Sök i Ratio Lex

om ändrade regler för räntebidrag och bostadsbidrag m.m. samt om införande av en hyreshusavgift

62 sidor, varav 51 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 51 av 62 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1981/82:124, om ändrade regler för räntebidrag och bostadsbidrag m.m. samt om införande av en hyreshusavgift

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:124

Regeringens proposition

1981/82:124

om
ändrade regler för räntebidrag och bostadsbidrag m. m. samt om införande av en
hyreshusavgift;

beslutad
den 24 febmari 1982.

Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

BIRGIT
FRIGGEBO

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
proposifionen behandlas såväl besparingar som vissa reformer på det bostadspolitiska
området. Besparingarna avser det äldre bostadsbeståndet. För vissa delar av nyprodukfionen
och i fråga om bostadsbidragen föreslås förbättringar.

I
syfte att hejda en fortsatt nedgång i småhusbyggandet föreslås att belåningen
skall förbättras. Förslag läggs om s. k. produktionskoslnadsan-passad belåning
för gmppbyggda småhus som upphandlas i konkurtens. Temporärt skall även sådana gmpphusprojekt
som upphandlas genom förhandling eller som byggs i egen regi kunna få sådan
belåning. Sistnämnda möjlighet föreslås gälla för sådana projekt som får
preliminärt lånebeslut under tiden från dagen efter propositionens avlämnande
t. o. m. den 30 juni 1983.

Även
s.k. styckebyggda småhus föreslås temporärt få en förbättrad belåning.

I
syfte att förbättra kostnadspariteten mellan enskilda och övriga ägare av flerbostadshus
föreslås alt räntebidrag skall kunna lämnas för 95 % av låneunderlaget när det
är fråga om enskilt ägda flerbostadshus i stället för som f.n. för 92%.

Vidare minskas räntebidragen under åren 1983-1985 för vissa årgångar av
statligt belånade hyres- och bostadsrättshus. Kapitalkostnaderna ökar härigenom
i dessa hus med mellan 2,40 kr. och 15,80 kr. per m och år det första året och
med ytterligare 1,20-6,40 kr. per m under vart och ett av de två följande åren.
1 Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 124

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:124 2

Genom
bmksvärdesystemet får denna kostnadsökning effekt på hyresnivån också i de hus
som inte omfattas av räntebidragsgivningen. Fastighetsägarna i dessa hus kan
alltså få ökade intäkter utan att behöva vidkännas motsvarande kostnadsökning.
Därför införs en avgift på den del av hyreshusbeståndet som inte berörs av
räntebidragssystemet. Spm hyreshus betraktas i detta sammanhang även hus spm
ägs av bostadsrättsföreningar samt hus som innehåller huvudsakligen lokaler.
Avgiften skall år 1983 tas ut med 1 % av fastighetens taxeringsvärde och öka
med 0,5 % såväl år 1984 som år 1985.

Räntebidragen minskas
också för vissa årgångar av statligt belånade egnahem. Räntekostnaderna stiger
härigenom för dessa hus år 1983 med mellan 3,20 och 9,60 kr. per m och år efter
skatt år 1983 pch de två följande åren med ytterligare 2,85-4,00 kr. per m pch
är.

För
att förstärka Pch tidigarelägga budgeteffekterna föreslås att minskningarna av
räntebidragen för egnahemmen sker per den 1 januari resp. år i stället för som f
n. på årsdagen för lånets utbetalning.

En kraftig uppräkning sker
av bostadsbidragen till barnfamiljerna. Samhällets totala kostnader ökar med
17% från år 1982 fill år 1983 om regeringens förslag genomförs. Reala ökningar
ställs i utsikt Pckså för de två kommande åren för att mildra effekterna av
minskningar av de generella subventionerna. För år 1983 föreslås vissa
ändringar i regelsystemet. Liksom tidigare år innebär ändringarna
förstärkningar i första hand för stora hushåll och för hushåll med höga
bostadskostnader. Med hänsyn till del starka samband som finns mellan det
statliga bostadsbidraget och det inkomstprövade tillägget inom studiehjälpen
föresläs att reglerna ändras även för detta tillägg.

Vidare
föreslås att reglerna för räntebetalningar och amorteringar på vissa äldre lån,
s. k. ränte- och paritetslån, ändras. Lånen skall enligt förslaget löpa med
bostadslåneränta och amorteras på 10 år. De ändrade reglerna föreslås gälla fr.
o. m. den 1 januari 1984.

Beträffande
egnahemmen föreslås att en extra amortering av det statliga bostadslånet skall
göras med högst 15000 kr. i samband med överlåtelser.

Nettoeffekten
av de reformer och besparingar som föreslås i propositionen blir en
förstärkning av statsbudgeten med 1210 milj. kr. budgetåret 1983/84 och med ytteriigare
655 milj. kr. budgetåret 1984/85 och 570 milj. kr. budgetåret 1985/86. Dessa
förstärkningar innebär alt takten i ökningarna av de totala
bostadssubventionerna begränsas något.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:124 3

Utdrag
PROTOKOLL

vid
regeringssammanträdet 1982-02-24

Närvarande:
statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Ullsten, Wikström, Friggebo,
Dahlgren, Åsling, Söder, Johansson, Wirtén, Andersson, Boo, Petri, Eliasson,
Gustafsson, Elmstedt, Tilländer, Ahrland, Molin.

Föredragande:
statsråden Friggebo, Wirtén och Wikström.

Proposition
om ändrade regler för räntebidrag och bostadsbidrag m.m. samt om införande av
en hyreshusavgift.

Statsråden
Friggebo, Wirtén och Wikström anmäler sina förslag fill proposition om ändrade
regler för räntebidrag och bostadsbidrag m.m. samt om införande av en
hyreshusavgift. Anförandena och förslagen redovisas i underprotokollen för
bostads-, budget- och utbildningsdepartementen.

Statsrådet
Friggebo hemställer att regeringen i proposition föreslår riksdagen

att
antaga de förslag som hon och statsråden Wirtén och Wikström har lagt fram.

Regeringen
ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredragandena har
lagt fram.

Regeringen beslutar att de
anföranden och förslag som redovisas i underprotokollen skall bifogas
propositionen som bilagor 1-3.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:124

Bilaga
1

Utdrag

BOSTADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträdet 1982-02-24

Föredragande:
statsrådet Friggebo

Anmälan
till proposition om ändrade regler för räntebidrag och bostadsbidrag m. m.
samt om införande av en hyreshusavgift

ÅTGÄRDER
INOM BOSTADSDEPARTEMENTETS VERKSAMHETSOMRÅDE

1
Inledning

I
årets budgetproposition (prop. 1981/82:100 bil. 16) anmälde jag att överväganden
pågick i regeringskansliet i syfte atl begränsa ökningen av de samlade
bostadssubventionerna. Jag nämnde att utgångspunkten för övervägandena var att
statsbudgeten skulle förstärkas med 1 200 milj. kr. inkl. en besparing på 70
milj. kr. som jag föreslog redan i budgetproposi-fionen.

Vidare
framhöll jag nödvändigheten av att åtgärder vidtogs, t. ex. vad gäller
bostadsbidragen, som mildrar effekterna av minskade generella subventioner för
hushåll med små resurser och stor försörjningsbörda. Mot bakgmnd av de
överväganden som pågick i regeringskansliet upptogs i budgetpropositionen
endast preliminära belopp under anslagen B 4. Räntebidrag m.m. och B7.
Bostadsbidrag m.m. Jag anhåller nu att få ta upp dessa frågor.

Jag tar i det följande
också upp förslag om vissa förbättringar av finansieringsvillkoren för
nybyggandet. Jag föreslår också atl de kostnadsökningar för staten som
sistnämnda förslag föranleder finansieras genom ytterligare besparingar utöver
den budgetförstärkning på 1200 milj. kr. som jag nyss har nämnt.

I budgetpropositionen
aviserade jag också ytterligare överväganden i fråga om principerna för att
beräkna låneunderlag och pantvärde för bostadslån som avser nybyggnad av
småhus. I fråga om småhus har dessutom tidigare aviserats (prop. 1980/81:63)
ytterligare överväganden i fråga om amorteringsvillkoren för utestående
paritets- pch räntelån. Jag anhåller

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:124 5

att nu få ta upp även dessa frågor. I anslutning härtill
vill jag också ta upp frågan om ändrade regler för återbetalning av bostadslån
vid överlåtelse av småhus.

2 Bostadsstödets utveckling

2.1 Bostadsstödets utveckling under senare år

Samhällets stöd till boendet ges i olika fprmer. De till vplymen
största inom bpstadspolitikens ram är bostads- och räntebidragen. Ett betydande
indirekt stöd är de skatteminskningar som egnahemsägarna' får genom möjligheten
att vid inkomsttaxeringen dra av ränteutgifter för fastighetslån. Dessa
skatteeffekter minskar egnahemsägarnas räntekostnader och har alltså i likhet
med bostads- och räntebidragen en subventionerande verkan på boendet.

' Med egnahem avses småhus som bebos av låntagaren. Övriga
småhus hänförs till kategorin hyres- och bostadsrättshus.

I årets budgetproposition (prop. 1981/82:100 bil. 16 s.
20-23) tog jag upp frågan om samhällets stöd till bostadsproduktion och bosladskonsumtion
och redovisade subventionernas utveckling under åren 1975-1980. I följande
tabell redovisas utvecklingen under åren 19751981. Jag vill påpeka att
uppgifterna om bostadsbidragen och skattesubventionerna är något reviderade i
förhållande till vad som angavs i budgetpropositionen.

Bostadsbidrag, räntebidrag och skattesubventioner till
egnahemsägare åren 1975-1981. Miljarder kr.

1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981

Bostadsbidrag' Räntebidrag Skattesubvention' till
egnahemsägare

3,5 1,8

2,7

3,6

2,2

3,5

4,3 2,8

4,8

4,6 3,1

6,0

5,0

3,7

6,4

6,0 5,0

ca
9"

6,0

7,2

ca 11,5"

Summa

8,0

9,3

11,9

13,7

15,1

20,0

24,7

' Innefattar såväl de statliga och de statskommunala
bostadsbidragen som de kommunala bostadstilläggen till folkpension.

Ca 0,9 miljarder kr. av ökningen mellan åren 1980 och
1981 beror på att de s. k. räntetilläggen för hyres- och bostadsrättshus, som
avser tiden mellan färdigställandet och utbetalningen av bostadslånet, har
ersatts av räntebidrag. ' Med skattesubvention avses den skatteeffekt som är
betingad av skillnaden mellan den schablonmässigt beräknade intäkten och dels
avdraget för räntor i fastigheten, dels det extra avdraget. Beräkningarna
bygger bl. a. på uppgifter från riksrevisionsverkets taxeringsstatistiska
undersökningar åren 1975, 1976, 1977 och 1979 och statistiska centralbyråns
bostads- och hyresundersökning avseende år 1978. Såväl fastigheter med
underskott som fastigheter med överskott har beaktats. "* Preliminär
beräkning.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:124 6

Statens
och kommunernas subventioner har ökat betydligt under åren 1975-1981. År 1975
uppgick de fill ca 8 miljarder kr., medan de år 1981 kan beräknas ha uppgått
till ca 25 miljarder kr. Den kraftiga ökningen beror Ull viss del på att nya årgångar
av subventionerade bostäder har tillkommit. En betydande del av ökningen är
dock hänförlig ull äldre årgångar av bostäder och till väsentlig del befingad
av den snabbt stigande räntenivån.

2.2
Vidtagna besparingsåtgärder

Under
de senaste åren har olika åtgärder vidtagits för aU begränsa ökningarna av
räntebidragen och i viss mån också av bostadsbidragen. Besparingseffekten av
åtgärderna uppgår i fråga om bostadsbidragen fill drygt 200 milj.kr. (prop.
1980/81:20 bil. 12, CU 1980/81:5 och 11, rskr 1980/81:121) och i fråga om
räntebidragen, inkl. tidigareläggning av vissa amorteringar, till ca 1445 milj.
kr. (prop. 1980/81:63, CU 1980/81:7 och 12, rskr 1980/81:95 och 106 samt prop.
1980/81:118 bil. 4, CU 1980/81:30, rskr 1980/81:287). En del av
räntebidragsbesparingen har använts för att finansiera förbättringar av
räntebidragen i nyproduktionen.

I
följande tabell redovisas effekterna för staten och kommunerna av nämnda
åtgärder under åren 1981 -1983.

Effekter
(ackumulerade) av vidtagna besparingsåtgärder i fråga om bostads- och
räntebidragen. Milj. kr.

1981

1982

1983

Bostadsbidrag
(prop.

1980/81:20
bil. 12)

100

200

200

Räntebidrag

Egnahem (prop. 1980/81:63)

(exkl. skatteeffekt')

475

785

1 115

(inkl. skatteeffekt)

205

420

680

Bostadsrätter (prop.

1980/81:63)

130

130

130

Hyreshus (prop.

1980/81:118 bil. 4)

-

200

200

Totalt

(exkl. skatteeffekt)

605

1115

1445

(inkl. skatteeffekt)

335

750

1010

Summa
(exkl.skatteeffekt)

705

1315

1645

(inkl. skatteeffekt)

435

950

1210

'
Med skatteeffekt avses den samlade effekten för staten och kommunerna.

Den
samlade bmttoeffekten av de vidtagna besparingsåtgärderna uppgår till ca 705 milj.kr.
år 1981, ca I 315 milj.kr. år 1982 och ca 1 645 milj.kr. år 1983. Effekten på
statsbudgeten uppgår till ca 570 milj.kr. budgetåret 1981/ 82, ca 1 130 milj.kr.
budgetåret 1982/83 och ca 1430 milj.kr. budgetåret 1983/84 i jämförelse med om
dessa åtgärder inte hade vidtagits. Spm jag strax skall redpvisa innebär dessa
besparingsåtgärder endast att ökningen av subventionerna har begränsats något.

s. 7 Kontrollera mot PDF

2.3 Beräknad utveckling för åren 1982-1985

I följande tabell redovisas en beräkning av
bostadssubventionernas utveckling under perioden 1982-1985. Beräkningarna är
grundade på den pris- och räntenivå som gällde den 1 januari 1982.
Beräkningarna grundas vidare på förutsättningen alt nuvarande regler - med
hänsyn tagen till nyss redovisade besparingsåtgärder - består under perioden. Skattesub-venfionen
fill egnahemsägare har beräknats med tillämpning av 1982 års skatteregler. Det skattemässiga
värdet av underskottsavdragen har beräknats utifrån antagandet pm en genomsnitfiig
marginalskattesats på 60%. Den årliga nyproduktionen har antagits uppgå till 45
000 lägenheter varav 25000 i hyres- och bostadsrättshus och 20000 i egnahem.
Ombyggnadsverksamheten beräknas årligen omfatta ca 28 000 lägenheter varav
14000 i hyres- och bostadsrättshus och 14000 i egnahem. Nybelåningen utan samband
med ny- pch ombyggnad på den organiserade kreditmarknaden har antagits vara
konstant under perioden. Motsvarande belåning på den oorganiserade
kreditmarknaden, bl.a. i form av s.k. säljarreverser, har inte beaktats.

Bostadssubventionernas beräknade utveckling för åren
19821985. Miljarder kr.

1982 1983 1984 1985

5,7 9,0

5,6 10,9

4,9 13,9

4,8 14,9

12,5

13,6

14,7

15,7

27,2

30,1

32,5

35,4

Bostadsbidrag Räntebidrag Skattesubvention till
egnahemsägare

Summa

Beräkningen visar att nuvarande subventionssystem skulle
medföra en fortsatt, successiv ökning av den totala subvenlionsvolymen under
perioden 19821985. De generella subventionernas andel av de totala subventionerna
skulle växa med ca 9 miljarder kr. mellan år 1982 och år 1985, medan den inkomstprövade
delen, dvs. bostadsbidragen, skulle minska med ca 1 miljard kr.

Beträffande bostadsbidragen vill jag anföra följande. Mot bakgmnd
av beräkningsfömtsättningarna om oförändrad pris- och lönenivå har kostnaderna
för bostadsbidragen fill barnfamiljerna antagits bH oförändrade under
perioden. Förändringar i förvärvsfrekvens och förvärvsintensitet liksom
förändringar i barnantalet och fördelningen mellan enförsörjar- och tvåförsörjarhushåll
påverkar emellertid kostnaderna. Kostnadsutvecklingen för de kommunala
bostadstilläggen till folkpension har beräknats med hänsyn fill att antalet
pensionärer som har låg ATP eller ingen ATP alls minskar under perioden.
Kostnaderna kan påverkas av förändringar i pensionärernas sidoinkomster.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:124 8

Räntebidragsanslagets
utveckling är främst berpende av stprleken av tillkpmmande årgångar bostäder,
den allmänna räntenivån och takten i upptrappningen av den garanterade räntan
för tidigare årgångar av bosläder.

En
ny årgång av ny- och ombyggda bostäder av den pmfattning som jag nyss angav
medför ca 1800 milj.kr. i ökade räntebidrag. Tiden mellan ett byggprojekts påbörjande
och räntebidragsutbetalningarna för detta projekt är relativt lång. En volymändring
av bostadsbyggandet under år 1982 får därför full anslagseffekt först under
budgetåret 1984/85. En minskning av nybyggandet med 5000 lägenheter fr. p. m. år 1982 begränsar ökningen av
räntebidragsutbetalningarna med ca 40 milj.kr. budgetåret 1983/84, ca 120 milj.
kr. budgetåret 1984/85 och ca 450 milj. kr. budgetåret 1985/86.

