om ändring i lagen (1977:975) med tulltaxa m.m.
1982-02-18 · 158 sidor, varav 119 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 119 av 158 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1981/82:120, om ändring i lagen (1977:975) med tulltaxa m.m.
Dokumentets text
Prop.
1981/82:120
Regeringens proposition
1981/82:120
om ändring i lagen
(1977:975) med tulltaxa, m. m.;
beslutad
den 18 febraari 1982.
Regeringen
föreslår riksdagen alt antaga de förslag som har upplagils i bifogade utdrag av
regeringsprolokoll.
På
regeringens vägnar OLA ULLSTEN
BJÖRN
MOLIN
Propositionens
huvudsakliga innehåll
I
propositionen läggs fram förslag om vissa ändringar i luUskyddet för
beredningar av köksväxler, frakter eller andra växtdelar. Förslaget innebär
bl. a. en övergäng från vikttull till värdetull för flertalet produkter.
I
propositionen redovisas vidare resultatet av de omförhandlingar som har ägt ram
med EG och vissa GATT-länder beträffande ett antal produkter för vilka
tullarna har varit bundna i GATT.
I
proposifionen föreslås också att tullfrihet införs för fryst och torkad sparris
saml för ammoniak.
Ändringama
i tulltaxan föreslås träda i kraft den 1 juli 1982.
Riksdagen 1981182. 1 saml. Nr 120
Prop.
1981/82:120 2
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1977:975) med tulltaxa
Härigenom föreskrivs all 7 kap., 8 kap., 13 kap., 15 kap.,
20 kap., 22 kap. och 28 kap. lagen (1977:975) med tulltaxa' skall ha nedan
angivna lydelse.
7 kap. Köksväxter samt vissa ätbara rötter och stam- eller
rotknölar
Anmärkning
Ordet "köksväxter" i nr 07.01, 07.02 och 07.03
skall anses inbegripa ätbara svampar, tryffel, oliver, kapris, tomater,
potatis, rödbetor, gurkor, pumpor, auberginer, sötpaprika, fänkål, persilja,
körvel, dragon, krasse, mejram (Majorana hortensis eller Origanum majorana),
pepparrot och vitlök.
Nr 07.04 omfattar alla torkade, dehydratiserade eller
evaporerade köksväxter av sådana slag som är hänförliga till nr 07.01-07.03
andra än:
a. torkade
spritade baljväxtfrön (nr 07.05);
b. målen
sötpaprika (nr 09.04);
c. mjöl
av torkade baljväxtfrön enligt nr 07.05 (nr 11.04);
d. mjöl,
gryn och flingor av potatis (nr 11.05).
07.01 Köksväxler, färska eller kylda:
A. kål:
1. blomkål:
a. under liden I juni-30 november ..... 10 %
b. under liden 1 december-31 maj ...... fri
2. vilkål och rödkål:
a. under liden 1 maj-30 november ... 10 %
b. under tiden 1 december—30 april . 17 %
3. grönkål och brysselkål:
a. under tiden I juni-31 december ...... 20 %
b. under tiden I januari-31 maj ......... fri
4. salladskål:
a. under tiden I april—31 december ... 20 %
b. under tiden 1 januari-31 mars ....... .............. fri
5. annan:
a. under liden 1 mars-3l december ..... .......... 20 %
b. under liden I januari—29 febraari .............. fri
B. gurkor:
I. slanggurkor:
a. under liden 16 mars-30 april ......... .......... 20 %
b. under tiden 1 maj-30 juni .............. 20 %,
dock minst
50: - per
100 kg
c. under tiden 1 juli-30 september ..... 20 %,
dock minst
70: - per
100 kg
' Senaste lydelse av 7, 20, 22 och 28 kap. 1981:1087.
Senaste lydelse av 8 kap. 1980:452.
Prop.
1981/82:120
d. under tiden 1 oktober—15 mars ... .............. fri
2. andra:
a. under tiden 16 juni-30 september . 20 %
b. under fiden 1 oktober-"l5 juni ....... fri
C. lök:
1. vitlök ................................................... .............. fri
2. purjolök, bunfiök och gräslök:
a. under liden 1 maj-30 november ... 10%
b. under liden 1 december-30 aprU ... fri
3. annan:
a. under fiden 16 juli-29 februari ....... ......... 20 %,
dock minst
25: - per
100 kg
b. under tiden 1 mars-15 juli ............ fri
D. potatis:
1. nyskördad, under tiden 6 juni—5 juli .. ......... 20 %,
dock minst
25: - per
100 kg
2. annan ................................................. fri
E. spartis:
1.
under tiden I
maj-30 juni ................... ........... 14 %
2.
under liden I
juli-30 april .................... .............. fri
F. svampar och tryffel:
1. champinjoner ...................................... 10 %
2. andra .................................................. fri
G. tomater:
1. under liden 16 april-15 maj ............... ......... 10%,
dock minst
50: - per
100 kg
2. under tiden 16 maj-30 juni ................ .......... 17 %,
dock minst
50: - per
IOO kg
3. under tiden I juli—30 september ........ .......... 17 %,
dock minst
70: - per
100 kg
4. under liden I oklober-31 oktober ........ 17 %,
dock minst
50: - per
IOO kg
5. under tiden 1 november-15 april ........ .............. fri
H. sallad:
1. isbergssallad:
a. under tiden 1 april-30 april..... IOO kg 25:-
b. under tiden 1 maj-30 november .... .......... 11 %
c. under tiden I december-31 mars .... .............. fri
2. annan:
a. under liden I mars-15 december .... .......... 11 %
b. under fiden 16 december-29 februari fri
Prop. 1981/82:120 4
IJ.
baljfrakter:
1. ärter:
a. under
liden I mars—31 december ......... 5 %
b. under
liden 1 januari-29 februari fri
2. andra:
a. under
fiden 1 mars-31 december 7 %
b. under
tiden 1 januari-29 febraari fri
K.
sötpaprika .................................... fri
L.
rotfrukter:
1. morötter
.................................. 10 %
2.
peppartol ................................. 3
%
3.
andra ....................................... 5
%
M.
kronärtskockor:
1.
under tiden 1 juli-30
november ...... 10%
2.
under tiden 1 december-30
juni ..... fri
N.
andra slag:
1.
under tiden I maj-30
november .... 10 %
2.
under fiden 1 december-30
april .... ........... fri
07.02 Köksväxler
(även kokta), frysta:
A. morötter,
ärter, bönor, spenat, lök, annan än vitlök,
purjolök, bunllök och gräslök, saml morötter och
ärter,
blandade .............................. 16 %
B. broccoli
och spartis ....................... fri
C. andra
slag:
belägges
under hela året med samma tull som motsvarande färska produkter under den tid
dessa är högst luUbelagda
07.03 Köksväxler,
tillfälligt konserverade i saltvatten, sva-
velsyrlighetsvalten eller andra konserverande lösning
ar men ej särskilt beredda för direkt konsumtion;
belägges
under hela året med samma tull som motsvarande färska produkter under den fid
dessa är högst luUbelagda
07.04 Torkade,
dehydrafiserade eller evaporerade köks
växter, hela, i bilar, skivade, krossade eller pulverise-
rade, men ej vidare beredda:
A. potatis,
vitlök, sparris saml svampar och tryffel,
andra
än champinjoner .................... fri
B. andra
slag .................................... 3 %
07.05 Torkade
spritade baljväxtfrön av sådana slag som an
vändes till människo- eller djurföda, även skalade eller
kluvna
............................................. fri
07.06 Maniok-,
artow- och salepsrot, jordärtskockor, balater
(sölpolatis) och andra liknande rötter, slam- eller rot
knölar med hög hall av stärkelse eller inulin, färska
eller
torkade, hela eller i bitar; märg av sagopalm ... fri
Prop.
1981/82:120 5
8
kap. Ätbara frukter och nötter; skal av meloner eller citrusfrukter
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar ej icke ätbara nötter och
frukter.
2. Ordet "färska" skall även avse kylda varor.
08.01 Dadlar, bananer,
kokosnötter, paranötler, kasj
ananas, avokadofrakter, mango, guava och
stan, färska eller torkade, även skalade
unötter,
mango-
fri
08.02 Citrasfrukter,
färska eller torkade
fri
08.03 Fikon, färska
eller torkade .........
fri
08.04 Vindruvor, färska
eUer torkade: A. färska:
1. under liden 1 juli-31
oktober...............
2 under fiden 1
november—30 juni ....
100 kg
12:50
fri
B.
torkade ...............................
fri
08.05
Nötter och liknande frukter, andra än sådana som är
hänförliga fill nr 08.01, färska eller torkade, även ska
lade ......................................................
fri
08.06 Äpplen, päron och
kvitlenfrukler, färska: A. äpplen:
1. under
liden 16 juU-29 febraari.
2. under tiden
1 mars—15 juli
100 kg
25:-fri
B.
päron och kvittenfrukter:
t.
under tiden 16juli-31 december ..
2.
under liden 1 januari—15 juli .....
100 kg
25:-fri
08.07 Slenfrakler,
färska: A. körsbär:
1. under liden 16
juni—31 juli .............
5%
2.
under liden 1 augusti-15 juni .
fri
B.
plommon:
1.
under tiden 16 juli—30 september .................................................
15 %
2.
under tiden 1 oktober—15 juli
fri
C.
andra ..................................
fri
08.08 Bär, ej hänföriiga
till nr 08.07, färska:
A.
hallon, krusbär och vinbär, andra än svarta vinbär:
1. under liden 1 juni—31 augusti ...........
7 %
2.
under liden 1 september—31 maj .....................................
fri
B.
svarta vinbär:
1.
under liden 1 juni—31 augusti
11 %
2.
under tiden 1 september-31 maj .............................................
fri
C.
jordgubbar:
1. under
tiden 8 juni-31 augusfi
2. under
tiden 1 september—7 juni ........................................
14%
fri
D.
andra ...................................
fri
08.09 Andra färska
frukter: A. meloner:
1. under
tiden 16 juni-30 september .......................................
2. under
liden 1 oktober—15 juni
18%
fri
B.
andra ...................................
fri
08.10 Frakter (även
kokta), frysta, utan tiUsats av so(
A. jordgubbar ..................................
;ker:
100 kg
50:-
1 B. hallon .............................
fri
Prop.
1981/82:120 6
C. andra:
belägges under hela året med samma tull som motsvarande
färska produkter under den lid dessa är högst luUbelagda
08.11 Frakter, tillfälligt konserverade (l.ex. med
svaveldi
oxidgas eller i saltvatten, svavelsyrlighetsvatten eller
andra konserverande lösningar) men i föreliggande
skick olämpliga för direkt konsumtion:
A. jordgubbar................................................. 17 %
B. äpplen ..................................................... 20 %
C. andra:
belägges under hela året med samma tull som motsvarande
färska produkter under den lid dessa är högst luUbelagda
08.12 Frakter,
torkade, andra än sådana som är hänföriiga fill
nr 08.01, 08.02, 08.03, 08.04 eller 08.05 ..... fri
08.13 Skal
av meloner eller citrasfrakter, färska, frysta, tor
kade eller tillfälligt konserverade i saltvatten, svavel
syrlighetsvatten eUer andra konserverande lösningar fri
13
kap. Schellack o. d.; naturliga gummiarter och hartser samt andra växtsafter
och växtextrakter
Anmärkning
Nr 13.03 skall anses tUlämpligt för bl. a. lakritsextrakt
och pyrethrumextrakt, hum-leextrakt, aloeextrakt och opium. Numret skall ej
anses tillämpligt för:
a. lakritsextrakt innehållande mer än 10 viktprocent
sackaros eller föreliggande
som konfektyrer (nr 17.04);
b. maltextrakt (nr 19.02);
c. extrakter av kaffe, te eller matte (nr 21.02);
d. alkoholhaUiga växtsafter och växtextrakter,
utgörande drycker, samt samman
satta alkoholhaUiga beredningar (s.k. koncentrerade extrakt) för framställning
av drycker (22 kap.);
e. kamfer, glycyrrhizin och andra produkter enligt 29.13
och 29.41;
f. medikamenter hänförliga till nr 30.03 och
blodgrupperingsreagens (nr 30.05);
g. garvämnesextrakter och färgämnesextrakler (nr 32.01
och 32.04);
h. eteriska oljor "concretes",
"absolutes" och resinoider (nr 33.01) samt vatten frän destination av
eteriska oljor och vattenlösningar av sådana oljor (nr 33.06); ij.
naturgummi, balata, guttaperka och liknande naturiiga produkter (nr 40.01).
13.2 ScheUack, kornlack, stocklack o.d.;
naturiiga gummiarter, hartser, gummiharlser och balsamer fri
13.3 Växtsafter och växtextrakter;
pektinämnen, pekfinater och peklater; agar-agar saml annat växtslem och andra
förtjockningsmedel erhållna ur vegetabiliska ämnen .. fri
Prop.
1981/82:120 7
15
kap. Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt spalt-ningsprodukter
därav; beredda ätbara fetter; animaliska och vegetabiliska växer
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar ej:
a. svinfett och öäderfäfett enligt nr 02.05;
b. kakaosmör (fett eller olja) (nr 18.04);
c. grevar (nr 23.01) samt återstoder enligt nr 23.04;
d. isolerade fettsyror, beredda växer,
medikamenter, färger, läcker, tvål och
såpa, parfymer, kosmetiska preparat och toalettmedel, sulfonerade oljor och
andra varor hänförliga till något tulltaxenummer i sjätte avd.;
e. faktis framställd av oljor (nr 40.02).
2. "Soapstocks", bottensatser erhållna vid
rening av oljor samt återstoder från
destination av stearin, ullfett eller glycerol skall anses hänförliga till nr
15.17.
15.1 Isler, annat svinfett och
fjäderfäfetl, ulsmälla, utpressade eller extraherade med lösningsmedel ...................................................................... fri
15.2 Fetter av nötkreatur, får eller
getter, ej utsmälta; ur sådana fetter ulsmälla eller med lösningsmedel extraherade
fetter (inbegripet "premier jus") ...... fri
15.3 Solarstearin och oleoslearin
(presstalg); islerolja, oleo-margarin och talgolja, ej emulgerade, blandade
eller på
annat sätl beredda ....................................... fri
15.4 Fetter och oljor, även raffinerade,
av fisk eller havsdäggdjur fri
15.5 Ullfett och fetlartade ämnen
erhållna därur (inbegripet
lanolin) ....................................................... fri
15.06 Andra animaliska oljor och fetter (inbegripet
klövolja
saml fetter från ben och avfall) ................... fri
15.07 Vegetabiliska fetter och fela oljor, råa, renade
eller
raffinerade:
I A. linolja ....................................................... .............. fri
B. krolonolja, oiticicaolja, ricinolja, tobaksfröolja och
träolja .................................................... .............. fri
C. andra slag:
1. avsedda all användas uteslutande för tekniskt
bruk .................................................... .......... 8 %'
2. andra:
a. oraffinerade .................................. ......... 10 %
b. andra ............................................ .......... 15 %
15.08 Animaliska och vegetabiliska oljor, kokta,
oxiderade,
dehydratiserade, fakliserade, blåsta, polymeriserade
genom värmebehandling i vakuum eller inert gas eller
pä annat säll modifierade:
A. linolja, Iräolja, oiticicaolja och ricinolja .. 100
kg 3:-
B. andra slag .............................................. fri
15.10 Fettsyror; sura oljor från raffinering;
feltalkoholer:
A. fettsyror saml sura oljor från raffinering . fri
B. feltalkoholer ............................................. 6 %
15.11..................................................................... Glycerol
och glycerollul fri
' Oraffmerade fria t. o. m. den 30 juni 1984 (jfr
1981:434). Fri t,o.m. den 30juni 1984 Gfr 1981:434).
Prop.
1981/82:120 8
15.12 AnimaUska och vegelabUiska oljor och fetter,
som helt
eller delvis hydrerals eller som gjorts fastare eller här
dals genom andra processer, även raffinerade men ej
vidare bearbetade:
A. avsedda att användas uteslutande för tekniskt bruk 8 %
B. andra ...................................................... 17 %
15.13...................................................................... Margarin,
konsfister och annat berett ätbart fett 25%
15.15 Spermaceli (valrav), rå, pressad eller raffinerad,
även
färgad; bivax och andra insekts växer, även färgade .. fri
15.16 VegelabUiska växer, även färgade .............. fri
15.17 Degras; återstoder från bearbetning
av fetter, feta oljor eller andra fetlartade ämnen eller av animaliska eller
vegetabiliska växer .............................. fri
20
kap. Beredningar av köksväxter, frukter eller andra växtdelar
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar ej:
a. köksväxter och frukter, beredda eller
konserverade pä sätt som anges i 7 och
8 kap.;
b. fruktgeléer, fruktpastor o.d. i form av
sockerkonfektyrer (nr 17.04) eller
chokladkonfektyrer (nr 18.06).
2.
Köksväxter
enligt nr 20,01 och 20.02 är sådana som skulle vara hänförliga lill nr
07.01—07.05 om de vid förtullningen förelåg i där angivet skick.
3.
Ätbara växter,
rötter oeh andra växtdelar (t. ex. ingefära och angelika) inlagda i sockerlag
skall tulltaxeras som konserverad frukt enligt nr 20.06; även rostade
jordnötter skall tulltaxeras enligt nr 20.06.
4.
Tomatsaft i
vilken torrsubstansen uppgår till minst 7 viktprocent skall tulltaxeras enligt
nr 20.02.
20.01 Köksväxter och frukter, beredda eller
konserverade
med ättika eUer ättiksyra, även med tillsats av socker,
salt, kryddor eller senap:
A. gurkor:
1. hela gurkor, minst 85 stycken per kg avrunnen
vikt ...................................................... 5 %
2. andra slag .......................................... 10 %,
dock minst
30: - per
100 kg
B. rödbetor ................................................. 10 %
C. oliver, kapris och sötpaprika .................... fri
D. rödkål och kronärtskockor ...................... 7 %
E. andra köksväxter ..................................... 11 %
F. frakter ..................................................... .............. fri
20.02 Köksväxler, beredda eller konserverade på annat
sätt
än med ättika eller ättiksyra:
A. tomater,
oliver, potatis, kapris, sötpaprika och pro
dukter av tiU nr 07.05 hänförliga ärter och bönor fri
B. svampar och tryffel:
1. champinjoner ...................................... .......... 15 %
2. andra slag .......................................... fri
Prop. 1981/82:120 9
C. sparris .......................................... 100
kg' 40:60
D................................................................ ärter,
med undantag av produkter av tUl nr 07.05
hänförliga ärter ...................................... ......... 10 %
E................................................................ bönor,
med undantag av produkter av lill nr 07.05
hänförliga bönor .................................... 8 %
F. lök, stekt (även fryst); surkål ................. 5 %
G. andra slag ............................................... 11 %
20.03 Frakter, frysta, med fillsals av socker:
A. jordgubbar ................................... 100
kg 50: -
B. hallon ...................................................... fri
C. andra:
belägges under hela året med samma tull som motsvarande
färska produkter under den lid dessa är högst luUbelagda
20.4 Frukter, fraklskal och andra
växtdelar, kanderade, glaserade eller på liknande säll beredda med socker fri
20.5 Sylter, fruklgeléer, marmelader,
fraklmos och fruktpastor, beredda genorn kokning, med eller utan tillsals av
socker:
A. av jordgubbar, svarta vinbär eller äpplen 7 %
B. andra slag ............................................... 5 %
20.06 Frakter, beredda eller konserverade på annat säll,
med
eller utan tillsats av socker eller sprit ......... .............. fri
20.07 Fraklsafl (inbegripet dravmusl) och
köksväxtsafl,
även med tillsats av socker men ojäst och ej innehållan
de sprU:
A................................................................ av
svarta vinbär eUer jordgubbar; blandsafl innehål
lande saft av svarta vinbär eller jordgubbar 10%
B. annan:
1. av äpplen, päron, körsbär eller plommon; bland
safl, innehållande saft av äpplen, päron, körsbär
eller plommon men ej innehållande saft av svarta
vinbär eller jordgubbar ....................... 5 %
2.
av köksväxter,
andra än tomat ........... 3
%
3.
andra slag .......................................... fri
22 kap. Drycker, sprit och ättika
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar ej:
a. havsvatten (nr 25.01);
b. destillerat vatten, ledningsförmägevatten och vatten av
motsvarande ren
hetsgrad (nr 28.58);
c. utspädd ättiksyra, innehållande mer än 10 viktprocent
ättiksyra (nr 29.14);
d. medikamenter enligt nr 30.03;
e. parfymer och toalettmedel (33 kap.).
2. För tillämpning av nr 22.08 och 22.09 gäller att
alkoholstyrkan skall anses vara
den som erhålles genom mätning med Gay-Lussacs alkoholometer vid en tempe
ratur av -l-15°C.
' Tullen beräknas efter varornas vikt inkl. sådant
emballage, med vilket varor av ifrågavarande slag brukar försäljas i
detaljhandeln.
Prop.
1981/82:120 10
2:1
För tillämpning av underavdelningar av tulltaxenummer, där alkoholhalt uttryckes
i volymprocent, gälleratt halten skall beräknas vid -l-15°C.
22.01 Vatten,
inbegripet mineralvallen och kolsyrat vatten;
is
och snö ........................................ fri
22.02 Lemonad,
aromaliseral mineralvatten, aromaliseral
kolsyrat vallen och andra alkoholfria drycker, med
undantag av fraklsafl och köksväxtsafl hänförliga lill
nr
20.07 .......................................... fri
22.03 Maltdrycker:
med
en alkoholhalt:
A. ej
överstigande 1,8 viktprocent (lättöl) 100 I 10: -
B. överstigande
1,8 men ej 2,8 viktprocent (öl) 100 1 12: -
C. överstigande
2,8 viktprocent (starköl) 100 1 14: -
22.04 Dravmusl
i jäsning, ävensom dravmusl vars jäsning
avbrutits på annat sätl än genom tillsats av alkohol:
A. på
kärl rymmande högst 10 liter.... 100 I 25: -
B. på
andra käri .......................... 100 I 10: -
22.05 Vin
av färska druvor; druvmusl vars jäsning avbrutits
genom tillsats av alkohol:
A. musserande
............................ 100 1 77:50
B. andra
slag, med en alkoholhalt:
1. ej
överstigande 15 volymprocent:
a. på
kärl rymmande högst 10 liter IOO I 21:20
b. på
andra käri ................... 100 I 8:80
2. överstigande
15 volymprocent:
a. på
kärl rymmande högst 10 liter 100 I 57:10
b. på
andra käri ................... 100 I 42:50
22.06 Vermul
och annat vin av färska dravor, smaksatt med
aromatiska extrakter:
med
en alkoholhall:
A. ej
överstigande 15 volymprocent:
1.
på kärl rymmande högst 10 liter
100 1 21:20
2.
på andra käri ...................... 100
1 8:80
B. överstigande
15 volymprocent:
1. på
kärl rymmande högst 10 liter. 100 1 57:10
2. på
andra käri ...................... 100 I 42:50
22.07 Andra
jästa drycker, l.ex. äppelvin (cider), päronvin
och mjöd:
A. musserande,
andra än äppel- och päronvin . 100 1 100: -
B. andra
slag, med en alkoholhall:
1. ej
överstigande 15 volymprocent:
a. på
kärl rymmande högst 10 liter 100 1 25: -
b. på
andra käri .................... 100 I 10: -
2. överstigande
15 volymprocent:
I a.
pä kärl rymmande högst 10 liter 100 I 40: -
b.
på andra kärl ................... 100 I 50; -
22.08 Etanol
(elylalkohol) och finsprit, odenalurerade, med
en styrka av 80° eller högre; denalurerad sprit (inbegri
pet etanol och finspril), oavsett styrkan:
A................................................... avsedda
all användas uteslutande för kemisk om
vandling ...................................... fri
B. andra
........................................... 6 %
Prop. 1981/82:120 11
22.09 Sprit (etanol, elylalkohol), ej hänföriig fiU
nr 22.08;
likör och andra spritdrycker; sammansatta alkoholhal-
tiga beredningar (s.k. koncentrerade extrakt) för fram
ställning av drycker:
A. likör, bitter och liknande drycker........ 100 1 92:50
B. andra drycker, inbegripet odenalurerad sprit med
en styrka understigande 80°:
1. på kärl rymmande högst 10 liter:
a. whisky...................................... 100 I 57:10
b. brännvin, okryddai eller kryddat; vodka;
genever och gin ...................... 100 I 40: -
c. andra slag ............................... 100 I 67:50
2. på andra kärl:
a. whisky................................... 100 I av
50 % alkoholhaU vid + 15°C ........ .......... 16:50
b............................................ brännvin,
okryddat eller kryddat; vodka;
genever och gin ................... 100 1 av
50 % alkoholhaU vid + 15°C ........ .......... 15: -
c. andra slag ........................... 100 I av
50 % alkoholhaU vid -M5°C ........... ........ 17:50
C. sammansatta alkoholhaUiga beredningar (s.k. kon
centrerade extrakt) för framställning av drycker .. 5 %
22.10...................................................................... Ättika
6%
Anm. För spritdrycker eller viner, vilka införes i den
ordning som anges i 18 § 3. lagen (1977:293) om handel med drycker, utgär, om
tullfrihet ej ålnjutes, tull med följande belopp, räknat för helbutelj om 75
centiliter:
Cognac ............................................................ 95:
-
Armagnac, brandy, eau-de-vie och whisky ...... 88:
-
Andra spritdrycker, ej hänförliga till lulltaxenr 22.08 78:
-
Vin: musserande:
champagne .................................................. 32:
-
annat .......................................................... 23:
-
andra slag med en alkoholhalt:
överstigande 15 volymprocent ................... 28:
-
ej överstigande 15 volymprocent ................ 13:
-
För spritdrycker eller viner, vilka införes i den ordning
som anges i 18 § 4. lagen (1977: 293) om handel med drycker, utgår tull med av
partihandelsbolaget för alkoholdrycker faststäUl belopp, motsvarande:
1.
tull enligt vad
i 22 kap. sägs;
2.
skatt enligt 10
§ lagen (1977: 306) om dryckesskatt; samt
3.
mervärdeskatt
enligt lagen (1968; 430) om sådan skatt.
För starköl som införes enligt första och andra styckena
utgår tull med 8 kronor per liter.
28
kap. Oorganiska kemikalier; organiska och oorganiska föreningar av ädla
metaller, av sällsynta jordartsmetaller, av radioaktiva grundämnen och av
isotoper
Anmärkningar
I. Där ej annat följer av lydelsen av tulltaxenumren
eller anmärkningarna till detta kapitel skall tulltaxenumren i detta kapitel
anses tillämpliga endast för: a. isolerade kemiska grundämnen och isolerade
kemiskt definierade föreningar, även innehållande föroreningar;
Prop. 1981/82:120
b. produkter nämnda i a ovan, lösta i vatten;
c. produkter nämnda i a ovan, lösta i andra lösningsmedel,
under förutsättning
att lösningen är en för dessa produkter normal och nödvändig handelsform,
som är motiverad enbart av säkerhetsskäl eller av transporttekniska skäl,
och att lösningsmedlet ej gör produkten lämpligare för speciell användning
än för allmänt bruk;
d. produkter nämnda i a, b eller c ovan, försatta med
stabiliseringsmedel
nödvändigt för konservering eller transport av dessa produkter;
e. produkter nämnda i a, b, c eller d ovan, försatta med
damningshindrande
medel eller försatta med färgämne för att underlätta deras identifiering eller
av säkerhetsskäl, under förutsättning att tillsatserna ej gör produkten lämpli
gare för speciell användning än för allmänt bruk.
2. Förutom ditioniter (hydrosulfiter), stabiliserade
med organiska ämnen, och sulf-
oxylater (nr 28.36), karbonater och peroxikarbonater av oorganiska baser (nr
28.42), cyanider och komplexa cyanider av oorganiska baser (nr 28.43), fulmina-
ter, cyanater och tiocyanater av oorganiska baser (nr 28.44), organiska pro
dukter inbegripna i nr 28.49-28.52 samt karbider av metaller eller
icke-metaller
(nr 28.56) skall endast följande kolföreningar tulltaxeras enligt detta
kapitel:
a. koloxider; hydrogencyanid (cyanvätesyra), fulminsyra,
isocyansyra, tio-
cyansyra och andra enkla eller komplexa cyansyror (nr 28.13);
b. karbonylhalogenider (nr 28.14);
c. koldisulfid(nr28.15);
d. tiokarbonater, selenokarbonater, tellurokarbonater,
selenocyanater, telluro-
cyanater, tetratiocyanatodiamminkromater ("reineckater") och andra
kom-
piexa cyanater av oorganiska baser (nr 28.48);
e. hydrogenperoxid i fast form (nr 28.54), karbonylsulfid,
tiokarbonylhalogeni-
der, cyan och cyanhalogenider samt cyanamid och metallderivat därav (nr
28.58), andra än kalciumcyanamid innehållande högst 25 viktprocent nitro-
gen, beräknat pä vattenfri torrsubstans (31 kap.).
3. Detta
kapitel omfattar ej:
a. natriumklorid och magnesiumoxid, även kemiskt rena,
samt andra produkter
hänförliga till femte avd.;
b. metaUorganiska och icke-metallorganiska föreningar
andra än dem som är
nämnda i anm. 2 ovan;
c. produkter nämnda i anm. I, 2, 3 och 4 lill 31 kap.;
d. oorganiska produkter av sådana slag som användes som
luminoforer, hänför
liga till nr 32.07;
e. konstgjord grafit (nr 38.01); produkter föreliggande
som laddningar lill
brandsläckningsapparater eller som brandsläckningsbomber, enligt nr 38.17;
bläckborttagningsmedel i detaljhandelsförpackningar, enligt nr 38.19; odlade
kristaller (andra än optiska element) av halogenider av alkalimetaller eller
alkaliska jordartsmetaller, vägande minst 2,5 g per styck, enligt nr 38.19;
f. ädelstenar (naturliga, syntetiska eller
rekonstruerade) samt stoft och pulver
av sådana stenar (nr 71.02-71.04) ävensom ädla metaller och legeringar av
ädla metaller, hänförliga till 71 kap.;
g. metaller, även kemiskt rena, och metallegeringar,
hänförliga till något num
mer i femtonde avd.;
h. optiska element, l.ex. av halogenider av alkalimetaller
eller alkaliska jordartsmetaller (nr 90.01).
4.
Kemiskt
definierade komplexa syror bestående av en syra hänförlig till underavdelning II till detta kapitel och en
metalloxidsyra hänförlig till underavdelning IV skall tulltaxeras enligt nr 28.13.
5.
Nr 28.29-28.48 skall
anses tillämpliga endast för salter (inbegripet peroxisalter) av metaller eller
ammonium.
Där ej annat följer av lydelsen av tulltaxenumren skall
dubbelsalter och komplexa salter tulltaxeras enligt nr 28.48.
6. Nr
28.50 skall anses tillämpligt endast för:
a. följande klyvbara kemiska grundämnen och isotoper:
naturligt uran och
uranisotoperna 233 och 235 samt plutonium och plutoniumisotoper;
b. följande radioaktiva kemiska grundämnen: teknetium,
prometium, poloni-
um, astat, radon, francium, radium, aktinium, protaktinium, neptunium,
americium och andra grundämnen med högre atomnummer;
c. alla andra radioaktiva isotoper, naturliga eller
konstgjorda, inbegripet iso
toper av ädla och oädla metaller enligt fjortonde och femtonde avd.;
d. oorganiska och organiska föreningar av dessa grundämnen
eller isotoper,
även om de ej är kemiskt definierade och även om de är blandade med
varandra;
Prop. 1981/82:120 13
e. legeringar (andra än ferrouran),
dispersioner och kermeter innehållande des
sa grundämnen eller isotoper eller oorganiska eller organiska föreningar
därav;
f. förbrukade bränsleelement till kärnreaktorer.
Ordet "isotoper", nämnt ovan och i nr 28.50 och
28.51, inbegriper "anrikade isotoper" men inbegriper ej kemiska
grundämnen, vilka förekommer i naturen som rena isotoper, och ej heller uran
utarmat på U 235.
7.
Nr 28.55 skall
anses inbegripa fosforjärn (järnfosfid) innehållande minst 15 viktprocent
fosfor samt fosforkoppar (kopparfosfid) innehållande mer än 8 viktprocent
fosfor.
8.
Kemiska
grundämnen (t. ex. kisel och selen), dopade för användning inom elektroniken,
skall hänföras till detta kapitel under förutsättning att de föreligger
obearbetade i den form de erhållit vid dragningen eller i form av cylindrar
eller stavar. Skurna till skivor, plattor eller liknande former hänföres de
till nr 38.19.
I Kemiska grundämnen
28.01 Halogener (fiuor, klor, brom och jod):
A. klor ......................................................... 4,9 %
B. andra ...................................................... fri
28.2 Svavel, sublimerat eller fällt;
kolloidall svavel fri
28.3 Kol (inbegripet kimrök) ................................. fri
28.4 Hydrogen (väte), ädelgaser och
andra icke-metaller:
A. oxygen (syre) ......................................... 6,9 %
B. kisel ............................................... 100
kg 5:60
C. andra ...................................................... fri
28.05.............................................................. Alkalimetaller
och alkaUska jordartsmetaller; sällsynta
jordarlsmelaller, yttrium och skandium saml bland
ningar och legeringar av dessa ämnen med varandra;
kvicksilver .................................................... .............. fri
II Oorganiska syror och
oxygenföreningar av icke-metaller
28.06 Hydrogenklorid (klorväle) och saltsyra samt
klorosva-
velsyra .......................................................... 3,7 %
28.8 Svavelsyra; oleum (rykande
svavelsyra) .... 3,7 %
28.9 Salpetersyra; blandningar av svavelsyra
och salpetersyra 8
%
28.10 Fosforpenloxid och fosforsyror
(meta-, orto- och py-ro-):
A. ortofosforsyra ........................................ ............ 4 %
B. andra ...................................................... ......... 4,3 %
28.12 Borlrioxid och borsyra .................................. .............. fri
28.13 Andra oorganiska syror och
oxygenföreningar av icke-metaller (med undanlag av vatten):
A. svaveldioxid och svaveltrioxid ................. ......... 3,7 %
B. koldioxid (kolsyra) och perklorsyra ......... 7,8 %
C. andra ...................................................... .............. fri
III Halogen- och svavelföreningar av icke-metaller
28.14 Halogenider, oxidhalogenider och andra halogenföreningar
av icke-metaller:
A. fosforklorider och fosforylklorid .............. 7,8 %
B. andra ...................................................... fri
Prop.
1981/82:120 14
28.15
Sulfiderav icke-metaller; fosfortrisulfid:
A. koldisulfid
(kolsvavla) ..................... 4,1 %
B. andra
.......................................... fri
IV Oorganiska
baser samt oxider, hydroxider och peroxider av metaller
128.16
Ammoniak, vallenfri eller i vattenlösning fri
28.17 Nalriumhydroxid
(kausfik soda); kaliumhydroxid
(kauslikt kali); natrium- och kaliumperoxid:
A. nalriumhydroxid
i fasl form ............... ........ 5 %
B. andra
slag .................................... ...... 4,1 %
28.18
Hydroxid och peroxid av
magnesium; oxider, hydroxider och peroxider av strontium eller barium fri
28.19
Zinkoxid och zinkperoxid ..................... ........... fri
28.20
Aluminiumoxid och
aluminiumhydroxid; konstgjord
korand
............................................ fri
28.21
Kromoxider och
kromhydroxider ........... ........... fri
28.22
Manganoxider ................................... ........... fri
28.23
Järnoxider och järnhydroxider;
jordpigment innehållande minst 70 viktprocent bundet järn, räknat som
FejOj ........................................................... ............. fri
28.24
Koboltoxider och
kobolthydroxider; kommersiella ko-bolloxider fri
28.25
Tilanoxider ........................................ .......... fri
28.27
Blyoxider; mönja och
orangemönja ........ fri
28.28
Hydrazin och hydroxylamin saml
deras oorganiska salter; andra oorganiska baser samt melalloxider,
me-tallhydroxider och metallperoxider:
A. hydrazin
och oorganiska salter därav ....... 4,5 %
B. andra
.......................................... ........... fri
opaginerad Kontrollera mot PDF
V
Metallsalter (inbegripet peroxisalter) av oorganiska syror
28.29
Fluorider; fiuorosilikaler, fiuoroborater
och andra fluorkomplexa salter fri
28.30
Klorider, oxidklorider och
hydroxidklorider; bromider
och
oxidbromider; jodider och oxidjodider ........... fri
28.31 Hypokloriler;
kommersiellt kalciumhypoklorit; klori-
ler; hypobromiler:
fri
7,8%
7,8% fri fri
3,7% fri fri
A. kalciumhypoklorit
och klorkalk; hypobromiler ...
B. andra
..........................................
28.32 Kloraler
och perkloraler; bromater och perbromater;
jodaler och perjodaler:
A. perkloraler
....................................
B. andra
..........................................
28.35
Sulfider; polysulfider ...........................
28.36
Ditioniter (hydrosulfiter),
inbegripet ditioniter stabiliserade med organiska ämnen; sulfoxylaler:
A. nalriumformaldehydsulfoxylat
...........
B. andra
..........................................
