Prop. 1981/82:10

Regeringens proposition 1981/82:10

om
ändrade avdragsregler för egenavgifter, m, m,;

beslutad
den 17 september 1981.

Regeringen
föreslår riksdagen atl antaga de förslag som har upplagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll ovannämnda dag.

Pä
regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

ROLF WIRTÉN

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås en viss begränsning av skyldigheten att betala
egenavgifter till socialförsäkringarna m.m. En motsvarande inskränkning görs på
förmånssidan, dvs. vid beräkningen av underlaget för sjukpenning och ATP.
Vidare föreslås ändrade reglerom avdrag vid inkomsttaxeringen för egenavgifter.
Syftet med de nya bestämmelserna är bl. a. alt underlätta den försäkrings- och
skattemässiga behandlingen av egenavgifierna.

De
föreslagna ändringarna innebär i korthet följande.

Ersättningar
som skall taxeras som inkomst av tjänst ger f.n. i undantagsfall upphov till
skyldighet att belala egenavgifter. I praxis har sålunda den som haft
royaltyinkomst av tillfälligt bedriven vetenskaplig, litterär, konstnärlig
eller därmed jämförlig verksamhet påförts egenavgifter. Avgiftsskyldighet
föreligger vidare för den som har flera inkomster vilka från varie
arbetsgivare/uppdragsgivare understiger 500 kr. för är men sammanlagt uppgår
till minst 500 kr. Enligt förslaget skall nu nämnda tjänstein-komster inte vara
förmånsgrundande och inte heller föranleda skyldighel att betala egenavgifter.

Vid
beräkning av pensionsgrundande inkomst skall f. n. underskott i ett jordbruk
dras av från inkomst av ett annat jordbruk. Moisvarande kvittning skall göras
om den skallskyldige bedriver flera olika rörelser. Dessa kviitningsregler
föreslås avskaffade.

Egenavgifter
är avdragsgilla vid inkomsttaxeringen. Vid beräkning av inkomsl av
jordbruksfastighet eller rörelse medges f. n. etl schablonavdrag för del
löpande årets egenavgifter. De slulliga egenavgifierna som sedermera
fastställs för året i fråga skall avstämmas mol det tidgare medgivna I Riksdagen 1981/82. I saml. Nr
10

Prop.
1981/82:10

Prop, 1981/82:10 2

schablonavdraget.
Enligt förslaget avskaffas systemet med schablonavdrag. Den skattskyldige får
i stället avdrag för det belopp som han i sin bokföring eller deklaration
sätter av för att täcka det löpande årets egenavgifter. Avsättningen får uppgå
till högst 25 % av avsättningsunderlaget. Det avsatta beloppet återförs till
beskattning nästföljande beskattningsår och avräknas mot de slutligt
fastställda avgifterna. I fråga om egenavgifter som hänför sig till annan
inkomst än jordbruks- eller rörelseinkomst får avdrag, liksom hittills, göras
som ett s. k. allmänt avdrag vid taxeringen för det beskattningsår då de
slutliga avgifterna fastställts.

De nya reglerna avses
träda i krafl den 1 januari 1982 och skall - såvitt gäller avdragsreglerna -
tillämpas första gången vid 1983 års taxering.

Prop, 1981/82:10 3

1 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen
(1928:370)' dels att 41 b § och anvisningarna till paragrafen skall upphöra att
gälla. dels att 28 § 1 mom., 35 § 1 mom., 41 d §, 46 § 2 mom., 53 § 1 mom.,
punkt 15 av anvisningarna till 21 §, punkterna 2 och 2 a av anvisningarna till
22 §, punkt 10 av anvisningarna till 28 §, punklerna 9 och 9 a av anvisningarna
till 29 §, anvisningarna till 52 § samt punkt 3 av anvisningarna till 53 §
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

28 §

/ mom.~ Till intäkt av rörelse hänföres allt vad som av
här i riket bedriven rörelse kommii rörelseidkaren tillgodo, såsom:

vad som i rörelsen influtit i penningar eller varor;

värdet av i rörelsen tillverkade eller saluhållna varor
eller produkler, som förbrukats för rörelseidkarens, hans familjs eller övriga
hushållsmedlemmars räkning eller för avlöning åt arbetspersonal, som icke
tillhört rörelseidkarens hushåll, så ock av annan förmån, som i rörelsen kommit
honom tillgodo.

Räntor samt utdelningar å aktier, banklotter och andelar i
ekonomiska föreningar räknas såsom intäkt av rörelse, såvitt de influtit från
kapital, som tillhört rörelsen.

Royalty och periodiskt utgående Ersättning i form av royalty eller

avgift för utnyttjande av patent, periodiskt utgående avgift för ut-

mönster eller dylikt är alt anse så- nyttjande av materiella eller imma-

som intäkt av rörelse, såvitt icke teriella tillgångar är att anse
såsom

royaltyn eller avgiften är av beskaf- intäkt av rörelse, såvitt inte royal-

fenhel att böra hänföras till intäkt tyn eller avgiften är av beskaffenhet

av jordbruksfastighet eller av an- att böra hänföras till intäkt av
fas-

nan fastighet. lighet eller av tjänst.

Ersättning, som idkare av rörelse uppburit för upplåtelse
av driften lill annan, räknas likaledes sorn intäkt av rörelse.

Sådan gottgörelse för utgift eller kostnad, som
arbetsgivare uppburit från pensions- eller personalstiftelse, räknas som intäkt
av rörelse, om avdrag för avsättning till stiftelsen medgivils vid beräkning av
nettointäkt av rörelse.

Vederlag, som arbetsgivare erhållit för atl han övertagit
ansvarel för pensionsutfästelse i samband med övertagande av rörelse, räknas
som intäkt av rörelsen.

Redovisar arbetsgivare enligt lagen (1967:531) om
tryggande av pensionsutfästelse m. m. pensionsskuld under rubriken Avsatt till
pensioner i sin balansräkning, skall han enligt 30 § 2 mom. taxeringslagen
(1956:623), under den särskilda underrubriken Avdragsgilla pensionsåtaganden,
redovisa vad som avser sådana pensionsåtaganden för vilkas tryggande av-

' Senaste lydelse av 41 b § 1976:460 anvisningarna till 41
b § 1981:40. - Senaste lydelse 1976: 1099.

Prop.
1981/82:10 4

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

dragsrätt föreligger enligt punkl 2 d jämfört med punkt 2
e av anvisningarna lill 29 § denna lag. Är vad som sålunda skall redovisas
mindre än motsvarande belopp vid utgången av föregående beskattningsår, räknas
skillnaden som intäkt av rörelse. Finns disponibla pensionsmedel vid utgången
av beskattningsåret, får nyssnämnda intäkt dock beräknas lägst till summan av
avdragsgill avsättning under året till pensionsstiftelse och avdragsgill avgift
under året för pensionsförsäkring — varvid dock beaktas endast avsättning eller
avgift avseende pensionsåtaganden som redovisas under särskild underrubrik -
samt en tiondel av disponibla pensionsmedel vid ulgången av närmast föregående
beskatlningsår. Räknas disponibla pensionsmedel som intäkt enligl närmast
föregående punkt, skall senare minskningar av vad som redovisas under särskild
underrubrik motsvarande vad som sålunda lagils till beskattning icke räknas
som intäkt.

Upphör arbetsgivare med sin rörelse, räknas disponibla
pensionsmedel som intäkt av rörelse det beskatlningsår då rörelsen upphörde.
Går arbetsgivare i likvidation eller skiftas dödsbo efter arbetsgivare, räknas
disponibla pensionsmedel som intäkt för del beskattningsår då beslutet om
likvidation fattades eller skiftet ägde rum. För fusion som avses i 3 mom.
gäller vad som föreskrives där och i 4 mom.

Med disponibla pensionsmedel avses vad som redovisas för
beskattningsårets ingång under särskild underrubrik jämle förmögenheten i pensionsstiftelse,
som tryggar de pensionsåtaganden som redovisas under särskild underrubrik, vid
beskattningsårets utgång minskat med arbet.sgi-varens pensionsreserv vid
beskattningsårets utgång för sådant pensionsåtagande i den mån del ej är
tryggat genom pensionsförsäkring jämle vid sislnämnda tidpunkt kvarstående
medel i stiftelsen för vilka avdrag vid avsättningen icke åtnjutils.
Stiftelsens förmögenhet skall härvid beräknas enligt de grunder som gäller vid
beräkning av stiftelses förmögenhet enligt lagen (1947:577) om statlig
förmögenhetsskatt. Disponibla pensionsmedel skall dock icke upptagas lill högre
belopp än som molsvarar vad som redovisas för beskattningsårets ingång under
särskild underrubrik.

35 §

1 mom.' Till inläkt av tillfällig 1 mom. Till intäkt av tillfällig

förvärsverksamhet hänföres intäkt, förvärvsverksamhet hänförs

som skattskyldig haft av annan för- /) intäkt som skattskyldig haft

värvskälla än förut nämnts och som av annan förvärvskälla än förut har

e/heller/!«;:/7«r/; av kapital. nämnts och som inte heller utgör

Till intäkt av tillfällig förvärvs- inläkt av kapital,

verksamhet räknas även lotteri- 2) sådan lotterivinst som inte är

vinst, som/cA-e är frikallad från be- frikallad frän beskattning enligt

skattning enligt 19 §. 19 §,

Belopp,
varmed schablonavdrag 3)
restituerade, avkortade eller

för egenavgifter överstigit påförda avskrivna egenavgifter enligt lagen

avgifter, samt restituerade, avkor- (1981:691) om socialavgifter, som

tade eller avskrivna egenavgifter inte utgör inläkt av jordbruksfas-

skall, i den omfattning som anges i lighet eller rörelse, i den mån av-

anvisningarna lill 41 b §, upptagas drag har medgetts för avgifterna.

' Senaste lydelse 1976:460.

Prop.
1981/82:10

Nuvarande lydelse

som intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet.

Till
inläkt av tillfiillig förvärvsverksamhet räknas vidare i den omfattning som
angives i 2-4 mom. vinst genom icke yrkesmässig avyttring (realisationsvinst).

Föreslagen lydelse

och

4) vinst -
i den omfattning som anges i 2-4 mom. - genom icke yrkesmässig avyttring
(realisationsvinst).

Vid
beräkning av inkomst av jordbruksfastighet och annan rörelse än penning- och
försäkringsrörelse medges avdrag för belopp som i räkenskaperna har avsatts
till resultatutjämningsfond. Avdraget får uppgå till högst 20 procent av summan
av de belopp som den skattskyldige under beskattningsåret har erlagt som lön
till arbetstagare hos honom i förvärvskällan (lönekostnad). I fråga om
skattskyldig, som är fysisk person, får avdraget uppgå till högst summan av 20
procent av lönekostnaden och 15 procent av den vid taxeringen till statlig inkomstskatt
beräknade inkomsten av förvärvskällan efter avdrag för den lönebaserade men
före avdrag för den inkomstbaserade fondavsättningen och - i förekommande fall
- före avdrag för avsättning till allmän investeringsreserv enligt lagen
(1979:610) om allmän invesle-ringsreserv och före uppskov enligt lagen
(1979:611) om upphovsman-nakonto samt/öre schablonavdrag för egenavgifter.

Med lön avses sådana ersättningar i penningar som anges i
19 kap. I § andra stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring. Hänsyn skall
dock inte tas till lön till arbetstagare för vilken avgiftsskyldighel enhgt
fiärde slycket första meningen nämnda pö/flro/inle föreligger och inle heller
lill ersättning till arbetstagare, som varit bosatt utomlands och utfört
arbete utom riket.

Vid
beräkning av inkomsl av jordbruksfastighet och annan rörelse än penning- och
försäkringsrörelse medges avdrag för belopp som i räkenskaperna har avsatts
till resultatutjämningsfond. Avdraget får uppgå lill högsl 20 procent av summan
av de belopp som den skattskyldige under beskattningsåret har erlagt som lön
lill arbetstagare hos honom i förvärvskällan (lönekostnad). I fråga om
skattskyldig, som är fysisk person, får avdraget uppgå till högst summan av 20
procent av lönekostnaden och 15 procent av den vid taxeringen till statlig inkomstskatt
beräknade inkomsten av förvärvskällan efter avdrag för den lönebaserade men
före avdrag för den inkomstbaserade fondavsättningen och före - i förekommande
fall - avdrag för avsättning lill allmän investeringsreserv enligt lagen
(1979:610) om allmän in-vesleringsreserv, uppskov enligt lagen (1979:611) om
upphovsmanna-konto samt avdrag för avsättning för egenavgifter enligt lagen
(1981:69l) om socialavgifter.

Med lön avses sådana ersättningar i pengar som anges i 2
kap. 3 § lagen (1981:691) om socialavgifter. Hänsyn skall dock inte tas till
lön till arbetstagare för vilken avgiftsskyldighet enligl 2 kap. 4 § första
stycket 1 nämnda lag inte föreligger och inte heller till ersättning till arbetstagare,
som varil bosall utomlands och utfört arbele utom rikel, såvida ersättningen
avsett arbete

■» Senaste lydelse 1981:295.

Prop. 1981/82:10 6

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

såvida ersättningen avsett arbele som ulförts för annans räkning utan

som ulförts för annans räkning utan alt anställning förelegat (jfr 2 kap.

atl anslällning förelegat (jfr 19 kap. 5 § andra stycket andra meningen

/ § fiärde stycket andra meningen nämnda lag),

nämnda lag).

1 fråga om handelsbolag och dödsbo, som i
beskattningshänseende be

handlas som handelsbolag, beräknas avdrag för avsättning till resultatul-

jämningsfond för bolaget respektive dödsboet. Ägs andel i handelsbolag

eller i dödsbo, som i beskattningshänseende behandlas som handelsbolag,

av annan än här i riket bosatt fysisk person, fär avdrag för avsättning inte

beräknas pä grundval av bolagets eller dödsboets inkomster.

Avdrag för avsättning till resultatuljämningsfond skall
återföras lill beskattning nästföljande beskattningsår.

Av punkl 2 tionde och elfte slyckena samt punkt 3 iredje
stycket av anvisningarna till 41 § framgår att avsättning till
resultatuljämningsfond kan medföra att rätten till lagernedskrivning begränsas.

46 §

2 moin. I hemortskommunen får skattskyldig, som varil
bosatt här i

rikel under hela beskattningsåret, dessutom göra avdrag:

1)
för periodiskt
understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetalning, som inte får dras av
från inkomsten av särskild förvärvskälla, i den utsträckning som framgår av
punkt 5 av anvisningarna;

2)
för
påförda egenavgifter / den 2) för påförda egenavgifter enUgt omfallning som anges i
anvisning- lagen (1981:691) om socialavgifter arna till 41 b
§; som inte får dras av från inkomsten

av särskild förvärvskälla:

3)
för premier och
andra avgifter, som skattskyldig erlagt för försäkringar av följande slag,
vilka ägs av honom själv eller, i förekommande fall, hans make eller hans
omyndiga barn, nämligen kapilalförsäkring, till den del avdrag för premien ej
medges enligt punkt 2 av anvisningarna till 22 S eller punkl 9 av anvisningarna
till 29 §, arbetslöshetsförsäkring, om avdrag ej medges enligt nyssnämnda
lagrum eller punkt 6 av anvisningarna till 33 §, saml sådan sjuk- eller
olycksfallsförsäkring, därunder inbegripen avgift lill sjukkassa för
begravningshjälp, som ej avses i 33 § och som ej utgör sjukförsäkring enligt
2-4 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring;

4)
för belopp som
den skaitskyldige enligt vid självdeklarationen fogat intyg eller annal
skriftligt bevis under beskattningsåret har betalat för eller tillgodoräknats
som underhåll av icke hemmavarande barn intill dess barnet fyllt 18 år eller
intill dess del fyllt 21 år om det genomgår grundskola, gymnasieskola eller
därmed jämförlig grundutbildning, dock högst med 3000 kronor för varje barn;

6) för avgift som den skaitskyldige har betalat under
beskattningsåret för annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring, som
ägs av arbetsgivare, om försäkringen ägs av den skattskyldige.

Har skattskyldig under beskattningsåret varit skyldig att
betala sjö-

' Senaste lydelse 1980:71.

Prop.
1981/82:10 7

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

mansskatl,
medges avdrag för periodiskt understöd, avgift för pensionsförsäkring och
underhållsbidrag, som anges i första stycket 4) och 6), endast i den mån hänsyn
inte tagits lill understödet, avgiften eller underhållsbidraget vid
beräkningen av sjömansskatt.

Om
skattskyldig varit bosatt här i riket endast under en del av beskattningsåret,
medges avdrag som nu sagts bara i den mån det belöper på nämnda lid.

Avdrag
för premier och andra avgifter som avses i första stycket 3) medges inte med
högre belopp än 250 kronor. Har skattskyldig under beskattningsåret varit gift
och levt tillsammans med andra maken, medges dock sådant avdrag för dem båda
gemensamt med högst 500 kronor. Avdrag, som nu sagts, med högst 500 kronor
medges vidare om skatiskyldig under beskattningsåret varit ogift - varmed
jämställs änka. änkling eller frånskild - och haft hemmavarande barn under 18
år.

Avdrag
för avgift som avses i första stycket 6) får inte översliga den skattskyldiges
A-inkomst för antingen beskattningsåret eller året närmast dessförinnan och
beräknas med hänsyn till storleken av sådan inkomsl. I fråga om sådan A-inkomst
som hänför sig till jordbruksfastighet eller rörelse eller som hänför sig lill
anställning, om den skattskyldige helt saknar pensionsrätl i anställning och
inte är anställd i aktiebolag eller ekonomisk förening vari han har sådant
bestämmande inflylande som avses i punkt 2 e femte stycket av anvisningarna
till 29 §, får avdraget uppgå till sammanlagt högst 35 procent av inkomsten
lill den del den inle översUger tjugo gånger del basbelopp som enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring bestämls för januari månad året närmast före
laxeringsåret samt högst 25 procent av den del av inkomsten som överstiger
tjugo men inte tretfio gånger nämnda basbelopp. I fråga om övrig A-inkomst får
avdraget uppgå till högst 10 procent av inkomsten till den del den tillsammans
med A-inkomst enligt föregående mening inte överstiger tjugo gånger nämnda
basbelopp. I stället för vad som angivits i andra och tredje meningarna av
detta stycke får avdraget beräknas till högsl etl belopp motsvarande angivet
basbelopp jämle 30 procent av inkomsl som hänför sig lill jordbruksfastighet
eller rörelse intill en sammanlagd A-inkomst motsvarande tre gånger samma
basbelopp. Avdraget beräknas i sin helhet antingen på inkomst som skall tas upp
till beskattning under beskattningsåret eller på inkomst året närmast
dessförinnan. Med A-inkomst avses inkomst som enligt 9 § 3 mom. andra stycket
lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt är att anse som A-inkomst. Till
A-inkomst räknas även inkomst ombord enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt
samt enligt I § 2 mom. nämnda lag skattepliktig dagpenning.

Om
särskilda skäl föreligger fär riksskatteverket efter ansökan besluta att avdrag
för avgift för pensionsförsäkring får medges med högre belopp än som följer av
bestämmelserna i föregående stycke. Därvid skall dock följande gälla. För
skattskyldig, som redovisar inkomst som är att anse som A-inkomst endast av
tjänst men som i huvudsak saknar pensionsrätl i anställning, får avdrag medges
högst med belopp, beräknat som för inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse
på det sätt som föreskrivits i föregående stycke. Har sådan skattskyldig
erhållit särskild ersättning i samband med att anställning upphört och har han
ej skaffat sig ett betryggande pensionsskydd, får dock avdrag medges med högre
belopp. Avdrag som avses i de två närmast föregående meningarna får dock inte
beräknas för inkomst som härrör från aktiebolag eller ekonomisk förening vari
den skaitskyldige har sådant bestämmande inflytande som avses i punkt 2 e

Prop. 1981/82:10 8

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

femte stycket av anvisningarna till 29 §. Har
skatiskyldig, som - själv eller genom förmedling av juridisk person — drivit
jordbruk, skogsbruk eller rörelse, upphört med driften i förvärvskällan och har
han under verksamhetstiden ej skaffat sig ett belryggande pensionsskydd, fär
avdrag beräknas även pä sådan inkomst som enligl 9 § 3 mom. andra stycket lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt är att anse som B-inkomst. Avdraget får i
detta fall beräknas med beaktande av del antal är den skattskyldige drivit
jordbruket, skogsbruket eller rörelsen, dock högst för tio är. Hänsyn skall vid
bedömningen av avdragets storlek las lill den skattskyldiges övriga
pensionsskydd och andra möjligheter till avdrag för avgift som avses i första
slyckel 6). Avdraget får dock inte överstiga etl belopp som för varje år som
driften pågått motsvarar tio gånger det basbelopp som enligt lagen om allmän
försäkring bestämts för januari månad del år driften i förvärvskällan upphön
och ej heller summan av de belopp som under beskattningsärel redovisals som
nettointäkt av förvärvskällan och sådan inkomsl av tillfällig
förvärvsverksamhet som är alt hänföra till vinst med anledning av överlåtelse
av förvärvskällan. Har riksskatteverket enligt punkl 1 tredje stycket av
anvisningarna till 31 § medgivit att dödsbo tar pensionsförsäkring, anger
riksskatteverket del högsta belopp varmed avdrag för avgift för försäkringen
fär medges. Härvid iakttas i tillämpliga delar bestämmelserna i detta stycke om
avdrag för skatiskyldig som upphört med driften i en förvärvskälla. Mot beslut
av riksskatteverket i fråga som avses i delta stycke får talan inle föras.

Har skatiskyldig erlagt avgift som avses i första stycket
6) men har avdrag för avgiften helt eller delvis inte kunnat utnyttjas enligl
bestämmelserna i femte slyckel, medges avdrag för ej utnyttjat belopp vid
taxering för del påföljande beskattningsåret. Sådant avdrag medges dock inte
med belopp som tillsammans med erlagd avgift sistnämnda är överstiger vad som
anges i femte slycket.

Oavsett föreskrifterna i de föregående styckena medges
avdrag för avgift som avses i första stycket 6) i hemortskommunen inte med
högre belopp än skillnaden mellan sammanlagda beloppet av inkomsler från
förvärvskällor, som är skalleplikliga i kommunen, och övriga avdrag enligl
denna paragraf. Kan avdrag för avgift som avses i första stycket 6) inte
utnyttjas i hemortskommunen, medges avdrag för återstoden i annan kommun med
belopp intill den där redovisade inkomslen, i förekommande fall efter andra
avdrag enligt denna paragraf som medges vid taxeringen i kommunen. Avdrag, som
pä grund av vad nu sagts inte kunnat utnyttjas vid taxeringen för det
beskattningsår då avgiften betalades, får utnyttjas senast vid taxering för
sjätte beskattningsåret efter betalningsårel. Inte heller i sislnämnda fall får
avdraget överstiga vad som återstår sedan övriga avdrag enligt denna paragraf
gjorts.

53 §

/ mom.'' Skyldighet atl erlägga skatt för inkomst åligger
så framt ej annat föreskrives i denna lag eller i särskilda bestämmelser,
meddelade på grund av överenskommelse eller beslut, varom i 72 och 73 §§ sägs:

a) fysisk person:

för tid, under vilken han vaiit här i riket bosatt:

för all inkomst, som av honom här i riket eller ä utländsk
ort förvärvats; samt

'" Senaste lydelse 1980: 1096.

Prop, 1981/82:10 9

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

för tid, under vilken han ej varit här i riket bosatt:

för inkomst av här belägen fastighet;

för inkomst av rörelse, som här bedrivits;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som
utgått av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som
utgått av annan anställning eller annat uppdrag, i den mån inkomsten uppburits
härifrån och förvärvats genom verksamhet här i rikel;

för pension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring
till den del beloppet översiiger 6000 kronor och för annan ersättning enligt
nämnda lag;

för pension på grund av anställning eller uppdrag hos
svenska staten eller svensk kommun;

för belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring
än tjänstepensionsförsäkring, om försäkringen meddelats i här i riket bedriven
försäkringsrörelse;

för ersättning enligt lagen (1954:243) om
yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring och lagen
(1956:293) om ersättning åt smittbärare samt enligt annan lag eller
förfaltning, som utgått till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbele eller
på grund av militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977:265) om
statligt personskadeskydd eller lagen (1977:267) om krigsskadeersätlning till
sjömän;

för dagpenning fräii erkänd arbetslöshetskassa enligt
lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd
enligt lagen (1973: 371) om kontant arbetsmarknadsstöd;

för timstudiestöd och inkomstbidrag enligt
studiestödslagen (1973:349);

för annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket
förvärvad inkomst av tjänst;

för vinst å icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller
rörelse här i riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse; samt

för belopp, varmed schablonav- för återfört avdrag för egenav-

drag för egenavgifter överstigit på- gifter
enligt lagen (1981:691) om

förda avgifter, samt restituerade, socialavgifter
samt — i den mån av

avkortade eller avskrivna egenav- drag
har medgetts för avgifterna-

gifter, alU i den omfattning, som restituerade,
avkortade eller av-

anges i anvisningarna tiU 41 b §; skrivna egenavgifter;

b) staten:

för inkomst av jordbruksdomäner, skogar saml uthyrda eller
med tomträtt eller vattenfallsrätt upplåtna fastigheter; samt

för inkomst av rörelse, som ej härflulit av bank- eller
försäkringsrörelse eller av kommunikationsverk med tillhörande byggnader och
anläggningar eller av industriell verksamhet, som huvudsakligen avser att
tillgodose statens egna behov;

c) landsling, kommuner och andra menigheter ävensom
hushållnings

sällskap med stadgar som fastställts av regeringen eller myndighet som

regeringen bestämmer:

för inkomst av fastighet och av rörelse;

d) akademier, allmänna undervisningsverk, sådana
sammanslutningar

av studerande vid rikets universitet och högskolor i vilka de studerande

enligt gällande stadgar är skyldiga att vara medlemmar, samarbetsorgan

Prop,
1981/82:10 10

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

för
sådana sammanslutningar med ändamål att fullgöra uppgifter som enligt nämnda
stadgar ankommer på sammanslutningarna,

sjömanshus,
företagareförening som erhåller statsbidrag, regional utvecklingsfond som
avses i förordningen (1978:504) om överförande av vissa uppgifter frän
företagareförening till regional utvecklingsfond,

allmänna
försäkringskassor, erkända arbetslöshetskassor, understödsföreningar som inte
bedriver fill livförsäkring hänföriig verksamhet, pensionsstiftelser som avses
i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m., personalstiftelser
som avses i samma lag med ändamål uteslutande att lämna understöd vid
arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall, stiftelser som bildats enligt avtal
mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare med ändamål att utge
avgångsersättning till friställd arbetstagare eller främja åtgärder till
förmån för arbetstagare som blivit uppsagd eller löper risk att bli uppsagd till
följd av driftsinskränkning, företagsned-läggelse eller rationalisering av
företags verksamhet, sådana ömsesidiga försäkringsbolag som avses i lagen om
yrkesskadeförsäkring.

Allmänna
pensionsfonden, Allmänna sjukförsäkringsfonden, Apotekar-societetens stiftelse
för främjande av farmacins utveckling m.m.. Bokbranschens
Finansieringsinstitut Aktiebolag, Dag Hammarskjölds minnesfond, Fonden för
industriellt utvecklingsarbete. Fonden för industriellt samarbete med u-länder.
Järnkontoret och SlS-Standardiseringskommis-sionen i Sverige, så länge
kontorets respektive kommissionens vinstmedel används till allmänt nyttiga
ändamål och utdelning inte lämnas till delägare eller medlemmar,
Nobelstiftelsen, Norriandsfonden, Stiftelsen Industricentra, Stiftelsen Industriellt
utvecklingscentrum i övre Norrland, Stiftelsen för produktutvecklingscentrum i
Göteborg, Svenska bibelsällskapets bibelfond. Svenska Penninglotteriet
Aktiebolag, Svenska skeppshypoteks-kassan. Svenska UNICEF-kommittén, Sveriges
exportråd, Sveriges turistråd och Aktiebolaget Tipstjänst:

för
inkomst av fastighet;

e) kyrkor,
sjukvårdsinrättningar vilkas verksamhet ej bedrives i vinst

syfte, barmhärtighetsinrättningar, stiftelser som hava till huvudsakligt än

damål att under samverkan med militär eller annan myndighet stärka rikets

försvar eller att, utan begränsning till viss familj, vissa familjer eller be

stämda personer, främja vård och uppfostran av barn eller lämna under

stöd för beredande av undervisning eller utbildning eller utöva hjälpverk

samhet bland behövande eller främja vetenskaplig forskning, ävensom

ideella föreningar som uppfylla i punkt 9 av anvisningarna angivna villkor:

för
inkomst av fastighet och av rörelse;

f) svenska
aktiebolag och sådana bolag, som enligt särskild författning

äro skyldiga att avstå sin vinst, ekonomiska föreningar, samebyar, sam

fund, stiftelser, understödsföreningar, som bedriva till livförsäkring hän

föriig verksamhet, verk, inrättningar och andra inländska juridiska perso

ner, dock såvitt gäller sådana juridiska personer som enligt författning eller

på därmed jämförligt sätt bildats för att förvalta samfällighet endast om

samfälligheten har taxerats såsom särskild taxeringsenhet och avser mark-

samfällighet eller regleringssamfällighet, samtliga här under O avsedda

bolag, verk och andra juridiska personer i den mån de ej inbegripas under

punkterna d) och e):

för
all inkomst, som här i riket eller å utländsk ort förvärvats;

g) utländska
bolag:

för
inkomst av här belägen fastighet;

för
inkomst av rörelse, som här bedrivits; samt

Prop.
1981/82:10

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

11

för vinst å icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller
rörelse här i riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse.

Riksskatteverket må, om särskilda skäl därtill äro, efter
ansökan förklara, att stiftelse eller förening, som har till huvudsakligt
ändamål att främja nordiskt samarbete, i fråga om skattskyldighet eller eljest
vid tillämpning av denna lag skall anses jämställd med sfiftelse eller
förening, som ovan i första stycket vid e) angives. Sådant beslut rnå, när
omständigheterna det föranleda, av riksskatteverket återkallas. Över beslut,
som riksskatteverket meddelat enligt detta stycke, må klagan icke föras.

Anvisningar

till
21 §

15.
Belopp, varmed schablonavdrag för egenavgifter överstigit påförda avgifter,
samt restituerade, avkortade eller avskrivna egenavgifter skall, i den
omfattning som anges i anvisningarna liU 41 b §, upptagas som intäkt av
Jordbruksfastighet.

15. TiU
intäkt av jordbruksfastighet räknas avdrag för egenavgifter som har återförts
enligt punkt 2 a av anvisningarna till 22 § samt — ( den mån avdrag har
medgetts för avgifterna vid beräkning av nettointäkten av fastighelen — restituerade,
avkortade eller avskrivna egenavgifter.

2, Till
driftkostnad hänförs även speciella skatter och avgifler till del allmänna,
såsom till exempel skogsvårdsavgift. Svenska allmänna skatter får inte dras
av (se 20§).

2,* Till driftkostnad hänföres även speciella skatter och
avgifter till det allmänna, säsom till exempel skogsvårdsavgift. Svenska allmänna
skatter/å icke dragas av (se 20§).

Avdrag medges för påförda egenavgifter i den omfattning
som anges i anvisningarna till 41 b §.

Bestämmelserna i punkt 9 av anvisningarna till 29 § om
avdrag för premie för grupplivförsäkring och för kostnader för egen hälsovård
samt i punkt 6 av anvisningarna till 33 § om avdrag för avgift till erkänd
arbetslöshetskassa gäller också beträffande inkomst av jordbruksfastighet.

Bestämmelserna i punkt 4 av anvisningarna till 33 § om
avdrag för kostnader för resor till och från arbetsplatsen gäller också
beträffande inkomst av jordbruksfastighet.

2. a.'
Vid beräkning av nettointäkt av här i riket belägen jordbruksfastighet som
brukats av skattskyldig, som är fysisk person, medges schablonavdrag för egen-

2 a.
Avdrag medges för påförda egenavgifter enligt lagen (1981:691) om
socialavgifter i den mån avgifterna hänför sig till jordbruksfastigheten .

" Senaste lydelse 1976:460. ' Senaste lydelse 1981:388.
' Senaste lydelse 1977: 1172.

Prop,
1981/82:10

Nuvarande lydelse

avgifter enligt bestämmelserna I denna punkt.

Schablonavdraget beräknas på etl underlag som motsvarar
den skatteskyldiges nettointäkt av jordbruksfastigheten, beräknad enligt lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt före schablonavdraget, minskad med dels
sjukpenning eller annan ersättning som avses i punkt 14 av anvisningarna till
21 §, dels underskott av annan här i riket belägen jordbruksfastighet som brukats
av den skattskyldige, dels — om den skaitskyldige begär det — intäkt som är att
hänföra till inkomst av anslällning enligt 11 kap. 2 § första stycket lagen
(1962:381) om allmän försäkring.

Motsvarande gäller beträffande skatiskyldig som är
delägare i handelsbolag Ufi' 53 § 2 mom.).

12

Föreslagen lydelse

Fysisk person, som brukat en här i rikel belägen
jordbruksfastighet, får dessutom avdrag för belopp som har avsatts för att
läcka de på beskattningsåret belöpande egen-avgijterna. Den som enligt jordbruksbokföringslagen
(1979:141) är skyldig att upprätla årsbokslut skall ha satt av elt mot avdraget
svarande belopp i räkenskaperna för beskattningsåret. Medgivet avdrag skall
återföras till beskattning nästföljande beskattningsår.

Avdrag enligt andra slyckel beräknas pä ett underlag som
molsvarar den skattskyldiges nettointäkt av jordbruksfastigheten, beräknad
enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, före avdraget, minskad med

/) sjukpenning eller annan ersättning som avses i punkt
14 av anvisningarna till 21 §,

2)
intäkt
som är att hänföra lill inkomst av anställning enligt 11 kap. 2 § första
stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring, och

3)
intäkt
som omfattas av överenskommelse enligt 3 kap. 2 § andra stycket lagen om
allmän försäkring.

Avdrag enligt andra stycket får uppgå lill högsl 25
procent av underlaget, beräknai enligt tredje stycket.

Vad som har sagts i första—f jorde styckena gäller också
för en fysisk person, som är delägare i ett handelsbolag, under förutsättning
att bolaget har haft inkomsl av en här i riket belägen jordbruksfastighet och
att delägaren genom bolaget har brukat fastigheten. Avdrag enligt första och
andra slyckena skall därvid göras av delägaren. Vad som nu har sagts gälk r
också i fråga om en delägare i elt dödsbo, för vilket reglerna om handelsbolag
skall tillämpas.

Prop. 1981/82:10

Nuvarande lydelse

Beskatias enligt tredje stycket av anvisningarna till 52 §
medhjälpande make för del av inkomst av verksamhet, som bedrives av den andra
maken, skall schablonavdrag för egenavgifter beräknas särskilt för envar av
makarna.

Schablonavdraget utgör - såvida annat icke följer av
sjätte och sjunde styckena — 10 procent av den del av underlaget som icke
överstiger 10000 kronor, 20procent av den del av underlaget som överstiger
10000 men icke 100000 kronor samt 15 procent av den del av underlaget som
överstiger 100000 kronor.

Schablonavdraget ulgör 2 procent av underlaget om

a)
den
skattskyldige vid ingången av året näst före taxeringsåret har fyllt 65 år,

b)
den
skaitskyldige för december månad året näst före taxeringsåret har åtnjutit
förtidspension eller hel ålderspension enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring och pensionsgrundande inkomst icke skall beräknas för honom enligt
15 kap. 2 § samma lag,

c)
den
skaitskyldige icke är inskriven i allmän försäkringskassa vid utgången av året
näst före taxeringsåret, eller

d) bruttointäkten av fastigheten

uteslutande eller så gott som ute

slutande omfattas av överenskom

melse som avses i 3 kap. 2 § andra

stycket lagen (1962:381) om allmän

försäkring.

I fall som avses i sjätte stycket beräknas schablonavdrag
endast på underlag eller del därav för vUket egenavgift enligt 4 § lagen
(1968:419) om allmän arbetsgivaravgift vid taxeringen bedömes komma att utgå.
Vid denna bedömning anses underlaget ulgöra sådan inkomst av annat
förvärvsarbete som avses i första stycket nämnda lagrum.

Föreslagen lydelse

Beskattas enligt iredje stycket av anvisningarna till 52 §
en medhjälpande make för del av inkomst av en verksamhet, som bedrivs av den andra
maken, skall avdrag enligt första och andra styckena göras särskilt för envar
av makarna.

Skattskyldig som har gjort avdrag enligt andra stycket
skall vid självdeklarationen foga uppgifter om avdragets beräkning. Uppgifterna
skall lämnas på blankett enligt formulär som fastställs av riksskatteverket.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

10.
Belopp, varmed schablonavdrag för egenavgifter överstigit påförda avgifter,
samt restituerade, avkortade eller avskrivna egenavgifter skaU, i den
omfattning som anges i anvisningarna till 41 b §, upptagas som intäkt av
rörelse.

10. Till
intäkt av rörelse räknas avdrag för egenavgifter som har återförts enligt punkt
9 a av anvisningarna till 29 § samt — / den mån avdrag har medgetts för
avgifterna vid beräkning av nettointäkten av rörelsen - restituerade, avkortade
eller avskrivna egenavgifter.

9."
Såsom speciella för rörelse utgående skatter eller avgifler till del allmänna
må nämnas vissa tillverkningsskatter, stämpelavgifter, tull- och hamnumgälder
m.m. dyl. Däremot/å svenska allmänna skatter icke avdragas (se 20 §).

Avdrag
medges för påförda egenavgifter i den omfattning som anges i anvisningarna till
41 b §.

Premie för
grupplivförsäkring, som tecknats av fysisk person i hans egenskap av utövare av
viss rörelse, utgör avdragsgill omkostnad i rörelsen. Om den ersättning, som
kan komma alt utfalla på grund av försäkringen, utgår efter förmånligare
grunder än vad som gäller enligl grupplivförsäkring för befattningshavare i
statens tjänst, skall dock endasi den del av premien som kan anses motsvara
förmåner enligt grupplivförsäkring för nämnda befattningshavare räknas som
omkostnad i rörelsen. För den del av premien som i enlighet härmed icke utgör
omkostnad i rörelsen erhålles allmänt avdrag under de förutsättningar som
angivas i 46 § 2 mom.

9. Såsom
speciella för rörelse utgående skaller eller avgifter till det allmänna må
nämnas vissa tillverkningsskatter, stämpelavgifter, tull-och hamnumgälder m.
m. dyl. Däremot får svenska allmänna skatter inte dras av (se 20 §).

Premie för grupplivförsäkring, som tecknats av fysisk
person i hans egenskap av utövare av viss rörelse, utgör avdragsgill omkostnad
i rörelsen. Om den ersättning, som kan komma alt utfalla på grund av
försäkringen, utgår efter förmånligare grunder än vad som gäller enligt
grupplivförsäkring för befattningshavare i statens tjänst, skall dock endast
den del av premien som kan anses motsvara förmåner enligt grupplivförsäkring
för nämnda befattningshavare räknas som omkostnad i rörelsen. För den del av
premien som i enlighet härmed inte utgör omkostnad i rörelsen erhålls allmänt
avdrag under de förutsättningar som anges i 46 § 2 mom.

Avdrag medges för kostnader för egen hälsovård i den mån
förmän av fri sådan vård för anställd är skattefri enligt 32 § 3 mom. tredje
slycket.

Bestämmelserna i punkt 6 av anvisningarna till 33 § om
avdrag för avgift till erkänd arbetslöshetskassa gäller ocksä beträffande
inkomst av rörelse.

Bestämmelserna i punkt 4 av anvisningarna till 33 § om
avdrag för koslnader för resor till och från arbetsplatsen gäller också
beträffande inkomst av rörelse.

'" Senaste lydelse 1976:460. " Senaste lydelse
1981:388.

Prop,
1981/82:10

Nuvarande lydelse

9.a.' Vid beräkning av nettointäkt av här i riket
bedriven rörelse skall punkt 2 a av anvisningarna till 22 å äga motsvarande
tillämpning. Vid tiUämpning av nämnda anvisningspunkt skall i stället för inkomst
eller underskott av Jordbruksfastighet beaktas inkomst eller underskott av
rörelse samt i stället för sjukpenning som avses i punkl 14 av anvisningarna
till 21 § beaktas sjukpenning som avses i punkt 9 av anvisningarna till 28 §.

15

Föreslagen lydelse

9 a. Avdrag medges för påförda egenavgifter enligl lagen
(1981:691) om socialavgifter i den mån avgifterna hänför sig till rörelsen.

Fysisk person, som bedrivit rörelse här i rikel, får
dessutom avdrag för belopp som har avsatts för att täcka de på
beskattningsåret belöpande egenavgifierna. Den som enligt bokföringslagen
(1976:125) är skyldig att upprätta årsbokslut skall ha satt av ett mot avdraget
svarande belopp i räkenskaperna för beskattningsåret. Medgivet avdrag skall
återföras till beskattning nästföljande beskattningsår.

Avdrag enligl andra stycket beräknas på ett underlag som
motsvarar den skatlskyldiges nettointäkt av rörelsen, beräknad enligt lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt, före avdraget, minskad med

1)
sjukpenning
eller annan ersättning som avses i punkt 9 av anvisningarna till 28 §,

2)
intäkt som
är alt hänföra lill inkomst av anställning enligt 11 kap. 2 § första stycket
lagen (1962:381) om aUmän försäkring, och

3)
intäkt
som omfattas av överenskommelse enligt 3 kap. 2 § andra stycket lagen om
allmän försäkring.

Avdrag enligt andra stycket får uppgå till högst 25
procent av underlaget, beräknai enligt tredje stycket.

Vad som har sagts i första—fjärde styckena gäller också
för en fysisk person, som är delägare i ett handelsbolag, under förutsättning
alt bolaget har haft inkomst av en här i riket bedriven rörelse och att
delägaren genom bolaget har drivu rörelsen. Avdrag enligl första och andra
styckena skaU därvid göras

Senaste lydelse 1976: 1094.

Prop.
1981/82:10

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

16

av delägaren. Vad som nu har sagts gäller också i fråga
otn en delägare i elt dödsbo, för vilkel reglerna om handelsbolag skall tillämpas.

Beskattas enligt tredje slyckel av anvisningarna till 52 §
en medhjälpande make för en del av inkomst av en verksamhet, som bedrivs av
den andra maken, skall avdrag enligl förslå och andra slyckena göras särskill
för envar av makarna.

Skatiskyldig som har gjort avdrag enligt andra slycket
skall vid självdeklarationen foga uppgifter om avdragets beräkning. Uppgifterna
skall lämnas på blankett enligt formulär som fastställs av riksskatteverket.

Ull 52
§''

Ha makar tillsammans deltagit i förvärvsverksamhet
avseende inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse gälla bestämmelserna i
and-ra-sjätle styckena.

Verksamheten
anses bedriven av den ena av makarna om han med hänsyn till utbildning,
arbetsuppgifter och övriga omständigheter kan anses ha en ledande ställning i
verksamhelen och den andra maken ej har en sådan ledande ställning. Den make
som sålunda driver verksamheten beskattas för hela inkomsten av verksamheten
om annal ej följer av tredje och fjärde styckena. Har ingen av makarna en sådan
ledande ställning som nu har sagts anses verksamheten bedriven av makarna
gemensamt. I sådana fall sker beskattning enligl femte stycket.

När verksamhelen bedrivits av den ena av makarna men den
andra maken (medhjälpande make) arbetat i verksamheten minst 400 timmar under
beskattningsärel, fär ma-

Har makar tillsammans deltagit i förvärvsverksamhet
avseende inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse gäller bestämmelserna i
andra-själte styckena.

Verksamhelen anses bedriven av den ena av makarna om han
med hänsyn till utbildning, arbetsuppgifter och övriga omständigheter kan
anses ha en ledande ställning i verksamheten och den andra maken inte har en sådan
ledande ställning. Den make som sålunda driver verksamhelen beskattas för hela
inkomsten av verksamheten om annat inte följer av tredje och fjärde styckena.
Har ingen av makarna en sådan ledande ställning som nu har sagts anses
verksamheten bedriven av makarna gemensamt. 1 sådana fall sker beskattning
enligt femte stycket.

När
verksamhelen bedrivits av den ena av makarna men den andra maken (medhjälpande
make) arbetat i verksamheten minsl 400 timmar under beskattningsåret, får ma-

" Senaste lydelse 1976: 1094.

