älgärd som nu har angetts.

9 §

Rällen får. när det finns skä! till det. på yrkande av
någon av parterna förordna all en åtgärd enligt 4 8 skall gä äter.

10 §

I fråga om verkställandet av en åtgärd som nvses i delta
kapitel finns bestämmelser i utsökningsbalken. Rällen får meddela närmare
föreskrifler om verkställandet, om del behövs.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ar
svar, utdömande av vite, reseförbud eller någons hällande i häkte, gälle
om omröstning därutinnan vad i 29 kap. är sladgal.

16 kap. 6 8 Ivislemål fråga även om an- Är i tvistemål
fråga även om ansvar, utdömande av vite eller någons hållande i häkte, gäller
om omröstning i frågan vad som föreskrivs i 29 kap.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84

Lagförslagen
79

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
Ivdels

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rätten
äge. när skäl ära därtill, i dom förordna, all den må verkställas utan
hinder av all den icke äger laga kraft.

Rätten /(•(/■. när det finns skäl //// del. i dom
förordna att den får verkställas ulan hinder av all den icke äger laga kraft.
När del finns anledning, skall rätten därvid föreskriva alt säkerhet skall
ställas for skadestånd sam piirien kan bli skyldig all utge om domen ändras.

Beslul under rättegången, mol vilkel lalan ej må föras
särskilt, skall genast gå i verkslällighel. Delsamma gäller beslul, varigenom
rätten

1, avvisat ombud eller biträde,

2,
ogillat Iredje
mans yrkande all få som intervenient deltaga i rättegången,

3,
utlåtit sig
angående ersättning eller förskoll till biträde, vittne, sakkunnig eller
annan, som ej är pari eller intervenient,

4. förordnat om någons hållande 4. förordnat om någons hällande

i häkte eller om kvarstad, sking- i
häkte eller om kvarstad eller an-

ringsfiirbiid eller annan hand- nan åtgärd
enligl 15 kap. eller om

räckning eller om hävande av sädan hävande
av sådan åtgärd,

älgärd,

5.
lill biträde
utsett annan än part föreslagil. eller

6.
ullälii sig i
annat fall än som avses i 3 eller 5 i fråga som gäller allmän rätlshjälp, dock
ej beslul om ersätlningsskyldighel enligl 31 8 rätlshjälpslagen (1972:429).

opaginerad Kontrollera mot PDF

I
fråga om beslut, varigenom föreläggande meddelats part eller annan all
förete skriftligt bevis eller all fillhandahålla föremål för syn eller
besiktning, gäller vad som sägs i första Slyckel.

Rätten äge, när skäl äro därtill, i beslut, varigenom
föreläggande meddelats part eller annan alt förete skriftligt bevis eller att
tillhandahålla föremål för syn eller besiktning,.//>/YJr<//i« att
beslutet må verkställas ulan hinder av att det icke äger laga krafl.

Är särskild föreskrifl meddelad därom, att dom eller
beslul. som icke äger laga krafl, må verkställas, vare den gällande.

25 kap.

1 8

opaginerad Kontrollera mot PDF

Är någon
skäligen misslänkl för brott, vara fängelse kan följa, och kan med hänsyn till
brottets beskaffenhet, den misstänktes förhållande eller annan omständighet
skäligen befaras, att han avviker eller annorledes undandrager sig lagföring
el-

Är nägon
skäligen misstänkt för broll. på vilket fängelse kan följa. och kan med hänsyn
lill brottets beskaffenhet, den misstänktes förhållande eller annan
omständighet skäligen befaras, all han avviker eller annorledes undandrager
sig lagfö-

opaginerad Kontrollera mot PDF

' Senaste lydelse 1979:242. ' Senaste lydelse 1964: 166.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84

Nuvarande lydelse

ler sirafl'. men förekommer eljesl ej anledning att
anhålla eller häkta honom, må, om det finnes tillfyllest, i stället förbud
meddelas honom att utan tillstånd lämna honom anvisad vistelseort. Oberoende av
brottets beskaffenhet må ock förbud, som nu sagls. meddelas, om skäligen kan
befaras, alt den misstänkte genom all begiva sig frän rikel undandrager sig
lagföring eller slraff eUer gäldande uv skadestånd eller annan ersiittning
lill målsägande, sinn kan aniagas komnia all på grund av brottet ådömas honom.

Lagfiirsltigeit
80 Föreslagen lyddse

ring eller straff, men förekommer eljest ej anledning att
anhålla eller häkta honom. får. om del finnes tillfyllest, i stället förbud
meddelas honom att utan tillstånd lämna honom anvisad vistelseort, (oberoende
av brottets beskaffenhet //ic oi k-så förbud, som nu sagts, meddelas, om del
skäligen kan befaras, att den misslänkie genom att begiva sig frän rikel
undandrager sig lagföring eller straff

opaginerad Kontrollera mot PDF

3 8 Reseförbud meddelas av undersökningsledaien. åklagaren
eller rällen. Fråga om reseförbud mä av rällen upplagas på yrkande av undersökningsledaren
eller åklagaren eller då rätten har all besluta om den misstänktes häktning
eller hans kvarhållande i häkte. Efter åtalet äge rätten även på yrkande av
målsäganden så ock självmant upplaga fråga därom.

/ anledning av målsägandens anspråk på skadestånd eller
annan ersättning må undersökningsledaren eller åklagaren ej meddela reseförbud
eller has rällen yrka sådant förbud, med mindre anspråket anmälts hos honom:
rällen äge allenast på yrkande upplaga fråga inn sådanl förbud.

Väckes vid rätlen fråga om reseförbud, skall, så snarl ske
kan, förhandling därom äga rum inför rätten. Om sädan förhandling gälle i
tillämpliga delar vad i 24 kap. 17 8 är sladgal. Är fara i dröjsmål, må rätten
omedelbart meddela reseförbud all gälla, lill dess annorlunda förordnas.

26 kap. Om kvarstad och skingringsförbud Om kvarstad

1
S

opaginerad Kontrollera mot PDF

Är nägon
skäligen misstänkt för brott och kan skäligen befaras, all han genom alt avvika
eller genom all undanskaffa egendom eller annorledes undandrager sig all gälda
böter, värdel av förverkad egendom eller annan ersällning till det allmänna
eller skadestånd eller annan ersällning till målsägande, som

Är nägon
skäligen misstänkt för broll och kan del skäligen befaras, all han genom all
avvika eller genom att undanskaffa egendom eller annorledes undandrager sig
all betala böter, värdel av förverkad egendom eller annan ersättning lill del
allmänna elier skadeständ eller annan ersättning lill målsägande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84

Lagförslagen
81

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

kan antagas komma all pä grund av brollel ådömas honom, må
kvarstad läggas å sä mycket av hans lösa egendom, som svarar mot skulden,
eller ock, om det är tUlfyllest, egendomen ställas under förbud att säljas
eller skingras. Skingringsförbud må ock meddelas åfast egendom, som tillhör
den misslänk-te.

Finnes
lös egendom, som ställes under skingringsförbud, hos tredje man, må denne
förbjudas alt utgiva egendomen.

Föreslagen lydelse

som kan aniagas komma att pä grund av brottet ådömas
honom, får JÖrordnas om kvarstad på så myckel av hans egendom alt fordringen
kan antas bli täckt vid utmätning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Beslul om kvarstad eller skingringsförbud meddelas av
rätten.

Fråga om
kvarstad eller skingringsförbud må upplagas på yrkande av
undersökningsledaren eller åklagaren. Efler åtalet äge rätten även på yrkande
av målsäganden så ock självmant upptaga fråga därom.

I
anledning av målsägandens anspråk på skadestånd eller annan ersättning må
undersökningsledaren eller åklagaren ej yrka kvarstad eller skingringsförbud.
med mindre anspråket anmälts hos honom; rällen äge allenast på yrkande förordna
därom.

Väckes
fräga om kvarstad eller skingringsförbud, skall, så snarl ske kan, förhandling
därom äga rum inför rätten. Om sådan förhandling gälle i tillämpliga delar vad
i 24 kap. 17 8 ör stadgat. Är fara i dröjsmål, må rätten omedelbart bevilja
åigärden att gälla, lill dess annorlunda förordnas.

Beslul om kvarstad meddelas av rätten.

Fråga om kvarstad jår upplagas på yrkande av
undersökningsledaren, åklagaren eller målsäganden. Efler åtalet får rällen även
självmant upplaga fråga därom.

I anledning av målsägandens anspråk på skadeständ eller
annan ersättning får undersökningsledaren eller åklagaren yrka kvarstad endast
om anspråket anmälts hos honom. Rätten/o/- endasl på yrkande förordna därom.

Väcks fråga om kvarstad, skall, så snart del kan ske.
förhandling därom äga rum inför rällen. Om sädan förhandling gäller i
tillämpliga delar vad som sägs i 24 kap. 17 8. Är del fara i dröjsmål, får
rätten omedelbart bevilja åigärden all gälla lill dess annorlunda förordnas.

s. 1 Kontrollera mot PDF

3 8

I avbidan på rätlens beslut om 1 avbidan på rättens beslul om

kvarstad eller skingringsförbud må kvarstad får undersökningsledaren

undersökningsledaren eller åklaga- eller åklagaren laga lös egendom i

ren laga lös egendom i förvar. förvar.

Är fara i dröjsmål, må åtgärd, som nu sagts, vidtagas även
av polisman; anmälan därom skall dock skyndsamt göras hos undersökningsledaren
eller åklagaren, som har att omedelbart pröva, om egendomen skall kvarbliva i
förvar. 6 Riksdagen 1980/81. I .saml. Nr 84

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84

Lagförslagen
82

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
Ivdelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har
undersökningsledaren eller åklagaren lagii lös egendom i förvar eller beslulal,
all sädan egendom skall kvarbliva i förvar, skall han. så snarl ske kan, och
.v;.s7 å femte dagen därefter lill rätten avläta framställning om kvarstad
eller skingring.sförhud. Göres ej framställning, som nu sagts, skall egendomen
omedelbart ålerslällas.

Har
undersökningsledaren eller åklagaren tagit lös egendom i förvar eller beslulal.
all sådan egendom skall kvarbliva i förvar, skall han. så snart det kan ske.
och senasi fem dagar därefter till rätlen avlåla framställning om kvarstad.
Görs ej sådan framställning, skall egendomen omedelbart ålerslällas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Dä framställning inkommit, skall rätten, sä snarl ske kan,
och. om synneriigl hinder ej möter, sist ä fjärde dagen därefter hålla
förhandling, som avses i 2 8. Utsattes huvudförhandling alt hällas inom en
vecka, sedan framställningen inkom, mä dock. om ej rätlen finner särskild
förhandling böra äga rum. med förhandlingen anslå till huvudförhandlingen.

Beslutas kvarstad eller sking- Beslutas kvarstad, skall, om ej

rätlen
bestämmer annat, egendomen kvarbliva i myndighetens vård, lill dess beslulet
verkställts.

ringsjörbiid. skall, om ej rällen bestämmer annat,
egendomen kvarbliva i myndighetens vård, lill dess beslutet verkställts.

5 8

opaginerad Kontrollera mot PDF


rätten förordnar om kvarstad, skall, om ej åtal redan väckts, rällen utsätta
den tid, inom vilken åtal skall väckas. Denna./nr ej bestämmas längre än som
är oundgängligen erforderiigt.

Då rätlen förordnar om kvarstad eller skingringsförbud.
skall, om ej ätal redan väckls. rätlen utsätta den lid, inom vilken åtal skall
väckas. Denna må ej bestämmas längre, än som finnes oundgängligen ertorderligl.

Finnes den utsatta liden otillräcklig, mä rätlen. om
framställning därom göres före tidens utgång, medgiva förlängning av tiden.

68

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har
ej inom lid, som avses i 5 8, åtal väckls eller lill rätten inkommit
framställning om förlängning av tiden eller har för skulden ställts säkerhel
eller jörekoinmer eljesl ej längre skäl för kvarstad, skall rällen
omedelbart häva åtgärden.

Har ej inom lid. som avses i 5 8. åtal väckls eller lill
rätten inkommit framställning om föriängning av liden eller har för skulden
ställts pant eller borgen eller Jörekomma eljest ej längre skäl för kvarstad
eUer skingringsförbud, skall åtgärden uv rätten omedelbart hävas.

Då målet avgöres. pröve rätlen. om åigärden fortfarande
skall beslå. Rätten äge ock i samband med domen förordna om åtgärd, som nu
sagls.

78

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vad i
25 kap. 8 8 är stadgat om reseförbud äge molsvarande tilllämpning belräffande
kvarstad och skingringsförbud.

Bestämmelserna
i 25 kap. 8 8 om reseförbud gäller också belräffande kvarstad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84

Nuvarande lydelse

Lagförslagen
83 Fareslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Finnes kvarstad höra läggas å arrende, hyra eller annat
dylikt, som utgår av jäst egendom, förordne rullen god man alt uppbära medlen:
rätten meddele ock den belalningsskyldige förbud att utgiva någol lill annan
än gade mannen.

Meddelas
skingring.sförbiid ä fäst egendom och är synnerlig fara all egendomen genom van
vård eller annorledes väsentligen försämras, äge rällen förordna god man all
Jörvalla egendomen. Avser ål-gärden målsägandens anspråk på skadestånd eller
annan ersättning, åligge målsäganden att till bestridande av nödig kosinad för
egendomens förvaltning erlägga förskott med belopp, som bestämmes av rätten:
i annai .fall skall sådan kostnad utgå uv allmänna medel.

I
övrigt gälle om verkställande av kvarstad och skingring.sförbiid vad i
utsökningslagen är stadgal: vad där är föreskrivet am pant eller borgen skall
dock ej äga lillämpning.

I fråga
om verkställandet av kvarstad finns beslämmelser i utsökningsbalken. Rätten
får meddela närmare föreskrifter om verkställandet, ant del behövs.

opaginerad Kontrollera mot PDF

27

Beslagtaget föremål skall omhändertagas av den som
verkställt beslaget eller sällas i förvar under försegling: om det kan ske
utan fara och eljest finnes lämpligl. må dock föremålet kvarlämnas i innehavarens
besittning.

Kvarlämnas föremål i innehavarens hesiiining. skall
förbud meddelas honom att sälja eller skingra föremålet och. om det linnes
erforderiigt. della genom anslag eller på annat säll så utmärkas, ati del är
uppenbari. all del tagits i beslag. Föremålet må av innehavaren nylljas. om ej
förbud däremol finnes böra meddelas.

kap. 08

Beslaglaget föremål skall las i förvar av den som
verkställt beslaget. Om del kan ske ulan fara och eljesl är lämpligt../"Å;-
dock föremålet lämnas kvar i innehavarens besittning. Ell föremål som lämnas
kvar i innehavarens besinning skall förseglas eller märkas som beslagtaget,
såvida det ej jramsiår som obehövligt.

Den från vilken beslag har skett får ej överlåta föremålet
eller i strid mot ändamålet med beslaget föifo-ga över föremålet på annat sätt.
Ett föremål som ej las i förvar eller Jör-seglas får nylljas av innehavaren, om
ej annat beslutas.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84

Nuvarande Ivdelse

Lagförslagen
84 Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Föremål, som lagits i beslag, skall väl värdas, och
noggrann tillsyn skall hällas däröver, alt det icke förbyles eller föriindras
eller annat missbruk sker därmed.

.■?0 kap. 12 8" Beslul under rättegången, mol vilket lalan ej
må föras särskill. skall genasl gå i verkslällighel. Delsamma gäller beslut
varigenom rätten

1.
avvisat ombud,
biträde eller försvarare.

2.
utlåtit sig
angående ersättning eller förskott av allmänna medel lill målsägande eller
angående ersättning eller förskott lill biträde, försvarare, viltne. sakkunnig
eller annan, som ej är pari,

3.
utlålil sig
angående häktning eller ätgärd. som avses i 25-28 kap.,

4.
lill försvarare
utsett annan än part föreslagit, eller

5.
utlålil sig i
annat fall än som avses i 2 eller 4 i fråga som gäller rätlshjälp enligt
rätlshjälpslagen (1972:429), dock ej beslul om skyldighet all lill statsverket
återbetala kostnad för rättshjälpen.

Rätten äge. när skäl ära därtill, i Rätlen /i;/-, när det finns skäl ////

beslul, varigenom föreläggande <:/c/. i
beslul. varigenom föreläggan-

meddelals
part eller annan att förete skriftligt bevis eller att tillhandahälla
föremål för syn eller besiktning, förordna all beslutet må verkställas utan
hinder av att del icke äger laga kraft.

de meddelats part eller annan all förete skriftligt bevis
eller all tillhandahälla föremål för syn eller besiktning, förordna all
beslutet får verkställas utan hinder av all del icke äger laga kraft. När del
finns anledning, skall rätlen därvid föreskriva att säkerhet skall ställas för
skadesländ som parten kan bli skyldig all utge om beslutet ändras.

Är särskild föreskrift meddelad därom, all dom eller
beslul, som icke äger laga krafl, må verkställas, vare den gällande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

33 kap. 5 8

Tredskodom
delgives genom rättens försorg endast

om
den innebär all fordran i:/.?;-siälles alt ulgå med särskild förmånsrätt i
fast egendom eller loint-räti.

om den
pari som yrkat tredskodomen begär det, eller

om part beviljats allmän rättshjälp.

Tredskodom delges genom rättens försorg endast

om den innebär alt fordran ./i:;.v?-slälls alt ulgå med
särskild förmånsrätt i lös eller fast egendom.

om den pari som yrkat tredskodomen begär del. eller

om part beviljats allmän rättshjälp.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1.
Denna lag
träder i kraft den 1 januari 1982.

2.
Reseförbud, som
har meddelats enligl 15 kap. eller enligl 25 kap. med

' Senaste lydelse 1979: 242. Senasle lydelse 1979: 242.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Lagförslagen 85

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

anledning av en målsägandes anspråk pä skadeständ eller
annan ersättning, upphör all gälla när de nya beslämmelserna träder i krafl.

3.
1 fråga om
skingringsförbud som har meddelats före ikraftträdandet tillämpas vad som är
föreskrivet om kvarstad.

4.
Vad som
föreskrivs i de nya bestämmelserna om förulsätlningar lör kvarstad eller annan
liknande säkerhetsåtgärd inverkar ej på giltigheten av en säkerhetsåtgärd som
har beviljats före ikraftträdandel,

5.
Vad som
föreskrivs i 27 kap. 10 8 andra stycket i dess nya lydelse gäller även i fråga
om beslag som har ägt rum före ikraftträdandel.

57 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1929:145) om skiljemän

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1929: 145) om
skiljemän'

dels all i 8-10, 12 och 18 88 ordet
""överexekutor" skall bylas ut mot ■'lingsrälien",

dds all i 22 8 ordet "överexekutor" skall bylas
ut mot "kronofogdemyndighelen",

dels alt 26 8 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

26 8-

Räll domstol vare i mål, som Räll domstol är i mål, som avses

avses 1218, den allmänna under- 1218, den
lingsräll. varunder sva

rar/, varunder svaranden lyder i randen lyder
i tvistemål, som rör

tvistemål, som rör hans person, och hans
person, och i mål. varom för-

i mäl, varom förmäles i 25 8. dimi- mäles
i 25 8, lingsrälien i den ort,

stolen i den ort, där skiljedomen där
skiljedomen meddelats. Finnes

meddelats. Finnes ej behörig dom- ej
behörig domstol efler vad nu är

stol efler vad nu är sagl, upplages sagl,
upplages målet av Stockholms

målel av Stockholms tingsrätt. tingsrätt.

Ansökningsärenden enligl 8. 9, Ansökningsärenden enligt 8, 9,

10 och 18 88 upplagas av överexe- 10 och 18 SS upptages av tingsräi-

kulor i den ort, där endera parten ten i den ort, där endera parten har

har sill hemvist. Har enahanda an- sitt hemvisl. Har enahanda ansö-

sökan gjorts hos merän en överexe- kan gjorts hos mer än en tingsrätt,

kulor, vare den överexekutor behö- är den lingsräll behörig, hos vilken

rig. hos vilken ansökan försl ansökan försl gjordes, och beslut,

gjordes, och beslul, som av annan som av annan tingsrätt meddelas,

överexekutor meddelas, ogillt. Har ogillt. Har ingendera parlen hem-

ingendera parten hemvist i Sverige, vist i Sverige, upplages ärendet av

upplages ärendel av överexekutor i Stockholms tingsrätt. Ansökan får

5fo(A7jc'//«. Ansökan wfl ej bifallas, ej bifallas, med mindre sökandens

med mindre sökandens motpart motpart lämnats tillfälle all yttra

lämnats tillfälle alt yttra sig. Avser sig. Avser ansökan skiljemans skil-

' Senasle lydelse av 9 § 1976: 122 18 S 1976:122. -
Senasle Ivdelse 1976: 122,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84

Laglörslagen
iSfi

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lyddse

ansökan skiljemans skiljande frän uppdragel, bör jämväl
skiljemannen höras.

Mol
överexekutins beslul. varigenom skiljeman blivit utsedd eller skild från
uppdragel eller skiljeavtal förklarats ha förfallit eller fräga om förlängning
av tiden för skiljedoms meddelande avgjorts, må klagan ej föras.

Föreslagen
lydelse

bör
jämväl

jande frän uppdragel. skiljemannen höras.

Mol tingsrättens beslut, varigenom skiljeman blivit
utsedd eller skild frän uppdraget eller skiljeavtal förklarats ha fortallii
eller fråga om förlängning av liden för skiljedoms meddelande avgjorts, får
talan ej föras.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag iräder i kraft den 1 januari 1982.

Ell ärende som är anhängigt hos överexekutor vid
ikraftträdandel skall även därefter handläggas av överexekutor. dock längst
till utgången av år 1982.

58 Förslag till

Lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429)

Härigenom
föreskrivs i fråga om rätlshjälpslagen (1972:429)' dels att i 33 S orden
"utsökningslagen (1877: 31 s. 1)"" skall bytas ut mot "
"utsökningsbalken"', dels att 5 b och 10 88 skall ha nedan angivna
lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
Ivdelse

Fineslagen
Ivdelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Med
domstol förstås i denna lag allmän domstol, allmän förvaltningsdomstol,
bostadsdomslolen, försäkringsöverdomstolen. försäkringsrätt,
marknadsdomstolen, pa-tenlbesvärsrällen, arbetsdomstolen, mellankommunala
skalterälten och krigsrätt. Vad i lagen sägs om domstol skall även gälla
arrendenämnd, hyresnämnd, statens va-nämnd och överexekutor.

Med
domstol förslås i denna lag allmän domstol, allmän förvaltningsdomstol,
bostadsdomslolen. försäkringsöverdomstolen, försäkringsrätt,
marknadsdomstolen, pa-lenlbesvärsrällen. arbetsdomstolen, mellankommunala
skallerällen och krigsräll. Vad i lagen sägs om domstol skall även gälla
arrendenämnd, hyresnämnd och statens va-nämnd.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Skall den
som beviljats allmän rättshjälp ställa säkerhet för att få till slånd kvarstad,
skingringsförbud eller annan handräckning enligl rätlegångsbalken,
utsökningslagen (1877:31 s. I) eller
konkurslagen (1921:225), får rättshjälps-

Skall den
som beviljats allmän rättshjälp ställa säkerhet för alt få lill ständ kvarstad
eller annan liknande åtgärd enligl rättegångsbalken eller konkurslagen
(1921:225). får rätlshjälpsnämnden utfärda ansvarsförbindelse på slatens
vägnar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

' Lagen omtryckt 1979:240. - Senastelydeise 1979:347.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 Lagför.slagen 87

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

nämnden utfärda ansvarsförbindelse pä slatens
vägnar.

Forsla stycket äger molsvarande Första stycket äger molsvarande

lillämpning i fråga om verksläl- lillämpning
i fräga om verkstäl

lighet enligt 41 eller 42 § iitsök- lighet
enligt 3 kap. 8 eller 9 utsök

ningslagen. om allmän rättshjälp ningsbalken.
om allmän rättshjälp

beviljats i verkställighetsärendet, beviljats
i verkslällighelsärendet.

Föranleder ansvarsförbindelsen ulgift för slalen, anses
ulgiften säsom kosinad för rältshjälpen.

Denna lag Iräder i krafl den 1 januari 1982.

När ett mäl handläggs av överexekutor efter
ikraftträdandet, tillämpas 5 b 8 i dess äldre lydelse.

Vad som sägs i 10 8 andra slyckel i paragrafens nya
lydelse gäller även när säkerhel skall ställas enligl 10 eller 11 8 lagen (1981:000)
om införande av ulsökningsbalken.

59 Förslag till

Lagom ändring i lagen (1974:371) om rättegången i
arbetstvister

Härigenom föreskrivs alt 3 kap. 7 8 lagen (1974:371) om
rättegången i arbelslvisler' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lyddse

3 kap.

78

Ordförande får ensam på arbetsdomstolens vägnar förelaga
förberedande åtgärd saml meddela beslul om avskrivning av mål.

Under förberedelse som avses i 4 kap. 9 8 får ordföranden
även

1.
pröva
yrkande om kvarstad 1.
pröva yrkande om kvarstad, eller skingring.sförbiid.

2.
meddela beslul
om avvisande av mäl, om del är uppenbari att rälle-gångshinder föreligger.

3.
meddela
tredskodom,

4.
meddela dom
över yrkande som har medgivits eller eftergivits,

5.
stadfästa
förlikning.

Denna lag Iräder i krafl den 1 januari 1982

' Lagen omtryckt 1977: 530.

s. 88 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 Lagförslagen 88

60
Förslag till

Lagom ändring i förvaltningslagen (1971:290)

Härigenom föreskrivs att 2 8 förvaltningslagen (1971:290)
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

28' Lagen gäller icke ärende hos

1.
regeringen.

2.
kommunal
myndighet, om ärendel avgöres genom beslul som överklagas genom kommunalbesvär
eller besvär hos kommunal besvärsnämnd,

3.
överexekutor
eller utmät- 3. knmofogdemyndighei. om ningsman,
om ärendet avser myn- ärendet avser myndighetens exeku-digheiens exekutiva
verksamhei, liva verksamhet, eller

eller

4. polis-, åklagar- eller lullmyndighel, om ärendel
avser myndighetens

verksamhei lill förekommande eller beivrande av broll.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

När ell mål handläggs av överexekutor efler
ikraftträdandet, tillämpas 2 8 i dess äldre lydelse.

61 Förslag till

Lagom ändring i lagen (1970:215) om arbetsgivares
kvittningsrätt

Härigenom föreskrivs all 5-7 88 lagen (1970:215) om
arbetsgivares kvittningsrätt skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse

58 Skatteavdrag samt införsel, som beslulals innan
lönefordringen förfallit lill beialning, har förelräde framför kvittning enligl
denna lag.

Är arbetsgivarens fordran sådan Är arbetsgivarens fordran sädan

alt räll lill kvittning föreligger enligt all
räll till kvittning föreligger enligl

3 8 och vill arbetsgivaren kvitta mol 3
8 och vill arbetsgivaren kvitta mot

belopp som han ålagts alt innehålla belopp
som han ålagts att innehålla

genom beslut om ulmälning av lön, genom
beslut om utmätning av lön,

beslular utmälningstnannen om be- beslular
kronofogdemyndigheten

loppets fördelning mellan arbetsgi- om
beloppets fördelning mellan ar

varen och utmätningssökanden ef- belsgivaren
och ulmätningssökan-

ter fordringarnas storlek. den efter fordringarnas storiek.

1 övrigl får kvittning ej åberopas mol beslul om utmätning
av lön.

' Senaste lydelse 1975:672,

s. 89 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84

Lagförslagen
89

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Talan mol utmätningsmans beslul enligl andra stycket
föres hos överexekutor genom besvär. Klagan är ej inskränkt lill viss lid.

Föreslagen
lydelse

Talan mol kronofogdemyndighetens beslut enligl andra
slyckel föres i hovrätten genom besvär. Talan är ej inskränkt lill viss lid.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Innan
kvittning får ske enligt 3 8 första styckei eller med slöd av kollektivavtal,
skall arbetsgivaren från utmätningsman inhämta besked om hur stor del av
lönefordringen som enligl 4 S skall vara skyddad mol kvittning. Upphör
arbetstagarens anställning utan föregående uppsägningslid, får arbetsgivaren
hålla inne lönebelopp lill dess utmätningsmannens besked föreligger. Del
åligger i sådanl fall arbetsgivaren all ofördröjligen begära sådanl besked.

Innan
kvittning får ske enligl 3 8 första stycket eller med slöd av kollektivavtal,
skall arbetsgivaren från knmofogdemyndighelen inhämta besked om hur stor del av
lönefordringen som enligl 4 8 skall vara skyddad mol kvittning, Upphör arbetslagarens
anställning ulan föregående uppsägningstid, får arbetsgivaren hålla inne
lönebelopp lill dess kronofogdemyndighetens besked föreligger. Del åligger i
sådanl fall arbetsgivaren all ofördröjligen begära sädant besked.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Framställning
om besked enligl 6 8 göres hos utmälningsmannen i den ort där arbetstagaren är
bosatt. Är han icke bosatt här i landel, göres framställningen i den ort där
arbetsgivaren finnes. Innan utmätningsmannen meddelar beslut, skall han
bereda arbetstagaren tillfälle att yttra sig, om del kan ske ulan avsevärd
tidsutdräkt.

Mol utmätningsmannens beslul fär lalan ej föras.
Utmätningsmannen kan ändra beslutet, om anledning därtill förekommer.

Framställning
om besked enligt 6 8 göres hos kronofogdemyndigheten i den ort där arbetstagaren
är bosatt. Är han icke bosall här i landel, göres framställningen i den ort
där arbetsgivaren finnes. Innan kronofogdemyndigheten meddelar beslut, skall
myndigheien bereda arbetstagaren tillfälle all yttra sig, om del kan ske ulan
avsevärd tidsutdräkt.

Mol
kronofogdemyndighetens beslut får talan ej föras. Kronofogdemyndigheten kan
ändra beslutet, om anledning därtill förekommer.

s. 1977 Kontrollera mot PDF

Denna lag Iräder i krafl den 1 januari 1982.

1 fråga om lalan mol beslul enligt 5 8 andra styckei som
har meddelats av utmätningsmannen före ikraftträdandet tillämpas paragrafen i
dess äldre lydelse.

62 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs alt 20 kap. 6 8 lagen (1962: 381) om
allmän försäkring' skall ha nedan angivna lydelse.

' Lagen omlryckl 1977:630.

s. 90 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Lagförslagen 90

Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse

20 kap. 68 Försäkrads fordran ä ersättning enligt denna
lag. som innestår hos riksförsäkringsverket eller allmän försäkringskassa, mä
ej utmätas. Försäkrads rätt lill ersällning mä ej heller överlälas. innan
ersättningen är tillgänglig för lyftning.

Beslämmelserna i första styckei Beslämmelserna i första styckei

hindra ej
ulmälning enligt vad som hindrar ej utmätning enligl vad som

föreskrives i 67 d § utsökningslagen föreskrives i 7 kap. utsökningsbal-

(1877:31
s. I). ken.

Denna lag iräder i kraft den 1 januari 1982.

63 Förslag till

Lagom ändring i rennäringslagen (1971:437)

Härigenom föreskrivs alt i 45 8 rennäringslagen (1971:437)
orden "utsökningslagen (1877: 31 s. D" skall bytas ul mot
"utsökningsbalken".

Denna lag iräder i krafl den 1 januari 1982.

64 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar

Härigenom föreskrivs all 82 8 lagen (1972: 262) om
understödsföreningar skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

82 8 Fordran som pä grund av moderskapsförsäkring innestår
hos understödsförening får ej utmätas.

Om ulmätningsfrihet för kapilal- Om utmätningsfrihel för kapilal

försäkring, sjukhjälp och pension försäkring, sjukhjälp och pension

finns bestämmelser i lagen finns beslämmelser i lagen

(1927: 77) om försäkringsavtal och i (1927; 77) om försäkringsavtal och i

utsökningslagen (1877:31 s.l). 5 kap. utsökningsbalken.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Lagförslagen 91

65
Förslag till

Lagom
ändring i lagen (1976:206) om felparkeringsavgift

Härigenom föreskrivs i frågaom lagen (1976: 206) om
felparkeringsavgift dds all i 9 8 ordet "utmätningsman" skall bylas
ul mol ""kronofogdemyndigheten"'. dels alt 13 8 skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13 S'

Om ej annat följer av denna lag Om ej annat följer av denna lag

gäller uppbördslagen (1953:272) gäller uppbördslagen (1953:272) i

och InJörscllagen (1968:621) i lill- tillämpliga delar i fräga om felpar-

lämpliga delar i fräga om felparke- keringsavgift. Reglerna om restav-

ringsavgifl. Reglerna / uppbördsla- gift skall dock inle tillämpas. Rege-

gen om restavgift skall dock inle ringen fär föreskriva avvikelser

lillämpas. Regeringen får föreskri- frän uppbördslagen, när del gäller

va avvikelser från de nämnda la- avkorlning, avskrivning och det ad-

garna. när del gäller avkortning. ministrativa förfarandel i fråga om

avskrivning och del administrativa felparkeringsavgift. Införsel enligt

förtärandet i fråga om felparke- 15 kap. utsökningsbalken får äga

ringsavgifl. rum vid
indrivning av

felparkeringsavgift.

Äläggande enligl 6 8 andra slyckel får ej utfärdas senare
än ell är efter den dag då överträdelsen skedde.

Åtgärd för indrivning av felparkeringsavgift fär ej
vidtagas senare än fem år eftei den dag överträdelsen skedde.

Denna lag träder i krafl den 1 januari 1982.

66 Förslag till

Lag om ändring i förfogandelagen (1978: 262)

Härigenom föreskrivs att 43 och 44 85 förfogandelagen
(1978: 262) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

43 8 I fråga om nedsättning, fördelning och utbetalning av
ersättning, som fastställts all ulgå för skada på eller avsevärd försämring av
faslighel, samt om verkan därav gäller i tillämpliga delar expropriationslagen
(1972:719).

Kan flera göra anspråk på betal- Kan flera göra anspråk pä betal

ning ur ersättning, som i annat läll ning
ur ersättning, som i annat fall

än som avses i första slyckel fasl- än
som avses i första slyckel fasl

slällls enligt denna lag, och enas de ställts
enligl denna lag, och enas de

' Senaste lydelse 1979:562.

s. 92 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84

Lagförslagen
92

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lyddse

ej om hur ersättningen skall fördelas mellan dem, skall
ersällningen nedsättas hos övercxekiiior. 1 fräga om nedsatt belopp skall i
tillämpliga delar iakttagas lagen (1927:56) om gälds betalning genom penningars
nedsällaiide i allmänt förvar.

Föreslagen
lydelse

ej om hur ersättningen skall fördelas mellan dem, skall
ersällningen nedsättas hos läiissiyrdseii. 1 fråga om nedsatt belopp skall i
tillämpliga delar iakttagas lagen (1927:56) om nedsällning uv pengar hos
mviulig-het.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ersättning
för egendom som är utmätt eller har lagils i anspråk genom betalningssäkring
skall utges lill utmälningsmannen. Avser ersättningen egendom som är belagd
med kvarstad eller ställd tinder skingring.sförhiid. skall ersättningen ulges
lill överexekutor.

Ersällning
för egendom som är utmätt, belagd med kvarstad eller lagen i anspråk genom
betalningssäkring skall ulges lill kronofogdemyndighelen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag iräder i krafl den 1 januari 1982.

Ell ärende om nedsällning enligt 43 5 andra stycket, som
är anhängigt hos överexekutor vid ikraftträdandel, skall även därefter
handläggas av överexekuior, dock längsi till ulgången av år 1982.

Vad som sägs om kvarstad i 44 8 i dess nya lydelse gäller
även skingringsförbud som har meddelats före ikraftträdandet.

67 Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs i fråga om uppbördslagen (1953: 272)'

dels all i 45 8 3 mom.. 61-64, 74 och 76 88 ordet
"ulmälningsman" i olika böjningsformer skall bytas ul mol
"kronofogdemyndighet"" i molsvarande form,

dels alt i 62 8 orden "lagen om ackordsförhandling
ulan konkurs" skall bytas ut mol "ackordslagen (1970:
847)"".

dds all i 65 och 66 SS ordel
'"införsellagen"" skall bylas ut mol ""15 kap.
utsökningsbalken",

dels alt i 68 8 6 mom. orden "65 S
utsökningslagen" skall bytas ut mol "5 kap. 1-3 88
utsökningsbalken"",

dds all 59, 60 och 87 88 skall ha nedan angivna lydelse.

Senastelydeise 1978:900, Lagen omlryckt 1972:75. Senasle
lydelse av

62
§ 1974:771

63
8 1974:771

64
§ 1974:853

65
§ 1974:771

66
8 1974:853

68 8 6 mom. 1974:771

74 8 1974:771

lagens rubrik 1974:771.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84

Lagförslagen
93

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen
lydelse 59 S-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Del
äligger utmätningsman alt verkställa indrivning av skall. Därvid fär utmätning
och införsel äga rum enligt vad som siigs i 60 .■?.

Det
äligger kronofogdemyndigheten all verkställa indrivning av skall. Därvid får
verkställighet enligt ulsökningsbalken äga ruin.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Beslämmelserna om indrivning av skall skall ocksä
tillämpas på indrivning av kvarskatteavgift, restavgift, tilläggsavgift,
förseningsavgift eller ränla enligt denna lag.

60 8' / mom. Vad i 6 § utsökningslagen siadgas om jäv mot
utmätningsman gälle ock med avseende å den. scmi förrättar utmätning för
skatt.

2
mom. Vid
utmätning för skall skota, med de förbehåll som i 3 mom. sägs, lända lill
efterrättelse utsökningslagens Jöreskrifier om verkställighet av ulmälning och
vad därvid må undantagas, om utmätl egendoms försäljning, omfördelning av
medel, som IiU följd av ulmälning infiulil, saml om klagan över utmätningsmans
förfärande.

3
mom.
Beslämmelserna i 88 c § och 198 § 3 mom. utsökningslagen, II § lagen (1971:494) om exekutiv

försäljning av fasl egendom, 3 § lagen (1973:1130) om
exekutiv försäljning av registrerat skepp m.m. saml 3 § lagen (1971:500) om
exekutiv försäljning av luftfartyg m. m. skola icke äga tUlämpning vid
utmätning för skalt.

4 mom.
Införsel enligl införseUa- Införsel enligl 15 kap.
uisök-

gen får äga rum vid indrivning av ningsbalken får äga rum vid in-

restförd skall och avgift som anges drivning av restförd skall och avgift

i 1 8 första slyckel denna lag. som anges i 1 8 första slyckel den

na lag.

För skall eller avgift, som på grund av föreskrift i annan
författning skall indrivas i samma ordning sdm skatt enligt denna lag, fär
införsel äga rum endasl om del är särskill föreskrivet.

- Senastelydeise 1979:489. Senasle lydelse av

3
mom. 1973: 1135

4
mom. 1974:771.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84

Lagförslagen
94

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

87 S"* Besvär över beslut enligt denna lag eller över
laxering inverkar icke på skyldigheten all erlägga den skall, som besvären rör.

Åtgärd
enligl denna lag skall verkställas oavselt att del beslut eller utslag som
föranleder åtgärden icke vunnii laga krafl. Motsvarande gäller vid verkslällighet
enligl utsökningsbalken. Beslut eller utslag i laxeringsmål. där laxeringen
faslslällls till lägre belopp än taxerings-inlendenlen yrkal eller medgivii,
får dock icke föranleda restitution om laxeringsintendenten anmäll hinder
härför. 1 sisinämnda fall får länsstyrelsen på ansökan medgiva restitution,
varvid beslämmelserna i 49 8 2 mom. sisla stycket om ställande av säkerhel
lillämpas.

melserna
1

49 8

Ätgärd enligl denna lag skall verkställas oavsett alt del
beslul eller utslag som föranleder åtgärden icke vunnii laga krafl. Beslul
eller utslag i laxeringsmål. där taxeringen faslslällls till lägre belopp än
taxeringsintendenten yrkat eller medgivit, får dock icke föranleda restitution
om laxeringsintendenten anmäll hinder härför. I sisinämnda fall må
länsstyrelsen på ansökan medgiva restitution, varvid besläm-

mom, sista

styckei om ställande av säkerhet tillämpas.

Beslämmelserna i andra styckei om reslilulion äga
molsvarande tilllämpning i mål där allmänt ombud har besvärsrält samt i mål om
skatlelillägg eller förseningsavgift enligl laxeringslagen.

Denna lag Iräder i kraft den 1 januari 1982.

68 Förslag tiil

Lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för
skatter, tullar och avgifter

Härigenom
föreskrivs i fråga om lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, lullar
och avgifter dels att 13-15 88 skall upphöra att gälla, dels att rubrikerna
närmast före 13 och 15 88 skall utgå. dels alt 10-12 88 skall ha nedan angivna
lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

s. 2 Kontrollera mot PDF

I fråga
om verkstålligheien gäller vad som är föreskrivet om utmätning för fordringen.
Verkställighet får dock ej äga rum i avlöning eller annan Jörmån som avses I 67
a och 67 d §§ utsökningslagen 11877:31 s. 1} förrän dagen efter del att den har
utbetalats. Vid verkstäUigheten

/
.fråga om verkslällighel av beslut om betalningssäkring tUlämpas I och 2 kap.
utsökningsbalken saml vad som föreskrivs om ulmälning i 4 kap. 2-9 §§. II § första stycket, I2 — I9§§. 22 §
första oeh iredje siyckena, 24. 25 och 33-35 §§, 5 och 6 kap. och 12 kap. 3—5
§§ sam-

opaginerad Kontrollera mot PDF

" Senastelydeise 1978:201.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84

Lagförslagen
95

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

tillåmpas ej bestämmelserna i 91 a § 3-5 mom. eller 91 b i
utsökningslagen och ej heller vad 69 H sainma lag och 5 1} lagen (1971:494) om
exekutiv försäljning av fast egendom innehåller om lalan vid domstol.

Föreslagen
lydelse

ma balk. Mål.om verkslällighel uv beslut om
beliilningssäkring handläggs som allmänt mål.

Lön eller annim förmån som avses i 7 kap. ulsökningsbalken
får ej las I anspråk genom beliilningssäkring innan den har belalals ul och
kan inmätas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

VerksiiiUigheien
får ej omfatta försiiljning av egendom eller betalning av fordringen.
Beslämmelsen i 183 § 3 mom. utsökningslagen (1877:31 s. 1) om försäljning av
lös egendom, som är föremål för kvarstad, lillämpas dock i Jråga om lös
egendom, som har tagits i anspråk genom betalningssäkring.

Gäldenären får inte överlåta egendom, som har tagits i
anspråk genom betalningssäkring, eller till skada för borgenären förfoga äver
egendomen på annat sätt. om inte knmofogdemyndighelen medger del av särskilda
skäl.

I .fråga om verkan i övrigt av verkställd
betalningssäkring gäller vad som föreskrivs om ulmälning i 4 kap. 29 § andra
slyckel, 30 och 31 §§ och 12 kap. 6-10 H utsökningsbalken. Att
betalningssäkring ger förmånsrätt föreskrivs i förmånsrättslagen (1970:979).

Om lös
egendom, som har lagiis i anspråk genoin beialningssäk-ring. hastigt fäller i
värde eller kräver alltför kostsam vård. får den på begäran av någon av
parterna säljas i den ordning som gäller för ulmäll egendom.

opaginerad Kontrollera mot PDF

I fräga
om lalan mot beslul som rör verkställigheten gäller i tillämpliga delar
bestämmelserna i utsökningslagen (1877:31 s. I) om klagan över utmätningsmans
förfarande och över utslag i utsökningsmål. Talan mot kronofogdemyndighets
beslut är ej inskränkt till viss tid.

I fräga
om talan mol beslul som rör verkställigheten tillämpas vad som enligt
ulsökningsbalken gäller belräffande kvarstad Jör fordran.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i krafl den 1 januari 1982.

I fräga om lalan mot beslut som har meddelats av
kronofogdemyndigheten före ikraftträdandet och beträffande lalan mol beslut av
överexekutor tillämpas 12 8 i dess äldre lydelse.

När en ansökan om avläggande av beialningssäkringsed har
kommit in till konkursdomaren före ikraftlrädandel, lillämpas 15 8 fortfarande.

s. 96 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Lagför.slagen 96

69 lörslag till

Lag om ändring i lagen (1978:882) om säkerhet för
skaltefordringar m.m.

Härigenom föreskrivs all 1 8 lagen (1978:882) om säkerhel
för skaltefordringar m. m. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 8 Vid indrivning av fordran i allmänt mål får
kronofogdemyndighet i samband med alt uppskov beviljas med betalning eller med
viss indrivningsåtgärd ta emot säkerhel som gäldenären eller, där gäldenären
kan antas medge del. annan erbjuder sig alt ställa.

Med allmänt mål avses i denna I 1 kap. 6 §
ulsökningsbalken

lag mål hos kronofogdemyndighet finns bestämmelser om vad
som om intagande av skall eller liill, avses med allmänt mål. slalen
lillkommande avgift eller liknande medel som får tas ul genom utmätning ulan
JÖregående dom, böter eller annat som indrivs i samma ordning som böter,
avgift lill siatsverket enligt vattenlagen (1918:523) eller belopp som har erlagts
av allmänna medel och enligt domstols beslut skall återbetalas lill
slatsverkel.

Denna lag träder i krafl den I januari 1982.

70 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1958:295) om
sjömansskall' dels all i 17 b S ordet "införsellagen" skall bylas
ul mol ""15 kap.

ulsökningsbalken", dels alt i 18 8 ordel
"ulmälningsman" i olika böjningsformer skall bylas

ul mol "kronofogdemyndighet" i molsvarande form.

Denna lag iräder i krafl den 1 januari 1982.

Lagen omtryckt 1970:933.

Senasle lydelse av

18 § 1971:814

lagens rubrik 1974: 777.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 Lagförslagen 97

71 Förslag till

Lagom ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt

Härigenom föreskrivs alt 48 8 lagen (1968:430) om
mervärdeskall' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

48 8 Betalas icke skatt i behörig lid och ordning indrives
skall och restavgift.

Beslämmelserna i uppbördslagen Beslämmelserna i uppbördslagen

om indrivning, avkortning och av- (1953:272)
om indrivning, avkort-

skrivning saml efterkrav och pre- ning
och avskrivning samt efler-

skription gäller i tillämpliga delar i krav
och preskription gäller i till

fråga om mervärdeskati. Införsel lämpliga delar
i fråga om mervärde-

enligt införsellagen den 6 december skall.
Införsel enligt 15 kap. uisök-

1968 (nr 621) får äga rum vid in- ningsbalken
får äga mm vid in

drivning av mervärdeskatt och rest- drivning
av mervärdeskall och rest

avgift på skatten. avgift på skallen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

72 Förslag till

Lagom ändring i vägtrafikskattelagen (1973:601)

Härigenom föreskrivs all i 30 8 vägirafikskallelagen
(1973:601)' orden "införsellagen (1968:621)" skall bylas ul mol
"15 kap. utsökningsbalken".

Denna lag träder i krafl den 1 januari 1982.

73 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976:339) om saluvagnsskatt

Härigenom föreskrivs all i 6 8 lagen (1976: 339) om
saluvagnsskatt orden "införsellagen (1968:621)" skall bylas ul mol ""15
kap. utsökningsbalken".

Denna lag Iräder i kraft den 1 januari 1982.

' Lagen omlryckt 1979:304.'

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 885, ' Lagen
omtryckt 1979:280.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 869.

7 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 84

s. 98 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Lagförslagen 98

74 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1959:552) om uppbörd av vissa
avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m.

Härigenom föreskrivs all i 30 8 lagen (1959:552) om
uppbörd av vissa avgifter enligl lagen om allmän försäkring, mm,', orden
"införsellagen (1968:621)" skall bylas ul mol "15 kap,
utsökningsbalken".

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982

Lagen omtryckt 1974:938.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:938,

Senaste lydelse av 30 S 1980: 314,

s. 99 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Inledning 99

Utdrag JUSTniEDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1980-06-05

Närvarande: stalsministern Fälldin, ordförande, och
statsråden Ullslen, Bohman, Mundebo, Wikslröm, Mogård, Dahlgren, Åsling, Söder,
Burenstam Linder, Johansson, Holm, Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell.
Petri

Föredragande: stalsrådel Winberg

Lagrådsremiss med förslag till lag om införande av
utsökningsbalken m.m.

1 Inledning

Den 16 mars 1978 beslöl regeringen att lagrådels yttrande
skulle inhämtas över ett inom jusfitiedepartementet upprättat förslag till en
utsökningsbalk (UB). I en den 28 juni 1979 beslutad remiss till lagrådet
föreslogs vissa ändringar i del tidigare remitterade förslaget, vilka hade
samband med ny lagstiftning som hade ägl rum efler den fidigare remissen. Sedan
lagrådet numera har avgett det begärda yttrandet, har regeringen tidigare denna
dag beslulal att genom proposilion lill riksdagen (prop. 1980/81: 8) föreslå en
ny UB.

Förslagel till UB innehåller inle övergångsbestämmelser
eller följdändringar i annan lagstiftning. Bestämmelser härom har avsetts bli
upplagna i ell särskill förslag.

I belänkandet (SOU 1974:55) Utsökningsrätt XllP har
lagberedningen lagt fram förslag lill promulgationslag till UB och lill annan
följdlagstiftning. Lagförslagen bör fogas lill protokollet i detla ärende som
bilaga 1.

Belänkandet innehåller också ett i huvudsak självständigt
avsnitt rörande förslag om upphävande av lagen (1845:50 s. 1) om handel med

' Betänkandet är underlecknal av f.d. justitierådet Gösta
Walin. ordförande, numera hovrättsrådet Torkel Gregow, ledamot, och
hovrättsassessorn Peter Löfmarck, sekreterare. Vid utarbetandet av belänkandet
har som sakkunniga medverkat numera avlidne kronofogden Nils Frykholm,
kronodirektören Ragnar Jungkvist, justitierådet Henrik Hessler, direktören
Pontus Modigh och justitierådet Lars Welamson.

s. 100 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Nuvarande ordning 100

lösören, som köparen låter i säljarens värd kvarbliva -
lösöreköpslagen - och om ny lagsliflning i den lagens ställe. Den frägan las
emellertid inte upp i della sammanhang.

Beredningens förslag har remissbehandlats.'' Yttranden har
avgetts av Svea hovrätt, hovrätten för Västra Sverige, hovrällen för Övre
Norrland, domstolsväsendets organisalionsnämnd (DON), riksåklagaren (Rk). slalskonlorel,
bankinspektionen, försäkringsinspeklionen. riksskatteverket (RSV),
länsslyrelserna i Stockholms, Södermanlands, Jönköpings, Kronobergs, Malmöhus,
Göleborgs och Bohus, Älvsborgs, Värmlands. Kopparbergs, Jämllands och Norrbotlens
län, köplagsuiredningen (Ju 1963:51). offentlighets- och
sekrelesslagsiiftningskommillén (Ju 1970:49), kreditköpkommiiién (Ju 1971:05),
konkurslagskommittén (Ju 1971:06), ulredningen (Ju 1972:05) angående
inskrivning av rätt till luftfartyg m.m.. utredningen (Ju 1972:12) angående
företagsinleckning, försäkringsrältskommittén (Ju 1974:09), utredningen (Fi
1973:01) om säkerhetsåtgärder m.m, i skalleprocessen. Svenska
handelskammaiförbundel. Svenska bankföreningen, Sveriges föreningsbankers
förbund. Post- och Kreditbanken, Svenska försäkringsbolags riksförbund.
Tjänstemännens eenlralorganisa-tion (TCO), Sveriges advokatsamfund, Sveriges
domareförbund. Föreningen Sveriges kronofogdar. Sveriges köpmannaförbund och
Sveriges hantverks- och induslriorganisation (SHIO).

Post- och Kreditbanken har anslutit sig lill
bankföreningens yttrande. RÄ har bifogat yttranden från överåklagarna i
Stockholms. Göteborgs och Malmö åklagardistrikt och från vissa
länsåklagarmyndigheter. RSV och några länsstyrelser har bifogat yttranden från
vissa kronofogdemyndigheter.

En del remissinstanser har begränsai sina yllranden lill
alt avse några särskilda frågor.

En sammanställning av remissyttrandena bör fogas lill
protokollet i detta ärende som bilaga 2.

2 Nuvarande ordning beträffande exekutiva myndigheter

Handläggningen av utsökningsmål i första instans är f n.
delad mellan två myndigheter, överexekutor oeh utmätningsmannen. Överexekuior
utgörs av länsstyrelsen. Denna kan dock förordna annan alt vara överexekutor
för en särskild förrättning. Kronofogde är utmätningsman men kan, enligt
beslämmelser som regeringen meddelar, sälla annan tjänsteman vid
kronofogdemyndighelen i sill ställe.

1 fråga om uppgifter enligt utsökningslagen (1877:31 s. 1)
- UL - och

Här redovisas inle yttranden som endasl avser avsnittet
rörande lösöreköpslagens avskaffande m.m.

s. 101 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 Nuvarande ordning 101

därtill anslutande lagar ankommer det pä överexekuior dels
alt förordna om verkställighet av dom m,m, i vissa särskilt kvalificerade fall.
dels att ombesörja exekutiv försäljning av fast egendom, registrerat skepp
eller skeppsbygge och luftfartyg m.m, och i samband därmed fördela köpeskillingen,
dels ock alt förordna om kvarstad och andra säkerhetsåtgärder samt om avhysning
och ann.iu handräckning. Därutöver har överexekutor all pröva klagan över
utmätningsmannens beslul och åigärder. Handläggningen av övriga exekutiva
uppgifter åvilar utmätningsmannen, dvs i realiteten kronofogdemyndighelen.

Överexekuior
har emellertid uppgifler även enligl andra lagar än UL och de som direkt
ansluter lill denna. Det ankommer sälunda enligt vissa lagar på överexekuior
all förordna om verkställighet, t.ex. enligl lagen (1899:12 s. 9) om
verkställighet i vissl fall av utländsk domstols beslul och 5 8 lagen
(1959:517) om förlängning av tiden för vissa servilut. Enligl flera lagar
åvilar del överexekutor alt förordna om handräckning. Som exempel på sådana
beslämmelser kan nämnas 13 kap. 8 § vattenlagen (1918:523), 39 §
naturvårdslagen (1964:822, omtryckt 1974:1025) och 47 8 miljöskyddslagen
(1969:387, omtryckt 1972:782).

Överexekutor har också en del uppgifter som inle är av
rent exekutiv nalur. Hit hör bl.a. uppgiften alt la emot deposition av pengar
enligl lagen (1927:56) om gälds betalning genom penningars nedsättande i
allmänt förvar och av hyra enligt 12 kap. 21 och 44 8§ jordabalken (JB). Andra
exempel är befogenheten enligl lagen (1929:145) om skiljemän att i vissa fall
utse eller entlediga skiljeman och all medge uppskov med skiljedom samt uppgiften
enligl 17 § lagen (1915:218) om avlal och andra rättshandlingar på
förmögenhetsrättens område all förklara skriftlig fullmakt kraftlös.

Det
ankommer också i allmänhet på överexekuior att pröva klagan över beslul som
utmätningsmannen (kronofogdemyndigheten) meddelar enligt särskilda lagar.
Bestämmelser härom finns l.ex. i 54 8 konkurslagen (1921:225) och 5 § fjärde
slyckel lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt. Samma ordning torde
gälla utan särskild beslämmelse när uppgifler annars åvilar utmälningsmannen
eller kronofogdemyndigheten, om inte annat föreskrivs.

Enligl
vissa lagar skall medel betalas till länsstyrelsen, vilken har all fördela dem
i princip enligt vad som gäller om fördelning av köpeskilling för fasl egendom
som har sålts på exekutiv auklion. Se t.ex. 6 kap. 1 och 18 §8
expropriationslagen (1972:719) och 9 kap. 11 och 24 S§ vattenlagen. Dessa
uppgifler ankommer på länsstyrelsen som sådan men brukar handläggas på
länsslyrelsens överexekutorsavdelning.

Antalel
mål enligl särskilda förfaltningar som överexekutorerna slutligt handlade under
år 1978 kan med ledning av tillgänglig statistik beräknas till omkring 1.000. 1
detta antal ingår inte ärenden som ankommer på länsstyrelsen som sådan men
handläggs på överexekutorsavdelningen, dvs.

s. 102 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 Förslaget lift UB 102

ärenden
angående fördelning av medel enligl expropriationslagen, vallenlagen m.fl.
lagar samt ansökningar från övriga nordiska länder om indrivning av
underhållsbidrag m.m.

3
Innebörden av förslaget till utsökningsbalk i vissa hänseenden

Den
i propositionen föreslagna UB avses ersätta, förutom UL och förordningen
(1877:31 s. 51) om nya utsökningslagens införande och vad i avseende därå
iakttagas skall (Up), bl.a. införsellagen (1968:621), lagen (1971:494) om
exekutiv försäljning av fasl egendom, lagen (1971:500) om exekutiv försäljning
av luftfartyg m.m.. lagen (1973:1130) om exekutiv försäljning av registrerat
skepp m.m. samt lagen (1921:244) om ulmälningsed.

1
propositionen föreslås att överexekutorsinstitutionen skall avskaffas. De
uppgifter som åvilar överexekutor enligt UL och därtill anslutande lagar skall
i fortsättningen ankomma på kronofogdemyndigheten. Detla gäller dock inte
förordnande om säkerhetsåtgärder eller handräckning. Uppgiften att förordna om
såväl kvarstad och andra säkerhetsåtgärder som handräckning av det slag som
avses i 191 och 192 §§ UL (återställande av rubbad besittning m.m. och
avhysning) förutsätts i stället skola ankomma på tingsrätten. Besvär över
kronofogdemyndighetens beslul skall enligt förslaget föras direkt i hovrätten.

Den
nuvarande ordningen att den exekutiva verksamheten åvilar utmätningsmannen,
dvs. kronofogden, som enligt särskilda föreskrifter kan sätta annan i sitt
ställe, har övergetts. Enligl förslaget skall handläggningen av utsökningsmål
ankomma på kronofogdemyndighelen.

I
motsats till vad som är fallet med UL föreslås UB bli direkt lillämplig inte
endast på verkställighet av domar och andra exekutionstitlar som rör
civilrältsliga förhållanden utan även i fråga om uttagande av böter och viten
samt skatter och allmänna avgifter m.m. (allmänna mål).

Av
andra nyheter i UB som är av särskild betydelse för frågan om följd ändringar
i andra lagar kan nämnas följande. Inträdel av förmånsrätt på gmnd av utmätning
regleras på ett annat sätt i UB än f.n. Detta gäller bl.a. i fråga om fast
egendom, registrerat skepp och registrerat luftfartyg. Den nuvarande
utmätningsfriheten för fordran på vissa slags skadestånd vidgas lill att i viss
utsträckning gälla även efter utbetalning av skadeståndet. Enligt förslaget får
en fordran eller rätfighet, som grundas på ett löpande skuldebrev eller annat
presentationspapper, utmätas utan hinder av att handlingen inte kan anträffas,
om det kan antas att handlingen undanhålls eller har förkommit. Enligt UB;s
regler om avhysning kan kronofogdemyndigheten träffa avtal om deposition av
egendom, som är föremål för avhysning. 1 UB meddelas närmare bestämmelser om
verkställighet av beslut om kvarstad och om rättsverkan av sådan åtgärd. Förslaget
utgår

s. 103 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 Lagberedningens förslag 103

därvid från att de nuvarande säkerhetsåtgärderna kvarstad
och skingringsförbud skall föras samman till ett institut, benämnt kvarstad.

4 Lagberedningens förslag till följdlagstiftning

I betänkandet (SOU 1974:55) Utsökningsrätt XIII föreslår
beredningen lill en början en lag om införande av utsökningsbalken
(promulgationslag). Denna innehåller, förutom bestämmelser om ikraftträdande
och om upphävande av UL och andra lagar som ersätts av LIB, övergångsbestämmelser
av sedvanlig karaktär.

Beredningen föreslår vidare följdändringar i andra lagar.
Betänkandet innehåller dock endast förslag i fråga om den viktigaste
följdlagstiftningen. Beredningen har förutsatt alt återstoden av arbetel på
följdändringar skall utföras inom justitiedepartementet.

Det råder enligt beredningen inte någon tvekan om att
kronofogdemyndighelen även ulanför UB:s direkta tillämpningsområde bör träda i
överexekutors ställe såvitt angår exekutiva uppgifter. Beredningen nämner
därvid bl.a. överexekutors uppgifi enligt särskilda lagar att pröva huruvida
verkslällighet får äga rum samt uppgiften att förordna om säkerhetsåtgärder
och handräckning. 1 sisinämnda hänseende bör förslaget ses mot bakgrund av att
beredningen i betänkandet (SOU 1973:22) Utsökningsbalk, Utsökningsrätt XII,
hade föreslagil att överexekutors uppgifler enligt UL att förordna om
hithörande åtgärder skulle ankomma på kronofogdemyndighelen.

Utanför del renl exekutiva områdel finns det enligt
beredningen skäl att välja mellan olika myndigheier. I vissa fall föreslår
beredningen att en uppgift som f n. ankommer på överexekuior skall flyttas över
till kronofogdemyndighelen, t.ex. uppgiften att la emot hyra som nedsätts
enligt JB eller andra medel som nedsätts enligl lagen om gälds betalning genom
penningars nedsättande i allmänt förvar samt uppgiften att sälja fast egendom
enligt lagen (1925:221) om bulvanförhållande i fråga om fast egendom oeh att
pröva vissa frågor i samband därmed. Enligt förslaget skall en del andra
uppgifter föras över från överexekutor till tingsrätten. Som exempel kan nämnas
uppgiften enligl skiljemannalagen alt i vissa fall utse och entlediga skiljeman
och att medge uppskov med skiljedom samt befogenheten enligt avtalslagen att
förklara en skriftlig fullmakt kraftlös.

Beträffande lalan mot kronofogdemyndighetens beslut enligt
särskilda lagar går beredningens förslag ul på att sådan talan skall föras
direkt i hovrällen.

Beredningen berör också den uppgifi som åvilar
länsstyrelsen att, med tillämpning av reglerna om fördelning av köpeskilling
for exekutivt såld fast egendom, fördela medel enligl expropriationslagen,
vattenlagen m.fl. lagar. Enligt beredningen kan det synas rationellt att dessa
fördelnings-

s. 104 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 Föredraganden 104

ärenden flyttas lill kronofogdemyndigheten. Någol förslag
härom läggs dock inte fram. Beredningen framhåller all några svårigheter inle
torde möta att länsstyrelsen, om ärendena inte flyttas, vid behov anlitar
expert pä hithörande frågor hos kronofogdemyndighelen eller på annat håll.

Av andra ändringar som föreslås i belänkandel kan nämnas
följande. 1 bl.a. förmånsrättslagen (1970:979), JB och sjölagen (1891:35 s. 1)
föreslås ändringar som har samband med att lidpunkten för inträdet av
förmånsrätt på grund av ulmälning förutsätts bli reglerad på ett annat sätt än
f.n. Till följd av möjlighelen alt utmäta ett löpande skuldebrev eller annat
presenlationspapper som undanhålls föreslås alt del i lagen (1927:85) om
dödande av förkommen handling förs in beslämmelser som medger alt handlingen
dödas i sådant fall. Beredningen föreslår vidare en ny bestämmelse i 12 kap.
handelsbalken (HB), som skall ge en depositarie rätt att under vissa
fömtsättningar sälja deponerad egendom. Förslaget har samband med reglerna om
avhysning, som medger kronofogdemyndigheten att låta deponera en avhysl persons
egendom. 1 samband med sistnämnda ändring föreslås all bestämmelserna i 10 kap.
2 § HB om en panthavares försäljningsrätt moderniseras. Säkerhetsätgärderna
kvarstad och skingringsförbud föreslås i RB bli sammanslagna till ett
institut, benämnt kvarstad. Verkan av kvarstad föreslås bli reglerad i bl.a.
JB. Enligl förslaget skall också reseförbud avskaffas som säkerhetsåtgärd med
anledning av vanliga fordringsanspråk.

Beredningens förslag har mottagits positivt av
remissinstanserna. På enskilda punkter har emellertid vissa remissinslanser
förordat andra lösningar. Detta gäller även frågan vilken myndighet som skall
överta överexekutors befogenheter.

5 Föredragandens överväganden

Jag vill först underslryka att införandet av UB kräver
både ett flertal bestämmelser av övergångskaraktär och åtskilliga
följdändringar i annan lagstiftning. Följdlagstiftningen spänner över flera
olika lagstiftningsområden. Sammanlagl är det ett 90-tal lagar som behöver
ändras.

Beredningens förslag till promulgationslag innehåller dels
bestämmelser om ikraftträdande av UB och upphävande av UL och därtill
anslutande lagar, dels rena övergångsbeslämmelser. Jag kan i princip ansluta
mig till förslaget. Den i propositionen föreslagna UB avviker emellertid på en
del punkter från beredningens förslag lill UB. Redan härav följer att vissa avvikelser
bör göras från beredningens förslag till promulgationslag. Även i en del andra
avseenden finns det skäl att välja andra lösningar än beredningen har
föreslagil. Jag återkommer härtill i specialmotiveringen.

Enligt propositionen beträffande UB skall
överexekutorsinstitutionen avskaffas. En av de viktigaste frågorna vid
följdlagstiftningen till UB är

s. 105 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Föredraganden 105

därför vilken eller vilka myndigheter som bör överta de
uppgifler som f.n, åvilar överexekuior enligl andra lagar än UL och därtill
anslutande författningar. 1 denna fråga vill jag, i samråd med chefen för
kommundepartementet. framhålla följande.

Eftersom överexekutors uppgifter enligt UL och därtill
anslutande lagar i princip skall övertas av kronofogdemyndigheten, bör
kronofogdemyndigheten i allmänhet träda i överexekutors ställe oekså i fråga
om uppgifter av exekutiv beskaffenhet enligt annan lagstiftning. När del gäller
befogenheten att förordna om handräckning villjag dock erinra om att
regeringen i en den 28 juni 1979 beslutad remiss lill lagrådet har föreslagil
en handräck ningslag. Den summariska process som regleras i denna lag gäller
dispositiva förpliktelser som inle avser betalningsskyldighet och molsvarar
närmasl handräckning enligl 191 och 192 8§ UL. Frågorom handräckning skall
enligl förslaget prövas av tingsrätten. I remissen föreslås också all överexekutors
uppgift alt förordna om handräckning enligt särskilda lagar, l.ex. vattenlagen
(1918:523), naturvårdslagen (1964:822, omlryckt 1974:1025) och miljöskyddslagen
(1969:387, omtryckt 1972:782), skall flyttas till tingsrätten.

1 likhei med vad sålunda har föreslagits i fråga om
avhysning och annan liknande handräckning bör befogenheten all förordna om
kvarstad och andra liknande säkerhetsåtgärder över lag ankomma på tingsrätten.
En sådan ordning har också förutsatts i UB.

Uppgifter utanför del renl exekutiva områdel som åvilar
överexekutor bör enligt min mening i princip inte flyttas lill
kronofogdemyndigheten. En sådan överflyttning bör ske endasl då uppgiften har
nära samband med den exekutiva verksamheten. Kronofogdemyndigheternas resurser
bör nämligen i första hand utnyttjas för indrivning och andra exekutiva uppgifter.
De bästa fömtsättningarna för en effektiv handläggning torde också erhållas om
de ifrågavarande uppgifterna anförtros en myndighet som redan handlägger
liknande uppgifter. I enlighet härmed föreslås att vissa uppgifter av nu
aktuellt slag som åvilar överexekutor förs över till kronofogdemyndighelen och
andra till tingsrätten eller länsstyrelsen. Jag återkommer närmare till dessa
frågor i speeialmotiveringen.

När del gäller talan mot kronofogdemyndighetens beslut
enligt särskilda lagar bör efter överexekutors avskaffande, i likhet med vad
som har föreslagils i UB, lalan föras direki i hovrätten.

En särskild fräga är om den uppgift att fördela medel
enligl expropriationslagen (1972:719), vattenlagen m.fl. lagar som åligger
länsstyrelsen som sådan bör föras över lill kronofogdemyndigheterna. Att en
sådan överflyttning kan övervägas har sin grund i att fördelningen skall ske
enligt vad som gäller om fördelning av köpeskilling för en faslighet som har
sålts på exekutiv auktion. Antalet fördelningsärenden har under senare år
uppgåll lill omkring 250 om året i hela landel. År 1978 handlades dock närmare
500 sådana ärenden.

s. 106 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 Föredraganden 106

Beredningen har framhållit att det kan synas rationellt
att dessa uppgifter flyttas över till kronofogdemyndighetema men har inte för
sin del lagt fram förslag om en sådan överflyttning. En del remissinstanser,
däribland några länsslyrelser. har ansett all ärendena bör flyttas lill kronofogdemyndigheterna.
Som skäl anges alt ärendena utgör en mindre arbetsbelastning, om de handläggs
av samma myndighet som handhar exekutiv försäljning av fasl egendom. Några
andra remissinslanser, bl.a. ett par länsslyrelser, har däremol förordat att ärendena
även i fortsättningen får handläggas av länsstyrelsen.

För egen del vill jag framhålla all man sannolikt skulle
uppnå en viss arbetsbesparing, om nämnda fördelningsärenden flyttas till
kronofogdemyndigheterna och handläggs av tjänstemän som har vana vid att
syssla med mäl om exekutiv försäljning av fast egendom däri inräknat fördelning
av köpeskillingen. Med hänsyn till del begränsade antalet fördelningsärenden
skulle emellertid denna vinst troligen bli ganska blygsam. Härtill kommer all
uppgiften att la emot och fördela nedsatta medel har ett mer eller mindre nära
samband med andra uppgifter som åvilar länsstyrelsen enligl de ifrågavarande
lagama, t.ex. att ta emot och pröva säkerhet, att la emot underrättelser och
all förordna om uttagande av vissa belopp. Fördelningsuppgiften kan inte
flyttas till kronofogdemyndigheten utan att ståndpunkt tas till i vad mån även
dessa andra uppgifter bör föras över. En sådan översyn kan inle lämpligen ske
inom ramen för förevarande lagstiftningsärende. Det kan tilläggas att
länsstyrelsen även efter överexekutors avskaffande torde kunna bemästra
uppgiften. Om länsstyrelsen någon gång skulle anse sig behöva anlita expert på
området, bör biträde från en kronofogdemyndighet i länet kunna påräknas. På
grund av det anförda föreslås inte f.n. någon överflyttning av uppgiften att
fördela medel enligt nu aktuella lagar.

Jag har inte heller funnit anledning föreslå att andra
uppgifter som åvilar länsstyrelsen skall föras över lill kronofogdemyndigheten,
även om det i vissa fall kan anses föreligga en anknytning till uppgifter av
exekutiv natur.

Förslaget till UB påkallar också åtskilliga följdändringar
i annan lagstiftning när det gäller annat än organisatoriska frågor. Av
viktigare sådana ändringar kan här nämnas följande. Det förhållandet att UB
föreslås vara direki lillämplig även beträffade uttagande av böter, skatter
m.m. (allmänna mål) påkallar ändringar i bl.a. uppbördslagen (1953:272,
omtryckt 1972:75). Vad UB innehåller om tidpunkten for förmånsrättens inträde
vid utmätning av fast egendom, registrerat skepp och luftfartyg m.m. föranleder
ändringar bl.a. i förmånsrättslagen (1970:979), jordabalken (JB) och sjölagen
(1891;35 s. 1). Den utvidgning av utmätningsfriheten för vissa slags
skadestånd som har föreslagits i 5 kap. UB bör medföra liknande ändringar i
trafikskadelagen (1975:1410) och vissa andra skadeståndsrättsliga lagar. Den i
UB föreslagna möjligheten till utmätning av en fordran eller rättighet som
grundas på ett presentationspapper, utan

s. 107 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 Föredraganden 107

hinder av all handlingen undanhålls och alltså inle kan
las i förvar, bör föranleda ell sådanl lillägg i lagen (1927:85) om dödande av
förkommen handling all handlingen kan dödas i sådanl fall. UB ulgår från alt
säkerhetsätgärderna kvarstad och skingringsförbud förs samman till ett
institut, kallal kvarstad. Delta kräver ändringar i åtskilliga andra lagar.
bl.a. i rätlegångsbalken (RB), Vidare bör rättsverkan av kvarstad regleras,
bl,a. i JB såvitt avser fasl egendom. I UB förutsätts också all reseförbud
avskaffas som säkerhetsåtgärd för vanliga fordringsanspråk. Även della påkallar
ändring i RB.

Till följd av UB:s regler om möjlighel för
kronofogdemyndigheten all träffa deposiiionsavtal i fråga om egendom, som är
föremål för avhysning, bör möjlighel införas för en depositarie att sälja
deponerad egendom. Den frågan tas emellertid upp försl senare, i samband med
planerade ändringar av bestämmelserna i lagen (1950:104) om räll för
hantverkare all sälja gods som ej avhämlats. Frågan om en eventuell reformering
av reglema om panthavares realisationsrätl (jfr 10 kap. 2 8 handelsbalken, HB)
kommer all las upp samlidigl.

UB påkallar också följdändringar av mera formell natur,
l.ex. i fråga om beslämmelser som hänvisar till föreskrifler i nuvarande
exekulionsrättsliga lagar. Del kan dock knappasl anses nödvändigl att ändra
alla sådana beslämmelser. I promulgationslagen tas upp föreskrifler som
reglerar sådana fall.

Vissa av beredningens förslag lill följdändringar avser
beslämmelser som numera har upphävts eller ändrats. Sålunda har l.ex. lagen
(1915:219) om avbetalningsköp numera ersatts av konsumentkreditlagen (1977:981)
och lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl. 1915 års lag
gäller dock övergångsvis. Allmänna förfogandelagen (1954:279) har ersatts av
förfogandelagen (1978:262). I samband med tillkomsten av lagen (1978:880) om
betalningssäkring för skatter, lullar och avgifter har ändring skell av ett
flertal bestämmelser som omfattas av beredningens förslag, bl.a. i JB och
sjölagen. Nyligen har också sketl omfattande ändringar i konkurslagen
(1921:225) - KL - rörande förvaltning och tillsyn i konkurs m.m. Flera av dessa
ändringar avser bestämmelser som också berörs av beredningens förslag.

Med anledning av beredningens förslag till ändring i
lagsökningslagen (1946:808) vill jag erinra om alt i den lidigare nämnda
lagrådsremissen med förslag lill handräckningslag också har föreslagils de
ändringar i lagsökningslagen som påkallas av UB. Beredningen har också
föreslagil att i lagen (1937:249) om inskränkningar i rätten att utbekomma
allmänna handlingar (sekretesslagen) skall föras in en ny paragraf, som medger
att handlingar i mål hos en kronofogdemyndighet under vissa fömtsättningar inle
får lämnas ut. Nyligen har emellertid antagits en ny sekretesslag (1980:100). I
denna har tagits upp bestämmelser om sekretess inom exekutionsväsendet (9 kap.
19 8). Det finns därför inte anledning all nu lägga fram något förslag i ämnet.

s. 108 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Lagförslag 108

Vid utarbetandet av förslag lill promulgationslag och
andra följdändringar bör utgångspunkten vara den lydelse som U B har enligl
den i dag beslutade propositionen. När UB nämns i det följande, avses
propositionsförslaget om inle annat anges eller framgår av sammanhanget.
Förslagen utgår från all balken skall träda i kraft den 1 januari 1982.

6 Upprättade lagförslag

1 enlighet med det anförda har inom justitiedepartemenlel
upprällals förslag lill

1.
lag om
införande av ulsökningsbalken.

2.
lag om ändring
i lagen (1899:12 s.9) om verkslällighet i vissl fall av utländsk domstols
beslut,

3.
lag om ändring
i lagen (1936:79) om erkännande och verkslällighel av dom som meddelats i
Schweiz,

4.
lag om ändring
i lagen (1977:595) om erkännande och verkställighet av nordiska domar på privaträttens
område,

5.
lag om
ändring i lagen (1939:6) om frihet från kvarstad och
skingringsförbud för vissa luftfartyg,

6.
lag om ändring
i lagen (1936:320) om skydd mol vräkning vid arbetskonflikter.

7. lag om ändring i föräldrabalken,

8. lag om ändring i lagen (1924:322) om
vård av omyndigs

värdehandlingar,

9. lag om ändring i lagen (1937:81) om intemationella
rättsförhållanden

rörande dödsbo,

10. lag om ändring i jordabalken,

11. lag om ändring i lagen (1973:188) om
arrendenämnder och

hyresnämnder,

12. lag om ändring i jordförvärvslagen (1979:230),

13. lag om ändring i lagen (1975:1132)
om förvärv av hyresfastighet m.m.,

14. lag om ändring i lagen (1916:156)
om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fasl egendom m.m.,

15. lag om ändring i lagen (1925:221)
om bulvanförhållande i fråga om fasl egendom,

16. lag om ändring i lagen (1959:517)
om förlängning av tiden för vissa servitut,

17. lag om ändring i lagen (1949:658)
om inlösen i vissa fall av rätt till gmva m.m.,

18. lag om ändring i
expropriationslagen (1972:719),

19. lag om ändring i
faslighetsbildningslagen (1970:988),

20. lag om ändring i lagen (1973; 1150)
om förvaltning av samfälligheter.

s. 109 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 Lagförslag 109

21. lag om ändring i lagen (1933:269)
om ägofred,

22. lag om ändring i lagen (1952:166)
om häradsallmänningar.

23.
lag om ändring
i lagen (1952:167) om allmänningsskogar i Norriand oeh Dalarna,

24. lag om ändring i lagen (1919:426)
om flottning i allmän floltled,

25. lag om ändring i lagen (1915:218)
om avlal och andra rättshandlingar på förmögenhetsräliens område,

26. lag om åndring i lagen (1845:50 s.
1) om handel med lösören, som köparen låter i säljarens vård kvarbliva,

27. lag om ändring i
konsumentkreditlagen (1977:981),

28. lag
om ändring i lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan

näringsidkare m.fl.,

29. lag om ändring i lagen (1927:77) om
försäkringsavtal,

30. lag om ändring i lagen (1927:56) om
nedsättning av pengar hos myndighet,

31.
lag om ändring
i lagen (1927:85) om dödande av fbrkommen handling.

32. lag om ändring i lagen (1972:180)
om avrundning av vissa fordringar till hell krontal, m.m.,

33. lag om ändring i förmånsrättslagen
(1970:979),

34. lag om ändring i lagen (1966:454)
om företagsinleckning,

35. lagom åndring i sjölagen (1891:35
s.l),

36. lag om ändring i lagen (1955:227)
om inskrivning av rätt till luftfartyg,

37. lag om ändring i lagen (1955:229) i
anledning av Sveriges tillträde till 1948 års konvention rörande
internationellt erkännande av rätt till luftfartyg,

38. lag om ändring i luftfartslagen
(1957:297),

39. lagom ändring i växellagen (1932:130),

40. lagom ändringi checklagen
(1932:131),

41. lagom ändring i aktiebolagslagen
(1975:1385),

42. lag om ändring i lagen (1970:5%) om
förenklad akliehanlering,

43. lag om ändring i lagen (1934:239)
om bulvanförhållande i fråga om aktier i vissa bolag,

44. lag om ändring i patentlagen
(1967:837),

45. lag om ändring i mönsterskyddslagen
(1970:485),

46. lag om ändring i
växtförädlarrättslagen (1971:392),

47. lag om ändring i brotlsskadelagen
(1978:413),

48. lag om ändring i trafikskadelagen
(1975:1410),

49. lag om ändring i lagen (1967:663)
om tillägg lill vissa Irafiklivränlor,

50. lag
om ändring i förordningen (1967:666) om tillägg fill vissa

irafiklivränlor, som ulgår av statsmedel, m.m.,

51. lag om ändring i lagen (1973:214) om tillägg till
vissa

ansvarslivräntor,

52. lag om ändring i kungörelsen (1971:14) om tillägg
till vissa statliga

skadelivräntor, m.m..

s. 110 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Promulgationslagen III)

53. lag om ändring i konkurslagen
(1921:225),

54. lagom ändringi lagen (1970:741) om
statlig lönegaranti vid konkurs.

55. lag om ändring i brottsbalken,

56. lag om ändring i rällegängsbalken,

57. lag om ändring i lagen (1929:145)
om skiljemän,

58. lag om ändring i rättshjälpslagen
(1972:429),

59. lag om ändring i lagen (1974:371)
om rättegången i arbetstvister,

60. lag om ändring i förvaltningslagen
(1971:290),

61. lag om ändring i lagen (1970:215)
om arbetsgivares kvittningsrätt,

62. lag om ändring i lagen (1962:381)
om allmän försäkring,

63. lag om ändring i rennäringslagen
(1971:437),

64. lag om ändring i lagen (1972:262)
om understödsföreningar,

65. lag om ändring i lagen (1976:206)
om felparkeringsavgift,

66. lag om ändring i förfogandelagen
(1978:262),

67. lag om ändring i uppbördslagen
(1953:272),

68. lag om ändring i lagen (1978:880)
om betalningssäkring för skatter, lullar och avgifter,

69. lag om ändring i lagen (1978:882)
om säkerhel för skallefordringar m.m.,

70. lag om ändring i lagen (1958:295)
om sjömansskall,

71. lag om ändring i lagen (1968:430)
om mervärdeskatt,

72. lag om ändring i
vägirafikskallelagen (1973:601),

73. lag om ändring i lagen (1976:339)
om saluvagnsskatt,

74. lag om ändiing i lagen (1959:552)
om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m.

Förslagen-bör fogas lill protokollet i detla ärende som
bilaga J.'

7 Motivering till de särskilda förslagen

7.1 Förslaget till lag om införande av utsökningsbalken

Förslagel lill promulgationslag (UBp) inleds med
bestämmelser om ikraftträdandet av UB och om upphävande av ett antal lagar m.m.
(1-3 §§). Därefter tas upp vissa gemensamma övergångsbestämmelser om överexekutor
och om mål som är anhängiga vid balkens ikraftträdande (4-7 §§). Under särskilda
rubriker meddelas härefter övergångsbestämmelser till de kapitel i UB som har
ansetls påkalla sådana föreskrifter (8-35 §§). Förslaget innehåller
avslutningsvis en del andra bestämmelser som bl.a. gäller uppgifter, vilka
åvilar utmätningsmannen eller överexekutor enligt särskilda lagar eller andra
förfaltningar (36-42 §§).

Innan jag går in på de enskilda bestämmelserna villjag ta
upp en särskild

fråga av lagteknisk natur. Ett par remissinstanser har
vänt sig mot att vissa

föreskrifter i beredningens förslag lill promulgationslag
inte är av ren över-

' Av bilagan har här endast medtagits förslagen under 1,
10. 15, 26, 28, 31, 33, 36, 43, 55, 56 och 68. Övriga förslag överensstämmer.
frånseU vissa redaktionella jämkningar, med dem som är fogade till propositionen.

s. 111 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 Promulgationslagen 111

gångskaraklär, t.ex. beslämmelsen om valtenfallsrätt i 9
8. och ansett all sådana beslämmelser i stället bör tas upp i UB. Med anledning
härav vill jag framhålla all det i och för sig skulle vara en fördel om
promulgationslagen kunde begränsas lill bestämmelser, som endasl syfiar lill
all överbrygga övergången från äldre till ny lag och däiför har spelat ul sin
roll efler en kortare lid från den nya lagstiftningens ikraftlrädande. Vid
sidan härav måsle emellertid i samband med införandel av UB även regleras l.ex.
förhållanden som har samband med lidigare ändringar i annan lagsliflning. Del
kan vara fråga om företeelser som inte längre kan uppkomma men som finns kvar
övergångsvis. Del har ansetts mindre lämpligl all beslämmelser i saken meddelas
i UB. Särskill då det rör sig om mindre vanliga förhållanden, vilkas anlal
minskar efter hand, synes del lämpligl att bestämmelserna las upp i
promulgationslagen. Jag kan därför godta beredningens förslag om all även
bestämmelser av nu aktuellt slag skall las upp i UBp. Belräffande
vatienfallsrätl förtjänar det påpekas att behövliga beslämmelser angående
lidigare upplåtna valtenfallsrätter har meddelats i lagen (1970:995) om
införande av nya jordabalken (JP). Den här förordade lagstiftningstekniken
överensstämmer också med vad som har tillämpats, förutom i JP, även i t.ex.
lagen (1946:804) om införande av nya rätlegångsbalken (Rp) och lagen
(1964:163) om införande av brottsbalken (BrP).

Allmänna bestiimmelser

1 § Utsökningsbalken och denna lag träder i kraft den 1
januari 1982.

Paragrafen, som molsvarar 1 8 i beredningens förslag,
innehåller en bestämmelse om balkens och promulgationslagens ikraftträdande.

Vid beslämmande av tidpunkten för UB:s ikrafllrädande bör
hänsyn las till att åtskilliga nya uppgifter läggs på kronofogdemyndigheterna
genom UB. Berörd personal bör i god tid före ikraftträdandet ges behövlig utbildning
på området. Omkring ett år bör därför förflyta från det att UB har beslutats av
riksdagen lill dess att den träder i krafl. Mot bakgrund härav föreslås att UB
skall träda i kraft den 1 januari 1982. UBp skall givelvis träda i kraft
samlidigl.

2 § Genom ulsökningsbalken upphävs med den begränsning som
följer av denna lag

utsökningslagen (1877:31 s. 1),

förordningen (1877:31 s. 51) om nya utsökningslagens
införande och vad i avseende därå iakttagas skall,

lagen (1921:244) om ulmälningsed,

lagen (1949:249) om upphörande i vissa fall av den verkan,
tredskodom eller utslag i lagsökningsmål enligl 77 a § utsökningslagen medfört,

införsellagen (1968:621),

lagen (1971:494) om exekutiv försäljning av fast egendom,

lagen (1971:500) om exekutiv försäljning av luftfartyg
m.m..

s. 112 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81: 84 Promulgariim.slagen 1 12

lagen (1973:1130) om exekutiv försäljning av registrerat
skepp m.m..

förordningen (1844:46 s. 2) om upphörande av vissa
särskilda domstolar.

förordningen (1855:66 s. 1) angående handelsböcker och
handelsräkningar och

förordningen (1863:5 s. 3) angåeniie förnyande av svensk
myndighels beslut, som förlorat sin exekutiva kraft i främmande stat.

1 denna paragraf anges vilka lagar som upphävs genom UB.
Paragrafen molsvarar 2 8 i beredningens förslag.

Genom UB bör i första hand upphävas UL saml de övriga
lagar som direki ansluter lill UL, nämligen förordningen (1877:31 s. 51) om nya
utsökningslagens införande och vad i avseende därå iakttagas skall (Up).
införsellagen (1968:621). lagen (1971:494) om exekutiv försäljning av fasl
egendom (FfL). lagen (1971:500) om exekutiv försäljning av luftfartyg m.m.
(LfL) oeh lagen (1973:1130) om exekutiv försäljning av registrerat skepp m.m.
(Stl). Beträffande upphävandet av Up bör påpekas all rena övergångsbeslämmelser
behäller sin giltighet för de förhållanden som de har avsetls all reglera, även
om bestämmelserna upphävs för framliden. I fråga om de beslämmelser som
förlorar sin giltighet vid upphävande av Up villjag framhålla följande,

1 9 8 Up finns en bestämmelse om del fallet att någol
rättsförhållande enligl allmän civillag har gjorts beroende av all hos
länsstyrelsen borgen ställs, fordran anges eller utsöks eller klander anmäls
mot annans anspråk. Bestämmelsen innebär alt åigärden i sådanl fall i slällel
skall ske hos överexekutor. Den lorde numera ha belydelse endasl i fråga om 22
8 förordningen (1855:66 s. 1) angående handelsböcker och handelsräkningar. Om
den som anser alt en handelsräkning är oriktig inte kan anträffa utställaren,
har han enligt denna paragraf alt anmäla klander lill länsstyrelsen inom tre
månader från mottagandet av räkningen. På grund av 9 8 Up skall anmälan i
slällel ske hos överexekutor. Som jag senare skall återkomma till bör de
beslämmelser i nämnda förordning som fortfarande gäller upphävas. 9 § Up lorde
därt'ör också kunna upphävas.

110 8 4 LJp finns en ålderdomlig bestämmelse om
"invisning". Därmed lorde avses en handling, vari någon uppmanas att
betala en penningsumma (eventuellt viss varukvantitet) till mottagaren av
handlingen, dvs, en betalningsanvisning. Bestämmelsen innehåller alt
mottagaren av handlingen vid bristande betalning har rätt alt utfå beloppet med
sex procent ränla av utställaren, såvida det inte styrks all mottagaren själv
har varit vållande till alt betalning ime skedde i rätt tid.

Bestämmelsen är inle lillämplig på check och inte heller
på växel. Även i fråga om andra förekommande anvisningar lorde den sakna
självständig betydelse. Ulan särskild beslämmelse lorde gälla all utställaren
av en anvisning inte befrias från en skuld som ligger bakom anvisningen förrän
den verkligen betalas. En benefik beialningsanvisning kan troligen inte ge
någon regressrätt, vare sig den skall anses innebära en överlåtelse av en

s. 113 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Promulgationslagen 113

fordran
eller inle. Del kan erinras om all enligl 9 8 lagen (1936:81) om skuldebrev den
som överlåter skuldebrev inle svarar för fordringens giltighet vid gåva och all
överlåtaren aldrig svarar för gäldenärens vederhäftighet ulan särskilt
åtagande. Bestämmelsen i 10 8 4 Up lorde sålunda numera vara missvisande och
bör upphävas. Efter upphävandet bör i fråga om rånteberäkningen då regressrätt
föreligger räntelagen (1975:635) tillämpas.

Up innehåller vidare i 10
§ 5 en regel som anger att "missräkning är ingen betalning". Härtill
fogas en föreskrift om att missräkningen bör, var helst den har ägt mm, försl
råttas och betalning därefter ske. Den rätta innebörden av bestämmelsen har
varit omtvistad. Numera anses den ha en mycket begränsad innebörd och närmasl
avse rena räknefel i en uppställd räkning o.d. Huruvida regeln ens inom delta
område numera kan anses så ovillkorlig som ordalagen anger är tveksamt. 1
närliggande fall, t.ex. när för mycket lön har betalats ut, har i praxis
återbetalningsskyldigheten begränsats efter skälighet. Med hänsyn till del
sagda bör bestämmelsen upphävas. Felräkningar får rättas ulan att någon
särskild föreskrift därom behövs, om inte alldeles särskilda skäl föranleder
annat, l.ex. att del framstår som obilligt att efter lång tid kräva ut det
aktuella beloppet.

1118
Up finns en bestämmelse om värdering av fast pant enligt äldre JB i fall då
panten skulle lagfaras för borgenären. Möjligheten att lagfara sådan pant
upphävdes i samband med förordningen (1875:42 s. 12) angående inteckning i
fast egendom men kunde ske övergångsvis (se förordningen 1875:42 s. 10 angående
ändring av gällande stadganden om lagfart å fast pant). Värdering av fast pant
torde inte kunna aktualiseras numera.

Det
har emellertid ifrågasatts om inte 11 § Up var tillämplig även i andra fall,
bl.a. vid värdering i samband med lösen av fast egendom enligt 12 kap.

7 § äldre ärvdabalken. 1
sistnämnda beslämmelse föreskrevs all når flera

hade fåll del i sätesgård eller annan jord och jorden inte lämpligen kunde

delas eller klyvas, den som ägde den slörre delen hade rätt att lösa ut de

andra efter laga värdering. Hade alla lika del och kunde de inle komma

överens om vem som skulle få begagna utlösningsrätten, skulle de dra lott.

Bestämmelsen upphävdes genom lagen (1933:314) om boutredning och

arvskifte men kan möjligen få tillämpning vid arvskifte efter någon som har

avlidit före den I januari 1934, då boutredningslagen trädde i krafl.

Möjligen finns del även någon annan äldre bestämmelse som hänvisar till

11 8 Up. Det kan emellertid inte komma i fråga att behålla en så ålder

domlig regel. Eventuella värderingsfrågor bör kunna klaras ut på annat

säll.

Enligt
13 § Up (jfr 2 §) skulle en del äldre bestämmelser som hade samband med
utsökningslagstiftningen fortfarande gälla. Av dessa bestämmelser har senare
vissa upphävts. Beträffande dem som alltjämt gäller kan framhållas följande.

1
4 8 förordningen 28 juni 1798 angående vissa omständigheter uti lag-

8 Riksdagen
1980/81. I saml Nr 84

s. 114 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Promulgationslagen 114

söknings- och ulmälningsmäl finns en bestämmelse om
borgenspreskription (se även lagen 1946:843 om lid för framställande av
anspråk mol löftesman enligt nämnda förordning), 5 8 i 1798 års förordning
innehåller en bestämmelse om all hustrun i ett äldre äktenskap i visst fall får
lagsökas för gäld som hon har ådragit sig i näringsverksamhet. Dessa
beslämmelser, som inle har direki anknytning till UB, föreslås emellertid
upphävda i prop, 1979/80; 119 med förslag lill en ny preskriplionslag m.m.

Vidare gäller enligt 13 § Up fortfarande vad 4 8
förordningen (1844:46 s. 2) om upphörande av vissa särskilda domstolar
innehåller om verkställande av utmätning eller kvarstad på egendom, befintlig
inom kungliga slott. Nämnda paragraf innehåller en föreskrifl om att anmälan
skall ske hos riksmarskalken eller, i hans frånvaro, chefen för hovstaten, innan
ulmälning sker eller kvarstad läggs på egendom som finns inom kungliga slott
där konungen eller medlem av den kungliga familjen bor eller för tillfället
vistas. Bestämmelsen är otidsenlig och bör upphävas.

Slutligen skall enligt 13 S Up förordningen (1863:5 s. 3)
angående förnyande av svensk myndighels beslul, som förioral sin exekutiva
krafl i främmande stat, inte anses upphävd genom UL. Förordningen avser fall då
utmätning skall sökas i en främmande stal, t.ex. på grund av medgivande i en
konvention, men verkslällighet inle kan äga rum därför att exekutionstiteln
enligl den främmande statens lag är för gammal för all berättiga till
verkställighet. Länsstyrelsen kan då på nyll ålägga gäldenären att utge vad som
har ålagts honom i del tidigare beslutet. Sådana förordnanden torde numera
förekomma ytterst sällan. Det kan dock inte uteslutas all behov därav kan
uppstå någon gång. Jag föreslår att 1863 års förordning upphävs men att en ny
bestämmelse i ämnet meddelas. En sådan bestämmelse har lagits upp i 42 8 av
förevarande lagförslag. Befogenheten att meddela ett nytt åläggande har där
anförtrotts hovrätten.

Giltigheten av de nu anmärkta bestämmelserna, vilka nämns
i 13 8 Up, påverkas inte av alt Up upphävs. Eftersom emellertid 1844 och 1863
års förordningar nu bör upphävas, har uttryckliga föreskrifler härom tagits upp
i förevarande paragraf.

Enligt 14 § 1 mom. Up skedde inle genom UL någon ändring i
vad som var föreskrivet i allmän civillag angående rätt lill utmätning i vissa
fall utan dom eller utslag. Bestämmelsen motsvaras av vissa föreskrifter i 3
kap. UB, närmast 1 § första stycket 4-7 och 20 §. 14 § Up innehåller vidare i 2
mom. en bestämmelse om att UL inte är tillämplig i fall då utmätning utan dom
eller utslag äger rum för utskylder, allmänna avgifter, expeditionslösen,
hantlangning vid laga skifte eller annat sådant saml all härom gäller vad som
redan är eller framdeles blir föreskrivet. UB föreslås däremot bli direki
tillämplig även i fråga om uttagande av fordringar som har nämnts nu (se I kap.
I och 6 §8). 1 vad mån verkställighet får ske ulan att saken behöver prövas av
domstol framgår i allmänhel av särskilda bestämmelser (jfr 3 kap. I § första
slyckel 6 och 7 UB saml 13 8 i förevarande lagförslag).

s. 115 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 Promulgationslagen 115

Enligl 15 8 första meningen Up får kvarstad i vissa fall
beviljas enligl beslämmelser i några särskill angivna lagar. Dessa lagar är
numera upphävda. Även andra meningen i samma paragraf, som anger ail om fast
egendom enligl någon lagbestämmelse skall beläggas med kvarstad, i stället
skingringsförbud skall tillämpas, lorde numera sakna betydelse. UB utgår från
all kvarstad och skingringsförbud förs samman lill ell för såväl lös som fast
egendom gemensaml institut, benämnl kvarstad.

UL år direkt tillämplig i huvudsak endasl på del
civilrältsliga området. UL:s reglerom verkställighet skall emellertid på grund
av 22 8 Up i princip tillämpas också på domar i brottmål, varigenom har dömts
lill böter eller vite eller till sådan "påföljd" som innefattar
betalningsskyldighet eller till annan "påföljd" av sådan beskaffenhet
att domen kan verkställas genom utsökning. UB år däremot direkt lillämplig även
på uttagande av sådana anspråk.

Utöver de
lagar som jag hittills har nämnt bör även lagen (1921:244) om utmätningsed och
lagen (1949:249) om upphörande i vissa fall av den verkan, tredskodom eller
utslag i lagsökningsmål enligl 77 a 8 utsökningslagen medfört, upphävas.
Förfarandel enligl lagen om ulmälningsed ersätts av bestämmelser i UB om
utmälningsgäldenärens skyldighel alt i målel lämna uppgifler om sina tillgångar
och att inställa sig till förhör m.m. (2 kap. 10, 12, 15 och 16 §8 och 4 kap.
14 8). Gäldenären kan åläggas att inge förteckning över sina tillgångar och all
på heder och samvete skriftligen bekräfta sina uppgifler. Vad nu har sagts
skall också tillämpas belräffande kvarstad för fordran (jfr 16 kap. 13 8). I
fråga om de närmare skälen till att lagen om utmätningsed bör upphävas kan
hänvisas till vad som har anförts i propositionen angående UB i anslulning lill
4 kap. 14 8.

1949 års
lag om upphörande i vissa fall av den verkan, tredskodom eller utslag i
lagsökningsmål enligt 77 a 8 utsökningslagen medfört, har samband med alt
enligt bestämmelser som hade gällt från ingången av år 1948 delgivning av tredskodom
eller lagsökningsulslag skulle ske genom rättens försorg endasl om borgenären
begärde del. Frågan huruvida exekutiv försäljning fick ske och när
utmälningsverkan förföll vid betalningsfastställelse var emellertid beroende
av att domen eller utslaget vann laga kraft.

År 1949
gjordes vissa ändringar i RB och lagsökningslagen, som innebar all tredskodom
och lagsökningsutslag, varigenom intecknad fordran hade fastställts lill
betalning ur fasl egendom, lomlrätl eller valtenfallsrätt, alllid skulle delges
genom rättens försorg, såvida inle borgenären begärde all få ombesörja
delgivningen. 1 fråga om tredskodomar och lagsökningsutslag, varigenom
intecknad fordran hade fastställts till betalning ur fast egendom, tomträtt
eller vattenfallsrätt och som hade meddelats under liden den 1 januari 1948 —
den 30 juni 1949, föreskrevs i nyssnämnda lag av år 1949 alt utmätningsverkan
enligl 77 a 8 UL förföll, om inle borgenären före ulgången av år 1949 hade
begärt ivångsförvaltning eller exekutiv för-

s. 116 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Promulgatiimslagen 116

säljning av egendomen eller visal all domen eller ulslagel
hade delgetts gäldenären. 1949 års lag har sålunda spelat ul sin roll för länge
sedan.

Beredningen har också föreslagil att förordningen (1855:66
s. 1) angående handelsböcker och handelsräkningar skall upphävas. Förslagel har
i allmänhel lämnats utan erinran i remissyttrandena. Köplagsuiredningen har
uttryckligen tillstyrkt förslagel. Endasl en remissinstans, Svea hovrätt, har
ifrågasatt om inle förordningen fortfarande kan ha någon praktisk betydelse.
Föregen del villjag försl framhålla all anledningen lill all frågan om
förordningens upphävande bör tas upp i detla sammanhang är att en uppgifi
enligl förordningen åvilar överexekutor och att förordningen innehåller en
ålderdomlig föreskrifl om verkställbarhel. De flesta bestämmelserna i
förordningen har upphävts tidigare. Numera gäller endasl 21-24 och 28 §8.

Enligt 21 8 bör handelsräkning som utfärdas av en köpman
noggrant överensstämma med hans handelsböcker. Denna bestämmelse kan uppenbarligen
utan olägenhet upphävas.

I 22 § ges vissa beslämmelser om kredit mellan köpmän. Där
anges att om öppen kredit är avtalad, i allmänhel eller för ett visst
handelsförelag, den som har gett kredit är pliktig all tillställa den andre
räkning inom den tid som vanligt handelsbruk bestämmer, om inte annat är
avtalat. Finner den som mottog räkningen all denna är oriklig, åligger del
honom att ulan dröjsmål bevisligen underrätta den som gav räkningen eller, om
denne inte kan anträffas, anmäla klander hos länsstyrelsen inom tre månader
sedan han mottog räkningen. Om han försummar det och inte heller inom nämnda
tid bevisligen har tillställt den som gav räkningen en annan på sina egna
böcker grundad räkning, som strider mot den som han mottog, skall han anses ha
godkänt räkningen. Vad som i paragrafen sägs om länsstyrelsen skall enligl 9 8
Up avse överexekutor.

Bestämmelserna i 22 8 måste numera anses föråldrade. Det
starkt formaliserade reklamationssyslemel enligl paragrafen stämmer inte väl
med nutida fria bevisprövning. Vid köp av lös egendom inträder enligt lagen
(1905:38 s. 1) om köp och byte av lös egendom materiella rättsverkningar av
försummad reklamafion mol priset i översänd räkning (6 §) eller mot skedd
leverans (52 8). Reglema därom bör vara tillräckliga även om öppen kredit har
avtalats. 1 övrigt får fritt prövas huruvida underlåtenhet alt utan dröjsmål
göra invändningar mot en handelsräkning bör anses utgöra fillräckligt bevis för
att räkningen är riktig eller skall anses godkänd.

1 23 § i förordningen meddelas en bestämmelse för del
fallet att varor har sålts till en köpman utan avtal om öppen kredit. För
sådanl fall föreskrivs alt räkning skall bevisligen tillställas gäldenären inom
tre månader efter utgången av del år, under vilket det sålda skrevs in i
handelsboken, om inte annat är uttryckligen avtalat. Om räkningen har
vederbörligen tillställts sådan gäldenär som nämns i 23 § och denne inle inom
tre månader har bevisligen meddelat fordringsägaren att räkningen inte godkänns
eller

s. 117 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 Promulgatiimslagen 117

instämt klander i saken till den domstol under vilken
gäldenären lyder, är enligl 24 8 räkningen lika utmätningsgill som ell
förfallet skuldebrev. Detsamma gäller, om gäldenären genom påskrift på räkningen
har godkänt denna.

Det synes inte klart vad som skall förslås med all en
räkning skall anses godkänd enligl 22 § resp. utmätningsgill som förfallet
skuldebrev enligt 24 8- Bestämmelserna bör ses mot bakgrund av de
utsökningsrättsliga regler som gällde vid förordningens tillkomst. Del kan
erinras om att en fordran enligt UL inte får föranleda verkställighet utan all
en dom eller annan exekutionstitel finns, även om fordringen är godkänd av
gäldenären. Molsvarande skall gälla enligl UB. Vad frågan närmasl gäller är,
om räkningen kan anses som ett skriftligt fordringsbevis och därför ligga lill
grund för lagsökning. Olika meningar i denna fråga har uttalats i litteraturen.
Att bestämmelserna eventuellt ger borgenären möjlighel aU använda sig av
lagsökning ulgör dock knappasl någol skäl alt behålla bestämmelserna.

Slutligen anges i 28 8 i 1855 års förordning att vad som
är föreskrivet i förordningen om köpman i alla hänseenden skall gälla även
beträffande andra som enligt 1 och 2 §§ bör hålla handelsböcker. Hänvisningen
till I och 2 §§ torde numera avse bestämmelser i bokföringslagen (1976:125).
Eftersom 21-24 §§ i förordningen bör upphävas, gäller givetvis delsamma 28 §.

1 enlighet med det anförda föreslås i förevarande paragraf
att 1855 års förordning skall upphävas.

3 § Förekommer i en lag eller annan författning hänvisning
lill en föreskrift som har ersatts genom en bestämmelse i utsökningsbalken
eller i denna lag, tillämpas i stället den nya bestämmelsen.

1 paragrafen, som motsvarar 40 8 i beredningens förslag,
har på brukligt sätt tagils upp en bestämmelse att om del i en lag eller annan
författning förekommer hänvisning till en föreskrifl som har ersatts genom en
beslämmelse i UB eller i UBp, den nya bestämmelsen i stället skall tillämpas.
Det kan påpekas att departementsförslaget innehåller förslag till ändringar av
åtskilliga lagar i vilka hänvisas fill UL eller annan lag som upphävs tili
följd avUB.

Gemensamma övergångsbeslämmelser

I denna underavdelning har tagits upp
övergångsbestämmelser som inte hänför sig till något bestämt kapitel i UB utan
har en mera generell betydelse.

Enligt en allmänt erkänd gmndsals bör processuella
bestämmelser i ny lagstiftning i princip tillämpas omedelbart efter
ikraftträdandet, även om de bakomliggande förhållandena härrör från liden
dessförinnan. Däremot anses att nya bestämmelser av materiell innebörd som
regel bör lillämpas

s. 118 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Promulgatiimslagen 118

endasl i fråga om förhållanden som har inträtt efler den
nya lagstiftningens ikrafllrädande.

Utsökningsrätten kan sägas vara till övervägande del av
processuell nalur, men den innehåller också åtskilliga beslämmelser av
materiell betydelse. Vad som bör hänföras lill den ena eller den andra
kategorin kan ibland vara tveksamt. En särskild svårighet ligger i all vissa
beslämmelser om förfarandet har nära samband med andra regler och därför inte
ulan vidare kan ersällas med nya beslämmelser som bygger på en annan
systemalik. Den angivna principen är inte heller alhid tillräcklig, l.ex. när
äldre förfaranderegler inle har fått någon motsvarighet i den nya lagstiftningen.
De övergångsbestämmelser som föreslås i del följande skall ses mot bakgmnd av
del nu sagda.

Beredningen har föreslagil alt överexekuior skall finnas
kvar under en övergångstid, bl.a. föratt handlägga mål som är anhängiga vid
UB:s ikraftlrädande. Med undanlag för sådana mål som avser klagan över utmätningsmannens
förfarande skall överexekuior dock kunna överiämna mål till
kronofogdemyndigheten. 1 fråga om vem som övergångsvis skall vara överexekutor
föreslår beredningen som huvudregel alt de nuvarande beslämmelserna därom
fortfarande skall gälla, men alt regeringen skall kunna förordna annat.

Remissinstanserna har i allmänhel godtagit förslaget att
överexekutor skall behållas under en övergångstid. Endast en remissinstans har
ifrågasall om inle alla mål som vid balkens ikraftträdande är anhängiga hos
överexekutor bör överlämnas till kronofogdemyndigheterna. Å andra sidan har en
annan remissinstans ansett att mål som är anhängiga hos överexekutor vid
balkens ikrafllrädande över huvud inte bör kunna flyttas till kronofogdemyndigheterna.
1 några remissyttranden har också förordats att närmare anvisningar meddelas
rörande den föreslagna befogenheten för överexekutor all överlämna mål till kronofogdemyndigheten.
För egen del vill jag anföra följande.

Enligt UB skall överexekutorsinstitutionen avskaffas. Del
torde dock inte vara lämpligl att överexekutor ulan vidare upphör att fungera i
och med att UB träder i kraft. En sådan ordning skulle nämligen kunna medföra
dröjsmål med målens handläggning och även andra olägenheter. För att övergången
lill den nya ordningen skall bli så smidig som möjligl bör överexekutor finnas
kvar under en övergångstid, i första hand för att slutföra mål som är anhängiga
vid balkens ikraftträdande.

Jag godtar förslaget att mål som vid ikraftträdandet är
anhängiga hos överexekutor skall kunna överlämnas lill en kronofogdemyndighet
som är behörig enligl UB. Som beredningen har föreslagit bör detta givelvis
inte gälla mål om klagan över utmätningsmannens beslul. Men inle heller mål som
rör handräckning, som ju i fortsättningen skall prövas av tingsrätten, bör
kunna överlämnas. Sådana mål torde i allmänhel inte kräva någon längre
handläggningstid och det föreligger därför knappast något behov av

s. 119 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 Promulgationslagen 119

alt kunna överlämna målen. Genom en ordning med möjlighel
till överlämnande av övriga lyper av mål synes man kunna uppnå en smidig anpassning
lill de nya förhållandena. Några särskilda problem synes inle behöva uppkomma
härigenom. Vissa anvisningar i fråga om befogenheten aU överiämna mål kan
meddelas av RSV.

Den av beredningen föreslagna befogenheten för regeringen
all förordna annan än som nämns i 1 8 UL all vara överexekuior synes syfta lill
all de nuvarande överexekutorerna efler viss tid från balkens ikraftlrädande
skulle kunna helt avskaffas. Jag delar i princip uppfallningen all överexekuior
inle bör få finnas kvar under alllför lång tid. DeUa torde emellertid
lämpligen kunna tillgodoses genom en beslämmelse i UBp, i vilken det anges en
tid efler vilken överexekutors befallning med mål som var anhängiga vid balkens
ikrafllrädande - frånsett mål om klagan - senast skall upphöra. Denna tid synes
lämpligen kunna besiämmas lill ell år efter UB:s ikraftlrädande, dvs. lill
ulgången av år 1982.

4 8 Beslämmelserna i 1 8 utsökningslagen (1877:31 s. 1) om
vem som är

överexekuior skall fortfarande gälla i fråga om mål som skall handläggas

av överexekutor efter ikraftlrädandel av balken.

I denna paragraf regleras vem som skall vara överexekutor
under övergångsskedet. Den motsvarar 5 8 i beredningens förslag.

Enligl 1 § 2 mom. UL är länsstyrelsen överexekutor.
Regeringen kan dock förordna särskild överexekutor för viss del av ett län.
Någon sådan särskild överexekutor finns dock inle numera. Vidare gäller enligt
1 8 3 mom. all länsstyrelsen kan för en särskild förrättning förordna en
därtill lämpad person all vara överexekutor.

Vid UL;s upphävande bör den nuvarande organisationen av
överexekutorsinstitutionen rubbas så litet som möjligl. I förevarande paragraf
anges därför alt beslämmelserna i 1 8 UL om vem som är överexekuior fortfarande
skall gälla i fråga om mål som skall handläggas av överexekutor efler
ikraftträdandel av UB. Beslämmelsen medger bl.a. att en lämplig person
förordnas som överexekutor för en särskild förrältning. Åven ulan särskild
föreskrift är det tydligt alt ett sådanl förordnande kan återkallas (jfr 5 S
UL).

5 § Mål som är anhängiga hos överexekutor vid balkens
ikraftträdande

skall även därefter handläggas av överexekuior, om ej annat följer av

andra stycket. Beträffande sådana mål gäller äldre lag i fråga om för

farandel men de nya bestämmelserna i fråga om målens prövning i sak, om

ej annat föreskrivs i denna lag.

Överexekutors befallning med mål som ej avser klagan över
utmätningsmannens förfarande upphör senast vid ulgången av år 1982. Mål som ej
avser handräckning eller klagan över utmätningsmannens förfarande får dock även
dessförinnan överlämnas till en behörig kronofogdemyndighet, om del är
lämpligl.

s. 120 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 Promulgatiimslagen 120

1 denna paragraf, som molsvarar 6 8 i beredningens
förslag, regleras behandlingen av mål enligl UL och därtill anslutande lagar
som är anhängiga hos överexekuior vid UB:s ikraftlrädande.

Som har nämnis i del föregående bör mål som är anhängiga
hos överexekutor vid balkens ikraftträdande i princip också slutföras av överexekutor.
I enlighel härmed anges i första stycket av förevarande paragraf att mål som är
anhängiga hos överexekutor vid balkens ikraftträdande skall även därefter
handläggas av överexekutor, om inte annat följer av andra slyckel.

I fråga om målens behandling hos överexekutor har
beredningen föreslagit all äldre beslämmelser skall tillämpas beträffande den formella
handläggningen men all de nya reglerna i UB i princip skall lillämpas när del
gäller den sakliga prövningen. Förslaget har i allmänhet godtagils i
remissyttrandena. Ett par remissinslanser har emellertid ansett att äldre
bestämmelser bör tillämpas även i materiellt hänseende.

För egen del vill jag först framhålla att när det gäller
själva förfarandel hos överexekutor, del knappasl är möjligt att tillämpa annat
än de äldre bestämmelsema. I fråga om den sakliga prövningen talar enligt min
mening flera skäl för alt de nya bestämmelserna bör tillämpas även i mål som
handläggs av överexekutor. Del är sålunda önskvärt att samma regler i
materiellt hänseende tillämpas vare sig ett mål handläggs av överexekutor eller
av kronofogdemyndigheten. Den materiella bedömningen skulle i annat fall
påverkas av att ett mål flyttas över från överexekutor till en
kronofogdemyndighet. Del lorde i allmänhet inte medföra några särskilda problem
för överexekuior alt tillämpa den nya lagstiftningen. Jag vill erinra om all de
nya reglerna om bl.a. exekutiv försäljning av fast egendom i huvudsak
överensstämmer micd vad som gäller f.n. Enligt min mening behöver man inle, som
en remissinstans har ansett, befara att större svårigheter skall uppstå vid
bedömandet huruvida olika frågor är att hänföra till den formella
handläggningen eller till prövningen i sak.

I enlighet med det sagda anges i andra meningen av första
styckei att beträffande mål som handläggs av överexekutor efter
ikraftträdandet gäller äldre lag i fråga om förfarandet men de nya
bestämmelsema i fråga om målens prövning i sak, såvida inte annat föreskrivs i
UBp. Det kan påpekas att de nya bestämmelser som skall tillämpas av
överexekutor i materiellt hänseende finns inte endast i UB. 1 frågaom
förordnande om handräckning meddelas sådana nya föreskrifter i RB (15 kap.)
resp. i den föreslagna nya handräckningslagen.

Till närmare belysning av det fömt sagda om
förfaranderegler resp. materiella bestämmelser vill jag anföra följande. Till
bestämmelser i UL som avser den formella handläggningen hos överexekutor hör 86
§ 2 mom. (infordrande av vissa handlingar från den som har begärt exekutiv försäljning
av fast egendom efter betalningsfastställelse), 195 och 195 a §§ (kommunicering
av ansökan om handräckning, interimistiskt beslut i

s. 121 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 Promulgationslagen 121

sådant
mål, delgivning m.m.) saml 205, 206 och 209 8§ (vissa åtgärder i mål som har
överklagats lill överexekuior). 1 SfL, LfL och FfL finns vidare åtskilliga
beslämmelser som rör åtgärder av överexekutor under förfarandets gång. I den
mån åtgärdema inte innefattar ett avgörande i sak skall dessa äldre
beslämmelser tillämpas. Till de äldre regler som fortfarande skall lillämpas
får också hänföras 6 § UL såvitt avser jäv mol överexekutor och föreskrifterna
i 8 8 UL om dagbok hos överexekutor. Däremot blir 11 8 UL, som ger överexekutor
befogenhet att la upp frågan om ansvar för missfirmelse m.m., inte tillämplig.
Den bestämmelsen kan inte anses hänföriig till den formella handläggningen och
någon motsvarande föreskrifl finns inte i UB.

När
det i förslagel sägs att ifrågavarande mål skall prövas i sak enligt de nya
bestämmelserna, avses inte endasl beslul eller åtgärder, varigenom överexekutor
skiljer sig från målet, utan även avgöranden av delfrågor.

Enligt LfL skall ulmätt
luftfartyg säljas av överexekutor enligt de särskilda bestämmelser som anges
där, oavsett om luftfartyget är registrerat eller inte. LfL motsvaras i UB av
11 kap., som dock endast avser registrerat luftfartyg (och intecknade reservdelar).
Oregistrerat luftfartyg skall säljas enligt de vanliga reglerna för utmätl lös
egendom. Om mål angående försäljning av oregistrerat luftfartyg är anhängigt
hos överexekutor vid balkens ikraftträdande, skall vid överexekutors fortsatta
handläggning äldre lag tillämpas i fråga om själva förfarandet, medan den
prövning som skall äga mm i sak skall ske enligl ny lag. Detta innebär bl.a.
att något skyddsbelopp inte skall fastställas. Även i övrigt skall överexekutor
tillämpa UB:s materiella regler om försäljning av oregistrerat luftfartyg.

Enligt
flera bestämmelser i UL kan överexekutor förelägga vite (se 38 8 2 mom., 73 8 1
mom., 187 a 8 och 195 8 2 och 3 mom.). "Vidare har i praxis utan stöd av
uttrycklig lagbestämmelse ansetts att överexekutor får förelägga vite vid
handräckning enligt 191 och 192 88 UL. I ett par av nyssnämnda paragrafer
anges uttryckligen att överexekutor också får döma ut vitet. 1 övriga fall är
det mera tveksamt om en sådan befogenhet tillkommer överexekutor.

Beredningen
har föreslagit att överexekutor i mål som handläggs efter ikraftträdandet av UB
skall över lag kunna döma ut vite som han har förelagt. Enligt beredningen
talar praktiska skäl för en sådan ordning. Förslaget har kritiserats av Svea
hovrätt, som har ifrågasatt lämpligheten av att överexekutor övergångsvis får
vidgad befogenhet. För egen del anser jag att det knappast finns något
praktiskt behov av den föreslagna utvidgningen. I fall då överexekutor f.n. kan
döma ut förelagt vite kan han också göra det i mål som handläggs efler UB:s
ikraftträdande, i den mån frågan kan hänföras till det formella förfarandet i
målet. Hit får anses höra vite enligt 73 § 1 mom. eller 195 § 2 eller 3 mom.
UL. I övriga fall, då vitet rör själva saken, skall frågan om utdömande av förelagt
vite enligt UB prövas av domstol (2 kap. 15 8 UB).

s. 122 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 Promulgationslagen 122

Den övergångslid under vilken överexekuior i princip bör
slutföra mål som är anhängiga vid ikraftträdandet bör som lidigare har sagls
besiämmas till ell år. 1 enlighel härmed anges i andra stycket av förevarande
paragraf all överexekutors befattning med mål som avser annat än klagan över
utmätningsmannens förfarande upphör senasi vid ulgången av år 1982.
Beslämmelsen innebär all i den mån mål om klagan inte skulle vara avgjorda vid
nämnda tidpunkt, överexekutor kommer att finnas kvar även därefter till dess
alt klagomålen har prövats. Alt överexekuiorsinslitutionen sålunda inle helt
och hållet upphör med ulgången av år 1982 torde knappast kunna undvikas. Nämnda
ordning ligger också i linje med all klagan kan ske hos överexekuior efter UB;s
ikraftlrädande och i vissa fall förhållandevis lång lid därefter (se 35 8 i
förevarande lagförslag).

Som har nämnis i det föregående bör överexekutor även
under nämnda övergångslid kunna överlämna ett anhängigt mål till
kronofogdemyndigheten, med undantag för mål om handräckning eller klagan. En
beslämmelse härom har tagils upp som en andra mening i paragrafens andra
siycke.

Enligl förslagel får överlämnande ske, om del är lämpligt.
Av betydelse är härvid särskill hur långt handläggningen hos överexekuior har
fortskridit. Om l.ex. i ett mål om exekutiv försäljning auktion inle har satts
ut före balkens ikraftträdande, bör målet regelmässigt överlämnas. Det bör
emellertid beaktas huruvida handläggningen kan väntas bli försenad, om målel
överiämnas. Därvid bör också arbetssituationen hos kronofogdemyndighelen
beaklas. UB:s ikrafllrädande kommer alt medföra vissa påfrestningar för
kronofogdemyndigheterna. Innan överlämnande sker bör överexekutor diskutera
saken med vederbörande kronofogdemyndighet. Som har nämnts i det föregående kan
RSV meddela behövliga anvisningar för tillämpningen av befogenheten att
överlämna mål.

Överlämnande skall ske lill den kronofogdemyndighet som enligl
UB är behörig alt la upp saken. År mer än en kronofogdemyndighet behörig, är
del lämpligl att sökanden hörs. öm en viss kronofogdemyndighet som är behörig
alt överta målet tidigare har haft befallning med saken, l.ex. när del gäller
exekutiv försäljning, bör målet i allmänhel överlämnas lill denna. De flesta
mål hos överexekuior som inte överiämnas till en kronofogdemyndighet bör kunna
avgöras lämligen snarl efter ikraftträdandet av den nya lagstiftningen. I den
mån mål (frånsett mål om klagan) fortfarande är anhängiga hos överexekutor vid
utgången av år 1982, framgår av förevarande paragraf att överexekutors
befattning med målen skall upphöra. Målen skall då övertas av behörig
kronofogdemyndighet eller, i fråga om handräckning, av behörig tingsrätt. Om
mer än en kronofogdemyndighet eller tingsrätt kan komma i fråga, bör saken
bedömas med ledning av vad som har sagts i det föregående, varvid överexekutor
och den kronofogdemyndighet eller tingsrätt som övertar målet bör beslula i
samråd. Några närmare föreskrifter härom i UBp kan inle anses behövliga. Vad nu
har

s. 123 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 Promulgatiimslagen 123

sagls synes närmast få tillåmpning på mål, i vilka
överexekutor har mottagit säkerhet m.m. som skall förvaras av myndigheten.

6 § Beträffande mål som är anhängiga hos
kronofogdemyndighelen vid

balkens ikraftträdande gäller balkens beslämmelser i fråga om såväl för

farandet som målens prövning i sak, om ej annat föreskrivs i denna lag.

Delsamma gäller mål som enligl 5 8 andra stycket överlämnas lill krono

fogdemyndighelen för handläggning.

I paragrafen ges bestämmelser om behandlingen bl.a. av mål
som är anhängiga hos kronofogdemyndighelen vid UB:s ikraftträdande. Paragrafen
molsvarar 7 8 i beredningens förslag.

Beträffande mål som år anhängiga hos kronofogdemyndigheten
vid balkens ikraftträdande bör uppenbarligen inte endasl UB:s bestämmelser av
materiell innebörd utan också de nya förfarandereglerna i UB i princip
tillämpas. Vissa undanlag anges dock i följande paragrafer. Delsamma bör
givelvis gälla i fråga om mål som med stöd av 5 8 andra styckei överlämnas lill
en kronofogdemyndighet för handläggning. Häri innefattas också mål som övertas
från överexekuior i och med utgången av år 1982.

Förevarande paragraf har avfattats i enlighet med del
sagda.

7 § Vad som föreskrivs i balken om förutsättningar för
verkställighet

inverkar ej på giltigheten av åtgärder som har vidtagits före balkens ikraft

trädande.

Denna paragraf, som molsvarar 8 8 i beredningens förslag,
innehåller en beslämmelse om del fallet all möjlighelen lill verkslällighet
enligl äldre lag saknar motsvarighet i UB.

Att UB i princip skall lillämpas även i mål som har
anhängiggjorts före ikraftlrädandel medför inle all balken får retroaktiv
verkan i dessa mål. Åtgärder som har vidtagits med slöd av äldre lag bör i
princip behålla sin giltighet, även om UB föreskriver andra förulsällningar för
motsvarande åtgärd eller motsvarighet lill åigärden saknas.

