Prop. 1980/81:86

Prop.
1980/81:86

Regeringens proposition

1980/81:86

om ändring i 6 kap. 3 § jordabalken;

beslutad den 15 januari 1981.

Regeringen föreslär riksdagen alt antaga det förslag som
har upplagils bifogade utdrag av regeringsprolokoll ovannämnda dag.

Pä regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

HAKAN WINBERG

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen föreslås att den s.k. ulmätningsränlan enligl
6 kap. 3 8 jordabalken höjs från 6 till 10 proceni. Lagändringen föreslås träda
i kraft den Ijuli 1981.

I Riksdagen 1980/81. I .saml. Nr 86

Prop.
1980/81:86

Förslag till

Lag om ändring i jordabalken

Härigenom
föreskrivs alt 6 kap. 3 8 jordabalken' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse

Föicslagcn
lydelse

När myndighel
vid utsökning eller i annat fall fördelar medel mellan rättsägare i faslighel,
har borgenär rält all för fordran, som är förenad med panlräll i fastigheten,
med den företrädesrätt inteckningen medför enligl lag få betalning ur medlen
intill panlbievels belopp. I den mån detta ej förslår, erhåller borgenären
betalning ur medlen genom ett tillägg. Delta fär icke överstiga femlon proceni
av pantbrevets belopp jämle sex proceni årlig ränta pä delta belopp frän den
dag då fastigheten utmättes, konkursansökan gjordes eller de medel nedsättes
som eljesl skall fördelas.

När myndighel
vid utsökning eller i annat fall fördelar medel mellan rättsägare i faslighel.
har borgenär rätt all för fordran, som är förenad med panlräll i fastigheten,
med den företrädesrätt inteckningen medför enligt lag fä betalning ur medlen
intill pantbrevels belopp. I den mån della ej förslår, erhåller borgenären
betalning ur medlen genom ell lillägg. Della fär icke översliga femton proceni
av pantbrevets belopp jämte lio proceni årlig ränta pä della belopp frän den
dag då fastigheten ulmälles, konkursansökan gjordes eller de medel nedsättes
som eljesl skall fördelas.

Har flera pantbrev överlämnats som pant för fordran och
har inteckningarna samma företrädesrätt eller gäller de omedelbart efler
varandra, skall bestämmelserna i första stycket om pantbrevels belopp avse
pantbrevens sammanlagda belopp.

Denna lag Iräder i kraft den 1 juli 1981. Om den i
tillägget ingående räntan skall bestämmas med ulgångspunkl frän en dag som har
infallit före lagens ikraftlrädande. gäller dock 6 kap. 3 8 i dess äldre
lydelse.

' Balken omlryckl 1971: 1209.

Prop.
1980/81:86 3

Uldrag

JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1980-11-27

Närvarande: statsrådet Wikslröm. ordförande, och
statsråden Bohman. Mogärd, Åsling, Krönmark, Burenslam Linder, Johansson. Wirtén.
Holm. Andersson, Boo, Winberg, Danell. Petri, Eliasson

Föredragande: statsrådet Winberg

Lagrådsremiss om ändring i 6 kap. 3 § jordabalken

1 Inledning

Panlbrevsutredningen (Ju 1979:02) tillkallades i början av
1979 för all ulreda frägor angående panträltsreglerna i faslighels-, sjö- och
lufträtten (1980 års kommiltéberältelse del II s. 9-15). Utredningen' har i en skrivelse den
18juni 1980 lill justiliedepartemenlel hemställt all den s.k. ulmätningsränlan
enligt 6 kap. 3 8 jordabalken höjs frän 6 lill 10 proceni. Skrivelsen har remissbehandlats.

Till prolokollel i della ärende bör fogas dels
utredningens skrivelse som bilaga 1. dels en förteckning över remissinstanserna
och en sammanställning av remissyttrandena som bilaga 2.

I skrivelser lill juslitiedeparlemenlel den 5 och 14
november 1980 har Konungariket Sveriges sladshypolekskassa. Sparbankernas
Intecknings-aktiebolag och Svensk Bostadsfinansiering AB BOFAB resp. bankinspektionen
framfört ylleriigare synpunkler i ärendel. Skrivelserna bör fogas till prolokollel
i della ärende som bilaga 3.

2 Föredraganden

Vid fördelning av medel mellan rättsägare i en faslighel
har enligt 6 kap.

3 8 jordabalken en borgenär räll all för en
fordran som är förenad med

panlräll i fastigheten få betalning genom ell särskill lillägg. i den män

pantbrevets belopp inle räcker. Delta tillägg får inle översliga 15 proceni

av pantbrevets belopp (del s.k. fasta tillägget)jämle 6 proceni ärlig ränla

på pantbrevets belopp frän den dag fastigheten ulmälles. konkursansökan

gjordes eller medlen nedsättes (den s.k. ulmätningsränlan). Tillägget får

' Särskild utredare f. d. justitierådet Erland Conradi,

Prop. 1980/81:86 4

ulnytljas inle bara för betalning av ränla och andra biförpliklelser
utan även för en kapitalfordran, om denna är större än pantbrevets belopp (se prop.
1971: 179 s, 31 och 46). Ränla och andra biförpliklelser fär ocksä tas ut ur
pantbrevets belopp.

I en skrivelse den 25 augusti 1977 lill jusliliedeparlementet
har Konungariket Sveriges sladshypolekskassa hemslällt att tillägget skall höjas
med hänsyn till ränleutvecklingen på kapitalmarknaden. Det fasta tillägget föreslogs
höjt från 15 till 20 procent och utmälningsräntan frän 6 till 10 proceni, Sladshypolekskassans
skrivelse har efter remissbehandling överlämnats lill panlbrevsulredningen.
Enligt direktiven bör utredningen mot bakgrund av vad som hat kommil fram vid
remissbehandlingen av skrivelsen vara oförhindrad att pröva om del över huvud
taget är berätligal att ha en konstruktion med särskill tillägg! 1980 års kommittéberältelse
del 11 s, 15). I den nu aktuella skrivelsen anför panlbrevsutredningen alt man inle
är färdig med sill definiliva siällningslagande till reglerna om tillägg men
att en provisorisk uppjustering av räntenivån lör utmälningsräntan inte begränsar
de allernaliv till slullig reglering som ulredningen arbetar med. Ulredningen
föreslår alltså all utmälningsräntan höjs från 6 lill K) procent. Vid
remissbehandlingen har ulredningens förslag fält ett övervägande positivt moUagande.
Flera remissinslanser framhåller dock all en höjning av utmälningsräntan lill
10 procent inle är tillräcklig. Sveriges allmänna hypoteksbank och Föreningen
mellan ombudsmännen hos Sveriges lands-hypoteksinslilulion föreslår att utmälningsräntan
höjs lill 15 proceni och del fasta tillägget till 20 proceni. Sveriges
föreningsbankers förbund föreslår all utmälningsräntan faslslälls i första
hand lill gällande diskonto med ell lillägg av tre procentenheter och i andra
hand till 12 proceni. Även andra remissinslanser anser all en anknylning lill
diskontot bör övervägas i della lagstiftningsärende eller vid pantbrevsulredningens
fortsatta arbete. Domslolsverkel och riksskatleverkel anser all del inte finns
behov av någon provisorisk ändring. Ulredningens förslag avstyrks dessutom av
Sveriges advokatsamfund och länsbostadsnämnden i Kronobergs län. Advokatsamfundet
framhåller bl.a. att de olägenheter som har påvisats kan undanröjas genom all
kreditgivaren begär pantbrev på ell högre belopp än lånet.

För egen del vill jag framhälla alt del är angelägel all
parterna kan utnyttja hela det inlecknade beloppet vid långivningen. Avsikten
med bestämmelserna om ell särskill tillägg lill panlbrevets belopp är att göra
delta möjligl. Bestämmelserna utformades emellertid mol bakgrund av de räntor
som gällde på kapitalmarknaden under slutet av 1960-lalet. Det fasia tillägget
fastställdes så all del väl skulle motsvara tvåårsränlan på nyare inleckningshandlingar.
Utmälningsräntan anknöts lill dröjsmålsränian enligl då gällande 9 kap. 108 handelsbalken.
dvs. 6 procent (se prop. 1970: 20 del B s. 277). Riksbankens diskonio är f n. lio
proceni och enligt 6 8 räntelagen (1975:635) molsvarar dröjsmålsränian
diskontot med ett lillägg

Prop.
1980/81:86 , ; 5

av fyra procentenheter, dvs. f.n, 14 procent. Vid faslighctskrediler
ar räntan för bottenlån f, n. minsl 12.7 proceni och för topplän avsevärt
högre.

Av vad jag nu har anfört framgär att en längivare i det
ränteläge som nu råder inte har full säkerhet för räntor och lilläggsföipliktelser
om han länar ul ell belopp som molsvarar hela det inlecknade beloppet.
Tillägget fungerar alltså f. n. inte på del sätt som förutsattes vid
jordabalkens tillkomst.

Jag delar ulredningens uppfattning all del är lämpligt att
nu höja utmälningsräntan i avbidan på resullalei av ulredningens fortsatta
överväganden om panlraltsreglerna i jordabalken.

Vid tillkomslen av räntelagen diskuterades om det i 6 kap.
3 8 jordabalken angivna procenttalet 6 procent borde bytas ut mot en
hänvisning till ränlelagen (se prop. 1975: 102 s. 109). Del ansågs emellertid inle
förenligt med panlrätlskonslruklionen i jordabalken alt knyla utmätningsräntan
till en varierande räntefot. Härvid framhölls del bl.a. alt en sådan anknylning
skulle leda lill ovisshet hos efterföljande rällsinnehavare när del gäller att
bedöma värdel av deras säkerhet.

Enligt min mening bör frågan om en anknytning av ulmätningsränlan
lill riksbankens diskonio övervägas yllerligare av panlbrevsutredningen som ell
av flera alternativ för all på längre sikt komma lill rätta med de svårigheter
som har uppkommit vid tillämpningen av bestämmelserna om tillägg. Jag är alltsä
inte beredd att i delta lagstiftningsärende frångå den ståndpunkt som intogs
vid räntelagens tillkomst. Det innebär att ulmätningsränlan fortfarande bör
anges med ell fasl procenltal.

Den av ulredningen som ett provisorium föreslagna höjningen
är enligt min mening väl avvägd och jag föreslår alltså all utmälningsräntan
höjs till 10 proceni.

Ulredningen anser att det inte behövs nägra
övergångsbestämmelser till den föreslagna höjningen av utmälningsräntan.
borisen frän del fallet att ell exekuiivi förfarande redan har inletts vid
lagändringens ikraftträdande,

Ulredningens bedömningar i fråga om behovet av övergångsbeslämmelser
har lämnats ulan erinran av flertalet remissinstanser. Sveriges advokatsamfund
och Finansbolagens förening anser dock att det behövs särskilda
övergångsbestämmelser med lanke pä äldre inteckningar, eftersom lagändringen
försämrar säkerheten för innehavare av loppinleckning-ar.

För egen del vill jag anföra följande belräffande behovel
av övergångsbeslämmelser. En höjning av ulmätningsränlan kan inverka på
utdelningen till en borgenär, vars fordran är förenad med panlräll som har
sämre rält än en annan panthavares. En sädan verkan inträder givetvis endasl om
köpeskillingen och andra medel som skall fördelas inle läcker borgenärernas
fordringar. Innehavare av rättigheter i faslighel lorde i praktiken knappast
beröras av ändringen.

Även om höjningen av utmälningsräntan undantagsvis kan
inverka på tl Riksdagen 1980/81. I saml Nr 86

Prop.
1980/81:86 6

uidelningen till en panthavare med sämre rätt. torde denna
inverkan bli myckel begränsad. Härtill kommer ati den övergängsreglering som
skulle behövas, om man helt och hållet vill undgå sådana verkningar, skulle bli
komplicerad och vålla praktiska svårigheter. Värdet av den föreslagna
lagändringen skulle därmed minska.

På grund av det sagda anserjag liksom de allra flesta
remissinstanserna all den nu akluella provisoriska lagändringen inte bör
kompliceras genom särskilda övergångsbeslämmelser borisen frän att. som
utredningen har föreslagit, utmälningsräntan bör vara 6 proceni om den skall besiämmas
med utgångspunkt frän en dag som har infallit före lagändringens ikraftträdande.

1 264 8
sjölagen (1891: 35 s. 1) finns bestämmelser som motsvarar 6 kap. 3 8
jordabalken. Utredningen har för sin del inle föreslagit någon ändring av dessa
beslämmelser men några remissinslanser anser alt även ulmätningsränlan i
sjölagen bör höjas frän 6 lill 10 proceni.

För min
del anserjag att del inle nu bör göras nägon provisorisk ändring i fråga om utmälningsräntan
enligt sjölagen. Bidragande till min ståndpunkt är all behovet av övergångsbeslämmelser
är annorlunda när del gäller farlygskrediler än fastighetskrediler. Frågan om
en ändring i sjölagen får alltså anstä i avvaktan pä ulredningens fortsalla
överväganden.

Den nu föreslagna ändringen i 6 kap. 3 8 jordabalken bör
träda i kraft den 1 juh 1981.

3 Upprättat lagförslag

1 enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet
upprättats ell förslag till lag om ändring i jordabalken.

Förslaget bör fogas lill prolokollel i delta ärende som
bilaga 4'.

4 Hemställan

Jag hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över lagförslaget.

5 Beslut

Regeringen beslular i enlighel med föredragandens
hemställan.

' Bilagan har uteslutils här. Förslaget är likalydande med
det som är fogat till propositionen.

Prop. 1980/81:86 7

Bilaga I

Skrivelse 1980-06-18 från pantbrevsutredningen tili justitiedepartementet

I.l Förslag

Ulredningen skall enligl direkliven (Dir 1979: 5) pröva
huruvida bestämmelsen i 6 kap. 3 8 jordabalken (JB) om lillägg bör ändras. Vid
fördelning av medel mellan rällsägare i fasiigheien har borgenär rätt all för
fordran, som är förenad med panträtt i fastigheten, fä betalning ur medlen
intill pantbrevets belopp. I den mån detla inle räcker får han betalning genom ell
lillägg. Tillägget fär inle översliga 15 procent av panlbrevets belopp jämle 6 proceni
ärlig ränla pä della belopp räknai från den dag fasiigheien Utmättes eller
konkursansökan gjordes. Om medelsfördelningen sker av annan anledning än ulmälning
eller konkurs skall ränlan räknas frän den dag då medlen nedsättes.

I skrivelse den 25 augusti 1977 till jusliliedeparlementet
har konungariket Sveriges sladshypolekskassa hemslälll all liUäggel skall
höjas. Den fasla delen av liUäggel föreslås höjd från 15 till 20 procent och
den andra delen av tillägget, den s.k. ulmätningsränlan. föreslås höjd från 6 lill
10 procent. Stadshypotekskassan har som skäl för yrkandet äberopai riinle-slegringen
på kapitalmarknaden efter JB:s tillkomst.

Utredningen har alltså all pröva om en höjning av
tillägget nu kan anses motiverad och är därvid oförhindrad all gä in på frågan
om del över huvud taget är lämpligt alt ha en konstruktion med särskilt
tillägg.

Ulredningen har hafl överläggningar med banker och kreditorganisa-lioner.
Svenska bankföreningen har hemslälll all ulredningen också överväger om inle
tilläggets storlek kan anknytas lill diskontot.

Bankföreningen har framhållit del nära sambandet mellan dröjsmälsränta
och ulmälningsränla. För en fordran som är förfallen till betalning beräknas enligl
6 8 räntelagen (1975:635) ränta enligl en räntefot som molsvarar del vid varje
lidpunkt gällande diskontot med en förhöjning av fyra procentenheier. Storleken
av dröjsmålsräntan beror sålunda av diskontot. Diskontot avgör därigenom indirekl
hur slor säkerhel en borgenär behöver för all vid medelsfördelningen få betalt
för sin fordran pä dröjsmålsränta. Den tidsperiod för vilken dröjsmålsräntan
beräknas sammanfaller hell eller delvis med tidsperioden för beräkning av uimäiningsränlan.
Om utmälningsräntan anknyts till diskontot åstadkommer man enligl bankföreningen
en aulomalisk anpassning av tilläggets storlek lill borgenärens behov av säkerhel.

