Prop. 1981/82:135

Prop.
1981/82:135

Regeringens proposition 1981/82:135

med
förslag till ny lagstiftning om utländska förvärv av svenska företag m, m,;

beslutad
den 11 mars 1982.

Regeringen
föreslär riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll ovannämnda dag.

På
regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

CARL
AXEL PETRI

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås atl 1916 års lag om vissa inskränkningar i rätten alt
förvärva fast egendom m. m. och 1968 års lag om vissa inskränkningar i rätten
atl sluta svenskt handelsbolag m. m. skall ersättas av två nya lagar, nämligen
lagen om utländska förvärv av svenska företag m. m. och lagen om udändska
förvärv av fast egendom m. m.

Den
nya lagstiftningen överensstämmer i slor utsträckning med gällande rätt. Liksom
nu skall det i princip krävas fillstånd av regeringen, om ett utländskt
rättssubjekt eller vissa svenska rättssubjekt vill förvärva fast egendom i
Sverige. Tillstånd krävs också, under vissa fömtsätlningar, när sådana rättssubjekt
vill förvärva aktier i svenska aktiebolag, andelar i svenska handelsbolag eller
rörelser som drivs här i landet liksom vid slutande av avtal om svenskt
handelsbolag.

En
nyhet är att tillståndskravel gäller aktier i alla svenska aktiebolag, oavsett
om bolaget har ett s. k. utlänningsförbehåll i sin bolagsordning eller ej.
Vidare blir även svenska stiftelsers förvärv i princip underkastade kontroll.

När
det gäller fömtsäftningen för att tillstånd skall meddelas till aktieförvärv
m. m. behålls nuvarande princip. Tillstånd skall alltså ges, om del inte skulle
strida mot något väsentligt allmänt intresse. Härvid kan tillståndsmyndigheten
ta hänsyn till förhållandena såväl på förvärvarens sida som beträffande det
företag som avses med förvärvet.

Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 januari 1983. 1
Riksdagen 1981182. 1 saml. Nr 135

Prop,
1981/82:135 2

1 Förslag till

Lag om utländska förvärv av svenska företag m, m.

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1
6 Denna lag innehåller
bestämmelser om begränsningar i rätten för utländska rättssubjekt och vissa
svenska rättssubjekt att förvärva aktier i svenska aktiebolag, andelar i
svenska handelsbolag eller rörelser som drivs här i landet. Genom lagen
begränsas också rätten atl sluta avtal om handelsbolag.

2
6 Denna lag
tillämpas inte på svenska bank- eller försäkringsaktiebolag eller på aktierna i
sådana bolag.

Kontrollsubjekt

3 8 Kontrollsubjekl enligl denna lag är

1.
utländska
medborgare och andra utländska rättssubjekt,

2.
svenska
aktiebolag som inle har ullänningsförbehåll i bolagsordningen,

3.
svenska
handelsbolag, om någon av bolagsmännen är kontrollsubjekt,

4.
svenska
stiftelser,

5.
svenska
ekonomiska föreningar vars verksamhet regleras av lagen (1951: 308) om
ekonomiska föreningar, bo*tadsrätlslagen (1971:479), lagen (1975:417) om
sambmksföreningar eller äldre lagstiftning, som motsvarar lagen om ekonomiska
föreningar eller bostadsrältslagen.

Första styckel 5 gäller inle

a) föreningar - utom sambruksföreningar - som har till
huvudsakligt

ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska inlressen genom att

anskaffa livsmedel eller andra förnödenheter åt
medlemmarna, avsätta alster av medlemmarnas verksamhet, avsätta
IransportQänster som medlemmarna utför, bereda andra bostäder än fritidsbostäder
åt medlemmarna eller anskaffa lån åt medlemmarna,

b) föreningar som utgör en sammanslutning av föreningar
som inle är

kontrollsubjekt.

Genom särskilt tillstånd kan medges all en svensk
stiftelse eller en svensk ekonomisk förening inte skall vara kontrollsubjekt.
Sådana fillstånd kan begränsas att gälla endast för viss tid och kan
återkallas om fömtsätlningar för tillstånd inte längre föreligger.

Utlänningsförbehåll

4 6 Med ullänningsförbehåll avses i denna lag ett i
bolagsordningen för

elt svenskt aktiebolag intaget förbehåll enligt vilket kontrollsubjekt genom

teckning eller överlåtelse endasl får förvärva en viss del av aktierna i

bolaget, vid varje tidpunkt molsvarande mindre än fyrtio procent av hela

aktiekapitalet och mindre än Qugo procent av röstetalet för samtliga aktier

i bolaget. Med utlänningsförbehåll avses också förbehåll enligt vilket

strängare föreskrifter i dessa hänseenden gäller.