Räntebidragsanslaget
är pckså känsligt för ändringar i räntenivån. Den historiskt sett höga
räntenivå som f.n. råder medför automatiskt stora belastningar på
räntebidragsanslaget. Effekterna av en period med högre ränteläge kvarstår i
stora delar även efter en räntesänkning, eftersom bottenlåneräntan normalt
binds i femårsperioder frän lånens uppläggning. En förändring av räntenivån med
1 procentenhet fr.o.m. den 1 januari 1983 för statliga lån och bottenlån medför
en förändring av anslaget under budgetåret 1983/84 med endast ca 830 milj.kr.
Om räntan ligger kvar på denna nivå under perioden 1983-1985 blir förändringen
av anslaget under budgetåret 1985/86 ca 1800 milj.kr.

En
återhållande faktor för räntebidragens utveckling är givelvis de årliga upptrappningarna
av de garanterade räntorna. Under budgetåret 1982/83 kan den normala upptrappningen
beräknas medföra minskade anslagsbelastningar om ca 450 milj.kr.

Utvecklingen
av räntebidragsanslaget och av skattesubvenfionen till egnahemsägare är delvis
sammankopplad. De förändringar i räntenivån som täcks av räntebidragen skulle,
om bidragen inte hade funnits, i stället till viss del ha slagit igenom i form
av ökade skattesubventioner. Samtidigt medför självfallet en ökad andel hyres-
och bostadsrättslägenheter i nyproduktionen att tillväxttakten för
skattesubventionen till egnahemsägare dämpas.

Utvecklingen
av skattesubventionen för egnahemsägare är den del av den tptala subventipnsvplymen
spm är svårast att fömtsäga. Den är givetvis på samma sätt som utveckhngen av
räntebidragsanslaget beroende av allmän räntenivå och av de årliga ny- och
ombyggnadsvolymerna. Den statligt finansierade ny- och ombyggnadsverksamheten
kan beräknas medföra en ökning av skattebortfallet med ca 500 milj. kr. per år
medan effekten av en ändring av räntenivån med en procentenhet fr. o. m. den 1 januari
1983 kan beräknas fill 750 milj. kr. år 1983, ca 900 milj. kr. år 1984 och ca
1200 milj. kr. år 1985. Därutöver tillkommer ett antal andra faktorer som
påverkar utvecklingen, såsom belåningsgraden och omsättningshastigheten för
äldre småhus.

Den
redovisade beräkningen över subventionerna under åren 1982-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:124 9

1985
visar utvecklingen vid oförändrade regler. Chefen för budgetdepartementet
kommer i ett annat sammanhang att redovisa förslag till ändringar i inkomstbeskattningen
som påverkar subventionsutvecklingen. Jag kommer i det följande att redovisa
en beräkning av subvenfionernas utveckling för perioden med beaktande av såväl
det kommande förslaget om inkomstbeskattningen som mina förslag om räntebidrag
m. m.

3
Överväganden och förslag 3.1 Bostadsstödets inriktning

Ett
av de krav som uppställdes när bostadsfinansieringssystemet ändrades år 1974
var att skillnaderna i boendeutgifter mellan olika besittningsformer skulle
utjämnas (prop. 1974:150 s. 404 och 405, CU 1974:36, rskr 1974:372). Ett annat
krav var att det skulle ge fömlsättningar för rimliga boendekostnader i
förhållande till betalningsförmågan både i nyproduktionen och i det äldre
bostadsbestånd som omfattas av långivningen. Ett tredje krav var att systemet i
möjlig mån skulle förhindra väsentliga skillnader i boendekostnader mellan Ukvärdiga
bostäder av olika ålder. Ytterligare ett krav var slutligen atl lånesystemet
skulle bidra till att motverka den förmögenhetsomfördelning till förmån för
fastighetsägarna som uppstår genom inflationen.

Finansieringssystemet
har sedan år 1975 modifierats vid flera tillfällen. Den snabba pris- och
ränteutvecklingen har dock medfört att det har blivit allt svårare att
tillgodose de uppställda kraven enbart inom finansieringssystemet. Den svaga
inkomstutvecklingen och snabba stegringar av driftkostnaderna under senare år
har medfört ytterligare svårigheter. Det har blivit alltmer uppenbart att
kraven inte kan tillgodoses enbart inom ramen för finansieringssystemet.
Kompletterande åtgärder inom skattesystemet måste också sättas in. Åtgärder i
detta syfte har redan vidtagits, bl. a. i samband med den senaste allmänna
fastighetstaxeringen. På gmnd av den snabba prisutvecklingen höjdes
taxeringsvärdena betydligt vid taxeringen, men genom ändringar i skattereglerna
kunde effekterna på boendekostnaderna begränsas högst avsevärt.

Om
de uppställda kraven skall kunna tillgodoses krävs det ytterligare åtgärder
inom både finansieringssystemet och skattesystemet. Som jag tidigare har nämnt
kommer chefen för budgetdepartementet att i ett annat sammanhang redovisa
förslag till ändringar i inkomstbeskattningen som påverkar kostnaderna för
boendet. Ändringarna innebär bl. a, alt det skattemässiga värdet av s. k.
underskottsavdrag begränsas på grund av dels att marginalskatterna sänks, dels
att avdragsbegränsningar införs. Till den del underskotten avser egnahem leder
begränsningen till att bostadssubventionerna minskar i motsvarande mån. En
annan effekt av ändringarna blir att flertalet inkomsttagare får
skattelättnader.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:124 10

Ändringarna
i skattereglerna kommer, om de genomförs, att genomsnittligt sett öka
kostnaderna för boendet i egnahem. Ökningarna kommer att beröra hushåll som
idag kan göra avdrag mot en högre marginalskattesats än 50%. Nuvarande
skatteregler medför bl. a. att det skattemässiga värdet av rätten att dra av
räntor varierar mellan olika inkomsttagare: ju högre inkomst desto större värde
och därmed lägre boendekostnad. Ändringarna av skattereglerna innebär att
skillnaden mellan olika inkomsttagare reduceras. Från bostadspolitisk synpunkt
är detta av stor betydelse, eftersom fömtsättningarna i fråga om hushållens
valfrihet när det gäller boendeform härigenom blir mer likartade.

Den snabba
prisutvecklingen efter år 1975 är, som jag nyss nämnde, en av de faktorer som
har försämrat möjligheterna atl genom åtgärder inom finansieringssystemet
uppfylla de krav som angavs i 1974 års proposition. Byggprisernas utveckling
har fält till följd att skillnaderna i kapitalkostnader mellan nybyggda hus
och äldre hus har ökat. Detta har i sin tur medfört sämre fömlsättningar att
uppehålla kravet på jämförbara boendekostnader för likvärdiga bostäder av
olika ålder. Åtgärder för alt minska dessa skillnader har vidtagits vid flera
tillfällen. Den lägsta garanterade räntan för nybyggda hus har sänkts från 3,9
till 3,0% för hyres- och bostadsrättshus och från 6,0 Ull 5,5% för egnahem. För
nybyggda hyres-och bostadsrättshus har bl. a. införandet av produktionsanpassad
belåning inneburit en ytterligare sänkning av kapitalutgiftsprocenten. Under
senare år har också de garanterade räntorna för äldre hus ändrats bl. a. genom besluten
om besparingsåtgärder under 1980/81 års riksmöte. Skillnaderna är dock alltjämt
betydande. Ytteriigare åtgärder bör därför vidtas. I det följande kommer jag
att föreslå bl. a. extra höjningar av de garanterade räntorna i det äldre
bostadsbeståndet. Jag har utformat mina förslag mot bakgmnd av det kommande
förslaget om ändrad inkomstbeskattning, vilket bl. a. har medfört att mina
förslag i likhet med förslaget om inkomstbeskattningen avser en treårsperiod -
åren 1983-1985.

En
höjning av de garanterade räntorna för hyreshusen leder till en allmän höjning
av hyresnivån. Även de fastighetsägare som inte direkt berörs av
räntebidragsminskningarna kan således vid kommande hyresförhandlingar höja hyrprna
trpts att de inte har fått några ökade kostnader. Detta är en kpnsekvens bl. a.
av de principer som tillämpas vid hyresförhandlingarna inpm den allmännyttiga
sektorn. Till följd av bruksvärdesreglerna i hyreslagen blir den hyresnivå,
som etableras vid dessa förhandlingar, riktgivande för alla likvärdiga
lägenheter oavsett fastighetens faktiska kostnader.

Ändringarna
av räntebidragen medför i likhet med ändringarna av skattereglerna ökade
boendekostnader. De ökade boendekostnaderna bör inte medföra några allvarliga
svårigheter för hushåll med relativt stora inkomster i förhållande till sin
försörjningsbörda. Däremot kan det uppstå svårigheter för hushåll med relativt
begränsade ekonomiska resurser. Med hän-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:124 11

syn
lill att boendekostnaderna även i övrigt kan väntas öka bör särskilda åtgärder
vidtas i syfte alt öka betalningsförmågan för dessa hushåll. Detta bör
lämpligen ske genom åtgärder inom bostadsbidragssystemet. Jag kommer senare atl
redovisa ett förslag till ökade bostadsbidrag för år 1983.

En
konsekvens av ändringarna blir aU det riktade bostadsstödet till barnfamiljerna
stärks i förhållande till del övriga bpstadsstödet. Ändringarna kan sägas
innebära en omfördelning från generella subventioner till behovsprövade sådana.
Enligt min mening bör det för framfiden vara en allmän strävan att begränsa de
generella subventionernas dominans. Jag förordar därför att tyngdpunkten i
subventionssystemet successivt förskjuts från generella till behovsprövade subvenUoner,
dvs. mot stödformer som har till syfte att stödja de gmpper som har en
förhållandevis svag ekonomisk ställning.

3.2
Ändrade regler för räntebidrag

3.2.1
Extra upptrappning av de garanterade räntorna för vissa årgångar av bostadshus

Som
jag tidigare har anfört har åtgärder vidtagits för atl begränsa räntebidragen.
Begränsningarna har skett mot den allmänna bakgmnden atl bostadssubventionernas
ökningstakt måste reduceras. Samtidigt har också något bättre kostnadsparitet
mellan olika årgångar av hus åstadkommits. För att nå kostnadsparitet måste
dock ytterligare åtgärder vidtas, samtidigt som takten i ökningen av de totala
bostadssubventionerna måste minskas ytterligare. De höjningar av de garanterade
räntorna som nu bör göras är av den storleksordningen att de bör genomföras
stegvis. Därigenom ges de boende möjlighet att successivt anpassa sin ekonomi
till de ökade boendekostnaderna. Jag kommer därför att förorda extra upptrappningar
av de garanterade räntorna för åren 1983, 1984 och 1985.

Hyreshus

Normalt
trappas de garanterade räntorna upp med 0,25 procentenheter per år i
hyreshusbeståndet. Inom framför allt det allmännytuga fastighetsbeståndet sker
en viss utjämning av kostnaderna mellan olika årgångar av bostäder. De höga
kostnaderna i nyprodukfionen fördelas sålunda åtminstone fill viss del på både
nya och gamla hus. Med hänsyn till detta är ett av motiven för de extra upptrappningarna
av de garanterade räntorna, nämligen att utjämna skillnader i kapitalkostnader
mellan olika årgångar, mindre tungt vägande för det allmännyttiga
bostadsbeståndet än för andra delar av bostadsmarknaden. Jag anser ändå att
extra upptrappningar av de garanterade räntorna bör göras för hyreshusens del
men att de bör koncentreras till det äldre beståndet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jag förordar att de garanterade räntorna för hyreshusen
höjs på följande sätt under åren 1983, 1984 och 1985 utöver den normala årliga upptrappningen.

Låneform Färdigställandeår

Extra upptrappning
av räntan (procentenheter

den garanterade lår

1983

1984

1985

Paritetslån
och nominella län enligt 1967 års bostadslånekungörelse

1973-

1968-1972

Räntelån,
inkl. de hus för vilka sådant lån kunnat utgå men ej sökts

1964-

J
958-1963

0,2 0,4

1,4

2,4

0,1 0,2

0,5 0,9

0,1 0,2

0,5 0,9

Höjningar av de garanterade räntorna i enlighet med vad
jag har förordat kommer, tillsammans med de normala årliga höjningarna, att
medföra att räntekostnaderna, för län inom låneunderlaget, för olika årgångar
av hyreshus i genomsnitt ökar på det sätt som framgår av följande tabell. Jag
redovisar också normala räntekostnader för en genomsnittlig hyreslägenhet
färdigställd år 1982. Dessutom redovisas räntesubventionen under år 1982 för
respektive årgång.

Färdigställande-

Räntor

Räntesubven-

Ränteökning

Ränteökning

Total
ränte-

år'

under är

tion
under

vid
normal

vid
extra upp-

ökning
kr./ m-

1982

år 1982

upptrappning
trappning kr./m år

mellan
åren

kr./m

kr./m

kr./m

1983
1984

1985

1983 och 1985

1982

135

450

11,25

_ _

_

33,75

1973-1974

64

53

3,00

2,40 1,20

1,20

13,80

1968-1972

62

43

2,40

3,80 1,90

1,90

14,80

1964-1967

44

46

1,90

10,50
3,75

3,75

23,70

1958-1963

39

26

1,40

13,20
4,95

4,95

27,30

' För resp. år har ränleökningen beräknats för den
låneform som dominerar.

Konverteringar av vissa bottenlån under åren 1983-1984
kommer att medföra att räntesubventionen ökar

under dessa år jämfört med år 1982.

Av redovisningen framgår att räntesubventionen i
nyproduktionen är avsevärt störte än i det något äldre beståndet. Trots detta
är räntekostnaderna i nyprodukfionen avsevärt högre än motsvarande kostnader i
det äldre beståndet. De extra upptrappningar av de garanterade räntorna som jag
förordar medför att skillnaderna i räntekostnader utjämnas något mellan årgångarna.

Bostadsrättshus

Liksom för hyreshusen är den normala årliga upptrappningen
av de garanterade räntorna för bostadsrältshusen 0,25 procentenheter per år.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Som jag tidigare har nämnt har det i stora delar av det
allmännyttiga bostadsbeståndet ofta skett en kostnadsutjämning mellan olika
årgångar av bostäder. De höga kapitalkostnaderna i nyproduktionen har ofta i
viss utsträckning fördelats på det äldre beståndet. I bostadsrältshusen har
någon kostnadsutjämning - utöver tidigare extra upptrappning av de garanterade
räntorna - inte skett. Bl. a detta har medfört att boendekostnaderna i
bostadsrättshus ofta är lägre än kostnaderna i hyreshus av motsvarande ålder.
Detta avspeglas i ökade överlåtelsepriser på bostadsrältslä-genheter.

Jag anser därför att det är motiverat att höja de
garanterade räntorna mer för bostadsrättshusen än för motsvarande årgångar av
hyreshus.

Jag
förordar att de garanterade räntorna för bostadsrättshusen höjs med följande
procentenheter under åren 1983, 1984 och 1985 utöver den normala höjningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Låneform Färdigställandeår

Extra upptrappning
av den garanterade räntan (procentenheter) år

opaginerad Kontrollera mot PDF

Paritetslän och nominella län enligt

1967 års bostadslånekungörelse

1973- 0,4

1968-1972 0,8

Räntelån, inkl. de hus för vilka sådant

lån kunnat utgå men ej sökts

1964- 1,7

1958-1963 2,7

0,2 0,4

0,7 1,1

0,2 0,4

0,7 1,1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Höjningar av de garanterade räntorna i enlighet med vad
jag har föreslagit kommer, fillsammans med de normala årliga höjningarna, att
medföra att räntekostnaderna, för lån inom låneunderlaget, för olika årgångar
av bostadsrättshus i genomsnitt ökar på följande sätt. Jag redovisar också
normala räntekostnader för en genomsnittlig bostadsrättslägenhet färdigställd
år 1982. Dessutom redovisas räntesubvenfionen under år 1982 för respektive
årgång.

Färdigställande-

Räntor

Räntesubven-

-
Ränteökning Ränteökning Total ränte-

år'

under är

tion
under

vid
normal vid extra upp- ökning kr./m

1982

år 1982

upptrappning
trappning kr./m" år mellan åren

kr./m

kr./m"

kr./m 1983
1984 1985 1983 och 1985

1982

135

450

11,25

- _

-

33,75

1973-1974

71

52

2,90

4,70 2,35

2,35

18,10

1968-1972

66

42

2,20

6,90 3,45

3,45

20,40

1964-1967

50

41

2,00

13,75 5,60

5,60

30,95

1958-1963

43

25

1,50

15,80 6,40

6,40

33,10

' För resp. år har ränteökningen beräknats för den
läneform som dominerar.

Konverteringar av vissa bottenlån under åren 1983-1985
kommer aU medföra att räntesubventionen ökar

under dessa år jämfört med år 1982.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:124 14

Egnahem

Jag
vill erinra om att riksdagen redan har fattat beslut (prop. 1980/81; 63, CU
1980/81:7 och 12, rskr 1980/81:95 Pch 106) som i princip innebär en avveckling
av räntebidragen för sådana egnahem som har lån enligt 1967 års
bostadslånekungörelse och tidigare låneformer, dvs. i huvudsak egnahem som har
färdigställts före år 1975.

