Prop. 1980/81:95

Prop. 1980/81:95 Regeringens proposition

1980/81:95

om ändrat huvudmannaskap för karolinska sjukhuset, m. m.,

beslutad den 19 februari 198L

Regeringen föreslär riksdagen all antaga de förslag som
har upplagils i bifogade uldrag av regeringsprolokoll.

På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDIN

ELISABETH HOLM

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen skall bemyndiga
regeringen att godkänna en uppgörelse som innebär att Stockholms läns
landstingskommun (SLL) tar över huvudmannaskapet för karolinska sjukhuset (KS)
från staten den 1 januari 1982.

Sjukhusels slällning som region- och undervisningssjukhus
behålls. SLL ålar sig all fullgöra statens sjukvårdsätaganden gentemot Gotlands
kommun och berörda landsfingskommuner inom Örebro regionsjukvårdsomräde enligt
nu gällande avtal om regionsjukvård m. m. vid KS.

För KS kommer fr. o. m. är 1982 alt gälla samma regler som
för'övriga kommunala undervisningssjukhus. Sjukhusets resurser skall således
enligt läkarutbildningsavtal stå till förfogande för utbildningen och
forskningen vid karolinska inslilulel.

Arbetstagare vid KS skall erbjudas anslällning hos SLL. SLL
blir därmed arbetsgivare för personalen vid KS på samma sätt som för personalen
vid andra sjukhus inom länet.

Sjukhusels mark, byggnader och utrusining överlämnas vederlagsfrill
till SLL. Vidare sker bl. a. en fullständig och slullig reglering av samtliga
ekonomiska mellanhavanden mellan staten och SLL som grundar sig på tidigare
avtal och överenskommelser rörande KS. Samma regler för statlig invesleringsersättning
som gäller för flertalet andra undervisningssjukhus i landel införs även för KS
och Huddinge sjukhus.

I proposifionen föresläs också att riksdagen skall
bemyndiga regeringen att ikläda staten de ekonomiska förpliktelser som följer
av en överenskommelse som har träffats med företrädare för huvudmännen för de
kommunala undervisningssjukhusen om fortsatt samarbete under år 1981 angående
läkarutbildning och forskning.

Vidare föreslås att riksdagen för verksamheien vid KS
under första hälften av budgetåret 1981/82 anvisar 74 milj. kr. för avlöningar
till läkare och 374

1 Riksdagen 1980/81. 1 saml Nr 95

Prop.
1980/81:95 2

milj. kr. för driftkostnader samt 15 milj. kr. för
utrustning och 22,5 milj. kr. för byggnadsinvesteringar.

För
budgetåret 1981/82 föreslås vidare att riksdagen under femte huvudtiteln
anvisar 835 milj. kr. för bidrag lill kommunala undervisningssjukhus, 1 milj.
kr. för giflinformationscentralen och 20 milj. kr. för lån till SLL för vissa invesleringar.

Anslag för
budgetårel 1981/82 föreslås anvisade under nionde huvudtiteln, som innebär att
för ulbildning för vårdyrken anvisas ytterligare 9 375 000 kr. och för
medicinska fakulteterna anvisas ytterligare 4 325 000 kr.

Lagen
(1969:653) om vissa bidrag för värd vid KS föresläs upphöra alt gälla vid
utgången av år 1981.

Prop. 1980/81:95

Utdrag PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1981-02-19

Närvarande: statsminister Fälldin, statsråden Ullsten,
Bohman, Wikslröm, Friggebo, Mogärd, Dahlgren, Åsling, Söder, Krönmark,
Burenslam Linder, Johansson, Wirtén, Holm, Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell,
Petri, Eliasson

Föredragande: statsråden Holm och Wikslröm

Proposition om ändrat huvudmannaskap för karolinska
sjukhuset, m. m.

Statsråden Holm och Wikslröm anmäler sina förslag.
Anförandena och förslagen redovisas i underprotokollen för social- resp.
utbildningsdepartementet.

Statsrådet Holm hemsläller att regeringen i en proposilion
föreslär riksdagen att antaga de förslag som hon och statsrådet Wikström har
lagt fram.

Regeringen ansluler sig lill föredragandenas överväganden
och beslular all genom proposilion föreslå riksdagen alt antaga de förslag, som
föredragandena har lagt fram.

Regeringen beslutar all de anföranden och förslag, som
redovisas i underprotokollen, skall bifogas propositionen som bilagorna 1 och
2.

SOCIALDEPARTEMENTET

Utdrag PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1981-02-19

Föredragande: statsrådet Holm

Anmälan till proposition om ändrat huvudmannaskap för
karolinska sjukhuset, m. m.

I prop. 1980/81:100 (bil. 8) har regeringen föreslagil
riksdagen all, i avvaktan på särskild proposilion i ämnet, för budgetåret
1981/82 beräkna följande anslag, nämligen

lill Karolinska sjukhuset: Avlöningar lill läkare ett
förslagsanslag av 134 175 000 kr.,

lill Karolinska sjukhuset: Driftkostnader ell
förslagsanslag av 691 177 000 kr.,

lill Karolinska sjukhuset: Utrustning ett
reservationsanslag av 22 milj. kr.,

till Karolinska sjukhuset: Byggnadsinvesteringar ell
reservationsanslag av 13 milj. kr.

samt lill Bidrag lill kommunala undervisningssjukhus ett
förslagsanslag av 530 milj. kr.

Jag anhåller alt nu få ta upp dessa anslagsfrågor. Jag tar
emellertid försl upp frågan om ändrat huvudmannaskap för karolinska sjukhuset, m.
m.

1 Ändrat huvudmannaskap för karolinska sjukhuset, m. m.

Statens förhandlingsnämnd (SFN) har lämnal över protokoll,
fört vid förhandlingar den 27 november 1980 mellan SFN och företrädare för Slockholms
läns landstingskommun (SLL) om ändrat huvudmannaskap för karolinska sjukhuset, m.
m. Till nämnda protokoll är fogat följande sju bilagor.

1.
Avtal om ändrat
huvudmannaskap för karolinska sjukhuset.

2.
Avlal om överlåtelse
av fast egendom i Solna.

3.
Protokoll om samarbele
rörande läkarutbildning och forskning vid karolinska sjukhuset, m. m.

Prop. 1980/81:95 5

4.
Avlal om samarbele
i vissa frågor berörande karolinska sjukhuset, m. m.

5.
Avtal om
slutreglering av ekonomiska frågor avseende karolinska sjukhuset.

6.
Avlal om vissa övergängsanordningar
i anledning av avtal om ändrat huvudmannaskap för karolinska sjukhuset.

7.
Protokoll om
tillägg lill förhandlingsprotokoll den 21 november 1980 om fortsatt samarbete
angående läkarutbildning och forskning.

Vad som överenskommits gäller under förbehåll att det godkänns
av regeringen och av Slockholms läns landsting genom beslut som vinner laga
kraft.

SFN:s skrivelse, protokollen och avtalen bör fogas lill
protokollet i della ärende som bilaga 1.2.

Karolinska sjukhuset (KS) uppfördes omkring år 1940 av slalen
i samarbele med dåvarande Slockholms stad och Slockholms läns landsting. Till
en början fungerade KS också som ell rikssjukhus. I enlighel med 1960 års
regionsjukvårdsreform (prop. 1960:159, SU 1960:189, rskr 1960:381) har riksplalserna
vid KS avvecklats och KS inordnats i Storstockholms sjukvårdsorganisation.

Dåvarande regionvårdsutredning (SOU 1958:26, s. 195) hade
framhållit, all utomordentligt starka skäl talade för all landstingen och
städerna ulanför landsting övertog största möjliga del av den offentliga
sjukvården. Mot bl. a. denna bakgrund och med beaklande av då pågående överväganden
om avveckling av det statliga huvudmannaskapet för mentalsjukvården och den
öppna vården saml med hänsyn lill de organisatoriska fördelar som skulle vara
förknippade med ett enhetligt huvudmannaskap ansåg dåvarande departementschefen
i nämnda proposition (s. 133), att slarka skäl kunde åberopas för all överväga
om staten för framtiden inte borde avhända sig huvudmannaskapet även för KS och
akademiska sjukhuset i Uppsala.

SFN erhöll år 1965 i uppdrag att i samband med en översyn
av gällande samarbelsavlal rörande KS även söka klarlägga villkoren för ett
eventuellt kommunalt övertagande av KS.

I SFN:s skrivelse (bilaga 1.2) har bl. a. lämnats en
redogörelse för utvecklingen sedan nämnda uppdrag lämnades. Vidare framgår av
skrivelsen alt i mitten av 1950-talet endast drygt 40% av vårdplatserna vid KS
disponerades för patienter från del nuvarande landstingsområdet. Utvecklingen
har lell lill alt numera ca 90 % av antalet vårddagar och ca 97 % av anlalel
besök i öppen värd vid KS avser patienter frän SLL.

Efler regeringens bemyndigande den 1 september 1977
tillkallade dåvarande statsrådet Troedsson en särskild utredare
(KS-utredningen) med uppdrag att utreda huvudmannaskapet för KS och därmed
sammanhängande frågor. KS-utredningen' överlämnade år 1979 sitl belänkande (Ds S
1979:6)

1 Dåvarande landshövdingen Carl G, Persson.

Prop. 1980/81:95 6

Betingelser för överförande av huvudmannaskapet för
karolinska sjukhuset lill Slockholms läns landstingskommun. Utredningen ansåg
sammanfattningsvis bl. a. alt de sjukvärdspolitiska och
sjukvårdsorganisatoriska motiven för att inlemma KS i SLL:s
sjukvårdsorganisation hade förstärkts under 1960- och 1970-talen. Utredningen
fann inte heller några sakliga eller formella skäl som utgjorde hinder mol att
huvudmannaskapet för KS överfördes lill SLL.

Uppgörelsen om karolinska sjukhuset (KS) innebär att KS
behåller sin ställning som region- och undervisningssjukhus. Slockholms läns landstingskommun
(SLL) ålar sig alt fullgöra statens sjukvårdsåtaganden gentemot Gollands kommun
och berörda landstingskommuner inom Örebro regionsjukvårdsområde enligt 1972
års avlal om regionsjukvård m. m, vid KS, Sedan riksdagen numera har tagit
ställning lill prop. 1980/81:9 om regionsjukvården, kommer förhandlingar att
las upp mellan berörda parter i fråga om uppgifter som anges i propositionen.
Patienter från sjukvårdsområden som inle omfattas av regionsjukvårdsavtalel
kommer även i fortsättningen att kunna få sjukvård vid KS inom ramen för
gällande utomlänsavtal.

För KS kommer fr. o. m. år 1982 att gälla samma regler som
för övriga kominunala undervisningssjukhus. Sjukhusets resurser skall sålunda enligl
läkarulbildningsavtal slå lill förfogande för utbildningen oeh forskningen vid
karolinska institutet. Avtalels innebörd är vidare att SLL inle ensidigl ulan
medgivande från statsmakterna t. ex. kan lägga ner sjukhuset eller väsenlligl
förändra dess karaktär och att KS - som lidigare nämnis - sålunda kommer att
behålla sin ställning som region- och undervisningssjukhus. Statens ersättning
till SLL för merkostnader för läkarutbildning och forskning vid bl. a. Huddinge
sjukhus (HS), Södersjukhuset och Danderyds sjukhus uppgår för år 1981 lill ca
116 milj. kr. Till grund för förhandlingarna om vad som skall gälla enligl
dessa avtal efler år 1981, då även KS omfattas av avtalen, skall ligga en
höjning av della belopp till 200 milj, kr, i 1981 års kostnadsläge.

Sjukhusels mark, byggnader och utrusining överlämnas ulan
vederlag till SLL, som lill följd av lidigare träffade överenskommelser har
bidragit lill kostnader härför.

Arbetstagare inom den övertagna verksamheten skall
erbjudas anställning hos SLL som vederbörande skäligen bör kunna godla. SLL
blir i och med överlagandet arbetsgivare för personalen vid KS på samma säll
som för personalen vid andra offentligt ägda sjukhus inom länel.

Uppgörelsen innebär bl. a. att en fullständig och slutlig
reglering sker av samtliga de ekonomiska mellanhavanden mellan staten och SLL
som grundar sig på tidigare avtal och överenskommelser rörande KS. De
driftbidrag som SLL enligt 1975 års samarbetsavtal skall erlägga lill staten
för åren 1979,1980och 1981 fastställs slutligt fill respektive 378,450och 500
milj. kr. De investeringsbidrag som SLL skall erlägga till staten enligt
samarbetsavtalet fastställs slutligt fill 22 milj. kr. för år 1980 och fill 33
milj. kr. för år

Prop.
1980/81:95 7

1981. Vidare avstär staten från sina krav pä SLL belräffande
återstående bidrag för invesleringar som enligl samarbetsavtalet har gjorts vid
KS t. o. m. utgången av år 1981.

SLL skall
under en sexärsperiod erhålla ell övergångsbidrag frän staten med sammanlagt
750 milj. kr. att utbetalas med 200 milj. kr. är 1982, 175 milj. kr. år 1983,
150 milj. kr. är 1984, 100 milj. kr. år 1985, 75 milj. kr. år 1986 och 50 milj.
kr. är 1987. Angivna belopp skall räknas upp med hänsyn till vissa förändringar
i nelloprisindex.

För all underlätla
en upprustning av KS - i syfle att åstadkomma bl. a. en bättre patientmiljö och
en bällre arbeismiljö för personalen - skall SLL från staten erhålla ell
investeringslån på sammanlagl 100 milj. kr. att utbetalas med 20 milj. kr. per
år under en femårsperiod fr. o. m. år 1982.

Samma
regler för statlig invesleringsersättning som gäller vid andra kominunala
undervisningssjukhus införs även för KS och Huddinge sjukhus (HS). För HS del
upphör därvid en överenskommelse från år 1964 jämte ett tilläggsavtal från 1969
om sädan ersättning att gälla. Vidare slutregleras bl. a. en tidigare
överenskommelse om investeringsersättning för vissa kostnader vid Södersjukhuset.
I samband med denna slutreglering vad gäller bl. a. HS och Södersjukhuset
utbetalar staten enligt uppgörelsen den 15 juni 1981 en särskild invesleringsersättning
med 60 milj. kr. till SLL.

Belräffande de närmare detaljerna i uppgörelsen vill jag
hänvisa dels lill min anmälan i det följande av anslagsfrågorna för budgetårel
1981/82, dels fill förhandlingsnämndens skrivelse med bilagor (bilaga 1.2).

För egen
del vill jag vidare framhålla all ett överförande av huvudmannaskapet för
karolinska sjukhuset (KS) fill Stockholms läns landsfingskommun (SLL) framstår
som en naturlig följd av den utveckling till ett enhetligt landstingskommunalt
huvudmannaskap för sjukvården inom den offentliga seklorn, som har ägt rum
under de senasle decennierna. Denna utveckling har inneburit en successiv
avveckling av statens historiskt betingade huvudmannaskap för delar av
sjukvården. Jag hälsar därför med tillfredsställelse all en uppgörelse har
träffats som innebär all SLL övertar huvudmannaskapet för KS den 1 januari
1982.

Jag delar
också KS-utredningens uppfattning att de sjukvårdspolitiska och sjukvårdsorganisaloriska
motiven lalar för att inordna KS i SLL:s sjukvärds-organisation . Självfallet
har SLL det övergripande ansvaret för planering och utveckling av sjukvården i
landstingsområdet inom vilket KS är med sina ca 1 500 vårdplatser del största
sjukhuset. Det är också del mest högspecialiserade sjukhuset. Sedan
storlandstingets tillkomst har del under 1970-talel blivit alltmer uppenbart
att en rationell sjukvårdsplanering har försvårats av det förhållandel att KS
stått utanför landsfingels sjukvårdsorganisation.

Del
förslag lill hälso- och sjukvärdsplan som utarbetats inom SLL bygger pä
förutsättningen att KS överläs av SLL. Enligl planförslaget och fortsatta
utredningar konsolideras sjukhusets roll samtidigt som en arbetsfördelning sker
mellan KS och HS vad gäller den högspecialiserade vården. En sådan

Prop. 1980/81:95 8

fördelning ansluler enligl min uppfattning väl till vad
som ullalades i samband med att statsmakterna slog fast att mer speciell
utbildnings- och forskningsverksamhet i stockholmsområdet skall koncentreras lill
KS oeh HS (jft prop. 1969:137 och prop. 1978/79:100 bil. 12 s. 554). Genom aU
dessa två stora undervisningssjukhus med belydande forskningsresurser får samma
huvudman underlättas givelvis den samlade planeringen av verksamheten.

Mot den redovisade bakgrunden och mot bakgrund av vad jag
i övrigl inhämtat om SLL:s sjukvårdsplanering är det enligt min uppfattning en
nödvändig förutsättning för en effektivare planering, samordning och
organisation av sjukvården inom Stockholms läns landstingsområde samt för ett ralionelll
utnyttjande av existerande resurser att SLL övertar huvudmannaskapet för KS.

Efler samråd med chefen förulbildningsdepartementet vill
jag framhålla att lill KS är förlagd en omfattande och intensiv
forskningsverksamhet som vunnii internationell uppskattning. Del nära
samarbetet mellan KS och karolinska institutet med dess gamla och väl
utvecklade forskningstraditioner har hafl avgörande belydelse i detla
sammanhang, Enligl regeringsbeslut den 29 november 1977 kan innehavare av
professur vid karolinska institutet som tillika är innehavare av tjänst som överiäkare
vid KS väljas till ledamot av Nobelförsamlingen, vilken kan jämställas med
akademi med avseende pä ansvarel för utdelning av Nobelpriset i fysiologi eller
medicin. Den nu träffade uppgörelsen innebär en garanti för en forlsall
ändamålsenlig utveckling av den ulbildning och forskning som är förlagd lill KS
och för alt nämnda samarbete kommer all bibehållas.

Genom samarbetet mellan karolinska inslilulel och KS har
även KS namn förankrats i den velenskapliga världen. Namnet utgör därmed en lillgäng
för SLL som sjukvårdshuvudman. SLL harockså förklarat att man alll framgent
avser att bibehålla sjukhusets namn. Genom avtal mellan staten och SLL av samma
lyp som finns för övriga undervisningssjukhus i landet garanteras all KS även i
fortsättningen skall slå lill förfogande för utbildning och forskning. De
principer som enligt bl. a. sjukvårdslagstiftningen och
läkarutbildnings-avtalen gäller eller kommer all gälla för övriga kommunala
undervisningssjukhus skall självfallet gälla ocksä för KS. Jag vill
understryka alt jag förutsätter att de resurser, som man vid KS i framliden
kommer all kunna förfoga över för medicinsk forskning och ulbildning, kommer
all lolall sett bli av minsl samma omfattning som i dag.

Läkarutbildningsavtalen bygger på alt staten är huvudman
för läkarutbildningen och den medicinska forskningen. Utvecklingen av dessa
funktioner vid KS avgörs således av statsmakterna i första hand vid anvisande
av anslagen till verksamheien vid karolinska inslilulel - bl. a, inrättande av lärar-
och forskartjänster - saml lill forskningsråden. Genom föreliggande avlal
upplåter huvudmannen KS för utbildning och forskning vid karolinska institutet.
Vidare ålar SLL sig all vid KS tillhandahålla lokaler,utrustning

Prop. 1980/81:95 9

och andra basresurser för utbildning och forskning inom de
kliniska ämnesområdena. Statens ersättning lill sjukvårdshuvudmännen för all de
upplåter sina sjukhus för dessa funktioner grundas på statsmakternas beslul om omfallningen
av ulbildning och forskning. Den ersättning som kommer att utgä från staten
till SLL för SLL:s åtaganden har fastställts vid förhandlingarna med ulgångspunkl
i nuvarande omfallning av ulbildning och forskning. Enligl min mening skall KS
garanteras medel enligl läkarulbildningsavtal som svarar mot minsl de resurser
som KS i dag, direki via statsbudgeten, förfogar över för medicinsk utbildning
och forskning, dock med hänsyn lagen lill eventuella av staten beslutade
förändringar av utbildningsdimensioneringen eller forskningsverksamheten. För
beräkning av dessa medel bör redovisas ell underlag avseende den huvudsakliga
inriktningen och omfatlningen av den verksamhei som medlen skall avse.

Samarbetet mellan karolinska inslilulel och KS är väl
utvecklat. Läkar-ulbildningsavlalel. som skall gälla för KS fr. o. m. år 1982,
innehåller samarbelsbeslämmelser. Sålunda kommer karolinska institutet all få
utse representanter all närvara vid sammanträden såväl med hälso- och sjukvårdsnämnden
som med den landsiingskommunala styrelse, under vilken KS kommer all lyda. Läkarulbildningsavtalen
är i della avseende utformade som ramavtal med möjlighel för parterna all
lokall utforma de samarbetsformer man finner lämpligast. Jag förulsätler all
samarbetet mellan SLL och karolinska institutet kommer all fördjupas
ytterligare. SLL har förklarat att man avser all i ell samrädsorgan mellan KS
och karolinska inslilulel - inför behandling i den landsiingskommunala styrelse
under vilken KS kommer all lyda - komma all samråda i alla frågor som berör
forskning och utbildning.

Ansvarel för den offentliga sjukvårdens anordnande åvilar
de kommunala sjukvårdshuvudmännen. Gällande princip är all koslnaderna för
denna sjukvårds anordnande skall fulll ut bestridas av de huvudmän, som enligl
sjukvårdslagen är ansvariga för denna verksamhet. Denna princip har också
utgjort utgångspunkten för förhandlingarna. Den hillillsvarande ordningen för SLL:s
ersällning för värden vid KS, som har inneburit all SLL inle har läckt statens
faktiska kostnader för sjukhusets vårdålaganden ål SLL, kan inle beslå för
framliden. Den träffade uppgörelsen innebär att SLL svarar för landstingets
sjukvårdskostnader på samma sätt som flertalet övriga huvudmän. Under en
övergångsperiod om sex år erhåller SLL dock ell bidrag som innebär all SLL får möjlighel
all successivt anpassa sjukvårdsorganisationen och den ekonomiska planeringen lill
de nya förulsällningarna.

Under förhandlingarna har diskuterats även andra
alternativ än ett ändrat huvudmannaskap för KS i syfle all åsiadkomma en bättre
samordning av vårdresurserna inom SLL:s sjukvårdsområde. Jag anser att någol
annat allernaliv än ett överförande av huvudmannaskapet lill SLL inte är
realistiskt. De befogade kraven från SLL på ökal inflytande över verksamheten
vid KS kan inle förenas med ell forlsall statligt ansvar för denna

Prop. 1980/81:95 10

verksamhei. En konstruktion där staten skulle ha
arbetsgivaransvar men inle kunna påverka de anställdas arbetssituation är
otänkbar. Den skulle på ell olyckligl sätt inskränka inte bara statens ulan
även de anställdas möjligheter all påverka arbetsförhållandena. Jag delar
sålunda parternas uppfallning all den eftersträvade samordningen bäsl främjas genoin
all SLL övertar huvudmannaskapet för KS.

Jag anser
- efler all i denna fräga ha samrått med chefen för utbildningsdeparlemenlel -
alt uppgörelsen bör godias för statens del. Regeringen bör således utverka
riksdagens bemyndigande all godkänna uppgörelsen och ikläda slalen de
ekonomiska förpliktelser som följer av del överlämnade protokollet med bilagor.

