Prop. 1980/81:99

Regeringens proposition

1980/81:99

om ändring I
byggnadsstadgan (1959:612);

beslutad
den 22 januari 1981.

Regeringen
föreslår riksdagen att antaga det förslag som har upptagits i bifogade utdrag
av regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar THORBJÖRN FÅLLDIN

GEORG DANELL

Propositionens
huvudsakliga innehåll

1
propositionen föreslås att i byggnadsstadgan (1959:612) skall införas bestämmelser
med krav på byggnadslov för vissa slag av vindkraftverk. Bestämmelserna
föreslås träda i kraft den 1 januari 1982.

Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 99

Prop.
1980/81:99

Prop.
1980/81:99

Förslag till

Lag om ändring i byggnadsstadgan (1959:612)

Härigenom
föreskrivs i fråga om byggnadsstadgan (1959:612)' dels att 52 § och 54 § I mom.
skall ha nedan angivna lydelse, dds att rubriken närmast före 52 § skall ha
nedan angivna lyddse.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Skylt, annan fast anordning, upp- SkyUar, andra fasta
anordningar,

lag m.m. upplag m.m.

52 §

Skylt
skall till form, färg och utförande i övrigt fylla skäliga anspråk på prydlighel
och vara lämpad för platsen. Särskilt skall tillses, att den ej inverkar
menligt pä stads-dier landskapsbilderi eller medför brandfara eller risk för
olycksfall samt att den ej skymmer sikten längs gata eller pä annat sätt verkar
störande på trafiken ä gala eller annorstädes, eller för närboende. Skadad
eller eljest briställig anordning skall, om den ej iståndsätles, snarast
borttagas.

Vad nu sagts skall ock gälla annan fasl anordning, såsom
radioantenn, mur och bensinpump, så ock ljusanordning vare sig den är fast anbragt
eller icke.

Upplag må ej anordnas så, all det orsakar brandfara eller
risk för olycksfall, skymmer siklen för trafiken eller för närboende, vanpryder
omgivningen eller eljest vållar olägenhet av betydelse.

Skyltar, andra fasla anordningar, såsom vindkraftverk, radioän-tenner,
murar och bensinpumpar samt ljusanordningar, oavsett om de är fast anordnade
eller inte, skall vara lämpade för platsen samt ifråga om form, färg och
utförande i övrigl fylla skäliga anspråk på prydlighel. Särskilt skall beaktas
att de inle

1.
inverkar
menligt pä stads- eller landskapsbilden,

2.
medför
brandfara eller risk för olycksfall,

3.
skymmer siklen
längs någon gata eller på annat säU stör trafiken på en gala eller någon
annanstans eller

4.
stör dem
som bor i närheten.

Anordningar som är skadade eller på något annat sätt
bristfälliga skall snarasl repareras eller tas bort.

Upplag får
inte anordnas så att de orsakar brandfara eller risk för olycksfall, skymmer
sikten för trafiken eller för dem som bor i närheten, vanpryder omgivningen
eller på annat sätt medför någon olägenhet av belydelse.

/ mom.'
Åtgärd, som enligt 75 § är all hänföra till nybyggnad, må ej

I mom.
Följande åigärder får inte företas utan byggnadsnämn-

' Stadgan omtryckt 1972:766. '-Senaste lydelse 1973: 1086.

Prop. 1980/81:99

Nuvarande lydelse

företagas utan byggnadsnämndens lov (byggnadslov).

Byggnadslov erfordras jämvcU förföljande åtgärder,
nämligen

sådan tiU byggnad ej hänförUg ändring av byggnad, som
berör konstruktionen av dess bärande delar eller av eldstäder, rök- eller ventilationskanaler
eller som avsevärt påverkar dess planlösning eller yttre utseende;

sådan till nybyggnad ej hänföriig ändring av byggnad, som innefaltar
inrättande av ledningar för vallenförsörjning eller avlopp saml därmed
förbundna anordningar, så ock mera väsentlig ändring av befintlig sådan ledning
eller anordning;

ianspråktagande av byggnad eller del därav för
väsentligen annat ändamål än det, vartill byggnaden föru/ varit använd eller
som finnes angivet å godkänd ritning;

uppförande eller väsentlig ändring av mur, plank eller
därmed jämförlig anordning;

schaktning, fyllning eller annan liknande åtgärd inom
tomt, såvida åtgärden innebär avsevärd ändring av höjdläget för tomten eller
del därav;

inrättande av fast cistern eller annan fast anordning för
hantering eller förvaring av brännbara vätskor, såvida åtgärden ej avser allenast
att tillgodose viss faslighels husbehov; samt

inrättande av upplag.

