Prop. 1980/81:98

Regeringens proposition

1980/81:98

om
medelstillskott till Norrlands Skogsägares Cellulosa AB

beslutad
den 5 febmari 1981.

Regeringen
föreslår riksdagen alt antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar THORBJÖRN FÅLLDIN

NILS G. ÅSLING

Propositionens
huvudsakliga innehåll

1
propositionen föreslås alt 300 milj. kr. anvisas för aktieteckning i Norriands
Skogsägares Cellulosa AB samt all 100 milj. kr. anvisas för lån till förelaget.

tl Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 98

Prop.
1980/81:98

Prop, 1980/81:98 2

Utdrag

INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1981-02-05

Närvarande:
statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Ullsten, Bohman, Wikström, Friggebo,
Mogård, Dahlgren, Åsling, Söder, Krönmark, Burenstam Linder, Johansson, Wirtén,
Holm, Andersson, Boo, Winberg, Danell, Petri, Eliasson

Föredragande:
statsrådet Åsling

Proposition
om medelstillskott till Norrlands Skogsägares Cellulosa AB

1
Inledning

Mot
bakgrund av den ekonomiska silualionen i Norrlands Skogsägares Cellulosa AB (Ncb)
beslöl riksdagen i mars 1978 (prop. 1977/78:180, NU 1977/78:74, rskr
1977/78:360) aU anvisa 400 milj. kr. som eU län lill Ncb med villkoriig älerbetalningsskyldighet.
Lånels syfte var alt bidra lill alt lösa de akula ekonomiska problem som
uppstått i förelaget.

1
syfte att möjliggöra en omslruklurering i ordnade former och en effektivisering
av Ncb beslöt riksdagen i juni 1979 (prop. 1978/79:207, NU 1978/ 79:61, rskr
1978/79:451) att skjuta till 600 milj. kr. i form av ägarkapital. Samfidigt
avskrevs det lidigare lånel med villkorlig ålerbelalningsskyldighel (prop.
1978/79: 150, NU 1978/79:61, rskr 1978/79:451). Genom kapitaltillskottet äger
staten numera 74% av aktierna i Ncb. De lidigare ägarna, nämligen Skogsägarföreningen
Mdlanskog, u.p.a.. Örnsköldsviks Skogs-ägarförening, ekonomisk förening, Västerbotiens
Skogsägarförening, ekonomisk förening, Norrboltens läns Skogsägarförening,
ekonomisk förening, Jämtlands Skogsägarförening, u.p.a., Medelpads Skogsägarförening,
ekonomisk förening, och Ädalarnas Skogsägarförening, u.p.a.. de tre senare
förenade i Norrskog, ekonomisk förening, äger lillsammans 26% av aktiema i Ncb.

Av
det huvudavtal och del konsortialavtal som träffades mellan slalen och berörda skogsägarföreningar
vid statens ägarinlräde framgär bl. a. all Ncb:s verksamhei skall bedrivas efler
sirikl affärsmässiga och företagsekonomiska principer. Den påbörjade
omstruktureringen av förelaget skall enligl avtalen genomföras för alt åstadkomma
en långsiktig konkurrenskraft, lönsamhet och konsolidering. Avtalens närmare
innehåll framgår av prop. 1978/79:207 (bil. 6 och 7).

Prop. 1980/81:98 3

Som en fömtsättning för statens huvud- och konsortialavtal
med skogs-ägarföreningarna gällde all ett långsiktigt virkesförsörjningsavtal
träffades mellan Ncb och föreningarna. Avtalet återfinns som bilaga i näringsulskottels
betänkande 1978/79:61.

Den
ekonomiska ulvecklingen i Ncb har trols ett förbättrat konjunkturläge under år
1979 varit forlsall ogynnsam. För räkenskapsperioden den 1 juli 1979-den 31
december 1980 beräknas en föriusl i moderbolaget om ca 160 milj. kr. före
extraordinära inläkler och koslnader. För hela Ncb-koncernen beräknas föriusten
bli ca 112 milj. kr. För år 1981 prognosti-ceras emellertid ett nollresultat. Ncb:s
företagsledning har utarbetat ell förslag till slrukturplan för företagel. Förslagel
redovisades för bolagets styrelse i början av juli 1980. Förelagels styrelse
har ännu inle fallat beslut om slruklurplanen. Styrelsen har emellertid i en
skrivelse den 29 augusti 1980 till Ncb:s ägare hemslälll om ell kapitallillskotl
till företaget för all möjliggöra ett genomförande av nödvändiga
strukturåtgärder för alt skapa en grund för lönsam verksamhet. Slyrelsen har
därefter i oktober 1980 beslutat inleda MBL-förhandlingar om nedläggning av
förelagels massafabriker i Köpmanholmen och Hörnefors. Förhandlingarna har
genom beslul ijanuari 1981 utökats lill alt avse även förelagels pappersbruk i
Hörnefors och trävarufabrik i Johannedal.

I samband med all Ncb:s företagsledning redovisade sitt
förslag lill strukturpian samt åtföljande medelsbehov uppdrog jag den 4 juli 1980
ät generaldirektör Bo Hedström, skogsstyrelsen, alt för slatens räkning la upp
förhandlingar med berörda skogsägarföreningar. Förhandlingarna skuUe syfta till
att mol bakgrund av en ändamålsenlig omstrukturering av Ncb finna en
tillfredsställande finansiering och ägarstruktur för förelagels fortsatta
verksamhet. Samtidigt skulle professor Kari G. Jungenfeli vid Handelshögskolan
i Slockholm undersöka de samhällsekonomiska konsekvenserna av olika stmkluralternativ
för Ncb.

Mol bakgrund av förda diskussioner mellan Vänerskog AB och
Fiskeby AB om samarbele inom kraftpappersomrädel saml begäran om statlig medverkan
häri uppdrog jag den 4 juli 1980 äl direktör Björn Wahlström, SSAB Svenskt Stål
AB, att för statens räkning leda dessa diskussioner. Diskussionerna avsägs
kunna innefatta även Ncb:s pappersbruk i Väja.

Hedström lämnade den 19 november 1980 ett förslag till
förhandlingsuppgörelse med berörda skogsägarföreningar. Den samhällsekonomiska
utvärderingen av olika struklurallernaliv för Ncb redovisades den 3 december
1980 i en rapport av Jungenfeli. Wahlström lämnade den 17 november 1980 i en
rapport förslag lill samarbele mellan Vänerskog. Fiskeby och Ncb pä kraflpappersområdet.

