Prop. 1981/82:101

Prop.
1981/82:101

Regeringens proposition

1981/82:101

med
förslag om tilläggsbudget II till statsbudgeten
för budgetåret 1981/82;

beslutad
den 22 december 1981.

Regeringen
förelägger riksdagen vad som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll för den åtgärd och det ändamål som framgår av föredragandenas
hemställan.

På
regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

ROLF
WIRTÉN

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås ulgifler m. m. på tilläggsbudget II till
statsbudgeten för innevarande budgetår.

De
anslag som begärs uppgår lill ca 122,9 milj. kr. De största anslagen föreslås
gå till posthus m. m. saml lill anläggningar för radioaktivt avfall i Studsvik m.m.

1 Riksdagen 1981/82. 1 samt. Nr 101

Prop. 1981/82:101 2

Utdrag

PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde

1981-12-22

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och
statsråden Ullsten, Wikström, Friggebo, Dahlgren, Åsling, Söder, Johansson, Wirtén,
Andersson, Boo. Petri, Eliasson, Gustafsson, Elmstedt, Tilländer, Ahrland,
Molin

Föredragande: statsråden Wikström, Friggebo, Dahlgren, Åsling,
Wirtén, Petri, Elmstedt, Ahrland, Molin

Proposition med förslag om tilläggsbudget II till statsbudgeten
för budgetåret 1981/82

Statsråden föredrar förslag lill riksdagen i frågor
angående anslag m. m. på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1981/82.
Anförandena redovisas i underprolokollen för resp. departement.

Statsrådet Wirtén anför: De anslag som riksmötet har
anvisat sedan statsbudgeten för budgetåret 1981/82 fastställdes bar uppförts på
tilläggsbudget I (prop. 1981/82:25). Jag hemställer all regeringen föreslår
riksdagen

all besluta om anslag m. m. på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret
1981/82 i enlighet med de förslag som föredragandena har lagt fram.

Regeringen ansluter sig lill föredragandenas överväganden
och beslutar all genom proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har
anfört för den åtgärd eller det ändamål som föredragandena har hemställt om.

Regeringen förordnar all de anföranden som redovisas i
underprotokollen och en sammanställning över de anslag som regeringen begär
skall bifogas propositionen som bilagor 1-9.

Prop. 1981/82:101

Bilaga I.

Utdrag

JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1981-12-22

Föredragande: statsrådet Petri

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret
1981/82 såvitt avser justitiedepartementets verksamhetsområde

ANDRA HUVUDTITELN

H. Diverse

H 4. Stöd fill politiska partier. Riksdagen har efter
förslag i budgetpropositionen till Stöd lill politiska partier för budgetåret
1981/82 anvisat elt förslagsanslag av 69,1 milj. kr. Medlen fördelas enligl
lagen (1972:625, ändrad senast 1977: 1155) om statligt stöd lill politiska
partier.

Del statliga slödel ulgår dels som partistöd, dels som
kanslistöd för ell år i tagel räknat fr. o. m. den 15 oktober. Partistödet
utgår som mandatbidrag. Vatje mandatbidrag utgör f.n. 150000 kr. Kanslistödet,
som i princip är avsett endast för partier som är företrädda i riksdagen, utgår
som grundstöd och lilläggsstöd. Helt grundslöd utgör f.n. 2630000 kr. och tilläggs-slödel
7350 kr. för varje vunnet riksdagsmandat, om partiet är företrätt i regeringen,
och annars 11 000 kr. för varje mandal. Samtliga belopp höjdes till sin
nuvarande nivä genom ett riksdagsbeslut år 1977 (prop. 1977/78: 25, KU
1977/78:22. rskr 1977/78:79). Beloppen hade tidigare höjts år 1975.
Dessförinnan hade partistödet och den del av kanslislödel om utgörs av grundslöd
varit oförändrade sedan år 1972.

Det är viktigt för demokratin att de politiska partierna
har tillräckliga resurser för sin opinionsbildande verksamhet. Avsikten med det
statliga partistödet är all garantera detta. Vid partislödslagens tillkomst år
1972 förutsattes all slödel skulle omprövas med hänsyn till penningvärdeförändringen
med kortare intervaller än som dittills hade varit fallet (prop. 1972:126 s.
48-49). Mol denna bakgrund förordar jag alt stödet nu räknas upp så all
partierna får viss kompensation för de kostnadsökningar som har inträffat sedan
den senaste uppräkningen år 1977. Jag förordar uppräkning med omkring 15% fr.
o. m. den 15 oktober 1981.

Prop. 1981/82:101 4

Elt
förslag till den lagändring som behövs bör fogas till protokollet i delta
ärende som underbilaga 1.1.

Med hänvisning till vad
jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1.
anta ell inom
justitiedepartementet upprättat förslag till lag om ändring i lagen (1972:625)
om statligt stöd till politiska partier,

2.
lill Stöd till politiska
partier på tilläggsbudget II
lill statsbudgeten för budgetåret
1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 10400000 kr.

Prop. 1981/82:101 5

Underbilaga
1.1

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1972:625) om statligt stöd till
politiska partier

Härigenom föreskrivs att 2, 6 och 8§§ lagen (1972:625) om
statligt stöd till politiska partier skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2§'

Partistöd ulgår som mandalbi- Partistöd ulgår
som mandatbi-

drag. Vaije mandatbidrag utgör drag. Varje
mandatbidrag utgör

/50000 kronor. /7i000 kronor.