I förevarande paragraf ges en allmänt hållen regel med
tanke på all UB i vissa fall inskränker möjligheten att få verkställighet
jämfört med gällande rätt. I paragrafen anges att vad som föreskrivs i balken
om förutsättningar för verkställighet inte inverkar på giltigheten av åtgärder
som har vidtagits före balkens ikraftträdande. Uttrycket verkställighet avser
alla stadier. I fråga om mål om utmätning inbegrips l.ex. även försäljning och
fördelning eller utbetalning av influtna medel. Som exempel på fall då
bestämmelsen blir tillämplig kan nämnas följande.

Enligl 22 § 1 mom. andra meningen Up 041 8 UL) fåren
hovrättsdom, i vilken har förordnats om sakförverkande som särskild rättsverkan
av brott, verkställas utan hinder av att domen inle har vunnit laga kraft.
Enligl UB får däremol en dom i fråga om ett sådanl förordnande över

s. 124 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Promulgationslagen 124

huvud inle verkställas förrän domen har vunnii laga krafl
(3 kap. 8 8 andra meningen). I 8 kap. 4 S andra styckei UB föreskrivs
principiellt förbud mol exekutiv försäljning, innan exekutionstiteln har vunnit
laga kraft, av bl.a. lös egendom som har belydande värde. Någon molsvarande
beslämmelse finns inte f n. Beträffande utbetalning av medel i mål om utmätning
anges i 13 kap. 14 8 3 UB all utbetalning inte får ske annat än mol säkerhel
bl.a. i fall då rätten lill medlen är beroende av besvär, som har anförts över
utmätningen eller över den utmätta egendomens försäljning. Enligl 156 8 UL, 23
§ SfL och 24 § LfL krävs däremot i gällande rält säkerhet endasl när
försäljning av fast egendom, registrerat skepp (resp. skeppsbygge), luftfartyg
eller inlecknade reservdelar inte har vunnit laga krafl. Till de beslämmelser i
UB som inskränker möjligheten alt få verkslällighel hör också 5 kap. 7 8 andra
slyckel, varigenom del nuvarande förbudei mot utmätning av vissa skadestånd har
vidgats till att i viss utsträckning gälla även sedan skadeståndet har betalats
ul.

Den i förevarande paragraf angivna principen har
begränsats lill verkställighet. Det är emellertid ulan vidare tydligt att
beslul om handräckning som har meddelats av överexekuior med stöd av UL
behåller sin giltighet även sedan UL har upphävts, om inte annat föreskrivs.

Det kan särskill påpekas att enligt 184 § UL kan
överexekuior förordna om särskild kvarstad på arrendeavgift, hyra eller annan
avkastning av fasl egendom. Därvid skall en syssloman förordnas att uppbära
avkastningen. Någon möjlighel all förordna om särskild kvarstad på framtida
avkastning ges inte i de nya beslämmelser i ämnet som föreslås i 15 kap. RB.
Däremol kan sökanden, när kvarstad har lagts på fast egendom, hos kronofogdemyndigheten
begära att avkastningen skall uppbäras av myndigheten eller en särskilt
förordnad syssloman (16 kap. 14 och 16 88 saml 12 kap. 8 8). Om före balkens
ikraftträdande särskild kvarstad har lagts på avkastning, skall kvarstaden och
ett eventuellt förordnande av syssloman fortfarande gälla. När det gäller
beståndet av reseförbud som har meddelats av överexekutor föreslås däremot att
ett sådanl förbud upphör all gälla när balken träder i kraft (36 8 i
förevarande lagförslag).

Det bör understrykas att principen all UB inle skall ha
retroaktiv verkan har. även bortseft från vad som i det föregående har sagts om
handräckning, giltighet utöver vad som anges i förevarande paragraf. Som
exempel kan nämnas alt skyldigheten enligl 2 kap. 29 § UB alt betala ränla på
belopp som skall betalas tillbaka inte bör avse tid före ikraftträdandet, när
sådan skyldighet inte förelåg enligt äldre lag.

Övergångsbestämmelser tiU I kap. UB

8 § Beträffande mål som är anhängiga hos
kronofogdemyndigheten vid balkens ikraftträdande skall äldre bestämmelser
tillämpas i frågan huruvida de skall anses som enskilda eller allmänna mål.

s. 125 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 Promulgatiimslagen 125

I denna paragraf, som saknar motsvarighet i beredningens
förslag, meddelas en övergångsbeslärrimelse som rör uppdelningen av mål i
enskilda och allmänna mål.

Enligt 1 kap. 6 8 UB skall utsökningsmål hos
kronofogdemyndighelen handläggas som enskilt eller allm.änt mål. I paragrafen
meddelas en beslämmelse om vilka lyper av fordringar som skall drivas in i den
ordning som gäller för allmänna mål, varvid det förutsätts all beslämmelserna
kompletteras med närmare föreskrifler av regeringen. Enligl paragrafen är annat
mål än som avses i beslämmelsen enskilt mål.

Skillnaden mellan enskilda och allmänna mål hänför sig
främst lill att borgenären i ell allmänt mål företräds av
kronofogdemyndighelen. Vidare gäller olika regler om måls anhängiggörande och
redovisning av influtna medel och i viss mån om kostnader. Av belydelse är
också all tidsfrister för utmätning och för exekutiv försäljning inte gäller i
allmänna mål.

Indelningen av utsökningsmål i enskilda och allmänna mål
förekommer även f n. I 1 § utsökningskungörelsen (1971:1098) - USK - föreskrivs
att med allmänt mål avses i kungörelsen mål om uttagande av skatter, böter
eller andra på indrivning beroende medel och mål om betalningssäkring samt att
annat mål kallas enskilt mål (jfr 14 och 22 §8 Up).

Innebörden enligt UB av begreppen enskilt och allmänt mål
torde inte komma att hell överensstämma med uppdelningen enligl nuvarande
ordning. Framför allt får man räkna med att vissa mindre vanliga medelsslag,
som f.n. drivs in i den ordning som gäller för allmänna mål, i fortsåll-ningen
kommer alt drivas in inom ramen för ett enskilt mål. Det är å andra sidan inte
uteslutet att vissa fordringar, som f.n. tas ul i den ordning som gäller för
enskilda mål, efter ikraftträdandet av UB skall drivas in enligt ordningen för
allmänna mål.

Det torde inte vara lämpligt alt mål som har
anhängiggjorts före balkens ikraftträdande och då har lagils upp som enskilt
resp. allmänt mål enligt vad som då gällde skall behöva föras över lill den
andra gruppen. En sådan ordning skulle medföra praktiska olägenheter, samtidigt
som inte mycket skulle slå att vinna. Vad som före UB:s ikraftträdande gällde i
frågan huruvida ett mål utgör enskilt eller allmänt mål bör därför även efter
ikraftträdandet lillämpas beträffande mål som har anhängiggjorts dessförinnan.
En bestämmelse härom har tagits upp i förevarande paragraf

9 § Vad som sägs i balken om tomträtt gäller även
vattenfallsrätt som har upplåtils enligt lagen (1907:36 s. I) om nyttjanderätt till fasl egendom.

Paragrafen innehåller en bestämmelse belräffande
valtenfallsrätt. Den motsvarar 9 § i beredningens förslag.

Vattenfallsrätt får inte längre upplåtas men finns kvar på
grund av upplåtelser före ikraftträdandet av JB. Beträffande sådana
upplåtelser skallJB:s bestämmelser om tomträtt i viss utsträckning gälla (12
och 52 §8 JP).

s. 126 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Promulgationslagen 126

Genom hänvisning i 52 S JP blir bl.a. 13 kap. 26 8 JB
lillämplig även i fråga om vatienfallsrätl. Där sägs all beslämmelserna i bl.a.
UL och FfL angående fasl egendom och rättighet däri har molsvarande lillämpning
i fråga om tomträtt. Enligl förslagel lill ändring i JB skall föreskriften i
slällel avse UB. En liknande hånvisning lill bestämmelserna om fasl egendom har
beträffande lomlrätl tagits upp i 1 kap. 11 8 andra stycket UB.

Förevarande paragraf innehåller en beslämmelse om all vad
som sägs i UB om lomlrätt även skall gälla valtenfallsrätt som har upplåtits
enligt lagen (1907:36 s. 1) om nyttjanderätl lill fasl egendom (jfr punkt 8
övergångsbestämmelserna lill FfL). Utan uttrycklig föreskrift får anses följa
all vad som sägs i UBp om fasl egendom blir tillämpligt, fömtom på lomtråtl,
även på vattenfallsrålt.

Övergångsbestämmelser till 3 kap. UB

10
§ Har en
domstol efler balkens ikraftträdande med slöd av annan lag än rättegångsbalken
förordnat att en dom eller ell beslul får verkställas innan domen eller beslulet
har vunnii laga kraft, får kronofogdemyndigheten vid lillämpning av 3 kap. 9 8
i balken föreskriva att säkerhet skall ställas för skadestånd om domen eller
beslutet ändras.

11
§ Har en
domstol före balkens ikraftlrädande förordnat att en dom eller ett beslut får
verkställas innan domen eller beslutet har vunnii laga kraft, skall 42 § 2 mom.
utsökningslagen (1877:31 s. 1) fortfarande lillämpas.

I dessa paragrafer, som molsvarar 11 och 12 88 i
beredningens förslag, ges vissa övergångsbeslämmelser med avseende på fall då
en dom eller ett beslul enligt domstolens förordnande får verkställas före laga
kraft.

Enligt 42 § 2 mom. UL gäller alt när en domstol har
förordnat att en dom får verkställas utan hinder av att den inte äger laga
kraft, domen går i verkslällighet såsom lagakraftägande, om den vinnande
ställer säkerhel för det skadestånd som han kan bli skyldig alt utge i fall
domen ändras. Avser förordnandet verkställighet av en hovrätts dom eller av ell
beslut, varigenom föreläggande har meddelats någon att förete skriftligt bevis
eller att tillhandahålla föremål för syn eller besiktning, behöver säkerhel
dock inle ställas, såvida inte annat har förordnats i domen eller beslulet.

Nämnda bestämmelser ersätts av 3 kap. 9 8 UB. Av skäl som
närmare har utvecklats i motiven till den bestämmelsen har inte för
verkställigheten behållits något ovillkorligt krav på att säkerhel skall
ställas. Om säkerhet kan anses behövlig, förutsätts det i stället ankomma på
domstolen att förordna därom. I 3 kap. 9 8 UB föreskrivs sålunda alt en dom,
som enligt ett förordnande av domstolen får verkställas innan den har vunnit
laga kraft, verkställs såsom lagakraftägande dom, om inte annat följer av
förordnandet. På grund av 3 kap. I 8 andra stycket UB är beslämmelsen
tillämplig även på en domstols utslag eller beslul.

s. 127 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 Promulgationslagen 127

Till följd av nämnda regler i UB föreslås nu vissa
ändringar i 17 kap. 14 8 och 30 kap. 12 8 RB, vilka ger domstolen befogenhel
alt i samband med ett förordnande om förtida verkställighet av en dom eller ett
beslul föreskriva alt säkerhet skall ställas för skadestånd om domen eller
beslutet ändras. Andra lagar än RB som ger domstolen möjlighet att förordna om
omedelbar verkslällighel har emellertid lämnats oförändrade. 1 stället föreslås
i 10 8 i det nu föreliggande förslaget all kronofogdemyndighelen i dessa fall
skall vid lillämpning av 3 kap. 9 8 UB kunna föreskriva alt säkerhet skall
ställas för skadestånd om domen eller beslutet ändras. Bestämmelsen är
begränsad lill domar och beslut som meddelas efler UB:s ikraftträdande. 1 fråga
om avgöranden som har meddelats dessförinnan skall 11 8 lillämpas. Del har inle
ansetls behövligt all i paragrafen särskill nämna utslag. Ett utslag är lill
sin innebörd alt jämställa med en dom.

Del kan nämnas all interimistiska förordnanden om
underhållsbidrag enligl 15 kap. 11 8 giftermålsbalken och 7 kap. 15 8
föräldrabalken inte omfatlas av den nu föreslagna bestämmelsen. Sådana beslul
verkställs på grund av uttryckliga beslämmelser i nämnda lagrum lika med
lagakraftägande dom. Några särskilda villkor för verkställigheten är inte föreskrivna.

Når en domstol före balkens ikraftträdande har förordnal
att en dom eller ett beslut får verkställas innan avgörandet har vunnit laga
kraft, har domstolen inle prövat huruvida del för verkställighet behöver
ställas säkerhet, frånsett när förordnandet har meddelats av en hovräll eller
avser ett editionsföreläggande m.m. Äldre beslämmelser bör därför lillämpas, om
verkslällighel av ell sådanl förordnande blir aktuell efter ikraftträdandet.
En beslämmelse härom har tagits upp i 11 8. I fråga om en hovrätts dom eller
beslut saml ett edilionsföreläggande o.d. får bestämmelsen inte någon
självständig belydelse.

12 8 Annan skiljedom som enligl lag skall lända till
eflerrätlelse än sådan som avses i 3 kap. 15 eller 16 8 i balken får
verkställas, om del ej föreligger någon omständighet som gör domen ogiltig,
även om lalan ej förs mot domen. I fråga om verkställigheten gäller 3 kap. 17
och 18 88 i balken.

Denna paragraf behandlar verkställighet av vissa legala
skiljedomar. Den saknar motsvarighet i beredningens förslag.

1 3 kap. 15-18 88 UB meddelas beslämmelser om
verkställighet av skiljedomar. 15 8 avser en skiljedom som grundas på
skiljeavtal och 16 § sådan s.k. legal skiljedom som, ulan att skiljeavtal
föreligger, med stöd av en bestämmelse i lag har meddelats enligt lagen
(1929:145) om skiljemän. 1 17 och 18 88 ges vissa gemensamma föreskrifter,
bl.a. om hörande av svaranden och om befogenhel för domstolen, när lalan har
väckls mol en skiljedom, alt förordna om inhibition.

I det förslag till UB som remitterades till lagrådet hade
även tagits upp en bestämmelse angående annan legal skiljedom än sådan som har
nämnts

s. 128 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 Promulgatiimslagen 128

i
det föregående. Enligl förslagel skulle en sådan skiljedom få verkställas,
såvida det inte förelåg någon omständighet som gjorde skiljedomen ogiltig, även
om lalan inle fördes mol skiljedomen. Lagrådet har emellertid förordat alt
föreskrifter om verkslällighet av en sådan legal skiljedom inle skall las upp i
UB ulan i övergångslagslifiningen, eftersom de bestämmelser som föreskriver
sådan skiljedom numera torde vara mycket få och småningom torde komma alt
mönstras ut. 1 enlighet härmed har bestämmelsen uteslutits i propositionen.


grund av del anförda föreslås alt en bestämmelse i saken tas upp i UBp. I
förevarande paragraf anges sålunda att annan skiljedom som enligt lag skall
lända lill efterrättelse än sådan som avses i 3 kap. 15 eller 16 8 UB får verkställas,
om det ej föreligger någon omständighet som gör domen ogiltig, även om talan
inte förs mot domen. Vidare föreslås alt 3 kap. 17 och 18 8§ UB skall gälla i
fråga om verkställigheten.

13
§ En förvaltningsmyndighets beslut, som har meddelats enligt en bestämmelse som
har tillkommit före balkens ikraftträdande, lår ulan hinder av 3 kap. 1 8
första stycket 6 i balken verkställas, om ett sådant beslul före
ikraftträdandel har fäll verkställas utan slöd av särskild föreskrifl. I fråga
om verkställigheten gäller 3 kap. 20 8 första stycket i balken.

1
paragrafen, som saknar motsvarighet i beredningens förslag, meddelas en
övergångsbestämmelse som rör verkställighet av en förvaltningsmyndighets
beslut.

Som
har behandlats närmare i motiven till 3 kap. UB lorde en förvaltningsmyndighets
beslut, som innefattar ett betalningsåläggande eller en annan förpliktelse,
kunna ligga till gmnd för verkslällighet inle endast när del finns en
uttrycklig föreskrift därom utan även i vissa andra fall. I vilken omfattning
sådana fall förekommer år emellertid oklart.

Enligt
UB skall en förvaltningsmyndighets beslut kunna föranleda verkställighet endast
när en uttrycklig föreskrift därom kan åberopas (3 kap. I 8 första stycket 6).
Detla bör leda till att i ny lagstiftning på det förvallningsrättsliga områdel
uttryckliga bestämmelser meddelas om att beslut av viss beskaffenhet får
verkställas, när anledning föreligger därtill. UB:s ståndpunkt bör emellertid
inte rubba den möjlighet till verkställighet utan stöd av en sårskild bestämmelse
som fn. föreligger. .Det torde inte vara praktiskt möjligt att ta upp
bestämmelser i saken i de olika lagar som kan beröras. 1 stället bör en
generell regel meddelas i UBp.

1
enlighet härmed anges i förevarande paragraf alt en förvaltningsmyndighets
beslut, som har meddelats enligt en bestämmelse som har tillkommit före balkens
ikraftträdande, får utan hinder av 3 kap. 1 § första stycket 6 UB verkställas,
om ett sådant beslut före ikraftträdandet har fått verkställas utan stöd av en
särskild föreskrift. Vidare föreslås att bestämmelsen i 3 kap. 20 8 första
stycket om villkor för verkställighet av en förvaltningsmyndighets beslut skall
gälla även i sådant fall.

s. 129 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Promulgationslagen 129

14
§ Belräffande verkslällighel av sådana beslul av överexekuior som avses 1518 4
mom. och 52 8 1 mom. andra meningen utsökningslagen (1877:31 s. 1) gäller vad
som sägs i balken om en underrätts dom. I fråga om andra beslut av överexekutor
tillämpas 46 8 3 och 4 mom. saml 53 och 210 8§ utsökningslagen.

Denna
paragraf, som motsvarar 13 8 i beredningens förslag, innehåller beslämmelser om
verkställighet av beslut som har meddelats av överexekutor.

Beträffande
verkställighet av ett beslut varigenom överexekuior har ålagt
betalningsskyldighet hänvisas 1518 4 mom. ULlill bestämmelserna i 37, 39 och 40
§§ UL i vad de avser underrätts dom. Detta innebär bl.a. att utmätning får ske
även om beslulet inte har vunnit laga krafl men att gäldenären då kan avvärja
utmätningen genom att ställa säkerhet eller nedsätta beloppet. Försäljning får
i allmänhet inte ske förrän beslutet har vunnit laga krafl. I fråga om
överexekutors utslag varigenom någon har fällts till böter eller vite gäller
enligt 52 § 1 mom. andra meningen att beslutet inte får verkställas förrän det
har vunnit laga kraft.

1
fråga om verkställighet av en underrätts dom skall enligt det nu föreliggande
lagförslaget balkens bestämmelser bli omedelbart tillämpliga vid
ikraftträdandet. Detta innebär inte några större ändringar i sak. Del synes
lämpligl att de nya bestämmelsema får tillämpas även beträffande sådana beslut
av överexekutor som avses i 51 § 4 mom. och 52 8 I mom. andra meningen UL, om
verkslällighet av beslutet skall äga rum efter ikraftträdandel. Detta bör
givetvis gälla oavsett om beslutet har meddelats före eller efter
ikraftträdandet. En bestämmelse i enlighel härmed har lagits upp i förevarande
paragraf Förslagel innebär all vad som i särskilda fall är föreskrivet
belräffande en underrätts dom också skall iakttas (se t.ex. 3 kap. 23 8 andra
slyckel UB).

Enligt
46 § UL ankommer det på överexekutor att förordna om verkslällighet av en
skiljedom. När överexekutor har meddelat ett sådant förordnande, skall enligt
3 mom. skiljedomen verkställas som en domstols lagakraftägande dom, om inte högre
myndighet eller domstol, där talan mot skiljedomen är anhängig, förordnar
annat. Skall eljesl enligt lag eller annan särskild författning en skiljedom
lända till efterrättelse, skall den enligt 4 mom. efter överexekutors
förordnande verkställas som en domstols lagakraftägande dom, om inte högre
myndighet förordnar annat.

Enligl
UB skall ansökan om verkställighet av skiljedom göras hos kronofogdemyndigheten,
som enligt bestämmelserna i 3 kap. 15-18 §8 prövar om skiljedomen får
verkställas. Balken saknar sålunda direkt molsvarighel till förordnande av
överexekuior enligt 46 § UL, men kronofogdemyndigheten skall meddela ett
särskilt beslut i verkställighetsfrågan som kan överklagas för sig (se 3 kap.
17 8). Har överexekutor meddelat förordnande om verkställighet av en
skiljedom, finns det inte någon anledning

att
kronofogdemyndigheten på nytt skall pröva saken, om målel kommer 9 Riksdagen 1980181. I samt. Nr
84

s. 130 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Promulgationslagen 130

in lill kronofogdemyndigheten efler balkens ikraftträdande.
Skiljedomen bör således på grund av förordnandet få verkställas enligl vad som
f.n. gäller enligl 46 8 3 och 4 mom. UL.

Annat av överexekutor meddelat beslut i utsökningsmål än
som har nämnis i del föregående går enligl 53 § UL i verkställighet även om del
överklagas, såvida inle annat har förordnals eller är särskill föreskrivet.
Principen gäller även när överexekutor föreskriver ändring av utmätningsmannens
beslut, oavsell i vilken riklning beslutet ändras (210 8 2 mom. första meningen
UL). Överexekutor kan dock förordna annat. I 210 8 2 mom. finns vidare som en
andra mening en särskild föreskrifl, enligl vilken en redan verkställd åtgärd i
ell mål om utmätning inte skall gå åter innan utslaget har vunnit laga kraft,
såvida inle överexekutor har förordnat därom.

I fråga om de beslut av överexekuior som inle faller under
46, 51 eller 52 8 UL torde det i och för sig vara länkbart att tillämpa UB:s
beslämmelser om motsvarande beslut av hovrätten. Regleringen är i huvudsak
densamma (jfr 18 kap. 16 § UB). Undantaget i 210 § 2 mom. andra meningen UL i
fråga om mål om utmätning har dock i UB vidgats lill att gälla även införsel.
Bl.a. med hänsyn härtill synes del lämpligare alt fortfarande låta 53 och 210
88 UL vara tillämpliga beträffande sådana beslul av överexekuior som avses där.
En bestämmelse härom har tagits upp som en andra mening i förevarande paragraf.

15 § För en fordran på gmnd av inrop av lös egendom vid en
offenllig auktion, som har ägl rum före balkens ikraftträdande, får utmätning
fortfarande ske enligl 55 8 utsökningslagen (1877:31 s. 1).

I paragrafen meddelas en bestämmelse om verkslällighet på
gmnd av auklionsprolokoU. Den motsvarar 14 8 i beredningens förslag.

Enligl 55 8 UL får utmätning ulan föregående dom eller
beslul ske för en fordran, som enligt protokoll över offenllig auktion härleder
sig från ett inrop av lös egendoin och är förfallen till betalning. En
förutsättning för utmätning är att gäldenären är närvarande vid
utmätningstillfället och utan invändning erkänner skulden. Utmätning torde
fortfarande ibland sökas med stöd av ett auktionsprotokoll.

UB innehåller inte någon motsvarighet till 55 8 UL. Det
synes emellertid lämpligt att en övergångsbestämmelse meddelas med tanke på
redan hållna auktioner. 1 förevarande paragraf sägs därför att verkställighet
enligt 55 § UL fortfarande skall få äga rum för en fordran på grund av inrop av
lös egendom vid en offentlig auktion som har ägl rum före balkens ikraftträdande.
.\v lydelsen framgår att det inte är nödvändigl att ansökan om verkslällighet
görs före ikraftlrädandel, ulan verkställighet enligt 55 8 UL får äga rum sä
snarl auktionen har hållits dessförinnan.

s. 131 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 Promidgationslagen 131

Övergångsbeslämmelser lill 4-6 kap. UB

I fråga om övergångsförhållanden beträffande ell par
beslämmelser i 4 kap. villjag framhålla följande.

1 4 kap. 10 8 iredje slyckel UB föreskrivs alt en ansökan
om ulmälning är förfallen, om sökanden ger anstånd fler än ivå gånger.
Bestämmelsen, som saknar motsvarighet i gällande rält, bör i fråga om mål som
har anhängiggjorts före balkens ikrafllrädande inte tillämpas på anstånd som
har löpt ul före ikraftträdandel. Någon särskild övergångsbestämmelse härom kan
inle anses behövlig.

UB innehåller nya bestämmelser om tidpunkten för förmånsrättens
inträde vid utmätning (4 kap. 30 8). Beträffande lös egendom i allmänhet gäller
f n. enligl 77 8 I mom. UL all utmätningen medför förmånsrätt först när den har
säkerställts genom egendomens omhändertagande, meddelande av förbud för en
sekundogäldenär att betala sin skuld eller annan liknande åtgärd. Delsamma
gäller enligl 91 a § 2 mom. beträffande utmätning av pantbrev. Utmätning av
ett hår i rikel registrerat skepp eller luftfartyg eller inlecknade
reservdelar lill ett sådanl luftfartyg eller av fast egendom medför enligt 77 8
2 mom. och 83 8 1 mom. UL förmånsrätt när beslutet om utmätning har meddelats.

Enligl 4 kap. 30 8 första stycket UB skall ulmälning som
regel medföra förmånsrätt i och med beslutet om utmätning. Utmätning av här i
riket registrerade skepp och luftfartyg, intecknade reservdelar till sådana
luftfartyg eller fast egendom skall dock enligl andra styckei inte medföra
förmånsrätt förrän ett ärende om anteckning om utmätningen tas upp på en
inskrivningsdag.

Om utmätning av lös egendom i allmänhet har ägl rum före
balkens ikraftträdande men inte hunnil säkerställas, bör de nya bestämmelserna
i UB medföra alt förmånsrätten inträder i och med ikraftträdandet. Det kan
påpekas all det för utmätning av bl.a. lösöre f.n. krävs att egendomen är
omedelbart tillgänglig för förrättningsmannen för säkerställande. När ett här i
riket registrerat skepp eller luftfartyg, intecknade reservdelar till ett
sådant luftfartyg eller fasl egendom har ulmätts före ikraftträdandel, har
förmånsrätten inträtt omedelbart. UB:s nya regler i frågan rubbar inte en sådan
förmånsrätt (jfr 7 8 i föievarande lagförslag). Några särskilda övergångsbestämmelser
om det nu sagda torde inle behövas.

16 § I frågaom verkan av föreläggande, som har meddelats
enligt 69 eller 91 a S utsökningslagen (1877:31 s. 1) eller 5 S lagen
(1971:494) om exekutiv försäljning av fasl egendom, gäller äldre bestämmelser.

Paragrafen, som motsvarar 16 8 i beredningens förslag, tar
upp en beslämmelse angående föreläggande att väcka talan som har meddelats före
balkens ikraftträdande.

I 4 kap. 17-26 8§ UB finns regler om förhållandet till
tredje man vid ul-

s. 132 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 Promulgationslagen 132

mätning. Bl.a. ges där beslämmelser om föreläggande i
olika fall, när del råder tvist angående utmätt egendom. Bestämmelserna
ersätter 69 8 och 91 a 8 4 och 5 mom. UL saml 5 8 FfL. Möjlighelerna all ge
föreläggande har emellertid vidgats.

4 kap. 20 8 UB rör del fallet att en Iredje man före eller
efter ulmälning av lös egendom har påslåll sig ha bällre rätt lill egendomen.
Kronofogdemyndighelen kan då förelägga iredje mannen all väcka lalan mot
sökanden och gäldenären inom en månad från del att han delgavs föreläggandet. 1
fråga om verkan av sådant föreläggande medför UB vissa ändringar i förhållande
lill vad som nu gäller enligl 69 8 UL.

Om en tredje man har gjort gällande sill anspråk före
utmätningen, får enligt 69 8 UL egendomen inte säljas förrän tvisten har blivit
slutligt prövad eller liden för väckande av lalan har gått ut. Har han
framslälll anspråket försl efter del alt ulmälning har skett, får egendomen
säljas såvida inle överexekuior förordnar annat. Om överexekuior hänvisar honom
att väcka lalan, gäller om verkan därav detsamma som när föreläggande har
meddelats vid utmätningen.

Föreläggande som har meddelats med lillämpning av 4 kap.
20 8 UB innebär enligt 8 kap. 5 8 hinder mol försäljning om inte tredje mannen
har samtyckt till all egendomen säljs. Försäljning får dock ske om del kan
antas att tvisten inle påverkar köpeskillingen i väsentlig mån. Vidare får lös
egendom som hastigt faller i värde eller kräver alllför kostsam vård säljas, i
likhei med vad som f.n. antas gälla ulan uttryckligt lagstöd.

Påföljden av att ett föreläggande inle efterkommes är
såväl enligt UL som enligl UB all tredje mannen förlorar sin räll mol sökanden.
Om denne själv väcker talan, är dock tredje mannen bevarad vid sin rätt. F.n.
är det tveksamt huruvida sökanden i sådanl fall enligl 69 § UL skall ha väckt
lalan mol såväl iredje mannen som gäldenären eller om del är lillräckligl all
han har väckt lalan mol Iredje mannen. Enligt 4 kap. 20 8 andra styckei UB är
det tillräckligl alt sökanden inom den angivna tiden har väckt lalan mot iredje
mannen.

De angivna skillnaderna i fråga om verkan av föreläggande
enligl 69 8 UL och dess närmaste motsvarighet i UB motiverar alt äldre
bestämmelser fortfarande skall lillämpas beträffande dessa verkningar, när
föreläggandel har getts före ikraftträdandet.

Om det vid utmätning av pantbrev i fast egendom eller i
skepp hos den intecknade egendomens ägare råder tvist huruvida någol finns alt
utmäta, kan enligt 91 a § 4 mom. UL utmätningsmannen förelägga sökanden att
inom en månad väcka talan mot gäldenären och den som bestrider att något finns
att utmäta. Föreläggandel medför förbud mol all den inlecknade egendomen tas i
anspråk eller pantbrevet pantförskrivs, om inte domstolen förklarar att hinder
inle möter. Om sökanden inle efterkommer föreläggandel och lalan inte heller
har väckts av annan part, skall enligl 5 mom. utmätningen gå åter.

s. 133 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Promulgarionslagen 133

Föreläggande enligl 91 a 8 UL motsvaras i balken av
föreläggande enligl 4 kap. 23 8 andra stycket. Enligl denna bestämmelse behöver
sökanden dock endasl väcka lalan mol iredje mannen. Rättsverkningarna av föreläggande
enligt sistnämnda bestämmelse skiljer sig i övrigl från vad som f n. gäller så
lill vida all, om sökanden inte efterkommer föreläggande enligl UB. utmätningen
slår sig endast under förutsättning all i stället tredje mannen har väckt lalan
mol sökanden inom den angivna tiden.

Beträffande föreläggande när någon påstår sig ha bättre
rätt lill en utmätl faslighet eller till vad som framstår som tillbehör till en
faslighel finns f n. beslämmelser i 5 8 FfL. Dessa innebär att tredje mannen
skall inom en månad väcka talan mot sökanden och den som i ärendet har antagits
vara ägare. Efterkommes inle föreläggandet, har iredje mannen förioral sin
lalan mol sökanden, om inte sökanden själv inom den angivna tiden har väckt
lalan mol tredje mannen och den som i ärendet har antagits vara ägare. Om
tvisten är av väsentlig betydelse, får fasligheten inte säljas förrän tvisten
har slutiigl avgjorts eller liden för väckande av lalan har gått ut.

5 8 FfL motsvaras i balken av 4 kap. 26 §, som hänvisar
lill 20 8 i samma kapitel. Skillnaden mellan de äldre och de nya bestämmelserna
i fråga om verkan av föreläggandet är att. om tredje mannen inle efterkommer
föreläggandet, det enligt UB är tillräckligl för att tredje mannen skall vara
bibehållen vid sin rätt att sökanden har väckt talan mot tredje mannen inom den
angivna tiden. Förutsällningarna för att egendomen skall få säljas innan
tvisten har blivit slulligl avgjord eller fiden för väckande av talan har gått
ut anges också på ett annat sätt i UB (8 kap. 5 8), vilket möjligen även
innebär en saklig ändring.

De äldre beslämmelserna bör lillämpas även i fråga om
verkan av ett föreläggande enligl 91 a 8 UL eller 5 § FfL. I förevarande
paragraf har sålunda tagits upp en bestämmelse om att äldre bestämmelser skall
gälla i fråga om verkan av föreläggande som har meddelats enligt 69 eller 91 a
8 UL eller 5 8 FfL.

Av 5 8 UBp följer att om t.ex. en tredje man före balkens
ikraftlrädande har överklagat en utmätning och överexekuior finner saken
tvistig, UB:s beslämmelser skall lillämpas i fråga om ell föreläggande som
meddelas efter ikraftträdandet. Detsamma gäller givetvis, om överexekutor efter
ikraftträdandet ger ett föreläggande i ett försäljningsärende som har inkommit
före ikraftträdandet.

När makars förmögenhetsförhållanden är aft bedöma enligt
äldre GB, skall enligt nuvarande regler i stället för 69 § UL tillämpas 70 8 I
mom. UL i dess lydelse före år 1921 (se övergångsbestämmelse till lagen
1920:418 om ändring i UL). Om vid utmätning i sådana makars bo någon av makarna
vill ta undan viss egendom därför alt den enligt 11 kap. 7 § äldre GB eller
lagen (1898:64 s. 10) om boskillnad inte bör gå i betalning för den gäld som
utsöks och det inte med avseende på egendomens och gäldens beskaf-

s. 134 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Promulgationslagen 134

fenhel är uppenbart all ulmälning inte får ske, skall vad
som är föreskrivet i 69 8 UL för där avsedda fall lända till efterrättelse.
Därvid skall dock föreskriften om gäldenärens instämmande inte lillämpas på den
andra maken. Del sagda skall även lillämpas, när en make efler vunnen boskillnad
vill freda egendom vid utmätning i den andra makens bo.

Det synes inte påkallat alt behålla särskilda regler i
fråga om utmätning hos makar i äldre äktenskap. UB:s bestämmelser om
föreläggande skall sålunda lillämpas efler ikraftträdandet. De särskilda
reglerna om gäldsansvarel i äldre äktenskap skall dock givelvis beaktas. Om
föreläggande har gells före balkens ikrafllrädande med stöd av 70 8 1 mom. UL i
dess äldre lydelse, skall de äldre bestämmelsema fortfarande lillämpas.

17 § Beslämmelserna i 4 kap. 27 8 i balken gäller ej, när
en fordran före

balkens ikraftträdande har fastställts till betalning i annat fall än som avses

i 77 a 8 utsökningslagen (1877:31 s. 1).

Denna paragraf, som motsvarar 15 8 i beredningens förslag,
innehåller en bestämmelse rörande en domstols beslut om
betalningsfastställelse.

När en domstol har faslslälll alt en förfallen fordran
skall ulgå med särskild förmånsrätt i fasl egendom, skall enligt 77 a § UL
egendomen anses utmätt. Med fasl egendom likställs tomträtt samt
valtenfallsrätt som har upplåtils med slöd av äldre lag (jfr 13 kap. 26 § JB
saml 12 och 52 §8 JP).

I UB ges beslämmelser om utmätningsverkan av
betalningsfastställelse i 4 kap. 27 6. Utmälningsverkan skall enligl denna
bestämmelse inträda även när belalningsfastställelsen avser en fordran som är
förenad med särskild förmånsrätt i registrerat skepp (inkl. skeppsbygge),
registrerat luftfartyg eller intecknade reservdelar till luftfartyg.
Utmätningsverkan beträffande sådan egendom bör inte inträda i fall då
betalningsfaslslällelsen har skett före balkens ikraftträdande. En bestämmelse
härom har lagits upp i förevarande paragraf.

18 § Bestämmelserna i 4 kap. 33-35 88 i balken gäller åven
när

utmätning har skett före balkens ikraftträdande.

I denna paragraf, som motsvarar 18 8 i beredningens
förslag, ges en bestämmelse rörande självrättelse.

I 77 § 3 och 4 mom. UL finns bestämmelser om
utmätningsmannens befogenhet att själv vidta rättelse av en verkställd
utmätning. En sådan befogenhet föreligger efter utmätning av lös egendom, om
utmätningsmannen på grund av anspråk som anges i 69 8 eller annars finner att
egendomen eller del därav inte borde ha utmätts. Rättelse får dock inle vidtas
senare ån två veckor från del alt förrättningen ägde rum.

Bestämmelserna i 77 8 3 och 4 mom. UL motsvaras av 4 kap.
33-35 §8 UB. Möjligheten för kronofogdemyndigheten att vidta självrättelse har

s. 135 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 Proinulgauonslagen 135

emellertid vidgats i UB. Den föreslås gälla även fasl
egendom och någon lidsgräns skall inle gälla, när rälielse kommer i fråga
därför all den utmätta egendomen visas tillhöra en tredje man. Rättelse skall
då kunna ske så länge det är praktiskt möjligl. Vidare skall en ulmälning
hävas, om försäljning av egendomen eller indrivning av en utmätt fordran inle
kan antas ge ett överskott som gör åigärden försvarlig. Den värdering av
egendomen som har skett kan t.ex. i efterhand visa sig alllför optimistisk
eller egendomen kan vara belastad med en från början okänd förmånsrätt.

Bestämmelserna
i 4 kap. 33-35 8§ UB bör kunna lillämpas även i fall då utmätningen har ägl rum
före balkens ikraftträdande. I 7 8 UBp föreslås en bestämmelse om att vad som
föreskrivs i balken om förulsällningar för verkställighet inle inverkar på
giltigheten av en åtgärd som har vidtagits före balkens ikiaftirädande.
Eftersom del särskill mol bakgrund härav kan råda någon tvekan huruvida 4 kap.
33-35 88 UB får lillämpas, när utmätningen har sketl före ikraftträdandet, har
i förevarande paragraf lagils upp en uttrycklig bestämmelse om all de är
tillämpliga. Självrättelse får givetvis inte ske enbart av den anledningen att
ulmälning inte hade kunnat äga rum enligt UB.

19
8 Vad som
föreskrivs om bostadsrätt i 5 kap. 1 8 6 och 6 kap. 3 § andra stycket i balken
lillämpas även i fråga om andelsrält i en förening, som ej är
bostadsrättsförening, eller i ett handelsbolag eller ett aktiebolag, om del med
andelsrätten följer rätt att besitta eller hyra en lägenhet.

20
§ Bestämmelsen
i 5 kap. 13 8 första slyckel i balken är ej tillämplig i fall då en hyresvärd
eller jordägare enligt 34 8 lagen (1970:995) om införande av nya jordabalken
har rätt att kvarhålla egendom till säkerhet för en fordran hos en hyresgäst
eller arrendator.

Dessa paragrafer innehåller övergångsbestämmelser
beträffande viss äldre andelsrält i en förening m.m. resp. viss äldre
retentionsrätt. De molsvarar 19 och 20 88 i beredningens förslag.

Till 19 8
har överförts en övergångsbestämmelse till den lag (1971:481) om ändring i UL,
varigenom det i 65 8 I mom. 6 UL infördes förbud i vissa fall mot utmätning av
en bostadsrätt. Enligt nämnda övergångsbestämmelse har bestämmelsen om
utmätningsfrihel motsvarande lillämpning på "sådan andelsrält i förening,
som ej är bostadsrättsförening, handelsbolag eller aktiebolag med vilken följer
rätt att besitta eller hyra lägenhet" (jfr 79 8 bosladsrättslagen 1971:479
och punkt 16 i övergångsbestämmelsema till samma lag). 65 8 I mom. 6 UL
motsvaras i UB av 5 kap. I 8 6.

Enligt 6
kap. 3 § andra stycket andra meningen UB skall bostadsrättsföreningen
underrättas om utmätning av en bostadsrätt. Motsvarande bör gälla vid utmätning
av sådana andelsrätter som avses i nyssnämnda övergångsbestämmelse. 19 8 i
förevarande lagförslag har utformats i enlighel med det sagda.

s. 136 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Promulgationslagen 136

Till 20 8 har med en redaktionell jämkning överförts en
övergångsbestämmelse lill lagen (1970:981) om ändring i UL. Ändringen avsåg 67
8 I mom. UL. Där föreskrivs nu all bestämmelserna i 65 och 66 88 UL (om undantag
från ulmälning) inle hindrar att en pant utmäts för pantfordringen eller all
egendom, som borgenären av annan anledning får hålla inne lill säkerhel för sin
fordran, utmäts för denna. Enligt den tidigare lydelsen av 67 8 1 mom. var
bestämmelsen inte tillämplig i fråga om egendom som en hyresvärd eller
jordägare hade räll alt kvarhålla till säkerhet för en fordran hos en hyresgäst
eller arrendator. Detla undantag från tillämpningen utgick i samband med all
reientionsrätten för en hyresvärd och en jordägare avskaffades. Sådan räll kan
emellertid övergångsvis finnas kvar på grund av äldre nyttjanderättsavtal (jfr
34 8 JP). 1 nyssnämnda övergångsbestämmelse lill 1970 års ändring av 67 § UL
sägs därför att 67 8 i sin äldre lydelse fortfarande gäller, när en hyresvärd
eller jordägare enligt JP har rätt all kvarhålla egendom till säkerhet för en
fordran hos en hyresgäst eller arrendator. 67 8 I mom. UL motsvaras i UB av 5
kap. 13 8 första stycket.

1 den mån egendom, som enligt nämnda äldre bestämmelser
omfattas av en hyresvärds eller jordägares retentionsrätt, är ulmälningsfri får
den enligl 183 8 2 mom. UL inte heller beläggas med kvarstad för fordran.
Detsamma bör gälla även efter balkens ikraftträdande och torde följa av den
lydelse som 20 8 i del föreliggande lagförslaget har erhållit jämfört med 16
kap. 13 8 första stycket UB.

Övergångsbestämmelser lill 8-12 kap. UB

21 § Bestämmelserna i 8 kap. 12 8 i balken ochl3 § i samma
kapitel såvitt avser en fordran som är förenad med förmånsrätt enligl 5 8
första stycket I förmånsrättslagen (1970:979) är ej tillämpliga, när utmätning
har skett före balkens ikraftträdande. Detsamma gäller 8 kap. 15 8 andra
styckei, om utmätningen avser annan egendom än som nämns i 139 8 4 mom. utsökningslagen
(1877:31 s. 1).

Har vid en försäljning före balkens ikraftträdande av
egendom som avses i 9 kap. anstånd lämnats med betalningen av köpeskillingen,
gäller äldre bestämmelser i fråga om ianspråktagande av erlagd handpenning.

Paragrafen innehåller bestämmelser om vissa förmånsrättshavares
rätt till betalning ur utmätt egendom och om ianspråktagande av lämnad handpenning.
Första stycket motsvaras delvis av 22 8 första styckei i beredningens förslag.

Enligt lagen (1975:605) om registrering av
båtbyggnadsförskott kan den som har beställt en bål - dvs. ett fartyg som inte
utgör skepp— och har lämnat eller utfäst sig att lämna fillverkaren förskott av
pengar eller byggnadsämnen låta registrera eti därom upprättat skriftligt avtal
hos Stockholms tingsrätt. Därefter har beställaren förmånsrätt i byggnads-

s. 137 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Promulgationslagen 137

ämnena och vad som har tillverkats för hans räkning med
förskottet. Förmånsrätten ulgår enligl 4 8 4 förmånsrättslagen (1970:979).
Enligl nuvarande regler kan förmånsrätten inte utan vidare göras gällande, när
utmätning av egendomen har skett för en annan borgenärs fordran. Båtbeställaren
måsle därför, för att få sin rätt beaktad, själv söka utmätning i egendomen och
få till stånd utmätning innan egendomen säljs.

Det sist sagda gäller f.n. också den förmånsrätt som
enligt 5 § första stycket 1 förmånsrättslagen tillkommer en hyresvärd eller
jordägare i lös egendom, vilken hör till näringsverksamhet som en hyresgäst
resp. arrendator driver och i vilken företagsinteckning kan meddelas. Förmånsrätten
avser en fordran på grund av hyres- eller arrendeavtalet, dock inte för större
belopp än som svarar mol tre månaders hyra eller ell års arrendeavgift. Inle
heller denna förmånsrätt kan f n, — i motsats till bl.a. förmånsrätt enligt 5 8
första stycket 2 förmånsrättslagen på grund av företagsinteckning— åberopas när
utmätning av berörd egendom har sketl för en annan borgenärs fordran.

1 UB har även sådana förmånsberättigade borgenärer som har
nämnts nu tillerkänts rätt att få betalning, när egendom som omfattas av
förmånsrätten har blivit utmätt för en annan borgenärs fordran (8 kap. 12 och
13 88). En hyresvärds eller jordägares förmånsrätt har därvid jämställts med
förmånsrätt på gmnd av förelagsinteckning. De nya bestämmelserna bör emellertid
inle gälla, när utmätningen har ägt mm före balkens ikraftträdande. En
bestämmelse härom har lagils upp i första styckei av förevarande paragraf.

I fråga om beaktande av en fordran med allmän förmånsrätt,
när egendom skall säljas exekutivt under konkurs, gäller f n. alt en borgenär,
vars fordran är förenad med förmånsrätt enligt 10 § förmånsrättslagen, har rätt
till betalning — förutom vid försäljning av egendom som avses i SfL och LfL —
endast när försäljningen avser fartyg, som inte är infört i skeppsregistret
eller i motsvarande utländska register, eller gods i fartyg eller i luftfartyg
(139 8 4 mom. UL). Enligt 8 kap. 15 8 andra stycket UB skall däremot en sådan
fordran över lag kunna åberopas vid exekutiv försäljning under konkurs av lös
egendom (frånsett tomträtt). Detsamma föreslås gälla när en utmätl fordran
drivs in under konkurs. Inte heller den nya bestämmelsen om beaktande av en
fordran med allmän förmånsrätt bör emellertid gälla, när utmätning före
ikraftträdandet av balken har skett av annan egendom än som avses i 139 8 4
mom. UL. Förevarande paragraf innehåller en föreskrifl även härom.

Det kan påpekas att 139 8 4 mom. UL och 8 kap. 15 § andra
stycket UB även avser del fallet att den exekutiva försäljningen äger rum efter
begäran av konkursförvaltaren enligt 71 8 fjärde stycket KL. Eftersom en
fordran som är förenad med allmän förmånsrätt enligt 10 § förmånsrättslagen
även enligt nuvarande ordning kan åberopas vid exekutiv försäljning av sådan
egendom som avses i 71 § fjärde stycket KL, har förevarande övergångs-

s. 138 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 Pnmmlgation.slagen 138

bestämmelse begränsats till det fallet att försäljningen
har föranletts av utmätning.

I 96 8 3 mom. UL meddelas beslämmelser om ianspråktagande
av handpenningen, när vanlig lös egendom har sålts på auktion och anstånd har
lämnats med betalningen av köpeskillingen. En förutsättning för ianspråklagande
är alt köpet blir ogiltigt lill följd av alt full betalning inte erläggs inom
föreskriven tid. Bestämmelserna skall på grund av hänvisning i 96 a 8 lillämpas
även vid försäljning under hand.

I UB har beslämmelser om ianspråktagande av handpenning
för molsvarande fall lagils upp i 9 kap. 7 8 (jfr 9 8 iredje stycket). De
innebär viss ändring av vad som gäller f n. Enligt 96 8 3 mom. UL skall sålunda,
när ny försäljning äger mm, handpenningen användas till betalning bl.a. av kostnaderna
för vård och förvaltning av egendomen under tiden mellan försäljningarna.
Sådan kosinad får däremot enligl 9 kap. 7 8 UB tas ut ur handpenningen endast
för tiden från del att inropet blev ogiltigt till dess att den nya auktionen
ägde rum. 9 kap. 7 8 UB innehåller vidare bestämmelser om handpenningens
ianspråktagande i fall då egendomen inte blir såld vid den nya auktionen och då
någon ny auktion inte hålls. Dessa bestämmelser, .som saknar motsvarighet i UL,
innebär möjligen ändring i vad som får anses gälla f n.

De nya beslämmelserna bör inle tillämpas, när den
försäljning då handpenning har lämnats har ägt rum före balkens
ikraftträdande, vare sig tiden för erläggande av återstoden av köpeskillingen
har gått ut före eller efter ikraftträdandel av UB. En föreskrifl härom har
tagits upp i andra stycket av förevarande paragraf.

22 § Om ett skuldebrev som enligl äldre bestämmelser är
intecknat i fartyg eller fast egendom pantförskrivs enligt 9 kap. 15 § i
balken, upphör personligt betalningsansvar på grund av skuldebrevet.

I paragrafen, som molsvarar 24 8 i beredningens förslag,
ges en bestämmelse rörande äldre inteckningar i fartyg och fast egendom.

I samband med all de nuvarande bestämmelserna om utmätning
av pantbrev i fastighet och om åtgärder efter sådan utmätning infördes genom
lagen (1971:495) om ändring i UL togs i övergångsbestämmelserna till samma lag
upp en särskild föreskrift angående det personliga betalningsansvaret enligt
äldre intecknade skuldebrev. I punkt 3 i nämnda övergångsbestämmelser anges
sålunda att om skuldebrev som enligt äldre bestämmelser är intecknat i fast
egendom pantförskrivs enligt 91 b § UL, personligt betalningsansvar på grund av
skuldebrevet upphör. I punkt 4 andra meningen i övergångsbestämmelsema till
lagen (1973:1131) om ändring i UL har meddelats en liknande föreskrift
beträffande skuldebrev som enligl äldre bestämmelser är inlecknal i fartyg.

Nämnda övergångsbeslämmelser bör föras över lill UBp och
har tagits

s. 139 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 Promulgationslagen 139

upp i lörevarande paragraf. Beträffande molsvarande fråga
när pantförskrivning sker av ett utmätt skuldebrev, som är inlecknal i
luftfartyg eller reservdelar till luftfartyg, kan hänvisas till 9 kap. 16 8
andra stycket UB.

23 § Om en gäldenärs räft till andel i inteckning i hans
luftfartyg eller därtill hörande reservdelar har blivit utmätt och ett ärende
angående avskrivning av det belopp som tillkommer gäldenären har tagits upp på
en inskrivningsdag före balkens ikraftlrädande, skall 9 kap. 16 8 i balken
tillämpas belräffande den handling på grund av vilken inteckning har meddelats
för del avskrivna beloppet.

När en gäldenärs rält lill inteckning i hans luftfartyg
eller därtill hörande reservdelar eller till andel däri har utmätts före
balkens ikraftlrädande, skall den lid inom vilken sökanden har att framställa
yrkande enligt 9 kap. 16 8 första stycket jämfört med 14 8 första styckei
räknas från ikraftträdandet.

Paragrafen, som molsvarar 23 8 i beredningens förslag,
innehåller övergångsbeslämmelser med anledning av UB:s regler om åtgärder
efter utmätning av ett skuldebrev som är inlecknal i luftfartyg eller därtill
hörande reservdelar.

Enligl 30
8 lagen (1955:227) om inskrivning av räU lill luftfartyg gäller aft om den rält
till andel i inleckning som tillkommer ägaren av ett intecknat luftfartyg eller
inlecknade reservdelar, dvs. överhypotek. har blivit utmätt, inteckningshavaren
är skyldig all på begäran av utmätningsmannen visa upp inteckningshandlingen
för inskrivningsdomaren för avskrivning av det ägaren tillkommande beloppet.
Därefter får på ansökan av utmätningsmannen inleckning meddelas på det
avskrivna beloppet jämle ränla. En sådan inteckningshandling kan därefter säljas
exekutivt. Bestämmelser om utmätningsmannens åligganden och om försäljningen
finns 1918 2 mom. UL.

Bestämmelser om åtgärder efter utmätning av pantbrev i
skepp eller faslighel har lagils upp i 9 kap. 14 och 15 88 UB. Beslämmelserna,
som molsvarar 91 a § 3 mom. och 4 mom. andra meningen och 91 b 8 UL, innebär
att antingen den inlecknade egendomen skall direkt tas i anspråk genom
försäljning eller det utmätta pantbrevet pantförskrivas till sökanden. Enligt 9
kap. 16 § UB skall dessa bestämmelser tillämpas även i fråga om ägarhypotek i
luftfartyg eller reservdelar därtill. Förfarandet med utbrytning av ägarhypotek
efter utmätning av ett skuldebrev som är intecknat i luftfartyg eller
reservdelar skall alltså inte tillämpas efler ikraftträdandet av UB.

Om en ny inteckningshandling på det belopp som tillkommer
gäldenären redan har hunnit anskaffas före ikraftträdandet av UB, bör 9 kap. 16
§ i balken tillämpas med avseende på den nya handlingen. Delsamma bör gälla, om
ett ärende angående avskrivning på inteckningshandlingen annars har tagits upp
på en inskrivningsdag före ikraftträdandet (jfr övergångsbestämmelserna till
förslaget till ändring i 1955 års inskrivningslag).

s. 140 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Promulgationslagen 140

Första styckei i förevarande paragraf innehåller en
föreskrifl härom. Den innebär alt försäljning av handlingen inle får ske.
Sökanden kan i stället begära all själva egendomen tas i anspråk. 1 annat fall
pantförskrivs handlingen till honom.

En begäran om all den intecknade egendomen skall las i
anspråk skall enligl 9 kap. 14 8 första stycket och 16 8 UB framställas inom en
månad från utmätningen. Såvitt avser pantbrev i skepp eller fastighet överensstämmer
delta med gällande räll. 1 fråga om ell skuldebrev som är iniecknat i
luftfartyg eller reservdelar därtill bör, när utmätningen har ägl mm före UB:s
ikraftlrädande, tiden för en sådan framställning räknas från ikraftlrädandel
(jfr punkl 2 i övergångsbestämmelserna lill lagen 1971:495 om ändring i UL samt
övergångsbestämmelserna till lagen 1971:1211 om ändring i UL). En föreskrifl
härom har tagits upp i andra stycket av förevarande paragraf

24 § Om ett skepp, som enligt punkt 2
övergångsbestämmelserna till lagen (1973:1067) om ändring i lagen (1966:454) om
förelagsinteckning omfattas av en sådan inleckning. skall säljas exekutivt
enligl 10 kap. i balken, skall borgenären underrättas och fordran som anmäls
las upp i sakägarförteckningen.

Paragrafen, som molsvarar 22 8 tredje stycket i
beredningens förslag, innehåller en bestämmelse för det fallet alt en
förelagsinteckning övergångsvis gäller i registrerat skepp.

Enligt 4 8 första styckei 1 lagen (1966:454) om
förelagsinteckning gäller en sådan inteckning inte i bl.a. skepp eller
skeppsbygge. Paragrafen erhöll sin nuvarande lydelse genom lag 1973:1067, som
trädde i kraft den 1 januari 1976. En företagsinleckning kan emellertid
tidigare ha kommit att gälla i egendom som numera är all anse som skepp eller
skeppsbygge. För sådana fall föreskrivs i punkl 2 i övergångsbestämmelserna
till nämnda lagändring att äldre beslämmelser fortfarande gäller belräffande
den egendomen, i fråga om ell skeppsbygge dock inte sedan del har
registrerats.

På gmnd härav behövs i fråga om skepp som omfatlas av en
förelagsinteckning en bestämmelse hur företagsinteckningen skall beaktas vid
exekutiv försäljning enligt 10 kap. UB. En sådan föreskrift har tagils upp i
förevarande paragraf.

Jag vill nämna alt det inte har ansetts föreligga
anledning aft ta upp någon övergångsbestämmelse med lanke på äldre
föriagsinteckningar, som enligt punkt 3 b i övergångsbestämmelserna lill lagen
om företagsinteckning övergångsvis gäller i skepp, luftfartyg eller
reservdelar till luftfartyg (jfr 22 § andra stycket i beredningens förslag till
UBp; se vidare fjärde stycket i övergångsbestämmelserna lill lagen 1967:140 om
ändring i UL. övergångsbestämmelserna till lagen 1967:143 ang. ändrad lydelse
av 4 och 7 §8 lagen den 12 maj 1955 (nr 235) med särskilda bestämmelser om försäljning
av ulmäll luftfartyg m.m. och punkt 4 i övergångsbestämmelserna

s. 141 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Promulgatiimslagen 141

till LfL; belräffande skepp se prop. 1973:167 s, 222 f).
Med hänsyn lill all en förlagsinteckning inte får göras gällande beträffande
egendom som avses i nyssnämnda punkt vid utmätning och inle heller i konkurs, som
inlräder på grund av en ansökan som görs efter den 30juni 1977, lorde man inle
behöva räkna med alt den situation som avses i nyssnämnda punkl 3 b skall
uppkomma efler balkens ikraftträdande.

25 8 Bestämmelserna i 10 kap. i balken om tillägg enligt
264 8 sjölagen (1891:35 s. 1) tillämpas belräffande ränta, som enligt punkt
Heller 15 övergångsbestämmelserna till lagen (1973:1064) om ändring i sjölagen
(1891:35 s. 1) skall i stället för sådanl tillägg beräknas på kapitalbeloppet
av en inteckning enligt äldre lag.

Vad som sägs i balken om registrerat skepp gäller även i
fråga om bål som enligl punkl 5 övergångsbestämmelserna lill lagen (1973:1064)
om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1) är upptagen i skeppsregislret.

I denna paragraf, som motsvarar 25 8 i beredningens
förslag, ges vissa ytterligare övergångsbeslämmelser beträffande exekutiv
försäljning av registrerat skepp.

Enligt punkt 14 i övergångsbestämmelserna fill lagen
(1973:1064) om åndring i sjölagen skall den i 264 8 sjölagen angivna ordningen
med ett tillägg till pantbrevs belopp inte alllid tillämpas beträffande en
inleckning som har beviljats enligt äldre lag. 1 mål som aktualiseras inom viss
övergångstid skall sålunda på yrkande av en sakägare äldre beslämmelser
tillämpas i fråga om borgenärens rätt till betalning ur medel som skall
fördelas. I punkt 15 meddelas en kompletterande föreskrift beträffande äldre
inteckningar. På grund av dessa bestämmelser skall övergångsvis i vissa fall
ränta beräknas på en äldre inteckning i stället för tillägg. I enlighet härmed
anges f.n. i punkl 3 i övergångsbestämmelserna till SfL att denna lags
beslämmelser om lillägg skall lillämpas belräffande ränla, som enligt
nyssnämnda övergångsbestämmelser i slällel för sådanl tillägg skall beräknas på
kapitalbeloppet av en inteckning enligl äldre lag. En motsvarande regel har
tagits upp i första stycket av förevarande paragraf.

I punkl 5 i övergångsbestämmelsema lill lagen (1973:1064)
om ändring i sjölagen föreskrivs alt om en inteckning har sökts eller beviljats
i en båt före ikraftträdandel av sjölagsändringarna, båten och inteckningen
skall las upp i skeppsregislret. Till följd härav bör dessa båtar i exekutivt
hänseende jämställas med regislrere skepp. Punkl 6 i övergångsbestämmelserna
till SfL och punkt 4 första meningen i övergångsbestämmelserna till lagen
(1973:1131) om ändring i UL innehåller också föreskrifterom aft de nya
bestämmelserna om registrerat skepp skall gälla i fråga om en båt, som är
upplagen i skeppsregislret enligt punkt 5 i övergångsbestämmelserna till 1973
års ändringar i sjölagen. En motsvarande föreskrift bör meddelas även nu och
har tagils upp i andra styckei av förevarande paragraf.

s. 142 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 Promulgationslagen 142

26
§
Beslämmelserna i 12 kap. i balken om lillägg enligl 6 kap. 3 8 jordabalken
tillämpas belräffande ränta, som enligt 26 eller 27 8 lagen (1970:995) om
införande av nya jordabalken skall i stället för sådant tillägg beräknas på
kapitalbeloppet av en inteckning enligl äldre lag.

27
§ Ränla som är
inlecknad enligl äldre bestämmelser eller en annan sådan fordran som ej är
bestämd lill kapitalel las upp i sakägarförteckningen enligl balkens regler om
fordringar med panträtt och beräknas därvid till det belopp som efler fem
proceni årlig ränta utgör fordringens värde på tillträdesdagen. Är del fråga om
en livränta, skall dock beräkningen ske med ledning av 3 8 lagen (1967:531) om
tryggande av pensionsutfästelse m.m.

28
§
Beslämmelserna i 12 kap. i balken om nytljanderätl, servilut och rätt lill
elektrisk kraft gäller också annan sådan särskild rättighet som besvärar fast
egendom på grund av en upplåtelse enligt äldre bestämmelser.

29 § Skall ersättning utgå till en innehavare av
rätt till avkomst eller

annan förmån, som enligl äldre bestämmelser besvärar fast egendom och

ej bibehålls vid försäljning av egendomen, beräknas utdelning för det

kapitalvärde till vilket förmånen i pengar eller varor etter ortens pris

beräknas uppgå på tillträdesdagen. 1 fråga om kapitalvärdets beräkning

tillämpas därvid 27 8.

1 dessa paragrafer meddelas vissa övergångsbeslämmelser
fill reglerna i 12 kap. UB om exekutiv försäljning av fast egendom.
Paragraferna molsvarar 26 § första styckei och 27-29 §§ i beredningens förslag.

26 8 innehåller bestämmelser om ränta i stället för
tillägg på äldre inteckningar. 1 27-29 8§ har tagits upp beslämmelser som
avser äldre rättigheter i fasl egendom, vflka har utmönstrats genom nya JB men
som på grund av äldre upplåtelser finns kvar övergångsvis. De sålunda
föreslagna bestämmelserna i 26-29 §8 UBp molsvarar utan sakliga ändringar
punkt 3 och 5-7 i övergångsbestämmelserna till FfL. Med hänsyn härtill torde
någon närmare redogörelse för bestämmelserna inte vara påkallad. Det kan påpekas
att någon motsvarighet inle behövs till punkt 4 i nämnda övergångsbestämmelser
om en ointecknad fordran på ogulden köpeskilling. En sådan fordran kan inte
göras gällande vid en fastighetsförsäljning efter balkens ikraftträdande (jfr 5
8 JP).

Beträffande motiven till nyssnämnda övergångsbestämmelser
i FfL kan hänvisas till prop. 1971:20 s. 283 ff och 558.

Övergångsbestämmelser tiU 13 och 14 kap. UB

30 § När en exekutiv försäljning har ägt rum eller en
utmätt fordran har drivits in före balkens ikraftträdande, gäller äldre lag i
de avseenden som regleras i 13 och 14 kap. i balken.

Vad som sägs om återvinning i 153 8 utsökningslagen
(1877:31 s. 1) gäller fortfarande, när ett beslut om fördelning har meddelats
enligt äldre lag.

s. 143 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 Promulgatiimslagen 143

Paragrafen, som molsvarar 30 8 i beredningens förslag,
innehåller övergångsbeslämmelser som avser redovisning av influtna medel och
verkan av en exekutiv försäljning m.m.

I 13 kap. UB meddelas beslämmelser om redovisning, däri
inräknat fördelning och utbetalning, av medel som har influtit i mål om
utmätning. Bestämmelserna innebär inte några större sakliga ändringar i vad som
gäller f n., men en del olikheter föreligger. Av dessa kan här nämnas följande.

Sammanlräde
för fördelning av köpeskillingen m.m. skall vara obligatoriskt endast efter
försäljning av egendom som avses i 10-12 kap. I övrigt skall
fördelningssammanlräde hållas när del är oklart hur medlen skall földelas (4
8). Befogenheten för överexekuior enligt 151 8 3 mom. UL all i vissa fall själv
pröva en tvist har i UB ersatts av en molsvarande befogenhel för kronofogdemyndigheten
och därvid vidgats lill alt gälla efler ulmälning av all slags egendom (7 8
tredje slyckel). En s.k. sekundärfördelning behöver inte ske annat än i ett
vissl angivet fall (8 8). En generell beslämmelse ges om avräkningsordningen i
enskilda mål (13 8). För utbetalning av medel innan ett fördelningsbeslut har
vunnit laga kraft krävs enligt UB säkerhet i princip bara när fördelningen har
skett vid ett fördelningssammanträde (14 8 4). Motsvarighet saknas till
beslämmelsen i 153 8 UL om räll för gäldenären att vid domstol väcka talan om
återvinning mol en borgenär, som utan gäldenärens medgivande har tillerkänts
betalning ur utmätt egendom, trots alt egendomen inle hade utmätts för hans
fordran och denna inle heller var fastställd av en domstol.

Åven om 13
kap. UB inte innehåller så slora nyheter, synes det inte lämpligt att kapitiel
tillämpas i mål, i vilka exekutiv försäljning eller indrivning av en ulmätt
fordran har ägl rum före ikraftträdandet av UB. Redovisning (däri inräknat
fördelning och utbetalning) av influtna medel har ett nära samband med
försäljningen resp. indrivningen. Dessutom kan de olika åigärder som innefattas
i redovisning ofta inte genomföras i ett sammanhang. Svårigheter kan lätt
uppstå, om äldre och nya bestämmelser skall tillämpas på olika led efter en
exekutiv försäljning eller efter indrivning av en utmätl fordran. På grund
härav föreslås att äldre beslämmelser om redovisning skall gälla, när exekutiv
försäljning eller indrivning har ägt rum före ikraftträdandet.

1 14 kap. UB ges bestämmelser om verkan av en exekutiv
försäljning m.m., vilka även är av betydelse i fråga om rättsverkningarna av en
fördelning och utbetalning av medel. Kapitlet reglerar verkan av en försäljning
och en indrivning i förhållande till bl.a. en tredje man. Bestämmelserna
saknar till stor del motsvarighet i gällande rätt. Den för rätts-tbljderna
avgörande åtgärden är försäljningen resp. indrivningen. De nya bestämmelsema
bör inle tillämpas när försäljningen eller indrivningen har ägl rum före
balkens ikraftträdande.

I enlighel med det anförda föreskrivs i första styckei av
förevarande

s. 144 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Promulgatiimslagen 144

paragraf all när en exekutiv försäljning har ägt rum eller
en ulmätt fordran har drivits in före balkens ikraftträdande, äldre lag gäller
i de avseenden som regleras i 13 och 14 kap, i balken. I fråga om prövning av
en tvist i samband med en fördelning innebär beslämmelsen all vad som sägs i 13
kap. 7 8 tredje slyckel UB inte kan lillämpas. när utmätl egendom har sålts
eller en utmätt fordran har drivits in före balkens ikrafllrädande. Däremol får
i sådanl fall 151 8 3 mom. UL lillämpas, om fördelningsfrågan är anhängig hos
överexekuior.

Som har nämnis i del föregående innehåller inle UB någon
motsvarighet lill beslämmelsen i 153 8 UL om rätt för gäldenären att väcka
talan om återvinning i vissa fall. Möjligheten all väcka sådan lalan bör slå
öppen för gäldenären, när ett fördelningsbeslut har meddelats enligl äldre lag,
vare sig före eller efler UB:s ikrafllrädande. En beslämmelse härom har lagits
upp som ell andra siycke i förevarande paragraf.

Övergångsbestämmelse till 15 kap. UB

31 § När medel före ikraftlrädandel av balken har
innehållils enligl ett beslul om införsel, gäller 24 8 införsellagen (1968:621)
i fråga om befrielse för gäldenären från betalningsskyldighet.

Denna paragraf innehåller en övergångsbestämmelse rörande
en införselgäldenärs betalningsskyldighet sedan medel har innehållils av
arbetsgivaren. Paragrafen saknar motsvarighet i beredningens förslag.

Enligt 24 8 införsellagen gäller över lag att sedan medel
har innehållils av en arbetsgivare på grund av ett beslut om införsel,
gäldenären inle längre är betalningsskyldig för den del av fordringen som
motsvaras av del innehållna beloppet, även om della inle kan tas ut hos
arbetsgivaren. 1 motsvarande bestämmelse i UB (15 kap. 21 8) har befrielsen
från betalningsskyldighet när införsel sker för underhållsbidrag begränsats
lill det fallet att införselfordringen tillkommer en allmän försäkringskassa
enligl 15 8 lagen (1964:143) om bidragsförskott (omtryckt 1976:277). 1 andra
fall av införsel för underhållsbidrag skall gäldenären befrias från sin
betalningsskyldighet för innehållet belopp först i och med att
införselborgenären får betalt.

När medel före balkens ikraftträdande har innehållits
enligt ett beslul om införsel för underhållsbidrag, som tillkommer den
underhållsberättigade själv, har gäldenären enligt nuvarande regler befriats
från sitl betalningsansvar. Den nya regleringen bör inte tillämpas i sådana
fall. En föreskrift härom har tagils upp i förevarande paragraf

Övergångsbestämmelser till 16 kap. UB

I fräga om verkslällighel av kvarstad för fordran skall
enligt 16 kap. 13 8 UB flera föreskrifter angående utmätning tillämpas. I
18-20 88 UBp

s. 145 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Promulgationslagen 145

meddelas
övergångsbetämmelser lill vissa av dessa föreskrifter. Hänvisningen i 16 kap.
13 8 UB till riu ifrågavarande föreskrifter i UB får anses omfatta även
övergångsbestämmelserna lill dessa. Några särskilda övergångsbestämmelser till
16 kap. 13 8 UB utöver en som avser skingringsförbud torde därför inte
behövas.

32 §
När en ansökan om avhysning har gjorts före ikraftträdandel av

balken, skall vid tillämpning av 16 kap. 5 8 i balken den lid om sex månader

som anges där räknas från ikraftträdandet.

I
16 kap, 5 8 UB föreskrivs alt om den som har ansökt om avhysning lämnar anstånd
med avhysningen och anståndet varar över sex månader från dagen för
ansökningen, denna skall förklaras förfallen, om inte särskilda skäl föranleder
all ytterligare anstånd godias. UL innehåller däremot inte någon bestämmelse om
anstånd med avhysning som lämnas av sökanden. 1 praktiken lämnar emellertid en
sökande ofta anstånd, vilket bmkar godtas av kronofogdemyndigheten. Det är dock
tveksamt vad som närmare gäller beträffande ett sådant anstånd.

Del synes inte lämpligl
att den nya bestämmelsen i 16 kap. 5 8 UB utan vidare blir tillämplig på mål, i
vilka ansökningen har gjorts före UB:s ikraftträdande. 1 så fall skulle vissa
ansökningar kunna förklaras förfallna kort tid efter ikraftträdandet eller
t.o.m. i och med ikraftträdandet. En övergångsbestämmelse bör därför meddelas
i saken. För enkelhetens skull föreslås för alla fall, när en ansökan om
avhysning har gjorts före ikraftträdandet av UB, att sexmånaderstiden i 16
kap. 5 8 skall räknas från ikraftträdandet.

33 §
1 fråga om skingringsförbud som har meddelats enligl utsöknings

lagen (1877:31 s.l) eller annan lag tillämpas vad som sägs i balken om

kvarstad.

I
denna paragraf meddelas en bestämmelse om skingringsförbud som har beviljats
före balkens ikrafllrädande. Den molsvarar bl.a. 31 8 andra stycket i
beredningens förslag.

UB utgår från att de
nuvarande säkerhetsåtgärdema kvarstad och skingringsförbud skall föras samman
till ett institut, benämnl kvarstad. Denna avsikt fullföljs nu i förslaget till
ändring i RB.

Enligt UL beslutas
kvarstad och skingringsförbud av överexekuior. Ål-gärderna kan meddelas lill
säkerhet antingen för en fordran eller för bättre rätt lill viss egendom. När skingringsförbud
har meddelats enligl UL, bör efler UB:s ikraftträdande balkens bestämmelser om
kvarstad tillämpas i den mån det låter sig göra. Delsamma gäller
skingringsförbud enligt annan lag. En beslämmelse härom har lagits upp i
förevarande paragraf

Bestämmelsen innebär
att även vad UB innehåller om säkerställande av en kvarstad i princip skall
tillåmpas. Det kan därför bli aktuellt för krono- 10 Riksdagen 1980/81. I .saml. Nr
84

s. 146 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Promiilgation.slagen 146

fogdemyndigheten alt vidta kompletterande åigärder.
Bestämmelserna i 6 kap. UB ger därvid kronofogdemyndigheten viss frihet all
förfara efler omsländighelerna. För all aktuell egendom skall tas i förvar,
förseglas eller märkas som kvarstadsbelagd bör krävas att en särskild begäran
därom framställs. I fråga om bl.a. fast egendom kan del bli aktuellt att ta i
förvar pantbrev som ägaren innehar. Anmälan till inskrivningsmyndigheten bör
ske på samma säll som belräffande en kvarstad, vilken har beviljats före
balkens ikraftträdande.

Jag vill påpeka all balkens beslämmelser om kvarstad utan
vidare är tillämpliga i fråga om kvarstad som har meddelats före
ikraftträdandet, vare sig den har beslulals av en domstol eller av
överexekutor. Även när beslutet har verkstälUs före ikraftlrädandel, gäller
UB:s beslämmelser i tillämpliga delar, l.ex. beträffande rättsverkan av
åigärden.

1 UB har fömtsätts att kvarstad på inteckningsbar egendom
skall medföra inteckningsförbud (frånsett företagsinleckning) och aft en anteckning
om kvarstaden görs i vederbörligt register (jfr f n. belräffande skepp och
skeppsbygge 38 § första stycket 4 och 283 8 första slyckel 6 sjölagen). Även
kvarstad (och skingringsförbud) som gäller vid balkens ikrafllrädande bör om
möjligt antecknas. Föreskrifter om underrättelse lill registermyndigheten kan
meddelas av regeringen. Därvid får övervägas om det i sådana fall bör krävas en
särskild begäran av den soni har sökt åigärden.

Övergångsbestämmelser liU 17 kap. UB

34 § När ulmälning eller annan verkslällighet har ägt rum
före balkens ikraftlrädande, lillämpas äldre lag i fråga om kostnader i målet.
Bestämmelserna i 17 kap. 12 § i balken gäller dock, när en tvist vid en
fördelning av medel prövas av kronofogdemyndigheten enligt 13 kap. 7 8 tredje
stycket.

I mål som efter ikraftträdandel handläggs av överexekutor
lillämpas äldre lag i fråga om koslnader även i andra fall än som anges i
första stycket.

Denna paragraf, som molsvarar 34 8 i beredningens förslag,
reglerar kostnadsfrågan i övergångsförhållanden.

I 17 kap. UB meddelas beslämmelser om
förrällningskostnader i utsökningsmål, som skall ersätla 198 och 199 88 UL.
Förräuningskostnader motsvaras fn. av exekutionsavgifier — utsökningsavgift,
försäljningsavgift och tilläggsavgift — enligt exekutionsavgiftskungörelsen
(1971:1027). Liksom hitlills skall någon kostnadsersättning inle tas ul i mål
om införsel. Gentemol slalen skall sökanden i princip liksom f n. svara för
förrätlningskoslnaderna, men UB innehåller beslämmelser som i vissa fall
begränsar kostnadsansvaret (17 kap. 3 och 4 §8). Enligt UB skall som rege!
kostnaderna las ut av svaranden. Beträffande annan verkställighet än

s. 147 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 Promulgationslagen 147

utmätning får kostnaderna f.n. las ut hos svaranden endast
om exekutionstiteln innehåller en föreskrift därom (199 8 I mom. UL). Enligt
UB får däremol kostnaderna vid sådan verkslällighel utsökas hos svaranden, om
inle annat följer av exekutionstiteln (17 kap. 8 S första styckei). 17 kap. UB
innehåller även ett par andra nyheter i fråga om koslnader hos kronofogdemyndighelen,
bl.a. rörande kosinaden för verkslällighel av en säkerhetsåtgärd (9 8 första
stycket).

Del torde inle vara lämpligt att göra de nya
beslämmelserna tillämpliga i redan anhängiga mål, i vilka utmätning eller annan
verkslällighel redan har sketl vid balkens ikraftträdande. De nya
bestämmelserna bör inte heller i annat fall gälla i mål som handläggs av
överexekutor efler ikraftträdandet. I UB saknas molsvarighel till den
befogenhel som överexekutor har enligl 197 8 UL alt ålägga den förlorande
parten skyldighet att ersätta motpartens kostnader i mälet.

I 17 kap. 12 8 UB meddelas beslämmelser om koslnader i en
fördelnings-tvist som kronofogdemyndigheten själv prövar enligt 13 kap. 7 8
tredje styckei. Enligl första slyckel i paragrafen skall 18 kap. RB lillämpas i
fråga om sädana koslnader. 1 en fördelningstvisl som enligl 151 8 3 mom. UL
prövas av överexekuior gäller däremot f n. den allmänna bestämmelsen i 197 8
ULom koslnader i utsökningsmål. 1 andra styckei av 17 kap. 12 8 UB ges en bestämmelse
om verkställighet av kronofogdemyndighetens beslut om ersällningsskyldighet
enligt första stycket. Bestämmelserna i 17 kap. 12 8 bör lillämpas så snart en
fördelningstvist prövas av kronofogdemyndighelen enligt balkens beslämmelser
(jfr 30 8 UBp).

1 enlighel med del anförda föreskrivs i första slyckel av
förevarande paragraf all när ulmälning eller annan verkslällighet har ägt rum
före balkens ikraftträdande, äldre lag skall tillämpas i fråga om koslnader i
u.ålet. Beslämmelserna i 17 kap, 12 8 UB gäller dock nären tvist vid en fördelning
av medel prövas av kronofogdemyndigheten enligl 13 kap. 7 8 tredje stycket. 1
andra slyckel anges all i mål som efter ikraftlrädandel handläggs av
överexekutor äldre lag lillämpas i fråga om koslnader även i andra fall än som
anges i första styckei.

Övergångsbestämmelser IiU 18 kap. UB

35 8 I fråga om talan mot beslul som har meddelats av
utmätningsmannen före balkens ikraftlrädande och förfarandel hos överexekutor
i målet tillämpas äldre lag. Beslämmelsen i 201 8 4 mom. utsökningslagen
(1877:31 s. 1) gäller dock endasl om egendom som avses där har sålts före
balkens ikraftlrädande.

Belräffande lalan mol beslul av överexekutor och
förfarandel i hovrätten i målet tillämpas äldre lag.

I fråga om lalan mot hovrättens beslut i mål som har
fullföljts från överexekutor och förfarandel i högsla domstolen i målet
tillämpas också äldre lag.

s. 148 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 Promulgarionslagen 148

I paragrafen ges beslämmelser om klagan över beslul av
utmätningsmannen, som har meddelats före balkens ikrafllrädande. saml mol överexekutors
beslut och mol hovrättens beslut i mål som har fullföljts frän överexekuior.
Paragrafen motsvarar 35 och 36 88 i beredningens förslag.

Enligt 18 kap. UB skall lalan mot kronofogdemyndighetens
beslut föras i hovrällen. De nya beslämmelserna bör i princip inle lillämpas,
när beslutet har meddelats före balkens ikrafllrädande. Belräffande sådanl
beslut bör i stället äldre lag lillämpas och lalan ske hos överexekuior. En
annan ordning är knappasl möjlig i praktiken. Även i fråga om den formella
handläggningen hos överexekuior bör äldre lag lillämpas (jfr 5 8 UBp).

1 enlighel härmed anges i första styckei första meningen
av förevarande paragraf att äldre lag skall tillämpas i fråga om lalan mol
beslut, som har meddelats av utmätningsmannen före balkens ikraftlrädande, och
i fråga om förfarandet i målel hos överexekuior. Belräffande målets avgörande i
sak skall överexekuior däremot tillämpa UB:s beslämmelser med de avvikelser
som följer av UBp. Med anledning av vad en remissinstans har anfört vill jag
påpeka att med uttrycket ""i fråga om talan"' avses hos vilken
myndighet lalan skall ske (överexekuior), förbud mol lalan, säll och lid för
talans förande samt vad som har samband härmed. Målets behandling hos
överexekutor omfattas däremol inle av nämnda uttryck.

F.n. gäller i allmänhet inte någon bestämd klagolid för en
tredje man som vill överklaga en utmätning. Beträffande fasl egendom eller ett
skepp, en andel däri eller en villkorlig äganderätt till ett skepp eller en
andel däri föreskrivs emellertid i 201 8 4 mom. UL att sedan sådan egendom har
sålts exekutivt, utmätningen inte får överklagas annat än i samband med klagan
över försäljningen. För exekutiv försäljning som har ombesörjts av överexekutor
gäller enligt 213 8 2 mom. UL en besvärslid av tre veckor från
försäljningsdagen.

Bestämmelsen i 201 8 4 mom. UL saknar molsvarighel i UB
och bör inle lillämpas, när egendom av angivet slag säljs först efter balkens
ikraftträdande. En bestämmelse i enlighel härmed har lagits upp som en andra
mening i första slyckel.

Enligt nuvarande ordning gäller inte heller någon bestämd
klagotid i vissa andra fall än som har angetts i det föregående. Som exempel
kan nämnas att klagan över utmätningsmannens beslut enligt införsellagen inle
är inskränkt lill viss tid (25 § införsellagen). Detsamma gäller enligt 201 8 3
mom. UL, när utmätning har skett av lön o.d. i den ordning som föreskrivs i 67
a-67 d 8§ eller av annan egendom i fall som sägs i 67 c 8 2 mom. En försäljning
som har verkställts av utmätningsmannen kan också överklagas utan
tidsbegränsning.

Det är knappast troligt att någon, i fall då klagotiden
inte är tidsbegränsad, först efter ulgången av år 1982 (jfr 5 8 UBp) önskar
överklaga ell beslut, som har meddelats av utmätningsmannen före balkens ikraftträdande.
Det torde därför saknas anledning alt meddela någon särskild

s. 149 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 Promulgatiimslagen 149

beslämmelse för sådana fall. Skulle det likväl någon gång
inträffa att klagan anförs efler nämnda tidpunkt, skall pä grund av förevarande
paragraf i departementsförslaget äldre bestämmelser lillämpas. Del innebär
bl.a. au vederbörande länsstyrelse i egenskap av överexekutor skall pröva
klagan. En sådan ordning kan inle väntas medföra några olägenheter. Vid behov
kan någon utanför länsstyrelsen förordnas att tjänstgöra som överexekuior (jfr
1 8 3 mom. UL).

Det är tydligt all äldre bestämmelser bör lillämpas i
fråga om klagan över överexekutors beslut (däri inräknat vad som i UL benämns
utslag), vare sig beslutet har meddelats före UB;s ikraftträdande eller
meddelas först därefter.

Beträffande förfarandet i hovrätten innehåller UB vissa
avvikelser i förhållande lill vad som gäller f n. Det bör också beaktas all UB
inle är tillämplig pä frägan om förordnande om säkerhetsåtgärder eller handräckning.
Förfarandel i hovrällen bör därför följa äldre lag när talan har ägt rum enligt
äldre bestämmelser.

Även balkens bestämmelser om fullföljd av lalan till
högsla domstolen avviker något frän vad som gäller nu. Äldre bestämmelser härom
bör fortfarande tillämpas i mål som har fullföljts till hovrätten från
överexekuior. Ock.så i fråga om förfarandel i högsta domstolen innebär UB vissa
mindre ändringar av vad som gäller nu. Dessa ändringar, som har samband med
övriga bestämmelser om besvär i utsökningsmål, bör inte tillämpas i mål som
härrör från överexekutor.

Andra och tredje styckena i förevarande paragraf har
avfattats i enlighet med det sagda. Beträffande prövningen i sak av ett från
överexekutor överklagat mål skall hovrätten och högsla domstolen tillämpa UB,
med de avvikelser som följer av UBp.

Andra bestämmelser

36 § Reseförbud som har meddelats enligl
utsökningslagen (1877:31 s.l) upphör all gälla, när balken träder i kraft.

Frågan om hävande av en säkerhetsåtgärd som har beviljats
enligt utsökningslagen prövas av domstol eller, om lalan ej har väckts i saken,
av överexekuior.

Enligt 187 § UL kan överexekutor under vissa
förutsättningar meddela en gäldenär reseförbud till säkerhet för borgenärens
fordran. I det nu framlagda förslaget tiil ändring av 15 kap. RB ges domstol
befogenhet att förordna om säkerhetsåtgärder även innan talan har väckts i
saken. Därvid har inle tagils upp någon motsvarighet till nämnda bestämmelse om
reseförbud. Samtidigt föreslås att den möjlighet att meddela sådanl förbud i
anhängiga mål som finns f n. avskaffas.

Till följd härav bör ett re.seförbud, som har ålagts av
överexekutor enligl

s. 150 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 Promulgarionslagen 150

UL. upphöra all gälla i och med all UB iräder i krafl. En
föreskrift härom har lagits upp i första stycket av förevarande paragraf (jfr
punkl 2 i övergångsbestämmelserna till förslagel om ändring i RB). Av
bestämmelsen följer att även ett evenluelll häktningsbeslut, som kan ha
meddelats vid överträdelse av ett reseförbud (187 8 2 mom. andra meningen Ul).
upphör att gälla vid balkens ikraftträdande.

Här kan påpekas alt ett beslul av överexekutor enligl 184
8 UL om särskild kvarstad på blivande avkastning av fasl egendom består även
efler balkens ikraftträdande, trots att någon molsvarighel lill denna möjlighel
inle har lagits upp i de föreslagna nya bestämmelserna om kvarstad yfr 7 § UBp
och motiven därtill).

Mål angående kvarstad eller skingringsförbud som är
anhängigt hos överexekutor vid balkens ikraftträdande skall enligl 5 8 första
stycket UBp fortfarande handläggas av denne. Vid målels avgörande skall de nya
bestämmelserna i 15 kap. RB tillämpas. Har sökanden yrkal skingringsförbud,
bör överexekutor behandla målet som om kvarstad hade begärts.

En säkerhetsåtgärd som har beviljats av överexekutor
förulsätler för sin bestånd att talan väcks inom viss lid vid domstol eller i
annan ordning (188 8 UL). Åtgärden kan emellertid hävas, om gäldenären i fråga
om kvarstad eller skingringsförbud som har beviljats till säkerhel för en
fordran ställer säkerhet eller om skäl för åtgärden annars inle längre
föreligger. Frågan om åtgärdens hävande prövas av överexekuior eller av
domstolen, om talan har väckls i saken (189 och 190 88 UL). Domstolen prövar
också frågan om hävande av en säkerhetsåtgärd som den själv har beslulal (15
kap. 6 8 och 26 kap. 6 8 RB).

Efler balkens ikraftträdande bör frågan om hävande av en
säkerhetsåtgärd som överexekutor har beslutat prövas av domstol. Så länge
lalan inte har väckts i saken bör dock prövningen lämpligen ankomma på överexekutor.

Eftersom det med hänsyn till bestämmelsen i 5 8 första
styckei kan föreligga någon tvekan vem behörigheten skall tillkomma, har en uttrycklig
föreskrift i saken tagits upp i andra slyckel av förevarande paragraf
Bestämmelsen avser även beslut som har meddelats enligt UL av hovrällen eller
högsta domstolen. Om rättegång pågår i saken, tillkommer befogenheten att pröva
frågan om hävande av säkerhetsåtgärden den domstol där rättegången är anhängig
(jfr 15 kap. 8 § andra stycket i förslaget till ändring av RB). Har talan
väckts i annan ordning ån i rättegång, bör den domstol, som enligl 15 kap. RB
är behörig att förordna om en säkerhetsåtgärd när rättegång inte är anhängig,
också anses behörig att pröva frågan om hävande (jfr 15 kap. 5 § första styckei
i nämnda förslag). Några praktiska olägenheter av en sådan ordning torde inte
behöva befaras. Den part som vill ha åtgärden upphävd får framställa en begäran
härom.

s. 151 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Promulgalion.slagen 151

37 § Vad som i särskild lag eller annan
förtättning är föreskrivet om

skingringsförbud skall i slällel avse kvarstad.

Har överexekutor beviljat en säkerhetsåtgärd enligl annan
lag än utsökningslagen (1877:31 s. I). tillämpas 36 8.

Denna paragraf, som motsvarar 32 8 i beredningens förslag,
ger vissa föreskrifter om säkerhetsåtgärder som meddelas enligt annan lag än
UL.

I flera lagar finns del bestämmelser om kvarstad och
skingringsförbud som anknyter lill reglerna därom i UL eller RB. I del följande
föreslås ändringar i flera sådana lagar. Med tanke på författningar som inle
ändras sägs i första stycket av förevarande paragraf all vad som i särskild lag
eller annan författning är föreskrivet om skingringsförbud i slällel skall avse
kvarstad.

Andra stycket i paragrafen innehåller beträffande
säkerhetsåtgärder, som överexekuior har beviljat enligl annan lag än UL, en
hänvisning till 36 S. Hänvisningen innebär bl.a. all frågan om hävande av en
säkerhelsåigärd när lalan i saken är väckl skall prövas av domstol. Ett
meddelat reseförbud skall omedelbart upphöra all gälla vid ikraftlrädandel.

38 § Vad som i särskild lag eller annan
författning sägs om utmätnings

mannen skall i stället avse kronofogdemyndighelen.

Talan mol beslul, som efter balkens ikraftträdande
meddelas av kronofogdemyndighelen enligl särskild lag eller annan författning,
skall föras i hovrätten i slällel för hos överexekutor.

I paragrafen, som molsvarar 37 8 i beredningens förslag,
meddelas vissa föreskrifler om mål som enligt särskilda förfaltningar skall
prövas av utmätningsmannen.

Termen utmätningsman förekommer i åtskilliga lagar och
andra författningar vid sidan av UL och därtill anslutande författningar. I de
lagar som nu föreslås ändrade föreslås all termen utmätningsman byts ul mol
termen kronofogdemyndighet. På molsvarande sätt avses ordet kronofogdemyndighet
användas i stället för utmätningsman i de nya verkställighetsföreskrifter som
förutsälls meddelas senare. Man får likväl räkna med all termen ulmälningsman
kommer alt finnas kvar i en del lagar och andra förtattningar. För all del
skall bli fullt klart vad som i fortsättningen avses därmed föreslås i första
stycket av förevarande paragraf en generell beslämmelse om all vad som i
särskild lag eller annan författning sägs om utmätningsmannen i stället skall
avse kronofogdemyndigheten.

Beträffande lalan mot beslul eller åtgärder av
utmälningsmannen anges i vissa förfaltningar uttryckligen all talan skall föras
hos överexekutor. 1 andra författningar förutsätts samma ordning gälla utan
slöd av någon uttrycklig föreskrift. Som hai framhållits i det föregående bör
vid UB:s ikrafllrädande hovrälten över lag bli besvärsinstans i stället för
överexekutor. Aktuella författningar bör i allmänhet ändras i enlighel härmed.

s. 152 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Promulgationslagen 152

Vissa förfaltningar kan dock bli oförändrade. På grund
härav har en föreskrifl i saken lagits upp som ell andra stycke i förevarande
paragraf. Beslämmelsen blir tillämplig vare sig författningen innehåller en
uttrycklig föreskrift om all talan skall föras hos överexekutor eller della
endast är förutsalt. Den sälunda ändrade inslansordningen har emellertid
avseende endast på beslut som meddelas efler balkens ikrafllrädande (jfr 35 8
första slyckel och 40 8).

39 § Mål, som enligl särskild lag eller annan författning
skall prövas av överexekuior och ej avser klagan över en kronofogdemyndighets
beslut, skall i slällel handläggas av kronofogdemyndighelen.

Mål enligl särskild lag eller annan författning som är
anhängiga hos överexekutor vid balkens ikraftträdande skall även därefter
handläggas av överexekuior, om ej annat följer av iredje stycket.

Överexekutors befattning med mål som ej avser klagan över
beslul av kronofogdemyndighelen upphör senasi vid utgången av år 1982. Mål av
sådan art som enligt de nya bestämmelserna skall handläggas av en krono
fogdemyndighet får dock även dessförinnan överlämnas till en behörig
kronofogdemyndighet, om det är lämpligt.

Denna paragraf innehåller föreskrifler angående mål, som
enligl särskilda förfaltningar skall prövas av överexekuior. Den motsvarar 38 8
i beredningens förslag.

Förutom i den lagsliflning som ersätts av UB flnns i
åtskilliga andra förfaltningar bestämmelser som ålägger överexekuior uppgifter
av skilda slag. 1 allmänhet har dessa uppgifter anknytning till överexekutors
exekutiva verksamhet, såsom all förordna om verkställighet eller handräckning
eller all sälja fasl eller lös egendom. 1 andra fall är det
exekutions-räitsliga sambandet mera lösligt eller saknas sådant samband. Som
exempel kan nämnas att överexekutor tar emot nedsättning av pengar enligl lagen
(1927:56) om gälds betalning genom penningars nedsättande i allmänt förvar
eller enligt 12 kap. 21 eller 44 § JB och aU överexekutor i vissa fall utser
skiljeman m.m. enligl lagen (1929:145) om skiljemän. Ett annat fall är att
överexekutor enligt 17 8 lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på
förmögenhetsrättens område kan förklara en fullmakt som har förkommit kraftlös.

I det föregående (avsnitt 5) har jag anfört vissa
synpunkler på frågan vilka myndigheter som bör överta överexekutors uppgifter
enligt särskilda förfaltningar. Vad som sägs där innebär att uppgifter som har
direkt anknytning till den exekutiva verksamheten, frånseft uppgiften aU
förordna om säkerhetsåtgärder och handräckning, bör tillkomma kronofogdemyndighelen,
medan övriga uppgifler i allmänhet bör flyttas till andra myndigheter
(tingsrätten resp. länsstyrelsen). De nu aktuella lagförslagen och det tidigare
remitterade förslaget till handräckningslag m.m. innehåller förslag lill
överflyttning av de flesta uppgifter som f.n. ankommer på överexekutor. Förslag
framläggs sålunda bl.a. beträffande

s. 153 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Promulgationslagen 153

alla
de uppgifter som har ansetts böra föras till andra myndigheier än
kronofogdemyndigheten.

Med
lanke på lagar och andra författningar, som inle föreslås ändrade och
beträtTande vilka överexekutors uppgifler bör flyttas till kronofogdemyndigheten,
har i första stycket av förevarande paragraf tagils upp en bestämmelse, enligt
vilken målen i fortsättningen skall handläggas av kronofogdemyndighelen.

1
paragrafens andra siycke föreslås att mål enligl särskild lag eller annan
författning som är anhängiga hos överexekutor vid balkens ikraftträdande skall
även efter ikraftträdandet handläggas av överexekutor, om inte annat följer av
tredje styckei (jfr 5 8 första stycket). I tredje stycket föreskrivs att
överexekutors befattning med mål som inte avser klagan över beslul av
kronofogdemyndigheten upphör senast vid utgången av år 1982. Mål av sådan arl
som enligt de nya bestämmelsema skall handläggas av en kronofogdemyndighet får
dock även dessförinnan överlämnas av överexekutor lill en behörig
kronofogdemyndighet, om det är lämpligl (jfr 5 8 andra slyckel).

Vad
som sägs i tredje styckei första meningen om klagan över beslut av
kronofogdemyndighelen innefattar även fall då ett beslut, enligt lydelsen i den
äldre författningen, har meddelats av utmätningsmannen. Det kan vidare påpekas
att i fall då en lag, som ålägger överexekutor en viss uppgifi, föreslås
ändrad, övergångsbestämmelser har tagits upp i förslaget till ändring av den
aktuella lagen.

40
§ Bestämmelserna i 35 8 gäller i tillämpliga delar även i fall som avses i 38
och 39 88.

Paragrafen,
som motsvarar 39 8 i beredningens förslag, innehåller bestämmelser bl.a. om
klagan över utmätningsmannens och överexekutors beslut som har meddelats
enligt särskild lag eller annan författning.

1
paragrafen har beträffande mål som enligl särskild lag eller annan författning
skall prövas av utmätningsmannen eller överexekutor tagits upp en hänvisning
till 35 8 UBp i tillämpliga delar. Härav följer att äldre bestämmelser
fortfarande skall gälla i fråga om talan mot utmätningsmannens beslut som har
meddelats före balkens ikraftlrädande. Talan skall föras hos överexekutor,
såvida inte annan ordning för klagan är föreskriven i den akluella
författningen. För många fall gäller f.n. inte någon bestämd klagolid.

Vidare
skall talan mol beslut som har meddelats av överexekutor enligt en särskild lag
eller annan författning föras med tillämpning av äldre bestämmelser, vare sig
beslutet har meddelats före eller efter ikraftträdandet. Förekommer ett
fullföljdsförbud, skall det givetvis respekteras. Äldre bestämmelser skall
också tillämpas i fråga om förfarandet i hovrätten samt

s. 154 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Promulgationslagen 154

beträffande talan lill högsta domstolen och förfarandel
där i fall som avses nu.

41 § Lagen (1921:244) om ulmälningsed lillämpas
fortfarande i fråga om

ansökningar enligl lagen som har kommit in till konkursdomaren före

balkens ikraftträdande.

Förordningen (1855:66 s. 1) angående handelsböcker och
handelsräkningar lillämpas fortfarande belräffande handelsräkningar som har utfärdals
medan förordningen var gällande.

Denna paragraf, som molsvarar 3 8 i beredningens förslag,
innehåller övergångsbestämmelser med anledning av att lagen om utmätningsed och
förordningen angående handelsböcker och handelsräkningar föreslås upphävda.

Enligt lagen om ulmälningsed är det en förutsättning för
det där föreskrivna förfarandet med edgång inför konkursdomaren att ett försök
till ulmälning inle har lell lill åsyftat resultat. Molsvarande förfarande
enligt UB äger rum hos kronofogdemyndigheten i målet om utmätning. Lagen om
ulmälningsed bör även efter UB:s ikraftträdande tillämpas, när en ansökan om
avläggande av ulmälningsed har gjorts före ikraftträdandet. Det synes däremot
inte påkallat all utsträcka lagens fortsatta tillämplighet lill andra fall. En
beslämmelse i enlighel med del sagda har tagits upp i första stycket av
förevarande paragraf.

1 fråga om förordningen angående handelsböcker och
handelsräkningar föreslås i paragrafens andra siycke att förordningen
fortfarande skall lillämpas belräffande handelsräkningar som har utfärdals
medan förordningen gällde.

42 6 Har en svensk domstol eller förvaltningsmyndighet
ålagt någon

betalningsskyldighet och har så lång lid förflutit efter åläggandet att hinder

möter för verkställighet i en främmande stat, vars lag annars medger verk

slällighet, skall hovrällen på ansökan av borgenären fömya betalningsåläg

gande!, såvida ej hinder föreligger mot verkställighet enligt svensk lag eller

annat särskilt skäl förekommer. Innan ett sådanl beslut meddelas, skall

gäldenären beredas tillfälle att yttra sig.

Förordningen (1863:5 s. 3) angående förnyande av svensk
myndighets beslut, som förioral sin exekutiva kraft i främmande stat, gäller
fortfarande i fråga om en ansökan som har gjorts hos länsstyrelsen medan förordningen
gällde.

Paragrafen, som motsvarar 4 § i beredningens förslag,
innehåller bestämmelser om förnyande av en svensk exekutionstitels
verkställbarhel i främmande stal.

Beredningen har föreslagit all bestämmelser, motsvarande
1863 års förordning angående förnyande av svensk myndighets beslut, som
förlorat sin exekutiva kraft i främmande stat, tas upp i UBp och därvid vidgas
till att avse verkställighet av betalningsskyldighet över lag. Befogenheten att

s. 155 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 7.2 155

förordna om verkställbarhel (exigibilitet) föreslås åvila
hovrätten. Förslagel har i allmänhel godtagits i remissyttrandena. En
remissinstans har emellertid ifrågasatt om inte uppgiften att beslula bör
ankomma på kronofogdemyndighelen. En annan remissinstans haranselt all endast
den hovräll, inom vars domkrets den först beslutande myndigheten är belägen,
bör vara behörig att pröva frågan.

För egen del vill jag försl erinra om all del i 2 8
föreslås att de ålderdomliga bestämmelserna i 1863 års förordning upphävs. Nya
bestämmelser i saken bör därför meddelas. Den prövning som skall ske innan förordnande
meddelas är närmast av judicieU beskaffenhet. Uppgiften bör redan därför
anförtros domstol. Bl.a. för att befogenheten inle skall fördelas mellan
alllför många domstolar synes del lämpligl att den förläggs lill hovrätten.
Några olägenheter av att samtliga hovrätter blir behöriga kan inle befaras.

En borgenär torde endasl undantagsvis ha anledning att
begära ell nyll betalningsåläggande för att kunna få verkslällighet i ullandet.
Del bör därför kunna godtas alt frågan regleras i UBp. De av beredningen föreslagna
beslämmelserna bör emellertid kompletteras med en föreskrift om sättet för
frågans anhängiggörande.

1 enlighel
härmed anges i första stycket av förevarande paragraf att om en svensk domstol
eller förvaltningsmyndighet har ålagt någon betalningsskyldighet och så lång
lid har förflutit efter åläggandet all hinder möter för verkställighet i en
främmande stat, vars lag annars medger verkställighet, hovrätten skall på
ansökan av borgenären förnya betalningsålåggandel, såvida inle hinder
föreligger mot verkställighet enligl svensk lag eller annat särskilt skäl
förekommer. Vidare anges att gäldenären skall beredas tillfälle att yttra sig,
innan ell beslut meddelas om betalningsåläggande. Vad som sägs om annat särskill
skäl mot betalningsåläggande än all hinder föreligger mol verkslällighet enligt
svensk lag avser i första hand del fallet all borgenären saknar anledning alt
söka verkställighet i annat land.

I andra slyckel har lagits upp en övergångsbestämmelse för
det fallet att en ansökan enligt 1863 års förordning har gjorts hos
länsstyrelsen medan förordningen gällde. Beslämmelsen innebär att vad som sägs
i förordningen då skall tillämpas.

7.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1899:12 s. 9)
om verkställighet i visst fall av utländsk domstols beslut

Enligt 1899 års lag om verkställighet i vissl fall av
utländsk domstols beslut (jfr kungörelsen 1935:134 ang. tillämpning av nämnda
lag) får vissa utländska beslut i vilka en kärande eller en mellankommande part
har ålagts alt betala rättegångskostnader verkställas här i riket.
Framställning om verkslällighel skall göras hos överexekutor.

Beredningen har föreslagit alt uppgiften att pröva frågan
om verkstäl-

s. 156 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 7.3 1.56

lighet enligl 1899 års lag skull föras lill
kronofogdemyndighelen. Förslaget har i allmänhet godtagils av
remissinstanserna. En remissinstans har emellertid, med hänsyn lill det ringa
antalel ärenden, ifrågasatt om inle prövningen bör åvila endast en
kronofogdemyndighet eller eventuellt Svea hovrätt. En annan remissinstans har
förordat att prövningen även i fortsäliningen skall ankomma på länssiyrelsen.

Föregen del villjag försl nämna alt medan frågorom
verkställighet här i riket av nordiska domar och beslut som regel skall prövas
av en exekutiv myndighet, det i flertalet fall ankommer pä Svea hovrätt alt
pröva ansökningar om verkställighet av utomnordiska domar och beslul. Se å ena
sidan t.ex. 2 § lagen (1962:512) om indrivning i Sverige av underhållsbidrag,
fastställda i Danmark, Finland, Island eller Norge, och 9 8 lagen (1977:595)
om erkännande och verkställighet av nordiska domar på privatråilens område samt
å andra sidan t.ex. 7 8 lagen (1965:723) om erkännande och verkslällighet av
vissa uiländska domar och beslul angående underhåll lill barn och 9 8 lagen
(1976:108) om erkännande och verkslällighel av utländskt avgörande angående
underhållsskyldighet.

Trols del nu sagda anserjag alt del inte finns skäl all
frångå den i 1899 års lag föreskrivna ordningen, enligl vilken prövningen av
verkslällighel som avses i lagen ankommer på en exekutiv myndighet. Vid överexekutors
avskaffande bör prövningen anförtros kronofogdemyndighelen. Någon anledning att
endasl en viss kronofogdemyndighet skulle vara behörig föreligger inte.
Kvalificerade tjänstemän hos kronofogdemyndighelen är skickade att handha
uppgiften.

Lagen i sin nya lydelse innehåller inte — lika litet som
den nu gällande lydelsen i fråga om överexekuior— någon bestämmelse om vilken
kronofogdemyndighet som är behörig all pröva en ansökan om verkställighet.
UB:s regler om kronofogdemyndighetens lokala kompetens beträffande utmätning
får tillämpas analogt (jfr 4 kap. 8 § UB, se även 2 kap. 4 8).

Om ett mål enligl 1899 års lag är anhängigt hos
överexekutor vid ikraftträdandet av de nya beslämmelserna, bör handläggningen
av målet i princip fortgå hos överexekuior, dock längsi till utgången av år
1982. Överexekuior bör emellertid även dessförinnan kunna överlämna ett sådant
mål till kronofogdemyndigheten, om del är lämpligl. Övergångsbestämmelserna
har utformats i enlighet med vad nu har sagts (jfr 39 § andra och tredje
siyckena UBp). Ell överlämnande bör ske till kronofogdemyndigheten i det
distrikt där verkställigheten lämpligen bör äga rum (jfr vad som har sagts i
del föregående om tillämpning av 4 kap. 8 § UB).

7.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1936:79) om
erkännande och verkställighet av dom som meddelats i Schweiz

Enligt 1936 års lag om erkännande och verkställighet av
dom som meddelats i Schweiz kan en dom som i Schweiz har meddelats i ett

s. 157 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 7.4 157

uistemål eller, i fråga om annat än straff eller
förverkande av egendom, i ett brottmål under vissa förutsättningar verkställas
här i rikel.

1 7 8 i 1936 års lag föreskrivs all om lalan anhängiggörs
hos en domstol eller överexekutor i en sak. vilken veterligen redan är anhängig
vid en schweizisk domstol som enligl 1936 års lag år behörig, den svenska
domstolen eller överexekutor skall visa målet ifrån sig. Vad som sägs om talan
hos överexekuior lorde avse en ansökan om handräckning. Enligl vad jag tidigare
har föreslagil skall överexekutorsinstitutionen avskaffas, och frågan om
handräckning skall enligl förslagel till handräckningslag prövas av
tingsrätten. På gmnd härav föreslås all vad paragrafen innehåller om lalan hos
överexekuior ulgår.

7.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1977:595) om
erkännande och verkställighet av nordiska domar på privaträttens område

Enligt 11 8 nordiska verkställighetslagen sker
verkslällighel hos kronofogdemyndighelen av exekutionstitlar som avses i lagen
enligt vad som är föreskrivet i fråga om en svensk domstols lagakraftägande
dom. I fall som avses i 4 8. dvs. beträffande en dom på betalningsskyldighet
som inle har vunnit laga krafl, skall dock verkställigheten ske med iakttagande
av 39 och 40 88 UL. Del innebär att utmätning får äga rum, såvida inte gäldenären
ställer säkerhet eller nedsätter beloppet, men alt utmätt egendom i princip
inle får säljas.

Hänvisningen till 39 och 40 88 UL har ändrats lill all
avse vad som gäller i fråga om en dom som avses i 3 kap. 6 8 UB. Del innebär i
huvudsak samma begränsningar i verkställigheten som föreskrivs f.n. och
därutöver alt influtna medel inte får belalas ul utan alt säkerhel ställs så
länge domen inle har vunnii laga krafl (se 3 kap. 6 8, 8 kap. 4 8 första
stycket första meningen och iredje slyckel och 13 kap. 14 8 I UB).

148

I 14 8 nordiska verkställighetslagen anges f.n. all om
handräckning har beviljats enligt 8 kap. UL, talans väckande vid en dansk,
finsk, isländsk eller norsk domstol skall med>avseende på giltigheten av ell
sådant beslut vid lillämpning av 188 8 UL jämställas med talans anhängiggörande
vid en svensk domstol, såvida domen i den utländska rättegången kan bli
gällande i Sverige enligt samma lag.

Enligt vad jag föreslår i det följande skall befogenheten
att förordna om kvarstad och andra säkerhetsåtgärder ankomma på tingsrätten och
regleras i 15 kap. RB. Paragrafen föreslås ändrad i enlighel härmed.

Någon särskild övergångsbestämmelse torde inle behövas.

s. 158 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 7.5-7 158

7.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1939:6) om
frihet från kvarstad och skingringsförbud för vissa luftfartyg

I 1 8 lagen om frihet från kvarstad och skingringsförbud
för vissa luftfartyg finns beslämmelser om att kvarstad inte får läggas på
vissa slag av luftfartyg, bl.a. sådana som används för statsändamål. 2 8
innehåller vissa föreskrifter om säkerhel som ställs till undvikande av
kvarstad. Enligl 3 8 har vad som sägs i 1 och 2 88 molsvarande lillämpning
belräffande skingringsförbud.

Uttrycket "pant eller borgen" i 2 8 bör ersällas
av termen säkerhel (jfr 2 kap. 25 8 UB). Det kan påpekas att della inle strider
mol den konvention rörande fastställande av vissa gemensamma bestämmelser i
fråga om kvarstad å luftfartyg, på vilken 1939 års lag grundas.

Vidare föreslås all bestämmelsen om skingringsförbud i 3 8
ulgår. Lagens rubrik föreslås också jämkad.

7.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1936:320) om
skydd mot vräkning vid arbetskonflikter

1 1 8 lagen om skydd mol vräkning vid arbetskonflikter
föreskrivs att om en arbetsgivare har yrkat vräkning av en arbetstagare från en
lägenhet, som har upplåtits åt honom på grund av hans arbetsanställning, och
det upplyses att arbetstagaren deltar i en strejk vid arbetsgivarens företag
eller all han är föremål för en lockout från arbetsgivarens sida, yrkandet inte
får bifallas förrän tre månader har förflutit från det att arbetstagaren
upphörde med arbetel i anledning av konflikten. Bestämmelsen är tillämplig när
yrkandet om vräkning har framställts hos en domstol, överexekutor eller
skiljemän. Eftersom överexekutorsinstitutionen skall avskaffas och överexekutors
uppgifi all förordna om handräckning föras över till tingsrätten, föreslås all
vad som sägs i paragrafen om överexekuior utgår.

När en ansökan om vräkning har gjorts hos överexekutor
före ikraftträdandel av UB, skall överexekuior även därefter pröva frågan (se
5 8 UBp). En övergångsbestämmelse har lagits upp med lanke på sådana fall.

7.7 Förslaget till lag om ändring i föräldrabalken

Frågan om verkslällighet rörande vårdnaden om barn eller
umgängesrätt och frågan om överflyttning av barn i vissa andra fall prövas av
länsrätten och förfarandet regleras i 21 kap. föräldrabalken (FB). Beträffande
en parts skyldighet att ersätta motpartens kostnader i ett sådant ärende gäller
enligt 11 § första styckei i nämnda kapitel att UL:s bestämmelser om kostnader
i utsökningsmål hos överexekuior har motsvarande tillämpning. Hänvisningen
åsyftar 197 § UL, där det föreskrivs att överexekutor i ett utsökningsmål
bestämmer efter vad som är skäligt om och till vilket belopp den

s. 159 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 7.8-9 159

förlorande parten bör betala ersättning till den andre för
hans koslnader i målet.

Beslämmelsen i 197 8 UL har inte fåll någon motsvarighet i
UB. Del kan erinras om alt förfarandet i mål som avses i 21 kap. FB även
regleras av förvallningsprocesslagen (1971:291). Sistnämnda lag innehåller inte
någon regel om kostnadsersättning mellan parter.

Hänvisningen i 21 kap. 11 8 FB till UL:s regler om
koslnader i mål hos överexekuior bör ersättas av en beslämmelse som direki
reglerar ersättningsfrågan. I enlighet härmed anges i paragrafen all
länsrätten får. enligt vad som är skäligt, förordna att den ena parten skall
ersätta motpartens kostnader i ett ärende enligl 21 kap. Del lorde inte vara
behövligt all, som en remissinstans har förordat, meddela mera detaljerade
föreskrifter i saken.

Till sitl innehåll överensstämmer förslaget i huvudsak med
den nuvarande bestämmelsen. Förslaget ger dock länsrätten större möjligheter
aft beakta en försumlig processföring på den vinnande partens sida. Den
vinnande bör som regel få ersättning för kostnader som har varit påkallade i
målel. För att ersättning skall utgå bör del krävas att parten har yrkat ersällning.
Ersättning bör dock ulan yrkande kunna ulgå för kostnaden för utskrift av
slutligt beslut i målet (jfr 18 kap. 14 8 RB). Det är tydligt att den
föreslagna regeln bör tillämpas även i fråga om kostnaderna i högre instans.

Någon särskild övergångsbestämmelse torde inte behövas.

7.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (1924:322) om
vård av omyndigs värdehandlingar

1 2 8 första stycket i förevarande lag finns under punkl
13 en föreskrifl om skyldighet för en bank, hos vilken en omyndigs värdehandlingar
har nedsatts i öppet förvar, att underrätta förmyndaren, bl.a. då banken har
fått en underrättelse från överexekutor om alt exekufiv auklion har blivit
utlyst på inlecknad egendom. Vad som sägs om överexekuior föreslås ändrat till
att avse kronofogdemyndigheten. Någon särskild övergångsbestämmelse torde inte
krävas.

7.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (1937:81) om
internationella rättsfiirhållanden rörande dödsbo

1 2 kap. 14 § i förevarande lag finns en bestämmelse om
all egendom i ett vissl fall inle får utmätas eller beläggas med kvarstad eller
skingringsförbud. Vad som sägs om skingringsförbud föreslås utgå.

s. 160 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 7.10 160

7.10 Förslaget till lag »m ändring i jordabalken

1 UB har tagils upp bestämmelser om rättsverkan av kvarstad.
På molsvarande säll bör i JB meddelas föreskrifter om förhållandel mellan
kvarstad och en ansökan om lagfart eller inleckning m.m. UB föranleder även en
del andra jämkningar i JB. Del kan erinras om all i del lidigare remillerade
förslagel lill handräckningslag m.m. har lagits upp de ändringar i JB som
föranleds av handräckningslagen.

3 kap. 3 och 5 88

Enligt 3 kap. 3 8 andra stycket och 5 8 JB är den som
ämnar utföra grävning eller annat liknande arbele på sin mark i vissa fall
skyldig all hos länsstyrelsen ställa pant eller borgen enligl UL till säkerhel
för skyldigheten all ersätla skada som kan uppkomma på någon annans mark. Hänvisningen
lill UL avser bestämmelserna om pant och borgen i 48 8-

Beslämmelserna i 48 8 UL ersätts av de regler om säkerhel
som har lagits upp i 2 kap. 25-27 88 UB. I nu förevarande paragrafer bör därför
i stället hänvisas lill 2 kap. UB. Av hänvisningen följer bl.a. alt om en bank
eller jämförbar penninginrättning skall ställa säkerhel, en utfästelse av
penninginrättningen all infria ersättningsskyldigheten får godias. Staten, en
kommun, en landstingskommun eller ett kommunalförbund behöver inte ställa
säkerhel. Prövningen av en säkerhel, som inte har godkänts av den lill vars
förmån säkerheten skall gälla, ankommer på länsstyrelsen.

6 kap. 10 och 12 88

Enligl första slyckel i 6 kap. 10 8 skall ansvarel för en
gemensam inleckning fördelas mellan fastigheterna i första hand efter deras
laxerings-värden. Om taxeringsvärde inte finns för var och en av fastigheterna
när någon av dem skall säljas exekutivt, gäller de värden som överexekutor
låter åsätla fastigheterna enligt FfL. Att varje fastighet skall värderas av
överexekutor i ett sådant fall framgår av 3 8 FfL.

FfL ersätts av 12 kap. UB. Värdering av en utmätt
fastighet skall ankomma på kronofogdemyndigheten (12 kap. 3 8, jfr 8 kap. 1 8
första stycket). Första stycket i 6 kap. 10 § JB föreslås ändrat till överensslämmelse
härmed. Del synes inle behövligt all särskilt ange alt värderingen sker genom
kronofogdemyndighetens försorg.

Enligl 6 kap. 12 8 blir en inleckning under vissa
fömtsättningar ulan verkan, sedan fasligheten har sålts exekutivt. Della gäller
dock inte, om överexekuior har förordnat om fortsalt inteckningsansvar. Närmare
bestämmelser om ett sådant förordnande finns i 56 § FfL.

1 UB har förutsatts att ett förordnande om fortsatt
inteckningsansvar skall meddelas av kronofogdemyndigheten i egenskap av
auklionsför-rättare (12 kap. 56 8). Ordet överexekutor i 6 kap. 12 8 bör därför
bylas ul mol kronofogdemyndighelen.

s. 161 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 7.10 161

7 kap. 16, 17 och 19 §§

1 7 kap. 16 8, 17 8 tredje stycket och 19 8 första stycket
hänvisas i fråga om en exekutiv försäljnings inverkan på rättigheter i
fastigheten lill FfL. Dessa hänvisningar föreslås ändrade till att gälla 12
kap. UB.

8 kap. 4 8

Enligl första styckei i denna paragraf skall ell
arrendeavtal, som sägs upp med anledning av all arrenderätten är förverkad,
upphöra all gälla nästa fardag, om inte rätten eller överexekutor finner
skäligt ålägga arrendatorn att avflytta tidigare eller annat följer av 8 kap.
25 8- Eftersom överexekutors befogenhel att förordna om avhysning genom
handräckning skall upphöra och motsvarande befogenhet skall tillkomma
tingsrätten, föreslås att vad som sägs i bestämmelsen om överexekutor utgår.

I2kap. 21,22, 44 och 67 a §§

En hyresgäst, som anser att han har rätt till nedsättning
i hyran eller att han har en molfordran hos hyresvärden och vill dra av
motsvarande belopp på hyran, får enligt 12 kap. 21 8 nedsätta beloppet hos överexekutor.
Detsamma gäller, när det råder en tvist om storleken av hyra som inte är
bestämd till beloppet i avtalet.

Beredningen
har föreslagit alt uppgiften att la emot nedsättning av ett hyresbelopp skall
vid överexekutors avskaffande flyttas lill kronofogdemyndigheten. Detla har
kritiserats av några remissinstanser, som anser att nedsättning i
fortsättningen bör ske hos länsstyrelsen. För egen del villjag framhålla att
frågan om behörig myndighet vid nedsättning av hyresbelopp bör regleras på
samma sätt som motsvarande fråga vid nedsättning enligt lagen (1927:56) om
gälds betalning genom penningars nedsättande i allmänt förvar. Som närmare
behandlas i motiven till ändringen av den lagen (avsnitt 7.30) föreslår jag att
uppgiften alt ta emot en sådan nedsättning skall tillkomma länsstyrelsen. I
enlighet härmed föreslås all nedsättning enligt 12 kap. 21 § JB också skall ske
hos länsstyrelsen. 12 kap. 22 och 44 SS, som ansluter till 218, föreslås
ändrade på motsvarande sätt.

Förslaget innehåller inle, lika litet som gällande lag i
fråga om överexekutor, någon bestämmelse om vilken länsstyrelse som är behörig
att ta emot en deposition av hyra ulan fömtsätter all nedsättning kan ske hos
vilken länsstyrelse som helst. Del äremellertid lämpligt att hyran nedsätts hos
länsstyrelsen i hyresvärdens hemvist eller där den annars skulle ha betalats
(jfr 12 kap. 20 § andra styckei) eller hos länsstyrelsen där fastigheten
ligger.

I förslaget till ändring i 1927 års lag har tagits upp en
bestämmelse om talan mot länsstyrelsens beslut med anledning av nedsättning.
Bestämmelsen innebär att talan skall föras i hovrätten genom besvär. En motsvarande
bestämmelse föreslås i 12 kap. JB. Beträffande skälen för denna föreskrift (67
a 8) får jag hänvisa till vad som anförs vid 1927 års lag. 11 Riksdagen 1980/81. t saml. Nr
84

s. 162 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 7.10 162

13 kap. 26 8

Enligl första stycket i denna paragraf har bl.a. UL:s och
FfL:s bestämmelser om fasl egendom och rättighet däri molsvarande tillämpning
i fråga om tomträtt. Denna hänvisning föreslås ändrad till att avse UB (jfr 1
kap. 11 8 andra stycket UB).

19 kap. 21 8

Trots all skingringsförbud på fasl egendom eller tomträtt
inverkar på rådigheten över egendomen, finns det f n. inle någon föreskrift om
att förbudet skall antecknas i fastighetsboken eller tomträttsboken. Härav
följer all en sådan anteckning inte får göras (jfr 19 kap. 1 § andra stycket
och 21 8 tredje stycket JB; se även NJA 1976 s. 76). I samband med tillkomsten
av lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter har
däremot i 19 kap. 21 § första stycket förts in en bestämmelse om alt ett
ianspråktagande av fast egendom eller tomträtt genom betalningssäkring eller
ett upphävande därav skall antecknas i fastighetsboken resp. lomträltsboken.

Enligt vad jag föreslår i det följande skall
säkerhetsåtgärdema kvarstad och skingringsförbud föras samman till ett
gemensamt institut, benämnt kvarstad. Beslul om kvarstad skall medföra förbud
för svaranden att överlåta egendomen eller alt till skada för sökanden förfoga
över den på något annat sätt, om inte kronofogdemyndigheten medger det (16 kap.
14 8 UB, jfr 16 § andra stycket). 1 det följande föreslås bl.a. att inteckning
inte skall få beviljas i en fastighet som är belagd med kvarstad (22 kap. 3 §).
Kvarstad på fasl egendom bör därför antecknas i fastighetsboken (jfr 38 8
första stycket 4 och 5 sjölagen 1891:35 s. 1). Motsvarande gäller tomträtt.
Bestämmelser om all kvarstad i fråga om fast egendom eller tomträtt skall
antecknas i fastighets- resp. tomlrättsboken föreslås införda i första stycket
av 19 kap. 21 § JB. En anteckning bör göras även när kvarstaden har upphävts.

Förslaget avser såväl kvarstad för en fordran som kvarstad
till säkerhet för bättre rätt till fast egendom eller tomträtt. 1 verkställighetsföreskrifter
bör föreskrivas skyldighet för en domstol som har beviljat kvarstad på fast
egendom eller tomträtt och för en kronofogdemyndighet som har belagt sådan
egendom med kvarstad att göra anmälan till vederbörande inskrivningsmyndighet.

20 kap. 6 8

Paragrafen anger under olika punkter i vilka fall en
ansökan om lagfart skall avslås. Enligt punkt 7 skall en lagfartsansökan
avslås, om fasfigheten har sålts exekufivt till någon annan än sökanden och
försäljningen har företräde framför dennes förvärv enligt 213 a 8 1 mom. UL.
Hänvisningen till nämnda lagrum föreslås ändrad till att avse 14 kap. UB.

När egendom har belagts med kvarstad för en fordran, får
enligt 16 kap.

s. 163 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 7.10 163

14
8 UB gäldenären inle överiåta egendomen, såvida inte kronofogdemyndighelen
medger det av särskilda skäl. Överlåtélseförbudel riktar sig i första hand mot
gäldenären men får anses gälla även en tredje man, lill vilken en överlåtelse
sker i strid med förbudet. En sådan överiålelse är alltså i princip ogiltig.
Beträffande frågan humvida den lill vilken överlåtelsen har sketl kan åberopa
förvärvet, om han var i god tro, vill jag framhålla följande.

I
propositionen beträffande UB har ingående behandlats frågan om företrädet
mellan en utmätning av viss egendom och en överlåtelse av egendomen från
utmätningsgäldenären (motiven fill 4 kap. 30 8). 1 fråga om fast egendom har på
skäl som anges i propositionen förordats att en utmätning skall i och med
utmätningsbeslutet gälla mol den som därefter förvärvar egendomen, även om
denne är i god tro. Frågan om företrädel mellan kvarstad för fordran på fast
egendom och en överlåtelse av egendomen bör uppenbarligen bedömas på samma
säll. Det innebär att sedan kvarstad har lagts på fasl egendom, kvarstaden
gäller mol den som därefter förvärvar egendomen, även om kvarstaden inle har
hunnit antecknas i fastighelsboken och förvärvaren är i god tro. Kvarstad på
fast egendom till säkerhel för bättre räll bör ha samma verkan som kvarstad för
fordran.