Utredningen har vidare fåll del av en inom riksskatleverkel
utarbetad promemoria om översyn av beslämmelsen i 6 kap. 3 8 JB om blockbildning.
Beslämmelsen åsyftar det fall dä en borgenär har flera pantbrev som säkerhel
för sin fordran. Om inteckningarna har samma företrädesrätt eller gäller
omedelbart efler varandra skall borgenärens fordran försl las ut av pantbrevens
samlade belopp och därefter ur tilläggen. Enligl ett rättsfall från högsta
domstolen (NJA 1974 s. 353) skall sammanslagning av pantbreven göras även om
borgenären endasl har säkerhel i form av andrahands-panl i pantbrev. 1
promemorian framhålls all del visat sig all svårigheier uppslår vid lillämpning
av blockbildningsbeslämmelsen. om något panl-brev inom blocket är utmätt. Della
har enligt promemorian medfört att beslämmelsen inte lillämpas på samma säll av
alla överexekutorer.

Prop.
1980/81:86 K

Utredningen (iverväger möjligheten att lata blockbildningMcgcIn
galla endasl i de fall dä samiliga pantbrev har överl;mmais som pniiiarsäkerhet
för en och samma fordran. En möjlighet finns ocksä att hell slopa blockbildningen
genom all införa en bestämmelse om att fastighetens ägare skall uppbära
utdelningen pä tillägget i den män detta inle behovs for att täcka panthavarens
fordran. Tillägget skulle dä med avseende pä panisattninti. utmätning och mcdelsftiidelninu
följa samma regler som galler for övcihv-potek i pantbrevels belopp. En sädan
ordning skulle medföra vissa förenklingar i del exekutiva förfarandet genom ati
det blir lättare att upprätta sakägari'(M-ieckningcn. Vissa invändningar kan
dock riktas mol delta uppslag.

Utredningen är inle färdig med sin definitiva sliillningslagandc
lill reglerna rörande lillägg. Sladshypolekskassan har nu hemställt att inredningen
överväger om tillägget provisoriskt kan höjas i avvaktan p;i det slutliga uiredningsresultalet.

För alt bedöma om storleken av lilläggei är tillräcklig hai-
utredningen gätt igenom cil antal exekutiva auktioner pä fasiighelei- som hållits
under 1979 och under 1980 fram till och med april månad. Hur undersökningen har
gjorts redovisas i ett följande avsnitt.

Undersökningen visar att lillaggets storlek, utom i nägra
enstaka läll. räckt för ati täcka kreditinrättningarnas fordringar. För län som
har meddelats av bottenlåneinstitul ingår i materialet emellertid inte nägra
län som löper med högre räntesals än 10.2 procent. Utredningen har sökt beräkna
hur utfallet av de exekutiva auktionerna skulle ha blivit om lånen hade löpt
med den ullåningsränla på 11.7 procent som sedan den 19 mars 1980 las ul för botlenlån
i bosiadshus. Slulsatsen av denna beräkning är att det fasta tillägget borde
kunna behållas på nuvarande nivå. 15 proceni. men att ulmätningsränlan mäste
höjas till 10 procent för att botlenlåneinsiituten skall få godtagbar säkerhet
lör de lån som nu lämnas.

För banker och andra kredilinrättningar som lämnar topplån
på vilka räntan ofta överstiger 15 procent är en höjning av utmälningsräntan
till U) procent förmodligen inle fulll tillräcklig. Dessa kreditinstitut äremellertid
inle på samma sätt som hypoleksinstilulen hänvisade till all som säkerhet hålla
sig lill enbarl pantbrevet och tillägget, (m en kreditupplysning visar all det
föreligger en viss risk för att den som söker länet kan komma att brista i
betalning, finns möjlighelen all begära borgen eller annan tilläggssäkerhet, l.ex.
i form av andrahandspant i framförliggande pantbrev. Behovel av en höjning av
tillägget bör därför bedömas i första hand med hänsyn till botlenlåneinslitulens
situation.

Utredningen anser starka skäl tala för alt sladshypolekskassans
önskemål om en omedelbar höjning av utmälningsräntan tillgodoses. Förutsättning
är dock. alt en sådan åtgärd inte lägger hinder i vägen för slullig reglering
av bestämmelserna om tillägget enligt nägot av de allernaliv som nämnis. Della
innebär bl.a.. alt några invecklade övergångsbeslämmelser för den provisoriska
lösningen inte skall behövas.

Ulredningen har vid sina överväganden kommil lill del resullalei,
alt en provisorisk uppjustering av räntenivån för ulmätningsränlan inte begränsar
de allernaliv till slullig reglering av beslämmelserna som utredningen arbetar
med.

Prop.
1980/81:86 9

Av skäl som kommer att redovisas i det följande har
utredningen vidare ansett sig kunna konstatera, alt några andra övergängsbestänmiciser
inte fordras än all den höjda utmätningsräntan inte skall tillämpas i sådana
fall dä exekutivt förtärande har inletts eller, vid medelsfördelning i annat fall.
medlen nedsatts före lagändringen.

Med åberopande av vad sålunda anförts lämnar utredningen följande

Förslag till

Lag om ändring i jordabalken

Härigenom
föreskrivs att 6 kap, 3 8 jordabalken skall ha nedan angivna Ivdelse,

Nuvarande
lydelse

När myndighet vid utsökning eller i annat fall fördelar
medel mellan rättsägare i faslighel. har borgenär räll alt för fordran, som
är förenad med panlräll i fasiigheien. med den föreirädesräii inteckningen
medför enligt lag få betalning ur medlen intill pantbrevets belopp. I den män
delta ej förslår, erhåller borgenären betalning ur medlen genom ell lillägg.
Detta fär icke överstiga femton procent av pantbrevets belopp jämle .vev procent
årlig ränta pä della belopp frän den dag då fastigheten ulmälles,
konkursansökan gjordes eller de medel nedsättes som eljest skall fördelas.

Föreslagen
lyddse

När myndighet vid utsökning eller i annat fall fördelar
medel mellan rällsägare i faslighet. har borgenär rätt att för fordran, som
är förenad med panträtt i fastigheten, med den företrädesrätl inteckningen
medför enligt lag få betalning ur medlen intill panlbrevets belopp. I den mån detla
ej förslär. erhåller borgenären beialning ur medlen genom ell tillägg. Delta fär
icke översliga femlon procent av pantbrevets belopp jämle lio proceni årlig
ränta på della belopp frän den dag dä fasiigheien ulmälles. konkursansökan
gjordes eller de medel nedsättes som eljesl skall fördelas.

Har flera
pantbrev överlämnats som pant för fordran och har inteckningarna samma
företrädesrätt eller gäller de omedelbart efter varandra, skall beslämmelserna
i första styckei om pantbrevets belopp avse pantbrevens sammanlagda belopp.

Lagen
träder i krafl den , börjal löpa före nämnda dag.

Lagen
gäller dock ej i fall då ränlan har

1.2 Om remissbehandling av förslaget

Sladshypolekskassans framsiällning den 25 augusti 1977 om
höjning av det fasla tillägget till 20 proceni och ulmätningsränlan till 10
procent har remissbehandlats. En sammanställning av remissvaren har upprättats
inom departementet.

Utredningens förslag om höjning av ulmätningsränlan
skiljer sig från sladshypolekskassans framställning endasl däri all den fasta
delen av tillägget inle föresläs höjd. Frågan kan därigenom anses vara lillräckligl
remissbehandlad.

Prop.
1980/81:86 10

2 Ränteutvecklingen för bottenlån i bostadshus

Vid liden för JB:s ikraftträdande var räntan för nya
bollenlån i bosiadshus 6-7 proceni. Fram lill 1975 läg ränlan i nivån 8-9
procent. Vid halvårsskiftet 1979 höjdes räntan lill över 10 procent och den
uppgår numera sedan mars 1980 lill 11,7 proceni. (Samma utläningsräntor har
tillämpats av övriga bottenläneinslilul.)

Denna utveckling framgår av nedanstående tabell som visar stadshypoteksinstitutionens
utläningsräntor från och med den 1 januari 1966.

1966

I/l -2.S/8

6.45 <-/,

26/8 -31/12

6.95 '■/,

1967

I/l -19/2

6.95 '/f

20/2 -14/3

6.45 V,

l.s/3 -31/12

5.95 9,

1968

1/1 -1.V2

6.7 '/r

16/2 -1-3/10

6.45 9'r

14/10-31/12

6.2 9;

1969

1/1 - 2/3

6.2 9?

3/3 -13/7

6.95 9?

14/7 -31/12

7.45 '' Å

1970

I/l -31/12

7.45 '7,

1971

I/l -14/9

7.45 "■/,

15/9 -31/12

1.1 <y,

1972

I/l -31/12

1.1 V,

1973

I/l -31/12

1.1 9,

1974

1/1 - 8/4

1.1 <-/,

9/4 -19/8

1.1 Vr

20/8 -31/12

8.2 9,

1975

I/l -23/4

8.2 9,

24/4 -31/12

9.2 9f

1976

1/1 -17/10

9.2 9

18/10-31/12

9.7 9

1977

I/l -31/12

9.7 9,

1978

1/1 -21/2

9.7 9

22/2 -23/7

10.2 9

24/7 -31/12

9.95 9

1979

1/1 -10/7

9.95 9

11/7 -30/9

10.45 9

1/10-2.5/11

10.7 9

26/11-31/12

10.95 9

1980

I/l -24/1

10.95 9

19/3 -

11.7 9

3 Undersökningen av exekutiva auktioner

3.1 Uppläggningen av undersökningen

Av de fasligheler som utmalts gär bara en mindre del lill
exekutiv försäljning. 1 de flesta fall kan fastighetsägaren få lill sländ en
uppgörelse med borgenärerna eller själv försälja fastigheten. Borgenärerna kan
medverka lill en överlåtelse genom all låta köparen överta lånen. Enligl
uppgift medverkar kredilinslilulen till att gäldenären själv säljer fastigheten
endasl om de fär koslnader och förfallna räntor belalda.

Del är bara om fasiigheien försäljs exekutivt som del framgär
om säkerheten för länet har varit tillräcklig. Vid frivilliga uppgörelser
ställs den saken inle pä sin spels.

Prop.
1980/81:86 , 11

Ulredningen har gent)ml"ört en undersökning av exekutiva
auktioner för att la reda pä om tillägget faktiskt räckt till för att täcka kreditinstitutens
fordringar. Stadshypoteksföreningarna. Svensk bostadsfinansiering AB (Bofab)
och Sparbankernas inlecknings AB (Spinlab) har lämnat uppgift om de exekutiva
auktioner vid vilka instituten bevakat fordringar.

Stadshypoteksföreningarna och Bofab har lämnal uppgift om
samtliga auklioner under 1979 och under 1980 fram lill och med april månad. Del
rör sig för sladshypoieksföreningarna om 36 auktioner och för Bofab om 18
auktioner. Spinlab har lämnat uppgift om auktioner som hållits under liden Ijanuari
1980 011 1 maj 1980. sammanlagt 16 försäljningar.

Utredningen har vidare inhämtat upplysningar från överexekutorerna
i Stockholms län och Uppsala län och därvid lagil del av akterna frän exekuliva
försäljningar som gjorts under 1979 och förslå månaderna 1980. För Slockholms
län rör del sig om 40 och för Uppsala län om 7 försäljningar.

3.2 Tidsperioden för beräkning av utmätningsräntan

Ulgängspunklen för beräkning av ulmätningsränlan vid
exekutiv försäljning är den dag då fastigheten utmäts eller ansökan om konkurs
görs. Utmälningsräntan löper sedan fram till dagen för köpeskillingsfördelningen.
Enligt 11 8 lagen (1971:494) om exekutiv försäljning av fast egendom bör
fastigheten säljas inom fyra månader om hinder inte möler eller anstånd
beviljas. Utan synnerliga skäl fär anstånd inte beviljas utöver ett år.
Bestämmelsen gäller inte om fastigheten är utmätt för skatter, böter och andra offentligrätlsliga
fordringar.

Vid auklioner där Spinlab eller någon sladshypoleksförening
har bevakat en fordran härden kortaste liden frän utmätningen till
köpeskillingsfördelningen varil 96 dagar och den längsta 1 554 dagar. I
hälften av försäljningarna var handläggningsliden kortare än 340 dagar.
Huvuddelen av försäljningarna tog mellan 170 och 430 dagar. I nio fall var handläggningsliden
längre än 500 dagar; i sju av dessa var fastigheten utmätt för skall, då någon
tidsfrist för försäljningen inte gäller.

1 Uppsala län såldes under 1979 sju fasligheter.
Handläggningstiden uppgick i fem fall lill mellan 194 och 360 dagar. 1 ett fall
tog det 679 dagar och i ett 797 dagar. I båda dessa fall hade fastigheten utmälls
för skatter.

I Slockholms län såldes under 1979 och januari 1980 tillhopa
40 fasligheler. I huvuddelen av fallen. 25. tog försäljningen omkring ett år.
närmare bestämt mellan 280 och 400 dagar. Kortaste handläggningstiden var ett
halvår. För fem försäljningar var handläggningsliden mer än tvä är. 1 ett fall
krävdes närmare tre år och i ell fall översteg tiden fyra är. 1 dessa fall var fasiigheien
ulmäll för skaller.

3.3 Tillgängligt tillägg

Hur slorl lillägg lill panlbrevets belopp som vid den
exekutiva auktionen kan las i anspråk för alt täcka borgenärens fordran
sammanhänger direki med hur lång lid det exekutiva förtärandet lagil. Vid den
auktion där utmälningsräntan beräknades för 96 dagar uppgick tillägget (fast tillägg
och ulmälningsränla) till ca 17 proceni. vid den auktion där ulmälningsränla
utgick under 1 554 dagar var lilläggei ca 41 proceni. Vid hälften av auktionerna
kunde borgenärerna la i anspråk ell tillägg pä mer än 20 procent av panlbrevets
belopp.

Prop.
1980/81:86 12

3.4 1 anspråk tagel tillagg

Tillägget fär tas i anspråk i den män panlbrevets belopp
inte räcker till. Vid de försäljningar där Spinlab eller nägon sladshypoleksförening
bevakade fordran behövdes i ca en Ijardedei av fallen inte nägot tillagg lill
pantbrevets belopp, 1 ungefär hallien av försäljningarna behövdes mindre än
hälften av det framräknade tillägget tas i anspråk, 1 ca en Ijärdedcl av auktionerna
behövdes mer än 80 procent av tilliiggei las i anspråk och i fem fall räckle lilläggei
inte till ulan kreditinstitiitel fick en föriusl pä i tvä fall 5OOO. i ett fall
3 000. i ell fall 1 000 och i ett fall 200 kronor.

Bofab bevakade foidran på grund av panträtt vid 18
exekutiva fastig-helsförsäljningar under tiden den 1 januari 1979 lill den 1
maj 1980. 1 tvä av fallen översteg kreditinslilutels foidran vad som enligt panträltsreglerna
gick all få ul. Förlusten var 5000 respektive 700 kronor.

Akterna från de exekutiva försäljningarna i Stockholms län
och Uppsala län visar all kredilinslitulens säkerheter har räckt till utom i två
läll. 1 del ena fallet gjorde en sparbank en föriusl pä ca 500 kronor och i del
andra en affärsbank en förlust pä ca 15 000 kronor. Sparbanken hade hell kunnat
undvika förlusten om den sell lill alt få pantförskrivet lill sig överhypote-kel
i ell framförliggande pantbrev som innehades av Sparbankernas bank.
Affärsbanken hade på motsvarande säll kunnat reducera sin löriirsi med nägra
lusen kronor om den hade haft andrahandspant i ett framförliggande pantbrev.

1 vad män tillägget behöver las i anspråk sammanhänger med
ränlan pä länet. Sambandet är dubbelt. Ju lägre räntefoten är ju lägre blir den
räntefordran som vid försäljningen behöver täckas av lilläggei. Av större betydelse
är emellertid alt den allmänna räntenivån har stigit under senare är och att
lån med hög riinla därför är förhållandevis nya och inte hunnil amorteras ned. Panlbrevets
belopp gär dä i det mirmaste hell ät för all läcka lånels kapitalbelopp och
ränta och koslnader mäsie las ur tilläggei.