Genom särskill tillstånd kan medges att även andra
förbehåll än som anges i första slycket skall anses som utlänningsförbehåll
enligt denna lag.

Prop,
1981/82:135 3

5 § Ullänningsförbehåll utgör inle hinder för förvärv av
akder lill en

akfiefond enligl aktiefondslagen (1974:931) eller av andelar i en sådan

fond.

Åndring av utlännittgsförbehåll

6 6 Utlänningsförbehåll får inte ändras ulan tillstånd.

Förvärvstillstånd

7 § Kontrollsubjekt får inle utan fillstånd
(förvärvstillslånd) för varje

särskill fall förvärva

1.
så många akfier
i svenska aktiebolag att genom förvärvet förvärvarens andel av aktiekapitalet eller
röstetalet för samtliga aktier i bolaget kommer atl överskrida någol av
gränsvärdena tio, Qugo, fyrtio eller femtio procent,

2.
andelar i
svenska handelsbolag,

3.
äganderätt
eller nytQanderätt lill rörelser som drivs här i landet eller delar av sådana
rörelser.

8 6 Vid beräkning av antal akfier enligt 7 8 skall vaQe
aktie räknas med

som tillhör

1.
ett företag som
ingår i samma koncern som förvärvaren,

2.
ell förelag
över vilket förvärvaren har ett bestämmande inflytande, om förvärvaren är
utländsk medborgare,

3.
förvärvarens
make, barn, föräldrar eller syskon eller etl förelag över vilket en sådan
anhörig har ett bestämmande inflytande.

9 6 Förvärvstillstånd behövs inle för förvärv

1.
genom
bodelning, arv eller testamente,

2.
genom fusion
enligt 14 kap. 8 8 aktiebolagslagen (1975; 1385),

3.
av aktier fill
en aktiefond enligt aktiefondslagen (1974:931) eller av andelar i en sådan
fond,

4.
av aktier som
vid nyemission eller fondemission förvärvas med företrädesrätt i förhållande
till det antal aktier förvärvaren fidigare äger,

5.
av aktier som
förvärvaren har rätt atl lösa på grund av förbehåll enligl 3 kap. 3 6
aktiebolagslagen, om förvärvaren har fått tillstånd atl utan hinder av 7 6
förvärva akfier i bolaget på grund av förbehållet.

10
6 Om
förvärvstillslånd inte har sökts före förvärvet, skall det sökas av förvärvaren
inom en månad från det förvärvet skedde.

11
6 Om
förvärvsfillstånd inte söks inom föreskriven fid och på föreskrivet säll eller
om tillstånd vägras, är förvärvet ogiltigt.

Om ett förvärv av aktier som inte är bundna av ett
utlänningsförbehåll har skett på Stockholms fondbörs eller genom inrop på
exekutiv auktion gäller inle första stycket. Tillståndsmyndigheten skall i
stället förelägga förvärvaren att avyttra aktierna inom sex månader eller den
längre lid som myndigheten bestämmer.

Tillstånd att sluta avtal om handelsbolag

12 6 Kontrollsubjekl får inle sluta avtal om svenskt
handelsbolag ulan

tillstånd.

Avtal i strid mot första slycket är ogiltiga.

Prop,
1981/82:135 4

Förvärv av aktier i strid mot utlänningsförbehåll m.m.

13
6 Förvärv av
aktier i strid mot elt utlänningsförbehåll är ogiltiga. Den som innehar
skuldebrev eller optionsbevis som avses i 5 kap. aktiebolagslagen (1975: 1385)
får dock vid utbyte eller nyteckning erhålla fria aktier, om skuldebrevet eller
opfionsbeviset ger rätl till delta, även om förhållandet mellan antalet bundna
och antalet fria aktier därmed skulle ändras eller redan förut har ändrats i
strid mot förbehållet.

14
6 Har någon
genom teckning eller överlåtelse förvärvat aktier som är bundna av ett
utlänningsförbehåll och blir han kontrollsubjekl efter förvärvet, skall han ha
fillstånd för att få behålla aktierna.

Sådanl tillstånd skall sökas av ägaren inom tre månader
från del denne blev kontrollsubjekl. Om tillstånd inle söks inom föreskriven
tid och på föreskrivet säll eller om tillstånd vägras, får
tillståndsmyndighelen förelägga ägaren att avyttra aktierna inom sex månader
eller den längre tid som myndigheten bestämmer.