I den träffade uppgörelsen ingår överenskommelse bl. a.
avseende sammansättningen av direktionen och lillsällning av tjänster under
liden fram lill övertagandel. Dessa syfiar till all göra övergången smidig
genom en successiv anpassning lill den nya huvudmannens organisation.
Förhandlingsparterna har varit överens om all avtalet om vissa övergängsanordningar
i anledning av uppgörelsen om ändrat huvudmannaskap för KS - som ulgör bilaga 6
lill förhandlingsprotokollet - skall tillämpas snarast möjligt.

KS-utredningen
redovisar i sill belänkande att en karlläggning har utförts av en särskild
arbetsgrupp belräffande löne- och anställningsvillkor för statsanställd
respektive landstingsanslälld personal. Av kartläggningen framgår all
avlöningsförmånernas slorlek varierar iudividuelll efter olika regler för slalsanställda
respektive landstingsanställda alll efler vederbörandes ålder, anlal tjänsteår
och andra förhållanden. På grund härav är det, enligt vad utredningen funnit,
inte möjligl att ens för de grupper av anställda som karlläggningen avsåg med
någon exakthet beräkna vad skillnaderna i förmåner betyder ekonomiskl. Ännu
osäkrare blir dylika beräkningar beträffande andra tjänstekategorier.

Jag har stor förståelse för att personalen kan känna oro
inför en sådan genomgripande organisatorisk förändring som del ändrade
huvudmannaskapet innebär. Jag vill därför fäsla uppmärksamheten på att de
anställda vid KS enligt uppgörelsen skall erbjudas sådan anställning hos SLL
som vederbörande skäligen bör kunna godla. Delta anser jag vara en
personalpolitiskt viktig del i avtalet. Enligl vad jag inhämtat har SLL
förklarat alt man är införstådd med all bereda dem som är anställda vid överlåtelseiillfället
anställning på villkor som lolalt sett innebär ett bibehållande av nuvarande
anställnings- och avlöningsförmåner. Jag anser all en beredningsgrupp bör
bildas med företrädare för staten, SLL och berörda personalorganisationer för
att kartlägga de personalpolitiska frågorna i syfte att bl. a. så långl möjligl
underlälta kommande förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter om löne- och
anställningsvillkor saml alt åsiadkomma en smidig överg.ing.

Som framgär av de handlingar som förhandlingsnämnden
överlämnat (bilaga 1.2) är avsikten att den träffade uppgörelsen skall följas
av förhandlingar om vissa övriga frågor med anledning av det ändrade

Prop. 1980/81:95 11

huvudmannaskapet för KS. Om frågor därvid uppkommer som
fordrar riksdagens ställningstagande avser jag all föreslå regeringen att
återkomma lill riksdagen med förslag i dessa frågor.

Ett huvudmannaskifle av detta slag kräver givetvis ett
flertal åigärder av övergängsnatur. I syfte alt säkerställa en smidig övergång
avser jag - sedan avtalen godkänts av riksdagen och SLL - i enlighel med den
träffade uppgörelsen föreslå regeringen alt ändra direktionens sammansättning
så att flertalet ledamöter utses pä del sätt SLL bestämmer. Vidare underlättas
övergången av att SLL kommer att ställa lokaler m. m. inom sjukhusområdet lill
förfogande för vissa statliga verksamheter i första hand t. o. m. är 1984 och
när del gäller slatens strälskyddsinslilui t. o. m. år 1997.

Till KS är ansluten en redovisningsgrupp som - förutom KS
och byggnadskommittén för KS upprustning - omfattar även slatens bakteriologiska
laboratorium och statens strälskyddsinslilui. Sisinämnda två myndigheter mäste,
sedan redovisningscenlralen och revisionskonlorel vid KS upphört, hänföras till
någon annan redovisningsgrupp. Del ankommer på riksrevisionsverket att inom
ramen för sin löpande uppföljning av den slalliga redovisnings- och
revisionsorganisationen föreslå de förändringar som därvid behövs.

KS svarar f. n. för personal- och ekonomiadministrativ
service ål giflinformationscentralen och styrelsen för vårdartjänst. Även dessa
servicefrågor måsle lösas.

Del ankommer pä regeringen eller berörda myndigheter att
besluta om de övergångsanordningar som kan bli akluella vid SLL:s övertagande
av KS.

Jag vill i detla sammanhang erinra om all SFN år 1977
erhöll i uppdrag all förhandla om överförande av huvudmannaskapet för akademiska
sjukhuset i Uppsala från staten lill Uppsala läns landstingskommun. Vid
riksdagsbehandlingen av prop, 1980,'81:9 om region,sjukvården har ell enigt socialul-skoll
underslrukil angelägenheten av all man från statens sida verkar för att nämnda
förhandlingsuppdrag genomförs skyndsamt (SoU 198(1/81:6. rskr 1980/81:123). För
egen del finner jag också alt slarka skäl lalar för della,

2 Upprättat lagförslag

I samband med del ändrade huvudmannaskapet bör den
nuvarande lagen (1969:653) om vissa bidrag för vård vid karolinska sjukhuset
upphöra att gälla,

I enlighet med vad jag har anfört har del inom
socialdepartementet upprättats förslag till lag om upphävande av lagen
(1969:653) om vissa bidrag för vård vid karolinska sjukhuset (bilaga 1.1).

Prop. 1980/81:95 12

3 Anslagsfrågor

FEMTE HUVUDTITELN

G. Undervisningssjukhus m. m.

Gl. Karolinska sjukhuset: Avlöningar till läkare

1970/80 Ulgift 151922 279

1980/81 Anslag 134 175 000

1981/82 Förslag 74 000 000

Karolinska sjukhuset (KS) är regionsjukhus för
stockholmsregionen och svarar för viss sjukvård inom storslockholmsområdel. Vid
sjukhuset meddelas klinisk läkarutbildning samt bedrivs medicinsk forskning och
forskarutbildning.

1980/81

Beräknad
ändring

1981/82

Direktionen

Föredraganden

Personal Läkare

Anslag

227' 134 175 000

■+ 5 -1- 2 267 000

- 60 175 000

' Härutöver beräknas medel för blockförordnanden
för läkare under fortsatt vidareutbildning m, m.

Direktionen för karolinska sjukhuset

Direktionen avser alt i nära samarbele med förelrädare för
Stockholms läns landstingskommun (SLL) påbörja en systematisk avveckling av
viss öppen vård vid sjukhuset. Resultatet härav kan dock förväntas få en större
omfallning försl under årel efler budgetåret 1981/82.

Den nya behandlingsbyggnaden Fl beräknas kunna tas i bruk
successivt under år 1982.

Slatens förhandlingsnämnd och företrädare för SLL har den
23 maj 1980 träffat en överenskommelse angående barnsjukvården m. m.
Direktionen har vid sina beräkningar utgått ifrån att SLL fr. o. m. årsskiftet
1981/82 övertar kostnadsansvaret för den barnkirurgiska verksamheten vid KS och
all KS bemyndigas alt reducera den barnmedicinska verksamheten frän samma
tidpunkt.

1. Löneomräkning m. m. -I- 8 148 000 kr.

Direktionen redovisar ell huvudförslag, som innebär en
besparing under anslagen till läkarlöner och andra driftkostnader med lolalt ca
2 % av de pris-och löneomräknade anslagen. Därvid har besparingen under läkarlönean-

Prop.
1980/81:95 13

slaget kommil alt uppgä lill 4,8 % av del löneomräknade anslagel
eller lill 6 830 000 kr. Härav sparas 3 150 000 kr. genom överflyttning av viss
verksamhet vid barnklinikerna tillS:lGöranssjukhus den Ijanuari 1982. Vid en
översyn av jourorganisalionen m. m. kan koslnaderna minskas med 2 992 000 kr.
Slutligen kan viss reducering av allmäntjänslgöringen för läkare vid sjukhuset
leda lill en besparing av 688 000 kr. Direktionen har ocksä räknat med att 10,7
milj. kr. förs över lill driftkostnadsanslaget.

2.
Direktionen har
ulgält från regeringens bifall lill ett tidigare redovisat program, som innebär
alt ca 5,2 milj. kr. kan sparas in. Förslagel inbegriper 28 läkartjänsteutbyten.
Av dessa har regeringen hittills medgivit lio, i vissa fall genom inrättande av
personliga tjänster. Av programmel kvarstår därefter förslag om att tolv överläkarljänsler
tillkommer i utbyte mol tjänster som biträdande överläkare, nämligen för anestesi,
neurokirurgi, plastikkirurgi, allmän onkologi (två tjänster), patologi, dermatohistopatologi,
rönlgendiagnostik, thoraxrönlgendiagnoslik, lungmedicin, ögonsjukdomar och öronsjukdomar.
Vidare kvarstår ändring av sex avdelningsläkartjänsler lill tjänster som
biträdande överläkare, nämligen inom verksamhetsområdena audiologi,
mikrobiologi, neuroröntgendiagnostik, anestesi, ögonsjukdomar och neurologi.

3.
Regeringen har
för budgetårel 1980/81 medgivit att läkariöneanslaget får överskridas med 838
000 kr. och all en extra tjänst som biträdande överläkare får finnas inrättad
vid kvinnokliniken med anledning av ökad verksamhet vid denna klinik.
Direktionen räknar med all dessa särskilda resurser fär finnas kvar under
budgetåret 1981/82.

4.
Professuren i
socialmedicin vid karolinska institutet har varit förenad med tjänst som
överläkare vid karolinska sjukhuset men blir förenad med dislriklsläkartjänst
vid en vårdcentral. Medel om 187 160 kr. för överläkar-arvode, som därvid
frigörs, föreslås avsättas för forskning inom socialmedicin vid sjukhuset.

5.
Direktionen
föreslår ytterligare läkartjänsteutbyten, nämligen att två läkartjänster vid giflinformationscentralen
förvandlas lill tjänst som överläkare i aneslesiologi resp. biträdande
överläkare i aneslesiologi samt att en avdelningsläkartjänsl vid lungkliniken
ändras lill tjänst som biträdande överläkare för invärlesmedicinsk allergologi.
Kostnaderna avses finansieras genom motsvarande besparingar.

6.
Beslutad
utbyggnad av sjukgymnastutbildningen föranleder all en tjänst som biträdande
överläkare bör inrättas den 1 januari 1982 vid avdelningen för fysikalisk
medicin och medicinsk rehabilitering. Vid avdelningen avses ocksä tillkomma en
lärartjänst vid karolinska institutet, förenad med läkartjänst vid sjukhuset (-(-
175 891 kr.).

7.
Direktionen har
lidigare inom ramen för tillgängliga medel bekostat en avdelningsläkartjänsl
för invärlesmedicinsk allergologi vid lungkliniken. Då direktionen inle har möjlighel
att göra delta fr. o. m. budgetåret 1980/81 föreslås att medel beräknas
för en avdelningsläkartjänst för alt den

Prop.
1980/81:95 14

allergologiska värden inte skall försämras (-f 248 490
kr.).

8.
Läkarstaben vid
avdelningen för klinisk immunologi och blodverksam-hel behöver ökas med en
avdelningsläkartjänst för att bl. a. givarnas blod skall kunna utnyttjas
optimalt och avdelningen skall kunna följa med i utvecklingen (4- 248 490 kr.).

9.
Kliniken för
alkoholsjukdomar behöver ge konsultationer till andra kliniker med anledning av
den ökade utbredningen av alköholsjukdomarna. För verksamheten behöver kliniken
en biträdande överläkare (-1- 276 046 kr.).

Remissyttrande

Socialstyrelsen tillstyrker inrättandet av tjänsten som
biträdande överläkare för medicinsk rehabilitering och föreslagen
arvodestjänst, som avses för utökad sjukgymnastutbildning. Vidare tillstyrks tjänsteutbylel
lill tjänst som biträdande överläkare vid lungkliniken för internmedicinsk allergologi.
Föreslagen avdelningsläkartjänsl för samma specialitet har socialstyrelsen
tidigare medgivit. Tjänsten bör finansieras inom ramen för befintliga medel.
Läkartjänsterna för klinisk immunologi och vid alkoholkliniken tillstyrks inle.
Styrelsen lar inte ställning till övriga föreslagna läkartjänstekonverte-ringar.

Socialstyrelsen understryker vikten av alt primärvården lillförs
egna forsknings- och utbildningsresurser. Del är angelägel att forsknings- oeh
försöksverksamhet initieras och prioriteras med hänsyn till de frågeställningar
som är relevanta för primärvården. Styrelsen anser att medlen svarande mol ett överläkararvode,
som frigörs vid KS när professuren i socialmedicin förenas med dislriktsläkarljänsl,
skall avsällas för forskning och utbildning inom primärvården men inte knytas lill
sjukhuset. Verksamheten kan bedrivas i samarbele med socialmedicinska
avdelningen vid sjukhuset, karolinska institutet och medicinska forskningsrådet.

Föredraganden

Jag vill erinra om vad jag tidigare anfört om ändrat
huvudmannaskap för karolinska sjukhuset (KS) den 1 januari 1982. Med anledning
därav beräknar jag i det följande medel för endast första hälften av budgetåret
1981/82.

Kvinnokliniken vid KS har ruslats upp, vilket har
möjliggjort viss ökad verksamhei. Regeringen har bl. a. medgivit för
innevarande budgetår att en tjänst som biträdande överläkare får finnas
inrättad vid kliniken. Jag räknar med all de särskilda resurserna vid
kvinnokliniken skall fä finnas kvar även under första hälften av budgetåret
1981/82 (3).

Regeringen har den 15 januari 1981 medgivii att
direktionen för KS inrättar en tjänst som biträdande överläkare i utbyte mol en
avdelningsläkartjänsl vid lungkliniken fr.o.m. den 1 februari 1981 lills
vidare, under

Prop. 1980/81:95 15

förutsättning alt kostnaderna för Ijänsteulbytel ryms inom
tillgängliga medel under delta anslag. Tjänsten är avsedd för invärlesmedicinsk
allergologi (5).

Jag
beräknar medel för särskilda läkarinsatser vid hudkliniken för viss
läkarutbildning i avvaktan på att denna utbildning kan flyttas till Huddinge
sjukhus, vilket kan ske lidigasl år 1982 (1).

Med hänsyn lill alt professuren i socialmedicin inte
längre är förenad med överläkartjänsl vid KS räknar jag bort kosinaden för ett överläkararvode
(4). Professuren är numera förenad med dislriktsläkarljänsl vid en vårdcentral
i Sundbyberg (prop. 1977/78:177, SoU 1977/78:44, rskr 1977/78:380).

Jag har för koslnaderna för jour- och beredskapsljänslgöring
beräknal 12,5 mili. kr. för första hälften av budgetåret 1981/82. Jag har
därvid räknat med alt den av direktionen aviserade översynen av
jourorganisationen skall kunna leda till att kostnaderna hålls inom denna ram
(1).

Direktionen har föreslagil att 10,7 milj. kr. skall föras
över från delta anslag till förslagsanslaget G2. Karolinska sjukhuset:
Driftkostnader. Jag godtar all 2 850 000 kr. avseende första hälften av budgeläret
1981/82 förs över (1).

Vissa produktivitets- och rationaliseringsvinster bör
vidare kunna göras under della anslag. Dessa vinster bör kunna uppgå lill drygl
1,5 milj. kr. under första hälften av budgetåret 1981/82.

Landstingsförbundels kongress är 1979 har beslulal
rekommendera landstingen och medlemskommunerna all begränsa antalet nya
läkartjänster under åren 1981-1982 för alt få bällre balans mellan
läkartjänster och vidareutbildade läkare, att tillämpa viss
tjänstgöringsvärdering för sökande lill allmänljänstgöringsljänster för att
effektivisera vidareuibildningssysle-mel och att överse organisationen för jour
oeh beredskap för att successivt reducera vikariebehovel.

Mol bakgrund av detla beslul om solidarisk läkarförsörjning
har landstingsförbundet hemställt all regeringen ser till att de
rekommenderade åtgärderna också tillämpas vid sjukvårdsinrättningar med slalligl
huvudmannaskap. Jag har behandlal denna fråga vid min anmälan av anslaget till
akademiska sjukhuset i Uppsala i prop. 1980/81:100 (bil. 8) och hänvisar härfill.

Jag vill erinra om att uppgörelsen om ändrat
huvudmannaskap för karolinska sjukhuset m. m. innebäratt staten skall till SLL
utbetala vad som ålerslår vid ulgången av år 1981 av del belopp om 448 milj,
kr., som föreslås bli sammanlagl anvisat under della anslag och anslaget 02. Karolinska
sjukhuset: Driftkostnader. Sådan utbetalning bör få ske med anlitande av dessa
anslag.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag en
minskning av anslaeei med 60 175 000 kr. till 74 000 000 kr.

Prop. 1980/81:95 16

G2. Karolinska sjukhuset: Driftkostnader

1979/80 Ulgift 683 033 970

1980/81 Anslag 691 177 000

1981/82 Förslag 374 000 000

Frän anslaget täcks driftkostnaderna för karolinska
sjukhuset (KS) bortsett från lönekostnader m. m. för läkare.

1980/81

Beräknad
ändring 1981/82

Direktionen

Föredra-

ganden

Personal

4 372

+ 113

- 12

A nstag

Lönekostnader
och expenser

579 272 000

-1-

55 394
000

-268
661000

Sjukvård

900 000

+

54 000

432 000

Reseersättningar

155 000

-i-

51 000

75 000

därav
utrikes resor

(22 000) (-H

12 000)

(-
11 000)

Lokalkostnader

103 388 000

-H

19 131
000

- 44
538 000

Automatisk
databehandling

6 762 000

-t-

1 821 000

- 3
184 000

Hjälpmedelsverksamhet

700 000

-

287 000

691 177 000

+

76
451 000

-317 177 000

Inkomster vid sjukhuset.

som redovisas på

statsbudgetens inkomstsida;

Vårdavgifter 484 000 000 -I- 85 300 000 -199 350 000

Förvaltning (iv fasligheter

Driftstat för fastigheter som förvaltas av karolinska
sjukhuset

Intäkter

Ersättning för lokaler 68 312 000 + 9 740 000 - 30 312 000

som upplåts till statsmyndigheter

Hyror och arrenden m. m, 6 500 000 -I- 500 000 - 3 000 000

för lokaler och markområden som upplåts till enskilda

Diverse intäkter

1 000

-

-

Summa
inliikter

74 813 000

-1-

10
240 000

- 33
312 000

Koslnnder

Reparations-
och underhålls-

22 000 000

-1-

8 000 000

- 9
900 000

kostnader
m, m.

Hyres-
och arrende-

2 160 000

+

100 000

- 1
030 000

kostnader
m, m.

Avskrivnirigar
enligt plan

4 055 000

-1-

575 000

- 1
740 000

Summa
kostnader

28 215 000

-1-

8 675 000

- 12
670 000

Överskon
att tillföras

46 598 000

-1-

i 565 000

-
20 642 000

statsbudgeten

Prop. 1980/81:95 17

Direktionen för karolinska sjukhuset

Enligt en överenskommelse med Stockholms läns
landstingskommun om barnsjukvärden m. m. kommer den barnkirurgiska värden och
delar av den barnmedicinska värden vid KS all överflyllas lill S:l Görans
sjukhus.

Den nybyggda behandlingsbyggnaden Fl beräknas kunna las i
bruk successivt under är 1982, Byggnaden kommer att innehålla en akutmottagning,
som ersätter den nuvarande, en operationsavdelning för de kirurgiska och urologiska
klinikerna och kvinnokliniken samt för akutoperation, en intensiwårdsavdelning
med uppvakningsenhet, som ersätter den nuvarande, en utökad
förlossningsavdelning, en steriliseringscenlral, som ersätter den nuvarande
samt lokaler för personalomklädnad m. m. Samtliga dessa verksamheter får uiökade
lokaler genom nybyggnaden. Till nybyggnaden erfordras i inledningsskedet
ytterligare ca 90 tjänster.

Bortsett från barnklinikernas flyttning och tillkomsten av
behandlingsbyggnaden Fl utgår direktionen frän att sjukhusels verksamhei under
budgetåret 1981/82 kommer att i allt väsentligt bedrivas i oförändrad omfallning.

1.
Pris- och löneomräkning
m. m. -I- 73 925 000 kr., varav 45 853 000 kr. för löneomräkning, 10 920 000
kr. för prisomräkning för omkostnader samt 17 152 000 kr. för ökade
lokalkostnader m. m.

2.
Direktionen
redovisar ett huvudförslag som innebår en besparing under anslagen fill
läkarlöner och andra driftkostnader med totalt ca 2 % av de pris- och löneomräknade
anslagen. Besparingen under driftkostnadsanslaget uppgår till 1,1 % av det löneomräknade
anslaget eller till 8 584 (X}0 kr. Härav sparas 5 250 000 kr. genom
överflyttning av viss verksamhet vid barnklinikerna till S;t Görans sjukhus den
1 januari 1982, sedan hänsyn också tagils lill utgiftsökningen i samband med
att den nya behandlingsbyggnaden Fl beräknas kunna tas i bruk successivt med
början under första kvartalet år 1982. Vidare kan 4,5 milj. kr. sparas vid en
översyn av viss kostnadskrävande verksamhet, genomgång av klinikernas bemanning
och rationalisering av vissa driftfunktioner. Genom reducerad öppen vård och
viss minskning av reumatologisk sluten vård beräknas ytterligare 800 000 kr.
kunna sparas. Direktionen framhåller att primärvården har kapacitet att avlasta
sjukhuset viss öppen vård-i en inte oväsentlig omfattning. Viss
försöksverksamhet vid kliniken för alkoholsjukdomar kommer all vid ingången av
år 1981 finansieras pä annat sätt än från sjukhusets driflkostnadsanslag,
vilket minskar utgiften under anslaget med omkring 438 000 kr. Enligt huvudförslaget
uppkommer dock vissa kostnadsökningar vid avdelningen för mikrobiologi och
giftinformationscentralen m. m. samt på grund av behovel av bevakning under
dagtid och av utökad nallpersonal m.m. Dessa kostnadsökningar uppgår lill ca
2,4 milj. kr.

Ulöver nämnda totala besparing om nära 8,6 milj. kr.
beräknar direkfionen ocksä att inkomsterna skall kunna öka med ca 2 875 000 kr.

2 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 95

Prop. 1980/81:95 18

genom förbättrad debitering för laboratorieserviee m. m.
och ökat antal utomlänspatienter genom att viss ny teknik införs. Vidare har
sjukhusets redovisningssystem utvecklats så att självkostnaden kan debiteras
för regionsjukvård, vilket ökar inkomsterna med ca 10 milj. kr. åriigen.

I huvudalternativet ingår inrättande av 104 tjänster,
varav merparten avser utökad personal lill den nya behandlingsbyggnaden Fl.
Personaltillskottet medger bl. a. alt hälften av den nya intensivvårdsavddningen
tas i bruk som en första etapp under ell år.

3.
Direktionen
föreslår att ytterligare nio tjänster inrättas, nämligen två sjukgymnaster
(halvtid) vid avdelningen för fysikalisk medicin och medicinsk rehabilitering,
tvä kuratorer, två sjuksköterskor vid plastikkirurgiska kliniken, tvä avdelningsföresländare
(natt) vid chefsläkarorganisalionen och en sjukhusfysiker (-1- 1 031 065 kr.).

4.
Direktionen
föreslår att medel beräknas för ökad dialysverksamhet och för förstärkt reumatologisk
vård i samband med att den slutna reumatologiska vården minskar (-1- 950 000
kr.).

5.
Direktionen har
vid sina beräkningar ulgält frän att den ökade verksamheten vid sjukhusets
kvinnoklinik, som medgivils av regeringen för budgetåret 1980/81, skall få
fortsätta även under budgetåret 1981/82.