6§-

Parti som vid val till riksdagen Paiti som
vid val till riksdagen

fält minst 4 procent av rösterna i fåll
minst 4 procent av rösterna i

hela landet erhåller för varje år för hela
landet erhåller för varje år för

vilket valet gäller ett helt grund- vilket
valet gäller ett helt grund

slöd. HeUgnmdslöd utgör 2öiO(00 stöd. HeU grundslöd
utgör J025 0(0

kronor. kronor.

8§

Parti som avses i 6 eller 7§ er- Parti som
avses i 6 eller 7§ er

håller utöver grundslödel tilläggs- håller
utöver grundstödel lilläggs

stöd för vaije år för vilket valet gäl- slöd
för varje är för vilket valet gäl

ler med 7350 kronor för varje vun- ler med 8450 kronor för varje vun

net mandal, om partiet är företrätt i net
mandat, om partiet är företrätt i

regeringen, och annars med 11000 regeringen,
och annars med 12650

kronor för varje vunnet mandal. kronor för
varje vunnet mandat.

Denna lag träder i kraft tvä veckor efter den dag, dä
lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk
författningssamling. De nya bestämmelserna tillämpas dock för lid från och med
den 15 oktober 1981. Ansökningar som har getts in före ikraftträdandet och som
avser slöd för del år som räknas från och med nyssnämnda dag skall anses avse
stöd med belopp som följer av bestämmelserna i den nya lydelsen.

' Senaste lydelse 1977: 1155. - Senaste lydelse 1977:
1155. ' Senaste lydelse 1977: 1155.

ti Riksdagen 1981/82. I samt. Nr 101

Prop. 1981/82:101 6

Bilaga 2

Utdrag

SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1981-12-22

Föredragande: statsrådet Ahriand

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret
1981/82 såvitt avser socialdepartementets verksamhetsområde

FEMTE HUVUDTITELN

G. Undervisningssjukhus m. m.

G 9. Bidrag till kommunala undervisningssjukhus. Under
denna rubrik har i statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisats elt
förslagsanslag av 835 milj. kr.

Från anslaget ulgår även ersättningar för kostnader för
byggnadsarbeten inom sädana lokaler i sjukhusbyggnader som enligl särskilda
avtal har upplåtils för statlig verksamhet. Detta gäller bl. a. lokaler för odontologisk
verksamhet i Umeå.

Lokalerna för den odontologiska utbildnings- och
forskningsverksamheten vid universitetet i Umeå saml för landvården i
anslutning lill denna verksamhet ligger inom området för regionsjukhuset i Umeå
i en sjukhusbyggnad (byggnad 1 A). Vissa lokaler för barntandvård m. m. ligger
emellertid i Umeå centrum, men denna verksamhet avses bli flyttad till nya
lokaler på sjukhusområdet.

Anlalel antagningsplatser till tandläkarutbildningen i
Umeå har fr. o. m. höstterminen 1981 ökat från 60 lill 80 per år. Planeringen
av lokalerna för den ökade tandläkarutbildningen i Umeå skall enligt riksdagens
beslut bygga på all en yllerligare ökning av antalet nybörjarplatser med 20
till 100 per år skall kunna genomföras senare (prop. 1979/80: 148, UbU 1979/
80:35, rskr 1979/80:388 och prop. 1980/81: 100 bil. 12, UbU 1980/81:29, rskr
1980/81:354).

Behovet av lokaler för barnlandvården m. m. och för den
utökade tandläkarutbildningen kan fillgodoses om en nybyggnad (1 D) uppförs i
anslutning lill den befintliga byggnaden (1 A). Vidare kan vissa arbetsmiljöbrisler
i nuvarande lokaler avhjälpas om nybyggnaden kommer lill slånd.

En överenskommelse har tidigare träffats mellan staten och
Västerbottens läns landstingskommun om den fortsalla lokalplaneringen för landlä-

Prop. 1981/82:101 7

karulbildningen i Umeå, m. m. Den har redovisats för
riksdagen i prop. 1979/80: 148 om behov och utbildning av tandvårdspersonal, m.m.
Enligl överenskommelsen skall bl.a. nybyggnaden (1 D) uppföras.

En överenskommelse om den fortsatta projekteringen av
lokaler för tandläkarutbildningen i Umeå, m. m., som har träffats med
landstingskommunen den 3 april 1981, har godkänts av regeringen den 25 juni
1981.

Syslemhandlingar för nybyggnaden föreligger nu och schaklningsarbe-ten
avses bli påbörjade i början av år 1982. Byggnaden skall omfatta 17378 m brulloarea.
Kostnaden beräknas bli 85 milj. kr. i prisläget den 1 januari 1981.

Drygl 60% av lokalerna i nybyggnaden skall disponeras av
de statliga odonlologiska verksamheterna. Vidare kommer närmare 30% alt utgöras
av sådana lokaler vid undervisnings- och regionsjukhuset, för vilka statlig invesleringsersältning
enligl de s.k. läkarulbildningsavlalen i regel ulgår med 25%, under förulsällning
att lokalerna anordnas i samband med en om- eller tillbyggnad. 1 övrigi skall
nybyggnaden inrymma lokaler för landstingskommunens folktandvård m. m.