28.37........................................................ Sulfiler
och liosulfaler
Prop. 1981/82:120 15
28.38 Sulfater
(inbegripet alunarter) och peroxisulfater (per-
sulfater):
A. aluminiumsulfat
.............................. 4,1 %
B. kaliumaluminiumsulfal
(kalialun), järn(II)sulfal (fer-
rosulfat)
och koppar(lI)sulfat ........... 3,7 %
C. andra
.......................................... fri
28.39
Nitriter och nilraler ............................ fri
28.40
Fosfiter, hypofosfiler och
fosfater:
A. natrium-
och kaUumfosfaler samt kalciumfosfaler,
andra
än kalciumhydrogenfosfal (dikalciumfosfat) 4,1 %
B. andra
.......................................... fri
28.42 Karbonater
och peroxikarbonater (perkarbonaler);
kommersiellt animoniumkarbonal innehållande am-
moniumkarbamat:
7,8%
fri fri fri
3,7%
fri
4,1
% fri
fri
fri
A................................................... ammoniumkarbonat,
även innehållande ammoni-
umkarbamal ..................................
B. andra
..........................................
28.43
Cyanider och komplexa cyanider
............
28.44
Fulminaler, cyanater och
tiocyanater ....
28.45
Silikater; kommersiella
natrium- och kaliumsilikater:
A. natrium-
och kaliumsilikater ..............
B. andra
..........................................
28.46 Borater och
perborater:
A. nalriumperboral
..............................
B. andra
..........................................
28.47
Salter av melalloxidsyror
(l.ex. kromaler, permanga-naler och stannaler)
28.48
Andra salter (inbegripet
peroxisalter) av oorganiska syror med undantag av azider
VI Diverse
28.49 Ädla
metaller i kolloidal form; amalgamer av ädla me
taller; salter och andra oorganiska eller organiska för
eningar av ädla metaller, inbegripet albuminaler, pro-
teinaler, tannaler och liknande föreningar, även om de
ej
är kemiskt definierade ..................... fri
28.50
Klyvbara kemiska grundämnen och
isotoper; andra radioaktiva kemiska grundämnen och radioakliva isotoper;
oorganiska och organiska föreningar av ifrågavarande grundämnen eller
isotoper, även om de ej är kemiskt definierade; legeringar, dispersioner och
kermeter, innehållande dessa grundämnen, isotoper eller föreningar ........................................ fri
28.51
Isotoper saml oorganiska och
organiska föreningar därav, även om de ej är kemiskt definierade, andra än
isotoper
och föreningar hänförliga lill nr 28.50 fri
28.52................................................. Oorganiska
och organiska föreningar av torium, av
uran utarmat på U 235, av sällsynta jordarlsmelaller
eller av yttrium eller skandium, även blandade med
varandra .......................................... fri
28.54
Hydrogenperoxid (väteperoxid), inbegripet hydrogen
peroxid i fasl form ............................... 7,8
%
Prop. 1981/82:120 16
28.55
Fosfider, även icke kemiskt
definierade .. ........... fri
28.56
Karbider, även icke kemiskt
definierade:
A. kalciumkarbid
............................... ......... 5 %
B. andra
.......................................... fri
28.57 Hydrider, nitrider,
azider, silicider och borider, även
icke
kemiskt definierade ...................... ........... fri
28.58 Andra
oorganiska föreningar (inbegripet destillerat val
len och ledningsförmågevallen saml annat vallen av
motsvarande renhetsgrad); flytande luft (även med
ädelgaserna avlägsnade); komprimerad luft; amal
gamer, med undantag av amalgamer av ädla metaller fri
Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1982.
Prop. 1981/82:120 17
Utdrag
HANDELSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1982-02-18
Närvarande:
statsrådet Ullslen, ordförande, och statsråden Wikström, Friggebo, Dahlgren,
Åsling, Söder, Johansson, Wirtén, Andersson, Boo, Petri, Eliasson, Gustafsson,
Elmstedt, Tilländer, Ahrland, Molin
Föredragande:
statsrådet Molin
Proposition
om ändring i lagen (1977:975) med tulltaxa, m. m.
1 Inledning
1974
års trädgärdsnäringsutredning (Jo 1974:09)' avlämnade den 7 november 1979 en promemoria
Översyn av tullarna för beredningar av köksväxter, frukter eller andra
växtdelar. Promemorian bör fogas lill protokollet i detta ärende som bilaga 1.
Efter
remiss har yttranden över promemorian avgells av lantbruksstyrelsen, statens
jordbruksnämnd, kommerskollegium, generallullslyrelsen, statens pris- och
kartellnämnd (SPK), statens industriverk, kommittén för industrins
råvarukoslnadsuljämning (Jo 1978:07), Lantbrukarnas riksförbund (LRF),
Trädgårdsnäringens riksförbund. Kooperativa förbundet (KF), ICA-förbundet,
Sveriges frukt- och grönsaksdistributörers förening. Landsorganisationen i
Sverige (LO), importkontoret för u-landsprodukter (IMPOD), Föreningen Svenska
Konservlillverkare och ScandUor AB.
Kommerskollegium
har bifogat yttranden av Stockholms Handelskammare, Skånes handelskammare saml
handelskammaren i Gävle.
Trädgårdsnäringens
riksförbund och Föreningen Svenska Konservlillverkare har i särskUda
skrivelser framfört kompletterande synpunkter på trädgårdsnäringsulredningens
förslag.
En
sammansläUning av remissyttrandena bör fogas till protokollet i detta ärende
som bUaga 2.
Med
anledning av de ändringar i tulltaxan som föreslagits av 1974 års
Irädgårdsnäringsuiredning har omförhandlingar ägt rum beträffande ett antal
produkter för vilka tullarna har varit bundna inom ramen för det
'
Departementsrådet Rune Henriksson, ordförande, kommunalrådet Villiam Björk, i.
riksdagsledamöterna Valdo Carlström och Anna-Lisa Nilsson samt riksdagsledamoten
Håkan Strömberg.
2 Riksdagen
1981182. 1 saml. Nr . ''O
Prop. 1981/82:120 18
allmänna
tull- och handelsavtalet (the General Agreement on Tariffs and Trade, GATT).
Sedan dessa förhandlingar numera avslutats får jag anmäla resultatet härav för
riksdagens godkännande.
AB
Findus har i skrivelse till regeringen hemställt om tullfrihet för fryst och
torkad spartis. Skrivelsen har överlämnats av Föreningen Svenska
Konservlillverkare som även yttrat sig i frågan.
Supra
AB har gjort en framställning om tullfrihet för ammoniak. Yttrande i frågan
har avgetls av kommerskollegium, generallullslyrelsen och utredningen (Jo
1981:07) om försöriningen med gödselmedel m.m. Kommerskollegium har inhämtat
synpunkter från överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF), statens
jordbruksnämnd och närmast berörda näringslivsorganisalioner.
2
Föredragandens överväganden
1974
års Irädgårdsnäringsuiredning framlade i augusti 1978 i betänkandet (SoU
1978:51) Svensk trädgårdsnäring - Produktion, rationalisering och
internationella förhållanden bl.a. förslag till förändringar av del svenska
gränsskyddel på Irädgårdsområdet. Utredningens förslag, som omfattade 6-8 kap.
i luUlaxan, innebar såväl tullhöjningar som tullsänkningar och ändringar av
tullperioderna. I syfte alt värdesäkra tullnivåerna föreslogs en övergång från
vikllullar lill värdetullar för vissa produkter.
Tullskyddel
för Irädgårdsprodukler togs upp lill behandling i regeringens proposition
1978/79:136 om trädgårdsnäringen. Regeringens förslag innebar en övergång från
vikllull lill värdetull för vissa produkter, höjningar och sänkningar av
luUsatserna samt justeringar av vissa tullperioder.
Propositionen
behandlades i riksdagen dels av jordbruksutskottet (JoU 1978/79:29), dels av
skatteutskottet (SkU 1978/79:47). Riksdagen biföU regeringens förslag om
övergång till värdeluUar (rskr 1978/79:400). Riksdagen gjorde dock vissa
ändringar i lulltaxeförslagen.
I
samband med alt regeringen i proposition 1979/80:24 redovisade resultatet av
de multilaterala handelsförhandlingarna inom ramen för GATT föreslogs alt de
nya tullarna skulle träda i kraft i den mån inle GATT-bindningar hindrade
delta. I enlighet med riksdagens beslut (rskr 1979/ 80:138) trädde ändringarna
i 6-8 kap. tulltaxan i kraft den I februari 1980.
Resultatet
av de omförhandlingar som ägt rum med EG beträffande de produkter för vUka
tullarna varit bundna i GATT redovisades i samband med regeringens proposition
1979/80:175 med förslag till skyddsåtgärder mol lågprisimport på
irädgårdsområdet. Den träffade överenskommelsen innebar att de ändringar som
beslutats av 1978/79 års riksmöte kunde genomföras fullt ul. De nya tullarna
trädde i kraft den 1 juli 1980.
I
trädgårdsnäringsulredningens betänkande år 1978 behandlades inle lullskyddel
för beredningar av köksväxter, frukter eller andra växtdelar
Prop. 1981/82:120 19
(20
kap. tulltaxan). Utredningen har forlsall arbetet med en översyn av tullarna på
delta område. Översynen har skett i samarbete med kommittén (Jo 1978:07) för
industrins råvarakostnadsuljämning (RÅK). Trädgårdsnäringsulredningens förslag
redovisades den 7 november 1979 i promemorian Översyn av tullarna för
beredningar av köksväxler, frukter eller andra växtdelar.
Med
anledning av övergången från vikllullar lill värdetullar för färska köksväxter
och frukter hänförliga fill 7 och 8 kap. i tulltaxan, finner utredningen del
lämpligt all också tullarna för beredda köksväxler och frakter ulgår i form av
värdeluUar. Härigenom skulle lullnivåerna värde-säkras även för dessa produkter
så att tullarnas skyddseffekt inle urholkas av infiationen.
Vidare
anser utredningen att justeringar av lullnivåerna för vissa varuslag bör
genomföras. Justeringarna är delvis föranledda av de ändringar av tullnivåerna
under 7 och 8 kap. som beslutats av riksdagen år 1979. Enligt utredningen bör
tullarna emellertid ocksä anpassas bättre till den nuvarande
konkurrenssituationen och den konkurrenssituation som kan förutses för såväl
trädgårdsnäringen som den berörda livsmedelsindustrin i framtiden.
För
ell anlal varuslag föreslår utredningen tullfrihet på grund av all någon
produktion inte förekommer inom landet, l.ex. konserverade tomater, oliver,
kapris, paprika, tryffel och sparris.
Utredningen
föratsätter att kompensafion för belastningen av jordbruks-prisreglerade
råvaror inkluderas i del föreslagna lullskyddel då belastningen är av liten
betydelse. Om däremot belastningen är av större betydelse bör enligt
utredningens mening möjligheter ges till kompensation för de i beredningen
ingående jordbruksprisreglerade varorna, främst socker.
Utredningens
förslag beträffande lulltaxenr 08.10 innebär alt frysta jordgubbar ulan
fillsals av socker (08.10.100) beläggs med en värdetull på 11 % i avvaktan på
all frågan om möjligheterna för svensk livsmedelsindustri att använda
svenskproducerade jordgubbar utreds.
Vad
gäller lill lulltaxenr 20.01 hänförliga beredningar föreslår utredningen en
värdetull på 12% för positionerna 20.01.152 och 20.01.159 (rödbetor saml andra
köksväxler) saml en värdetull pä 15% för positionen 20.01.151 (gurkor).
Utredningen föreslår vidare beträffande lulltaxenr 20.02 att positionerna
20.02.100 och 20.02.909 (ärter saml andra köksväxler) beläggs med en tull på
12%, medan positionerna 20.02.200 och 20.02.300 (bönor saml svampar och
tryffel) beläggs med en tull på 8 resp. 15%. I de fall produkter är baserade på
jordbruksprisreglerad råvara (torkade ärter och bönor) föreslås att dessa
produkter förs lill jordbruksprisregleringen och upptas med tullfrihet. För
frysta jordgubbar med tillsats av socker (20.03.100) föreslås en tullsals på
11%, dvs. samma tull som föreslås för lulltaxenr 08.10. Utredningen förordar
all produkter under positionen 20.03.909 (andra frysta frukter) som hittills
under hela året bör beläggas
Prop. 1981/82:120 20
med
samma tuU som motsvarande färska produkter under den lid dessa är högst luUbelagda.
Sylter,
marmelader och andra produkter hänförliga till lulltaxenr 20.05 bör enligt
utredningen ges ell manufaklureringsskydd som bör sättas vid 5%. För produkter
innehållande luUbelagda råvaror föreslår utredningen en värdetull på 7%. För
fraktkonserver hänförliga till lulltaxenr 20.06 föreslås tullfrihet. Till
tuUlaxenr 20.07 hänförliga safter av svarta vinbär, jordgubbar och äpplen samt
biandsafter bör enligt utredningen beläggas med en tull på 10%, medan för saft
av päron, körsbär, plommon, krasbär och vinbär, andra än svarta vinbär, samt
köksväxtsafter föreslås en tullsats på 5%).
För
övriga varuslag hänförliga fill 20 kap. i tuUtaxan föreslår utredningen
tullfrihet.
Utredningens
förslag om en övergång från vikllullar lill värdetullar för beredningar av
köksväxter, frukter eller andra växtdelar har i huvudsak tillstyrkts av de
remissinstanser som representerar odlarna och konservindustrin. Från handelns
sida menar man emeUertid att de föreslagna tullsatserna genomgående bör ligga
på en lägre nivå än vad utredningen föreslår. Även kommerskollegium anser att
tullsatserna för vissa positioner bör ligga vid en något lägre nivå än den
utredningen förordar. Från industrins sida framhålls att utredningens förslag
till utformning av tullskyddet för frakt- och grönsakskonserver tillgodoser
fiertalel av konservindustrins krav beträffande de principer som bör ligga fill
grund för tullskyddet för dessa produkter, även om nivån på del föreslagna
luUskyddet i vissa fall kan anses väl låg.
Flera
remissinstanser framhåller att utredningens förslag i alltför liten
utsträckning beaktar konsumenternas intressen. Några remissinstanser anser all
utredningen inle beaktar förslagets biståndspolitiska konsekvenser.
För
egen del biträder jag utredningens förslag om en övergång lill värde-tullar för
beredda köksväxter och frukter. En övergång från vikllullar lill värdetullar
har tidigare skett med tullarna i allmänhet i den svenska tulltaxan och nu
senast beträffande köksväxler och frukter i 7 och 8 kap. i tulltaxan. Tillämpning
av värdetullar innebär all lullnivån värdesäkras och alt luUens skyddseffekt
inle minskar i takt med infiationen. Jag har vid mina ställningstaganden i
denna fråga liksom i de övriga frågor jag lar upp i del följande samrått med
chefen för jordbruksdepartementet.
Utredningen
föreslår alt vissa justeringar av lullnivåerna skall genomfö- ras bl. a. med
tanke på de åndringar av lullnivåerna för färska köksväxler och frukter som
används som råvara.
Fiertalel
av tullarna på detta område är emellertid bundna i GATT. I den mån höjningar av
bundna tullar aktualiseras krävs omförhandlingar med berörda länder. Detla
gäller även vid övergång till värdetull i de fall bindningen avser en vikllull.
Prop. 1981/82:120 21
Bestämmelser
om sådana omförhandlingar finns i artikel XXVIII i
GATT. Enligl dessa bestämmelser fillkommer rätt att påyrka förhandling varje
avlalsslutande part med vUken ursprungligen förhandlades om medgivandena och
varje annan avlalsslutande part som bedöms ha ställning som huvudleverantör.
Samråd skaU också på begäran ske med varje annan avtalsslutande part som bedöms
ha ett väsentligt intresse i medgivandena. Vid dessa omförhandlingar, som också
kan avse kompensation med avseende på andra varor, skall parterna sträva efter
att bibehålla en allmän nivå av reciproka och ömsesidigt fördelaktiga
medgivanden vilken inte är mindre gynnsam än vad som gällde innan sådana
förhandlingar ägt rum.
Det
har mol denna bakgrand befunnits lämpligt all genomföra sådana omförhandUngar
innan förslag liU nya tuUar föreläggs riksdagen.
Sedan
GATT i maj 1980 notifierals om önskemål alt omförhandla ell anlal medgivanden
beträffande beredda köksväxter och frakter har förhandlingar ägt ram med EG
som på flertalet posifioner på området har StäUning som huvudleverantör saml
med Österrike, Polen och USA.
Vid
omförhandlingarna har utgångspunkten för svensk del varit trädgårdsnäringsulredningens
förslag. Samtidigt har det varit en strävan all begränsa tullhöjningarna bl. a.
för alt undvika ogynnsamma verkningar pä konsumentpriserna. Del har också varit
nödvändigt alt söka finna lullni-våer som har kunnat accepteras av motparterna
i omförhandlingarna ulan omfattande kompensation i form av nedsättning av
tullarna på näraliggande områden.
Omförhandlingarna
har nu slutförts, sedan enighet nåtts om förslag lill överenskommelser mellan å
ena sidan Sverige och å andra sidan EG, Österrike, Polen och USA.
Överenskommelserna innebär att Sverige i fråga om flertalet produkter som har
varit bundna i GATT erbjuder åter-bindning vid nya värdeiullsalser under
kapitel 20. Vidare erbjuds sänkningar av vissa tidigare bindningar saml ett
anlal nya bindningar, i regel på en nivå som motsvarar gällande tulltaxa.
En
förteckning över de GATT-bindningar som ingår i förslaget till överenskommelser
bör fogas lill protokollet i delta ärende som bilaga 3.
Beträffande
produkter hänförliga till lulltaxenr 20.01 innebär överenskommelserna all
tullen för smågurkor sätts lill 5 % och för andra gurkor till 10% med en
minimituU av 30 kr. per 100 kg. För rödbetor blir tullen 10%, för rödkål och
kronärtskockor 7 % och för andra köksväxter 11 %.
Under
lulltaxenr 20.02 binds tullen vid 10% för ärter, 8% för bönor, 15% för
champinjoner, 5% för stekt lök och surkål och 11% för andra produkter.
Produkter
hänförliga lill lulltaxenr 20.04 (kanderade frukter) blir tullfria.
För
produkter hänförliga till lulltaxenr 20.05 blir tullen 7% för sylter, geléer
etc. av svarta vinbär och jordgubbar och 5% för andra produkter.
Produkter
hänförliga till lulltaxenr 20.06 blir tullfria.
För
produkter hänförUga lill lulltaxenr 20.07 blir tullen 10% för safter av
Prop. 1981/82:120 22
svarta
vinbär och jordgubbar, 5% för safter av äpplen, päron, körsbär och plommon saml
3 % för safter av köksväxter (andra än tomater). För övriga oblandade safter
föreslås tullfrihet.
Som
kompensation för återtagandet av de tidigare svenska tullbindningarna lämnas
däratöver erbjudande om vissa sänkningar av gällande tullar. Tullfrihet erbjuds
sålunda för fryst broccoli (nuv. tull 10%), frysta hallon (nuv. tull 7%),
pektinämnen, pekfinater och peklater (nuv. tull 6%, ärf. n. suspenderad enligl
5 § luUförordningen) och blekt linolja (nuv. tull 3 kr. för 100 kg).
Tullen
sänks för vissa jästa drycker från 67:50 till 40 kr. för 100 liter och för
genever och gin från 67:50 till 40 kr. för 100 liter om importen sker på kärl
rymmande högst 10 liter och från 17:50 till 15 kr. för 100 liter om importen
sker på andra kärl.
För
varor hänföriiga lill lulltaxenr 20.03, 20.04, 20.05 och 20.07 har Sverige
förbehållit sig rätten all vid import, utöver den bundna nivån, utlaga en
rörlig avgift för all ta hänsyn lill prisskillnader för i varan ingående
sockermängd. Detta innebär att del system för extem prisutjämning vid import,
som gäller fr.o.m. den I jiili 1981 enligl de ändringar i lagen (1967:340) om
prisreglering på jordbrukels område som beslutats av 1980/81 års riksmöte
(prop. 1980/81:190, JoU 36, rskr 419), kan tillämpas fullt ut för här berörda
produkter.
I
överenskommelsen med Polen har förutsatts all de luUreduklioner som Sverige
medgivit i samband med de multilaterala handelsförhandlingarna inom ramen för
GATT (jfr prop. 1979/80:24) för imporien av vissa spritdrycker hänföriiga tUl
lulltaxenr 22.09 skall genomföras utan avtrappning.
1
samband med överenskommelsen om GATT-bindningar har vissa andra åtaganden
gjorts från svensk sida.
Sverige
beviljar sålunda enligt särskild skriftväxling EG vissa lullförmåner som
tillägg lill de förmåner som Sverige redan beviljat i skriftväxling i
anslutning till frihandelsavtalet år 1972. Enligl skriftväxlingen sänks tullen
för champinjonkonserver från 15% lill 13% vid import från EG.
I
särskild skriftväxling med Österrike beviljar Sverige också vissa
tull-kontingenter för importen av fruktsafter med ursprang i EFTA-länderna. För
safter av äpplen och päron samt blandningar därav medges sålunda tullfrihet upp
till en årlig kvantitet av 4 200 ton. För saft av svarta vinbär sänks tullen
från 10% tiU 5% upp fill en årlig kvantitet av 400 ton.
Jag
förordar all regeringen föreslår riksdagen all godkänna de föreslagna
överenskommelserna om GATT-bindningarna liksom förslaget om skriftväxling med
EG angående lullförmåner vid import av champinjonkonserver och förslaget om
skriftväxling med Österrike angående tullkoniingenter vid import av vissa
fruktsafter.
Förslaget
tiU ändring av lagen (1977:975) med tulltaxa har utformats med beaktande av de
åtaganden som överenskommelserna innebär för Sveriges del.
Prop.
1981/82:120 23
Genomförandel
av de särskilda luUförmånerna beträffande champinjonkonserver vid import från
EG får ske med utnyttjande av de bemyndiganden som har lämnats enligt 4 §
tullförordningen (1973:979). Jag finner del naturligt att ifrågavarande
lullättnader - i likhet med vad som var fallet med de tullförmåner som lämnades
enligl skriftväxlingen år 1972 - skall kunna utsträckas att gäUa även i
förhällande till EFTA-länderna.
Också
när det gäller lullkontingenlerna för fruktsafter med ursprung i EFTA-länderna
får genomförandet ske med utnyttjande av nyssnämnda bemyndiganden enligt 4 §
luUförordningen. Administrationen av tullkon-tingenterna kommer — lik.som när
det gäller nuvarande tullkontingent för margarin — all åvila statens
jordbraksnämnd.
När
det gäller produkter som inte berörs av överenskommelserna om GATT-bindningarna
får jag anföra följande.
Frysta
jordgubbar utan tillsats av socker är hänförliga tUl lulltaxenr 08.10, medan
frysta jordgubbar med fillsals av socker är hänförliga till lulltaxenr 20.03.
Tullsalsen vid båda positionerna är 50 kr. för 100 kg. Trädgårdsnäringsutredningen
föreslår att möjligheterna för svensk livsmedelsindustri alt använda inom
Sverige producerade jordgubbar snarast utreds. Detta bör enligt utredningen ske
genom kontakter mellan företrädare för odlarna och industrin. I avvaktan härpå
föreslås en värdetull på t. v. 11%.
Utredningens
förslag till luUskydd för frysta jordgubbar tillstyrks av de remissinstanser
som företräder odlare. Trädgårdsnäringens riksförbund anser all en värdetull av
14% bättre skulle stämma överens med tullen på färska produkter. Föreningen
Svenska Konservtillverkare framhåller all leveranserna av svenskodlade
jordgubbar endasi uppgår fill ca 1% av konservinduslrins råvarabehov. En tull
pä importerade djupfrysta bär skulle enligt föreningen inle bli en skyddstull
för svensk odling utan enbart en kostnadsbelastning för konservinduslrin och
konsumenterna. Föreningen hemställer alt lullfrihel införs på djupfrysta
jordgubbar.
I Ukhet med utredningen
finner jag del lämpligt alt möjligheterna för svensk livsmedelsindustri alt i högre
grad än f.n. använda svenskodlade jordgubbar undersöks. Detta bör ske genom
överläggningar mellan odlarna och industrin. I avvaktan på resultatet härav
föreslår jag att tullen för frysta jordgubbar hänförliga liU luUtaxenr 08.10
och 20.03 behålls oförändrad.
Beträffande
övriga produkter under lulltaxenr 20.03 tillstyrker jag utredningens förslag
om all de som hillills under hela året beläggs med samma tull som motsvarande
färska produkter under den lid dessa är högst luUbelagda.
För
sylter, mos och andra produkter av äpplen under tuUlaxenr 20.05 tillstyrker jag
en tull av 7%.
För
flertalet produkter under tulllaxenummer 20.06 innebär överenskommelserna att
lullfrihel genomförs. Jag anser del lämpligt all den tullfri-
Prop. 1981/82:120 24
het
för blandad frukt (20.06.900) som Sverige medgivit i samband med de
multilaterala handelsförhandlingarna inom ramen för GATT samtidigt genomförs
ulan avtrappning.
Vissa
sockrade safter under lulltaxenr 20.07 berörs inte av överenskommelserna om
GATT-bindningar. Jag föreslår att för dessa produkter får gälla samma tuU som
för motsvarande osockrade produkter.
I
överensstämmelse med utredningens förslag bör produkter av till lulltaxenr
07.05 hänförliga ärter och bönor föras över lill jordbruksprisregleringen.
Dessa produkter har undantagils från GATT-bindningar. Produkterna har
upptagits med lullfrihel i förslaget till tulltaxa. Enligt vad jag har inhämtat
avser chefen för jordbraksdepartemenlet att senare under riksmötet föreslå
regeringen alt lägga fram förslag till ändring i lagen (1967:340) om
prisreglering på jordbrakels område.
Jag
vill i delta sammanhang la upp dels frågan om tullfrihet för fryst och torkad
spartis, dels frågan om slopande av tullen för ammoniak.
AB
Findus har i en framställning, som överlämnats av Föreningen Svenska
KonservtUlverkare, hemställt om tullfrihet för fryst sparris (ur lulltaxenr
07.02 B) och torkad sparris (ur tuUlaxenr 07.04 C). Bolaget pekar på att det
tullskydd (14%) för färsk spartis som trädde i kraft den I juli 1980 också
kommit att framsläUas för fryst spartis. Torkad sparris är tullfri vid import
från EFTA medan en tull av 3 % tas ul vid import från andra länder. Fryst och
torkad sparris används nästan uteslutande som råvaror inom livsmedelsindustrin
vid tillverkning av soppor och färdiga maträtter. Del kan enligl bolaget
knappast hävdas all fryst och torkad sparris konkurrerar med färsk svensk
sparris. Bolaget hemsläller därför om tullfrihet för fryst och torkad sparris.
Föreningen
Svenska Konservtillverkare delar bolagels uppfattning och fillstyrker därför
framställningen.
För
egen del finner jag del angelägel all så långt som möjligt kunna undvika att
tull las ul på varuslag där skyddsbehov saknas. Då något sådant behov inte
torde föreligga beträffande fryst och torkad sparris förordar jag alt tulltaxan
ändras så att lullfrihel ges för dessa produkter.
Supra
AB har i skrivelse lill regeringen hemställt om tullfrihet för ammoniak.
Bolaget framhåller alt elt slopande av tullen på ammoniak på ett avgörande sätt
skulle säkerställa tillförseln av ammoniak för bolaget, vilket är av vital
betydelse för svensk gödselmedelslillverkning och därmed även förproduktionen
av baslivsmedel inom svenskt lantbruk.
Ammoniak
har sin helt dominerande användning som råvara vid tillverkning av
kvävegödselmedel. Varan är i tulltaxan hänförlig lill lulltaxenr 28.16 med en
värdetull av f.n. 10,2%. Åtagandena i de multilaterala handelsförhandlingarna
inom ramen för GATT innebär all tullen etappvis skall sänkas fill 9%. Ammoniak
är tullfri vid import från EG och EFTA samt vissa u-länder. Supra är f. n.
Sveriges enda tillverkare av gödselmedel och i praktiken även av ammoniak.
Prop. 1981/82:120 25
Såsom
jag tidigare anfört har frågan om tullfrihet för ammoniak remissbehandlats.
Sveriges Kemiska Industrikontor finner all tullfrihet för ammoniak väsentligt
skulle gagna den svenska gödselmedelsinduslrins konkurrensförmåga och
fillstyrker lullfrihel. Kommerskollegium anser all del kan finnas anledning att
överväga generell lullfrihel för ammoniak för all undvika all en tull som
svensk industri inle har något behov av kommer att utgöra en onödig
kostnadsbelastning för den berörda industrin. KoUegiel anser dock alt frågan om
lullfrihel för ammoniak bör anstå i avvaktan på alt läget beträffande den
framtida svenska försörjningssituationen har belysts, bl.a. i den pågående
utredningen om försörjningen med gödselmedel. Utredningen (Jo 1981:07) om
försörjningen med gödselmedel m.m. tillstyrker tullfrihet. Överstyrelsen för
ekonomiskt försvar (ÖEF) är principiellt av den åsikten all aUt som kan gynna
svensk försörjningsviktig industri bör göras. Införande av lullfrihel kan
därvid vara en åtgärd. Styrelsen framhåller dock samfidigt att ett
underlättande av importen av ammoniak genom all ta bort tullen skuUe kunna
motverka syftet all försöka trygga en inhemsk produkfion av ammoniak och anser
sig därför ej kunna tillstyrka bolagels framställning.
För egen del finner jag
det angeläget att undvika att tull las ut på varor där skyddsbehov saknas och
där tullen endasi kommer all utgöra en onödig kostnadsbelastning för den
svenska industrin. Jag förordar därför att luUlaxan ändras så att tullfrihet
införs för ammoniak.
Jag
förordar all ändringarna i tulltaxan träder i kraft den I juli 1982.
Delsamma bör gälla genomförandel
av de särskilda luUförmånerna för champinjonkonserver och tuUkonlingenterna för
fruktsafter.
De
ändringar som nu föreslås i tulltaxan är inte av sådan beskaffenhet all
lagrådets yttrande krävs.
3
Upprättat lagförslag
I
enlighet med vad jag nu har anfört har inom handelsdepartementet upprättats
förslag tUl lag om ändring i lagen (1977; 975) med tulltaxa.
4
Hemställan
Jag
hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen all
1.
godkänna förslagen lill
överenskommelserna beträffande bindningarna i GATT och beträffande
tullförmåner för champinjonkonserver och tullkoniingenter för fruktsafter.
2.
antaga förslaget till lag om
ändring i lagen (1977:975) med tulltaxa.
Prop. 1981/82:120 26
5
Beslut
Regeringen
ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslutar all genom
proposition föreslå riksdagen all antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.
Prop.
1981/82:120 27
Bilaga
1
W
Ä RS
TR Ä DG Å RDSN Ä R
INGSUTREDNING
ö versyn av tullarna fur
berednr.'gar av kdksv ä xter, frukter eller andra V ä xtdelar
RROMEMORIA
19/9-11-07
Prop. 1981/82:120 28
Till statsr å det och
chefen f ö r 3 ord ö TTilcs departement et
Genom besltit den IJ september 1974 bemyndigade Kungl.
Maj:t chefen f ö r jordbruksdepartementet att
tillkalla h ö gst fem sakkunniga att utreda tr ä dg å rdsn ä ringen. Med st ö d
av bemyndigandet har som sakkunniga f ö rordnats
departementsr å det Bune Henriksson, tillika ordf ö rande, kommunalr å det
Villiam Bj ö rk, direkt ö ren Valdo Carlstr ö m,
handelstr ä dg å rdsm ä staren Anna-Lisa Nilsson och
riksdagsledamoten H å kan Str ö mberg.
Som experter å t
de sakkunniga har f ö rordnats professorn M å rten Carlsson, avdelningschefen Henry Gustafsson,
agronomen Herbert L öö w, direkt ö rerna H ä gnar
Moberg och Holger Hystr ö m samt f ö rbundsordf ö randen
B ö rje Svensson.
Till sekreterare har f ö rordnats
avdelningsdirekt ö ren Lars Erik Gradin och till bitr ä dande sekreterare bl.a. kanslisekreteraren Dag von
Schantz.
Utredningen har antagit namnet 1974 å rs tr ä dg å rdsn ä rings-utredning.
Regeringen har i bet ä nkandet
(SOU 1976:51/ Svensk tr ä dg å rdsn ä ring - Produktion, rationalisering,
intemationella f ö rh å llanden lagt fram f ö rslag r ö rande kapitlen 6, 7 och 8 i tulltaxan. Dtredningen
har d ä refter fortsatt arbetet med en ö versyn av kapitel 20 i tulltaxan. 5-/ers:/nen har
skett j. samarbete med kormiitt é n f ö r industrins r å varukostnadsutj ä mning. Vidare har utredningen haft ö verl ä ggningar med
ber ö rda myndigheter och organisationer.
Utrednin-e.n t å r
h ä rmed ö verl ä mna nromemorian Ö versvn av tullarna f ö r beredningar a\' k ö ksv ä xter, frukter eller andra v ä xtdel a-", som inneh å ller utredningens ö verv ä ganden och f ö rslag.
Prop.
1981/82:120 29
utredningen ä r
enig i sitt f ö rslag.
S ä rskilda yttranden har avgetts av
experterna Herbert L öö w och Holger Nystr ö m.
Stockholm den '; november 1979
F ö r 1974 å rs
tr ä dg å rdsn ä ringsutredning
Rune
Henriksson
/Dag von Schantz
Prop. 1981/82:120 30
iwreplLL
1. Inledning
2. Nuvarande förhållande
2.1 Trädgårdanäringen
2.2 Frukt- cch grönsäy.sV.onserfindustrin
2.5 Tullarna
J. *.rbetet?, uppläggning
4. Utredningen.B överväganden och förslag
4.1 Allmänna synpunkter
4.2 Förslag rörande olika produkter
-j. F ö rslagets genomf ö rande
6. Sammanfattning av f ö rslaget
P Ö Tf attnins-sf c-rslag t. S ä rskil" yttrande av experten Herbert LS ö w
9.
S ä rskilt yttrande av experten Holger >;ystr ö m
10.
Bilagor
Prop.
1981/82:120 31
PRO.HEMORIA
ÖVSRSYN AV TUm.RJJA FÖR BERSDNINGAR AV KÖKSVÄ?ITSR,
FRUXTER ELLEF. AHDR-'-. VÄXTDELAR
1. Inledning
1974 å rs tr ä dg å rdsn ä ringsutredning (Jo 1974:09) gjorde i bet ä nkandet (SOU 1970:51) Svensk tr ä dg å rdsn ä ring -
Produktion, rationalisering och internationella f ö rh å llanden en ö versikt av Sveriges hanael med tr ä dg å rdsprodukter
och det nuvarande svenska gr ä nsskyddet.
Konkurrensen mellan i-l ä nder och u-l ä nder p å tr ä dg å rdsom.r ä det redovisades ocks å . Utredningen f ö retog en genomg å ng av gr ä nsskyddet
och lade fram f ö rslag till f ö r ä ndringar av
detta med utg å ngspunkt fr å n att skyddet skulle bibeh å llas p å
i stort sett of ö r ä ndrad niv å . Utredningens f ö rslag, som omfattade kapitlen 6, i och 6 i tulltaxan (l977:97;r), innebar s å v ä l tullh ö jningar som tulls ä nkningar
och ä ndringar av tull perioderna. I
syfte att v ä rdes ä kra tullniv å erns f ö reslogs en ö verg å ng fr å n vikttullar
till v ä rdetullar f ö r vissa produkter.
1 oet ä nkandet pr ö vade. » inte
tuilskyddet f ö r beredningar av k ö ksv ä xter,
frukter och andra v ä xtdelar (kap,.20 i tulltaxan).
Utredningen anf ö rde med anleaning h ä rav f ö ljande.
Utredningen har, raed"anledning av att en s ä rskild utredning om r å \'arukostnadsutj ä jnning skall tills ä ttas, inte pr ö vat
tuilskyddet f ö r de produkter som ing å r i detta kapitel. Utredningen f ö ruts ä tter atx den
genomg å ng av tullarna som kommer att ske g ö rs gemjensamt .mellan utredningarna betr ä ffande de aktuella tr ä dg å rdsprodukterna, d å det ä r angel ä get att dessa tullar korresponderar med de som tr ä dg å rdsn ä ringsutredningen f ö reslagit.
Vidare f ö reslog
utredni.ngen att tullen p å frysta jordgubbar utan tillsats av
socker (stat.nr. 06.10.100) skulle h ö jas
fr å n 53 kr./ 100 kg till 75 kr./IOO
kg. Denna h ö jning f ö reslogs dock inte tli genomf ö rd f ö rr ä n de tullar i kap. 20 i tulltaxan som ber ö rs av den f ö reElarria
h ö jningen varit f ö rem å l f ö r utredning och f ö rslag.
Prop. 1981/82:120 32
P å grundval av utredningens bet ä nkande lade regeringen i propositionen 1976/79:136
om tr ä dg å rdsn ä ringen fram f ö rslag om bl.a. gr ä nsskyddet
f ö r tr ä dg å rdsprodukter.
1 propositionen anf ö rde
chefen f ö r handelsdepartementet bl.a. f ö ljande.
