Prop. 1981/82:125

Prop.
1981/82:125

Regeringens proposition

1981/82:125

med
förslag om tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1981/82;

beslutad
den 18 mars 1982.

Regeringen
förelägger riksdagen vad som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll för den åtgärd och det ändamål som framgår av föredragandenas
hemställan.

På
regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

ROLF
WIRTÉN

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås utgifter m. m. på filläggsbudget III fill statsbudgeten
för innevarande budgetår.

De
anslag som begärs uppgår till ca 1145,3 milj. kr. De största anslagen föreslås
gå fill kapitalfillskott fill Statsföretag AB, särskilda åtgärder för
arbetsanpassning och sysselsättning, lån fill bostadsbyggande samt fill teleanläggningar
m. m.

1
Riksdagen 1981182. 1 saml. Nr 125

Prop. 1981/82:125 2

Utdrag

PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde

1982-03-18

Närvarande:
statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Wikström, Friggebo, Åsling,
Söder, Johansson, Wirtén, Andersson, Boo, Petri, Eliasson, Gustafsson, Elmstedt,
Tilländer, Ahrland, Molin

Föredragande:
statsråden Wikström, Friggebo, Åsling, Wirtén, Andersson, Boo, Eliasson,
Gustafsson, Elmstedt, Tilländer

Proposition
med förslag om tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1981/82

Statsråden
föredrar frågor angående anslag m. m. på tilläggsbudget III fill statsbudgeten
för budgetåret 1981/82. Anförandena redovisas i under-protokollen för resp.
departement.

Statsrådet
Wirtén anför: Regeringen har i prop. 1981/82:99 föreslagit riksdagen att
40644000 kr. anvisas till vissa åtgärder inom mineralområdet. I prop.
1981/82:113 föreslås aU 55200000 kr. anvisas till program för regional utveckling
och resurshushållning. Vidare föreslås i prop. 1981/ 82:148 att 15000000 kr.
anvisas för åtgärder för tekoindustrin, m. m.

De
ytterligare medelsbehov som nu kan överblickas bör sammanfattas i en gemensam
proposition angående utgifter på tilläggsbudget III till statsbudgeten för
budgetåret 1981/82.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt
besluta om anslag m. m. på filläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret
1981/82 i enlighet med de förslag som föredragandena har lagt fram.

Regeringen
ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar att genom
proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört för de åtgärder
eller det ändamål som föredragandena har hemställt om.

Regeringen
beslutar att de anföranden som redovisas i underprotokollen och en
sammanställning över de anslag som regeringen begär skall bifogas propositionen
som bilagor 1-10.

Prop.
1981/82:125

Bilaga
1

Utdrag

FÖRSVARSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1982-03-18

Föredragande:
statsrådet Gustafsson

Anmälan
till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 såvitt avser
försvarsdepartementets verksamhetsområde

FJÄRDE
HUVUDTITELN

H.
Övrig verksamhet

[1]
H 9. FN-styrkors verksamhet utomlands. Medel för en svensk militär styrka i FN-tjänst
anvisades första gängen på titläggsstat till riksstaten för budgetåret 1956/57 (prop.
1956:198, SU 179, rskr 539). Därefter har åriigen ytterligare medel anvisats
för svenska FN-styrkors verksamhet.

Medel
för de årliga utgifterna inom Sverige för alt rekrytera, utbilda och organisera
den svenska beredskapsstyrkan m. m. anvisas sedan budgetåret 1965/66 under
förslagsanslaget Beredskapsstyrka för FN-tjänst. Medel för FN-slyrkornas
verksamhet utom Sverige och för viss personal vid Sveriges ständiga representafion
i FN samt - fr.o.m. den 1 juli 1967 - för observatörer i FN-tjänst anvisades
budgetåren 1965/66—1971/72 under reservationsanslaget Kostnader för svenska FN-styrkor
m. m. Fr. o. m. budgetåret 1972/73 har medel för FN-styrkornas verksamhet utom
Sverige anvisats under anslaget FN-styrkors verksamhet utomlapds.

Sammanlagt
har för svenska FN-styrkors verksamhet utomlands hittills anvisats 1 388765000
kr. på tilläggsstat och tilläggsbudget. Därav har 54,3 milj. kr. anvisats för
att täcka utgifterna för FN-styrkan på Cypern, FN-styrkan i Mellersta Östern
och FN-observatörer under tiden julidecember 1981 saml för vissa oförutsedda
utgifter (prop. 1981/82:25 bil. 2, FöU 12, rskr 71).

Del
av ifrågavarande kostnader avses bli ersatt av FN. Intill den 21 december 1981
har från FN influtit 575422259 kr. Sveriges fordran hos FN enligt hittills
framlagda krav uppgår f.n. till 173 329454 kr. Ersättningar som flyter in från
FN lillgodoförs statsbudgetens inkomsttitel Övriga diverse inkomster.

Genom
beslut i maj 1981 förordnade regeringen att ett sjukhuskompani

Prop.
1981/82:125 4

omfattande
högst 150 man jämte viss stabspersonal skulle ställas till FN:s förfogande för
fortsatt tjänstgöring i Mellersta Östern längst t.o.m. augusti 1982. Utgifterna
beräknas till ca 2,3 milj.kr. för månad eller för tiden januari-juni 1982
sammanlagt 14 milj. kr.

Genom
beslut i december 1981 förlängdes tiden för den svenska FN-in-satsen på Cypern
längst t. o. m. den 15 juni 1982. Utgifterna beräknas till ca 5,5 milj. kr. för
månad eller för fiden januari-juni 1982 sammanlagt 33 milj.kr.

Genom
beslut i juni 1981 medgav regeringen atl observatörer i FN-tjänst får avlösas
under budgetåret 1981/82. Antalet observatörer uppgick den 1 januari 1982 till
43. Medelsbehovet för dessa kan beräknas till ca 850000 kr. för månad eller för
tiden januari-juni 1982 sammanlagt 5,1 milj. kr.

En
allmän medelsreserv av 3 milj.kr. bör beräknas med hänsyn till eftersläpande
sjukvårdskostnader för tidigare kontingenter samt vissa utgifter som kan bli
nödvändiga vid en avveckling av kontingenterna.

Vid
utgången av december 1981 fanns ett överskott på 2319000 kr. under anslaget FN-styrkors
verksamhet utomlands.

Behovet
av ytterligare medel för FN-styrkor i Mellersta Östern och på Cypern och för
observatörer uppgår alltså till (14000000 -I- 33000000 -F 5 100000 -1-
3000000-2319000) avrundat 52.8 milj. kr. Medlen bör liksom tidigare anvisas
utanför utgiftsramen för det militära försvaret.

Med
hänsyn till alt många osäkra faktorer ligger i anslagsberäkningen kan det bli
nödvändigt att även i fortsätttningen förskottsvis täcka utgifter för
ifrågavarande ändamål från anslaget lill oförutsedda utgifter. Dessa utgifter
bör slutligt belasta anslaget FN-styrkors verksamhet utomlands. Frågan om deras
täckning bör få tas upp senare.

Jag
hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att
till FN-styrkors verksamhet utomlands på tilläggsbudget III till statsbudgeten
för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservaUonsan-slag av 52800000 kr.

Prop.
1981/82:125

5 Bilaga 2

Utdrag
KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1982-03-18

Föredragande:
statsrådet Elmstedt

Anmälan
till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 såvitt avser
kommunikationsdepartementets verksamhetsområde

SJÄTTE
HUVUDTITELN H. Telekommunikationer

1.
Teleanläggningar m. m.

[1]
Höjning av aktiekapitalet i Teleinvest AB. Televerket har i en skrivelse till
regeringen den 29 oktober 1981 hemställt om en höjning av aktiekapitalet i Teleinvest
AB i avvaktan på att verkets industridivisions (Teli) verksamhet överförs till
bolagssektorn vilket enligt överenskommelse mellan televerkets ledning och
personalorganisationerna skall ske den 1 juli 1983. Som jag anmälde i årets
budgetproposition har televerket aktualiserat denna höjning med hänvisning till
Teleinvestgmppens soliditet. Televerket avser att ta upp frågan om behov av
aktiekapital som följd av att Teli överförts till bolagsseklorn i årets
anslagsframställning. Gmppens stmktur, exkl. intressebolag, framgår av följande
schema.

Televerket

Teleinvest

Swedtel

Swedcom

TeleindustrierAB

Nerion A/S

Telefabrlkation i Skellefte å AB

Telefabrikatlon i Kristinehamn AB

Prop. 1981/82:125 6

Enligt
televerket är relationerna mellan eget och främmande kapital inte tillfredsställande
inom gruppen. Anledningen till detta är delvis ett resultat av atl gmppens
verksamhet expanderar eller förväntas expandera kraftigt och delvis en
underskattning av omvärldens krav på soliditet i svenska statliga bolag.

Moderbolagels
behov av soliditet kommer mest till uttryck i de exportin-riktade företagen Swedish
Telecoms Contracfing Company (Swedcom) AB och Swedish Telecoms International (Swedtel)
AB. Dessa företag konkurterar på den internationella marknaden med finansiellt
starka utländska företag.

Teleinvestgmppen
har i dag ett soliditelstal (eget kapital i förhållande till
balansomslutningen) på ca 16%. Om innehavet av aktier i intressebolagen DATASAAB
(nuvarande Ericsson Informatipn Systems AB) och SOSAB inte inräknas sjunker gmppens
soliditet Ull under 10%. Soliditetsutveck-lingen framöver är naturligtvis
beroende av de ingående bolagens lönsamhetsutveckling.

Swedcom
AB är ett nyetablerat förelag inom entreprenadområdet med tonvikt på export och
har hitulls huvudsakligen varit verksamt i mellanöstern. Enligt televerket är
de flesta projekt, som blir aktuella för Swedcom AB att engagera sig i, av
betydande storiek. Lämnade offerter uppgår lill mellan 25 och 250 milj. kr. Swedcoms
aktiekapital är f. n. 5 milj. kr. vilket inte uppfyller de krav på finansiell
styrka som ställs från beställarna.

Övriga
belagda bolag inom gmppen är Swedtel; Nerion A/S och Telein-dustrier AB. Swedtel,
som är verksamt som internationellt konsultbolag, har en omsättning på mer än
60 milj. kr./år och är inne i en expansionsperiod. Bundet eget kapital är 2,4
milj. kr. Nerion A/S är ett norskt bolag som förvärvades av Teleinvest den 1
april 1981. Nerion är verksamt inom området för projektering, tillverkning och
försäljning av trafikledamtmst-ning i huvudsak för flygplatser och har en
omsättning på ca 30 milj. norska kr. och ett aktiekapital på 1 milj. norska kr.
Teleindustrier AB, som bl. a. svarar för industridivisionens (Teli)
inköpsverksamhet, har en omsättning på mer än 300 milj. kr. med ett
aktiekapital på 2 milj. kr. Bolagels åtaganden finansieras i dag över
televerkets rörliga kredit genom alt Teli lämnar förskottsbetalning av
beställda varor med ca 150 milj. kr.

Den
finansiella ställningen i Teleinvestgmppen inger inle, enligt televerket,
utomstående bedömare det förtroende som är affärsmässigt nödvändigt. En viss
ökning av soliditeten kommer att ske när larmdivisionen överförs lill
bolagsform den 1 juli 1982. I årets budgetproposition har kapitaltillskottet
vid larmbolagets bildande beräknats till 54 milj. kr. Om riksdagen beslutar i
enlighet med förslaget beräknas Teleinvestgmppens soliditet därmed öka till
något under 20%, om intressebolagen exkluderas från beräkningen.

Mot
denna bakgrund har televerket hemställt om en utökning av det egna kapitalet i Teleinvest
AB så att soliditeten uppgår till ca 40%. Detta

Prop. 1981/82:125 7

innebär
att det egna kapitalet måste höjas lill ca 250 milj. kr., dvs. med ytterligare
ca 150 milj. kr. utöver den höjning som föreslagits för larmbolagets bildande.
Höjningen bör ske genom en ökning av aktiekapitalet med 112 milj. kr.,
samtidigt som bolagets reservfond tillförs 37 milj. kr. genom att aktierna
tecknas till 133 %. Efter denna ökning uppgår Teleinvestgrup-pens aktiekapital
till 197,4 milj. kr. och gmppens reservfond till 56,7 milj. kr.

Det
föreslagna kapilahillskptlet lill Teleinvest AB avses huvudsakligen användas
för att minska Telis förskottsfordran på Teleindustrier AB. Teleinvest AB
ställer således t. v. dessa medel till Teleindustrier AB:s förfogande som lån.
Den ökade soliditet som skapas genom kapitaltillskottet till Teleinvest AB
innebär att det blir möjligt alt i större utsträckning än f. n. täcka
kapitalbehovet för Teleindustrier AB:s inköpsverksamhet genom extern upplåning.
Belastningen på televerkets rörliga kredit kan därigenom minskas med ett större
belopp än kapitaltillskottet. Televerket föreslår därför att ramen för verkets
rörliga kredit reduceras med 190 milj. kr. Den minskade belastningen på den
rörliga krediten medför att statsbudgetens saldo förbättras med skillnaden
mellan 190 och 149 milj. kr. eller med ca 40 milj. kr.

I
del nuvarande samhällsekonomiska läget är det mycket angeläget att vidta
åtgärder som kan öka exporten och därmed förbättra sysselsättningsläget. Bl.
a. därför anser jag att del är av stor vikt att Teleinvestgmppen ges en sådan
finansiell styrka att de exportinriktade bolagen inger ett affärsmässigt
förtroende vid en jämförelse med deras konkurrenter på de utländska marknaderna.
Jag vill i sammanhanget erinra om att televerket har givits möjlighet att
intill ett belopp av 300 milj. kr. teckna borgen för Teleinvest AB, vilket ger
gruppen viss styrka. Det är dock enligt min mening nödvändigt att också Teleinvestgmppen
som sådan utifrån en stark ekonomisk ställning kan agera kraftfullt i sina
relationer med stora kunder i utlandet och eventuella samarbetspartners i
Sverige. En ökad soliditet ger också goda möjligheter att tillgpdose kommande
kapitalbehov genom extern upplåning. En förbättring av moderbolagets soliditet
bör därför ske genom en höjning av det egna kapitalet på det sätt som
televerket har föreslagit. Höjningen bör ske genom att 149 milj. kr. anvisas
till televerket över investeringsanslagel H 1. Teleanläggningar m.m. under
budgetåret 1981/82. Samtidigt bör ramen för televerkets rörliga kredit i
riksgäldskontoret minskas med 190 milj. kr.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. medge
att aktiekapitalet i Teleinvest AB höjs i enlighet med vad

som har angetts i det föregående,

2.
godkänna att televerkets
rörliga kredit i riksgäldskontoret minskas med 190 milj. kr.,

3.
fill Teleanläggningar m.m. på filläggsbudget
III till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av
149000000 kr.

Prop. 1981/82:125

Bilaga
3

Utdrag

EKONOMIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1982-03-18

Föredragande:
statsrådet Wirtén

Anmälan
till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 såvitt avser
ekonomidepartementets verksamhetsområde

SJUNDE
HUVUDTITELN

A.
Ekonomidepartementet m. m.

[1]
A 3. Kommittéer m.m. Under denna mbrik har i statsbudgeten för budgetåret
1981/82 anvisats ett reservationsanslag av 6,7 milj. kr. Den utredningsverksamhet
som bekostas från anslaget beräknas under budgetåret bli mera omfattande och
kostnadskrävande än vad som kunde förutses vid anslagsberäkningen hösten 1980.
Jag räknar nu med ett ytteriigare medelsbehov av 700000 kr. Jag hemställer att
regeringen föreslår riksdagen

atl
till Kommittéer m. m. på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret
1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 700000 kr.

Prop. 1981/82:125

Bilaga
4

Utdrag

BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1982-03-18

Föredragande:
statsrådet Wirtén

Anmälan
till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 såvitt avser
budgetdepartementets verksamhetsområde

ÅTTONDE
HUVUDTITELN

Ändrad
tjänstetyp för tjänsten som chef för kammarkollegiet

Tjänsten
för verkschefen vid kammarkollegiet är f. n. en tjänst som generaldirektör med
beteckningen Co. Det innebär att tjänsten tillsätts med fullmakt. I likhet med
vad som gäller för de flesta övriga verkschefstjänster vid centrala ämbetsverk
bör även tjänsten som chef för kammarkollegiet vara en ordinarie tjänst som
filisätts med förordnande för bestämd tid, dvs. med beteckningen p. Denna
ordning bör införas vid uppkommande vakans på tjänsten. För detta behövs dock
riksdagens medgivande. Regeringen bör således inhämta riksdagens bemyndigande
att inrätta en sådan tjänst i utbyte mot den befintliga tjänsten. Jag hemställer
att regeringen föreslår riksdagen

att
bemyndiga regeringen att vid kammarkollegiet i utbyte mot en tjänst med
beteckningen o inrätta en ordinarie tjänst för verkschefen med beteckningen p.

Prop.
1981/82:125 10

Bilaga 5

Utdrag

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1982-03-18

Föredragande: statsrådet Wikström såvitt avser punkterna
1, 2, 4 och 5; statsrådet Tilländer såvitt avser punkten 3

Anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten för
budgetåret 1981/82 såvitt avser utbildningsdepartementets verksamhetsområde.

NIONDE HUVUDTITELN

B. Kulturändamål

[1] B 9. Bidrag till Svenska riksteatern. I statsbudgeten
för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett
reservationsanslag av 81 790000 kr. I tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1981/82 har till bidrag till Svenska riksteatern anvisats ett
reservationsanslag av 8984000 kr. (prop. 1981/82:25, KrU 1981/82:14, rskr
1981/82:73) med hänsyn fill kostnadsökningar till följd av 1980 års löneavtal,
ändrade sociala avgifter och höjda traktamenten. Riksteatern har gett in
framställning om ytteriigare medel för budgetåret 1981/82 grundade på
preliminära redovisningar över ökade lönekostnader med anledning av förslag
till avtal mellan Teatrarnas riksförbund och Svenska teaterförbundet för år
1981 och fram t. o. m. den sista juni 1982.

Föredraganden

Då detta anslag anmäldes i prop. 1981/82:25 anförde jag
att jag hade för avsikt att återkomma i annat sammanhang beträffande
ytterligare medelsbehov med anledning av 1981 års löneavtal. Riksteatern har i
skrivelse kommit in med en preliminär beräkning över ökade lönekostnader inkl.
kostnader för sociala avgifter för budgetåret 1981/82 avseende avtal för åren
1981 och 1982. Med hänsyn till att avtal nu slutits förordar jag en ökning av
anslaget till Svenska riksteatern med 7219000 kr. En viss del av denna summa,
nämligen 17390(X) kr., är ett engångsbelopp som beror på alt denna del är ett
retroaktivt belopp och skall inte inräknas som underlag i nästa års
budgetberäkning. Jag konstaterar att det finns en differens i utfallet mellan
det avtal som slutits mellan Teatrarnas riksförbund och

Prop. 1981/82:125 11

Svenska teaterförbundet och det statliga löneavtalet för
motsvarande tid. Emellertid är de båda avtalen svåra att jämföra. Jag avser
därför att inom regeringskansliet närmare analysera effekterna av avtalet pä
teaterområdet jämförda med effekterna av motsvarande statliga löneavtal. Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Bidrag till Svenska riksteatern på tilläggsbudget
III till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av
7219000 kr.