En
särskild fråga är om JB behöver ändras med hänsyn till vad jag nu har sagt. Jag
vill med anledning därav påpeka att bestämmelserna i 17 kap. om företräde på
grund av inskrivning inte gäller i sådana fall som nu avses och att de inte
heller kan anses analogt tillämpliga. Bestämmelserna om godtrosförvärv på grund
av inskrivning i 18 kap. (se särskilt 1 8 första styckei) är inle, vare sig
enligt sin ordalydelse elier med stöd av motivuttalandena (se prop. 1970:20
del A s. 280), tillämpliga på frågan om företrädet mellan kvarstad (f.n.
skingringsförbud) på fast egendom och förvärv av egendomen. Inte heller torde
del finnas stöd för en analogisk tillämpning av dessa bestämmelser. Vad nu har
sagts överensstämmer också med den ståndpunkt som har intagits i motsvarande
fråga, när överlåtelse sker av fast egendom som har lagils i anspråk genom
betalningssäkring (prop. 1978/79:28 s. 161 f, 215 och 220). Med hänsyn till del
anförda anserjag inte all JB behöver ändras. Jag anser inte heller att det
behövs någon uttrycklig föreskrift i saken.

Frågan
om lagfart på fast egendom som har belagts med kvarstad bör omfattas av punkl 9
i 20 kap. 6 8. Där föreskrivs att en lagfarlsansökan skall avslås, om del är
uppenbart att förvärvet av annan grund - dvs. annan grund än dem som anges i
föregående punkter - är ogiltigt eller inte kan göras gällande. Det kan påpekas
att det hinder mol lagfart som anges under punkt 5 - att en överlåtelse står i
strid med en mol överlålaren gällande inskränkning i hans rätt att förfoga över
egendomen - endast åsyftar sådana inskränkningar i förfoganderätten som avses i
20 kap. 14 8 (se prop. 1970:20 del B s. 576).

s. 164 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 7.10 164

I
enlighet med del sagda bör en ansökan om lagfart på en kvarstadsbelagd
faslighel avslås, om överlåtelsen har skell efler kvarstaden. Om sökanden
åberopar en överiålelse som har ägt rum före kvarstaden, bör däremol kvarstaden
inte i och för sig utgöra hinder mot att lagfart beviljas. Detla bör gälla vare
sig kvarstaden har beviljats lill säkerhel för en fordran eller till säkerhel
för bällre räll. Särskilt i det förra fallet kan det bli aktuellt att
kvarstaden hävs (se 16 kap. 13 8 jfrd med 4 kap. 33 8 UB). öm kvarstaden i det
senare fallet har följts av en rättegång om bättre räll lill fastigheten,
skall ansökningen förklaras vilande (se 20 kap. 7 8 3 JB). Del kan påpekas att
om ett köpebrev har föregåtts av ett köpekontrakt eller en annan liknande
köpehandling vari avlal har träffats om överlåtelse av egendomen, del i
allmänhel är dagen för upprättandet av denna handling som är avgörande för när
egendomen skall anses ha överlåtits.

Det
sagda skall också tillämpas belräffande lomlrätl (jfr 21 kap. 7 8 JB).

21
kap. 28

I
21 kap. 2 5 anges i vilka fall en ansökan om inskrivning av en upplåtelse av
lomlrätl skall avslås. Enligl punkt 5 skall en sådan ansökan avslås om
fastigheten är utmätt.

Även
kvarstad bör nämnas som grund för avslag på en inskrivningsansökan (jfr punkt
6). I samband härmed bör även betalningssäkring las upp. Förbudei mol
inskrivning bör iaktlas av inskrivningsmyndigheten fr.o.m. den inskrivningsdag,
då ell ärende angående anteckning om kvarstaden eller betalningssäkringen tas
upp. Den nuvarande bestämmelsen om inskrivningsförbud vid utmätning bör jämkas
på motsvarande säll (jfr 4 kap. 30 § andra stycket UB samt vad som sägs i del
följande vid 22 kap. 3 § JB).

Punkl
5 121 kap. 2 5 har utformats i enlighel med det sagda.

58

I
denna paragraf ges bestämmelser om inskrivning av ett avlal om en sådan ändring
i en inskriven tomträtts innehåll som avses i 13 kap. 21 8, dvs. om en
utvidgning eller inskränkning av del område som tomlråtten avser eller om en
ändring av ändamålet med tomlrällen m.m. I fråga om en sådan inskrivning gäller
i tillämpliga delar bestämmelserna om inskrivning av en upplåtelse av tomträn i
21 kap. 2-4 §8. Från denna hänvisning görs emellertid i 5 S vissa avvikelser.

1
andra stycket av 5 S anges sålunda att om en inteckning förut är beviljad eller
sökt i tomträtten eller om inskrivning av en nyttjanderäft, eft servitut eller
en rätt till elekirisk krafl förut är beviljad eller sökt i denna eller om en
sådan inskrivning söks samma dag, en ansökan om inskrivning av ett
ändringsavtal får bifallas endasl om rättighetshavaren har medgett inskrivning
av avtalet eller della är väsentligen ulan belydelse för rättighetshavarens
säkerhet. Vidare föreskrivs att om fastigheten eller tomt-

s. 165 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 7.10 165

rällen
har ulmätts eller tagits i anspråk genom betalningssäkring före den dag då
inskrivning söks, vad nu har sagts om rättighetshavaren även gäller
utmätningssökanden eller den borgenär för vars fordran betalningssäkring har
ägl rum.

Beslämmelserna
i andra stycket bör vidgas lill all avse även del fallet att fastigheten eller
tomträtten har belagts med kvarstad. Förbudet mot inskrivning av ändringsavtal
vid utmätning, kvarstad eller betalningssäkring bör iakttas av
inskrivningsmyndigheten fr.o.m. den inskrivningsdag då ett ärende angående
anteckning om åigärden tas upp. Paragrafen föreslås ändrad i enlighel med det
sagda.

68

Enligt
andra stycket i denna paragraf får en ansökan om dödning av en
tomlrällsinskrivning i fall som anges i 13 kap. 22 8 - dvs. när
faslighets-ägaren och lomlräitshavaren har kommil överens om tomträttens upphörande
eller när fastigheten och tomträtten har kommit i samma ägares hand - inle
bifallas, om en inskrivning i tomträtten är beviljad eller sökt eller om
tomträtten är utmätt. Anledningen lill att en utmätning utgör hinder mol alt
tomträttsinskrivningen dödas är att ulmälningsborgenären i annat fall skulle
förlora den rält som han har erhållit genom utmätningen.

Av
liknande skäl bör en tomträttsinskrivning inte få dödas, om lomt-rällen är
belagd med kvarstad. Delsamma gäller betalningssäkring. I enlighel härmed har
paragrafen vidgats till att gälla även kvarstad och betalningssäkring. Vidare
föreslås att det skall krävas att ett ärende angående anteckning om den
exekutiva åtgärden har tagits upp senasi på den inskrivningsdag då dödning
söks.

22
kap. 3 8

1
paragrafen anges i vilka fall en ansökan om inteckning i fast egendom skall
avslås. Enligt punkt 6 skall en sådan ansökan avslås, om en del av fastigheten
är utmätt eller utmäts den dag då inteckningen söks. Bestämmelsen sammanhänger
bl.a. med all en utmätt del av en fasfighet kan säljas i den ordning som gäller
för exekutiv försäljning av en utmätt rättighet (64 och 69 88 FfL) och alt
utmätningssökanden då skulle kunna lida skada av en ny inteckning.

F.n.
medför ulmälning av fast egendom förmånsrätt i och med utmälningsbeslutet (83
8 1 mom. UL). Enligt UB skall en sådan utmätning inle medföra förmånsrätt
förrän ett ärende angående anteckning om utmätningen tas upp på en
inskrivningsdag (4 kap. 30 8 andra stycket). På motsvarande sätt bör en
utmätning av en del av en fastighet beaklas av inskrivningsmyndigheten fr.o.m.
den inskrivningsdag då ett ärende angående anteckning därom tas upp.
Bestämmelsen under punkt 6 föreslås jämkad i enlighet härmed. Bestämmelsen
avser även utmätning av en villkorlig äganderätt till del av en fastighet.
Beträffande det fallet att en inteckning

s. 166 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 7.10 166

hinner
sökas på en tidigare inskrivningsdag än den då utmätningen antecknas kan
hänvisas till vad som sägs i det följande om förhållandet mellan en inteckning
och kvarstad.

Enligl
punkl 7 i 22 kap. 3 8 gäller all om en del av en faslighel har lagits i anspråk
genom betalningssäkring eller tas i anspråk den dag då inteckning i fastigheten
söks, ansökningen skall avslås. Bestämmelsen har sin grund i samma förhållande
som har föranlett förbudet mot inteckning när en del av en fastighet är utmätt.
Den bör ändras på samma sätt som bestämmelsen i punkl 6. Samtidigt föreslås att
punkterna 6 och 7 förs samman till en bestämmelse.

Bland
de omständigheter som enligl 22 kap. 3 8 JB skall medföra att en ansökan om
inteckning i fasl egendom avslås nämns inte skingringsförbud. Föreligger inle
någol hinder mol inteckning enligt 3 8 och skall inle heller en ansökan
förklaras vilande enligt 4 §, skall enligt 5 § inteckning beviljas.
Skingringsförbud synes sålunda inte utgöra hinder mot att en inleckning
beviljas i fastigheten. Som förut har nämnts finns det inte heller någon
föreskrift om att skingringsförbud skall antecknas i fastighetsboken. Del är
emellertid något tveksamt vilken rätt som följer av en inteckning, som har
meddelats medan fastigheten är föremål för skingringsförbud.

Del
kan erinras om all betalningssäkring medför förmånsrätt i den ianspråktagna
egendomen. En sådan åtgärd utgör därför inte något hinder mot att en inteckning
beviljas i fastigheten.

Enligt
UB ersätts skingringsförbud av kvarstad. Kvarstad för en fordran skall inte i
och för sig medföra förmånsrätt. En ny inteckning i en kvarstadsbelagd
fastighet skulle därför kunna göra kvarstaden värdelös. Även när kvarstaden
avser ett anspråk på bättre rätt fill fastigheten kan en ny inteckning vara
till skada för sökanden. Kvarstad bör därför utgöra hinder mol en ny inteckning
Ofr 283 8 första stycket 6 sjölagen). I departementsförslaget har en
bestämmelse härom tagits upp i förevarande paragraf under punkt 6.

I
förslagel nämns kvarstad på fastigheten eller en del därav. Bestämmelsen avses
gälla även när kvarstaden endasl gäller någons villkorliga äganderätt till
fastigheten eller en del därav. Förbudet mot inteckning skall iakttas av
inskrivningsmyndigheten fr.o.m. den inskrivningsdag då ett ärende angående
anteckning om kvarstaden tas upp.

Enligt
16 kap. 14 8 Ofr 16 8 andra stycket) UB kan kronofogdemyndigheten, om
särskilda skäl föreligger, medge att svaranden i kvarstadsmålet får förfoga
över egendomen, t.ex. för att kunna betala sin skuld till kvarstadssökanden. 1
enlighet härmed bör kronofogdemyndigheten kunna medge att en inteckning
meddelas för att pantbrevet skall användas för ett sådant ändamål. 1 förslaget
har tagits upp en uttrycklig bestämmelse om att kvarstaden inte skall hindra
att en inteckning beviljas i ett sådant fall. Ett motsvarande undantag föreslås
belräffande utmätning Ofr 4 kap. 29 § UB) och betalningssäkring Ofr förslaget
lill ändring av betalningssäkringslagen).

s. 167 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 7.10 167

Om
en inteckning någon gång skulle hinna sökas efter det all ell beslut har
meddelats om kvarstad för en fordran på en fastighet men före den
inskrivningsdag då ett ärende angående anteckning om kvarstaden tas upp, bör
belräffande rätten till pantbrevet gälla delsamma som när fastigheten har
utmätts och en inleckning söks på en tidigare inskrivningsdag än den då
utmätningen antecknas (se vad som sägs i motiven till 4 kap. 30 8 UB).
Fastighetens ägare bör sålunda inte själv kunna åberopa pantbrevet till stöd
för ägarhypotek. Har pantbrevet pantsatts till en tredje man, torde denne vara
skyddad om han var i god tro. Vad nu har sagls gäller naturligtvis även vid
betalningssäkring. Beträffande det fallet att kvarstad har meddelats till
säkerhet för bättre rält lill fastigheten se 6 kap. 8 8 och 18 kap. 2 8JB.


grund av hänvisningen i 22 kap. 15 8 JB till de föregående paragrafema i
kapitlet blir de föreslagna ändringama i 3 8 tillämpliga även belräffande
inteckning i en tomträtt.

23
kap. 2 §

I
paragrafen anges i vilka fall en ansökan om inskrivning av någon annan
nylOanderätt än tomträtt samt av ett servitut och en rätt till elektrisk kraft
skall avslås. Paragrafen bör kompletteras med en bestämmelse om del fallet att
egendomen är belagd med kvarstad. En sådan bestämmelse har tagils upp som punkt
7. Där anges alt en ansökan om inskrivning skall avslås, om fastigheten har
belagts med kvarstad och ett ärende angående anteckning om kvarstaden har
tagits upp senast på den inskrivningsdag då inskrivning söks Ofr 16 kap. 14 8
UB).

Bestämmelsen
gäller såväl kvarstad för en fordran som kvarstad till säkerhet för bättre rätt
Ofr 23 kap. 3 § första stycket 2 JB).

Övergångsbestämmelserna

Överexekutor
kan övergångsvis handlägga mål efler ikraftträdandet av den nya utsökningslagstiftningen
(5 8 UBp). När överexekutor säljer en fastighet exekutivt, bör befogenheten
enligl 6 kap. 12 8 att förordna om fortsall inteckningsansvar givelvis
fortfarande tillkomma överexekutor. När frågan gäller avhysning av en
arrendator, bör 8 kap. 4 8 tillämpas i dess äldre lydelse. Föreskrifter härom
har tagits upp i övergångsbestämmelserna.

1
det föregående har jag föreslagit att nedsättning av hyresbelopp enligt 12 kap.
21 8 i fortsättningen skall ske hos länsstyrelsen, öm ett sådant ärende är
anhängigt hos överexekutor vid ikraftträdandet av de nya bestämmelserna, bör
det även därefter handläggas av överexekutor, dock längst till utgången av år
1982 Ofr 5 § och 39 § andra och tredje styckena UBp). I övergångsbestämmelserna
har tagits upp en föreskrift härom.

Enligt förslagel till
ändring av 19 kap. 21 8 skall kvarstad på fast egendom eller tomträtt antecknas
i fastighetsboken resp. tomträttsboken.

s. 168 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 7.11-12 168

Kvarstad skall enligl förslaget ulgöra hinder mol
inskrivning av en tomträtt och vissa andra åtgärder belräffande en tomträtt (21
kap. 2, 5 och 6 §8), mot ny inleckning i egendomen (22 kap. 3 8, jfr 15 8) och
mol inskrivning av annan nyftjanderätt än tomiräll m.m. (23 kap. 2 8). Detsamma
bör gälla skingringsförbud som har meddelats före ikraftlrädandel av
ändringarna. Eu sådant förbud skall i princip anses som kvarstad, vilken har
beviljats enligt de nya bestämmelserna Ofr 33 8 UBp och punkl 3 i
övergångsbestämmelserna lill ändringama i RB). I tydlighetens iniresse föreslås
en uttrycklig beslämmelse i saken.

Del är utan någon särskild föreskrift tydligt att vad som
sägs om kvarstad i nyssnämnda bestämmelser även avser kvarstad som har
meddelats före ikraftträdandet av de nya bestämmelserna.

I verkslällighetsbestämmelser bör föreskrivas skyldighet
för myndighet som har meddelat skingringsförbud på fast egendom eller tomträtt
att underrätta inskrivningsmyndigheten. Del får övervägas om del för en sådan
underrättelse bör krävas en begäran av sökanden.

7.11 Förslaget till lag om ändring i lagen (1973:188)
om arrendenämnder

och hyresnämnder

Enligl 7 § första styckei lagen om arrendenämnder och
hyresnämnder får en arrendetvist, en hyrestvist eller en bostadsrättstvist för
vissa angivna ändamål hänskjutas av en part till arrendenämnden resp. hyresnämnden,
såvida Ivisten inle är anhängig vid en domstol eller hos överexekutor eller
skiljemän. Vad som sägs om en tvist hos överexekuior torde avse ett mål om
handräckning Ofr 192 8 UL). Eftersom överexekutorsinstitutionen föreslås bli
avskaffad, föreslås att vad som sägs om överexekuior i paragrafen ulgår.

Övergångsvis kan handräckningsmål prövas av överexekutor
efler UB:s ikrafllrädande (se 5 8 UBp). På grund härav föreslås en
övergångsbestämmelse, som innebär att 7 8 i dess äldre lydelse skall lillämpas
i sådana fall.

7.12 Förslaget till lag om ändring i jordfiirvärvslagen
(1979:230)

Enligl jordförvärvslagen krävs i princip särskilt
tillstånd för förvärv av fast egendom som är taxerad som en jordbruksfastighet.
FörvärvstiUstånd behövs dock inte bl.a. om förvärvet sker genom inrop på en
exekutiv aukfion (2 § 10). Egendom, som har förvärvats genom inrop på en
exekutiv auklion under sådana förhållanden att förvärvstillstånd skulle ha
krävts vid ett vanligt köp, skall avyttras inom viss tid, om inte dessförinnan
nämnda förhållanden har upphört eller inroparen har fått tillstånd att behålla
egendomen (16 8). Avyttras inte egendomen inom föreskriven tid, skall
länsstyrelsen på framställning av lantbruksnämnden förordna att egendomen skall
säljas på offenllig auktion.

s. 169 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 7.12 169

Beträffande
en sådan auktion gäller bestämmelsema i 17 8. Enligt 17 8 andra stycket skall
samma regler lillämpas som om egendomen hade blivit ulmäll för en fordran med
bästa förmånsrätt efter sådana rättigheter som besvärade egendomen redan vid
den exekutiva auktionen och som har företräde framför alla befintliga
fordringar. Även om det skyddsbelopp som bestäms i enlighet härmed täcks, får
försäljning inte ske, såvida inte den bjudna köpeskillingen täcker även det
värde som i ärendet har åsatts egendomen enligl FfL eller, om ägaren eller en
innehavare av en fordran som är förenad med panträtt i egendomen i god tid före
auktionen har påkallat en särskild värdering, det värde till vilket egendomen
uppskattas av värderingsmän som överexekutor utser. Vidare anges bl.a. att vad
UL i fråga om fördelning av köpeskillingen föreskriver beträffande gäldenären
skall i ett ärende som avses här tillämpas på ägaren.

Försäljning
av fasl egendom enligt 17 § jordförvärvslagen bör i likhet med exekutiv
försäljning av sådan egendom i fortsättningen ankomma på kronofogdemyndigheten.
I tydlighetens intresse föreslås en uttrycklig bestämmelse härom i 16 §.

Vad
som i 17 § sägs om FfL bör ändras till att avse 12 kap. UB. Enligt UB ankommer
det på kronofogdemyndigheten att ombesörja värderingen vid exekutiv försäljning
av fast egendom, varvid kronofogdemyndigheten får anlita en särskild
värderingsman (12 kap. 3 8).

Bestämmelsen
om rätt för ägaren och panthavare att påkalla en särskild värdering har sin
motsvarighet i tidigare jordförvärvslagar. Med hänsyn till den vikt som har
tillmätts denna värdering (se prop. 1951:24 s. 24, 50ffoch 75 f och prop.
1955:165 s. 109 f och 113) bör befogenheten au utse värderingsmän ankomma på
en annan myndighet än den som skall ombesörja värderingen enligt UB (dvs.
kronofogdemyndigheten). Uppgiften bör anförtros länsstyrelsen.

Någon
motsvarighet till bestämmelsen om att vad UL i fråga om fördelning av
köpeskillingen föreskriver beträffande gäldenären skall i ärende som avses i 17
§ jordförvärvslagen tillämpas på ägaren torde inte behövas. 1 13 kap. UB, som
behandlar redovisning (däri inräknat fördelning) av influtna medel, används
f.ö. i allmänhet inte beteckningen gäldenären. Någon oklarhet i tillämpningen
torde inte kunna uppstå.

Om
ett ärende om försäljning enligt 17 § är anhängigt hos överexekutor vid
ikraftträdandet av de nya bestämmelserna, bör det även därefter i princip
handläggas av överexekutor. Överexekutors handläggning bör dock upphöra senast
vid utgången av år 1982 och överexekutor bör även dessförinnan kunna överlämna
ärendet till kronofogdemyndigheten, om del är lämpligt Ofr 39 8 UBp). En
övergångsbestämmelse härom har tagits upp.

s. 170 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 7.13-14 170

7.13
Förslaget till lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet
m.m.

Enligt
lagen om förvärv av hyresfastighet m.m. får fast egendom, som är taxerad som
annan faslighet och som vid taxeringen har betecknats som en hyresfastighet, i
princip inte förvärvas utan tillstånd av hyresnämnden (1 8). FörvärvstiUstånd
fordras dock inte bl.a. om förvärvet sker genom inrop på en exekutiv auktion (2
8 8). Egendom, som har förvärvats genom inrop på en exekutiv auktion under
sådana förhållanden att förvärvstillstånd skulle ha krävts vid ett vanligt köp,
skall avyttras inom viss tid, om inte dessförinnan nämnda förhållanden har
upphört eller imoparen antingen har fått besked från kommunen att någon
prövning inte påkallas eller har erhållit hyresnämndens tillstånd att behålla
egendomen (6 8). Avyttras inte egendomen inom föreskriven tid, skall
länsstyrelsen på framställning av kommunen eller hyresnämnden förordna att
egendomen skall säljas på offentlig auktion.

Beträffande
en sådan auktion gäller bestämmelserna i 7 §. Dessa överensstämmer i huvudsak
med reglema i 17 § jordförvärvslagen och bör ändras på motsvarande sätt.
Samtidigt bör 6 § första stycket sista meningen förtydligas Ofr 16 §
jordförvärvslagen). Beträffande den närmare motiveringen för ändringama får hänvisas
till vad som har sagls i fråga om jordförvärvslagen.

7.14
Förslaget till lag om ändring i lagen (1916:156) om vissa inskränkningar i
rätten att förvärva fast egendom m.m.

Enligl
1 och 2 8§ lagen om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom
m.m. får utländska medborgare m.fl. inte utan ett särskilt tillstånd förvärva
fast egendom (däri inräknat tomträtt) här i rikel. Nämnda bestämmelser utgör
dock inte någol hinder mot att förvärva fast egendom genom inrop på en exekutiv
auktion (6 8). Fast egendom, som har förvärvals genom inrop på en exekutiv
auktion under sådana förhållanden att tillstånd skulle ha krävts vid ett
vanligt köp, skall avyttras inom viss tid, om inte dessförinnan nämnda
förhållanden har upphört eller inroparen har erhållit tillstånd att behålla
egendomen (7 8). Avyttras inte egendomen inom föreskriven tid, skall
länsstyrelsen i allmänhet förordna att egendomen skall säljas på offentUg
auktion.

Beträffande
en sådan auktion gäller bestämmelsema i 8 8. Enligt 8 8 andra stycket skall
samma regler tillämpas som om egendomen hade utmätts för en fordran med bäsla
förmånsrätt efter, i förekommande fall, sådana rättigheter som besvärade
egendomen redan vid den exekutiva auktionen och som har företräde framför alla
befintliga fordringar. Vidare anges bl.a. att vad UL i fråga om köpeskillingens
fördelning föreskriver beträffande gäldenären skall i ett ärende som nu avses
gälla egendomens

s. 171 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 7./5 171

ägare samt all bestämmelsen i 40 8 första styckei andra
meningen FfL inle skall tillämpas i fråga om egendomens försäljning. Enligl
denna bestämmelse får ett inrop inte godtas, om det är sannolikt alt en
avsevärt högre köpeskilling kan uppnås.

Försäljning av fast egendom enligt 8 8 i 1916 års lag bör
i likhet med exekutiv försäljning av sådan egendom i fortsättningen ankomma på
kronofogdemyndigheten. I tydlighetens iniresse föreslås en uttrycklig
beslämmelse härom 17 8.

Bestämmelsen i 8 8 om att vad UL i fråga om
köpeskillingsfördelningen föreskriver beträffande gäldenären skall i ett sådanl
ärende som avses i paragrafen gälla egendomens ägare bör ulgå. 1 fråga om
skälen för denna ändring kan hänvisas till vad som har anförts i motiven lill
molsvarande ändring i jordförvärvslagen. Vidare föreslås att hänvisningen till
40 8 första stycket andra meningen FfL ändras till att avse motsvarande
beslämmelse i UB (12 kap. 40 § första stycket andra meningen).

En övergångsbestämmelse bör meddelas beträffande
försäljningsärenden som är anhängiga hos överexekutor vid ikraftträdandet av
lagändringama Ofr förslaget till ändring av jordförvärvslagen).

7.15 Förslaget till lag om ändring i lagen (1925:221) om
bulvanförhållande i fråga om fast egendom

18

Om ett förbud i lag att utan tillstånd eller godkännande
förvärva eller behålla fast egendom kringgås genom all egendomen innehas av en
bulvan, skall enligt 1 8 första stycket lagen om bulvanförhållande i fråga om
fast egendom en domstol på talan av en allmän åklagare förordna att överexekutor,
sedan sex månader förflutit från det att domstolens beslut vann laga kraft,
skall pröva huruvida egendomen skall säljas på en offentlig auklion. Enligt
andra stycket i paragrafen skall överexekutor förordna om försäljning, om det
inte framgår av fasfighetsboken att egendomen har avyttrats. Visar det sig
senare att ett avtal, genom vilket egendomen har avyttrats, inte har blivit
bestående, skall överexekutor på nytt pröva huruvida ett förordnande om
försäljning skall meddelas.

All
uppgiften att förordna om försäljning enligt bulvanlagen åvilar överexekutor
torde ha samband med att själva försäljningen ankommer på överexekutor. Vid
överexekutors avskaffande bör försäljningen - som sker enligt bestämmelserna om
exekutiv försäljning - ankomma på kronofogdemyndigheten. Mol bakgmnd härav är
det lämpligt all åven uppgiften alt pröva huruvida försäljning skall ske
anförtros kronofogdemyndigheten. Detta överensstämmer med beredningens förslag,
vilket har lämnats ulan erinran av remissinstanserna.

s. 172 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 7.15 172

28

I
2 S föreskrivs alt om del, sedan ett förordnande har meddelats om försäljning,
framgår all egendomen har avyttrats dessförinnan eller senare, överexekuior får
besluta att förordnandet inle skall gå i verkställighet. Åven denna befogenhel
bör i fortsättningen ankomma på kronofogdemyndigheten.

I 2
8 regleras i övrigl försäljningen av egendomen. Bestämmelsen i femte meningen
om all vad UL i fråga om fasl egendoms försäljning och
köpeskillingsfördelningen föreskriver beträffande gäldenären skall i ell ärende
enligt bulvanlagen gälla bulvanen bör utgå Ofr förslaget till ändring av
jordförvärvslagen). Vidare föreslås att ell par andra hänvisningar till
beslämmelser i UL anpassas till de nya bestämmelserna i UB.

68

Virke
som avverkas eller stråfoder som förs bort i strid mot ett förbud enligt 3 §
kan enligt 5 8 under vissa förutsättningar tas i beslag och förklaras
förverkat. 1 6 8 första styckei meddelas bestämmelser om förfarandet
beträffande sådan egendom. Där anges att virke och stråfoder som förverkas
skall säljas av åklagaren i den ordning som föreskrivs om utmätta lösören.
Begär ägaren av beslagtaget virke eller stråfoder, innan frågan om förverkande
har prövats slulligl, att försäljning skall äga mm eller finner överexekutor,
på anmälan av åklagaren, att fara föreligger alt virket eller stråfodrel skall
förstöras eller att kostnaden för dess förvarande skulle bli slörre än som är
skäligt, skall överexekuior förordna att egendomen skall säljas i nyssnämnda
ordning. 1 ett sådant fall skall egendomens ägare, om han är känd och bor inom
riket, genom åklagarens försorg delges en underrättelse om auktionen minst åtta
dagar innan den hålls. Detsamma gäller beträffande ell ombud för ägaren, om
denne bor utom riket men inom riket har ett känt ombud, som har rält att la
emot stämning och avge svaromål för honom. Vidare föreskrivs att åklagarens
anmälan till överexekuior skall vara åtföljd av en fullständig, av två trovärdiga
personer styrkt förteckning, som ulvisar egendomens mängd och beskaffenhet.

Beredningen
har föreslagit att uppgiften all sälja virke eller stråfoder skall anförtros
kronofogdemyndigheten och att denna också skall överta överexekutors uppgift
att pröva huruvida beslagtaget virke eller stråfoder skall säljas innan del
slutligt har förklarats förverkat. Detla har godtagits av remissinstanserna.

För
egen del vill jag framhålla att uppgiften att ombesörja försäljning av
förverkat eller beslagtaget virke eller stråfoder ligger vid sidan av en allmän
åklagares övriga åligganden. Jag delar därför uppfattningen att försäljningen
inle längre skall ombesörjas av åklagaren. Enligt lagen (1974:1066) om
fortfarande med förverkad egendom och hittegods m.m. skall egendom som har
tillfallit slalen på gmnd av förverkande säljas av

s. 173 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 7.15 173

förenade
fabriksverken. Den myndighet som omhänderhar egendomen får dock i vissa fall
låta sälja den. Lagen är inle tillämplig, om annat följer av särskilda
bestämmelser. Det synes mindre lämpligl all förenade fabriksverken åläggs att
sälja upplag av virke eller slräfoder. Det bör också beaktas att en sådan
försäljning skall ske med tillämpning av vad som gäller om försäljning av
utmätt egendom. Jag förordar därför att försäljningen anförtros
kronofogdemyndighelen. Frågan humvida beslagtagel virke eller stråfoder skall
säljas innan det slutiigl har förklarats förverkat bör också prövas av
kronofogdemyndigheten. Det bör ankomma på åklagaren att till
kronofogdemyndigheten anmäla frågan om försäljning.

6
8 första stycket har utformats i enlighel med del sagda. De nuvarande
beslämmelserna om underrättelse till ägaren har fåll utgå Ofr 9 kap. 2 8 andra
slyckel UB). Någon särskild bestämmelse om den utredning som åklagaren skall
lämna i sin framställning torde inte heller behövas.

I
andra stycket av 6 8 anges f n. att om beslagtagel virke eller slräfoder säljs
innan det har förklarats förverkat, försäljningssumman skall nedsättas i
riksbanken till dess frågan om förverkande har blivit slutligt avgjord. Vidare
föreskrivs att vad som sägs i 160 8 UL om insättning av sådana medel i bank har
motsvarande tillämpning. Efler lagändring år 1971 anges i 160 8 UL att medel
som har influtit i utsökningsmål skall utan dröjsmål sättas in i en bank mot
ränta. Undantag föreskrivs dock för det fallet att det finns anledning anta att
utbetalning kommer att ske inom två veckor från det all medlen inflöt. Några
motsvarande bestämmelser har inte lagils upp i UB, men det har fömtsätts att
föreskrifter i saken meddelas av regeringen.

Medel
som har influtit vid en förtida försäljning enligt bulvanlagen bör liksom f n.
betalas ut först när frågan om förverkande har avgjorts slutligt. Medlen bör
emellertid inte sättas in i riksbanken. De bör i stället i allmänhet göras
ränlebärande genom insättning i bank enligt samma regler som förutsätts komma
att gälla i utsökningsmål. På gmnd av hänvisningen i 6 8 första stycket sisla
meningen till vad som gäller om exekutiv försäljning lorde dessa regler bli
tillämpliga.

1
enlighet härmed anges i andra stycket endast att om beslagtaget virke eller
stråfoder säljs innan det har förklarats förverkat, influtna medel inte får
belalas ut innan frågan om förverkande har avgjorts slutligt.

12
8

1 12
8 första stycket anges f n. att klagan över överexekutors beslut i ett ärende
som nämns i 1 8 förs i den ordning som föreskrivs i UL angående klagan över
överexekutors utslag i utsökningsmål. Det föreslås nu en mera generell
bestämmelse om att talan mot kronofogdemyndighetens beslut enligl 1925 års lag
förs i den ordning som föreskrivs i UB.

s. 174 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 7.16 174

13 8

1
andra styckei av denna paragraf har ordet "överexekuior" bytts ut mot
"kronofogdemyndigheten".

Övergångsbestämmelserna

1
fall då en domstol enligt I 8 första stycket har förordnat all överexekutor
skall pröva frågan om försäljning av viss fastighet, bör det i princip även
efter ikraftträdandet ankomma på överexekutor att göra den prövning som anges i
I 8 andra stycket och 2 8 och att sälja egendomen. Överexekutors befattning med
ärendel bör dock upphöra senasi vid ulgången av år 1982. Överexekuior bör även
dessförinnan kunna överlämna ärendel till kronofogdemyndigheten, om det är
lämpligl. Föreskrifler härom har tagits upp i första och andra meningama i
andra stycket av övergångsbestämmelserna. Det är givetvis ingenting som
hindrar alt överexekutor, efter all ha beslutat om försäljning, överlämnar
frågan om själva försäljningen till kronofogdemyndigheten.

Enligt
en särskild övergångsbestämmelse skall vad nu har sagts också gälla, om ett
ärende om förtida försäljning enligt 6 8 första stycket andra meningen är
anhängigt hos överexekutor vid de nya bestämmelsernas ikraftträdande. I
praktiken lorde del knappast finnas någon anledning att överlämna ett sådant
ärende till kronofogdemyndigheten.

Försäljning
enligt 6 8 skall efter ikraftträdandel verkställas av kronofogdemyndigheten.
Denna bör redan före ikraftträdandet kunna vidta åtgärder för en försäljning
som skall äga rum efter ikraftträdandet. Tredje stycket i
övergångsbestämmelserna innehåller en föreskrift härom.

Slutligen
har lagits upp en beslämmelse om att 12 8 i dess äldre lydelse skall tillämpas
i fråga om talan mot överexekutors beslut Ofr 35 8 andra stycket och 40 8 UBp).

7.16
Förslaget till lag om ändring i lagen (1959:517) om förlängning av tiden för
vissa servitut

Enligt
2 § lagen om förlängning av tiden för vissa servitut är ägaren till en
fastighet, som besväras av ett servitut beträffande vilkel tiden förlängs
enligl samma lag, i vissa fall berättigad till ersättning av ägaren till den
fastighet, till vars förmån servitulel gäller. Frågan om ersättning prövas av
en särskild nämnd. Beträffande sådan nämnd gäller, utöver vissa särskilda
föreskrifter i 1959 års lag, bestämmelsema i lagen (1929:145) om skiljemän i
tillämpliga delar. I 5 8 föreskrivs att sedan tre månader har förflutit från
det att nämnden har meddelat beslut, beslutet skall efler överexekutors
förordnande gå i verkställighet lika som en domstols lagakraftägande dom.

Vad
som föreskrivs om överexekutors förordnande som förutsättning för
verkställighet av nämndens beslut bör utgå. 1 enlighet med vad som skall gälla
enligt UB beträffande verkslällighet av en skiljedom bör frågan

s. 175 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 7.77-/5 175

om
verkställighet av nämndens beslul prövas direkt av kronofogdemyndigheten Ofr 3
kap. 15- 18 SS UB). Beträffande förutsäuningarna för verkslällighel synes böra
gälla delsamma som i fråga om en skiljedom som, utan all skiljeavtal
föreligger, med stöd av en bestämmelse i lag har meddelats med lillämpning av
skiljemannalagen. 5 8 föreslås ändrad i enlighet härmed.

1
7 8 ges regler om beaktande av servitut för vilket liden har förlängts vid
exekutiv försäljning av den tjänande fastigheten, varvid del hänvisas lill
bestämmelser i UL. Paragrafen bör anpassas till bestämmelserna i 12 kap. UB.

Har
överexekuior förordnat att ett beslut av nämnden får verkställas, bör frågan om
verkställighet inte på nytt prövas av kronofogdemyndigheten. En
övergångsbestämmelse härom har tagits upp i departementsförslaget Ofr 14 8
UBp).

7.17 Förslaget
till lag om ändring i lagen (1949:658) om inlösen i vissa fall av

rätt till gruva m.m.

1
samband med att rätt lill en gruva eller en andel däri enligl lagen om inlösen
i vissa fall av rätt till gruva m.m. skall mot lösen avstås lill staten eller
någon annan kan förordnas att även annan egendom, som är alt hänföra till gruvverksamheten
eller som hör till någon i omedelbar anslulning lill gruvföretaget bedriven
rörelse, skall lösas. Belräffande rätten till löseskillingen för lös egendom
som avstås finns bestämmelser 16 8-1 andra stycket föreskrivs att
löseskillingen för lös egendom som är utmätl skall utges till utmätningsmannen,
om borgenären yrkar det. Vidare anges att om löseskillingen avser egendom, som
har satts i kvarstad eller under skingringsförbud, löseskillingen skall utges
till överexekutor, om någon part begär del, och att överexekutor har alt
förfara med beloppet på det sätt som är föreskrivet i 186 8 UL för där avsett
fall.

Vad
som sägs om skingringsförbud bör utgå. Vidare bör betalningssäkring nämnas vid
sidan av kvarstad. Vad som sägs om överexekutor bör ändras till att gälla
kronofogdemyndigheten. Någon särskild bestämmelse om hur kronofogdemyndigheten
skall förfara med löseskillingen för egendom som är belagd med kvarstad m.m.
torde inte behövas. I fråga om skälen härför får jag hänvisa till vad som
anförs vid förslaget till ändring av motsvarande bestämmelse i 58 8
försäkringsavtalslagen. Bestämmelsema kan samtidigt förenklas något. 6 8 har
ändrats i enlighet härmed.

Vad
som sägs om kvarstad i paragrafens nya lydelse bör också tillämpas i fråga om
skingringsförbud som har meddelats före ikraftträdandet. En föreskrift härom
har tagits upp i en övergångsbestämmelse Ofr 33 8 UBp).

7.18 Förslaget
till lag om ändring i expropriationslagen (1972:719)

1 6
kap. 14 § expropriationslagen föreskrivs i fråga om uttagande av viss
ersättning att UL;s beslämmelser om verkställighet av en lagakraftägande

s. 176 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 7.19-20 176

dom
i Ivislemål, genom vilken betalningsskyldighet har ålagts någon, har
molsvarande tillämpning. Hänvisningen till UL föreslås ändrad till att avse
motsvarande bestämmelseri UB.

7.19 Förslaget
till lag om ändring i fastighetsbiidningslagen (1970:988)

Enligl
9 kap, 4 8 andra slyckel faslighetsbildningslagen får vissa koslnadsbelopp som
har tagils upp i en debileringslängd tas ut enligl UL:s beslämmelser om fordran
för vilken betalningsskyldighet har ålagts genom en dom som äger laga krafl.
Hänvisningen föreslås ändrad lill all avse molsvarande regler i UB.

Belräffande
sammanläggning av fastigheter föreskrivs i 12 kap. 4 8 andra slyckel all en fastighet
inle får ingå i en sammanläggning, bl.a. om den är utmätt eller annars skall
säljas i den ordning som föreskrivs för utmätt fasl egendom. En utmätning som
återgår, om sammanläggning kommer till stånd, skall dock inle beaklas.
Sisinämnda beslämmelse åsyftar del fallet all en överiålelse av en faslighel är
beroende av villkor, som består i att en sammanläggning kommer till stånd, och
fastigheten har utmätts för en fordran mot överlåtaren Ofr 82 a 8 UL).

Även
kvarstad på en faslighet bör utgöra hinder mot att fastigheten ingår i en
sammanläggning. Detsamma gäller betalningssäkring. Paragrafen har kompletterats
med föreskrifter härom. Bestämmelsen att en utmätning som återgår, om en
sammanläggning kommer till stånd, inte skall beaktas har vidgats till att gälla
även kvarstad och betalningssäkring Ofr 16 kap. 13 § första styckei UB och 10 8
första styckei förslagel lill ändring i lagen 1978:880 om betalningssäkring för
skatter, lullar och avgifter saml 4 kap. 25 8 UB).

1
övergångshänseende bör beaktas att en fastighet kan vara belagd med
skingringsförbud när de nya beslämmelserna träder i krafl. Förbudet mot
sammanläggning bör gälla även i ett sådant fall. En föreskrifl härom har tagits
upp i en övergångsbestämmelse Ofr 33 8 UBp).

7.20 Förslaget
till lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning av sam

fälligheter

Enligl
46 8 andra stycket lagen om förvaltning av samfälligheter gäller att debiterat
och till betalning förfallet belopp, som en samfällighetsförening har
uttaxerat av en medlem, får tas ut enligt UL;s bestämmelser om fordran för
vilken betalningsskyldighet har ålagts genom en dom som äger laga kraft, såvida
inte den domstol där talan om rättelse är anhängig förordnar annat.
Hänvisningen lill UL föreslås ändrad till att avse motsvarande regler i UB.

s. 177 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 7.21-23 111

7.21 Förslaget
till lag om ändring i lagen (1933:269) om ägofred

32 8

1 32
8 lagen om ägofred ges bestämmelser om verkställighet av ett utlåtande vid en
syneförrättning som avser stängselskyldighet eller betesreglering. Enligt
första stycket gäller att om en sådan förrättning inte klandras enligt vad som
sägs i 31 8, ett därvid meddelat utlåtande, med vissa undantag, går i
verkställighet såsom en lagakraftägande dom. Om talan förs mot förtättningen,
får enligt andra stycket överexekutor förordna om verkställighet av utlåtandet
i vad därigenom någon har förpliktats att uppföra stängsel, såvida sökanden
ställer säkerhet enligt 48 § UL för det skadestånd som han kan bli skyldig att
utge, om utlåtandet ändras av domstolen.

Vid
överexekutors avskaffande bör verkslällighet sökas direkt hos
kronofogdemyndigheten. Paragrafen föreslås ändrad i överensstämmelse härmed.
Vidare föreslås att hänvisningen till 48 S UL beträffande säkerhet ändras till
all avse motsvarande bestämmelser i 2 kap. UB (se 2 kap. 25 och 27 §§).

55
§

I
denna paragraf föreslås att ordet "utmätningsmannen" byts ut mot
"kronofogdemyndigheten".

I
övergångshänseende bör gälla att om överexekutor enligl 32 8 andra stycket har
förordnat om verkställighet, kronofogdemyndigheten inte skall på nytt pröva
humvida utlåtandet får verkställas. En bestämmelse härom föreslås.

7.22 och
23 Förslagen till lag om ändring i lagen (1952:166) om häradsall

männingar och lag om ändring i lagen (1952:167) om allmänningsskogar i

Norrland och Dalarna

112
8 lagen om häradsallmänningar föreskrivs som villkor för att mark, som har
förvärvats av delägama i en häradsallmänning. skall få införlivas med
häradsallmänningen bl.a. att marken inte är utmätt (punkt 5). Beträffande
motsvarande bestämmelse i den tidigare lagen 1932:107 om häradsallmänningar se
prop. 1932:10 s. 115 f

Även
kvarstad bör utgöra hinder mot att mark införlivas med en häradsallmänning.
Detsamma gäller betalningssäkring. 12 8 har kompletterats med förbud härom.

1
övergångshänseende bör beaktas att en fastighet kan vara föremål för
skingringsförbud, när den nya bestämmelsen träder i kraft. Förbudet mot
införlivning bör gälla även i ett sådant fall. En föreskrift härom har tagits
upp i en övergångsbestämmelse Ofr 33 § UBp).

1118
lagen om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna finns det en liknande
beslämmelse såvitt gäller införlivning av mark med en allmänningsskog (punkt
5). Den föreslås ändrad på motsvarande sätt. 12 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr
84

s. 178 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 7.24-25 178

7.24 Förslaget
till lag om ändring i lagen (1919:426) om flottning i allmän

flottled

Enligt
10 8 lagen om flottning i allmän flottled skall frågan om ersättning för en
flottningsskada prövas av skiljemän, när en överenskommelse inte kan träffas om
ersättningen. 112 8 andra stycket anges all vad de flesta skiljemännen
föreskriver skall gå i verkställighet, även om någon av parterna är missnöjd
därmed, såvida inte rätten eller överexekutor förordnar annat. Eftersom frågan
om verkställighet av en skiljedom enligt UB skall prövas av
kronofogdemyndighelen, föreslås att vad som sägs om överexekutor ändras lill
alt avse kronofogdemyndighelen.

7.25 Förslaget
till lag om ändring i lagen (1915:218) om avtal och andra

rättshandlingar på Hirmögenhetsrättens område

Enligt
16 § avtalslagen återkallas en skriftlig fullmakt, som är avsedd att innehas av
den fullmäktige och företes för tredje man, genom att fullmaktsgivaren återtar
eller låter förstöra handlingen. Om fullmaktsgivaren kan visa sannolika skäl
för all fullmaklshandlingen har förkommit eller att han av annan orsak inte
utan dröjsmål kan återfå den, får handlingen enligt 17 § förklaras kraftlös av
överexekutor. Ansökan härom skall göras hos överexekutor i den ort där
fullmaktsgivaren bor. Om ansökningen anses kunna bifallas, skall överexekutor
utfärda kungörelse om att handlingen efter utgången av viss angiven tid skall
vara kraftlös. Det åligger sökanden att låta införa kungörelsen i Post- och
Inrikes Tidningar. Överexekuior kan föreskriva att kungörelsen också skall
införas i någon annan tidning.

Uppgiften
alt döda en skriftlig fullmakt är inte av exekutiv natur. Det synes inle heller
av andra skäl lämpligt att vid överexekutors avskaffande flytta befogenheten
till kronofogdemyndigheten. Uppgiften har däremol nära samband med
rättskipningen, och en liknande befogenhet tillkommer tingsrätten enligl lagen
(1927:85) om dödande av förkommen handling. Jfr även 5 kap. 13 8 GB och 9 kap.
2 a 8 FB.

Vid
avtalslagens tillkomst övervägdes att anförtro uppgiften åt allmän domstol. Som
skäl för aft så inte skedde åberopades att det för fullmaktsgivaren kunde vara
av största vikt att handlingen utan tidsutdräkt förklarades kraftlös och all
med hänsyn till den då gällande rättegångsordningen detta inte skulle kunna
ske, om ärendet handlades vid allmän domstol (se förslag till lag om avtal och
andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område m.m., avgivet den 31 jan.
1914, s. 91 f). Något sådant skäl mot att anförtro uppgiften åt allmän domstol
föreligger inte numera. På grund härav föreslår jag att uppgiften flyttas till
fingsrätten.

Den
föreslagna ändringen återverkar på 14 § avtalslagen. Enligl andra stycket andra
meningen i den paragrafen kan en fullmaktsgivare i visst fall hos den myndighet
som anges i 17 8 erhålla en anvisning hur han skall förfara vid återkallelse av
en fullmakt som avses i 14 8.

s. 179 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 7.26-27 179

Om ell ärende som avses i 17 8 eller 14 8 andra stycket
andra meningen är anhängigt hos överexekuior vid ikraftträdandet av
lagändringen, bör del även därefter handläggas av överexekutor, dock längst
lill ulgången av år 1982. Det föreslås en övergångsbestämmelse härom Ofr 39 8
andra och iredje siyckena UBp).

7.26 Förslaget till lag om ändring i lagen (1845:50 s.
1) om handel med

lösören, som köparen låter i säljarens vård kvarbliva

Om en borgenär gör invändning ("jäv") mot en
lösöreköpsavhandling och invändningen framställs vid ett uimälningstillfälle
senare än 30 dagar från del att avhandlingen företeddes inför tingsrätten, är
borgenären enligt 3 8 lösöreköpslagen skyldig att inom en månad därefter väcka
lalan mol säljaren och köparen, om han vill fullfölja invändningen. Talan skall
väckas vid den domstol till vilken utmätningsmannens tjänstgöringsområde hör.
Egendomen skall beläggas med kvarstad, om sökanden inom 14 dagar efter
ulmälningsförrällningen ställer full borgen hos överexekutor för den kostnad
och skada som kan följa av kvarstaden.

Forumbeslämmelsen i 3 8 lösöreköpslagen överensstämmer med
vad som sägs i 69 8 UL belräffande föreläggande att väcka talan i ett fall som
avses där. Bestämmelsen bör ändras till överensstämmelse med vad som föreskrivs
i UB beträffande sådan tvist som avses bl.a. i 4 kap. 20 S (se 2 kap. 24 8
första stycket UB). I enlighet härmed föreslås att talan skall väckas vid
tingsrätten i den ort där kronofogdemyndighelen finns. Vidare föreslås alt
borgen som krävs för att en borgenär skall få till slånd kvarstad skall ställas
hos kronofogdemyndighelen.

Efter 1975 års ändringar av KL:s återvinningsregler torde
hänvisningen i 3 8 lösöreköpslagen till 39 8 KL rätteligen avse beslämmelserna
i 40 b 8 KL. Hänvisningen föreslås ändrad i enlighet härmed.

öm invändning mot en köpeavhandling har framställts vid
ell utmätningstillfälle före ikraftträdandel av lagändringen men tiden för
talans väckande inte har gått till ända före ikraftträdandet, bör talan
alltjämt kunna väckas vid den domstol som var behörig enligt den äldre lydelsen
av 3 8- Talan bör emellertid åven kunna väckas vid den domstol som är behörig
enligt den nya bestämmelsen. Det föreslås en övergångsbestämmelse härom Ofr
övergångsbestämmelsen lill lagen 1963:256 om ändrad lydelse av 3 8
lösöreköpslagen).

7.27 Förslaget till lag om ändring i
konsumentkreditlagen (1977:981)

I 18 och 20 8S konsumentkreditlagen föreslås alt termen
utmätningsman ersätts av ordet kronofogdemyndighet.

Enligl 21 8 tredje styckei får handräckning eller
verkslällighel av en dom, varigenom köparen har förpliktats att lämna tillbaka
en vara som har

s. 180 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 7.28 180

sålts
med förbehåll om återtaganderätt, inte beviljas beträffande en vara som enligl
65 8 UL skall undantas från utmätning. Bestämmelsema i 65 8 UL motsvaras i UB
av 5 kap. 1-3 88. Hänvisningen föreslås ändrad i enlighet härmed.

7.28
Förslaget till lag om ändring i lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan
näringsidkare m.fl.

I
flera paragrafer i förevarande lag används termen ulmälningsmannen eller
böjningsformei därav (10-12, 14-16 och 18 88). Termen bör ersättas av ordel
kronofogdemyndighelen.

12 8

I
Iredje stycket av förevarande paragraf föreskrivs i fråga om handräckning att
bestämmelsema om utmätning i 56, 59, 60 och 60 a 88 UL skall tillämpas. Dessa
paragrafer innehåller föreskrifter om behörig kronofogdemyndighet, om
underrättelse lill gäldenären innan utmätning verkställs, om gäldenärens
frånvaro när utmätning skall äga rum och om provisorisk åtgärd.

Beslämmelser
som motsvarar de nu nämnda meddelas i 4 kap. 8, 12 och

13 88
saml 6 kap. 12 8 UB. 1 huvudsak liknande föreskrifler har emellertid

också tagils upp i UB när del gäller verkslällighet som avser annat än betal

ningsskyldighet (16 kap. 10-12 §§). Dessa beslämmelser blir direki

tillämpliga när återtagande av en vara som har sålts genom avbetal

ningsköp skall ske i form av verkställighet av en dom, om inte annat före

skrivs Ofr 18 8 i förevarande lag). Samma regler beträffande förfarandet

bör om möjligt gälla vare sig återtagandet sker genom handräckning eller

genom verkställighet. Även bestämmelsema i 16 kap. 10-12 88 UB

tillgodoser de syften som avses med den nuvarande hänvisningen lill vissa

regler belräffande utmätning.


grund härav föreslås alt hänvisningen i 12 8 Iredje slyckel i förevarande lag
lill vissa bestämmelser i UL om utmätning ändras lill all avse bestämmelserna
om s.k. annan verkställighet i 16 kap. 10- 12 8§ UB. Det kan särskilt nämnas
att sisinämnda bestämmelser inte innehåller någon uttrycklig föreskrifl
rörande betydelsen av svarandens frånvaro vid förrättningen. Det är emellertid
även utan någon särskild bestämmelse tydligt att återtagande får ske även om
köparen inte är närvarande vid förrättningen, såvida det inle för ulredningen i
målet är nödvändigt att han får yltra sig.

16 8

Enligl
första slyckel av förevarande paragraf överklagas ell beslul i fråga om handräckning
hos överexekuior. Mol överexekutors beslut får talan inle föras.

Vid
överexekutors avskaffande bör lalan mot ett beslut av kronofogde-

s. 181 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 7.28 181

myndigheten i fråga om handräckning föras genom besvär i
hovrälten. Della överensstämmer med vad som skall gälla om talan mot kronofogdemyndighetens
beslul enligl UB. Med hänsyn lill de begränsningar som enligl RB gäller för all
ell mål skall las upp lill prövning av högsla domstolen bör något särskilt
fullföljdsförbud inte ställas upp.

Huvudregeln beträffande lalan mol kronofogdemyndighetens
beslut enligl UB är all besvär skall anföras inom tre veckor från det att
beslutet delgavs klaganden (18 kap. 7 8 sista styckei). Denna regel blir
lillämplig bl.a. i fråga om verkställighet av en förpliktelse som avser annat
än betalningsskyldighet och alltså även belräffande verkställighet av en dom,
varigenom en köpare har ålagts att återlämna en vara som har sålts genom
avbetalningsköp. Detsamma bör gälla belräffande handräckning för samma ändamål.

1 enlighet med del sagda föreskrivs i första slyckel av
förevarande paragraf alt talan mot beslul i fråga om handräckning förs i
hovrätten genom besvär samt att besvär skall anföras inom tre veckor från del
all beslutet delgavs klaganden.

Enligt 10 § första stycket i förevarande lag gäller alt om
köparen vid den avräkning som skall äga rum vid ett återtagande tillgodoräknas
ett större belopp än säljaren, varan får återtas endast om säljaren betalar
mellanskillnaden lill köparen eller, när varan har värderats av
utmätningsmannen, nedsätter mellanskillnaden hos denne. Enligt 15 8 skall
utmätningsmannen vid handräckning värdera varan. 1 16 8 andra styckei
föreskrivs att om köparen eller säljaren är missnöjd med värderingen eller
någon annan åtgärd vid handräckningen, han är oförhindrad all väcka talan mot
den andre vid domstol. 1 anslulning härtill anges i tredje styckei av 16 8 att
om säljaren inle visar att han har väckt talan vid domstol inom en månad efter
det att handräckningen genomfördes eller, om förrättningen inom den liden har
överklagats, inom en månad efter det att överexekutors beslut meddelades,
köparen fär hos utmätningsmannen lyfta belopp som har nedsatts hos denne.

Beslämmelsen
i 16 S tredje styckei bör ses mol bakgmnd av att klagan över handräckning f.n.
kan ske utan inskränkning till viss tid. Som framgår av del föregående föreslås
nu att besvärstiden skall vara begränsad till tre veckor från det att beslutet
delgavs klaganden. Det synes lämpligl att den nu aktuella bestämmelsen fåi* anknyta
till att beslutet om handräckning vann laga kraft. Den ändrade instansordningen
påkallar också viss jämkning av bestämmelsen i övrigt.

På gmnd av det anförda anges i tredje stycket att om
säljaren inte visar att han har väckt lalan vid domstol inom en månad efter det
att beslutet om handräckning vann laga kraft mot honom, köparen får hos
kronofogdemyndigheten lyfta nedsatt belopp. Av bestämmelsen följer att
kronofogdemyndigheten, när nedsättning har skett, måste ombesörja att beslutet
om handräckning delges säljaren.

s. 182 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 7.28 182

Fm remissinstans har undrat vad som skall gälla, när
frågan om egendomens värde, efler alt först ha prövats av hovrälten på grund
av klagan i handräckningsmålet, på nyll prövas av en domstol efter särskild
talan i saken. Med anledning härav villjag framhålla att möjlighelen att få
värderingsfrågan prövad av domstol i ett tvistemål slår lill buds även om
kronofogdemyndighetens beslul har överklagats. Härav följer också alt del är
domen i del instämda målet som blir avgörande för del värde som slutligen skall
åsättas egendomen. Hovrättens beslul i del överklagade handräck-ningsmålel har
alltså inte annan verkan än f.n. överexekutors.

178 1 denna paragraf föreslås alt hänvisningen till UL
ändras lill all avse UB.

18 8

I förevarande paragraf ges vissa beslämmelser om
återtagande som sker genom verkslällighet av en dom. I paragrafens andra stycke
anges vissa bestämmelser i lagen beträffande handräckning, vilka också skall
tillämpas vid verkställighet. Bl.a. hänvisas lill 12 8 tredje stycket, som i
sin tur f n. hänvisar till vissa beslämmelser i UL rörande utmätning. Enligt
vad som har föreslagits i del föregående skall i 12 8 tredje styckei i stället
hänvisas till 16 kap. 10-12 8§ UB. Dessa beslämmelser, som avser s.k. annan
verkställighet, är direkt tillämpliga på sådan verkställighet som nu avses. På
gmnd härav föreslås att hänvisningen till 12 8 tredje stycket utgår.

Belräffande lalan mot utmätningsmannens värdering vid
verkslällighel skall enligt andra stycket andra meningen av förevarande
paragraf bestämmelsema i 16 8 andra och tredje siyckena lillämpas. I tredje
meningen föreskrivs att den tid av en månad som anges i 16 8 tredje stycket
dock i fall då förrättningen har överklagats skall räknas från den dag då
beslul av högre instans vann laga kraft. Bestämmelsen har sin grund i att någol
fullföljdsförbud inte gäller vid verkställighet. Med hänsyn till de ändringar
som föreslås i 16 8 kan nämnda bestämmelse ulgå.

Övergångsbestämmelserna till 1978 års lag

1 samband med ikraftträdandet av 1978 års lag om
avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl. upphävdes lagen (1915:219) om
avbetalningsköp. Enligt Iredje stycket i övergångsbestämmelserna lill 1978 års
lag gäller dock äldre lag - dvs. 1915 års lag om avbetalningsköp - fortfarande
i fråga om köp som har ingåtts före ikraftträdandet av 1978 års lag. Hänvisningen
avser även bestämmelser i 1915 års lag som gäller handräckning och
verkställighet för återtagande av såld egendom.

Av de exekutionsrättsliga bestämmelsema i 1915 års lag
hade några ett nära samband med UL. I 10 8 Ijärde stycket angavs sålunda att
vad som är föreskrivet i fråga om utmätning i 56, 59, 60 och 60 a §8 UL skulle
ha motsvarande tillämpning beträffande handräckning enligt 1915 års lag. Enligt

s. 183 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 7.29 183

14 S skulle överklagande av beslul i fråga om handräckning
ske hos överexekutor, mol vars beslut klagan inle fick föras (se även andra
stycket). Vidare hänvisades belräffande handräckning eller verkslällighel
enligt 1915 års lag i 16 S första stycket första meningen generellt till UL:s
regler.

1 det föregående har föreslagils att molsvarande
bestämmelser i 1978 års lag (12 8 tredje stycket, 16 och 17 88) ändras med
anledning av all UL ersätts av UB. På motsvarande säll bör tillämpningen av
nyssnämnda beslämmelser i 1915 års lag anpassas lill UB. Detla bör ske genom
alt det i övergångsbestämmelsema lill 1978 års lag anges de avvikande
föreskrifler från nyssnämnda beslämmelser i 1915 års lag som påkallas. Delta
kan lämpligen ske genom hänvisning till 1978 års lag.

I enlighel härmed föreslås ell fillägg i tredje styckei av
övergångsbestämmelserna lill 1978 års lag, där del anges att i slällel för 10
8 fjärde stycket och 14 8 i 1915 års lag gäller 12 8 tredje styckei och 16 8 i
1978 års lag samt att vad som sägs om ULi 16 8 i 1915 års lag i stället skall
avse UB.

Övergångsbestämmelsema till nu föreslagna ändringar

När beslut i fråga om handräckning eller verkställighet
har meddelats före ikraftlrädandet av lagändringen, bör överklagande alUjämt
ske enligt de äldre bestämmelsema Ofr 35 8 första stycket och 40 8 UBp). Det
innebär all talan även efter ikraftträdandet skall föras hos överexekutor och
all någon begränsning av klagotiden inle gäller.

Det är tydligt att äldre bestämmelser skall lillämpas även
i fråga om förfarandel hos överexekutor Ofr 35 8 första stycket och 40 8 UBp).
Även förbudet mot att föra talan mol överexekutors beslut i fråga om handräckning
bör iakttas. Äldre bestämmelser skall också tillämpas vid talan mol överexekutors
beslul i mål om verkställighet av dom på återtagande av en vara.

Den nuvarande bestämmelsen i 16 8 tredje stycket om
lidpunklen för köparens rält att lyfta belopp som har nedsatts hos
utmälningsmannen enligl 10 8 första stycket har samband med att lalan mol
utmätningsmannens beslut f n. inte är inskränkt till viss tid. 1 fall då de
äldre reglerna om klagan skall gälla bör också den äldre bestämmelsen om
lyftning av nedsatt belopp tillämpas.

1 enlighet med det sagda föreslås att när utmätningsmannen
före ikraftträdandet av lagändringen har meddelat beslut i fråga om
handräckning eller verkställighet, äldre bestämmelser skall tillämpas.
Föreskriften är tillämplig även i fråga om eft köp som på grund av
övergångsbestämmelserna fill 1978 års lag regleras av 1915 års lag om
avbetalningsköp.

7.29 Förslaget till lag om ändring i lagen (1927:77) om
försäkringsavtal

Enligt 58 8 andra stycket försäkringsavtalslagen skall
ersättningsbelopp för gods, som är utmätt eller har tagits i anspråk genom
betalningssäkring.

s. 184 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 7.30 184

utges
till ulmälningsmannen, om borgenären yrkar det. Om ersättningsbeloppet avser
gods, som har satts i kvarstad eller under skingringsförbud, skall beloppet
utges lill överexekutor, om någon part begär del. Sistnämnda bestämmelse bör
ändras på så sätt att vad som sägs om skingringsförbud utgår och att
överexekutor ersätts av kronofogdemyndighelen.

I
paragrafen sägs vidare att med ersällningsbelopp som har utgetts lill
överexekuior skall denne förfara på del sätt som är föreskrivet i 160 8 UL för
där avsett fall. Enligl 160 SUL skall medel som har influtit i utsökningsmål
utan dröjsmål sällas in i bank mol ränta. Insättning behöver dock inte ske, om
del föreligger anledning anla all utbetalning kommer att äga rum inom två
veckor från del att medlen har influtit.

Någon
motsvarande bestämmelse har inle lagits upp i UB. Influtna medel bör även i
fortsättningen i princip sättas in i bank, men en föreskrift härom har ansetts
kunna meddelas av regeringen. Försäkringsersättning som inflyter i ett
kvarsladsmål bör behandlas på samma sätt som andra influtna medel i ett sådant
mål. En särskild lagbestämmelse för just försäkringsbelopp behövs därför inte.
Föreskriften härom bör alltså utgå.

Eftersom
ersättningsbelopp skall ulges till kronofogdemyndigheten både när egendomen är
utmätt eller ianspråktagen genom betalningssäkring och när den är belagd med
kvarstad, kan bestämmelsen i 58 8 andra styckei förenklas. För samtliga fall
torde kunna föreskrivas att åtgärden skall vidtas på begäran av någon av
parterna. Paragrafen föreslås ändrad i enlighet med del sagda.

1118
8 tredje stycket och 123 8 andra stycket försäkringsavtalslagen bör
hänvisningen till UL resp. till 67 d § UL ändras till att avse UB resp. 7 kap.
UB.

Vad
som sägs om kvarstad i 58 § i paragrafens nya lydelse bör tillämpas även i
fråga om skingringsförbud som har meddelats före ikraftträdandet av
lagändringen. Det föreslås en övergångsbestämmelse härom.

7.30
Förslaget till lag om ändring i lagen (1927:56) om nedsättning av pengar hos
myndighet

Enligl
lagen (1927:56) om gälds betalning genom penningars nedsättande i allmänt
förvar får en gäldenär under vissa förutsättningar fullgöra sin
betalningsskyldighet genom att nedsätta beloppet hos överexekutor. 1 prop.
1979/80:119 har, i samband med förslag till en ny preskriptionslag, föreslagits
vissa ändringar i 1927 års lag, bl.a. beträffande lagens rubrik. Det nu
förevarande förslagel utgår från den lydelse som 1927 års lag skall ha enligt
nämnda proposition.

Enligt
1 § i 1927 års lag får betalning ske genom nedsättning, om borgenären vägrar
att ta emot erbjuden betalning av en förfallen skuld eller om gäldenären är
hindrad att betala sin skuld på grund av borgenärens bortovaro eller sjukdom
eller någon annan omständighet som beror på

s. 185 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 7.30 185

borgenären.
Detsamma gäller, om gäldenären inte vet eller bör vela vem som är borgenär samt
då ovisshet råder om vem av två eller flera som är rält borgenär och gäldenären
inte skäligen kan anses pliktig att på egen risk bedöma till vem av dem
betalningen skall erläggas. Bestämmelser om betalning genom nedsättning hos
överexekutor finns också i JB såvitt gäller hyresbelopp (12 kap. 21 8, se även
22 och 44 8§).

Antalet slutligt handlagda
ärenden om nedsättning enligt 1927 års lag och JB uppgick under åren 1974-1978
till 659, 697, 1005, 925 resp. 811 för hela landet. Det kan påpekas att flera
nedsältningar rörande samma rättsförhållande brukar behandlas som ett ärende,
särskilt när det gäller hyra.

Beredningen, som har
ansett att valet av behörig myndighet vid överexekutors avskaffande bör stå
mellan länsstyrelsen och kronofogdemyndighelen, har föreslagil att uppgiften
skall övertas av kronofogdemyndigheten. Som skäl har främst åberopats att
uppgiften all la emot nedsättning inle har något närmare samband med
länsstyrelsernas huvudsakliga verksamhet men att den har vissl samband med
uppgiften att utsöka fordringar. Förslaget har kritiserats av några
remissinstanser -bl.a. RSV och kronofogdeföreningen - vilka har förordat att
uppgiften anförtros länsstyrelsen. För egen del bedömer jag frågan på följande
sätt.

Vid tillkomsten av 1927
års lag utgjordes överexekuior inte endast av länsstyrelserna utan även, i
flertalet större städer, av magistraten eller en ledamot av denna, dvs. i
realiteten av en domstol (rådhusrätten). Numera är emellertid länsstyrelsen
överexekutor i hela landel. Alt vid överexekutors avskaffande anförtro
uppgiften att ta emot nedsättning enligt 1927 års lag ål tingsrätten bör inte
komma i fråga. Det torde inte finnas någon annan myndighet än länsstyrelsen och
kronofogdemyndigheten som kan komma i fråga för uppgiften.

Länsstyrelsen har enligt
olika författningar åtskilliga uppgifter, av vilka en del företer likheter med
uppgiften att ta emot nedsättning av pengar. Mellan denna uppgift och
kronofogdemyndighetens verksamhet kan däremot inte anses föreligga någon
närmare anknytning. Mot att låta kronofogdemyndighetema överta uppgiften kan
också invändas att det kan framstå som mindre tillfredsställande för parterna
att nedsättning skall ske hos en myndighet som kan utmäta medlen, när
fömtsättningar därför föreligger. Antalet länsstyrelser är avsevärt mindre än
antalet kronofogdemyndigheter. Det måste anses som en fördel om det anlal
myndigheter hos vilka nedsättning kan äga rum är begränsat. Vad nu har anförts
utgör vägande skäl för att uppgiften bör anförtros länsstyrelsen.

Beträffande klagan över
överexekutors beslut i ett nedsättningsärende gäller f n. UL:s bestämmelser om
klagan i utsökningsmål. Det innebär att talan skall föras i hovrätten och att
talan mot hovrättens beslut förs i högsta domstolen. En sådan fullföljdsordning
är också lämplig med hänsyn till att frågor som uppkommer i nedsättningsärenden
i princip avser civilrältsliga förhållanden (se t.ex. NJA 1948 s. 828, 1954 s.
268, 1973 s. 752 och 1974 s. 385).

s. 186 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 7.31 186

Om
uppgiften att ta emot nedsättning anförtros länsstyrelsen som sådan, blir
följden att talan mol beslut i ell nedsättningsärende skall föras hos regeringen,
om inte annat föreskrivs Ofr 2 8 länsstyrelseinstmktionen 1971:460, omtryckt
1979:234, och 18 8 allmänna verksstadgan 1%5:600). Talan mot beslul i
nedsättningsärenden bör emellertid liksom f.n. föras i hovrälten. Del kan
påpekas att molsvarande fullföljdsordning föreskrivs l.ex. i lagen (1941:416)
om arvsskall och gåvoskatt (se 44 och 60 §8).


grund av det anförda föreslår jag att överexekutors uppgifter enligl 1927 års
lag skall övertas av länsstyrelsen samt att talan mot länsstyrelsens beslut i
nedsättningsärenden skall föras i hovrätten genom besvär. 1 sistnämnda
hänseende föreslås en särskild beslämmelse, som har tagits upp i en ny
paragraf, 9 a 8.

Förslaget
förutsätter, liksom nuvarande bestämmelser i fråga om överexekutor, att
nedsättning får ske hos vilken länsstyrelse som helst.

Av
21 8 Rp följer att RB;s regler om besvär i hovrätten och om rättegången i ett
sådanl besvärsmål blir tillämpliga. Vidare följer av 21 § Rp att talan mot
hovrättens beslut får föras i högsla domstolen samt att RB skall tillämpas även
i del hänseendet.

Ärenden
om nedsättning som är anhängiga hos överexekutor vid ikraftträdandel av de nya
bestämmelsema bör även därefter handläggas av överexekutor, dock inte längre
än till utgången av år 1982. Det föreslås en övergångsbestämmelse härom Ofr 39
S andra och tredje styckena UBp).

7.31
Förslaget till lag om ändring i lagen (1927:85) om dödande av forkommen
handling

Enligt
UB skall en fordran eller rättighet, som gmndas på ett löpande skuldebrev eller
annan handling, vars företeende utgör villkor för rätt att kräva betalning
eller påkalla fullgörande av en annan förpliktelse, kunna utmätas, även om
handlingen - s.k. presenlationspapper - inte kan anträffas och alltså inte kan
tas i förvar (4 kap. 7 § och 6 kap. 2 §). En förutsättning för utmätning i ett
sådant fall är att det kan antas att handlingen undanhålls eller har förkommil.
Vad nu har sagts gäller även pantbrev och skuldebrev som är intecknat i
luftfartyg eller reservdelar.

Om
handlingen kan antas ha förkommit, är lagen om dödande av förkommen handling
tillämplig. Enligt denna lag kan ett presentationspapper efter ansökan dödas
av domstol, om det kan antas att handlingen har förstörts eller annars
förkommit (1 §). Detsamma gäller i fråga om aktiebrev och pantbrev samt en
intecknad förskrivning som är ställd till viss man. Lagen är inte tillämplig på
banksedlar och obligationer. Ansökan om dödning skall göras av den som har
förlorat handlingen. När fordringen eller rättigheten har utmätts, skall
kronofogdemyndigheten kunna ansöka om dödande av den förkomna handlingen (4
kap. 31 8 UB). Denna befogenhet kan behöva användas, om utmätningsgäldenären
vägrar att medverka

s. 187 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 7.31 187

lill en sådan ansökan. I konkurs är konkursförvallaren i
denna sin egenskap behörig att begära dödning äv en förkommen handling.

Beredningen har föreslagil att möjlighel införs att låta
döda en handling som avses i 1 8 dödningslagen, om den inle kan anträffas vid
utmätning av fordringen eller rättigheten eller i konkurs och del kan antas att
den undanhålls. Enligl beredningens förslag skall vad som sägs i dödningslagen
om dödande av en förkommen handling gälla i tillämpliga delar. Ansökan om
dödning skall göras av kronofogdemyndigheten resp. konkursförvaltaren. Förslaget
har i allmänhel godtagits av remissinstanserna. Två remissinstanser har dock
ifrågasatt om det fmns ett tillräckligt behov att kunna döda en handling som
undanhålls. För egen del villjag anföra följande.

Bestämmelserna
i UB om möjlighet att utmäta en fordran eller rättighet, som grundas på ett
presenlationspapper m.m., när del kan antas att handlingen undanhålls skall
ses mot bakgmnd av att det kan inträffa alt en gäldenär undanhåller en bankbok
för kronofogdemyndigheten och därigenom försöker hindra utmätning av ett
banktillgodohavande som är känt. Det bör emellertid inte godtas att utmätning
kan hindras på ett så enkelt sätt. Det kan visserligen tänkas all
kronofogdemyndigheten med hjälp av de tvångsmedel som står till buds enligt UB
kan förmå gäldenären att uppge var handlingen finns. Denna möjlighet lorde dock
inte alltid vara tillräcklig i fråga om en gäldenär som avser att undandra
egendomen från sina borgenärer. Det är därför önskvärt att möjlighet införs alt
få en handling som gäldenären undanhåller dödad. En sådan ordning torde inle
innebära någon större risk för förlust vare sig för en tredje man, som till
äventyrs kan vara rätt innehavare av handlingen, eller för den som är förpliktad
enligt handlingen.

På grund
härav ansluter jag mig lill beredningens mening att möjlighel bör införas att
döda en undanhållen handling, när fordringen eller rättigheten har utmätts.
Bestämmelserna i UB om utmätning av en undanhållen handling utgår också från
att möjlighet införs att döda handlingen i ett sådant fall. Motsvarande
möjlighet bör stå till buds i konkurs. Det föreslås alt bestämmelser i saken
tas upp i en ny paragraf i 1927 års lag, närmasl efler 12 8.

När det
gäller en förkommen handling anges i 1 8 i 1927 års lag som villkor för dödande
alt del kan antas att handlingen har förstörts eller annars förkommil. Enligl 6
8 första stycket gäller som en förutsättning för au domstolen skall utfärda
offentlig stämning och förelägga sökanden att senare fullfölja ansökningen att
sökanden har visat sannolika skäl all handlingen har förstörts eller annars
förkommit för honom. När ansökningen har fullföljts, skall domstolen enligt 8 8
andra slyckel besluta om dödning av handlingen, om den finner att någon
omständighet inte har förekommit, som ulvisar att handlingen finns i behåll
eller ger skälig anledning till antagande att så är fallet.

Molsvarande bör gälla när det är fråga om en handling som
kan antas

s. 188 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 7.31 188

vara
undanhållen. Även i fråga om förfarandet bör gälla delsamma som belräffande en
förkommen handling.

Beträffande
bankböcker och livförsäkringsbrev finns det i 12 8 i 1927 års lag bestämmelser
om ett alternativt och enklare dödningsförfarande. Enligl dessa beslämmelser
kan en sådan förkommen handling begäras efterlyst genom bankens resp.
försäkringsbolagels försorg. Del synes emellertid inle lämpligt att
bestämmelserna i 12 8 görs tillämpliga då en handling kan anlas vara
undanhållen. 1 ett sådanl fall bör prövningen förbehållas domstol.

1
enlighel härmed anges i första slyckel av 12 a S att vad som sägs i 1 - 11 88
om dödande av en förkommen handling i tillämpliga delar gäller även när en
handling inte har kunnal anträffas vid utmätning av fordringen eller
rättigheten eller vid konkurs, om del kan antas att handlingen undanhålls. 1 en
andra mening föreskrivs att ansökan om dödande i ett sådanl fall görs av
kronofogdemyndighelen eller konkursboet.

Med
hänsyn till Iredje mans rält bör en restriktiv tillämpning äga mm. För alt
offentlig stämning skall utfärdas och beslul om dödning senare meddelas bör
bl.a. krävas att sökanden med en till visshet gränsande sannolikhet kan visa
att handlingen tillhör gäldenären och har innehafts av honom Ofr betänkandet,
SOU 1925:25, Förslag till lag om dödande av förkommen handling m.m. s. 27). Del
bör särskilt uppmärksammas att det fortfarande måste kunna antas att handlingen
undanhålls när beslul om dödande skall meddelas. En noggrann undersökning
enligt 8 8 första slyckel bör ske innan beslut meddelas. Bevisning kan behöva
förebringas, t.ex. genom förhör med utmätnings- eller konkursgäldenären. Om det
skulle visa sig sannolikt alt handlingen inte undanhålls utan har förkommit,
bör det inle utgöra hinder mot alt handlingen dödas.

Om
en tredje man visar i dödningsärendet alt han innehar handlingen, får den inte
dödas. Detta gäller även om tredje mannens påstående om grunden till hans
innehav inte förtjänar tilltro. 1 en sådan situation kan vid utmätning i
stället kronofogdemyndigheten ta hand om handlingen Ofr 6 kap. 7 § UB) och
eventuellt förelägga tredje mannen enligt 4 kap. 20 8 att väcka talan. Vid
konkurs kan förvaltaren väcka talan mot iredje mannen om bättre rätt till
fordringen eller rätfigheten (se även 54 § KL).

När
en tredje mans anspråk på äganderätten godias, skall kronofogdemyndighelen häva
utmätningen (se 4 kap. 33 8 UB). Detta gäller även om handlingen har hunnit
dödas, dock inle sedan beslut om fördelning eller utbetalning av influtna
medel har meddelats. Det kan påpekas alt det förhållandet att ansökan om
dödande har gjorts och offentlig stämning utfärdats inte torde hindra att ett
godtrosförvärv sker så länge handlingen inle har blivit dödad.

Dödande
av en förkommen handling enligt 1927 års lag medför inte all den som har ansökt
om dödning har vunnit bättre rätt till fordringen eller rättigheten i
förhållande till en iredje man än han hade före dödningen.

s. 189 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 7.31 189

Detla
gäller även om en ny handling enligt 9 S säus i den dödade handlingens ställe.
På motsvarande sätt kommer dödande av en handling, som anlas vara undanhållen,
inte att medföra bäftre rält för utmätnings- eller konkursgäldenären än denne
hade före dödningen.

Om
medel som har influtit för den utmätta fordringen eller rättigheten redan har
tilldelats utmätningssökanden eller någon annan borgenär genom lagakraftvunnet
beslut om fördelning eller utbetalning, när rätt innehavare av handlingen ger
sig till känna, har denne rätt till ersättning av borgenären endast under de
förutsättningar som anges i 14 kap. 5 8 UB jämförd med 4 8 i samma kapitel. I
konkurs torde rätte innehavaren knappasl ha något motsvarande anspråk mot
borgenärer som har fått utdelning.

1
fråga om verkan av ett beslut om dödning gäller enligt 9 8 första stycket i
1927 års lag att den omständigheten alt handlingen inte kan företes inte ulgör
hinder för dödningssökanden att göra gällande den rätt som har kunnal gmndas på
handlingen. Beträffande tillgodohavande på en bankbok är del av betydelse att
banklagstiftningen innehåller förbud mot s.k. legitimationsklausul. Enligt 67 8
lagen (1955:183) om bankrörelse får en bank sålunda inte träffa förbehåll om
rätt för banken att åberopa betalning till någon annan än räll innehavare av en
motbok Ofr 33 8 lagen 1936:81 om skuldebrev). Liknande bestämmelser finns i 35
a 8 lagen (1955:416) om sparbanker och 42 b 8 lagen (1956:216) om
jordbrukskasserörelsen.

öm
en bank sålunda i princip inte befrias från sin skuld genom att fullgöra sin
förpliktelse till den som med orätt innehar en motbok, bör en sådan befrielse
inte heller kunna inträda i fall handlingen dödas och banken därefter betalar
till dödningssökanden, om denne inte var rätt innehavare när handlingen dödades
(se prop. 1%9:159 s. 7 och 13). Om sökanden har varit rätt innehavare av
handlingen men överlåfit eller pantsatt den, bör banken dock vara fri från sin
skuld genom betalningen till sökanden, om banken var i god tro vid betalningen
Ofr 29 8 skuldebrevslagen). (Jfr Walin, Lagen om skuldebrev m.m. s. 311 f). Vad
nu har sagts bör också gälla när banken, efter dödning av en handling som kan
antas vara undanhållen, betalar till kronofogdemyndigheten resp.
konkursförvaltaren.

För
att rättsläget på den nyss angivna punkten skall klarläggas har en
remissinstans förordat att det i nyssnämnda paragrafer i banklagstiftningen
förs in bestämmelser om att överlåtelse av en bankbok skall anmälas till banken
för att gälla mot banken efter dödning av bankboken. En sådan bestämmelse torde
emellertid inte vara behövlig och knappast heller lämplig.

Beredningen
har förordat att det efter utmätning skall vara möjligt att döda en undanhållen
handling, t.ex. en bankbok, endast i fråga om visst belopp, nämligen det belopp
som behöver tas i anspråk i målet. Detta har kritiserats av bankinspektionen,
som bl.a. har ansett att en sådan dödning skulle strida mol sakens natur. För
egen del anser jag att det knappast

s. 190 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 7.31 190

finns något slörre praktiskt behov av all döda en handling
endasl lill vissl belopp. En sådan ordning, som i realiteten skulle innebära en
nedskrivning av fordringsbeloppel, skulle också kunna vålla problem, samtidigt
som den får anses strida mot dödningsinstilutels karaktär. Den föreslagna 12 a
8 utgår alltså från all en undanhållen handling inle kan dödas annat än i sin
helhel.

Med hänsyn lill den risk för förlust för rätt innehavare,
som dödning av en handling som anlas vara undanhållen någon gång kan medföra,
har beredningen föreslagil all domstolen som villkor för dödning skall kunna
föreskriva att utmätningssökanden resp. konkursförvaltaren skall ställa
säkerhet eller, i fråga om en uimätningssökande som enligl UB är befriad från
att ställa säkerhel, att denne skall vara skyldig ersätta en eventuell förlust.
Undanlag har emellertid gjorts för motbok hos en bank och livförsäkringsbrev
med hänsyn till att dödning av en sådan handling inle anses förenad med någon
beaktansvärd risk för en tredje man.

Förslagel rörande säkerhet har i allmänhet godtagits av
remissinstansema. En remissinstans har dock anseti att säkerhel regelmässigt
bör ställas. För egen del kan jag i princip ansluta mig till förslaget. Trots
de fömlsätlningar som skall gälla för dödning av en handling som antas vara
undanhållen, kan del inte bortses från all dödningen någon gång kan medföra
risk för skada för en tredje man som visas vara rält innehavare av handlingen.
Det är då rimligt att domstolen skall kunna kräva säkerhet resp. föreskriva
motsvarande ersättningsansvar för den som är befriad från att ställa säkerhet.
Det synes lämpligt att domstolen får bedöma huruvida säkerhel kan anses
behövlig i det enskilda fallet. Med anledning av vad en remissinstans har
anfört villjag påpeka alt ett föreskrivande av skyldighel för en
uimätningssökande att ersätla en eventuell förlust för tredje man medför ett
strikt ansvar för utmätningssökanden.

Även om jag delar uppfattningen att risken för tredje man
är mycket liten när del gäller en bankbok eller ett livförsäkringsbrev, bör
enligt min mening något undantag i fråga om möjlighelen att kräva säkerhet inle
uppställas för dessa handlingar. I tillämpningen torde emellertid domstolen
knappast ha anledning att kräva säkerhet beträffande dödande av en sådan
handling. Jag godtar också beredningens förslag att säkerheten eller återbetalningsskyldigheten
inte skall gälla utöver tre år. Har en eventuell tredje man inte gjort gällande
sin rätt inom den tiden, torde man kunna utgå från att någon skada inte heller
har uppkommit. Treårstiden bör räknas från det att dödningsbeslutet vann laga
kraft.

Bestämmelser om säkerhet har tagits upp i andra stycket av
12 a § i departementsförslaget. Säkerhet behöver inte täcka den del av ett
undanhållet skuldebrevs belopp som överstiger utmätningssökandens fordran och
kostnaderna i målet.

1 fråga om rättsverkningama av dödning av en undanhållen
handling bör i övrigt göras den skillnaden i förhållande till vad som gäller
vid dödning av

s. 191 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 7.32 191

en
förkommen handling all någon ny handling inle bör utfärdas Ofr 9 8 första
stycket i 1927 års lag). En föreskrifl härom har lagils upp i Iredje slyckel av
12 a 8.

Sedan
en handling, som har undanhållils vid ulmälning, har blivit dödad, kan del i
målel inflyta slörre belopp än som behövs för all utmätningssökanden och andra
eventuellt betalningsberättigade borgenärer skall få betalt. Del synes inle
lämpligl att överskottet betalas ut till utmätningsgäldenären, som anlas
undanhålla handlingen, ulan alt denna återställs. Beloppet bör i slällel
avsättas i avvaktan på att den dödade handlingen företes eller all det på annat
sätt styrks vem som har räll till beloppet. En beslämmelse härom har lagits upp
i paragrafens fjärde siycke. Ytterligare beslämmelser om förfarandel med avsatt
belopp, vilkel har förordats av en remissinstans, torde inle behövas.

I 14
8 dödningslagen föreskrivs bl.a. att beslämmelserna i 1-10 88, såvitt de angår
pantbrev, har motsvarande fillämpning i fråga om vilandebevis. Denna
bestämmelse blir tillämplig även vid dödning enligt den nya l2aS.

Någon
särskild övergångsbestämmelse lorde inte behövas.

7.32
Förslaget till lag om ändring i lagen (1972:180) om avrundning av vissa
fordringar till helt krontal, m.m.

I
I 8 lagen om avrundning av vissa fordringar till helt krontal, m.m., finns
beslämmelser om att en fordran som av utmätningsmannen drivs in som fordran i
ett allmänt mål skall i fråga om såväl kapitalbelopp som ränta avrundas till
helt krontal, i den mån inte annat är föreskrivet. Avrundningen skall göras av
den myndighet som fastställer fordringen.

I andra styckei av I 8
regleras innebörden av beteckningen allmänt mål. Där sägs alt med allmänt mål
avses i avmndningslagen mål hos kronofogdemyndigheten om uttagande av skatt
eller tull, staten tillkommande avgift eller liknande medel som får las ut
genom utmätning utan föregående dom, böter eller annat som drivs in i samma
ordning som böter, avgift till statsverket enligt vattenlagen eller belopp som
har erlagts av allmänna medel och enligt en domstols beslul skall återbetalas
till statsverket.

I
UB har tagits upp en bestämmelse om vad som avses med allmänt mål (1 kap. 6 8
andra stycket). Den bestämmelsen ansluter nära till 1 8 andra stycket
avrundningslagen, men full överensstämmelse föreligger inte.
Tillämpningsområdet för avrundningsregeln bör emellertid överensstämma med
UB:s regler om i vilka fall utsökningsmål skall handläggas som allmäntål.

I
enlighet härmed föreslås alt bestämmelsen i I 8 andra stycket ersätts av en
erinran om all det i 1 kap. 6 8 UB fmns bestämmelser om vad som avses med
allmänt mål. Det är tydligt att vad där sägs om innebörden av

s. 192 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 7.33 192

allmänt mål blir avgörande även för avrundningslagens
tillämpningsområde, om inte annat föreskrivs.

Det har förutsatts att regeringen skall meddela närmare
föreskrifter om vilka medelsslag som skall drivas in i den ordning som gäller
för allmänna mål. Del kan därför förutsättas att en myndighet som fastställer
en fordran som tillkommer staten eller en kommun skall utan svårighet kunna
avgöra huruvida fordringen omfattas av avrundningslagen.

När del gäller första styckei av 1 8 avrundningslagen
föreslås samlidigl att ordet ulmälningsman byts ut mot kronofogdemyndighet.

Någon övergångsbestämmelse torde inte behövas Ofr 8 8
UBp).

7.33 Förslaget till lag om ändring i förmånsrättslagen
(1970:979)

I 9 8 förmånsrättslagen ges beslämmelser om den inbördes
företrädesordningen mellan särskilda förmånsrätter. I tredje slyckel, som
reglerar förhållandet mellan en utmätning av viss egendom och en inteckning i
samma egendom, föreskrivs alt förmånsrätt på grund av utmätning har företräde
framför förmånsrätt på grund av inteckning, vilken har sökts samma dag som
utmätningen verkställdes eller senare.

Bestämmelsen i Iredje slyckel innebär att utmätningens
antecknande i vederbörande inskrivningsbok saknar belydelse för konkurrensen
med en inleckning i egendomen. Det synes något tveksamt om med ordel
"dag" i fråga om utmätning numera över lag avses en vanlig
kalenderdag utan begränsning till viss tid på dygnet Ofr bl.a. 283 8 första
stycket 6 sjölagen). Om termen "dag" har denna innebörd får en
utmätning, som verkställs på en kalenderdag som sammanfaller med den
inskrivningsdag på vilken en inleckning söks, förelräde framför inteckningen,
även om utmätningen sker efler inskrivningsdagens slut.

Enligt UB skall beträffande tidpunkten för inträdet av
förmånsrätten på grund av en utmätning som huvudregel gälla att utmätningen
medför förmånsrätt i och med beslutet (4 kap. 30 8 första stycket). Denna regel
blir tillämplig bl.a. i fråga om egendom som kan omfattas av företagsinleckning.
Det kan påpekas att utmätning av egendom som är föremål för företagsinteckning
inte antecknas i inskrivningsboken.

Som undanlag från nyssnämnda huvudregel om förmånsrättens
inträde gäller enligt 4 kap. 30 § andra stycket UB att utmätning av ett här i
riket registrerat skepp eller luftfartyg, av inlecknade reservdelar till ett
sådant luftfartyg och av fasl egendom inte medför förmånsrätt förrän ett ärende
angående anteckning om utmätningen tas upp på en inskrivningsdag. Det föreslås
i detta lagstiftningsärende att vissa bestämmelser i JB (bl.a. 22 kap. 3 8
första stycket 6) samt 283 8 första stycket 6 sjölagen och 12 8 lagen
(1955:227) om inskrivning av rält till luftfartyg ändras i enlighel med denna
princip. En motsvarande ändring bör göras i 9 8 tredje stycket förmånsrättslagen.

s. 193 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 7.34 193

I
enlighet härmed anges i den föreslagna nya lydelsen av 9 8 tredje stycket att
förmånsrätt på grund av utmätning har företräde framför förmånsrätt på gmnd av
företagsinteckning, vilken har sökts samma dag som beslutet om utmätning
meddelades eller senare, och framför förmånsrätt på gmnd av annan inteckning,
vilken har sökts samma inskrivningsdag som ett ärende angående anteckning om
utmätningen har tagits upp eller senare. Del kan påpekas all beslämmelsen inte
gäller utlandsregistrerade skepp och luftfartyg Ofr även 280 8 sjölagen och 3 8
lagen 1955:229 i anledning av Sveriges fillträde till 1948 års konvention
rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg).

I
9 8 fjärde stycket första och andra meningarna förmånsrättslagen föreskrivs
att en utmätning ger företräde framför en senare utmätning av samma egendom och
att utmätning för flera fordringar på en gång ger lika rätt. 1 första meningen
bör göras förbehåll för den avvikelse som följer av den nyssnämnda bestämmelsen
i 4 kap. 30 8 andra stycket UB Ofr tredje meningen i 9 8 fjärde stycket
förmånsrättslagen, som syftar på bestämmelser i särskilda lagar för olika
rättsområden). Även utmätning av lön o.d. bör beaktas. Enligl 7 kap. 13 8 UB
skall en sådan utmätning medföra förmånsrätt när det belopp som skall innehållas
har förfallit till betalning. Härav följer att om utmätning av lön har
beslutats för två eller flera fordringar, de bör få lika rätt inbördes till
belopp som förfaller till betalning efter det att utmätningsbesluten
meddelades. Utmätning av lön som redan har förfallit till betalning medför
omedelbart förmånsrätt.

I
enlighet härmed anges i den föreslagna nya lydelsen av 9 8 fjärde stycket att
en utmätning ger företräde framför en senare utmätning av samma egendom, om
inte annat följer av 4 kap. 30 8 andra stycket eller 7 kap. 13 § UB. Den
nuvarande bestämmelsen om att utmätning på en gång för flera fordringar ger
lika rätt torde inte behöva ändras. Om ulmälning av samma inskrivningsobjekt
sker samtidigt för flera fordringar, skall ett gemensamt beslut meddelas och
detta anmälas till inskrivningsmyndigheten. Företrädet kan då inle påverkas av
bestämmelsen i 4 kap. 30 8 andra styckei UB.


grund av bestämmelsen i 9 8 femte styckei fär de nu föreslagna ändringarna
betydelse även beträffande betalningssäkring.

Ulan
någon särskild föreskrift följer att de nya företrädesreglerna inte medför
inskränkning i en förmånsrätt, som redan har inträtt vid ikraftlrädandet av
lagändringen Ofr punkt 8 i övergångsbestämmelserna till förmånsrättslagen). Här
kan också hänvisas till vad som i motiven till UBp har anförts om tillämpningen
i övergångsförhållanden av 4 kap. 30 8 UB.

7.34
Förslaget till lag om ändring i lagen (1966:454) om foretagsinteckning

F.n.
finns det inte någon bestämmelse som reglerar förhållandet mellan kvarstad för
fordran och företagsinteckning. Härav torde följa att kvar-

13 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 84

s. 194 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 7.35 194

staden får vika för en företagsinleckning, även om
inteckningen söks efler det all kvarstaden ägde rum.

Enligt UB skall kvarstad skydda borgenären såväl mot
förfoganden över egendomen från gäldenärens sida som, i viss utsträckning, mol
andra borgenärer (se 16 kap. 14 och 15 SS UB). På molsvarande saft bör kvarstad
på egendom, som ingår i en näringsverksamhet som kan bli föremål för
företagsinteckning, skyddas mot en ny sådan inteckning.

Kvarstad bör inte få hindra alt förelagsinteckning
meddelas i den näringsverksamhet till vilken den kvarstadsbelagda egendomen hör
Ofr prop. 1966:23 s. 123 ff, 166 f och 172). Däremot bör inteckningen inte bli
gällande i nämnda egendom. Med anledning av vad en remissinstans har anfört
villjag framhålla att en sådan reglering inte kan anses strida mot 5 S
företagsinleckningslagen Ofr 13 8 andra styckei företagsinteckningslagen i
paragrafens lydelse före 1970 års ändring).

1 enlighet härmed föreslås att företagsinteckning, som
söks samma dag som egendom beläggs med kvarstad för fordran eller senare, inte
skall gälla i den kvarstadsbelagda egendomen. Bestämmelsen har tagits upp som
ett nytt andra stycke i 4 S.

1 fråga om den föreslagna bestämmelsens närmare innebörd
vill jag nämna följande. Får kvarsladsborgenären utmätning i egendomen medan
kvarstaden består, omfattas egendomen fortfarande inte av
förelagsinieck-ningen. Om egendomen utmäts för en annan borgenärs fordran, bör
inteckningen inte heller komma att gälla i egendomen. Den sistnämnde borgenären
får visserligen härigenom ett i och för sig omotiverat företräde framför
företagsinleckningen, men en annan ordning skulle medföra svårlösta problem.
Går kvarstaden åter utan att egendomen har blivit utmätt, upphör kvarstadens
skyddande verkan och företagsinteckningen kommer att gälla i egendomen.

Vad som sägs om kvarstad i 4 8 i dess nya lydelse bör
också gälla skingringsförbud som har meddelats före ikraftträdandet av
lagändringen. Det föreslås en övergångsbestämmelse härom.

Utan någon särskild föreskrifl följer att den nya
bestämmelsen inte medför inskränkning i den rätt som redan har uppkommit vid
ikraftträdandet.

7.35 Förslaget till lag om ändring i sjölagen (1891:35 s.
1)

33 8

Enligt 4 kap. 30 8 andra stycket UB skall utmätning av ell
här i riket registrerat skepp eller luftfartyg, intecknade reservdelar lill ett
sådant luftfartyg eller fast egendom inle medföra förmånsrätt förrän ett
ärende angående anteckning om utmätningen tas upp på en inskrivningsdag. Med
skepp likställs härvid skeppsbygge (1 kap. 9 8 UB). Bestämmelsen innebär att
inteckning i egendom som nu har nämnts får företräde i vissa fall då
utmätningen f.n. skulle ge förelräde.

s. 195 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 7.35 195

I 33 8 sjölagen anges i vilka fall en anmälan av ell skepp
eller skeppsbygge för registrering eller en ansökan om inskrivning av ell
förvärv av sådan egendom skall avslås. Enligt punkt 7 i första styckei skall f
n. en sådan anmälan eller ansökan avslås, om egendomen före ulgången av den
inskrivningsdag då anmälningen eller ansökningen görs har blivit föremål för
kvarstad, skingringsförbud eller betalningssäkring till säkerhet för ett
anspråk mot överlåtaren eller om denne har försatts i konkurs.

Vad som
sägs om skingringsförbud i paragrafen bör utgå. Vidare bör, i konsekvens med
UB:s ståndpunkt beträffande tidpunkten för förmånsrättens inträde,
bestämmelsen jämkas så att kvarstad medför avslag på en anmälan för registrering
eller en ansökan om inskrivning först fr.o.m. den inskrivningsdag då ett ärende
angående anteckning om kvarstaden tas upp. Motsvarande ändring bör göras
belräffande betalningssäkring. Det kan påpekas att utmätning av ett skepp eller
skeppsbygge inle i och för sig hindrar att egendomen överlåts.

Beträffande
förhållandet mellan kvarstad för fordran på skepp eller skeppsbygge och en
överlåtelse av egendomen kan framhållas att denna fråga bör bedömas på samma
sätt som frågan om företrädet mellan en ulmälning och en överlåtelse av sådan
egendom (se motiven lill 4 kap. 30 8 UB). Om en överlåtelse av ett skepp eller
skeppsbygge har skett innan kvarstad på egendomen beslöts, bör sålunda
förvärvaren få företräde, om han söker inskrivning på en tidigare inskrivningsdag
än den då ärendel om anteckning av kvarstaden las upp och vid ansökningen om
inskrivning är i god tro. Kvarstaden medför enligt 16 kap. 14 8 UB förbud för
gäldenären all överlåta den kvarstadsbelagda egendomen. Överlåter han skeppet
eller skeppsbygget trots förbudet, bör förvärvaren få förelräde, om han hinner
söka inskrivning på en tidigare inskrivningsdag än den då ärendel om anteckning
av kvarstaden tas upp och är i god tro vid ansökningen.

38 8

Denna paragraf innehåller bestämmelser om åtgärder som
skall antecknas i skepps- eller skeppsbyggnadsregistret. 1 punkl 4 och 5 bör
vad som sägs om skingringsförbud utgå.

237 och 238 88

I dessa paragrafer, som har samband med begränsningen av
en redares ansvarighet för vissa skador, ges beslämmelser om verkan beträffande
kvarstad eller annan handräckning av att redaren ställer säkerhet för
ansvarighetsbeloppet. I paragrafema nämns överexekutor vid sidan av domstol.
Med hänsyn till att överexekutorsinstitutionen skall avskaffas och
överexekutors uppgifi att förordna om handräckning föreslås bli överflyttad
till tingsrätten bör vad paragraferna innehåller om överexekutor utgå.

Enligl det nu framlagda förslaget till ändring av 15 kap.
RB skall rese-

s. 196 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 7.35 196

förbud
utgå som säkerhetsåtgärd för civilrältsliga anspråk och skingringsförbud föras
samman med kvarstad. Till följd härav kommer kvarstad alt vara den enda
säkerhetsåtgärd som står till buds beträffande en fordran. Nu förevarande
paragrafer föreslås jämkade i enlighel härmed.

249
och 253 88

I
249 8 första styckei anges f n. att om ell fartyg säljs exekutivt i Sverige,
sjöpanlräll och relentionsräll i fartyget upphör sedan köpeskillingen har
eriagts, fömtsaU all försäljningen blir beslående. 1 253 S andra slyckel finns
en likartad bestämmelse belräffande sjöpanlräll i gods. Lydelsen skall ses mol
bakgrund av att exekutiv försäljning av ett annat fartyg än ett registrerat
skepp och av gods i ett fartyg ombesörjs av utmätningsmannen och att bestämd
besvärstid inte gäller för talan mol en försäljning som har förrättats av
utmälningsmannen. Sjöpanlrätlens resp. retenlionsrätlens upphörande har därför
inle kunnal anknytas lill laga krafl beträffande försäljningen Ofr i fråga om
skepp och skeppsbygge 276 8 första stycket).

Enligl
UB skall bestämd besvärstid - tre veckor från försäljningsdagen - generellt
gälla i fråga om lalan mol en exekutiv försäljning oavsell egendomens art (18
kap. 7 8 iredje stycket). För undvikande av missförstånd föreslås all 249 och
253 8§ utformas i överensslämmelse med 276 8 första stycket.

254
8

1
denna paragraf föreslås att vad som sägs om utmälningsmannen ändras till all
avse kronofogdemyndigheten.

283
8

1
fråga om konkurrensen mellan inleckning i ett skepp eller skeppsbygge och en
exekutiv åtgärd gäller f n. enligt 283 8 första stycket 6 sjölagen att en
ansökan om inteckning skall avslås, om skeppel, bygget eller andel däri eller
villkoriig äganderätt därtill är föremål för kvarstad, skingringsförbud,
betalningssäkring eller utmätning eller blir föremål för en sådan åtgärd samma
inskrivningsdag som inteckningen söks.

"Vad
som sägs i paragrafen om skingringsförbud bör utgå. Lydelsen bör i övrigt
jämkas i enlighet med principen i 4 kap. 30 8 andra stycket UB, dvs. så all
antecknandet av åtgärden blir avgörande för humvida en inteckning skall
beviljas Ofr förslagel lill ändring av 33 8 sjölagen och 22 kap. 3 S JB).
Belräffande rällen lill pantbrevet i fall då inleckning har hunnit sökas efler
del all egendomen har lagits i anspråk genom kvarstad, betalningssäkring eller
utmätning kan hänvisas lill vad som har anförts angående molsvarande fråga vid
kvarstad på fast egendom (avsnitt 7.10) resp. vid ulmälning av skepp eller
skeppsbygge och av fasl egendom (motiven till 4 kap. 30 SUB).

s. 197 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 7.36 197

Enligl
16 kap. 14 8 UB kan kronofogdemyndighelen, om särskilda skäl föreligger, medge
all svaranden i ell kvarsladsmål får förfoga över den kvarstadsbelagda
egendomen, t.ex. för att kunna betala sin skuld lill kvarstadssökanden. 1
enlighet härmed bör kronofogdemyndighelen kunna lämna medgivande till alt
inleckning söks i ett kvarstadsbelagt skepp eller skeppsbygge. På gmnd härav
föreslås ell undanlag från intecknings-förbudet när del gäller kvarstad för det
fall att kronofogdemyndighelen har medgett ansökningen. Att motsvarande
undantag inle föreslås belräffande utmätning och betalningssäkring har samband
med alt dessa åtgärder medför förmånsrätt och all en ny inleckning skulle
strida mot 1967 års sjöpanträltskonvenlion (se art. 5 punkt I).

Övergångsbestämmelsema

De
föreslagna ändringama av 33, 38, 237, 238 och 283 88 blir tillämpliga även när
kvarstad har meddelats före ikraftträdandel av ändringama. I fråga om
skingringsförbud som har meddelats före ikraftlrädandel föreslås en uttrycklig
beslämmelse, som innebär att vad som sägs om kvarstad i nämnda paragrafer i
deras nya lydelse också gäller sådanl skingringsförbud Ofr 33 8 UBp saml punkl
3 i övergångsbestämmelserna till förslagel om ändring i RB).

De
nya bestämmelsema inverkar inte retroaktivt på den inbördes företrädesordning
som kan ha inträtt redan före ikraftträdandet.

Beträffande
ändringama i 237 och 238 88 kan erinras om att handräckningsmål som är
anhängiga hos överexekuior vid UB:s ikraftträdande i princip skall handläggas
av överexekutor även därefter, dock med viss begränsning (se 5 8 UBp). För
sådana fall föreslås att 237 och 238 88 sjölagen skall tillåmpas i deras äldre
lydelse.

7.36
Förslaget till lag om ändring i lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till
luftfartyg

1
betänkandet (SOU 1976:70) Rätt till luftfartyg m.m. har föreslagils alt 1955
års lag om inskrivning av rätt till luftfartyg skall upphävas och ersällas av
en ny lag i samma ämne. Förslaget har hittills inte lett fill ny lagstiftning.
Frågan hur panträltsreglerna i fråga om luftfartyg bör utformas övervägs f.n.
ytterligare av pantbrevsutredningen (Ju 1979:5).

12
8

1
denna paragraf föreskrivs att en ansökan om inteckning skall avslås, om det
upplyses att den egendom som ansökningen avser har utmätts eller lagits i
anspråk genom betalningssäkring före den dag då inteckningen söks eller samma
dag och det inte visas att utmätningen eller betalningssäkringen har upphört
att gälla.

Åven
kvarstad bör medföra inteckningsförbud. Kronofogdemyndig-

s. 198 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 7.36 198

heten
bör dock kunna medge undantag härifrån Ofr 16 kap. 14 8 första stycket UB). All
ett motsvarande undantag inle föreslås belräffande ulmälning och
betalningssäkring har samband med konventionsbestämmelser på områdel. I fråga
om lidpunklen för uppkomsten av hinder mol inleckning bör bestämmelsen vidare
jämkas till överensstämmelse med principen i 4 kap. 30 8 andra stycket UB.

I
enlighel härmed anges i den föreslagna nya lydelsen att en ansökan om
inleckning skall avslås, om den egendom som ansökningen avser har utmätts,
belagts med kvarstad eller tagits i anspråk genom betalningssäkring och ett
ärende angående anteckning om åigärden har lagits upp senasi på den
inskrivningsdag då inteckningen söks, såvida inte i fråga om kvarstad
ansökningen har medgetts av kronofogdemyndigheten.

30
8

I
denna paragraf meddelas bestämmelser om utbrytning av ägarhypotek när
ägarhypotekel har utmätts eller luftfartygets ägare har försatts i konkurs.
Bestämmelsema innebär att inteckningshavaren i sådana fall är skyldig att
medverka till utbrytning av ägarhypotekel, dvs. alt uppvisa
inteckningshandlingen för avskrivning därav, även om han har förbehållit sig
annat. Sedan avskrivning har sketl, får inteckning meddelas på det avskrivna
beloppet med ränta på ansökan av utmätningsmannen eller konkursförvallaren.

Enligt
4 kap. 2 S andra styckei UB kan ett skuldebrev som är iniecknat i ett
luftfartyg eller reservdelar till ett luftfartyg utmätas hos den inlecknade
egendomens ägare i den mån inteckningshandlingen inle utgör säkerhet för fordran.
Belräffande åtgärder efler en sådan utmätning finns bestämmelser i 9 kap. 16 8
jämförd med 14 och 15 88. Enligt dessa skall antingen den intecknade egendomen
tas i anspråk eller inleckningshandlingen pantförskrivas till
utmätningssökanden. Någon utbrytning av ägarhypotekel skall inte äga rum enligt
UB.


grund härav bör vad som sägs i förevarande paragraf om utbrytning av
ägarhypotek efter utmätning utgå. Det kan övervägas att avskaffa möjligheten
till utbrytning även i konkurs. Med hänsyn lill att hela lagen ses över saknas
del dock anledning all nu ta upp den frågan.

41 8

Denna
paragraf innehåller beslämmelser om åtgärder beträffande luftfartyg och
inlecknade reservdelar som skall antecknas i inskrivningsboken. Paragrafen bör
kompletteras med en bestämmelse om antecknande av kvarstad. Samtidigt föreslås
att lydelsen anpassas till motsvarande bestämmelser i 19 kap. 21 § JB.

I
övergångshänseende föreslås att vad som sägs om kvarstad i 12 och 41 8§ i deras
nya lydelse också skall gälla skingringsförbud som har meddelats före
ikraftträdandet.

s. 199 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 7.37-40 199

Om
ett ärende angående avskrivning på en inteckningshandling med anledning av
utmätning av den rätt lill andel i inteckningen som tillkommer ägaren har
tagits upp på en inskrivningsdag före de nya bestämmelsernas ikraftlrädande,
bör 30 8 i dess äldre lydelse lillämpas. En föreskrift härom har tagils upp
bland övergångsbestämmelserna. Inteckning på del avskrivna beloppet kan i ett
sådant fall meddelas efter ikraftlrädandel.

7.37
Förslaget till lag om ändring i lagen (1955:229) i anledning av Sveriges
tillträde till 1948 års konvention rörande internationellt erkännande av rätt
till luftfartyg

Vad
som sägs om skingringsförbud i 3 8 denna lag föreslås ulgå.

Övergångsvis
föreslås att vad som sägs om kvarstad i 3 8 i paragrafens nya lydelse skall
gälla även skingringsförbud som har meddelats före ikraftträdandet.

7.38 Förslaget
till lag om ändring i luftfartslagen (1957:297)

1 12
kap. 3 8 luftfartslagen (omtryckt 1979:643) hänvisas till särskilda
beslämmelser om frihet från kvarstad och skingringsförbud för vissa luftfartyg
(se det under 5 upptagna lagförslaget). Vad som sägs om skingringsförbud
föreslås utgå.

7.39 och
40 Förslagen till lag om ändring i växellagen (1932:130) och lag om

ändring i checklagen (1932:131)

I
95 8 växellagen och 73 § checklagen finns särskilda bestämmelser om
verkslällighet av dom i växelmål resp. checkmål. Nya regler om verkställighet
av sådana domar har tagits upp i UB (se 3 kap. 5 8 1,8 kap. 4 8 andra och tredje
styckena och 13 kap. 14 8 I).
Nyssnämnda bestämmelser i växel- och
checklagarna föreslås därför bli upphävda. Vidare föreslås alt ordel
utmätningsmannen i 88 8 växellagen och 66 § checklagen byts ul mot ordet
kronofogdemyndigheten.

Någon
särskild övergångsbestämmelse torde inle behövas. De nya bestämmelserna i UB
blir tillämpliga om verkställighet skall ske efter balkens ikraftträdande, även
om domen har meddelats före ikraftträdandet. På gmnd av 30 8 UBp skall dock
vad som föreskrivs om utbetalning i 95 8 växellagen och 73 8 checklagen
tillämpas även efter balkens ikraftträdande, när exekutiv försäljning har ägt
mm eller utmätt fordran har drivits in före ikraftträdandet.

s. 200 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 7.41 200

7.41 Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen
(1975:1385)

3 kap. 12 8 och 6 kap. 6 8

I 3 kap. 12 8 första slyckel aktiebolagslagen föreskrivs i
fråga om avstämningsbolag all den som med skriftlig handling visar att han till
följd av bl.a. panlsällning har räll att i slällel för den i aktieboken införda
aktieägaren lyfta utdelning och mottaga emissionsbevis och. vid fondemission,
brev på ny aktie skall på begäran tas upp i en särskild förteckning hos
värdepapperscentralen. Delsamma gäller bl.a. konkursförvallaren vid konkurs och
ulmälningsmannen vid utmätning av eller kvarstad på aktier.

Molsvarande anteckning bör göras när aktier har tagits i
anspråk genom betalningssäkring. Det föreslås all paragrafen kompletteras med
en föreskrift härom. Vidare föreslås att ordet utmätningsmannen byts ul mol
ordet kronofogdemyndighelen. En ändring i sistnämnda hänseende föreslås även i
6 kap. 6 8 Iredje stycket.

14 kap. 10 8

Enligl 14 kap. 10 8 skall en tvist om moderbolags anspråk
att lösa in aktier i ett dotterbolag hänskjutas till skiljemän. De aktieägare mot
vilka lösningsanspråket riktas har därvid att ange sin skiljeman. Om inte
samtliga dessa aktieägare inom föreskriven tid har angett en gemensam
skiljeman, skall enligl iredje slyckel i paragrafen dotterbolagets styrelse hos
tingsrätten i den ort där slyrelsen har sitt säte begära förordnande av en god
man. Del åligger denne bl.a. all hos överexekuior i nämnda ort ansöka om
förordnande av en sådan skiljeman.

Enligl vad som föreslås i della lagstiftningsärende skall
överexekutors uppgifter enligt skiljemannalagen, bl.a. alt i vissa fall utse en
skiljeman, föras lill tingsrätten. 1 enlighet härmed bör överexekutors
befogenhel enligl 14 kap. 10 8 aktiebolagslagen övertas av tingsrätten.
Paragrafen föreslås ändrad i överensstämmelse härmed.

14 kap. 13 8

I 14 kap. 13 8 första stycket anges belräffande ett
moderbolags inlösen av aktier i ett dotterbolag att om säkerhet har ställts
enligt 11 8 eller nedsättning av lösenbeloppel har skett enligt 12 8,
moderbolaget är ägare till aktierna. Vidare föreskrivs att innan aktiebreven
har överlämnats till moderbolaget, breven i sådant fall endast medför rätt för
innehavaren att mol överlämnande av dem till moderbolaget eller överexekutor få
ut lösenbeloppet jämle ränta.

Vad som sägs om överexekuior har samband med att nedsättning
enligt 12 8 skall ske enligt bestämmelserna i 1927 års nedsättningslag. Enligt
vad jag har föreslagit i det föregående skall uppgiften att ta emot medel som
nedsätts enligt 1927 års lag flyttas till länsstyrelsen som sådan. Till följd
härav föreslås att vad som sägs om överexekutor i 14 kap. 13 8 aktiebolagslagen
ändras till att avse länsstyrelsen.

s. 201 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 7.42-43 201

Någon
särskild övergångsbestämmelse lorde inte behövas Ofr övergångsbestämmelsen
till förslaget om ändring av lagen om skiljemän).

7.42
Förslaget till lag om ändring i lagen (1970:5%) om förenklad aktiehantering

I
12 S lagen om förenklad akfiehantering finns beslämmelser om att bl.a.
utmätning av och kvarstad på aktier som omfatlas av lagen skall antecknas i en
särskild förteckning hos värdepapperscentraien. Paragrafen, som överensstämmer
med 3 kap. 12 S aktiebolagslagen, föreslås ändrad på samma sätt som denna.
Ändringen innebär alltså bl.a. all även betalningssäkring skall antecknas.

7.43
Förslaget till lag om ändring i lagen (1934:239) om bulvanförhållande i fråga
om aktier i vissa bolag

2
och 9 8§

Lagen
om bulvanförhållande i fråga om aktier i vissa bolag är tillämplig när nägon,
för ati kringgå förbudet för ufiändska medborgare m.fl. att förvärva aktier i
vissa svenska aktiebolag, innehar sädana aklier som bulvan för någon mol vilken
förbudei gäller. Om bulvanen själv innehar de aklier som bulvanförhällandet
avser eller om aktiema är hos någon, som har erhållil dem av bulvanen såsom
pant eller som innehar dem för bulvanens eller panthavarens räkning, skall
enligt 2 8 domstolen förordna all aktiema skall säljas enligl överexekutors
bestämmande, såvida inte bulvanen inom sex månader från det att domstolens dom
vann laga krafl visar inför överexekutor att aktiema har avyttrats till någon
som enligt lag hade rätt att förvärva dem.

I
likhet med vad som föreslås i fråga om överexekutors uppgifter enligt lagen om
bulvanförhållande i fråga om fast egendom bör uppgiften att pröva frågan om
försäljning av aktier enligt 1934 års bulvanlag flyttas till
kronofogdemyndighelen. 2 8 föreslås ändrad i enlighet härmed. 1 följd härav bör
föreskriften i 9 8 om att en avskrift av domen skall fillställas överexekutor
också ändras Ull alt gälla kronofogdemyndigheten.

Enligt
3 § första stycket skall försäljningen av aktier, som skall säljas för att
upplösa ett bulvanförhållande, ske på offentlig auktion i den ordning som anges
i förordningen (1914:299) om vad vid försäljning av värdepapper i vissa fall
skall iakttagas. Överexekutor kan dock på begäran av bulvanen medge försäljning
i annan ordning, om det visas skäl därtill.

Nämnda
förordning är ålderdomlig och torde böra upphävas i samband med de ändringar i
10 kap. HB som jag avser att föreslå senare. 1 3 8 första stycket bör i stället
anges att försäljningen skall ske genom en fond-

s. 202 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 7.43 202

kommissionär
Ofr 79 8 andra styckei utsökningskungörelsen). Det fömtsätts alt
fondkommissionären ombesörjer försäljningen på det sätt som i det enskilda
fallet är del lämpligaste Ofr 7 8 lagen 1914:45 om kommission, handelsagentur
och handelsresande). Aktier som noteras på fondbörsen bör naturligtvis säljas
på denna. Vidare föreslås att vad som sägs om överexekutor ändras till all
avse kronofogdemyndigheten.

I
andra stycket av 3 8 föreskrivs att försäljning av akfierna på offentlig
auktion skall efler överexekutors bestämmande äga mm i Stockholm eller annan
stad, där det finns en särskild mäklare som är antagen av stadens handels- och
sjöfartsnämnd. Denna föreskrift bör utgå.

Beträffande
försäljningen på auktion föreskrivs vidare i andra stycket följande. Bulvanen
får inte själv ropa in aktiema på auktionen. Influtna medel skall uppbäras av
utmätningsmannen i den stad där försäljningen äger mm. 1 övrigt skall i ärendet
i tillämpliga delar så anses som om aktierna hade utmätts till betalning av
fordran hos bulvanen. Bestämmelserna i 93 8 2 och 3 mom. UL - om förbud att
godta ett alltför lågt inrop och om nytt försäljningsförsök i ett sådant fall -
skall dock inte tillämpas. Om aktiema är pantsatta av bulvanen, skall
försäljning ske med bibehållande av panthavarens rätt, om inte denne nöjer sig
med att hålla sig till köpeskillingen. Bulvanen är skyldig att betala kostnad
som inte kan utgå ur den sålda egendomen enligt 198 § UL.

Bestämmelserna
i andra stycket bör i fortsättningen gälla del fallet att försäljningen sker
genom en fondkommissionär. Influtna medel bör lämpligen uppbäras av samma
kronofogdemyndighet som handlägger frågor rörande försäljningen. Hänvisningen
till 93 § 2 och 3 mom. UL bör ändras till att avse bestämmelsen i 9 kap. 4 §
första stycket UB om hinder mot att godta ett alltför lågt inrop.

Vad
som föreskrivs om en panthavares rätt vid försäljningen ansluter till lidigare
bestämmelser i 71 och 92 §§ UL om en panthavares ställning vid exekutiv
försäljning av lös egendom i allmänhet. Numera gäller emellertid alt sådan
egendom inte får säljas exekutivt med bibehållande av panträtten men att
försäljning endasl får ske om köpeskillingen förslår till betalning av
panthavarens fordran, såvida inte försäljning skall ske för en fordran med lika
eller bättre rätt. Motsvarande regler har tagits upp i UB (8 kap. 11 8 och 9
kap. 4 § andra stycket). Samma ordning bör gälla vid försäljning enligt 1934
års bulvanlag. På grund av hänvisningen i 3 § andra stycket till vad som gäller
om försäljning av utmätt egendom blir nämnda bestämmelser i UB utan vidare
tillämpliga. Till följd härav bör nyssnämnda föreskrift om panthavares rätt
utgå. 1 andra stycket föreslås vidare att hänvisningen till 198 § UL ersäfts
av en hänvisning fill 17 kap. 7 § UB.

1
paragrafens tredje stycke föreslås att vad som sägs om överexekutor ändras till
att gälla kronofogdemyndigheten och att hänvisningen till 1914 års förordning
ändras till att avse försäljning genom en fondkommissionär.

s. 203 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 , 7.43 203

48

Enligl
4 8 första stycket kan under rättegången mot bulvanen domstolen förordna att de
aktier som bulvanförhällandet avser under vissa förutsättningar skall beläggas
med kvarstad. Vidare anges i andra meningen att åklagaren kan begära
förordnande om kvarstad även hos överexekutor.

Enligt
vad som föreslås i detla lagstiftningsärende skall överexekutors befogenhel
enligt UL att förordna om kvarstad och andra säkerhetsåtgärder föras lill
tingsrätten, som skall kunna bevilja en sådan åtgärd även innan lalan har
väckts i saken. På grund härav bör andra meningen i 4 S första slyckel ulgå och
första meningen jämkas något.

1
andra stycket andra meningen föreskrivs att om domstolens utslag, i vilkel har
förordnats om försäljning enligt 2 8 och om kvarstad, vinner laga krafl,
aktierna skall sedan sex månader har förflutit på begäran av överexekutor
utlämnas lill denne, såvida kvarstad har lagts på aktierna och de inte innehas
som pant. Vad som sägs om överexekutor bör ändras till att avse den
kronofogdemyndighet som handlägger försäljningsfrågan Ofr beträffande
verkställigheten av kvarstadsbeslutel 16 kap. 10 8 UB). Någol undanlag för del
fallet alt aktiema är pantsatta bör inte uppställas. Som har nämnts lidigare
skall försäljning inle ske med bibehållande av en panträtt, och aktierna kan
vid verkställandet av kvarstaden tas i förvar av kronofogdemyndigheten även om
de är pantsatta (16 kap. 16 8 jfrd med 6 kap. 7 § UB).

Enligt
Iredje styckei i 4 8 utgör kvarstad inte hinder mot att bulvanen själv avyttrar
aktierna inom sex månader från det att förordnandet om försäljning vann laga
kraft. Aktierna får dock inte utlämnas utan att överexekutor har förordnal
därom. Även denna föreskrift bör ändras till att gälla den kronofogdemyndighet
som handlägger försäljningsfrågan.

10
8

Enligl
10 8 första stycket skall klagan över överexekutors beslul i ärende som avses i
3 8 första styckei - dvs. om sättel för försäljning - föras i den ordning som i
UL föreskrivs om klagan över överexekutors utslag i utsökningsmål. I den
föreslagna nya lydelsen anges att talan mol motsvarande beslut av
kronofogdemyndigheten förs i den ordning som föreskrivs i UB.

Mol
överexekutors beslut i fråga om kvarstad får enligt 10 8 andra styckei talan
inle föras. Någol motsvarande förbud bör inte gälla i fortsättningen. Kvarstad
skall i fortsättningen alltid meddelas av tingsrätten. Det saknas anledning
att uppställa förbud mol lalan beträffande vissa beslut av tingsrätten i fråga
om kvarstad.

Övergångsbestämmelserna

1
fall då en domstol före ikraftträdandet har förordnat enligt 2 8 att aktier
skall säljas enligt överexekutors bestämmande, bör det även efter ikraftträdandet
ankomma på överexekutor att handlägga ärendet, dock längst

s. 204 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 7.44-46 204

till
utgången av år 1982. Överexekuior bör dock även dessförinnan kunna överlämna
ärendel lill kronofogdemyndigheten, om det är lämpligt Ofr 5 och 39 SS UBp). En
föreskrift härom har tagits upp i andra styckei av över-gångsbetämmelserna. Den
åsyftar inle endast de uppgifler som åvilar överexekutor enligt 3 8 utan åven
överexekutors befogenheter enligl 4 § andra och Iredje styckena i fråga om
utlämnande av kvarstadsbelagda akfier.

