Prop. 1981/82:104

Prop.
1981/82:104

Regeringens proposition

1981/82:104

om
mottagande av visst lestamentariskt förordnande till förmån för staten;

beslutad
den 28 januari 1982.

Regeringen
föreslår riksdagen att anta del förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprolokoll.

På
regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

ROLF
WIRTÉN

Propositionens
huvudsakliga innehåll

1
propositionen föreslås alt staten lar emot den av fröken Florence Stephens till
staten testamenterade kvarlåtenskapen omfattande bl.a. Huseby bruk i Skatelövs
socken, Kronobergs län. Husebyegendomens bruksmiljö har betydande
kulturhistoriska värden som bör bevaras för framtiden. Under en övergångslid
belastas egendomen av ell driflunderskoll. Den framlida avkastningen av framför
alll den till egendomen hörande skogen innebär emellertid all ekonomiska förulsätlningar
bedöms finnas för ett statligt övertagande, utan att mottagandet blir en
belastning på statsbudgeten. Förvaltningen av egendomen avses bli anförtrodd åt
domänverket.

I
Riksdagen 1981182. I saml. Nr 104

Prop.
1981/82:104 2

Utdrag

BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1982-01-28

Närvarande:
statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Ullsten, Wikström, Friggebo,
Dahlgren, Äsling, Söder, Wirtén, Andersson, Boo, Petri, Eliasson, Gustafsson, Elmstedt,
Tilländer, Ahrland

Föredragande:
slalsrädet Wirtén

Proposition
om mottagande a' visst testamentariskt förordnande till förmån för staten

1
Inledning

Genom
testamente den 10 november 1978 har fröken Florence Stephens, som avled den 2
april 1979, förordnal all hennes kvarlålenskap - sedan vissa legal utgått -
skall tillfalla svenska staten. Kvariålenskapen omfattar såväl lös som fasl
egendom, bl. a. egendomen Huseby i Skalelövs socken inom Alvesta kommun. I den
i detta sammanhang aktuella kvarlåtenskapen ingår inle de handskrifter och
böcker, som enligl ett äldre testamente skall tillfalla Kungl. biblioteket.

Den
nu testamenterade egendomen tillfaller enligl testamentet staten på villkor atr
staten garanterar utbetalning av de i testamentet upptagna legaten, att staten
behåller Huseby egendom och om möjligt utökar densamma med mark, som till
areal och beskaffenhet motsvarar åtminstone vad som under testators omyndighelslillslånd
mol hennes vilja frånhänts henne, och tillser alt fastigheterna brukas som
förebild för svenskt skogs-och jordbruk saml att avkastningen, sedan anskaffnings-,
underhålls- och administrationskostnader betalats, används till främjande inom
Kronobergs nuvarande länsområde av enskilt skogs- och jordbruk saml vården av
dess natur.

Med
slöd av regeringens bemyndigande den 3 maj 1979 uppdrog chefen för budgetdepartementet
ål en särskild utredare' all utreda ekonomiska och andra konsekvenser för
staten vid ett eventuellt mottagande av den egendom som på detta sätt
testamenterats lill staten.

Generaldirektör
Edvard Reuterswärd.

Prop. 1981/82:104 3

Den särskilda utredaren, som antog namnet Husebyutredningen,
lade i mars 1981 fram belänkandel (Ds B 1981: 3) Huseby bruk i statlig ägo. En
sammanfattning av betänkandet bör fogas lill protokollet i detta ärende som
bilaga I.

Efter
remiss har yttranden över belänkandel avgells av justitiekanslern,
kammarkollegiet, byggnadsstyrelsen, riksantikvarieämbetet, lantbruksstyrelsen
(som överlämnat yttrande från lantbruksnämnden i Kronobergs län),
skogsstyrelsen (som överlämnat yttrande från skogsvårdsstyrelsen i Kronobergs
län), domänverket, länsarbetsnämnden i Kronobergs län, länsstyrelsen i
Kronobergs län, Kronobergs läns landsting, Alvesta kommun, Växjö kommun,
stiftelsen Smålands museum, Kronobergs turist-och fritidskansli och Kronobergs
länsförbund av svenska naturskyddsföreningen.

En sammanställning av remissyttrandena bör fogas lill
protokollet i detta ärende som bilaga 2.

2 Föredragandens överväganden

2.1 Allmänna överväganden

Husebyutredningen har i sill belänkande förordat all
staten lar emot den testamenterade egendomen.

Utredaren framhåller alt bruket har betydande
kulturhistoriska värden, som i första hand är knutna lill bruksmiljön i dess
helhet och i andra hand till vissa enskilda byggnader. Brukningscenlrum anses
som en av de värdefullaste bebyggelsemiljöerna i Kronobergs län och har även
bedömts vara av riksintresse.

Flertalet remissinstanser delar utredningens uppfattning
all del, mol bakgrund av de betydande kulturhistoriska värden som är knutna
till Husebys bruksmiljö, bör vara ett statligt intresse att denna miljö bevaras
för framliden.