[2] B 10. Bidrag till Operan och Dramatiska teatern. I
statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats
ett reservationsanslag av 161 660000 kr. I tilläggsbudget I till statsbudgeten
för budgetåret 1981/82 har till bidrag till Operan och Dramatiska teatern
anvisats eU reservationsanslag av 26674000 kr. (prop. 1981/82:25, KrU 1981/
82:14, rskr 1981/82:73) med hänsyn fill främst 1980 års och fill vissa delar

1981 års löneavtal och kostnader för
sociala avgifter. Operan och Dramatiska teatern har anhållit om ytteriigare
medel för budgetåret 1981/82 med hänsyn till preliminära redovisningar över
ökade lönekostnader med anledning av förslag till avtal mellan Teatrarnas
riksförbund och Svenska teaterförbundet gällande tiden fr.o.m. den 1 januari
1981 t.o.m. den 30 juni

1982 för Dramatiska teatern och fr. o. m.
den 1 januari 1982 t. o. m. den 30 juni 1982 för Operan.

Föredraganden

Då medelsbehovet under detta anslag anmäldes i prop.
1981/82:25 anmälde jag att jag hade för avsikt att återkomma i annat
sammanhang beträffande ytterligare medelsbehov på grund av ökade lönekostnader
för budgetåret 1981/82. Dramafiska teatern har kommit in med en skrivelse med
begäran om medel för ökade lönekostnader inkl. kostnader för sociala avgifter fr.o.m.
den 1 januari 1981 t.o.m. den 30 juni 1982. Operan har kommit in med
motsvarande skrivelse gällande tiden fr. o. m. den 1 januari 1982 t.o.m. den 30
juni 1982. I skrivelserna från teatrarna anges att de begärda beloppen är
preliminära i avvaktan på att avtal för åren 1981 och 1982 sluts mellan
Teatrarnas riksförbund och Svenska teaterförbundet. Med hänsyn till att avtal
nu slutits förordar jag att anslaget till Operan och Dramatiska teatern höjs
med 1440000 kr. resp; 4352000 kr. för ökade lönekpstnader. Vid min beräkning
har jag tagit hänsyn till att lönekpstna-derna för år 1981 för Operans del
redan har beräknats i tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret
1981/82. För Dramatiska teatern är 1047000 kr. ett engångsbelppp. Detta berpr
på att denna summa är retrpaktiv pch inte skall inräknas spm underlag i nästa
års budgetberäkning. Jag vill erinra Pm vad jag har anfört under närmast
föregående anslag rörande en analys av effekterna av avtalet på teaterområdet.

Prop.
1981/82:125 12

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Bidrag till Operan och Dramatiska teatern på tilläggsbudget III till
statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisa ett reserva-fionsanslag av 5792000
kr.

C.
Skolväsendet

[3]
C 19. Bidrag till driften av gymnasieskolor. I statsbudgeten för innevarande
budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett förslagsanslag av 3 584
milj. kr. Ur anslaget ersätts bl. a. kostnader för statsbidrag lill driften av
kommunernas gymnasieskolor.

Regeringen har allt sedan
slutet av 1970-talet i många sammanhang betonat angelägenheten och viklen av
yrkesinriktad utbildning. De senaste åren har ungdomarna visat en tilltagande
benägenhet atl söka till gymnasieskolan (80% av dem som slutade grundskolan år
1979 gick direkt vidare till fortsalt utbildning i gymnasieskolan; år 1981 var
det 85%). Ungdomarna visar också ett större intresse att söka lill
yrkesinriktad utbildning. Antalet sökande till utpräglat yrkesinriktade
studievägar har under flera år visat en stadigt ökande tendens.

I
årets budgetproposition (prop. 1981/82: 100 bil. 12 s. 302) föreslås att de tvååriga
yrkesinriktade linjerna och dem närliggande specialkurser utökas med 1 240
intagningsplatser till 69 340 intagningsplatser budgetåret 1982/83. I
budgetpropositionen (s. 309) riktas också uppmärksamheten till de lokalt arbetsmarknadsanknutna
specialkurserna som riksdagen beslutade om med anledning av förslag i prop.
1980/81:107 om den statliga skoladmini-strationen m. m. De ger skolstyrelsen en
betydande frihet när det gäller att utforma utbildningsinnehållet i kurserna.

Riksdagen
har år 1981 beslutat om stimulansbidrag till kommuner för utbildning inom
industri och hantverk i gymnasieskolan budgetåret 1981/82 (UbU 1980/81:41, rskr
1980/81:405, prop. 1981/82:25, UbU 1981/82:7, rskr 1981/82:124). En kommun får
stimulansbidrag med 1 500 kr. för varje elev som påbörjar utbildning inpm
industri och hantverk på intagningsplats som kommunen har tilldelats ur
gymnasieskolans s. k. stora ram på framställning som gjorts efter utgången av
maj 1981. Föreskrifter om bidraget finns i förordningen (SÖ-FS 1981:229) om
stimulansbidrag till utbildning inom industri och hantverk i gymnasieskolan
budgetåret 1981/82.

I
budgetpropositionen 1982 (prop. 1981/82:100 bil. 12 s. 303) har regeringen
föreslagit att stimulansbidrag skall lämnas även för budgetåret 1982/83 och att
det bidraget skall avse ökningen av antalet ianspråktagna elevplatser på de
aktuella studievägarna i förhållande till innevarande budgetår. I övrigt
föreslås samma regler gälla som för budgetåret 1981/82.

En
ökad lokal frihet att besluta om att undervisning i arbetsteknik på gymnasiala
studievägar får anordnas som inbyggd utbildning föreslogs i

Prop, 1981/82:125 13

1980
års budgetproposition (1979/80:100 bil. 12 s.SOlff). Riksdagen godkände
förslaget (UbU 1979/80: 34, rskr 1979/80: 363). Föredraganden, min företrädare,
framhöll det önskvärda i att ett ökat antal elever får viss del av sin
utbildning i företag. Genom atl utbildningen förläggs delvis till skolin-stitution
och delvis till företag kan eleverna få en breddad utbildning och arbetslivserfarenhet.
De utbildningsresurser som samtidigt frigörs i skolan bör användas för att ta
in ytterligare elever fill denna typ av yrkesinriktad utbildning.

För
utbildningar pä linjer och specialkurser inom bl. a. industri och hantverk får
skolstyrelsen i kommunen med stöd av 8 kap. 13 b § skolförordningen (1971:235)
besluta att undervisningen i arbetsteknik anordnas som inbyggd utbildning även
om timplanen inte föreskriver sådan utbildning. Skolstyrelsen får också för
undervisningen i arbetsteknik på studievägar av dessa slag besluta om inbyggd
utbildning utöver vad som föreskrivs i timplanen. Den enda inskränkningen är
att detta inte får leda till all skolans resurser av motsvarande slag står
outnyttjade.

I 8
kap. 13 d§ skolförordningen finns föreskrifter om skolstyrelsens och
skolledningens tillsyn m. m. beträffande den inbyggda utbildningen.

Jag
har i årets budgetproposition redovisat mina överväganden när det gäller
arbetslös ungdom under 18 år, dels under avsnittet Vissa gemensamma frågor,
dels under anslaget D 18. Bidrag till driften av gymnasieskolor. Med hänsyn
till arbetsmarknadens behov har jag därvid prioriterat de yrkesinriktade
studievägarna och föreslagit en minskning av antalet teoretiska studievägar.

Emellertid
är arbetslöshetssiffrorna för ungdom under 18 år alltjämt mycket oroväckande,
vilket nu föranleder mig att föreslå vissa åtgärder som bör genomföras snarast
och om möjligt redan under innevarande budgetår. Som jag framhöll i årets
budgetproposition är de främsta orsakerna till ungdomsarbetslösheten konjunktumtvecklingen,
strukturella förändringar på arbetsmarknaden och brist på yrkesutbildning.

Del
är enligt min mening en viktig uppgift för skolan att i sitt uppföljningsansvar
för 16— 17-åringar mofivera dessa att skaffa sig någon form av fortsatt
utbildning efter gmndskolan, så att de kan träda ut på arbetsmarknaden på lika
villkor med sina jämnåriga kamrater. Det har emellertid visat sig att inte alla
ungdomar finner skolans ordinarie utbildningsutbud tillräckligt attraktivt.

Efter
ett antal år med olika försöksverksamheter med korta kurser, prakfik eller
beredskapsarbete för dessa ungdomar fattade riksdagen 1980 sina beslut med
anledning av de förslag som regeringen lade fram i den s. k. ungdomspropositionen
(1979/80:145). Därmed gavs kommunerna instrument att förverkliga
uppföljningsansvaret i form av upp till 4 veckors introdukfionsprogram och upp
till 40 veckors yrkesintrodukfion.

Introduktionsprogrammen
anordnas huvudsakligen i början av läsåret och syftar till att väcka intresse
för utbildning men också till att fånga upp

Prop. 1981/82:125 14

alla
16-17-åringar som inte har sysselsättning. Yrkesinlroduktionen förläggs genom
skolstyrelsens försorg till förelag men kan också ha skolmässiga
utbildningsinslag.

Skolöverstyrelsen
(SÖ) har nyligen slutfört en utvärdering av det första årets försöksverksamhet
(1980/81). Det kan konstateras att försöksverksamheten med
introduktionsprogram öch yrkesintroduktion har vunnit stor uppslutning.
Yrkesintroduktionen har begynnelseåret 1980/81 fått dubbelt så stor omfattning
som beräknats. 9585 ungdomar dellog enligt SÖ:s beräkningar under kortare eller
längre tid. I introdukfionsprogram-metdehog 7314 ungdomar enligt beräkningarna.
73 % av dessa gick vidare till någon form av utbildning, oftast yrkesintrodukfion
och 14 % erhöll arbete.

Av SÖ:s
nyss nämnda rapport framgår att ca en tredjedel av de pmkring 30000 ungdomar i 16-17-årsåldern
som redovisningsåret 1980/81 omfattades av kommunernas uppföljningsansvar
deltog i försöksverksamheten med yrkesintroduktion. Ca hälften hade själva
skaffat arbete. Uppskattningsvis en tredjedel av ungdomarna som deltagit i yrkesintrodukfion
har fatt någon form av anställning i anslutning fill yrkesintroduktionen och en
tredjedel har sökt till utbildning.

För
egen del vill jag anföra följande. Verksamheten med yrkesintroduk-lipn tycks ha
bidragit lill att länka in ytterligare ett antal 16- 17-åringar på utbildning.
Det är enligt min mening vikfigt att på alla sätt öka kommunernas möjligheter
att bereda 16- 17-åringarna plats i utbildning, främst yrkesinriktad
utbildning.

SÖ
har i skrivelse den 15 december 1981 föreslagit ett antal åtgärder för arbetslös
ungdom i syfte att på olika sätt underlätta för skolstyrelserna att ta emot
fler 16- 17-åringar på bl. a. gymnasieskolans yrkesinriktade studievägar under
pågående läsår.

Jag
kommer att i det följande redovisa SÖ:s förslag. I informativt syfte tar jag
med även sådana som inte är av den karaktären att jag anser att de bör
föranleda någon riksdagens åtgärd.

Inledningsvis
bör nämnas att SÖ för flera av förslagen begärt extra statsbidrag för att täcka
vissa initialkostnader samt kostnader för planering och uppföljning. Vissa av SÖ:s
förslag har jag redan beaktat i årets budgetproposition. Enligt min mening
finns det därför inte anledning att tillskjuta statsmedel för sådana kostnader
utöver vad som följer av nuvarande regler och de förslag som nyligen framlagts
i budgetpropositionen.

1.
SÖ föreslår olika sätt att bättre utnyttja vakanta platser inom gymnasieskolans
studievägar och även inom AMU. SÖ föreslår således att extra bidrag skall utgå
till kommuner för bl. a. planering för att utnyttja vakanta platser på framför
allt yrkesinriktade linjer under andra terminen och andra läsåret. Avsikten är
bl. a. att på detta sätt placera elever som har deltagit i yrkesintrodukfion
och som önskar kvalificera sig inom någon viss yrkesutbildning. Detta leder i
de flesta fall inte till au eleverna får en avslutad

Prop. 1981/82:125 15

utbildning
men att de kan öva upp sina färdigheter och framför allt kan deras intresse ha
väckts för fortsatt utbildning.

Dessa ansträngningar att
placera in elever i yrkesintroduktion i reguljär utbildning bör, enligt min
mening, betraktas som ingående i skolans normala uppgifter. Jag vill härvidlag
hänvisa lill propositionen om studie- och yrkesorientering i grundskola och
gymnasieskola m. m. (prop. 1981/82:15). Där framlades förslag om att
skolstyrelse skall ompröva en elevs yrkesintroduktion var tionde vecka, om
eleven inte fått fast arbete eller antagits till utbildning. Avsikten med
omprövningen av en elevs yrkesintrodukfion är att man kontinuerligt skall vara
öppen för möjligheten att placera in eleven i utbildning av något slag.
Riksdagen har också beslutat i enlighet med förslaget (UbU 1981/82:6, rskr
1981/82:115).

2. Vidare föreslår SÖ extra
statsbidrag för att stödja och stimulera

dubbelutnyttjande av lokaler på tvåårig verkstadsteknisk linje, livsmedels

teknisk samt processteknisk linje. Ett sådant dubbelutnyttjande är givetvis

av värde där det kan tillämpas. Jag har erfarit att sådant dubbelutnyttjande

förekommer redan i dag. Jag är inte beredd att föreslå något särskilt

statsbidrag för detta.

Jag har i årets
budgetproposition påpekat del angelägna i att antalet intagningsplatser på
yrkesinriktade studievägar utökas. För att stimulera kommunerna att inrätta
fler intagningsplatser har jag dels föreslagit att nyssnämnda stimulansbidrag
även skall utgå för budgetåret 1982/83, dels föreslagit ökade bidrag till
undervisningsmateriel och utrustning på studievägar inom teknisk-industriell
sektor och teknisk-naturvetenskaplig sektor (prop. 1981/82: 100 bil.12 s. 303
och 344 ff). Någon ytteriigare ekonomisk stimulans anser jag inte är nödvändig.

3.
SÖ föreslår också att det
hyresbidrag som fidigare utgick dels särskilt för skogsbmkets yrkesutbildning,
dels enligt 14§ förordningen (1966:115) om statsbidrag Ull driftkostnader för
viss kommunal utbildning återinföres. Hyresbidraget enligt nämnda förordning
avsåg särskilda kostnader för förhyrande av skollokaler för utbildning för
industri och hantverk eller för sjömän i gymnasieskolan. Det har utgått t. o. m.
utgången av juni 1981. Jag är inte beredd att föreslå att detta bidrag åter
införs.

4. SÖ föreslår vidare att man bör pröva möjligheten
att anordna gymnasial lärlingsutbildning och yrkesintroduktion vid kommunal
vuxenutbildning i kommun som inte har gymnasieskola.

Försöksverksamheten med
introduktionsprogram för utbildning och yrkesintrodukfion är f.n. i enlighet
med riksdagens beslut (prop. 1979/ 80:145, UbU 1979/80:34, rskr 1979/80:363)
knuten till gymnasieskolan. Därför kan endast kpmmuner som har gymnasieskola
anordna introduktionsprogram och yrkesintroduktion. Dessa anordningar ingår
emellertid inte i gymnasieskolan. Anknytningen till gymnasieskolan är av
organisatorisk art och rör främst skolledningen. Den omedelbara ledningen
ankommer på rektor för den skolenhet till vilken verksamheten har knutils.

Prop. 1981/82:125 16

Statsbidrag
för introduktionsprogram lämnas med I 500 kr. för varje elev som deltar i ett
sådant program i viss omfattning. Statsbidrag för yrkesintroduktion lämnas med
250 kr. per elev och vecka under vilken eleven har deltagit. Kommunen får
använda upp till 20% av det senare bidraget till kostnader för skolledning,
planering, uppföljning m.m. Föreskrifter om dessa verksamheter finns i
förordningen (1980:534) om försöksverksamhet med introduktionsprogram och
yrkesintroduktion knutna till gymnasieskolan.

Flera kommuner som saknar
gymnasieskola har uttryckt önskemål om att detta till trots själva få anordna
framför allt yrkesintroduktion men även introduktionsprogram. De har alltså inle
funnit det tillräckligt med de möjligheter som finns för ungdomarna att delta i
andra kommuners introduktionsprogram och yrkesintroduklion, vilken senare kan
förläggas till företag utanför gymnasiekommunen.

Enligt min mening är det
angeläget att ta till vara alla möjligheter att hjälpa ungdomarna till
utbildning eller annan sysselsättning. Mot den bakgrunden anser jag att det
bör öppnas möjligheter även för kommuner som saknar gymnasieskola alt anordna introduktionsprogram
och yrkesintroduktion. Jag föreslår därför atl SÖ får medge kommun som saknar
gymnasieskola att anordna yrkesintroduktion eller introduktionsprogram eller
bådadera. I ett sådant fall bör verksamheten i fråga om skolledningen få
anknytas till den kommunala vuxenutbildningen. Statsbidrag bör lämnas enligt
samma principer som annars. Kostnaderna för bidraget bör även i dessa fall
bestridas ur anslaget Bidrag lill driften av gymnasieskolor. Det bör ankomma på
regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att avgöra vilka närmare
föreskrifter som kan behövas för den organisatoriska form för yrkesintrodukfion
och introduktionsprogram som jag här har förordat.

Även
gymnasial lärlingsutbildning bedrivs i form av försöksverksamhet. Denna
försöksverksamhet är begränsad till en treårsperiod som löper ut vid utgången
av juni 1983. Jag räknar dock med atl lärlingsutbildning av något slag kommer
att finnas även efter försöksperiodens utgång (jfr prop. 1980/81:100 bil. 12 s.
307).

I enlighet med riksdagens
beslut (prop. 1979/80:100 bil. 12 p. C 18, UbU 1979/80:34, rskr 1979/80:363)
ingår den gymnasiala lärlingsutbildningen i gymnasieskolan. Föreskrifter finns
i förordningen (1980:533) om försöksverksamhet med gymnasial läriingsulbildning.
Från skolans sida utövas den omedelbara ledningen av rektor för den skolenhet lill
vilken den gymnasiala lärlingsutbildningen har knufits. För gymnasial läriingsulbildning
tillgpdoräknas poäng enligt 1 kap. 7§ skolförordningen (1971:235) med 0,5 poäng
för varje påbörjat femtal elever. Statsbidrag lämnas med vissa belopp per elev
och visst antal timmar per vecka. Bidraget är avsett för ersättning till
förelagen. Kommunen får dock använda viss del av bidraget för Ullsyn och
uppföljning m. m.