Inom område med stadsplan er-tl Riksdagen 1980/81. 1 saml.
Nr 99

Föreslagen lydelse

dens lov (byggnadslov):

/. Åtgärder som enligt 75 § hänförs IiU nybyggnad.

2. 5rti/«« ändring av p/7 byggnad, som berör
konstruktionen av dess bärande delar eller av eldstäder, rök- eller
ventilationskanaler eller som avsevärt påverkar byggnadens planlösning eller
yttre utseende.

3.
5«c/fl«
ändring av e;i byggnad, som innebär all ledningar för vattenförsörjning eller
avlopp samt anordningar som är förbundna med sådana ledningar installeras
eller väsentligt ändras.

4.
Ianspråklagande
av en byggnad eller en del av en byggnad för väsenlligen annat ändmäl än del
som byggnaden lidigare har använts för eller som finns angivet på en godkänd
ritning.

5.
Uppförande
eller väsentlig ändring av en mur, ett plank eller någon liknande anordning.

6.
Uppförande
av ell vindkraftverk, om vindturbinens diameter är slörre än Ivå meter eller
om anordningen placeras på ell avstånd från tomtgränsen som är mindre än anordningens
höjd över marken eller om anordningen fast monteras på en byggnad. Byggnadslov
krävs även för väsentiig ändring av en sådan anordning.

7.
Schaktning,
fyllning eller annan liknande ätgärd inom en tomt, om åtgärden medför att höjdläget
för tomten eller för en del av den ändras avsevärt.

8.
Inrättande av
en fasl cistern eller annan fast anordning för hantering eller förvaring av
brännbara vätskor, om inle anordningen skall tillgodose endast en viss
faslighets husbehov.

9.
Inrättande av
upplag.

Inom områden med sladsplan

Prop. 1980/81:99

Nuvarande lyddse

fordras härutöver byggnadslov för omfärgning av fasad som
ej vetter mot kringbyggd gärd eller annan sädan plats, för utbyte av takläck-ningsmaterial,
för rivning av byggnad samt för uppsättande eller väsentlig ändring av skylt
eller ljusanordning. Vad sålunda gäller äger motsvarande lillämpning. i fråga
om rivning av byggnad inom område där förbud mol nybyggnad gäller enligt 35 §
byggnadslagen och ifråga om skylt och ljusanordning inom område med byggnadsplan.

Med avseende å område, som är beläget i närheten av
befintlig eller tiUämnad befästning, statlig flygplats, annan än slalen
tillhörig flygplats för allmänt bruk, atomreaklor eller annan
atomenergianläggning. äger länsstyrelsen i den omfallning som finnes erforderlig
föreskriva skyldighet alt söka byggnadslov för inrättande av materialgärd eller
ljusanordning eller schaktning, fyllning eller därmed jämförlig åtgärd jämväl
där sådan skyldighet ej följer av de här förut givna bestämmelserna.
Föreskriften skall kungöras på sätl i 24§ 1 mom. första styckei sägs.

Föreslagen lydelse

krävs dessutom byggnadslov för omfärgning av en fasad som
inte vetter mol en kringbyggd gård eller annan sädan plats, för utbyte av taktäckningsmalerial,
för rivning av en byggnad och för uppsättande eller väsentlig ändring av en
skyll eller en ljusanordning. Byggnadslov krävs också för rivning av en byggnad
inom områden där förbud mol nybyggnad gäller enligl 35 § byggnadslagen
(1947:385) samt för uppsättande eller väsentlig ändring av en skyll eller en
ljusanordning inom områden med byggnadsplan.