Om
extra upptrappningar av de garanterade räntorna skall göras också för vissa
egnahem kommer de således att beröra relativt sena årgångar. Jag anser att det
finns skäl härför. Del främsta skälet är de skillnader i räntekostnader per m
som föreligger mellan hus med olika upplåtelseformer. För årgångarna 1975-1979
är sålunda räntekostnaderna per m för egnahemmen genomsnittligt sett lägre än
räntekostnaderna för motsvarande årgångar av bostadsrätts- och hyreslägenheter.
I nyproduktionen är dock kostnadsbilden annorlunda, vilket beror bl. a. på de
förbättringar av lånereglerna som har genomförts för hyres- Pch bpstadsrättshusen.

Ett
annat skäl är de stpra differenserna i räntekostnader mellan olika årgångar av
egnahem. Jag kan nämna att den lägsta garanterade räntan på 5,5% för dagens
nyproduktion oftast medför högre räntekostnader än vad nominella räntor för
årgångarna 1975-1978 skulle medföra.

Det
finns således enligt min mening anledning att föreslå extra upptrappningar av
de garanterade räntorna också för vissa relativt sent tillkomna årgångar av
egnahem. I nyproduktipnen har neutraliteten på senare tid därempt mbbats till
egnahemmens nackdel. Jag återkpmmer i det följande till behpvet av
förbättringar av räntevillkpren för nyproducerade egnahem.

Mot bakgmnd
av vad jag har anfört förordar jag att de garanterade räntorna för egnahem med
lån enligt bostadsfinansieringsförordningen höjs med följande procentenheter
under åren 1983, 1984 och 1985 utöver den normala höjningen.

Färdigställandeår Extra upptrappning av den garanterade

1979 1978
1977 1976 1975

räntan
(procentenheter) år

1983

1984

1985

0,15

0,25

_

0,35

0,40

0,40

0,60

0,35

0,55

0,90

0,60

0.60

1,40

0,65

0.65

F.
n. sker de normala upptrappningarna av de garanterade räntorna för egnahem på
årsdagen för bostadslånets utbetalning. För att förstärka och tidigarelägga
budgeteffekterna av de extra upptrappningarna förordar jag att såväl de normala
åriiga upptrappningarna som de tidigare förordade extra upptrappningarna av de
garanterade räntorna fortsättningsvis sker per den 1 januari respekfive är för
egnahem färdigställda åren 1975-1980

s. 13 Kontrollera mot PDF

och
där bostadslånet har betalats ut före utgången av år 1981. För övriga egnahem
bör höjningen ske enligt nu gällande bestämmelser, dvs. på årsdagen för bpstadslånets
utbetalning.

De
ändringar av reglerna för räntebidrag spm jag hittills har föreslagit beträffande
extra upptrappningar pch upptrappningar per den 1 januari gäller bostadslån.
Jag förordar att motsvarande ändringar vidtas för energi-sparlånen.

Höjningar
av de garanterade räntorna i enlighet med vad jag har förordat kommer,
tillsammans med de normala årliga höjningarna, att medföra att
räntekostnaderna, för lån inom låneunderlaget, för resp. års genomsnittsegnahem
ökar på följande sätt. Redovisningen avser räntekostnader med hänsyn tagen till
marginalskatteeffekter. Beräkningarna avser inkomsttagare med en årsinkomst på
ca 85000 kr. Skatteskalan för är 1982 har använts för alla tre åren.

Färdigställande-

Räntor

Räntesubven-
Ränteökning Ränteökning

Total
ränte-

år

under år

tion'
under vid normal vid extra upp-

ökning kr./m-

1982

år
1982 upptrappning trappning kr./m år

mellan
åren

kr./m'

kr./m kr./m
1983 1984 1985

1983 och 1985

s. 14 Kontrollera mot PDF

1982 1980 1979 1978 1977 1976 1975

15

360

8,50

-

-

-

25,50

94

240

6,40

3,20

-

-

22,40

92

212

5,65

4,30

2,85

-

24,10

90

152

4,35

5,10

3,45

3,45

25,05

81

111

3,90

6,65

3,60

3,60

25,55

78

84

3,30

7,65

4,00

4,00

25,55

75

65

2,90

9,60

3,85

3,85

26,00

s. 15 Kontrollera mot PDF

' Konverteringar
av vissa bottenlån under åren 1983-1985 kommer att medföra att
räntesubventionen ökar under dessa år jämfört med år 1982. Med räntesubvention
avses här räntebidrag och skatteeffekt.

De
föreslagna åtgärderna medför att kostnaderna utjämnas mellan årgångarna. För
årgångarna 1975 och 1976 når den garanterade räntan år 1985 en sådan nivå att
räntebidragen upphör.

Vid
jämförelse av räntekostnaderna i nyproduktionen för de olika upplåtelseformerna
bör beaktas att egnahemmen f. n. inte omfattas av den s. k. produktionskostnadsbeläningen.
Detta medför att det för egnahemmens del ofta tillkommer betydande
räntekostnader för lån som är avsedda att finansiera de s. k. överkostnaderna.

De
extra upptrappningar av de garanterade räntorna som jag har förordat medför
att anspråken på räntebidrag minskar, jämfört med oförändrade regler, med ca
850 milj.kr. under budgetåret 1983/84. Under budgetåren 1984/85 och 1985/86
blir minskningen ca 1285 resp. 1770 milj.kr.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:124 16

De minskade anspråken på räntebidrag fördelas på
upplåtelseform enligt följande.

Upplåtelseform Budgetår

1983/84 1984/85 1985/86

Hyresrätt 355 500 645

Bostadsrätt 195 315 435

Egnahem 300 445 555

Totalt 850 1260 1635

Minskade räntebidrag till egnahem medför som jag tidigare
har nämnt ökat skattebortfall för staten och kommunerna. Statens nettobesparing
genom de extra upptrappningarna av de garanterade räntorna för vissa egnahem
blir därför lägre än vad jag nyligen redpvisade. Den blir för budgetåret
1983/84 210 milj. kr. För budgetåren 1984/85 pch 1985/86 uppgår
nettobesparingen fill 335 resp. 445 milj.kr.

Genom de extra upptrappningar av den garanterade räntan
som kommer alt göras fram till år 1985 kommer den åriiga upplrappningstakten
att vara högre i stora delar av bostadsbeståndet än vad som normalt gäller för ny-och
ombyggda lägenheter. Mot bakgrund av vad jag har anfört om skillnader i
kapitalkostnader mellan olika årgångar av hus anser jag att det finns anledning
att också efter år 1985 trappa upp den garanterade räntan i snabbare takt i
äldre hus än i nybyggda eller nyligen ombyggda hus. Frågan bör behandlas i ett
senare sammanhang.

3.2.2 Ökade räntebidrag för ny- och ombyggnad av enskilt
ägda flerbostadshus

Jag övergår nu fill frågan om kapilalkostnadsfömtsättningarna
för olika kategorier av ägare till hyres- och bostadsrättshus.

F. n. lämnas räntebidrag till räntekostnader för lån inom
100% av låneunderlaget för bl. a. allmännyttiga företag, inom 99% för
bostadsrättsföreningar med kommunalt inflytande och inom 92% för övriga, dvs.
enskilda fasfighetsägare m. fl. När jag fortsättningsvis använder begreppet
enskilda fastighetsägare avser jag de fastighetsägare som erhåller bostadslån med
låneandel enligt 28 § bostadsfinansieringsförordningen (1974:946), dvs. främst
enskilda personer och enskilda förelag.

För enskilda fastighetsägare beräknades tidigare lån och
räntebidrag på ett underlag som motsvarade 85% av låneunderlaget. I syfte att
öka konkurrensen mellan de olika företagsformerna höjdes den övre gränsen för
lån och bidrag år 1977 till 92% (prop. 1976/77: 100 bil. 16, CV 1976/ 77: 18, rskr
1976/77: 187).

Sedan denna ändring gjordes har den allmänna räntenivån
stigit avsevärt, vilket har försämrat konkurtensfömtsättningarna för de
enskilda fastighetsägarna.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:124 17

Även
vid relativt ringa eller inget krav på förräntning av den egna kapitalinsatsen
är det svårt för enskilda fastighetsägare att få kapitalkostnadstäckning vid
normalt hyresuttag. Det möjliga hyresuttaget baseras genom bmksvärdesystemet i
princip på hyrorna i de allmännyttiga företagen.

Mot denna bakgmnd anser
jag att kapitalkostnadsförutsättningarna för enskilda fastighetsägare måste
förbättras när del gäller framtida ny- och ombyggnader.

En möjlighet till detta är
att höja såväl låneandelen som räntebidragsunderlaget för enskilda
fastighetsägare. Jag anser det dock rimhgt att man för denna låntagarkategori
bibehåller kravet på egen kapitalinsats. Problemet bör i stället lösas så att
man vid räntebidragsberäkningen beaktar vissa kapitalkostnader för den egna
insatsen.

Jag föreslår därför att
räntebidrag, i de fall där bostadslån lämnas inom 92% av låneunderlaget,
beräknas på ett underlag som motsvarar 95% av låneunderlaget. Räntebidrag för
den del av detta underlag som överstiger 92% bör därvid beräknas med
utgångspunkt i gällande bosladslåneränta. Ändringarna bör träda i kraft den 1
juli 1982 men få tillämpas också i låneärenden i vUka preliminärt beslut om
bostadslån meddelas fr.o.m. dagen efter propositionens överlämnande till
riksdagen.

Detta
förslag medför ökade räntebidrag med ca 15 kr./m' vid dagens ränteläge. För en genomsniltslägenhet
medför detta ca 100 kr./mån i ökade räntebidrag.

Förslaget medför ökad
belastning på räntebidragsanslaget jämfört med dagens regler med ca 6 milj.kr.
under budgetåret 1985/86.

3.3
Införande av en hyreshusavgift

En
höjning av de garanterade räntorna leder, som jag tidigare har nämnt, till en
allmän höjning av hyresnivån. Även fastighetsägare som inte får några ökade
kostnader i form av minskade räntebidrag kan höja sina hyror. Detta gäller
framför allt fastighetsägare med hus byggda före år 1958 -räntebidragssystemet
omfattar hus byggda år 1958 och senare. För bostadsrättsföreningar i hus
byggda före år 1958 uppstår motsvarande fördelar, som medför ökande priser på
bostadsrättslägenheter.

Det är enligt min
mening inte skäligt att vissa fastighetsägare skall kunna tillgodogöra sig
ökade hyresintäkter eller ökade fastighetsvärden genom att andra
fastighetsägare får ökade räntekostnader på grund av extra upptrappningar av
de garanterade räntorna. Jag anser därför att åtgärder bör vidtas för att
motverka denna effekt av upptrappningarna. Detta kan dock inte ske inom ramen
för finansieringssystemet. I samråd med chefen för budgeldepartementet har jag
övervägt olika möjligheter att komma till rätta med problemet genom ändringar
av skattereglerna. Jag har därvid funnit att det mest ändamålsenliga är att
införa en särskild avgift för hyres-2 Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 124

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:124 18

och bostadsrättshus byggda före år 1958. Jag förordar därför
att en sådan avgift införs. I första hand bör avgiften beröra flerfamiljshus
som inrymmer bostadslägenheter. För atl undvika olika gränsdragningsproblem
och skillnader i kostnadsfömtsättningar bör avgiften även omfatta lokalhus.
Avgiftens storlek bör relateras till fastigheternas taxeringsvärden. När del
gäller den tidsmässiga avgränsningen bör inte fasUghetens byggnadsår vara
avgörande utan det s.k. värdeåret som används i beskattningssammanhang. Chefen
för budgeldepartementet kommer senare atl redovisa ett förslag till avgiftens
närmare utformning (bil. 2).

Beträffande avgiftens storiek bör utgångspunkten vara atl
i möjlig mån neutralisera den nyssnämnda effekten av de extra upptrappningarna
av de garanterade räntorna. Upptrappningarna av de garanterade räntorna kan
beräknas medföra en kostnadsökning för SABO:s medlemsföretag pä ca 5,50 kr./m
år 1983, ca 3,50 kr./m för vart och ett av åren 1984 och 1985, dvs. totalt ca
12,50 kr./m. En avgift på 2 % av taxeringsvärdet för fasfighe-ter med ett
tidigare värdeår än 1958 kan beräknas medföra kostnadsökningar för berörda hus
i storleksordningen 9-14 kr./m, dvs. i nivå med effekterna av upptrappningarna
av de garanterade räntorna för de allmännyttiga bostadsföretagen. En successiv
upptrappning av avgiften till 2% år 1985 synes sålunda lämplig. I följande
tabell redovisas effekterna av en avgift på 1% år 1983, 1,5% år 1984 och 2% år
1985. I tabellen redovisas också de genomsnittliga effekterna för SABO-företagen
av avgiften och de föreslagna extra upptrappningarna av de garanterade
räntorna.

Avgiftseffekter åren 1983-1985

År 1983 Är 1984 År 1985 Total effekt kr./m-
kr./m kr./m åren 1983-1985

kr./m

Hus med ett tidigare

värdeår än år 1958' 4,50-7,20 2,25-3,60 2,25-3,60
9,00-14,40

Genomsnitdig effekt för

SABO-företagen, inkl. de

extra höjningarna av de

garanterade räntorna 7,15 4,35 4,35 15,85

' Beräkningarna bygger bl. a. på uppgifter om de genomsnittliga
taxeringsvärdena för hus med olika ålder.

Mot denna bakgmnd förordar jag att avgiften fastställs
till 2% år 1985. För åren 1983 och 1984 bör avgiften fastställas fill 1 % resp.
1,5%.

Som framgår av mitt förslag bör avgiften i princip endast
beröra äldre hus utanför räntebidragssystemet. Kopplingen till begreppet värdeår,
som används i beskattningssammanhang, kan dock enligt vad jag har erfarit i
undantagsfall medföra atl även hus för vilka räntebidrag lämnas kan komma att
beröras av den föreslagna avgiften. För dessa fall bör det vara möjligt att
medge undantag från de extra höjningar av de garanterade

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:124 19

räntorna
i fråga om flerbostadshus, som jag nyss förordade. Jag föreslår att regeringen
utverkar riksdagens bemyndigande atl få besluta om erforderliga undantag i
detta syfte.

Statens inkomster av den
föreslagna avgiften kan beräknas till ca 490 milj. kr. det första året. För
vart och ett av de två följande åren ökar inkomsterna med ytterligare ca 245
milj. kr.

3.4
Ändrade regler för bostadsbidrag

Vägledande
för utformningen av reglerna för de statliga och slatskpm-munala
bostadsbidragen fill barnfamiljer m.fl. under senare år har varit dels de
fördelningspolitiska strävandena att styra stödet till de hushåll som har
störst behov av bidrag, dels de bostadspolitiska strävandena att göra det
möjligt för inkomstsvaga hushåll att hålla sig med en modern bostad som är
tillräckligt stor för familjens behov.

Dessa strävanden bör
enligt min mening alltjämt ligga till gmnd för bostadsbidragen. Som jag anförde
tidigare bör de minskade generella bostadssubventioner som jag nyss förordade
kompenseras med reala ökningar av bostadsbidragen. Jag anser att ytterligare
ca 200 milj. kr., utöver vad som erfordras för att kompensera för
penningvärdeförändringen, bör anslås till bostadsbidrag såväl år 1983 som åren
1984 och 1985.

Bostadsstyrelsen har också
i sin anslagsframställning för nästa budgetår framhållit att bostadsbidragen
bör ökas realt i värde och att tyngdpunkten i bidragsgivningen samtidigt bör
förskjutas ytterligare mot familjer med barn och stora bostadsutgifter.
Styrelsen lämnar i anslagsframställningen en redpgörelse över bidragsgivningens
pmfattning i maj 1981. Av redpgörel-sen framgår att antalet hushåll med
bostadsbidrag under de senaste åren har minskat. Minskningen har inträffat inom
grupperna makar med barn och hushåll utan barn. Antalet ensamstående med barn
har varit i stort sett oförändrat. I relation till alla hushåll med barn har
andelen med bostadsbidrag ökat bland hushåll med tre barn eller flera, medan
den har minskat för hushåll med ett eller två barn.

Det
totala antalet hushåll med bostadsbidrag uppgick i maj 1981 Ull 397000. Av
dessa var 341000 barnhushåll. Det innebär att ungefär en tredjedel av alla
barnhushåll har bostadsbidrag. Av alla ensamstående med barn beräknas omkring
80% ha bostadsbidrag, medan drygt 20% av antalet makar med barn har
bostadsbidrag.

De
senare årens regeländringar har i huvudsak syftat till att bostadsbi-dragstagarna
som kollekfiv skall kompenseras för penningvärdeförsämringen samtidigt som en
omfördelning skall ske med hänsyn fill hushållens försörjningsbörda. Dessa
omfördelningar har bidragit till att antalet hushåll utan barn som får
bostadsbidrag har minskat. Den minskning av antalet makar med barn som har
bostadsbidrag som styrelsen redovisar får däremot främst tillskrivas
reallöneökningar och ökningar i förvärvsfrekvens

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:124 20

och
förvärvsintensitet. En förbättrad kontroll av att bidragen utgår i enlighet
med reglerna torde också ha haft betydelse i sammanhanget.

