Prop. 1980/81:89

Prop. 1980/81:89 Regeringens proposition

1980/81:89

om
vissa frågor rörande glasindustrin;

beslutad
den 29 januari 1981.

Regeringen
förelägger riksdagen vad som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprolokoll för den älgärd och del ändamål som framgär av föredragandens
hemställan.

På
regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

NILS
G. ÅSLING

Propositionens
huvudsakliga innehåll

1
propositionen föreslås eu fortsatt och utökat induslripoliiiskl ålgärdsprogram
för den manuella glasinduslrin under perioden 1981/82- 1983/84.

En
viktig del i det föreslagna programmet är insatser för att främja exporten. En
avsevärd ökning av nuvarande exportfrämjande åtgärder föresläs. Vidare läggs
förslag fram om införande av särskilda sirukturga-raniier i syfte att
underlätta finansieringen av branschens marknadsföringsansträngningar.
Fortsatt slöd lill konsultinsatser föreslås, varvid vissl slöd för
designverksamhel föresläs ingå. För alt höja den tekniska kompetensen inom
branschen föreslås leknisk fortbildning av vissa personalkategorier. Forlsall
investeringsstöd med avskrivningslån för invesleringar i effektivilelshöjande
produktionsutrustning och bällre arbetsmiljö föreslås.

För
de föreslagna åtgärderna tas upp en ram av 36.5 milj. kr. för hela
treårsperioden. För särskilda strukturgaranlier beräknas 25 milj, kr. För
budgetåret 1981/82 föreslås 10,5 milj. kr.

1
propositionen redovisas också vissa frägor rörande planglasindustrin och
förpackningsglasindustrin.

I Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 89

Prop.
1980/81:89 2

Utdrag

INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid legcringssammanlräde 1981-01-29

Närvarande: stalsminislern Fälldin. ordförande, och
statsråden Ullsten. Bohman, Wikström, Friggebo, Mogård, Åsling. Söder.
Krönmark. Burenslam Linder, Johansson, Wirtén, Holm, Andersson. Boo. Winberg.
Adelsohn. Danell. Petri, Eliasson.

Föredragande: stalsrädet Äsling

Proposition om vissa frågor rörande glasinduslrin

I Inledning

Glas tillverkas i Sverige huvudsakligen i tre branscher,
nämligen den manuella glasinduslrin. planglasindustrin och
förpackningsglasindustrin.

Inom samtliga dessa tre branscher har under 1970-talel
sketl slora slruktureUa förändringar.

I fråga om den manuella glasinduslrin har riksdagen vid
flera fillfällen under 1970-lalel beslutat om särskilda stödåtgärder. Dessa
åigärder inleddes budgetårel 1970/71 med treåriga utbildnings- och
exporlprograni (prop. 1970:41, SU 1970:61 och BaU 1970:23. rskr 1970:165 och
188). Exportpro-grammel har därefter förlängts vid flera tillfällen. Fr.o.m.
budgetåret 1972/73 kompletterades åtgärderna med dels bidrag till
konsultinsatser i omslällningsfrämjande syfle, dels slalliga lånegarantier,
s.k. strukturgaranlier (prop. 1972:46, NU 1972:32. rskr 1972:195). Vären 1977
beslutade riksdagen om ell treärsprogram för budgetåren 1977/78-1979/80 med ökade
insalser (prop. 1976/77:61. NU 1976/77:37, rskr 1976/77:283). Därvid infördes
avskrivningslån för effektivilelshöjande invesleringar i produktionsutrustning
och för investeringar som syfiar till all förbällra arbetsmiljön. Åtgärderna har
förlängts lill all omfatta budgetåret 1980/81 (prop. 1979/80:100 bil. 17 s. 42,
NU 1979/80:43. rskr 1979/80:395). Åtgärderna administreras av statens
industriverk.

Den centrala anläggningen Glasma AB för tillverkning av
färdigblandad glasrävara, s. k. mäng, för den manuella glasinduslrin har kommit
lill slånd genom insalser inom ramen för de branschinriklade åtgärderna och
statligt lokaliseringsstöd.

Riksdagen beslutade våren 1979 hemslälla hos regeringen om
alt en samlad plan för samhällels insalser på glasindustriområdei skulle
upprättas

Prop.
1980/81:89 3

(NU 1978/79:28, rskr 1978/79:207). Härvid framhölls bl. a.
all mälel när det gäller den manuella glasindustrin borde vara all bevara denna
induslris långsikliga konkurrenskraft och konstnärliga kvalitet sä all
hillillsvarande sysselsältningsnivå kunde behällas. I fråga om äigärder för den
manuella glasinduslrin betonades betydelsen av all forsknings- och
utvecklingsarbete inom branschen beaktades och anfördes all särskilda insalser
för alt främja exporten sannolikl behövdes. Vidare underslröks vikten av all
den manuella glasinduslrin ocksä i forlsältningen kunde få tillgång lill yrkeskunnig
arbetskraft. Enligl riksdagens mening var del naturligt alt arbelel med en
samlad plan för samhällels insalser pä glasinduslriomrädel innefal-tade också
en nordisk aspekt. Riksdagen hemställde därför all regeringen skulle la
initiativ ii|| överläggningar med övriga nordiska länder rörande gemensamma
problem päglasinduslrins område.

Med
anledning av riksdagens beslul uppdrog regeringen den 20 april 1979 ål statens
industriverk all utarbeta förslag till en samlad plan för samhällels insalser
för glasinduslriomrädel i enlighel med vad näringsutskottel hade anförl. I
uppdragel angavs all de nordiska aspekterna specielll med avseende pä
planglasinduslrin borde las upp i enlighel med vad ulskoltel anförl.

Inom
industriverket har arbelel med anledning av uppdragel delals upp i tre delar,
nämligen manuell glasinduslri, planglasinduslri och emballage-glasinduslri.
Industriverket lämnade i augusti 1980 rapporterna (SIND 1980:9) Manuella
glasbruk i slrukluromvandling, (SIND 1980:8) Planglasinduslrin - planglas och
isolerrutor inför 80-talet samt (SIND PM 1980:12) Emballageglasindustrin - en
förstudie. I oklober 1980 lämnade industriverket rapporten (SIND PM 1980:22)
Manuella glasbruk i slrukluromvandling: Forskning och utveckling. Rapporterna
om manuell glasinduslri och planglasinduslri har remissbehandlats.

Yllranden
över rapporten om manuella glasbruk i slrukluromvandling har avgells av
skolöverstyrelsen, slatens naturvårdsverk, koncessionsnämnden för miljöskydd,
kommerskollegium (KK), näringsfrihelsombudsmannen (NO), statens pris- och
kartellnämnd (SPK), arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), arbelarskyddsstyrelsen,
styrelsen för leknisk utveckling (STU), länsstyrelserna i Östergöllands,
Kronobergs och Kalmar län. Kooperativa förbundet. Landsorganisationen i
Sverige (LO), Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Svenska
fabriksarbetareförbundel. Svenska industritjänstemannaförbundet och Sveriges
arbelsledareförbund. vilka tre organisafioner har avgelt ell gemensaml
yttrande. Svenska glasbruksföreningen, Sveriges exportråd, Sveriges
grossislförbund, Sveriges hanl-verks- och induslriorganisation -
Familjeföretagen. Sveriges industriförbund, Sveriges köpmannaförbund.
Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Emmaboda och Nybro kommuner, vilka
bada kommuner har avgelt ell gemensaml yttrande, saml Finspångs, Lessebo,
Ronneby och Uppvidinge kommuner.

Prop.
1980/81:89 4

Vissa remissinslanser har till sina yllranden fogal
yllranden från andra insianser. Sälunda har KK bilogal yllranden frän
handelskamrarna i Kalmar län. i Kronobergs och Blekinge län saml frän
Slockholms handelskammare. Länsstyrelsen i Kalmar län har bifogal yllranden
frän länsarbels-nämnden och Kalmar läns utvecklingsfond.

Yttranden c>ver rapporten om. forskning och utveckling
för den manuella glasinduslrin har avgetts av skolöverstyrelsen, AMS. STU.
Svenska glas-bruksforeningen. Glasforskningsinsliluleis styrelse. SAF. Svenska
fabriksarbetareförbundet. Sveriges induslriljänstemannaförbund och Sveriges
arbelsledareförbund. vilka tre organisationer har avgett ell gemensaml
yltrande.

Yllranden över rapporten om planglasinduslrin har avgells
av KK. NO. SPK. .'\MS. bosiadssiyrelscn. sialens räd för byggnadsforskning,
stålens planverk. STU. länssiyrelsen i Hallands län, SAF. Svenska fabriksarbetareförbundel.
Sveriges arbelsledareförbund. Sveriges hanlverks- och industriorganisafion -
Familjeföretagen, Sveriges industriförbund och TCO.

KK har lill sill yllrande fogal ett yltrande frän Skånes
handelskammare. Länsstyrelsen i Kalmar län har till sill yltrande fogal ell
yllrande från Emmaboda kommun och länsstyrelsen i Hallands län har lill sitl
yllrande fogal ett yllrande från näringslivskommillén i Hallands län.

Sammanfallningar av industriverkels rapporter om
glasinduslrin bör fogas lill prolokollel i della ärende som bilaga 1—4.

Sammanfattningar av inkomna remissyllranden bör fogas lill
prolokollel i della ärende som bilaga 5 och 6.

Länsslyrelserna i Kronobergs och Kalmar län har gemensaml
utarbetat rapporten Regionala och lokala konsekvenser av förändringar inom den
manuella glasinduslrin. Rapporten har sammanfallats i ell särskilt avsnitt i
industriverkets rapport Manuella glasbruk i strukturomvandling.

Den i utredningen om manuella glasbruk i
strukturomvandling genomförda samhällsekonomiska analysen har industriverket
redovisat ijanuari 1981 i en särskild rapport (SIND 1980:24) Samhällsekonomiska
analyser av sysselsättningsproblem - exemplet manuell glasindustri.

Vidare har kommil in vissa skrivelser rörande
glasinduslrin från organisationer.

2 Föredragandens överväganden

Glasinduslrin beslår i huvudsak av tre avgränsade delar,
nämligen manuell glasinduslri. planglasinduslri och förpackningsglasinduslri.

Den manuella glasindustrin tillverkar hushälls- och
prydnadsglas saml belysningsglas. Den i vissa andra länder förekommande
högautomaliserade tillverkningen av hushällsglas saknar molsvarighel i
Sverige.

Prop. 1980/81:89 5

Planglasindustrins huvudprodukt är glas för fönster i
byggnader och fordon,

Förpackningsglaslillverkningen är huvudsakligen inriklad
på förpackningar för livsmedelsinduslrins behov, bl, a. dryckesförpackningar.
Vidare lillverkas glas för medicinska ändamål.

Statens industriverk har med anledning av riksdagens
beslut vären 1979 fält i uppdrag av regeringen all utarbeta förslag till en
samlad plan för samhällets insalser pä glasinduslriomrädel. Industriverket har
mot bakgrund av de stora olikheterna i problembild och branschstruktur som
gäller för glasinduslrins olika delar bedrivii utredningsarbetet uppdelat pä
manuell glasinduslri, planglasinduslri och förpackningsglasinduslri. Separata
rapporter avseende dessa tre delar av glasindustrin har lämnats av industriverket
i augusti 1980. Därutöver har induslriverkei i oklober 1980 länmal en rapporl
om forskning och uiveckling för den manuella glasinduslrin. Rapporterna rörande
manuell glasindustri och planglasinduslri har remissbehandlats.

Stålens industriverk har således inle funnit del
ändamälsenligl att behandla glasinduslrins olika delar i ell sammanhang och
har därtor inte utarbetat något förslag till samlad plan för samhällels
insalser på området.

För egen del vill jag belräffande behovet av en samlad
plan anföra följande. I likhet med industriverket finner jag del naturligt alt
glasinduslrins olika delar behandlas var för sig med hänsyn lill de slora
skillnader som föreligger i fråga om slruktur och problem. Industriverkets
utredningsarbete har täckt hela glasinduslriomrädel och behovel av insalser
från samhällels sida har bedömts utifrån en analys av varje branschområde för
sig. Jag bedömer därför alt ell tillräckligt underlag har tagils fram för en
samlad bedömning av behovel av äigärder för glasinduslrin genom den genomgäng
av glasinduslriomrädel i sin helhel som industriverket har företagit.

Jag övergår nu lill alt behandla de olika delarna av
glasindustrin och tar försl upp den manuella glasinduslrin.

2.1. Den manuella glasindustrin

Under 1970-lalet har problemen inom den manuella
glasindustrin föranlett införandel av successivt breddade och förstärkta
statliga åtgärder för branschen. Koslnaderna föri huvudsak exportfrämjande
ätgärder, konsultinsatser, investeringslän och strukturgaranlier uppgick under
budgelåren 1970/71-1979/80 lill 32,5 milj. kr. Beviljade länegarantier uppgick
t.o.m. budgetåret 1979/80 lill 20 milj. kr. i strukturgaranlier och 1,6 milj.
kr. i exportlånegaranlier. För innevarande budgetår har riksdagen anvisat 4 milj.
kr. för branschfrämjande åtgärder i form av exporlfrämjande äigärder och
konsullbidrag. Av lidigare beviljade medel för lån lill invesleringar var vid
budgetårets början 6,9 milj. kr. inle utnyttjade. Vidare omfatlas branschen
liksom lidigare av systemet med strukturgaranlier.

Prop. 1980/81:89 6

Inom den manuella glasinduslrin lillverkas som nämnis
huvudsakligen hushälls- och prydnadsglas. Tillverkningen av belysningsglas har
galt tillbaka och sker numera vid endasl ell glasbruk.

Av indusiriverkels utredning framgär all antalet anställda
höslen 1980 uppgick lill ca I 900 personer. Nedläggningar hade då under loppet
av ell är skett av Flygsfors och Alsieriors glasbruk inom Orrefors-gruppen och
av Skrufs glasbruk inom Kosta Boda-gruppen. Efler dessa nedläggningar
lillverkas glas vid 19 bruk. Antalet förelag är tolv. Branschstrukturen framgär
av följande sammanställning.

Företag Glas- Anställda
Fördelning i

bruk % av anställda

AB
Oriefors Glasbruk

1

3

517

27

Kosta
Boda AB

1

5

831

44

Reijmyre
Glasbruk AB

1

1

118

6

Frisl å ende glasbruk

9

10

436

23

12

19

1902

100

Orrefors ägs av Incentive AB. Kosta Boda och Reijmyre
ingår i Upsala Ekeby-koncernen. De frislående glasbruken ägs vart och ell av en
begränsad krets privatpersoner.

Den nuvarande strukturen är resultatet av belydande
omstruktureringar under 1970-lalel. I slutet av 1960-lalel bestod branschen av
ell slorl anlal fristående bruk. År 1971 bildades Åforsgruppen genom fusion av
tre glasbruk. När Upsala Ekeby är 1975 övertog företagsgruppen bestod den av
fyra bruk. Senare ändrades namnet lill Kosta Boda.

Vid årsskiftet 1974-75 bildades med hjälp av bl.a. del
slalliga slruktur-slödet Krona-Bruken AB genom samgående av fem bruk. Den nya
gruppen gick i konkurs år 1977, varvid två av bruken inlemmades i Kosta Bodagruppen
och ett bruk överlogs av Orrefors.

Incentive blev delägare i Orrefors är 1971 och ökade
ägarandelen lill 90% år 1976. Sedan är 1978 är Orrefors helägl av Incentive.

Slora invesleringar har gjorts inom de båda
flerbmksförelagen bl.a. i form av s.k. kontinuerliga vannor med hög kapacitet
och effektivitet i syfte all irygga förelagens långsiktiga lönsamhet. Enligt
industriverket kan del dåliga resultatet för branschen år 1978 till stor del
förklaras av stora inkörningskostnader av de kontinueriiga vannorna i Kosta och
Orrefors. De gjorda investeringarna inom branschen är finansiellt myckel
betungande. Branschens upplåning har ökal och lett till alll större
räntekostnader.

Genomförda investeringar och svag utveckling på
avsättningssidan har lett lill en belydande överkapacitet, av industriverket
beräknad till 50 milj. kr. eller 14% av kapaciteten år 1980.

Nödvändiga invesleringar i ny teknik, som ersättning för
förslitna anläggningar, i miljöteknik och avseende vardagsrationaliseringar
har enligl industriverkets rapport släpat efter. Branschen belastas av vissa
förelag-

Prop. 1980/81:89 7

ganden avseende yttre miljöproblem som mäste lösas genom
investeringar. Enligt en grov uppskattning skulle kostnadsnivån inom branschen
kunna sänkas med 50 milj. kr. Investeringsbehovet uppgår härvid enligt en
likaså grov uppskattning lill mellan 75 och 100 milj. kr. under cn
femårsperiod. Besparingen avser huvudsakligen kostnader för arbetskraft och
energi.

Utvecklingen under 1970-talel för hushälls- och
prydnadsglas saml prognos för ulvecklingen t.o.m. är 1985 enligl sialens
industriverk sammanfallas i följande tablå.

Mili,

kr.

Volymm ä ssig

f ö r ä ndring

å r
i 979

i 9 per å r

1970-1979

1979-19X5

enligl

indusiri-

verkels

prognos

Tillf ö rsel till den svenska

marknaden

265

-1-2.-'!

+ 1

D ä rav: Imporl

114

-l--'i..S

+ 4

Svensk tillf ö rsel

1-M

+ \

-1

Export

126

+ 2.5

+ 5

Produktion

277

+ 1.5

+ 1.5

Imporlökningen har således varit väsentligt större än
ökningen för exporten. Är 1979 vad dock fortfarande exportvärdet större än
importvärdet. På hemmamarknaden har utvecklingen för den svenska industrin
varil svag.

För sin prognos har industriverket antagit en ärlig
tillväxt 1979- 1985 av bruilonationalproduklen med mellan 3 och 3.5% och en
molsvarande ökning av den totala privata konsumtionen med 1 %. Bedömningen av
exportens utveckling 1979— 1985 har gjorts under anlagande om oförändrade
marknadsföringsinsatser och all relativpriserna för svensklillverkal glas inte
försämras. Kraftiga marknadsföringsinsatser på specielll utvalda exportmarknader
bör enligl industriverket kunna ge någon procentenhet högre exporllillväxt än
angivna 5% men effeklerna anlas inle kunna uppnäs förrän 2-3 är efter del att
åtgärderna har satts in.

Industriverket räknar med en forlsall förbäuring av
produktiviteten per anslälld inom den manuella glasinduslrin, för perioden
1979- 1985 angiven till mellan 4 och 5% per år. Den produktionsökning med
endast 1,5% per år som industriverket räknar med innebär således alt en
minskning i sysselsättningen måste ske lill följd av en stigande produktivitet.
Den har av industriverket angivits lill ungefär 50 arbetstillfällen ärligen.

Vid sina överväganden har industriverket prövat tre
alternativa utvecklingsvägar. Ett alternativ har därvid varit alt bevara
sysselsätlningen oförändrad inom branschen i enlighet med ett av de mäl som
riksdagen har uttalat sig för. Enligl industriverkets bedömning skulle della
förutsätta 20-25 milj. kr. i ärliga lönesubvenlioner förutom slöd för all få
avsättning

Prop.
1980/81:89 8

för den höga produktionsvolymen. Industriverket har inte
bedömt det som realistiskt att kunna bibehålla nuvarande sysselsältningsnivä
med hänsyn till all del skulle förulsälfa slöd i sädan omfallning att
åtgärderna skulle bryta mol inlernalicmella regler. Induslriverkei bedömer
således del beskrivna alternalivel som orealisliskl all genomföra.

Enligt ett andra alternativ, som industriverket har
beskrivit som marknadsanpassad utveckling utan branschslöd, förulsalls
nuvarande bransch-åtgärder upphöra vid ulgången av innevarande budgetär.
Sysselsällnings-minskningen bedöms därvid bli avsevärd. Konsekvenserna för
branschen och för hela den bygd i vilken branschen till stor del är lokaliserad
skulle bli belydande. Industriverket anser all delta skulle leda lill en sä
negativ utveckling att det innebär samhällsekonommiska förluster.

Del tredje ulvccklingsalternalivel som industriverket har
slälll upp beskrivs som en marknadsanpassad utveckling med branschslöd. Under
inverkan av fortsatta och förstärkta statliga äigärder förutsätts enligt della
alternativ överkapacilelen inom branschen bli minskad samtidigt som möjligheterna
lill rationaliseringar i produktionen las fill vara. Kapacitelsned-dragningen
bedöms innebära en nellominskning av sysselsättningen med 285 anställda under
treårsperioden 1981-1983. Industriverket föreslär alt della handlingsalternativ
genomförs och lar därmed slällning för alt åtgärder genomförs som kan öka
branschens inlernalionella konkurrenskraft.

Industriverkets konkreta förslag lill branschåtgärder för
treårsperioden 1981/82-1983/84 omfattar kraftiga förstärkta export- och
konsultinsatser uppgående lill 22.5 milj. kr., yllerligare 10 milj. kr. för lån
fill invesleringar saml särskilda strukiurgarantier för att tillgodose behovel
av rörelsekapital för export inom en garantiram av 25 milj. kr. För tvåårig
räntebefrielse vid sädana garantier föreslär verkel 5 milj. kr. Slufiigen
föreslär industriverket i sin rapporl om forskning och utveckling stöd lill
leknisk fortbildning med 1,5 milj. kr, Tolall innebär dessa förslag således 39
milj. kr. i anvisade medel under treårsperioden och 25 milj. kr i garantier.
Ulöver branschåtgärder föreslår industriverket all särskilda länemedel ställs
till förfogande för utvecklingsfonderna i Kalmar, Kronobergs och Östergötlands
län för att genom salsningar inom glasinduslriorlernas lokala arbetsmarknader
skapa alternativ sysselsättning.

Fleia remissinstanser, bl.a. länsslyrelserna i Kronobergs
och Kalmar län och de anställdas orrganisalioner, lar avstånd från
industriverkets bedömningar och anser att verket borde har redovisat åigärder
enligl del allernaliv som skulle innebära oförändrad sysselsättning. Staten
borde enligl nägra av dessa remissinstanser genom kraftigt ökal avsältningsstöd
kunna medverka till alt branschens nuvarande överkapacitel elimineras genom en
avsevärd ökning av exporten. Sveriges exportråd, som svarar för genomförandet
av exporlfrämjandeprogrammel för glasindustrin, varnar ä andra sidan i sitt
remissvar, mot bakgrund av sina erfarenheter, för all ställa alllför stora
förväntningar pä effeklerna av exporlfrämjande åtgärder.

Prop.
1980/81:89 4

För egen del villjag anföra följande,

Lönsamhelslägel är olillfredsslällande för branschen som
helhel även om slora skillnader finns mellan de enskilda glasbruken. Totalt har
branschen uppvisat förluster under samtliga är undei 1970-lalel, Fr, om. är
1977 har lönsamhetsläget markant försämrats och är f. n. sädanl au ätgärder
från branschens sida mäsle vidtas. Samlidigl mäsle enligt min mening även
fortsatta ätgärder frän samhällels sida övervägas.

Branschens utveckling under 197()-ialet har kännetecknats
av försämrad konkurrenskraft. Importkonkurrensen, bl.a. i form av
maskintillverkal hushållsglas, har vuxit. Imporlandelen på den svenska
marknaden för hushälls- och prydnadsglas har ökat från 32% är 1970 till 43% är
1979.

Branschens bristande konkurrenskraft är i hög grad knulen
lill inriktningen pä arbetskraflsintensiv tillverkning och vårt internaiionelll
sett höga kostnadsläge. Konkurrenskraften påverkas ocksä av all den produktionstekniska
standarden inom branschen enligl industriverket inle är fullt i nivå med den
inom utländsk glasinduslri. Brislen på lönsamhet under slora delar av 1970-talel
har vidare lett lill en situation med likvidiletsbrisl och stora
räntekostnader.

En annan väsentlig förklaring till branschens svårigheter
är all den totala efterfrågan på hemmamarknaden har ökal med endast ett par
procent ärligen i volym under 1970-lalel. Även utan en ökad imporl skulle
således utrymmet för expansion ha varit så begränsai pä hemmamarknaden all den
fortlöpande stegringen i arbelsproduklivitel med all sannolikhet skulle ha lell
till en minskad sysselsättning inom branschen.

Exporten av hushålls- och prydnadsglas har ökat mätlligl
under 1970-lalet och har inle mer än delvis kunnal uppväga branschens svaga
utveckling pä hemmamarknaden. Exportlillväxten har skell under medverkan av
del statliga exporlfrämjandeprogrammel. Exportsatsningarna har dock förutsatt
betydande insalser även frän glasföretagens sida.

Sammanfattningsvis har flertalet av branschens företag
efler otillräcklig lönsamhet under en följd av är nu begränsade möjligheler alt
av egen kraft genomföra de åigärder som behövs för all ändra den nuvarande
situationen.

Riksdagen har beträffande den manuella glasindustrin
uttalat sig för all branschens långsiktiga konkurrenskraft och konstnärliga
kvalilet skall bevaras sä all nuvarande sysselsältningsnivå kan behållas.
Konkurrenskraft och konstnärlig kvalilet skall således ses som grunden för all
sysselsättningen skall kunna tryggas på sikl. Industriverket har i sin rapport
pekat på möjligheter all åstadkomma vad riksdagen har uttalal sig för. nämligen
långsiktig konkurrenskraft. Dessa möjligheler beslår främst i minskning av
nuvarande överkapacilet genom dels en viss kapacitelsneddragning. dels
avsällningsökningar och i ökad effektivitet genom en produktionsteknisk
upprustning. Att dessa möjligheler las till vara är enligt min mening en
förulsätlning för alt sysselsätlningen inom branschen skall kunna tryggas på
sikl.

Prop.
1980/81:89 10

Jag vill i della sammanhang också beröra frägan om
importbegränsning kan vara en väg all stödja branschen. Industriverket anför i
sin rapport all lågprisimporten utgör ett så allvarligl hol all äigärder
allvarligl bör övervägas. Verkel har dock avställ frän all lägga fram nägra
förslag pä området. Flera remissinstanser tar upp behovet av
importbegränsningar. Glasbruksföreningen aviserar sälunda sin avsikt all
återkomma lill regeringen beträffande den marknadsstörande importen. Importen
av hushälls- och prydnadsglas kommer f.n. i slor utsträckning frän EG- och
EFTA-länder. Tre länder. Frankrike, Finland och Slorbrilannien. svarar
tillsammans för 53% av denna imporl. Samtidigt är importen av lägpriskaraktär
ålminsione än så länge av ganska begränsad belydelse. Mol denna bakgrund kan
enligl min mening imporlbegränsande åigärder inle vara särskilt verkningsfulla.

Min bedömning är således i likhei med industriverkets att
det bäsla sättet all stärka den manuella glasinduslrin är all främja en
utveckling som förbätirar branschens konkurrenskraft. I detla syfle mäste
möjligheterna att förbättra produktionsteknik och produktionsmetoder las lill
vara. Jag vill emellertid underslryka all denna linje måsle kombineras med all
ell avsevärt inslag av hantverksmässighel bevaras. Branschens internationella
konkurrenskraft fär nämligen anses vara i hög grad beroende av skicklig
hantverksmässighel och den kvalitet som följer härav. Som både industriverket
och många remissinstanser har strukit under är denna inriktning ocksä av slor
betydelse för berörda regioner frän lurislsynpunkl.

En viklig ulgångspunkl vid överväganden om statliga
åigärder för branschen är enligl min mening den stora roll branschen spelar
som livsnerv för en rad mindre orter. Della har påvisats i bl. a. den utredning
om regionala och lokala konsekvenser av förändringar inom den manuella
glasinduslrin som länsstyrelserna i Kronobergs och Kalmar län har genomfört. 1
många fall har glasbruken en slor belydelse för den lokala arbetsmarknaden. Ett
väsenlligl inslag därutöver är den turism som har uppställ som följd av del
slora iniresse som allmänheten visar den manuella glasinduslrin.

En annan viklig ulgångspunkl gäller fortlevnaden för de
små företagsenheterna inom glasindustrin. Statliga åigärder bör ulformas sä
alt de stärker fortlevnaden på lång sikt av dessa enheter vid sidan av de
större glasbmksförelagen. Förutom inriktningen av åtgärderna är det enligt min
mening nödvändigl alt de ges en sådan omfallning all även de små företagsenheternas
existens tryggas. Det kan nämligen pä goda grunder befaras all det är i forsla
hand de små glasbruken som riskerar all slås ul om inle tillräckligt branschstöd
sälls in från samhällels sida. När del gäller den fortsatta driften av
glasinduslrins mindre enheter anser jag vidare all lösningar där verksamhei las
över och drivs vidare av lönlagarna, exempelvis i form av arbelskooperativ,
bör kunna vara ell alternativ lill andra företagsformer.

Ylleriigare en ulgångspunkl är den slora betydelse som den
manuella glasindustrin har frän konstnärlig och kulturell synpunkl.

Prop.
1980/81:89 11

An bringa ned överkapacilelen kan som jag har berört göras
dels genom all minska kapacilelen i form av anläggningar och sysselsättning
nägol, dels genom ökad avsättning, inle minsl pä export. Branschens lönsamhetsläge
och likvidilelsmässiga situation är som jag lidigare har berörl sådan all
förelagen inle kan anlas klara en rationalisering och exportsatsning enbart pä
egen hand. Jag delar industriverkets uppfattning all ett avbrytande av
nuvarande branschåtgärder skulle leda till en alllför snabb nedgång inom
branschen. Även ett forlsall. oförändrat branschslöd skulle med lanke pä
lönsamhelslägel och den brist på handlingskraft som lorde följa härav sannolikl
innebära en alllför snabb sysselsättningsminskning. Jag bedömer därtor all en
avsevärd ökning av de statliga insaiserna för den manuella glasinduslrin bör
genomföras under ireärsperioden 1981/82-1983/84 i huvudsak i enlighel med
industriverkels förslag. Jag anser emellertid all de av industriverket
föreslagna särskilda simklurgarantierna bör fä en generell inriktning och i
princip omfatta även salsningar på den svenska marknaden.

Vilka utsikterna är för branschen alt efler Ireärsperioden
ha uppnålt konkurrenskraft och förmåga all klara sig ulan fortsall slalligl
slöd är inle möjligt all bedöma nu. Ell kraftigt slöd för rationalisering och
exporlfrämjande synes dock vara ett allernaliv all föredra framför de andra
handlingslinjer som står lill buds - att försöka bevara en oförändrad
branschstmklur och branschomfaltning med omfallande driflssubvenlioner eller
all acceptera att branschen minskar i snabb takl. vilket sannolikl skulle bli
följden om det slalliga branschslödel inte ökas.

I samband med all förslagel om Ireärsprogrammel för
perioden 1977/ 78- 1979/80 lades fram för fyra är sedan underströk jag all
slalliga äigärder för branschen mäsle ses som ell tidsbegränsat slöd och som
ett komplemenl lill företagens egna ansträngningar. Jag vill understryka all
della synsäll gäller även för del nu aktuella ireärsprogrammel.

Jag redovisar nu mina förslag lill induslripoUtiska
åtgärder.

Branschfrämjande ätgärder för den manuella glasindustrin
består f. n. av exportfrämjande åigärder och bidrag till konsultundersökningar
i omställningsfrämjande syfte. För innevarande budgetår har 4 milj.kr. avsatts
till branschfrämjande ätgärder för den manuella glasinduslrin.

Av detta belopp används ca 3 milj.kr. för exportfrämjande
äigärder. Enligl gällande riktlinjer kan stöd utgå lill kollekliva och i
särskilda fall till företagsindividuella salsningar. I prakfiken ulgår
merparten av stödet lill de tvä slora flerbmksförelagen Kosta Boda och
Orrefors.

Statens industriverk har föreslagit att insaiserna för
exporlfrämjande åtgärder och konsultbidrag höjs med 3,5 milj.kr. lill 7.5
milj.kr. per år och vidare att stöd till fortbildning av leknisk personal och
driflspersonal införs med 500000 kr. per är. Sammanlagl föreslär således verkel
en resursinsats

Prop.
1980/81:89 12

om 8 milj.kr. per är eller 24 milj.kr, för en
treårsperiod. Ökningen avser enligl förslaget i förslå hand de exportfrämjande
älgärderna.

Som jag lidigare har berörl förespråkar flera
remissinslanser en slörre statlig satsning på exportfrämjande åigärder än den
som industriverket har föreslagit. Glasbruksföreningen förordar ell
exporlprogram som inle undersliger 10 milj. kr. och liknande synpunkler
framförs av länsstyrelserna i Kronobergs och Kalmar län och av vissa kommuner.
Sveriges exportråd lillslyrker en medelsram enligl förslaget. KK erinrar om de
begränsningar i handlingsfriheten som från handelspolitiska utgångspunkter
finns vad gäller användandet av slalliga slödålgärder.

Riksdagen ullalade våren 1979 all särskilda insalser för
all främja den manuella glasindustrins export sannolikl behövs. För egen del
finner jag alt en ökad och långsiktigt stabil export är en gmndförulsätlning
för att en inhemsk glasproduklion skall kunna bibehållas pä sikl. För mänga
glasbruk är en omfallande export ett villkor för överlevnad. Jag förordar
därför fortsatta och avsevärt ökade exporlfrämjande ätgärder för den manuella
glasinduslrin under treårsperioden 1981/82-1983/84. Exportfrämjande insatser
bör dock frän både slatens och företagens sida begränsas till ätgärder som
innebär rimliga utsikter till resullal i förhållande till de insatta
resurserna. De måsle ocksä utformas så alt de inte strider mol Sveriges
internationella åtaganden. Den myckel höga nivä för slalliga exportsatsningar
som flera av remissinstanserna förespråkat anserjag inle lämplig.

Som jag redan har berörl utnyttjas f. n. en övervägande
del av exporl-programmel av branschens två slora flerbmksförelag. De mindre
glasbruken kan endasl i mindre ulslräckning dra nylla av åigärderna. Jag vill
erinra om all riksdagen vären 1979 slog fasl all slalliga insalser för all
främja exporten borde ulformas så alt såväl de större som de mindre brukens
olikartade behov kan bli tillgodosedda. Flera remissinslanser har lagil upp
denna fräga och krävt en inriktning av älgärderna som främjar de mindre
glasbrukens exportmöjligheler. Enligl min mening är del i och för sig naturligt
alt exportprogrammel har en viss inriktning på de två stora förelagsgrupperingarna,
som ulgör en slor del av branschen. Jag vill emellertid underslryka vikten av
alt de exporlfrämjande åigärderna ulformas på ett sådanl säll att goda
möjligheler ges för även de mindre enheterna all dra nytta av programmet.

Ett betydelsefullt
led i de exportfrämjande åtgärderna är att la fram underlag för exporlarbetet i
form av marknadsundersökningar avseende olika exportmarknader. Jag bedömer all
marknadsundersökningar kommer all spela en roll även i del utökade
exportfrämjandeprogram som jag just har förordal.

Industriverket har föreslagil alt generösare villkor skall
gälla för slöd lill marknadsetableringar. Sveriges exportråd anser emellertid
att gällande regler är tillräckligl generösa i della hänseende. Jag förordar
att oförändrade grunder för slöd skall gälla för de fortsatta exporlfrämjande
åtgärderna.

Prop. 1980/81:89 13

Till behovel av finansieringsstöd i samband med
intensifierade mark-nadsföringsanslrängningar återkommer jag strax.

Förutom exportfrämjande äigärder ingär i de nuvarande
branschfrämjande åigärderna för den manuella glasinduslrin även bidrag till
konsult-undersökningar i omslällningsfrämjande syfle. Bidragen kan användas
ocksä för undersökningar som syftar lill all i förelagen införa redan utvecklad
produktionsteknik och/eller anpassa sädan leknik till företagens behov.

Industriverket har föreslagit fortsalt verksamhet med
konsullbidrag och alt därvid slöd skall inrymmas lill designverksamhel för den
manuella glasinduslrin.

Jag vill erinra om all riksdagen vären 1979 angav som ett
av mälen vad gäller den manuella glasinduslrin all bevara denna induslris
konstnärliga kvalitet. Som framhälls i indusiriverkels utredning har de svenska
formgivarnas framgång en avgörande belydelse för den svenska glasinduslrins konkurrenskraft.
Samtidigt måsle formgivningen anpassas till den konsl-hanlverksindustriella
produktionsform som den svenska manuella glasinduslrin representerar. Äigärder
behövs enligl ulredningen för all slimulera rekryteringen av unga konstnärer
lill glasinduslrin och för all över huvud tagel främja den konstnärliga
ulvecklingen och formgivningen inom området. Bland möjliga äigärder nämns
ärliga pristävlingar och stipendier.

För all hävda sin konkurrenskraft mäsle enligl min mening
de svenska glasbruken utveckla produkter med en egen profil som skiljer dem
frän andra tillverkares produkler. Jag bedömer del därför väsenlligl alt i ett
ålgärdsprogram för branschen den konstnärliga sidan uppmärksammas genom ett
vissl slöd till designverksamheten. Jag förordar alt i enlighel med
industriverkets förslag medlen för branschfrämjande äigärder för manuell
glasinduslri fär användas för slöd även av delta slag. Den närmare utformningen
av stödåtgärder lill designverksamhelen bör ankomma på regeringen. Jag har i denna
fråga samrått med chefen för utbildningsdepartementet.

I de branschfrämjande åigärderna för manuell glasindustri
ingick under perioden 1970/71 — 1972/73 vissa utbildningsinsatser. I sin
rapport angående forsknings- och utvecklingsfrågor för den manuella
glasinduslrin anför industriverket att den tekniska kompetensen inom de
enskilda företagen behöver höjas. Verkel föreslår all ett särskilt slöd för
fortbildning av i första hand teknisk personal och driftspersonal inom
branschen vid Glasforskningsinsiitulel i Växjö eller vid frislående
utbildningsinstitut införs inom en kostnadsram av 500000 kr. per år under en
ireärsperiod. Utbildningsinsatserna föreslås inriktas pä främst följande
personalgrupper:

-
tekniker,

-
förmän,
verkmästare, operatörer, formgivare, marknadsförare,

-
kvalificerade
glasarbelare.

Förslagel om ett särskilt stöd för utbildning har
mottagits positivt av

Prop. 1980/81:89 14

samtliga remissinslanser som har yllrat sig i frågan. Även
jag finner all ell sådanl stöd behövs för att stärka och utveckla den manuella
glasinduslrin. Del bör kunna medverka lill att det av riksdagen uttalade
önskemålet om all den manuella glasinduslrin också i fortsäliningen kan få
lillgäng till yrkeskunnig arbetskraft tillgodoses. Det bör ocksä genom alt den
tekniska kompetensen inom branschen höjs underlätta för företagen att
tillgodogöra sig resullalen av och öka inlressel för den forskning och
utveckling som bedrivs pä glasomrädel. Jag förordar därför all ell slöd till
ulbildning med av industriverket föreslagen inriktning lämnas under
ireärsperioden 1981/ 82-1983/84. Jag beräknar kosinaden härtör lill högsl
500000 kr. per är. Samtliga branschinriklade åigärder för den manuella
glasinduslrin är som jag har framhällii tidsbegränsade. När del gäller del
föreslagna ulbildnings-slödel vill jag särskilt underslryka all genomförandel
organiseras sä au åigärden ulan slörre olägenheler kan avslulas efler Ire är.