Det
kan påpekas att de nya bestämmelserna i övrigt gäller även när ärendet
handläggs av överexekuior. 1 fråga om uppbärande av medel som inflyier vid
försäljning på offenllig auklion föreslås dock, i syfle att klargöra vilken
kronofogdemyndighet som är behörig, all vad som föreskrivs i 3 8 andra slyckel
iredje meningen i paragrafens äldre lydelse skall tillämpas när
försäljningsfrågan efler ikraftträdandet handläggs av överexekutor.

öm
en åklagare före ikraftträdandel av de nya bestämmelsema har yrkat kvarstad hos
överexekutor med stöd av 4 8 första stycket andra meningen men frågan inte har
hunnil prövas, bör målet prövas av överexekutor även efter ikraftträdandet.
Tredje styckei i övergångsbestämmelserna innehåller en föreskrifl härom.

Slutligen
har tagils upp en bestämmelse om att 10 8 i dess äldre lydelse skall tillämpas
i fråga om talan mot överexekutors beslul Ofr 35 8 andra stycket och 40 8 UBp).

7.44—46
Förslagen till lag om ändring i patentlagen (1967:837), lag om ändring i
mönsterskyddslagen (1970:485) och lag om ändring i växtförädlarrättslagen (1971:392)

Enligt
54 § första stycket patentlagen gäller att om en patenthavare skriftligen hos
patentmyndighelen avslår från patentet, myndigheten skall förklara patentet
upphört. Om ell palenl är utmätt eller om tvist om överföring av ett paient är
anhängig, får dock enligl andra stycket patentet inle förklaras upphört så
länge utmätningen beslår eller tvisten inle har blivit slutligt avgjord.

Ell
paient som är belagt med kvarstad bör inte heller kunna förklaras upphört på
grund av avstående från patenlhavarens sida. Detsamma gäller i fråga om
betalningssäkring. Det föreslås att paragrafen kompletteras med beslämmelser
härom.

I
övergångshänseende föreslås att vad som sägs om kvarstad i 54 8 i dess nya
lydelse också skall gälla skingringsförbud som har meddelats före
ikraftträdandet.

I
33 8 mönsterskyddslagen och 34 8 växtförädlarrättslagen finns del belräffande
mönsterrält resp. växtförädlarrätt bestämmelser om avförande ur registret,
vilka överensstämmer med 54 § patentlagen. Dessa paragrafer föreslås ändrade på
motsvarande sätt.

s. 205 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 7.47-52 205

7.47 Förslaget till lag om ändring i brotlsskadelagen
(1978:413)

Enligt brotlsskadelagen ulgår under vissa fömlsältningar
ersättning av statsmedel för skada till följd av brott. I 16 8 andra styckei
föreskrivs all anspråk på brollsskadeersältning med anledning av personskada
inle får utmätas för den skadelidandes skuld. Ulmälning av livräntebelopp får
dock ske enligl vad som föreskrivs i UL, dvs. i den ordning som anges i 67 d S.
I fråga om utbetalad ersällning gäller inle någol särskill utmälningsförbud.
Enligl 67 e S UL får utmätning dock inte ske förrän dagen efter utbetalningen.

Enligl 5 kap. 7 8 UB får skadestånd, som tillkommer
gäldenären med anledning av bl.a. personskada, inle utmätas medan skadeståndet
innestår hos den som skall utge det. Har skadeståndet bestämts alt ulgå som
livränta, gäller vad som har sagts nu rätlen lill livräntan. I dessa hänseenden
överensstämmer paragrafen med gällande rätt. Enligt andra styckei skall
emellertid skadestånd som avses i första styckei i viss utsträckning vara
skyddat mol utmätning även efter utbetalning. Där anges sålunda all sedan
skadeståndet har betalats ut, vad som hålls avskilt inte får utmätas, om
skadeståndet skall tillgodose försörjningsbehov som alUjämt kvarslår eller, i
annat fall, om mindre än två år har förflutit från det all medlen betalades ul.

Brotlsskadeersättning har ett så nära samband med
skadestånd alt utmätningsskyddet för brotlsskadeersättning med anledning av
personskada bör vidgas på samma sätt som i fråga om skadestånd av motsvarande
beskaffenhet. 1 enlighet härmed föreslås en ny tredje mening i andra styckei av
16 8, där det anges att i fråga om förbud mot utmätning sedan ersättningen har
betalats ut tillämpas 5 kap. 7 8 andra stycket UB.

Vidare föreslås att hänvisningen till UL i fråga om
utmätning av livräntebelopp ändras till all avse 7 kap. UB.

Det är utan någon särskild föreskrifl tydligt att del
vidgade utmätnings-förbudet inte inverkar på en utmätning av utbetald brotlsskadeersättning,
som har ägt mm före ikraftträdandel av lagändringen Ofr 7 S UBp).

7.48-52 Förslagen till lag om ändring i trafikskadelagen
(1975:1410), lag om ändring i lagen (1967:663) om tillägg till vissa
trafiklivräntor, lag om ändring i förordningen (1967:666) om tillägg till vissa
trafiklivräntor, som utgår av statsmedel, m.m., lag om ändring i lagen
(1973:214) om tillägg till vissa ansvarslivräntor och lag om ändring i
kungörelsen (1971:14) om tillägg till vissa statliga skadelivräntor, m.m.

Enligt 29 8 första stycket trafikskadelagen får fordran på
trafikskadeersättning med anledning av personskada inte utmätas för den skadelidandes
skuld. Utmätning av livräntebelopp får dock ske enligt vad som föreskrivs i UL,
dvs. i den ordning som anges i 67 d 8. I fråga om utbetalad ersättning gäller
inte något särskilt utmätningsförbud. Enligt 67 e 8 UL får utmätning dock inte
ske förrän dagen efter utbetalningen.

s. 206 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 7.53 206

Som har nämnis i del föregående har i 5 kap. 7 8 andra
styckei UB lagils upp en bestämmelse, enligl vilken skadestånd med anledning av
bl.a. personskada skall i viss utsträckning vara skyddat mot utmätning även
efler utbetalningen. Förbudet mol utmätning av irafikskadeersätlning med
anledning av personskada bör vidgas på molsvarande sätt. I enlighet härmed
anges i en ny tredje mening i 29 S första styckei att i fråga om förbud mol
ulmälning sedan ersättningen har betalats ul gäller 5 kap.. 7 8 andra stycket
UB.

Vidare föreslås att hänvisningen i första styckets andra
mening lill UL ändras lill att avse 7 kap. UB.

Bestämmelser om utmälningsförbud som överensstämmer med 29
8 första styckei trafikskadelagen finns i 16 S lagen om tillägg till vissa
trafik-livräntor, 6 S förordningen om lillägg till vissa Irafiklivränlor, som ulgår
av statsmedel, m.m., 11 8 lagen om tillägg lill vissa ansvarslivräntor och 9 8
kungörelsen om tillägg till vissa slalliga skadelivränlor, m.m. Dessa paragrafer
föreslås ändrade på motsvarande sätt.

Del är utan någon särskild föreskrift tydligt att det
vidgade utmätningsskyddet inte inverkar på en utmätning av utbetalt belopp som
har ägt rum före ikraftlrädandel av lagändringen Ofr 7 S UBp).

7.53 Förslaget till lag om ändring i konkurslagen
(1921:225) 118

Enligt 11 8 första stycket konkurslagen (KL) skall i vissa
fall en fordran, som en borgenär åberopar, ulan närmare prövning godtas som
slöd för hans behörighet att söka gäldenären i konkurs. Detta gäller bl.a. när
överexekutor har förordnat om verkställighet av en skiljedom beträffande fordringen
och annat inte har förordnats av högre myndighet eller av domstol, där talan
mot skiljedomen är anhängig Ofr 46 S UL). 1 andra fall än som nämns i första
stycket skall enligt andra stycket borgenären styrka en åberopad fordran.

Beredningen har föreslagit att en fordran som har
fastställts genom skiljedom skall godtas som stöd för behörighet att söka
gäldenären i konkurs, om skiljedomen får verkställas enligt vad som sägs i UB.
Detta har i allmänhel godtagits av remissinstansema. Förslagel har dock kritiserats
av konkurslagskommittén, som inte anser det lämpligt att det införs ett krav på
prövning från konkursdomarens sida. Enligt kommiltén bör som villkor för
behörighet uppställas att kronofogdemyndigheten har funnit att skiljedomen får
verkställas och att annat inle har förordnals. För egen del vill jag framhålla
följande.

Uppgiften att pröva frågan humvida en skiljedom får
verkställas skall enligt UB ankomma på kronofogdemyndigheten, som fömtsätts
göra prövningen i själva verkställighetsmålet (3 kap. 15- 18 §8 UB). När
hinder inte

s. 207 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 7.53 207

möler
mol verkställighet, skall kronofogdemyndigheten meddela ett särskilt beslut
härom som kan överklagas för sig. Ell sådanl beslul förulsätler emellertid all
verkställighet av skiljedomen har sökts. Det är därför inle lämpligl all
uppställa en prövning av kronofogdemyndigheten som villkor för att fordringen
skall godtas som grund för behörighet att söka gäldenären i konkurs.

Ä
andra sidan synes det inte heller lämpligt att en fordran skall utan vidare
godtas så snart en skiljedom föreligger. I stället bör konkurs-domstolen få
pröva humvida skiljedomen är verkställbar enligl UB:s regler. En sådan ordning
torde inte behöva medföra några särskilda problem. Jag godtar sålunda
beredningens förslag.

1
enlighet härmed anges i förevarande paragraf att en fordran som har fastställts
genom skiljedom skall godtas, om skiljedomen får verkställas enligl 3 kap. 15
eller 16 8 UB och en domstol inle har meddelat ett sådant förordnande som avses
i 18 8 i samma kapitel. Om borgenären tidigare har sökt verkställighet av
skiljedomen och kronofogdemyndigheten har funnit all hinder inte möter mot
verkställighet, kan vad som har förekommit i utsökningsmålet åberopas även i
konkursmålet. Konkursdomaren är dock inte bunden av kronofogdemyndighetens
beslut.

I4a8

Denna
paragraf innehåller bestämmelser om beviljande av säkerhetsåtgärd för tiden
mellan en konkursansökan och konkursbeslulet. Om sannolika skäl föreligger för
bifall till konkursansökningen och del skäligen kan befaras alt gäldenären
undandrar egendom, får sålunda konkursdomaren eller domstolen, om särskild
anledning förekommer, förordna om kvarstad eller skingringsförbud på
gäldenärens egendom i avvaktan på prövning av ansökningen. Därvid har vad som
enligt 15 kap. RB gäller om kvarstad och skingringsförbud motsvarande
tillämpning, om inle annat följer av KL Ofr 14 c 8). Konkursdomaren eller
domstolen får medge undanlag från beviljad säkerhetsåtgärd.

Enligl
förslagel till ändring av RB skall kvarstad och skingringsförbud föras samman
till en åtgärd, benämnd kvarstad. I enlighet härmed föreslås att vad som sägs
om skingringsförbud i förevarande paragraf ulgår. Vidare föreslås alt
hänvisningen till tillämpliga bestämmelser jämkas någol. Det bör sålunda anges
att vad som gäller om kvarstad för fordran som beviljas enligt 15 kap. RB har
molsvarande lillämpning, om inte annat följer av KL. Denna hänvisning åsyftar
även UB:s regler om verkställighet av beslut om kvarstad för fordran (se 16
kap. 10 och 13- 15 SS). Undanlag föreslås dock för vad som föreskrivs i 16 kap.
15 8 andra slyckel UB om att kvarstadsbelagd egendom vid utmätning resp.
betalningssäkring för en annan fordran skall anses samtidigt ulmätt för
kvarstadsborgenärens fordran. Någon sådan utmätningsverkan bör inle inträda då
kvarstaden utgör säkerhetsåtgärd i avvaktan på konkurs.

s. 208 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 7.53 208

Det
kan påpekas alt UB:s bestämmelser om verkslällighel av kvarstad i viss
Ulslräckning medger att åtgärderna för säkerställande anpassas efter förhållandena.
Enligl 15 kap. 10 S i förslagel till ändring av RB kan också domstolen vid
behov meddela närmare föreskrifter om verkställandet av bl.a. kvarstad.

14
b 8

I
denna paragraf ges bestämmelser om meddelande av reseförbud för gäldenären och
om häktning för tiden från konkursansökan lill dess alt ansökningen hinner
prövas. 1 iredje styckei föreskrivs bl.a. att bestämmelsema om reseförbud i 15
kap. RB har motsvarande lillämpning belräffande sådan säkerhetsåtgärd som
avses i paragrafen, om inle annat följer av KL.

Enligl
förslaget till ändring av RB skall säkerhetsåtgärden reseförbud i 15 kap. ulgå.
De beslämmelser i 15 kap. RB som åsyftas med nyssnämnda hänvisning lorde endast
vara 5 och 6 SS, närmasl 5 8 första och fjärde siyckena och 6 8 första styckei
första meningen, vilka bestämmelser gäller även andra säkerhetsåtgärder Ofr 14
c § KL). Motsvarande bestämmelser i förslagel till ändring av RB finns i 15
kap. 5, 6 och 8 §8. Hänvisningen bör därför ändras till att avse dessa
föreskrifler. Även en annan, mindre jämkning föreslås.

24
8 1 denna paragraf föreslås att en hänvisning lill UL ändras till att avse UB.

27
8

1
fråga om besvär över tillsynsmyndighetens beslul i ärende om ianspråktagande av
gäldenärens inkomst hänvisas i sista slyckel av förevarande paragraf till UL:s
bestämmelser om klagan över utmätning av lön. Hänvisningen föresläs ändrad lill
all avse motsvarande bestämmelser i UB.

38
8

1
paragrafens första stycke föreskrivs f.n. alt förmånsrätt eller betalning som
en borgenär har vunnit genom utmätning går åter, om egendomen har tagits i mät
senare än tre månader före fristdagen. Har utmätningen skett till förmån för
någon gäldenären närstående, går förmånsrätten eller betalningen också åter,
om egendomen har tagits i mät dessförinnan men senare än två år före fristdagen
och det inle visas alt gäldenären varken var eller genom åtgärden blev
insolvent.

Vad
som sägs i paragrafen om att egendom har "tagits i mät" inom viss tid
före fristdagen torde innebära att ålervinningsfrislen räknas försl från det
att utmätningen har medfört förmånsrätt. Beslämmelser om tidpunkten för
förmånsrättens inträde finns i UL (77 8 I och 2 mom., 83 § och 91 a 8 2 mom.;
jfr 8 8 förmånsrättslagen). Huvudregeln är att förmånsrätten

s. 209 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 7.53 209

inträder
först när utmätningen har säkerställts, men vissa undantag finns.

Enligl
UB skall som huvudregel gälla alt utmätning medför förmånsrätt i och med
beslutet (4 kap. 30 §). Utmätning av här i riket registrerat skepp eller
luftfartyg, intecknade reservdelar till sådanl luftfartyg eller fast egendom
skall dock inte medföra förmånsrätt förrän ell ärende angående anteckning om
utmätningen tas upp på en inskrivningsdag. Undantag gäller också för utmätning
av lön o.d.

Återvinningsfristen
beträffande utmätning bör även i fortsättningen räknas från det att
förmånsrätten inträdde. Lydelsen av 38 8 KL passar emellertid inte till de nya
bestämmelserna i UB och bör därför jämkas. I den föreslagna nya lydelsen anges
som förutsättning för återgång av förmånsrätt eller betalning på gmnd av
utmätning att förmånsrätten har inträtt senare än tre månader resp. två år före
fristdagen.

1 paragrafens andra stycke
anges f n. att förmånsrätt på gmnd av betalningssäkring går åter, om egendomen
har tagits i anspråk senare än tre månader före fristdagen. Det kan påpekas att
beträffande tidpunkten för uppkomsten av förmånsrätt på gmnd av
betalningssäkring gäller vad som är föreskrivet i fråga om utmätning (14 §
första stycket lagen om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter, se
även förslaget fill ändring av denna lag). Bestämmelsen föreslås ändrad på
samma sätt som första stycket.

54
8

I
första stycket av denna paragraf regleras kronofogdemyndighetens befogenhet att
bevilja handräckning för att en konkursförvaltare skall få tillgång till
gäldenärens egendom. 1 fråga om klagan över kronofogdemyndighetens beslut
eller åtgärd enligt första stycket har enligt andra stycket bestämmelsema i UL
om klagan över utmätning i allmänhet motsvarande tillämpning.

Hänvisningen
föreslås ändrad till att avse motsvarande bestämmelser i UB. Förslaget innebär
att talan av någon av parterna skall föras inom tre veckor från delgivning av
beslutet och att talan av en tredje man får föras utan inskränkning till viss
tid.

71,73,
74 och 76 §§

I
fråga om försäljning av egendom i konkurs görs i KL, i motsats till vad som
föreskrivs om skepp, inte skillnad mellan registrerat och oregistrerat
luftfartyg. Detta överensstämmer med vad som f.n. gäller enligt UL och LfL. I
UB skiljs däremot mellan registrerat och inte registrerat luftfartyg. Under 11
kap. UB hänförs inte annat än försäljning av registrerat luftfartyg (och
intecknade reservdelar), medan försäljning av oregistrerat luftfartyg följer
bestämmelsema för lös egendom i allmänhet i 8 och 9 kap. UB.

KL:s försäljningsregler
har samband med bestämmelsema om försäljning av utmätt egendom och bör ändras
på motsvarande sätt. Änd- 14 Riksdagen 1980181. I saml. Nr 84

s. 210 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 7.53 210

ringarna
berör 71 S fjärde och femte siyckena och 76 S-

I
73 8 KL, som reglerar en handpanthavares försäljningsrätt, bör beaklas 10 kap.
7 8 HB, som föreskriver alt skepp, skeppsbygge eller luftfartyg inle får med
laga verkan handpanlsättas. Beslämmelsen i första styckei iredje meningen
föreslås jämkad i enlighet härmed.

För
det fallet alt konkursbos egendom skall säljas på auktion genom förvaltarens
försorg föreskrivs i 74 8 KL att förvaltaren skall låta kungöra auktionen på
del sätt och inom den lid som anges i UL för kungörande av auklion på egendom
av del slag som det är fråga om. Det är dock inte i något fall nödvändigt att
kungörelsen förs in i Post- och Inrikes Tidningar. Enligt andra stycket i
paragrafen gäller detsamma beträffande auktion som enligt 73 S ombesörjs av en
borgenär.

UL
innehåller numera inle bestämmelser om kungörande av exekutiv auktion annat än
beträffande vanlig lös egendom (90 och 91 §§). 1 fråga om exekutiv auktion på
registrerat skepp och skeppsbygge, luftfartyg och intecknade reservdelar lill
luftfartyg saml fast egendom finns regler om kungörande av auktionen i SfL,
LfL och FfL. Där anges emellertid endasl all auktionen skall kungöras i god tid
och på lämpligt sätt eller, i fråga om luftfartyg och intecknade reservdelar,
på lämpligt sätt minst sex veckor i förväg (6 8 SfL, 6 8 LfL och 20 8 FfL).
Närmare föreskrifter i saken har meddelats i verkställighetsföreskrifter till
nämnda lagar. På motsvarande sätt innehåller UB endast allmänt hållna regler om
kungörandet av exekutiv auklion, medan närmare bestämmelser förutsätts komma
att meddelas i verkställighetsföreskrifter (se 9 kap. 2 8, 10 kap. 6 8,11 kap.
2 8 och 12 kap. 20 8 UB). Detta gäller även vanlig lös egendom.


grund härav föreslås att hänvisningen i 74 8 KL till UL:s bestämmelser ändras
till all hell allmänt gälla vad som är föreskrivet - i UB eller i
tillämpningsbestämmelser - om kungörandet av exekutiv auklion på aktuell
egendom.

818

I
denna paragraf regleras frågan i vad mån konkurskostnader skall las ut ur
egendom, i vilken särskild förmånsrätt gäller. Kostnader som hänför sig lill
sådan egendom skall tas ut av egendomens avkastning och köpeskilling i den mån
det inverkar på de borgenärers rätt, som inte har särskild förmånsrätt i
egendomen (första stycket). Å andra sidan får annan konkurskostnad inte las ut
av egendomens avkastning och köpeskilling, om det är till förfång för någon,
som har särskild förmånsrätt i egendomen eller förmånsrätt som skall beaktas
framför den särskilda (andra stycket). Om den särskilda förmånsrätten grundar
sig på företagsinteckning, gäller dock från sisinämnda regel det undantaget att
av egendomen får bestridas även andra konkurskostnader än sådana som hänför sig
lill egendomen, i den mån boet i övrigt inte lämnar tillgång därtill.

Enligt
förmånsrättslagen kan ett kollektiv av lös egendom, som hör till

s. 211 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 7.53 211

näringsverksamhet
i vilken företagsinleckning kan meddelas, vara föremål för förmånsrätt inle
bara på gmnd äv en sådan inleckning ulan också på grund av fordran hos en
hyresgäst eller arrendator i anledning av ell hyres-eller arrendeavtal angående
en lägenhet eller jord som var avsedd för verksamheien (5 8 första stycket
förmånsrättslagen). En hyresvärds eller jordägares förmånsrätt är begränsad
till ett belopp som svarar mot tre månaders hyra resp. ett års arrendeavgift.
Den gäller närmast framför förmånsrätt på grund av företagsinleckning (9 8
första slyckel).

Beredningen
har föreslagit att undanlagsregeln i 81 § andra styckei KL vidgas lill alt avse
även förmånsrätt för en hyresvärds eller jordägares fordran. Detta har i
allmänhet godtagits av remissinstanserna, bl.a. av konkurslagskommittén. Endasl
en remissinstans har ifrågasall lämpligheten av förslaget.

För
egen del villjag försl nämna alt undanlagsregeln tidigare gällde i fall då den
särskilda förmånsrätten var av sådan beskaffenhet att den kunde göras gällande
endasl i konkurs. Detta var förhållandel främst i fråga om förlagsinleckning.
Bestämmelsen ändrades med anledning av tillkomslen av institutet
företagsinteckning. Sådan inleckning kan åberopas vid såväl utmätning som
konkurs. Beträffande skälen till nämnda ändring vill jag hänvisa lill vad som
anfördes i prop. 1967:113.

Förmånsrätten
för en hyresvärd eller jordägare enligt 5 8 första styckei I förmånsrättslagen
kan ses som en legal företagsinteckning med bästa rält. Det är därför naluriigt
alt den jämställs med företagsinteckning när del gäller uttagandel av
konkurskostnader. Härigenom undviks också all allmänna konkurskostnader skall
tas ut efter en hyresvärds eller jordägares förmånsberättigade fordran men före
en fordran på grund av förelagsinteckning.

Del
kan tilläggas att båda dessa förmånsrätter gäller vid såväl utmätning som
konkurs. F.n. råder emellertid vid utmätning den skillnaden all en hyresvärd
eller jordägare måsle själv söka utmätning för all få sin förmånsrätt beaktad,
medan företagsinleckning skall respekteras även vid utmätning för en annan
borgenärs fordran (139 8 UL). Enligl UB skall en hyresvärds eller jordägares
förmånsrätt likställas med företagsinleckning i detla avseende (8 kap. 13 S UB).


grund av del anförda godtar jag beredningens förslag.

97
8

Paragrafen
reglerar konkursgäldenärens rätt att av konkursboel utfå ulmälningsfri egendom
m.m. I första styckei föreslås att hänvisningen lill 65 8 UL ändras till att
gälla 5 kap. 1, 2 och 4 88 UB. 1 fråga om utmätning hos ett dödsbo lorde det
inte vara behövligt att nämna 5 kap. 3 8 UB. Del synes tillräckligl med
bestämmelserna i tredje stycket av 97 S KL. Hänvisningen i paragrafens andra
stycke lill 65 8 1 mom. 7 UL föreslås bli ersatt av en hänvisning till
molsvarande beslämmelse i 5 kap. 1 8 7 UB.

s. 212 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 7.53 212

Det
kan påpekas att 97 8 KL enligt förslagel, liksom f.n., inte gäller när en annan
juridisk person än ell dödsbo har försatts i konkurs.

208
8

1
denna paragraf meddelas bestämmelser om jäv mot tjänstemän vid
tillsynsmyndigheten i konkurs, dvs. vissa kronofogdemyndigheter. Där anges att
i fråga om sådanl jäv gäller, ulöver vad som följer av 4 8 förvaltningslagen
(1971:290), alt den som i mål om uttagande av skatter, böter eller andra på
indrivning beroende medel har tagit befattning med indrivning av en fordran
som görs gällande i konkursen eller har vidtagit exekutiv åtgärd för uttagande
av en sådan fordran inle får fullgöra någon tillsynsuppgift i konkursen. Uttrycket
"mål om uttagande av skaller, böter eller andra på indrivning beroende
medel" anknyter lill 1 8 första stycket utsökningskungörelsen och åsyftar
allmänna mål.

I
UB används i fråga om mål som nu avses beteckningen allmänt mål (se 1 kap. 6
8). Samma uttryck bör användas även i KL. Enligt 2 kap. 30 8 Iredje stycket UB
skall ansökan i ett allmänt mål anses gjord, när indrivningshandlingarna har
kommit in till kronofogdemyndigheten eller, om myndigheten är ansluten till
syslemel för automatisk databehandling inom exekutionsväsendet, när
indrivningsuppdraget har förts in i systemet och uppgiftema är tillgängliga för
kronofogdemyndigheten. Del innebär att ett utsökningsmål föreligger så snart
kronofogdemyndighelen får befattning med indrivningen. Del synes inle behövligt
att som jävsgrundande omständighet, vid sidan av all Oänstemannen har lagit
befattning med indrivning, särskilt nämna all han har vidlagil exekutiv åtgärd.
Befattning med indrivning måste med nämnda utgångspunkt innefatta även
exekutiva åigärder.

208
8 föreslås ändrad i enlighet med det anförda.

Övergångsbestämmelserna

Enligt
den föreslagna ändringen av 11 8 KL skall en fordran som har fastställts genom
skiljedom godtas som slöd för behörighet att söka gäldenären i konkurs under
fömtsättning att skiljedomen får verkställas enligt bestämmelserna i 3 kap. 15
eller 16 8 UB och att en domstol inte har meddelat ett sådant förordnande som
avses i 18 8 i samma kapitel. 3 kap. UB innehåller emellertid inte någon
beslämmelse om verkställighet av en skiljedom, som inte gmndas på skiljeavtal
utan som har meddelats med stöd av en föreskrift i lag ulan tillämpning av
skiljemannalagen. En sådan bestämmelse har i stället tagils upp i 12 8 UBp. I
följd härav föreslås beträffande en sådan skiljedom en övergångsbestämmelse av
samma innebörd som den nya regeln i 11 6 KL.

Vidare
föreslås att 11 8 i dess äldre lydelse skall tillämpas, när överexekutor har
förordnat om verkställighet av en skiljedom. Enligt 5 § UBp kan ett sådanl
förordnande meddelas även efter UB;s ikraftträdande, om ansökan enligt 46 8 UL
har gjorts hos överexekutor före ikraftträdandel.

s. 213 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 7.54-55 213

Skingringsförbud
enligl 14 a 8 skall efter ikraftlrädandel inte förekomma som en särskild
säkerhetsåtgärd vid sidan av kvarstad. Om skingringsförbud har beviljats före
ikraftlrädandel, bör vad som sägs om kvarstad i paragrafens nya lydelse
tillämpas. En föreskrifl härom har tagils upp i övergångsbestämmelsema Ofr 33 S
UBp saml punkl 3 i övergångsbestämmelsema fill ändringama i RB).

När
tillsynsmyndigheten före ikraftlrädandel har meddelat ell beslut enligt 27 8
fjärde slyckel KL i fråga om ianspråklagande av en konkursgäldenärs inkomsl,
bör i fråga om talan mot beslutet tillämpas vad som föreskrivs i paragrafen i
dess äldre lydelse Ofr 35 8 första styckei och 40 8 UBp). Det innebär bl.a. alt
lalan skall föras hos överexekutor. Motsvarande bör gälla, när
kronofogdemyndighelen före ikraftträdandel har meddelat ett beslul eller
vidtagit en åtgärd enligl 54 8 första stycket. Det föreslås en
övergångsbestämmelse av nu angiven innebörd. Den komplelteras av UBp när det
gäller förfarandet hos överexekutor och lalan mol överexekutors beslut m.m. (se
40 8 jfrd med 35 S UBp).

Enligt
den föreslagna ändringen av 81 8 KL skall även en hyresvärds eller jordägares
fordran som är förmånsberättigad enligt 5 8 första styckei

I förmånsrättslagen
få stå tillbaka för allmänna konkurskostnader under de

förutsättningar som anges i paragrafen. Detta bör inte gälla, om gäldenären

har försatts i konkurs på gmnd av en ansökan som har gjorts före ikraft

trädandet av de nya bestämmelserna. En föreskrift härom har tagits upp

sist bland övergångsbestämmelserna.

7.54 Förslaget
till lag om ändring i lagen (1970:741) om statlig lönegaranti

vid konkurs

1
9 S lönegarantilagen, som innehåller bestämmelser om talan mot
kronofogdemyndighetens beslut i en mindre konkurs att en arbetstagares fordran
inte omfatlas av lönegarantin, hänvisas till UL:s bestämmelser om klagan över
utmätning i allmänhet. Hänvisningen föreslås ändrad till att avse motsvarande
bestämmelser i UB. Del kan påpekas alt det förhållandet att överexekutor slopas
som klagoinstans och att talan mot kronofogdemyndighetens beslul skall föras
direkt i hovrätten inte bör föranleda någon ändring av bestämmelsen i
paragrafens sisla mening att talan inte får föras mot hovrättens beslul.

När
beslut som avses i 9 8 har meddelats av kronofogdemyndigheten före
ikraftträdandel av lagändringen, bör 9 8 i dess äldre lydelse tillämpas. Del
föreslås en övergångsbestämmelse härom.

7.55 Förslaget
till lag om ändring i brottsbalken

II kap.
1 och 3 8S

Andra
stycket i 11 kap. 1 8 brottsbalken (BrB) innehåller i första meningen en
bestämmelse om straff för en gäldenär, som vid konkurs eller

s. 214 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 7.55 214

förhandling om offentligt ackord eller i förteckning lill
ulmälningsed eller lill betalningssäkringsed uppsåtligen förtiger en tillgång,
uppger en obefintlig skuld eller lämnar en annan sådan oriktig uppgift.
Gäldenären skall då dömas för oredlighet mol borgenärer, om uppgiften inle
rättas innan den beedigas eller annars läggs till gmnd för förfarandel. I 3 8
andra slyckel finns en molsvarande beslämmelse i fall då de oriktiga uppgiftema
har lämnats av grov oaktsamhet. Broltsbeteckningen är här vårdslöshet mot
borgenärer.

1 UB meddelas bestämmelser om skyldighet för en
uimätningsgäldenär all lämna de uppgifter om sina tillgångar som behövs i målel
och om skyldighel för honom att inställa sig lill förhör inför kronofogdemyndigheten
och att upprätta en skriftlig förteckning över tillgångarna. Gäldenären skall
också kunna åläggas att på heder och samvete skriftligen bekräfta de uppgifter
om sina tillgångar som han har lämnal vid förhör eller i en förteckning (2 kap.
10 S och 4 kap. 14 § UB). De nämnda bestämmelserna skall enligt förslagel lill
ändring av lagen om betalningssäkring för skaller, lullar och avgifter gälla
även vid verkställighet av betalningssäkring. Med anledning härav föreslås att
lagen om ulmälningsed och beslämmelserna om betalningssäkringsed upphävs (se 2
8 UBp och förslaget till ändring av betalningssäkringslagen). Vad som sägs i 11
kap. 1 och 3 88 BrB om ulmälningsed och betalningssäkringsed bör därför utgå.

Beredningen, som i övrigt inte har föreslagit någon
ändring av 11 kap. 1 och 3 8S, har utgått från alt en gäldenär, som i samband
med ulmälning lämnar orikliga uppgifter om sina tillgångar, kan straffas för
osann resp. vårdslös försäkran enligt 15 kap. 10 8, om uppgifterna skriftligen
bekräftas på heder och samvete. I likhet med vad som f.n. gäller skall vidare
en gäldenär som vid utmätning åberopar en oriklig handling eller ett skenavtal
kunna straffas för oredlighet mot borgenärer under de fömtsättningar som gäller
enligl 11 kap. 1 8 andra stycket andra meningen.

Beredningens ståndpunkt har i allmänhet godtagits av
remissinstanserna. RÅ har emellertid ansett att alla fall då en
uimätningsgäldenär lämnar oriktiga uppgifter i samband med en
utmätningsförrättning bör bedömas enhetligt. En lösning är därvid enligt RÅ att
enbart bestämmelsen om osann resp. vårdslös försäkran blir lillämplig i sådana
fall. Enligt RSV bör en gäldenär som skriftligen bekräftar oriktiga uppgifter
inför kronofogdemyndigheten dömas för oredlighet eller vårdslöshet mot
borgenärer oavsett om han därvid åberopar en orikfig handling eller ett
skenavtal. Frågan huruvida han dämtöver skall dömas för osann resp. vårdslös
försäkran torde enligt RSV få bero på om oredligheten i det enskilda fallet kan
anses som grov eller inte.

För egen del villjag försl framhålla att straffansvar för
oriktiga uppgifter i samband med en exekutiv förrättning bör gälla endast
uppgifter som en gäldenär lämnar om sina tillgångar. Vidare bör ansvar kunna
ådömas endast för sådana oriktiga uppgifter som gäldenären har bekräftat
skrift-

s. 215 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 7.55 215

ligen på heder och samvete. Beslämmelserna om osann resp.
vårdslös försäkran i 15 kap. 10 8 BrB, vilka är direki tillämpliga i ett sådant
fall, får anses innefatta en tillräcklig kriminalisering av de gärningar som
avses nu. De brott som avses i 11 kap. 1 S andra stycket andra meningen är av
en allvarligare karaktär än alt lämna orikliga uppgifter angående tillgångarna.
Åberopandet av en oriklig handling eller ett skenavtal utgör i allmänhet led i
ett mera planmässigt förfarande i syfte alt undgå verkslällighet. Dessa
förfaranden kan inle anses tillräckligt bestraffade genom all gäldenären döms
till ansvar enbart enligl 15 kap. 10 8 BrB. Jag är därför inle beredd att
frångå beredningens ståndpunkt i saken.

17 kap. 13 8

Enligl paragrafens första stycke skall den som bryter mol
ett förbud alt sälja eller skingra gods eller att utge annans gods, rubbar gods
som har blivit satt i kvarstad, tagel i anspråk genom betalningssäkring, utmätt
eller beslagtaget, skadar eller tar bort en myndighets anslag eller försegling
eller annars olovligen öppnar vad en myndighet har tillslulit eller också överträder
ett annat liknande av en myndighet meddelat förbud dömas för överträdelse av
myndighets bud lill böter eller fängelse i högst ell år. Andra styckei
innehåller en straffbestämmelse för det fallet att någon vägrar en
förrätlningsman inträde som denne har rätt att fordra.

Enligt vad som föreslås i della lagstiftningsärende skall
skingringsförbud inle längre finnas som en särskild säkerhetsåtgärd vid sidan
av kvarstad. Skingringsförbud nämns inte uttryckligen i 17 kap. 13 8 BrB men
ordalydelsen i första stycket anknyter lill uttryckssättet i lagrum som f n.
ger möjlighet att meddela ett sådant förbud. Lydelsen bör därför jämkas.
Bestämmelsen bör även i övrigt närmare anslutas till UB.

I beredningens förslag till ändrad lydelse nämns att någon
olovligen rubbar, skadar eller eljesl förfogar över egendom som är föremål för
beslag, kvarstad, utmätning, annan verkställighet eller därmed jämförlig
åtgärd. Förslaget har i allmänhel godtagits av remissinstanserna. RÅ har
emellertid ansett att lydelsen innebär en inle avsedd utvidgning av det
straffbara områdel, eftersom beslämmelsen kommer att omfatta även fall som nu
bedöms som skadegörelse. Med anledning härav villjag framhålla all det
förhållandet att en åtgärd beträffande egendom som avses i paragrafen utgör
skadegörelse inte bör hindra att åtgärden även är straffbelagd enligt
förevarande paragraf För att ansvar skall komma i fråga för överträdelse av myndighets
bud krävs all gärningsmannen har kännedom om myndighetens åtgärd.

Den nu föreslagna lydelsen överensstämmer i huvudsak med
beredningens förslag. Betalningssäkring har dock lagts till. Å andra sidan
nämns inte särskilt "annan verkställighet". I uttrycket "annan
liknande åtgärd" inbegrips införsel och verkställighet enligt 16 kap. UB
samt verkslällighet som kan förekomma utanför UB:s område, sålunda även
verkställighet

s. 216 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 7.55 216

genom en administrativ myndighels försorg, dock endast
såvitt den rör viss egendom. Vidare inbegrips en åtgärd som i likhet med de
nyss nämnda vidtas av en myndighet och innefattar ett rättsligt ingripande i
syfle all begränsa rådighelen beträffande viss egendom.

Bestämmelsen omfattar inle bara all någon handlar i strid
mol ell förbud som myndigheien uttryckligen meddelar ulan även att någon bryter
mol ett förbud som enligt lag följer av ett visst beslut (t.ex. om utmätning).
Straffbestämmelsen inbegriper dock endast olovliga handlingar som begås medan egendomen
är föremål för myndighetens åtgärd. Härigenom utesluts handlingar som äger rum
försl sedan myndigheten har skilt sig från ärendel. Att någon t.ex. efter
fullbordad verkställighet genom överlämnande av viss egendom olovligen lar
egendomen i besittning hör inte hit.

Beslämmelser om all kronofogdemyndighetens beslul medför
rådighetsinskränkningar finns på flera håll i UB. Som exempel kan nämnas 4
kap. 29 8, 6 kap. 5 och 12 88. 12 kap. 5 och 6 SS. 15 kap. 20 8 saml 16 kap. 14
och 16 SS. Beslämmelser om rättsverkan av beslag finns i 27 kap. 10 8 RB. I
betalningssäkringslagen finns bestämmelser om den rådighelsinskränkning som
följer av betalningssäkring.

Bestämmelsen om straff för den som olovligen rubbar eller
skadar egendomen riklar sig mol envar som uppsåtligen handlar i strid mot
myndighetens beslut eller vad som följer av beslutet. Den drabbar sålunda även
en iredje man som bryter mot ell förbud att utge viss egendom som han innehar.
Den kan emellertid drabba även en hell ulomstående. Tredje mannens åtgärd är då
ofta straffbar enligt andra lagrum, l.ex. som stöld eller skadegörelse. I så
fall får konkurtensfrågan lösas enligt vanliga regler.

Ordet "förfogar" inbegriper såväl rättsliga som
faktiska åtgärder, t.ex. otillåten avverkning på en utmätt fastighet. Termen
syfiar i första hand på åtgärder som vidtas av ägaren till egendomen.
Straffbestämmelsen kan emellertid bli lillämplig även på t.ex. en
nytOanderätlshavare som förfogar över egendomen på molsvarande sätt, om detta
förfogande inte innefattar utövning av en räll som är skyddad mot
utmätningssökanden. Ett faktiskt förfogande torde fö. i allmänhet innebära att
egendomen rubbas eller skadas.

Om en gäldenär överlämnar utmätt egendom till en tredje
man, t.ex. till fullgörande av ett tidigare slutet köpeavtal om egendomen, kan
det innebära en straffbar handling. Det bör emellertid i sammanhanget erinras
om att del förfogandeförbud som följer av särskilda bestämmelser inte alllid är
absolut. Enligl 4 kap. 29 8 UB gäller förfogandeförbudei endast sådana åtgärder
som är till skada för utmätningssökanden. Överlåtelse av t.ex. en utmätt
faslighet inverkar inte på utmätningssökandens rätt och är sålunda inte
straffbar enligt förevarande bestämmelse. Att straffbestämmelsen har denna
innebörd följer av ordet "olovligen" och torde inte därutöver,
vilket en remissinstans har ifrågasatt, behöva anges i lagtexten.

s. 217 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 7.55 217

Otillåtna
förfoganden blir straffbara så snart ett meddelat beslul skall lända fill
efterrättelse. Det fömtsätts alltså inte att beslutet har kommit till uttryck
genom märkning eller annat säkerställande av den egendom som är föremål för
ingripandet. Endast uppsåtligt handlande är emellertid straffbelagt. Ansvar
kommer alltså bara i fråga för den som känner lill beslulet.

Beredningen har behandlal
frågan humvida straffbeslämmelsema bör omfatta det fallet att en
sekundogäldenär betalar en fordran i strid mol ett av kronofogdemyndigheten
meddelat förbud. En sådan betalning torde inte fn. anses straffbar. Enligt
beredningen finns del inte tillräcklig anledning att straffbelägga en sådan
åtgärd. Kronofogdeföreningen har däremot förordat en straffbestämmelse för
detta fall. Föreningen framhåller att utmätta fordringar och rättigheter ofta
representerar större värden än t.ex. utmätt lösöre och att behovet av en
straffsanktion mol en sekundogäldenär eller annan förpliktad som uppsåtligen
neutraliserar verkan av en fordrings- eller rättighetsutmätning inte kan anses
mindre än när det gäller andra kronofogdemyndighetens beslut.

För egen del vill jag
först understryka att det förhållandet att sekundogäldenären trots förbudet
betalar till sin borgenär inte befriar honom från sin förpliktelse. Han är
alltså skyldig att betala på nytt tiil kronofogdemyndigheten eller fill den
till vilken fordringen övergår. Det är visseriigen tänkbart att
sekundogäldenären genom betalningen har satt sig ur stånd att fullgöra sin
förpliktelse i behörig ordning. Detta torde emellertid inte utgöra ett
tillräckligt skäl att straffbelägga åtgärden. Sekundogäldenären kan ju även
genom andra förfoganden över sina medel sätta sig ur stånd att betala. Jag
anser sålunda att beredningens förslag att lämna dessa fall utanför det
straffbara området bör följas. Att förslaget har den angivna innebörden följer
av att det endast är förfoganden över bestämd egendom som har straffbelagts.

Straffbestämmelsen kan
dock undantagsvis vara tillämplig i fråga om pengar eller annan generiskt
bestämd egendom, nämligen om ett förbud har meddelats beträffande egendom som
hålls avskild för fullgörande av en viss förpliktelse (t.ex.
redovisningsmedel). ,

I överensstämmelse med
gällande lag kriminaliseras vidare alt någon skadar eller tar bort en
myndighets anslag eller försegling eller annars olovligen öppnar vad en
myndighet har tillslutit eller överträder ett annat liknande av en myndighet
meddelat förbud.

36
kap. 4 8

Enligt
36 kap. I S kan utbyte av brott enligt BrB samt förlag för brott, vars
mottagande är straffbart enligt BrB, under vissa fömtsättningar förklaras
förverkat. Vidare kan enligt 2 § förverkande ske av egendom som har använts som
hjälpmedel vid brott enligt BrB eller som har frambragts genom ett sådant
brott. Detsamma gäller egendom som någon har använt eller annars tagit
befattning med på ett sätt som utgör brott enligt BrB. För-

s. 218 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 7.55 218

verkande
enligl I eller 2 8 kan avse antingen själva den aktuella egendomen
(sakförverkande) eller dess värde (värdeförverkande). Enligt 3 § kan
förverkande även ske av föremål, som på grund av sin särskilda beskaffenhet och
omständigheterna i övrigt kan befaras komma till brottslig användning.

Enligt
4 8 första stycket får förverkande på grund av brott ske hos a) gärningsmannen
eller annan medverkande till brottet, b) den i vars ställe gärningsmannen eller
annan medverkande var, c) den som har beretts vinning genom brottet eller d)
den som efter brottet har förvärvat egendomen genom ett familjerältsligt lång
eller genom gåva eller som efter brottet har förvärvat egendomen på annat sätt
och därvid kände till eller hade skälig anledning till antagande om egendomens
samband med brottet. Enligt andra stycket i paragrafen får förverkande inte
ske, om egendomen vid brottet inte tillhörde någon av dem som anges under
första stycket a)-c). Det kan påpekas att 4 8 inte är tillämplig beträffande
förverkande enligt 3 8 av brottsverktyg.

1 4
8 tredje styckei anges att en särskild rätt till egendom som förklaras
förverkad består, om inle även den särskilda rätten förklaras förverkad. Med
uttrycket "särskild rätt" avses enligt förarbetena begränsade sakrätter,
t.ex. panträtt, och en säljares rält till egendom som har sålts under
äganderättsförbehåll (se prop. 1%8:79 s. 53 och 63). Med äganderättsförbehåll
torde böra jämställas förbehåll om återtaganderält. Däremot inbegrips inte
t.ex. nyttjanderätt till lös sak Ofr NJA 1975 s. 528). Utmätning torde inte
heller omfattas. Innebörden av att en särskild rätt förklaras förverkad är att
rättigheten upphör.

Frågan
om förverkande prövas i allmänhet i samband med att domstolen prövar ansvarsfrågan.
När frågan om förverkande angår någon annan än den som är åtalad, skall enligt
17 § lagen (1946:804) om införande av nya rättegångsbalken (Rp) talan föras mot
honom.

Bestämmelser
om förverkande finns i flera lagar vid sidan av BrB, t.ex. lagen (1%0:418) om
straff för vamsmuggling (9, 10 och 12 §§) och valutalagen (1939:350, 11 8).
Bestämmelsema i 36 kap. BrB gäller i stor utsträckning även vid förverkande
enligt specialstraffrättsliga bestämmelser.

Enligt
27 kap. I 8 första stycket RB får föremål som skäligen kan antas vara förverkat
på gmnd av brott tas i beslag. Detsamma gäller enligt 14 a 8 i fråga om föremål
som skäligen kan antas vara förverkat enligt 36 kap. 3 § BrB. I 10 8 finns
bestämmelserom hur ett beslag skall säkerställas. Bestämmelsema överensstämmer
i stort sett med vad som gäller i fråga om säkerställande av utmätning av lös
egendom. Särskilda bestämmelser om beslag finns i en del andra lagar än RB.
Beslag används regelmässigt för alt säkerställa ett sakförverkande.

Vid
ett sakförverkande kan konkurtens uppkomma mellan förverkandet och en utmätning
av samma egendom. Det finns inte f.n. några bestämmelser som reglerar hur den
konkurrensfrågan skall lösas. Det har i rätts-

s. 219 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 7.55 219

praxis
fastslagits alt en utmätning av egendom som har tagits i beslag för alt
säkerställa ett sakförverkande inte medför någon rubbning av beslaget (NJA 1965
s. 97 I). Kronofogdemyndigheten är i ell sådant fall förhindrad att omhänderta
egendomen och sälja den eller vidla annan motsvarande åtgärd. Om egendomen
därefter förklaras förverkad, lorde den räll som har vunnits genom utmätningen
ulan vidare upphöra.

RSV
har i en skrivelse till justitiedepartementet anfört all det hos kronofogdemyndighetema
råder delade meningar hur frågan om konkurrens mellan en utmätning som har
skett före beslag och ett förverkande av samma egendom skall lösas. Enligt en
uppfattning skall, sedan förverkandefrågan har avgjorts, utmätningsförfarandet
fortsätta och ulmälningsborgenären få full betalning innan
förverkandeanspråket kan uppfyllas. Enligt en annan uppfattning skall
utmätningen alllid vika för statens anspråk på förverkande, i vart fall om
utmätningen har skett efler brollel. Oavselt vilken lösning som väljs finns det
enligt verkel behov av en klargörande regel i saken.

För egen del villjag först
framhålla alt det förhållandet all viss egendom kan komma att förverkas inte
bör hindra all egendomen utmäts. Detta gäller även om egendomen har tagits i
beslag Ofr NJA 1965 s. 97 1). Möjligheten till utmätning är motiverad redan av
att del inle är säkert all egendomen kommer att förverkas. Om egendomen inte
har tagits i beslag, bör utmälningsförfarandet fortgå som vanligt. Möjligheten
till förverkande lorde då f.ö. inte vara känd för kronofogdemyndigheten. Har
egendomen tagits i beslag, bör däremot utsökningsmålet, i enlighel med 1965 ärs
rättsfall, vila i avvaktan på prövningen av förverkandefrågan. Det kan påpekas
alt en utmätning inte hindrar alt egendomen tas i beslag. Någon uttrycklig
beslämmelse om del nu sagda lorde inte behövas. Det kan tilläggas alt vid
ulmälning givelvis helst bör tas i anspråk annan egendom än sådan som kan komma
att förverkas.

Utmätning medför
förmånsrätt i den utmätta egendomen och företer även i övrigt viss likhet med panträtt.
Del synes därför lämpligt att frågan om konkurrens mellan utmätning av viss
egendom och förverkande av egendomen regleras efter samma grunder som enligl 36
kap. 4 8 tredje stycket BrB gäller vid konkurrens mellan en särskild rätt till
egendomen och förverkande. Den skillnaden bör emellertid göras alt del i
princip bortses från huruvida utmätningsborgenären kände eller inte kände till
egendomens samband med brottet. En utmätningsborgenärs goda eller onda tro
saknar nämligen i övrigt i princip betydelse. Utmätningsborgenären bör inte få
bättre räll än utmätningsgäldenären. En sådan lösning ansluter nära till vad
som i övrigl torde gälla när utmätning och vissa andra rättigheter i samma
egendom konkurrerar.

En
jämförelse bör också göras med konkurs. Det förhållandet alt ägaren lill viss
egendom efter brottet försätts i konkurs torde inte hindra all egendomen under
konkursen förklaras förverkad och därmed går förlorad

s. 220 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 7.55 220

för konkursborgenärema. Någon anledning lill ändring häri
synes inle föreligga. Det fallet att egendomen har utmätts bör i princip
behandlas på samma sätt. Det kan bl.a. påpekas alt om konkurs inträffar inom
viss lid efler utmätningen, förmånsrätten på grund av utmätningen återgår (38 8
KL).

Del sagda leder fram lill alt en ulmälning som äger mm
efler brollet i allmänhet bör stå tillbaka för ell förverkande. Detla gäller
inle bara när utmätningsborgenären har medverkat till brottet eller utmätning
har sökts i samråd med ägaren för all denne skall undgå de ekonomiska följderna
av ett förverkande utan i allmänhet även i andra fall. Undantagsvis kan det
dock finnas skäl att inte förverka utmätningen. Lagtekniskt bör frågan lösas
genom alt ulmälning i 36 kap. 4 8 BrB likställs med särskild rätt. Del innebär
all den rält som har vunnits genom utmätningen måste förklaras förverkad för
att upphöra och att talan måste föras mot ulmälningsborgenären.

Vad nu har sagts bör emellertid inte gälla om egendomen
var föremål för beslag när den utmättes. Praktiska skäl talar för alt man i del
fallet ansluter till den ståndpunkt som har intagits i rättspraxis och alltså
låter utmätningen ulan vidare upphöra alt gälla, om egendomen senare
förverkas.

Enligt 8 och 9 S§ förmånsrättslagen ger betalningssäkring
en med utmätning jämställd förmånsrätt i den egendom som har tagits i anspråk.
I fråga om konkurrens mellan betalningssäkring och sakförverkande bör därför
gälla samma regler som när utmätning och sakförverkande sammanträffar.

Kvarstad medför inle förmånsrätt. UB innehåller emellertid
delvis nya regler om konkurrensen mellan kvarstad - som innefattar även del
nuvarande skingringsförbudet - och utmätning resp. betalningssäkring.
Bestämmelserna härom i 16 kap. 15 8 innebär alt om egendom som har belagts med
kvarstad för fordran utmäts eller tas i anspråk genom betalningssäkring för en
fordran som inte är förenad med särskild förmånsrätt i egendomen, denna skall
anses samtidigt utmätt för kvarstadsborgenärens fordran. Det innebär all
borgenärerna får lika rätt i egendomen, dvs. i förhållande lill fordringamas
storlek.

Kvarstad bör inte i och för sig medföra något skydd
gentemot förverkande. När utmätningsverkan har inträtt, bör den ges samma
ställning i förhållande till ett sakförverkande som en vanlig utmätning. Någon
särskild bestämmelse härom torde inte behövas.

I enlighet med del sagda föreslår jag att det i 36 kap. 4
8 tredje stycket tas upp en ny andra mening, i vilken föreskrivs att vad som i
samma stycke sägs om särskild rätt även gäller i fråga om den rätt som har
vunnits genom utmätning eller betalningssäkring, såvida inte egendomen hade
lagits i beslag när den utmättes eller togs i anspråk genom betalningssäkring.
Beträffande tillämpningen kan påpekas alt lydelsen även omfattar det fallet
att en utmätning (eller betalningssäkring) har verkställts före brottet. Som

s. 221 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 7.56 221

har
antytts i del föregående bör emellertid förverkande inle ske i ell sådanl fall.

Slutligen
bör nämnas all jag under hand har låtit inhämta synpunkter på nu förevarande
förslag från RÅ, rikspolisstyrelsen och RSV. Förslagel föranledde därvid inle
någon erinran.

Övergångsbestämmelserna

Straffbestämmelserna
i 11 kap. 1 och 3 88 för oriktiga uppgifter i en förteckning till utmätningsed
eller betalningssäkringsed bör tillämpas även efter ikraftträdandel, vare sig
förfarandet har ägt rum före eller efter ikraftlrädandel Ofr 41 8 första
slyckel UBp och övergångsbestämmelserna till ändringarna i
betalningssäkringslagen). Det föreslås en övergångsbestämmelse härom.

Den
föreslagna bestämmelsen beträffande förverkande av den rätt som har vunnits
genom utmätning m.m. torde innebära vissa ändringar i förhållande till vad som
gäller f.n. Bestämmelsen bör inte gälla när det aktuella brottet har begåtts
före ikraftträdandet av lagändringen. En föreskrift härom föreslås.

7.56
Förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken

UB
påkallar ändring av åtskilliga paragrafer i RB, i första hand reglerna om
kvarstad och andra säkerhetsåtgärder i 15 och 26 kap. Av andra bestämmelser som
bör ändras kan nämnas föreskriftema om förordnande om verkställighet av en dom
eller ett beslut som inte har vunnit laga kraft och föreskrifterna om
delgivning av tredskodomar.

8
kap. 2 8 och 12 kap. 3 S

I 8
kap. 2 8 tredje stycket RB föreskrivs att bl.a. en utmätningsman inte får anlas
till ledamot av advokatsamfundet. Vidare gäller enligt 12 kap. 3 S första
stycket att en utmätningsman inte får vara ombud vid allmän domstol, såvida
inte regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ger tillstånd
därtill. Sistnämnda förbud avser dock inte den som, under tjänstledighet, i
utbildningssyfte tjänstgör som biträde åt en advokat. Vad som sägs i 12 kap.. 3
§ gäller även i fråga om ett biträde och en försvarare (12 kap. 22 8 och 21
kap. 3 8 andra stycket).

Förbudet
för en utmätningsman att vara ombud har motiverats med den befattning som
utmätningsmannen har att ta med verkställighet av domar och beslut. Enligt ett
uttalande i förarbetena till RB avsåg bestämmelsen inte s.k. doms verkställare,
som enligt tidigare gällande bestämmelser kunde av utmätningsmannen i stad
sättas till utmätningsman i hans ställe för ett bestämt fall. Det har sagts att
bestämmelsen numera torde gälla även en tjänsteman som en kronofogde kan sätta
i sitt ställe som utmätningsman. Ett sådant förordnande kan enligt
kronofogdeinslmktionen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 7.56 111

(1965:687,
omtryckt 1976:893) ges ål en kronofogdesekreterare, den som vid
kronofogdemyndigheten fullgör nolarietjänslgöring, en kronokommissarie, en
förste kronoassislenl eller en kronoassistent.

Beteckningen
utmätningsman har inte bibehållits i UB. Verkställigheten skall åvila
kronofogdemyndigheten (1 kap. 3 8). Vidare anges i UB att ett utsökningsmål
handläggs av en kronofogde eller en annan Oänsteman hos kronofogdemyndighelen. Vad
som sägs om utmätningsman i 8 kap. 2 8 och 12 kap. 3 8 RB bör därför ändras.
Det synes inte behövligt att bestämmelsen i 12 kap. 3 8 görs lillämplig även
på andra tjänstemän vid kronofogdemyndighelen än kronofogden. Om en sådan
tjänsteman undanlagsvis har varil ombud eller biträde åt en part vid domstol,
får han inte la befattning med ett utsökningsmål som rör samma sak (1 kap. 4 8
U B jfrd med 4 kap. I3 8 8RB).


grund härav föreslås att ordet utmätningsman i förevarande paragrafer byts ul
mot termen kronofogde.

9
kap. 8 8

1
9 kap. 8 8 första styckei RB föreskrivs att då ett vite enligt RB föreläggs en
part eller någon annan, domstolen skall bestämma vitet lill ett belopp, som med
hänsyn till hans ekonomiska förhållanden och omsländighetema i övrigl kan antas
förmå honom att iaktta föreläggandel. Vidare anges alt ett vite inle får
bestämmas under tio eller över 5.000 kr. men all, när ett vite har dömts ut och
domstolen förelägger ett nytt vite, della får bestämmas till högre belopp, dock
inte över 10.000 kr.

Enligt
15 kap. 3 8 kan en domstol besluta om olika säkerhetsåtgärder, om en part i
rättegång har visat sannolika skäl för sin talan och del skäligen kan befaras
att motparten genom att utöva viss verksamhet eller företa eller underiåla viss
handling eller genom något annat förhållande hindrar eller försvårar domens
verkställande eller väsentligt förringar dess värde för parten. Domstolens
beslut kan bl.a. bestå i att motparten meddelas ett förbud eller annat
föreläggande vid vite. Föreläggande eller förordnande enligl 15 kap. 3 8 får
också meddelas, om del i annat fall är av synnerlig vikt för parten och del
inle länder motparten till väsentligt förfång. 1 det följande föreslås alt
domstols befogenhet att förordna om säkerhetsåtgärd enligt 15 kap. 3 § vidgas
till att gälla även innan talan har väckts i saken. Samtidigt jämkas lydelsen
något.

Bestämmelserna
i 9 kap. 8 8 RB om högsta viiesbelopp måste anses gälla även i fråga om ett
föreläggande enligt 15 kap. 3 8. Ett sådant föreläggande hänför sig emellertid
till själva saken i målel och skiljer sig därmed från vitesförelägganden som
avser förfarandel i rättegången, t.ex. ett föreläggande att inställa sig till
en förhandling. Beträffande vitesförelägganden enligt 15 kap. 3 8 är ett högsta
belopp av 5.000 resp. 10.000 kr. numera uppenbart för lågt. Sådana
förelägganden kan ibland avse förhållanden som rör myckel stora värden. Det kan
t.ex. vara fråga om att någon till

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 7.56 113

skada
för annan driver en myckel lönande verksamhei i strid med ett avtal.

Del
kan erinras om all när beslämmelser i olika lagar uttryckligen medger all ett
föreläggande som avser själva saken förenas med vite, någol högsta belopp i
allmänhet inle är föreskrivet (se t.ex. 5 8 marknadsföringslagen 1975:1418, 1
8 lagen 1971:112 om förbud mol oskäliga avtalsvillkor och 15 8 firmalagen
1974:156). 1 fråga om UB kan nämnas alt vite i sådant fall som avses i 2 kap.
15 8 inle är begränsat lill vissl belopp.


gmnd härav anserjag all maximeringen av vite enligl RB till 5.000 resp. 10.000
kr. inle bör gälla i fråga om förelägganden enligt 15 kap. 3 8. I sådana fall
bör inte gälla något visst högsla belopp. 9 kap. 8 8 föreslås ändrad i enlighel
härmed.

Del
kan tilläggas all även vissa andra förelägganden enligt RB som kan förenas med
ell vite är av en sådan beskaffenhet all det kan ifrågasättas om inle ett högre
vite än 5.000 resp. 10.000 kr. bör kunna sällas ul. Jag avser närmasl
förelägganden enligt 38 kap. 5 8 och 39 kap. 5 8 att förete en skriftlig
handling som bevis resp. att tillhandahålla ett föremål för syn Ofr 18 8 lagen
1970:417 om marknadsdomstol m.m.). Den frågan får emellertid tas upp i ett
annat sammanhang.

10
kap. 17 8

I
10 kap. RB meddelas bestämmelser om forum i tvistemål. Som allmän princip
gäller att en domstol vid vilken lalan anhängiggörs skall pröva sin behörighet
endast om fråga därom väcks av svaranden (18 8). Från denna regel föreskrivs
emellertid vissa undantag. I 10 kap. 17 8 anges sålunda flera fall då domstolen
har att självmant pröva sin behörighet. I första stycket punkt 6 nämns bl.a.
tvist som angår utmätt lös egendom och för vilken behörig domstol är särskilt
angiven. Bestämmelsen åsyftar enligt förarbetena tvister som avses i 69 8 UL,
dvs. tvister på gmnd av föreläggande att väcka talan i fråga om lös egendom.
Numera kan emellertid föreläggande att väcka lalan vid domstol meddelas även
enligt 91 a och 151 88 UL. I fråga om fasl egendom se även 5 8 FfL.

Enligl
UB skall föreläggande all väcka lalan vid domstol angående utmätt egendom kunna
meddelas i ett flertal fall, se 4 kap. 20-23 och 26 88, 9 kap. 11 8 och 13 kap.
7 8. För dessa fall meddelas bestämmelser om behörig domstol i 2 kap. 24 8 UB.
Den domstol som anges där bör vara uteslulande behörig att pröva en tvist på
gmnd av ett föreläggande. För att punkt 6 i 10 kap. 17 8 RB skall bli
tillämplig på samtliga tvister, för vilka viss domstol är föreskriven i UB, bör
bestämmelsen vidgas till alt gälla även tvfst angående annan utmätt egendom än
lös egendom. Paragrafen föreslås jämkad i enlighet härmed.

Den
föreslagna lydelsen avses omfatta även tvist enligt 13 kap. 7 8 UB, dvs. tvist
vid fördelning av medel som har influtit i ett mål om utmätning. I fråga om
tvister rörande fast egendom för vilken fastighetsforum skall gälla (2 kap. 24
8 andra stycket UB) se även punkt 4 i förevarande paragraf.

s. 224 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 7.56 224

Det kan erinras om all annan sakägare än den som har
förelagts all väcka talan inte är bunden av forumreglerna i 2 kap. 24 8 UB.

15 kap.

Förevarande kapitel innehåller beslämmelser om
säkerhetsåtgärder i ivislemål. Sådana åtgärder utgörs av kvarstad och
skingringsförbud, som båda kan meddelas till säkerhel för en fordran eller för
bättre rätt till egendom, reseförbud, föreläggande eller förordnande som avses
i 15 kap. 3 8 samt återställande av besittning eller annat förhållande som har
rubbats. Beslul om säkerhetsåtgärd meddelas av domstol i en anhängig rättegång.
En förulsätlning för ett sådant beslut är alltså att talan har väckts i saken.

Enligl UL kan även överexekuior förordna om kvarstad och
andra säkerhetsåtgärder enligt bestämmelser som i huvudsak överensstämmer med
RB:s. Sådana åtgärder kan beviljas av överexekutor vare sig rättegång pågår i
saken eller inte. Har talan inte redan väckls när överexekutor meddelar sitl
beslut, skall talan väckas inom viss tid från beslutet, vid påföljd att
åtgärden annars återgår. I vissa fall är det lillräckligl att talan
anhängiggörs i annan ordning än vid domstol. Antalet mål hos överexekutor om
kvarstad eller annan säkerhetsåtgärd har under senare år uppgåU fill 100-200 om
året.

1 sitt förslag lill UB föreslog beredningen att
överexekutors befogenhet att förordna om säkerhetsåtgärd enligt UL skulle
flyttas till kronofogdemyndigheterna. I enlighet härmed har beredningen i
betänkandet med förslag till följdändringar utgått från att en domstol liksom f
n. skall kunna förordna om kvarstad och andra säkerhetsåtgärder endasl i
anhängiga mål. I propositionen angående UB har emellertid på skäl som anges där
intagits den ståndpunkten all befogenheten all förordna om säkerhetsåtgärder
inte bör flyttas till kronofogdemyndigheterna. På grund härav innehåller UB
inte några bestämmelser om sådana beslut. 1 propositionen förutsätts att
uppgiften förs till tingsrätten.

1 det förslag till en handräckningslag, som har
remitterats till lagrådet den 28 juni 1979, har föreslagits att uppgiften att
förordna om handräckning i summarisk process, motsvarande återställande av
mbbad besittning m.m. och avhysning enligt 191 och 192 8§ UL, anförtros tingsrätten
(avsnitt 2.2).

Även beträffande kvarstad och andra säkerhetsåtgärder
talar övervägande skäl för all uppgiften bör ankomma på tingsrätten. Frågor om
sådana åtgärder innefattar sålunda en prövning av civilrättsliga förhållanden.
Beståndet av en beviljad säkerhetsåtgärd förutsätter också, om rättegång inle
redan pågår, alt talan i saken väcks inom viss tid, i allmänhet vid domstol.
Tingsrätten har redan f n. att besluta om säkerhetsåtgärder i anhängiga mål. Om
uppgiften att förordna om säkerhetsåtgärder även innan talan har väckts flyttas
till tingsrätten, undviker man kompetenskonflikter och andra olägenheter som
föranleds av att mer än en myndighet har

s. 225 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 7.56 115>

samma
befogenhet. Det krav på skyndsam handläggning som ofta föreligger i fråga om
säkerhetsåtgärder torde också över lag kunna tillgodoses i tingsrätterna.

Jag
föreslår sålunda att överexekutors befogenhel all förordna om kvarstad och
andra säkerhetsåtgärder innan talan har väckts i saken förs till tingsrätten.
Härvid bör samma principer gälla som enligt UL. Det bör alltså inte göras någon
inskränkning i en rältssökandes möjlighet att få ett anspråk säkerställt i fall
då detta skall prövas av skiljemän eller i annan särskild ordning.

UL:s
bestämmelser om handräckning torde i princip vara begränsade till att avse
civilrättsliga anspråk. Det kan dock ibland finnas ett behov av att säkerställa
en senare indrivning av offentligrätlsliga anspråk. Den frågan får emellertid
tas upp i ett annat sammanhang. En eventuell befogenhet att förordna om
säkerhetsåtgärder i sådana fall synes fö. inte böra tillkomma tingsrätten. Det
kan erinras om att genom lagen om betalningssäkring för skatter, lullar och
avgifter har införts en möjlighet att säkerställa indrivningen av det
allmännas fordringar på viktigare skatter och avgifter.

När
det gäller frågan var bestämmelser bör tas upp om meddelande av
säkerhetsåtgärder innan talan i saken har väckts, vill jag först nämna att
regleringen har ansetts inte böra ske i den föreslagna handräckningslagen. Det
synes inte heller lämpligt att bestämmelser i saken tas upp i en särskild lag.
Det skulle bl.a. innebära en dubbelreglering i flera avseenden, i den mån inte
hänvisning kan ske till RB:s bestämmelser.

Enligt
min mening är den enklaste och naturligaste ordningen att bestämmelser i frågan
meddelas i 15 kap. RB. Där finns redan motsvarande regler för det fallet att
talan har väckts. En komplettering för de fall som nu avses kan bli
förhållandevis enkel. En sådan ordning innebär visserligen att RB:s föreskrifter
om säkerhetsåtgärder kommer att gälla även i fråga om anspråk, som undantagsvis
skall prövas i annan ordning än i rättegång, t.ex. av skiljemän. Detta bör dock
inte utgöra någol avgörande hinder mot nämnda ordning, om denna framstår som
praktisk och ändamålsenlig. Det kan erinras om att i fråga om brottmål gäller
att domstolen kan förordna om bl.a. kvarstad innan åtal har väckts. Jag
föreslår alltså att befogenheten för tingsrätten att förordna om kvarstad eller
annan säkerhetsåtgärd även i fall då talan inte har väckts regleras i 15 kap.
RB.

F.n.
kan enligt 15 kap. 1 8 RB till säkerhet för en fordran resp. för bättre rätt
till viss egendom beviljas antingen kvarstad eller skingringsförbud.
Motsvarande gäller enligt UL. 1 fråga om fast egendom kan dock endast
skingringsförbud meddelas. Skillnaden mellan de båda åtgärderna är närmast att
medan kvarstad i princip skall leda till att kronofogdemyndigheten tar aktuell
egendom i förvar, skingringsförbud endast innebär att den som åtgärden riktar
sig mot meddelas ett förbud att sälja eller skingra egendomen.
Skingringsförbud beträffande fast egendom kan dock komplelteras med ett
förordnande om att själva egendomen skall tas om hand. 15 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr
84

s. 226 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 7.56 llfi

Beredningen
har föreslagit alt de nuvarande åtgärderna kvarstad och skingringsförbud skall
föras samman till en åtgärd, benämnd kvarstad. Detta har genomgående godtagils
av remissinstansema. Även jag anser alt det saknas behov av två olika åtgärder
för att tillgodose kravet på säkerställande av en fordran resp. bättre rätt
till viss egendom. 1 praktiken torde f n. nästan uteslutande kvarstad användas,
frånsett fall då fråga är om fast egendom. I enlighel härmed utgår UB från att
skingringsförbud skall upphöra som en självständig säkerhetsåtgärd. För
säkerställande av kvarstad skall enligt UB samma regler gälla som för
säkerställande av utmätning, och dessa ger visst utrymme att handla efter
omständigheterna.

Jag
föreslår alltså att de olika åtgärder som f.n. kan vidtas i form av kvarstad
eller skingringsförbud förs samman till ett institut. Det kan ifrågasättas om
inte den åtgärd som skall ske till säkerhet för en fordran och den åtgärd som
skall äga mm för att säkerställa bättre rätt till viss egendom borde ha olika
beteckningar. Det har dock inte synts lämpligt att på denna punkt bryta med
hittillsvarande ordning. Den föreslagna säkerhetsåtgärden betecknas alltså i
båda fallen kvarstad.

Som
har nämnis i del föregående kan enligt RB även reseförbud meddelas till
säkerhet för en fordran (15 kap. 2 %). Sådant förbud kan beviljas, om en part i
rättegång angående betalning för en fordran har visal sannolika skäl för sin
talan och det skäligen kan befaras att motparten beger sig från riket utan alt
efterlämna känd egendom som svarar mot hans skuld. Reseförbud innebär förbud
för gäldenären att avresa från orten, såvida han inte ställer pant eller borgen
för skulden. Reseförbud gäller inte utöver tre månader från delgivningen.
Överträds ett reseförbud, kan domstolen på yrkande av käranden förordna att
gäldenären skall återhämtas och hållas i häkte under den tid förbudet gäller.
Liknande bestämmelser om reseförbud finns i 187 8 UL.

Beredningen
har föreslagit att institutet reseförbud skall avskaffas som säkerhetsåtgärd i
tvistemål och all någon motsvarighet lill 187 8 UL inte skall meddelas.
Förslagel har ulan undantag godtagits av remissinstanserna. För egen del
villjag försl påpeka all någol större praktiskt behov av att kunna utverka ett
reseförbud till säkerhet för en fordran inte synes föreligga. Reseförbud för
ett sådant ändamål torde sålunda förekomma mycket sällan. Förbudet syftar
främst till all hindra en gäldenär att dra sig undan rättegången och
verkställighet av en blivande dom. Förbudet, som medför viss press på
gäldenären att betala sin skuld eller ställa säkerhet, innebär ett slags
personalexekution. Ett reseförbud kan också förorsaka gäldenären skada utan
motsvarande nytta för borgenären. Del kan erinras om alt enligt lagen
(1917:381) om förbud för vissa underhållsskyldiga att avflytta från riket den
som var underhållsskyldig mot barn under 16 år tidigare i princip inle hade
räll all flytta från riket, om han inte ställde säkerhet för
underhållsskyldigheten. Lagen upphävdes emellertid år 1969. På nu anförda skäl
godtar jag förslaget att reseförbud skall avskaffas som säkerhetsåtgärd för
civilrättsliga fordringar.

s. 227 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 7.56 111

Utöver vad som har sagls nu bör i 15 kap. RB göras vissa
andra ändringar, bl.a. i syfle att förenkla och förtydliga bestämmelserna. Att
skingringsförbud utmönstras som en särskild säkerhetsåtgärd föranleder också
en jämkning av rubriken till kapitiel.

18

Paragrafen innehåller f.n. beslämmelser om kvarstad och
skingringsförbud till säkerhel för såväl fordran som bällre räll till viss
egendom. 1 departementsförslaget har i 1 8 tagits upp endast regler om kvarstad
för fordran, medan kvarstad till säkerhet för bättre räll behandlas 12 8.

1 första styckei av 1 8 föreskrivs f.n. alt om en part,
som i rättegång har yrkat betalning för en fordran, har visat sannolika skäl
för sin talan och del skäligen kan befaras att motparten genom att avvika eller
genom all undanskaffa egendom eller på annat sätt undandrar sig att betala vad
som kan antas komma alt åläggas honom genom domen, kvarstad får läggas på så
mycket av hans lösa egendom som svarar mot skulden eller, om det är
tillräckligt, egendomen ställas under förbud att säljas eller skingras. Vidare
anges att skingringsförbud också får meddelas på fast egendom som tillhör
motparten. Om lös egendom som ställs under skingringsförbud finns hos en tredje
man, får enligt tredje stycket denne förbjudas att utge egendomen.

Som har nämnts fömt föreslår jag att kvarstad och
skingringsförbud förs samman till ett gemensaml institut, benämnt kvarstad. De
särskilda bestämmelserna om skingringsförbud i 1 8 saknar därför molsvarighel i
departementsförslaget. Kvarstad skall kunna användas inte endasl beträffande
lös egendom utan också i fråga om fasl egendom. För verkställigheten av ett
kvarstadsbeslut skall, om inle domstolen har meddelat någon särskild
föreskrift, gälla vad som sägs därom i UB (16 kap. 13 S) och dessa regler ger
ett vissl utrymme att handla efter omsländighetema. Någon särskild bestämmelse
i RB om det fallet att gäldenären tillhörig egendom finns hos en tredje man
behövs inle Ofr 6 kap. 7 8 och 16 kap. 13 8 UB).

1 enlighel med vad jag lidigare har förordat har den
nuvarande förutsättningen för kvarstad i 1 8, alt part i rättegång har yrkal
betalning för en fordran, fåll utgå i departementsförslaget. 1 förslaget anges
i slällel att någon visar sannolika skål för alt han har en fordran, som är
eller kan anlas bli föremål för rättegång eller prövning i annan liknande
ordning. Med uttrycket "prövning i annan liknande ordning" avses en
sådan prövning som kan anses ersätta en domstolsprövning i tvistemål, vare sig
prövningen skall äga rum av skiljemän, vid syn, i mål om lagsökning eller
betalningsforeläggande eller av en specialdomstol eller annan myndighet Ofr 7
8). Det är tydligt all endasl privaträtlsliga fordringar omfatlas.

Som förutsällning för kvarslads beviljande föreskrivs
vidare i förslagel, i saklig överensstämmelse med gällande rätt, att del
skäligen kan befaras all

s. 228 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 7 J6 228

motparten genom all avvika, skaffa undan egendom eller på
annat säll undandrar sig all betala skulden. Del behöver inle nödvändigtvis
vara fråga om någol direkt illojalt förfarande från gäldenärens sida. Del är
lillräckligl all denne, l.ex. på grund av ell trängt ekonomiskt läge, kan
befaras använda sina tillgångar för ett ändamål som är honom mera angelägel än
all betala den akluella skulden.

När kvarstad beviljas, skall enligt förslaget beslutet
avse så myckel av gäldenärens egendom alt fordringen kan anlas bli täckt. Det
innebär bl.a. att även förrättningskostnadema för en blivande utmätning bör tas
med i beräkningen. En remissinstans har anseti alt även de rättegångskostnader
som kan beräknas uppkomma i målet angående fordringen bör beaklas. Med
anledning härav vill jag framhålla alt de nuvarande bestämmelsema om kvarstad i
UL och RB inle synes medge all blivande rättegångskostnader beaktas vid
meddelande av kvarstad. För egen del anser jag också all det är mindre lämpligl
all medge kvarstad för en sådan framlida fordran. Del kan erinras om alt en dom
på betalningsskyldighet får verkställas genast, såvida inte gäldenären
nedsätter beloppet eller ställer säkerhel (3 kap. 6 8 UB).

Domstolen bör i sill beslut som regel inte ange vilken
egendom som skall bli föremål för kvarstad utan endast förordna att gäldenären
tillhörig egendom lill så slorl värde, alt ell vissl angivet fordringsbelopp
kan antas bli täckt, skall beläggas med kvarstad. Det ankommer därefter på
kronofogdemyndighelen att vid verkställighet av beslutet bestämma vilken
egendom som skall tas i anspråk. Därvid skall kronofogdemyndigheten tillämpa
bl.a. vad som föreskrivs i 4 kap. UB om den ordning i vilken egendom av olika
slag skall tas i anspråk samt beneficiereglerna i 5 kap. Ofr 16 kap. 13 S).
Undantagsvis bör dock domstolen i sitl beslul kunna ange viss egendom som
kvarstaden skall avse, t.ex. om åtgärden riktar sig mot ett utländskt rederi,
som äger ett i svensk hamn liggande fartyg vilket är berett all avgå, eller om
fordringen är förenad med särskild förmånsrätt i viss egendom och borgenären
yrkar all den egendomen skall las i anspråk. Någon särskild föreskrift om det
nu sagda lorde inte behövas Ofr 10 8 andra meningen).

28

F.n. innehåller 2 8 regler om reseförbud för att
säkerställa en fordran i tvistemål. Som jag har anfört fidigare bör reseförbud
inte längre kunna meddelas för ett sådant ändamål. Som 2 8 i
departementsförslaget har i slällel lagits upp beslämmelser om kvarstad till
säkerhel för bättre rätt till egendom.

1 fråga om åtgärd lill säkerhet för bättre rätt till viss
egendom föreskrivs fn. i 1 8 andra stycket att kvarstad eller skingringsförbud
får läggas på egendom, till vilken en part i rättegång har påstått bättre rätt,
om han har visal sannolika skäl för sin talan och del skäligen kan befaras att
motparten

s. 229 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 7.56 119

undanskaffar, förstör eller väsentligt försämrar
egendomen. Den lidigare nämnda beslämmelsen i tredje slyckel, att om lös
egendom som ställs under skingringsförbud finns hos en iredje man, denne får
förbjudas alt utge egendomen, gäller även i delta fall.

Även när del gäller åtgärder lill säkerhet för bättre rätt
till viss egendom bör kvarstad och skingringsförbud, i enlighet med vad jag har
förordat i del föregående, föras samman lill en åtgärd, kallad kvarstad. På
grund härav innehåller 2 8 i departementsförslaget endasl beslämmelser om
kvarstad. Paragrafen är lillämplig beträffande såväl lös som fasl egendom och
gäller även i fall då egendomen innehas av en tredje man. Med bättre räll
åsyftas inle endasl äganderätt utan också en begränsad sakrätt.

Som har
nämnts tidigare bör den nuvarande bestämmelsens tillämpningsområde vidgas till
att omfatta även fall då talan inle har väckls i saken. Även i övrigt har
förutsättningarna för beviljande av åigärden jämkats någol. I
departementsförslaget anges sålunda att om någon visar sannolika skäl för att
han har bättre räll till viss egendom, som är eller kan anlas bli föremål för
rättegång eller prövning i annan liknande ordning, och del skäligen kan befaras
att motparten skaffar undan, väsentligt försämrar eller på annat sätt förfogar
över egendomen till skada för sökanden, domstol får förordna om kvarstad på
egendomen. Vad bestämmelsen innehåller om åtgärder från motpartens sida som
förutsättning för beviljande av kvarstad inbegriper både faktiska och rättsliga
förfoganden.

Det är tydligt att när kvarstad avser bättre rätt till
viss egendom, den akluella egendomen måste anges i domstolens beslut.

38

Denna paragraf innehåller bestämmelser om föreläggande och
förordnande m.m.

F.n. anges i första meningen att den gäller fall då en
part i rättegång har visat sannolika skäl för sin talan och det skäligen kan
befaras att motparten genom att utöva viss verksamhet eller företa eller
underlåta viss handling eller genom annat sitt förhållande hindrar eller
försvårar domens verkställande eller väsenlligl förringar dess värde för
parten. I ett sådant fall får domstolen meddela motparten ett förbud eller
annat föreläggande vid vite eller förordna om egendoms förvaltning av en god man
eller om någon annan åtgärd som anses behövlig för att säkerställa partens
rätt. Ett sådant föreläggande eller förordnande får enligt andra meningen också
meddelas, om det i annat fall är för parten av synnerlig vikt och det inte
länder motparten till väsentligt förfång. Åtgärder enligt andra meningen anses
ha till ändamål inte bara att säkerställa en blivande doms verkslällighet utan
all redan under rättegången provisoriskt ordna det stridiga rättsförhållandet.

Enligt 187 a 8 UL kan även överexekutor förordna om sådana
åigärder som avses i 15 kap. 3 8 RB.

s. 230 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 7.56 230

Beredningen har föreslagit att lydelsen av 15 kap. 3 8 RB
jämkas någol. Förslaget har godtagits av remissinstanserna. Även jag anser att
paragrafen kan förenklas och förtydligas. Fömtsättningarna för alt ett föreläggande
eller annat förordnande skall meddelas i fall som avses i andra meningen synes
också alltför restriktiva. Vidare bör tillämpningsområdet vidgas till att
omfatta även fall då talan inle har väckls i saken.

Enligl departementsförslaget skall förevarande paragraf
inle vara tillämplig i fall som avses i I eller 2 8, dvs. när del är ett
fordringsanspråk eller ett anspråk på bättre rätt till egendom som görs
gällande. Delta innebär en viss inskränkning av paragrafens nuvarande
tillämpningsområde. Kvarstad - såväl kvarstad för fordran som kvarstad till
säkerhel för bättre rätt - ger emellertid enligt UB kronofogdemyndighelen en
generell befogenhet att vidta de åtgärder beträffande egendomen som behövs för
att sökandens rätt skall tas till vara (16 kap. 14 8 andra stycket och 16 8
andra slyckel saml 4 kap. 31 8)- Över huvud ger UB även beträffande kvarstad
möjlighel att vid verkställigheten vidta de åtgärder som behövs för att det
aktuella anspråket skall skyddas Ofr 16 kap. 13 8 första stycket och 16 8
första stycket saml 6 kap. 10 8 UB).

I enlighet med del anförda anges i första stycket av
departementsförslaget alt om någon, i annat fall än som avses i 1 eller 2 8,
visar sannolika skäl för all han mot någon annan har ett anspråk, som är eller
kan anlas bli föremål för rättegång eller prövning i annan liknande ordning,
och det skäligen kan befaras att motparten genom att utöva viss verksamhet
eller företa eller underlåta viss handling eller på annat sätt hindrar eller
försvårar utövningen av sökandens rätt eller väsentligt förringar dess värde,
domstol får förordna om lämplig åtgärd för att säkerställa sökandens rätt.
Belräffande uttrycket "prövning i annan liknande ordning" får jag
hänvisa till vad som har sagts vid 1 8.

Bestämmelsen avses medge inte endast att verkställigheten
av en blivande dom eller annan exekutionstitel säkerställs utan också alt
sökanden genasl skall kunna komma i åtnjutande av sin rätt. Med hänsyn härtill
har någon motsvarighet till den nuvarande andra meningen i paragrafen inte
tagits upp i förslaget. Det är även utan en särskild föreskrift tydligt att ett
provisoriskt ordnande av rättsförhållandet mellan partema, innan saken har
prövats av domstolen eller i annan ordning, inte bör ske utan starka skäl.
Partemas motstridiga intressen bör i sådant fall vägas mot varandra.

1 andra stycket av departementsförslaget anges, i saklig
överensstämmelse med gällande rätt, att en åtgärd enligl första stycket får
innebära förbud vid vite att utöva viss verksamhet eller företa viss handling
eller annat föreläggande vid vite att beakta sökandens anspråk. Vidare får
domstolen förordna syssloman eller meddela föreskrift som är ägnad att på annat
sått förebygga intrång i sökandens rätt. Bestämmelsen avser givetvis inte att
medge att svaranden meddelas reseförbud.

s. 231 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 7.56 231

48

I 4 8 föreskrivs f n. alt om del i rättegång om bällre
rält till egendom befinns att en part har egenmäktigt skilt motparten från
egendomen eller annars själv tagit sig rätt, domstolen får förordna att
besittning eller annat förhållande som har mbbats genast skall återställas.
Beslämmelsen utgör en motsvarighet till 191 8 UL, som ger överexekuior
befogenhet aft, när någon har egenmäktigt pantat något till sig eller skilt
någon annan från del han innehar eller annars själv tagit sig rätt, genast
återställa besittningen eller annat förhållande som har mbbats.

Beredningen har föreslagit alt bestämmelsen vidgas lill
alt gälla även i andra mål än sådana som avser bättre rält till viss egendom.
Vidare föreslås alt ingripande skall kunna ske så snart en part olovligen
hindrar motparten i utövningen av en rätt lill viss egendom, även om besittning
eller någol annat förhållande inte har rubbats. Den föreslagna lydelsen ansluter
lill den handräckningsbestämmelse i beredningens förslag lill UB som skulle
ersätta 191 och 192 88 UL (17 kap. 17 8).

Som tidigare har nämnts har inte i UB tagits upp någon
sådan handräckningsbestämmelse som beredningen föreslog i 17 kap. 17 8. Bestämmelser
i ämnet har i stället tagits upp i den föreslagna handräckningslagen, varvid
befogenheten alt förordna om handräckning har anförtrotts tingsrätten. Enligl
förslagel skall handräckning generellt kunna meddelas beträffande förpliktelser
som inte avser betalningsskyldighet, såvida saken är sådan att föriikning är
tillåten.

Mot bakgrund härav finns det enligl min mening inte
anledning all vidga tillämpningsområdet för 4 8 såsom beredningen har
föreslagit. Härtill kommer att behövliga åigärder i fall som nu avses i
allmänhet lorde kunna beviljas med stöd av 3 S. Att 3 8 tillämpas i stället för
4 8 får också anses lämpligare, bl.a. med hänsyn lill att del i princip krävs
all sökanden ställer säkerhet för att en åtgärd enligl 3 8 skall beviljas,
medan detta inte krävs vid förordnande enligt 4 8.

I enlighel härmed har 4 8 i princip behållits oförändrad i
sak i departementsförslaget. Där anges sålunda att om det i en rättegång om
bättre rätt lill viss egendom framgår att den ena parten har olovligen rubbat
motpartens besittning eller vidtagit någon annan olovlig åtgärd belräffande
egendomen, domstolen får förordna att besittningen genast skall återställas
eller annan rättelse genast ske.

58

Denna paragraf innehåller bestämmelser om handläggningen
av en fråga om säkerhetsåtgärd. I första stycket föreskrivs f n. att beslut om
en åtgärd som avses i kapillel meddelas av den rätt där rättegången är. Fråga
om en sådan åtgärd får enligt andra stycket tas upp endast på yrkande av en
part. Enligl iredje stycket får ett yrkande inte bifallas, såvida inte
motparten har fäft tillfålle aft yttra sig över det. År det fara i dröjsmål,
får dock rätten

s. 232 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 7.56 232

omedelbart bevilja åigärden all gälla till dess annat
förordnas.

Del förhållandel all en åtgärd som avses i 1. 2 eller 3 8
skall kunna beviljas även när rättegång i saken inte är anhängig påkallar ett
tillägg till paragrafens första siycke i fråga om behörig domstol i sådana
fall. I departementsförslaget har sålunda tillagts en andra mening, där det
sägs all om någon rättegång inle är anhängig gäller i fråga om domstols
behörig-hel vad som är föreskrivet om tvistemål. Del innebär all frågan i
allmänhet skall prövas av en tingsrätt enligt bestämmelserna i 10 kap. RB. Om
prövningen av huvudsaken ankommer på en särskild domstol, t.ex. fastighetsdomstol,
skall dock denna också pröva frågan om säkerhetsåtgärd. Vad 10 kap. innehåller
om alt en domstol inte är behörig all ta upp vissa tvister, l.ex. då ivisten
skall prövas av skiljemän Ofr 17 S första stycket I), skall givetvis inte lillämpas. Förslagets syfte är
ju just alt domstol skall kunna besluta om säkerhetsåtgärder bl.a. i sådana
fall.

Andra stycket första meningen i departementsförslaget, som
molsvarar del nuvarande andra stycket, har jämkats något lill följd av att en
åtgärd enligt I, 2 eller 3 S skall kunna beviljas även utan att någon rättegång
är anhängig.

Av RB:s regler torde följa all en begäran om åtgärd enligt
detta kapitel i ett tvistemål kan framställas anfingen skriftligen eller också
muntligen vid en förhandling. 1 fall då någon rättegång inte är anhängig bör en
begäran om sådan åtgärd endasl få göras skriftligen. En föreskrift härom har
tagits upp som en andra mening i andra stycket.

Bestämmelserna i tredje styckei om motpartens hörande har
jämkats redaktionellt.

När en fräga om kvarstad eller annan älgärd enligt de
nuvarande bestämmelserna i 15 kap. RB kommer upp i ett anhängigt tvistemål,
skall den enligl RB behandlas som en rättegångsfråga. Det innebär bl.a. all
frågan kan prövas av tingsrätten utan förhandling, men alt vid behov ett
särskilt sammanträde kan sättas ut (42 kap. 13 8), att frågan får avgöras utan
hinder av att parterna eller någon av dem uteblir från sammanträdet (44 kap. 7
§), att frågan avgörs genom beslut samt att tingsrätten är domför med en
lagfaren domare (I kap. 3 8). Har en åtgärd begärts enligt de nya bestämmelserna
utan alt någon rättegång pågår, bör frågan lämpligen handläggas i samma
ordning. Detla gäller vare sig talan i saken kan anlas komma att senare väckas
vid domstolen eller tvisten skall prövas i annan ordning, t.ex. av skiljemän.

1 enlighet härmed anges i Qärde stycket av 5 8 att
beträffande handläggningen i övrigl, dvs. i andra hänseenden än de som regleras
i första - tredje styckena, av en fråga om beviljande av en åtgärd som avses i
1-3 8S då rättegång inte är anhängig tillämpas vad som gäller när en sådan
fråga uppkommer i rättegång. Av bestämmelsen framgår, utöver vad som följer av
det tidigare sagda, bl.a. att frågan skall tas upp som ett mål. Bestämmelserna
i 52 kap. 7 8 tredje stycket RB blir också tillämpliga. Dessa

s. 233 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 7.56 233

ger
hovrätten befogenhel att efler besvär förordna interimistiskt om en åtgärd
enligt 15 kap. resp. förordna om inhibition.

När
domstol beviljar en säkerhetsåtgärd utan att rättegång om huvudsaken är
anhängig bör sökanden inle tillerkännas ersättning för sina kostnader för
erhållande av åigärden. Detta överensstämmer med vad som nu gäller när
överexekutor beviljar en säkerhetsåtgärd Ofr 197 8 UL) och har sin gmnd i att
frågan om ersällning för kostnaden har samband med giltigheten av sökandens
anspråk. En särskild bestämmelse i saken bör meddelas Ofr 18 kap. 1 8). Av
denna bör framgå att den domstol som prövar själva anspråket också kan pröva
frågan om ersättning för rättegångskostnader som rör säkerhetsåtgärden.

1
enlighet härmed sägs i Qärde stycket andra meningen all en fråga om ersättning
till sökanden för hans kostnad får prövas endast i samband med prövning av
talan om anspråket. Bestämmelsen hindrar inle alt motparten tillerkänns
ersättning för sina kostnader med anledning av yrkandet om säkerhetsåtgärd, om
yrkandet ogillas. I fråga om kostnaderna i högre instans gäller 18 kap. 15 8.
Det innebär att sökanden kan få ersättning för sina kostnader där, om l.ex.
svaranden har fullföljt talan mol ett beslut varigenom en säkerhetsåtgärd har
beviljats men besvären ogillas.

Bestämmelserna
om ställande av säkerhet i det nuvarande Qärde stycket av 5 8 har med vissa
jämkningar lagits upp som 6 8 i departementsförslaget.

6 §

1
5 8 Qärde stycket anges f n. all en åtgärd som avses i 1, 2 eller 3 8-dvs.
kvarstad, skingringsförbud, reseförbud och föreläggande eller förordnande
enligt 3 8 - inte får beviljas såvida inte den part som har begärt åtgärden
ställer pant eller borgen hos domstolen för den skada som kan tillskyndas
motparten. Om parten befinns vara ur stånd att ställa sådan säkerhet och han
har visat synnerliga skäl för sin lalan, får domstolen befria honom därifrån.
Enligt Iredje meningen i samma stycke är staten befriad från att ställa
säkerhel. Slutligen föreskrivs i Qärde meningen att i fråga om pant och borgen
gäller vad som är föreskrivet i UL. Denna hänvisning åsyftar 48 6 UL, som
innehåller bestämmelser om pant eller borgen som skall ställas i utsökningsmål.

I
2 kap. UB meddelas bestämmelser om säkerhet som skall ställas i utsökningsmål.
Enligt 25 8 första stycket skall sådan säkerhel bestå av pant eller borgen.
Borgen skall ställas såsom för egen skuld och, om den ingås av två eller flera
personer gemensamt, vara solidarisk. Är säkerheten inte godkänd av den till
vars förmån säkerheten skall gälla, skall den prövas av kronofogdemyndighelen.
Om en bank eller jämförbar penninginrättning skall ställa säkerhel, får enligt
andra stycket i samma paragraf godtas en utfästelse av penninginrättningen att
infria den förpliktelse som säkerheten skall avse. Enligt 27 8 första stycket
behöver staten, kommun,

s. 234 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 7.56 234

landstingskommun
eller kommunalförbund inle slälla säkerhet.

RB:s
regler om ställande av säkerhel bör anpassas lill UB:s bestämmelser. 1
enlighet härmed har i 6 § första stycket i departementsförslaget bl.a. gjorts
den ändringen i förhållande fill 5 § Qärde stycket första meningen att
uttrycket "pant eller borgen" har bytts ut mot termen säkerhet.
Bestämmelserna innebär all säkerhet i princip krävs för beviljande av kvarstad
för en fordran, kvarstad till säkerhel för bättre rätt och föreläggande eller
förordnande enligt 3 §. Däremot behöver liksom f.n. säkerhet inte ställas i fråga
om åtgärd för återställande av besittning eller annan rättelse enligt 4 8- Som
tredje mening i första stycket föreslås att staten, kommuner,
landstingskommuner och kommunalförbund inte behöver ställa säkerhel.

1
paragrafens andra stycke föreslås att i fråga om beskaffenheten av säkerhet
gäller vad som föreskrivs i 2 kap. 25 § UB samt att säkerheten skall prövas av
domstolen, om den inte har godkänts av motparten. Detta innebär bl.a. alt en
säkerhet som har godkänts av motparten skall godias i målet, även om den inle
uppfyller kraven i nämnda paragraf i UB.

Beträffande
prövningen bör understrykas att ställd säkerhet vid behov skall kunna
realiseras och därvid täcka den skadeståndsskyldighet som avses bli
säkerställd. Vid sin prövning har domstolen att bedöma huruvida säkerheten med
hänsyn härtill kan anses betryggande. I fråga om en borgensförbindelse följer
härav att om borgensmannen inle är känd för domstolen, denna måste skaffa sig
underlag för prövningen innan förbindelsen godtas.

78

1
188 S I mom. UL föreskrivs att när överexekutor har förordnat om kvarstad eller
annan säkerhetsåtgärd, sökanden skall, om talan inte redan har väckts, inom en
månad (vid reseförbud två veckor) från det att förordnandet meddelades
anhängiggöra sin talan vid domstol genom ansökan om stämning, lagsökning eller
betalningsföreläggande. Gör han inte det eller avvisas, återkallas eller
förfaller annars anhängiggjord talan, skall åtgärden gå åter. Del sagda har
enligt 2 mom. motsvarande tillämpning, när det enligt lag eller författning
åligger den som vill göra gällande en viss fordran eller rättighet att utföra
sin talan hos en myndighet i annan ordning. 1 3 mom. i samma paragraf
föreskrivs alt om den som har erhållit en säkerhetsåtgärd är enligt
bestämmelse i lag eller författning eller enligt dom eller avtal förpliktad att
låta sin talan prövas av skiljemän eller om han gör gällande sådant anspråk på
ersättning på grund av jordbmksarrende som får styrkas genom syn, det åligger
honom att inom nyssnämnda tid skriftligen påkalla skiljedom eller syn samt, om
parterna var för sig skall välja skiljemän eller synemän, skriftligen
underrätta motparten om sitt val. Vid påkallandet av skiljedom skall också
lämnas uppgift om den eller de frågor beträffande vilka skiljedom yrkas. Fullgörs
inle vad som nu har angetts, skall åtgärden återgå.

s. 235 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 7.56 235

På motsvarande sätt bör sökanden, i fall då en domstol
beslutar om en säkerhetsåtgärd utan att lalan har väckts, vara skyldig att inom
viss lid väcka lalan i saken, vid påföljd att åtgärden i annat fall återgår.
Tiden bör bestämmas till en månad. Som följer av vad som tidigare har sagts
skall lalan inte alltid behöva väckas genom ansökan om stämning. Det bör vara
tillräckligt att lalan väcks genom ansökan om lagsökning eller betalningsföreläggande
eller ansökan om handräckning enligt handräckningslagen, när något av dessa
förfaranden står till buds. 1 andra fall kan det åligga den som vill kräva ut
en fordran eller göra gällande ett annat anspråk att föra lalan i annan ordning.
Som exempel kan nämnas att en part kan på grund av ett avtal eller en
bestämmelse i lag vara förpliktad att i viss fråga underkasta sig prövning av
skiljemän. Ett annat fall är att vissa frågor enligt 9 kap. 23-28 88 JB skall
prövas genom syn. När en viss tvist skall prövas i annan ordning än av domstol,
bör del vara tillräckligt att talan anhängiggörs i den sålunda föreskrivna
ordningen.

1 enlighet med det sagda anges i första slyckel första
meningen av förevarande paragraf att när en åtgärd som avses i I, 2 eller 3 S
har beviljats sökanden skall, om inte lalan redan har väckts, inom en månad
från beslutet väcka lalan i saken vid domstol eller, om anspråket skall prövas
i annan ordning, enligl vad som gäller därom. Talan vid domstol torde i allmänhel
komma alt väckas vid den domstol som har beviljat säkerhetsåtgärden Ofr 5 8
första styckei andra meningen i förslaget). Talan skall gå ut på att erhålla en
dom eller ett beslut som kan verkställas. När det enligl lag åligger sökanden
att föra lalan i annan ordning än vid domstol, bör dock talan i sådan särskild
ordning vara tillräcklig, även om den inle kan leda till ell verkställbart
avgörande (t.ex. dispasch).

Tidsfristen för alt väcka talan räknas från den dag då
beslulet om säkerhetsåtgärden meddelades. Tiden bör räknas från det slutliga
beslutet, även om åtgärden försl har beviljats interimistiskt.

Talan i
rättegång anses väckt, när ansökan om stämning kom in lill domstolen (13 kap. 4
8 iredje stycket RB). På motsvarande sätt bör talan i mål om lagsökning,
betalningsforeläggande eller handräckning och lalan som skall föras vid en
annan myndighet än domstol anses väckl, när en ansökan eller motsvarande
framställning kom in till domstolen eller myndigheten. I fråga om andra fall
föreslås i andra meningen av 7 8 första styckei all lalan anses väckt när
prövning har påkallats hos motparten eller förfarandet har inletts i annan
ordning. Det förra ledet syftar främst på en tvist som skall prövas av
skiljemän Ofr 11 och 27 8§ lagen om skiljemän) eller genom syn enligt JB.
Bestämmelsen utgår från att sökanden skall inom den angivna tiden vidta den
åtgärd som i varje särskilt fall krävs för att förfarandet skall påbörjas. När
någon särskild föreskrift inte finns om hur det skall ske, bör det vara
tillräckligt med en åtgärd som tydligt anger att förfarandet skall komma i
gång, t.ex. en begäran av sökanden hos motparten aft synemän skall ulses enligt
9 kap. 24 8 JB.

s. 236 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 7.56 236

I andra slyckel av förevarande paragraf anges all en
beviljad säkerhetsåtgärd omedelbart skall återgå, om talan inte väcks enligt
vad som föreskrivs i första stycket. Återgång sker automatiskt, men domstolen
är oförhindrad all på begäran av sökandens motpart förklara all åtgärden har
förfallit. Det är utan särskild beslämmelse tydligt all med underlåtenhet alt
väcka talan inom föreskriven lid likställs att väckt talan avvisas genom beslul
som har vunnii laga krafl.

8 och 9 SS

F.n. föreskrivs i 6 8 första slyckel alt en åtgärd som har
meddelats enligt 1, 2 eller 3 8 skall omedelbart hävas av domstolen, om talan,
för vars säkerställande åtgärden har meddelats, återkallas eller förfaller
eller om pant eller borgen har ställts i fall då talan avser en fordran eller
om det annars inte längre förekommer skäl för åtgärden. Vidare anges i samma
stycke att domstolen när målet avgörs skall pröva om åtgärden fortfarande skall
bestå saml alt domstolen även i samband med domen kan förordna om en åtgärd som
nu har nämnts. Enligt andra stycket kan domstolen på yrkande av en part förordna
att en åtgärd enligt 4 8 skall gå åter, om det finns skäl därtill.

I första styckei av 8 8 i den nu föreslagna lydelsen anges
att en åtgärd som har beviljats enligl 1, 2 eller 3 8 skall omedelbart hävas,
om säkerhel som tillgodoser ändamålet med åtgärden ställs eller om del annars
inle längre finns skäl för åtgärden. Frågan huruvida ställd säkerhet bör föranleda
all en beviljad säkerhetsåtgärd hävs får avgöras med hänsyn till det ändamål
som åtgärden skall tjäna. Kvarstad för en fordran bör alltid hävas, om
tillräcklig säkerhet ställs för sökandens fordringsanspråk. Även i andra fall
kan ändamålet med en åtgärd få anses tillgodosett genom att säkerhet ställs, om
sökandens anspråk är av enbart ekonomisk belydelse för honom, t.ex. om han
påstår bällre rätt till en fordran. I fråga om beskaffenheten och prövningen
av en säkerhet som avses i förevarande beslämmelse bör vad som föreskrivs i 6
8 andra styckei i förevarande kapitel jämfört med 2 kap. 25 § UB vara
vägledande. Huruvida en erbjuden säkerhet är tillräcklig skall alltså prövas av
domstolen, om säkerheten inte har godkänts av sökanden.

Enligt andra meningen i första stycket av 8 8 skall en
åtgärd som avses i 1. 2 eller 3 8 också hävas omedelbart, om lalan som har
väckts i saken återkallas eller förfaller.

Det kan påpekas att även om sökanden medger all en
beviljad säkerhetsåtgärd återgår, det bör krävas ett beslul av vederbörande
domstol om hävande av åigärden för alt den inte längre skall bestå. Om den som
har blivit föremål för kvarstad för fordran försätts i konkurs, bör det också i
princip krävas ett särskilt beslut för att kvarstaden skall upphöra att gälla.
Delta får anses följa av den föreslagna lydelsen.

1 andra stycket av 8 8 har lagils upp en beslämmelse om
vilken domstol

s. 237 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 7.56 131

som
har all pröva frågan om hävande av en åtgärd som avses i 1, 2 eller 3 8. Där
anges all frågan prövas av den domstol där rättegången är anhängig eller, om
rättegång ej är anhängig, av den domstol som har beviljat åtgärden. Om
rättegången är anhängig i hovrätten eller högsta domstolen, tillkommer
befogenheten att häva en meddelad åtgärd denna. För det fall att någon
räiiegång inte pågår bör däremol hävningsfrågan prövas av vederbörande
underrätt, även om åtgärden har beviljats av en överinstans. Detta får anses
följa av laglexten, som i det senare ledet åsyftar aktuell domstol i första
instans.

Bestämmelserna
i nuvarande 6 S första styckei andra och tredje meningarna - att en åtgärds
bestånd skall prövas av domstolen når målet avgörs och att domstolen kan
förordna om en åtgärd i samband med domen - har med ett par mindre jämkningar
tagits upp som ett tredje stycke i 8 8. Jämkningarna är främst föranledda av
att en domstol enligt förslaget skall kunna bevilja en säkerhetsåtgärd även i
fall då talan i saken inte skall prövas i rättegång. Del fallet att sakens
prövning i annan ordning bör föranleda att en beviljad säkerhetsåtgärd hävs
hänförs till första styckei i paragrafen.

En
särskild fråga är om kvarstad eller en annan säkerhetsåtgärd bör bestå, sedan
anspråket har prövats i rättegång eller i annan ordning. Ogillas sökandens
talan, bör åtgärden som regel hävas. Om talan bifalls, sammanhänger frågan om
åtgärdens bestånd med sökandens möjlighet att få verkställighet av domen eller
beslutet (se 3 kap. UB). När sökanden kan få verkställighet för sitt anspråk,
har han som regel inte längre behov av säkerhetsåtgärden. Hänsyn måste
emellertid tas till att verkställighet ofta i praktiken inte kan äga mm förrän
någon tid efter det att ett verkställbart avgörande föreligger. Verkställighet
skall som regel föregås av en underrättelse till gäldenären. Det kan också
nämnas att en part inte alltid kan få en utskrift av domen eller beslutet samma
dag som domen eller beslutet meddelas. En säkerhetsåtgärd bör därför som regel
inte hävas förrän någon kortare tid har förflutit från det att ett
verkställbart avgörande föreligger.

Den
nuvarande beslämmelsen i 6 8 andra stycket om återgång av en åtgärd som avses i
4 8 har tagits upp som 9 8 i det föreliggande förslaget.

10 8

I
7 8 första stycket anges f n. att om kvarstad anses böra läggas på arrende,
hyra eller annat sådant som utgår av fast egendom, domstolen skall förordna en
god man att uppbära medlen samt meddela den betalningsskyldige förbud att utge
något till någon annan än den gode mannen. Bestämmelsen motsvarar 184 8 UL, som
ger överexekutor befogenhet att förordna om kvarstad på arrendeavgift, hyra
eller annan avkastning som faller av fast egendom.

Möjligheten
att erhålla kvarstad på framtida avkastning av fast egendom torde inte ha
utnyttjats i någon större utsträckning. Enligt UB skall bl.a. 12

s. 238 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 7.56 238

kap.
8 8 gälla när fasl egendom har belagts med kvarstad (16 kap. 14 8 andra stycket
och 16 8 andra slyckel). Det innebär att arrendeavgift, hyra eller annan
avkastning som förfaller lill betalning under kvarstadstiden skall uppbäras av
kronofogdemyndigheten eller den som myndigheien förordnar som syssloman, om
borgenären begär det och skäl därtill föreligger. Kronofogdemyndighelen skall
i ett sådant fall ulan dröjsmål meddela den betalningsskyldige förbud att
betala till någon annan än kronofogdemyndighelen eller sysslomannen.

Det
torde inte finnas någol slörre behov av att kunna få särskild kvarstad på
avkastningen av en fastighet, dvs. utan samband med kvarstad på själva
fastigheten. Kvarstad på endast framtida avkastning innebär dessutom en
tvivelaktig säkerhet, eftersom gäldenären lorde vara oförhindrad att överlåta
fastigheten. Framtida avkastning torde då troligen undandras kvarsladsborgenären.
Av nu anförda skäl har i departementsförslaget inte tagits upp någon
motsvarighet till beslämmelsen i 15 kap. 7 8 första stycket RB. Det kan påpekas
att något hinder inte föreligger mol att särskild kvarstad läggs på en redan
förfallen arrendeavgift, hyra o.d. som tillkommer gäldenären, i enlighel med
vad som gäller om kvarstad på annan fordran.

I
andra stycket av 7 8 föreskrivs f n. att om skingringsförbud meddelas på fast
egendom och synnerlig fara föreligger för att egendomen genom van vård eller på
annat sätt väsentligen försämras, domstolen kan på yrkande av den part som har
begärt åtgärden förordna en god man att förvalta egendomen. Därjämte meddelas
en föreskrift om förskotlerande av kostnaden för förvaltningen. Samma
befogenhet tillkommer enligt 1818 UL överexekutor, när denne har meddelat
skingringsförbud på fasl egendom.

Enligt
UB skall en motsvarande befogenhet tillkomma kronofogdemyndigheten, när fast
egendom har belagts med kvarstad (16 kap. 14 8 andra stycket jfrt med 12 kap. 9
8, se även 16 kap. 16 8 andra stycket). Någon särskild bestämmelse om rätt för
domstolen att i samband med ell beslul om kvarstad förordna om förvaltning av
en fastighet har därför inle lagits upp i nu förevarande förslag.

I
fråga om verkställandet i övrigt av en åtgärd som avses i 15 kap. RB gäller
f.n. enligt tredje stycket i 7 8 vad som föreskrivs i UL. På molsvarande sätt
bör UB:s bestämmelser gälla i fråga om verkställighet av en säkerhetsåtgärd som
har beslutats enligl 15 kap. RB. Detta följer direkt av UB (se 1 kap. I 8 och
16 kap. UB).

Det
synes emellertid lämpligl att domstolen i samband med ett beslut om
säkerhetsåtgärd skall vid behov kunna meddela en föreskrift rörande
verkställigheten av beslutet. Den bör t.ex. vid beviljande av kvarstad till
säkerhel för bättre rätt lill viss lös egendom kunna föreskriva att egendomen
inte skall las i förvar. I fråga om kvarstad till säkerhet för bättre rält
till en faslighel bör domstolen bl.a. kunna förordna en

s. 239 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 7.56 239

syssloman
att omhänderta och förvalta fastigheten. Domstolen bör härvid ha samma
befogenheter som annars tillkommer kronofogdemyndighelen enligt UB (se 16 kap.
13, 14 och l6 8§jfrda med 6 kap. och, belräffande fast egendom, 12 kap. 3-10
SS). Domstolen bör också vid ett förordnande om kvarstad på fast egendom till
säkerhet för bättre rätt kunna begränsa kvarstaden till all endasl gälla t.ex.
ett förbud mol skogsavverkning. Del kan erinras om att UB även innehåller
beslämmelser om rättsverkan av kvarstad (16 kap. 14 och 15 S§ och 16 8 andra
stycket).

I
enlighet med det sagda anges i förevarande paragraf all i fråga om
verkställandet av en åtgärd som avses i kapitiel finns bestämmelser i UB samt
att domstolen får meddela närmare föreskrifter om verkställandet, om det
behövs. Det kan påpekas alt del ankommer på den som har utverkat ett
handräckningsbeslul all hos kronofogdemyndighelen ansöka om verkslällighet av
beslutet. Delgivning av l.ex. ett föreläggande enligl 3 8 åvilar dock inle
kronofogdemyndigheten. Beslut om säkerhetsåtgärd går enligt 17 kap. 14 8 andra
stycket 4 RB genasl i verkställighet.

16 kap.
6 §

I
paragrafen föreskrivs att om det i tvistemål uppkommer en fråga om ansvar,
utdömande av vite, reseförbud eller någons hållande i häkte, beträffande omröstning
därom gäller vad som föreskrivs i 29 kap. Eftersom reseförbud enligt
departementsförslaget inte längre skall kunna förekomma i tvistemål, föreslås
att vad som sägs om sådant förbud utgår ur paragrafen.

Med
anledning av att paragrafen även nämner häktning kan påpekas att en sådan fråga
kan komma upp i tvistemål även ulan samband med ett reseförbud (se 5 kap. 9 8
och 36 kap. 21 S).

17 kap.
14 8

Denna
paragraf innehåller beslämmelser om verkställighet av en dom eller ett beslul i
ivislemål som inte har vunnit laga krafl. Enligt första styckei har en domstol
en allmän befogenhel alt, när del finns skäl därtill, i en dom förordna att den
får verkställas ulan hinder av alt den inte äger laga krafl. 1 andra stycket
finns bestämmelser om beslul som utan något särskill förordnande får
verkställas genast. Detta gäller bl.a. i fråga om beslul, varigenom domstolen
har förordnat om någons hållande i häkte eller om kvarstad, skingringsförbud
eller annan säkerhetsåtgärd eller om hävande av en sådan åtgärd (punkt 4).
Enligt paragrafens tredje stycke får en domstol, när del finns skäl därtill, i
ett beslut, varigenom föreläggande har meddelats en part eller någon annan att
förete ett skriftligt bevis eller att tiUhandahålla ett föremål för syn eller
besiktning, förordna att beslutet får verkställas utan hinder av att det inte
äger laga krafl.

Närmare
föreskrifter om villkoren för verkställighet i nu aktuella fall finns i 42 8
UL. Enligt I mom. i denna paragraf gäller att om en dom enligt

s. 240 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 7.56 240

lag
skall verkställas genasl. den går i fullbordan såsom lagakraftägande. om inte
annat är föreskrivet. Det innebär alt en sådan dom i princip verkställs ulan
särskilda villkor. 1 2 mom. anges att om en domstol har förordnal att en dom
får verkställas ulan hinder av alt den inle äger laga krafl, domen också går i
verkställighet såsom lagakraftägande, om den vinnande ställer pant eller borgen
för det skadestånd som han kan bli skyldig utge om domen ändras. Avser
förordnandet verkslällighet av en hovrätts dom eller av ett beslul, varigenom
ett föreläggande har meddelats någon att förete ett skriftligt bevis eller all
tillhandahålla ett föremål för syn eller besiktning, krävs dock inle säkerhel,
såvida inle annat har förordnals i domen eller beslutet. Vad som sägs om dom i
42 S gäller även bl.a. beslut av en domstol (37 8 1 mom. UL).

Beslämmelserna
i 42 8 UL skall ersättas av 3 kap. 9 8 UB. Belräffande det fallet att en
domstol har särskill förordnat all en dom får verkställas innan den har vunnit
laga kraft utgår UB från all del över lag skall tillkomma domstolen att i
samband med ett förordnande om att verkställighet får ske före laga kraft
avgöra humvida säkerhet skall ställas för en eventuell skadeståndsskyldighet. 1
enlighel härmed anges i 3 kap. 9 S UB all en dom som enligl ell förordnande av
domstolen får verkställas innan den har vunnit laga krafl verkställs såsom en
lagakraftägande dom, om inle annat följer av förordnandet. Bestämmelsen är
enligt 3 kap. 1 8 andra styckei fillämplig även på en domstols utslag eller
beslul.


gmnd av del anförda bör del i 17 kap. 14 8 RB meddelas en generell föreskrift
om att domstolen i nu aktuella fall kan föreskriva alt säkerhet skall ställas.
En bestämmelse härom har lagils in som en ny andra mening i första stycket. Vid
bedömandet huruvida säkerhel bör föreskrivas som villkor för verkslällighet bör
särskilt beaktas sannolikheten för all domen kan komma att ändras i högre räll.
En motsvarande ändring föreslås i paragrafens tredje siycke belräffande
edilionsföreläggande o.d. Därvid har bestämmelsen fåll hänvisa till första
stycket. Sisinämnda ändring innebär inle någon saklig nyhet.


skingringsförbud inte vidare skall kunna förekomma som en särskild
handräckningsform, föreslås att vad som sägs om sådant förbud i paragrafens
andra stycke punkt 4 utgår ur lagtexten.

25
kap. I och 3 8S

25
kap. RB innehåller bestämmelser om reseförbud i brottmål. Enligt 1 § kan f.n.
reseförbud beviljas bl.a. om det skäligen kan befaras att den som är skäligen
misstänkt för ett brott skall genom att bege sig från rikel undandra sig alt
betala skadestånd eller annan ersättning till en målsägande, vilken kan antas
komma att ådömas honom på gmnd av brottet. I 3 8 Iredje stycket meddelas vissa
föreskrifter om behandlingen av en fråga om reseförbud för ett sådant ändamål.

Som
har nämnts i det föregående har institutet reseförbud inte tagits upp

s. 241 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 > 7.56 241

i
departementsförslaget bland de säkerhetsåtgärder som enligt 15 kap. RB skall
stå till buds beträffande fordringar som skall prövas i tvistemål eller i annan
liknande ordning. På molsvarande sätt bör även möjligheten att i brottmål
erhålla reseförbud till säkerställande av ersättning lill en målsägande
upphävas. 1 departementsförslaget har därför vad som i 1 och 3 88 sägs om
reseförbud till säkerställande av sådan ersättning utgått.

Det
kan påpekas alt det förhållandet att reseförbud inte längre skall kunna
meddelas för säkerställande av ersättning till en målsägande inte inverkar på
målsägandens rätt att yrka reseförbud av något annat skål (se

25 kap. 3 S andra stycket andra meningen, jfr 24 kap.
17 8 första stycket andra meningen).

26
kap.

Delta
kapitel innehåller f n. bestämmelser om kvarstad och skingringsförbud i
brottmål. Dessa åtgärder beslutas av domstolen och kan användas endast för att
säkerställa fullgörandet av en betalningsskyldighet, som kan antas komma att
ådömas den misstänkte på gmnd av brottet (1 8). De fordringsanspråk som
omfattas är böter, värdet av förverkad egendom eller annan ersättning till det
allmänna och skadestånd eller annan ersättning till en målsägande.

1 det föregående har vid
15 kap. förordats att skingringsförbud avskaffas som en särskild
säkerhetsåtgärd i fråga om civilrättsliga fordringsanspråk. Förevarande kapitel
bör ändras på samma sätt. Det föranleder också att kapitelmbriken bör jämkas.
Kapitlet bör vidare, i likhei med 15 kap., anpassas fill UB i ett par andra
hänseenden.

15

1
förevarande paragraf i förslagel anges, i anslulning till 15 kap. 1 8, alt
domstolen under de i paragrafen angivna fömtsättningama får förordna om
kvarstad på så mycket av den misstänktes egendom att fordringen kan antas bli
läckt. Det innebär bl.a. att även kostnadema för en blivande ulmälning skall
tas med i beräkningen. Domstolen bör som regel inte i sitl beslut ange vilken
egendom som skall beläggas med kvarstad, utan detla skall bestämmas av
kronofogdemyndighelen i samband med verkställigheten. 1 övrigt kan beträffande
denna fråga hänvisas till vad som har anförts vid 15 kap. 1 8.

2-7


gmnd av att skingringsförbud skall utmönstras som en särskild handräckningsform
föreslås att vad som sägs om sådant förbud i 2-7 85 får utgå.

Enligt
2 § får frågan om kvarstad (eller skingringsförbud) tas upp. på yrkande av
målsäganden endast efter det att åtal har väckts. Detta har motiverats med att
sådana åtgärder inte kan beviljas i tvistemål innan talan 16 Riksdagen 1980181. I saml. Nr
84

s. 242 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 7.56 141

har
väckts. Enligt det nu föreliggande förslaget beträffande 15 kap. skall
emellertid en domstol kunna bevilja bl.a. kvarstad även om talan inle har
väckts i saken. En domstol bör då också enligt 26 kap. kunna bevilja kvarstad
på yrkande av målsäganden före åtalet. Andra slyckel i 2 8 föreslås ändrat i
enlighet härmed.

I
6 8 första stycket anges f n. all kvarstad (eller skingringsförbud) skall
omedelbart hävas av domstolen, bl.a. om pant eller borgen har ställts för
skulden. I det föreliggande förslagel har uttrycket pant eller borgen ersatts
av termen säkerhel Ofr 15 kap. 8 § i förslaget). I fråga om beskaffenheten av
säkerheten bör vad som föreskrivs i 2 kap. 25 5 UB vara vägledande. Humvida
erbjuden säkerhet är tillräcklig skall prövas av domstolen, om säkerheten inte
har godkänts av den misstänktes motpart i kvarstads-frågan.

88

1
8 5 första slyckel anges f.n. att om kvarstad anses böra läggas på arrende,
hyra eller annat sådant som utgår av fasl egendom, domstolen skall förordna en
god man all uppbära medlen och meddela den belalningsskyldige förbud att utge
något till annan än den gode mannen. Bestämmelsen motsvarar 15 kap. 7 § första
stycket RB och 184 § UL. Enligt vad som tidigare har sagts belräffande 15 kap.
RB skall en domstol för fordringar som avses där inte längre kunna förordna om
kvarstad endasl på framtida avkastning. På motsvarande sätt bör den nyssnämnda
bestämmelsen i 26 kap. utgå.

1
andra styckei av 8 5 föreskrivs f.n. att om skingringsförbud meddelas på fast
egendom och del föreligger synneriig fara att egendomen genom vanvård eller på
annat sätt väsentligen försämras, domstolen får förordna en god man all
förvalla egendomen. Därjämle meddelas en föreskrift om kostnaden för
förvaltningen. Enligl UB får kronofogdemyndigheten en motsvarande befogenhel,
när fast egendom har belagts med kvarstad. På samma sätt som när del gäller 15
kap. RB innehåller därför inte förevarande kapitel någon motsvarighet till
nyssnämnda bestämmelse i 26 kap.

Enligt
tredje stycket i paragrafen gäller i övrigt om verkställandet av kvarstad och
skingringsförbud vad som föreskrivs i UL, dock att vad som där sägs om pant
eller borgen inte skall tillämpas. På motsvarande säll bör UB:s bestämmelser
gälla i fråga om verkställandet av kvarstad i brottmål. Detta följer direki av
UB. Även rättsverkningama av kvarstad regleras i UB. Liksom enligt 15 kap. 10 5
i departementsförslaget bör domstolen även i brottmål kunna vid behov meddela
särskilda föreskrifter rörande verkställandet av kvarstad.

Det
kan påpekas att del nuvarande undantaget i tredje stycket från UL:s regler om
pant och borgen torde åsyfta föreskriften i 194 § UL om säkerhet som villkor
för försäljning i visst fall av egendom som har belagts med kvarstad eller
skingringsförbud. Enligl UB skall del emellertid inte krävas

s. 243 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 7.56 243

säkerhel. när det undanlags vis blir aktuellt all sälja
kvarstadsbelagd egendom.

I enlighel med det sagda anges i 8 8 i den nu föreslagna
lydelsen endast att i fråga om verkställandet av kvarstad finns beslämmelser i
UB samt alt domstolen får meddela närmare föreskrifler om verkställandet, om
del behövs.

Det kan tilläggas alt del ankommer på den som har yrkal
kvarstad att hos kronofogdemyndigheten begära alt åtgärden verkställs. När
åklagaren har yrkat kvarstad för en enskild målsägandes ersättningsanspråk, får
det anses åligga målsäganden själv att söka verkställighet av kvarstadsbeslutel.
Åklagaren bör emellertid underrätta målsäganden härom. Har domstolen självmant
förordnat om kvarstad, bör den också självmant överlämna beslutet till
kronofogdemyndigheten för verkställighet. Beslul om kvarstad går genast i verkställighet
(30 kap. 12 8 första styckei 3).

27 kap. 10 8

I 27 kap. 10 8 RB ges beslämmelser om verkställandet av
beslag. Ett beslaglaget föremål skall enligl första styckei las om hand av den
som har verkställt beslaget eller sättas i förvar under försegling, öm det kan
ske utan fara och annars är lämpligl, får dock föremålet kvarlämnas i innehavarens
besittning. I sistnämnda fall skall enligt andra stycket förbud meddelas
innehavaren att sälja eller skingra föremålet och, om det anses behövligt,
detta utmärkas genom anslag eller på annat sätt så att det är uppenbart att
föremålet har lagits i beslag. Föremålet får nyttjas av innehavaren, om inte
förbud däremot meddelas. 1 Iredje stycket anges att ett föremål som har lagits
i beslag skall väl vårdas och att noggrann tillsyn skall hållas över att det
inte förbyts eller förändras eller alt annat missbmk sker med det. Paragrafens
lydelse ansluter delvis lill UL:s regler om utmätning, kvarstad och
skingringsförbud (se 74 8 1 mom., 180 8 1 mom. och 183 8 UL).