Prop,
1981/82:10

Nuvarande lydelse

kärna fördela inkomslen sig emellan sä att en del av hela
inkomsten av förvärvskällan, beräknad enligl lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
före schablonavdrag för egenavgifter enligt punkt 2 a av anvisningarna Ull 22 §
och punkt 9 a av anvisningarna till 29 §, hänföres lill medhjälpande make. Denna
del får icke upptagas till högre belopp än som kan anses motsvara
marknadsmässigt vederlag för medhjälpande makens arbete jämte egen sjukpenning
eller annan ersättning som avses i punkt 14 av anvisningarna till 21 § eller
punkt 9 av anvisningarna till 28 §. Omfattar beskattningsåret kortare eller
längre tid än 12 månader, jämkas antalet arbetstimmar med hänsyn härtill.
Arbetsinsats i makarnas gemensamma bostadsutrymme fär medräknas om med hänsyn
till rörelsens art och andra omständigheter skäl därtill föreligger. Vid bedömande
av om medhjälpande make under beskatlningsåret arbetat föreskrivet antal
arbetstimmar skall anses alt han under tid, dä han uppburit sjukpenning eller
föräldrapenning enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring eller därmed
jämförlig ersättning enligt annan förfaltning, arbetat i samma omfattning
som närmast före den tid, då sådan ersättning uppburits.

I de fall dä verksamhet bedrivits av den ena av makarna
och den andra maken ägt del i förvärvskällan eller det i denna nedlagda kapitalet,
möter ej hinder atl - utöver vad som anges i tredje stycket -hänföra
ytterligare en del av inkomsten till sistnämnda make, motsvarande skälig
ränta som han kan ha uppburit på grund av sin äganderätt eller kapitalinsats.

Ha makarna gemensaml bedrivit verksamheten, skall vardera
maken taxeras för den inkomst därav som med hänsyn till hans arbete och öv- 2 Riksdagen 1981182. I saml. Nr
10

17

Föreslagen lydelse

kärna fördela inkomsten sig emellan så att en del av hela
inkomsten av förvärvskällan, beräknad enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
före avdrag för avsättning för egenavgifter enligl lagen (1981:691) om
socialavgifter, hänförs lill medhjälpande make. Denna del får Inte tas upp
lill högre belopp än som kan anses motsvara marknadsmässigt vederlag för
medhjälpande makens arbele jämle egen sjukpenning eller annan ersättning som
avses i punkt 14 av anvisningarna till 21 § eller punkl 9 av anvisningarna
till 28 §. Omfattar beskattningsåret kortare eller längre tid än 12 månader,
jämkas antalet arbetstimmar med hänsyn härtill. Arbetsinsats i makarnas
gemensamma bostadsutrymme får medräknas om med hänsyn lill rörelsens art och
andra omsländigheler skäl därtill föreligger. Vid bedömande av om medhjälpande
make under beskattningsåret arbetat föreskrivet antal arbetstimmar skall anses
atl han under tid, då han uppburit sjukpenning eller föräldrapenning enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring eller därmed jämförlig ersättning enligt
annan författning, arbetat i samma omfattning som närmast före den tid, då
sådan ersättning uppburits.

I de fall då verksamhet bedrivits av den ena av m.akarna
och den andra maken ägl del i förvärvskällan eller det i denna nedlagda kapitalet,
möter inte hinder atl - utöver vad som anges i tredje slycket -hänföra
ytterligare en del av inkomsten till sistnämnda make, motsvarande skälig
ränta som han kan ha uppburit pä grund av sin äganderätt eller kapitalinsats.

Har makarna gemensamt bedrivit verksamhelen, skall
vardera maken laxeras för den inkomst därav som med hänsyn till hans arbele

Prop.
1981/82:10

Nuvarande lydelse

riga insatser i verksamhelen skäligen tillkommer honom.

Vad som på vardera maken belöper enligt bestämmelserna i
förs-ta-femte styckena minskat med schablonavdrag för egenavgifter utgör den
skattskyldiges nettointäkt av förvärvskällan.

Av 65 § framgår, alt beslämmelser som avse gift
skatiskyldig i vissa fall skola tillämpas i fråga om dem som, utan att vara
gifta, leva tillsammans.

till 53 3. Inkomst av rörelse i form av royalty eller
periodvis utgående avgift för utnyttjande av patent, mönster eller dyl., som
härflyler från här i riket bedriven rörelse, anses som inkomsl av rörelse, som
här bedrivits.

Föreslagen lydelse

och övriga insatser i verksamheten skäligen tillkommer
honom.

Vad som på
vardera maken belöper enligt bestämmelserna i första—femte styckena, sedan
därifrån avräknats på maken belöpande del av avsättning för egenavgifter, utgör
den skattskyldiges nettointäkt av förvärvskällan.

Av 65 §
framgår, att beslämmelser som avser gift skatiskyldig i vissa fall skall
lillämpas i fråga om dem som, ulan all vara gifta, lever tillsammans.

3. Ersättning i form av royalty eller periodvis utgående
avgift för ulnyltande av materiella eller immateriella tillgångar skall,
såvida ersättningen skall hänföras lill intäkt av rörelse och ersättningen
härrör från här i riket bedriven rörelse, anses som intäkt av rörelse, som här
bedrivits.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982 och tillämpas
första gången vid 1983 års taxering. I samband därmed iakttas följande.

1.
Har en
skattskyldig påförts egenavgifter såsom slutlig skatt för beskattningsår för
vilket taxering har skett år 1982 eller tidigare och har den skattskyldige för
beskattningsåret medgetts schablonavdrag för egenavgifter enligt den äldre
lydelsen av punkt 2 a av anvisningarna till 22 § eller den äldre lydelsen av
punkt 9 a av anvisningarna till 29 §, medges avdrag för de påförda
egenavgifierna endast med det belopp varmed dessa har överstigit
schablonavdraget. Om schablonavdrag för beskattningsåret har medgetts med
belopp överstigande summan av de påförda egenavgifierna skall skillnadsbeloppet
tas upp som intäkt.

2.
Har
schablonavdrag för egenavgifter, som medgivits vid 1982 eller tidigare års
taxering, reducerats i samband med ändring av taxeringen, får avdrag göras med
det belopp varmed reduktion har skett. Å andra sidan skall som intäkt tas upp
belopp varmed schablonavdrag i samband med ändring av 1982 eller lidigare års
taxering har medgetts uiöver tidigare åtnjutet schablonavdrag.

3.
Belopp som är
avdragsgillt eller skattepliktigt enligt första eller andra punkten hänförs
till det beskatlningsår under vilkel slutlig eller tillkommande skatt har
påförts eller restitution, avkortning eller avskrivning har skett. Har
schablonavdrag för egenavgifter medgetts eller har tidigare medgivet
schablonavdrag ändrats, skall, såvida taxeringsålgärden inte föranleder
omräkning av egenavgifierna för beskattningsåret i fråga, avdraget eller
intäkten hänföras till det beskattningsår under vilkel beslutet angående
taxeringsåtgärden har meddelats.

Prop,
1981/82:10 19

Har
den skattskyldige anfingen brukat flera jordbruksfastigheter eller bedrivit
flera rörelser under det beskatlningsår som anges i första stycket, skall i
nämnda stycke avsett avdragsgillt eller skattepliktigt belopp hänföras till
den förvärvskälla som ger störst underlag för beräkning av schablonavdrag. Har
den skaitskyldige under nämnda beskattningsår både brukat jordbruksfastighet
och bedrivit rörelse, fastställs i första hand det inkomstslag inom vilket
underlaget för avdrag är störst. Inom detta inkomstslag hänförs avdrag eller
intäkt till den förvärvskälla som ger störst underlag. Har den skattskyldige
under beskattningsåret varken brukat jordbruksfastighet eller bedrivii rörelse,
medges avdraget såsom allmänt avdrag enligt 46 § 2 mom. medan intäkten tas upp
såsom intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet.

4.
Vid 1983 års taxering tillämpas
41 d § första, andra och sjätte slyckena i paragrafens lydelse intill den 1
juli 1981. Därvid skall dock vad som i paragrafens första stycke sägs om
schablonavdrag för egenavgifter avse avdrag för avsättning för egenavgifter
enligl lagen (1981:691) om socialavgifter.

5.
Vid 1983 ärs taxering lillämpas
inte punkt 2 Iredje stycket av anvisningarna till 22 § och punkt 9 femte
stycket av anvisningarna till 29 § i fråga om resor som har ägt rum före den I
juli 1981.

2
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa fall

Härigenom
föreskrivs alt I och 3-5 §§ lagen (1970: 172) om begränsning av skatt i vissa
fall' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

1 § -

Vid
debitering av slutlig och till- Vid debitering av slutlig och till-

kommande
skatt skall statlig in- kommande skatt skall statlig inkomstskatt
och förmögenhetsskatt komstskalt och förmögenhetsskatt samt avgift
enligt 4 § lagen begränsas enligl beslämmelserna i (1968:419) om
allmän arbelsgivar- denna lag. avgift begränsas enligt bestämmelserna i
denna lag.

Med
skatt avses i denna lag även sådan avgift som angives i första stycket.

3 §3 Vid prövning
av skattebegränsningen fastställes ett spärrbelopp med hänsyn till den
beskattningsbara inkomst som beräknals för den skaltskyl-

'
Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:772. - Senaste lydelse 1976: 1095. '
Senaste lydelse 1979: 1163.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

dige enligl lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt för
det år vartill skatten hänför sig. Den beskattningsbara inkomsten, minskad med
4500 kronor, skall

ökas
med avdrag enligt lagen (1975:1147) om särskilt investeringsavdrag vid
taxering lill statlig inkomstskatt eller därmed Jämförlig författning.

ökas
med sådant .schablonavdrag för egenavgifter .s-om avses i punkt 2 a av
anvisningarna till 22 § och punkl 9 a av anvisningarna tUl 29 §
kommunalskalldagen (1928:370), saml

ökas med avdrag och minskas med intäkt som avses i andra
och tredje styckena av anvisningarna till 41 b § nämnda lag.

ökas med särskilt investeringsavdrag.

ökas med påförda egenavgifter enligt lagen (1981:691) om
socialavgifter och avdrag för avsälining för egenavgifter.

minskas med restituerade, avkortade eller avskrivna
egenavgifter samt lill beskattning återfört avdrag för avsättning för egenavgifter,

alll under förutsättning alt den skattskyldige vid
beräkningen av den beskattningsbara inkomslen erhållit avdrag eller beskattats
för intäkt av här angivet slag.

Om den skattskyldige erlagt sjömansskatt under
beskattningsåret, skall den beskattningsbara inkomsten ökas med den till
sjömansskatt beskattningsbara inkomsten och enligt 1 § 2 mom. lagen (1958:
295) om sjömansskatt skattepliktig dagpenning.

Spärrbeloppet utgör 80 procent av den del av den
skattskyldiges enligl första stycket beskattningsbara inkomst, ökad eller
minskad enligt andra och tredje styckena, som ej överstiger 30 basenheter
enligt lagen (1977: 1071) om basenhet enligl 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt och 85 procent av överskjutande belopp.

4 §

Spärrbelopp
enligt 3 § jämföres med sammanlagda beloppet av statlig inkomstskatt,
förmögenhels-skatt, allmän kommunalskatt, landstingsinedel och egenavgifter som
beräknats för den skaitskyldige på grund av taxeringen (skattebeloppet). I
skattebeloppet inräknas även sjömansskatt, om den skattskyldige eriagt sådan
skatt under beskattningsåret.

Med egenavgifter förslås avgifter som avses i första
stycket av anvisningarna till 41 b § kommunalskalldagen (1928:370).

Spärrbelopp
enligt 3 § Jämförs med sammanlagda beloppet av statlig inkomstskatt,
förmögenhetsskatt, kommunal inkomstskatt och egenavgifter enUgt lagen
(1981:691) om socialavgifter som beräknals för den skattskyldige på grund av
taxeringen (skattebeloppet). I skattebeloppet inräknas även sjömansskatt, om
den skattskyldige eriagt sådan skatt under beskattningsåret.

Senaste lydelse 1980: 1052.

Prop. 1981/82:10 21

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

Är
den skattskyldige berättigad till nedsättning av statlig inkomstskatt eller
förmögenhetsskatt genom skattereduktion som avses i 2 § 4 eller 5 mom.
uppbördslagen (1953:272), 2 § lagen (1978:423) om skattelättnader för vissa
sparformer eller 5 § lagen (1980: 1047) om skallereduktion för aktieutdelning
eller genom avräkning av utländsk skatt enligt särskilda föreskrifter, skall
skattebelopp enligt första stycket beräknas som om skattereduktion eller
avräkning av skatt inte hade skett.

5 §-

Om
skattebeloppet enligt 4 § är Om skattebeloppet enligt 4 § är

högre än spärrbeloppet, nedsatt es högre än spärrbeloppet nedsätts

den statliga inkomstskatten och för- den slalliga inkomstskatten och för

mögenhetsskatten samt avgift en- mögenhelsskatten med överskju-

Ugi4 § lagen (1968:419) om allmän lande belopp. Förmögenhetsskal-

arbetsgivaravgift med överskju- ten får dock med tillämpning av

lande belopp. Den statliga förmö- denna lag inte bli lägre än skatten

genhetsskatlen får dock med på 50 procent av den skatlskyldiges

tillämpning av denna lag ej bli lägre beskattningsbara förmögenhet,

än skatten på 50 procent av den

skatlskyldiges beskattningsbara

förmögenhet.

Nedsättning
sker av den statliga Nedsättning sker av den statliga

förmögenhetsskatten, om ej en an- förmögenhetsskatten om inte en an

nan ordning kan antagas vara för- nan ordning kan antas vara förmän-

manligare för den skattskyldige. ligare för den skattskyldige. Skat-

Skatlenedsältning som avses i 4 § tenedsättning som avses i 4 § tredje

tredje slycket verkstäUes sedan stycket verkställs sedan nedsält-

nedsätlning har skett enligt första ning har skett enligt första slycket i

stycket i denna paragraf. denna paragraf.

Denna
lag Iräder i kraft den 1 januari 1982 och tillämpas första gången i fråga om
skatt som påförs pä grund av 1983 ärs taxering.

3
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1978:401) om exportkreditstöd

Härigenom
föreskrivs att 5 § lagen (1978:401) om exportkredilstöd skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

5 §'
Exportkreditavdrag innebär att exportföretaget vid beräkning av nettointäkt
enligt kommunalskatlelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt medges etl extra avdrag för sådan stödberättigad kosl-nadsdel som
avses i 3 §.

'
Senaste lydelse 1976: 1095. ' Senaste lydelse 1978:952.

22

Prop,
1981/82:10

Föreslagen
lydelse

Nuvarande lydelse

Avdrag
får medges från och med del beskattningsår då exportkreditavtalet har
ingåtts till och med det år då krediten enligl avtalet skall vara till fullo
återbetald. Avdrag får dock för varje beskatlningsår åtnjutas högst med
belopp som svarar mot skillnaden mellan bruttointäkten och övriga avdrag i
förvärvskällan, härunder inbegripet särskilt in-vesleringsavdrag men inte
avdrag för avsättning för egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter.

Avdrag fär medges från och med del beskattningsår då
exportkreditavtalet har ingåtts till och med det är dä krediten enligl avtalet
skall vara till fullo återbetald. Avdrag får dock för varje beskattningsår
åtnjutas högst med belopp som svarar mot skillnaden mellan bruttointäkten och
övriga avdrag i förvärvskällan, härunder inbegripet investeringsavdrag enligt
lagen (1975:1147) orn särskilt investeringsavdrag vid laxering till statlig
inkomstskatt eller därmed jämförlig författning men ej sådant schablonavdrag
för egenavgifter som avses i punkl 2 a av anvisningarna till 22 § och punkt 9 a
av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen.

Har exportföretaget för visst beskatlningsår erhållit
exportkredilbidrag för viss exportkredit får företagel, beträffande samma
exportkredit, inte därefter åtnjuta exportkreditavdrag för beskattningsåret i
fråga.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982 och tillämpas
första gången vid 1983 ärs taxering.

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1979:610) om allmän
investeringsreserv

Härigenom
föreskrivs atl 2 § lagen (1979:610) om allmän investeringsreserv skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse

Avdrag fär för viss förvärvskälla

och för ett och samma beskatt

ningsår inte överstiga hälften av

den vid taxeringen till statlig in

komstskatt beräknade nettointäk

ten av förvärvskällan, före avsätt

ningen och före schablonavdrag för

egenavgifter. Avdrag medges med

helt tusental kronor, dock inte för

avsättning som understiger 10000

kronor. '

2 §

Föreslagen
lydelse

Avdrag får för viss förvärvskälla och för ett och samma
beskattningsår inte överstiga hälften av den vid taxeringen till statlig inkomstskatt
beräknade nettointäkten av förvärvskällan före avsättningen och före avdrag
för avsättning för egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter. Avdrag
medges med helt tusental kronor, dock inte för avsättning som understiger
10000 kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982 och tillämpas
första gången vid 1983 års taxering.

Prop.
1981/82:10 23

5
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1979:611) om upphovsmannakonto

Härigenom
föreskrivs atl 6 § lagen (1979:611) om upphovsmannakonto skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

6§

Uppskov medges för visst be- Uppskov medges för vissl be

skattningsår högst med ett belopp skattningsår högst med ett belopp

uppgående till två tredjedelar av uppgående till två tredjedelar av

den vid taxering till statlig inkomst- den vid taxering till statlig inkomst

skatt beräknade nettointäkten av skatt beräknade nettointäkten av

förvärvskällan före uppskov och förvärvskällan före uppskov och

schablonavdrag för egenavgifter avdrag för avsättning för egenav-

och högst med sådanl belopp att gifter enUgt lagen (1981:691) om

nämnda nettointäkt, efter uppskov socialavgifter och högsl med så-

men före schablonavdrag för egen- dant belopp att nämnda nettointäkt,

avgifter, uppgår till minst 30000 . efter uppskov men före aviirog/ör

kronor. avsättning för egenavgifter, uppgår

till
minst 30000 kronor.

Uppskov
medges med belopp som avrundas nedåt till helt tusental kronor.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1982 och tillämpas första gången vid 1983 års
laxering.

6
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1980:953) om särskilt investeringsavdrag för
inventarieanskalTning

Härigenom
föreskrivs att 3 § lagen (1980:953) om särskilt investeringsavdrag för
inventarieanskaffning skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

3§

Särskilt
investeringsavdrag utgör 20 procent av anskaffningsvärdet.

Avdraget
skall göras vid taxeringen för det beskattningsår under vilket inventarierna
har levererats eller — i fråga om inventarier som den skaitskyldige själv har
tillverkat - färdigställts.

Särskilt
investeringsavdrag med- Särskill investeringsavdrag med-

ges
högst med ett belopp som mot- ges högsl med elt belopp som motsvarar den vid
taxeringen till statlig svarar den vid laxeringen till statlig inkomstskatt
beräknade inkomsten inkomstskatt beräknade inkomsten av förvärvskällan före
särskilt irive- av förvärvskällan före särskilt investeringsavdrag och före —
i före- steringsavdrag och före - i förekommande fall - avdrag för in-
kommande fall - avdrag för in-

Prop, 1981/82:10

Nuvarande
lydelse

komslbaserad
avsättning till resultatuljämningsfond enligt 41 d § kommunalskattelagen
(1928:370), avdrag för avsättning till allmän investeringsreserv enligt lagen
(1979:610) om allmän investeringsreserv, uppskov enligt lagen (1979:611) om
upphovsmannakonto samt schablonavdrag för egenavgifter. Vad som inte kunnat
utnyttjas på detta sätl får vid senare taxering utnyttjas genom avdrag i
förvärvskällan, dock senasi vid den taxering som sker tredje året efter det år
då taxering enligt andra stycket har skett. Ett förskjutet investeringsavdrag
får - i förekommande fall sedan hänsyn tagits till det på det akluella
beskattningsåret belöpande avdraget - inte överstiga del belopp som har
beräknals enligt första meningen.

24

Föreslagen
lydelse

komslbaserad
avsättning till resultatutjämningsfond enligt 41 d § kommunalskatlelagen
(1928:370), avdrag för avsättning till allmän investeringsreserv enligt lagen
(1979:610) om allmän investeringsreserv, uppskov enligt lagen (1979:611) om
upphovsmannakonto samt avdrag för avsättning för egenavgifter enligt lagen
(1981:691) om socialavgifter. Vad som inte kunnat utnyttjas på detta sätl fär
vid senare taxering utnyttjas genom avdrag i förvärvskällan, dock senast vid
den taxering som sker iredje året efler det år dä taxering enligt andra
stycket har skett. Ett förskjutet investeringsavdrag får - i förekommande fall
sedan hänsyn tagits lill del på det aktuella beskattningsåret belöpande avdraget
- inte överstiga det belopp som har beräknats enligt första meningen.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1982 och tillämpas första gången vid 1983 års
taxering.

7
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1980:954) om särskilt investeringsavdrag för
byggnadsarbeten m. m.

Härigenom föreskrivs
att 3 § lagen (1980:954) om särskilt investerings-avdrag för byggnadsarbeten m.
m. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 §

Särskilt
investeringsavdrag utgör 10 procent av den del av utgifterna för ny-, till-
eller ombyggnad och 20 procent av den del av utgifterna för täckdikning som
hänför sig till perioden den 1 november 1980-den 31 mars 1982. Utgifter anses
hänförliga lill denna period om de avser material som har fogats in i en
byggnad eller annat arbete som har utförts under perioden.

Investeringsavdrag skall
göras för det beskattningsår under vilkel etl arbete har utförts. Om arbetet
hänför sig till flera beskattningsår och investeringsavdrag på grund av arbetet
inte redan har gjorts, fär dock hela invesleringsavdragel göras vid laxeringen
för det sista beskattningsår som kan komma i fråga.

Prop, 1981/82:10

Nuvarande lydelse

Särskilt investeringsavdrag medges högst med ett belopp
som motsvarar den vid taxeringen till statlig inkomstskatt beräknade inkomsten
av förvärvskällan före särskilt investeringsavdrag och före - i förekommande
fall - avdrag för in-komstbaserad avsättning till resultatutjämningsfond
enligt 41 d § kommunalskattelagen (1928:370), avdrag för avsättning till allmän
investeringsreserv enligt lagen (1979:610) om allmän investeringsreserv,
uppskov enligt lagen (1979:611) om upphovsmannakonto saml schablonavdrag för
egenavgifter. Vad som inle kunnat utnyttjas på detta sätt får vid senare taxering
utnyttjas genom avdrag i förvärvskällan, dock senast vid den taxering som sker
tredje året efter det är då taxering enligt andra stycket har skett. Ett
förskjutet investeringsavdrag får - i förekommande fall sedan hänsyn tagits
till det på det aktuella beskattningsåret belöpande avdraget - inte överstiga
det belopp som har beräknats enligt första meningen.

25

Föreslagen lydelse

Särskilt investeringsavdrag medges högsl med ett belopp
som motsvarar den vid laxeringen lill statlig inkomstskatt beräknade inkomsten
av förvärvskällan före särskilt investeringsavdrag och före - i förekommande
fall - avdrag för in-komstbaserad avsättning till resultatutjämningsfond
enligl 41 d § kommunalskattelagen (1928:370), avdrag för avsättning till allmän
investeringsreserv enligt lagen (1979:610) om allmän investerings-reserv,
uppskov enligt lagen (1979:611) om upphovsmannakonto samt avdrag för
avsättning för egenavgifter enligt lagen (1981:691) öm socialavgifter. Vad som
inte kunnat utnyttjas på detta sätt får vid senare taxering utnyttjas genom
avdrag i förvärvskällan, dock senast vid den taxering som sker tredje året
efter det är dä taxering enligt andra stycket har skett. Ett förskjulet
investeringsavdrag fär - i förekommande fall sedan hänsyn tagits till det på
det aktuella beskattningsåret belöpande avdraget - inte överstiga det belopp
som har beräknals enligt första mening-

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982 och tillämpas
första gängen vid 1983 års taxering.

8 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom
föreskrivs att 37 § 2 mom. och 39 § 1 mom. taxeringslagen (1956:623)' skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

37 §

2 mom. Vid avlämnande av uppgifter, varom stadgas i 1
mom., skall iakttagas följande.

' Lagen omtryckt 1971:399.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:773. - Senaste
lydelse 1978:316.

Prop.
1981/82:10 26

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Avser sådan förmån, varom i 1 mom. första och andra
punkterna för- . mäles, endast en del av året, skall upplysning meddelas om den
tidrymd, för vilken förmånen utgått.

I kontrolluppgift, som upptager särskild resekostnads- och
traklaments-ersättning, skall angivas beloppet av dels resekostnadsersättning
och dels traktamentsersättning jämte tid för vilken traktamentsersättning
utgått. Därvid skola uppgifter lämnas om traktamentsersättning dels för
förätt-ningar inom riket i enlighel med vad nedan sägs och dels för
förrättningar utom riket. I fråga om förrättningar inom riket skola uppgifter lämnas
särskilt för förrättningar som icke varit förenade med övernattning
(en-dagsförrättningar), förrättningar som varit förenade med övernattning men
icke medfört vistelse mer än femton dygn i föjd på en och samma ort
(korttidsförrättningar) samt övriga resor (långtidsförrättningar). För
en-dagsförrättningar uppgives utgiven traktamentsersättning och antal dagar.
Vid beräkning av antalet dagar för endagsförrättningar medräknas icke sådan
endagsförrättning, som varat högst fyra timmar; förrättning som vartit mer än
fyra timmar men högst tio timmar räknas som halv dag; längre förrättning räknas
som hel dag. För korttids- och längtidsförrättningar uppgives utgiven
traktamentsersättning och antal nätter övernattning skett. De första femton
dygnen av varje långtidsförrättning uppgivas såsom korttidsforrättning. — 1
kontrolluppgift skall i förekommande fall särskilt anmärkas, att arbetsgivaren
utöver traktamentsersättningen, haft utgifter för den anställdes bostad eller
uppehälle under förrättningen.

Om skattechefen i det län där arbetsgivarens hemortskommun
är belägen medger det, behöver arbetsgivaren, i stället för att lämna uppgift
enligt tredje stycket om traktamentsersättning vid förrättning inom riket,
endast anmärka i kontrolluppgiften att sådan ersättning utgått. Förutsättning
för medgivande är atl ersättning utgår enligt sådana grunder att den kan
antagas icke komma att överstiga avdragsgill ökning i levnadskostnaderna.
Motsvarande medgivande kan lämnas även beträffande resekostnadsersättning för
färd med allmänt kommunikationsmedel. Medgivande lämnas endast om arbetsgivaren
har ett siörre antal anställda, som mera regelbundet företager tjänsteresor,
och medgivandet bedömes vara ulan olägenhet för taxeringsarbetet. Medgivande
får ej lämnas fåmansförelag i fråga om uppgifter rörande företagsledaren och
honom närstående personer samt delägare i företaget. Lämnal medgivande gäller
tills vidare. Det kan begränsas till viss grupp av anställda. - Ansökan om
medgivande göres hos länsslyrelsen senast den 31 oktober året före
taxeringsåret. Talan mol beslut, varigenom ansökan om medgivande avslagits
eller medgivande återkallats, föres hos riksskatteverket genom besvär som skola
ha inkommit till verket inom en månad från den dag då klaganden erhöll del av
beslutet. Mot riksskatteverkets beslut fär talan icke föras.

Däresl vid avlönings utbetalande avdrag skett för
löntagares eller hans efterlevandes pensionering, skall i kontrolluppgiften
upptagas bruttolön och vad som avdragits.

Av kontrolluppgift enligt 1 mom. Av kontrolluppgift enligt 1 mom.

första, andra eller sjunde punkten första, andra eller sjunde punkten

skall framgå, huruvida arbetsgiva- skall framgå om arbetsgivaren har

ren har att för utgivet belopp er- att för utgivet belopp betala ar-

lägga avgift enligl 19 kap. I § lagen betsgivaravgifter enligl lagen

27

Prop, 1981/82:10

Föreslagen
lydelse

Nuvarande lydelse

(1981:691)
om socialavgifter. I kontrolluppgift som nu har sagts skall särskilt för sig
las upp representationsersättning och särskilt för sig annan kostnadsersättning
än resekostnads- och traktamentsersättning.

(1962:381) om allmän försäkring. I kontrolluppgift som nu
har sagts skall särskilt för sig upptagas representationsersättning och
särskilt för sig annan kostnadsersättning än resekostnads- och
traktamentsersättning.

I kontrolluppgift skall särskilt för sig upptagas sådant
skalleavdrag, som skett för uttagande av preliminär A-skatt.

I kontrolluppgift skall anges namn och postadress samt
personnummer eller organisafionsnummer för såväl den uppgiftsskyldige som den
uppgiften avser. Kan personnummer inte anges för den sistnämnde skall, där så
kan ske, redovisas län, kommun och församling, där han var mantalsskriven för
året före taxeringsåret. I kontrolluppgift som lämnas av fåmansförelag skall
anges om personen är företagsledare eller honom närstående person eller
delägare i företaget.

Kontrolluppgift,
som i 1 mom. tredje punkten sägs och som avser pensionsförsäkring tagen
annorledes än i samband med Ijänsl, skall innehålla uppgift om tidigare och
nuvarande ägare till försäkringen och, om möjligt, fång varigenom äganderätten
övergått samt, i förekommande fall, den som erhållit förfoganderätten till
försäkringen. Kontrolluppgift, som avser pensionsförsäkring tagen i samband med
tjänst, skall innehålla uppgift om den, som enligt tjänsteavtalet skall
åtnjuta pensionsförmånen.

Kontrolluppgift enligl 1 mom. första eller andra punkten
skall avfattas på blankett enligt fastställt formulär. Särskild
uppgiftshandling skall lämnas för varje person.

Riksskatteverket får på ansökan av uppgiftsskyldig medge
undanlag frän bestämmelserna i tionde stycket. Mot riksskatteverkets beslut får
talan ej föras.

Nuvarande lydelse

39 § 1
mom. I särskilda fall skola efter anmaning kontrolluppgifter för
nästföregående kalenderår avlämnas pä sätt framgår av följande uppställning:

Uppgiftsskyldig

1. Den som enligt 37 § 1 mom. första punkten är skyldig
att utan anmaning avlämna kontrolluppgift.

Vem
uppgiften skall avse

Den som
hos den uppgiftsskyldige innehaft anställning eller uppdrag eller utfört
tillfälligt arbete.

Vad
uppgiften skall avse

Åtnjutna
förmåner. därest icke uppgifts-skyldighet utan anmaning föreligger, med
upplysning dels, då förmånerna avse kortare tid än helt år, om den tidrymd,
för vilken de åtnjutits, och dels huruvida det åligger arbetsgivaren att för
förmånerna erlägga avgift enligt 19

2. Den som för arbetslag eller liknande grupp av personer
i en summa uppburit visst avlöningsbelopp såsom ackordsöverskott eller dylikt
för att fördelas inom laget eller gruppen.

Medlem av arbetslaget eller gruppen.

kap. 1 § lagen om allmänförsäkring.

Till
medlem utgivet belopp med upplysning huruvida det åligger arbetsgivaren att för
beloppet erlägga avgift enligt 19 kap. 1 § lagen om allmän försäkring.

Föreslagen
lydelse 39 § 1 mom. I särskilda fall skall efter anmaning kontrolluppgifter för
nästföregående kalenderår avlämnas på sätt framgår av följande uppställning:

Uppgiftsskyldig

1. Den som enligt 37 § 1 mom. första punkten är skyldig
att utan anmaning avlämna kontrolluppgift.

2. Den som för arbetslag eller liknande grupp av personer
i en summa uppburit visst avlöningsbelopp såsom ackordsöverskotl eller dylikt
för att fördelas inom laget eller gruppen.

Vem
uppgiften skall avse

Den som
hos den uppgiftsskyldige innehaft anställning eller uppdrag eller utfört
tillfälligl arbete.

Medlem av arbetslaget eller gruppen.

Vad
uppgiften skaU avse

Åtnjutna
förmåner, om inte uppgiftsskyldighet utan anmaning föreligger, med upplysning
dels, då förmånerna avser kortare tid än helt år, om den tidrymd, för vilken
de åtnjutits, och dels huruvida det åligger arbetsgivaren att för förmånerna
betala ar-betsgivaravgifier enligl lagen (1981:691) om socialavgifter.

Till
medlem utgivet belopp med upplysning huruvida det åligger arbetsgivaren att
för beloppel belala arbetsgivaravgifter enUgt lagen (1981:691) om
socialavgifter.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982 och tillämpas
första gången i fråga om kontrolluppgifter lill ledning för 1983 års taxering.

Prop,
1981/82:10 29

9 Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom
föreskrivs att 1 §, 3 § 1 mom., 22 §, 25 §, 27 § 1 mom., 49 § 1 mom. och 85 § 1
mom. uppbördslagen (1953:272)' skall ha nedan angivna lydelse.

1 §

Nuvarande lydelse

Med skatt förstås i denna lag, där

icke annat angives, statlig inkomst

skatt, statlig förmögenhetsskatt,

utskiftningsskatt, ersättningsskatt,

kommunal inkomstskatt, lands

tingsmedel, skogsvårdsavgifter, så

dana socialförsäkringsavgifier Ull

folkpensioneringen och tillägg.s-

pensionsavgifter som avses i 19

kap. 3 § lagen (1962:381) om all

män försäkring, sjukförsäkringsav

gifter enUgt 19 kap. 2 § sistnämnda

lag, arbetsskadeförsäkringsa v-

gifter enligt 7 kap. 2 § tredje slycket

lagen (1976:380) om arbetsskade

försäkring, delpensionsförsäk

ringsavgifter enligt 21 § andra

stycket lagen (1979:84) om delpen

sionsförsäkring, socialavgifter en

Ugt 3 § lagen (1981:15) om finansi

ering av statsbidrag till förskole-

och fritidshemsverksamhel, skatte

tillägg eller förseningsavgift enligt

taxeringslagen, ävensom annuitet å

avdikningslän.

Regeringen må, om särskilda omständigheter därtiU
föranleda, föreskriva att i samband med uppbörden av skatt må uppbäras Jämväl
annan avgift än sådan som i första stycket sägs. Har dylik föreskrift meddelats
skall, där icke annat angivits, vad i denna lag stadgas angående skatt äga
motsvarande tillämpning beträffande avgift som medföreskriften avses.

Föreslagen lydelse

Med skatt förstås i denna lag, om inte annat anges,
statlig inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt, utskiftningsskatt,
ersättningsskatt, kommunal inkomstskatt, skogsvårdsavgifter, egenavgifter
enligt lagen (1981:691) om socialavgifter, skattetillägg och förseningsavgift
enligt taxeringslagen (1956:623) samt annuitet på avdikningslän.

Regeringen/År, om särskilda omständigheter föranleder
del, föreskriva att i samband med uppbörden av skatt skaU uppbäras även andra
avgifter än sådana som anges i första stycket. Har sådan föreskrift meddelats
skall, om inte annat anges, vad i denna lag stadgas angående skatt tillämpas
beträffande den avgift som avses med föreskriften.

' Lagen omtryckt 1972:75.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771. Senaste
lydelse 1981:41.

Prop.
1981/82:10

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

30

1 mom.'
I den omfattning nedan angives skall skattskyldig ulgöra preliminär skatt med
belopp, vilkel sä nära som möjligt kan antagas motsvara i den slulliga skatten
ingående statlig inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt, socialförsäkringsavgift
till folkpensioneringen enligl 19 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän
försäkring, tilläggspensionsavgift, sjukförsäkringsavgift,
arbetsskadeförsäkringsavgift, del-pensionsförsäkringsavgift, social-avgifi
enligt 3 § lagen (1981:15) om finansiering av statsbidrag till förskole- och
fritidshemsverksamhel, avgift enligt 4 § lagen om allmän arbetsgivaravgift,
kommunal inkomstskatt och landstingsinedel.

1 mom. I
den omfattning nedan anges skall skallskyldig beicda preliminär skatt med
belopp, vilket så nära som möjligt kan antas motsvara i den slutliga skatten
ingående statlig inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt, egenavgifter och
kommunal inkomstskatt.

Lokal
skattemyndighet beslular i fråga om beräkning av preliminär A-skall samt
debitering av preliminär B-skatt och slutlig, kvarstående och tillkommande
skatt.

Beslut som avses i första stycket meddelas av den lokala
skattemyndigheten i det fögderi där beskattningsorten är belägen. I fråga om
fysisk person eller dödsbo beslutar dock lokala skattemyndigheten i det fögderi
där hemortskommunen är belägen. Om sådan skattskyldig saknar hemortskommun
eller särskilda skäl eljesl föreUgga, beslutar lokala skattemyndigheten i beskattningsort
för den skaitskyldige enligl föreskrifter som riksskatteverket meddelar.

Lokal skattemyndighet beslutar i fråga om beräkning av
preliminär A-skatt samt debitering av preliminär B-skatt och slutlig,
kvarstående och tillkommande skatt. Lokal skattemyndighet fastställer också
avgiftsunderlag för egenavgifter.

Beslut som
avses i första stycket meddelas av den lokala skattemyndigheten i del fögderi
där beskattningsorten är belägen. I fråga om fysisk person eller dödsbo
beslutar dock lokala skattemyndigheten i det fögderi där hemortskommunen är
belägen. Om sådan skattskyldig saknar hemortskommun eller särskilda skäl
annars föreligger, beslutar lokala skattemyndigheten i beskattningsort för
den skallskyldige enligl föreskrifter som riksskatteverket meddelar.

Länsstyrelsen medverkar i debiteringsarbetet enligt
föreskrifter som meddelas av regeringen.

' Senaste lydelse 1981:41. " Senaste lydelse
1974:771.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Vid debitering av preliminär B-skatl med ledning av
preliminär taxering skall iakttagas:

att socialförsäkringsavgifi Ull folkpensioneringen
uträknas med tillämpning av 19 kap. 3 och 4 a §§ lagen (1962:381) om allmän
försäkring;

alt lilläggspensionsavgift uträknas med lillämpning av
den procentsats för avgiftsuttaget, som fastställts för inkomståret;

att sjukförsäkringsavgift uträknas med tillämpning av 19
kap. 2 och 4 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring;

att för skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom. lagen om
statlig inkomstskatt, sådan skatt uträknas med tillämpning av det procenttal
av grundbeloppet, som bestämts för inkomståret; samt

att kommunal inkomstskatt och landstingsmedel uträknas med
ledning av de belopp för skattekrona och skatteöre, som för inkomståret
bestäints för utdebitering i beskattningsorten; dock må regeringen eller den
myndighet regeringen bestämmer, om särskilda omständigheter/öre/Zggfl,
förordna att utdebitering i hemortskommunen får läggas till grund vid debitering
av preliminär B-skatt för fysisk person eller dödsbo även om beskattningsorten
åren annan.

Vid debitering av preliminär B-skatt med ledning av
preliminär taxering skall iakltas:

att egenavgifter uträknas med ledning av bestämmelserna i
lagen (1981:691) om socialavgifter;

att för skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom. lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt, sådan skatt uträknas med fillämpning av det
procenttal av grundbeloppet, som beslämts för inkomståret; samt

atl
kommunal inkomstskatt uträknas med ledning av den skattesats, som för
inkomståret gäller i beskattningsorten; dock får regeringen eller den
myndighet regeringen bestämmer, om det föreligger särskilda omständigheter,
förordna att utdebitering i hemortskommunen får läggas till grund vid
debitering av preliminär B-skatl för fysisk person eller dödsbo även om
beskattningsorten är en annan.

1
mom. Vid debitering av slutlig skatt skall iakttas:

1 mom.* Vid debitering av slutlig skatt skall iakttagas:

att för skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom. lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt, sådan skatt uträknas med tillämpning av det
procenttal av grundbeloppet, som har fastställts att gälla för den preliminära
skatt, vilken skall avräknas mot den slutliga skatten;

att
kommunal inkomstskatt uträknas med ledning av den skattesats som för
inkomståret gäller i beskattningsorten;

' Senaste lydelse 1974:771. *■ Senaste lydelse
1981:41.

Prop,
1981/82:10

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

32

atl kommunal inkomstskatt uträknas i en posl, varvid
skattebeloppet vid örelal över 50 avrundas uppåt och vid annal öretal avrundas
nedåt till helt krontal;

att skogsvärdsavgift uträknas enligt bestämmelserna i 1 §
lagen (1946: 324) om skogsvårdsavgift;

att liUäggspensionsavgift uträknas med tiUämpning av den
för inkomståret fastställda procentsal-sen för avgiftsuttaget, varvid öretal
bortfaller;

atl kommunal inkomstskatt debiteras med belopp som har
uträknats av lokal skattemyndighet i del fögderi där beskattningsorten är
belägen;

att
egenavgifter debiteras med ledning av bestämmelserna i lagen (1981:691) om
socialavgifter och på grundval av uppgifter om försäkringsförhållanden som
lämnas av den allmänna försäkringskassan, varvid öretal bortfaller; samt

att / 1 § nämnd sjukförsäkringsavgift debiteras enligt 19
kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring på grundval av uppgifter om försäkringsförhållanden
som lämnas av allmän försäkringskassa;

att socialförsäkringsavgift lill folkpensioneringen såvitt
gäller person med inkomst av annat förvärvsarbete än anställning debiteras
med tiUämpning av beslämmelserna i 11 kap. 4 § saml 19 kap. 3 och 4 a §§ lagen
om allmän försäkring;

att i 1 § nämnd arbetsskadeför-säkringsavgifi debiteras
med ledning av bestämmelserna i 7 kap. 2 § tredje stycket lagen (1976:380) om
arbetsskadeförsäkring;

atl i 1 § nämnd ddpensionsför-säkringsavgifi debiteras med
ledning av bestämmelserna i 21 § andra stycket lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring;

atl i I § nämnd socialavgift debiteras med ledning av
bestämmelserna i 3 § lagen (1981:15) om finansiering av statsbidrag till förskole-
och fritidshemsverksamhet; samt

att i 1 § nämnd annuitet eller, om skatiskyldig har att
eriägga flera annuileter, summan av dessa påförs i helt antal kronor, varvid
öretal. bortfaller.

Prop.
1981/82:10 33

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

49 § / inoin. Skattskyldig får av den lokala
skattemyndigheten beviljas anstånd med inbetalning av skatt, kvarskalteavgift
eller ränta,

1)
om
taxeringsintendenlen har anfört besvär över taxeringen med yrkande om ändring
till den skattskyldiges förmån: till det belopp som betingas härav,

2)
om den
skattskyldige har anfört besvär över taxeringsnämndens beslut om taxering och
taxeringsintendenten helt eller delvis har tillstyrkt besvären eller ansökan om
anstånd eller det - utan att yttrande har inhämtats från taxeringsintendenten -
kan med skäl antas atl besvären kommer alt bifallas helt eller delvis: till det
belopp som betingas härav,

3)
om den
skattskyldige har anfört besvär över länsrätts eller kammarrätts beslut om
taxering och taxeringsintendenten hell eller delvis har tillstyrkt besvären
eller ansökan om anstånd: till del belopp som betingas härav,

4)
om taxeringen
har blivit oriktig på grund av felräkning, felskrivning eller annat uppenbart
förbiseende: till det belopp som betingas av förbiseendet,

5)
om den
skattskyldige har taxerats pä mer än en ort för samma inkomsl, garantibelopp
för fastighet eller förmögenhet: till det belopp som svarar mot ettdera av
eller båda de skattebelopp som har påförts med anledning av taxeringen,

6)
om
avgiftsunderiag för egen- 6) om avgiftsunderlag för egenavgift
som avses i anvisningarna avgifler har bestämls lill för högt
//// 41 b § kommunalskatlelagen belopp: till
det belopp som betingas (1928:370) har bestämls till för högt av felaktigheten,

belopp: till det belopp som betingas av felaktigheten,

7)
om skatt har
påförts obehörigen eller med för högl belopp på grund av fel vid debileringen:
till det belopp som betingas av felaktigheten i debiteringen,

8)
om preliminär
skatt, som enligt 27 § 2 mom. skall gotiskrivas den skattskyldige, kan beräknas
översliga motsvarande slutliga skatt och bli avkortad enligt 65 § samt den
skattskyldige inte har erhållit jämkning enligt bestämmelserna i 45 § 1 mom.
sista stycket: till så slor del av skatten som kan anlas bli avkortad.

85 §

1 mom.* Den. som icke åtiiöjes 1 mom. Den lokala skattemyn-

A/iet/beslut
enligt denna lag «v/oä/ dighetens beslut enligt denna lag

skattemyndighet,
äger i beslulel överklagas hos länsrätten genom

söka ändring hos länsrätten genom besvär,

besvär.

/ fråga om preliminär taxering, Beslui om preliminär taxering,

sättet för
uttagande av preliminär sättet för uttagande av preliminär

skatt,
debitering eller jämkning av skatt,
debitering eller jämkning av

sådan skatt, verkställande av skal- sådan skatt, verkställande av skat-

' Senaste lydelse 1980:316. " Senaste lydelse 1979:
174.

3 Riksdagen 1981182. 1 saml. Nr 10

Prop. 1981/82:10

Nuvarande lydelse

teavdrag och anstånd med inbetalning av skatt föres dock
lalan hos länsstyrelsen.

Allmänt ombud äger anföra besvär över lokal
skattemyndighets beslut endast vad avser arbetsgivares ansvarighet för
arbetstagares skatt.

Talan får ej föras mot lokal skattemyndighets beslut om
revision enligt 78 § 1 mom. eller varigenom vite har förelagts.

Har
besvärshandling före besvärstidens utgång inkommit till annan länsrätt eller
länsstyrelse än den som har att pröva besvären, skall de ändå upptagas till
prövning. Handlingarna skall då omedelbart översändas till den länsrätt eller
länsstyrelse som skall pröva besvären.