I fråga om sådana områden som är belägna i närheten av en
befintlig eller planerad befästning, en slallig flygplats, annan flygplats, om
den är avsedd, för allmänt bruk, en atomreaklor eller annan alomener-gianläggning/år
länsstyrelsen, i den omfattning som behövs, föreskriva att byggnadslov skall
sökas för inrättande av en malerialgård eller en ljusanordning eller jör schaktning,
fyllning eller liknande åigärder. En sådan föreskrijl skall kungöras på del
sätt .som anges i 24§ I mom. första slyckel.

Denna lag iräder i krafl den 1 januari 1982.

Prop. 1980/81:99 5

Uldrag

BOSTADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1981-01-22

Närvarande:
statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Ullsten, Bohman, Wikström, Friggebo,
Mogård, Dahlgren, Åsling, Söder, Burenstam Linder, Johansson, Wirtén, Holm,
Andersson, Winberg, Adelsohn, Danell, Petri, Eliasson

Föredragande:
statsrådet Danell

Proposition
om ändring i byggnadsstadgan (1959:612)

1
Inledning

Riksdagen
biföll under riksmötet 1979/80 en motion om byggnadslov för uppförande av
vindkraftverk (mot. 1979/80:1829, CU 1979/80:31, rskr 1979/80:375). I motionen
anfördes att det i den praktiska hanteringen förekommer tveksamhet om
vindkraftverk av skilda typer kräver byggnadslov. Denna tveksamhet, som i
vissa fall lett till all vindkraftverk inte kommit att uppföras, borde enligt
motionärerna snarast undanröjas på lämpligt sätt. Byggnadslov borde i princip
krävas för vindkraftverk som har ett sådant inflytande på omgivningen att deras
tillkomst bör kontrolleras. Det borde vidare utredas om vindkraftverk av viss
mindre slorlek kan undantas från byggnadslovsplikt. Motionärerna ansåg inte att
det fmns anledning att i denna fråga invänta antagandel av en ny plan- och
bygglag.

Statens planverk har till
bostadsdepartementet överlämnat en framställning den 11 juni 1979 från
byggnadsnämnden i Nynäshamns kommun med förslag att byggnadslovsplikt införs
för vindkraftverk. Vidare har en privatperson i en skrivelse den 8 april 1977
till energiministern hemställt att rekommendationer utfärdas för hur
byggnadsstadgan skall tolkas när det gäller uppförande av vindkraftverk. Även
den skrivelsen har överlämnats till bostadsdepartementet.

Bestämmelser om
byggnadslov finns i 54-59 §§ byggnadsslagdan (1959:612, omtryckt 1972:776,
ändrad senast 1980:408), BS. Byggnadslovspliktens omfattning anges i 54 § BS.
I första hand krävs enligl paragrafens 1 mom. första stycket byggnadslov för
de åtgärder som enligt 75 § BS hänförs till nybyggnad. Vidare krävs enligl
samma mom. andra styckei byggnadslov för en rad andra åtgärder med avseende på
byggnader eller fastigheter.

Prop.
1980/81:99 6

I 54§ 2 mom. BS finns beslämmelser som innebär undantag
från bygg-nadslovspliklcn för vissa enklare ätgärder pä eller i anslulning till
en- och tvåfamiljshus. Enligt 35 § BS är jordbrukets och andra liknande
näringars ekonomibyggnader inle underkastade byggnadslovsplikt utanför omräden
med fastställd generalplan, sladsplan eller byggnadsplan.

Enligl 54 § 4 mom. BS kan den som skall företa något
byggnadsarbete, för vilkel byggnadslov inte behövs, ändå kräva alt
byggnadsnämnden prövar åtgärden.

Byggnadslovspliklen är enligl gällande rält huvudsakligen
inriktad på åigärder som avser byggnader. Nägon definition i lag av vad som
skall förstås med en byggnad finns emellertid inte. Begreppet byggnad har i
rättspraxis givits ett ganska omfattande innehåll. Som byggnader belraklas inle
bara sådana fasla anordningar av en viss storlek som har väggar och tak. Åven
varaktigt anbringade anordningar pä hjul och pä vatten kan utgöra byggnader, l.ex.
husvagnar och husbåtar. I vissa fall behöver inle ens väggar finnas. En s. k. carport
har sålunda i praxis betraktats som byggnad.