Beredningen har föreslagit att paragrafen skall jämkas med
anledning av UB. Den föreslagna lydelsen innehåller bl.a. en hänvisning till
vissa bestämmelser om kvarstad i UB. Förslagel har kritiserats av RÅ, som har
anseti all paragrafen inle bör ändras ulöver vad som föranleds av UB.

För egen del anser jag att slopandet av skingringsförbud
som särskild säkerhetsåtgärd och den nya regleringen av kvarstadsinstitutet bör
medföra all förevarande paragraf i RB jämkas Ofr även förslaget till ändring av
17 kap. 13 8 BrB). Detta kan emellertid ske utan hänvisning lill UB:s regler om
kvarstad. Ändringama bör också begränsas lill vad som direkt påkallas av UB. 1
enlighel härmed anges i första stycket i del nu föreliggande förslagel att ett
beslagtagel föremål skall tas i förvar av den som har verkställt beslaget saml
all föremålet dock får lämnas kvar i innehavarens besittning, om det kan ske
ulan fara och annars är lämpligl. Vidare sägs i första stycket att ett föremål
som lämnas kvar i innehavarens

s. 244 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 7.56 244

besittning
skall förseglas eller märkas som beslagtagel, såvida del inle framstår som
obehövligt Ofr 6 kap. 4 S första stycket och 16 kap. 13 8 första stycket UB).

Belräffande
rättsverkan av beslag föreslås i andra slyckel, i anslulning till 16 kap. 14 8
första stycket UB, att den från vilken beslag har skett inle får överlåta
föremålet eller i strid mol ändamålet med beslaget förfoga över föremålet på
någol annat sätt. Vidare föreskrivs all ell föremål som inle tas i förvar eller
förseglas får nyttjas av innehavaren, om inte annat beslutas Ofr 6 kap. 4 8
andra stycket och 16 kap. 13 8 första styckei UB).

Del
nuvarande iredje slyckel i paragrafen har lämnats oförändrat.

30
kap. 12 8

Paragrafen
innehåller beslämmelser i fråga om verkslällighel av beslul i brottmål som inte
har vunnii laga kraft. 1 första styckei anges i vilka fall beslul ulan någol
särskill förordnande får verkställas genast. Enligt andra slyckel kan
domstolen, när del finns skäl därtill, i ett beslut, varigenom ett föreläggande
har meddelats en part eller någon annan all förete ett skriftligt bevis eller
att tillhandahålla ett föremål för syn eller besiktning, förordna att beslutet
får verkställas ulan hinder av att det inle äger laga kraft.

Som
har nämnis i del föregående vid 17 kap. 14 § innehåller 3 kap. 9 8 UB
föreskrifter om villkor för verkställighet av en dom eller ell beslut som
enligt annan lag eller enligt förordnande av domstolen får verkställas innan
domen eller beslulet har vunnit laga krafl. Bestämmelserna, som ersätter 42 8
UL, är tillämpliga även i fråga om ett beslul som avses i 30 kap. 12 § andra
stycket RB. Jag har tidigare redogjort för de ändringar i 17 kap. 14 8 RB som
föranleds av 3 kap. 9 8 UB. Andra stycket i 30 kap. 12 8 RB bör ändras på
motsvarande sätt.

I
enlighet härmed föreslås en ny andra mening i andra stycket, enligl vilken
domstolen, i samband med ett förordnande all ett edilionsföreläggande m.m. får
verkställas omedelbart, skall, när det finns anledning lill det, föreskriva alt
säkerhet skall ställas för skadestånd om beslutet ändras. Detta tillägg innebär
inte någon saklig nyhet Ofr 42 8 2 mom. andra meningen UL).

33
kap. 5 8

Enligl
denna paragraf skall en tredskodom delges genom domstolens försorg endast i
vissa angivna fall. Ett sådanl fall är att tredskodomen innebär att en fordran
fastställs att utgå med särskild förmånsrätt i fast egendom eller lomlrätl.
Enligl en övergångsbestämmelse till lagen (1971:497) om ändring i RB skall vid
tillämpning av paragrafen valtenfallsrätt likställas med tomträtt.
Bestämmelserna om delgivning av tredskodom är på grund av 17 5 andra styckei
lagsökningslagen tillämpliga även i fråga om lagsökningsutslag.

s. 245 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 7.56 245

Beslämmelsen
om delgivning av tredskodom vid betalningsfastställelse har samband med 77 a 5
UL, där del föreskrivs all om en domstol har fastställt all en förfallen
fordran skall ulgå med särskild förmånsrätt i fasl egendom, egendomen skal)
anses utmätt. Denna verkan förfaller emellertid, om inte borgenären senasi två
månader efter del all beslutet vann laga kraft har begärt försäljning av
egendomen (86 S 1 mom. UL). En tredskodom anses inte ha vunnii laga krafl
förrän ålervinningsfrislen, som räknas från delgivning av tredskodomen (44 kap.
9 8 RB), har gått till ända. Enligt 13 kap. 26 8 JB har bestämmelserna angående
fasl egendom i bl.a. UL molsvarande lillämpning i fråga om lomlrätt. Delsamma
gäller valtenfallsrätt som har upplåtits enligt äldre lag (12 8 och 52 8 andra
styckei JP).

Enligl
UB skall en domstols avgörande, varigenom en förfallen fordran har fastställts
att ulgå med särskild förmånsrätt i viss egendom, medföra omedelbar
utmälningsverkan inte bara i fråga om fasl egendom, tomträtt och
vatienfallsrätl utan också belräffande registrerat skepp, registrerat luftfartyg
och intecknade reservdelar lill luftfartyg (4 kap. 27 S första slyckel UB, jfr
1 kap. 11 8 andra styckei UB och 9 8 UBp). Med skepp likställs skeppsbygge (1
kap. 9 8). Enligl 4 kap. 27 5 andra styckei UB skall en inträdd
utmätningsverkan förfalla, om inte försäljning begärs hos kronofogdemyndigheten
inom två månader från det alt domstolens beslul vann laga krafl.

Till
följd av utvidgningen av fall då en betalningsfastställelse medför
utmälningsverkan bör även bestämmelsen om domstolsdelgivning av tredskodomar
vidgas. I enkelhetens intresse föreslås all en tredskodom på
betalningsfastställelse skall delges genom domstolens försorg, oavsett vad
slags egendom belalningsfastställelsen avser. En betalningsfastställelse lorde
inle annat än undantagsvis förekomma i egendom som inle omfattas av
bestämmelsen om utmätningsverkan i 4 kap. 27 8 UB. Det torde inte medföra någon
olägenhet att delgivning sker genom domstolens försorg även i dessa
undantagsfall. Del kan erinras om att den part som har yrkal en tredskodom alllid
kan begära enligl förevarande paragraf alt tredskodomen delges genom
domstolens försorg.

38
kap. 5 8

I
paragrafen, som behandlar frågan om föreläggande att förete ett skriftligt
bevis, föreslås att vad som sägs om utmätningsmannen ändras till att avse
kronofogdemyndigheten. '

49
kap. 4 8, 50 kap. 5 och 8 85, 52 kap. 7 8 samt 55 kap. 5 och 8 85

Paragraferna
föreslås ändrade så att vad som sägs om skingringsförbud utgår.

övergångsbestämmelsema

Punkt
1. Under denna punkt har tagits upp en bestämmelse om ikraftträdande av
ändringama i RB.

s. 246 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 7.56 246

Punkt 2. Enligl departementsförslaget skall institutet
reseförbud utgå som säkerhetsåtgärd i ell tvistemål. Reseförbud skall inte
heller längre kunna meddelas i ell brottmål för alt säkerställa ersättning till
en målsägande. Om reseförbud har meddelats enligl de äldre bestämmelsema, bör
det upphöra att gälla i och med att de nya bestämmelserna iräder i kraft. En
föreskrift härom har tagits upp som punkt 2 i övergångsbestämmelsema Ofr 36 8
första stycket UBp).

Punkt 3. Skingringsförbud skall enligt förslaget
utmönstras som en särskild säkerhetsåtgärd. Om ett sådanl förbud är gällande
när de nya bestämmelserna iräder i kraft, bör vad som är föreskrivet om
kvarstad lillämpas. En föreskrifl härom har tagits upp som punkl 3 i övergångsbestämmelserna
(jfr 33 8 UBp).

1 fråga om kvarstad som har meddelats enligl RB före de
nya bestämmelsernas ikraftträdande blir de nya bestämmelsema om kvarstad i RB
och UB Ulan vidare tillämpliga.

Punkt 4. Enligl förslagel skall den nuvarande befogenheten
att lägga särskild kvarstad på framtida avkastning av fast egendom upphöra. Har
sådan kvarstad beviljats före de nya bestämmelsemas ikraftlrädande, bör den
emellertid bestå. Med tanke på sådana fall föreslås som punkt 4 alt vad som
föreskrivs i de nya beslämmelserna om fömlsältningar för kvarstad inte inverkar
på giltigheten av kvarstad som har beviljats före deras ikraftlrädande Ofr 7 5
UBp).

Någon motsvarighet lill bestämmelsen i punkl 4 torde inte
behövas i fråga om övriga säkerhetsåtgärder. Ett godmansförordnande som en
domstol före ikraftlrädandet har meddelat enligl 15 kap. 7 8 andra stycket
eller 26 kap. 8 S andra slyckel i samband med ett skingringsförbud får anses
bestå även efler ikraftträdandet.

Punkt 5. I fråga om beslag innehåller
departementsförslaget i viss mån nya bestämmelser när del gäller verkställandet
och rättsverkningarna. Beslag som har beslulals före ikraftträdandet av de nya
bestämmelserna torde också i allmänhel ha verkställts dessförinnan. I sådana
fall skall ny verkslällighet givetvis inle äga mm. Om verkslällighet
undantagsvis inte har hunnil ske före ikraftträdandet, skall de nya
bestämmelserna tillämpas. Några föreskrifler härom torde inle behövas. De nya
bestämmelsema om rättsverkan av beslag bör gälla även i fråga om beslag som har
ägl mm före ikraftträdandet. En föreskrift härom har tagits upp som punkt 5.
Den synes påkallad av att innehavaren vid tillämpning av det nuvarande andra
slyckel har meddelats förbud all sälja eller skingra egendomen.

Det kan här erinras om att bestämmelsen i 33 kap. 5 5 om
domstolsdelgivning av en tredskodom, varigenom en fordran fastställs att utgå
med särskild förmånsrätt i fast egendom eller tomträtt, föreslås vidgad till
att gälla all slags egendom. Det är tydligt att den nya lydelsen avser endast
tredskodomar som meddelas efter ikraftträdandel. Någon särskild övergångsbestämmelse
härom kan inte anses behövlig.

s. 247 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 7.57 247

7.57
Förslaget till lag om ändring i lagen (1929:145) om skiljemän

Enligl
lagen om skiljemän ankommer vissa uppgifter i ett skiljeförfarande på
överexekuior. I några fall skall sålunda överexekutor utse eller entlediga en
skiljeman (8 § första stycket, 9 5 andra stycket och 10 S första och tredje
siyckena, se även 12 5). 1 ett vissl fall skall överexekuior också i samband
med att en skiljeman entledigas förklara skiljeavtalet förfallet (9 S andra
stycket). Det ankommer även på överexekuior att pröva frågan om förlängning av
liden för en skiljedoms meddelande, när viss lid för meddelandet inle har
föreskrivits av partema (18 S andra stycket). Antalel ärenden enligt
skiljemannalagen har under senare tid uppgått till närmare 50 om året i hela
landet.

Beredningen
har under åberopande av bl.a. sambandet med rättskipningen föreslagit alt
överexekutors uppgifter enligt skiljemannalagen flyttas till tingsrätten. Detta
har i allmänhel godtagits av remissinstansema. Några remissinstanser har
emellertid anseti att uppgiftema bör ankomma på länsstyrelsen. Härvid framhålls
bl.a. att en domare i allmän domstol kan komma i fråga som skiljeman och alt
länsstyrelsen har bättre möjligheter att skaffa sig personkännedom. För egen
del vill jag anföra följande.

I
förarbetena till skiljemannalagen diskuterades om nämnda uppgifter borde liksom
tidigare åvila överexekutor eller om de borde anförtros allmän underrätt. Som
skäl för att inte flytta uppgiftema till domstol åberopades bl.a. alt i fråga
om städerna en överflyttning i många fall inte skulle innebära någon större
förändring, eftersom magistraten eller en ledamot av denna som regel var
överexekutor. Beträffande landsbygden anfördes det rådande vikarialssystemet
vid häradsrätterna mot en överflyttning.

Uppgiften
att utse och entlediga en skiljeman eller att förlänga tiden för en skiljedoms
meddelande är inte av exekutiv natur och det är inte heller av andra skäl
motiverat att vid överexekutors avskaffande flytta uppgiften till
kronofogdemyndighetema. Den har däremot nära samband med rättskipningen.
Domstolama prövar åtskilliga andra liknande frågor inom den frivilliga
rättsvården som handläggs enligl lagen (1946:807) om handläggning av
domstolsärenden. Det ankommer sålunda på tingsrätten att utse skiljeman bl.a. i
fall som avses i 4 kap. 6 5 2 mom. vattenlagen och 11 5 lagen om flottning i
allmän flotUed. Tingsrätten har också att förordna lämplig person för
åtskilliga andra uppdrag, t.ex. synemän enligl 9 kap. 24 § JB och god man
enligt 3 § lagen (1904:48 s. I)
om samäganderätt.

Det
förhållandet att en domare kan komma i fråga som skiljeman behöver enligt min
mening inte orsaka några problem i tillämpningen. En domstol torde kunna
erhålla den personkännedom som kan behövas i de ärenden som nu avses.

Altemativet
till domstol torde närmast vara länsstyrelsen. På de skäl

s. 248 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 7,58 248

som har anförts i det föregående anser jag emellertid all
en domstol är mera lämplig för ifrågavarande uppgifter än länsstyrelsen. Av
domstolarna får tingsrätten anses bäst lämpad för uppgiften.

På grund härav föreslår jag att överexekutors uppgifler
enligt skiljemannalagen i forlsältningen skall ankomma på tingsrätten.
Ändringen får belydelse även för skiljeförfaranden som regleras i särskilda
lagar, vilka hänvisar lill skiljemannalagens beslämmelser (se t.ex. 3 kap. 3 5
Qärde slyckel aktiebolagslagen).

I 22 S skiljemannalagen anges all om överexekuior finner
all en skiljedom är så "mörk" alt verkställighet inte kan meddelas,
skiljedomen inle ulgör hinder för parten alt lill domstol instämma den fråga
som skiljemännen har prövat. Eftersom verkställigheten av en skiljedom enligl
UB skall prövas av kronofogdemyndigheten, föreslås att vad som sägs om
överexekutor i 22 8 ändras till all avse kronofogdemyndighelen.

26 8, som innehåller beslämmelser om behörig överexekuior.
föreslås ändrad med anledning av att överexekutors uppgifter skall övertas av
tingsrätten. Samtidigt föreslås ett par andra, mindre jämkningar i paragrafen.

Om ett ärende angående utseende eller entledigande av en
skiljeman eller angående förlängning av tiden för meddelande av en skiljedom är
anhängigt hos överexekuior vid ikraftträdandet av de nya bestämmelsema, bör
ärendel även efter ikraftträdandel handläggas av överexekutor, dock längst
till ulgången av år 1982 Ofr 5 och 39 §5 UBp). Det förslås en
övergångsbestämmelse härom.

7.58 Förslaget till lag om ändruig i rättshjälpslagen
(1972:429)

5b8

1 förevarande paragraf anges vad som i rättshjälpslagen
skall förstås med beteckningen domstol. Enligl paragrafen skall vad som sägs om
domstol även gälla vissa andra myndigheier, bl.a. överexekuior. Däremol nämns
inle kronofogdemyndigheten. Bestämmelsen är av betydelse bl.a. när det gäller
befogenheten att bevilja allmän rätlshjälp och förordna biträde (17 och 21 55)
och all fastställa ersättning till biträdet och rättshjälpsavgift (22 och 28
58).

Enligt UB skall överexekutorsinstitutionen avskaffas.
Vissa av överexekutors uppgifter, främsi uppgiften att förordna om
säkerhetsåtgärder och om handräckning och att pröva klagan över
kronofogdemyndighetens beslut, föreslås i fortsättningen ankomma på domstol
(tingsrätten resp. hovrätten). 1 dessa fall kommer tingsrätten resp. hovrätten
att utan vidare överta överexekutors befogenheter enligl rättshjälpslagen.
Andra uppgifter som f n. åvilar överexekutor föreslås, frånsett något undantag,
bli överflyttade till kronofogdemyndighelen. Detta gäller bl.a. uppgiften

s. 249 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 7.59 249

all
förordna om verkslällighel i vissa fall och att ombesörja exekutiv försäljning
av fasl egendom m.m., däri inräknat fördelning av köpeskillingen. Det torde
emellertid inte finnas anledning all ge kronofogdemyndigheten sådana
befogenheter enligt rätlshjälpslagen som överexekutor f n. har Ofr prop.
1978/79:90 s. 143 ff).


gmnd härav föreslås alt vad som sägs om överexekutor i 5 b 8 rätlshjälpslagen
får utgå.

10
8

I
10 S första stycket föreskrivs att om den som har beviljats allmän rätlshjälp
skall ställa säkerhet för alt få lill slånd kvarstad, skingringsförbud eller
annan handräckning enligt RB, UL eller KL, rättshjälpsnämnden får utfärda ansvarsförbindelse
på statens vägnar. Vad som sägs om skingringsförbud i bestämmelsen föreslås
utgå. Eftersom överexekutors befogenhet att förordna om kvarstad eller annan
säkerhetsåtgärd skall flyttas till tingsrätten och regleras i RB, bör vidare
vad bestämmelsen innehåller om UL utgå. Del kan påpekas att säkerhet inte
skall krävas för att handräckning skall kunna beviljas enligt den föreslagna
handräckningslagen Ofr 192 och I94 85UL).

Enligt
andra stycket i 10 5 har första stycket motsvarande tillämpning i fråga om
verkslällighet enligt 41 eller 42 5 UL, om allmän rättshjälp har beviljats i
verkställighetsärendet. Hänvisningen till nämnda bestämmelser i UL föreslås
ändrad till att avse motsvarande fall i UB (3 kap. 8 och 9 55).

33 8

I
Qärde stycket av denna paragraf föreslås att hänvisningen till UL ändras till
att avse UB.

1
övergångshänseende bör beaklas att mål kan handläggas av överexekutor även
efter ikraftträdandet av UB. För sådana fall bör den äldre lydelsen av 5 b S
rätlshjälpslagen tillämpas. Det föreslås en övergångsbestämmelse härom.

Vidare
föreslås att vad som sägs i 10 8 andra styckei skall gälla även när säkerhet
skall ställas enligt övergångsbestämmelsema i 10 och 11 85 UBp.

7.59
Förslaget till lag om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

1
3 kap. 7 8 denna lag (omtryckt 1977:530) föreslås att vad som sägs om
skingringsförbud utgår.

s. 250 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 7.60-65 250

7.60
Förslaget till lag om ändring i förvaltningslagen (1971:290)

Enligt
2 5 förvaltningslagen är lagen inte tillämplig i fråga om bl.a. ärenden hos
överexekutor eller utmätningsmannen, om ärendet avser myndighetens exekutiva
verksamhei. Bestämmelsen föreslås ändrad till att avse motsvarande ärenden hos
kronofogdemyndigheten.

När
överexekuior övergångsvis handlägger mål efter balkens ikrafllrädande Ofr 5,
35, 39 och 40 SS UBp), bör 2 8 förvaltningslagen tillämpas i sin äldre lydelse.
Del föreslås en övergångsbestämmelse härom.

7.61
Förslaget till lag om ändring i lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt

Enligt
5 8 fjärde stycket lagen om arbetsgivares kvittningsrätt skall talan mot
utmätningsmannens beslut enligt andra styckei - dvs. om fördelning mellan
arbetsgivaren och utmätningssökanden av belopp, som innehålls på gmnd av ett
beslut om utmätning av lön - föras hos överexekutor genom besvär. Bestämmelsen
föreslås ändrad så alt talan i stället skall föras i hovrätten .

Vidare
föreslås att ordet utmätningsman i 5-7 55 byts ut mot termen
kronofogdemyndighet.

När
utmätningsmannen före ikraftträdandet av de nya bestämmelsema har meddelat ett
beslut enligl 5 5 andra stycket, bör 5 5 tillämpas i sin äldre lydelse. Det
föreslås en övergångsbestämmelse härom. Den innebär att talan mot beslutet även
efler ikraftlrädandet skall föras hos överexekutor.

7.62—65
Förslagen till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring, lag om
ändring i rennäringslagen (1971:437), lag om ändring i lagen (1972:262) om
understödsföreningar och lag om ändring i lagen (1976:206) om
felparkeringsavgift

1
dessa lagar föreslås vissa mindre jämkningar med anledning av att UL m.fl.
lagar ersätts av UB. 1 20 kap. 6 5 lagen om allmän försäkring (omtryckt
1977:630) föreslås sålunda alt hänvisningen lill bestämmelserna om utmätning i
67 d 8 UL ändras till att gälla molsvarande beslämmelser i 7 kap. UB. 1
rennäringslagen föreslås att en hänvisning till UL i 45 5 ändras lill all avse
UB. Hänvisningen beträffande utmätningsfrihet fill UL i 82 § lagen om
understödsföreningar föreslås ändrad till att gälla 5 kap. UB. I lagen om
felparkeringsavgift föreslås att ordet utmätningsman i 9 8 och en hänvisning
till införsellagen i 13 8 byts ut mot kronofogdemyndigheten resp. 15 kap. UB.
Samlidigl föreslås att 13 8 jämkas i förtydligande syfte.

s. 251 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 7.66-67 251

7.66 Förslaget
till lag om ändring i förfogandelagen (1978:262)

43 8

Enligl
43 8 andra slyckel förfogandelagen gäller all om flera kan göra anspråk på
betalning ur ersättning som i annat fall än som avses i första slyckel har
fastställts enligt samma lag och de inte enas om hur ersättningen skall
fördelas mellan dem, ersättningen skall nedsättas hos överexekutor. I fråga om
nedsatt belopp skall i tillämpliga delar iakttas 1927 års lag om gälds
betalning genom penningars nedsättande i allmänt förvar.

I
det föregående har jag föreslagit att uppgiften att la emot nedsättning enligl
1927 års lag skall vid överexekutors avskaffande flyttas lill länsstyrelsen
som sådan. På motsvarande sätt föreslås all nedsättning enligt nu förevarande
paragraf i fortsättningen skall äga mm hos länsstyrelsen. I prop. 1979/80:119
har föreslagits att 1927 års lag ges en ny rubrik. Motsvarande ändring bör
göras i nu förevarande paragraf

448

I
denna paragraf föreskrivs att ersällning för egendom som är utmätt eller har
tagits i anspråk genom betalningssäkring skall ulges till utmätningsmannen
saml all, om ersättningen avser egendom som är belagd med kvarstad eller ställd
under skingringsförbud, ersättningen skall utges till överexekutor. Vad som
sägs om skingringsförbud bör ulgå. Vidare bör överexekutors uppgift enligt
paragrafen överläs av kronofogdemyndigheten. I samband härmed föreslås att
paragrafens lydelse förenklas något.

öm
ett ärende angående nedsättning enligt 43 8 andra stycket är anhängigt hos
överexekutor vid ikraftträdandet av lagändringarna, bör det även därefter
handläggas av överexekutor, dock längsi till utgången av år 1982 Ofr 39 S UBp).
Vad som sägs om kvarstad i 44 5 i paragrafens nya lydelse bör tillämpas också
beträffande skingringsförbud som har meddelats före ikraftträdandel av
lagändringen. Del föreslås övergångsbestämmelser härom.

7.67 Förslaget
till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

I
59 och 60 88 uppbördslagen (omtryckt 1972:75) meddelas vissa bestämmelser
rörande indrivning av skalt. Bestämmelsema skall ses mot bakgmnd av att UL inte
är direki tillämplig på verkställighet som avser skatter och allmänna avgifter.

1
59 8 första stycket föreskrivs att det åligger utmälningsmannen all verkställa
indrivning av skatt samt, i en andra mening, att utmätning och införsel därvid
får äga mm enligt vad som sägs i 60 8. UB är emellertid direkt tillämplig även
vid indrivning av skatter och allmänna avgifter.

s. 252 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 7.67 151

under
förutsättning att del finns en exekufionstitel Ofr 3 kap. 1 S första slyckel 6
UB). Det föreslås därför alt andra meningen ges den lydelsen att verkslällighel
enligl UB får äga mm. Vidare bör vad som sägs om utmätningsmannen ändras till
att avse kronofogdemyndigheten.

1
60 § anges i vad mån UL, däri inräknat de särskilda lagarna om exekutiv
försäljning av fast egendom, av luftfartyg m.m. och av registrerat skepp m.m..
är lillämplig på utmätning för skall. 1 1 mom. hänvisas i fråga om jäv för den
som förrättar utmätning för skall till jävsreglerna i 6 8 UL. I 2 mom.
föreskrivs att vid utmätning för skatt skall, med de förbehåll som anges i 3
mom., lända lill efterrättelse UL;s föreskrifter om verkställighet av utmätning
och vad som därvid får undantas, om utmalt egendoms försäljning, om fördelning
av medel som har influtit lill följd av utmätning samt om klagan över
utmätningsmannens förfarande. 3 mom. gör undantag för vissa bestämmelser i UL
och de särskilda försäljningslagarna.

Eftersom
UB är direkt lillämplig vid indrivning av skatter och allmänna avgifter, behövs
del inle några hänvisningar till UB molsvarande dem som meddelas i 1 och 2 mom.
De undantag från UB:s beslämmelser som bör göras för allmänna mål har lagits
upp direkt i UB. Även bestämmelsen i 3 mom. föreslås därför utgå.

I 60
8 4 mom. första stycket föreskrivs att irvförsel enligt införsellagen får äga
rum vid indrivning av restförd skatt och avgift som anges i 1 8 första slyckel.
Andra styckei innehåller en kompletterande regel. Dessa bestämmelser bör stå
kvar Ofr 15 kap. I S 3 UB). Hänvisningen till införsellagen föreslås dock
ändrad till att avse 15 kap. UB.

Enligl
87 5 andra styckei skall, frånsett vissl undantag, åtgärder enligt
uppbördslagen verkställas oavsell all det beslul eller utslag som föranleder
åtgärden inte har vunnii laga krafl. Denna föreskrift avser även exekutiva
åtgärder, dvs. ulmälning eller införsel Ofr 59 8 första styckei).

Som
har nämnts i det föregående är UB direki tillämplig även på verkställighet
beträffande skatter och allmänna avgifter. Till följd härav bör för tydlighets
skull meddelas en uttrycklig bestämmelse om att även verkställighet enligt UB
får äga mm innan del aktuella beslutet har vunnit laga kraft Ofr 3 kap. 23 5
andra styckei andra meningen UB). En sådan föreskrifl har tagits upp som en
andra mening i 87 8 andra stycket.

En
remissinstans har ansett att det bör införas en möjlighel all förordna om
inhibition beträffande verkställigheten av ett överklagat beslut om skyldighet
alt betala skatt. Den frågan kan emellertid inle las upp i detta sammanhang.

UB
påkallar vidare redaktionella jämkningar i en del andra paragrafer. I några
paragrafer bör sålunda ordet utmätningsman bytas ul mol kronofogdemyndighet
(45 § 3 mom., 61-64, 74 och 76 85). 1 65 och 66 85 bör hänvisningen till
införsellagen ersättas av en hänvisning till 15 kap. UB och i 68 5 6 mom. bör
hänvisningen till 65 8 UL ändras till all avse motsvarande beslämmelser i UB (5
kap. 1-3 §S). Samtidigt föreslås en annan mindre jämkning av 62 8.

s. 253 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 7.68 253

7.68
Förslaget till lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för
skatter, tullar och avgifter

I
9-15 85 belalningssäkringslagen finns bestämmelser rörande verkställigheten av
beslul om betalningssäkring. Åven 16-18 58 - om lagande i förvar och om
ställande av säkerhet - rör verkställigheten, men dessa paragrafer berörs inte
av att UL upphävs och ersätts av UB.

I
9 5 föreskrivs alt beslut om betalningssäkring får verkställas genasl och att
verkslällighet begärs hos kronofogdemyndighelen av sådanl allmänt ombud som
avses i 3 S. UB påkallar inte någon ändring av dessa beslämmelser.

Enligt
10 5 gäller i fråga om verkställigheten vad som är föreskrivet om utmätning för
fordringen. Verkställighet får dock inte äga rum i lön eller annan förmån som
avses i 67 a och 67 d 58 UL förrän dagen efter det att den har betalats ut.
Vidare anges att bestämmelsema i 91 a 5 3-5 mom. och 91 b 5 UL (om åtgärder
efter utmätning av pantbrev och om föreläggande vid tvist efter en sådan
utmätning att väcka talan vid domstol) och vad 69 8 UL och 5 8 FfL innehåller
om talan vid domstol inte skall lillämpas vid verkställigheten. Enligt 11 8
första meningen betalningssäkringslagen gäller som ytterligare undantag från
hänvisningen lill vad som är föreskrivet om utmätning att verkställigheten inte
får - frånsett vissl särskilt fall - omfatta försäljning av ianspråktagen
egendom eller betalning av fordringen.

1
stället för nu nämnda bestämmelser bör, i enlighet med vad som har skett i UB
belräffande kvarstad, meddelas en hänvisning till akluella beslämmelser i UB om
utmätning. Hänvisningen bör omfatta samma bestämmelser som skall gälla i fråga
om kvarstad för fordran Ofr 16 kap. 13 8 UB) och dämtöver bestämmelsema i 4
kap. 8 §, 11 8 första stycket och 12 § UB om behörig kronofogdemyndighet, om
samtidig utmätning och om underrättelse till gäldenären före utmätning.

Hänvisningen
till 4 kap. 8 8 bör inte hindra att frågan om verkställighet av
betalningssäkring, i enlighet med de särskilda bestämmelser som f.n. gäller
därom (se 6 5 förordningen 1978:881 om betalningssäkring för skatter, tullar
och avgifter), anhängiggörs hos en annan kronofogdemyndighet än som avses där,
under fömtsättning givetvis att verkställighet inte sker i strid med nämnda*
behörighetsbestämmelser. Detta överensstämmer med vad som avses gälla i fråga
om utmätning i allmänna mål. Bestämmelsen om samtidig verkställighet torde få
prakfisk betydelse främst då fråga samtidigt föreligger dels om verkställighet
av betalningssäkring dels om utmätning hos samma gäldenär.

Vidare
bör de allmänna reglema om verkställighet i 1 och 2 kap. UB gälla. Det bör
också klargöras att ett mål om verkställighet av betalningssäkring liksom f.n.
skall handläggas som ett allmänt mål Ofr 1 8 första stycket
utsökningskungörelsen).Dessutom bör meddelas en särskild före-

s. 254 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 7.68 254

skrift
som begränsar möjligheten all genom betalningssäkring la i anspråk lön eller
annan förmån som kan vara föremål för utmätning i den ordning som anges i 7
kap. UB Ofr 16 kap. 13 8 andra styckei UB).

I
enlighel härmed anges i 10 8 första slyckel i dess nya lydelse att i fråga om
verkställighet av beslut om betalningssäkring tillämpas I och 2 kap. UB saml
vad som föreskrivs om utmätning i 4 kap. 2-9 88, 11 8 första stycket, 12- 19
88, 22 8 första och iredje siyckena, 24, 25 och 33-35 55, 5 och 6 kap. och 12
kap. 3-5 88 UB. 1 en andra mening i samma siycke föreskrivs alt mål om
verkställighet av beslul om betalningssäkring handläggs som allmänt mål. Av
sistnämnda föreskrifl följer att endast sådana bestämmelser i 2 kap. som
gäller i allmänna mål är tillämpliga vid verkställigheten Ofr 2 kap. 30 5). I
andra stycket av 10 5 anges att lön eller annan förmån som avses i 7 kap. UB
inte får tas i anspråk genom betalningssäkring innan den har betalats ut och
kan utmätas.

Beträffande
rättsverkan av verkställd betalningssäkring föreskrivs f.n. i 13 8 att
gäldenären inte får överlåta egendom som har tagits i anspråk genom
betalningssäkring eller lill skada föv det allmänna förfoga över egendomen på
annat sätt. Vidare anges i 14 § första stycket att i fråga om förmånsrätt på
grund av verkställd betalningssäkring finns föreskrifter i förmånsrättslagen
och att angående tidpunkten för förmånsrättens uppkomst gäller vad som är
föreskrivet i fråga om utmätning. Enligt andra stycket i 14 8 gäller
beträffande fast egendom att en inskriven rättighet har företräde framför en
fordran med förmånsrätt på gmnd av betalningssäkring, om inskrivning har sökts
före den dag då verkställigheten ägde mm.

Det
föreslås all bestämmelsen om förfogandeförbud las upp som ett första siycke i 11
5. Därvid bör tillfogas en föreskrift om befogenhet för kronofogdemyndighelen
alt medge undanlag från förbudet när särskilda skäl föreligger Ofr beträffande
kvarstad 16 kap. 14 5 första stycket UB). Anledning att medge undantag kan
finnas t.ex. om viss egendom lämpligen bör säljas och bylas ul mol annan
egendom som i stället får omfattas av betalningssäkringen.

I
fråga om verkan i övrigt av verkställd betalningssäkring hänvisas i andra
stycket av II 8 i dess nya lydelse till vad som föreskrivs om utmätning i 4
kap. 29 8 andrastycket, 30och 31 88 och 12 kap. 6-10 58 UB Ofr beträffande
kvarstad 16 kap. 14 5 andra stycket UB). Hänvisningen till 4 kap. 30 5 UB
motsvarar de nuvarande beslämmelserna i 14 8 första stycket andra meningen och
andra stycket betalningssäkringslagen. Sist i 11 5 andra stycket har tagits upp
en erinran om att del i förmånsrättslagen (se 8 8) föreskrivs alt
betalningssäkring ger förmånsrätt.

I
II 8 betalningssäkringslagen anges f.n., utöver den
tidigare nämnda bestämmelsen att verkställigheten inte får omfatta försäljning
av ianspråktagen egendom eller betalning av fordringen, att beslämmelsen i 183
8 3 mom. UL om försäljning av lös egendom som är föremål för kvarstad

s. 255 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 7.68 255

tillämpas
i fråga om lös egendom, som har tagits i anspråk genom betalningssäkring.
Nämnda beslämmelse i UL åsyftar egendom som förslörs eller hastigt faller i
värde m.m. I den nya lydelsen av 11 8 har som ell iredje stycke lagits upp en
föreskrifl som direkt reglerar della fall. Där anges alt om lös egendom, som
har lagits i anspråk genom betalningssäkring, hastigt faller i värde eller
kräver alltför kostsam vård, den får på begäran av någon av partema säljas i
den ordning som gäller för utmätl egendom Ofr beträffande kvarstad 16 kap. 14
8 Iredje stycket UB).

I
fråga om talan mol beslut som rör verkslällighet av betalningssäkring
föreskrivs f.n. i 12 8 belalningssäkringslagen att bestämmelserna i UL om
klagan över utmätningsmannens förfarande och över utslag i utsökningsmål
gäller i tillämpliga delar samt att lalan mot kronofogdemyndighetens beslut
inte är inskränkt lill viss tid. Det föreslås all hänvisningen till UL:s regler
ersätts av en hänvisning lill bestämmelsema i UB. Någon särskild föreskrift om
tidsfristen för talan mot kronofogdemyndighetens beslul har inte ansetts
behövlig. Förslaget innebär alt sådan talan i allmänhet skall föras inom tre
veckor från det att beslulet delgavs klaganden Ofr 18 kap. 7 8 UB). Härigenom
uppnås överensstämmelse med vad som gäller beträffande verkslällighet av
kvarstad. Del är tydligt alt bestämmelserna om talan även avser en åtgärd av
kronofogdemyndigheten som inle utgör beslul och som inverkar på någons rält Ofr
2 kap. 21 8 UB).

I
15 8 belalningssäkringslagen meddelas bestämmelser om s.k. beialningssäkringsed.
De innebär att om vid förrättning för verkställighet av betalningssäkring någon
fillgång för att säkerslälla betalning av fordringen inle har anträffats eller
om uppgiven tillgång är ivistig, gäldenären skall på begäran av
kronofogdemyndighelen upprätta en förteckning över sina tillgångar och med ed
bekräfta förteckningens riktighet. Härvid gäller bestämmelserna i lagen om
utmätningsed i tillämpliga delar, vilket bl.a. innebär att saken handläggs av
konkursdomaren.

I
det föregående har föreslagits att vid verkställighet av betalningssäkring
skall tillämpas bl.a. vad som föreskrivs i UB om en utmätningsgäldenärs
skyldighel alt lämna uppgifter om sina lillgängar och om förhör och om
tvångsmedel i form av vite och häktning för alt framtvinga uppgifler av
utmätningsgäldenären. Med de möjligheter som kronofogdemyndigheten härigenom
får all skaffa behövliga upplysningar om en betal-ningssäkringsgäldenärs
tillgångar lorde det inte finnas någol behov av ett särskilt förfarande vid
domstol, där motsvarande uppgifter kan begäras. Som har utvecklats närmare i
motiven till 4 kap. 14 8 UB har bestämmelsema om utmälningsgäldenärens
uppgiftsskyldighel i ell mål om utmätning ansetls kunna ersätta förfarandel med
ulmälningsed vid domstol. I enlighet härmed har i 2 8 UBp föreslagils att lagen
om utmätningsed upphävs. Av nu anförda skäl föreslås att även bestämmelsema om
betalningssäkringsed i 15 8 belalningssäkringslagen upphävs.

s. 256 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 7.69 256

Övergångsbestämmelserna

De
nya bestämmelsema om verkslällighel av betalningssäkring skall i princip, på
samma sätt som UBi mål vilka direki faller under UB, lillämpas även i mål som
har anhängiggjorts före ikraftträdandet. Några övergångsbestämmelser i delta
hänseende torde inle behövas Ofr UBp).

När
kronofogdemyndigheten har meddelal ett beslul enligl belalningssäkringslagen
före ikraftträdandel av lagändringarna, bör i fråga om lalan mot beslutet 12 8
tillämpas i sin äldre lydelse. Delsamma gäller beträffande lalan mol beslut av
överexekuior, även om beslulet meddelas efter ikraftträdandet. Del föreslås en
övergångsbestämmelse härom.

Om
en ansökan enligt 15 8 om avläggande av betalningssäkringsed har gjorts hos
konkursdomaren före ikraftträdandet av lagändringarna, bör ärendet få
fullföljas Ofr 41 5 första slyckel UBp). En föreskrift härom föreslås.

7.69
Förslaget till lag om ändring i lagen (1978:882) om säkerhet för skattefordringar
m.m.

Enligt
I 8 första styckei lagen om säkerhet för skaltefordringar m.m. får
kronofogdemyndighelen vid indrivning av en fordran i ett allmänt mål ta emot
säkerhet i samband med alt uppskov beviljas med betalning eller med en viss
indrivningsåtgärd. Innebörden av beteckningen allmänt mål i nämnda lag anges i
andra stycket av paragrafen. Där sägs att med allmänt mål avses mål hos
kronofogdemyndighelen om uttagande av skall eller tull, staten tillkommande
avgift eller liknande medel som får tas ut genom utmätning utan föregående dom,
böter eller annat som drivs in i samma ordning som böter, avgift till
statsverket enligl vattenlagen eller belopp som har erlagts av allmänna medel
och enligl domstols beslut skall återbetalas till statsverket. Lydelsen
överensstämmer med beskrivningen av allmänt mål i lagen om avmndning av vissa
fordringar till hell krontal, m.m.

Tillämpningsområdet
för lagen om säkerhet för skattefordringar m.m. bör överensstämma med vad som
skall utgöra allmänt mål enligt UB. I kap. 6 8 andra stycket UB innehåller en
beskrivning av vad som avses med allmänt mål. Det är tydligt all vad som sägs
där blir avgörande även för förevarande lags tillämpningsområde, om inte annat
föreskrivs. På gmnd härav bör det endast anges att del i 1 kap. 6 5 UB finns
bestämmelser om vad som avses med allmänt mål.

Det
kan påpekas att beskrivningen av allmänt mål i 1 kap. 6 § UB kompletteras
beträffande övergångsförhållanden med en beslämmelse i 8 5 UBp. Det är tydligt
all även den bestämmelsen skall beaktas vid tillämpningen av nu förevarande
lag.

s. 257 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Hemställan 257

7.70-74
Förslagen till lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt, lag om
ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt, lag om ändrmg i
väg-trafdiskattelagen (1973:601), lag om ändring i lagen (1976:339) om saluvagnsskatt
och lag om ändring i lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen
om allmän försäkring, m.m.

I
dessa lagar föreslås att vad som sägs om införsellagen ändras till att gälla 15
kap. UB. I lagen om sjömansskatt föreslås även en annan mindre jämkning.

8
Hemställan

Jag
hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över förslagen till

1.
lag om införande av
utsökningsbalken,

2.
lag om ändring i lagen (1899:12
s.9) om verkställighet i visst fall av utländsk domstols beslut,

3.
lag om ändring i lagen
(1936:79) om erkännande och verkställighet av dom som meddelats i Schweiz,

4.
lag om ändring i lagen
(1977:595) cm erkännande och verkställighet av nordiska domar på privaträttens
område,

5.
lag om ändring i lagen (1939:6)
om frihet från kvarstad och skingringsförbud för vissa luftfartyg,

6.
lag om ändring i lagen
(1936:320) om skydd mot vräkning vid arbetskonflikter,

7.
lag om ändring i
föräldrabalken,

8.
lag om ändring i lagen
(1924:322) om vård av omyndigs värdehandlingar,

9.
lag om ändring i lagen
(1937:81) om intemationella rättsförhållanden rörande dödsbo,

10.
lag om ändring i jordabalken,

11.
lag om ändring i lagen
(1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder,

12.
lag om ändring i
jordförvärvslagen (1979:230),

13.
lag om ändring i lagen
(1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m.,

14.
lag om ändring i lagen (1916;
156) om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom m.m.,

15.
lag om ändring i lagen
(1925:221) om bulvanförhållande i fråga om fast egendom,

16.
lag om ändring i lagen
(1959:517) om föriängning av tiden för vissa servitut,

17.
lag om ändring i lagen
(1949:658) om inlösen i vissa fall av rätt till gmva m.m.,

18. lag om ändring i expropriationslagen (1972:719), 17 Riksdagen
1980181. 1 saml. Nr 84

s. 258 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 Hemställan 258

19.
lag om ändring i
fastighetsbildningslen (1970:988),

20.
lag om ändring i lagen
(1973:1150) om förvaltning av samfälligheter,

21.
lag om ändring i lagen
(1933:269) om ägofred,

22.
lag om ändring i lagen
(1952:166) om häradsallmänningar,

23. lag om ändring i lagen (1952:167) om
allmänningsskogar i Norrland och Dalarna,

24.
lag om ändring i lagen
(1919:426) om flottning i allmän floltled,

25. lag om ändring i lagen (1915:218) om avtal och
andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område,

26. lag om ändring i lagen (1845:50 s.l) om handel med
lösören, som köparen låter i säljarens vård kvarbliva,

27.
lag om ändring i
konsumentkreditlagen (1977:981),

28. lag
om ändring i lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan

näringsidkare m.fl.,

29.
lag om ändring i lagen
(1927:77) om försäkringsavtal,

30.
lag om ändring i lagen
(1927:56) om nedsättning av pengar hos myndighet,

31. lag
om ändring i lagen (1927:85) om dödande av förkommen

handling,

32.
lag om ändring i lagen
(1972:180) om avmndning av vissa fordringar till helt krontal, m.m.,

33.
lag om ändring i
förmånsrättslagen (1970:979),

34.
lag om ändring i lagen
(1966:454) om företagsinteckning,

35.
lag om ändring i sjölagen
(1891:35 s.l),

36.
lag om ändring i lagen
(1955:227) om inskrivning av rält till luftfartyg,

37.
lag om ändring i lagen
(1955:229) i anledning av Sveriges tillträde till 1948 års konvention rörande
internationellt erkännande av rätt till luftfartyg,

38.
lag om ändring i luftfartslagen
(1957:297),

39.
lag om ändring i växellagen
(1932:130),

40.
lag om ändring i checklagen
(1932:131),

41.
lag om ändring i
akfiebolagslagen (1975:1385),

42.
lag om ändring i lagen
(1970:5%) om förenklad aktiehantering,

43.
lag om ändring i lagen
(1934:239) om bulvanförhållande i fråga om aktier i vissa bolag,

44.
lag om ändring i patentlagen
(1967:837),

45.
lag om ändring i
mönsterskyddslagen (1970:485),

46.
lag om ändring i
växtförädlarrättslagen (1971:392),

47.
lag om ändring i
brotlsskadelagen (1978:413),

48.
lag om ändring i
trafikskadelagen (1975:1410),

49.
lag om ändring i lagen
(1967:663) om tillägg till vissa trafiklivräntor,

50. lag
om ändring i förordningen (1967:666) om tillägg till vissa trafik

livräntor, som utgår av statsmedel, m.m.,

51. lag
om ändring i lagen (1973:214) om tillägg till vissa ansvars

livräntor.

s. 259 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Beslut 259

52. lag om ändring i kungörelsen
(1971:14) om tillägg till vissa statliga skadelivränlor, m.m.,

53. lag om ändring i konkurslagen
(1921:225),

54. lag om ändring i lagen (1970:741)
om statlig lönegaranti vid konkurs,

55. lag om ändring i brottsbalken,

56. lag om ändring i rättegångsbalken,

57. lag om ändring i lagen (1929:145)
om skiljemän,

58. lag om ändring i rättshjälpslagen
(1972:429),

59. lag om ändring i lagen (1974:371)
om rättegången i arbetstvister,

60. lag om ändring i förvaltningslagen
(1971:290),

61. lag om ändring i lagen (1970:215)
om arbetsgivares kvittningsrätt,

62. lag om ändring i lagen (l%2:38l) om
allmän försäkring,

63. lag om ändring i rennäringslagen
(1971:437),

64. lag om ändring i lagen (1972:262)
om understödsföreningar,

65. lag om ändring i lagen (1976:206)
om felparkeringsavgift,

66. lag om ändring i förfogandelagen
(1978:262),

67. lag om ändring i uppbördslagen
(1953:272),

68. lag om ändring i lagen (1978:880)
om betalningssäkring för skafter, tullar och avgifter,

69. lag om ändring i lagen (1978:882)
om säkerhel för skaltefordringar m.m.,

70. lag om ändring i lagen (1958:295)
om sjömansskaU,

71. lag om ändring i lagen (1968:430)
om mervärdeskall,

72. lag om ändring i
vägirafikskallelagen (1973:601),

73. lag om ändring i lagen (1976:339)
om saluvagnsskatt,

74. lag om ändring i lagen (1959:552)
om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m.m.

9 Beslut

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens
hemslällan.

s. 260 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 Bilagal 260

Bilaga I Lagberedningens förslag

Förslag till

Lag om
införande av utsökningsbalken

Härigenom förordnas som följer.

Ikraftträdandet av balken

1
5 Den nu
antagna ulsökningsbalken och denna lag träder i kraft den 1 januari , . .

2
§ Genom balken
upphävs med den begränsning som följer av denna lag

utsökningslagen (1877:31 s. 1),

förordningen (1877:31 s. 51) om nya utsökningslagens
införande och vad i avseende därå iakttagas skall,

lagen (1921:244) om ulmälningsed,

lagen (1949:249) om upphörande i vissa fall av den verkan,
tredskodom eller utslag i lagsökningsmål enligt 77 a § utsökningslagen medfört,

införsellagen (1968:621),

lagen (1971:494) om exekutiv försäljning av fast egendom,

lagen (1971:500) om exekutiv försäljning av luftfartyg
m.m. och

lagen (1973:1130) om exekutiv försäljning av registrerat
skepp m.m.

Vidare upphävs

förordningen (1844:46 s. 2) om upphörande av vissa
särskilda domstolar,

förordningen (1855:66 s. 1) angående handelsböcker och
handelsräkningar och

förordningen (1863:5 s. 3) angående förnyande av svensk
myndighets beslut, som förlorat sin exekutiva kraft i främmande stat.

3 § 1 fråga om ansökan enligt lagen (1921:244) om
ulmälningsed som

inkommit till konkursdomaren före balkens ikraftträdande skall nämnda

lag alltjämt tillämpas.

Beträffande handelsräkning som utfärdats
medan förordningen

s. 261 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 Bilagal 261

(1855:66 s. 1) angående handelsböcker och handelsräkningar
var gällande skall denna alltjämt tillämpas.

4§ 1 stället för förordningen (1863:5 s. 3) angående
förnyande av svensk myndighets beslut, som förlorat sin exekutiva kraft i
främmande stat, skall gälla, att om så lång tid har förflutit sedan svensk
domstol eller annan svensk myndighet ålagt betalningsskyldighet alt hinder
möter för verkställighet i främmande stat, får hovräll efter gäldenärens
hörande förnya betalningsåläggandet, om ej särskilda skäl föranleder till
annat.

Ansökan som enligt nämnda förordning har gjorts hos
länsstyrelsen skall prövas i den ordning som anges i förordningen.

Gemensamma övergångsbestämmelser

5§ Bestämmelserna i 1 § utsökningslagen (1877:31 s. 1)
skall alltjämt gälla i fråga om ärenden som enligt vad som sägs nedan skall
handläggas av överexekutor, om ej regeringen förordnar annat.

6 § Ärende som vid balkens ikraftträdande är anhängigt hos
överexeku

tor handläggs enligt äldre lag men avgörs enligt vad som i balken sägs om

motsvarande ärende hos kronofogdemyndigheten, om ej annat föreskrivs

nedan, Överexekutor får fälla till vite som han förelagt.

Ärende som ej avser klagan över utmätningsmans förfarande
får, om det finnes lämpligt, av överexekutor överiämnas till kronofogdemyndigheten
för handläggning enligt balkens bestämmelser.

7
§ Ärende som
vid balkens ikraftträdande är anhängigt hos kronofogdemyndigheten handläggs
och avgörs enligt balkens bestämmelser, om ej annat föreskrivs nedan.

8
§ Vad som i
balken föreskrivs om villkor för verkställighet eller handräckning inverkar ej
på giltigheten av åtgärd som vidtagits före balkens ikraftträdande, om ej annat
sägs.

Övergångsbestämmelse till 2 kap.

9 § Vad som i balken sägs om tomträtt gäller även
vattenfallsrätt som

upplåtits enligt lagen (1907:36 s. 1) om nyttjanderätt till fast egendom.

Övergångsbestämmelser tiU 3 kap.

10
§ 1 fall dä
enligt särskild lag dom eller beslut får verkställas omedelbart sker
verkställigheten som om avgörandet vunnit laga kraft, om ej annat följer av
samma lag.

11
§ När dom eller
beslut enligt förordnande som meddelats med stöd av annan lag än
rättegångsbalken får verkställas utan hinder av att avgörandet ej har vunnit
laga kraft, kan kronofogdemyndigheten vid

s. 262 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Bilagal 262

tillämpning av 3 kap. 11 § andra styckei i balken
föreskriva, att säkerhet skall ställas för skadestånd om domen eller beslutet
ändras.

12
§ I fråga om
domslois förordnande all dom eller beslut får verkställas ulan hinder av att
avgörandet icke äger laga krafl är 42 8 2 mom. utsökningslagen (1877:31 s. 1)
alltjämt tillämpligt, om förordnandet meddelats före balkens ikraftträdande.

13
5 Beträffande
verkslällighet av sådana beslut av överexekutor som avses i 51 och 52 8§
utsökningslagen (1877:31 s. 1) gäller vad som i balken sägs om underrätts dom.
I fråga om annat beslut av överexekutor tillämpas 46 8 3 och 4 mom. saml 53 och
210 §§ nämnda lag,

14
§ För fordran
pä grund av inrop av lös egendom som före balkens ikraftträdande sketl vid
offentlig auktion får verkslällighel alltjämt äga mm enligt 55 §
utsökningslagen (1877:31 s. 1).

Övergångsbestämmelser till5-7kap.

15 § Bestämmelserna i 5 kap. 15 § i balken gäller ej, när
fordran har

före balkens ikraftträdande fastställts till betalning i annat fall än som

avses i 77 a § utsökningslagen (1877:31 s. 1).

16
§ 1 fråga om
verkan av föreläggande som meddelats enligt 69 eller 91 a § utsökningslagen
(1877.31 s.l) eller 5§ lagen (1971:494) om exekutiv försäljning av fast egendom
gäller äldre lag.

17
§ Har ansökan
om utmätning gjorts före balkens ikraftträdande, skall vid tillämpning av 5
kap. 26 § i balken dagen för ikraftlrädandet räknas som fristdag,

18
§
Bestämmelserna i 5 kap. 33-35 §§ i balken får tillämpas även när utmätning
skett före balkens ikraftträdande.

19
§ Bestämmelsen
i 6 kap. 12 § första stycket i balken är ej tillämplig i fall då hyresvärd
eller jordägare enligt 34 § lagen (1970:995) om införande av nya jordabalken
har räll alt kvarhålla egendom lill säkerhet för fordran hos hyresgäst eller arrendator.

20
§ De
beslämmelser som i 6 kap. 1 § 6 och 7 kap. 3 § andra stycket i balken meddelas
om bostadsrätt har motsvarande tillämpning på sådan andelsrätt i förening, som
ej är bostadsrättsförening, handelsbolag eller aktiebolag med vilken följer
rätt att besitta eller hyra lägenhet.

Övergångsbestämmelser till 9-13 kap.

21 § Om utmätning skett enligt äldre lag i fall då
verkställighet ej ännu

skulle ha varit tillåten enligt balken, får egendomen ej säljas, när hinder

mött enligt den äldre lagen.

s. 263 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Bilagal 263

22 8 Bestämmelserna i 9 kap. 12 § i balken är ej
tillämpliga på fordran

som avses i 5 8 första stycket 1 förmånsrättslagen (1970:979), om

ulmälning har skell före balkens ikraftträdande.

Är utmätt egendom sådan som enligt punkl 3 b
övergångsbestämmelserna lill lagen (1966:454) om företagsinleckning häftar för
beviljad eller sökt förlagsinleckning och skall egendomen under konkurs säljas
på auklion enligl 1 1 eller 1 2 kap. i balken, skall borgenären underrättas och
fordran som anmäls upptagas i sakägarförteckning.

Om ulmäll skepp, som enligl punkl 2
övergångsbestämmelserna till lagen (1973:1067) om ändring i lagen (1966:454) om
företagsinleckning omfaltas av sådan inleckning, skall säljas på auklion enligt
1 1 kap. I balken, skall borgenären underrättas och fordran som anmäls upptagas
i sakägarförteckning, även om auktionen ej äger rum under konkurs.

23 5 Om gäldenären lillkommande räll lill andel i
inteckning i hans

luftfartyg eller därtill hörande reservdelar blivit utmätt och ärende om

avskrivning på inteckningshandlingen har upptagils pä inskrivningsdag

före balkens ikraftträdande, skall 10 kap. 17 § i balken lillämpas med

avseende på ny handling som svarar mot det avskrivna beloppet.

När gäldenärens rätt till inteckning i hans luftfartyg
eller därtill hörande reservdelar eller lill andel däri har utmätts före
balkens ikraftträdande, skall den tid inom vilken sökanden har att framställa
yrkande enligl 10 kap. 1 5 § räknas frän ikraftlrädandel.

24
§ Om skuldebrev
som enligl äldre bestämmelser är iniecknat i farlyg eller fast egendom
pantförskrivs enligl 10 kap. 16 § i balken, upphör personligt betalningsansvar
på grund av skuldebrevet.

25
8
Beslämmelserna i 11 kap. i balken om tillägg enligl 264 8 sjölagen (1891:35 s.
1) lillämpas belräffande ränla, som enligl punkt 14 eller 15
övergångsbestämmelserna lill lagen (1973:1064) om ändring i sjölagen skall i
stället för sådant tillägg beräknas på kapitalbeloppet av inteckning enligt
äldre lag.

Vad som i balken sägs om registrerat skepp skall även
gälla i fråga om båt som enligt punkl 5 övergångsbestämmelserna lill lagen
(1973:1064) om ändring i sjölagen är upplagen i skeppsregistret.

26 § Bestämmelserna i 13 kap. i balken om tillägg enligt 6
kap. 3 § jordabalken tillämpas beträffande ränta, som enligt 26 eller 27 §
lagen (1970:995) om införande av nya jordabalken skall i stället för sädanl
tillägg beräknas på kapitalbeloppet av inleckning enligl äldre lag.

Vid tillämpning av förstnämnda kap. anses fordran, för
vilken fast egendom vid tiden för bevakningssammanträdet utan inleckning häftar
enligt 11 kap. 2 § äldre jordabalken, såsom fordran som är förenad med
panträtt. Därvid gälleratt fordringen skall betalas kontant. Första slyckel
ovan har motsvarande tillämpning beträffande ränta på sådan fordran.

s. 264 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Bilagal 264

27
8 Enligt äldre
bestämmelser intecknad ränla eller annan sådan fordran som icke är bestämd till
kapitalet upptages i sakägarförteckning enligt balkens regler om fordran med
panträtt och beräknas därvid till det belopp som efter en räntefot av fem
procent om årel utgör fordringens värde på tillträdesdagen. Är fråga om
livränta, skall dock beräkningen ske med ledning av 3 § lagen (1967:53 I) om
tryggande av pensionsutfästelse m.m.

28
8 De
beslämmelser som i 13 kap. i balken meddelas om nytljanderätl, servitut och
rätt till elektrisk kraft gäller också annan sådan särskild rättighet som på
grund av upplåtelse enligt äldre bestämmelser besvärar fast egendom.

29
§ Skall
ersättning ulgå lill innehavare av rält till avkomst ellev annan förmån som
enligl äldre beslämmelser besvärar fasl egendom och icke bibehålles vid
försäljning av egendomen, beräknas utdelning för det kapitalvärde vartill
förmånen i pengar eller varor efter ortens pris beräknas uppgå på
tillträdesdagen. I fråga om kapitalvärdets beräkning har därvid 27 §
motsvarande tillämpning.

Övergångsbestämmelser till 14 och 15 kap.

30 § När exekutiv försäljning ägt rum eller utmätt fordran
har indrivits

före balkens ikraftlrädande, skall äldre lag tillämpas i de avseenden som

regleras i 14 och 1 5 kap. i balken.

Vad som i 153 § utsökningslagen (1877:31 s. 1) sägs om
återvinning skall allljäml gälla när beslut om fördelning meddelats enligt
äldre lag.

Övergångsbestämmelser IiU 1 7 kap.

31 § Reseförbud som meddelats enligl 187 8 utsökningslagen
(1 877:3 I

s. 1) skall upphöra all gälla, när balken träder i kraft.

I fråga om skingringsförbud som meddelats enligt 180 eller
181 § utsökningslagen skall tillämpas vad som i 17 kap. i balken sägs om
kvarstad.

I övrigl skall beträffande handräckning som beviljats av
överexekutor tillämpas vad som i balken sägs om handräckning som beviljats av
rätten. Fråga om hävande av säkerhetsåtgärd skall dock prövas av kronofogdemyndigheten
eller rätten enligl vad som sägs i 1 7 kap. 16 § i balken,

32 § Vad som i annan lag eller författning är föreskrivet
om skingrings

förbud skall i stället avse kvarstad enligt 1 7 kap. i balken,

I fräga om handräckning som överexekutor före balkens
ikraftträdande beviljat enligt annan lag eller författning än utsökningslagen
(1877:31 s. 1) har bestämmelserna i 31 § motsvarande lillämpning,

33 § Angående anmälan av beslul om kvarstad eller
skingringsförbud för

anteckning i register förordnar regeringen.

s. 265 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Bilagal 265

Övergångsbestämmelse till 18 kap.

34 § När utmätning, annan verkställighet eller
handräckning ägt rum

före balkens ikraftlrädande, skall äldre lag tillämpas i de avseenden som

regleras i 18 kap. 1-23 §§ i balken.

Övergångsbestämmelser till 19 kap.

35 § 1 fräga om fullföljd av talan mot beslut som
meddelats av

utmätningsman före balkens ikraftträdande och förfarandet hos överexe

kutor i ärendet skall äldre lag tillämpas. Bestämmelsen i 201 § 4 mom.

utsökningslagen (1877:31 s. 1) gäller dock endast om egendom som avses

där har sålts före balkens ikraftträdande.

Angående fullföljd i fall då talan mot utmätningsmans
beslut ej är inskränkt till viss tid äger regeringen förordna, att talan skall
föras hos hovrätten i stället för överexekutor.

36 § Angående fullföljd av talan mot beslut av överexekutor
och

förfarandet i hovrätten i målet tillämpas äldre lag.

1 fråga om fullföljd till högsta domstolen i sådant mål
skall också äldre lag tillämpas.

Andra bestämmelser

37 § Vad som i särskild lag eller annan författning
sägs om utmätnings

man skall i stället gälla kronofogdemyndigheten.

Talan mot beslut som efter balkens ikraftträdande meddelas
av kronofogdemyndigheten enligt sådan lag eller författning skall föras hos
hovrätten i stället för överexekutor.

38 § Ärenden som enligt särskild lag eller annan
författning skall prövas

av överexekutor skall i stället upptagas av kronofogdemyndigheten, om ej

annat sägs.

Om sådant ärende är anhängigt hos överexekutor vid balkens
ikraftträdande, skall det handläggas enligt äldre lag.

Ärende som ej avser klagan över myndighets beslut får av
överexekutor överlämnas till kronofogdemyndigheten, om det finnes lämpligt.

39
§
Bestämmelserna i 35 och 36 §§ gäller i tillämpliga delar även i fall som avses
i 37 och 38 §§.

40
§ Förekommer i
lag eller annan författning hänvisning till föreskrift som ersatts genom
bestämmelse i balken eller denna lag, tillämpas i stället den nya bestämmelsen.

s. 266 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 Bilagal 266

Förslag
till

Lag
om ändring i lagen (1899:12 s.9) om verkstäUighet i visst fall av

utländsk
domstols beslut

Härigenom
förordnas, att i 2 och 3 §§ lagen (1899:12 s.9) om verkställighet i visst fall
av utländsk domstols beslut' ordet "överexekutor" skall bytas ut mot
"kronofogdemyndigheten".

Denna
lag träder i kraft den 1 januari,

Förslag
till

Lag
om ändring i lagen (1932:540) om erkännande och verkställighet av

dom,
som meddelats i Danmark, Finland, Island eller Norge

Härigenom
förordnas, att i 5, 8 och 9 §§ lagen (1932:540) om

erkännande
och verkställighet av dom, som meddelats i Danmark,

Finland,
Island eller Norge, ordet "överexekutor" skall bytas ut mot

"kronofogdemyndigheten".

Denna
lag träder i kraft den 1 januari. .

Förslag
till

Lag
om ändring i växellagen (1932:130)

Härigenom
förordnas, att 95 § växellagen (1932:130) skall upphöra att gälla vid ulgången
av . . .

Förslag
till

Lag
om ändring i checklagen (1932:131)

Härigenom
förordnas, alt 73 8 checklagen (1932:131) skall upphöra aU i9oT:2'l'o''h% 3
§

gälla vid utgången av . . . 1927:70.

s. 267 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84

Förslag till

Lag om ändring i föräldrabalken

Bilaga
I 267

opaginerad Kontrollera mot PDF

Härigenom
förordnas, all 21 kap. 11 § föräldrabalken skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen
lydelse 21 kap. 11 §'

opaginerad Kontrollera mot PDF

Länsrätten
bestämmer enligt vad som finnes skäligt i vad mån part skall ersätta motparts
kostnader i ärende enligt detta kapitel.

Beträffande parts skyldighet att ersätta motparts
koslnader i ärende enligt detta kapitel äga utsökningslagens bestämmelser om
kostnader i utsökningsmål hos överexekutor motsvarande tUlämpning.

Kosinad för utförande av uppdrag enligt 2 § första stycket
andra punkten, hämtning eller omhändertagande av barn och läkarundersökning
belalas av allmänna medel. Fråga om ersättning för sådan kostnad prövas av
länsrätten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari

Förslag till

Lag om ändring i uppbördsförordningen (1953:272)

Härigenom förordnas i fråga om uppbördsförordningen
(1953:272),' dels all i 65 och 66 §§ hänvisningen till
"införsellagen" skall bytas ul mol hänvisning till "4 kap.
ulsökningsbalken",

dds alt i
68 § 6 mom, hänvisningen till "65 § utsökningslagen" skall bytas ut
mot hänvisning till "6 kap. 1-3 5§ utsökningsbalken",

dds all 59
och 60 §5 skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Det
åligger utmätningsman att verkställa indrivning av skatt.

Del åligger utmätningsman att verkställa indrivning av
skatt. Därvid får utmätning och införsel äga rum enligt vad som sägs 160 §.

Bestämmelserna om indrivning av skatt äger motsvarande
tillämpning

' Senaste lydelse 1971:305.

' Omtryckt 1972:75.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Bilaga
I 268

opaginerad Kontrollera mot PDF

på indrivning av restavgift, tilläggsavgift eller ränta
enligt denna förordning.

60 §

opaginerad Kontrollera mot PDF

/ mom. Vad i 6 § utsökningslagen stadgas om jäv mot
utmätningsman gälle ock med avseende å den, som förrättar utmätning för skatt.

2
mom.
Vid ulmälning för skatt skola, med de förbehåU som i 3 mom. sägs, lända tiU
efterrättelse utsökningslagens föreskrifter om verkställighet av utmätning och
vad därvid må undantagas, om utmätt egendoms försäljning, om fördelning av
medel, som till följd av utmätning influtit, samt om klagan över
utmätningsmans förfarande.

3
mom}
Beslämmelserna i88c § och 198 § 3 mom. utsökningslagen, 11 § lagen (1971:494)
om exekutiv försäljning av fast egendom, 3§ lagen (1973:1130) om exekutiv
försäljning av registrerat skepp m.m. samt 3 § lagen (1971:500) om exekutiv
försäljning av luftfartyg m.m. skola icke äga tillämpning vid utmätning för
skatt.

4
mom. Införsel
enligt införseltagen får äga rum vid indrivning av restförd skatt och avgift
som anges i 1 § första stycket denna förordning.

1 mom. Bestämmelserna i 5 kap. 10 §, 9 kap. 5 §, II kap. 3 §, 12 kap. I § jämförd med
11 kap. 3 § samt 13 kap. II § utsökningsbalken skola icke äga
tillämpning vid utmätning för skatt. Bestämmelserna om handräckning i 1 7 kap.
utsökningsbalken skola ej heller tillämpas beträffande skatt.

2 mom. Införsel enligt 4 kap. utsökningsbalken får äga mm
vid indrivning av restförd skatt och avgift som anges i 1 § första stycket denna
förordning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

För skatt eller avgift, som på grund av föreskrift i annan
författning skall indrivas i samma ordning som skatt enligt denna förordning,
får införsel äga mm endast om det är särskilt föreskrivet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari

Senaste lydelse 1973:1135.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Bilagal 269

Förslag tfll

Lag om ändring i lagen (1937:249) om inskränkningar i
rätten att utbekomma allmänna handlingar

Härigenom förordnas i fräga om lagen (1937:249) om
inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar,

dels att 36 § skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 35 b §, av
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

35 b §

Handling i ärende angående verkstäUighet eller handräckning
enligt utsökningsbalken må, i den mån den om enskild innehåller upplysning,
vars röjande medför intrång i privatlivets helgd eller risk för personlig
säkerhet, ej utan hans samtycke utlämnas till annan förrän sjuttio år förflutit
från handlingens datum. InnehåUer handling i ärende som nu sagts upplysning om
näringsidkares affärs- eller driftförhållanden, vars offentliggörande kan vara
till men för honom, må handlingen ej utan hans samtycke utlämnas förrän tjugu
år förflutit från handlingens datum.

Hålles förhandling i hovrätten eller högsta
domstolen, gäller 36 §.

36 §'

Har förhandling i mål vid domstol hållits inom stängda
dörrar, må

protokoll över sådan förhandling jämte annan dylik
uppteckning samt

därvid företedda handhngar icke utan domstolens
tillstånd utlämnas,

innan målet blivit skilt från dess handläggning. Domstolen
äger ock i

avbidan på sådan förhandling besluta att handlingar, som
inkomma i

målet, icke utan dess tillstånd må utlämnas; har
förhandling hållits inom

stängda dörrar, mä sådant beslut meddelas beträffande
handhngar, som

därefter inkomma. ,

Senaste
lydelse

Förekommer, då domstolen skil- Förekommer, då domstolen skil-
1965:185.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84

Bilaga
I 270

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

jer målel från sig, handling som enligl första stycket ej
må utlämnas, äger domstolen förordna att handling som nu sagts så ock dom
eller beslul, som avkunnats inom slängda dörrar, ej må ulan domstolens
tillstånd utlämnas, innan viss lid förflutit, i intet fall längre än sjuttio år
från dagen för förordnandet. Är handlingen sådan att den enligt bestämmelse i
1 -34 §§ eller föreskrifl, som meddelats med stöd därav, ej må utlämnas till
envar, må domstolens förordnande innehålla alt vad sålunda är stadgal om
handlingens utlämnande skall äga tillämpning.

Föreslagen
lydelse

jer målet från sig, handling som enligl första stycket ej
må utlämnas, äger domstolen förordna alt handling som nu sagts så ock dom
eller beslut, som avkunnats inom stängda dörrar, ej må utan domstolens
tillstånd utlämnas, innan viss tid förflutit, i intet fall längre än sjuttio år
från dagen för förordnandet. Är handlingen sådan att den enligl bestämmelse i
1-35 b §§ eller föreskrifl, som meddelats med stöd därav, ej må utlämnas till
envar, må domstolens förordnande innehålla all vad sålunda är stadgat om
handlingens ullämnande skall äga lillämpning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Fullföljes
talan i mål, vari förordnande enligt andra stycket gäller, må ej heller
handlingar, som därefter inkomma eller hos högre rätt upprättas i målet, utan
rättens tillstånd utlämnas, innan förhandling i målet hållits eller, då
förhandhng ej äger mm, rätten skilt målet från sig. Pä högre rätt ankommer, då
rätten skiljer målet från sig, ej mindre att pröva förordnande som lägre rätt
meddelat än även, om anledning därtill finnes, att med avseende å den högre
rättens handlingar i målet meddela förordnande enligt andra stycket.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Är på gmnd
av förordnande enligt 2 § 4 mom. tredje stycket Iryckfrihelsförordningen
allenast viss myndighet behörig att pröva fråga om handlings utlämnande, må
domstol icke utan denna myndighels samtycke lämna tillstånd till utlämnande.

Är pä gmnd
av förordnande enligt 2 kap 14 § andra stycket tryckfrihetsförordningen
allenast viss myndighet behörig att pröva fråga om handlings utlämnande, må
domstol icke utan denna myndighets samtycke lämna tUlstånd till utlämnande.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Protokoll över förhandling jämte annan dylik uppteckning i
rnål vid domstol samt handlingar, som företetts vid förhandlingen, så ock
beslut och dom i målet må ej hemlighållas i vidare mån än som följer av denna
paragraf.

Vad i denna paragraf är stadgat om mål skall äga
motsvarande tillämpning beträffande ärende.

Denna lag träder i kraft den 1 januari. .

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84

Bilaga I 271

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förslag tiil

Lag om ändring i rättegångsbalken

Härigenom förordnas i fråga om rättegångsbalken,'

dels att i 12 kap. 3 § ordet "utmätningsman" och
i 38 kap. 5 § ordel "utmätningsmannens" skall bytas ut mot
"kronofogde" och "kronofogdemyndighetens",

dels att i 16 kap. 6 § ordet "reseförbud", i 49
kap. 4 §, 50 kap. 8 §, 52 kap. 7 § och 55 kap. 8 § ordet
"skingringsförbud" saml i 50 kap. 5 § och 55 kap. 5 § orden
"eller skingringsförbud" skall utgå,

dels
att 10 kap. 17 §, 15 kap., 17 kap. 14 §, 25 kap. 1 och 3 §§, 26 kap., 27 kap.
10 §, 30 kap. 12 § och 33 kap. 5 § skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen lydelse 10 kap.

17 §2

Ej vare på gmnd av vad i detta kapitel stadgas rätten
behörig att upptaga:

6.
tvist, som angår utmätl egendom och för vilken behörig domstol är särskilt
stadgad; eller

1.
tvist, som
skall upptagas av annan myndighet än domstol eller av särskild domstol eller
enligt lag eller författning skall omedelbart prövas av skiljemän;

2.
tvist, som
skall väckas vid viss domstol, om denna enligt lag eller författning är ensam behörig
att upptaga sådan tvist;

3.
tvist, som
enligt lag må upptagas allenast av vissa särskilda tingsrätter, om tvisten
väckes vid annan domstol;

4.
tvist, som
avses i 9 eller 10 § eller eljest enligt lag skall upptagas av domstol, som där
sägs, om tvisten väckes vid annan domstol;

5.
äktenskapsmål;

6.
tvist, som
angår utmätt lös egendom eller gUtigheten av lösöreköpsavhandling och för
vilken behörig domstol är särskilt stadgad; eller

7.
tvist, som är
av beskaffenhet att kunna utan stämning upptagas av domstol.

Ej heller må på grund av vad i detta kapitel stadgas talan
väckas vid domstol av annan ordning än den som för tvistens upplagande är i lag
föreskriven; vad nu sagts gälle dock ej tvist, som avses i 13 8-

Yrkande om kvittning för fordran må icke upptagas av
domstol, som enligt första stycket ej ägt upptaga tvist angående samma fordran.

' Senaste lydelse av 12 kap. 3§ 1956:230,49 kap. 4 §
1972:430,55 kap. 5§ 1947:616.

Senaste lydelse 1970:1002.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Bilaga 1 272

opaginerad Kontrollera mot PDF

Om kvarstad, skingringsförbud och annan handräckning

Om
kvarstad och annan handräckning

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har
part, som i rättegång yrkat betalning för fordran, visat sannolika skäl för
sin talan och kan skäligen befaras, att motparten genom att avvika eller genom
att undanskaffa egendom eller annorledes undandrager sig att gälda vad genom
domen kan antagas komma att åläggas honom, må kvarstad läggas å så mycket av
hans lösa egendom,, som svarar mot skulden, eller ock, om det är tillfyllest,
egendomen ställas under förbud att säljas eller skingras. Skingringsförbud må
ock. meddelas å fasl egendom, som tillhör motparten.

Kvarstad
eller skingringsförbud må även läggas å egendom, till vilken part i rättegång
påstått bättre rätt, om han visat sannolika skäl för sin talan och det skäligen
kan befaras, att motparten undanskaffar, förstör eder väsentligt försämrar
egendomen.

Finnes lös egendom, som ställes under skingringsförbud,
hos tredje man, må denne förbjudas att utgiva egendomen.

Har part, som i rättegång yrkat betalning för
fordran, visat sanno-hka skäl för sin talan och kan skäligen befaras, att
motparten undandrager sig att betala sin skuld, må förordnas om kvarstad på så
mycket av hans egendom att fordringen kan antagas bliva täckt.

2 §

Har part, som i rättegäng påstått bättre rätt till viss
egendom, visat sannolika skäl för sin talan, må förordnas om kvarstad på
egendomen, om det skäligen kan befaras att motparten undanskaffar, väsentligt
försämrar eller pä annat sätt förfogar över den tiU skada för parten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2 §

Har part, som i rättegång yrkat betalning för fordran,
visat sanno-Uka skäl för sin talan och kan skäligen befaras, att motparten
begiver sig från riket utan att efterlämna känd egendom, som svarar mot hans
gäld, må förbud meddelas honom att avresa frän orten, med mindre han ställer
pant eller borgen för skulden. Reseförbud vare ej gäl-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84

Bilaga 1 273

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

lande utöver tre månader efter delgivningen. Har meddelal
reseförbud före nämnda tids utgång hävts eller eljest upphört att gälla, må
nytt reseförbud avse allenast återstoden av sagda tid.

I
beslut om reseförbud skall angivas den ort, där den, mot vilken förbudet
gäller, skall uppehålla sig, samt erinras om påföljden för överträdelse av förbudet.
Överträdes reseförbud, äge rätten på yrkande av parten förordna, att motparten
skaU återhämtas och under den tid förbudet gäller hållas i häkte.

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har
part i rättegång visal sanno-hka skäl för sin talan och kan skäligen befaras,
att motparten genom att utöva viss verksamhei eller förelaga eller underiåla
viss handling eller genom annat sitt förhållande hindrar eller försvårar
domens verkställande eller väsentligt förringar dess värde för parten, må vid
vite förbud eller annat föreläggande meddelas motparten eller förordnas om
egendoms förvaltning av god man eller om annan åtgärd, som finnes erforderlig
för säkerställande av partens rätt. Föreläggande eller förordnande, som nu
sagts, må ock meddelas, om det i annat fall är för parten av synnerlig vikt och
det ej länder motparten till väsentligt förfång.

Har
part, i annat fall än som avses i I eller 2 §, i rättegång visat sannolika
skäl för sin lalan och kan skäligen befaras, att motparten genom att ulöva
viss verksamhei eller förelaga eller underiåla viss handling hindrar eller
försvårar utövningen av partens rätt eller väsentligt förringar dess värde, må
förordnas om lämplig åtgärd för att säkerställa partens rätt.

Åtgärd
enligt första stycket må innebära förbud att utöva viss verksamhet eller annat
föreläggande att beakta partens anspråk vid vite, förordnande av syssloman
eller meddelande av föreskrift, som år ägnad att på annat sätt förebygga
intrång i partens rätt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Finnes
i rättegång om bättre rätt till egendom part hava egenmäktigt skilt motparten
från egendomen eller eUest själv tagit sig rätt, må förordnas, att besittning
eller annat förhållande, som rubbats, genast skall återställas.

18 Riksdagen 198018 1. 1 saml. Nr84

Finnes
i rättegång, aff parf egenmäktigt rubbat motpartens besittning eller vidtagit
annan olovlig åtgärd beträffande lös eller fast egendom eller på annat sätt
olovligen hindrar motparten i utövningen av rätt till viss egendom, mä omedel-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84

Nuvararide lydelse

Bilaga I 274 Föreslagen lydelse

bart förordnas, att besittning skall återställas eller
annan rättelse ske.

opaginerad Kontrollera mot PDF

5 §

Beslut om åtgärd, som avses i delta kapitel, meddelas av
den räll, där rättegången är.

Fråga om sådan åtgärd må upplagas allenast på yrkande av
part.

Yrkande må
ej bifallas, med mindre tillfälle lämnats motparten att yttra sig däröver. Är
fara i dröjsmål, må dock rätten omedelbart bevilja åtgärden att gälla, till
dess annorlunda förordnas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Åtgärd, som avses i 1, 2 eller 3 §, må ej beviljas, med
mindre part, som begärt åtgärden, hos rällen ställer pant eller borgen för
skada, som kan tillskyndas motparten. Finnes parlen ur stånd att ställa sådan
säkerhel och har han visal synnerliga skäl för sin talan, må rällen befria
honom därifrån. Från ställande av säkerhet vare kronan fri Om pant och borgen
gälle vad i utsökningslagen är stadgat.

Återkallas eller förfaller talan, för vars säkerställande
åtgärd enligl 1, 2 eller 3 § meddelats, eller har, då talan avser fordran,
ställts pant eller borgen eller förekomma eljest ej längre skäl för åtgärden,
skall den av rätten omedelbart hävas. Då målel avgöres, pröve rätten, om åtgärden
fortfarande skall beslå. Rätten äge ock i samband med domen förordna om åtgärd,
som nu sagts.

Åtgärd, som avses i I, 2 eller 3 §, må ej beviljas, med
mindre part, som begärt åtgärden, hos rätten ställer säkerhet för skada, som
kan tillfogas motparten. Finnes parten ur stånd att ställa säkerhet och har han
visat synnerliga skäl för sin talan, må rätten befria honom därifrån. Kronan,
kommun, landstingskommun och kommunalförbund behöver ej ställa säkerhet.

Rätten prövar, att säkerhet, som ej godkänts av motparten,
är sådan som föreskrives 12 kap. 14 § utsökningsbalken.

n

Åtgärd, som beviljats enligl 1, 2 eller 3 5, skall omedelbart
hävas av rätten, om säkerhet, som tillgodoser ändamålet med åtgärden, ställes
eller eljest skäl för åtgärden ej längre förekomma. Då målel avgöres, pröve
rällen, om åigärden fortfarande skall bestå.

Återkallas eller förfaller talan, som föranlett åtgärd
enligt I, 2 eller 3 §, skall åtgärden omedelbart hävas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rätten
äge, när skäl äro därtill, på

När
skäl äro därtill, äge rätten på

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84

Nuvarande lydelse

yrkande av part förordna, all ål-gärd enligt 4 § skall gå
åter.

Bilaga I 275

Föreslagen lydelse

yrkande av part förordna, alt ål-gärd enligl 4 § skall gå
åter.

Rätten äge även i samband med domen förordna om åtgärd,
som avses idella kapitel.

opaginerad Kontrollera mot PDF

7 §

Finnes kvarstad böra läggas å arrende, hyra eller annat
dylikt, som Utgår av fast egendom, förordne rätten god man att uppbära medlen;
rätten meddele ock den betalningsskyldige förbud att utgiva något till annan
än gode mannen.

Meddelas
skingringsförbud å fast egendom och är synnerlig fara att egendomen genom
vanvård eller annorledes väsentligen försämras, äge rätten på yrkande av part,
som begärt åtgärden, förordna god man att förvalta egendomen; parten åligge att
till bestridande av nödig kostnad för egendomens förvaltning erlägga förskott
med belopp, som bestämmes av rätten.

I
övrigt gälle om verkställande av åtgärd, som avses i detta kapitel, vad i
utsökningslagen är stadgat.

10 §

Om det finnes erforderligt, äge rätten meddela närmare
föreskrifter om genomförandet av åtgärd, som avses i detta kapitel. I övrigt
gälle därom vad som sägs i utsökningsbalken.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rätlen äge, när skäl äro därtill, i dom förordna, att den
må verkställas ulan hinder av alt den icke äger laga kraft.

Beslul under rättegången, mot vilket lalan ej må föras
särskilt, skall genast gå i verkställighet. Vad nu sagts gälle ock beslut,
varigenom rätten avvisat ombud eller biträde

Rätlen
äge, när skäl äro därtill, i dom förordna, alt den må verkställas utan hinder
av att den icke äger

« laga
kraft. När anledning föreligger,

skall därvid föreskrivas, att säkerhet skall ställas för
skadestånd, om domen ändras.

Beslut
under rättegången, mot vilket talan ej må föras särskilt, skall gå i
verkställighet utan hinder av att det icke äger laga kraft. Vad nu sagts gälle
ock beslut, varigenom

Senaste lydelse 1972:430.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 1 116 Föreslagen lydelse

rällen avvisat ombud eller biträde eller ogillat tredje
mans yrkande all få som intervenient dellaga i rättegången eller utlåtit sig
angående ersättning eller förskoll till biträde, vittne, sakkunnig eller
annan, som ej är part eller intervenient, eller förordnal om någons hållande
i häkte eller om kvarstad eller annan handräckning eller om hävande av sådan
åtgärd eller lill biträde utsett annan, än part föreslagil. Beträffande
beslul, varigenom föreläggande meddelats part eller annan alt förete
skriftligt bevis eller all tillhandahålla föremål för syn eller besiktning,
äge första stycket motsvarande lillämpning.

Prop. 1980/81:84

Nuvarande lydelse

eller ogillat tredje mans yrkande all få som intervenient
deltaga i rättegången eller utlåtit sig angående ersättning eller förskoll
lill biträde, viltne, sakkunnig eller annan, som ej är part eller intervenient,
eller förordnat om någons hållande i häkte elierom k varslad,
5A:i>in>i.r-förbud eller annan handräckning eller om hävande av sådan
åtgärd eller till biträde utsett annan, än part föreslagit. Rätten äge, när
skäl äro därtill, i beslut, varigenom föreläggande meddelats part eller annan
att förete skriftligt bevis eller att tillhandahålla föremål för syn eller
besiktning, förordna, att beslutet må verkställas utan hinder av att det icke
äger laga krafl

Är
särskild föreskrift meddelad därom, all dom eller beslul, som icke äger laga
kraft, må verkställas, vare den gällande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Är
någon skäligen misstänkt för brott, vara fängelse kan följa, och kan med hänsyn
till brottets beskaffenhet, den misstänktes förhållande eller annan
omständighet skäligen befaras, att han avviker eller annorledes undandrager sig
lagföring eller straff, men förekommer eljest ej anledning alt anhålla eller
häkta honom, må, om det finnes tillfyllest, i stället förbud meddelas honom att
utan tillstånd lämna honom anvisad vistelseort. Oberoende av brottets beskaffenhet
må ock förbud, som nu sagts, meddelas, om skäligen kan befaras, att den
misstänkte genom att begiva sig från riket undandrager sig lagföring eller
straff eller gäldande av skadestånd eller annan ersätt-

Ar någon skäligen misstänkt för brott, vara fängelse kan
följa, och kan med hänsyn lill brottets beskaffenhet, den misstänktes förhållande
eller annan omständighet skäligen befaras, all han avviker eller annorledes
undandrager sig lagföring eller straff, men förekommer eljesl ej anledning all
anhålla eller häkta honom, må, om det finnes tillfyllest, i slällel förbud
meddelas honom att ulan tillstånd lämna honom anvisad vistelseort. Oberoende av
brottets beskaffenhet må ock förbud, som nu sagls, meddelas, om skäligen kan
befaras, alt den misstänkte genom att begiva sig från riket undandrager sig
lagföring eller slraff.

Senaste lydelse 1964:166.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 Bilagal 111

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ning till målsägande, som kan antagas komma att på grund
av brottet ådömas honom.

3 §

Reseförbud meddelas av undersökningsledaren, åklagaren
eller rällen. Fråga om reseförbud må av rällen upplagas på yrkande av undersökningsledaren
eller åklagaren eller då rällen har alt beslula om den misstänktes häktning
eller hans kvarhållande i häkte, Efler åtalet äge rätten även på yrkande av
målsäganden så ock självmant upplaga fråga därom,

/ anledning av målsägandens anspråk på skadestånd eller
annan ersättning må undersökningsledaren eller åklagaren ej meddela reseförbud
eller hos rätten yrka sådant förbud, med mindre anspråket anmälts hos honom:
rätten äge allenast på yrkande upptaga fråga om sådanl förbud.

Väckes vid rätlen fråga om reseförbud, skall, så snarl ske
kan, förhandling därom äga rum inför rätten. Om sådan förhandling gälle i
tillämpliga delar vad i 24 kap. 17 § är stadgat. Är fara i dröjsmål, må rällen
omedelbart meddela reseförbud all gälla, lill dess annorlunda förordnas.

26 kap.

Om kvarstad och skingringsförbud Om kvarstad

1 5

Är någon skäligen misslänkl för Är någon skäligen misstänkt för

brott och kan skäligen befaras, all broll och kan skäligen befaras, all

han genom all avvika eller genom han genom all avvika eller genom

att undanskaffa egendom eller alt undanskaffa egendom eller

annorledes undandrager sig all annorledes undandrager sig all

gälda böter, värdet av förverkad gälda böter, värdel av förverkad

egendom eller annan ersällning lill egendom eller annan ersättning lill

del allmänna eller skadestånd eller del allmänna eller skadestånd eller

annan ersättning lill målsägande, annan ersällning lill målsägande,

som kan antagas komma alt på som kan antagas komma all på

grund av brottet ådömas honom, grund av brottet ådömas honom,

må kvarstad läggas å så mycket av må förordnas om kvarstad på så

hans lösa egendom, som svarar mot mycket av hans egendom att ford

skulden, eller ock, om det är till- ringen kan antagas bliva täckt,

fyllest, egendomen ställas under

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84

Bilaga
1 278

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

förbud att säljas eller skingras. Skingringsförbud må ock
meddelas å fast egendom, som tiUhör den misstänkte.

Finnes lös egendom, som ställes under skingringsförbud,
hos tredje man, må denne förbjudas att utgiva egendomen.

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Beslut om kvarstad eller skingringsförbud meddelas av
rätten.

Fråga om kvarstad eller skingringsförbud må upptagas på
yrkande av undersökningsledaren eller åklagaren. Efler åtalet äge rällen även
på yrkande av målsäganden så ock självmant upplaga fråga därom,

I anledning av målsägandens anspråk på skadestånd eller
annan ersällning må undersökningsledaren eller åklagaren ej yrka kvarstad el
ler skingringsförbud, med mindre anspråket anmälts hos honom; rätten äge
allenast pä yrkande förordna därom,

Väckes
fråga om kvarstad eller skingringsförbud, skall, så snart ske kan, förhandling
därom äga rum inför rätlen. Om sådan förhandling gälle i tillämpliga delar vad
i 24 kap, 17 § är sladgal. Är fara i dröjsmål, må rätlen omedelbart bevilja åtgärden
all gälla, till dess annorlunda förordnas.

Beslul om kvarstad meddelas av rällen.

Fråga om kvarstad må upptagas på yrkande av undersökningsledaren
eller åklagaren. Efter åtalet äge rällen även på yrkande av målsäganden så ock
självmant upplaga fråga därom,

1 anledning av målsägandens anspråk på skadestånd eller
annan ersättning må undersökningsledaren eller åklagaren ej yrka kvarstad, med
mindre anspråket anmälts hos honom; rällen äge allenast på yrkande förordna
därom.

Väckes fråga om kvarstad, skall, så snart ske kan,
förhandling därom äga rum inför rällen. Om sådan förhandling gälle i
tillämpliga delar vad i 24 kap, 17 § är stadgat. Är fara i dröjsmål, må rällen
omedelbart bevilja åtgärden att gälla, till dess annorlunda förordnas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1
avbidan på rätlens beslut om kvarstad må undersökningsledaren eller åklagaren
taga lös egendom i förvar.

1 avbidan på rättens beslul om kvarstad eller
skingringsförbud må undersökningsledaren eller åklagaren laga lös egendom i
förvar.

Är fara i dröjsmål, må åtgärd, som nu sagls, vidtagas även
av polisman; anmälan därom skall dock skyndsamt göras hos undersökningsledaren
eller åklagaren, som har all omedelbart pröva, om egendomen skall kvarbliva i
förvar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Bilaga I 279

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har
undersökningsledaren eller åklagaren tagit lös egendom i förvar eller beslutat,
all sådan egendom skall kvarbliva i förvar, skall han, så snarl ske kan, och
sist å femte dagen därefter till rätten avlåla framställning om kvarstad eller
skingringsförbud. Göres ej framställning, som nu sagts, skall egendomen
omedelbart återställas.

Har
undersökningsledaren eller åklagaren tagit lös egendom i förvar eller beslutat,
att sådan egendom skall kvarbliva i förvar, skall han, så snart ske kan, och
sist å femte dagen därefter till rätlen avlåta framställning om kvarstad. Göres
ej framställning, som nu sagls, skall egendomen omedelbart ålerslällas.

opaginerad Kontrollera mot PDF


framställning inkommit, skall rätten, så snarl ske kan, och, om synnerligt
hinder ej möter, sist å fjärde dagen därefter hålla förhandling, som avses i 2
§, Utsattes huvudförhandling all hållas inom en vecka, sedan framställningen
inkom, må dock, om ej rätlen finner särskild förhandling böra äga rum, med
förhandlingen anslå lill huvudförhandlingen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Beslutas k
varslad eller skingringsförbud, skall, om ej rällen bestämmer annat,
egendomen kvarbliva i myndighetens vård, lill dess beslutet verkställts.

Beslutas
kvarstad, skall, om ej rällen bestämmer annat, egendomen kvarbliva i
myndighetens vård, lill dess beslulet verkställts.

opaginerad Kontrollera mot PDF


rätten förordnar om kvarstad, skall, om ej åtal redan väckls, rällen utsätta
den lid, inom vilken åtal skall väckas. Denna må ej bestämmas längre, än som
finnes oundgängligen erforderligt.

Då rätten förordnar om kvarstad eller skingringsförbud,
skall, om ej åtal redan väckts, rätten utsätta den tid, inom vilken åtal skall
väckas. Denna må ej besiämmas längre, än som finnes oundgängligen erforderligt.

Finnes den utsatta liden otillräcklig, må
rätten, om framställning därom göres före tidens ulgång, medgiva förlängning
av liden.

65

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har ej
inom tid, som avses i 5 §, åtal väckls eller till rällen inkommit
framställning om förlängning av liden eller har för skulden ställts pant eller
borgen eller förekomma eljest ej längre skäl för kvarstad eller
skingringsförbud, skall åtgärden av rätten omedelbart hävas.

Har ej
inom lid, som avses i 5 §, åtal väckls eller till rätten inkommit
framställning om förlängning av liden eller har för skulden ställts säkerhet
eller förekomma eljest ej längre skäl för kvarstad, skall åtgärden av rätlen
omedelbart hävas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Bilaga I 280

opaginerad Kontrollera mot PDF

Då målel avgöres, pröve rätten, om åigärden fortfarande
skall bestå, Rällen äge ock i samband med domen förordna om åtgärd, som nu
sagls.

75

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vad i
25 kap. 8 8 är sladgal om reseförbud äge molsvarande tilllämpning belräffande
kvarstad och skingringsförbud.

Vad i 25
kap. 8 § är stadgat om reseförbud äge motsvarande tilllämpning beträffande
kvarstad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Finnes kvarstad böra läggas å arrende, hyra eller annat
dylikl, som utgår av fast egendom, förordne rätten god man att uppbära medlen:
rätten meddele ock den betalningsskyldige förbud alt utgiva något till annan
än gode mannen.

Meddelas skingringsförbud å fast egendom och är synnerlig
fara att egendomen genom vanvård eller annorledes väsentligen försämras, äge
rätten förordna god man att förvalta egendomen. Avser åtgärden målsägandens
anspråk på skadestånd eller annan ersättning, åligge målsäganden att till
bestridande av nödig kosinad för egendomens förvaltning erlägga förskott med
belopp, som bestämmes av rätten; i annat fall skall sådan kostnad utgå av
aUmänna medel

I övrigt gälle om verkställande av kvarstad och
skingringsförbud vad i utsökningslagen är stadgat; vad där är föreskrivet om
pant eller borgen skall dock ej äga tillämpning.

Rätten
äge, otn det finnes erforderligt, meddela närmare föreskrifter om
genomförandet av kvarstad. I övrigt gälle därom vad som sägs i
utsökningsbalken.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Beslagtaget
föremål skall omhändertagas av den som verkställt beslaget eller sättas i
förvar under försegling; om del kan ske ulan fara

Beslaglaget
föremål skall tagas i förvar av den som verkställer beslaget. Om del kan ske
utan fara och eljesl finnes lämpligl, må dock

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84

Bilaga
I 281

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

och eljesl finnes lämpligl, må dock föremålet kvarlämnas i
innehavarens besittning.

Kvarlämnas
föremål i innehavarens besittning, skall förbud meddelas honom att säUa eller
skingra föremålet oeh, om del finnes erforderligt, detta genom anslag eller på
annat sätt så utmärkas, att det är uppenbart, att det tagits i beslag.
Föremålet mä av innehavaren nyttjas, om ej förbud däremot finnes böra
meddelas.

Föremål,
som tagits i beslag, skall väl vårdas, och noggrann tUlsyn skall hållas
däröver, att del icke förbyles eller förändras eller annat missbruk sker
därmed.

Föreslagen lydelse

föremålet kvarlämnas hos innehavaren.

Beträffande genomförandet och rättsverkningarna av beslag
skall i övrigt i tillämpUga delar gälla vad som i 17 kap. 6 och 7 §§ utsökningsbalken
sägs om kvarstad. Befogenhel, som enligt 6 § i nämnda kapitel tillkommer
kronofogdemyndigheten, skall i StäUel utövas av undersökningsledaren, åklagaren
eller rätten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Beslul
under rättegången, mot vilket talan ej må föras särskilt, skall genast gå i
verkställighet. Vad nu sagts gälle ock beslut, varigenom rällen avvisat ombud,
biträde eller försvarare eller utlålil sig angående ersättning eller förskott
av allmänna medel till målsägande eller angående ersällning eller förskoll
lill biträde, försvarare, vittne, sakkunnig eller annan, som ej är part, eller
angående häktning eller ål-gärd, som avses i 25-28 kap., eller till försvarare
utsett annan, än part föreslagit. Rätten äge, när skäl äro därtill, i beslut,
varigenom föreläggande meddelats part eller annan att förete skriftligt bevis
eller att tillhandahålla föremål för syn eller besiktning, förordna, att beslutet
må verkställas ulan hinder av all det icke äger laga kraft.

Beslut
under rättegången, mot vilket talan ej må föras särskill, skall gå i
verkställighet utan hinder av att det icke äger laga kraft. Vad nu sagts gälle
ock beslul, varigenom rätten avvisat ombud, biträde eller försvarare eller
utlåtit sig angående ersättning eller förskott av allmänna medel till
målsägande eller angående ersällning eller förskott till biträde, försvarare,
vittne, sakkunnig eller annan, som ej är part, eller angående häktning eller
ål-gärd, som avses i 25-28 kap., eller till försvarare utsett annan, än part
föreslagil. Rätlen äge, när skäl äro därtill, i beslul, varigenom föreläggande
meddelats part eller annan all förete skriftligt bevis eller att
tillhandahålla föremål för syn eller besiktning, förordna, att beslutet må
verkställas utan hinder av att det icke äger laga krafl. När anledning föreligger,
skall därvid före-

' Senaste lydelse 1972:430,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Bilagal 282

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

skrivas, att säkerhet skaU ställas för skadeständ, om
beslutet ändras.

Är särskild föreskrifl meddelad därom, alt dom eller beslul,
som icke äger laga kraft, må verkställas, vare den gällande.

33 kap.

5 §*

Tredskodom delgives genom Tredskodom delgives genom

rättens försorg endasl rättens försorg endasl

om den innebär att fordran fast- om den innebär all fordran fasl

slälles att utgå med särskild för- ställes
att utgå med särskild för

månsrätt i fast egendom eller månsräll i
lös eller fast egendom,

tomträtt, om den pari som yrkal l:redsko-

om den part som yrkat Iredsko- domen begär det, eller

domen begär del, eller om part beviljats rätlshjälp ge-

om part beviljats rättshjälp ge- nom
beslut av rätlshjälpsnämnden.

nom beslul av rättshjälpsnämnden.

1.
Denna lag
träder i kraft den 1 januari . . .

2.
Vad som i 10
kap. 17 § i dess äldre lydelse sägs om behörig domstol i fråga om tvist
angående giltigheten av lösöreköpsavhandling skall alltjämt lillämpas
belräffande tvist om avhandling som upprättats före ikraftlrädandel av denna
lag.

3.
Reseförbud, som
meddelats enligt 15 kap. eller enligl 25 kap. för säkerställande av skadestånd
eller annan ersättning lill målsägande, skall upphöra all gälla, när nya lagen
träder i kraft.

4.
1 fråga om
skingringsförbud som enligl 15 eller 26 kap. meddelats före nya lagens
ikraftlrädande skall tillämpas vad som är föreskrivet om kvarstad.

5.
Vad som i nya
lagen föreskrivs om villkor för kvarstad inverkar ej på giltigheten av kvarstad
som beviljats före nya lagens ikraftträdande.

6.
Har beslag ägt
rum före nya lagens ikraftträdande, skall 27 kap. 10 § nya lagen gälla i fråga
om rättsverkningarna.

* Senaste lydelse 1972:430.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84

Bilaga
1 283

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förslag till

Lag om ändring i lagsökningslagen (1946:808)

Härigenom
förordnas, att 10, 12, 14, 16 och 36 §§ lagsökningslagen (1946:808) skall ha
nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
1'vdelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nekar den
som sökes sin hand och förskrivning och har han ej förut vid domstol eller
inför överexekutor eller ock, enligt å handlingen tecknat behörigt bevis, i
tillkallat vittnes närvaro inför landsfiskal, stadsfogde eller notarius
publicus erkänt handlingen, förordne rätten all målet skall såsom tvistigt hänskjutas
lill rättegång.

Nekar den
som sökes sin hand och förskrivning och har han ej förut vid domstol eller
inför kronofogdemyndigheten eller notarius publicus erkänt handlingen, förordne
rällen att målel skall såsom tvistigt hänskjutas lill rättegång.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Gör
gäldenären mol kravet annan invändning än i 10 och 11 §§ sägs och vUl styrka
den, skall han genast förete sina bevis; ej må andra än skriftliga bevis gälla.
Finnes gäldenären hava skäl för invändningen, hänskjute rätten målel såsom
tvistigt till rättegång.

Grundas
kravet å fordringsbevis vari gäldenären betingat sig vederlag för den utfästa
betalningen och gör gäldenären invändning som har avseende å vederlaget, skall
målet såsom tvistigt hänskjutas till rättegång, om gäldenären förebragt
sannolika skäl för invändningen eller borgenärens rätt till betalning eUest
finnes stridig.

Gör
gäldenären mot kravel annan invändning än i 10 och 11 §§ sägs och visar han
sannolika skäl för invändningen eller finnes borgenärens rätt till betalning
eljest tvistig, skall rätten hänskjula målet till rättegång.

opaginerad Kontrollera mot PDF

ViU
gäldenären kvitta sin skuld mot fordran hos borgenären och är denna fordran
sådan att den kan utkrävas genom lagsökning, förordne

Beslut,
enligt vilket invändning om kvittning med molfordran ej godtages, hindrar ej
att motfordringen prövas i rättegång.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84

Nuvarande lydelse

rätten att den må, så långt den räcker, kvittas mot
skulden.

Ej må klar oeh förfallen fordran uppehållas för det som är
stridigt eller icke förfoUet.

Föreslagen lydelse

Bilaga
I 284

opaginerad Kontrollera mot PDF

1
lagsökningsmål må rällen förordna om kvarstad och skingringsförbud som avses
i 15 kap. rättegångsbalken, så ock giva handräckning varom sägs i 192 § utsökningslagen;
om sådan åtgärd gälle vad i rättegångsbalken och utsökningslagen är för
motsvarande fall stadgat.

1
lagsökningsmål må rätten förordna om handräckning varom sägs i 15 kap.
rättegångsbalken; om sådan åtgärd gälle vad i rättegångsbalken är för
motsvarande fall stadgat.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Över
hovrätts beslut i mål som enligt 34 § fullföljts till hovrätt må klagan ej
föras; dock må mot hovrätts beslut angående kvarstad eller skingringsförbud
eller angående handräckning varom sägs i 192 § utsökningslagen talan fullföljas
till högsla domstolen enligt vad i rätlegångsbalken är stadgat angående
fullföljd av talan mot hovrätts beslul i mål som väckts vid underrätt.

Över
hovrätts beslut i mål som enligt 34 5 fullföljts till hovrätt må klagan ej
föras; dock må mot hovrätts beslut angående handräckning talan fullföljas till
högsta domstolen enligt vad i rättegångsbalken är stadgat angående fullföljd
av talan mot hovrätts beslut i mil som väckts vid underrätt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft den 1 januari . . .

Beträffande verkan av erkännande, som före nya lagens
ikraftträdande ägt rum enligt 10 §, tillämpas äldre lag.

1 fråga om skingringsförbud som enligt 16 § meddelats före
nya lagens ikraftträdande skall tillämpas vad som är föreskrivet om kvarstad.

När rätten beviljat handräckning varom sägs i 192 §
utsökningslagen (1877:31 s. 1) tillämpas vad som i utsökningsbalken är
föreskrivet om handräckning enligt 17 kap. 17 § samma balk.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 Bilagal 285

Förslag till

Lag om ändring i förvaltningslagen (1971:290)

Härigenom förordnas, att i 2§ förvaltningslagen (1971:290)
orden "överexekutor eller utmätningsman" skall bytas ut mot
"kronofogdemyndighet".

Denna lag träder i krafl den 1 januari.

Förslag till

Lag om ändring i allmänna förfogandelagen (1954:279)

Härigenom förordnas, att 25 § allmänna förfogandelagen
(1954:279) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

25 §

Har någon till säkerhet för fordran panträtt i
förnödenhet, som avstås till kronan, äger han, ändå att fordringen ej är till
betalning förfallen, framför ägaren rätt att ur ersättningsbeloppet utfå sin
fordran. Detsamma skall gälla i fråga om den som har rätt att kvarhålla
förnödenheten till säkerhet för förfallen fordran.

Ersättningsbelopp för förnöden- Ersättningsbelopp för förnöden-

het,
som är utmätt, skall,om borge- het, som är utmätt e//er fce/ac/ med nären
det yrkar, utg,i\as till utmät- kvarstad, skall utgivas till
krono-ningsmannen. Avser ersättningsbe- fogdemyndigheten, om part begär
loppet förnödenhet, som satts i det. kvarstad eller under
skingringsförbud, skall beloppet, där part det begär, utgivas till
överexekutor; och har denne att med beloppet förfara på sätt i 186 § utsökningslagen
är för där avsett fall stadgat.

Denna lag träder i krafl den 1 januari . . ,

Vad som i 25 § i dess nya lydelse sägs om kvarstad gäller
även skingringsförbud som meddelats före ikraftträdandet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84

Bilaga
1 286

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förslag till

Lag om
ändring i lagen (1929:145) om skiljemän

Härigenom förordnas i fråga om lagen (1929:145) om
skiljemän,

dels att i 8, 10, 12 och 18 §§ ordet
"överexekutor" skall bylas ul mot "tingsrätten",

dels att i 22 § ordet "överexekutor" skall bytas
ut mot "kronofogdemyndigheten",

dels att
26 § skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rätt domstol vare i mål, som avses i 21 §, den allmänna
underrätt, varunder svaranden lyder i tvistemål, som rör hans person, och i
mål, varom förmäles i 25 §, domstolen i den ort, där skiljedomen meddelats.
Finnes ej behörig domstol efter vad nu är sagt, upptages målet av Stockholms
rådstuvurätt.

Ansökningsärenden
enligt 8, 10 och 18 §§ upptagas av överexekutor i den ort, där endera parten
har sitt hemvist. Har enahanda ansökan gjorts hos mer än en överexekutor,
vare den överexekutor behörig, hos vilken ansökan först gjordes, och beslut,
som av annan överexekutor meddelas, ogillt. Ansökan må ej bifallas, med mindre
sökandens motpart lämnats tillfälle att yttra sig. Avser ansökan skiljemans
skiljande från uppdraget, bör jämväl skiljemannen höras.

Mot överexekutors beslul, varigenom skiljeman blivit
utsedd eller skild från uppdraget eller fråga om förlängning av tiden för
skiljedoms meddelande avgjorts, må klagan ej föras.

Rält domstol vare i mål, som avses i 21 §, den tingsrätt,
varunder svaranden lyder i tvistemål, som rör hans person, och i mål, varom förmäles
i 25 §, tingsrätten i den ort, där skiljedomen meddelats. Finnes ej behörig
domstol efter vad nu är sagt, upptages målet av Stockholms tingsrätt.

Ansökningsärenden
enligt 8, 10 och 18 §§ upptagas av tingsrätten i den ort, där endera parten har
sitt hemvist. Har enahanda ansökan gjorts hos mer än en tingsrätt, vare den
tingsrätt behörig, hos vilken ansökan först gjordes, och beslut, som av annan
tingsrätt meddelas, ogillt. Ansökan må ej bifallas, med mindre sökandens
motpart lämnats tillfälle att yttra sig. Avser ansökan skiljemans skiljande
från uppdraget, bör jämväl skiljernannen höras.

Mot tingsrättens beslut, varigenom skiljeman blivit
utsedd eller skild från uppdraget eller fråga om förlängning av tiden för
skiljedoms meddelande avgjorts, må klagan ej föras.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Denna lag iräder i kraft den 1 januari . . .

Ärende som är anhängigt hos överexekutor vid nya
lagens ikraftträdande handläggs enligt äldre lag.

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 Bilagal 287

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1944:705) om aktiebolag

Härigenom förordnas i fråga om lagen (1944:705) om
aktiebolag,' dels att i 223 § 1 mom. andra stycket och 2 mom. andra stycket
ordet

"överexekutor" skall bytas ut mot
"tingsrätten", dels att i 223 § 2 mom. fjärde stycket ordet
"överexekutor" skall bytas

ut mot "kronofogdemyndigheten".

Denna lag träder i kraft den 1 januari . . ,

Ärende angående utseende av skiljeman som är anhängigt hos
överexekutor vid nya lagens ikraftträdande handläggs enligl äldre lag.

' Senaste lydelse av 223 § 1 och 2 mom. 1950:89.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84

Bilaga
I 288

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förslag till

Lag om ändring i jordabalken

Härigenom förordnas i fråga om jordabalken,'

dels att i 6 kap. 12 5, 8 kap. 4 § och 12 kap. 21, 22 och
44 §§ ordet "överexekutor" skall bytas ut mot
"kronofogdemyndigheten",

dels alt i 7 kap. 17 och 19 §§ hänvisningen lill
"lagen (197 1:494) om exekutiv försäljning av fasl egendom" skall
bytas ut mot hänvisning till "13 kap. utsökningsbalken",

dels
att 3 kap. 3 och 5 §§, 6 kap. 10 §, 7 kap. 16 §, 12 kap. 27 §, 13 kap. 26 §, 19
kap. 21 §, 20 kap. 6 5 och 22 kap. 3 5 skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

3 kap.

38

Den
som ämnar utföra grävning eller liknande arbete på sin mark skall vidtaga varje
skyddsåtgärd som kan anses nödvändig för att förebygga skada på angränsande
mark. Han skall ersätta skada som uppkommer till följd av alt han eller någon
som han anlitat underlåtit all vidtaga sådan åtgärd eller i annat hänseende
brustit i omsorg vid arbetets utförande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Medför
skyddsåtgärd uppenbarligen högre kostnad än den skada som åtgärden avser att
förebygga, får åtgärden underlåtas. Skadan skall dock ersättas. Om det begäres,
skall pant eller borgen enligt utsökningslagen (1877:31 s. 1} ställas hos
länsstyrelsen till säkerhel för ersättningen innan arbetel börjar.

Medför
skyddsåtgärd uppenbarligen högre kostnad än den skada som åtgärden avser att
förebygga, får åtgärden underlåtas. Skadan skall dock ersättas. Om det begäres,
skall säkerhet enligt 2 kap. utsökningsbalken ställas hos länsstyrelsen för
ersättningen innan arbetet börjar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Är byggnad eller annan anläggning som hör till angränsande
mark, lill följd av vårdslöshet vid uppförandet eller brist i underhållet, av
sådan beskaffenhet att särskild skyddsåtgärd är nödvändig för all förebygga
skada med anledning av arbele som icke sträckes nedanför vanligt källardjup,
skall åtgärden bekostas av den angränsande markens ägare.

55

opaginerad Kontrollera mot PDF

Åtgärd för
att förebygga skada till följd av grävning eller liknande arbete får vidtagas
på annans mark, om det är nödvändigt för att undvika oskälig kostnad eller
annan synnerlig olägenhet. Skada och in-

Åtgärd för
att förebygga skada till följd av grävning eller liknande arbete får vidtagas
på annans mark, om det är nödvändigt för att undvika oskälig kostnad eller
annan synnerlig olägenhet. Skada och in-

' Omtryckt 1971:1209. Senaste lydelse av 12 kap. 44 I
1973:187.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84

Bilaga I 289

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

trång skall ersättas, om markens ägare ej är skyldig att
bekosta arbetet. Om det begäres, skall pant eller borgen enligl
utsökningslagen (1877:31 s. I) ställas hos länsstyrelsen till säkerhet för
ersättningen innan arbetet börjar.

Föreslagen lydelse

trång skall ersättas, om markens ägare ej är skyldig alt
bekosta arbetet. Om det begäres, skall säkerhet enligt 2 kap.
utsökningsbalken ställas hos länsstyrelsen för ersättningen innan arbetet
börjar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ansvaret
för inleckning som beviljats i flera fastigheter vilar på var och en av
fastigheterna till det belopp som faller på fastigheten efter förhållandet
mellan dennas särskilda värde och sammanlagda värdet av alla fastigheterna.
Som fastighets värde gäller därvid taxeringsvärdet för året innan inteckningen
söktes eller, om särskilt taxeringsvärde då ej fanns för fastigheten, det
taxeringsvärde som därefter först fastställes. Om nägon av fastigheterna skall
säljas utmätningsvis och taxeringsvärde som angivits nu icke finns för var
och en av fastigheterna, gäller de värden som överexekutor låter äsätta fastigheterna
enligt lagen (1971:494) om exekutiv försäljning av fast egendom.

Ansvarel
för inteckning som beviljats i flera fastigheter vilar på var och en av
fastigheterna till det belopp som faller på fastigheten efter förhållandet
mellan dennas särskilda värde och sammanlagda värdet av alla fastigheterna.
Som fastighets värde gäller därvid taxeringsvärdet för året innan inteckningen
söktes eller, om särskilt taxeringsvärde då ej fanns för fastigheten, det
taxeringsvärde som därefter först fastställes. Om någon av fastigheterna skall
säljas utmätningsvis och taxeringsvärde som angivits nu icke finns för var
och en av fastigheterna, gäller de värden som enligt 13 kap. utsökningsbalken
åsätts fastigheterna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kan borgenär ej erhålla betalning ur köpeskillingen för
intecknad fastighet med det belopp för vilket fastigheten svarar enligt första
stycket, svarar de övriga fastigheterna för återstoden av beloppet med
fördelning efter där angivna grunder. Kan uf någon av dessa fastigheter
betalning ej erhållas för dess andel i återstoden, fördelas bristen på samma
sätt mellan de återstående fastigheterna.

7
kap. 16§

opaginerad Kontrollera mot PDF

Efter
exekutiv försäljning av fastighet gäller upplåtelse av nyttjanderätt,
servitut eller rätt tdl

19 Riksdagen 1980181. 1 saml. Nr 84

Efter
exekutiv försäljning av fastighet gäller upplåtelse av nyttjanderätt,
servitut eller rätt till

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84

Bilaga
1 290

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

elektrisk krafl mot den nye ägaren endast om försäljningen
skett under förbehåll om rättighetens bestånd enligt lagen (1971:494) om
exekutiv försäljning av fast egendom eller rättigheten enligt samma lag är
skyddad utan förbehåll.

Beslämmelser
om verkan av underlåtenhet att uppsäga arrende-eller hyresavtal som enligt
första stycket ej gäller mot ny ägare finns i lagen (1971:494) om exekutiv
försäljning av fast egendom.

Föreslagen lydelse

elekirisk krafl mol den nye ägaren endast om försäljningen
sketl under förbehåll om rättighetens bestånd enligt 13 kap. utsökningsbalken
eller rättigheten enligt samma kapitel är skyddad utan förbehåll.

Bestämmelser om verkan av underlåtenhet att uppsäga arrende-
eller hyresavtal som enligt första stycket ej gäller rnot ny ägare finns i 13
kap. utsökningsbalken.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Underlåter
hyresgästen att bereda hyresvärden tillträde till lägenheten när denne enligt
26 § har rätt till del, kan överexekutor förordna om handräckning. Ifråga om
sädan handräckning gäller bestämmelserna om handräckning enligt 191 §
utsökningslagen (1877:31 s. If

Underlåter
hyresgästen att bereda hyresvärden tillträde till lägenheten när denne enligt
26 5 har rätt till det, kan kronofogdemyndigheten bevilja handräckning enligt
vad som sägs i 17 kap. utsökningsbalken.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bestämmelserna
i utsökningsbalken, lagsökningslagen (1946: 808) och konkurslagen (1921:
225) angående fast egendom och rättighet däri äger molsvarande tillämpning i
fråga om tomträtt.

Bestämmelserna i utsökningslagen (1877:31 s. 1), lagen
(1971: 494) om exekutiv försäUning av fast egendom, lagsökningslagen (1946:808)
och konkurslagen (1921:225) angående fast egendom och rättighet däri äger motsvarande
tillämpning i fråga om tomträtt.

Vid expropriation eller liknande tvångsförvärv som avser
tomträtt är denna likställd med fast egendom.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84

Bilaga
I 291

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har fast
egendom eller tomträtt utmätts eller har beträffande fast egendom eller
tomträtt som ingår i konkursbo begärts försäljning i den ordrung som gäller
för utmätt sådan egendom eller har utmätningen upphävts eller frågan om egendomens
försäljning av annat skäl förfallit, skall anteckning därom göras i
fastighelsboken eller lomlrällsboken. Anteckning att egendomen försålts
utmätningsvis skall ske när handling som visar köpeskillingens
fördelning inkommit.

Har fasl egendom eller tomträtt utmätts eller har
beträffande fast egendom eller tomträtt som ingår i konkursbo begärts
försäljning iden ordning som gäller för utmätt sådan egendom eller har
utmätningen upphävts eller frågan om egendomens försäljning av annat skäl
förfallit eller har fasl egendom eller tomträtt belagts med kvarstad eller
sådan åtgärd upphävts, skall anteckning därom göras i fastighelsboken eller
tomträttsboken. Anteckning all egendomen försålls uimätningsvis skall ske när
hand-Ung som visar köpeskillingens fördelning inkommit.

Om inverkan på inleckning eller inskriven rättighet av
exekutiv försäljning eller av expropriation eller liknande Ivångsförvärv eller
av myndighets fördelning av medel skall anteckning göras i fastighetsboken
eller tomträttsboken när anmälan, bevis eller fördelningslängd som utvisar
förhållandet inkommit.

Förekommer i
övrigt i lag eller annan författning bestämmelse om all visst förhållande skall
antecknas i faslighelsbok eller lomlrättsbok, gäller bestämmelsen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

20 kap.

6 5

Lagfartsansökan skall avslås, om

1.
fångeshandlingen
ej ingivits,

2.
fångeshandlingen
ej är upprättad såsom föreskrives i lag,

3.
förvärvet avser
köp eller byte och fångeshandlingen innehåller villkor, som enligt 4 kap. 4
eller 28 8 medför att förvärvei är ogiltigt,

4.
förvärvet avser
del av fastighet och i 4 kap. 7-9, 28 eller 29 8 eller eljest i lag föreskriven
tid för ansökan om fastighetsbildning försuttits eller ansökan därom avslagits
eller sådant förvärv eljesl enligl lag är ogiltigt,

5.
överlåtelsen
står i strid med en mot överiåtaren gällande inskränkning i hans rätt att
förfoga över egendomen och, när överlåtelsen skedde, lagfart ej var beviljad
för överlåtaren eller, om så var fallet, ärende om

Senaste lydelse 1973:1133.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84

Bilaga
I 292

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

s. 6 Kontrollera mot PDF

anteckning i fastighelsboken av inskränkningen var
upptaget på inskrivningsdag,

6. fastigheten tidigare överlåtils till någon vars
förvärv enligt 17 kap. 1 eller 4 § äger företräde framför sökandens förvärv,

s. 7 Kontrollera mot PDF

7.
fastigheten sålts exekutivt till annan än sökanden och försäljningen enligt
213 a § 1 mom. utsökningslagen (1877:31 s. 1) äger förelräde framför dennes
förvärv.

7.
fasligheten sålts exekutivt till annan än sökanden och försäljningen enligt 15
kap. utsökningsbalken äger företräde framför dennes förvärv.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8.
för sökandens räll
att förvärva fastigheten fordras myndighels tillstånd och i lag föreskriven tid
för sökande av sådant lillslånd försuttits eller ansökan därom avslagits,

9.
det är
uppenbart att förvärvet av annan grund är ogiltigt eller ej kan göras gällande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

22 kap.

38

Ansökan om inleckning skall avslås, om

1.
föreskrifterna
i 2 § icke iakttagits,

2.
på grund av
särskild föreskrift eller enligt anteckning i fastighetsboken inleckning ej
får beviljas i fastigheten,

3.
inskrivning av
lomlrätl i fasligheten är beviljad eller sökt,

4.
fastigheten
frångått sökanden på grund av exekutiv försäljning eller genom expropriation
eller liknande Ivångsförvärv,

5.
sökanden är
i konkuis eller försättes i konkurs den dag då inteckningen
sökes samt fastigheten hör till konkursboel,

6. fastigheten eller del av fastigheten blivit
föremål för kvarstad och ärende angående anteckning därom upptagits senast på
den inskrivningsdag då inteckningen sökes,

6. del
av fastigheten är utmätt eller utmätes den dag då inteckningen sökes,

7. ärende
angående anteckning enligt 7 § förköpslagen (1967: 868) att kommun beslutat
utöva förköpsrätt i fråga om egendomen upptagits på inskrivningsdag och

7.
del av
fastigheten blivit föremål för utmätning och ärende angående anteckning därom
upptagits senast på den inskrivningsdag då inteckningen sökes,

8.
ärende angående
anteckning enhgt 7 § förköpslagen (1967: 868) att kommun beslutat utöva
förköpsrätt i fråga om egendomen upptagits på inskrivningsdag och

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 Bilagal 293

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ansökningen göres av den sorn ansökningen göres av den som

överiålit egendomen. överiåtit egendomen.

Har ärende angående lagfart för sökanden uppskjutits till senare

inskrivningsdag, skall behandlingen av ansökan om inteckning uppskjutas

till samma dag.

Denna lag Iräder i kraft den 1 januari . . .

Vad som i 19 kap. 21 § och 22 kap. 3 § första stycket 6 i
deras nya lydelse sägs om kvarstad gäller även skingringsförbud som meddelats
före ikraftlrädandet.

Förslag till

Lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)

Härigenom förordnas, att i 9 kap. 4 §
faslighetsbildningslagen (1970:988)' ordel "utsökningslagens" skall
bytas ut mot "utsökningsbalkens".

Denna lag träder i kraft den 1 januari

Förslag till

Lag om ändring i skogsvärdslagen (1948:237)

Härigenom förordnas i fråga om skogsvårdslagen (1948:237),
dels att i 23 § ordet "överexekutor" skall bytas ut mot
"kronofogdemyndigheten", dels att 41, 42 och 44 §§ skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

41 §'

Virke, som enligt denna lag för- Virke, som enligt denna lag för

klarats förverkat, skall av åklaga- klarats förverkat, skall säljas av

ren försäljas å offentlig auktion, så kronofogdemyndigheten. Innan

kungjord som om auktion å ut- frågan om förverkande av beslag- ' Omtryckt
1971:1035.

mätt lös egendom är stadgat. Be- taget virke slutligt prövats, skall ' Senaste
lydelse 1970:

gär, innan
frågan om virkes förver- virket säljas av kronofogdemyn-
454.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84

Bilaga
I 294

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

kände slutligen prövats, virkets ägare, att försäljning
skall äga rum, eller finner, på anmälan av åklagare, överexekutor, att fara
föreligger för virkets förstörelse eller att kostnaden för dess förvarande
skulle bliva större än skäligt är, skall överexekutor förordna, att virket
skall säljas i den ordning nyss sagts; och skall i sådant fall virkets ägare,
där han är känd och inom riket boende, eller, där han bor utom riket men inom
riket har känt ombud, som äger att för honom mottaga stämning och avgiva
svaromål, ombudet genom åklagarens försorg delgivas underrättelse om auktionen
minst åtta dagar innan den hålles. Anmälan av åklagare, varom här ovan sägs,
skall vara åtföljd av fullständig, av två trovärdiga personer styrkt förteckning,
utvisande virkets mängd och beskaffenhet.