Tolall för brunschfrämjande äigärder för manuell
glasinduslri - exporlfrämjande äigärder. konsullbidrag, stöd lill
designverksamhel och utbild-ningsslöd - beräknar jag för Ireärsperioden
1981/82-1983/84 22.5 milj. kr. För budgetåret 1981/82 bör alliså, i enlighel
med vad jag har beräknal i budgetpropositionen 1981 (prop. 1980/81: 100 bil. 17
s. 42) under anslagel Branschfrämjande åigärder, las upp 6,5 milj. kr. lill den
manuella glasinduslrin, vilket är en ökning med 2,5 milj. kr. jämfört med
innevarande budgetår.

Jag älerkommer nu till frägan om finansieringsstöd vid
intensifierade marknadsföringsanslrängningar inom den manuella glasinduslrin.
F.n. finns inga speciella kreditgarantier med exporiinriklning för branschen i
fräga. Åren 1970/71 - 1976/77 fanns slalliga lånegarantier för finansiering av
exporlålgärder inom tekoindustrin och den manuella glasindustrin. Slödet var
ett komplement till övriga exportfrämjande äigärder för dessa branscher och
kunde utgä för tröskelkostnader vid exporlprojekl. Återbelalningstiden för län
mol sädan garanti var i normalfallet så kort som fem är. Garantin var inle
kombinerad med någon subvention i form av ränlebefrielse.

Den manuella glasindustrin omfatlas tillsammans med vissa
andra branscher sedan budgetårel 1972/73 av systemet med strukturgaranlier
(prop. 1972:46, NU 1972:32, rskr 1972:195). Syftet med strukturgarantierna är
att underlätla en planmässig strukturomvandling av berörda branscher. Garantin
innebär att staten ikläder sig borgensansvar för lån som beviljas förelag vid
förelagssamgåenden, exempelvis vid förvärv av andra företag eller
driftsenheter, eller vid samverkansprojekl med flera förelag involverade.
Räntebefrielse kan beviljas om särskilda skäl föreligger.

Särskilda strukturgaranlier infördes för tekoindustrin
under budgetåret 1977/78 (prop. 1976/77:105 bil. 1,NU 1976/77:41, rskr 1976/77:
305). Syftet var alt dels medverka lill en förbättring av tekoföreiagens
finansiella förhällanden, dels ge incitament lill lönsamhetsbefrämjande
strukturella

Prop.
1980/81:89 is

ätgärder frän företagens sida. Den viktigaste skillnaden
gentemot strukturgaranlier är alt särskild slrukiurgaianii kan utgå till
foretag individuellt, alltsä utan krav pä samgående eller samverkan mellan
foretag. 1 övrigl år villkoren för de båda garantislagen likartade. 1 bägge
fallen behöver siikerhet inle lämnas annat än om särskilda skäl föreligger.
Garanti fär i bägge fallen lämnas molsvarande högst det egna kapitalel, men
säiskild struktur-garanti kan översliga det egna kapitalel om särskilda skål
föreligger. Län mol slrukturgaranli kan beviljas amorteringsfrihel i högsl fem
år men endasl om särskilda skäl föreligger. I fräga om lån mol särskild
slruklurga-ranli gäller generell amorteringsfrihel under två är,
Älerbetalningstiden år vid slrukturgaranli högsl lio är eller om särskilda skäl
föreligger, högsl 15 är. Älerbelalningsliden vid särskild slrukturgaranli är
högst tolv är inkl. två ärs amorteringsfrihel. Vad slutligen räntebefrielse
beträffar kan sädan numera för bägge slagen av garantier beviljas under högsl
tre är om särskilda skäl föreligger. De särskilda slrukturgaranlierna för lekoinduslrin
infördes dock ursprungligen med generell, tvåårig räntebefrielse.

För båda slagen av garanti gäller som huvudsaklig
bedömningsgrund för slöd all långsiktiga möjligheler all upprällhälla en lönsam
produkfion bedöms föreligga.

För alt projekl skall stödjas med stmklurgaranli krävs alt
detaljerade planer presenteras. Som villkor för särskild slrukturgaranli gäller
all företaget har faslslälll en konkret plan för utveckling och
rationalisering.

Ökade försäljningsanslrängningar kan förväntas medföra slörre
finansieringsbehov än vad branschen f.n. klarar av. Industriverket föreslär.
efter förebild frän åigärderna för lekoindustrin, att slalliga lånegarantier i
form av särskilda strukturgaranlier införs för exportanslrängningar inom den
manuella glasinduslrin. Garantiramen föreslås uppgå till 25 milj. kr. för den
aktuella ireärsperioden. Vidare föresläs generell ränlebefrielse under tvä år
lill en beräknad kosinad av 5 milj. kr. Industriverket föreslär alt villkoren i
fräga om säkerhel, beloppsgräns, amorteringsfrihel och amorteringstid skall
molsvara dem som gäller för särskilda strukturgaranlier för tekoindustrin.

Vid remissbehandlingen har KK uppmärksammat nödvändigheten
av all stödåtgärderna ulformas i linje med Sveriges inlernalionella åtaganden.
Del fätal övriga remissinslanser som berörl förslagel har hafl en positiv
inställning. Glasbruksföreningen framhåller all förekommande säkerheter vid de
föreslagna slrukturgaranlierna inte bör belasta företagens nuvarande
banksäkerheter.

Med hänsyn lill angelägenheten av alt en ökad avsättning i
enlighel med vad jag lidigare har anfört kommer till slånd och till de
uppenbara svärighelerna inom branschen att på egen hand finansiera dessa
ansträngningar förordar jag all särskilda strukturgaranlier införs för den
manuella glasinduslrin under Ireärsperioden 1981/82-1983/84. Som jag lidigare
har anförl bör garantierna ha en generell inriktning och i princip omfatta även
satsningar pä hemmamarknaden.

Prop.
1980/81:89 16

Samgående och samverkan mellan förelag hai inle lätt den
betydelse inom den manuella glasinduslrin som avsägs nar siruklurpäveikande
ätgäi-der i form av strukturgaranlier och bidiag lill konsulliindersökningar
infördes år 1972, Enligl min mening finns del emcllerlid anledning all ulgå
ifrän all strukturstöd behövs åven under den kommande Ireärsperioden. bl.a. för
alt underlätta for de mindre glasförelagen att genom samarbele effektivisera
sin marknadsföring. Jag förordar därför all forekommande läll av samgående- och
samveikanspiojekt inom den manuella glasinduslrin skall kunna siödjas med de
särskilda slrukuirgaranlier som jagjusl har förordat. Del nuvarande syslemel
med slrukturgarantier bör däriöi upphöra all galla för branschen m.ed ulgången
av budgetaret 1980/81.

Ett villkor för all bevilja garanti bör vara alt en
konkret plan finns för företagens marknadsföringsprojekt eller, i fiäga om
projekt med struktur-inriktning, för genomförandet ;iv de strukturella
förändringarna. Vid bedömningen av marknadsföringsprojekt bör vidare slort
avseende fästas vid vilka effekter som kan väntas uppstä för andra företag i
branschen.

Med hänsyn till all glasföretagens negativa ränlenetlo f.
n. i mänga fall är en svår belastning bör ränlebefrielse lämnas geneielll under
två år för län mol de föreslagna garantierna.

Jag förordar alt i övrigt samma villkor som för särskilda
strukiurgarantier för tekoindustrin skall gälla för de föreslagna garantierna
för den manuella glasinduslrin. Del innebär bl.a. all säkerhel behöver lämnas
endasl om särskilda skäl föreligger. Garanti lär inle översliga del egna
kapilalel om inle särskilda skäl föreligger. Amorteringsfrihel skall gälla
under de tvä första åren. Återbetalning skall därefter ske under högsl lio år.

Jag beräknar ramen för särskilda strukiurgarantier för
manuell glasinduslri lill 25 milj. kr. för perioden 1981/82-1983/84. För
ränlebefrielse beräknar jag medelsbehovel lill 2 milj. kr. per är eller totalt
6 milj. kr. under treårsperioden. Jag återkommer lill anslagsfrågorna i del
följande.

Från anslagel Täckande av förluster på grund av
strukiurgarantier lill förelag inom vissa industribranscher belalas utgifter
för förluster i samband med strukiurgarantier och särskilda strukturgaranlier
för tekoindustrin. Uppkommande förluster i samband med särskilda strukturgaranlier
för manuell glasindustri bör fä bestridas frän samma anslag.

Län lill invesleringar inom manuell glasinduslri infördes
under budgetaret 1977/78 (prop. 1976/77:61. NU 1976/77:37. rskr 1976/ 77:283),
Slödel kan ulgä lill effektivitetshöjande investeringar i
produktionsutrustning, för invesleringar som i första hand syfiar lill alt
förbällra arbetsmiljön och för invesleringar som görs vid enskilda
produk-lionsenheler som en direki konsekvens av all mäng köps från en central
råvaruanläggning. Lånen, som kan lämnas för högst 507c av investeringskostnaden,
är amorterings- och räntefria och skrivs av under högsl fio är.

För ireärsperioden 1977/78-1979/80 anvisades sammanlagt 15
milj. kr.

Prop.
1980/81:89 17

Vid utgången av budgetårel 1979/80 hade 8,1 milj. kr.
utnyttjats, varav 3 milj. kr. för den gemensamma rävamanläggningen Glasma AB.

Statens
industriverk föreslår mot bakgrund av del beräknade investeringsbehovet inom
branschen pä 75 milj. kr. att yllerligare 10 milj. kr. anvisas, varigenom
totalt med outnyttjade medel nära 17 milj. kr. skulle stå till förfogande under
fyraårsperioden 1980/81-1983/84. Vidare föreslär industriverket att lånen fär
lämnas för energibesparande investeringar i ugnsanläggningar för smällprocessen
och för invesleringar avseende förbättrad yttre miljö. Lån för det senare
ändamålet föresläs kunna ulgå för högsl 80% av invesleringen.

Vid remissbehandlingen har Glasbruksföreningen anfört all
en anledning till alt länen hillills inle uinyltjals mer är. förutom
osäkerheten inom branschen, all företagen ofta saknar tillräckliga möjligheter
i fräga om den egna insatsen. Glasbruksföreningen anser att de möjliga och
angelägna kostnadssänkningar i produktionen som uledningen har redovisat, vilka
fömtsätter investeringar pä 15-20 milj. kr. per är under en femårsperiod, inte
lorde kunna åstadkommas med den föreslagna nivån för slödet. Föreningen
hemställer därför om utvidgad låneram och höjd lånegräns.

Investeringsbehovet är av alll att döma slort inom
branschen. Detta gäller säväl i och för sig lönsamma invesleringar i
effektivare produktionsteknik som företagsekonomiskt mindre intressanta
investeringar avseende bl.a. den yttre miljön. Med hänsyn härtill och lill
branschens lönsamhetsläge och finansiella situation bedömer jag del som nödvändigl
alt under en treårsperiod tillskjuta ytterligare medel för lån till
investeringar. Jag beräknar härför 8 milj. kr., varav 2 milj. kr., för
budgetårel 1981/82. Jag älerkommer till anslagsfrågan för nästa budgetär i det
följande.

För lånen
bör gälla oförändrade regler. Vad gäller förslaget om utnyttjande för
energibesparande investeringar anserjag all nuvarande regler för lånen medger
en sädan användning i den mån invesleringen kan ses som en klar
effektivitetshöjning, dvs. om kostnadsbesparingen på energisidan är
tillräckligl stor.

Det treåriga program för den manuella glasinduslrin som
jag nu har redovisat bör ha följande omfallning.

1981/82 1982/83 1983/84 Totalt

6.5

2

7.5 3

8.5 3

22.5 8

2

2

->

6

10,5

12,5

13,5

36,5

Branschfrämjande åtgärder Lån lill invesleringar
Räntebefrielse vid särskilda strukturgaranlier

Totalt förordar jag för programmet alltså en ram av 36,5
milj. kr.

I industriverkets rapporl om forskning och utveckling inom
den manuella glasindustrin behandlas framför allt den glasforskning som be- 2 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr
89

Prop.
1980/81:89 18

drivs inom Stiftelsen Glasforsknings ram vid
Glasforskningsinsiitulel i Växjö. Den svenska glasinduslrin bedriver
tillsammans med den nordiska glasinduslrin gemensam glasforskning, som
finansieras lill hälften av medlemsavgifter frän branschens olika företag. Den
andra hälften utgörs av slalligl stöd från STU. Dämlöver drivs
uppdragsforskning med kommersiell inriktning. Enligt rapporten tror den
manuella glasinduslrin all nyltan av grundforskning inom glasomrädel är
begränsad. Glasinduslrin har inle utnyttjat sina möjligheler all styra
forskningens inriktning. Ell visst främlingsskap har uppstått mellan
institutet och branschen. Frånsett de bägge flerbmksförelagen är glasbrukens
egen forsknings- och utvecklingsverksamhet begränsad. Behovel av sådana
insalser betecknas dock som slort. Enligt rapporten borde möjligheler finnas
för Glasforskningsinsiitulel alt genom ökade inlernalionella kontakter dra
bättre fördel av forskningsresultat ulomlands.

Industriverkets slulsals är all den manuella glasinduslrin
behöver höja den tekniska kompetensen inom de enskilda företagen samtidigt som
del är väsenlligl all en viss glasleknologisk forskning kan upprätthållas inom
landet. Industriverket anser att nuvarande slöd från STU bör fortsätta i
hillillsvarande former.

Betydelsen av en fortsatt forsknings- och
utvecklingsverksamhet för glasindustrin understryks också av många
remissinstanser. Flera insianser betonar vikten av ett tillräckligt statligt
stöd på delta område.

Jag delar industriverkets bedömning att nuvarande stöd
till Glasforskningsinstitutet bör behållas och all del är angeläget alt
branschen mer aktivt än nu utnyttjar sin möjlighet alt styra inriktningen på
forskningsarbetet. Härtill bör del av mig föreslagna ulbildningsslödel för att
höja den tekniska kompetensen inom branschen kunna medverka. Vidare bedömer jag
all del är viktigt med internationella kontakter inom forskningsverksamheten.
Det är därför angelägel all bibehålla kompetensnivån vid
Glasforskningsinstitutet sä att de utländska erfarenheterna kan tillgodogöras
på rätt sätt.

I fråga om regionalpolitiska insatser villjag anföra
följande. Industriverket har föreslagit att speciella lånemedel skall ställas
till vissa utvecklingsfonders förfogande för att inom glasindustriorternas
lokala arbetsmarknader skapa alternafiv sysselsäuning. Anledningen till deUa
är all ett flertal mindre orter i framförallt Kronobergs och Kalmar län är
starkt beroende av sysselsätlningen vid glasbruken. En snabb neddragning av
branschen skulle därför enligt verket medföra svåra arbetsmarknadspoliliska
och sociala anpassningsproblem.

Som jag lidigare har anfört är den slora roll branschen
spelar som livsnerv för en rad mindre orter en viktig utgångspunkt vid mina
överväganden om statliga åtgärder för branschen. Åtgärderna har därför utformats
så och getts en sådan omfattning all de avses stärka möjlighelerna lill
fortlevnad på lång sikl även för de små glasbruken.

Prop.
1980/81:89 19

Av de kommuner där industriverket anser att
regionalpoliliska äigärder är befogade ingår Uppvidinge i stödområde. För
övriga orter gäller alt om avsevärda sysselsättningssvärigheler förutses eller
uppkommer lill följd av exempelvis induslrinedläggning i samband med omfallande
branschrationalisering kan regionalpolitiskt stöd lill förelag pä orten ulgå
efler prövning av regeringen i varje enskilt fall.

Jag anser således alt del nuvarande regionalpoliliska
slödet bör användas för att skapa ny sysselsättning i den mån problemen blir
så allvariiga alt arbetsmarknadspoliliska åigärder inle är tillräckliga. Behov
av all ge utvecklingsfonderna speciella lånemedel föreligger enligt min mening
således inte.

2.2 Planglas- och isolerruteindustrin

1 sin utredning rörande planglas- och isolerruteindustrin
har industriverket behandlal planglas- och isolermletillverkningen var för
sig.

Del planglas som framställs av planglasindustrin utgörs
beroende pä tillverkningsmetod av maskinglas och floalglas.

Tillverkningsmetoderna skiljer sig i första hand vid
själva formningen av glasbandet. Vid tillverkning av maskinglas enligl den s.k.
Pittsburghmetoden dras glasmassan uppåt ur vannan medelst valsar och formas
successivt under transporten genom ett kylschakl. Vid floalmeloden formas
glaset genom aU glasmassan efter valsning fär flyta ul horisontellt pä en bädd
av smält metall.

Planglasel används främsi till fönster i byggnader och
fordon av olika slag. Planglaslillverkningen i Västeuropa domineras av tre
muliinalionella förelag nämligen Sainl-Gobain-PONT-ä-Mousson (Sainl-Gobain),
BSN-Gervais Danone och Pilkingion Brothers Limited. Under år 1980 har del
amerikanska företaget Guardian Industries Corp. börjat bygga en
floalglas-anläggning i Luxemburg.

Bäde Sainl-Gobain och Pilkingion har produktionsenheter i
de nordiska länderna. F.n. har Sainl-Gobain tillverkning av maskinglas vid
Scanglas A/S i Korsör i Danmark. Pilkingion tillverkar floalglas vid Pilkingion
Floalglas AB:s anläggning i Halmstad i Sverige och som hälftenägare maskinglas
vid Lahtis Glasbruk AB i Finland. Tidigare har Sainl-Gobain tillverkat
maskinglas vid Emmaboda Glasbruk AB i Sverige och vid A/S Drammens Glasbruk i
Norge. Planglasfillverkningen i Drammen upphörde år 1976 och i Emmaboda är
1978.

Under första delen av 1970-talel producerades i Sverige ca
50000 lon maskinglas per år. Därefter minskade produktionen lill 30000 lon och
upphörde helt är 1978. Pilkingion startade sin floalglasanläggning i Halmstad
år 1976 och under de två därpå följande åren producerades ca 140000 ton
floalglas åriigen.

Prop.
1980/81:89 20

Ulvecklingen av den lolala produkfionen, utrikeshandeln
och tillförseln under perioden 1970-1978 framgär här av redovisad tabell, som
även inkluderar bearbetat glas.

Pruduktion, utrikeshandel och tilir ö rsel for planglasindustrin i
Sverige å ren 1970 — 1978 i I OOO-tal ton

Å r 1970 1975 1976 1977 1978

54

46

84

174

165

48

54

58

40

44

}

6

33

116

119

99

94

109

98

90

Produktion Imporl Export Tillf ö rsel

Bakom den förhållandevis jämna importnivån under perioden
1970-1978 döljer sig betydande förskjutningar frän maskinglas lill floalglas.
Delta gäller i ännu högre grad exporten, som under första hälften av 1970-lalet
var nästan obefinllig och ökade kraftigt i och med all floatglasverkel i
Halmstad startades.

Floatglaslekniken är överlägsen som produklionsmelod och
de kvarvarande maskinglasverken i Lahlis och Korsör kommer sannolikt all få
svårigheier. Pilkingion har palenl pä floatglasmeloden. Patentet löper ul i
början av 1980-lalet. Därefter kan konkurrensen mellan glasiillverkarna ske pä
mera likvärdiga villkor. Då nägon ny revolutionerande tillverkningsteknik inle
är känd f.n.. inriktas den tekniska ulvecklingen pä all utveckla och förbättra
floalmeloden.

Vad konkurrensen beträffar sä konkurrerar inom planglasfillverkningen
ell fåtal förelag med varandra pä en oligopolistisk marknad. De övervakas av
olika länders saml EG:s karlellmyndigheler.

Som ett led i kampen om marknadsandelar växer
integrationen framåt lill distribution och till vidareförädling av planglasel
lill isolerrutor i belydelse. Genom etableringen av ett floalglasverk i
Halmstad har ett modernt planglasverk lokaliserats till Norden.
Konkurrenskraften för nordisk glasindustri har därigenom stärkts.

Den tekniska utvecklingen och forskningen inom
planglasindustrin bedrivs i stor ulslräckning vid stora centrala
forskningscentra. Saini-Gobain-koncernen har tre centra, ulanför Aachen, Paris
och Lyon. Pilkingion har sin forsknings- och utvecklingsverksamhet förlagd vid
St. Helens i Slorbrilannien. Ulvecklingsarbelel inriktas pä all utveckla och
förbättra floatglasmeloden dels med avseende på processtekniken, dels på all
få fram metoder all belägga glasytan sä att värmeutstrålningen från insidan
till den yttre luften minskas.

Industriverket konstaterar i sin utredning att
omslruklureringen av planglasinduslrin för svenskl vidkommande är klar för
överblickbar lid. För Danmarks och Finlands del kan dock omstruktureringar bli
akluella under de närmaste åren.

Industriverket anser vidare all det på goda grunder kan
förutsättas all de

Prop.
1980/81:89 21

muliinalionella förelag som nu äger och driver
planglasverk i Norden inle kommer au acceplera att ansvarel för en planering
avseende elableringar. sysselsättning, produktutveckling m. m. överiörs till de
nordiska staterna, om inle dessa samlidigl förvärvar äganderätten lill
företagen. På grundval av analysen av branschens teknologiska status,
internationella karaktär och konkurrensförhållanden anser industriverket därior
all del inle finns nägra moliv eller fömlsältningar för all upprälla en samlad
plan för de nordiska ländernas insalser inom planglasfillverkningen som
innefaltar genomförandet av en gemensam nordisk induslriplanering. Av samma
orsak ser induslriverkei inga skäl till en speciell satsning pä forskning och
produktutveckling med avseende på processerna för framställning av planglas.

Isolerrutor introducerades i Norden under 1960-lalel och
dess användning har ökat starkt sedan dess. Isolerrutor är två eller tre
glasrutor som sammansätts sä all det uppstår ett slutet resp. tvä slutna
luflmellanmm mellan rutorna. I Sverige är isolerrulornas marknadsandel ca 70 %.
I Danmark och Norge är den nästan 100 %.

1 Sverige finns relativi fä isolerruleproducenler. ca 20
företag. Flest är antalet förelag i Danmark som har ungefär 85 producenler.
Finland och Norge har 30 resp. 35 förelag.

Den totala isolerruteproduktionen i Norden beräknas 1978
ha uppgått till 5,8 milj. m" (mätt i Iväglas isolerrutor) varav Sverige
svarade för 1,3 milj. m'. Danmark producerade mesl i Norden - 2,2 milj. m"
- och Finland minsl — 0,6 milj. m'. Norge producerade 1,7 milj. m".

1 alla de nordiska länderna är stora delar av produktionen
koncentrerad till nägra få företag. Sainl-Gobain svarar genom Emmaboda Glas AB
för hälften av den svenska marknaden resp. genom A/S Drammens Glasverk för en
fjärdedel av den norska marknaden. I Danmark domineras marknaden av ell par
slörre förelag ulanför Sainl-Gobain- och Pilkingtonkoncer-nerna. 1 Finland
slutligen finns Pilkingtonkoncernen representerad genom isolermletillverkningen
vid Lahtis glasbruk. Den största tillverkaren av isolerrutor i Finland är
Lasilukku OY som svarar för ca 50% av produktionen.

De nordiska ländernas ulrikeshandel med isolerrutor sker
med undantag för Danmark huvudsakligen inom Norden. Den svenska importen ökade
under senare delen av 1970-lalel och uppgick är 1978 lill ca 5000 ton vilkel
utgjorde ungefär 15 % av tillförseln. År 1979 hade importen ökal ytterligare
och var då nästan dubbelt så slor som år 1978. Drygt 90 % importerades från
nordiska länder. Exporten frän Sverige har minskal under 70-talet och uppgick
år 1979 till 500 lon, vilket torde vara i storleksordningen 2 % av den inhemska
produktionen.

Den tekniska utvecklingen av isolerrutor är inne i ett
mycket aktivt skede hos de enskilda företagen. Samtidigt pågår hos de svenska
myndigheterna ett arbete med att i samråd med företagen utarbeta regler för
typgodkännande och tillverkningskontroll.

Prop.
1980/81:89 22

1 fråga om isolermletillverkningen konstaterar
industriverket alt glaset som malerial i fönslermlor i slorl sell inle är
hotat. En ökad samverkan och integration mellan fönsterglas- och
fönslerlillverkare har ägl rum och förväntas fortsätta.

Tekniken för beläggning av glasrutan, gasfyllning samt
försegling av rutorna är under fortsatt utveckling. Nya produkter lanseras som
underlättar användandet av underhållsfritl malerial säsom plast och aluminium
i bågar och karmar. Della kan medföra ökad inlegralion av tillverkningen av
isolerrutor och fönster. Fönsterglaslillverkningen karaktäriseras f.n. som en
smäskaleindusiri. Mer sofistikerade produkter kan dock ge slora förelag
konkurrensfördelar,

I samtliga nordiska länder har regionalpoliiiskt stöd
utgäll till isolerrute-tillverkare. Överkapacitet har enligt industriverket
delvis uppkommil som ett resultat därav. Produktutvecklingen har intensifierats
inom företagen såsom en följd av konkurrensen saml av avnämarnas och
myndigheternas ökade krav på funktionsnivån. Ökal samarbete mellan förelagen
och myndighelerna samt mellan myndigheterna i de nordiska länderna vad gäller
typgodkännande och kontrollprocedurer har konstaterats.

Industriverket förutser alt strukturförändringar även
fortsättningsvis kommer alt äga rum i samtliga nordiska länder på grund av den
snabba ulvecklingen av nya produkter kombinerad med en stagnerande marknad.
Beroende pä dess slora belydelse för sysselsättningen på orlen intar
isoler-rutelillverkningen i Emmaboda en särställning. Strukturförändringarna påskyndas
av rådande överkapacitel som hotar att öka. Stark återhållsamhet bör därför
iaktlas med lokaliseringsslöd till förelag inom denna del av branschen anser
industriverket.

Åtgärder för all skapa enhetliga regler för typgodkännande
av produklerna och system för produktionskontroll anser industriverket vara av
stor belydelse för branschens utveckling. Det arbete som Nordiska kommitién för
byggbestämmelser (NKB) har inlett pä detla område bör enligt industriverket
intensifieras, eftersom enhetliga normer och bedömningsgrunder i de nordiska
länderna skulle främja handeln och konkurrensen mellan företagen och gemensam
forskning och utveckling inom Norden.

Vid remissbehandlingen har älta remissinstanser lämnal
synpunkter på industriverkets slutsatser och förslag rörande en samlad plan för
planglasinduslrin. Sex remissinstanser, däribland NO, länsstyrelsen i Hallands
län och SAF, delar industriverkets bedömning att det inte föreligger några
motiv för all upprätta en samlad plan för de nordiska ländernas insatser inom
planglasfillverkningen. Några av dessa remissinstanser har därutöver lämnal
synpunkter pä vissa frågeställningar i detta sammanhang. Skånes handelskammare
och Näringslivskommillén i Hallands län har framhållit viklen av att
konkurrensen inom Norden inle snedvrids genom statliga stödåtgärder i Danmark
och Finland. Länsstyrelsen i Hallands län påpekar i sammanhanget att nya
förutsättningar inom planglasindustrin kan komma

Prop. 1980/81:89 23

all kräva en nära samverkan mellan de nordiska länderna.
NO framhåller alt en statlig planering med syfte alt förhindra en nödvändig
strukturrationalisering sannolikt skulle leda lill högre priser, sämre
produkler och sämre konkurrenskraft.

Tvä remissinslanser. Svenska fabriksarbetareförbundel och
TCO delar inle industriverkels bedömning. Fabriksarbetareförbundel anser all
industriverkels slutsats all den svenska planglasfillverkningen
ärfärdigstmkiu-rerad för överblickbar framlid är otillräckligt analyserad.
Dessutom pekar förbundet pä risken av att konkurrensen hårdnar i och med all patenten
pä floallekniken inom kort börjar löpa ut. Della skulle kunna leda lill ell
ökal motstånd mot den svenska exporten pä de utomnordiska exportmarknaderna.
Som en följd härav skulle den anställningstrygghet som normalt förknippas med
en ny anläggning som Halmsiadsverket drastiskt komma att minska. Avslutningsvis
framhåller Fabriksarbetareförbundel alt ulredningen inte lillräckligl har
undersökt vilka industriella förhällanden som skulle öka
överlevnadsmöjligheterna för en nordisk planglasinduslri.

Ingen av remissinslanserna har direki redovisat några
synpunkler på industriverkets bedömning att del inle föreligger nägon anledning
att föreslå en speciell satsning på forskning och produktutveckling med
avseende pä processerna för framställning av planglas. I allmänna termer har
TCO framhållit att ulvecklingen av planglasindustrin under 1970-lalel aktualiserar
bl. a. frägeställningen hur den långsikliga sysselsätlningen skall tryggas i
utlandsägda företag när forsknings- och ulvecklingsarbelet är koncentrerat
till moderföretaget.

Samtliga remissinstanser, som har ytlral sig över
industriverkets bedömning all stark älerhållsamhet med lokaliseringsslöd till
isolerrulelillverk-ningen bör iaktlas med hänsyn lill bl.a. rådande
överkapacitel, delar denna bedömning. Delsamma gäller i fråga om bedömningen
all del är av slor betydelse för branschens utveckling all ätgärder vidtas för
att skapa enhetliga regler för typgodkännande av produkterna och syslem för
pro-duktionskontroll och all det är önskvärt att NKB:s verksamhei intensifieras
inom delta område för alt uppnå snabba resullal. Statens planverk reviderar f.
n. typgodkännanderegler för isolerrutor. Vad beträffar samordningen av
byggbestämmelser i Norden anser planverket att de generella krav som berör
fönster och isolerrutor torde vara väl harmoniserade och all eventuella
kvarstående olikheter successivt kommer att las upp i N KB-arbeiel. De mer
delaljerade lypgodkännandereglerna torde spela en större roll för den
internordiska handeln, anser planverket. NKB har utarbetat internordiska
ramavtal belräffande typgodkännande och kontroll. Dessa ramavtal skall
komplelteras med internordiska regler för speciella produkter. Denna
verksamhet har påbörjats och torde enligl planverket komma att omfatta även
fönster och isolerrutor. Planverket informerar i sitt remissvar all verkel
avser alt verka för att dessa produkter snarasl möjligl tas upp på NKB:s
projektprogram.

Prop.
1980/81:89 24

Jag bedömer efler att ha lagil del av dels del underlag
som industriverket har redovisat i frågan om en plan för de nordiska ländernas
insalser för planglasindustrin. dels de remissvar som har lämnats häröver alt
nägra motiv för en sädan plan inle finns. Som industriverket har framhållit är
floalglasel såväl kvalitetsmässigt som kostnadsmässigt överlägset
ma-skinglaset. Oavselt var ett floalglasverk skulle ha etablerats i Norden
skulle därför maskinglasverk ha slagits ul. Floalglastillverkningen startade
betydligt tidigare och snabbare i andra länder än i Norden och floalglasel svarar
fortfarande för en slörre andel av planglasförsörjningen i Europa och i
Nordamerika än i Norden. Genom etableringen av floatglasverkel i Halmstad har
den nordiska konkurrensslyrkan pä planglasmarknaden ökat. Den fortsalla
strukturomvandlingen i Norden, som torde komma att beröra anläggningar i
Danmark och Finland, torde inle nämnvärt kunna påverkas av samnordiska
induslripoliliska åtgärder. En samordning av industripolitiken i denna fråga på
nordisk nivå lorde därför inte leda lill några fördelar.

Riksdagen har uttalat att regeringen skall la initiafiv
lill överläggningar med övriga nordiska länder rörande gemensamma problem på
glasindustrins område. Förhällandena inom planglasinduslrin har under senare
tid aktualiserats inom Nordiska rädet. I en skrivelse till rådet har den Nordiska
fabriksarbelarefederalionen i september 1978 bl.a. föreslagil rådet alt verka
för en gemensam induslriplanering pä planglassidan som avvärjer
"konkurrensens utslagning" och mer långsiktigt ställer krav på
sysselsätl-ningsplaner, produktions- och distributionsförändringar samt
produktkvaliteter. Med anledning av denna skrivelse väcktes i Nordiska rådet
ett medlemsförslag av innebörd all Nordiska rädet skulle begära en skyndsam
prövning hos Nordiska ministerrådet av förslagen lill gemensamma nordiska
åigärder inom glasinduslriseklorn. Nordiska rådet beslutade i mars 1980 alt
rekommendera ministerrådet all företa en genomgång av problemen för
glasinduslrin i Norden med sikte på alt molverka monopollendenserna och
undersöka möjligheterna att bevara nordisk glasindustri. Ministerrådet beslöl i
december 1980 att inle överväga några gemensamma industripoliliska ätgärder.
Ministerrådet motiverade sitt beslul med all ett omfallande faktamaterial,
bl.a. industriverkets utredning, föreligger och all den rådande och väntade
situationen inte ger anledning att överväga gemensamma åtgärder. 1 anslutning
till sill beslut påpekade ministerrådet all de allmänna frågeställningar som är
förknippade med multinationella företags agerande på olika marknader har varit
föremål för en gemensam nordisk utredning och fortsättningsvis torde komma all
diskuteras på ett nordiskt plan.

Vad belräffar statliga insatser för forskning och
produktutveckling med avseende pä processerna för framställning av planglas
delar jag likaså industriverkets bedömning att sådana inte erfordras. Som
industriverket har framhållit bedrivs forsknings- och utvecklingsverksamheten
inom om-

Prop.
1980/81:89 25

rädet vid de slora multinationella planglasföretagens
forskningscentra. Forsknings- och ulvecklingsarbele inom della område kiäver
slora insalser av kapilal och kvalificerad personal. Därav följer all della
arbele även fortsätlningsvis bedrivs centralt av de slora planglaslillverkarna
i världen. Forsknings- och ulvecklingsarbele med annan inriktning förekommer i
mer begränsad omfattning vid de tvä multinationella företagens enheter i Sverige.
Denna verksamhet är i första hand inriklad pä forskning och uiveckling kring
vidarebearbelning av planglas lill isolerruior och fönster. För all bibehålla
och om möjligl stärka de svenska enheternas konkurrensförmåga bedömer jag det
angelägel att forsknings- och ulvecklingsarbelel sä längl möjligl bedrivs vid
produktionsenheterna i Sverige.

I fräga om isolerruteindustrin delar jag liksom
remissinstanserna industriverkets bedömning alt stark ålerhåUsamhel med
lokaliseringsslöd bör iakttas med hänsyn till all del redan finns en viss
överkapacitet inom denna bransch. Enligt AMS tillämpas detla redan och
lokaliseringsslöd beviljas därför inte i de fall där konkurrensförhållandena
påtagligt skulle påverkas.

I fräga om typgodkännande och syslem för
produklionskomroll av isolerrutor instämmer jag efler samråd med chefen för
bostadsdepartementet likaså i industriverkels och flertalet remissinstansers
bedömning all del är av slor belydelse för branschens utveckling att del skapas
enhetliga regler härför pä nordisk nivä. Likaså delar jag uppfattningen all del
är önskvärt att NKB:s verksamhei rörande typgodkännande och produklionskomroll
intensifieras sä att snabba resultat uppnäs. Enligl planverket lorde de
generella kraven i byggbeslämmelserna som berör fönster och isolerrutor vara
väl harmoniserade och eventuella kvarstående olikheter kommer all tas upp
successivt. I fråga om typgodkännande och kontroll har, enligt planverket, NKB
utarbetat ramavtal. Dessa ramavtal skall kompletteras med internordiska regler
för speciella produkler. Denna verksamhet har påbörjats och torde enligt
planverket även komma att omfalla fönster och isolermtor. Dä planverket i sitl
remissvar har informerat om att verkel avser att arbeta för att dessa produkter
snarast möjligl tas upp pä NKB:s arbetsprogram anser jag att nägra åtgärder
från regeringens sida inle är nödvändiga i denna fråga.

2.3 Förpackningsglasindustrin

Tillverkningen av förpackningsglas är numera koncentrerad
lill glasbruken i Hammar i Örebro län och Limmared i Älvsborgs län.
Glasbruken, som ingår i PLM AB, sysselsätter vardera ca 400 personer. På dessa
orter är glasbruken de enda arbetsplatserna av belydelse. Tillverkningen är i
Hammar inriktad pä dryckesförpackningar och i Limmared pä glas för
livsmedelsindustrins behov i övrigl saml för medicinska ändamål.

Industriverket pekar på att glas för de flesta
förpackningsändamäl har konkurrens från andra material, exempelvis bleckplåt,
aluminium, plast

Prop.
1980/81:89 26

och papper. Prognoser avseende förpackningsglas är därtor
känsliga för bl.a. eventuella förändringar i styrmedlen på förpackningsomrädel.

Enligl de prognoser avseende ulvecklingen lill år 1985 som
redovisas i industriverkets förstudie om förpackningsglasindustrin förutses
efterfrågan på förpackningsglas minska. Industriverket räknar med all överkapacilet
som motsvarar sysselsättning för 125-180 personer kommer alt ha uppstått är
1985. 1 förstudien pekar industriverket på all de tvä bruksorterna är starkt
beroende av sysselsätlningen vid glasbruken. En nedläggning skulle kunna sätta
den berörda ortens existens i fara. Även måttliga neddragningar i takl med den
naturliga avgången skulle enligt industriverket sannolikt fä besvärande
återverkningar för de berörda samhällena.

Mol bakgrund av de svårigheter som riskerar att uppkomma
inom förpackningsglasindustrin föreslär industriverket i förstudien alt denna
följs upp av en utredning som bl. a. läcker en slörre del av
förpackningsomrädel än den genomförda förstudien.

Regeringen bemyndigade den 5 juni 1980 chefen för
jordbruksdepartementet all lillkalla en särskild utredare (Jo 1980:05) för att
ulreda älervinning av vissa dryckesförpackningar m. m. Utredaren har i
december 1980 lämnat delbetänkandet (Ds Jo 1980: 13) Återvinning av
dryckesförpackningar, som i första hand behandlar frågan om produktion och
återvinning av aluminiumburkar i Sverige. Utredaren avser att i det fortsatta
arbetet bredare belysa dryckesförpackningsmarknaden och konsekvenserna av olika
ekonomiska styrmedel. Möjligheterna att successivt övergå till användning av
returförpackningar för öl och läskedrycker skall ytterligare utredas. Enligl
utredaren återstår dessulom all lämna förslag till ell åier-tagningssyslem för
vin- och spritflaskor.

För egen del vill jag anföra följande.

Som industriverket framhåller i sin förstudie är
förpackningsglas bara en del av de förpackningar som används i Sverige.
Ulvecklingen pä glasområdet kan därför inte bedömas isolerat från utvecklingen
på förpackningsområdet i slorl.

På förpackningsglasområdet gäller vidare mycket speciella
strukturförhållanden i och med alt all tillverkning sker inom ell enda
företag, som dessutom dominerar även inom med förpackningsglas konkurrerande
förpackningsområden. Det finns därför enligl min mening anledning utgå ifrån
att uppkommande strukturproblem i första hand kan lösas genom förändringar
inom företaget i fråga.

Med hänsyn till vad jag här har anfört och till all ett
utredningsarbete med förhållandevis bred inriktning pä förpackningsområdet
redan pågår är jag f. n. inte beredd alt föreslå regeringen all ytteriigare
utredningsuppdrag ges i dessa frågor.

Prop.
1980/81:89 27

3 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemsläller jag
all regeringen

dels föreslär riksdagen all godkänna de av mig förordade
riktlinjerna för åigärder för den manuella glasindustrin,

dels bereder riksdagen fillfälle

all la del av vad jag har anförl om planglasinduslrin och
förpackningsglasindustrin.