För egen del ansluter jag mig till den bedömningen all del
ärav allmänt intresse alt de kulturhistoriska värden som den gamla bruksmiljön
representerar kan bevaras för framtiden. Bruket har även betydande natur- och
miljövärden i övrigi som, rätt utnyttjade och i förening med de kulturhistoriska
värdena, kan bli en tillgång för rekreation, friluftsliv och turism inom
regionen.

Husebyegendomen representerar onekligen en betydande
förmögenhetsmassa som skulle tillfalla staten. Som leslamenlsvillkoren är
utformade kan emellertid inga medel från Huseby tillföras statsbudgeten. En
förutsättning för all staten skall kunna ta emot Huseby är då, enligl min
bedömning, all mottagandet inle heller innebär alt statsbudgeten belastas med ulgifler
för all driva skogs- och jordbruket eller alt hålla de kulturhistoriska
miljöerna i skick. Utredningen har visat att under den närmaste

Prop.
1981/82:104 4

tioårsperioden kommer driftresultatet på egendomen att bli
negativt. Detta beror emellertid främst på att skogens åldersfördelning f.n. är
mycket ojämn till följd av de avverkningar som skedde på 1950-talet. Skogens
kvalitet är dock god och även jordbrukets förutsättningar är goda. Efter en
övergångslid kan alltså skogs- och jordbruksdriften ge ett överskott, som får
anses vara tillräckligt för alt den kulturhistoriska miljön skall kunna bevaras
och las lill vara.

Jag övergår så till att mol denna bakgrund närmare
analysera de ekonomiska förutsättningarna för ett mottagande av Huseby.

2.2 De ekonomiska förutsättningarna

I den i januari 1981 till Växjö tingsrätt ingivna
bouppteckningen har dödsboels tillgångar, utom fastigheter och egendom för
driften, upptagits till sammanlagt ca 4,1 milj. kr. Av detta belopp belöper ca
2 milj. kr. på andel i viss med testators syster samägd egendom. Av andelen i
den samägda egendomen avser 1,2 milj. kr. hälften av elt bibliotek, som enligl
ell äldre testamente tillfaller Kungl. biblioteket. Sedan testators frånfälle
har det emellertid varit nödvändigt alt sälja vissa tillgångar för alt
möjliggöra reglering av vissa skulder samt finansiering av drift och
förvaltning. Utredningen har bedömt att marknadsvärdet av det lill egendomen
knutna lösöret uppgår lill ca 4,1 milj. kr.

Värdet av övrig egendom har utredningen uppskattat till
21,7 milj. kr., varav 15,7 milj. kr. avser skogsbruksdelen inkl. rätt till
jakt. 5 milj. kr. jordbruksdelen inkl. rätt till fiske samt I milj. kr. torp m.
m.

Skuldsättningen uppgick den 31 december 1980 till ca 4.7
milj. kr. varav huvuddelen, ca 4,2 milj. kr., avsåg inteckningsskulder.

Sammanlagt kan värdet av de till staten testamenterade
tillgångarna efter avdrag för skulder beräknas uppgå till drygt 20 milj. kr.

Elt överlagande av Huseby bruk har av utredningen på sikt
bedömts vara ekonomiskt förmånligt för staten. Under en övergångsperiod - omkring
tio år - kommer emellertid drift och förvaltning av bruket att vara förenade
med vissa ekonomiska svårigheter. Dessa svårigheter beror i första hand på
skogens beräknade låga neltoavkaslning i kronor mätt under den kommande
tioårsperioden. 1 andra hand beror svårigheterna på skuldsättningen.

Avgörande för utredningens ställningstagande att det.
efter en övergångsperiod på lio år, bör finnas goda möjligheter att få en god
ekonomi för Husebyegendomen har varit beräkningar som har gjorts rörande
skogens framtida avkastning.

För all finansiera nödvändiga investeringar, avlyft av
vissa oförmånliga lån samt under en övergångsperiod möjliggöra drift och
förvaltning av egendomen behövs enligl utredningen elt kapitaltillskott på
drygt 3,5 milj. kr. i form av ett bidrag eller ett under lio år amorteringsfritl
lån. I utred-

Prop. 1981/82:104 5

ningens
ekonomiska förutsättningar ingår också försäljning av torp, ulgår-dar, m.m.
till elt beräknat försäljningsvärde av ca 1 milj. kr. Utredningen anser vidare
att inom de närmaste åren bör endast genomföras sådana investeringar i
jordbruket som beräknas ge en godtagbar förräntning eller bedöms absolut
nödvändiga. Utredningen har uppskattat behovet av sådana investeringar i
jordbruket under en femårsperiod till 1 milj. kr. Ytterligare en förulsällning
är att underhålls- och reparationsarbeten på byggnader som hör till
bruksmiljön kan utföras som statliga beredskapsarbeten med statsbidrag från
arbetsmarknadsmyndigheterna uppgående till 100% av godkända kostnader. 1
sammanhanget bör nämnas all länsarbetsnämnden i Kronobergs län i sill
remissyttrande över utredningens förslag för sin del bedömt möjligheten att få
av utredningen aktualiserade upprustningar utförda som beredskapsobjekt som
mycket goda.