Skrivelser om Ncb:s framlida utveckling m.m. har vidare
kommit in frän bl.a. länsstyrelsen i Väslerbollens län och Umeä kommun. Örnsköldsviks
kommun, den fackliga organisationen inom Ncb. miljöorganisationer m.fl.

t2 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 98

Prop.
1980/81:98 4

2
Ncb:s utveckling åren 1979—1980 samt genomförda utredningar

Riksdagens
beslut år 1979 om förvärv av aklier i Ncb m. m. innebar alt ett betydande
kapitaltillskott gavs lill företagel i syfle all skapa stabilitet och framtida
lönsamhet i verksamheten. En fortsatt omstrukturering och effektivisering av
denna bedömdes av riksdagen som angelägen och brådskande. Genom tUlskolten
ansågs all företaget hade fått finansiella förutsättningar för en sädan
rekonstruktion. Riksdagen ullalade vidare all företaget vid omstruktureringen
skulle överväga avveckling eller avyttring av produktionsenheter för vilka
långsiktig lönsamhet inte kunde uppnås inom Ncb. En fortsatt utveckling av
andra enheter, bl.a. företagets fabriker i Vallvik och Väja, bedömdes av
riksdagen som nödvändig. Riksdagen angav särskilt att en allsidig och
förutsättningslös utredning om möjligheterna för en framtida utveckling av
massafabriken i Hörnefors skulle genomföras av förelaget. En fyllig redovisning
av Ncb-koncernens pro-duktionsstmktur saml företagets ekonomiska utveckling lill
år 1979 har lämnats i prop. 1978/79:207 lill vilken jag hänvisar för en närmare
bild av Ncb.

Genom
kapitaltillskotten under åren 1978 och 1979 till Ncb förbättrades företagets
ekonomiska situation genom alt den lidigare myckel betungande skuldbördan och
därmed räntekostnaderna kunde minskas. Vissa strukturåtgärder, bl.a.
nedläggning av företagels massafabriker i Hissmofois och Sandviken, vidtogs. Ncb:s
verksamhei har emellertid forlsall all vara starkt förlustbringande.
Resultatutvecklingen för Ncb-koncernen under senare år framgår av följande
sammanställning.

Resultatutveckling Ncb-koncernen Imilj, kr.)

1976

1977/78

1978/79

1979/80 (prel, utfall)

12 mån.

18 mån.

12 män.

18 män.

Omsältning

1728

3 123

2 470

4 145

Resullal
före

avskrivningar

och
finansi-

ella
poster

-H89

-119

-1-149

-F320

Avskrivningar

- 89

-170

-138

-213

Finansiella

poster

-126

-311

-177

-218

Resullal
före

extraordinära

poster
och

boksluts-

disp. m.
m.

- 26

-601

-166

-112

Extraordinära

inläkler/

kostnader

-F 18

-1-386

-1- 23

- 14

Resultat
före

dispositioner

och
skall

- 8

-215

-143

-126

Prop.
1980/81:98 5

Flera
produktionsenheter främst inom moderbolaget men även inom dotterbolagen visar olillfredsslällande
rörelseresullal även under den högkonjunktur för skogsindustrin som inlräffade
under åren 1979 och 1980. Lönsamhetsproblemen sammanhänger lill övervägande del
med produktionsenheternas storlek, ålder och tekniska standard och är därmed
av strukturell och långsiktig arl. Till detta kommer att förelagets råvaruan-skaffning
via skogsägarföreningarna har visat sig inte kunna tillgodose hela verksamhetens
behov. Betungande koslnader för företaget har härigenom uppstått genom att dels
relativt sett dyrbar import av råvara har skett, dels vissa produklionsanläggningar
lidvis har stått stilla på grund av råvarubrist.

Den inom Ncb under första
halvåret 1980 utarbetade planen för rekonstruktion och omstrukturering av
företagets verksamhei har inte godkänts av Ncb:s styrelse. Styrelsen har
emellertid, som jag redan nämnl, i skrivelse den 29 augusti 1980 hos Ncb:s
ägare hemslällt om ett kapitaltillskott lill företaget för alt möjliggöra ett
genomförande av nödvändiga slrukturålgärder och därmed skapa grund för lönsam verksamhei.

Enligt
förelaget har sälunda lidigare slalliga lillskoit lill Ncb inle gett företaget
en sådan ekonomisk bas att erforderliga sanerings- och strukturåtgärder kan
ske utan ytterligare kapUaltillskott. I det nämnda konsortialavtalet mellan
staten och berörda skogsägarföreningar har en sådan situation förutselts. Bl.a.
finns bestämmelser om Ncb:s soliditet innebärande att om soliditeten i föreiagei
sjunker under 25% skall ägarparterna överväga all lämna aktieägartillskotl i
förhällande lill sitt aktieinnehav.

Om
överenskommelse om sådant tillskott inle kan nås äger staten räll all säga upp
avtalen mellan ägarna eller begära att aktiekapitalet skrivs ned lill vad som
kan anses vara i behåll och alt nya aklier tecknas av staten.

Det
var mol denna bakgrund som jag uppdrog ål generaldirektören Hedström att för
statens räkning la uppförhandlingar med berörda skogsägarföreningar om ägarkapitaUiUskoti
IiU företaget. Förhandlingarna skulle syfta till att nä en lillfredsslällande
finansiering och ägarslmklur för Ncb:s fortsatta verksamhet. Hänsyn skulle
härvid las till behovel av en ändamålsenlig omslruklurering av företagels verksamhei
saml en tryggad råvaruförsörjning för förelaget. Hedström redovisade, som jag
har nämnl, i november 1980 ett förslag lill förhandlingsuppgördse mellan staten
och berörda skogsägarföreningar. Av redovisningen framgär följande.

Enligl
konsortialavtalet mellan slalen och de berörda skogsägarföreningarna skall Ncb:s
verksamhet bedrivas efler sirikl affärsmässiga och företagsekonomiska
principer. Parterna är överens om att detta skall gälla även i fortsättningen.
Under förhandlingarna har skogsägarföreningarna understrukit vikten av alt
dessa principer lillämpas fullt ut. Följaktligen har föreningarna hävdat all bl.a.
Ncb:s massafabriker i Köpmanholmen och Hörnefors bör avvecklas, någol som har
föreslagils även i den nämnda slrukturplanen. Parterna är överens om all Ncb
bör omstruktureras i

Prop.
1980/81:98 6

ordnade former. Den inom Ncb framtagna slurkturplanen bör
utgöra utgångspunkt för omslruklureringen. När del gäller enheter inom
koncernen som kan bedömas som utvecklingsbara och där en lönsam produktion kan
förutses, skall samarbete med andra skogsföretag eftersträvas: i andra fall får
försäljning övervägas.

