Prop. 1981/82:115

Prop.
1981/82:115

Regeringens proposition

1981/82:115

om
anslag till Studsvik Energiteknik AB, m. m.

beslutad
den 24 februari 1982.

Regeringen
förelägger riksdagen vad som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprolokoll
för den åtgärd eller del ändamål som framgår av föredragandens hemstäUan.

På
regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

NILS
G. ÅSLING

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen läggs fram förslag om anslag till Studsvik Energiteknik AB för
budgetåret 1982/83 med sammanlagt 74,7 milj. kr. Vidare behandlas frågan om
samordning och ansvarsfördelning mellan Studsvik Energiteknik AB och AB Asea-Atom.

1
Riksdagen 1981182. 1 saml. Nr 115

Prop. 1981/82:115 2

Utdrag

INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1982-02-24

Närvarande:
statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Ullslen, Wikström, Friggebo,
Dahlgren, Åsling, Söder, Johansson, Wirtén, Andersson, Boo, Petri, EUasson,
Gustafsson, Elmstedt, Tilländer, Ahrland, Molin

Föredragande:
statsrådet Åsling

Proposition
om anslag till Studsvik Energiteknik AB, m. m.

1
Inledning

Studsvik
Energiteknik AB har för budgetåret 1982/83 begärt dels bidrag till löpande
verksamhet, forskning och utvecklingsarbete samt företagsutveckling, dels
anslag för avveckling av numera avställda forskningsreak-lorer m. m.

Iprop.
1980/81:90 angavs (bU. I s. 531) all kostnader för sådana kärntekniska
resurser som erfordras för det svenska kommersiella kärnenergiprogrammel borde
bäras av kärnkraftprogrammel och resursbehovet klarläggas genom överläggningar
med kraftförelag och tillsynsmyndigheter. Överläggningar i denna fråga har
förts under ledning av industridepartementet med biträde av Studsvik
Energiteknik AB.

1 prop.
1981/82:100 (bil. 17 s. 192-193) har regeringen föreslagU riksdagen alt, i
avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1982/83 beräkna

1. lill
Bidrag tiU verksamheten vid Studsvik Energiteknik AB ett reserva

tionsanslag av 80000000 kr.

2. lill
Avveckling av forskningsreaktorn Rl elt reservafionsanslag av

10000000 kr.

Jag
anhåller om all nu få la upp dessa frågor.

2
Verksamheten vid Studsvik Energiteknik AB

Studsvik
Energiteknik AB är statens största samlade resurs för energilekniskt
forsknings- och utvecklingsarbete. Bolaget har ca 900 anställda i Studsvik och
Nyköping. Inom svenska dotterbolag och delägda bolag.

Prop. 1981/82:115 3

bl.a. Svensk Drivmedelsteknik AB (tidigare Svensk Melanolulveckling
AB) och Alnor Instrument AB, arbetar omkring 60 personer. Närmare redogörelser
för bolagels verksamhet m.m. har lämnats i prop. 1977/ 78:110 om energtforskning
m. m. (s. 96 och s. 163) och i prop. 1979/80:18 om medelstillskolt lUl Studsvik
Energiteknik AB.

Bolagets resultat för verksamhetsåren 1979/80 och 1980/81
framgår av följande sammanställning, vilken baseras på en bearbetning av
bolagels redovisade resultaträkning (moderbolaget, milj. kr.).

1979/80

1980/81

(resultat)

(resultat)

Statsanslag

101,7'

70,2

Övriga
intäkter

125,4

169,3

Rörelsens
intäkter

227,1

239,5

Rörelsens
kostnader

-188,5

-208,6

38,6

30,9

Avskrivningar

-19,2

-18,3

Personalanpassning

-3,3

-4,7

16,1

7,9

Finansnetto

0,0

7,4

16,1

15,3

Medelstillskott,
företagsutveckling

15

21

Kostnader
för företagsutveckling

-

-6,8

Eftergift
av lån

11,1

-

Nedskrivning
av anläggningstillgångar

-16,2

-12,3

Reservation
för borgensåtagande

-

-2,3

Övrigt

-

0,3

Resultat
före bokslutsdispositioner

26,0

15,2

' Härav 41,6 under anslaget Medelstillskott till Studsvik
Energiteknik AB. Härav 17,6 under anslaget Medelstillskott till Studsvik
Energiteknik AB.