Prop. 1981/82:125 17

Liksom
i fråga om yrkesintroduklion har flera kommuner som saknar gymnasieskola
uttryckt önskemål om att själva få anordna gymnasial lär-hngsutbildning. Mycket
talar för att kommunen i vilken eleven i fråga är hemmahörande skall kunna få
anordna denna särskilt ortsbundna och individuellt präglade utbildningsform.
Enligt min mening är det emellertid framför allt arbetsmarknadspolitiska skäl
som talar för att så många kommuner som möjligt bör kunna få anordna
utbildning för sina arbetslösa ungdomar under 18 år.

Mot
denna bakgmnd anser jag att det bör öppnas möjligheter för kommuner som inte
har gymnasieskola men kommunal vuxenutbildning att få anordna gymnasial
lärlingsutbildning. Jag föreslår därför att SÖ skall kunna medge en kommun
detta. Jag vill betona att medgivandet endast gäller försöksverksamheten med gymnasial
lärlingsutbildning och således inte berör gymnasieskolans övriga yrkesinriktade
utbildningar.

Verksamheten bör i fråga
om skolledning få anknytas till den kommunala vuxenutbildningen. I övriga
avseenden bör den räknas såsom gymnasieskola. Vad gäller möjligheten för de
elever som så önskar att byta ut viss del av utbildningen i företaget mot annan
utbildning i t. ex. allmänna ämnen bör de kunna intas i redan existerande undervisningsgmpper
i den kommunala vuxenutbildningen. Om detta inte är möjligt bör eleven beredas
undervisning i närliggande kommuns gymnasieskola. Statsbidrag bör lämnas enligt
samma principer som annars. Kostnaderna för bidraget bör även i dessa fall
bestridas från anslaget Bidrag fill driften av gymnasieskolor. Det bör få
ankomma på regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att avgöra vilka
närmare föreskrifter som kan behövas för gymnasial lärlingsutbildning i denna
särskilda organisatoriska form.

5. SÖ konstaterar att
det bör vara möjligt att ta in arbetslösa ungdomar

under 18 år i de yrkesinriktade kurser för arbetslösa som efter särskilt

medgivande av regeringen har anordnats inom kommunal vuxenutbildning

utöver gällande timram under ett antal år. Normalt skall gymnasieskolan

svara för utbildning av ungdomar under 18 år. För atl tas in som studeran

de i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå skall man ha fyllt 18 år.

Om särskilda skäl föreligger får emellertid den lokala intagningsnämnden

för kommunal vuxenutbildning medge undantag från gällande ålderskrav.

Vad SÖ åsyftar kräver därför ingen särskild åtgärd från regeringens eller

riksdagens sida.

I
fråga om en eventuellt utökad timram för kommunal vuxenutbildning under
budgetåret 1981/82 i syfte att bereda utbildningsmöjligheter för arbetslösa
avser enligt vad jag erfarit chefen för utbildningsdepartementet alt återkomma
till regeringen.

6. SÖ
har också lämnat förslag beträffande vissa insatser som berör

folkhögskolan.

Sedan
1978/79 har folkhögskolan haft Ullgång fill särskilt bidrag för kurser för
arbetslös ungdom. Efterfrågan på kurser ökade hösten 1981 och 2 Riksdagen
1981/82. 1 saml. Nr 125

Prop.
1981/82:125 18

förväntas
öka ytterligare 1981/82 på grund av alt kommunerna söker placera arbetslös ungdom
med sludiesvårigheter och sociala störningar i folkhögskolekurser. SÖ har
bedömt att ramen bör utökas till 4000 elevveckor i stället för nu gällande 3
000 och att den föreslagna utökningen för budgetåret 1981/82 ryms inom ramen
för anvisade medel. Regeringen har den 18 februari 1982 medgett den föreslagna
utökningen av antalet elevveckor.

7. SÖ
föreslår att den nuvarande resursen för uppföljande syo (7,3 milj.

kr. budgetåret 1980/81) fördubblas fr.o.m. budgetåret 1982/83 bl. a. för aU

mera permanenta tjänster för denna verksamhet skall kunna inrättas. SÖ

motiverar detta med att hög ungdomsarbetslöshet sammanfaller med svag

kommunal ekonomi.

Jag
är övertygad om att det är värdefulla insatser som finansieras med resursen för
uppföljande syo. Denna införlivas fr.o.m. nästa budgetår med grundskolans icke
undervisningsanknutna förstärkningsresurs. Därmed har kommuner möjlighet att
öka - däremot inte minska - exempelvis insatserna inom den uppföljande syon.
Detta har jag också påpekat i 1982 års budgetproposition. Jag är inte beredd
att förorda att ytteriigare medel ullskjuts för nästa budgetår.

8. I
tvåårig utbildning bör elever i årskurs två; enligt vad SÖ föreslår,

kunna delta i utbildning på gren eller variant som inte finns i organisations

beslutet.

Jag
anser i likhet med SÖ att det bör skapas vissa möjligheter att i årskurs 2
anordna gren eller variant utöver de möjligheter som gällande bestämmelser
inrymmer. Enligt min mening bör en fömtsättning vara att företag kan ställa
utbildningsplats till förfogande för inbyggd utbildning och att i princip hela
den yrkesinriktade delen av utbildningen för eleverna i fråga kan förläggas till
företag. Genom att enstaka elever på detta sätt kan erbjudas utbildning kan
denna också bättre anpassas till lokala behov och fömlsättningar. Regeringen
bör meddela särskilda föreskrifter för att möjliggöra nyssnämnda anordning.
Riksdagen bör beredas tillfälle alt ta del av vad jag nu har anfört.

9. SÖ
föreslår också att ämnesinstitutioner inom utbildningar för industri

och hantverk skall kunna dubbelutnytljas samt sambmk av utbildningsma-

teriel.

Dubbelutnyttjande
av lokaler och sambmk av utbildningsmateriel är möjligheter som bör tas till
vara. För detta krävs inga ändrade bestämmelser.

10. När
det gäller inbyggd utbildning föreslår SÖ alt överintagning skall

ske på utbildningar inom industri- och hantverk samt handel och kontor

genom att arbetsteknik för en del elever läggs ut som inbyggd utbildning på

företag och institutioner. SÖ pekar även på de möjligheter till överintag

ning som skplan kan göra efter medgivande av länsskolnämnden enligt

skolförordningens 8 kap. 16 §. Detta är en möjlighet som enligt SÖ bör

prövas i samband med exempelvis inbyggd utbildning.

Det
kan konstateras att det förslag som jag nu har kommenterat är av

Prop. 1981/82:125 19

den
arten att det kan omsättas i praktiken omedelbart utan några andra extra medel
än det stimulansbidrag som redan utgår och som jag har föreslagit skall utgå
även nästa budgetår.

11.
I nyssnämnda skrivelse anmäler SÖ också att verkel efter bearbetning och
genomgång av ett stort antal specialkurser har sammanställt en ny förteckning
över kurser som lämpligen kan anordnas för arbetslös ungdom. Även helt nya
kurser har tagits med i denna förteckning. Flera kurser är upplagda så att de
direkt kan anpassas till de lokala fömtsättningarna och behoven. Ett antal
kurser erbjuder också möjlighet till etappsludier i kombination med arbete,
yrkesintroduktion m.m. Länsskolnämnderna kommer att medverka vid den regionala
och lokala planeringen av kurserna. Förteckningen upptar också vissa högre
specialkurser med tanke på behovet av alternativ även för dem som genomgått
utbildning och inte erhållit arbete. Förteckningen omfattar 195 olika kurser.

Inom
SÖ pågår arbeten med ytterligare ett antal kurser som kan vara av intresse i
sammanhanget. Kurser inom turistnäringen, fiske och havsbruk, lokalvård och
bevakning är några exempel. Vidare pågår arbete med att analysera
utbildningsbehov för s.k. kompletterande näringar och nyetablering. Inom
områden där behov visar sig finnas kommer lim- och kursplaner att utarbetas.

Sammanfattningsvis
vill jag, när det gäller de av mig nu redovisade SÖ-förslagen, framhålla
följande. Den flexibilitet som redan finns i yrkesutbildning bör utnyttjas i
större utsträckning. Inte bara skolans personal bör uppmärksammas på de
möjligheter som detta ger utan även användarna, varmed avses arbetslivets
företrädare, som på olika sätt kommer i kontakt med skolan.

Jag
finner SÖ:s initiafiv beträffande specialkurserna mycket lovvärt. Det bör
enligt min mening understödjas genom ett stimulansbidrag. Såsom framgår av min
tidigare redovisning får emellertid såväl stimulansbidrag för innevarande
budgetår som det stimulansbidrag som för nästa budgetår föreslås i årets
budgetproposition användas endast för utbildningar inom gymnsieskolans s. k.
stora ram.

Jag
föreslår att stimulansbidrag för såväl innevarande budgetår som nästa budgetår
skall kunna lämnas även för utbildningar inom den s. k. lilla ramen under vissa
fömlsättningar. Till förutsättningarna hör att utbildningarna avser industri
och hantverk. Bidrag bör lämnas för vaije elev i sådan utbildning om minst tio
veckor. Bidragets belopp bör bestämmas med hänsyn till utbildningens längd,
varvid utgångspunkten bör vara 1500kr. för utbildning som omfattar ett läsår.
Såvitt gäller innevarande budgetår bör bidrag utgå endast för elever på sådana inlagningsplalser
som kommunen har anordnat genom beslut den 15 mars 1982 eller senare. Vad gäller
nästa budgetår bör bidrag utgå för elever på sådana intagningsplatser som utgör
tillskott i förhållande till kommunens organisafion för utbildningar inom
lilla ramen innevarande budgetår.

Prop.
1981/82:125 20

Jag
räknar inte med att den utvidgade tillämpningen av stimulansbidraget kommer
att medföra något ökat medelsbehov under innevarande budgetår utöver de 4,5
milj. kr. jag tidigare har beräknat för ändamålet. För budgetåret 1982/83
beräknar jag ytterligare 2 milj. kr. utöver de medel jag har beräknat för detta
ändamål i årets budgetproposiUon.

12.
För fullständighelens skull vill jag nämna att SÖ har tagit upp möjligheten att
senarelägga datum för gymnasieskolornas höstrapportering från den 15 september
ull den 15 oktober. Därigenom skulle skolprna, enligt SÖ, stimuleras att även
under senare hälften av september pch första hälften av pktober fylla vakanta
platser. Detta behöver dock utredas ytterligare inom SÖ.

Jag
hemställer att regeringen

1.
föreslår riksdagen att godkänna
vad jag har förordat om möjlighet för kommun som saknar gymnasieskola att fä
anordna introduktionsprogram, yrkesintroduktion och gymnasial lärlingsutbildning,

2.
bereder riksdagen tillfälle att
ta del av vad jag anfört beträffande särskilda möjligheter att anordna gren
eller variant genom inbyggd utbildning,

3.
föreslår riksdagen att godkänna
vad jag har förordat om stimulansbidrag.

E.
Vuxenutbildning

[4]
E 7. Bidrag till driften av folkhögskolor m. m. Regeringen har i regleringsbrev
för budgetåret 1981/82 avseende vissa anslag till vuxenutbildning den 4 juni
1981 förklarat bl. a. Axevalla folkhögskola berättigad till statsbidrag.
Huvudman för skolan är Skaraborgs läns landsting.

Landstinget
har i en särskild skrivelse anmält att landstinget överlåtit huvudmannaskapet
för Axevalla folkhögskola till en av landsUnget och Riksförbundet Finska Föreningar
i Sverige gemensamt bildad stiftelse. Som förutsättning för överlåtelsen gäller
att statsbidrag får utgå till Axevalla folkhögskola trots det ändrade
huvudmannaskapet.

Landstinget
önskar få klarlagt alt skolan kan påräkna fortsatt statsbidrag under den nya
huvudmannen.

Den
gjorda överenskommelsen mellan landstinget och Riksförbundet Finska Föreningar
i Sverige innehåller i huvuddrag följande.

Skaraborgs
läns landsting och Riksförbundet Finska Föreningar i Sverige bildar gemensamt
stiftelsen Axevalla folkhögskola per den I juli 1982. Sfiftelsens gmndfond
utgörs av den utan kostnad genom särskilt avtal överlåtna fastigheten Axevalla
1:19 jämte inventarier. Stiftelsens ändamål är dels att förvalta gmndfonden,
dels att vara huvudman för Axevalla folkhögskola.

Stiftelsens
styrelse skall bestå av sju ledamöter jämte lika många person-

Prop.
1981/82:125 21

liga
suppleanter varav landstinget utser två ledamöter och suppleanter. Övriga utses
av Riksförbundet.

Landsfinget
har förbundit sig att medverka vid uppmstningen av fastig heten genom ett ränte-
och amorteringsfritt lån om 2 milj. kr. Behovet av ytterligare investeringar
skall finansieras gemensamt av stiftarna, varvid landstinget har förbundit sig
att inom en femårsperiod räknad från stiftelsens bildande på enahanda villkor
bidra med ett lån om ytterligare 3 milj. kr.

Stiftelsens
verksamhet skall bedrivas genom statsbidrag och sedvanliga landstingsbidrag. Hämtöver
fillkommer avgifter från de studerande och från de samverkande organisationerna
m. m. Stiftarna skall svara för de kostnader för skolan som inte täcks av
statsbidrag eller andra medel i proportion till stiftarnas representafion i
stiftelsens styrelse.

Stiftarna
är ense om att inom stiftelsens ram verka för att vid överlåtelsetillfället
vid skolan intagna elever skall beredas möjlighet att avsluta sina folkhögskolestudier
i den utsträckning det föreliggande elevunderlaget medger.

Skolöverstyrelsen
(SÖ) har avgivit yttrande i ärendet den 29 december 1981.

SÖ
anser atl eftersom den tidigare huvudmannen (landstinget) inte får majoritet i
stiftelsens styrelse blir Axevalla folkhögskola en ny folkhögskola. SÖ
förutsätter därför, att dess rätt till statsbidrag prövas och beslutas i den
ordning och under samma betingelser som gäller för varje nyinrättad skola.

SÖ
bedömer att en lokalisering av en finskspråkig skola till Axevalla kommer att
få en viss negativ inverkan på rekryteringen till Finska folkhögskolan i
Sverige förlagd till Haparanda om inle särskilda åtgärder vidtas. En sådan
tänkbar lösning vore att inrikta folkhögskolan i Haparanda på att bli en
stödjepunkt för utbildnings- och kulturfrågorna inom Nordkalottområdet.
Riksförbundet skulle vidare kunna medverka till att man vid fördelningen av den
totala verksamheten såg till att kursvolymen i Haparanda inte understeg
nuvarande nivå. Syftet torde lättare nås om de båda skolorna fick olika
karaktär. SÖ bedömer att något särskilt statsbidrag, som nu utgår till
Haparanda, inte skall anses erforderligt för Axeval-las del. SÖ:s uppfattning
är att verksamheten skall drivas på lika ekonomiska villkor som gäller för
landets övriga folkhögskolor.

I
övrigt menar SÖ atl det vore rimligt att skolan även i fortsättningen -också på
längre sikt - upprätthåller en allmän linje för svenskspråkiga, även om den
inte har stor volym. Lärarna vid denna linje utgör samtidigt en fömtsättning
för det planerade samarbetet med det regionala och lokala organisationslivet.
Därigenom skulle också ett stöd från bygden och gamla elever i fortsättningen
kunna bestå. SÖ anser sig inte ha några avgörande skäl att motsätta sig
förslaget om statsbidrag till en av angivna stiftelse driven folkhögskola i
tidigare landsfingsägda Axevalla folkhögskolas lokaler.

Prop, 1981/82:125 22

Föredraganden

Jag
delar den uppfattning som skolöverstyrelsen redovisat i sitt yttrande,
nämligen att Axevalla folkhögskola under en ny huvudman bör ses som en
nyinrättad folkhögskola. Rätten till statsbidrag bör därför prövas och beslutas
i den ordning som gäller varje folkhögskola som inte redan uppbär statsbidrag.
Regeringen har regelmässigt underställt riksdagen sådan fråga. Detta bör
således enligt min mening ske även i detta fall.

Axevalla
folkhögskola har ett centralt läge mittemellan Stockholm och Göteborg. Skolan
är därför mycket strategiskt placerad för den stora gmpp finska invandrare som
är bosatta i södra och mellersta Sverige. Det är därför enligt min mening
glädjande att en möjlighet nu öppnats för Riksförbundet Finska Föreningar i
Sverige att genom medverkan i en stiftelse, få bli huvudman för ytterligare en
folkhögskola. Samtidigt kommer den hittillsvarande huvudmannen att behålla
visst ansvar och inflytande över verksamheten. Vidare har jag vid mina
kontakter med Riksförbundet Finska Föreningar i Sverige underhand erfarit att
skolan även fortsättningsvis avser att ha folkhögskoleutbildning för
svensktalande.

Jag
är därför beredd tillstyrka att statsbidrag även fortsättningsvis får utgå till
Axevalla folkhögskola med den nu bildade stiftelsen som huvudman fr. o. m. 1
juli 1982.

Såvitt
gäller statsbidrag för verksamheten vid skolan vill jag anföra följande.

Till
den Finska folkhögskolan i Sverige förlagd till Haparanda och Sa-mernas
folkhögskola i Jokkmokk utgår ett särskilt statsbidrag. För budgetåret 1981/82
har detta bidrag fastställts till totalt högst 775 000 kr. Jag räknar inte med
att något sådant särskilt statsbidrag skall utgå till den nya folkhögskolan i Axevalla.
Verksamheten skall således drivas under samma ekonomiska villkor, som gäller
för landets övriga folkhögskolor. Den nya folkhögskolan i Axevalla medför
därför inte några merkostnader för staten jämfört med om den nuvarande
huvudmannen fortsatt verksamheten.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
godkänna att en ny folkhögskola med statsbidrag får inräUas i Axevalla fr.o.m.
budgetåret 1982/83.

H.
Vissa inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde gemensamma ändamål

[5]
H 2. Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m. m. I

statsbudgeten
för innevarande budgetår är under denna mbrik uppfört ett reservationsanslag av
165 milj. kr. Av beloppet disponerar enligt regleringsbrev byggnadsstyrelsen
25 milj. kr. enligt en särskild inredningsplan och utrustningsnämnden för
universitet och högskolor (UUH) 140 milj. kr.

Prop. 1981/82:125 23

enligt
en särskild utrustningsplan (prop. 1980/81:100 bil. 12, UbU 1980/ 81:26, rskr
1980/81:329). Medelsreservalionen vid budgetårets början var ca 1,9 milj. kr.

Myndigheterna

I
anslagsframställningar för budgetåret 1982/83 har byggnadsstyrelsen resp. utmstningsnämnden
för universitet och högskolor lagt fram förslag om ändrade kostnadsramar för
inredning och utmstning till musikläramt-bildning i Örebro.