N ä r det g ä ller tullen f ö r
frysta fru.kter enligt tulltaxenr 06.10 ä r
det enligt min mening l ä mpligt att avvakta med pr ö vningen av tullniv å erna till dess tr ä dg å rdsn ä ringsutredningen har pr ö vat tullskyddet f ö r
beredningar av k ö ksv ä xter, frukter, etc, som omfattas av 20 kap. i tulltaxan. Jag f ö resl å r d ä rf ö r att texten
till detta tulltaxenummer tills vidare bibeh å lls
of ö r ä ndrad, vilket f ö r frj'sta jordgubbar inneb ä r of ö r ä ndrad vikttull och f ö r ö iTiga frysta frukter och b ä r samma tull som. f ö resl å s f ö r motsvarande f ä rska produkter, n ä r dessa ä r
h ö gst tullbelagda.
I ö vrigt f ö resl å r jag ingen
annan ä ndring av tullskyddet f ö r frukter och b ä r
ä n en ö verg å ng till v ä rdetull p å
i stort sett samma niv å som. nuvarande vikttull.
Tulltaxans 20 kap. omfattar beredningar av k ö ksv ä xter,
frukter och andra v ä xtdelar. Tr ä dg å rdsn ä ringsutredr.ingen har ä rjiu inte pr ö vat tullskyddet f ö r de produkter som ing å r i detta kapitel. Utredningen har f ö rutsatt att en genomg å ng av
tullarna betr ä ffande de aktuella tr ä dg å rdsprodukterna
skall ske gemensamt med den s ä rskilda
utredningen om r å varukostnadsutj ä raning (Jo 1975:
I likhet med tr ä dg å rdsn ä ringsutredningen
finner jag det angel ä get att tullarna f ö r beredningarna korresponderar med dem som koramer
att g ä lla f ö r de f ä rska produkterna. Jag f ö ruts ä tter att
utredningens f ö rslag f ö r beredningarna delvis kan f ö religga i s å
god tid att f ö rslag kan underst ä llas riksdagen redan under 1979/60 å rs riksm ö te.
S å som vissa remissinstanser har framh å llit b ö r
ä ndringarna av tullarna p å tr ä dg å rdsprodukter och beredningar genomf ö ras i ett sammanhang.
Det b ö r vidare p å pekas att i de fall nuvarande vikttull eller
tulljieriod ä :' bunden 1 liATT virrletul le.n ej
ler linn utnt r ä ckt.i i"--ri:)den inte k:in n. ä ttas i kr.ift !' ö rr ä n orforu" rl i .1:1 iiid rin/:.i.r b.ir å stadkom,mith enligt de regler i GATT som g ä ller fi.ir detta. :'..-i snart riksdagens beslut f ö religger kommer f ö rnandlingar
att inledas h ä rom. Resultatet h ä rav kom,mer senare att redovisas f ö r riksdagen.
Mot aenna bakgrund f ö resl å r jag att ä ndringarna
betr ä ffande L—c kap. i tulltaxan tr ä der i kraft vid tidpunkt som regeringen best ä mmer. Jag r ä knar
raed att de GATT-f ö rhandlingar som kr ä vs ä r slutf ö rda under h ö sten
1979- Tull ä ndringarna torde d ä rmed kunna s ä ttas
i kraft omkring den 1 januari 19SO.
Prop.
1981/82:120 33
Vid behandlingen av regering-ens f ö rslag i denna del i riksdagens skatteutskott (SkU
19','6/'.' :47) anf ö rde utskottet i anledning av
motionen 1976/79:247'& av Hans wachtmeister m.fl. (m) f ö ljande:
I denna motion tas upp en fr å ga som g ä ller
fri-sta k ö ksv ä xter och frysta b ä r. I propositionen f ö resl å s att
provningen av tullniv å erna f ö r dessa varor skall anst å till desss tr ä dg å rdsn ä ringsutredningen
behandlat tullst~'Qdet f ö r beredningar av k ö ksv ä xter och
frukter i 20 kap. i tulltaxan. Texten f ö r
de frysta varorna f ö resl å s d ä rf ö r st å of ö r ä ndrad kvar, vilket inneb ä r att samma tull som f ö r motsvarande f ä rska produkter, n ä r dessa, ä r
som h ö gst tullbelagda, kommier att utg å f ö r de frysta
varorna, ö verg å ngsvis in.rieb ä r detta \'iss ö kning av tullen p å
de frj'sta varorna, vilket motion ä rerna
inte anser tillfredsst ä llande. Utsi:ottet delar s å till vida motion ä rernas
uppfattning som utskottet anser att ett bibeh å llande av nuvarande tullniv å
i avvaktan p å utredningen nade varit att f ö redra om detta kunnat genomf ö ras utan n å gra
komplikationer. En s å dan lagstiftning skulle emellertic
kr ä va en omr ä lcning av tullen och en uppdelning av de frj'sta
vs-rorna i en m ä ngd underpositioner som skulle till ä mpas under f ö rh å llandevis kort tid. I fr å ga om å tskilliga
varor som d å m å ste specificeras skulle os ä kerhet
r å da om de ö ver huvud taget f ö re-ko.TLmer
i fryst skick. Med h ä nsjm h ä rtill och onaer f ö ruts ä ttning att det ifr å gavarande utrednings- och lagstiftningsarbetet betr ä ffande dessa varor kan genomf ö ras planenligt tillstyrker utskottet propositionen
i denna del och avstyrker s å ledes motionen
2476 n ä r det g ä ller den senast behandlade fr å gan.
Jordbruksministern tillkallade å r 1976 en s ä rskild
komm.ixi; é med uppdrag att se ö ver de olika systemen for industrins r å varmtost-nadsutj ä mning,
m.m. (Jo 1976:07). Jordbruksministerr; anf ö rde
i direktiven till komm.itt é n att .= amr å d borde ske med tr ä dg å rdsns-rin-sutredningsn som bl.a.
skall pr ö va tullsk;.-ddet f ö r beredningar av V; ö ksv ä xter. frukter och andra v ä xtdelar.
.''ied a.nledning h ä rav
bildades i juni 1979 en arbetsgz-upp under tr ä dg å rdsn ä ringsutredningen med leaam ö ter
fr å n denna utredning och komm.itt é n f ö r industrins
r å varukostnadsutj ä mnin.-; (RAK).
Arbetsgruppen skulle pr ö va
tuilskyddet f ö r tulltaxenr 06.IC samt tulltaxans
kar. 20 och avge f ö rslag till eventuella ä ndringar till tr ä dg å rdsn ä ringsutredningen. Arbetet skulle
bedrivas s å att f ö rslag kunde l ä mnas senast den 1 oktober 1979-
3 Riksdagen 1981182. 1 samt. Nr 120
Prop. 1981/82:120 34
2. Nuvarande f ö rh å llande
2.1 Tr ä dg å rdsn ä ringen
Tr ä dg å rdsn ä ringsutredningen har i bet ä nkandet Svensk tr ä dg å rdsn ä ring -
Produktion, rationalisering, internationella f ö rh å llanden gett en utf ö rlig beskrivning av den svenska tr ä dg å rdsproduktionens
omfattning och inriktning i dag. Riktlinjer dras ocks å upp f ö r en svensk
tr ä dg å rdsn ä ringspolitik.
I bet ä nkandet g ö rs vidare en bed ö mning
av framtiden mot bakgrund av l ö nsamhetsutvecklingen
och de internationella f ö rh å llandena. D ä rvid anf ö r utredningen bl.a. f ö ljande.
Odlingen p å fri land
bed ö ms totalt sett bli av of ö r ä ndrad arealomfattning
vilket inneb ä r att de producerade kvantiteterna
kommer att l å ngsiktigt ö ka i takt med ö kade
arealsk ö rdar. Gr ö nsaker p å
fri land toroe komma att ben å lla
nuvarande omfattning. Olika produkters utveckling blir beroende av m ö jligheterna att anv ä nda maskinsksrd. De produkter som kan sk ö rdas med maskin kan genom, f ö rb ä ttrade maskiner
f å en gynnsaui utveckling, medan
andra sv å rmekaniserade gr ö dor kan underg å
en kraftig kostnadsh ö jning.
Frukt od 1 inger, kan ber ä Knas a* t genomg å en kraftig f ö ryngring av tr ä dbest å ndet som medf ö r
att nyare och b ä ttre sorter anv ä nds. Sk ö rdens
storiek kommer totalt att ö ka n å got. B ä rodlingen har under en f ö ljd av å r
ö kat och denna trend torde forts ä tta. Odlingen av jordgubbar som ä r den dominerande underg å r en st ä ndig
utveckling betr ä ffande sorter, odlingsteknik och
tekniska utrustningar. Hed hj ä lp sv
bevattning kan odlingss ä kerheten ö kas.
Odlingen i v ä xthus
har ö kat i omfattning under 1970-talet
men samtidigt har andelen ä ldre relativt orationella enheter ö kat. Bet ä r
angel ä get att ett utbyte sker av de
orationella anl ä ggningarna. De m ö jligheter som st å r
till buds n ä r det g ä ller att f ö rbilliga
produktionen ä r framf ö r allt å tg ä rder som syftar till att m.inska arbetsinsatsen och
oljef ö rbrukningen per producerad enhet.
Sam.ma effekt n å s genom att oka nyttjandegraden i v ä xthusen och ö ka
avkastningen per areale.nhet. Produktionen av slang-
Prop.
1981/82:120 35
gtir.ka har ö kat
under de senaste å ren och produktionen ä r tidvis under sommaren tillr ä cklig f ö r
att t ä cka den svenska konsumtionen.
Odlingen av tomater har ö kat och kan f ö rv ä ntas ö ka ytterligare .
2.2 Frukt- och gr ö nsakskonservindustrin
Statens industriverk har nyligen i rapporten (SIND
19'i'fc:6) Livsmedelsindustri behandlat denna industrigren.=5 utvecklingsdrag.
Tr ä dg å rdsn ä ringsutredningen f å r h ä nvisa till
denna rarport f ö r en n ä rmare beskrivning av frukt- och gr ö nsakskonservindustrin, vilken bransch n ä rmast ber ö rs
av utredningens f ö revarande promemoria.
I' industriverkets rapport indelas livsmedelsindustrin i
elva delbranscher med sinsemellan olika struktur. Delbranscherna inom den egentliga
livsmedelsindustrin, dvs. exklusive malt- och l ä s-kearycksindustrin, f ö rs samman
till en skyddad och en konlrurrens-utsatt del. Till den senare delen h ä nf ö rs bl.a.
frukt- och gr ö n-saksKcnservindustrin.
Indelningen, grundar sig p å att huvuddelen av produkterna fr å n den skyddade livsmedelsindustrin ä r sky ö .Tads fr å n utl ä ndsk
konkurrens genom gr ä nsskydd inom, jordbruksprisreg
leringens ram.
Av rapporten framg å r
att fruKt- ->c'n gr ö nsakskonservindustrin å r 19('b
sysselsatte <". ö OO anst ä llda i arbetsst ä llen med minst 5 sysselsatta. Ite.sa utgjorde ,6 procent av antalet an:;t ä llda inom livsmedelsindustrin. Branschens
produktion, m ä tt som saluv ä rde, uppgick samma å r till 1 600 .milj. kr. vilket motsvarade 7,1 procent av
livsmedelsindustrins saluv ä rde. F ö r ä dlingsv ä rdet uppgick till 600 m:i]j. kr. eller 9,5 procent
av livsm.edelsindustrins f ö r ä dlingsv ä rde.
Frukt- och gr ö nsakskonservindustrin
tillverkar industriellt beredda frukt- och gr ö nsaksprodukter. F ö rutom kon;;e-''ver ing å r djupfry!;ta och torkade produkter inkl. exempelvis
pulversopor och potatismcspul ver, diverse inl ä ggningar samt drycker hasera-de c* frukt-, t ä r- eller gr ö n.saksr å vara som saft och juice.
Prop. 1981/82:120 36
Av rapporten framg å r
att produktionen inom frukt- och gr ö nsakskonservindustrin
ä r relativt heterogen i den meningen
att branschen tillverkar ett stort antal produkter. Len bestar av ett 40-tal
arbetsst ä llen med minst 5 sysselsatta och
med sinsemellan mycket stor spridning av arbetsst ä llestorleken. Antalet f ö retag ä r
n å got f ä rre d å de st ö rre f ö retagen
vanligen har flera arbetsst ä llen.
Dessutom tillkommer oml:ring 40 arbetsst ä llen
med f ä rre ä n 5 sysselsatta. Branschen inkluderar s å ledes s å v ä l de stora konserv- och djupfrysningsf ö retagen som mycket sm å safttillverkare
och musterier av vilka m å nga ä r i drift endast en del av å ret.
?'rukt- och gr ö nsakskonservindustrins
huvudsakliga r å varor, H Ö k.T-v ä xter.
frukter, b ä r och safter. Innefattas endast
delvis i jordbruksprisregleringen. S å lunda
ä r gals cch gr ö na mat ä rter,
bruna b ö nor och potatis skyddade mot
importkonkurrens genom; inf ö rselavgifter.
Gr ö na ä rter som. sk ö rdas f ä rska, s.k. konserv ä rter, sam.t b ö nor som, sk ö rdas i form av hela skidor ä r d ä reraot inte
jordbruksprisreglerade. F ö r jordbruksr å varor ("mj ö l.
irjj ö lk. k ö tt, ä gg och ä ggprodukter, st ä rkelse,
socker, sockerkul ö r, sirap och fettvaror; som ing å r i s å ser och
soppor medges s.k. intern cri:;-utj ä mning.
T rapuortn fra::!,'!-,! ] l; att ut :■ i keshiinde 1 n av frukt- och gr ö n.-i.-ik:;-kons-rvindu;-1 ri ns produkter kri-.Kt ä riseras av en omfattantie i:rt-port och en relativt
begr ä nsad export. Importen har ö kat i volym under de senaste decennierns. och
importkonkurrensen har h å rdnat. I fr å ga om importvarorna s ä gs vidare f ö ljande.
De dominerande importvarorna ä r s å dana som. av
natur] iga sk ä l inte odlas och » .-icaref ö r ä dlas i landet. Beredda b- ä r och frukter ä r
den st ö rsta gruppen, som till huvuddelen
best å r av inlagda eller konserverade
sydfrukter och tomatpur é etc. fr å n USA. Australien ocn .Sydafrika. Under varugruppen
k ö ksv ä xter inkl. potatis ing å r i
imiporten fr ä m.st gr ö nsaker etc. som svam-oar. konserverade och frysta b ö nor och sparris fr ä n Taiwan. Sydkorea, Kina. Spanien och ett flertal andra europeiska l ä nder. Saft och juice inneh å ller fr ä mst
juice av citrusfrukter fr å n Brasilien. USA och Israel.
Prop.
1981/82:120 37
I rapporten konstateras att livsmedelsindustrin efter en
expansionsfas under 1960-talet stagnerat under 19,'0-talet. Antalet
sysselsatta m.inskade n å got. M å nga, fr ä mst
mindre arbetsst ä llen har f ö rsvunnit, vilket lett till att arbetsst ä llena i genomsnitt blivit f ä rre och st ö rre.
Denna process har varit betydligt snabbare inom livsm.edelsindustrin ä n inom tillverkningsindustrin som helhet.
I rapporten bed ö m.s
produktionsvolymen inom hela livsmedelsindustrin ö ka raed i genomsnitt 1 ''- per å r fram till å r "985, vilket ä r on snabba:-e tillv ä xt ä n hittills under 19iO-talet, men betydligt l å ngsamicare ä n
under 1960-talet. Den sk;,'ddade delen ber ä knas
v ä xa l å ngsammare ä n den konkurrensutsatta delen av
livsmedelsindustrin (0,5 respektive 2,5 < i genomsnitt per å r). Av ae enskilda delbranscherna
ber ä knas frukt- och gr ö nsakskonservindustrin tillv ä xa snabbast med 3.5 ' per å r, vilket inneb ä r en ö kning av
antalet sysselsatta inomi denna bransch med 600 personer framtill å r 1965. Med h ä nsyn
tagen till produktivitets ö kningar inneb ä r den f ö rv ä ntade utvecklingen f ö r hela livsmedelsindustrin rasd en syssels ä ttningsminskning raed 6 000 personer fram till å r
Utvecklingen f ö r
livsmedelsindustrin som helhet oer ä Knar
industriverket medf ö ra en fortsatt strukturomvandling
med syssels ä tt-nings.minsk-ningar och
utslagning av .mindre f ö retag so.m f ö ljd. Inom frukt- och gr ö nsakskonservindustrin bed ö ras n å gra
drastiska strukturomvandlingsproblem inte vars att v ä nta under den n ä rmaste
framtiden. Vissa sv å righeter kan dock komma att uppst å i de f ö retag
som tillverkar svajnpkonserver, vilka ä r
utsatta f ö r konkurrens av l å gprisimport.
2.3 Tullarna
I den genomg å ng
av tulltaxan som 1952 å rs tulltaxekommitt é gjorde blev ä ven
tullskyddet f ö r beredningar av k ö ksv ä xter,
frukter och andra v ä xtdelar i kap. 20 i tulltaxan f ö rem å l f ö r ing å ende pr ö vTiing. D ä refter
har vid flera tillf ä llen tullskyddet f ö r enstaka produlTter s ä nkts i samband raed tullf ö rhandlinaar i olika sammanhang. Det tailskydd som
f.n. r å der redovisas i bilaga l.
Prop.
1981/82:120 38
Kap. 20 omfattas endast marginellt av EFTA- ö verenskom.melsen och ing å r inte i frihandelsavtalet med EG. F ö r ett flertal varuslag finns GA.TT-bindningar vilka
inte kan ö verskridas utan f ö reg å ende f ö rhandlingar i GATT. Dessa framg å r av bilaga 1.
H ä rut ö ver finns vissa handelspolitiska koncessioner gentemot u-l ä nderna inom ramen f ö r det generella preferenssystemet som, i vissa fall ä ven ä r
EFTA-koncessioner. Dessa firjis ocks å
upptagna i bilaga 1.
F ö r framst ä llning av produkter under kap. 20 i tulltaxan anv ä nds hundsakligen r å varor h ä nf ö rliga till kapitlen ' och S i tull-ta.xan. " ö r ett flertal =v produkterna under sistn ä mnda b å da
kapitel har riksdagen beslutat om en ö verr å ng fr å n vikttullar
till v ä rdetullar samt ä ven beslutat om vissa justeringar av tullniv å erna.
Fri landsodling av b ä r
och gr ö nsaker ä r f ö r odlaren
alternativ till odling av sedvanliga jordbruksgr ö dor som, omifattas av jordbruksprisregleringen. I de fall. industrins
r å varubehov t ä cks genom kontraktsodling kan det d ä rf ö r inte
uteslutas att jordbruk:-,-prisregle.ingen p å verkar
r å varupriset.
Ftt flertal av varugrupperna under kap. 20 inneh å ller 2ven j'-."'j-bruksprisregl eraoe r å varor. :i"ai!if ö r allt socker. Vi.-, fastst ä llandet
av ".5" å .s tulltaxa fastst ä lldes tullarna foj' dessa varu-gruooer u å et.t s å dan
satt att de ä ven s-culle t ä cka den belast.-ning sot: orsakades av jordbr-jksprisregleringen. Utvecklingen har
emellertid medf ö rt att de nuvarande tullarna i å tskilliga i'ail blivit otillr ä ckliga f ö r
att kompensera f ö r tull- ocn avgiftsbelastning p ä ing å ende r å varor. I flera fall kar; man s å lunda konstatera att ett negativt ti;llskydc uppst å tt.
V ä rdet av den inhemska produktionen
av varor under kap. 20 tren
19:6 och 19. samt
exporten och importen under å ren 19 l ö -,'." framg å r
av bilaga 2.
Prop. 1981/82:120 39
3. A.rbetets uppl ä ggning
Den tidigare n ä mnda
arbetsgruppen med representanter f ö r
tr ä dg å rdsn ä ringsutredningen och RAK har
utarbetat f ö rslag till f ö r ä ndringar i g ä llande tullskydd f ö r beredningar av k ö ksv ä xter, frukter och andra v ä xtdelar samt f ö r
frysta jordgubbar utan tillsats av socker.
Gruppen har i sitt arbete inh ä .mtat n ö dv ä ndiga uppgifter om produktion, r å varor m,.m.. f ö r
bed ö mningen av ä ndringarna av tullskyddet f ö r produkter enligt kap. 20.
Ledam ö ter i arbetsgruppen var fr å n tr ä dg å rdsn ä ri.ngsutredningen
avdelningschefen Henry Gustafsson, tillika ordf ö rande, avdelningsdirekt ö ren
Lars Erik Gradin, direkt ö rerna Ragnar Moberg och Holger
Nystr ö m s ä rat fr å n R Å K direkt ö ren Erik Brandt, tullr å det Karl-Evert Rydberg och avdelningsdirekt ö ren Robert Udd. Gruppens sekreterare var
kanslisekreteraren Dag von Schantz.
Arbetsgruppen har i s ä rskild
skrivelse till tr ä dg å rdsn ä ringsutredningen lagt frami sina f ö rslag. Tr ä dg å rdsn ä ringsutredningen
f ö ljer i de bed ö mningar som, ligger till grund f ö r f ö revarande
promemoria i princip aroetsgruppens f ö rslag.
Vissa ä ndringar har dock gjorts.
Till det f ö rslag
arbetsgruppen avgav har reservationer l ä mnats
av Mooerg ocn lystrom samt s ä rskilt
yttrande av Brandt. Moberg och Nystr ö m
ä r experter i tr ä dg å rdsn ä ringsutredningen och de har allts å m ö jlighet att
i s ä rskilda yttranden till utredningens
f ö rslag l ä gga frair, sina sy-npunkter om dessa skulle skilja
sig fr å n utredningens.
B:randt d ä remot har
ing å tt i arbetsgruppen som representant
f ö r n.AK och han har f ö lja..tligen inte m ö jlighet att till tr ä dg å rdsn ä ringsutredningens
f ö rslag framf ö ra sina s ä rskilda
synpunkter. 1 det s ä rskilda yttrande som Brandt avgett
till arbetsgruppens skrivelse fra,Tit: å ller
han sammanfattningsvis att en sammantagen bed ö mning av de av honom å beropade
i'aktorerna skulle ge till resultat n å got
h ö gre tullar ä n de av arbetsgruppen f ö reslag-
Prop. 1981/82:120 40
na Det skulle dock inte kunna uteslutas att en viss
prisstegring inom detta varuom.r å de d ä rmed skulle kunna uppst å . I syfte att s å l å ngt m ö jligt
undvika detta vill han inte mots ä tta sig det
av gruppen f ö reslagna l ä gre tullskyddet. Detta b ö r d å betraktas
som ett minlmiskydd f ö r att ge en bas f ö r den industriproduktion, som kan bed ö mas ha rimliga f ö ruts ä ttningar att ä ven
p å sikt kunna ö verleva och utvecklas.
Brandts s ä rskilda
yttrande fogar utredningen som. bilaga 3 till f ö revarande promemoria.
Prop.
1981/82:120 41
4. Utredningens ö verv ä ganden och f ö rslag
4.1 Allra ä nna
synpunkter
Tr ä dg å rdsn ä ringsutredningen finner med
anledning av riksdagens .beslut om ö verg å ng till v ä rdetullar
f ö r tulltaxans kapitel 7 och 6 det l ä rapligt att ä ven
tullarna f ö r beredda k ö ksv ä xter och
frukter utg å r i form av v ä rdetullar. H ä rigenom
kan tullniv å erna v ä rdes ä kras ä ven f ö r dessa
produkter s å att tullarnas skyddseffekt inte
urholkas av inflationen.
Vidare finner utredningen att justeringar av tullniv å ema f ö r vissa
varuslag m å ste genom.f ö ras. Dessa justeringar ä r oelvis f ö ranledda
av de ä ndringar av tull.niv å erna under kapitlen 7 och c som redan beslutats av
riksdagen. Vidare m å ste tullarna b ä ttre anpassas till den nuvarande konkurrenssituationen
och den konkur renssituation som man kan f ö rutse
f ö r s å v ä l tr ä dg å rdsn ä ringen som den ber''rda livsmedelsindustrin i framtiden. H ä rvid har utredningen vid sina ö verv ä ganden
ansett att det faktum att produkterna h ä nf ö rliga till kap. 20 st å r utanf ö r EG- och EFTA-avtalen i viss
utstr ä ckning b ö r beaktas. Utredningen har vid bed ö mningarna av tullniv å erna ä ven efterstr ä .vat en rimlig balans mellan producent- och
konsumentintressena. F ö r ett flertal varuslag f ö resl å r
utredningen tullfrihet i huvudsak p å
ftrund av att n å gon proauirtion av dessa varuslag
inte f ö rekommer inom landet.
Av betydelse f ö r
bed ö mningen av ä ndringama av tullEl:yddet f ö r produkter enligt kap. 20 ä r som nyss framh å llits
den inverkan son, ae redan beslutade tull ä ndringama
p å tr ä dg å rdsprodukter f å r f ö r tullarna p å livsmedelsindustriprodukterna. Utredningen har
funnit att h ö jningarna av tullarna p å r å varan
mestaaels f å r en begr ä nsad å terverkan p å tullarna p. å
varor enligt ka.p. ?0. Utvecklingen i iilika h'tn;wertdPri f ö r" :i.'iV.'il t. r. ä dg å :"dMri.'ir'i
Tirfvi yoiii iiidu-:it.rin motiverar' dtjck enii. » ;t utredningens moniiig i Tlera i':ii] .iij.i-teringar av tullarna f ö r livsmedelsindustriprodukterna luider kar.. 20.
En sammanst ä llning av
utredningens f ö relag redovisas p å sid ?1-23.
Prop.
1981/82:120 42
Kom.pensationen f ö r
belastningen av jordbruksprisreglerade r å varor
b ö r enligt utredningens m,ening
inkluderas i det f ö reslagna tullskyddet d å belastningen ä r
av liten betydelse. Om. d ä remot belastningen ä r av st ö rre
betydelse b ö r kompensationen inte inr ä knas i tullskyddet. Fr å gan om kompensation b ö r i dessa
fall l ö sas inom, ranien f ö r det a.rbete som bedrivs av R Å K.
i samband med regeringens och riksdagens behandling av f ö r ä ndringarna
av tullskyddet f ö r tulltaxans kapitel b-6 prop. ig.H''
,9:10, '5kU 1 9 f 3''; 9:4 :') f ö rutsattes
att ä ndri.ngarna av tullarna p å tr ä dg å rdsprodukter och beredningar d ä rav skulle genomf ö ras
i ett sa.m.T.anhang. Enligt utredningens mening b ö r inte ä ndringar av tuilskyddet f ö r beredningarna tr ä da i kraft om inte samtidigt m ö jligheterna
till kompensation f ö r de i beredningarna ing å ende jordbruksprisreglerade varorna, fr ä mst socker kan ges. F ö r att ett ä ndrat tullskydd f ö r bereoningarna skall kunna tr ä da i kraft s å
snart som m ö jligt f ö resl å r
utredningen d ä rf ö r att. i aKtan p å f ö rslag fr å n R.IK r ö rande hur problemet definitivt b ö r l ö sas, fr å gan f å r en
provisorisk l ö sning genom att de varuslag som ber ö rs f ö rs till
jordbruksprisregleringen. H ä rigenom
skapas m ö jligheter att ut ö ver tullen ta ut en r ö rlig avgift p å sam.T.a s ä tt somi nu sker f ö r
vissa varuslag som, om,fattas av extern prisutj ä mning, t.ex. ''saft" h ä nf ö rlig till tulltaxenr 21.01'.
Utredningen l ä gger
fram erforderliga f ö rfattningsf ö rslag '(sic. 24-2,').
4.2 F ö rslag r ö rande olika orodul:ter
De ä ndringar i tullarna som enligt
utredningens bed ö mningar b ö r g ö ras anges i
det f ö ljande. Den tullincidens som h ä r anges avser utg å ende
tull i procent av det genomsnittliga i.mpcrtpriset å r 19'i'c.
Tulltaxenr 03.10
Till detta nu,mm,er f ö rs
frysta fruKter utan tillsats av socker.
Prop.
1981/82:120 43
08.10.100 frysta .iordgubiigr utan tillsats av socker. G ä llande tull ä r 5C kr./lOO kg, vilket innetJ ä r en gennm.snittlig inciaen:-, p å 10 fo. Utredningen f ö resl å r att m ö jligheterna f ö r jvensk liv.s-medelsindustri att anv ä nda inora Sverige producerade
jordgubbar snarast utreds. Detta b ö r ske genom kontakter mellan f ö retr ä dare
f ö r odlarna och industrin. I
av\'aktan h ä rp å f ö resl å r gruppen en v ä rdetull tills vidare p å 11 %.
Tulltaxenr 20.01
Till detta num,mer f ö rs
k ö 'Ksv ä xter och frukter, beredda eller konserverade med ä ttika eller ä ttiksyra,
ä ven raed tillsats av socker, salt,
kryddor eller senap.
20.01.151 - gu.rKor. G ä llande
tull ä r 20 kr./i 00 kg vilket inne
b ä r en geno.msnittlig incidens om 7 o. Importen fr å n
ö stl ä nder
svarar f ö r drygt 70 'fo av totala importkvantiteten och incidensen
f ö r denna import var ca 11 fo. Det
totala iraportv ä rdet uppgick å r
1978 till 2,5 milj. kr. och den svenska produktionen å r 1977 till
75,5 milj. kr. Industrins behov av r å vara
t ä cks huvudsakligen ge
nom kontraktsodlingar inora landet. Len nya tullen p å f ä rsk gurka
ö kar r å varubelastningen endast obetydligt. Den inhemska produk
tionen och odlingen har emellertid stor regionalekonomisk bety
delse. Odlingen ä r koncentrerad till Blekinge l ä n och nord ö stra
Sk å ne d ä r derj vid .mindre f ö retag utg ö r ett betydelsefullt komp
lement till odlingen av de vanliga jordbruksgr ö dorna. Odlingen
ä r mycket ar'oetSKr ä vande. En ut ö kad
import till l å ga priser b ö r motverkas f ö r
att den inhemska odlingen och produktionen skall Kunna bibeh å llas p å
of öä ndrad niv å . Utredningen f ö resl å r d ä rf ö r en v ä rdetull
p å 15 '*. I tullskyddet ing å r kompensation f ö r
belastningen av jordbruksprisreglerade produkter.
20.01.152 - r ö d.oetor.
G ä llande tull ä r 20 kr./lOO kg, vilket in
neb ä r incidensen 6 " ä . Importv ä rdet uppgick å r
1976 till 0,9 m.ilj.
kr. och produktionsv ä rdet till 34,6 milj. kr. å r 1977. Odlingen
ä r koncentrerad till Sk å ne, Halland och CrOtland och sk ö rdearbe
tet ä r mekaniserat. Den genora.snittliga
odlingsarealen per f ö re
tag ä r d ä rf ö r st ö rre ä n fer gurkodlingen. Utredningen f ö resl å r
en v ä rdetull p å 12 '. 1 tullsKyddet ing å r kompensation f ö r
belastningen av jordbruKsprisregleraae produkter.
Prop.
1981/82:120 44
20.01.153 - oliver och kapris. G ä llande tull ä r
20 kr./i 00 kg. Utredningen f ö resl å r tullfrihet f ö r
produkterna.-
20.01 .15 - andra k ö ksv ä xter.
G ä llande tull ä r 20 "Kr./lOO kg, vilket inneo ä r en genomsnittlig incidens p å b %. Till detta stat.nr f ö rs bl.a. r ö d'K å l, syltl ö k, pickles och andra k ö 'Ks-v ä xtblandningar. Importen uppgick å r 1976 till 9,5 milj. kr. och det
inhemska produktionsv ä rdet å r 1977 till 5.5 milj. kr. Utredningen
har iunnit det l ä mpligt att tullen f ö r dessa produkter inte avviker n ä mnv ä rt fr å n ö vriga tullar under sanmia.
tulltaxe-ntunmer och f ö resl å r d ä rf ö r en v ä rdetull p å 12 '-i.
20.01.250 fruKter. G ä llande
tull ä r 20 kr./lOC kg. Utredningen f ö resl å r
tullfrihet.
Tulltaxenr 20.02
Till detta num.mer f ö rs
k ö ksv ä xter beredda eller konserverade p å annat
s ä tt ä n med ä ttika och ä ttiksyra.
20.02.100 arter. G ä llande
tull ä r 20 kr./lOO kg. vilket inneb ä r en genomsnittlig incidens p å • 'G c. Importen å r
1976 uppgick till 1 milj. kr. cch den inhemska produktionen till 19,4 milj. kr.
å r 19.. • I de fall produkter under detta stat.nr ä r baserade p å
jordbrukspris.reglerad r å vara ii ä nf ö rlig till
tulltaxenr 07.05 (torkade spritade ä rter)
f ö resl å r utredningen att dessa produkter f ö rs till j,)rdbruk.=5prisregleringen och ges tullfrihet.
F ö r konserverade ä rter som inte ä r
baserade p ä jordbruksprisreglerad r å vara g ä ller
att dessa konkurrerar med motsvarande frysta produkter. F ö r frysta ä rter
skall enligt riksdagens beslut g ä lla en v ä rdetull p å
16 "S. Tullen p å konserverade ä rter b ö r
,inte avvika alltf ö r mycket h ä rifr å n.
Utredningen f ö resl å r ett tullskydd p å 12 'S f ö r konserverade ä rter.
20.02.200 b ö ner. G ä llande tuli ä r
20 kr.,'l00 kg, vilket inneb ä r en
genomsnittlig incidens p å r. ''.. Importv ä rdet uppgick å r 19'■ till 1,,3 ,milj. kr. ocb den inhem.ska
produktionen ir l"' till 1."- raiii. kr. 1 oe fall produ.kter unaer
detta stat.nr basera?
Prop.
1981/82:120 45
p å jordbruksprisreglerad r å vara h ä nf ö rlig till tulltaxenr O,.05, exerapelvis torkade
bruna och vita b ö nor, f ö resl å r
utredningen att dessa produkter f ö rs
till jordbruksprisregleringen och ges tullfrihet. Utredningen f ö rordar att f ö r
vita b ö nor b ö r utg å en l ä gsta inf ö rselavgift p å 8 " av varuv ä rdet, m.otsvarande den nuvarande tullen f ö r dessa b ö nor.
F ö r konserverade b ö nor som. inte ä r
baserade p å jordbruksprisreglerad r å vara, exem.pelvis haricots verts f ö resl å r
utredningen en v ä rdetull p å c f,. Dessa b ö nor
konserveras visserligen inte inom landet, men konkurrensen med frysta b ö nor och med konserverade ä rter b ö r
beaktas s å att tullen f ö r kon3er-'.'"erade b ö nor inte avviker alltf ö r m.ycket fr å n
tullarna p å de n ä mnda andra produkter.
20.02.300 - svampar och tryffel. G ä llande tull ä r
65 kr../l00 kg, vilket inneb ä r en
genomsnittlig incidens p å 11 . Det inhemska produktionsv ä rdet å r 1977
uppgick till 19,4 milj. kr. och importen å r
1976 till 56,3 milj. kr. Odling av svamp f ö r
avs ä ttning som f ä rski-ara f ö rekommer
numera endast vid n å gra f å f ö retag inom landet. Till f ö ljd av sin karakt ä r
b ö r denna produktion korapletteras
.med konservproduktion. Stora skillnader f ö religger
mellan priset p å inh em.sk
konserv och importerad
konserv och att en ö kning av denna skillnad kan f å allvarliga konsekvenser f ö r den inhem.ska odlingen. Utredningen f ö resl å r ett
tullskydd p å 15 '"'" vari ing å r kompensation f ö r
jordoruksprisreglerade produkter.
Utredningen f ö resl å r tullfrihet f ö r
tryffel.
20.02.401 - tomater. G ä llande
tull ä r 20 kr./lOO kg. N å gon produktion inom landet f ö rekom,mer inte. Utredningen f ö resl å r tullfrihet
.
20.02.40. - toniatsulp och 20.02.40 - tomatpur é . Varorna ä r
tullfria. Utreaningen f ö resl å r fortsatt tullfrihet.
20.02.500 - sparris. G ä llande
tull ä r 65 kr./lOO kg. N å gon inhemsk produKt;on f ö rekommer inte. Utredningen f ö resl å r tullfrihet
.
Prop. 1981/82:120 46
20.02.901 - oliver. G ä llande
tull ä r 12.50 kr./IOO kg. Utredningen f ö resl å r
tullfrihet.
20.02.902-905 - Potatisprodukter. Varorna ä r tullfria men jordbruksprisreglerade. Utredningen
f ö resl å r ingen ä ndring.
20.02.906 - kapris och paprika. G ä llande tull ä r
20 kr./i00 kg. Utredningen f ö resl å r tullfri'net.
20_. 02.909 - andra. G ä llande
tull ä r 20 kr./i00 kg, vilket motsvarar
en genomsnittlig incidens av 5 ?o. Till detta stat.nr. f ö rs gr ö nsaksblandningar
ofta inneh å llande ä rter och mor ö tter.
Utredningen f ö resl å r d ä rf ö r en tullsats p å 12 fc.