Man kan dela upp de försäljningar vid vilka Spinlab eller nägon
sladshypoleksförening bevakat en fordran i tvä grupper, den ena gruppen avser
lån med ränlesalser pä mellan 3 och 9 procent, den andra gmppen avser län med
räntesatser på mellan 9 och 10.2 procent,

1 den första gruppen, som omfattar 33 försäljningar
behövdes i tretton fall inte nägot lillägg las i anspråk och som mest behövdes
i fem fall 82-93 proceni av tillägget. 1 den andra gruppen, som omfattar 19
försäljningar, behövde mellan 17 procent och hela tillägget tas i anspråk, i
några läll räckte, som nämnis. inte tilläggei lill.

Vid de sammanlagl sju auklioner som ingär i materialet
frän Spinlab. Bofab och sladshypolekskassan där tillägget inte har räckt till
skulle ulmätningsränlan ha behövt uppgå till mellan 6.2 och 9.7 proceni för
alt förlust inte skulle ha uppställ. Vid de tvä auklioner i Slockholm där
tillägget inte räckte till för en sparbank och en aftärsbank skulle utmätningsräntan
ha behövi vara 7 proceni respektive 9.5 proceni.

Varken Spinlab. Bofab eller nägon sladshypoleksförening
har vid en exekutiv försäljning bevakat en fordran som grundar sig på ett län
som löper med högre ränta än 10.2 procent. Det sammanhänger med alt botten-län
med högre räntesatser började lämnas först under 1979 och 1980 och all nägon faslighel
med sådana lån ännu inte hunnit gå till exekutiv försäljning.

Ulredningen har sökt bilda sig en föreställning om säkerhelen
kan länkas räcka till för de bottenlän pä 11.7 procents iänt;i som nu lämnas
för

Prop.
1980/81:86 13

bostadsfasligheler. Utredningen har tlä ulgätl frän de av Spinlab
och stadshypotekskassan redovisade exekutiva försäljningar dar biiltenlänen har
löpt med 9 proceni eller högre ranta och omraknal den fordran som
kreditinstitutet bevakat till vad den skulle ha varil om den löpt med 11.7
procent ränta. Omräkningen har gjoils genom en enkel piopoitionalise-ring. Har.
som i ett fall. länet löpt med cn ränta pä 9.2 procent och den bevakade
räntefordran uppgått till 16257 kronor har den hypotetiska ränle-

fordran beräknals lill —'—- ■ 16257 = 20675 kronor.
1 övrigt har alla uppgifter om försäljningen, säsom kapitalbelopp och
storleken pä kostnader och dröjsmälsränta, behållits oföriindiade.

Resullalei av denna beräkning är att tillägget i älta av
dessa framräknade fall inle skulle räcka utan uimäiningsränlan skulle behöva
höjas för all förlust inle skulle uppslå för borgenären. En ulmälningsränla pä
10 procent skulle klara fem exekuliva försäljningar utan förlust för kreditinslilu-tel.
1 tvä fall skulle utmälningsräntan emellertid behöva vara ca 11.5 proceni och i
ett fall 17.5 procent.

4 Utredningens närmare överväganden om höjning av
tillägget

Ulredningens undersökning av exekutiva auktioner som
hållils under föregående är och början pä delta är visar alt del i 6 kap, 3 {j JB
stadgade tillägget inte är lillräckligl högl for att kunna anses bereda kreditinstituten
godtagbar säkerhel för lån som meddelas i de räntelägen som nu gäller,

Syflel med lilläggei är bl.a. alt möjliggöra en ordning
som innebäratt vid lånets meddelande lånets kapitalbelopp skall vara lika högt
som pantbrevets belopp. Pantbrevet skall med andra ord inle behöva underbelänas.
Kredilinslilulen har hillills varit lojala mol delta syfte och inle begärl
pantbrev pä högre belopp än lånel faslän högre belopp egenlligen skulle behövas
med nuvarande räntor. För statligt belånade bostadshus gäller ocksä beslämmelser
som förutsätter en sädan ordning.

Lägel för affärsbanker och sparbanker får ändå anses
tillfredsställande. De har möjlighet att begära kreditupplysning om kunden och
kan i tveksamma fall kräva borgen eller annan tilläggssäkerhel. Ofta ser
banken lill all fä pantförskrivet lill sig överhypotek pä framförliggande
pantbrev som ligger som säkerhel för botlenlån. Bankerna har ocksä i viss män
lagt om betalningsrutinerna frän halvårsbelalning lill kvartalsvis betalning.
På sä sätt hinner ränlefordringen inle bli sä hög innan indrivningsförfarandel
kan inledas mot en fastighetsägare som råkat i belalningssvårigheler.

För bottenlänsinstitulen är situationen en annan. De är
helt hänvisade lill "realsäkerhet" för länet och någon
kreditundersökning av låntagaren görs i allmänhet inte. Betalning av räntor och
amorteringar sker halvårsvis och för landshypoteksföreningarnas del bara en
gång om ärel. De lill betalning förfallna räntorna blir därför höga. En
omläggning av länen lill kortare betalningsterminer skulle, enligt hypoleksinsiiiuiens
bedömning, medföra slora administrativa koslnader och vara till nackdel för
länlagarna.

Delta är bakgrunden lill att ulredningen funnit tillägget
böra höjas så alt del räcker för all i första hand skydda de län som lämnas av hypoleksför-eningarna
och andra bottenläneinslilul. Ulredningen har bedöml all en höjning av uimäiningsränlan
lill 10 proceni skulle vara tiUfyllesl. Höjning-t2 Riksdagen 1980/81. I .snml.
Nr 86

Prop. 1980/81:86 14

en bör träda i kraft tämligen omgående föi" att
förluster inte skall uppslå lör kredilinstiuitcn.

Det är möjligl alt tillägget skulle behöva höjas mer än sä.
Det är emeller-lid inte säkert alt räntan föi' fastighelslån i all framtid
kommer all ligga kvar pa nuvarande höga nivä och en höjning av utmätningsräntan
till hogie nivä än 10 procent kan dä visa sig vara alltfiir kraftig. När det nu
är fräga om cn provisorisk iitgärd. b()r procenttalet inle sättas högre än lio.

5 Övergångsbestämmelser

5.1 Jordabalkens promulgaliunsregler

Vid införandet av JB uppkom frägan hur man skulle behandla
inteckningar som beviljats före ikraftlrädandel. Frägan löstes genom ati i 23 8
JP föreskrevs all en sådan inleckning skall anses som ett panlbrev på samma
belopp. Inleckningsräntan ersätts av tillägget.

Bestämmelsen i 23 8 JP kan innebära en förändring av borgenärens
rält till betalning på grund av en gammal inteckningshandling. Borgenärens betalningsriill
förbättras om inteckningen löper med låg ränta och försämras om inteckningen
löper med hög ränta. För alt undvika att bestående rättsförhållanden rubbas har
kompletterande bestämmelser införts i 26-28 §8 JP.

En borgenär som vid JB:s ikraftträdande hade en inteckning
med hög inleckningsränta och som inte vill se sin säkerhet försämrad hade enligl
28 8 JP rält alt begära tilläggssäkerhel eller säga upp länet till betalning.
Stadgandet, som kunde lillämpas till utgången av är 1976. gällde om
rättsförhållandet hade grundats före JB:s ikraftlrädande och fordringens
förfallolid skulle inträffa efter utgången av 1976,

För fastighetsägaren har i 27 8 JP införts en räll all vid
fördelning av medel mellan rättsägare påfordra alt betalning till borgenären
skall begränsas i enlighel med äldre beslämmelser. Fastighetsägaren kan ha
anledning all begära stadgandet tillämpat om han personligen inle är beialningsansvarig
för skulden. Tillämpning av stadgandet förutsätter att panträtten upplåtits
före JB:s ikraftträdande. Någon begränsning av bestämmelsens giltighetstid
finns inle.

Genom stadgandet i 26 8 JP har även för borgenärer öppnats
en möjlighel all begära all äldre rätt skall tilllämpas vid
medelsfördelningen. Denna räll gäller enligl ordalydelsen lill förmån för 'den
vars rält berörs därav". Stadgandet kan åberopas av en borgenär som
innehar en inteckning som löper med en hög inleckningsränta. Bestämmelsen kan
också åberopas av en borgenär för alt begränsa utdelningen pä framförvarande
inteckningar i enlighel med äldre bestämmelser. Del kan länkas vara förmånligt
om inteckningsränlan på den framförvarande inteckningen är läg.

Rätten alt enligl 26 8 JP begära tillämpning av äldre lag
gäller i fräga om alla inteckningar som beviljats eller förklarats vilande före
jordabalkens ikraftträdande oberoende av när borgenärens panträtt upplåtils.
Stadgandet har numera förioral i belydelse. För stadgandets gillighel gäller
en femårig övergångslid som gick ut den 31 december 1976. Om en fastighet
utmätts dessförinnan kan stadgandet emellertid fortfarande lillämpas. Detsamma
är fallet om konkursansökan ingivits eller - vid medelsfördelning i annat
sammanhang - medlen nedsatts före nämnda tidpunkl.

Prop.
1980/81:86 15

5.2 Utredningens iivervaganden

En inlecknings förmänsläge bestäms av framfoiliggande inteckningais
belopp och tillägget pä dessa. Hojs det i 6 kap. 3 8 JD stadgade tillägget fi)rsämras
förmänslägcl for de inteckningar i fastigheten som inte har bastå rätt.

Vid JB:s införande kom enligt huviidiegeln i 23 8 JP till.iggei
att ersätta inleckningsräntan. Fastighetsägaren gavs dt>ck rätt all begiansa
utdelningen pä cn inteckning i enlighet med äldre ralt, (Jcksa en borgenai-
eller annan rällsägare i fasiigheien kunde under en tivergångstid begära all uldelning
pä inteckningar med bättre riitt skulle begränsas i enlighet nied äldre räll. Enligl
vad utredningen inhämtat frän öveiexekutoisiimbeiel i Slockholm värdet vanligl
all sädana framslällningar gjordes.

Del skulle väl sliimma med regelsystemet i JP att läla en
höjning av tillägget omedelbart slä igenom på alla pantbrev - och även på
inteckningar som meddelats före jordabalkens ikraflliädande - men medge fastighetsägaren,
borgenärer och andra rattsägare i fastigheten riiti att under en övergångsperiod
yrka all vid exekutiv försäljning av fastigheten uldehiing-en på panlbrev skall
begränsas i enlighet med aldie bestämmelser om panträltsupplätelsen iigt rum
före lagens ikiaftiriidandc.

JB innebar emellertid en radikal omläggning av hel;i
systemet, och skillnaden mellan den gamla inleckningsränlans belopp och
beloppet a\ de nya tilläggen kunde bli avsevärd. Nu iir det trots alll bara fräga
om en marginell förändring; utredningens förslag begriinsar sig lill utmätningsriln-tan.
och den föresläs höjd bara med nägra fä procent.

Avgörande synes dock framför alll vara följande. För en borgeniir
mäste del vara myckel svart all förulse hur stort tilläggei kan tänkas bli vid
en eventuell framlida exekuliv auklion. Särskilt gäller detla om utmätningsräntan.
Som framgär av undersökningen av exekuliva auktioner har den lid under vilken ulmätningsränlan
utgär varierat frän ett halvt är upp lill fyra är. I Stockholms län finns det
fastigheter som varit iitmattii i mei än sju är och ännu inle sålts. En
borgenär kan därför inie bilda sig nägon siiker föreställning om inteckningarnas
verkliga förmånsläge.

Ytterligare ett förhällande som inverkar pa bedömningen iir
utvecklingen av priserna pä fasligheter. Prisstegringen har under senare iir varil
mycket stark. En borgeniir som när länet lämnas begär ett pantbrev som ligger inom
fastighetens värde får genom inflationen sin siikerhet faktiskt förbättrad. Det
kan dä mänga gånger inle ha nägon stöne praktisk betydelse om panlbrevets förmänsliige
till följd av en mindre höjning av tillagget skulle nägoi försämras.

Frägan om behovel av övergångsbestämmelser aktualiserades
i remissbehandlingen av sladshypolekskassans ovannämnda skrivelse den 25 augusti
till jusliliedeparlementet. Flera remissinstanser - bland dem en hovräll och
Svenska Bankföreningen - ansåg all del var nödvändigt all meddela
övergångsbestämmelser, om tillägget skulle höjas. Med anledning härav vill ulredningen
framhålla, alt det den gängen handlade om höjning bäde av del fasta tillägget
och av uimäiningsränlan. Nu är fräga endasl om utmälningsräntan. som är
underkastad alla de osäkerhetsfaktorer som nämnis ovan. Saken befinner sig alltsä
i ett annat läge nu än som var fallei 1977.

På grund av det anförda har ulredningen kommit lill del resullalei.
att några övergångsbeslämmelser inte är eriorderliga. bortsett frän alt hänsyn
bör tagas lill redan inledda exekuliva föriaranden.

Prop.
1980/81:86 16

För alt inte försviira handliiggningen av dessa bör nimiligen
en iindring av tilläggets storlek inte avse medelsföidelning som iiger rum
efter lagändringen, om fastigheten utmiitts eller konkursansökan gjorts före lagiind-ringen.
Molsvarande bör giilla vid medelsfördelning i annat fall dii medlen nedsatts
före lagändringen. Rätten att enligt 27 8 JP päfordra lilliimpning av
inteckningsförordningens regler kvarstiir naturligtvis.

Ulredningen
vill slutligen framföra den reflexionen att man möjligen kan se pä
utmätningsräntan pä ell annat siitt än utredningen hiir gjort. 1 sina
överväganden har utredningen utgäll frän ati bestiimmelsen om iitmiil-ningsränla
är av materiell natur och undersökt om höjning av limtan kan anses rubba förulsällningarna
för redan ingångna avlal om pantriitt. Del låter sig emellertid måhända siiga,
all föreskriften om utmätningsranla naturligen hör mera samman med reglerna om
del exekutiva förfarandet och i och för sig skulle ha kunnat inga t. ex. i
lagen (1971: 494) om exekuli\ försäljning av fasl egendom. I sä fall skulle man
väl - i överensslämmelse med vad som i allmänhet anses gälla om processlags tillämplighel
i tiden -knappast ha diskuterat nödvändigheten av nägra övergångsbeslämmelser.

De sakkunniga har deltagit i ularbelandel av denna
skrivelse.

Prop. 1980/81:86 17

Bilaga 2

Sammanställning av remissyttrandena

Efter remiss har yllranden över pantbrevsulredningens
skrivelse avgelts av hovrälten för Västra Sverige, domstolsverket,
bankinspektionen. Sveriges allmänna hypoteksbank, riksskatteverket,
bostadsstyrelsen, länsstyrelsen i Slockholms län. utredningen (Ju 1972: 12)
angående företagsinteckning. Sveriges advokatsamfund, Sveriges redareförening,
Sveriges föreningsbankers förbund. Svenska bankföreningen. Svenska sparbanksföreningen.
Konungariket Sveriges sladshypolekskassa. Svenska skeppshypolekskassan.
Föreningen mellan ombudsmännen hos Sveriges landshypoteksinstilution. Sveriges
fastighetsägareförbund, Sveriges villaägareförbund. Finansbolagens förening
och Svenska kommunförbundet.

Bosladsstyrelsen har bifogat yllranden frän 19
länsbostadsnämnder saml frän länsstyrelsen i Gollands län (enheten för
länsbostadsnämnds-ärenden).

Hovrällen
för Västra Sverige: Förslagel avser en provisorisk höjning av den s.k. ulmätningsränlan
i 6 kap. 3 8 jordabalken. Hovrällen anser sig inle i delta yttrande ha
anledning att närmare beröra frågan om lämpligheten av nuvarande konstruktion
med särskilt lillägg. Påpekas kan endast all en översyn av nuvarande ej hell
okomplicerade beslämmelser angående fastighetspanträttens omfattning och
innebörd synes erforderiig för att tillgodose kreditgivningens krav på ell
rationellt utnyttjande av panlrälls-inslitutel.