6.
För att
sjukhusets skyddskläder skall kunna omfalla långbyxor i erforderlig omfattning
behövs medel för den ökade tvältkostnaden (-1- 1 100 000 kr.).

7.
Automatisk
databehandling bör användas i ökad utsträckning inom sjukvården. Sälunda bör t.
ex. bevakning av blödarsjuka införas (-1- 350 000 kr.).

Förvaltning av fastigheter

I föreslaget belopp för lokalkostnader ingår 76 914 000
kr. säsom ersättning för sjukhusets lokaler. Ersättningen för lokaler som
upplåts till statens strålskyddsinsfilul beräknas till 1138 000 kr. Dessa
ersättningar redovisas under förvaltning av fastigheter som inkomst under posten
Ersättning för lokaler som upplåts till statsmyndigheter.

Medelsbehovet för fasfighelsunderhåll m. m. som enligt direkfionen
uppgår till 30 milj. kr. har framräknats bl. a. pä grundval av särskilda
underhållsmodeller. För ombyggnads- och kompletteringsåtgärder bör enligt
direktionen tas i anspråk 3 milj. kr. av beloppet för reparations- och
underhållskostnader m. m.

Avskrivningarna beräknas med utgångspunkt frän beloppet
för ärsavskriv-ningar för budgetåret 1980/81. Till detla belopp har lagls 1,25
% av värdet på de investeringar, som har fillkommit under budgetåret 1979/80.
Driftpersonal samt förbrukning av elektrisk energi och bränsle beräknas kosta
37,2 mUj. kr. för budgetåret 1981/82.

Prop.
1980/81:95 19

Föredraganden

Jag vill erinra om vad jag tidigare anfört om ändrat
huvudmannaskap för karolinska sjukhuset (KS) den 1 januari 1982. Med anledning
därav beräknar jag i del följande medel för endast första hälften av budgetårel
1981/82.

Med stöd
av riksdagens bemyndigande (prop. 1976/77:116, SfU 1976/ 77:28, rskr
1976/77:297) godkände regeringen den 2 juni 1977 bl. a. avtal mellan
direktionen för KS pä statens vägnar, Landstingens inköpscentral och
aktieägarna i Een-Holmgren Ortopediska AB i Uppsala (bolagel) om förvärv av
aktier i bolaget. Enligl 9 § avtalet övertog bolagel den 30 juni 1977 den ortopedtekniska
hjälpmedelsverksamheten vid KS. Enligt 8 § samma avlal skulle bolagel överta
och driva protesforskningslaboraloriel vid KS mot årliga bidrag av staten.
Villkoren härför skulle regleras i särskilt avtal.

SFN har med skrivelse den 27 november 1980 underställt
regeringen för prövning ett avtal som innebär att bolaget övertar verksamheien
vid protesforskningslaboratoriet fr. o. m. den 1 juli 1981. Staten skall lämna
ett årligt bidrag fill bolaget om 825 000 kr. enligl prisläget oklober månad
1980. Bidraget betalas ut kvartalsvis. Regeringen har den 15 januari 1981
godkänt avtalet.

Jag
beräknar medel för bidraget för första hälften av budgetåret 1981/82 under
anslagsposten Hjälpmedelsverksamhet under förevarande anslag. Riksdagen har
nyligen gett regeringen till känna vad socialförsäkringsutskotlet anfört om en
översyn som berör bl. a. forskning och utveckling avseende tekniska hjälpmedel
för handikappade (SfU 1980/81:3, rskr 1980/81:8). I awaktan på resultatet av
regeringens överväganden i anledning härav föreslår jag att medel för bidraget
under andra hälften av nästa budgetår beräknas under förslagsanslaget Bidrag
till kommunala undervisningssjukhus.

Kvinnokliniken har fått ökade resurser för att kunna
utvidga sin verksamhet. Jag räknar med att de särskilda resurserna vid kliniken
skall få finnas kvar även under första hälften av budgetåret 1981/82 (5).

Jag utgår
i övrigl vid medelsberäkningen frän en i stort sett oförändrad verksamhet vid
KS. Vissa produktivitets- och rationaliseringsvinster bör kunna göras. Jag
beräknar dessa till drygt 7,6 milj. kr. för första hälften av budgetåret
1981/82 och tar hänsyn härtUl. I den män nya tjänster behövs vid sjukhuset får
utrymme för dessa skapas genom rationaUseringar eller omprioriteringar.

Statsrådet
Wikström kommer vid sin anmälan senare denna dag att föreslå all karolinska
institutet tillförs bl. a. 2 milj. kr. för övertagande den 1 juli 1981 frän KS
av personal m.m. vid kvinnoklinikens forskningslaboratorium. Jag har beaktat
detta vid min medelsberäkning under förevarande anslag för första hälften av
budgetåret 1981/82.

Sjukhuset har vidtagit skärpta kontrollåtgärder för att
hålla utgifterna inom medelsramen. Det är angeläget att sådana åigärder vidtas
fortlöpande och utvidgas.

Prop.
1980/81:95 20

Vid sjukhuset förekommer öppen värd för patienter, som
borde tas om hand i primärvården, vilken har kapacitet all avlasta sjukhuset
denna värd i väsentlig omfattning. Jag vill underslryka vikten av att
kraftfulla åtgärder vidtas för att styra över denna öppna värd lill primärvärden.

När del gäller fastighetsförvaltningen har jag tagit upp
dels 3,5 milj. kr. under inläklsposten Hyror och arrenden m. m. för lokaler och
markområden, som upplåts till enskilda, dels sammanlagt ca 13,2 milj. kr. för
reparations- och underhållskostnader m. m. samt för hyres- och
arrende-kostnader m. m. Under kostnadsposten Reparations-och underhållskostnader
m. m. ingår vissa medel för ombyggnad och komplettering. Jag vill erinra om att
uppgörelsen om ändrat huvudmannaskap för karolinska sjukhuset m. m. innebär,
altstalen skall lill SLL betala dels de intäkter, som överstiger 3,5 milj. kr.,
dels vad som återstår av beloppet 13,2 milj. kr. Sädan utbetalning bör ske med
anlitande av förevarande anslag.

Som jag nämnt under anslaget Gl kan det bli aktuellt att
från anslaget Gl och detta anslag betala ul lill SLL vad som återstår vid
utgången av år 1981 av del belopp om 448 milj. kr., som föreslås bli sammanlagl
anvisat under de två anslagen.

Med hänvisning lill sammanställningen beräknar jag en
minskning av anslaget med sammanlagl 317 177 000 kr. lill 374 000 000 kr.

G3. Karolinska sjukhuset: Utrustning

Reservafion 11302 083

1979/80

Utgift

16 332 310

1980/81

Anslag

22 000 000

1981/82

Förslag

15 000 000

Under anslaget anvisas i huvudsak dels en allmän medelsram
för nyinköp av utrusining till kliniker och avdelningar vid karolinska
sjukhuset (KS), dels medel för anskaffning av utrustning i samband med
särskilda byggnadsåtgärder och liknande upprustning vid sjukhuset.

Direktionen för karolinska sjukhuset föreslår att 20,1
milj. kr. ställs lill förfogande för utrustning fill befintliga kliniker och
avdelningar vid sjukhuset under budgetåret 1981/82. Inom denna ram anskaffas
utrustning vars styckepris överstiger 14 000 kr. i 1980 års prisläge. Medlen
avses komma att till slor del användas för ny laboralorieutmslning.

Byggnadskommittén för upprustning av karolinska sjukhuset
föreslär all 23 milj. kr. beräknas för budgetåret 1981/82 enligt följande
sammanställning för utrusining i samband med de byggnadsobjekl som kommitién
skall ombesörja.

Kvinnokliniken, etapp I 1 500 000

Blodcentralen 38 000

Ny behandlingsbyggnad Fl 20 000 000

Kvinnokliniken, etapp II 500 000

Prop.
1980/81:95 21

Inflyttning av orlopedisk-kimrgiska

kliniken i huvudblocket 500 000

Mindre byggnadsobjekt 200 000

Övrig upprustning 3 500 000

Avgår medelsreduktion -1238 000

tillgängliga medel - 2 000 000

Anslagsbehov 23 000 000

Beräkningen avser meddsålgången t. o. m. budgetårel
1981/82.

Föredraganden

Jag hänvisar fill vad jag lidigare har anförl om ändrat
huvudmannaskap för karolinska sjukhuset (KS) den 1 januari 1982 och beräknar i
det följande medel för endast första hälften av budgetåret 1981/82.

Jag beräknar 7,5 milj. kr. för nyinköp av utrusining lill
befintliga kliniker och avdelningar vid KS.

Byggnadskommittén har föreslagil att vissa medel beräknas
för utrusining till sjukhuset i samband med den allmänna upprustningen. Jag
beräknar 7,5 milj. kr. för detla ändamål. Jag har därvid lagit särskild hänsyn
till behovel av utrustning fill den nya behandlingsbyggnaden Fl, som
färdigställs under år 1982.

Uppgörelsen om ändrat huvudmannaskap för KS m. m. innebär
att staten skall till Stockholms läns landstingskommun utbetala behållning
under detla anslag vid utgången av år 1981. Sådan utbetalning bör ske med
anlitande av detta anslag.

G4. Karolinska sjukhuset: Byggnadsinvesteringar

1979/80 Ulgift 45 986 359' Reservafion 47
501414'

1980/81 Anslag 13 000 000

1981/82 Förslag 22 500 000

' Investeringsanslaget Utbyggande av karolinska sjukhuset.

Byggnadskommittén för upprustning av karolinska sjukhuset
ansvarar för stomplaner, programmering och planering för sjukhusets upprustning
samt för projektering, byggande och utrustning av objekt där uppdrag lämnats lill
kommiltén. Byggnadskommittén har lio ledamöter varav fem utsetts bland de av
Stockholms läns landstingskommun valda ledamöterna och suppleanterna i
sjukhusets direktion.

Byggnadskotnmitlén för upprustning av karolinska sjukhuset

Byggnadskommittén
föreslår att 52 milj. kr. anvisas för budgetåret 1981/82 i enlighel med
följande sammanställning.

1.
Beslutade
byggnadsförelag

2.
Övriga
byggnadsåtgärder

3.
Reducering av
medelsförbrukningen

4.
Avgår medelsreservalion
den 1 juli 1981 Anslagsbehov

41 228 000 23 300 000

-
9 528 000

-
3 000 000 52
000 000

Investeringsvolymen blir härigenom 55 milj. kr. Inom
byggnadskommittén har dock fråga uppkommil om en reducering av
investeringsvolymen till en nivå som motsvarar en årlig kostnad för
byggnadsinvesteringar under en femårsperiod om 45 milj. kr.

Byggnadskommittén slulredovisar fyra byggnadsobjekt,
nämligen upprustning av ögonklinikens operationsavdelning, byggnadsåtgärder
vid kliniken för alkoholsjukdomar, Idefonistlokaler och upprustning av centralope-ralionsavdelningen,
till en kostnad av sammanlagt 3 546 000 kr. Kommittén redovisar ocksä
projekteringskostnader om 709 648 kr. för vissa byggnadsobjekt, som inte har
blivit utförda.

1. Medelsberäkningen för budgetåret 1981/82 för beslutade
byggnadsföretag har skett enligt följande sammanställning (1 OOO-tal kr.) i
prisläget den 1 april 1980.

Beräknad

Medelsför-

total-

brukning

kostnad

1981/82

Vissa
färdigställda, ej slutredo-

visade objekt

57 006

1328

Uppmstning
av kvinnokliniken.

etapp I (färdigställt)

33 185

2 000

Post-
och banklokaler

3 250

500

Behandlingsbyggnad
Fl

118 930

30 000

Hissar m.m.

5 580

1000

Reservkraft

9 340

600

Mindre
upprustningsobjekt m.m.

16 200

5 000

I och II

Cyklotron
för isotopdiagnostik

2 000

800

245 491

41228

Behandlingsbyggnaden Fl beräknas kunna tas i bruk under år
1982.

Den hittills genomförda upprustningen av karolinska
sjukhuset (KS) har främst inriktats på de förslitna och otidsenliga lokalerna i
huvudblocket, inom vilket det f. n. finns ca 750 vårdplatser. Av dessa har ca
500 platser

huvudsakligen i huvudblockets södra länga rustats upp. Om-
och tillbyggnaden av byggnaderna Cl, C3 och C4 i huvudblockets norra länga,
som ulgör den första etappen av kvinnoklinikens upprustning, slutfördes under vären
1980. Sjukhuset tillfördes därmed bl. a. ca 60 upprustade vårdplatser.

Överflyttningen till byggnad Fl av operations-,
intensivvårds- och akutmottagningsverksamheten m. m. kommer alt friställa
lokaler inom huvudblocket för den angelägna överflyttningen dit av den orlopedisk-kirurgiska
verksamheten från f. d. Norrbackainstitutels byggnader. Målsättningen är att
den orlopedisk-kimrgiska kliniken skall fä sammanlagt ca 100 värdplatser i
huvudblocket. Detla kommer alt kräva ytterligare omdisposilioner av
verksamheterna i huvudblocket.

Tillkomsten av behandlingsbyggnaden Fl är även en
förutsättning för att kvinnoklinikens upprustning skall kunna fullföljas. Andra
etappen av upprustningen av kvinnokliniken planeras bli påbörjad omedelbart efler
det att behandlingsbyggnaden Fl färdigställts. Kvinnokliniken kommer efter
upprustningen att omfatta ca 180 vårdplatser.

2. Byggnadskommittén föreslär att 23,3 milj. kr. får
disponeras under budgetåret 1981/82 för övriga byggnadsåtgärder enligt följande
översiktliga sammanställning (1000-tal kr.).

Beräknad Medelsför-

total- brukning

kostnad 1981/82

Upprustning av radiumhemmets byggnader med sammanhängande
evaku-ringsåtgärder

Upprustning av kvinnokliniken, etapp II, samt därmed sammanhängande följdinvesteringar

Etappvis inflyttning av ortopedisk-kirurgiska kliniken i huvudblockel
samt följdinvesteringar

Upprustning av sjukhusets labora-lorielokaler

Övriga
objekt

90 500

26 100

27 300

97 000 304 700

5 500

4 500

1700

800 10 800

Överenskommelse har träffats mellan statens
förhandlingsnämnd och Slockholms läns landsting om att verksamheterna vid KS
inom barnkirurgi, barnmedicin samt barn- och ungdomspsykiatri skall samordnas
med molsvarande verksamheter vid S:t Görans sjukhus. Kvar vid KS skall finnas
en neonatalvårdavdelning om 15-20 vårdplatser, viss högspecialiserad
barn-medicinsk sluten vård om 15-20 vårdplatser saml öppen värd om ca 6 000
besök/år.

Prop.
1980/81:95 24

Merparten av lokalerna i barnklinikernas byggnader (Q1-Q3)
kommer all lomslällas med anledning av barnsjukvårdens omorganisation. Byggnadskommittén
har funnit att byggnaderna är väl lämpade som evakueringslokaler efter en
ombyggnad. Evakueringslokaler kan även anordnas i f. d. Norrbackainstitutels
byggnader, sedan den ortopedisk-kirurgiska klinikens verksamhet överförts till
sjukhusets huvudblock.

Byggnadskommittén anser att del är nödvändigt att en del
andra mindre omfattande ätgärder vidtas samlidigl för att sjukvårdsdriften
skall kunna upprätthållas pä ett acceptabelt sätt i övriga delar av sjukhuset.
Byggnadskommittén föreslär att arbeten inom en kostnadsram av 800 000 kr. får
utföras utan att regeringen lämnar särskilt projekterings- och byggnadsuppdrag
för arbelena.

Byggnadskommittén fär av tillgängliga medel under
förevarande reservationsanslag förskottsvis disponera medel för administration
m. m. Kommittén anser sig behöva disponera 5 milj. kr. för ändamålet.

Föredraganden

Jag hänvisar till vad jag tidigare har anfört om ändrat
huvudmannaskap för karolinska sjukhuset (KS) den 1 januari 1982 och beräknar i
det följande medel för endast första hälften av budgetåret 1981/82.

Stockholms läns landstingskommun (SLL) har i
remissyttrande uttalat sig för ett fullföljande av upprustningen av
radiumhemmet, den andra etappen av upprustningen av kvinnokliniken och
inflyttningen av ortopedisk-kirurgiska kliniken i huvudblocket m. m. Vidare bör
en ny laboratoriebyggnad (L7) för klinisk kemi m. m. lidigardäggas. SLL
förordar en kostnadsram om 50 milj. kr. per år för byggnadsåtgärder.

I likhet med SLL räknar jag med en byggnadsverksamhet som
svarar mot 50 milj. kr. under nästa budgetår.

Regeringen har den 4 september 1980 uppdragit åt
byggnadskommittén för upprustning av karolinska sjukhuset att - sedan
byggnadsförelaget godkänts av SLL enligt samarbetsavtalet - anordna lokaler för
endokrino-logiska forskningslaboratoriet i byggnad LI vid sjukhuset inom en
kostnadsram av 5,5 milj. kr. i prislägel den 1 april 1979. Byggnadskommittén
har även fåll i uppdrag all uppföra en maskinhall för cyklotron m.m. inom ramen
för 1,8 milj. kr. i samma prisläge.

Regeringen har fidigare lämnal projekteringsuppdrag för en
första etapp av upprustning av radiumhemmets byggnad. Regeringen har emellertid
den 20 september 1979 ändrat delta uppdrag och i stället uppdragit äl
byggnadskommittén att projektera en fullständig om- och tillbyggnad för onkologi
m. m. fill huvudhandlingar.

Medel för administration och vissa ulredningar m. m. bör
få disponeras förskottsvis från tillgängliga medel under anslaget för att sedan
slutligt redovisas i koslnaderna för de olika byggnadsåtgärderna.

Byggnadskommittén slulredovisar fyra byggnadsobjekl till
en sammanlagd kostnad av 3 646 000 kr. Kommitién slulredovisar också vissa
projekteringskostnader om 709 648 kr. Jag godtar slutredovisningen.

Staten skall enligl uppgörelsen om ändrat huvudmannaskap
för KS till SLL betala ut behållningen vid utgången av år 1981 under detta
anslag. Anslaget bör få anlitas för ändamålet.

Behållningen vid ingången av budgetårel 1981/82 beräknar
jag lill ca 2,5 milj. kr. Med hänsyn härfill beräknar jag medelsbehovet för
första hälften av budgetårel 1981/82 fill 22,5 milj. kr.

Jag förordar att medel för budgetåret 1981/82 anvisas
enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.

Investeringsplan
(I OOO-tal kr.)

Byggnadsobjekt

Kostnadsram

Medelsförbrukning

Faktisk Beräknad för 1. o. m.

Bygg-
Färdig-

slart släll.

år/mån
år/män

79-04-01
80-04-01 80-06-30 1980/81 1981/82'

1.
Ej slulredovisade
objekt, färdigställda före 79-07-01

2.
Post- och
banklokaler m. m.

3.
Behandlingsbyggnad
(Fl)

4.
Upprustning av
hissar m. m, etapp I

5.
Reservkraftanläggning
m. m.

6.
Cyklolron för isotopdiagnos-tisk
verksamhet

7.
Endokrinologiskt
forskningslaboratorium (LI)

8.
Tillkommande
objekt m. m.

9.
Reducering av
medelsförbrukning

Summa

88 541

90 191

75 973

9 294

1664

2 960

3 250

452

2 000

250

80-01

80-12

109 400

118 930

33 346

30 000

15 000

78-11

82-06

5 100

5 580

1 366

2 500

500

80-01

81-12

8 900

9 340

6 380

2 000

300

79-10

80-12

1800

2 000

-

1000

400

80-08

81-05

5 500

6100

_

500

1500

80-10

83-01

-

2

-

12 400

10 150

-

-

-

-1693

-4 764

222 201

235 391

117 517

58 001

25 000

' Avser första hälften av budgetåret 1981/82.

2 Nya kostnadsramar intill ett sammanlagt belopp av 100
milj. kr. för budgeläret 1980/81 och (förslag) 35 milj, kr, för budgetåret
1981/82 får töras upp efler beslul av regeringen. Medel är också beräknade för förskolt
för projektering m. m.

Anslagsberäkning
(1 OOO-tal kr.).

Medelslillgäng

Beräknad
medelsförbrukning

Behållning
1980-07-01 47 501

Anslag för
1980/81 13 000

Anslag för
1981/82 (förslag) 22 500

Summa 83 001

1980/81 1981/82

58 001 25
000'

83 001

Avser första hälften av budgetåret 1981/82.

Prop. 1980/81:95 26

G9. Bidrag till kommunala undervisningssjukhus

1979/80

Utgift

503
346 597

1980/81

Anslag

530
000 000

1981/82

Förslag

835
000 000

Från anslaget utgär ersättning lill vissa kommunala
sjukvårdshuvudmän enligl avtal om läkarutbildning och forskning vid kommunala
undervisningssjukhus samt enligt avtal om anordnande m. m. vid dessa sjukhus
av lokaler för statlig verksamhet.

Med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1977/78:3, SoU
1977/78:8, rskr 1977/78:27) godkändes sammanlagt älta avlal om läkarutbildning
och forskning under åren 1977 och 1978 (LUA 77), nämligen i Stockholms län, vid
Ulleråkers sjukhus i Uppsala, i Linköping, i Malmö, i Lund, i Göleborg, vid S:t
Jörgens sjukhus i Göteborg och i Umeå.

Överenskommelser har träffats om fortsatt samarbete mellan
staten och berörda sjukvårdshuvudmän om läkarutbildning och forskning under
åren 1979-1980 (prop. 1978/79:107, SoU 1978/79:34, rskr 1978/79:300 och prop.
1979/80:37, SoU 1979/80:15, rskr 1979/80:75), vilka har godkänts av regeringen
den 12 juni 1980. Driftersättningsbeloppen innefaltar bl. a. ersättning till
Malmöhus läns landsfingskommun för vissa resurser för utbildning av
sjukgymnaster och logopeder.

Med Slockholms läns landstingskommun (SLL) har träffats en
tilläggs-överenskommelse avseende resurser för medicinsk näringslära vid
Huddinge sjukhus (HS) och logopedutbildning - f. n. lill huvuddelen förlagd lill
HS -och vissa omdisposilioner i läkarutbildningsorganisalionen i Stockholm (prop.
1979/80:154, SoU 1979/80:41, rskr 1979/80:339).

Vissa överenskommelser om slallig investeringsersälining
har träffats på grundval av LUA 77.

Ulöver drift- och investeringsersättningar enligt LUA 77 utgär
från anslaget också dels vissa ersättningar med anledning av utbildning av
sjukgymnaster i Stockholm, Lund och Malmö, dels bidrag enligt avlal med Uppsala
läns landstingskommun om anordnande av forskning och utbildning i geriatrik vid
Kungsgärdels sjukhus i Uppsala (prop. 1966:1 bil. 10, s. 409, SU 1966:8, rskr
1966:8 och prop. 1977/78:100, SoU 1977/78:25, rskr 1977/78:188), dels bidrag lill
viss dispensärverksamhel vid karolinska sjukhuset (prop. 1946:101).

Från anslaget utgår även ersättningar för kostnader för
byggnadsarbeten inom sådana lokaler i sjukhusbyggnader som enligl särskilda avlal
upplåtits för statlig verksamhet. Detta gäller

a)
lokaler för
institutionen för medicinsk leknik vid universitetet i Linköping,

b)
lokaler för
statens rätlskemiska laboratorium i Linköping,

c)
lokaler för
statens rättsläkarstationer i Linköping, Lund, Göteborg och Umeå,

Prop. 1980/81:95 27

d) vissa lokaler inom mikrobiologibyggnaderna i Lund och Göleborg,

e) lokaler för odontologisk verksamhet samt för
mikrobiologi och farma-

kologi m. m. vid universitetet i Umeå.