Tulltaxenr 20.OJ
Till detta mdjcier f ö rs
frysta frukter med tillsats av socker.
Tr ä dg å rdsn ä ringsutredningen f ö ruts ä tter att fr å gan om kompensation f ö r sockerinneh å ll l ö ses inom ramen f ö r det arbete som bedrivs av RAK. I
avvaktan p å att detta arbete slutf ö rs f ö resl å r utredningen att m ö jligneter att utta en r ö rlig avgift
f ö r socker-inneh å ll ges genom att varorna enligt tulltaxenr 20.03 f ö rs till jordbruksprisregleringen.
20.03.100 - frysta jordgubbar med tillsats av socker. G ä llande tull ä r
50 Kr./lOO Kg, vilket ger en genomsnittlig incidens p å %. J avvaktan p å att fr å gan
om/ industrins m ö jligheter att utnyttja svenska
jordgu"bbar utreds oc'n under f ö ruts ä ttning att tullskyddet p ä 06.10.100 blir 11 fc f ö resl å r utredningen en tullsats tills vidare p å 11 fi. H ä rvid
har sockerinneh å llet inte beaktats.
20.03.901 - bl å b ä r. Varan ar tullfri. Utredningen f ö resl å r fortsatt
tullfrihet. H ä rvid har sockerinneh å llet inte beaktats.
20.03.902 - hallon. G ä llande tull f ö r
hallon ä r 25 kr./IOO kg. N å gon produktion av hallon f ö r infrysning f ö rekommer
inte inum landet cch utredningen i ö resl å r d ä rf ö r tullfrihet. H ä rvid
har sockerinne. ö illet inte beaktats.
Prop. 1981/82:120 47
20.03.909 - andra. Utredningen f ö resl å r att samma
tull sats f å r s ä lla sor., f ö r motsvarande f ä rska r å varor
under den tid dessa ä r h ö gst tullbelagda. H ä rvid har
sockerinneh å llet inte beaktats.
Tulltaxenr 20.04
Till detta nummer f ö rs
frukter, fruktskal och andra v ä xtdelar,
kanderade, glaserade eller p å liknande s ä tt beredda med socker.
Utredningen f ö ruts ä tter att fr å gan
om, kompensation f ö r sockerinneh å ll l ö ses inom
ramen f ö r HAK:s arbete. I av-iaktan h ä rp å b ö r m ö jligheten
att utta en r ö rlig avgift f ö r sockerinneh å ll
ges genora att varorna enligt nr 20.04 f ö rs
till jordbruksprisregleringen.
20.04.000 - kanderade frukter m.m. G ä llande tull ä r
40 kr./IOO kg, vilket ger en genomsnittlig incidens p å 5 '- Utredningen f ö resl å r tullfrihet. H ä rvid har sockerinneh å llet inte beaktats.
Tulltaxenr 20.05
Till detta numi-mer f ö rs
sylter, fruktgel é er, marmelader, fruktmos och
fruktpastor, beredda genom kokning .med eller utan tillsats av socker.
Utredningen f ö ruts ä tter att fr ä gan
om kompensation f ö r sockerinneh å ll l ö ses inom
ramen f ö r R Ä K:s arbete. I avvaktan h ä rp å b ö r
mcjligheten att utta en r ö rlig avgift f ö r sDckerinneh å li
ges genom att varorna enligt nr 20.05 f ö rs
till jordbrxKsprisregleringen.
20.05.100-909 - sylter m.m. Nuvarande tull uppg å r till 35 kr./ 100 kg, vilket ger en genomsnittlig
incidens av ca 6 ■%. V ä rdet av den
inhemska produktionen å r 197 var 211.3 milj. kr. och iraportv ä rdet å r 1975 var
12,1 m.ilj. kr. F ö r saur:tliga produkter under detta
tulltaxenr g ä ller att de kan inneh å lla relativt stora m ä ngder socker. Produktionsv ä rdet
uppg å r till drygt 210 milj. kr. och
importv ä rdet till ca 12 milj. kr.
Utredningen ha? funnit att ev.t mianufaktureringsskydd b ö r ges f ö r
dessa varor, vilket b ö r s ä ttas vid 5 f,. F ö r produkter som inneh å ller tullbelagda r å varor beh ö vs ett n å got nugre skydd. Utredningen f ö resl å r 7 'f f ö r dessa varor. H ä .rvid
nar sockerinneh å llet inte beaktats.
Prop.
1981/82:120 48
Tul1taxenr 20.06
Till detta nummer f ö rs
frukter, beredda eller konserverade p å
annat s ä tt, med eller utan tillsats av
socker eller sprit. G ä llande tullsatser ä r 15 kr./lOO kg och 12.50 kr./lOO kg raed undantag f ö r produkter raed enbart ananas samt vissa n ö tter som ä r
fria. Importv ä rdel var å r 19','5, 67,7 milj. kr. N å gon produktion av betydelse f ö rekommer inte inom landet, och gruppen f ö resl å r d ä rf ö r tullfrihet.
Sockerinneh å llet i dessa produkter varierar
kraftigt. Utredni.ngen f ö ruts ä tter att fr å gan om en eventuell kompensation f ö r sockerinneh å llet
i produkterna bed ö ras inom ramen f ö r R. Å K:s arbete.
I a\'vaktan h ä rp å b ö r emellertid m ö jligheten att ta ut en r ö rlig avgift f ö r
sockerinneh å ll g-es genom att varorna enligt
tulltaxenr 20.06 f ö rs tiil jordbruksprisregleringen.
Tulltaxenr 20.07
Till detta num.mer f ö rs
fruktsaft (inbegripet druvmust) och k ö ksv ä xtsafl, ä ven
med tillsats av socker men oj ä st och inneh å llande sprit. G ä llande
tullskydd varierar raellan 5 kr. och 12.50 kr..' 100 kg f ö r osockrad saft. F ö r sockrad saft ä r tullskyddet 3O kr./ 100 kg. V ä rdet av produktionen inom, landet var 39/ milj. kr. å r 19: och importv ä rdet å r 1 ° '6 242.4 milj. kr. Utredningen f ö ruts ä tter- att fr å gan
om kompensn.". : on f ö r sockerinneh å l 1 l ö ses av RAfi.
I a"wak.tari h ä rp å b ö r mj. ligheten att ta ut en r ö rlig avgi M f ö r
sockrad saft ges genom: att denna vara f ö rs
till jordbruksprisregleringen .
Utredningen har funnit att r å saft sora anv ä nds f ö r tillverkning av saft i liten utstr ä c'Kning produceras inom landet, va.rf ö r ut-red.ningen ö verv ä gt tullfrihet. En tullfrihet öt r å saft skulle emellertid inneb ä ra
en f ö rsvagning av de beslutade tullarna
p å r å varorna, t. ex. svarta vinb ä r
som kontraktsodlas inom. landet. Mot bakgrund h ä rav f ö resl å r utredningen att r å saft tullbel ä ggs. R å varubelastningen
f ö r olika typer av r å saft varierar betydligt b.g.a. att de ing å ende r å varorna
ä r belagda med olika tullsatser.
Utredningen fcresl å r d ä rf ö r en v ä rdetull p å
10 f ö r saft av svarta vinb ä r,
jordgiibcar och ä pplen .samt biandsaft. F ö r saft av p ä ron,
k ö rs: ä r. plommon, krusb ä r, vinb ä r, andra ä n
svarta
Prop. 1981/82:120 49
vinb"ir. oc'-; V.ijksväxtsafter föreslår
utredningen en värdetull pä 5 "''■• För sai't av andra
slag föreslås tullfrihet.
4 Riksdagen 1981182. 1 samt. Nr 120
Prop. 1981/82:120 50
j____ F ö rslagets
genom.f ö rande
Som tidigare n ä mnts
ä r tullarna f ö r ett flertal varuslag under kap. 20 bundna i GATT.
Det f ö rslag som tr ä dg å rdsn ä ringsutredningen nu l ä gger fram och som inneb ä r dels en ö verg å ng fr å n vikttullar till v ä rdetullar f ö r tulltaxans kap. 20, dels
justeringar av tullskyddet f ö r vissa
tulltaxenr under detta kapitel medf ö r
d ä rf ö r att omf ö rhandlingar i GATT m å .ste genomf ö ras.
Sora tidigare framin å llits
f ö rutsattes i samband med regeringens
och riksdagens be"nandling av f ö r ä ndringama av tullskyddet f ö r tulltaxans kapitel 6-8 att ä ndringarna av tullarna p å tr ä dg å rdsprodukter och beredningar d ä rav skulle genom.f ö ras i ett sammanhang. Andringarna av tullskyddet f ö r beredningar av k ö ksv ä xter och frukter b ö r som utredningen f ö rut n ä mnt inte tr ä da i kraft om inte samtidigt m ö jligheterna till kompensation f ö r de i beredningarna ing å ende jordbi-ulisprisreglerade varorna, fr ä mst socker, kan ges. F ö r att ett ä ndrat tullskydd f ö r beredningar skall kunna till ä mpas s å
snart som m ö jligt har utredningen d ä rf ö r f ö reslagit att, i a-/vaktan p å f ö rslag fr å n FIAK hur problemet definitivt b ö r l ö sas, fr å gan f å r en
rrovisorisk l ö sning genom att de varuslag som ber ö rs fiirs till jorubruksprisregleringen. .Det blir h ä rigenom m ö jligt
att senast den 1 januari 19".1 genomf ö ra
utredningens f ö rslag.
opaginerad Kontrollera mot PDF
6.
Sa.m-manfattning av utredningens förslag
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statistiskt
nr Tuli- Varunr
Varuslag
"Nuvarande tull sats
■jenorasni
tt-lig import-incidens 1976'
utredningens
f ö rslag
opaginerad Kontrollera mot PDF
10C
Frukter( ä ven kokta),frysta utan till.c-ats dv socker
jordgubbar
100 kg 50:
G'/l.
11".'
opaginerad Kontrollera mot PDF
20,01
K ö ksv ä xter och
frukter.beredda eller konserverade med ä ttika
eller ä ttiksyra, ä ven raed tillsats av socker,salt, kr'ddor eller
se.nap:
k ö ksv ä xter:
151
-gurkor
1S2
-r ö dbetor
153
-oliver och kapr
159
-andra
250
frukter
100 kg
20
'/'i
15fo
100 kg
20
6"
12f.
100 kg
20
2f
fri
100 kg
20
ö "-
1?f
100 kg
20
4fo
fri
lOf 2-1
fri
■T
T' -
12f
20.0? K ö ksv ä xter beredda eller kon-
:-ierverade p å
:innat s ä tt ä n ;iie(i ä ttika eller ä ttiksyra:
100
kg ?0
-
1 ('."o
I?"'
100 kg
20
-
6-
9'-'
100 kg
65
-
11":
■
100 kg
20
_
nf
fri
1.0 ä rter
200 b ö nor
300 svanpar och tr;vffel
4',)i tom.ater
40 tomatpulp
r-.
ri
100 kg
65:-100 kg 12:50
4 0- tomatpur é
nCQ sparris
C:1 oliver
potatisprodukter:
902 -f ö r beredni.ng
av pur é (mos)
•.TI fri
-andra slag: 9'"3 - - frysta 904 - - i
hermetiskt slutna k ä rl
005 - - andra fri
906 kapris samt r ö d och gr ö .n
paprika 100 kg 20;-
909
andra 100 kg 20:-
?o.o3
100
901
rrukter,
fr;,'sta med tillsats av socker:
jordgubbar
100 kg 50:
opaginerad Kontrollera mot PDF
It at i st i sktnr
Tull-
Varunr
Varuslag
Nuvarande
Genomsnitt- Utred-
tullsats
lig import- ningens
incidens f ö rslag
1978
(20.03)902
0,0Q
hallon
andra
3f
100 kg 25:-
bel ä gges under hela å ret
med samma tull som motsvarande f ä rska
produkter under den tid dessa ä r h ö gst tullbelagda
20.04
000 Frukter,fruktskal och andra
v ä xtdelar,kanderade.glaserade eller p å liknande s ä tt
beredda
raed
socker
100 kg
40:-
fri
opaginerad Kontrollera mot PDF
20.0
Sylter,fruktgele é r.marmelader, fruktmios och fru'Ktpastor beredda
genom ko'kning,med eller utan tillsats av socker:
100
av citrusfrukter
300
av b ä r
901
av ä pplen
qoG
andra slag
100 kg
35
6fo
bt
100 kg
35
3%
1 alt 5f
100 kg
35
■,'=0
/fo
100 -Kg
35
■'=!i
/ alt 5"-
fri fri
fri fri f-i
Frukter,peredda eller konserverade p å annat s ä tt,med
eller utan tillsats av socker eller sprit:
200' ananas
300 citrusfrukter
400 p ä ron
500 aprikoser
600
persikor
kajusn ö tter(cashn ö tter),jord-n ö tt
er och paran ö tter samt n ö tter och liknande frukter e de slag som avses i nr 06.05:
,'00 -rostade
805 -ej rostade
809 andra frukter 900 blandade frijkter
10C Kg
15:-
0%
100 kg
15:-
6 » '
100 kg
12:50
4f-.
100 kg
12:50
=f
fri
-
fri
fri
-
fri
ioo kg
15:-
fri
100 kg
12:50
4f
fri
opaginerad Kontrollera mot PDF
varor baserade p å
tullbelagda r å varor
.';tati_Bt_
Tull-
iskt nr Varunr
Varuslag
Nuvarande
Genomsnitt- Utred-
tullsats
lig import- ningens
incidens f ö rslag
1 78
20.0,'
302
303 .08
402 403 40S
502 S03
600
,08
Fruktsaft(inbegripet
druvmust) och k ö ksv ä xtsaft. ä ven med tillsats av socker men oj ä st och ej inne.h å llande
sprit:
saft av passionsfrukt,mango eller guava
saft av apelsin:
-oscckrad,p å k ä rl v ä gand brutto:
—ö ver 3 -g 100
— 3 kg eller d ä runder 100
-sockrad 100
saft av grapefrukt:
-osockrad,p å k ä irl v ä gande brutto:
—ö ver 3 kg 100
— 3 l-.g eller d ä runder 100
-sockrad 100
saft av annan citrus frukt: -osockrad.p å k ä rl v ä gande brutto:
—
ö ver 3 kg 100
—
3 Kg eller d ä runder 100 -sockrad 100
saft av anana:,-:
osockrad.p å k ä rl v ä gande
brutto:
—ö ver
3 kg 100
— 5 Kg eller d ä runder 100
-sockrad 100
saft av tomat:
-osoc"f:rad , p å
k ä rl v ä gande brutto:
—ö ver 3 kg
— 5 kg eller d ä runder
-sockrad
100 100 100
fri
fri
fri
kg 5:-
lf
fri
kg 7:50
2.
fri
kg 30:-
8f
fri
kg 5:-
lf
fri
kg 7:50
2.
fri
kg 30:-
1":
fri
kg 5:-
lf.
kg
,:50
?f,
kg 30:-
r
kg 10:-
2f,
fri
kg
12:50
,',<
fri
kg 30:-
%
fri
%
% I6f
kg 10:-kg 10:-kg 30:-
100 kg
10:-
2<=
100 kg
12:50
2f
100 kg
50:-
4
Ö 02
' O *" 805
806 80 ,■ 608
saft av
annan frukt:
-osockrad,p å k ä rl v ä gande brutto
—ö ver 5 kg
— 3 kg eller d ä runder
-sockrad
saft av annan k ö ksv ä xt:
-osockrad.p å k ä rl v ä gande brutto:
—ö ver 3 kg 100
— 3 kg eller d ä runder 100
-sockrad 100
5 alt 10f.j 5 alt 10., 5 alt 10' '
kg
10:-
3f
To
kg 10:-
r-
5f
kg 30:-
IO ä
5
opaginerad Kontrollera mot PDF
1)Se f ö rslag till
tulltaxa
F ö rfattningsf ö rslag
1 F ö rslag till
Lag om ä ndring i
lagen (1979=514) om ä ndring i lagen (1977:975)
med tulltaxa
H ä rigenom f ö reskrivs
att tulltaxenr 05.10 och 20 kap. la.gen (ll'9:514) om ö .ndring i lagen (1977:975) med tulltaxa skall ha
nedan angivna lydelse.
Huvarand £ Ijy ÉÅ
F ö i;eslagn_ldle_
08.10 Frukter ( ä ven
kokta), frysta, utan tillsatser av socker:
06.10 Ftrukter ( ä ven
kokta), frysta, utan tillsatser av socker:
A.
jordgubbar 100 kg 50:-
E. andra
slag:
bel ä gges under 'nela å ret med samma tull som motsvarande f ä rska produkter under den tid dessa ä r h ö gst
tullbelagda
jordgubbar
11 %
andra:
bel ä gges under hela å ret
med
samma tull
som motsvarande
f ä rska produkter under den tid
dessa ä r h ö gst
tullbelagda
Prop. 1981/82:120 55
20 kap. Beredningar av k ö ksv ä xter, frukter eller andra v ä xtdelar Anm ä rkningar
1. Detta kapitel omfattar ej:
a. k ö ksv ä xter och frukter, beredda eller konserverade p å
s ä tt som anges i 7 och 8 kap.;
b. fruktgel é er,
fruktpastor o.d. i form av sockerkonfektyr
(nr 17.04) eller chokladkonfektyr (nr I8.O6).
2. K ö ksv ä xter enligt nr 20.01 och 20.02 ä r s ä dana som
skulle
vara h ä nf ö rliga till nr07.01-07.05 om de vid f ö rtullningen
f ö rel å g i d ä r angivet skick.
3. Ä tbara v ä xter, r ö tter
och andra'v ä xtdelar (t.ex. ingef ä ra
och angelika) inlagda i sockerlag skall tulltaxeras som
konserverad frukt enligt nr 20.06; ä ven
rostade jordn ö tter
skall tulltaxeras enligt nr 20.06.
4. Tomatsaft i vilken torrsubstansen uppg å r till minst 7 vikt
procent skall tulltaxeras enligt nr 20.02.
20.01 K ö ksv ä xter och frukter, beredda eller konserverade med
ä ttika eller ä ttikssjrra, ä ven
med tillsats av socker,
salt, kryddor eller senap:
A. gurka........................................... 15 fo
B. oliver, kapris och frukter............... fri
C. andra slag.................................... 12
20.02 K ö ksv ä xter beredda eller konserverade p å annat s ä tt
ä n
med ä ttika eller ä ttikssyra:
A. tomater, oliver, kapris, paprika,
tryffel och sparris.............................. fri
B. svampar .......................................... 15 ':
C. potat isprodui:ter ocn produkter av till
nr 0\05 h ä nf ö riiga ä rter
och b ö nor .. fri
L. produkter av till nr C".01-O".03 h ä n-
f ö rl
iga b ö nor ................................... ............... •- ''
?.. andra slag ..................................... ............... 12 f
20.03 Frul:ter, frysta, med tillsats av socker:
A. jordgubbar.................................... %
E. hallon........................................... ................ fri
C. andra:
bel ä ggs under hela å ret med samma sum.ma tull soiTi notsvarande f ä rska
produkter under den tid dessa ä r h ö gst tullbelagda
20.04 Frtikter, fruktskal och andra v ä xtdelar,
kanderade, glaserade eller p ä liknande
s ä tt beredda med socker.................... fri
20.05 Sylter, fruktgel é er, marmelader, fruktmos och fruktpastor,
beredda genota kokning, med eller utan tillsats av socker:
A.................................................. av k ö rsb ä r, krusb ä r, plommon, jord
gubbar, vinb ä r och ä pplen............... ................ 7 %
B. andra slag..................................... ................ 5 ■&
Prop. 1981/82:120 56
20.06 Frukter, beredda eller konserverade på
annat
sätt, med eller utan tillsats av socker eller
sprit ...................................................... .......... fri
20.07 Fruktsaft (inbegripet druvmust) och k ö ksv ä xtsaft, ä ven
med tillsats av socker men oj ä st och ej
inneh å llande
sprit:
A. av svarta vinb ä r,
ä pplen och jordgubbar
blandsaft ............................................ 10
f.
E. annan:
1. av p ä ron, k ö rsb ä r, plommon,
krusb ä r,
vinb ä r, andra ä n svarta vinb ä r
och
k ö ksv ä xter ..................................... 5 a'
2. andra slag ...................................... fri
Denna lag tr ä der
i kraft den
Prop.
1981/82:120 57
2 F ö rslag till
Lag om ä ndring i
lagen (I9t'7:340.) om prisreglering p ä
jordbrukets omr å de
H ä rigenom f ö reskrivs att bilagan till lagen (1967:340; o,m prisreglering
p å jordbrukets omr å del skall ha nedan angivna lydelse.
F ö rteckning Bilaga
ö ver
varor som avses i 2 § lagen
Tulltaxenr Varuslag
ur 19.06 Ealrverk, ej h ä nf ö rliga till nr 19.07, ä ven inneh å llande kakao (oavsett m ä ngden) med undantag av biscuits och wefers
ur 20.02 Potatisprodukter och produkter av till nr 07.05
h ä nf ö rliga ä rter och b ö nor beredda
eller konser
verade p å annat s ä tt ä n med ä ttika eller ä ttikr
syra
20.3
Frukter,
frysta, med tillsats av socker
20.4
Frukter,
fru}:tskal och andra v ä xtdelar, kanderade, glaserade eller
p ä liknande s ä tt beredda med socker
20.5
Sylter,
fruktgel é er, marmelader, fruktmos och
frulrtpastor, beredda genom kokning, med eller utan tillsats av socker
20.6
Frukter,
beredda eller konserverade p å annat s ä tt, raed eller utan tillsats av socker eller sprit
ur 20.07 Frul:tsaft (inbegripet druvmust), med tillsats
av socker
ur 21.05 Ho.mogeniserade sammansatta
livsmedelsberedningar, inneh å llande k ö tt (inbegripet andra djurdelarj
Denna lag tr ä der
i kraft den
Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:865
2
Senaste lydelse 1979:527
Prop. 1981/82:120 58
tranas av experten Herbert L öö w
Den svenska konservindustri som arbetar med b ä r, frul:t, gr ö nsaker
och rotfrul-:ter byggdes i stor utstr ä ckning
upp under andra v ä rldskriget. Den bestod till en b ö rjan av en m ä ngd
sm å industrier lokaliserade till l ä mpliga odlingsomr å den.
Liksom vad g ä ller a.nnan industri har d ä refter skett en snabb struktur-ontvandling somi medf ö rt att de mindre konkurrensdugliga enhetema slagits
ut. Dessa nedl ä ggningar har i de flesta fall medf ö rt att odlingen av de aktuella v ä xtslagen upph ö rt
inom fabrikemas uppsamlingsomr ä den.
Eftersom det varit en arbetsintensiv pro-duiztion, 'har nedl ä ggningarna skapat problem i form av minskade syssels ä ttningstillf ä llen
b å ae inomi familjejordbruket och inom
industrin. Ett n å got h ö gre tullsldd som g ö r att flera
konkurrerande svenska industrier kan ö verleva
b ö r ur syssels ä ttnings- och valutasynptmkt vara en b ä ttre l ö sning
ä n l å gt tullsltydd och importkonkurrens men arbetsl ö shet.
Av de kvarvarande gr ö dorna
finns n å gra som med f ö rdel kan odlas inom landet trots v å rt nordliga l ä ge,
men som beh ö ver ett n å got h ö gre
tuil3'Kydd ä n det av utredningen f ö resla.gna. Till dem h ö r
20.02.100 ä rter (s.k.
konserv ä rter)
Konser-verade ä rter
produceras i dag av Ari Findus i Bjuv, av Fcodia AE: i Ellos och av Semper AS i
Laholm.. A.v dessa s ä ljer FinduE och Foodia p å konsuraentmiartaaden, medan Semper producerar
enbart f ö r stork ö ksmarknaden. S å
sent som å r 1971 farms det sju fabriker som
tillverkade konser%'erade ä rter. Hedl ä ggningstakten speglar priskonkurrensen hitintills.
Sverige exporterar halva sin produJ;tion av cjupfr\'Sta ä rter. Det ä r
ett resultat av l ä mpliga oclingsbetingelser,
skickli;-a odlare, ett bra samarbete raellan odlare och fabrik samt effektivt
drivna fabriker. Vissa ä rtkvaliteter som kommer fram ä r dock mindre l ä mpliga
f ö r frysning. men d ä remot utm ä rkta
f ö r konservering. .M ö jligheterna att driva ä rtprodul;tion totalt sett p å
ett l ö nsamt s ä tt ä r d ä rf ö r beroende
av m ö jligheterna att ä ven s ä lja
konserverade ä rter. Findus och Semper arbetar
m.ed b å de frysning och konservering, medan
Toppfrys levererar
Prop.
1981/82:120 59
r å varan till Foodias konservering.
Frysta ä rter har ett
tullsltydd p å 16 proc. F ö r att den svenska produktionen av konserv ä rter inte skall begr ä nsas ytterligare och priskonJcurrensen ifr å ga om svensk vara skall upph ö ra ä r det n ö dv ä ndigt att ä ven konserv ä rtema
har samma tullskydd, d.v.s. 16 proc.
20.07 Saft av svarta vinb ä r
Svarta vinb ä r ä r det enda b ä rslag
av vilket det f.n.
Sinns en odling
direkt avsedd f ö r safttillverkning. Det ä r en typisk familjejordbnil-.sgr ö da i nordv ä stra
Sk å ne, Blekinge, V ä renc och V ä tterbygden.
Den svenska produktionen har dock att konkurrera med importerad vara fr ä n Holland, med l å gprisvara
i formi av r å saft och koncentrat fr å n fr ä mst Felen
samt med tillf ä lliga ö verskottspartier fr å n Englands stora produktion.
F ö r f ä rska svarta vinb ä r ä r tullskyddet 11 proc. F ö r
produkterna under 20.05 Har f ö reslagits
ett manufaktureringsskydd p å 5 r.'roc.
Med ett liknande slcydd f ö r produktionen av svarta vinb ä r borde skyddet vara 16 proc. Med h ä nsjTi till sv å righeterna
f ö r tullverket att arbeta med olika
tullniv å er f ö r likartade produkter f å r jag dock
ansluta mig till utredningens f ö rslag om en
tull-sats p ä 10 >.
Prop. 1981/82:120 60
9. S ä rskilt yttrainde av experten Holger
Nystr ö ra
Vad g ä ller tullsatserna inom kapitel 20
vill jag frajim å lla f ö ljande allra ä na synpunkter.
Betr ä ffande ett flertal f ö r konsumenterna v ä sentliga
tullpositioner f ö religger inte n å gon besv ä rande
importkonkurrens och ej heller finns n å gra
tecken p ä att en s å dan ä r att f ö rv ä nta. Tv ä rtom ä r som framg å r av utredningen importandelen ofta mycket liten j ä m,f ö rt med vad
som g ä ller svensk
konsumentvaruproduktions konlrurrensf ö rh å llanden i allm ä nhet,
trots att gr ä nssKyddet ej s ä llan kan anses moderat. En ö kad importkonkurrens skulle fr å n konsuments:/npunkt vara ö ns"Kv ä rd
betr ä ffande å tskilliga positioner ned h ä nsyn till en ofullst ä ndig inhiemsk "Konkurrens.
Visserligen finns, som Industriverket framh å ller i den rapport: Livsmedelsindustri (1976:8), som
refereras i promemorian, en totalt sett betydande inf ö rsel av produkter inora frukt- och gr ö nsakskonservindustrins omr å de. Denna import domineras emellertid, som ocks å framg å r
av referatet, helt av s å dana varor soiii inte odlas och
vidaref ö r ä dlas i landet.
Av referat av SIND:s rapport framg å r vidare,-att produktionstillv ä xten och syssels ä ttningsutvecklingen
inom frukt- och gr ö nsakskonservindustrin ä r tillfredsst ä llande
i j ä mf ö relse med ' ö vriga delar av livsmedelsindustrin,
s å v ä l den s'kyddade som den kontairrensutsatta delen. Den positiva 'bed ö mningen g ä ller
ocks å l ä get i stort med viss reservation f ö r
att sv å rigneter skulle kunna m ö ta svampkonservindustrin, varom mera i det f ö ljande. Det b ö r
ocks å noteras, att frukt- och gr ö nsakskonservindustrin p å grund av den begr ä nsade importkonkurrensen f ö ljdriktigt
utesl ö ts fr å n Industriverkets n å got senare
utredning om importkorftPirrerande hemmam,arkriadsindustri (SIND 1979 = 3)
tillskillnad fr å n t.ex. fisk- och
fiskkonservindustrin.
F ö r flera viktiga varuslag f ö religger en situation, d ä r det antingen finns endast en svensk producent
eller en svensk tillverkare 'nar en helt marknadsdominernade st ä llning. Med h ä nsyn
Prop. 1981/82:120 61
h ä rtill ä r det fr å n
allm ä nna synpunkter angel ä get, att importen inte f ö rsv ä ras s ä att en n ö dv ä ndig konkurrens om ö jligg ö rs. Noteras b ö r att ber ö rda
livsmedelsindustri ofta utg ö r dotterf ö retag till utl ä ndska
koncerner eller har annan v ä sentlig
internationell anknytning. Inom frukt--och gr ö nsakskonservindustrin svarade de utlands ä gda f ö retagen
eriligd; SIND:s rapport f ö r 72 % av syssels ä ttningen 1975-
En j ä mf ö relse med gr ä nsskyddet i t.ex. Finland eller EG
- som gjorts fr å n industrih ä ll - syns inte relevant. Den finska tullpolitiken
avviker allm ä nt sett i m å nga stycken fr ä n
den svenska. Inom EG finns redan i nul ä get
en mycket stor konkurrens mellan å tskilliga
tillverkare i n ä stan alla medierasl ä nder, en konkurrens som kommer att sk ä rpas ä n mer n ä r raedleraskap ut ö ver
f ö r Grekland ä ven blir aktuellt f ö r Spanien och Portugal. Konktirrensen inom EG ä r f.n. s ä
stor, att ett t ä mligen h ö gt gr ä nsskydd runt
Gemenskapen inte medf ö r n å gra nackdelar fr å n prissynpunkt f ö r konsumenterna.
Den svenska industrins r ä ddh å ga f ö r st ö rre inbrrtningar p ä marknaden fr å n
olika statshandelsl ä nder ä r enligt handelns uppfattning mycket litet grundad p å verkligheten. Den mindre import som nu sker fr å n s å dana l ä nder "kan inte g ä rna tas till utg å ngspunkt f ö r en allm ä n
tulls ä ttning g ä llande i f ö rh ä llande till sa..:,tliga l ä nder. Som utredningen p å pekar omfattas detta kapitel inte av tullfriheten
enligt Sveriges avtal raed EG och ö vriga
EFTA-l ä nder, varf ö r tullarna kommer att avse hela importen, n å got som borde tala f ö r f ö rsiktighet vid utm ä tningen av tullskyddets storlek.
Tullskydd b ö r inte
automatiskt tillkomma varje produktion utan skall betraktas som en samh ä llelig st ö d å tg ä rd, vilken
m, å ste motiveras av ett f ö religgande behov. Det svenska tullsKyddet har som
bekant i mycket stor utstr ä ckning avvecklats genom v å ra EG- och EFTA-avtal samt GSF-raedgivanden. Enligt
den nu frair,-lagda propositionen om de nyligen avslutade GATT-f ö rhandling-arnas resultat kommer den genomsnittliga
tullniv å n f ö r industrivaror att minska raed 2c f: och utg ö ra 4,1 5 ° .
Mot denna "bakgrund
Prop. 1981/82:120 62
ä r
det naturligt, att den till f ö ljd av
peiiningv ä rdesutveok-lingen minskade
tullskyddsniv å n p å nu aktuella varuomr å de i stort
sett inte torde ha inne"ourit n ä gra
mer betydande sv å righeter f ö r den ber ö rda
industrin. Med h ä nsyn till industrins struktur
'Kommer tullh ö jningar inom denna varusektor med
st ö rsta sannolikhet att leda till ö kade konsumentpriser. Det b ö r vidare erinras om vikten av att i r å dande ekonomiska l ä ge iaktta f ö rsiktighet i fr å ga om att h ö ja
tullar likson: andra p å lagor som driver p å inflationen.
Enligt min mening ä r
det inte acceptabelt att behandla gr ä nsskyddet
f ö r vissa varor inom k.apitel 20 i tv å skilda samman.hang oberoende av varandra. Som framg å r av utredningens f ö rslag kan r å varukostnadsutj ä mning i vissa fall bli aktuell vid sidan av ett
eventuellt s ä rskilt tullskydd. Fr ä gan om behovet av r å varu-kompensation utreds f.n. av kommiitt é n f ö r industrins
r å varukostnadsut j ä mning (RAIK).
F ö rst d å R Å }.-:s f ö rslag f ö religger
blir det m ö jligt att bed ö ma storleken av det totala gr ä nss'Kyddet f ö r
vissa betydelsefulla produkter inom detta kapitel i tulltaxan. Det sy-ns inte
riktigt att i dessa fall nu framl ä gga
f ö rslag till tullar utan k ä nnedom om PJlK:s
st ä llningstagande. Det ä r ju det totala gr ä nsskyddets niv å som blir avg ö rande och som skall j ä mf ö ras med nuvarande tullar. Dessa
konstruerades p å sin tid med h ä nsyn till verkningarna av d å f ö religgande
skydd f ö r jcrdbruksr å varor.
Jag anser d ä rf ö r, att utredningen borde ha avst å tt fr å n att framl ä gga f ö rslag os
tullar vad g ä ller nr 20.03, 20.05 och 20.07. S å som utredningen framh å ller medf ö r av riksdagen beslutade tullh ö jningar f ö r
vissa varor i .kapitel 7 och 8 endast 'oegr ä nsade
verkningar p å tullniv å n inom 'Ka'itel 20. Det kan d ä rf ö r inte anses
n ö dv ä ndigt, att tull ä ndringar f ö r ifr å gavarande
varor inom kapitel 20 genomf ö rs i ett
sajraaanhang med tull ä ndringarna i kapitel 7 och 8. Jag f ö resl å r allts å , att i dessa fall nuvarande tullar tills vidare
bioeh å lls i s'/\'aktan p å R Å K:s st ä llningstagande och att inte n å gra å tg ä rder nu vidtas f ö r
att ö verf ö ra varupositionema till jordbruksregleringen. Fr å gan om vissa positioner skall ö verf ö ras till
denna b ö r i f ö rsta 'nand RAli ta st ä llning till
och omfattas av dess utred-
Prop.
1981/82:120 63
nlngsuppdrag, som ju avser en genomg å ng av alla sp ö rsm å l avseende r å varukompensation.
Skulle sk ä l f ö religga f ö r en mer br å dskande handl ä ggning
- n å gon grund h ä rf ö r har inte
framkommit vid det utredningsarbete, som jag haft tillf ä lle att f ö lja
- b ö r RAll uppmanas p å skynda sin handl ä ggning
i ifr å gavarande h ä nseende.
Under h ä nvisning
till vad som ovan framh å llits vill jag som utg ä ngsptmkt f ö r
tulls ä ttningen f ö resl å nuvarande
importinci-denser raed till ä gg f ö r den eventuella f ö rdyring, som uppjusteringen av vissa tullar i kapitel 7 och 8 kan
medf ö ra. Detta inneb ä r ett st ö rre
'n ä nsynstagande till
konsumentintresset ä n utredningens f ö rslag, som i vissa fall alltf ö r mycket beaktat producenternas yrkanden.
P ä grund av ö nskv ä rdheten av
en enhetelig tull f ö r vissa varugrupper inom kapitlet ä r det dock l ä mpligt
att ibland n å got ö ver- eller underskrida den principiella niv å n. Jag vill d ä rf ö r f ö resl å f ö ljande
tullsatser i de fall jag ej anser utredningens f ö rslag godtagbara.
20.01.151 ,'i-urkor'i
Tull: 6 % Tullincidens: 7 t
En svensk tillverkare ä r
hel", marlmadsdomd-nemade. Importen
torde utg ö ra mindre ä n 5 f av produl:tionen.
200jl_.15 £ jj:'oi'2_e\pTJ)
Tull: 8 fo Tullincidens: t f:
Sarama svenska produktionsf ö rh å llande som betr ä ffande gurka.
Importen motsvarar 2-3 t av
den inhemska produi:tionen. ,
20.02.25 £ £ andrE_k ö k £ v ä xter)
Tull: o °:o Tullincidens:
6 f.
Det ä r ö nskt ä rt mea samma tullsats som f ö r tidigare positio.ner.
Prop.
1981/82:120 64
£ 0_02.1.00
l ä rter_)_
Tull:8 % Tullincidens:
10 %
I princip
emdast en svensk tillverkare for konsumentvarumarknaden. Utvecklingen till
denna faktiska monopolsituation torde i f ö rsta
hand sammanh ä nga med de betydande stordriftsf ö rdelar, som enligt Industriverkets tidigare n ä mnda rapport k ä nnetecknar
denna industribransch. Importv ä rdet utg ö r oa 1 mkr att j ä mf ö ra med en inheimk produktion om ca 20 mkr. En j ä mf ö relse med
tullf ö rh å llandena f ö r djupfrysta ä rter ä r knappast
adekvat, d ä importen av den djupfrysta
produkten praktiskt taget upph ö rt under
senare ä r.