Tillståndsprövning

15
§ Frågor om
tillstånd enligt denna lag prövas av regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer.

16
§ Tillstånd
enligt denna lag skall meddelas, om det inte strider mot någol väsentligt
allmänt intresse.

I beslul om förvärvstillstånd skall anges sådana åtaganden
som förvärvaren eller, vid aktie- eller andelsförvärv, det bolag som avses med
förvärvet har gjort i ärendet och som har tillagts betydelse vid prövningen.

17
§ Om
tillståndet avser ett framlida förvärv, skall viss lid för fillslån-dels
giltighet anges i fillståndsbeslutet.

18
6 Tillstånd att
sluta avtal om handelsbolag eller att förvärva andelar i etl handelsbolag får
meddelas endasl om det finns ett avtal enligl vilket bolaget skall vara slutet
eller inträde medgivet i och med alt tillstånd ges.

Ansvar m.m.

19 6 Till böter eller fängelse i högsl sex månader döms
den som uppsåtli

gen eller av grov oaktsamhet lämnar orikliga uppgifter i ett ärende enligt

denna lag.

Åtal för brott får väckas endast efter förordnande av
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

20 § Förelägganden enligt denna lag får förenas med
vite.

Talan om utdömande av vite får väckas endast efter
förordnande av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Överklagande

21 6 Om någon annan än regeringen har meddelat beslut i
ärende enligt

denna lag, överklagas beslutet hos regeringen genom besvär.

Tystnadsplikt

22 6 Den som till följd av bestämmelserna i denna lag har
fått kännedom

om enskilds affärs- eller driflförhållanden får inte obehörigen röja eller

UtnytQa vad han sålunda har erfarit.

Prop, 1981/82:135 5

I det allmännas verksamhet tillämpas i stället
bestämmelserna i sekretesslagen (1980; 100).

Om ikraftträdandet av denna lag föreskrivs i särskild lag.

2 Förslag till

Lag om
utländska förvärv av fast egendom m. m.

Härigenom föreskrivs följande.

1 kap. Fast egendom, tomträtt och bostadsarrende

Förvärvstillstånd

1 8 Kontrollsubjekl enligt lagen (1982:000) om utländska
förvärv av

svenska företag m.m. får inte utan tillstånd (förvärvstillstånd) för varje

särskilt fall förvärva fast egendom här i landet.

Vad som i denna lag sägs om fasl egendom skall gälla även
tomträtt och bostadsarrende. Vad som sägs om lagfart skall, när det är fråga om
tomträtt, i stället avse inskrivning av upplåtelse eller förvärv av tomträtt.

2 § Förvärvstillstånd behövs inte

1.
för förvärv
genom bodelning, arv eller testamente,

2.
för förvärv
genom fusion enligt 14 kap. 8 6 aktiebolagslagen (1975:1385),

3.
för förvärv
genom inrop på exekutiv auktion,

4.
om förvärvaren
är gift med överlåtaren och inle heller om förvärvaren eller, när makar
förvärvar gemensamt, någon av dem är överlåtarens avkomling, allt under
fömtsättning att överlåtaren inle är skyldig atl avyttra egendomen enligt 3
kap. 1 8 eller enligl 66 lagen (1975: 1132) om förvärv av hyresfastighet m.m.
eller 168 jordförvärvslagen (1979:230).

3 6 Frågor om förvärvstillstånd prövas av regeringen eller
den myndig

het som regeringen bestämmer.

Ansökan om förvärvstillstånd

4
6
Förvärvstillstånd skall sökas inom tre månader från det förvärvet skedde.

5
8 Frågan om
förvärvstillslånd får inte prövas förrän förvärvet har skett, om det är fråga
om köp, byte eller gåva av fast egendom som är taxerad som annan fastighet och
därvid betecknats såsom hyreshusenhet eller är taxerad som jordbmksfastighet.

Tillstånd
all förvärva fast egendom på offentlig auktion enligl 3 kap. 3 8 eller enligt 7
8 lagen (1975; 1132) om förvärv av hyresfastighet m. m. eller 178
jordförvärvslagen (1979:230) lämnas före auktionen.

6 6 Ansökan om tillstånd all förvärva fasl egendom genom
köp eller byte

får inte prövas och inte heller avskrivas på gmnd av återkallelse innan del

blivit slutligt avgjort huruvida förköp enligt förköpslagen (1967:868) äger

mm. Vad som har sagts nu gäller inte om det är uppenbart all förköpsrätt

inte kommer all utövas.