Den redovisning över gjorda undersökningar som ulredningen
presenlerar är enligl hovrättens mening ej särskilt omfatiande och ger
knappast möjlighel all mera ingående belysa föreliggande problem. Resultatet av
undersökningen fär dock anses ge belägg för all den s. k. inleckningsramen efler
senare ärs belydande höjnmgar av ullåningsräntan för säväl läng- som korlfrisliga
lån ej alllid ger vederbörande kreditgivare förutsatt säkerhel för fordran
såvitt avser ränta och andra biförpliklelser. Del sedan länge av vissa kredilorganisalioner
framförda kravel pä en höjning av tillägget enligl 6 kap. 3 8 jordabalken
förefaller välmotiverat. Del synes ocksä angelägel att beslut om en sådan
höjning fattas ulan ytterligare dröjsmål.

En höjning av tillägget enligl 6 kap. 3 8 jordabalken fär
även i viss män anses ligga i fastighetsägarnas intresse. Ell av syftena med
tillägget är ju att en borgenär vid bristande betalning frän gäldenären skall
ha sä slor marginal vad gäller säkerhel i form av panlräll all han inle
onödigt snabbi tvingas ansöka om exekution av den inlecknade fasiigheien ulan
all dessförinnan ha undersökt gäldenärens möjlighel att frivilligt betala förtallel
belopp. Om denna marginal blir knapp, ökar onekligen risken för all exekuliva
försäljningar, som eljesl kunnal undvikas, kommer till ständ.

Å andra sidan bör i della sammanhang framhållas
angelägenheten av all del exekutiva förfarandet, sedan ansökan härom väl
inkommit, ej blir onödigt långdraget. I annat fall kan kreditgivaren av denna
anledning vid medelsfördelningen gå miste om sin räll lill full betalning ur
fastigheten.

Utredningen har i sill förslag om provisorisk höjning av
tillägget enligt 6 kap. 3 8 jordabalken begränsat delta all avse endasl en
höjning av ulmätningsränlan. Del femlonprocenliga tillägget föresläs däremot
tills vidare förbli oförändrat. Ulredningens förslag kan i förstone synas någol
förvånande, eftersom ulmätningsränlan är tänkt all i första hand tillgodose

Prop. 1980/81:86 IX

borgenärens iniresse att skydda sin riintcfoidran under
tid dii det exekutiva förfarandel pägär. Det. jämfört med lörhiillandena vid jordabalkens
tillkomst, nu radande höga riinielägel borde motivera en höjning iiven av det femlonprocenliga
tillägget. Säsom utredningen ftamhällil bör emellertid ett förslag avsett all
gälla provisoriskt ej föranleda nägia komplicerade övergångsbestämmelser. Pä
grund härav c)ch dii pä salt utredningen framhällii redan en höjning av utmälningsräntan
skulle innebära ett i vart fall för hypoicksinriitlningar och liknande kreditinstitut
i stort sett tillfredsställande resullal. finner hovrällen ej anledning till
erinran mot ulredningens förslag.

En ändring av tillägget enligl 6 kap, 3 8 joidabalken i
form av höjning av utmälningsräntan skulle alltså i första hand vara lill nytta
lör kreditinslitul som lämnar botlenlån mol säkerhet i pantbrev. För innehavare
av pantbrev med sämre förmansrätt innebär förslaget i vissa fall risk för alt
deras säkerhet försämras. Viss kompensafion härtör kan sädan kredilgivare dock
erhålla genom all till sig fä pantförskrivet överhypotek pä framförlig-gande
inteckningar. Risken för förlust lorde vara störsl vid sädana nyligen beviljade
lån där säkerheten bedömts efler akluella värderingar och krcdil-givaren med lanke
pä den sedan en lid radande siagnalionen av faslig-helspriserna inle säsom lidigare
inom en nära framlid kan fömlses fä sin säkerhel förbättrad pä grund av en
förväntad inflation. Risken för förlust på grund av den föreslagna höjningen av
ulmätningsränlan bör emellertid ej överdrivas. Svårigheten för en borgenär alt
med hänsyn lill framförliggande pantbrev bilda sig en säker uppfattning om en
intecknings verkliga förmänsläge är sä betydande och erbjuder sä mänga
osäkerhetsfaktorer alt den nu föreslagna höjningen i flerlalel fall ej kan
antas fä annat än marginell belydelse. Hovrällen delar därtor ulredningens
upplänning att den föreslagna ändringen ej i sådan grad försämrar dessa
längivares panlsäkerhel. alt hinder kan anses föreligga mol all genomföra förslagel
utan all särskilda övergångsbestämmelser för tillgodoseende av dessa
kreditgivares riitt utlärdas.

Ej heller i övrigl anser hovrälten det erforderligt all ulfärda
övergängs-beslämmelser i vidare män än vad ulredningen föreslagil.

På grund av del anförda lillslyrker hovrätten utredningens
förslag.

Doinstolsvcrkei: En justering av tillägget i 6 kap. 3 8
jordabalken bör av uppenbara skäl beslä en längre lid. Här är fräga om en
provisorisk lösning som redan del inger betänkligheter mot förslaget.
Synnerligen starka skäl måste sålunda tala för förslaget, om det bör
genomföras.

Pantbrevsulredningens redovisade undersökning av exekutiva
auklioner visar alt vid de 117 granskade försäljningarna räckle lilläggei till
i samtliga fall ulom nio. I utredningen nämns inte vad som orsakat förlusterna
i varje särskilt fall. Det redovisas exempelvis inte om kreditinstituten kunnat
undvika eller viisenlligl reducera förluslerna genom egna äigärder även vid de
försäljningar där Spinlab. stadshypoteksföreningarna eller Bofab beva-kal
fordringar där förlust uppkommit. Inte heller framgår del om liden frän ulmälning
lill köpeskillingsfördelning varil särskill lång i förluslfallen och vad del i
sä fall berott pä.

I den grupp av 19 försäljningar vid vilka Spinlab eller
någon sladshypoleksförening bevakat en fordran som grundar sig pä län med ränlesalser
mellan 9 och 10,2 proceni räckle tillägget inte till i fem fall. Om dessa botlenlån
hafl en rimlesats på i 1.7 procent och om utmälningsräntan varit den föreslagna
på 10 procent hade förlust ändå uppställ i tre full. Den föreslagna ändringen
synes sålunda endast fä marginell effekl. lät vara all

en eventuell föriusl naturligtvis blir liigre.

Det som redovisats i ulredningen har inte övertygat
domstolsverket om behovel av den föreslagna lagändringen.

Domstolsverket har i remissvar till justitiedepartementet
den K) januari 1978 över den i ulredningen omnämnda skrivelsen den 25 augusti
1977 frän konungariket Sveriges sladshypolekskassa med hemställan om höjning av
tillägget, berörl olika frägor som rör övergångsbestämmelser vid en höjning av
lilläggei. Motsvarande synpunkler gör sig nu gällande. Domstolsverket yllrade
därvidlag följande.

"Vid en höjning av tillägget i 6 kap. 3 8 JB uppkommei-
frägan om iindringen skall ges retroaktiv verkan på iildre pantbrev. Sker det
rubbas redan uppkomna rältslillsländ. Vidare kan en iindring som fär relroaktiv
verkan, följas av ytterligare motsvarande ändringar i framtiden. En sådan
ordning kan jämställas med all knyta den ränta som föieskrivs i 6 kap, 3 8 JB
till en varierande räntefot, nägot som redan avvisats. Materiella skäl lalar
således mol all en eventuell höjning fär retroaktiv verkan, Domslolsverkel vill
emellertid framhälla alt en relroaktiv verkan har praktiska fördelar vad gäller
arbelel vid inskrivningsmyndigheterna, Frägan huruvida panlbrev. som efler ikraftlriidandet
utfärdas till följd av ulslriickning av äldre inleckning eller utbyte av ;ildre
pantbrev, skall förses med särskild påskrift om all tillägget skall beräknas
enligt äldre lydelse av 6 kap, 3 8 JB. uppkommer ej. Problem uppståt inle
heller om hur man lämpligast bör förfara vid sammanföring av en inteckning som
sökts före lagändring med en som sökts efter ikraftträdandet. En re-troaklivt
verkande bestämmelse är vidare en förutsällning för all lydelsen av 6 kap. 3 8
andra stycket JB skall kunna kvarstå oförändrad.

Fär en eventuell höjning av tillägget verkan enbart beträftände
panlbrev som utfärdas pä grund av inleckning som sökts efter ikiaftlriidan-det.
är det angeläget all bestämmelser om särskild påskrift på nya panlbrev undviks.
Den text som redan nu skrivs på pantbrev som utfärdas efter utsträckning eller
utbyte torde vara tillräckligt upplysande, för all den som har nägon vana vid
pantbrev skall kunna slula sig till att 6 kap. 3 8 JB i en äldre lydelse är tillämplig.
Eventuellt kan pant-brevsblanketlerna pä baksidan förses med förtryckt text som
upplyser om innebörden av lagändringen.

Beträffande sammanföring av inleckning som sökts före ikraftliädan-dei
med inleckning som sökts därefter, torde även en icke retroaktivt verkande beslämmelse
medföra att del förhöjda tillägget omfattar hela den sammanförda inteckningen.
En annan ordning torde kräva specialreglering. Därvid kan det exempelvis
föreskrivas alt inteckningar sökla före ikraftlrädandel inte fär sammanföras
med sädana sökta därefter, eller all olika stora tillägg beräknas på de i
sammanföringen ingående inteckningarnas belopp alll eftersom inteckningarna
sökts före respektive efter ikraftträdandet. Sädana bestämmelser bör undvikas.
Det bör däiför godias all beslämmelsen får retroaktiv verkan i alla fall i
dessa situationer. "

Genomförs en ändring av beslämmelsen i jordabalken bör molsvarande
stadgande i sjölagen ändras saml ändringen beaklas vid ulformningen av en lag
om inskrivning av rält lill luftfartyg.

Bankinspektionen: Konungariket Sveriges Sladshypolekskassa
hem-slällde är 1977 om höjning av procenlsalserna i 6 kap. 3 8 förslå slyckel
jordabalken till 20 och 10. Inspektionen lillslyrkle sladshypolekskassans
framställning i yttrande 1978-01-09. ---

Prop.
1980/81:86 20

Möjligen kan enligt bankinspektionens upplänning iliagasaitas
om föreslagen uppjustering är tillräcklig med hiinsyn lill alt räntesatser lör
mel-lankrediter och toppkrediier ofta är avsevärt högre an för bottenlän, Ulredningen
är medveten hiiiom men menai- alt de kicditinstiuit som därvid kommer i fräga
har möjlighet all om kreditupplysning visar behov härav begära tillaggssäkerhet
i form a\ borgen eller andrahandspant. Ofta ar denna möjlighet f()r handen.
Emellertid förtjänar framhållas att tillfiedsslällande solvens hos kredittagaren
nar kredit beviljas inte alltid varar kredilliden ul och all primiirkredit i
form av lilnga annuiletslån ger niimn-varl säkerhetsöverskotl försl efler
ganska läng lid. Vidare är del avsett all ocksä bollenlåneinslituten skall
kunna medverka i kreditgivning diir räntesatsen är högre an den som
utredningen räknar med. Eftersom ändringen är av provisorisk karaktär och det
torde lä förutsättas alt pantbrevsuiied-ningcn relativt snart kommer att
framlägga definitivt förslag till bestämmelser pä detta område, kan
inspektionen dock tillstyrka det nu framlagda förslaget.

Sveriges allmäniiii liypolekshank: Banken har tagit del av
det yttrande över skrivelsen som har avgivits av föreningen mellan ombudsmannen
hos Sveriges landshypoteksinstitiition och delar de synpunkler som föreningen
framför.

Därutöver vill banken framhiilla att banken enligl 25 5
lagen den 6 mars 1970 (nr 65) om Sveriges allmänna hypoteksbank och om landshypoleksföreningar
har att övervaka att föreningainas skuld till banken stiindigi motsvaras av
länefordringar för vilka finns säkerhet. Om tillagget inle avpassas lill
rådande ränteläge mäsle banken därför överväga all fordra all föreningama
betingar sig pantbrev på sä slort belopp att del jiimte tillägget kan beräknas
läcka i vari fall lånefordran jämte länlor,

Riksskaiicverkei: Riksskatleverkel (RSV) delar ulredningens
principiella uppfattning all boltenläneinstitulen normalt bör kunna läkna med
full uldelning vid en eventuell exekuliv försiiljning av hos dem belånad
faslighet. Likaså anser ocksä RSV. av skiil som anlöits i promemorian, att
denna mälsättning inle kan ställas upp betriiftande övriga längivare. Utgångspunkten
för den fortsatta diskussionen bör därför vara hiinsynen lill kredilgivare som
ger botlenlån. Om dessa ofta skulle riskera att lida betydande förluster i
samband med exekutiv försäljning av belånade fastigheter bör höjning av
utmätningsräntan - eller annan lagändring - övervägas.

Vid bedömningen av del nu framlagda förslagel bör
emellertid också följande beaktas. Ulredningen löilsaiter sitl arbete alt mera principiellt
se över panirällsreglerna. däribland konslmktionen med särskilda lillägg enligl
6 kap. 3 8 JB. Detta kan medföra lagändringar pä inte alltför läng sikl. Behovel
av och fördelar med den nu föreslagna provisoriska höjningen av ulmätningsränlan
bör därför avvägas mol de komplikationer en iindring medför för kreditlivet,
myndigheter m.fl, Slörre tilliigg lorde t,ex. medföra all pantbrev än oftare
kommer att pantförskrivas i andra och till och med i Iredje och fjärde hand.
Större lillägg och invecklade pantförskrivningar försvarar bedömningen av
pantbrevens värde som säkerhet. Pant-förskrivningar i flera led komplicerar ocksä
överexekutors arbele med sakägareförleckningar. i synnerhet om blockbildning
skall ske ocksä i dessa fall. Det kan påpekas all del kunnal konslateras all inle
ens banker alllid varil lillräckligl observanla i dessa frägor. Säsom betonats
i ulredningens direktiv bör man diiriör sä längl möjligt söka undvika ofta
förekommande ändringar pä delta omiäde.

Prop.
1980/81:86 21

Det bör vidaie beaktas alt höjning av tillaggen ytterligaic
förstärker de i flera sammanhang diskuterade konsekvenserna av utmiitning av överhypotek.
Om överhypolekel inle iir pantförskrivet i andra hand torde det vanligaste vara
att hypolekel före försäljningen utmäts i allmänt och/eller enskilt mål. Om utmälningsräntan
höjs till 10 '/I och försiiljning sker ett är efter utmätning innebär delta alt
"ulomstäende" borgenärer kan iriinga sig emellan faslighelskreditgivare
med 25 9/ av varje panlbrevsbelopp. Sä länge obelånal överhypotek kan utmätas
med den förmånsrätt pantbrevet ger kan faslighelskredilen urholkas härigenom.
Denna verkan accentueras om ulmäiningsriintan höjs och den kan komma i strid
med principen att fastigheier som kredilobjekl bör i förslå hand komma dem lill
godo som lämnal kredit mot säkerhet i fastigheten. Åven om man ansei del rimligl
all de längivare som beviljar lopplän fär själva skydda sina fordringar i nuvarande
ränleläge. genom att t, ex, kräva ytterligare siikerhet eller genom att bevilja
län först efter inhämtade kreditupplysningar, är därigenom inte sagt all man
bör godta att deras situation dessutom försämras genom alt andra borgenärer ges
möjlighet all med oprioriterade fordringar förbigå dem i än större ulslräckning
än vad för närvarande är fallet.

Stadshypotekskassan har anfört som skäl för yrkad höjning
av ulmätningsränlan att hypoteksföreningarna därigenom skulle få slörre
möjligheter till att ge anstånd vid belalningsdröjsmål. Detta är ovedersägligt
vad gäller den längivare som har bäsla förmänsräll. Förhållandet blir emellertid
del motsatta för de längivare som lämnal lopplän. eftersom mera av fastighetens
värde gär lill bättre prioriterade borgenärer om utmätningsräntan höjs.