34

Föreslagen lydelse

teavdrag och anstånd med inbetalning av skatt överklagas
dock hos länsstyrelsen genom besvär.

De allmänna ombuden får överklaga lokala
skattemyndigheters beslut endast ifråga om arbetsgivares ansvarighet för
arbetstagares skatt.

Lokala skattemyndigheters beslut om revision enligt 78 §
1 mom. eller varigenom vite har förelagts får inte överklagas.

Om en besvärshandling före besvärstidens utgång inkommit
till någon annan länsrätt eller länsstyrelse än den som har att pröva besvären,
skall de trots detta tas upp till prövning. Handlingarna skall då omedelbart
översändas till den länsrätt eller länsstyrelse som skall pröva besvären.

Denna lag träder i krafl den I januari 1982 och tillämpas
första gången i fråga om debitering av preliminär skatt för år 1982 och slutlig
skatt på grund av 1983 års taxering. Äldre bestämmelser gäller fortfarande vid
debitering av slutlig eller tillkommande skatt på grund av taxering är 1982
eller lidigare år eller eftertaxering för år 1981 eller lidigare är.

10 Förslag till

Lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69)

Härigenom
föreskrivs att 1 § skattebrottslagen (1971:69) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Denna
lag gäller i fråga om skatt eller avgift enligt

1. lagen
(1908: 128) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter,
förordningen (1927:321) om skatt vid utskiftning av akUebolags tillgångar,
kommunalskatlelagen (1928:370), förordningen (1933:395) om ersältnings-

1. lagen
(1908:128) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter,
förordningen (1927: 321) om skatt vid utskiftning av aktiebolags tillgångar,
kommunalskattelagen (1928:370), förordningen (1933:395) om ersättnings-

' Senasie lydelse 1978: 145.

Prop. 1981/82:10

Nuvarande lydelse

skatt, lagen (1941; 416) om arvsskatt och gåvoskatt,
lagen (1946: 324) om skogsvårdsavgift, lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, lagen (1958: 295) om
sjömansskatt, förordningen (1970:99) om investeringsavgift för vissa
byggnadsarbeten, lagen (1977:322) om investeringsavgift för vissa
byggnadsarbeten,

2. lagen (1941:251) om särskild varuskatt, förordningen
(1943:477) om skatt å vissa pälsvaror, förordningen (1948:85) om försäljningsskall,
förordningen (1953:396) om accis å feitemulsion m.m., lagen (1953:397) om
avgift för fellvaror som användas för framställning av feitemulsion m.m., lagen
(1956:545) om omsättningsskatt på motorfordon, lagen (1957:262) om allmän
energiskatt, lagen (1960:253) om tillverkning och beskattning av malt- och
läskedrycker, lagen (1960:258) om utjämningsskatt på vissa varor, lagen
(1961:372) om bensinskatt, lagen (1961:394) om tobaksskatt,/drorc/-ningen
(1961:653) om brännoljeskall, stämpelskattelagen (1964: 308), förordningen
(1964:352) om gasolskatt, förordningen (1966:21) om särskild skatt på
motorbränslen, lagen (1968:430) om mervärdeskatt,/öra/-rfrt//7ge/i (1971:170)
om annonsskatt, lagen (1972:266) om skatt pä annonser och reklam, lagen
(1972:820) om skatt pä spel, lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar,
vägtrafik-skattelagen (1973:601), lagen (1973:602) om särskild vägtrafikskatt,
lagen (1973: 1216) om särskild beredskapsavgift för oljeprodukter,
bilskrolningslagen (1975: 343), lagen (1977: 306) om dryckesskatt, lagen
(1978:69) om försäljningsskatt pä motorfordon, lagen (1978:144) om skatt på
vissa resor.

35

Föreslagen lydelse

skatt, lagen (1941; 416) om arvsskatt och gåvoskatt,
lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift, lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, lagen (1958: 295) om
sjömansskatt,

2. lagen (1941:251) om särskild varuskatt, lagen (1953:
397) om avgift för fettvaror som användas för framställning av feitemulsion
m.m., lagen (1957:262) om allmän energiskatt, lagen (1961:372) om bensinskatt,
lagen (1961:394) om tobaksskatt, stämpelskattelagen (1964:308), lagen (1968:
430) om mervärdeskatt, lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, lagen
(1972:820) om skall på spel, lagen (1973:37) om avgift på vissa
dryckesförpackningar, vägtrafikskattelagen (1973:601), lagen (1973:1216) om
särskild beredskapsavgift för oljeprodukter, bilskrolningslagen (1975: 343),
lagen (1977:306) om dryckesskatt, lagen (1978:69) om försäljningsskatt på
motorfordon, lagen (1978:144) om skatt på vissa resor.

Prop.
1981/82:10 36

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3. lagen (1954:243) om yrkesska- 3. lagen (1981:691) om socialav-

deförsäkring i vad avser obligato- gifter,

risk försäkring, lagen (1955:469)

angående omreglering av vissa er

sättningar enligt lagen den 17 Juni

1916 (nr 235) om försäkring för

olycksfall i arbete m.m., lagen

(1960:77) om byggnadsforsknings

avgift, lagen (1961:300) om redare

avgift för sjöfolks pensionering, la

gen (1962:381) om allmän försäk

ring, lagen (1962:398) om finansi

ering av folkpensioneringen, lagen

(1968:419) om allmän arbetsgivar

avgift, lagen (1970:742) om löne

garantiavgift, lagen (1971:282) om

arbetarskyddsavgift, lagen

(1975:358) om vuxenutbildningsavgift, lagen (1975:335) om
arbetsgivaravgift till arbetsmarknadsutbildningen.

Lagen gäller även preliminär skatt, kvarstående skatt och
tillkommande skatt som avses i uppbördslagen (1953:272).

Lagen tillämpas ej om skallen el- Lagen tillämpas inle om skatten

ler avgiften fastställes eller upp- eller
avgiften fastställs eller upp

bäres i den ordning som gäller för bärs
i den ordning som gäller för

tull och ej heller beträffande restav- tull
och inte heller beiräffande rest-

gift, skattetillägg eller liknande av- avgift,
skattetillägg eller liknande

gift. avgift.

Denna lag iräder i kraft den 1 januari 1982. Den äldre
lydelsen av 1 § gäller fortfarande i fråga om skatter och avgifter som belöper
på tid före ikraftträdandet.

11 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade
skattefordringar m, m.

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1971: 1072) om
förmånsberättigade skaltefordringar m. m. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

I §' Förmänsrätt enligt 11 § förmånsrällslagen (1970:979)
följer med fordran pä

' Senaste Ivdelse 1978:895.

Prop.
1981/82:10

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

37

1.
skatt och avgift, som anges i 1 § första stycket uppbördslagen (1953:272), samt
skatt enligt lagen (1908: 128) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner
och rättigheter, lagen (1958:295) om sjömansskatt och kupongskattelagen
(1970:624),

2.
skatt enligt
förordningen (1959:507) om allmän varuskatt och lagen (1968:430) om mervärdeskatt,

3.
skatt eller
avgift enligl/örort?-ningen (1908: 129) angående en särskild stämpelavgift vid
köp och byte av fondpapper, lagen (1928:376) om särskild skatt å vissa
lotterivinster, lagen (1941:251) om särskild varuskatt, förordningen
(1943:477) om skatt å vissa pälsvaror, förordningen (1948:85) om försäljningsskatt,
förordningen (1953:396) om accis å feitemulsion m.m., lagen (1953:397) om
avgift för fettvaror som användas för framställning av feitemulsion m.m., lagen
(1956:545) om omsättningsskatt på motorfordon, lagen (1957:262) om allmän
energiskatt, lagen (1960:253) om tillverkning och beskattning av malt- och
läske-diycker, lagen (1960:258) om utjämningsskatt på vissa varor, lagen
(1961:372) om bensinskatt, lagen (1961: 394) om tobaksskatt, förordningen
(1961:653) om brännoljeskall, siämpelskallelagen (1964: 308), förordningen
(1964: 352) om gasolskatt, förordningen (1966:21) om särskild skatt på
motorbränslen, förordningen (1971: 170) om annonsskalt, lagen (1972:266) om
skatt pä annonser och reklam, lagen (1972:820) om skatt på spel, lagen
(1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar, lagen (1973: 1216) om
särskild beredskapsavgift för oljeprodukter, bilskrolningslagen (1975:343),
lagen (1977:306) om dryckesskatt, lagen (1978:69) om försäljningsskatt på
motorfordon samt lagen (1978:144) om skatt på vissa resor,

2. skatt
enligt lagen (1968:430) om mervärdeskatt.

3. skatt eller avgift enligl lagen (1908: 129) med vissa
bestämmelser om handel med fondpapper, lagen (1928:376) om särskild skatt å
vissa lotterivinster, lagen (1941:251) om särskild varuskatt, lagen (1953:397)
om avgift för fettvaror som användas för framställning av feitemulsion m. m.,
lagen (1957:262) om allmän energiskatt, lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen
(1961:394) om tobaksskatt, stämpelskattelagen (1964:308), lagen (1972:266) om
skatt på annonser och reklam, lagen (1972:820) om skatt på spel, lagen
(1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar, lagen (1973: 1216) om
särskild beredskapsavgift för oljeprodukter, bilskrolningslagen (1975:343),
lagen (1977:306) om dryckesskatt, lagen (1978:69) om försäljningsskatt på
motorfordon samt lagen (1978:144) om skall på vissa resor.

Prop,
1981/82:10 38

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4. skatt enligt förordningen 4. skatt enligt vägtrafikskattela-

(1922:260) om automobilskatt, kun- gen (1973:601) samt lagen

gördsen (1951:750) om salu- (1976:339) om saluvagnsskatt,

vagnsskatl, förordningen (1963:

116) om trafikomläggningsskatl,

traktorskatteförordningen (1969:

297), väglrafikskaitelagen (1973:

601), lagen (1973:602) om särskild

vägtrafikskatt, kungörelsen

(1973:781) om saluvagnsskatt saml lagen (1976:339) om
saluvagnsskatt,

5. tull
och särskild avgift enligt 5. tull och särskild avgift enligt

39 § tullagen (1973:670) saml avgift 39 § tullagen (1973:670) samt avgift

enligl kungörelsen (1960:235) om enligt lagen (1968:361) om avgift

avgift för vä.xiskyddskontroll vid in- vid införsel av vissa bakverk,

försel av växter och förordningen

(1968: 361) om avgift vid införsel av vissa bakverk,

6.
avgift enligt
lagen (1967:340) om prisreglering pä jordbrukets område och lagen (1974: 226)
om prisreglering på fiskets område,

7.
avgift,
som uppbäres med 7.
avgift som uppbärs med tillämpning av lagen (1959:552) om tillämpning av lagen (1959:552) om
uppbörd av vissa avgifler enligl la- uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m.m., i gen (1981:691) om socialavgifter,
den mån avgiften icke omfattas

av 1.

Förmånsrätten omfattar ej restavgift och liknande avgift
som utgår vid försummelse alt redovisa eller betala fordringen och ej heller
skatte- eller avgiftstillägg och förseningsavgift.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982. Den äldre
lydelsen av 1 § gäller fortfarande i fråga om skatter och avgifter som belöper
på tid före ikraftlrädandel.

12 Förslag till

Lag om upphävande av lagen (1981:40) om ändring i
kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att lagen (1981:40) om ändring i
kommunalskattelagen (1928:370) skall upphöra att gälla.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

Prop, 1981/82:10 39

13 Förslag till

Lag om upphävande av lagen (1981:41) om ändring i
uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs atl lagen (1981:41) om ändring i
uppbördslagen (1953: 272) skall upphöra att gälla.

Denna lag Iräder i kraft den I januari 1982.

14 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 11 kap. 3 § lagen (1962:381) om
allmän försäkring' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 kap. 3§ Med inkomst av annat förvärvsarbete avses

a)
inkomst av här
i riket bedriven rörelse;

b)
inkomst av här
belägen jordbruksfastighet, som brukas av den försäkrade;

c)
ersättning i
penningar eller c) ersättning för arbele för
nå-naturaförmåner i form av kost eller gon annans räkning i pengar eller bostad
för arbete för annans råk- naturaförmåner i form av kost, boning;
samt stad eller bU; samt

d) sjukpenning enligt denna lag eller lagen (1976:380)
om arbetsskade

försäkring eller motsvarande ersättning som utgår enligt annan författning

eller pä grund av regeringens förordnande, i den mån ersättningen träder i

stället för inkomsl som ovan nämnts;

allt i den mån inkomsten icke en- allt i den mån inkomslen inte en-

ligt 2 §
är att hänföra till inkomst av ligt 2 § är att hänföra till inkomst av

anslällning. anställning.

Till inkomst som avses i första stycket a) och b) räknas
även sådan inkomst av rörelse eller jordbruksfastighet, som enligt punkt 13 av
anvisningarna till 32 § eller anvisningarna till 52 § kommunalskatlelagen
(1928:370) taxeras hos försäkrad, om den försäkrade varit verksam i
förvärvskällan i ej blolt ringa omfattning.

Har inkomsl som avses i första Har inkomst som avses i första

stycket a), b) eller c) icke uppgått stycket a) eller b)
inte uppgått till

till femhundra kronor för år, tages 500 kronor för år, tas den inte i

den ej i beräkning. beräkning. Ej heller tas sådan er-

sättning som avses i första stycket c) i beräkning, om
ersättningen från den, för vilken arbetet utförts,

' Lagen omtryckt 1977:630.

Prop.
1981/82:10

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

40

under årel inle uppgått lill 500 kronor.

Denna lag iräder i kraft den 1 januari 1982. Äldre
bestämmelser gäller dock i fråga om inkomst som belöper på tid före
ikraftträdandet.

15 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av
pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom
föreskrivs att 4 § lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt
lagen (1962:381) om allmän försäkring' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

4f

Vid
bestämmande av pensionsgrundande inkomst skall, utöver vad som framgår av lagen
om allmän försäkring, gälla följande.

Värdet av
naturaförmån i form av kost. bostad eller bil till arbetstagare, som avses i 1
§ första stycket lagen om sjömansskatt, skall uppskattas i enlighet med vad
regeringen eller efter regeringens bemyndigande riksförsäkringsverket föreskriver.
Värdet av bilförmån skall uppskattas enligl de grunder som gäller för värdering
av förmånen vid debitering och uppbörd av arbetsgivaravgifter enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring. Vad nyss sagts skall Jämväl äga Ullämpning
beträffande förmån av kost, bostad eller bil i fall som avses i 3 § första
stycket.

Vid
beräkning av inkomst av anställning skall avdrag göras för kostnader som
arbetslagaren haft atl bestrida i innehavd anställning, i den mån koslnaderna
minskade med erhållen kostnadsersättning överstiga ettusen kronor.

Värdet av
naturaförmån i form av kost, bostad eller bil till arbetstagare, som avses i 1
§ första stycket lagen (1958:295) om sjömansskatt, skall uppskattas i enlighel
med vad regeriiigen eller efter regeringens bemyndigande riksförsäkringsverket
föreskriver. Värdet av bilförmån skall uppskattas enligt de grunder som
gäller för värdering av förmånen vid debitering och uppbörd av
arbetsgivaravgifter enligt lagen (1981: 691) om socialavgifter. Vad nyss sagts
gäUer också beträffande förmån av kost, bostad eller bil i fall som avses i 3 §
första stycket.

Vid beräkning av inkomst av anställning skall avdrag
göras för koslnader som arbetstagaren haft alt bestrida i innehavd anställning,
i den mån kostnaderna, minskade med erhållen kostnadsersättning, överstiger
ettusen kronor.

' Lagen omtryckt 1976: 1015.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1976: 1015.

= Senasie lydelse 1979:651.

Prop.
1981/82:10

Nuvarande lydelse

Riksförsäkringsverket äger meddela särskilda föreskrifter
angående beräkning av sådan inkomst av anställning, som enligt lagen om statlig
inkomstskatt hänföres lill inläkt av jordbruksfastighet eller intäkt av
rörelse.

Vid
beräkning av inkomsl av annat förvärvsarbete skaU från inkomst av rörelse
avdragas underskott fl rörelse under beskatlningsåret. I fråga om inkomst av
Jordbruksfastighet skall moisvarande gälla beträffande underskott å sådan
jordbruksfastighet, som brukats av den försäkrade.

41

Föreslagen lydelse

Riksförsäkringsverket får meddela särskilda föreskrifter
angående beräkning av sådan inkomst av anställning, som enligt lagen (1947:
576) om statlig inkomstskatt hänförs lill intäkt av jordbruksfastighet eller
intäkt av rörelse.

Vid beräkning av inkomst av annat förvärvsarbeteyiår från
inkomst av en viss förvärvskälla inle dras av underskott i annan förvärvskälla.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982 och tillämpas
första gängen vid bestämmande av pensionsgrundande inkomst för år 1982.

16 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1981:692) om ändring i lagen (1962:381)
om allmän försäkring

Härigenom
föreskrivs att 3 kap. 2§ lagen (1962:381) om allmän försäkring i den lydelse
paragrafen erhållit genom lagen (1981:692) om ändring i nämnda lag och
övergångsbestämmelserna till lagen (1981: 692) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

3 kap.
2§ Sjukpenninggrundande inkomst är den inkomst i pengar eller naturaförmåner,
i form av kost, bostad eller bil, som en försäkrad kan antas för år räknat
komma atl tills vidare få för eget arbete, antingen säsom arbetstagare i
allmän eller enskild tjänst (inkomst av anställning) eller pä annan grund
(inkomst av annat förvärvsarbete). Den sjukpenninggrundande inkomsten
fastställs av försäkringskassan. Inkomst av anställning och inkomst av annal
förvärvsarbete skall därvid var för sig avrundas till närmast lägre hundratal
kronor.

Vid
beräkning av sjukpenninggrundande inkomst bortses från sådan inkomst av
anställning och annal förvärvsarbete som överstiger sju och en halv gånger det
vid årets ingång gällande basbeloppet. Det belopp som sålunda skall undantas

Vid
beräkning av sjukpenninggrundande inkomsl bortses från sådan inkomst av
anställning och annat förvärvsarbete som överstiger sju och en halv gånger det
vid årels ingång gällande basbeloppet. Det belopp som sålunda skall undanias

Prop, 1981/82:10

Nuvarande lydelse

skall i första hand räknas av från inkomst av annat
förvärvsarbete. Ersättning i pengar eller naturaförmåner för arbete som någon
utför för någon annans räkning utan att vara anställd i dennes tjänst skall
anses såsom inkomst av anställning, om ersättningen under ett år uppgått till
minsl femhundra kronor. År ersättningen att hänföra till inkomsl av rörelse
som bedrivits av den som utfört arbetet eller av jordbruksfastighet som denne
brukat, skall vad nu sagts gälla endast om denne och den som utgivit ersättningen
är ense om detta. I dessa fall skall den som utfört arbetet anses såsom
arbetstagare och den som utgivit ersättningen såsom arbetsgivare.

42

Föreslagen lydelse

skall i första hand räknas av från inkomst av annat
förvärvsarbete. Ersättning i pengar eller naturaförmåner för arbete som någon
utför för någon annans räkning utan att vara anställd i dennes tjänst skall,
såvida ersättningen under ett år uppgår till minst 500 kronor, anses som
inkomst av anslällning. Ifråga om ersättning som utgör inkomsl av rörelse som
bedrivs av den som utför arbetet eller av jordbruksfastighet som denne brukar,
gäller vad nu har sagts endast underförutsättning att den försäkrade och den
som utger ersättningen är ense om detta. I nu angivna fall skall den som utför
arbetet anses såsom arbetstagare och den som utger ersättningen såsom
arbetsgivare. Kan ersättning för arbete för någon annans räkning under årel
inte anlas uppå tiU minsl 500 kronor, skall ersättningen från denne inte tas
med vid beräkningen av den sjukpenninggrundande inkomsten i annal fall än då
den ulgör inkomst av rörelse eller jordbruksfastighet.

Beräkningen av den sjukpenninggrundande inkomsten skall,
där förhållandena inte är kända för försäkringskassan, grundas på de
upplysningar som kassan kan inhämta av den försäkrade eller dennes arbetsgivare
eller som kan framgå av den uppskattning, som vid taxering gjorls av den
försäkrades inkomst. Inkomst av arbete för egen räkning får ej beräknas högre
än som motsvarar skälig avlöning för liknande arbete för annans räkning. Om
inkomsten helt eller delvis utgörs av naturaförmåner i form av kost och bostad,
skall dessa förmåner uppskattas efter de regler som tillämpas vid beräkning av
preliminär skatt. Värdet av naturaförmån i form av bil skall uppskattas enligt
de grunder som gäller för värdering av förmånen vid debitering och uppbörd av
arbetsgivaravgift lill sjukförsäkringen.

1. Denna lag' träder i kraft den 1 januari 1982.

2.
Äldre
bestämmelser i 3 kap. 11 § gäller fortfarande för försäkrade för vilka
undantagande enligt 11 kap. 7 § i dess äldre lydelse ägt giltighet.

3.
För försäkrade
som är födda är 1923 eller tidigare och för vilka undantagande enligt 11 kap. 7
§ i dess äldre lydelse ägt giltighet, gäller fortfarande bestämmelserna i 12
kap. 2 § och 15 kap. 1 § i deras fönilva-rande lydelse. För försäkrade som är
födda år 1923 eller tidigare och för

1981:692.

Prop,
1981/82:10

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

43

vilka sådant undantagande varit gällande under år 1981
gäller alltjämt äldre bestämmelser i 3 kap. 2 och 5 §§, 11 kap. 7 §, 13 kap. 2
§ och 17 kap. 1 §. Aiimälan som avses i 11 kap. 7 § första stycket i dess äldre
lydelse får utan hinder av andra stycket nämnda paragraf återkallas med verkan
från och med ingången av året näst efter det då anmälan har återkallats. Ny
anmälan får inte göras.

4. Äldre bestämmelser i II kap. 2 och 6 §§, 19 kap.
samt 20 kap. 4 §

gäller fortfarande i fråga om avgifter som belöper på tid före ikraftträdan

det.

5. Åldre bestämmelser i 3 kap. 2 § andra stycket gäller
fortfarande ifråga om inkomsl som belöper på tid före ikraftträdandet.

5. Förekommer i lag eller annan 6. Förekommer i lag eller annan

författning hänvisning till föreskrift författning hänvisning lill föreskrift

som har ersatts av en bestämmelse i som har ersatts av en bestämmelse i

denna lag tillämpas i stället den nya denna lag tillämpas i stället den nya

bestämmelsen. bestämmelsen.

17 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 5 § lagen (1981:691) om
socialavgifter skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap. 5§

Vid bestämmande av avgiftsun

derlaget skall bortses från ersätt

ning för arbele för någon annans

räkning, om ersättningen från den

ne under året inte uppgått tiU 500

kronor. Vad nu sagts gäller dock

inte om ersättningen ulgör inkomst

av rörelse eller jordbruksfastighet.

Vid bestämmande av avgiftsun- Vid
bestämmande av avgiflsun-

dedaget skall bortses frän inkomst deriaget skall vidare
bortses från in-

som avses i 11 kap. 3 § första komst som avses i 11 kap. 3 § första

stycket d) lagen (1962:381) om all- stycket d) lagen (1962:381) om all

män försäkring. män försäkring.

Vid beräkningen av inkomst av annat förvärvsarbete gäller
i tillämpliga delar bestämmelserna i 11 kap. 4 § lagen om allmän försäkring.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982,

Prop, 1981/82:10 44

Utdrag

BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1981-04-30

Närvarande:
statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Ullsten, Bohman, Wikslröm,
Friggebo, Mogård, Dahlgren. Åsling, Söder, Krönmark, Burenstam Linder,
Johansson, Wirtén, Holm, Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell, Petri,
Eliasson

Föredragande:
statsrådet Wirtén

Lagrådsremiss
om ändrade avdragsregler för egenavgifter, m. m.

1
Inledning

Den
som har inkomst av annal förvärvsarbete än anställning (egenföretagare)
betalar s. k. egenavgifter för finansieringen av socialförsäkringarna m.m.
Egenavgifierna är avdragsgilla vid inkomsttaxeringen. Hur avdraget beräknas
beror på lill vilkel inkomstslag avgifterna hör. Egenavgifter som belöper på
inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse dras av som omkostnad i
förvärvskällan. Vid taxeringen för elt visst beskattningsår medges ett
schablonavdrag, vilket är avsett atl så nära som möjligl överensstämma med de
slutliga avgifterna för året i fråga. De slutliga egenavgifierna som påförs för
beskattningsåret skall stämmas av mol del tidigare medgivna schablonavdraget. I
fråga om egenavgifter som hänför sig till annan inkomst än jordbruks- eller
rörelseinkomst är avgifterna avdragsgilla som s. k. allmänt avdrag. Avdraget
medges vid taxeringen för det beskattningsår då avgifterna debiterats som
slutlig skall.

I
silt delbetänkande (Ds B 1980: 15) Samordningen av egenföretagares skatter och
socialförsäkringsavgifier föreslår kullurskattekommittén (B 1979: 15)' att
rätten lill schablonavdrag för egenavgifter utsträcks till atl omfatta även
inkomstslaget tjänst. I syfte atl nå en bättre överensstämmelse mellan
schablonavdraget för etl visst beskattningsår och de pä samma år belöpande
egenavgifierna föreslär kommittén vidare en höjning av schablonavdraget. Enligt
kommittén bör även vissa andra ändringar göras i avdragssystemel.

'
F.d. kammarrättspresidenten Gustaf Hedborg, ordförande, f.d. riksdagsledamöterna
Sven Gustafson och Per Olof Sundman samt riksdagsledamöterna Anders Högmark och
Bo Södersten.

Prop. 1981/82:10 45

Till
protokollet i detta ärende bör som bilaga I fogas kommitténs sammanfattning
saml som bilaga 2 kommitténs lagförslag.

Efler
remiss har yttranden över betänkandet avgells av riksförsäkringsverket,
riksskatteverket, kammarrätten i Göteborg, länsstyrelserna i Slockholms,
Malmöhus och Örebro län. Centralorganisationen SACO/SR, Föreningen
Auktoriserade revisorer. Landsorganisationen i Sverige (LO), Lantbrukarnas
riksförbund (LRF), SHIO-Familjeföretagen, statens kulturråd. Svenska uppfinnareföreningen,
Sveriges advokatsamfund, Sveriges industriförbund och Tjänstemännens
centralorganisation (TCO). Elt yttrande har dessutom kommii in frän Rolf
Holmberg, länsslyrelsen i Kristianstads län.

Länsslyrelsen
i Stockholms län har lill sitt yttrande fogat elt yttrande från lokala
skattemyndigheten i Stockholms fögderi. Länsslyrelsen i Malmöhus län har lill
sitt yttrande fogat etl yttrande från lokala skattemyndigheten i Helsingborgs
fögderi. Centralorganisationen SACO/SR har bifogat yttranden från JUSEK
Förbundet för jurister, samhällsvetare och ekonomer, Sveriges
civilingenjörsförbund, Sveriges läkarförbund och Sveriges tandläkarförbund.
LRF åberopar etl utlåtande av Lantbrukarnas skattedelegalion.

En
sammanställning av remissyttrandena i de frågor som nu behandlas bör fogas till
protokollet i detta ärende som bilaga 3.

1
prop. 1980/81: 178, som bygger på pensionskommitténs (S 1970:40) betänkande
(SOU 1977:46) Pensionsfrågor m.m., har lagts fram förslag om enhetligare och
enklare regler för beräkning av arbetsgivaravgifter och egenavgifter. 1 det
sammanhangel uttalade chefen för socialdepartementet att förslag senare skulle
läggas fram om de justeringar av schablonavdraget som föranleds av den
förordade omläggningen av uttaget av egenavgifter.

I
det följande behandlar jag - efler samråd med chefen för socialdepartementet -
de förslag till ändringar som kulturskattekommittén har lagt fram. Jag tar
också upp de ändringar som föranleds av prop. 1980/81: 178.

2
Allmän motivering

2.1
Allmänna utgångspunkter

Den
som under elt år har utgett sammanlagt minsl 500 kr. i form av kontant lön och
naturaförmåner i form av kost, bostad eller bil till en hos honom anställd
person (arbetstagare) är skyldig all erlägga arbetsgivaravgifter för
finansieringen av socialförsäkringarna m.fl. ändamål. Den som har inkomst av
annat förvärvsarbete än anställning betalar egenavgifter som i stort sett
motsvarar arbetsgivaravgifterna, nämligen avgifterna till sjukförsäkringen,
folkpensionen, försäkringen för tilläggspension (ATP), delpensioneringen,
arbetsskadeförsäkringen samt barnomsorgen. Tidigare

Prop,
1981/82:10 46

erlade
arbetsgivare och egenföretagare även allmän arbetsgivaravgift enligt den
numera upphävda lagen (1968:419) om allmän arbetsgivaravgift.

Vid
uppdragsförhållanden skall uppdragsgivaren betala arbetsgivaravgifter för den
ersättning som utgår till uppdragstagaren utom i de fall dä ersättningen för år
räknat understiger 500 kr. eller då ersättningen utgör inläkt av rörelse
(jordbruksfastighet) för uppdragstagaren. Även i sistnämnda fall kan dock
parterna genom atl iräffa elt s. k. likslällighelsavlal flytta över
avgiftsskyldigheten frän uppdragslagaren/egenförelagaren lill uppdragsgivaren.

Arbetsgivaravgifterna
beräknas pä summan av kontantlöner och naturaförmåner i form av kost, bostad
eller bil som under året har utgått lill arbetstagare. Egenavgifierna beräknas
pä den försäkrades inkomsl av annat förvärvsarbete än anslällning enligt 3 kap.
2 § eller 11 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän försäkring, AFL. Till grund
för beräkningen av inkomst av annat förvärvsarbete läggs i princip den
avgiftsskyldiges taxering lill slallig inkomstskatt. Med inkomsl av annat
förvärvsarbete avses främst rörelse eller jordbruk men även viss inkomst av
tjänst. Skyldighet att erlägga sjukförsäkringsavgift, avgift till
arbetsskadeförsäkringen och barnomsorgsavgift kan vidare i undantagsfall
uppkomma på grund av inkomst av annan fastighet (sköisel och förvallning av
egen hyresfastighet) och inkomst av kapital (egen självständig rörelse i
ullandet). Sistnämnda avgifler lorde även teoretiskt sett kunna påföras på
grund av inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet (vissa inkomster till
förelagsledare m.fl. i fåmansförelag).

Arbetsgivaravgifter
debiteras och uppbärs enligt bestämmelser i lagen (1959:552) om uppbörd av
vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m. Avgifterna beräknas och
debileras av riksförsäkringsverket. Arbetsgivare skall erlägga preliminära
avgifter vid sex betalningstillfällen under det år som avgifterna avser,
utgiftsårel. De preliminära avgifterna räknas av mot den slutliga avgiften som
fastställs året näst efter utgiftsåret.

Egenavgifter
debiteras och uppbärs som skatt enligt uppbördslagen (1953:272). Lokal
skattemyndighet debiterar preliminära avgifter i samband med debiteringen av
preliminär B-skatt. Även den slulliga debileringen ombesörjs av lokal
skattemyndighet. Avgifterna uträknas samtidigt med beräkningen av
pensionsgrundande inkomst för ATP och påförs skattsedeln för slutlig skatt.

Avdrag
för arbetsgivaravgifter medges vid inkomsttaxeringen i förvärvskällan som
andra kostnader för personal. Även egenavgifter är avdragsgilla vid
inkomsttaxeringen. Enligl tidigare gällande regler fick dock avdrag för
egenavgifter inte göras i förvärvskällan. Avdraget medgavs i slället säsom etl
s. k. allmänt avdrag. Detta innebar att egenavgifierna kom alt beräknas pä ett
underlag som inle reducerats med påförda egenavgifter, den s. k.
avgifl-på-avgiflseffekten. Vidare avsäg del allmänna avdraget inte det löpande
inkomstårets egenavgifter utan de avgifter som hänförde sig till det

Prop, 1981/82:10 47

närmasl
föregående aret, den s.k. eftersläpningseffekten. Detta kunde medföra
olägenheter för egenföretagare med varierande inkomster och i synnerhel när
verksamheten påbörjas eller avslutas. Vid laxeringen för det första
verksamhetsåret medgavs sålunda intet avdrag för egenavgifter, vilket fick till
följd att skatte- och avgifisbelastningen detta år ofta blev oijmligt hög. En
egenföretagare som lade ned sin verksamhet fick dra av avgifterna för sista
verksamhetsåret först vid taxeringen för därpå följande år. Det kunde inträffa
alt han dä inle hade sä slor inkomsl alt avdraget kunde utnyttjas fullt ut.

I
syfle alt råda bot på ölägenheterna och för att uppnå neutralitet i
avgiftshänseende mellan olika företagsformer ändrades avdragsreglerna år 1976
(prop. 197.5/76:178, SkU 68. rskr 408, SFS 1976:460-461, prop. 1976/ 77:41, SkU
12, rskr 97, SFS 1976:1094-1098). Reglerna innebär atl egen-förelagarna fr.o.m.
1977 års taxering medges ett schablonavdrag vid beräkning av inkomst av
jordbruksfastighet eller inkomst av rörelse. Schablonavdraget är så
konstruerat att det ungefärligen skall svara mot summan av egenförelagarens
definitiva egenavgifter för del aktuella inkomståret. Alt avdraget beräknas
schablonmässigt hänger samman med svårigheterna atl pä förhand exakt
faslslälla hur stora de slulliga avgifterna blir. Genom schablonavdraget
elimineras i princip såväl avgift-på-avgiftseffek-ten som
eflersläpningseffekten. För det fall all schablonavdraget visar sig avvika frän
summan av de definitiva avgifterna, får skillnadsbeloppel dras av eller las upp
som inkomst vid taxeringen för del därpä följande beskattningsåret.

Som
tidigare nämnts är en uppdragstagare, som inte är jordbrukare eller
rörelseidkare, i princip frikallad från skyldigheten alt erlägga egenavgifter
för sina uppdragsinkomster. Mot bl.a. denna bakgrund har rätten lill
schablonavdrag för egenavgifter begränsats lill jordbruks- och rörelseinkomster.
Delta innebär dock inte att avdragsrätlen för egenavgifter, som påförts på
grund av annan inkomsl än jordbruks- eller rörelseinkomst, går förlorad. Avdrag
för sådana avgifter medges liksom tidigare som allmänl avdrag vid taxeringen
för det beskattningsår då avgifterna debiterats såsom slutlig skatt.

Lagstiftningen
om schablonavdrag för egenavgifter är tekniskt sett besvärlig och har medfört
ganska omfattande ingrepp i kommunalskattelagen (1928:370), KL. Begreppet
egenavgifter definieras i första stycket av anvisningarna lill 41 b § KL. Med
egenavgifter förstås sålunda sjukförsäkringsavgift enligt 19 kap. 2 § AFL,
socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen och ATP-avgift enligt 19 kap.
3 § AFL, avgift enligt 7 kap. 2 § tredje stycket lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,
avgift enligt 21 § andra stycket lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring,
avgift enligl 16 § lagen (1976: 381) om barnomsorg saml avgift enligt 4 § den
numera upphävda lagen (1968:419) om allmän arbetsgivaravgift. I punkt 2 a av
anvisningarna till 22 § KL, till vilken punkt 9 a av anvisningarna till 29 §

Prop, 1981/82:10 48

KL
hänvisar, föreskrivs hur schablonavdraget för egenavgifter skall beräknas.
Anvisningarna till 41 b § KL innehåller vidare beslämmelser om hur avstämningen
mellan det schablonmässigt beräknade avdraget och de definitivt påförda
avgifterna skall gå lill.

Schablonavdraget
för egenavgifter beräknas i normalfallet på nettointäkten av jordbruket eller
rörelsen före schablonavdrag. För atl i möjligaste mån uppnå överensstämmelse
mellan schablonavdraget och de definitiva egenavgifierna skall emellertid för
del första den del av nelloinläklen (före schablonavdrag) som hänför sig till
sjukpenning enligt AFL eller liknande intäkt frånräknas (egenavgift behöver
inle erläggas för sjukpenning e.d.). Vid fastställande av underlaget skall
nettointäkten (före schablonavdrag) vidare minskas med underskott som uppkommer
i annan förvärvskälla tillhörande samma inkomstslag (vid beräkning av
egenavgifter tilläts kvittning mellan jordbruksunderskotl och
jordbruksöverskotl och mellan rörelseunderskotl och rörelseöverskott). Hänsyn
skall tas endast lill inkomst eller underskott av en i Sverige belägen
jordbruksfastighet, som brukats av den skaitskyldige, och till inkomst av
rörelse, som bedrivits i Sverige.

För skattskyldiga som
betalar oreducerade egenavgifter har schablonavdraget bestämts lill 10% av den
del av underlaget för avdragsberäkningen som uppgår lill högst 10000 kr., 20%
på den del av underiaget som ligger mellan 10000 och 100000 kr. och lill 15% av
den del av underiaget som översiiger 100000 kr. Dessa procentsatser gäller
också för en skattskyldig som - t. ex. lill följd av att särskild karenstid
tillämpas vid sjukförsäkringen - betalar lägre avgift.

För en mindre grupp av
jordbrukare och rörelseidkare har det ansetts att elt schablonavdrag för
egenavgifter med 10%, 20% resp. 15% av underlaget skulle medföra elt för stort
avdrag. Skattskyldig som har fyllt 65 är vid ingången av årel före
taxeringsåret eller som har åtnjutit förtidspension eller hel ålderspension
enligl AFL för december månad året före taxeringsåret och inte omfattas av
vissa särbestämmelser i 15 kap. 2 § AFL betalade sålunda vid lagstiftningens
införande inte annan egenavgift än allmän arbetsgivaravgift. Ett för stort
avdrag skulle också uppkomma i de fall dä avgiftspliktig inkomst av
jordbruksfastighet eller rörelse omfattas av s.k. likslällighelsavlal. Har ett
sådant avtal träffats skall nämligen inkomsten i socialförsäkringshänseende
anses som inkomst av anställning. En väsentlig minskning av egenavgifierna
äger vidare rum om den skaitskyldige inte är inskriven i allmän
försäkringskassa vid utgången av året före taxeringsåret. För dessa
egenföretagare har schablonavdraget bestämts till 2% (ursprungligen 4%) av
underlaget för avdragsberäkningen. I de fall dä likslällighelsavlal föreligger
tillämpas den lägre procentsatsen endasi om inkomsten av jordbruket eller
rörelsen uteslutande eller så gott som uteslutande omfattas av avtalet.

Avstämning
av schablonavdraget görs i princip på följande sätt. Fram-

Prop,
1981/82:10 49

kommer
vid debiteringen av slutlig skatt att det schablonmässigt beräknade avdraget
varit för lågt, är skillnadsbeloppet avdragsgillt vid laxeringen för det
beskattningsår då den slutliga skatten debiterats. Har ä andra sidan
schablonavdraget överstigit de definitiva egenavgifierna, skall skillnadsbeloppel
redovisas som intäkt vid taxeringen för del beskattningsår som omfatlar den
lidpunkt dä debiteringen av den slutliga skatten ägt rum.

Avslämningsreglerna
innehåller särskilda bestämmelser för det fall atl den skattskyldige under det
beskattningsår då de definitiva avgifterna debiterats bedrivit fiera jordbruk
eller fiera rörelser eller både jordbruk och rörelse. Särskilda beslämmelser
finns även förfall av ändrad taxering eller debitering. Del kan här dock nämnas
alt regeringsrätten funnil alt schablonavdraget inle skall omräknas utan
kvarstå som avräkningspost med oförändrai belopp, om taxeringen av inläkt av
jordbruksfastighet eller rörelse ändras i högre instans efter del atl
egenavgifierna för perioden i fråga debiterats (RÅ 1980 1:45).

I
sin översyn av egenföretagares skatter och socialförsäkringsavgifter har
kullurskaltekommillén uppmärksammat vissa brister i samordningen mellan skatte-
och avgiftsreglerna. Kommittén har ansett att dessa brister kan - i avbidan på
statsmakternas ställningstagande till pensionskommitténs förslag rörande
socialförsäkringsavgifterna - botas genom ändringar i reglerna om
schablonavdrag för egenavgifter.

I
syfte att uppnå bättre överensstämmelse mellan schablonavdraget för visst
inkomstår och de pä samma år belöpande egenavgifierna föreslår kommittén
sålunda att schablonavdrag skall medges med 17% av den del av underlaget som
inte överstiger 20000 kr., 24% av den del av underlaget som överstiger 20000
men inte 160000 kr. och 18% av den del av underlaget som översiiger 160000 kr.

Som
lidigare nämnts får schablonavdrag f. n. göras endast i inkomstslagen rörelse
och jordbruksfastighet. Kommiilén föreslår att sådant avdrag skall få göras
även i inkomstslaget tjänst i fråga om sådana inkomster som i
sociaiförsäkringshänseende är all anse som inkomsl av annat förvärvsarbete än
anställning. Sädana inkomster är vissa royaltyinkomsler och upp- dragsinkomster.

Enligl
kommittén bör också vissa i huvudsak tekniska ändringar göras i
schablonavdragsreglerna. Sålunda föreslås att underlaget för avdragsberäkningen
skall minskas bl. a. med sådan inkomst som på grund av likställighetsavtal
inte skall föranleda egenavgifter. Vidare föreslås att för den som har mer än
en avdragsberältigad och avgiftspliktig förvärvskälla avdraget skall göras på
de sammanlagda undertagen och inle som nu på underlaget för varje förvärvskälla
för sig.

Kommiilén föreslår
dessutom vissa ändrade regler om den personkrets som skall medges
schablonavdrag för egenavgifter. Sådant avdrag föreslås sålunda inle skola
medges den som före inkomståret har fyllt 65 år eller eljest i egenskap av
ålderspensionär inte skall betala någon egenavgift. 4 Riksdagen 1981/82. I
saml. Nr 10

Prop,
1981/82:10 50

För
vissa grupper som har att betala väsentligt lägre egenavgifter än i
normalfallen föresläs schablonavdrag med en enhellig procentsats om 10%.

Av
det anförda framgår att kullurskaltekommitténs förslag i första hand innebär
att schablonavdraget skall höjas och att det skall medges också i inkomstslaget
tjänst. Den föreslagna höjningen har inle mött någon erinran vid
remissbehandlingen. Däremot har förslagel om utvidgad rätt lill schablonavdrag
fått ett blandat mottagande. Remissinslanserna ansluter sig visserligen allmänt
till kommitténs uppfattning all rättviseskäl lalar för alt schablonavdrag
medges också i inkomstslaget tjänst. Från främst länsstyrelsernas sida har
dock kritik riklals mot systemet med schablonavdrag över huvud taget.
Tillämpningen av reglerna anses ha förorsakat en stor arbetsbelastning vid
deklarationsgranskningen. Arbetsbelastningen förutses komma att öka om
schablonavdrag skall medges ocksä vid inkomst av tjänst. Etl par länsstyrelser
anser att avdrag för egenavgifter i stället bör ske på grundval av den
skattskyldiges bokföring. Även riksförsäkringsverket befarar att
administrativa svårigheter uppkommer om rätten lill schablonavdrag ulvidgas
till inkomstslaget tjänst. Verkel ifrågasätter därför om inle andra lösningar
på bl.a. kulturarbetarnas skatte- och avgiftsproblem bör övervägas.

Innan jag redovisar mina
ställningstaganden till kommitténs förslag vill jag uppehålla mig något vid
innehållet i prop. 1980/81:178. I denna läggs fram förslag om enhetligare och
enklare regler för beräkning av arbetsgivaravgifter och egenavgifter. De
föreslagna ändringarna, som inle har kunnat beaktas av kommittén, innebär i
korthet följande.

De
nuvarande basbelopps- och maximeringsavdragen slopas vid beräkningen av
ATP-avgiften. I likhet med vad som f. n. gäller för övriga
socialförsäkringsavgifter skall ATP-avgiften i fortsättningen beräknas på hela
lönesumman resp. hela nettoinkomsten efter schablonavdrag i rörelse eller
jordbruk. Procentsatsen för avgiftsuttaget sätts ned med hänsyn härtill.

En
gemensam övre åldersgräns för uttag av arbetsgivaravgifter och egenavgifter
införs. Avgifter skall eriäggas längst t.o.m. det år dä arbetstagaren resp.
egenföretagaren uppnår 65 års ålder.

Möjlighelen
för egenföretagare atl begära undantagande från ATP avskaffas. De personer som
är födda år 1923 eller tidigare och som har etl gällande undantagande frän ATP
skall dock ocksä i forlsätlningen ha möjlighet att slå utanför försäkringen om
de sä önskar.

De materiella
bestämmelserna för beräkning av arbetsgivaravgifter och egenavgifter förs
samman i en gemensam lag, benämnd lag om socialavgifter. De nya reglerna avses
träda i krafl den 1 januari 1982,

För
egen del vill jag först erinra om att man när schablonavdragsregeln infördes
var medveten om att den - beroende till viss del pä utformningen av systemet
för fastställande av egenavgifter - kunde ge upphov till

Prop,
1981/82:10 51

lillämpningssvårigheler
t. ex. när egenavgiflernas storlek ändrades lill följd av höjning eller
nedsättning av taxeringen. Med hänvisning till alt pensionskommittén hade i
uppdrag atl föreslå mer enhetliga regler på delta område skulle det enligt
föredragande departementschefen komma atl finnas anledning att pä nytt ta upp
frågan hur avdragsrätlen för egenavgifter skall konstrueras när kommittén hade
slutfört sitt arbete.