_20_0 £ . £ 00 Xb2n £ r_
Tull: Tullfrihet f ö r
haricots verts, brytb ö nor o. likn. samt f ö r vita b ö nor
i konserv
N å gon svensk produktion av haricots
verts, brjtb ö nor o. likn. f ö rekommer inte. Bl.a. av prissk ä l f ö religger
inte n å got marknadsm ä ssigt, samband med den djupfrysta produkten, vilket
majoriteten tycks anta. N å got s ä rskilt substitutionsf ö rh å llande till konserverade ä rter finns inte enligt handelns bed ö mning. Odlingen av b ö nor av dessa slag ä r mycket
begr ä nsad och arbetskr ä vande .
N å got siryddsintresse fr å n odlingens synpunkt kan d ä rf ö r rimligen
inte f ö religga. N ä mnv ä rd import av
f ä rska s å dana b ö nor.
f ö re'Kommer inte, d ä varan blir alltf ö r
äjr och dessutom ä r mycket ö mt å lig fr ä n
hanteringssynpunkt.
Vita b ö nor odlas
inte i landet. Den lilla inl ä ggning av importerade
torkade vita b ö nor, som nu sker vid ett f ö retag, anses inte kvalitati\'t tillfredsst ä llande. Enligt handelns uppfattning ä r n å got gr ä nsskydd d ä rf ö r inte motiverat. Marknadens behov t ä cks naturligen genom import.
2.0.0.00 XsvavparJ
Tull: 12 fo Tullincidens: 11 f.
Utredningens f ö rslag
att h ö ja tullen till 15 5 medf ö r inte
n å got mer avg ö rande stod f ö r
producenten av champinjoner men
Prop. 1981/82:120 65
inneb ä r en ej obetydligt ö kad beskattning av konsumenterna raed h ä nsyn till importens helt dominerande betydelse. Med
en viss ö verg ä ng till speciella inl. ä ggningar,
vilka inte konkurrerar med imiportvaran, har den inhemska producentens
konkurrensl ä ge st ä rkts. M ö jligheter att med n å gorlunda rimliga tullsatser helt effektivt skydda
produktionen f ö religger knappast. Skulle i
framtiden sv å righeter uppst å till f ö ljd
av ö kad konkurrens fr ä n utlandet, b ö r
dessa m ö tas med s ä rskilda st ö d å tg ä rder om s ä anses befogat. Den av majoriteten f ö reslagna tullh ö jningen
ä r utan betydelse i en s å dan situation.
20 j.0 1. 20 2
iandra_k £ ksv ä xter)
Tull: 8 fo Tullincidens; 5 %
I konsekvens med tidigare anf ö rda tullf ö rslag.
£ 0_C._1_02
Xf £ J'S'ta 20 £ d £ U_bbr_m £ d_socke £ )
Tull: Of ö r ä ndrad (50:-/100 kg)
I awaktan p å H Å K:s st ä llningstagande
till fr å gan om eventuell r å varukompensation f ö r socker b ö r n å got f ö rslag till ny tull inte fastst ä llas. Vid den tidpunkt d å K Å K tagit st ä llning till fr å gan
b ö r man ocks ä b ä ttre ktmna ö veblicka, om realistiska f ö ruts ä ttningar
verkligen kan skapas f ö r en industriell anv ä ndning av svenskodlade jordgubbar och om d ä rmed behov av tullskydd f ö religger.
20.05.100-909 (sylter, fruktgel é er, marmelader, fruktmos och fruktpastor, beredda
genom kokning, med eller
____________ u;tan
liI;l2al:S_av .sokrj_________________
Tull: Of ö r ä ndrad (35:-/100 kg)
Vad g ä ller st ö rre delen av hit h ä nf ö rliga varor blir fr å gan om r å varukompensation
iör socker av avg ö rande betydelse f ö r
m ö jligheterna till framtida
importkonkurrens. Trots ett f.n. moderat tullskydd, som fastst ä llts med h ä nsyn
till d å varande r ä varukompensationsf ö rh å llanden, uppg å r importen endast till ca 7 f av det inhemska
produktionsv ä rdet i genomsnitt. Importen inneb ä r inte n å got
hot mot den inhem.ska produktionen. Nu f ö reslagna
tullar och full r å varukompensation skulle sannolikt i
stort sett stoppa den nuvara.nde begr ä nsade
importen med å t-
5 Riksdagen 1981182. 1 samt. Nr 120
Prop. 1981/82:120 66
f ö jjande negativa konsekvenser f ö r konsumenterna.
Det ä r d ä rf ö r vad g ä ller dessa varor s ä rskilt angel ä get, att gr ä nsskyddets framtida storlek best ä ms genom att r å varukom-pensationen
och ett eventuellt s ä rskilt manufaktureringsskydd i form
av tull behandlas 1 ett sammanhang. Jag kan d ä rf ö r inte bitr ä da f ö rslaget om 5
resp. 7 ?t- tull utan m ö jlighet att ö verblicka vilket det totala gr ä nsskyddet kommer att bli. Fr å gan om eventuellt tullskydd f ö r produkter inte inneh å llande socker ä r n ä ra beroende av ett st ä llningstagande
till gr ä nsskyddet f ö r produkter med socker.
20.07.802, 803 (fruktsafter av vinb ä r, jordgubbar, ä pplen,
p ä ron, k ö rsb ä r, plommon,
krusb ä r samt k ö ksv ä xtsafter,
oblandade eller i blandning med
_____________ annan
af tj____________________________
Tull: 4-5 %; k ö ksv ä xtsafter tullfria
Utredningen konstaterar, att r å saft som anv ä nds
f ö r tillverkning av saft endast i
liten utstr ä ckning produceras inom landet.
Nuvarande tullincidenser ä r l å ga, ofta 2 3 f • Utredningen avser tydligen att
genom en tullsats om 10 f f ö r saft av
svarta vinb ä r, jordgubbar och ä pplen s ö ka
å stadkomma en produi:tion av tillr ä cklig omfattning f ö r industrins behov. Huruvida f ö ruts ä ttningar f ö r
en s å dan utveckling f ö religger, ä r
enligt min mening inte tillfredsst ä llande
utrett och ifr å gas ä tts p å m å nga h ä ll. I f ö rh å llande till
nul ä get skulle orafattande
investeringar kr ä vas ej endast i nyodling utan ocks å i produl:tionsanl ä ggningar.
Det syns uppenbart, att en s å dan svensk
produktion prism ä ssigt inte kan konkurrera med
utlandet. En v ä sentlig f ö rdjTring av slutprodukterna skulle d ä rf ö r bli f ö ljden. Att satsa p ä en huvudsakligen ny, inte konkurrens-duglig odling och produktion ä r enligt min mening felaktigt och kostnadema h ä rf ö r drabbar
konsumenterna. Prish ö jningarna kan bli av en
storleksordning som leder till minskad efterfr å gan. Jag avstyrker d ä rf ö r att den f ö reslagna
tullen om 10 % genomf ö rs. Eri tullsats om 4-5 % f6r de varuslag, f ö r vilka utredningen nu f ö resl ä r tull, skulle m ö jligen
kunna accepteras.
Prop. 1981/82:120 67
Vidare vill jag ifr å gas ä tta, om en tull p ä
k ö ksv ä xtsafter verkligen ä r motiverad.
S å dan saft torde med undantag av
morots-saft inte produceras inom landet. Horotssaft ä r l ä ttf ö rst ö rbar och f ö rekomnjer d ä rf ö r inte i den intemationella handeln. De id é er om att saluf ö ra
industripreparerad, h ä llbarhetsbehandlad morotssaft, som
uppgetts f ö religga, torde inte vara mer avancerade
och det syns mycket tveksamt, ora man komimer att uppn å ett godtagbart resultat. Skulle en s å dan konkurrerande produktion i utlandet verkligen
komma till st å nd, blir det tids nog att d å aktualisera fr å gan
om en eventuell tull.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
tullsatser
3ATT-bindningar
Bilaga 1
opaginerad Kontrollera mot PDF
GATT-bindning Tull enl. kr./IOO kg tulltaxa
kr./IOO
kg
20.01 20.02
20.04
20
20
152-250
100 ä rter
20
20
200 b ö nor
20
20
300
svampar och trj'f
'fel
65
65
401
tomater
20
20
403
tomatpulp
fri
fri
408
tomatpur é
fri
fri
500
sparris
65
65
901
oliver
12,50
12,50
906
kapris samt r ö d
och
gr ö n paprika
20
20
909
andra
20
20
Kanderade
fruktskal
40
40
andra
50
40
20.0b
100 av citrusfrukter
300 av b ä r
909 av
andra slag
40 35
40 35
60
(kastanjer) 35
20.06
pulp 200 ananas 300 citrusfrukter 400 p ä ron 500 aprikoser 600 persikor 700 805
809 andra
fruKter 900 blandade frukter
15
12,50
15
15
12,50
12,50
fri
fri
15
12,50
15
15
12,50
1 2,50
fri
fri
15
12,50
20.07
oEcckrad saft:
av
citrusfrukter:
i k ä rl v ä gande
brutto:
302,
402, 502 --- ö ver 3 kg
303,
403, 503 - - 3
kg eller
d ä runder
5 7,50
7.50
opaginerad Kontrollera mot PDF
av annan frukt:
i k ä rl v ä gande
brutto:
opaginerad Kontrollera mot PDF
602, 603.
.g02 - - ö ver 3 kg 10
605 - - 3
kg eller d ä runder 12,50
10 12,50
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1981/82:120 69
av k ö ksv ä xter:
i k ä rl v ä gande
brutto:
702,
606 - - ö ver 3 kg 10 10
703,
807--- 3 kg
eller d ä runder 10 10
osockrad saft:
308,408, 508, ur 805 in casks:
av citrusfrukt, ä pplen,
k ö rsb ä r, svarta
och r ö da
vinb ä r, krusb ä r,
p ä ron,
hallon,
jordgubbar eller
bl å b ä r 34 50
i andra k ä rl:
av
citrusfrukt 54 50
av ä pplen, k ö rsb ä r, svarta
och r ö da vinb ä r,
kztisb ä r,
p ä ron, hallon, jordgubbar
eller bl å b ä r 40 50
opaginerad Kontrollera mot PDF
Gentemot u-l ä ndema
inom ramen f ä r det generella preferenssystemet
g ä llande koncessioner som i vissa
fall ä ven ä r EPTA-konoessioner
Tariffnr
Varuslag Kronor per
Medgivna
100 kg
tullf ö r-
bastull
m ä ner
ur
20.
01
K ö ksv ä xter och frulrter, beredda eller konserverade med ä ttika eller ä ttikssyra
k ö ksv ä xter
.155
oliver och kapris ( ä ven
EFTA)
20
fri
159
andra ( ä n gurka
och r ö dbetor)
20
fri
250
frukter
20
fri
ur
20,
,02
-K ö ksv ä xter, beredda eller konserverade p ä annat s ä tt ä n med ä ttika och ä ttikssyra
401
tomater
20
fri
901
oliver ( ä ven EFTA)
12.50
fri
906
kapris samt paprika ( ä ven 'hL"i'P.j
20
fri
ur
20,
,04
Frukter, fruktskal och andra v ä xtdelar, karj-derade, glaserade eller p å liirmande s ä tt
beredda med socker
40
fri
ur
20,
.06
Frukter, beredda eller konserverade p ä annat s ä tt
med eller utan tillsats av socker eller sprit
200
ananas
12.50
fri
500
citrusfrukter
15
fri
400
p ä ron
15
fri
500
aprikoser
12.50
fri
600
persikor
12.50
fri
809
andra frul:ter
15
fri
901
blandade frul;ter (fruktsallad)
12.50
fri
ur
20,
.07
Fruktsaft (inbegripet druv must och k ö ksv ä xtsaft)
101
saft av citrusfrulrt
c.
fri
105
(osockrad)
7.50
fri
301
saft av k ö ksv ä xter
10
fri
305
(osockrad)
10
fri
309
saft av k ö ksv ä xter (sockrad
) 50
fri
606
saft av ananas (sockrad)
50
fri
802
saft av passionsfrukt m.m. (osockrad)
10 12.50
fri fri
805
saft av passi onsfru}:t m.m. (sockrad)
50
fri
opaginerad Kontrollera mot PDF
,- vX) N-\ -
rv-N N-ir C r -<: c\j ■ » -
r — f< - c\j CO
I t- — \.D X »
U I 'O
cr\ CM 1- -<- OJ
opaginerad Kontrollera mot PDF
CM T- r-o
CM CO OJ
• .-
CM C CM N-> T- '■d-
Q\ C\I T- ON
opaginerad Kontrollera mot PDF
LO f ■ o OD — -
cocrNCOONOr--vDCJ pTN o o OJ ■(- -
00 CM
opaginerad Kontrollera mot PDF
\ £ ' CM l~-CO o
-trco o CO X)
ITSCO T- ' N-\
COi-CO-CM-crMDt —
CrNr<-NN-NM3 OOJCM o
o - - o
CT\CM
opaginerad Kontrollera mot PDF
C7N ON O
r- CM LTN ■(- O oo
oor — r-O-Ot — LO
CO M) CO O MD LO
opaginerad Kontrollera mot PDF
■
O O CO CTN
CM a- - C
o
o
'<:3- - ' CM
C lOvocM CMCotr —
■■r3-CN*N
OLOt- COCOrCMT- — CMCM
T — rOX) t — LO LOX)
o ON
opaginerad Kontrollera mot PDF
CfN CM
r- LO
LO L'~
o
'J;
u-
O
CO
■
u- OJ
1
C30 1
1 vo
• o
■
- -
VO
r.-
. CO
o
• ,- OS
N-S
N-N
c
Cvj .-
o
opaginerad Kontrollera mot PDF
CN LO. -
CM sC; VD CM o CM CM LO
opaginerad Kontrollera mot PDF
13
Jt
r~\
-H
Q,
'O
c_
o
M
Ui
"i
-P
rt
01
«
a
l>i
-P
o; -d
0?
>
CL'
J
-P
a:
u
&.i;
u
*j ;o
>
0?
O
:
rn
.-H
SJ
■ §
S
[-
0
s:
£ 1
01
..J
O
ci
SZ
;
<D
r?.
-r?
o
..J
jr
o
T3 +J
.
o
Cti
-P
I — t
S--
a>
v-
[
o
U
c5
:c.:
O
0
?
.H
o
tiO a;
a-'
Qj
E
CL
c-
o
tt)
S.J
c:*
o
o.
Sj c5
b
c
?
- ö
-f
f
u
J
et
• o
u
. — 1
P. CD
C
!_,
-.-1
e:;
-p
X
rt
><:
o e
d'
C u
:S
>
0)
! »
Ö
U
=i
m
ro
CTJ
(D
c
t
t-:
trt
XI
C]
■
X:
>
U
Q)
u
E
CD
tt)
o-
u
- (D
P, ..
-(J
t;
icj.
>
x
u -c
XI
-P
>
CD
J<:
4
u
O.
v>
-p
1
Q)
.p -J
Cti
CU
Q)
.4
>
0]
0)
1
A:
&'j
O
§
cn
CO
c
4J
.H
tt)
o .G
c
3
ef.
e
cfl E
53
>
.H
a; S.4
.p o.
: §
ctJ
0)
QJ
ri
:0
0)
-fcj
;0
;j
:o
o
:n:
*J
f
>
o
O
p.
o cc
fe §
b<
CQ
u
bt:
:a!
i:
1 1
1
1 c-
i
JZ
ro
:c «
ICS
!o
n
■
• p
CD
o
li .i:
- CM
to ON O
O
o
o
_
CO
C
_
Lro
CTN
L'"
L-
LO
Ij-v
■o-
O
o
o
O
C
o
o O
O
H
.- CNJ
T —
CM
r.-N
" -
cTN cr.
CDN o.
ON
c
nj
C\J
+ ro
+
C\J
-tJ
-itj
O
O
O
c
ro
*r
os
• *■>
O
O
d
opaginerad Kontrollera mot PDF
r CO vo ON - »
c
• <-
-t:!- • ,-
f T- O so 1 — CM'
■ CM ON tO T-
00
r ro I
opaginerad Kontrollera mot PDF
I vo
r-- t-
fo cr\ <r CO
■
l>- CJN LO
lo 1- CM r
T- ro
c ' cc
CO T-
opaginerad Kontrollera mot PDF
b'"''
Oj r — VD
O
■<=■ CT "=r
K" CM OJ CM
r — fo O VD O CM
T- ro C CO LO
r- LO
opaginerad Kontrollera mot PDF
G V O 0\ lO T- vX> CTN CrCO CM CTN
cc r — - ro CTv O CO r- LO r-~ CJN UO CO
00 VD CO "
lo. cm
opaginerad Kontrollera mot PDF
CO r
CM
LO I -r-
VD LO
r — ON O ro
T- t' — OJ - r- CM CM LO
rOMD Oj
hO CNJ 'sD CM ON VO ■ »—
t-( % T- lO CM CM O "
SD SD ro r — rco CJn
CO [ o ro I-- VO ON
O T- sD
opaginerad Kontrollera mot PDF
T- LO ON o
LO
I vo r- d~s
O ro v CM C - rO CM C7N CTN ro ro
lOcO ro c — CO VD CM o CTV CM -<g- CM ■<:?- CTn
CJN T — VD ON ON LO r-- O. O- CM ro r —
ro C —
co
cc
CM O ro ■<-
O LO. r-- o [ —
-a- v ö CTs CM 1 — T- c —
C7N r~- 0 ro ers CO CO' o T: T* ro CJN
T- OJ VD - O O
opaginerad Kontrollera mot PDF
CM O
■ CO
CO O lO T-
CM' - T- T-
rO ro ro rr ro ro r
N-v
-C"
O O
opaginerad Kontrollera mot PDF
03 O,
>
x: o o
C
1
0)
c
■H CC
:3
M
CJ
1 a:
t-H
rt
tp
r-l
1
u
U;. :o
m
!>
-P
(V
H
fl!
• o
» .-cl
S
Cl)
OJ
r
rt
p
bn
-P
T?
-p
Xl
o
.p
•
tt)
tJ
E tJ
v,
.---- v
h"
u
u
a.
tt)
0)
;?
-
rr.
I-H
C-J
tj
?-i
rt
o
tj
t)
I
U
t-H
te
ra
-s
fj a:
Uh
— !
rr
11
X
cfl
1<-J
fl)
cn
c tt
j
h
tt) si
,tJ .- —
n,
rt
XI
X!
CJ. -J
C)
0,.
u
*=
tH
(11
CT
t -p
cti
XI
S
• >
ni
u
ro
>
c-,
ro
o
+ <-i
>
>
J l
?n:
'.-
ij
Vj
. — 1
4
M
c
C)
i-l
n.
w
i>
.v
:o
m
C3 :i
rt
rt
0 J
o
ctl
fl)
Cl)
• H
:cr,
J-)
0)
..
c:
D
C
M
C cd
X
-y
• o SJ
u
•ö
-P
|-
C)
X3
:n! ti
-s
ro
.p
k
U
o
.H
CD
•ö 11
C
3
j t>
-P
4.
fir
-p
%l » c «
a
t:'
c
+j
.p
u
I-l
h
u
-a
CT<
3 3
t
t-H
(-H
o n-1
c
§
>:.
ff
>
>
c<
S
u
u
• .cd
S
.-J
• .cd
ti
0)
\i
Iw.
Vv U
rt
■Xi
JC
b
aj
b
Cfl
Cl!
u.
.i
crj
O
p.
cfl
P.
XJ
-
Cxh -o
rc
DO
E
ö D
\ 1
o
Cl
ON
o
c
O
CTn
o
o
C-)
„
r
LO CTN
ro 00
o o
C-.
O
o
c-1
c )
O O
c J
CJ
o
o
O O
f>
(~>
0 0
CTV CJn
CT
o
N-N
CTN CN
CM
rvN
• r+ LNO CO co
a
CO
N- f.
opaginerad Kontrollera mot PDF
) f
VD
I
) 1
J
i
VD CO
-VD
-
O CO
LO
ro
CO
CM
lO C7N
-M
CO
ON
ro
CM 1
'
3~
CM
1
ON -
r-
-d"
CN
,
;
ro
CM
rvj
ON -
CO CO
1
VD
ON
■ « :3- lO
CM
r~ —
-i:
-P
"
ro
OJ
-p
■
1
CO
1
CIN CM
'O
t
- C\J
CM cc
ro
O
\D
rO
L CTN
so
-
r —
ir-
1 —
ON
?<
0-.
W
C7N
- CC
CNCC
iT 1
1
ro
ON
C
o VD
LO
-, —
- —
■ CM
o
O
0
O
N-N
—
T —
LO
o
—
O
CC
• "
"r ■<-
CM
Oj
cr-
cc
r —
LO.
_
•
CM
-. — ry-
lTn
1
■o -
o
..
O
;,_ 1
o
■C"
T — T —
cC
C", CM
ro
K-
CO
-c-
VO
CM
■>-CC
CM
■
,
'f —
CM
lO
T~
T —
o
1 —
:
u
ON
CC
CM
M
lO
. .,
■
VD
■
CC LN
1
CO o
o CO
-1.J
C
[ —
- "
LO r--
\D
CvJ
G".
f-l
-
-
■'
LO
LO VD
CM
CO
O
■O
&
r--
CVl
■'d-
T —
"
—
ro
E
CJN
■
CM
M
~
"
,_,
rr-. O
CM CO
1- LO
cc O-
L-
LO
.r-
• CC
, —
r- O
Lr>
LO,
r — CO
CC CC
r
1-i
CN ro
ON
0
O CM
CM
CM
r — ■
■'
vD
>:
■r-
CM
CO
CM
CM' --D'
<■
rO
On
u- OJ
MT-
LTv
r-
T-
c
o
■
• H
+J
N. O
r--CO
■<o
O CN
rrs
- §
0 ro.
-
LO
lo cm
• TT
O -
lO
CM
\r\
- -
CM
VD
c:n
CM
LO -
lO
*"
•ö
VD
O
T- rM
cr-
r~
<■
rrs
CJN
(h
Cn
ro Cs:
vD
A.
LO
• ~
O
..
r-
4J
C5
-p
1
I
Oj
'■~<
■.a
O
>
C3
-p
Uj
O
jj
u
Cl
y:
-p
::?
:o
3
'-f
%j
J>i
1
u
c
cti
n
>
Q)
rt
m
-p ci
C ci
rt
rt
G
C
o
fe
-
c X
c
X!
o - ö
C XI
rt t?
O
rf X
ci'
ri>
X
rt
rti X
4J
(i
X
rt rt X
rt
1 rt
M
t Ä
u
Ci
'h
Cd
u a
> Ih
a
r-
>
-ii;
U
>
2
u
>
M
'H
>
Im
>
,2 i-
a
u
CJ
rt
o
rt o
cd
o
cti
o
-i
ci
o Jt:
o
M
.4-1
o o
0
o
o
o
o
o o
* O
o
-r-l
tn O
-P CO
o
-p
tr o
-p ro
o
-p
to O
tu tn
O
Q
t-J
o ID
o
m
O 0
c- o
n
<-(
c tTj
rt o
«
m
rt
ci
ci
a
ci
m
i
m
1 1
<L
1
'
tj;
1 1
Uj 1
1
tn
1 1
1
1
rOCC
rOCC
rrv CO
rr
CO
N-N lo
-
CO
O O
o
O o
o
o
O O
O
o
L(
■
"C-
LO tO
\o
CO cc
CO
cc
+ C\l
c
+
CM
OJ
OJ
-*-
\D
ri
o
o
O
o
o
O
c:
rt
• *e
lO
'
CO
CO
E
-p
cn
CO
ON
cr.
(M
O
o
O
On
cc
CO
« T<
.-
ocd
ocd
t;ll
..
in
SD
C
c
C
i-, KH H- J • *-
CM ro - LP,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1981/82:120 74
Bilata 5
S Ä RSKILT YTTRAIUE till f ö rslaget fr å n
aroetsgr-uppen f ö r kap. 20 av ledamoten Erik Brandt.
Kapitel 20 i tulltaxan omfattar ett varuomr å de som sedan l ä nge
missgynnats i t"aliskj'dds'n ä nseende.
De p å sin tid fastst ä llda vikttullama representerar genom penningv å rdef ö rs ä mring - vars omfattning f ö rvisso ej kunde f ö rutses
n ä r den nuvarande tulltaxar, p å omr å det antogs p å 50-talet - idag endast cirka en tredjedel av sitt
ursprungliga belopo. Tullskyddet har ytterligare urgr ö pts genom att koEtnads'Delast-ningen f ö r i tillverkningen anv ä nda r å varor i m å nga fall ö kat.
'Viktigast ä r "h ä rvid ö kningen f ö r r å varan socker
genom ett kraftigt vidgat gap mellan inhemskt pris och s.k. v ä rldsmarknadspris p å denna vara. En viss ytterligare f ö rs ä mring i tullskyddet ä r att f ö rutse genom att riksdagen i å r fastst ä llt
i genomsnitt n å got h ö gre tullar f ö r i tillverkningen anv ä nd b ä r-,
frukt-eller k ö ksv ä xtr å vara, h ä nf ö rliga till
kapitel ? och 8 av tulltaxan. Vissa av de anv ä nda r å varorna, som t,ex. gurka och r ö dbetor, ä r
f ö r 0'vrigt snarare att betrakta som
jordbruksproduJ:ter med h ä nsyn till att de f ö retr ä desvis
kontraktsodlas f ö r konservindustrin av jordbrukare.
H ä r - liksom f ö r vissa andra kontrat;t-odlade r å varor - p å verkar
det allm ä nna jordbruksskyddet konservindustrins
kostnad f ö r s å dana r å varor.
.Itt f ö rh å llanden som de ovan n ä randa trots detta inte lett till en avsev ä rt ö kad import
av kapitel 20-varor b ö r ses mot bakgrunden av faktorer
som de inhems'Ka f ö retagens insatser p å marknadsf ö ringssidan
och f ö rtrogenhet med svensk sniai: etc.
Det vore dock felaktigt att tro, att s å dana
.konkurrensf ö rdelar skulle best å f ö r all
framtid.
Inom ett n ä rbesl ä ktat omr å de,
till 21.07 h ä nf ö rliga saftpro-diikter, finns erfarenhet av hur snabbt situationen kan
f ö rs ä mras f ö r den svenska industrin, om
tullskyddet inte ens ger kompensation f ö r
r å varubelastningen - l å ngt mindre inrymmer ett manufaktureringsskydd.
Statsmaktema har h ä r agerat och inf ö rt en r ö rlig
inf ö rselavgift p å r å varan
soc"Ker, varigenom situationen f ö rb ä ttrats f ö r
den inhemska industrin.
Erfarenheter fr å n
70-'ta-let har rent allm ä nt visat hur snabbt
konkurrenssituationen f ö r svenska f ö retag - ä ven
internationellt relativt stora s å dana - kan f ö rs ä mras. F ö retag som tillverkar varor i kapitel 20 ä r inte undantagna fr å n denna risk. Nedl ä ggningar av
tillverlcning har f ö r ö -vrigt varit frekienta inom detta varuomr å de. Att h ä nvisa
till den historiska utvecklingen n ä r
det g ä ller importens andel av den svenska
marknaden och utg å fr å n att denna andel skall f ö rbli
of ö r ä ndrad fram ö ver ä r lika relevant som att f ö rs ö ka k ö ra bil och
enbart titta i backspegeln.
R å dande f ö rh å llanden p å gr ä nsskyddsomr å det f ö r kapitel 20
har sedan l ä nge p å talats av industrin och uppm ä rksammades
ä ven av 1972 å rs jord"Druksutredningen. Denna f ö rordade en ö versyn
av gr ä nsskj'ddet f ö r kapitel 20-varor som t.ex. sylt och m.irDielad.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1981/82:120 75
Vid en s å dan cversj-n
av detta gr ä nsskydd b ö r enligt min mening f ö ljande faktorer beaktas:
i) Gr ä nsskyddet b ö r innefatta kompensation f ö r r å dande r å varu-belastning i form) a.v tullar p å tr ä dg å rdsprodukter eller infcrselavgifter p å jordbruksreglerade r å varor samt inrymma ett visst manufaktureringsskydd.
2) Full kompensation f ö r
inf ö rselavgifter p å jordbruksreglerade r å varor - f ö r kapitel 20 fr ä mst socker - b ö r
utg å som en r ö rlig inf ö rselavgift
p å inneh å llet jordbruksr å vara
i import-produlzten. Kompensation f ö r
tullen p å tr ä dg å rdsr å varor kan d ä remot r ä knas in i f ä rdig-zaromas
tull, tillsa.mmans med ett manufal:tureringsskydd f ö r tillverkningen.
5) Vid fastsx ä llande
av manufaktureringsskyadets h ö jd b ö r h ä nsyn tas
till s å dana f ö rh å llanden som
att de aktuella varorna ej omfattas av EFTA-avtalet eller frihandelsa-vtalet
raed EG. Detta inne ö .--.r ..itt inbrytningar av en
viixande import p å den svenska marlmaden sv å rligen kan kompenseras genom ö kad export, d å
EG och flertalet ElTA-l ä nder h ä r skyddar sig med h ö ga tullar och stundom ocks å
med kvantitativa restriktioner. S å dana
inbr:,-tningar leder ist ä llet till ett minskat
marknads-underlag -f ö r den inhemska tillverkningen,
."ed h ä nsyn h ä rtill b ö r
manufaktureringssryddet vara h ö gre ä n f ö r de
livsmedelsprodukter so.m omfattas av frihandeln med EFTA/EG.
L) S ä rskild h ä nsyn b ö r tas till tullskyddets h ö jd hos nordiska grarjil ä nder och i EG. .inledningen ä r bl.a. att omv ä rldens
intresse f ö r den svens'Ka markriaden
erfarenhetsm ä ssigt 'kan stimuleras av ett i f ö rh å llande till
grannl ä nderna m ä rkbart l ä gre
tullskydd i v å rt land, varigenom den svenska
m.arknaden bed ö ms bli mer tillg ä nglig.
■ji
Vid fastst ä llande av manuf-iktureringsskydd b ö r s ä rskild h ä nsj-n tas till det f ö rii.lll.andet, att importen frin Ö steuropa
tenderiir att ö ka i tukt riied att ni;in d.ir
tillgodog ö r sig v ä steuropeisk teknologi och :-.tt r-risniviin f''.r
iniporten fr å n Ö steuropa - liksom Ostasien - stundom .ir anm ä rkningsv ä rt
l å g. IJ ä r man d ä rf ö r skall omvandla vikttullar till v ä rdetullar
ä r det i f ö rsta hand tullinoidensen f ö r denna l å gprisimport
som b ö r vara v ä gledande.
opaginerad Kontrollera mot PDF
c, \
Vidare f ö rtj ä nar beaktas att i de fall d ä r statsraakteiTia i Sverige under senare å r .Oispr ö vat
tullskyddet p å s å dana livsmedelsprodulrter, vilka likso.T. de nu alrtuella faller utanf ö r EFTA/EG, har man stannat, f ö r ett tullskydd som ligger vid resp. t.o.m. n å got ä ver EG:s niv å . Det g ä ller
s å v ä l f ö r fetter, oljor och margarin
(kapitel lo) som f ö i j ä st (kapitel 21). Det m å vara att
beredskapssynpunlcter h ä r har å .beropats i viss utstr ä ckning, men det torde ej kunna f ö rnekas
att s å dana aspekter kan l ä ggas ä ven p å tillverkningen av kaoitel 20-varor.
Prop.
1981/82:120 76
En sammantagen bed ö mning
av ovan n ä jrnda faktorer skulle enlipt min
mening ge till resultat n å got h ö gre tullar ä n de av utredningen f ö reslagna. Det skulle doc'K inte kunna utelsutas att
en viss prisstegring inom detta varuomr å de
d ä rmed skulle kunna uppst å . I syfte att s å
l å ngt m ö jligt undvika detta vill jag inte mots ä tta mig det av gruppen f ö reslagna
l ä gre tullskyddet. Detta b ö r a å betraktas
som ett minimiskydd f ö r att ge en bas f ö r den industriprodulrtion, som kan bed ö mas ha rimliga f ö ruts ä ttningar att ä ven
p å sikt kunna ö verleva och utvecklas.
En s ä nlming av tullskyddet tmder den f ö reslagna niv å n
- som i genomsnitt ligger vid endast cirka h ä lften
av EG:s motsvarande tullskyddet - slrulle starkt f ö rs ä mra
utsikterna f ö r denna industri att ä ven vara ett st ö d
f ö r svensk tr ä dsr å rdsodling
och jordbruk so. cn
avn ä mare och vidaref ö r ä dlare av tr ä dg å rdsprodukter resp. jordbruksvaror.
Som inledningsvis ber ö rts
r å der otillfredsst ä llande tullf ö rh å llanden f ö r
kapitel 2C-varor. Dessa skulle ä n raer f ö rv ä rras, n ä r riksdagens beslut om i genomsnitt n å got h ö jda tullar p å tr ä dg å rdsr å varor i
kapitel 7 och 8 s ä tts i kraft. Det ä r d å otindg ä ngligen n ö dv ä ndigt att de av gruppen h ä r f ö reslagna ä ndrade tullarna f ö r
kapitel 20-varor inf ö res samtidigt som tullarna p å r å varor i
kapitel 7 och 8 blir tilll ä mpliga. Det ä r h ö geligen ö nskv ä rt att .iian
fr ä n sa.m,ma tidpunkt ocks å kan inf ö ra
de r ö rliga inf ö rselavgifter som formellt skall behandlas av
utredningen or, r å varukostnasutj ä jBning och som ä r
kompensation f ö r kostnadsbelastning p ä i tillverkningen anv ä naa jordbrulcsr å varor, fr ä mst socker.
Prop. 1981/82:120 77
Bilaga
2
Sammanställning av remissyttranden över 1974 års trädgårdsnäringsutrednings
promemoria 1979-11-07 Översyn av tullarna för beredningar av köks växter,
frukter eller andra växtdelar.
1
Allmänna synpunkter
Lantbruksstyrelsen
finner utredningens förslag väl avvägda. Föreslagna tullhöjningar balanseras
väl av förslag till sänkningar och tullfrihet. Styrelsen tillstyrker förslaget
samt anför.
Enligt
de av riksdagen antagna riktlinjerna för den svenska trädgårdsnäringspolitiken
skall näringens möjligheter att uppnå regionalpolitiska mål utnyttjas. De
föreslagna tullhöjningarna kan därvid ha betydelse. Odlingsvolymen av produkter
för konservindustrin är beroende av denna industris konkurrenskraft och därmed
förmåga att betala de produktpriser som är nödvändiga för lönsam odling.
Särskilt odlingen av gurka och rödbetor har regionalekonomisk betydelse i de
östra delarna av landet där odlingen är koncentrerad. Industrins utveckling har
dock under 1970-talet visat en för denna odling negativ strukturutveckling. Ett
tullskydd som i någon mån kan motverka ytterligare nedskärningar kan därför
vara en insats motiverad av den beslutade trädgårdsnäringspolitiken.
Lantbrukarnas
riksförbund hänvisar till sitt yttrande över trädgårdsnäringsutredningens
betänkande (SOU 1978:51) i vilket lämnades förslag pä tullar för färska och
frysta köksväxter, frukt och bär. LRF framhöll i yttrandet nödvändigheten att
också samtidigt i motsvarande grad förändra införselskyddet för färdiga
produkter eller halvfabrikat baserade på dessa råvaror. LRF .ser därför med
tillfredsställelse att utredningen nu framlagt ett förslag avseende tulltaxans
kapitel 20 och förutsätter att dessa förslag kan träda i kraft så snart som
möjligt.
Statens jordbruksnämnd
hänvisar när det gäller frågan om övergång från vikttullar till värdetullar för
trädgårdsprodukter till sitt yttrande av den 28 september 1978 över
trädgårdsnäringens betänkande (SOU 1978:.51). I yttrandet uttrycks viss tveksamhet
bl. a. med hänsyn till svårigheterna att kontrollera tullvärdet. Förslaget
avsåg varor hänförliga till kap. 6-8 i tulltaxan. Riksdagens beslut innebar
emellertid en övergång till värdetullar varför det synes konsekvent att även
för beredda trädgårdsprodukter (kap. 20) tillämpa sådana. De svårigheter att
kontrollera tullvärdet som föreligger vid import av färska varor enligt kap.
6-8 torde enligt nämnden heller inte föreligga i samma utsträckning för de
beredda produkterna enligt kap. 20.
Trädgårdsnäringens
riksförbund erinrar om att förbundet i sitt remissyttrande över
trädgårdsnäringsutredningens betänkande 1978:51 framhöll
Prop. 1981/82:120 78
att
tullarna under 20:e kapitlet med nödvändighet måste bringas i överensstämmelse
med de tullar som då föreslogs och av riksdagen fastställdes under 7:e och 8:e
tullkapitlen.
Förbundet
tillstyrker utredningens förslag om en generell övergång till värdetullar för
produkter under detta kapitel liksom tidigare skett under tullkapitlen 7 och 8.
Härigenom inflationsskyddas tullarna, vilket förbundet hälsar med
tillfredsställelse. Förbundet anför vidare i sitt yttrande över utredningens
promemoria i denna del följande.
Avsättningen
av köksväxter, frukt och bär till livsmedelsindustrin är av ett väsentligt lönsamhetsmässigt
värde för den svenska trädgårdsproduktionen.