Vad härefter angår behovel av höjning av utmälningsräntan
vill RSV anföra följande.

Till en början bör konslaleras an anialei ansökningar om exekuliv
försäljning har ökal under senare är. Däremot har antalet genomförda försäljningar
hållit sig relativt konstant. Exekutivt säljs således allljäml omkring 400 fasligheler
per är. Huvuddelen av dessa är fritidshus. Som bekant finansierar stadshypoteksföreningarna
inle bebyggande av fritidsfasiigheter.

Enligl uppgifi i promemorian har stadshypoteksföreningarna
och Bofab under 16 månader bevakat fordringar vid sammanlagt 54 auktioner. Spinlab
har under fyra månader bevakat fordringar vid 16 försäljningar. Detla bör
sältas i relation lill antalet läneobjekt. Frän sladshypolekskassans
årsberättelse 1979 kan inhämtas alt stadshypoteksföreningarnas utestående län
fördelades pä över 220000 fasligheter.

Enligt uppgifi i promemorian har tilläggen inle räckt lill
i sju av de 70 fall där nämnda låneinstitut bevakat fordringar. Förlusterna har
i belopp uppgåll lill sammanlagt 19900 kr. Delta kan jämföras t.ex. med stadshypoteksföreningarnas
utestående länesumma som 1979 uppgick till över 65 miljarder kr. - Det bör ocksä
erinras om all det belopp som längivare inte fäll ul vid den exekuliva
försäljningen naturligtvis senare kan utsökas hos gäldenären som vanlig
oprioriterad fordran. Del är därför inle säkert all föriusl vid exekuliv auklion
behöver slulligl stanna pä längivaren.

1 promemorian har vidare närmare undersökls de exekutiva
fastighets-försäljningar som 1979 och första månaderna 1980 skell i Stockholms
och Uppsala län, sammanlagl 47 försäljningar. Inte i något av dessa fall hade
del hänt att botlenlånegivare skulle ha gjort föriusl.

Intressantare för ställningstagandet i förevarande fråga
är emellertid den omräkning av 19 försäljningar som ulredningen gjort för all
utröna om

Prop.
1980/81:86 22

tilläggen skulle ha räeki om länen hade löpl med den ranla
som f, n, iiallci'. Den hypotetiska uträkningen ger vid handen all i 11 fall (58',r)
skulle tilläggen, beräknade med 6 Cr utmätningsranla. varil lillräckliga för all
ge boUenläneinsliluten full täckning. En höjning av utmätningsiiinlan till 10 %
skulle medföil alt ytterligare fem försäljningar hade sken utan Icirlus-ter för
bottcnläneinsliluten. I tre fall skulle utmiiiuingsräntan fått höjas till över
10 % för all tilläggen skulle ha räckt.

Del kan anmärkas att om länen i verkligheten löpt med
11.7' limta kunde långivarna lioligcn i nägon män ha anpassat sitt handlande diirefter,
Enligl RSVs mening visar det av litredningen presenterade materialet inte alt bollenläneinslitutens
behov all läcka förluster vid exekutiv försiiljning är av sädan omfattning alt
det nu skulle kriivas ätgärder frän statsmakternas sida. En räntehöjnings
negativa effekter - av vilka somliga påtalats i några yllranden i den lidigare
remissomgången - har inle närmare diskuterats av ulredningen. RSV kan därför inle
finna skäl att nu genom provisoriska lagstiflningsälgärder förslärka botlenläneinstitutens
ställning

Bosiadssiyrelscn: Svar har inkommit frän 19 st
länsbostadsnämnder och länsstyrelsen i Visby, vilka bifogas denna skrivelse.
Nästan samtliga lillslyrker en höjning av ulmätningsränlan från 6 till 10 procent
samt all en sädan höjning genomförs provisoriskt i avvaktan pä ell slulligl ställningstagande.
Flera har uttalat sig positivt över förslagel alt koppla utmätnings-räntans storiek
lill diskonlol. Nägon kritik över övergångsbestämmelsernas ulformning har inte
anförts. Bosladsstyrelsen delar denna uppfattning. Bostadsstyrelsen tillstyrker
en höjning av utmälningsräntans storlek och ell provisoriskt genomförande av
höjningen. Styrelsen har vidare inte nägot alt erinra mol de föreslagna övergängsbestämmelserna.
Vad gäller en koppling av utmälningsräntan lill diskontot är slyrelsen positiv lill
all frägan ytterligare övervägs inom utredningen.

Vad gäller höjning av den fasla delen av tillägget har bosladsstyrelsen
i yttrande 1978-01-04 lill justiliedeparlemenlet lillslyrkl Sveriges Stadshy-poiekskassas
förslag. 1 de nu avgivna yttrandena anser flertalet all den fasla delen hillills
varit tillräcklig. Nägra tillstyrker en höjning. Niigol flera avstyrker en
sådan.

Bosladsstyrelsen anser — bl. a. mot bakgrund av de nu
avgivna svaren -alt den fasta delen av tillägget är tillräcklig för bosladsverkets
nuvaiande indrivningsverksamhet. Den framtida utvecklingen av ränteläget kan
givetvis ändra situationen. Skulle ulredningen finna att ett allmänt intresse
redan nu föreligger för kredilgivare pä fastighetsmarknaden all höja den fasta
delen av tillägget i enlighet med det av stadshypotekskassan framförda förslagel,
lillslyrker styrelsen en sädan höjning.

Länsbostadsnämnden i Uppsala län: Vi har gjort några
beräkningar med olika räntesatser för all se om nuvarande lillägg räcker till
för nämndens eventuella fordringar. Beräkningar har bl.a. gjorts för ett
bostadslån med räntelän där den sammanlagda skulden uppgår till 33 200 kronor
och där säkerhelen endasl bestar av ell panlbrev pä 19900 kronor saml överhypotek
pä boltenlänel. Tack vare överhypolekel pä botienlänel torde nämnden inte göra
någon förlust på ell sädanl lån med nuvarande slorlek pä tilläggen.

Betr. bostadslånen synes det inle föreligga nägon risk för
förlust med nuvarande lillägg och nuvarande ränteläge. En anledning lill detta
är bl. a. alt räntebidrag utgär för dessa län varför del inle blir nägra stora
räntekostnader för låntagaren att betala.

För de lån som inle är berättigade lill räntebidrag, i.
ex. energilänen kan

Prop. 1980/81:86 23

det vara befogal med en höjning av tilliiggen. Med
nuvarande liiniesatser kan del knappasl uppstä nägon ('(irlusi. men om rantesalsen
förde statliga länen skulle stiga till 13 '//■ kan del bli risk för
förlust. 1 dessa ärenden finns del ju inte heller nägot överhypotek
pantförskrivet. När del giiller energilänen ligger säkerheten i cn del ärenden
inom ell ganska högt förmänsliige vaiför det inle heller iir bra om tilliiggen
höjs för mycket.

Med hänsyn till ovanstående lorde det föi niimndens del
räcka med att utmiiiuingsräntan höjs till 10 ''4. Nägra nackdelar med all denna
ränla höjs omedelbart kan vi inte finna. Denna höjning borde även kunna
behällas permanent.

Länsbostadsitäiiiiideii i Östergiiilands län: Det allmiinna
länteliiget har som bekant stigit markant under senaste iiren. Della gäller
även den statliga bosladsläneränlan, 1 de flesta bostadsläneiirenden förekommer
räntebidrag som betydligt sänker boendekostnaden de första aren. 1 dessa
ärenden debileras låntagarna ej nägon kostnad utan bidraget är ofta sä stort
alt belopp utbetalas kontant untler de allra första aren. Detta hindrar iindä
inte all l.ex. boltenlängivaic kan nödgas begära försäljning av fastigheter tillhöriga
låntagare som ar försumliga med all sköta bottenlänekoslna-derna. I dessa fall
drabbas liinsbosladsnänmden indirekt vid försäljningen och har alt bevaka sin
fordran. Räntesubventionerna iir ett temporiirt slöd, Dessulom förekommer alla
län lUan räntebidrag. Sedan I juli 1979 kräver nämnden som regel ej heller andrahandspanlriill
till framlörliggande pantbrev.

Nämndens uppfattning iir den all en höjning frän 6 lill 10
procents ulmälningsränla bör fastsliillas. Denna uppfattning styrks av de
kontakter nämnden under hand lagil med Sparbanken Östergötland. Norrköpings sladshypoleksförening
och länsstyrelsen.

Länshosladsiiiimnden i Kronobergs län: Nämnden hiir lill dagsdalo
inte gjort nägra förluster vid exekutiva auktioner pga alt tillägg och ränla
enligt JB 6:3 varil otillräckligt, Däremol har vid nägot tillfälle botlenlånegivare
åsamkats sådan förlust,

I den nya situation som inträtt i oeh med att nämnden vid
utbetalning av nya län endast undantagsvis kriiver andrahandspantiält i
framförliggande säkerheter mäste det ur nämndens synpunkl ligga en risk i all tillägg
och ränla enligl JB 6:3 blir alltför stort. Nämndens bedömning är all vi har
mera alt förlora än all vinna pä en ulökning av nämnda ränla och lillägg.

Vad som. enligl nämndens uppfallning. är den största
orsaken till all förluster kan uppslå, är den länga handläggningstiden hos
främst överexekutor (ÖE). I slällel för en ökning av utmälningsräntan bör
alltså en snabbare handläggning hos främsi ÖE prioriteras.

Sammanfallningsvis avstyrker därför länsbostadsnämnden
både den tillfälliga ökningen av ulmätningsränlan och den skisserade ändringen
av tillägget och ulmätningsränlan.

Länsbosladsnåmndcn i Blekinge län: Antalet exekuliva auklioner
i länet avseende slalligl belånade bosiadshus har varit ganska ringa under
senare är. Storleken pä de nuvarande tilläggen enligl JB 6: 3 har hittills inle
varil något problem för nämndens del. Vi känner inle heller till något fall där
bollenkredilgivarna gjort föriuster lill följd av att dessa lillägg skulle vara
otillräckliga.

För länsbostadsnämndernas del synes en höjning av lilläggen
lill övervägande delen medföra nackdelar när del gäller säkerheten för slalslänen
eftersom nämndernas inteckningar som regel inle har bästa förmänsräll. De
nuvarande tilläggen är också tillräckligl stora för all trygga nämndernas

Prop.
1980/81:86 24

behov av inicckningssäkcrhct med de riitinei som noiiiuilt
tillämpas for indiivningsverksamhclen. Del iir också angeliiget all bonciikreilitgivarna
inle läter sina indrivningsålgärder droja foi langc da dctla for med sig all förmänsriitien
för niimndernas länefoidiingar försämras.

De ändringar st)m företagils det senaste ärei i 3,3 i; UFF
och tillimip-ningslöreskrifterna till tlenna 8 iir av stor beiyilelse ifråga om
lormaiislagei för niimndernas fordringar. Dessa regler metlfoi alt nämnderna i
nya läneärenden som regel inte har någon andrahandspanliall lill imcekniiigar
med förmänsriitt framför egna intecknmgar. Samtidigt far man riikna metl all
när liinsbostadsniimnderna avstär IVän denna pantralt sä konmici den i slällel
all ianspiäktagas av andra långivare (ill säkerhet for topplijii ellei-andra krediter
för exempelvis bilköp, saruskulder och resor. De nya reglerna enligt 33 8 BFF
kan ocksä i särskilda läll inbjuda till nianipulaiionei för an tillgodose enskildas
intressen föie tlel allmännas. De angivna bestämmelserna medverkar således till
eii Ibisamiad formiinsrän för niimndernas länefordringai.

Pantbrevsulredningens förslag t)m htijning av utmalningsriinlan
far emellertid inte bara bedömas med hansyn lill hur nämndernas säkerhclci påverkas,
Ulredningen menar att kreditinstituten har svårigheter all metl nu giillande lillägg
och riinleläge irygga sina boltenläncfoidiingar. Man hiinvisar lill viss
undersökning där man noleral all bankerna i nägra fall gjort förluster, som
kunde undvikits om tilliiggen enligt JB 6: 3 varit högre. Del framgår dock inle
av undersökningen i vilken mån bankerna själva medverkat lill dessa foriusler
genom tidsutdräkt eller anstånd med indrivningsålgärderna.

Del nuvarande höga riinielägel medför naturligtvis behov
av större till-lägg an tidigare. En höjning av tilläggen medför samtidigt att
dessa kan bli onödigt höga när vi fär ett liigre riinleläge. Man mäste ocksä se
till alt kreditinstituten lämnar full belåning av pantbreven när det gäller
botlen-län.

Enligl länsbostadsnämndens mening lär det anses rimligt
och gt>dtagbart all ulmätningsränlan höjs frän 6 till K) procent. Nägon
höjning av den fasta delen av lilläggei bör däremol enligl vär mening inle lillslyrkas
frän bosladsverkets sida sävitt man inte kan förete synnerligen starka eller
tvingande skäl härför. Den hittills redovisade utredningen ger inle lillriickligt
slöd för en sädan höjning. Det kan ocksä ifrågasällas om nägon yllerligare
utredning i denna fräga är behövlig.

Länssiyrelsen i Slockholms län: Liinsstyrelsen har den 10
januari 1978 avgelt yllrande över en framställning (Vän konungariket Sveriges sladshypolekskassa
angående ändring av 6 kap, 3 8 jordabalken, Framslällningen avsäg ändring av säväl
del fasta lilläggei som den rörliga uimäiningsränlan. Länsstyrelsen ansåg sig
vid denna tidpunkt pä anförda skäl inle kunna tillstyrka framställningen.

Om del ansågs att ändring ända borde ske kunde länsstyrelsen
- eftersom viss utredning saknades - endasl lillslyrka an uimäiningsränlan
höjdes lill 10 proceni.

Sedan sladshypolekskassan gjorde sin framställning och
denna remissbehandlades har förhållandena i flera avseenden förändrats.
Räntenivån har stigil ytterligare och sedan ett par är synes värdestegringen pä
fastigheter ha avtagit. Möjlighelerna att uppta län och skaffa krediter mot säkerhel
i fasl egendom har minskal avsevärt, vilkel naturligtvis hämmar omsättningen.
Den som av olika skäl mäsle sälja sin faslighet idag och inle har möjlighel all
"vänta ul" en köpare kan komma all upptäcka att marknaden

Prop. 1980/81:86 25

är köparens och all han kanske iir tvungen att siilja till
lägre pris t)ch ligga kvar med en s. k. siiljarievers.

Alla dessa omständigheter som idag försvarar många frivilliga
fastighetsförsäljningar inverkar naturligtvis negalivi även pä exekutiva försiiljningar.
Förutom all de bidrar lill att antalet ansökningar om exekutiv försäljning
ökar. medför de ocksä alt handläggningstiderna blir liingre. eftersom antalet
spekulanter till följd av det ekonomiska klimatet minskat och länsstyrelsen däri'ör
kanske är tvungen all hälla tvä eller t.o. m, tre auktioner innan en faslighel
blir säld,

Mol bakgrund av det anförda och dä man inle torde kunna
vänta sig nägon väsentlig nedgång i ränteläget inom överskådlig tid. tillstyrker
länsstyrelsen den föreslagna ändringen lill 10 procent.

Annan övergångsbestämmelse än den utredningen föreslagit
torde inle vara nödvändig.

Ulredningen angående förciiigsintecknliig: Ulredningen
ang. förelags-inteckning har tidigare, i december 1977. ytlral sig över sladshypolekskassans
då remitterade framställning om alt borgenärstilliigget skulle höjas. Den
gängen förordade utredningen all tillägget - som enligl ulredningens mening
innefattar en problematisk rättslig konstruktion - inte borde höjas, eftersom
man därigenom skulle förstärka dess avigsidor. Nägon anledning alt överge den sländpunklen
anser sig utredningen inte ha. Men om de problem som föranleti framställningen
och pantbrevsulredningens förslag skall lösas genom alt borgenärstillägget höjs
på nägot säll. sä är otvivelaktigt exekutionsränlan den del av lilliigget som
kan bojas med minsla för-slärkning av tilläggets avigsidor, Ulredningen vill i
sä fall för sin del förorda all exekutionsränlan knyts till diskontot, lex. pä
del sätt man gjort i 49 8 sjölagen (1891:35 s. 1). Intill dess slullig ställning
tas bör pantbrevsulredningens provisoriska lösning kunna genomföras: det förutsätter
givelvis alt nuvarande ränteläge ej kommer alt sjunka mycket pä kort sikl. Ulredningen
ang. företagsinleckning ifrågasätter om inte exekutionsränlan lämpligen bör
höjas samtidigt i 6:3 JB och 264 8 sjölagen.