Prop, 1981/82:135 6

Ogiltighet

7 8 Om förvärvstillstånd inte söks inom föreskriven lid
och på föreskri

vet säll eller om tillstånd vägras, är förvärvet ogiltigt.

Första stycket gäller inte, om lagfart har meddelats i
strid mot 20 kap. 688 eller 7 611 jordabalken.

Förutsättningar för förvärvstillstånd m.m.

8 6 Förvärvstillslånd skall meddelas, om del inte möter
hinder med

hänsyn fill landets försvar eller säkerhet, egendomens lämplighet för avsett

ändamål eller andra allmänna intressen eller med hänsyn lill förvärvarens

förhållanden.

Förvärvstillstånd får inte meddelas om tillstånd skulle ha
vägrats vid en prövning enligt lagen (1975; 1132) om förvärv av hyresfastighet
m. m. eller jordförvärvslagen (1979; 230).

9 6 I fråga om förvärv av fast egendom som är laxerad som
jordbmksfas-

lighet gäller 10, 11 och 15 66 jordförvärvslagen (1979:230).

10 6 Även om hinder inte föreligger enligt 8 6 skall
förvärvstillslånd

vägras, om förvärvet avser en frilidsfastighet som är belägen inom ett

område där efterfrågan på fritidsfastigheter är så betydande alt på grund

därav risk föreligger för en stegring av fasfighetsvärdena.

Första stycket gäller inte om förvärvaren tidigare har
varit svensk medborgare eller på annal sätt har en särskild anknytning fill
Sverige.

11 6 Tillstånd lill framfida förvärv gäller ett år från
del lillståndet medde

lades. I tillståndsbeslutet skall upplysas om detta.

2 kap. Inmutningsrätt och rätt till utmål

1 8 Kontrollsubjekt enligl lagen (1982:000) om utländska
förvärv av

svenska företag m.m. får inte utan tillstånd (förvärvstillslånd) för varje

särskilt fall här i landet erhålla eller i övrigt förvärva inmutningsrätt eller

rätt lill utmål enligl gmvlagen (1974:342).

Vad som i denna lag sägs om rätt till utmål skall gälla
även nyttjanderätt till utmål.

2 8 Förvärvstillslånd behövs inte

1. för förvärv genom bodelning, arv eller testamente,

2.
för förvärv
genom fusion enligt 14 kap. 8 8 aktiebolagslagen (1975; 1385),

3.
för förvärv
genom inrop på exekufiv auktion,

4.
om förvärvaren
är gift med överlålaren och inte heller om förvärvaren eller, när makar
förvärvar gemensamt, någon av dem är överlåtarens avkomling, allt under
fömtsättning att överlålaren inle är skyldig alt avyttra egendomen enligt 3
kap. 5 8.

3
§ Frågor om
förvärvstillslånd prövas av regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer.

4
8
Förvärvstillslånd skall sökas inom tre månader från det förvärvet skedde.

Prop. 1981/82:135 7

5 §
Om förvärvstillslånd inle söks inom föreskriven fid eller på föreskri

vet sätt eller om tillstånd vägras, gäller

1.
beträffande inmutningsrätt, alt
undersökningsarbeten som förvärvaren företar inom del inmutade området är utan
verkan till bevarande av inmutningsrätten,

2.
beträffande utmål, atl rätten
till utmål är förverkad på den första infallande dag då försvarsavgift enligt 6
kap. 8 8 gmvlagen (1974: 342) skall erläggas.

6
6 Förvärvsfillstånd skall
meddelas, om det inte möter hinder med hänsyn fill landets försvar eller
säkerhet eller andra allmänna intressen eller med hänsyn lill förvärvarens
förhållanden.

7
§ Tillstånd till framlida förvärv
gäller ett år från det tillståndet meddelades. I tillståndsbeslutet skall
upplysas om detta.

3
kap. Förvärv på exekutiv auktion

1 6
Fast egendom, som har förvärvats genom inrop på exekutiv auktion

under sådana förhållanden all förvärvstillstånd skulle ha krävts vid etl

vanligt köp, skall åter avyttras inom två år efter det att auktionen har

vunnit laga kraft, om inte dessförinnan nämnda förhållanden har upphört

eller inroparen har fått tillstånd att behålla egendomen. Har inropet skett

för att sKydda en fordran, för vilken inroparen har panträtt i egendomen,

eller någon rättighet som tillkommer inroparen och som är inskriven i

egendomen, får länsstyrelsen på ansökan a" inroparen medge skäligt an

stånd med avyttrandet, om det är sannolikt att förlust annars skulle upp

komma för inroparen.