Vissa
särskilda besparingar inom bostadsbidragssystemel som jag tidigare redovisade
har haft andra syften (prop. 1980/81:100 bil. 16, CU 1980/ 81:29, rskr
1980/81:244). De har inneburit följande. Kostnaden för avskrivning beaktas
inte längre när den bidragsgrundande bostadskostnaden för boende i egnahem
fastställs. Syftet med ändringen var att göra bidragets storlek oberoende av
om bostaden upplåts med hyresrätt eller äganderätt. Vidare har inkomstgränsen
för oreducerade bidrag till ensamstående sänkts. Genom denna ändring har
bidragssystemet bättre anpassats fill hur många som skall leva på en viss given
inkomst. Vidare läggs i år hälften av de studiemedel som ett hushåll uppbär
till den bidragsgmndande inkomsten. Härigenom åstadkommer man större rättvisa
mellan studerande och förvärvsarbetande med samma tillgängliga resurser. Senare
har riksdagen också beslutat (prop. 1981/82:30 bil. 8, CU 1981/82: 3, rskr
1981/82:30) aU statskommunala bpstadsbidrag som utfyllnad till kommunalt
bostadstillägg till folkpension inte skall lämnas från och med år 1982.
Bakgrunden till detta beslut var alt antalet pensionärer som var berättigade till
detta bidrag kraftigt hade minskat till följd av höjda kommunala
bostadstillägg, och att administrationskostnaderna för bidragen var nästan lika
stora som det sammanlagda bidragsbeloppet.

Med
hänsyn till det arbete som pågår inom bosladsbidragskommitlén anser bostadsstyrelsen
att ändringar av reglerna för år 1983 bör göras inom ramen för bidragens
nuvarande principiella utformning. De förbättringar som styrelsen föreslår
innebär enligt styrelsen ökade möjligheter att bibehålla en redan uppnådd
bostadsstandard. De ger också en viss, men svårbedömbar stimulans till
efterfrågan på ny- eller ombyggda lägenheter med höga priser.

Bostadsbidragskommittén
kommer enligt uppgift alt avlämna sitt betänkande senare i år. Dess förslag
kan därför inte läggas till gmnd för regeländringar för år 1983, eftersom
sådana bör beslutas av riksdagen under våren 1982. I likhet med styrelsen anser
jag därför att ändringar i syfte att ytterligare styra stödet mot hushåll med
stor försörjningsbörda och höga bostadskostnader bör göras inom ramen för
bidragens nuvarande principiella utformning.

Jag
tar först upp frågan om de hyresgränser inom vilka statsbidrag lill statskommunah
bostadsbidrag skall lämnas.

Styrelsen
konstaterar i sin anslagsframställning att av bidragslagarna hade 57% av
barnfamiljerna och 70% av hushållen utan barn i maj 1981 bostadsutgifter som
översteg gällande övre hyresgränser. Bland barnfamiljerna var denna andel
högst för hushåll med två barn, nämligen 67%. Styrelsen anser att
trångboddhetsnormen, två boende per rum utöver kök och vardagsmm, är föråldrad
och föreslår därför att de övre hyresgrän-serna differentieras för varje barn
och höjs generellt så att de bättre

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:124 21

anpassas till hushållens behov. Styrelsen föreslår
följande övre hyresgränser att gälla fr. o. m. den 1 januari 1983.

Övre hyresgräns Ökning

kr/mån kr/mån

850

-1- 50

1050

-1-100

1600

-H200

1700

-1-300

1900

-H50

2100

+ 350

2500

+400

Ensamstående utan barn Makar utan barn Familjer med 1
barn

2

" 3 " 4 "

" 5 "

Dämtöver föreslår styrelsen att den nedre hyresgränsen
höjs med 50 kr. till 600 kr.

De fördelningspolitiska
strävandena alt i störte utsträckning styra bidragen till hushåll med stor försöijningsbörda
kan inom ramen för nuvarande bidragssystem tillgodoses genom att den nedre hyresgränsen
höjs och genom att en större del av bidraget Läggs på det statliga
bostadsbidraget. Den nedre hyresgränsen är nämligen densamma för alla hushåll
oberoende av försörjningsbördan, medan det stafliga bostadsbidraget ökar med
antalet barn i hushållet. Jag anser därför att den nedre hyresgränsen bör höjas
något mer än vad som motiveras av bostadskostnadsutveckUngen under innevarande
år. Jag förordar att den höjs med 100 kr./mån fill 650 kr./mån. Jag återkommer
strax till nivån för det statliga bostadsbidraget.

Beträffande
de övre hyresgränserna anser jag att styrelsens förslag atl differentiera hyresgränserna
efter vaije barn bör prövas först när bostadsbidragskommitténs förslag
föreligger. Jag förordar alltså att hyresgränserna t. v. i huvudsak skall
knyta an till gällande definition av vad som skall anses vara en godtagbar
utrymmesstandard. De övre hyresgränserna för barnfamiljerna bör dock höjas med
tanke på de bostadskostnadsökningar som kommer att ske innan mina här fiamlagda
förslag kan träda i kraft. För att stödet skall styras till de hushåll som har
störst behov av det anser jag att höjningen bör vara högre för familjer med tre
eller flera barn. För hushåll utan barn föreslår jag med hänvisning fill den
inriktning av stödet som jag har förordat oförändrade övre hyresgränser. Jag föreslår
att de övre hyresgränserna bestäms fill följande belopp.

Övre hyresgräns Ökning

kr./mån. kr./mån.

800

0

950

0

1550

+ 150

2000

+250

2400

+ 300

Ensamstående utan barn Makar utan barn Hushåll med 1-2 bani

3-4 barn

5 el. fl. barn

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:124 22

De
övre hyresgränserna för år 1983 kommer därmed för hushåll med ett eller två
barn att ligga ca 11 % och för större hushåll ca 14% över 1982 års nivå. Det
förhållandet, som styrelsen har pekat på, att en stor andel av hushållen med
två barn har bostadsutgifter som överstiger den övre hyresgränsen kommer att
kvarstå även om detta förslag genomförs. Att dessa hushåll har höga
bostadsutgifter beror emellertid i betydande utsträckning på atl de har en
större bostad än vad bostadsbidragen avser atl stödja. Detta förhållande bör
därför beaktas i anslutning till den mer genomgripande prövning av
bidragssystemets inriktning som bostadsbidragskommitténs förslag kommer att
föranleda.

De
ändrade hyresgränser som jag nu har förordat innebär för familjer med barn, som
år 1983 har eller kommer att få bostadskostnader över den övre hyresgränsen,
att det statskommunala bostadsbidraget ökar. För hushåll utan barn minskar
bidraget med 80 kr./mån. Även för barnfamiljer med en bostadskostnad under
nuvarande övre hyresgräns minskar bidraget till följd av den höjda nedre hyresgränsen.
Barnfamiljerna bör som jag nyss nämnde kompenseras genom att det statliga
bostadsbidraget höjs. Det uppgår f. n. till 2160 kr. per barn och år.
Bostadsstyrelsen föreslår att detta bidrag höjs med 180 kr. till 2340 kr. per
barn och år. Jag anser atl det statliga bostadsbidraget bör höjas mer, så alt
det totala bostadsbidraget bättre anpassas till hushållens försöijningsbörda än
f. n. och sä att barnfamiljerna kompenseras för de minskade generella
bostadssubventioner som jag nyss har föreslagit. Jag förordar alt bidraget höjs
med 720 kr. per barn och år till 2880 kr. Genom denna höjning kommer även
flertalet barnfamiljer med bostadskostnader under den övre hyresgränsen att
kompenseras för den höjning av den nedre hyresgränsen som jag har förordat. Familjer
med minst två barn kompenseras helt.

Jag
övergår nu till reglerna för inkomstprövningen. Enligt gällande regler
reduceras bidragen med 15% av inkomsten över 26000 kr. för ensamstående ulan
barn, 33000 kr. för ensamstående med barn, 29000 kr. för makar utan barn och
41000 kr. för makar med barn. För hushåll som har en inkomst över 62000 kr.
reduceras bidraget med 24% över denna gräns. Bostadsstyrelsen anser atl
inkomstgränserna bör höjas för barnfamiljerna med ca 10% med hänsyn till
inflationen. Den övre inkomstgränsen bör enligt styrelsen höjas med 2 000 kr.
därutöver. Syftet är atl undvika att alltför många hushåll får vidkännas de
höga marginaleffekter som följer av atl bidragen reduceras med 24 %. Styrelsen
föreslår att den nedre inkomstgränsen för makar och ensamstående med barn höjs
med 4000 kr. resp. 3000 kr. Ull 45000 kr. resp. 36000 kr. Den övre inkomstgränsen
föreslås höjd med 8000 kr. till 70000 kr. För hushåll utan barn föreslås inga ändringar
i gällande inkomstgränser.

Som
jag nyss har framhållit bör en störte hänsyn tas fill hushållens
försörjningsbörda genom alt det statliga bidraget höjs kraftigt. I rådande ekonomiska
situation är det också nödvändigt med en sådan inkomst-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:124 23

prövning av bidragen att de förbättringar som genomförs
kommer de hushåll till del, som har de största behoven. Mot denna bakgrund har
jag funnit att inkomstgränserna inte bör ändras. Höjs inkomstgränserna får
nämligen alla hushåll som har inkpmster över dessa gränser ett ökat stöd
oberoende av försörjningsbördan. Det problem med samlade höga marginaleffekter
som styrelsen pekar på kommer emellerfid att kvarstå även efter de förslag som
jag hitfills har framlagt och när det förslag till sänkning av
marginalskatterna för år 1983 som budgetministern senare kommer att redovisa
har genomförts. Enligt min mening är det bättre att motverka detta problem
genom att sänka den högre reduktionsfaktorn. Härigenom kommer den samlade
marginaleffekten att bli lägre för alla hushåll som berörs av den högre
reduktionen. Jag förordar alltså att inkomstgränserna behålls oförändrade men
att den högre reduktionsfaktorn sänks frän 24% till 22%. Det innebär att
bidragen kommer att reduceras med 15% av inkomsten över följande gränser: för
ensamstående utan barn över 26000 kr., för makar utan barn över 29000 kr., för
ensamstående med barn över 33 000 kr. och för makar med barn över 41 000 kr.
För hushåll med inkomst över 62000 kr. reduceras bidraget med 22% av inkomsten
över denna gräns.

Enligt
gällande regler skall tillägg till den taxerade inkomsten bl. a. göras med 20%
av den del av hushållets förmögenhet som överstiger 75000 kr. Denna
förmögenhetsgräns har varit oförändrad sedan den 1 januari 1977 då den höjdes
med anledning av effekterna av 1975 års allmänna fastighetstaxering. Avsikten
med denna höjning var att neutralisera effekterna härav på bostadsbidragen. De
nya taxeringsvärdena efter 1981 års allmänna fastighetstaxering påverkar
prövningen av bostadsbidragen för år 1983. Enligt min mening bör även denna
gång effekterna på bostadsbidragen av de höjda taxeringsvärdena neutraliseras.
Jag förordar atl en särskild regel införs med detta syfte.

Innebörden
av denna särregel bör vara att man vid beräkningen av förmögenhetens storlek
skall bortse från värdet av den fastighet som den bidragssökande bor på och
från skulder för vilka säkerhet har lämnats i form av inteckningar i denna
fastighet. Regeln bör gälla för egnahem. För bostadshus på jordbmksfastighet
bör denna särregel avse värdet av bostadsbyggnaden och motsvarande andel av de
totala låneskulder som belöper på fastigheten. Däremot bör hyresfastigheter,
fritidshus och den del av jordbruksfastigheter som inte hänförs till bostaden
behandlas på samma sätt som andra fillgångar. Förmögenhelsgränsen bör med
hänsyn till att fastighetsvärdet inte längre beaktas sänkas till 50000 kr.
Enligt vad jag har inhämtat ligger det som jag nu har förordat väl i linje med
de överväganden som har gjorts inom bostadsbidragskommittén.

Som jag nämnde tidigare räknas vid inkomstprövningen av
1982 års bostadsbidrag hälften av ett hushålls samlade studiemedel in i den
bidragsgrundande inkomsten. Vid behandlingen av föregående års budgetproposi-

opaginerad Kontrollera mot PDF

fion
anförde riksdagen (1980/81:100 bil. 16, CU 1980/81:29, rskr 1980/ 81:244) att
ställningstagande till hur studiemedel skulle bedömas vid inkomstprövningen av
bostadsbidrag fr. o. m. år 1983 borde anstå till dess bostadsbidragskommitténs
förslag förelåg. Som jag tidigare har anfört kpmmer kommitténs förslag inte att
kunna läggas till grund för beslut om reglerna för 1983 års bostadsbidrag. Jag
förordar därför att nuvarande regler om studiemedel t. v. behålls oförändrade.

De
ändringar i gällande regler som jag har förordat bör träda i kraft den 1 januari
1983.

Genom
de ändringar som jag har förordat kommer de maximala bostadsbidragen för olika
hushåll att uppgå till följande belopp.

Maximalt
utgående bostadsbidrag

enligt de regler enligt

som
gäller förslaget

fr. o. m. den 1
januari 1982

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ensamstående utan barn Makar
utan barn Hushåll med 1 barn Hushåll med 2 barn Hushåll med 3 barn Hushåll med
4 barn Hushåll med 5 barn För varie ytterligare barn

2400

1440

3 840

2880

10320

11520

12480

14400

18000

21600

20160

24480

25 680

31200

2160

2880

opaginerad Kontrollera mot PDF

3.5
Ändrade regler för belåning av egnahem m. m.

Den
statliga bostadslångivningen är uppbyggd kring bl. a. två nyckelbegrepp,
nämligen låneunderlag och pantvärde. Låneunderlaget bildar utgångspunkt för
beräkning av storleken på bostadslån och räntebidrag. Panlvärdel används för atl
bestämma placeringen av bostadslånet i säker-helshänseende. Pantvärdet används
också för att bedöma skäligheten i uppgivna produktionskostnader för
byggnadsprojektet. För att bostadslån skall kunna beviljas krävs att den totala
produktionskostnaden, dvs. kostnaden för mark och byggnad, inte väsentligt
överstiger pantvärdet.

För
beräkning av låneunderlag och pantvärde i fråga om bostadslån för nybyggnad
används en normaliserad produktionskostnadsvärdering saml tids- och
ortskoefficienter. Kostnader för mark och för att ställa den i ordning för
bebyggelse ingår därvid i låneunderlagel med särskilda belopp för tomt och gmndberedning
som länsbostadsnämnden fastställer för kommun eller del av en kommun.
Byggkostnader i låneunderlaget beräknas med utgångspunkt i ett gmndbelopp per
lägenhet som regeringen fastställer. Till gmndbeloppet får vissa tillägg göras
med belopp som bostadsstyrelsen föreskriver. Summan av grundbelopp och
tilläggsbelopp multipliceras med dels en ortskoefficient som bostadstyrelsen
fastställer, dels en tidskoefficient spm regeringen fastställer. Genom orts-
och tids-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:124 25

koefficienterna
anpassas låneunderlag och pantvärde till kostnadsskillnader mellan olika
regioner, främst i fråga om frakter och löner, och till den allmänna utveckhngen
av byggkostnaderna.

I årets budgetproposition (prop.
1981/82:100 bil. 16 s. 53) förutskickade jag att jag skulle återkomma
beträffande den allmänna utformningen av beräkningsmetoden i fråga om småhus.
Jag vill dock först ta upp frågan om produktionskostnadsanpassad belåning av
vissa småhus i syfte alt stimulera bostadsinvesteringarna i fråga om sådana
hus.

Sedan
är 1980 kan i vissa fall även den fakfiska produktionskostnaden för ett
byggprojekt få utgöra underlag för bostadslån och räntebidrag. På våren 1980
beslöt riksdagen (prop. 1979/80:100 bil. 16, CU 1979/80:22, rskr 1979/80:240)
om s. k. produktionskostnadsanpassad belåning för vissa bostadsprojekt. I
propositionen anförde jag bl. a. att det fanns ett behov av att lösa vissa
problem i belåningssystemet, bl. a. problemen med överkostnaderna, och att en produkfionskostnadsbelåning
kunde minska dem. Jag anförde också att en sådan belåning pä sikt kan ha en
gynnsam inverkan på kostnadsutvecklingen genom möjligheten att sfimulera en
övergång till upphandling i konkurtens. Jag angav som ytterligare en fördel med
en sådan metod att det blir en bättre anpassning av belåningen fill projektens varierande
utformning.

Den
år 1980 införda nya ordningen begränsades till de hustyper och besittningsformer
där överkostnaderna utgör de största problemen, dvs. hyres- och
bostadsrättshus. Som en förutsättning för produkfionskostnadsbelåning enligt
denna ordning gäller att projektet upphandlas i konkurrens, vilket innebär att
byggnadsarbetena skall ulföras av entreprenör som har antagits efter anbud och
utan föregående förhandUng. I syfte atl stimulera bostadsinvesteringarna har
statsmakterna sedermera (prpp. 1980/ 81:194, CU 1980/81:40, rskr 1980/81:400) tempprärt
infört bl.a. produktionskostnadsbelåning även i fråga om hyres- och bostadsrätlshus
där byggnadsarbetena har upphandlats efter förhandling (förhandlingsupphandling)
eller utförs av ägaren till mtirken (egenregibygge). Som fömtsättning för
sådan belåning i dessa fall gäller bl. a. atl preliminärt lånebeslut meddelas
under tiden den 23 april 1981 den 30 juni 1982 och att byggnadsarbetena påbötjas
senast den 30 september 1982.