Vid
sidan av för industriändamål, genom odlingskontrakt eller genom överenskommelse
på annat sätt, direkt odlade kvantiteter (i vissa fall även kvaliteter) av
olika produkter förekommer årligen en varierande men i högsta grad
betydelsefull avsättning av ett flertal olika produkter.
För
dessa normalt icke kontrakterade produkter utgör industriavsättningen ett
viktigt komplement till färskmarknadsavsättningen genom att kvantiteter som av
olika skäl inte är anpassade till denna kan finna alternativ avsättning.
Den
genomsnittliga årliga kvantiteten av svensk frukt, som skulle behöva avsättas
till industrin, har beräknats till drygt 20% av den totala yrkesmässigt odlade
kvantiteten.
Årligen
avsätts emellertid endast i genomsnitt omkring 10% beroende på
konkurrenssituationen till importen. Under innevarande säsong med den markanta
överskottssituation, som uppkommit dels till följd av riklig skörd i
yrkesfruktodlingarna dels en rekordartad skörd i hemträdgårdarna, är behovet av
industrin som alternativ avsättningsmöjlighet väsentligt större.
Industriavsättningen
tjänar här som ett viktigt marknadsreglerande instrument samtidigt som man
höjer kvalitetsnivån pä den frukt som bjuds ut på färskmarknaden till fördel
för konsumenten.
Utrymmet
för industriell avsättning har väsentligt minskat under senare år. Orsaken är
den kraftiga urholkningen av de existerande vikttullarna men också
livsmedelsteknikens landvinningar. Exempel på det senare är övergången till
import av koncentrerad frukt-, bär- och köksväxtsaft med upp till 7 gångers
styrka. Det är främst mot bakgrund av dessa förhållanden samt mot önskvärdheten
av att kunna bibehålla och skapa lönsamhetsförutsättningar för den existerande
kontraktsodlingen - ofta lokaliserad till områden där möjlighet till
alternativt näringsliv är mycket begränsat -som förbundet bedömer behovet av
tullskydd under 20:e tullkapitlet.
Såväl
Trädgårdsnäringens Riksförbund som dess branschorganisationer har under en lång
följd av år i olika sammanhang yrkat på ett återställande av tullskyddet för
industriavsättningen av köksväxter, frukt och bär. Det är med
tillfredsställelse förbundet noterar att en sådan översyn av tullarna under
20:e tullkapitlet nu genomförts.
Föreningen
svenska konservtillverkare anför i sitt yttrande.
Kap.
20 tillhör ett varuområde som erfarenhetsmässigt riskerar att falla mellan de
intressen vilka på den statliga sidan bevakar å ena sidan jordbru-
Prop. 1981/82:120 79
ket/trädgårdsnäringen,
å andra sidan industrivaror. På annat sätt kan inte förklaras att tullskyddet
för denna varugrupp sä påtagligt har försvagats -för att inte säga urgröpts -
under en period av flera decennier utan att industrin vunnit gehör för kravet
på korrigerande åtgärder, trots framställningar härom sedan lång tid tillbaka.
Först 1972 års jordbruksutredning uppmärksammade de besvärliga förhållandena
och förordade en översyn av gränsskyddet.
Det förtjänar erinras om
att när 1952 års tulltaxekommitté framlade sitt förslag till revidering av den
svenska tulltaxan, arbetade man med den huvudprincipen att gränsskyddet för en
viss vara skulle ge kompensation för tullbelastningen på i tillverkningen
använda råvaror jämte ett tullskydd för själva manufaktureringen; det senare
skulle i princip motsvara 13% av förädlingsarbetet. Avsteg från
manufaktureringsskyddet gjordes i både höjande och sänkande riktning i
kommitténs slutgiltiga förslag. Däremot förekom endast rent undantagsvis att
kompensation ej inrymdes i tullskyddet för tullbelastningen på i
tillverkningen använda råvaror. Det senare är ju naturligt, då i motsatt fall
ett negativt tullskydd skulle uppstå, liktydigt med en subvention av importen
till nackdel för svensk industri och sysselsättningen däri.
Tullskyddet
för varor i kap. 20 kom dock att få en felaktig utformning från åtminstone två
synpunkter. Dels bakades i en och samma tullsats ihop både kompensation för
tullbelastningen på använda råvaror och själva manufaktureringsskyddet, dels
utformades tullskyddet som en vikttull, uttryckt i kr. per kg.
En
inflation av en omfattning som då ej kunde förutses har senare urholkat
tullskyddet så att detta idag endast motsvarar c:a en tredjedel av skyddets
reella höjd kring mitten av 50-talet.
Tullskyddet
för varor i kap. 20 har ytterligare urgröpts genom att tullbelastningen på den
i tillverkningen ofta använda råvaran socker höjts gott och väl fem gånger
under den aktuella perioden av ett kvarts sekel på grund av ett ökat
jordbruksstöd till betodlingen.
Men
även andra råvaror i tillverkningen har fått en kraftigt ökad
råvaru-belastning. 1952 års tulltaxekommitté var medveten om att några av råvarorna
— som ärter, gurka och rödbetor — odlades av jordbrukare. Dessa krävde en
ersättning härför som inte alltför mycket skilde sig från den man erhöll vid
odling av stora jordbruksgrödor som spannmål, socker och raps. Utredningen
räknade med 15 % i kostnadspåslag på dessa kontraktsodlade grödor, mot bakgrund
av att prisnivån för egentliga jordbruksprodukter bedömdes ligga c:a 20% över
världsmarknadsprisnivån.
Sedan
dess har gränsskyddet för svensk vegetabilieodling kraftigt stigit och
överstiger nu sannolikt 100%. Detta påverkar kostnaden för i tillverkningen
använda råvaror, samtidigt som färdigvarutullen sänkts genom
penningvärdesförsämring.
En
fjärde försämring av konkurrenssituationen för de aktuella produkterna är att
riksdagen antagit och per den 1 februari 1980 beslutat sätta i kraft något
höjda tullar på trädgårdsprodukter i kap. 7-8. Ytteriigare höjningar blir
aktuella sedan vissa GATT-förhandlingar avslutats.
Sammanfattningsvis
anser föreningen
att
trädgårdsnäringsutredningens förslag till tullskydd bör accepteras -med ett par
smärre justeringar, främst för 20.07;
att
förslaget bör genomföras under 1980;
att
ett negativt tullskydd sedan länge föreligger, som kommer att ytterligare
förvärras, och att detta kräver åtgärder utan dröjsmål;
Prop. 1981/82:120 80
att
förslaget om utformning av tullskyddet som ett manufaktureringsskydd jämte i
vissa fall en rörlig införselavgift för kostnadsbelastningen på använda
jordbruksråvaror kan tillstyrkas;
att
införandet av detta gränsskydd bör ske i ett sammanhang;
att
översynen av systemet för råvarukostnadsutjämning i RÅK inte motiverar en
försening; RÅK själv har tillstyrkt att de berörda varorna i 20.03, 20.04,
20.05 och 20.07 överförs till jordbruksreglering och att en rörlig
införselavgift för sockerinnehället uttas;
att
införandet av nya, i vissa fall högre tullar på råvaror i kap. 7-8 gör det än
mer angeläget att ej dröja med revidering av gränsskyddet för varor i kap. 20.
KommerskoUegium
anför i sitt yttrande.
Det
förhållandet att det nuvarande tullskyddet för till kap. 20 hänförliga
produkter utgörs av vikttullar torde få ses som en konsekvens av att även
tullskyddet för trädgårdsområdet utgjorts av vikttullar. I och med att
flertalet produkter inom kap. 7-8 fr.o.m. 1980-02-01 beläggs med värdetullar
finns det enligt kollegiets mening ej längre några skäl att motsätta sig en
övergång till värdetull även för kap. 20-varor. De betänkligheter av främst
tullteknisk natur mot värdetull som kollegiet i annat sammanhang anfört
beträffande trädgårdsområdet äger inte giltighet här eftersom det rör sig om
industriprodukter med helt annorlunda leveranssätt.
En
övergång till värdetull skulle vidare lösa vissa av de problem som från
generaltullstyrelsens sida anhängiggjorts beträffande beräkningen av
tullpliktig vikt för vissa livsmedelsprodukter.
Sveriges
industriförbund som ser med tillfredsställelse på att tullskyddet för produkter
hänförliga till tulltaxans kapitel 20 nu äntligen blivit föremål för en
revision anför.
Genom
trädgårdsnäringsutredningens förslag tillgodoses ett från industrins sida
sedan länge hävdat krav på ett rimligare gränsskydd för den industri som
förädlar trädgärdsråvaror. Förslaget innebär att nämnda industri dels ges ett
manufaktureringsskydd av ungefär samma storlek som annan konkurrensutsatt
livsmedelsindustri, dels kompenseras för råvaru-fördyrningen av ingående
trädgårds- och jordbruksråvaror.
Skånes
handelskammare som inledningsvis understryker vikten av att vi i Sverige
generellt har ett tullskydd som nära ansluter till vad som gäller i vår
omgivning anför i sitt yttrande bl. a.
En
tullreglering som i väsentlig mån avviker från våra konkurrentländers kan få
olyckliga effekter i flera avseenden. Även på trädgårdsnäringens område torde
dessa synpunkter äga giltighet. Det utesluter inte att en speciell
produktprofil eller särskilda odlingsförhållanden i vårt land i något fall kan
motivera regler som avviker från de som tillämpas i vår omvärld, t. ex. inom
EG. Så långt möjligt bör givetvis Sverige också på detta område, likväl som på
andra, eftersträva ett nedbrytande av handelshinder.
Prop.
1981/82:120 81
Handelskammaren vill samtidigt framhålla att den
omvandling av tullskyddet på förevarande område son nu skett bort genomföras
så att negativa övergångseffekter undvikits. Det kan sålunda ifrågasättas om
det var lämpligt av riksdag och regering att frångå utredningens och många
remissinstansers förslag om samtidig ändring av tullskyddet för kapitlen 7, 8
och 20. Effekterna på industrins råvarukostnader till följd av tullhöjningarna
på varor i kapitel 7 och 8 har inte tillräckligt belysts. Uppenbart är
emellertid att en betydande kostnadsfördyring för livsmedelsindustrin här uppstått.
De stora ensidiga tullhöjningarna på djupfrysta produkter medför en
konkurrenssnedvridning i förhållande till import av samma varor i färskt eller
konserverat skick. Konkurrenssnedvridningen tar sig uttryck inte bara genom att
djupfrysta importerade varor kommer i ett sämre läge än färska och
konserverade. Genom att djupfryst import används i hög utsträckning för inhemsk
konservering drabbas även den inhemska livsme-delskonservproduktionen i
förhållande till färdigkonserverad import.
Stockholms handelskammare anser att det inte vore
rationellt att bibehålla vikttullar för frukt- och grönsaksberedningar
hänförliga till 20 kap. tulltaxan, då riksdagen beslutat om övergång till
värdetullar för tulltaxans kapitel 7 och 8, som omfattar råvaror för framställning
av frukt- och grönsaksberedningar. Handelskammaren delar därför utredningens
uppfattning att eventuell tull för beredningar bör utgå i form av värdetull.
Detta medför att tullarnas skyddseffekt i fortsättningen inte kommer att
urholkas av inflationen, vilket förhållande man bör ta hänsyn till vid
fastställande av de nya värdetullarna. I yttrandet säger handelskammaren
vidare.
Trädgårdsnäringsutredningen har funnit att justeringar av
tullnivåerna måste genomföras för vissa varuslag och hänvisar dels till de
redan beslutade ändringarna av tullnivåerna under 7 och 8 kap. tulltaxan, dels
till att tullarna bättre måste anpassas till den nuvarande och framtida
konkurrenssituationen för trädgårdsnäringen och berörd livsmedelsindustri.
Samtidigt har utredningen funnit att tullhöjningarna på råvarorna hänförliga
till 7 och 8 kap. mestadels får en begränsad återverkan på tullarna på kap.
20-varor. I princip skulle därmed som motiv för tulljusteringar återstå
konkurrenssituationen.
Av Industriverkets rapport Livsmedelsindustri har
Stockholms Handelskammare närmast fått den uppfattningen att den svenska
frukt- och grönsaksindustrins utveckling totalt sett är relativt
tillfredsställande och att importkonkurrensen inte är överväldigande.
Statens pris- och kartellnämnd framhåller i sitt yttrande
att om utredningens förslag skulle leda till att den totala avgiftsnivån
skulle bli högre än nuvarande tullskydd, skulle konsumenterna drabbas i form av
höjda konsumentpriser på ifrågavarande produkter. I avvaktan på RÅKs
ställningstaganden och förslag bör därför, enligt nämndens mening, endast
sådana tullförändringar göras, som är en konsekvens av redan beslutade tulländringar
på köksväxter, frukter och bär inom kapitlen 7 och 8 i tulltaxan fr.o.m. den 1
februari 1980. 6 Riksdagen 1981182. 1 samt. Nr 120
Prop. 1981/82:120 82
2
Synpunkter rörande industrins råvarukompensation
Lantbrukarnas
riksförbund finner den av trädgårdsnäringsutredningen föreslagna lösningen att
tills vidare hänföra produkter med nämnvärt innehåll av jordbruksreglerade
råvaror till jordbruksregleringen i avvaktan på RÅKs beslut lämplig. Därmed bör
för varje produkt och tillfälle under mellantiden en väl avvägd införselavgift
kunne tagas ut.
Trädgårdsnäringens
riksförbund anför i sitt yttrande i denna del följande.
Beträffande
en del av de här aktuella varugrupperna utreds för närvarande och i annat
sammanhang behovet av att utta en särskild råvarukostnadskompensation — i
första hand beträffande socker. Skulle en höjning av råvarukostnadskompensation
ske såsom kan förmodas, innebär detta i ett initialskede att det totala
gränsskyddet höjs. Härefter kommer kompensationsavgiften att övergå till att
vara en neutral faktor i bedömningen av det framtida tullskyddet för de svenska
trädgårdsprodukterna. Förbundet vill därför framhålla, att bedömningen av
tullens storlek för en aktuell produkt måste göras utifrån tullskyddet för
motsvarande färska råvara samt behovet av att i övrigt stödja inhemsk
produktion av denna råvara.
Utredningens
förslag att i avvaktan på RÅK:s förslag om råvarukostnadsutjämning överföra
vissa produktgrupper, innehållande större kvantiteter socker, till
jordbruksregleringen har förbundet dock ingenting att erinra mot, då detta
innebär att en fastställd tulljustering med omedelbar verkan kan träda i kraft.
Sveriges
industriförbund understryker vikten av att frågan om råvarukostnadskompensation
för socker som ingår i produkter hänförliga till tulltaxenr. 20.03-20.05 samt
sockrade safter hänföriiga till 20.07 löses samtidigt med att de nya tullarna
för dessa produkter träder i kraft. Förbundet tillstyrker därför att dessa
varuslag överförs till jordbruksregleringen för att möjliggöra införandet av
rörliga importavgifter. Det förtjänar påpekas att RÅK i sitt remissyttrande förklarat
sig införstådd med en sådan lösning.
Föreningen
svenska konservlillverkare anför i sitt yttrande.
Trädgårdsnäringsutredningen
erinrar om att det i samband med regeringens och riksdagens behandling av
förändringarna av tullskyddet för tulltaxans kap. 6—8 förutsatts, att
ändringarna av tullarna för trädgårdsprodukter och beredningar därav - alltså
kap. 20 - skulle genomföras i ett sammanhang. Enligt utredningens mening bör
inte ändringar träda i kraft om inte samtidigt möjligheterna till kompensation
för de i beredningarna ingående jordbruksprisreglerade varorna, främst socker,
kan ges. För att ett ändrat tullskydd för beredningarna skall kunna träda i
kraft så snart som möjligt föreslår utredningen därför att, i avvaktan på
förslag från RÅK rörande hur problemet definitivt bör lösas, frågan får en
provisorisk lös-
Prop.
1981/82:120 83
ning
genom att de varuslag som berörs förs till jordbruksprisregleringen. Härigenom
skapas möjligheter att utöver tullen ta ut en röriig avgift på samma sätt som
nu sker för vissa varuslag som omfattas av extern prisut-jämming, t. ex. saft
hänförlig till 21.07.
Sedan
utredningen avgav sitt förslag har riksdagen godkänt nya (ullsatser - att
träda i kraft den 1 februari 1980 - för ett stort antal varor i kap. 7-8, vilka
är råvaror för tillverkning av kap. 20-varor. Detta förhållande gör det än mer
angeläget, att revideringen av gränsskyddet för kap. 20 snarast genomföres och
helst före utgången av år 1980.
Helt
nödvändigt är därvid att förändringen i själva manufaktureringsskyddet och
beslut om införande av rörlig införselavgift - på socker - tas samtidigt.
Som
bekant arbetar sedan en tid en särskild kommitté - den s. k. RÅK - med en
översyn av själva systemet med rörliga införselavgifter som kompensation för
belastning på använda jordbruksråvaror. Detta förhällande kan dock icke tas
till intäkt för att skjuta på beslutet om att snarast revidera gränsskyddet för
kap. 20. RÅK själv har i ett yttrande till regeringen funnit, att dess arbete
inte lägger hinder i vägen för att införa en rörlig införselavgift på vissa
positioner, särskilt 20.03, 20.04, 20.05 och 20.07, där socker ingår. På samma
sätt somredan skett med saft i 21.07 kan varorna överföras till
jordbruksregleringen och rörlig införselavgift uttas på sockerinnehållet.
Det
förefaller inte sannolikt att översynen av systemet för
rävarukost-nadsutjämning i RÅK kommer att leda till någon mera väsentlig
förändring beträffande utformningen av sockerkompensationen. I alla händelser
kommer en sådan förändring inte att behöva föranleda några nya förhandlingar i
GATT. Det är däremot önskvärt att sådana förhandlingar snarast tas upp i de
fall där en tillämpning av trädgårdsnäringsutredningens förslag skulle
föranleda att gällande bindningar måste brytas. Dessa förhandlingar bör om
möjligt inledas innan riksdagen under våren 1980 tagit ställning till förslaget
om utformning av gränsskyddet för kap. 20.1 dessa förhandlingar ser FSK del som
möjligt att ånyo i GATT binda själva manufaktureringsskyddet, men däremot
naturligtvis inte den röriiga införselavgiften.
KommUtén
för industrins råvarukostnadsutjämning erinrar om att det är kommitténs uppgift
att bl.a. bedöma behovet av prisutjämnande åtgärder för den del av den svenska
industrin som är utsatt för konkurrens från andra länders industrier, vilka har
tillgång till jordbruksrävaror till värids-marknadspris och anför.
Utan
att kommittén föregriper sitt slutliga ställningstagande till
prisut-jämningsfrågan tillstyrker kommittén trädgårdsnäringsutredningens förslag
om att berörda varuslag tills vidare förs över till jordbruksprisregleringen.
Med beaktande av de regler som använts för att pröva behovet av prisutjämning
för livsmedelsindustriprodukter, t. ex. för bagerivaror, anser kommittén att
prisutjämnande åtgärder, genom uttagande av en rörlig avgift, bör införas för
huvuddelen av ifrågavarande produkter samtidigt som det föreslagna tullskyddet
träder i kraft.
För
ärter och bönor hänförliga till tulltaxenr 20.02 föreslår utredningen i de fall
dessa produkter är baserade på jordbruksprisreglerad råvara hänför-
Prop.
1981/82:120 84
lig
till tulltaxenr. 07.05 att dessa produkter förs till jordbruksprisregleringen
och ges tullfrihet. Härvid förordar utredningen vad gäller vita bönor en lägsta
införselavgift på 8% av varuvärdet, motsvarande den nuvarande tullen för dessa
bönor.
Kommittén
tillstyrker att nämnda produkter tills vidare förs över till
jordbruksprisregleringen. Härigenom uppnås en överensstämmelse med vad som
gäller för potatisprodukter under tulltaxenr 20.02, vilka omfattas av
jordbruksprisregleringen. Vad gäller införselavgiftens storlek för vita bönor
torde det ankomma på statens jordbruksnämnd att fastställa denna.
För
övriga, icke jordbruksprisreglerade produkter hänförliga till tulltaxenr 20.02
innebär trädgårdsnäringsutredningens förslag att eventuell kompensation för
ingående jordbruksprisreglerad råvara får anses vara inkluderad i det
föreslagna tullskyddet. Med hänsyn till att nämnda produkter inte alls
innehåller jordbruksprisreglerad råvara eller innehållet av sådan råvara är
ringa, har kommittén inget att erinra mot förslaget.
Kooperativa
förbundet anför i sitt yttrande i denna del följande.
Gränsskyddet
för en del varor inom kap. 20 kommer att behandlas dels enligt utredningens
förslag om tullskydd och dels som följd av RÅK:s senare förslag under år 1980
angående råvarukostnadsutjämning. KF:s principiella uppfattning är att man
borde genomföra ovannämnda ändringar samtidigt för att kunna bedöma det totala
gränsskyddet för viktigare varor inom kap. 20. Det synes därför i och för sig
vara onödigt att som utredningen föreslagit påskynda tulländringar och
provisoriskt överföra varorna till jordbruksprisregleringen, särskilt som
RÅK-utredningen snart är klar.
Eftersom
dock utredningsdirektiven förutsätter att förslag till ändrade tullar för kap.
20-varor skall underställas riksdagen under våren 1980 kan KF godta
utredningens förslag - i första hand för de varor där tullsänkningar
föreslagits, kombinerat med förslag om råvarukostnadsutjämning särskilt med
hänsyn till sockerinnehållet. I avvaktan pä RÅK:s förslag senare i år förs
dessa varor således provisoriskt till jordbruksprisregleringen varvid rörlig
införselavgift kan tas ut.
Statens
jordbruksnämnd som erinrar om att utredningens rubricerade förslag berör
60-talet positioner i tullverkets tulltaxa (den s.k. arbets-taxan), varav 48 är
bundna i GATT, anför.
Omförhandlingar
inom ramen för GATT blir aktuella för 31 positioner, om riksdagen beslutar i
enlighet med utredningens förslag. Det torde inte vara orealistiskt att utgå
från att de nödvändiga omförhandlingarna - i första hand med EG - kan komma att
kräva betydande tid, vilket skulle innebära att de nya tullarna för beredningar
av frukt och köksväxter kan träda i tillämpning tidigast hösten 1980, sannolikt
dock avsevärt senare (enligt utredningen senast 1 januari 1981). RÅK:s förslag
till prisut-jämningsåtgärder för bl.a. varor enligt kap. 20 beräknas föreligga
under 1980. Den tidsvinst som därigenom kan uppnås genom en provisorisk
tillämpning av råvarukostnadsutjämning för vissa varor torde således bli
relativt liten. Det hade varit en fördel om man kunnat avvakta den slutgiltiga
lösning som förestår för de livsmedelsindustriprodukter som framdeles
Prop.
1981/82:120 85
skall
omfattas av råvarukostnadsutjämning. Med hänsyn till utredningens direktiv att
förslag skulle underställas riksdagen redan våren 1980 har dock nämnden inte
något att erinra mot den föreslagna lösningen av råvarukostnadsutjämningsfrågan
för vissa beredda trädgårdsprodukter.
Sverige
har emellertid i de nyligen avslutade multilaterala handelsförhandlingarna
inom ramen för GATT åtagit sig att binda tullsatserna för en del
fruktberedningar och råsafter enligt tulltaxenr. 20.06 resp. 20.07 vid en lägre
nivå än tidigare. Utredningen föreslår att även dessa varor skall föras över
till jordbruksprisregleringen. Om så blir fallet och avsikten är att tillämpa
införselavgifter måste de nya bindningarna upplösas. Nämnden anser det
sistnämnda mindre lämpligt och föreslår därför att man tills vidare avstår från
att föra över berörda varor enligt tulltaxenr. 20.06 och 20.07 till
jordbruksprisregleringen och att vidta prisutjämningsåtgärder för dem.
Kommerskollegium
säger i sitt yttrande.
För
ett flertal varuslag har utredningen föreslagit tullfrihet. Mestadels rör det
sig här om varor varav ej förekommer produktion inom landet. För vissa av
varuslagen föreslås att det skall ges möjlighet att ta ut kompensation för
sockerinnehållet genom att varorna i avvaktan på RÅK:s utredning om
prisutjämning tills vidare förs över till jordbruksprisregleringen. Kollegiet
har ingen erinran mot förslaget att införa tullfrihet för dessa produkter men
ställer sig avvisande till förslaget att produkterna överförs till jordbruksprisregleringen.
En överföring till jordbruksprisregleringen av varuslag som inte produceras i
Sverige eller för vilka råvaruprisutjämningen inte är motiverad av den aktuella
konkurrenssituationen är enligt kollegiets mening inte internationellt
försvarbar. Eftersom ett införande av prisutjämningsåtgärder för ett flertal
positioner är beroende av att GATT-bindningar hävs - och måste kompenseras med
bindningar för andra varuslag — är det angeläget att man till
jordbruksprisregleringen endast överför sådana varor för vilka
prisutjämningsåtgärder verkligen behövs.
Vad gäller skyddsbehovet
till den del som avser kompensation för belastningen av i produkterna ingående
jordbruksprisreglerade råvaror föreslår utredningen som tidigare nämnts att i
de fall belastningen är av liten betydelse kompensation skall inkluderas i
tullskyddet medan frågan om kompensation i övriga fall får lösas inom ramen för
det arbete som bedrivs av RÅK. Kollegiet delar utredningens uppfattning på
denna punkt. Däremot ställer kollegiet sig starkt tveksamt till förslaget om
en provisorisk tillämpning av råvarukostnadsutjämning för vissa produkter
innehållande socker. Ett ställningstagande till frågan om prisreglerande
åtgärder för här aktuella produkter bör enligt kollegiet tas först när RÅK:s
utredning föreligger eftersom det i RÅK:s utredningsuppdrag ingår att
kartlägga vilka hvsmedelsindustriprodukter och råvaror som bör omfattas av
prisutjämning. RÅK avser enligt vad kollegiet erfarit ha sin utredning klar
före den 1 juli i år. Den eventuella tidsvinst som skulle uppnås genom att man
i avvaktan på RÅK:s utredning provisoriskt genomför en råvarukostnadsutjämning
blir således tämligen liten och uppväger ej enligt kollegiets uppfattning de
förhandlingsmässiga komplikationer som sannolikt kommer att uppstå vid frågans
behandling i GATT och som även kan innebära nackdelar tidsmässigt sett.
Beträffande
GATT-behandlingen gäller att för flertalet av de positioner
Prop. 1981/82:120 86
för
vilka föreliggande utredning föreslår råvarukostnadsutjämning har tullarna
bundits vid vissa nivåer. I de fall där dessa bindningar måste brytas och
omförhandlas kommer dessa omförhandlingar att onödigtvis kompliceras om
storleken på det totala gränsskyddet ej kan uppskattas. Situationen kan härvid
te sig olika för olika varuslag men det kan ej bortses från att
förhandlingsmässiga komplikationer lätt uppstår om man redan före
förhandlingarna bundit sig för en viss lösning innan en totalbedömning gjorts
av vilket gränsskydd man vill uppnå och hur detta skall vara utformat.
Med
hänsyn till vad som anförts anser kollegiet att man bör avvakta med
överföringen till jordbruksregleringen av ifrågavarande produkter och därmed
också fastställandet av de slutliga tullsatserna (såväl de nya värdetullarna
som de föreslagna tullfriheterna) - till dess RÅK närmare prövat behovet av
prisutjämningsåtgärder inom detta område. I avvaktan härpå bör nuvarande
gränsskydd bibehållas.
Vad
gäller behovet av ändrat gränsskydd till den del som ej avser kompensation för
den råvarukostnadsbelastning som uppkommer till följd av att
jordbruksprisreglerade råvaror ingår bör förutom råvarutullbelast-ningen även
här den rådande konkurrenssituationen för berörd industri i första hand
beaktas. Kollegiet får härvid erinra om att utredningen funnit att de beslutade
höjningarna av tullarna på råvarorna mestadels torde få en begränsad
återverkan.
Stockholms
handelskammare anser att det är olyckligt att RÅK:s och
trädgårdsnäringsutredningens arbete inte helt kunnat bedrivas i ett sammanhang.
Det är därför enligt handelskammaren inte möjligt att nu fullständigt
analysera effekten av trädgårdsnäringsutredningens förslag. Eftersom en hel
del av de nu gällande vikttullarna är bundna i GATT torde emellertid de nya
tullsatserna och eventuella rörliga avgifter inte kunna sättas i kraft förrän
omförhandlingar skett enligt GATT:s artikel XXVIII. Enligt
vad Handelskammaren kan förstå torde det vidare kunna befaras att
omförhandlingarna kommer att dra ut på tiden, bl.a. av den anledningen att
RÅK:s betänkande rimligen måste ligga till grund för eventuellt erforderliga
svenska erbjudanden om återbindningar av de nya tullarna och avgifterna.
Sveriges
frukt- och grönsaksdistributörers förening anser att frågor rörande industrins
råvarukompensation bör handläggas inom den för dessa frågor tillsatta,
särskilda utredningen, RÅK, och anstå i avvaktan på definitivt
ställningstagande, sedan denna utredning framlagt sina överväganden och går
därför inte närmare in på dessa spörsmål. Föreningen anför vidare.
Någon
anledning att nu vidta åtgärder för att överföra vissa varuposi-tioner till
jordbruksregleringen föreligger inte enligt vår uppfattning. Frågan om en
eventuell sådan åtgärd anser vi inte mer brådskande än att RÅK:s utredning och
förslag kan avvaktas. Vidare kommer sannolikt nödvändiga omförhandlingar i GATT
att kräva sådan tid, att provisoriska åtgärder i praktiken skulle innebära ett
ganska ringa tidigareläggande i
Prop.
1981/82:120 87
förhållande
till definitiva beslut i råvarukostnadsutjämningsfrågan i anslutning till
RÅK:s överväganden.
ICA-förbundet
konstaterar med beklagande att Trädgårdsnäringsutredningen och RÅK;s arbete
inte kunnat samordnas. Förbundet anser detta vara mycket olyckligt då faktiska
uppgifter om det kommande totala gränsskyddet är av största vikt för en
helhetsbedömning av tänkbara effekter av föreslagna åtgärder. Förbundet anför
vidare.
I
princip anser vi det riktigt att vid import av färdiga produkter, hänsyn tas
till avgiftema för de i produkterna ingående råvarorna. Detta möjliggör för
svenska odlare och fabrikanter att kunna konkurrera med import på lika villkor.
En
förutsättning för att sockerkompensationsavgift skall komma i fråga måste vara
att produktion av den färdiga produkten förekommer i Sverige. Så sker t. ex. ej
av fruktkonserver av olika slag, t. ex. ananas, aprikoser, persikor, päron och
fruktcocktail. Med undantag av päron, varken odlas eller packas dessa frukter i
Sverige.
Vi
anser att fruktkonserver helt skall fritagas från avgift.
Sammanfattningsvis
vill vi bestämt avvisa tanken på att besluta om förslag till nya tullar innan
RÅK:s arbete föreligger som delunderlag för bedömande av det totala
gränsskyddet.
Landsorganisationen
i Sverige avstyrker utredningens förslag att vissa varuslag nu skall överföras
till jordbruksprisregleringen. Enligt organisationens mening bör kommittén för
industrins råvarukostnadsutjämning först pröva och ta ställning till denna
fråga.
3
Synpunkter beträfTande tullskyddets utformning och nivå
Föreningen
svenska konservlillverkare konstaterar att tullskyddet för varor i kap. 20
allvarligt urholkats under de senaste 25 åren och nu lämnar industrin i stort
sett utan egentligt skydd. I många fall räcker tullen inte ens till för att
kompensera för tullbelastningen på använda jordbruksråvaror. I yttrandet säger
föreningen.
Den
ovan påtalade situationen har medverkat till en rad omställningar och
nedläggning av tillverkningar inom det aktuella varuområdet. En koncentration
har skett. Att produktionen inte ytterligare slagits ut av en växande import
får tillskrivas sådana faktorer som
att
smaken ofta är nationellt inriktad;
att
det tar en lång tid innan utländska konkurrenter anpassar sin tillverkning
till svensk smak;
att
de svenska företagen hittills bedrivit en framgångsrik marknadsföring och har
väl inarbetade kvalitetsnamn.
All
erfarenhet under 70-talet har emellertid lärt, att fördelar för inhemsk
industri mycket snabbt kan vägas upp av andra ekonomiska realiteter. Till de
senare hör ett negativt tullskydd.
Prop. 1981/82:120 88
En
motsvarande situation har för övrigt redan inträffat inom det aktuella
varuområdet, för sådan saft som i tulltaxan hänföres till 21.07. Importen frän
Norge växte starkt i början av 70-talet genom att gränsskyddet inte
kompenserade för. ökad tullbelastning på råvaran socker. Statsmakterna reagerade
positivt på industrins framställning om införande av en rörlig införselavgift
på socker i saft hänförlig till 21.07. Importen har anpassats därefter.
Tillvägagångssättet
för saft i 21.07 kan ses som ett precedensfall för en motsvarande utformning av
tullskyddet för varor i kap. 20.
I
det förberedande utredningsarbetet till trädgårdsnäringsutredningens betänkande
- i en särskild arbetsgrupp gemensam med RÅK - har anförts att eftersom ingen
avsevärd inbrytning av import skett på den svenska marknaden, så har industrin
inte visat att behov av ett ändrat gränsskydd föreligger. Det är en
argumentation som FSK mött även hos företrädare för vissa statliga myndigheter.
Följande invändningar kan riktas häremot:
-
För det första må framhållas
att förändringar av konkurrenssituationen inom hela det industriella området
numera sker mycket snabbare än tidigare. Belysande är vad som skett under
70-talet med svenska basindustrier. Det är felaktigt för att inte säga naivt
att tro, att inte motsvarande förändringar kan ske för varor i kap. 20 när
utgångsläget visar sådan brist i konkurrensneutralitet som nu är fallet genom
en omfattande negativ tullbelastning.
-
För det andra är det väsentligt
att söka förebygga att en krissituation uppstår genom att tullskyddet anpassas,
innan de svenska företagens konkurrenskraft urholkats till följd av stora
importinbrytningar.
-
För det tredje önskar industrin
och föreslår trädgårdsnäringsutredningen inte några mer långtgående åtgärder
på tullsidan än vad som i det stora hela redan gäller i Sverige för
livsmedelsprodukter i övrigt.
-
För det fjärde är det inte
möjligt att mäta ett branschens "behov" av tullskydd, i synnerhet
inte med den tidspress som trädgårdsnärings-utredningen haft att handlägga
detta ärende. I alla händelser vänder sig FSK bestämt mot den mätmetoden, att
en industrins konkurrenskraft skall ha försämrats - t. ex. som varvens - innan
staten är beredd att ingripa. Åtgärder vid en så sen tidpunkt är väsenfligt
kostsammare för samhället än förebyggande åtgärder. Det ter sig som både väl
övervägt och en gärd av skälighet att ge den aktuella näringsgrenen motsvarande
betingelser i fråga om gränsskydd som gäller för flertalet andra livsmedelsprodukter.
I
ett särskilt yttrande till trädgårdsnäringsutredningens betänkande av ledamoten
Erik Brandt har redovisats synpunkter beträffande de principer som bör ligga
till grund för tullskyddet för kap. 20. Det förslag till utformning av
tullskyddet som framlagts av trädgårdsnäringsutredningen tillgodoser enligt
föreningen flertalet av de krav som framförts i yttrandet även om nivån på det
föreslagna tullskyddet i vissa fall kan anses väl låg - och i något fall
(20.07) för hög.
Sveriges
grossistförbund instämmer till alla delar i de synpunkter som framförts av
Holger Nyström i dennes särskilda yttrande. Förbundet uttalar bl. a.
Parallellt
med trädgårdsnäringsutredningens arbete med tullkapitel 20 har kommittén för
industrins råvarukostnadsutjämning — RÅK - utrett
Prop. 1981/82:120 89
behovet
av råvarukompensation för industrin. Då flera produkter inom tullkapitel 20
behandlas inom bägge utredningarna är det enligt vår mening angeläget att ett
gemensamt förslag utarbetas. Ett sådant förslag skulle dels möjliggöra en
bättre helhetsbedömning över hur importkonkurrensen kommer att påverkas, dels
ge konsumenten en bättre chans att överblicka hur priserna framgent kan komma
att påverkas.
Beträffande
åtskilliga tullpositioner ställer vi oss frågande till på vilket sätt
tullsatserna framräknats. Redovisning saknas sålunda över hur man gått till
väga vid uträkningen av dessa. Då många företag torde komma att ställas inför
stora problem med anledning av de föreslagna tullarna, bör det enligt vår
mening vara en självklarhet att man noga redovisar tillvägagångssättet.
Vi
vill ytterligare understryka vad Holger Nyström i sitt särskilda yttrande
påpekar, nämligen
"För flera viktiga
varuslag föreligger en situation där antingen finns endast en svensk producent
eller en svensk tillverkare har en marknadsdo-minerande ställning. Med hänsyn
härtill är det från allmänna synpunkter angeläget att importen inte försvåras
så att en nödvändig konkurrens omöjliggörs."