Virkesförsörjningsavtalet mellan Ncb och skogsägarföreningarna
innebär att 70 % av föreningarnas virkesfängsl skall levereras lill Ncb. Skogsägarföreningarna
är enligl Hedström inle beredda att ändra avtalet till all avse bestämda kvantileler.
Nuvarande avlal gäller i yllerligare älta år. Föreningarna har dock framhållit
all de bör kunna försörja Ncb:s enheter med hela virkesbehovet efter del alt induslrikapacilelen
minskals lill följd av att olönsamma enheter har avvecklats.

Hedströms förhandlingar om ägartillskott till Ncb ledde
till följande preliminära överenskommelse.

Staten skjuter lill ell kapitallillskotl pä 375 milj. kr.
i form av nytt aktiekapital i Ncb för att möjliggöra en snar omslruklurering i
ordnade former av företagel.

Skogsägarföreningarna skjuter till 25 milj. kr. i nylt ägarkapital
i Ncb.

Den preliminära överenskommelsen förulsälter att Ncb skall
erbjuda sig att i viss utsträckning lösa in av förelaget uigivna s. k.
industrilän. Dessa är — lillsammans med s. k. skogsobligalionslän -
långfristiga län lill företagel utan formella säkerheter frän i första hand
enskilda personer, främsi skogsägare. Över 50000 personer innehar s.k. induslrilänebevis
och skogsobligationer utgivna av Ncb. Lånen har sammanlagl ell nominellt värde
av ca 145 milj. kr. och kan enligl länevillkoren, efler viss period och efter
beslut på bolagsstämma, konverteras, dvs. omvandlas, till aklier i bolagel. Per
den 1 januari 1981 är induslrilänebevis till ell nominellt värde om totalt ca
98 milj. kr. möjliga alt konvertera.

Nämnas kan i sammanhanget alt enligl huvud- och konsorlialavlalen
mellan staten och skogsägartöreningarna skall föreningarna verka för alt Ncb:s
industrilån och skogsobligalioner las över av föreningarna mol alt dessa
erhåller en fordran pä Ncb på molsvarande belopp saml ränle- och
amorteringsvillkor. Hitlills har lånen inle överflyttats på föreningarna.

Enligt
Hedströms förslag skall Ncb erbjuda förlida inlösen av de indus-trilånebevis
som år 1981 kan konverteras lill aktier i Ncb till 40 % av del nominella
värdet. Om erbjudandel om inlösen accepteras fulll ul innebär detta ett
kapitaltillskott på ca 60 milj. kr. för Ncb. De induslrilänebevis som inte
löses in lill följd av erbjudandel konverteras lill aklier i bolagel till ett
belopp av högst IO 000 kr. per innehavare och överskjutande belopp kvarstår som
induslrilänebevis.

De kapitaltillskott som enligl den preliminära
överenskommelsen skulle göras från ägarparternas sida innebär enligl
förhandlaren alt staten gör en större insats än vad som motiveras av statens
ägarandel om 74%. Resultatet blir därför att slatens ägarandel i bolagel ökar lill
knappt 90 %, samli-

Prop. 1980/81:98 7

digt som skogsägaiföreningarnas andel minskar till drygl
10%. Enligl uppgörelsen skall de nu gällande avtalen mellan staten och skogsägarföreningarna
upphöra. I ett nytt avtal mellan parterna skall skogsägarna i stället
tillförsäkras tvä platser i Ncb:s styrelse.

Det nu redovisade förslagel lill förhandlingsuppgörelse
förutsätter för sill genomförande riksdagens godkännande. Jag älerkommer senare
lill min bedömning av förslagel.

Del nämnda förslagel lill slrukturplan för Ncb innebar
nedläggning av vissa produktionsenheter. Främsi avsågs förelagels massafabriker
i Köpmanholmen och Hörnefors. Förändringar i företagets slruktur kan emellertid
få belydande samhällsekonomiska konsekvenser, bl.a. mol bakgrund av all Ncb är
dominerande arbetsgivare pä mänga orter. Professor Jungenfeli har därför gjort
en särskild undersökning om de saniliällsekoiioinlska konsekvenserna av (dika sturkliiraliernallv
inom Ncb. Resultatet av undersökningen har redovisats i en särskild rapporl Uivecklingsallernaliv
för massa- och pappersbruken i Hörnefors, Köpmanholmen och Väja. En
samhällsekonomisk bedömning. Av rapporten framgår i korthet följande.

I rapporten behandlas verkningarna på inkomstbildning och sysselsätlning
av att olika utvecklingsalternativ genomförs för berörda anläggningar.
Alternativen är desamma som de som Ncb har prövat i förelagels struktur-plan. Nägon
utvärdering av dessa alternativ i t. ex. leknisk och marknadsmässig mening har
inle skett liksom inle heller om dessa lämpligen bör genomföras i Ncb:s eller
annans regi. Frägor om Ncb:s finansiella rekonstruktion och ägarform las inle
heller upp.

För Hörnefors och Köpmanholmen förulsätler de studerade ulveck-lingsallernaliven
invesleringar om knappt 100 milj. kr. resp. minsl 300 milj. kr. samt all
nuvarande sysselsältningsnivå minskas med ca 140 resp. 220 anställda. Anlalel
anställda i de undersökta allernaliven uppgår i båda anläggningarna till
omkring 360. Utveckiingsalternaliven innebär för fabriken i Hörnefors en ökad pappersproduklion
saml för fabriken i Köpmanholmen en ökad massaproduktion.

1 pappersbruket i Väja är sysselsättningen oförändrad, 560
anställda, i de studerade utvecklingsallernaliven. Dessa omfattar ökad kraflpapperspro-duktion
och kräver invesleringar om minst 100 milj. kr.

Den företagsekonomiska lönsamhelen, hämtad frän Ncb:s egna
kalkyler, för de studerade projeklen är enligl undersökningen inle lägre än
för de flesta liknande projekl i branschen.