Om en anordning för att la till vara vindenergi lill någon
del kan anses som byggnad i byggnadslagstiftningens mening, krävs således
byggnadslov för att den skall få komma fill stånd. Därvid gäller de materiella
kraven i 38-51 §§ BS i fillämpliga delar.

Om anordningen inte utgör en byggnad behövs byggnadslov
endast i den utsträckning som framgär av 54§ I mom. BS. Därvid gäller endasl de
maleriella kraven i 52§ BS för skyltar och andra fasta anordningar m. m. Enligl
denna paragraf skall sådana anordningar vara prydliga och lämpade för platsen.
Särskilt skall beaklas alt de inle inverkar menligt pä stads- eller
landskapsbilden, medför brandfara eller risk för olycksfall, skymmer sikten
längs gala, stör trafiken eller dem som bor i närheten. Skadade eller
bristfälliga anordningar skall antingen repareras eller tas bort. Bestämmelserna
gäller oavsett om byggnadslov erfordras eller inte. 1 praktisk hantering synes
det råda en viss tveksamhet om ett vindkraftverk omfatlas av bestämmelserna i
52 § BS. Av förarbetena till BS framgär emellertid att avsikten med paragrafen
har varit all ge vissa materiella bestämmelser för alla fasta anordningar som inle
är byggnader (prop. 1959: 168 s. 283).

Oberoende av om ett vindkraftverk ulformas så alt det kan
anses utgöra en byggnad eller en s. k. fast anordning, finns del således i BS
bestämmelser om bl.a. utförande och placering. Andra bestämmdser som måsle
beaktas vid uppförande av vindkraftverk finns bl.a. i miljöskydds- och
naturvärdslagstiftningen. För sådana vindkraftverk som omvandlar vindenergi
till elektrisk ström- vilket torde vara det vanligaste - gäller dessulom
särskild lagstiftning om elektriska anläggningar.

PBL-utredningen har i betänkandet (SOU 1979:65 och 66) Ny
plan- och bygglag föreslagit att master och torn skall omfaltas av lillståndsplikt
på samma sätt som byggnader (s. 769-770). Som exempel på master och torn

Prop.
1980/81:99 7

nämns
radio- och tdemaster, telekommunikations-, vallen- och utsiktstorn samt vindkraftlorn.

2
Föredragandens överväganden

Vindkraftverk
kan ha olika utformningar och konslruklioner. I ell vindkraftverk omvandlas
vindens rörelseenergi lill mekanisk energi, som kan anlingen användas direki
som mekanisk energi, lagras eller omvandlas till värme eller elektrisk energi. Della
sker med hjälp av en roterande anordning, s.k. vindlurbin, som kan vara
kompletterad med vindfångande konslruklioner. 1 den mest förekommande typen av
vindkraftverk roterar vindlurbinen öppen kring en horisontell axel placerad på
en mast eller ell torn. Turbinens diameter kan variera frän nägon meter när del
gäller enkla hobbyanläggningar upp lill f. n. 80-100 meter för sädana
anläggningar som kan komma att få betydelse för landels energiförsörjning.
Mast- eller tornhöjden kan variera frän nägra meter upp till 120-150 meter.

De tillämpande
myndigheterna har enligl. vad jag har erfarit ibland krävt byggnadslov för
uppförande av vindkraftverk. Del vanligaste torde emellertid vara alt
vindkraftverken har uppförts utan lov men att bestämmelserna i 52§ BS om fasla
anordningars placering och ulformning m.m. har tillämpats. 1 likhet med vad som
har anförts i motionen finner jag del angeläget all klarhet skapas i frägan om
vilka regler som skall gälla för vindkraftverk.