Vid
remissbehandlingen av kulturskattekommilléns förslag har det visat sig alt
tillämpningen av schablonavdragsregeln leder lill siörre svårigheter än vad man
vid lagstiftningens införande lorde ha haft anledning att befara. Svårigheterna
hänger bl.a. samman med att schablonavdraget, som skall medges ex officio,
måsle räknas om då nettointäkten i förvärvskällan ändras. En sådan ändring kan
föranleda fel i avstämningen året därefter, om den skaitskyldige dä — vilket
ofta sker — utgår från det yrkade schablonavdraget i stället för del medgivna.
Felet i avstämningen skall rättas av taxeringsnämnden. Rättelsen föranleder
vidare atl årets schablonavdrag måste räknas om. Detta kan i sin tur leda till
fel i avstämningen även nästkommande år osv.

När
taxeringen ändras i högre instans och egenavgifierna till följd därav debiteras
om, framställs elt omräkningsbesked som tillställs den skaitskyldige och
taxeringsnämnden. Frågan om omräkningsbeskedet skall föranleda avstämning i
deklarationen är då beroende av hur schablonavdraget har behandlats vid
omprövningen av taxeringen. Detta innebär att laxerings-nämnden regelmässigt
måste rekvirera gamla deklarationer för alt kunna genomföra en korrekt
taxering.

De
tillämpningssvårigheter som schablonavdraget medför kan enligl min mening inte
accepteras. Problemen kan knappast lösas inom ramen för del nuvarande
avdragssystemel. Man bör därtör söka en annan konstruktion för den skaitemässiga
behandlingen av egenavgifierna.

I
princip bör avdragsrätlen för egenavgifter utformas så att den skattskyldige
inte drabbas av avgifl-pä-avgiftseffekt eller eftersläpningseffekt. Endast om
det föreligger särskilda skäl bör avsteg göras från denna princip. Jag vill
vidare framhålla atl del är av stor vikt att den skattemässiga behandlingen av
egenavgifter blir enkel alt tillämpa och kontrollera.

Sistnämnda krav uppfylls
enligt min mening bäst om man knyter an till de regler som i övrigt gäller vid
inkomsttaxeringen. I fråga om inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse
gäller enligl 41 § KL att inkomsten skall beräknas enligt bokföringsmässiga
grunder i den mån dessa grunder inte står i strid med särskilda i KL givna
bestämmelser. Även inkomst av annan fastighet får i vissa fall beräknas enligt
bokföringsmässiga grunder. Detta innebär atl hänsyn skall tas inte bara till
inkomster och utgifter i verksamheten ulan även till lager, fordringar och
skulder vid beskattningsårets ingång resp. utgång. Hänvisningen till
bokföringsmässiga grunder medför vidare atl den skattemässiga
inkomstberäkningen skall ske pä grundval av de redovisningsregler som finns i
bokföringslagen (1976: 125) och annan

Prop. 1981/82:10 52

civilrättslig
lagstiftning saml i jordbruksbokföringslagen (1979:141). En grundläggande regel
i denna lagstiftning är att bokföringsskyldigheten skall fullgöras på sätt som
överensstämmer med god redovisningssed.

Inkomst
anses vid redovisning enligt bokföringsmässiga grunder ha åtnjutits under det
år dä den enligl god redovisningssed bör uppföras som inkomstpost i
räkenskaperna, även om inkomsten inle uppburits i kontanter eller på annat
sätt kommit rörelseidkaren till hända. Vad som gäller i fråga om inkomstposter
tillämpas ocksä i fråga om utgiftsposter. Detta innebär bl.a. att en
kreditförsäljning skall redovisas faslän likviden inte influtit kontant och atl
en utgift skall bokföras i och med dess uppkomst och inle försl då betalning
erläggs.

Som nyss nämnts gäller
föreskriften om inkomstberäkning enligl bokföringsmässiga grunder endast under
förutsättning alt dessa grunder inte står i strid med särskilda bestämmelser i
KL. Enligt anvisningarna till 41 § KL skall sålunda justering av det bokförda
resultatet ske om resultatet har påverkats av atl intäkter, som inte skall
beskattas, upptagits som intäkt, eller av att en intäkt, som skall medräknas,
har uteslutits. Det bokförda resultatet skall vidare justeras om utgifter, som
inte är avdragsgilla, belastat resultat.

Vid
inkomsttaxeringen beräknas avdrag för arbetsgivaravgifter för anslälld
personal pä grundval av den skattskyldiges bokföring. I denna noteras under
räkenskapsåret erlagda arbetsgivaravgifter. Inför bokslutet bör de under året
erlagda preliminära avgifterna stämmas av mot de beräknade slutliga avgifterna.
Visar beräkningen atl de preliminära avgifterna avviker frän de slutliga bör
den skaitskyldige - för att uppfylla kravet på god redovisningssed - tillföra
bokföringen den fordrings- eller skuldpost som behövs för att bestämma de intäkter
och kostnader som rätteligen hör till räkenskapsåret.

I
fråga om egenföretagare som har inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse
grundas avdrag för egenavgifter f. n. inte pä bokföringen. Avdraget beräknas i
stället schablonmässigt till viss andel av den avgifispliktiga inkomsten.

Enligl min mening
tillgodoses önskemålet om enkelhet i lillämpningen och kontrollen bäst om
avdrag för egenavgifter, i likhet med vad som gäller för arbetsgivaravgifter,
sker på grundval av den skatlskyldiges bokföring. Kravel på alt
bokföringsskyldigheten skall fullgöras på sätt som överensslämmer med god
redovisningssed innebär att den skattskyldige inför bokslutet bör göra en
beräkning av de på beskattningsåret belöpande egenavgifierna och i bokslutet
sätta av etl belopp för atl täcka avgifterna. Det avsatta beloppet återförs
till beskattning nästföljande beskattningsår och avräknas då mot de slutligt
bestämda avgifterna.

Med den angivna metoden
kan avgift-på-avgiftseffekten och eftersläpningseffekten elimineras. En
förutsättning för att metoden skall få avsedd effeki är dock all storleken av
de egenavgifter som belöper på elt vissl

Prop,
1981/82:10 53

beskattningsår kan beräknas när den skaitskyldige avlämnar
sin självdeklaration. Eftersom avgifterna fastställs slutligt först sedan
taxeringen är avslulad måste den skattskyldige på förhand uppskatta avgifternas
storlek. En sådan uppskattning är relativt svår alt göra med de nuvarande
avgiftsreglerna. Beräkningen underlättas dock väsentligt med de i prop. 1980/
81: 178 föreslagna nya reglerna för beräkning av egenavgifter. Jag kommer i
della lagstiftningsärende all föreslå regler som ytterligare underiällar denna
beräkning. Därtill kommer atl det inte kan krävas alt beräkningen görs exakt.
Del måste nämligen beaktas att avsatt belopp skall tas upp som intäkt nästa
beskattningsår. En avsättning som över- eller understiger de slutliga
avgifterna medför således inte någon definitiv skattevinsl eller skatteförlusl
utan endast all avdraget lill viss del blir felaktigt fördelat mellan tvä
beskattningsår. Att avsättningen bygger på en uppskattning utgör därför inte
någol hinder mot att medge avdrag för avsatt belopp.

Mot den nu angivna bakgrunden förordar jag all systemet
med schablonavdrag slopas och ersätts med en rätt till avdrag för belopp som
avsätts för atl täcka de på beskattningsåret belöpande egenavgifierna. Avdraget
återförs till beskattning är 2. Vid taxeringen för år 2 får den skattskyldige
avdrag för dels de faktiskt påförda egenavgifierna, dels den avsättning som
avser beräknade avgifter för detta år.

Den nu
beskrivna metoden är av olika skäl inte lämplig i fråga om konlantbeskatlade
inkomstslag. Den bör därför begränsas lill inkomsl av jordbruksfastighet och
rörelse. Beiräffande lagreglernas närmare ulformning fär jag hänvisa till
specialmotiveringen.

Som tidigare har nämnts kan skyldighel alt betala
egenavgifter i vissa fall uppkomma också på grund av inkomst av tjänst, annan
fastighet, kapital och tillfällig förvärvsverksamhet. F. n. medges avdrag för
sädana avgifter som allmänl avdrag vid taxeringen för det beskattningsår då
avgifterna debiterats som slutlig skatt. Delta medför dels att egenavgifierna
kommer atl beräknas på ett frän materiell synpunkt för stort underlag, dels att
avdragsrätlen för avgifterna förskjuts etl är. I princip är detta naturligtvis
otillfredsställande. Det bör dock betonas att egenavgifter påförs på grund av
inkomst av annan fastighet, kapital och tillfällig förvärvsverksamhet endast i
rena undanlagsfall. Därtill kommer att debiteringen begränsas till vissa
egenavgifter. I fråga om nyss nämnda inkomstslag bör därför den nuvarande
avdragsregeln av praktiska skäl gälla också i fortsättningen.

Egenavgifter som påförs på grund av inkomst av tjänst
utgör, som bl. a. kullurskattekommittén framhållit, ett särskilt problem. I det
följande behandlar jag först denna fråga. Därefter lar jag upp frågan om
kvittning mellan olika inkomstslag vid beräkning av pensionsgrundande inkomst.

Prop,
1981/82:10 54

2.2 Egenavgifter på grund av inkomst av tjänst

Enligt 31 § KL hänförs till tjänst dels allmän eller
enskild tjänst eller stadigvarande uppdrag och varje annan fast eller
tillfällig arbetsanställning, dels tillfälligt bedriven vetenskaplig, litterär,
konstnärligeller därmed jämförlig verksamhel, tillfälligl uppdrag, såsom
uppdrag atl förrätta bouppteckning, arvskifte, auktion, besiktning, värdering,
skogsräkning saml annan därmed jämföriig inkomstbringande verksamhet av
tillfällig nalur.

Till tjänst hänförs således främst inkomst av anslällning,
även om denna är av tillfällig nalur. Stadigvarande och tillfälliga uppdrag
räknas också till tjänst. Slutligen räknas som tjänst tillfälligt bedriven
velenskaplig, litterär, konstnärlig eller därmed jämförlig verksamhet. Bedrivs
verksamheten däremot yrkesmässigt hänförs den enligt 27 § KL till rörelse.

Vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomsl avses enligt
3 kap. 2 § AFL med inkomst av anställning den inkomsl i pengar eller naturaförmåner
i form av kost, bostad eller bil, som en försäkrad kan anlas för år räknat
komma alt lills vidare åtnjuta av eget arbele säsom arbetstagare i allmän eller
enskild tjänst. Vid beräkning av pensionsgrundande inkomst avses enligt 11 kap.
2 § AFL med inkomst av anställning den lön i pengar eller nyssnämnda naturaförmåner
som en försäkrad åtnjutit såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst.
Till sådan inkomst hänförs dock inte från en och samme arbetsgivare åtnjuten
lön som under ell år inle uppgått till 500 kr. Hänförs lönen på grund av
beloppsgränsen inle till inkomst av anställning kan den dock bli
pensionsgrundande som inkomst av annat förvärvsarbete enligt 11 kap. 3 § första
slycket c) AFL.

Den som har inkomst av anslällning skall i regel inle
betala socialavgifter pä grund av inkomsten. Avgifterna betalas i slället av
arbetsgivaren i form av arbetsgivaravgifter, dock endast om ersättningen för
arbetslagaren under årel har uppgått till minsl 500 kr. Den som har inkomst av
annat förvärvsarbete är skyldig atl betala egenavgifter. För den som har utfört
arbete för annans räkning utan att vara anställd i dennes Ijänsl, etl s. k.
uppdragsförhällande, gäller dock en säi-skild regel. Vid uppdragsförhällan-den
skall nämligen uppdragsgivaren betala arbetsgivaravgifter för den ersättning
som har utgått lill uppdragstagaren utom i de fall då ersättning för år räknat
understiger 500 kr. eller då ersättningen ulgör intäkt av jordbruksfastighet
eller rörelse. Även i sistnämnda fall kan dock parterna genom alt träffa ell s.
k. likslällighelsavlal flytta över avgiftsskyldigheten från
uppdragstagaren/egenförelagaren till uppdragsgivaren.

Vid en jämförelse mellan det skatterätlsliga begreppet
inkomst av tjänst och de fall då arbetsgivaren eller uppdragsgivaren skall
belala arbetsgivaravgifter, dvs. då inkomsten hänförs lill inkomsl av
anslällning, framgår att den som taxeras för inkomst av tjänst i regel inle
betalar egenavgifter för sådan inkomst. I vissa fall betraktas dock inkomst av
tjänst som inkomst av annat förvärvsarbete enligl AFL, vilket medför skyldighet
för den

Prop,
1981/82:10 55

försäkrade
att erlägga egenavgifter. För det första innefattar det skatterätlsliga
begreppel inkomsl av tjänst inte bara inkomst av anslällning eller uppdrag. Som
inkomst av tjänst anses nämligen också inkomst av tillfälligl bedriven vetenskaplig,
litterär, konslnäriig eller därmed jämförlig verksamhet. Sådan verksamhet kan
i socialförsäkringshänseende vara alt hänföra lill annal förvärvsarbete
(rörelse). Avgiftsskyldighet kan vidare föreligga för en uppdragstagare, som
inte är rörelseidkare (jordbrukare), om han under etl och samma år uppbär flera
mindre arvoden frän olika uppdragsgivare. Understiger arvodel frän varje
uppdragsgivare 500 kr. men uppgår arvodena sammanlagt lill minst 500 kr. skall
nämligen uppdragstagaren — och inte uppdragsgivaren - svara för
socialavgifterna. Skyldighel att erlägga egenavgifter till ATP,
folkpensioneringen och del-pensionsförsäkringen uppkommer ocksä för en
arbetstagare i den mån han under året erhåller ersättning understigande 500 kr.
från olika arbetsgivare men sammanlagt uppgående lill eller överstigande detta
belopp.

Vad försl angår tillfällig
vetenskaplig, litterär, konslnäriig eller därmed jämförlig verksamhel kan denna
vara av olika karaktär. Den kan vara atl hänföra till etl uppdragsförhällande.
Som exempel kan nämnas alt en författare fär ett uppdrag av ett förlag alt för
förlagels räkning skriva en artikel eller en bok. Verksamheten slår dä elt
anställningsförhållande nära och likställs med inkomst av anställning, dock
endasi om arvodel under året uppgår till minst 500 kr. Om ersättningen betalas
ut i form av royalty synes försäkringsdomstolarna generellt ha behandlat den
som inkomst av annal förvärvsarbete (rörelse). Föreligger inle ett
uppdragsförhållande och har ersättningen betalats ut pä annat sätt än som
royalty lorde det däremot vara ytterst ovisst om den grundar rätt till
sjukpenning eller ATP.

Enligl
min mening är det inle lillfredsslällande om formen för utbetalningen av en
ersättning avgör hur den behandlas i socialförsäkringshänseende. Del avgörande
bör i stället vara verksamhetens karaklär. Grundas verksamhelen på ett uppdrag,
börden således, liksom f. n.,jämställas med anställning. Föreligger inte elt
uppdragsförhållande är del normalt myckel osäkert om arbetet kommer att leda till
någon inkomst. Detta utgör i sig ett argument för att ersättningen inle skall
grunda rätt till sjukpenning eller ATP. Därtill kommer alt inkomstens
behandling i socialförsäkringshänseende - med hänsyn till förmånstaket - ofta
är av liten eller ingen betydelse för den försäkrade. Slarka prakliska skäl
talar också för atl ersättningar av detta slag lyfts ut ur
socialförsäkringssystemet. Mot denna bakgrund förordar jag att ersättning för
tillfälligt bedriven verksamhel, som inte grundas på etl anställnings- eller
uppdragsförhällande, inle skall anses som inkomsl av annat förvärvsarbete.
Ersättningen blir därigenom inle förmänsgrundande. Detta medför i sin tur att
egenavgifter inte skall belalas på grund av sådan inkomst.

Av
det anförda följer att - i de fall då anställnings- eller uppdragsförhällande
inte föreligger - verksamhetens natur kommer atl avgöra hur in-

Prop. 1981/82:10 56

komslen
skall behandlas i socialförsäkringshänseend;. Anses verksamheten vara av
tillfällig natur, dvs. skatterättsligt som inkomst av tjänst, kommer den inte
att beaktas vid fastställande av sociala förmåner eller egenavgifter. Bedrivs
verksamhelen yrkesmässigt, dvs. skatterättsligt som inkomsl av rörelse, bör den
försäkrade tillgodoräknas förmåner och påföras avgifter. Vid bedömning av vad
som skall räknas som inkomst av rörelse i socialförsäkringshänseende är det
skatterättsliga rörelsebegreppet vägledande (jfr prop. 1959: 100 s. 90). 1 27 §
KL anges genom en uppräkning exempel pä verksamheter som är hänförliga till
rörelse. Bl.a. hänförs lill rörelse yrkesmässigl bedriven vetenskaplig,
litterär, konstnärlig eller därmed jämförlig verksamhel, såvida verksamheten
inle utövats på grund av tjänst. Som rörelse anses även annan yrkesmässigl
bedriven verksamhet, såvida inte intäkten är att hänföra lill intäkt av
faslighet eller tjänst.

I 28 § KL anges exempel pä
intäkter som är hänförliga till rörelse. Bl. a. skall royally och periodiskt
utgående avgift för utnyttjande av patent, mönster eller dylikt anses som
intäkt av rörelse, såvida inte royaltyn eller avgiften är av beskaffenhel atl
böra hänföras till intäkt av fastighet. Att försäkringsdomslolarna oberoende av
om en verksamhet bedrivs yrkesmässigt eller inte synes hänföra royally till
inkomst av rörelse lorde ha sin grund i sistnämnda beslämmelse (jfr prop.
1928:213 s. 262). Del kan i och för sig ifrågasättas om lagstiftaren med orden
"eller dylikt" avsell alt innefatta t. ex. förfatlarrätt. Enligt min
mening är del inte rimligt all hänföra royally till rörelse även i de fall då
del grundläggande villkoret för rörelse, nämligen att verksamheten är
yrkesmässigt bedriven, inle är uppfylll. Del kan i detta sammanhang nämnas att
regeringsrätten i en dom (RÅ 1977 ref 27) bedömt inkomst av tillfälligt
författarskap, vilken utgått i form av royalty, som inkomst av tjänst med
hänvisning till att den skattskyldige under beskattningsåret inte drivit
yrkesmässig litterär verksamhet.

Enligl
min mening bör 28 § KL förtydligas så att det klart framgår att en
royaltyersätining kan behandlas som inkomst av tjänst. Härigenom minskar
risken för atl skaltedomstolarna och försäkringsdomstolarna kommer till olika
resultat vid bedömningen av om en inkomst skall hänföras lill rörelse eller
tjänst. Problemet med skiljaktiga bedömningar torde dock till viss del kvarstå
så länge som skattefrågan och avgiftsfrågan handläggs av skilda
domstolsorganisationer. I detta sammanhang bör emellertid nämnas alt en
kommitté har tillsatts för att se över försäkringsdomstolarnas verksamhet m.
m. Enligt direktiven (Dir 1980:57) skall kommittén bl. a. undersöka
möjligheterna att genomföra en överflyttning av besvärsprövningen i
avgiftsärenden till besvärsorganisationen på skatteområdet.

Jag
övergår nu till frågan om avgiftsskyldighet och förmåner för småin-komster. Som
påpekats i det föregående kan den som inle är jordbrukare eller rörelseidkare
påföras egenavgifter. om han under ett år uppbär arvoden som vart och ell
understiger 500 kr. men sammanlagt uppgår till minst detta belopp. I silt
remissyttrande över pensionskommitténs tidigare

Prop.
1981/82:10 57

nämnda
förslag framhåller riksförsäkringsverket att denna debitering medför
administrativa kostnader som inle lorde stå i proportion lill de avgifter som
flyter in. Verket föreslår därtör att egenavgifter inle las ut på småin-komsler
av ifrågavarande slag.

I
likhet med riksförsäkringsverket anserjag att administrativa skäl talar för att
egenavgifter inte las ut pä småinkomsterna. Elt slopande av
av-giflsskyldigheten för dessa inkomsler aktualiserar dock frågan om en inskränkning
kan göras i möjligheten alt förvärva förmåner. I princip bör nämligen
avgiftsreglerna vara avstämda mol förmånssidan så att en rätt lill förmåner
inle kan förvärvas på inkomstbelopp som varil frilagna från avgift. I annat
fall öppnas en möjlighel till missbruk av systemet och snedvridning av
konkuriensförhällanden.

Det
finns inga statistiska uppgifter som visar i vilken omfattning inkomsler av nu
diskuterat slag ger sociala förmåner. Allt talar emellertid för atl sådana
inkomster har endast en synneriigen marginell betydelse för de försäkrade. En
försäkrad som uppburit ett stort antal arvoden av nu aktuellt slag och som
saknar fast anslällning e.d. torde nämligen i regel anses bedriva rörelse. Med
hänsyn till detta och till de stora administrativa vinster som slår att vinna
föreslår jag alt dessa småinkomster lyfts ut ur försäkringssystemet. Mitt
förslag innebär närmare bestämt dels alt inkomsterna inte kommer alt beaktas
vid beräkningen av den försäkrades sjukpenning- och pensionsgrundande inkomsl,
dels att avgifter inte skall erläggas för inkomsterna.

2.3
Övriga frågor

En
fråga som har tagits upp av pensionskommittén och som även har behandlals av
riksdagen är beslämmelserna om kvittning mellan olika inkomstslag vid beräkning
av pensionsgrundande inkomst.

Enligl
11 kap. 4 § AFL skall en försäkrads taxering lill slallig inkomstskatt läggas
till grund för beräkning av inkomsl av anställning och inkomst av annat
förvärvsarbete. Taxeringen utgör underlag även för beräkning av egenavgift till
ATP. Närmare bestämmelser om beräkning av inkomsl av anställning och inkomst av
annat förvärvsarbete ges i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande
inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. I 4 S denna lag
föreskrivs all vid beräkning av inkomst av annal förvärvsarbete skall från
inkomsl av rörelse dras underskott i annan rörelse. Underskott i
jordbruksfastighet skall kvittas mot överskott i annan jordbruksfastighet som
brukats av den försäkrade. Däremot får underskott av jordbruk inle kvittas mot
överskott i rörelse eller tvärtom. Nu nämnda bestämmelser gäller ocksä vid
beräkning av andra egenavgifter än den till ATP.

I
förarbelena lill regeln all kvittning inle får ske mellan inkomslslagen rörelse
och jordbruksfastighet framhölls att kvitiningsförbudel var en na-

Prop, 1981/82:10 58

turlig
följd av föreskrifterna i 6 § lagen (1959: 291) om försäkring för allmän
tilläggspension (numera 11 kap. 3 § AFL). I denna paragraf föreskrevs nämligen
att en förutsättning för att inkomsl av visst inkomstslag - fråga kunde vara om
inkomsl av rörelse, inkomsl av jordbruksfastighet och viss inkomst av arbete
för annans räkning - skulle grunda rätt till pension var att inkomsten översteg
500 kr. (prop. 1959:175 s. 121, 134-135).

Enligl pensionskommittén
(SOU 1977:46 s. 325-326) äger den motivering för den ifrågavarande regeln som
lämnades vid dess införande alltjämt giltighet. Kommittén framhåller också alt
regeln bestämmer i första hand inte avgiftsskyldighelen utan rätten till
förmåner från ATP. Den medger således alt pensionspoäng kan tillgodoräknas en
försäkrad som deklarerar överskott av l.ex. rörelse men som samtidigt har
brukat en jordbruksfastighet vilken uppvisar underskott. I sådana fall skulle
den försäkrades skydd från ATP reduceras eller helt försvinna om del föreskrevs
alt kvittning skall äga rum mellan olika inkomstslag. Kommittén var därför
inle beredd att medverka till regler som urholkade del försäkringsskydd som
medges enligt nuvarande beslämmelser.

I
anslulning till bl.a, yrkandet i motionen 1979/80:836 om möjlighel lill
kvittning av överskott i jordbruk mol underskott i rörelse och tvärtom vid
beräkning av egenavgifter hänvisade socialförsäkringsulskottet (SfU 1979/
80:16) till de olika förslag som samtidigt var föremål för beredning inom
regeringskansliet. Utskottet ansåg därför att det inte dä fanns skäl för
riksdagen att göra några särskilda uttalanden med anledning av föreliggande
motioner. Enligt utskottet fanns det dock anledning förutsätta atl problemställningar
som tas upp i motionerna blev uppmärksammade i pågående utredningsarbete eller
vid beredningen inom regeringskansliet.

Som
pensionskommittén uttalade kan en möjlighet till kvittning mellan olika
inkomstslag medföra alt den försäkrades skydd från ATP reduceras eller hell
försvinner. Denna begränsning av den fr'amtida pensionen kan inte godtas. De
skäl som talar mot kvittning mellan olika inkomstslag gäller dock enligt min
mening även i fråga om kvittning av underskott mol överskott inom ett och samma
inkomstslag. Därtill kommer alt elt slopande av kvittningsrätten förenklar
regelsystemet och underlättar det administrativa förfarandet. Jag föreslår
därför atl kvitiningsförbudel utsträcks till att gälla också förvärvskällor
tillhörande samma inkomstslag.

2.4
Ikraftträdande

Lagen
om socialavgifter skall enligl prop. 1980/81: 178 träda i krafl den 1 januari
1982. De nu föreslagna ändringarna i AFL och utvidgningen av kvitiningsförbudel
vid beräkning av pensionsgrundande inkomst bör enligt min mening träda i kraft
vid samma tidpunkt och gälla inkcmster som belöper pä lid fr.o.m.
ikraftträdandet. Den föreslagna omläggningen av avdragsreglerna för
egenavgifter bör också träda i kraft den 1 januari 1982

Prop,
1981/82:10 59

och fillämpas första gängen vid 1983 ärs taxering. Vad
beträffar den närmare ulformningen av övergångsbestämmelserna på skatlesidan
fär jag hänvisa lill specialmotiveringen.

3 Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag har anförl har inom
budgetdepartementet upprättats förslag till

1.
lag om ändring
i kommunalskatlelagen (1928: 370),

2.
lag om ändring
i lagen (1970: 172) om begränsning av skatt i vissa fall,

3.
lag om ändring
i lagen (1978:401) om exportkreditstöd,

4.
lag om ändring
i lagen (1979:610) om allmän investeringsreserv,

5.
lagom ändring i
lagen (1979:611) om upphovsmannakonto,

6.
lag om ändring
i lagen (1980:953) om särskill investeringsavdrag för inventarieanskaffning,

7.
lag om ändring
i lagen (1980:954) om särskill investeringsavdrag för byggnadsarbeten m. m.,

8.
lag om ändring
i taxeringslagen (1956:623),

9.
lagom ändring i
uppbördslagen (1953:272),

10. lag om ändring i skaltebrottslagen
(1971:69),

11. lag om ändring i lagen (1971: 1072)
om förmånsberättigade skallefordringar m. m.,

12. lagom upphävande av lagen (1981:40)
om ändring i kommunalskatlelagen (1928:370),

13. lag om upphävande av lagen
(1981:41) om ändring i uppbördslagen (1953: 272),

14. lag om ändring i lagen (1962: 381)
om allmän försäkring,

15. lag om ändring i lagen (1959:551)
om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligl lagen (1962: 381) om allmän
försäkring.

Förslagen bör fogas till regeringsprolokollet i delta
ärende som bilaga 4.

4 Specialmotivering

4.1 Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370)

28 § 1 mom.

I tredje stycket talas liksom f n. om två former av
ersättningar, nämligen royally och periodiskt utgående avgift. I begreppet
royalty ligger alt ersättningen i princip utgår med varierande belopp, t.ex.
per producerad enhel eller i förhållande lill en verksamhels omsättning. Den
omständigheten alt det i elt royaltyavlal stipuleras fasta minimi- eller
maximibelopp påverkar inte ersättningens karaktär av royalty. En på förhand
fastställd avgift kan

Prop, 1981/82:10 60

däremot inte hänföras lill royalty. Den kan beskattas
antingen som periodiskt utgående avgift enligl iredje stycket eller som
ersättning för upplåtelse av driften enligt Qärde stycket.

Förslagel tar sikte pä ersättningar för utnyttjande av
materiella eller immateriella tillgångar. Detta lorde inle innebära någon
ändring i förhällande till nuvarande regler. F.n. anges att ersättning av
ifrågavarande slag skall utgöra intäkt av rörelse, såvida den inle är att
hänföra till intäkt av jordbruksfastighet eller av annan fastighet. Enligt
förslagel skall ersättningen också kunna beskattas som intäkt av tjänst. Della
blir fallet om ersättningen avser tillfälligl bedriven velenskaplig, litterär,
konslnäriig eller därmed jämförlig verksamhel. Förslaget torde överensstämma
med rättspraxis på skatteområdet (jfr RÅ 1977 ref. 27). Försäkringsdomstolarna
synes dock hittills generellt ha behandlat royalty som rörelseinkomst. Jag vill
med ändringen markera att även försäkringsdomstolarna i fråga om t.ex. royalty
till en författare skall pröva om hans verksamhet bedrivs yrkesmässigt eller
inte. Endast om den bedrivs yrkesmässigt skall royaltyn anses som intäkt av
rörelse.

35 § 1 mom.

Enligt milt förslag skall restituerade. avkortade eller
avskrivna egenavgifter enligt den i prop. 1980/81: 178 föreslagna lagen om
socialavgifter räknas som intäkt av jordbruksfastighet resp. rörelse i den mån
avdrag har medgetts för avgifterna vid beräkning av nettointäkten av
fastigheten resp. rörelsen. Motsvarande gäller när etl belopp, som har satts av
för atl läcka de på beskatlningsåret belöpande egenavgifierna, återförs till
beskattning. .Sådana restituerade, avkortade eller avskrivna egenavgifter som
inte utgör intäkt av jordbruksfastighet eller rörelse, hänförs däremol. som
framgår av 3), lill intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet. Dessa egenavgifter
har påförts på grund av inkomsl av annan fastighet, tjänst, tillfällig
förvärvsverksamhet eller kapital och avdrag för avgifterna har medgetts som
ett s.k. allmänt avdrag enligt 46 § 2 mom. 2).

I momentet har vidare gjorts ändringar av redaktionell och
språklig natur.

41 d§

Ändringen ijörsta stycket föranleds av att
schablonavdragen för egenavgifter ersätts med en rätt till avdrag för det
belopp som salts av för atl täcka det löpande årets egenavgifter. Tredje
slycket har justerats i redaktionellt hänseende med anledning av förslaget om
lag om socialavgifter (prop. 1980/81:178).

46 § 2 mom.

Egenavgifter är avdragsgilla i förvärvskälla endast om
avgifterna hänför sig till en här i riket brukad jordbmksfastighet eller en här
bedriven rörelse.

Prop.
1981/82:10 61

I undantagsfall kan egenavgifter påföras en skattskyldig
på grund av inkomsl av annan fastighet, tjänst, tillfällig förvärsverksamhet
eller kapital. Avdrag för avgifterna medges dä som ett allmänt avdrag enligl
första stycket 2).

53 § I inom.

Ändringen föranleds av all schablonavdragen för egenavgifter
ersätts med en rätt till avdrag för det belopp som satts av för att täcka det
löpande årets egenavgifter.

Punkt 15 av anvisningarna tiU 21 §

Har avdrag gjorts för avsättning för egenavgifter skall
enligt punkt 2 a andra stycket av anvisningarna till 22 § avdraget återföras
till beskattning nästföljande beskattningsår. Enligt förevarande
anvisningspunkt skall det återförda beloppet tas upp som intäkt av
jordbruksfastighet. Som intäkt av jordbruksfastighet skall vidare — i den mån
avdrag har medgetts för avgifterna vid beräkningen av nettointäkten av
fastigheten - räknas restituerade, avkortade eller avskrivna egenavgifter.

Punkt 2 av anvisningarna till 22 §

Åndringen är föranledd av att anvisningarna till 41 b §
skall upphöra att gälla. I fråga om jordbruksinkomster finns samlliga
bestämmelser om avdrag för egenavgifter i punkl 2 a av anvisningarna lill 22 §.

Punkl 2 a av anvisningarna till 22 §

Av första stycket framgår att påförda egenavgifter enligt
den i prop. 1980/81: 178 föreslagna lagen om socialavgifter liksom hittills
ulgör avdragsgill driftkostnad vid beräkning av nettointäkt av
jordbruksfastighet i den män avgifterna är hänförliga till
jordbruksfastigheten.

Bestämmelserna i andra stycket innebär att en fysisk
person, som har brukat en här i riket belägen jordbruksfastighet, inte bara får
göra avdrag för de egenavgifter som påförs honom slutligt året efler
beskatlningsåret. Vid laxeringen för ett visst beskattningsår har han dessutom
rätt till avdrag för belopp som har avsatts för att täcka de på detta är
belöpande egenavgifierna. Enligt förslagel skall den som enligl
jordbruksbokföringslagen (1979: 141) är skyldig alt upprätla årsbokslut sätta
av ell mot avdraget svarande belopp i räkenskaperna för beskattningsåret. Den
som inle är skyldig att upprätta årsbokslut behöver endast redovisa del avsatta
beloppel som andra skulder i självdeklaralionen. Del avsatta beloppel skall
återföras lill beskattning nästföljande beskatlningsår. Intäkten kommer därvid
att räknas av mot de under året slutligt bestämda avgifterna.

Tredje stycket innehåller beslämmelser om underlaget för
beräkningen av avsättningen för egenavgifter. Avsältningsunderlaget motsvarar
del avgiftsunderiag som den lokala skattemyndigheten fastställer. Till grund

Prop,
1981/82:10 62

för beräkningen av avgiftsunderlaget ligger den
försäkrades laxering till statlig inkomstskatt (jfr 3 kap. 5 § andra stycket
lagen om socialavgifter och 11 kap. 4 § AFL). Denna regel gäller dock inte utan
undantag. Vid bestämmande av avgiftsunderlaget skall sålunda enligl 3 kap. 5 §
första stycket lagen om socialavgifter bortses från inkomsl som avses i 11 kap.
3 § första stycket d) AFL. dvs. sjukpenning eller liknande ersättning. Sådan
inkomsl kan utgöra intäkt av jordbruksfastighet om ersättningen grundas på inkomsl
som hänför sig lill jordbruket (punkl 14 av anvisningarna lill 21 § KL). Vidare
måsle beaktas att de inkomstbegrepp som tillämpas vid inkomsttaxeringen och
avgiflsdebileringen inte helt stämmer överens. Det förekommer ibland - t.ex. i
fråga om inkomst av skogskörslor - alt inkomst, som enligt kommunalskattelagen
är rörelse- eller jordbruksinkomst, skall anses utgöra inkomsl av anslällning
enligt AFL. På sådana inkomster uttas inte några egenavgifter. Slutligen kan
avgiftspliktig inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse omfattas av s.k.
likställighetsavtal enligt 3 kap. 2§ andra stycket AFL. Har etl sådanl avtal
träffats skall inkomsten i socialförsäkringshänseende anses som inkomst av
anställning och således inte medföra skyldighel att eriägga egenavgifter.

I enlighel härmed föreskrivs i tredje stycket atl avdrag
för avsättning för egenavgifter skall beräknas på etl underlag som molsvarar
den skallskyldiges nettointäkt av jordbruksfastigheten, beräknad enligt lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt, före avdraget, minskad med dels sjukpenning
eller annan ersättning som avses i punkt 14 av anvisningarna till 21 § KL, dels
intäkt som är att hänföra till inkomst av anställning enligt 11 kap. 2 § första
stycket AFL, dels intäkt som omfattas av likställighetsavtal.

Avdrag för avsättning för egenavgifter får enligt fiärde
stycket uppgå till högst 25 procent av avsältningsunderlaget. Detta innebär
inle att en skattskyldig kan fritt välja en procentsats för avsättningen, bara
den inte överstiger 25 procent. Av bestämmelserna i andra stycket framgår
nämligen atl avdraget skall avse de egenavgifter som belöper pä
beskattningsåret. Den skallskyldige måste således i samband med upprättandet av
deklarationen göra en beräkning av dessa avgifter. I vissa fall är beräkningen
enkel. Är den skallskyldige inle befriad från alt erlägga någon egenavgift och
har han inte haft karenstid inom sjukförsäkringen uppgår egenavgifierna fr.o.m.
den 1 januari 1982 till drygl 24 procent av avsätlningsunderiagel. Har
karenstid gällt för honom är egenavgifierna något lägre. Har den skattskyldige
under året ändrat karenslid en eller flera gånger blir beräkningen av
egenavgiflernas storiek givelvis någol svårare. Med hänsyn till dessa och andra
svårigheter som kan föreligga vid beräkningen och då avdraget ändå skall
återföras till beskattning nästföljande beskattningsår bör något krav på exakl
beräkning av avsättningen inte uppställas. För skattskyldiga som inte är
befriade frän att erlägga någon egenavgift bör således en avsättning på 25
procent eller en något lägre procentsats kunna godtas. Den som har anmält
undantagande från ATP betalar ingen ATP-avgift och sjukförsäk-

Prop,
1981/82:10 63

ringsavgift efler en lägre procentsats än vad som annars
gäller. För honom uppgår egenavgifierna till omkring 15 procent av
avsättningsunderlaget. År den skattskyldige vid ulgången av inkomståret inte
inskriven hos en allmän försäkringskassa är han skyldig att belala endasi
ATP-avgift. För honom kan avgiften beräknas uppgå till omkring 9 procent av
avsätlningsunderiagel.

Det nu beskrivna systemet innebär att
taxeringsmyndigheterna kan godla det deklarerade avdraget för egenavgifter
även om delta framstår som något för högt eller lågt. En av annan orsak
motiverad avvikelse från deklarationen kräver vidare inte att avdraget för
egenavgifter räknas om. 1 båda dessa hänseenden är alltså de föreslagna
reglerna avsevärt enklare att tillämpa än de nuvarande beslämmelserna om
schablonavdrag.

Vad jag nu har anförl får emellertid inte förstås sä alt
taxeringsmyndigheterna helt kan underlåta all pröva deklarerat avdrag för
egenavgifter. Som nyss antytts bör myndigheterna alltid göra en
skälighetsbedömning av avdragels storlek. Ger denna bedömning vid handen att
den skaitskyldige sökl uppnå en obehörig skatteförmån genom att yrka avdrag för
egenavgifter med etl orealistiskt belopp bör avdraget självfallel korrigeras.

I femte stycket finns bestämmelser om handelsbolag och
dödsbon, för vilka reglerna om handelsbolag skall tillämpas. Handelsbolag skall
enligl 53 § 2 mom. KL inte taxeras. Bolagels inkomsl hänförs i stället till
delägarna med belopp som för var och en i princip molsvarar hans andel av
bolagets inkomst. Om jordbruk eller rörelse drivs i form av handelsbolag
debileras egenavgifierna individuellt för varje delägare på grundval av hans
inkomst av bolagets verksamhet. I enlighet härmed föreskrivs att även avdrag
för egenavgifter skall göras individuellt för varje delägare. Detta innebär att
handelsbolagels inkomst skall fördelas mellan delägarna varefter varje delägare
medges avdrag för påförda egenavgifter och avdrag för avsättning för
egenavgifter med utgångspunkt i sin andel av bolagets inkomst. Delägarnas
avdragsrätt påverkas inle av en eventuell avsättning för beräknade egenavgifter
i handelsbolagets räkenskaper.

I anvisningarna lill 52 § finns regler om
inkomstfördelningen mellan makar som tillsammans har deltagit i
förvärvsverksamhet avseende jordbruksfastighet eller rörelse. Som huvudregel
gäller atl den make som har drivit verksamheten beskattas för hela inkomslen av
denna. Har den andra maken (medhjälpande make) arbetat i verksamheten minsl 400
timmar under beskattningsåret får dock makarna enligt tredje stycket av nämnda
anvisningar fördela inkomsten sig emellan så alt en del av hela inkomsten av
förvärvskällan hänförs till den medhjälpande maken. I sådant fall skall enligt
bestämmelserna i sjätte stycket avdrag för egenavgifter göras särskilt för
envar av makarna.

I sjunde stycket föreskrivs atl uppgifter om beräkning av
avdrag för avsättning för egenavgifter skall lämnas pä blankett enligt formulär
som fastställs av riksskatteverket.

Prop, 1981/82:10 64

Punkt 10 av anvisningarna till 28§

Har avdrag gjorts för de pä beskattningsåret belöpande
egenavgifierna enligl beslämmelserna i punkl 9 a av anvisningarna lill 29§,
skall enligt samma stycke avdraget återföras lill beskattning nästföljande
beskattningsår. Enligt förevarande anvisningspunkt skall det återförda
beloppet tas upp som intäkt av rörelse. Som intäkt av rörelse skall vidare - i
den män avdrag har medgetts för avgifterna vid beräkningen av nettointäkten av
rörelsen - räknas restituerade, avkortade eller avskrivna egenavgifter.

Punkt 9 av anvisningarna till 29 §

Enligt förslaget slopas det nuvarande andra stycket. Ändringen
är föranledd av att anvisningarna till 41 b § skall upphöra atl gälla.
Beslämmelserna om avdrag för egenavgifter som är hänförliga lill
rörelseinkornst är enligt förslaget i sin helhel intagna i punkl 9 a av
anvisningarna lill 29 §.

Punkt 9 a av anvisningarna till 29 §

Anvisningarna innehåller bestämmelser om avdrag för
egenavgifter som är hänförliga till rördseinkomsl. De överensslämmer i sak med
reglerna om egenavgifter som är hänförliga lill jordbruksinkomst. Jag får
därför hänvisa till motiveringen till punkl 2 a av anvisningarna till 22 §.

Anvisningarna tiU 52 §

Åndringen föranleds av alt schablonavdragen för
egenavgifter ersätts med en rätt till avdrag för det belopp som satts av för
alt läcka det löpande årets egenavgifter.

Punkt 3 av anvisningarna till 53 §

Ändringen är en följdändring av den föreslagna nya
lydelsen av 28 § 1 mom.

Ikraftträdande

De nya bestämmelserna träder i kraft den 1 januari 1982
och lillämpas fr. o. m. 1983 års taxering. För skattskyldiga vars
beskattningsår sammanfaller med kalenderår kommer det nya avdragssystemel
således att tillämpas första gången på 1982 års inkomsler. Använder sig den
skaitskyldige av brutet räkenskapsår kommer de nya reglerna atl omfatta även
inkomsl under år 1981. Med hänsyn bl.a. lill det nya systemets flexibilitet
strider detta dock inle mot förbudet mol retroaktiv lagstiftning.

En av huvudprinciperna i det nya systemet är att sluttiga
egenavgifter är i sin helhet avdragsgilla. Detta gäller också avgifler som
hänför sig lill beskattningsår för vilkel laxering skett år 1982 eller
tidigare. För atl förhindra atl den skattskyldige för visst ärs inkomst får
dels schablonavdrag med slöd av äldre regler, dels fullt avdrag för sedermera
påförda egenavgifter med slöd av de nya reglerna, gäller enligt punkt I atl del

Prop. 1981/82:10 65

tidigare
medgivna schablonavdraget skall återföras lill beskattning. Del anförda kan
belysas med följande exempel.

En
rörelseidkare, vars räkenskapsår sammanfaller med kalenderår, medges
schablonavdrag med 10000 kr. vid 1982 års laxering (1981 års inkomst). Vid
debiteringen av slutlig skatt i december 1982 påförs egenavgifter med 12000
kr, Sislnämnda belopp är i princip avdragsgillt. Av punkl 1 av
övergångsbestämmelserna följer dock atl avdragsbeloppet skall reduceras med
det tidigare medgivna schablonavdraget. Vid 1983 ärs taxering blir därför
avdraget för de påförda avgifterna endast (12000 ./. 10000 =) 2000 kr.

Omfattar
rörelseidkarens räkenskapsår exempelvis tiden den 1 maj-den 30 april, skall det
vid 1981 ärs taxering medgivna schablonavdraget behandlas som en inläklspost
vid 1983 ärs laxering. Det vid 1982 års laxering medgivna schablonavdraget blir
en inläklspost först vid 1984 års laxering.

Punkt
2 av övergångsbestämmelserna tar sikle pä det fall dä ett schablonavdrag för
egenavgifter, som hänför sig lill 1982 eller tidigare års taxering, ändras i
samband med omprövning av taxeringen. En höjning av taxeringen leder normalt
lill ökat schablonavdrag och större egenavgifter. För att den skallskyldige
inte skall få avdrag för såväl schablonavdragshöjningen som de tillkommande
egenavgi/terna föreskrivs alt elt belopp motsvarande höjningen av
schablonavdraget skall las upp som inläkt. Har å andra sidan taxeringen sänkts
- vilket normalt leder till lägre schablonavdrag - blir etl belopp motsvarande
minskningen av schablonavdraget avdragsgillt.