Med
ett undanlag ställer sig remissinstanserna bakom utredningens bedömning att
ett övertagande av Huseby på sikt utan tvekan bör vara ekonomiskt fördelaktigt
för staten. Kritisk till utredningens förslag är justitiekanslern, som ställer
sig tveksam lill de ekonomiska kalkyler som utredningen har presenterat och
bedömer behovet av kapilallillskoll som betydligt större än del som utredningen
har beräknat.

Som
jag redan inledningsvis framhöll är bedömningen av den framlida avkastningen av
jord- och skogsbruket enligl min uppfattning avgörande för möjligheterna att la
emot och förvalta Huseby ulan all staten åsamkas varaktiga kostnader härför.
Överskottet från jord- och skogsbruket måste vara av minst sådan omfattning all
del täcker såväl driften av byggnader och miljö i brukningscenlrum som
återbetalning och förräntning av sådana kapitaltillskott som är nödvändiga
under den första tioårsperioden. Jag delar utredningens uppfattning att sådana
förutsättningar föreligger.

Utredningen
föreslår att Huseby vid ell statligt övertagande bör förvaltas av en särskild
stiftelse. Utredningen har därvid bl.a. förutsatt alt stiftelsen uppdrar åt
domänverket att sköta skogsbruket. Det är enligt min uppfattning naturligt all
domänverket - som inom statsverksamheten representerar del största kunnandet i
förevarande fall - vid elt mottagande av testamentsegendomen anförtros
uppdraget att enligt de villkor som har angivits i testamentet förvalta Huseby
egendom. Uppdraget bör avse egendomen i sin helhet. En förutsättning med
hänsyn till leslamenlsvillkoren är all den ekonomiska verksamheten vid Huseby redovisningsmässigt
hålls åtskilt från domänverkets övriga ekonomiska verksamhet. Detta bör dock inte
vara förenat med några svårigheter.

Mol
bakgrund av bedömningen all goda förutsättningar finns för en tillräcklig
framtida ekonomisk avkastning för all läcka de av utredningen beräknade
kapital- och driflkoslnaderna bör domänverket inom ramen för egna medel svara
för del kapitaltillskott som behövs för alt lösa in befintliga lån och i
enlighet med utredningens förslag vidta nödvändiga investeringar i jordbruket,
m. m. Behovel av bidrag eller lån över statsbudgeten bortfaller därmed.

Prop. 1981/82:104 6

Jag
avser att återkomma lill regeringen med förslag lill uppdrag åt domänverket alt
förvalla Husebyegendomen så snart riksdagen har tagit ställning till gåvomollagandel.

Jag
har i dessa frågor samrått med chefen för industridepariementet.

Under
remissbehandlingen har påpekats all det eventuellt föreligger skyldighet all
betala arvsskatt för det aktuella förvärvet. Del är tveksamt om skattskyldighet
föreligger i detta fall. Jag vill i sammanhanget bara erinra om alt regeringen,
för den händelse arvsskatt kommer alt påföras, har möjlighet alt befria från
skallen enligl bestämmelserna i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt.

Jag
vill även framhålla att en del av den egendom som nu har testamenterats lill
staten utgörs av arv efter en av testators yngre systrar, och är samägd med en eflerievande
syster. Den samägda egendomen bör skiftas. Del blir därvid nödvändigt alv
avskilja viss lösegendom för att den andra parlen skall kunna få ul sin del av
den samägda egendomen.

2.3
Egendomens användning

En
viktig uppgift för förvaltningen av Husebyegendomen blir alt väl vårda
byggnader och miljö i brukningscenlrum saml alt medverka till alt brukningscenlrum
kan utnyttjas för olika ändamål, som är förenliga med testamentsvillkoren och
även i övrigt lämpliga. Såväl utredningen som remissinstanserna har gett vissa
exempel på verksamheter som Huseby anses kunna utnyttjas till. Sådana exempel
på verksamheter som kan komma i fråga i den takt fin;insieringsfrågan kan lösas
är vandrarhem i bostadshus i anslutning till bruket, värdshus i någon
ekonomibyggnad, museum i huvudbyggnad, bruksmuseum i äldre bruksbyggnader.
Krislina Nilssons födelsehem i Snugge kopplat lill samma museiförvallning, uthyrning
på veckobasis av befintliga torp administrerat genom vandrarhemsförvaltningen
och kanotcenlrum.

Del
är viktigt att de starka regionala och lokala intressena för Huseby ges
tillfälle alt bidra lill all bruksmiljö och samlingar kan utnyttjas på ell ändamålsenligt
sätt. Del bör få ankomma på domänverket all i lämplig form se till all de
regionala intressena ges möjlighet lill medverkan i utnyttjandet av Husebyegendomens
bruksmiljö. Jag vill dock samtidigt stryka under att verksamheterna måste
byggas upp successivt och i en takt som ekonomiska och andra förutsättningar
gör möjlig.