Som
jag nyss redovisade innebär PBL-utredningens förslag att lillståndsplikt
införs för bl.a. master och torn av olika slag. I delta sammanhang bör endast
den av riksdagen väckta frågan tas upp dvs. lillständsplikt för vindkraftverk.
I vad mån tillslåndsplikten i övrigt på detta område skall ha den omfattning
som utredningen har föreslagit bör enligt min mening övervägas i det arbete på
en ny plan- och byggnadslagstiftning som pågår inom bosladsdepartementet.

Jag vill i della
sammanhang ocksä erinra om att frägan om vindkraft har tagits upp i rapporten (SOU
1979:54) Mark och vatten 2 (s. 94-96). Där konstateras alt en mer omfallande uibyggnad
av vindkraften kan leda till konflikter med andra markanvändningsintressen och
alt detta kräver ytterligare behandling i den fortsatta fysiska
riksplaneringen. Sädana frägor av mer övergripande karaktär tar jag emellertid inle
upp i detta sammanhang.

Under ärendets beredning i
bostadsdepartementet har överläggningar ägt rum med företrädare för statens
planverk och nämnden för energiproduktionsforskning. Vid dessa överläggningar
har slarkl underslrukits all det framför alll frän säkerhetssynpunkt mäste ställas
höga krav pä vindkraftverks konstruktion och placering. Det har nämligen hänt
all vindkraftverk har blåst omkull eller råkat ut för haverier av annat slag,
t. ex. lill följd av isbildning eller åsknedslag. Vindkraftverken kan dessulom
orsaka olä-

Prop.
1980/81:99 8

genheler
i form av l.ex. buller samt radio- och TV-störningar. Ett vindkraftverk fast
monterat pä en byggnad kan genom de påkänningar som följer av vindkrafterna ocksä
påverka byggnadsslommen så alt hällfasthe-ten äventyras. Till detla kommer den
störande inverkan som en del anordningar kan ha pä stads- eller
landskapsbilden.

De
nu angivna förhällandena leder enligt min mening lill alt vindkraftverken i
princip bör vara byggnadslovspliktiga. Kravel pä lov bör gälla oavsett om
anordningen placeras direkt på marken eller monteras pä en byggnad. Kravel bör
vidare gälla inte bara när en anordning uppförs utan ocksä när den ändras
väsentligt.

Behovet
av en förhandsprövning i form av byggnadslov gör sig emellertid inte pä samma
sätt gällande i fräga om alla lyper av vindkraftverk. Enligl min mening är del sälunda
inle moliveral alt ställa krav pä byggnadslov för små anordningar som placeras
direki pä marken och som kan anlas ha lilen påverkan på omgivningen. Den del av
ell vindkraftverk som får anses medföra de största problemen är vindturbinen.
När det gäller att avgöra vilken typ av anordningar som bör kunna lämnas
utanför byggnadslovspliklen bör hänsyn därför i första hand tas till
vindturbinens storlek. Enligl min mening kan man ulgå från att ell frislående
vindkraftverk vars turbin inte har större diameter än två meter har en sä
obetydlig påverkan på omgivningen alt del av den anledningen inte är befogat
att uppställa några krav pä byggnadslov.

För
all ett sådant mindre vindkraftverk skall fä uppföras utan lov anser jag
emellertid alt krav ocksä måste ställas pä att del placeras sä att påtagliga
olägenheter för grannar inte kan förväntas uppkomma vid exempelvis haverier.
Som ytterligare förutsättning för byggnadslovsfrihet bör därför gälla alt det
placeras pä ell sädant avstånd frän tomtgränsen som minsl molsvarar
anordningens högsla höjd över marken. När det gäller den närmare placeringen av
ett mindre vindkraftverk inom den egna tomlen finns det enligt min mening all
anledning all utgä frän att den byggande placerar vindkraftverket sä att inte olägenheler
uppkommer för dem som bor eller vistas där.

Denna
inskränkning i skyldigheten att söka byggnadslov bör däremot inte gälla för
mindre vindkraftverk om de skall vara fast monterade på en byggnad, eftersom en
sådan placering i de flesta fall måsle antas påverka såväl byggnadens konstmktion
som dess utseende på ett sådant sätt att en förhandsprövning framstår som
motiverad. Jag bortser härvidlag naturligtvis från de mycket små anordningar
som uppenbart saknar varje betydelse för en byggnads utseende eller för de krav
som ställs på byggnadens konstruktion.