4 Anslagsfrågor för budgetåret 1981/82 FJORTONDE
HUVUDTITELN B. Industri m. m.

B 20. Lån till investeringar inom manuell glasindustri

1979/80 Utgift 849900 Reservation 11044 300

1980/81 Anslag

1981/82 Förslag 2000000

Med hänvisning lill vad jag nyss har anförl (s. 16) i
fräga om län lill invesleringar inom manuell glasinduslri bör ell anslag av 2
milj. kr. tas upp för budgetåret 1981/82.

Riksdagen har år 1979 medgivii all den 30 juni 1980 inle
utnyttjade medel på anslaget fär disponeras lill utgången av detla budgetår
(prop. 1978/ 79: 100 bil. 17 s. 209, NU 1978/79: 28, rskr 1978/79: 207). De
medel som kan kvarstå odisponerade vid utgången av budgetårel 1980/81, bör få
disponeras för beslut om län även fortsättningsvis under den nu akluella
programperioden. Jag förordar alt regeringen inhämtar riksdagens godkännande
härav.

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen all

1. godkänna vad jag har förordal om disposition av
vid ulgången av

budgetåret 1980/81 tillgängliga medel pä anslagel Lån till invesle

ringar inom manuell glasinduslri.

2. till Lån till investeringar inom manuell
glasindustri för budget

året 1981/82 anvisa ell reservationsanslag av 2000000 kr.

Prop. 1980/81:89 28

B 21. Kostnader för räntebefrielse vid särskilda
strukturgarantier för manuell glasindustri

Nyll anslag (förslag) 2000000

Med hänvisning lill vad jag nyss har anfört (s. 14) i
fråga om särskilda strukturgaranlier för manuell glasindustri förordar jag en
garantiram av 25 milj. kr. för budgetåren 1981/82-1983/84. Regeringen bör
alltså inhämta riksdagens bemyndigande att inom en ram av 25 milj. kr. ikläda
slalen ekonomiska förpliktelser i samband med särskilda strukturgaranlier för
manuell glasindustri.

För kostnader för ränlebefrielse vid särskilda
slrukturgarantier för manuell glasindustri bör ett förslagsanslag benämnl
Koslnader för räntebefrielse vid särskilda strukturgaranlier för manuell
glasindustri föras upp i statsbudgeten. Jag förordar alt 2 milj. kr. anvisas
för budgetårel 1981/82 pä detta anslag.

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen all

1.
bemyndiga
regeringen att under budgetårel 1981/82-1983/84 ikläda staten förpliktelse i
form av särskilda strukturgaranlier för manuell glasinduslri. som innebär
åtaganden om högst 25000000 kr.,

2.
lill Koslnader
för ränlebefrielse vid särskilda strukturgarantier för manuell glasindustri för
budgetåret 1981/82 anvisa ell förslagsanslag av 2000000 kr.

5 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har
anfört för den åtgärd och det ändamål som föredraganden har hemställt om.

Prop.
1980/81:89 29

Bilaga I

SIND 1980:9

Manuella glasbruk i strukturomvandling

15 Sammanfattande analys och slutsatser samt förslag

15.1 Uppdraget

Genom industridepartementets skrivelse 1979-04-20 erhöll
SIND regeringens uppdrag all utarbeta förslag lill en samlad plan för
samhällets insalser pä glasinduslriomrädel i enlighel med vad näringsulskotlet,
NU, anfört (NU 1978/79:28).

Målet enligt NU:s belänkande bör vara all bevara den
manuella glasinduslrins långsiktiga konkurrenskraft och konstnärliga kvalitet
så att nuvarande sysselsältningsnivå kan bibehållas. (Vid riksdagens
beslulsdatum den 21 mars 1979 sysselsattes ca 2050 anställda personer, eller ca
1850 helårsanslällda, inom den manuella glasindustrin.)

Utöver dessa tre uttalade mälsäilningar som ulredningen
tolkat som huvudmålsättningar anges vissa andra riktlinjer.

I betänkandet angavs att vid bedömning av lämpliga former
för fortsatt stöd bör betydelsen av FoU-arbete beaktas.

Vidare anförs i motionen all den manuella glasinduslrin
behöver ökad utbildningskapacitet på grundnivå och att det bör undersökas om
inle en högre utbildning är motiverad.

Dessulom anförs att ett fortsatt slöd för exportfrämjande
åtgärder i olika former är nödvändigt och alt detta stöd skulle samordnas under
ett gemensaml bolag med uppgifi alt marknadsföra svenskt konsthantverk.

Beträffande de nordiska aspekterna anförs att dessa bör
tas upp speciellt med avseende på planglasinduslrin. Ulredningen finner ingen
praktisk knytning mellan mälel för den svenska manuella glasinduslrin och
övriga nordiska företag i denna bransch, varför de nordiska aspekterna har lämnats
ulanför denna utredning.

15.2 Branschens utveckling, nuläge och förutsättningar

15.2.1 Branschstrukturen

Ägarmässigt kan den manuella glasindustrin ses som tre
delar: Kosta Boda AB, AB Orrefors Glasbruk saml de fristående bruken.

Kosta Boda och Reijmyre ingår i Upsala Ekeby koncernen och
svarade 1979 för 42 procent av dess omsättning. Upsala Ekeby är sålunda i hög
grad beroende av resultatutvecklingen inom glasrörelsen. För Upsala Ekeby är
det av vital betydelse att tillfredsställande lönsamhet kan uppnås inom
glasverksamhelen. Med hänsyn till glasverksamhetens stora belydelse för Upsala
Ekeby finns del inom övriga delar av Upsala Ekeby icke några resurser som
varaktigt kan kompensera bristande lönsamhet inom glasverksamheten.

Prop.
1980/81:89 30

Orreforsgruppen, som ägs av Incentive. svarar för en
myckel blygsam andel av dess verksamhet. Orrefors verksamhet är en artfrämmande
del i Incenlives övriga verksamhet. Att Incentive engagerade sig i Orrefors
hade andra grunder än rent affärsmässiga. Efter genomförd omställning kommer
Incentive all kräva en rimlig avkastning på Orrefors verksamhei.

De fristående glasbruken ägs vart och ett av en begränsad
krets privatpersoner. Dessa ägare saknar väsentliga ekonomiska resurser som
kan stötta glasrörelsen i den män tillfredsställande lönsamhet ej kan uppnås.

Orreforsgruppen har genomfört nedläggning av
Slrömbergshytlan och Flygsfors samt Alsterfors (1980-05-27). Den sisinämnda
nedläggningen kombineras med en viss inveslering i Gullaskruv och en
överflyttning av Alslerfors personal och produktion till detla bruk. Orrefors
har avtalat med huvuddelen av personalen om pendling i företagets regi.

Efter denna omslrukturering omfattar Orrefors följande
tillverkningsenheter:

Orrefors Glasbruk 342 anställda

Sandviks Glasbruk 134 anställda

Gullaskrufs Glasbruk 41 anställda

Orreforsgruppen totalt 517 anställda

Kosta Boda AB har ganska nyligen såll fabriksfaslighelen
vid Målerås glasbruk till kommunen och varslat om nedläggning av Skrufs
glasbruk (1980-04-30) och avslällt glasproduktionen 1980-06-19.

Efler nedläggningen av Skrufs glasbruk omfattar Kosta Boda
följande tillverkningsenheter:

Kosla Glasbruk 440 anställda

Boda Glasbruk 154 anställda

Johansfors Glasbruk 77 anställda

Måleräs Glasbruk 31 anställda

Afors Glasbruk 103 anställda

tillskott från Skruf 26*)

Kosta Boda totalt 831 anställda

Reijmyre**) 118 anställda

Upsala Ekeby totalt 949 anställda

*) Beräknal tillskoll från Skrufs Glasbruk

**) Reijmyre hänförs vanligen lill de fristående bruken
trots att del är direki underställt Upsala Ekeby

Någon strukturell förändring inom gruppen frislående
glasbruk har inte ägt rum under den tidsperiod som ovan beskrivits avseende
flerbmksförelagen.

De 10 fristående glasbruksföretagen omfattar II tillverkningsenheter inklusive
Reijmyre Glasbruk. I gruppen ingår ett belysningsglasbruk, AB Rosdala Glasbruk.

Sammantaget sysselsätts 436 anställda i de fristående
glasbruken. (1

sysselsällningsuppgiflen exkluderas Reijmyre Glasbruk,
eftersom det tagils upp i samband med redovisningen av Kosla Boda)

En
summering av sysselsättningen i de tre redovisade grupperna ger
sysselsätlningen i branschen lolall.

Orreforsgruppen
Kosta Boda Reijmyre Glasbruk Övriga fristående glasbruk

Tolall

3 bruk

5 bruk

I bruk

10 bruk

19 bruk

517 ansliillda 831 anställda 118 anställda 436 anställda

1 902 anställda

Från lidpunkten för uppdragel till juni 1980 har således
antalel anställda i branschen minskal med ca 150 personer.

Strukturomvandlingen i den manuella glasinduslrin kan inle
belraklas som slutförd i och med att den ovan redovisade sammansättningen och
storleken uppnåtts.

15.2.2 Marknadens utveckling

Den svenska produktionen av HP-glas uppgick lill ca 280
mkr 1979. Beloppet ulgör summan av tillverkarnas fakturerade försäljning lill
svenska marknaden, utländska dotterbolag, agenter och andra importörer samt
brukens egen bodförsäljning.

Fördelning av produktionsvärdet för HP-glas 1979

frist å ende

KostaV

65 mkr

Boda >

24 %

128 mkr

------ __

46 %

Orrefors

\

84 mkr

\

30 %

\
/

Produktionsvärdet har under 1970-lalet ökal från 100 mkr
lill 280 mkr. Den uppskattade prisnivån för svenska glasprodukter,
"glasprisindex", har stigit med 180 procent, medan konsumentprisindex
stigit med ca 130 proceni. Åren 1974/75 skedde en språngvis ökning i
"glasprisindex" utveckling. Denna sammanhänger med kraftigt ökade
energipriser. Den totala vikten av levererat glas beräknas uppgä lill ca 10000
lon 1979 mol ca 12000 ton 1970.

Prop.
1980/81:89 32

Den totala tillverkningen fördelar sig pä produktområden
enligt nedan.

Produktområde l'roeenluell andel

- servisglas 21

- lumblers 6

- prydnadsglas 42

- bruksglus 31

Summa 100

På den svenska marknaden svarar svensklillverkal glas för
57 proceni av försäljningen. Den svenska andelen är störst för prydnadsglas i
kristall. 90 proceni. och minst för lumblers i icke-krislall. 16 proceni.

Den lolala svenska glasexporlen omfaliar 126 mkr och är
således någol slörre än imporlvärdel, 114 mkr.

Importen har dock vuxil snabbare än exporten, Importholet
ökar speciellt på servisglas men man kan inte bortse frän risken av ökad
import av prydnadsglas. En koncentration lill större enheter i
distribulionsledel innebär också en risk för ökande importvolym eftersom stora
detaljhandelsenheter förfogar över goda inkopsresurser.

Den svenska glasbranschen har förioral marknadsandelar
bl.a. pä en sä viklig marknad som USA. Förelagen har klarl uttalat sina
ambitioner all salsa mer pä närmarknaderna som tidigare bearbetats för lite.

Den av ulredningen upprättade prognosen över efterfrågan
efter svenskl hushälls- och prydnadsglas fram lill mitten av 1980-lalel visar
pä en ärlig eflerfrågeökning pä i genomsnitt 1.5 proceni. Därvid har anlagils
mark-nadsålgärder med nuvarande omfattning. (När det gäller utvecklingen pä
längre sikl, se avsnitt 15.2.6.)

Denna prognos är baserad på en stagnerande hemmamarknad,
en något ökad bodförsäljning och en exportökning på 5 proceni.

Vidare har konstaterats att branschen exklusive
belysningsglas i utgångsläget (1980) har en överkapacitet pä ca 50 mkr räknat
i försäljningsvärde. Om della skulle avsättas pä export skulle del krävas en
40-procenlig ökning.

Produktiviteten per anslälld förväntas öka med 4-5 procent
per år. Den prognostiserade eflerfrågeökningen på 1,5 proceni per år räcker
alltså inle till för att kompensera effekliviletsökningen. Sammanlaget
indikerar uppgifterna ell behov av all minska anialet anställda i branschen
med ungefär 50 personer per är.

Utredningen bedömer att andra anlaganden lill följd av
exempelvis kraftiga marknadsföringsinsatser på export vad gäller
marknadstillväxten inte påtagligt kan krympa gapet mellan efterfråge- och
produkliviielsul-vecklingen före 1983.

15.2.3 Arbetskraften

Hösten 1979 var totalt ca 2000 personer anställda i den
svenska manuella glasindustrin, i runda lal 650 kvinnor och 1 350 män.

Prop.
1980/81:89 33

Tjänstemännen utgjorde knappt 15 proceni av totala
arbetsstyrkan vilket aren relalivl läg andel i jämförelse med totala industrins
drygl 25 proceni.

Männens åldersfördelning lorde ganska väl molsvara den
allmänna åldersfördelningen. Kvinnorna lorde dock vara någol
överrepresenterade inom de äldre åldersgrupperna. I den företagsvisa
genomgängen har dock framkommit högsl betydande skillnader mellan enskilda
glasbruk vad beträffar åldersfördelningen.

Kvinnorna är hänvisade till de mindre kvalificerade
yrkesgrupperna och arbetar nästan uteslutande inom
eflerbehandlingsavdelningarna. Andelen kvinnor inom hyttan är alltjämt mycket
läg. bortsett frän den minst kvalificerade yrkesgruppen.

Tyngdpunkten i framlidens rationaliseringar kommer att
inriktas framför alll på eflerbehandlingsenhelerna. Ansträngningar görs för alt
mekanisera och eliminera befattningar med bl.a. besvärlig arbetsmiljö.
Åigärderna kommer i första rummet alt medföra en minskning av anlalel
sysselsatta inom de mindre kvalificerade yrkesgrupperna.
Ralionaliseringsinsatserna kommer därför sannolikt att slä hårdast mol
kvinnorna.

Den övertaliga personalen har i allmänhel inle sådana
kvalifikationer alt den utan vidare kan föras över till bristbefattningar inom
förelagen. Della är en förklaring till all det trots den krympande
sysselsättningen inom branschen föreligger brist på kvalificerade
yrkesarbetare.

Även fortsättningsvis torde företagen fä vissa bekymmer
med att rekrytera kvalificerad personal till hyllorna. För att underlälta
rekryteringen av personal till den manuella glasindustrin behövs
utbildningsinsatser, bl.a. vidareutbildning.

15.2.4 Produktion och produktionsteknik

Den svenska manuella glasinduslrin är mycket
arbetsintensiv och besitter en relalivl låg produktionsteknisk standard
jämfört med övrig svensk industri. I viss män gäller jämförelsen även utländsk
glasindustri.

Den beräkning av produktionskapacitet och
marknadsefterfrågan som ulförts under maj 1980 gav vid handen ett överskoll av
produktionskapacitet pä ca 50 mkr mätt i glasbmkens försäljningsvärde i 1979
års priser.

För att klara den internationella konkurrensen är det dock
nödvändigt alt öka produktiviteten, vilkel medför ett minskat arbetskraftsbehov
om man inle kan öka sina marknadsandelar.

Invesleringar måste göras för att ersälla förslitna delar
av anläggningarna, för all höja såväl den tekniska som arbelsmiljömässiga
standarden. Della gäller i högsta grad efterbearbetningen. Även i hyttorna
finns del en eftersläpning när det gäller arbetsmiljön speciellt avseende
värmesirålning och buller, vilket bl. a. försvårar rekrytering av arbetskraft.

Branschen belastas också av vissa förelägganden avseende
yttre miljöproblem som måste lösas genom omfattande investeringar.
Erforderliga invesleringar för att förbättra arbetsmiljön och för att lösa
yttre miljöpro- 3
Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 89

Prop.
1980/81:89 34

blem är företagsekonomiskt improduktiva investeringar.

Enligl konsultutredningen finns det en besparingspotential
som grovt uppskattat skulle sänka kostnadsnivån för branschen med ca 50 mkr.
Huvuddelen utgörs av inbesparad arbetskraft och energi.

En grov uppskattning av kapitalbehovet för erforderiiga
invesleringar uppgår lill 75-100 mkr för en femårsperiod. Dessa beräkningar
baserades pä de bruk som var i drift i oklober 1979.

15.2.5 Förelagsekonomiska förulsätlningar

Med undanlag för några företag är verksamheien slarkl
förlustbringande. Totalt sett belastas branschen av en för slor skuldbörda som
i dagens ränteläge ger ell belydande negativt räntenetto. Utvecklingstendensen
är slarkl oroande. Utvecklingen kan illustreras med vinsten efter kalkylmässiga
avskrivningar men före slalligl stöd och koncernbidrag.

1976 i977
1978 1979

Förlust i mkr______ 4________ 17_______ 30_______ 14_______

En prognos (upprättad maj 1980) för 1980 talar för en
föriust av ca 24 mkr, dvs. ca 13000 kr. per anslälld. Om resullalei uilryckes
som vinst efter planmässiga avskrivningar men före statligt stöd och
koncernbidrag ger prognosen för 1980 en föriust på ca 16 mkr.

1978 påverkades resultatet i hög grad av belydande
inkörningskostnader för de nyinstallerade vannorna i Orrefors och Kosta. Första
halvårel 1979 belastades lill viss del av fortsatta inkörningskostnader. 1979
var marknadsmässigt eU hyggligt är för glasbruken.

Ett vägt genomsnitl av lönekostnadernas andel av
förädlingsvärdet ger för förelagen 1978 värdel 101,2, dvs. intäkterna lämnar
inle någol bidrag lill läckande av kapitalkostnaderna.

Som tidigare nämnts belastas branschen tolall sell av en
för slor skuldbörda som i dagens ränteläge ger ett betydande negativt
räntenetto. Likvidiletsbrisl kan alltså inte lösas genom upplåning eftersom en
bristande lönsamhet icke täl en högre ränlebelastning. Likviditetsbrislen är
alltsä i sin vida bemärkelse ett lönsamhetsproblem som inte kan lösas med volymökning.
Förelagen måste lösa sina likviditetsproblem med volymanpassning kombinerat
med lönsamhelsförbältringar som kan generera kapital för volymökning. Som
nämnts i avsnitt 15.2.4 finns del en besparingspotential när del gäller de två
tunga kostnadsposterna, löner och energi.

Det är för branschen nödvändigt att stigande löner
kompenseras med ökad produktivitet och att åtgärder vidtages för att minska
energiförbrukningen. I annat fall kommer priserna på branschens produkter att
stiga snabbare än för andra branscher och förmodligen också snabbare än hos
konkurrenterna, vilket innebär minskal marknadsutrymme.

Prop.
1980/81:89 35

Under 1970-talel har produktiviteten i branschen stigit
snabbare än marknadstillväxten. Delta kan inge vissa förhoppningar om den
forlsalta utvecklingen under förulsällning all en kraftigt ökande export kan
uppnäs och alt branschens likvidilelsproblem för en sådan volymökning kan
lösas.

/5.2.6 Samhällsekonomiska utgångspunkter

Utredningen har genomfört en samhällsekonomisk analys för
all belysa konsekvenserna av strukturförändringar i den manuella glasindustrin.

Analysen avser en jämförelsevis måttlig minskning av
sysselsättningen i branschen, nello 285 personer. En sädan neddragning leder,
om den genomförs nu, till samhällsekonomiska förluster i form av
resursborlfall. Den avgörande faktorn är all möjligheterna till alternativ
sysselsättning inom regionen är starkt begränsade. Arbelskraflsefterfrågan i
andra branscher är myckel låg vilkel fär lill följd alt de lokala
arbetsmarknaderna inle kan suga upp personal som mäste lämna glasbruken. Med
lokal arbetsmarknad menas arbetstillfällen inom pendlingsavsländ från
respektive orl. Som acceptabelt avstånd har räknats en restid med bil pä ca 30
minuter. En omfallande analys av glasbruksorternas lokala arbetsmarknader
ligger lill grund för bedömningarna av den alternativa sysselsättningen.

Den samhällsekonomiska analysen är beräkningsmässigt
begränsad till en Ireärsperiod. 1 normalfallet är del den tidsrymd under vilken
omställningen efter en nedläggning har slutförts och lägel stabiliserats, dvs.
de personer som inte fäll arbete inom perioden brukar erfarenhetsmässigt falla
inom den grupp som långsiktigt hamnar utanför arbetskraften.

Enligl kalkylen ger en fortsalt användning av
arbetskraften i manuella glasinduslrin ett bidrag på 23 mkr årligen till
samhällsekonomin för säväl omställningsperiod som efter omställning. En
omallokering av arbetskraften lill alternativ sysselsättning ger ett bidrag
till samhällsekonomin på 13 mkr och ca 17 mkr för respektive period. Della
innebär alt den forlsalta användningen av arbetskraften i branschen ger ett
bidrag pä omkring 70 mkr för treårsperioden. På samma sätt ger en omallokering
av arbetskraften lill alternativ sysselsätlning ell bidrag på omkring 40 mkr
under samma tid.

Jämförd med andra "krisbranscher" såsom varvs-
och stålindustri har den manuella glasinduslrin ett relativt högl
förädlingsvärde per anslälld. Branschgenomsniltel låg 1979 på uppemot 100000
kr.

Följande jämförelse visar alt en fortsall användning av
arbetskraften i manuella glasindustrin ger det högsta bidraget till
samhällsekonomin. Bidragsförlusten vid den marknadsanpassade nedskärningen med
branschslöd framgår av tabellen nedan. För treårsperioden innebär delta ett
samhällsekonomiskt bortfall pä 25-30 mkr i 1979 års priser.

Tabell
15.1 Jämförelse mellan fortsatt användning av arbetskraften i den manuella
glasindustrin och den marknadsanpassade utvecklingen med branschstöd. Löpande
priser

Omställnings-perioden
mkr

Efler

omställning

mkr

Real
analys Bidrag vid fortsatt användning i manuell glasindustri Alternativ sysselsättning
Bidragsförlusl

23,6

13.0 10,6

23,0

17.3

5,7

Starkt
förenklad kan den samhällsekonomiska kalkylen illustreras med tvä kurvor. AB
visar produktionen (egentligen förädlingsvärdet) i de av omstrukturering
berörda företagen, dvs. illustrerar bidraget lill samhällsekonomin vid
bibehållen förelagsstruktur. Den stigande kurvan, CD, visar värdel av den
alternativa sysselsättningen.

CD
visar effekterna av att den från glasbruken friställda arbetskraften efler hand
fär sysselsättning i andra branscher där de bidrar lill en produktionsökning.
Kurvan planar ul någol efler omställningsperioden, men jäm-

Figur 15.1 Utvecklingen över liden av bidraget lill
samhällsekonomin vid bibehållen företagsstruktur respektive vid
marknadsanpassad utveckling med branschslöd. Löpande priser

I

Mkr

25

Bidrag vid
bibehållen företagsstnilrtfur

15

Bidrag vid
marlinflidaanpassaa utveckling med branschstöd

1980

I9ÖI
1982 1983 193ii 185 1 187 188 1

■+■

1990
tid

Prop.
1980/81:89 37

fört med "bibehållen företagsstruktur" stiger
den. Före lidpunklen E är avkastningen högre i glasbruken.

Av kurvorna framgår all skärningspunkten E ligger bortom
treårsperioden. Del innebär all arbetskraften med nuvarande alternativa
sysselsättningsmöjligheter ger högsl avkastning om den behålls i glasbruken.

Kalkylen omfattar enbart det korta perspektivet 1980-83.
Mot bakgrund av osäkerhet om del manuella glasels efterfrågeulveckling pä läng
sikl, hemma och på exportmarknaderna, har utredningen inle bedöml det
meningsfullt alt försöka kvantifiera efterfrågan i ett längre perspektiv.
Glasulredningen kan dock med utgångspunkt från vissa indikatorer och
grundläggande förulsällningar ange följande utvecklingstendenser på längre
sikl.

Ingenfing tyder på att exportefterfrågan på svenskt
manuellt glas kommer all öka sä kraftigt all den kan eliminera
kapacilelsöverskotlel. Detla gäller även om förstärkta marknadsföringsinsatser
skulle sällas in. När det gäller hemmamarknaden blir importkonkurrensen svär
även fortsättningsvis. Samtidigt kan man av konkurrensskäl förutsätta all del
krävs en stark produktivitelslillväxl för all motverka kostnadsslegringarna.
Allt detta talar för alt behovet av arbetskraft snarare kommer att minska än
öka.

Slutsatsen blir att de problem som den manuella
glasindustrin har i dag sannolikl kommer att beslä för stora delar av branschen
även i ett längre perspektiv. Detta innebär att möjlighelerna att höja
produktionen efler treårsperioden i syfte alt bereda fler personer arbete eller
dämpa syssel-sällningsnedgången i glasinduslrin är starkt begränsade. Insatser
i form av branschstöd kan dock mildra effekterna.

Man kan inte utesluta att det kan finnas andra
stmkluralternativ som i samhällsekonomisk mening är båttre än de studerade
alternativen. Den genomförda analysen utvärderar inle den optimala stmkturen
för branschen.

Det bör framhållas all resultatet av analysen inte kan
tolkas sä att nuvarande branschstruktur bör behällas. Däremot bör man ur samhällelig
synpunkt sälta in åtgärder för att mildra effekterna av nedläggningarna. Detla
kan ske dels genom branschstöd dels genom regionalpolitiska åtgärder.

Del är inte särskilt meningsfulll att i dag föreslå att
strukturförändringen skall genomföras vid en bestämd tidpunkt. Fömtsättningarna
både vad gäller arbetsmarknad och förädlingsvärde kan då se helt annoriunda ut.
Tvä samtidigt verkande åtgärder kan minska förlusterna och underlätta
omställningen. Begränsa nedläggningstakten genom branschstöd är den ena. Den
andra åtgärden år att öka möjligheterna för alternativ sysselsättning.

Möjligheten att undvika samhällsekonomiska förluster och
mildra de negativa sociala konsekvenser som den marknadsanpassade nedskärningen
medför är att sätta in åtgärder för att skapa sysselsättning utanför

Prop.
1980/81:89 38

glasindustrin, dvs. höja kurvan DE. Strävan bör vara alt
minimera resurs-bortfallet och underlätla omställningen socialt.

Ell flertal mindre orter i glasriket är för sin existens
nästan hell beroende av ortens glasbruk. Detla medför svåra
arbetsmarknadspoliliska och sociala anpassningsproblem vid en successiv
neddragning av branschen.

15.3 Handling.salternativ

15.3.1 Uppdragets målsättning

Riksdagen har hemslälll om förslag lill en samlad plan för
samhällels insalser som i fråga om den manuella glasinduslrin syfiar till att
bevara branschens långsiktiga konkurrenskraft och konstnäriiga kvalilet saml bibehålla
den nuvarande sysselsättningsnivän.

Målformuleringen innehåller således tre delmål: - konkurrenskraft,
konstnärlig kvalitet och bibehållen sysselsättning

Begreppel konkurrenskraft kan ges många tolkningar. En
vanlig tolkning är följande: En bransch (eller ett förelag) som arbetar i en
marknadsekonomi är konkurrenskraftig om den i konkurrens med andra förelag
eller andra länders industrier kan fortleva och ulvecklas ulan speciella permanenta
slalliga stödinsatser. Delta kräver fortlöpande effektiviseringsin-satser och
anpassning av produktion och produkler. Sysselsättningen i kvantitativa och kvalitativa
termer blir dä beroende på företagens förmåga all hävda sig pä marknaden. 1 en
expansiv marknad kan produktionen öka i samma takl eller kraftigare än
rationaliseringseffekten. Sysselsättningen blir dä oförändrad eller stigande. 1
andra fall kan motsatsen gälla, försäljningsökningen undersliger
produktivitelsslegringen och sysselsättningen minskar. Företagen kan dock
fortfarande vara konkurrenskraftiga i denna situation.

Beträffande produkternas konstnärliga kvalitet är denna
relevant i sammanhanget i den män den förbätirar företagens konkurrensförmåga
genom all produkterna blir mer attraktiva på marknaden. Konstnärlig kvalitet är
emellertid ett ganska oprecisl begrepp. Del kan avse själva produktutformningen
(designen) men också framställningssättet (hantverksmässig tillverkning,
handgjort glas). 1 detta sammanhang är del i första hand designen som är
relevant, i mindre utsträckning den hantverksmässiga tillverkningen. Den
senare är kostnadskrävande (löneinlensiv) vilket höjer produkternas pris och
därmed begränsar marknadsulrymmet. Den hantverksmässiga tillverkningen inom
svenskt glas hotas från två håll. Dels kan länder med lägre arbetskostnader
framställa handgjort glas till kostnader som väsentligt undersliger de svenska,
dels har den tekniska ulvecklingen fortskridit så alt det i dag och ännu mer i
framtiden är möjligt alt framställa maskingjort glas som utseendemässigt och
kvalitetsmässigt är väl i klass med det handgjorda men lill lägre pris. Den
svenska glasindustrin måste anpassa sig till förändringar i omvärlden.
Hantverksmässigt utförande är

Prop. 1980/81:89 39

fortfarande ell vissl försäljningsargumenl men produklerna
fär då inte ha ell alllför högl pris i förhällande lill jämförbara maskingjorda
produkler av hög kvalilet. Konstnäriig utformning och god glaskvalilet tenderar
att bli väsentliga försäljningsargumenl.

Som framgått av tidigare detaljanalyser är silualionen i
den svenska manuella glasinduslrin sädan all del enligl SIND:s mening inte är
möjligl all göra en plan för samhällets insalser för branschen som helt
tillgodoser de sysselsätlningspolitiska målsällningar riksdagen slälll upp.
Delar av branschen är i dag ej konkurrenskraftiga och en realistisk marknadsbedömning
lyder pä all lillväxlmöjligheten i reala termer är slarkl begränsade. I dag
föreligger en icke obetydlig överkapacilet i förhållande lill efterfrågan pä
förelagens produkler. samlidigl krävs belydande effektivilelshöjande insalser.
Lönerna är branschens största kostnadspost. Allt delta lalar för alt en ytterligare
reducering av sysselsättningen blir nödvändig om man pä sikl skall nå balans pä
marknaden.

Skäl kan finnas för bibehållande av produklionskapacilel
och sysselsättning i vissa industriella verksamheter utöver vad som är
motiverat ur marknadsekonomisk synvinkel. Sådana fall kan vara dä
försörjningsmäs-siga och beredskapspolitiska moliv är slarkl framlrädande, som
exempel kan nämnas delar av TEKO-industrierna och skotillverkningen. Ett permanent
slalligl slöd kan då erfordras om andra alternativ inte föreligger. När det
gäller den manuella glasinduslrin kan enligt SlND:s mening sädana moliv inte
åberopas. Motiven för samhällsstöd är i slällel i första hand
regionalekonomiska (bruksortsproblemel) och sysselsätlningspolitiska saml i
viss män kulturpolitiska.

SIND tolkar riksdagens mening så all den manuella
glasinduslrins problem främsi är ett regionalekonomiskl problem och
följaktligen bör behandlas som ett sådanl.

Mol bakgrund av ovanslående har verket vall alt i
fortsättningen diskutera olika handlingsalternativ frän samhällets sida som
molsvarar de tvä väsentliga delmålen i riksdagens uttalande: bevarad
sysselsätlning respektive konkurrenskraftig industri.

15.3.2 Bevarad sysselsättning i branschen

Enligt näringsutskollets mening skall man söka "bevara
branschens långsikliga konkurrenskraft och konstnärliga kvalitet sä all
nuvarande sysselsältningsnivå kan bibehållas". "Nuvarande
sysselsältningsnivå" kan tolkas på olika sätt. En rimlig lolkning är att
den nivä som rådde vid riksdagens beslutsdatum (mars 1979) avses, dvs. ca 2050
anställda personer. Sannolikt avses inle det anlal anställda som råder när
föreliggande utredning läggs fram, ca I 900 personer. Andra bedömare har i
debatten framfört andra sysselsättningslal. Hur sysselsätlningsmålet skall
tolkas med avseende på anlal glasbruk logs inte upp av riksdagens utskott. SIND
har inte närmare analyserat detla.

Prop.
1980/81:89 40

Oavsell vilket sysselsäiiningstal som väljs innebär
uppdragets mälsättning en fixering av en lägsta gräns för sysselsättningen i
branschen som skulle ligga högre än i dagslägel, dvs. bruken mäste rekrytera
folk. Det kan finnas skäl all se närmare pä förulsällningarna alt uppfylla
delta.

Utgångsläget är all vi har svårt all hävda oss prismässigt
för jämförbara produkter. Även med väsenlligl ökade stödinsatser på
marknadsföringssidan skulle del la mänga år all nå målel. Marknadsföringen
måsle ändra inriklnig för alt sälja högprissaita produkler med konstnärligt
värde. Della måsle lyckas i konkurrens med låglöneländernas goda
förulsätlningar all tillverka jämförbara produkter lill betydligt lägre priser,
vilket vi redan i dag upplever som ell mycket svärhanlerligl
konkurrensförhällande. Del lar tid all bygga upp resurser i förelagen för att
genomföra de väsenlligl utökade akliviielerna. Vad skulle hända med branschens
slruktur under liden?

Om man ulgår från all långsiktig konkurrenskraft skall
bygga på konsl-närlig kvalilet. och därmed avser hantverksmässigt ulförande, sä
skulle nuvarande ralionaliseringsinsalser i branschen inte genomföras i
fortsättningen. En ökad satsning på hanlvevksmässigl utförande innebär i slort
sell en återgång lill del vi lämnal pga. den mycket hårda internationella
importkonkurrensen.

För all klara den internationella konkurrensen är det
nödvändigt all öka effekfivileten vilket i sin tur medför ett minskat
arbetskraftsbehov. Såvida inle marknadsandelen för svenskl glas kan ökas
kraftigt.

Med utgångspunkt från de förutsättningar som framgår av
lidigare avsnitt kan man följaktligen inle bedöma del som realistiskt all
uppnå målel om bibehållande av nuvarande sysselsättningsnivå. De styrmedel som
skulle behövas mäsle i så fall fä sådan omfallning och inriktning all
åtgärderna bryter mol inlernalionella regler.

15.3.3 Marknadsanpassad utveckling ulan branschstöd

Ett annat huvudmål kan vara en konkurrenskraftig industri
på marknadens villkor. Det är utifrån denna målsättning naluriigt alt som ett
steg i analysen se på vad som spontant kan förväntas ske i branschen om nuvarande
statliga stöd avvecklas. De som överlever är defmitionsmässigt
konkurrenskraftiga.

Risken är all en avveckling av branschslödel kan förväntas
bli inledningen lill en spontan utveckling som företagen på egen hand inte kan
stoppa varför följden ytterst blir konkurser. Även en del långsiktigt
livskraftiga företag kan slås ut. De rationaliseringsmöjligheter som finns i
branschen kan företagen inte på egen hand la lill vara. När i liden är omöjligt
all ange. Det är heller inle meningsfulll all spekulera i pä vilken nivå, i
produktionsvolym eller anlal anställda, som läget i branschen stabiliseras,
dvs. konkurrenskraft uppnåtts. Det är inte meningsfullt att spekulera närmare
i vilka konsekvenser ett

Prop.
1980/81:89 41

bortdragande av del slalliga slödet skulle få för enskilda
tlerbrukslörelag och/eller fristående företag. Mol bakgrund av branschens och
förelagens situation stär det hell klart alt en sädan älgärd i dagslägel leder
lill dels en snabbare krympning av branschen, dels en minskning av antal
sysselsatta som väsentligen skulle översliga de 285 arbetstillfällen som blir
fallet i "En marknadsanpassad utveckling med branschslöd", vilkel
belyses i nästa avsnitt.

Den ovan skisserade sannolika utvecklingen vid ett
borttagande av branschslöd leder lill samhällsekonomiska förluster. För att
söka molverka dessa återstår i detla fall regionalpoliliska insatser.

15.3.4 Marknadsanpassad utveckling med branschstöd

Med utgångspunkt frän vad som pä olika säll blivit känl om
flerbruks-företagens planer eller inriktning för de närmaste aren har SIND
byggt upp ett scenario för strukturomvandlingen t. o. m. 1983. En viklig
förulsällning för att omvandlingen ska ske i lugnare tempo är ell fortsatt
stödprogram under ätminstone en treårsperiod. Utgångspunkterna är följande:

Kosla Boda har deklarerat ett behov alt minska sin
överkapacitet utöver vad avvecklingen av Skrufs Glasbruk medför.

Efter att
Alsterfors glasbruk avvecklats kan man förutsätta all Orrefors omstrukturering
är klar för perioden 1980-83 och förmodligen även på längre sikt om inga drastiska
förändringar i omvärlden kommer att ske.

Förde
fristående glasbruken finns inga individuella planer som påverkar branschens
struktur. 1 utredningen har dock antagils all en viss minskning av
sysselsättningen kommer all ske inom de fristående glasbruken.

SIND har
ulgält från den i utredningen beräknade nuvarande överkapaciteten på ca 50 mkr
i försäljningsvärde. SIND:s bedömning är att delta i kombination med vad som
deklarerats frän förelagen eller av SIND ansetts bli en sannolik utveckling
kommer brutto att medföra en reducering av 360 anställda t.o.m. 1983. Enligt
den arbelskraflsprognos som upprällals kommer dock 75 av dessa alt erhålla
anställning i andra glasbruk. De anställs som ersällning för naturlig avgång
och för all fylla vakanser. Dessutom efterfrågas arbetskraft i samband med
planerad volymökning i vissa glasbruk. Härigenom kan produktionen öka med ca 10
mkr i de kvarvarande bruken. Nettoeffekten blir att ca 285 anställda kommer all
lämna branschen och produktionen reduceras med ca 40 mkr.

Av andra faktorer som vägts in kan nämnas en erforderlig
produklivi-lelshöjning som är ett villkor för ekonomisk överlevnad.

Del är ur branschsynpunkt angelägel alt en
kapacitelsneddragning kommer lill stånd. Från denna utgångspunkt bör detta ske
inom treårsperioden sä all en livskraftig kärna kan bibehållas.

När man prövat olika nedläggningsaltemaliv finner man all
skillnaderna blir tämligen marginella under förutsättning att inle nägol av
huvudbruken läggs ner.

Prop.
1980/81:89 42

15.3.5 Regionalpolitiska åtgärder

Den manuella glasinduslrins problem kan beskrivas som ett
bruksortsproblem, dvs. ett flertal mindre orter i glasriket är för sin
existens nästan hell beroende av ortens glasbruk. Detta medför svåra
arbetsmarknadspoliliska och sociala anpassningsproblem vid en snabb
neddragning av branschen.

Anledningen lill detta är främst glasindustrins starka
regionala koncentration. 90 procent av de anställda finns i Kronobergs och
Kalmar län där fyra kommuner för sin sysselsättning är starkt beroende av
glasbruken.

De berörda länsslyrelserna har gjort en delulredning om
regionala och lokala konsekvenser vid en nedbantning av den manuella
glasinduslrin. Denna visar alt detla skulle få svåra konsekvenser för enskilda
orter. Orterna har ofta endast en arbetsplats av betydelse - glasbruket.
Alternativa sysselsättningsmöjligheter är därför få.

Enligt SlND:s prognoser kommer sysselsättningen i den
manuella glasinduslrin all fortsätta att minska. Åtgärder krävs således för
alt skapa allernaliv sysselsättning.

Förutom branschstöd föreslår industriverket att speciella
lånemedel ställs till förfogande för satsningar att inom glasindustriorternas
lokala arbetsmarknader skapa alternativ sysselsättning. Kommuner där sådana
insalser kan vara befogade är Uppvidinge, Lessebo, Nybro och Emmaboda samt
Finspång. Något längre gående regionalpolitiskt stöd kan med nuvarande regler
ej utgå till dessa.