Statens förhandlingsnämnd har för regeringens prövning
överlämnat en överenskommelse om ny- och ombyggnad av lokaler för
landläkarutbildningen i Umeå, som intagits i ell protokoll fört vid
förhandlingar den 15 oktober 1981 mellan nämnden och företrädare för
Västerbottens läns landstingskommun. Enligt överenskommelsen skall nybyggnaden
1 D utföras i huvudsaklig överensstämmelse med vissa reviderade systemrilning-ar.
Arbetet skall bedrivas så alt behovet tillgodoses av lokaler för den
hittillsvarande ökningen till 80 antagningsplatser per år, och så att en
ytterligare ökning fill 100 antagningsplatser per år skall kunna genomföras i
enlighet med riksdagens beslut. Statlig invesleringsersätlning skall utgå med
68 procent av landsfingskommunens kostnader för projektering och utförande av
nybyggnaden.

Överenskommelsen innehåller också alt staten t. v. skall a
conlo betala ul invesleringsersätlning med 50% av landstingskommunens kostnaderför
projekteringen av en ombyggnad av den befintliga byggnaden 1 A. Ombyggnaden bedöms
kosta 15-25 milj. kr. Parterna skall forlsälla förhandlingarna om
kostnadsfördelningen när närmare underlag arbetats ut.

Västerbottens läns landstingskommun skall enligt
överenskommelsen svara för den konstnärliga utsmyckningen av lokalerna i samråd
med universitetet i Umeå och nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande.

Föredraganden

Del är viktigt all den planerade ny- och ombyggnaden av
lokalerna för den odonlologiska utbildningen och forskningen vid universitetet
i Umeå m. m. inte försenas. Byggnadsarbetena är nödvändiga för den ökning av
antalet nybörjarplatser lill tandläkarutbildningen i Umeå från 60 till 80 per

Prop. 1981/82:101 8

år, som redan har skett. De utgör också en förutsättning
för att riksdagens beslut om yllerligare en ökning till 100 antagningsplatser
per år skall kunna genomföras. T. v. kommer endast 80 platser att disponeras.
Det bör däiför övervägas hur de lokaler som t. v. inte kommer all utnyttjas för
tandläkarutbildning kan disponeras för andra ändamål.

Överenskommelsen mellan staten och Västerbottens läns
landstingskommun om ny- och ombyggnad av lokaler för tandläkarutbildningen i
Umeå anser jag vara godtagbar. Jag har i denna fräga samrått med chefen för
utbildningsdepartementet. Regeringen bör utverka riksdagens bemyndigande att
ikläda staten de ekonomiska förpliktelser som följer av överenskommelsen.

Ersättningarna till landstingskommunen betalas ut från
förslagsanslaget Bidrag lill kommunala undervisningssjukhus. Vissa medel har
beräknats för ändamålet för innevarande budgetår (prop. 1980/81:95, SoU 1980/
81:27, rskr 1980/81:278).

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen all

bemyndiga regeringen att ikläda staten de ekonomiska
förpliktelser, som följer av en överenskommelse mellan staten och Västerbottens
läns landstingskommun om ny- och ombyggnad av lokaler för tandläkarutbildningen
i Umeå.

Prop. 1981/82:101 9

BUaga3

Utdrag KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1981-12-22

Föredragande: statsrådet Elmstedt

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret
1981/82 såvitt avser kommunikationsdepartementets verksamhetsområde

SJÄTTE HUVUDTITELN E.
Sjöfart

Enligl expedilionskungörelsen (1964:618. omtryckt
1976:383, ändrad senast 1981:1034) ulgår under rubriken Sjöfart bl.a. avgifter
för tillstånd all bedriva kust- eller insjöfart med utländska fartyg,
behörighetsbevis för befäl enligl sjöbefälskungörelsen (1960:487) (kungörelsen
upphävd 1980:465) och dispenser från behörighelsfordringarna enligt
kungörelsen, bevis om behörighet enligl förordningen (1980:465) om behörigheler
för sjöpersonal (ändrad senast 1981:973), dock inle bevis om sådan grundbe-hörighet
där behörighetsvillkoren utgörs av endast praktik, saml dispenser från
bestämmelserna i förordningen saml dispenser för viss personal med slöd av 6
kap. förordningen (1965: 908) om säkerheten på fartyg (omtryckt 1978:346,
ändrad senast 1981:319) all utöva viss befallning eller alt fullgöra funktion
för vilken specialbehörighel fordras. Avgifterna las ul av sjöfartsverket.

Sjöfartsverket har i skrivelse till regeringen hemställt
att verket får bemyndigande att fastställa avgifter för ifrågavarande
expeditioner. Verket har härvid anfört bl. a. följande. Kostnaderna för
utfärdande av tillstånd lill kust- eller insjöfarl belastar del avgiftsfinansierade
delprogrammet Farledsverksamhel exkl. isbrytning medan kostnaderna för
utfärdande av behörighetsbevis och dispenser från behörighelsfordringar
belastar del avgiftsfinansierade programmet Fartygsverksamhel. För bägge
programmen gäller riktlinjen all verksamheten skall bedrivas med i princip
full kostnadstäckning som mål. Verket anser därför all nuvarande expeditionsavgifter
bör inordnas i systemet med kostnadsläckande avgifter vilka direkt kan
tillgodoräknas verket.

Enligt min uppfattning lalar starka skäl för att del
nuvarande systemet

Prop. 1981/82:101 10

med expeditionsavgifter ersätts med ett system med
särskilda avgifter som i princip skall läcka kostnaderna för handläggningen.
Riksdagens bemyndigande all meddela föreskrifter i ämnet bör därför inhämtas.
Bemyndigandet kan lämpligen få formen av komplettering av dels lagen (1975:88)
med bemyndigande att meddela föreskrifter om trafik, transporter och kommunikationer
(omtryckt 1978:233, ändrad senast 1981:705), dels lagen (1965:7'9) om
säkerheten på fartyg (omtryckt 1978:109, ändrad senast |f>'';...l8).