I
punkl 3 första stycket finns regler om när skatteplikt resp. avdragsrätl
inträder för de i punkterna 1 och 2 angivna intäkterna och kostnaderna.
Reglerna överensstämmer i princip med vad som f n. gäller enligt tredje stycket
av anvisningarna lill 41 b § KL. För tydlighets skull bör påpekas all
övergångsbestämmelserna givetvis inte alls blir tillämpliga om ett belopp, som
är skattepliktigt eller avdragsgillt enligt första eller andra punkten, är
hänföriigl till ett beskattningsår för vilket laxering sker redan år 1982 eller
lidigare.

Punkt
3 andra slyckel innehåller regler om egenföretagare som har fiera
förvärvskällor tillhörande inkomstslagen jordbruksfastighet eller rörelse. I
dessa relativt sällsynta fall måste slällning tas lill vilken förvärvskälla som
skall påverkas t.ex. när etl tidigare medgivet schablonavdrag justeras.
Reglerna överensslämmer i alll väsentligt med nuvarande bestämmelser i fjärde
slycket av anvisningarna lill 41 b § KL.

4.2
Förslaget till lag om ändring i lagen (1970:172) om begränsning av skatt i
vissa fall

/
§

Ändringen
föranleds av att lagen (1968:419) om allmän arbetsgivaravgift är upphävd (jfr
SFS 1978:434). 5
Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 10

Prop, 1981/82:10 66

3 §

Skattebegränsningen innebär f.n. atl skatten skall
nedsättas om del belopp som den skaitskyldige för visst beskattningsår måsle
betala i statlig inkomstskatt, kommunal inkomstskatt, förmögenhetsskatt och
egenavgifter överstiger viss del (80/85%) av etl spärrbelopp, som utgörs av
den skatlskyldiges till statlig inkomstskatt beskattningsbara inkomst minskad
med 4500 kr. och ökad med dels avdrag för egenavgifter, dels särskilt
investeringsavdrag. Att spärrbeloppet skall ökas med avdraget för egenavgifter
beror på alt den skaitskyldige skulle bli dubbelt kompenserad om spärrbeloppet
beräknades på grundval av inkomsten efter avdrag för egenavgifter samtidigt
som egenavgifierna inräknas i det skattebelopp som jämförs med spärrbeloppet
Gfr prop. 1976/77:41 s. 44). I avdraget för egenavgifter ingår både
schablonmässigt beräknat avdrag och avdrag som medgetts i samband med
avstämningen mellan schablonavdraget och avdraget för definitiva avgifter. Å
andra sidan skall den beskattningsbara inkomslen minskas med intäkter som
hänför sig till denna avstämning.

Enligt milt förslag skall systemet med schablonavdrag
ersättas av ett avdrag som är kopplat lill den skatlskyldiges avsättning för
det löpande årels egenavgifter. Delta föranleder en ändring i reglerna för
beräkningen av spärrbeloppet. Ändringen innebär inte någon principiell nyhet.
Den beskattningsbara inkomsten skall således enligt förslaget ökas med påförda
egenavgifter och avdrag för avsättning för egenavgifter. Å andra sidan skall
inkomsten minskas med restituerade, avkortade eller avskrivna egenavgifter
samt till beskattning återfört avdrag för egenavgifter.

4 §

I paragrafen har gjorts några ändringar av språklig och
redaktionell natur.

5 §

Ändringen föranleds av alt lagen (1968:419) om allmän
arbetsgivaravgift är upphävd (jfr SFS 1978:434).

4.3—4.7 Förslagen till lag om ändring 1 lagen (1978:401)
om exportkreditstöd, lagen (1979:610) om allmän investeringsreserv, lagen
(1979:611) om upphovsmannakonto, lagen (1980:953) om särskilt investeringsavdrag
för inventarieanskalTning och lagen (1980:954) om särskilt investeringsavdrag
för byggnadsarbeten m. m.

Ändringarna föranleds av alt systemet med schablonavdrag
för egenavgifter ersätts av ett avdrag som är kopplat till den skatlskyldiges
avsättning för del löpande årets egenavgifter.

Prop, 1981/82:10 67

4,8
Förslaget till lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Ändringarna
föranleds av atl bestämmelserna om arbetsgivaravgifter för finansiering av den
allmänna försäkringen har förts över frän 19 kap. AFL lill lagen om
socialavgifter (prop. 1980/81: 178).

4.9
Förslaget till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Arbetsgivaravgifter
debiteras och uppbärs enligl lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter
enligt lagen om allmän försäkring, m. m. Debile-ring och uppbörd av
egenavgifter sker enligt föreskrifter i uppbördslagen. De föreslagna
ändringarna innebär i huvudsak en anpassning av uppbördslagens regler till
lagen om socialavgifter (prop. 1980/81: 178).

I /
§ anges sålunda alt med skall i uppbördslagens mening förslås bl, a.
egenavgifter som uttas enligt lagen om socialavgifter.

Ändringen
i3 § är föranledd av den nya lagen om socialavgifter.

Avgiftsunderlaget
för egenavgifter fastställs av den lokala skattemyndigheten. En uttrycklig
bestämmelse om detta har tagits in i 22 §.

I 25
§ föreskrivs atl vid debitering av preliminär B-skall skall iakllas alt
egenavgifter skall uträknas med ledning av lagen om socialavgifter.

127
§ I mom. anges att egenavgifter skall debileras med ledning av lagen om
socialavgifter och på grundval av uppgifter om försäkringsförhållanden som
lämnas av den allmänna försäkringskassan. Sådana uppgifter är av betydelse
bl.a. för atl fä besked om huruvida sjukförsäkringsavgift skall uträknas efter
en lägre procentsats med hänsyn lill alt sjukförsäkringen för egenföretagaren
gäller med karenstid. Åndringen innebär också atl örelal som uppkommer vid
beräkningen av egenavgift bortfaller,

Åndringen
i 49 § I mom. är av redaktionell nalur.

Enligt
85 § 1 mom. skall den lokala skattemyndighetens beslut överklagas hos
länsrätten. I fråga om vissa beslut överklagas dock dessa hos länsstyrelsen. I
praxis har vidare den lokala skaltemyndighetens beslut i vad avser
fastställande av avgiftsunderlag för egenavgifter ansetts skola överklagas hos
försäkringsrätten. Med anledning av lagrådets yttrande över förslaget till lag
om socialavgifter (prop. 1980/81:178 s, 93) har i andra stycket intagits en
uttrycklig bestämmelse alt beslut om fastställande av avgiftsunderlag för
egenavgifter överklagas hos försäkringsrätten.

4.10—4.11
Förslagen till lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69) och lagen
(1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar m. m.

Ändringarna
i punkterna 2 hänger samman med att vissa av de uppräknade författningarna
inte längre gäller. Ändringarna i punkterna 3 är följdändringar lill den i
prop. 1980/81: 178 föreslagna lagen om socialavgifter.

Prop.
1981/82:10 68

4.12 Förslaget
till lag om upphävande av lagen (1981:40) om ändring i

kommunalskattelagen (1928:370)

I
anvisningarna till 41 b § KL definieras f n. begreppet egenavgifter. Med
egenavgifter förstås således bl.a. avgift enligt 16 § lagen (1976:381) om
barnomsorg. Genom lagen (1981:40) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)
har denna avgift ersatts med avgift enligt 3 § lagen (1981: 15) om finansiering
av slatsbidrag lill förskole- och fritidshemsverksamhet. Lagen Iräder i krafl
den I januari 1982. Enligl mitt förslag skall 41 b § och anvisningarna lill
paragrafen upphöra att gälla den 1 januari 1982. Ifrågavarande lag bör därför
upphävas.

4.13 Förslaget
till lag om upphävande av lagen (1981:41) om ändring i

uppbördslagen (1953:272)

Lagen
(1981:41) om ändring i uppbördslagen innehåller ändringar av I §, 3 § 1 mom.
och 27 § 1 mom., vilka skall träda i kraft den 1 januari 1982. Enligt mitt
förslag skall dessa paragrafer ändras. Ändringarna skall träda i kraft den 1
januari 1982. Ifrågavarande lag bör därför upphävas.

4.14 Förslaget
till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

3 kap. 2 §

Sjukpenninggrundande
inkomsl utgör f n. i princip den försäkrades sammanlagda inkomsl av eget
förvärvsarbete. Rätten lill sjukpenning är dock förenad med ett s.k.
förmånstak. Vid beräkningen av den sjukpenninggrundande inkomsten skall
nämligen bortses frän sådan inkomst som översiiger sju och en halv gånger det
vid årels ingång gällande basbeloppet. Enligt förslaget görs en annan
inskränkning i möjligheten alt förvärva förmåner. Inskränkningen avser
småinkomster som grundar sig på anställning eller på uppdrag som inte ingår i
rörelse eller jordbruk. Ersättning i pengar eller naturaförmåner för arbele för
annans räkning skall sålunda, såvida ersättningen för arbetet under året inle
har uppgått lill minsl 500 kr. och ersättningen inte är alt hänföra till inkomst
av rörelse eller jordbruksfastighet, inle vara förmånsgrundande.

Förslaget innebär bl. a.
atl en prövning måste göras om en ersättning för ett uppdrag som understiger
500 kr. är att hänföra till rörelse (jordbruk) eller inle. Denna gränsdragning
är inle sällan förenad med svårigheter. Oftast torde bedömningen av om en
rörelse skall anses bedriven av den försäkrade grundas på i vilken omfattning
han åtar sig uppdrag av vissl slag. Även andra faktorer kan emellertid ha
betydelse. T.ex: torde en yrkesmässig författare som håller ett eller flera
föredrag i anslulning lill sin författarverksamhet få hänföra ersättningen för
föredraget till förfatlarrö-relsen. Det bör påpekas atl ifrågavarande
gränsdragningsproblem inte

Prop.
1981/82:10 69

utgör
någon principiell nyhet. Gränsdragningen har nämligen redan nu betydelse vid
bedömningen av om en uppdragsgivare obligatoriskt skall betala
arbetsgivaravgift eller inte. I andra stycket har gjorls ändringar även av
redaktionell natur.

// kap. 3 §

Ändringen
innebär en inskränkning i möjlighelen att förvärva förmåner frän
tilläggspensioneringen i fråga om småinkomster som grundar sig på anställning
eller pä uppdrag som inle ingår i rörelse eller jordbruk. Jag fär i denna del
hänvisa till motiveringen till 3 kap. 2 §.

Med den föreslagna
ändringen fär bestämmelsen i första stycket c) betydelse huvudsakligen i fråga
om inkomsl för arbele ulomlands för en arbetsgivare/uppdragsgivare som är
bosatt ulomlands eller är utländsk juridisk person. Enligt förslaget skall
naturaförmåner även i form av bil, i likhei med vad som gäller för
förvärvsarbete i övrigt, räknas som inkomst av annal förvärvsarbete.

4.15
Förslaget till lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av
pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring

4§

Vid
bestämmande av pensionsgrundande inkomst skall f. n. frän inkomst av rörelse
dras av underskott i annan rörelse. Underskott av jordbruksfastighet skall
vidare kvittas mot överskott i annan jordbruksfastighet som brukats av den
försäkrade. Däremol fär inte underskott av jordbruk kvittas mol överskott av
rörelse eller tvärtom. Enligt förslaget skall kvittning av underskott mot
överskott inte längre få ske ens inom ett inkomstslag.

5
Hemställan

Jag
hemställer alt lagrådels yttrande inhämtas över förslagen till

1.
lag om ändring i
kommunalskatlelagen (1928: 370),

2.
lagom ändring i lagen (1970:
172) om begränsning av skatt i vissa fall,

3.
lag om ändring i lagen
(1978:401) om exportkreditstöd,

4.
lag om ändring i lagen
(1979:610) om allmän investeringsreserv,

5.
lag om ändring i lagen
(1979:611) om upphovsmannakonto,

6.
lag om ändring i lagen
(1980:953) om särskilt invesleringsavdrag för inventarieanskaffning,

7.
lag om ändring i lagen
(1980:954) om särskilt investeringsavdrag för byggnadsarbeten m. m.,

8.
lag om ändring i taxeringslagen
(1956:623),

9. lag
om ändring i uppbördslagen (1953:272),

10. lagom ändring i skattebrottslagen (1971:69),

Prop.
1981/82:10 70

11.
lag om ändring i lagen (1971:
1072) om förmånsberättigade skaltefordringar m. m.,

12.
lagom upphävande av lagen
(1981:40) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

13.
lag om upphävande av lagen
(1981:41) om ändring i uppbördslagen (1953:272),

14.
lag om ändring i lagen (1962:
381) om allmän försäkring,

15.
lag om ändring i lagen
(1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkring.

6
Beslut

Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

Prop. 1981/82:10 71

Bilaga
1

Sammanfattning
av betänkandet Samordningen av egenföretagares skatter och socialförsäkringsavgifter
(Ds B 1980:15)

Kulturskatlekommiltén
behandlar i detta delbetänkande frågor om samordningen av egenföretagares
skatter och socialförsäkringsavgifier.

Kulturarbetare
och uppfinnare är liksom andra egenföretagare skyldiga alt betala egenavgifter till
socialförsäkringarna m. m. För alt förhindra att egenavgifierna fastställs och
inkomstskatt beräknas pä ett för stort underlag (den s. k.
avgift-på-avgiftseffekten) och för att undvika att avdraget för avgifler kommer
ett är för sent (den s. k. eflersläpningseffekten) infördes fr.o.m. 1977 års
laxering regler, som innebär atl egenföretagaren vid beräkningen av inkomslen i
vissa förvärvskällor fär ett schablonmässigt beräknat avdrag för egenavgifter.
Schablonavdragen är i vart fall numera alldeles för låga för alt tillgodose
syflel med dem. Även i övrigt föreligger vissa brisler i syslemel med
schablonavdrag.

I
syfte all uppnå så nära överensstämmelse som möjligt mellan schablonavdraget
för vissl inkomstår och de på samma är belöpande egenavgifierna föreslår
kommittén atl schablonavdrag skall medges med 17% av den del av underlaget som
inte överstiger 20000 kr., 24% av den del av. underlaget som överstiger 20000
men inte 160000 kr. och 18% av den del av underlaget som översiiger 160000 kr.
Nuvarande procenttal är 10, 20 och 15 samt gränsbelopen 10000 och 100000 kr.

Enligt
nuvarande regler får schablonavdrag göras endasi i inkomstslagen rörelse och
jordbruksfastighet. Kommittén föreslår atl sådant avdrag skall få göras även i
det skatterätlsliga inkomstslaget tjänst i fråga om sådana inkomster som i
socialförsäkringshänseende är alt anse som inkomsl av annat förvärvsarbete än
anställning. Sådana inkomster är vissa royaltyinkomsler och uppdragsinkomster.

I
fråga om underiaget för schablonavdrag föreslås att vid beräkningen av
underlaget minskning skall ske för sådan inkomst som på grund av s.k.
likställighetsavial inte skall föranleda egenavgifter. Vidare föreslås alt för
den som har mer än en avdragsberältigad och avgiftspliktig förvärvskälla
avdraget skall göras pä de sammanlagda underiagen och inle som nu på underlaget
för varje förvärvskälla för sig.

Kommittén
föreslår vidare vissa ändrade regler om den personkrets som skall medges
schablonavdrag för egenavgifter. Sådant avdrag föreslås sålunda inle skola
medges den som före inkomståret har fyllt 65 är eller eljest i egenskap av
ålderspensionär inte skall betala någon egenavgift.

För
vissa grupper som har att betala väsentligt lägre egenavgifter än i
normalfallen föresläs schablonavdrag med en enhetlig procentsals om 10%.

Kommittén
föreslår att de ändrade beslämmelserna skall tillämpas fr.o.m. beskatlningsåret
1981.

Prop, 1981/82:10

72
Bilaga 2

Kulturskattekommitténs författningsförslag

Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:
370) c/é"/.? att punkt 2 a
av anvisningarna lill 22 § saml anvisningarna lill 41 b §

skall ha nedan angivna lydelse, dels atl lill
anvisningarna till 32 § skall fogas en ny punkl, 12 a, och till

anvisningarna lill 33 § två nya punkter, 7 och 8, av nedan
angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse

Anvi lill 2 a.' Vid beräkning av nettointäkt av här i
riket belägen jordbruksfastighet som .brukats av skattskyldig, som är fysisk
person, medges schablonavdrag för egenavgifter enligt bestämmelserna i denna
punkt.

Schablonavdraget beräknas på ett underlag som molsvarar
den skattskyldiges nettointäkt av jordbruksfastigheten, beräknad enligt lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt före schablonavdraget, minskad med dels
sjukpenning eller annan ersättning, som avses i punkt 14 av anvisningarna till
21 §, dels underskott av annan här i riket belägen jordbruksfastighet som brukats
av den skallskyldige, dels -om den skattskyldige begär del — intäkt som är att
hänföra till inkomst av anslällning enligt 11 kap. 2 § första stycket lagen
(1962:381) om allmän försäkring.

Föreslagen lydelse

sningar

22 §

2 a. Vid beräkning av nettointäkt av här i rikel belägen
jordbruksfastighet som brukats av skattskyldig, som är fysisk person, medges
schablonavdrag för egenavgifter enligt beslämmelserna i denna punkt. Sådant
avdrag medges dock ej skattskyldig, som vid ingången av året näst före
taxeringsåret har fyllt 65 år eller som för hela året näst före taxeringsåret
har åtnjutit hel ålderspension enligl lagen (1962:381) on- allmän försäkring.

Schablonavdraget beräknas pä etl //// närmasl högre
hundralal kronor avrundat underlag som molsvarar den skallskyldiges nettointäkt
av jordbruksfastigheten, beräknad enligl lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt före schablonavdraget, minskad med dels sjukpenning eller annan
ersättning, som avses i punkl 14 av anvisningarna till 21 §, dels underskoll av
annan här i riket belägen jordbruksfastighet som brukats av den skaitskyldige,
dels intäkt som är alt hänföra lill inkomst av anställning enligl 11 kap. 2 §
första slyckel lagen (1962:381) om allmän försäkring e/-ler som omfattas av
överenskommelse som avses i 3 kap. 2 § andra

Senaste lydelse 1977: 1172.

Prop,
1981/82:10

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

73

stycket sistnämnda lag. Har den skaitskyldige under året
näst före taxeringsåret inom samma eller skilda inkomstslag haft flera förvärvskällor,
i vilka schablonavdrag får medges, beräknas avdraget på summan av underlagen
för envar av förvärvskällorna. Avdraget fördelas därefter på de skilda förvärvskällorna
iförhållande till storleken av underlagen för envar av dem.

Motsvarande gäller beiräffande skatiskyldig som är
delägare i handelsbolag (jfr 53 § 2 mom.).

Beskattas
enligt tredje slycket av anvisningarna till 52 § medhjälpande make för del av
inkomst av verksamhel, som bedrives av den andra maken, skall schablonavdrag
för egenavgifter beräknas särskilt för envar av makarna.

pro-

Schablonavdraget utgör - såvida annat icke följer av
sjätte och sjunde styckena - 10 procent av den del av underiaget som icke överstiger
70000 kronor, 20 procent av den del av underlaget som överstiger 10000 men
icke 100000 kronor samt 15 procent av den del av underiaget som översUger
100000 kronor.

Schablonavdraget utgör 2 cent av underlaget om

a) den skattskyldige vid ingång

en av året näst före taxeringsåret

har fyllt 65 år,

b)
den
skattskyldige för december månad året näst före taxeringsåret har åtnjutit
förtidspension eller hel ålderspension enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring och pensionsgrundande inkomst icke skall beräknas för honom enUgt
15 kap. 2 § samma lag,

c)
den
skaitskyldige icke är inskriven i allmän försäkringskassa vid utgången av årel
näst före taxeringsåret, eller

Schablonavdraget
utgör - såvida annat icke följer av sjätte stycket -17 procent av den del av
underlaget ' eller, vid flera förvärvskällor, det sammanlagda underlaget som
icke överstiger 20000 kronor, 24 procent av den del av underiaget eller del
sammanlagda underlaget som översiiger 20000 men icke 160000 kronor saml 18
procent av den del av underiaget eller del sammanlagda underlaget som
överstiger 760 000 kronor.

Schablonavdraget utgör 10 procent av underlaget eller det
sammanlagda underlaget om

a)
den
skaitskyldige vid ingången av årel näst före taxeringsåret har fyllt 64 år,

b)
den
skaitskyldige för någon del av året näst före taxeringsåret har åtnjutit hel
förtidspension enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring.

c) för den skaitskyldige under året näst före
taxeringsåret har gällt undanlagande enligt 11 kap. 7 § lagen (1962:381) om
allmän försäkring, eller

Prop, 1981/82:10 74

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

d) bruttointäkten av fastighelen d) den skattskyldige icke är in-

uteslutande
eller så gott som ute- skriven i allmän försäkringskassa slutande omfattas
av överenskom- vid utgången av året näst före taxe-melse som avses i 3 kap.
2 § andra ringsåret. stycket lagen (1962:381} om allmän försäkring.

1 fall som avses i sjätte stycket beräknas schablonavdrag
endast på underlag eller del därav för vilket egenavgift enligt 4 § lagen
(1968:419) om allmän arbetsgivaravgift vid taxeringen bedömes komma att ulgå.
Vid denna bedömning anses underlaget utgöra sådan inkomst av annat
förvärvsarbete som avses i första stycket nämnda lagrum

lill 32 §

12 fl. Belopp, varmed schablonavdrag för egenavgifter
överstigit påförda avgifter, samt reslilue-rade, avkortade eller avskrivna
egenavgifter skall, i den omfattning som anges i anvisningarna lill 41 b §,
upplagas som intäkt av tjänst.

till 33 §

7.
Avdrag
medges för påjörda egenavgifter i den oinfattning som anges i anvisningarna
111141 b §.

8.
I fråga
om sådan intäkt av tjänst, som enligt 3 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän
försäkring utgör inkomsl av annat förvärvsarbete än anslällning, skall punkt 2
a av anvisningarna lill 22 § äga motsvarande tillämpning. Vid tillämpning av
andra slyckel av nämnda anvisningspunkt skall intäkten minskas med kostnaderna
för dess förvärvande.

fill 41 b §-

Med egenavgifter förstås sjukför- Med egenavgifter förstås sjukför

säkringsavgift enligt 19 kap, 2 § la- säkringsavgift
enligl 19 kap. 2 § la

gen (1962:381) om allmän försäk- gen
(1962:381) om allmän försäk

ring, socialförsäkringsavgift till ring,
socialförsäkringsavgifi lill

- Senaste lydelse 1979:360.

Prop, 1981/82:10

Nuvarande lydelse

folkpensioneringen och lilläggspensionsavgift enligt 19
kap. 3 § samma lag, avgift enligl 7 kap. 2 § tredje stycket lagen (1976:380)
om arbelsskadeförsäkring, avgift enligt 21 § andra slycket lagen (1979:84) om
delpensionsförsäkring, avgift enligl 16 § lagen (1976:381) om barnomsorg samt
avgift enligl 4 § lagen (1968:419) om allmän arbetsgivaravgift.

Avdrag medges för egenavgifter som påförts såsom slutlig
skall. Har skatiskyldig för det beskatlningsår lill vilket avgifterna hänför
sig medgivits schablonavdrag enligt punkt 2 a av anvisningarna lill 22 § och
punkt 9 a av anvisningarna lill 29 §, medges dock avdrag endast för det belopp
varmed egenavgifierna översiiger schablonavdraget. Om schablonavdrag för visst
beskattningsår medgivits med belopp överstigande summan av de egenavgifter,
som påförts säsom slutlig skatt för samma beskattningsår, skall
skillnadsbeloppel lagas upp som intäkt.

75

Föreslagen lydelse

folkpensioneringen och tilläggspensionsavgift enligt 19
kap. 3 § samma lag, avgift enligt 7 kap. 2 § tredje stycket lagen (1976:380)
om arbetsskadeförsäkring, avgift enligt 21 § andra stycket lagen (1979:84) om
delpensionsförsäkring samt avgift enligt 16 § lagen (1976:381) om barnomsorg.

Avdrag medges för egenavgifter som påförts säsom slutlig
skall. Har skattskyldig för det beskatlningsår lill vilket avgifterna hänför
sig medgivits schablonavdrag enligt någon eller några av punkterna 2 a av
anvisningarna till 22 §, 9 a av anvisningarna lill 29 § och 8 av anvisningarna
lill 33 §, medges dock avdrag endast för del belopp varmed egenavgifierna
överstiger schablonavdraget. Om schablonavdrag för visst beskattningsår medgivits
med belopp överstigande summan av de egenavgifter, som påförts såsom slutlig
skatt för samma beskattningsår, skall skillnadsbeloppet tagas upp som inläkt.

Avdrag medges för egenavgifter som har påförts såsom
tillkommande skatt saml för belopp varmed medgivet schablonavdrag för vissl
beskatlningsår har reducerats i samband med ändring av laxeringen. Som intäkt
upplages egenavgifter, som resliluerats, avkortats eller avskrivils, saml
belopp varmed schablonavdrag för vissl beskatlningsår i samband med ändring av
taxeringen medgivits utöver tidigare åtnjutet schablonavdrag.

Belopp som
- efter beaktande i förekommande fall av tidigare medgivet schablonavdrag - är
avdragsgillt eller skattepliktigt enligl andra eller tredje stycket hänföres
lill del beskatlningsår under vilket slutlig eller tillkommande skatt har
påförts eller reslitufion, avkortning eller avskrivning har skett. Har
schablonavdrag medgivits eller har tidigare medgivet schablonavdrag ändrats,
skall, såvida laxeringsåtgärden icke föranleder omräkning av egenavgifierna för
beskattningsåret i fråga, avdraget eller intäkten hänföras till det
beskattningsår under vilket beslulel angående taxeringsåtgärden har meddelats.

Har den
skattskyldige antingen brukat en eller flera jordbruksfastigheter eller
bedrivit en eller flera rörelser under del beskattningsår som anges i Qärde
stycket, skall i nämna stycke avsett avdragsgillt el-

Har den
skaitskyldige antingen brukat en eller flera jordbruksfastigheter eller
bedrivit en eller flera rörelser under det beskatlningsår som anges i fjärde
slycket, skall i nämnda stycke avsett avdragsgillt

Prop,
1981/82:10

Nuvarande lydelse

ler skattepliktigt belopp hänföras till den förvärvskälla
som ger störst underlag för beräkning av schablonavdrag. Har den skaitskyldige
under nämnda beskattningsår både brukat jordbruksfastighet och bedrivit
rörelse, fasiställes i första hand det inkomstslag inom vilket underlaget för
avdrag är störst. Inom detta inkomstslag hänföres avdrag eller intäkt till den
förvärvskälla som ger störst underiag. Har den skaitskyldige under beskattningsåret
varken brukat jordbruksfastighet eller bedrivii rörelse, medges avdraget såsom
allmänt avdrag enligt 46 § 2 mom. medan intäkten upptages såsom intäkt av
tillfällig förvärvsverksamhet.

76

Föreslagen lydelse

eller skattepliktigt belopp hänföras lill den
förvärvskälla som ger störst underlag för beräkning av schablonavdrag. Har den
skaitskyldige under nämnda beskatlningsår både brukat jordbruksfastighet och bedrivit
rörelse eller haft inkomst härrörande jrån ett eller båda av dessa inkomstslag
och sådan inkomst av tjänst som avses i punkl 8 av anvisningarna 111133 §,
fastställes i första hand del inkomstslag inom vilket underlaget för avdrag är
störst. Finnes inom detta inkomstslag/7f;fl förvärvskällor hänföres avdrag
eller inläkt lill den förvärvskälla som ger störst underlag. Har den skattskyldige
under beskattningsåret varken brukat jordbruksfastighet eller bedrivit rörelse
eller haft sådan inkomst av tjänst som nyss sagts medges avdraget såsom allmänt
avdrag enligt 46 § 2 mom. medan intäkten upptages såsom inläkt av tillfällig
förvärvsverksamhet.

Denna lag träder i kraft dagen efler den dag, då lagen
enligl uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling,
och tillämpas första gången i fråga om beskattningsår för vilket taxering sker
i första instans är 1982.

Prop, 1981/82:10 77

Bilaga
3

Sammanställning av remissyttranden över kulturskattekommitténs
betänkande (Ds B 1980:15) Samordningen av egenföretagares skatter och socialförsäkringsavgifter

1
Allmänna synpunkter på systemet med schablonavdrag för egenavgifter

Kullurskattekommitén
har - i avbidan på statsmakternas ställningstagande lill ett av
pensionskommittén i dess betänkande Pensionsfrågor m.m. (SOU 1977:46) framlagt
förslag om enhetligare och mer lättilläm-pade regler för beräkning av
socialförsäkringsavgifter - utgått från atl systemet med scahblonavdrag för
egenavgifter skall finnas kvar. Frågan om avdragsreglernas konstruktion har
dock tagits upp av några remissinstanser. Länsstyrelserna i Stockholms och
Malmöhus län anser sålunda att det nuvarande systemet bör omprövas.
Länsstyrelsen i Örebro län, den fackliga organisationen JUSEK Förbundet för
Jurister, samhällsvetare och ekonomer, samt Sveriges advokatsamfund är också
kritiska mot det nuvarande avdragssystemet.

Länsstyrelsen
i Stockholms län: Den konstruktion schablonavdraget för egenavgifter getts med
en avslämningsrutin vid sidan av bokföringen medför betydande nackdelar frän
administrativ synpunkl. Sä snarl en ändring görs på rörelse- eller
jordbruksbilagan måste också schablonavdraget ändras. Ofta iakttar den
skaitskyldige inle denna ändring när påföljande ärs deklaration upprättas
vilkel leder lill att denna deklaration kanske enbart av det skälel måste
korrigeras. Överhuvudtaget tar justeringar av schablonavdraget alldeles för
mycket lid i anspråk i granskningsarbetet och f.ö. ocksä i samband med
besvärshanteringen i andra instans. Det är nödvändigt atl lagstiftningen på den
här punkten förenklas.

Länsstyrelsen vill i det
sammanhanget rent allmänt framhålla att skattelagstiftningen överhuvud måste
förenklas om det skall finnas möjlighel atl inrikta granskningsarbetet och
kontrollen på väsentliga skatteundandra-ganden så som statsmakterna avsett med
RS-reformen. Lika viktigt är det att det undersöks vilka adminislraliva följder
en tilltänkt ny lagstiftning får.

De ändringsförslag
kommittén nu lägger fram kan i och för sig inle kritiseras, om man lar den
nuvarande konstruktionen av scahablonavdra-gel som utgångspunkt. Det är rimligt
att justera procentsatserna och beloppsgränserna så atl det preliminära
avdraget så nära som möjligt överensstämmer med det slutliga. Det kan också
finnas skäl för att i avdragshänseende behandla kulturarbetarna på samma säll
som vanliga rörelseidkare. Någon förenkling av taxeringsarbetet innebär dock
inle förslagen. Tvärtom kommer del atl innebära merarbete genom atl en ny grupp
tillåts göra schablonavdrag och genom alt det dessuiom utvidgas till
ytterligare ett inkomstslag.

Länsstyrelsen
anser atl den nuvarande konstruktionen för schablonavdrag bör frångås. I
stället bör del preliminära beloppet las in i bokföringen

Prop. 1981/82:10 78

och således medges lill avdrag som en reservering. För
icke bokföringspliktiga rörelseidkare och jordbrukare kan reserveringen
behandlas pä deklarationsbilagorna RI respektive J2 på samma sätt som t.ex.
skulder för arbetsgivaravgifter avseende anställda och lcverantörsskulder. Med
en sådan melod skulle man i granskningsarbelet inle behöva korrigera avdraget
i andra fall än då just det preliminära beloppel är felräknal.

Det är givet all exaktheten i nuvarande konsti-uklion
skulle gä förlorad. Della skall dock vägas mol den belydande arbelsbesparing
metoden skulle innebära. Enligt länsstyrelsens mening är det nödvändigt all i
elt fall som della ge avkall på millimelertänkandet och i stället se till
enkelheten och det utrymme för konlroll av väsentligare slag detta ger.

Sammanfattningsvis föreslär länsstyrelsen att metoden för
avdrag för egenavgifter ändras. I slället för en sidoordnad beräkningsrutin bör
avdraget på samma sätt som andra reserveringsposter las in i bokföringen
eller, för icke bokföringsplikliga rörelseidkare och jordbrukare, redovisas
bland skuldposterna på deklarationsbilagorna RI respektive J2.

Någon möjlighet alt medge avdrag under inkomst av tjänst
ger inte denna metod. Hur kulturarbetarna skall inordnas i systemet, i den män
de inte anses som rörelseidkare. får enligt länsstyrelsens mening lösas i kommitténs
fortsatta utredningsarbete, där resultatet tycks kunna bli ell särskill
anpassat inkomstslag.

Länsslyrelsen
i Malmöhus län: Tillämpningen av de nuvarande reglerna har givit upphov till en
stor arbetsbelastning vid granskningen. Varje ändring av nettointäkten i förvärvskällan
medför en motsvarande ändring av schablonavdraget. I de lokala
taxeringsnämnderna anser granskarna att jusl konlrollen och korrigeringen av
schablonavdraget är det arbetsmoment, som tar störst lid i anspråk, samtidigt
som det uppfattas som en inproduktiv del av arbetet då det inte för den
materiella granskningen framåt.

Såsom schablonadraget för egenavgifierna är utformat är
del en hybrid mellan ett allmänt avdrag och en omkostnad i en förvärvskälla.
Schablonavdraget påverkar nettointäkten men man lar inle hänsyn till det i
bokslutet ulan först vid upprättandet av deklarationen. En företagare som har
anslällda gör vid bokslutet en beräkning av skulderna för arbetsgivaravgifterna.
Skulden bokförs som en driftskostnadsskuld och den påverkar rörelsens
resultat. En avstämning av den beräknade och slutliga avgiften görs automatisk
i räkenskaperna. Rent principiellt skulle etl sådant system kunna lillämpas i
inkomslslagen jordbruksfastighet och rörelse för egenavgifierna. Man kan
invända mol förslaget att del inte tar hänsyn till de ändringar i avgiftens
storlek, som uppstår då nettointäkten ändras vid taxeringen. I sådana fall
skulle möjligheten all begära ändring av bokslutet stå den skaitskyldige lill
buds. För inkomsl av tjänst finge man länka sig den nuvarande metoden.

Om inget görs ål de regler, som för närvarande gäller i
fråga om schablonavdragen för egenavgifter kommer ökningen av deras omfattning
(inkomst av Ijänsl) atl förorsaka elt merarbete, som sänker ambitionsnivån för
del egenlliga kontrollarbetet. Schablonavdragen har redan påverkat denna
ambitionsnivå markant och länsslyrelsen vill i sammanhanget påpeka, alt
arbetsuppgiften med schablonavdraget inte fanns med vid bemanningsberäkningarna
av RS-organisationen. Länsstyrelsen hemställer därför atl del övervägs ändring
i linje med vad som ovan skisserats. Alternativt kan dagens system förbättras
genom all vissa beloppsgränser bestäms för ändring av schablonavdraget i
samband med ändring av deklarationen.

Prop.
1981/82:10 79

Länsstyrelsen i Örebro län ifrågasätter om etl system
uppbyggt pä så invecklade och sofistikerade metoder verkligen ger myndighelerna
den lättnad i skatteläggningsproblematiken, som är en förutsättning för ett
rationellt skattesystem. I stället borde målet vara en mera genomgripande
reform på hela avgiftsområdet där ledstjärnan skall vara etl enhetligt
avgiftsunderlag och en uUagsprocent som lar sikte på samtliga försäkringsavgifter.
Arbelel med schablonavdrag kräver enligl länsslyrelsen redan nu alltför slora resurser
och reglerna kan i mänga fall inte tillämpas strikt i brisl på tid. Om de i
betänkandet föreslagna ändringarna genomförs minskas ytterligare möjligheterna
atl hinna med taxeringsarbelel.

JUSEK, som i och för sig tillstyrker de föreslagna
höjningarna av schablonavdragen, anser att systemet med schablonavdrag har
vissa brister. Förbundet anför:

Det ligger inbyggt i schabloniseringen alt avvikelser från
vad som är en riktig avgift ofta uppslår och atl dessa avvikelser i enskilda
fall kan bli betydande. Dessuiom kommer de nu föreslagna schablonavdragen,
liksom de 1977 införda, sannolikt vara för låga efler några är. JUSEK föreslår
därför att egenavgifierna fastställs och inkomstskatten beräknas direkt i
taxeringen. Del bör med nuvarande datateknik vara enkell atl göra.

Sveriges advokatsamfund: Del är enligt samfundets
uppfattning angeläget alt reformarbetet avseende socialförsäkringsavgifter
drivs vidare. Vad avser sättet alt bestämma avdrag vill samfundet ifrågasätta
om det med dagens datateknik finns skäl all behålla systemet med
schablonavdrag. Sedan avgiftsunderlaget fastställts för en avgiftsskyldig borde
med datorns hjälp avgifterna kunna beräknas exakl med beaktande av
avdragsrätlen. Genom etl sådant system kan betydande förenklingar uppnäs i lagtext
och i den praktiska hanleringen, såväl för de skattskyldiga som för myndigheterna.
Behovel av procentsatser för schablonavdrag inskränker sig därmed till atl
procentsatserna blir etl hjälpmedel för de skattskyldiga att i förväg beräkna
sin slutliga skatt och bedöma det eventuella behovet av fyllnadsinbetalning.
Inget nytt lagstiftningsarbete krävs heller när avgifterna ändras.

2 Procentsatser och inkomstgränser vid beräkning av
schablonavdrag för egenavgifter

Nuvarande regler leder i allmänhet till att
schablonavdragen i betydande grad kommer atl understiga de slutliga avgifterna.
I syfte att uppnå sä nära överensstämmelse som möjligt mellan schablonavdraget
för visst inkomstår och de på samma år belöpande egenavgifierna har kommittén
föreslagit atl schablonavdrag skall medges med 17% av den del av underlaget som
inle överstiger 20000 kr., 24%' av den del av underlaget som överstiger 20000
kr, men inte 160000 kr. och 18% av den del av underlaget som översiiger 160000
kr. Nuvarande procenttal är 10, 20 och 15 samt gränsbeloppen 10000 och 100000
kr. Höjningen av schablonavdraget och övriga

Prop.
1981/82:10 80

föreslagna ändrade bestämmelser föresläs bli lillämpliga
fr.o.m, beskalt-ningsåret 1981.

De
föreslagna procentsatserna har godtagils i princip eller lämnats utan erinran
av samlliga remissinstanser. Några remissinstanser, riksförsäkringsverket,
riksskatteverket och Sveriges industriförbund, pekar dock på den översyn av
reglerna för socialförsäkringsavgifier som numera har lett fram lill förslagen
i prop. 1980/81: 178.

Riksförsäkringsverket: För närvarande förbereds inom
regeringskansliet en lagändring som planeras träda i krafl den 1 januari 1982.
Åndringen innebär bl.a. alt avgiften till tilläggspensioneringen liksom övriga
egenavgifter i princip ber-äknas pä hela inkomslen och inle som f. n. pä
inkomster överstigande ell men inle sju och elt halvt basbelopp. Antages en
sådan lag innebär det, att behovet av olika procentsatser för olika
inkomstinlervall i princip bortfaller och alt nya regler för beräkning av
schablonavdraget bör ulformas fr. o. m. inkomståret 1982.

Riksskatteverket:
En översyn av beräkningsgrunderna för socialförsäkringsavgifterna pågår inom
regeringskansliet. Denna översyn kan leda till att andra och enklare
avgiftsregler om något eller några år blir akluella.

Sveriges
industriförbund: Enligt vad vi erfarit väntas all riksdagen tar slällning till
etl förslag om genomförande av pensionskommitténs intentioner om förenklade
beräkningsgrunder för egenavgifter fr. o. m. inkomståret 1982. Ett
genomförande härav medför all de föreslagna justeringarna av procentsatserna
endasi kommer att lillämpas under inkomståret 1981. Mol en sådan bakgrund kan
man i och för sig ifrågasätta om förslaget i denna del bör genomföras. Med
hänsyn till alt - såsom framgår av tabellen på sidan 27 i belänkandet - i del
enskilda fallel de nuvarande procentsatserna leder till avsevärda
eflersläpningseffekler tillslyrker vi emellertid förslaget i denna del. Ej
heller mol övriga föreslagna ändringar har vi något atl erinra.

Lantbrukarnas skattedelegalion framhåller att det är
angelägel all snarast möjligt rätta till nuvarande misstämning mellan
schablonavdrag och faktiska egenavgifter och all frågan har slor betydelse vid
nyetablering och avveckling av företag. Delegationen kan inle godta att frågan
förhalas i avvaktan på en reform av socialförsäkringsavgifterna.

3 Schablonavdrag i inkomstslaget tjänst

Enligl nuvarande beslämmelser får schablonavdrag göras
endast frän inkomsl av här i rikel bedriven rörelse eller här i riket bedriven
jordbruks-faslighet. Egenavgifter kan emellertid las ut ocksä för andra
inkomster. T.ex. synes inkomsl av royalty i socialförsäkringshänseende
generellt behandlas som inkomsl av annat förvärvsarbete (rörelse) och
föranleder därför avgiftsplikl. Sådan inkomst kan i skattehänseende bedömas som
inkomsl av tjänst. Vidare föreligger avgiftsplikl om en skattskyldig från

Prop, 1981/82:10 81

olika
uppdragsgivare fått arvoden som frän varje uppdragsgivare understiger 500 kr.
för år men sammanlagt översiiger detta belopp. År verksamheten inte
yrkesmässigl bedriven betraktas den inte som rörelse i skattehänseende och
schablonavdrag fär därför inte göras. Enligt kommitténs förslag skall
schablonavdrag få göras även vid inkomst av tjänst.

Remissinstanserna
ansluter sig allmänt till kommitténs uppfattning att rättviseskäl talar för att
schablonavdrag medges också i inkomstslaget tjänst. Med hänsyn särskilt till
befarade administrativa problem ifrågasätts dock förslaget av riksförsäkringsverket
och riksskatteverket.

Riksförsäkringsverket:
Riksförsäkringsverket anser alt rätten atl göra schablonavdrag i princip bör
överensstämma med skyldighelen att erlägga egenavgifter. Enligt verkets mening
är det dock Iveksaml om rätten att göra schablonavdrag bör utvidgas lill
inkomstkällan tjänst, bl. a. med hänsyn till alt detta, som tidigare nämnts,
kan påverka förmånssidan.

Riksförsäkringsverket vill
vidare framhålla alt det inte bara är inkomsl av royally och inkomst av vissa
uppdrag som grundar skyldighet alt erlägga egenavgift ulan alt motsvarande rätt
atl göra schablonavdrag föreligger. Bland övriga inkomstslag kan t.ex. nämnas
inkomst av utlandsrörelse och inkomsl av annan fastighet i vissa fall. Det kan
ocksä vara fråga om lön till en anställd. Verket vill särskilt framhålla alt en
ersällning lill en anställd frän en arbetsgivare understigande 500 kronor
medför skyldighel alt erlägga sädana egenavgifter som grundas på atl den
försäkrade haft inkomst av annat förvärvsarbete enligt 11 kap, 3 § AFL. Bl. a.
för kulturarbetare är del inle ovanligt med sädana inkomstposter. Förslaget
innebär således atl om en inkomsl understiger 500 kronor fär schablonavdrag
göras om inkomslen härrör från ett uppdrag men däremot inte om den härrör från
arbete som anställd. Berörda skattskyldiga torde ha svårl alt inse det
motiverade i den skilda behandlingen. Förslagel innebär också att de
administrativa svårigheter som den olika regleringen av arbete som anställd
respektive uppdragstagare innebär kommer att öka, eftersom skillnaden nu ocksä
måste beaklas vid laxeringen. Begreppen arbetstagare och uppdragstagare har
inte samma innebörd inom socialförsäkringslagslift-ningen som inom
skattelagstiftningen. Taxeringsmyndigheterna saknar erfarenhet av vad som
gäller i socialförsäkringssammanhang. Det finns därför risk för atl
ifrågavarande inkomster kommer alt bedömas olika vid beräkningen av
schablonavdrag och vid beräkningen av egenavgifter, vilkel medför inte bara
administrativa problem utan ocksä svårigheter för den

enskilde.

Riksförsäkringsverket
ifrågasätter om inte andra lösningar på här aktuella problem bör övervägas.
Som kulturskatlekommiltén anför kan man genom lagstiftning uppnå att inkomst av
royally behandlas lika inom skatte- och socialförsäkringslagstiflning.
Beträffande ifrågavarande inkomsler under 500 kronor kan nämnas att verket i
andra sammanhang förordat att avgift inte skall las ut. Mot bakgrund av det
anförda anser verket all frågan om en utvidgning av rätlen till schablonavdrag
bör övervägas ytterligare.

Beiräffande
det föreliggande förslaget atl införa schablonavdrag vid inkomsl av royalty och
vissa uppdrag vill riksförsäkringsverket vidare påpeka följande. Enligl
förslaget skall schablonavdraget dras av som kostnad i förvärvskällan Ijänsl,
vilket innebär att del redovisas under punkt 6 Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr
10

Prop,
1981/82:10 82

VII,
6b i den allmänna självdeklarationen. Vid beräkningen av pensionsgrundande
inkomst ulgår del nuvarande datorsystemet från att kostnaderna under denna
punkl proportioneras mellan Ijänsteinkomslerna 1. och 2. Då schablonavdraget
givetvis skall hänföras till tjänst 2. innebär detta alt de maskinella
förslagen till fördelning alltid kommer att bli felaktiga och således att
granskningspersonalen inte har möjlighet att utnyttja avsell datorstöd. Om
kulturskattekommitténs förslag leder till lagstiftning, bör därför
deklarationsblanketterna ändras pä sådant sätt att schablonavdraget redovisas
separat.