För att slödet snabbt ska få effekt föreslår
industriverket att de speciella lånemedlen kanaliseras via de tre utvecklingsfonderna
i Kalmar, Kronobergs och Östergötlands län.

Fonderna, med dess kompetens om näringslivsfrågor i dessa
regioner är ell lämpligt forum, varigenom denna resurs bör kanaliseras.

För beslut om dessa lån ska enligt verkets mening samråd
ske med respektive länsstyrelse och länsarbetsnämnd samt industriverket. Lånen
ska kunna lämnas med ränte- och amorteringsbefrielse upp till tre år. Lånen ska
i huvudsak kunna lämnas till fondernas nuvarande målgmpp och inkludera
personlån för aktieteckning.

Åtgärder:

Speciella lånemedel, 10 mkr under en treårsperiod.

15.3.6 Ågarefrågan

Som framgått av tidigare avsnitt består den manuella
glasindustrin av tre block: Kosta Boda AB, AB Orrefors Glasbruk saml de
fristående glasbruken.

Det går inte med nuvarande ägarstruktur att strukturera om
branschen i samverkan mellan dessa block där de företagsindividuella intressena
måste stå i förgrunden.

Prop.
1980/81:89 43

Vill man styra över blockgränserna krävs en ägarmässig
samverkan. Olika förslag har framlagts i den riktningen och kan beaklas oavsell
vilket av de tre lidigare nämnda handlingsalternativ som diskuteras. Förslagen
kan formuleras som tre alternativ:

1)
En ny fusion
mellan Kosta Boda och Orrefors.

2)
Bildandel av
ett Glas AB för hela eller slora delar av branschen.

3)
Bildandel av
utvecklingsbolag lokaliserat lill "glasrikel".

Fusion

En fusion mellan Kosta Boda och Orrefors skulle kunna ge
fördelar avseende en samordnad exportförsäljning och när del gäller styrningar
av produktionen lill specialiserade tillverkningsenheter.

Vilka förutsättningar finns del för en ny fusion?

De nuvarande flerbmksförelagen Kosta Boda och Orrefors har
uppställ genom att ett antal fristående glasbruk fusionerals samman. För tvä är
sedan avtalades ett samgående mellan de bägge flerbmksförelagen. Under en
kortare lid drevs även företagen under gemensam ledning. Av olika skäl kom
samgåendet all spricka efter ca Ire månader. SIND har inte undersökt
förulsällningarna men bedömer all ett spontant samgående eller djupare
samverkan mellan de bägge flerbmksförelagen inle är aktuellt.

Man kan utgä frän all varken Inlencive eller Upsala Ekeby
kan belraklas som en potentiell intressent som går in i branschen med ett
vidgat ägande.

Ulanför branschen är del i dag svårt att finna
intressenter som är villiga alt gä in i den manuella glasindustrin.

Den nya koncernen skulle behöva slor ekonomisk styrka för
all kunna la lill vara fördelarna. Om del skulle skapa förulsällningar för all
bevara sysselsättningsnivän på lång sikt är svårt all sia om. men del är inle
olänkbart all bygga upp en sådan koncern efter en genomförd rationaliseringsfas.
Oavsett hur man bedömer för- och nackdelar skulle en sädan fusion endasl kunna
komma till stånd om staten lockade med slora ekonomiska insalser och därmed
styrde utvecklingen.

Glas AB

Vid diskussionerna om bildande av ett Glas AB har
framförts tankar om ett sädanl bolag skulle kunna bildas med Kosla Bodas och
Orrefors tillverkningsenheter som enda produktionsställen. Delta skulle enligl
verkels mening inte ge nägra andra för- och nackdelar än den ovan beskrivna
fusionen.

Detta innebär all en ny företagsgrupp i så fall borde
omfatta en slörre krets av företag.

Bildandet av Glas AB, en typ av investmentbolag, skulle
kunna ske med tillskjutande av anläggningstillgångar genom apportförfarande.
Därigenom skulle de två stora företagen, jämle ell anlal fristående företag,
bli aktieägare i det nya huvudföretaget.

Prop.
1980/81:89 44

Staten kunde i samband med bildandet gå in med
aktieteckning i bolaget. Huvuddelen av branschen skulle på så säll lillföras
ekonomiska resurser i ett sammanhang med målsättning all därefter vara
självbärande.

För all inle förlora marknadsandelar kunde
marknadsföringen ske över flera kanaler där man ulnylljar kända varumärken och
där man profilerar sig efler nägol olika inrikiningar.

Den övergripande målsättningen för ett sädant
investmentföretag kan fastställas efler nägol olika inriktningar.

En övergripande målsättning skulle kunna vara all skapa
förutsättningar för en strukturomvandling där man anpassar sig lill rådande
marknadsförhållanden men samlidigl försöker reglera omställningsprocessen så
all de samhällsekonomiska konsekvenserna minimeras. Efter en successiv omställning
skulle man kunna inrikta sig på en struktur som ger bästa effektivitet inom
branschen.

Om målinriktningen i stället skulle vara all snarasl nå
förelagsekonomisk effektivitet, då skulle de samhällsekonomiska förluslerna
inte komma all nedbringas.

De uppenbara nackdelarna med konslruklionen är att man
"lägger alla äggen i en korg". Om man inle lyckas styra föreiagei
räll enligl givna målsällningar kan de negativa ekonomiska konsekvenserna bli
betydande på grund av koncentrationen till ett företag. Med cU statligt
delägarskap kan della lätt medföra krav pä fortsatta statliga bidrag under lång
lid.

Utvecklingsbolag

De fackliga organisationerna har föreslagil bildandel av
ell utvecklingsbolag, "Glasulveckling AB", förden manuella
glasindustrin. Vidare skulle ett exportbolag bildas, gemensaml ägl av
dellagande förelag saml nämnda utvecklingsbolag. Tanken är att Glasulveckling
går in i nedläggningsholade bruk, såvida inle ägare och lokala fackliga
organisationer är eniga om att stå ulanför. I de fall utvecklingsbolaget träder
in skall, enligt del fackliga förslagel, ägarna erbjudas skälig ersällning.
Glasulveckling skall också kunna erbjuda utredningshjälp för all klargöra vilka
insalser som skulle behövas i ett glasbruk.

Enligt ovan redovisade fackliga förslag skall
Glasutveckling administrera branschslödel. 1 förslagel diskuteras inte på vad
sätt och i vilken omfattning medel i övrigl skulle lillföras
Utvecklingsbolaget.

Bildandet av ett övergripande utvecklingsbolag efter det
mönsler som ovan beskrivs tillför inte branschen någon ny resurs i egentlig
mening.

Genom att industriverkels branschstödpengar enligl
förslaget skulle kanaliseras över detla bolag skulle bolagel erhålla vissa
styrmedel. Om samma bolag skulle äga några företag i branschen, och därmed slå
i konkurrensförhällande lill "utomstående" företag, skulle statens
medel för branschstödet inte förvaltas av en neutral part.

1 sin yttersta konsekvens skulle della kunna innebära att
vid fördelning

Prop. 1980/81:89 45

av slödmedlen skulle "egna" ekonomiskt svaga
förelag kunna prioriteras.

Enligt de skisserade förutsättningarna skulle ell tänkt
utvecklingsbolag endasl köpa in nedläggningsholade förelag. Därigenom skulle
bolagel endasl kunna påverka ägarstrukturen i ekonomiskt utslagna förelag.

Det föreslagna bolagel fär enligt verkels mening ingen
slagkraft all styra en strukturomvandling. Bolaget skulle ocksä komma att skapa
nya problem inom övriga delar av branschen vid fördelning av branschslödmedel.

1 förslagel till utvecklingsbolagels konstruktion
återfinns tanken om bildande av ett gemensamt exporlbolag efler i stort sett
samma grunder som framförts i NU:s belänkande.

Enligl verkets mening gär del inle att genomföra nägot av
dessa förslag med nuvarande ägarstruktur. De företagsindividuella intressena
vid exportförsäljning går inle all samordna i ett gemensaml försäljningsbolag.
Verkels erfarenhet av kollektivt exportstöd kontra förelagsindividuelli stöd
ger belägg för den uppfattningen.

15.4 Industriverkets förslag

Av de handlingsalternativ som belysts under 15.3 anser
verkel all ätgärder för en bevarad sysselsättning i denna bransch inte är
rimliga all genomföra i enlighet med vad som beskrivits under 15.3.2. En
överslagsmässig beräkning över de lönesubventioner som skulle krävas ger ell
ärligt belopp på 20—25 mkr. Därtill kommer subventioner som krävs för att fä
avsältning för den höga produktionsvolymen.

En marknadsanpassad uiveckling ulan branschslöd som
beskrivits under 15.3.3 kan leda till ödesdigra konsekvenser för branschen och
hela den bygd där branschen huvudsakligen är lokaliserad. Del är inte möjligt
att med någon slörre precision ange storleksordningen på de regionala stödinsatser
som skulle behövas för att skapa de sysselsättningstillfällen som krävs för att
molverka den myckel kraftiga nedbantning av glasindustrin det här är fråga om.
Ett rimligt anlagande är att sysselsättningsminskningen blir åtminstone
dubbelt så slor som vid den marknadsanpassade utvecklingen med branschstöd. Det
samhällsekonomiska resursbortfallet blir mer än dubbelt sä stort vid denna
kraftiga nedskärning, dvs. ca 25 mkr. för omställningsperioden och ca 15 mkr.
för perioden efter omställning. Finansiella analyser visar att den
budgetmässiga "förlusten" för staten blir ungefär lika stor som del
ovan angivna reala bortfallet. Slutsatsen av denna mycket överslagsmässiga
beräkning blir att staten, genom minskade skatteintäkter och kraftigt ökat
behov av arbetsmarknadspolitiska åtgärder i alternativet utan branschstöd,
finansiellt förlorar 60-70 mkr. över en treårsperiod. Det då inbesparade (dvs.
nuvarande) branschstödet uppgår till knappt 5 mkr.

Verket har inte haft mandat att gå in i förhandlingar för
all undersöka fömtsättningarna för bildandet av ett nytt bolag av typen
investmentbolag

Prop.
1980/81:89 46

för huvuddelen av branschen. Verkel kan därtor inte ullala
sig om de ekonomiska förulsällningarna för ell sådant bolag men alt det skulle
kräva en slallig medverkan av betydande slorlek är myckel troligt.

Under 15.3.4 beskrivs en marknadsanpassad utveckling med
branschslöd.

Verkets konkreta förslag fill ett sådant branschstöd för
en ireärsperiod 1981/82-1983/84 är följande:

1. Exportstöd och konsultinsatser för
omställningsfrämjande äigärder ul

går för budgetåret 1980/81 med 4 mkr. Verkel föreslårall della slöd höjs

lill 7.5 mkr, per är och beräknar all beloppet skall fördelas med 6 mkr.

för exportstöd och 1,5 mkr. för konsultbidrag. För exportstödet skulle

gälla nägot generösare villkor för marknadsetableringar och i konsultbi

dragen skulle inrymmas ett visst belopp för all slödja designverksamhe

len.

Tolall anslag för treårsperioden: 22,5 mkr.

2. För avskrivningslån under perioden 1977/78-1979/80
har anslagits 15

mkr. Av dessa medel resterar ca 7 mkr. vid utgången av budgetåret

1979/80.

Verkel föreslär att ytterligare 10 mkr anslås för
avskrivningslån, varigenom resterande medel jämte nytt anslag skulle uppgå
till 17 mkr. för treårsperioden.

Verket föreslår att avskrivningslån får gälla för
energibesparande invesleringar i ugnsanläggningar för smäliproeessen. I första
hand skall de medel som anvisas för generella energibesparande äigärder
utnyttjas av företagen.

Verket föreslår att avskrivningslän även får gälla för
investeringar avseende förbättrad yttre miljö.

Verket föreslår att följande procenttal får gälla för
avskrivning:

Investeringar för effektivare produktion och förbättrad
arbetsmiljö: max. 50 procent.

Investeringar för förbättring av den yttre miljön: max. 80
procent.

Villkoren för avskrivningslån i energibesparande syfte bör
vara desamma som gäller för generella energibesparande åtgärder.

Nytt anslag för treårsperioden: 10 mkr.*).

3. För all lösa behovel av ökat rörelsekapital för
export föreslår verket att

särskilda strukturgarantier anvisas för detta speciella ändamål med ett

belopp på 25 mkr. för treårsperioden.

Verket föreslår vidare att villkoren för säkerhet,
beloppsgräns, amorteringsfrihet och amorteringstid blir desamma som för
teko-stödet men att ränlebefrielsen fixeras till 2 år.

* Anm: Orsaken lill alt anslagel för den gångna
Ireärsperioden inle har ulnylljats i högre grad kan tillskrivas den osäkerhet
som rån i branschen om kommande strukturförändringar.

Prop.
1980/81:89 47

4.
För de
slrukturgarantier avseende bl.a. förelagssamgäende som är anvisade för
branschen föreslär verkel ingen ändring.

5.
För forskning
och utveckling samt för vissl tänkbart utbildningsprogram knutet lill
Glasforskningsinsiitulel i Växjö, eller fristående, ber verkel all få inkomma
med förslag under höslen 1980 när en utredning för detla avsnitt beräknas
föreligga.

6.
Verkel föreslår
att 10 mkr. anslås för regionalpolitiska äigärder under i första hand en
treårsperiod enligt vad som beskrivits under 15.3.5.

Verkels förslag lill anslag för treårsperioden
1981/82-1983/84 kan sammanfallas sälunda:

Exportst ö d och konsultinsatser

22.5 mkr

Avskrivningsl å n, nylt anslag

10.0 mkr

R ä ntebefrielser f ö r
s ä rskilda

Slrukturgarantier

5.0 mkr*)

R ä ntebefrielse f ö r
regionala

l å nemedel

3.0 mkr*)

Totalt

40.5 mkr

Därtill ber verket att senare få inkomma med förslag till
anslag för forskning och utveckling.

*) Beloppen baseras på en anlagen genomsnittsränta på 10
procent.

Prop.
1980/81:89 48

Bilaga 2

SIND 1980: 8

Planglasindustrin — planglas och isolerrutor inför
80-taiet

2 Sammanfattning, slutsatser och rekommendationer 2.1
Sammanfattning

Planglasindustrin

De olika produkler som framställs inom planglasinduslrin
är huvudsakligen av två slag;

- maskinglas och

— floalglas.

Därutöver tillverkas bl.a. spegelglas, irådglas och
gjutglas. Bäde maskin- och floalglas används främsi lill fönster i byggnader
och fordon av olika slag.

Planglas lillverkas i Norden bäde enligl Pittsburgh- och
floatglasmeloden. Vid Pittsburghmetoden formas glaset i vannan och under
själva kyl-processen dras glaset vertikalt. Formningsprocessen är annorlunda
vid floatglasmeloden dä glasbandel flyter på en bädd av tenn. Ytan blir polerad
redan under formningsprocessen. Floalmeloden är tekniskt-ekonomiskt överlägsen.

Planglaslillverkningen i Västeuropa domineras av tre
mulfinationella förelag nämligen Sainl-Gobain-Pont-ä-Mousson (Sainl-Gobain).
BSN-Ger-vais Danone (BSN) och Pilkingion Brothers Limited (PB). Under 1980 har
del amerikanska föreiagei Guardian Industries Corp. börjal bygga en
floalglasanläggning i Luxemburg. Enligt ell flertal bedömare i branschen kommer
anläggningen all medföra en belydande överkapacitet för floalglas i Västeuropa
under den följande 5-årsperioden.

Både Sainl-Gobain och PB har ekonomiska inlressen, direki
eller indirekl, i de nordiska länderna, dels vad gäller planglaslillverkning
och dels vad gäller vidareförädling av glaset lill isolerrutor och bilmlor.

För närvarande har Sainl-Gobain tillverkning av maskinglas
vid Scanglas A/S anläggning i Korsör i Danmark. Tidigare under 1970-talet
tillverkades också maskinglas vid Emmaboda Glasverk AB (EGV) i Sverige och vid
A/S Drammens Glassverk i Norge.

PB tillverkar floalglas vid Pilkingion Floalglas AB:s
(PFAB) anläggning i Halmstad i Sverige och som hälftenägare maskinglas vid
Lahlis Glasbruk AB i Finland.

1 Sverige producerades under första delen av 1970-talet ca
50 klon' maskinglas ärligen. 1976 sjönk produktionen lill drygt 30 kton för att
hell

kton= 1000 ton

Prop.
1980/81:89 49

upphöra under 1978. PFAB:s tillverkning av floalglas i
Halmstad startade 1976 där del då producerades ca 50 kton. Under de två därpå
följande åren uppgick produktionen till ca 140 klon vardera. Importen av
maskinglas uppgick lill ca 28 klon är 1970, nådde en topp 1973 med 37 kton och
minskade till ca 24 klon för 1979. Importen av floalglas mer än fyrdubb-lades
mellan 1970- 1975 (frän 6 klon lill 27 kton). Åren 1976 och 1977 sjönk floatglasimporien
kraftigt ned till 15 klon (PFAB:s etablering) medan preliminära siffror för
1979 visar en fördubbling av volymen. Exporten av planglas var helt marginell
under början av perioden. Försi 1976 dä PFAB startade sin floalglastillverkning
ökade exportvolymen lavinartat, från 31 klon 19761111 142 klon 1979.

1 produktionen uppgick saluvärdet för maskinglas
(avsalukvanlitelen). floalglas och bearbetat planglas 1978 lill ca 310 mkr.
Därutöver tillverkades ca 5 kton maskinglas som levererades internt där
uppgift över saluvärdet saknas. Importen för planglasindustrin uppgick samma år
till ca 113 mkr medan exporten var drygt 210 mkr.

1 Danmark startade tillverkningen av maskinglas vid
Korsöranläggning-en 1969. Produktionsvolymen har under perioden 1970-78.
bortsett från några få år, varit relativt stabil pä en nivå omkring 50 kton
åriigen. Både import- och exportkvantiteterna visar pä ell livligt
handelsutbyte. Importen av maskinglas sjönk frän 21 kton 1970 lill 8 klon 1979
medan floalglas-importen ökade från 2 kton 1970 lill 48 klon 1979. Exporten av
maskinglas har under åren 1971-77 varierat omkring en nivå pä 35 kton ärligen.
1978 ökade exportvolymen av maskinglas (till 46 kton) och dä främsi till
Italien, Sverige och Storbritannien. 1979 års preliminära siffror visar samma
volym.

Produktionen av maskinglas i Finland uppgick 1970 lill ca
45 kton, sjönk till 37 kton åren 1973 och 1974 och ökade återigen till 45 klon
1975 och 1976. Under 1977 sjönk produktionen återigen ner till ca 40 kton för
all öka (enligt preliminära siffror) lill ca 50 klon för år 1978, Importen av
maskinglas har, med undantag av 1974 (15 klon), varil ganska liien, omkring 4
kton. Importen av floalglas har däremol ökat kraftigt frän I kton år 1970 lill
knappt 40 kton för 1979. Exporten av maskinglas har varierat kraftigt under
perioden. Åren 1970-73 uppgick exporlvolymen till ca 10 kton årligen. År 1974
sjönk volymen lill 1 klon för att år 1975 äler uppgä lill drygt 10 klon. En
kraftig ökning av exportkvantiteten skedde även under 1976 till 32 kton men
under de tre därpå följande åren har exporlvolymen uppgåll till en nivå på
omkring 23 kton ärligen.

I Norge
har det under åren 1970 till 1975 tillverkats omkring 10 kton maskinglas
ärligen. För 1976 och 1977 har inga produktionssiffror varit tillgängliga.
Sistnämnda är, 1977, släcktes vannan i Drammen och ma-skinglastillverkningen
upphörde. Importen av maskinglas har under perioden varierat mellan 8-10 klon
årligen bortsett frän 1973 och 1974 då volymen uppgick till 17 respektive 13
kton. Importen av floalglas var 4 Riksdagen 1980181. I saml. Nr 89

Prop.
1980/81:89 50

obetydlig i början av 1970-talel (ca 2 klon). Från 1975
och de därpå följande åren ökade floalglasimporten kraftigt för all 1977-79
uppgä till ca 40 kton ärligen. Exporten av maskinglas har i Norge varil hell
obetydlig.

Under första hälften av 1970-lalel producerades lolall
omkring 150 klon maskinglas åriigen i de nordiska länderna. 1975 sjönk
produkfionen lill omkring 140 klon och 1978 producerades ca 110 klon. Produktionen
av floalglas uppgick lill ca 50 klon 1976 och drygl 145 klon 1978. Utrikeshandeln
mellan de enskilda länderna i Norden och Västeuropa har under hela 1970-lalel
varil intensiv.

Vid Emmaboda Glasverk AB, numera Emmaboda Glas AB (EGAB),
tillverkades maskinglas t.o.m. 1978. Dämlöver bedrevs och bedrivs i dag
tillverkning av isolerrutor och andra glasprodukler samt grossistverksam-hel.
Genomsnitfiigt anlal anställda uppgick 1970 till 532 personer, ökade till 685
personer år 1974 och 1978 uppgick antalel i Emmaboda lill 570 personer.

Vid Pilkingion Floalglas AB tillverkas enbarl floalglas
och anialei anställda uppgår till knappt 400 personer.

Isolermtetillverkning bedrivs av såväl fristående
isolermleföretag som av grossister, snickerifabriker (fönslerlillverkare.
husfabriker) och glas-mästerier. Sveriges Planglasgrossislers förening består
av 12 medlemsföretag. I Snickerifabrikernas Riksförbund ingår ca 240
snickerifabriker som tillverkar fönster i större eller mindre utsträckning.
Sveriges Isolerrulepro-ducenlers Förening bildades 1979 och består av 16
medlemsförelag. Glas-mästeriförbundel omfattar ca 600 medlemmar. Dessa avnämare
är i mänga fall integrerade med varandra. Exempelvis tillverkar EGAB f.n.
isolermtor och bedriver grossistverksamhel medan man lidigare även producerade
maskinglas. Ett flertal grossister har egen isolerruteiillverkning, vissa husfabriker
har egen fönslerlillverkning och/eller isolermtetillverkning.

Den tekniska utvecklingen och forskningen bedrivs inom
planglasindustrin i hög utsträckning vid slora cenirala forskningscentra.
Sainl-Gobain-koncernen har tre centra; utanför Aachen, Paris och Lyon. PB har
ell center vid St. Helens i Storbritannien. Utvecklingsarbetet inriktas pä all
utveckla och förbättra floatglasmeloden dels med avseende på processtekniken
och dels på all fä fram metoder alt belägga glasytan så all värmeutstrålningen
frän insidan lill den yttre luften minskas.

Isolerruteiillverkning

Efter isolerrutans introduktion i Norden under 1960-talel
har dess användning slarkl ökat. 1978 bedömdes isolerrutans marknadsandel
uppgå till ca 70 procent i Sverige medan den exempelvis i Danmark och i Norge
var betydligt högre (närmare 100 proceni).

Den klassiska isolerrutan består av tvä glasskivor
åtskilda av ett slutel luftmellanrum. 1 samband med 1970-talets ökade krav på
energihushållning har ireglas-rulor utvecklats.

Prop.
1980/81:89 51

Isolerrutan kan förseglas pä olika säll. Genom att:

-
löda fasl
metallband

-
smälla samman
glasets kanter

-
"limma"
med speciella fogmassor.

Tillverkningen kan ske bäde manuellt och maskinellt. Del
råder en bred enighet om all några slörre stordriftsfördelar inte uppnäs vid
produktionsprocessen.

1 Sverige finns del relativi få isolerruleproducenler, ca
20 förelag. 1 Finland och Norge uppgår antalel förelag lill 30 respektive 35. 1
Danmark däremot finns inte mindre än ca 85 företag som tillverkar isolerrutor.

Den totala produktionen av isolerrutor i Norden beräknas
1978 ha uppgått till ca 5,8 miljoner m-, mätt i tvåglas-isolerrutor (vilkel molsvarar
knappt 120 kton). Därav svarade Danmark för ca 2,2 miljoner. Norge 1,7
miljoner, Sverige 1,3 miljoner och Finland 0,6 miljoner m".

Gemensamnt för de nordiska länderna är att stora delar av
produktionen är koncentrerad till några fä företag. Sainl-Gobain kontrollerar
ca 1/4 av den norska marknaden genom A/S Drammens Glassverk och hälften av den
svenska marknaden genom Emmaboda Glas AB. I Danmark domineras marknaden av ett
par större företag utanför Sainl-Gobain- och Pilking-tonkoncernerna. I Finland
är Pilkingtonkoncernen representerad genom isolermtetillverkning vid Lahlis
Glasbruk AB.

Utrikeshandeln är, bortsett från Danmark, inriklad mot
samhandel mellan de nordiska länderna.

Den svenska importen ökade under senare delen av
1970-lalel och uppgick 1979 till 9,3 kton. Drygl 90 proceni kom från de övriga
nordiska länderna; Danmark 3,3 klon, Norge 3 klon och Finland 2,6 klon.
Exporten frän Sverige har minskal från 3,2 kton 1970 till 0,5 kton är 1979.

Danmarks import minskade frän 15 klon 1970 lill knappt 2
kton 1979. Importandelen, mäU i volym, frän de övriga nordiska länderna uppgick
1979 till ca 35 proceni. Den danska exporten har ökal frän 0,4 kton 1970 lill
6,1 klon 1979. Av exporten gick 2,8 klon till Sverige medan reslen levererades
lill Västtyskland, Frankrike-Monaco och Storbritannien.

Den finländska importen har under hela 1970-lalet varil
obetydlig. För exporten gäller samma förhållande 1970-75. De senasle åren, 1978
och 1979, har dock exporten uppgått till 2,2 respektive 3.0 kton, vilka har
levererats till Sverige och Norge.

Norges imporl sjönk från 10,2 klon 1970 fill 1 klon 1979.
Exporten var obetydlig i början av 1970-talel medan den ökade under slutet för
all 1979 uppgå ull ca 3 kton, vilken huvudsakligen gick till Sverige.

Den tekniska utvecklingen av isolerrutor är inne i ett
mycket aklivi skede hos de enskilda företagen samtidigt som de svenska
myndigheterna och förelagen diskuterar och gemensaml söker utarbeta regler för
typgodkännande och tillverkningskonlroll.

Prop. 1980/81:89 52

Efterfråge uiveckling

Den framlida efterfrågan på fönsler. isolerruior och
planglas i Sverige bestäms i huvudsak utifrån byggandels utveckling, dels
nybyggnation och dess fördelning på småhus respekvive fleriamiljshus. dels på
ROT'-sektorns utveckling och dels marknadsutvecklingen för isolerruior.

Med utgångspunkt från 1978 ärs förbrukning av fönsler och
därtill hörande räglasbehov har tre allernaliv över eflerfrägeulvecklingen för
planglas beräknals. Alternativen har skilda anlaganden vad gäller nybyggnationen,
dess fördelning på småhus och flertåmiljshus saml ROT-seklorns utveckling.
Råglasbehovel beräknas öka med 9.9 proceni, 20,7 procent eller 36,8 proceni
lolalt fram lill 1985. Ell leknisk! genombrott i isolermletillverkningen mol
dubbelmlor med beläggning skulle dock kunna leda lill en minskning av
efterfrågan pä råglas. Råglasbehovel beräknas i de olika alternativen då minska
med 4,7 proceni. öka med 4,7 proceni eller med 18.6 proceni.

2.2 Slutsatser och rekommendationer

Ulredningens slutsatser och rekommendationer baseras pä en
problemanalys i kapitel 6. 1 kapillel analyseras företagsstrategier och
samhälleliga aspekter inom planglasinduslrin och isolermtebranschen. Följande
slutsatser har dragils i analysen.

/ Planglasindustrin A Företagsstrategier

1.
Floatglaslekniken
har slagit igenom och dominerar inom planglaslillverkningen. Sannolikl kommer
de kvarvarande maskinglasverken, t.ex. de i Lahlis och Korsör, all få
svårigheter au överleva.

2.
PB:s patent pä
floallekniken löper ut i början av 1980-talel, varigenom konkurrensen mellan
glastillverkarna kan ske på likvärdiga villkor.

3.
Nägon ny,
revolutionerande tillverkningsteknik, är inte känd. Den tekniska Ulvecklingen
inriktas på alt utveckla och förbättra floalmeloden. dels med avseende pä
slutprodukten (beläggningar m. m.) och dels med avseende på processtekniken
(energibesparingar m. m.).

4.
Någon
konkurrensbegränsande samverkan mellan förelagen eller dominans av ett enda
förelag har ej kunnal konslateras. Ell fätal företag, varav PB och Sainl-Gobain
dominerar, konkurrerar med varandra på en oligopolitisk marknad. De övervakas
av olika länders samt EG:s kartellmyndigheter.

5.
Inlegralion
framåt i fräga om vidareförädling av planglasel lill isolerrutor m. m. saml av
distributionen växer i betydelse som ett led i kampen om marknadsandelar.

' ROT-seklorn = reparation, ombyggnad och tillbyggnad.

Prop.
1980/81:89 53

B Samhälleliga aspekter

1.
Genom
etableringen av ett floatverk i Halmstad har ett modernt planglasverk
lokaliserats lill Norden. Konkurrenskraften för nordisk glasinduslri har
därigenom slärkis. Cirka 4(K) nya arbelstillfällen har lillkommii.

2.
Maskinglasverken
i Emmaboda och Drammen har nedlagts. De negativa effekterna pä
sysselsätlningen har motverkats genom vidareutveckling av annan tillverkning
inom förädling av planglas. En viss nellominskning av sysselsättningen har
skell.

3.
Under de
närmaste åren är det sannolikt att maskinglasverken i Korsör och Lahlis läggs
ner. Sysselsättningsproblemen vid en nedläggning kommer dock inle att bli lika
framträdande som de hotade bli i Emmaboda.

4.
Forskning och
proauktutveckling sker i huvudsak inom de multinationella företagens cenirala
forsknings- och produklulvecklingsavdelning-ar. I de lokala enheterna i Norden
förekommer en del utvecklingsarbete inom vidareförädlingen.
Glasforskningsinslitulei i Växjö sysslar mycket litet med problem inom
planglasindustrin.

5.
Med undantag
för visst tullskydd för den finska maskinglasindusirin har inga statliga
stödåtgärder vidtagits i samband med genomförda strukturförändringar inom
planglasindustrin i Norden. Däremot har samråd skell och överenskommelser om
sysselsätlningsgaranlier förekommit i samband med tillstånd om nyetableringar
för förelagsförvärv.

// Isolerrute- och fönstertillverkning A
Företagsstrategier

1. Annat material som ersättning för glas i fönstret,
l.ex. plast, är all

räkna med endast i mindre utsträckning och för speciella
ändamål.

Glaset är i stort sett ohotat.

2.
Den i Sverige
förhärskande 3 mm-rutan fär ökad konkurrens från 4 mm-mtan som dominerar i
Norge saml i länder utanför Norden.

3.
3-glasfönster
är standard i nya hus och i äldre hus i takt med att fönsler byls ul.

4.
2-glasisolerruta
med en mla belagd på innersidan kan uppfylla nuvarande norm för k-värde men
lorde inte slä ul 3-glasfönstrel med lanke pä sänkta k-värden som en fortsatt
reell energiprishöjning sannolikt kommer att leda till.

5. En ökad samverkan och integration mellan fönsterglas-
och fönster-tillverkare har ägt rum och kan förväntas fortsätta.

6.
Tekniken för
beläggning av glasrutan, gasfyllning saml försegling av rutorna är under
utveckling.

7.
Nya produkter
lanseras som underlättar användandet av underhälls-fritt material såsom plast
och aluminium i bågar och karmar. Della kan medföra en ökad inlegralion av
tillverkningen av isolermta och fönster.

Prop.
1980/81:89 54

8.
Fönsierglaslillverkning
kan karakteriseras som en smäskaleindusiri. Tillverkningstekniken är enkel och
kapitalbehovet litet. Närhetsfördelarna i distributionen är slora. Mer
sofistikerade produkler enligl (7) kan dock ge större förelag
konkurrensfördelar.

9.
Marknaden
karakteriseras av konkurrens mellan mänga företag. Handeln mellan de nordiska
länderna är fri men en begränsande faktor är svårigheter med transport på
längre avstånd.

K). Samråd och informalion myndigheterna emellan i de
nordiska länderna förekommer. Däremot har man ännu inle utformat gemensamma
normer och regler för typgodkännande m. m.

B Samhälleliga aspekter

1.
Konkurrensen
sker mellan ett slorl anlal företag som föranlett många nedläggningar och en
betydande rationalisering. Priserna pä isolerrutor har ökal långsammare än för
byggmaterial i övrigt. Lönsamhelen har lidvis varil myckel låg.

2.
Produktionen av
fönsterglas (enkelglas och isolerrutor) har i stort sett varit stabil medan
sysselsättningen minskal. Även i fortsättningen förväntas en liknande
utveckling för såväl produktion som sysselsätlning. Såväl Emmaboda kommun som
Emmaboda Glas AB:s verksamhei i Emmaboda ä.- särskill sårbar genom EGAB:s stora
andel av sysselsättningen på orlen.

3.
I samtliga
nordiska länder har regionalpolitiskt stöd utgått fill isolermte-lillverkare.
Överkapacilet har uppkommil delvis som en följd härav.

4.
Produktutveckling
har intensifierats inom förelagen såsom en följd av konkurrensen saml av
avnämarnas och myndigheternas ökade krav på funktionsnivån.

5.
Ökal samarbete
mellan företagen och myndighelerna saml mellan myndigheterna i de nordiska
länderna vad gäller typgodkännande och kontrollprocedurer har konstaterats.

Utifrån analysen och slutsatserna har följande
REKOMMENDATIONER lämnats i kapitel 6.

/ planglasindustrin

Omstruktureringen av planglasinduslrin är för svenskl
vidkommande klar för överblickbar tid. För Danmarks och Finlands del äterstår
dock omstruktureringar som kan bli aktuella under de närmaste åren. De förslag
lill åigärder i form av främst gemensam nordisk planering av planglasindustrin
har växt fram ur händelserna i Emmaboda i samband med omstruktureringen av
glastillverkningen och de problem dessa förde med sig för de anställda och för
kommunen. Såväl facket som kommunen kämpade länge hårl för att bevara
planglaslillverkningen i Emmaboda, i första hand genom all bygga ett floatverk
därstädes, i andra hand, då PB etablerade i Halmstad, genom att uppskjuta en
släckning av maskinglasvannorna. Facket

Prop.
1980/81:89 55

har. som försvarslinje tvä. sedan del ställ klart alt
maskinglasverkel trols protester skulle nedläggas, hävdat alt Sainl-Gobain
skulle uppfylla sin sysselsällningsgaranli genom all upplaga tillverkning av
nya produkler. Säsom redan skildrats har della ocksä skell, dock icke i den
utsträckning all sysselsätlningen hell kunnat vidmakthållas i glasförelaget.

En planering på nordisk basis av planglasindustrin vad
avser elableringar, sysselsättning, produktutveckling m. m. skulle förulsätla
ell överförande av äganderätten till exislerande och framlida planglasverk
lill de nordiska stalerna. Det kan nämligen pä goda grunder förutsättas an de
multinationella förelag som nu äger och driver planglasverk i Norden inle
kommer att acceptera att ansvaret för planeringen överföres lill de nordiska
staterna, om inte dessa samtidigt förvärvar äganderätten lill förelagen.

Säsom framgått av den genomförda analysen av branschens
teknologiska status, internationella karaktär och konkurrensförhåUanden finns
därför inga moliv eller förutsättningar för upprättande av en samlad plan för
de nordiska ländernas insatser inom planglaslillverkningen innefattande
genomförandet av en gemensam nordisk induslriplanering.

Glasframslällning och vidareförädling av glas - planglas,
emballageglas och manuellt glas - har belydande omfallning i de nordiska
länderna. Säväl grundforskning som tillämpad forskning och produktutveckling
inom del glaskeramiska områdel har därför betydelse för dessa industrier. Såsom
redovisats i problemanalysen om planglaslillverkningen finns däremol inte
anledning all föreslå någon speciell satsning på forskning och produktutveckling
med avseende pä processerna för framställning av planglas.

// Isolerrute- och fönslerlillverkning

I motsats till planglasindustrin kommer
strukturförändringar att även fortsättningsvis äga rum inom isolermtebranschen
i samtliga nordiska länder. Delta beror pä den snabba utvecklingen av nya
produkter kombinerad med en stagnerande marknad. Det är svårt alt förutsäga
hur dessa förändringar kommer att påverka enskilda förelag och regioner. Uppenbart
är dock att isolermletillverkningen i Emmaboda år specielll sårbar och därmed
intar en särställning beroende på dess stora betydelse för sysselsätlningen på
orten.

Strukturförändringarna påskyndas av rådande överkapacilet
som hotar att öka. Det finns med hänsyn härtill anledning att särskill noga
beakta det regionalpolitiska stödels sekundära effekter för förelag i andra
regioner. Sålunda är del uppenbari att ett nytt "Emmabodaproblem" kan
åieruppslä om lokaliseringsstöd ges till konkurrerande förelag. Stark
återhållsamhet bör därt'ör iakttagas med lokaliseringsstöd i denna bransch.

Av stor betydelse för branschens utveckling är åtgärder
för all skapa enhetliga regler för typgodkännande av produklerna och system för
pro-duklionskontroll. Del arbete som nu inletts på detta område inom Nordiska
kommittén för byggbestämmelser (NKB) - ett samarbetsorgan för de

Prop.
1980/81:89 .56

fem olika ländernas cenirala byggmyndigheler - gär ul pä
all förbällra samordningen av byggbeslämmelser i Norden. Ett mera allmänt
införande av typgodkännanden och produklionskonlroll - som detla arbele äsyflar
- skulle underlätta utveckling och marknadsföring av ändamålsenliga produkler.
Enhetliga normer och bedömningsgrunder i de nordiska länderna skulle dessulom
främja handeln och konkurrensen mellan förelagen saml gemensam forskning och
utveckling inom Norden. Önskvärt är all NKB:s verksamhei intensifieras inom
delta område för all uppnä snabba resullal.

Prop.
1980/81:89 51

Bi/aga 3

SIND PM 1980:12 Emballageglasindustrin — en förstudie

Sammanfattning

Starkt koncentrerat ger förstudien ell anlal
utgångspunkter som är väsenlliga för en bedömning av svensk
emballageglasinduslri.

-
En svag
emballagemarknadsulveckling kan förväntas. I förening med konkurrens frän andra
förpackningsmaterial resulterar della i en minskning av efterfrågan efler
emballageglas i Sverige.

-
Importen
fortsätter all ta ytterligare andelar. Dock i relativt långsam takt.
Transportkostnaderna utgör i viss ulslräckning ett skydd för hemmaproduktionen.

-
Nuvarande höga
exportvolymer av tomma förpackningar är svära all behälla. Det befarade
bortfallet kan sannolikt delvis kompenseras med export av fyllda förpackningar
(dryckesförpackningar).

-
En utvärdering
av de under 1979 inledda satsningarna pä fyllda förpackningar kan göras försl
under slutel av 1980.

-
1980 är
kapacitetsulnytljandet gott

-
SlND:s kalkyler
visar

att redan 1982 saknas enligt huvudalternativet beläggning
för 70 miljoner förpackningar, d.v.s. ca 1,5 produklionslinje, eller 90-100
personer. Även det optimistiska allernalivel ger ell överskoll på personal i
storleksordningen 20—30 personer.