Skogsbrukets ulbud av massaved och konkurrensen om dessa kvanli-teler
från anläggningar inom andra förelag i branschen blir därför avgörande för
genomförandet av utvecklingsallernaliven.

Med de utgångspunkter som redovisas enligt undersökningen
utgör regionens virkestillgångar inte någon avgörande begränsning av
utvecklingsalternativen för de tre fabrikerna. För var och en av
anläggningarna ryms åtminstone ett utvecklingsaUernativ inom den
samhällsekonomiskt opli-

Prop. 1980/81:98 8

mala vedanvändningen, lillsammans med övriga
investeringsprojekt som i undersökningen bedömts fillkomma inom branschen. Vid
100 % kapacitetsutnyttjande inom industrin i regionen innebär della en
vedanvändning på 13,6 milj. m-* fub (fritt under bark). Molsvarande siffra för
85 % i kapacilelsutnylljande är 12,5 milj. m' fub. Della kan jämföras med den
faktiska virkesförbrukningen i regionen som har uppgått lill i genomsnitt ca
11,5 m fub per år under senare hälften av 1970-lalel. Häri har ingått även
import av virke frän utlandet och södra Sverige.

Om det bedöms möjligt all uppnä ell virkesulbud i intervallet
mellan angivna värden, är utvecklingsalternativen enligt undersökningen såväl förelagsekonomiskl
som samhällsekonomiskt lönsamma.

Med utvecklingsallernaliven
undviks dä belydande realekonomiska förluster tiU följd av ökad arbetslöshet efler
en nedläggning. Värdet av de inkomstförluster som skulle uppstå under en ireärsperiod
har för Hörnefors och Köpmanholmen bedömts uppgå till 150 milj. kr. En
nedläggning av Väjafabriken skulle föra upp denna siffra lill nära 300 milj.
kr.

Skulle del
realiserade vedulbudet bli lägre, kan den samlade effekten av utvecklingsallernaliven
enligl undersökningen bli alt annan — mer effektiv - skogsindustrien verksamhei
undanlrängs. Riskerna för en sädan undan-irängning sammanhänger med branschens kapacilelsutnylljande.
Det är följaktligen enligl ulredningen svårt att ange exakt vilka effekter som
uppkommer i dessa avseenden.

Projektens rangordning efter samhällsekonomiska kriterier
innebär enligt undersökningen att satsningar bör göras i första hand. i
Hörnefors. i andra hand i Väja och i Iredje hand i Köpmanholmen. Hörnefors
övertag uppkommer enligl undersökningen framför alll genom all del studerade
projektet saknar undanträngningseffekier. Invesleringar i Väja har relativt
begränsade undanträngningseffekier. En nedläggning av fabriken i Väja skulle
dessutom enligl undersökningen fä de svåraste verkningarna på den lokala arbelsmarknaden.

Förslag lill
ulvecklingsprojekl för Hörnefors pappersbruk och Köpmanholmens massafabrik har
även redovisats för regeringen i skrivelser den 8 oktober 1980 frän
länsstyrelsen i Väslerbollens län och Umeä kommun resp. den 23 december 1980
från Örnsköldsviks kommun. Skrivelserna berör även de negaiiva samhällseffekter
som bedöms uppkomma vid en eventuell nedläggning av massaproduktionen pä resp. orl.
Föreslagna utvecklingsprojekt liknar i hög grad dem som har utretts av Ncb och
som har bedömts i nämnda samhällsekonomiska utredning.

Inom Vänerskog AB och Fiskeby AB påbörjades under år 1980
en utredning om förutsättningarna för ett utökat samarbele inom kraflpappersområdet.
Syftet skulle vara all uppnä en stark ställning pä marknaden för brunt papper saml
all genom förvärv av kapacitet för vidareförädling av förpackningspapper
åstadkomma en trygg avsättning av basproduk-lionen. Medverkan frän Ncb:s kraflpappersbruk
i Väja diskuterades ock-

Prop. 1980/81:98 9

sä. Under de diskussioner som fördes mellan berörda parter
framkom del att samarbetsplanerna skulle kunna realiseras endast under förutsällning
av statlig finansiell medverkan. Direktör Wahlström har för slatens räkning
analyserat förutsättningarna för denna medverkan. Resultatet av analysarbetet
redovisades i november 1980 i en särskild rapporl, Samarbele mellan Vänerskog,
Fiskeby och Ncb på kraflpappersområdet. Av rapporten framgär bl. a. följande.

Kraftpapper tillverkas i dag i stor omfattning inom
samtliga tre nämnda förelag. Genom att föra samman Fiskeby, Bäckhammars Bruk
inom Vänerskog och Ncb:s pappersbruk i Väja i en ekonomisk enhel skapas enligl
rapporten förulsällningar för en omslrukturering som innebär en kraftig effektivisering
pä såväl produktions- som marknadsföringssidan. Den nya konstdlafionen uppnår enligl
rapporten slorskaleförddar genom all säck-pappersproduklionen pä sikl
koncentreras lill fabriken i Väja samlidigl som totalproduktionen av säckpapper
inte ökar genom att de övriga två enheterna förutses övergå till annan pappersproduklion.

Pappersbruket i Väja med en massakapacitel om 170000 ärslon
föreslås bli uppmslat och utbyggt lill omkring 260000 lon. Den befintliga
större säckpappersmaskinen upprustas och bibehålls, medan den mindre på sikl
ersätts med en ny. Dessa invesleringar - som beräknas kosla ca I 000 milj. kr.
— bedöms i rapporten vara av avgörande betydelse för Väjafabikens överlevnadsmöjligheler
på sikt.

1 rapporten sägs vidare all den hårdnande internationella
konkurrensen gör alt svensk skogsindustri måsle la lill vara alla
kostnadsfördelar, i form av en rationell fabriks- och företagsstruktur, för all
kunna upprätthålla sin konkurrenskraft. Kraflpappersområdet är ett av de
områden där den svenska fibern bäst kommer lill sin räll och Sverige bör därför
sträva efler att bibehålla och utveckla en stark pappersindustri även inom
detta område.

1 rapporten framhälls slutligen all del föreslagna
samgåendet blir ulan avsedd verkan om inle del för den framtida lönsamhelen
nödvändiga investeringsprogrammei kan förverkligas.