Sludsvikskoncernens balansräkning per den 30 juni 1980 och
1981 visas i följande sammanställning (milj. kr.)

1980-06-30 1981-06-30

Tillg å ngar

Omsättningstillgångar 149,5 203,3

Anläggningstillgångar 126,2 132,9

275,7 336,2

Skulder och eget kapital

115,2

162,0

58,6

59,9

58,2

51,3

4,7

3,0

30,0

40,0'

-5,3

-1,0

14,3

21,0

Kortfristiga skulder Långfristiga skulder Obeskattade
reserver Minoritetsintresse Aktiekapital och reservfond Balanserat resultat
Årets resultat

275,7 336,2

' Härav bunden reserv 10 milj. kr. ti Riksdagen
1981182. I saml. Nr 115

Prop. 1981/82:115 4

R2-reaktorn
i Studsvik togs i drift år 1960. Den är i huvudsak en mate-rialprovningsreaklor
men utnyttjas också för bl.a. industriell neutron-bestrålning och för reaklorkemiska
experiment saml som neulronkälla för allmänna forskningsändamål. 1 Studsvik
finns också elt avancerat bränsle-laboratorium som medger arbele med myckel
starkt radioakliva prover, t. ex. bestrålade preparat. 1 Studsvik har under de
senaste åren också med stöd från bl.a. nämnden för energiprodukfionsforskning
byggts upp betydande resurser inom områdena förbrännings- och förgasningsleknik.
En fastbränslepanna med s. k. snabb fluidiserande bädd är under igångkörning.
En förgasningsreaklor för försök med biomassa och torv kommer all las i bruk
hösten 1982.

Studsvik
Energiteknik AB

I
sin anslagsframställning för budgetåret 1982/83 redovisar Studsvik Energiteknik
AB att planerna för bolagels ekonomiska rekonslrukfion under ivåårsperioden
1979/80-1980/81 (jfr prop. 1979/80:18 och prop. 1980/81:90 bil. 1 s. 523) har
uppfyllts. De ekonomiska målen har i vissa delar överträffats. Under den
kommande treårsperioden vill Studsvik Energiteknik AB fortsätta att konsolidera
verksamheten enligl fidigare fastlagda principer. Bolaget har anpassat
organisationen tUl de krav verksamhetsinriktningen ställer genom en strikt uppdelning
i resultatenheter. Avsikten med detla är bl. a. all bättre kunna analysera och
styra lönsamhetsutvecklingen i bolaget.

Inom
divisionen för kärnteknik bedrivs verksamhet inom områdena bränsle-, avfalls-,
reaktor- och säkerhetsteknik.

Bolaget
påpekar att de kommersiella intäkterna nu svarar för en väsentlig del av den
totala finansieringen av de kärntekniska basresurserna. Satsningar på
verksamhet utanför kärnkraflbranschen har också gell ett gynnsamt resultat.
Förutsättningar finns för en betydande volymökning, men för detta krävs
kompletterande investeringar.

Bolaget
eftersträvar att genom en nära samverkan med kärnkraftindu-slrin utveckla och
anpassa sina resurser fill gällande behov. Bolaget bedömer del också
nödvändigt all yllerligare öka andelen exportintäkter genom en ökad satsning på
den inlernalionella marknaden. Bl.a. pekar bolaget på möjligheten all medverka
i del internationella fusionsforskningssamarbetet.

Studsvik
Energiteknik AB beräknar i sin framställning medelsbehovel för budgetåret
1982/83 lill 35 milj. kr. Beräkningarna baseras på planer enligl vilka — vid
utgången av treårsperioden 1982/85 - de lunga kärntekniska resurserna
finansieras med dels löpande intäkter av kommersiella tjänster, dels en
ersättning för forskningsverksamheten vid R2- och R2-0-reaklorerna. Under en
övergångsperiod kvarstår därutöver enligl bolaget elt behov av driflbidrag
vilket elimineras efter hand som R2 beläggs med nya uppdrag lill full
betalning.

Prop.
1981/82:115 5

Biblioteket
i Studsvik är ett cenlraU specialbibliotek för energiteknik och svarar för
insamling och inmatning av nationellt material till ett flertal internationella
informationssystem. Den nationella delen ulgör en dominerande del av
bibliotekets totala verksamhet. Medelsbehovet för budgetåret 1982/83 beräknas
av bolaget lill 4,4 milj. kr.