Vad
gällerjord- och skogsbruket kan en målmedveten och kunnig skötsel ge
erfarenheter och rön som gör Huseby lämpligt som demonslralions-och
studieobjekt. Därvid måste hänsyn las lill egendomens stora naturvärden. Med
hänsyn lill leslamenlsvillkoren ligger del vidare nära till hands all utnyttja Huseby
egendom och dess avkastning på sådant säll all lantbruks- och skogsforskning saml
naturvården i länet främjas.

Prop. 1981/82:104 7

3 Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att staten lar emot den testamenterade egendomen,

4 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredraganden har lagt
fram.

Prop.
1981/82:104 8

Bilaga I

Sammanfattning av betänkandet (Ds B 1981:3), Huseby bruk i
statlig ägo

Genom testamente den 10 november 1978 har fröken Florence Stephens,
som avled den 2 april 1979, förordnal att hennes kvarlålenskap - sedan vissa
legat ulgåll - skall tillfalla svenska staten. Kvariålenskapen omfattar såväl fasl
som lös egendom, bl.a. Huseby bruk i Skalelövs socken, Al vesta kommun,
Kronobergs län.

Egendomen tillfaller staten på villkor bl.a. alt den fasla
egendomen behålls och brukas som förebild för svenskt jord- och skogsbruk samt
all avkastningen används lill främjande inom Kronobergs läns nuvarande
länsområde av enskilt jord- och skogsbruk saml vården av dess natur. I
testamentet har vidare bland särskilda önskemål framhållits all testators
samlingar behålls på Huseby slott till erinran om dem som där boll och verkat
och sammanbragl samlingarna.

Utredningens huvudsakliga uppgift har varit att undersöka
vilka ekonomiska och andra konsekvenser som ell mottagande av egendomen får
för staten samt för vilka ändamål den kan utnyttjas och på vilket sätt den bör
förvallas i statlig ägo.

Huseby bruk är i dag en skogs- och jordbruksegendom vars
samlade areal uppgår till drygl 2 IOO ha. Brukningscenlrum, som är beläget 22
km sydväst Växjö, består av elt 30-tal byggnader, varav ungefär hälften nyttjas
för jordbrukets behov. Genom brukningscenlrum flyter Helgaån, huvudgrenen av Mörrumsän.
Marknadsvärdet av den fasla egendomen beräknas till minst 21,7 milj. kr.

Huseby bruk var under 300 år ett av Sydsveriges mest kända
bruk och intar en särställning i småländsk brukshistoria. Anläggandet av
masugnen vid Huseby, vilken logs i drift år 1629, anses utgöra början lill den
småländska industrialiseringen. Huseby kan fortfarande uppvisa ett byggnadsbestånd
som bevarar traditionerna av olika näringsgrenar under århundraden.
Järnhantering, träindustri, kvarnrörelse och jordbruk är verksamhetsgrenar som
fortfarande är avläsbara i bebyggelsen.

Bruket har betydande kulturhistoriska värden som i första
hand är knutna lill bruksmiljön i dess helhet och i andra hand till vissa
enskilda byggnader. Brukningscenlrum anses som en av de värdefullaste bebyggelsemiljöerna
i länet och har även bedömts vara av riksintresse. Bruket har även natur- och
miljövärden i övrigi som, rätt utnyttjade och i förening med de
kulturhistoriska värdena, kan bli av stor betydelse för rekreation, friluftsliv
och turism inom regionen.

Det bör vara ett statligt intresse alt denna miljö bevaras
för framliden. Med den utgångspunkten är de ekonomiska konsekvenserna av ett
övertagande avgörande för om staten skall la emot egendomen.

Prop. 1981/82:104 9

Ett
överlagande av Huseby bruk bör på sikt ulan tvekan vara ekonomiskt
fördelaktigt för staten. Egendomen kommer all kunna bära sina egna kostnader
samt även lämna ell överskoll. Under en övergångsperiod -omkring tio år kommer
emellertid drift och förvaltning av bruket att vara förenade med vissa
ekonomiska svårigheter. Dessa beror framför allt på skogens beräknade låga
avkastning i avverkningsbar skog under den kommande tioårsperioden.

För
all finansiera nödvändiga investeringar samt under en övergångsperiod
möjliggöra drift och förvaltning av egendomen erfordras elt kapilallillskoll på
drygt 3,5 milj. kr. Genom en försäljning av vissa torp och sommarstugor samt
merparten av i slottet befintligt lösöre skulle i och för sig hela
kapitalbehovet kunna läckas. Del saknas därför enligt utredningens uppfattning
ekonomiska motiv för alt staten inte skulle la emot egendomen. Utredningeii
föreslår därför regeringen att staten tar emot densamma.

Emellertid
komrrier en försäljning av lösöre i sådan omfattning all kapitalbehovet täcks
ulan lillskoll av statliga medel all begränsa möjligheterna att utnyttja
slottet. Utredningen har vidare ansett det naturligt att eftersträva en
ekonomisk lösning som innebär all testators önskemål tillgodoses i så slor
utsträckning som möjligt. En försäljning av lösöre bör därför tillgripas som en
sista utväg. Utredningen föreslår därför all det av statliga medel tillskjuies
ett belopp på 3 550000 kr., antingen sotn bidrag eller som lån eller en
kombination därav.