Örebro

Musiklärarutbildning
I gällande inredningsplan är uppförd en definitiv kostnadsram av 275000 kr. för
musiklärarutbildning. I utmstningsplanen är uppförd en delram av 500000 kr.
Kostnadsramarna avser inrednings-resp. utrustningskostnader för provisoriska
lokaler avsedda för 40 studerande under läsåren 1978/79 och 1979/80 (prop.
1978/79:25 s. 57 o. 58). Regeringen har den 8 juni 1978 godkänt ett avtal som
upprättats mellan statens förhandlingsnämnd och Örebro kommun angående
permanenta lokaler för musikläramtbildningen. Regeringen godkände den 2 april
1981, att statens förhandlingsnämnd i avvaktan på underlag för slutligt
ställningstagande, träffat överenskommelse med Örebro kommun angående upplåtelse
av lokaler i fastigheten Vasagatan 9-11 i Örebro. Efter projektering och
anbudsutvärdering har Örebro kommun i skrivelse den 18 januari 1982 till
statens förhandlingsnämnd meddelat att ombyggnaden kan genomföras i enlighet
med överenskommelsen. Lokalerna beräknas färdigställda i maj 1983.

Den
inredda arean uppgår fill ca 2500 m'. Kostnaden för nyanskaffning av inredning
har av byggnadsstyrelsen beräknats till 1,4 milj. kr., varför kostnadsramen
föreslås höjd till (275000 + 1 400000 =) 1 675000 kr.

Lokalnämnden
vid högskolan i Örebro har reviderat ett av LUP-kom-mittén för Uppsala
upprättat utmstningsprogram, vilket har tillstyrkts av UUH. Kostnaden för
utrustning har beräknats till 2,7 milj. kr., varför UUH föreslår aU
kostnadsramen höjs fill (500000-1-2700000=) 3,2 milj. kr.

Föredraganden

För
att inredning och utmstning utan försening skall kunna anskaffas lill de
permanenta lokalerna för musikläramtbildning i Örebro bör de i följande sammanställning
angivna kostnadsramarna - i 1000 tal kronor -föras upp i inrednings- och
utrustningsplanerna.

Prop.
1981/82:125 24

Objekt Förordad Kostnadsram

ändring av definitiv

tidigare ram ram

Inredning

Örebro

Musiklärarutbildning -I-1200 1475

Utrustning

Örebro

Musiklärarutbildning +2000 2500

Jag bedömer att de ökade utgifter som hänger samman med
här redovisat objekt kan bestridas av tillgängliga medel under förevarande
anslag. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att bemyndiga regeringen att besluta om anskaffning av
viss inredning och utmstning till lokaler vid högskoleenheterna m. m. inom de
kostnadsramar som jag har förordat i det föregående.

Prop.
1981/82:125 25

Bilaga
6

Utdrag

JORDBRUKSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1982-03-18

Föredragande:
statsrådet Boo

Anmälan
till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 såvitt avser
jordbruksdepartementets verksamhetsområde

TIONDE
HUVUDTITELN

D.
Skogsbruk

[1]
D 2. Skogsvårdsstyrelserna. Under anslaget har tagits upp ett formellt belopp
av 1000 kr. till skogsvårdsstyrelsernas uppdragsverksamhet exkl. frö- och plantverksamhelen.
För atl läcka tillfälliga behov av likvida medel i driften av dessa båda
verksamheter får skogsstyrelsen disponera en rörlig kredit av 25 milj. kr. i riksgäldskonloret.
Medgivande härom lämnades av riksdagen i anslutning fill beslut om tilläggsbudget
II för budgetåret 1981/82 (prop. 1981/82:101, JoU
1981/82:20, rskr 1981/82:149).

I
min anmälan till nämnda tilläggsbudget framhöll jag alt det var min avsikt att
göra en förnyad bedömning gmndad på en närmare analys av bakgmnden till det
stora behovet av likvida medel under vissa månader. Vid denna analys har
framkommit att likviditetsbehovet uppvisar stora svängningar över året. Detta
har sin grund bl. a. i det förhållandet att en betydande del av verksamheten
under vissa perioder av året bedrivs i form av beredskapsarbeten, vilket
tillfälligtvis ställer stora krav på tillgång Ull likvida medel.

Skogsvårdsstyrelserna
har varit statliga myndigheter endast sedan den 1 juli 1981. Det är därför ännu
för fidigt alt slutligt avgöra hur stor rörlig kredit som erfordras i
fortsättningen. Jag är dock beredd att nu föreslå att ramen för rörlig kredit
fastställs till 55 milj. kr. t. o. m. den 30 juni 1983. Jag räknar med att
stora ansträngningar kommer alt göras för att förbättra likviditetsplaneringen
i verksamheten i syfte att minimera behovet av rörlig kredit. I den mån sådana
åtgärder får snabb effekt bör regeringen kunna föreskriva att ramen får
utnyttjas endast delvis.

Prop. 1981/82:125 26

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
medge alt skogsstyrelsen far disponera en rörlig kredit av 55000000 kr. i
riksgäldskontoret.

H.
Miljövård

[2]
H 20. Sanering av BT Kemis område i Teckomatorp. Under förevarande anslagsmbrik
har under budgetåren 1978/79-1980/81 anvisats sammanlagt 17 milj. kr. Härtill
har under budgetåren 1977/78 och 1978/79 ulgåu 9,5 milj. kr. resp. 2,3 milj.
kr. frän anslaget Oförutsedda utgifter för samma ändamål. Medlen har anvisats
för att täcka kostnaderna för saneringsarbetet inom BT Kemis område i Teckomatorp
i enlighet med saneringsprogram som lagts fram av länsstyrelsen i Malmöhus
län. Hittills anvisade medel, sammanlagt 28,8 milj. kr., avser tiden fram fill
den 30 juni 1982.

Länsstyrelsen
i Malmöhus län

I
skrivelse den 17 december 1981 har länsstyrelsen redovisat dels merkostnader
på ca 1,8 milj. kr. avseende bl. a. slutligt omhändertagande av fast och
flytande avfall, dels behov av medel för tiden den 1 juli 1982-den 30 juni 1983
på 3,4 milj. kr. för bl. a. avledande och behandling av avloppsvatten,
kontroll av saneringsområdet och vissa specialundersökningar. Länsstyrelsen
hemställer därför att sammanlagt 5,2 milj. kr. ställs fill förfogande för
saneringsåtgärder under resterande del av innevarande budgetår och för
budgetåret 1982/83.

Föredragande

För
sanering och återställande av området kring fömtvarande BT Kemis industrilokaler
i Teckomatorp har stora insatser gjorts. Hittills har sammanlagt 28,8 milj.
kr. anvisats för saneringsåtgärder. Saneringsarbetet har i huvudsak kunnat
bedrivas i enlighet med av länsstyrelsen upprättade planer. Länsstyrelsen har
nu redovisat vissa merkostnader som uppkommit i jämförelse med vad som
tidigare angivits och samtidigt anmäh behov av medel även för budgetåret
1982/83 avseende bl. a. fortsatt löpande kontroll av saneringsområdet och vissa
specialundersökningar. Det är angeläget att saneringsarbetet nu kan fullföljas
i enlighet med länsstyrelsens planering och pä ett från hälso- och
miljöskyddssynpunkt tillfredsställande sätt. Dock bör kostnaderna för de
planerade specialundersökningarna till viss del kunna reduceras. På
tilläggsbudget III för innevarande budgetår bör för fullföljande av
saneringsarbetet anvisas ett belopp av 5 milj. kr.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Sanering av BT Kemis område i Teckomatorp på tilläggsbudget III till
statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisa ett reserva-fionsanslag av 5000000
kr.

Prop. 1981/82:125 27

I. Idrott
och friluftsliv

[3]
12. Stöd till friluftslivet m. m. På statsbudgeten för innevarande budgetår
har anvisats 34,7 milj. kr. under anslaget Stöd fill friluftslivet m.m., varav
20 milj. kr. under anslagsposten Åtgärder för fritidsbåttrafiken. Anslagsposten
disponeras för bidrag enligt kungörelsen (1969:323) om statsbidrag till hamn,
brygga eller farled för frifidsbåtar samt för vissa kostnader för sådana
serviceåtgärder för fritidsbåttrafiken som bl. a. sjöfartsverket
tillhandahåller.

Sedan
mitten av 1930-talet har statsbidrag lämnats för byggande av hamnar för
fritidsbåtar. Fram till budgetåret 1969/70 ökade anslaget för detta ändamål
från 500000 kr. till 4 milj. kr. På gmnd av att igångsättningarna och därmed
utbetalningarna av vissa godkända hamnbidragsprojekl senarelades beräknades att
en behållning skulle finnas på anslaget vid utgången av budgetåret 1969/70. Med
anledning härav anvisades endast ett formellt anslag av 1000 kr. för detta
budgetår. I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1969:58, SU 1969:96, rskr
1969:243) bemyndigades emellertid naturvårdsverket att under budgetåret
1969/70 bevilja bidrag för hamnar intill ett belopp av 4 milj. kr.

Sedan
naturvårdsverket utbetalat bidrag som beviljats före den 1 juli 1970 förelåg
mot slutet av 1970-talet ett ackumulerat underskott om ca 4760000 kr. som
redovisats till regeringen årligen i samband med verkets anslagsframställningar.
Budgetåret 1978/79 anslogs 1 milj. kr. för alt minska naturvårdsverkets
underskott.

Naturvårdsverket
ålades att fr.o.m. budgetåret 1969/70 även bestrida bl. a. viss del av
sjöfartsverkets kostnader för fritidsbåttrafiken samt Falsterbokanalens
driftunderskott. På gmnd av svårigheterna att i förväg beräkna bl. a.
Falsterbokanalens årliga driftunderskott reglerades de årliga underskotten med
nästkommande budgetårs anslag. Ansvaret för driften av kanalen överfördes Ull
sjöfartsverket inför budgetåret 1980/81. Fr. o. m. detta budgetär anvisas medel
förskottsvis från förevarande anslag genom överförande av medel till
sjöfartsverket. Genom denna ändrade princip för underskottstäckning uppstod ett
oreglerat driftunderskott för budgetåret 1979/80 om ca 940000 kr.

Statens
naturvårdsverk har i skrivelse till regeringen hemställt om till-läggsanslag
för att täcka del underskott som uppkom genom att inga medel anvisats till
anslaget för de bidrag m. m. som fick beviljas under budgetåret 1969/70 samt
det oreglerade underskottet för driften av Falsterbokanalen budgetåret 1979/80.
Till följd av dessa underskott anmäler naturvårdsverket att det inte varit
möjligt att helt ersätta sjöfartsverket för fritidsbåttrafikens andel av
sjöfartsverkets kostnader. Med utgångspunkt i den ersättning som beräknats i prop.
1979/80:100 bil. 9, totalt 16094000 kr., uppgår sjöfartsverkets fordran på
naturvårdsverket till 5 197000 kr.

I
prop. 1981/82: 100 bil. 13 har regeringen föreslagit riksdagen att medel

Prop. 1981/82:125 28

för
sjöfartsverkets kostnader för fritidsbåttrafiken, sjöräddning, farledsmätning.
Falsterbokanalen m.m. fr.o.m. budgetåret 1982/83 anvisas direkt till
sjöfartsverket över kommunikationsdepartementets huvudtitel.

Med
hänsyn till bl. a. den föreslagna budgetomläggningen anser jag del lämpligt atl
de underskott som uppkommit i fritidsbåtsverksamheten nu täcks. Efter samråd
med chefen för kommunikationsdepartementet föreslår jag atl för täckande av
underskott i naturvårdsverkels fritidsbåtsverksamhet anvisas 4,7 milj. kr. på
tilläggsbudget för innevarande budgetår. Regleringen av resterande del av
sjöfartsverkets fordran får ske i särskild ordning.

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen föreslår
riksdagen

att
till Stöd till friluftslivet m.m. på tilläggsbudget III Ull statsbudgeten för
budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 4700000 kr. .

Prop.
1981/82:125 29

Bilaga 7

Utdrag ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1982-03-18

Föredragande: statsrådet Andersson såvitt avser punkterna
1 och 4; statsrådet Eliasson såvitt avser punkterna 2 och 3

Anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten för
budgetåret 1981/82 såvitt avser arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde

TOLFTE HUVUDTITELN

A. Arbetsmarknadsdepartementet m. m.

[1] A 6. Jämställdhet mellan kvinnor och män. Under denna mbrik
har på

statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisats ett
reservationsanslag av 4425000 kr. Av anslaget har regeringen i regleringsbrev
ställt 1 385000 kr. till jämställdhetsombudsmannens förfogande.

Jämställdhetsombudsmannen

Jämställdhetsombudsmannen består av totalt fem personer,
fyra handläggare och en assistent. Myndigheten får medel anvisat över ett
reservationsanslag, som ej får överskridas. Under budgetåret kommer en av
handläggarna att vara föräldraledig i samband med barns födelse. Under denna
period måste myndigheten anställa en vikarie om man skall kunna fullfölja de
uppgifter som myndigheten ålagts. Kostnaderna härför uppgår fill 78000 kr.

Föredraganden Jag förordar att myndigheten tillförs medel
för att anställa en vikarie. Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer
jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Jämställdhet mellan kvinnor och män på
tilläggsbudget Ill.till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisa ett
reservationsanslag av 78 000 kr.

Prop. 1981/82:125 30

C.
Arbetsmiljö

[2]
C 3. Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning. Under denna mbrik
har på statsbudgeten för innevarande budgetår förts upp ett anslag av
1529030000 kr. Härav har under delprogrammet Anställning med lönebidrag anvisats
1412280000 kr.

AMS

I
skrivelse till regeringen den 30 oktober 1981 har arbetsmarknadsstyrelsen
(AMS) bl. a. hemställt om ytterligare medel till anställning med lönebidrag.

Enligt
styrelsen har anställning med lönebidrag visat sig vara ett gott alternafiv
till placering vid Samhällsföretag eller förtidspensionering. Det framgår bl.
a. av att lönebidragsanställningarna fortsätter att öka, trots de svåra
sysselsättningsproblem som f.n. kännetecknar arbetsmarknaden. Antalet lönebidragsanställda,
som i september 1980 uppgick till ca 29700 hade ökat till ca 32000 i pktober
1981. I 1981 års budgetproposition beräknades att ca 32500 personer skulle ha
anställning med lönebidrag vid budgetårets utgång. AMS bedömer att den nivån
uppnås redan under år 1981.

Enligt
AMS mening finns behov av och ekonomiska skäl för en fortsatt utbyggnad av
anställning med lönebidrag.

1981/82
blir det första budgetår då utbetalningarna gäller en full tolvmå-nadersperiod.
Utbetalningarna budgetåret 1980/81 stannade vid 1 361 milj. kr. eftersom
bidragsrekvisitionerna under det första verksamhetsåret omfattade färte
månader. Inbegripet avtalsenliga löneökningar räknar AMS med att
utbetalningarna under 1981/82 kommer att omfatta 1 800 milj. kr. Beloppet
överstiger hittills anvisade medel med knappt 390 milj. kr. AMS hemställer
därför att reservationsanslaget C 3. Särskilda åtgärder för arbetsanpassning
och sysselsättning tillförs ytterligare 390 milj. kr.

Föredraganden

Antalet
personer som sysselsätts med hjälp av lönebidrag har, som AMS har framhållit,
vuxit snabbt. Ökningen tenderar att fprtsätta trots alt efterfrågan på
arbetskraft minskat under senare tid. Således uppgick antalet lönebidragsplatser
i december 1981 fill ca 32700, vilket är fler än vad som fömtsågs i 1981 års
budgetproposition.

Detta
är enligt min mening en posifiv utveckling. Jag delar AMS uppfattning att en lönesubventionerad
anställning på den öppna arbetsmarknaden som regel är ett både för den enskilde
och för samhället bättre alternativ än förtidspensionering eller skyddad
sysselsättning. Jag finner det också positivt att allt fler arbetshandikappade
har kunnat beredas arbete på den öppna arbetsmarknaden med hjälp av de arbetmarknadspolitiska
stöden. Att ökningen varit betydande framgår av att år 1975 sysselsattes ca
22500

Prop. 1981/82:125 31

personer
i arkivarbete och halvskyddad sysselsättning (exkl. kontorsar-betscentraler),
de stödformer som numera har ersatts av anställning med lönebidrag.

Sedan
lönebidragsreformen genomfördes år 1980 har bidraget reformerats ytterligare.
Den tidigare försöksverksamheten med särskilt höga lönebidrag för ungdomar
under 25 år med svåra handikapp har blivit reguljär verksamhet och samtidigt
ökat i omfattning. Den 1 juli 1981 infördes en möjlighet att lämna bidrag på
denna högre nivå även för personer som övergick från sysselsättning inom
stiftelseorganisationen för skyddat arbete till den reguljära arbetsmarknaden.
Dessutom har en möjlighet öppnats genom att i ett begränsat antal fall ligga
kvar på en högre bidragsnivå, i stället för att trappa ned bidraget i enlighet
med de regler som annars gäller. Dessa generösare bidragsregler har självfallet
medverkat till att öka AMS utgifter för lönebidrag.

I
enlighet med riksdagens beslut (prop. 1981/82:30 bil. 7, AU 1981/82:1, rskr
1981/82:15) infördes den 1 januari 1982 vissa restrikfioner när del gäller
möjligheterna att lämna lönebidrag i samband med s. k. överföringar av redan
reguljärt anställda fill en anställning med lönebidrag. De ändrade reglerna bör
minska kostnaderna för bidraget med uppskattningsvis ca 10 milj. kr. för helår.

Det
finns flera orsaker till alt utgifterna för lönebidrag väntas överstiga anvisade
medel. Till en viss del sammanhänger utgiftsökningen med avtalsenliga
lönehöjningar, införande inom statlig sektor av nya tjänstetidsklasser för uppflyttning
i lönegradssystemet och liknande avtalsrelaterade förändringar. Till största
delen sammanhänger emellerfid AMS behov av ytterligare medel till lönebidrag
med att medelsanvisningen är för låg, därför att den beräknats på utgifterna
för 1980/81 som kom all bli missvisande låga. Som jag redovisade i prop.
1980/81:125 med förslag till tilläggsbudget III fill statsbudgeten för
budgetåret 1980/81 medförde lönebidragsreformen att i arkivarbete sysselsatta
övergick från det särskilda arkivarbetsavtalet fill andra avtalsområden med
högre lönekostnader. Denna höjning av bidragsunderlaget får full
genomslagskraft under 1981/82. Reformen innebar också ändrade mtiner för
utbetalning av bidrag. Genom att AMS utbetalningsperioder ändrades uppstod en
eftersläpning av utbetalningarna. Kostnaderna för lönebidrag till staten och
allmännyttiga organisationer försköts delvis fill följande budgetår, dvs.
1981/82.

Enligt
AMS bedömning behövs ett medelstillskott om 390 milj. kr. för att klara
utgifterna för anställning med lönebidrag under budgetåret 1981/82. För egen
del bedömer jag att 355 milj. kr. skall vara till fyllest.