Bolaget
begär 5 milj. kr. för budgetåret 1982/83 för lokaliseringsbe-tingade kostnader.
Huvuddelen av dessa är utgifter för busslransporter av de anställda, som inte
kan utnyttja allmänna samfärdsmedel.

För
energirelaterad grundforskning har Studsvik Energiteknik AB begärt 4 milj. kr.
Denna fråga tog jag upp vid min anmälan fill 1982 års budgetproposition av
anslaget F 13. Energiforskning (prop. 1981/82: IOO bil. 17 s. 187). Härutöver
begär bolaget 2 milj. kr. i syfte att etablera kunskap på speciella områden där
en vetenskaplig bas är nödvändig för bolagets vidareutveckling av avancerade
tekniska projekt.

Bolaget
utnyttjar i betydande omfattning kompelens och resurser i branschsamarbete.
Speciellt har resurserna inom teknikområdena bränsleteknik, materialprovning
och processkemi visat sig vara intressanta tillgångar för en mångfald
industriella tUlämpningar. Insatsen har nu breddats från kärnteknisk utveckling
fill branschforskningssamarbele kring bl.a. korrosion, lermoslabila plaster och
Qärrvärmeleknik.

Studsvik
EnergUeknik AB föreslår en fortsatt satsning på branschinriktad forskning och
utveckling och äskar för budgetåret 1982/83 anslag om 25 milj. kr.

För all möjliggöra en etablering
av bolaget på den industriella marknaden begär Studsvik Energiteknik AB vidare
ell särskill kapitaltillskott för företagsutveckling med 10 milj. kr.

Bolagets
beräkning av anslagsbehov under anslaget Bidrag till verksamheten vid Studsvik
Energiteknik AB för budgetåret 1982/83 framgår av följande tabell (milj. kr.).

1982/83

Löpande verksamhet Kärnteknik

Lokaliseringsbetingade kostnader Bibliotek

35 5 4,4

44,4

Forskning
och samarbete

Grundforskning

Branschinriktad
forskning och utveckling

2 25

27

Företagsutveckling

10

Totalt

81,4

Prop. 1981/82:115 6

Föredraganden

Inom
Studsvik Energiteknik AB, tidigare AB Atomenergi, har under lång tid byggts upp
en omfattande kompetens inom kärnenergitekniken. I takt med all tyngdpunkten
inom området har förskjutits från forskningsinsatser över utvecklingsarbete lill
konstruktion, leverans och drift av anläggningar har bolagets resurser
successivt kommit all anpassas lill ändrade förutsättningar. En viktig
milstolpe i detla sammanhang utgörs av bildandel år 1969 av del av staten och
ASEA AB till lika delar ägda AB Asea-Atom. TUl detta förelag överfördes
huvuddelen av dåvarande Atomenergis resurser för tillverkning av kärnbränsle. Asea-Atom
kom också all pä andra områden överta eller rekrytera personal från AB
Atomenergi. Under senare delen av 1970-lalel och under åren 1980-1981 har Studsvik
Energiteknik AB genomfört en betydande koncentration av sin kärntekniska
verksamhet. Den omfattar nu väsentligen följande områden:

-
kärnbränsleleknik

-
avfallsteknik

-
reaktor- och säkerhelsleknik

Från all tidigare ha varit
helt anslagsfinansierad har verksamheten successivt ökat sin andel av
kommersiellt förvärvade intäkter från uppdrag och tjänster. De internationella
uppdragen har dessutom kommit all inta en betydelsefull roll i marknadsbilden.
Samtidigt har bolaget i enlighet med slalsmaklernas intentioner (jfr bl.a. prop.
1977/78:110 s. 164, NU 1977/ 78:68, rskr 1977/78:341 och prop. 1979/80:18, NU
1979/80:7, rskr 1979/ 80:40) gjort betydande satsningar utanför
kärnenergiområdet, främst på kolleknik, förbrännings- och förgasningsleknik
samt solenergileknik.

Bolagels
ekonomiska situation har varit problemfylld. För all möjliggöra en
genomgripande ekonomisk rekonstruktion har staten lämnat bolaget betydande kapilaltillskott
under budgetåren 1979/80 och 1980/81 (prop. 1979/80:18, NU 1979/80:7, rskr
1979/80:40). De planer för omstrukturering, rationalisering och andra
resultatförbättringar som låg lill grund för dessa medelslillskott har i
huvudsak uppfyllts eller överträffals. Satsningarna på företagsutveckling har
hittills genomförts eller påbörjats i form av kompetensuppbyggnad och vissa
projekt för utveckling av ny teknik. De anvisade medlen har hittills endast
delvis förbrukats. Det är ännu för tidigt alt utvärdera resultatet av dessa
åtgärder.