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom
kommunikationsdepartementet upprättats förslag lill lag om ändring i lagen
(1975:88) med bemyndigande all meddela föreskrifter om trafik, transporter och
kommunikationer och förslag till lag om ändring i lagen (1965:719) om
säkerheten på fartyg. Med hänsyn till frågans beskaffenhet är del enligt min
mening inle motiverat all inhämta lagrådels yttrande över lagförslagen.
Lagförslagen framgår av underbilaga 3.1 och 3.2.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag
att regeringen föreslår riksdagen all anta inom kommunikalionsdepartementet
upprättade förslag till

1.
lag om ändring
i lagen (1975:88) med bemyndigande att meddela föreskrifter om trafik,
transporter och kommunikationer,

2.
lag om ändring
i lagen (1965:719) om säkerheten på fartyg.

G. Postväsende

[I] G 1. Posthus m. m. Under denna rubrik har i statsbudgeten för budgetåret
1981/82 anvisats ell reservaiionsanslag på 222,6 milj. kr. Vid budgetårets
ingång fanns en behållning pä 6,7 milj. kr. under anslaget.

I en framställning den 14 september 1981 till regeringen
har postverket hemställt all del för budgetåret 1981/82 anvisas ett
tilläggsanslag för Posthus m. m. på 83 milj. kr. för ökade kostnader för postterminalbyggel
Stockholm-Tomteboda. Den tidigare för riksdagen (prop. 1980/81:100) redovisade
totalkostnaden för bygget, 454 milj. kr., beräknas nu av byggnadsstyrelsen lill
565 milj. kr. Som skäl för kostnadsökningen anger postverket bl.a. höjningen
av den allmänna prisnivån och en i Stockholmsområdet överhettad byggmarknad.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

all till Posthus m. m. på tilläggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservaiionsanslag av 83000000
kr.

[2] Ändring av bemyndigandet för postverket att lämna
statlig kreditgaranti.

Efter medgivande av riksdagen (prop. 1977/78:125 bU. 5, TU
1977/78:23, rskr 1977/78:292) bemyndigade regeringen den 25 maj 1978 postverket
att dels t. v. utställa statlig garanti intill ell belopp av 30 milj. kr. för
lån i

Prop.
1981/82:101 11

PKbanken
avseende anskaffning av motorfordon alt användas vid lant-brevbäring, dels alt forlsälla
biträda accord eller på annat sätt efterge statens rätt på grund av fordran som
uppkommer i anledning av angivna garantiåtaganden.

I
skrivelse den 29 september 1981 lill regeringen har postverket hemställt om
bemyndigande alt utställa statlig kreditgaranti intill ell sammanlagt belopp
av 40 milj. kr. för lån i PKbanken avseende anskaffning av motorfordon, avsedda
för lantbrevbäring. Postverket föreslår alt evenlueUl uppkommande förluster
för verket på grund av garantin skall täckas av postverkels drifimedel.

Antalet
län med statlig kreditgaranti lill lantbrevbärare uppgick den 30 juni 1981 till
1 393 och det utestående lånesaldot lill 28,2 milj. kr. jämfört med 1 342 lån
och elt utestående lånesaldo på 26 milj. kr. den 31 december 1980.

Den
största orsaken lill alt det utestående lånesaldot har nått sin nuvarande höjd
är den snabba prisökningen på bilar. En annan bidragande orsak är ökningen av anlalel
lån.

Postverket
har i begränsad omfattning börjat inköpa tjänslebilar. F.n. finns ca 300 tjänslebilar
i drift. Postverket gör ändå den bedömningen all det nuvarande systemet med
egna bilar finansierade med statlig kreditga-ranfi för lån ål lantbrevbärare
för inköp av motorfordon kommer all vara kvar som del klart dominerande
systemet.

Då
erfarenheterna av systemet med den statliga garantin är myckel goda och
förlusterna hillills varit mycket små förordar jag all den nuvarande beloppsgrånsen
bl. a. med hänsyn lill prisökningen på bilar höjs lill 40 milj. kr.

Jag
hemställer all regeringen föreslår riksdagen att

1.
medge att statlig garanti t. v.
fär beviljas intill ett belopp av 40000000 kr. för lån i PKbanken avseende
anskaffning av motorfordon, avsedda för lantbrevbäring,

2.
eventuellt uppkommande
förluster för postverket på grund av garantin skall läckas av postverkets drifimedel.

Prop.
1981/82:101 12

Underbilaga 3.1

Förslag
till

Lag om ändring i lagen (1975:88) med bemyndigande att
meddela föreskrifter om trafik, transporter och kommunikationer;

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1975:88) med
bemyndigande att meddela föreskrifter om trafik, transporter och
kommunikationer' skall ha nedan angivna lydelse.

l'f Regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter som
avses i 8 kap. 3 eller 5 § regeringsformen, om föreskrifterna gäller

1.
befordran i
spårbunden trafik som är avsedd för allmänheten,

2.
sådan befordran
i vägtrafik som ombesörjes av järnvägsföretag till komplettering av eller som
ersättning för järnvägsbefordran som avses under 1,

3.
säkerheten i
spårbunden trafik eller ordningens upprätthållande i samband med sådan trafik,

4.
postbefordran
eller telekommunikationer,

5.
rätt alt driva
sjöfart inom Sveriges sjöterritorium med utländskt fartyg,

6.
trafikregler
eller säkerhetsanordningar för sjötrafiken inom Sveriges sjöterritorium eller
för sjötrafiken med svenska fartyg, sjöflygplan och svävare utanför Sveriges
sjöterritorium,