Valet
av stödform ankommer inle på utredningen, Utredningen har därför ansett sig
böra utgå från del minst fördelaktiga alternativet, dvs. ell lån. Med de
ekonomiska förutsättningar som gäller för drift och förvaltning av bruket är
del nödvändigt att lånet under den första tioårsperioden är amorteringsfritl
samt all upplupen ränta läggs lill kapitalet. Dock bör återbetalningsskyldighet
för ett kapitalbelopp på I milj. kr. uppkomma med ell åriigt belopp motsvarande
nettointäkten av försålda torp och sommarstugor. Räntesatsen bör ej översliga normalränlan
för lån från statens ullåningsfonder, vilken för budgetåret 1980/81 är 9,5%.
Vidare föreslås all de närmare villkoren för en reglering av lånet fastställs
efter tioårsperiodens utgång.

En
huvuduppgift i statlig ägo blir - helt i överensstämmelse med testators
önskemål - att väl vårda byggnader och miljö i brukningscenlrum. Bruksmiljön
bör därvid iordningställas på sådant sätt att den småländska järnhanteringen
kan presenteras från olika aspekter.

För
all levandegöra bruket och stimulera till besök är del angeläget all det till Huseby
förläggs verksamheter av både permanent och tillfällig karaktär, vilka på ett
eller annat sätt knyter an lill den kulturhistoriska miljön med slottet och den
gamla bruksbebyggelsen i centrum samt lill gårdens centrala och natursköna
belägenhet. Verksamhetsinriktningen är emellertid i slor utsträckning beroende
av de förutsättningar under vilka

Prop. 1981/82:104 10

slottet
framdeles kan nyttjas, dvs. i vilken omfattning inventarier, samlingar m.m.
kommer att finnas kvar. Den inre slottsmiljön är ett viktigt komplement lill
bruksmiljön i övrigt, vårtor det är angeläget att finna verksamhetsformer som
gör del möjligt alt, om även i begränsad utsträckning, hålla slottet öppet för
allmänheten.

Enligt
utredningens uppfattning föreligger goda möjligheter all kombinera ell
öppethållande av slottet med andra former av nyttjande. Det är emellertid
naturligt all låta de närmare formerna härför successivt växa fram, särskill
som detta måste ske i förening med andra intressenter.

Vad
gällerjord- och skogsbruket kan en målmedveten och kunnig skötsel ge
erfarenheter och rön som gör Huseby lämpligt som demonstrations-och
studieobjekt. Med hänsyn till leslamenlsvillkoren ligger del vidare nära lill hands
all utnyttja Huseby egendom och dess avkastning på sådant sätt alt lantbruks-
och skogsforskning kan bedrivas under ekonomiskt fördelaktiga villkor på Huseby
och inom länet i övrigi.

Förvaltningen
av egendomen bör handhas av en särskild stiftelse. Utredningen förutsätter all
stiftelsen uppdrar åt domänverket alt sköta skogsbruket saml all jordbruket
även forlsällningsvis kommer all utarrenderas.

Om
frågan om ett statligt övertagande av Huseby underställs riksdagen kan
statsmakternas beslut i ärendet föreligga under senhösten 1981, innebärande ell
eventuellt överlagande fr.o.m. den 1 januari 1982. Innan en stiftelse, som
utredningen föreslagit, kan ta över förvaltningen lorde krävas visst
organisationsarbete. Utredningen räknar med all boutredningsmannens uppdrag
bör kunna vara slutfört under första kvartalet 1982. Egendomen överiämnas då lill
stiftelsen, eller om denna ännu inle är bildad, till ell interimistiskt organ.

Utredningen
fortsätter sitt arbete med återstående uppgifter, nämligen att till regeringen
avge förslag lill den slutliga förvaltningens organisation m.m. och att i
övrigt vidta nödvändiga förberedande åtgärder för övergången lill en sådan
förvaltning. Vidare avser utredningen all följa upp de förslag och idéer om egendomens
framlida utnyttjande som framförts till utredningen, men som ännu inte kunnat
bearbetas. Om vid lidpunkten för upphörandel av boutredningsmannens uppdrag
stiftelsen ännu inle är bildad kan utredningen övergångsvis fungera som
förvaltare.

Prop.
1981/82:104 11

Bilaga 2

Sammanställning av remissyttranden över Husebyutred-ningens
betänkande (Ds B 1981:3), Huseby bruk i statlig ägo

1 Allmänna synpunkter

Flertalet remissinstanser delar utredningens
ställningstagande all del mot bakgrund av de betydande kulturhistoriska värden
som är knutna lill Husebys bruksmiljö bör vara ell statligt intresse alt denna
miljö bevaras för framliden. Särskill riksantikvarieämbetet, lantbruksnämnden i
Kronobergs län, länsstyrelsen i Kronobergs län, Kronobergs länsförbund av
Svenska Naturskyddsföreningen, Kronobergs turist- och fritidskansli, Alvesta
kommun saml stiftelsen Smålands miiseum betonar del riksintresse som föreligger
att bevara den kulturhistoriskt värdefulla miljön i Huseby. Man framhåller
också de stora naturmässiga värden som bör bevaras åt eftervärlden.