I
delta sammanhang vill jag meddela min avsikt att låta en särskild utredare se
över de regler som gäller för anställning med lönebidrag och i första hand
överväga om de nu svåröverskådliga och komplicerade reglerna kan förenklas.
Utgångspunkten bör vara att lönebidragen skall bli än mer effekfiva och
användbara hjälpmedel för att bereda arbetshandikap-

Prop. 1981/82:125' 32

pade
sysselsättning på den reguljära arbetsmarknaden. Ett mera överskådligt
bidragssystem och en minskning av antalet specialregler bör kunna öka möjligheterna
alt informera om stödet och därmed intressera arbetsgivare för att anställa
sökande som inte utan särskilt stöd kan få arbete på den öppna marknaden.

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen

atl
till Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning på filläggsbudget
III till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av
355000000 kr.

[3]
C 4. Bidrag till Stiftelsen Samhällsföretag. Under denna mbrik har på statsbudgeten
för budgetåret 1981/82 anvisats ett förslagsanslag av 2054 milj. kr. Av detta
belopp avser 1 712 milj. kr. driflbidrag.

Stiftelsen
Samhällsföretag har i skrivelse den 23 november 1981 hemställt om alt
procentsatsen för beräkning av driftbidraget till organisationen för
innevarande budgetår skall bibehållas på den i statsbudgeten tidigare
fastställda nivån 135% av lönesumman för arbetstagarna i skyddat arbete under
hela budgetåret. Stiftelsen bedömer att den får stora svårigheter att genomföra
de resultatförbättringar som är nödvändiga för att klara de besparingar som
riksdagen beslutade om i anledning av prop. 1981/82:30 (AU 1981/82: 1, rskr
1981/82: 15) om vissa ekonomiskt-politiska åtgärder m. m. Besparingen skall
uppnås genom en sänkning fr. o. m. den I januari 1982 av bidragsprocenten till
129% av lönekostnaderna.

För
egen del anser jag att stiftelsen inte kan undantas från de besparingsåtgärder
som ålagts samtliga områden inom den statliga sektorn. Jag avser därför inte
att föreslå någon ändring av bidragsprocenten trots att jag samtidigt är
medveten om alt besparingen ställer stora krav pä Samhällsföretags förmåga att
effektivisera verksamheten så att de sociala målen för verksamheten inte
rubbas.

Jag
hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att
ta del av vad jag har anfört om driftbidraget till Stiftelsen Samhällsföretag.

D.
Invandring m. m.

[4]
D 5. Särskilt bidrag till stiftelsen Finlands hus. Stiftelsen Finlands hus har
enligt sina stadgar till syfte att verka för finska invandrare i Sverige och bland
dem främja den kulturella samhörigheten samt samarbetet mellan Finland och
Sverige. För dessa ändamål köpte stiftelsen år 1970 en fastighet i Stockholm,
vilken har kommit att bli ett centrum för finsk förenings-och kulturverksamhet
framför allt i Stockholmsområdet. Finska staten har medverkat till
finansieringen av Finlands hus genom bidrag av väsentlig

Prop. 1981/82:125 33

omfattning
och den svenska staten har främst medverkat på så sätt att ombyggnaden av
fastigheten har skett som beredskapsarbete. Stiftelsens kostnader för
finansieringen av Finlands hus har emellertid blivit avsevärt högre än
beräknat.

Stiftelsen
har mot denna bakgmnd hos Finlands och Sveriges regeringar vid flera tillfällen
ansökt om bidrag till betalning av stiftelsens låneräntor. Finlands regering
har sammanlagt under åren 1978-1981 beviljat räntestöd med 1518000 kr. Efter
beslut av riksdagen (prop. 1979/80:101, AU 1979/ 80:15, rskr 1979/80:159) har
Sverige beviljat eU räntestöd om 1090000 kr. för åren 1978-1980. Stiftelsen har
därefter i skilda skrivelser den 25 februari 1980 och den 20 mars 1981 begärt
ytterligare räntestöd för åren 1981 och 1982 hos den svenska regeringen.

I
syfte all få till stånd en långsiktig lösning av stiftelsens ekonomiska
situation har Finlands regering föreslagit att den finska och den svenska staten
löser in stiftelsens samtliga inteckningslån som uppgår till 8123750 kr.

Genom
beslut den 30 december 1981 har den finska riksdagen godkänt ett bidrag med 3
330000 mk som Finlands andel av understödet fill stiftelsen för inlösen av
skulderna. Anslaget har beviljats under förutsättning att svenska staten
beviljar stiftelsen ett lika stort belopp.

Finlands
hus har ett stort värde som centrum för den finskspråkiga kulturen i Sverige.
Verksamheten i Finlands hus bidrar Ull att främja de finska invandrarnas
föreningsliv samt informations- och kulturutbytet mellan Sverige och Finland.
Det är enligt min mening väsentligt att verksamheten i Finlands hus får
fortsätta. Enligt den femårskalkyl som stiftelsen redovisat kommer stiftelsen fr.o.m.
år 1983, under fömtsättning att ett kapitaltillskott anvisas, att redovisa ett
överskott på driften. Delta kommer att användas för utveckling av den
kulturella verksamheten och eftersatta reparationsarbeten i huset.

Fömtsatt
att inteckningslånen kan lösas bedömer stiftelsen att ytterligare behov av
stöd inte torde föreligga samt att stiftelsen kan klara ränteutgifterna för
åren 1981 och 1982.

För
att lösa stiftelsens ekonomiska problem bör svenska staten medverka till
inlösen av stiftelsens samtliga inteckningslån. Det svenska bidraget bör uppgå
til) 4062000 kr., dvs. ungefär samma belopp som anvisats från finsk sida. Jag
utgår från att några ytterligare åtaganden inte kommer att bli aktuella för
svenska staten i och med denna åtgärd. Ansökningarna om räntestöd för åren 1981
och 1982 har mot bakgrund av vad som nyss sagts avslagits av regeringen.

Med
hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen

att
till Särskilt bidrag till stiftelsen Finlands hus på tilläggsbudget III till
statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisa ett anslag av 4062000 kr. 3 Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr
125

Prop. 1981/82:125 34

Bilaga
8

Utdrag

BOSTADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1982-03-18

Föredragande:
statsrådet Friggebo

Anmälan
till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 såvitt avser
bostadsdepartementets, verksamhetsområde

TRETTONDE
HUVUDTITELN

A.
Bostadsdepartementet m. m.

[1]
A 2. Kommittéer m.m. Till ändamålet har i statsbudgeten för budgetåret 1981/82
anvisats ett reservationsanslag av 10 milj. kr. Vid ingången av budgetåret
fanns på anslaget en reservation av 2837572 kr.

För
utredningsverksamheten beräknas för budgetåret 1981/82 ett ytterligare
medelsbehov av 2 milj. kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Kommittéer m. m. på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret
1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 2000000 kr.

[2]
A 5. Inredning öch utrustning av lokaler för bostadsstyrelsen och statens
planverk. I prop. 1980/81:100 (bil. 11 s. 83) anmäldes att byggnadsstyrelsen
hade påbörjat omplaceringstester för att utreda förutsättningarna för att
lokalisera bostadsstyrelsen och statens planverk till de Ipkaler i kv. Lysbpmben
i Stockhplm som har friställts i samband med vägverkets omlokalisering till
Borlänge. I prop. 1981/82; 100 (bil. 11) har redovisats förslag till
kostnadsram för erforderliga upprustnings- och pmbyggnadsar-beten inför en
flyttning av myndigheterna. Regeringen har med stöd av riksdagens bemyndigande (prpp.
1975:1 bil. 9, FiU 1975:12, rskr 1975:64) uppdragit åt byggnadsstyrelsen att
utföra dessa arbeten.

Enligt
gällande tidplan skall planverket flytta till kv. Lysbomben under juni 1982.
Planverket lämnar därmed sina lokaler på Hanlverkargatan 25. Avsikten är att
lokalerna skall disponeras av enheter inom länsstyrelsen i Stockholm, som f.n.
inryms i lokaler som staten hyr med inredning och utmstning. Dessa lokaler
kommer därvid att sägas upp, vilket årligen

Prop. 1981/82:125 35

innebär
minskade utgifter för statsverket om 1,9 milj. kr. Planverket har föreslagit
att lokalerna i kv. Lysbomben nyinreds och att befintlig inredning i Ipkalema
på Hanlverkargatan i fortsättningen skall disponeras av länsstyrelsen.
Planverket uppskattar kostnaderna för ny inredning och utmstning till ca 5
milj. kr. Detta belopp är beräknat på ett preliminärt underlag.

Bostadsstyrelsen
skall enligt gällande tidplan flytta till kv. Lysbomben under mars 1983.
Bostadsstyrelsen kommer att medföra befmdig inredning och utrustning från sina
nuvarande lokaler. Vissa kompletteringsanskaflf-ningar kan dock komma alt
erfordras. Preliminärt har byggnadsstyrelsen för bostadsstyrelsens räkning
uppskattat kostnaderna för inköp och för samtliga omkostnader i samband med
flyttningen exkl. transportkostnader för bostadsstyreisens inredning och utmstning
till 775000 kr.

Föredraganden

Efter
samråd med chefen för kommundepartementet föreslår jag att inredningen i
planverkets nuvarande lokaler får övertas av länsstyrelsen och att ny inredning
anskaffas fill planverkets lokaler och de för myndigheterna gemensamma
lokalerna i kv. Lysbomben. Jag förordar att för detta ändamål och för den kompletleringsanskaffning
som kan komma alt erfordras vid bostadsstyrelsens flyttning ett
reservationsanslag av 4,9 milj. kr. förs upp på tilläggsbudget III till
statsbudgeten för budgetåret 1981/82. Beloppet bör betraktas som en högsta ram
för samtliga kostnader i samband med myndigheternas flyttningar exkl.
transportkostnader för bostadsstyrelsens inredning och utrustning. Del bör
ankomma på regeringen att inom denna beloppsram närmare pröva behovet av
inredning och utmstning till lokalerna. Med hänsyn till tidplanen för
flyttningen bör planverket ges ett beställningsbemyndigande i avvaktan på
riksdagens ställningstagande till förslaget.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Inredning och utrustning av lokaler för bostadsstyrelsen och statens
planverk pä tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1981/82
anvisa ett reservationsanslag av 4900000 kr.

B.
Bostadsförsörjning m.m.

[3]
B 3. Lån till bostadsbyggande. Under denna rubrik har i statsbudgeten för
budgetåret 1981/82 anvisats ett reservafionsanslag av 5700 milj. kr.

Från
anslaget betalas ut bostadslån, räntelån, räntebärande förbättrings-lån,
tomträttslån fill kommuner, lån avseende kostnader för outhyrda lägenheter,
underhållslån och lån för byggnadstekniska åtgärder.

Bostadsstyrelsen
har i en skrivelse den 1 febmari 1982 hemställt att ett tilläggsanslag av 150
milj. kr. anvisas för budgetåret 1981/82. Styrelsen har därvid anfört bl. a.
följande.

Prop.
1981/82:125 36

I
arbelet med långtidsbudgeten för budgetåren 1982/83-1986/87 har gjorts en ny
beräkning av anslagsbelastningen under budgetåret 1981/82. Den nya beräkningen
visar att anslagsbelastningen tidigare har underskattats, i första hand
beträffande bostadslånen och hyresförlustlånen.

Enligt
bostadsstyrelsen behöver anslaget tillföras ytterligare 113 milj. kr. Med
hänsyn fill osäkerheten i beräkningen bör dock enligt styrelsen beloppet avmndas
uppåt.

Föredraganden

Det
är enligt min mening angeläget att utbetalningen av beviljade lån kan ske så
snart ett beslut härom har fattats. Därigenom undviks störningar i verksamheten.
Med hänsyn till vad bostadsstyrelsen har anfört förordar jag ett tilläggsanslag
av 150 milj. kr.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Lån till bostadsbyggande på filläggsbudget III lill statsbudgeten för
budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 150000000 kr.

Prop. 1981/82:125 37

Bilaga
9

Utdrag

INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1982-03-18

Föredragande:
statsrådet Åsling såvitt avser punkterna 1, 4, 5, 6, 7 och 8; statsrådet Eliasson
såvitt avser punkterna 2 och 3

Anmälan
till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 såvitt avser
industridepartementets verksamhetsområde

FJORTONDE
HUVUDTITELN

A.
Industridepartementet m. m.

[1]
A 3. Kommittéer m.m. Under denna mbrik har i statsbudgeten för budgetåret
1981/82 anvisats ett reservationsanslag av 39 milj. kr. Vid budgetårets ingång
fanns en reservation på anslaget av 8899251 kr. Vid utgången av januari 1982
hade av anslaget förbmkats 22932000 kr. Dämt-Över tillkommer beslutade men ännu
ej verkställda utbetalningar med ca 6,5 milj. kr. Detta innebär att det under
anslaget finns disponibeh för återstoden av detta budgetår ca 16,4 milj. kr.

En
genomgång har visat att detta belopp inte räcker för att täcka utgifterna för
utredningsverksamheten under resten av detta budgetår. Anledningen härtill är
bl. a. att ett antal utredningar fillkommit sedan våren 1981 och vilkas
medelsbehov sålunda inte varit kända vid beräkningen av anslaget. Bland dem
kan nämnas mineralverkskommittén (I 1981:02), utredningen (I 1981:06) om
program för utvecklingen på längre sikt av malmfältskommunerna i Norrbottens
län, centrala gassamrådsgruppen (I 1981: C) och utredningen (I 1981:09) om
statens industriverks fraintida organisation och verksamhet.

Efter
samråd med statsrådet Eliasson beräknar jag det ytterligare medelsbehovet till
4 milj. kr.

Med
hänvisning till det anförda hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att
till Kommittéer m. m. på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret
1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 4000000 kr.

4
Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 125

Prop. 1981/82:125 38

E. Energi

[2]
E 1. Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m. m. Statens vattenfallsverk
fick huvuddragen i sin nuvarande organisation fastställda genom beslut av 1961
och 1974 års riksdagar (prop. 1961:168, SU 1961:162, rskr 1961:368 och prop.
1974:1 bil. 15 s. 211, NU 1974:26, rskr 1974:198).

Regeringen
uppdrog den 30 april 1981 åt statens vattenfalls verk att göra en översyn av
verkets organisation.

I
skrivelse den 20 januari 1982 har vattenfallsverket lagt fram förslag Ull ny
huvudorganisation för verket. Verket har därvid anfört att - det med hänsyn
till perspnalen Pch den störning i verksamheten som en organisa-fionsförändring
erfarenhetsmässigt utgör - det är angeläget att den nya organisationen kan
träda i kraft den 1 juli 1982.

I
skrivelse den 3 februari 1982 har verket hemställt om godkännande av konsortialavlal
mellan verket och Lilla Edets kommun om bildande av ett gemensamt bolag för
fjärrvärmeförsörjning inom kommunen. Verket hemställer vidare om att få
disponera 500000 kr. för detta ändamål från anslaget Kraftstationer m.m. samt atl
av driftmedel få temporärt tillskjuta ägartillskott till bolaget intill ett
belopp om 2 milj. kr. för resullatutjämning.

Nuvarande
organisation m. m.

Vattenfallsverket
handhar statens kraftverksrörelse och kanalrörelsen vid Trollhätte kanalverk
samt verkar för en rationell elenergiförsörjning i riket. Verket ombesörjer
också beredskapsplanläggning av rikets elenergiförsörjning.

Verket
förvaltar statens aktier i f. n. tolv elproduklionsföretag, tjugotre
eldistributionsföretag och sju andra förelag med uppgifter inom bl. a. bränsleförsöijningens
område. För förvaltningen av aktierna i eldistributionsföretagen har ett
särskilt förvaltningsbolag bildats. Svensk Energiverksgrupp AB (SEAB).

Under
budgetåret 1980/81 svarade vattenfallsverket för ca 45% av landets elprodukUon.
Rörelseintäkterna för samma budgetår uppgick till ca 6,6 miljarder kr.
Investeringskostnaderna uppgick tilf ca 2,2 miljarder kr.

F. n.
är ca 11 700 personer anställda inom verket.

Vattenfallsverkels nuvarande organisation fick sin principiella utform

ning år 1961. Inom verket finns sex huvudavdelningar, en för planering, en

för administraUon, en för drift och förvaltning, en för byggnadsteknik, en

för el- och värmeteknik samt en för värmekraftproduktion. För den regio

nala verksamheten finns fem kraftverksförvaltningar och en kanalförvalt

ning.

I
prop. 1978/79: 115 om riktlinjer för energipolitiken (bil. 1 s. 43-45 och s.
318) uttalades bl. a. att 1980-talets energipolitik kommer att i ökad
utsträckning ställa krav på medverkan och initiativ från statens
vattenfalls-verk inom områden där verket hittills har spelat en mer begränsad
roll. Det

Prop. 1981/82:125 39

kommer
enligt föredraganden således att finnas skäl för verket att engagera sig även i
frågor rörande energiförsörjningen som inte har direkt samband med produktion
och distribution av el. Verket bör enligt föredraganden vidare kunna utnyttjas
för att direkt i energisystemet utveckla och introducera den teknik som krävs
för att de energipolitiska intentionerna skall infrias. Som exempel på sådana
insatser nämndes i propositionen bl. a. samarbete med kommunerna i syfte att
uppföra kraftvärmeverk, utredningsarbete avseende torveldade anläggningar,
utveckling av miljövänlig teknik för att utnyttja kol samt insatser för att
göra solenergi och värmepumpar kommersiellt tillgängliga för
uppvärmningsändamål.

Vid
behandlingen av propositionen underströk riksdagen (NU 1978/ 79:60 s. 74-75)
betydelsen av att arbetet med att utveckla förnybara bränslen och föra ut dem i
prakusk användning får effektivt stöd. Utskottet ansåg det viktigt att
uppmuntra insatser på olika områden. Om tillgängliga resurser huvudsakligen
koncentreras till ett organ riskerade man enligt utskottet att inte få fiilräcklig
bredd i verksamheten. Närihgsutskollet erinrade om att utskottet i det
föregående hade uttalat sig för att ett utvecklingsbolag för energiområdet
inrättades. Detta uttalande innebar dock inte att statens vatlenfallsverk
skulle vara förhindrat atl gå in på nya verksamhetsområden. Utskottet ansåg
därför en viss omorientering av vattenfallsverkets verksamhet motiverad bl. a.
av sysselsättningsskål. Verkel borde dock främst inrikta sin verksamhet på de
områden inom energiproduktion där det besitter sårskild sakkunskap.