-
PLM har i
föreiagei expansiva produkler som delvis bör kunna kompensera för
neddragningar i de svenska glasbruken.

-
PLlM:s glasbruk
är inle kortsiktigt hotande på företagsekonomiska grunder.

Förslag

SIND:s prognoser över efterfrågan efler svenskt
emballageglas fram till 1985 visar på en fortsatt vikande marknad.
"Nya" dryckesförpackningar kan under vissa förutsättningar begränsa
nedgången men del är ännu för tidigt all bedöma effekterna.

Den s. k. återflaskan är en produkl som om den införs för
vin- och sprilförpackningar skulle höja eflerträgenivån med omkring 25 procent
(räknat pä prognosen för 1985). Äterfiaskan kan dock av flera skäl sannolikt
inte bli aktuell före 1985, varför den av SIND prognostiserade överkapaciteten
(enligt huvudprognosen nära 120 miljoner förpackningar 1985) kvarslår under
perioden, oavsett om älerglas införs eller inle. Enligt prognosen resulterar
detla i ell minskal personalbehov 1985 pä 125 lill 180 personer.

Prop.
1980/81:89 58

Industriverket finner i den genomförda förstudien all den
vikande efterfrågan efter emballageglas inle kan ses isolerat som ell
emballageglaspro-blem. Emballageglasel är för de flesta ändamål en av flera
alternativa förpackningsmaterial. Glaset konkurrerar med exempelvis emballage
av bleckplåt, aluminium, plast och papper. Del är således inte särskilt meningsfullt
all genomföra partiella studier och föreslå äigärder pä delområden ulan alt
beakta subslitutsförhällandena.

Emballageglas lillverkas vid PLM:s glasbruk i Hammar och
Limmared. 1 dessa orter är glasbruken de enda arbetsplatserna av belydelse.
Alternativa sysselsättningsmöjligheter inom pendlingsavsländ är få. Della
gäller speciellt Limmared som ligger i Sjuhäradsbygden. Sysselsättningsneddragningar
fär därför negativa återverkningar i de berörda orternas lokala
arbetsmarknader. Till emballageglasproblemei är således också knulel ell
bruksortsproblem.

Mol denna bakgrund föreslär industriverket all
föreliggande förstudie följs upp av en bredare utredning på emballageområdet.
Därvid bör konsekvenserna för emballageinduslrin av evenluelll förändrade
styrmedel* på dryckesförpackningsomrädel särskilt beaklas.

I den föreslagna ulredningen bör vidare de regionala
konsekvenserna av omstruktureringar i emballagebranschen belysas.

* Jordbruksdepartementet har uppdragit ål särskild
utredare all överväga frägor om återvinning av vissa dryckesförpackningar.

Prop. 1980/81:89 59

Bilaga 4

SIND
PM 1980:22

Manuella glasbruk i strukturomvandling: Forskning och
utveckling

Sammanfattning

Den svenska glasinduslrin bedriver tillsammans med den
nordiska glasinduslrin gemensam glasforskning inom Stiftelsen Glasforskning
och dess underorgan.

Antalet forskare är ett femlonlal och den ärliga budgelen
omsluter omkring 3 miljoner kronor. Personalens kompelens är kvalificerad och
utrustningen är högklassig.

Verksamheten finansieras dels av medlemsavgifter frän
branschens olika förelag ocb dels genom bidrag frän Slyrelsen för Teknisk
Utveckling (STU). Bidraget från STU regleras i ett flerårigt avlal som styr
forskningens inriktning inom ett ramprogram. Knappt en tredjedel av
verksamheien är uppdragsforskning som drivs med kommersiell inriktning.

Glasindustrin har ej utnyttjat sina möjligheler all styra
forskningens inriktning. Della har i stor ulslräckning lämnats äl forskarna
själva. Bland annat lill följd av glasindustrins bristande styrning av
forskningen har ell vissl främlingsskap uppställ mellan
Glasforskningsinsiitulel och glasinduslrin.

De svenska manuella glasbrukens egen FoU-verksamhel är
myckel begränsad. Egentliga FoU-insalser görs i huvudsak endast vid de bägge
slora flerbmksförelagen. Insaiserna inriktas främst pä all öka produktiviteten.
Behovel av FoU-insatser är dock slort.

Den manuella glasindustrin tror för egen del all nyttan av
grundforskning inom glasomrädel är begränsad. Även en betydande ökning av
grundkunskapen inom glas skulle, menar företrädarna för den manuella glasinduslrin,
inte innebära någol väsentligt bidrag lill den industriella utvecklingen för
den manuella glasinduslrin.

En jämförelse har gjorts med branschforskningen inom den
keramiska industrin. Denna bransch omfattar ett färre anlal relativi slora
förelag. Företagens egna tekniska kompelens är mer utvecklad. Samarbetet mellan
förelagen vad gäller teknisk utveckling är mer öppen.

De olika företagen är direki engagerade i
branschforskningen och styr forskningsinsatserna i enlighet med deras egna
inlressen.

En summarisk undersökning har gjorts om den västtyska
glasforskningens organisation. Till skillnad frän vad som gäller i Sverige är
bransch-forskningsinstitutets egna forskningsresurser myckel begränsade.

Branschforskningsinslitulel arbetar främst med all
organisera forskningsprojekt. Själva forskningsinsatserna genomförs av
institutioner knutna till högskolor och universitet eller privata företag.
Nägol offentligt

Prop.
1980/81:89 60

stöd till ramforskning förekommer ej. Allt offentligt slöd
inriktas pä bestämda projekl. Slor vikl läggs pä att projeklen är förankrade i
de enskilda förelagen och pä all uppgjorda lidsplaner infrias. Nägon ambition
alt bygga upp egna forskningsresurser finns sålunda ej. Del sammanfallande
intrycket för utredarna är:

- Glasforskningsinsiitulel måsle sträva efler alt
engagera glasinduslrin i

sina forskningsprojekt. Insaiserna av karaktären grundforskning bör

begränsas ytterligare till förmän för mera jordnära projekt.

-- Glasinduslrin måsle själv hårdare engagera sig i
styrningen av Glasforskningsinsiitulel.

-
Glasforskningsinsliluiel
bör öka sina inlernalionella kontakter och dra bättre fördel av de
forskningsresultat som där uppnås.

-
Ökade anslag
lill branschgemensamma forskningsinsatser leder ej med nuvarande arbetssätt
lill alt FoU-insatserna inom den manuella glasinduslrin gagnas. STU:s egna
insatser ligger dock ulanför detta omdömes räckvidd.

-
Allmänt borde
Glasforskningsinstilutet i valet mellan all bygga upp egna forskningsresurser
och alt externt upphandla forskningsinsatser till bestämda projekl i ökad
utsträckning köpa forskningsinsatser utifrån.

-
Ett område bör
dock tillföras nya resurser. Delta gäller leknisk fortbildning pä alla nivåer
inom förelagen. Glasforskningsinsliluleis egen personal skapar en värdefull
resurs som bör användas till all genom utbildningsinsatser höja den tekniska
kompetensen inom den manuella glasinduslrin.

Industriverkets förslag

Den manuella glasindustrin behöver höja den tekniska
kompetensen inom de enskilda förelagen. Samlidigl är del väsenlligl att en viss
glasleknologisk forskning kan upprällhällas inom landel.

Industriverket anser att nuvarande slöd frän STU bör
forlsälla i hittillsvarande former.

Industriverket ser det som angeläget att slödja
fortbildningen av teknisk personal och driftspersonal inom den manuella
glasindustrin. Denna forlbildningsverksamhel kan drivas av
Glasforskningsinsiitulel eller av frislående utbildningsinstitut.
Industriverket anser att denna fortbildning bör ges statligt stöd.

Utbildningsinsatserna bör inriktas på främsi följande
personalgrupper:

-
Tekniker

-
Förmän,
verkmästare, operatörer, formgivare, marknadsförare

-
Kvalificerade
glasarbetare.

Verkels konkreta förslag till branschslöd för
treårsperioden 1981/82 lill 1983/84 är följande:

Prop. 1980/81:89 61

Verkel
föreslär all slöd för fortbildning av leknisk personal och driftspersonal inom
den manuella glasinduslrin utgär med 0,5 Mkr per år under treårsperioden.
Angivna stöd föreslås förmedlat genom statens industriverk.

Totalt
anslag för ireärsperioden: 1,5 Mkr.

Prop. 1980/81:89

Bilaga
5

Sammanställning
av remissyttranden över rapporterna

(SIND
1980:9)

Manuella
glasbruk i strukturomvandling och

(SIND PM
1980: 22) om forskning och utveckling för

den
manuella glasindustrin

1
Allmänna synpunkter på utredningens förslag till målsättning för branschens
utveckling och statliga åtgärder under en treårsperiod

Ett
anlal remissinslanser, bl.a. länsslyrelser, de anställdas organisationer och
nästan samtliga kommunala insianser, har starka invändningar mol statens
industriverks (SIND:s) bedömningar och förslag och anser alt SIND borde ha
redovisat åtgärder enligt det utvecklingsalternativ som stär i överensslämmelse
med vad riksdagen uttalat sig för och som innebär oförändrad sysselsätlning i branschen.

Induslrins
centrala organisationer har principiella invändningar mol fortsatt statligt
stöd men är dock, liksom branschorganisationen Svenska glasbruksföreningen, i
huvudsak positiva lill SIND:s förslag. Glasbruksföreningen anser dock de föreslagna
resursinsatserna otillräckliga pä vissa punkler.

Övriga
myndigheter som yttrat sig i frågan är i huvudsak positiva till SlND:s förslag.

De
remissinslanser som är negativa till SlND:s förslag i fråga om branschens
utveckling anför i huvudsak följande.

Länsstyrelsen
i Östergöllands län: Utredningen har gjort en allvar

lig avvikelse frän uppdraget som del formulerats av riksdagen där del klart

sägs
att nuvarande nivä i branschen bör behällas. Branschmedlen

framstår
som otillräckliga om man menar allvar med att behålla branschen på en
livskraftig nivå.

Länsstyrelsen
ställer sig tveksam lill den klassning som görs av det fysiska tillståndet i
byggnader och maskiner vid Reijmyre glasbruk. Den är alltför ytlig och stämmer
inle med verkligheten som är klarl bättre än vad som framgår av bedömningen.

Tyngdpunkten
bör ligga på insatser för att göra glasbmksförelagen konkurrenskraftiga.
Reijmyre glasbruk är ensamt i Skandinavien med fillverkning av eldfast glas
som används i en rad produkter där det ställs stora krav på hållbarhet mot
temperaturväxlingar och kemisk resistens. Produkfionen har slort värde från
beredskapssynpunkt. Det malerialtekniska området är under snabb utveckling. Del
är naturligt alt del strukturstöd som föreslås, inriktas bland annat pä utveckling
av Reijmyres produktion av eldfast glas.

Reijmyres
produktion av hushålls- och prydnadsglas ulgör ell nödvändigt komplemenl till
produktionen av eldfast glas. Produktionen ulgör

Prop.
1980/81:89 63

också förutsättningen för den omfatiande turismen i
Rejmyre. Nämnda samband gör all stora insalser bör göras för alt bevara även
denna produktion i Rejmyre.

I den män det vid beslul om fördelning av strukturstödet
blir nödvändigl alt välja mellan förelag och glasbruksorler bör beaklas orlen
Rejmyres speciella förhållanden.

Belräffande Reijmyre är länsslyrelsens bestämda upplänning
alt det i förslå hand är nödvändigl alt finna former som gör del möjligl för
bruket all fortsätta och förnya sin verksamhei. Bruket ligger isolerat från
annan glasinduslri och kan av del skälet inte på samma salt som smäiandsbruken
ingå i siruklurändringen med inskränkningar och nedläggningar ulan alt de
lokall får myckel starkt negativa konsekvenser.

Länsstyrelsen i Kronobergs län: SIND anför en pessimistisk
syn pä branschens framlid. Detta återspeglar sig i del förslag som SIND lägger
fram. Länsstyrelsen anser all SIND borde ha anvisat offensiva åigärder och då
framför alll kraftfulla exportsatsningar. Försl när ordentliga satsningar har
genomförts och utvärderats kan enligl länsslyrelsens mening branschens framlida
slorlek diskuteras.

SIND behandlar strukturproblemen i huvudsak utifrån
treårsperioden

1981/82-1983/84.-- Det är------- en alllför kort lidsperiod när lång

siktiga strukturproblem skall lösas.

Länsstyrelsen anser all SIND- borde ha redovisat
alternafivet om

oförändrad sysselsättning med de ätgärder och kostnader
som allernalivel skulle innebära. Detta alternativ skulle då av
remissinstanserna kunnat vägas mol SIND:s alternativ om s.k. marknadsanpassad
utveckling med

branschslöd.---- SIND har sålunda frångått riksdagens
uppdrag att

ulreda alternalivel om oförändrad sysselsätlning inom den
manuella glas

induslrin. ---- Med hänsyn lill all SIND enligt länsslyrelsens mening

inte föreslagil ett lillräckligl offensivt ålgärdsprogram
för den manuella glasindustrin, kan länsstyrelsen inle ulan vidare acceplera en
sädan nedskärning av branschen. En fortsatt kraftig minskning av antalet
glasbruksarbetare i en region med svåra strukturproblem i andra branscher fär
oacceptabla konsekvenser för befolkningen i glasbrukskommunerna. Länsstyrelsen
anser att SIND i första hand borde ha anvisat vägar för kraftfulla
exportsatsningar. Eftersom exportanslrängningar många gånger ger resultat först
efler ett par år, bör kompletterande åtgärder sällas in som ger branschen
möjligheler lill andhämtning under den närmaste treårsperioden.

Del finns ell ömsesidigt starkt beroende mellan lurism och
glasinduslri. Turismen har uppställ som en följd av glasbrukens existens och
glasbruken är i hög grad beroende av en omfatiande lurism.

En nedskärning av den manuella glasindustrins
produktionskapacitet enligl SIND:s huvudalternativ kommer med all sannolikhet
alt innebära nedläggningar av mindre glasbruk och en koncentration av
produktionen till de stora bruken. Enligt länsslyrelsens mening är en sådan
utveckling olycklig, eftersom "Glasrikel" med dess stora och
varierade utbud av glas liksom av intressanta bruks- och hanlverksmiljöer
härigenom fär en minskad attraktionskraft pä turister. Detta får inle bara
konsekvenser pä turislnäringen i området. Rimligen bör även den för glasbruken
så lönsamma och viktiga bodförsäljningen drabbas. Enligl utredningen
"Turism i Glasriket" (Högskolan i Kalmar) uppgick år 1978 antalet
besökare vid glasbruken i området till ca 1,4 miljoner. Turismen beräknas
totalt ge ell tillskotl

Prop. 1980/81:89 64

på ca 700 årsarbetskrafter lill sysselsätlningen i de fyra
glasbrukskommu-nerna, SIND borde i sin lolalbedömning av glasinduslrin lagit
hänsyn till det ömsesidiga beroendet mellan branschen och lurislnäringen i
omrädel. Eftersom den manuella glasinduslrin är sä slarkl geografiskl koncentrerad
borde den samhällsekonomiska analysen tagit slörre hänsyn till lokala och
regionala aspekter med utgängspunkt fiän den analys som redovisas i den
utredning som länsslyrelserna i Kalmar och Kronobergs län genomfört
"Regionala och lokala konsekvenser av förändringar inom den manuella
glasinduslrin". Bl.a. borde närmare ha beaktats att vid nedläggningar av
glasbruk drabbas i förslå hand äldre och kvinnor inom ell område med även i
övrigl svåra sysselsäitningsproblem.

Länsstyrelsen i Kalmar län: Industriverkels förslag
uppfyller inte riksdagens målsättning om en bevarad sysselsättning, bevarad
konstnärlig kvalilet och konkurrenskraft. Induslriverkei bör därför omedelbart
fä i uppdrag all skyndsamt utarbeta ell förslag lill branschslöd som uppfyller
riksdagens målsättning.

Länsstyrelsen anser-- del vara------- vikfigt all slä vakl
om de

enskilda glasbruken och de enskilda glasbruksorterna. Det
är en väsentlig brist i indusiriverkels utredning alt verket inte redovisar en
konkret undersökning av förulsällningarna för all samtliga nu bestående
glasbruk skall kunna bibehållas som lönsamma förelag för framliden.

Länsstyrelsen bedömer möjlighelerna all skapa nya arbeislillfällen
i berörda glasbruksorter som myckel begränsade. Förutsällningarna all skapa
nya arbelstillfällen inom pendlingsavsländ är nägol större men länssiyrelsen
är iveksam lill en sädan utveckling. Erfarenhetsmässigt leder pendling efter
hand lill utflyttning, särskill av yngre personer. Delta leder i sin tur lill
en försämring av ortsbefolkningens åldersstruktur och som en följd härav en
gradvis försvagning av underlaget för servicen pä orlen. För många
glasbruksorter är en minskad sysselsättning inom branschen ell direkt hot mot
ortens existens. Del skulle dessulom vara ett hän slag mot strävandena att
slödja ulvecklingen i glesbygden och i de mindre samhällena. Till delta skall
läggas att många av de anställda vid bruken är äldre personer vilka vid en
eventuell friställning skulle fä myckel svårt all erhålla ny anslällning.

Vidare vill länsstyrelsen peka pä all en fortsatt
krympning av branschen innebär en minskad rekryteringsbas. Den traditionella
inriktningen mot glasarbeiaryrkel försvinner på de orterna som drabbas av all
glasbruket läggs ner eller att verksamheien inskränks. Möjlighelerna för
kvarvarande bruk all rekrytera yrkeskunniga arbetare minskar därför. Redan i
dag är del brist på kvalificerad personal.

Länsstyrelsen finner det beklagligt alt industriverket
även ser målel om en bevarad konstnäriig kvalitet helt ufifrån
konkurrenskraften. Länsstyrelsen vill för egen del framhälla all det är av
myckel slort värde all den unika kultur och miljö som inrymmes inom den
manuella glasinduslrin bibehålls.

----- 1 detta sammanhang vill länsstyrelsen också peka på
den belydelse

bevarad konslhanlverkstradilion har för områdets
turistiska allraklivilel.

Det finns ett ömsesidigt starkt förhällande mellan turismen och glasindu

strin. Turismen har uppstått som följd av glasbrukens existens och glasbru

ken är i hög grad beroende av en omfatiande lurism. Glasinduslrins

betydelse för turismen i området liksom kopplingen mellan
turismen och den manuella glasinduslrin har inte lillräckligl beaktats i
förslagel.

Med hänsyn till den manuella glasindustrins särskilda roll
som kulturbä-

Prop. 1980/81:89 65

rare anser länsstyrelsen au del kulturellt/konstnärliga
slödet bör ges slörre utrymme.

Smådrift och stordrift har behandlats i utredningen. Länsstyrel

sen anser alt smådrift har fördelar frän kommunal-, samhälls-, förelagseko

nomisk och social synpunkl saml renl allmänt frän regionalpolitisk syn

punkl. ----- Länsstyrelsen vill bestämt avvisa tankar pä yllerligare fu

sioner i glasrikel. Tidigare fusioner har enbarl inneburit fiera nedlagda

glasbruk, minskad sysselsättning och förlorade marknadsandelar.

Reservation inom länssiyrelsen i Kalmar län: Ledamöterna
Bengt Christersson, Tor Johansson, Anita Jonsson och Bernt Nilsson saml
tjänstgörande suppleanterna Göran Adolfsson, Ingvar Gustavsson och Ove
Lolhs-son reserverade sig mol länsslyrelsens yUrande i sin helhel till förmän
för ell yttrande i enlighel med följande skrivning: "Länsstyrelsen finner
del mycket anmärkningsvärt att industriverket i sin utredning hell nonchalerat
riksdagens givna uppdrag och klart ullalade målsättning om att bevara den
manuella glasbruksindusirins långsiktiga konkurrenskraft och konstnärliga
kvalilet så att nuvarande sysselsältningsnivå kan bibehållas. Därför föreslär
länsstyrelsen att industriverket omedelbart fär i uppdrag att skyndsamt
utarbeta ett förslag till branschslöd som uppfyller riksdagens
mälsäll-ning."

Svenska fabriksarbetareförbundet. Svenska
industritjänstemannaförbundet och Sveriges arbelsledareförbund: De fackliga
organisationerna

vill------ som sin uppfattning framhälla, all den
framlagda ulredningen

präglas av en starkt defensiv syn. Vi hemställer lill
regering och riksdag att avslå industriverkets förslag lill förmån för den
utvecklingslinje vi förordar.

SIND har, trots de fackliga varningarna - och förslag lill
allernalivlös-

ningar - under utredningstiden, argumenterat sig fram till en avvecklings

linje. ----- Till en del år resultatet en följd av att SIND inte ser del som

möjligl alt komma förbi de tvä stora ägarnas (Incenlives
och Upsala

Ekebys) planer och motstånd mol alla andra tankar.- Därför
blir

också deras planer på en krympning av sysselsättningen och
en upptrapp

ning av ugnstekniken saml en traditionell mekanisering styrande för vad

SIND kommer fram till.---- Det är en avgörande brist i SlND:s utred

ning all man inle har haft förmåga all slälla sig utanför de slora arbetsgivar

nas hisloriebeskrivning.

Utredningen har inte i ertorderiig ulslräckning beaktat de
möjligheler lill framtida struktur som grundar sig på all företagen gjorts
skuldfria och sanerats med hänsyn lill kapitalkostnaderna genom föreslagel
utvecklingsbolag.

SIND gör, enligt de fackliga organisationerna, ett
grundläggande fel när man likställer en hög hanlverksnivä med en "återgång
till del vi lämnal". SIND har härigenom intagit en passiv och
osjälvständig hållning lill de två stora ägargrupperna genom att okritiskt
acceptera dessas argumentering. Från fackligt håll har vi klargjort att även en
hantverksmässig karaktär på glasinduslrin måsle hävdas med hjälp av ny teknik,
bäde i materialet och i produktionen.

Möjlighelen för svensk småglasinduslri ligger i - som vi
ser del - an branschen genom bibehållande av hanlverksmässigheten, förbättrad
design och hög kvalitet ständigt måsle hålla ell förspräng genlemol konkurrensen
utifrån. På delta säll vänder man smäskalighelen lill en fördel i

5 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 89

Prop.
1980/81:89 66

stället för en nackdel. Detla är ett övcrlevnadsvillkor.
då de länga serierna redan har erövrats av de stora europeiska glasbruken. De
har också en försteg genom myckel slörre hemmamarknader.

Del bör vidare finnas utvecklingsmöjligheier för
småglasindustrin i Sverige genom ett samarbele all lekniskl uiveckla
ugnstekniken och materialhanteringen ulan all släppa pä de olik;i glasbrukens
oberoende frän varandra. Nya glasmalerial och nya användningsområden ha: inle
diskulerats av SIND.

Av naturliga skäl ger den mindre skalan fördelar i de små
serierna där det är möjligl att la ut ett pris som även skulle kunna läcka en
arbetsintensiv produktion.

SIND har inle utrett dessa möjligheter. Därior är del en
ofullständig utredning.

Som en sammanfatlning av SlNr.):s förslag vill vi beteckna
det som "en marknadsanpassad avveckling med traditionellt branschstöd
", Del förslag vi förordal kunde med samma utredningsspråk betecknas som
"en marknadsanpassad uiveckling med ell icketradilionelli
branschslöd".

Landsorganisationen i Sverige hänvisar för sin del lill
del yllrande som lämnats av Svenska fabriksarbelareförbundet m,fl.

Tjänstemännens centralorganisation: Industriverkets
rapport har klarl visat all del är samhällsekonomiskt och regionalpolitiskt
motiverat alt bibehålla och under en övergångstid uiveckla branschslödel lill
den manuella glasinduslrin. Denna har för närvarande en mycket slor betydelse
för sysselsättningen i de berörda kommunerna. TCO vill vidare slarkl underslryka
all samlidigl som branschslödel genomföres mäste initiativ las för alt skapa
nya arbetsfillfällen i de främst berörda delarna av Kronobergs och Kalmar län.
Målsättningen bör därvid vara alt skapa mer differentierade lokala
arbetsmarknader samtidigt som glasinduslrin kan fortleva.

Industriverkets utredning om den manuella glasindustrin
illustrerar riskerna med del slora konsullberoende verkel har. Della har TCO
varnat för i flera sammanhang. 1 den nu aktuella rapporten har utomstående
konsulter ansvarat för bedömningarna pä strategiskt viktiga omräden.
Industriverket är därför hell beroende av konsulternas bedömning när del gäller
branschens framtidsmöjligheter. Den ganska pessimistiska syn utredningen har
stär i motsats lill lokala fackliga organisationers bedömning. Dessa menar — i
enlighel med TCO:s mening - all en offensiv satsning frän de berörda företagens
sida skulle kunna hälla uppe sysselsättningen på nuvarande nivå. Del är myckel
olillfredsslällande all industriverket inte har egen branschkompelens.
Konsulterna saknar ju i regel ertarenhet av induslripo-litikens mäl och medel
och kan därför läll bli alllför påverkade av akluella företagsekonomiska
svårigheter.

Den manuella glasinduslrins problem hänger också samman
med ägarnas agerande. Industriverket har inle diskuterat hur man skall komma
lill rätta med deras agerande ulan endast hänvisat lill della som en
restriktion. Enligt vad som kan bedömas ser ägargrupperingarna verksamheien i
den manuella glasindustrin som en kapitalplacering. Ur facklig synpunkl är det
ett krav att företagen drivs i syfte all trygga den långsikliga sysselsättningen.

TCO vill avslutningsvis erinra om alt stalsmaklerna
bestämt all mälel för branschen bör vara all bevara den långsikliga
konkurrenskraften och

Prop. 1980/81:89 67

konstnäriiga kvaliteten sä all nuvarande
sysselsältningsnivä kan bibehållas. Enligl TCO:s uppfattning har ulredningen
ej framlagt förslag som gör att målsättningen kan uppnås.

Emmaboda och Nybro kommuner: Även--- är det mycket anmärk

ningsvärt au industriverket ej har presenterat ett genomarbetat förslag i

enlighel med närningsulskotlels uttalade målsätlning.

Indusiriverkels förslag har som ulgångspunkl en beräknad
överkapacilet pä 50 milj. kr. Enligl vär uppfattning får ej denna
"överkapacitet" las till inläkl för en reducering av antalet
anställda, utan åigärderna borde ha inriktats på hur denna
"överkapacilet" kan avsällas pä marknaden.

Ulredningen har ej tillräckligl beaktat turismens
belydelse i omrädel. Glasbrukens bodförsäljning spelar en slor roll för
glasbruken och ulgör i sig en belydande lurislattraklion. Glasriket beräknas la
emot ca 1500000 lurislbesök per är. Del rader således ell ömsesidigt
förhällande mellan dagens turism i Glasrikel och glasbruken. Turismen synes ha
uppslån som följd av glasbruken och glasbruken kan inle överleva ulan en
omfallande lurism. "Turisliryckel" bedöms vara klart högre än vad
området kan svara för i fråga om övernattningskapacilel. Ulredningen borde
därför enligl vår mening föreslagil ätgärder som även inkluderar
turistverksamheten. Vidare bör del undersökas om försäljning och ev.
tillverkning av hantverksprodukter i andra material än glas i glasbruksorlerna
kan öka det turistiska värdet och därmed slimulera lill ökad glasförsäljning.

Vi finner det mycket allvarligt all industriverket så
ensidigt har betonat målsättningen om konkurrenskraft. Vi befarar all en ökad
mekanisering innebär bl. a. alt "Glasrikel" föriorar sin turistiska
attraktion. Vilka turister vill komma till glasriket och se pä hur maskiner
"spottar" fram glas? Dessulom kan ej våra glasbruk konkurrera med de
utländska pä marknaden maskiniillverkade glas, där stordriftens fördelar väger
sä tungt.

Föreslagna medel 40.5 milj. kr. är klart otillräckliga och
avser en alltför kort period, men föreslagna åigärder bör verkställas och
komplelteras med åtgärder som uppfyller näringsutskollets målsättningar.

Vi kräver alt föreslagna medel 40,5 milj. kr. för
branschslöd snarasl beviljas och all industriverket omedelbart får i uppdrag
att skyndsamt lägga förslag fill branschslöd som uppfyller näringsutskollets
målsättningar för branschen, dvs. bevarad sysselsätlning, bevarad konstnärlig
kvalitet och konkurrenskraft. Ulredningen bör närmare granska förslag om

1.
ökad export och
marknadsföring

2.
ökad
bodförsäljning genom ex. turistbefrämjande åigärder

3.
turismens
betydelse i omrädel

4.
Glasulveckling
AB

5.
all särskilt
beakta konsekvenserna av minskad hantverksmässighel och sociala konsekvenser
för bruksorterna.

Finspångs kommun: Medel bör-- anvisas för branschens
utveckling

och inte
som nu föreslagits - en temporär avveckling.

För Reijmyre glasbruks vidkommande innebär utredningen med
förslag

till åigärder en nägol verklighetsfrämmande bild. Av ulredningen framgär

ej all Reijmyre glasbruk tillverkar eldfast glas, vilket är av stor betydelse

vid bedömning av brukels framtid. Det eldfasta glaset användes lill labora-

lorieglas, behållare i mjölkningsanläggningar. luckglas i tvättmaskiner,

luckglas i braskaminer och till andra produkler där del ställs stora krav pä

hållbarhet mot temperaturväxlingar och kemisk resistens. Reijmyre

Prop.
1980/81:89 68

är den ende tillverkaren i Skandinavien av eldfast glas
och förbrukningen i Sverige kan uppskallas ha ell värde av ca 50 milj. kr per
år. Om Reijmyres eldfasta glasproduklion skulle upphöra blev Sverige helt
beroende av import och della skulle medföra slora svårigheier ej minst i
händelse av cn avspärrning.

Tillverkning av eldfast glas är betydligt mera komplicerad
än av vanligl hushällsglas. För alt fä cn tekniskt modern produktionsutrustning
sä att Reijmyre kan konkurrera med utländska tillverkare och få cn god lönsamhet
krävs investeringar inom de närmaste åren pä närmare 10 milj. kr.

Reijmyre glasbruks företagsledning har meddelat att
principbeslut fallals i bolagels styrelse om investeringar i en ny större
smällvanna och produkiionsiilruslning för eldfasl glas på ca 10 milj. kr.
Finspångs kommun vill därför underslryka all del är av utomordentlig stor
betydelse för sysselsätlningen och kommunen i sin helhet all det föreslagna
glasbruks-stödet ulformas så att eriorderliga finansiella resurser ställs till
Reijmyre glasbruks föri'ogande så att denna inveslering skall kunna genomföras,
om inle koncernen har möjlighet all hell eller delvis finansiera denna.

Särskill viklig är den hanlverksmässiga prydnads- och
hushållsglaslill-verkningen med lanke pä del slora anlal turister, ca 250000.
som ärligen besöker glasbruket. Denna lurism är inle enbarl av slor belydelse
för Reijmyre glasbruk ulan utgör även ell belydelsefulll underlag för Rejmyres
servicerörelser och den verksamhei som bedrivs av småhantverkare pä orten.

Finspångs kommun har under de senasle åren gjort
omfattande invesleringar i Rejmyre. främst dä i ell nytt avloppsreningsverk
för 4 milj, kr. I är har påbörjats, i den kommunala bosladsstifielsens regi.
uppförande av affärshus och radhus om 26 lägenheter lill en beräknad kostnad av
12,5 milj. kr. Genom dessa slora salsningar har Finspångs kommun velal skapa de
bästa samhälleliga förulsällningar för en gynnsam uiveckling av Reijmyre
glasbruk, och Östergötlands läns landsting har tillsammans med kommunen uppfört
kombinerat sjukhem och ålderdomshem. Dessutom finns del i Rejmyre apotek,
försäkringskassa och bank.

Lessebo kommun: Det är uppenbari all utredningen inle mer
än i ringa

omfattning följl----- direktiv eller målsällningar----- .
SärskiU vad

avser sysselsällningsmälsätlningen har avgörande avsteg
gjorts. Lessebo kommun tvingas således konstatera all utredningsuppdraget inte
fullföljts.

De uppgifter som lämnas för 1977 och 1978 är sannolikt
inle representa

tiva för den ekonomiska situationen för branschen som helhel. 1977

och 1978 förelåg inkörningsproblem av vannorna i Kosla och
Orrefors. -

--- Ett längre tidsperspektiv mäsle anläggas för an ge en
mer rättvisande

bild härvidlag.

1 utredningen anges alt det ej kan påvisas all smådrift
eller stordrift ger klara för- eller nackdelar för ell förelag. Enligl
kommunens äsikl talar myckel för att de smä enheterna kan hävda sig myckel väl.

Den samhällsekonomiska analysen tar inte sin ulgångspunkl
i de specifika problem vilka är karaktäristiska för glasbrukskommunerna,
varför de negaiiva effeklerna av föriusl av arbetstillfällen kraftigt underskattas.
Möjlighelerna lill alternativ sysselsäuning (är) överdrivna.

Kommunen anser all slöd till exportbefrämjande äigärder
bör ulgä i betydligt större omfaUning. En mångdubblering av exportslödel
förefaller rimligl. Likaså är det föreslagna regionalpoliliska stödel om 10
milj. kr. sail i relation lill föranstaltad sysselsältningsminskning hell
otillräckligt.

Prop. 1980/81:89 ' 69

Lessebo kommun tolkar denna brist pä konstruktiva förslag
utanför bi-dragsfloran som ett uttryck för uppgivenhet och pessimism.

Kommunen
finner följande faktorer lala för ell bibehållande av den sysselsältningsnivä
som rådde i mars 1979.

1.
Exportökning
genom systematisk bearbetning av närmarknader och USA i gemensamt exportbolag.

2.
Stärkt
ställning pä hemmamarknaden genom importreslriklioner fiän öslslaierna. Begreppel
"svensk design" förbehålls produkler producerade inom landet,

3.
Utbildningen stärks.
Yrkesieknisk högskoleutbildning.

4.
Planerade
turistsatsningar i Glasriket ger ökal tillskott.

5.
Slalliga exportlänegaranlier
och andra bidrag/län under ett övergångsskede.

6.
En ytterligare
reducering av branschen kan få lill följd att exportsatsningar och peisonalrekrylering
försvåras. Bodförsäljningen minskar genom försämrad turistisk altraklionskrafl.

Lessebo
kommun anser alt branschen ur dimensioneringssynpunkl nått sin miniminivå vid
liden för riksdagens beslul 1979 vad avser möjlighelerna lill kraftfulla
exportsatsningar, personalrekryleringen och lurism. Ylleriigare nedskärningar
kan därför pä sikl hota den manuella glasindustrins överlevnad.

Uppvidinge kommun: Enligt Uppvidinge kommun har
industriverket frångått direkliven och i slällel presenterat ett förslag om marknadsanpassad
utveckling med branschslöd vilkel under den kommande treårsperioden sannolikt
kommer alt medföra en reducering med 360 arbelstillfällen inom näringen.
Kommunen anser all industriverket borde utrett och presenterat olika allernaliv
för au bibehålla glasinduslrin i nuvarande omfallning och koslnader härför.

Den i ulredningen
nämnda kvinnliga arbetskraften måsle ses som ell argument att salsa pä
befintlig glasinduslri inom kommunen dä del är svart alt skapa allernaliv
sysselsättning för denna arbetskraft. När det gäller den äldre arbetskraften är
glasinduslrins tillverkning sädan att erfarenhet och rutin är myckel avgörande,
medan del däremot föreligger svårigheier all skapa alternativa sysselsättningar
även för dessa.

Bodförsäljningen
utgör----- en betydelsefull del av glasbrukens för

säljning och så länge den manuella glasindustrin kan bibehållas i nuvarande

omfallning och även bibehålla sin hantverksmässiga och konstnärliga stan

dard kommer säkert glasbruken och turismen alt ha en myckel stor ömse

sidig betydelse för varandra.

För all. ulöver industriverkets forslag, underlätta för
branschen föreslår

----- Uppvidinge kommun följande stödinsatser:

1.
Branschstöd molsvarande
TEKO-slödel för äldre arbetskraft.

2.
Utökade län och
bidrag lill energibesparande äigärder.

3.
Slöd även lill
de mindre glasbruken för avhjälpande av de miljöproblem som finns inom
branschen.

De remissinslanser som är positiva till eller inte har nägra
erinringar mol det utvecklingsalternativ för branschen som SIND förordar anför
i huvudsak följande.

Kommerskollegium: Den bild SlND:s utredning ger av
situationen för den svenska manuella glasinduslrin (närmast hushålls- och
prydnadsglas)

Prop.
1980/81:89 70

tyder pä att branschens lillväxtmtijiigheter i reala
termer är starkt begränsade. Del föreligger vidare en icke obetydlig överkapacitel
inom branschen i förhållande lill eflertrågan pä förelagens produkler. För all molverka
kostnadsslegringen ställs samlidigl krav pä belydande effektivilelshöjande insalser.
Den av riksdagen uppställda mälsällningen om en oförändrad sysselsältningsnivä lorde
mot den bakgrunden vara svär all fillgodose.

Sverige har pä det handelspolitiska planet ikläll sig en
rad förpliktelser vad gäller statliga stödåtgärder. Dessa förpliktelser tar sig
främsi ullryck i beslämmelser inom ramen för GATT och EFTA-konvenlion saml
genom våra frihandelsavlal med EG. Därutöver har OECD-länderna (inkl. Sverige)
antagit vissa rekommendationer om hur selektivt statsstöd bör vara utformat.

Enligl GATT:s artikel XVI är för andra varor än vissa råvaror
export-subventioner förbjudna. Den i GATT nyligen överenskomna s. k. subven-lionskoden
vilken ulgör en tolkning av bl.a. nämnda artikel innehåller en illustrativ
lista över sådana förbjudna exporlsubvenlioner. Andra subventionsformer än renodlade
exporlsubvenlioner är i och för sig inle förbjudna enligl subvenlionskoden.
Dock har andra länder rätt att vidla motåtgärder om sådan subventionering
förorsakar skada pä andra länders inlressen.

Enligl EFTA-konventionen föreligger förutom förbud mol ett
flertal angivna exportsubventioner även förbud mot andra slags stödåtgärder som
direkt eller indirekt skadar handeln mellan länderna. 1968 antogs en lolk-ningsöverenskommelse
belräffande grundbestämmelserna i EFTA på detla område. Härvid gäller undanlag
frän förbudei för bl.a. allmänt exportfrämjande slöd av typ nationella veckor,
varuhuskampanjer och industri-mässor saml regionalpolitiskt stöd, i den mån del
inle inkräktar på sunda konkurrensförhåUanden i EFTA-handeln.

Sveriges frihandelsavlal med EG innehåller ell generellt
utformat förbud mot sådana stödåtgärder som snedvrider konkurrensen så att
handelsutbytet påverkas.

Ulöver de förbud som gäller för exportsubventioner torde
enligt kollegiels mening stödåtgärdernas selekliva effekter -
pris/volympåverkan på enskilda varor producerade av en viss bransch - vara det
som främsi kan komma att uppmärksammas internationelll. Av särskild relevans är
härvid i vilken ulslräckning de gynnade förelagen kan väntas öka sina marknadsandelar
Ulöver vad som kan anses normalt. Utredningen räknar för den manuella
glasindustrin med möjlighelen av en femprocentig eller någol större ökning av
exportvolymen per år fram till 1985 - pä hemmamarknaden väntas en ärlig
volymökning av ca en procent.