Som
jag tidigare har nämnt råder det en viss tveksamhet bland de tillämpande
myndigheterna om vilka regier som gäller när byggnadsnämnden skall pröva en
ansökan om byggnadslov för ett vindkraftverk. Jag anser därför att det är
lämpligt med ett förtydligande i 52 § BS och föreslär

Prop.
1980/81:99 9

att
vindkraftverk tas med bland de exempel på fasta anordningar som paragrafen
innehåller.

Jag
vill i detta sammanhang erinra om att den som uppför ett vindkraftverk skall
iaktta bestämmelserna i 52§ BS även om byggnadslov inle krävs. Byggnadsnämnden
har, oberoende av om byggnadslov erfordras eller inte, möjlighet att ingripa om
det skulle visa sig all ett vindkraftverk inle uppfyller föreskrifterna i
paragrafen. I en del fall kan det naturiigtvis vara svårt för den byggande att
bedöma t. ex. hur ett mindre vindkraftverk bör placeras med hånsyn till den
inverkan del kan ha pä stads- eller landskapsbilden. Den lämpligaste åtgärden i
en sådan situation är att den byggande tar kontakt med byggnadsnämnden, där han
kan få de sakkunniga råd som behövs. Jag vill också erinra om föreskrifterna i
54§ 4 mom. BS. Den som skall utföra byggnadsarbeten, för vilka byggnadslov inte
behövs, kan enligt dessa föreskrifter ändå kräva att byggnadsnämnden skall
pröva åigärden.

Sammanfattningsvis
innebär mitt förslag att vindkraftverk i princip skall vara
byggnadslovspliktiga men att vissa mindre anordningar skall undantas frän
lovplikten. Som förutsättningar för undantaget gäller att vindkraftverket
skall vara fristående, att vindturbinens diameter inle är större än två meter
samt att anordningen placeras på ett avstånd frän tomtgränsen som minst
motsvarar anordningens höjd över marken. Alla dessa fömtsättningar måste vara
uppfyllda för att undantaget skall gälla. Det kan givelvis förekomma fall då en
sädan mindre anordning kommer bättre lill sin rätt om den t.ex. placeras
närmare tomtgränsen än jag nyss nämnde eller om den monteras på en befintlig
byggnad, men enligt förslaget måsle då byggnadslov finnas innan anordningen får
uppföras.

Som
jag fidigare har nämnl är ekonomibyggnader för jordbmkets och andra liknande
näringars behov i vissa fall undantagna från bestämmelserna i 5 kap. BS om
byggnadslov m. m. Undanlaget gäller alltså endast ekonomibyggnader men inte
fasta anordningar, upplag m.m. Mot bakgrund av bl.a. de säkerhetsaspekter som
jag tidigare har redovisat finns det inte anledning att införa några
särbestämmelser för vindkraftverk som uppförs för jordbrukets och andra
liknande näringars behov.

Jag
är medveten om att det förslag jag nu lagt fram innebär all det på stora
fastigheter kan bli möjligt att utan byggnadslov uppföra vindkraftverk med
mycket höga master eller torn, om bara diametern pä turbinen inte är slörre än
två meter. På en och samma fastighet kan det även komma att uppföras flera smä
vindkraftverk utan byggnadslov. Möjligheter finns också all turbinen förses med
någon vindfångande konstmktion som kan bli störande för omgivningen. Risken för
att de föreslagna bestämmelserna om undantag från skyldigheten att söka
byggnadslov kommer att utnyttjas på dessa sätt bedömer jag dock som liten. Jag
vill också erinra om att vad jag nyss nämnde om skyldigheten att iaktta
föreskrifterna i 52 § BS gäller oavsett om lov behövs eller inte. Skulle
anordningarna inverka menligt på

Prop. 1980/81:99 10

siads-
eller landskapsbilden eller medföra brandfara, risk för olycksfall eller om de
kan störa trafiken eller dem som bor i närheten, kan byggnadsnämnden som jag
nyss nämnde ingripa. Enligl min mening är detla lillräckligl för alt man skall
kunna komma till rätta med de problem som kan uppslå.