Riksskatteverket:
Systemet med schablonavdrag har utsatts för kritik bl.a. från
laxeringsfunktionärer. Det anses krångligt och för med sig mycket
korrigeringsarbete. En stor del av laxeringsliden går åt för atl göra
korrigeringar.

Mot
bakgrund härav kan en utbyggnad av schablonavdraget lill inkomstslaget tjänst
ifrågasättas ur taxeringsleknisk synpunkt. Del framgår inte av belänkandet hur
mänga skallskyldiga som berörs av den tilltänkta utbyggnaden av
schablonavdraget. I avsaknad av sådana uppgifter saknas underlag för atl bedöma
hur merarbelel totalt sett kommer att drabba taxeringsnämnderna.

Under
de senaste åren har taxeringsnämnderna varil hårt pressade tidsmässigt och
arbetsmässigt av de nyheter som införts i taxeringsarbelel. RSV erinrar därför
om viklen av atl noga överväga de konsekvenser förslagel kan få för
taxeringsarbetet om det genomförs.

Försl.aget
förutsätter atl en särskild underbilaga används för schablonavdragsberäkningen.
RSV befarar dock all innehållet i den allmänna självdeklaralionen och i
kontrolluppgiften även kan komma all beröras. Tryckningen av
självdeklaralionen och kontrolluppgiften måsle påbörjas redan i
augusti/september månad året före laxeringsäret. Upplagorna är nämligen
betydande. Innan dess skall blankettförslagen remissbehandlas. Vid en eventuell
lagstiftning måste ikraftti-ädandet komma mycket snabbi. Det kan nämnas alt
arbetsgivarna vid senaste ändringen av kontrolluppgiften krävde alt få kännedom
om förestående ändringar minst sex månader före beskattningsårets ingång för
all hinna göra om sina dataprogram.

Lokala
skattemyndigheten i Stockholms fögderi pekar på att kommittén inte har
föreslagit ändring av beloppsgränsen på 500 kr. under vilken belopp inte skall
redovisas på arbetsgivaruppgift. Delta innebär att likslällighelsavlal inle
heller i fortsättningen kan slutas för inkomsl under denna gräns. Även om del i
avvaktan pä genomförandet av pensionskommitténs förslag enligt lokala
skattemyndigheten saknas anledning till ändring i nämnda avseende vill
myndighelen redovisa följande synpunkler:

Däresl
tillfälligt uppdrag för mottagaren är atl betrakta som inkomsl av tjänst skall
kontrolluppgift lämnas till inkomsttaxeringen under förutsättning atl uppburen
inkomsl överstiger 100 kr. Sådan ersätfning skall också anges på
uppbördsdeklaration enligt uppbördslagen.

För
alt undvika iröskeleffekler av det slag som anges på sid 36 f i belänkandet
borde också inkomsler mellan 100 och 500 kr. kunna räknas som pensionsgrundande
som inkomst av anställning och avgiflsdebileringen anpassas härtill. Det bör
vidare utredas om inle samma förfarande

Prop,
1981/82:10 83

också
skall kunna tillämpas för den som i övrigl utför uppdrag för annans räkning men
som i övrigl anses bedriva yrkesmässig verksamhel. Till denna grupp kan
hänföras bl.a. ai-kitekter, konsulter, lokalvårdare m.fl. som normall har låg
omkostnadsdel och som helt eller i viss utsträckning utför arbelel i
uppdragsgivarens lokaler. Sistnämnda gruppers inkomster, till den del de
understiger 500 kr., kan nämligen mer hänföras till bisyssla än yrkesmässig
verksamhet.

I
det fall LSMS' förslag inle kan genomföras bör hänvisningen till 3 kap. 2§
lagen om allmän försäkring som grund för schablonavdrag utbytas mot 11 kap. 3§.
I annal fall kommer t.ex. flertalet musiker och tidningsmedarbetare som
erhåller ersättning/arvoden under 500 kr. att fråntagas rätten lill
schablonavdrag. Deras och med dem likställdas avgifler till tilläggspension,
folkpensionering och delpension uppgår nämligen till c:a två tredjedelar av
full avgift medan arbets-Zuppdragsgivaren svarar för resterande avgifter.

När
det gäller samordningen mellan inkomster och avgifter anser Lantbrukarnas
skattedelegalion att mera långtgående åtgärder behöver vidtas än vad kommittén
föreslagit. Delegationen efterlyser en ordning som innebär atl
inkomsttaxeringen blir avgörande för avgiflsdebileringen. Delegationen anför:

Som
läget nu är kan taxeringsnämnden ha en uppfattning och lokala skattemyndigheten
en annan uppfattning vid avgiflsdebileringen. Som exempel härpå kan nämnas
författairoyally, där inkomsten regelmässigt betraktas sorn rörelseinkomst vid
avgiflsdebileringen men i vissa fall bedömls som inkomst av tjänst vid
inkomsttaxeringen. Om bedömningen vore enhellig skulle egenavgifter inte ulgå
vid beräkning av inkomsl av tjänst i dessa fall. Vad gäller de fall då uppdragstagare
erhållit fiera ersättningsbelopp, som vart och elt understiger 500 kr men som
sammanlagt överstiger denna summa, har delegationen i tidigare remissutlålande
uttalat, atl man bör kunna avstå ifrån atl ta ul egenavgifter då inkomsten
skall redovisas som inkomst av tjänst. Man skulle härigenom undvika problemen
med egenavgifter vid beräkning av inkomst av tjänst.

Delegationen vill ocksä i
sammanhanget ta upp en speciell fråga rörande jordbruksfastighet som kräver en
lösning. Som förutsättning för uttag av egenavgifter, bortsett från
sjukförsäkringsavgiften, gäller all vederbörande är brukare av
jordbruksfastighet. Begreppet brukare har av försäkrings-överdomslolen tolkats
sä atl nyckfulla effekter uppkommit framförallt i fräga om skogsinkomst. Här har
formen för försäljning av skog fält en avgörande betydelse. Om
skogsförsäljningen skett som avverkningsrätt eller som ett netloredovisat
avverkningsuppdrag har detta inte medfört att skogsägaren betraktats som
brukare om denne inle pä annal sätt varit aktiv på fastigheten. Har däremol
försäljningen skett i form av leveransvirke har detta bedömts som brukande även
om skogslikviden bara uppgått till några hundra kronor. Delta har bl.a. medfört
att skogsägare i vissa fall av avgiftsskäl avstått från att ta hand om skog och
sälja den. En försäljning av en mindre post leveransvirke har kunnal utlösa
avgifler på myckel betydande rolpostlikvider.

Enligt
delegationens uppfattning bör inkomsttaxeringen vara styrande för
avgiftsdebiteringen beträffande jordbruksfastigheter. Så länge begrep-

Prop. 1981/82:10 84

pen A- och B-inkomsl finns kvar är det naiuriigt att lägga
dessa till grund för avgiftsdebiteringen. Man bör följaktligen la ul avgifler
när fråga är om A-inkomst men ej dä det handlar om B-inkomsl.

4 Fördelning av schablonavdrag på flera förvärvskällor

Enligl nuvarande regler görs schablonavdrag i varje
förvärvskälla för sig med hänsyn enbarl till den förvärvskällans nettointäkt
(underskott i en förvärvskälla kvittas dock mot överskott i en annan förvärvskälla
inom samma inkomstslag). Egenavgifierna beräknas däremot pä den sammanlagda
nettointäkten av annat förvärvsarbete än anställning. Med hänsyn till
basbelopps- och maximeringsavdragen vid beräkning av ATP-avgiften är det enligl
kommittén naturligt alt den, som har nettointäkt av två eller fiera
förvärvskällor inom vilka schablonavdrag får göras, beräknar schablonavdraget
på de sammanlagda avdragsunderlagen och fördelar avdraget proportionellt
mellan de olika schablonavdragsberättigade förvärvskällorna. Kommittén föreslår
en regel med delta innehåll.

Riksförsäkringsverket tillstyrker uttryckligen kommitténs
förslag i detta avseende. Länsslyrelsen i Örebro län delar också kommitténs
uppfattning men föreslär dessuiom alt den intäkt eller del avdrag som uppkommer
vid avstämningen påföljande taxeringsår också proportioneras pä de olika
förvärvskällorna. Länsstyrelsen anför vidare:

En praktisk fråga inställer sig i de fall skattskyldig har
förvärvskällor i skilda kommuner. Dä måste underrättelse om földelning av
schablonavdrag/avstämning mellan inbo- och ulbokommun ske vid ändring av den
skallskyldiges uppgifter ulan alt förvärvskällan som sådan är föremål för någon
materiell laxeringsändring. Delsamma blir förhållandet om länsrätten till
följd av ändring av taxeringen ändrar schablonavdraget. Häi- blir dock
förfarandet omständligare och därmed dyrbarare dä länsrätten i det län
laxeringen sker till kommunal inkomstskatt måste underrättas och beslut fattas
om ändral schablonavdrag - trots alt någon materiell ändring av taxeringen inte
skett.

Lokala skattemyndigheten i Slockholms fögderi är kritisk
mot förslaget. Myndighelen anför:

LSMS är väl medvelen om vikten av en så långt möjligt
riktig inkomslre-dovisning under olika inkomstslag och mellan olika berörda kommuner.
Om endast detta emellertid är kommitténs skäl för den schablonmässiga
fördelningen mellan olika förvärvskällor synes motivel väl svagt. Schablonfördelning
medför ju i sig att exaktheten försvinner. Dessutom torde antalet förekommande
fall vara så litet att fördelningen - om den inte kan ske ADB-mässigt - orsakar
onödigt merarbete. Påpekas kan all det av RS-ulredningen framlagda förslagel
innebär alt deklarationsgranskningen i större utsträckning skall inriktas på
all upptäcka fall av väsentligt skal-leundandragande och att undvika
bagaielländringar.

Prop.
1981/82:10 85

Av denna anledning föreslår LSMS alt schablonavdraget
visserligen beräknas på summan av samlliga berörda förvärvskällor men alt det
sedan hänförs till endast en förvärvskälla, förslagsvis den med högsta
inkomsten. Om i denna både .\- och B-inkomst förekommer bör avdraget i första
hand göras från A-inkomsten. A-inkomst drabbas nämligen normalt hårdare av
egenavgift än B-inkomsl.

5 Övriga frågor

Enligt kommiilén bör underlaget för schablonavdraget
avrundas till helt hundralal kronor. Eftersom de föreslagna nya procentsatserna
i regel leder lill elt något för lågt avdrag föreslår kommittén alt
avrundningen sker uppåt. Förslaget har kommenterats endast av lokala
skattemyndigheten i Stockholms fögderi, som anför:

Vid beräkning av avgifter m.m. inom
socialförsäkringsområdet sker avrundning normall nedåt till närmasle hundralal
kronor. Enligl LSMS' uppfattning bör denna regel gälla också för underlaget för
schablonavdraget. Effekten pä schablonavdraget jämfört med avrundning uppåt,
som kommittén föreslår, kan i sammanhanget anses så liten all undanlag från den
normala regeln inle ler sig försvarbar.

Lokala skattemyndigheten i Slockholms fögderi tar också
upp frågan om uppgiftsskyldighet dä likslällighelsavlal har slutits.
Myndigheten anför:

Kontrollsystemen för skaller och avgifler bygger normalt
pä att utgift för en näringsidkare skall svara mot inkomsl för en annan. Detta
gäller också i fråga om kommunikationen mellan arbetsgivar-avgifl och
egenavgifter. Om uppdragsgivare och uppdragstagare sluter sk
likslällighelsavlal skall detta (37 § 2 mom laxeringslagen) framgå av
kontrolluppgift lämnad enligt 37 § 1 mom första, andra och sjunde punklen.

Moisvarande uppgiftsskyldighel saknas emellertid vid
likställighetsavial när uppdragstagaren är rörelseidkare. När uppdragstagare
anger alt viss del av rörelseinkomslen är alt hänföra till likställighetsavial
kontrolleras inte atl uppdragsgivaren upptaeit moisvarande belopp på
arbetseivarupp-gift.

Vissa uppdragsgivare lämnar ocksä frivilligt
kontrolluppgift för utbetalning till rörelseidkare - varvid i brist på annal
ovan angivel konliollupp-giftsformulär används - vilkel kan skapa förvirring
vid beräkningen av pensionsgrundande inkomsl.

LSMS föreslär därför att en aviserlngsrutin utfärdas
mellan uppdragstagare och uppdragsgivare för kontroll av all överenskommelsen
också godtagils av uppdragsgivaren, alt kontrolluppgiftsformulär utformas
avsett för frivilligt irppgifislämnande av uppdiagsinkomslen gällande
rör-elseid-kare saml atl den blankett till deklarationsbilaga, varom talas i
betänkan-del (sid 41), kompletteras med en uppställning över inkomster avseende
likslällighelsavlal. Taxeringsnämndernas arbete skulle härigenom förenklas.

Prop. 1981/82:10 86

Med
hänvisning till en dom av regeringsrätten (RÅ 1980 1:45) tar riksskatteverket
upp frågan om högre instans skall göra ny bei-äkning av schablonavdrag i
anledning av atl den ändrar beräkningen av inkomsten. Verkel anför:

Av
anvisningarna lill 41 b § tredje si. kommunalskaltelagen framgår att avdrag
skall medges för bl. a. belopp som medgivet schablonavdrag för ett visst
beskattningsår har reducerats med i samband med ändring av taxeringen. Som
intäkt las upp bl.a. belopp som schablonavdrag för ell vissl beskattningsår i
samband med ändring av taxeringen medgivits med utöver lidigare åtnjutet
schablonavdrag.

Regeringsrätten
fastslår i rubricerad dom bl.a. följande. Om taxeringen av intäkt av
jordbruksfastighet eller rörelse ändras i högre instans efler del alt
egenavgifierna för perioden i fråga debiterats, skall schablonavdraget med
hänsyn till dess syfle inte omräknas utan kvarstå som en avräkningspost med
oförändrat belopp.

En
översyn av bestämmelserna i kommunalskattelagen bör göras för atl bättre
klarlägga om schablonavdraget skall ändras eller inle vid ändringar av
taxeringen som påverkar underlaget.

Sveriges
advokatsamfund anför beiräffande egenföretagares rätt till avdrag för
pensionsförsäkringspremier:

De
av kommittén föreslagna ändringarna synes även i någon män kunna bidra till att
öka neutraliteten i beskattningshänseende mellan verksamheter som drivs i
olika företagsformer. I detta hänseende framför samfundet åter — som skett i
flera tidigare remissyttranden tiil budgetdepartementet - sin hemställan om
likabehandiing mellan arbetsgivares och egenföretagares avdragsrätl för
pensioneringskoslnad. Inga sakliga skäl har påvisats föreligga för att
egenförelagarna skall behöva förbli skyldiga alt betala högre
socialförsäkringsavgifter än arbetsgivarna på grund av atl
pensions-försäkringspremier för egenförelagarna enligt gällande regler skall
dras av som allmänt avdrag. Olägenheterna härav har bl.a. påvisats av ulredningen
om beskattning av tjänstepensioner i delbelänkandel "Avdragsrätt för
utländska pensionsförsäkringspiemier m.m. (Ds B 1978: 13) sid 48-56). Genom atl
ell stort antal aktiebolag förutses bli avvecklade vid ulgången av 1981 är del
nu mycket angelägel atl snarasl komma till rälla med denna oförsvarliga
skillnad mellan olika företagsformer.

Prop. 1981/82:10 87

Bilaga 4

De remitterade

förslagen

1 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskaltelagen (1928:
370)' dels atl 41 b § och anvisningarna lill paragrafen skall upphöra att
gälla. dels att 28 § I mom.. 35 § 1 mom., 41 d §, 46 § 2 mom., 53 S 1 mom.,
punkt 15 av anvisningarna lill 21 §, punklerna 2 och 2 a av anvisningarna lill
22 §, punkl 10 av anvisningarna lill 28 §, punkterna 9 och 9 a av anvisningarna
lill 29 §, anvisningarna lill 52 § samt punkl 3 av anvisningarna till 53 §
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

28 §

/ inom.~ Till inläkt av rörelse hänföres allt vad som av
här i riket bedriven rörelse kommit rörelseidkaren tillgodo, såsom:

vad som i rörelsen influtit i penningar eller varor;

värdet av i rörelsen tillverkade eller saluhållna varor
eller produkter, som förbrukats för rörelseidkarens, hans familjs eller övriga
huhällsmed-lemrnars räkning eller för avlöning åt arbetspersonal, som icke
tillhört rörelseidkarens hushåll, så ock av annan förmän, som i rörelsen kommii
honom tillgodo.

Räntor saml utdelningar å aktier, banklotter och andelar i
ekonomiska föreningar räknas säsom intäkt av rörelse, såvitt de influtit från
kapital, som tillhört rörelsen.

Royalty och periodiskt utgående Ersättning i form av royalty eller

avgift för utnyttjande av patent, Penod.skt utgående avg,
t för ut-

mönster eller dylikt är atl anse så- ny"Jande av materiella eller imina-

som inläkt av rörelse, såvitt icke ["'f'' ""scmgar ar att anse
såsom

royaltyn eller avgiften är av beskaf- '"'ä\ ' '°'f'- '" "f
1"

fenhel att böra hänföras till intäkt 'y"-" S'!»" ''.f'
'eskaftenhet

av Jordbruksfastighet eller av an- alt böra hänföras till inläkt av fas-

nan fastighet. tighet eller av tjänst.

Ersättning, som idkare av rörelse uppburit för upplåtelse
av driften till annan, räknas likaledes som intäkt av rörelse.

Sådan gottgörelse för utgift eller kostnad, som
arbetsgivare uppburit frän pensions- och personalstiftelse, räknas som intäkt
av rörelse, om avdrag för avsättning till stiftelsen medgivits vid beräkning av
nettointäkt av rörelse.

Vederlag, som arbetsgivare erhållit för att han övertagit
ansvarel för pensionsutfästelse i saraband med övertagande av rörelse, räknas
som inläkt av rörelsen.

Redovisar arbetsgivare enligt lagen (1967:531) om
tryggande av pensionsutfästelse m. m. pensionsskuld under rubriken Avsatt lill
pensioner i

' Senaste lydelse av

41 b§ 1976:460

anvisningarna till 41 b § 1981:40. - Senaste lydelse 1976:
1099.

Prop.
1981/82:10 88

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

sin balansräkning, skall han enligt 30 § 2 mom.
taxeringslagen (1956:623), under den särskilda underrubriken Avdragsgilla
pensionsåtaganden, redovisa vad som avser sådana pensionsåtaganden för vilkas
tryggande avdragsrätt föreligger enligt punkt 2 d jämfört med punkl 2 e av
anvisningarna till 29 § denna lag. Är vad som sålunda skall redovisas mindre
än moisvarande belopp vid utgången av föregående beskattningsår, räknas
skillnaden som intäkt av rörelse. Finns disponibla pensionsmedel vid utgången
av beskattningsåret, får nyssnämnda intäkt dock beräknas lägst till summan av
avdragsgill avsättning under året till pensionsstiftelse och avdragsgill avgift
under året för pensionsförsäkring — varvid dock beaktas endast avsättning eller
avgift avseende pensionsåtaganden som redovisas under särskild underrubrik —
samt en tiondel av disponibla pensionsmedel vid utgången av närmast föregående
beskattningsår. Räknas disponibla pensionsmedel som intäkt enligt närmast
föregående punkt, skall senare minskningar av vad som redovisas under särskild
underrubrik motsvarande vad som sålunda tagils lill beskattning icke räknas
som intäkt.

Upphör arbetsgivare med sin rörelse, räknas disponibla
pensionsmedel som intäkt av rörelse det beskattningsår då rörelsen upphörde.
Går arbetsgivare i likvidation eller skiftas dödsbo efter arbetsgivare, räknas
disponibla pensionsmedel som intäkt för det beskattningsår då beslut om
likvidation fattades eller skiftet ägde rum. För fusion som avses i 3 mom.
gäller vad som föreskrives där och i 4 mom.

Med disponibla pensionsmedel avses vad som redovisas för
beskattningsårets ingång under särskild underrubrik jämte förmögenheten i pensionsstiftelse,
som tryggar de pensionsåtaganden som redovisas under särskild underrubrik, vid
beskattningsårets utgång minskat med arbetsgivarens pensionsreserv vid
beskattningsårets utgång för sådanl pensionsåtagande i den mån det ej är
tryggat genom pensionsförsäkring jämle vid sislnämnda tidpunkt kvarstående
medel i stiftelsen för vilka avdrag vid avsättningen icke åtnjutits.
Stiftelsens förmögenhet skall härvid beräknas enligt de grunder som gäller vid
beräkning av stiftelses förmögenhet enligt lagen (1947:577) om statlig
förmögenhetsskatt. Disponibla pensionsmedel skall dock icke upptagas till högre
belopp än som motsvarar vad som redovisas för beskattningsårets ingång under
särskild underrubrik.

35 §

I mom. Till intäkt av tillfällig 1 mom. Till intäkt av ullfällig

förvärvsverksamhet hänföres in- förvärvsverksamhet hänförs

takt, som skatiskyldig haft av an- /) intäkt som skattskyldig haft

nan förvärvskälla än förut nämnls av annan förvärvskälla än förut har

och som ej heller härflutit av kapi- nämnts och som inte heller utgör

lal. intäkt av kapital.

Till intäkt av tillfällig förvärvs- 2) sådan lotterivinst som inte är

verksamhet räknas även lotteri- frikallad från beskattning enligt

vinst, som icke är frikallad från be- 19 §,

skattning enligt 19 §. 3) restituerade, avkortade eller

Belopp, varmed schablonavdrag avskrivna egenavgifter enligt lagen

för egenavgifter
överstigit påförda (1981:000) om socialavgifter, som

avgifter, samt restituerade, avkor- inle utgör intäkt av jordbruksfas-

' Senaste lydelse 1976:460.

Prop, 1981/82:10

Nuvarande lydelse

lade eller avskrivna egenavgifter skall, i den omfattning
som anges i anvisningarna till 41 b §, upptagas som intäkt av tillfällig
förvärvsverksamhet.

Till
intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet räknas vidare i den omfattning som angives
i 2—4 mom. vinst genom icke yrkesmässig avyttring (realisationsvinst).

89

Föreslagen lydelse

lighet eller rörelse, i den mån avdrag har medgetts för
avgifterna, och

4) vinst -
i den omfattning som anges 12-4 mom. - genom icke yrkesmässig avyttring
(realisationsvinst).

lagen
(1981:000) om socialavgifter.

Avdrag för avsättning lill resultatutjämningsfond medges
inte i fråga om förvärvskälla vari ingår lager av värdepaper, fastigheter
eller liknande lillgångar.

Vid
beräkning av inkomst av jordbruksfastighet och rörelse medges avdrag för belopp
som i räkenskaperna har avsatts till resultatutjämningsfond. Avdraget fär
uppgå lill högsl tjugo procent av summan av de belopp som den skattskyldige
under beskattningsärel har erlagt som lön till arbetstagare hos honom i
förvärvskällan (lönekostnad), I fräga om skattskyldig, som är fysisk person,
får avdraget uppgå lill högst summan av tjugo procent av lönekostnaden och
femton procent av den vid laxeringen till slallig inkomstskatt beräknade
inkomsten av förvärvskällan efter avdrag för den lönebaserade men före avdrag
för den inkomstbaserade fondavsättningen och - i förekommande fall - före
avdrag för avsättning till allmän investeringsreserv enligl lagen (1979:610)
om allmän invesleringsreserv och före uppskov enligt lagen (1979:611) om upphovsmannkonto
samt före schablonavdrag för egenavgifter.

Vid
beräkning av inkomsl av jordbruksfastighet och rörelse medges avdrag för belopp
som i räkenskaperna har avsatts lill resultatutjämningsfond. Avdraget får
uppgå lill högst tjugo procent av summan av de belopp som den skattskyldige
under beskattningsåret har erlagt som lön lill arbetstagare hos honom i
förvärvskällan (lönekostnad). I fräga om skatiskyldig, som är fysisk person, fär
avdraget uppgå lill högst summan av tjugo procent av lönekostnaden och femton
procent av den vid taxeringen till statlig inkomstskatt beräknade inkomsten
av förvärvskällan efter avdrag för den lönebaserade men före avdrag för den inkomstbaserade
fondavsättningen och före -i förekommande fall - avdrag för avsättning till
allmän invesleringsreserv enligt lagen (1979:610) om allmän invesleringsreserv,
uppskov enligt lagen (1979:611) om upphovsmannakonto samt avdrag för
avsättning för egenavgifter enligt

Med lön
avses sådana ersättningar i penningar som anges i 19 kap. / § andra stycket
lagen (1962:381) om allmän försäkring. Hänsyn skall dock inle las lill lön till
arbets-

Med lön
avses sädana ersättningar i pengar som anges i 2 kap. 3 § lagen (1981:000) om socialavgifter.
Hänsyn skall dock inle tas till lön lill arbetstagare för vilken avgifts-

" Senaste lydelse 1979:612.

Prop, 1981/82:10 90

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

tagare för vilken avgiftsskyldighet skyldighet enligt 2 kap. 4 § första

enligt fiärde stycket första mening- stycket / nämnda lag inle föreligger

en nämnda paragraf inte föreligger och inte heller till ersättning till ar-

och inle heller till ersättning fill ar- belstagare, som varit bosatt utom-

betslagare, som varil bosalt utom- lands och utfört arbele ulom riket,

lands och utfört arbete utom rikel, såvida ersättningen avsett arbele

såvida ersättningen avsell arbete som utförts för annans räkning utan

som utförts för annans räkning ulan att anställning förelegal (jfr 2 kap.

atl anslällning förelegat (jfr 19 kap. 5 § andra stycket andra meningen

1 fiärde slyckel andra meningen nämnda lag),

nämnda lag).

1 fräga om handelsbolag och dödsbo, som i
beskattningshänseende be

handlas som handelsbolag, beräknas avdrag för avsättning lill resultatul

jämningsfond för bolaget respektive dödsboet. Ägs andel i handelsbolag

eller i dödsbo, som i beskattningshänseende behandlas som handelsbolag,

av annan än här i rikel bosatt fysisk person, fär avdrag för avsättning inte

beräknas pä grundval av bolagets eller dödsboets inkomster.

Avdrag för avsättning lill resultatutjämningsfond skall återtoras
lill beskattning nästföljande beskattningsår.

Av punkt 2 tionde och elfte slyckena av anvisningarna till
41 § fiamgär atl avsättning till resultatuljämningsfond kan medföra att rätlen lill
lagernedskrivning begränsas.

46§

2 moin. I hemortskommunen får skatiskyldig, som varit
bosatt här i

riket under hela beskattningsåret, dessuiom göra avdrag:

1)
för periodiskt
understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetalning, som inte får dras av
frän inkomsten av särskild förvärvskälla, i den utsträckning som framgår av
punkt 5 av anvisningarna;

2)
för
påförda egenavgifter / den 2) för påförda egenavgifter enligt omfattning som anges i
anvisning- lagen (1981:000) om socialavgifter arna till 41 b§;
som inle får dras av från inkomsten

av särskild förvärvskälla;

3)
för premier och
andra avgifter, som skatiskyldig erlagt för försäkringar av följande slag,
vilka ägs av honom själv eller, i förekommande fall, hans make eller hans
omyndiga barn, nämligen kapilalförsäkring, till den del avdrag för premien ej
medges enligl punkl 2 av anvisningarna till 22 § eller punkl 9 av anvisningarna
till 29 §, arbetslöshetsförsäkring, om avdrag ej medges enligl nyssnämnda
lagrum eller punkt 6 av anvisningarna till 33 §, samt sådan sjuk- eller
olycksfallsförsäkring, därunder inbegripen avgift till sjukkassa för
begravningshjälp, som ej avses i 33 § och som ej utgör sjukförsäkring enligt
2-4 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring;

4)
för belopp som
den skallskyldige enligt vid självdeklaralionen fogat intyg eller annat
skriftligt bevis under beskattningsåret har betalat för eller tillgodoräknats
som underhåll av icke hemmavarande barn intill dess barnet fyllt 18 år eller
intill dess det fyllt 21 år om del genomgår grundskola,

'Senaste lydelse 1980:71.

Prop,
1981/82:10 91

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

gymnasieskola
eller därmed jämförlig grundutbildning, dock högst med 3 000 kronor för varje
barn;

6)
för avgift sorn den skattskyldige har betalat under beskattningsåret för annan
pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring, som ägs av arbetsgivare, om
försäkringen ägs av den skattskyldige.

Har
skatiskyldig under beskattningsärel varit skyldig att betala sjömansskatt,
medges avdrag för periodiskt understöd, avgift för pensionsförsäkring och
underhällsbidrag, som anges i första slyckel 4) och 6), endasi i den mån hänsyn
inte tagits till understödet, avgiften eller underhållsbidraget vid
beräkningen av sjömansskatt.

Orn
skattskyldig varit bosatt här i riket endast under en del av beskattningsåret,
medges avdrag som nu sagts bara i den mån del belöper pä nämnda tid.

Avdrag
för premier och andra avgifler som avses i första slyckel 3) medges inte med
högre belopp än 250 kronor. Har skatiskyldig under beskattningsåret varil gift
och levt tillsammans med andra maken, medges dock sådant avdrag för dem båda gemensaml
med högst 500 kronor. Avdrag, som nu sagts, med högst 500 kronor medges vidare
om skattskyldig under beskattningsåret varil ogift - varmed jämställs änka,
änkling eller frånskild - och haft hemmavarande barn under 18 år.

Avdrag för avgift som
avses i första stycket 6) får inte överstiga den skatlskyldiges A-inkomst för
antingen beskatlningsåret eller året närmast dessförinnan och beräknas med
hänsyn till storleken av sådan inkomsl. I fräga om sådan A-inkomst som hänför
sig till jordbruksfastighet eller rörelse eller som hänför sig till
anställning, om den skallskyldige helt saknar pensionsrätl i anställning och inle
är anställd i aktiebolag eller ekonomisk förening vari han har sådant
bestämmande inflytande som avses i punkt 2e femte stycket av anvisningarna lill
29 §, får avdraget uppgå lill sammanlagt högst 35 procent av inkomsten lill den
del den inte översiiger tjugo gånger det basbelopp som enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkring bestämts för januari månad året närmast före taxeringsåret
samt högst 25 procent av den del av inkomsten som överstiger tjugo men inle
trettio gånger nämnda basbelopp. I fråga om övrig A-inkomst får avdraget uppgå
till högst 10 procent av inkomslen till den del den tillsammans med A-inkomst
enligt föregående mening inte överstiger tjugo gånger nämnda basbelopp. I
stället för vad som angivits i andra och tredje meningarna av detta stycke får
avdraget beräknas till högst elt belopp motsvarande angivet basbelopp jämte 30
procent av inkomst som hänför sig till jordbruksfastighet eller rörelse intill
en sammanlagd A-inkomst motsvarande tre gånger samma basbelopp. Avdraget
beräknas i sin helhel antingen pä inkomsl som skall las upp till beskattning
under beskattningsåret eller på inkomsl året närmast dessförinnan. Med
A-inkomst avses inkomst som enligt 9§ 3 mom. andra stycket lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt är atl anse som A-inkomst. Till A-inkomst räknas även
inkomst ombord enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt saml enligl 1 § 2 mom.
nämnda lag skattepliktig dagpenning.

Om
särskilda skäl föreligger får riksskatteverket efler ansökan beslula alt avdrag
för avgift för pensionsförsäkring får medges med högre belopp än som följer av
bestämmelserna i föregående stycke. Därvid skall dock följande gälla. För
skattskyldig, som redovisar inkomsl som är all anse som A-inkomst endast av
tjänst men som i huvudsak saknar pensionsrätt i

Prop. 1981/82:10 92

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

anställning, får avdrag medges högst med belopp, beräknai
som för inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse pä del sätt som
föreskrivits i föregående stycke. Har sådan skattskyldig erhållit särskild
ersättning i samband med all anslällning upphört och har han ej skaffat sig elt
belryggande pensionsskydd, får dock avdrag medges med högre belopp. Avdrag som
avses i de två närmast föregående meningarna fär dock inte beräknas för inkomsl
som härrör från aktiebolag eller ekonomisk förening vari den skattskyldige har
sådant bestämmande inflytande som avses i punkt 2e femte stycket av
anvisningarna till 29 §. Har skattskyldig, som - själv eller genom förmedling
av juridisk person - drivit jordbruk, skogsbruk eller rörelse, upphört med
driften i förvärvskällan och har han under verksamhetstiden ej skaffat sig elt
betryggande pensionsskydd, fär avdrag beräknas även på sådan inkomst som enligt
9 § 3 mom. andra stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt är att anse
som B-inkomst. Avdraget får i detta fall beräknas med beaktande av del antal år
den skattskyldige drivit jordbruket, skogsbruket eller rörelsen, dock högst för
tio år. Hänsyn skall vid bedömningen av avdragets sloriek las till den skallskyldiges
övriga pensionsskydd och andra möjligheler lill avdrag för avgift som avses i
första stycket 6). Avdraget får dock inte överstiga ell belopp som för varje år
som driften pågätt motsvarar tio gånger det basbelopp som enligt lagen om
allmän försäkring beslämts för januari månad del år driften i förvärvskällan
upphört och ej heller summan av de belopp som under beskattningsåret redovisats
som nettointäkt av förvärvskällan och sådan inkomsl av tillfällig
förvärvsverksamhet som är att hänföra till vinst med anledning av överiålelse
av förvärvskällan. Har riksskatteverket enligl punkt 1 Iredje slyckel av
anvisningarna till 31 § medgivit att dödsbo lar pensionsförsäkring, anger riksskatteverket
del högsta belopp varmed avdrag för avgift för försäkringen får medges. Härvid
iakttas i tillämpliga delar bestämmelserna i detta stycke om avdrag för skatiskyldig
som upphört med driften i en förvärvskälla. Mol beslut av riksskatteverket i
fråga som avses i detta stycke får talan inte föras.

Har skatiskyldig erlagt avgift som avses i första stycket
6) men har avdrag för avgiften helt eller delvis inte kunnat utnyttjas enligt beslämmelserna
i femte stycket, medges avdrag för ej utnyttjat belopp vid taxering för det
påföljande beskattningsåret. Sådant avdrag medges dock inle med belopp som
tillsammans med erlagd avgift sistnämnda år översiiger vad som anges i femte
stycket.

Oavsett föreskrifterna i de föregående styckena medges
avdrag för avgift som avses i första slycket 6) i hemortskommunen inte med
högre belopp än skillnaden mellan sammanlagda beloppet av inkomster från
förvärvskällor, som är skalleplikliga i kommunen, och övriga avdrag enligt
denna paragraf. Kan avdrag för avgift som avses i första stycket 6) inle
utnyttjas i hemortskommunen, medges avdrag för återstoden i annan kommun med
belopp intill den där redovisade inkomslen, i förekommande fall efler andra
avdrag enligl denna paragraf som medges vid laxeringen i kommunen. Avdrag, som
pä grund av vad nu sagts inte kunnat utnyttjas vid taxeringen för det
beskattningsår då avgiften betalades, får utnyttjas senast vid taxering för
sjätte beskattningsåret efler betalningsårel. Inle heller i sistnämndas fall
får avdraget överstiga vad som återstår sedan övriga avdrag enligt denna paragraf
gjorts.

Prop. 1981/82:10 93

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

53 S / inoin. Skyldighel att erlägga skatt för inkomsl
åligger så framt ej annat föreskrives i denna lag eller i särskilda beslämmelser,
meddelade pä grund av överenskommelse eller beslut, varom i 72 och 73 S§ sägs:

a) fysisk person:

för lid. under vilken han varil här i riket bosatt:

för all inkomst, som av honom här i riket eller ä utländsk
ort förvärvats; samt

för lid, under vilken han ej varil här i rikel bosall:

för inkomst av här belägen fastighet;

för inkomst av rörelse, som här bedrivits;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmän, som
utgått av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun:

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som
utgått av annan anställning eller annal uppdrag, i den mån inkomsten uppburits
härifrån och förvärvats genom verksamhel här i rikel;

för pension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring lill
den del beloppel överstiger 6000 kronor och för annan ersättning enligt nämnda
lag;

för pension på grund av anställning eller uppdrag hos
svenska staten eller svensk kommun;

för belopp, som ulgår på grund av annan pensionsförsäkring
än tjänstepensionsförsäkring, om försäkringen meddelats i här i riket bedriven
försäkringsrörelse;

för ersättning enligt lagen (1954:243) om
yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976: 380) om arbetsskadeförsäkring och lagen
(1956:293) om ersättning ål smittbärare samt enligl annan lag eller
författning, som utgått till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller
på grund av militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977:265) om
statligt personskadeskydd eller lagen (1977: 267) om krigsskadeersätlning till
sjömän;

för dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa enligt lagen
(1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligt
lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd;

för timstudiestöd och inkomstbidrag enligt studieslödslagen
(1973: 349):

för annan härifrän uppburen, genom verksamhel här i riket
förvärvad inkomst av tjänst;

för vinst å icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller
rörelse här i riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse; samt

för belopp, varmed schablonav- för ålerfört avdrag för egenav-

drag för egenavgifter översiigit på- gifter
enligt lagen (1981:000) om

förda avgifler, saml restituerade, socialavgifier
samt - iden mån av-

avkortade eller avskrivna egenav- drag
har inedgetlsför avgifterna -

gifter, aUt i den omfattning, som restituerade,
avkortade eller av-

anges i anvisningarna till 41 b §; skrivna egenavgifter;

b) staten:

för inkomst av jordbruksdomäner, skogar saml uthyrda eller
med tomträtt eller vattenfallsrätl upplåtna fasligheter; samt

\Senaste Ivdelse 1980: 1096.

Prop. 1981/82:10 94

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

för
inkomst av rörelse, som ej härflulit av bank- eller försäkringsrörelse eller av
kommunikationsverk med tillhörande byggnader och anläggningar eller av
industriell verksamhel, som huvudsakligen avser alt tillgodose statens egna
behov;

c) landsting,
kommuner och andra menigheter ävensom hushållnings

sällskap med stadgar som fastställts av regeringen eller myndighet som

regeringen beslämmer:

för
inkomst av fastighet och av rörelse;

d) akademier,
allmänna undervisningsverk, sådana sammanslulningar

av studerande vid rikets universitet och högskolor i vilka de studerande

enligl gällande stadgar är skyldiga all vara medlemmar, samarbelsorgan

för sådana sammanslutningar med ändamål att fullgöra uppgifter som

enligt nämnda stadgar ankommer på sammanslutningarna,

sjömanshus,
företagareförening som erhåller slatsbidrag, regional utvecklingsfond som
avses i förordningen (1978:504) om överförande av vissa uppgifter från
företagareförening till regional utvecklingsfond,

allmänna
försäkringskassor, erkända arbetslöshetskassor, understödsföreningar som inte
bedriver lill livförsäkring hänföriig verksamhel, pensionsstiftelser som avses
i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m., personalstiftelser
som avses i samma lag med ändamål uteslutande att lämna understöd vid
arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall, sfiftelser som bildals enligl avtal
mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare med ändamål all utge
avgångsersättning till friställd arbetstagare eller främja åigärder lill
förmån för arbetstagare som blivit uppsagd eller löper risk alt bli uppsagd
till följd av driftsinskränkning, företagsned-läggelse eller rationalisering av
förelags verksamhet, sådana ömsesidiga försäkringsbolag som avses i lagen om
yrkesskadeförsäkring.

Allmänna
pensionsfonden. Allmänna sjukförsäkringsfonden, Apolekar-socieletens stiftelse
för främjande av farmacins utveckling m.m.. Bokbranschens Finansieringsinstitut
Aktiebolag, Dag Hammarskjölds minnesfond, Fonden för industriellt
utvecklingsarbete. Fonden för industriellt samarbele med u-länder. Järnkontoret
och SlS-Slandardiseringskommis-sionen i Sverige, så länge kontorets respektive
kommissionens vinstmedel används lill allmänt nyttiga ändamål och uldelning inle
lämnas lill delägare eller medlemmar, Nobelstiftelsen, Norrlandsfonden,
Stiftelsen Industricentra, Stiftelsen Industriellt utvecklingscentrum i övre
Norrland, Sliflelsen för produktulvecklingscenlrum i Göteborg, Svenska
bibelsällskapels bibelfond. Svenska Penninglotteriet Aktiebolag, Svenska skeppshypoteks-kassan.
Svenska UNICEF-kommittén, Sveriges exportråd, Sveriges turistråd och
Aktiebolaget Tipsljänsl:

för
inkomst av fastighet;

e) kyrkor,
sjukvårdsinrättningar vilkas verksamhet ej bedrives i vinst

syfte, barmhärtighetsinrättningar, stiftelser som hava till huvudsakligt än

damål alt under samverkan med militär eller annan myndighet stärka rikels

försvar eller atl, utan begränsning lill viss familj, vissa familjer eller be

stämda personer, främja vård och uppfostran av barn eller lämna under

stöd för beredande av undervisning eller ulbildning eller ulöva hjälpverk

samhet bland behövande eller främja velenskaplig forskning, ävensom

ideella föreningar som uppfylla i punkt 9 av anvisningarna angivna villkor:

för
inkomsl av fastighet och av rörelse;

f) svenska
aktiebolag och sådana bolag, som enligt särskild författning

äro skyldiga att avslå sin vinst, ekonomiska föreningar, samebyar, sam-

Prop. 1981/82:10 95

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

fund, stiftelser, understödsföreningar, som bedriva till Jivförsäkring
hänföriig verksamhet, verk, inrättningar och andra inländska juridiska personer,
dock såvitt gäller sådana juridiska personer som enligl författning eller på
därmed jämförligt sätt bildals för alt förvalta samfällighet endast om samfälligheten
har taxerats såsom särskild taxeringsenhet och avser mark-samfällighet eller regleringssamfällighet.
samlliga här under O avsedda bolag, verk och andra juijdiska personer i den män
de ej inbegripas under punklerna d) och e):

för all inkomsl, som här i riket eller å utländsk ort torvärvats;

g) utländska bolag:

för inkomsl av här belägen fastighet;

för inkomsl av rörelse, som här bedrivits; saml

för vinst å icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller
rörelse här i rikel eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse.

Riksskatteverket må, om särskilda skäl därtill äro, efter
ansökan förklara, att stiftelse eller förening, som har till huvudsakligt
ändamål att främja nordiskt samarbete, i fråga om skattskyldighet eller eljest
vid tillämpning av denna lag skall anses jämställd med stiftelse eller
förening, som ovan i första stycket vid e) angives. Sådant beslut må, när
omständigheterna det föranleda, av riksskatteverket återkallas. Över beslut,
som riksskatteverket meddelat enligt detta stycke, må klagan icke föras.

Anvisningar

till 21 §

15. Belopp, varmed schablon- 15. TiU intäkt av jordbruksfas-

avdrag för
egenavgifter överstigit lighet räknas avdrag för egenav-

påförda avgifter, samt restituerade, gifter som återförts enligt punkt 2 a

avkortade eller avskrivna egenav- av anvisningarna till 22 § samt - /

gifter skall, i den omfattning som den mån avdrag har medgetts för

anges i anvisningarna lill 41b§, avgifterna vid beräkning av nel-

upptagas som intäkt av Jordbruks- tointäkten av fastigheten - resli-

fastighet. tuerade, avkortade eller avskrivna

egenavgifter.

till 22 §

2.* Till driftkostnad hänföres 2. Till driftkostnad hänförs även

även speciella skatter och avgifter speciella
skaller och avgifter till det

tilldel allmänna, såsom till exempel allmänna,
såsom till exempel

skogsvårdsavgift. Svenska all- skogsvärdsavgift.
Svenska all

männa skatter/Å icke dragas av (se manna
skatter får inte dras av (se

20§). 20§),

Avdrag medges för påförda egenavgifter i den omfattning
som anges i anvisningarna lill 41 b §.

Bestämmelserna i punkt 9 av anvisningarna till 29 § om
avdrag för premie för grupplivförsäkring och för koslnader för egen hälsovård
samt i punkl 6 av anvisningarna lill 33 § om avdrag för avgift till erkänd
arbetslös-helskassa gäller också beiräffande inkomst av jordbruksfastighet.

'Senaste lydelse 1976:460. VSenaste lydelse 1981:295.

Prop. 1981/82:10

Nuvarande lydelse

2.a.' Vid beräkning av nettointäkt av här i riket belägen
jordbruksfastighet som brukats av skattskyldig, som är fysisk person, medges
schablonavdrag för egenavgifter enligt bestämmelserna i denna punkt.