I
prop. 1979/80:170 om vissa energifrågor konstaterades (s. 20-21) att den
klarhet om det svenska kärnkraflprogrammet som hade vunnits efter folkomröstningen
om kärnkraftens framtida användning medförde för bl. a. vattenfalls verkets del
atl förutsättningarna för en ändamålsenlig planering av den framtida
verksamheten hade klarlagts. Karaktären av den omställning som i första hand
verkets anläggningsverksamhet står inför kunde nu i stora drag överblickas. Mot
mitten av 1980-lalel beräknades såväl kärnkraftutbyggnaden som pågående större
vattenkraftutbyggnader i Nortbotten bli slutförda. Vidare konstaterades i
propositionen att ytterligare oljeeldade elproduktionsanläggningar inte borde
uppföras. Del betydde att anläggningsverksamheten mot senare delen av
1980-talet, med i stort sett undantag endast för en begränsad
vattenkraftutbyggnad, måste inriktas på anläggningar som drivs med andra
energislag och bränslen än sådana som hittills har utnyttjats. Närmast
aktualiserades anläggningar baserade på fasta bränslen såsom kol, torv och flis.
På experiment- och demonstra-tionsstadiel befann sig också anläggningar som
utnyttjade sol- och vindenergi. Utvecklingen längre fram fömtsågs i proposifionen
också komma att medföra att tillkommande elproduktionskapacitet i stor
utsträckning baserades på kraftvärmeverk och mottrycksanläggningar eldade med
andra bränslen än olja. Som anfördes i propositionen kan dessa anläggningar beräknas
bli dimensionerade med hänsyn fill de olika tätorternas eller industriemas
värmebehov.

Prop. 1981/82:125 40

I
prop. 1980/81:90 om riktlinjer för energipolitiken uttalades (s. 403) att vattenfallsverkets
uppgifter bör vidgas till att omfatta även värmeförsörjning. Detta motiverades
bl. a. av att utvecklingen förutsågs komma att medföra att tillkommande
elproduktionsanläggningar i stor utsträckning baserades på kraftvärmeverk och mottrycksanläggningar
eldade med andra bränslen än olja. Det var enhgt propositionen därför av
största vikt att frågor om el- och värmeförsörjning inte behandlades åtskilda.
För att den i propositionen förordade kraftvärmeutbyggnaden skulle komma till
stånd var det nödvändigt att för elproduktion utnyttja det värmeunderlag som fanns
i tätorterna. Delta ställde krav pä kommunerna att i planeringen av värmeförsörjningen
beakta även förhållanden som rör elförsörjningen. Det var därför nödvändigt med
ett utökat samarbete mellan kommuner och kraftföretag.

I
propositionen framhölls också att det är angeläget att nedbringa det höga
oljeberoendet inom uppvärmningsområdet. Det framhölls som natur-hgt att den
statliga resurs som vattenfallsverket utgör utnyttjades för att främja
övergången till andra bränslen eller uppvärmningsformer. I första hand borde
verkets insatser avse uppvärmningsteknik och anläggningsverksamhet som har
samband med elproduktion eller elanvändning. Fjärr-värmedistribulionen borde
alltjämt förbli en kommunal angelägenhet.

I
prppositionen betonades vidare att verkets insatser inom värmeförsörjningen
skulle ske på kommersiella villkor, dvs. bl. a. inriktas så att fastställd förtäntning
av för ändamålet ianspråktagel kapital kan uppfyllas. Det ansågs därför nu av
största vikt atl så goda fömlsättningar som möjligt kunde skapas inom verket
för ett konkurrenskraftigt agerande inom värmeförsörjningen pä regional och
lokal nivå.

Det
framhölls också i propositionen att vattenfallsverket borde bredda och fördjupa
sin forsknings-, utveckhngs- och demonstrationsverksamhet inom energiområdet.

Del
konstaterades vidare att man, även om framgång nås i vidgandet av verksamheten,
torde få räkna med en nedgång i anläggningsverksamheten inom vissa regioner och
för vissa yrkesgrupper. I propositionen förutsattes att vattenfallsverket
planerar för denna utveckling och utnyttjar till buds stående
personaladministrativa åtgärder och styrmedel för atl så långt möjligt
underlätta omställningen för berörda personalgrupper.

Utredaren
av myndighetsorganisationen inom energiområdet konstaterade i sitt betänkande
(Ds I 1980:16) De statliga energimyndigheterna -arbetsfördelning och samverkan,
att en ingående översyn av vattenfallsverkets organisation borde komma till
stånd inom kort med hänsyn till de ändrade yttre förutsättningarna som verket
står inför. Utredaren ansåg att följande riktlinjer borde gälla för en
organisationsöversyn: - verkets planeringsfunktion bör förstärkas, särskilt den
långsiktiga planeringen och den personalplanering som behöver genomföras för
alt

underlätta
omställningen av verksamheten

Prop. 1981/82:125 41

— organisationen
för energiforsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamheten bör
förstärkas

— organisatoriska
förutsättningar och former för samverkan med kommuner bör skapas

— fömlsättningar
bör skapas för en ökad delegering av ansvar och befogenheter till regional
nivå

— ledningsfunktionen
på regional nivå bör ses över och förstärkas.

I prop.
1980/81:90 om riktlinjer för energipolitiken konstaterades (bil. 1 s. 406) att
utredarens förslag i fråga om organisationsutveckling inom vattenfallsverket i
allt väsentligt - men med vissa kompletteringar -borde kunna tjäna som
vägledning i arbetet med en närmare översyn av verkets organisation.

Statens
vattenfallsverk

I
skrivelse den 20 januari 1982 har valtenfallsverket, som jag tidigare har nämnt,
lämnat förslag till ny huvudorganisation samt redogjort för hur arbetet med
organisationsöversynen har bedrivits.

Översynen
har letts av generaldirektören och utförts av en arbetsgrupp sammansatt av
personal från vattenfallsverket, statskontoret och konsultfirman Mc Kinsey
& Co. Översynen har bedrivits i nära samarbete med personalorganistionerna
vid verket. Kontakt har hållits med Svenska kommunförbundet under
utredningsarbetet.

Vattenfallsverket
har funnit att syftet med översynen kan tillgodoses genom modifieringar av
organisationen inom ramen för en i huvudsak oförändrad grundstmktur. De
väsentligaste ändringar som föreslås är:

— De
nuvarande huvudavdelningarna byggnadsteknik samt el- och värmeteknik
sammanförs till en huvudavdelning för konstruktion och byggande i syfte att
uppnå effektiva arbetsformer inom ramen för en bedömd nedgång i
sysselsättningen.

— Huvudavdelning
värmekraftproduktion föreslås koncentrera sin verksamhet till
kärnkraftproduktion, varvid klara ansvarsområden erhålls. Därigenom säkras att
en enhets resurser helt kan ägnas kärnkraftverkens drift, säkerhet och
ekonomi. Fossilkraftverken överförs till huvudavdelning drift och förvaltning.

— Inom
drift och förvaltning föreslås kraftverksförvaltningarna få ett mer markerat
resultatansvar. Härigenom uppnås god ekonomisk styrning och uppföljning
samtidigt som decentralisering underlättas. Förvaltningarnas kontakter och
samarbete med kommunerna intensifieras.

— Stabsenheten
benämnd planering inriktas i ökad utsträckning på strategisk styrning av
vattenfallsverkets verksamhet för att stärka den långsiktiga planeringen.
Insatser för information och kommunikation ökar. Enheten åläggs att i
anslutning till utbyggnadsplaneringen svara för den övergripande
sysselsättningsplaneringen i syfte att uppnå flexibelt utnyttjande av
personalen och underlätta den förestående omställningen.

Prop. 1981/82:125 42

-
En ny huvudavdelning benämnd
utveckling bildas för nya verksamheter och strategiskt viktiga projekt samt
sammanhållning av verkets forsknings-, utvecklings- och
demonstrationsverksamhet. Härigenom underlättas att denna verksamhet breddas
och fördjupas samtidigt som verket intensifierar sina insatser inom nya
verksamhetsområden.

-
Internrevisionsenhelen föreslås
i enlighet med önskemål från riksrevisionsverket sortera direkt under generaldirektören.

En
schematisk framställning av den nuvarande och den av verket föreslagna
organisationen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 9.1.

Förslaget
till huvudorganisation innebär att i valtenfallsverket skall finnas sex
huvudavdelningar, nämligen avdelningar för planering, administration, drift
och förvaltning, konstmktion och byggande, kärnkraft och utveckling samt
därutöver en enhet för inlernrevision.

För
den regionala verksamheten inom huvudavdelning drift och förvaltning finns f. n.
fem kraftverksförvallningar och en kanalförvaltning. En ny enhet för fossilkraftprodukfion
tillkommer. Inom huvudavdelning kärnkraftproduktion finns två
produktionsenheter för kärnkraft.

Verket
framhåller att den omorientering av energipolitiken, som har skett mot bakgmnd
av landets stora oljeberoende och riksdagens beslut i kärnkraftsfrågan, kan
förväntas även fortsättningsvis successivt ändra be-Ungelserna för
vattenfallsverkets verksamhet och ställa nya krav på insatser. Det är därför
angeläget att verkets organisation fortlöpande kan anpassas till
förändringarna så att effektiva arbetsformer uppnås. För alt på ett smidigt
sätt utan tidsutdräkt kunna ändra organisationen föreslås verket erhålla
bemyndigande att göra de justeringar i verkets organisation som utvecklingen
påkallar.

Ett
mera utvecklat samarbete med kommunerna kan i högre grad än hitfills göra det
aktuellt för valtenfallsverket alt bilda gemensamma bolag med en eller flera
kommuner eller att gå in som delägare i sådana bolag. F. n. underställs frågor
om bolagsbildning riksdagens prövning. I syfte att underlätta proceduren för
att etablera sådant samarbete föreslår verket att

- i
likhet med vad som har skett för domänverket - regeringen inhämtar

bemyndigande att fatta beslut om bildande av bolag eller förvärv av aktier i

bolaget.

I
skrivelsen tar vattenfalls verket även. upp frågan om formen för verkets rådgivande
verksamhet inom värmeförsöijningsområdet. Verket framhåller att denna
rådgivning, som är av begränsad omfattning, bäst utförs integrerat med
angränsande uppgifter inom främst kraftverksförvaltningarna.
Vattenfallsverkets medverkaii i projekt debiteras enligt verket efter
kommersiella gmnder. En särredovisning av sådan medverkan liksom av stamnätets
ekonomi kommer enligt verket att äga rum i framtiden. För egen del anser jag
att det är väsendigt att vattenfallsverkets breda energitekniska kunnande
utnyttjas på ett effektivt sätt.

Prop. 1981/82:125 43

Vatlenfallsverkel
anför vidare att förslaget Ull ny huvudorganisation har framlagts för
personalorganisationerna, vilka inte har haft någon erinran.

Till verkets skrivelse är
fogat ett samrådsyttrande från statskontoret, i vilket kontoret tillstyrker att
förslaget till ny huvudorganisation genomförs. Beträffande huvudavdelningen
för drift och förvaltning anser statskontoret att organisationsarbetet bör
fortsätta och bl. a. en översyn göras av ansvarsfördelningen mellan
huvudavdelningens olika organisationsenheter på central nivå. Statskontoret
anser vidare att budgetprocessen bör utformas som en dialog mellan
verksledning, huvudavdelningar och lokalförvaltningar samt att möjligheten att
till lokalförvaltningarna decentralisera ansvar och befogenheter bör tas Ull
vara.

Av
vattenfallsverkets skrivelse om deltagande tillsammans med Lilla Edets kommun i
ett aktiebolag iör fjärrvärmeförsörjning inom kommunen framgår bl. a. följande.

Valtenfallsverket deltar
sedan år 1979 i den kommunala energiplaneringen inom Lilla Edets kommun. En
projektgrupp har utrett frågan om värmeförsörjning av tätprten. En av
målsättningarna var atl klariägga de tekniska pch ekonomiska möjllighelerna att
via värmepump utnyttja energin i kyl-vattnet från Lilla Edets kraftstation för
uppvärmning av bebyggelsen.

Utredningen visar att
stora fördelar kan uppnås med ett fjärrvärmesystem inom Lilla Edets tätort. En
första utbyggnad av Qärrvärmesystemet skulle täcka ett effektbehov på ca 6 MW
och ha en energiomsättning på cirka 13 GWh. En värmepump som tillvaratar
spillvärme från Lilla Edets kraftstation kan bidra med upp till 60% av den
årliga energitillförseln. Enligt separat avtal skall vattenfallsverket uppföra
en värmepumpanläggning. Bolaget kommer att få tillgodoräkna sig viss andel av
överskottet för driften av värmepumpen. Genom installation av värmepumpen kan
också den beräknade årliga oljeförbrukningen minskas från ca 1 500 m till ca
500 m' eldningsolja 4 till ett värde av ca 1,5 milj. kr. Investeringar i
panncentral och fjärrvärmenät har kostnadsberäknats till 9,5 milj. kr. och i
värmepumpanläggning inkl. åtgärder i kraftstationen till 3,6 milj. kr. i 1981
års prisnivå. Förhandhngarna mellan vattenfallsverket och Lilla Edets kommun
om ett samarbete inom projektets ram har resulterat i ett konsortialavlal
mellan verket och kommunen. Överenskommelsen, som har träffats med förbehåll
för regeringens gpdkännande, innebär alt vattenfallsverket och kommunen går
samman i ett bolag, Lilla Edets Fjärrvärme Aktiebolag, med ändamål att
producera, försälja och distribuera fjärrvärme inom ett distributionsområde som
i princip motsvarar kommunen. Vardera parten skall äga 50% av akfierna i
bolaget. Verksamheten är avsedd all påbörjas den I juli 1982.

Fömtom
att utföra och driva erforderliga anläggningar för fjärrvärmeproduktion och
-distribution skall bolaget arbeta för exploatering av torv-och vedtillgångar
för värmeproduktion inom kommunen och på andra sätt arbeta för att minska
värmeförsörjningens oljeberoende.

Prop.
1981/82:125 44

För ett genomförande av projektet talar enligt valtenfallsverket
bl. a. att verket härigenom får erfarenhet av ett projekt för fjärrvärmeförsörjning
vid en kombination av hetvattencentral och värmepump. En avsevärt minskad
oljekonsumtion och ett minskat svavelutsläpp blir följden. Verket påpekar också
att projektet ligger i linje med statsmakternas intentioner om samarbete med
kommunerna inom energiförsörjningens område.

Finansieringen är avsedd att ske med aktiekapital,
avgifter, upplåning samt bidrag från myndigheter och organisafioner. Ett
tillskott på 500000 kr. erfordras för verkets andel av bolagets aktiekapital.

Genomförda kalkyler visar att en anläggning enligt de i
det föregående angivna fömtsättningarna ger ett driftunderskott under första
året men atl lönsamheten på längre sikt är god. Detta innebär att delägarna i
bolaget temporärt kan behöva tillskjuta ägartillskott under uppbyggnadsskedet
och under det första driftåret för alt täcka uppkomna förluster.
Ägartillskotten från vardera parten beräknas inte behöva översfiga 2 milj. kr.

Föredraganden

För egen del anser jag vattenfallsverkets förslag Ull ny
huvudorganisation väl gmndat. Den föreslagna organisationen ger enligt min
mening verket goda möjligheter att effekfivt utnyttja tillgängliga produktions-
och distributionsanläggningar samt atl aktivt verka för bl. a. en minskad
oljeanvändning pch en ökad användning av inhemska energikällor inom såväl el-som
värmeförsörjningen.

Den förstärkta planeringsfunktionen och sammanslagningen
av de två byggande huvudavdelningarna medför bättre förutsättningar för verket
att anpassa sig till anläggningsverksamhetens ändrade omfattning. Det föreslagna
ökade resultatansvaret för kraftverksförvaltningarna kommer enligt min mening
att leda till ökad effektivitet, decentralisering och ett intensifierat
samarbete med regionala och lokala organ. En omorganisation av valtenfallsverket
enligt de riktlinjer som verkel har föreslagit bör därför genomföras.

Statskontoret har i sitt samrådsyttrande lämnat synpunkter
på bl. a. ansvarsfördelningen mellan vattenfallsverkets centrala och regionala
organ. Verkets förslag till ny huvudorganisation innebär en ökad delegering av
befogenheter fill kraftverksförvaltningarna. Verket bör i det fortsatta
organisationsarbetet överväga ytterligare möjligheter till decentralisering av
den löpande affärsförvaltningen.

Vattenfallsverket har också aktualiserat frågan om formen
för verkets rådgivande verksamhet på värmeförsörjningsområdet. I likhet med
verket anser jag att det f. n. saknas motiv för ändring av dessa former.

Jag förordar att regeringen inhämtar riksdagens
godkännande av vad jag har anfört om vattenfallsverkets organisation.

Jag delar vattenfallsverkets uppfattning att verkets
organisation i framtiden på ett enkelt sätt bör kunna anpassas fill
utvecklingen. Däremot kan

Prop. 1981/82:125 45

jag
inte biträda vattenfallsverkets förslag om att verket självt bör få besluta om
framtida förändringar i organisationen. Organisafionsfrågornas karaktär är
enligt min mening sådana att de bör ankomma på regeringen att besluta om. Jag
förordar att regeringen inhämtar riksdagens medgivande att i fortsättningen
besluta om sådana ändringar i vattenfallsverkets organisation som den framtida
utvecklingen kan ge anledning fill. Medgivandel skall självfallet inte avse de
fall då medel erfordras eller då vissa tjänster avses inrättas. I sådana fall
kommer riksdagens medverkan alltjämt att erfordras.

Efter
ett genomförande av den förordade omorganisationen av verket kommer antalet
huvudavdelningar att vara oförändrat vilket innebär bl. a. att antalet tjänster
som chef för huvudavdelning inte förändras i förhållande till vad som gäller i
nuvarande organisation. Tjänsterna har dock i två fall fått ett väsentligt
ändrat innehåll.

Vattenfallsverket
har föreslagit att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att besluta i
frågor angående bildandet av bolag med verket som intressent och angående
verkets förvärv av aktier i bolag. Därigenom skulle enligt verket samarbetet
med kommunerna och medverkan i regionala och lokala energiförsörjningsprojekt
underlättas.

Vattenfallsverket
förvaltar f. n. statens aktier i ett antal produktions- och distributionsföretag
inom energiområdet. Vad gäller distributionsbolag finns i dag en ram på 30
milj. kr. inom vilken regeringen kan medge vattenfallsverket att förvärva
aktier eller andelar. Som verket framhåller kan ett mer utvecklat samarbete
mellan verket och främst kommunerna aktualisera ett ökat antal bolagsbildningar
och aktieförvärv. Det är enligt min mening väsentligt alt ett sådant samarbete
underlättas. Jag föreslår därför att formerna förenklas för förvärv av aktier
och bildande av bolag inom ramen för vattenfallsverkels uppgifter eller med
nära anknytning till dessa.

Jag
förordar att regeringen inhämtar riksdagens medgivande att besluta i frågor
rörande förvärv av aktier eller bildande av bolag inom ramen för vattenfallsverkels
uppgifter eller med nära anknytning fill dessa. Medgivandet bör begränsas fill
att gälla bolag med ett bundet eget kapital på högst 5 milj. kr. inom ramen för
verkels investeringsanslag. Bolagsbildningar för andra typer av bolag än
distributionsbolag bör begränsas till ett för vaije år fastställt belopp. För
budgetåret 1982/83 har detta belopp beräknats till ca 75 milj. kr. En
redovisning av de bolagsbildningar som har skett under året kommer påivanligt
sätt atl lämnas till riksdagen i budgetpropositionen.