I
årets budgetproposition (prop. 1981/82:100 bil. 16 s. 27) har jag redovisat
vissa uppgifter rörande bostadsbyggandet. Jag anförde bl. a. att antalet påbörjade
lägenheter under år 1981 beräknades bli ca 44000 och att kommunernas uppgifter
om långivningen på de s. k. kreditivlistorna pekar på att påbörjandet under år
1982 kommer att bli lägre eller knappt 40000 lägenheter. I budgetpropositionen
har därför lagts fram förslag om en förlängning med ett år av de temporära
stimulansåtgärder för bostadsbyggandet som riksdagen beslutade om med
anledning av förslagen i prop. 1980/81:194.

Införandet
av produktionskostnadsbelåningen har haft stor betydelse för

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:124 26

bostadsinvesteringarna
i nyprodukfionen. Genom produktionskostnadsbelåningen har en befarad nedgång i
fråga om nyproduktionen av hyres- och bostadsrättshus hejdats. Den minskning i
nyproduktionen som nu sker är i huvudsak hänförlig till egnahemsproduktionen.
Antalet nyproducerade egnahem har minskat med i genomsnitt 5 000 per år under
de tre senaste åren. För år 1981 beräknas antalet påbörjade egnahem uppgå till
ca 27000. Tillgängliga uppgifter tyder på att för år 1982 kan antalet komma att
bli endast 21 000-22000.

Ett
så lågt påbörjande kan enligt min mening inte accepteras. Jag har därför
övervägt olika åtgärder i syfte att stimulera bostadsinvesteringarna även i
fråga om egnahem och därvid funnit att flera skäl talar för att nu införa produktionskostnadsanpassad
belåning även vid nybyggnad av egnahem. Fömtom att en sådan belåning kan väntas
bidra till att upprätthålla investeringarna i egnahem kan den också bidra till
en angelägen sänkning av egnahemsägarens räntekostnader. Det höga ränteläget
har nämligen medfört att överkostnaderna, trots egnahemsägarens rätt fill avdrag
för räntor på lån till sådana kostnader, har blivit mycket betungande. Dessutom
kommer den aviserade marginalskattereformen och därmed sammanhängande
begränsning av avdragsrätten att göra del ännu svårare för många köpare av
nyproducerade egnahem att klara höga överkostnader. Mot denna bakgmnd förordar
jag att produklionskostnadsbelåning enligt i huvudsak de regler som beslöts år
1980 för hyres- och bostadsrättshus införs även för nybyggnad av egnahem. Med
hänsyn lill svårigheterna att kontrollera att upphandlingsförfarandel sker
enligt gängse regler bör dock den nya ordningen inte omfatta s.k. styckebyggda
småhus. För att stimulera byggandet av sådana hus bör, som jag strax skall
återkomma till, en annan ordning väljas.

Vad
jag nu har föreslagit innebär bl. a. följande. Produktionskostnadsbelåning
tillämpas i fråga om sådana gmppbyggda småhus som upphandlas i konkurrens.
Underlag för lån och räntebidrag blir i dessa fall i första hand de anbudsbaserade
kostnaderna. I den mån anbudet inte avser alla kostnader, bör
lånemyndigheterna pröva skäligheten av och fastställa storleken på sådana
uppgivna kostnader som bör få ingå i låneunderlagel och pantvärdet. Som
exempel på sådana kostnader som normalt inte ingår i ett anbud kan nämnas
byggherrekostnader. Den föreslagna ordningen omfattar såväl kostnaderna för
att ställa i ordning marken för bebyggelse som kostnaderna för byggnaden.
Däremot omfattas inte kostnaderna för rå-mark, kommunala avgifter o. dyl.
Sådana kostnader bör prövas och belånas enhgt eljest gängse gmnder. Den
föreslagna ordningen innebär också att den nuvarande spärten mot för höga
kostnader behålls. De anbudsbaserade kostnaderna med tillägg för skäliga
kostnader som inte ingår i anbudet kommer liksom i fråga om hyres- och bosladsrättshus
att jämföras med ett på sedvanligt sätt framräknal panlvärde. Om dessa
kostnader väsentligt överstiger det beräknade pantvärdet, får bostadslån inte
lämnas.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:124 27

Den
nya ordningen bör träda i kraft den 1 juli 1982. För att undvika störningar i
produktionen fram till denna fidpunkt bör den nya ordningen dock fä tillämpas
även i ärenden i vilka preliminärt beslut om bostadslän har meddelats fr.o.m.
dagen efter propositionens avlämnande till riksdagen.

Av
vad jag har anfört i det föregående framgår att det temporärt har införts bl.
a. produktipnskpstnadsbelåning vid nybyggnad av hyres- och bostadsrättshus där
byggnadsarbetena upphandlas efter förhandling eller utförs som egenregibygge.
Som jag därvid nämnde har regeringen i årets budgetproposition föreslagit att
den tid under vilken sådana projekt kan få produklionskostnadsbelåning förlängs
med ett år. I syfte att sfimulera nyproduktionen av egnahem förordar jag att
även gmppbyggda egnahem, där byggnadsarbetena upphandlas efter förhandling
eller utförs som egenregibygge, ges produktionskostnadsanpassad belåning under
en begränsad tid. För att få överensstämmelse med hyres- och bostadsrältshusen
bör denna produktionskostnadsbelåning tillämpas i fråga om sådana hus för vilka
producenten har fått preliminärt lånebeslul under liden från dagen efter
propositionens avlämnande Ull och med den 30 juni 1983. Som ytterligare fömtsättning
bör gälla atl ansökan om preliminärt beslut inkommer till kommunens
förmedlingsorgan före utgången av febmari 1983 och att byggnadsarbetena har
påbörjats senast den 30 september 1983.

Jag
har i det föregående avvisat tanken på att införa produktionskostnadsanpassad
belåning för s. k. styckebyggda egnahem, dvs. hus där ägaren själv är byggherre.
För dessa hus bör även i fortsättningen en normaliserad produktionskpstnadsvärdering
ligga Ull gmnd för beräkningen av lån pch räntebidrag. Med hänsyn till behovet
av ett ökat bostadsbyggande bör det dock även i fråga om sådana hus fillfälligl
öppnas en möjlighet att gå utöver ett pä sedvanligt sätt beräknat läneunderlag
och pantvärde. Jag förordar därför att länsbostadsnämnderna ges möjlighet att, om
det genom anbudsbaserad upphandling av gmppbyggda småhus kan anses ha
etablerats en produktionskostnadsnivå som är högre än den som kan godtas med
tillämpning av den normaliserade metoden, göra en relafiv anpassning av
låneunderlaget och pantvärdet för styckebyggda småhus till den högre nivån. Den
föreslagna ordningen bör gälla under samma tid som den av mig föreslagna
temporära produktionskostnadsbelåningen av gmppbyggda småhus där
byggnadsarbetena har upphandlats efter förhandling eller utförs i egen regi.
Den föreslagna ordningen bör således gälla i fråga om hus där byggnadsarbetena
har påbörjats senast den 30 september 1983. För att få överensstämmelse med vad
jag har förordat i fråga om de gmppbyggda småhusen bör spm ytterligare
förutsättning gälla att ansökan pm lån har kommit in till förmedlingsorganet
före utgången av febmari 1983 samt att beslut om lån har meddelats senast den
30 juni 1983.

Jag
övergår nu till frågan om utformningen av metoden för den normaliserade
produktionskostnadsvärderingen i fråga om småhus.

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:124 28

Enhgt
de av statsmakterna beslutade rikfiinjerna skall den normaliserade metoden bl.
a. vara så utformad att den ger kostnadstäckning för ett välplanerat och
rationellt bedrivet byggnadsföretag. Metoden bör inle heller vara styrande på
bebyggelsens och bostädernas utformning.

I
samband med min behandling av byggadministrationsutredningens förslag i prop.
1977/78:93 tog jag även upp vissa frågor beträffande den allmänna utformningen
av beräkningsmetoden. Därvid anförde jag bl. a. att principen att
belåningsmetoden inte skall vara styrande på bebyggelsen alltjämt borde gälla
som huvudregel. I fråga om belåningen av småhus framhöll jag dock att den borde
anpassas så att den gynnar byggandet av mindre småhus. Som ett av skälen härför
åberopade jag önskemålet att även mindre hushåll och hushåll med begränsade
resurser skall kunna bo i egnahem. Jag uttalade också att det var angeläget att
det arbete som bostadsstyrelsen då hade påbörjat i syfte att förenkla
beräkningsmetoden fortsatte. Det anförda lämnades utan erinran av riksdagen (CU
1977/78:28, rskr 1977/78:265).

I
årets budgetproposiUon (prop. 1981/82:100 bil. 16) har regeringen bl. a. biträtt
ett förslag av bostadsstyrelsen om att ersätta de nuvarande reglerna om den s.k.
kostnadsgränsen för bostadslån, som avser nybyggnad av småhus, med regler om en
ytgräns. Vid mina överväganden om ytgränsen framhöll jag att både statsfinansiella
och samhällsekonomiska skäl talar för alt det vidtas sådana åtgärder inom det
statliga bostadsfinansieringssysle-met som främjar byggandet av små och
energisnåla småhus. Jag avvisade dock tanken på att införa en lägre ytgräns än
180 m och framhöll att man i stället borde pröva åtgärder inom
bostadsstyrelsens belåningsmodell. Jag erinrade därvid om regeringens då
nyligen lämnade uppdrag till styrelsen att belysa fömtsättningarna för att
genom förändringar inom ramen för nuvarande beräkningsmetod uppnå både en viss
besparing och ett premierande av små och energisnåla småhus.

Bostadsstyrelsen
har i skrivelse den 1 februari 1982 redovisat sina överväganden. Av
redovisningen framgår bl. a. att önskemålet att gynna mindre småhus belåningsmässigt
vid en oförändrad total utgiftsnivå för staten inte är möjligt att tillgodose
genom ändringar i styrelsens beräkningsmetod på annat sätt än att försämra
belåningen i fråga om större småhus. Vidare framgår att en allmän besparing i
fråga om utgifter för bostadslån och räntebidrag till småhus inte kan
åstadkommas genom sådana ändringar utan atl den totala lånenivån sänks för
flertalet av de småhus som omfattas av den i budgetpropositionen föreslagna ytgränsen
180 m.

Som
jag har anfört i det föregående finns det ett starkt behov av att öka bostadsbyggandet.
Jag ser det därför som olämpligt atl vidta sådana åtgärder som allmänt sänker
belåningsnivån i fråga om småhus. Som styrelsen har framhållit finns det risk
för att en sådan sänkning medför att byggandet av småhus minskar ytterligare.
Detta gäller även om mitt förslag om produktionskpstnadsbelåning av egnahem
genomförs. Produktionskost-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:124 29

nadsbelåningen
avses bli genomförd endast beträffande gmppbyggda småhus, där byggnadsarbetena
upphandlas i konkurrens. I alla andra fall av nybyggnad av småhus kommer även i
fortsättningen underlaget för lån och räntebidrag i ett stort antal fall att
beräknas genom en normaliserad produktionskostnadsvärdering. Jag är mot denna bakgmnd
inte beredd att tillstyrka sådana ändringar i nuvarande beräkningsmetod som
medför en mera generell sänkning av lånenivån för småhus.

Däremot
anser jag det vara angeläget att sådana ändringar vidtas i den normaliserade
beräkningsmetoden som främjar byggandet av små och energisnåla småhus. Det är
därvid i första hand inom den del av metoden, som bostadsstyrelsen har ansvaret
för, som ändringar behöver vidtas. Enligt vad jag har erfarit anser styrelsen
att metoden bör ändras så att belåningsnivån i systemet ökar för alla småhus
upp fill 120 m bostadsyta och minskar för alla hus som är större. Jag har
funnit att en sådan ändring är väl ägnad att tillgodose behovet av en ändrad
inriktning i byggandet mot mindre småhus. En sådan ändring fömtsätter dock
enligt vad jag har inhämtat att avsteg måste få göras inte bara från principen
att belåningsmetoden inte skall vara styrande på bebyggelsen och bostädernas
utformning utan också från principen att metoden skall ge full kostnadstäckning
i del särskilda fallet. Med hänsyn till det angelägna i att begränsa byggandet
av stora småhus förprdar jag därför att i sammanhanget erfprderliga avsteg får göras
även från principen om full kostnadstäckning. Eftersom vad jag nu har förordat
innebär delvis nya riktlinjer för utformningen av den normaliserade
beräkningsmetoden bör riksdagens godkännande inhämtas.

3.6
Ändrade lånevillkor för paritets- och räntelån i fråga om egnahem

År
1975 övergavs det på 1960-talet införda paritetslånesystemet till förmån för
det nuvarande systemet med bostadslån och räntebidrag. I samband därmed
ändrades också reglerna för betalning av ränta och amortering på,utestående
paritetslån. Systemet med omfördelning av ränta och amortering på det statliga
lånet genom att en del av den årliga räntan på lånet lades till låneskulden
avskaffades. I stället infördes en ordning för omfördelning i fiden av
räntebetalningar och amortering som baserar sig på att räntebidrag ges till en
del av kapitalkostnaderna pä samtliga lån i fastigheten.

Gällande
regler innebär i korthet att låntagarens årliga utgifter för ränta och
amortering på bottenlån jämförs med ett belopp spm beräknas med ledning av det
ursprungliga låneunderlaget för bostäder och en basannui-tet. Om beloppet är
lägre än den aktuella kapitalutgiften på underliggande kredit ges låntagaren
ett räntebidrag för mellanskillnaden. Dessutom ges räntebidrag för
räntekostnaden på det statliga bostadslånet jämte skuldökningen. Är beloppet
högre än kapitalkostnaderna på underliggande kredit, utgör mellanskillnaden
det belopp som låntagaren skall betala som

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:124 30

ränta
och amortering på bostadslånet, inkl. skuldökningen. I första hand betalas
ränta.

Samtidigt
med aU paritetslånesystemet infördes öppnades en möjlighet för vissa äldre
låneformer till uppskjuten ränta och amortering. Ett särskilt räntelän
infördes. Räntelån ges för en del av låntagarens räntekostnader för statliga
bostadslån enligt 1962 års bosladslånekungörelse (1962:537), egnahemslån eller tertiärlån
och för underliggande kredit. Räntelån ges dessutom till ägare av sådana
bostadshus som har uppförts utan statliga lån, om ägaren tidigare har beviljats
räntebidrag enligt vissa äldre bestämmelser.

Till
gmnd för räntelånet och dess återbetalning läggs ett räntelåneunder-lag som i
princip motsvarar det i låneärendet ursprungligen fastställda låneunderlaget
för bostäder. Låntagarens ränteutgifter för de lån som ingår i räntelåneunderlaget
jämförs sedan med ett belopp, det s. k. basräntebeloppet. Beloppet beräknas på
gmndval av räntelåneunderlaget och ett procenttal, den s.k. basräntan. Är
låntagarens ränteutgifter större än basräntebeloppet ges räntelån för
mellanskillnaden. Vidare läggs i sådana fall upplupen ränta på tidigare beviljade
räntelån till räntelåneskulden. Någpn amortering på utestående räntelån sker
inte i dessa fall. Först när basräntebeloppet är större än räntekostnaden
skall låntagaren betala ränta och amortering på utestående räntelån. Ränta och
amortering betalas därvid med ett belopp som motsvarar skillnaden. Ränta
betalas i första hand.

Sedan
år 1975 gäller dessutom att räntelån och skuldökning på räntelån som avser tid
efter år 1974 skall efterges och omedelbart skrivas av. Från avskrivning undantas
dock sådana belopp som motsvarar amorteringen på bostadslån eller motsvarande
lån, om beloppet inte är ringa.

Basannuiteten
och basräntan varierar i storlek beroende på husets ålder och upplåtelseform.
Procentsatserna höjs årligen med vissa procentenheter.

Med
anledning av förslag i prop. 1980/81:63 beslöt riksdagen år 1980 (CU 1980/81:7,
rskr 1980/81:95) om vissa ändringar i reglerna för räntebidrag m. m. För
sådana småhus som skall bebos av låntagaren - egnahem

-
och som har paritetslån eller
räntelån innebär beslutet atl basannuiteten

-
resp. basräntan - för vart och
ett av åren 1981 -1983 skall höjas med 1,6 procentenheter i stället för som
tidigare med 0,35 procentenheter. Bakpm beslutet låg behovet att begränsa statens
utgifter för räntebidrag pch att omfördela en del av räntebidragen till nyproduktipnen.

Vid
min behandling av frågan pm räntebidrag när paritets- eller räntelånet avser
egnahem anförde jag bl. a. följande:

"Effekterna
av mitt förslag om höjd upptrappning av de garanterade kapitalkostnadsnivåerna
blir atl amorteringarna på sådana lån i de flesta fallen kommer alt påbörjas
under perioden 1981-1983. Aft behålla den högre upptrappningstakt, spm jag har
föreslagit, även efter utgången av år 1983 skulle emellertid innebära alltför
kraftiga kpstnadsökningar för länla-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:124 31

garna,
eftersom amorteringar till skillnad från räntor inte är avdragsgilla vid
inkomsttaxeringen. Efter år 1983 bör enligt min mening upplrappningstakten
återgå till sin nuvarande nivå, dvs. 0,35 procentenheter per år. Sambandet
mellan räntebidrag och tekniken för amortering gör att en total avveckling av
räntebidragen vid utgången av år 1983 kräver ytterligare överväganden.
Regeringen torde få återkomma i denna fråga vid en senare tidpunkt."