7.
skeppsmätning,

8.
trafik på väg
eller i terräng,

9.
fordons
beskaffenhet och utrustning,

10. registrering eller annan kontroll av fordon.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Regeringen bemyndigas att med- Regeringen bemyndigas att med

dela föreskrifter om avgifter för dela föreskrifter om avgifter för

granskning eller kontroll enligt be- granskning eller kontroll enligl be

stämmelse som avses i första stämmelse som avses i första

stycket 3, 9 eller 10. Regeringen be- stycket 3, 9 eller 10. Regeringen be

myndigas också all besluta före- myndigas också att besluta före

skrifter om avgifter för farledsverk- skrifter om avgifter för farledsverk

samheten samt om avgifter för samhelen saml om avgifter för

skeppsmätning. skeppsmätning och avgifter för till

stånd enligt första stycket 5.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1982.

' Lagen omtryckt 1978:233 " Senaste lydelse 1981:705

Prop. 1981/82:101 13

Underbilaga
3.2

Förslag
till

Lag om ändring i lagen (1965:719) om säkerheten på fartyg;

Härigenom föreskrivs alt 11 kap. 4§ lagen (1965:719) om
säkerheten på fartyg' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 kap.

4§

Regeringen bemyndigas att medde- Regeringen
bemyndigas all med-

la
ytterligare föreskrifter i de av- dela ytterligare föreskrifter i de av

seenden som regleras i denna lag. seenden som regleras i denna lag.

Regeringen får även meddela före- Regeringen får även meddela före

skrifter om behörighet att föra far- skrifter om behörighet all föra far

tyg eller ha befattning på fartyg. tyg eller ha befattning på fartyg

samt otn avgifter till staten för utfärdande av
behörighetsbevis och för andra beslut som avser rätt att föra eller tjänstgöra
på fartyg.

Regeringen får överlåta åt förvaltningsmyndighet all
meddela föreskrifter som avses i första stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1982.

Lagen omtryckt 1978: 109.

Prop.
1981/82:101 14

BUaga4

Utdrag

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1981-12-22

Föredragande: statsrådet Wikström

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret
1981/82 såvitt avser utbildningsdepartementets verksamhetsområde

NIONDE HUVUDTITELN

[1] E 45. Kiruna geofysiska institut. För verksamheten vid
Kiruna geofysiska institut anvisas årligen ett reservationsanslag avsett att
läcka institutets samtliga kostnader. Beräkningen av anslagels storlek vad
avser hyreskostnader sker med utgångspunkt i en prognos utarbetad av
byggnadsstyrelsen som redovisas i styrelsens anslagsframställning.
Byggnadsstyrelsen debilerar dock den verkliga kostnaden som slutligt beräknas
vid budgetårets utgång. För budgetåret 1980/81 överskrider den verkliga
lokalkostnaden vid institutet den under anslaget beräknade med 98000 kr.

Med stöd av riksdagens bemyndigande all, om
arbetsmarknadslägel så kräver, besluta om vissa ulgifler för finansiering av
bl. a. tidigareläggning av statliga investeringar som normall finansieras med
anslag på statsbudgeten (prop. 1979/80: 150, FiU 1979/80:40, rskr 1979/80:421)
har regeringen den 16 november 1980 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att utföra om-och
tillbyggnad för Kiruna geofysiska institut. Utgifter motsvarande högst 8,1
milj. kr.i prisläget den 1 april 1980 för ändamålet får bestridas från
reservationsanslaget H 1. Byggnadsarbeten inom ulbildningdepartemen-tels
verksamhetsområde. Byggnadsprojektet är nu färdigslälll. De ökade
lokalkostnader som uppstår har genom tidigareläggning av projektet ej beräknats
under anslaget. För budgetåret 1981/82 uppgår denna ökning till 796000 kr.
Vidare uppgår inte tidigare angivna lokalkostnader vid del under inslilulel
hörande jonosfärslaboraloriet i Lycksele under budgetåret liU 136000 kr.

Som ell led i ersättning och anpassning av telefonväxlar
inom högskoleområdet har institutet fr.o.m. den 1 augusti 1981 fäll en större
telefonväxel installerad. Den ökade abonnemangskostnaden innevarande budgetår
uppgår lill 24000 kr.

Prop.
1981/82:101 15

Föredraganden

För
de lokal- och telefonkostnader som bl.a. föranleds av om- och tillbyggnaden vid
institutet samt installation av ny telefonväxel beräknar jag yUerligare I
054000 kr. under institutets anslag. Jag hemställer all regeringen föreslår
riksdagen

all
lill Kiruna geofysiska institut på tilläggsbudget II lill
statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 1054000
kr.

Prop.
1981/82:101 16

Bilaga 5

Utdrag

JORDBRUKSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1981-12-22

Föredragande: statsrådet Dahlgren

Anmälan till tilläggsbudget 11 till statsbudgeten för
budgetåret 1981/82 såvitt avser jordbruksdepartementets verksamhetsområde

TIONDE HUVUDTITELN

A. Jordbruksdepartementet m. m.

[I] A 3. Kommittéer m.m. Under denna rubrik har på
statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisats ett reservaiionsanslag av 16,8
milj. kr. Medlen beräknas inle täcka kostnaderna för den utrednings- och
undersökningsverksamhet som bekostas från anslaget under budgetåret 1981/82.
Jag räknar med ell ytterligare medelsbehov av 5 milj. kr. Jag har därvid även
beräknat medel för bl. a. förberedande verksamhet inför den internationella
konferens om försurningsproblemen som skall äga rum i Stockholm sommaren 1982.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Kommittéer m.m. på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret
1981/82 anvisa ett leservalionsanslag av 5000000 kr.