Tillsyn
m. m.

Byggnadsnämnderna
utövar del närmaste inseendet över byggnadsverksamheten. Regler om
byggnadsarbeten och om tillsyn av sädana arbeien återfinns i 60-64 §§ BS.
Byggnadsarbeten skall enligt 60 § ulföras enligl gällande beslämmelser och
fastställda ritningar saml med ändamålsenligt malerial och i övrigt pä betryggande
sätt. För byggnader finns i 61-63§§ vissa speciella föreskrifter om ansvarig
arbetsledare och om anmälan till byggnadsnämnden m. m. 1 64§ finns regler om
att byggnadsnämnden skall ha tillsyn över alla byggnadsföretag, för vilka
byggnadslov erfordras, och att nämnden får företa nödvändiga besiktningar.
Nämnden har också rält att besikta byggnadsföretag även om byggnadslov inte
erfordras.

När
del gäller uppförande eller väsentlig ändring av ett vindkraftverk bör enligt
min mening de allmänna beslämmelserna i 60 § om byggnadsarbetens ulförande m. m.
och i 64 § om tillsyn och besiktningar vara lillräckliga för att tillgodose behovel
av all kunna kontrollera dessa anordningar. Nägra särskilda bestämmelser för
delta ändamål behövs därför inle.

Lagteknisk
lösning m. m.

De
överväganden som jag nu har redovisat bör enligl min mening lagtekniskt
uttryckas genom all i 54 § 1 mom. BS införs en särskild punkl med del innehållet
all byggnadslov erfordras för uppförande eller väsentlig ändring av
vindkraftverk, om vindlurbinens diameter är slörre än tvä meter eller om
anordningen placeras pä ell avstånd frän tomtgränsen som är mindre än
anordningens höjd över marken eller om del är monterat fast pä en byggnad.
Diametern skall beräknas på den största cirkel som turbinen beskriver kring sin
axel. Med anordningens höjd över marken avses den största höjd hela anordningen
uppnår, inklusive mast eller torn.

Ulöver
den nu föreslagna ändringen i 54 § 1 mom. BS bör, i enlighel med vad jag lidigare
har förordal, 52 § BS förtydligas genom att vindkraftverk tas med bland de
exempel pä fasta anordningar som paragrafen innehåller.

De
nu aktuella beslämmelserna - 52§ och 54§ 1 mom. BS - bör dessutom ges en
modernare språklig utformning. De ändringar som della föranleder innebär således
inle nägon förändring av bestämmelsernas sakliga innehåll.

Del
är byggnadsnämnden som avgör vilka handlingar som erfordras för att en ansökan
om byggnadslov för vindkraftverk skall kunna behandlas. Nämnden har möjlighet
alt godta enkla handlingar och i vissa fall även en muntlig ansökan (55 S I
mom. BS). En muntlig ansökan torde många

Prop. 1980/81:99 11

gånger
vara fillräcklig om sökanden t.ex. skall använda en typgodkänd konstruktion.
Det ankommer på statens planverk att överväga behovet av föreskrifter och
allmänna råd med anledning av de nu föreslagna bestämmelserna.

Ändringarna
bör träda i kraft den I januari 1982. Några övergångsbestämmelser behövs
enligt min mening inte.

Det
förslag om ändring i BS som jag nu lägger fram bedömer jag vara av så begränsad
omfattning att någon remissbehandling inte är nödvändig. Av samma skäl och med
hänsyn till utformningen av förslaget i övrigt har något yttrande av lagrådet
över förslaget inte inhämtats.

3
Upprättat lagförslag

I
enlighet med vad jag nu har anfört har inom bostadsdepartementet upprättats
förslag till lag om ändring i byggnadsstadgan (1959:612).

4
Hemställan

Med
hänvisning tUl vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen

all
antaga förslaget till lag om ändring i byggnadsstadgan (1959:612).

5
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga det förslag som föredraganden har
lagt fram.

Norstedts Tryckeri. Stockholm 1981