Vattenfallsverkets
förslag att verket tillsammans med Lilla Edets kommun bildar ett aktiebolag
för fjärrvärmeförsörjning inom kommunen anser jag vara ett värdefullt initiativ
från energipolitisk utgångspunkt. Att ta lill

5
Riksdagen 1981/82. I saml. Nr 125

Kartong:
S. 45, rad 33-35 Står; för andra budgetår. Rättat till: begränsas till

--- 5
milj. kr. inom ramen investeringsanslag.

Prop. 1981/82:125 46

vara
de möjligheter som finns för att ersätta olja med andra bränslen har länge
betecknats som en av energiförsörjningens huvuduppgifter.

Det
är angeläget atl den resurs som vattenfallsverket utgör tas till vara för att
t. ex. i samarbete med kommunerna främja en övergång från olja fill andra
bränslen eller uppvärmningsformer. Den form för samarbete mellan verket och en
kommun som här har föreslagits visar hur en sådan övergång kan åstadkommas.

Vattenfallsverkets
planerade samarbete med Lilla Edets kommun är ett exempel på den typ av
bolagsbildning mellan verkel och en eller flera kommuner som, i likhet med vad
jag nyss har anfört, kan komma att bli allt vanligare i framtiden. Frågan om
medgivande till denna bolagsbildning kan prövas av regeringen om riksdagen
lämnar regeringen ett bemyndigande i enlighet med vad jag fidigare har
förordat.

Mot bakgmnd
av vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna
vad jag har förordat i fråga om statens vatlenfallsverks

organisation och medge regeringen atl i fortsättningen besluta

om ändring i denna,

2. bemyndiga
regeringen att besluta öm alt bilda aktiebplag eller

förvärva aktier i sådant bolag inom statens vattenfallsverks verk

samhetsområde i enlighet med vad jag har anfört.

[3]
E 11. Lån till förprojektering av naturgasledningar m. m. Under denna

mbrik
har i statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ett reservatipnsanslag
av 22 milj. kr. (prpp. 1980/81:90 bil. 1 s. 435, NU 1980/81:60, rskr
1980/81:381). Medlen har ställts Ull förfogande för Swedegas AB i form av län
med villkorlig återbetalningsskyldighet för alt täcka utrednings- och
förprojekteringskostnader m. m. rörande import av naturgas till Sverige.

I
skrivelse den 2 februari 1982 har Swedegas AB hemställt om medel för vissa
investeringar och för bolagets fortsatta utredningsverksamhet under år 1982.

Investeringarna
avser projektering och upphandling av en rörledning för transport av naturgas
under Öresund till Klagshamn söder om Malmö och därifrån till Hasslarp i
trakten av Helsingborg. Genom denna stamledning avses naturgas komma att
levereras från Danmark till sydvästra Skåne för det s. k. Sydgasprojektets
behov med början hösten 1985. Enligt riktlinjerna för genomförande av
projektet (prop. 1979/80:170, NU 1979/80:70, rskr 1979/80:410) skall Swedegas
äga och finansiera stamledningen, medan byggande och drift av ledningen skall uppdras
åt Sydgas AB. Sydgas skall svara för grenledningarna till de lokala
gasdistributörerna inom området. Ansökan om koncession för stamledningen har
ingetts till svenska och danska myndigheter.

Swedegas
AB

Investeringskostnaden
för stamledningen i penningvärde den I januari 1981 beräknas preliminärt till
ca 310 milj. kr. för en kapacitet av ca 2000

Prop.
1981/82:125 47

milj.
m gas om året. En ledning för enbart Sydgasprojektets behov, dvs. ca 440 milj. m'
om året, beräknas kosta ca 195 milj. kr. Marginalkostnaden uppgår alltså till
ca 115 milj. kr. eller ca 37% av den totala kostnaden. Swedegas anser det vara
i konsekvens med statsmakternas beslut om förskottsbetalning för rätten att i
Danmark transportera upp till ca 2000 milj. m' om året att den svenska
transportkapaciteten blir lika stor. Swedegas bedömer att det finns goda
förutsättningar för att en på så sätt utbyggd stamledning kommer att utnyttjas
fullt. Omfattande marknadsstudier utförs rörande avsättningen av gas norr om Sydgasområdet.

Medelsbehovet
under återstoden av innevarande budgetår och under andra halvåret 1982 beräknas
av Swedegas till 45 milj. kr., varav 41 milj. kr. för investeringar i
stamledningen och 4 milj. kr. för bolagels utredningsverksamhet m. m. Sistnämnda
belopp innefattar bl. a. Swedegas insatser i samband med Projekt gastransitering,
dvs. den förprojektering av en ledning för transport av nordnorsk naturgas
genom Sverige till kontinenten som statens vattenfalls verk enligt regeringens
uppdrag den 10 september 1981 skall genomföra i samarbete med Swedegas. Viss
annan verksamhet, bl. a. förprojektering av ledningar för import av naturgas
från Sovjetunionen och utredningar om möjligheter till underjordisk lagring av
gas, har däremot visat sig kunna senareläggas.

Swedegas
hemställer om ett nytt lån om 20 milj. kr. med villkorlig återbetalningsskyldighet.
Lånet är avsett att täcka kostnaderna för utredningsverksamheten och för en
del av investeringarna i den förut nämnda stamledningen. Återstoden av
medelsbehovet avses komma atl täckas genom kortfristig upplåning med
statsgaranti.

Föredraganden

Enligt
min mening kan behovet av ytterligare medel lill Swedegas verksamhet under år
1982 begränsas till 18 milj. kr. Ett lån på detta belopp bör ställas till
bolagets förfogande. Liksom tidigare bör villkoriig återbetalningsskyldighet
gälla. Det ankommer på regeringen att meddela närmare villkor för lånet. Jag
räknar liksom Swedegas med att huvuddelen av investeringarna i stamledningen länefinansieras.
Regeringen äger besluta . om garanti för upplåningen inom ramen för den år 1975
införda statsgarantin för utvinning m. m. av olja, naturgas och kol.

Frågor
om finansieringen av Sydgasprojektel i dess helhet kommer att tas upp under
nästa budgetår på grundval av aktuella beräkningar av kostnaderna för såväl
stamledningen som övriga delar av projektet. Jag räknar med att även frågor om Swedegas
behov av eget kapital och av medel för utredningsverksamheten kommer att prövas
i sammanhanget. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Lån till förprojektering av naturgasledningar m.m. på till-läggsbudget III
till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservafionsanslag av
18000000 kr.

Prop. 1981/82:125 48

G.
Statsägda företag

[4]
G 17. Finansiering av stirlingmotorutveckling. Något anslag för detta ändamål
finns inte upptaget i statsbudgeten för budgetåret 1981/82.

Frågan
om finansiering av ett ulveckhngsprojekt rörande utvecklingen inom KB United
Stirling (Sweden) AB & Co (United Stirling) har behandlats av riksdagen
varje år sedan år 1972. Därvid har lämnats redogörelser för projektets läge.
Hälften av andelarna i kommanditbolaget förvaltas direkt och via United
Stirling AB av förenade fabriksverken (FFV), medan övriga andelar ägs direkt
och indirekt av det sedan år 1979 statsägda Kockums Air AB. Redogörelser har
också sedan år 1979 lämnats till riksdagen för FFV:s medverkan i utvecklingen
av en mindre stirlingmotor inom FFV Industriprodukter AB. I prop. 1980/81; 161
om finansiering av stirlingprojektet, m.m. lämnades den senaste redpgörelsen
för projekten och finansieringen av dem.

Genom
beslut av riskdagen av år 1981 (prop. 1980/81: 161, NU 1980/ 81:59, rskr
1980/81:369) har finansieringen av de båda sUrlingprojekten fått en lösning
fram t.o.m. utgången av verksamhetsåret 1981. Beslutet har medfört bl. a. art
United Sliriing kunnat återbetala de lån som bolaget tidigare tagit upp i
Sveriges Investeringsbank AB för att delvis finansiera verksamheten t. o. m. år
1979. Bolagets upplåning omfattar numera främst ett statligt lån med villkorlig
återbetalningsskyldighet på 46,8 milj. kr. jämte ränta.

United
Stirling är lokaliserat till Malmö och Linköping och har f. n. 148 anställda,
sedan sfirlingverksamheten inom FFV Industriprodukter överförts till United
Stirling. Dessutom har företaget två dotterbolag i USA med totalt 14 anställda.
Sedan våren 1981 har en avsevärd personalminskning genomförts till stor del
genom omplacering inom FFV. Nyligen avslutade förhandlingar innebär att 51
personer varslats om uppsägning.

Förenade
fabriksverken

FFV
har i skrivelse den 26 februari 1982 hemställt om medel för finansiering av
den fortsatta sfirlingmotomtvecklingen vid United Stirling. Av FFV:s skrivelse
framgår i huvudsak följande.

Genom
de beslut som fattades av riksdagen våren 1981 om bl. a. finansieringen av surlingprojeklet
lades grunden för en ny fas i projektet. Riksdagens beslut baserades på flera
kvalificerade utredningar av fristående konsulter rörande bl.a. stirlingmotorns
framtida konkurrenskraft. Med hjälp av de medel som beviljats har United Sfirling
kunnat rekonstmeras finansiellt. Sfirlingmotorutveckling drevs tidigare inom
ramen för såväl United Stirling som FFV Industriprodukter. I enlighet med de
intentioner som redovisades i prop. 1980/81; 161 har verksamheten i United Sliriing
och FFV Industriprodukters stirlingverksamhet i Linköping samordnats inom ramen
för United Stirling. Denna samordning underlättar möjligheten

Prop. 1981/82:125 49

alt
prioritera bland de projekt som hittills har drivits. Fortsatt arbete bedrivs
såväl i Malmö som i Linköping.

I
den utredning som gjordes av fonden för industriellt utvecklingsarbete (Industrifonden)
under hösten 1980 om stirlingprojektet rekommenderades bl. a. en koncentration
till färre delprojekt samt inriktning mot tillämpningar där en tidig
introduktion av motorn på marknaden är möjlig. United Stirling har med hänsyn lill
dessa rekommendafioner reviderat sin verksamhetsplan från år 1979. Bolaget har
beslutat alt koncentrera sig på tre t. v. egenfinansierade exploateringsprojekt
nämligen generatoraggregat, och system för elgenerering genom solvärme samt
energisystem för under-vattensbmk. Dessutom skall uppdragsfmansierade projekt
drivas, t. ex. uppdraget för amerikanska myndigheters räkning att utveckla en
bilmotor byggd på stirlingprincipen. Detta projekt har på gmnd av uppnådda
resultat fått fortsatt stöd trots de stora neddragningar som gjorts av denna
typ av stöd.

Inom
solenergiområdet har stirlingmotorn en unik konkurrenssituation, då den medger
omvandling av solenergi till elenergi med myckel hög verkningsgrad.

United
Stirling deltar sedan år 1979 i ett utvecklingsprojekt, som delvis finansieras
av amerikanska myndigheter, i syfte att utveckla system för elenergiförsörjning
genom att utnyttja solvärme för drift av en stirlingmotor. Prov har visat att stirlingmotorn
kommer att uppnå förväntade höga prestanda.

För atl
lyckas med att snabbt överföra de befintliga molorprototyperna till
kommersiellt konkurtenskraftiga produkter är det enligt FFV nödvändigt för
United Stirling att samarbete med företag som kan filiföra ny kompetens
etableras.

De
krav som bör ställas på framtida samarbetspartners är kompetens och resurser
avseende bl. a. tillverkning och marknadsföring av motorer och system i vilka
motorer ingår. Lämpliga samarbetspartners måste också ha tillräcklig finansiell
styrka för att kunna bära de risker som är förknippade med en exploatering.
Med hänsyn bl. a. till marknaden för de valda exploateringsprojekten är det mest
ändamålsenligt att söka sådana i Förenta staterna. United Sliriing har
engagerat ett amerikanskt bankförelag för att biträda vid detta sökarbete efter
samarbetspartners för deltagande i s.k. joint-ventures kring något eller några
av de projekt som United Stirling har prioriterat. Ett konkret resultat från
detta arbete beräknas föreligga tidigast under sommaren 1982.

Svenska
staten har hittills bekostat en stor del av United Stirlings verksamhet. Den
bärande tanken bakom detta har varit att lägga en teknisk grund för industriell
verksamhet i Sverige. Ursprungligen var inriktningen atl produktion av
kompletta motorer skulle ske i Sverige. I ett senare skede förändrades
inriktningen till att gälla svensk komppnentlillverkning. United Stirling
planerades förbli ett utvecklingsföretag. Exploateringen av

Prop. 1981/82:125 50

utvecklingssatsningen
skulle ske dels genom licensgivning till etablerade motortillverkare, dels
genom tillverkning i Sverige av sfirlingspecifika komponenter. En allmän
utgångspunkt för de förhandlingar som nu bedrivs med udändska företag bör
enligt FFV vara att det är angeläget alt bibehålla någon fprm av industriell
verksamhet i Sverige. Genom att medverka som leverantör av tjänster eller
komponenter bedöms det möjligt att uppnå detta mål och samtidigt fä en
tillräcklig bas för lönsam fortlevnad. Detta torde dock förutsätta atl United Sliriing
medverkar i exploateringen på ett mer aktivt sätt än bara som ett renodlat
konsultföretag. De stora risker som är förknippade med exploateringen av en ny
motortyp måste dock i första hand övertas av blivande samarbetspartner. United
Stirling torde dock inte helt kunna undandra sig ett risktagande, t. ex. som
leverantör av s. k. förserier.

FFV
framhåller sammanfattningsvis att en mängd åtgärder vidtagits inom United
Stirling under år 1981 i syfte att skapa ett företag som på ett akUvt sätt
skall kunna medverka i exploateringen av kommersiella stirling-motorer. Exempel
på detta är finansiell rekonstruktion, reviderad verksamhetsplan och samordnad
organisation. Det förhandlingsarbete som nu har påbörjats med tänkbara samarbetspartners
beräknas emellertid inte vara avslutat vid en sådan tidpunkt att det annat än
marginellt påverkar företagets finansiering av verksamheten under år 1982.
Bruttokostnaden för United Stirlings verksamhet beräknas för år 1982 till ca 48
milj. kr. varifrån kan dras intäkter på ca 18 milj. kr. FFV hemställer att
nettokostnaden, 30 milj. kr., finansieras med anslag över statsbudgeten. Det
nu erforderliga beloppet är avsevärt mindre än tidigare års nettokostnader för det
totala stirlingprogrammet. En ytterligare reducering kan förutses även för
kommande år om projektet drivs vidare.

FFV
anmäler samtidigt att verksamheteri i United Stirling hittills drivits inom
ramen för ett kommanditbolag. Det urspmnglinga skälet till att denna associationsform
valdes var främst skattetekniskt. Med ett helstalligt ägande eller med delvis
utländskt ägande av bolaget är denna form mindre lämplig. Verksamheten inom KB
United Stirling (Sweden) AB & Co kommer därför under år 1982 alt överföras
till ett aktiebolag, United Stiriing AB.

Föredraganden

Genom
de beslut som fattades av riksdagen våren 1981 skapades förutsättningar att
finna samarbetspartner till United Stirling för att kommersiellt exploatera
den inom bolaget bedrivna slirlingmotomlvecklingen. De utredningar som föregick
beslutet i riksdagen visade att stirlingprojeklen har möjligheter till lönsamhet
men att de är förknippade med avsevärda risker, framför allt marknadsrisker. De
tekniska problem som återstår bedöms kunna lösas även om detta kräver
omfattande resurser. Som jag angav i prop. 1980/81:161 bör förutsättningen för
ett framgångsrikt resultat

Prop.
1981/82:125 51

vara
att de rekommendationer som givits av Industrifonden följdes av företaget. Det
arbete som bedrivits inom United Stirling i syfte att inrikta förelaget i
enlighet med Industrifondens rekommendationer, har pågått sedan våren 1981.
Enligt min bedömning har den genomförda samordningen mellan verksamheterna i
Malmö och Linköping och koncentrationen till färre projekt gjort United
Stirling till en mer intressant samarbetspartner än som tidigare varit fallet.
Sökandet efter samarbetspartner var enligt vad jag erfarit fidigare inriktat pä
främst svenska företag. Det har inte varit möjligt att knyta sådana till
projektet. Förklaringen till detta kan vara att projekten fortfarande är mer
långsiktiga och omfattande än vad som i regel kan accepteras av svenska
företag. Det huvudsakliga skälet torde dock enligt min mening vara atl
marknaden i Sverige för United Stirlings aktuella tillämpningsprojekt är
otillräcklig för en kommersiell lansering.

De
förhandlingskontakter som tagits med främst amerikanska företag visar atl det
med dessa finns större förutsättningar att komma fill en uppgörelse om
samarbete. Jag bedömer det som helt nödvändigt för att kunna exploatera
projekten att kvalificerade samarbetspartners knyts till projekten eller fill
United Stirling för att på detta sätt tillföra företaget såväl kompetens på ohka
områden som finansiella resurser.

De
åtgärder som hittills vidtagits inom United Stiriing har varit avsedda att
lägga grunden för ett aktivt förhandlingsarbete, men har tagit längre lid än
beräknat. Något resultat av förhandlingar med möjliga samarbetspartner har
därför ännu inte kunnat presenteras, vilket varit den ursprungliga avsikten.
Jag utgår från att frågan om industriell verksamhet i Sverige som ett resultat
av exploateringen behandlas vid dessa förhandlingar. I avvaktan på att
förhandlingarna slutförs bör enligt min mening staten svara för 25 milj. kr. av
United Stirlings nettokostnad för verksamheten under år 1982. Jag anser att FFV
bör finansiera återstoden av kapitalbehovet. Jag avser att återkomma om
verksamheten under följande år, dä resultat av förhandlingar föreligger. Jag
vill i detta sammanhang erinra om att United Stirling inte fick något nytt
stadigt fillskoll för verksamheten i Malmö under år 1981 utan anslagna medel
användes i sin helhet att återbetala skulder till Sveriges Investeringsbank.
Jag förordar att ett reservafionsanslag av 25 milj. kr. för ändamålet tas upp
på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1981/82.

FFV
har anmält att verksamheten inom stiriingprojektet som f. n. bedrivs inom KB
United Stirling (Sweden) AB & Co under år 1982 avses atl överflyttas till
United Stiriing AB. Detta medför att det av riksdagen beviljade lånet Ull KB
United Stiriing (Sweden) AB & Co på 46,8 milj. kr. jämte ränta (prop.
1979/80: 125 bil. 11, NU 1979/80:58, rskr 1979/80:346) bör ändras ull att gälla
för United Stiriing AB. Jag förordar att riksdagens samtycke fill detta
inhämtas.

Med
hänvisning till vad jag sålunda har anfört hemställer jag att regeringen
föreslår riksdagen att

Prop. 1981/82:125 52

1.
bemyndiga regeringen att medge
att Lån till KB United Stirling (Sweden) AB & Co får överföras fill United
Stirling AB i enlighet med vad jag har förordat,

2.
till Finansiering av stirlingmotorutveckling
på tilläggsbudget III . Ull statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservafionsanslag
av 25000000 kr.