Studsvik
Energiteknik AB har i sin anslagsframställning hösten 1981 redovisat förslag om
anslag tUl den löpande verksamheten under de närmaste tre åren som ligger
klart lägre än anslaget för innevarande budgetår. Behov av anslagsmedel kvarstår
dock för all bolaget skall kunna vidmakthålla driften av R2-reaktorn i Studsvik.

En
särskUd förhandlingsman har biträtt i industridepartementet i förhandlingar
med kärnkraftproducenlerna, tillsynsmyndigheterna inom kärnenergiomrädet samt
AB Asea-Atom om den fortsatta finansieringen av verksamheten vid R2-reaklorn
och del s. k. bränslelaboraloriel i Sluds-

Prop. 1981/82:115 7

vik.
Härvid har kraflförelagen förklarat sig beredda att under en treårsperiod inom
ramen för ett avtal med Studsvik Energiteknik AB bidra till verksamheten vid bränslelaboraloriel
på ell sådant sätt alt det enligl bolaget inte kvarstår något yllerligare
behov av statsbidrag för ändamålet. Något motsvarande åtagande vad gäller
driften av R2-reaklorn har emellertid inle kunnat uppnås, varken från kraflförelagen,
lillsynsmyndighe-lema eller Asea-Atom. Asea-Atom har emellertid starkt framhåUil
sill önskemål alt åtminstone under viss ytterUgare lid kunna utnyttja R2-reaklorn
för bränsleprovning.

I samband med de
överläggningar som har förts i dessa frågor har också berörts sambandet mellan
olika kärntekniska resurser i Studsvik. Del ömsesidiga beroendet mellan reaklordriflen
och verksamheten vid bränslelaboraloriel bedöms vara myckel starkt. Kärnbränslebeslrålningar
i reaktorn måste följas av analys och utvärdering i bränslelaboraloriel. Om reaklorverksarhhelen
avvecklas bortfaller huvuddelen av den nuvarande beläggningen vid bränslelaboraloriel,
vUkel dels leder lill höjda kostnader för kvarvarande verksamhet, dels på viss
sikt anses medföra en kraftig kompetensnedgång och därigenom en ytterligare
minskad beläggning och användbarhet. En sådan utveckling för de tunga
kärntekniska resurserna skulle få kraftiga återverkningar även på övrig
kärnteknisk verksamhet i Studsvik. Studsvik Energiteknik AB har därför gjort
bedömningen att en avveckling av R2-driflen bör föranleda en omprövning av
förutsättningarna för huvuddelen av verksamheten i Studsvik.

En
avveckling av R2-reaktorn har i dagslägel beräknats kosta ca 200 milj. kr. Om
emellertid detla får till följd all även annan verksamhet i betydande
omfattning behöver flyttas eller avvecklas har kostnaderna bedömts öka
kraftigt.

Jag
vill i sammanhanget erinra om alt statens karnkraftinspektion (SKI) i yttrande
den 26 november 1981 av säkerhetsskäl avstyrkte en ansökan från Studsvik
Energiteknik AB om forlsall koncession för drift av R2-reaktorn för liden fr.o.m.
den 1 januari 1982. Motivet härför var de risker som bedöms vara förknippade
med att reaklortanken har utsatts för s. k. neu-tronförsprödning, vilken har
påverkal dess hållfaslhelsegenskaper. Regeringen har i beslut den 17 december
1981 följt SKLs yttrande och meddelat koncession enligl atomenergilagen
(1956:306, ändrad senast 1978:281) endasi för innehav men ej för drift av R2-reaktorn
från årsskiftet 1981-82.