Från anslagel skall ocksä betalas ifrågakommande invesleringsersältning-ar
fill anordnande och utrustning av lokaler för statens rätlspsykiatriska kUnik i
Umeå (prop. 1974:93).

Nämnden för imdervisningssjukhusens utbyggande (NUU)

Invesieringsersättningar enligl läkarutbildningsavtalen
har under de senaste fem budgetåren betalts ut med sammanlagt ca 360 milj. kr.
Av detta belopp avser ca 25 milj. kr. sådana lokaler i sjukhusbyggnader som
upplåtits för statlig verksamhet.

Huvuddelen av lokalerna för den odonlologiska utbildnings-
och forskningsverksamheten vid universitetet i Umeå samt för tandvård i
anslutning till denna verksamhei ligger inom området för regionsjukhuset i Umeå.
De lokaler som avser barntandvård och därtill ansluten utbildning och forskning
i pedodonti och ortodonli ligger dock fillsammans med vissa av landstingskommunens
mottagningar för barntandvård i lokaler i Umeå centrum. Planeringen har sedan
hösten 1978 inriktats pä att flytta över sistnämnda verksamhei fill nya lokaler
inom sjukhusområdet.

En överenskommelse har träffats mellan staten och
Västerbottens läns landsfingskommun, som innebär att planeringen av lokaler och
utrustning inriktas pä att göra det möjligt att fr. o. m. höstterminen 1981 öka
antalet nybörjarplatser pä landläkarlinjen från 60 till 100 per år i Umeå.
Behovet av utökade lokaler skall fillgodoses inom en av landsfinget planerad
nybyggnad på sjukhusområdet (prop. 1979/80:148, SoU 1979/80:43, UbU 1979/80:35,
rskr 1979/80:387 och 1979/80:388).

För nästa budgetår beaktar NUU medelsbehovet för bl. a.
projektering och påbörjande av nämnda nybyggnad. Vidare beräknar NUU medel för
bl. a. fasl installerad tandvårdsutrustning till de ca 30 nya behandlingsplal-ser,
som ställs i ordning genom pågående ombyggnad, och för utbyte av sådan
utrustning inom befintliga lokaler. NUU avser att senare återkomma med närmare
redovisning och bättre kostnadsunderlag.

Med beaktande även av investeringskostnaderna avseende
tandläkarutbildningen i Umeå och med utgångspunkt i nuvarande kostnadsläge
räknar NUU med att investeringsersätlningarna kommer alt uppgå till ca 90 milj.
kr. under budgetårel 1981/82.

Slatens förhandlingsnämnd (SFN)

SFN har underställt regeringen för prövning vad som överenskommits
enligt följande sju förhandlingsprotokoll, upprätlade mellan SFN och förelrädare
för

Prop.
1980/81:95 28

1-3. Malmöhus och Västerbottens läns landstingskommuner
samt Göleborgs kommun angående tillägg lill förhandlingsprotokoll den 6 juni
1979 om fortsatt samarbele angående läkarutbildning och forskning, m. m.,

4.
Malmö kommun om
vissa frågor rörande en professur i långvårdsmedicin,

5.
Göteborgs
kommun om vissa frågor rörande en professur i långvårdsmedicin, m. m.,

6.
huvudmännen för
kommunala undervisningssjukhus om fortsall samarbele angående läkarutbildning
och forskning

saml - såsom en del av uppgörelsen om ändrat huvudmannaskap
för karolinska sjukhuset -

7. Stockholms läns landstingskommun (SLL) om lillägg lill
det under

punkten 6 upplagna protokollet.

De tre första protokollen (1-3) innefattar en ändrad avtalsreglering
från och med den 1 oktober 1980 för icke klinisk mikrobiologi i Lund. Umeå och Göleborg
m. m. som innebär alt dessa huvudmäns åtaganden enligt läkarulbildningsavtalen (LUA)
all tillhandahålla vissa resurser för utbildning och forskning skall- med
undantag för forskningsuirustniiig-gälla även dels de icke kliniska delarna av verksamheien
inom bakteriologibyggnaden vid lasarettet i Lund, dels den utbildnings- och
forskningsverksamhet vid lasarettet i Umeå som är knuten till professurer inom
ämnesområdena mikrobiologi, medicinsk mikrobiologi, oral mikrobiologi, oral
patologi, immunologi, medicinsk genelik. farmakologi och hygien, dels ock den
utbildnings- och forskningsverksamhet vid universilelel i Göleborg, som är knulen
lill professurer inom ämnesområdena allmän bakteriologi, medicinsk mikrobiologi
och oral mikrobiologi. Med anledning härav ökas driftersält-ningarna för är
1980 enligl LUA 77 Lund med 275 000 kr,, enligt LUA 77 Umeå med 1 000 000 kr.
och enligl LUA 77 Göteborg med 500 000 kr. De angivna beloppen avser ersättning
enligt de nya reglerna för sista kvartalet 1980, För tiden t. o. m. utgången av
september 1980 betalar staten ersällning för lokalerna enligt lidigare gällande
upplålelseavial. Slallig invesleringsersättning för byggnadsarbeten och
anskaffning av utrusining av nyssnämnt slag skall ulgä lill
sjukvårdshuvudmännen enligt gällande investeringsöverenskommelser.

Del Iredje protokollet (3) innehåller också att parterna
enas om avtal om logopedutbildning i Göteborg. För den grundläggande
högskoleutbildningen i logopedi på logopedlinjen vid universitetet i Göteborg
samt för forskning, inklusive forskarutbildning, skall kommunen tillhandahålla
resurser med motsvarande lillämpning av LUA 77 Göteborg. Utöver slallig invesleringsersättning
enligt gällande investeringsöverenskommelse skall utgå en särskild statlig invesleringsersättning
med ett belopp av 600 000 kr. för anordnande av vissa lokaler för utbildningen
vid Sahlgrenska sjukhuset m. m. Nämnda ökning av driftersättningen för år 1980
har bestämts även med hänsyn till logopedutbildningen.

Prop.
1980/81:95 29

Protokollet
från överläggningarna med Malmö kommun om professuren i långvårdsmedicin (4)
innehåller att parterna är ense om att den av riksdagen är 1980 beslutade
tjänsten som professor i långvårdsmedicin vid universitetet i Lund skall
förenas med överläkartjänsl inom verksamhetsområdet läng-vårdsmedicin vid Malmö
allmänna sjukhus. Den skall knytas lill långtidssjukvårdens länsfunktion och
förankras även inom primärvården. 1 avvaktan på att vissa lokaler kan slällas till
förfogande inom områdel för nämnda sjukhus skall emellertid huvuddelen av den fill
professuren knutna sjukvärds-, utbildnings- och forskningsverksamheten
förläggas till lokaler inom området för Värnhems sjukhus.

Huvuddelen
av den sjukvårds-, utbildnings- och forskningsverksamhet, som är knuten lill
professuren i längvårdsmedicin, särskilt geriatrik, vid universitetet i Göteborg,
har förlagts till området för Vasa sjukhus. Enligt protokollet från
förhandlingarna med Göteborgs kommun om denna professur (5) är parterna ense om
att nämnda förläggning är provisorisk i avvaktan på att lokaler för bl. a. en längvårdsmedicinsk
utredningsenhet kan slällas lill förfogande inom området för Sahlgrenska
sjukhuset. Slalen avstår ocksä slutligt från vissa krav pä återbetalning av
utgiven invesleringsersättning.

Protokollet
från förhandlingar mellan SFN och företrädare för huvudmän

nen för kommunala undervisningssjukhus om fortsalt samarbele angående

läkarutbildning och forskning (6) innebär att LUA 77 m. m. förlängs att gälla

även under är 1981. Statlig driftersältning skall enligt protokollet ulgä med

sammanlagl 490 milj. kr. för är 1981 med följande fördelning.

Stockholms läns landstingskommun 113 710000

Uppsala
läns landstingskommun 3 565 000

Östergötlands läns
landstingskommun 46 515 000

Malmöhus läns
landstingskommun 79 480 000

Göteborgs och Bohus läns
landstingskommun 2 950 000

Västerbollens läns
landstingskommun 59 525 000

Malmö kommun 50 005 000

Göleborgs kommun 134 250 000

Om
kostnaderna för år 1981 överstiger kostnaderna för år 1980 med mer än 7,5 %,
äger huvudmännen gemensamt påyrka förhandlingar om höjning av angivna belopp.

Det
av SFN med SLL upprättade protokollet om lillägg lill nyssnämnda förlängningsprolokoll
(7) ingär i uppgörelsen om ändrat huvudmannaskap för karolinska sjukhuset
(bilaga 1.2). Enligt detla tilläggsprotokoll skall för är 1981 lill SLL ulgå
ytterligare driftersältning med 2,5 milj. kr. till följd av bl. a. att parterna
träffat överenskommelse om att SLL:s åtaganden enligt LUA 77 Slockholm skall
omfatta förutom medicinsk näringslära även viss odontologisk verksamhet vid
Huddinge sjukhus (HS) enligl samma regler som tagits in i de tidigare
redovisade tilläggsprotokollen för Göleborg och

Prop.
1980/81:95 30

Umeå beträffande mikrobiologi m. m. Vidare har beaktats
vissa kostnader som föranleds av att en professur i socialmedicin placerats vid
en vårdcentral i Sundbyberg.

Tilläggsprotokollel med SLL innebär därjämte bl, a, alt slallig
invesleringsersättning för byggnads-och utrustningskostnader vid HS fr. o. m.den
1 januari 1981 skall utgå efter samma regler som gäller för andra kommunala
undervisningssjukhus i landet. Såsom slutreglering skall före den ISjuni 1981
betalas ul en särskild invesleringsersättning med 60 milj, kr.

Samma
regler som för övriga kommunala undervisningssjukhus i fråga om såväl
investerings- som driftersätlningar skall gälla också för KS fr. o. m. den 1
januari 1982. Driftersältningen till SLL efter inordnande av KS i LU A-systemet
har i uppgörelsen tagits upp lill 200 milj. kr. för helt är i 1981 års
kostnadsläge, vilket belopp skall jämföras med ca 116 milj. kr. som enligt de
tidigare redovisade protokollen (6 och 7) skall utgå lill SLL för 1981. I
beloppet 200 milj. kr. ingär också ersällning för åtaganden enligt LUA 77
Stockholm vad gäller vissa icke kliniska ämnesområden vid KS och i fräga om den
kliniska delen av den av staten i Stockholm bedrivna sjukgymnastutbildningen.
Vad som överenskommits i denna del av KS-uppgörelsen skall läggas till grund
för förhandlingar mellan staten och berörda sjukvårdshuvudmän om vad som skall
gälla enligl LUA för fiden efler den 31 december 1981.

Föredraganden

Statens förhandlingsnämnd (SFN) har lämnal över ett antal
överenskommelser, som har intagits i sju protokoll. Överenskommelserna om
tillägg till förhandlingsprotokollet den 6 juni 1979 om fortsatt samarbete
angående läkarutbildning och forskning (1-3) samt om vissa frågor om
professurer i långvårdsmedicin, m. m. (45) utgör sådana smärre lillägg och
förändringar som regeringen äger godkänna för slatens räkning. Regeringen har
den 15 januari 1981 godkänt tilläggen till förhandlingsprotokollet i vad avser
ändrad avtalsreglering för icke klinisk mikrobiologi i Lund och Umeå m. m.

Överenskommelsen i protokollet om ytterligare förlängning
av LUA 77 alt gälla t.o.m. år 1981 (6) innebär alt statlig driftersättning för
nämnda år skall utgä till vederbörande sjukvårdshuvudmän med sammanlagt 490
milj. kr. Jag föreslår att regeringen utverkar riksdagens bemyndigande att
ikläda staten de ekonomiska förpliktelser som följer av överenskommelsen.

Den med SLL träffade överenskommelsen om tillägg lill
nyssnämnda protokoll (7) ingär som en del i uppgörelsen om ändrat
huvudmannaskap för KS men hör liksom vissa andra delar av uppgörelsen anslagsmässigt
hemma i detla sammanhang. Enligt tilläggsprotokollet skall för år 1981 utgä
ytterligare driftersältning till SLL med 2,5 milj. kr. KS-uppgörelsen innebär
vidare att driftersältningen till SLL fr. o. m. den 1 januari 1982 skall höjas
med ca 84 milj. kr. för hell år. Jag räknar därför med att yllerligare 42 milj.

Prop.
1980/81:95 31

kr. erfordras under budgetåret 1981/82.

I prop.
1979/80:154 redovisades en överenskommelse med SLL som bl. a. innebar vissa omdisposilioner
i läkarutbildningsorganisalionen i Slockholm. Ändringarna sammanhängde bl. a.
med förändringar inom barnsjukvärden som SLL planerade. Jag nämnde i samband
därmed (prop. 1979/80:154 s. 6) all överläggningar pågick mellan SFN och
företrädare för SLL saml att dessa överläggningar kunde komma att resultera i
all parterna enades om alt viss barnsjukvärd fills vidare skulle föras över
från KS till S:T Görans sjukhus. Jag framhöll därvid, att det ankommer på
regeringen all godkänna en uppgörelse om utgångspunkterna för planeringen av
barnsjukvården inom Siockholmsområdet. SFN har den 29 maj 1980 för regeringens
prövning överiämnal en överenskommelse med SLL i frägan.

Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande (NUU) har
räknat med att invesieringsersättningar kommer att betalas ut med ca 90 milj.
kr. under budgetåret 1981/82. Med hänsyn lill bl. a. de invesleringsersällningar
som kan komma all ulgå under andra hälften av budgetåret för investeringar vid
KS beräknar jag medelsbehovet i denna del till 100 milj. kr.

Del genom KS-uppgörelsen överenskomna övergångsbidraget av
200 milj. kr. för år 1982, som skal) betalas ut före den 15 juni 1982, bör ulgå
från detta anslag.

Som jag har anfört under anslaget G 2 bör medel, som avser
bidrag för prolesforskningslaboratoriet vid KS för andra hälften av budgetåret
1981/82 beräknas under detla anslag i avvaktan på resultatet av vissa
överväganden beträffande bl. a. tekniska hjälpmedel.

Med hänsyn till det anförda bör anslaget för budgetåret
1981/82 las upp med avrundat 835 milj. kr.

G16. Giftinformationscentralen

1981/82 Förslag 1 000 000 (nylt anslag)

Giftinformationscentralen vid karolinska sjukhuset (KS)
svarar för rådgivning till allmänhelen och lill läkare i akula förgiftningssitualioner.
Centralen betjänar hela landet och är tillgänglig dygnet runt. Den numerärt
övervägande delen av förfrågningarna kommer från allmänheten. Tyngdpunkten i verksamheien
utgörs dock av kvalificerade medicinska frågeställningar från läkare.

Vid giflinformationscentralen får två exlra läkartjänster
finnas inrättade. Vidare finns 7 1/2 apolekartjänsler och ytterligare 3 1/2
tjänster. Direkfionen för KS har bl. a. föreslagil alt de två läkartjänsterna
ändras lill en tjänst som överläkare och en tjänst som biträdande överläkare,
båda inom verksamhetsområdet aneslesiologi.

Direktionen för KS framhåller i anslagsframställningen för
budgetåret 1981/82 bl. a. att centralen gör slora insalser i sjukvårdens
tjänst. Enligt

Prop.
1980/81:95 32

direktionen synes det därför rimligt alt
sjukvårdshuvudmännen bidrar lill att läcka kostnaderna för centralens drift.
Härigenom skulle sjukvårdshuvudmännen också få ett direkt inflytande på
omfånget av den service som centralen kan lämna.

Jag vill i delta sammanhang också erinra om att
miljödatanämnden i belänkandel Bällre miljöinformation (SOU 1980:24) lagt fram
förslag som även berör giflinformationscentralens verksamhet. Nämndens förslag
har remissbehandlats och övervägs f. n. av regeringen.

Frågan om den framtida organisationen och inriktningen av giftinforma-tionscenlralens
verksamhet liksom finansieringsfrågan behöver ytterligare övervägas av
regeringen.

Frän miljödatanämnden har medel ställts lill förfogande
för systemutveckling för en omläggning av giflinformationscentralens ämnes-
och varuregister lill ADB-media. Direktionen för KS begär nu medel för drift av
systemet.

I avvaktan pä resultatet av ovannämnda överväganden inom
regeringen räknar jag med att verksamheien skall bedrivas pä oförändrad ambifionsni-vå.

För första hälften av budgetårel 1981/82 har jag beräknat
medel för centralens verksamhet under anslagen till KS. Stockholms läns
landstingskommuns övertagande den 1 januari 1982 av KS omfattar inle giflinformationscentralen.
I avvaktan på resultatet av nämnda överväganden föreslär jag, att i
statsbudgeten förs upp ett nytt anslag avseende kostnaderna för centralens
verksamhet under andra hälften av nästa budgetår, för vilket jag preliminärt
beräknar ett medelsbehov av en milj. kr. Jagvill härvid erinra om vad jag
anfört om personal- och ekonomiadministrativ service vid min anmälan i det
föregående av KS-uppgörelsen.

Jag förordar att i statsbudgeten för nästa budgetär för
giftinformationscentralen förs upp ett nytt förslagsanslag med ett belopp av 1
000 000 kr.

G17. Lån till Stockholms läns landstingskommun för vissa
investeringar

1981/82 Förslag 20 000 000 (nyU anslag)

Enligt uppgörelsen mellan statens förhandlingsnämnd och
Stockholms läns landstingskommun (SLL) om ändrat huvudmannaskap för karolinska
sjukhuset, m. m. beviljar staten SLL lån om sammanlagt 100 milj. kr. för invesleringar
vid sjukhuset. Länen fär lyftas med 20 milj. kr. per den ISjuni ettvart av åren
1982-86. För ändamålet bör föras upp ett nytt reservationsanslag under femte huvudfiteln
benämnt Lån fill Slockholms läns landstingskommun för vissa invesleringar.

Prop. 1980/81:95 33

4. Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att
regeringen föreslår riksdagen att

1.
anta förslaget fill
lag om upphävande av lagen (1969:653) om vissa bidrag för vård vid karolinska
sjukhuset,

2.
bemyndiga
regeringen alt för statens del godkänna den mellan staten och Stockholms läns
landstingskommun träffade uppgörelsen om ändrat huvudmannaskap för karolinska
sjukhuset m. m., som intagits i förhandlingsprotokollet den 27 november 1980
med därtill fogade avtal och protokoll,

3.
bemyndiga
regeringen att i huvudsaklig överensstämmelse med vad jag har anförl ikläda
staten de ekonomiska förpliktelser, som följer av en överenskommelse mellan
staten och berörda sjukvårdshuvudmän om forlsall samarbele under år 1981
angående läkarutbildning och forskning,

4.
till Karolinska
sjukhuset: Avlöningar IiU läkare för budgetåret 1981/82 anvisa ett
förslagsanslag av 74 000 000 kr.,

5.
godkänna den av
mig beräknade driftstaten för förvaltning av fasligheter vid karolinska
sjukhuset för tiden den 1 juli - den 31 december 1981,

6.
till Karolinska
sjukhuset: Driftkostnader för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av
374000 000 kr.,

7.
till KaroUnska
sjukhuset: Utrustning för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av
15 000 000 kr.,

8.
bemyndiga
regeringen att besluta om byggnadsarbeten vid karoUnska sjukhuset för tiden den
1 juli - den 31 december 1981 inom de kostnadsramar, som jag har förordat.

9.
till Karolinska
sjukhuset: Byggnadsinvesteringar för hudgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag
av 22 500 000 kr.,

10. till Bidrag IiU kommunala
undervisningssjukhus för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 835
000 000 kr.,

11. lill Giftinformationscentralen för
budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 1 000000 kr.,

12. till Lån till Slockholms läns
landstingskommun för vissa invesleringar för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservafionsanslag
av 20(X)0 000 kr..

3 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 95

Prop. 1980/81:95 34

Bilaga
1.1

Förslag
till

Lag om upphävande av
lagen (1969:653) om vissa bidrag för vård vid

karolinska sjukhuset

Härigenom
föreskrivs att lagen (1969:653) om vissa bidrag för vård vid karolinska
sjukhuset skall upphöra all gälla vid utgången av år 1981.

Prop. 1980/81:95 35

Bilaga 1.2

Sialens förhandlingsnämnds skrivelse den 27 november 1980
till regeringen (.socialdepartementet) beträffande ändrat huvudmannaskap för
karolinska sjukhuset, m. m. (1 protokoll med 7 bilagor)

Statens förhandlingsnämnd (SFN) underställer regeringen
för prövning protokoll, fört vid förhandlingar den 27 november 1980 mellan SFN
och företrädare för Slockholms läns landstingskommun (SLL) om ändrat
huvudmannaskap för karolinska sjukhuset, m. m. Till protokollet är fogal
följande sju bilagor

1.
avtal om ändrat
huvudmannaskap för karolinska sjukhuset (bilaga 1),

2.
avlal om överiålelse
av fast egendom i Solna (bilaga 2),

3.
protokoll om
samarbete rörande läkarutbildning och forskning vid karolinska sjukhuset, m. m.
(bilaga 3),

4.
avlal om samarbele
i vissa frägor berörande karolinska sjukhuset (bilaga

4),

5.
avlal om slulreglering
av ekonomiska frågor avseende karolinska sjukhuset (bilaga 5),

6.
avtal om vissa
övergångsanordningar i anledning av avtal om ändrat huvudmannaskap för
karolinska sjukhuset (bilaga 6),

7.
protokoll om
tillägg fill förhandlingsprotokoll den 21 november 1980 om fortsatt samarbele
angående läkarutbildning och forskning (bilaga 7).

Vad som överenskommits gäller under förbehåll att det godkänns
av regeringen och av Stockholms läns landsting genom beslut som vinner laga kraft.

Bakgrund

Kungl. Maj:t godkände år 1931 ell avlal mellan slalen, å
ena sidan, saml Slockholms stad och Slockholms läns landsting, ä andra sidan,
om samarbele för karolinska sjukhusels uppförande och drift. Delta avtal låg lill
grund för de beslut som ledde lill alt karolinska sjukhuset (KS) uppfördes
omkring år 1940. KS fungerade länge i slor utsträckning som rikssjukhus. Som
exempel kan nämnas att av de 1 620 disponibla vårdplatserna vid millen av 1950-lalet
var ca 45 % s. k. riksplatser. Vidare var 12 % s. k. garnisonsplatser. För
patienter från Stockholms stad och län disponerades sammanlagt 702 värdplatser,
dvs. ca 43 %.

I enlighel med den av riksdagen i anledning av prop.
1960:159 (SU 189, rskr 381) beslutade regionsjukvårdsreformen har riksplatserna
vid KS avvecklats. Även garnisonsplalserna har avvecklats. Numera fungerar KS i
huvudsak som regionsjukhus - lillsammans med Huddinge sjukhus - för
Stockholmsregionen (Stockholms och Gotlands län) och - i vad gäller vissa

Prop.
1980/81:95 36

specialiteter - även för Örebroregionen saml som ett av SLL:s
länssjukhus.

Den redovisade utvecklingen har lett till att numera ca 90
% av anlalel vårddagar och ca 97 % av antalet besök i öppen vård vid KS avser
patienter från SLL.