Vidare
bör understrykas vad Nyström säger om importkonkurrensen:
"Beträffande
ett flertal för konsumenten väsentliga tullposilioner föreligger inte någon
besvärande importkonkurrens och ej heller finns några tecken på att en sådan är
att förvänta. Tvärtom är, som framgår av utredningen, importandelen ofta mycket
liten jämfört med vad som gäller svensk konsumentproduktions
konkurrensförhållanden i allmänhet trots att gränsskyddet ej sällan kan anses
moderat. En ökad importkonkurrens skulle från konsumentsynpunkt vara önskvärd
beträffande åtskilliga positioner med hänsyn till en ofullständig inhemsk
konkurrens"
Trädgårdsnäringsutredningen
har i sitt arbete eftersträvat en rimlig balans mellan producent- och
konsumentintressena. Man har i utredningens slutgiltiga förslag dock svårt att
hitta tullpositioner där producentinlres-sena fått ge vika för
konsumentintressena. I de fall då konsumentintressena lämnats prioritet har
det gällt situationer där de svenska producentintressena inte kunnat skadas,
dvs. för sädana varor, som inte odlas och vidareförädlas i landet.
Enligt
vår mening torde — om utredningens förslag till alla delar genomföres -
konsumentens valmöjligheter inom flera varuområden komma att avsevärt beskäras.
Likaså torde det vara ostridigt att konsumentpriserna kraftigt kommer att
påverkas - ett förhållande som enligt vår mening bort redovisas i utredningen.
Sammanfattningsvis
vill vi betona följande synpunkter, vilka vi anser vara av avgörande betydelse
vid utformningen av de föreslagna tullarna inom tullkapitel 20.
Det synes oss synnerligen
angeläget att i berörda fall inte framlägga förslag till tullar utan kännedom
om RÅK:s slutliga ställningstagande. Det är ju dock ytterst det totala
gränsskyddets nivå som blir avgörande och som skall jämföras med nuvarande
tullar. Dessutom skulle ett sådant förfarande också strida mot tankarna i det
ursprungliga utredningsuppdraget. - En fullständig beskrivning av
tillvägagångssättet vid beräkningen av de
nya
tulltaxorna bör redovisas.
Prop. 1981/82:120 90
—
Det framlagda förslaget kan leda till att den ur konsumentsynpunkt önskvärda
konkurrensen vad beträffar åtskilliga varuslag inom tullkapitel 20 kraftigt
reduceras vilket i sin tur kan komma att föranleda onödigt förhöjda
konsumentpriser. Ökad uppmärksamhet måste därför enligt vår mening ägnas denna
omständighet.
Sveriges
frukt- och grönsaksdistributörers förening hänvisar till och instämmer i det
särskilda yttrande, som avgivits av experten i Trädgårdsnäringsutredningen
Holger Nyström och som är fogat till utredningens promemoria. Föreningen, som
också hänvisar lill de särskilda remissyttranden som avges av ICA Aktiebolag,
Kooperativa Förbundet och Sveriges Grossistförbund, anför.
Vi
vill särskilt understryka vikten av att återhållsamhet iakttas vid utmätning av
tullskydd, som ju är en form av samhällsskydd till berörda industrier.
Kostnaderna för detta stöd bärs i sista hand av konsumenterna, som drabbas av
de ökade priser som tullarna medför. I dagens situation är det en av samhällets
främsta uppgifter att bekämpa inflationen och det är därför synnerligen
angeläget att iaktta försiktighet i fråga om lullhöjningar, som kan verka
inflationsdrivande. Eftersom del bl.a. av Industriverkets utredningar och även
av de ekonomiska resultatredovisningar för olika livsmedelsindustriföretag, som
lämnats i dagspressen, inte kan utläsas, all berörd del av svensk
livsmedelsindustri i stort sett skulle kämpa med några svårigheter på grund av
utländsk konkurrens, finns det enligt vår uppfattning inte någon anledning att
genomföra tullhöjningar annat än där så motiveras av ökade tullar för frukt,
bär och grönsaker.
Kooperativa
förbundet framhåller med utgångspunkt från att KF främst företräder
konsumentintresset att det är KF:s principiella uppfattning att eventuella
tullhöjningar bör begränsas så mycket som möjligt. Förbundet anför i denna del
följande:
Även
från "näringslivssynpunkt" får KF framhålla att tullskyddet bör
begränsas och endast innefatta ett begränsat manufaktureringsskydd och då
främst av hänsyn bl.a. till vårt höga löneläge, eventuella beredskapssynpunkter
m. m. En viss anpassning till motsvarande förhållanden i EG kan således godtas
eftersom tullskyddsnivån för dessa varor är avsevärt högre där. Hänsyn måste
också tas till att riksdagsbeslut om något höjda tullar på trädgårdsråvaror i
kap. 7 och 8 sätts i kraft. I den slutliga avvägningen anser KF att den största
vikten måste fästas vid de långsiktiga konsumentintressena, vilket bl.a.
innebär att konsumentprishöjningar begränsas och att bl.a.
sysselsättningsaspekter beaktas. Med hänvisning till det ovan anförda anser KF
att utredningens förslag till tullhöjningar för flera varor är onödigt stora
(gurkor, rödbetor, konservärter, svamp etc). Det är bra att man för andra varor
(som t. ex. oliver och kapris) föreslagit tullfrihet. För flera andra varor
föreslås oförändrat tullskydd.
Statens
pris- och kartellnämnd tillstyrker utredningens förslag till tullfrihet för
sådana produkter som inte tillverkas inom landet. Detta bör verka sänkande på
konsumentpriserna. Nämnden anför.
Prop. 1981/82:120 91
I
andra fall finner nämnden att utredningen, som ett led i en strävan att skydda
den inhemska produktionen, föreslår tullhöjningar även på produkter som
importeras i endast begränsad omfattning. Vid en förhöjd avgiftsnivå finns det
risk för att den konkurrerande importen slås ut, vilket bl.a. skulle leda till
en försvagad konkurrens och minska konsumenternas valmöjligheter. En rätt
avvägd tullnivå är särskilt viktig inom sådana produktområden, där den inhemska
tillverkningen är koncentrerad till ett enda företag. Denna situation gäller
exempelvis för inläggningar av gurka respektive rödbetor.
Sammanfattningsvis anser
nämnden att utredningens nu framlagda förslag till ändrat tullskydd i alltför
liten utsträckning beaktar konsumenternas intresse av valfrihet och så låga
priser som möjligt. Tullhöjningar som skydd för inhemsk produktion bör i
görligaste mån undvikas främst på produktområden, där importen är begränsad,
eller där den inhemska produktionen är koncentrerad till ett enda företag.
Statens
industriverk säger sig inte ha haft möjlighet att göra någon mer ingående
bedömning av förslagets teknikdel och inte heller av dess konsekvenser för
producent- och avnämarsida. I princip finner dock verket inget att erinra mot
utredningens förslag vad gäller teknikdelen. Beträffande konsekvenserna för
eller påverkan på olika intressenter av de föreslagna skyddsnivåerna anför
verket att dessa behandlas mycket summariskt av utredningen samt att det inte
varit möjligt för industriverket att med utgångspunkt från utredningens förslag
och dess redovisade överväganden bedöma dessa aspekter. Verket avstår därför
att ta ställning till de föreslagna skyddsnivåerna.
Kommerskollegium
framhåller i sitt yttrande att en bedömning av det befogade i ett ändrat
gränsskydd för produkter hänföriiga till kap. 20 enligt kollegiets mening i
första hand bör baseras på en utredning om det faktiska skyddsbehovet för
industrin i fråga. Härvid bör såsom utredningen framhållit även
konsumentintressena beaktas. Kollegiet anför.
Gränsskyddet
för här aktuella produkter kan, som framgår av utredningens förslag i princip
delas upp i tre komponenter, varav den ena utgörs av manufaktureringsskyddet
för den inhemska industrin, den andra av tullbelastningen av i produkterna
ingående råvaror och den tredje av belastningen av i produkterna ingående
jordbruksreglerade råvaror. I det av trädgårdsnäringsutredningen framlagda
förslaget redovisas dock för de olika varuslagen ej närmare storleken av de
olika komponenterna. Ej heller redovisas som regel i utredningen några andra
uppgifter som styrker det faktiska behovet av att vidta uppjusteringar av det
nuvarande gränsskyddet. Däremot har den särskilda arbetsgruppen med
representanter från trädgårdsnäringsutredningen och RÅK i en till gruppens
förslag fogad bilaga för ett antal livsmedelsprodukter redovisat tull- och
avgiftsbelastningen för i produkterna ingående råvaror.
Generaltullstyrelsen
säger sig inte ha något att erinra mot övergången till värdetullar och anser
sig inte ha anledning att ta ställning till det föreslagna
Prop. 1981/82:120 92
grä'/sskyddets
höjd. Styrelsen påpekar dock att det föreslagna systemet med tullar i
kombination med rörliga införselavgifter förorsakar merarbete för såväl
importörer som tullmyndigheter jämfört med nuvarande vikttullar.
3.1
Ätbara frukter m. m.
3.1.1
TuUta.xenr 08.10 (frysta frukter, ulan lUlsats av socker)
Lantbrukarnas
riksförbund har ingen erinran mot utredningens förslag i denna del.
Trädgårdsnäringens
riksförbund ställer sig positivt till utredningens förslag att snarast utreda
möjligheterna att i ökad utsträckning använda svenska jordgubbar för
industriändamål. Förbundet anför vidare.
Den
svenska industrins behov av jordgubbar som råvara till mos, sylt, marmelad m.
m. och för försäljning som frysta importeras under rubricerade nummer samt
under nummer 20.03. Den försämring av tullskyddet som här skett har medfört att
den tidigare inte obetydliga avsättningen av svenska bär härför har kraftigt
reducerats. I ökad utsträckning har dessa kvantiteter därför fått söka sig ut
på färskmarknaden.
Produktionen
av jordgubbar totalt i landet har ökat drastiskt under 70-talet. Detta har
medfört att betydande marknadsöverskott uppstår varje säsong. Tillräckliga
alternativa avsättningsmöjligheter erbjuds inte. Förbundet anser att en
förstärkning av det nuvarande tullskyddet gör det fullt möjligt att återta och
utveckla en marknad för industrin.
De
fördelar som kan uppnås genom en tryggad industriavsättning är förutom en
direkt höjning av kvaliteten på färskmarknaden även en kvalitativt bättre
beredd produkt. Det torde vara ovedersägligt att svensk råvara är kvalitativt
bättre än varje importerad sådan. Industriavsättningen medverkar som
inledningsvis framhållits till ett bättre och stabilare lönsamhetsläge för
odlingen.
Utredningen
föreslår att tullen tills vidare skall sättas på 11%. Förbundet vill framhålla
att detta i sig innebär att tullen för 08.10.100 skulle bli lägre än vad
utredningen föreslagit vid prövning av kapitlen 6, 7 och 8. En värdetull,
beräknad efter samma principer som då (genomsnittlig incidens 1975-77), skulle
bli ca 14%. Detta menar förbundet också bättre överensstämmer med tullen på
färska jordgubbar (15%).
Sveriges
industriförbund anför i denna del.
Enligt
vad förbundet inhämtat efterfrågar industrin huvudsakligen snoppade
jordgubbar, vilka de svenska odlarna inte kan leverera. För safttillverkning
erfordras en typ av jordgubbar som knappast odlas i Sverige.
Industriförbundet
hemställer att den föreslagna utredningen snarast kommer till stånd och helst
avslutas under 1980. Förbundet utgår från att berörd industri blir
representerad i utredningen. I avvaktan på resultatet av densamma bör nuvarande
tull - 50 öre/kg - tillämpas. Om utredningen skulle finna att industrins behov
av råvara inte till väsentlig del kan tillgodoses av inhemsk odling bör
tullfrihet införas. I motsatt fall kan den föreslagna värdetullen om 11 %
accepteras.
Prop. 1981/82:120 93
Kommerskollegium har ingen erinran mot att den föreslagna
utredningen kommer till stånd men skulle föredra att den nuvarande vikttullen
bibehålles i avvaktan på resultatet av utredningen. Kollegiet vill dock inte
direkt motsätta sig förslaget om en övergång till en värdetull redan nu men
förutsätter i så fall att tullskyddet omprövas i ljuset av det resultat som
utredningen kommit fram till.
Skånes handelskammare uttalar i denna del följande.
Utredningen föreslår att möjligheterna för svensk
livsmedelsindustri att använda inom Sverige producerade jordgubbar bör utredas
i särskild ordning. Handelskammaren tillstyrker att en sådan utredning kommer
till stånd och förordar att den får i uppdrag att arbeta skyndsamt. I avvaktan
på resultatet av en sådan utredning föreslås att den nuvarande vikttullen 50
kronor/100 kg bibehålles. Handelskammaren avstyrker således utredningens
förslag om att tills vidare införa en värdetull som ersättning för den
nuvarande vikttullen.
Stockholms handelskammare erinrar om att utredningens
förslag i fråga om tullen för frysta jordgubbar utan socker skiljer sig
avsevärt från utredningens förslag i delbetänkandet SOU 1978:51 (vikttull om
75 kronor per 100 kg eller alternativt värdetull om 18%). Enligt
Handelskammarens uppfattning finns det för närvarande inget skäl att höja
tullen för denna vara. Utredningen synes vara av samma uppfattning, trots att
man stannat för en tullsats som ligger något över 1978 års importincidens.
Föreningen svenska konservtillverkare hänvisar till vad
Industriförbundet anför angående önskvärdheten av att den föreslagna
utredningen angående möjligheterna för svensk livsmedelsindustri att använda
inom Sverige producerade jordgubbar snarast kommer till stånd. I avvaktan på
resultatet av densamma bör enligt Industriförbundet nuvarande tull om 50 öre/kg
tillämpas.
3.2 Tulltaxenr 20.01 och 20.02 (beredningar av köksväxter,
frukter m. m.)
3.2.1 Tulltaxenr 20.01 (köksväxter och frukter, beredda
etter konserverade med ättika etter ättiksyra)
KommUtén för industrins råvarukoslnadsuljämning har inget
att erinra mot trädgårdsnäringsutredningens förslag att i tullskyddet för
tulltaxenr 20.01 även inkluderas kompensation för fördyringen av
jordbruksprisreglerade råvaror.
Sveriges industriförbund anser att de föreslagna tullarna
kan accepteras.
Sveriges frukt- och grönsaksdistributörers förening
instämmer i experten Holger Nyströms förslag om en tullsats på 8% för beredda
eller konserverade gurkor, rödbetor och andra köksväxter.
Statens jordbruksnämnd anör i sitt yttrande.
Prop. 1981/82:120 94
Utredningen
konstaterar alt industrins behov av råvara f n. huvudsakligen täcks av en
inhemsk produktion samt att importen av de beredda varorna är obetydlig. Möjlig
framtida lågprisimport motiverar dock enligt utredningen höjningar av
tullnivåerna i föreslagen omfattning. Nämnden delar inte denna uppfattning till
fullo. De förhållanden som påpekats talar snarare för en viss återhållsamhet
när det gäller tullhöjningar, vilket f ö. även understrukits av experten Holger
Nyström i dennes särskilda yttrande. Nämnden anser att tullarna för här
berörda varor bör kunna sättas något lägre än vad utredningen föreslagit,
vilket ändå innebär överskridanden av gällande GATT-bindningar.
KommerskoUegium
vill med hänsyn till den ändrade tullbelastningen för ingående råvaror inte
motsätta sig en viss höjning av tullskyddet men föreslår med hänsyn till
konkurrensläget och med beaktande av gällande GATT-bindningar att tullen sätts
till 8%. Härvid har kollegiet tagit hänsyn till belastningen av i produkterna
ingående råvaror samt beaktat att industrin dessutom ges ett för produkterna
genomsnittligt sett rimligt netto-tullskydd.
Stockholms
handelskammare konstaterar i sitt yttrande följande.
När
det gäller produkter hänförliga till tulltaxenummer 20.01 innebär förslaget
tullfrihet för vissa varuslag och en kraftig förstärkning av tullskyddet för
beredda eller konserverade gurkor, rödbetor, köksväxtbland-ningar, rödkål m. m.
Handelskammaren har inget att invända mot tullfrihet för varuslag som inte
produceras här i landet. Som motiv för tullhöjningarna kan antas föreligga en
befarad ökad lågprisimport. Den nuvarande importen av ifrågavarande produkter
torde inte kunna anses hota svensk industri. Det föreligger därför enligt
kammarens mening inte i nuläget motiv för tullhöjningar i den utsträckning som
utredningen har föreslagit. Härvid får också beaktas att gäUande vikttullar för
varor hänförliga till tulltaxenummer 20.01 delvis är bundna i GATT och att
avvikelse från importincidenserna kommer att mötas av kompensationskrav från
berörda GATT-länder i samband med omförhandlingarna.
3.2.1.1
Gurkor (20.01.151)
Lantbrukarnas
riksförbund instämmer i utredningens förslag om 15% tull med hänsyn till
odlingens regionalpolitiska betydelse i Halland, Blekinge, Kalmar län och
Gotland.
Kooperativa förbundet
anser att utredningens förslag om en värdetull på 15% jämfört med en nuvarande
genomsnittlig incidens på 7% och från östländerna 11 % är obefogat, bl. a.
därför att importvärdet 1978 endast var ca 4% av den svenska produktionen. En
kompletterande råvaruimport av färsk gurka behövs dock regelbundet för
konservindustrins produktion för att utjämna svängningar i tillförseln under
produktionssäsongen för att få full sysselsättning och jämn produktion i
industrin. Lönsamheten för den svenska industrin är dessutom redan idag
tillfredsställande för hithörande varor.
Prop.
1981/82:120 95
3.2.1.2 Rödbetor (20.01.152)
Lantbrukarnas riksförbund anser att den av riksdagen beslutade
tullen på färska rödbetor på 5% sannolikt är för låg. För att bibehålla odling
och industriproduktion inom landet är därför utredningens förslag om 12% tull
på inlagda rödbetor befogat.
Kooperativa förbundet framhåller i sitt yttrande att
förbundet anser den föreslagna tullhöjningen onödig bl. a. därför att
importvärdet är en så liten del av hela produktionen.
3.2.2 Tulltaxenr 20.02 (köksväxter, beredda eller
konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksprit)
Statens jordbruksnämnd anför i sitt yttrande följande.
Tullhöjningar har även föreslagits för konserverade ärtor,
svampar och tryffel samt "andra" köksväxter (tulltaxenr 20.02).
Tullnivån för ärtor höjs från 10% till 12% i de fall råvaran inte är
jordbruksprisreglerad (om så är fallet föreslås produkten överförd till
jordbruksprisregleringen med tullfrihet). Tullen för frysta ärtor (tulltaxenr
07.02) har av riksdagen höjts till 16%, vilket enligt utredningen motiverar
höjningen för konserverade ärtor. Även för konserverade bönor som är baserade
på prisreglerad råvara hänförlig till tulltaxenr 07.05 föresläs en överföring
till jordbruksprisregleringen med tullfrihet. Nämnden tillstyrker förslaget
för konserverade ärtor och bönor.
Tillverkningen av svampkonserver i Sverige har under en följd
av år utsatts för hård konkurrens genom import från Ostasien av lågpriskaraktär.
Utredningen pekar på att stora prisskillnader föreligger mellan inhemska och
importerade konserver och att en ökning av denna skillnad kan få allvarliga
konsekvenser för den svenska produktionen. Tullhöjning har därför föreslagits
från 11 % till 15 %. Nämnden har funnit ändringen rimlig.
Till positionen "andra" köksväxter (20.02)
hänförs bl. a. grönsaksblandningar. För att undvika snedvridning i
konkurrensförhållandet med råvarorna har föreslagits en dryg fördubbling av
tullen, nämligen från 5% till 12%. Nämnden har funnit höjningen något i
överkant men med hänsyn till föreslagna tullnivåer likväl acceptabel.
Kommerskollegium anför rörande utredningens förslag i
denna del följande.
F. n. utgår en tull om 20 öre/kg för konserverade ärter,
bönor och andra köksväxter och 65 öre/kg för konserverad svamp. Tullarna är
bundna i GATT vid utgående nivåer varvid för konserverad svamp i detaljhandelsförpackningar
finns en alternativ bindning vid 13%.
Vad gäller konserverade ärter, bönor och andra köksväxter
tyder enligt kollegiets mening de senaste årens produktions- och
importutveckling ej på att det skulle föreligga något behov av att höja
nuvarande tullnivåer om 10, 8 resp. 5% för här berörda produkter. För
oförändrade tullnivåer talar även det förhållandet att de nuvarande tullarna är
bundna i GATT. Av utredningens förslag framgår det emellertid att av
tulltekniska skäl tullarna för konserver av ärter och andra köksväxter bör vara
desamma. Mot
Prop. 1981/82:120 96
denna
bakgrund samt med beaktande av GATT-bindningarna föreslår kollegiet därför att
samtliga här aktuella produkter åsatts en värdetull om 8%. Denna innebär för
konserverade ärter visserligen ett något lägre tullskydd än för närvarande.
Härvid bör dock beaktas att konserverade ärter synes ha fått en något minskad
råvarutullbelastning på grund av de på trädgårdsområdet företagna
tulländringarna.
Vad
gäller konserverad svamp har utredningen pekat på att det föreligger stora
prisskillnader mellan inhemska och importerade produkter. Importen av dessa
produkter ställd i relation till den inhemska produktionen är dessutom av
betydande omfattning. Med hänsyn härtill samt med beaktande av rådande
råvarukostnadsbelastning finner kollegiet en höjning av tullskyddet vara
berättigad men anser att tullen bör uppgå till högst 13%. Detta skulle betyda
att någon brytning av GATT-bindningen ej skulle behöva göras för de
svampkonserver där en alternativ bindning vid 13% föreligger.
När det gäller förslaget
att överföra vissa produkter under 20.02 till jordbruksregleringen vill
kollegiet inte motsätta sig detta. Genom en sådan åtgärd skulle därvid dessa
produkter jämställas med potatisprodukterna inom samma tulltaxenummer. Kollegiet
vill emellertid peka på de komplikationer som förevarande GATT-bindningar
utgör.
Sveriges
industriförbund anför i sitt yttrande att vad gäller konserverade ärter och
bönor som inte är baserade på jordbruksprisreglerade råvaror finns enligt
förbundets mening skäl som talar för att dessa beläggs med samma tull som
motsvarande frysta produkter - dvs. 16%. Förbundet vill emellertid föreslå att
båda varuslagen beläggs med en tull om 12%.
För
övriga till detta tulltaxenr hänförliga varuslag kan enligt förbundet de
föreslagna tullarna accepteras.
3.2.2.1
Ärter (20.02.100)
Lantbrukarnas
riksförbund erinrar om att riksdagen för frysta ärter har beslutat om en tull
pä 16%. Tullen för konserverade ärter bör ligga på samma nivå. Motivet härför
är enligt förbundet att vid produktion av ärter för frysning framkommer alltid
partier som inte är lämpliga för frysning men utmärkta till konservering. För
att vara konkurrenskraftig måste därför svensk odling och industri ha möjlighet
att producera även konserverade ärter. Den möjligheten säkras endast om
konserv- och frysärter har samma tull - 16%. LRF instämmer i att ärter, som - i
motsats till frys-och konservärterna som skördas färska - skördats mogna och
därmed är att betrakta som jordbruksråvara, skall beläggas med införselavgift i
likhet med gula matärter och alltså ges tullfrihet.
Svenska
lantarbetarförbundet instämmer i det särskilda yttrande som avgivits av
experten Herbert Lööv med yrkande på att tullen fastställes till 16%, som är
lika med förslaget till tull för frysta ärter.
Kooperativa
förbundet anser inte att det finns något behov av att höja tullen på
konserverade ärter och anför.
Prop. 1981/82:120 97
En
höjning av tullen för konserverade ärter skulle varken vara till fördel för
odlingen eller för konsumenterna. Om man anser att skyddet för djupfrysta och
konserverade ärter bör vara ungefär lika högt anser KF att tullen på frysta
ärter skulle sänkas. Det förekommer en betydande export av frysta ärter, medan
den totala importen av ärter endast var 5 % av den inhemska produktionen.
Sveriges
frukt- och grönsaksdislributörers förening instämmer i experten Holger
Nyströms förslag om en tull på 8% på konserverade ärter.
3.2.2.2
Bönor (20.02.200)
Lantbrukarnas
riksförbund delar utredningens uppfattning att bönor som inte saluförs i
baljorna t. ex. bakade vita bönor hänförs till jordbruksregleringen. Förbundet
anför.
För
konserverade bönor i baljor, t. ex. brytbönor och haricots verts föreslår
utredningen en tull av 8 %. Som en följd av hård importkonkurrens har vi i Sverige
sedan 1973 endast produktion av frysta bönor, i huvudsak brytbönor. Importen av
konserverade bönor sker från Sydostasien till låga priser och är snabbt ökande.
Den av utredningen föreslagna tullen kan f. n. accepteras, men om en ökad
import visar sig skapa problem för svensk grönsaksodling bör frågan om
tullhöjning aktualiseras.
Trädgårdsnäringens
riksförbund delar utredningens uppfattning att bönor som inte saluförs i
baljorna hänförs till jordbruksregleringen. Härigenom bör de vita bönorna
kunna få ett gränsskydd, som motsvarar det som de bruna bönorna har.
För
konserverade bönor i baljor, t. ex. brytbönor och haricots verts föreslär
utredningen en tull av 8%. Denna tull kan f.n. enligt förbundet accepteras, men
om en ökad import visar sig skapa problem för svensk grönsaksodling, bör frågan
om tullhöjning aktualiseras.
Skånes
handelskammare anser att importen av konserverade bönor i hög grad utgörs av
lågprisimport hån öststaterna och Kina och utgör ett konsumtionsalternativ till
svensktillverkade djupfrysta eller på annat sätt konserverade grönsaker. Det
kan enligt handelskammaren ifrågasättas om tullsatsen inte bör sättas något
högre än till 8%, som utredningen föreslår.
Sveriges frukt- och
grönsaksdislributörers förening instämmer i experten Holger Nyströms förslag
om tullfrihet för haricots verts, brytbönor och liknande samt för vita bönor i
konserv.
Kooperativa
förbundet anser när det gäller tullen på produkter av vita bönor (såsom
burkkonserver etc.) att denna bör vara så låg som möjligt eftersom någon svensk
odling inte förekommer av vita bönor och det endast finns ett begränsat
substitutionssamband mellan bruna och vita bönor. Förbundet anför.
7 Riksdagen 1981182. I saml. Nr 120
Prop. 1981/82:120 98
Utredningen
föreslår att båda produkterna förs till jordbruksprisregleringen och ges
tullfrihet men att en lägsta importavgift på 8% åsatts för vita bönor. Torkade
bruna och vita bönor ingär nu i jordbruksprisregleringen, trots att någon
odling av vita bönor ej förekommer i Sverige. KF anser därför inte att
burkkonserver av vita bönor bör föras till jordbruksprisregleringen och att
nuvarande tull på 20 kr./IOO kg sänks eller ev. bibehålls för produkter av vita
bönor.
Impod
anför i sitt yttrande följande.
Bönor
tillhör de produkter som kan ha en potential från u-länderna utan att på något
sätt konkurrera med existerande svensk produktion. Här föreslås två typer av
gränsskydd, nämligen dels överföring till jordbruksprisregleringen, varigenom
vissa typiska u-landsprodukter drabbas av högre priser, dels en höjning av
tullen för vita bönor. Båda förslagen avstyrkes med hänsyn till konsekvenserna
för u-landsimporten.
Scandistor
AB uttalar att vita bönor inte odlas i landet varför det ur odlarsynpunkt inte
kan vara motiverat med ett tullskydd för att indirekt stödja inhemsk
produktion. I yttrandet sägs vidare.
Konsumtionen
av vita bönor på burk visar idag en mycket positiv utveckling. Produkten är
näringsriktig och billig och en förändring av tullsats till värdetull i stället
för vikttull torde snart leda till en prishöjning av produkten, vilket måste
anses vara emot samhällets och konsumentens intressen. En prishöjning från
producentled måste betraktas som en realitet med den inflationstakt som råder
världen över.
En i
procent värdebaserad tullsats påverkar då direkt konsumentpriset. Som bekant
använder efterföljande handelsled pålägg i procent (eg. marginal i procent).
Erfarenhetsmässigt
tror vi oss också veta att en tullsats per kg vara är mindre diskriminerande
mot mindre och medelstora importörer genom att de stora köparna genom
förhandlingar får bättre priser och därigenom en lägre faktisk tullkostnad per
burk eller kg.
3.2.2.3
Svampar och tryffel (20.02.300)
Lantbrukarnas
riksförbund delar utredningens uppfattning att svampar bör ges en tull på 15%
medan tryffel ges tullfrihet.
Sveriges
frukt- och grönsaksdistributörers förening instämmer i experten Holger
Nyströms förslag om en tull på 12% på svampar.
Stockholms
handelskammare ifrågasätter om det finns skäl för en höjning av tullnivån för
svampkonserver och anför.
Beträffande
svampkonserver hänförliga till nr 20.02 i tulltaxan har utredningen föreslagit
en värdetull som ligger betydligt över 1978 års importincidens för att
motverka en ökning av prisskillnaden mellan inhemsk och importerad konserv.
Värdetullar är till karaktären inte särskilt effektiva som skydd mot
lågprisimport.
Prop. 1981/82:120 99
Kooperativa
förbundet framhåller i sitt yttrande att importen av champinjoner täcker ca
93% av konsumtionen, "medan svensk produktion mest omfattar
specialprodukter. KF anser därför att tullen inte bör höjas.
ICA-förbundet anser att
förslaget till nya tullar leder till onödiga fördyringar för konsumenterna.
Den helt dominerande delen av konsumtionen kan enligt förbundet endast
tillgodoses genom import.
Impod avstyrker
utredningens förslag vad gäller svampar och tryffel och anför.
Den
föreslagna tullhöjningen torde endast medverka till att konservera nuvarande
marknadsförhållanden - möjligen att i någon grad negativt påverka efterfrågan -
och hindra nya länder, u-länder, att komma in på marknaden. I stället borde
tullfrihet medges för detta stat.nr.
3.2.2.4. Tomater
(20.02.404)
Lantbrukarnas
riksförbund och Trädgårdsnäringens riksförbund anser i sina yttranden att
tullen bör bibehållas på oförändrad nivå, vilket omräknat i värdetull blir ca
11 %. Förbunden anför.
Denna
produkt är tillsammans med konserverade haricots verts den snabbast växande
importprodukten under kapitel 20. Konserverade tomater bUr en allt vanligare
ingrediens i framförallt grytor och pizzor. UtveckUngen av importvolymen och
konkurrensen med svensk färsk vara bör följas och tullen höjas till samma nivå
som för färskvara om importen skapar problem för den svenska tomatodlingen.
Skånes
handelskammare framhåller i sitt yttrande att denna produkt ökar mycket snabbt
i importvolym. Utvecklingen av importvolymen och konkurrensen med svensk färsk
vara bör följas och tills vidare bör tullen enligt Handelskammarens mening
bibehållas oförändrad, motsvarande ca 11 % omräknat till en värdetull.
3.2.2.5. Tomatpulp
och tomatpuré (20.02.403 och 20.02.408)
Lantbrukarnas
riksförbund instämmer i utredningens förslag om fortsatt tullfrihet.
Svenska
lantarbetarförbundet kan i princip biträda utredningens förslag, men anser dock
att frågan måste ses i samband med den tull som kommer att fastställas för
import av färska tomater.
3.2.2.6. Sparris
(20.02.500)
Lantbrukarnas
riksförbund tillstyrker utredningens förslag om tullfrihet. Enligt förbundet
har svensk produktion konkurrerats ut och den nuvarande odlingen säljs som
färskvara. Prisskillnaden är så stor att tullen saknar betydelse.
Prop.
1981/82:120 100
3.2.2.7. Andra beredda eller konserverade köksväxter
(20.02.909)
Lantbrukarnas riksförbund delar utredningens uppfattning
att eftersom motsvarande frysta produkter av riksdagen getts 16% tull bör de
konserverade varorna ha samma tullskydd. Skånes handelskammare anför i sitt
yttrande följande.
Till denna kategori hänförs bl.a. grönsaksblandningar.
Utredningen föreslår 12% tull. Eftersom motsvarande frysta produkter av
riksdagen getts 16% tull vill Handelskammaren ifrågasätta om inte även de
konserverade varorna i denna grupp bör ha samma tullskydd.
Sveriges frukt- och grönsaksdislributörers förening anser
i likhet med experten Holger Nyström att andra köksväxter bör ges ett skydd på
8%. Impod pekar i sitt yttrande på följande.
Utredningen föreslår här en värdetull på 12% med
motiveringen att till detta stat.nr. förs grönsaksblandningar som ofta
innehåller ärter och morötter. Samtidigt drabbas emellertid ett stort antal
u-landsprodukter som var för sig har föga betydelse på den svenska marknaden
men som för enstaka u-landsexportörer ändå kan vara väsentliga. Som exempel kan
nämnas kronärtskocksbottnar, böngroddar, bambuskott, couscous och andra mer eller
mindre exotiska produkter, för vilka det inte rimligtvis finns någon anledning
att öka gränsskyddel. Om del nu skulle vara motiverat att höja tullen för
grönsaksblandningar innehållande ärter och morötter, vilket motsägs av det
faktum att dessa inte ens har något eget siat.nr., så borde man hellre göra
detta genom att inrätta ett särskilt stat.nr. för den produkt man vill skydda.
3.3 Tulltaxenr 20.03 (frysta frukter med tillsats av
socker)
3.3.1 Jordgubbar (20.03.100)
Lantbrukarnas riksförbund delar utredningens uppfattning
att tuilskyddet tills vidare bör var 11 %. Dessutom bör sockerandelen beläggas
med införselavgift.
Trädgårdsnäringens riksförbund anser att tullen bör
beräknas efter samma grunder som skett vid prövningen av kapitlen 6, 7 och 8 och
föreslår i överensstämmelse härmed en tull på 14%.
Sveriges
frukt- och grönsaksdistributörers förening anser i likhet med experten Holger
Nyström att någon ny tull inle bör fastställas innan RÅK:s ställningstagande
till frågan om eventuell råvarukompensation för socker föreligger och därmed
storieken av ett totalt gränsskydd kan bedömas.
Kooperativa förbundet anför i sill yttrande följande.
KF anser att man inte bör göra någon lulländring bl.a. med
hänsyn lill alt förutsättningarna är dåliga för någon mer omfattande svensk
odling av
Prop. 1981/82:120 101
jordgubbar till livsmedelsindustrin. Jordgubbsodlingen har
vidare inte något beredskapsintresse. För närvarande importeras djupfrysta
jordgubbar med tillsats av socker från bl. a. Ungern, som har betydligt lägre
löner och andra kostnader än man har i Sverige. KF kan dock acceptera att en
opartisk utredning görs om en eventuell utökning av inhemsk produktion av
jordgubbar till livsmedelsindustrin.
Kommerskollegium hänvisar till vad kollegiet anfört beträffande
till tulltaxenr 08.10 hänförliga frysta jordgubbar (utan tillsats av socker)
och framhåller.
Det vore även här att föredra att den nuvarande vikttullen
om 50 öre/kg bibehålls tills vidare. Om vikttullen för till tulltaxenr 08.10
hänförliga jordgubbar ändras till värdetull bör emellertid en värdetull av
motsvarande storlek införas även för till 20.03 hänförliga jordgubbar. Även här
bör dock tullskyddet omprövas när utredningens resultat framkommit.
Skånes handelskammare föreslår i överensstämmelse med vad
handelskammaren anfört beträffande frysta jordgubbar utan tillsats av socker
att nuvarande vikttull bibehålles tills vidare.
Sveriges industriförbund framhåller i sitt yttrande att i
överensstämmelse med vad förbundet anfört beträffande frysta jordgubbar utan
tillsats av socker anser förbundet att tullen i avvaktan på att möjligheterna
för svensk livsmedelsindustri att använda svenskproducerade jordgubbar utreds,
bör kvarstå vid 50 kr./IOO kg.
3.3.2 Hallon (20.03.902)
Föreningen svenska konservtillverkare tillstyrker
utredningens förslag om tullfrihet för frysta hallon med socker och hänvisar i
detta Sammanhang till sin särskilda framställning om suspendering av tullen på
vissa råvaror i kap. 7-8 - bl.a. frysta hallon — liksom till vad Industriförbundet
anför om utredning angående ett mer definitivt tullskydd för djupfrysta jordgubbar
och äpplekoncentrat.
3.4 Tulltaxenr 20.05 (sylter, fruktgeléer, marmelader m.
m. beredda genom kokning, med eller utan tillsats av socker)
Lantbrukarnas riksförbund instämmer i utredningens förslag
att även dessa produkter tills vidare förs till jordbruksregleringen. Dessutom
bör bär och fruktråvaran i enlighet med utredningens förslag ges ett manufaktureringsskydd
i form av tull på 5%, dock 7% om råvaran i övrigi är tullskyddad.
Trädgårdsnäringens riksförbund: erinrar i sitt yttrande om
att en väsentlig andel av den till industrin levererade kvantiteten äpplen
används för framställning av mos. Även för bär, i första hand jordgubbar, är
avsättning 8 Riksdagen 1981182. 1 samt. Nr 120
Prop.