Avyttras
inte egendomen inom föreskriven tid, skall länsstyrelsen, om inte synnerliga
skäl talar däremot, förordna alt egendomen skall säljas av
kronofogdemyndigheten på offendig aukfion enligl 3 8.

Anteckning
om bestämmelserna i första och andra styckena skall göras i del köpebrev som
utfärdas med anledning av den exekutiva auktionen och, när lagfart söks,
införas i faslighetsboken, om inle sökanden visar alt avyltringsskyldigheten
har upphört.

2
6 I fråga om tillstånd enligt 1
8 att behålla fast egendom gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i denna
lag om förvärv av fast egendom.

3
6 Länsstyrelsen får besluta att
elt förordnande enligt 1 8 andra styckel om försäljning på offentlig auktion
inte skall verkställas, om inroparen före eller efter förordnandet har avyttrat
egendomen.

I
övrigt skall så anses och med ärendet i tillämpliga delar så förfaras, som om
egendomen hade blivil utmätt för fordran med bästa förmånsrätt efter sådana
rättigheter som besvärade egendomen redan vid den exeku-fiva auktionen och som
har företräde framför alla befintliga fordringar. Även om det i enlighet härmed
bestämda skyddsbeloppet täcks, får försäljning inle ske, om inte den bjudna
köpeskillingen täcker även det värde som i ärendet har åsätts egendomen enligt
12 kap. utsökningsbalken eller, om ägaren eller en innehavare av fordran som är
förenad med panträtt i egendomen i god tid före auktionen har påkallat en
särskild värdering, det värde vartill egendomen uppskattas av värderingsmän som
länsstyrelsen utser.

Prop. 1981/82:135 8

Egendomen
får säljas till den som är kontrollsubjekl enligl lagen (1982:000) om utländska
förvärv av svenska företag m.m. endast om denne har fått förvärvstillstånd.
Vidare gäller i fråga om hyreshusenhet eller jordbruksfastighet de
inskränkningar som föreskrivs i 78 andra stycket tredje meningen lagen
(1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m. respektive 17 8 andra stycket
tredje meningen jordförvärvslagen (1979:230).

Avges
vid aukfionen bud som sålunda får antas, skall försäljning ske även om
innehavare av fordran bestrider det.

4 6
Om försäljning inte kommer fill slånd vid en auktion enligl 3 8, får

länsstyrelsen inom två år efter det att auktionen har vunnit laga kraft

förordna om en ny auktion. Avges inle heller vid denna auktion etl bud

som får antas, är frågan om försäljning av egendomen förfallen.

Koslnader
i samband med en aukfion som inle har lett till försäljning betalas av
statsmedel.

5 §
Inmutningsrätt eller rätt fill utmål, som har förvärvals genom inrop

på exekufiv auktion under sådana förhållanden atl förvärvstillslånd skulle

ha krävts vid etl vanligt förvärv, skall åter avyttras inom ett år efter del
alt

aukfionen har vunnit laga kraft, om inte dessförinnan dessa förhållanden

har upphört eller inroparen har fått tillstånd att behålla rättigheten. Rege

ringen får på ansökan av inroparen medge skäligt anstånd med avyttran

det.

I
fråga om tillstånd enligl första stycket alt behålla inmutningsrätt eller rätl
lill utmål gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i denna lag om förvärv av
sådana rättigheter.

Avyttras
inte rälfigheten inom föreskriven tid, gäller

1.
beträffande inmutningsrätt, atl
undersökningsarbeten som inroparen företar inom det inmutade området är utan
verkan till bevarande av inmutningsrätten,

2.
beträffande utmål, att rätten
fill utmål är förverkad på den första infallande dag då försvarsavgift enligt 6
kap. 8 6 gmvlagen (1974: 342) skall erläggas.

4
kap. Gemensamma bestämmelser

1
§ Om någon annan än regeringen
har meddelat beslul i tillståndsärende enligl denna lag, överklagas beslutet
hos regeringen genom besvär.

2
6 Beslut av länsstyrelsen
enligt 3 kap. 1, 3 eller 4 8 överklagas hos regeringen genom besvär.

Om
ikraftträdandet av denna lag föreskrivs i särskild lag.