Schablonavdraget beräknas på ett underlag som molsvarar
den skattskyldiges nettointäkt av jordbruksfastigheten, beräknad enligt lagen
(1947:576) om slallig inkomstskatt före schablonavdraget, minskad med dels
sjukpenning eller annan ersättning som avses i punkl 14 av anvisningarna lill
21 §, dels underskott av annan här i riket belägen jordbruksfastighet som brukats
av den skaitskyldige, dels -om den skattskyldige begär det — inläkt som är att
hänföra till inkomst av anslällning enligt 11 kap. 2 § första Slycket lagen
(1962: 381) om allmän försäkring.

Motsvarande gäller beträffande skatiskyldig som är
delägare i handelsbolag (Jfr 53 § 2 mom.).

96

Föreslagen lydelse

2 a. Avdrag medges för påförda egenavgifter enligl lagen
(1981: 000) om socialavgifter i den mån avgifterna är hänförliga till Jordbruksfastigheten.

Fysisk person, som brukat en här i riket belägen
jordbruksfastighet, får dessutom avdrag för belopp som har avsatts för att täcka
de på beskattningsåret belöpande egenavgifierna. Den som enligt jordbruksbokföringslagen
(1979:141) är skyldig att upprälla årsbokslut skall ha satt av elt mol avdraget
svarande belopp i räkenskaperna for beskatlningsåret. Medgivet avdrag skall
återföras till beskattning nästföljande beskatlningsår.

Avdrag enligl andra stycket beräknas på etl underlag som
motsvarar den skatlskyldiges nettointäkt av jordbruksfastigheten, beräknad
enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, före avdraget, minskad med

/) sjukpenning eller annan ersättning som avses i punkt
14 av anvisningarna till 21 §,

2)
inläkt
som är all hänföra lill inkomst av anställning enligl 11 kap. 2 § första slycket
lagen (1962:381) om allmän försäkring, och

3)
intäkt
som omjaltas av överenskommelse enligt 3 kap. 2 § andra slyckel lagen om
allmän försäkring.

Avdrag enligt andra slycket får uppgå till högst 25
procent av underlaget, beräknai enligt iredje stycket.

Vad som har sagts i första-fjärde styckena gäller också
för en fysisk person, som är delägare i ett handelsbolag, under förutsättning atl
bolaget har haft inkomst av en här i riket belägen jordbruksfastighet och alt
delägaren genom bolagel har brukat faslighelen. Avdrag en-

'Senaste lydelse 1977:1172.

Prop,
1981/82:10

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

97

Beskattas enligt iredje slyckel av anvisningarna till 52 §
medhjälpande make för del av inkomst av verksamhel, som bedrives av den andra
maken, skall schablonavdrag för egenavgifter beräknas särskill för envar av
makarna.

Schablonavdraget ulgör — såvida annat icke följer av
.sjätte och sjunde styckena — 10 procent av den del av underlaget som icke
överstiger 10000 kronor, 20 procent av den del av underlaget som överstiger
10000 men icke 100000 kronor saml 15 procent av den del av underlaget som
överstiger 100000 kronor.

Schablonavdraget utgör 2 procent av underlaget om

a)
den
skattskyldige vid ingången av årel näst före taxeringsåret har fylU 65 år,

b)
den
skattskyldige för december månad året näst före taxeringsåret har åtnjutit
förtidspension eller hel ålderspension enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring och pensionsgrundande inkomst icke skall beräknas för honom enligt
15 kap. 2 § samma lag,

c)
den skaitskyldige
icke är inskriven i allmän försäkringskassa vid utgången av året näst före ta.x-eringsårel,
eller

d) bruttointäkten av fasligheten

uteslutande eller så gott som ute

slutande omfattas av överenskom

melse som avses 13 kap. 2 § andra

stycket lagen (1962:381) om allmän

försäkring.

I fall som avses i sjätte stycket beräknas schablonavdrag
endast på underlag eller del därav för vilket egenavgift enligt 4 § lagen
(1968:419) om allmän arhetsgivar-1 Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 10

ligt första och andra styckena skall därvid göras av
delägaren. Vad som nu har sagts gäller också ifråga om en delägare i etl
dödsbo, för vilket reglerna om handelsbolag skall lillämpas.

Beskattas
enligt tredje stycket av anvisningarna lill 52 § en medhjälpande make för del
av inkomst av en verksamhet, som bedrivs av den andra maken, skall avdrag
enligt första och andra styckena göras särskilt för envar av makarna.

Skatiskyldig som har gjort avdrag enligt andra stycket
skall vid självdeklaration foga uppgifter om avdragels beräkning. Uppgifterna
skall lämnas på blankett enligt formulär som faststäUls av riksskatteverket.

Prop, 1981/82:10

Nuvarande lydelse

avgift vid laxeringen bedömes komma alt utgå. Vid denna
bedömning anses underlaget ulgöra sådan inkomst av annat förvärvsarbete som
avses i första slyckel nämnda lagrum .

Föreslagen lydelse

98

10.'°
Belopp, varmed schablonavdrag för egenavgifter överstigit påförda avgifter,
samt restituerade, avkortade eller avskrivna egenavgifter skall, i den
omfattning som anges i anvisningarna till 41 b §, upptagas som intäkt av
rörelse.

10. TiU
intäkt av rörelse räknas avdrag för egenavgifter som återförts enligt punkt 9
a av anvisningarna till 29 § samt - ;' den mån avdrag har medgetts för
avgifterna vid beräkning av nettointäkten av rörelsen — restituerade, avkortade
eller avskrivna egenavgifter.

9." Såsom speciella för rörelse utgående skatter
eller avgifter till det allmänna må nämnas vissa tillverkningsskatter,
stämpelavgifter, tull- och hamnumgälder m.m. dyl. Däremot/fl svenska allmänna
skal-ter icke avdragas (se 20 §).

Avdrag medges för påförda egenavgifter i den omfattning
som anges i anvisningarna tiU41 b §.

Premie för
grupplivförsäkring, som tecknats av fysisk person i hans egenskap av utövare av
viss rörelse, utgör avdragsgill omkostnad i rörelsen. Om den ersättning, som
kan komma att utfalla på grund av försäkringen, utgår efter förmånligare
grunder än vad som gäller enligt grupplivförsäkring för befattningshavare i
statens tjänst, skall dock endast den del av premien som kan anses motsvara
förmåner enligl grupplivförsäkring för nämnda befattningshavare räknas som
omkostnad i rörelsen. För den del av premien som i enlighet härmed icke utgör
omkostnad i rörelsen erhålles allmänt avdrag under de förutsättningar som
angivas i 46 § 2 mom.

9. Såsom
speciella för rörelse utgående skatter eller avgifter till del allmänna må
nämnas vissa lillverk-ningsskatter, stämpelavgifter, lull-och hamnumgälder m. m,
dyl. Däremot får svenska allmänna skaller inle dras av (se 20 §),

Premie för grupplivförsäkring, som tecknats av fysisk
person i hans egenskap av utövare av viss rörelse, utgör avdragsgill omkostnad
i rörelsen. Om den ersättning, som kan komma att ulfalla på grund av
försäkringen, utgår efter förmånligare grunder än vad som gäller enligl
grupplivförsäkring för befattningshavare i statens tjänst, skall dock endast
den del av premien som kan anses motsvara förmåner enligt grupplivförsäkring
för nämnda befattningshavare räknas som omkostnad i rörelsen. För den del av
premien som i enlighet härmed inle ulgör omkostnad i rörelsen erhålls allmänl
avdrag under de förutsättningar som anges i 46 § 2 mom.

'"Senaste lydelse 1976:460. "Senaste lydelse 1981:295.

Prop, 1981/82:10

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

99

Avdrag medges för kostnader för egen hälsovård i den mån
förmån av fri sådan vård för anställd är skattefri enligt 32 § 3 mom. tredje
stycket.

Bestämmelserna
i punkt 6 av anvisningarna till 33 § om avdrag för avgift till erkänd
arbetslöshetskassa gäller också beträffande inkomsl av rörelse.

9.a.Vid
beräkning av nettointäkt av här i riket bedriven rörelse skall punkt 2 a av
anvisningarna till 22 § äga motsvarande tUlämpning. Vid tUlämpning av nämnda
anvisningspunkt skall i stället för inkomst eller underskott av Jordbruksfastighet
beaktas inkomst eller underskott av rörelse samt i StäUet för sjukpenning som
avses i punkt 14 av anvisningarna tiU 21 § beaktas sjukpenning som avses i
punkt 9 av anvisningarna till 28 §.

9 a. Avdrag medges för påförda egenavgifter enligt lagen
(1981: 000) om socialavgifter i den mån avgifterna är hänföriiga till rörelsen.

Fysisk person, som bedrivit rörelse här i riket, får dessuiom
avdrag för belopp som har avsatts för att läcka de på beskattningsåret
belöpande egenavgifierna. Den som enligt bokföringslagen (1976:125) är skyldig
all upprätta årsbokslut skall ha satt av ett mot avdraget svarande belopp i
räkenskaperna , för beskattningsåret. Medgivet avdrag skall återföras till
beskattning nästföljande beskattningsår.

Avdrag enligt andra slycket beräknas på ell underlag som
motsvarar den skattskyldiges nettointäkt av rörelsen, beräknad enligt lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt, före avdraget, minskad med

1)
sjukpenning
eller annan ersättning som avses i punkt 9 av anvisningarna till 28 §,

2)
intäkt
som är att hänföra till inkomst av anställning enligl 11 kap. 2 § första
stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring, och

3)
intäkt
som omfattas av överenskommelse enligt 3 kap. 2 § andra stycket lagen om
allmän försäkring.

Avdrag enligl andra slyckel får uppgå lill högst 25
procent av underlaget, beräknat enligl tredje stycket.

Vad som har sagts i första-fjärde styckena gäller också
för en fysisk person, som är delägare i elt handelsbolag, under JÖrulsätining atl
bolagel har haft inkomst av en här i

'-Senaste lydelse 1976: 1094.

Prop, 1981/82:10

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

100

riket bedriven rörelse och att delägaren genom bolagel
har drivit rörelsen. Avdrag enligt första och andra styckena skall därvid
göras av delägaren. Vad som nu har sagts gäller också i fråga om en delägare i etl
dödsbo, för vilket reglerna om handelsbolag skall lillämpas.

Beskattas enligt tredje stycket av anvisningarna till 52 §
en inedhjälpande make för en del av inkomst av en verksamhet, som bedrivs av
den andra maken, skall avdrag enligt första och andra styckena göras särskilt
för envar av makarna.

Skattskyldig som har gjort avdrag enligt andra stycket
skall vid självdeklarationen .foga uppgifter om avdragets beräkning. Uppgifterna
skall lämnas på blankett enUgt forimdär som faststäUls av riksskatteverket.

fill 52 §'■'

Ha makar
tillsammans deltagit i förvärvsverksamhet avseende inkomst av
jordbruksfastighet eller rörelse gälla bestämmelserna i andra—sjätte styckena.

Verksamheten
anses bedriven av den ena av makarna om han med hänsyn lill ulbildning,
arbetsuppgifter och övriga omständigheter kan anses ha en ledande ställning i
verksamheten och den andra maken ej har en sådan ledande ställning. Den make
som sålunda driver verksamheten beskattas för hela inomsten av verksamheten om
annal ej följer av tredje och fjärde styckena. Har ingen av makarna en sådan
ledande ställning som nu har sagts anses verksamhelen bedriven av makarna gemensaml.
I sådana fall sker beskattning enligt femte stycket.

När verksamheten bedrivits av den ena av makarna men den
andra

Har makar tillsammans deltagit i förvärvsverksamhet
avseende inkomsl av jordbruksfastighet eller rörelse gäller beslämmelserna i
andra-sjätte styckena.

Verksamheten anses bedriven av den ena av makarna om han
med hänsyn till utbildning, arbetsuppgifter och övriga omständigheter kan
anses ha en ledande slällning i verksamheten och den andra maken inte har en
sådan ledande slällning. Den make som sålunda driver verksamheten beskattas
för hela inomsten av verksamhelen om annat inle följer av iredje och fjärde slyckena.
Har ingen av makarna en sådan ledande slällning som nu har sagts anses
verksamheten bedriven av makarna gemensaml. I sådana fall sker beskattning
enligt femte stycket.

När verksamheten bedrivits av den ena av makarna men den
andra

'Senaste lydelse 1976: 1094.

Prop. 1981/82:10

Nuvarande lydelse

maken (medhjälpande make) arbetat i verksamheten minst
400 limmar under beskattningsåret, får makarna fördela inkomslen sig emellan
så atl en del av hela inkomslen av förvärvskällan, beräknad enligl lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt före schablonavdrag för egenavgifter enligt
punkl 2 a av anvisningarna till 22 § och punkl 9a av anvisningarna lill 29 §, hänföres
till medhjälpande make. Denna del får icke upptagas till högre belopp än som
kan anses motsvara marknadsmässigt vederlag för medhjälpande makens arbete jämle
egen sjukpenning eller annan ersättning som avses i punkl 14 av anvisningarna lill
21 § eller punkt 9 av anvisningarna till 28 §. Omfattar beskattningsåret
kortare eller längre lid än 12 månader, jämkas antalet arbetstimmar med hänsyn
härtill. Arbetsinsats i makarnas gemensamma bostadsutrymme får medräknas om
med hänsyn lill rörelsens art och andra omständigheter skäl därtill
föreligger. Vid bedömande av om medhjälpande make under beskattningsärel
arbetat föreskrivet antal arbetstimmar skall anses atl han under tid, då han
uppburit sjukpenning eller föräldrapenning enligt lagen (1962: 381) om allmän
försäkring eller därmed jämförlig ersättning enligt annan författning, arbetat
i samma omfattning som närmast före den lid, då sådan ersättning uppburits.

I de fall då verksamhet bedrivits av den ena av makarna
och den andra maken ägt del i förvärvskällan eller det i denna nedlagda kapitalet,
möter ej hinder atl - utöver vad som anges i tredje stycket -hänföra
ytterligare en del av inkomsten lill sislnämnda make, motsvarande skälig
ränta som han kan ha uppburit på grund av sin äganderätt eller kapitalinsats.

Ha makarna gemensamt bedrivii verksamheten, skall vardera
maken

101

Föreslagen lydelse

maken (medhjälpande make) arbetat i verksamheten minsl
400 timmar under beskattningsåret, fär makarna fördela inkomsten sig emellan
så atl en del av hela inkomslen av förvärvskällan, beräknad enligl lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt, före avdrag för avsättning för egenavgifter
enligt lagen (1981:000) om socialavgifter, hänförs till medhjälpande make.
Denna del får inte tas upp lill högre belopp än som kan anses motsvara marknadsmässigt
vederlag för medhjälpande makens arbete jämle egen sjukpenning eller annan
ersättning som avses i punkl 14 av anvisningarna till 21 § eller punkt 9 av
anvisningarna till 28 §. Omfattar beskattningsåret kortare eller längre tid
än 12 månader, jämkas antalet arbetstimmar med hänsyn härtill. Arbetsinsats i
makarnas gemensamma bostadsutrymme får medräknas om med hänsyn till rörelsens
art och andra omständigheter skäl därtill föreligger. Vid bedömande av om
medhjälpande make under beskattningsåret arbetat föreskrivet antal
arbetstimmar skall anses alt han under tid, då han uppburit sjukpenning eller
föräldrapenning enligl lagen (1962:381) om allmän försäkring eller därmed
jämförlig ersättning enligt annan författning, arbetat i samma omfattning som
närmast före den tid, då sådan ersättning uppburits.

I de fall dä verksamhet bedrivits av den ena av makarna
och den andra maken ägl del i förvärvskällan eller det i denna nedlagda kapitalet,
möter inle hinder atl - utöver vad som anges i tredje slycket -hänföra ylleriigare
en del av inkomsten lill sislnämnda make, motsvarande skälig ränla som han
kan ha uppburit på grund av sin äganderätt eller kapitalinsats.

Har makarna gemensaml bedrivit verksamhelen, skall
vardera

Prop. 1981/82:10

Nuvarande lydelse

taxeras för den inkomsl därav som med hänsyn till hans
arbete och övriga insatser i verksamheten skäligen tillkommer honom.

Vad som på
vardera maken belöper enligt bestämmelserna i förs-ta-femle styckena minskat
med schablonavdrag för egenavgifter ulgör den skattskyldiges nettointäkt av
förvärvskällan.

Av 65 § framgår, att bestämmelser som avse gift
skattskyldig i vissa fall skola tillämpas i fråga om dem som, ulan att vara
gifta, leva tillsammans.

102

Föreslagen lydelse

maken taxeras för den inkomsl därav som med hänsyn lill
hans arbete och övriga insalser i verksamhelen skäligen tillkommer honom.

Vad som pä
vardera maken belöper enligt beslämmelserna i förs-ta-femte slyckena utgör den
skatlskyldiges nettointäkt av förvärvskällan.

Av 65 S framgår, atl bestämmelser som avser gxft skatiskyldig
i vissa fall skaU tillämpas i fråga om dem som, utan alt vara gifta, lever
tillsammans.

3. Inkomst
av rörelse i form av royalty eller periodiskt utgående avgift för utnyttjande
av patent, mönster eller dyl., som härflyler från här i riket bedriven rörelse,
anses som inkomst av rörelse, som här bedrivits.

3.
Ersättning i form av royally eller periodiskt utgående avgift för utnyttjande
av materiella eller immateriella tiUgångar skall, såvida ersättningen skall
hänföras till intäkt av rörelse och ersättningen härrör frän här i riket
bedriven rörelse, anses som intäkt av rörelse, som här bedrivits.

Denna lag träder i krafl den 1 januari 1982 och lillämpas
första gången vid 1983 års taxering. I samband därmed iakttas följande.

1. Har en skallskyldig påförts egenavgifter såsom
slutlig skatt för be

skattningsår för vilkel taxering har skett år 1982 eller lidigare och har den

skallskyldige för beskattningsåret medgetts schablonavdrag för egenav

gifter enligt den äldre lydelsen av punkt 2 a av anvisningarna lill 22 § eller

den äldre lydelsen av punkt 9 a av anvisningarna till 29 §, medges avdrag

för de påförda egenavgifierna endast med del belopp varmed dessa har

överstigit schablonavdraget. Om schablonavdrag för beskatlningsåret har

medgetts med belopp överstigande summan av de påförda egenavgifierna

skall skillnadsbeloppel tas upp som intäkt.

2.
Har
schablonavdrag för egenavgifter, som medgivils vid 1982 eller tidigare ärs
taxering, reducerats i samband med ändring av taxeringen, får avdrag göras med
del belopp varmed reduktion har skett, Å andra sidan skall som intäkt tas upp
belopp varmed schablonavdrag i samband med ändring av 1982 eller tidigare års
taxering har medgetts utöver tidigare åtnjutet schablonavdrag.

3.
Belopp som är
avdragsgillt eller skattepliktigt enligt första eller andra punklen hänförs lill
det beskattningsår under vilkel slutlig eller tillkommande skatt har påförts
eller restitution, avkortning eller avskrivning har skett. Har schablonavdrag
för egenavgifter medgetts eller har tidigare medgivet schablonavdrag ändrats,
skall, såvida taxeringsåtgärden inte föranleder omräkning av egenavgifierna
för beskattningsåret i fråga, avdraget eller intäkten hänföras till det
beskattningsår under vilket beslutet angående taxeringsålgärden har meddelats.

Prop. 1981/82:10 103

Har den skattskyldige antingen brukat flera
jordbruksfastigheter eller bedrivit flera rörelser under det beskattningsår som
anges i första stycket, skall i nämnda stycke avsett avdragsgillt eller
skattepliktigt belopp hänföras till den förvärvskälla som ger störst underlag
för beräkning av schablonavdrag. Har den skaitskyldige under nämnda
beskattningsår både brukat jordbruksfastighet och bedrivii rörelse, fastställs
i första hand det inkomstslag inom vilket underiaget för avdrag är störst. Inom
delta inkomstslag hänförs avdrag eller intäkt till den förvärvskälla som ger
störst underiag. Har den skaitskyldige under beskattningsåret varken brukat
jordbruksfastighet eller bedrivit rörelse, medges avdraget såsom allmänt avdrag
enligt 46 § 2 mom. medan intäkten las upp säsom intäkt av tillfällig
förvärvsverksamhet.

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1970:172) om begränsning av skatt
i vissa fall

Härigenom föreskrivs att 1 och 3-5 §§ lagen (1970: 172) om
begränsning av skall i vissa fall' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§-

Vid debitering av slutlig och lill- Vid debitering av slutlig och till-

kommande skatt skall statlig in- kommande skatt
skall statlig inkomstskatt och förmögenhetsskatt komstskalt och
förmögenhetsskatt saml avgift enligl 4 § lagen begränsas
enligt bestämmelserna i (1968:419) om allmän arbelsgivar- denna lag. avgift
begränsas enligt bestämmelserna i denna lag.

Med skatt avses i denna lag även sådan avgift som angives
i första stycket.

3§-'

Vid prövning av skattebegränsningen fasiställes ett
spärrbelopp med hänsyn lill den beskattningsbara inkomst som beräknals för den
skallskyldige enligl lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt för det är
vartill skatten hänför sig.

Den beskattingsbara inkomslen, minskad med 4500 kronor,
skall

ökas med avdrag enligt lagen ökas med särskill investeringsav-

(1975:1147) om särskilt investe- drag,
ringsavdrag vid taxering till statlig inkomstskatt eller därmed jämförlig
författning,

ökas med sådant schablonav- ökas med påförda egenavgifter

drag
för egenavgifter som avses i enligl lagen (1981:000) om social-

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:772. Senaste lydelse
1976: 1095. Senaste lydelse 1979: 1163.

Prop. 1981/82:10

Nuvarande lydelse

punkt 2 fl av anvisningarna till 22 § och punkl 9 a av
anvisningarna lill 29 § kommunalskaltelagen (1928:370), samt

ökas
med avdrag och minskas med intäkt som avses i andra och tredje styckena av
anvisningarna till 41 b § nämnda lag.

104

Föreslagen lydelse

avgifter och avdrag för avsättning för egenavgifter.

minskas med restituerade, avkortade eller avskrivna egenavgifter
saml till beskattning återfört avdrag för avsättning för egenavgifter,

alll under förutsättning alt den skaitskyldige vid
beräkningen av den beskattningsbara inkomsten erhållit avdrag eller beskattats
för inläkt av här angivel slag.

Om den skattskyldige eriagt sjömansskatt under
beskattningsåret, skall den beskattningsbara inkomsten ökas med den lill
sjömansskatt beskattningsbara inkomslen och enligt 1 § 2 mom. lagen (1958:
295) om sjömansskall skattepliktig dagpenning.

Spärrbeloppet
ulgör 80 procent av den del av den skatlskyldiges enligt första stycket
beskattningsbara inkomsl, ökad eller minskad enligl andra och Iredje styckena,
som ej överstiger 30 basenheter enligl lagen (1977: 1071) om basenhet enligl 10§
1 mom. lagen (1947:576) om slallig inkomstskatt och 85 procent av överskjutande
belopp.

.4 §

Med egenavgifter förslås avgifler som avses i
första stycket av anvisningarna till 41 b § kommunalskaltelagen (1928:370).

År den
skattskyldige berättigad till nedsättning av statlig inkomstskatt eller
förmögenhetsskatt genom skattereduktion som avses i 2 § 4 eller 5 mom.
uppbördslagen (1953:272), 2 § lagen (1978:423) om skattelättnader för vissa sparformer
eller 5 § lagen (1980: 1047) om skaltereduktion för aktieutdelning eller
genom avräkning av utländsk skall enligl särskilda föreskrifter, skall
skattebelopp enligt första slycket beräknas som om skattereduktion eller
avräkning av skatt inte hade skett.

Spärrbelopp
enligt 3 § Jämföres med sammanlagda beloppet av statlig inkomstskatt,
förmögenhetsskatt, allmän kommunalskatt, landstingsmedel och egenavgifter som beräknals
för den skallskyldige på grund av taxeringen (skattebeloppet). I skallebeloppet
inräknas även sjömansskatt, om den skaitskyldige erlagt sådan skatt under beskatlningsåret.

Spärrbelopp enligt 3 § jämförs

med sammanlagda beloppet av stat

lig inkomstskatt, förmögenhets-

skatl, kommunal inkomstskatt och

egenavgifter enligt lagen

(1981:000)
om socialavgifter som beräknats för den skaitskyldige på grund av taxeringen
(skattebeloppet). I skattebeloppet inräknas även sjömansskatt, om den skaitskyldige
eriagt sådan skatt under beskattningsåret.

Senaste lydelse 1980: 1052.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Nedsättning
sker av den statliga förmögenhetsskatten, om inte en annan ordning kan anlas
vara förmånligare för den skaitskyldige. Skaltenedsätlning som avses i 4 § iredje
stycket verkställs sedan nedsättning har skett enligt första stycket i denna
paragraf.

sr

Om
skattebeloppet enligt 4 § är högre än spärrbeloppet, nedsätts den statliga
inkomstskatten och förmögenhetsskatten med överskjutande belopp.
Förmögenhetsskatten får dock med tillämpning av denna lag inte bli lägre än
skatten på 50 procent av den skatlskyldiges beskattningsbara förmögenhet.

Om skattebeloppet enligl 4 § är högre än spärrbeloppet,
nedsatt es den statliga inkomstskatten och förmögenhetsskatten samt avgift enUgt
4 § lagen (1968:419) om allmän arbetsgivaravgift med överskjutande belopp. Den
statUga förmögenhetsskatten får dock med tillämpning av denna lag ej bli lägre
än skatten på 50 procent av den skattskyldiges beskattningsbara förmögenhel.

Nedsättning sker av den statliga förmögenhelsskalten, om
ej en annan ordning kan antagas vara förmånligare för den skattskyldige, Skaltenedsätlning
som avses i 4 § tredje stycket verkställes sedan nedsättning har skett enligt
första stycket i denna paragraf.

Denna lag Iräder i kraft den 1 januari 1982 och lillämpas
första gängen i fråga om skatt som påförs på grund av 1983 års laxering.

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978:401) om exportkreditstöd

Härigenom
föreskrivs att 5 § lagen (1978:401) om exportkredilstöd skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

5§'

Exportkredilavdrag
innebär att exportförelaget vid beräkning av nettointäkt enligl kommunalskaltelagen
(1928:370) och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt medges ett extra avdrag
för sådan stödberättigad kostnadsdel som avses i 3 §.

Avdrag får
medges från och med det beskattningsår dä exportkredit-avtalet har ingåtts till
och med det år då krediten enligt avtalet skall vara lill fullo återbetald.
Avdrag får dock för varje beskattningsår åtnjutas högst med belopp som svarar

Avdrag fär
medges frän och med det beskatlningsår då exportkredit-avtalet har ingåtts till
och med det är dä krediten enligt avtalet skall vara till fullo återbetald. Avdrag
fär dock för varje beskatlningsår åtnjutas högst med belopp som svarar

-' Senaste lydelse 1976: 1095. ' Senaste lydelse 1978:952.

106

Prop, 1981/82:10

Föreslagen
lydelse

Nuvarande lydelse

mot
skillnaden mellan bruttointäkten och övriga avdrag i förvärvskällan,
härunder inbegripet särskilt investeringsavdrag men inte avdrag för
avsättning för egenavgifter enUgt lagen (1981:000) om socialavgifter.

mot skillnaden mellan bruttointäkten och övriga avdrag i
förvärvskällan, härunder inbegripet investeringsavdrag enligt lagen
(1975:1147) om särskilt investeringsavdrag vid taxering till statlig
inkomstskatt eller därmed jämförlig författning men ej sådant schablonavdrag
för egenavgifter som avses i punkt 2 a av anvisningarna till 22 § och punkt 9 a
av anvisningarna till 29 § koinmunalskattela-gen.

Har exportföretaget för vissl beskattningsår erhållit exportkredilbidrag
för viss exportkredit får företaget, beträffande samma exportkredit, inle
därefter åtnjuta exportkredilavdrag för beskattningsåret i fräga.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982 och tillämpas
första gängen vid 1983 års taxering.

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1979:610) om allmän
investeringsreserv

Härigenom
föreskrivs att 2 § lagen (1979:610) om allmän invesleringsreserv skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse

Avdrag får för viss förvärvskälla och för elt och samma
beskattningsår inte översliga hälften av den vid taxeringen till slallig inkomstskatt
beräknade nettointäkten av förvärvskällan, före avsättningen och före
schablonavdrag för egenavgifter. Avdrag medges med helt tusental kronor, dock inle
för avsättning som understiger 10000 kronor.

2 §

Föreslagen
lydelse

Avdrag fär för viss förvärvskälla och för elt och samma beskattningsår
inle översliga hälften av den vid taxeringen till statlig inkomstskatt
beräknade nettointäkten av förvärvskällan, före avsättningen och före avdrag
för avsättning för egenavgifter enligt lagen (1981:000) om socialavgifter. Avdrag
medges med helt tusental kronor, dock inte för avsättning som understiger
10000 kronor.

Denna lag iräder i krafl den 1 januari 1982 och lillämpas
första gången vid 1983 års taxering.

Prop,
1981/82:10 107

5 Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1979:611) om upphovsmannakonto

Härigenom
föreskrivs att 6 § lagen (1979:611) om upphovsmannakonto skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

6 §

Uppskov medges för visst be- Uppskov medges för visst be

skattningsår högst med elt belopp skattningsår högst med etl belopp

uppgående lill tvä tredjedelar av uppgående till två tredjedelar av

den vid taxering lill statlig inkomsl- den vid taxeringen till statlig in-

skatt beräknade nettointäkten av komstskalt beräknade nettoinläk-

förvärvskällan före uppskov och len av förvärvskällan före uppskov

schablonavdrag för egenavgifter och avdrag för avsälining för egen-

och högst med sådant belopp all avgifter enligt lagen (1981:000) om

nämnda nettointäkt, efter uppskov socialavgifter och högst med så-

men före schablonavdrag för egen- dant belopp atl nämnda nettointäkt,

avgifler, uppgår lill minst 30000 efter uppskov men före aiJra/cV

kronor. avsättning för egenavgifter, uppgår

lill
minst 30000 kronor.

Uppskov
medges med belopp som avrundas nedåt till hell lusental kronor.

Denna
lag träder i krafl den 1 januari 1982 och tillämpas första gängen vid 1983 års
taxering.

6
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1980:953) om särskilt investeringsavdrag för inventarieanskalTning

Härigenom
föreskrivs att 3 § lagen (1980:953) om särskill investeringsavdrag för
inventarieanskaffning skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

3 §

Särskill
investeringsavdrag utgör 20 procent av anskaffningsvärdet.

Avdraget
skall göras vid taxeringen för det beskattningsår under vilkel inventarierna
har levererats eller — i fråga om inventarier som den skaitskyldige själv har
tillverkat - färdigställts.

Särskill
investeringsavdrag med- Särskill invesleringsavdrag med

ges högsl med ett belopp som mol- ges högst med etl belopp som mol

svarar den vid laxeringen lill statlig svarar den vid taxeringen lill statlig

inkomstskatt beräknade inkomsten inkomstskatt beräknade inkomslen

av förvärvskällan före särskilt inve- av förvärvskällan före särskill inve

sleringsavdrag och före - i före- steringsavdrag och före - i före

kommande fall — avdrag för in- kommande fall - avdrag för in-

Prop, 1981/82:10

Nuvarande lydelse

komslbaserad avsättning till resultatutjämningsfond enligl
41 d § kommunalskaltelagen (1928:370), avdrag för avsättning till allmän investeringsreserv
enligt lagen (1979:610) om allmän invesleringsreserv, uppskov enligt lagen
(1979:611) om upphovsmannakonto samt schablonavdrag för egenavgifter. Vad som inle
kunnat utnyttjas på detta säu får vid senare taxering utnyttjas genom avdrag i
förvärvskällan, dock senast vid den taxering som sker tredje året efter det år
dä taxering enligt andra stycket har skett. Elt förskjutet invesleringsavdrag
får - i förekommande fall sedan hänsyn tagits lill del på det akluella
beskattningsåret belöpande avdraget - inte överstiga det belopp som har
beräknats enligt första meningen.

108

Föreslagen lydelse

komslbaserad avsättning till resultatuljämningsfond
enligt 41 d § kommunalskaltelagen (1928:370), avdrag för avsättning lill allmän
investeringsreserv enligt lagen (1979:610) om allmän invesleringsreserv,
uppskov enligt lagen (1979:611) om upphovsmannakonto samt avdrag för
avsättning för egenavgifter enligt lagen (1981:000) om .socialavgifter. Vad som
inte kunnat utnyttjas på detta säll fär vid senare laxering utnyttjas genom
avdrag i förvärvskällan, dock senast vid den laxering som sker tredje året efler
det är då taxering enligt andra stycket har skett. Ett förskjutet
investeringsavdrag fär - i förekommande fall sedan hänsyn tagils till det pä
del akluella beskattningsåret belöpande avdraget - inte överstiga det belopp
som har beräknats enligt första meningen.

Denna lag träder i krafl den 1 januari 1982 och tillämpas
första gängen vid 1983 ärs taxering.

7 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1980:954) om särskilt
investeringsavdrag för byggnadsarbeten m, m.

Härigenom
föreskrivs all 3 § lagen (1980:954) om särskill investeringsavdrag för
byggnadsarbeten m. m. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

3

Särskilt investeringsavdrag utgör 10 procent av den del av
utgifterna för ny-, lill- eller ombyggnad och 20 procent av den del av
utgifterna för täckdikning som hänför sig lill perioden den 1 november 1980-den
31 mars 1982. Utgifter anses hänförliga till denna period om de avser material
som har fogats in i en byggnad eller annal arbele som har utförts under perioden.

Investeringsavdrag skall göras för det beskattningsår
under vilket ett arbete har utförts. Om arbetet hänför sig till fiera
beskattningsår och investeringsavdrag på grund av arbelel inle redan har
gjorts, får dock hela invesleringsavdragel göras vid taxeringen för del sista
beskattningsår som kan komma i fråga.

Prop. 1981/82:10

Nuvarande lydelse

Särskilt investeringsavdrag medges högsl med ett belopp
som motsvarar den vid taxeringen till statlig inkomstskatt beräknade inkomsten
av förvärvskällan före särskill invesleringsavdrag och före - i förekommande
fall - avdrag för in-komstbaserad avsättning lill resultatutjämningsfond
enligt 41 d S kommunalskatlelagen (1928:370), avdrag för avsättning lill allmän
investeringsreserv enligt lagen (1979: 610) om allmän investeringsreserv,
uppskov enligt lagen (1979:611) om upphovsmannakonto samt schablonavdrag för egenavgifter.
Vad som inte kunnat utnyttjas på detta sätt får vid senare laxering utnyttjas
genom avdrag i förvärvskällan, dock senast vid den taxering som sker tredje
året efter det är då taxering enligt andra stycket har skett. Ett förskjutet
investeringsavdrag får - i förekommande fall sedan hänsyn tagils till det på
det aktuella beskatlningsåret belöpande avdraget - inte överstiga det belopp
som har beräknats enligl första meningen.

109

Föreslagen lydelse

Särskilt investeringsavdrag

medges
högst med etl belopp som motsvarar den vid taxeringen till statlig inkomstskall
beräknade inkomslen av förvärvskällan före särskill invesleringsavdrag och
före -i förekommande fall - avdrag för inkomstbaserad avsättning lill resultatuljämningsfond
enligl 41 d § kommunalskaltelagen (1928:370), avdrag för avsättning till allmän
investeringsreserv enligt lagen (1979: 610) om allmän investeringsreserv,
uppskov enligt lagen (1979:611) om upphovsmannakonto saml avdrag för avsättning
för egenavgifter enligt lagen (1981: 000) om socialavgifter. Vad som inte
kunnat utnyttjas på detta sätt fär vid senare taxering utnyttjas genom avdrag
i förvärvskällan, dock senasi vid den taxering som sker tredje året efler det
är dä taxering enligt andra stycket har skell. Elt förskjutet investeringsavdrag
fär - i förekommande fall sedan hänsyn tagils till det pä del aktuella
beskattningsåret belöpande avdraget - inte överstiga det belopp som har
beräknats enligt första meningen.

Denna lag
träder i krafl den 1 januari vid 1983 års taxering.

1982 och
tillämpas första gången

8. Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom
föreskrivs atl 37 § 2 mom. och 39 § 1 mom. laxeringslagen (1956:623)' skall ha
nedan angivna lydelse.

Föreslagen
lydelse

Nuvarande
lydelse

37 §

2 mom.' Vid avlämnande av uppgifter, varom stadgas i 1
mom. skall iakttagas följande.

Avser sådan förmån, varom i I mom. första och andra
punkterna för-mäles, endast en del av året, skall upplysning meddelas om den
lidrymd, för vilken förmånen utgått.

' Lagen omtryckt 1971:399.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:773. Senaste
lydelse 1978:316.

Prop.
1981/82:10 110

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

I kontrolluppgift, som upplager särskild resekostnads- och
iraklamenls-ersältning, skall angivas beloppet av dels resekoslnadsersällning
och dels Iraktamenlsersätlning jämle tid för vilken traktamentsersättning
utgått. Därvid skola uppgifter lämnas om traktamentsersättning dels för förrättningar
inom rikel i enlighel med vad nedan sägs och dels för förrättningar utom riket.
I fråga om förrättningar inom rikel skola uppgifter lämnas särskilt för
förrättningar som icke varit förenade med övernattning (endagsförrättningar),
förrättningar som varil förenade med övernattning men icke medfört vistelse mer
än femton dygn i följd pä en och samma ort (korltidsförrätlningar) samt övriga
resor (längtidsförrättningar). För endagsförrättningar uppgives utgiven traktamentsersättning
och anlal dagar. Vid beräkning av antalet dagar för endagsförrättningar
medräknas icke sådan endagsförrättning, som varat högst fyra timmar;
förrättning som varat mer än fyra timmar men högst tio limmar räknas som halv
dag; längre förrällning räknas som hel dag. För korttids- och längtidsfönätlningar
uppgives utgiven traktamentsersättning och antal nätter övernattning skett. De
första femton dygnen av varje långtidsförrältning uppgivas såsom korttidsforrättning.
- I kontrolluppgift skall i förekommande fall särskill anmärkas, att
arbetsgivaren utöver traklamentsersättningen, haft utgifter för den anställdes boslad
eller uppehälle under förrättningen.

Om skattechefen i det län där arbetsgivarens hemortskommun
är belägen medger det, behöver arbetsgivaren, i stället för att lämna uppgift enligl
iredje slycket om traktamentsersättning vid förrättning inom rikel, endasi
anmärka i kontrolluppgiften att sådan ersättning utgått. Förutsättning för
medgivande är att ersättning ulgår enligl sådana grunder atl den kan antagas
icke komma att översliga avdragsgill ökning i levnadskostnaderna. Motsvarande
medgivande kan lämnas även beiräffande resekoslnadsersällning för färd med
allmänt kommunikationsmedel. Medgivande lämnas endast om arbetsgivaren har ett
större antal anställda, som mera regelbundet företager tjänsteresor, och
medgivandel bedömes vara ulan olägenhet för taxeringsarbetet. Medgivande fär ej
lämnas fåmansförelag i fråga om uppgifter rörande förelagsledaren och honom
närstående personer samt delägare i förelaget. Lämnat medgivande gäller tills
vidare. Del kan begränsas till viss grupp av anställda. — Ansökan om medgivande
göres hos länsstyrelsen senast den 31 oklober året före taxeringsåret. Talan
mot beslut, varigenom ansökan om medgivande avslagits eller medgivande
återkallats, föres hos riksskatteverket genom besvär som skola ha inkommit
till verkel inom en månad från den dag dä klaganden erhöll del av beslutet. Mot
riksskatteverkets beslut fär lalan icke föras.

Däresl vid avlönings utbetalande avdrag skett för
löntagares eller hans efterlevandes pensionering, skall i kontrolluppgiften
upplagas bruttolön och vad som avdragils.

Av kontrolluppgift enligt 1 mom. Av kontrolluppgift enligl 1 mom.

första, andra eller sjunde punklen första,
andra eller sjunde punklen

skall framgå, huruvida arbetsgiva- skall
framgå om arbetsgivaren har

ren har att för utgivet belopp er- alt
för utgivet belopp betala arbeis-

lägga avgift enligt 19 kap. I § lagen givaravgifter
enligl lagen (1981:

(1962:381) om allmän försäkring. 1 000)
om socialavgifter. I kontroll

kontrolluppgift som nu har sagts uppgift som
nu har sagts skall sär-

skall särskilt för sig upptagas repre- skilt
för sig tas upp representations-

Prop,
1981/82:10 111

Föreslagen
lydelse

ersättning och särskill för sig annan kostnadsersättning
än resekostnads- och traktamentsersättning.

Nuvarande lydelse

senlalionsersällning och särskilt för sig annan
kostnadsersättning än resekostnads- och Iraklamenlsersäll-ning.

I kontrolluppgift skall särskilt för sig upplagas sådant
skatteavdrag, som skett för uttagande av preliminär A-skatt.

I
kontrolluppgift skall anges namn och postadress samt personnummer eller
organisationsnummer för såväl den uppgiftsskyldige som den uppgiften avser.
Kan personnummer inte anges för den sistnämnde skall, där så kan ske, redovisas
län, kommun och församling, där han var mantalsskriven för året före
taxeringsåret. I kontrolluppgift som lämnas av fåmansförelag skall anges om
personen är företagsledare eller honom närstående person eller delägare i
företaget.

Kontrolluppgift, som i 1 mom. tredje punklen sägs och som
avser pensionsförsäkring lagen annorledes än i samband med tjänst, skall innehålla
uppgift om lidigare och nuvarande ägare lill försäkringen och, om möjligl, fång
varigenom äganderätten övergått samt, i förekommande fall, den som erhållit
förfoganderätten till försäkringen. Kontrolluppgift, som avser
pensionsförsäkring tagen i samband med tjänst, skall innehålla uppgift om den,
som enligt tjänsteavtalet skall åtnjuta pensionsförmånen.

Kontrolluppgift enligt 1 mom. första eller andra punkten
skall avfattas på blankett enligt fastställt formulär. Särskild
uppgiftshandling skall lämnas för varje person.

Riksskatteverket får på ansökan av uppgiflsskyldig medge
undantag från beslämmelserna i tionde slycket. Mot riksskatteverkets beslut får
lalan ej föras.

Nuvarande lydelse 39 S

1 mom. I
särskilda fall skola efter anmaning kontrolluppgifter för nästföregående
kalenderår avlämnas på sätt framgår av följande uppställning:

Uppgiftsskyldig

1. Den som enligt 37 § 1 mom. första punkten är skyldig
alt utan anmaning avlämna kontrolluppgift.

Vem
uppgiften skall avse

Den som
hos den uppgiftsskyldige innehaft anslällning eller uppdrag eller utfört
tillfälligt arbete.

Vad
uppgiften skall avse

Åtnjutna
förmåner, därest icke uppgiftsskyldighel utan anmaning föreligger, med
upplysning dels, då förmånerna avse kortare lid än helt år, om den tidrymd,
för vilken de åtnjutits, och dels huruvida det åligger arbetsgivaren att för
förmånerna erlägga avgift enligt 19 kap. I § lagen om aUmän försäkring.

2. Den som
för arbetslag eller liknande grupp av personer i en summa uppburit visst
avlöningsbelopp säsom ackordsöverskott eller dylikt för att fördelas inom
laget eller gruppen.

Medlem av
arbetslaget eller gruppen.

Till
medlem utgivet belopp med upplysning huruvida det åligger arbetsgivaren att
för beloppet erlägga avgift enligt 19 kap. 1 § lagen om allmän försäkring.

Föreslagen
lydelse 39 § 1 mom. I särskilda fall skall efter anmaning kontrolluppgifter för
nästföregående kalenderår avlämnas på sätl framgår av följande uppställning:

Uppgiftsskyldig

1. Den som enligl 37 § 1 mom. första punkten är skyldig
att utan anmaning avlämna kontrolluppgift.

2. Den som för arbetslag eller liknande grupp av personer
i en summa uppburit vissl avlöningsbelopp såsom ackordsöverskotl eller dylikt
för att fördelas inom laget eller gruppen.

Vem
uppgiften skall avse

Den som
hos den uppgiftsskyldige innehaft anställning eller uppdrag eller utfört tillfälligl
arbele.

Medlem av arbetslaget eller gruppen.

Vad
uppgiften skall avse

Åtnjutna
förmåner, om inte uppgiftsskyldighel ulan anmaning föreligger, med upplysning
dels, då förmåner avser kortare lid än helt år, om den tidrymd, för vilken de
åtnjutits, och dels huruvida det åligger arbetsgivaren att för förmånerna belala
ar-hetsgivaravgifter enligt lagen (1981:000) om socialavgifter.

Till
medlem utgivet belopp med upplysning huruvida del åligger arbetsgivaren atl
för beloppel belala arbetsgivaravgifter enligl lagen (1981:000) om
socialavgifter.

Denna lag iräder i krafl den 1 januari 1982 och tillämpas
första gången i fråga om kontrolluppgifter till ledning för 1983 ärs laxering.