Studsvik Energiteknik AB
har nyligen lill SKI inkommit med förnyad ansökan om koncession för drift av
reaktorn med nuvarande reaklorlank intill utgången av juni 1984 och därvid bl.
a. redovisat reviderade och mer preciserade beräkningar av reaklortankens
egenskaper saml ell anlal ål-gärder som bolaget avser vidta för all skapa
erforderlig säkerhet. Bolaget avser all efter utgången av den nu begärda liden
för driflliUslånd byta ut den befintliga reaktortanken mot en nylillverkad
tank. Frågan om förnyat drifllillslånd prövas f. n. av SKI som har att med sitl
yttrande överlämna

Prop.
1981/82:115 8

bolagets
koncessionsansökan till regeringen för avgörande. Regeringen bör inle nu
föregripa den prövning av bolagels förnyade koncessionsansökan som skall ske.
Denna måste ske på grundval av den redovisning av säkerheten vid drift av
reaktorn som kommer att läggas fram.

Enligt
bolagets bedömningar skulle del vara möjligt alt med de åtgärder som föreslås
återuppta reaklordriften under våren 1982. Bolaget förutser i sin delårsrapport
att resultatet för hela verksamhetsåret 1981/82 - trots resultatbortfallet fill
följd av del relativt korta driftavbroll som då uppkommer - skall bli bättre
än föregående år. Något ytteriigare behov av anslag skulle då ej uppstå. Jag
vill härvid påminna om vad som angavs i 1981 års energipolitiska proposUion (prop.
1980/81:90 bU. 1 s. 531, NU 1980/81:60, rskr 1980/81:381) all kostnaderna för
sådana resurser som erfordras för del kommersiella kärnenergiprogrammet bör
bäras av kärnkraftprogrammet.

Om
bolaget inte kan återuppta reaklordriften ulan alt installera ny reak-lortank
blir det erforderliga driftuppehållet så långt att det får omfattande
ekonomiska konsekvenser. En avveckUng av reaktorverksamhelen framstår då som
ett förslahandsallernativ.

Innan
jag strax redovisar mina närmare överväganden beträffande verksamheten vid Studsvik
Energiteknik AB vill jag också åter erinra om alt staten är hälflenägare fill
AB Asea-Atom, vars verksamhet i huvudsak omfattar leveranser av kärnreaktorer
och tillverkning av kärnbränsle. Till grund för detta bolags verksamhet ligger ell
konsortialavtal mellan staten och ASEA AB, vilket i sina huvuddelar har
godkänts av riksdagen (prop. 1968:169, SU 1968: 199, rski 1968:408 och prop.
1979/80:14, NU 1979/ 80:7, rskr 1979/80:57). I avtalet finns en avsiktsdeklaralion
från parterna att samarbeta (genom Asea-Atom) i syfte all bedriva en
självständig, konkurrenskraftig och lönsam industriell verksamhet på
kärnkraftsområdet. Avtalet lägger i sin beskrivning av Asea-Aloms
verksamhetsområde och i uppläggningen i övrigt grunden för en viss om än ej
entydig arbetsfördelning mellan Asea-Atom och (numera) Studsvik Energiteknik
AB. Den svenska marknaden för den typ av ijänster och leveranser som främst Asea-Atom
marknadsför kan förväntas krympa. På vissa marknadsavsnitt kan Asea-Atom och Studsvik
Energiteknik AB komma alt bli konkurrenter. Del kan ej heller uteslutas alt
förelagens ansträngningar all etablera sig på icke-kärntekniska områden i vissa
fall kan leda lill liknande intressekollisioner.

Mol
denna bakgrund har jag funnit alt staten som ägare resp. delägare i de två
berörda företagen bör ta inifiativ till överläggningar om samordning och
arbetsfördelning inom området. Därvid får även den framlida verksamheten vid R2-reaklorn
prövas. 1 avvaktan pä resultatet härav bör anslaget fill Studsvik Energiteknik
AB för budgetåret 1982/83 beräknas med utgångspunkt från hiltills tillämpad
praxis. Vid medelsberäkningen bör dock hänsyn las liU de medel som bolaget
beräknas få fillgång fill för driften av bränslelaboraloriel genom ett avtal
med kärnkraftföretagen.

Prop.
1981/82:115 9

Jag förordar att regeringen bereder riksdagen fillfälle
att ta del av vad jag nu har anfört om verksamheten vid Studsvik Energiteknik
AB och om frågan om samordning och arbetsfördelning inom del kärntekniska området.