Föreslagen
lydelse

digheten, om ägaren begär det eller fara föreligger för
virkets förstörelse eller kostnaden för dess förvarande skulle bliva större än
som är skäligt. Åklagaren skaU hos kronofogdemyndigheten anmäla, när fråga om
försäljning uppkommit. Försäljningen äger rum i den ordning som gäller för
utmätt lös egendom i aUmänhet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

42 §

Böter,
som ådömas enligt denna lag, ävensom genom försäljning av förverkat virke
uppkommen behållning och utdömd ersättning för virke tillfalla den av
skogsvärdsstyrelsen omhänderhavda skogsvårdskassan.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Försäljes
i beslag taget virke, innan det förklarats förverkat, skaU, till dess frågan
därom blivit slutligen avgjord, försäljningssumman nedsättas i riksbanken på
sätt särskUt är stadgat; och skall om sådana medels insättning i bankinrättning
vidare gälla vad i 160 § utsökningslagen sägs.

Försäljes
i beslag laget virke, innan det förklarats förverkat, får infiutna medel ej
betalas ut innan frågan om förverkande avgjorts slutligt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Över
åtgärd av överexekutor i anledning av framställning, varom i 23 § sägs, må
klagan ej föras.

Över
beslut, varigenom kronofogdemyndigheten i anledning av framställning, varom i
23 § sägs.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84

Nuvarande lydelse

Bilaga
I 295

Föreslagen lydelse

faststäUt kostnadsbelopp till betalning, må klagan ej
föras.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft den 1 januari. . .

Ärende som vid nya lagens ikraftträdande är anhängigt hos
överexekutor skall prövas av denne.

Kronofogdemyndigheten
äger före lagens ikraftträdande vidtaga åtgärder för försäljning som skall äga
mm efter ikraftträdandet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

FöRlag
till Lag om ändring egendom

lagen (1925:221) om bulvanförhållande i fråga om fast

opaginerad Kontrollera mot PDF

Härigenom förordnas beträffande lagen (1925:221) om
bulvanförhållande i fråga om fast egendom,'

dels att i 1 och 13 55 ordet "överexekutor"
skall bylas ut mot "kronofogdemyndigheten",

dels att
2, 6 och 12 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

F'öreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Finnes,
sedan förordnande meddelats enligt 1 § andra stycket, att egendomen
dessförinnan eller senare avyttrats, äger överexekutor besluta att
förordnandet ej skall gå i verkställighet. 1 övrigt skall sä anses och med
ärendet i tillämpliga delar så förfaras, som om egendomen ulmätts för fordran
med bästa förmånsrätt däri efter, i förekommande fall, sådana rättigheter som
besvärade egendomen redan innan bulvanförhällandet inträdde och hava
förmånsrätt framför alla befintliga fordringar. Egendomen må ej inropas av bulvanen
eller den för vars räkning bulvanförhällandet ingåtts. Avgives vid auktionen
bud som sålunda må antagas skall försäljning ske även om innehavare av
fordran bestrider det.

Finnes,
sedan förordnande meddelats enligt 1 § andra stycket, att egendomen
dessförinnan eller senare avyttrats, äger kronofogdemyndigheten besluta alt
förordnandet ej skall gå i verkställighet. 1 övrigt skall sä anses och med
ärendet i tillämpliga delar så förfaras, som om egendomen utmätts för fordran
med bästa förmånsrätt däri efter, i förekommande fall, sådana rättigheter som
besvärade egendomen redan innan bulvanförhållandel inträdde och hava
förmånsrätt framför alla befintliga fordringar. Egendomen må ej inropas av
bulvanen eller den för vars räkning bulvanförhällandet ingåtts. Avgives vid
auktionen bud som sålunda må antagas skall försäljning ske även om innehavare
av

Senaste lydelse av 13 1946:832.

*
Senastelydeise 1967: 267.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84

Bilaga
I 296

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Vad utsökningslagen i fråga om fast egendoms försäljning
och köpeskillingens fördelning i övrigt stadgar beträffande gäldenären skall i
ärende som nu avses gälla bulvanen. Denne skall även vara pliktig att betala
kostnad som ej kan gäldas ur den försålda egendomen 1 enlighet med 198 § utsökningslagen.
Bestämmelsen i 126 § 3 mom. samma lag äger icke tillämpning i fråga om egendomens
försäljning.

Föreslagen lydelse

fordran bestrider det. Vad utsökningsbalken i fråga om
fast egendoms försäljning och köpeskillingens fördelning i övrigt stadgar
beträffande gäldenären skall i ärende som nu avses gälla bulvanen. Denne skall
även vara pliktig att betala kostnad som ej kan gäldas ur den försålda
egendomen, behållen avkastning eller andra tillgängliga medel Bestämmelsen i 13
kap. 40 § första stycket andra punkten utsökningsbalken äger icke tillämpning i
fråga om egendomens försäljning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Virke
och stråfoder, som enligt denna lag dömas förbrutna, skola av åklagaren säljas
i den ordning, som om utmätta lösören stadgas. Begär, innan frågan om förverkande
slutligen prövats, ägaren av virke eller slräfoder, som tagils i beslag,
all försäljning därav skall äga rum, eller finner, på anmälan av åklagare,
överexekutor, att fara är för virkets eller siråfodrels förstörelse eller alt
kosinaden för dess förvarande skulle bliva större än skäligt är, förordne
överexekutor, att godset skall säljas i den ordning nyss sagls; och skall i ly
fall godsets ägare, om han är känd och inom riket btfende, eller, där han
bor ulom rikel men inom riket har känl ombud, som äger all för honom mottaga
stämning och avgiva svaromål, ombudet genom åklagarens försorg delgivas
underrättelse om auktionen minst åtta dagar innan den hålles. Anmälan, varom
här ovan sägs, skall vara åtföljd av fullständig, av två trovärdiga personer
styrkt förteck-

Virke
och slräfoder, som enligt denna lag förklarats förverkat, skall säljas av
kronofogdemyndigheten. Innan frågan om förverkande av beslagtaget gods
slutligt prövats, skall godset säljas av kro-nofogdemyruiighelen, om ägaren
begär det eller fara föreligger för godsets förstörelse eller kostnaden för
dess förvarande skulle bliva större än som är skäligt. Åklagaren skall hos
kronofogdemyndighelen anmäla, när fråga om försäljning uppkommil. Försäljningen
äger rum i den ordning som gäller för ulmäll lös egendom i aUmänhet.

' Senaste lydelse 1970: 431.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84

Nuvarande lydelse

ning, utvisande godsels mängd och beskaffenhet

Säljes i beslag taget virke eller stråfoder, innan det
dömts förbru-tel, skall, lill dess frågan därom blivit slutligen avgjord,
försälf ningssumman nedsättas i riksbanken på sätt särskUt är stadgat; och
skall vad i 160 § utsökningslagen sägs om sådana medels insättning i
bankinrällning äga motsvarande tillämpning.

Bilaga I 297

Föreslagen lydelse

Säljes i beslag taget virke eller stråfoder, innan det
förklarats förverkat, får infiutna medel ej betalas ut innan frågan om förverkande
avgjorts slutligt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Klagan
över kronofogdemyndighetens beslut föres i den ordning som stadgas i
utsökningsbalken.

Klagan över överexekutors beslut i ärende, som omförmäles
i 1 §, föres i den ordning, som i utsökningslagen siadgas angående klagan över
överexekutors utslag i utsökningsmål

Över länsstyrelsens beslut i ärende, varom i 3 § sägs, må
ej klagan föras.

Denna lag träder i kraft den 1 januari. . .

Har
domstol före nya lagens ikraftträdande meddelat förordnande som avses i 1 §
första stycket, skall ärendet handläggas av överexekutor. Verkställandet av
försäljningen får dock överlämnas till kronofogdemyndigheten, om det finnes
lämpligt.

Ärende som
avses i 6 § första stycket andra punkten och vid nya lagens ikraftträdande är
anhängigt hos överexekutor skall prövas av denne.

Kronofogdemyndigheten
äger före lagens ikraftträdande vidtaga åtgärder för försäljning enligt 6 §
som skall äga mm efter ikraftträdandet.

* Senaste lydelse 1967: 267.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84

Bilaga
! 298

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förslag till

Lag om ändring i handelsbalken

Härigenom
förordnas i fråga om handelsbalken, dels all 10 kap. 2 och 7 §§ skall ha nedan
angivna lydelse, dels att i 12 kap. skall införas en ny paragraf, 12 §, av
nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen
lydelse 10 kap.

25

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nu är
dag ute, och löses ej panten åter; have då panthavaren våld, att den å
häradstinget en gång, och i staden å tre måndagar, uppbjuda, och sedan lagligen
värdera och mäta låta. ViU då ägaren lösa panten äter; göre del, i staden inom
fjorton dagar, och å landet inom en månad, sedan del honom kungjort var, och
gälde därtiU den ränla, som han utfäst haver ViU eller gitter han ej; siande
honom fritt, vad han hellre ViU låta panten under offentligt utrop UU salu gå,
eller låta borgenären den behålla efter värderingen. Varder panten högre
värderad, eller försåld, än gälden är; njute då gäldenären det över är: är
panten mindre; fylle han bristen.

Borgenär, vilken har lösegendom som handpant, har rätt
att, när fordringen är förfallen tiU betalning, sälja panten enligt vad som
sägs nedan. Pantsatt fordran skaU dock i StäUet indrivas, närdet kan ske inom
rimlig tid. Delta gäller ej obligationer eller andra skuldebrev som
uppenbarligen äro avsedda för den allmänna rörelsen. Pantbrev eller annan
inleckningshandling fär ej säljas.

Försäljning av pant fär ej utan särskilda skäl äga rum utan
att borgenären efler förfallodagen an-manat gäldenären att betala skulden inom
viss tid, minst en månad, vid äventyr att panten eljest säljs.

Försäljning skall, såvUl angår fondpapper, ske genom fondkommissionär
och eljest på offentlig auktion. Borgenären skaU om möjligt i god tid förut
underrätta gäldenären om lid och plals för sådan auktion.

Om anmaning eller underrättelse som avses i andra eller
iredje stycket har i rekommenderat brev avlämnats på poslanstalt inom riket
för befordran till adress som gäldenären uppgivit eller, om adressen vid tiden
för anmaningen eller underrättelsen borgenären veter-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84

Nuvarande lydelse

Bilaga I 299

Föreslagen lydelse

ligt var en annan, till denna adress, skall borgenären
anses ha fullgjort vad som ankommer på honom.

I fall då anrtan än gäldenären är ägare lill panten
skall borgenären om möjligl i god tid underrätta ägaren dels om den lid efter
vilken panten kan komma att säljas dels om tid och plats för auktion. Beslämmelsen
i fjärde stycket har molsvarande tillämpning.

Regeringen äger meddela föreskrifter om hur auktion
skall kungöras.

Om pantens ägare är i konkurs, gäller 73 §
konkurslagen (1921: 225f

opaginerad Kontrollera mot PDF

75'

Skepp
och skeppsbygge må ej med laga verkan sättas i pant efter ty nu är sagt. Ej
heller må luftfartyg sålunda pantsättas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Detsamma
gäller införd i båtregistret.

båt som är

opaginerad Kontrollera mot PDF

12 kap.

12 §

Om den som lämnat gods i an-rums vård ej betalar
förfallen fordran för vilken den som förvarar godset har rätt att kvarhålla
detla, har 10 kap. 2 § motsvarande tilllämpning.

Om godset uppenbarligen saknar saluvärde och ägaren ej inom tre
månader från anmaning avhämlar del, får godset bortskaffas.

s. 299 Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft den 1 januari . . .

Genom
denna lag upphävs förordningen (1914:299) om vad vid försäljning av
värdepapper i vissa fall skall iakttagas.

När i lag
eller annan författning förekommer hänvisning till nämnda förordning, skall
tillämpas vad som i 10 kap. 2 5 handelsbalken sägs om försäljning av pant.

Senaste lydelse 1973:1066. * Senaste lydelse 1921:573.

s. 300 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Bilagal 300

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1950:104) om rätt för hantverkare
att sälja gods

som ej avhämtats

Härigenom förordnas, alt 4 § lagen (1950:104) om rält för
hantverkare alt sälja gods som ej avhämlats skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Försäljning skall ske på offentlig auktion. Är det
uppenbart, att hantverkarens fordran jämte de med auktionen förenade
koslnaderna ej skulle kunna ulgå ur köpeskillingen, må försäljning i stället
äga rum på annat lämpligl sätt.

Om tid och plats för auktion skall hantverkaren, såvitt
ske kan, i god lid förut underrätta beställaren.

Regeringen äger meddela föreskrifter om hur auklion skall
kungöras.

Denna lag träder i kraft den 1 januari . . .

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1915:218) om avtal och andra
rättshandlingar på

förmögenhetsrättens område

Härigenom förordnas, att i 17 5 lagen (1915:218) om avlal
och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område ordet "överexekutor"
skall bylas ul mol "tingsrätten".

Denna lag träder i kraft den 1 januari . . .

Ärende som är anhängigt hos överexekutor vid nya
lagens ikraftlrädande handläggs enligt äldre lag.

s. 301 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84

Bilaga I 301

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1915:219) om avbetalningsköp

Härigenom
förordnas, att 10 och 14-16 §§ lagen (1915:219) om avbetalningsköp skall ha
nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

10 §'

Säljaren äge hos utmätningsman söka handräckning för
godsets återtagande, under fömtsättning all om avbelalningsköpel upprättats en
av köparen underskriven handling, som

1)
innehåller
förbehåll om säljarens äganderätt eller om rält för säljaren all återtaga
godset;

2)
upptager det
pris, lill vilket säljaren skulle varit villig alt sälja godset mol kontant
betalning; samt

3)
angiver vad
köparen har att erlägga och när de särskilda beloppen förfalla till betalning.

Ansökan om handräckning skall göras skriftligen samt
innehålla uppgift å den del av avbetalningspriset, som uteslår ogulden, och där
säljaren gör anspråk på ränta, gotlgörelse för försäkringspremie eller
ersättning, som i 4 § första stycket 5) avses, vad han i sådant hänseende
fordrar. Ansökningen skall vara åtföljd av köpehandlingen i huvudskrifl och bestyrkt
avskrift.

Kostnaden för handräckningen skall, där utmätningsmannen
det äskar, förskjutas av sökanden.

Vad i 56, 59, 60 och 60 a §§ utsökningslagen är
föreskrivet i fråga om utmätning skall äga motsvarande lillämpning med
avseende å handräckning enligl denna lag.

14 5'

opaginerad Kontrollera mot PDF

Beslut i fråga om handräckning må överklagas hos
överexekutor. Över dennes beslut mä ej klagan föras.

Är köparen eller säljaren missnöjd med värdering eller
annan åtgärd, som vid handräckningen vidtagits, vare honom ej förment

I
fråga om handräckning enligl denna lag gäller i övrigl vad som i
utsökningsbalken föreskrives om handräckning enligt 17 kap. 17 § samma balk, om
ej annat sägs nedan.

Belopp
som nedsatts enligt 5 § första slyckel får ej lyftas av köparen förrän
beslutet om handräckning vunnii laga kraft.

Senasle lydelse 1963:258. * Senaste lydelse 1953:152.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84

Nuvarande lydelse

att efter stämning å den andre utföra sin lalan vid
domstol. Visar ej säljaren, att han väckt sådan talan inom en månad efter del handräckning
gavs eller, där förrättningen inom den tid överklagats, inom lika tid efter det
överexekutors beslut meddelades, äge köparen hos utmätningsmannen lyfta det
belopp, som enligt 5 § första stycket mä hava blivit hos denne nedsatt.

Bilaga I 302 Föreslagen lydelse

Är köparen eller säljaren missnöjd med värdering eller
annan åtgärd i ärendet, är han oförhindrad all väcka talan vid domstol.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bestämmelserna i 11 § andra stycket och 12 5 skola äga
motsvarande tillämpning beträffande förrättning för verkställighet av dom,
varigenom köparen förpliktats utgiva gods, som blivit sålt genom avbetalningsköp.

Vid förrältning, som i första styc

ket avses, skall, där ej i domen

annorlunda förordnats, i fråga om

värdering av godset gälla vad i 13 5

är stadgal. Beträffande talan mot

utmätningsmannens värdering

skola bestämmelserna i 14 8 andra stycket äga motsvarande
tillämpning.

Bestämmelserna i 11 § andra stycket, 12 5 och 14 § andra
stycket skola äga motsvarande tillämpning beträffande förrättning för
verkställighet av dom, varigenom köparen förpliktats utgiva gods, som blivit
sålt genom avbetalningsköp.

Vid förrättning, som i första stycket avses, skall, där
ej i domen annorlunda förordnats, i fråga om värdering av godset gälla vad i 1
3 § är stadgat. Beträffande lalan vid domstol mot värderingen skola bestämmelserna
i 14 § iredje stycket äga motsvarande tillämpning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jämte
de stadganden, som i 10-15 §§ finnas meddelade, skola i fräga om förrättning,
såm där avses, utsökningslagens föreskrifter i tillämpliga delar lända till
efterrättelse. Har säljaren medgivii uppskov med sökt förrältning och har pä
grund därav verkställighet ej skell, då sex månader förflutit frän dagen för
ansökningen, vare ansökningen förfallen.

Lämnar
säljaren anstånd med sökt förrättning och fortfar anståndet över sex månader
från dagen för ansökningen, kan denna för klaras förfallen.

Senaste lydelse

1953:152.

* Senaste
lydelse

1953:152.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84

Bilaga I 303

opaginerad Kontrollera mot PDF

För fordran på grund av avbetalningsköp må det gods köpet
avser icke tagas i mät.

Denna lag Iräder i krafl den 1 januari . . .

När utmätningsman före nya lagens ikraftlrädande meddelal
beslut i fråga om handräckning eller verkslällighet, skall äldre lag alltjämt
gälla.

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1927:77) om försäkringsavtal

Härigenom förordnas i fråga om lagen (1927:77) om
försäkringsavtal,

dels all i 118 och 123 5§ ordel
"utsökningslagen" skall bylas ut mol "ulsökningsbalken",

dels alt 58 § skall ha nedan angivna lydelse,

dels
all i lagen skall införas en ny paragraf, 117 a §, av nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

58 8'

Gäller försäkring å gods lill förmån för någon, som lill
säkerhel för fordran har panträtt i godset, äge han, ändå all fordringen ej är
lill betalning förfallen, framför ägaren rält att ur utfallande ersättningsbelopp
utfå sin fordran, såvida icke ägaren genom all avhjälpa skadan eller på annat
sätt bereder panthavaren samma säkerhel som han ägl före försäkringsfallet. Lag
samma vare, där försäkringen gäller lill förmån för någon, som har rätt att
kvarhålla godset lill säkerhel för förfallen fordran.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ersättningsbelopp
för gods, som är utmätt eller belagt med kvarstad, skall utgivas lill
kronofogdemyndigheten, om part begär det.

Ersättningsbelopp för gods, som är utmätt, skall, om
borgenären det yrkar, utgivas lill utmätningsmannen. Avser ersättningsbeloppet
gods, som satts i kvarstad eller under skingringsförbud, skall beloppet, där
part det äskar, utgivas IiU överexekutor; och har denne att med beloppet
förfara på sätt i 160 § utsökningslagen är för där avsett fall stadgat.

Scn3stc Ivddsc iv 118 1 fråga om rält för
borgenär, som har panträtt i fastighet eller i och 123 §§ 1968-622

tomträtt, att njuta betalning ur brandskadeersättning
gäller, i stället för 2 senaste lydelse

föreskriftema i 56 och 57 8§ samt första
och andra styckena i 1973:1069.

s. 304 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Bilagal 304

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

lörevarande paragraf, vad som finnes stadgal i 86-88 §§
samt i särskild lag.

117a§

Om försäkringstagaren i utmätningsärende finnes sakna
andra tillgångar som förslå tål betalning av sökandens fordran, får kronofogdemyndigheten
utmäta och hos försäkringsgivaren utkräva belopp som avses i 117 §. Därvid
räknas ansökan om utmätning Uka som ansökan om konkurs. Har ej försäkringstagaren
samtyckt till beloppets utkrävande, äligger det utmätningssökanden att för
prövning av frågan väcka talan mot försäkringstagaren inom en månad frän att
beslut om utmätning delgivits honom. Sker ej det, skaU utmätningen hävas.

Denna lag träder i krafl den 1 januari . . .

Vad som i 58 8 i dess nya lydelse sägs om kvarstad gäller
även skingringsförbud som meddelats före ikraftlrädandel.

Har ansökan om utmätning gjorts före nya lagens
ikraftträdande, skall vid tillämpning av 117 a § dagen för ikraftträdandet
räknas som ansökningsdag.

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1970:215) om arbetsgivares
kvittningsrätt

Härigenom förordnas, att i 5 § lagen (1970:215) om
arbetsgivares kvittningsrätt ordet "överexekutor" skall bytas ut mot
"hovrätten".

Denna lag träder i krafl den I januari .

s. 305 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Bilaga I ■ 305

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1927:56) om gälds betalning genom
penningars

nedsättande i allmänt förvar

Härigenom förordnas, att i I, 2, 5, 6 och 8 §§ lagen
(1927:56) om gälds betalning genom penningars nedsättande i allmänt förvar
ordel "överexekutor" skall bytas ut mot
"kronofogdemyndigheten".

Denna lag träder i kraft den 1 januari

Förslag till

Lag om ändring i bgen (1927:85) om dödande av fötkommen
handling

Härigenom förordnas, att i lagen (1927:85) om dödande av
förkommen handling skall införas en ny paragraf, 15 5, av nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

15 §

Vad som i l-ll §§ sägs om dödande av förkommen handUng
skall i tillämpliga delar gälla även handling som ej kunnat anträffas vid
utmätning av fordringen eller rättigheten eller vid konkurs, om det kan antagas
att handlingen undanhäUes. Ansökan om dödning göres i sädant fall av kronofogdemyndighelen
eller konkursförvaltaren. Om det finnes behövligt, skall rätlen som villkor
för dödande av annan handling än motbok hos bank eller livförsäkringsbrev
föreskriva, att utmätningssökanden eller konkursförvaltaren ställer säkerhet
enligt 2 kap. utsökningsbalken för förlust som rält innehavare av handlingen
kan lida eller alt utmätningssökande, som enligt 16 § nämnda kap. är befriad
frän skyldighet att ställa säkerhet, skall vara pliktig ersätta 20 Riksdagen
1980/81. 1 saml. Nr 84

s. 306 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84

Nuvarande lydelse

Bilaga
I 306

Föreslagen lydelse

sädan förlust. Säkerhelen eller förpliktelsen får ej
åberopas, om lalan väcks senare än ire är från den dag dä beslut om
handlingens dödande meddelades.

Ny
handling skall ej utfärdas med anledning av dödningsbeslut i fall som avses i
forsla slyckel.

Om vid utmätning uppkommer överskott, skall det av
kronofogdemyndigheten avsättas i avvaktan alt den dödade handlingen företes
eller det på annat sätt blir utrett vem som har rätt till beloppet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft den 1 januari .

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84

Bilaga I 307

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förslag till

Lag om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1)

Härigenom
förordnas i fråga om sjölagen (1 891 :35 s. 1),' dels alt i 237 och 238 §5
ordel "överexekutor" skall bylas ut mol
"kronofogdemyndighelen", dels att 33, 38, 69, 249, 253 och 283 §8
skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

33 8'

Anmälan av skepp eller skeppsbygge för registrering eller
ansökan om inskrivning av förvärv av sådan egendom skall avslås, om

1.
bestämmelsen i
30 5 företa styckei ej iakttagits;

2.
egendomen ej
kan registreras enligl 11 §;

3.
sökanden ej
styrker sitt förvärv;

4.
vad angår
registrerat skepp eller skeppsbygge, fångesmannens räll ej är inskriven och
sökandens förvärv icke grundas på exekutiv försäljning;

5.
åberopad
överlåtelse slår i strid med en mot överlålaren på grund av förvärvsvillkor
gällande inskränkning i hans rält all förfoga över egendomen och överlåtarens
åtkomst icke var inskriven när överiåtelsen ägde rum eller, om så var fallet,
villkoret är infört i registret eller införes däri samma inskrivningsdag som
ansökningen göres;

6.
egendomen av överlålaren
lidigare överlåtits till annan och överlålarens åtkomst ej var inskriven när
sökandens förvärv ägde mm eller, om så var fallet, inskrivning samma
inskrivningsdag sökes för del lidigare förvärvet;

opaginerad Kontrollera mot PDF

7.
före utgången av den inskrivningsdag dä ansökningen göres egendomen blivit
föremål för kvarstad eller skingringsförbud till säkerhet för anspråk mol
överlåtaren eller denne försatis i konkurs;

7. egendomen blivit föremål för kvarstad till säkerhet för
anspråk mot överlålaren och ärende angående anteckning därom har upptagits
senast pa den inskrivningsdag då ansökningen göres, eller överlålaren har
försatts i konkurs före utgången av nämnda inskrivningsdag;

8.
egendomen sålts
exekutivt lill annan än sökanden; eller

9.
del är
uppenbari att förvärvet av annan grund är ogiltigt eller icke kan göras
gällande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

'
Senaste lydelse av 237 och 238 §§ 1973:1064. Senaste lydelse 1973:1064.

■* Senaste lydelse

38 §-1 skepps- eller skeppsbyggnadsregistret skall
antecknas, när

1. lalan väckts om hävning eller återgång av förvärv av
registrerat skepp 1973:1064

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84

Bilaga
I 308

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

s. 3 Kontrollera mot PDF

eller skeppsbygge eller om bällre räll lill sådan egendom
eller eljesl i fråga, som angår inskrivning;

2.
mål som avses
under 1 avgjorts genom dom eller slutiigl beslul som vunnii laga krafl;

3.
ägare av
registrerat skepp eller skeppsbygge försalls i konkurs;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4.
registrerat
skepp eller skeppsbygge eller inskriven räll lill sådan egendom blivit föremål
för kvarstad, skingringsförbud eller utmätning eller sålts exekutivt;

5.
beslut som
avses under 3 eller 4 om konkurs, kvarstad, skingringsförbud eller ulmälning
upphävts eller återgått eller fråga om exekutiv försäljning av registrerat
skepp eller skeppsbygge eller inskriven rätt till sådan egendom eljesl
förfallit;

4.
registrerat
skepp eller skeppsbygge eller inskriven räll till sådan egendom blivit föremål
för kvarstad, utmätning eller beslag eller sålts exekutivt;

5.
beslul som
avses under 3 eller 4 om konkurs, kvarstad, ulmälning eUer beslag upphävts
eller återgåll eller fråga om exekutiv försäljning av registrerat skepp eller
skeppsbygge eller inskriven rätt lill sådan egendom eljesl förfallit;

s. 5 Kontrollera mot PDF

6.
skepp eller
skeppsbygge skall avregislreras enligl någon i 16 5 angiven grund men hinder
mol avregislreringen möler enligl 17 §;

7.
enligt 36 §
beslut meddelats att skepp eller skeppsbygie skall avföras ur registret den dag
registrering äger rum utomlands.

Är eljesl i lag eller annan författning föreskrivet alt
visst förhållande skall antecknas i skepps- eller skeppsbyggnadsregistret,
skall del gälla.

Anteckning i skeppsbyggnadsregistret skall överföras till
skeppsregistret, om bygget överföres dit såsom skepp. Registeranteckning skall
avföras, om den uppenbarligen ej längre kan vara av belydelse.

69 §"

opaginerad Kontrollera mot PDF

Om farlyg
av utländsk myndighet belägges med kvarstad eUer ulmäles, skall befälhavaren
ofördröjligen underrätta närmaste svenske konsul i den främmande staten och, i
fråga om skepp, registermyndigheten. Såvitt möjligl skall därjämte till
registermyndigheten snarast översändas den utländska myndighetens bevis om
åigärden.

Första styckei har motsvarande tillämpning, när kvarstaden
eller utmätningen häves.

Om farlyg
av utländsk myndighet belägges med kvarstad, utmätes eller tages i beslag,
skall befälhavaren ofördröjligen underrätta närmaste svenske konsul i den
främmande staten och, i fråga om skepp, registermyndigheten. Såvitt möjligt
skall därjämte till registermyndigheten snarasl övereändas den utländska
myndighetens bevis om åtgärden.

Första stycket har motsvarande tillämpning, när
kvarstaden, utmätningen eller beslaget häves.

Senaste lydelse 1973:1064.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Bilaga I 309

opaginerad Kontrollera mot PDF

Säljes
farlyg exekutivt i Sverige, upphör sjöpanlrätt och relentionsräll i fartyget
sedan köpeskillingen erlagts, förutsatt att försäljningen blir bestående.

Säljes
farlyg exekutivt i Sverige, upphör sjöpanlrätt och retenlionsrätt i farlygel
sedan försäljningen vunnit laga kraft och köpeskillingen erlagts.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Borgenärerna ha rält lill betalning ur köpeskillingen i
den ordning som gäller för utmätt egendom. Fordran, som är förenad med
sjöpanlräll, får därvid bevakas till fulll belopp utan hinder av bestämmelsema
i 10 kap. om begränsning av redares ansvarighet men ger ej utdelning över del
belopp som högsl skall ulgå enligl nämnda beslämmelser.

Exekutiv försäljning av fartyg i främmande stat skall
erkännas med den verkan som angives i första stycket, om fartyget fanns inom
den statens jurisdiktionsområde saml försäljningen verkställts i enlighet med
den statens lag och i överensstämmelse med bestämmelsema i 1967 års
internationella konvention om sjöpanlrätt och fartygshypotek.

253 §*

Utlämnas
gods, som häftar för fordran, eller säljes gods för fartygets eller lastens
behov, upphör sjöpanlräll i godset.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Säljes
gods exekutivt, upphör sjöpanlrätt däri sedan köpeskillingen eriagts,
förutsatt att försäljningen blir bestående.

Säljes
gods exekutivt, upphör sjöpanlrätt däri sedan försäljningen vunnit laga kraft
och köpeskillingen eriagts.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Den
som ulan borgenärens lillslånd lämnal ul gods, som enligt vad han insett eller
bort inse häftade för fordran, svarar för vad som lill följd därav ej kan utgå
ur godset. Sådan ansvarighet har även mottagaren för fordran, för vilken han
eljest icke skolat svara personligen, om han hade kännedom om fordringen när
godset lämnades ul.

opaginerad Kontrollera mot PDF

283 5''

Ansökan om inleckning skall avslås, om

1.
beslämmelserna
i 282 5 första stycket ej iakttagits;

2.
ansökningen
strider mot 261 §;

3.
ansökningen
strider mot sådan på grund av förvärvsvillkor mot sökanden gällande
inskränkning i hans rält att förfoga över egendomen, som införts i skepps-
eller skeppsbyggnadsregistrel eller införes däri samma inskrivningsdag som
inteckningen sökes, och ansökningen icke medgivils av den lill vars förmån
inskränkningen gäller;

4.
skeppet eller
skeppsbyggel skall avregistreras;

5.
sökanden eller,
om skeppet eller bygget äges av flera, någon av sökandena är i konkurs eller
försättas i konkurs samma inskrivningsdag

Senaste lydelse 1973:1064. * Senasle lydelse 1973:1064.
Senaste lydelse 1973:1064.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

Bilaga
I 310

opaginerad Kontrollera mot PDF

som
inteckningen sökes och del icke visas, alt skeppet, bygget eller andelen ej
hör till konkursboet;

opaginerad Kontrollera mot PDF

6. skeppet,
bygget eller andel däri eller villkoriig äganderätt därtill är föremål för
kvarstad, skingringsförbud eller ulmälning eller 6/ir föremål för sådan ätgärd
samma inskrivningsdag som inteckningen sökes; eller

6.
skeppel, byggei eller andel däri eller villkorlig äganderätt därtill blivit
föremål för kvarstad, utmätning eller beslag och ärende angående anteckning
därom upptagits senasi på den inskrivningsdag då inteckningen sökes; eller

opaginerad Kontrollera mot PDF

7. skeppet, bygget eller andel däri eller villkorlig
äganderätt därtill frångått sökanden genom exekutiv försäljning.

Har ärende angående inskrivning av sökandens förvärv
uppskjutils, skall behandlingen av inleckningsansökningen uppskjutas på
molsvarande sätt.

Denna lag iräder i kraft den 1 januari . . ,

Vad som i nya lagen sägs om kvarstad gäller även
skingringsförbud som meddelats före ikraftträdandel.

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1955:227) om inskrivning av rätt
till luftfartyg

Härigenom
förordnas, att 12, 30 och 41 §§ lagen (1955:227) om inskrivning av rätt
till luftfartyg skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Upplyses
alt före den dag inteckning sökes eller ock samma dag ansökningen göres den
egendom som ansökningen avser tagits i mät, och visas ej att utmätningen
upphört att gälla, skall ansökningen avslås.

Har den
egendom som ansökan om inteckning avser, lott däri eller vUlkorlig äganderätt
därtiU blivit föremål för kvarstad, utmätning eller beslag och har ärende angående
anteckning därom upptagits senast pä den inskrivningsdag då ansökningen göres,
skall ansökningen avslås.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utmätes
ägaren tillkommande rätt till andel i inteckning eller

Varder
ägare, som har rätt till andel i inleckning, försatt i kon-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84

Bilagal
311

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

varder ägare, vilken sådan rätt tillkommer, försatt i
konkurs, vare inteckningshavaren, ändå att han betingat sig annat, pliktig att
på begäran av utmätningsmannen eller konkursförvaltaren uppvisa inleckningshandlingen
för avskrivning, såsom i 29 § sägs, av det ägaren tillkommande beloppet. Sedan
avskrivning sålunda skett, må inteckning å det avskrivna beloppet med ränta
meddelas på ansökan av utmätningsmannen eller konkursförvaltaren, ändå all
inleckningsmedgivandel icke är lecknaf å sådan handling som i 5 5 sägs.
Handling, på grund varav inteckning sålunda meddelas, skall innehålla att
beloppet förfaller till betalning sex månader efter uppsägning.

Föreslagen
lydelse

kurs, vare inteckningshavaren, ändå att han betingat sig
annat, pliktig all på begäran av konkursförvaltaren uppvisa inteckningshandlingen
för avskrivning, såsom i 29 § sägs, av det ägaren tillkommande beloppet. Sedan
avskrivning sålunda sketl, må inleckning å det avskrivna beloppet med ränta
meddelas på ansökan av konkursförvallaren, ändå att inleckningsmedgivandel
icke är tecknat å sådan handling som i 5 5 sägs. Handling, på grund varav
inleckning sålunda meddelas, skall innehålla alt beloppet förfaller till
betalning sex månader efler uppsägning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Då utmätning skett av luftfartyg eller lott däri eller IiU
sädant fartyg hörande, intecknade reservdelar, eller dä jämlikt 71 § konkurslagen
äskats att luftfartyg eller intecknade reservdelar UU sådant fartyg må
uimätningsvis säljas, skall, sedan bevis härom inkommit UU
inskrivningsdomaren, å nästa inskrivningsdag göras anteckning om förhållandet
i inskrivningsboken. Visas att utmätningen upphävts eller att frågan om egendomens
försäljning eUest förfaUit, varde ock del i boken antecknat.

Har egendom blivit såld i den ordning som är stadgad
beträffande försäljning av utmätt luftfartyg och av utmätla, intecknade reservdelar,
varde anteckning därom efter vad i första stycket sägs införd i
inskrivningsboken, när handling

Har
luftfartyg, lott däri eller intecknade reservdelar eller villkorlig äganderätt
till sädan egendom utmätts eller har enligt 71 § konkurslagen (1921:225)
beträffande dylik egendom begärts försäljning i den ordning som gäller för
utmätt egendom eller har utmätningen upphävts eller frägan om egendomens
försäljning av annat skäl förfallit eller har egendom som nyss nämnts blivit
föremål för kvarstad eller beslag eller sådan ätgärd upphävts, skall anteckning
därom göras i inskrivningsboken. Anteckning att egendomen sålts utmätningsvis
skall ske, när hand-Ung som visar köpeskillingens fördelning inkommit.

Om inverkan på inteckning av exekutiv försäUning eller av
myndighets fördelning av medel skall

' Senaste lydelse 1970:986.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84

Bilagal
312

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

som visar köpeskillingens fördelning inkommer till
inskrivningsdomaren. Var egendomen intecknad, skall i inskrivningsboken tilllika
antecknas den verkan som försäUningen enligt vad i 25 § stadgas medför
beträffande inteckningen. Skedde ej försäljning, men skola ändock enligt vad
därom är särskill stadgat medel fördelas mellan rättsägare i egendomen,
skall motsvarande anteckning göras när fördelningslängden inkommer.

Har domstol belräffande inteckning i luftfartyg meddelat
förklaring som i 26 § sägs, åligger det domstolen all därom översända bevis
till inskrivningsdomaren, som har att å nästa inskrivningsdag göra anteckning
om förhällandel i inskrivningsboken.

Föreslagen lydelse

anteckning göras i inskrivningsboken när anmälan, bevis
eller fördelningslängd som utvisar förhällandet inkommit.

Har domstol belräffande inleckning i luftfartyg meddelal
förklaring som i 26 § sägs, åligger det domstolen all därom översända bevis
lill inskrivningsdomaren för anteckning i inskrivningsboken.

Förekommer
eljest i lag eller annan författning bestämmelse om att visst förhällande skall
antecknas i inskrivningsboken, gäller beslämmelsen.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i krafl den 1 januari . . .

Vad som i nya lagen sägs om kvarstad gäller även
skingringsförbud som meddelats före ikraftträdandet.

Om ärende angående avskrivning på inteckningshandling har
upptagits på inskrivningsdag före nya lagens ikraftträdande, skall äldre
lydelsen av 30 8 gälla.

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1966:454) om företagsinteckning

Härigenom förordnas, att 12 § lagen (1966:454) om
förelagsinteckning skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84

Bilagal 313

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har
egendom som hör till näringsverksamhet sålts under villkor att den får kvarbliva
hos säljaren, är försäUningen. även om avhandling därom behandlats enligt förordningen
den 20 november 1845 (nr 50 s. 1) i avseende på handel om lösören, som köparen
låter i säljarens vård kvarbliva, utan verkan mot innehavare av annan företagsinleckning
i verksamheien än sådan som sökts mera än trettio dagar efter det att
avhandlingen företeddes inför rätten.

Förelagsinteckning,
som söks samma dag som beslul om kvarstad eller beslag meddelas eller senare,
gäller ej i den egendom som omfattas av kvarstaden eller beslaget-Om
företrädesordningen mellan företagsinleckning och utmätning finnes beslämmelse
i 9 § förmånsrättslagen (1970:979).

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft den 1 januari. . .

Äldre lydelsen skall alltjämt tillämpas, om
köpeavhandlingen upprättats före nya lagens ikraftträdande.

Vad som i nya lagen sägs om kvarstad gäller även
skingringsförbud som meddelats före ikraftträdandet.

Förslag till

Lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979)

Härigenom
förordnas, all 9 5 förmånsrättslagen (1970:979) skall ha nedan angivna
lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

9 § i

Särskilda förmånsrätter gäller inbördes efter
paragrafernas följd och efler den 14-7 §§ angivna numreringen.

Förmånsrätt
enligl 4 § 3 har dock företräde framför förmånsrätt enligt 4 § 2 på grund av
annan retentionsrätt än som avses i 247 § sjölagen (1891:35 s. 1).

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förmånsrätt
på grund av utmätning har företräde framför förmånsrätt på gmnd av
inleckning, vilken sökts samma dag som utmätningen verkställdes eller senare.

Förmånsrätt
på grund av ulmälning har företräde framför förmånsrätt på grund av
förelagsinteckning, vilken sökts samma dag som beslulet om utmätning meddelades
eller senare, och framför

' Senaste lydelse 1973:1068.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84

Nuvarande lydelse

Utmätning ger företräde framför senare utmätning av samma
egendom. Utmätning för flera fordringar på en gång ger lika rätt. Om del
inbördes företrädet i övrigt mellan fordringar med samma slag av förmånsrätt
finns för vissa fall särskilda bestämmelser.

Bilagal 314 Föreslagen lydelse

förmänsrätt på grund av annan inteckning, vilken sökts
samma inskrivningsdag som ärende angående anteckning om utmätningen upptagits
eller senare.

Utmätning ger företräde framför senare utmätning av samma
egendom, om ej annat följer av 5 kap. 28 § andra stycket utsökningsbalken.
Utmätning för flera fordringar på en gång ger lika rätt. Om det inbördes
företrädet i övrigt mellan fordringar med samma slag av förmånsrätt finns för
visisa fall särskilda bestämmelser.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft den 1 januari

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84

Bilagal 315

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förslag till

Lag om ändring i konkurslagen (1921.225)

Härigenom förordnas i fråga om konkurslagen (1921:225),
dels att 96 § skall upphöra all gälla,

dels
all 13, 14, 24, 35, 71, 73, 74, 76, 81 och 97 §§ skall ha nedan angivna
lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

13 § '

Medgiver
gäldenären borgenärs konkursansökan, äger 10 5 molsvarande tillämpning.
Bestrides ansökningen eller underlåter gäldenären att förklara sig ehuru delgivning
skett, hänskjutes målet till rätten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har
borgenärs fordran fastställts av domstol eller har domstol enligl
lagsökning.slagen (1946:808) meddelal bevis all utmätning för fordringen får
äga rum, skall denna godtagas som slöd för behörig-hel all söka gäldenären i
konkurs ulan avvaktan all beslutet vunnit laga kraft, om del ej förordnals att
beslutet icke får verkställas. Detsamma gäller, när överexekutor meddelal
föreskrift om verkställighet av skiljedom och ej annorlunda förordnals av
högre myndighet eller domstol.

Har
borgenärs fordran fastställts av domstol eller har domstol enligt
lagsökningslagen (1946:808) meddelat bevis att utmätning för fordringen får äga
rum, skall denna godtagas som slöd för behörig-hel att söka gäldenären i
konkurs utan avvaktan att beslutet vunnit laga kraft, om del ej förordnats att
beslutet icke får verkställas. Fordran som fastställts genom skUjedom skall
också godtagas, om skiljedomen får verkställas enligt vad som sägs i 3 kap.
17-20 §§ ulsökningsbalken.

opaginerad Kontrollera mot PDF

I andra fall skall borgenären styrka fordringen.

14
§ 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

Om
konkursansökan ej genasl bifalles, kan konkursdomaren eller rätlen på begäran
av borgenär förbjuda gäldenären att sälja eller skingra sin egendom eller viss
del därav, om särskilda skäl föreligga till sådant förbud. Därvid skall vad som
enligt 15 kap. rätlegångsbalken gäller om skingringsförbud i rättegång äga
motsvarande tillämpning. Konkursdomaren el-

Om
konkursansökan ej genast bifalles, kan konkursdomaren eller rätten på begäran
av borgenär förordna om kvarstad på gäldenärens egendom eller viss del därav,
om särskilda skäl föreligga till sådan åtgärd. Därvid skall vad som gäller om
kvarstad för fordran som beviljas i rättegång äga molsvarande lillämpning,
dock ej vad som i 17 kap. 9 § andra

' Med nuvarande lydels avses här det förslag ti lag om
ändring i konkurslagen som framlagts i Utsökningsrätt X. Se nol 1.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84

Bilaga
I 316

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

ler rätten får medgiva undanlag från skingringsförbudet
eller överlämna åt lämplig person all medgiva sådant undantag, om del behövs.
Ersättning till denne skall betalas av borgenären.

Finnes
lös egendom, som ställes under skingringsförbud enligt första stycket, hos
tredje man, kan denne förbjudas att utgiva egendomen.

Föreslagen
lydelse

stycket utsökningsbalken är stadgat om utmälningsverkan.
Konkursdomaren eller rälten får medgiva undantag från kvarstaden eller
överlämna ål lämplig person alt medgiva sådant undanlag, om det behövs.
Ersällning till denne skall belalas av borgenären.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har
ulmälning skett innan beslut om egendomsavträde meddelats, skall
verkställigheten fortgå utan hinder av konkursen, om ej annat följer av andra
eller iredje stycket. Om utmätningssökanden ej hade panträtt och den förmånsrätt
som han vunnit genom utmätningen skall gå åter, skall belopp, som enligl
utsökningslagen (1877: 31 s. I) skolat utgivas till utmätningssökanden eller
annan borgenär som ej hade panträtt, i stället redovisas till förvaltaren.

Har
utmätning sketl innan beslul om egendomsavträde meddelats, skall
verkställigheten fortgå utan hinder av konkursen, om ej annat följer av andra
eller tredje stycket. Om utmätningssökanden ej hade panträtt och den förmånsrätt
som han vunnit genom utmätningen skall gå åter, skali belopp, som enligt
ulsökningsbalken skolat utgivas till utmätningssökanden eller annan borgenär
som ej hade panträtt, i stället redovisas till förvaltaren.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Verkställigheten skall på begäran av förvaltaren
uppskjutas, om det behövs för att borgenärers rätt skall kunna tillvaratagas
eller eljest synnerliga skäl föreligga. Begäran om uppskov får göras även av
borgenär, vars rätt kan bero därav. Om auklion är utsatt, skall konkursboet
betala kostnad som blir onyttig genom uppskovet.

Om utmätningssökanden ej hade panträtt och den förmånsrätt
som han vunnit genom utmätningen skall gå åter, skall även utmätningen gå åter,
om förvaltaren begär det innan egendomen blivit såld.

35 § "

opaginerad Kontrollera mot PDF

Den
förmånsrätt eller betalning som borgenär vunnii genom utmätning skall gå åter,
om utmätningen fullbordats senare än tre månader före fristdagen. I fråga om
utmätning för närståendes fordran äger återvinning också

Den
förmånsrätt eller betalning som borgenär vunnit genom utmätning skall gå åter,
om förmånsrätten inträtt senare än tre månader före fristdagen. 1 fråga om
utmätning för närståendes fordran äger återvinning också

Senaste lydelse 1971:498. Se not 1.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84

Nuvarande lydelse

mm, om utmätningen fullbordats senare än två år före fristdagen
och det icke visas att gäldenären varken var eller genom åtgärden blev
insolvent.

Bilagal
317

Föreslagen lydelse

mm, om förmånsrätten inträtt senare än två år före
fristdagen och det icke visas all gäldenären varken var eller genom åigärden blev
insolvent.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vad nu sagts har ej tillämpning på utmätning för underhåll
enligt giftermåls- eller föräldrabalken annat än om den underhållsberättigade
gynnats otillbörligt.

71 §'

Vill förvaltaren efter första borgenärssammanträdel låta
försäljning av lös egendom, som icke sker genom fortsättande av gäldenärens
rörelse, äga rum annorledes än å auktion, begäre samtycke därtill av rättens
ombudsman eller, om han vägrar, av borgenärerna. Innan ombudsmannen meddelar
sitt beslut, skall han höra gäldenären, där det lämpligen kan ske.

Lös egendom, vari borgenär har panträtt eller annan
särskild förmånsrätt, må ej i något fall utan hans samtycke säljas annorledes
än å auktion, så framl hans rätt är av försäljningen beroende.

Samtycke
som avses i första och andra styckena fordras icke, när förvaltaren vill genom
fondkommissionär sälja på fondbörs noterat värdepapper till gällande börspris.
Samtycke enligt andra styckei fordras ej heller för försäljning av lös egendom
genom fortsättande av gäldenärens rörelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Skall
fartyg, som ej är infört i skeppsregistret eller i motsvarande utländska
register, gods i fartyg eller gods i luftfartyg säljas, äge förvaltaren, där
egendomen finnes inom riket, begära försäljning i den ordning som gäller för
utmätt sådan egendom.

Är fråga om försäljning av registrerat skepp, av
luftfartyg eller av intecknade reservdelar till luftfartyg och finnes
egendomen inom riket, skall vad i 70 § första och andra styckena sägs äga motsvarande
tillämpning.

Skall
fartyg, som ej är infört i skeppsregistret eller i motsvarande utländska
register, luftfartyg, som ej är registrerat, gods i fartyg eller gods i
luftfartyg säljas, äge förvaltaren, där egendomen finnes inom riket, begära
försäljning i den ordning som gäller för utmätl sådan egendom.

Är fråga
om försäljning av registrerat skepp, registrerat luftfartyg eller inlecknade
reservdelar till luftfartyg och finnes egendomen inom riket, skall vad i 70 §
första och andra styckena sägs äga motsvarande tillämpning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Skall gäldenären tillkommande rätt till andel i inteckning
som belastar hans luftfartyg eller till sådant fartyg hörande reservdelar
säljas, late förvaltaren innan försäljning sker anskaffa särskild
inteckningshandling å Senaste lydelse det gäldenären tillkommande
beloppet, där laga hinder däremot icke 1973:1132.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84

Bilagal
318

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

möter. Skall försäljning ske av inteckningshandling, som
innehaves av gäldenären och för vilken han är personligen ansvarig, vare
förv,altaren pliktig att, där ej gäldenären medgiver, att handlingen må
försäljas med bibehållande av hans ansvarighet, förse handlingen med påskrift,
varigenom gäldenären frikallas frän ansvarighet.

Bestämmelsema i 70 5 sista stycket äga motsvarande
tillämpning, när gäldenären tillhörig lös egendom under konkursen skall säljas
i den ordning som gäller för utmätt sådan egendom. 1 sådanl fall skall
förvaltaren dessutom, i den mån del är påkallat, i ärendet föra talan för
borgenärer som ha förmånsrätt enligt 10, 11 eller 12 § förmånsrättslagen
(1970:979) samt genom brev underrätta borgenär om yrkande som han framställer
på dennes vägnar.

73 §6

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har
borgenär lös egendom såsom pant eller eljesl under panträtt i handom, äge han
besörja, att egendomen varder såld å auktion eller, dä fråga är om å fondbörs
noterat värdepapper, genom fondkommissionär till gällande börspris; dock må
sådan försäljning ej utan förvaltarens samtycke äga rum tidigare än fyra
veckor efter första borgenärssammanträdet. Försäljning genom borgenärens
försorg må ej heller ske, där förvaltaren vill lösa egendomen för konkursboets
räkning; åliggande det borgenären att minst en vecka innan han vidtager åtgärd
för egendomens försäljning hembjuda den åt förvaltaren till inlösen. Utgöres
egendomen av fartyg, som ej är infört i skeppsregistret eller i molsvarande
utländska register, eller av gods i fartyg eller i luftfartyg eller av
intecknade reservdelar till luftfartyg, skall försäljningen ske i den ordning,
som om dylik egendom, den där blivit utmätt, särskilt är stadgad. Skall
egendomen säljas annorledes än utmätningsvis och är ej fråga om sådan försäljning
av värdepapper, som enligl

Har
borgenär lös egendom såsom pant eller eljesl under panträtt i handom, äge han
besörja, alt egendomen varder såld å auktion eller, då fråga är om å fondbörs
noterat värdepapper, genom fondkommissionär till gällande börspris; dock må
sådan försäljning ej ulan förvaltarens samtycke äga rum tidigare än fyra
veckor efter första borgenärssammanträdel. Försäljning genom borgenärens
försorg må ej heller ske, där förvaltaren vill lösa egendomen för konkursboets
räkning; åliggande det borgenären att minsl en vecka innan han vidtager åtgärd
för egendomens försäljning hembjuda den ål förvaltaren lill inlösen. Ulgöres
egendomen av fartyg, som ej är infört i skeppsregistret eller i molsvarande
utländska register, eller luftfartyg, som ej är registrerat, eller av gods i
fartyg eller i luftfartyg eller av intecknade reservdelar till luftfartyg,
skall försäljningen ske i den ordning, som om dylik egendom, den där blivit
utmätt, särskilt är stadgad. Skall egendomen säljas annorledes än utmätningsvis
och är ej fråga om sådan

* Senaste lydelse 1973:1132.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84

Bilagal
319

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

vad nyss sagts må ske utan auktion, må försäljningen ej
äga rum å annan ort än den, där egendomen finnes, med mindre förvaltaren
samlycker därtill; och late borgenären förvaltaren minst tre veckor förut
vela, när och var försäljningen skall ske. Har försäljning skett i annan än
den för ulmätt egendom stadgade ordning, vare borgenären pliktig all för
förvaltaren redovisa för vad som influtit.

Föreslagen lydelse

försäljning av värdepapper, som enligt vad nyss sagls må
ske ulan auktion, må försäljningen ej äga mm å annan ort än den, där egendomen
finnes, med mindre förvaltaren samtycker därtill, och late borgenären
förvaltaren minst tre veckor förut veta, när och var försäljningen skall ske.
Har försäljning sketl i annan än den för utmätl egendom stadgade ordning, vare
borgenären pliktig alt för förvaltaren redovisa för vad som influtit.

Vill ej borgenären föranstalta om försäljningen, äge
förvaltaren däron besöria. Dock må inleckning i luftfartyg eller reservdelar
till sådanl farlyg, vilken blivit av ägaren till den intecknade egendomen
lämnad såsom pant, icke av förvaltaren säljas, utan äge han allenast låta sälja
den rätt till andel i inteckningen, som efter ty särskilt är stadgat må
tillkomma gäldenären.

74 §

opaginerad Kontrollera mot PDF

Skall
konkursbos egendom säljas å auklion genom förvaltarens försorg, läte han
kungöra auktionen på sätt och inom tid, som i utsökningslagen stadgas för
kungörande av auktion å egendom av del slag, varom fråga är; dock vare kungörelsens
införande i allmänna tidningarna eller i länskungörelserna icke i någol fall
erforderligt.

Skall
konkursbos egendom säljas å auktion genom förvaltarens försorg, låle han
kungöra auktionen på sätt och inom tid, som är föreskrivet för kungörande av
exekutiv auktion å egendom av del slag, varom fråga är; dock vare kungörelsens
införande i allmänna tidningarna icke i något fall erforderligt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vad sålunda stadgals skall äga motsvarande tillämpning
beträffande auklion, som enligt 73 § besörjes av borgenär.

76 §

opaginerad Kontrollera mot PDF

Finner
förvaltaren det i 74 § föreskrivna kungörelsesätl icke vara ägnat all bereda
kungörelsen nödig offentlighet, ankomme på honom att vidtaga de ytterligare
åigärder, som må anses erforderliga. Skulle han i något fall anse tillfyllest,
att auktionen kungöres

Finner
förvaltaren det i 74 § föreskrivna kungörelsesätl icke vara ägnat att bereda
kungörelsen nödig offentlighet, ankomme på honom att vidtaga de ytterligare
åtgärder, som må anses erforderliga. Skulle han i något fall anse tillfyllest,
att auktionen kungöres

Senaste lydelse 1973:1132.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84

Bilaga
I 320

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

i mindre ulslräckning än i nämnda paragraf stadgas, begäre
samtycke därtill av rättens ombudsman. Inskränkning i fråga om kungörande av
auktion å fast egendom, registrerat skepp, luftfartyg eller intecknade reservdelar
till luftfartyg må dock icke äga rum utan gäldenärens samtycke; ej heller må
sådan inskränkning ske beträffande kungörande av auktion å annan lös egendom,
vari borgenär har panträtt eller annan särskild förmånsrätt, som avses i
förmånsrättslagen (1970:979), med mindre den borgenär samtycker därtill.

Föreslagen lydelse

i mindre utsträckning än i nämnda paragraf stadgas, begäre
samtycke därtill av rätlens ombudsman. Inskränkning i fråga om kungörande av
auktion å fast egendom, registrerat skepp, registrerat luftfartyg eller
intecknade reservdelar till luftfartyg må dock icke äga rum utan gäldenärens
samtycke; ej heller må sådan inskränkning ske beträffande kungörande av auktion
å annan lös egendom, vari borgenär har panträtt eller annan särskild
förmånsrätt, som avses i förmånsrättslagen (1970 : 979), med mindre den
borgenär samtycker därtill.

opaginerad Kontrollera mot PDF

81 §*

Finnes
i boet egendom, vari särskild förmänsrätt äger rum, skall, så vitt det inverkar
på de borgenärers rätt, som icke i den egendom hava sådan förmånsrätt, av
egendomens avkastning och köpeskilling gäldas kostnaden för egendomens vård
och försäljning ävensom det arvode till rättens ombudsman och förvaltare, som
enligt vad i 82 och 83 §§ stadgas skall utgå för egendomen.

opaginerad Kontrollera mot PDF


särskild förmånsrätt äger rum i boet tillhörig egendom, må ej lill förfång för
någon, som äger sådan förmånsrätt eller förmånsrätt, som skall beaktas framför
den särskilda, av egendomens avkastning och köpeskilling gäldas annan
konkurskostnad än ovan sagts; dock att, där den särskilda förmånsrätten grundar
sig pä företagsinteckning, av egendomen må bestridas jämväl övriga konkurskostnader,
i den mån boet eljest ej lämnar tillgång därtill.


särskild förmånsrätt äger mm i boet tillhörig egendom, må ej till förfång för
någon, som äger sådan förmånsrätt eller förmånsrätt, som skall beaktas framför
den särskilda, av egendomens avkastning och köpeskilling gäldas annan
konkurskostnad än ovan sagts; dock att, där den särskilda förmånsrätten är
sädan som anges i 5§ förmänsräitslagen (1970: 979), av egendomen må bestridas
jämväl övriga konkurskostnader, i den mån boet eljest ej lämnar tillgång
därtill.

opaginerad Kontrollera mot PDF

97 §»

Gäldenären äger av konkursboet få ut egendom som enligt 65
§

Gäldenären äger av konkursboet fä ut egendom som enligt 6
kap.

Senaste lydelse 1967.229.

9

Senaste lydelse 1968:625.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84

Nuvarande lydelse

utsökningslagen undantages från utmätning.

I stället för 65 § 1 mom. 6 utsökningslagen skall dock
gälla att, om annan utväg till försörjning saknas, nödigt underhåll får ulgå
av konkursboet till gäldenären och hans familj eller annan
underhållsberältigad under en månad från den dag, då beslutet om
egendomsavträde meddelades, eller, om synnerliga skäl äro, under längre lid.

Bilaga
I 321

Föreslagen lydelse

1, 2 och 4 §§ ulsökningsbalken undantages från
utmätning.

1 stället
för 6 kap. 1 § 7 ulsökningsbalken skall dock gälla att, om annan utväg till
försörjning saknas, nödigt underhåll får ulgå av konkursboet till gäldenären
och hans familj eller annan underhållsberältigad under en månad från den dag,
då beslutet om egendomsavträde meddelades, eller, om synnerliga skäl äro,
under längre tid.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 dödsbos konkurs tillkommer förmån som avses i första
stycket den dödes efterlevande familj. I stället för andra stycket gäller 18
kap. 5 § andra stycket ärvdabalken.

Denna lag träder i kraft den 1 januari . . .

När överexekutor förordnat om verkställighet av skiljedom,
skall äldre lydelsen av 13 § tillämpas.

1 fråga om skingringsförbud som beviljats enligt 14 § skall
i tillämpliga delar gälla vad som i paragrafen i dess nya lydelse sägs om
kvarstad.

Äldre lydelsen av 81 § tillämpas, om gäldenären försatts i
konkurs på grund av ansökan som gjorts före nya lagens ikraftträdande.

21 Riksdagen 1980181. 1 saml. Nr 84

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84

Bilaga
1 322

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förslag till

Lag om ändring i brottsbalken

Härigenom förordnas, alt 11 kap. 1 och 3 §§ samt 17 kap.
13 § brottsbalken skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen lydelse 11 kap.

1 §

Gäldenär,
som förstör eller genom gåva eller annan liknande åtgärd avhänder sig egendom
av betydenhet och därigenom försätter sig på obestånd eller förvärrar sitt
obestånd, dömes för oredlighet mol borgenärer lill fängelse i högsl två år.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Gäldenär,
som vid konkurs eller offentlig ackordsförhandling utan konkurs eller i
förteckning UU ulmälningsed förtiger tillgång, uppgiver obefinllig skuld eller
lämnar annan sådan oriktig uppgift, skall ock, om ej uppgiften rättas innan
den beedigas eller eljesl lägges till grund för förfarandet, dömas för
oredlighet mot borgenärer. Detsamma skall gälla, om gäldenär i samband med
annan exekutiv förrättning åberopar oriklig handling eller skenavtal och
därigenom hindrar alt erforderlig egendom genom förrättningen tages i anspråk
för att bereda borgenär betalning eller säkerhet.

Gäldenär,
som vid konkurs eller förhandling om offentligt ackord förtiger tillgång,
uppgiver obefintlig skuld eller lämnar annan sådan oriktig uppgift, skall ock,
om ej uppgiften rättas innan den beedigas eller eljest lägges till gmnd för
förfarandet, dömas för oredlighet mot borgenärer. Detsamma skall gälla, om
gäldenär i samband med annan exekutiv förrättning åberopar oriktig handling
eller skenavtal och därigenom hindrar att erforderlig egendom genom förrättningen
tages i anspråk för att bereda borgenär betalning eller säkerhet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Gäldenär som, då konkurs är förestående, ur riket bortför
tillgång av betydenhet med uppsåt all hålla den undan konkursen, så ock
gäldenär, som i konkurs undandrager eller undanhåller konkursförvaltningen
tillgång, dömes likaledes för oredlighet mot borgenärer.

35

Gäldenär, som fortsätter rörelse under förbrukande av
avsevärda medel utan motsvarande nytta för rörelsen eller lever slösaktigt
eller inlåter sig på äventyrligt företag eller lättsinnig ansvarsförbindelse
eller vidtager annan sådan åtgärd och som därigenom uppsåtligen
eller av grov

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Bilaga 1 323

opaginerad Kontrollera mot PDF

oaktsamhet
framkallar eller förvärrar obestånd, dömes för vårdslöshet mol borgenärer lill
fängelse i högst två år.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Gäldenär,
som vid konkurs eller offentlig ackordsförhandling utan konkurs eller i
förteckning lill ulmälningsed av grov oaktsamhet förtiger tillgång, uppgiver
obefintlig skuld eller lämnar annan sådan oriktig uppgift, dömes likaledes, om
ej uppgiften rättas innan den beedigas eller eljesl lägges till grund för
förfarandet, för vårdslöshet mot borgenärer.

Gäldenär,
som vid konkurs eller förhandhng om offentligt ackord av grov oaktsamhet
förtiger tillgång, uppgiver obefintlig skuld eller lämnar annan sådan oriktig
uppgift, dömes likaledes, om ej uppgiften rättas innan den beedigas eller
eljest lägges till grund för förfarandet, för vårdslöshet mot borgenärer.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Den som bryter
mol förbud all sälja eller skingra gods eller alt utgiva annans gods, rubbar
gods som blivit salt i kvarstad, utmätt eller beslagtaget, skadar eller borttager
myndighets anslag eller försegling eller eljest olovligen öppnar vad
myndighet tillslulit eller ock överträder annat dylikt av myndighet meddelat
förbud, dömes för överträdelse av myndighets bud lill böter eller fängelse i
högst ett år.

Den som
olovUgen rubbar, skadar eller eUest förfogar över egendom som är föremål för
beslag, kvarstad, utmätning, annan verkstäUighet eller därmed jämförlig
ätgärd, skadar eller borttager myndighets anslag eller försegling eller eljesl
olovligen öppnar vad myndighet tillslulit eller ock överträder annat dylikl
av myndighet meddelat förbud, dömes för överträdelse av myndighels bud lill
böter eller fängelse i högst ett år.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vägrar någon inträde som förrättningsman äger fordra,
dömes för hindrande av förrättning till böter.

Denna lag träder i kraft den 1 januari . . .

Äldre
lydelsen av 11 kap. 1 och 3 55 skall alltjämt gälla i fråga om gärning, som
någon begått före ikraftträdandet eller därefter begår i ärende vara lagen
(1921:244) om utmätningsed alltjämt är lillämplig.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Bilaga 2 3lA

Bilaga 2

Sammanställning av remissyttranden

Allmänna synpunkter

Beredningens förslag fill promulgationslag till
utsökningsbalken (UB) och lill annan följdlagsliftning har över lag fått ett
positivt mottagande av remissinstanserna. Sålunda framhåller t.ex.
kronofogdeföreningen att förslagen är väl genomarbetade och motiverade. TCO
anser all förslagen är väl förenliga med lidigare reformer inom
utsökningsväsendet och med beredningens förslag til] UB samt tillstyrker
förslagen i dess helhel. Enligl länsstyrelsen i Norrbottens län år förslagen, sedda
mot bakgmnd av beredningens förslag till UB, väl motiverade. Liknande uttalande
görs av länsstyrelsen i Södermanlands län.

Beträffande frågan vilka myndigheter som bör överta
överexekutors uppgifter utanför UB:s direkta tillämpningsområde anser hovrätten
för Övre Norrland, i likhet med beredningen, naturligl all kronofogdemyndigheten
även här träder i överexekutors ställe när uppgiftema är av exekutiv natur. Vad
gäller ärenden utanför det rent exekutiva området är en överflyttning till
kronofogdemyndighetema inte lika naturiig. Antalel sådana ärenden torde
emellertid inte vara så stort att det nämnvärt skulle påverka organisationen.
Hovrätten instämmer därför i beredningens förslag att flertalet av dessa
ärenden bör överflyttas till kronofogdemyndigheten. Statskontoret anser i och
för sig bärande skäl föreligga för beredningens förslag i nämnda hänseenden,
men förordar på någon punkt en annan lösning än beredningen. RSV erinrar om att
verket redan i sitt yltrande över beredningens förslag till UB har framhållit
som önskvärt att fill kronofogdemyndighetema inte flyttas sådana
överexekulorsuppgifter som inte har direkt samband med den exekutiva
verksamheien. Enligl länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län bör länsstyrelsen
i större utsträckning än vad beredningen föreslår överta överexekutors
uppgifter. Även kronofogdeföreningen förordar att de uppgifter av allmänt rättsvårdande
karaktär som nu åvilar överexekutor alltjämt anförtros länsstyrelsen.

Vad gäller länsstyrelsens uppgifter att fördela medel
enligt vissa lagar (expropriationslagen 1972:719, vattenlagen 1918:523 m.fl.)
tar flera remissinstanser upp beredningens uttalande att ett överförande till
kronofogdemyndighetema av denna uppgift kan synas rationellt, men att
beredningen för sin del inte framlägger något förslag därom. Till dem som
förordar att nämnda ärenden förs över till kronofogdemyndigheten, om denna
myndighet får hand om exekutiv fastighetsförsäljning, hör RSV samt länsstyrelserna
i Södermanlands, Jönköpings, Malmöhus, Älvsborgs och Jämtlands län. RSV anför
sålunda att fördelningsärendena utgör en

s. 325 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Bilaga 2 325

mindre belastning för den myndighet som har all handlägga
både försäljnings- och fördelningsärenden. Fördelningsärendena torde enligt
RSV bli mera arbetskrävande, om sambandet mellan ärendegmppema bryts.
Länsstyrelserna i Göleborgs och Bohus saml Norrbollens län anser, i likhet med
kronofogdeföreningen, all dessa ärenden alltjämt bör vara kvar hos
länsstyrelsen.

Enligl RSV
bör kronofogdemyndighelen överta länsslyrelsens uppgifter enligl lagen
(1916:156) om vissa inskränkningar i rällen alt förvärva fasl egendom m.m. och
jordförvärvslagen (1965:290) såvitt avser beviljande av anstånd med försäljning
samt förordnande om fastighelsförsäljning. Dessa länsslyrelsens uppgifler
liknar uppgifter som enligt lagen (1925:221) om bulvanförhållande i fråga om
fasl egendom och lagen (1934:239) om bulvanförhållande i fråga om aktier i
vissa bolag tillkommer överexekutor och som enligt vad beredningen förordar
skall överföras till kronofogdemyndighelen. RSV föreslår också all den
försäljningsuppgifl som tillkommer länsstyrelsen enligt förordningen (1971:727)
om försäljning av staten tillhörig fast egendom, m.m., förs över till
kronofogdemyndigheten. Försäljningsuppgifter enligt nämnda förordning avser
fastigheter tillhöriga allmänna arvsfonden. Antalet årliga sådana försäljningar
uppskallas till cirka 50. Länsstyrelsen uppdrar ofta ål överexekutorspersonal
att sälja en sådan fastighet. Det förekommer också att försäljningen uppdras åt
en kronofogde. Vidare menar RSV att det närmare bör övervägas humvida
länsslyrelsens uppgifter enligl vissa förfaltningar som rör verkställighet i
intemationella förhållanden bör kvarligga hos länsstyrelsen eller föras över
till kronofogdemyndigheten.

Förslaget till lag om införande av utsökningsbalken

Förslaget till lag om införande av ulsökningsbalken (UBp)
har i allmänhet mottagits positivt. Hovrätten för Övre Norrland uttalar sålunda
all förslaget är väl ägnat all läggas till gmnd för lagstiftning. Såvitt
hovrätten har kunnat finna behandlas i förslagel samtliga frågor som påkallar
särskilda övergångsbeslämmelser.

2 5

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län ifrågasätter det
lämpliga i att bestämmelsen om "invisning" i 10 § punkt 4
förordningen (1877:31 s.51) om nya utsökningslagens införande och vad i
avseende därå iakttagas skall (Up) upphävs. Genom bestämmelsen medför en
anvisning, som i och för sig innefattar endast en betalningsanmodan, även en
förpliktelse att betala. Ett isolerat upphävande av bestämmelsen skulle enligt
länsstyrelsen innebära en tillbakagång från lagstiftningssynpunkt. Svea hovräll
anser däremot i likhet med beredningen att beslämmelsen saknar betydelse och

s. 326 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 Bilagal 326

utan
olägenhet kan upphävas. Mncipen om regressrätt vid utgivande av
penninganvisning slår fast utan uttrycklig beslämmelse. och regeln hör
systematiskt inte hemma i utsökningsrätten.

Svea
hovrätt tillstyrker vidare alt beslämmelsen om all missräkning inle är
betalning i 10 § punkt 5 Up och beslämmelsen om värdering av fast pant i II 5
Up upphävs. Däremot ställer sig hovrällen mera tveksam lill förslaget all
upphäva förordningen (1855:66 s. I) angående handelsböcker och
handelsräkningar. Enligl hovrättens uppfattning kan kvarstående bestämmelser i
denna förordning tänkas ha en viss praktisk betydelse i fräga om kontokuranl,
där lagstiftning i övrigt saknas. Hovrätten ifrågasätter om inte frågan om
avskaffande av förordningen bör tas upp i ell annat sammanhang, där
konsekvenserna kan övervägas från allsidiga utgångspunkter. Köplagsuiredningen
tillstyrker för sin del alt nämnda förordning upphävs.

4 5

Enligl
länsstyrelsen i Malmöhus län har nya bestämmelser som skall ersätta
förordningen (1863:5 s. 3) angående förnyande av svensk myndighets beslut, som
föriorat sin exekutiva kraft i främmande stat. inle sin plats i UBp utan i en
särskild lag. Länsstyrelsen ifrågasätter om inte befogenheten alt förordna om
exigibilitet skulle kunna ankomma på kronofogdemyndigheten i stället för
hovrätten.

Svea
hovrätt och länsstyrelsen i Älvsborgs län förklarar uttryckligen all de inle
har någon erinran mot all prövningen av ifrågavarande ärenden överflyttas lill
hovrällen. Hovrätten fömtsätter att endast den hovrätt, inom vars domkrets den
domstol eller annan myndighet som försl har ålagt betalningsskyldighet är
belägen, skall vara behörig att uppta ärendel. För att undvika att ärendel
kommer att handläggas i den för tvistemål föreskrivna ordningen bör anges all
anhängiggörandel skall ske genom ansökan. Hovrälten föreslår vidare att det i
klarhetens intresse sägs ul att betalningsåläggandet skall förnyas, om hinder
mot verkställighet enligl svensk rätt inle föreligger.

5 och
6 55

Svea
hovrätt ansluter sig till den i motiven anförda allmänna principen att processuella
bestämmelser kan träda i kraft genast, medan materiella bestämmelser i regel
bör gälla endast i fråga om förhållanden som inlräder efter lagstiftningens
ikraftträdande. Hovrätten anmärker att principen inte generellt har uttryckts i
lagförslaget. 1 stället föreslås i 7 5 att UB skall in dubio gälla i samtliga
fall, såväl i materiellt som i processuellt avseende. Denna metod nödvändiggör
att man i samtliga fall särskilt anger i vilka avseenden lagen inte skall
gälla i fråga om tidigare vidtagna åtgärder, vilket medför risk för
förbiseenden. Detta gäller speciellt som principen om icke-retroaklivitet inle
finns upptagen i lagen utan endast i motiven, där

s. 327 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Bilagal 327

del sägs all den som har blivit berättigad till någol
enligt äldre lag inle bör gå miste därom på grund av nya regler. Hovrätten
finner oklart vad som avses här.

Förslagel att överexekuior skall behållas under en
övergångslid har i allmänhel godtagils av remissinstanserna. Hovrätten för Övre
Norrland ullalar sålunda alt det från både organisatorisk och ekonomisk
synpunkt är lämpligt att överexekutor finns kvar under en övergångsperiod och
all dess nuvarande organisation inte mbbas mer än vad som kan anses nödvändigt
med hänsyn till bestämmelserna i UB. Länsstyrelsen i Jämtlands län ifrågasätter
dock om inle del vore lämpligast att alla hos överexekutor vid balkens
ikraftträdande anhängiga ärenden överförs till kronofogdemyndigheten. Med
beredningens förslag all ärendena, om de behålls av överexekutor, skall
handläggas enligt äldre lag men avgöras enligl balkens beslämmelser blir
följden att olika regelsystem skall tillämpas i ett och samma ärende, något som
enligt länsstyrelsens mening inte bör ifrågakomma. Del framstår enligl
länsstyrelsen som onödigt slöseri med arbetskraft att tjänstemän hos
länsstyrelsen skulle tvingas sälta sig in i en ny och omfattande lagstiftning
som de endast kommer att tillämpa under en kort övergångstid. Att utforma
bestämmelserna så att handläggningen hos överexekutor i sin helhet skall ske
enligl äldre lag skulle å andra sidan få till konsekvens alt överexekutor och
kronofogdemyndighelen genom överenskommelse om överlämnande skulle kunna
bestämma humvida nya eller gamla materiella regler blir tillämpliga. Ett sådant
syslem synes inte rimligt.

Övervägande antalet remissinstanser som har yttrat sig i
frågan delar beredningens uppfattning att de ärenden som överexekutor
övergångsvis behåller skall i princip handläggas enligl äldre lag men avgöras
enligt balkens bestämmelser samt att överexekutor får lill kronofogdemyndigheten
överlämna ärenden, om det finnes lämpligt. RSV anför dock att det hos hörda
kronofogdemyndigheter har yppats viss tvekan rörande befogenheten att överlämna
mål. Verket anser för egen del att förslaget medger en anpassning till de
skiftande förhållanden som kommer att föreligga under övergångsskedet.
Överexekutor måste emellertid iaktta restriktivitet i fråga om överlämnande, så
att kronofogdemyndighetema inle blir överbelastade pied gamla mål i reformens
inledningsskede.

Hovrätten för Övre Norrland påpekar all den
lämplighetsprövning som överexekutor skall göra innan ett ärende överlämnas kan
komma att utfalla olika hos skilda överexekutorer. Delta kan i sin tur medföra
en ojämn arbetsbelastning mellan olika kronofogdemyndigheter. Samma slags
ärenden kan också komma att handläggas på olika sätt, beroende på om
överexekutor har överlämnat ärendet eller inte. Hovrätten ifrågasätter därför
om det inte är lämpligt att närmare - eventuellt i en förordning som meddelas
av regeringen - reglera vilka ärenden som överexekutor får överlämna till
kronofogdemyndigheten. Även länsstyrelsema i Krono-

s. 328 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 Bilaga 2 328

bergs
och Värmlands län anser alt klara regler bör meddelas om när överlämnande av
ärende skall ske. Sisinämnda länsstyrelse anför alt utgångspunkten bör vara all
övergångsskedet blir så kort som möjligl. Handräckningsärenden enligl 191 och
192 55 UL bör vara kvar hos överexekutor eftersom handläggningsliden för dessa
ärenden inle är lång. Ärenden angående exekutiv försäljning av fast egendom bör
överlämnas om auktion inle har kungjorts eller om anstånd har beviljats enligl
11 5 lagen (1971:494) om exekutiv försäljning av fasl egendom. Fördelningsärenden,
frånsett fördelning efler exekutiv auktion, bör enligt länsstyrelsen
överlämnas oavsell i vilket handläggningsskede ärendena befinner sig.

Hovrätten
för Västra Sverige anser att den föreslagna ordningen inle är rationell och att
den kan komma att medföra onödiga svårigheter för såväl överexekuior som kronofogdemyndighelen
. Enligl hovrättens mening bör de ärenden, som vid balkens ikraftträdande är
anhängiga hos överexekutor, handläggas och avgöras av denne enligl de äldre
bestämmelserna. Någon räll för överexekutor att överflytta ell sådant ärende
till kronofogdemyndigheten bör inte finnas. Härigenom blir visserligen
övergångstiden längre än enligt beredningens förslag, men skulle ett ärende i
något fall vara oavslutat hos överexekutor under alltför lång tid efler
införandel av UB kan regeringen enligl 5 5 förordna om överflyttning till
kronofogdemyndigheten. Kronofogdeföreningen befarar att de föreslagna reglerna
kommer att leda till osäkerhet vid handläggningen. Övergångsbestämmelsema bör
ha den innebörden att mål vari exekutiv försäljning har aktualiserats före
balkens ikraftträdande bör kvarligga hos överexekutor och hell handläggas
enligl de äldre reglerna. Enligt föreningen förefaller del föga rationellt att
befattningshavare hos överexekutor, som i framtiden inle skall handlägga
exekutiva ärenden, måste sätta sig in i del omfattande regelkomplex som UB med
följdförfattningar utgör.

Länsstyrelsen
i Stockholms län, som uttryckligen förklarar sig dela uppfattningen alt
överexekutor bör tillämpa äldre bestämmelser beträffande den formella
handläggningen av målen men att dessa skall avgöras i sak enligt UB:s
bestämmelser, understryker att del ibland kan vara svårt att avgöra vilka
regler i utsökningsrätten som skall anses till övervägande del vara av
processuell resp. materiell natur. Länsstyrelsen är sålunda inte övertygad om
att exempelvis bestämmelsema om ställande av säkerhet som fömtsättning för viss
handräckning kommer att, såsom beredningen utgår från, självklart uppfattas som
en föreskrift av materiell art.

Svea
hovrätt framhåller att den i 6 5 första stycket andra meningen föreslagna
bestämmelsen torde innebära att överexekuior under den tid myndigheten finns
kvar efter UB;s ikraftträdande får vidgad befogenhet att döma ut vite som
överexekutor själv har förelagt. Hovrätten ifrågasätter lämpligheten härav.

s. 329 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 Bilaga 2 329

Länsstyrelsen
i Älvsborgs län understryker betydelsen av alt frågan vad som skall hända med
den länsstyrelsepersonal som blir övertalig när kronofogdemyndighetema har
övertagit överexekutors ärenden ordnas i god tid före organisalionsändringen pä
ell för personalen lillfredsslällande sätt.

9-11
55

Ett
par remissinslanser påpekar att vissa beslämmelser i UBp inle är av ren
övergångskaraktär. Sålunda anser lånsstyrelsen i Stockholms län att de
bestämmelser som har tagits upp i 9-11 5§ i stället bör las upp i balken.
Länsstyrelsen framhåller alt en promulgationslag inle ägnas lika stor uppmärksamhet
som den lag till vilken den ansluter. Detta gäller framför allt sedan någon tid
har förflutit efter huvudlagens ikraftträdande, då det knappast längre finns
anledning alt leta efter självständiga bestämmelser i promulgationslagen.
Placering av sådana beslämmelser i en promulgationslag kan därför medföra
risker från rättssäkerhetssynpunkt. Länsstyrelsen i Älvsborgs län gör ett
liknande påpekande i fråga om 11 5.

Beträffande
den i 10 § upptagna bestämmelsen alt i fall då enligt en särskild lag dom eller
beslut får verkställas omedelbart verkställigheten sker som om avgörandet har
vunnit laga kraft framhåller Svea hovrätt alt den distinktion i UB som ligger
till gmnd för bestämmelsen är konstmerad och svårbegriplig. Denna distinktion -
som hovrätten inte uppmärksammade i sitt remissyttrande rörande UB - har
tydligen samband med all beredningen har funnit bestämmelsema om verkställighet
i 42 5 2 mom. UL vara alltför restriktiva. Den är inle heller konsekvent
genomförd. Hovrätten anser att nuvarande regler om verkställighet och ställande
av säkerhet i 42 5 UL är lämpligare och bör behållas.

När det gäller 11 5 i
förslaget, som ger kronofogdemyndigheten möjlighel att kräva säkerhet vid
verkställighet i vissa fall, befarar Svea hovrätt alt bestämmelsen kan ge
upphov lill godtycke och rättsosäkerhet, eftersom del inte ges några närmare
föreskrifter om när kronofogdemyndigheten skall kräva säkerhet. Bestämmelsen
är emellertid en konsekvens av de i UB föreslagna reglema om verkslällighet av
icke lagakraftvunna domar och beslut. Den torde därför inte kunna göras
tvingande för kronofogdemyndigheten eller på annat sätt ändras annat än i
samband med att dessa regler omarbetas. Hovrätten föreslår att så sker.

17
5

RSV
undrar, med hänvisning till den oklarhet som råder om när ansökan skall anses
ha skett i ett allmänt mål, hur den föreslagna bestämmelsen skall tillämpas i
sådana mål. RSV erinrar om att verket i sitt yttrande över beredningens förslag
till UB har som ansökningsdag förordat den dag då indrivningsuppdraget kommer
in till kronofogdemyndigheten eller, om målen databehandlas, den dag som målet
registreras. Samma fråga har

s. 330 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 Bilaga 2 330

aktualiserats
vid tillämpningen av 64 5 uppbördslagen (1953:272, omtryckt 1972:75) i lydelse
enligl lag 1974:853, där del sägs bl.a. att ränla inle skall ulgå på en viss
staten tillkommande fordran under lid då den är föremål för indrivning. Enligt
vad verkel underhand har inhämtat skall bestämmelsen uppfattas så att ränla
inte utgår efter den dag då indrivningsuppdraget har överlämnats till
kronofogdemyndigheten (jfr 27 § andra stycket fjärde meningen lagen 1959:92 om
förfarandel vid viss konsumtionsbeskatlning).

31
5

Länsstyrelsen
i Göleborgs och Bohus län anser att det inle bör tillkomma
kronofogdemyndigheten att häva en säkerhetsåtgärd som har beviljats av
överexekuior. Vid hävande av en säkerhetsåtgärd bör enligt länsstyrelsen
konceptet till beslutet saml akten vara tillgängliga. Dessa finns hos
länsstyrelsen. Därtill kommer alt ett interimistiskt beslul meddelas i de
flesta fall och all det därefter ofta sker en uppgörelse mellan parterna. När
ärendel sedan avskrivs på gmnd av återkallelse, ingår en återkallelse av det
interimistiska beslulet som ett delmoment i avskrivningsbeslutet. Det skulle
enligt länsstyrelsens mening uppenbarligen vara olämpligt att inte låta
överexekutor handlägga ärendet i dess helhet.

33
5

Med
anledning av beredningens uttalande att även kvarstad och skingringsförbud som
gäller vid ikraftträdandet bör antecknas i vederbörligt register erinrar
länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län om att någon förteckning över dylika
beslul inte f.n. förs hos överexekutor.

35
och 36 55

Länsstyrelsen
i Stockholms län anmärker att del inte klart framgår vad som avses med
uttrycken "i fråga om fullföljd" och "angående fullföljd".
Bestämmelserna kan enligt länsstyrelsen missförstås på så säll alt äldre lag
skall tillämpas i alla delar beträffande ifrågavarande fullföljd smal, något
som dock inte torde vara avsikten.

Beträffande
bestämmelsen i 35 § andra stycket anmärker Svea hovrätt att bestämmelser av
regeringen för den avsedda situationen, d.v.s. närmast när fullföljd mot ett
äldre beslut aktualiseras vid en tidpunkt då någon överexekutor inte längre
finns att tillgå, knappast torde kunna gå ut på annat än att nya lagens
bestämmelser skall tillämpas. Hovrätten ifrågasätter därför om det inte hade
varit enklare att föreskriva att så skall ske sedan överexekutor inte längre
finns alt tillgå. Detsamma kan i viss mån sägas om bestämmelsen 15 5.

38
5

Hovrätten
för Övre Norrland ifrågasätter, på samma sätt som beträffande 6 5, om det inte
borde närmare regleras vilka ärenden som överexekutor får överlämna till
kronofogdemyndigheten.

s. 331 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 Bilaga 2 331

Förslaget
om ändring i lagen (1899:12 s.9) om verkställighet i visst fall av utländsk
domstols beslut

Hovrätten
för Övre Norrland påpekar att ärenden enligt förevarande lag förekommer mycket
sparsamt. Del kan därför enligt hovrätten ifrågasättas om inte prövningen borde
läggas på en viss kronofogdemyndighet i stället för att spridas ut på samtliga
kronofogdemyndigheter. Det är också tänkbart att låta ärendena handläggas av
Svea hovrätt, som redan har att pröva ansökningarom verkställighet av
utomnordiska domar och beslut.

Länsstyrelsen
i Göteborgs och Bohus län anser att förslaget att överföra
verkställighetsprövningen lill kronofogdemyndigheten skulle innebära en
försämring i förhållande till vad som gäller nu. Länsstyrelsen innehar både som
ämbetsmyndighet och som överexekutor sedan gammalt en välkänd ställning som ett
regionalt kontaktorgan gentemol utländska myndigheter, särskilt i vad angår
grannländerna. Där utgår man från alt del i inter-skandinaviska
verkställighetsfrågor o.d. alltid kan tas kontakt med vederbörande
länsstyrelse.

Förslaget
om ändring i föräldrabalken

Enligt
länsstyrelsen i Norrbollens län innebär den föreslagna bestämmelsen en påtaglig
förbättring. Länsstyrelsen anser att förslaget bör genomföras snarasl möjligl
utan att genomförandet av UB avvaktas.

Hovrätten
för Övre Norrland anser att den föreslagna lydelsen är alltför generell.
Hovrätten, som biträder vad beredningen har anfört i motiven, föreslår alt
paragrafen ges en något mera preciserad lydelse.

Förslaget
om ändring i uppbördslagen (1953:272)

RSV
anser, i enlighet med vad verket har anfört i sitt remissyttrande över
förslaget till UB, att det bör framgå direkt av UB i vad mån de däri upptagna
bestämmelserna är tillämpliga i enskilda resp. allmänna mål. För
exekutionsväsendet är det ytterst besvärande att bestämmelserna för
handläggning av allmänna mål är splittrade på olika författningar. Det är ett
önskemål att indrivningen får en systematisk reglering i en särskild lag.
Verket har emellertid inte någol att invända mot lagstiftningstekniken i 60 § 2
mom., som avser fall när vissa men inte alla allmänna mål omfattas av
bestämmelser i UB. Även kronofogdeföreningen ser helst att grundläggande
föreskrifter beträffande allmänna mål förs samman till en fristående
författning. Föreningen är emellertid inte främmande för tanken på att de
allmänna målen behandlas i ett särskilt kapitel i balken.

Länsstyrelsen
i Älvsborgs län beklagar att beredningen inte har tagit upp

s. 332 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 Bilaga 2 332

till
behandling frågan om möjUghet all även beträffande skaller förordna om
inhibition av verkslällighet av överklagade beslul. När del gäller skatter tar
det ofta lång lid alt få ett grepp om vad den skattskyldige verkligen resterar
för. Innan man har kommit så långt är det svårt, att få den skaltskyldige att
göra avbetalningar. Detta medför att de som handlägger exekutiva försäljningar
ändå - trots avsaknad av beslämmelser -anser sig tvungna alt avvakta viss
utredning. Länsstyrelsen anser att det är nödvändigt med liberalare regler om
inhibition av verkställighet belräffande skatter än vad som nu gäller.

Förslaget
om ändring i rättegångsbalken

15
kap.

1
5

Svea
hovrätt ifrågasätter om inle ändringen i 15 kap. 1 5 av fömtsättningama för
kvarstad lill att det skall kunna skäligen befaras alt motparten undandrar sig
att betala sin skuld innebär en alltför långtgående uppluckring. En gäldenär
torde enligt hovrätten kunna undandra sig att betala sina skulder utan att han
därför behöver vidta någon illojal åtgärd med sin egendom eller disponera över
denna så att borgenären blir missgynnad. Motsvarande ändring har inte
föreslagits i 26 kap. 1 5. Bestämmelsema om kvarstad i 15 kap. och 26 kap. RB
bör så långl möjligl överensstämma. Med hänsyn lill dessa omständigheier
föreslår hovrätten att den nuvarande lydelsen av 15 kap. I § bibehålls i nu
aktuellt hänseende.

Hovrätten
för Västra Sverige lar upp frågan vad som skall förstås med uttrycket att kvarstad
skall läggas på så mycket av svarandens egendom att "fordringen kan
antagas bliva täckt". Enligt motiven innebär bestämmelsen bl.a. att även
kostnader för en blivande utmätning bör tas med i beräkningen. För all
fordringen skall bli täckt måste enligt hovrättens mening kvarstaden omfatta
även de rättegångskostnader som kan beräknas uppkomma för erhållande av
exekutionstitel. Detta bör klart utsägas. Även Svea hovrätt anser att nämnda
lydelse är otillfredsställande. Om en borgenär yrkar kvarstad på egendom till
vilken han har särskild förmånsrätt, bör enligt hovrätten domstolen begränsa
förordnandet enligt yrkandet, något som bör framgå av bestämmelsen. Eventuellt
bör detta också gälla i fall då t.ex. åigärden riktar sig mot en utländsk ägare
av ett avgångsklart fartyg, även om särskild förmånsrätt i fartyget saknas. Har
borgenären sjöpanlrätt eller annan begränsad sakralt, skall f.n. liksom enligt
förslagets 15 kap. 2 5 handräckning ges på grund av bättre rätt till den
belastade egendomen. Enligt hovrättens mening skulle det för klarheten vara
lämpligare att även detta fall fördes under 1 5.

s. 333 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 Bilaga 2 333

4 5

Lånsstyrelsen i Stockholms län erinrar om att den
föreslagna lydelsen av 15 kap. 4 5 innebär att rätten får befogenhel att interimistiskt
förordna om avhysning. Länsstyrelsen anser visserligen alt något missbmk av den
utökade befogenheten inte behöver befaras men ifrågasätter likväl om det från
allmän rättssäkerhetssynpunkt bör föreligga en lagfäst rätt om interimistisk
vräkning i tvister av den art som avses i bestämmelsen.

6 5

Bestämmelsen i andra stycket om rättens prövning av
säkerhet som inte har godkänts av motparten kan enligt Svea hovrätt läsas som
om den åsyftade endasl en prövning i formellt hänseende. 1 klarhetens intresse
bör anges att prövningen även omfattar alt säkerheten är tillräcklig.

I fråga om hänvisningen i samma stycke till 2 kap. 14 5 UB
erinrar hovrätten för Övre Norrland om vad hovrätten i sitl yttrande över förslaget
till UB har anfört angående möjlighet för en borgensman att åtminstone i viss
omfattning begränsa sitt åtagande till en del av det belopp som skall
säkerställas.

7 5

Hovrätten för Övre Norrland anser att det i laglexten
direkt bör sägas ul att del, för att kvarstad för en fordran skall upphöra att
gälla, fordras ett hävningsbeslut av rätten, även i fall då käranden medger att
säkerhels-åtgärden återgår eller då svaranden försätts i konkurs. Denna
ståndpunkt överensstämmer nämligen inte med vad som har uttalats i förarbetena
till RB. Uppmärksamhet bör enligt hovrätten också ägnas åt frågan humvida en
särskild underrättelseskyldighet bör åläggas en konkursförvaltare som finner
att i konkursboet ingår egendom som är föremål för kvarstad eller annan
säkerhetsåtgärd.

10 5

Domareförbundet fömtsätter att domstolarna endast i
undantagsfall kommer alt meddela föreskrifter rörande genomförandet av en
handräckningsåtgärd, eftersom kronofogdemyndigheten i allmänhet har betydligt
större fömtsättningar att bedöma sådana frågor.

17 kap.

14 §

Svea hovrätt erinrar vid förevarande paragraf om vad
hovrätten har anfört i anslutning till 10 och 11 §§ UBp. Vidare anmärker
hovrätten att förslaget inte ger något exempel på när anledning att föreskriva
säkerhet skall anses föreligga. Hovrätten, som utgår från att beredningen inte
har avsett

s. 334 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 Bilaga 2 334

all
domstolen för tillämpning av den föreslagna bestämmelsen skall anse sin dom så
svagt gmndad all möjlighetema till ändring bedöms som slora, påpekar alt om den
vinnande partens slällning är stabil och hans anseende i övrigt gott, del kan
förväntas alt ell eventuellt skadestånd kan las ul ulan att säkerhel ställs. Är
motsatsen fallet kan befaras alt han inle kommer all prestera någon säkerhet, i
vilkel fall en föreskrifl om säkerhel skulle göra förordnandet om omedelbar
verkställighet meningslöst. Enligt hovrättens uppfattning kan det föreslagna
tillägget medföra att domstolama i stor utsträckning avstår från att förordna
om omedelbar verkställighet, något som motverkar beredningens avsikl all
verkställighet av inte lagakraftvunna domar skall underlättas.

26 kap.

1
fråga om 26 kap. 1 § kan hänvisas till yttrandena över 15 kap. 1 5.

27 kap.

10
5

RÅ ,
som inte har någon erinran mot att skingringsförbud slopas som särskild
handräckningsform, ifrågasätter om den nya regleringen av kvar-stadsinslitutet
ger anledning all jämka även reglerna om beslag. RÅ erinrar om alt beslag i
brottmål tillgodoser andra ändamål än kvarstad. Den föreslagna lagtexten har
enligl RÅ fått en onödigt komplicerad ulformning genom hänvisningen till
bestämmelser i UB. som i sin tur innehåller vidare-hänvisningar. Övervägande
delen av de bestämmelser lill vilka det hänvisas i 17 kap. 6 5 UB torde sakna
all aktualitet vid beslag. 1 vissa hänseenden är hänvisningen till UB inte
helt riktig. I 17 kap. 7 5 första stycket UB behandlas sålunda fordran.
Eftersom beslag läggs på ell föremål, kan tilllämpning av denna del av
beslämmelsen aldrig ifrågakomma.

Med
anledning av beredningens uttalande, all kronofogdemyndighelen på begäran av en
part skall söka driva in vad som är förfallet till beialning om ell skuldebrev
har lagils i beslag, framhåller RÅ att det med hänsyn till de fall då beslag
kan förekomma är svårt att tro att frågan någonsin skulle kunna aktualiseras i
praktiken. Skulle mol all förmodan så ske, måste enligt RÅ:s mening intresset
av förundersökningens bedrivande uppenbarligen ges företräde framför
borgenärens önskemål om all få ut fordringsbeloppet. Någon särskild beslämmelse
om rätt eller skyldighel all sälja egendom, som hastigt faller i värde eller
kräver alltför kostsam vård, är enligt RÄ inle behövlig. Om del anses all
föreskrifler bör ges, erinrar RÅ om all en annan lösning i fråga om
försäljningssätlet har valts belräffande förverkad egendom och hittegods m.m.
Sammanfallningsvis förklarar RÄ att han inle är beredd all godta beredningens
förslag lill

s. 335 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 Bilaga 2 335

lydelse
av paragrafens andra siycke utan förordar att beslämmelsen ulformas i enlighel
med nu gällande föreskrifter, med de redaktionella ändringar som kan
föranledas av beredningens förslag i övrigl.

Länssiyrelsen
i Stockholms län framhåller all del någon gång kan bli aktuellt med förtida
försäljning av egendom som har tagils i beslag. Försäljningsuppgiflen torde i
detta fall f.n. åligga allmän åklagare. Enligl länsstyrelsen bör åklagaren
befrias från försäljningsuppgiflen även då den uppkommer i brottmål och
uppgiften i stället överiämnas till kronofogdemyndighelen. Fall, då förtida
försäljning av egendom som har lagits i beslag kommer i fråga, är sällsynta och
försäljningsuppgiflen ligger helt vid sidan av en allmän åklagares övriga
tjänsteåligganden.

Förslaget
om ändring i lagen (1929:145) om skiljemän

Förslaget
att lill tingsrätten överföra överexekutors uppgifler enligt skiljemannalagen
har av de flesta remissinstansema lämnats ulan erinran. 1 några remissyttranden
förordas emellertid att uppgiftema i slällel förs över till länsstyrelsen.

Statskontoret,
som förordar att uppgiftema anförtros länsstyrelsen, åberopar som skäl för sin
ståndpunkt dels vad beredningen har anfört om att domare i en allmän domstol
kan komma i fråga som skiljeman, dels länsstyrelsens mera omfattande
personkännedom. RSV anser alt länsstyrelsen är minsl lika lämpad som en
domstol för uppgiften. Bl.a. framhåller verket att en flyttning inom
länsstyrelsens organisation ter sig som en smidigare lösning än ett överförande
till en annan myndighet. Länsstyrelsen i Stockholms län anser att det
förhållandet att en domare i allmän domstol kan komma i fråga som skiljeman
inte behöver vålla några slörre problem, men alt länsstyrelsen med sina
vittförgrenade kontakter i samhället får anses ulgöra den lämpligaste
myndigheien för dessa ärenden. Även länsstyrelsen i Göleborgs och Bohus län
anser att överexekutors funktioner enligt skiljemannalagen bör övertas av
länsstyrelsen och inte av tingsrätten. Sistnämnda länsstyrelse påpekar att
uppgiften att utse skiljeman har ansetts så betydelsefull att den skall
fullgöras av en avdelningschef.

Förslaget
om ändring i lagen (1944:705) om aktiebolag

1
fråga om utseende av skiljeman enligt 223 5 aktiebolagslagen anser
länsstyrelsen i Stockholms län, i enlighet med vad lånsstyrelsen har förordat
beträffande motsvarande uppgift enligl skiljemannalagen, att uppgiften i
fortsättningen bör ankomma på länsstyrelsen. Samma uppfattning har
länsstyrelsen i Göleborgs och Bohus län.

s. 336 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Bilaga 2 336

Enligl nämnda länsslyrelser bör även nedsättning av
lösenbelopp jämlikt 223 § 2 mom. fjärde slyckel aktiebolagslagen efter överexekutors
avskaffande äga mm hos länsstyrelsen. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län
framhåller all sådan nedsällning under senare år har sketl ell flertal gånger,
ofta avseende slora belopp vilka efler noggrann prövning skall belalas ut lill
alla de aktieägare som anmäler sig efter hand. Även RSV förordar att nämnda
nedsättningsärenden skall handläggas av länsstyrelsen.

Förslaget om ändring i jordabalken

12 kap.

21, 22 och 44 55

Länsstyrelserna i Stockholms och Göteborgs och Bohus län
förordar att uppgiften att motta deposition av hyra får stanna kvar hos
länsstyrelsen om överexekutor avskaffas. Della överensstämmer med vad nämnda
länsstyrelser förordar beträffande nedsättning enligt lagen (1927:56) om gälds
betalning genom penningars nedsättande i allmänt förvar. Länsstyrelsen i
Göteborgs och Bohus län framhåller att hithörande ärenden kan hos en
storstadslänsstyrelse vara en mycket betungande arbetsuppgift. 1 samband med
hyreskonflikter kan massnedsättning förekomma. Varje nedsättning kräver en
särskild prövning av fömtsättningama för nedsättning och ett särskilt beslut.
Framställningar om utbetalning kan vara myckel talrika. Ett intimt samarbete
äger i vissa hithörande hänseenden mm mellan länsstyrelsens
överexekutorsavdelning och dess medels-förvaltningsavdelning. Med hänsyn till
länsstyrelsens centrala roll på medelsförvaltningens område skulle det te sig
mycket naturligt om länsstyrelsen uppställdes som ett altemativ till
överexekutor.

19 kap.

21 5

DON och länsstyrelsen i Älvsborgs län uttalar sin
tillfredsställelse över förslaget att kvarstad skall antecknas i
fastighetsboken.

Hovrätten för Övre Norrland påpekar att de frågor som
hovrätten har tagit upp i anslutning till 15 kap. 7 § RB även anmäler sig vid
förevarande paragraf.

s. 337 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Bilaga 2 337

Förslaget
om ändring i lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar
på förmögenhetsrättens område

DON
uttalar att nämnden inte har någon erinran mot att uppgiften alt förklara
förkommen fullmakt kraftlös överflyttas till tingsrätten.

Förslaget
om ändring i lagen (1915:219) om avbetalningsköp

10 5

SHIO
och köpmannaförbundet anser att kronofogdemyndigheten självmant bör ta ut
kostnaderna för förfarandet hos svaranden. Myndigheien bör även svara för dessa
tills de har betalts av svaranden.

14
5

Hovrälten
för Västra Sverige ifrågasätter om det är motiverat att införa möjlighet att
överklaga hovrättens beslut om handräckning. Länsstyrelsen i Stockholms län
framhåller all besvär över handräckning utgör en ganska stor ärendegmpp. Att
flytta upp prövningen av ärendegmppen på den föreslagna nivån förefaller
enligt länsstyrelsen all stå i dålig överensstämmelse med nutida strävanden att
nedbringa antalet mål i högre instans.

Enligl
förslaget kan, påpekar advokatsamfundet, värderingsfrågan komma att prövas av
domstol redan i handräckningsärendet, samtidigt som en part liksom hittills
skall vara oförhindrad att väcka talan vid domstol. Samfundet efterlyser
uttalande om hur de kollisionsfall som kan uppkomma mellan prövning av hovrätten
i handräckningsärendel och av domstolen efter särskilt väckt talan i
värderingsfrågan skall lösas.

16
5

Hovrätten
för Övre Norrland ifrågasätter det lämpliga i att frågan när en ansökan skall
förklaras förfallen görs fakultativ. Enligt hovrättens mening bör man
eftersträva så bestämda regler som möjligt och inte låta myndigheterna stå
säljaren till tjänst med ett fortlöpande hot mot köparen. Även RSV och
kronofogdeföreningen förordar att en ansökan får förfalla automatiskt när
fömtsättningama föreligger. Enligt föreningen skulle den av beredningen
föreslagna ordningen komma att medföra ett inte obetydligt merarbete i
distrikt med ett stort antal mål.

Förslaget
om ändring i lagen (1927:77) om försäkringsavtal

Försäkringsinspektionen
liksom försäkringsrättskommUtén och Svenska försäkringsbolags riksförbund
förklarar uttryckligen att de inte har någon erinran mot de föreslagna
ändringama i försäkringsavtalslagen.

22
Riksdagen 1980181. 1 saml. Nr 84

s. 338 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 Bilaga 2 338

58
§

Enligl
hovrätten för Västra Sverige bör i UB uttryckligen anges alt pengar som har
belagts med kvarstad eller eljesl influtit i anledning av kvarstad, varvid
inkluderas ersällningsbelopp som avses i 58 5 försäkringsavtalslagen, skall
sällas in i bank mol ränla, om medlen inle skall belalas ul inom kort.

117a
5

Länsstyrelsen
i Ålvsborgs län anser sig inte kunna biträda förslaget att utvidga reglerna
1117 5 försäkringsavtalslagen till all gälla även vid utmätning.
Länsstyrelsen, som tidigare har avstyrkt förslaget i UB om återvinning vid
utmätning, anser all tillämpningen av sådana bestämmelser skulle bli myckel
arbetskrävande för kronofogdemyndigheterna, eftersom dessa själva skall pröva
om fömtsättningar för återkräv föreligger.

RSV
påpekar att oklarhet råder om hur bestämmelsen all en ansökan om utmätning
skall räknas lika som en ansökan om konkurs skall lillämpas i allmänna mål. RSV
hänvisar till vad verket har anfört i anslutning till den föreslagna 17 5 UBp.

Förslaget
om ändring i lagen (1927:56) om gälds betalning genom penningars nedsättande i
allmänt förvar

Flera
remissinslanser är kritiska till förslaget att kronofogdemyndighelen skall
överta överexekutors uppgifi all la emot deposition enligl 1927 års lag. RSV
delar inle beredningens uppfattning all antalet depositionsärenden inle är så
stort att det behöver inverka på kronofogdemyndighetens organisation. Del
årliga antalet deposilionsärenden ger dessulom enligl RSV inle en rättvisande
bild av den arbetsbelastning som dessa ärenden för med sig. Om en person månadsvis
nedsätter hyra, bokförs nedsätlningarna som ett enda ärende, trots att del
under ell år egentligen är fråga om tolv ärenden. Handläggningen omfattar inte
bara mottagandet av nedsättning utan även utbetalning av medlen. Begäran om
lyftning framställs f.ö. i många fall mycket lång tid efter det att
nedsättning har skett. RSV kan inle finna all deposilionsärendena har något
samband med kronofogdemyndighetens nuvarande eller framtida uppgifler. RSV vill
för sin del förorda att depositionsärendena handläggs av länsstyrelsen. Som
altemativ vill verkel föreslå hyresnämnden.

Även
länsstyrelsen i Stockholms län understryker all ifrågavarande ärenden omfattar
minsl två beslul, nämligen prövning av nedsätlnings-ansökningen och av
lyftningsansökningen. 1 ett flertal ärenden blir del fråga om åtskilliga
beslul. Enligt länsstyrelsen har beredningen inle anfört tillräckliga skäl för
att lägga uppgiften alt ta emot deposition på kronofogdemyndigheten. Dessa
ärenden bör handläggas av en mera

s. 339 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 Bilaga 2 339

central
myndighet än kronofogdemyndighelen. Nedsättning kan nu ske vid valfri
länsstyrelse. Någon olägenhet härav har inte märkts vid läns-slyrelsemas
handläggning av ärendena, men en spridning av deposi-lionema på ett avsevärt
antal valfria myndigheier kan befaras medföra ökade svårigheter för deponenten
och betalningsmottagaren all nå varandra. Enligt länsstyrelsens mening bör
ärenden angående nedsättning enligt 1927 års lag liksom enligt 12 kap. JB
stanna kvar hos länsstyrelsen, om överexekutor avskaffas. Liknande synpunkter
anförs av lånsstyrelsen i Göleborgs och Bohus län, som framhåller att ett
intimt samarbele nu äger mm mellan länsslyrelsens överexekutors- och
medelsförvaltnings-avdelningar i fråga om anordningar och utbetalningar saml
bevakning av preskriptionstiden enligl 7 5 i 1927 års lag. Även
kronofogdeföreningen anser del lämpligast alt deposilionsärendena får vara kvar
hos länsstyrelsen.

Förslaget
om ändring i lagen (1927:85) om dödande av förkommen handling

Svea
hovrätt ifrågasätter om behovet att komma ål undanhållna fordringshandlingar
motiverar så slora avsteg från det vanliga dödnings-syslemel som förslaget
innebär. Hovrätten anser sig emellertid sakna underlag för en avvägning av
delta behov. Även RSV hyser tvekan angående behovet av den föreslagna
regleringen. Verkel erinrar om att kronofogdemyndighelen enligl 5 kap. 30 5 UB
föreslås få befogenhel alt begära dödning av en handling som har förstörts
eller annars förkommil. När en handling inle kan påträffas vid utmätning, lorde
gäldenären nästan alllid göra gällande alt han inte vel var den finns eller alt
den har förkommit. Den omständigheten att gäldenären enligl UB får en straffsanktionerad
upplysningsplikt torde inte medföra någon ändring häri.

Vad
gäller konkurs är konkurslagskommittén för sin del inte övertygad om all det
finns någol praktiskt behov av den föreslagna möjligheten. Som har anmärkts i
betänkandet är del möjligl alt en konkursförvaltare redan enligt gällande lag
kan begära dödning av en handling, som gäldenären undanhåller konkursboet.
Under alla förhållanden är del enligt kommittén önskvärt att de olika
dödningsfallen behandlas på ett likartat sätt. 1 praktiken kan det nämligen
vara svårt att skilja mellan fall då handlingen har förkommil och fall då den
undanhålls.

RSV
anser all den skillnad som förslaget medför belräffande förkomna resp.
undanhållna handlingar inle kan godtas. Dödningsförfarandel bör vara delsamma
oavsett vilket fall som är aktuellt. Beträffande bankböcker bör därför del
enklare dödningsförfarandel enligl 12 5 dödningslagen kunna användas även vid
undanhållande.

Svea
hovräll anför kritik mol att förutsättningama för att den undan-

s. 340 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 Bilaga 2 340

hållna
handlingen skall anlas vara i gäldenärens ägo inle har angetts. Antagligen är
meningen all man skall tillämpa principen i 6 5 dödningslagen, nämligen all
handlingen skall ha förstörts eller förkommit "för honom" (sökanden),
vilkel enligl motiven till dödningslagen innebär all sökanden med en till
visshet gränsande sannolikhet skall visas ha innehaft handlingen. Tillämpat på
förslagel skulle delta innebära alt kronofogdemyndighelen med en lill visshet
gränsande sannolikhet skall styrka att utmätningsgäldenären har innehaft
handlingen vid någon lidpunkt. (lienom en sådan regel, som borde framgå av
laglexten eller åtminstone av motiven, undgås kanske risken all
utmätningssökanden pådyvlar utmätningsgäldenären fordringar, som denne inte har
ägl. Dessutom bör krävas all del inle är sannolikt att gäldenären sedermera har
överlåtit fordringen.

Svea
hovräll framhåller vidare all genom dödningen bryts en godtroende förvärvares
legitimation att kräva betalning. Tydligt är att man vid vanlig dödning måste
kunna hålla en dödningssökande, som har överlåtit handlingen, ansvarig för
godlrosförvärvarens förlust. Dödandet var obehörigt och därmed även sökandens
uppbärande av betalning. Vid dödning genom kronofogdemyndighetens försorg kan
ulmälningsborgenären, för vars räkning dödningen sker, inle rimligen komma i
bättre ställning än den fome skuldebrevsinnehavaren själv. Han bör därför bli
ansvarig gentemot godtrosförvärvaren eller dennes successor. Risken för att
sådana situationer skall uppslå förefaller enligt hovrätten påtaglig. Det är
därför väsentligt att säkerhet regelmässigt ställs.

Enligt Svea hovräll kan
ansvar för ett obehörigt dödande inle ifrågakomma, om utmätningsgäldenären i
själva verkel har hafl handlingen i sin besittning men förioral den. Under
sådana omständigheter är det knappasl möjligl att, som beredningen föreslår,
redan i samband med dödandet föreskriva att en borgenär som inle är skyldig att
ställa säkerhet skall åläggas att betala den förlust som en tredje man kan
lida. Detta ansvar bör bero på huruvida dödandet var behörigt eller inte och
detta kan inle fastställas förrän det har klariagts hur handlingen har kommit
ur utmälningsgäldenärens besittning. Om någon generell föreskrift skall ges om
detla, bör den vara av bevisbördekaraktär. En sådan regel kan emellertid inle
begränsas till att gälla för subjekt som enligt UB är befriade från att ställa
säkerhet.

Beredningens
ullalanden angående verkan av att en bankbok har dödats på ansökan av orätt
borgenär tas upp av hovrälten för Västra Sverige. Vad beredningen har anfört om
del fallet att sökanden före utmätningen har överiåtit (eller pantsatt)
bankboken och banken efter dödningsbeslutet i god tro betalar till
kronofogdemyndighelen - alt banken då måste kunna åberopa betalningen gentemot
rätte borgenären - ifrågasätts av hovrätten under hänvisning till 67 5 andra
stycket lagen (1955:183) om bankrörelse. Om emellertid ett resultat i enlighet
med beredningens slutsats anses önsk-

s. 341 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Bilaga 2 341

värt, synes det enligl hovrätten lämpligl all den
rekommendalion om anmälan lill banken om en överlåtelse som finns i nämnda
paragraf och motsvarande beslämmelser i annan banklagstiftning byts ut mot ell
krav på denuntiation för all överiålelsen skall bli gällande mol banken efter
dödning av motboken. Ell sådanl krav skulle medföra vissa fördelar. Kronofogdemyndigheten
skulle snabbi få reda på vem som har dispositionsrätt till en motbok som är
utställd på utmätningsgäldenären. Någon avsättning av ett överskoll enligl 15 5
sista slyckel i förslagel skulle inle behöva förekomma i delta fall, eftersom överskottet
alltid skulle tillkomma utmätningsgäldenären.

Den av beredningen förordade möjligheten all döda t.ex. en
bankbok endast delvis kritiseras av bankinspektionen. Inspektionen framhåller
att det möjligen avses alt därigenom underlälta för rättsinnehavaren att
disponera motboken förden händelse den påträffas. Skäl kan sålunda i och för
sig finnas för all medge partiell dödning. Enligl inspektionen är det
emellertid oklart under vilka former dödningsproceduren i ett sådanl fall skall
praktiskt fullföljas, bl.a. med hänsyn till all en ny handling inle skall
utfärdas. Del synes vidare i viss mån strida mol sakens nalur alt en handling,
som inte kan anträffas, endasl delvis blir föremål för dödning. Delta talar
enligt inspektionen för att ett dödningsbeslut, som ju innebär en presumtion
för all handlingen som sådan inte kan anträffas, bör avse hela handlingen. I
vart fall synes delta lämpligl såvitt gäller bankbok. Skall möjlighet lill
partiell dödning finnas, måste enligl inspektionen formema härför utredas
närmare. Hovrätten för Västra Sverige ifrågasätter för sin del om inle
möjligheten alt endasl delvis döda en bankbok bör komma till uttryck i
lagtexten.

Belräffande
förslaget om krav på säkerhet undrar konkurslagskommittén om säkerhelen vid
konkurs skall ställas av förvaltaren personligen eller av konkursboet,
företrätt av förvaltaren. Enligl kommitténs mening bör det inle rimligen
begäras all förvaltaren skall riskera egna medel i nu avsedda fall. Om
säkerheten skall utgöras av borgen och boet som sådant är borgensman, kan del
diskuteras om del härigenom uppslår en (villkorad) konkurskostnad eller en
(villkorad) massafordran. Enligl kommittén ligger del närmasl lill hands att
räkna utgiften som en konkurskosinad.

Svea hovräll anmärker på den föreslagna tidsbegränsningen
för ianspråktagande av säkerhet lill tre år från dödningsbeslutet. Ansvar bör
enligl hovrällen gälla till dess fordringen har preskriberats och bör under
inga omständigheter bortfalla förrän innehavaren på gmnd av inträdd förfallodag
har fått anledning att höra av sig. Alt transaktionen därmed kan få en lång
avvecklingslid utgör enligt hovrätten ett särskilt skä! lill tveksamhet
humvida systemet lämpligen bör införas.

Konkurslagskommittén framhåller för sin del all en konkurs
uppenbarligen inle bör fördröjas i avvaktan på ulgången av treårsfristen, men
all del kan innebära olägenheter att frågan om säkerhetens öde hålls svävande
så länge.

s. 342 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 Bilaga 2 342

Belräffande
beslämmelsen i 15 § sisla slyckel om överskott anser/««.?-styrelsen i
Kronobergs län all det även bör meddelas en föreskrifl om hur det skall
förfaras med avsatt överskott sedan viss tid har förflutit.
Konkurslagskommiiicn påpekar all ingenting har sagts om vad som skall gälla om
konkurs ger överskott. Sådana fall är emellertid sällsynta och kommiltén anser
för sin del att en särskild föreskrift i ämnet kan undvaras.

Förslaget
om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1)

Utredningen
angående inskrivning av räll till luftfartyg tillstyrker beredningens förslag
till ändringar i sjölagen med den reservationen all beslag såsom
inskrivningshinder bör uttryckligen anges under punkl 7 i 33 § och inte som
beredningen föreslår regleras av punkl 9.

Med
anledning av beredningens uttalande all underrättelseskyldigheten enligl 69 5
bör gälla varje åtgärd som innefattar kvarstad eller beslag oavselt hur den
betecknas framhåller nämnda utredning att anspråken på befälhavarens lolkning
av den rättsliga innebörden av en främmande myndighets ingripande mol hans
skepp inle kan ställas högt. Det bör vara nog att rapportera sådana ingripanden
som betecknas som kvarstad, utmätning eller beslag eller som för befälhavaren
själv framstår som sådana. Den närmare juridiska analysen får läggas på
registermyndigheten. Tydligt är alt ell myndighetsingripande t.ex. i enda
syfle all främja sjösäkerheten, såsom ell nyiljandeförbud. inle bör rapporteras
i denna ordning.

Förslaget
om ändring i lagen (1966:454) om företagsinteckning

Utredningen
angående företagsinleckning framhåller att den föreslagna lösningen av frågan
om konkurrens mellan en förelagsinteckning och kvarstad möjligen strider mol
grunderna för 5 § företagsinteckningslagen. enligl vilken bestämmelse
företagsinleckning inte får meddelas så att den lill omfattningen avviker från
en annan inteckning som är meddelad eller sökt i samma näringsverksamhet.

Förslaget
om ändring i konkurslagen (1921:225)

13 5

Förslaget
att fordran som har fastställts genom skiljedom skall godtas som stöd för
behörighet att söka gäldenären i konkurs, om domen får verkställas enligt vad
som sägs i 3 kap. 17-20 §5 UB, kritiseras av konkurslagskommittén. Denna anser
att del är mindre lämpligt alt införa

s. 343 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 Bilaga 2 343

ett
prövningsmoment i 13 5. Verkställighetsfrågor som avses i 3 kap. 17-20 55 UB
kan tänkas bli tvistiga, och i sådana fall mbbas delvis gmnden för regleringen
i 13 5 andra stycket. Del ter sig också något främmande att låta konkursdomaren
avgöra, om fömtsättningama för verkställighet enligt UB föreligger. Enligl
kommitténs mening bör man, i nära anslulning till vad som nu gäller, som
förutsättning för behörighet uppställa att kronofogdemyndighelen har funnit att
skiljedomen får verkställas och annat inte har förordnats.

35
5

KonkurslagskommUtén
framhåller att trols att det i motsvarande bestämmelse i ett till lagrådet
remitterat förslag till ändringar i KL (38 5) används uttrycket "tagits i
mät", beslämmelsen bör ändras på sä» som beredningen har föreslagit.

81
5

Enligt
Svea hovräll är de av beredningen åberopade skälen för den föreslagna
försämringen av jordägares och hyresvärds rättsställning inte övertygande.
Förslaget tillstyrks däremot av konkurslagskommittén, som påpekar att del
ligger i linje med vad kommittén har uttalat i belänkandel (SOU 1974:6)
Förenklad konkurs m.m. (s. 155 f).

Förslaget
om ändring i brottsbalken

11
kap.

I
och 3 55

Enligl
RÅ innebär förslaget inte någon i alla avseenden helt tilltalande lösning.
Eftersom 11 kap. 1 5 andra stycket andra meningen inte ändras, kan gäldenären
även i fortsättningen straffas för oredlighet mot borgenärer, om han i samband
med en annan exekutiv förrättning än konkurs och förhandling om offentligt
ackord - t.ex. utmätning - åberopar en oriktig handling eller ett skenavtal och
därigenom förorsakar att förrättningen helt eller delvis misslyckas. Under
vissa omständigheter kan förfarandel bli att bedöma som grovt, varvid straffet
är fängelse lägst sex månader och högst sex år. Vidhåller gäldenären sålunda
lämnade oriktiga uppgifter när han vid utmätning underskriver en förteckning
över sina tillgångar, torde den osanna försäkran som han då gör sig skyldig
till vara att bedöma som grov. Straffet härför är fängelse högst två år. Enligt
RÅ:s uppfattning bör lämnandet av oriktiga uppgifter i samband med en utmätningsförrältning
bedömas enhetligt, vilkel inte blir fallet med beredningens förslag. Frågan hur
oriktiga eller vilseledande uppgifter under en utmätningsförtätlning skall
bestraffas bör därför övervägas ytterligare. En

s. 344 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 Bilaga 2 344

lösning
är all man från brottet oredlighet mol borgenärer avför alla fall då en
gäldenär lämnar orikliga uppgifter vid utmätning och i slällel låter
beslämmelsen om osann resp. vårdslös försäkran bli det enda straffrättsliga
korrektivet för sådana uppgifter.

RSV
anser för sin del alt ansvar för oredlighet resp. vårdslöshet mot borgenärer
bör kunna ådömas en gäldenär som skriftligen bekräftar oriktiga uppgifter inför
kronofogdemyndighelen oavsett om han därvid åberopar en oriklig handling.
Frågan humvida gäldenären dämlöver bör dömas för osann eller vårdslös försäkran
torde bl.a. få bero på om oredligheten i det enskilda fallet är alt anse som
grov eller ej.

1
fråga om övergångsbestämmelserna till de föreslagna ändringarna i 11 kap.
brottsbalken påpekar RÅ att på grund av nämnda ändringar lämnandet av orikliga
uppgifter i samband med en utmätning i ell visst hänseende hänförs under en
mildare straffbestämmelse. Det kan då ifrågasättas om de föreslagna
övergångsbestämmelserna, enligt vilka äldre lag alltjämt skall gälla i fråga om
en gärning som någon har begått före ikrafl-trädandel eller därefter begår i
ett ärende på vilket lagen om utmätningsed fortfarande är tillämplig, står i
överensstämmelse med principen i 5 5 andra stycket i brottsbalkens
promulgationslag. Enligt den bestämmelsen skall ny lag lillämpas om den leder
lill frihet från straff eller lindrigare straff. En tillämpning av denna
princip i nu förevarande fall skulle kunna medföra att gärningen mbricerades
som oredlighet mot borgenärer men straffet bestämdes enligt straffskalan för
osann försäkran. Beredningens förslag har emellertid enligt vad RÅ vidare
framhåller sin motsvarighet i övergångsbestämmelserna till annan
strafflagstiftning.

17
kap.

13
5


ifrågasätter om inte lagtexten formellt sett innebär en icke åsyftad utvidgning
av det straffbara området. RÅ ansluter sig i den delen till ett av
överåklagaren i Stockholm avgivet yttrande, vari denne framhåller att den
föreslagna bestämmelsen kommer att omfatta även fall som nu torde bedömas som
skadegörelse. Som exempel nämns att någon med vetskap om att en fastighet är
belagd med kvarstad krossar fönster i fastigheten eller på annat sätt skadar
den av illvilja eller hämndlystnad mot ägaren/gäldenären. En sådan utvidgning
av det straffbara området synes dock inte ha varit åsyftad. Bestämmelsens
uteslutande syfte att komrna till rätta med överträdelser av en myndighets
beslut synes böra komma till klarare uttryck.

Enligt
hovrätten för Västra Sverige bör bestämmelsen, såvitt rör förfoganden över
egendom som är föremål för utmätning, avfattas så att den direkt tar sikte
endast på sådana förfaranden som är förbjudna enligt 5 kap.

s. 345 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 Bilaga 2 345

27
5 första slyckel UB, nämligen förfoganden lill skada för utmätningssökanden.