[5]
G 18. Kostnader för avveckling av viss utbildning vid Telub AB. Telub AB
bildades år 1963 enligt beslut av riksdagen (prop. 1963:114, SU 1963:135, rskr
1963:319) för att svara för underhållet av viss del av försvarets telemateriel.
Bolaget ägdes fram till årsskiftet 1976/77 till 51 % av staten och till 49% av
vissa företag inom svensk teleindustri. Den 1 januari 1977 förvärvade staten
resterande aktier i bolaget. Aktierna i Telub förvallades ursprungligen av
förenade fabriksverken (FFV). Efter beslut av riksdagen (prop. 1978/79; 125
bil. 11, NU 1978/79; 54, rskr 1978/79; 447) överfördes aktierna i bolaget den 1
juli 1979 till ett nybildat, av staten helägt, förvaltningsbolag, FFV Företagen
AB. Akfierna i detta bplag förvaltas av FFV.

Telub-koncernen
har numera ca 1000 anställda. Huvudkontoret är förlagt till Växjö, där också
huvuddelen av företagets anställda finns.

Telubs
satsning på ett civilt produktprpgram vilket successivt växt fram under 1970-talet
medförde att förelaget under åren 1979-1980 uppvisade förluster. Under år 1981
har ett omfattande rekonstmktionsprogram genomförts vilka lett lill en
betydande resultatförbättring redan under år 1981. På gmnd av de tidigare
förlusterna har emellertid ackumulerade reserver till stor del förbmkats. Telubs
aktiekapital uppgår per den 31 december 1981 till 16 milj. kr.

Telub
AB ingick den 17 mars 1979 ett avtal med The Military Procure-ment of Libyan
Armed Forces (kunden) om utbildning av omkring 100 libyska ungdomar i tekniska
ämnen under ca fyra år i Växjö.

Bakgrunden
till detta avtal liksom också frågor rörande utbildningen har utförligt
presenterats för riksdagen i två betänkanden från konstitutionsutskottet (KU
1979/80; 50 och KU 1980/81; 25). På uppdrag av regeringen har f. d.
regeringsrådet Carl Åbjörnsson utrett frågans tidigare behandling inom
regeringen och regeringskansliet. Utredningsmannen har avlämnat betänkandet (SOU
1981:48) Telubaffären.

Den
nya ledningen för Telub informerade i januari 1981 representanter för
regeringen om att det framkommit nya fakta om innehållet i utbildningen. Vid
sidan av de utbildningsplaner som dittills företetts fanns kursplaner och
åtaganden gentemot kunden som fidigare endast hade varit kända av Telubs
tidigare verkställande direktör. Detta innebar att utbildningen, enligt
avtalet, under ett slutskede skulle innehålla militära tillämpningsövningar
och annan utbildning med militärtekniska inslag.

Prop. 1981/82:125 53

Styrelsen
för Telub AB beslöt den 2 febmari 1981 att snarast ta upp diskussioner med
kunden i syfte att, enligt de intentioner som framförts av företrädare för
regeringen, genomföra en ändring av utbildningen. Ändringen skulle syfta till
att kursplanerna endast skulle komma att innehålla en allmän teoretisk
utbildning utan mililärtekniska inslag i enlighet med vad som tidigare
presenterats för representanter för regeringen. Den kon-trakterade utbildningen
strider inte mot gällande svensk lag. Styrelsen beslöt också att uppdra åt
ordföranden, generaldirektören Olof Lund, att snarast uppta diskussioner med
representanter för industridepartementet för att erhålla sådana besked att Telubs
utveckling inte skulle äventyras med anledning av en ändring av avtalet och
därmed sammanhängande kpstnader. Kpstnaderna vid ett avbrptt i utbildningen
bedömdes vara så stora att en garanti för företagets fortbestånd krävde beslut
av regeringen..

Från
samma tidpunkt och fram till slutet av november 1981 har representanter för Telub
sammanträffat med representanter för den libyske avtalspartnern vid flera
tillfällen i syfte att nå en uppgörelse om bl. a. utbildningens innehåll.
Under förhandlingarna har Telub framhållit att bolaget anser att kunden på gmnd
av för sen betalning gjort sig skyldig lill ett kontraktsbrott. Någon
uppgörelse har inte kunnat nås med kunden om ett ändrat innehåll i
utbildningen. Detta har medfört att kunden beordrat samtliga elever att avbryta
utbildningen, vilket också skedde den 6 januari 1982.

Genom
att utbildningen avbrufits i förtid belastas Telub med kostnader. Som exempel
härpå kan nämnas kostnader för avveckling av utbildningen, bl. a. kostnader för
en specialbyggd skola, nedskrivning av fordringar för fullgjord utbildning samt
av kunden ianspråktagna bankgaranlier, vilka av Telub ställts som säkerhet för
ett fullgörande av avtalet.

På
grundval av beräkningar som gjorts inom Telub har avvecklingskostnaderna
beräknats till högst 57 milj. kr. Del slutliga utfallet är i stor utsträckning
beroende av kundens åtgärder.

Svenska
staten och Telub har i december 1981 träffat ett avtal, med förbehåll för
riksdagens godkännande, om att staten skall ersätta bolaget för de nämnda
avvecklingskostnaderna resp. för utebliven betalning för redan utförd
utbildning. I avtalet behandlas också frågor rörande de skadeståndsanspråk som
kan komma att riktas mot Telub som en följd av att utbildningen inte fullföljs
i enlighet med avtalet med kunden. Eventuella tvister mellan Telub och kunden
handläggs av libysk domstol. Det fullständiga innehållet i avtalet mellan
svenska staten och Telub bör inte komma till motpartens kännedom. Någon
redogörelse för avtalet bör därför inle lämnas i detta sammanhang. Jag är
beredd att ge berört utskott fullständig informafion om avtalets innebörd.
Riksdagens godkännande av det nu träffade avtalet i vad avser ekonomiska
förpliktelser för staten bör inhämtas.

Jag
anser atl Telub bör ersättas för de kostnader som företaget drabbats av eller
kan komma att drabbas av genom att avtalet med kunden upphört i

Prop. 1981/82:125 54

förtid.
Kostnaderna kan bedömas vara så omfattande att Telubs fortsatta positiva
utveckling hotas om särskilda åtgärder inte vidtas. Jag vill i detta sammanhang
erinra om alt konstitutionsutskottet i sitt betänkande 1980/ 81:25
"noterar med tillfredsställelse atl styrelsen för Telub nu har inlett
förhandlingar med kunden i syfte att avveckla den del av utbildningsprogrammet
som har militär inriktning."

Jag
förordar att staten lämnar ersättning till Telub för avvecklingskostnader m.m.
med högst 57 milj. kr. Ett reservationsanslag för ändamålet bör tas upp på
tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1981/82. Del ankommer
enligt avtalet på regeringen att reglera ersättningen.

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen förelår
riksdagen att

1.
godkänna avtalet mellan staten
och Telub AB i vad avser ekonomiska förpliktelser för staten,

2.
till Kostnader för avveckling
av viss utbildning vid Telub AB på tilläggsbudget III till statsbudgeten för
budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 57000000 kr.

[6]
G 19. Kapitaltillskott till Statsföretag AB. Något anslag för detta ändamål
finns inte upptaget i statsbudgeten för budgetåret 1981/82.

I prop.
1981/82:56 om kapitalfillskott till vissa statliga företag m.m. anmälde jag att
jag avsåg att genomföra en omprövning av förutsättningarna för Statsföretags
verksamhet. Genom riksdagens beslut hösten 1981 (prop. 1981/82:56, NU
1981/82:13, rskr 1981/82:82) har de ekonomiska problemen inom Luossavaara-Kiimnavaara
AB (LKAB) och SSAB Svenskt Stål AB fått en lösning.

Under
hösten 1981 stod det klart att även Statsföretagsgmppen i övrigt skulle komma
att behöva stora kapitalfillskott. Bl. a. har resultatutvecklingen inom AB
Statens Skogsindustrier (ASSI), Beroxo AB och AB Eiser varit negativ.

En
genomgripande analys av den ekonomiska/finansiella situationen inom
Statsföretagsgruppen har på mitt uppdrag utförts av Öhrlings Revisionsbyrå AB.
Enligt denna analys kan kapitalbehovet för gruppen för åren 1982-1984 bli
mycket omfattande.

Mot
den bakgmnden har jag tillsatt en arbelsgmpp för att studera Statsföretags
fortsatta verksamhet och finansiering.

Målet
för utredningsarbetet är att lägga fram förslag om hur kapitalbehovet inom Statsföretagsgmppen
skall tillgodoses och föreslå vissa riktlinjer för Statsföretags fortsatta
verksamhet. Ett led i den planerade finansiella rekonstmktionen av
Statsföretagsgruppen är att åstadkomma ökad över-blickbarhet och effekfivisering
av verksamheten. Arbetsgruppen skall utarbeta förslag om Slatsföretagsgmppens stmktur
och organisation. Utredningsarbetet beräknas vara avslutat under hösten 1982.
Detta innebär att ett förslag om Slatsföretagsgmppens organisafion,
finansiering, m. m. kan föreläggas riksdagen tidigast under hösten.

Prop. 1981/82:125 55

Statsföretagsgruppens
finansiella ställning är ansträngd och gmppen behöver rekonstrueras
finansiellt. Gruppen redovisade för år 1981 en förlust efter finansnetto på
600 milj. kr. Om ersättning som staten lämnat för att täcka förluster i vissa
dotterbolag frånräknas, uppgår 1981 års förlust till 1400 milj. kr. För de
närmaste åren fömtses fortsatta stora underskott. Moderbolagets likviditets-
och upplåningssituation är sådan att enligt Statsföretags bedömning kan brist
på likvida medel uppstå under hösten 1982.

Jag
anser att staten i avvaktan på förslag om bl. a. Statsföretags finansiering
genom ett särskilt stöd bör trygga bolagets likviditetsutveckling under
innevarande år. Enligt min beräkning bör 300 milj. kr. anslås för detta ändamål
i form av ett tillskott. Jag förordar att ett reservationsanslag för ändamålet
tas upp på tilläggsbudget III fill statsbudgeten för budgetåret 1981/82.

Med
hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen

alt
fill Kapitaltillskott till Statsföretag AB på tilläggsbudget III till
statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservafionsanslag av
300000000 kr.

[7]
Vissa bemyndiganden för förenade fabriksverken

Förenade
fabriksverken

Förenade
fabriksverken har i skrivelser den 7 december 1981 och den 10 mars 1982
hemställt om ändringar av vissa bemyndiganden.

År
1979 bildades ett förvaltningsbolag för de av staten ägda bolag vilkas aktier FFV
tidigare förvaltat. I samband härmed bemyndigades FFV att gå i borgen för lån
på högst 25 milj. kr. till förvaltningsbolagel FFV Företagen AB (prop.
1978/79:125 bil. 11, NU 1978/79:54, rskr 1978/79:447). FFV har hemställt dels
att borgensramen höjs från 25 milj. kr. till 50 milj. kr., dels att medgivandet
att teckna borgen utvidgas till att även gälla lån som upptas av dotter- eller dotterdolterbolag
till FFV Företagen AB. FFV har därvid anfört att flera av dotterbolagen inte
har en tillräcklig lånekapacitet bl. a. på gmnd av tidigare förluster.
Förlustkällorna har bearbetats intensivt och vidtagna åtgärder kommer att få
full effekt under år 1982. FFV har behov att få göra större borgensåtaganden
för att för enskilda bolag inom bolagsgmppen kunna ordna en rimlig
externfinansiering. Det nuvarande bemyndigandet för FFV gäller endast borgen
för lån till FFV Företagen AB och inte för lån till något av dotter- eller
dotterdotterbolagen i bolagsgruppen. Detta har inneburit svårigheter vid behov
av borgensåtaganden för dessa bolags upplåning.

FFV
har genom tidigare beslut av riksdagen medgivits rätt att lämna ägartillskott
till FFV Företagen AB, senast 30 milj. kr. för verksamheten under
verksamhetsåret 1981 (prop. 1980/81:161, NU 1980/81:59, rskr

Prop.
1981/82:125 56

1980/81:369).
FFV har anhållit om ett generellt bemyndigande att lämna årliga ägartillskott
till FFV Förelagen AB med ett belopp om högst 25 milj. kr. per år. FFV avser
utnyttja ett sådant bemyndigande först sedan verket fullgjort kravet pä
inleverans av överskott till statsverket. Verket framhåller att de
ägartillskott som verket hitfills fått till stånd att lämna efter beslut av
riksdagen för varje år varit avsedda att täcka förluster i några av dotterbolagen
till FFV Företagen AB. Det rekonstruktionsarbete som gjorts i dessa bolag måste
enligt FFV följas av åtgärder för att stärka företagens soliditet och därigenom
bl. a. möjliggöra expansion. För detta krävs alt FFV får rätt atl av genererade
vinstmedel bl. a. öka aktiekapitalet i bolagen inom bolagsgruppen.

Föredraganden

FFV
har tidigare medgivits rätt att teckna borgen för lån till FFV Företagen AB. FFV
har begärt att den nu gällande borgensramen skall höjas från 25 milj. kr. till
50 milj. kr. Jag är inte nu beredd att förorda en sådan höjning. FFV har också
begärt att borgensramen skall få användas till att inte bara lämna borgen för
lån till FFV Företagen AB utan också för lån direkt till FFV Företagens dotter-
och dotterdotterbolag. Jag anser att bemyndigandet för FFV att lämna borgen för
lån bör utvidgas på det sätt FFV begärt. Jag förordar således att FFV medges
rätt alt inom en ram av högst 25 milj. kr. jämte ränta lämna borgen för lån
till FFV Företagen AB eller till detta bolags dotter- eller dotterdolterbolag.

FFV
har vidare hemställt om generell rätt att lämna ägartillskott lill FFV Företagen
AB med högst 25 milj. kr. per verksamhetsår.

Det
är enligt min mening väsentligt atl de bolag som ingår i koncernen FFV
Företagen AB har en sådan soliditet atl de av egen kraft kan finansiera sitt
behov av såväl normalt rörelsekapital som kapital för en viss expansion. Jag
anser att FFV i stället för att lämna borgen för företagens upplåning bör ha
möjlighet att tillföra bolagsgruppen kapital från inom verket genererade
vinstmedel. Sådana beslut kan behöva fattas snabbt. Jag förordar därför atl
regeringen bemyndigas atl efter hemställan medge FFV rätt att för varje
verksamhetsår fr. o. m. verksamhetsåret 1982 lämna\ägar-tillskott till FFV
Företagen AB med högst 25 milj. kr.

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att

1.
medge att lämnade bemyndiganden
för regeringen atl medge förenade fabriksverken att lämna borgen för lån till FFV
Företagen AB får användas i enlighet med vad jag har förordat,

2.
bemyndiga regeringen att medge
förenade fabriksverken atl lämna ägartillskott till FFV Företagen AB med högst
25000000 kr. per verksamhetsår i enlighet med vad jag har förordat.

Prop. 1981/82:125 57

[8]
Ändrade föreskrifter för visst anslag. I skrivelser den 20 december 1978 och
den 5 juni 1980 har riksdagen anmält sina beslut med anledning.av prop.
1978/79:49 om vissa varvsfrågor och prop. 1979/80: 165 om vissa varvsfrågor, m.m.
(prop. 1978/79:49, NU 1978/79:17, rskr 1978/79:115 och prop. 1979/80:165, NU
1979/80:69, rskr 1979/80:405). Riksdagen har därvid anvisat 125 milj. kr. under
reservationsanslaget Bidrag vid fartygsexport till utvecklingsländer samt
medgivit att kreditgränserna för bidrag till fartygsexport till
utvecklingsländer får avse kontrakt som tecknats före den 31 december 1983 och
att stödet skall kunna utgå även vid försäljning av sådana nya produkter som
varven kan komma att producera inom ramen för sin ändrade
produktionsinriktning.

Det för budgetåret 1978/79
anvisade anslaget B 25. Bidrag till fartygsexport till utveckhngsländer har
inte utnyttjats inom den gångna treårsperioden. Enligt min mening bör möjlighet
skapas för att disponera detta anslag även efter utgången av innevarande
budgetår för kontrakt som tecknats före den 31 december 1983. Jag förordar att
detta får göras. Regeringen bör inhämta riksdagens medgivande härtill.

Med
hänvisning Ull vad jag sålunda har anfört hemställer jag att regeringen
föreslår riksdagen

att
godkänna att det i statsbudgeten för budgetåret 1978/79 uppförda reservationsanslaget
Bidrag Ull fartygsexport till utvecklingsländer får användas i enlighet med
vad jag har förordat.

Prop.
1981/82:125

58 Bilaga 9.1

Vattenfallsverkets
huvudorganisation

Nuvarande organisation:

Gd

Staben

Administration

Byggnadsteknik

El-och v ä rmeteknik

Drift och
f ö rvaltning

V ä rmekraftproduktion

Vattenfallsverkets f ö rslag till organisation:

Gd

Administration

Konstruktion
och byggande

Drift och f ö rvaltning

K ä rnkraft

Utveckling

Prop. 1981/82:125

59 Bilaga
10

Förteckning

över av regeringen hos riksdagen i prop. 1981/82:125
begärda anslag

på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret
1981/82

Statsutgifter

IV. Försvarsdepartementet

H 9 FN-styrkors verksamhet utomlands, reservationsan

slag 52800000

VI. Kommunikationsdepartementet

Hl Teleanläggningar m.m., re jervfl/(o«i-flni/flg 149000000

VII. Ekonomidepartementet

A 3 Kommittéer m. m., reservationsanslag 700000

IX. Utbildningsdepartementet

B 9 Bidrag till Svenska riksteatern,/•É'iervfl/(o/(5fl«.j/rt.g 7219000

B 10 Bidrag fill Operan och Dramatiska teatern, reserva

tionsanslag 5792000

X. Jordbruksdepartementet

H 20 Sanering av BT Kemis område i Teckomatorp, reser

vationsanslag 5000000

12 Stöd till friluftslivet m.m., reie/var/oHia/ji/og 4700000

XII. Arbetsmarknadsdepartementet

A 6 Jämställdhet mellan kvinnor och män, reservationsan

slag 78000

C 3 Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsätt

ning, reservationsanslag 355000000

D5 Särskilt bidrag till stiftelsen Finlands hus 4062000

XIII. Bostadsdepartementet

A 2 Kommittéer m.m., reservationsanslag 2000000

A 5 Inredning och utrustning av lokaler för bostadssty

relsen och statens planverk 4900000

B 3 Lån till bostadsbyggande, reien'flr/o/i.?fl«.s/ag 150000000

XIV. Industridepartementet

A 3 Kommittéer m.m.. t:eservationsanslag 4000000

E 11 Lån lill förprojeklering av naturgasledningar m. m.,
re

servationsanslag 18000000

Prop. 1981/82:125 60

G
17 Finansiering av stirlingmotorutveckling, reservations

anslag 25000000

G 18 Kostnader för
avveckling av viss utbildning vid Telub

AB,
reservationsanslag 57000000

G
19 Kapitaltillskott lill Siatsförelag AB, reservationsan

slag 300000000

Summa statsutgifter 1145
251000

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982