3 Föredragandens överväganden

3.1 Strukturförändringar inom skogsindustrin

Skogsindustrin är enligl min uppfattning av vital belydelse
för Sveriges ekonomi. Totalt sysselsätts direkt ca 210000 personer i
skogssektorn. Ytteriigare ca 90000 personer sysselsätts indirekt med
iransporter elc. Nära 20 % av Sveriges exportintäkter kommer frän skogssektorn.
Betydelsen för bytesbalansen är dock betydligt större genom sektorns låga
import-andel. Fortsatta satsningar i skogsbranschen är mot denna bakgrund ange-

Prop.
1980/81:98 10

lägna. En effektiv och konkurrenskraftig branschstruktur mäste
härvid säkerställas.

Många svenska tillverkare inom massa- och pappersindustrin
har anläggningar som utnyttjar de påtagliga slorskaleförddar som finns i branschen.
Fortlöpande invesleringar är dock nödvändiga för moderniseringar inom
massaindustrin och för all öka graden av integrering av papperstillverkningen
i den lakl som marknadsulrymmet medger. Nägon utökning av industrins samlade
vedråvaruförbrukning bör emellertid enligt min uppfattning inte ske.

Utbyggnaderna inom den virkcsförbrukande delen av den
svenska skogsindustrin nådde omkring är 1975 den nivä pä råvaruförbrukningen
som bedömdes möjlig alt tillgodose inom ramen för ell uihälligl skogsbruk.
Försämrad lönsamhet i skogsindustrin har i kombination med restriktiv tiUämpning
av rävaruprövningen enligl 136 a § byggnadslagen lell lill all den råvaruförbrukande
induslrikapacilelen varil i stort oförändrad sedan dess. Skogsindustrins
produktion har emellertid under senare år begränsats av råvarutillgången.
Förklaringen till detta återfinns främst i en nedgång i avverkningarna. Delta
gäller specielll på den skogsareal som ägs av privata skogsägare.

För all
öka avverkningen i det goda marknadsläge som skogsinduslrin befann sig i under
åren 1979 och 1980 har riksdagen beslulal om vissa tillfälliga
stimulansåtgärder för det enskilda skogsbruket. Vidare genomfördes förra året
en leknisk omläggning av skogsbeskatlningen i syfte att förenkla reglerna och uppnä
ell ökat virkesutbud. En särskild parlamentarisk utredning (1 1979: 18) om
skogsindustrins virkesförsörjning lillsalles år 1979. Ulredningens förslag
väntas under delta är. Enligt min mening är del i hög grad angeläget all få lill
stånd en ökning av avverkningarna i det svenska skogsbruket lill en nivå molsvarande
den långsiktiga avverkningsmöjligheten i skogen. Begränsningar i råvarulillförsdn
har varit en viklig orsak fill förluster i marknadsandelar som drabbat den
svenska skogsindustrin under senare är.

Mol denna
bakgrund har regeringen, i väntan pä förslagen från virkesförsörjningsutredningen,
aviserat åigärder som även i ett kortare perspektiv skall stimulera till ökade
avverkningar. Åtgärderna omfattar lindringar i skogsbeskatlningen och en
utökning av slödel lill återväxtåtgärder i del inre skogliga stödområdet. Åigärderna
avses finansieras genoin en höjning av skogsvårdsavgiflen.

Åven med balans mellan induslrikapacilelen inom den
svenska skogsinduslrin och råvarutillgången måsle emellertid en fortgående slrukluromvandling
och rationalisering ske inom branschen. För all fortlöpande stärka
konkurrenskraften hos den svenska skogsindustrin krävs inle bara
nyinvesteringar ulan även nedläggning av olönsamma enheter. På grund av
skogsindustrins geografiska lokalisering är del emellertid av slor vikt all
strukturomvandlingen inle sker i okontrollerade former. Del är mol denna

Prop. 1980/81:98 11

bakgmnd tidigare statliga insalser i bl.a. Ncb skall ses. Å
andra sidan fär inte statliga insatser leda lill all strukturomvandlingen
stannar eller alt en konkurrenssnedvridning uppkommer.

Vad gäller
nedläggningar inom skogsindustrin som har aktualiserats eller kommer är min
principiella uppfattning att produktionsenheter som inle är lönsamma eller kan
bedömas som långsiktigt livskraftiga måste las ur drift. Förelagens resurser
måste i stället inriklas på enheter som är lönsamma eller utvecklingsbara.
Detta innebär att slor reslriklivilel mäste iaktlas från samhällets sida vad
gäller direkta stödinsalser lill anläggningar ulan överlevnadsförmåga. Inom
ramen för gällande sysselsättnings- och regionalpolitiska målsättningar är det
angeläget alt strukturomvandlingen inom skogsindustrin underlättas sä att
konkurrenskraften successivt kan förslärkas.

3.2 Ncb:s nuvarande situation

De statliga kapitaltillskolten till Ncb under åren 1978
och 1979 var avgörande fömtsättningar för all en omstmkturering av företaget
skulle kunna genomföras i ordnade former. Ncb har dock hafl en fortsatt negativ
resultatutveckling och det stmkturplanearbete som har bedriviis inom företaget
visar pä behov av omfattande och kapitalkrävande strukturförändringar.
Förelagsgruppens svaga del synes vara moderbolagets rörelse vari ingär bl. a.
företagels svenska pappers- och massafabriker med undantag av Edet AB.
Flertalet av de träbearbetande enheterna och de utländska dotterbolagen är
lönsamma. Ett väsentligt problem för Ncb synes vara att dess råvamförsörjning
pä kort sikt är alllför kostsam för att möjliggöra eu rationellt utnyttjande av
företagets industrikapacitet samtidigt som den långsiktiga försörjningen måste
bedömas som osäker.

Ncb:s råvamanskaffning är fill huvudsaklig del uppbyggd på
virkesleveranser från de skogsägarföreningar som är delägare i Ncb. Frän Ncb:s
bildande år 1961 fram till virkesäret 1977-1978 har förelagets råvamförsörjning
varit relativt problemfri. Föreningarna har svarat för huvuddelen av Ncb:s
virkesbehov. Företaget har vidare ulan slörre svårigheter kunnal anskaffa filläggskvanliteler,
främst från andra företag.