Enligt kammarkollegiet bör staten ha intresse av alt
stiftelsen kommer lill huvudsakligen för alt bruksmiljön skall kunna behållas.

Byggnadsstyrelsen finner all statligt överlagande på sikt
ulan tvekan är ekonomiskt fördelaktigt, varför man tillstyrker utredningens
förslag. Skogsvårdsstyrelsen i Kronobergs län finner all ell Huseby i statlig
ägo sammantaget bör vara elt betydande allmänt värde och intresse och förordar
därför att staten tar emot egendomen. Även domänverket och Kronobergs läns
landsting tillstyrker utredningens förslag att staten tar emot den egendom som
testamentet omfattar. Länsarbetsnämnden i Kronobergs län har begränsat sitl
yttrande lill alt uttala sig positivt över byggnadernas i brukningscenlrum
lämplighet som beredskapsobjekt. Justitiekanslern framför en frän utredningen
och övriga remissinstanser skiljaktig uppfattning. Enligt justitiekanslerns
uppfattning är elt mottagande av den testamenterade egendomen förenad med så
stora kostnader för del allmänna att det, med hänsyn till alt elt bevarande av Huseby
pä sätt testamentet förutsätter knappast kan anses vara en riksangelägenhel, inle
lorde vara motiverat för staten att laga emot egendomen.

2 Testamentsvillkoren

Enligt testamentsvillkoren tillfaller Huseby egendom
staten på villkor bl. a. all egendomen behälls och om möjligt utökas med mark
som motsvarar vad som under Florence Stephens omyndighelslillslånd mol hennes
vilja frånhänts henne. Den fasta egendomen skall vidare brukas som förebild
för svenskt jord- och skogsbruk. I testamentet har ocksä bland särskil-

Prop.
1981/82:104 12

da önskemål framhållits att testators samlingar behålls på
Huseby slott till erinran om vem som där bott och verkat och sammanbragl
samlingarna.

Enligt utredningen innebär ordalydelsen av testamentsvillkoren
vad gäller den fasta egendomen all en försäljning inte är möjlig av bosladsfastig-heler
inkl. avstyckade tomter. Enligt utredningens uppfattning råder dock ingen
tvekan om att teslalor med Huseby egendom närmast avsett brukningscenlrum och,
såvitt gäller ägoslag. jord- och skogsmark. Med hänsyn härtill och lill att ell
kapitaltillskott är nödvändigt för att det huvudsakliga ändamålet med
testamentet skall kunna uppfyllas bör goda möjligheter föreligga att erhålla
permutation, dvs. medgivande att frångå leslaments-villkorel i fråga.

Endast två remissinstanser, JustUiekanslern och
kammarkollegiet, har tagit upp frågan om möjligheten att erhålla permutation
vad gäller testamentets villkor för den fasla egendomens bevarande och
utökande.

Justitiekanslern konstaterar all testamentsvillkoren
omöjliggör en sådan planerad försäljning av mark som utredningen föreslagit.
Utredningens tolkning av testamentsvillkoren i nämnda del kan inte godtas. I
själva verket, säger justitiekanslern, förefaller del som om även utredningen
är tveksam till sin egen tolkning. Detta framgår genom att utredningen föreslår
en permulalion. En sådan vore inle nödvändig därest utredningens tolkning av testamentsvillkoren
vore riklig. Vidare torde det under alla förhållanden kunna sättas i fråga om
det vore lämpligt att få till stånd en permutation vars enda motiv är all
finansiera en del av den kostnad som enligt utredningen är nödvändig om staten
mottager egendomen.

Kammarkollegiet anför all del med hänsyn till villkoret
all staten skall behålla och om möjligt utöka Huseby egendom skulle kunna
hävdas att starka skäl måste föreligga för permulalionsmedgivande all sälja
delar av den fasta egendomen. Av utredningen framgår emellertid att uthyrningen
av de torp och ulgårdar, som utredningen anser bör säljas, lämnat dåligt
ekonomiskt utbyte. Kollegiet bedömer vidare att dessa byggnader med omgivande
tomtmark rimligen saknar betydelse för möjligheten att uppfylla huvudsyftet
med donationen. Om del visar sig ekonomiskt nödvändigt att torpen och utgårdarna
säljs för alt stiftelsen skall kunna verka enligt huvudavsiklen med donators
förordnande, bör den föreslagna permuta-lionen vara möjlig.