B. Jordbrukets rationalisering m. m.

[2] B 3. Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering m.m.
Regeringen beslutade den 12 februari 1981 om ändring i kungörelsen (1973:334)
om hälso- och miljöfariiga varor (ändrad 1981: 200). Beslutet innebar en skärpning
av de krav som ställs på flygförare som sprider bekämpningsmedel från luften. Enligl
de nya bestämmelserna får spridning av bekämpningsmedel från luften endast
utföras av flygförare som har godkänts av lantbruksstyrelsen. Vidare får en
flygförare godkännas endast om han har genomgått en särskilt anordnad
utbildning och därvid visat att han har erforderliga kunskaper om och färdighet
i sådan spridning. Närmare föreskrifter om utbildningen meddelas av lantbruksslyrelsen
efter samråd med

Prop.
1981/82:101 17

produktkontrollnämnden och luftfartsverket. Utgifterna för
utbildningen bestrids för innevarande budgetår från förevarande anslag.
Lantbruksstyrelsen har beräknat all kostnaderna per elev uppgår lill ca 2000
kr.

Jag anser
i likhet med vad lantbruksslyrelsen förordat alt kostnaderna för ifrågavarande
utbildning skall betalas av den som genomgår utbildningen. Avgifter som i
princip läcker kostnaderna bör säledes kunna las ul, F. n. saknas ell
bemyndigande för alt meddela nödvändiga föreskrifter om avgiftsuttag.

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen

att bemyndiga regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer all besluta föreskrifter om avgifter för all läcka kostnaderna för
utbildning av flygförare som sprider bekämpningsmedel från luften.

D. Skogsbruk

[3] D 2. Skogsvårdsstyrelserna. Under anslaget har tagits
upp elt formellt belopp av 1000 kr. lill skogsvårdsslyrelsernas
uppdragsverksamhet exkl. frö- och plantverksamheien. För all täcka tillfälliga
behov av likvida medel i driften av dessa båda verksamheter får skogsstyrelsen
disponera en rörlig kredit av 15 milj. kr. i riksgäldskontorel. Medgivande
härom lämnades av riksdagen i anslutning lill beslut om förstatligande av skogsvärdsstyrelserna
(prop. 1980/81:136, JoU 1980/81: 25. rskr 1980/81:295).

Merparten av verksamheten bedrivs f. n. i form av
beredskapsarbeten.

Under den korta tid som skogsvärdsstyrelserna har varit
statliga myndigheter har del visat sig all behovel av likvida medel vissa
månader har varit väsentligt större än beräknat. Jag avser att under våren göra
en förnyad bedömning grundad på en närmare analys av bakgrunden. Härvid
förutsätter jag även att likvidilelsplaneringen i verksamheten fortlöpande ses
över i syfte all minimera behovel av rörlig kredit. I avvaktan på att ett
sådant underlag framkommer föreslår jag alt ramen för rörlig kredit tillfälligt
höjs till 25 milj. kr. t. o. m. den 30 juni 1982.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att medge att skogsstyrelsen får disponera en rörlig kredu
av 25000000 kr. i riksgäldskontorel.

Prop.
1981/82:101 18

Bilaga 6

Utdrag

HANDELSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1981-12-22

Föredragande: statsrådet Molin

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret
1981/82 såvitt avser handelsdepartementets verksamhetsområde

ELFTE HUVUDTITELN

B. Främjande av utrikeshandeln m. m.

B 2. Exportkreditnämnden, tackande av vissa förluster.
Under denna rubrik har på statsbudgeten för innevarande budgetår lill Exporlkredilnämn-dens
(EKN) förfogande slällls en röriig kredit i riksgäldskontorel på 800 milj. kr.
att vid behov användas för utbetalning av ersättningar för föriuster från
garantiverksamheten, enligl de riktlinjer jag tidigare förordat.

Beräkningen av kreditbehovet har skett på grundval av
bedömningar om utbetalningar avseende kända eller mycket sannolika skadefall.
Konsolideringen av Polens skulder gör del nödvändigt för EKN att utnyttja den rörUga
krediten under innevarande budgetår med uppskattningsvis omkring 700 milj. kr.

I framställning den 9 oktober 1981 har EKN hemsläUl all
regeringen på tilläggsbudget II för
budgetåret 1981/82 lill riksdagen föreslär att den rörliga krediten höjs med
400 milj. kr. med hänvisning till del förutsedda ianspråklagandel för
fordringarna på Polen. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

all lill Exportkreditnämnden, täckande av vissa förluster
pä tilläggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1981/82 godkänna all den rörliga kredit i riksgäldskontorel,
som ställts lill Exporlkre-dilnämndens förfogande, uppgår lill I 200000000 kr.

Prop.
1981/82:101 19

Bilaga 7

Utdrag

BOSTADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1981-12-22

Föredragande: statsrådet Friggebo

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret
1981/82 såvitt avser bostadsdepartementets verksamhetsområde

TRETTONDE HUVUDTITELN

B. Bostadsförsörjning m.m..

[1] B 12. Upprustningsbidrag m.m. till allmänna
samlingslokaler. Under denna rubrik har i statsbudgeten för innevarande
budgetår anvisats ell reservafionsanslag av 12 milj. kr.