3 Anslagsfrågor för budgetåret 1982/83

F 14. Bidrag till verksamheten vid Studsvik Energiteknik
AB

1980/81 Utgift 47000000

1981/82 Anslag 80000000

1982/83 Förslag 58200000

Föredraganden

Jag beräknar mot bakgrund av vad jag nyss har anfört medelsbehovel
för budgetåret 1982/83 på följande sätt (milj. kr.):

Bidrag till drift av R2-reaktom 27

Täckning av lokaliseringsbetingade kostnader 5

Bidrag till drift av Sludsviks bibliotek 4,2

Medel för forsknings- och utvecklingsarbete 22

58,2

Anslaget bör således föras upp med 58,2 milj. kr. Del bör
ankomma pä regeringen all meddela de särskilda föreskrifter som kan komma all
erfordras för anslaget.

F 15. Avveckling av forskningsreaktorer m. m.

1981/82 Anslag 'lOOOOOOO

1982/83 Förslag 16500000

' Anslaget Avveckling av forskningsreakiorn Rl.

Studsvik Energiteknik AB beviljades för budgetåret 1981/82
ett anslag om 10 milj. kr. för avveckling av forskningsreaktorn Rl (prop.
1980/81:90 bU. 1 s. 535-536, NU 1980/81:60, rskr 1980/81:381). Avvecklingsarbelel
beräknades av bolaget preliminärt till ca tvä är.

Studsvik Energiteknik AB

Bolaget redovisar att avvecklingsarbetet har startat planenligt.
Nedläggningen beräknas vara avslutad våren 1983. Därefter kan viss kvarstående
avfallsbehandling i Studsvik behöva ske.

De uppdaterade kostnadsberäkningarna visar pä ell jämfört
med föregående års kalkyl oförändrat totalt medelsbehov. För avvecklingsarbelel

Prop. 1981/82:115 10

under
budgetåret 1982/83 hemställer bolaget om ell anslag på 15 milj. kr. I detta
belopp ingår kostnaderna för mellanlagring av avfallet i Studsvik under de
närmaste åren. Kostnaderna för vidare lagring i Studsvik, sedan avfallsanläggningarna
har moderniserats, saml för eventuell borttransport och slutlig förvaring kan f.
n. inte preciseras.

Bolaget
har vidare begärt alt i samband med alt en avvecklingsorganisation nu har
etablerats också få disponera medel för projektering av avveckling av
forskningsreaktorerna RO och KRITZ i Studsvik samt för vissa andra
avvecklingsåtgärder. För detta ändamål begär bolaget för budgetåret 1982/83
anslag med 1,5 milj. kr.

Föredraganden

Sludsviks
kostnadsberäkningar visar på elt jämfört med föregående års kalkyl oförändrat
totalt medelsbehov för del nu påböijade arbetet med avveckUngen av Rl-reaktorn.
För budgetåret 1982/83 bör för ändamålet således anvisas 15 milj. kr. Del
ankommer på regeringen alt meddela erforderliga föreskrifter om granskning av
bolagels kostnadsredovisning i sammanhanget.

Bolaget
har vidare hemställt om medel för ytterligare avvecklingsin-satser. Jag förordar
att medel härför får utgå med del belopp, 1,5 milj. kr., som bolaget har begärt
under samma anslag som medlen för avvecklingen av Rl-reaktorn. Jag förordar alt
anslagsbenämningen iHl följd härav ändras. Under elt nytt anslag. Avveckling
av forskningsreaktorer m.m., bör därför för budgetåret 1982/83 föras upp
(15-1-1,5=) 16,5 milj. kr. Den behållning som vid utgången av juni 1982 kan
finnas på det nuvarande reservationsanslaget AvveckUng av forskningsreaktorn Rl
bör föras över till detta anslag.

4
Hemställan

Jag
hemställer alt regeringen

dels
bereder riksdagen tillfälle att la del av vad jag har anfört om verksamheten
vid Studsvik Energiteknik AB och om frägan om industriella strukturåtgärder vad
gäller detla bolag och AB Asea-Atom, dels föreslår riksdagen all

1.
till Bidrag till verksamheten
vid Studsvik Energiteknik AB för budgetåret 1982/83 anvisa ett reservafionsanslag
av 58200000 kr.,

2.
tiU AvveckUng av
forskningsreaktorer m. m. för budgetåret 1982/ 83 anvisa ell reservaiionsanslag
av 16500000 kr.

Prop.
1981/82:115 11

S
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar alt genom
proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för den åtgärd
eller det ändamål som framgår av föredragandens hemställan.

Norstedts rryckeri, Stockholm 1982