Sveriges advokatsamfund: Advokaisamfundel delar
uppfattningen, all hela konstruktionen med tillägg kan böra omprövas men
avstyrker genomförande av en provisorisk lagändring.

Inledningsvis vill samfundet beröra de skäl. som talar för
tolalomlägg-ning av del nu gällande systemet. Under det lagstiftningsarbete,
som ledde fram lill nuvarande beslämmelser diskuterades ingående frägan om panträtt
skulle innebära säkerhel genom lillägg ulöver pantbrevets nominella belopp.
Både departementschefen oeh lagrädet tycks ha haft sympatier för ell syslem,
där pantbrev skulle gälla bloll lill sill nominella belopp hell ulan lillägg.
Avgörande för den valda lösningen blev emellertid kreditinsli-lulens bestämda
önskemål om sädan konstruktion, att länets kapitalbelopp kunde sammanfalla med
pantbrevels nominella belopp. Vid konstmktionen av tillägget eftersträvades
all tillägget läckte de ränleanspiäk m. m. som normalt kunde förväntas men inte
avsevärt översteg summan av sädana anspråk. (Av lätt insedda skäl kan även ell
för högt beräknat lillägg medföra olägenheler.) Del gällde alltsä all försöka
finna ett "lagom" stort och rikligt konstruerat tillägg. 1 medvetande
om räntelägets variationer ifrågasattes all låta utmälningsräntan följa diskonlol
men denna tanke har slutgiltigt (?) avvisats av köplagsuiredningen. (Se närmasl
Westerlind: Kommentar lill Jordabalken 6 kap., sid 294. nol 12a.)

I detta sammanhang kan framhållas, all lagstiftningsarbetet
fram till jordabalkens ikraftlrädande präglades av en påfallande osäkerhet beträf-

Prop.
1980/81:86 26

fande just konslruklionen av tilläggei. Här åsyftas siirskill
lagäntliingeii SFS 1971:1209. varigenom man snabbt bröt med tankegångar, som
tidigare i lagstiftningsarbetet redovisats säsom väsentliga.

Det är uppenbari att det legala tillägget till pantbrevets
nominella beltipp kan vara "lagom" avpassat endast om del allmänna ränlelägel
är någorlunda fasl. Sä hade situationen i slort sell ocksä varil under hela cfleikrigsli-den
fram till JB:s tillkomst. Därefter har emellertid riintenivän fortsatt att
stiga, pä sistone ganska dramatiskt. Nägra väsentliga ändringar av nuvarande
räntenivå kan just nu inle skönjas. Nuvarande riinteliige bör emellertid
uppfattas som en påminnelse om all räntan kan komma att bäde stiga och sjunka
avsevärt i del längre tidsperspektiv som en lagsliftarc har att arbela med.
Därmed förändras emellertid förutsäuningarna för tillägg av nuvarande
konstruktion oavsett vilka procentsatser man väljer för fast tillägg och för ulmälningsränla.

Det prakliska resullalei av all använda lillägg av
nuvarande konstmktion (men evenluelll med andra procentsatser) mäste bli.
antingen (vid högl ränteläge) all man kan bevilja län endasl med belopp som undersliger
panlbrevets nominella belopp eller (vid lägl ränleläge) alt andrahandspanl-sättningar
blir en mera frekvent företeelse, varigenom sväröverskädlighc-len lilliar.

De skäl. som enligl advokatsamfundets niening talar mot
den föreslagna provisoriska lagstiftningen, är följande:

Provisorisk lagsliflning medför alllid problem och bör lillgripas
endasl om starka skäl lalar därför. Samfundet hänvisar till vad som anfördes i lidigare
remissyttrande rörande den risk för rättsförluster som en lagändring kan
medföra för dem som inte yrkesmässigt sysslar med kreditgivning. Pantbrevsulredningens
undersökning av ränteförluster vid exekutivauk-tioner synes visa, all gällande
regler inte leder lill förluster av mer påtaglig sloriek och omfattning. Inle
heller i övrigl har anförts någol skiil av allmän belydelse förden provisoriska
lagändringen. Uppmärksammas skall ocksä de möjligheter som finns alt undanröja
påvisade olägenheter inom ramen för gällande lag. Kredilinslilulen lorde kunna
ändra sina rutiner sä att pantbrev fordras till högre belopp än länel. I den
mån exekuliva försäljningar kan dra ut på liden därför alt tidsgräns saknas,
dä Kronan ar uimätningssökande såsom skaiteborgenär, har borgenär alllid mtijlighel
all själv ingripa genom exempelvis lagsökning.

Föreslagen provisorisk lagstiftning skulle - tvärtemot vad
utredningen påslår - medföra sädana risker för innehavare av loppinlcckningar
all särskilda övergångsbeslämmelser blir nödvändiga. Här skall inledningsvis
påpekas, all fasligheler som gär lill exekuliv försäljning är loppintecknade i
större omfattning än normall. Vederbörande faslighelsägare fär anlas ha
utnyttjat fastigheternas kreditvärde till det yttersta, innan han tvingas
upphöra med ränle- och skattebetalningar. Del ökade skydd som kredilinslilulen
fär genom den föreslagna lagstiftningen kommer däiför att i förekommande fall
medföra molsvarande föriusl för innehavare av inteckningar med sämre
förmänsläge.

Del finns ingen anledning alt gynna den ena pä den andres
bekostnad. Panlbrevsutredningen har uppmärksammat denna frägeställning men
anser den av olika skäl sakna belydelse, I första hand anföres all den
föreslagna provisoriska lagstiftningen endast avser en marginell ränleändring.
1 sä fall framstår den provisoriska lagstiftningen inte som särskill angelägen.
-Del görs vidare gällande säsom ett avgörande faklum. att det även under
nuvarande förhällanden är svårt och ibland omöjligi för innehavare av högt

Prop. 1980/81:86 27

liggande inteckningar all bedöma sill verkliga förmänsliige.
Deil<i äi' dock en hell annan sak än alt bestående civilrältsliga
förhållanden iindiiis genom provisorisk lagstiftning. -Slutligen åberopas att tlen
allmanna piisstegring-en på fastigheter fortlöpande gor pantbrevens vaide iryggare.
Denna piis-ulveckling synes emellertid nu vara bruten. För flera kategorier
enfamiljshus och fritidshus kan man for närvarande påvisa en fallande pnsiitvcck-ling.
Därtill kommer all insolvenla lästighetsiigarc ofta lorsunmiar all underhälla
sina fasligheler. vilket nedsatler vaidci,

Frägan om övergängsbesliinimelscr lär diiriör anses vara bel\delscl'ull.

Utredningens skrivelse redovisar inte ö\crvagandcii oni
motsvarande andringar i sjölagens panibrevsregler. Sedan departementet under
hand anmodal samfundet alt yttra sig iiven i den frägan anföres följiuidc.

I praktiken har det visal sig all panlbievssystemel efter
1973 ärs andringar i sjölagen fungerar mindre väl, Detla sammanhänger
huvudsakligen med alt den svenska pantbrevskonslruklionen är myckel säregen vid
en inlernalionell jämförelse och pantbrev i skepp uiiiyitjasju ofta som
säkerhet vid upplagande av krediter utomlands. Konstruktionen med en siirskill tillagg
har i internationella sammanhaiiu visat sig sväi alt förklara och vallar
osäkerhet om sjöpantiätlens innebiird. En iindring av paniicglerna bör övervägas
och detla gäller inte minst stadgandel om tillagg enligl 264 8 sjölagen.
Emellertid iir frägan t)m lilliigget inle isoleial av sädan betydelse i fråga
om kredit i skepp, an en separat ändring pä denna punkl ar motiverad. Tvärtom skulle
sannolikt en ht-ijning av tillagget kunna medföra komplikationer i ätskilliga
av de i allmänhet relativt långsiktiga läneavtal som tillämpas pä skeppskrcditomrädet
och medföra krav pä ökning av säkerheten frän de kredilgivare som inle innehar panlbrev
med bäsla riitt. Samfundet förordar därtor all ändring pä denna punkl sker endasl
i samband med en allmän revision av sjölagens pantregler.

Sveriges redareförening: Det framgär av remisshandlingarna
att ulredningen ingående analyserat utfallet av ett anlal exekutiva auktioner
pä fasligheter under aren 1979 och 1980 samt alt man därvid kunnat notera en
stigande förlusllendens för hypoteksinstituten. Med hänsyn härtill har
Redareföreningen inga invändningar mot ulredningens förslagom en ränle-höjning.

Däremot torde icke nägot lika trängande behov föreligga
för en ändring av sjölagens motsvarande beslämmelser. 8 264. första stycket, tiedje
punkten. Föreningen är därför införstådd med all överväganden beträffande
sistnämnda paragraf fär anstä till det slulbelänkande som kan väntas relativt
snart och förutsätter dä att den nu föreslagna åigärden icke i nägot avseende
föregriper utredningens ställningstagande till principfrågor angående
tilläggen.

Förslaget innefattar icke särskilda övergångsbestämmelser.
Dä ätskilliga osäkerhetsfaktorer belräffande utfallet av en exekution alllid
föreligger och med hänsyn lill det starka intresset av all en iindring av
temporär nalur blir läll alt tillämpa är föreningen införslädd med att
särskilda övergångsbestämmelser icke föresläs.

Redareföreningen ansluter sig således lill den av
utredaren föreslagna åtgärden och utgär då ocksä frän alt den vidtages utan
dröjsmål, dä avsikten med förslaget annars kan komma all förfelas.

Sveriges Jöreningsbankers förbund: Konungariket Sveriges sladshypolekskassa
har i skrivelse den 25 augusti 1977 föreslagit all den fasta delen av tillägget
höjs frän 15 till 20 proceni och all den s.k. ulmätningsränlan höjs frän 6 lill
10 proceni. Förbundet har i remissyttrande tillstyrkt en sädan ändring.

Prop.
1980/81:86 2X

Ulredningen föreslär nu i avvaktan pä sitl slulliiia sliiUningslagandc
som en provisorisk ätgiird ;iil iitmätningsiiintan höjs frän 6 till 10 proceni.

Förbundet vill inledningsvis erinra om de regler som
gällde föie ikraftträdandel av nya JB, Enligl dessa iigde inteekningshavare
vid exekutivauk-tion bevaka, utöver inteckningens hela kapital, riinla frän en
lidpunkt tvä är före utmätning t.o.m, dagen lor köpeskillingsfördelningen efter
den räntesals som angavs i inleckningsreversen. Därutöver ägde borgenären
bevaka indrivningskoslnader i den män delta - vilket ofia vai fallei - var
stipulerat i inteckningsreversen.

Anda fram till långt in på 196()-ialei var den stipulerade
inleckningsräntan 6 procent, vilket överensstämde med och även översteg den
räntenivå som gällt under en följd av är. Forsl under senare delen av |96i)-talet
kom inleckningsräntan alt höjas och anpassas till de stigande räntorna.

Inom jordabalksutredningen ansågs ;ilt de nya
tillaggsreglerna materiellt skulle ge ungefär samma ulfall som de tidigare och
i varje fall ge borgenärerna ell lillräckligl skydd. Del fasla tilliiggei 15 proceni
motsvarande 2 1/2 års ränla efler 6 procent och ulmätningsränlan överensstämde
med den dä gällande "lagliga" räntan. Inom bankerna var man dock allmiinl
av den uppfattningen all de nya reglerna innebar en försiimring. i synnerhet om
det allmänna ränteläget skulle forlsälla all sliga.

Vad som därefter hani är all ränlorna i del niirmaste fördubblals
oeh den lagliga ränlan anpassats härefter till gällande diskonio -t- 4 procent (f.n.
14 procent).

Ulredningen anför all behovet av en höjning av lilläggei i
första hand bedömes med hänsyn till boltenläneinstitutens situation. Förbundet
kan inle dela denna uppfattning. Tvärtom är problemel betydligt allvarligare
för de inslitul som lämnar sekundiir- och topplän till diskontoanpassad ränta,
som idag stundom kan övcrsliga 15 proceni. Den melod som ulredningen anvisar
för dessa instilul all säkerställa sig mot förluster av denna lyp genom tilläggssäkerhel
i form av bl.a. borgen iir enligl förbiindcis mening hell förkasllig. All
begära borgen som komplement till en i och för sig fullgod säkerhel som endast
pä grund av lagliga begriinsningar ime kan göras gällande fullt ut är ur bankelisk
synpunkt inle godtagbart. Den möjlighel som återstår är att underbeläna
pantbreven, en metod som medför stora olägenheler och - som ulredningen
framhåller - kredilinslilulen hitlills lojalt undvikit alt tillämpa.

Ulredningen bygger i alll väsenlligl pä malerial frän btilienläneinsiilu-tens
verksamhei och är därtor relevant endast för dessa institut. De krediter som
gett upphov lill exekuliva auktioner har genomgående löpl med förhållandevis läg
och fasl ränla. inle i nägol fall högre än 10.2 proceni. Trols detta har
förluster inle hell kunnal undgås.

För de inslilul som lämnar sekundär- och lopplän är silualionen
som redan framgått hell annorlunda. Del malerial som redovisas i utredningen
från affärs- och sparbanker är allför knapphändigt för att man därur skall
kunna dra nägra bestämda slutsatser. Förbundet vill i slällel belysa det
aktuella läget med ell konkret fall som är under handläggning i en föreningsbank
och som fär betecknas som fulll normalt.

Länebelopp 300000 kr., pantbrev på samma belopp. Rimlesats
13 procent, räntetermin 6 män. Ränta lill dagen för köpeskilling jiimie koslnader
84000 kr. (24 män., därav 12 män. handliiggning i länsst.) Pantbrevet lillägg
64 500 kr.

Banken kommer i detla fall alt drabbas av en förlust pä
19500. Vid en ulmälningsränla av U) proceni skulle förluslen bli 4 500 kr.
Först vid en räntesats av 11.3 procent skulle banken undgä förlust.

Prop.
1980/81:86 29

Delvis beror förluster av denna typ pä tmiständigheter som
långivaren inle själv rader över. Förbundet syfiar hiirvid friimsl pä handläggningsti-dcrna
vid länsstyrelserna. Dessa tenderar all bli alll längre och det äi inle
ovanligt att man ulnylljar den maximala normala liden en är. Utredningens egen
undersökning bekriifiar delta förhållande. Med den stegring av antalet
exekutiva auktioner som redan intriill och som siikerligen kommer att forlsälla
kan man inle förvänta en förbäuring av della förhiillande om inle särskilda ätgärder
vidtas.

Del nu
sagda leder lill slutsatsen alt den föreslagna höjningen av utmälningsräntan lill
10 proceni inle är tillräcklig för all tillgodose alla kreditgivares
intressen. Men dessas inbördes intressen är i viss män motstridiga, Ell lopplåneinslilul
har uppenbarligen behov av ett slörre lillägg än bolten-läneinslilulen. Ur
länlagarnas synpunkt kan likaledes motstridiga intressen föreligga. Vid ell högl
lillägg mäsle de långivare som lämnar län mot högt liggande panlbrev betinga
sig en slörre siikerhelsmarginal som gör all belåningsmöjlighelerna reduceras. Ell
lågl lillägg medför å andra sidan alt längivaren vid bristande räntebelalning
snabbi mäste tillgripa indrivningsålgärder även i situationer där eit
betalningsanstånd vore väl moliveral.

Vid en sammanvägning
av dessa intressen finner förbundet det motiverat med en ytterligare höjning
av tillägget ulöver vad ulredningen föreslär. Förbundet finner också
övervägande skäl lala för alt tillägget diskon-toanpassas pä liknande säll som ränlan
enligl ränlelagen.