I prop. 1960:159 uttalade dåvarande departementschefen (s.
133) alt slarka skäl kunde åberopas för alt överväga om staten inte borde avhända
sig huvudmannaskapet för KS och akademiska sjukhuset i Uppsala, bl. a. med
hänsyn till de organisatoriska fördelar som kunde vara förknippade med ett
enhetligt huvudmannaskap.

1 prop. 1960:159 (s. 135) redovisades vidare, alt frågan
om riksplatsernas avveckling hade föranlett överläggningar med staden och länel
om KS framlida ställning. Som resultat därav hade stadens och länels sjukvårdsför-handlingsdelegerade
förklarat sig beredda all under vissa förutsättningar låta KS ingå i
Storstockholms sjukhusorganisalion med ansvar för en del av detla områdes
sjukvård. Man borde enligl departementschefen (s. 136) sikta på att
riksplatserna skulle vara helt avvecklade år 1970. En omläggning av KS
uppgifter i enlighet med riktlinjerna i prop. 1960:159 beräknades (jfr prop.
1961:1 bil. 13 s. 199) komma att kräva omdisposilioner vid KS som bl. a. skulle
innebära byggnadsåtgärder av betydande omfattning. Den första uppgiften var
därvid att utarbeta en ny generalplan för KS.

Dåvarande
chefen för socialdepartementet framhöll i prop. 1965:59, i vilken resultatet av
generalplanearbetet redovisades, bl. a. (s. 61) att ansvaret för sjukvårdens
anordnande i första hand åvilade de kommunala sjukvårdshuvudmännen. Han
underströk också att principen att koslnaderna för sjukvårdens anordnande
fullt ut skulle bestridas av de för denna verksamhet enligt sjukvårdslagen
ansvariga huvudmännen numera var överallt godtagen. Efter alt ha erinrat om att
staden och landslingel enligt generalplanen i framtiden skulle disponera 1 659
av 2 077 vårdplatser vid KS framhöll han vidare bl. a., att del lorde bli
erforderligt med ett nytt avlal som innebar alt de kommunala
sjukvårdshuvudmännen skulle svara för sjukvårdskostnaderna.

Kungl. Maj:t
uppdrog den 30 juni 1965 åt SFN all la upp förhandlingar med Stockholms stad
och Slockholms läns landsting om översyn av då gällande samarbetsavtal rörande
KS, varvid SFN bl. a. skulle beakta vad deparlemenlschefen anfört i prop.
1965:59. Kungl. Maj:t föreskrev därvid särskill alt SFN vid uppdragets
fullgörande även skulle söka klarlägga villkoren för ett eventuellt kommunalt
övertagande av KS.

I avvaktan
på resultatet av de överväganden som ledde till att landslingel och staden gick
samman i ett storlandsting ansågs del under andra hälften av 1960-talet olämphgt
all la upp frågan om en eventuell kommunalisering fill diskussion.

1931 års avtal, som ändrats och kompletterats genom senare
avtal, ersattes av 1975 ärs samarbetsavtal (se prop. 1975:79). Detla avlal har
karaktären av

Prop. 1980/81:95 37

ramavtal, till vilket fogas särskilda öerenskommdser om SLL:s
ersättningar fill staten för drift- och investeringskostnaderna vid KS. Senasi
har överenskommelser om drift- och investeringsersätlningarna för år 1980
redovisats i prop. 1979/80:154.

Inom riksdagens revisorers kansli upprättades i mars 1977
en granskningspromemoria (nr 1/1977) om KS upprustning. I promemorian
föreslogs bl. a. att förutsättningarna för att överföra sjukhuset helt eller
delvis till landstingskommunalt huvudmannaskap skulle utredas.

Inför förhandlingar om nya drift- och invesleringsöverenskommdser
för åren 1977 och 1978 förklarade förelrädare för SLL, att SLL var beredd all
la upp överläggningar om att överta KS och inordna det i SLL:s sjukvårdsor-ganisafion.

Regeringen bemyndigade den 1 september 1977 dåvarande slalsrådet
Troedsson alt tillkalla en särskild utredare (KS-ulredningen) med uppdrag att
utreda huvudmannaskapet för KS och därmed sammanhängande frågor (jfr prop.
1977/78:100 bil. 8 s. 131).

I direkfiven för ulredningen ansåg statsrådet Troedsson,
att utvecklingen medfört att de skäl som en gäng fanns för att staten skulle
äga och driva KS avsevärt försvagats. Hon förordade därför - efler hörande av förelrädare
för SLL - att betingelserna för ett överförande av huvudmannaskapet för KS lill
SLL och därmed sammanhängande frägor skulle klarläggas.

KS-utredningen överlämnade sitt betänkande (Ds S 1979:6)
till regeringen i juni 1979. Utredningen ansåg bl. a. att de sjukvårdspolitiska
och sjukvårdsorganisatoriska motiven för alt inlemma KS i SLL:s sjukvärdsor-ganisafion
hade förstärkts under 1960- och 1970-lalen. Utredningen hade inte funnit några
sakliga eller formella skäl som utgjorde hinder mol att huvudmannaskapet för KS
överfördes lill SLL.

Regeringen överlämnade genom beslut den 5 juli 1979 KS-ulredningens
betänkande jämte vissa skrivelser fill SFN.

Förhandlingarna

Parterna har diskuterat även andra alternativ än ett
ändrat huvudmannaskap för KS i syfte alt åsiadkomma en bällre samordning av
vårdresurserna inom SLL:s sjukvårdsområde.

Enligl det nuvarande samarbelsavtalel lämnar SLL driflbidrag
för erhållen vård med ett belopp som baseras på den genomsnittliga
vårddagskostnaden vid fyra av SLL:s sjukhus. SLL:s driftbidrag har endasl täckt
en del av statens faktiska kostnader för KS vårdåtaganden åt SLL. SFN har
utgått ifrån att staten för framtiden inte kan subvenfionera SLL:s sjukvård på
det sätt som hitlills skett. En minskning av statens ekonomiska engagemang i KS
leder lill motsvarande ökning av SLL:s koslnader, vilket i sin tur medför krav
från SLL på ökat inflytande över KS.

Mot denna bakgrund har parterna bl. a. diskuterat
förutsättningarna för

Prop.
1980/81:95 38

ell fortsatt statligt huvudmannaskap men med ökat
inflytande för SLL. Ett diskuterat alternativ innebar all SLL skulle arrendera
eller hyra KS -inklusive all personal - av staten. SLL skulle således svara för
sjukvården, medan staten skulle tillhandahålla lokaler och personal för
verksamheten. Parterna konstaterade emellertid att ett sådant alternativ
medförde en stor risk för svårigheter till följd av oklara ansvarsförhållanden saml
olikheter i regelsystem och beslutsordning m. m. mellan staten och SLL. Staten
skulle t. ex. ha ett arbetsgivaransvar men inte kunna påverka de anställdas
arbetssituation m. m., vilkel också skulle inskränka de anställdas möjligheter
att påverka arbetsförhållandena.

Förhandlingsresultatet

Mot den redovisade bakgrunden har parterna funnit att den
eftersträvade samordningen liksom en ändamålsenlig utveckling av sjukvården,
utbildningen och forskningen vid KS bäsl främjas genom alt SLL övertar
huvudmannaskapet för KS. KS-utredningens material tillsammans med övrigt
tillgängligt material har av parterna ansetls vara tillfyllest som underlag för
förhandlingar om ett sådant överlagande.

Den nu träffade uppgörelsen innebär att SLL övertar
huvudmannaskapet för KS den 1 januari 1982 på de villkor som framgår av
överlämnade protokoll och avtal jämte en promemoria med vissa speciella
kommentarer.

Parterna har konstaterat att riksdagen (prop. 1969:137, SU
187, rskr 421 och prop. 1978/79:100 bil. 12 s. 55, UbU 1978/79:26, rskr 1978/79:286)
vid flera tillfällen slagit fasl att mer speciell utbildnings- och
forskningsverksamhet i stockholmsområdet skall koncentreras till KS och Fluddinge
sjukhus (HS).

Uppgörelsen innebär att KS bibehåller sin slällning som
region- och undervisningssjukhus. SLL övertar och fullgör statens sjukvårdsätaganden
gentemot Gotlands kommun och berörda landstingskommuner inom Örebro
regionsjukvårdsområde enligl nu gällande avlal om regionsjukvård m. m. vid KS.
Sedan riksdagen tagit ställning till prop. 1980/81:9 om regionsjukvården,
skall förhandlingar las upp mellan berörda parter i fråga om angivna åtaganden.
Patienter frän sjukvårdsområden som inte omfaltas av regionsjukvårdsavtalel
kommer även i fortsättningen att kunna få sjukvård vid KS inom ramen för
gällande utomlänsavtal.

För KS
kommer fr. o. m. år 1982 att gälla samma regler som för övriga kommunala
undervisningssjukhus. KS resurser skall sälunda enligt läkarulbildningsavtal (LUA)
stå till förfogande för utbildningen och forskningen vid karolinska institutet.
Statens ersättning lill SLL för merkostnader för läkarutbildning och forskning
vid bl. a. HS, Södersjukhuset och Danderyds sjukhus uppgår för år 1981 till ca
116 milj. kr. För är 1982 då även KS omfaltas av LUA, har parterna enats om en
ersättning av 200 milj. kr. i 1981

Prop. 1980/81:95 39

ärs kostnadsläge.

Uppgörelsen innebär, att KS mark, byggnader och utrustning
överlämnas till SLL. SFN vill i detla sammanhang erinra om all SLL till följd
av tidigare träffade överenskommelser bidragit till mark-, byggnads- och
utrustnings-kostnaderna vid KS.

Arbetstagare inom den övertagna verksamheien skall
erbjudas anslällning hos SLL som vederbörande skäligen bör kunna godla. SLL
blir därmed arbetsgivare för personalen vid KS på samma sätt som för personalen
vid andra sjukhus inom länet.

Uppgörelsen innebär bl. a. en fullständig och slullig
reglering av samtliga ekonomiska mellanhavanden mellan staten och SLL som
grundar sig på tidigare avtal och överenskommelser rörande KS.

SLL skall under en sexärsperiod erhålla eu övergängsbidrag
från staten av sammanlagl 750 milj. kr. För att underlätla en upprustning av KS-
i syfte all åstadkomma bl. a. en bättre palienlmiljö och en bällre arbeismiljö
för personalen-skall SLL erhålla ett investeringslån av sammanlagl 100 milj.
kr. att utbetalas under en femårsperiod.

Den nu träffade uppgörelsen innebär också all samma regler
för statlig investeringsersättning som gäller vid flertalet andra
undervisningssjukhus införs även för KS och HS. För HS del upphör därvid en
överenskommelse från år 1964 jämle ett tilläggsavtal frän år 1969 om sädan
ersättning att gälla. Vidare slutregleras bl. a. en lidigare överenskommelse om
investeringsersälining lill vissa koslnader vid Södersjukhuset.

I samband med denna slulreglering vad gäller bl. a. HS och
Södersjukhuset utbetalar staten den 15 juni 1981 en särskild invesleringsersättning
av 60 milj. kr. fill SLL.

Hemställan

SFN hemställer all regeringen godkänner vad som överenskommits
i de överlämnade protokollen och avtalen saml vidtar de övriga åtgärder som kan
föranledas därav.

Sedan Stockholms läns landsting godkänl vad som överenskommits
i den här redovisade uppgörelsen och beslulel vunnit laga krafl, kommer SFN att
anmäla detta till socialdepartementet.

Prop. 1980/81:95 40

Bilaga UU SFN.s skrivelse 1980-11-27

Vissa speciella kommentarer

BUaga 1: Avtal om ändrat huvudmannaskap för KS

Till 2 §

I avvaktan på de förhandlingar som skall las upp sedan slällning
lagils fill prop. 1980/81:9 om regionsjukvården har bestämmelsen i 2 §
utformats så att Stockholms läns landstingskommun (SLL) förbinder sig all fullgöra
sjukvårdsåtagandena enligt 1972 års avtal om regionsjukvård m.m. Övergångsvis
behålls oförändrade 7-9 §§, i vilka regionsjukvårdsnämnden behandlas.

Till 5 §

Överlätelsen omfattar inte utrustning som tillhör annan än
karolinska sjukhuset (KS) och byggnadskommittén för KS upprustning. Della
gäller exempelvis datorutrustning som tillhör slalskonlorel. SFN förutsätter
all SLL vid behov iräffar överenskommelse med slalskonlorel om fortsatt
förhyrning eller övertagande av sådan utrustning.

I bilaga 3 finns beslämmelser om överlåtelse till SLL av sädan
utrustning som SLL har att tillhandahålla för utbildningen och forskningen vid
karolinska institutet (Kl) enligt 4 § LUA 77 och som nu tillhör exempelvis KL

Till 6 §

Regeringen har den 20 september 1979 uppdragit åt SFN all
förhandla om översyn av 1941 års överenskommelse angående Konung Gustaf V:s
jubileumsklinik. Dessa förhandlingar pågår.

Till 7 §

Parterna förutsätter all Kl och SLL i mån av behov iräffar
överenskommelse med närmare reglering av fördelningen av fonderna. Om
tveksamhet skulle föreligga beträffande någon fond förutsätts alt Kl och SLL
inhämtar yllrande från kammarkollegiet. Vidare förutsälls all Kl och SLL i män
av behov ansöker om permulalion.

Beträffande Sfiftelsen John och Kerstin Berglunds
understödsfond avses avtalet inte hindra all ett sådant särskill organ inrättas
som KS-utredningen (s. 89) föreslagit. SFN förutsätter alt Kl och SLL gemensaml
överväger vilken lösning som kan vara ändamålsenlig.

SFN vill i sammanhanget erinra om att enligt
bestämmelserna till driflslaten för KS fastighetsförvaltning får av posten Hyres-
och arrendekostnader medel tas i anspråk för hyresersältning med 40 kr. per
månad lill var och en av sex Regnellska stipendiater. SFN utgår från alt
regeringen meddelar de föreskrifter som kan behövas belräffande dessa ersättningar.

Prop. 1980/81:95 41

Till 8 §

SLL:s åtagande begränsas efter denna dag lill arbetstagare
som anställs i samråd med SLL. Parterna förutsätter därför att KS och SLL:s hälso-
och sjukvårdsnämnd snarast möjligt inleder sådant samråd som avses i 8§.
Parterna har ansett del ligga i sakens natur att SLL:s åtagande inte gäller
arbetstagare som den 1 januari 1982 övergår fill annan anslällning, exempelvis
till anslällning vid Kl som klinisk lärare eller klinisk amanuens.

Bilaga 3: ProtokoU om samarbete rörande läkarutbildning
och forskning vid KS, m. m.

Till 3 §

I LUA 77 anges studerandeanlalel inom den kliniska
utbildningen på läkarlinjen. Ell ärligt intag av ca 370 nybörjare molsvarar ca
360 studerande inom den kliniska utbildningen.

Till 5 §

Till följd av förhandlingsprotokollet den 6 juni 1979, som
redovisats i prop. 1979/80:37, tillhandahäller sjukvårdshuvudmännen på samtliga
orter, pä vilka tjänster som professor i radiofysik finns, resurser enligl 4 § LUA
77 för den verksamhei som är knulen till dessa tjänster. Beslämmelserna i
nämnda förhandlingsprotokoll innebar vidare bl. a. en enhetlig reglering av
frågor om förening av dessa professurer med tjänster som sjukhusfysiker inom
sjukvårdsorganisationen. Regeringen har den 20 november 1980 meddelat de
föreskrifter om dessa tjänster som avses i protokollsanteckning 2 lill 4 § 1.3
förhandlingsprotokollet den 6 juni 1980.

Genom förevarande beslämmelser blir samma regler som
gäller för övriga professurer i radiofysik i landet tillämpliga även belräffande
den vid KS placerade professuren.

Till 6 §

Inom KS område finns lokaler för sex professurer vid Kl
vilka inte är förenade med läkartjänster vid KS. Även i Göleborg och Umeå finns
inom sjukhusbyggnader lokaler för utbildnings- och forskningsverksamhet som är knulen
lill professurer ulan sådan Ijänsteförening. Denna verksamhei har tidigare inle
omfattats av reglerna i LUA. Lokalerna har i slällel upplåtits till staten enligl
särskilda upplålelseavial.

Med skrivelse den 23 september 1980 har SFN underställt
regeringen uppgörelser med sjukvårdshuvudmännen i Göteborg och Umeå som innebär
att fr. o. m.den 1 oklober 1980 dessa huvudmäns åtagande enligt 4 § LUA 77 att
tillhandahålla vissa resurser för utbildningen och forskningen gäller även
ovannämnda verksamhet. Beträffande utrusining innehåller dessa uppgörelser
dock-bl. a. mot bakgrund av synpunkler från berörda universitet-vissa

Prop.
1980/81:95 42

undanlag ulöver vad somföljer av 4 §LUA. Dessa undanlag
innebär i första hand att sjukvårdshuvudmännen inle övertar nägol ansvar för
egentlig forskningsutrustning. En närmare redovisning för dessa uppgörelser har
SFN lämnat i nyssnämnda skrivelse.

Beslämmelserna i 6 § överensstämmer med ovannämnda
uppgörelser avseende Göteborg och Umeå.

Vid flera undervisningssjukhus har lokalerna för icke-pafientbunden
forskning sammanförts lill en för hela sjukhuset gemensam enhet. Ett exempel
härpå är forskningscentrum i F-husel vid Huddinge sjukhus (HS). Vid KS är
lokalerna för icke-patientbunden forskning emellertid splittrade på flera
enheter. Främst lokalerna för Konung Gustaf V:s forskningsinstitut och inslilulionen
för experimentell kirurgi samt en del av lokalerna i byggnad L5 kan dock
tillsammans ses som en resurs med en funktion motsvarande forskningscentrum vid
HS. Även lokalerna för nägra av de sex angivna professurerna utgör en resurs
för den kliniska forskning som omfaltas av LUA-reglerna. Mot denna bakgrund
finns det anledning all påpeka att ovannämnda undantag från reglerna i 4 § LUA
beträffande utrusining inte gäller nyssnämnda kliniska forskning utan endasl
den verksamhet som är direkt knuten till de sex angivna professurerna.

Till 7 §

I motsats lill vad som gäller på övriga orter är slalen
huvudman för sjukgymnastutbildningen i Lund och Stockholm. Den träffade
överenskommelsen ansluter i sak lill vad som gäller i Lund (jfr prop.
1979/80:37). Bestämmelserna gäller den kliniska delen av utbildningen. Belräffande
villkoren för anordnande och upplåtelse av lokaler inom f. d. Norrbackainstitutels
byggnad för enheten för sjukgymnastutbildning kommer parterna enligt 5 § i
bilaga 4 att fortsätta förhandlingarna.

Bilaga 4: Avtal om samarbete i vissa frågor berörande KS

Som framgår av avlalel har parterna enats om all de verksamheler
inom KS område som inle övertas av SLL tills vidare skall få disponera
nuvarande lokaler och aU ersäuning härför t. o. m. utgången av är 1984 skall eriäggas
till SLL enligt de principer som KS hitlills tillämpat. Som vidare framgår av 5
§ skall parterna forlsälla förhandlingarna om bl. a. vad som skall gälla efter
utgången av år 1984 belräffande dessa lokalupplålelser.

Bilaga 5: Avtal om slutreglering av ekonomiska frågor
avseende KS

Som framgår av avtalet har parterna eftersträvat en
uppgörelse som så långt möjligt reducerar exempelvis de ekonomiadministraliva
bestyren i samband med huvudmannaskapsskiftet. Vid kommande förhandlingar
enligt 7 § i bilaga 6 kan parterna i mån av behov komma överens om ytterligare

Prop. 1980/81:95 43

åigärder i samma syfte. Parterna är ense om all pesonal
vid KS även efter övergängen lill anställning vid SLL skall slutföra uppgifler
av exempelvis ekonomi- och personaladministrativ arl som avser liden före huvudmanna-skapsskiftel.
Vidare förutsälls all bl. a. revisionskontorets personal även under en
övergångsperiod efter den 31 december 1981 skall få disponera behövliga lokaler
m. m. vid KS.

Bilaga 6: A vlal om vissa övergångsanordningar i anledning
av avtal om ändrat huvudmannaskap för KS

För att övergången skall kunna ske smidigt inåste ett slorl
antal detaljfrågor regleras. Parterna har emellertid bedömt att det ligger inom
ramen för KS och SLL:s hälso- och sjukvårdsnämnds befogenheter att komma
överens om huvuddelen av dessa frågor. 1 mån av behov kan sädana frågor också
tas upp vid de fortsatta förhandlingar som avses i 7 §.

SLL:s arbete med budgelen för är 1982 börjar inom kort.
Parterna har förutsatt att KS - bl. a. mol bakgrund av beslämmelserna i 9 §
samarbetsavtalet - kommer alt i behövlig omfattning medverka i delta arbele
ulan all delta uttryckligen anges i nu förevarande avtal.

Bestämmelserna skall ses mot den bakgrund som redovisats
ovan och mot bakgrund av den ekonomiska reglering belräffande utgifterna under
första hälften av budgetåret 1981/82 som framgär av bilaga 5.

Bestämmelserna i 1 § första slyckel förutsätts träda i krafl
så snarl godkännande som avses i 3 § protokollet föreligger. Vissa av beslämmelserna
i övrigt är av sådan karaktär att KS äger tillämpa dem dessförinnan utan
särskild föreskrifl av regeringen. Belräffande 5 § gäller delsamma för KLs och
arbetarskyddsstyrelsens del.

BUaga 7: Protokoll om tillägg till förhandlingsprotokoll
den 21 november 1980 om fortsatt samarbele angående läkarutbildning och
forskning

Till 1 §

I förhandlingsprotokollet den 21 november 1980 mellan SFN
och förelrädare för huvudmännen för kommunala undervisningssjukhus har LUA 77
och de överenskommelser som finns upptagna i bilaga 1 lill protokollet
förlängts lill och med utgången av år 1981.

Till 2 §

Bestämmelsen innebär att samma regler om statlig
investeringsersättning som gäller vid flertalet övriga undervisningssjukhus i landel
fr. o. m. den 1 januari 1981 också blir tillämpliga vid HS med den
övergångsanordning som framgär av sisla meningen. Äldre regler enligl en
överenskommelse från 1964 med ett 1969 träffat tilläggsavtal upphör därvid all
gälla.

Prop.
1980/81:95 44

Till 3 §

Överenskommelse om placering vid HS av KLs professur i
medicinsk näringslära träffades i 2 § förhandlingsprotokoll den 6 juni 1979.
Den begränsning av SLL:s åtaganden beträffande utrustning som då gjordes har nu
ersatts med de regler som numera införts i flera överenskommelser. Dessa regler
har kommenterats ovan vid behandlingen av 6 § i bilaga 3. De uppgörelser
avseende Göteborg och Umeå som därvid nämns omfattar även oral mikrobiologi i
Göteborg och Umeå samt oral patologi i Umeå. Samma regler kommer enligl
föreliggande protokoll att fr. o. m. den 1 januari 1981 gälla för oral
mikrobiologi och oral patologi i Stockholm. Dessa regler skall också gälla den
odontologiska utbildnings- och forskningsverksamhet i övrigt som anordnats i F-huset
vid HS enligt det ovannämnda filläggsavlalel från år 1969.