Gällande längsikfiga
virkesförsörjningsavtal mellan Ncb och föreningarna innebär att en viss
kvantitet (70 %) av föreningarnas årliga virkesfångst skall gå till Ncb. Som
jag nämnt har Ncb;s rävaruanskaffning via skogsägarföreningarna emellertid
minskat under senare år. I första hand gäller detta inom prisomräde I, dvs.
norra Sverige. Detla beror i första hand på alt berörda föreningar i sin tur
har drabbats av en minskad rävamfångst. Till stor del återspeglar detla den lidigare
påtalade allmänt minskade avverkningsnivån inom det privata skogsbruket. De
ekonomiska kriser som Ncb och därmed berörda skogsägarföreningar har drabbats
av under senare år och den publicitet som förekommit i samband därmed kan

Prop.
1980/81:98 12

dämlöver
i viss utsträckning ha påverkat enskUda skogsbmkares benägenhet att leverera
till föreningarna.

En
av slmklur- och konjunkturskäl ökad konkurrens om skogsråvara från andra
skogsindustriföretag under senare år har försvårat Ncb;s anskaffning av tilläggskvantiteler.
Gällande virkesförsörjningsavtal förhindrar i praktiken företaget all, i
likhet med andra skogsindustriföretag, förvärva tilläggskvantiteler t. ex.
genom s. k. rotpostköp från enskilda skogsägare. Förutom viss råvara från egna
skogar och i form av avfall från egna sågverk samt begränsade köp från andra än
enskilda skogsägare har företagel tvingats till import. Företagel har
emellertid kraftigt reducerat sUt behov av vedråvara. Fram lill 1977-1978 var Ncb:s
massatillverkning inom norra Sverige ca 500000 ton. Genom nedläggningar av
massafabrikerna i Hissmofors och Sandviken har produktionskapaciteten minskat med
ca 20%. En nedläggning av massafabrikerna i Hörnefors och Köpmanholmen skulle
innebära att Ncb:s massavedsförädling reduceras till ca 1/3 av vad som var
fallet fram lill åren 1977- 1978.

Ncb:s
råvamanskaffning, som i dag är uppbyggd på virkesleveranser från skogsägarföreningarna,
är enligl vad jag erfarit frän företagel möjlig alt förändra endast på mycket
läng sikl. Av avgörande betydelse för bedömningar av utvecklingen för olika
produktionsenheter inom Ncb blir sålunda den tillgäng på råvara som förelaget
kan påräkna via den nuvarande anskaffningsorganisationen. Som jag lidigare
nämnt har föreningarna vid ägarförhandlingarna framhållit att Ncb:s virkesbehov
bör kunna tillgodoses av föreningarna om industrikapacitelen minskas genom
nedläggning av företagets olönsamma enheter.

För
att fullfölja en nödvändig omslruklurering av Ncb har förelagels styrelse hemslällt
om ett fillskott av ägarkapital. Styrelsen har därefter i december 1980
beslutat att mot bakgmnd av den ekonomiska ulvecklingen i företaget och i
enlighet med aktiebolagslagens krav till bolagsstämma hänskjuta frågan om Ukvidafion
av företaget. Ncb;s stäUning bedömdes av styrelsen sådan att det egna kapitalet
till stor del var förbrukat och understeg en tredjedel av aktiekapitalet. Vid
extra bolagsstämma samma månad enades ägarparterna om all detta var fallet men
att frågan om likvidation skulle uppskjutas i avvaktan på beslut om ägarkapilaltillskolt
i Ncb.

3.3
Finansiellt stöd till Ncb

Om
inte tillskott lämnas Ncb kommer företaget under innevarande år uppenbarligen
att hamna i en likvidationssitualion. En betalningsinslällelse skulle också bli
oundviklig, sannolikt åtföljd av en konkurs. De av mig tidigare redovisade
förhandlingarna mellan staten och berörda skogsägarföreningar visar dock att föreningama
inte är beredda alt lillföra medel i den utsträckning som krävs för att de
skulle kunna bibehålla nuvarande ägarandel inom förelaget. Föreningarna anser
sig inte heller ha möjlighet

Prop.
1980/81:98 13

att
i någon större utsträckning bidra med framlida kapitaltillskott för att
genomföra större investeringar. Vid förhandlingarna har emellertid betonats
angelägenheten av en omstrukturering av Ncb. Som riktlinjer för en omstmkturering
av Ncb skulle gälla alt förulsällningar skapas för en fortsatt verksamhet för
de enheter inom företagel som kan bedömas som utvecklingsbara och där en lönsam
produktion kan förutses. Vid förhandlingarna framgick att där så är lämpligt
samarbete med andra skogsförelag härvid bör eftersträvas. 1 andra fall borde
avyttring övervägas. Strikt affärsmässiga och företagsekonomiska principer
borde vidare även fortsättningsvis styra företagets verksamhei. Olönsamma
enheter som inte kunde bedömas få en positiv utveckling skulle därför avvecklas
och en anpassning ske till Ncb:s långsiktiga virkesförsörjningssitualion. Frän skogsägarföreningarna
angavs som exempel nedläggning av bl.a. förelagets massafabriker i
Köpmanholmen och Hörnefors.

För att skapa finansiella fömtsättningar
för en ordnad omslrukturering av Ncb med nämnda utgångspunkter bedömdes vid
förhandlingarna föreligga behov av kapitaltillskott från ägarana om ca 400-500
milj. kr.

Enligt min mening är de i
förhandlingarna redovisade riktlinjerna för en omstmkturering av Ncb
ändamålsenliga och innebär att denna kan utgöra ett positivt inslag i den
pågående strukturomvandlingen inom branschen. Genom att skapa en finansiell och
soliditetsmässig grund för en omslrukturering av företagel i ordnade former i enlighel
med nämnda riktlinjer begränsas enligt min bedömning de företagsekonomiska och
samhällsekonomiska koslnaderna.

Med hänsyn till det
statsfinansiella lägel bör som ulgångspunkl för ell statligt kapitaltillskott
gälla att alla tillgängliga möjligheter för konsolidering av företaget
utnyttjas i maximal utsträckning i syfte all säkerställa en rafioneU och lönsam
verksamhet vid företagets utvecklingsbara enheter. Den preliminära
förhandlingsuppgörelsen mellan staten och berörda skogsägarföreningar om
kapitaltillskott till Ncb bör mol denna bakgrund inte godkännas av
statsmakterna i sin nuvarande utformning. Ncb:s s.k. industrilån utgör enligt
min bedömning en form av förlagskapital och bör utnyttjas för att i så hög grad
som möjligt stärka Ncb:s egna kapital och därmed öka företagets
konsolideringsgrad. Det i förhandlingsuppgörelsen redovisade villkoret om
förtida inlösen av industrilänen medger inte detla fullt ut. I stället bör
lånen konverteras till aktiekapital i enlighet med lånevillkoren, trots den prakfiska
olägenhet som kan uppstä med över 50000 enskilda aktieägare i Ncb. Genom ett sådanl
förfarande kan även undvikas den svåra och i viss grad godtyckliga värdering av
förlagskapitalet som blir följden av en sådan friviUig förtida inlösen av Ncb:s
industrilän som förutsätts i förhandlingsuppgördsen. Förlagskapitalels värde
erhålls i stället genom en marknadsmässig värdering via den framlida ulvecklingen
av det egna kapitalet i Ncb. Som jag senare skall beröra torde ett positivt sådant
värde kunna uppnås.