De ovan redovisade handelspolitiska bindningarna innebär
klara begränsningar i handlingsfriheten vad gäller användandet av statliga
stödåtgärder. Delta gäller särskill åtgärder i stil med det här föreslagna exportslödel
lill en så starkt exportinriktad bransch. Den svenska stödakfiviteten pä detta
område har i och för sig hittills inle föranlett några handelspolitiska
reaktioner i andra länder men kollegiet får i sammanhanget erinra om att de
handelspolitiska aspekterna pä statligt stöd kommer all aktualiseras
innevarande höst genom bl.a. den granskning av medlemsländernas statliga
stödåtgärder som skall äga rum i EFTA. Vidare förutses efler initiativ av EG
överläggningar mellan Sverige och EG rörande stödfrågor.

Med hänsyn till ovannämnda förhållanden kan ifrågasättas
lämpligheten av au utöka och introducera nya och i hög grad exporfinriktade
stödåtgärder som ulredningen föreslagil. Kollegiet är emellertid samtidigt
medvetet

Prop. 1980/81:89 ,, 71

om behovet, inte minst fiän regionalpolilisk synpunkt, av forlsalta
stödinsatser frän sialens sida och vill däiior inle molsälla sig ett forlsall branschslöd.
Syftet med ell sädant stöd bör emellertid dä vara all möjliggöra en anpassning
av industrins struktur till marknadens utveckling. Slödel bör vidare vara lemporärt
och enligl kollegiels mening begränsas till den föreslagna treårsperioden.
Beträffande slödels ulformning fär kollegiet understryka de påtagliga risker
för handelspolifiska komplikationer som enligl kollegiels bedömning föreligger
framför alll då älgärderna lär karakläien av exporlsubvenlion - risker som enligl
kollegiet inte kan negligeras.

Näringsfrihelsombudsmannen INO): NO har i olika
sammanhang, bl. a. i remissyttrande över "Den manuella glasinduslrin i
Sverige" (SIND PM 1976: 3), underslrukil viklen av all statliga slödålgärder
blir tidsbegränsade och all de alltsä avvecklas sä snart branschen i fräga fäll
tillräckligl livskraftig slmklur och konkurrenskraft. Del slalliga slödel lill
den manuella glasindustrin infördes i början av 1970-lalel och har därefter
successivt utvidgats och förlängts. Enligl ulredningen behövs forlsall stöd
under "åtminstone en treårsperiod" (sid. 255). Mot bakgrund av att slöd
ulgält under hela 1970-lalet och all ulredningen nu föreslår ytterligare stöd
hade del varit värdefullt om ulredningen mer än som gjorts försökt analysera
effekterna av del lidigare lämnade slödet bl.a. utifrän de uppställda mälen för
della. NO vill inte motsätta sig att stödet förlängs i tre är lill men anser
all en noggrann utvärdering av stödels effekter därefter bör göras innan frägan
om en yllerligare förlängning av della aktualiseras. NO vill vidare ifrägasalla
om inle mälel alt åstadkomma en rationell branschstruktur skulle främjas genom
alt slödel under den kommande Ireärsperioden successivt avtrappades.

Ell allernaliv skulle enligt ulredningen vara all verka
för en fusion mellan de båda flerbruksförelagen Kosla Boda och Orrefors. Även
om en belydande imporlkonkurrens föreligger på glasomrädel. vore enligl NO:s uppfallning
ett samgående mellan de tvä dominerande inhemska glasiillverkarna olyckligl
från konkurrenssynpunkt. Ett sädanl samgående skulle vidare kunna få negaiiva
effekter på innovation och produktutveckling och på den konstnärliga
utvecklingen i företagen, NO noterar därför med tillfredsställelse alt
utredningen inle anser att samhället bör vidla nägra åtgärder i syfte all underlälta
en fusion mellan Kosla Boda och Orrefors.

Statens pris- och kariellnämnd: Nämnden finner all
industriverkets utredning väl belyser den manuella glasindustrins produktions-
och marknadsförhållanden. Nämnden kan också i stort instämma i de bedömningar
och de förslag lill konkreta äigärder som industriverkets utredning innehåller.

Arbetsmarknadsstyrelsen delar industriverkets uppfattning
all de slalliga stödinsatserna bör inriktas på alt fä lill sländ långsiktig
konkurrenskraft och därmed stabil sysselsättning inom den manuella
glasindustrin. En marknadsanpassad utveckling utan branschslöd skulle - som framhålles
i rapporten - snabbi leda fill en krympning av den manuella glasindustrin och
stora påfreslningar för berörda lokala arbetsmarknader, som ofta är mycket starkt
beroende av glasbruken. Del är mol denna bakgrund angeläget au en fortsatt
minskning av sysselsätlningen inom den manuella glasindustrin planeras så, all
omvandlingen sker i socialt acceptabla former och att alla möjligheter alt
skapa nya arbetstillfällen på berörda orter saml att

Prop.
1980/81:89 72

erbjuda berörd personal andra arbetstillfällen las
tillvara. Del är därvid ocksä väsenlligl alt underlälta pendling lill
närliggande orter genom förbättrad kollektivtrafik.

Kallnar läns handelskammare och Kronobergs och Blekinge liandds-kiintmarc:
Föreliggande utredning har enligl handelskammaren pä ell konkret och
rättvisande sätt redovisat den manuella glasindustrins nuvarande konkurrensföruisättningar.
Utredningen ulgör därför ett lillförlitligt underlag för myndighelernas beslul
om äigärder inom branschen. Handelskammaren ansluler sig i hög grad lill de
analyser och slutsatser som redovisas i ulredningen.

Målsättningen för branschen bör enligl ulredningens direkfiv
vara alt bibehålla den manuella glasinduslrins långsiktiga konkurrenskraft och
konstnärliga kvalitet sä alt nuvarande sysselsättningsnivå kan bibehållas. r"ör
en bibehållen konkurrenskraft erfordras emellertid enligt handelskammarens
mening en ökad produktivitet utan all man för den skull skall minska kravel pä konslnärlig
kvalilel i slutproduklen. Enligl ulredningens bedömning ökar produktiviteten
per anslälld med 4-5% per år. Eftersom den prognosticerade eflerfrågeökningen
på 1,5% per är inle räcker till för alt kompensera denna effeklivilelsökning
kommer nuvarande sysselsältningsnivä ej all kunna bibehållas i branschen. Del
ter sig därför enligl handelskammaren omöjligt all samlidigl förena de Ire
uppställda delmålen om långsiktig konkurrenskraft, konslnärlig kvalilel och
bibehållen sysselsältningsnivä.

Enligl handelskammaren är del hell orealisliskl all bevara
sysselsättningen i branschen. Härför skulle erfordras onormalt stora subventioner
och den manuella glasinduslrin i landel skulle sannolikt aldrig bli ekonomiskt
självbärande. Handelskammaren stödjer principielll en marknadsanpassad
utveckling utan branschslöd. Men med tanke pä branschens stora
regionalpolitiska betydelse för enskilda bruksorter kan handelskammaren
acceptera all vissl branschslöd utgår även under den kommande treårsperioden i
syfle all anpassa glasbruksindusirins struktur inför framliden. För en sund utveckling
av branschen krävs enligl utredningen en minskning av antalel anställda med ca
285 personer t.o.m. 1983. Under denna övergångsperiod kan handelskammaren acceplera
alt visst branschslöd utgär för den manuella glasindustrin. Handelskammaren
tillstyrker ulredningens

förslag----- (lill branschälgärder)---- men betonar alt
dessa i första

hand endast skall utgå under en övergångsperiod t. o. m.
1983. Därefter bör de återstående konkurrenskraftiga delarna av branschen kunna
fortleva utan statliga stödinsalser.

Kooperativa förbundel (KF): KF har i tidigare remissvar
avseende den manuella glasindustrin i Sverige belönat flera vikliga slyrkefaktorer
för branschen. Design och kvalilel är av högsla internationella klass, arbetarstammen
inom bruken är skicklig och konlaklerna mellan producentled och
distributionsled fungerar bra. Branschen står dock inför betydande problem, med
krav på yllerligare slalliga slödålgärder.

KF delar utredningens uppfattning au besparingsinsalser är
nödvändiga mot bakgrund av den ansirängda finansiella situationen och marknadsulsiklerna.
En viss neddragning av produktionskapaciteten lorde vara ofrånkomlig. Au
upprätthålla nuvarande sysselsältningsnivä med hjälp av olika handelshinder för
importen och mer omfallande statliga engagemang löser enligt KF:s uppfallning
inte branschens långsiktiga problem. KFfömtsät-

Prop.
1980/81:89 ;■ :, 73

ler härvid alt en eventuell anpassning av
produktionskapaciteten kan ske i sådan takl all de lokala effeklerna kan
mildras genom regionalpoliliska insatser. De samhällsekonomiska kalkyler
inredningen presenleral understryker vikten av ett sådanl hänsynslagande.

Den
föreslagna inriktningen av branschslödel för den kommande treårsperioden
sammanfaller till väsenlliga delar med de synpunkler KF tidigare givit ullryck
för. Exportsatsningar ges belydande uirymme. liksom investeringar i energisparsyfle
och i förbättrad arbetsmiljö. Med hänsyn till konkurrenssituationen inom
branschen torde inriktningen på förelagsindividuella insalser i nuvarande läge
vara all föredra.

Svenska arbetsgivareföreningen: Avsättningsproblemen är
stora inom landel och bedömningen i ulredningen alt exportandelen skulle komma
all öka nägol fär betecknas som tveksam. Utsikterna för glasinduslrin att själv
bli lönsam fär anses vara små. Cm industrin skall kunna bibehållas ulan forlsatla
nedläggningar och nedskärningar mäsle ekonomiskt tillskott komma från annat
håll. - Vi anser del principielll betänkligt alt - säsom förelrädare för ell
fritt näringsliv - förorda samhälleligt slöd. I della fall läder emellertid
speciella förhällanden. Som framgår av SIND:s utredning har riksdagen hemslälll
om förslag lill samlad plan för samhällels insalser som syfiar lill att bevara
branschens långsiktiga konkurrenskraft och konstnärliga kvalilel samt bibehålla
den nuvarande sysselsättningsnivän. Med ulgångspunkl häri tillstyrks SIND:s
förslag till åigäidei.

Svenska glasbrtiksföreningen: SIND:s utredning om den
manuella glas

induslrin har pä ett klargörande och enligt föreningens uppfattning rättvi

sande säll redovisat den manuella glasinduslrins akluella läge. Det

sätt på vilkel
SIND vall all verkställa departementets uppdrag bör enligt vär uppfallning ge ell
lillförlitligt underiag för blivande beslul i frågorna. Genom alt anlita
utomstående, väl kvalificerade specialister för uppdrag pä noggranl avgränsade
delområden har del varil möjligl all tillföra ulredningen inle bara ell
väldokumenterat basmaterial utan också okonventionella idéer och uppslag. Synpunkler
frän utomstående sakkunniga har därigenom kunnal bidraga till alt slå häl pä
ett konventionellt länkande inom branschen.

Ulredningens
prognos över eflerirägan pä svenskt hushålls- och prydnadsglas visar för de
närmaste åren pä en ärlig eflerfrågeökning på i genomsnitt 1,5 % med nuvarande marknadsålgärder.
Ulvecklingen efter del denna prognos gjordes pekar dock mol all eflerfrågeökningen
svårligen kan nä denna nivä såvida inle marknadsföringen pä exporlområdei ges väsenlligl
ökade resurser jämfört med nuläget.

Enligl konsullulredningen
avseende produktion och produktionsteknik finns en besparingspotential som
skulle kunna sänka kostnadsnivån för branschen med ca 50 milj. kr. per är.
Kapitalbehovet för att nå della mäl har samtidigt beräknats uppgä lill 75 ä 100
milj. kr. under en 5-ärsperiod. En kostnadssänkning i denna storleksordning
skulle avsevärt öka konkurrenskraften för svenskl glas och lorde sannolikl
vara nödvändig om uppställda mål för glasexporlen skall kunna näs. Föreningens
bedömning är all nu redovisade beräkningar är realistiska. Det invesleringskapital
som erfordras stär emellertid ej lill förfogande i branschen och möjlighel all
generera egel invesleringskapital i denna storleksordning finns ej.

Föreningen ansluler sig i alll väsentligt lill säväl de
analyser SIND för sin del gjort som lill de slutsatser SIND lagt fram.

Prop.
1980/81:89 74

Handllngsallernatlvel med bevarad sysselsäuning. Erforderliga

subventioner skulle fä en onormal storleksordning. Om de
infördes lorde möjlighelen alt få den manuella glasinduslrin i landel all
någonsin bli självbärande vara utesluten,

Handlingsallcinalivet med marknadsanpassad utveckling ulan
bransch

slöd. ----- Samlidigl vill föreningen dock framhälla alt ur näringspolitisk

synpunkl är en marknadsanpassad utveckling ulan
branschstöd i och för sig målel för den manuella glasinduslrin. Branschens
medansvar för en hel bygd och för enskilda bruksorter och de där verksamma gör
dock att del är omöjligi all nu förorda en handlingslinje som medför så
allvarliga sysselsättningsproblem som kan förväntas med della allernaliv.

Handlingsalternativet med marknadsanpassad uiveckling med branschslöd.
Den nellominskning med ca 285 anställda fram i.o.m. 1983 som SIND räknar med är
enligl vär uppfallning ofrånkomlig för en sund uiveckling av branschens
förelag.

Föreningen tillstyrker all ett samhällsstöd lill branschen
läggs upp efler

de
riktlinjer SIND föreslagit.-- Mol bakgrund av den för branschföre-

lagen ulomordenlligl ansirängda finansiella situationen
och med hänsyn till

de krav som icke minsl frän samhällels sida ställs pä den manuella glasin

duslrin och dess förmåga all upprällhälla rimlig verksamhet är stödets

lolala nivå dock ej godtagbar om uppställda mål skall nås. Förening

en hemställer samlidigl---- om utvidgade ramar för exportstöd och

avskrivningslän---- .

Sveriges grossislförbund hänvisar till och instämmer i del
yllrande som avgivils av Sveriges industriförbund.

Sveriges hantverks- och industriorganisation —
Familjeföretagen: Organisationens mälsättning är enligt sina stadgar all verka
för fri enskild företagsamhet grundad pä fri marknadshushållning under socialt
ansvar. Den viktigaste förulsällningen för full sysselsättning är ett expansivt
näringsliv. Statsmakterna mäsle därför i första hand bedriva en ekonomisk
politik som främjar företagsamhet och investeringar. Den ekonomiska politiken
och den allmänna näringspolitiken är samhällets bäsla redskap för all skapa
full sysselsäuning. Näringspolitiken får därför inle ha sä starka selektiva
inslag som f.n. Slödel lill svaga branscher och företag riskerar alt allvarligl
snedvrida konkurrensnormerna. Vidare anser organisafionen all arbetsmarknadspolitiken
mäsle främja rörlighel pä arbetsmarknaden och underlälta omställningar vid
exempelvis strukturförändringar. Parallellt med rörelsefrämjande insalser bör samhällel
emellertid genom regionalpolitiken slödja områden med svag
sysselsättningsutveckling.

De generella åtgärderna för all vidmakthålla en hög
sysselsättning är inle alllid lillräckliga. 1 lider med akula sysselsatlningsproblem
i vissa branscher är del naturligt att stalsmaklerna direkt angriper
arbetslösheten. Förutsättningen för samhällels älgärd måsle vara all omställningsprocessen
i den nödvändiga strukturomvandlingen blir sä mjuk som möjligt. Vi har tolkat
utredningens förslag just som en serie äigärder för all underlälta en nödvändig
strukturomvandlingsprocess på ett så skonsamt sätt som möjligt. Av detta skäl
tillstyrks i huvudsak utredningens förslag.

Sveriges industriförbund: Slödel lill den manuella glasinduslrin
löper f. n. på sitt elfte är och i den nu aktuella utredningen föresläs en
ytterligare

Prop.
1980/81:89 75

förlängning på tre är. Samlidigl framgär del av ulredningen
all de framlida konkurrensulsikterna för slora delar av branschen inle är goda.
Mol denna bakgrund kan del hävdas att det ursprungliga industripoliliska mälet inle
kunnat uppnås och all idag de industripoliliska motiven för fortsatt slalligl slöd
till den manuella glasindustrin får anses vara svaga. Uppenbarligen

har della stått klarl för regeringen och riksdagen. Målformuleringen

har----- en uttalad sysselsällningspolilisk lyngdpunkl.

Enligl Ulredningen skulle ell bibehållande av nuvarande
sysselsättning i branschen kräva betydande statliga lönesubvenlioner och
därtill subventioner för all fä avsältning för produktionsvolymen. Del kan enligl
industriförbundets uppfallning inle anses vara rimligt att enbarl av sysselsällningsskäl
bevara sådana industriella verksamheter som ulan hjälp av statliga
subventioner saknar förulsällningar all uppnä inlernalionell konkurrenskraft.
Det finns heller inle några andra vägande motiv för all långsiktigt bevara
produktionskapacitet och sysselsättning inom den manuella glasindustrin på en
högre nivå än som är förenlig med företagsekonomisk lönsamhet. Den sysselsältningsminskning
inom branschen som en fortsatt anpassning lill rådande konkurrens- och
marknadsförhållanden ger upphov lill mäste därför accepteras.

En omedelbar avveckling av del nuvarande branschslödel
skulle enligl ulredningen sannolikl medföra en sä snabb minskning av sysselsällningen
all svära arbelsmarknads- och sociala problem skulle uppslå lokall på
bruksorterna. I eU medelfristigl perspektiv skulle della enligl utredningen
också vara samhällsekonomiskt mer kostsamt än all med hjälp av slalliga
stödinsatser låta sysselsätlningsminskningen ske i ett lugnare tempo. Sveriges
industriförbund delar därför utredningens uppfattning alt branschslödel bör
finnas kvar under yllerligare en begränsad tidsperiod. Sveriges

industriförbund vill---- förorda alt statsmakterna i
anslutning lill ell

beslul om fortsall--- stöd ullalar all inga slalliga
subventioner kommer

alt utgå till branschen efter denna periods utgång. Stödet
bör under denna period vara klarl inriktat pä all tillvarata alla de
potentiella rationaliseringsmöjligheter som finns inom de företag som
fortfarande har förutsättningar all utvecklas och där ägare och ledning i
medvetande om alt det statliga slödet kommer all upphöra ända har en framlidslro.

Sveriges köpmannaförbund: Den svenska glasinduslrin har
sedan läng lid tillbaka byggt upp eu kunnande som även nätt internaiionelll
erkännande. Myckel lalar därför för att de slöd som industriverket föreslär
bör realiseras.

Utan att i detalj analysera de synpunkler som ulredningen
redovisar beträffande detaljhandeln vill vi framhålla vikten av att det även framledes

upprätthålls en aktiv konkurrens mellan glasbruken i
Sverige. Ell

direki statligt engagemang bör- undvikas. 1 stället ser vi
del som

angeläget att förutsättningar skapas för drift av minsl
tvä jämbördiga glasbruk alternativt flerbmksförelag. Exempel inom andra
branscher visar all detaljhandeln kommer i en alltför stark beroendeställning
då del enbarl finns ett dominerande tillverkande förelag på konsumenlvaruomrädet.
Däremol ser vi gärna alt det ulvecklas fristående serviceföretag - om
nödvändigt med statligt stöd - som kan erbjuda hjälp med marknadsföring,
forskning och exporlkunnande.

Ronneby kommun finner i likhet med utredningen att del
inte är realistiskt att upprätta en plan för samhällsinsatser i branschen som
garanterar

Prop.
1980/81:89 76

en oförändrad sysselsältningsnivå. Lönsamhetsproblem i
kombination

med överkapacitel samt behov av effektivilelshöjande insalser lalar för en

sådan slulsals. Regionalpoliliska och sysselsänningspoliiiska skäl innebär

samtidigt all marknadskrafterna inle fritt kan tillåtas styra ulvecklingen

framför alll då den samhällsekonomiska kalkylen visar all samhället här

igenom åsamkas höga koslnader, 1 likhei med industriverket vill därför

Ronneby kommun förorda handlingslinjen "marknadsanpassad utveckling

med branschstöd". Även beträffande ulformningen av eu branschstöd

tillstyrker Ronneby kommun utredningens förslag .

2 Åtgärder mot marknadsstörande lågprisimport

1 fråga som det avsnitt i SIND:s utredning som rör marknadsslörande
lågprisimport efterlyser flera remissinslanser åigärder.

Länssiyrelsen i Kronobergs län: Ett annat allvarligt
förhällande som här bör uppmärksammas är den alll mer förekommande
försäljningen i bl.a. varuhusen av glas med beteckningen "Swedish
design". Konsumenten kan förledas tro alt del är glas som tillverkats i
Sverige. På nägot säll mäste åigärder vidtas för all komma ål denna missledande
marknadsföring.

Svenska fabriksarhetareförhiindel. Svenska induslriljänsleniannaför-bundel
och Sveriges arbelsledareförbund: Ulredningen pekar på alt det i andra länder inle
är onormalt med olika lyper av importrestriktioner. Sverige skulle således
genom ell liknande syslem få förbättrade konkurrensförhållanden på
hemmamarknaden. Del är därför anmärkningsvärt all SIND inle pä nägot sätt
kommenterat della förhållande i förslagsdelen.

Svenska glasbruksföreningen: Samhällets slödålgärder mäste
med kraft sällas in på offensiva åigärder av den typ SIND redovisat. Men den
vikliga frågan om glasimporien i vårt land kan ej förbigås. Exportökningen har varil
för svag och den oskyddade hemmamarknaden har varil vidöppen för imporl. Den
svenska exporten av hushålls- och prydnadsglas var ännu år 1979 värdemässigt nägot
slörre än värdel av importen. Siffroma för ärels första sex månader visar nu
att imporlvärdel för första gängen är slörre än exportvärdet. Under hand som
andra länder med egen manuell glastillverkning med olika, ofta väl dolda,
tekniska handelshinder häller tillbaka glasimporl av för dem icke önskvärt slag
blir vår oskyddade hemmamarknad alltmer intressant för andra exportländer.
Utredningen lar upp dessa frågor lill behandling och belydande arbele har
nedlagts för all kartlägga de alltmer besvärande importproblemen. Man är dock inle
beredd alt lägga fram nägra förslag lill åtgärder. Föreningen avser alt senare
återkomma med en redovisning av de frågor som sammanhänger med den marknadsstörande
glasimporien,

Lessebo kommun: Ulredningen föreslår all äigärder vidtas
som kan mildra effeklerna av lågprisimporten. Dessvärre har förslaget fallit
bort i den samlade redovisningen av slutsatser i avsnitt 15. Lessebo kommun
vill pä denna punkl instämma i ulredningens förslag. Införandel av temporära
skyddstullar från ovan nämnda öststater framstår som angeläget för vår egen
industris överlevnad. Likaså mäste begreppet "svensk design" för-

Prop.
1980/81:89 . 77

behällas glas som framslälls inom landel. Tendensen alt
förlägga tillverkningen utomlands skulle därmed sannolikl minska nägot.

Uppvidinge kommun: Som framgäti av ulredningen har de
flesta med vårl land jämförbara länder betydligt högre skyddstullar mol
lågprisimport. För alt skydda landels manuella glasindustri mäsle frägan om
tidsbegränsade skyddstullar, fiämsl frän vissa i ulredningen namngivna stater,
noga övervägas.

Kommerskollegium pekar emellertid pä all tullhöjningar
inte är effektiva mot marknadsstörande lågprisimport. För att få verklig effekl
måsle i sä fall lullskyddet sällas så högl all del blir renl prohibilivi. Om
det emellertid trots della skulle bli aktuellt all överväga höjning av tullarna
som komplemenl lill del av ulredningen föreslagna branschslödel. vilket i så
fall bör särskill utredas, vill kollegiet erinra om all tullarna för hushålls-
och

prydnadsglas är bundna i GATT- . En lullhöjning skulle därior
kräva

omförhandlingar i GATT och sannolikl medföra krav pä
kompensation från andra länder.

3 Åtgärder för att främja exporten

Ulredningens förslag har i huvudsak mottagits positivt.
Några remissinslanser anser dock alt det föreslagna slödet är otillräckligt.
Sveriges exportråd fillstyrker förslagel men varnar för alt ställa alllför slora
förväntningar på effekten av enbarl exporlslödsäigärder. Andra remissinslanser
betonar behovel av samordning och gemensam marknadsföring, liksom alt
åtgärderna skall komma även de mindre glasbruken lill godo. Kommerskollegium
framhåller all forlsall individuell inriktning och ökal stöd innebär
handelspolitiska risklaganden.

Kommerskollegium: Kollegiet har i lidigare sammanhang
framhållit all de individuella bidragen med hänsyn lill våra handelspolitiska
åtaganden pä stödområdet bör ges en begränsad omfallning och främst läcka iröskel-kostnader
av initial karaktär. En fortsatt satsning av exportslödel på huvudsakligen
förelagsindividuella projekl innebär enligl kollegiet handelspolitiska risktaganden
som dessutom accentueras av den föreslagna fördubblingen av stödbeloppet. 1
samma riklning verkar enligl kollegiet ulredningens förslag om särskilda strukturgaranlier
med ell belopp på 25 milj. kr. för att läcka behovel av ökat rörelsekapital vid
export.

Länssiyrelsen i Kronoborgs län: Som länsstyrelsen lidigare
framhällii är det absolut nödvändigl att snarasl sälta in kraftfulla
exportsatsningar. Della är ett livsvillkor för den manuella glasindustrins
framlid. SIND föreslår att exportstödet (inkl. konsultinsatser för
omställningsfrämjande äigärder) höjs frän nuvarande 4 lill 7,5 milj. kr. per
är. Med hänsyn lill exportens strategiska betydelse för branschen och den
outnyttjade export-potentialen anser länsstyrelsen all SIND:s föreslagna
höjning är alldeles för blygsam. Denna bedömning ligger i linje med vad
glasbruken efterlyser, nämligen "en höjning av exportstödet till minst 10
milj. kr. per är och nya stödformer".

Prop.
1980/81:89 78

Exportstödet bör lä en sädan ulformning all det slimulerar
glasbruken all tillsammans i en samordnad exporlorganisalion göra ordentliga
satsningar pä utlandsmarknaderna. Härvid är del viktigt all slödel inle
upplevs som byräkraliskl. Dä är det risk att de mindre glasbruken avslår frän
alt söka stödel.

Exportökningar ställer slora och betungande krav pä rörelsekapilal.
För att öka exportförsäljningen med 10 milj. kr. behövs enligt ulredningen 5
milj, kr. i ökal rörelsekapilal. Länsstyrelsen tillstyrker SlND:s förslag att
särskilda slrukturgarantier anvisas för detta ändamål. Det föreslagna beloppet
uppgår liil 25 milj. kr. Mol bakgrund av länsslyrelsens krav på intensifierade exportanslrängningar
är det tveksamt om del föreslagna beloppet är lillräckligl. De svenska
glasbruken saknar, som utredningen konstaterar, nödvändiga resurser för att pä
egen hand klara denna finansiering.

Länsstyrelsen i Kalmar län: Det borde finnas förulsällningar
all sälja en slörre volym svenskt glas pä export. Sveriges andel av
världsmarknaden uppgick 1978 lill endasl ca 2.5 %. Länsstyrelsen anser del nödvändigl
all insaiserna för marknadsföringen ökas. Överkapaciteten bör genom massiva
marknadsföringsinsatser kunna nedbringas lill en sädan nivä alt det rader
balans mellan kapacitet och efterfrågan. Länsstyrelsen finner därför alt det
föreslagna exportslödel bör prioriteras och väsentligen höjas sä all nuvarande
marknadsandelar kan ökas.

Landsorganisationen i Sverige: Landsorganisationen vill erinra

om den idé — som också överensstämmer med de nu nämnda
förbundens förslag - som framfördes i 1976 års yllrande rörande bildandet av
ett särskill statligt exportbolag inriktat pä svensk kvalilelsproduktion säsom
glas. hemlextilier, möbler elc. Ell sädanl bolag med inriktning pä att kunna
sälja hela "inredningsmiljöer" grundade på svensk design borde ha
goda förutsättningar alt fä framgång.

Svenska glashruksföreningen: Nivån pä del föreslagna
exportstödet är 6 milj. kr. per år under en ireärsperiod. Delta skall ses mol
bakgrund av de marknadsföringskostnader som företagen f.n. lägger ner. Enbarl
dessa koslnader kan beräknas uppgä lill ca 25 milj. kr. för en export år 1979
pä 126 milj. kr., en export volym som dock är otillräcklig. Föratt åstadkomma
en exportökning med 5 % per år på en alll kärvare marknad krävs exportinsatser
av betydligt kraftfullare slag än hillills. Exportstödet mäsle anpassas till
dessa marknadskrav och inte undersliga 10 milj. kr. per är. Slödel bör dessutom
kombineras med smidigare bestämmelser för dess användning. Individuella
uppföljningar av helkollektiva exportsatsningar bör kunna medges väsentligt
högre slödandel än 50 %. Samma gäller i fråga om exportsatsningar som görs i
samverkan med andra branscher säsom porslin, bestick, textil m.fl.

Möjlighet till en kompletterande konstruktion exempelvis
med avskrivningslån för vissa former av exportmarknadsinsalser bör ocksä
övervägas.

Stödformen (strukturgaranlier för ökal rörelsekapital vid
export) är värdefull. Det är dock angeläget att slödet fär en sädan
administrativ uppläggning att förekommande säkerheter ej belastar sökandeföretageis
normala banksäkerheter.

Sveriges exportråd: Exportrådet har ansvar för
verkställigheten av ex-porlslödsprogrammet för den manuella glasinduslrin fr.o.m.
budgetåret

Prop. 1980/81:89 79

1973/74. Exportstödet har likal frän 575 000 kr. vid stödpeiiodens
början 1970/71 lill 3 milj. kr. för innevarande budgetäi och iippgär lolall lill
14725 milj. kr.

För de svenska glasbruken iir exporlförsäljningen av
avgörande belydelse för möjlighelerna att leva vidaie. En målsätlning för exportslödspro-grammel
har därför varit att hos utvecklingsbara företag genom ökat exporlengagemang
minska beroendet av den svenska marknaden. Exportandelen ulgör nu 45.5% av den
totala produktionen av hushalls- och prydnadsglas. Är 1975 var motsvarande
siffra 37% räknai i löpande priser. Volymmässigi har inle exportförsäljningen
ökat - den har först nu kommil upp på samma nivä som 1974 efter en kraftig
nedgång.

De
gemensamma älgärderna har. som ell komplemenl till förelagens egna ätgärder.
lett lill synbara långsiktiga resultat pä vissa marknader. Pä andra marknader
har stödel i viss män bidragit till bibehållna positioner trots vikande
konjunkturer och andra svärighelei. En annan effekt av exportprogrammet är del
närmare samarbele i marknadsföringen mellan olika förelag som programmet
initierat. Detta gäller i synnerhet för de fristående bruken. Del är osannolikt
an gemensamma kraftfulla exporlålgärder skulle komma till ständ ulan en akliv
insats frän den exportfrämjande organisafionen.

Som en följd av---- svårigheier alt åstadkomma en
breddning av den

gemensamma marknadsföringen, anslås numera största delen
av export

slödel till företagsindividuella äigärder. Exportrådet kräver dä (en) mark

nadsplan av förelagen för all kunna bedöma var åigärderna skall sättas in.

Härigenom har man också uppnati en bättre och långsikiigare marknads

planering bland företagen. Tillsammans med förelagen eftersträvas en

koncentration av insaiserna genom all prioritera vissa marknader för all

inle splittra de begränsade resurserna. Som ell resullal av detta kan man

nu börja skönja en nägot större koncentration av exporlförsäljningen till

vissa marknader.--- De individuella exportstöden har möjliggjort sals

ningar som förelagen annars inle skulle kunna genomföra.

Exportstöd som sätts in till förelag i verklig kris - ekonomiskl
och personellt - är inle lill hjälp för dessa förelag. Exporlaktiviieter som
erbjuds inom exportstödsprogrammel kan ulnyiljas effektivt endast av företag
som passerat ur krisen eller från början är livskraftiga, har atlrakliva
produkter och en vilja att salsa på export. Därför anser vi all del ligger en
viss fara i alt ställa alllför slora förväntningar pä effeklen av enbarl exporlslödsäigärder.
Som framgär ovan har en volymökning ej kunnal uppnäs trots exportsatsningar pä
senare är.

1 syfte att uppnä den volymmässiga ökningen om 5% per år
som SIND räknat med i den presenterade marknadsprognosen bedömer vi all del
kommer att krävas mycket kraftiga insatser på marknadsföringssidan. En
förutsättning för alt det uppställda mälel skall kunna uppnäs är självfallet
alt företagen använder ett utökat exportstöd till merakliviieler ulöver
marknadsplanen i dess nuvarande omfattning. Även under sådana förulsällningar
föreligger risk all den 5-procentiga volymökningen ej kan uppnås.

SIND föreslär att 22,5 milj. kr. anslås för exportstöd och
konsultinsatser för treårsperioden 1981/82-1983/84. Exportrådet lillslyrker sädanl
slöd att ulgä lill de utvecklingsbara företagen i branschen och under förulsällning
att beslutet tages snarasl möjligl för hela ireärsperioden. Beslul för ell år i
tagel försvårar den långsikliga planering som eftersträvas. Denna utökning av
exportstödet kommer till största delen all fillfalla de båda flerbmksföre-

Prop.
1980/81:89 W)

tagen. De fristående bruken har begränsade möjligheler all
salsa vllei ligare medel på marknadsfi>iingen. Gällande regel om minimum 50
procenls företagsinsals för erhållande av individuella cxporlsiöd begränsar de
frislående brukens möjligheler all utnyttja exportslödel ytterligare, Vär
uppfattning är dock all denna regel bor bibehiillas för individuella
exportstöd. En minskning av förclagsbidragel skulle kunna bidraga till mindre
seriösa salsningar i vissa läll. Vid borttagande av regeln om 50 procenls företagsinsals
vid individuella ålgiirder finns inle längre samma möjlighel alt styra exportslödel
lill de utvecklingsbara och livskraftiga företagen inom branschen.

Ansträngningarna hillills har galt ut pä an fa glasbruk
all samarbeta med varandra. Eftersom de olika glasbrukens produkler i allmänhel
är direki konkurrerande är det inte alltid en fordel att samarbeta. Exportrådet
ser uppenbara fördelar med åtgärder som riktar sig lill företag med olika
produktområden men med samma målgrupp, exempelvis alt glaspioduk-lerna
marknadsförs lillsammans med andra prescmaniklar och heminred-ningsprodukler.
Sädana strävanden har ej underlättals av ilen snävt branschinriklade stödformen.

Med nuvarande ägarsiiuklur och produklinrikining ser vi
inga möjligheter an utöka den gemensamma marknadsföringen pä exportniarknaileina
lill ell gemensaml exporlbolag, Dessulom anser vi inle alt ell sådanl exporlbolag
skulle främja den lolala glasexporlen bl.a, pä grund av all eflertrågesiruktur
och marknadsorganisalion skiljer sig slarkl ät i olika länder.

I industriverkels förslag anges all någol generösare
villkor för mark-nadseiablering bör gälla. Enligl vår mening är gällande regler
lillräckligl generösa. Slöd utgär redan i dag för kostnader vid marknadselablering
(bildande av säljbolag etc), till olika former av kostnader utöver investeringar
under forsla ärel. exempelvis advokalarvoden. löner, hyror, resekostnader och
olika lyper av driftskostnader.

Einmaboda och Nybro kommuner: I utredningen beskrivs
marknadsföringen som bristfällig och osyslematisk. De svaga marknadsandelarna
pä närmarknaderna, l.ex. Beneluxländerna. Slorbrilannien m.fl,. borde kunna förbällras
betydligt genom en akliv och syslemaiisk marknadsföring. Industriverket har föreslagil
ökade anslag lill exportbefrämjande åigärder. För alt öppna nya marknader borde
marknadsföringen kunna ske genom en för branschen gemensam kanal. Såvitt vi kan
bedöma är föreslaget exportstöd ej utformat pä sådanl sätt all gemensam
marknadsföring stimuleras. Exportstödet synes tidigare ha uinyltjals av flerbruksförelagen.
Effeklen bedöms ha varil mindre god, Eu riklal exporislöd borde framdeles i
forsla hand komma de mindre bruken till direki nylla,

Lessebo kommun finner för sin del-- alt en syslemaiisk
marknads

föring med tillskoll av resurser i ell gemensaml exporlbolag bör kunna

höja exportandelen högsl avsevärt, I vart fall bör del föreslagna exportslö

del utformas så all gemensam marknadsföring stimuleras. Dä en export

ökning ställer höga krav pä rörelsekapilal bör exporllånegaranii frän staten

tillförsäkras branschen.

Uppvidinge kommun: Vad gäller exporten anser kommunen att
en samordning av insatserna är nödvändig dels för all äieiia förlorade
marknadsandelar och dels för all finna nya marknader. Fördelarna med ell
gemen-

Prop. 1980/81:89 81

samt exportbolag kan ifrågasättas men slöd bör ulgä för
alt ge alla de mindre glasbruken möjligheler lill en omfattande marknadsföring
av sina produkter på exportmarknaderna.

4. Lån till investeringar

Nägra remissinstaser lar upp förslagel rörande län lill
investeringar. Dessa anför i huvudsak följande.

Styrelsen för leknisk utveckling (STU): Inom avsnittet om
företagen

- granskas investeringarna och ulredningen finner all det
finns flera lönsamma investeringsprojekt inom den manuella glasindustrin. STU
instämmer i behovet av att satsning görs i dessa lönsamma investeringar.
Speciellt bör påpekas vikten av investeringar i mjukvara säsom organisationsutveckling,
utbildning och leknisk kompetens vilka vid lönsamhetsproblem oftast försl
drabbas av neddragningar.

Svenska glasbruksföreningen: Anledningen till det
kvarstående oulnyil-jade anslaget är förutom osäkerheten i branschen den alt
förelagen alltför

ofta saknar egna insatsmöjligheter .------- De möjliga men
också

minst sagt angelägna kostnadssänkningar i produktionen som
ulredningen redovisat och som fömtsätter invesleringar pä 15 ä 20 milj. kr. per
år under en femårsperiod lorde ej kunna nås med nu föreslagen nivå och konstruktion
beträffande avskrivningslånen.

5. Nuvarande strukturgarantier

Av remissinstanserna är det endasl Svenska glasbruksföreningen
som tar upp frågan. Föreningen tillstyrker SIND:s förslag att den befintliga
stödformen bibehålls.

6. Särskilda regionalpolitiska lån

Industriverkets förslag har i huvudsak mottagits posifivt,
fränsetl all regionala och lokala myndigheter i nägra fall har bedöml
satsningen som otillräcklig. Arbelsmarknadsslyrelsen erinrar om all slöd enligt
gällande bestämmelser kan utgä även utanför stödområdet.

Arbetsmarknadssiyrdsen: För att skapa ökade möjligheter lill
alternativ sysselsättning föreslär industriverket i rapporten särskilda
regionalpolitiska insalser inom Uppvidinge, Lessebo, Nybro, Emmaboda och
Finspångs kommuner. Förslagel innebär att speciella lånemedel - 10 milj. kr.
under en treårsperiod - kanaliseras via utvecklingsfonderna i berörda län. Styrelsen
ser för sin del inga bärande skäl för alt i detla sammanhang föra över ansvaret
för regionalpolitiska insatser frän länsstyrelsen, som reguljärt arbetar i nära
konlakl med utvecklingsfonden. Styrelsen vill också erinra 6 Riksdagen
1980/81. I saml. Nr 89

Prop.
1980/81:89 82

om all gällande förordning om regionalpolitiskt stöd
innehåller bestämmelser om förulsällningar för sädant slöd även lill verksamhei
ulanför stödområdet.