Beredningens uppfallning
all slraff inle bör inträda för en sekundogäldenär som betalar i strid mot ell
meddelal förbud delas inte av kronofogdeföreningen. Föreningen framhåller all
utmätla fordringar och rättigheter ofta kan representera större värden än l.ex.
utmätt lösöre. Behovel av en straffsanktion mol en sekundogäldenär som
uppsåtligen neutraliserar verkan av en fordrings- eller rältighetsutmätning kan
inte anses mindre än när det gäller andra beslul av kronofogdemyndigheten.
Hovrällen för Västra Sverige anser att den föreslagna lagtexten är oklar såvitt
avser del fallet all en sekundogäldenär betalar i strid mol
kronofogdemyndighetens beslul.

s. 346 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Bilaga 3 346

Bilaga 3 De remitterade förslagen

1 Förslag till

Lag om införande av utsökningsbalken

Härigenom föreskrivs följande.

Allmänna bestämmelser

1
§
Utsökningsbalken och denna lag Iräder i kraft den 1 januari 1982.

2
5 Genom
ulsökningsbalken upphävs med den begränsning sorn följer av denna lag

utsökningslagen (1877:31 s. 1),

förordningen (1877:31 s. 51) om nya utsökningslagens
införande och vad i avseende därå iakttagas skall, lagen (1921:244) om
ulmälningsed,

lagen (1949:249) om upphörande i vissa fall av den verkan,
tredskodom eller utslag i lagsökningsmål enligl 77 a 5 utsökningslagen medfört,
införsellagen (1968:621),

lagen (1971:494) om exekutiv försäljning av fast egendom,
lagen (1971:500) om exekutiv försäljning av luftfartyg m.m., lagen (1973:1130)
om exekutiv försäljning av registrerat skepp m.m., förordningen (1844:46 s. 2)
om upphörande av vissa särskilda domstolar, förordningen (1855:66 s. 1)
angående handelsböcker och handelsräkningar och

förordningen (1863:5 s. 3) angående fömyande av svensk
myndighels beslul, som förlorat sin exekutiva kraft i främmande slal.

3 § Förekommer i en lag eller annan författning hänvisning
lill en före

skrift som har ersatts genom en beslämmelse i ulsökningsbalken eller i

denna lag, tillämpas i stället den nya bestämmelsen.

Gemensamma övergångsbestämmelser

4
§
Bestämmelserna i 1 5 utsökningslagen (1877:31 s. 1) om vem som är överexekutor
skall fortfarande gälla i fråga om mål som skall handläggas av överexekutor
efter ikraftlrädandel av balken.

5
5 Mål som är
anhängiga hos överexekuior vid balkens ikraftlriidande skall även därefter
handläggas av överexekutor, om ej annat följer av andra stycket. Beträffande
sådana mål gäller äldre lag i fråga om förfarandet men de nya bestämmelsema i
fråga om målens prövning i sak, om ej annat föreskrivs i denna lag.

Överexekutors befattning med mål som ej avser klagan över
utmätningsmannens förfarande upphör senasi vid utgången av år 1982. Mål som ej

s. 347 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 Bilaga 3 347

avser
handräckning eller klagan över utmätningsmannens förfarande får dock även
dessförinnan överlämnas lill en behörig kronofogdemyndighet, om det är
lämpligl.

6
§ Beträffande mål som är
anhängiga hos kronofogdemyndigheten vid balkens ikraftträdande gäller balkens
bestämmelser i fråga om såväl förfarandel som målens prövning i sak, om ej
annat föreskrivs i denna lag. Detsamma gäller mål som enligt 5 5 andra stycket överlämnas
till kronofogdemyndighelen för handläggning.

7
§ Vad som föreskrivs i balken
om fömlsätlningar för verkslällighel inverkar ej på giltigheten av åtgärder som
har vidtagits före balkens ikraftlrädande.

Övergångsbestämmelser
till 1 kap. utsökningsbalken

8 5 Beträffande mål som är anhängiga hos
kronofogdemyndigheten vid balkens ikraftträdande skall äldre bestämmelser
tillämpas i frågan humvida de skall anses som enskilda eller allmänna mål.

9
5 Vad som sägs i balken om
tomträtt gäller även vattenfallsrätt som har upplåtils enligl lagen (1907:36 s.
I) om nyttjanderält lill fasl egendom.

Övergångsbestämmelser
till 3 kap. utsökningsbalken

10
5 Har en domstol efter balkens
ikraftträdande med stöd av annan lag än rättegångsbalken förordnal att en dom
eller ett beslut får verkställas innan domen eller beslutet har vunnii laga
kraft, fär kronofogdemyndighelen vid tillämpning av 3 kap. 9 5 i balken
föreskriva alt säkerhet skall ställas för skadestånd om domen eller beslutet
ändras.

11
§ Har en domstol före balkens
ikraftträdande förordnat att en dom eller ett beslut får verkställas innan
domen eller beslulet har vunnit laga kraft, skall 42 5 2 mom. utsökningslagen
(1877:31 s. 1) fortfarande tillämpas.

12
5 Annan skiljedom som enligt
lag skall lända lill efterrättelse än sådan som avses i 3 kap. 15 eller 16 § i
balken får verkställas, om det ej föreligger någon omständighet som gör domen
ogiltig, även om talan ej förs mol domen. 1 fråga om verkställigheten gäller 3
kap. 17 och 18 55 i balken.

13
5 En förvaltningsmyndighets beslut,
som har meddelats enligt en bestämmelse som har tillkommit före balkens
ikraftträdande, får utan hinder av 3 kap. 1 5 första stycket 6 i balken
verkställas, om ett sådant beslut före ikraftträdandet har fått verkställas
utan stöd av särskild föreskrift. 1 fråga om verkställigheten gäller 3 kap. 20
5 första stycket i balken.

14
5 Beträffande verkställighet av
sådana beslul av överexekutor som avses 1515 4 mom. och 52 5 I mom. andra
meningen utsökningslagen (1877:31 s. I) gäller vad som sägs i
balken om en underrätls dom. 1 fråga om andra beslul av överexekutor tillämpas
46 5 3 oeh 4 mom. saml 53 och 210 55 utsökningslagen.

s. 348 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Bilaga 3 348

15
5 För en fordran på gmnd av inrop av lös egendom vid en offentlig auklion, som
har ägl mm före balkens ikraftlrädande, får ulmälning fortfarande ske enligl
55 5 utsökningslagen (1877:31 s. 1).

Övergångsbestämmelser
till 4—6 kap. utsökningsbalken

16
§ 1 fråga om verkan av
föreläggande, som har meddelats enligt 69 eller 91 a 5 utsökningslagen (1877:31
s. I) eller 5 5 lagen (1971:494) om exekutiv försäljning
av fast egendom, gäller äldre bestämmelser.

17
§ Bestämmelserna i 4 kap. 27 §
i balken gäller ej, när en fordran före balkens ikraftträdande har fastställts
till betalning i annat fall än som avses i 77 a 5 utsökningslagen (1877:31 s.
1).

18
§ Bestämmelsema i 4 kap. 33-35
55 i balken gäller även när utmätning har sketl före balkens ikraftträdande.

19
§ Vad som föreskrivs om
bostadsrätt i 5 kap. I 5 6 och 6 kap. 3 5 andra styckei i balken tillämpas även
i fråga om andelsrält i en förening, som ej är bostadsrättsförening, eller i
ett handelsbolag eller ett aktiebolag, om det med andelsrätten följer rätt aft
besitta eller hyra en lägenhet.

20
5 Bestämmelsen i 5 kap. 13 5
första stycket i balken är ej tillämplig i fall då en hyresvärd eller jordägare
enligt 34 5 lagen (I970:9>5) om införande av nya jordabalken har rätt att
kvarhålla egendom lill säkerhet för en fordran hos en hyresgäst eller
arrendator.

Övergångsbestämmelser
till 8—12 kap. utsökningsbalken

21 §
Bestämmelsema i 8 kap. 12 5 i balken och 13 5 i samma kapitel såvitt

avser en fordran som är förenad med förmånsrätt enligt 5 § första stycket 1

förmånsrättslagen (1970:979) år ej tillämpliga, när utmätning har sketl före

balkens ikraftträdande. Delsamma gäller 8 kap. 15 5 andra stycket, om

utmätningen avser annan egendom än som nämns i 139 5 4 mom. utsök

ningslagen (1877:31 s. 1).

Har
vid en försäljning före balkens ikraftträdande av egendom som avses i 9 kap.
anstånd lämnats med betalningen av köpeskillingen, gäller äldre bestämmelser i
fråga om ianspråktagande av erlagd handpenning.

22
§ Om ett skuldebrev som enligt
äldre bestämmelser är inlecknal i fartyg eller fast egendom pantförskrivs
enligt 9 kap. 15 5 i balken, upphör personligt betalningsansvar på gmnd av
skuldebrevet.

23
§ Om en gäldenärs rätt till
andel i inteckning i hans luftfartyg eller därtill hörande reservdelar har
blivit utmätt och ett ärende angående avskrivning av det belopp som tillkommer
gäldenären har tagils upp på en inskrivningsdag före balkens ikraftträdande,
skall 9 kap. 16 5 i balken tillämpas beträffande den handling på gmnd av vilken
inteckning har meddelats för det avskrivna beloppet.

När
en gäldenärs rätt till inteckning i hans luftfartyg eller därtill hörande
reservdelar eller till andel däri har utmätts före balkens ikraftträdande.

s. 349 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Bilaga 3 349

skall
den tid inom vilken sökanden har all framställa yrkande enligl 9 kap. 16 5
första styckei jämfört med 14 5 första stycket räknas från ikraftträdandet.

24
§ Om ett skepp, som enligt
punkt 2 övergångsbestämmelserna till lagen (1973:1067) om ändring i lagen
(1966:454) om företagsinteckning omfattas av en sådan inleckning, skall säljas
exekutivt enligt 10 kap. i balken, skall borgenären underrättas och fordran som
anmäls tas upp i sakägarförteckningen.

25
5 Bestämmelsema i 10 kap. i
balken om tillägg enligl 264 5 sjölagen (1891:35 s. I) tillämpas belräffande
ränta, som enligl punkl I4eller 15över-gångsbestämmelsema lill lagen
(1973:1064) om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1) skall i stället för sådant
tillägg beräknas på kapitalbeloppet av en inteckning enligt äldre lag.

Vad
som sägs i balken om registrerat skepp gäller även i fråga om båt som enligt
punkt 5 övergångsbestämmelsema till lagen (1973:1064) om ändring i sjölagen
(1891:35 s. I) är upptagen i skeppsregistret.

26
5 Bestämmelsema i 12 kap. i
balken om tillägg enligl 6 kap. 3 5 jordabalken lillämpas beträffande ränla,
som enligl 26 eller 27 5 lagen (1970:995) om införande av nya jordabalken skall
i stället för sådant tillägg beräknas på kapitalbeloppet av en inteckning
enligt äldre lag.

27
§ Ränta som är intecknad enligt
äldre bestämmelser eller en annan sådan fordran som ej är bestämd till
kapitalel las upp i sakägarförteckningen enligl balkens regler om fordringar
med panträtt och beräknas därvid till det belopp som efler fem procent årlig
ränta utgör fordringens värde på tillträdesdagen. Är det fråga om en livränta,
skall dock beräkningen ske med ledning av 3 5 lagen (1967:531) om tryggande av
pensionsutfästelse m.m.

28
§ Bestämmelsema i 12 kap. i
balken om nyttjanderätt, servitut och rätt till elektrisk krafl gäller också
annan sådan särskild rättighet som besvärar fast egendom på gmnd av en
upplåtelse enligl äldre beslämmelser.

29
5 Skall ersällning utgå till en
innehavare av rätt till avkomst eller annan förmån, som enligl äldre
beslämmelser besvärar fast egendom och ej bibehålls vid försäljning av
egendomen, beräknas utdelning för det kapitalvärde till vilkel förmånen i
pengar eller varor efler ortens pris beräknas uppgå på tillträdesdagen. I fräga
om kapitalvärdets beräkning tillämpas därvid 27 5.

Övergångsbestämmelser
till 13 och 14 kap. utsökningsbalken

30
5 När en exekutiv försäljning har ägt rum eller en utmätt fordran har drivits
in före balkens ikraftlrädande, gäller äldre lag i de avseenden som regleras i
13 och 14 kap. i balken.

Vad som sägs om
återvinning i 153 5 utsökningslagen (1877:31 s. 1) gäller fortfarande, när ett
beslut om fördelning har meddelats enligt äldre lag.

s. 350 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Bilaga 3 350

Övergångsbestämmelse till 15 kap. utsökningsbalken

31 5 När medel före ikraftlrädandet av balken har
innehållits enligl ett

beslut om införsel, gäller 24 5 införsellagen (1968:621) i fråga om befrielse

för gäldenären från betalningsskyldighet.

Övergångsbestämmelser till 16 kap. utsökningsbalken

32
§ När en
ansökan om avhysning har gjorts före ikraftlrädandel av balken, skall vid
tillämpning av 16 kap. 5 § i balken den tid om sex månader som anges där räknas
från ikraftträdandel.

33
§ 1 fråga om
skingringsförbud som har meddelats enligt utsökningslagen (1877:31 s.l) dier
annan lag tillämpas vad som sägs i balken om kvarstad.

Övergångsbestämmelser till 17 kap. utsökningsbalken

34 § När ulmälning eller annan verkslällighel har ägl rum
före balkens

ikraftträdande, lillämpas äldre lag i fråga om koslnader i målel. Bestäm

melserna i 17 kap. 12 5 i balken gäller dock, när en tvist vid en fördelning

av medel prövas av kronofogdemyndigheten enligt 13 kap. 7 5 tredje

stycket.

1 mål som efter ikraftträdandel handläggs av överexekutor
lillämpas äldre lag i fråga om kostnader även i andra fall än som anges i
första slyckel.

Övergångsbestämmelser till 18 kap. utsökningsbalken

35 § I fråga om lalan mol beslul som har meddelats av
ulmälnings

mannen före balkens ikraftträdande och förfarandel hos överexekuior i

målet lillämpas äldre lag. Beslämmelsen i 201 5 4 mom. utsökningslagen

(1877:31 s. 1) gäller dock endast om egendom som avses där har sålts före

balkens ikraftträdande.

Beträffande lalan mol beslul av överexekuior och
förfarandel i hovrällen i målel lillämpas äldre lag.

I fråga om lalan mol hovrättens beslut i mål som har
fullföljts från överexekutor och förfarandet i högsla domstolen i målel
tillämpas också äldre lag.

Andra bestämmelser

36 5 Reseförbud som har meddelats enligl utsökningslagen
(1877:31 s.l)

upphör att gälla, när balken träder i kraft.

Frågan om hävande av en säkerhetsåtgärd som har beviljats
enligl utsökningslagen prövas av domstol eller, om lalan ej har väckls i saken,
av överexekuior.

37 § Vad som i särskild lag eller annan författning är
föreskrivet om

skingringsförbud skall i stället avse kvarstad.

Har överexekutor beviljat en säkerhetsåtgärd enligt annan
lag än utsökningslagen (1877:31 s. 1), lillämpas 36 5.

s. 351 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Bilaga 3 351

38 5
Vad som i särskild lag eller annan författning sägs om utmätnings

mannen skall i slällel avse kronofogdemyndighelen.

Talan mol beslut, som
efter balkens ikraftträdande meddelas av kronofogdemyndighelen enligl särskild
lag eller annan författning, skall föras i hovrällen i slällel för hos
överexekuior.

39 5
Mål, som enligl särskild lag eller annan författning skall prövas av

överexekuior och ej avser klagan över en kronofogdemyndighets beslul,

skall i stället handläggas av kronofogdemyndigheten.

Mål enligt särskild lag
eller annan författning som är anhängiga hos överexekutor vid balkens
ikrafllrädande skall även därefter handläggas av överexekuior, om ej annat
följer av tredje slyckel.

Överexekutors befattning
med mål som ej avser klagan över beslut av kronofogdemyndigheten upphör senasi
vid ulgången av år 1982. Mål av sådan art som enligt de nya bestämmelsema skall
handläggas av en kronofogdemyndighet får dock även dessförinnan överiämnas
lill en behörig kronofogdemyndighet, om det år lämpligt.

40
5 Bestämmelsema i 35 5 gäller i
tillämpliga delar även i fall som avses i 38 och 39 55.

41 5 Lagen (1921:244) om ulmälningsed tillämpas
fortfarande i fråga om ansökningar enligt lagen som har kommit in lill
konkursdomaren före balkens ikraftträdande.

Förordningen (1855:66 s.
1) angående handelsböcker och handelsräkningar tillämpas fortfarande
beträffande handelsräkningar som har utfärdats medan förordningen var
gällande.

42 6
Har en svensk domstol eller förvaltningsmyndighet ålagt någon

belalningsskyidighet och har så lång lid förflutit efter åläggandel att hinder

möter för verkställighet i en främmande stat, vars lag annars medger

verkställighet, skall hovrätten på ansökan av borgenären fömya betal

ningsåläggandet, såvida ej hinder föreligger mot verkslällighet enligt

svensk lag eller annat särskill skäl förekommer. Innan ett sådant beslul

meddelas, skall gäldenären beredas tillfälle all yttra sig.

Förordningen (1863:5 s. 3)
angående fömyande av svensk myndighels beslul, som förioral sin exekutiva kraft
i främmande slal, gäller fortfarande i fråga om en ansökan som har gjorts hos
länsstyrelsen medan förordningen gällde.

10
Förslag till

Lag
om ändring i jordabalken

Härigenom
föreskrivs i fråga om jordabalken'

dels alt i 6 kap. 12 5
ordet "överexekutor" skall bytas ut mol "kronofogdemyndighelen",

dels
att i 7 kap. 17 och 19 55 orden "lagen (1971:494) om exekutiv försäljning
av fast egendom" skall bytas ut mot "12 kap. utsökningsbalken".

'
Balken omlryckl 1971: 1209, 12 kap. omlryckl 1979:252. Senasle lydelse av 7
kap. 19 § 1975: 1085.

s. 352 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84

Bilaga 3. 352 'överexekutor" skall bytas ut

dels aU i 12 kap. 21, 22 och 44 §5 ordel mot
"länsstyrelsen",

dds alt 3 kap. 3 och 5 §§, 6 kap. 10 5, 7 kap. 16 5, 8
kap. 4 §, 13 kap. 26 §, 19 kap. 21 5, 20 kap. 6 5, 21 kap. 2. 5 och 6 55. 22
kap. 3 § och 23 kap. 2 5 skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i
balken skall införas en ny paragraf, 12 kap. 67 a 5, av nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

3 kap. 3 5 Den som ämnar ulföra grävning eller liknande
arbele på sin mark skall vidtaga varje skyddsåtgärd som kan anses nödvändig för
alt förebygga skada på angränsande mark. Han skall ersätta skada som uppkommer
till följd av att han eller någon som han anlitat underiålil alt vidtaga sådan
åtgärd eller i annat hänseende brustit i omsorg vid arbetets ulförande.

Medför skyddsåtgärd uppenbarli- Medför skyddsåtgärd uppenbarli-

gen högre kosinad än den skada gen högre kosinad än
den skada

som
åigärden avser all förebygga, får åtgärden underlåtas. Skadan skall dock
ersättas. Om del begäres, skall säkerhet enligt vad som sägs 12 kap.
utsökningsbalken ställas hos länsstyrelsen för ersättningen innan arbetet
börjar.

som åtgärden avser att förebygga, får åtgärden underlåtas.
Skadan skall dock ersättas. Om det begäres, skall pant eller borgen enligt
utsökningslagen (1877:31 s.l) ställas hos länsstyrelsen //// säkerhet för
ersättningen innan arbetet börjar.

Är byggnad
eller annan anläggning som hör till angränsande mark, till följd av vårdslöshet
vid uppförandet eller brist i underhållet, av sådan beskaffenhet all särskild
skyddsåtgärd är nödvändig för all förebygga skada med anledning av arbete som
icke slräckes nedanför vanligt källardjup, skall åtgärden bekostas av den
angränsande markens ägare.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Åtgärd för
att förebygga skada till följd av grävning eller liknande arbete får vidtagas
på annans mark, om det är nödvändigt för att undvika oskälig kostnad eller
annan synnerlig olägenhet. Skada och intrång skall ersättas, om markens ägare
ej är skyldig att bekosta arbetet. Om det begäres, skall pant eUer borgen
enligt utsökningslagen (1877:31 s. 1) ställas hos länsstyrelsen //// säkerhet
för ersättningen innan arbetet börjar.

Åtgärd för
att förebygga skada till följd av grävning eller liknande arbele får vidtagas
på annans mark, om det är nödvändigt för att undvika oskälig kostnad eller
annan synnerlig olägenhet. Skada och intrång skall ersättas, om markens iigare
ej är skyldig att bekosta arbetet. Om det begäres, skall säkerhet enligt vad
som sägs i 2 kap. ulsökningsbalken ställas hos länsstyrelsen för ersättningen
innan arbetet börjar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84

Bilaga
3 353

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ansvarel
för inteckning som beviljats i flera fasligheler vilar på var och en av
fastigheterna lill del belopp som faller pä fastigheten efter förhållandel
mellan dennas särskilda värde och sammanlagda värdel av alla fastigheterna.
Som faslighels värde gäller därvid taxeringsvärdet för året innan
inteckningen söktes eller, om särskilt laxerings-värde dä ej fanns för
fastigheten, det taxeringsvärde som därefter försl faslslälles. Om nägon av
fastigheterna skall säljas uimätningsvis och taxeringsvärde som angivits nu
icke finns för var och en av fastigheterna, gäller de värden som åsätts
fastigheterna enligt 12 kap. utsökningsbalken.

Ansvarel för inteckning som beviljats i flera fastigheter
vilar på var och en av fastigheterna lill del belopp som faller på fastigheten
efter förhällandel mellan dennas särskilda värde och sammanlagda värdel av
alla fastigheterna. Som faslighels värde gäller därvid taxeringsvärdet för
årel innan inteckningen söktes eller, om särskilt taxeringsvärde då ej fanns
för fastigheten, det taxeringsvärde som därefter försl fastställes. Om nägon av
fastigheterna skall säljas utmätningsvis och taxeringsvärde som angivits nu
icke finns för var och en av fastigheterna, gäller de värden som överexekuior
låter åsätla fastighetema enligt lagen (1971:494) om exekutiv försäljning av
fast egendom.

Kan
borgenär ej erhålla betalning ur köpeskillingen för intecknad faslighel med
del belopp för vilket fastigheten svarar enligl första stycket, svarar de
övriga fastigheterna för återstoden av beloppet med fördelning efter där
angivna gmnder. Kan ur nägon av dessa fasligheter betalning ej erhållas för
dess andel i återstoden, fördelas brislen på samma sätt mellan de återstående
fastigheterna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

7 kap. 16 5

Efter
exekutiv försäljning av fastighet gäller upplåtelse av nyttjanderätt,
servitut eller rätt lill elektrisk kraft mol den nye ägaren endast om
försäljningen skett under förbehåll om rättighetens bestånd enligt lagen
(1971:494) om exekutiv försäljning av fast egendom eller rättigheten enligt
samma lag är skyddad utan förbehåll.

Beslämmelser om verkan av underiåtenhet att uppsäga
arrende- eller hyresavtal som enligt första stycket ej gäller mot ny ägare
finns i lagen (1971:494) om exekutiv försäljning av fast egendom.

Efter
exekutiv försäljning av fastighet gäller upplåtelse av nyttjanderätt,
servitut eller rätt till elektrisk krafl mol den nye ägaren endasl om
försäljningen skett under förbehåll om rättighetens beständ enligt 12 kap.
utsökningsbalken eller rättigheten enligl samma kapitel år skyddad utan
förbehåll.

Bestämmelser om verkan av underlåtenhet att uppsäga arrende-
eller hyresavtal som enligt första stycket ej gäller mot ny ägare finns i 12
kap. utsökningsbalken.

opaginerad Kontrollera mot PDF

23 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 84

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84

Bilaga
3 354

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
Ivdelse

Föreslagen
lyddse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Uppsäges
arrendeavtal med anledning av all arrenderätten är förverkad, upphör
avtalet all gälla pä den fardag som inträffar närmast efler uppsägningen, om
ej rätlen finner skäligt ålägga arrendatorn all avflytta lidigare eller
annat följer av 25 §.

8 kap 45 Uppsäges arrendeavtal med anledning av att
arrenderätten är förverkad, upphör avlalel alt gälla på den fardag som
inträffar närmasl efter uppsägningen, om ej rällen eller överexekuior finner
skäligt ålägga arrendatorn all avflytta lidigare eller annat följer av 25 5.

Om arrendeavtal uppsäges av annan orsak som ger jordägare
eller arrendator rätt att frånlräda avtalet, upphör avtalet att gälla på den
fardag som inträffar närmasl efter sex månader från uppsägningen. Sker
uppsägningen innan arrendatorn tillträtt arrendestället, upphör avlalel dock
genast att gälla.

Fardag är den 14 mars.

12 kap.

67 a § Talan mot beslut av länsstyrelsen med anledning av
nedsällning enligt 21 § förs i hovrätten genom besvär.

13 kap. 26 5

opaginerad Kontrollera mot PDF

Beslämmelserna
i utsökningsbalken, lagsökningslagen (1946:808) och konkurslagen (1921:225)
angående fast egendom och rättighet däri tillämpas också i fråga om
tomträtt.

Bestämmelsema i utsökningsla

gen (1877:31 s. I). lagen
(1971:494)

om exekutiv försäljning av fast

egendom, lagsökningslagen

(1946:808) och konkurslagen (1921:225) angående fasl
egendom och rättighet däri äger motsvarande lillämpning i fråga om lomlrätl.

Vid expropriation eller liknande tvångsförvärv som avser
tomträtt är denna likställd med fast egendom.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har fast
egendom eller tomträtt utmätts eller har beträffande fasl egendom eller
lomlrätt som ingår i konkursbo begärts försäljning i den ordning som gäller
för ulmäll sådan egendom eller har utmätningen upphävts eller frågan om
egendo-

19 kap. 21 5' Har fast egendom eller tomträtt utmätts eller
tagils i anspråk genom betalningssäkring eller har beträffande fast egendom
eller tomträtt som ingår i konkursbo begärts försäljning i den ordning som
gäller för utmätt sådan egendom eller har

Senasle lydelse 1978:884.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Bilaga 3 355

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

utmätningen upphävts eller frågan mens försäljning av
annat skäl för-

om egendomens försäljning av an- fallit, skall anteckning därom göras

nal skäl förfallit eller har betal- i fastighetsboken eller lomlrätlsbo-

ningssäkringen upphörl att gälla, ken. Anteckning all egendomen

skall anteckning därom göras i fas- försålls uimätningsvis skall ske när

tighelsboken eller lomlrällsboken. handling som visar köpeskillingens

Anteckning att egendomen försålts fördelning inkommit. Har fast

uimätningsvis skall ske när hand- egendom eller tomträtt belagts med

ling som visar köpeskillingens för- kvarstad eller tagits i anspråk ;?e-

delning inkommit. nom betalningssäkring eller har en

sådan åtgärd upphävts, skall anteckning därom också göras
i fastighelsboken eller tomlrättsboken.

Om inverkan på inleckning eller inskriven rättighet av
exekutiv försäljning eller av expropriation eller liknande Ivångsförvärv eller
av myndighets fördelning av medel skall anteckning göras i fastighetsboken
eller tomlrättsboken när anmälan, bevis eller fördelningslängd som utvisar förhällandel
inkommit.

Förekommer i övrigt i lag eller annan författning
bestämmelse om alt vissl förhällande skall antecknas i faslighelsbok eller
lomlrättsbok, gäller bestämmelsen.

20 kap. 6 5-' Lagfartsansökan skall avslås, om

1.
fängeshandlingen
ej ingivils,

2.
fängeshandlingen
ej är upprättad såsom föreskrives i lag,

3.
förvärvet avser
köp eller byte och fångeshandlingen innehåller villkor, som enligt 4 kap. 4
eller 28 5 medför alt förvärvei är ogiltigt.

4.
förvärvet avser
del av faslighet och i 4 kap. 7-9, 28 eller 29 5 eller eljesl i lag föreskriven
tid för ansökan om fastighetsbildning försuttits eller ansökan därom avslagils
eller sådanl förvärv eljesl enligl lag är ogiltigt.

5.
överlåtelsen
står i strid med en mol överlålaren gällande inskränkning i hans rält alt
förfoga över egendomen och, när överlåtelsen skedde, lagfart ej var beviljad
för överlåtaren eller, om så var fallet, ärende om anteckning i fastighetsboken
av inskränkningen var upptaget på inskrivningsdag,

6.
fasligheten
lidigare överlåtits till någon vars förvärv enligl 17 kap. I eller 4 5 äger
företräde framför sökandens förvärv,

7.
fastigheten
sålts exekutivt till 7. fastigheten sålts exekuiivi lill
annan än sökanden och försäljning- annan än sökanden och försäljningen enligl 213 a § I mom. utsök- en enligl 14 kap. utsökningsbalken ningslagen
(1877:31 s. I)
äger före- äger företräde framför dennes för-träde framför
dennes förvärv, värv,

8.
för sökandens
rätt att förvärva fastigheten fordras myndighets tillstånd och i lag
föreskriven lid för sökande av sådant tillstånd försuttits eller ansökan därom
avslagits,

9.
det är
uppenbart alt förvärvet av annan gmnd är ogiltigt eller ej kan göras gällande.

' Senastelydeise 1973: 1133.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84

Bilaga 3 356

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
Ivdelse

Föreslagen
lydelse

s. 1 Kontrollera mot PDF

21 kap. 25 Ansökan om inskrivning skall avslås, om

1.
upplåtelsehandlingen
ej ingivils,

2.
föreskrifierna
i 13 kap. I -4 och 6 §5 ej iakttagits,

3.
lagfart ej är
sökt för upplåiaren,

4.
inskrivning i
fastigheten är beviljad eller sökt,

5.
fastigheten
är utmätt, 5. fastigheten har utmätts, be-

lagts med kvarstad eller tagUs i anspråk genom
betalningssäkring och ett ärende angående anteckning om åtgärden har lagits upp
senasi på den inskrivningsdag då inskrivning söks,

6. det är uppenbart att upplålelsen på annan grund är
ogiltig eller ej kan

göras gällande.

Har ärende angående lagfart för upplåtaren uppskjutits
till senare inskrivningsdag, skall behandlingen av ansökan om inskrivning av
tomträtten uppskjutas lill samma dag.

5 5"
Ansökan om inskrivning av avlal om sådan ändring i tomträttens innehåll som
avses i 13 kap. 21 5 får göras av fastighetsägaren eller lomlräitshavaren
sedan tomträtten inskrivits. Om sådan inskrivning gäller i tillämpliga delar
2-4 55 med följande avvikelser.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Är
inteckning fömt beviljad eller sökt i tomträtten eller är inskrivning av
nyttjanderätl, servilut eller rätt till elektrisk kraft fömt beviljad eller
sökt i denna eller sökes sådan inskrivning samma dag, får ansökan om
inskrivning av avtal som avses i första styckei bifallas endasl om
rättighetshavaren medgivit inskrivning av ändringsavtalet eller detta är
väsentligen utan betydelse för rättighetshavarens säkerhet. Om fastigheten
eller tomträtten utmätts eller tagits i anspråk genom betalningssäkring före
den dag då inskrivning sökes, gäller vad som sagts nu om rättighetshavaren även
utmätningssökanden eller den borgenär för vars fordran betalningssäkring ägt
mm.

Är
inteckning fömt bevilj,ad eller sökt i tomträtten eller är inskrivning av
nyttjanderätt, servitut eller rätt till elektrisk kraft fömt beviljad eller
sökt i denna eller sökes sådan inskrivning samma dag, får ansökan om
inskrivning av avtal som avses i första stycket bifallas endast om rättighetshavaren
medgivit inskrivning av ändringsavtalet eller detta är väsentligen utan
betydelse för rättighetshavarens säkerhet. Om fastigheten eller tomträtten har
utmätts, belagts med kvarstad eller tagits i anspråk genom betalningssäkring
och ett ärende angående anteckning om åtgärden har lagits upp senast på den
inskrivningsdag då inskrivning sökes, gäller vad som sagts nu om
rättighetshavaren även utmätningssökanden eller den för vars anspråk kvarstad
eller betalningssäkring ägt mm.

opaginerad Kontrollera mot PDF

"Senastelydeise 1978:884.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lyddse

Bilaga
3 357

opaginerad Kontrollera mot PDF

Är avtal som avses i första styckei beroende av all
fastighetsbildning äger mm, får ansökan bifallas endast om nämnda ätgärd kommil
lill slånd.

1 avvaktan på att hinder som anges i andra eller iredje
stycket undanröjes skall ansökan förklaras vilande.

6§ Framgår
av anteckning i tomlrättsboken eller upplyses eljest alt tomträtten upphört
enligl 13 kap. 19 5, skall anteckning om tomträttens upphörande göras i boken.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ansökan
om dödning av toml-rältsinskrivning i fall som anges i 13 kap. 22 5 får ej
bifallas, om inskrivning i tomträtten är beviljad eller sökt eller om
tomträtten är utmätt.

Ansökan
om dödning av tomi-rällsinskrivning i fall som anges i 13 kap. 22 5 fär ej
bifallas, om inskrivning i tomträtten är beviljad eller sökt eller om
tomträtten har utmätts, belagts med kvarstad eller lagils i anspråk genom
betalningssäkring och ell ärende angående anteckning om åtgärden har tagits
upp senast på den inskrivningsdag då dödning söks.

s. 2 Kontrollera mot PDF

22 kap. 3 5' Ansökan om inteckning skall avslås, om

1.
föreskrifterna
i 2 5 icke iakttagits,

2.
på gmnd av
särskild föreskrift eller enligt anteckning i fastighetsboken inteckning ej får
beviljas i fasligheten,

3.
inskrivning av
tomträft i fastigheten är beviljad eller sökt,

4.
fastigheten
frångått sökanden på grund av exekutiv försäljning eller genom expropriation
eller liknande tvångsförvärv,

5.
sökanden år i
konkurs eller försäftes i konkurs den dag då inteckningen sökes saml
fasligheten hör till konkursboel,

6.
del av fastigheten är utmätt eller utmätes den dag då inteckningen sökes,

1.
del av fasligheten har tagits i anspråk genom betalningssäkring eller tages i
anspråk den dag då inteckningen sökes.

6. en del av fastigheten har utmätts eller tagits i anspråk
genom

8.
ärende angående anteckning enligt 7 5 förköpslagen (1967:868) att kommun
beslutat utöva förköpsrätt i fråga om egendomen upptagits

betalningssäkring eller fasligheten eller en dd av
fastigheten har belagts med kvarstad och ett ärende angående anteckning om
åtgärden har tagits upp senast på den inskrivningsdag då inteckningen söks,
såvida ej ansökningen har medgetts av kronofogdemyndigheten,

7. ärende angående anteckning enligt 7 5 förköpslagen
(1967:868) att kommun beslutat utöva förköpsrätt i fråga om egendomen
upptagits

'Senastelydeise 1978:884.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Bilaga 3 358

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

på inskrivningsdag och ansökning- på inskrivningsdag och
ansökning

en göres av den som överlåtit egen- en göres av den som överlåtit egen

domen, domen.

Har ärende angående lagfart för sökanden uppskjutils till
senare inskrivningsdag, skall behandlingen av ansökan om inleckning uppskjutas
till samma dag.

23 kap. 25 Ansökan om inskrivning skall avslås, om

1.
den handling på
vilken rättigheten grundas ej ingivits,

2.
föreskrifl i
lag beträffande sådan upplåtelse som ansökan angår icke iakttagits och
föreskriften ej avser giltigheten av endast vissl förbehåll,

3.
upplåtelsen
står i strid med en mot upplåtaren gällande inskränkning i hans rätt alt
förfoga över egendomen och, när upplåtelsen skedde, lagfart ej var beviljad för
upplåtaren eller, om så var fallet, ärende om anteckning i fastighelsboken av
inskränkningen var upptaget på inskrivningsdag.

4.
inskrivning av
tomträtt i fastigheten är beviljad eller sökt,

5.
fastigheten
före upplåtelsen överiåtits lill någon vars förvärv enligl 17 kap. I eller 4 5
äger företräde framför upplåtelsen,

6.
fastigheten
före upplåtelsen frångått upplåtaren på grund av exekutiv försäljning eller
genom expropriation eller liknande tvångsförvärv,

7. fastigheten har belagts med kvarstad och ett ärende
angående anteckning om kvarstaden har tagits upp senasi på den inskrivningsdag
då inskrivning söks,

7. upplåtelsen avser arrende eller 8. upplålelsen avser arrende eller

hyra som enligt förbehåll i upplä- hyra som enligt förbehåll i upplå

lelsehandlingen icke fär inskrivas, lelsehandlingen icke får inskrivas,

8.
upplålelsen
avser rätt till elek- 9. upplålelsen avser rätt lill elektrisk
krafl och skriftligt medgivande trisk
kraft och skriftligt medgivande till inskrivning icke föreligger, till inskrivning icke föreligger,

9.
det är
uppenbart all upplåtel- 10. det är uppenbart att upplåtelsen
av annan grund är ogiltig eller sen
av annan grund är ogiltig eller att rättigheten upphört eller av an- att rättigheten upphörl eller av annat
skäl ej kan göras gällande. nat skäl ej kan göras gällande.

Har ärende angående lagfart för upplåtaren uppskjutils
lill senare inskrivningsdag, skall behandlingen av ansökan om inskrivning
uppskjutas lill samma dag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

Om en faslighel säljs exekutivt av överexekutor efter
ikraftträdandel av de nya bestämmelserna, gäller 6 kap. 12 5 i dess äldre
lydelse.

När ett mål angående avhysning av en arrendator handläggs
av överexekutor efter ikraftträdandet, tillämpas 8 kap. 4 5 i dess äldre
lydelse.

Ett ärende om nedsättning av hyresbelopp enligt 12 kap. 21
5, som är anhängigt hos överexekutor vid ikraftträdandel, skall även därefter
handläggas av överexekutor, dock längst till utgången av år 1982.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84

Bilaga 3 359

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vad som sägs om kvarstad i 19 kap. 21 5, 21 kap. 2, 5 och
6 55, 22 kap. 3 5 och 23 kap. 2 5 i deras nya lydelse gäller även
skingringsförbud som har meddelats före ikraftlrädandet.

15 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1925: 221) om bulvanförhållande i
fråga om fast egendom

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1925; 221) om
bulvanförhållande i fråga om fast egendom'

dels att i 1 och 13 55 ordel "överexekutor"
skall bytas ut mol "kronofogdemyndigheten",

dels alt
2, 6 och 12 55 skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Finnes, sedan förordnande meddelats enligl I 5 andra
stycket, all egendomen dessförinnan eller senare avyttrats, äger överexekutor
besluta att förordnandet ej skall gå i verkställighet. I övrigt skall så anses
och med ärendet i tillämpliga delar så förfaras, som om egendomen utmätts för
fordran med bästa förmånsrätt däri efter, i förekommande fall, sådana
rättigheter som besvärade egendomen redan innan bulvanförhällandet inträdde och
hava förmånsrätt framför alla befintliga fordringar. Egendomen må ej inropas
av bulvanen eller den för vars räkning bulvanförhällandet ingåtts. Avgives vid
auktionen bud som sålunda må antagas skall försäljning ske även om innehavare
av fordran bestrider det. Vad utsökningslagen i fråga om fast egendoms
försäljning och köpeskillingens fördelning i övrigt stadgar beträffande
gäldenären skall i ärende som nu avses gälla bulvanen. Denne skall även vara
pliktig att betala kostnad som ej kan gäldas ur den

2 5

Föreslagen lydelse

Finnes, sedan förordnande meddelats enligt I 5 andra
slyckel, alt egendomen dessförinnan eller senare avyttrats, får kronofogdemyndigheten
besluta att förordnandet ej skall gå i verkställighet. I övrigt skall så anses
och med ärendet i tillämpliga delar så förfaras, som om egendomen utmätts för
fordran med bästa förmänsrätt däri efler, i förekommande fall, sådana rättigheter
som besvärade egendomen redan innan bulvanförhållandel inträdde och har
förmånsrätt framför alla befintliga fordringar. Egendomen/år ej inropas av
bulvanen eller den för vars räkning bulvanförhällandet ingåtts. Avgives vid
auktionen bud som sålunda/Å/-antagas skall försäljning ske även om innehavare
av fordran bestrider det. Bulvanen är pliktig att betala kostnad som ej kan
tas ut ur köpeskillingen för den försålda egendomen, behållen avkastning
eller andra tillgängliga medel. Bestämmelsen i 12 kap. 40 § första stycket
andra meningen utsökningsbalken äger

opaginerad Kontrollera mot PDF

Senaste lydelse av 13 § 1946:832. Senastelydeise 1967:267.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84

Bilaga
3 360

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

försålda egendomen / enlighet med 198 § utsökningslagen.
Beslämmelsen i 126 § 3 mom. samma lag äger icke lillämpning i fräga om egendomens
försäljning.

Föreslagen
lydelse

icke tillämpning i fråga om egendomens försäljning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Virke
och slräfoder, som enligl denna lag dömas förbrutna, skola av åklagaren säljas
i den ordning, som om utmätta lösören stadgas. Begär, innan frågan om förverkande
slutligen prövats, ägaren av virke eller slräfoder, som tagils i beslag, all
försäljning därav skall äga rum, eller finner, på anmälan av åklagare,
överexekutor, att fara är för virkets eller stråfodrets förstörelse eller att
kostnaden för dess förvarande skulle bliva större än skäligt är, förordne
överexekutor, alt godset skall säljas i den ordning nyss sagts; och skall i ty
fall godsets ägare, om han är känd och inom riket boende, eller, där han bor
utom riket men inom rikel har känt ombud, som äger att för honom mottaga
stämning och avgiva svaromål, ombudet genom åklagarens försorg delgivas
underrättelse om auktionen minst åtta dagar innan den hålles. Anmälan, varom
här ovan sägs, skall vara åtföljd av fullständig, av två trovärdiga personer
styrkt förteckning, utvisande godsets mängd och beskaffenhet.

Säljes i beslag taget virke eller stråfoder, innan det
dömts förbrutet, skall, till dess frågan därom blivit slutligen avgjord,
försäljningssumman nedsättas i riksbanken på sätt särskilt är stadgat; och
skall vad i 160 § utsökningslagen sägs om sådana medels insättning i
bankinrällning äga motsvarande tillämpning.

Virke eller slräfoder, som har

förklarats förverkat enligl denna

lag, skall säljas av kronofogdemyn

dighelen. Innan frågan om förver

kande av virke eller slräfoder, som

har lagits i beslag, har prövats slut

ligt, skall egendomen säljas av

kronofogdemyndigheten, om

ägaren begär det eller fara j'örelig-ger alt egendomen
förstörs eller kosinaden för dess förvarande skulle bli större än som är
skäligt. Åklagaren skaU hos kronofogdemyndighelen anmäla, när en fråga om
försäljning har uppkommU. Försäljningen äger rum i den ordning som gäUerför
utmätt lös egendom i allmänhet.

Säljes i beslag taget virke eller stråfoder innan det har förklarats
förverkat, får influtna medel inte betalas ut innan frågan om förverkande har
avgjorts slutligt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

' Senaste lydelse 1970:431.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 Bilaga 3 361

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

125"

Klagan över överexekutors be- Talan mot kronofogdemyndighe-

slul i
ärende, som omförmäles i I §, lens beslut enligt denna lag förs i föres i
den ordning, som / utsök- denordningsom föreskrivs i utsökningslagen
stadgas angående kla- ningsbalken. gan över överexekutors utslag i utsökningsmål.

Över länsstyrelsens beslul i ärende, varom i 3 5 sägs, mä
ej klagan föras.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

Har en domstol före ikraftträdandet meddelal ett
förordnande som avses i I 5 första stycket, skall ärendet även därefter handläggas
av överexekutor, dock längst lill utgången av år 1982. Ärendet får dock även
dessförinnan överiämnas till kronofogdemyndigheten, om del är lämpligt. Detsamma
gäller, om ett ärende som avses i 65 första stycket andra meningen är anhängigt
hos överexekutor vid ikraftträdandel.

Kronofogdemyndigheten får före de nya bestämmelsernas
ikraftlrädande vidta åtgärder för en försäljning enligt 6 5, som skall äga rum
efter ikraftträdandet.

I fråga om talan mol överexekutors beslul tillämpas 12 5 i
dess äldre lydelse.

26 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1845:50 s. 1) om handel med
lösören, som köparen låter i säljarens vård kvarbliva

Härigenom föreskrivs alt 3 5 lagen (1845:50 s. 1) om
handel med lösören, som köparen låter i säljarens värd kvarbliva', skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lyddse

3 5

Är köpeavhandling så upprättad Är
köpeavhandling så upprättad

och behandlad, som i 1 5 sägs, men och
behandlad, som i 1 5 sägs, men

inträffar utmätning inom trettio da- inträffar
utmätning inom trettio da

gar efter det avhandlingen inför rät- gar
efter det avhandlingen inför rät

ten företeddes, eller försättes säl- ten
företeddes, eller försätts säl

jaren i konkurs efter ansökning, jaren i
konkurs efter ansökning,

som gjorts inom sagda tid, vare den som
gjorts inom sagda tid, är den

sålda egendomen ej fredad från att sålda
egendomen ej fredad från att

utmätas eller att till konkursboet utmätas
eller att räknas till kon-

räknas. Detsamma gäller, när ansö- kursboet.
Detsamma gäller, när an-

Senaste lydelse 1967: 267.

' Senaste lydelse av lagens mbrik 1977:673.

Senastelydeise 1970:853.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84

Nuvarande lydelse

kan om förordnande av god man enligl ackordslagen
(1970:847) gjorts inom nämnda tid och konkurs följt pä ansökan, som gjorts
inom tre veckor från det alt verkan av godmansförordnandel förföll eller, när
förhandling om offentligt ackord följt, ackordsfrågan avgjordes. Göres efter
utgången av den i första punkten angivna tid jäv mol köpeavhandling, vilken
befinnes så upprättad och behandlad, som nyss sagls, vare, där jävel göres vid
utmätningstillfälle, fordringsägaren skyldig all, om han vill fullfölja jävel,
inom en månad därefter väcka talan mol såväl säljaren som köparen vid den
domstol, till vilken utmätningsmannens tjänstgörings-område hör, eller vare
all lalan i ty mål kvUt; och stånde godset i kvarstad, däresi sökanden inom
fjorton dagar efter utmätningsförrättningen hos överexekuior ställer full
borgen för den kostnad och skada, som av kvarstaden följa kan; var säljarens
egendom avträdd till konkurs, skall vad om återvinning av lös egendom till
konkursbo är stadgat i 39 § konkurslagen äga molsvarande tilllämpning.

Bilaga
3 362

Föreslagen lydelse

sökan om förordnande av god man enligl ackordslagen (1970:847)
gjorts inom nämnda tid och konkurs följt på ansökan, som gjorts inom tre
veckor frän del all verkan av godmansförordnandel föri'öll eller, när
förhandling om offentligt ackord följt, ackordsfrågan avgjordes. Görs efter
utgången av den i första punkten angivna tiden jäv mol köpeavhandling, vilken
är så upprättad och behandlad, som nyss sagls, är, om jävet görs vid uimälningstillfälle,
fordringsägaren skyldig alt, om han vill fullfölja jävel, inom en månad
därefter väcka talan mot såväl säljaren som köparen vid tingsrätten i den ort
där kronofogdemyndigheten finns. Gör han inte det. har han förlorat sin lalan.
Godset skaU beläggas med kvarstad, om sökanden inom fjorton dagar efler
utmälningsförrätlningen hos kronofogdemyndigheten ställer full borgen för den
kostnad och skada, som kan orsakas av kvarstaden. Var säljarens egendom
avträdd till konkurs, skall vad om återvinning av lös egendom till konkursbo är
stadgat i 40 b § konkurslagen (1921:225) äga motsvarande tilllämpning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vad som nu sagts om konkurs äger molsvarande lillämpning
om i stället offentligt ackord faslslälles. I fråga om talan med anledning av
ackordsförhandling äga 17 och 18 55 ackordslagen (1970:847) motsvarande
tillämpning.

Denna lag träder i kraft den I januari 1982.

Har jäv mot en köpeavhandling framställts vid ell
utmätningstillfälle före ikraftträdandet men har tiden för väckande av lalan ej
gäll till ända före ikraftträdandet, får talan därefter väckas antingen vid den
domstol som anges i den äldre bestämmelsen eller vid den domstol som anges i
den nya bestämmelsen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 ., Bilaga 3 363

28 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978:599) om avbetalningsköp
mellan näringsidkare m. fl.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1978:599) om
avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl.

dels att i 11, 14 och 15 55 ordel
"utmätningsman" i olika böjningsformer skall bylas ut mot
"kronofogdemyndigheten",

dels att 10, 12 och 16-18 55 samt övergångsbestämmelserna
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lyddse Föreslagen lydelse

10 5

Om köparen vid avräkningen till- Om
köparen vid avräkningen till-

godoräknas ett störte belopp än säl- godoräknas ett större
belopp än säl

jaren, får varan återtagas endast om jaren, får varan återtagas endast om

säljaren betalar mellanskillnaden säljaren betalar mellanskillnaden

till köparen eller, när varan har vär- till köparen eller, när varan har vär

derats av utmätningsman, nedsät- derats av kronofogdemyndighelen,

ter mellanskillnaden hos denne. nedsätter
mellanskillnaden hos

myndigheien.

Har säljaren för att kunna återtaga varan eller för att
denna efter återtagande skall kunna bmkas pä avsett sätt måst betala skuld som
åvilar köparen, får säljaren vid tillämpning av första slyckel avräkna sådan
betalning mot mellanskillnad köparen lill godo.

Tillgodoräknas säljaren ett större belopp än köparen, får
säljaren inle kräva ut mer än mellanskillnaden (reslskulden).

12 5 Ansökan om handräckning skall göras skriftligen. Den
skall innehålla uppgift om hur stor del av kreditfordringen som uteslår
obetald. Om säljaren gör anspråk på dröjsmålsränta eller, i fall då avlalel
innehåller förbehåll som avses i 6 5 andra stycket, ersättning för reparation
eller annan åtgärd beträffande varan, skall i ansökningen också uppges vad
säljaren fordrar i den delen. Vid ansökningen skall fogas styrkt avskrift av
den handling som anges i 11 5.

Exekutionsavgift skal! förskol- Exekulionsavgift skall förskot

teras av sökanden, om utmätnings- teras
av sökanden, om kronofogde

mannen begär det. Betalas inte för- myndigheten
begär det. Betalas

skott inom förelagd tid, får hand- inte
förskott inom förelagd tid, får

Täckningen inställas. handräckningen inställas.

1 fråga om handräckning enligt I fråga om handräckning enligt

denna lag tillämpas bestämmelser- denna lag tillämpas bestämmelser

na om utmätning i 56, 59, 60 och 60 na om verkstäUighet i 16 kap. 10-

a §§ utsökningslagen (1877:31 s. 12 §§ utsökningsbalken.

1).

16 5

Beslut i fråga om handräckning Talan mot
beslut i fråga om hand-

överklagas
hos överexekutor. Mot råckningförs i hovrätten genom be-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84

Nuvarande lyddse

överexekutors beslul får lalan ej föras.

Bilaga.?
364

Föreslagen lydelse

svär. Besvär skall anföras inom tre veckor från del att
beslutet delgavs klaganden.

Är
köparen eller säljaren missnöjd med värdering eller annan åtgärd vid
handräckningen, är han oförhindrad att väcka lalan mol den andre vid domstol.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Visar inte
säljaren att han har väckl talan vid domstol inom en månad efter det att
handräckningen genomfördes eller, om förrättningen inom den liden har
överklagats, inom en månad efter det att överexekutors beslut meddelades, får
köparen hos utmätningsmannen lyfta belopp som har nedsatts enligt 10 5 första
stycket.

Visar inte
säljaren all han har väckl lalan vid domstol inom en månad efler det att
beslutet om handräckning vann laga kraft mot honom, får köparen hos kronofogdemyndigheten
lyfta belopp som har nedsatts enligt 10 5 första stycket.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 fråga om
handräckning gäller i övrigt utsökningslagen (1877:31 s. I) i tillämpliga
delar.

1 fråga om
handräckning gäller i övrigt utsökningsbalken i tillämpliga delar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

18 5
Ansökan om verkställighet av dom varigenom köparen har förpliktats återlämna
vara som har sålts genom avbetalningsköp görs skriftligen eller muntligen,
varvid domen skall ges in.

opaginerad Kontrollera mot PDF

I fråga om verkställigheten tilllämpas 12 § tredje
stycket, 14 5 och, om ej annat följer av domen,

15
5. Beträffande
lalan mot utmätningsmannens värdering tillämpas

16
5 andra
och tredje styckena. Den tid av en månad som anges i sistnämnda stycke räknas
dock i fall då förrättningen har överklagats från den dag då beslut av högre
instans vann laga kraft.

1 fråga om
verkställigheten tilllämpas 14 5 och, om ej annat följer av domen, 15 5.
Beträffande talan mol kronofogdemyndighetens värdering tillämpas 16 § andra
och tredje styckena.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Denna lag' träder i kraft den 1 juli 1979. Samtidigt
upphävs lagen (1915: 219) om avbetalningsköp.

Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till
eller avses annars däri lagmm som har ersatts genom föreskrift i den nya lagen
skall i slällel denna tdlämpas.

Äldre lag gäller fortfarande i frå- Äldre lag gäller fortfarande i frå-

ga om köp som har ingåtts före den ga om köp som har
ingåtts före den

nya lagens ikraftträdande. nya lagens ikraftträdande. / stället

1978:599. Senasle lydelse av övergångsbestämmelserna
1978:869.

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Bilaga 3 365

Nuvarande lydelse Föreslagen lyddse

för 10 § fiärde stycket och 14 § lagen (1915:219) om
avbetalningsköp gäller dock 12 § tredje stycket och 16 § nya lagen. Vad som
sägs om utsökningslagen i 16 § lagen om avbetalningsköp skall i stället avse
utsökningsbalken.

Denna lag' träder i kraft den 1 januari 1982.

När utmätningsmannen före ikraftträdandet har meddelat
beslut i fråga om handräckning eller verkställighet, tillämpas äldre
bestämmelser.

31
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1927:85) om dödande av förkommen handling

Härigenom föreskrivs att i lagen (1927:85) om dödande av
förkommen handling skall införas en ny paragraf, 12 a 5, av nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 a §

Vad som sägs i I —11 §§ om dödande av en förkommen
handling gäller i tUlämpliga delar även när en handling ej har kunnat anträffas
vid utmätning av fordringen eller rättigheten eller vid konkurs, om det kan
antas att handlingen undanhåUs. Ansökan om dödande görs i sådant fall av
kronofogdemyndigheten eller konkursboet.

Om det anses behövligt, skall tingsrätten som villkorför
dödande föreskriva att utmätningssökanden eller konkursboet ställer säkerhel
enligt vad som sägs i 2 kap. ulsökningsbalken för den skada som rätt
innehavare av handlingen kan lida. Är utmätningssökanden enligt 2 kap. 27 §
utsökningsbalken befriad från skyldighet att ställa säkerhet, skall tingsrätten
i stället föreskriva att han är skyldig att ersätta en så-

2 1981:000.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84

Nuvarande lyddse

Bilaga
3 366 Föreslagen lyddse

dan skada. Säkerhelen eller förpliktelsen får ej
åberopas, om talan väcks senare än tre år från den dag då beslul om handlingens
dödande vann laga kraft.

Ny handling skall ej utfärdas med anledning av dödande
enUgt denna paragraf.

Om ett överskott uppkommer vid utmätning, skaU det
avsättas av kronofogdemyndigheten i avvaktan på att den dödade handUngen företes
eller alt det på annat säll blir utrett vem som har rätt till beloppet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft den I januari 1982.

33 Förslag till

Lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979)

Härigenom
föreskrivs aft 9 5 förmånsrättslagen (1970:979)' skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lyddse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

9f-

Särskilda förmånsrätter gäller inbördes efter
paragrafernas följd och efler den i 4-7 55 angivna numreringen.

Förmånsrätt
enligl 4 5 3 har dock företräde framför förmånsrätt enligl 4 5 2 på grund av
annan relentionsräll än som avses i 247 5 sjölagen (1891:35 s. 1).

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förmånsrätt
på gmnd av utmätning har företräde framför förmånsrätt på gmnd av inteckning,
vilken sökts samma dag som utmätningen verkställdes eller senare.

Förmånsrätt
på grund av utmätning har förelräde framför förmånsrätt på grund av
företagsinteckning, vilken har sökts samma dag som beslutet om utmätning meddelades
eller senare, och framför förmånsrätt på grund av annan inteckning, vilken
har sökts samma inskrivningsdag som ett ärende angående anteckning om
utmätningen har tagtts upp eller senare.

opaginerad Kontrollera mot PDF

' Lagen omlryckl 1975:1248. Senastelydeise 1978:883.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84

Nuvarande lydelse

Utmätning ger företräde framför senare utmätning av samma
egendom. Utmätning för flera fordringar på en gång ger lika rätt. Om det
inbördes företrädet i övrigl mellan fordringar med samma slag av förmånsrätt
finns för vissa fall särskilda bestämmelser.

Bilaga
3 367 Föreslagen lydelse

Utmätning ger företräde framför senare utmätning av samma
egendom, om ej annat följer av 4 kap. 30 § andra styckei eller 7 kap. 13 §
ulsökningsbalken. Utmätning för flera fordringar på en gång ger lika rätt. Om
det inbördes företrädet i övrigt mellan fordringar med samma slag av
förmånsrätt finns för vissa fall särskilda bestämmelser.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vad i denna paragraf föreskrives om förmånsrätt på gmnd av
ulmälning tillämpas även i fråga om förmånsrätt på grund av betalningssäkring.

Denna lag träder i krafl den 1 januari 1982.

36 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1955:227) om inskrivning av rätt
till luftfartyg

Härigenom
föreskrivs att 12, 30 och 41 §5 lagen (1955: 227) om inskrivning av rätt till
luftfartyg skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Upplyses
att före den dag inteckning sökes eller ock samma dag ansökningen göres den
egendom som ansökningen avser lagits i mät eller tagUs i anspråk genom
betalningssäkring, och visas ej att utmätningen eller betalningssäkringen
upphört att gälla, skall ansökningen avslås.

Ansökan
om inteckning skall avslås, om den egendom som ansökningen avser har utmätts,
belagts med kvarstad eller tagtts i anspråk genom betalningssäkring och ett
ärende angående anteckning om åtgärden har tagits upp senast på den
inskrivningsdag då inteckningen söks, såvida ej i fråga om kvarstad
ansökningen har medgetts av kronofogdemyndigheten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utmätes
ägaren tillkommande rätt IiU andel i inteckning eller varder ägare, vilken
sådan rätt tillkommer, försatt i konkurs, vare in-

Försätts
ägare, som har räll tiU andel i inleckning, i konkurs, är inteckningshavaren,
ändå att han betingat sig annat, pliktig att på begä-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Senaste lydelse 1978:885.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84

Nuvarande lydelse

teckningshavaren, ändå att han betingat sig annat,
pliktig att på begäran av utmätningsmannen eller konkursförvallaren uppvisa inteckningshandlingen
för avskrivning, såsom i 29 5 sägs, av det ägaren tillkommande beloppet. Sedan
avskrivning sålunda sketl, må inteckning å det avskrivna beloppet med ränta
meddelas på ansökan av utmätningsmannen eller konkursförvallaren, ändå att
inteckningsmedgivandet icke är tecknat å sådan handling som i 5 5 sägs. Handling,
på gmnd varav inteckning sålunda meddelas, skall innehålla att beloppet
förfaller till betalning sex månader efter uppsägning.

Bilaga
3 368 Föreslagen lydelse

ran av konkursförvaltaren uppvisa inteckningshandlingen
för avskrivning, såsom i 29 5 sägs, av det ägaren tillkommande beloppet. Sedan
avskrivning sålunda skett, får inteckning på det avskrivna beloppet med ränta
meddelas på ansökan av konkursförvaltaren, åven om inteckningsmedgivandet icke
är tecknat på sådan handling som i 5 5 sägs. Handling, på gmnd varav inteckning
sålunda meddelas, skall innehålla att beloppet förfaller till betalning sex
månader efter uppsägning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Då utmätning skett av luftfartyg eller lott däri eller
till sådant fartyg hörande, intecknade reservdelar eller då sådan egendom har
tagits i anspråk genom betalningssäkring eller då jämlikt 71 § konkurslagen
äskats att luftfartyg eller intecknade reservdelar IiU sådant fartyg må
utmätningsvis säljas, skaU, sedan bevis härom inkommU tiU inskrivningsdomaren,
å nästa inskrivningsdag göras anteckning om förhållandet i inskrivningsboken.
Visas att utmätningen upphävts eller all frågan om egendomens försäljning
eljest förfallit eller att betalningssäkringen upphört att gälla, varde ock
det i boken antecknat.

Har egendom blivit såld i den ordning som är stadgad
beträffande försäljning av utmätt luftfartyg och av utmätta, intecknade reservdelar,
varde anteckning därom efter vad i första stycket sägs införd i
inskrivningsboken, när handUng som visar köpeskillingens fördelning inkommer
till inskrivningsdomaren. Var egendomen intecknad, skall i inskrivningsboken
lillika an-

Har ett luftfartyg, en lott däri eller intecknade
reservdelar utmätts eller har enligt 71 § konkurslagen (1921:225) begärts att
ett luftfartyg eller intecknade reservdelar skall säljas i den ordning som
gäller för utmätt sådan egendom eller har utmätningen upphävts eller frågan om
egendomens försäljning av annat skäl förfallit, skaU anteckning därom göras i
inskrivningsboken. Anteckning att egendomen har sålts uimätningsvis skaU ske,
när handling som visar köpeskillingens fördelning har inkommit. Har ett luftfartyg,
en lott däri eller intecknade reservdelar belagts med kvarstad eller tagits i
anspråk genom betalningssäkring eller har en sådan åtgärd upphävts, skall
anteckning därom också göras i inskrivningsboken.

Om
inverkan på inteckning av en exekutiv försäljning eller av en myndighets
fördelning av medel skall anteckning göras i inskrivningsboken när anmälan,
bevis eller fördelningslängd som utvisar förhållandet har inkommit.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Senaste lydelse 1978:885.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 3
369

Prop.
1980/81:84

Föreslagen
lyddse

Nuvarande lydelse

tecknas den verkan som försäljningen enligt vad i 25 §
siadgas medför beträffande inteckningen. Skedde ej försäljning, men skola
ändock enligt vad därom är särskilt stadgal medel fördelas mellan rättsägare i
egendomen, skall motsvarande anteckning göras när fördelningslängden
inkommer.

Har domstol beträffande inteckning i luftfartyg meddelal
förklaring som i 26 5 sägs, åligger det domstolen att därom översända bevis
lill inskrivningsdomaren, som har att å nästa inskrivningsdag göra anteckning
om förhållandet i inskrivningsboken.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

Vad som sägs om kvarstad i 12 och 41 55 i deras nya
lydelse gäller även skingringsförbud som har meddelats före ikraftlrädandet.

Om ett ärende angående avskrivning på en
inteckningshandling med anledning av utmätning har tagits upp på en
inskrivningsdag före ikraftlrädandet, gäller 30 5 i dess äldre lydelse.

43 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1934:239) om bulvanförhållande i
fråga om aktier i vissa bolag

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1934: 239) om
bulvanförhållande i fråga om aktier i vissa bolag

dels alt i 2 och 9 §5 ordet "överexekutor" i
olika böjningsformer skall bytas ut mot "kronofogdemyndigheten" i
motsvarande form,

dels att
3, 4 och 10 §5 skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF


aktier skola säljas efter vad i 2 5 sägs, skall försäljningen ske å offentlig
auklion i den ordning varom stadgas i förordningen den 23 oktober 1914 om vad
vid försäljning av värdepapper i vissa fall skall iakttagas; dock må överexe-

Då aktier
skaU säljas efter vad i 2 5 sägs, skall försäljningen ske genom
fondkommissionär. Kronofogdemyndighelen får dock på begäran av bulvanen
medgiva försäljning i annan ordning, såframt skäl därtill visas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

' Senaste lydelse 1967:145.

24 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 84

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84

Nuvarande lydelse

kulor på begäran av bulvanen medgiva försäljning i annan
ordning, såframt skäl därtill visas.

Försäljning av aktierna å offentUg auktion skall efler
överexekutors bestämmande äga rum i Slockholm eller annan stad där särskUd av
stadens handels- och sjöfarlsnämnd anlagen mäklare finnes. På auktionen får
bulvanen ej själv inropa aktierna. Inflytande medel skola uppbäras av
utmätningsmannen i den stad där försäljningen äger rum. 1 övrigl skall i
ärendet i tillämpliga delar så anses, som om aktierna utmätts lill gäldande av
fordran hos bulvanen. Bestämmelserna i 93 § 2 och 3 mom. utsökningslagen äga
dock ej tillämpning i fråga om försäljningen. Äro aktierna pantsatta av
bulvanen, skall försäljning ske med bibehållande av panthavarens rätt, när ej
denne nöjes med allför sin betalning hålla sig nll köpeskiUingen. Bulvanen är
pliktig att betala kostnad som ej kan gäldas ur den försålda egendomen i
enlighel med 198 § utsökningslagen.

Har överexekutor medgivii försäljning i annan ordning än
som stadgas iförordningen den 23 oktober I9I4, skola aktierna ställas under
vård och förvaltning av god man varom förmäles i lagen om förmynderskap. Gode
mannen vare pliktig att i samråd med bulvanen, inom tid som med hänsyn till omständigheterna
kan anses skälig, föranstalta om försäljning av aktierna. Gode mannen har att,
då ärsräkning eller sluträkning avgives, insända en avskrift av räkningen till
överexekutor.

Bilaga 3 370

Föreslagen lydelse

Vid försäljning av aktierna genom fondkommissionär gäller
följande. Bulvanen får ej själv köpa aktierna. Inflytande medel skall uppbäras
av kronofogdemyndighelen. 1 övrigl skall i ärendet i tillämpliga delar så
anses, som om aktierna utmätts lill gäldande av fordran hos bulvanen.
Bestämmelsen i 9 kap. 4 § första stycket utsökningsbalken tUlämpas dock ej i
fråga om försäljningen. Bulvanen är pliktig att betala kostnad som ej kan
gäldas ur den försålda egendomen i enlighel med 17 kap. 7 § Ulsökningsbalken.

Har kronofogdemyndigheten medgivii försäljning i annan ordning
än genom fondkommissionär, skall aktierna ställas under vård och förvaltning av
god man som avses i 18 kap. föräldrabalken. Gode mannen är pliktig all i samråd
med bulvanen, inom lid som med hänsyn lill omständigheterna kan anses skälig,
föranstalta om försäljning av aktierna. Gode mannen har alt, då ärsräkning
eller sluträkning avgives, insända en avskrift av räkningen till kronofogdemyndigheten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Under
rättegången mot bulvanen må domstolen, när skäl därtill äro, förordna, alt de
aktier bulvanför-

Domstolen
kan när det finns skäl därtill, förordna, all de aktier bulvanförhållandel
avser skall beläg-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Senaste lydelse 1946:833.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84

Nuvarande lydelse

hållandet avser skola beläggas med kvarstad, däresi de
anträffas hos bulvanen eller någon som av bulvanen erhållit dem såsom pant
eller som innehar dem för bulvanens eller panthavarens räkning. Åklagaren må
ock hos överexekutor begära förordnande om kvarstad, som nyss sagts.

Förordnas
om aktiernas försäljning efter vad i 2 5 sägs, skall lillika i utslaget
meddelas förordnande om kvarstad å aktierna eller, där sådant förordnande redan
givits, förklaring alt detta skall äga beständ. Vinner utslaget laga kraft,
skola sedan sex månader därefter förflutit aktierna, om å dem kvarstad blivit
lagd, på begäran av överexekutor utlämnas lill denne, dår de ej innehavas
såsom pant. Om försäljningsförordnande ej meddelas eller meddelat
försäljningsförordnande varder i högre rält upphävt, pröve domstolen i
utslaget, humvida fömt meddelat förordnande om kvarstad skall återkallas eller
äga bestånd till dess utslaget vunnii laga krafl.

Kvarstad
varom nu är sagl utgöre ej hinder för bulvanen att, intill dess sex månader
förflutit från det förordnande om försäljning enligt 2 5 vunnii laga kraft,
avyttra aktierna till någon som enligt lag äger förvärva dem; dock må aktierna
ej utlämnas med mindre överexekutor därom förordnal.

Bilaga 3 371 Föreslagen lydelse

gas med kvarstad, om de anträffas hos bulvanen eller någon
som av bulvanen erhållit dem säsom pant eller som innehar dem för bulvanens
eller panthavarens räkning.

Förordnas om aktiernas försäljning efter vad i 2 5 sägs,
skall tillika i domen meddelas förordnande om kvarstad ä aktierna eller, där
sådanl förordnande redan givits, förklaring alt detla skall äga bestånd. Vinner
domen laga krafl, skall sedan sex månader därefter förflutit aktierna, om ä dem
kvarstad blivit lagd, på begäran av den kronofogdemyndighet som avses 12 och 3
§§ utlämnas till denna. Om försäljningsförordnande ej meddelas eller meddelat
försäljningsförordnande upphävs i högre rätt, skaU domstolen i domen pröva,
humvida förut meddelal förordnande om kvarstad skall återkallas eller äga
bestånd till dess domen vunnit laga krafl.

Kvarstad varom nu är sagl utgör ej hinder för bulvanen
alt, intill dess sex månader förflutit från det förordnande om försäljning
enligt

2
5 vunnit
laga kraft, avyttra aktierna lill någon som enligl lag äger förvärva dem; dock
får aktierna ej utlämnas med mindre den kronofogdemyndighet som avses i 2 och

3
§§ därom
förordnat.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Klagan
över överexekutors beslut i ärende som omförmäles i 3 5 första stycket föres i
den ordning som I utsökningslagen stadgas angående klagan över överexekutors
utslag i utsökningsmål.

Mol
överexekutors beslut i fråga om kvarstad må talan ej föras.

Talan
mot kronofogdemyndighetens beslul i ärende som omförmäles i 3 5 första
styckei föres i den ordning som föreskrivs i utsökningsbalken.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Senaste lydelse 1937:456.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 Bilaga 3 372

Denna
lag Iräder i kraft den 1 januari 1982.

Har
en domstol före ikraftträdandet meddelat ett förordnande som avses i 2 5, skall
ärendet även därefter handläggas av överexekutor, dock längst till utgången av
år 1982. Ärendet får dock även dessförinnan överiämnas till
kronofogdemyndigheten, om det är lämpligt. När ärendet handläggs av
överexekuior, tillämpas i fråga om uppbärande av medel som inflyter vid en försäljning
på offentlig auklion 3 5 andra stycket tredje meningen i paragrafens äldre
lydelse.

Har
en åklagare före ikraftträdandet yrkat kvarstad hos överexekutor, skall målet
även därefter prövas av överexekutor.

1
fråga om talan mot överexekutors beslul lillämpas 10 § i dess äldre lydelse.

55
Förslag till

Lag
om ändring i brottsbalken

Härigenom
föreskrivs att 11 kap. 1 och 3 §5, 17 kap. 13 § och 36 kap. 4 § brottsbalken
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

11
kap. 15' Gäldenär, som förstör eller genom gåva eller annan liknande åtgärd
avhänder sig egendom av betydenhet och därigenom försätter sig på obestånd
eller förvärrar sitt obestånd, dömes för oredlighet mot borgenärer lill
fängelse i högsl två år. Delsamma skall gälla, om gäldenär genom sådant
förfarande framkallar allvarlig fara för att han skall komma på obestånd.

Gäldenär,
som vid konkurs eller Gäldenär, som vid konkurs eller

förhandling om offentligt ackord el- förhandling om offentligt ackord

ler i förteckning IiU ulmälningsed förtiger tillgång, uppgiver obefintlig

eller till betalningssäkringsed för- skuld eller lämnar annan sådan

tiger tillgång, uppgiver obefintlig oriktig uppgift, skall ock, om ej

skuld eller lämnar annan sådan uppgiften rättas innan den beedigas

oriktig uppgift, skall ock, om ej eller eljest lägges till gmnd för för

uppgiften rättas innan den beedigas farandet, dömas för oredlighet mot

eller eljest lägges till gmnd för för- borgenärer. Detsamma skall gälla,

farandet, dömas för oredlighet mot om gäldenär i samband med annan

borgenärer. Detsamma skall gälla, exekutiv förrättning åberopar orik-

om gäldenär i samband med annan tig handling eller skenavtal och där-

exekutiv förrättning åberopar orik- igenom hindrar att erforderiig egen-

tig handling eller skenavtal och där- dom genom förrättningen tages i

igenom hindrar att erforderlig egen- anspråk för att bereda borgenär be-

'
Senaste lydelse 1978:894.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Bilaga 3 373

opaginerad Kontrollera mot PDF

dom genom förrättningen tages i talning eller
säkerhet, anspråk för att bereda borgenär betalning eller säkerhel.

Gäldenär som, dä konkurs är förestående, ur rikel bortför
tillgång av betydenhet med uppsåt all hålla den undan konkursen, så ock
gäldenär, som i konkurs undandrager eller undanhåller konkursförvaltningen tillgång,
dömes likaledes för oredlighet mot borgenärer.

3 5-
Gäldenär, som fortsätter rörelse under förbmkande av avsevärda medel utan
motsvarande nytta för rörelsen eller lever slösaktigt eller inlåter sig pä
äventyrligt företag eller lättsinnig ansvarsförbindelse eller vidtager annan
sådan åtgärd och som därigenom uppsåtligen eller av grov oaktsamhet framkallar
eller förvärrar obestånd, dömes för vårdslöshet mol borgenärer till fängelse i
högst två är.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Gäldenär,
som vid konkurs eller förhandling om offentligt ackord eller i förteckning IiU
ulmälningsed eller IiU betalningssäkringsed av grov oaktsamhet förtiger
tillgång, uppgiver obefintlig skuld eller lämnar annan sådan oriklig uppgifi,
dömes likaledes, om ej uppgiften rättas innan den beedigas eller eljesl lägges
till gmnd för förfarandel, för vårdslöshet mol borgenärer.

Gäldenär,
som vid konkurs eller förhandling om offentligt ackord av grov oaktsamhet
förtiger tillgång, uppgiver obefintlig skuld eller lämnar annan sådan oriktig
uppgifi, dömes likaledes, om ej uppgiften rättas innan den beedigas eller eljest
lägges till gmnd för förfarandet, för vårdslöshet mol borgenärer.

opaginerad Kontrollera mot PDF

17 kap. 13 5'

högst
ett år.

Vägrar någon inträde som förrätlningsman äger fordra,
dömes för hin d-rande av förrättning till böter.

Den som
bryter mot förbud att sälja eller skingra gods eller att utgiva annans gods,
rubbar gods som blivit salt i kvarstad, tagel i anspråk genom
betalningssäkring, utmätt eller beslaglaget, skadar eller borttager myndighets
anslag eller försegling eller eljest olovligen öppnar vad myndighet tillslulit
eller ock överträder annat dylikl av myndighet meddelal förbud, dömes för
överträdelse av myndighets bud till böter eller fängelse i

Den som olovUgen
rubbar, skadar eller annars förfogar över egendom som är föremål för
utmätning, kvarstad, betalningssäkring, beslag eller annan liknande åtgärd,
skadar eller borttager myndighels anslag eller försegling eller eljest
olovligen öppnar vad myndighet tillslulit eller ock överträder annat dylikt av
myndighet meddelal förbud, dömes för överträdelse av myndighets bud till böter
eller fängelse i högsl ett år.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Senastelydeise 1978:894. 'Senastelydeise 1978:894.

s. 374 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 BUaga 3 374

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

36 kap. 4§" Förverkande på gmnd av brott av egendom
eller dess värde må, om ej annat har föreskrivits, ske hos

a)
gärningsmannen
eller annan som medverkat till brottet,

b)
den i vars
ställe gärningsmannen eller annan medverkande var,

c)
den som genom
broUet berefts vinning,

d) den som efter brottet förvärvat egendomen på grund
av giftorätt, arv

eller testamente eller genom gåva eller som efler brottet förvärvat egendo

men på annat säu och därvid haft vetskap om eller skälig anledning till

anlagande om egendomens samband med brottet.

Tillhörde egendomen vid brottet ej någon av dem som anges
i första styckei a)-c), må den ej förklaras förverkad.

Särskild rält till egendom som Särskild rält till egendom som

förklaras förverkad består, om ej förklaras förverkad
består, om ej

även den särskilda rällen förklaras även den särskilda rätlen förklaras

förverkad. förverkad. Motsvarande gäller i

fråga om den rätt som har vunnits genom utmätning eller
betalningssäkring, om ej egendomen hade tagtts i beslag när den utmättes
eller togs i anspråk genom betalningssäkring.

Denna lag träder i krafl den 1 januari 1982.

11 kap. 1 och 3 55 i sin äldre lydelse gäller fortfarande
i fråga om orikliga uppgifter som en gäldenär före ikraftträdandet har lämnat
eller därefter lämnar i en förteckning lill ulmälningsed eller till
betalningssäkringsed.

Bestämmelsen i 36 kap. 4 5 tredje styckei andra meningen
gäller inte, när fråga är om brott som har begåtts före ikraftträdandel.

"Senastelydeise 1968: 165.

s. 375 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Bilaga 3 375

56 Förslag till

Lag om ändring i rättegångsbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om rättegångsbalken'

dels att i 8 kap. 2 § och 12 kap. 3 5 ordet
"utmätningsman" skall bytas ul rnot "kronofogde",

dels all i 38 kap. 5 5 ordel "utmätningsmannens"
skall bytas ut mot ' 'kronofogdemyndighetens",

dels au i 49 kap. 4 5, 50 kap. 8 5, 52 kap. 7 5 och 55
kap. 8 5 orden "kvarstad, skingringsförbud eller annan handräckning"
skall bytas ut mot "kvarstad eller annan åtgärd enligt 15 kap.",

dels att i
50 kap. 5 § och 55 kap. 5 § orden "kvarstad eller skingringsförbud"
skall bytas ut mot "kvarstad",

(/e/5 au 9
kap. 8 5, 10 kap. 17 5, 15 kap., 16 kap. 6 5, 17 kap. 14 5, 25 kap. 1 och 3 55,
26 kap., 27 kap. 10 5, 30 kap. 12 5 och 33 kap. 5 5 skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 kap.

8 5-

Då enligt denna balk vite förelägges part eller annan,
bestämme rätten vitet till belopp, som med hänsyn till hans ekonomiska
förhållanden och omständigheterna i övrigl kan aniagas förmå honom att iakttaga
föreläggandet. Vite må ej bestämmas under tio kronor eller över femtusen
kronor. Har vite utdömts och förelägger rätten nytt vite, må vitet bestämmas
lill högre belopp, dock ej över tiotusen kronor. Vitesföreläggande skall delgivas
den som föreläggandet avser.

Bestämmelserna i första stycket om högsta vitesbelopp
gäller ej i fråga om föreläggande enligt 15 kap.3§.

Vite må ej föreläggas, då straff är utsatt. Ej heller må
vite föreläggas kronan.

Finnes, då fråga uppkommer om utdömande av vite, ändamålet
med vitet hava förfallit, må vitet ej utdömas.

10 kap.

17 5'

Ej vare på gmnd av vad i delta kapitel stadgas rälten
behörig att upptaga:

1. tvist, som skall upptagas av annan myndighet ån domstol
eller av särskild domstol eller enligt lag eller författning skall omedelbart
prövas av skiljemän;

' Senaste lydelse av 8 kap. 2 § 1972:430

12 kap.3 § 1975:1288

49 kap. 4 § 1979:242

55 kap. 5§ 1947:616. Senaste lydelse 1964: 166. ' Senaste
lydelse 1970:1002.

s. 376 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84

Bilaga 3 376

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
Ivdelse

Föreslagen
lydelse

s. 5 Kontrollera mot PDF

2.
tvist, som
skall väckas vid viss domstol, om denna enligl lag eller författning är ensam
behörig att upplaga sådan tvist;

3.
tvist, som
enligl lag mä upplagas allenast av vissa särskilda tingsrätter, om Ivisten
väckes vid annan domstol;

4.
tvist, som
avses i 9 eller 10 5 eller eljesl enligl lag skall upptagas av domstol, som där
sägs, om tvisten väckes vid annan domstol;

5.
äktenskapsmål;

s. 6 Kontrollera mot PDF

6. tvist,
som angår utmätl lös egendom eller giltigheten av lösöreköpsavhandling och för
vilken behörig domstol är särskilt stadgad; eller

6. tvist,
som angår utmätt egendom eller giltigheten av lösöreköpsavhandling och för
vilken behörig domstol är särskilt stadgad; eller

s. 7 Kontrollera mot PDF

7. tvist, som är av beskaffenhet att kunna utan stämning
upptagas av domstol.

Ej heller må på gmnd av vad i detla kapitel stadgas talan
väckas vid domstol av annan ordning än den som för tvistens upptagande är i lag
föreskriven; vad nu sagts gälle dock ej tvist, som avses i 13 5.

Yrkande om kvittning för fordran må icke upptagas av
domstol, som enligl första slyckel ej ägt upptaga tvist angående samma fordran.

15 kap.

Om kvarstad, skingringsförbud Om kvarstad m. m.

och
annan handräckning

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 §

Har part, som i råttegång yrkat betalning för fordran,
visat sannolika skäl för sin talan och kan skäligen befaras, att motparten
genom att avvika eller genom att undanskaffa egendom eller annorledes
undandrager sig att gälda vad genom domen kan antagas komma att åläggas honom,
må kvarstad läggas å så mycket av hans lösa egendom, som svarar mot skulden,
eller ock, om det är tillfyllest, egendomen ställas under förbud att säljas
eller skingras. Skingringsförbud må ock meddelas åfast egendom, som tillhör
motparten.

1 §

Om någon visar sannolika skäl för att han har en fordran,
som är eller kan antas bli föremål för rättegång eller prövning i annan liknande
ordning, och det skäligen kan befaras att motparten genom att avvika, skaffa
undan egendom eller på annat sätt undandrar sig att betala skulden, får domstol
förordna om kvarstad på så mycket av motpartens egendom att fordringen kan
antas bU täckt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kvarstad eller skingringsförbud må åven läggas å egendom,
IiU vilken part i rättegång påstått bättre rätt, om han visat sannolika skäl
för sin talan och det skäligen kan befaras, att motparten undanskaf-

2 §

Om någon visar sannolika skäl för att han har bättre rätt
till viss egendom, som är eller kan antas bli föremål för rättegång eller prövning
i annan liknande ordning, och det skäligen kan befaras att motpar-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

BUaga3
377

opaginerad Kontrollera mot PDF

far, förstör eller väsentligt försäm- ten skaffar
undan, väsentligt för-

sämrar
eller på annat sätt förjagar över egendomen //// skada för sökanden, får
domstol förordna om kvarstad på egendomen.

rar egendomen.

Finnes lös egendom, som ställes under skingringsförbud,
hos tredje man, må denne förbjudas att utgiva egendomen.

Har part, som i rättegång yrkat betalning för fordran,
visat sannolika skäl för sin lalan och kan skäligen befaras, att motparten
begiver sig från riket utan att efterlämna känd egendom, som svarar mot hans
gäld, må förbud meddelas honom att avresa från orlen, med mindre han ställer
pant eller borgen för skulden. Reseförbud vare ej gällande utöver tre månader
efter delgivningen. Har meddelat reseförbud före nämnda tids utgång hävts
eller eljesl upphört att gälla, må nytt reseförbud avse allenast återstoden av
sagda tid.

I beslul om reseförbud skall angivas den ort, där den,
mot vilken förbudet gäller, skall uppehålla sig, samt erinras om påföljden för
överträdelse av förbudet. Överträdes reseförbud, äge rätten på yrkande av
parten förordna, att motparten skall återhämtas och under den tid förbudet
gäller hållas i häkte.

3 5

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har
part i rättegång visat sannolika skäl för sin talan och kan skäligen befaras,
att motparten genom att utöva viss verksamhet eller förelaga eller underlåta
viss handling eller genom annat stil förhållande hindrar eller försvårar domens
verkställande eller väsentligt förringar dess \årde för parten, må vid vite
förbud eller annat föreläggande meddelas motparten eller forordnas om egendoms
förvaltning av god man eller om annan åtgärd, som finnes erforderlig för

Om
någon, i annat fall än som avses i I eller 2§, visar sannolika skäl för att han
mot någon annan har ett anspråk, som är eller kan antas bU föremål för
rättegång eller prövning i annan liknande ordning, och det skäligen kan befaras
all motparten genom att utöva viss verksamhet eller företa eller underlåta
viss handling eller på annat sätt hindrar eller försvårar utövningen av
sökandens rätt eller väsentligt förringar dess värde, får domstol förordna om
lämpUg åt-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84

Nuvarande lydelse

säkerställande av partens rält. Föreläggande eller
förordnande, som nu sagls. må ock meddelas, om det i annat fall ärför parlen av
synnerlig vikl och del ej länder motparten till väsenlligl förfång.

Bilaga 3 378 Föreslagen lydelse

gärd för all säkerställa sökandens rätt.

En
åtgärd enligl första stycket får innebära förbud vid vite alt utöva viss
verksamhet eller företa viss handling eller annat föreläggande vid vite all
beakta sökandens anspråk eller förordnande av syssloman eller meddelande av en
föreskrifl som är ägnad att på annat sätt förebygga intrång i sökandens rätt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Finnes i rättegång om bättre räll lill egendom part hava
egenmäktigt skilt molparlen från egendomen eller eljesl själv tagit sig rätt,
må förordnas, alt besittning eller annat förhållande, som rubbats, genasl
skall återställas.

5 §

Beslut om åtgärd, som avses i detta kapitel, meddelas av
den rått, där rättegången är.

Fråga om sådan åtgärd må upptagas allenast på yrkande av
part.

Yrkande må ej bifallas, med mindre tillfälle lämnats
motparten att yttra sig däröver. Är fara i dröjsmål, må dock rätlen omedelbart
bevilja åtgärden att gälla, till dess annorlunda förordnas.

Framgår del i en rättegång om bättre rätt lill viss
egendom alt den ena parten har olovligen rubbat motpartens besittning eller
vidlagil någon annan olovlig åtgärd beträffande egendomen, får domstolen
förordna all besittningen genasl skall älerslällas eller annan rätidse genast
ske.

5 §

Beslul om älgärd som avses i detla kapitel meddelas av
den domstol där rättegången är anhängig. Är rättegång ej anhängig, gäller ifråga
om domstols behörighet vad som är föreskrivet om tvistemål.

Fråga om sådan åtgärd får las upp endast på yrkande. Är
rättegång ej anhängig, skall yrkandet framställas skriftligen.

Ett yrkande får ej bifallas utan att motparten har beretts
tillfälle att yttra sig. Tål frågan ej uppskov, får dock rätten omedelbart
bevilja åtgärden att gälla till dess annat förordnas.

Beträffande handläggningen i övrigt av fråga om beviljande
av en åtgärd som avses i 1, 2 eller 3 § då rättegång ej är anhängig tillämpas vad
som gäller när en sådan fråga uppkommer i rättegång. Fråga om ersättning tiU
sökanden för hans kostnad får prövas endasl i samband med prövning av talan om
anspråket.

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84

Nuvarande lydelse

Åtgärd, som avses i 1, 2 eller 3 5, må ej beviljas, med
mindre part, som begärt åtgärden, hos rätten ställer pant eller borgen för
skada, som kan tillskyndas motparten. Finnes parten ur stånd att ställa sådan
säkerhet och har han visal synnerliga skäl för sin talan, må rälten befria
honom därifrån. Från ställande av säkerhel vare kronan fri. Om pant och borgen
gälle vad i utsökningslagen är stadgat.

6 §

Återkallas eller förfaUer talan, för vars säkerställande
åtgärd enligt 1, 2 eller 3 5 meddelats, eller har, då talan avser fordran,
ställts pant eller borgen eller förekomma eljest ej längre skäl för åigärden,
skall den av rätten omedelbart hävas. Då målet avgöres, pröve rätten, om
åtgärden fortfarande skall beslå. RäUen äge ock i samband med domen förordna om
åtgärd, som nu sagts.

Bilaga 3 379 Föreslagen lydelse

6 §

En åtgärd som avses i I, 2 eller 3 5 får beviljas endasl
om sökanden hes rätlen ställer säkerhet för skada som kan tillfogas motparten.
Förmår sökanden ej slälla säkerhel och har han visat synnerliga skäl för sitt
anspråk, får rälten befria honom därifrån. Staten, kommuner, landstingskommuner
och kommunalförbund behöver ej ställa säkerhet.

Ifråga om beskaffenheten av säkerhet gäller 2 kap. 25 §
utsökningsbalken. Säkerheten skall prövas av rätten, om den ej har godkänts
av motparten.

7 §

När en åtgärd som avses i I, 2 eller 3 § har beviljats,
skall sökanden, om ej talan redan har väckts, inom en månad från beslutet
väcka talan i saken vid domstol eller, om anspråket skall prövas i annan ordning,
enligt vad som gäller därom. Talan som ej skall prövas av domstol eller annan
myndighet anses väckt när prövning har påkallats hos motparten eller
förfarandet har inletts i annan ordning.

Väcks ej talan enligt vad som sägs i första stycket, skall
åtgärden omedelbart återgå.

8 §

En åtgärd som har beviljats enligl I, 2 eller 3 5 skall
omedelbart hävas, om säkerhet, som tiUgodoser ändamålet med åtgärden, stäUs eller
det annars ej längre finns skäl för åtgärden. Återkallas eller förfaller talan
som har väckls i saken, skall åtgärden också omedelbart håvas.

Frågan om hävande prövas av den domstol där rättegången är
anhängig eller, om rättegång ej är anhängig, av den domstol som har beviljat
åtgärden.

Då saken är föremål för rättegång och målet avgörs, skall
rätlen

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84

Bilaga 3
380

s. 4 Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Rälten äge, när skäl äro därtUl, på yrkande av part
förordna, att åtgärd enligt 4 5 skall gå åter.

7 §

Finnes kvarstad böra läggas å arrende, hyra eller annat
dylikt, som utgår av fasl egendom, förordne rälten god man att uppbära medlen;
rätten meddele ock den betalningsskyldige förbud att utgiva någol IiU annan än
gode mannen.

Meddelas
skingringsförbud å fast egendom och är synneriig fara att egendomen genom
vanvård eller annorledes väsentUgen försämras, äge rälten på yrkande av part,
som begärt åtgärden, förordna god man att förvalta egendomen; parlen åligge
att tiU bestridande av nödig kostnad för egendomens förvaltning erlägga
förskott med belopp, som bestämmes av rätten.

I övrigt gälle om verkställande av åtgärd, som avses i
detta kapitel, vad i utsökningslagen är stadgat.

Föreslagen lyddse

pröva, om åtgärden fortfarande skall bestå. Rälten får
även i samband med domen förordna om en åtgärd som nu har angetts.

9 §

Rätten får, när det finns skäl /(// det, på yrkande av
någon av parterna förordna att en åtgärd enligl 4 § skall gå åter.

10 §

I fråga om verkställandet av en åtgärd som avses i delta
kapitel finns bestämmdser i utsökningsbalken. Råtlen får meddela närmare
föreskrifter om verkstållandet, om det behövs.

s. 5 Kontrollera mot PDF

16 kap. 6 5

Är i
tvistemål fråga även om ansvar, utdömande av vite, reseförbud eller någons
hållande i häkte, gälle om omröstning därutinnan vad i 29 kap. är stadgat.

Är i tvistemål fråga även orn ansvar, utdömande av vite
eller någons hållande i häkte, gäller om omröstning / frågan vad som föreskrivs
i 29 kap.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rätlen
äge, när skäl åro därtiU, i dom förordna, att den må verkställas utan hinder
av aU den icke äger laga kraft.

Rätten
får, när det finns skäl IiU det, i dom förordna att den får verkställas utan
hinder av att den icke äger laga kraft. Når det finns anledning, skaU rätten
därvid före-

opaginerad Kontrollera mot PDF

" Senasle lydelse 1979:242.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84

Bilaga 3 381

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

skriva att säkerhet skall ställas för skadestånd om domen
ändras.

Beslul under rättegången, mol vilket lalan ej mä föras
särskill, skall genast gå i verkslällighet. Detsamma gäller beslut, varigenom
rätten

1.
avvisat ombud
eller biträde,

2.
ogillat tredje
mans yrkande alt få som intervenient dellaga i rättegången,

3.
utlåtit sig
angående ersättning eller förskott till biträde, viltne, sakkunnig eller
annan, som ej är part eller intervenient,

4.
förordnal om
någons hållande 4. förordnat om någons hållande i
häkte eller om kvarstad, sking- i häkte
eller om kvarstad eller an-ringsförbud eller annan hand- nan åtgärd enligt 15 kap. eller om räckning eller om
hävande av sådan hävande av sådan åtgärd, åtgärd,

5.
till biträde
utsett annan än part föreslagit, eller

6.
utlåtit sig i
annat fall än som avses i 3 eller 5 i fråga som gäller allmän rättshjälp, dock
ej beslut om ersättningsskyldighet enligl 31 5 rättshjälpslagen (1972:429).

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ifråga
om beslut, varigenom föreläggande meddelats part eller annan att förete
skriftligt bevis eller att tillhandahålla föremål för syn eller besiktning,
gäller vad som sägs i första stycket.

Rätten äge, när skäl äro därtiU, i beslul, varigenom
föreläggande meddelats part eller annan att förete skriftligt bevis eller att
tillhandahålla föremål för syn eller besiktning,/örort/na att beslutet må
verkställas Ulan hinder av att det icke äger laga kraft.

Är särskild föreskrift meddelad därom, att dom eller
beslul, som icke äger laga kraft, må verkställas, vare den gällande.

25 kap.

1 5'

opaginerad Kontrollera mot PDF

Är någon
skäligen misstänkt för brott, vara fängelse kan följa, och kan med hänsyn till
brottets beskaffenhet, den misstänktes förhållande eller annan omständighet
skäligen befaras, att han avviker eller annorledes undandrager sig lagföring
eller straff, men förekommer eljest ej anledning att anhålla eller häkta honom,
må, om det finnes tillfyllest, i stället förbud meddelas honom att utan
tillstånd lämna honom anvisad vistelseort. Oberoende av brottets beskaffenhet
må ock förbud, som nu sagts, meddelas, om skäligen kan befaras, att den
misstänkte ge-

Är någon
skäligen misstänkt för brott, varpå fängelse kan följa, och kan med hänsyn till
brottets beskaffenhet, den misstänktes förhållande eller annan omständighet
skäligen befaras, att han avviker eller annorledes undandrager sig lagföring
eller straff, men förekommer eljest ej anledning alt anhålla eller häkta honom,/år,
om del finnes tillfyllest, i stället förbud meddelas honom all utan tillstånd
lämna honom anvisad vistelseort. Oberoende av brottets beskaffenhet/år oci-å
förbud, som nu sagts, meddelas, om det skäligen kan befaras, alt den misstänkte
ge-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Senasle lydelse 1964:166.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84

Nuvarande lydelse

nom att begiva sig från riket undandrager sig lagföring
eller straff eller gäldande av skadestånd eller annan ersättning till
målsägande, som kan antagas komma att på grund av brottet ådömas honom.

Bilaga
3 382 Föreslagen lyddse

nom all begiva sig från riket undandrager sig lagföring
eller straff.

opaginerad Kontrollera mot PDF

3 5

Reseförbud meddelas av undersökningsledaren, åklagaren
eller rällen.

Fråga om reseförbud må av rälten upptagas på yrkande av
undersökningsledaren eller åklagaren eller då rällen har all beslula om den
misstänktes häktning eller hans kvarhållande i häkte. Efler åtalet äge rätten
även på yrkande av målsäganden så ock självmant upptaga fråga därom.

/ anledning av målsägandens anspråk på skadestånd eller
annan ersättning må undersökningsledaren eller åklagaren ej meddela reseförbud
eller hos rälten yrka sådant förbud, med mindre anspråket anmälts hos honom;
rätten äge allenast på yrkande upptaga fråga om sådanl förbud.

Väckes vid rätten fråga om reseförbud, skall, så snart ske
kan, förhandling därom äga mm inför rälten. Om sådan förhandling gälle i
tillämpliga delar vad i 24 kap. 17 5 är stadgat. Är fara i dröjsmål, må rätten
omedelbart meddela reseförbud att gälla, till dess annoriunda förordnas.

26 kap.

Om kvarstad och skingringsför- Om kvarstad

bud

I 5

opaginerad Kontrollera mot PDF

Är
någon skäligen misstänkt för brott och kan skäUgen befaras, att han genom att
avvika eller genom att undanskaffa egendom eller annorledes undandrager sig
att gälda böter, värdet av förverkad egendom eller annan ersättning lill det
allmänna eller skadestånd eller annan ersättning till målsägande, som kan
antagas komma att på grund av brottet ådömas honom, må kvarstad läggas å så
mycket av hans lösa egendom, som svarar mot skulden, eller ock, om del är
tillfyllest, egendomen stäUas under förbud alt säljas eller skingras. Skingringsförbud
må ock meddelas åfast egendom, som tillhör den misslänk-te.

År
någon skäligen misstänkt för brott och kan det skäligen befaras, att han genom
alt avvika eller genom att undanskaffa egendom eller annorledes undandrager
sig att betala böter, värdel av förverkad egendom eller annan ersättning till
del allmänna eller skadestånd eller annan ersättning till målsägande, som kan
aniagas komma att på grund av brottet ådömas honom, får det förordnas om
kvarstad på så myckel av hans egendom alt fordringen kan anlas bU täckt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84

Bilaga
3 383

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Finnes lös egendom, som ställes under skingringsförbud,
hos tredje man, må denne förbjudas att utgiva egendomen.

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Beslut om kvarstad eller skingringsförbud meddelas av
rätten.

Fråga om
kvarstad eller skingringsförbud må upptagas pä yrkande av
undersökningsledaren eller åklagaren. Efter åtalet äge rätten även på yrkande
av målsäganden sä ock självmant upptaga fråga därom,

I anledning av målsägandens anspråk på skadestånd eller
annan ersättning må undersökningsledaren eller åklagaren ej yrka kvarstad eller
skingringsförbud, med mindre anspråket anmälts hos honom; rätten äge allenast
på yrkande förordna därom.

Väckes
fråga om kvarstad eller skingringsförbud, skall, så snart ske kan, förhandling
därom äga mm inför rätten. Om sådan förhandling gälle i tillämpliga delar vad
i 24 kap. 17 5 är stadgat. Är fara i dröjsmål, må rälten omedelbart bevilja
åtgärden att gälla, till dess annorlunda förordnas.

Beslul om kvarstad meddelas av rätlen.

Fråga om kvarstad får upptagas pä yrkande av
undersökningsledaren, åklagaren eller målsäganden. Efler åtalet får rällen
även självmant upplaga fråga därom.

1 anledning av målsägandens anspråk på skadestånd eller
annan ersättning får undersökningsledaren eller åklagaren ej yrka kvarstad,
med mindre anspråket anmälts hos honom. Rätten får endast pä yrkande förordna
därom.

Väcks fråga om kvarstad, skall, så snart det kan ske,
förhandling därom äga mm inför rätten. Om sådan förhandling gäller i
tillämpliga delar vad som sågs i 24 kap. 17 §. Är det fara i dröjsmål, får
rälten omedelbart bevilja åtgärden att gälla till dess annorlunda förordnas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

I
avbidan på rättens beslut om kvarstad får undersökningsledaren eller
åklagaren taga lös egendom i förvar.

I avbidan på rättens beslul om kvarstad eller
skingringsförbud må undersökningsledaren eller åklagaren taga lös egendom i
förvar.

Är fara i dröjsmål, må åtgärd, som nu sagls, vidtagas även
av polisman; anmälan därom skall dock skyndsamt göras hos undersökningsledaren
eller åklagaren, som har att omedelbart pröva, om egendomen skall kvarbliva i
förvar.

45

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har
undersökningsledaren eller åklagaren tagit lös egendom i förvar eller beslutat,
att sådan egendom skall kvarbliva i förvar, skall han, så snart ske kan, och
sist å femte dagen därefter till rätten avlåta framställning om kvarstad
eller

Har
undersökningsledaren eller åklagaren tagit lös egendom i förvar eller beslutat,
att sådan egendom skall kvarbliva i förvar, skall han, så snart det kan ske,
och senast fem dagar därefter till rätten avlåta framställning om kvarstad.
Görs ej

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84

Bilaga 3
384

opaginerad Kontrollera mot PDF

Föreslagen
lydelse

sådan framställning, skall egendomen omedelbart
ålerslällas.

Nuvarande lydelse

skingringsförbud. Göres ej framställning, som nu sagts,
skall egendomen omedelbart återställas.


framställning inkommit, skall rätten, så snart ske kan, och, om synneriigl
hinder ej möler, sist å fjärde dagen därefter hålla förhandling, som avses i 2
5. Utsattes huvudförhandling all hållas inom en vecka, sedan framställningen inkom,
må dock, om ej rälten finner särskild förhcindling böra äga mm, med
förhandlingen anslå lill huvudförhandlingen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Beslutas
kvarstad eller skingringsförbud, skall, om ej rätten bestämmer annat,
egendomen kvarbliva i myndighetens vård, till dess beslutet verkställts.

Beslutas
kvarstad, skall, om ej rätten bestämmer annat, egendomen kvarbliva i
myndighetens vård, till dess beslutet verkställts.

opaginerad Kontrollera mot PDF


rätten förordnar om kvarstad, skall, om ej åtal redan väckts, rätten utsätta
den tid, inom vilken åtal skall väckas. Denna/År ej bestämmas längre än som
är oundgängligen erforderligt.

Då rätlen förordnar om kvarstad eller skingringsförbud,
skall, om ej åtal redan väckts, rätten utsätta den tid, inom vilken åtal skall
väckas. Denna må ej bestämmas längre, än som finnes oundgängligen erforderligt.

Finnes den utsatta tiden otillräcklig, må rätten, om
framställning därom göres före tidens utgång, medgiva förlängning av tiden.

65

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har
ej inom tid, som avses i 5 5, åtal väckts eller till rälten inkommit framställning
om förlängning av tiden eller har för skulden ställts säkerhet eller
förekommer eljest ej längre skäl för kvarstad, skall rätten omedelbart häva
åtgärden.

Har ej inom tid, som avses 15 5, åtal väckts eller till
rätlen inkommit framställning om förlängning av tiden eller har för skulden
ställts pant eller borgen eWer förekomma eljest ej längre skäl för kvarstad
eller skingringsförbud, skall åtgärden av rätlen omedelbart hävas.

Då målet avgöres, pröve rätten, om åtgärden fortfarande
skall bestå. Rätten äge ock i samband med domen förordna om åtgärd, som nu
sagts.

75

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vad i
25 kap. 8 5 är stadgat om reseförbud äge motsvarande tilllämpning beträffande
kvarstad och skingringsförbud.

Bestämmelserna
i 25 kap. 8 5 om reseförbud gäller också beträffande kvarstad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Finnes
kvarstad böra läggas å arrende, hyra eller annat dylikt, som utgår av fasl
egendom, förordne rälten god man att uppbära medlen; rätten meddele ock den betalningsskyldige
förbud att utgiva

I fråga
om verkställandet av kvarstad finns bestämmelser i utsökningsbalken. Rätten
får meddela närmare föreskrifter om verkställandet, om det behövs.

s. 385 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 Bilaga 3 385

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

något till annan än gode mannen.

Meddelas skingringsförbud å fast egendom och är synnerlig
fara att egendomen genom vanvård eller annorledes väsentligen försämras, äge
rätten förordna god man att förvalta egendomen. Avser ål-gärden målsägandens
anspråk på skadestånd eller annan ersättning, åligge målsäganden att till bestridande
av nödig kostnad för egendomens förvaltning erlägga förskott med belopp, som
bestämmes av rätten; i annat fall skall sådan kostnad ulgå av aUmänna medel.

I övrigt gälle om verkstäUande av kvarstad och
skingringsförbud vad i utsökningslagen är stadgat; vad där är föreskrivet om
pant eller borgen skall dock ej äga tillämpning.

27 kap.

10 5

Beslagtaget föremål skall omhän- Beslagtaget föremål skall tas i

dertagas av den som verkställt be- förvar av den som
verkställt besla-

slagel eller sättas iförvar under för- get. Om del kan ske ulan fara och

segling; om det kan ske utan fara eljest är lämpligt,/år dock föremå-

och eljest finnes lämpligt, må dock let lämnas kvar i innehavarens be-

föremålet kvarlämnas i innehava- sittning. Ett föremål som lämnas

rens besittning. kvar i innehavarens besUtning skall

förseglas eller märkas som beslag

laget, såvida det ej framstår som

obehövUgt.

Kvarlämnas föremål i innehava- Den från vilken beslag har skett

rens
besittning, skall förbud med- får ej överlåta föremålet eller i strid delas
honom att sälja eller skingra mot ändamålet med beslaget förfoföremålet
och, om det finnes erfor- ga över föremålet på annat sätt. Ett derligt,
delta genom anslag eller på föremål som ej tas iförvar eller för-annat sätt
så utmärkas, att det är seglas får nytijas av innehavaren, uppenbart, att
det tagits i beslag. om ej annat beslutas. Föremålet må av innehavaren nyttjas,
om ej förbud däremot finnes böra meddelas.

Föremål, som tagits i beslag, skall väl vårdas, och
noggrann tillsyn skall hållas däröver, att det icke förbytes eller förändras
eller annat missbmk sker därmed.

25 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 84

s. 386 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Bilaga 3 386

Nuvarande lydelse Föreslagen lyddse

30 kap. 12 5'' Beslut under rättegången, mot vilket talan
ej mä föras särskilt, skall genast gå i verkställighet. Detsamma gäller beslut
varigenom rätlen

1.
avvisat ombud,
biträde eller försvarare,

2.
utlåtit sig
angående ersättning eller förskolt av allmänna medel lill målsägande eller angående
ersättning eller förskott till biträde, försvarare, vittne, sakkunnig eller
annan, som ej är part,

3.
utlåtit sig
angående häktning eller åtgärd, som avses i 25-28 kap.,

4.
till försvarare
utsett annan än part föreslagit, eller

5.
utlåtit sig i
annat fall än som avses i 2 eller 4 i fråga som gäller rättshjälp enligt
rättshjälpslagen (1972:429), dock ej beslul om skyldighel att lill statsverket
återbetala kostnad för rättshjälpen.

Rätten äge, när skäl äro därtiU, i Rätten får, när det finns skäl ////

beslut, varigenom föreläggande t/e/, i beslut, varigenom
föreläggan-

meddelats part eller annan att före- de meddelats part eller annan att

te skriftligt bevis eller att tillhanda- förete skriftligt bevis eller att till

hålla föremål för syn eller besikt- handahålla föremål för syn eller be-

ning, förordna att beslutet må verk- siktning, förordna alt beslutet får

ställas utan hinder av att det icke verkställas utan hinder av att del

äger laga kraft. icke äger laga krafl. När det finns

anledning, skaU rätten därvid föreskriva att säkerhel
skaU ställas för skadestånd om beslutet ändras.

Är särskild föreskrift meddelad därom, alt dom eller
beslut, som icke äger laga krafl, må verkställas, vare den gällande.

33 kap. 5 5'

Tredskodom delgives genom rät- Tredskodom delges genom rät-

tens försorg endast tens försorg endast

om den innebär att fordran fast- om den innebär all fordran fast-

ställes att utgå med särskild för- ställs att utgå
med särskild förmånsrätt i fasl egendom eller tomt- månsrätt i lös eller
fast egendom, rätt,

om den part som yrkat tredsko- om den part som yrkat
tredsko

domen begär det, eller domen begär det, eller

om part beviljats allmän rätts- om part beviljats allmän rätts-

hjälp, hjälp.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

2.
Reseförbud, som
har meddelats enligt 15 kap. eller enligt 25 kap. med anledning av en
målsägandes anspråk på skadestånd eller annan ersättning, upphör att gälla när
de nya bestämmelserna träder i kraft.

3.
I fråga om
skingringsförbud som har meddelats före ikraftträdandel lillämpas vad som är
föreskrivet om kvarstad.

" Senaste lydelse 1979:242. ■' Senasle lydelse
1979:242.

s. 387 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Bilaga
3 387

opaginerad Kontrollera mot PDF

4.
Vad som
föreskrivs i de nya beslämmelserna om fömtsättningar för kvarstad inverkar ej
på giltigheten av kvarstad som har beviljats före ikraftlrädandet.

5.
Vad som
föreskrivs i 27 kap. 10 5 i dess nya lydelse om rättsverkan av beslag gäller
även i fråga om beslag som har ägt mm före ikraftlrädandel.

68
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och
avgifter

Härigenom
föreskrivs i fråga om lagen (1978:880) om betalningssäkring för skaller, tullar
och avgifter dels att 13-15 5§ skall upphöra att gälla, dds att rubrikerna
närmast före 13 och 15 55 skall ulgå, dels att 10-12 5§ skall ha nedan angivna
lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lyddse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ifråga
om verkställigheten gäller vad som är föreskrivet om utmätning för fordringen.
VerkstälUghet får dock ej äga rum i avlöning eller annan förmån som avses i 67
a och 67 d §§ utsökningslagen (1877:31 s. I) förrän dagen efter det att den har
utbetalats. Vid verkstäUigheten lillämpas ej beslämmelserna i 91 a §3—5 mom.
eller 91 b § utsökningslagen och ej heller vad 69 § samma lag och 5 § lagen
(1971:494) om exekutiv försäljning av fast egendom innehåller om talan vid
domstot.

/ fråga om verkställighet av beslul om betalningssäkring
tillämpas I och 2 kap. utsökningsbalken samt vad som föreskrivs om utmätning i
4 kap. 2-9 §§, II § första styckei, 12-19 §§, 22 § första och iredje styckena, 24, 25
och 33-35 §§, 5 och 6 kap. och 12 kap. 3-5 §§ samma balk. Mål om verkslällighet
av beslut om betalningssäkring handläggs som aUmänt mål.

Lön eller annan förmån som avses i 7 kap. ulsökningsbalken
får ej tas i anspråk genom betalningssäkring innan den har betalats ul och kan
utmätas.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Verkställigheten
får ej omfatta försäljning av egendom eller betalning av fordringen. Beslämmelsen
i 183 § 3 mom. utsökningslagen (1877:31 s. I) om försäljning av lös egendom, som
är föremål för kvarstad, tiUämpas dock ifråga om lös egendom, som har tagtts i
anspråk genom betalningssäkring.

Gäldenären
får inte överlåta egendom, som har tagits i anspråk genom betalningssäkring,
eller IiU skada för borgenären förfoga över egendomen på annat sätt, om inte
kronofogdemyndigheten medger det av särskilda skäl.

1 fråga om verkan i övrigt av verkställd betalningssäkring
gäller

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84

Bilagas 388

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

vad som föreskrivs orn utmätning i 4 kap. 29 § andra
stycket. 30 och 31 §§ och 12 kap. 6-10 §§ utsökningsbalken. Att
betalningssäkring ger förmånsrätt föreskrivs i förmånsrättslagen (1970:979).

Om lös egendom, som har tagits i anspråk genom
betalningssäkring, hastigt faller i värde eller kräver alltför kostsam vård,
får den på begäran av någon av parterna säljas i den ordning som gäller för utmätl
egendom.

12 5

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 fråga
om talan mot beslut som rör verkställigheten gäller i tillämpliga delar bestämmelsema
i utsökningslagen (1877:31 s. I) om klagan över utmätningsmans förfarande
och över utslag i utsökningsmål. Talan mot kronofogdemyndighets beslut är ej
inskränkt IiU viss tid.

1 fråga
om talan mot beslut som rör verkställigheten gäller i tillämpliga delar
bestämmelserna i utsökningsbalken.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag tråder i kraft den 1 januari 1982.

1 fråga om talan mot beslul som har meddelats av
kronofogdemyndigheten före ikraftlrädandet och beträffande lalan mot beslut av
överexekutor tillämpas 12 § i dess äldre lydelse.

När en ansökan om avläggande av betalningssäkringsed har kommil
in Ull konkursdomaren före ikraftträdandet, tillämpas 15 5 fortfarande.

s. 389 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Lagrådets yllrande 389

Utdrag

LAGRÅDET PROTOKOLL

vid sammanlräde 1980-11-28

Närvarande: justitierådet Holmberg, regeringsrådet Hellner,
justilierådet Persson.

Enligl utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 5
juni 1980 har regeringen på hemslällan av stalsrådel Winberg beslutat inhämta
lagrådets yllrande över förslag till

1.
lag om
införande av ulsökningsbalken,

2.
lag om ändring
i lagen (1899: 12 s. 9) om verkslällighel i vissl fall av utländsk domstols
beslut,

3.
lag om ändring
i lagen (1936:79) om erkännande och verkslällighet av dom som meddelats i
Schweiz,

4.
lag om ändring
i lagen (1977:595) om erkännande och verkslällighet av nordiska domar på
privaträttens område,

5.
lag om ändring
i lagen (1939:6) om frihet från kvarstad och skingringsförbud för vissa
luftfartyg,

6.
lag om ändring
i lagen (1936:320) om skydd mol vräkning vid arbetskonflikter,

7.
lag om ändring
i föräldrabalken,

8.
lag om ändring
i lagen (1924: 322) om värd av omyndigs värdehandlingar,

9.
lag om ändring
i lagen (1937:81) om internationella rättsförhållanden rörande dödsbo,

10. lagom ändring i jordabalken,

11. lag om ändring i lagen (1973: 188)
om arrendenämnder och hyresnämnder,

12. lag om ändring i jordförvärvslagen
(1979:230),

13. lag om ändring i lagen (1975:1132)
om förvärv av hyresfastighet m.m.,

14. lag om ändring i lagen (1916:156)
om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom m. m..

15. lag om åndring i lagen (1925:221)
om bulvanförhållande i fråga om fast egendom,

16. lag om ändring i lagen (1959:517)
om föriängning av tiden för vissa servitut,

17. lag om ändring i lagen (1949:658)
om inlösen i vissa fall av räU till gruva m.m.,

18. lag om ändring i
expropriationslagen (1972: 719),

19. lag om ändring i
fastighetsbildningslagen (1970:988),

20. lag om ändring i lagen (1973:1150)
om förvaltning av samfälligheter.

s. 390 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Lagrådets yttrande 390

21. lag om ändring i lagen (1933: 269)
om ägofred,

22. lag om ändring i lagen (1952: 166)
om häradsallmänningar,

23.
lag om ändring
i lagen (1952: 167) om allmänningsskogar i Norriand och Dalarna,

24. lag om ändring i lagen 11919:426)
om flottning i allmän floltled.

25.
lag om ändring
i lagen (1915:218) om avlal och andra rättshandlingar på förmögenhetsräliens
område,

26.
lag om ändring
i lagen (1845:50 s. 1) om handel med lösören, som köparen låter i säljarens
vård kvarbliva,

27. lag om ändring i konsumentkreditlagen
(1977:981).

28.
lag om ändring
i lagen (1978:599) om avbelalningsköp mellan näringsidkare m.fl..

29. lag om ändring i lagen (1927: 77)
öm försäkringsavtal,

30.
lag om ändring
i lagen (1927:56) om nedsättning av pengar hos myndighet,

31.
lag om ändring
i lagen (1927:85) om dödande av förkommen handling,

32.
lag om ändring
i lagen (1972: 180) om avrundning av vissa fordringar till helt krontal, m.m.,

33. lag om ändring i förmånsrättslagen
(1970:979),

34. lag om ändring i lagen (1966: 454)
om företagsinleckning.

35. lag om ändring i sjölagen (1891: 35
s. I),

36.
lag om ändring
i lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg.

37.
lag om ändring
i lagen (1955: 229) i anledning av Sveriges tillträde till 1948 års konvention
rörande internationelll erkännande av rätt till luftfartyg,

38. lag om ändring i luftfartslagen
(1957: 297),

39. lag om ändring i växellagen (1932:
130),

40. lag om ändring i checklagen (1932:
131),

41. lag om ändring i aktiebolagslagen
(1975: 1385),

42. lag om ändring i lagen (1970:596)
om förenklad aktiehantering,

43. lag om ändring i lagen (1934:239)
om bulvanförhållande i fråga om aklier i vissa bolag,

44. lag om ändring i patentlagen (1967;
837),

45. lag om ändring i mönslerskyddslagen
(1970:485),

46. lag om ändring i växtförädlarrättslagen
(1971:392),

47. lag om ändring i brotlsskadelagen
(1978:413),

48. lag om ändring i trafikskadelagen
(1975:1410),

49. lag om ändring i lagen (1967:663)
om tillägg till vissa Irafiklivränlor,

50. lag om ändring i förordningen
(1967:666) om tillägg till vissa trafiklivräntor, som utgår av statsmedel, m. m.,

51. lag om ändring i lagen (1973: 214)
om tillägg till vissa ansvarslivränlor.

s. 391 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 Lagrådets yttrande 391

52. lag om ändring i kungörelsen (1971:
14) om tillägg till vissa statliga skadelivräntor, m. m..

53. lag om ändring i konkurslagen
(1921: 225).

54. lag om ändring i lagen (1970: 741)
om statlig lönegaranii vid konkurs.

55. lag om ändring i brottsbalken.

56. lag om ändring i rätlegångsbalken,

57. lag om ändring i lagen (1929: 145)
om skiljemän,

58. lag om ändring i rätlshjälpslagen (1972:429).

59. lag om ändring i lagen (1974: 371)
om räliegängen i arbetstvister,

60. lag om ändring i förvaltningslagen
(1971: 290).

61. lag om ändring i lagen (1970: 215) om arbetsgivares kvittningsrätt.

62. lag om ändring i lagen (1962: 381)
om allmän försäkring.

63. lag om ändring i rennäringslagen (1971:437).

64. lag om ändring i lagen (1972:262)
om understödsföreningar.

65. lag om ändring i lagen (1976: 206)
om felparkeringsavgift,

66. lag om ändring i förfogandelagen (1978:262),

67. lag om ändring i uppbördslagen
(1953:272),

68. lag om ändring i lagen (1978:880)
om betalningssäkring för skaller, lullar och avgifter,

69. lag om ändring i lagen (1978:882)
om säkerhel för skallefordringar m.m.,

70. lag om ändring i lagen (1958: 295)
om sjömansskall,

71. lag om ändring i lagen (1968:430)
om mervärdeskall.

72. lag om ändring i vägirafikskallelagen
(1973:601).

73. lag om ändring i lagen (1976: 339)
om saluvagnsskatt,

74. lagom ändring i lagen (1959: 552)
om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m.

Enligt utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 28
juni 1979 beslöl regeringen inhämta lagrådets yttrande över förslag till
handräckningslag, lag om ändring i lagsökningslagen (1946:808), lag om ändring
i jordabalken, lag om ändring i bostadsrällslagen (1971:479), lag om ändring i
lagen (1974:8) om rättegången i tvistemål om mindre värden, lag om ändring i
vattenlagen (1918:523), lag om ändring i lagen (1939:608) om enskilda vägar,
lag om ändring i lagen (1942:350) om fornminnen, lag om ändring i lagen
(1960:690) om byggnadsminnen, lag om ändring i lagen (1963:537) om gravrält m. m.,
lagom ändringi naturvårdslagen (1964:822), lag om ändring i miljöskyddslagen
(1969:387), lag om ändring i väglagen (1971:948). lag om ändring i lagen (1971:
1154) om förbud mol dumpning av avfall i vallen, lag om ändring i gruvlagen
(1974:342), lag om ändring i lagen (1974:890) om vissa mineralfyndigheler, lag
om ändring i lagen (1976:666) om påföljder och ingripanden vid olovligt
byggande m.m., lag om ändring i lagen (1978: 160) om vissa rörledningar. Över
dessa förslag avgav lagrådet yltrande den 23 maj 1980, utom såvitt avser
ändring i

s. 392 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Lagrådets yttrande 392

1. 10 och 36 §S lagsökningslagen.

2.
36 5 bosladsrättslagen.

3.
9 kap. 22 5, 11
kap. 83 5 saml 13 kap, 9 och 17 S5 vattenlagen.

4.
40 5 Ijärde styckei
och 106 5 andra slyckel lagen om enskilda vägar,

5.
39 5 andra slyckel
naturvårdslagen,

6.
47 5 Iredje slyckel
miljöskyddslagen.

7.
72 § andra och Iredje
siyckena väglagen,

8.
4 kap. 36 5
andra stycket gruvlagen.

9.
8 5 andra slyckel
lagen om påföljder och ingripanden vid olovligt byggande m.m.

saml de övergångsregler som hänför sig lill dessa lagrum.

Inför lagrådet har de förslag som omfatlas av remissen den
5 juni 1980 föredragils av hovrätlsrådel Torkel Gregow och de förslag som
uppläs i remissen den 28 juni 1979 men över vilka lagrådel ej redan yttrat sig
föredragils av l.f. departementsrådet Peter Löfmarck.

Förslagen föranleder följande yllrande av lagrådel:

A. Förslagen i remissen den 5 juni 1980

Förslaget till lag om införande av utsökningsbalken

5 och 6 §5

Mål som är anhängiga hos överexekuior vid balkens ikrafllrädande
skall enligl 5 5 även därefter handläggas av överexekuior, om de ej enligt
paragrafens andra siycke överiämnas lill kronofogdemyndighet. 1 de hos överexekutor
kvarvarande målen skall enligl huvudregeln i förslagel de nya beslämmelserna lillämpas
i malerielll hänseende medan äldre lag skall reglera den formella handläggningen.
Den föreslagna ordningen avviker från vad som brukar gälla vid ikraftträdandet
av ny lag, nämligen alt nya regler för förfarandel blir omedelbart tillämpliga.
Den valda lösningen av övergångsproblemen i samband med avvecklingen av överexekutorsinstitutionen
synes emellertid ändamålsenlig och föranleder inle någon erinran i sak från
lagrådets sida.

1 lagtexten har gränsdragningen mellan de äldre och de nya
bestämmelsernas tillämplighet hos överexekutor uttryckts så att äldre
bestämmelser anges gälla "i fråga om förfarandel" men de nya beslämmelserna
"i fråga om målens prövning i sak", om ej annat anges i lagen.
Utformningen av lagtexten ger anledning att beröra själva grunddragen för den
ordning, i vilken övergången från det gällande till det nya utsökningssyslemel
skall ske. Dessa grunddrag bildas av föreskrifterna i I § UBp att UB och UBp Iräder
i kraft den 1 januari 1982 och i 2 5 att UL och vissa andra lagar samtidigt
upphävs. För all efler den angivna lidpunklen en beslämmelse i balken inle
skall tillämpas krävs i princip all en övergångsbestämmelse gör undantag från balken,
och för alt en beslämmelse i UL m. fl. lagar alltfort skal! tillämpas fordras
att en övergångsbestämmelse gör undantag från del

s. 393 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Lagrådets yllrande 393

generella upphävandet. När däremol balkens beslämmelser
skall lillämpas - vare sig del är fråga om mål som påbörjats före balkens ikraftlrädande
eller om nya mål - följer detta självfallet omedelbart av den generella ikrafiträdandeföreskriften.

Vad som sägs i del remillerade förslagels 5 5 första slyckel
andra meningen om alt de nya bestämmelserna skall lillämpas av överexekutor i
fråga om de kvarvarande målens prövning i sak följer i enlighel med vad nu sagls
redan av ikraftlrädandeföreskriflen. Delsamma är fallet med vad som upptagils 16
5.