Prop. 1980/81:98 14

Berörda skogsägarföreningar accepterar inle enligt vad jag
har erfarit en ändring i den preliminära uppgörelsen av nyss nämnl slag.
Ansvaret för alt ge Ncb nödvändiga finansiella förulsätlningar för
omstruktureringen av verksamheien kommer härigenom att åvila endasl den ena ägarparlen.
1 enlighel med konsortialavtalet mellan ägarparterna bör slalen härvid begära
all nuvarande aktiekapital sätts ned till vad som kan anses moliveral innan slalen
tecknar nya aklier.

Det i ägarförhandlingarna beräknade kapitalbehovet för Ncb
uppkommer bl.a. pä grund av ell omfattande nedskrivningsbehov för all anpassa värdel
pä vissa av Ncb:s anläggningstillgångar till ändrade förulsätlningar för
verksamheten. En betydande belastning på företagels redovisade egna kapital
uppslår som en följd av delta förhållande. Till detla kommer en ytterligare
belastning genom de förluster som uppstått i verksamheten. Jag har lidigare
nämnt all förelagets styrelse fört frägan om bolagels likvidation lill
bolagsstämma. Enligt min bedömning bör Ncb:s eget kapital betraktas som i
stort förbrukat. Del ankommer på bolagsstämman att bl.a. mol bakgrund av
gällande redovisnings- och revisionspraxis beslula om nedsällning av
aktiekapitalet.

För all på företagsekonomiska och affärsekonomiska grunder
rekonstruera Ncb bedömer jag all 300 milj. kr. i nylt slalligl ägarkapital bör
lillföras förelaget i form av ökning av akfiekapitalet. Regeringen har
bemyndigats att överlåta nu innehavda aklier i Ncb lill annan i enlighel med
huvud- och konsorlialavlalen mellan staten och berörda skogsägarföreningar. Jag
älerkommer strax lill frägan om den fortsatta gillighelen av avtalen. Enligl
min mening bör regeringen ha möjlighel alt överlåta dessa aklier även om
avtalen skulle upphöra. Delta bör gälla ocksä de nya aklier som tecknas i enlighel
med vad jag har förordal. Jag förordar alltså all regeringen inhämtar
bemyndigande härtill. Därutöver bör 100 milj. kr. slällas lill förelagets
förfogande i form av ell statligt längfrisligl lån. Länet bör vara
förmäns-rättsligt placerat efler övriga lån men vara räntebelagl. Länel skall
ersätta det industrigarantilån om 100 milj. kr. som regeringen den 11 december
1980 beviljade Ncb för all avhjälpa företagels likviditetsproblem. Det bör ankomma
på regeringen att utforma de närmare bestämmelserna för såväl
aktieägartillskottet som lånel. Medlen bör las upp på tilläggsbudget II lill
statsbudgeten för budgetåret 1980/81.

Kapitaltillskotlel bör eligt min mening - lillsammans med
del tillskotl till förelagels egna kapilal som kan erhållas vid en konvertering
av Ncb:s industrilån och skogsobligationslån saml andra av företaget vidtagna ätgärder
- ge företagel en tillfredsställande soliditet och en godtagbar likviditet. En
finansiell gmnd för all fortsätta en nödvändig omslruklurering av Ncb i syfte
alt uppnä långsiktig konkurrenskraft och lönsamhet i verksamheten kan därmed
erhållas. De strukturåtgärder som nämnis lidigare och vilka stegvis redan
börjat genomföras av förelagsledningen väntas sålunda enligt denna redan under
innevarande arge en betydande reslulatförbällring och

Prop.
1980/81:98 15

förbättrat kassaflöde. Härtill kommer positiva effekier av
pågående rationaliseringar och ökade exportintäkter. Resultatet av verksamheien
lorde därför enligl förelagsledningen kunna förbällras i betydande grad under
år 1981.

Den
omstrukturering och de ätgärder i övrigt som här anges överensstämmer med de
riktlinjer som regeringen offentliggjorde den 1 december 1980. De syftar lill
att säkerställa ett rationellt utnylljande av Ncb:s utvecklingsbara enheter.
Nu aktuellt kapitallillskoll lill Ncb lorde emellertid inte ge nägot uirymme
för slörre invesleringar i förelaget. Där så är ändamålsenligt och till gagn
för Ncb bör samarbete med andra skogsföretag prioriteras. 1 andra fall bör
avyttring övervägas. Jag vill i sammanhanget framhälla alt jag ser en forlsall
skogsindustrien verksamhet i Väja som naturlig och önskvärd även på sikl. Jag
är däremol inte beredd att nu ta ställning lill frågan om statlig medverkan i
en utveckling av pappersbruket i Väja enligt tidigare redovisat förslag av
utredningsmannen Wahlström. Jag vill också nämna alt regeringen denna dag
avslagit en ansökan från Ncb om lokaliseringsstöd för utbyggnad av förelagets
sågverk i Väja. Enligl min uppfattning bör framtida statliga insalser som kan
erfordras i form av regionalpolitiskl eller annat slöd i skogsinduslrin i
Ådalen koncentreras till i första hand massa- och papperstillverkningen.

Kapilaltillskollet
ger enligl min bedömning inle utrymme för fortsall drift i Ncb:s regi av
enheter där tillfredsställande lönsamhet inle kan erhåUas. En förutsättning för
det statliga tillskottet bör sälunda vara alt sådana enheter snarast avyttras
eller läggs ner. Jag har vid min beräkning av kapilaltillskoltets storlek förutsalt
alt bl.a. vissa olönsamma enheter avvecklas. Uppenbar risk föreligger i annat
fall att en omslruklurering i ordnade former av Ncb äventyras. Del ankommer pä
förelagsledningen att falla de nödvändiga beslulen för alt nämnda förulsätlningar
för kapilaltills-koltet skall uppfyllas.