Med stöd
av det sagda föreslär förbundet i första hand den ändringen i utredningens
förslag alt del rörliga tillägget fastställs lill gällande diskonto + 3 proceni.
I andra hand kan förbundel godla ett fasl lillägg men bör delta dä sällas lill
12 proceni.

Svenska
hankföreningen:Enligt bankföreningens mening är det angelägel all utmälningsräntans
slorlek anpassas lill dagens ränteläge. Bankföreningen tillstyrker därför den
föreslagna lagändringen.

Såsom
framgår av ulredningens skrivelse har bankföreningen under utredningsarbetets
gång för ulredningen framhållit del nära sambandet mellan dröjsmälsränta och ulmälningsränla,
Slorleken av dröjsmålsränian beror bl. a. av diskontot. Om jämväl utmälningsräntan
anknyts till diskontot åsladkommes. enligl bankföreningen, en aulomalisk
anpassning av tilläggets storlek lill borgenärens behov av säkerhel.
Bankföreningen vill i förevarande sammanhang än en gäng hemslälla alt denna
konstruktion av bestämmelsen övervägs av ulredningen i del forlsatla ulredningsarbeiel.
Bankföreningen vill dessulom framhälla all föreningen allljäml har den
uppfattningen all även del fasla tillägget bör höjas.

På närmare
anförda skäl. bl.a. all fråga är om höjning av endast utmälningsräntan och inte
det fasta tillägget, har ulredningen funnit all det inte behövs nägon annan övergängsreglering
än en föreskrift om all lagändringen inle bör omfatta fall dä ränlan har börjal
löpa före ikraftlrädandel av den föreslagna beslämmelsen.

Bankföreningen delar ulredningens uppfallning om att i
nuläget nägon yllerligare övergångsreglering utöver vad ulredningen föreslagit
ej är nödvändig.

Avslutningsvis
vill bankföreningen framhälla alt jämväl 264 8 sjölagen (1891: 35) bör ändras i
enlighel med vad ulredningen föreslagil.

Svenska sparhank.sforeningen: Den f.n. till sex proceni
begränsade Ulmätningsränlan, som enligt 6 kap. 3 8 JB fär med slöd av pantbrev
bevakas och uttas i samband med faslighelsexekulion. har i dagens höga ränleläge
och med hänsyn lill de ofta förekommande onormalt långa vänte-

Prop. 1980/81:86 30

tiderna hos exekutionsmyndigheterna medfört ökad i Isk för
kicditförlusler i faslighelskredilgivningeii. Till della hör de ingalunda
betydelselösa olägenheter i förhållandet lill kundkreisen. sttm följer härav och
innebar all kreditgivaren tvingas inta en rcstiikiiv stiillning i frägor om anstiuid
med betalningen, dä giiklcnarcn läkat i betalningssviirigheter oavsett orsaken
till och omständigheterna kring dessa. Dessa i och lör sig icke önskvärda
konsekvenser kommer alt ytterligare accentueras betriiftande krediter. st)m utgivits
efter den senaste ht)jningen av tliskontot till tit. proceni tich den därav
föranledda höjningen av utläningsriintt)rna.

Sparbanksföreningen - som redan tidigare franihiillit oliigcnhcterna
av den nuvarande enligl föreningens mening alllför higa uimäiningsränlan -har
med tillfredsställelse lagil del av del nu framlagda förslagel all
över-gängsvis, i avvaktan pä resultatet av utredningens forlsatla överväganden
i denna fråga, omedelbart höja riintesatsen för utmalningsriinlan frän sex till
tio procent. Föreningen tillstyrker sålunda ftiislaget men vill samtidigt understryka
önskvärdheten av en slutlig lösning enligt vilken ulmiiinings-räntan enligl
samma principer som i ränlelagen anknytes till det vid var tid gällande
diskontot.

Konungariket Sveriges stadshypoiekskassti: Som framgär av
skrivelsen lade sladshypolekskassan genom skrivelse 1977-08-25 lill jusliliedepartc-ineniel
fram förslag lill en höjning av pantbrevstilläggel frän 15 till 20 procent och
av utmalningsriinlan frän 6 lill K) proceni. Kassans skrivelse överlämnades
till panlbrevsutredningen för överviigande. Kassan har senare haft möjlighet
att redovisa sina synpunkter för ulredningen och har hemsliilll om en
provisorisk höjning i avvaktan pä det slulliga ulrednings-resultalet. Mol
bakgrund härav är det angeläget för styrelsen alt tillstyrka ulredningens
förslag. Behovel av ändringen är sii slort all den bör genomföras ulan
dröjsmål. Annan övergängsbeslämmelse än den som förordas av ulredningen bör
enligt styrelsens mening ej ifrägakomma.

Till de skäl för iitgärden som anförs av utredningen vill slyrelsen
liigga följande.

Ulvecklingen pä kredilmarknaden har under de är som nya
jordabalken varit i krafl varit sädan att räntesatserna har höjts i avsevärd omfallning.
Detla framgär av den sammanställning rörande sladshypoleksinstitutio-nens ullåningsränlor
avseende prioriterade lån som redovisas i ulredningens skrivelse. Av belydelse
i sammanhanget är även den utveckling som ägt rum innevarande år avseende bollenläneinslitutens
opriorilerade långivning. En höjning av räntenivån har för sådana län skett
till 14,5-15 proceni. Del innebär all ulredningens beräkning rörande utfallet
vid exekuliv försäljning inte direki kan appliceras på denna typ av längivning.
Den sälunda förhöjda räntenivån skulle i och för sig kräva all uimäiningsränlan
höjs ytterligare utöver de 10 procent som ulredningen föreslår. Slyrelsen utgär
emellertid från alt utredningen i sina forlsalta överväganden kommer all beakta
de nya omständigheter som tillkommit.

En höjning av ulmätningsränlan på sätt som föreslagits
kommer alt få positiva effekter för låntagarna i sä måtto all utrymmet ökas för
kredilgi-varna att la hänsyn lill sociala skäl när del gäller att meddela betalningsanslånd.
Enligt stadshypoteksföreningarnas erfarenheler medger nuvarande
pantbrevstillägg och ulmälningsränla ej all betalningsanslånd lämnas sävitt
gäller nyare lån. Den omständigheten alt exekutiva åtgärder rörande restantier
måste inledas så gott som omedelbart efter föriallodag upplevs självfallet
besvärande i de fall omständigheter av social natur kan åberopas.

Prop.
1980/81:86 3|

Svenska skeppshypoiekskawiiii: Svenska Skeppshypotekskassans.
Skeppslartens Sekundärlänekassas och Liinenamndens for den mindre skeppsfarten
räntesatser för utlåning ligger för närvarande mellan 13.5 och 14.25 C-. Enligl
av Kassorna använda reversvillkoi- ligger dröjsmiilsränlan en procentenhet över
ullåningsräntan.

Den nu föreslagna höjningen frän 6 till lOCf liicker sälunda
icke upplo-pande dröjsmålsränta men innebär dock cn ftirbiillring mol nu
gällande reglering. Eftersom ränleliiget i framliden kan antagas komma att
fluktuera inom vidare marginaler än vad man kunde förutse nar jorda',ialken tillkom,
skulle en anknylning lill diskontot efter den meiod som lillämpas i riintela-gen
vara att föredraga.

Väljes icke en sådan lösning tillstyrker Kassan
utredningens förslag.

Vidare hemställer Kassan all molsvarande iindring som
vidtages i jordabalken ocksä samtidigt företages i Sjölagen 264 8.

Föreningen
mellan ombudsmännen hos Sveriges liiiulshypoteksinslilii-tion: Reglerna om tillägg
har till syfte all täcka borgenärens räntor och andra biförpliklelser.
Därigenom skall mtijliggöras att säkerhelen för län kan utgöras av panlbrev på
samma belopp som lånebeloppet. Nuvarande regler svarar inte mol delta syfte.
Ränta och förvaltningsbidrag för hypotekslån är f.n. ca 13 procent. Om första
årsavgiften ej betalas och utmätning sker sex månader efter förfallodagen och
om tiden mellan utmätning och medelsfördelning blir ett är uppkommer en förlust
för föreningen pä cirka 14 proceni av lånebeloppet. Pantbrevsulredningens
förslag skulle reducera förluslen lill cirka lOCf av länebeloppei.

En
grundval för hypoteksföreningarnas verksamhei är all betryggande säkerhet skall
ställas för varje län. Denna grundregel kan inle uppriillhällas vare sig enligl
nu gällande regler eller enligt pantbrevsulredningens förslag med mindre
föreningarna betingar sig pantbrev pä belopp som överstiger lånebeloppet.

Föreningen
anser all del är angelägel all reglerna ändras och all lilläggei konslmeras så
alt det oberoende av ränleläge kan beräknas läcka ränla och dröjsmålsränla.
Eftersom panlbrevsulredningen inle definifivl har lagil slällning till hur
sädana regler skall ulformas är del angelägel alt en provisorisk höjning av
tillägget kommer till stånd. En provisorisk höjning bör vara av en sädan
storleksordning att längivarna utan förlustrisk kan lämna lån mol säkerhel av panlbrev
pä samma belopp som länebeloppet. För all della skall vara möjligl fordras för hypoteksföreningarnas
del i dagens ränleläge all det fasla tillägget höjs till 20 procent och alt ulmätningsränlan
höjs lill 15 procent. En provisorisk höjning, som är liigre än den angivna, fär
inle medföra all arbelel på en definitiv ändring av reglema om lillägg
fördröjs.

Sveriges fastighetsägareförbund: Förbundel delar
utredningens uppfattning att tillägget bör justeras upp. På grund av de
kraftigt stegrade ränleni-väerna under senare är. har längivarna i alltför
många fall kommil att sakna täckning för upplupna räntor då lånlagarnas belalningsförsummelser
lell till ell ulmätningsförfarande. Det finns ålminsione tre närliggande möjligheter
att komma lillräila med delta missförhållande.

1.
Man kan höja
del i JB 6:3 stadgade lilläggei eller del därav. t.ex. utmälningsräntan, säsom
i föreliggande förslag. Della är emellertid en ätgärd som lopplängivarna inte alltid
kommer alt kunna dra nytta av.

2.
Man kan å
längivarnas sida ändra de urgamla rutinerna och i fortsättningen skaffa sig
säkerhet som läcker inle bara det utlånade kapitalbeloppet ulan även en
förväntad dröjsmälsränta. som i en ulmälningssilualion

Prop.
1980/81:86 32

nu kan tankas hamna ovanför nimuula tillagg - utan täckning.
Vad betriif-farde redan giillande liineförbindelserna kan en sådan ny riiiin medloia
an långivaren vid niisia omsiiiiningslillfiillc kniver antingen iilerbetalning
av viss kapitalandel, med ol't)iiindrad siikerhet for resten, ellei yllerligare
säkerhel i nya panlbiev - nägol som dock kan leda lill svärbcm;istrade
komplikationer.

3. Man kan å långivarens sida även gardera sig mot
förlustrisk i en ulmälningssilualion genom all i fortsatt ningen iakttaga en stiiingarc
reslriklivilel i frägor om ansländ med beialning av förfallna liinioi,

Förbundel bedömer att merparten av de hinlagare. som lästighets;igare-förbundel
företräder, är bäst betjänta av en ätgärd enligl alternativ 1. Säviti förbundel
kunnal utröna iir kreditgivarnas Ituetriidaie beredda all ätnöjas med den av panlbrevsulredningen
nu förordade ht>jningen av ulmätningsränlan säsom ett provisorium, i
avvaktan pii en slullig reglering av ifrågavarande lagrum. Della irols att viss
brist iindock kan befaras uppkomma i ätskilliga fall enligt kredilinslilutionens
beriikningar,

Ulifrän angivna föriitsällningar biträder förbundet den
förordade provisoriska höjningen av utmalningsriinlan.

Vid den definiliva regleringen av berörda bestämmelser bör
enligl förbundets uppfattning konstruktionen med lillägg och utmätningsranla
omprövas. Nuvarande regler förutsätter uppenbarligen en stabilitet i räntenivån
som man i dagsliiget inle kan påräkna, Mol bakgrund härav föreslär förbundel
att utmälningsräntan i framtiden pä lämpligt satt knyts till giillande
diskonto,

Sveriges vUliiägiircförbiind: Föibundel har ingel att
erinra mot pantbrevsulredningens förslag.

Finansbolagens förening: Utredningens skrivelse berör de
av föreningens medlemmar som efter förmedling frän sii|jföretag finansierar
fritidshus med eller ulan tomt eller lämnar ombyggnads och förbiiltringslän i
villor. De krediter som dessa medlemmar liimnar utgöres i huvudsak av lån som
följer efter primärlän. Medlemmarnas ränteniv;i pä nämnda län uppgår idag lill
ca 17',. Med della ränleläge och med hänsyn lagen till normala inkassokostnader
mäste en exekutiv försäljning av fastigheten frän ekonomisk utgångspunkt ftir
finansbolagens del ktunma lill stånd inom ca 12 månader frän den förslå
förtalina amorteringen vilkel ej är praktiskt möjligt.

Nuvarande hanterings- och vänlelider ger inle utrymme för
normala ruiiner och belalningsanständ till gäldenärerna. Ulredningens förslag
innebär all liden från första belalningsförsummelsen lill exekuliv auklion
under i övrigt samma förulsätlningar i praktiken kan uislräckas lill mer än 25
månader ulan all kredilgivaren gör en ekonomisk förlust.

Ovanslående synpunkter gäller i de fall finansbolagei har panlbrev
frän "bollen" i berörd faslighel och således har säkerhet även i
tomten, vilket är fallet i vad gäller finansiering av IVilidsfastigheler.

Läget blir emellertid annoriunda betr. fritidsfasiigheter
om tomlen är belånad hos annan kredilgivare och läg kontanlinsals erlagts för
tomlen under del alt finansbolaget finansierar husleveransen med säkerhet i
pantbrev vilka i förmänsläge är belägna "ovanför" panlbrev som
hänför sig till lomtköpel. Visseriigen får finansbolaget nominellt samma säkerhel
som tidigare rättsinnehavare. Utredningens förslag leder emellertid lill all finansbolaget
beloppsmässigt erhåller en i praktiken sanire säkerhelsbild uppgående till ofta
ca 25'/f mol nuvarande 15 Vr över del nominella inomvärdet. Däresi ulredningens
förslag leder till lagändring blir resultatet alt sekundäriångivaren bevakar
all hans säkerhel erhåller ett bättre förmäns-

Prop. 1980/81:86 33

läge i fastigheten. Detta torde i allmimhel inte vaia
möjligt. vari'()r förslagel i praktiken leder lill att köparens kontantinsats
vid fastighelsköp av säviil fritidshus som villor kommer att öka med ca 4/? mtttsvarande
den förbättring utredningen föreslär.

Vad som
sagts i föregäende stycke gäller i tillämpliga delar även -möjligen i förstärkt
grad - belr. de ombyggnads- och förbätiringslån som finansbolagen beviljar.
Dessa lån ligger ofta med sämsia förmånsrällsläge i fasiigheien. Vid lån för
ombyggnad och förbäuring av villor mäsle låntagaren räkna med att beviljat län
blir ca 5% lägre iin vad som skulle beviljas med dagens regler.

Enligl
föreningens mening moliverar utvecklingen på kredilmarknaden i och för sig alt ulmätningsränlan
höjs till den av utredningen föreslagna nivån. Föreningen lillslyrker således i
princip förslagel. Emellertid vill föreningen ändock peka pä låntagarens
försämrade mtijligheler lill sekundärlän på sätt som ovan visals som förslaget
leder till. Visserligen kan långivaren begära en förstärkning av säkerheten l.ex.
borgen. Därvid är det dock inle fråga om fastighelslån utan om personlån,

Däresi den
av ulredningen föreslagna ändringen genomföres bör lämpligen ändringen frän ikraftlrädandel
gälla för alla panlbrev även om dessa utfärdats före lagändringen. Enär ell panlbrevs
giltighet ej är tidsbegränsat erhålles eljest pantbrev som kan berättiga till
olika stora procentuella lillägg som avses i 6 kap, 3 8 jordabalken.