Länsstyrelsen i Östergöllands län: Den riktade regionala slalliga
utlåningen lar sikte på all redan nu etablera nya arbetsplatser pä glasbruksorlerna.
Länsstyrelsen ser della som principiellt rikligt. Tyvärr visar eriären-helen
all statliga krediter i den ulformning som är tänkt inte kan förväntas locka
fram de invesleringar och ge de nya arbetsplatser som är avsikten. Nivån på de
skisserade regionala lånen är lägre än vad som gäller lokaliseringsstödet i
stödområde 1 och där (exempelvis Ydre och Kinda i Östergötland) har stödel hitlills
avsall synnerligen blygsamma spär.

Om glasbruken kommer alt krympa sin verksamhet och nya
arbetsplatser blir nödvändiga anser länsstyrelsen all berörda orter/kommuner
under viss tid exempelvis tre är inplaceras i gällande stödområde 3. Därav
följer all lokaliseringsstödet kan användas pä en relativt kraftfull nivä.
Vidare innebär del all staten inte behöver införa nägon ny stödform. Aktuella
anslag lill lokaliseringsslöd lorde räcka ocksä för insatser på glasbruksorterna.

Länsstyrelsen i Kronobergs län: Om offensiva äigärder inte
ger lillräckliga effekter för all hälla uppe sysselsättningen inom branschen, mäsle
kraftfulla regionalpolitiska åigärder sällas in. SIND:s förslag om alt slälla
speciella lånemedel på 10 milj. kr. lill förfogande i syfle all skapa allernaliv
sysselsättning är enligt länsslyrelsens mening alldeles otillräckliga för alt
kompensera del beräknade borlfallel på ca 285 arbelstillfällen. Enligl de
principer som lillämpas inom ramen för det statliga regionalpoliliska slödel,
skulle SIND:s föreslagna ränlebefrielse pä ca 3 milj. kr. överslagsmässigt i
stödområde 1 ge ca 120 nya arbelstillfällen. i stödområde 3 ca 25 nya
arbetstillfällen och i stödområde 6 ca 10 nya arbelstillfällen.

Länsstyrelsen i Kalmar län: Föreslagna regionalpolitiska
insatser bedöms få marginell belydelse för möjlighelerna all skapa alternativ
sysselsättning.

Svenska glasbruksjöreningen: Förslagel som möjliggör för
utvecklingsfonderna i glaslänen alt aktivt arbeta för skapandet av alternativ
sysselsättning stöds hell av föreningen.

Sveriges hantverks- och induslriorganisation -
Familjeföretagen: Utredningens förslag om speciella lånemedel tillstyrks,

Sveriges industriförbund: Stödel lill förelagen bör
kombineras med förstärkta regional- och arbetsmarknadspoliliska åtgärder med
syfte all bereda de personer som friställs inom den manuella glasinduslrin ny sysselsäuning
inom andra verksamhetsområden. Viktigt i det sammanhanget är all insatsema inte
alllför hårt inriktas pä alt skapa alternativ sysselsätlning enbart pä de
lokala arbetsmarknaderna ide olika bruksorterna. Även om sädana åtgärder
självfallet måste finnas med sä bör ändå tyngdpunkten i denna del av
stödprogrammet ha en vidare regional snarare än lokal betoning.

De regional- och arbetsmarknadspoliliska insaiserna kan
troligen behöva komma alt fortsätta efler del all del företagsinriktade stödet
upphört.

Prop. 1980/81:89 83

Emmaboda och Nybro kommuner: Förslaget om regionalpoliliska
insatser med 10 milj. kr. är ett bra förslag och hälsas därför med fillfredsställelse.
Regionalpolitiskl stöd behövs som kompensation för redan vidtagna
strukturförändringar.

Ronneby kommun menar i motsats till ulredningen alt även
utvecklingsfonden i Blekinge mäsle ges möjligheter till samma insatser som i
övriga län. Glasbruksindustrin i Ronneby fär inle slällas äl sidan när del
gäller möjligheler till stöd frän samhällels sida, inle minsl mol bakgrund av
de sysselsättningsproblem som finns och kan förväntas i länet. Storleken pä
industrin i Blekinge kan dock motivera alt stödet lill Blekinge administreras
av fonden i Blekinge i samverkan med exempelvis utvecklingsfonden i Kronobergs
län.

Uppvidinge kommun: Inom Uppvidinge kommun föreligger slorl
behov av regionalpolitiskl stöd som kompensation för de strukturomvandlingar

som redan förekommit. De föreslagna medel lorde vara
för smä för

att de
uttalade målsällningarna skall kunna uppfyllas. Kommunen

anser----- att
ett belydande regionalpolitiskt slöd mäste utgä för sals

ningar inom turism- och servicenäringarna i "Glasrikel". för all la
tillvara

de möjligheler till ökad sysselsättning det ligger häri för såväl lurism- och

servicenäringarna som för glasbruken.

7. De fackliga organisationernas förslag rörande
investmentbolag och utvecklingsbolag

De remissinslanser som lar upp förslagen om
investmentbolag och utvecklingsbolag har övervägande kritiska synpunkler.

Näringsfrihelsombudsmannen (NO): NO delar ulredningens

uppfattning alt nägol initiativ lill bildande av ett branschomfattande
Glas AB inle bör tas från samhällels sida, eftersom della skulle medföra en
ännu mer långtgående begränsning av konkurrensen inom glasinduslrin än fusionsalternativet.

De berörda
fackliga organisationerna har till utredningen framfört förslag om bildande av
ell särskilt utvecklingsbolag med uppgift att administrera branschslödel och
gä in som delägare i nedläggningsholade glasbruk för att driva dessa vidare.
Bildandel av ett dylikl bolag skulle enligl NO:s uppfattning kunna medföra att överkapacilelen
bibehålls och all frän samhällssynpunkt önskvärda strukturförändringar inom glasinduslrin
snarare fördröjs än påskyndas. NO delar därför utredningens bedömning all förslagel
inte bör genomföras.

Statens pris- och kartellnämnd: Nämnden ställer sig -
liksom industriverket - tveksam till att särskilda bolag bildas, som med aklivi
statligt deltagande skall styra strukturomvandlingen av den manuella glasindustrin.

De
fördelar, som eventuellt skulle ligga i en långtgående produklionssamordning
inom den svenska glasinduslrin, bör vägas mot de nackdelar en ökad företagskoncenlration
kan fä ur konkurrenssynpunkt. Det finns risk för att — om inte de genom
samordningen lägre produklionskostna-

Prop. 1980/81:89 84

derna leder lill lägre priser i konsumenlledel och
därigenom totalt sell en ökad marknadsandel för svenska produkler - den svenska
glasinduslrins slällning yllerligare försvagas i förhällande lill sina
utländska konkurrenter.

Svenska fäbriksarbelarcjörbundel. Svenska industritjänstemannaförbundet
och Sveriges arbelsledareförbund: SIND har framställt vårl förslag angående glasulveckling
pä ell myckel lendensiösi säu, genom all påslå alt effeklen av värt förslag
blir all vi skapar en räddningsplanka för ineffek-tiva och olönsamma bruk.

Del finns
därför anledning all i korthet redovisa förslagel om glasulveckling. Glasulveckling
är ell uttryck för de fackliga organisationernas offensiva syn pä glasinduslrins
framlid. Vi vill genom glasutveckling möjliggöra, för både flerbruksförelagen
och de frislående glasbruken, att i slörre ulslräckning komma in pä olika
utlandsmarknader. Genom del av oss föreslagna exporlbolaget lillförs branschen
i samlad form en kompetent försäljningsorganisation. Vi vill vidare med
glasutveckling säkerslälla att glasindustrin kontinueriigt får lillgäng lill yrkesutblldad
arbetskraft. Glasutveckling förutsätts fä en akliv roll i
strukturomvandlingen. Det skall l.ex. vara möjligl för glasutveckling att gä in
som delägare i företag som hotas av nedläggning. Dessa insatser skall dock inle
syfta lill all hälla dödsdömda företag under armarna, däremot lorde ett direki
engagemang av Glasulveckling i nedläggningsholade företag vara betydelsefullt,
dä finansiella insalser, som ofta är nödvändiga, härigenom underlättas. Avslutningsvis
kommer Glasulveckling all innebära ell kompetensiillskoli genom all de
anställda får ett inflytande, vilkel i sig lorde vara mycket betydelsefullt
för all uppnä en långsiktig konkurrenskraft för den manuella glasindustrin.

SlND:s framställning tyder på sädana uppenbara
missförstånd all del lell lill en klar vrångbild. Man har inle med särskilt
stort allvar lyssnat på synpunklerna frän den fackliga sidan.

Svenska glasbruksföreningen: Det mäsle anses som tveksamt
om en bransch som den manuella glasinduslrin som i så hög grad är beroende av inle
minsl konstnärlig! skapande insalser har rätta förutsättningar att samlas i
ett framgångsrikt investmentbolag.

SlND:s bedömning av--- (förslagel om ell utvecklingsbolag)-

delas i alll väsentligt av föreningen. De med en dylik bolagskonstmklion
följande problemen är uppenbara. Samtidigt vill vi understryka all vi nu liksom
lidigare är klart positiva till varje samverkan som har rimliga förutsättningar
att bidra till ökad export. Icke minsl angelägen är sådan samverkan som kan
förbättra möjligheterna för de mindre bruken att öka exporten. Sädan samverkan
förekommer mellan olika företag sedan länge och forlsall uibyggnad pågår. Men
del är en utbyggnad som bäsl sker inifrån förelagen och knappasl genom
administrativa beslul från annat håll.

Sveriges industriförbund: Med anledning av utredningens
diskussion om branschens ägarförhållanden vill Sveriges industriförbund belräffande
förslaget all sammanföra alla de olika företagen i ett gemensaml investmentbolag
"Glas AB", framhälla att detla, såsom påpekas i ulredningen. säkerligen
förutsätter slalligl delägarskap. Erfarenheterna från andra branscher där
situationen är likartad och där staten engagerat sig ägarmässigt pekar på att
de strukturella förändringar som mäste ske ofta fördröjs och all krav

Prop. 1980/81:89 85

reses pä fortsalla slalliga subventioner under läng tid
för all bevara icke konkurrenskraftig produktionskapacitet. Beträffande förslagel
all inrätta ett utvecklingsbolag, "Glasutveckling AB", vill vi framhälla
att detla i väsentlig grad synes syfta till aU garantera bevarandet av
produktionskapacitet som saknar eller har mycket svag konkurrensförmåga.
Sveriges industriförbund tar därför avstånd från båda dessa alternativ.

Lessebo kommim anser-- att de fackliga organisationernas
förslag

om ell utvecklingsbolag måste utredas närmare. Skulle det
visa sig att nuvarande ägareförhållanden omöjliggör en samlad exportsatsning,
bör regering och riksdag fatta nödvändiga beslul för branschens överievnad.

8. Forskning och utveckling samt teknisk utbildning

Frägor rörande forskning och utveckling för den manuella glasinduslrin
har SIND i huvudsak behandlat i en särskild rapport, som även innefattar eft
förslag om stöd till fortbildning av teknisk personal och driftspersonal.
Rapporten har remitterats lill endasl ett begränsai anlal remissinslanser.

Flera
remissinstanser, främsi styrelsen för leknisk utveckling. Glasforskningsinstitutet
samt industrins och de anställdas organisationer, har lämnat ingående
synpunkter pä FoU-verksamhelen inom branschen. Förslaget om teknisk
fortbildning stöds av en enhällig remissopinion.

Skolöverstyrelsen anser-- att del är viktigt alt viss glasleknologisk

forskning
finns i landet. Det bör finnas kunskaper och leknisk kompelens på de olika
företagen och det är önskvärt att kunskaperna och erfarenheterna tas till vara
genom samverkan mellan de olika företagen.

Skolöverstyrelsen
delar industriverkets mening all del är angeläget att stödja fortbildning av
teknisk personal och driftspersonal inom den manuella glasindustrin och att
fortbildningen ges statligt stöd. Skolöverstyrelsen vill i sammanhanget erinra
om möjligheterna att i gymnasieskolan anordna s. k. högre specialkurs för
kvalificerade glasarbetare med den tvååriga kursen i manuell glastillverkning
som grund.

Arbetsmarknadsstyrelsen anser det---- mot bakgrund av den
ak

tuella ulvecklingen inom den manuella glasindustrin - angeläget alt få lill

slånd forsknings- och utvecklingsinsatser som svarar mot glasförelagens

behov och som på ett smidigt sätt kan föras ut till företagen. Styrelsen

delar utredningens uppfattning om den betydelse för den manuella glasin

dustrin en leknisk fortbildning kan ha.

Styrelsen för teknisk utveckling (STU): I utredningen
konstateras all flertalet medlemmar i Stiftelsen Glasforskning avstår från sina
möjligheter att styra det gemensamma FoU-arbetet. 1 krisbranscher där de
enskilda företagen har stora interna problem torde det tyvärr vara naturligt
all företagsledningen ägnar mindre uppmärksamhet åt styrning av branschorganen.
Detta ställer forskningspersonalen inför stora problem då den inte upplever ett
aktivt gensvar på sitt arbete från företagen. En följd blir även alt
tillgängliga personal- och utrustningsresurser inte ulnytljas optimalt. Behovet
av aktivt dellagande i styrningen bör därför poängteras för före-

Prop.
1980/81:89 86

lagsledningen. Den förelagare som aklivi deltar i siyrarbciel
lorde även ha större förulsätlningar all inom sill förelag snabbi lillgodogöra
sig tekniska utvecklingsresultat.

De fackliga organisationerna har lilen förståelse för Glasforskningsinsliluleis
grundforskning. Enligt STU:s uppfallning kan inle del arbele som bedrivs vid inslilulel
karaktäriseras som grundforskning. Däremol bör arbetssättet vid angripande av
problem kunna anges som tekniskl-vetenskapligt.

STU instämmer med Stiftelsen Glasforskning om all en
neddragning av verksamheien skulle påverka effektiviteten i FoU-verksamhelen
myckel menligt.

Vid ulvecklingen av de kontinuerliga vannorna förekom med
hänsyn lill förväntade konkurrensfördelar myckel litet av samarbele mellan de
förelag som införde denna leknik. Detla fick lill följd all samma dyrköpta ertarenheler
vid utveckling och inkörning av processerna gjordes vid flera förelag. I
efterhand kan därför konslaleras all ell slörre samarbele och erfarenhetsutbyte
hade varil till fördel för alla parter. För kommande ulvecklingsprojekl bör
därför de positiva effeklerna av samarbete tas bällre tillvara.

En jämförelse har gjorts med forskning och utveckling inom
den västtyska glasinduslrin. Säsom inledningsvis konslaleras har den västtyska
glasinduslrin en väsentlig belydelse för den totala sysselsällningen. Enbart della
medför all det är tveksamt all dra alllför många paralleller mellan svensk FoU
och västtysk. STU anser att det hade varit värdefullt med nägon analys av hur FoU
bedrivs i även något eller nägra andra länder där glasinduslrin intar en mindre
central plals i samhällel.

Den kollektiva forskningen inrymmer vanligen bäde
forskning dvs. kunskapsuppbyggnad och leknisk utveckling. Verksamheien bör även
vara anpassad lill målgruppen. Delta innebär all en acceptabel
teknisk-vetenskaplig nivå på arbelel måsle förenas med kravel pä all resullalen
skall kunna förmedlas lill målgruppen. Forskningsuppdragen skall även vara
användbara förde smä företagen om sådana ingär i kolleklivet, Enligl STU:s
uppfattning ligger Glasforskningsinslilulels värde mer i all verksamheten
bedrivs på ell sätt som effektivt stöder de smä förelagen än i att FoU-arbetels
teknisk-vetenskapliga nivä hålls hög.

Säsom lidigare angivils har STU förståelse för svärighelerna
att bedriva långsiktigt syftande forskning i en bransch med akula ekonomiska
svårigheter. Samtidigt mäsle dock poängteras faran med all överge den långsiktiga
forskningen för att salsa pä de dagsaktuella problemen. En parallell bör här
kunna dras till invesleringar kontra underhäll.

STU delar åsikten om behovel av ökade internationella
kontakter. En neddragning av den egna forskningsverksamheten kan dock sänka kompetensnivån
på institutet så att de utländska erfarenheterna inte kan tillgodogöras pä
rätt sätt.

En inle oväsentlig del av verksamheten vid
Glasforskningsinstitutet består av kunskapsuppbyggnad. Det är därvid viktigt
att dessa kunskaper sprids till alla inom glasbranschen som kan ha nylla av
dem. STU delar därför uppfattningen att en ökad satsning bör göras på
utbildningsverksamheten. STU tar inte nu slällning till i vilken form
utbildningen bör bedrivas.

STU delar sammanfattningsvis industriverkets bedömning att
nuvarande stöd till Glasforskningsinsiitulel bibehålls, alt branschen mer
aktivt bör utnyttja sin möjlighet alt styra forskningsinriktningen, att
fortbildning av glasinduslrins personal bör främjas.

Prop.
1980/81:89 , 87

Gla.sforskningsiiisiiliilels styrelse anser ati
relationerna mellan Glasforskningsinsiitulel och de manuella medlemsföretagen
beskrivs pä ett sätt som ger cil alltför negativt intryck.

Styrelsen, de anställda vid inslilulel liksom även STU har
haft intrycket att just de goda relaiionerna mellan inslilulel och företagen
varit en stor lillgäng för verksamheten under de snart 35 är institutet exisleiat.

Enligt slyrelsens åsikt kan de problem, som tydligen
uppställ pä senare tid. i slor ulslräckning hänföras lill branschens akula
ekonomiska svårigheter samt struktur- och personförändringar i den manuella
industrin.

Ulredningen säger alt medlemsföretagen brisler dä det
gäller styrningen av institutets verksamhei och del är rikligl alt sällan nägra
konkreta förslag till FoU-insatser till institutet läggs fram.

Denna situation är dock den vanliga för alla branschforskningsinstilui
och i stor ulslräckning även för de slörre induslriförelagens ulvecklingsav-delningar.
Genom all man vid inslilulel syslemaliskl bygger upp kompelens är del
naturligt all flerlalel förslag lill FoU-projekl tillkommer pä inilialiv frän insiiluien
och i mindre ulslräckning frän produklionssidan.

Ell effekfivare utnylljande av instituleis resurser synes inle
i slörre ulslräckning kunna förväntas genom "ökad styrning" frän
industrins sida, men däremol genom all belydligl större resurser sälls in för
direktkontakter och ömsesidig informalion sä all instituleis medarbetare fär förbällrad
insikt i företagens närliggande behov av FoU och leknisk service och kan
inrikta verksamheien pä dessa behov.

En ökad salsning pä ulbildning vid förelagen inom
institutets kompetensområde skulle underlätta effeklivl samarbele mellan
förelag och inslilul.

Slyrelsen vill även fäsla uppmärksamhel vid all de koslnader.
dels i form av konsullalionsarvoden lill inslilulel och kanske i än högre grad
för brukens egna arbelsinsalser och ev. produktionsbortfall, som uppslår i
samband med överföring av FoU-resullat lill produktion, f.n. allvarligt minskar
de manuella brukens vilja och förmåga all utnyttja institutets förslag, idéer
och tjänster.

De manuella företagen borde i nuvarande läge få möjlighet
all erhålla bidrag för all minska sina koslnader i samband med överföring av FoU-resullat
lill praktisk användning.

Vid bedömning av institutets verksamhet måste klargöras
all resurserna är relativi små. Hela omsättningen för institutet och
servicebolag är ca 3 milj. kr. Antalel anställda är 15 personer, härav tre med
akademisk ulbildning. en med speciell glasleknisk ulbildning saml tre
ingenjörer. Anlalel medlemsförelag är f. n. 38. varav 12 manuella bruk.
Samtliga ställer givelvis vissa krav pä insatser.

Eftersom säväl instituleis styrelse som STU uliryckl
åsikten, alt effektiv FoU-verksamhel vid ett branschforskningsinstilui knappast
kan bedrivas, om omfallningen minskar väsentligt under den som f, n. gäller för
Glas-forskningsinstitutet, har en medveten salsning skett för att successivt
kompensera minskningen i den manuella branschen genom alt rikta verksamheten
även mol andra omräden, som kan utnyttja den kompelens och utrustning som
byggts upp under institutets 35-åriga tillvaro.

I ulredningen sägs all institutet lägger ned belydande
arbete pä grundforskning. 1 verkligheten har dock inslilulel inle resurser för
sädan forskning. Den kollekliva FoU-verksamhelen som stöds av STU och
industrin ägnas praktiskt taget uteslutande äl tillämpad forskning och
idéutveckling. Del hade varil värdefullt, om utredningen framhållit, att de
resultat som

Prop.
1980/81:89 88

sädan forskning ger och den kunskapsbank, som därigenom
uppbyggs, är en väsentlig förutsättning för industribranschens utveckling (jfr lVA:s
studie: "Kunskap och konkurrenskraft". IVA:s meddelande nr 223,
1979).

Ullålandel all ökade "grundkunskaper" inom glas
inte skulle innebära nägol väsenlligl bidrag lill den industriella utvecklingen
för den manuella glasinduslrin är förvånande och det är snarasl genanl för
utredningen, att den icke dementerar ell sådant uttalande. Det är snarare så
alt brislen pä glaslekniska kunskaper och kanske specielll materialegenskaper
är ell handikapp för svensk manuell glasinduslri i jämförelse med motsvarande induslri
i andra länder l.ex. Tyskland och öststaterna. Grundkunskaper krävs också för
all genomföra "jordnära" projekl.

Utredningen har studerat det tyska HVG. HVG är
huvudsakligen lill för att organisera, men inte självt driva FoU. Verksamheien
skiljer sig således väsentligt från den som drivs vid branschforskningsinstilui
och är därför inle någol lämpligl jämförelseobjekt.

Det hade varil värdefullt om ulredningen studerat
verksamheten vid de glasbranschinslilul som finns i Europa l.ex. del lyska institutet
i Wiirls-burg. del engelska BGIRA i Sheffield, det belgiska i Charleroi, del
italienska i Venedig, del ijeckiska i Hradec Kralove eller del polska i Warsawa-Krakow.

Dessa insfilul är väsentligt större och mer välutrustade
än Glasforskningsinsiitulel i Växjö. Om vi bortser frän de ösleuropeiska och
möjligen frän det italienska, finansieras dessa huvudsakligen av slora
maskinella glasföretag samt vissa slalliga anslag. Av denna anledning ägnar sig
dessa institut i myckel ringa grad ål manuella glasbruk och driver i huvudsak
långsiktiga och relativi vetenskapligt avancerade projekt av iniresse för
storföretagen.

Del är inlressanl all konslalera all åtskilliga utländska
manuella glaspro-ducenier uttrycker intresse för institutet i Växjö, därför all
man där bygger upp kunskap för all lösa uppgifter just inom de manuella brukens
intresseområde med inriktning på praktisk tillämpning och teknisk service.

Styrelsen föreslär alt glasforskningsinsiitulel fär ökade
resurser för kontaktverksamhet, information samt insatser i samband med
överföring av FoU-resullat till praktisk användning vid företagen.

Anslaget föreslås uppgå till 200000 kr. för vart och ell
av de tre närmaste åren, alltsä totalt 600000 kr.

Alternativt föreslås alt STU under motsvarande period
höjer sin finansieringsdel för institutets ramprogram frän nuvarande 50% till
60% för den del som utgörs av de manuella bmkens insats.

Slyrelsen ser med tillfredsställelse förslagel om stöd för
utbildning och anser att delta bör användas för undervisning och framtagning av
undervisningsmaterial med utnyttjande av institutets personal och övriga
resurser.

En sådan utbildningsverksamhet skulle leda till ell
effektivare utnyttjande av institutet genom ökade kunskaper på företagen om
glasets teknologi och malerialegenskaper och om de tekniska problem, som finns
och uppträder inom glasindustrin.

Kooperativa förbundet (KF): Man kan befara att branschens ansirängda
finansiella situation lillsammans med osäkerhet beträffande marknadsför-ulsätlningar
och strukturförändringar medfört betydande negativa återverkningar för FoU-verksamhelen.
Ökade statliga insatser torde enligt KF:s uppfattning därför bli avgörande för
branschens långsiktiga utveckling. Arbetsmiljöfrågorna bör beredas central
plats i samband med bran-

Prop. 1980/81:89 89

schens tekniska förnyelse. Den malerialtekniska
kompetensen kan ulvecklas i samspel med andra malerial och branscher.
Slutligen vill KF slarkl betona vikten av all konsumenternas intressen och
behov tilläts påverka produktutveckling och sortimentsplanering.

Svenska arbetsgivareföreningen: En orsak till svärighelerna
för glas-forskningsinstitutet att överföra sitt kunnande lill glasbruken kan
vara alt dessa har haft en relativt hög omsättning pä sin tekniska personal och
tvingas rekrytera sädan med allmänleknisk ulbildning men utan egentlig
utbildning i glasbranschens speciella teknologier.

Mol bakgrund av dessa förhållanden framstår ulredningens
förslag att eventuellt stöd till branschen bör ulgå för ulbildning genom
glasforsknings-institutels försorg av teknisk personal och driftspersonal inom
den manuella glasindustrin som naturligl.

Föreningen lillslyrker förslagel men vill framhälla alt
innan några som

helst bidrag utbetalas bör en detaljerad utbildningsplan föreligga. Utbild

ningens innehåll för olika målgrupper, utbildningens längd och förläggning

i tiden under stödperioden och fördelningen av de olika kostnadselementen

för utbildningen mäsle ha de berörda parternas fulla acceptans för att

stödet skall bli utnyttjat pä råtl sätt. Det kan i sammanhang härmed erinras

om alt ett utvecklingsprogram för glasinduslrin genomfördes i början av

70-talet, vari ingick utbildningsstöd . En slor del av utvecklingsslö-

del åtgick dä till industriverkets egen administration av utvecklingspro

grammet. En redovisning och utvärdering av den fidigare utbildningsinsat

sen har varit naturlig i anslutning till de nu framlagda förslagen.

Svenska
glasbruksföreningen: SIND har i den nu framlagda delutredningen redovisat det
faktiska läget beträffande FoU för landets glasindustri. Redovisningen har
kompletterats med en del jämförande material frän förhållandena i Västtyskland,
Västeuropas största glasnation. Säväl vid en jämförelse med förhållandena i
Västtyskland som jämfört med andra glasnationer i Europa framstår de resurser
som byggts upp inom Glasforskningsinsiitulel i Växjö som aktningsvärda.
Kompetensen hos personalen är avsevärd och likaså är den tekniska utrustningen belydande
även vid en internationell jämförelse.

Emellertid är det uppenbart att den ekonomiska belastning
det inneburit för vår manuella glasindustri att aktivt medverka i
forskningsinstitutets uppbyggnad och verksamhet medfört andra problem.
Svårigheter har förelegat all pä ett praktiskt och effektivt sätt omsätta
institutets kunnande i resultat pä glasbruken. Orsakerna Ull att man härvidlag
inte alllid varil så framgångsrik är säkerligen flera.

Främsta orsaken torde vara glasbmkens ekonomiska
situation. En i och för sig angelägen kontakt och konsultation med
Glasforskningsinstitutet kan snabbt utveckla sig till en fråga om kostnader som
skall betalas tämligen så omgående. Den återbäring som bruket rimligen bör
erhålla efter en konsultation och eventuell investering i form av förbättrad
teknik eller pä annat sätt ligger ofta sä långt fram i tiden att bruket i en
trängd ekonomisk situation kanske hellre väljer alt avstå från konsultationen.

En annan orsak till svårigheterna att omsätta institutets
kunnande i praktiska resultat på bruken är uppenbarligen den generationsväxling
som skett under senaste decenniet i branschen. Denna generationsväxling berör
inte bara företagsledningarna utan ocksä den tekniska personalen pä mänga bmk.
Ett antal nya medarbetare har tillförts glasbruken och i flera fall har den
tekniska personalen rekryterats från annan bransch än glasin-

Prop.
1980/81:89 90

duslrin. Den i och för sig utomordentligt angelägna
kontakten med glas-forskningsinstitutet för den nya personalen har dock ofta
fåll stå tillbaka för andra mer akula uppgifter på bruket, uppgifler som omgående
mäsle lösas.

Det förslag som SINf) nu lägger fram, att slalligl slöd
lämnas för fortbildning av leknisk personal och driflspersonal, ligger hell i linje
med vad föreningen anser vara högsl angelägel. För föreningen synes del
naturligt att denna forlbildningsverksamhel bedrivs med Glasforskningsinsiitulel
som huvudman. Vi vill emellertid samlidigl framhälla som angeläget all slödel lill
den föreslagna forlbildningsverksamhelen får en sädan ulformning all nu
förefintlig grundutbildning av glasarbetare i glasskolan och pä förelagen
positivt påverkas.

Föreningen vill slutligen underslryka hur väsenlligl del
är all slödälgär-derna belräffande FoU ulformas sä all glasbruken inle av
ekonomiska skäl skall nödgas avslå frän att utnyttja den kompetens och de
resurser som byggis upp inom Glasforskningsinstilutet.

Svenska fabriksarbetareförbundel. Svenska induslriljänsleinannaför-bundei
och Sveriges arbetsledareförbund: Enligl vär uppfattning saknas de större
förelagens ledande roll inom glasforskningen. Mänga av förelagen visar också ofillräckligl
iniresse för institutets ramprogram. Detla kan bero på alt det f. n. saknas
expansiva produklidéer där glasmaterial är insaisvara. Vi anser det därför nödvändigl
alt samhället gär in som beställare av grundläggande forskning. Della kan l.ex.
ske genom all Glasforskningsinstilutet uppdras att föra hem och dokumentera de
rön som görs utomlands. SIND pekar pä all grundforskning äger rum ulomlands.

Samhällels insalser som beställare frilar inte glasbruken
frän uppgiften alt forma verksamheien med hänsyn fill inriktning, anlal projekl
osv.

SlND:s uppfallning all de fackliga organisationerna skulle
brista i förståelse för institutets grundforskning finner vi något förvånande.
De fackliga organisationerna har i olika sammanhang hävdat betydelsen av
långsiktig utveckling av glasmaterial och glasleknologi. 1 della sammanhang vill
förbunden betona vikten av en ökad facklig representation i de tre aktuella slyrelserna.

De fackliga organisationerna stöder utredningens förslag lill
utbildningsinsatser. Vi förutsätter därvid att de föreslagna beloppen utgår nello
lill utbildningsändamål. Förbunden anser vidare all förutom den i ulredningen
berörda personalen skall ocksä forskarna ges möjlighel att utvecklas genom ulbildning
om del praktiska arbetet och dess förulsällningar.

Enligt vär uppfattning hade SIND ocksä bort beröra hur
glasskolan skall innefattas i utbildningsarbetet och den konlaktskapande
verksamheten.

Förbunden vill slutligen kraftigt betona vikten av
forsknings- oeh ut

vecklingsarbetet inom den manuella glasinduslrin. Glasforskningsinsiitulel

mäsle i framtiden integrera grundforskning, tillämpad forskning, design

och teknisk produktionsutveckling. Glasforskningsinstilutet skall kunna

hyra ut kunskaper på dessa omräden lill förelagen. Kompetensen måste

alltsä vara lättillgänglig för förelagen. Här finns också anledning alt inte

grera verksamheien med ett framlida glasutveeklingsbolag. som förbunden

föreslagit---- .

----- De fackliga organisationerna förulsälter att
statliga medel ställs

till Glasforskningsinstitutets förfogande i sådan
omfattning all forskning kring glasets alternativa användningsområden och leknisk
utveckling i industrin blir meningsfull.

Prop.
1980/81:89 91

9 Tillgången på utbildad arbetskraft och behovet av annan
utbildning än den tekniskt inriktade

Många remissinslanser lar upp frågor rörande brislen pä
kvalificerad arbetskraft. Fiertalel remissinslanser anser all problemel bör
mötas med ökade utbildningsinsatser. De anställdas organisationer betecknar del
som anmärkningsvärt att SIND inte närmare har behandlal dessa frägor (fränsetl
förslaget om ulbildning av teknisk personal och driftspersonal).

Skolöverstyrelsen: I ulredningen görs gällande att del
finns 33 elever vid glasskolan varav en belydande del gär den konstnärliga
linjen. Skolöverstyrelsen vill här erinra om att den ulbildning som bedrivs
inom gymnasieskolans ram i Nybro är inriklad på manuell glaslillverkning i
ordets egentliga mening. Den konslnärliga linje som nämns mäsle vara den orienler-ande
ulbildning som är avsedd för formgivare och glaskonslnärer. Del är emellertid
troligt att utbildningen även är attraktiv för mänga andra elever med
konstnärliga ambitioner i gymnasieskolan.

1 ulredningen konslaleras vidare all del är angeläget alt
del finns en konslnärlig inriktning pä utbildningen för elever som i framliden
skall formge glasproduklerna. Vidare konslateras all del finns svårigheter alt
rekrytera elever till rent hantverksmässig ulbildning. Skolöverstyrelsen är
medveten om en viss konkurrens mellan konslnärlig och hantverksmässig utbildning,
och anser för sin del inle alt den hanlverksmässiga utbildningen fär
åsidosättas. Kvaliteten kan inle bibehållas utan hantverksmässig skicklighet.

Skolöverstyrelsen utgär frän att elevgruppen har en
allsidig sammansätlning och att elever rekryteras med hänsyn till de krav som
kommer alt slällas i yrkesutövningen. Den syn som kommer till uttryck i belänkandel
all utbildningen skulle rikta sig lill s. k. lågpreslerade och dåligt studiemotiverade
delas således inle av skolöverstyrelsen.

Skolöverstyrelsen anser bl.a. med hänsyn lill all
rekryteringen lill skolan i Nybro omfattar hela Sverige - ibland internordiska
elever - att fördelningen av kostnaderna mellan stal och kommun bör ses över
för den här akluella utbildningen.

Skolöverstyrelsen delar-- uppfallningen all en
kvalificerad yrkes-

arbetare frän varje glasbruk bör få en pedagogisk inslmklörsulbildning
men ifrågasätter om inte instmktionsarbele borde kombineras med produktivt
arbete. Genom ett sädanl förfarande skulle instruktören ges möjlighet alt
hälla sig ä jour med ulvecklingen.

Skolöverstyrelsen anser del värdefullt om de avlalsslulande
parterna inom branschen tecknar ell ulbildningsavial och vill i sammanhanget
framhålla all läroplaner alltid utfärdas i samråd med berörda parter.

Avslutningvis konstaleras (i industriverkets utredning)
"Även fortsätlningsvis lorde företagen få vissa bekymmer all rekrytera
kvalificerad personal till hyttorna. "Skolöverstyrelsen kan dela denna
uppfattning och anser liksom utredningen alt del behövs utbildningsinsatser, bl.a.
vidareutbildning, men anser att det ocksä krävs andra åigärder bl.a. en bred informalion
om den manuella glasinduslrins arbeismiljö och möjligheler för att säkerställa
rekrytering av elever och arbetskraft.

Arbetsmarknadsstyrelsen: Utredningen konstaterar all del, trols
nedgång-

Prop.
1980/81:89 92

en i sysselsättning, föreligger brist pä kvalificerad
arbetskraft inom den manuella glasinduslrin, varför möjlighelerna lill
yrkesutbildning bör förslärkas. Ungefär en tredjedel av samtliga sysselsatta
inom den manuella glasindustrin är kvinnor och dessa är i huvudsak hänvisade
till mindre kvalificerade uppgifler inom eflerbehandlingsavdelningarna. Enligl ulredningen
kommer tyngdpunkten i de framlida rationaliseringarna främsi all ligga på eflerbehandlingsavdelningarna.
Det finns därför enligt slyrelsens mening starka skäl för utbildningsinsatser
som pä sikl också kan leda lill en ökad andel kvinnor i kvalificerade uppgifler
vid glasbruken.

Länsstyrelsen i Östergötlands län: Yrkesutbildningen på glasbruksom-rädel
behöver förslärkas och ges en förändrad geografisk lokalisering. Della är särskill
viktigt för Rejmyre. En anknylning fill gymnasieskolan i övrigl i Finspång är
lätt alt åstadkomma. Där finns administrativa och pedagogiska basresurser som
kan komma glasbmksulbildningen lill godo.

Länsstyrelsen i Kronobergs län: Glasutbildningen har under
mänga är förekommit i olika former dels genom ulbildning vid de skilda glasbruken
och dels inom den inbyggda glasskolan vid Orrefors glasbruk. Vid glasskolan
föreligger svårigheier alt rekrytera ungdomar till utbildning inom den
hantverksmässiga produktionen. Della är kanske en spegelbild av de inle alltför
ljusa framlidsulsikterna för den manuella glasindustrin. Som lidigare nämnis är
just tillgången pä kvalificerade glasarbetare av strategisk betydelse för
branschen. Med hänsyn till rekryleringssvärigheterna föreslår länsstyrelsen ett
lokalt utbildningsstöd, dvs. enskilda glasbruk fär ersättning för att utbilda
ungdomar. Glasskolan skulle för vissa delar vara utbildningsansvarig.
Ersättningen lill förelagen bör motsvara kostnader för en elevplats i
gymnasieskolan.

Länsstyrelsen i Kalmar län: Som - — — nämnts har branschen
trols den krympande sysselsättningen brist pä kvalificerade yrkesarbetare. Även
framöver bedöms företagen fä vissa bekymmer att rekrytera kvalificerad
personal. Länsstyrelsen anser del därför angeläget all utbildningsinsatserna
förstärks sä att behovel av kvalificerade yrkesarbetare kan tillgodoses.
Insatser bör vidtagas för att öka rekryteringen lill glasskolan. Den utbildning
som syftar till arbete inom den hantverksmässiga produktionen bör prioriteras.

Svenska arbetsgivareföreningen: Den utbildning för
glasindustrins yrken som ges dels i företagen och dels vid glasskolan i
Orrefors har tillkommit efter försök och utredningar, med partsmedverkan,
under många år. Den bör bedrivas i de former som nu etablerats sä länge aft resullalen
kan utvärderas.

Svenska fabriksarbetareförbundel. Svenska industriijänstemannaför-bundei
och Sveriges arbelsledareförbund: Vi menar alt den brist pä kvalificerade
glasarbetare, som uppstått, bl.a. har sin grund i sätlel att minska
produktionen, strukturförändringar och allmän oro i branschen. Förelagen har
ofta valt att lägga ned hela bruk i stället för alt göra partiella neddragningar
i de olika enheterna. De grupper ur vilka den kvalificerade personalen
rekryterats har genom delta valt all lämna branschen för att finna mera sladigvarande
försörjning pä annat häll. Vår uppfattning är att antalet tillverkningsenheter
nu understiger den nivä vid vilken den i traditionell bemärkelse kvalificerade
personalen pä sikt kan behällas och förnyas.

Prop. 1980/81:89 93

SIND har på en myckel avgörande punkl inte slutfört sill
uppdrag. Verket har - trols uppmaningar från den fackliga sidan - inle närmare
granskal villkoren för all fä tillgång lill yrkeskunnig! folk lill branschen.
Delta är anmärkningsvärt eftersom alla är överens om att del finns en brist
inom branschen pä yrkesutblldad arbetskraft.

Sveriges exportråd: I ulredningen nämns behovet av slöd
för ulbildning i exportmarknadsföring. Bland de fristående bruken råder pä
vissa häll slor brist på kvalificerad personal inom marknadsföringsområdel.
Behov av säväl ulbildning som anställning av exporlmarknadsförare föreligger.