Till 4 §

Bestämmelsen innebär oförändrade åtaganden från SLL:s sida
vad gäller lillhandahällande av tjänster och nyttigheter lill det statliga T-husel.
Genom alt upphäva nuvarande detaljerade ersättningsregler i 6 § och i stället
beakta ersättningen för nämnda tjänster och nyltigheler vid fastställande av driftersältningen
enligl 5 § uppnås emellertid administrativa förenklingar.

Till 5 §

Förhandlingsprotokollet den 20 januari 1978 innebar en
principöverenskommelse om placering av en professur i socialmedicin vid Kl,
som tidigare varil förenad med överläkartjänsl vid KS, vid en planerad
vårdcentral i kvarteret Kronan i Sundbyberg (jfr prop. 1977/78:177). Lokalerna
för vårdcentralen och den till professuren knutna utbildnings- och
forskningsverksamheten har numera tagits i bruk.

Vid fastställande av del driflersättningsbelopp som avses
i 7 § har beaktats den i 3 § nyssnämnda förhandlingsprotokoll avsedda
ersättningen lill SLL för andeli hyreskostnaderna för vårdcentralen, inklusive
en föreläsningssal. Vid fastställande av den särskilda investeringsersältningen
i 7 § har vidare beaktats den ersättning för förslagångsutruslning som avses i
samma paragraf.

Prop. 1980/81:95 45

ProtokoU, fön vid förhandlingar den 27 november 1980
mellan statens förhandlingsnämnd och förelrädare för Stockholms läns
landstingskommun om ändrat huvudmannaskap för karolinska sjukhuset, m. m.

Närvarande: Statens förhandlingsnämnd (SFN) Överdirektören
Svante Englund, Expeditionschefen Bengt Söderqvisl, Departementsrådet Karl-Erik
Strand, Kanslirådet Willi Barenlhin, Departementssekreteraren Bo Stenfots,
Departementssekreteraren Gert Jönsson, Byråchefen Alf Nygren, Byråchefen Sture
Jansson, Avdelningsdirektören Ingvar Löfslrand Stockholms läns landstingskommun
(SLL) Landstingsrådet Nils Hallerby, Landstingsrådet Sfig Rindborg,
Landstingsrådet Knut Nilsson, Förhandlingsdirektören Nils Bergkvist,
Kanslichefen Ulf Lagerström, Finanssekreteraren Lennart Nyström, Finansdireklören
Ivar Skilje

Del antecknas att KS-utredningen i sitl belänkande (Ds S
1979:6) Betingelser för överförande av huvudmannaskapet för karolinska
sjukhuset fill Stockholms läns landstingskommun

dels erinrat om att dåvarande departementschefen i 1960 ärs
regionsjuk-vårdsproposifion (prop. 1960:159) uttalade, alt starka skäl kunde
åberopas för att överväga om staten inte borde avhända sig huvudmannaskapet för
karolinska sjukhuset (KS), bl. a. med hänsyn till de organisatoriska fördelar
som skulle vara förknippade med ett enhetligt huvudmannaskap för sjukvärden,

dels sammanfattningsvis ansett att de sjukvårdspolitiska
och sjukvårdsorganisaloriska motiven för att inlemma KS i SLL:s
sjukvårdsorganisation har förstärkts under 1960- och 1970-lalen,

dels inte funnit några sakliga eller formella skäl som
utgör hinder mot att huvudmannaskapet för KS överförs till SLL.

Vidare antecknas att regeringen den 5 juli 1979 beslulal
överlämna KS-ulredningens belänkande jämle vissa skrivelser fill SFN.

1 §

Parterna, som diskuterat även andra allernaliv än ett
ändrat huvudmannaskap för KS i syfte att åstadkomma en bättre samordning av
vårdresurserna inom SLL:s sjukvårdsområde, är ense om att

1.
den
eftersträvade samordningen liksom en ändamålsenlig utveckling av sjukvården,
utbildningen och forskningen vid KS bäsl främjas genom alt SLL övertar
huvudmannaskapet för KS,

2.
KS-utredningens
material varit tillfyllest som underlag för förhandlingar om huvudmannaskapet
för KS,

3.
huvudmannaskapsförändringen
skall ske den 1 januari 1982,

4.
KS skall
bibehålla sin ställning som region- och undervisningssjukhus,

5.
KS resurser enligl
läkarutbildningsavtal även i fortsättningen skall slå till

Prop.
1980/81:95 46

förfogande för utbildningen och forskningen vid karolinska
institutet, 6. de principer som enligt bl. a. sjukvårdslagstiftningen och läkarulbildningsavtalen
gäller eller kommer all gälla för övriga kommunala
undervisningssjukhus skall gälla ocksä för KS.

Parterna konstaterar alt

1.
riksdagen år
1969 slagit fasl all mer speciell utbildnings- och forskningsverksamhet i
stockholmsområdet skall koncentreras lill KS och Huddinge sjukhus saml att
riksdagen år 1979 bekräftat denna princip,

2.
läkarulbildningsavtalen
- i syfte att främja samordningen av sjukvård, utbildning och forskning -
innehåller beslämmelser om bl. a. ömsesidigt hörande och ömsesidig närvarorätt
i beslutande organ i frågor av gemensamt intresse.

2§

Parterna enas om att träffa följande avtal och
överenskommelser

1. avtal om ändrat huvudmannaskap för karolinska sjukhuset
(bilaga 1),

2.
avtal om
överlåtelse av fast egendom i Solna (bilaga 2),

3.
protokoll om
samarbete rörande läkarutbildning och forskning vid karolinska sjukhuset, m. m,
(bilaga 3),

4.
avtal om samarbele
i vissa frågor berörande karolinska sjukhuset (bilaga

4),

5.
avtal om slulreglering
av ekonomiska frågor avseende karolinska sjukhuset (bilaga 5),

6.
avtal om vissa
övergångsanordningar i anledning av avtal om ändrat huvudmannaskap för
karolinska sjukhuset (bilaga 6),

7.
protokoll om
tillägg till förhandlingsprotokoll den 21 november 1980 om fortsatt samarbete
angående läkarutbildning och forskning (bilaga 7).

3§

Vad som överenskommits i detla protokoll saml i bilagda
avtal och protokoll gäller under förbehåll att det godkänns av regeringen och
av Stockholms läns landsting genom beslul som vinner laga krafl.

Della protokoll är upprättat i tvä exemplar, av vilka
parterna tagit var sin.

För svenska slalen För Slockholms läns

Slatens förhandlingsnämnd landstingskommun

Svante Englund Nils Hallerby

Ingvar Löfslrand N. Bergkvist

Prop.
1980/81:95 47

Bilaga 1 Avlal om ändrat huvudmannaskap för karolinska
sjukhuset

Avtal

mellan svenska slalen och Slockholms läns landstingskommun
om ändrat huvudmannaskap för karolinska sjukhuset.

1 §

Stockholms
läns landstingskommun (SLL) övertar från staten den 1 januari 1982 huvudmannaskapet
för karolinska sjukhuset (KS) och den verksamhet som nu ankommer på
byggnadskommittén för karolinska sjukhusels upprustning (byggnadskommittén).

Övertagandel
omfattar inte giflinformationscentralen, revisionskonlorel och protesforskningslaboraloriel
vid KS. Avtalet gäller således inte dessa enheter.

Vad nedan sägs gäller från och med den 1 januari 1982 om
inte annat anges.

2§

SLL förbinder sig alt - om inte annat avtalas - fullgöra
sjukvårdsåtagandena enligt 1972 års avtal om regionsjukvård m. m. vid KS med
senare träffade ändrings- och tilläggsavtal mol ersättning enligl dessa avlal.

Anmärkning

Sedan slällning tagits lill prop. 1980/81:9 om
regionsjukvården, skall

förhandlingar las upp mellan berörda parter i
fråga om angivna

åtaganden.

3§

Slalen förbinder sig alt lill SLL med tillträde den 1
januari 1982 överlåta fastigheten Tomteboda 1 i Solna utan vederlag för mark,
byggnader och utrustning.

Slalen
skall vidare medverka lill all SLL ulan vederlag till slalen får överta de
lägenheter som KS disponerar med bostadsrätt eller hyresrätt.

SLL
förbinder sig all vid förvaltningen av KS personalbostäder inom och utom
sjukhusområdet - om inte annat avtalas - till och med utgången av år 1984 iaklla
de principer som KS hitlills lillämpat.

Anmärkning

Parterna avser alt snarast upprälla särskild överlälelsehandling
rörande

fastigheten Tomteboda 1.

Prop.
1980/81:95 48

4§

Staten upplåter till SLL på de villkor som anges i Kungl. Maj:ls
beslut den

5
oklober 1934 -
intill dess annat avtalas - de markområden som avses i beslutet, nämhgen dels
cirka 200 m av stadsägan 52 i Solna, dels cirka

6
450 m" av
fastigheten Norrmalm 5:1 i Stockholm.

Anmärkning

SLL inträder till följd av detla avlal i KS rättigheter
och skyldigheter enligt ett arrendekontrakt med statens järnvägar, daterat den
15 augusti 1968, avseende ett markområde om cirka 300 m' i direkt anslutning fill
de upplåtna områdena.

5§

Staten överlåter - med nedan angivna undantag - pä SLL
alla till KS och byggnadskommittén hörande, vid övertagandet befintliga invenlarier
och annan utrusining samt driflförnödenheter för den övertagna verksamheten.

Sådan KS tillhörig utrustning för utbildningen och
forskningen vid karolinska insfitutet (Kl) som inte omfattas av SLL:s åtaganden
enligl läkarulbildningsavtal inbegrips inte i överlåtelsen. Denna utrustning
skall överlämnas till KL

Alla till KS och byggnadskommittén hörande, vid övertagandet
befintliga konstverk inom lokalerna för den övertagna verksamheten behålls av
staten men deponeras tills vidare - intill dess annat avtalas - hos SLL för
prydande av dessa lokaler. Detta gäller även konstverk som inköpts av statens
konstråd.

6§

SLL inlräder i slatens rättigheter och skyldigheter enligt
de avtal (molsvarande) som efter utgången av år 1981 gäller för den övertagna
verksamheten.

Vad som sägs i första styckei skall inte gälla

1.
avtal som rör
förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare,

2.
det i 2 §
angivna avtalet (regionsjukvårdsavialet),

3.
avtalet den 31
mars 1977 mellan staten. Landstingens Inköpscentral och aktieägarna i Een-Holmgren
Ortopediska AB i Uppsala (bolagel) om förvärv av aktier i bolaget och det samma
dag träffade konsortialavtalet mellan dessa tre parter samt avtalet mellan slalen
och bolaget den 24 november 1980 om bolagets övertagande från och med den 1
juli 1981 av verksamheten vid protesforskningslaboratoriet vid KS,

4.
överenskommelsen
den 28 juni 1941 mellan, å ena sidan, Kungl. Maj;l och Kronan, saml, å andra
sidan, slyrelserna för Konung Gustaf V:s jubileumsfond och Cancerföreningen i
Stockholm angående Konung Gustaf V:s jubileumsklinik vid karolinska sjukhuset.

Prop. 1980/81:95 49

Staten skall verka för att SLL får inträda i slatens
rättigheter och skyldigheter enligl de beslämmelser som framgår av bilaga lill
nyssnämnda överenskommelse.

Anmärkning

Beslämmelsen i första stycket innebär bl. a. all SLL i vad
avser arbetstagare som fill följd av detla avtal den 1 januari 1982 erhåller
anställning hos SLL inträder i statens rättigheter och skyldigheter enligl
avtalet angående överflyttning till KS av vid sjukhuset Eira i Stockholm
anställd personal (godkänt av Kungl. Maj:l den 17 mars 1944 och av SLL den 9
september 1942).

7§

Under förutsättning att permutation vid behov därav medges
skall förvaltningen av f. d. serafimerlasarellels och KS donationsfonder
överläs av SLL i den mån de tillkommit i syfte all främja den sjukvårdande verksamheien
eller patienternas eller personalens intressen.

Anmärkning

Förslag om fondernas fördelning pä olika ändamål har lagts
fram av

KS-utredningen (Ds S 1979:6) och Sista Serafenutredningen
(Ds U

1980:8).

Förvaltningen av de fonder som har lill ändamål att främja
forskningen

eller annat vetenskapligt ändamål skall - om inte annat
senare beslutas -

överläs av KL

8§

Arbetstagare, som är anställd inom den övertagna verksamheien
denna dagoch allljäml är del den 31 december 1981, skall erbjudas anslällning
från och med den 1 januari 1982 hos SLL som vederbörande skäligen bör kunna
godta. Detsamma skall gälla den som i samråd med SLL anställs efter del all detla
avlal träffats.

SLL:s åtagande enligl första slyckel avser dock inle
arbetstagare vars anställning enligt vad som gäller denna dag skall upphöra den
31 december 1981 eUer lidigare.

För arbetstagare som enligl första slyckel övergår lill
anställning hos SLL svarar slalen för de framfida ijänstepensionskoslnader som molsvarar
tjänstetid hos slalen före övergången under förulsällning all arbetstagaren
fram till pensionstillfället varit fortlöpande anslälld hos SLL.

Anmärkning

Vissa beslämmelser om sådanl samråd som avses i första slyckel
finns i

avtal denna dag om vissa övergångsanordningar i anledning
av delta

avtal.

4 Riksdagen 1980/81. 1 saml Nr 95

9§

Detla
avtal gäller under förutsättning av godkännanden som anges i 3 § protokoll,
fört vid förhandlingar denna dag mellan parterna om ändrat huvudmannaskap för
karolinska sjukhuset, m. m.

Detta avlal är
upprättat i två exemplar, av vilka parterna tagit var sitl. Slockholm den 27
november 1980

För svenska staten Slatens
förhandlingsnämnd

Svante
Englund

Ingvar
Löfslrand

För Stockholms läns landstingskommun

Nils
Hallerby

N.
Bergkvist

Prop.
1980/81:95 51

Bilaga 2

Avtal om överlåtelse av fast egendom i Solna

Överlåtare Svenska staten, företrädd av statens
förhandlingsnämnd

Mottagare Stockholms läns landsfingskommun

Fastighet Stadsägorna 1537 och 1538 i Solna

Vederlag Ulan vederlag

1 §

Staten överläter
på Stockholms läns landstingskommun (SLL) utan vederlag stadsägorna 1537 och
1538 i Solna (karolinska sjukhuset) med tillträde den 1 januari 1982.

Överiålelsen sker i övrigt enligt nedan angivna bestämmdser.

2§

I överlätelsen ingår inte byggnaderna på de delar av
stadsägan 1538 som för närvarande är upplåtna fill Solnadals-Wärdshus AB och
till A Kämpes grawårdsstenhuggeri. Dessa byggnader är i enskild ägo.

3§

SLL förklarar sig härmed godla egendomen i det skick den
befinns på fillträdesdagen och avslår från alla anspråk mot slalen på grund av
eventuella fel eller brisler i densamma.

4§

Egendomen överlåts fri frän inteckningar och andra
inskrivningar.

Anmärkningar

1.
Av stadsägan
1537 har ett område om ca 4 700m upplåtits med vågrätt (Uppsalavägen m. m.).

2.
Karolinska
vägen, belägen på stadsägan 1538, är allmän väg.

5§

Staten fritas från skadestånd på grund av bristande hemul
eller annat lagfartshinder.

6§

SLL svarar för all SLL med hänsyn till gällande planer
samt planbeslut som kan fattas av myndigheter får den rådighel över egendomen
som förutsatts vid övertagandet.

Prop.
1980/81:95 52

7§

SLL medger för sin del staten rält alt för all framfid
bibehålla befintlig gångbro över Solnavägen saml gångvägen mellan brons östra
fäste och Solnavägen.

SLL medger att staten såsom ägare till stadsägan 1539 i
Solna låter inskriva den i första styckei angivna rättigheten såsom servilut i sladsägan
1538.

Staten svarar för skötsel och underhåll av bron och
gångvägen om inle annat senare avtalas.

Anmärkning

I avlal den 26 juni och den 31 juli 1972 mellan Solna
kommun och byggnadsstyrelsen har Solna kommun medgett byggnadsstyrelsen såsom
ägare av sladsägan 1539 i Solna rält alt anlägga och för all framtid bibehålla
gångbron över kommunens faslighel stadsägan 1539 A pä vissa i avlalel angivna
villkor.

8§

Innehavare av ledning, transformator m. m., som med
vederbörligt tillstånd dragits över eller uppförts på egendomen, äger behälla
och nyttja sädan anordning ulan rätt för SLL fill annan ersättning än den gottgörelse
för skada fill följd av haveri, fillsyn, underhåll, reparation, ombyggnad eller
flyttning varom överenskommelse kan träffas med innehavaren.

9§

SLL skall vara befriad från skyldighel alt erlägga
stämpelskatt.

10 §

Senasi på tillträdesdagen överlämnar staten till SLL
kartor, relationsritningar och andra handlingar angående egendomen, som slalen
förfogar över och som är av belydelse för SLL som ägare av densamma.

11 §

SLL förbinder sig att ulan vederlag avstå från de delar av
egendomen som kan komma att krävas för utbyggnad av den s. k. Norra Länken med
anslutningsvägar.

Anmärkning

Genom åtagandel i denna paragraf har SLL ej avhänt sig
möjligheten att i

övrigl begära ersättning i samband med tillkomsten av Norra
Länken.

12 §

Detla avtal gäller under förutsättning av godkännanden som
anges i 3 § protokoll, fört vid förhandlingar denna dag mellan parterna om
ändrat huvudmannaskap för karolinska sjukhuset, m. m.

Della avtal är
upprättat i två exemplar, av vilka parterna tagit var sitt. Stockholm den 27
november 1980

För svenska staten Slatens
förhandlingsnämnd

Svante
Englund

Ingvar
Löfslrand

För Slockholms läns landstingskommun

Nils
Hallerby

N.
Bergkvist

Prop.
1980/81:95 54

Bilaga 3

Protokoll, fört vid förhandlingar den 27 november 1980
mellan slatens förhandlingsnämnd och förelrädare för Slockholms läns
landstingskommun om samarbele rörande låkariubtidning och forskning vid
karolinska sjukhuset, m. m.

Närvarande: Slatens förhandlingsnåmnd Överdirektören
Svante Englund, Expeditionschefen Bengt Söderqvisl, Departementsrådet Karl-Erik
Strand, Kanslirådet WiUi Barenlhin, Departementssekreteraren Bo Stenfors,
Departementssekreteraren Gert Jönsson, Byråchefen Alf Nygren, Byråchefen Sture
Jansson, Avdelningsdirektören Ingvar Löfslrand. Stockholms läns
landstingskommun (SLL) Landstingsrådet Nils Hallerby, Landstingsrådet Stig Rindborg,
Landstingsrådet Knut Nilsson, Förhandlingsdirektören Nils Bergkvist,
Kanslichefen Ulf Lagerström, Finanssekre-leraren Lennart Nyström,
Finansdirektören Ivar Skilje.

Det antecknas

att staten och SLL enligt protokoll denna dag enats om att
SLL den 1 januari 1982 övertar huvudmannaskapet för karolinska sjukhuset (KS),

att mellan staten och huvudmännen för de kommunala
undervisningssjukhusen pågår förhandlingar om vad som skall gälla för samarbetet
i fråga om läkarutbildning och forskning efter det alt nuvarande läkarulbildningsavtal
av den 2 maj 1977 (LUA 77) löpt ut den 31 december 1981 (LUA 77 har med vissa
ändringar och fillägg genom överenskommelser i förhandlingsprotokoll den 12
december 1978, den 6 juni 1979 och den 21 november 1980 förlängts att gälla
till och med år 1981),

att parterna denna dag överenskommit om tillägg fill
nyssnämnda förhandlingsprotokoll den 21 november 1980 såvitt avser SLL.

1 § Parterna enas om all förhandlingarna om LUA-samarbelel
från och med

den 1 januari 1982 skall föras bl. a. på grundval av vad
parterna enligt

följande paragrafer nu överenskommit beträffande tillägg
och ändringar

jämfört med LUA 77 Stockholm.

2§

Förteckningen över upplåtna enheter inom SLL:s
sjukvårdsområde skall ha det ändrade utseende som framgår av bilaga 3:1 (jfr
anmärkning fill 1 § 2. LUA 77 Slockholm och bilaga 2 fill protokollet den 6
december 1979).

3§

Avtalet skall utgå från ett ärligt intag av cirka 370
studerande på läkarlinjen.

Prop. 1980/81:95 55

4§

Vissa
läkartjänster vid KS skall omvandlas till tjänster vid karolinska institutet
(Kl) som klinisk lärare eller klinisk amanuens i samband med att reglerna beträffande
läkare vid kommunala undervisningssjukhus kommer att gälla även för KS.

Anmärkningar

1.
Staten kommer att vid
huvudmannaskapsförändringen tillföra Kl ett belopp - räknat för helt år - av
15,4 miljoner kronor i 1981 års kostnadsläge för fimarvoderad undervisning m. m.
samt för avlöning av ca 40 kliniska lärare och ca 40 kliniska amanuenser.

2.
Slalen kommer att filiföra Kl
ett belopp av två miljoner kronor i 1981 ärs kostnadsläge för övertagande den 1
juli 1981 frän KS av personal m. m. vid kvinnoklinikens forskningslaboratorium.

5§

Samarbetet enUgt LUA 77
skall omfatta även den till professuren i radiofysik vid Kl knutna utbildnings-
och forskningsverksamheten. Beträffande denna tjänst skall vidare gälla vad
som sägs i 4 § 1.3 förhandlingsprotokollet den 6 juni 1979 samt 1-3
tillhörande protokollsanteckning.

6 §

Samarbetet enligt LUA 77
skall, i den mån inte annat framgår av det följande eller eljest, på de villkor
som gäller för upplåten enhet omfatta även den till professurer inom följande
ämnesområden vid Kl knutna utbildnings-och forskningsverksamheten med lokaler
inom KS byggnader, nämligen experimentell alkohol- och narkofikaforskning,
experimentell endokrinologi, experimentell kirurgi, medicinsk radiobiologi,
medicinsk leknik och epidemiologi, särskilt cancerepidemiologi.

I fråga om SLL:s
skyldighet att tillhandahålla resurser enligt 4 § LUA 77 skall - utöver de
undantag som där anges - gälla att staten ensam slår för all sådan utrustning
för ifrågavarande verksamhet som markerats med "U" under
övergrupperna 4-5 och 8 i Spri råd 6.15 (utgåva 3, april 1979).

SLL
skall samråda med nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande (NUU), innan
mer omfattande omdisposition av lokalerna för verksamheten företas.

Stafiig
investeringsersättning till SLL för byggnadsarbeten och för sådan
utrustningsanskaffning för verksamheten som faller på SLL skall utgå enligt de
regler som avses i 9 § nedan. SLL äger dock ta upp förhandlingar om annan
kostnadsfördelning, om mer omfattande ombyggnad av lokaler för verksamheten
blir aktuell.

Prop.
1980/81:95 56

Anmärkningar

1.
Parterna
förutsätter att verksamheien i huvudsak bibehåller sin nuvarande omfattning.

2.
Det avtal som
avses i Kungl. Maj:ts beslut den 1 mars 1963 angående medgivande för
direktionen för KS och byggnadsstyrelsen all provisoriskt ta i anspråk vissa
lokaler för en institution för medicinsk teknik m. m. skall upphöra att gälla
senast vid utgången av år 1981.

7§

1. SLL tillhandahåller resurser för den kliniska delen
av sjukgymnastutbild

ningen vid Kl saml för forskning, inklusive forskarutbildning, med

motsvarande tillämpning av LUA 77. Utöver de undanlag som framgår av

4 § LUA 77 skall gälla all staten ensam slår kosinaden för mer speciell

undervisningsutruslning.