Frän anslaget betalas ut upprustningsbidrag enligl
bestämmelserna i kungörelsen (1973:400) om statligt stöd fill allmänna samUngslokaler
(omtryckt 1976:794, ändrad senast 1980:336).

I skrivelse den 15 oktober 1981 lill regeringen har
bostadsstyrelsen anmält all styrelsen t. o. m. den 14 oktober 1981 redan har
betalat ul ca 8,9 milj. kr. från anslaget. Med ledning av uppgifter från
riksorganisationerna pä samlingslokalområdel om beräknad tidpunkt för slutliga
bidragsansökningar bedömer styrelsen all utbetalningar om yllerligare 8-9
milj. kr. kommer all bli aktuella under innevarande budgetår. Styrelsen
föreslår därför all del för budgetåret 1981/82 anvisas ytteriigare 6 milj. kr.
för ifrågavarande ändamål.

Föredraganden

Del är angelägel att medel anvisas i en sådan takt all
utbetalningen av beviljade bidrag till ändamålet inte onödigtvis försenas.
Därigenom undviks störningar i verksamheten och höga kreditivkoslnader. Jag
biträder därför bostadsslyrelsens förslag. Jag hemställer att regeringen
föreslår riksdagen

all lill Upprustningsbidrag m.m. tUl allmänna
samlingslokaler på filläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1981/82
anvisa ett reservaiionsanslag av 6000000 kr.

Prop. 1981/82:101 20

Bilaga 8

Utdrag

INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1981-12-22

Föredragande: statsrådet Åsling

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret
1981/82 såvitt avser industridepartementets verksamhetsområde

FJORTONDE HUVUDTITELN

B. Industri m. m.

[1] B 23. Bidrag för utrustning till Stiftelsen Institutet
för Företagsutveckling. Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget i
statsbudgeten för budgetåret 1981/82.

Stiftelsen Institutet för Företagsutveckling (SIFU)
bildades den 10 juli 1980 och övertog per den I juli 1981 den verksamhet med
fortbildning m. m. som tidigare bedrevs inom statens industriverks enhet för
företagsutveckling (prop. 1979/80:88, NU 1979/80:41, rskr 1979/80:274). Innevarande
budgetår ulgår ett statsbidrag för alt delvis täcka driftskostnader för
stiftelsen. Detta bidrag anvisas över anslaget B 14. Bidrag lill Stiftelsen
Institutet för Företagsutveckling.

Huvuddelen
av stiftelsens verksamhet skall sommaren 1982 omlokaliseras frän Slockhoim lill
Borås, där lokaler för stiftelsen f.n. uppförs av byggnadsstyrelsen. I samband
med omlokaliseringen kommer SIFU alt såväl för innevarande som för näsla
budgetår behöva anskaffa ny utrustning för att kunna upprätlhälta en effektiv
verksamhet. Del gäller bl. a. den fasta utrustning i lokalerna vilken inle
bekostas av byggnadsstyrelsen, erforderlig tryckeriulruslning och övrig
kontorsutrustning saml datautrustning för redovisning, personaladministration
och kursadminislralion. För dessa ändamål t.o.m. budgetåret 1982/83 har
stiftelsen ansökt om bidrag med totalt 5 milj. kr.

Enligl min mening år det nödvändigt all stiftelsen efter
utflyttningen till Borås kan disponera sådan utrustning att en effektiv
kursverksamhet kan upprätthållas. Medel för inköp av utrustningen behöver
finnas tillgängliga redan under innevarande budgetår. Jag har i annat
sammanhang (prop. 1981/82:100 bil. 17 p. B 13) lagt fram förslag om
driftsbidrag lill SIFU för budgetåret 1982/83.

Prop. 1981/82:101 21

Jag förordar alt ell statligt bidrag på totalt 3,2 milj.
kr. lämnas lill stiftelsen för anskaffning av utrustning. Det bör anvisas över
ett särskill reservationsanslag.

Med hänvisning lill vad jag har anfört hemställer jag att
regeringen föreslår riksdagen

all fill Bidrag för utrustning tUl Stiftelsen Institutet
för Företagsutveckling på tilläggsbudget II lill statsbudgeten för budgetåret
1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 3200000 kr.

F. Teknisk utveckling m. m.

[2] F 21. Anläggningar för radioaktivt avfall i Studsvik m.
m. Något anslag för detta ändamål finns inle upplaget i statsbudgeten för
budgetåret 1981/ 82.

Studsvik Energiteknik AB påbörjade år 1979 ett projekt för
modernisering av avfallsanläggningarna i Studsvik. Genom projektet skulle bl.a.
statens kärnkraflinspeklions (SKI) och statens slrålskyddsinsliiuls (SSI) krav
på förbällringar av avfallshanteringen tillgodoses. Bl.a. förprojekterades ell
mellanlager för låg- och medelaklivl avfall.

Bolaget
hemställde den 29 augusti 1980 om lån för investeringar i avfallsanläggningar.
Förslaget remitterades lill SKI, SSI och programrådet för radioaktivt avfall
(PRAV). Remissinstanserna ville emellertid inte entydigt förorda den av Studsvik
föreslagna lösningen all bygga ell bergrumslager för lagring av avfallet.

Vid min
anmälan av bolagels hemställan om lån i prop. 1980/81:90 om riktlinjer för
energipolitiken (bil. 1 s. 535) framhöll jag all del enligl min mening stod
klart att vissa älgärder för modernisering av avfallsanläggningarna i Studsvik
behövde vidtas och att särskilda medel skulle komma all behöva anvisas härför.
Ytterligare utredningsarbete erfordrades dock för ställningstagande i frågan.
Jag avsåg all därefter återkomma med förslag om medelsanvisning.