3 De ekonomiska förutsättningarna

Utredningen har bedömt att elt övertagande av Huseby på
sikt ulan tvekan bör vara ekonomiskt fördelaktigt för staten. För att
finansiera nödvändiga investeringar saml under en övergångsperiod möjliggöra
drift och förvaltning av egendomen erfordras ell kapitaltillskott på drygt 3,5

Prop.
1981/82:104 13

milj. kr. Delvis kan kapilallillskollel finansieras genom
försäljning av vissa torp och sommarstugor. Som en sista utväg nämner också
utredningen rhöjlighelema av alt försälja befintligt lösöre.

JustUiekanslern ställer sig mycket tveksam lill de
ekonomiska kalkyler utredningen presenterat och bedömer med hänsyn till testamentsvillkoren
behovet av kapitaltillskott som betydligt större än som angivits.

KammarkoUegiet har gjort ett anlal kalkyler över vilka
ekonomiska konsekvenser ell övertagande av Huseby enligl utredningens förslag
skulle kunna fä enligt olika alternativ.

Ell
statligt lån pä 3 550000 kr. - ränte- och amorteringsfritl under lio år —
skulle med en räntesals enligt dagens nivå för statens utlåningsränla på 10,75%
med ränta på ränta ge upphov till en skuld på 9,9 milj. kr. Kollegiet bedömer
med utgångspunkt i utredningens ekonomiska kalkyler all den föreslagna
stiftelsen borde ha förutsättningar all lösa länet.

Kammarkollegiet visar också att eftersom räntan för den
statliga upplåningen f.n. är 13,5% innebär en tillämpning av statens utlåningsränla
en statlig räntesubvention. Den lilllänkla stiftelsen torde enligt kollegiet
komma alt bli skyldig att erlägga arvsskatt, åtminstone enligl klass III i 28
§ arvsskaltelagen. Arvsskallen kan då beräknas till 1250000 kr. Kollegiet
erinrar också om att staten kan medge befrielse eller nedsättning av arvsskallen.
Om leslamenlsförordnandel förfaller och egendomen i stället tillfaller
arvingen kan, beräknar kollegiet, skatten enligl klass II uppskattas lill
2840000 kr.

Byggnadsstyrelsen
tillstyrker ett statligt mottagande av Huseby, eftersom utredningens kalkyler
visar del ekonomiskt fördelaktiga däri. När del gäller försäljningen av bostadsfasligheler
förutsätts att byggnadsstyrelsens kompelens på området utnyttjas.

Lantbruksnämnden i Kronobergs län vill i sammanhanget peka
på utredningens kalkyler, som vad gäller jordbrukets framtida förräntning,
bygger på utgångspunkter som gäller för domänverket. Enligt lantbruksnämnden
bör ell ställningstagande i den delen anstå lill den nya Husebyförvallning-en
börjat fungera. Vidare anser styrelsen all den föreslagna försäljningen av
torpställen är försvarbar, om de genom försäljningen influtna medlen användes lill
angelägna investeringar på egendomen. Skogsvårdsstyrelsen i Kronobergs län
anför att även om upprustningen av byggnadsbeståndet och jordbruket kommer att
kräva betydande investeringar under de närmaste åren kan man räkna med all
egendomen som helhet på sikt kommer alt få en tämligen god ekonomi - i första
hand beroende på all överskottet från skogen successivt kommer all öka.

Utredningen har förutsatt att upprustningen av
fastigheterna runt Huseby skulle ske i AMS' regi och således ej belasta den
ekonomiska kalkylen. Länsarbetsnämnden i Kronobergs län har för sin del bedömt
möjligheten all få av utredningen i sammanhanget aktualiserade upprustningar
utförda som beredskapsobjekt som mycket goda.

Prop.
1981/82:104 14

Länsstyrelsen i Kronobergs län bedömer det nödvändigt med ell
högre kapilallillskoll än vad utredningen föreslagit. När staten övertar en
gåva vars värde uppskattas till över 20 milj. kr. bör enligl länsstyrelsen
staten också vara beredd all tillskjuta likvida medel som behövs för

•
nödvändiga
investeringar i jord- och skogsbruk

•
att ulföra
omedelbart behövliga underhållsåtgärder på byggnader och anläggningar som
bedöms omistliga från kulturhistorisk synpunkt

•
att bevara och
ordna samlingarna, varvid särskill bör beaktas att medel bör avsättas för
katalogisering och skyddad beväring av gårds- och bruksarkivel

•
alt den
tillträdande förvaltningen i starten fär elt rörelsekapital, som gör del
möjligt för denna alt inom rimlig lid förverkliga testators intentioner. Den
diskuterade försäljningen av torp och lösöre bör enligl länsstyrelsen

1. v. ej komma lill stånd. För all ge utrymme för
oförutsedda kostnader och ett rimligt driftkapital i den nya förvaltningens
inledningsskede, bedömer vidare länsstyrelsen all del föreslagna
resurstillskottet i form av lån om 3550000 kr. bör justeras uppåt lill 4 milj.
kr.

Stiftelsen Smålands museum understryker viklen av alt
brukels inventarier och samlingar bevaras, att medel ställs lill förfogande
för uppordning och katalogisering samt alt godset hålls samman.