SLL:s åtaganden innefattar ansvar gentemol slalen för all
hos SLL anställda läkare och sjukgymnaster i erforderlig omfattning slår lill
förfogande för handledning av de studerande samt medgivande all sådana läkare
och sjukgymnaster får anlitas för undervisning av de studerande,

2, Antalet studerande som intas med praktisk
utbildning förlagd lill enheter

inom SLL:s sjukvårdsområde fär inte ulan SLL:s medgivande överstiga

160 per är. Fördelningen av studerande på sjukvårdsenheter, kliniker och

avdelningar skall ske i samråd mellan Kl och SLL.

A nmärkningar

1.
Staten avser
att öka intaget till sjukgymnastutbildningen i Stockholm frän cirka 100 lill cirka
160 studerande per år.

2.
SLL:s åtaganden
enligl denna paragraf, bl. a. läkares och sjukgymnasters medverkan med
handledning, har beaktats vid beräkning av driftersältning enligt 8 § della
protokoll.

Vid beräkning av de resurser som avses i anmärkning 1 till
4 § ovan har beaktats även sjukgymnastutbildningens behov.

3. Vad här överenskommits innebär inte ändring av
kostnadsansvaret för

undervisningsarvoden och andra förmåner för berörd personal.

8§

Till följd
av vad här överenskommits skall som utgångspunkt för förhandlingarna om statlig
driftersältning enligt LUA till SLL för är 1982 läggas ett för hela SLL:s
sjukvårdsområde beräknat sammanlagl belopp i 1981 års kostnadsläge av 200
miljoner kronor.

Bestämmelsen
i 2 § 4. del inledningsvis nämnda förhandlingsprotokollet den 21 november 1980
är tillämplig på det angivna driflersällningsbdop-pet.

Prop.
1980/81:95 57

9§

Parterna
är ense om all de regler om statlig invesleringsersättning som kan komma all
gälla inom LUA-syslemet efter utgången av år 1981 skall gälla även om- och
tillbyggnad vid KS som påbörjas efler denna tidpunkt saml de planerade
nybyggnaderna L6 och L7 vid KS ävensom den utrusining som anskaffas till KS efter
utgången av år 1981.

De i första styckei angivna reglerna skall också gälla
sådana byggnadsobjekl vid KS som efter godkännande av SLL påbörjats före
utgången av år 1981 saml utrustning som då beställts men inle slulligl
betalats.

Beslämmelserna
i 7. överenskommelsen nr 1 om slallig invesleringsersättning enligt 5 § 1. LUA
77 Stockholm om samråd med och godkännande av NUU skall lillämpas av SLL,
direktionen och byggnadskommittén även före ulgången av är 1981 vad gäller
byggnadsarbeten och ulrustningsanskaffning-ar som avses i första och andra siyckena.

Statlig invesleringsersättning skall inte ulgå för
kostnader som läcks med anlitande av de medel för byggnadsinvesteringar och för
utrusining som betalas ul till SLL enligt avlal denna dag om slulreglering av
ekonomiska frågor i samband med ändrat huvudmannaskap för KS.

10 §

Slalen skall till SLL överlåta sådan staten tillhörig
utrustning vid KS som SLL har att tillhandahålla för utbildningen och
forskningen vid Kl enligl 4 § LUA 77 jämförd med vad ovan överenskommits.

All övrig staten tillhörig, för ifrågavarande utbildning
och forskning avsedd utrustning skall vara kvar i statens ägo.

Anmärkning

Denna beslämmelse avser överiålelse av utrusining som
tillhör exempelvis KL Belräffande överiålelse av den lill KS och
byggnadskommittén hörande utrustningen finns beslämmelser i avtal denna dag om
ändrat huvudmannaskap för KS.

11 §

Utöver den rält som enligt nuvarande LUA 77 Slockholm
tillkommer Kl all utse högst två representanter all närvara vid sammanträden
med SLL:s hälso- och sjukvårdsnämnd skall Kl - i likhei med vad som gäller på
övriga utbildningsorter - erhålla motsvarande närvarorätt i direktion (molsvarande),
under vilken upplåten enhet lyder.

12 §

Vad som överenskommits enligl detla protokoll gäller under
förulsällning av godkännanden som anges i 3 § protokoll, fört vid förhandlingar
denna dag mellan parterna om ändrat huvudmannaskap för karolinska sjukhuset, m.
m.

Prop.
1980/81:95 58

Detla protokoll är upprättat i två exemplar, av vilka
parterna tagit var siu.

Vid protokollet

Sture
Jansson

Justeras

Svante Englund Nils Hallerby

Prop. 1980/81:95 59

Bilaga 3:1

Förteckning över sjukvårdsenheter inom Stockholms läns
landstingskommuns sjukvårdsområde som enligl den 27 november 1980 föreliggande
beslul och planer skall vara upplåtna för läkarutbildning, och i vissa fall,
för forskning (F)

1
Karolinska
sjukhuset (F)

2
Huddinge
sjukhus (F)

3
Roslagstulls
sjukhus

3.1
Infektionsklinikerna
(F)

3.2
Avdelningen för
klinisk bakteriologi (F, så länge professuren i klinisk bakteriologi uppehålls
av nuvarande innehavare)

4 S;t Görans sjukhus

4.1
Barnanestesiavddningen
(F)

4.2
Barnmedicinska
kliniken (F)

4.3
Barnkirurgiska
kliniken (F)

4.4
Barnrönlgenavddningen
(F)

4.5
Barn- och ungdomspsykialriska
kliniken (F)

4.6
Psykiatriska
kliniken (F)

4.7
Patologiavdelningen
(F fr. o. m. tidpunkten för eventuell överflyttning från KS av professuren i pediatrisk
patologi)

5 Sabbalsbergs sjukhus

5.1 Palologiavddningen (för obduklionsundervisning)

6 S;t Eriks sjukhus

6.1
Medicinska
kliniken

6.2
Kirurgiska
kliniken

6.3
Anestesiavdelningen

6.4
Palologiavddningen

6.5
Röntgenavdelningen

6.6
Avdelningen för
klinisk fysiologi

6.7
Avdelningen för
klinisk kemi

7 Danderyds sjukhus

7.1
Medicinska
kliniken

7.2
Infektionskliniken

7.3
Reumatologiska
kliniken

7.4
Barnmedicinska
kliniken

7.5
Långvårdsmedicinska
kliniken

7.6
Kirurgiska
kliniken

7.7
Kliniken för ortopedisk
kirurgi

7.8
Kliniken för urologisk
kirurgi

Prop.
1980/81:95 60

7.9
Anestesiavdelningen

7.10 Kvinnokliniken

7.11 Kliniken för medicinsk
rehabilitering

7.12 Patologiavdelningen

7.13 Röntgenavdelningen

7.14 Onkologiska kliniken

7.15 Avdelningen för klinisk fysiologi

7.16 Avdelningen för klinisk kemi

7.17 Psykiatriska kliniken

8 Södersjukhuset

8.1
Medicinska
klinikerna I-IV

8.2
Barnmedicinska
kliniken (Sachsska barnsjukhuset)

8.3
Hudkliniken

8.4
Neurologiska
kliniken

8.5
Kirurgiska
kliniken

8.6
Kliniken för ortopedisk
kirurgi

8.7
Neurokirurgiska
kliniken

8.8
Anestesiavdelningen

8.9
Ögonkliniken

8.10 Öronkliniken

8.11 Audiologiska avdelningen

8.12 Palologiavddningen

8.13 Röntgenavdelningen

8.14 Onkologiska kliniken

8.15 Avdelningen för klinisk
bakteriologi

8.16 Avdelningen för klinisk fysiologi

8.17 Avdelningen för klinisk kemi

8.18 Avdelningen för klinisk neurofysiologi

Beträffande 3-8 ovan gäller all även andra medicinska
serviceavdelningar än de ovan angivna skall slå lill utbildningens och, i
förekommande fall, forskningens förfogande. Della innebär emellertid inte att
det är fråga om en upplåtelse som gör bestämmelserna i kungörelsen (1970:704)
om kommunala undervisningssjukhus (ändrad senast 1978:670) tillämpliga.

Vidare gäller beträffande 6-8 all där skall kunna
förekomma viss forskning och forskarutbildning. Staten förklarar sig dock inte
ställa krav på särskilda resurser i form av apparatur och/eller lokalyta för
forskning vid dessa sjukhus. För sådana forskningsaktiviteter som kräver
särskilda resurser hänvisas till karolinska sjukhuset och Huddinge sjukhus.

Vid de i
6-8 upplagna sjukhusen skall inte vara placerad tjänst som professor vid
karolinska inslilulel. Inle heller skall där placeras annan statlig
forskartjänst, om inle överenskommelse därom träffas mellan SLL och institutet
eller forskningsråd.

Prop. 1980/81:95 61

Omdisposilioner
som parterna kommer överens om under avtalstiden skall inte föranleda ändring
av den driftersältning som utgår lill SLL enligl avtalet.

Prop.
1980/81:95 62

Bilaga
4

Avtal om samarbete i vissa frågor berörande karolinska
sjukhuset

Avtal

mellan svenska slalen och Stockholms läns landstingskommun
om samarbete i vissa frågor efler det att landstingskommunen den 1 januari 1982
övertagit huvudmannaskapet för karolinska sjukhuset.

1§

Förhållandet att Slockholms läns landstingskommun (SLL) övertar
huvudmannaskapet för karolinska sjukhuset (KS) skall - intill dess annat
avtalas - inte innebära någon ändring vad gäller samarbetet i fräga om
forskning m, m. mellan, å ena sidan, KS och, å andra sidan, dels Karolinska
apoteket, dels arbelarskyddsstyrelsen.

Anmärkningar

1. Apoteksbolaget AB överlog militärapoteket (numera
Karolinska

apoteket) genom beslut i anledning av prop. 1973:16, Bolagets verksam

het regleras genom avtal mellan staten och bolaget, som bl. a. förbundit

sig att följa de riktlinjer för verksamheien som drogs upp vid riksdags

behandlingen av prop. 1973:16.

Samarbetet mellan KS och Karolinska apoteket grundas på
avtal mellan KS och Apoteksbolaget AB, SLL inträder den 1 januari 1982 i KS
rättigheter och skyldigheter enligt dessa avtal,

2. En tjänst som professor oeh en tjänst som laborator vid
arbetarskydds

styrelsen är förenade med tjänster som överläkare i respektive yrkes

medicin och yrkesdermatologi vid KS.

2§

SLL
garanterar staten rätt att - om inte annat senare avtalas - för slatens strålskyddsinstituls
verksamhet utan ersättning för kapitaltjänslkostnad lill och med utgången av är
1997 utnyttja de lokaler inom byggnaderna Z1-Z5 och Z7 som institutet
disponerar denna dag.

Staten får
vidare - om inte annat senare avtalas i mån av behov för i huvudsak samma
ändamål som denna dag till och med utgången av är 1984 utan ersättning för kapitaltjänstkoslnad
utnyttja de lokaler inom nedan angivna byggnader som nu disponeras för följande
verksamheter:

1.
enheten för
sjukgymnastutbildning inom f. d. Norrbackainstilulets byggnad,

2.
giflinformationscentralen
inom f. d. Eugeniahemmets byggnad,

3.
styrelsen för vårdartjänst
inom f. d. Norrbackainstilulets byggnad.

Beträffande de lokaler som avses i första och andra
styckena åtar sig SLL all fill och med ulgången av år 1984 svara för
fastighetsunderhåll och

Prop. 1980/81:95 63

faslighelsdrifl saml leverera värme, ånga, vallen och elekirisk
energi ävensom all tillhandahålla andra nyltigheler och prestationer i enlighet
med vad KS hitlills gjort mot ersällning enligt de principer som KS hillills
tillämpat. Om utökning eller ombyggnad av lokalerna blir aktuell, skall
förhandlingar tas upp mellan parterna.

För personalen inom ifrågavarande verksamheler skall SLL
tillämpa samma principer beträffande exempelvis parkering och personalkost som
för personalen vid KS.

Anmärkningar

1.
SLL:s åtagande
omfattar inte företagshälsovård eller personal- och ekonomiadministrativ
service ål verksamheterna. Åtagandet avser inte heller invenlarier eller
förbrukningsartiklar.

2.
De mellan KS
och byggnadsstyrelsen respektive den 26 februari och den 5 juli 1979 träffade
hyresavtalen avseende institulionslokaler för statens strålskyddsinstitul och
lokaler för sjukgymnastutbildning skall lillämpas i fråga om de i dessa avtal
avsedda lokalerna ulom vad gäller däri angivna hyresbelopp till den del dessa
avser kapitaltjänstkoslnad.

3. Vissa resurser vid statens strälskyddsinslilui stär i
den utsträckning det

är möjligt lill förfogande för avdelningen för sjukhusfysik vid KS enligl

26 § förordningen (1976:481) med instruktion för statens strålskyddsin

stitul.

3§ Staten får - om inte annat senare avtalas - i mån av
behov

1.
till och med
utgången av år 1984 utnyttja byggnad M6 för verksamhet vid försvarels
forskningsanstalt och därvid svara för fastighetsunderhållet,

2.
under första
halvåret 1982 utnyttja byggnaderna X3 och X4 för verksamhet vid
arbetsmarknadsverket.

Staten får före de angivna tidpunkterna flytta byggnaderna
M6 och X3 från sjukhusområdet, varvid äganderätten skall återgå till staten.
Efter flyttning har slalen all återställa marken i skälig omfallning.

Bestämmelserna i 2 § tredje och fjärde siyckena skall lillämpas
beträffande verksamheten inom byggnaderna M6, X3 och X4.

4§

SLL ålar sig att - om inle annat senare avtalas - leverera
värme, ånga och elekirisk energi lill karolinska institutet, Tomlebodaskolan
och andra verksamheler ulanför sjukhusomrädel lill och med utgången av år 1997
i enlighet med vad som hittills gällt. Ersättning till SLL för detta åtagande
skall fill och med utgången av år 1984 beräknas på del sätt som KS hittills lillämpat.

Prop. 1980/81:95 64

Anmärkning

Bestämmelsen gäller leveranser från anläggningar såväl
inom sjukhus-området som på fastigheten Tomteboda 1.

5§

Parterna är ense om all fortsätta förhandlingarna om

1.
vad som skall
gälla efter utgången av år 1984 i de frägor som avses i 2§§,

2.
villkoren för
anordnande och upplåtelse av yllerligare lokaler inom f. d. Norrbackainstitulels
byggnad för enheten för sjukgymnastutbildning i samband med en planerad ökning
av intaget från 100 lill 160 studerande per är,

3.
SLL:s fortsatta
utnyttjande av resurserna vid statens bakteriologiska laboratorium,

4.
styrelsens för vårdartjänst
verksamhet avseende omvårdnad m. m. för vissa gymnasieelever,

5.
statens ersällning
till SLL i del fall att staten önskar att SLL åtar sig uppgifler i fråga om
exempelvis militär personal, utländsk ambassadpersonal eller utlandssvenskar
utöver vad som eljesl ankommer på SLL.

6§

Delta avlal gäller under förulsällning av godkännanden som
anges i 3 § protokoll, fört vid förhandlingar denna dag mellan parterna om
ändrat huvudmannaskap för karolinska sjukhuset, m. m.

Detta avtal är upprättat i två exemplar, av vilka parterna
lagit var sill.

Stockholm
den 27 november 1980

För
svenska staten För Slockholms läns

Statens
förhandlingsnämnd landstingskommun

Svante
Englund Nils Hallerby

Ingvar Löfslrand N. Bergkvist

Prop. 1980/81:95 65

Bilaga 5

Avlal om slulreglering av ekonomiska frågor avseende karoUnska
sjukhuset

Avtal

mellan svenska staten och Slockholms läns landstingskommun
om slutreglering av ekonomiska frägor i samband med ändrat huvudmannaskap för
karolinska sjukhuset.

1 §

De driflbidrag som Stockholms läns landstingskommun (SLL)
enligt 8 § samarbelsavtalel den 10 mars 1975 om karolinska sjukhuset (KS) skall
erlägga fill staten för åren 1979,1980 och 1981 fastställs slutligt till
respektive 378, 450 och 500 miljoner kronor.

Det för år 1979 fastställda beloppet svarar mot vad SLL eriagt
a conto enligt överenskommelse den 1 mars 1979.

Så snart delta avtal vunnit laga kraft, skall SLL till
staten betala 24 miljoner kronor, vilket belopp utgör mellanskillnaden mellan
det för år 1980 fastställda beloppet 450 miljoner kronor och det belopp av 426
miljoner kronor som SLL enligt överenskommelse den 15 februari 1980 har att
erlägga a conto under ärel.

Beloppet 500 miljoner kronor skall erläggas av SLL med
1/12 per den 25 i varje månad under år 1981. Därvid skall beaktas att så snart
delta avtal vunnit laga kraft justering skall ske av fidigare betalningar a conto
under är 1981.

2§

Del investeringsbidrag som SLL enligt 5 § samarbetsavtalet
skall erlägga till staten för år 1980 i vad avser invesleringar bokförda efter
den 1 juli 1967. fastställs slutligt fill det belopp av 22 miljoner kronor som SLL
enligt överenskommelse den 15 februari 1980 har att erlägga a conto.

Investeringsbidraget för år 1981 faststäUs slutligt lill
totalt 33 miljoner kronor. Delta belopp skall SLL utan rekvisifion betala före
den 15 juni 1981.

3§

Staten kommer att för första hälften av budgetåret 1981/82
anvisa 448 miljoner kronor för avlöningar till läkare och för andra
driftkostnader vid KS. Av detta belopp skall 38 miljoner kronor tillföras den i
driftstaten för KS fastighetsförvaltning upptagna inläklsposten Ersättning till
lokaler upplåtna till statsmyndigheter.

Staten skall till SLL utbetala vad som ålerslår vid ulgången
av är 1981 av

5 Riksdagen 1980/81. 1 saml Nr 95

Prop.
1980/81:95 66

beloppet 448 miljoner kronor.

Om de utgifter som avses i första stycket överstiger 485
miljoner kronor, skall SLL utbetala 50 procent av mellanskillnaden lill staten.

4§

Staten
kommer alt för första hälften av budgetåret 1981/82 i driftstaten för KS
fastighetsförvaltning ta upp dds sammanlagt 13,2 miljoner kronor för drift- och
underhållskostnader samt för hyres- och arrendekostnader, dels 3,5 miljoner
kronor under inläklsposten Hyror, arrenden m. m. för lokaler och mark upplåtna
till enskilda.

Staten
skall till SLL utbetala vad som återstår vid utgången av år 1981 av beloppet
13,2 miljoner kronor saml de intäkter under första hälften av budgetåret
1981/82 som överstiger 3,5 miljoner kronor. Om intäkterna inte uppgår fill
detta belopp, skall SLL utbetala mellanskillnaden till staten.

5§

Staten
kommer att för första hälften av budgetåret 1981/82 anvisa 22,5 miljoner kronor
för byggnadsinvesteringar och 15 miljoner kronor för utrustning vid KS. Staten
skall till SLL utbetala behållningarna på dessa anslag vid utgången av år 1981.
Dessa behållningar skall av SLL i första hand utnyttjas för all täcka sådana
byggnads- och utrustingskostnader som efter godkännande av SLL beslutats av
direktionen eller byggndskommittén före nämnda tidpunkt. Närmare
överenskommelse om utnyttjandet av dessa medel skall träffas mellan nämnden för
undervisningssjukhusens utbyggande och SLL:s hälso- och sjukvårdsförvaltning.

Anmärkning

I protokollet denna dag om samarbete rörande
läkarutbildning och forskning vid KS, m. m. finns bestämmelser om statlig
investeringsersättning för byggnads- och utrustningskostnader efter utgången
av år 1981.

6§

Följande inkomster som hänför sig till tiden före den 1
januari 1982 och som i statsbudgeten redovisas under inkomsttiteln Inkomster
vid karolinska sjukhuset skaU tillfalla staten, nämligen

1.
SLL:s drift-
och investeringsbidrag enligt samarbetsavtalet,

2.
bidrag enligt
1972 års avtal om regionsjukvård m. m. vid KS,

3.
andra inkomster
från SLL och andra sjukvårdshuvudmän som enligt för budgetåret 1980/81 fillämpade
principer skall redovisas under inkomsttiteln,

4.
ersättningar
från allmän försäkringskassa.

Alla inkomster i övrigt och utgifter som härrör från KS
eller byggnads-

Prop. 1980/81:95 67

kommitténs verksamhet före den 1 januari 1982 och som inle
reglerats före nämnda dag skall fillkomma respektive falla pä SLL.

Anmärkning

Bland ulgifterna ingär exempelvis avlöningsförmåner
inklusive kompensafionsledighet och outlagna semesterdagar.

7§

Såsom övergångsbidrag med anledning av det ändrade
huvudmannaskapet erlägger staten till SLL ett belopp av sammanlagt 750 miljoner
kronor att utbetalas med 200 miljoner kronor för år 1982, 175 miljoner kronor
för år 1983, 150 miljoner kronor för år 1984, 100 miljoner kronor för år 1985,
75 miljoner kronor för är 1986 och för är 1987 50 miljoner kronor.

Det för varje år angivna beloppet skall räknas upp med
hänsyn fill förändringar i nettoprisindex mellan juli månad 1981 och januari
månad ulbetalningsårel.

Utbetalningarna skall efter rekvisition ske före den 15
juni respektive år.

8§

Staten beviljar SLL lån om sammanlagt 100 miljoner kronor
för investeringar vid KS. Lånen fär lyftas med 20 miljoner kronor per den 15
juni ettvart av åren 1982-86.

Varje län löper pä en tid av 15 år och skall amorteras per
den 31 december varje år med 1/15 av skuldbeloppet med början årel efter det
att lånet lyfts.

Ränta pä kvarstående skuldbelopp skall erläggas per den 31
december varje år enligl en räntesats av 13,60 procent. Räntesatsen, som bestämls
med ledning av 6 § i Sveriges Riksbanks föreskrifter den 28 augusti 1980 om
räntereglering för försäkringsföretag med svensk koncession enligt förordningen
(1980:132) om allmän placeringsplikt och räntereglering, skall följa
förändringarna i sagda paragraf eller anpassas till de rekommendationer
beträffande kommunlåneränta som kan komma att lämnas av Svenska
Försäkringsbolags Riksförbund.

9§ I och med detta avtal

1. avstår staten från sina krav på SLL beträffande

1.1 återstående bidrag enhgt samarbelsavtalel
för investeringar gjorda vid KS fill och med utgången av är 1981,

1.2 ytterligare driftbidrag enligt
samarbetsavtalet, exempelvis krav enligl skrivelse den 22 juni 1980 från KS tiU
SLL;

2. avstår SLL
frän sina krav pä staten beträffande

Prop. 1980/81:95 68

2.1 återbetalning av erlagda
investerings- och driftbidrag enligt samarbelsavtalel,

2.2 återbetalning av lån enhgt punkt 11
i 1946 års avlal angående samarbete för uppförande och drift av en medicinsk
tuberkulosklinik och en thoraxkirurgisk klinik vid KS;

3. sker även i övrigt en fullständig och slutlig reglering
av samtliga ekonomiska mellanhavanden mellan staten och SLL som grundar sig på samarbelsavtalel
rörande KS saml därtill anknytande avtal och överenskommelser eller lidigare molsvarande
avtal och överenskommelser.