Jag
har mot denna bakgrund övervägt frågan om vilka regler för betalning av ränta
och amortering som bör gälla efter utgången av år 1983 för sådana utestående
paritets- och räntelån som avser egnahem. Även en återgång till en upptrappning
med 0,35 procentenheter kommer att innebära kraftiga ökningar av de årliga
amorteringarna på dessa lån. Inom bostadsdepartementet har tagits fram bl. a.
följande exempel för alt belysa effekterna.

Exempel 1. Huset har
uppförts med stöd av paritetslån och färdigställdes år 1969. I stadigt lån har
utbetalats 23600 kr. Tillsammans med skuldökningen under fiden 1969-1974
uppgick låneskulden fill bostadsverket vid ingången av år 1975 till 31600 kr.
Med nuvarande regler blir amorteringen för år 1984 5 500 kr. för att året
därpå öka till 6700 kr. och ett år senare till 8600 kr. Som mest uppgår
amorteringen till 10200 kr. per år. Lånet kommer i detta fall att vara slutamorterat
redan år 1988.

Exempel
2. Huset färdigställdes år 1973. I statligt lån har utbetalats 34600 kr.
Tillsammans med skuldökningen uppgick låneskulden till bostadsverket den 1
januari 1975 till 36100 kr. Med nuvarande regler blir amorteringen på lånet
3000 kr. år 1984 för att året därpå öka till 4300 kr. och ett år senare till 5
800 kr. Som mest uppgår amorteringen till 7 500 kr. per år. Lånet kommer även i
detta fall att vara slutbetalat år 1988.

Exempel
3. Huset färdigställdes år 1976. I paritetslån utbetalades 31800 kr. I detta
fall har ingen skuldökning skett. Med nuvarande regler blir amorteringen på
lånet 4500 kr. år 1984 och 6000 kr. året därpå. År 1986 sjunker visserligen
amorteringen till 4000 kr. beroende på att bottenlånet konverteras, men
därefter stiger den årliga amorteringen igen för att som mest uppgå till 6600
kr. per år. Lånet kommer i detta fall att vara slutamorterat redan år 1989.

Som
jag strax skall återkomma till finns det ett i sig starkt behov av att påskynda
återbetalningarna av utestående lån inom bostadsdepartementets ansvarsområde.
Inte minst gäller detta sådana lån som det här är fråga om. Sådana kraftiga
höjningar av de årliga amorteringarna på utestående lån som nuvarande
återbetalningsregler leder fill, kan dock enligt min mening inte godtas. Jag
förordar därför att den nuvarande ordningen med omfördelning i tiden av
räntebetalningar och amorteringar på pariletslån överges helt vid utgången av
år 1983 i fråga om lån som avser egnahem. Det lånebelopp som den 1 januari 1984
återstår i dessa fall, ev. skuldökning inberäknad, bör låntagaren frän och med
det året återbetala i form av Hka

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:124 32

stora
årliga belopp. Med hänsyn till storleken på utestående lånebelopp föreslår jag
att återbetalningstiden bestäms till tio år. Under återbetalningstiden bör
lånet löpa med bostadslåneränta. Något räntebidrag bör inte ges.

Även
för räntelån som avser egnahem föreslår jag att motsvarande ändringar görs.
Förslaget innebär dels att några nya räntelån i dessa fall inte bör ges efter
utgången av år 1983, dels att de räntelån för sådana hus som utestår vid denna
tidpunkt, jämte skuldökning, skall återbetalas med en tiondel per år. Under återbelalningstiden
bör lånet löpa med bostadslåneränta.

3.7
Ändrade regler för återbetalning av lån vid överlåtelse av småhus

Från
statsfinansiell synpunkt finns det ett starkt behov alt påskynda återbetalningen
av de lån inom bostadsdepartementets ansvarsområde som utestär. Antalet
utestående lån är i dag drygt 900000. Lånefordringarna uppgår till sammanlagt
över 50 miljarder kr.

Antalet
utestående lån ökar dessutom alltjämt. Bakgmnden härull är att antalet nybeviljade
lån fortfarande är störte än det antal lån som slutamor-teras. En av
anledningarna till detta är de relativt långa amorteringstider som tillämpas på
lån av delta slag. Flertalet län har amorteringstider på 30 år eller mer.

Bakom
de amorteringstider som i dag tillämpas ligger som regel starka bostadspolifiska
skäl. Amorteringstidens längd har bl. a. betydelse för boendeutgifterna. Det
har därför varit en allmän strävan alt fördela återbetalningen av statliga lån
lill bostadssektorn över så lång tid som möjligt. I fråga om lån för ny- eller
ombyggnad av sådana småhus som skall bebos av låntagaren (egnahem) finner jag
dock detta skäl numera mindre bärande. I takt med bl. a. kostnadsutvecklingen i
nyproduktionen och bosladskonsu-menternas ökade inkomster har sådana hus under
en följd av år undergått kraftiga värdestegringar. Köpare av stalsbelånade
småhus upptar också numera i samband med förvärvet i regel nya lån som vida
överstiger det befintliga statslånet. Jag ser således inte något avgörande
hinder från allmänna bostadspolitiska synpunkter att kräva en snabbare
återbetalning av sådana lån. Inte heller utgör den omständigheten att
statslånet är en fömtsättning för räntebidrag på bottenlån ett hinder mot en
snabbare återbetalning. Jag vill erinra om riksdagens beslut med anledning av prop.
1980/81:63, som för äldre egnahem innebär att räntebidragen i huvudsak skall
vara avvecklade vid utgången av år 1983 och för nyare egnahem att räntebidragen
nu minskar i väsentligt snabbare takt än tidigare.

Jag
har övervägt möjligheten atl påskynda återbetalningen av utestående lån till egnahemsfasUgheter
genom alt öka de årliga amorteringarna på lånet. En sådan åtgärd möter dock
vissa hinder. Att öka de årliga amorteringarna skulle innebära en ändring av
gällande lånevillkor. För många av

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:124 33

de
lån det här är fråga om är delta inte möjligt med mindre än att en frivillig överenskommelse
kan träffas med låntagaren. Dessutom bör beaktas att den värdestegring som sker
under den tid låntagaren bor i huset inte medför att dennes betalningsförmåga
omedelbart ökar.

Annorlunda
förhåller det sig när fastigheten säljs. I detta läge realiseras den under
innehavstiden uppkomna värdestegringen på fastigheten i ett försäljningspris
som gör det möjligt att återbetala statslånet helt eller delvis. Vidare skall
vid sådana tillfällen frågan om lånets fortbestånd prövas på nytt. Enligt
gällande regler för övertagande av bostadslån skall därvid bl. a. prövas om den
nye ägaren av huset har förutsättningar att fullgöra de skyldigheter som är
förenade med lånet. Det finns enligt min mening inte något hinder mot att i ett
sådant läge ställa nya villkor för länet eller att begränsa möjligheten för den
nya ägaren atl få överta statslånet. Jag vill i sammanhanget erinra om den år 1980
beslutade möjligheten att ändra lånevillkoren vid övertagande av lån fill
egnahemsfastigheter om kommunerna anser att köpeskillingen inte är godtagbar (prop.
1979/80:100 bil. 16, CU 1979/80:22, rskr 1979/80:240).

Mot
bakgmnd av vad jag nu har anfört förordar jag att det införs en ordning som
innebär att möjligheten för en ny ägare av en slaUigt belånad egnahemsfastighet
eller en ny tomträttshavare lill sådan faslighet att få överta statslånet
begränsas. Genom en sådan åtgärd framtvingas en ökad återbetalning av statslån.
Såväl lån enligt bpstadsfinansieringsförprdning-en (1974:946) spm lån enligt
1967 års bpstadslånekungörelse eller motsvarande äldre bestämmelser bör
omfattas. Vissa lån enligt bostadsfinansieringsförordningen bör dock undantas.
Jag tänker på vissa speciella om-byggnadslån, såsom lån för energibesparande
åtgärder och lån för åtgärder i syfte att minska radondotterhalten i
bostadshusen. Det bör ankomma på regeringen att bestämma vilka lån som bör undantas.

Den
nya ordningen bör vidare göras generell. Även lån som beviljas i framtiden bör
vara underkastade en sådan ordning.

I
övrigt bör gälla följande. Begränsningar i rätten att fä överta lån bör utformas
så att, om det lånebelopp som återstår vid försäljningstidpunkten är ringa, bör
hela beloppet återbetalas på en gång. I övriga fall bör begränsningen medföra
att en del av beloppet återbetalas. Jag har funnit det rimligt att sätta en
gräns vid 15000 kr. Är det återstående lånebeloppet lägre än 15 000 kr.
förordar jag att hela beloppet återbetalas på en gång. I övriga fall förordar
jag att fyra femtedelar av utestående lånebelopp, dock högst 15000 kr. skall
återkrävas. Som utestående lånebelopp räknar jag även fördjupade delar av
bostadslån.

Om
det vid försäljningstidpunkten finns flera lån beviljade för fastigheten bör
den ordning som jag nu har förordat tillämpas på det sammanlagda skuldbeloppet.
Lånen bör återbetalas i den ordning som de har beviljats. Det äldsta lånet
betalas först.

Vad
jag har föreslagit bör endast gälla i de fall när egnahemsfastigheter 3
Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 124

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:124 34

överlåts fill ny ägare eller tomträttshavare mot
ekonomiskt vederlag. Den som förvärvar äganderätten eller tomträtten till en
sådan fastighet genom arv, gåva, testamente eller bodelning skall självfallet
inte behöva vidkännas en minskning av statslånet i samband med en ansökan om
övertagande av lånet.

Ändringar av det slag som jag har förordat bör allmänheten
ges information om i god tid innan de börjar tillämpas. Den nya ordningen bör
därför träda i kraft först den 1 juli 1983 och dessutom endast tillämpas i
ärenden i vilka förvärvet av fastigheten eller tomträUen har skett efter denna
tidpunkt.

3.8 Konsekvenser för staten och kommunerna

De föreslagna ändringarna av reglerna för bostadslån,
bostadsbidrag och räntebidrag kan beräknas medföra en besparing för staten med
ca 810 milj.kr. budgetåret 1983/84, ca 1270 milj. kr. budgetåret 1984/85 och ca
1 625 milj. kr. budgetåret 1985/86. De ökade amorteringar, som blir en följd av
ändringarna av bostadslånereglerna, har beaktats vid beräkningarna. Ändringarna
av räntebidragen för egnahemmen kommer att medföra ökade underskottsavdrag vid inkomstbeskaUningen,
vilket i sin tur medför ett skattebortfall för staten och kommunerna.
Bortfallet för staten kan beräknas till ca 90 milj. kr. år 1983, ca 140 milj.
kr. år 1984 och ca 170 milj. kr. år 1985. För kommunerna blir bortfallet för
nämnda år lika stort som för staten.

Statens inkomster av den föreslagna avgiften för vissa
hyreshus kan beräknas fill ca 490 milj. kr. det första året. För vart och eU av
de två följande åren ökar inkomsterna med ytteriigare ca 245 milj. kr.

Sammanlagt innebär de föreslagna åtgärderna att statens
budget förstärks med ca 1210 milj. kr. budgetåret 1983/84, dvs. ca 80 milj.
kr. mer än vad jag aviserade i årets budgetproposition. För budgetåren 1984/85
och 1985/86 förstärks budgeten med ca 1 865 milj. kr. resp. ca 2435 milj. kr. i
jämförelse med om inga åtgärder hade vidtagits.

Jag vill i en tablå avslutningsvis redovisa ränte- och skaltesubvenfioner-nas
utveckling under åren 1982-1985 med hänsyn tagen fill effekterna av mina
förslag vad gäller räntebidragen och av de aviserade ändringarna i
inkomstbeskattningen.

Miljarder kr. år

1982 1983 1984 1985

Räntebidrag 9,0 10,1 11,7 13,3

Skattesubvention till egnahemsägare 12,5 13,8 13,7 13,4

Av naturiiga skäl är det svårt aU göra exakta beräkningar
av effekterna av skatteomläggningen. För år 1983 har det skattemässiga värdet
av underskottsavdrag antagits till 60%, medan värdet för åren 1984 och 1985
har

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:124 35

antagits
till 55 resp. 50%. Beräkningarna är bl. a. gmndade på den pris-och räntenivå
som gällde den 1 januari 1982.

Under här gjorda
antaganden fortsätter, som framgår av tablån, räntebidragen atl öka med ca 1,5
miljarder kr. per år. Skattesubventionen minskar däremot årligen med något
hundratal milj. kr. Som jag framhöll redan fidigare innebär förslagen till
budgetförstärkningar endast att ökningstakten i de tptala bostadssubvenfionerna
begränsas något. Till frågan om effekterna för budgetåret 1982/83 återkommer
jag senare.

4
Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att

1.
godkänna vad jag har förordat i
fråga om en förskjutning från generella mot behovsprövade bostadssubventioner,

2.
godkänna vad jag har förordat i
fråga om ändrade regler för räntebidrag,

3.
bemyndiga regeringen att
besluta om visst untantag från de av mig förordade extra höjningarna av de
garanterade räntesatserna i fråga om flerbostadshus,

4.
godkänna vad jag har förordat i
fråga om studiemedel vid in-komstprövningen av statligt och statskommunalt
bostadsbidrag,

5.
godkänna de ändringar i fråga
om hyresgränser för statskommunalt bostadsbidrag till barnfamiljer m. fl., som
jag har förordat,

6.
godkänna den höjning av det stadiga
bostadsbidraget som jag har förordat,

7.
godkänna den ändring i fråga om
inkomstreducering av statligt och statskommunah bostadsbidrag som jag har
förordat,

8.
godkänna vad jag har förordat i
fråga om beräkning av förmögenhet i samband med inkomstprövningen av statligt
och statskommunalt bostadsbidrag,

9.
godkänna vad jag har förordat
om ändrade grunder för beräkning av låneunderlag pch pantvärde för sådana
småhus som skall bebos av låntagaren,

10.
godkänna vad jag har förordat i
fråga om riktlinjer för utformningen av metoden för beräkning av låneunderiag
och pantvärde för småhus,

11.
godkänna vad jag har förordat i
fråga om ändrade regler för räntebetalning och amortering av paritets- och
räntelån,

12.
godkänna vad jag har förordat i
fråga om ändrade regler för återbetalning av lån vid överlåtelse av småhus.

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:124 36

5
Anslagsberäkningar för budgetåret 1982/83 TRETTONDE HUVUDTITELN

B 4. Räntebidrag m. m.

1980/81
Utgift 5026767162 1981/82 Anslag 7100000000 1982/83 Förslag 9000000000

Från
anslaget bekostas utgifter för räntebidrag enligt bostadsfinansieringsförordningen
(1974:946, omtryckt 1980:329, ändrad senast 1982:30), bostadslånekungörelsen
(1967:552, omtryckt 1973:534, ändrad senast 1982:31), förordningen (1977:332)
om statligt stöd till energibesparande åtgärder i bostadshus m. m. (ändrad
senast 1979:1020) samt för eftergift av räntelån m. m. enligt räntelånekungörelsen
(1967:553, omtryckt 1976:790, ändrad senast 1981:415). Från anslaget bekostas
även utgifter för ersättning till kommunerna enligt 33 §
bostadslånekungörelsen (1962:537, upphävd 1967:552). Vidare bekostas från
anslaget utgifter för räntebidrag för vissa lån, som har beviljats för att
anordna studentbostäder, enligt bestämmelser meddelade den 24 april 1975.

Räntebidrag enligt
bostadsfinansieringsförordningen lämnas med belopp som motsvarar skillnaden
mellan den verkliga räntekostnaden för underliggande kredit och bostadslån
inom låneunderlaget för bostäder och en garanterad ränta beräknad på det urspmngliga
beloppet av samma lånedelar. Vid ombyggnad av flerbostadshus kan räntebidrag
lämnas för mark-kostnader även om de inte ingår i låneunderlaget. Den
garanterade räntesatsen för det första året av lånefiden varierar fr. o. m. år
1981 mellan 3,0 och 5,5 % beroende på låntagarkategori och tidpunkt för när
arbetena har påbörjats. Den garanterade räntan skall årligen höjas på visst
sätt.

För
hyres- och bpstadsrättshus Pch för gmppbyggda småhus lämnas räntebidrag även
för fiden mellan färdigställandel och lånets utbetalning.

Räntebidrag
lämnas även för hus med paritetslån eller nominellt lån enligt 1967 års
bostadslånekungörelse.

Vidare
lämnas räntebidrag för hus färdigställda efter år 1957 med statligt lån enligt
1962, 1957 eller, i fråga om flerbostadshus, 1948 års kungörelse, om låntagaren
inte har räntelån.

Räntelån
som avser tiden efter utgången av år 1974 efterges med undantag av sådana
belopp som motsvarar amorteringar på det statliga bostadslånet eller
motsvarande lån.