1981/82:120 102
till
industrin för framställning av beredningar under detta tullnummer mycket
angeläget. Förbundet anför.
Enligt
förbundets bedömning är en viktig förulsättning för att i större utsträckning
kunna utnyttja svensk råvara för dessa beredningar att man ger industrin en
bättre kostnadsmarginal i förhållande till importen av motsvarande
färdigberedda produkter. I ett längre perspektiv anser förbundet att detta
endast kan garanteras genom en relativt hög tullsats. Förbundet skulle därvid
känna större trygghet i att en högre tullsats än vad utredningen föreslagit
uttas för dessa produkter. Gällande GATT-bindning medger en höjning upp till
9%.
Skånes
handelskammare anför i sitt yttrande i denna del följande.
En
väsentlig del av den inhemska produktionen av bär och äpplen måste finna
avsättning hos industrin för tillverkning av produkter under rubricerade
tulltaxenummer. För att det skall bli möjligt för livsmedelsindustrin att kunna
utnyttja svenska råvara måste kostnaden för denna stå i rimlig proportion till
priset för motsvarande färdigberedda, importerade produkter. Handelskammaren
menar att en något högre tullsats än vad utredningen föreslagit därför bör
övervägas för produkter under rubricerade tulltaxenummer.
Sveriges
frukt- och grönsaksdislributörers förening anser i likhet med experten Holger
Nyström att någon ny tull inte bör fastställas innan RAK:s ställningstagande
till frågan om eventuell råvarukompensation för socker föreligger och därmed
storleken av ett totalt gränsskydd kan bedömas.
Bob
Industrier AB ser med stor oro på förslaget till sänkta tullar på importerad
sylt och marmelad som tillsammans med en ökad import av dessa produkter kommer
att påverka de svenska odlarna, arbetsmarknadsläget inom vår egen industri
samt landets betalningsbalans negativt.
KommerskoUegium
konstaterar i sitt yttrande följande.
EnMgt
vad som kunnat utläsas av de senaste årens produktions- och importutveckling
synes det nuvarande tullskyddet inte ha inneburit något försämrat konkurrensläge
för den svenska produktionen i förhållande till importen. Kollegiet vill dock
med hänsyn till den stora belastningen av i produkterna ingående socker inte
motsätta sig att det nuvarande gränsskyddet ersätts med ett system med ett
tullskydd jämte kompensation för i produkterna ingående socker. Vad gäller
tullskyddet finner emellertid kollegiet utifrån de av kollegiet beaktade
aspekterna rörande nettotull-skydd och kompensation för råvarutullbelastning
att nivåerna rätteligen borde sättas till 3 resp. 5 %. Enligt vad kollegiet
erfarit talar emellertid lulltekniska skäl för att här berörda produkter har
samma tull. Med hänsyn härtill och till att andra livsmedelsprodukter med ett
gränsskydd av samma typ som här föreslås, har ett tullskydd i form av en
värdetull om 5 % anser kollegiet att denna tullsats bör gälla även för här
aktuella produkter.
Prop. 1981/82:120 103
3.7
Tulltaxenr 20.06 (frukter, beredda eller konserverade på annat sätt, med eller
utan tillsats av socker)
Trädgårdsnäringens
riksförbund säger i sitt yttrande att utredningen ej synes ha uppmärksammat att
det inom landet förekommer en inte obetydlig produktion av konserverade
äppleklyftor - framförallt för konsumtion inom bagerinäringen. För denna
produktion används enbart svensk råvara. Den årliga avsättningen av äpple för
detta ändamål uppgår enligt förbundet till i genomsnitt 150 ton. Förbundet
anför vidare
Framställningen
av konserverade äppleklyftor möter stark konkurrens ifrån import av motsvarande
produkt. Detta har inneburit en successiv avtrappning av den svenska
produktionen. Ett slopande av tullen, som utredningen föreslår, skulle med
största sannolikhet innebära att denna produktion omedelbart upphörde. För
fruktodlingens del vore detta mycket olyckligt, där det i dagens läge gäller
att slå vakt om varje avsättningsmöjlighet. Sett till utvecklingen i USA, där
denna produkt kraftigt ökat i produktion och konsumtion bl.a. av pajer, vore
det olyckligt att slopa denna inhemska produktion om motsvarande positiva
utveckling kan ske i vårt land. Förbundet yrkar på att konserverade
äppleklyftor brytes ut och ges ett eget tullnummer samt att tullen bibehålles
på nuvarande nivå fast utgår i form av värdetull med 3%.
Kommerskollegium
har inga erinringar mot förslaget alt införa tullfrihet för produkterna.
Däremot avvisar kollegiet förslaget om en överföring av produkterna till
jordbruksregleringen. Enligt kollegiets mening finns ej några skäl för en sådan
åtgärd i och med att produkterna ej är föremål för någon inhemsk tillverkning av
betydelse. Även de nyligen gjorda GATT-bindningarna talar starkt mot en sådan
åtgärd.
Kommittén
för industrins råvarukostnadsutjämning erinrar vad gäller varor enligt
tulltaxenr 20.06 om att Sverige vid de under år 1979 avslutade multilaterala
handelsförhandlingarna inom ramen för GATT har förbundit sig att avveckla
tullen på fruktsallad samt sänka tullarna till 5 öre per kg för övriga
fruktkonserver. Mot bakgrund av dessa nyligen gjorda åtaganden inom ramen för
GATT samt att behovet av kompensation för eventuellt ingående
jordbruksprisreglerad råvara för produkter enligt tulltaxenr 20.06 är litet
anser kommittén att dessa produkter inte f.n. bör föras över till
jordbruksprisregleringen.
Impod
anför i sitt yttrande följande.
I
fråga om tulltaxenr 20.06, vartill förs "frukter, beredda eller konserverade
på annat sätt med eller utan tillsats av socker eller sprit", l.ex.
ananas, citrusfrukter, päron, aprikoser etc, så föreslår utredningen att man i
avvaktan på resultatet av RÅK:s (kommittén för industrins råvarukostnadsutjämning)
arbete för över varorna enligt detta tulltaxenr till jordbruksprisregleringen.
Detta kunde innebära att ett stort antal så-
Prop.
1981/82:120 104
dana
produkter från u-länderna, som nu är befriade från avgifter skulle komma att
drabbas av jordbruksavgifter på grund av sockerinnehållet. Detsamma kan gälla
tulltaxenr 20.07.
3.8
Tulltaxenr 20.07 (fruktsaft och köksväxtsaft)
Lantbrukarnas
riksförbund instämmer i förslaget att sockrad saft tills vidare hänförs till
jordbruksregleringen och anför.
Inom
landet förekommer odling avsedd för saftproduktion enbart av svarta vinbär.
Dessutom används återkommande vissa partier av äpplen, jordgubbar, röda vinbär
och rabarber för safttillverkning. Svarta vinbärsodlingen är en
småbruksproduktion hitintills koncentrerad till nordvästra Skåne, Blekinge
samt Urshult, Gränna och Visingsö i Småland. Importkonkurrensen kommer från
Polen, Holland och England. Färska svarta vinbär har av riksdagen givits ett
tullskydd på 11%. LRF anser att det dessutom behövs ett manufaktureringsskydd
för industridelen på 5%. Tullen för svart vinbärssaft bör därför vara 16% mot
av utredningen föreslagna 10%. LRF delar dock utredningens uppfattning att
tullen på äpple- och jordgubbssaft bör vara 10% samt för saft av päron, körsbär,
plommon, krusbär, andra vinbär än svarta saml köksväxter 5%.
Trädgårdsnäringens
riksförbund fillstyrker utredningens förslag om en höjning av tullen för
äpplesaft, jordgubbssaft, svart vinbärssaft samt biandsafter till 10 % samt
för övriga frukt- och bärsafter samt köksväxtsafter 5 %. Förbundet anför bl. a.
Som
framhållits ovan har avsättningen av svensk industriråvara starkt beskurits som
en följd av tullskydets försvagning och övergången till import av saft i
koncentrat,
I
produkfionen av frukt och bär framkommer alltid en viss kvantitet av
industrikvalitet. Inom äppleodlingen som exempel beräknas denna fill
genomsnittligt 20 %, vilket motsvarar åriigen ca 8000 ton. Idag pressas stora
kvantiteter av denna frukt ut på färskmarknaden, då avsättningsutrymmet till
industrin begränsats. Detta skapar betydande marknadsproblem - inte bara i
prishänseende utan kanske främst genom sänkningen av marknadens
kvalitetsstatus. Inte obetydliga mängder måste dessvärre direkt förstöras.
Detta är en olycklig omständighet - inte minst i beaktande av produkternas
nyttighet. Del förtjänar att än en gång framhållas att svensk råvara av frukt
och bär är lill sitt innehåll av näringsämnen och lill kvalitet i övrigt
överlägsen importerad råvara och råsaftkoncenlral. Det borde därför vara en
stor angelägenhet för samhället att stödja en ökad avsättning av svensk råvara
till industrin.
Huvuddelen
av den avsättning som idag sker till industrin går till framställning av saft,
juice, must och liknande. Förbundet ser detta också som det för framtiden
angelägnaste avsättningsområdet.
Den
tullsats, som utredningen föreslår på 10 %, är uppenbart inte tillräcklig för
att kompensera för det skydd som under åren gått förlorat. Med hänsyn
emellertid till att de industrikvantiteter, som inom överskådlig tid kan
levereras från svensk odling, inte kan täcka hela industrins behov har
Prop. 1981/82:120 105
förbundet
varit berett acceptera utredningens förslag som rimligt avvägt för att inte ett
högre pris i detaljledet skall få en konsumfionsminskande effekt. Tullsatsen 10
% är emellertid den absolut lägsta förbundet kan acceptera, om en bättre
avsättningssituation skall kunna uppnås. En viss prishöjande effekt på den
konsumtionsfärdiga produkten måste kunna accepteras med hänsyn till varans
förbättrade kvalitet.
Kommittén
för industrins råvarukostnadsutjämning anför i sitt yttrande.
För
saft av ananas hänförlig till tulltaxenr 20.07 har Sverige vid
GATT-förhandlingarna förbundit sig att avveckla tullen. Detta innebär således
alt rörlig avgift inte kan tas ut för denna vara. Detsamma gäller för saft av
passionsfrukt, mango eller guava, där Sverige tidigare gjort åtaganden inom
GATT. Enligl kommitténs uppfattning bör endast annan sockrad saft under
tulltaxenr 20.07 än saft av passionsfrukt, mango, guava och ananas föras över
till jordbruksprisregleringen.
Statens
jordbruksnämnd har inget att invända mot den nya tullen för råsaft av svarta
vinbär, äpplen, jordgubbar samt biandsaft, då ett förstärkt gränsskydd kan
anses mofiverat med hänsyn till inhemska odlingar av råvarorna. Däremot
ifrågasätter nämnden tullhöjningar för råsaft av frukter, bär och köksväxter
som i Sverige odlas i ringa omfattning eller inte alls. Sådan råsaft bör enligt
nämndens uppfattning ges tullfrihet.
Kommerskollegium
har i princip ingen erinran mot förslaget att för vissa safter nuvarande
gränsskydd ersätts med ett tullskydd och ell syslem med kompensation för i
produkterna ingående socker. Dock bör enligl kollegiets mening sådana sockrade
safter, varav ej förekommer inhemsk fillverkning ej föras över till
jordbruksprisregleringen. Kollegiet anför vidare.
I
avsaknad av närmare uppgifter om den svenska marknaden och den svenska
produktionens konkurrensläge, råvarukostnader, lullbelastning, m.m. har det ej
varit möjligt för kollegiet att slutligt ta ställning till de föreslagna
ändringarna av gränsskyddet. Med hänsyn härtill samt med beaktande av att de
produkter för vilka föreslås ett tullskydd enligt utredningen i endast liten
utsträckning tillverkas inom landet anser kollegiet därför att i nuvarande läge
ej bör vidtas någon ändring av gränsskyddet för till 20.07 hänförliga
produkter. Om en ändring av gränsskyddet skulle genomföras bör emellertid
enligt kollegiets mening tullen av skäl som tidigare anförts under tulltaxenr
20.05 ej överstiga 5%.
Skånes
handelskammare tillstyrker i sitl yttrande utredningens förslag om en tull av
10 % och framhåller.
I
fråga om råsaft av jordgubbar bör emellertid, av skäl som utvecklats ovan
rörande jordgubbar, gällande vikttull bibehållas tills vidare. När det gäller
råsaft av äpplen kan det ifrågasättas om inte en utredning om
råvarukostnadsfördyringen till följd av en 10 %-ig värdetull bör göras innan
beslut fattas.
Prop.
1981/82:120 106
Sveriges frukt- och grönsaksdistributörers förening anser
att en eventuell tullhöjning bör begränsas i görligaste mån samt att
köksväxtsafter bör göras tullfria. Föreningen ifrågasätter vidare om inte
råsafter av frukter och bär, som inte alls eller endast i ringa omfattning
odlas i Sverige, bör kunna göras tullfria.
Kooperativa
förbundet framhåller i sitt yttrande att den svenska produktionen av svarta
vinbär är av relativt liten omfattning och det är ovisst hur dess
konkurrenskraft kan utvecklas på sikt. Med hänsyn till att det tar några år att
utveckla svensk odling och att den har viss betydelse från beredskapssynpunkt
kan KF dock godta att tills vidare skydda odlingen av svarta vinbär genom en
värdetull på 10% för saft av svarta vinbär även om man härvid gynnar import av
tullfria safter av passionsfrukt, ananas etc. från u-land. Härvid förutsätts
dock att värdelullen för saft av jordgubbar, äpplen och biandsaft sänks från
föreslagna 10 % fill ca 5 % eller lägre. KF föreslår även att en utredning görs
om odlingen av svarta vinbär på sikt, varvid även näringsaspekter beaktas.
Sveriges industriförbund anför i sitt yttrande följande.
Jordgubbssaft. Om resultatet av den under 08.10 föreslagna
utredningens arbete leder till att tullfrihet föreslås för frysta jordgubbar
bör även saften bli tullfri.
Äpplesaft. Industrin efterfrågar i första hand
äpplekoncentrat. Någon odling av äpplen för industriell konsumtion torde inte
förekomma i Sverige. Tillverkningen av äpplekoncentrat är obetydlig. I bl.a.
Schweiz och Österrike finns däremot stora moderna anläggningar med mycket hög
kapacitet för framställning av äpplekoncentrat.
Enligt
uppgift erhåller österrikiska odlare f.n. ett pris om 34 öre/kg äpplen. För
tillverkning av 1 kg koncentrat åtgår ca 8 kg äpplen. Råvarukostnaden i
Österrike uppgår således fill ca 2:72 kr. Enligt trädgårdsnäringsutredningen
behöver svenska odlare ett pris om ca 80 öre/kg för att odlingen skall bli
lönsam. Råvarukostnaden för svenskt koncentrat blir således 8:40 kr. Med hänsyn
till denna betydande skillnad torde svensk koncentrattillverkning knappast
kunna bli konkurrenskraftig.
Industrin
torde således även fortsättningsvis bli till övervägande del beroende av
importerad råvara. Den föreslagna tullen om 10% skulle därför innebära en ökad
råvarukostnad för industrin - och därmed höjda konsumentpriser på saft - men
däremot knappast ha någon egentlig betydelse för den svenska odlingen av
konsumtionsfrukt. Förbundet anser därför att äpplekoncentrat bör bli tullfria.
För annan saft av äpplen (äpplemust) kan däremot en tull om 10% accepteras,
även om den inhemska tillverkningen av sådan saft torde vara obetydlig.
Päronsaft.
Förhållandena torde vara likartade som ovan redovisats i fråga om äpplesaft.
Förbundet vill därför föreslå tullfrihet även för päronkoncentrat.
Saft och koncentrat av körsbär, plommon, röda vinbär och
krusbär. Med hänsyn till att tillverkningen av såväl koncentrat som råsaft är
ytterst obetydlig i Sverige föreslås tullfrihet för dessa produkter.
Saft av svarta vinbär. Den föreslagna tullen om 10% kan
accepteras.
Prop. 1981/82:120 107
Saft
av köksväxter. Den föreslagna tullen om 5% kan accepteras.
Sedan arbetet med
remissyttrandet avslutats har till förbundet inkommit skrivelse från AB
Karakås-Kiviks Fruktodhngar och Musteri. Förbundet saknar underlag för att
värdera de däri framförda synpunkterna - framförallt behövs material för att
kunna bedöma i vilken utsträckning behovet av koncentrat inom hela industrin
kan tillgodoses genom inhemsk tillverkning. I avsaknad av sådant material
vidhåller vi vår uppfattning att detta behov endast till ringa del kan täckas
inom landet. Förbundet vill emellertid föreslå uppdraget att för den ovan
föreslagna utredningen som skall undersöka möjligheterna för svensk
livsmedelsindustri att använda inom Sverige producerade jordgubbar utvidgas
till att även avse motsvarande möjligheter vad gäller saftkoncentrat. I
avvaktan på resultatet av dess arbete bör tullfrihet tillämpas för
ifrågavarande koncentrat, utom för sådana av jordgubbar och svarta vinbär.
Bob
Industrier AB anser i sitt yttrande att föreslagna värdetullarna på 10% för
äpplesaft, svart vinbärs- och jordgubbsråsaft inte fyller någon som helst
funktion för att skydda svensk produktion som är i det närmaste obefintlig. De
höjda tullarna kommer istället att påverka konsumentpriserna. Saft och juice
kommer att bli dyrare, vilket slår hårt mot barnfamiljerna.
4
Synpunkter rörande genomförandet av utredningens förslag.
Lantbrukarnas
riksförbund anser att de föreslagna tulländringarna bör genomföras så snart som
möjligt, senast från 1 juli 1980. Det förhållandet att förhandlingarna i GATT
inte är avslutade för ett fåtal produkter får enligt förbundet inte hindra att
den övriga produktionen ges ett rimligt införselskydd.
Lantbruksstyrelsen
framhåller att utredningens förslag till tullhöjningar är begränsad till
relativt få varuslag som emellertid har betydande intresse för den svenska
trädgårdsnäringen. Beslut om tullhöjningar för dessa bör träda i kraft
samtidigt med de redan beslutade tullhöjningarna för produkter tillhöriga
kapitel 7 och 8. Lantbruksstyrelsen biträder uppfattningen att beslut bör kunna
fattas redan innan betänkande från kommittén för industrins
råvarukostnadsutjämning föreligger.
Föreningen svenska
konservtillverkare anser att utredningens förslag bör genomföras under 1980.
Kommittén
för industrins råvarukostnadsutjämning anför i sitt yttrande i denna del
följande.
Trädgårdsnäringsutredningens
förslag förutsätter i vissa fall omförhandlingar i GATT. För de av kommittén
här berörda produkterna enligt tulltaxenr 20.02-20.05 samt 20.07 bör vid dessa
förhandlingar beaktas att en rörlig avgift skall kunna tas ut. Detta innebär
att några nya GATT-
Prop. 1981/82:120 108
bindningar
helst inte bör ske. Om det blir nödvändigt att binda de nya tullsatserna måste
Sverige förbehålla sig rätten att utöver de bundna tullarna ta ut rörlig
avgift för ingående jordbruksprisreglerade råvaror, alternativt endast för
socker. Tills omförhandlingarna är klara respekteras gällande GATT-bindningar,
även om varan är inordnad under jordbruksprisregleringen.
Kommerskollegium
framhåller att för flera av de produkter under kap. 20 för vilka föreslås en
ändring av gränsskyddet är tullen bunden i GATT. Enligt kollegiet bör härvid
observeras att Sverige i MTN lämnat vissa tullmedgivanden, vilka ej redovisats
i trädgårdsnäringsutredningens förslag. Kollegiet anför.
Såväl
en omvandling från vikt- till värdetull som en höjning av tullen över den
bundna nivån kräver i dessa fall en omförhandling i GATT enligt artikel XXVIII. En närmare redogörelse för de regler och procedurer som därvid gäller
återfinns i en bilaga till kollegiets yttrande 1978-10-03 till statsrådet och
chefen för jordbruksdepartementet rörande trädgårdsnäringsutredningens
huvudbetänkande.
Ett
genomförande av de föreslagna justeringarna av gränsskyddet innebär att
flertalet tullbindningar under kap. 20 måste brytas. Detta kommer inom ramen
för GATT:s omförhandlingsprocedur att medföra krav på kompensation. En
ytterligare komplikation är att vissa av dessa tullbindningar helt nyligen
lämnats inom ramen för MTN. Bl. a. berörs positioner inom tulltaxenr 20.06.
Kollegiet
vill i det sammanhanget erinra om att det i MTN för ett flertal positioner
under kap. 20 förelåg mot Sverige riktade önskemål om tullsänkningar från
olika förhandlingsparters sida, däribland USA och ett stort antal u-länder.
Ovannämnda förhållanden bör beaktas och kollegiet anser med hänsyn härtill att
justeringar av gränsskyddet över de bundna nivåerna endast bör ifrågakomma då
de är en direkt konsekvens av övergången till värdetull på berörda råvaror
eller i fall där eljest ett starkt behov härav föreligger. I de fall sådana
justeringar därvid bedöms erforderliga bör dessa enligt kollegiets mening
avvika så lite som möjligt från den bundna nivån.
Produkter
hänförliga till kap. 20 i tulltaxan omfattas ej av frihandelsavtalet med EG
och endast i mycket begränsad utsträckning av EFTA-konventionen. För varuslag
för vilka gäller GSP-tullfrihet har Sverige dock autonomt medgivit tullfrihet
för import från EFTA-länder.
För
här aktuella produkter liksom för övriga jordbruksprodukter utanför EG-avtalet
resp. EFTA-konvenfionen gäller emellertid vissa allmänna åtaganden. I
EG-avtalets artikel 15 har parterna sålunda förklarat sig beredda att under
hänsynstagande till sin jordbrukspolitik främja en harmonisk utveckling av
handeln med jordbruksprodukter. Vidare skall parterna i den blandade kommittén
undersöka de svårigheter som kan uppkomma i deras handel med jordbruksprodukter
och söka finna lämpliga lösningar. I EFTA-konvenfionen finns motsvarande
åtaganden i artiklarna 22-25. Även i avtalet mellan EFTA-länderna och Spanien
finns motsvarande åtaganden (artikel 9).
Vad
gäller EG kan liksom på trädgårdsområdet konstateras att flera av de varuslag
för vilka föreslås justeringar uppåt av gränsskyddet är föremål
Prop.
1981/82:120 109
för
en betydande import från EG. Sveriges frihandelsavtal med EG utgör visserligen
inget formellt hinder för att vidta en förstärkning av gränsskyddet. Om
emellertid sådana förstärkningar genomförs för ett större antal varuslag kan
det av EG i likhet med vad som redan skett på trädgårdsområdet komma att
hävdas att detta strider mot andan i artikel 15 i avtalet. Förstärkningar av
det svenska gränsskyddet, i stor utsträckning riktade mot import från EG bör
därför enligt kollegiets mening vidtas med största försiktighet eftersom en
sådan åtgärd kan försämra möjligheterna att uppnå bättre
avsättningsförhållanden på EG-marknaden för svensk export.
För
vissa av de produkter för vilka föreslås höjningar av gränsskyddet förekommer
även en betydande import från EFTA. Även om produkterna ej omfattas av
EFTA-konventionen eller av de koncessioner som Sverige autonomt medger kan
dessa tullhöjningar komma att medföra kritik också från EFTA-håll.
De
GATT-medgivanden som med de föreslagna justeringarna skulle behöva brytas
drabbar i mycket stor utsträckning EG (i viss mån även EFTA). Man bör då vara
medveten om att utrymmet för Sveriges del att lämna kompensation till EG (resp.
EFTA) på tullområdet i en artikel XXVIII-förhandling f n. är ytterst begränsat
genom Sveriges frihandelsavtal med berörda länder och kan sålunda endast
lämnas inom kap. 1-24 i tulltaxan (i huvudsak varor inom jordbruks-, fiske- och
trädgårdsområdet).
Med
hänsyn till de ovan berörda EG- och EFTA-aspekterna samt de problem som vissa
tullhöjningar på trädgårdsområdet redan medfört, förordar kollegiet att EG och
EFTA informeras i god tid före officiell GATT-anmälan för det fall utredningens
förslag leder till ändringar av gränsskyddet.
Inom
ramen för det allmänna preferenssystemet till förmån för u-länderna (GSP)
medger Sverige tullfrihet för ett antal produkter hänförliga till kap. 20. Även
om det i utredningsförslaget inte utsagts förutsätter kollegiet att de
föreslagna ändringarna av gränsskyddet inte föranleder några ändringar i
tillämpningen av GSP. Det kan i sammanhanget vidare erinras om att
industriländerna enligt del IV
i GATT (det s. k. u-landskapitlet) har
åtagit sig att i största möjliga utsträckning avstå från att införa eller öka
tullar på produkter som är eller kan bli av särskilt intresse för u-ländernas
export.
GeneraUullslyrelsen
anför i denna del följande.
Texterna
till nr 08.10 och anm. I b till 20 kap. avviker frän motsvarande texter i SFS
1977:975 och 1979:1188 resp. 1979:1185, vilket bör rättas till.
I
tulltaxenr 08.10 skall ordet "tillsatser" ändras till
"tillsats" i båda spalterna. I vänstra spalten skall i texten till
underposition B "andra slag" ändras till "andra".
I
anmärkning 1 b till 20 kap. skall orden "sockerkonfektyr" och
"chokladkonfektyr" ändras till "sockerkonfektyrer" resp.
"chokladkonfektyrer",
Tomater beredda eller
konserverade på annat sätt än med ättika eller ätfiksyra är i utredningens
förslag upptagna med tullfrihet under tulltaxenr 20.02 A. Det kan noteras att
tomatpulp och tomatpuré (inbegripet tomat-., saft enligt anm. 4 till 20 kap.),
vilka är upptagna i nuvarande tulltaxenr 20.02 A, kommer att omfattas av den
nya lydelsen av denna tullfria rubrik.
Tullfrihet
föreslås för djupfrysta sockrade hallon (tulltaxenr 20.03 A).
Prop. 1981/82:120 110
Styrelsen
ifrågasätter om inte i konsekvens härmed tullfrihet borde införas även för
djupfrysta osockrade hallon (tulltaxenr 08.10 B). Enligt SFS 1979:1188 utgår
för de sistnämnda tull med 7% av värdet fr.o.m. den 1 februari 1980.
Utredningen
föreslår alt tulltaxenr 20.05 delas upp i två underpositioner, A och B, med
tull av 7 resp. 5% av värdet. Uppdelningen kommer att medföra tulltekniska
svårigheter vid klassificeringen av sådana biandsylter som innehåller både
frukter och bär upptagna i A och sådana som faller under B. Sylter av detta
slag måste klassificeras med tillämpning av allmänna bestämmelser, punkt 3 b,
i början av tulltaxan såsom den beståndsdel som ger blandningen dess
huvudsakliga karaktär. Att bedöma vilken av beståndsdelarna som är
karaktärsgivande är i många fall omöjligt. Med hänsyn härtill och då den
föreslagna tullskillnaden är liten föreslår styrelsen att samma tull skall
utgå för samtliga varor enligl nr 20.05.
Om
den föreslagna uppdelningen, trots ovan anförda skäl däremot, bibehålls bör i
tulltaxenr 20.05 A ordet "och" ändras till "eller". I annat
fall kan texten anses innebära att där avsedda sylter skall innehålla samtliga
i numret uppräknade bär och frukter.
Av
samma skäl bör "och" ändras till "eller" i tulltaxenr 20.07
A, och tulltaxenr 20.07 B 1 bör få följande ändrade lydelse:
"1.
av päron, körsbär, plommon, vinbär, andra än svarta vinbär, eller köks väx
ter".
Lag
[1967:340) om prisreglering på jordbrukets område. Utredningen har föreslagit
att sockrad saft enligt tulltaxenr 20.07 förs lill jordbruksprisregleringen. 1
förslaget till ändring i lagen 1967: 340 har utredningen dock inte tagit med
sockrad köksväxtsaft. Texten vid 20.07 bör, om även sockrad köksväxtsafl skall
omfattas av jordbruksprisregleringen, ha följande lydelse: "Fruktsaft
(inbegripet druvmust) och köksväxtsaft, med tillsats av socker".
BUaga3
Nytillkomna eller ändrade svenska tullmedgivanden inom
GATT
Tulltaxenummer
Varunummer
Varuslag
Tidigare bindning
Gällande tullsatser
Överenskomna medgivanden
1
2
3
4
5
6
20:-
20;-
5%
20:-
20:-
10%, dock minst 30: -per IOO kg-
20:-
20:-
10%
20:-
20:-
fri
20:-
20:-
fri
20:-
20;-
7%
20:-
20:-
11%
20:-
20:-
fri
fri fri
16%
fri
10%
20%, dock minst 25: -per 100 kg; fri
fri
3%
fri
fri
7%
fri
fri
fri
6%
fri
fri
fri
07.01
07.02
07.04
08.10
13.03
15.07
19.02
20.01
690
006 ur 009
006
901 902
200
502
IOO
ur 151
ur 151
152
153
ur 159
ur 159
ur 159
250
Köksväxter, färska eller kylda:
svampar och tryffel:
andra än champinjoner ........ -
Köksväxter (även kokta), frysta:
broccoli .............................. 10%
lök, annan än viUök, purjolök, bunt-
lök och gräslök .................. -
Torkade, dehydratiserade eller evapo
rerade köksväxter, hela, i bitar, ski
vade, krossade eller pulveriserade, men
ej vidare beredda;
svampar och tryffel, andra än cham
pinjoner .................................
Frukter, även kokta, frysta, utan tillsats av socker:
blåbär .................................
hallon ....................................
Växtsafter och växtextrakter; pektinämnen, pektinater och
peklater; agar-agar samt annat växtslem och andra förtjockningsmedel erhållna
ur vegetabiliska ämnen:
6%
pektinämnen, pektinater och pektater Vegetabiliska fetter
och feta oljor, råa, renade eller raffinerade: linolja:
4:50
blekt....................... 100 kg
Maltextrakt; beredningar av mjöl, stärkelse eller maltextrakt,
av sådana slag som användes som barnmat, för dietiskt ändamål eller för
matlagningsändamäl även med tillsats av kakao till mindre än 50 viktprocent:
maltextrakt ........................
Köksväxter och frukter, beredda eller konserverade med
ättika eller ättiksyra, även med tillsats av socker, salt, kryddor eller
senap: köksväxter: gurkor: hela gurkor, minst 85 stycken per
kg avrunnen vikt . 100 kg
andra .................. 100 kg'
rödbetor ............... IOO kg
oliver och kapris .... 100 kg
sötpaprika............... IOO kg
rödkål och kronärtskockor 100 kg
andra köksväxter än gurkor, rödbe
tor, oliver och kapris, sötpaprika
och rödkål samt kronärtskoc
kor ........................ 100 kg
frukter ...................... 100 kg
opaginerad Kontrollera mot PDF
5:-7:50
20.02 Köksväxter, beredda eller konservera
de på annat sätt än med ättika eller ät
tiksyra;
ur 100 ärter,
andra än produkter av till nr
07.05 hänförliga ärter 100 kg
ur 200 bönor,
andra än produkter av till nr
07.05 hänföriiga bönor IOO kg
svampar och tryffel:
ur 300 champinjoner
.......... 100 kg
ur 300 annan svamp än champinjo
ner ........................ 100 kg
ur 300 tryffel......................
100 kg
401 tomater .................... IOO
kg
901 oliver ........................ 100
kg
906 kapris och sötpaprika . 100 kg
ur 909 lök,
skuren i skivor, stekt (även
fryst); surkål .......................
ur 909 andra köksväxler än ärter, bönor,
svampar och tryffel, tomater, tomat
pulp, tomatpuré, sparris, oliver, pota
tisprodukter, kapris och sötpapri
ka ............................ 100 kg
20.03 Frukter, frysta, med tillsats av
socker;
901
blåbär ..............................
902
hallon .................................
20.04 Frukter, fruktskal och andra växtdelar,
kanderade, glaserade eller pä liknande
sätt beredda med socker;
ur 000 kanderade
fruktskal . 100 kg
ur 000 andra ........................ 100
kg
20.05 Sylter, fruktgeléer, marmelader, frukt
mos och fruktpastor, beredda genom
kokning, med eller utan tillsats av soc
ker:
av citrusfrukter;
ur IOO av apelsiner, citroner och grape
frukt ........................................ 100 kg
ur 100 av
andra citrusfrukter .... IOO kg
av bär;
ur 300 av svarta vinbär och jordgub
bar ........................................... 100 kg
ur 300 av
krusbär............... 100 kg
ur 300 av
andra bär ........... 100 kg
av andra
slag än citrusfrukter, bär och
äpplen;
ur 909 av ananas, aprikoser, persikor och
plommon................. 100 kg
ur 909 kastanjepuré...........
100 kg
ur 909 andra
..................... 100 kg
20.06 Frukter, beredda eller konserverade på
annat sätt, med eller utan tillsats av soc
ker eller sprit;
300 citrusfrukter...............
100 kg
400 päron ....................... 100
kg
500 aprikoser...................
100 kg
600 persikor.....................
100 kg
809 andra frukter ........... 100
kg
20.07 Fruktsaft (inbegripet druvmust) och
köksväxtsaft, även med tillsals av soc
ker men ojäst och ej innehållande sprit:
saft av apelsin: osockrad, på käri vägande brutto:
302
över 3 kg ............. 100
kg
303
3 kg eller
därunder .... 100 kg
20
-
20;-
10%
20;-
20;-
8%
65; -'
65;-
15%
65: -3
65;-
5%
65
_3
65:-
fri
20
-
20:-
fri
12
50
12:50
fri
20
-
20;-
fri
20;
20;
5%
20;-
20:-
fri
fri-'
fri
7%
40: 50;
fri' fri'
40;-40;-
40:-
35;-
5%'
~
35;-
5%'
_
35;-
7%'
40;-
35;-
5%'
"
35;-
5%-'
40:-
35;-
5%'
60:-
35:-
5%'
'
35:-
5%'
5
11:20
fri
s
-
11:20
fri
5
-
11:20
fri
5
-
11:20
fri
5
-
11:20
fri
fri
fri
5;-7:50
opaginerad Kontrollera mot PDF
5;
-
5;-
fri
7:50
7:50
fri
34:-
30:-
fri'
5:-
5;-
fri
7:50
7:50
fri
34;-
30;-
fri'
10:-
10;-
fri
10
-
10;-
fri
10
-
10:-
12
50
12:50
34
-\
30:-
40
-
fri'
30;-
10%'
5%' fri'
10: 10;
3% 3%
67:50
40:
67:50 17:50
40:-15:-
22.07
22.09
308 sockrad ................. 100
kg 34:
saft av grapefrukt: osockrad, på käri vägande brutto:
402
över 3 kg..............
IOO kg
403
3 kg eller
därunder IOO kg
408 sockrad ................. 100
kg
saft av annan citrusfrukt: osockrad på kärl vägande
brutto;
502
över 3 kg ............. IOO
kg
503
3 kg eller
därunder 100 kg
508 sockrad ................. 100
kg
saft av tomat; osockrad pä kärl vägande brutto:
702
över 3 kg ............. 100
kg
703
3 kg eller
därunder .... 100 kg ur 802 saft av annan frukt än citrus-
100 kg ur 803 frukt, passionsfrukt, mango, ur 805 guava och
ananas;
av svarta vinbär eller jordgubbar;
biandsaft innehållande saft av
svarta vinbär eller jordgubbar ,...
av äpplen, päron, körsbär eller
plommon; biandsaft, ej innehållan
de saft av svarta vinbär eller jord
gubbar ............................
andra slag ......................
saft av annan köksväxt; osockrad på kärl vägande brutto;
806 807
över 3 kg.............. 100 kg 10;-
3 kg eller därunder .... 100 kg 10; -Andra
jästa drycker, t. ex. äppelvin (cider), päronvin och mjöd; andra än musserande;
205
med en alkoholhalt överstigande 15 volymprocent: på käri
rymmande högst
10 1 ....................... IOO I 67:50
Sprit (etanol, elylalkohol), ej hänförlig
till nr 22.08; likör och andra sprit
drycker; sammansatta alkoholhaltiga
beredningar (s.k. koncentrerade ex
trakt) för framställning av drycker:
genever och gin
510 pä käri rymmande högst 10 1 100
1 67:50
590 på andra käri .......... 100 1
av 50% alkoholhalt vid-I-l 5°C ... 17:50
opaginerad Kontrollera mot PDF
' Tullen beräknas efter varornas vikt inkl. sådant
förefintligt emballage, med vilket varor av ifrågavarande slag brukar försäljas
i detaljhandeln.
" Minimivikttullen kan komma att justeras i
förhållande till utvecklingen av produktionskostnaderna för dessa produkter i
Sverige. Denna justering får dock inte i något fall överskrida utvecklingen av
levnadskostnadsindex i Sverige under samma tid.
' Med frihet att ändra till 13% för svampar och tryffel i
hermetiskt slutna käri för detaljhandelsförsäljning. " Med frihet att
ändra till 20%.
' Sverige förbehåller sig rätten att vid import, utöver
den bundna nivån, uttaga en röriig avgift för att taga hänsyn till
prisskillnader för i varan ingående sockermängd.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982