10 §

Som följd av detta avlal samt vad parterna i övrigl
överenskommit denna dag skall vid utgången av år 1981 upphöra att gälla

1.
avlalel den 10
mars 1975 om samarbete beträffande karolinska sjukhuset,

2.
avtalet
angående samarbele för uppförande och drift av en medicinsk tuberkulosklinik
och en thoraxkirurgisk klinik vid karolinska sjukhuset, godkänl av Kungl. Maj:t
den 25 oklober 1946 och av Slockholms läns landsting den 4 september 1946
(avser punkterna 11 och 12; avlalel i övrigl har upphört all gälla genom avlalel
under 1),

3.
överenskommelsen
enligl protokoll den 18 december 1978 angående viss ögonsjukvård vid karolinska
sjukhuset m. m.,

4.
1 och 2 §§
förhandlingsprotokollet den 23 maj 1980 angående barnsjukvård m. m.,

5.
avtalet den 21
december 1964 om praktisk utbildning av sjukgymnaster i Stockholm.

Bestämmelsen om bidrag lill dispensärverksamheten i punkl
12 iredje stycket avtalet under 2 skaU inte tiUämpas för åren 1980 och 1981.

Till följd av att SLL den 1 januari 1982 övertar
huvudmannaskapet för KS upphör vid utgången av år 1981 även samtliga övriga
avtal som träffals för reglering av samarbetet mellan KS och SLL.

Anmärkning

SLL avser att genomföra förändringar av barnsjukvärden i
huvudsaklig

överensstämmelse med 1 § 1 och 2 det under 4 angivna
protokollet.

11 §

Delta
avtal gäller under förutsättning av godkännanden som anges i 3 § protokoll,
fört vid förhandlingar denna dag mellan parterna om ändrat huvudmannaskap för
karolinska sjukhuset, m. m.

Delta avtal är
upprättat i två exemplar, av vilka parterna tagit var sitl. Stockholm den 27
november 1980

För svenska staten Statens
förhandlingsnämnd

Svante
Englund

Ingvar
Löfslrand

För Stockholms läns landstingskommun

Nils
Hallerby

N.
Bergkvist

Prop.
1980/81:95 70

Bilaga 6

Avtal om vissa övergångsanordningar i anledning av avtal
om ändrat huvudmannaskap för karolinska sjukhuset

Avtal

mellan svenska staten och Stockholms läns landstingskommun
om vissa övergångsanordningar i anledning av avtal denna dag om ändrat huvudmannaskap
för karolinska sjukhuset.

1§

I stället för 2 § samarbetsavtalet den 10 mars 1975 om
karolinska sjukhuset (KS) skall gälla att flertalet av direktionens ledamöter,
bland dessa vice ordförande, skall utses på det sätt Stockholms läns
landstingskommun (SLL) bestämmer.

Sjukvårdsdirektören hos SLL eller den han sätter i sitt
ställe äger rätt att delta i överläggningarna i direkfionen men ej i besluten saml
att få sin mening antecknad fill protokollet.

2§

SLL inträder - med vissa angivna undantag - enligt avtalet
om ändrat huvudmannaskap för KS i statens rättigheter och skyldigheter enligt
de avtal (motsvarande) som efter utgången av år 1981 gäller för den övertagna
verksamheten. Med anledning härav skall iakttas att medgivande av SLL:s hälso-
och sjukvårdsnämnd (HSN) krävs, innan sådant avtal förlängs, sägs upp eller
ändras. Detsamma skall iakttas beträffande nya avlal (motsvarande) med sådan
giltighet.

KS och byggnadskommittén skaU på HSN;s begäran säga upp
sådana gällande avtal.

Företrädare för HSN äger medverka vid förhandlingar om
dessa avtal.

3§

Enligt avtalet om ändrat huvudmannaskap för KS skall - med
visst angivet undantag- arbetstagare, som är anställd inom den övertagna
verksamheten denna dag och alltjämt är det den 31 december 1981, erbjudas anslällning
från och med den 1 januari 1982 hos SLL som vederbörande skäligen bör kunna
godta. Detsamma skall gälla den som i samråd med SLL anställs efter det att
nämnda avtal träffats. Med anledning härav skall följande gälla beträffande beslut
om anställning vid KS och byggnadskommittén.

1.
Anställning får
endast avse tid längst fill och med den 31 december 1981.

2.
Anställning
avseende lid till och med den 31 december 1981 får ske endasl

Prop. 1980/81:95 71

i samråd med HSN. Samrådet kan avse viss tjänst eller viss
grupp av tjänster.

4§

Tjänst för läkare vid KS som blir ledig får av HSN tillsätlas
för fid efler utgången av år 1981 med fillämpning av kungörelsen (1970:704) om
kommunala undervisningssjukhus (ändrad senast 1978:670).

5§

I stället
för 46 § reglementet för KS skall 8 § kungörelsen (1970:704) om kommunala
undervisningssjukhus tillämpas vid fillsättning av sådan tjänst vid karolinska
institutet (Kl) som är förenad med tjänst som överläkare eller biträdande
överläkare vid KS. För tjänst vid arbetarskyddsstyrelsen som är förenad med sädan
läkartjänst skall 8 § kungörelsen äga motsvarande tillämpning. Säväl HSN som direkfionen
för KS skall därvid beredas fillfälle att avge yttrande som avses i 8 § tredje styckei
kungörelsen.

6§

Tjänster vid Kl som klinisk lärare och klinisk amanuens
får inte kungöras lediga till ansökan i avvaktan på resultatet av de fortsatta
förhandlingar som avses i 7 §.

7§

Parterna enas om att fortsätta förhandlingarna om de
övergångsanordningar i övrigt som kan behövas.

8§

Detla avlal gäller definitivt under förutsättning av
godkännanden som anges i 3 § protokoll, fört vid förhandlingar denna dag mellan
parterna om ändrat huvudmannaskap för karolinska sjukhuset, m. m., men skall lillämpas
snarast möjligt.

Detta avtal är upprättat i två exemplar, av vilka parterna
tagit var sitt.

Stockholm
den 27 november 1980

För
svenska staten För Slockholms läns

Statens
förhandlingsnämnd landstingskommun

Svante
Englund Nils Hallerby

Ingvar Löfslrand N. Bergkvist

Prop. 1980/81:95 72

Bilaga 7

ProtokoU, fört vid överläggningar den 27 november 1980
mellan statens förhandlingsnåmnd och företrädare för Stockholms läns
landstingskommun om tillägg IiU förhandlingsprotokoU den 21 november 1980 om
fortsatt samarbete angående läkarutbildning och forskning

Närvarande: Statens förhandlingsnämnd Överdirektören
Svante Englund, Expeditionschefen Bengt Söderqvisl, Departementsrådet Karl-Erik
Strand, Kanslirådet Willi Barenlhin, Departementssekreteraren Bo Stenfors,
Departementssekreteraren Gert Jönsson, Byråchefen Alf Nygren, Byråchefen Sture
Jansson, Avdelningsdirektören Ingvar Löfslrand. Stockholms låns
landstingskommun (SLL) Landstingsrådet Nils Hallerby, Landsfingsrädet Stig Rindborg,
Landstingsrådet Knut Nilsson, Förhandlingsdirektören Nils Bergkvist,
Kanslichefen Ulf Lagerström, Finanssekreteraren Lennart Nyström,
Finansdirektören Ivar Skilje.

1 §

Parterna enas om att göra följande fillägg till vad som överenskommits
i förhandlingsprotokollet den 21 november 1980 om fortsatt samarbete angående läkamtbUdning
och forskning såvitt avser SLL.

2§

För om- och tillbyggnad vid Huddinge sjukhus (HS) som
påbörjas efter ulgången av år 1980 samt utrustning som anskaffas fill HS efter
denna tidpunkt skall statlig invesleringsersättning utgå enligt reglerna i
investeringsöverenskommelsen nr 1 enligl 5 § 1. läkamtbildningsavtalel den 2
maj 1977 för Stockholm (LUA 77 Stockholm). I fräga om utrusining som anskaffas
i samband med byggnadsobjekt som påbörjats före den 1 januari 1981 skall därvid
reglerna i 3. nämnda överenskommelse tillämpas.

3 §

1. Samarbetet enligt LUA 77 Stockholm skall, i den män
inte annat framgår

av det följande eller eljest, pä de villkor som gäller för upplåten enhet

omfatta även den till professurer inom följande ämnesområden vid

karolinska institutet (Kl) knutna utbildnings- och forskningsverksamhe

ten med lokaler inom HS byggnader, nämligen medicinsk näringslära,

oral mikrobiologi och oral patologi.

Samarbetet skall på de i första stycket angivna villkoren
även gälla den odontologiska utbUdnings- och forskningsverksamheten i övrigl
inom F-huset vid HS.

2. I fräga om SLL:s skyldighet att tillhandahälla
resurser enligl 4 § LUA 77

skall - utöver de undantag som där anges - gälla att staten ensam står för

Prop. 1980/81:95 73

all sådan utrustning för de i 1. angivna verksamheterna
som markerats med "U" under övergrupperna 4-5 och 8 i Spri råd 6.15
(utgåva 3, april 1979). 3. SLL skall samråda med nämnden för
undervisningssjukhusens utbyggande, innan mer omfattande omdisposifion av
lokalerna för de i 1. angivna verksamheterna företas.

Statlig investeringsersättning till SLL för
byggnadsarbeten och för sådan utrustningsanskaffning för de i 1. angivna
verksamheterna som faller på SLL utgär enligt de i 2 § avsedda reglerna, dock
alt SLL äger la upp förhandlingar om annan kostnadsfördelning, om mer
omfattande ombyggnad av lokalerna för verksamheterna blir aktuell.

Anmärkningar

1.
Verksamheterna
omfattar även annan grundläggande högskoleutbildning än på lakar- och
tandläkarlinjen och annan än medicinsk och odontologisk forskning och
forskarutbildning.

2.
Parterna
förutsätter att verksamheterna i huvudsak bibehåller sin nuvarande omfattning.

4§

För den i
anslutning till HS belägna statliga inslitutionsbyggnaden för odontologisk
verksamhet (T-huset) tillhandahäller SLL tjänster och nyltigheler som avses i
2,5 och 6 §§samt8 § andra stycket avtalet den 17 december 1974 om tjänster och
nyttigheter fill den odonlologiska institutionen i Huddinge, m. m.

Beträffande den i första stycket avsedda verksamheten
förbinder sig SLL att tillämpa samma principer i fråga om parkering för
patienter, personal och studerande som i övrigt gäller vid HS.

5§

Samarbetet enligt LUA 77 Stockholm skall på de villkor som
gäller för upplåten enhet omfatta även den utbildnings- och
forskningsverksamhet som är knulen till den professur i socialmedicin vid Kl
som är förenad med tjänst som distriktsläkare inom samma verksamhetsområde vid
vårdcentralen i kvarteret Kronan i Sundbyberg.

6§ Vid utgången av är 1980 skall upphöra alt gälla

1.
överenskommelsen
den 3 oktober 1964 om villkoren för anordnande av läkarutbildning vid ett nyll
sjukhus i Huddinge, m. m. och avtalet den 27 mars 1969 om tillägg lill denna
överenskommelse,

2.
överenskommelsen
enligt protokoll den 20 januari 1978 om förläggning av socialmedicinsk
verksamhet lill vårdcentral inom landstingsområdet,

Prop.
1980/81:95 74

3.
2 § förhandlingsprotokollet
den 6 december 1979 om fortsalt samarbete angående läkarutbildning och
forskning,

4.
bestämmelserna
om bidrag och ersättning till SLL 12,3,5,6 och 7 §§ samt 8 § andra styckei
avtalet den 17 december 1974 om tjänster och nytfigheler till den odontologiska
institutionen i Huddinge, m. m.

Vidare skall 7 § avtalet den 26 februari 1970 om mark m.m.
för odontologisk ulbildning i Huddinge inte lillämpas under år 1981.

Överenskommelsen och avtalet under 1 skall inte tillämpas
efter denna dag.

7§ Till följd av vad i detta protokoll överenskommits
skall dels tiU det för SLL enligt 2 § 1. förhandlingsprotokoUet den 21 november

1980 för
år 1981 fastställda driftersättningsbeloppet läggas ett belopp av

2 500 000 kronor,

dels staten lämna SLL en särskild invesleringsersättning
med ett belopp av 60 miljoner kronor att efter rekvisifion utbetalas före den
15 juni 1981.

Genom denna uppgörelse är slutligt reglerade samtliga SLL:s
krav på staten beträffande

dels investeringsersättning för byggnader och utrustning
avseende Huddinge sjukhus. Södersjukhuset (inklusive Sachsska barnsjukhuset)
och Danderyds sjukhus som grundas pä nu gällande avtal och överenskommelser
eller fidigare motsvarande avtal och överenskommelser,

dels den ersättning för förslagångsutruslning som avses i
3 § förhandlingsprotokollet den 20 januari 1978 om förläggning av
socialmedicinsk verksamhet till vårdcentral inom sjukvårdsområdet.

Anmärkning

Slutregleringen omfattar dels investeringsersättning
(byggnads- och utrustningsbidrag) för de tre nämnda sjukhusen som rekvirerats
men inte utbetalats, dels inte rekvirerad investeringsersättning för de tre
sjukhusen.

8§ Vad i detta protokoll överenskommits gäller från och
med den 1 januari

1981 fills vidare, dock ej längre än del enligl
förhandlingsprotokollet den 21

november 1980 förlängda LUA 77 Stockholm.

Prop.
1980/81:95 75

9§

Vad i detta protokoll överenskommits
gäller under förutsättning av godkännanden som anges i 3 § protokoll, fört vid
förhandlingar denna dag mellan parterna om ändrat huvudmannaskap för karolinska
sjukhuset, m. m.

Detta
protokoU är upprättat i två exemplar, av vilka parterna tagit var sift.

Vid
protokollet

Sture Jansson

Justeras

Svante Englund Nils Hallerby

Prop.
1980/81:95 76

Bilaga 2

Uldrag

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1981-02-19

Föredragande: statsrådet Wikström

Anmälan till proposition om ändrat huvudmannaskap för
karolinska sjukhuset, m. m.

Konsekvenser för utbildning och forskning

I sin föredragning i del föregående av förslaget om
överföring av huvudmannaskapet för karolinska sjukhuset (KS) från staten till Slockholms
läns landstingskommun (SLL) den 1 januari 1982 har slalsrådet Holm berörl även
de utbildnings- och forskningsfrågor som aktualiseras i sammanhanget.

Av stalsrådel Holms anförande och den lill propositionen
fogade avtalstexten (bilaga 1.2) framgår bl. a. alt KS skall bibehälla sin
ställning som undervisningssjukhus och sålunda även i fortsättningen stå till
förfogande för utbildningen och forskningen vid karolinska institutet (Kl).
Härvid skall de principer som gäller eller kommer all gälla för övriga
kommunala undervisningssjukhus gälla ocksä för KS. KS skall garanteras medel
enligt läkarulbildningsavtal, som svarar mot minst de resurser som KS i dag,
direkt via slalsbudgelen, förfogar över för medicinsk utbildning och forskning,
dock med hänsyn tagen till eventuella av slalen beslutade förändringar av
utbildningsdimensioneringen eller forskningsvkersainheten. För samarbetet
mellan Kl och KS skall särskilda samrådsformer gälla. Jag bilräder vad slalsrådet
Holm sålunda har anförl.

Uppgörelsen med SLL bygger på förutsättningen av ett
fortsatt årligt inlag på läkarlinjen vid Kl av nuvarande omfallning. Det
förutsätts vidare att den av Kl bedrivna sjukgymnastutbildningen - vilken i
sina kliniska delar är förlagd lill KS - får en omfallning som överensstämmer
med mina i 1981 års budgetproposition framlagda förslag, dvs. utökas frän
nuvarande 100 platser per år till 160 med början vårterminen 1982.

För att kunna fullgöra sina uppgifter i fråga om lakar-
och sjukgymnastutbildningen behöver Kl vid huvudmannaskapsförändringen
tillföras resurser för timarvoderad undervisning m. m. och ett åttiotal
tjänster som klinisk

Prop. 1980/81:95 77

lärare och klinisk amanuens. Resursbehovet har beräknats lill
15,4 milj. kr. för helt budgetår. För budgetårel 1981/82 erfordras halva delta
belopp, fördelat pä anslagsposterna för Kl under anslagen Utbildning för
vårdyrken och Medicinska fakulteterna. Jag beräknar sålunda under nämnda anslag
ytterligare 5 375 000 resp. 2 325 000 kr., sammanlagt 7 700 000 kr. Jag avser
all i det sedvanliga budgetarbetet återkomma lill regeringen med förslag om de
resurser som fordras för all fullfölja utbyggnaden av sjukgymnastutbildningen.

Staten har i uppgörelsen med SLL vidare uttalat sin avsikl
alt tillföra Kl ett belopp av 2 milj. kr. för överlagande den 1 juli 1981 från
KS av personal m. m. vid kvinnoklinikens forskningslaboratorium. Den vid
laboratoriet bedrivna verksamheien leds f. n. av en laborator vid KS. Jag
kommer inom kort all föreslå regeringen att en tjänst som professor (L 20) i
hormonforskning, särskill inom obstetrik och gynekologi, inrättas vid Kl den 1
juli 1981, personlig för Peter Enerolh. Enerolh innehar f. n. nyssnämnda tjänst
som laborator vid KS och är kompetent för tjänsten. Jag beräknar sålunda förden
fortsalla forskningsverksamheten vid kvinnoklinikens forskningslaboratorium
ytterligare 2 000 000 kr. på KLs anslagspost under anslagel Medicinska
fakulteterna för budgetåret 1981/82.

Förslaget om ändrat huvudmannaskap för KS motiveras i
första hand av sjukvårdsorganisaloriska överväganden. En fräga som i det
sammanhanget påkallar uppmärksamhet är vilka ytterligare åtgärder som kan
behöva vidtas för att slå vakl om den vid KS bedrivna forskningsverksamheten.
Omfattningen och intensiteten i fråga om klinisk forskning vid KS slår
otvivelaktigt i särklass på grund av det nära sambandet med Kl med dess gamla
och väl utvecklade forskningstraditioner. För sin lill KS förlagda forskningsverksamhet
har Kl haft tillgång lill en väl utvecklad sjukvårdsorganisation. De
vetenskapliga framgångar som Kl har kunnal registrera genom åren har enligt min
bedömning ett klarl samband med de gynnsamma förulsätlningar som samhörigheten
med KS har inneburit. Jag föreslår mot denna bakgrund alt Kl utöver vad jag lidigare
har föreslagil tillförs särskilda medel som gör del möjligt att långsiktigt
hävda de vikliga forskningsintressen som del här är fråga om. Jag beräknar medelsbehovel
för helt budgetår i forlvarighelslill-slånd lill 4 milj. kr. Beloppet bör i sin
helhel anvisas redan budgetåret 1981/82.Under de närmaste åren får del ankomma
pä Kl all inom denna ram väga resursbehoven för den medicinska forskningen
framför allt mol de behov av extra insatser som kan bli nödvändiga övergångsvis
i samband med avvecklingen av enheten för tandläkarutbildning vid Holländargatan.
Jag berörde detla senast i 1981 års budgetproposition. Jag räknar samlidigl med
all Kl kommer att kunna finna även andra vägar all genom fillfälliga
dispositioner friställa hela den beräknade resursen för forskningsändamål,
redan innan enheten vid Holländargatan är fullt avvecklad.Inom ramen för nämnda
belopp av 4 milj. kr. bör Kl ha rält att inrätta de ylleriigare tjänster som
klinisk lärare eller klinisk amanuens som Kl bedömer erforderliga. Jag

Prop. 1980/81:95 78

förutsätter
att tjänsterna förenas med läkartjänster vid KS. Jag beräknar tills vidare hela
beloppet under anslagsposten för Kl under anslaget Utbildning för vårdyrken.
Denna anslagspost behöver sålunda med anledning av mina här redovisade förslag
Ökas med (5 375 000 + 4 000 000 =) 9 375 000 kr. utöver preliminärt beräknat
belopp i 1981 års budgetproposition. Härav bör 2 525 000 kr. tillgodoses genom ianspråkslagande
av den i budgetpropositionen under nämnda anslag uppförda posten Till
regeringens disposition. Del ytteriigare medelsbehovet uppgår därmed till (9
375 000 - 2 525 000 =) 6 850 000 kr., varefter anslagel kan beräknas lill
totalt 344 408 000 kr.

Anslagsposten
för Kl under anslaget Medicinska fakulteterna behöver räknas upp med (2 325 000
-t- 2 000 000 =) 4 325 000 kr. På det i budgetpropositionen preliminärt
beräknade anslaget bör därför slutligt anvisas 311 597 000 kr.

Jag
har i dessa frågor samrått med statsrådet Holm.

Jag
hemställer alt regeringen föreslår riksdagen att - med ändring av i 1981 ärs
budgetproposition preliminärt beräknade belopp -

1.
lill Utbildning för vårdyrken
för budgetåret 1981/82 under nionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 344 408 000 kr.

2.
till Medicinska fakulteterna
för budgetåret 1981/82 under nionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 311 597 000 kr.

Prop.
1980/81:95 79

Innehåll

Propositionens huvudsakliga innehåll ........................... 1

Uldrag av protokoll vid regeringssammanträde den 19
februari 1981 3

Bilaga 1. Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 19

februari 1981 (Socialdepartementet) ............................ 4

1
Ändrat
huvudmannaskap för karolinska sjukhuset, m.m 4

2
Upprättat
lagförslag ................................................. 11

3
Anslagsfrågor
......................................................... .... 12

G 1. Karolinska sjukhuset; Avlöningar lill läkare ..... 12

G 2. Karolinska sjukhuset: Driftkostnader ............. .... 16

G 3. Karolinska sjukhuset: Utrustning....................... 20

G 4. Karolinska sjukhuset: Byggnadsinvesteringar .... 21

G 9. Bidrag till kommunala undervisningssjukhus .... .... 26

G 16. Giflinformationscentralen .............................. .... 31

G 17. Län till Stockholms läns landstingskommun för vissa

investeringar ......................................................... .... 32

4 Hemställan
............................................................. .... 33

Bilaga 1.1 Förslag lill lag om upphävande av lagen
(1969:653) om vissa

bidrag för vård vid karolinska sjukhuset ...................... .... 34

Bilaga 1.2 Slatens förhandlingsnämnds skrivelse den 27
november

1980 lill regeringen (socialdepartemenlel) belräffande ändrat huvud

mannaskap för karolinska sjukhuset, m.m...................... .... 35

Vissa
speciella kommentarer........................................... .... 40

Förhandlingsprotokoll om ändrat huvudmannaskap för KS, m. m.
. 45

Bil. 1
Avtal om ändrat huvudmannaskap för KS .............. .... 47

Bil. 2 Avtal om överlåtelse av fasl egendom i Solna ........ .... 51

Bil. 3
Förhandlingsprotokoll om samarbete rörande läkarutbildning

och
forskning vid KS, m.m................................................ .... 54

Bil. 3:1
Förteckning över upplåtna sjukvårdsenheter...... 59

Bil. 4 Avlal om samarbele i vissa frågor efler
huvudmannaskapsöver-

tagandel ......................................................................... 62

Bil. 5 Avlal
om slulreglering av ekonomiska frågor........... 65

Bil. 6
Avtal om vissa övergängsanordningar.................... 70

Bil. 7 Överläggningsprotokoll om tillägg lill
förhandlingsprotokoll 1980-11-21 om fortsatt samarbete angående läkarutbildning
och

forskning......................................................................... 72

Bilaga 2. Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den
19

februari 1981 (Utbildningsdeparlemenlel) ..................... .... 76