Del förefaller vara nödvändigl med en övergängsbeslämmelse
innebii-rande alt del föreslagna förhöjda lilläggei tilliimpas pä äldre panlbrev
sedan viss lid förflutit frän del all den föreslagna lagändringen trätt i
kraft. Della enär långivaren belr. de lån som beviljats före lagändringen inle hafl
anledning all räkna med en höjning av ränletillägget och ulmätningsränlan
varigenom en försämring av panträllens värde uppstår. Denna försämring drabbar
sekundärlångivare som bör ges rimlig tid att anpassa dessa län till den
föreslagna lagändringen. Vidare mäsle finansbolagen, som refinansierar de län
som ovan nämnis. beredas lid att ändra sina avlal med tillverknings-, sälj- och
byggnadsföretag vilka i sin tur påverkas av den föreslagna lagändringen.

Svenska kommunf örbundet: Slyrelsen finner förslaget väl
motiverat varför slyrelsen för sin del tillstyrker förslaget.

Prop. 1980/81:86 34

Biliigii 3

Konungaril<et Sveriges stadshypoteksliassas, Sparban-Ivernas
Intecliningsalitiebolags ocli Svensiv Bostadsfinansiering AB BOFABs siirivelse
1980-11-05

Enligt 6:3 jordabalken erhåller borgenär beialning ur de
medel som fördelas mellan rällsägare i fastighet vid utsökning eller i annat
fall genom ell lillägg i den mån pantbrevets belopp ej förslår, Tilläggei fiir inle
övcrsliga 15 9i av panlbrevets belopp jämte 6C ärlig ränta pä dctla belopp fi-;in
den dag dä fastigheten ulmälles. konkursansökan gjordes eller de medel nedsaltes
som eljest skall fördelas.

Vid stadgandets tillkomst överviigdcs (prop, 1970: 20. B 1
s. 272-278) en lösning som innebar alt inleckningsriitlen skulle utgöras av enbarl
ell kapitalbelopp inom vilkel hoigeniircns fordran i dess helhel skulle inrymmas.
Lösningen avvisades bestiimt av löielrädare för kredillivel. De huvudsakliga
skälen som härvid åberopades var följande. Det skulle vara loienal med bestämda
nackdelar att vid det praktiska handhavandet av inleckningshandlingar hos kredilinslilulionerna
inte ha nägot bestämt kapitalbelopp all utgä frän säsom fullt ut tillgängligt
för längivning, Vid;ire skulle det ställa sig svårt för allmänhelen all inse
att kreditgivaren alltid mäste päfordra all inleckningen skall lyda pä ell
högre belopp iin det som anges i omslagsreserven. Härigenom skulle onödiga
friktioner sländigl uppslå vid faslighclskredilgivningen.

Mot bakgrund av bl.a. dessa praktiska synpunkter var
departementschefen inle beredd all föreslå att inteckningen skall avse enbart ell
kapitalbelopp. I stället föreslogs den gällande ordningen med riinieiilliigg, lilläg-geis
storlek mäsle enligt departementschefen rymma dels borgenärens ränlefordran
fram till den dag fasiigheien las i mäl eller ktinkursansökan görs eller medel
som eljesl skall fördelas, nedsätts, dels de biförpliklelser för vilka inleckningshandlingen
på grund av innehållet i pantsäiiningsavla-lel Iräffar. Mot bakgrund härav
föreslogs all kapilaltilläggel skulle utgöra 15'■f av inteckningens kapilalbelopp.
vilket i dåvarande läge rätt val motsvarade Iväärsräntan på nya inleckningshandlingar,
Utmiitningsriinian an-knöls lill dröjsmålsränian enligt dåvarande 9: K) handelsbalken,

Enligl den principiella uppfallning som läg lill grund för
deparlemenls-lörslagets panlrättskonsiruktion har del siirskilda lilläggei sitt
beiiitligande bl, a. av den anledningen all det bereder parterna möjlighet alt
utnyttja hela det intecknade kapitalel vid långivningen.

Jordabalkens panlrällskonslruktion iir i förevarande
avseende samordnad med den lagsliflning som gäller för kredilinslilulen. Sä
gäller enligl banklagarna vid beräkning av kapilalkrav all inleckning inom 75 9;
av det uppskattade värdel av belånad fastighet eller lomlriiti klassificeras på
vissl sätt (ex 57 8 lagen om bankrörelse). Enligt stadshypoiekslagen 30 8 skall
inteckning lyda pä minsl det belopp till vilket län beviljas och ligga inom 75%
av uppskatlningsvärdel av den fasla egendomen eller av byggnad som hör lill tomlrällen.
I kredilakliebolagens bolagsordningar anknyts upplä-ningsrällen bl.a. lill
fordringar för vilka säkerhelen ulgöres av panlbrev i fasl egendom eller i lomlrätt
till bebyggd fastighet och lill förmänsrälten liggande inom 759 av fastighetens
eller tomträttens värde. Av betydelse

Prop. 1980/81:86 35

ä r
ä ven 20 8 f ö rordningen om beriikning av liineundeilag tich pantviiide
lor bostadsl å n, enligt vilken best ä mmelse panlv ä ide
skall motsvara l ä neim-derlag,

Ulg ä ngspunklen f ö r hiir redovisade sladgandeii iii- all panlbrevcls
belopp och l ä nebelopp skall st ä mma ö verens. Hela
del intecknatle kapitalet skall kunna ulnylfjas som s ä kerhel l ö r
kretliler pa saimna belopp.

Denna f ö rulsiittning iir emellertid inie l ä ngre foi lianik-n. Metl del liinic-liige som rader
har en l ä ngivare inle full siikerhet foi raiilor
t)ch lilliiggsf ö i-pliktelscr om han l å nar ut ett belopp som motsvarar heki tlet inlecknatle
beloppet. F ö ljande exempel avser aktuella limgfiisijga
boltenl ä n Iriin l ä s-tighelskredilinsiiiiit. Utg å ngspunkt f ö r
beriikningaina ar ett nyLitl ä mnat lim p ä lOOOOO kronor. Tidpunkten f ö r lags ö kningsulslag
iir ire m å nader eller f ö rl ä llt>dag f ö i' riinla och amortering och titlptinki loi- f ö rdelning av k ö peskilling
ä r ell ä r efter utslag. N å gon
praktisk mtijlighel all iVi lill st ä nd
ell snabbare exekutivt f ö riarande lorde inle f ö religga metl hiinsyn till det l å ngsamma delgivningsf ö rfarandet och ö verexekutors stora balanser,

Kaiila 15'; R;inla 12.7'.;

(opiidrileiiil (prinnlcial

smaJuisKuil sni;ihiislan)

Riinia ftirfallodagen 7 5011 h.vd

Ranla 1.'
m å nader \X1M) l.sS7>

Summa 26 2.=;o 22
22.s

Kapitalskuld 100000 lOOUOO

Summa I26 2.';(l 122
22. » ;

Hiirtill kommer i b å da
exemplen dr ö jsm ä lsr ä nta. eventuellt skadesl ä nd f ö r f ö rtida betalning samt kostnader. Dessa bikostnadcr
kan uppg ä till belydande belopp.

Det belopp som ä r
m ö jligt all bevaka iir nied nuvarande
regler 121000 kronor.

Hiir
angivna f ö rh ä llanden har lell lill all kreditinslitulen ser sig n ö dsakade att f ö ranstalta
om lags ö kning ulan drtusm ä l n ä r lesianiier
uppkommer. Genom amortering uppkommei tiveihypoiek kan heller ej liimnas ut lill
fastighets ä garen.

Botlenl ä neinstitutens f ö rluster till f ö ljd av mi angivna f ö ihiillanden har hillills varit begr ä nsade fr ä msi av den anledningen att l ä n st>m hittills bevakats vid exekuliva
auktioner inle l ö per med riinior som ö verstiger W/r.

De nu
angivna f ö ljderna har under senare ä r sk ä rpts
successivt alll eftersom r ä nleniv ä n h ö jls. Genom
de h ö jningar som iigi rum innevarande å r kan f ö rh å llandena s ä gas
vara s ä dana all forisatt kiediigivning enligl
hittillsvarande praxis ä ventyras. S ä vitt g ä llei
det prioriterade bostadsbyggandet ä r
boltenl ä neinstitulen med h ä nsyn till g ä llande
bosladsl å nelag-sliflning f ö rhindrade alt betinga sig pantbrev pii stone belopp iin
liinebe-loppel,

Mol bakgmnd
av skiil som redovisats ovan hemst ä llde
Konungariket Sveriges sladshypolekskassa i augusti 1977 hos justitiedepartemenlet
om h ö jning av pantbrevslill ä ggel till 20% t)ch av ulm ä lningsr ä nla
till 10'/r, Efter remissbehandling ö verl ä mnades framstiillningen lill panlbrevsutredningen.
som i juni 1980 lade fram f ö rslag t)m en
h ö jning av utmatningsi ä n-

Prop. 1980/81:86 36

tan till I0'4, 1 sin skrivelse anser utredningen slarka
skal lala för en on-iedelbar htijning av ulmätningsränlan. En s;idan piovistirisk
uppjustering av riintenivän ftir tUmalningsianlan begränsar enligl utredningen
inle de alternativ till sliitligregleiing av besiiinmielserna som LUredniiigen
arbetar med, Nägra invecklade tivcigimgsbesliimmclsei- ftir den piovisoiiska lösningen
skall enligl ulredningen inle behtnas,

Ulredningens förslag hai remissbchandlals uch lillslyrkls
eller lämnats ulan erinran av flerlalel remissinstansei,

Undertecknade krcdiiinsiiuii. som svarar löv den prioriterade
boilenlän-givningen avseentle boslädei. vill med denna skrivelse stryka iindei nöd-vändighelen
av all panlbievsutrcdningens förslag angående htijning av uimiitningsiäniiui genomlöis
ulan ditijsmäl, lill de skiil som lidigare har anförts i skrivelsen och under lemissbehandlingen
kan liiggas följande,

Btisiadsinsliiuien liinar upp sina medel gciitmi t)bligalioner.
För dessa obligationer skali gälla fullgtid säkerhet. Del kan inle anses acceptabelt
all inieckningsäkerhel som loiuisiiits i lag resp, bolagsordning inle liicker
aktuell länefoidring.

För insiiluien giiller vithire all marginalen mellan upp- oeh
inlåning som skall läcka insliuilionens forvallningskosinader och avsäilning
till erfoi-deiliga fonder, utgär IVän den föruisiitiningen all ftillgtid inteckningssiiker-hel
föreligger. Tillgiuigliga ftmder iu avseilda an läcka kiedili iskor och inle
risker st)m avser pantbrevens konstiuklion. Fondernas storlek medger heller inle
risker av den typen.

Enligl giillande lagstiftning om statliga bostadslän kan bt>stadsinslituten
inte kompensera den biisi i säkerhet som f.n, föreligger pä grund av pantbrevskonslruklionen
genom all kiava pantbrev pä större belopp än lånefordrinpen.

En omedelbar htijning av utmiitningsriinian lär till följd
att kingivare inle behöver lagsöka obetalad fordring tmiedelbarl efter föifalltidag.
Nuvarande ordning kommer att medföra en slarkl siegiad takt i lagsökningsiiien-dena
med åtföljande svårigheter för lingsrätler. dcigivningsmyndighelcr och överexekutorer
att handlägga ärendena utan besvarande balanser. Det kan redan konstateras alt iirenden
angående exekutiv försiiljning av fastighet lar sä läng lid att
förlustriskerna pä grund av den laga utmiitningsriinian har ökal pälagltgi.

Med hiinsyn till de iiintevillkt)i- stmi gäller for institutens
iiiläning är det nödvändigt all en höjning av uimälningsiiinian sker omgående. Instituten
har niir det gäller iilläningsvei ksamheten innevarande är utgått ifian den förulsällningen
alt panlbrevsiilredningens ifriigavarande förslag skulle genomföras ulan drtijsniäl.
Skulle ell sliillningslagandc lill förslagel skjutas upp pä obestämd tid mäsle insiiluien
la upp föiuisätlningaina for sin längivning till omprövning, Ell tiefinitivt fiirslag
Iriin utredningens sida kan därför inle avvaktas.

Det är likaså för insiiluien nödviindigt all utredningens
förslag angiiende övergängsreglering vinner bifall. Skulle en höjd ulmälningsränla
inle kunna lilliimpas pä lån som liimnats ut lidigare än ikrafltriidandet. blir
svärighelerna för instituten belydande.

Enligt instiUilens mening mäste del ligga i cfterloljande borgeniirers
intresse all punlbrevskonsuukiiunen är sädan all pantbrev kan ulnyiljas för fulll
belopp. Ulmiilningsriinlan kan heller aldrig kalkyleras pa samma säll som det egentliga
pantbrevstilläggel. Genom sin processuella karaktär har utmalningsriinlan en
annan inneböitl an panlbrevstilliigget. Om en höjning av utmalningsriinlan inle
anses kunna ske ulan en övcigängsbe-

Prop. 1980/81:86 37

stämmelse som iindanlar tidigare panlsiitlningar. blir följtlen
iiven alt eventuella kommande förslag frän panlbrevsulredningen inle kommer
alt lösa frägan om inslilulens längivning for liden fram lill ikrafllrädandel.

Baniiinspelitionens slirivelse 1980-11-14

Institutens skrivelse 1980-11-05 avser genomförandet av pantbrevsulredningens
förslag 1980-06-18 till ändring av bestiimmelsen om lillägg i 6 kap. 3 8
jordabalken, Della förslag innebär all den s, k, ulmätningsränlan höjs frän 6
till 10% och skall ses som en provisorisk lösning st>m i avvaktan på lesullatel
av pantbrevsiitiedningens forlsatla överväganden tillgodoser ett omedelbart
behov av ändring, Kredilinslilulen har med framställningen velal underslryka nödviindighelen
av alt förslaget genomförs utan dröjsmål.

Bankinspektionen
tillstyrkte pantbrevsulredningens förslag i yllrande 1980-08-27, Enligl
inspektionens uppfattning har framförts utomordentligt starka skäl för alt den
föreslagna ändringen genomförs utan onödigt dröjsmål. An sä sker ligger ocksä
i sakens natur, eftersom förslaget lagls fram som en tillfällig lösning just
därför att en lagändring i förevarande avseende inte täl uppskov. Inspektionen
vill särskill understryka angelägenheten av all åberopade bestiimmelser i
lagstiftning och bolagsordningar till siikerhet för insättare och
obligationsköpare inle urholkas genom bristande möjligheter för kredilinrällningarna
all erhålla den siikeihetsliickning för fordringar som förutsätls med fastighetsinteckningsinstitutet.

Annan
övergångsbestämmelse iin den ulredningen föreslagit är ej heller enligl inspekfionens
uppfattning erforderlig.

Prop.
1980/81:86 38

Utdrag

LAGRÅDET PROTOKOLL

vid sammanlräde 1980-12-22

Närvarande: justilierådet Holmberg, regeringsrådet Hellner.
juslilierädel Persson.

Enligl lagrådel den 10 december 1980 tillhandakommet uldrag
av protokoll vid regeringssammanträde den 27 november 1980 har regeringen på hemslällan
av stalsrädet Winberg beslutat inhämta lagrådets yltrande över förslag till lag
om ändring i jordabalken.

Förslagel
har inför lagrädet föredragils av hovrättsassessorn Lars Andersson.

Lagrädet lämnar förslagel ulan erinran.

Prop. 1980/81:86 39

Uldrag

JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1981-01-15

Närvarande: statsministern Fälldin. ordförande, och
statsråden Ullsten, Bohman, Wikström, Friggebo. Mogård. Dahlgren. Åsling.
Söder. Krönmark. Johansson, Wirlén, Holm, Andersson. Boo, Winberg. Adelsohn. Danell,
Petri. Eliasson

Föredragande: statsrådet Winberg

Proposition om ändring i 6 kap. 3 8 jordabalken

Föredraganden anmäler lagrådets yttrande' över förslag
till lag om ändring i jordabalken.

Föredraganden upplyser alt lagrådel har lämnal
lagförslaget utan erinran och hemställer alt regeringen föreslär riksdagen

att antaga förslaget.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen all antaga det förslag som
föredraganden har lagt fram.

Beslut om lagrådsremiss faltal vid regeringssammanträde
den 27 november 1980,

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981