Enligt
33 § i 1962 års bostadslånekungörelse eller motsvarande äldre bestämmelser har
en kommun rätt att under vissa förutsättningar få ersättning av statsmedel med
fyra femtedelar av vad kommunen har erlagt för att täcka sådan förlust som har
uppstått vid förvaltning av ett allmännyttigt

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:124 37

företag
fillhörigt hus, vilket har uppförts, byggts om eller förvärvats med stöd av
bostadslån.

Räntebidrag
för lån till energibesparande åtgärder lämnas i vissa fall med belopp som
beräknas efter grunder liknande dem som gäller för räntebidrag enligt
bostadsfinansieringsförordningen.

Räntebidrag
för vissa lån som har beviljats för studentbostäder medges med belopp som
motsvarar skillnaden mellan fastställda annuiteter och den verkliga
räntekostnaden.

Bostadsstyrelsen

Utgifterna
under anslaget uppgick under budgetåret 1980/81 till 5027 milj.kr., vilket
innebar en ökning med 1361 milj.kr. i förhållande till budgetåret 1979/80.
Utgifterna för de båda budgetåren fördelas på följande sätt.

1979/80 1980/81

milj. kr. milj.
kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Räntebidrag Eftergift av
räntelån Ersättning till kommuner för förvaltningsförluster

Totalt

2848

4093

814

931

4

3

3666

5027

opaginerad Kontrollera mot PDF

Under
första halvåret 1981 lämnades räntesubventioner till 1510000 lägenheter, en
ökning med 10000 i förhållande fill första halvåret 1980. Förändringarna i
lånestocken är dock avsevärt störte. Ca 60000 lägenheter med lån enligt
bostadsfinansieringsförordningen har tillkommit, samtidigt som antalet småhus
med lån enligt äldre bestämmelser och räntesubvention har minskat med ca 50000.
Minskningen bland de äldre låneformerna beror främst på den extra upptrappningen
av den garanterade räntan den 1 januari 1981.

Anslaget
för budgetåret 1981/82 uppgår till 7 100 milj. kr. Styrelsen har underhand
meddelat att utgifterna numera beräknas till 7200 milj. kr. för budgetåret
1981/82 och för budgetåret 1982/83 fill 9450 milj. kr.

Styrelsens
uppjustering av utgifterna för budgetåret 1981/82 jämfört med beräkningen i
anslagsframställningen beror främst på utbetalning av bidrag till flerbpstadshusprojekt
för fiden mellan färdigställande pch utbetalning. Denna regel infördes för
projekt med preliminärt beslut om bostadslån efter den 18 september 1978.
Regeln får full anslagseffekt under innevarande budgetår och innebär i princip
en engångshöjning av anslaget. Ökningen från budgetåret 1981/82 till budgetåret
1982/83 beror bl. a. på antaganden om en viss takt i utbetalningarna av
räntebidrag till gmppbyggda småhus för fiden mellan färdigställande och lånets
utbetalning.

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:124 38

Utgifter
för räntebidrag för budgetåren 1980/81 och 1981/82 (milj. kr.)

Låneformer

Flerbostadshus

Småhus

Totalt

1980/81

1981/82

1980/81

1981/82

1980/81

1981/82

Bostadslån
enligt 1974 års

förordning
Län enligt tidigare

bestämmelser
Energisparlån

Totalt

931

2265 26

3222

2355

2265 35

4655

1425

354 26

1805

2315

205

25

2545

2356

2619

52

5027

4670

2470 60

7200

Föredraganden

Jag
räknar inte med några nämnvärda effekter på anslagsbelastningen under budgetåret
1982/83 av de förslag som jag har fört fram i det föregående. Jag beräknar
medelsbehovet för budgetåret 1982/83 till 9000 milj. kr. Vid min beräkning har
jag tagit hänsyn till dels den höjning av bostadslåneräntan från 12,75% till
13% som skedde den 1 januari 1982, dels den sänkning av bottenlåneräntan från
13,7% till 12,95% som skedde den 3 december 1981.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Räntebidrag m.m.iöx budgetåret 1982/83 anvisa ett förslagsanslag av
9000000000 kr.

B
7. Bostadsbidrag m. m.

1980/81
Utgift 1491591319

1981/82
Anslag 1100000000 1982/83 Förslag 1250000000

Från
anslaget bekostas stadiga och statskommunala bostadsbidrag till barnfamiljer
och hushåll utan barn. Dessutom disppneras medlen av riksförsäkringsverket för
de bostadsbidrag Ull vissa folkpensionärer, som kan medges t. o. m. år 1981.

Bidragsbestämmelsena
finns i förordningen (1976:263) om statliga bostadsbidrag till barnfamiljer
(ändrad senast 1981:337), förordningen (1976:262) om statskommunala
bostadsbidrag till barnfamiljer m.fl. (ändrad senast 1981:338) samt
förordningen (1977:392) om statskommunala bostadsbidrag till vissa
folkpensionärer m.fl. (upphävd 1981:1053).

Bostadsstyrelsen

Bostadsstyrelsen
beräknar, mot bakgmnd av sina förslag till regeländringar, att de totala
kostnaderna för bostadsbidragen år 1983 kommer att öka med 390 milj. kr.
jämfört med år 1982. Kostnadsökningarna Ull följd av de föreslagna höjningarna
av det statliga bostadsbidraget, inkomstgrän-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:124 39

serna
och de övre hyresgränserna beräknas därvid motverkas av en fprtsatt minskning
av bidragen till hushåll utan barn och höjningen av den nedre hyresgränsen. För
att inte stödet till barnfamiljerna i för hög grad skall bli beroende av
kommunernas aktuella budgetläge föreslår styrelsen att hela den beräknade
utgiftsökningen betalas av statsmedel.

Föredraganden

Med
hänsyn till mina förslag om regeländringar för bostadsbidragen för år 1983
beräknar jag att de totala kostnaderna för bidragen ökar med ca 410 milj.kr.
Jag har då tagit hänsyn till väntade generella lönehöjningar pch hyreshöjningar.
Som jag anförde fidigare innebär detta atl bidragen höjs mer än vad en
anpassning till penningvärdeförändringen motiverar. Jag delar därför styrelsens
uppfattning att staten bör svara för en större del av de totala kostnaderna för
bidrag enligt reglerna än f. n. Jag förordar att statsbidragsandelen till
statskommunala bostadsbidrag ändras från 38 % till 43%, Ändringen bör träda i
kraft den 1 januari 1983. Med hänsyn till dessa förslag samt till den beräknade
medelsförbrukningen under bidragsåret 1982 beräknar jag anslagsbehovet undet
budgetåret 1982/83 till 1250 milj. kr.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen atl

1. godkänna
den ändring beträffande fördelningen av kostnadsan

svaret mellan staten och kommunerna som jag har förordat i fråga

om statskommunalt bostadsbidrag till barnfamiljer m.fl.

2. till
Bostadsbidrag m.m. för budgetåret 1982/83 anvisa ett för

slagsanslag av 1250 000 000 kr.

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:124 40

Bilaga
2

Utdrag

BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträdet 1982-02-24

Föredragande:
statsrådet Wirtén

Anmälan
till proposition om ändrade regler för räntebidrag och bostadsbidrag m. m.
samt om införande av en hyreshusavgift

ÅTGÄRDER
INOM BUDGETDEPARTEMENTETS VERKSAMHETSOMRÅDE

Förslag
till lag om hyreshusavgift m. m.

En
redogörelse har tidigare lämnats av statsrådet och chefen för bostadsdepartementet
för de skäl som motiverar att en hyreshusavgift införs och de allmänna grunder
som bör gälla för en sådan avgift. I del följande tar jag nu upp den närmare
utformningen av en sådan avgift. Jag tar också upp vissa följdändringar.

1
Hyreshusavgift

Den
nya avgiften, lämpligen kallad hyreshusavgift, bör så långt möjligt utformas så
att den lätt kan hanteras av både berörda avgiftsskyldiga och myndigheter. Det
är också önskvärt atl kunna knyta an den till redan beprövade mtiner.
Hyreshusavgiften har mot denna bakgrund utformats med ledning av de regler som
gäller för skogsvårdsavgift enligt lagen (1946:324) om skogsvårdsavgifl.
Bestämmelserna om hyreshusavgiften föreslås tas in i en särskild lag. Härutöver
föreslås en del följdändringar i kommunalskattelagen (1928:370), KL,
uppbördslagen (1953:272), UL, och taxeringslagen (1956:623), TL.

I
1 § första stycket i förslaget Ull lag om hyreshusavgift anges vilka
fastigheter som bör beröras av avgiften. Som har framgått av vad bostadsministern
har anfört bör avgiften gälla fastigheter på vilka det finns bostadshus eller
lokalhus. Den lämpligaste beskrivningen av dessa fastighetstyper sker med
hjälp av de definitioner av begreppet hyreshusenhet som används vid allmän
fastighetstaxering (AFT). Hyreshus utgörs enligt 2 kap. 2§
fastighetstaxeringslagen (1979: 1152), FTL, av byggnad som är

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:124 41

inrättad
till bostad åt minst tre familjer eller till kontor, butik, hotell, restaurang
och liknande. Under begreppet hyreshusenhel faller även flerbostadshus som ägs
av bostadsrättsföreningar.

Enligt
RSV:s föreskrifter vid AFT 1981 erhåller de olika typerna av hyreshus olika
kodbeteckningar. De enheter som närmast kommer i fråga utgörs av dem som anges
med koderna 22, 24 och 28, dvs. byggnader med huvudsakligen bostäder, byggnader
spm innehåller både bpstäder Pch lokaler samt byggnader med huvudsakligen
lokaler. Även de som anges med kod 21 bör tas med eftersom hit hör äldre
saneringsfärdiga hyreshus där dock någpt byggnadsvärde inte åsalts vid AFT utan
bara ett markvärde. Däremot bör de byggnader spm anges med kpderna 25-27, dvs.
hotell- och restaurangbyggnader, kiosker och parkeringshus undantas. Vidare bör
undantas hyreshusenhet med värde mindre än 1000 kr.

Som
har framgått av bostadsministerns redogörelse är det meningen att avgiften
skall träffa sådana äldre hus som inte omfattas av räntesubventionssystemet.
Bostadsministern har därvid föreslagit att man knyter an till det begrepp som
används vid fastighetstaxering för att närmare bestämma ett hyreshus ålder,
nämligen begreppet värdeår. Vidare har föreslagits att avgiften skall gälla
fastigheter med värdeår före 1958. Med värdeår avses enligt 9 kap. 3 § FTL i
första hand fastighetens nybyggnadsår, dvs. det år då huset kunde tas i bruk.
Har om- eller tillbyggnad skett bestäms värdeåret även med hänsyn till den
ökning i husets återstående livslängd som om- och tillbyggnader ger. Värdeåret
blir då ett senare år än nybyggnadsåret. Närmare uppgifter om byggnadernas
beskaffenhet och värdeår kan inhämtas från det material som inkommer och
upprättas vid AFT. Underlag för att bestämma en fastighets ålder lämnas nämligen
vid AFT. Taxeringsbeslutet innehåller uppgift bl. a. om denna värdefaktor.

Yrkanden
om ändring av fastighets värdeår får i princip endast göras inom ramen för
fastighetstaxeringsprocessen. Om emellertid en inkomsttaxeringsnämnd i något
enstaka fall skulle finna att en fastighet tilldelats felaktigt värdeår vid
fastighetstaxering och detta har avgörande betydelse för frågan om
hyreshusavgift skall påföras, bör inkpmsttaxeringsnämnden inte vara förhindrad
att självständigt pröva frågan. I regel torde det dock saknas skäl att frångå
fastighetstaxeringsnämndens bedömning.

Kretsen
av de fastighetsägare som under ovan angivna fömlsättningar skall erlägga
hyreshusavgift bör sammanfalla med dem som skall ta upp garantibelopp för annan
fastighet enligt 47 § KL. Innehavare av skattefria fastigheter berörs alltså
inte.

11
§ andra stycket i lagförslaget ges regler för bestämmande av avgiftens storlek m.m.
Med utgångspunkt i det av bostadsministern redovisade sambandet mellan sänkta
räntebidrag och hyresnivåerna borde avgiften rätteligen bestämmas med ledning
av de hyreshöjningar spm kan kpmma att ske till följd av de ändrade reglerna i
fråga om räntebidrag. En sådan konstmktipn är nu knappast tekniskt genpmförbar.
Skall nämligen avgiften 4 Riksdagen 1981182. I saml. Nr 124

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:124 42

gå
att hantera, måste ett enklare underlag finnas. Som bostadsministern har
föreslagit bör underlaget lämpligen utgöras av fastighetens taxeringsvärde.
Detta anknyter visserligen inte direkt till hyrorna men hyran utgör dock en av
de värdefaktorer som beaktas när taxeringsvärdet för hyreshus bestäms.
Taxeringsvärdet har även den fördelen att det beräknas enligt enhethga
principer. Som underlag bör alltså taxeringsvärdet användas och därvid då både
byggnadsvärdet och markvärdet. Detta bör gälla även i de fall då fastigheten
innehas med tomträtt.

Avgiften
bör utgå för varje beskattningsår med en viss procentsats av taxeringsvärdet.
För att få överensstämmelse med kapitalkostnadsökningarna för hus med
räntebidrag har bostadsministern föreslagit att olika procentsatser tillämpas
för de tre första åren då avgiften tas ut. Jag har funnit det lämpligt att i 1
§ andra stycket i lagförslaget ange att avgiften för varje beskattningsår utgör
2% av taxeringsvärdet saml att i övergångsbestämmelserna till lagen ta in en
undantagsregel i fråga om avgiften för taxeringsåren 1984 och 1985.

Enligt
47 § KL skall garanlibelopp jämkas om beskattningsåret omfattar kortare eller
längre tid än tolv månader eller om fastigheten förvärvats eller avyttrats
under beskattningsåret. Har sådan jämkning skett bör även underlaget för
hyreshusavgiften jämkas i motsvarande utsträckning. En bestämmelse härom
föreslås i 1 §:s tredje stycke.

I
2-5 §§ i förslaget till lag om hyreshusavgift har tagits in vissa bestämmelser
av teknisk art. Dessa har utformats efter förebild av bestämmelserna om
skogsvårdsavgift enligt lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift. Taxeringsnämnden
skall således ange underlag för beräkning av hyreshusavgiften.

2
Vissa följdändringar

Som
framgått av det tidigare sagda har hyreshusavgiften utformats efter förebild av
vad som gäller i fråga om skogsvårdsavgiften. Detta innebär alt avgiften skall
debiteras och uppbäras enligt bestämmelserna i UL. Detta föranleder vissa
närmast redaktionella ändringar i 68§ TL samt 1 §, 3§ 1 mom. och 27 § 1 mom. UL.
Beträffande 68 § TL vill jag nämna att lagmmmet efter ändringar i anledning av
förslag i prop. 1981/82:19 och 1981/82:30 fått en felaktig lydelse som nu
rättats till. I fråga om ändringen i 3§ 1 mom. UL anser jag atl avgiften bör
kunna beaktas redan vid beräkningen av den preliminära skatten. Motsvarande
bör gälla i fråga om skogsvårdsavgifter. De nya reglerna har utformats i
enlighet med detta.

Hyreshusavgiften
bör liksom skogsvårdsavgiften inte ses som en allmän skatt utan vara
avdragsgill om övriga fömlsättningar är uppfyllda. Regler om detta bör tas in i
25 § 1 mom. och punkt 3 av anvisningarna till 20 § KL.

De
nya bestämmelserna om en hyreshusavgift bör träda i kraft den 1 maj

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:124 43

1982
och tillämpas första gången vid 1984 års taxering. Tidpunkten har valls med
hänsyn fill att då börjar det tidigaste av de i bokföringslagen godkända
räkenskapsåren som skall hgga till grund för 1984 års taxering. Eftersom
bestämmelserna skall tillämpas första gången vid 1984 års taxering kommer
likväl för det stora flertalet privata fastighetsägare avgift inte att beräknas
förrän fr. o. m. 1983 års ingång.

3
Upprättade lagförslag

I
enlighet med vad jag nu har anfört har inom budgetdepartementet upprättals
förslag till

1.
lag om hyreshusavgift,

2.
lag om ändring i
kommunalskattelagen (1928:370),

3.
lag om ändring i uppbördslagen
(1953:272),

4.
lag om ändring i taxeringslagen
(1956:623).

Förslagen
bör fogas till protokollet i detta ärende som bilagor 2.12.4.

Eftersom
lagförslagen bygger pä ändringar i fråga om bostadsfinansieringen, vilka är av
brådskande natur, anser jag att lagrådets yttrande inle bör inhämtas.

4
Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att antaga förslagen.

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:124 44

Bilaga 2.1

Förslag
till

Lag
om hyreshusavgift

Härigenom
föreskrivs följande.

1 §
Den som vid taxering till kommunal inkpmstskatt skall ta upp garanli

belopp för annan faslighet som inkomst skall betala hyreshusavgift om

fastigheten vid fasfighetstaxering betecknats som hyreshusenhet, vilken

omfattar byggnad med värdeår före år 1958. Avgift skall dock inte betalas

om hyreshusenheten består av hotell- eller restaurangbyggnad, kioskbygg

nad eller parkeringsbyggnad eller om enheten har ett värde som är mindre

än 1000 kronor.

Avgiften
utgör för varje beskattningsår 2 prpcent av det taxeringsvärde spm legat till
grund för beräkning av garantibeloppet.