Jag är som
tidigare framgått inle beredd all förorda all ett ägarlillskoll ges till Ncb i
sådan omfattning att lidigare nämnda slörre utvecklingsinves-teringar vid
fabrikerna i Hörnefors och Köpmanholmen kan genomföras. Alternativen har
bedömts som företagsekonomiskt oacceptabla dels av Ncb, dels vid ägarförhandlingarna.

Jag finner för min del inle nägon anledning all
ifrågasätta dessa bedömningar. Enligt min uppfattning skulle ett genomförande
av investeringarna i Ncb;s regi vara olämpligt även med hänsyn till strävan alt
en kraftfull omstrukturering av Ncb också bör vara ett ändamålsenligt led i en
angelägen stmkturomvandling av branschen. Jag har i detla sammanhang sökt
bedöma även Ncb:s långsiktiga virkesförsörjningssitualion.

Jag utesluter inte att genomförbara utvecklingsalternativ
kan finnas för nämnda enheter men då i nya organisationsformer. Del är
angelägel alt berörda regionala myndigheter medverkar lill att eventuella
sådana alternafiv kan identifieras och prövas. Jag utgår vidare frän alt Ncb i
sä hög

Prop.
1980/81:98 16

grad
som möjligl söker biträda lösningar som kan innebära fortsatt verksamhet i
någon form i ny regi vid nedläggningsholade enheter.

Det
ankommer pä regeringen och berörda myndigheier alt vidla erforderliga arbelsmarknads-
och regionalpolitiska åtgärder för att mildra effekterna av den omslrukturering
som föreslår.

En
effeklivl genomförd omslruklurering inom loppet av ell par år av Ncb med inrikining
enligt vad jag tidigare har redovisat bör enligt min mening leda ull alt
förelagets lönsamma eller utvecklingsbara delar ges erforderliga möjligheler
alt överleva och fortsatta driftsförlusier i verksamheten undviks. Hitlills av
företagel nyligen vidtagna eller aviserade strukturåtgärder indikerar ocksä della.
Fortsalt urholkning av förelagets eget kapital bör härvid kunna upphöra.
Ytterligare statliga kapitaltillskott för förlusttäckning blir inle aktuellt.

Ncb:s
ägarstruktur kommer som en följd av den förordade finansiella rekonstmktionen
att förändras. Enligt vad jag erfarit anser sig berörda skogsägarföreningar f. n.
inte kunna bidra med nytt ägarkapital lill Ncb. Föreningarnas nuvarande
ägarandel (ca 26 %) lorde mol denna bakgrund och med hänsyn till det omfattande
nedskrivningsbehov som bedöms föreligga i förelaget komma alt i belydande
utsträckning minskas.

En
konvertering av Ncb:s industrilån och skogsobligationslån lill aktiekapital
innebär emellertid att en betydande del av Ncb även fortsättningsvis skulle
komma all ägas av enskilda intressen. F. n. är ca 98 milj. kr. av sammanlagt
utestående 145 milj. kr. i industrilän möjliga för företaget all konvertera till
B-aktiekapital. Under år 1982 blir ytterligare ca 20 milj. kr. av de
sammanlagda industrilånen konverleringsbara. Statens forlsalta ägarengagemang i
Ncb till följd av del av mig förordade kapitaltillskottet kommer genom nämnda konverleringsförfarande
alt relativt sett minskas något under kommande år. Den statliga ägarandelen i Ncb
kan således bedömas minska till som lägsl ca två tredjedelar efler några år.

Den
föreslagna finansiella rekonstruktionen innebär att en fortsatt koppling
föreligger mellan Ncb och det enskilda skogsbmkel. Merparten av innehavarna av Ncb:s
induslrilänebevis och skogsobligalioner utgörs av enskilda skogsägare. Della
bör enligl min mening vara av positiv betydelse för bl.a. Ncb:s forlsalta
råvaruförsörjning genom ett ägarintresse hos dessa att medverka lill en
fortlevnad för Ncb:s utvecklingsbara delar för alt nå avkastning pä satsat
kapital.

Berörda
skogsägarföreningars ägarengagemang i Ncb torde i framfiden bli i betydande
grad förändrat. Härigenom rubbas enligt min mening förutsättningarna för nu
gällande huvud- och konsortialavtal mellan staten och föreningarna sä
väsentligt att fortsall grund saknas för avtalen. Skogsägarföreningarna kommer
emellertid även i framtiden att spela en mycket viktig roll för förelagels
råvaruförsörjning via del långsiktiga virkesförsörjningsavtalet som gäller
mellan företaget och föreningarna. Dessa bör därför bl. a. med hänsyn till alt
deras medlemmar efter en konvertering av

industrilånen
blir belydande aktieägare kunna tillförsäkras forlsall särskild insyn i Ncb.
Det ankommer på regeringen att vid behov för statens räkning träffa avtal om
detta.

4
Hemställan

Med
hänvisning lill vad jag nu har anfört hemsläller jag att regeringen föreslår
riksdagen att

1.
till Teckning av aklier i
Norrlands Skogsägares Cellulosa AB på tilläggsbudget II lill statsbudgeten för budgetårel
1980/81 under fjortonde huvudtiteln anvisa ell reservationsanslag av 300000000
kr.,

2.
till Lån till Norriands
Skogsägares Cellulosa AB på lilläggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1980/81 under Ijortonde huvudtiteln anvisa ett
reservationsanslag av 100000000 kr.,

3.
bemyndiga regeringen att överiåta
statens aklier i Norriands Skogsägares Cellulosa AB.

5
Beslut

Regeringen
ansluter sig fill föredragandens överväganden och beslular att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.

Innehåll

Proposilion
...................................................... ... 1

Propositionens
huvudsakliga innehåll ..................... I

1
Inledning ..................................................... ... 2

2
Ncb:s utveckling åren 1979-1980
samt genomförda utredningar .. 4

3
Föredragandens överväganden ........................ ... 9

3.1
Strukturförändringar inom skogsinduslrin
........... 9

3.2
Ncb:s nuvarande situation ........................... 11

3.3
FinansieUt slöd lill Ncb.................................... 12

4
Hemslällan ..................................................... 17

5
Beslut .......................................................... 17

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981