Den lidigare nämnda principen alt en ny lag blir lillämplig
i säväl materiellt som formellt hänseende i och med ikraftlrädandel kan
emellertid genombrytas av vissa allmänna räitsgmndsatser, exempelvis i fråga om
ny lags återverkningar på redan etablerade rättsförhållanden. Intresset av att
lagen ger ett direkt och otvetydigt besked i någon fråga om tillämpligheten av
ny eller gammal lag, där någon allmän rättsgrundsats kan tala för gammal lags
tillämplighet, kan på någon punkl föranleda behov av bestämmelser, som annars
i och för sig måsle anses överflödiga.

Med hänsyn till del anförda synes inte föreligga någol
behov att i uttryckliga bestämmelser slå fasl alt balkens regler skall gälla.
Den föreslagna lydelsen av 5 och 6 55, som innebär alt balkens bestämmelser
gäller, om ej annat föreskrivs i denna lag (dvs. UBp), kan snarasl verka
vilseledande därigenom alt den ger intryck av alt de undantag som skall beaktas
har reglerats uttömmande i UBp. Så är emellertid inle fallet. Av olika
uttalanden i remissprotokollel framgår att pä vissa punkler undanlag frän balkens
bestämmelser skall gälla pä grund av allmänna regler som inle kommer till
uttryck i lagtexten. Lagrådet föreslär därför att 5 5 första styckei andra
meningen begränsas till att endast föreskriva att beträffande nu avsedda mål
äldre lag gäller i fråga om förfarandel och alt 6 5 ulgår helt.

Vad som i utsökningsmålen skall hänföras lill "förfarandel"
kan vara svårt all avgöra. Alt dra en klar gräns mellan förfarandefrågor och
sakfrågor i utsökningsmål är vanskligt och att ge en sådan gräns ett
otvetydigt uttryck i lagtext erbjuder än större svårigheter. Vissa frågor, som
kan uppkomma i utsökningsmålen, kan också närmasl betecknas som frislående frägor,
vilka inle på ell naturligt sätt låter inordna sig vare sig under
handläggningsfrågor av lypen infordrande av yttrande och föreläggande all
förete originalhandling eller under "sakavgöranden" som exempelvis
vägran att godta exekutionstitel. Exempel på sädana särskilda frågor ulgör
avvisande av ombud (2 kap. 65 UBjoch slraffför missfirmelse av överexekutor (II 5 UL). Med den av lagrådet
förordade lydelsen av 55 blir det emellertid - till skillnad från vad som blir fallei
med del remillerade förslagels text - inle nödvändigl alt hänföra varje fråga
som inle anses höra lill förfarandel till kategorien sakfrågor.

I remissprotokollel (s. 23 f) exemplifieras hur olika
frågor bör klassificeras som hänförliga till det formella förfarandel eller
till utsökningsmålet i

s. 394 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Lagrådels yttrande 394

övrigt. Exemplifieringen lorde ge tillräcklig ledning för
hur uppkommande frågor i övergångsskedet skall handläggas av överexekuior (och
hovrätt, se 35 S), med lillämpning av äldre lag eller enligl balkens
bestämmelser. Lagrådet finner del inle påkallat alt i lagtexten närmare
precisera vilka frågor som skall hänföras lill del formella förfarandel.

1 5 § andra stycket föreskrivs all överexekutors
befattning med mål som ej avser klagan över utmätningsmannens förfarande upphör
senasi vid ulgången av är 1982. Av de nya beslämmelserna i UB. RB och handräckningslagen
framgår vilka myndigheier som skall ta över handläggningen av olika slag av
oavslutade mål. Hur del närmare skall förfaras med dessa mäl vid denna tidpunkl
lämnas öppet för alt regleras administrativt. I samma stycke bör ordet
"dock" utgå. Någon molsällning till det i slyckel förut sagda är ej
för handen.

I enlighel med det anförda föreslår lagrådet all 5 5 fär
följande lydelse:

"Mål som är anhängiga hos överexekuior vid balkens ikrafllrädande
skall även därefter handläggas av överexekuior. om ej annat följer av andra styckei.
Vid denna handläggning lillämpas i fråga om förfarandet äldre lag.

Överexekutors befattning med mål som ej avser klagan över
utmätningsmannens förfarande upphör senasi vid ulgången av år 1982. Mål som ej
avser handräckning eller klagan över utmätningsmannens förfarande får även
dessförinnan överlämnas till en behörig kronofogdemyndighet, om del är lämpligl."

7 5

En grundtanke bakom föreskrifterna i UBp är, såsom lagrådel
uivecklai under 5 och 655, all balkens regler, även de som är av materiell innebörd,
i princip skall slå igenom i tillämpningen i och med balkens ikraftträdande. 75
i del remitterade förslagel får ses mot bakgrund härav. Paragrafen lar sikte på
vissa speciella situationer, nämligen när före ikraftträdandet av balken nägon älgärd
avseende verkslällighel har vidtagits med slöd av då gällande lag men
förutsättningarna för all vidla en sådan älgärd är snävare enligl balken eller balken
saknar molsvarighel lill dylik åtgärd. För sädana fall skall balkens regler
inte kunna slå igenom med verkan att åtgärden är all anse som förfallen eller
skall rivas upp.

Till en början är att notera att stadgandet enligt sin
lydelse avser endast "åtgärd". Meningen lorde emellertid vara all detla
ullryck skall täcka inle bara faktiska åtgärder av de exekutiva myndighelerna
utan även beslul, som inte samtidigt tar sig ullryck i en faktisk åtgärd.
Terminologin bör överensstämma med den som används i UB. 1 2 kap. 21 5 UB talas
om såväl "beslul" som "åtgärd" av kronofogdemyndighelen. 1
förarbetena lill den paragrafen nämns som exempel på faktiska åtgärder, som inle
utåt framstår som beslut, säkerställande av ulmälning, ulbelalning av medel som
har influtit efler utmätning, försäljning som pä kronofogdemyndighe-

s. 395 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Lagrådels yllrande 395

lens uppdrag förrättas av någon annan. Även i remissprotokollel
rörande UBp förekommer uttalanden, vari skiljs på "beslut" och "åigärder"
(se t.ex. s. 24).

I enlighel med del anförda bör lydelsen av 7 § jämkas så
att den omfattar säväl "beslut" som "åtgärd".

I remissprolokollet har räckvidden av 7 5 belysts genom
vissa exempel, som samtliga utmärks av alt ell beslul om verkslällighel som meddelais
eller en faklisk verkställighelsätgärd som vidtagits före balkens ikraftlrädande
inle skulle kunna meddelas eller vidtas med stöd av balkens regler. Beträffande
dessa exempel är endasl all anmärka all i del fall som avses med hänvisningen lill
13 kap. 14 5 3 UB en lillämpning av 7!) knappasl blir aktuell på grund av stadgandel
i 305 UBp.

Ytteriigare nägra exempel för alt belysa innebörden av 7 8
kan anföras. 16 kap. 15 5 första styckei andra meningen UB innebär all
möjligheten all få utmätning eller kvarstad i redan kvarstadsbelagd egendom
inskränks i viss mån i förhällande lill gällande räll. Delta kan emellertid -
på grund av 7 5 UBp - inte påverka giltigheten av en redan förelagen ulmälning.
- 3 kap. 22 5 UB innebär i förhällande lill gällande räll den ändringen i fråga
om fömtsättningarna för återgång av en verkslällighetsåtgärd, när exekutionstiteln
har upphävts, all i mål om ulmälning eller införsel verkställigheten i princip
inle skall återgå, förrän del beslul varigenom exekutionstiteln upphävts har
vunnit laga kraft. Återgång kan ses som en form av verkställighet (jfr 3 kap.
22 5 andra slyckel UB). Kravel på laga kraft kan inle leda lill all, om en verkslällighetsåtgärd
har återgått enligt nuvarande regler, detta skall kunna rivas upp. - Av 23 5 UBp
jfrd med 9 kap. 168 UB följer att en utmätt inteckningshandling avseende överhypotek
inle får säljas exekutivt. Har emellertid försäljning skett med slöd av nu
gällande regler slår sig denna försäljning ulan hinder av de nya reglerna.

Belräffande de utvidgade möjligheter lill rättelse av
utmätning som 4 kap. 33-35 85 tillhandahåller har i remissprolokollet under 185
UBp uttalats att del särskilt mot bakgrund av 7 5 kan råda någon tvekan,
huruvida dessa bestämmelser fär lillämpas när utmätningen har skell före ikraftlrädandet.
Med hänsyn härtill har i 18 5 föreslagils en uttrycklig föreskrifl som gör
nämnda regler i UB tillämpliga, ocksä när utmätningen skell före balkens
ikraftträdande. Enligt lagrådels mening är emellertid denna föreskrifl närmast
ägnad alt skapa osäkerhet om räckvidden av 7 5. Lagrådet ulgår frän all 7 5
avser fömtsätlningarna för all en verkslällighetsåtgärd eller ett verkslällighelsbeslut
— och därmed jämställda åtgärder för ätergäng av verkställighet (se ovan) —
skall komma till stånd. All de nya rällelsereglerna blir tillämpliga pä
utmätning, som sketl före ikraftträdandet, slår helt i överensstämmelse med
vad lidigare anförts om principerna för balkens tillämplighel och någon
kollision med 75 - om dess innebörd uppfattas som nyss angivits - föreligger
inte. Lagrådet anser därför alt den föreslagna 18 5 bör ulgå.

s. 396 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Lagrådets yttrattde 3%

Tillämpningen av 7 8 kommer främst alt aktualiseras då ett
beslut eller en ätgärd har överklagats och är under prövning av högre inslåns -överexekutor.
hovrätt eller Högsta domstolen - när balken iräder i kraft. Situationen är
alltså den att del har skell en ulmälning. försäljning el. dyl., som inle
skulle ha kunnal ske om balkens regler varil tillämpliga, och all överinstansen
enligl lidigare angivna principer har att lägga balkens regler lill grund för
prövningen. Tillämpningen av 7 8 innebär då all överinstansens prövning inle
får leda lill en ändring på den grunden all förulsätlningar för beslutet eller
åtgärden saknas enligl balken. Naluriiglvis kan 7 5 inte medföra att ett
felaktigt beslut blir lagenligt. Stadgandet är alliså lillämpligt bara på beslul
och åtgärder som i och för sig slår i överensslämmelse med de regler som gällde
när besluten meddelades eller åtgärderna vidtogs.

Som nämnts omfattar 7 8 endast beslul och åigärder som
avser verkslällighet. Hit hör också verkställighet på grund av
handräckningsbeslut som meddelats av överexekuior eller domstol, l.ex. beslut
om kvarstad eller avhysning. Vad gäller själva handräckningsbesluien kommer
sådana i fortsättningen inte alt meddelas av överexekuior (bortsett från övergängsför-hällanden).
1 remissprotokollel har under 7 8 (s. 27) anförts alt del utan vidare är
tydligt all beslut om handräckning som har meddelats av överexekutor med stöd
av UL behäller sin giltighet även sedan UL har upphävts, om inte annat
föreskrivs. Det lorde visserligen vara rikligt all ett tidigare beslul av överexekutor
inte förlorar sin gillighel bara därför att överexekutor inte kan meddela ell sådanl
beslut enligt de nya reglerna. Ett handräckningsbeslut har ju karaktär av
exekutionstitel och i 14 5 UBp har föreslagits regler om sädana besluts verkställbarhel
efler balkens ikraftträdande. Men för det fall alt förutsättningarna för en
handräckning ändras genom balken så all ell tidigare meddelal beslul inle
skulle kunna meddelas enligt de nya bestämmelserna lorde - om motsvarighet
till 7 8 saknas för handräckningsfallen — principerna för de nya
bestämmelsernas Ullämp-lighel medföra alt beslutet skall upphävas vid en
prövning som sker efler balkens ikraftlrädande.

1 lagberedningens förslag lill promulgationslag hade 8 8 -
som motsvarade 75 i det nu remitterade förslagel - en vidare innebörd och
omfattade såväl verkställighet som handräckning. Denna konstruktion får ses mot
bakgrund av att kronofogdemyndigheten enligl lagberedningens förslag lill utsökningsbalk
också hade vissa befogenheter all förordna om handräckning. 1 det nu
föreliggande balkförslaget finns däremol inga andra regler om handräckning än
sådana som avser verkslällighel och rättsverkningar av handräckningsbeslut. 1
fråga om förutsättningarna för handräckningsbeslut finns enligt del
föreliggande förslaget regler dels i rättegångsbalken, såvitt gäller kvarstad
och andra säkerhetsåtgärder, dels i handråckningsla-gen, såvitt gäller andra
åtgärder som omfaltas av termen "handräckning" i utsökningslagen (avhysning
och återställande av rubbad besittning). Om man anser alt det för
handräckningsfallens del ("handräckning" då

s. 397 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Lagrådets yttrande 397

tagel i utsökningslagens vidare mening) behövs en
övergångsreglering, säsom lagberedningen menade, synes en sådan reglering böra
ske i 7 8 UBp, trots all de nya maleriella reglerna kommer all finnas i
rättegångsbalken och handräckningslagen.

Vad beträffar behovet av en övergängsreglering för
handräckningsfallen vill lagrådel anföra följande. Av de nuvarande
säkerhetsåtgärderna enligl UL utmönstras skingringsförbudet i de nya beslämmelserna.
Avsikten är alt löpande skingringsförbud efter balkens ikraftlrädande skall
behandlas som kvarstad och belräffande verkställighet och rättsverkningar följa
reglerna för kvarstad (33 8 UBp. jfr p 3 i övergångsbestämmelserna lill förslagel
om ändring i rätlegångsbalken). Däremol finns del ingen särskild regel för det
fallet att ett beslut om skingringsförbud har överklagats och skall omprövas av
hovrätt eller Högsta domstolen. Avsikten lorde emellertid inle vara alt
beslutet skall upphävas enbart därför all de nya reglerna saknar motsvarighet lill
institutet skingringsförbud. Den lämpliga lösningen torde här vara att
beslutet slår sig, om det i och för sig stod i överensslämmelse med reglerna i
UL, men all det i fortsättningen skall anses som ell beslut om kvarstad.
Motsvarande betraktelsesätt lorde få anläggas för del fall all syssloman
förordnats enligt 181 5 UL.

Ell liknande övergångsproblem föreligger belräffande regeln
i 184 8 UL om befogenhet för överexekuior alt lägga kvarstad pä arrendeavgift
o. dyl. Någon direkt motsvarighet härtill finns inte i de nya kvarsladsreglerna.
Inte heller i della fall är del meningen all ett meddelal kvarstadsbeslut skall
upphöra pä grund av de nya beslämmelserna (remissprolokollet s. 27). Även här
aktualiseras alltså en övergångsregel (jfr p 4 i övergångsbestämmelserna till
förslaget om ändringar i RB).

Vad gäller förulsåltningarna enligl de nya reglerna för
säkerhetsåtgärder i övrigl (bortsett från reseförbud som särskill regleras i 36
8 UBp) synes del knappasl vara fråga om skärpningar i förhällande lill UL:s
regler i annat hänseende än alt tillämpningen av 15 kap. 3 8 RB blir begränsad
till andra fall än som avses i 1 och 2 58 i kapitiel. En övergångsreglering lorde
emellertid lämpligen böra göras generell så att den omfattar säkerhetsåtgärder
överhuvudtaget.

När del gäller handräckning enligl handräckningslagen är
det oklart om reglerna innebär någon saklig ändring i förhållande till vad som
nu gäller enligt 191 och 192 58 UL. För all emellertid undvika att ett i och
för sig korrekt handräckningsbeslul upphävs på grund av att de nya reglerna
bedöms inle medge åtgärden framstår även här en övergångsregel av den typ som
lagberedningen tänkte sig motiverad. En för säkerhetsåtgärder och handräckning
gemensam övergångsregel kan lämpligen intas som ett nyll andra stycke i 7 5.

Lagrådet föreslår alliså dels alt i paragrafen orden "beslul
om verkställighet som har meddelats eller" skjuts in mellan
"giltigheten av" och

s. 398 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Lagrådets yUrande 398

"åtgärder" dds att till paragrafen fogas ett nyll
andra stycke med följande lydelse:

"Vad som, efler upphävandet av utsökningslagen (1877:31
s. 1). gäller enligl rättegångsbalken eller handräckningslagen (1981: ) i fräga
om förutsättningar för kvarstad eller annan liknande säkerhetsåtgärd eller för
handräckning inverkar ej på giltigheten av handräckning som har beviljats
enligt utsökningslagen, om ej annat föreskrivs i denna lag."

Belräffande paragrafens ulformning kan framhållas
följande. Uttrycket "beslul om verkslällighel" har valls framför
enbart "beslul" för all markera att det skall vara fråga om positiva
beslul. Lokutionen "kvarstad eller annan liknande säkerhetsåtgärd"
överensstämmer med uttryckssättet i 1 kap. 1 5 första slyckel UB. Med "om"-satsen
i del nya andra slyckel åsyftas 36 8 första styckei UBp.

Övergångsbestämmelser till 3 kap. UB

I denna avdelning av del remitterade förslaget upptas
bestämmelser som kompletterar vad i 3 kap. UB siadgas om exekutionstitlar. I 12
- 15 88 i förslaget anges under vilka förutsättningar verkställighet kan ske i
fall då en exekutionstitel enligl UB ej åberopas. Någon fullständig reglering
av verkställigheten sker ej genom bestämmelserna i förslagel lill promulgationslag.
1 de fall då verkslällighel kan ske enligl dessa beslämmelser, skall UB:s
regler om verkställigheten tillämpas om inle annat utsagts. Del innebär bl.a.
all de i 3 kap. 21 och 22 85 UB upptagna beslämmelserna, vilka är av allmän
karaktär och hänför sig till all verkställighet, blir tillämpliga även vid verkslällighet
som sker på grund av de i promulgationslagen upplagna bestämmelserna.

108

Denna paragraf ger kronofogdemyndigheten befogenhel att
föreskriva att säkerhet skall ställas för skadestånd som sökanden kan bli
skyldig att utge lill svaranden när verkslällighet skell av en dom eller ell beslul,
som inle vunnit laga krafl men som ändå får verkställas enligt domstols förordnande
med stöd av annan lag än rättegångsbalken, och domen eller beslutet ändrats
efter verkställigheten. Paragrafen avser endasl domar och beslut som meddelats efler
UB:s ikraftträdande.

Mol paragrafens avfattning kan anmärkas att den kan läsas
som om den gav den rättsliga grunden också för den skadeslåndsskyldighel, för
vars fullgörande säkerheten kan föreskrivas. Så är emellertid inte fallet. Ska-deståndsskyldighelens
rättsliga grund och dess omfattning regleras i 3 kap. 22§ UB. Lagrådel förordar
att det skadestånd, för vilket säkerhet enligt 105 UBp skall kunna föreskrivas,
i paragrafen anges med orden "skadestånd som sökanden kan bli skyldig att
utge om domen eller beslulet ändras".

Till motsvarande spörsmål då förtida verkställighet sker
på grund av

s. 399 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Lagrådets yttrande 399

förordnande med slöd av rättegångsbalken återkommer lagrådel
vid behandlingen av ändringarna i 17 och 30 kap. i denna balk.

Övergångsbestämmelser lill 4-6 kap. UB

Enligl 4 kap. 108 Iredje stycket UB är ansökan om ulmälning
förfallen, om sökanden ger anstånd fler än två gånger. Nägon särskild
övergångsbestämmelse lill delta stadgande har inle upplagils i del remillerade
förslaget. Föredragande stalsrådel ullalar, all i fråga om mål som anhängiggjorts
före balkens ikraftlrädande beslämmelsen inte bör lillämpas på anstånd som löpl
ul före ikraftlrädandet. För all vad föredraganden uttalal skall iakttagas vid
tillämpningen lorde emellertid krävas en uttrycklig bestämmelse om undanlag
från vad balken stadgar. Lagrådel. som inle har någon erinran mol vad som åsyftals.
förordar all före 16 8 i del remillerade förslagel upptas en beslämmelse av
förslagsvis följande lydelse: "Vid lillämpning av 4 kap. 10 5 tredje
stycket i balken skall hänsyn ej tas lill anstånd som löpl ut före
ikraftträdandet."

UB:s beslämmelser
i 4 kap. 30 8 om lidpunklen för förmånsrättens inträde vid ulmälning avviker
från vad för närvarande gäller. I remissprotokollel görs vissa uttalanden
angående vad de nya beslämmelserna kommer att leda lill när ulmälning ägl rum
före balkens ikraftträdande. Sålunda sägs, att om utmätning av lös egendom i
allmänhet har ägt rum före ikraftträdandet men inle hunnil säkerställas, de nya
beslämmelserna bör medföra att förmånsrätten inlräder i och med ikraftlrädandet.
Vad här uttalats angående förmånsrättens inträde innebär enligl lagrådets
mening en godtagbar lösning av övergångsproblemen. En sådan lillämpning av beslämmelserna
lorde emellertid inle utan vidare följa av balkens ikraftträdande. Ett
uttryckligt stadgande synes därför vara erforderligt för all rättsläget skall
bli klart.

När det
gäller utmätning av lön som skell före balkens ikraftträdande lorde vad som
föresläs i fråga om förmånsrättens inträde vid ulmälning av lös egendom i allmänhel
kunna lillämpas. om den i 7 kap. 13 8 UB angivna tidpunkten - dvs. när del
belopp som skall innehållas förfallit lill betalning - inträffat före
ikraftträdandet. I annat fall torde vid löneutmälning vad UB stadgar fä
tillämpas.

I fråga om ulmälning av här i riket registrerat skepp
eller luftfartyg, intecknade reservdelar lill sådanl luftfartyg eller fasl
egendom innebär UB:s bestämmelser all förmånsrätten inträder vid en senare
tidpunkt än för närvarande. Balkens ikraftträdande bör säsom anförts i
remissprotokollet inle medföra försämring för dem som fält utmätning före ikraftlrädandel.
Att ikraftträdandet ej skall medföra någon mbbning av förmånsrättens inträde i
dessa fall bör slås fast i en övergångsbestämmelse; del i 78 i förslagel upplagna
stadgandet har inte avseende på nu berörda fråga.

Lagrådet förordar, med anledning av vad nu anförts, all
efter 17 5 i det remillerade förslagel upptas ett stadgande av förslagsvis
följande lydelse:

s. 400 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Lagrådets yllrande 400

"Om utmätning har beslutats före balkens ikrafllrädande.
gäller äldre beslämmelser i fråga om inlrädel av förmänsräll eller i fräga om företräde
i fall som avses i 4 kap. 308 Iredje slyckel i balken. Har enligl dessa
bestämmelser förmånsrätt ej inlräll när balken iräder i kraft, medför utmätningen
förmånsrätt i och med ikraftlrädandel eller, vid utmätning av lön som förtaller
lill betalning efler ikraftlrädandel. när förfallotiden inlräll."

Övergångsbeslämmelser till 8-12 kap. UB

I 9 kap. 10 5 UB meddelas bestämmelser angående
försäljning av utmätt egendom som gäldenären förvärvat på kredit under
förbehåll om återtaganderätt för kreditgivaren. Paragrafens andra siycke anger
hur kreditgivarens fordran skall bestämmas för bedömningen av om försäljning
får ske. Därvid föreskrivs bl.a. alt, om konsumentkreditlagen (1977:981) eller
lagen (1978: 599) om avbelalningsköp mellan näringsidkare m.fl. ej är
tillämplig på avtalet, fordringen likväl skall besiämmas enligl 5 8 sisinämnda
lag; jämkning får då ske efler vad som är skäligt.

Enligl övergångsbestämmelserna till lagen om avbelalningsköp
mellan näringsidkare m.fl. skall i fräga om köp som ingåtts före lagens
ikraftträdande äldre lag - 1915 års lag om avbelalningsköp - fortfarande
gälla. 1915 års lag innehåller beslämmelser som angående beräkning av säljarens
fordran vid återtagande eller förlida betalning avviker från vad som stadgas i
den nya lagen. En lillämpning av den i 9 kap. 108 andra styckei UB upptagna
bestämmelsen leder i fråga om äldre avbelalningsköp lill all i del fall som
regleras i paragrafen lagen om avbelalningsköp mellan näringsidkare skall lillämpas
medan eljesl för sådanl köp gäller beslämmelserna i 1915 års lag. En sådan
ordning synes inte vara ändamålsenlig.

Lagrådel förordar att en beslämmelse uppläs om undanlag
från vad 9 kap. 10 8 andra styckei UB stadgar när fråga arom äldre avbelalningsköp.
Beslämmelsen, som lorde kunna placeras efler 21 8 i promulgationslagen, kan ges
förslagsvis den lydelsen, all har ulmälning skett av egendom som gäldenären har
förvärvat på kredit under förbehåll om ålerlaganderäll för kreditgivaren och är
lagen (1915:219) om avbelalningsköp lillämplig på avtalet, skall vid lillämpning
av 9 kap. 108 i balken kreditgivarens fordran bestämmas enligl 6 8 tredje slyckel
nämnda lag.

35 5

Avfattningen av denna paragraf och motiven till denna ger
vid handen att vad som sägs angående talan mot beslul av ulmälningsman, överexekutor
eller hovrätt inle har avseende på tillämpningen av särskilda rättsmedel.
Beträffande dessa upptas inle nägon särskild övergångsbestämmelse. Del innebär
att när del gäller resning, återställande av försullen lid och besvär över
domvilla de i 18 kap. 205 i balken upplagna beslämmelserna blir omedelbart
tillämpliga, vilkel har någon egentlig belydelse endasl i

s. 401 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Lagrådets yltrande 401

fräga om iredje slyckel. Lagrådel finner ej anledning lill
erinran mol denna ordning.

1 andra meningen av paragrafens första siycke ges en beslämmelse
angående tillämpningen av vad i 201 8 4 mom. UL siadgas om klagan över
utmätning. Förslaget leder till all, när utmätning av egendom som där avses sketl
före balkens ikraftlrädande men försäljning försl därefter, klagan över
utmätningen skall ske hos överexekutor medan försäljningen (ombesörjd av kronofogdemyndighelen
enligt 5 5 andra slyckel UBp eller av överexekuior) överklagas i hovrätten. De
komplikationer som denna ordning någon gång skulle kunna medföra vid samtidigt
överklagande torde kunna undvikas om målel i den ena instansen fär vila i
avvaktan på avgörandet i den andra. Lagrådet anser förslaget i denna del kunna
godtagas.

Godtages vad lagrådet i det föregående föreslagil vid 5 -
7 58 saml vid övergångsbestämmelserna till 4-6 kap. UB och 8-12 kap. UB, skall
7 -15 85 i förslaget betecknas 6 - 14 55 och förslagets 22 - 42 55 erhålla
beteckningen 23 - 43 55, varjämte hänvisningarna i 29, 37 och 4085 (enligt
lagrådets förslag 30, 38 och 41 55) fär ändras i enlighel härmed.

Förslaget till lag om ändring i jordabalken

19 kap. 21 5

Den föreslagna ändringen i denna paragraf innebär all, lill
skillnad från vad som nu gäller, anteckning skall göras i fastighelsboken eller
lomlrällsboken när fast egendom eller tomträtt har belagts med kvarstad eller
när en sådan älgärd har upphävts. Dessutom har vidtagits den redaktionella ändringen
att reglerna om anteckning rörande betalningssäkring förts samman med de nya
bestämmelserna rörande kvarstad.

Lagrådet har ingen invändning mol förslaget alt ocksä beslul
i fråga om kvarstad skall antecknas. En sådan ordning har otvivelaktigt en
funktion alt fylla med hånsyn till de förbud som stadgas mol överiålelse av saml
inteckning och inskrivning i en kvarstadsbelagd fastighet. Den föreslagna
regeln synes emellertid ha fåll en något för snäv innebörd i följande avseende.
Ett beslut om kvarstad kan upphöra att gälla inle bara genom ett formligt
upphävande utan också automatiskt i det fall all talan inle väcks inom den lid
som anges i 15 kap. 7 5 RB i förslaget; underlåtenhet alt väcka lalan medför
nämligen all åigärden skall "omedelbart återgå". Ocksä i sådana fall
då kvarstaden lagls pä villkorlig rält lill fast egendom kan kvarstaden utan
särskilt beslul komma alt upphöra att gälla i själva fastigheten. Motsvarande
gäller i fråga om betalningssäkring. Vad nu anförts bör beaktas vid
utformningen av den nya föreskriften i förevarande paragraf, jfr 38 5 första
stycket 5 sjölagen. Lagrådet föreslår därför den jämkningen att orden
"eller återgått" läggs till omedelbart efter "upphävts".

I remissprotokollet har förulsalls att det i verkställighetsföreskrifler
26 Riksdagen
1980/81. I saml. Nr 84

s. 402 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 Lagrådels yttrande 402

kommer all fastslås skyldighel för domstol och
kronofogdemyndighet all göra anmälan om kvarstad lill inskrivningsmyndigheten.
Någon molsvarande skyldighel kan inle föreskrivas för de fall då en kvarstad
automatiskt återgår. Här fär i slällel förutsättas att fastighetens ägare, i
vars iniresse del ligger all fä del ändrade förhållandet antecknat, själv lar
initiativ lill della. Underlag för en begäran om anteckning kan han, om så är
behövligt, skaffa sig genom att hos den domstol som beviljat kvarstaden utverka
en förklaring att åigärden har förfallit (jfr remissprotokollel s. 139).

Övergångsbestämmelserna

Enligt förslaget skall 6 kap. 12 5 i dess äldre lydelse
alltjämt gälla om en

fastighet säljs exekuiivi av överexekutor efler ikraftträdandet av de nya

bestämmelserna. Förordnande om forlsall inleckningsansvar skall alltså i

den angivna situationen meddelas av överexekuior och inle av kronofog

demyndigheten. Begäran om förordnande som avses i 6 kap. 12 5 skall

enligl 12 kap. 56 5 UB framställas senast vid sammanlrädel för köpeskil

lingens fördelning. Av 5 5 UBp följer all överexekutors befattning med

exekutiv försäljning av fastighet upphör senasi vid ulgången av år 1982. I

fall då fördelningssammanträde efler exekutiv auklion äger rum senare än

1982 - sammanträdet hålls då alllid av kronofogdemyndighelen - synes

del inle lämpligt att frågan om förordnande enligl 6 kap. 12 8 JB kan

komma all handläggas av överexekutor. Tillämpningen av den äldre lydel

sen av 6 kap. 12 5 torde därför böra anknytas till hållandel av fördelnings-

sammanträdet. Lagrådet föreslår att förevarande övergångsbestämmelse

får följande lydelse: "Om fördelningssammanlräde efler exekutiv auklion

hälls av överexekutor efter ikraftträdandet äldre lydelse."

Förslaget till lag om ändring i lagen (1925:221) om bulvanförhållande
i fråga om fast egendom

1 förevarande lag föreslås ändringar i 1, 2, 6, 12 och 13
55. 1 lagens II
5 hänvisas beträffande
klagan över domstols beslut i visst fall till vad i RB är stadgal om
handräckning. Hänvisningen torde avse vad som gäller för talan mot beslut
angående kvarstad, skingringsförbud eller annan handräckning enligl 15 kap. RB.
Enligt det förslag till ändring i RB som framläggs i förevarande lagrådsremiss
kommer att för kvarstad och andra åtgärder enligt 15 kap. RB inte att användas
benämningen handräckning. Med hänsyn härtill torde bestämmelsen i 11 § i
förevarande lag lämpligen jämkas så att hänvisning göres lill vad som i RB är
stadgat om kvarstad.

Förslaget till lag om ändring i lagen (1845:50 s. 1) om
handel med lösören, som köparen låter i säljarens vård kvarbliva

Gällande lydelse av 3 5 innehåller en föreskrift om
kvarstad på gods, som omfattas av lösöreköp mot vilket en utmätningssökande gör
invändning vid utmätningsförrättning mer än trettio dagar efter det köpeav-

s. 403 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 • Lagrådets yllrande 403

handlingen företeddes inför rälten. Vill sökanden
fullfölja sin invändning skall han enligl paragrafen väcka lalan mol parterna i
köpeavtalet inom en månad frän ulmälningstillfällel. Enligl beslämmelsen
"siande godset i kvarstad" om sökanden inom fjorton dagar från utmälningsförrätlningen
ställer full borgen för den skada och kostnad som kan orsakas av kvarstaden.
Lagtextens ordalydelse lämnar otvivelaktigt uirymme för skilda tolkningar i
fråga om lidpunklen och villkoren för kvarstadens inträde. Nägot klarläggande
prejudikat synes inle föreligga och vilken praxis som kan ha utvecklat sig är
inte belyst i lagstiftningsärendet. I doktrinen har uttalats (Tryggers
kommentar lill utsökningslagen 2 uppl. 1916 s. 243 f) att egendomen skall
sällas i kvarstad i avbidan pä all liden för fullföljandet av invändningen går lill
ända eller instämd lalan blir slutligen avgjord men att kvarstadens fortvaro är
betingad av all borgenären ställer den föreskrivna borgen.

Den sakliga ändring i gällande ordning som det remillerade
förslagel åsyftar i nu aktuellt hänseende är endasl att sälla in kronofogdemyndighelen
som mottagare av den föreskrivna säkerhelen i överexekutors siälle. Den lydelse
som paragrafen givits i del remitterade förslaget innebär emellertid en ändring
också såtillvida all ställandet av säkerhel blir en förulsällning redan för kvarstadens
inträde och alltså inle endasl för dess fortbestånd, vilkel fär anlas vara den sländpunkl
gällande rält intar. Lagrådel förordar att till undvikande av slörre sakliga
ändringar än som direkt föranleds av ulsökningsreformen den akluella meningen
ges lydelsen: "Godset skall genast beläggas med kvarstad och sökanden
skall, om han vill alt åtgärden skall beslå, inom Qorton dagar efler ulmälningsförrällningen
hos kronofogdemyndighelen slälla full borgen för den kosinad och skada, som kan
orsakas av kvarstaden." I förhällande lill gällande lydelse innebär den
förordade lydelsen - förutom alt överexekutor byts ul mol kronofogdemyndighelen
— all del blir klargjort att kvarstaden skall formligen beslutas, någol som lorde
kunna bidraga till all ge kvarstaden den avsedda effeklen. Alt kvarstaden
upphör utan särskill beslul om sökanden inte ställer säkerheten inom fjortondagarsfristen
lorde inle behöva uttryckligen utsägas lika lite som del är utsagt alt den
förfaller om lalan inle väcks inom föreskriven tid.

Förslaget till lag om ändring i lagen (1978:599) om
avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl.

16 8

Enligl denna paragraf i dess nuvarande lydelse får beslul
i fråga om handräckning överklagas hos överexekuior. Mol överexekutors beslul fär
lalan ej föras. Denna ordning, som enligl hänvisning i 22 8 konsumentkreditlagen
gäller även i de fall som omfaltas av den lagen, har varit gällande alltsedan
tillkomsten av 1915 års lag om avbelalningsköp (14 5 i 1915 års lag). Au lalan
mot överexekutors beslul inle lillälils har motiverats med målens enkla
beskaffenhet.

s. 404 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Lagrådels yttrande 404

Enligl den nu föreslagna lydelsen av paragrafen skall lalan
mol handräckningsbeslul föras i hovrällen genom besvär. Någol fullföljdsförbud
belräffande hovrättens avgöranden har inle föreslagits. Molivei till den
ändrade inställningen i fräga om möjligheten all föra mål av denna art under Högsla
domstolens prövning är enligl remissprotokollel (s. 84), all del med hänsyn lill
de begränsningar som enligt RB gäller för att ett mål skall tas upp till
prövning av Högsta domstolen inle bör ställas upp någol särskilt fullföljdsförbud.

Redan den omständigheten all besvär i fortsäliningen skall
anföras i hovrällen i stället för hos överexekuior innebär en kvalitaliv
förstärkning av fullföljdsförfarandet. Nägra sakliga skäl för alt dessulom tilläla
fullföljd till Högsta domstolen och därmed avvika från ell sedan länge
beslående ivåinstanssyslem, har inle anförts i lagstiftningsärendet. Del mä ocksä
erinras om den möjlighel som enligl andra stycket i paragrafen slår parterna
till buds att väcka talan vid domstol i vissa frågor som uppkommer vid en
handräckning. Med hänsyn lill del nu anförda föreslär lagrådet all fullföljdsrätten
begränsas i likhet med vad som nu gäller. I paragrafens första stycke bör
därför som tredje mening intas ett stadgande av följande lydelse: "Mot
hovrättens beslut får lalan ej föras."

Den föreslagna ändrade lydelsen av tredje stycket kan
godtas även om fullföljden begränsas pä sätt lagrådet förordat. Den lid av en
månad som säljaren har på sig för alt väcka lalan kan härigenom, i fall av
överklagande, bli att räkna från den dag då hovrättens beslut meddelas.

I remissprotokollel har anförts (s. 84), all av beslämmelsen
i 16 8 tredje stycket följer all kronofogdemyndigheten, när nedsällning har skett,
måsle ombesörja all beslutet om handräckning delges säljaren. Till della
uttalande bör fogas den kommentaren alt del lorde krävas en uttrycklig föreskrifl
för att en sådan skyldighet som avses med uttalandet skall åvila kronofogdemyndighelen.
Frågan kan lämpligen regleras i administrativ ordning.

18 8

Både enligl nuvarande ordning och enligt det remitterade förslagel
kan återtagande av avbelalningsgods också ske genom verkställighet av en dom,
som förpliktar köparen all åleriämna gödsel (18 5). Delsamma gäller i fråga om förhällanden
som regleras i konsumentkreditlagen (22 5 i sistnämnda lag). Vad som avses är
uppenbarligen domstols avgörande efter en ordinär rättegäng. Den frågan
inställer sig emellertid huruvida också den föreslagna handräckningslagen kan utnyUjas
för att erhålla ell verkställbart avgörande om återtagande av avbelalningsgods.
1 lagrådsremissen rörande handräckningslagen har föredragande statsrådet
visserligen uttalat (s. 45), all av 17 § i handräckningslagen följer all lagen
inte omfattar fall då fråga om handräckning skall tas upp av annan myndighet,
och som exempel nämns bl.a. kronofogdemyndighet enligt 20 5 konsumentkreditlagen
och 11 8 lagen om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl. Detta utta-

s. 405 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 Lagrådets yttrande 405

lande kan emellertid inte anses gälla den nu berörda frägan,
huruvida säljaren kan med direki tillämpning av handräckningslagen utverka ell verkställbart
avgörande i stället för alt anlita den mer omständliga väg som en ordinär
rättegång innebär. Den allmänt hållna beskrivningen av lagens
tillämpningsområde i 1 5 synes inle lägga någol hinder i vägen för att tillämpa
den i älertagandefall. Inle heller lagens innehåll i övrigt lorde utgöra något
hinder. Av betydelse i sammanhanget är ocksä all del varken enligt avbelalningsköplagen
eller konsumentkreditlagen krävs all rätlen vårderar godset (15 8 och 18 8
andra stycket respektive 22 8). Den omständigheten att ett avgörande enligl
handräckningslagen kallas utslag i slällel för dom bör inle hindra att 18 8 avbelalningsköplagen
blir direkt lillämplig (jfr 3 kap. 1 8 andra styckei UB). De starkt begränsade möjlighelerna
alt föra bevisning i en summarisk process torde emellertid medföra all den
praktiska betydelsen av all kunna utnyttja handräckningslagen blir liten.

Lagrådet har intet all erinra mol de föreslagna
ändringarna i paragrafens andra stycke. Det ligger i sakens nalur alt i verkslällighetsfallen
liden för väckande av talan rörande värderingen skall räknas från det verkslällig-hetsförrättningen
vann laga kraft mot säljaren.

Förslaget till lag om ändring i lagen (1927:85) om dödande
av förkommen handling

De nya bestämmelser i UB (4 kap. 7 8 första slyckel och 6
kap. 2 § tredje stycket) som medger utmätning av fordran eller rättighet även
om handling, vars föreleende ulgör villkor för räll att kräva betalning eller
fullgörande av annan förpliktelse, inle kan påträffas har föranlett förslag lill
åndring i förevarande lag. Lagberedningen anförde som motivering för
bestämmelserna i UB, att gäldenären enligt vad erfarenheten visar har kunnat
hindra utmätning av banktillgodohavande som är känl för kronofogdemyndighelen
genom all undanhålla bankbok, och departementschefen uttalade att utmätning av
banktillgodohavande eller annan liknande tillgång inte borde fä hindras genom
att löpande skuldebrev eller annat presentationspapper undanhölls.

UB ger kronofogdemyndighelen möjlighel all använda
tvångsmedel för alt förmå gäldenären att lämna upplysning om var handlingen
finns (se 4 kap. 14 § samt 2 kap. 10, 15 och 16 85). Kronofogdemyndigheten harockså
möjlighel att begära dödning av förkommen handling.

Det
förslag all vidga möjlighelerna till dödning av handling som nu framläggs ger
enligt lagrådels mening anledning till vissa betänkligheter. Förslaget innebär
alt dödande skall kunna ske av en handling som inte förmodas vara förstörd
eller eljest förkommen utan förutsälls vara i behåll men ej åtkomlig. En sådan
ordning ökar den risk för skada för Iredje man om är förbunden med dödande av presenlationspapper.

Behovet av att den föreslagna dödandemöjligheten står till
buds som ett led i genomförandet av utmätningen har inte närmare belysts.
Under

s. 406 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Lagrådels yttrande 406

remissbehandlingen har riksskatleverkel uttalat tveksamhet
i denna fräga. Lagrådel har inle möjlighel alt bedöma behovet av lagändringen.
Finnes ell verkligt behov föreligga, anser sig lagrådel emellertid trols de
angivna betänkligheterna kunna godtaga den föreslagna ordningen.

Beträffande förslaget får lagrådet vidare anföra följande.

För dödning enligl den grund som nu föresläs skall i
tillämpliga delar gälla 1-1188 i lagen. Härav lorde bl.a. följa att rällen i
stämning som utfärdas skall ange alt sannolika skäl föreligger all gäldenären
undanhåller handlingen. 1 remissprolokollet framhålls alt om det vid den slulliga
prövningen skulle visa sig sannolikt all handlingen inle undanhålls utan har förkommil
della inle bör ulgöra hinder mot all handlingen dödas. Nägot uttryckligt krav
på all stämningen hafl del innehåll 6 8 andra slyckel anger har inle uppställts
för dödning enligl 8 8- Enligl lagrådels mening bör emellertid förutsättningen
för dödning av handlingen vara all grunden härför funnits angiven i stämningen.
Det kan därför finnas anledning all den av rätlen utfärdade stämningen i
förekommande fall ulformas så all den täcker båda de möjligheter till dödning
som kan föreligga.

Enligl 14 kap. 5 8 jämförd med 48 andra slyckel UB kan
borgenär under vissa förutsättningar bli skyldig att ersätta skada för Iredje
man som föriorar sin räll genom indrivning av ulmäll fordran. Vad som här sägs
kan få tillämpning när den handling, vars företeende ulgör villkor för rätt att
kräva betalning, dödals.

Del nu framlagda förslaget om dödning av undanhållen
handling upptar beslämmelser som leder till ökat ansvar för ulmälningsborgenären.
Som villkor för dödning enligt del nya stadgandet skall kunna uppställas, all
sökanden ställer säkerhel för skada som räll ägare kan lida. Säkerhelen skall
gälla skada lill följd av dödningen, oberoende av om någol skadeståndsansvar
eljest föreligger för utmätningssökanden. Det ansvar för skada som följer med
att säkerhel ställs blir beroende av om borgenären accepterar det uppställda
villkoret. Vill han inte del, blir följden all någon dödning, på sätt som avses
med del nya stadgandet, inle kommer lill slånd.

När del gäller uimätningssökande som enligl 2 kap. 27 5 UB
är befriad från all slälla säkerhel föreslås en annan ordning. I sädanl fall
skall rällen kunna föreskriva att sökanden är skadeståndsskyldig. En sökande
skall alltså kunna åläggas svara för rätt innehavares skada, i fall då någon skadeslåndsskyldighel
eljesl inle skulle föreligga för sökanden. Enligt lagrådels mening bör
skyldigheten att svara för skadan inle föreligga i andra fall än då sökanden
accepterat ett av rätten för dödningen uppställt villkor om sådanl ansvar, molsvarande
vad som föreskrivits i fråga om ställande av säkerhet. Av den föreslagna
lagtexten följer att ulmätningssökandens ansvar för skada inte inskränker sig
till återbetalning av uppburen betalning; den skada den rätte innehavaren kan
lida genom dödningen kan vara större än vad som svarar mol fordringens belopp.

Med hänsyn till vad här anförts förordar lagrådet, all
andra meningen i

s. 407 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Lagrådets yttrande 407

andra slyckel får lydelsen: "Föreligger enligl 2 kap.
27 8 ulsökningsbalken ej skyldighel alt slälla säkerhel, skall tingsrätten i
stället som villkor föreskriva all utmätningssökanden utfäsler sig att ersäiia
en sådan skada." 1 Iredje meningen i stycket bör därvid ordel
"förpliktelsen" utbytas mot "utfästelsen".

1 fjärde styckei har upplagils en beslämmelse om
avsällande av överskoll som uppkommer vid indrivning av utmätt fordran
angående vilken handlingen dödats. Syftet med bestämmelsen är tydligen att gäldenären
skall förmås överlämna den dödade handlingen, så all den inte kan komma i
omlopp och missbrukas.

Effekten av bestämmelsen kan ifrågasättas. Någol absolut
krav på all handlingen företes för räll att lyfta beloppet kan inte uppställas;
handlingen kan vara förkommen, och någon ny dödning enligt förfarandet för
förkommen handling kommer inle i fråga.

Dödande enligl del nya stadgandet bygger på
förutsättningen att gäldenären är räll ägare lill fordringen. Del kan då inle
gärna krävas någon ytterligare utredning härom när fråga är om all betala ut överskollel.
Enligl stadgandets avfattning blir gäldenären då berättigad alt lyfta
överskottet, även om handlingen inle företes. För övrigt kan anmärkas all om
absolut krav på alt gäldenären företedde handlingen skulle uppställas, någon
svårighet att neutralisera della knappasl kan föreligga. Gäldenären kan överlåta
överskottet, som ju får förutsättas tillhöra honom, lill någon som med
åberopande av en överlälelsehandling kräver all fä beloppet utlämnat till sig.

Lagrådet vill vidare framhålla, att föreleende av den
dödade handlingen i och för sig knappast kan vara tillräcklig grund för
utbekommande av överskollel - vilket den föreslagna lagtexten synes ge vid
handen - om en annan person än gäldenären åberopar den.

Det kan slutligen anmärkas att det för att förebygga
missbruk kan vara av intresse alt en dödad handling återställs även i det
fallet att någol överskott inte uppkommil utan fordringens hela belopp lagits i
anspråk för ulmätningsborgenärens räkning.

Den föreslagna bestämmelsen synes kunna avvaras.

Förslaget till lag om ändring i förmånsrättslagen
(1970:979)

UB:s bestämmelser om förmånsrättens inträde vid utmätning
innebär ändringar av vad som för närvarande gäller. Lagrådel har i del föregäende
vid förslaget lill lag om införande av ulsökningsbalken (under rubriken
övergångsbestämmelser lill 4-6 kap. UB) förordat att i lagen upptas ell särskill
stadgande med vissa övergångsbeslämmelser angående förmånsrättens inträde. De
övergångsproblem som lagrådel därvid berört har aktualitet även när det gäller
den ändring som föresläs i förmånsrättslagen. Enligt lagrådets mening bör genom
en uttrycklig beslämmelse klargöras vilken belydelse de nya bestämmelserna i UB
får för tillämpningen av 95

s. 408 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Lagrådets yllrande 408

förmånsrättslagen i fall då utmätning beslutals före nya
lagens ikraftlrädande. Utgångspunkten skall, i enlighel med vad som framhålls
i remissen, vara alt de nya reglerna inle medför nägon inskränkning i en förmänsräll,
som redan inträtt vid ikraftlrädandel.

Med anledning av vad nu anförts föreslår lagrådet all lill
lagen fogas övergångsbestämmelser med följande lydelse: "Om ulmälning har beslulals
före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser. Var utmätningen inte fullbordad
vid ikraftlrädandel, skall utmätningen anses ha skett i och med ikraftträdandet
eller, vid utmätning av lön som fört'aller till betalning efter
ikraftträdandet, när förtallotiden inträtt."

Förslaget till lag om ändring i lagen (1955:227) om
inskrivning av rätt till luftfartyg

41 5

I första slyckel iredje meningen bör. i överensslämmelse
med vad lagrådel föreslagil under 19 kap. 21 5 förslaget till ändring i
jordabalken, orden "eller återgått" läggas lill omedelbart efter
"upphävts".

Förslaget till lag om ändring i lagen (1934:239) om bulvanförhållande
i fråga om aktier i vissa bolag

10 5

Den ordning för fullföljd av talan mol
kronofogdemyndighetens beslut som föreslås i denna paragraf innebär all UB:s
regler blir tillänipliga. Emellertid avser paragrafen enligt sin lydelse endast
talan i ärenden som anges i 3 5 första styckei i lagen, dvs. fullföljdsordningen
gäller endast kronofogdemyndighetens beslul angående medgivande lill
försäljning av aktierna på annat sätt än genom fondkommissionär. Belräffande
klagan över andra beslut av kronofogdemyndigheten enligt lagen, exempelvis
vägran att utlämna kvarstadsbelagda aktier (jfr 4 5 tredje stycket), blir med
den angivna begränsningen oklart vilken fullföljdsordning som skall lillämpas.
UB:s fullföljdsregler bör vara tillämpliga på alla kronofogdemyndighetens
beslut enligt lagen. Lagrådel förordar i detta syfte att paragrafen får samma
lydelse som i remissen föreslagils som ny lydelse av 12 5 lagen (1925: 221) om bulvanförhållande
i fräga om fast egendom.

Lagrådet har ingen erinran mol all del nuvarande fullföljdsförbudel
med avseende på kvarstadsbeslut av överexekutor inte får någon motsvarighet när
enligt den nya ordningen kvarstadsbeslutel fattas av tingsrätt.

Förslaget till lag om ändring i brottsbalken

36 kap. 4 5

Del föreslagna tillägget i paragrafens iredje siycke har
enligt remissprotokollel föranletts av all del hos kronofogdemyndigheterna
råder delade meningar hur frågan om konkurrens mellan en utmätning som har
skett

s. 409 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 ■ Lagrådets yttrande 409

före
beslag och ett förverkande av samma egendom skall lösas. (Avser utmätningen
beslagtagen egendom anses rättsfallet NJA 1965 s. 97 1 allljäml vägledande.)
Den reglering av frågan som nu föreslås innebär en anknytning lill stadgandet i
Iredje styckei att en särskild rält till egendom som förklaras förverkad
består, om inle också den särskilda rällen förklaras förverkad. Enligl vad som
uttalats i motiveringen lill det nya stadgan-del (s. 123) bör en utmätning
(eller betalningssäkring) som äger rum efler brottet i allmänhel slå tillbaka
för ett förverkande.

Fastän
det inte framgår av lagtexten fär det anses klarl all frägan om förverkande av
en särskild rätt skall bedömas i enlighel med de regler som gäller för
förverkande av själva egendomen (SOU 1960: 28 s. 131 och 135 samt prop 1968:79 s.
40, 53 och 63). Delta innebär att särskild talan måste föras mot rättighetens
innehavare, om denne inle är tilltalad i mälet (17 8 Rp), och att han skall
tillhöra någon av de grupper som anges under a)-d) i paragrafens första stycke.
Med hänsyn härtill framstår den i remissprolokollet valda lösningen som mindre
lämplig. Del synes vara bäst överensstämmande med förslagets syfte och även malerielll
sett riktigast att -som nytt stycke i paragrafen - införa en regel som anger
alt utmätning och betalningssäkring i princip viker för ett förverkande. Ett
fall då undantag från denna huvudregel kan vara befogat är det i remissprolokollet
särskilt nämnda (s. 123 O, att utmätningen (eller betalningssäkringen) har verkställts
före brottet. Möjlighelen till undanlag även i andra fall bör hållas öppen.

I
enlighet med det anförda föreslår lagrådet att som nytt Qärde stycke tas upp en
regel med följande lydelse: "Sådan rätt som har vunnits genom utmätning
eller betalningssäkring upphör, om egendomen förklaras förverkad, såvida ej av
särskild anledning förordnas att rätlen skall bestå."

Förslaget
föranleder, om del godtages, en jämkning av sista styckei av övergångsbestämmelserna.

Förslaget
till lag om ändring i rättegångsbalken

15
kap.

15

En
av fömtsättningarna för paragrafens tillämplighet enligl den föreslagna
lydelsen är all "del skäligen kan befaras att motparten genom att avvika,
skaffa undan egendom eller på annat sätt undandrar sig att betala
skulden". De åtgärder från gäldenärens sida som anges är - fränsett några
språkliga avvikelser - beskrivna pä samma sätt i paragrafens nuvarande avfattning.
Ordalagen leder närmast tanken till illojala förfaranden av gäldenären.
Förarbetena lill det nuvarande stadgandel ger inte något klart besked humvida
detta varit avsikten eller inte. Någol prejudicerande avgörande i frågan fmns
inte och lagrådel har inte heller tillgång till malerial som belyser domstolarnas
tillämpning av stadgandel i denna del. I den juridiska litteraturen finns
emellertid uttalanden som stöder en vidsträck-

s. 410 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Lagrådets yllrande 410

lare lolkning än ordalagen synes ge grund för. (Se l. ex.
Gärde m. fl.. Nya rättegångsbalken, s. 153. och Ekelöf. Rättegång 111. 3 uppl, s.
13). 1 remissprotokollel förekommer ullalanden som ansluter sig lill den mera
vidsträckta tolkningen av stadgandet. Föredragande deparlemenlschefen anför
sålunda (s. 131). alt del inle nödvändigtvis behöver vara fråga om någol direki
illojalt förfarande från gäldenärens sida, ulan all del är lillräckligl att
denne, l.ex. på grund av ell trängt ekonomiskt läge. kan befaras använda sina
tillgångar för ell ändamål som är honom mera angelägel än att betala den
aktuella skulden.

Från saklig synpunkl finns det enligl lagrådels mening
goda skäl för all ulsträcka stadgandets tillämplighel utöver åigärder som är av
illojal arl. Lagtexten bör emellertid jämkas så all della syfte kommer lill klarl
ullryck. En lösning som i och för sig kan övervägas är all. efler förebild av
betalningssäkringslagen, föreskriva alt del skall föreligga "påtaglig risk
för all gäldenären inle kommer all betala fordringen". Mot della kan dock
invändas all denna formulering skulle leda längre än vad som enligt remissprolokollet
avsells. Den lösning som valls i betalningssäkringslagen får dessulom ses mol
bakgrund av de speciella förhällanden som där regleras, någol som underslrukits
i förarbelena lill lagen (prop. 1978/79:28 s. 115). Lagrådet har därför stannat
för en medelväg, som innebär all gäldenärens förfarande beskrivs med det mera
neutrala uttryckssättet "sälier sig ur slånd all betala skulden" i
stället för del föreslagna "genom all avvika" etc. Härigenom lorde
del bli klarl att del förutsätts ett handlande - eller en underlåtenhet — frän gäldenärens
sida men att hans åtgöranden inle behöver vara dikteilfce av någon sabolageavsikl.
Lagrådet föreslår all paragrafen omformuleras på sätt nu anförts. Molsvarande
ändring bör göras i 26 kap. I 5. Om lagrådels förslag inle godias bör i varje
fall en språklig jämkning göras så att "förfara" skjuls in omedelbart
före orden "på annat säll".

Även på en annan punkt vill lagrådel förorda en jämkning
av den föreslagna lydelsen. Enligl förslagel fär domstol förordna om kvarstad
på "så mycket av motpartens egendom all fordringen kan anlas bli
täckt". 1

den gällande lydelsen heter del i molsvarande del "så
mycket som

svarar mot skulden". Meningen med den ändrade
lydelsen är all också förrätlningskoslnaderna för en blivande ulmälning skall beaklas;
förrältningskoslnaderna gär ju alltid före ulmätningsfordringen. Det är
emellertid inle läll att läsa ut detla av den föreslagna laglexten. Innebörden
av stadgandel blir klarare om man lägger till orden "vid utmätning"
sist i paragrafen, vilkel också gäller belräffande 26 kap. I 8.1 delta
sammanhang bör erinras om beslämmelsen i 17 kap. 95 UB, som innebär all även koslnaderna
för kvarsladsförtätlningen kan bli all beakta vid utmätningen.

Med anledning av vissa andra uttalanden i remissprotokollel
under denna paragraf vill lagrådet anföra följande. Såsom förklaring lill
uttrycket "prövning i annan liknande ordning" anförs (s. 130). alt
därmed avses en

s. 411 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 ■■' Lagrådets
yttrande 411

sådan prövning som kan anses ersätta en domstolsprövning i
tvistemål, och som exempel nämns bl. a. prövning som skall äga rum vid
specialdomstol. Härmed avses tydliglvis bl.a. arbetsdomstolen och bostadsdomslolen.
Handläggningen vid dessa domstolar är emellertid "räiiegång" [se
lagen (1974:371) om räliegängen i arbetstvister och lagen (1974: 1082) om bostadsdomslol].
Frågan är inle bara av terminologiskt iniresse ulan har direki belydelse för
tillämpningen av andra stadganden i kapillel, 1. ex. 5 8. Lagrådel återkommer
härtill under sisinämnda paragraf.

1 anslulning lill nu berörda ullalanden anförs i remissprolokollet
all del är tydligt alt endasl privalrältsliga fordringar omfattas. Detta
påslående är emellertid alllför kategoriskt. Del finns också betalningsanspråk
av offenlligrättslig nalur, som realiseras på samma säll som privaträtlsliga
fordringar. Som exempel kan nämnas avgifter enligl lagen (1970:244) om vallen-och
avloppsanläggningar och lagen (1976:838) om allmänna fjärrvärmeanläggningar saml
lagen (1965:54) om kommunala renhållningsavgifter. Det torde vara avsett all
även fordringar av della slag enligl det föreslagna stadgandet, pä samma sätt
som nu är fallet, skall kunna säkerställas genom kvarstad. Anspråk av delvis
annan arl än nu nämnis. vilka ocksä kan säkerställas genom kvarstad, är sådana betalningsanspräk
som enligl 77 a 8 uppbördslagen riktas mot förelrädare för juridiska personer.
Här kan också betalningssäkring komma i fråga (prop. 1978/79:28 s. 143).

5 8

I första slyckel av förevarande paragraf upptas
bestämmelser om behörig domstol för prövningen av fräga om älgärd enligt kapillel.
För fall dä rättegång ej är anhängig anges, alt i fråga om behörigheten skall
gälla vad som är föreskrivet om tvistemål. Med denna forumregel uppnås att
fråga om åtgärden skall upplagas av domstol som är behörig alt pröva det
anspråk som säkerhetsåtgärden skall trygga. Den föreslagna beslämmelsen omfaliar
emellertid enligl sin lydelse även vad som gäller om inskränkning i domstols
behörighet. Den medför därför alt nägon behörig domstol inte anges för de fall
dä huvudsaken är undandragen domstols prövning, så som fallet är t. ex. vid
tvist som skall upptagas av statens va-nämnd eller prövas av skiljemän. En
sådan inskränkning i behörigheten är inle förenlig med förslagels syfte.
Föredragande statsrådet ullalar ocksä alt vad 10 kap. RB innehåller om all en
domstol inle är behörig att upptaga vissa tvister inle skall lillämpas.

För all det angivna syflel skall nås lorde det vara
erforderligt all stadgandets lydelse jämkas sä, all undanlag uttryckligen görs
i fräga om lilllämpningen av beslämmelser som inskränker behörigheten i fall
dä anspråket skall prövas i annan ordning än inför domstol. Görs ett sådanl
undantag skulle innebörden av stadgandet, såsom torde vara avsett med del remillerade
förslagel, bli all fräga om säkerhetsåtgärden upptas av den domstol som - enligl
beslämmelserna i 10 kap. RB eller annan lag som reglerar

s. 412 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Lagrådets yttrande 412

domstols behörighet — skulle vara behörig all pröva
huvudsaken om inle särskild ordning gällt för den prövningen.

Lagrådel föreslår med hänsyn lill vad nu anförts att andra
meningen i första stycket fär lydelsen: "Är rättegång ej anhängig, gäller
i fräga om behörig domstol vad som är föreskrivet om tvistemål; dock skall vad
som sägs om inskränkning av domslois behörighet i fräga om Ivisl som skall
upptagas i annan ordning än inför domstol ej lillämpas."

Enligl det föreslagna fjärde stycket i paragrafen skall belräffande
handläggningen av fräga om beviljande av en älgärd enligl 1, 2 eller 3 8 då
rättegång ej är anhängig tillämpas vad som gäller när en sådan fråga uppkommer
i räiiegång. i den män inle de i paragrafen meddelade särskilda bestämmelserna
är tillämpliga. 1 andra meningen i samma stycke föreslås en särskild beslämmelse
angående prövningen av sökandens kostnadsersättning. Denna bestämmelse och vad
som i remissprolokollet uttalas om ersättning till motparten för kostnader ger
vid handen, all kostnadsfrågorna bedömts såsom om domstolen vid avgörandet av
fråga om säkerhetsåtgärd inle beslular i en fråga i pågående rättegång ulan
skiljer målet från sig genom slulligl beslul. En sådan uppläggning av beslämmelserna
om behandlingen av frågor om säkerhetsåtgärd synes ägnad all komplicera
tillämpningen. Enligl lagrådets mening skulle tillämpningen underlättas, om
regleringen av kostnadsfrågorna sker från samma utgångspunkt som när det
gäller regleringen i övrigl enligl förevarande siycke, dvs. kostnadsfrågorna
behandlas på samma sätt som kostnadsfrågor i samband med säkerhetsåtgärder som
uppkommer i rättegång.

Ulformas beslämmelserna i enlighet härmed blir en särskild
regel angående sökandens koslnader ej behövlig, eftersom koslnadsanspråk i en rätlegängsfråga
av förevarande slag inle prövas separat (18 kap. 14 8 andra styckei RB);
beträffande kostnader i högre rätt blir 18 kap. 15 8 andra styckei RB att
tillämpa. För alt tillgodose vad som enligl förslagel är avsett alt gälla för
sökandens motpart krävs emellertid en uttrycklig beslämmelse om att motparten
skall kunna få koslnadsanspråk prövat. Sådan prövning får ske med tillämpning
av beslämmelserna i 18 kap. RB.

När i första meningen i slyckel talas om
"handläggningen" av fråga om åtgärd synes däri i och för sig kunna
inbegripas även frågor om koslnader för förfarandet. För all del klart skall
framgå all beslämmelsen. såsom lagrådet förordar, skall ha ett vidare
tillämpningsområde än vad som avses med del remitterade förslaget torde dock ordel
"handläggningen" lämpligen utbytas mot "behandlingen".

Den här förordade ordningen för behandlingen av
kostnadsfrågor medför att en sökande, som fåll bifall till sitl yrkande om
säkerhetsåtgärd, inte kan tillerkännas ersättning för sina kostnader i de fall
då någon lalan inle väcks. Har rättshjälp beviljats part följer av 32 8 rätlshjälpslagen
alt fråga om ersättningsskyldighet enligt 31 8 rättshjälpslagen inte
aktualiseras förrän rällen, när rättegång inletts, genom slutligt avgörande
skiljer saken från

s. 413 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 ' Lagrådets yttrande 413

sig. Den föreslagna möjlighelen all tillerkänna sökandens
motpart ersättning för kostnader bör emellertid medföra alt beslut i fräga om skyldighel
att ersätta rättshjälpskostnader fär meddelas när rätlen avgör frägan om säkerhetsålgärden.
Beslämmelse härom bör upplagas i 32 8 rätlshjälpslagen.

I förslagel upptas inga beslämmelser om handläggningen av
fråga om hävande av säkerhetsåtgärd enligt 8 5 i fall då rättegång ej är anhängig.
För behandlingen av sådan fråga lorde kunna gälla vad som föreslagits i förevarande
paragrafs fjärde siycke. Dess beslämmelser lorde därför böra ges en sä allmän avfattning
att de äger tillämpning inle endasl när fråga är om beviljande av
säkerhetsåtgärd. Härigenom blir det också klart att lalan mol rätlens beslul
skall föras enligt de regler som gäller för beslul under rättegången.

Med hänsyn lill vad nu anförts föreslår lagrådet att
fjärde styckei i paragrafen får följande lydelse:

"Beträffande behandlingen i övrigt av fråga angående
en åtgärd som avses i 1, 2 eller 3 5 då rättegång ej är anhängig tillämpas vad
som gäller när en sådan fråga uppkommer i rättegång. Yrkande av sökandens
motpart om ersällning för kosinad får dock prövas i samband med avgörandet av
frågan om åtgärden."

78

En kvarstad eller en åtgärd enligt 3 5 som beviljats innan
lalan väckls skall enligl 7 8 återgå om talan ej väcks inom en månad frän
beviljandet. I remissprotokollel (s. 138) uttalas att talan skall gä ul pä all
erhålla en dom eller ett beslul som kan verkställas. Av uttalandet följer all
även vid sådan tvist om bättre rätt till viss egendom, där enligt 2 8 kvarstad
kan komma i fråga, den kvarstadssökande parlens anspråk skall innehålla ett
krav på fullgörelse, exempelvis ett krav att motparten skall lämna frän sig den
egendom, vartill sökanden påslår bättre rält. All kvarstad inle skulle kunna
komma i fråga vid en fastslällelsetalan utan något fullgörelsemo-ment framgår
emellertid inle av ordalydelsen i den föreslagna 2 8. Denna uppställer sålunda
inte någol hinder mol ett kvarstadsbeslut exempelvis i sådana fall dä den som
påslår bättre råtl lill egendom, som annan innehar, inte har något behov av fullgörelse,
därför all besittningen av egendomen inte skall ändras även om lalan vinner
bifall. Den kvarsladssökandes lalan går då endast ul pä att få den bSltre rällen
fastställd, med den effeklen att alla de rättsregler som skyddar samma rätt -
del må vara äganderätt eller någon begränsad sakrätt - automatiskt träder till
utan några särskilda verkställighetsålgärder. Ett kvarstadsbeslut kan
emellertid också i nu berörda fall ha betydelse för den part som påstår bättre
rätt i del alt kvarstaden hindrar motparten från att utnyttja den rält han
faktiskt innehar lill förfång för kvarstadssökanden. Säsom framgår av exemplet
kan det endasl vara fråga om undantagssituationer när en förbudstalan inte är
sakligt påkallad.

s. 414 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Lagrådets yttrande 414

Lagrådet konstaterar sammanfallningsvis alt den föreslagna
2 8 ger möjlighet att använda kvarstad även när fråga endasl är om fastslällelsetalan.
Eftersom emellertid krav på risk för skador för kvarstadssökanden genom någol
förfarande av motparten alllid skall gälla synes del inle behöva befaras all en
lillämpning av paragrafen efler dess lydelse skulle leda lill kvarsladsingripanden
i andra fall av fastslällelsetalan än där åigärden har en funktion att fylla.

I paragrafens andra siycke föreskrivs alt åtgärden
omedelbart skall återgå om lalan inle väcks enligl vad som sägs i första slyckel,
dvs. inom en månad. Bestämmelsen lorde avse också situationen efler ett
interimistiskt beslul, när lalan inte väcks inom den föreskrivna tiden.
Avlöses del interimistiska beslutet inom en månad av ett slulligl beslut skall,
såsom anförs i remissprotokollel, liden för talans väckande räknas frän del
slutliga beslutet.

8 8

Enligl den föreslagna paragrafens första siycke skall en
beviljad säkerhetsåtgärd omedelbart hävas om vissa i stadgandel angivna
förhållanden inträffat. Förutom att säkerhel ställs eller den lalan som har väckls
i själva saken återkallas eller förfaller nämns som hävningsgrund att det
annars ej längre finns skäl för åigärden. Slyckel överensstämmer i alll
väsentligt med nuvarande 6 5 första slyckel första meningen. Som exempel på häv-ningsgrunder
som inte särskilt anges i lagtexten nämns i remissprotokollel (s. 139), alt
sökanden medger all säkerhetsåtgärden återgår och alt den som blivit föremål
för kvarstad för fordran försätts i konkurs. Båda dessa fall skulle alltså
falla in under uttrycket "det annars ej längre finns skäl för
åtgärden". Vad gäller konkursfallel har föredragande departementschefen
uttryckt sig så, att det bör "i princip krävas ell särskill beslul för all
kvarstaden skall upphöra att gälla". Della komprimerade uttryck skall
uppenbarligen inle uppfattas pä del sättel, alt kvarstadsbeslutel i vissa fall
skulle upphöra automatiskt i och med konkursbeslulet. Meningen måste antas vara
att del alllid skall krävas ett särskill hävningsbeslut för att kvarstaden
skall falla men att prövningen ibland kan leda lill att kvarstaden fär bestå
trots konkursen.

De i remissprotokollel berörda medgivande- och
konkursfallen berördes också av processlagberedningen i motiven till nuvarande
regler i 15 kap. 65 (SOU 1938:44 s. 205). Vad beredningen där uUalat lyder närmasl
på att beredningen menat att säkerhetsåtgärden upphör automatiskt genom medgivandet
eller konkursbeslulet. Hur uttalandet skall uppfattas synes emellertid inte
helt klart.

Enligl lagrådets mening föreligger goda skäl för den
ståndpunkt som intagits i remissprotokollet. Ståndpunkten är väl förenlig med
lagtexten. Att kräva ett hävningsbeslut i ifrågavarande fall är ägnat alt ge
störte stadga åt systemet och kan inte anses betungande vare sig för parterna

s. 415 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Lagrådets yttrande 415

eller för domstolen. Det bör ocksä påpekas all de sedan
1972 gällande reglerna i 24 5 konkurslagen - vilka innebär bl. a. alt
verkställigheten av en före konkursen skedd utmätning i princip skall fortgå
även efter konkurs-beslutet - i någon män ändrat de förutsättningar som
processlagberedningen hade all utgå ifrän. Lagrådet kan alltsä med ovan
angivna förtydligande ansluta sig lill den sländpunkl som inlagils i remissprolokollet.

Frågan om hävande skall enligl det föreslagna andra
stycket i paragrafen, när rättegång inte är anhängig, prövas av den domstol
som har beviljat åtgärden. I motiven anförs (s. 140) att hävningsfrågan skall
prövas av vederbörande underrätt även om åigärden har beviljats av en överinslans.
1 sak har lagrådel ingel alt invända mot denna ståndpunkt. Lagtexten måste dock
ändras sä all syflel kommer lill klart uttryck. Lagrådet föreslår därför all
ullrycket "den domstol som har beviljat åtgärden" utbyts mol
"den domstol som först har prövat frågan om åigärden".

1 anslulning lill den föreslagna 8 5 lar föredragande
statsrådet upp frägan hur länge en säkerhelsåigärd kan och bör bestå. Problemet
aktualiseras när rällen i samband med målets avgörande prövar frågan om
säkerhetsåtgärd. Processlagberedningen har berört också della problem (s. 205).
Enligl beredningen synes säkerhetsåtgärden - i fall då den inle hävs - böra
beslå "till dess domen vunnit laga kraft eller eljesl kan verkställas
eller högre räll förordnar annoriedes". Frågan har sedan dess varit
omstridd i doktrinen (se l.ex. ä ena sidan Hellners i SvJT 1979 s. 137. vilken
i princip ansluter sig lill processlagberedningens ståndpunkt, och å andra
sidan Beck-Friis i SvJT 1962 s. 63 och Ekelöf, Rättegång 111, 3 uppl, s. 13,
vilka båda företräder en ståndpunkt som i huvudsak överensstämmer med vad
föredragande statsrådet uttalat i del föreliggande remissprolokollet).

Enligl lagrådets mening talar starka praktiska skäl för
del förfarande som rekommenderas i remissprolokollet. Någol hinder häremoi kan
enligt lagrådets mening inle anses föreligga vare sig med hänsyn lill
stadgandets avfattning eller frän allmänna processrältsliga synpunkler. Lagrådel
vill emellertid göra det förtydligandet att, när i remissprotokollel talas om
all en säkerhetsåtgärd som regel inte bör "hävas" förrän någon
kortare lid förflulil, med det citerade uttrycket säkerligen inle åsyftas all
domstolen skall behöva meddela ell särskill beslul. Meningen är uppenbarligen
all domstolen, när den skiljer sig frän målel, skall kunna föreskriva all åtgärden
skall beslå viss lid efler domens meddelande. Åtgärden upphör all gälla ulan
vidare när tiden gått till ända eller verkslällighel av domen dessförinnan skell.

1 allmänhel torde tiden kunna sällas förhållandevis kort.
Syftet är endast alt säkra verkslällighet när del föreligger risk för att, om
säkerhetsåtgärden upphör, gäldenären hinner vidla åtgärder sä att verkslällighel
blir meningslös. När del gäller kvarstad i brottmål (26 kap. RB) har ibland
föreskrivits anmärkningsvärt långa lider för alt l.ex. möjliggöra
verkställighet av bötesdomar. Förklaringen härtill lorde vara del tidsödande indrivningsför-

s. 416 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Lagrådels yttrande 416

farandet i dessa fall med sammanställande och utsändande
av saköreslängder. Del förtjänar därför påpekas att verkslällighel
undantagsvis kan ske enbarl pä grundval av den lagakraftvunna domen (jfr prop
1978/79:40 s. 33).

17 kap. 148

Med slöd av denna paragraf kan rätten genom särskill
förordnande medge verkslällighel av dom ulan hinder av att den inle äger laga krafl.
När förlida verkställighet sketl med slöd av sådanl förordnande och domen
därefter upphävs av högre inslåns blir 3 kap. 22 8 UB tillämplig, dvs. redan
vidtagen åtgärd för verkställighet skall såvitt möjligt återgå och för sökanden
inlräder skyldighel all ersätta skada som svaranden lidit genom
verkställigheten. Rällen skall med stöd av nu föreslagna beslämmelse i RB kunna
uppställa krav alt säkerhet skall ställas för eventuellt skadestånd till
svaranden vid ändring av domen. Samma ordning skall enligl paragrafens tredje siycke
gälla med avseende pä edilionsföreläggande m. m.

På samma skäl som lagrådet angivit vid 10 5 UBp, kan avfattningen
av nu förevarande paragraf kritiseras i fråga om beskrivningen av skade-ståndssitualionen.
Lagrådel förordar därför alt det skadestånd, för vilket säkerhel skall kunna
föreskrivas i della fall, anges i paragrafens första stycke med orden
"skadestånd som parten kan bli skyldig att utge om domen ändras".

26 kap. I 8

Paragrafens lydelse bör, såsom lagrådel anfört vid 15 kap.
I 5, jämkas på sätt som föreslagils beträffande nämnda paragraf

30 kap. 12 5

Vad lagrådet anfört under 17 kap. 14 8 RB är tillämpligt ocksä
på verkställigheten av editionsföreläggande och dylikt i brottmål. Lagrådet
förordar alt lydelsen av 30 kap. 12 8 andra stycket jämkas till
överensstämmelse med vad som föreslagits under 17 kap. 14 8 RB.

Övergångsbestämmelserna

Stadgandet i punkt 4 har, enligl vad som utvecklas i remissprolokollet,
tillkommit med tanke pä alt nuvarande regler om särskild kvarstad på framtida
avkastning av fasl egendom bortfaller. I linje med den princip som 7 5 UBp
bygger på skall detta inte inverka på giltigheten av redan beviljad kvarstad. Molsvarande
övergängsproblem uppkommer enligt lagrådets mening också i andra fall, t. ex.
genom all skingringsförbud avskaffas som särskilt institut och
förutsättningarna för åtgärd enligt 15 kap. 3 8 RB blir snävare enligt de nya
reglerna. Lagrådet kan här i huvudsak hänvisa till vad lagrådet anfört under 7
5 UBp.

1 nära överensslämmelse med vad som förordats under
sistnämnda

s. 417 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 ■ Lagrådets yttrande 417

paragraf vill lagrådel föreslå all punkt 4 får följande
lydelse: "Vad som föreskrivs i de nya bestämmelserna om förulsätlningar
för kvarstad eller annan liknande säkerhetsåtgärd inverkar ej på giltigheten av
en säkerhelsåigärd som har beviljats före ikraftträdandet."

Det förtjänar framhållas all förhållandel mellan punkterna
4 och 3 i förevarande övergångsbeslämmelser är delsamma som mellan 7 och 33 88 UBp.
Även i den delen kan hänvisas lill vad lagrådel anfört under 7 8 UBp.

Förslaget till lag om ändring i rättshjälpslagen
(1972:429)

Godtages vad lagrådet föreslagit beträffande 15 kap. 5 8 Ijärde
stycket i förslaget lill lag om ändring i rätlegångsbalken bör, såsom lagrådet
anfört vid förslaget, i 32 8 rätlshjälpslagen upplagas en bestämmelse om att,
dä rättegång ej är anhängig, beslul i fråga om skyldighel alt ersätta rätlshjälpskostnader
får meddelas när rätten avgör fräga om säkerhetsåtgärd. Bestämmelsen, som har
avseende pä rätlshjälpskostnader för sökandens motpart, torde kunna upplagas i
en andra mening med förslagsvis följande lydelse: "Detsamma skall gälla
när rätten, dä rättegång ej är anhängig, avgör fråga om åtgärd enligt 15 kap.
I, 2 eller 3 5 rätlegångsbalken."

Dä rätlen vid avgörandet av fräga om säkerhetsätgärd inte
har att pröva någon fråga om sökandens kostnader kommer - i fall då rättegång
ej anhängiggöres - något beslul orti betalningsskyldighet beträffande rätlshjälpskostnader
som kan ha uppkommit på sökandens sida inte att meddelas. Anspråk pä
ersättning för arbele som biträde enligl rätlshjälpslagen ål sökanden kan ha
nedlagt i fråga om säkerhetsåtgärden får, om rättegång ej kommer till slånd,
fastställas av rättshjälpsnämnden.

Förslaget till lag om ändring i lagen (1978:880) om
betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter

125

Enligt den
föreslagna lydelsen av denna paragraf anges fullföljdsordningen vid talan mot beslul
som rör verkställigheten av beslul om betalningssäkring genom en hänvisning lill
utsökningsbalken ulan närmare anvisning om vilka beslämmelser däri som blir
tillämpliga. För själva verkställigheten gäller enligl 10 och 11551 förslaget
vad som föreskrivs om utmätning i vissa lagmm i balken. Det kan dä ligga nära lill
hands all anta all också i fullföljdshänseende skall gälla de beslämmelser i balken
som hänför sig till utmätning. Detla torde dock inte ha varit avsikten. Enligl
lagrådels mening skulle vad som avses gälla för fullföljd av lalan framgå
klarare om hänvisningen till UB utformades mera preciserat, nämligen som en
hänvisning lill balkens bestämmelser om talan mot beslut angående kvarstad.
Härigenom skulle bl.a. göras klart att fullföljdsförbudel enligl 18 kap. 5 8 UB
i fråga om beslut om rättelse av kvarstad får giltighet också vid verkslällighel
av betalningssäkring.

27 Riksdagen 1980/81. 1 saml Nr 84

s. 418 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Lagrådets yttrande 418

1 enlighel med det anförda föreslår lagrådel följande
lydelse av 12 8: "1 fråga om lalan mol beslul som rör verkställigheten lillämpas
vad som enligt utsökningsbalken gäller beträffande kvarstad för fordran."

Övriga lagförslag

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

B. Förslagen i remissen den 28 juni 1979 i de delar i
vilka lagrådet ej redan avgivit yttrande'

' Lagrådets yttrande i denna del återfinns i prop.
1980/81:88 med förslag till handräckningslag m. m.

s. 419 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Slutprotokoll 419

Utdrag

JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1981-01-15

Närvarande: stalsministern Fälldin, ordförande, och
statsråden Ullslen. Bohman, Wikslröm, Friggebo, Mogärd. Dahlgren, Åsling,
Söder, Krönmark, Johansson, Wirtén, Holm, Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell,
Petri, Eliasson

Föredragande: stalsrådel Winberg

Proposition med förslag till lag om införande av utsökningsbalken
m. m.

1 Anmälan av lagrådsytlrande

Föredraganden anmäler lagrådels yttrande' över förslag lill

1.
lag om
införande av ulsökningsbalken,

2.
lag om ändring
i lagen (1899:12 s. 9) om verkslällighet i visst fall av utländsk domstols beslul,

3.
lagom ändring i
lagen (1936:79) om erkännande och verkställighet av dom som meddelats i
Schweiz,

4.
lag om ändring
i lagen (1977:595) om erkännande och verkställighet av nordiska domar på
privaträttens område,

5.
lag om ändring
i lagen (1939:6) om frihet från kvarstad och skingringsförbud för vissa
luftfartyg,

6.
lag om ändring
i lagen (1936:320) om skydd mol vräkning vid arbetskonflikter,

7.
lag om ändring
i föräldrabalken,

8.
lag om ändring
i lagen (1924:322) om värd av omyndigs värdehandlingar,

9.
lag om ändring
i lagen (1937: 81) om inlernalionella rätlsförhällanden rörande dödsbo,

10. lag om ändring i jordabalken,

11. lag om ändring i lagen (1973: 188)
om arrendenämnder och hyresnämnder,

12. lag om ändring i jordförvårvslagen
(1979:230),

13. lag om ändring i lagen (1975: 1132)
om förvärv av hyresfastighet m.m.,

' Beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde
den 5 juni 1980.

s. 420 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 SlutprotokoU 420

14. lag om ändring i lagen (1916: 156)
om vissa inskränkningar i rällen all förvärva fasl egendom m.m.,

15.
lag om ändring
i lagen (1925:221) om bulvanförhållande i fråga om fasl egendom,

16.
lag om ändring
i lagen (1959:517) om förlängning av liden för vissa servitut,

17.
lag om ändring
i lagen (1949:658) om inlösen i vissa fall av räll lill gruva m. m.,

18. lag om ändring i
expropriationslagen (1972: 719),

19. lag om ändring i faslighetsbildningslagen
(1970:988).

20. lagom ändring i lagen (1973:1150)
om förvaltning av samfälligheler,

21. lag om ändring i lagen (1933:269) om
ägofred,

22. lag om ändring i lagen (1952: 166)
om häradsallmänningar,

23.
lag om ändring
i lagen (1952: 167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna,

24. lag om ändring i lagen (1919:426)
om flottning i allmän floltled,

25.
lagom ändring i
lagen (1915: 218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens
område,

26. lag om ändring i lagen (1845:50 s.
1) om handel med lösören, som köparen låter i säljarens vård kvarbliva,

27. lag om ändring i konsumentkreditlagen
(1977:981),

28. lag om ändring i lagen (1978:599)
om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl..

29. lag om ändring i lagen (1927; 77)
om försäkringsavtal.

30. lag om ändring i lagen (1927:56) om
nedsällning av pengar hos myndighet,

31. lag om ändring i lagen (1927:85) om
dödande av förkommen handling,

32. lag om ändring i lagen (1972: 180)
om avrundning av vissa fordringar till helt krontal, m.m.,

33. lag om ändring i förmånsrättslagen
(1970:979),

34. lag om ändring i lagen (1966:454)
om företagsinleckning,

35. lag om ändring i sjölagen (1891:35 s.
1),

36. lag om ändring i lagen (1955:227)
om inskrivning av rätt till luftfartyg.

37. lagom ändring i lagen (1955:229) i anledningav
Sveriges tillträde lill 1948 års konvention rörande internationellt erkännande
av rått till luftfartyg.

38. lag om ändring i luftfartslagen
(1957:297),

39. lag om ändring i växellagen (1932:130),

40. lag om ändring i checklagen
(1932:131),

41. lagom ändring i aktiebolagslagen
(1975: 1385).

42. lag om ändring i lagen (1970:596)
om förenklad akliehanlering.

43. lag om ändring i lagen (1934: 239)
om bulvanförhållande i fråga om aktier i vissa bolag.

s. 421 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Slutprotokoll 421

44. lag om ändring i patentlagen (1967:837),

45. lag om ändring i mönslerskyddslagen
(1970:485).

46. lag om ändring i växtförädlarrättslagen
(1971: 392).

47. lagom ändring i brotlsskadelagen
(1978:413),

48. lag om ändring i trafikskadelagen
(1975: 1410),

49. lagom ändring i lagen (1967:663) om
lillägg till vissa irafiklivränlor.

50. lag om ändring i förordningen
(1967:666) om lillägg lill vissa irafiklivränlor, som ulgår av statsmedel, m. m.,

51. lag om ändring i lagen (1973: 214)
om tillägg lill vissa ansvarslivräntor,

52. lag om ändring i kungörelsen (1971:
14) om lillägg lill vissa statliga skadelivräntor, m.m.,

53. lagom åndring i konkurslagen
(1921:225),

54. lagom ändring i lagen (1970: 741)
om statlig lönegaranii vid konkurs,

55. lag om ändring i brottsbalken,

56. lag om ändring i rätlegångsbalken,

57. lag om ändring i lagen (1929:145)
om skiljemän,

58. lagom ändring i rätlshjälpslagen
(1972:429),

59. lag om ändring i lagen (1974: 371)
om rättegången i arbetstvister,

60. lag om ändring i förvaltningslagen
(1971:290),

61. lag om ändring i lagen (1970:215)
om arbetsgivares kvittningsrält,

62. lag om ändring i lagen (1962: 381)
om allmän försäkring,

63. lagom ändring i rennäringslagen
(1971:437),

64. lag om ändring i lagen (1972:262)
om understödsföreningar,

65. lag om ändring i lagen (1976:206)
om felparkeringsavgift,

66. lag om ändring i förfogandelagen
(1978:262),

67. lag om ändring i uppbördslagen
(1953:272),

68. lag om ändring i lagen (1978:880)
om betalningssäkring för skaller, tullar och avgifter,

69. lag om åndring i lagen (1978:882)
om säkerhel för skaltefordringar m.m.,

70. lag om ändring i lagen (1958: 295)
om sjömansskaU,

71. lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskati,

72. lag om ändring i vägirafikskallelagen
(1973:601),

73. lag om ändring i lagen (1976: 339)
om saluvagnsskatt,

74. lag om ändring i lagen (f959: 552)
om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m.

Föredraganden redogör för lagrådels yttrande och anför.

Förslaget till lag om införande av utsökningsbalken

I 5§ första stycket andra meningen i förslaget lill lag om
införande av utsökningsbalken (UBp) föreskrivs beträffande mål som överexekuior
övergångsvis skall handlägga efler ikraftträdandel av ulsökningsbalken

28 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 84

s. 422 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 SlutprotokoU 411

(UB) all äldre lag gäller i fråga om förfarandel men de
nya beslämmelserna i fråga om målens prövning i sak, om inle annat föreskrivs i
UBp. Beträffande mål som är anhängiga hos kronofogdemyndighelen vid UB:s ikraftlrädande
eller som överexekutor enligl 5 8 andra slyckel överiämnar lill kronofogdemyndighelen
för handläggning anges i 6§ alt UB:s bestämmelser gäller i fråga om säväl förfarandel
som målens prövning i sak, om inle annat föreskrivs i UBp.

Lagrådet, som inle har någon erinran i sak mol denna
reglering, har framhållit all del redan av beslämmelsen i 18 om UB:s
ikraftträdande följer all de nya beslämmelserna skall tillämpas efler ikraftlrädandel
även i fråga om mål som har anhängiggjorts före ikraftträdandet, om inte annat
föreskrivs. Det synes därför inle behövligt all i uttryckliga beslämmelser slå fasl
all UB:s regler skall gälla. Den föreslagna lydelsen av 5 och 6 55 kan enligl lagrådel
snarasl verka vilseledande genom att den ger intryck av alt de undantag som
skall gälla regleras uttömmande i UBp, vilkel inte är fallet. Lagrådet föreslår
därför alt 5 5 första styckei andra meningen begränsas till alt ange alt äldre
lag gäller i fråga om förfarandel och all 68 utgär.

Med anledning härav vill jag framhålla att del visserligen
är rikligt alt del i och för sig inle behövs nägon uttrycklig föreskrift om alt
UB:s regler efter ikraftträdandet skall tillämpas även i mål som var anhängiga
vid ikraftträdandet. 1 fråga om mål som övergångsvis handläggs av överexekuior
skall emellertid under alla förhållanden las upp en bestämmelse i 5 5 om all
äldre lag tillämpas i fräga om förfarandet. Del är dä naluriigt att en
bestämmelse också meddelas om vilka föreskrifler som är tillämpliga i
materiellt hänseende. Lagrådels uppfattning alt en sådan bestämmelse skulle
kunna verka vilseledande kan jag inte dela. I stället anserjag att bestämmelsen
bidrar till all undanröja evenlueUa oklarheter. Jag vill tillägga all avsikten
är all överexekuior i materiellt hänseende skall tillämpa inte bara de nya
reglerna i UB utan också, när det är fråga om säkerhetsåtgärd eller handräckning,
de nya reglerna i 15 kap. rällegängsbalken (RB) och handräckningslagen.

Med anledning av lagrådets uttalande om vanskligheten av
att dra en klar gräns mellan förfarandefrägor och sakfrågor i utsökningsmål
vill jag påpeka all eftersom äldre lag skall gälla i fråga om förfarandet,
denna fråga föreligger oavsell om en uttrycklig föreskrifl meddelas om de nya
bestämmelsernas tillämpning på sakprövningen.

Jag är sålunda inle beredd all läla nämnda föreskrift i 5
5 i fråga om överexekuior utgä. Den bör dock förtydligas så all del klart
framgår alt inte bara UB utan ocksä de nya reglerna i RB och handräckningslagen
kan bli tillämpliga. Jag anser det vidare lämpligl alt även motsvarande övergångsfrågor
beträffande mål hos kronofogdemyndigheterna regleras uttryckligen. Detta lorde
underlätta kronofogdemyndigheternas handläggning. Den föreslagna 6 5 bör
således stå kvar.

s. 423 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 SlutprotokoU 423

Den jämkning av 5 8 andra stycket andra meningen som
lagrådet har förordat godtar jag.

Beträffande
7 S biträder jag lagrådets mening att beslul om verkslällighel bör utlryckligen
nämnas vid sidan av faktiska åtgärder och att lill paragrafen bör fogas ett nylt
andra siycke av innebörd att de nya bestämmelserna i RB och handräckningslagen
om förutsättningar för säkerhetsåtgärd eller handräckning inle inverkar på gillighelen
av handräckning som har beviljats enligt UL, såvida inle annat föreskrivs i UBp.
De ullalanden angående innebörden av 7 5 som lagrådet har gjort föranleder inle
någon erinran från min sida.

Vad lagrådet har anfört om UB:s tillämpning vid verkslällighel
av de exekutionstitlar som anges i 12- 15 88 ansluter jag mig lill. Jag godtar
också den jämkning av 10 § i förtydligande syfle som lagrådel har föreslagil.

1 fräga om övergångsbestämmelserna lill 4 kap. UB har lagrådel
förordat dels att bestämmelsen i 18§ angående självrältelse fär ulgå säsom
onödig, dels all del las upp uttryckliga övergångsbestämmelser lill reglerna i
4 kap. 105 Iredje stycket UB om anstånd med utmätning och 308 om lidpunklen för
inträdet av förmånsrätt pä grund av utmätning. Lagrådel har härvid anslutit sig
till de ståndpunkter i sak som har uttalats i remissprolokollet. Jag biträder
lagrådets förslag såväl när det gäller slopandet av 18 8 som beträffande
ytterligare övergångsregler. Den nya övergångsbestämmelsen rörande anstånd bör
betecknas 168, hittillsvarande 16 och 17 88 bör betecknas 17 och 18 55 och den
nya övergångsbestämmelsen angående inträdet av förmånsrätt bör betecknas 19 8.
Vidare föreslår jag att hittillsvarande 19 och 20 88 förs samman lill en
paragraf, 20 8.

Jag delar lagrådets mening all del bör meddelas en
övergångsbestämmelse lill 9 kap. 105 andra stycket UB sävitt avser avbelalningsköp
som omfattas av den numera upphävda lagen (1915:219) om avbelalningsköp. Beslämmelsen
bör tas upp närmasl efler 218 i del remitterade förslagel. Till följd härav
förskjuls numreringen av de närmasl följande paragraferna. För alt undgå alllför
mänga förskjutningar föreslär jag all beslämmelserna i 24 och 25 88 i det remillerade
förslaget förs samman lill en paragraf, betecknad 25 8.

Vad lagrådel har anfört om innebörden i vissa avseenden av
35 § föranleder inle nägon erinran frän min sida.

Förslaget till lag om ändring i jordabalken

Som lagrådet har påpekat bör i 19 kap. 21 § det fallet att
kvarstad eller betalningssäkring har återgått utan särskill beslut uttryckligen
nämnas vid sidan av upphävande av sådan åtgärd. Jag biträder också lagrådels
förslag lill jämkning av andra styckei i övergångsbestämmelserna. Avgörande för
huruvida 6 kap. 12 5 skall tillämpas i sin äldre lydelse bör alltså vara om fördelningssammanirädet
hålls av överexekuior.

s. 424 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 Slutprotokoll 424

Förslaget till lag um ändring i lagen (1925:221) om bulvanförhållande
i fråga om fast egendom

Jag godtar lagrådets förslag all hänvisningen i ll§ lill RB:s
regler om handräckning ändras till alt avse vad som i RB föreskrivs om
kvarstad.

Förslaget till lag om ändring i lagen (1845:50 s. 1) om
handel med lösören, som köparen låter i säljarens vård kvarbliva

Lagrådet har förordat alt den föreslagna föreskriften om
kvarstad i 3 8 första styckei femte meningen jämkas så all den bällre
överensstämmer med gällande ordning. Jag biträder detla förslag.

Förslaget till lag om ändring i lagen (1978:599) om
avbetalningsköp mellan näringsidkare m. fl.

Belräffande beslämmelsen i 16§ Jörsia siyckei om talan mol
beslul i fråga om handräckning har lagrådet vänt sig mot all hovrättens beslut
skall kunna överklagas lill högsla domstolen. Enligl lagrådels mening finns del
inte skäl all avvika frän ett sedan länge beslående ivåinstanssyslem. Jag kan
ansluta mig lill denna uppfallning. 1 16 8 första styckei bör därför som en
tredje mening tas upp en beslämmelse om att talan inte fär föras mol hovrätlens
beslul.

Vad lagrådel i anslulning lill 18§ har anfört om lillämpning
av handräckningslagen föranleder inte någon erinran frän min sida.

Förslaget till lag om ändring i lagen (1927:85) om dödande
av förlkommen handling

Den föreslagna möjlighelen all döda en handling som
undanhålls vid utmätning eller i konkurs ger enligt lagrådets mening anledning
till vissa betänkligheter. Om det föreligger ell verkligt behov därav, anser
sig lagrådet dock kunna godta den föreslagna ordningen. Med anledning härav
vill jag framhälla följande.

Som framgår av vad lagberedningen har anfört har det
inträffat alt ulmätningsgäldenärer som har banktillgodohavande undanhåller
bankboken. Även om sådana fall inle lorde förekomma i någon slörre ulslräckning,
får förhållandena anses motivera en särskild lagstiftningsåtgärd i fråga om presenlationspapper
vid sidan av de tvångsmedel som slår lill buds enligt UB.

De betänkligheter som kan anföras mot införande av en möjlighel
till dödning av en undanhållen handling har, som lagrådel har nämnt, sin grund
i en eventuell risk för att tredje man skall lida skada. Den frågan har
behandlats utförligt i remissprotokollel. Som framgår av vad som sägs där

s. 425 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Slutprotokoll 425

torde nämnda risk vara mycket liten, och för de fall dä
någon risk för skada bedöms föreligga i del enskilda fallet innehåller
förslaget bestämmelser om säkerhel m. m. Det bör också nämnas all UB, som ger möjlighel
all ulmäla en fordran eller rättighet som grundas på ell presenlationspapper
även när handlingen undanhålls, ulgår frän all handlingen skall kunna dödas i ell
sädanl fall. Jag anser sålunda all förslagel bör genomföras. Tilläggas kan att möjlighelen
lill dödning förutsätts fä belydelse främsi pä så sätt att en illojal gäldenär
avslår från eventuella planer på all undanhålla en bankbok eller annat presenlationspapper.

Jag ansluter mig lill lagrådets mening alt tingsrätten kan
ha anledning all utforma den offentliga stämningen sä alt den täcker även del
fallet all handlingen är förkommen. Så bör ske så snarl del föreligger någon
oklarhet huruvida handlingen undanhålls eller har förkommit. Det förhållandet
att endasl undanhållande nämns i stämningen bör emellertid inle ulgöra hinder
mot att handlingen dödas, även om det vid ärendets fullföljande framstår som
sannolikt all den i stället har förkommil.

Beträffande bestämmelsen i I2a§ andra styckei andra
meningen — all tingsrätten i fråga om en uimätningssökande, som enligl 2 kap.
27 § UB är befriad från att ställa säkerhel, skall kunna föreskriva all han är
skyldig att ersätta en eventuell skada för tredje man - har lagrådet framhållit
all sådan skyldighel inte bör inträda i andra fall än dä sökanden har
accepterat ansvaret som ett villkor för dödning. Lagrådel har därför förordat
alt beslämmelsen ges den innebörden all tingsrätten skall som villkor föreskriva
att utmätningssökanden utfäsler sig all ersätta skadan. En sädan ändring
tillgodoser syftet med den föreslagna bestämmelsen, som ulgår frän att sökanden
skall få tillfälle att yttra sig innan tingsrätten föreskriver
ersättningsansvar. Jag godtar alltså lagrådets förslag. Della föranleder en
mindre jämkning av iredje meningen i andra slyckel.

Enligt fiärde stycket i 12 a 5 skall ett överskott som
uppkommer vid utmätning avsättas i avvaktan pä att den dödade handlingen
företes eller att del pä annat säll blir utrett vem som har rält till beloppet.
Lagrådet anser all effeklen av beslämmelsen kan ifrågasällas. eftersom någol
absolut krav på alt handlingen företes inte kan uppställas för rätt alt lyfta
beloppet. Eftersom dödandet bygger på förutsättningen alt utmätningsgäldenären
är rätt innehavare av fordringen, kan det dessutom enligt lagrådet inle krävas
någon ytterligare utredning härom i fråga om ett överskott. Lagrådel anser
därför alt beslämmelsen kan avvaras. För egen del vill jag framhålla följande.

Sedan en handling har dödals representerar den inle längre
någol värde för innehavaren. Bl. a. ulgör dess föreleende inte längre villkor
för rätt att kräva betalning eller fullgörande av annan förpliktelse. En dödad
handling som finns i behåll kan emellertid missbrukas av utmätningsgäldenären.
Del är därför lämpligl alt handlingen om möjligt las om hand eller förses med
anteckning om betalningen. När någol överskott inte uppkommer vid

s. 426 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 SlutprotokoU 426

utmätning slår knappast någon möjlighet lill buds för
kronofogdemyndigheten all förmå utmätningsgäldenären alt förete handlingen.
Däremot kan den diskuterade beslämmelsen bidra lill all handlingen företes i
fall dä utmätningen har lämnal ell överskott. Som ell ylleriigare skäl för
regeln vill jag tillägga att det enligl min mening skulle framstå som stötande
all ulan vidare betala ut överskottet lill utmätningsgäldenären, som ju förutsälls
undanhålla handlingen. Även om effekten av beslämmelsen lorde vara begränsad,
är jag därför inle beredd att låta den utgä.

Vad lagrådel har anfört i fräga om de närmare förutsällningarna
för ulbelalning av ett överskott för del fall all man har en beslämmelse i
saken ansluter jag mig till. Den föreslagna bestämmelsen bör därför jämkas. Det
bör föreskrivas all ell överskoll inle får belalas ul lill utmätningsgäldenären
ulan alt den dödade handlingen företes eller att utmätningsgäldenären gör
sannolikt att han inle har handlingen i behåll.

Förslaget till lag om ändring i förmånsrättslagen
(1970:979)

Jag biträder lagrådets mening all lill lagen bör fogas övergångsbeslämmelser
med lanke på utmätningar som har beslutals före ikraftlrädandel. En mindre
jämkning bör dock ske av den av lagrådel föreslagna lydelsen.

Förslaget till lag om ändring i lagen (1955:227) om
inskrivning av ratt till luftfartyg

Jag godtar lagrådets förslag alt man i 41 § första styckei
iredje meningen uttryckligen nämner återgång av kvarstad eller
betalningssäkring utan särskill beslul vid sidan av upphävande av sådan åtgärd.

Förslaget till lag om ändring i lagen (1934:239) om bulvanförhållande
i fråga om aktier i vissa bolag

Lagrådel har förordat all fullföljdsregeln i 10§ vidgas
till all gälla alla beslul av kronofogdemyndigheten enligl 1934 års lag. Jag
biträder della förslag, vilkel överensstämmer med den föreslagna besvärsbeslämmelsen
i 12 5 lagen om bulvanförhållande i fräga om fasl egendom.

Förslaget till lag om ändring i brottsbalken

1 stället för den föreslagna beslämmelsen i 36 kap. 4§
tredje styckei om förverkande av den rält som har vunnits genom utmätning eller
betalningssäkring har lagrådet ansett alt det i ett nytt fjärde siycke bör
föras in en regel om alt sådan räll över lag upphör ulan vidare om egendomen
förklaras förverkad, såvida inte domstolen av särskild anledning förordnar an-

s. 427 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Slttljvotokoll 427

nat. Jag ansluter mig lill detta förslag. Jag ulgår härvid
från att en verkställd ulmälning eller betalningssäkring är känd för den
domstol som beslutar om förverkande. Det får anses åligga åklagaren all upplysa
därom.

Nämnda
ändring föranleder en jämkning av iredje styckei i övergångsbestämmelserna .

Förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken

Belräffande 15 kap. 1 § har lagrådel framhållit alt del
finns goda skäl för ståndpunkten all den åtgärd - däri inräknat underlålenhel -
från gäldenärens sida som kan grunda kvarstad inte behöver vara av illojal
art. Enligt lagrådet bör della komma lill klarare uttryck i lagtexten. Lagrådel
föreslår därför all förslagels lydelse "genom alt avvika, skaffa undan
egendom eller pä annat sätt undandrar sig all betala skulden" ersätts med uilryckel
"sätter sig ur slånd alt betala skulden". Molsvarande ändring
föreslås i 26 kap. I §. Med anledning härav villjag framhälla följande.

Som framgår av remissprolokollet utgår förslagel från att
del inle nödvändigtvis behöver vara fräga om ell direki illojalt förfarande
från gäldenärens sida för all kvarstad skall kunna beviljas. Å andra sidan är
avsikten inle att varje ätgärd, varigenom gäldenären sälier sig ur stånd all
betala den aktuella skulden, skall kunna grunda kvarstad. Den kvarsladsgrun-dande
åtgärden bör sålunda vara sådan all den kan anses klandervärd, t.ex. genom alt
den kan bli föremål för återvinning i konkurs. Den av lagrådet förordade
lydelsen torde därför föra för långl. Den åsyftade innebörden är däremot enligl
min mening väl förenlig med lydelsen av del remitterade förslagel. Denna
överensstämmer också i princip med den nuvarande bestämmelsen, vilken inle
heller torde anses innebära krav på någol illojalt syfte frän gäldenärens sida.
Jag är därför inle beredd all godta lagrådets förslag lill ändrad lydelse. Den
remitterade lydelsen bör emellertid, som lagrådet i andra hand har förordat,
jämkas någol.

Jag godtar den jämkning i förtydligande syfte av sista
ledet i 1 5 som lagrådet har förordat. Jag ansluter mig också lill de
uttalanden som lagrådet i övrigt har gjort i anslulning lill paragrafen.

Beträffande regeln i 15 kap. 5 § första slyckel andra
meningen om forum för prövningen av en fråga om säkerhetsåtgärd när rättegång
inte är anhängig har lagrådet, för att förslagets syfle skall uppnäs, förordat
att undantag uttryckligen görs för bestämmelser som inskränker domstols
behörighet i fall dä anspråket skall prövas i annan ordning än inför domstol.
Jag biträder detla förslag. Jag kan också godta lagrådets förslag till ändring
av fjärde styckei i samma paragraf. Det innebär att första meningen i stycket
ges ett någol vidare tillämpningsområde och all beslämmelsen i andra meningen
angående ersättning för sökandens kostnader ulgår och ersätts av en bestämmelse
rörande motpartens kostnader.

s. 428 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 Slutprotokoll 428

I anslutning lill 15 kap. 7§ har lagrådel berört ell
uttalande i remissprotokollel om all lalan. som skall väckas för att en
beviljad säkerhetsåtgärd skall beslå, skall gå ul på alt erhålla en dom eller ell
beslul som kan verkställas (fränsetl fall då det enligl lag åligger sökanden
all föra lalan i annan ordning än vid domstol). Lagrådet framhåller all
lydelsen av 2 8 inle hindrar att kvarstad lill säkerhel för bällre räll används
även vid fastslällelsetalan. Enligt lagrådet kan behov av kvarstad
undanlagsvis föreligga i sådana fall.

Vad lagrådet sålunda har anfört föranleder inle någon
erinran frän min sida. Jag vill dock underslryka all kvarstad enligl 2 5 kan
komma i fråga i samband med fastslällelsetalan endasl i särskilda
undanlagsfall, då sökanden inle rimligen kan föra en lalan som leder lill ell verkställbart
avgörande.

Vad lagrådet har anfört om tillämpningen av andra slyckel
i 7 8 vid interimistiska beslul föranleder inle någon erinran från min sida.

Lagrådet har ansett att beslämmelsen i 15 kap. 8§ andra slyckel
om behörig domstol i fråga om hävande av en säkerhetsåtgärd, när rättegång inle
är anhängig, bör jämkas för all syftet skall komma till klarl ullryck. Jag
ansluter mig lill lagrådets förslag. 1 beslämmelsen bör alltså anges all frågan
i sådanl fall prövas av den domstol som försl har prövat frågan om åtgärden.

Jag godtar den jämkning i förtydligande syfte av 17 kap.
14 § första slyckel som lagrådet har förordat. Delsamma gäller motsvarande
jämkning av 30 kap. 12 § andra slyckel.

Belräffande lagrådets förslag till jämkning av 26 kap. I §
får jag hänvisa till vad som i det föregående har anförts i fråga om 15 kap. 1 §.

Jag ansluter mig till lagrådets mening att punkt 4 i övergångsbestämmelsema
bör vidgas till att gälla även annan säkerhetsåtgärd än kvarstad.

Förslaget till lag om ändring i rättshjälpslagen
(1972:429)

Som har berörts i del föregående har lagrådel förordat att
i 15 kap. 5§ fjärde styckei RB las upp en bestämmelse om att motparten till den
som har yrkat kvarstad eller annan säkerhetsåtgärd skall kunna få ett yrkande
om kostnadsersättning prövat i samband med avgörandet av frågan om
säkerhetsåtgärd, när rättegång inte är anhängig. 1 anslulning hårtill har lagrådel
föreslagil all i 32 § rättshjälpslagen förs in en föreskrift om alt beslul i
fråga om skyldighel all ersätla rätlshjälpskostnader får, då rättegång inte är
anhängig, meddelas när domstolen avgör en fråga om säkerhetsåtgärd.

1 sak ansluter jag mig till lagrådets mening alt domstolen
vid avgörandet av frågan om säkerhetsåtgärd skall kunna pröva frägan om skyldighel
all ersätta rätlshjälpskostnader, när någon rättegång inte är anhängig. Enligl
min mening behövs del dock inle någon särskild bestämmelse härom.

s. 429 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 Slutprotokoll 429

Avgörandet
av frågan om säkerhetsåtgärd när rättegång inle är anhängig fär nämligen anses
som ett avgörande av målel i den mening som avses i 32 8 rättshjälpslagen.

Förslaget
till lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar
och avgifter

Jag
godtar lagrådets förslag till ändring av besvärsbestämmelsen i 12 §. Det
innebär att bestämmelsen hänvisar till vad som gäller enligt UB om talan mot
beslut belräffande kvarstad för fordran.

Utöver
vad som har nämnis i del föregående bör vissa redaktionella ändringar göras i
lagförslagen.

2
Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att anta de av lagrådet granskade förslagen med vidtagna ändringar.

3
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt
fram.

s. 430 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 430

Innehåll

Proposilion ................................................................ ......... 1

Propositionens huvudsakliga innehåll ......................... 1

Lagförslag .................................................................... 2

1. lag om införande av ulsökningsbalken ............. 2

2. lag om ändring i lagen (1899: 12 s. 9) om verkslällighet
i vissl

fall av utländsk domstols beslut ........................... 7

3.
lag om ändring
i lagen (1936:79) om erkännande och verkställighet av dom som meddelats i
Schweiz .............................................................................. 8

4.
lag om ändring
i lagen (1977: 595) om erkännande och verkställighet av nordiska domar på
privaträttens område ................................................................. ......... 8

5.
lag om ändring
i lagen (1939:6) om frihet från kvarstad och skingringsförbud för vissa
luftfartyg 9

6.
lag om ändring
i lagen (1936:320) om skydd mol vräkning

vid arbetskonflikter ............................................ ......... 9

7.
lag om ändring
i föräldrabalken ......................... ....... 10

8.
lag om ändring
i lagen (1924:322) om värd av omyndigs värdehandlingar 11

9.
lag om ändring
i lagen (1937:81) om internationella rättsförhållanden rörande dödsbo 11

10. lag om ändring i jordabalken .............................. 11

11. lag om ändring i lagen (1973; 188)
om arrendenämnder och hyresnämnder 19

12. lag om ändring i jordförvärvslagen
(1979:230) .. 19

13. lag om ändring i lagen (1975: 1132)
om förvärv av hyresfastighet m.m 21

14. lag om ändring i lagen (1916: 156)
om vissa inskränkningar i rällen alt förvärva fasl egendom m.m 23

15. lag om ändring i lagen (1925:221)
om bulvanförhållande i

fråga om fasl egendom ....................................... 25

16. lag om ändring i lagen (1959:517) om förlängning av
liden

för vissa servilut ................................................... 28

17. lag om ändring i lagen (1949:658) om inlösen i vissa
fall av

rätt till gruva m.m.................................................. 28

18. lag om ändring i
expropriationslagen (1972:719) 29

19. lag om ändring i faslighetsbildningslagen
(1970: 988) 29

20. lagom ändringi lagen (1973; 1150)
om förvaltning av samfälligheler 30

21. lag
om ändring i lagen (1933:269) om ägofred 30

22. lag om ändring i lagen (1952: 166)
om häradsallmänningar 32

23. lag om ändring i lagen (1952:167)
om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna 32

24. lag om ändring i lagen (1919:426)
om flottning i allmän flotfled 33

25. lag om ändring i lagen (1915:218)
om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område 33

26. lag om ändring i lagen (1845:50 s. 1) om handel med
lösören,

som köparen låter i säljarens värd kvarbliva ........ 34

27. lag om ändring i konsumentkreditlagen
(1977:981) 35

28. lag om ändring i lagen (1978:599)
om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl 36

29. lag om ändring i lagen (1927:77) om
försäkringsavtal 38

s. 431 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 431

30. lag om ändring i lagen (1927:56) om nedsällning av
pengar

hos myndighel ..................................................... ....... 39

31. lag om ändring i lagen (1927:85) om
dödande av förkommen handling 40

32. lag om ändring i lagen (1972: 180)
om avrundning av vissa fordringar lill helt krontal, m. m 41

33. lag om ändring i förmånsrättslagen
(1970:979) ........... 42

34. lagom ändring i lagen (1966:454) om
förelagsinteckning 43

35. lag om ändring i sjölagen (1891:35 s.
1) .......... 44

36. lag om ändring i lagen (1955: 227)
om inskrivning av räll lill luftfartyg 49

37. lag om ändring i lagen (1955:229) i
anledning av Sveriges tillträde till 1948 års konvention rörande internationelll
erkännande av räll lill luftfartyg .. 51

38. lag om ändring i luftfartslagen
(1957: 297) ....... ....... 52

39. lag om ändring i växellagen (1932:
130) ........... ....... 52

40. lag om ändring i checklagen (1932:
131) .......... ....... 52

41. lag om ändring i aktiebolagslagen
(1975:1385) ....... 52

42. lag om ändring i lagen (1970: 596)
om förenklad akliehanlering 54

43. lag om ändring i lagen (1934:239)
om bulvanförhållande i

fråga om aktier i vissa bolag ................................ ....... 54

44. lag om ändring i patentlagen (1967;
837) ........... ....... 57

45. lag om ändring i mönslerskyddslagen
(1970:485) 58

46. lag om ändring i växtförädlarrättslagen
(1971:392) 58

47. lag om ändring i brotlsskadelagen
(1978:413) . 59

48. lag om ändring i trafikskadelagen
(1975: 1410) 59

49. lag om ändring i lagen (1967:663)
om tillägg lill vissa trafik-livräntor 60

50. lag om ändring i förordningen
(1967:666) om lillägg lill vissa Irafiklivränlor, som utgår av statsmedel, m.m .............................................................................. 60

51. lag om ändring i lagen (1973:214)
om lillägg lill vissa ansvarslivränlor 61

52. lag om ändring i kungörelsen (1971:
14) om tillägg till vissa slalliga skadelivränlor, m.m 61

53. lag om ändring i konkurslagen
(1921: 225) ...... ....... 62

54. lag om ändring i lagen (1970:741)
om slallig lönegaranii vid konkurs 70

55. lag om ändring i brottsbalken ............................... ...... 70

56. lag om ändring i rättegångsbalken ...................... ...... 73

57. lag om ändring i lagen (1929: 145)
om skiljemän 85

58. lag om ändring i rätlshjälpslagen
(1972:429) .... ...... 86

59. lag om ändring i lagen (1974:371)
om rättegången i arbetstvister 87

60. lag om ändring i förvaltningslagen
(1971:290) .... ...... 88

61. lag om ändring i lagen (1970:215)
om arbetsgivares kvittningsrätt 88

62. lagom ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring 89

63. lag om ändring i rennäringslagen
(1971:437) .. ...... 90

64. lagom ändringi lagen (1972: 262) om
understödsföreningar 90

65. lag om ändring i lagen (1976:206)
om felparkeringsavgift .. 91

66. lag om ändring i förfogandelagen
(1978: 262) .... 91

67. lag om ändring i uppbördslagen
(1953: 272) .... 92

s. 432 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 432

68. lag om ändring i lagen (1978:880)
om betalningssäkring för skaller, lullar och avgifter 94

69. lag om ändring i lagen (1978:882)
om säkerhel för skattefordringar m.m 96

70. lag om ändring i lagen (1958: 295)
om sjömansskatt 96

71. lag om ändring i lagen (1968:430)
om mervärdeskall 97

72. lag om ändring i vägirafikskallelagen
(1973:601) 97

73. lag om ändring i lagen (1976:339)
om saluvagnsskatt 97

74. lag om ändring i lagen (1959:552)
om uppbörd av vissa avgifter enligl lagen om allmän försäkring, m.m 98

Utdrag av regeringsprotokollel den 5 juni 1980 ......... ....... 99

1
Inledning 99

2
Nuvarande
ordning beträffande exekutiva myndigheter 100

3
Innebörden av
förslaget till utsökningsbalk i vissa hänseenden 102

4
Lagberedningens
förslag lill följdlagsliftning ............ ..... 103

5
Föredragandens
överväganden 104

6
Upprättade
lagförslag ............................................. ..... 108

7
Motivering till
de särskilda förslagen ......................... ..... 110

7.1 Förslagel lill lag om införande av ulsökningsbalken
110

7.2 Förslaget till lag om ändring i lagen
(1899: 12 s. 9) om verkställighet i visst fall av utländsk domstols beslul ,.,,
155

7.3 Förslagel lill lag om ändring i
lagen (1936:79) om erkännande och verkställighet av dom som meddelats i
Schweiz 156

7.4 Förslaget till lag om ändring i
lagen (1977: 595) om erkännande och verkslällighet av nordiska domar på privaträttens
område .......................................... 157

7.5 Förslaget till lag om ändring i
lagen (1939:6) om frihet från kvarstad och skingringsförbud för vissa
luftfartyg ............................................................ 158

7.6 Förslaget lill lag om ändring i
lagen (1936:320) om skydd

mol vräkning vid arbetskonflikter ........................ 158

7.7 Förslaget lill lag om ändring i föräldrabalken
.... ...... 158

7.8 Förslagel till lag om ändring i
lagen (1924: 322) om vård av omyndigs värdehandlingar 159

7.9 Förslagel lill lag om ändring i
lagen (1937:81) om internationella räUsförhällanden rörande dödsbo 159

7.10 Förslaget till lag om ändring i
jordabalken .......... 160

7.11 Förslaget till lag om ändring i
lagen (1973: 188) om arrendenämnder och hyresnämnder 168

7.12 Förslaget till lagom ändring i
jordförvärvslagen (1979:230) 168

7.13 Förslaget till lag om ändring i
lagen (1975: 1132) om förvärv

av hyresfastighet m. m........................................
170

7.14 Förslaget lill lag om ändring i lagen (1916:
156) om vissa

inskränkningar i rätlen att förvärva fast egendom m.m. .. 170

7.15 Förslaget till lagom ändringi lagen
(1925:221) om bulvanförhållande i fråga om fasl egendom 171

7.16 Förslaget till lag om ändring i
lagen (1959:517) om föriängning av tiden för vissa servitut 174

7.17 Förslagel till lagom ändringi lagen
(1949:658) om inlösen i

vissa fall av rätt till gmva m.m............................. 175

7.18 Förslaget lill lag om ändring i
expropriationslagen (1972:719) 175

7.19 Förslagel till lag om ändring i faslighetsbildningslagen
(1970:988) 176

s. 433 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:84 433

7.20 Förslagel lill lagom ändring i
lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfälligheler 176

7.21 Förslaget till lagom ändring i
lagen (1933:269) om ägofred 177

7.22 och 23 Förslagen lill lag om
ändring i lagen (1952: 166) om häradsallmänningar och lag om ändring i lagen
(1952: 167)

om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna ... 177

7.24 Förslagel lill lagom ändringi lagen (1919:426) om flottning

i allmän floltled .................................................. ....... 178

7.25 Förslaget lill lag om ändring i lagen (1915:218) om
avtal

och andra rättshandlingar pä förmögenhetsrättens område 178

7.26 Förslaget lill lag om ändring i
lagen (1845:50 s. I) om handel
med lösören, som köparen låter i säljarens värd kvarbliva ................................................... 179

7.27 Förslagel lill lag om ändring i konsumentkreditlagen
(1977:981) 179

7.28 Förslagel lill lag om ändring i
lagen (1978: 599) om avbelalningsköp mellan näringsidkare m.fl 180

7.29 Förslagel lill lag om ändring i
lagen (1927:77) om försäkringsavtal 183

7.30 Förslagel lill lag om ändring i
lagen (1927: 56) om nedsättning av pengar hos myndighel 184

7.31 Förslagel lill lag om ändring i
lagen (1927:85) om dödande

av förkommen handling.......................................
186

7.32 Förslagel lill lag om ändring i
lagen (1972: 180) om avrundning av vissa fordringar till helt krontal, m.m ............................................................................ 191

7.33 Förslaget lill lag om ändringi förmånsrättslagen
(1970:979) 192

7.34 Förslaget lill lag om ändring i
lagen (1966:454) om företagsinleckning 193

7.35 Förslaget till lag om ändring i
sjölagen (1891:35 s. 1) .... 194

7.36 Förslagel lill lag om ändring i
lagen (1955: 227) om inskrivning av rätt lill luftfartyg 197

7.37 Förslaget lill lag om ändring i
lagen (1955: 229) i anledning av Sveriges tillträde till 1948 års konvention
rörande internationellt erkännande av rätt lill luftfartyg 199

7.38 Förslagel till lag om ändring i
luftfartslagen (1957:297) .. 199

7.39 och 40 Förslagen till lag om
ändring i växellagen (1932: 130) och lag om ändring i checklagen (1932: 131) .. 199

7.41 Förslaget till lag om ändring i
aktiebolagslagen (1975:1385) 200

7.42 Förslagel till lag om ändring i
lagen (1970; 596) om förenklad aktiehantering 201

7.43 Förslaget lill lag om ändring i
lagen (1934: 239) om bulvanförhållande i fråga om aktier i vissa bolag 201

7.44-46 Förslagen lill lag om ändring i patentlagen
(1967:837). lag om ändring i mönsterskyddslagen (1970:485) och lag

om ändring i växtförädlarrättslagen (1971: 392) 204

7.47 Förslaget lill lag om ändring i brotlsskadelagen
(1978:413) 205

7.48-52 Förslagen till lag om ändring i trafikskadelagen

(1975:1410), lag om ändring i lagen (1967:663) om lillägg

till vissa Irafiklivränlor, lag om ändring i förordningen

(1967:666) om lillägg till vissa trafiklivräntor, som utgår av

statsmedel, m.m., lag om ändring i lagen (1973:214) om

lillägg lill vissa ansvarslivräntor och lag om ändring i kun

görelsen (1971: 14) om tillägg lill vissa slalliga skadelivrän

tor, m.m.....................................................................
205

s. 434 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:84 434

7.53
Förslaget lill lag om ändring i
konkurslagen (1921:225) .. 206

7.54
Förslagel lill lag om ändring i
lagen (1970:741) om slallig lönegaranii vid konkurs 213

7.55
Förslaget lill lag om ändring i
brottsbalken .. .... 213

7.56
Förslaget till lag om ändring i
rättegångsbalken 221

7.57
Förslagel lill lag om ändring i
lagen (1929: 145) om skiljemän 247

7.58
Förslagel lill lag om ändring i
rätlshjälpslagen (1972:429) 248

7.59
Förslagel lill lag om ändring i
lagen (1974:371) om rättegången i arbelslvisler 249

7.60
Förslaget lill lagom ändringi
förvaltningslagen (1971:290) 250

7.61
Förslagel till lag om ändring i
lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt 250

7.62-65
Förslagen till lag om ändring i lagen (1962:381) om

allmän försäkring, lag om ändring i rennäringslagen

(1971:437), lag om ändring i lagen (1972:262) om under

stödsföreningar och lag om ändring i lagen (1976: 206) om

felparkeringsavgift ............................... 250

7.66
Förslaget till lag om ändring i
förfogandelagen (1978:262) 251

7.67
Förslaget till lagom ändringi
uppbördslagen (1953; 272) , 251

7.68
Förslaget till lag om ändring i
lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter 253

7.69
Förslaget till lag om ändring i
lagen (1978:882) om säkerhet

för
skaltefordringar m. m............................ 256

7.70-74
Förslagen lill lag om ändring i lagen (1958:295) om

sjömansskatt, lag om ändring i lagen (1968:430) om mer

värdeskatt, lag om ändring i vägirafikskallelagen

(1973:601), lag om ändring i lagen (1976:339) om salu

vagnsskatt och lag om ändring i lagen (1959:552) om upp

börd av vissa avgifter enligl lagen om allmän försäkring,

m.m....................................................... 257

8
Hemställan ................................................. 257

9
Beslut ......................................................... 259

Bilaga
I Lagberedningens förslag ....................... 260

Bilaga
2 Sammanställning av remissyttranden ...... 324

Bilaga
3 De remitterade förslagen ...................... 346

Utdrag
av lagrådets protokoll den 28 november 1980 389

Utdrag
av regeringsprotokollel den 15 januari 1981 419

1
Anmälan av lagrådsytlrande ........................... 419

2
Hemställan ................................................. 429

3
Beslut ......................................................... 429

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981