Enligl kommunstyrelsen i Alvesta kommun skall erforderligt
kapitalbehov helt läckas genom tillskjutande av statliga medel.
Kommunstyrelsen delar inle utredningens uppfattning all huvuddelen av
befintliga torp och ulgårdar bör säljas för all finansiera investeringar i
övriga delar av egendomen.

4 Förvaltningen

Utredningen föreslår alt vid del statliga övertagandel av Huseby
förvaltningen av egendomen bör handhas av en särskild stiftelse. Utredningen
förutsätter att stiftelsen uppdrar ål domänverket att sköta skogsbruket saml
att jordbruket även fortsättningsvis kommer att utarrenderas.

Av de remissinstanser som tar upp frågan om
förvaltningsformen är samtliga positiva lill att en stiftelse bildas med
undanlag av justitiekanslern och domänverket.

Enligl justitiekanslerns mening torde del med hänsyn lill
innehållet i testamentet inte vara möjligt att tillskapa en stiftelse på säll
utredningen föreslagit. Enligt testamentet skall egendomen tillfalla staten på
villkor alt staten behåller den.

Domänverket anser all den del av egendomen som bär upp
kultur- och naturmiljön - i första hand slottet med tillhörande park och
byggnader -ställs under byggnadsstyrelsens förvaltning. Egendomen i övrigt,
dvs. jord- och skogsbruksdelen med byggnader och torp, ställs under domänverkels
förvaltning.

Prop. 1981/82:104 15

Kammarkollegiet
har i sill remissvar utvecklat de juridiska förutsättningarna för när en
stiftelse kan anses bildad. Kollegiet anser på grund av de anförda juridiska förulsällningarna
alt, om staten lar emot leslamenlsförordnandel, delta innebär alt en särskild
stiftelse, som är en egen juridisk person, därigenom bildats. Del finns då inle
något hinder mol all statens förvaltning av stiftelsen utövas exempelvis på säll
utredningen föreslagit genom en särskild styrelse. I sä fall förutsätts att
stiftelsen får stadgar som garanterar statens insyn i förvaltningen.

De remissinstanser som i övrigi
ställer sig positiva till stiftelseformen framför skilda önskemål om stiftelsens
sammansättning. De lokala intressena vad gäller skogs- och jordbruk, natur-
och kulturvård saml turismen bör vara representerade i stiftelsen.

5
Användningssätt

En
huvuduppgift i statlig ägo av Huseby bruk enligt utredningen blir att väl vårda
byggnader och miljö i brukningscenlrum. Vidare kan jord- och skogsbruket med en
målmedveten och kunnig skötsel ge erfarenheter och rön som gör Huseby lämpligt
som demonstrations- och studieobjekt.

Enligl
kammarkollegiet bör staten huvudsakligen ha intresse av all bruksmiljön kan
behållas, men del ligger även ett visst statligt intresse i all naturvården i
Kronobergs län främjas och att Huseby kan drivas som förebild för svenskt
skogs- och jordbruk.

Byggnadsstyrelsen anser
liksom utredningen all en huvuduppgift för förvaltningen måste vara vård av
bruksmiljön och dess kulturhistoriska värden. Del är därför angeläget all
erforderliga medel i en framlid avsätts från egendomens avkastning, så all en
tillfredsställande vård av miljö och byggnader kan bedrivas.

Skogsstyrelsen anser all
del bör ankomma på stiftelsens styrelse all avgöra den praktiska driften av
skogs- och jordbruket, framlida tallfröplan-tage och liknande till
förvaltningen hörande frågor.

Länsstyrelsen
i Kronobergs län fäster slor vikt vid alt bruksmiljö och samlingar kan bevaras
och utnyttjas. Exempel på verksamheter som kan komma i fråga i den takt
finansieringsfrågan kan lösas är:

•
vandrarhem i bostadshus i
anslutning till bruket

•
värdshus i någon ekonomibyggnad

•
museum i huvudbyggnad

•
bruksmuseum i äldre
bruksbyggnader

•
Krislina Nilssons födelsehem i Snugge
kopplat lill samma museiförvallning

•
uthyrning på veckobasis av
befintliga torp, administrerat genom vandrarhemsförvaltningen

•
kanotcenlrum.

Prop. 1981/82:104 16

Alvesta
kommun anser, i likhet med utredningen, att det är angeläget att det till Huseby
förläggs verksamheter av olika slag, som kan levandegöra bruket och stimulera lill
besök. Man måste dock enligt kpmmunen vara medveten om de intressekonflikter
som kan uppstå när det gäller inriktningen på de verksamheter som kan knytas lill
Huseby. Det är därför viktigt all en noggrann avvägning görs när program för
brukets framtida disposition utarbetas, så all intresset för dess
kulturhistoriska värden bevaras.

JustUiekanslern
anför att utredningen enligt hans uppfattning inte lagt några egentliga
konkreta förslag om Husebys användning. Vad gäller själva slottet och närmast omkringliggande
delar finner justitiekanslern det vara osannolikt all man kan finna verksamheter
all föriägga lill Huseby som skulle kunna bidra lill ett förbättrat driflresuliat.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982