Regeringen
uppdrog den 12 februari 1981 ål PRAV att utreda dels vilka behov som
anläggningarna för hantering och förvaring av låg- och medelaklivl avfall i Studsvik
behövde tillgodose, dels hur dessa anläggningar borde utföras. PRAV överlämnade
den 29 juni 1981 rapporten Avfallshantering i Studsvik till regeringen.

Studsvik EnergUeknik AB

Med hänvisning lill PRAV:s utredning om avfallshantering i
Studsvik har Studsvik Energiteknik AB hemställt om anslag för projektering av
avfallsanläggningarna och för akut angelägna åtgärder av uppslädningskarak-tär.
I de begärda medlen innefattas kostnaden för projektering av lager och
behandlingsanläggning och för visst beslällningsarbele samt kostnader för

Prop. 1981/82:101 22

förprojeklering,
säkerhetsanalys och insatser i anslutning till PRAV:s studie.

Bolaget
påpekar all frågan om mark- eller bergförläggning av mellanlag-rel för
radioaktivt avfall kommer all studeras yllerligare i kontakt med Svensk
Kärnbränsleförsörjning AB (SKBF) under den närmaste projektfasen. Vidare
framhåller Studsvik att del är angelägel all uppnå besparingar genom e"
längre driven teknikanpassning lill kärnkraflföretagens avfalls-ha-':. .>g
än den som PRAV har kalkylerat med.

Bolaget
har också inkommit med en skrivelse om behov av medel för den fortsatta
upprustningen av avfallsanläggningarna. För lidsperioden t.o.m. budgetåret
1985/86 begärs sammanlagt 123,1 milj. kr.

Föredraganden

I
prop. 1980/81:90 om riktlinjer för energipolitiken framhöll jag all vissa åtgärder
för modernisering av avfallsanläggningarna i Studsvik behöver vidtas och alt
särskilda medel kommer all behöva anvisas härför.

Del
kompletterande utredningsarbete som nu har ulförts har givit ett värdefullt
tekniskt underlag för det fortsalla projekterings- och planeringsarbetet, där
emellertid frågan om slutlig utformning av ell mellanlager för låg- och medelaklivl
avfall behöver analyseras yllerligare.

Formerna
för samverkan mellan Sludsviksanläggningarna och de av kärnkraftproducenlerna
planerade anläggningarna för slutförvar av radioaktivt avfall och de närmare
villkoren för finansiering av främst förvaringsanläggningen behöver också
beredas yllerligare efter bl.a. kontakter med kärnkraftproducenlerna och SKBF.

Som kärnkraflinspektionen
och strålskyddsinstitutet har framhållit är del emellertid från bl. a. strålskyddssynpunkl
angelägel all arbetet med upprustningen av bolagets avfallshantering kan sättas
i gång utan onödigt dröjsmål. Mot denna bakgrund har industridepartementet
begärt vissa kompletterande uppgifter från bolaget. Del har därvid framkommit
att kostnaderna för förprojeklering och arbeten i anslutning till PRAV-studien saml
för projekteringsinsatser, visst beslällningsarbele m. m. t. o. m. 1982 års
utgång uppgår till 13,3 milj. kr. För under budgetåret 1981/82 erforderliga uppstädningsinsalser
av akut karaktär har bolaget vidare begärt 900000 kr.

Dessa
medel bör enligt min mening stäUas till bolagets förfogande så att del vidare
arbetet ej onödigtvis försenas.

Industridepartementet
kommer all under början av är 1982 la upp överläggningar för alt söka få lill slånd
en överenskommelse om formerna för den fortsatta samverkan mellan Studsvik
Energiteknik AB och kärnkraftproducenterna på detta område och en reglering av
vissa ekonomiska frågor i anslutning därtiU. Jag avser all därefter återkomma lill
regeringen med förslag om den fortsatta finansieringen av uppruslningsarbelet.
I avvaktan på slutligt ställningslagande i finansieringsfrågan bör erforderiiga

Prop.
1981/82:101 23

medel
för projekteringsarbete etc. 13,3 milj. kr., ställas lill bolagels disposition
som ränte- och amorteringsfritl lån. Del bör ankomma på regeringen att meddela
de närmare villkoren för lånet.

Med hänvisning lill vad
jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

all
lill Anläggningar för radioaktivt avfall i Studsvik m.m. på lill-läggsbudgel II lill
statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservaiionsanslag av 14200000
kr.

Prop. 1981/82:101 24

BUaga 9

Förteckning

över av regeringen hos riksdagen i prop. 1981/82:101
begärda anslag på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret
1981/82

Statsutgifter

//.
Justitiedepartementet

H4 Stöd till politiska partier, jörslagsanslag 10400000

VI. Kommunikationsdepartementet

Gl Posthus m.m.. reservationsanslag 83000000

IX. UtbUdningsdepartementet

D 45 Kiruna geofysiska institut, reservationsanslag 1 054000

X. Jordbruksdepartementet

A 3 Kommittéer tn. m., reservationsanslag 5 000000

XIII. Bostadsdepartementet

B 12 Uppruslningsbidrag m. m. till allmänna samlings

lokaler, reservationsanslag 6000000

XIV. Industridepartementet

B 23 Bidrag för utrustning lill Stiftelsen Institutet
för

Företagsutveckling, reservatjonsanstag 3 200000

F 21 Anläggningar för radioakfivt avfall i Studsvik m. m.,

reservationsanslag 14200000

Summa statsutgifter 122854000

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982