Har
garanlibelopp jämkats enligt bestämmelserna i 47 § sjätte stycket kommunalskaltelagen
(1928:370) skall också underlaget för beräkning av hyreshusavgift jämkas.

2 §
Vad som föreskrivs i 75 § 2 mom. första stycket kommunalskattelagen

(1928: 370) om ansvarighet för kommunal ulskyld, som påförts avliden

person, gäller också beträffande hyreshusavgift.

3§
Hyreshusavgift utgår i helt antal kronor. Avgiftsbeloppet avrundas vid öretal
över femtio uppåt och vid annat öretal nedåt.

4§
I fråga pm debitering och uppbörd av hyreshusavgift gäller bestämmelserna i
uppbördslagen (1953:272).

S§
Hyreshusavgift Ullfaller staten.

Denna
lag träder i kraft den 1 maj 1982 och tillämpas första gången vid 1984 års
taxering. Avgiften skall dock vid 1984 års taxering påföras med 1 procent och
vid 1985 års taxering med 1,5 procent.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:124 45

Bilaga
2.2

Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att 25 § 1 mom. och punkt 3 av
anvisningarna till 20 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

25 §

/ mom.' Från bmttointäkten av annan fastighet får, om inte
annat föranleds av vad nedan, i 2 och 3 mom. sägs, avdrag göras för omkostnader,
såsom för:

brandförsäkring, reparafion och underhåll av byggnader;

vicevärd, portvakt, gårdskarl, vattenförbmkning,
renhållning och belysning, förbrukningsartiklar o.d., i den mån dessa
kostnader kan anses åligga fastighetsägaren såsom sådan;

pensioner, periodiska understöd eller därmed jämförliga
periodiska utbetalningar på grund av förutvarande anställning på fasfigheten;

värdeminskning pä en byggnad;

värdeminskning på fasfighetsägaren tillhöriga maskiner och
andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier, som hör till fastigheten,
eller, i fall som anges i punkt 3 av anvisningarna till 29 §, utgifter för
anskaffande av fillgången;

ränta på lånat, i fastigheten ned- ränta på lånat, i fastigheten ned-

lagt kapital samt tomträttsavgäld el- lagt kapital
samt tomträttsavgäld el

ler liknande avgäld. ler liknande avgäld;

hyreshusavgift.

Anvisningar

fill .20 §

3.-Såsom svenska allmänna 3. 5ort7
svenska allmänna skatter

skatter räknas allmänna ulskylder räknas allmänna utskylder
Ull sta-till staten samt till landsting, kom- ten samt fill landsting, kommun
och mun, församling, skoldistrikt, tings- församling. Som allmän skatt räk-lag
och municipalsamhälle. Såsom nas däremot inte skogsvårdsavgifl allmän skatt
räknas däremot icke och hyreshusavgift. skogsvårdsavgift.

Denna lag träder i kraft den 1 maj 1982 och tillämpas
första gången vid 1984 års taxering.

' Senaste lydelse 1981:295. Senaste lydelse 1956:88.

s. 46 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:124 46

Bilaga
2.3

Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs att 1 §, 3 § 1 mom, och 27 § 1 mom.
uppbördslagen (1953:272)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Med skatt förstås i denna lag, om Med skatt förstås i denna lag, om

inte annat anges, stadig inkomst- inte
annat anges, stadig inkomst

skatt, statlig förmögenhetsskatt, skatt,
statlig förmögenhetsskatt,

utskiftningsskatt, ersättningsskatt, utskiftningsskalt,
ersättningsskatt,

kommunal inkomstskatt, skogs- kommunal
inkomstskatt, skogs

vårdsavgifter, egenavgifter enligt vårdsavgifter,
egenavgifler enligt

lagen (1981:691) om socialavgifter, lagen
(1981:691) om socialavgifter,

skattetillägg och förseningsavgift hyreshusavgift,
skattetillägg och

enligt taxeringslagen (1956:623) förseningsavgift
enligt taxeringsla-

samt annuitet på avdikningslån. gen
(1956:623) samt annuitet på av-

dikningslån.

Regeringen får, om särskilda omständigheter föranleder
det, föreskriva att i samband med uppbörden av skatt skall uppbäras även andra
avgifter än sådana som anges i första stycket. Har sådan föreskrift meddelats
skall, om inte annat anges, vad i denna lag stadgas angående skatt tillämpas
beträffande den avgift som avses med föreskriften.

3§

1 mom .' I den omfattning nedan 1 mom. I
den omfattning nedan

anges skall skaltskyldig betala pre- anges skall
skattskyldig betala pre

liminär skatt med belopp, vilket liminär skaU med belopp, vilket så

så nära som möjligt kan antas mot- nära som möjligt kan antas motsva-

svara i den slutliga skatten ingåen- ra i den slutliga skatten ingående

de statlig inkomstskatt, stadig för- stadig inkomstskaft, stadig förmö-

mögenhetsskatt, egenavgifter och genhetsskatt, egenavgifter, kom-

kommunal inkomstskatt. munal inkomstskatt, skogsvårdsav-

gifter och hyreshusavgift.

27 §

/ mom.'' Vid debitering av slutlig skatt skall iakttas:

att för skattskyldiga, som avses i 10§ 1 mom. lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt, sådan skatt uträknas med tillämpning av det
procenttal av grundbeloppet, som har fastställts att gälla för den preliminära
skatt, vilken skall avräknas mot den slutliga skatten;

' Lagen omtryckt 1972:75.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771. - Senaste
lydelse 1981:1156. ' Senaste lydelse 1981: 1156. " Senaste lydelse
1981:1156.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:124 47

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

att
kommunal inkomstskatt uträknas med ledning av den skaltesals som för
inkomståret gäller i beskattningsorten;

att kommunal inkomstskatt
uträknas i en post, varvid skattebeloppet vid öretal över 50 avrundas uppåt och
vid annat öretal avrundas nedåt till helt krontal;

att skogsvårdsavgift
uträknas enligt bestämmelserna i 1 § lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift;

att
hyreshusavgift uträknas enligt bestämmelserna i lagen (1982:000) om
hyreshusavgift;

att
kommunal inkomstskatt debiteras med belopp som har uträknats av lokal
skattemyndighet i det fögderi där beskattningsorten är belägen;

att egenavgifter debiteras
med ledning av bestämmelserna i lagen (1981:691) om socialavgifter och på gmndval
av uppgifter om försäkringsförhållanden som lämnas av den allmänna
försäkringskassan, varvid öretal bortfaller; samt

att i 1 § nämnd annuitet
eller, om skattskyldig har att erlägga flera annuiteter, summan av dessa påförs
i helt antal kronor, varvid öretal bortfaller.

Denna
lag träder i kraft den 1 maj 1982 och tillämpas första gången i fråga om
debitering av preliminär skatt för år 1983 och slutlig skatt på grund av 1984
års taxering.

s. 48 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:124 48

Bilaga
2.4

Förslag
till

Lag
om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom
föreskrivs att 68 § taxeringslagen (1956:623)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

68
§2

Av
taxeringsnämnd beslutade laxeringar skall för varje skaltskyldig införas i
skattelängd.

I
skattelängden antecknas särskilt

dels
i avseende på statlig inkomstskatt inkomst av olika förvärvskällor med
angivande tillika i fråga om skattskyldiga som avses i 9 § 3 mom. lagen (1947:576)
om statlig inkomstskatt huruvida inkomsten utgör A-inkomst eller B-inkomst,
medgivet avdrag för underskott i förvärvskälla, sammanräknad nettoinkomst
(summan av inkomsterna av olika förvärvskällor, minskad med avdrag för
underskott), medgivna allmänna avdrag som inte avser underskott i
förvärvskälla, taxerad och beskattningsbat inkomst,

dels
beskattningsbar inkomst enligt 2§ lagen (1958:295) om sjömansskatt och enligt
1 § 2 mom. nämnda lag skattepliktig dagpenning samt del antal perioder om tretfio
dagar för vilka den skattskyldige har uppburit sådan inkomst under
beskattningsåret, samt sjömansskatlenämndens beslut om jämkning enligt 12 § 4
mom. lagen om sjömansskatt,

dels i avseende på
kommunal inkomstskatt taxerad och beskattningsbar inkomst,

dels
beslut i övrigt, som avser dels beslut i övrigt, som avser

fömtsättning för avdrag
enligt 48 § 2 fömtsättning för avdrag enligt 48 § 2

och 3 mom. kommunalskaltelagen och 3
mom. kommunalskaltelagen

(1928:370) eller för skaUereduklion (1928:
370) eller för skattereduktion

enligt 2 § 4 oc/z 5 mom. uppbördsla- enligt 2§
4 mom. uppbördslagen

gen (1953:272), (1953:272),

dels
beslut, som avser fömtsättning för skattereduktion enligt 2§ lagen (1978:423)
om skattelättnader för vissa sparformer eller 5§ lagen (1980:1047) om
skattereduktion för akUeutdelning,

dels
beslut om avräkning av utländsk skatt eller tillämpning av progressionsbestämmelser
enligt avtal för undvikande av dubbelbeskattning,

dels
uppgift om skogsbruks- dels uppgift om M«£eWag, varpå

värde,
varpå skogsvårdsavgift skall skogsvårdsavgift skall beräknas,

beräknas, dels uppgift om underlag, var-

på hyreshusavgift skall beräknas,

dels
skattepliktig och beskattningsbar förmögenhet, om skatt skall utgå enligt 11 §
lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt.

Lagen
omtryckt 1971:399. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:773. Senaste lydelse
1981: 1120.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:124 49

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

Uppgår
den enligt lagen om statlig inkomstskatt beräknade laxerade inkomsten till
minst 6000 kronor för ensamstående och till sammanlagt minst 6000 kronor för
makar, som varit gifta vid ingången av beskattningsåret och under detta år
levt tillsammans, skall den beräknade taxerade inkomsten införas, även om
beskattningsbar inkomst icke uppkommer.

Skattelängden skall underskrivas
av lokal skattemyndighet. Den skall därefter såvitt gäller den årliga
taxeringen anses innefatta taxeringsnämndens beslut.

Denna
lag träder i kraft den 1 maj 1982 och trJlämpas såvitt gäller uppgift om
underlag för hyreshusavgift första gången vid 1984 års taxering och i övrigt
vid 1983 års taxering.

s. 50 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:124 50

Bilaga
3

Utdrag

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1982-02-24

Föredragande:
statsrådet Wikström

Anmälan
till proposition om ändrade regler för räntebidrag och bostadsbidrag m. m.
samt om införande av en hyreshusavgift

ÅTGÄRDER
INOM UTBILDNINGSDEPARTEMENTETS VERKSAMHETSOMRÅDE

Ändrade
regler för inkomstprövat tillägg inom studiehjälpen

Studiehjälp
utgår till studerande i gymnasial utbildning som inte har fyllt 20 år.
Studiehjälp utgår i form av bl. a. inkomstprövat tillägg. Sådant tillägg kan
utgå fill studerande som har fyllt 17 år. Tillägget utgör en fortsättning på
det stadiga bostadsbidraget och är samordnat med detta i vad avser såväl
månadsbelopp som reduktionsregler.

Jag
anförde i årets budgetproposition att ställningstagande till en eventuell
förändring av del inkomstprövade tillägget lämpligen borde anstå till dess att
förslaget till förändring av bostadsbidragen presenterades.

Chefen
för bostadsdepartementet har tidigare denna dag föreslagit atl reglerna för det
stadiga bostadsbidraget ändras på vissa punkter. Dessa förändringar berör även
de regler som är samordnade med reglerna för det inkomstprövade tillägget.
Detta gäller höjningen av beloppet, den förändrade reduktionsfaktorn och de
nya reglerna för beräkning av förmögenhet. Förändringarna påverkar dock inte
nämnvärt möjligheterna att bibehålla samordningen mellan de båda stödformerna.
Jag föreslår därför - efter samråd med chefen för bostadsdepartementet att de
nuvarande reglerna för del inkomstprövade fillägget ändras så att de
överensstämmer med de regler för det statliga bostadsbidraget som statsrådet Friggebo
har föreslagit tidigare i dag.

Således
föreslår jag att beloppet för inkomstprövat tillägg ökar från 180 till 240 kr.
per månad och att tillägget reduceras med 22 % mot nuvarande 24% av den del av
det s. k. ekonomiska underlaget som överstiger 62000 kr. per år. Vidare bör
förmögenhetsbegreppet ändras så att man bortser från värdet av och skulder i
egnahem som bebos av den bidragssökande eller dennes föräldrar. För bostadshus
på jordbruksfastighet bör man bortse från värdet av bostadsbyggnaden och
motsvarande andel av de totala

s. 51 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:124 51

låneskulder
som belöper på fasligheten. Förmögenhetsgränsen bör med hänsyn till att
fastighetsvärdet inte längre beaktas sänkas till 50000 kr.

Jag
beräknar att kostnaderna, 1,1 milj.kr., för denna ändring kan läckas inom ramen
för det anslag som har upptagits för Studiehjälp m.m. i budgetpropositionen.

Mitt
förslag om ändring av det inkomstprövade tillägget kräver ändring i 3 kap. 10 §
studiestödslagen (1973:349). Ett inom utbildningsdepartementet upprättat
förslag till lagändring bör bifogas protokollet i detta ärende som bilaga 3.1.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. antaga
förslaget till lag pm ändring i studieslödslagen (1973:349),

2. godkänna
vad jag har förordat i fråga om ändrade regler för

inkomstprövat tillägg inom studiehjälpen.

s. 52 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:124 52

Bilaga
3.1

Förslag
till

Lag
om ändring i studiestödslagen (1973:349)

Härigenom
föreskrivs atl 3 kap. 10§ studiestödslagen (1973:349)' skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

3
kap

10
§

Inkomstprövat
tillägg utgår med Inkomstprövat tillägg utgår med

högst
180 kronor i månaden. högst 240 kronor i månaden.

Närmare
bestämmelser om inkomstprövat tillägg meddelas av regeringen.

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1982.

Lagen
omtryckt 1981:579.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:124 53

Innehållsförteckning

Propositionen
.................................................... 1

Propositionens
huvudsakliga innehåll ..................... 1

Huvudprotokoll .................................................. 3

Bilaga 1.
Bostadsdepartementet .......................... .... 4

1
Inledning ........................................................ 4

2
Bostadsstödets utveckling ................................ 5

2.1
Bostadsstödets utveckling under
senare år ....... 5

2.2
Vidtagna besparingsåtgärder ........................ .... 6

2.3
Beräknad utveckling för åren
1982-1985 ........ .... 6

3 Överväganden och
förslag ................................ 9

3.1
Bostadsstödels inriktning .............................. .... 9

3.2
Ändrade regler för
räntebidrag ...................... .. 11

3.2.1
Extra upptrappning av de
garanterade räntorna för vissa årgångar av bostadshus 11

3.2.2
Ökade räntebidrag för ny- och
ombyggnad av enskilt ägda flerbostadshus 16

3.3
Införande av en hyreshusavgift
..................... 17

3.4
Ändrade regler för
bostadsbidrag .................. 19

3.5
Ändrade regler för belåning av
egnahem m.m...... 24

3.6
Ändrade lånevillkor för
paritets- och räntelån i fråga om egnahem 29

3.7
Ändrade regler för
återbetalning av lån vid överlåtelse av småhus 32

3.8
Konsekvenser för staten och
kommunerna ........ 34

4
Hemställan .................................................... 35

5
Anslagsberäkningar för
budgetåret 1982/83 ......... 36

B4.
Räntebidrag m.m............................................ 36

B7.
Bostadsbidrag m.m......................................... .. 38

Bilaga
2 Budgetdepartementet ............................. .. 40

Förslag
till lag om hyreshusavgift m.m..................... .. 40

1. Hyreshusavgift
............................................... 40

2.
Vissa följdändringar ........................................ 42

3.
Upprättade lagförslag ..................................... 43

4.
Hemställan ................................................... 43

Bilaga
2.1 Förslag till Lag om hyreshusavgift ........... .. 44

Bilaga
2.2 Förslag till Lag om ändring i kommunalskattelagen

(1928:370)
...................................................... 45

Bilaga
2.3 Förslag till Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272) .. 46

Bilaga
2.4 Förslag till Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623) .. 48

Bilaga
3 Utbildningsdepartementet ........................ 50

Ändrade
regler för inkomstprövat tillägg inom studiehjälpen 50

Bilaga
3.1 Förslag till Lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) 52

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

46 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (43)

43 kopplingar i 27 dokument.

  1. SOU 2000:34 Likformig och neutral fastighetsbeskattning - del 1 s. 60 om s. 17 · s. 477 om s. 17 i texten
  2. SOU 1999:59 Begränsad fastighetsskatt s. 273 om s. 17 i texten
  3. Dir. 1998:20 Översyn av reglerna om fastighetsskatt, m.m. om s. 17 i texten
  4. Ds 1998:3 Fastighetsskatt - alternativa underlag m.m. s. 12 om s. 17 i texten
  5. Prop. 1988/89:89 om ändrade betalningsvillkor för vissa statliga bostadslån, m. m. s. 20 i texten

Visa alla 27

Rättsfall (1)

1 koppling.

  1. NJA 1986 s. 503 om s. 17 i texten

Doktrin (2)

2 kopplingar i 1 dokument.

  1. Melz, Bostadsbeskattningen i det nya skattesystemet, 1991 s. 33 om s. 17 · s. 78 i texten