Tjänstemännens centralorganisation: Trols att de fackliga
organisationerna presenterat konkreta förslag när del gäller utbildningsfrågor
har verket ej berörl detla vikliga område. Della är anmärkningsvärt.

Emmaboda och Nybro kommuner: Vi vill--- framhälla
angelägenhe

ten av att en utökad utbildning av instruktörer och handledare kommer till

sländ. Vidare bör förslag till en yrkesieknisk högskoleutbildning presente

ras. Vi vill ocksä påminna om att en tvåårig gymnasieutbildning bedrivs

vid en nybyggd glasskola. Härigenom har förutsättningar skapats för att

tillgodose glasindustrin med yrkeskunnig arbelskrafl.

Finspångs kommun: Vad avser utbildningen bör påpekas den möjlighel
som nu finns genom lärlingsutbildning enligt förordning om försöksverksamhet
med gymnasial lärlingsutbildning (SFS 1980:533). Här skapas möjlighet att
genom samarbete mellan företag och skola även i "udda" yrken bereda
ungdomar fullständig gymnasial yrkesutbildning, varvid avtal tecknas mellan
arbetsgivaren och skolstyrelsen om kursplanen.

Detta innebär för eleven all han/hon erhåller lön under
utbildningstiden enligt gällande branschavtal saml att eleven efler avslutad ulbildning
erhåller tillsvidareanställning i företagel.

Det skall även framhållas att nägol hinder ej bör finnas
för den lokala gymnasieskolan att inrätta lärlingsplatser även om linjer och
platser finns tillgängliga på den riksyrkesskola som finns i Nybro för
glasbruksarbetare.

Den situation får nämligen inle uppstå all en eventuell
elev skall tvingas bedriva sin ulbildning längt från hemorten och för den skull
hellre avstår från denna utbildning.

Lessebo kommun: Under nuvarande förhållanden torde det
vara ytterligt svårt att i större omfattning locka ungdomarna till ulbildning
inom glasyrket.

De fackliga organisationerna föreslår att en utökad ulbildning
av instruktörer och handledare kommer till stånd för att stärka
gymnasieutbildningen.

Lessebo kommun vill tillstyrka förslaget, med det
tillägget att även den s. k. yrkesinlroduklionsutbildningen inkluderas i dessa
åtaganden.

För att kunna upprätthälla hantverkels yrkesskicklighet -
vilket i sin tur är en fömtsättning för såväl branschens konkurrens- som, vid
nyrekrytering, attraktionskraft — krävs goda vidareutbildningsmöjligheter.
Inom Glasriket ryms, förutom glasutbildning på gymnasial nivå, även två högskolor
och glasforskningsinstitut. De utbildningsmassiga förutsättningarna för en
eftergymnasial glasulbildning borde rimligen finnas här. Lessebo kommun anser
att möjlighetema att anordna yrkesteknisk högskoleutbildning med det snaraste
bör granskas.

Prop.
1980/81:89 94

Ronneby kommun understryker ulredningens konstaterande alt
svårigheter föreligger all rekrytera kvalificerad arbetskraft lill glasbruksindu-strin.
Svärighelerna är enligt kommunens uppfallning sannolikl speciellt slora i
Ronneby eftersom endasl ell förelag finns representerat i regionen. Del är därtör
av största vikt all en samverkan sker mellan länsarbetsnämnden i Blekinge och
Kronobergs respektive Kalmar län i syfte att lillfreds-ställa efterfrågan pä arbelskraft
i sä slor ulslräckning som möjligt. I sammanhanget bör även svårigheterna all
rekrytera elever till ulbildning inom den hanlverksmässiga produktionen
ytterligare uppmärksammas.

Uppvidinge kommun: För all bevara den manuella glasinduslrins
konkurrenskraft pä sikt erfordras, bl.a. med tanke på den höga medelåldern i
branschen, en utbildningsplan och ett aktivt utbildningsslöd. Här vill kommunen
föreslå eu utbildningsslöd molsvarande bidrag för gymnasieplals som knytes
direkt lill varje enskilt glasbruk som är villigt all slälla upp med utbildningsplatser.
För den mera teoretiska utbildningen torde handledare vid den befintliga
glasbruksskolan lämpligen anlitas.

10 Arbetsmiljön

Några remissinstanser tar upp frågor rörande arbetsmiljön.
Dessa anför i huvudsak följande

Arbetsmarknadsstyrelsen: Som påpekas i utredningen
förligger - - - i

mänga fall brisler vad gäller arbetsmiljön vid bruken, vilkel försvå

rar rekryteringen av arbetskaft. Förbättringar i detta avseende är således

nödvändiga för all pä sikl säkra en tillräcklig tillgäng lill kvalificerade

yrkesarbetare.

Arbelarskyddsstyrelsen: Arbetsmiljöproblemen i den
manuella glasindustrin gäller faktorer som värmesirålning, klimat, buller och
kemiska hälsorisker (t.ex. bly, arsenik och fluorvälesyra, tills nyligen även
asbest).

Vissa arbetsmiljöproblem kan underlättas genom samarbete
mellan glasbruken. Sålunda innebär en gemensam pelleteringsanläggning att man inle
behöver mängkammare på varje glasbruk. Man kan då begränsa dammande
arbetsmoment som satsning och blandning av glaskemikalier lill en anläggning.
Andra moment som t. ex. syrapolering mäsle av prakliska skäl vara kvar vid de
glasbruk som tillverkar polerat glas.

Pä grund av glasindustrins geografiska lokalisering till i
huvudsak två län är tillsynsverksamheten ocksä begränsad till i huvudsak tvä
yrkesinspektionsdistrikt. Yrkesinspektionen har under en följd av år bedrivii
tillsyn för att driva fram arbele med all förbättra arbetsmiljön, inle minst
för alt nedbringa blyexponeringen, som har varil eft stort problem, främsi för mängblandare
och iläggare. Yrkeshygieniska mätningar har varit ett viktigl led i denna
verksamhet. Vidare har man tagit akliv del i försöken att minska spridningen av
blydamm genom användning av blysilikat i stället för blymönja och genom
införande av central pelletering. Slutligen har användningen av asbest på
glasbruken nu upphörl.

Det är slyrelsens uppfattning aU arbetsmiljöproblemen inom
glasinduslrin bör kunna lösas på ett acceptabelt sätt oavsett strukturen hos glasinduslrin,
även om den svaga ekonomiska bärkraften hos glasbruken har försvårat
investeringar i bättre arbetsmiljö. Från arbelsmiljösynpunkt behöver därför
ingen struktur anses på förhand utesluten.

Prop.
1980/81:89 95

11 Den yttre miljön

Några remissinstanser tar upp frågor rörande den yttre
miljön. Dessa anför i huvudsak följande.

Statens naturvårdsverk har inga principiella invändningar
mot den redovisning av de yttre miljöfrågorna som görs i SlND-utredningen. Del
är svårt all i dag säga hur slora miljökostnaderna kommer all bli de närmaste
åren. När Kosla och Orrefors åtgärdat sina utsläpp har de största investeringarna
vid enskilda bruk gjorts. I övrigl beror storleken av och takten för framlida
miljöinvesteringar på ell flertal fakiorer bl. a. branschens framlida slmklur.
Den i ulredningen nämnda miljökostnaden (ca 2 milj. kr./är) kan vara riktig men
måsle betraktas som en grov uppskattning.

Koncessionsnämnden Jör miljöskydd: Frän de synpunkler
koncessionsnämnden har all beakta har nämnden ingen erinran mol
industriverkets förslag lill plan för samhällels insalser i fräga om den
manuella glasindustrin.

Länssiyrelsen i Kronobergs län: Branschens dåliga
lönsamhet har lett lill all invesleringar för säväl den inre som den yttre miljön
i många glasbruk har blivit eftersatta. Länsstyrelsen tillstyrker därför SIND:s
förslag om avskrivningslån för inre och yttre miljöinvesteringar (inkl. energibesparande
investeringar i ugnsanläggningar). För all glasbruk som redan nu är tvingade
all genomföra vatten- och luftrenande äigärder inle skall komma i ett sämre ekonomiskl
läge gentemot glasbruk som kan skjuta pä dylika investeringar och därmed kunna
komma i åtnjutande av del föreslagna slödel, föreslär länsstyrelsen all del
särskilda invesleringsstödel för den manuella glasinduslrin under innevarande
budgetär även kan användas för yttre miljöinvesteringar. Detta anser
länsstyrelsen vara möjligt med hänsyn till att avsalta medel inle till fullo
utnyttjats.

12 Övriga synpunkter

Några remissinslanser lar därutöver upp en del övriga frägor.
Dessa remissinstanser anför därvid följande.

Statens pris- och karteUnämnd: Bland de punkter i ulredningen
nämnden vill fästa uppmärksamheten vid är den roll de prissättningsprinciper
som lillämpas inom detaljhandeln haft för marknadsutvecklingen för de inhemska
glasvarorna. Av utredningen framgår all detaljhandeln i sin prissättning
regelmässigt tillämpar procentuella pålägg baserade pä glasbmkens nettopriser.
Användningen av fasta procentuella omräkningstal vid genomförande av leveranlörsprishöjningar
leder dels lill all detaljhandelns priser höjs utan någol direkt samband med
kostnadsförändringarna inom handeln, dels alt det svensktillverkade glaset
prismässigt missgynnas i förhållande till det importerade, eftersom det svenska
glaset är dyrare. Enligt nämndens mening bör handelns prissällningsbeleende
ytterligare undersökas med sikte att fä lill slånd en mer koslnadsanknuten
prissättning som leder till en utjämning av priserna mellan inhemska och
importerade glasvaror.

Prop.
1980/81:89 %

Sveriges hanlverks- och induslriorganisation — FamiUeJörcliigen:
Glasbruksstudien aktualiserar ell genomförande snarasl möjligl av de förslag lill
yllerligare reformering av familjeföretagens beskallning, som f. n. är under
utredning. Skyndsamma reformer för att underlätta familjeföretagens förulsätlningar
all överleva och ulvecklas är nödvändiga inte minsl för den hårt pressade
glasbruksnäringen.

Prop.
1980/81:89 97

Bilaga 6

Sammanställning av remissyttranden över rapporten (SIND
1980:8) Planglasindustrin - Planglas och isolerrutor inför 80-talet 1 Plan för planglasindustrin

Remissinstanserna ansluter sig i allmänhel till
industriverkets bedömning alt del inte finns nägra motiv eller förulsätlningar
för en samlad plan för planglasindustrin.

Skånes handelskammare/Näringslivskommittén i Hallands län
delar ulredningens uppfattning i denna del. Kammarens/Näringlivskommilléns
ställningstagande baseras därvid främsi på del förhållandel alt branschen
konkurrensmässigt är utomordentligt väl strukturerad och således därigenom
effektivt motverkar olika i sammanhanget inte önskvärda utvecklingstendenser.
Det är emellertid för den fortsatta ulvecklingen ytlersl angeläget att den
konkurrenssituation som nu föreligger icke kommer att snedvridas genom olika
samhälleliga insalser såvitt avser planglasinduslrin i de andra nordiska
länderna. Utredningen redovisar visserligen inte närmare vilka omstmktureringar
som kan bli aktuella under de närmaste åren i dessa länder men synes närmast
utgå ifrån att de befintliga maskinglasverken kommer att läggas ned. Om sä
inte blir fallet utan samhället av sysselsättnings- eller andra liknande skäl
bidrar till att skapa förutsättningar för etablering av en floatprocess i nägot
av länderna fär den överkapacitet som då uppstår på den nordiska marknaden
myckel snabbi allvarliga konsekvenser av sysselsättningskaraktär i Sverige bäde
vad gäller räglas-produktionen och inom vidareförädlingsledet.
Handelskammaren/Näringslivskommittén får således betona vikten av att endast
renodlat marknadsmässiga aspekter läggs till grund vid överväganden rörande
produktion i framtiden av plangias i Danmark och Finland.

Näringsfrihetsombudsmannen: Pä råglassidan är det
uppenbarligen risk för all Pilkingion så småningom kan komma all bli
ensamtillverkare i Norden. Om sä blir fallet förefaller risken för
monopolmissbruk dock inte vara alltför stor med tanke på att konkurrerande
tillverkare av betydenhet finns i Europa och att Pilkingtons patent pä floallekniken
snart löper ut. En av konkurrenterna, Sainl Gobain, har redan nu en stark
ställning i förädlingsledet i Norden. Importkonkurrensen kommer med all
sannolikhet att vara en realitet under dessa förutsättningar. En statlig
planering för planglasindustrin med syfte att - som Nordiska fabriksarbelarefederalionen
angett - "avvärja konkurrensens utslagning" kan knappasl leda till
annat än högre priser, sämre produkter och sämre konkurrenskraft, om avsikten
är att bibehålla alla befintliga tillverkningsenheter och kanske sammanföra dem
i någon form av gemensamt agerande. Insatser för att genom övergång till annan
verksamhet mildra verkningama av en industriell anpassning till nya
förutsättningar bör givetvis ske bäde från samhällets och förelagens sida. Att
detta är möjligl visas bl. a. av vad som uppnåtts i Emmaboda och Drammen. Detta
kan inte kräva nägon sådan närmast planekonomisk satsning som bl. a.
fabriksarbetarefederationen tycks ha åsyftat.

7 Riksdagen 1980181. 1 saml. Nr 89

Prop.
1980/81:89 98

Länsstyrelsen i HaUands län: 1 likhei med ulredningen
bedömer ej heller

länsstyrelsen sädana ingrepp som nödvändiga. .

1 den män nya förulsällningar skulle bli akluella för planglasinduslrin
vill dock länsstyrelsen framhålla viklen av en nära samverkan mellan de nordiska
länderna.

Sveriges industriförbund och Svenska
arbetsgivareföreningen: Ulredningen kommer mol denna bakgrund fram lill samma uppfallning
som organisafionerna lidigare framfört, nämligen all de! saknas bäde motiv och
förutsättningar för en gemensam nordisk planering och styrning av utvecklingen
inom planglasindustrin.

Svenska fabriksarbetareförbundel: Industriverkets slulsals
all den svenska planglaslillverkningen vore färdigslruklurerad för överblickbar
framtid är enligt Svenska fabriksarbetareförbundet ofillräckligl analyserad.

Utredningen beskriver hur konkurrensen sannolikt hårdnar
när floatpa-tenten inom kort börjar utlöpa. Den befintliga överkapaciteten i
Västeuropa förstärks genom Lux Guard's satsning i Luxemburg med slarkl slalligl
slöd. Från Pilkinglons anläggning i Halmstad exporteras stora kvantiteter glas
till Storbritannien, västeuropeiska kuststater och Nordamerika. Från flera av
dessa utomnordiska exportmarknader signaleras ett ökande motstånd mol den
svenska exporten.

Samtidigt importerar Sverige, i slor utsträckning genom Scan
Gobain, slora kvantiteter floalglas för isolermtetillverkning.

I en framlid kan detta komma alt drastiskt minska den
anställningstrygghet som normalt förknippas med en ny anläggning som
Halmstadsverket.

Sveriges hantverks- och
industriorganisation-Familjeföretagen: Frän bl.a. fackligt håll har föreslagits
någon form av samnordisk planering av planglasindustrin vad gäller etablering,
sysselsättning m. m. Enligt ulredningens analys av branschens teknologiska
status, internationella karaktär och konkurrensförhållanden finns dock inga
motiv eller förutsättningar för upprättande av en sädan samlad planering.

SHIO-Familjeföretagen delar ulredningens bedömning.

Tjänstemännens centralorganisation: Industriverket fick
den 20 april 1979 i uppdrag av regeringen att utarbeta "en samlad plan för
samhällels insatser på glasinduslriomrädel". Bakgrunden fill regeringens
uppdrag var bl.a. eU riksdagsbeslut i frägan.

1 industriverkets nu föreliggande utredning sägs belräffande
planglasindustrin att "omslruklureringen av planglasindustrin är för
svenskt vidkommande klar för överblickbar lid". Vidare sägs att
"inga motiv eller förutsättningar finns för upprättande av en samlad plan
för de nordiska ländernas insatser inom planglaslillverkningen innefattande
genomförandet av en gemensam nordisk industriplanering". Industriverket
anför inga ändrade förutsättningar som motiv till sitt ställningstagande utan
anser uppenbariigen att riksdagens beslut inle haft någon grund.

Ej heller har den av riksdagen begärda samlade planen för glasinduslrin
tagits fram. TCO anser att regeringen i rådande läge skyndsamt måsle utarbeta
denna samlade plan i samråd med de fackliga organisationerna.

Prop.
1980/81:89 99

2 Forskning och utveckling inom planglaslillverkningen

Endasl en remissinstans. Styrelsen för leknisk utveckling,
har redovisa! några synpunkler pä indusiriverkels slutsatser rörande behovel av
speciella satsningar på forskning och utveckling inom planglaslillverkningen.

Styrelsen för leknisk utveckling: Såsom framgår av ulredningen
styrs utvecklingen av glaslillverkningsprocessen i myckel hög grad frän ullandet
genom de multinationella förelagen. Dessa har cenirala utvecklingscenlra med
avsevärda forsknings- och utvecklingsresurser. F.n. finns endasl ell glastillverkningsförelag
etablerat i Sverige. Av della skäl saknas f. n. moliv för ett svenskl
övergripande FoU-slöd till utveckling av tillverkningsprocessen för planglas.

3 Regionalpolitiskt stöd

Samtliga remissinstanser som hafl synpunkter på
industriverkets bedömning rörande det regionalpolitiska slödet har delat
industriverkels uppfattning.

Skånes handelskammare och Näringslivskommittén i Hallands
län: Handelskammaren/Kommittén är i det sammanhanget särskill angelägen
understryka utredningens uppfallning att stark ålerhällsamhet mäste iakttas
med lokaliseringsslöd i della sammanhang. Handelskammarens/Kommitténs
erfarenheter sammanfaller väl med ulredningens uppfattning all
lokaliseringsstöd kan medföra mycket allvarliga effekter av sekundär karaktär
för företag i andra regioner och således bör användas ytlersl sparsamt.

Näringsfrihelsombudsmannen:
När del gäller förädling av planglas i form av isolermletillverkning ger
rapporten vid handen att marknadsförhållandena från konkurrenssynpunkt i slort
sell är tämligen tillfredsställande. Konkurrensen konslateras vara betydande, elableringströskeln
är låg. närhet till marknaden är en fördel av större belydelse än storskalighet
och prisutvecklingen har varit förhållandevis måttlig. Samhälleliga stödåtgärder
anses dock ha rubbal konkurrensförhåUandena och medfört lendenser till
överkapacitet. Produktutvecklingen är snabb och fortsalla slmklurtör-ändringar
väntas. Utredningen rekommenderar stark ålerhällsamhel med lokaliseringsslöd
eftersom problemen annars övervältras på företag i andra regioner. Från
konkurrenssynpunkt är det också av vikl att eventuella stödåtgärder inte går
längre än alt extra kostnader för viss lokalisering kompenseras.

Arbetsmarknadsstyrelsen: Med hänsyn till rådande överkapacilet
inom isolerrute- och fönstertillverkningen understryker ulredningen, alt det
finns skäl att särskilt noga beakta del regionalpoliliska stödets sekundära
effekter för företag i andra regioner och att stark älerhållsamhet bör iakttas
med lokaliseringsstöd i denna bransch, bl.a. med hänsyn till isolermletillverkningen
i Emmaboda. Arbetsmarknadsstyrelsen delar denna uppfallning och beviljar
normalt sett ej lokaliseringsstöd till denna bransch. Sty-

Prop.
1980/81:89 100

relsen har vid handläggning av sådana slödärenden regelmässigi
hafl samråd med statens industriverk. Lokaliseringsslöd som pälagligl kunnal
påverka konkurrensförhållanden i branschen har ej heller ulgätt under de
senaste åren.

Länsstyrelsen i Kalmar län: Till följd av att slalen givit
slöd till etablering av förelag inom isolermtebranschen har konkurrensförhåUandena
rubbals. Dessa stödåtgärder har bl.a. bidragit lill rådande överkapacitet och
även medfört negativa sysselsättningseffekter för industrin inom andra delar av
landel. Bland annat har Emmaboda Glas AB indirekl drabbats med sysselsältningsminskning
som följd.

Länsstyrelsen anser därför att del finns slor anledning
all här särskill noga beakta det statliga slödels effekter för företag i andra
regioner. Länsstyrelsen är av den uppfallningen all slatiigl slöd till
konkurrerande företag kan medföra en uppenbar risk för allvarliga sekundära
konsekvenser, som man frän samhällels sida måsle väga in i varje stödprojekt.

Mol denna bakgrund och med hänsyn lill den svära arbelsmarknaden
i Emmaboda delar länsstyrelsen hell utredningens uppfattning all slor återhållsamhet
bör iakttagas med lokaliseringsstöd och andra former av statligt slöd till
denna bransch. Ulvecklingen inom näringsgrenen är sådan all del nu allvarligl måsle
övervägas införande av etableringskontroll för näringsgrenen.

Emmaboda kommun: Enligl kommunens mening är "stark älerhållsamhet"
med lokaliseringsslöd till konkurrerande företag i branschen ell otillräckligt
tillgrepp. I stället bör totalt stopp för slalligl stöd överhuvudtaget
omedelbart införas för samtliga isolermleproducerande förelag i Sverige, utom
för tillverkningen i Emmaboda med hänvisning till den sysselsällningsgaranli
som tecknats 1974 mellan Sainl-Gobain och regeringen. Del är obestridligt ett primärl
samhällsintresse all pägäende och kommande anpassning av produktionen i
branschen till marknaden — som stagnerar -sker vid företag och orter där de
negativa konsekvenserna blir minsl. Vid de företag där isolerrutelillverkningen
endasl är en del av företagels totala produktion kan en nedläggning av just den
produktionen ha en förhållandevis marginell belydelse för företagets
fortbestånd.

Sveriges industriförbund och Svenska arbelsgivareJÖreningen:
Vi anser inle heller alt statligt slöd i syfte att bevara sysselsätlningen bör
ges lill befintliga företag som pä grund av svag konkurrensförmåga står inför
nedläggning eller mer omfallande neddragning av produktionskapaciteten.

Svenska fabriksarbeiareförundct: Ulredningen konstaterar i
avsnittet om handel med isolerrutor att Sverige utgör den stora nordiska importmarknaden.
Främsi Norge och Danmark, men även Finland är de stora exportörerna hit.

Den svenska imporlvolymen nära fördubblades under 1979.
Under anlagande att den svenska produktionen inle minskade under 1979
(statistik föreligger ej) skulle efterfrågan på isolerrutor i Sverige ännu 1979
vara ökande. SlND:s prognoser pekar också mol en ökad efterfrågan fram lill
1985.

Mol bakgrund av all åtminstone de norska och danska lönekoslnaderna
motsvarar de svenska lorde del vara möjligl att ersätta en del av importen med
svensk tillverkning.

Industriverket manar till försiktighet med
lokaliseringsstöd lill den svenska isolerruteindustrin.

Vi menar att de förhållanden som möjliggjort
grannländernas export lill Sverige borde utförligare ha kartlagts mot bakgrund
av vad som sagls ovan.

Prop.
1980/81:89 101

Sveriges arbelsledareförbund: Fönster och
fönsterglastillverkningen är idag en småskalig industri. Tillverkningslekniken
är enkel och kapilalbeho-vel litet. Fördelarna med all produktionen ligger nära
marknaden är slora. Därior bör även i framliden produklionsenhelerna vara geografiskl
spridda över landet.

SALF vill dock underslryka all samhällel mäsle vara ylterst
ålerhäll-saml med lokaliseringsslöd. för att molverka överkapacitel inom planglasindustrin.
Risken finns annars all problemen flyttas mellan förelag och landsändar.

Sveriges hantverks- och induslriorganisation — Familjeförelagen:
SHIO-Familjeföretagen delar ulredningens uppfallning all stark ålerhällsamhel mäste
iakttas med lokaliseringsslöd i denna bransch. Vi vill dessutom påpeka alt della
problem inle är begränsai just till isollerrulebranschen ulan lorde gälla glasinduslrin.
för all inte säga hela näringslivet som helhel. De negativa sekundära effeklerna
av en selekliv lokaliserings- och regionalpolitik las alllför sällan med i
beräkningarna.

4 Typgodkännande och produktionskontroll

Samtliga remissinstanser som yttrat sig över
industriverkets bedömning rörande betydelsen av enhetliga regler för
typgodkännanden och syslem för produklionskonlroll saml behovet av att del
nordiska samordningsarbetet inom ramen för nordiska kommittén för byggbestämmelser
(NKB) intensifieras har delat industriverkels bedömning.

Kommerskollegium: Allmänt sell vill kollegiet dock
understryka vad utredningen själv anför beträffande de framförda
rekommendationerna angående tillskapandet av i Norden samordnade regler för
typgodkännande och syslem för produklionskonlroll (kvalitetsaspekter) för isolerrutor
nämligen att dessa åtgärder bör vara ägnade alt underlätta utveckling och
marknadsföring av ändamålsenliga produkler och främja handeln och konkurrensen
inom berörd bransch. Kollegiet tillstyrker således dessa rekommendationer och
delar även ulredningens uppfattning om önskvärdheten av att verksamheten inom
nordiska kommiltén för byggbestämmelser (NKB) intensifieras på detta område.

Skånes handelskammare och Näringslivskommittén i Hallands
län: Handelskammaren/Näringslivskommillén fär därjämle understryka vad
utredningen framhåller beträffande behovet av enhetliga regler för typgodkännande
av produkler och system för produklionskonlroll. En harmonisering härvidlag är
ägnad att stärka industrins ställning på exportmarknaderna och främjar en sund
konkurrens.

Näringsfrihetsombudsmannen: NO vill i anslulning härtill endasl
betona vikten av alt olika godkännandeförfaranden i största möjliga ulslräckning
baseras på funktionskrav och att detaljstyrning av konstruktioner undviks. Del
får inte heller bli så all stora, etablerade företags produkttyper och
möjligheter styr kravutformningen och ger försteg i konkurrensen. 1 annat fall
kan produktutvecklingen låsas - vilkel är särskill betänkligt på ett område som
det aktuella där produktutvecklingen är snabb - och små eller nyetablerade
förelags konkurrensmöjligheter elimineras. Del är ocksä som utredningen
framhåller viktigt att söka harmonisera normer och bedöm-

Prop.
1980/81:89 102

ningsgrunder i olika länder. Della bör även gälla en
vidare krets av länder än de nordiska. Nationella beslämmelser kan komma att
fungera som handelshinder och försvaga konkurrensen.

ByggJorskningsrådet: 1 Byggforskningsrådels arbete med fönslerproble-men
har under hand framkommit skaderapporter pä isolerglas i Sverige. Likaså har
rapporter från Danmark och Västtyskland visal pä relalivl omfallande skador och
korta livslängder hos isolerglas. Det är därför mycket angelägel att fä lill sländ
uiveckling av meioder för tillverkning av fönsler med isolerruior som har
likvärdig livslängd som övriga fönsler. Provningsföriarande och lypgodkännanderegler
bör snabbt las fram.

Statens planverk: Planverket utarbetar för närvarande
typgodkännanderegler för isolerrutor i samarbele med Isolerruteproducenternas
förening i Sverige (SIP). Härvid är del önskvärt med en utförligare redovisning
av hittillsvarande erfarenheler belräffande rutornas livslängd. För all ge ett
visst skydd för all isolerrutor har god kvalilel lämnar tillverkarna idag
ovannämnda 5-årsgaranli. Även om typgodkännande ges anser planverket alt denna garanli
bör bibehållas och helst utvidgas lill en 10-årsgaranti.

Fördelar finns med all isolerrutor kan typgodkännas och
tillverknings-kontrolleras. Vissa möjligheter alt uppnä jämnare kvalilel vid
tillverkning uppnäs. Detta gäller kanske i första hand de mindre tillverkarna.
De slörre tillverkarna säger sig redan nu i stort sett följa de föreslagna
reglerna. Dvs. att netto-resultatet av typgodkännandet kanske inle blir så slorl
på lillver-karsidan. Därutöver finns ell slorl behov av att glasmäsleriarbetel
-insättningen av rutorna - förbättras såväl konstruktivt som ulförandemäs-sigt.
Della kan endasl delvis påverkas genom alt isolerrutor lypgodkännas.

Vad belräffar samordningen av byggbestämmelser i Norden
torde de generella krav som berör fönsler och förseglade rutor vara väl
harmoniserade och eventuella kvarstående olikheter kommer successivt att tas
upp i NKB-arbelet. För den internordiska handeln spelar de mer delaljerade lypgodkännandereglerna
en slörre roll. NKB har utarbetat förslag lill inlernordiskl ramavtal
beträffande typgodkännande och kontroll. Detta ramavtal skall komplelteras med internordiska
regler för speciella produkler. Denna verksamhei har påbörjats och torde även
komma att omfatta fönster och förseglade rutor. Planverket avser alt verka för
att dessa produkler snarasl möjligt tas upp på programmet.

Eminaboda kommun: Föreslagen intensifiering av NKB:s arbele
angående samordning av byggbeslämmelser etc. är angelägen och nödvändig.
Genom införande av gemensamma enhetliga nordiska beslämmelser förhindras
undermåliga produkter att nå marknaden.

Sveriges arbetsledareförbund: SALF delar utredningens
uppfattning att ell ökal samarbete mellan företag och myndigheter vad gäller
typgodkännande och kontrollprocedurer är nödvändig för att konkurrensen inte
skall snedvridas.

Sveriges hanlverks- och industriorganisation — Familjeförelagen:
SHIO-Familjeföretagen delar utredningens uppfattning härvidlag. I detta
sammanhang vill vi peka pä de insatser som redan nu vidtagits inom
glasbranschen genom skapandet av Glasbranschrådet. Glasbranschrådet är en
forskningsstiftelse som genom en utvecklingsavgifi på planglas skall få
ekonomiska resurser alt initiera och stödja forskning och utveckling.
Initiativtagare till detta råd är det till SHIO-Familjeföretagen anslutna
branschorganet Glasmästeriförbundet. Samverkande i rådet är dessutom Sveriges Planglasgrossislers
Förening.

Prop.
1980/81:89 103

5 Övriga synpunkter

Ett flertal remissinslanser har ulöver synpunkler pä ulredningsförslagen
pekat på bostadsbyggandets betydelse för förbrukningen av planglas och isolerrutor.

Skånes handelskammare och Näringslivskommillén i Hallands
län: Därtill fär handelskammaren/näringslivskommiilén för egen del foga all det
ur branschens synvinkel skulle vara ytterst angelägel och välkommet med mera
långsiktig planering av bostadsbyggandet i vårl land.

Arbetsmarknadsstyrelsen:
Av avgörande belydelse för den framlida efterfrågan på planglas, vilket främsi
används lill fönsler, är ulvecklingen av byggandet. Arbetsmarknadsstyrelsen har
i olika sammanhang slarkl underslrukil behovet av ett ökat bostadsbyggande och
viklen av ell högl och jämnt utnyttjande av produktionskapaciteten inom
byggsektorn. Även för berörda glasindustribranscher är detla väsenlligl. Under
andra hälften av 70-talel utnyttjades inte möjlighelerna lill ett ökal
bostadsbyggande. Avsevärda invesleringar i bostadsbyggande bortföll jämfört
med uppställda planer. Under perioden 1975-1979 byggdes ca 30000 färre
lägenheter än planerat, vilket motsvarar ett bortfall av investeringsvolym pä
ca 15 miljarder kronor. Utredningen anser att det främsi är
arbetskraftsbristen som förklarar nedgången i bostadsbyggandet under slutel av 1970-talel
och all det indikerar all lillgängen på arbelskraft lorde bli den begränsade
faktorn när del gäller utvecklingen av bostadsbyggandet under 1980-lalet. Enligl
slyrelsens mening är detla en alltför förenklad beskrivning av problemel.
Nedgången av bostadsbyggandet under de senasle åren beror enligt slyrelsens
uppfattning i första hand på de problem som skapats av kostnadsutvecklingen, kreditivfrägor
och olika lyper av planhinder. Den ryckighet som kännetecknat bosladsbyggnadsvolymen
sedan millen av 1970-lalet har medfört en långsiktigt alltför stor avgång av
byggnadsarbetare och försvårat rekryteringen lill branschen, nägol som i hög
grad bidragit lill den brist som f. n. råder pä arbetskraft i slora delar av
landet.

Länsstyrelsen i Kalmar län: Den framtida efterfrågan på isolerrutor
hänger i hög grad ihop med ulvecklingen på byggsidan. Länsstyrelsen vill i detla
sammanhang uttrycka sin oro över del låga bostadsbyggandet. Minskar
bostadsbyggandet yllerligare kan del fä allvariiga konsekvenser för bland annat
isolerruteindustrin. Del minskade bostadsbyggandet under 1980 har i kombination
med nyetableringen av isolerruteiillverkning resulterat i all Emmaboda Glas AB
tvingats permiltera flertalet av de anställda under elva dagar under de
kommande tvä månaderna.

Emmaboda kommun: Slutligen skall nämnas all del akula
lägel med neddragning av produktionen i Emmaboda genom införande av korttidsvecka
huvudsakligen är föranleti av den låga bostadsproduktionen i Skandinavien.
Stimulansåtgärder för ökad byggnation i Sverige måste enligt kommunens mening
snarast vidtagas genom regeringens försorg.

Två remissinslanser har tagit upp frågan om förbättrade
energiegenskaper hos nya glastyper.

Skånes handelskammare och Näringslivskommittén i Hallands
län: I det sammanhanget fär handelskammaren/kommittén även efterlysa en mera
realistisk syn pä fönstret i energisammanhang. Genom den snabba

Prop.
1980/81:89 104

utveckling som varit pä fönslersidan - vilken ocksä
beskrivs i utredningen - finns enligt handelskammarens/kommitténs mening ur
energisynpunkt grundad anledning omvärdera fönstrets roll i byggnader m.m. Enligl
vad handelskammaren/kommittén inhämtat kan relativi sett stora fönslerylor med s.
k. energisparglas i väsentlig män bidra till en god energianvändning i
byggnader. Della förhällande bör också i molsvarande män komma till ullryck i
framlida byggnormer.

Frägan om priskonlroll har lagits upp av

Statens pris- och karidlnänind: SPK följer pris- och
kostnadsutvecklingen pä planglas och isolerruior också genom överläggningar
med de prisledande förelagen. Pilkingion Floalglas AB och Emmaboda Glas AB.
Till följd av SPK:s prisövervakning har icke koslnadsmoliverade prishöjningar kunnal
förhindras. Risken för monopolprissättning pä planglas lill följd av Pilkingtons
allt mer dominerade slällning på marknaden har kunnal motverkas.

Mol bakgrund av den starka koncentration som råder pä
marknaderna för planglas och isolerrutor är del nödvändigl alt samhällel även fortsätlningsvis
har en intensiv prisövervakning pä dessa områden. Byggkoncen-tralionsulredningen
(SOU 1977:43) framhöll all del allmännas inflytande över prissättningen hos
förelag som arbetar pä marknader med hög koncentration i första hand bör
uppnås genom frivilliga överenskommelser mellan samhällel och akluella förelag.
Avtalet mellan staten och Cemenla AB kunde - enligt ulredningen - tjäna som
förebild. Enligt della avtal skall Cemenla tillämpa en prissättning som innebär
all dess ställning på den svenska marknaden ej missbrukas. Del förutsätts alt
de rationaliseringsmöjligheter, som uppstår i tillverkning och distribution, i
skälig utsträckning skall påverka prissättningen. Cemenla har förbundit sig
all fortlöpande informera SPK om företagets kostnads- och marknadssituation
och att lill nämnden meddela planer på prishöjningar på cement lill den svenska
marknaden saml skälen för dessa. Anmälan om planerad prishöjning skall ske senasi
30 dagar före ikrafllrädandel.

Frågan om forskning och utveckling inom isolerrute- och fönslerindu-sirin
saml eventuellt behov av stimulansåtgärder las upp av

Styrelsen för leknisk utveckling: Isolerrute- liksom fönsterlillverkningen
är under stark utveckling. Denna utveckling sker vid många relalivl små
förelag. Av utredningen synes framgå all isolermtetekniken vunnit större
marknadsandelar i övriga Norden än i Sverige. Del bedöms även att myckel ulvecklingsarbele
återstår. Det bör därför vara angeläget att inom delta område ge innovalionsslöd.

Huvudanvändningsomrädet för planglas är som fönsterglas. Möjlighelerna
till nya tillämpningsområden liksom de speciella krav som kan slällas inom
dessa bör undersökas. Säsom exempel pä nyare tillämpningar kan nämnas solfångare
där kraven på glaset i många fall avviker frän vad som krävs vid fönsterapplikalioner.

STU vill även instämma i behovel av fortsatt forskning och
utveckling inom området fönslerteknik och fönstrens energibalans. Morgondagens
fönster bör bättre fylla de funktions- och underhällskrav som finns anledning
att ställa än vad dagens fönster gör. Vidare erfordras ett omfattande

Prop.
1980/81:89 105

arbele för alt avgöra fönslrels roll i byggnadens
energibalans. Framför allt den senare frägan bör lösas genom internationelll samarbele
mellan olika forskningsorgan.

Slutligen tas risken med dumping av planglas från utomnordiska
tillverkare upp av

Skånes handelskammare och Nåringslivskommittén i Hallands
län: Till följd av tillverkningsprocessens höga fasta koslnader sker marginalpro-duktionen
till förhållandevis sett ringa kosinad för tillverkaren. Della i sin lur har
lett till en relalivl omfattande import till Norden av överskottsglas frän
vissa utomnordiska glasbmk. Det kan här ofta vara frägan om rena dumpingpriser.
Naturiigtvis finns vissa fördelar ur bmkarsynpunkl förknippade med detla
syslem men sannolikl innebär ändå den instabilitet, som systemet medför på sikl,
en försvagning av den nordiska marknaden, vilkel knappast är ägnat all främja
den inhemska produktionen. 1 takl med den kärvare marknadssituationen har också
olika mer eller mindre dolda rabattsystem kommit att vinna insteg. Även dessa
system kan naturligtvis på sikt verka i riktning mot en alltmer instabil
marknad och komma att påverka den inhemska industrin om inte effektiva motmedel
kommer till användning.

Prop.
1980/81:89 106

Innehåll

Propositionens huvudsakliga innehåll ............................. ...... I

1. Inledning .................................................... J.............. 2

2. Föredragandens överväganden ................. ............ ..... 4

2.1 Den manuella glasinduslrin ..................... '............... ..... 5

2.2 Planglas- och isolerruteindustrin
........... ............. ... 19

2.3 Förpackningsglasindustrin ..................... i............... ... 25

3.
Hemställan .................................................. ............ ... 27

4.
Anslagsfrågor
för budgetårel 1981/82 ....... ............ ... 27

5.
Beslut ........................................................ ............. 28

Bil. 1 SIND 1980:9 Manuella glasbruk i slrukluromvandling ... 29

Bil. 2 SIND 1980:8 Planglasinduslrin - planglas och isolerrutor
inför

80-lalel ........................................................... '............... .. 48

Bil. 3 SIND PM 1980:12 Emballageglasindustrin - en
förstudie ... 57

Bil. 4 SIND PM 1980:22 Manuella glasbruk i strukturomvandling:

Forskning och utveckling................................................. .. 59

Bil. 5 Sammanställning av remissyttranden över rapporterna
om den

manuella glasinduslrin ................................................. 62

Bil. 6 Sammanställning av remissyttranden över rapporten
om plan

glasindustrin ............................................................... 97

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981