Prop.
1981/82:10

9 Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

113

Härigenom
föreskrivs alt 1 §, 3 § 1 mom., 22 §, 25 §, 27 § 1 mom,, 49 § 1 mom. och 85 § 1
mom, uppbördslagen (1953:272)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Med skatt
förstås i denna lag, där icke annal angives, statlig inkomstskatt, statlig
förmögenhetsskatt, utskiftningsskatt, ersättningsskatt, kommunal inkomstskatt,
landstingsmedel, skogsvårdsavgifter, sådana socialförsäkringsavgifter till
folkpensioneringen och tilläggs-pensionsavgifter som avses i 19 kap. 3 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring, sjukförsäkringsavgifter enligt 19 kap. 2 §
sistnämnda lag, arbetsskadeförsäkringsavgifter enUgt 7 kap. 2 § tredje
stycket lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, delpensionsförsäkringsavgifter
enligt 21 § andra stycket lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring,
socialavgifter enUgt 3 § lagen (1981:15) om finansiering av statsbidrag till förskole-
och fritidshemsverksamhet, skattetillägg eller förseningsavgift enligt
taxeringslagen, ävensom annuitet å avdikningslän.

Regeringen må, om särskilda omständigheter därtiU
föranleda, föreskriva alt i samband med uppbörden av skatt må uppbäras jämväl
annan avgift än sådan som i första stycket sägs. Har dylik föreskrift meddelats
skall, där icke annat angivas, vad i denna lag stadgas angående skatt äga
motsvarande tillämpning beiräffande avgift som med föreskriften avses.

Med skatt förstås i denna lag, om inte annat anges,
statlig inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt, utskiftningsskatt,
ersättningsskatt, kommunal inkomstskatt, skogsvårdsavgifter, egenavgifter
enligt lagen (1981:691) om socialavgifter, skattetillägg och förseningsavgift
enligt taxeringslagen (1956:623) samt annuitet på avdikningslän.

Regeringen/År, om särskilda omständigheter föranleder
det, föreskriva atl i samband med uppbörden av skall skall uppbäras även
andra avgifter än sådana som anges i första stycket. Har sådan föreskrift
meddelats skall, om inte annal anges, vad i denna lag stadgas angående skatt lillämpas
beträffande den avgift som avses med föreskriften.

' Lagen omtryckt 1972:75.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.

' Senaste lydelse 1981:41.

8 Riksdagen 1981/82. I saml. Nr 10

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

1 mom.'
I den omfattning nedan angives skall skattskyldig utgö-preliminär skatt med
belopp, vilket så nära som möjligl kan antagas motsvara i den slutliga skatten
ingående statlig inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt, socialförsäkringsavgift
till folkpensioneringen enligl 19 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän
försäkring, tilläggspensionsavgift, sjukförsäkringsavgift, arbelsskadeförsäkringsavgift,
del-pensionsförsökringsavgift, socialavgift enligt 3 § lagen (1981:15) om
finansiering av statsbidrag liU förskole- och fritidshemsverksamhet, avgift
enligt 4 § lagen om allmän arbetsgivaravgift, kommunal inkomstskatt och landstingsinedel.

1 mom. I
den omfattning nedan anges skall skattskyldig beicda preliminär skatt med
belopp, vilkel sä nära som möjligl kan anlas motsvara i den slulliga skatten
ingående statlig inkomstskatt, statlig förmögenhetsskall, egenavgifter och
kommunal inkomstskatt.

Lokal
skattemyndighet beslular i fråga om beräkning av preliminär A-skatt samt
debitering av preliminär B-skatt och slutlig, kvarstående och tillkommande
skatt.

Beslut som avses i första stycket meddelas av den lokala
skattemyndigheten i det fögderi där beskattningsorten är belägen. I fråga om
fysisk person eller dödsbo beslutar dock lokala skaltemyndigheten i det fögderi
där hemortskommunen är belägen. Om sådan skallskyldig saknar hemortskommun
eller särskilda skäl eljest föreligga, beslular lokala skattemyndigheten i beskattningsort
för den skaitskyldige enligt föreskrifter som riksskatteverket meddelar.

Lokal
skaltemyndighet beslular i fräga om beräkning av preliminär A-skatt samt
debitering av preliminär B-skatl och slutlig, kvarstående och tillkommande
skatt. Lokal skattemyndighet fastställer också avgiftsunderlag för egenavgifter.

Beslut som
avses i första slycket meddelas av den lokala skattemyndigheten i del fögderi
där beskattningsorten är belägen. I fråga om fysisk person eller dödsbo
beslutar dock lokala skaltemyndigheten i det fögderi där hemortskommunen är
belägen. Om sådan skattskyldig saknar hemortskommun eller särskilda skäl
annars föreUgger, beslutar lokala skattemyndigheten i beskattningsort för den
skattskyldige enligt föreskrifter som riksskatteverket meddelar.

Länsslyrelsen medverkar i debiteringsarbelel enligt
föreskrifter som meddelas av regeringen.

' Senaste lydelse 1981:41. " Senasie lydelse
1974:771.

Prop,
1981/82:10

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

115

Vid debitering av preliminär B-skatt med ledning av
preliminär taxering skall iakttagas:

att
socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen uträknas med tillämpning av 19
kap. 3 och 4 a §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring;

att
tilläggspensionsavgift uträknas med tillämpning av den procentsats för
avgiftsuttaget, som fastställts för inkomståret;

atl sjukförsäkringsavgift uträknas med tillämpning av 19
kap. 2 och 4 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring;

atl för skallskyldiga, som avses i 10 § I mom. lagen om
statlig inkomstskatt, sådan skatt uträknas med tillämpning av det procenttal
av grundbeloppet, som bestämls för inkomståret; saml

all kommunal inkomstskatt och landstingsinedel uträknas
med ledning av de belopp för skattekrona och skatteöre, som för inkomståret
bestämts för utdebitering i beskattningsorten; dock må regeringen eller den
myndighet regeringen beslämmer, om särskilda omständigheter/öre//ggfl,
förordna atl utdebitering i hemortskommunen fär läggas lill grund vid
debitering av preliminär B-skatl för fysisk person eller dödsbo även om
beskattningsorten åren annan.

Vid
debitering av preliminär B-skatt med ledning av preliminär taxering skall
iakttas:

att egenavgifter uträknas med ledning av bestämmelserna i
lagen (1981:000) om .socialavgifter;

atl för skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom. lagen
(1947:576) om slallig inkomstskatt, sådan skatt uträknas med lillämpning av del
procenttal av grundbeloppet, som bestämts för inkomståret; samt

att
kommunal inkomstskall uträknas med ledning av den skattesats, som för
inkomståret gäller i beskattningsorten; dock får regeringen eller den
myndighet regeringen bestämmer, om del föreligger särskilda omständigheter,
förordna alt utdebitering i hemortskommunen får läggas till grund vid debitering
av preliminär B-skatl för fysisk person eller dödsbo även om beskattningsorten
är en annan.

1 mom.*
Vid debitering av slutlig skatt skall iakttagas:

1 mom.
Vid debitering av slutlig skatt skall iakttas:

att för skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom. lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt, sådan skatt uträknas med tillämpning av det
procenttal av grundbeloppet, som har fastställts att gälla för den preliminära
skatt, vilken skall avräknas mot den slutliga skatten;

att kommunal inkomstskatt uträknas med ledning av den
skattesats som för inkomståret gäller i beskattningsorten;

-' Senasie lydelse 1974:771. •* Senaste lydelse 1981:41.

Prop,
1981/82:10

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

116

atl kommunal inkomstskatt uträknas i en posl, varvid
skattebeloppet vid öretal över 50 avrundas uppåt och vid annat öretal avrundas
nedåt till helt krontal;

att skogsvårdsavgift uträknas enligt bestämmelserna i 1 §
lagen (1946: 324) om skogsvårdavgift;

att liUäggspensionsavgift uträknas ined tillämpning av
den för inkomståret fastställda procentsatsen för avgiftsuttaget, varvid
öretal bortfaller;

alt kommunal inkomstskatt debiteras med belopp som har
uträknats av lokal skattemyndighet i det fögderi där beskattningsorten är
belägen;

atl egenavgifter
debiteras med ledning av bestämindserna i lagen (1981:000) om socialavgifter
och på grundval av uppgifter om försäkringsförhållanden som lämnas av den
allmänna försäkringskassan, varvid öretal bortfaller; samt

att / / § nämnd sjukförsäkringsavgift debiteras enligt 19
kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring på grundval av uppgifter om försäkringsförhållanden
som lämnas av allmän försäkringskassa;

alt socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen såvitt
gäller person med inkomst av annat förvärvsarbete än anställning debiteras
med tUlämpning av bestämmelserna i 11 kap. 4 § samt 19 kap. 3 och 4 a §§ lagen
om allmän försäkring;

att i 1 § nämnd arbelsskadeförsäkringsavgift debiteras
med ledning av bestämmelserna i 7 kap. 2 § tredje stycket lagen (1976:380) om arbelsskadeförsäkring;

att i I § nämnd delpensionsförsäkringsavgift debiteras
med ledning av bestämmelserna i 21 § andra stycket lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring;

alt i 1 § nämnd socialavgift debiteras med ledning av
bestämmelserna i 3 § lagen (1981:15) om finansiering av statsbidrag till förskole-
och fritidshemsverksamhet; samt

att i 1 § nämnd annuitet eller, om skattskyldig har att
erlägga flera annuileter, summan av dessa påförs i helt anlal kronor, varvid örelal
bortfaller.

Prop, 1981/82:10 117

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

49 § / mom. Skatiskyldig får av den lokala
skattemyndigheten beviljas anstånd med inbetalning av skall, kvarskalteavgift
eller ränta,

1)
om taxeringsintendenlen
har anfört besvär över taxeringen med yrkande om ändring till den
skattskyldiges förmån: till det belopp som betingas härav,

2)
om den skaitskyldige
har anfört besvär över taxeringsnämndens beslut om taxering och taxeringsintendenlen
helt eller delvis har tillstyrkt besvären eller ansökan om anstånd eller det -
utan atl yttrande har inhämtats frän taxeringsintendenlen - kan med skäl antas
att besvären kommer all bifallas helt eller delvis: till det belopp som
betingas härav,

3)
om den skaitskyldige
har anfört besvär över länsrätts eller kammarrätts beslut om laxering och taxeringsintendenlen
hell eller delvis har tillstyrkt besvären eller ansökan om anstånd: till det
belopp som betingas härav,

4)
om laxeringen
har blivit oriktig pä grund av felräkning, felskrivning eller annat uppenbart
förbiseende: till del belopp som betingas av förbiseendet,

5)
om den skaitskyldige
har taxerats på mer än en ort för samma inkomst, garantibelopp för fastighet
eller förmögenhel: lill del belopp som svarar mot ettdera av eller båda de
skattebelopp som har påförts med anledning av taxeringen,

6)
om
avgiftsunderlag för egen- 6) om avgiftsunderlag för egenav-avgift
som avses i anvisningarna gifter har bestämts till för högl be-////
41 b § kommunalskaltelagen lopp: till det belopp som betingas
(1928:370) har bestämts till för högt av felaktigheten,

belopp: till det belopp som befingas av felaktigheten,

7)
om skatt har
påförts obehörigen eller med för högl belopp pä grund av fel vid debiteringen:
till det belopp som betingas av felaktigheten i debiteringen,

8)
om preliminär
skatt, som enligt 27 § 2 mom, skall gottskrivas den skaitskyldige, kan beräknas
överstiga motsvarande slutliga skall och bli avkortad enligt 65 § samt den
skattskyldige inte har erhållit jämkning enligl bestämmelserna i 45 § 1 mom.
sista slyckel: lill sä stor del av skatten som kan anlas bli avkortad.

85 §

1 mom." Den, som icke ålnöjes 1 mom. Den lokala skallemyn-

wft beslut
enligt denna lag flv/oÅ:a/ dighetens beslut enligl denna lag

skattemyndighet,
äger i beslutet överklagas hos länsrätten genom

söka ändring hos länsrätten genom besvär,

besvär.

/ fråga om preliminär taxering. Beslut om preliminär taxering,

sättel för
uttagande av preliminär sättet för uttagande av preliminär

skatt,
debitering eller jämkning av skall,
debitering eller jämkning av

sådan
skatt, verkställande av skal- sådan skatt,
verkställande av skat-

' Senaste lydelse 1980:316. " Senaste lydelse
1979:174.

Prop, 1981/82:10

Nuvarande lydelse

teavdrag och anstånd med inbetalning av skatt föres dock
talan hos länsstyrelsen.

Allmänt ombud äger anföra besvär över lokal
skattemyndighets beslut endast vad avser arbetsgivares ansvarighet för
arbetstagares skatt.

Talan får
ej föras mot lokal skattemyndighets beslut om revision enligt 78 § 1 mom.
eller varigenom vite har förelagts.

Har
besvärshandling före besvärstidens utgång inkommit till annan länsrätt eller
länsstyrelse än den som har att pröva besvären, skall de ändå upptagas till
prövning. Handlingarna skall då omedelbart översändas till den länsrätt eller
länsstyrelse som skall pröva besvären.

118

Föreslagen lydelse

teavdrag och anstånd med inbetalning av skatt överklagas
dock hos länsstyrelsen genom besvär. Beslut om fastställande av avgiftsunderlag
för egenavgifter överklagas hos försäkringsrätten genom besvär.

De allmänna ombuden får överklaga lokala
skattemyndigheters beslut endast ifråga om arbetsgivares ansvarighet för
arbetstagares skatt.

Lokala skattemyndigheters beslut om revision enligl 78 §
1 mom. eller varigenom vite har förelagts får inle överklagas.

Om en besvärshandling före besvärstidens utgång inkommit lill
någon annan länsrätt, länsstyrelse eller försäkringsrätt än den som har atl
pröva besvären, skall de trots detta tas upp till prövning. Handlingarna skall
då omedelbart översändas till den länsrätt, länsstyrelse eller försäkringsrätt
som skall pröva besvären.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982 och tillämpas
första gången i fräga om debitering av preliminär skatt för år 1982 och slutlig
skatt på grund av 1983 ärs taxeijng. Äldre bestämmelser gäller fortfarande vid
debitering av slutlig eller tillkommande skatt på grund av taxering år 1982
eller tidigare år eller eftertaxering för år 1981 eller tidigare år.

10 Förslag till

Lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69)

Härigenom
föreskrivs att 1 § skatlebrollslagen (1971:69) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

! § '

Denna lag gäller i fråga om skatt eller avgift enligt

1. lagen (1908:128) om bevillningsavgifter för särskilda
förmåner och rälligheler, förordningen (1927:321) om skatt vid utskiftning av
aktiebolags tillgångar, kommunalskattelagen (1928:370), förordningen
(1933:395) om ersättningsskatt, lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,
lagen

Senaste lydelse 1978: 145.

Prop, 1981/82:10

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

119

(1946:324)
om skogsvårdsavgift, lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, lagen (1947:577)
om stafiig förmögenhetsskatt, lagen (1958:295) om sjömansskatt, förordningen
(1970:99) om investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten, lagen (1977:322) om
investeringsavgifl för vissa byggnadsarbeten.

2. lagen (1941:251) om särskild

varuskatt, förordningen (1943:477)

om skatt å vissa pälsvaror, förord

ningen (1948:85) om försäljnings

skatt, förordningen (1953:396) om

accis å feitemulsion m.m., lagen

(1953:397) om avgift för fettvaror

som användas för framställning av

feitemulsion m, m., lagen (1956:

545) om omsättningsskatt på motor

fordon, lagen (1957: 262) om allmän

energiskatt, lagen (1960: 253) om

tillverkning och beskattning av

malt- och läskedrycker, lagen

(1960: 258) om utjämningsskatt på

vissa varor, lagen (1961: 372) om

bensinskatt, lagen (1961: 394) om

tobaksskatt, förordningen (1961:

653) om brännoljeskall, stämpel

skattelagen (1964: 308), förordning

en (1964: 352) om gasolskatt, för

ordningen (1966:21) om särskild

skatt på motorbränslen, lagen

(1968: 430) om mervärdeskatt, för

ordningen (1971: 170) om annons

skatt, lagen (1972: 266) om skatt på

annonser och reklam, lagen (1972:

820) om skatt på spel, lagen (1973:

37) om avgift på vissa dryckesför

packningar, väglrafikskaitelagen

(1973: 601), lagen (1973: 602) om

särskild vägtrafikskatt, lagen (1973:

1216) om särskild beredskapsavgifl

för oljeprodukter, bilskrolningsla

gen (1975: 343), lagen (1977: 306)

om dryckesskatt, lagen (1978: 69)

om försäljningsskatt på motorfor

don, lagen (1978: 144) om skatt på

vissa resor,

3, lagen
(1954:243) om yrkesska

deförsäkring i vad avser obligato

risk försäkring, lagen (1955:469)

angående omreglering av vissa er

sättningar enligt lagen den 17 juni

1916 (nr 235) om försäkring för

2. lagen (1941: 251) om särskild varuskatt, förordningen
(1943: 477) om skatt å vissa pälsvaror, förordningen (1948: 85) om
försäljningsskatt, lagen (1953: 397) om avgift för fettvaror som användas för
framställning av feitemulsion m.m., lagen (1956: 545) om omsättningsskatt på
motorfordon, lagen (1957: 262) om allmän energiskatt, lagen (1960: 253) om
tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker, lagen (1961: 372) om
bensinskall, lagen (1961: 394) om tobaksskatt, förordningen (1961: 653) om brännoljeskall,
stämpelskattelagen (1964: 308), förordningen (1964: 352) om gasolskatt, förordningen
(1966: 21) om särskild skatt på motorbränslen, lagen (1968: 430) om
mervärdeskatt, förordningen (1971: 170) om annonsskatt, lagen (1972: 266) om
skatt på annonser och reklam, lagen (1972: 820) om skatt pä spel, lagen (1973:
37) om avgift på vissa dryckesföipackningar, vägtrafik-skaltelagen (1973: 601),
lagen (1973: 602) om särskild vägtrafikskatt, lagen (1973: 1216) om särskild
beredskapsavgift för oljeprodukter, bilskrolningslagen (1975: 343), lagen
(1977: 306) om dryckesskatt, lagen (1978: 69) om försäljningsskatt på
motorfordon, lagen (1978: 144) om skatt pä vissa resor.

3. lagen (1955:469) angående omreglering av vissa
ersättningar enligt lagen den 17 juni 1916 (nr 235) om försäkring för
olycksfall i arbete m.m., lagen (1981:000) om socialavgifter.

Prop. 1981/82:10 120

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

olycksfall i arbete m.m., lagen (1960:77) om
byggnadsforskningsavgift, lagen (1961 ;300) om redareavgift för sjöjblks
pensionering, lagen (1962:381) om allmän försäkring, lagen (1962:398) om
finansiering av folkpensioneringen, lagen (1968:419) om allmän arbetsgivaravgift,
lagen (1970:742) om löne-garantiavgifl, lagen (1971:282) om arbelarskyddsavgift,
lagen (1975: 358) om vuxenutbildningsavgift, lagen (1975:335) om arbetsgivaravgift
till arbetsmarknadsutbildningen.

Lagen gäller även preliminär skatt, kvarstående skatt och
tillkommande skall som avses i uppbördslagen (1953:272).

Lagen tillämpas ej om skatten el- Lagen lillämpas inte om skatten

ler avgiften fastställes eller upp- eller
avgiften fastställs eller upp

bäres i den ordning som gäller för bärs
i den ordning som gäller för

tull och ej heller beträffande restav- tull
och inte heller beträffande rest-

gift, skattetillägg eller liknande av- avgift,
skattetillägg eller liknande

gift. avgift.

Denna lag iräder i krafl den 1 januari 1982. Den äldre
lydelsen av 1 § gäller fortfarande i fräga om avgifter som belöper på tid före
ikraftträdandet.

11 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade
skattefordringar m. m.

Härigenom föreskrivs alt 1 § lagen (1971: 1072) om förmånsberättigade
skallefordringar m. m. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§' Förmånsrätt enligt 11 § förmånsrällslagen (1970:979)
följer med fordran på

1.
skall och
avgift, som anges i 1 § första slycket uppbördslagen (1953:272), samt skatt
enligt lagen (1908:128) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och
rättigheter, lagen (1958:295) om sjömansskatt och kupongskatlelagen (1970:624),

2.
skatt enligt
förordningen (1959:507) om allmän varuskatt och lagen (1968:430) om
mervärdeskatt,

' Senaste lydelse 1978:895.

121

Prop,
1981/82:10

Föreslagen lydelse

Nuvarande
lydelse

3. skatt eller avgift
enligt förord

ningen (1908: 129) angående en sär

skild stämpelavgift vid köp och

byte av fondpapper, lagen

(1928: 376) om särskild skatt å vissa

lotterivinster, lagen (1941:251) om

särskild varuskatt, förordningen

(1943:477) om skatt å vissa päls

varor, förordningen (1948:85) om

försäljningsskatt, lagen (1953:397)

om avgift för fettvaror som använ

das för framställning av feitemul

sion m.m,, lagen (1956:545) om

omsättningsskatt på motorfordon,

lagen (1957:262) om allmän ener

giskatt, lagen (1960:253) om till

verkning och beskattning av malt-

och läskedrycker, lagen (1961:372)

om bensinskatt, lagen (1961:394)

om tobaksskatt, förordningen

(1961:653) om brännoljeskall,

stämpelskattelagen (1964: 308), för-

' ordningen (1964:352) om gasol

skatt, förordningen (1966:21) om

särskild skatt pä motorbränslen,

förordningen (1971:170) om an

nonsskalt, lagen (1972:266) om

skatt på annonser och reklam, la

gen (1972:820) om skatt på spel,

lagen (1973:37) om avgift på vissa

dryckesförpackningar, lagen

(1973:1216)
om särskild beredskapsavgift för oljeprodukter, bilskrolningslagen
(1975:343), lagen (1977: 306) om dryckesskatt, lagen (1978:69) om
försäljningsskatt pä motorfordon saml lagen (1978: 144) om skatt på vissa
resor.

3.
skatt eller avgift enligt
förordningen (1908: 129) angående en särskild stämpelavgift vid köp och byle
av fondpapper, lagen (1928:376) om särskild skatt å vissa lotteri vinster,
lagen (1941:251) om särskild varuskatt, förordningen (1943:477) om skatt å
vissa pälsvaror, förordningen (1948:85) om försäljningsskatt, förordningen
(1953:396) om accis å feitemulsion m.m., lagen (1953:397) om avgift för fettvaror
som användas för framställning av feitemulsion m. m., lagen (1956:545) om
omsättningsskatt pä motorfordon, lagen (1957:262) om allmän energiskalt, lagen
(1960:253) om tillverkning och beskattning av mall- och läskedrycker, lagen
(1960:258) om utjämningsskatt på vissa varor, lagen (1961:372) om bensinskatt,
lagen (1961:394) om tobaksskatt, förordningen (1961:653) om brännoljeskall,
stämpelskattelagen (1964: 308), förordningen (1964: 352) om gasolskatt,
förordningen (1966: 21) om särskild skatt på motorbränslen, förordningen
(1971: 170) om annonsskall, lagen (1972: 266) om skatt på annonser och reklam,
lagen (1972: 820) om skatt på spel, lagen (1973: 37) om avgift på vissa
dryckesförpackningar, lagen (1973: 1216) om särskild beredskapsavgifl för
oljeprodukter, bilskrolningslagen (1975: 343), lagen (1977: 306) om
dryckesskatt, lagen (1978: 69) om försäljningsskatt pä motorfordon saml lagen
(1978; 144) om skall på vissa resor,

4.
skatt enligt förordningen
(1922: 260) om automobilskatt, kungörelsen (1951:750) om saluvagnsskatt,
förordningen (1963: 116) om trafikomläggningsskatl, iraklorskatteförordningen
(1969:297), vägtrafikskattelagen (1973:601), lagen (1973:602) om särskild
vägtrafikskatt, kungörelsen (1973:781) om saluvagnsskatt samt lagen (1976:339)
om saluvagnsskatt,

5.
tull och särskild avgift enligt
39 § lullagen (1973:670) samt avgift enligl kungörelsen (1960:235) om avgift
för växlskyddskonlroll vid införsel av växter och förordningen (1968:361) om
avgift vid införsel av vissa bakverk.

Prop.
1981/82:10 122

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

6.
avgift enligt lagen (1967:340)
om prisreglering pä jordbrukets område och lagen (1974:226) om prisreglering på
fiskets område,

7.
avgift, som uppbäres
med 7. avgift som uppbärs med tillämpning av
lagen (1959:552) om tillämpning av lagen (1959:552) om uppbörd av vissa
avgifter enligt la- uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän
försäkring, m. m., i gen (1981:000) om socialavgifter, den mån avgiften
icke omfattas av

1.

Förmänsrätten
omfatlar ej restavgift och liknande avgift som utgår vid försummelse att
redovisa eller betala fordringen och ej heller skatte- eller avgiftstillägg och
förseningsavgift.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1982, Den äldre lydelsen av 1 § gäller
fortfarande i fräga om avgifler som belöper pä tid före ikraftträdandet.

12
Förslag till

Lag
om upphävande av lagen (1981:40) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom
föreskrivs atl lagen (1981:40) om ändring i kommunalskaltelagen (1928:370)
skall upphöra att gälla.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1982.

13
Förslag till

Lag
om upphävande av lagen (1981:41) om ändring i uppbördslagen

(1953:272)

Härigenom
föreskrivs att lagen (1981:41) om ändring i uppbördslagen (1953: 272) skall
upphöra att gälla.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1982.

14
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom
föreskrivs att 3 kap. 2 § och 11 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän
försäkring' skall ha nedan angivna lydelse.

'
Lagen omtryckt 1977:630.

Prop,
1981/82:10

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

123

3 kap, 2§-Sjukpenninggrundande inkomst är den inkomst i
pengar eller naturaförmåner i form av kost, bostad eller bil, som en försäkrad
kan antas för år räknat komma atl tills vidare få för eget arbele, antingen
såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst (inkomst av anställning)
eller på annan grund (inkomst av annat förvärvsarbete). Den
sjukpenninggrundande inkomslen fastställs av försäkringskassan. Inkomst av
anställning och inkomst av annat förvärvsarbete skall därvid var för sig
avrundas till närmast lägre hundratal kronor.

Vid
beräkning av sjukpenninggrundande inkomst bortses frän sådan inkomst av
anställning och annat förvärvsarbete som överstiger sju och en halv gånger
det vid årets ingång gällande basbeloppet. Det belopp som sålunda skall undantas
skall i första hand räknas av från inkomst av annal förvärvsarbete.
Ersättning i pengar eller naturaförmåner för arbete som någon utför för
någon annans räkning ulan all vara anställd i dennes tjänst skall anses såsom
inkomst av anställning, om ersättningen under ett år uppgått till minst
femhundra kronor. År ersättningen alt hänföra till inkomsl av rörelse som
bedrivits av den som utfört arbetet eller av jordbruksfastighet som denne
brukat, skall vad nu sagts gälla endast om denne och den som utgivit ersättningen
är ense om detta, I dessa fall skall den som ulfört arbetet anses såsom
arbetstagare och den som utgivit ersättningen såsom arbetgi-vare.

Vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst bortses
från sådan inkomst av anställning och annat förvärvsarbete som överstiger sju
och en halv gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet. Det belopp som
sålunda skall undanias skall i första hand räknas av från inkomsl av annat
förvärvsarbete. Ersättning i pengar eller naturaförmåner för arbete som någon
utför för någon annans räkning ulan att vara anställd i dennes tjänst skall,
såvida ersättningen under ett år uppgår till minst 500 kronor, anses som
inkomst av anställning. Ifråga om ersättning som utgör inkomst av rörelse eller
jordbruksfastighet gäller vad nu har sagts endast imder förutsättning atl den
försäkrade och den som har utgivit ersättningen är ense om detta. I nu angivna
fall skall den som har utfört arbetet anses säsom arbetstagare och den som har
utgivit ersättningen såsom arbetsgivare. Om ersättning i pengar eller
naturaförmåner för arbele för någon annans räkning under etl år understiger
500 kronor, anses ersättningen från dessa som inkomst av egel arbele endast
såvida den är att hänföra till inkomst av rörelse eller jordbruksfastighet.

Beräkningen av den sjukpenninggrundade inkomsten skall,
där förhållandena inte är kända för försäkringskassan, grundas på de
upplysningar som kassan kan inhämta av den försäkrade eller dennes arbetsgivare
eller som kan framgå av den uppskattning, som vid taxering gjorts av den

- Lydelse enligt prop. 1980/81: 178.

Prop,
1981/82:10

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

124

försäkrades inkomst. Inkomsl av arbete för egen räkning fär
ej beräknas högre än som motsvarar skälig avlöning för liknande arbete för
annans räkning. Om inkomsten helt eller delvis utgörs av naturaförmåner i form
av kost och bostad, skall dessa förmåner uppskattas efter de regler som lillämpas
vid beräkning av preliminär skatt. Värdet av naturaförmån i form av bil skall
uppskattas enligt de grunder som gäller för värdering av förmånen vid
debitering och uppbörd av arbetsgivaravgift till sjukförsäkringen.

11 kap.

3 §

Med inkomst av annat förvärvsarbete avses

a) inkomst av här i riket bedriven
rörelse;

b) inkomsl av här belägen jordbruksfastighet,
som brukas av den försäkrade;

c) ersättning för arbete för annans
räkning i pengar eller naturaförmåner i form av kost, bostad eller bU, om
värdet av ersättningen från denne under året har uppgått till minst 500
kronor; samt

d) sjukpenning
enligt denna lag

eller lagen (1976:380) om arbels

skadeförsäkring eller motsvarande

ersättning som ulgår enligt annan

författning eller på grund av rege

ringens förordnande, i den mån er

sättningen träder i stället för in

komst som ovan nämnts;

alll i den män inkomslen inte enligt 2 § är att hänföra
till inkomst av anställning.

Med inkomst av annal förvärvsarbete avses

a)
inkomst av här
i riket bedriven rörelse;

b)
inkomsl av här
belägen jordbruksfastighet, som brukas av den försäkrade;

c)
ersättning i
penningar eller naturaförmåner i form av kost eller bostad för arbele för
annans räkning; samt

d) sjukpenning enligl denna lag eller lagen (1976:380) om
arbetsskadeförsäkring eller motsvarande ersättning som utgår enligl annan
författning eller på grund av regeringens förordnande, i den mån ersättningen
träder i stället för inkomst som ovan nämnls;

alll i den mån inkomslen icke enligt 2 § är att hänföra lill
inkomst av anställning.

Till inkomst som avses i första stycket a) och b) räknas
även sådan inkomst av rörelse eller jordbruksfastighet, som enligt punkt 13 av
anvisningarna lill 32 S eller anvisningarna till 52 § kommunalskattelagen
(1928:370) laxeras hos försäkrad, om den försäkrade varil verksam i
förvärvskällan i ej blott ringa omfattning.

Har inkomst som avses i första Har inkomst som avses i första

slyckel a), b) eller c) icke uppgått stycket a) eller b) inte uppgått till

till femhundra kronor för år, tages 500 kronor för år, tas den inle i

den ej i beräkning. beräkning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982. Äldre
bestämmelser gäller dock i fråga om inkomst som belöper pä tid före
ikraftträdandet.

Prop.
1981/82:10 15 Förslag till

125

Lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av
pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskriv

cionsgrundande
inkon.... ------------------------------ £,

skall ha
nedan angivna lydelse.

iic.fe,....
.„.„.v..,'s att 4 § lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst
enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring'

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

4 § -

Vid bestämmande av pensionsgrundande inkomst skall, utöver
vad som framgår av lagen om allmän försäkring, gälla följande.

Värdet
av naturaförmån i form av kost. bostad eller bil till arbetstagare, som
avses i 1 § första stycket lagen om sjömansskatt, skall uppskattas i
enlighet med vad regeringen eller efler regeringens bemyndigande
riksförsäkringsverket föreskriver. Värdet av bilförmån skall uppskattas
enligt de grunder som gäller för värdering av förmånen vid debitering och
uppbörd av arbetsgivaravgifter enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.
Vad nyss sagts gäller också beträffande förmän av kost, bostad eller bil i
fall som avses i 3 § första stycket.

Vid
beräkning av inkomst av anställning skall avdrag göras för kostnader som
arbetstagaren haft att bestrida i innehavd anställning, i den män
kostnaderna, minskade med erhållen kostnadsersättning, översiiger ettusen
kronor.

Riksförsäkringsverket
får meddela särskilda föreskrifter angående beräkning av sådan inkomst av anslällning,
som enligl lagen om statlig inkomstskatt hänförs lill inläkt av
jordbruksfastighet eller intäkt av rörelse.

Vid
beräkning av inkomst av annal förvärvsarbete/År frän inkomst av en viss
förvärvskälla inle dras av underskott /' annan förvärvskälla.

Värdet av naturaförmån i form av kost, boslad eller bil lill
arbetstagare, som avses i 1 § första slyckel lagen om sjömansskatt, skall uppskattas
i enlighel med vad regeringen eller efler regeringens bemyndigande
riksförsäkringsverket föreskriver. Värdet av bilförmån skall uppskattas enligt
de grunder som gäller för värdering av förmånen vid debitering och uppbörd av
arbetsgivaravgifter enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Vad nyss
sagts skall jämväl äga tillämpning beträffande förmän av kost, bostad eller bil
i fall som avses i 3 § första stycket.

Vid beräkning av inkomst av anställning skall avdrag
göras för koslnader som arbetstagaren haft att bestrida i innehavd anställning,
i den mån kostnaderna minskade med erhållen kostnadsersättning överstiga
ettusen kronor.

Riksförsäkringsverket äger meddela särskilda föreskrifter
angående beräkning av sådan inkomst av anställning, som enligt lagen om statlig
inkomstskatt hänföres till intäkt av jordbruksfastighet eller intäkt av
rörelse.

Vid beräkning av inkomst av annal förvärvsarbete skall
frän inkomsl av rörelse avdragas underskott fl rörelse under beskatlningsåret.
1 fråga om inkomsl av jord-

' Lagen omtryckt 1976: 1015.

Senaste
lydelse av lagens rubrik 1976: 1015. - Senaste lydelse 1979:651.

Prop,
1981/82:10 126

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

bruksfastighet
skall motsvarande gälla beiräffande underskott å sådan jordbruksfastighet, som
brukats av den försäkrade.

Denna
lag träder i krafl den 1 januari 1982 och tillämpas första gången vid
bestämmande av pensionsgrundande inkomsl för år 1982.

Prop,
1981/82:10 127

Utdrag

LAGRÅDET PROTOKOLL

vid sammanträde 1981-06-02

Närvarande: f.d. justitierådet Petrén, regeringsrådet
Hilding, justitierådet Vängby.

Enligl lagrådet den 12 maj 1981 Ullhandakommet utdrag av
protokoll vid regeringssammanträde den 30 april 1981 har regeringen pä
hemställan av statsrådet och chefen för budgetdepariementel Wirtén beslutat
inhämta lagrådets yttrande över förslag till

1.
lag om ändring
i kommunalskatlelagen (1928: 370),

2.
lag om ändring
i lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa fall,

3.
lag om ändring
i lagen (1978:401) om exportkreditstöd,

4.
lag om ändring
i lagen (1979:610) om allmän investeringsreserv,

5.
lag om ändring
i lagen (1979:611) om upphovsmannakonto,

6.
lag om ändring
i lagen (1980:953) om särskilt investeringsavdrag för invenlarieanskaffning,

7.
lag om ändring
i lagen (1980:954) om särskill investeringsavdrag för byggnadsarbeten m. m.,

8.
lag om ändring
i laxeringslagen (1956:623),

9.
lag om ändring
i uppbördslagen (1953:272),

10. lag om ändring i skattebrottslagen
(1971:69),

11. lag om ändring i lagen (1971: 1072)
om förmånsberättigade skaltefordringar m.m.,

12. lag om upphävande av lagen
(1981:40) om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370),

13. lag om upphävande av lagen
(1981:41) om ändring i uppbördslagen (1953:272),

14. lag om ändring i lagen (1962:381)
om allmän försäkring,

15. lag om ändring i lagen (1959:551)
om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962: 381) om allmän
försäkring.

Förslagen har inför lagrådet föredragits av
kammarrättsassessorn Leif Wallestam.

Förslagen föranleder följande yttrande.

Prop.
1981/82:10 128

Förslaget
till lag om ändring i kommunalskattelagen

(1928:370)

Punkt
2 av anvisningarna lill 22 §

Lagrådet:

Sedan
föreliggande förslag remitterades till lagrådet, har riksdagen fattal beslut
som innebär att lill säväl förevarande punkl som till punkl 9 av anvisningarna lill
29 S fogats elt nyll stycke. Vad som föresläs i förevarande remiss innebär
ingen rubbning av bestämmelserna i de nya styckena. I den kommande proposiiionen
skall självfallel de nya slyckena medtagas, vilket lagrådet för ordningens
skull velat påpeka.

Att
beakta är vidare atl punkterna 5 och 6 i övergångsbestämmelserna fill den nyss
berörda av riksdagen beslutade lagändringen hänvisar lill vissl stycke i
förevarande punkt och visst stycke i punkl 9 av anvisningarna till 29 §. Då den
nu föreslagna ändringen innebär alt andra stycket säväl i förevarande punkt som
i nyssnämnda punkl 9 upphäves och att följaktligen ordningsnumren på slyckena i
punklerna rubbas, erfordras all jämkning göres av de berörda punklerna i
övergångsbestämmelserna.

Punkt
9 av anvisningarna till 29 §

Lagrådet:

Vid
punkt 2 av anvisningarna till 22 § har angivits att i den kommande
propositionen visst tillägg bör göras till den i remissen föreslagna lydelsen
av förevarande punkt.

Anvisningarna
till 52 §

Lagrådet:

Den
fördelning av inkomster varom stadgas i första-femte slyckena sker, såsom
uttryckligen anges i tredje slyckel, före avdrag för avsättning för egenavgifter.
Efter fördelningen skall avdrag för sådan avsättning ske och först därefter
framkommer del belopp som utgör den skatlskyldiges nettointäkt av
förvärvskällan. Av sjätte slycket, som anger vad som är den skallskyldiges
nettointäkt, bör - i likhet med vad som är fallet i gällande lydelse - klart
framgå, att avdrag för egenavgifter skall ske. Lagrådet förordar därför atl
sjätte slycket gives förslagsvis följande lydelse: "Vad som på vardera
maken belöper enligl bestämmelserna i första-femte styckena, sedan därifrån
avräknats på maken belöpande del av avsättning för egenavgifter, utgör den skatlskyldiges
nettointäkt av förvärvskällan."

Prop,
1981/82:10 129

Förslagen
till lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69) och lag om ändring i lagen
(1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar m, m.

Lagrådet:

Skattebrottslagen
och lagen om förmånsberättigade skattefordringar m. m. innehåller båda i 1 § en
uppräkning av skatter och avgifter på vilka resp, lag är tillämplig. Uppräkning
sker i form av hänvisning till den lag eller annan författning enligt vilken
skatten eller avgiften i fråga skall erläggas. Saknas en viss lag bland de
uppräknade, kan ansvar inte inträda enligt skaltebrottslagen för förfaranden
med avseende pä skatt eller avgift enligl lagen resp, gäller inle förmånsrätt
för sådan skatt eller avgift,

I
förslagel lill lag om ändring i skaltebrottslagen förs avgifter enligl den
föreslagna nya lagen om socialavgifter in under skattebrottslagen, samtidigt
som det föreslås alt hänvisningarna till vissa lagar om sociala avgifter som
antingen är upphävda eller föreslås skola upphävas i samband med
ikraftträdandet av lagen om socialavgifter skall utgå. I övergångsbestämmelsen
anges därvid atl den äldre lydelsen av t § fortfarande gäller i fråga om
avgifter som belöper på tid före ikraftträdandet. I förslaget till lag om
ändring i lagen om förmånsberättigade skaltefordringar m. m. tillämpas
beträffande de sociala avgifterna en annan teknik, eftersom dessa förs in under
den lagen genom en hänvisning lill lagen (1959:552) om uppbörd av vissa
avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m. Denna skall enligt förslag i prop.
1980/81: 178 fortsätta all gälla ehuru med ändrad lydelse och ny rubrik, och beiräffande
den lagen föreslås därför i förevarande lagförslag en ändring av hänvisningen
till att avse den nya förfatlningsrubriken. I båda lagförslagen föreslås
därjämte atl förordningen (1953:396) om accis på feitemulsion m. m,, vilken
upphävts genom SFS 1972:802, samt lagen (1960:258) om utjämningsskatt på vissa
varor, vilken föresläs upphävd genom prop. 1980/81:190, skall utgå ur
uppräkningarna. Ett belydande antal upphävda förfatiningar står trots delta
kvar i de båda katalogerna.

När
en skatteförfatlning upphävs kan säväl skatlebrollslagen som lagen om förmånsberättigade
skattefordringar under lång tid därefter behöva tillämpas med avseende på skatt
eller avgift enligt den upphävda författningen. Dels lillämpas regelmässigl enligl
övergångsbestämmelser den upphävda författningen med avseende pä förhållanden
som ligger i tiden före den dag då författningen i princip upphörde att gälla.
Dels kan det straffprocessuella förfarandel resp. det förfarande i vilken
förmånsrätten görs gällande äga rum lång tid efter det att skallen eller
avgiften fastställts eller skulle ha fastställts.

Lagtekniskt
kan det förhällandet att skattebrottslagen eller lagen om förmånsberättigade
skattefordringar m. m. alltjämt kan lillämpas i fråga om skatter eller avgifler
enligt upphävda författningar komma till uttryck pä 9 Riksdagen 1981/82. / saml. Nr
10

Prop,
1981/82:10 130

två
sätt. Antingen kan den upphävda författningen fä stå kvar i uppräkningen i 1 §
av resp, lag eller också kan författningen i fråga få ulgå ur uppräkningen
medan i en övergångsbestämmelse anges att den äldre lydelsen av uppräkningen
alltjämt gäller för äldre förhållanden. Atl döma av del Slora anlal upphävda
författningar som slår kvar i uppräkningen synes hittills genomgående den förra
vägen ha valts. Det finns t. o. m. exempel, i vart fall beträffande lagen om förmånsberättigade
skaltefordringar m.m., pä atl redan upphävda författningar eller tidsbegränsade
författningar för vilka giltighetstiden utgått tagils med vid lagens tillkomst;
se förordningen (1959: 507) om allmän varuskatt och förordningen (1963:116) om trafikomläggningsskatl.
Exempel finns emellertid även på att förfaltningar genom senare ändringar fått
utgå.

Nu
har den senare vägen valls, dvs, förslag läggs fram om alt vissa förfaltningar
skall utgå ur uppräkningen i resp. 1 § och att i stället en hänvisning tiil
äldre lag skall med avseende pä äldre förhållanden göras i
övergångsbestämmelserna. Denna ordning synes ocksä vara förenad med vissa
fördelar. Om uppräkningen i 1 § av resp. lag ständigt byggs på med nya
skalleförfattningar samlidigl som upphävda författningar får slå kvar, blir
kalalogerna alltmer oöverskådliga. Det synes ocksä svårt att med hänsyn till
den upphävda lagens fortsatta aktualitet i varje enskilt fall bedöma om den bör
stå kvar eller inte. En viss konsekvens bör därför eftersträvas. Del kan
emellertid inte krävas atl varje gång en skatteförfattning upphävs eller
eljest förlorar sin gillighel ändring sker i skaltebrottslagen och/eller lagen
om förmånsberättigade skattefordringar m.m. När ändringar likväl görs i 1 § av
resp. lag - i regel därför atl en ny förfaltning skall läggas lill — synes del
lämpligt alt upphävda förfaltningar får utgå. I vart fall bör en översyn av
katalogerna göras med lämpliga tidsmellanrum. Detta kan också medföra den fördelen
atl en lag står kvar viss tid efter upphävandet, dä det alltjämt kan komma i
fråga att mera frekvent tillämpa skaltebrottslagen resp. lagen om förmånsberättigade
skatlefordringar m. m. beträffande skatt eller avgift enligt lagen, medan den inte
längre belastar katalogerna när den endast mera sällan kan bli aktuell.

När
nu de båda katalogerna rensas från vissa upphävda förfatiningar synes det i
konsekvensens namn lämpligl alt göra en fullständig genomgång. Därvid kan
anmärkas följande.

I
uppräkningarna upptas följande förfatiningar som är upphävda eller till följd
av. tidsbegränsning ändå förlorat sin giltighet (inom parentes anges SFS-nummer
pä den förfaltning, varigenom den uppräknade författningen upphävts, resp. den
tidpunkt dä författningen till följd av tidsbegränsning upphön alt gälla):

Båda
lagarna: förordningen (1943:477) om skatt ä vissa pälsvaror (SFS 1971:246),
förordningen (1948:85) om försäljningsskatt (SFS 1971:247), lagen (1956:545) om
omsättningsskatt på motorfordon (SFS 1978:69),

Prop,
1981/82:10 131

lagen
(1960:253) om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker (SFS
1977: 292), förordningen (1961:653) om brännoljeskall (SFS 1973:601),
förordningen (1966:21) om särskild skatt på motorbränslen (SFS 1973:604),
förordningen (1971:170) om annonsskalt (SFS 1972:266), lagen (1973:602) om
särskild vägtrafikskatt (SFS 1978:118).

Enbart
skattebrottslagen: förordningen (1970:99) om investeringsavgifl för vissa
byggnadsarbeten (1971-06-01), lagen (1977:322) om investeringsavgift för vissa
byggnadsarbeten (SFS 1977:1064).