Prop, 1981/82:135 9

3
Förslag till

Lag
om införande av lagen (1982:000) om utländska förvärv av svenska företag m, m.
och lagen (1982:000) om utländska förvärv av fast egendom m, m.

Härigenom
föreskrivs följande.

1
6 Lagen (1982:000) om utländska
förvärv av svenska företag m.m., lagen (1982:000) om utländska förvärv av fast
egendom m.m. och denna lag träder i kraft den 1 januari 1983.

2
6 Genom lagen (1982:000) om
udändska förvärv av svenska företag m.m. och lagen (1982:000) om utländska
förvärv av fast egendom m.m. upphävs med de begränsningar som följer av denna
lag

1.
lagen (1916; 156) om vissa
inskränkningar i rätten alt förvärva fast egendom m.m.,

2.
lagen (1968:557) om vissa
inskränkningar i rätten att sluta svenskt handelsbolag m. m.

3
6 Förekommer i lag eller annan
författning en hänvisning dll någon föreskrift som har ersalts genom en
bestämmelse i de nya lagarna tillämpas i stället den nya bestämmelsen.

4
§ Äldre beslämmelser skall
tillämpas på förvärv och upplåtelser som har skett före den 1 januari 1983.

5
§ Som utlänningsförbehåll
enligl lagen (1982:000) om utländska förvärv av svenska företag m. m. skall
anses även förbehåll enligt 2 8 andra slycket lagen (1916; 156) om vissa
inskränkningar i rätten atl förvärva fast egendom m. m. i delta lagrums lydelse
från den 1 juli 1934.

6
§ Förvärvstillslånd enligt
lagen (1982:000) om utländska förvärv av svenska företag m. m. eller lagen
(1982:000) om utländska förvärv av fast egendom m.m. behövs inte, om förvärvet
skall ske genom giftorätt som åtnjuts enligt äldre giftermålsbalken.

7
6 Förvärvsfillstånd enligt
lagen (1982:000) om utländska förvärv av svenska företag m. m. behövs inte för
aktieförvärv som gmndas på utby-tesräll, optionsrätt, lösningsrätt eller annan
rättighet som har förvärvals före den 1 januari 1983.

8
8 Har ell enligt bestämmelse i
lagen (1916; 156) om vissa inskränkningar i rätlen att förvärva fasl egendom
m. m. meddelat lillståndsbeslut avseende framtida förvärv eller ändring av
bolagsordning inte utnylQats före den 1 januari 1983, skall så anses som om
tillstånd meddelats enligt molsvarande bestämmelse i de nya lagarna. Avser
tillståndsbeslutet förvärv som efter den 1 januari 1983 behandlas i lagen
(1982:000) om utländska förvärv av svenska förelag m. m. gäller tillståndet elt
år från den 1 januari 1983. Den i 1 kap. 11 6 och 2 kap. 7 8 lagen (1982:000)
om utländska förvärv av fast egendom m. m. föreskrivna tiden skall räknas från
den 1 januari 1983.

Prop. 1981/82:135 4 Förslag till

10

Lag om
ändring i lagen (1934:239) om bulvanförhållande i fråga aktier i vissa bolag

om

Härigenom
föreskrivs alt 18 lagen (1934:239) om bulvanförhållande i fråga om akfier i
vissa bolag skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse

Kringgås ett enligl lag gällande förbud för utländsk
medborgare, samfällighet eller stiftelse eller svensk samfällighet att förvärva
aktier i vissa svenska aktiebolag därigenom alt någon är bulvan för annan
mot vilken förbudet är gällande, i del han huvudsakligen för dennes räkning
framträder såsom ägare till aktierna, straffes den som sålunda är bulvan med
dagsböter eller fängelse.

Är bulvanen bolag eller annan samfällighet eller
sfiftelse, straffes styrelseledamot eller annan som är satt att leda
samfällighetens eller stiftelsens angelägenheter, där han med hänsyn till vad
av honom åtgjorts eller underlåtits finnes hava medverkat till
bulvanförhållandet.

1 6

Föreslagen
lydelse

Kringgås ett enligt lag gällande förbud för
kontrollsubjekt enligt lagen (1982:000) om utländska förvärv av svenska
företag m. m. att förvärva aktier i svenska aktiebolag därigenom atl någon är
bulvan för kontrollsubjekt i det han huvudsakligen för dettas räkning
framträder såsom ägare lill aktierna, skall bulvanen dömas till böter eller
fängelse i högsl ett år.

Är bulvanen bolag eller annan samfällighel eller stiftelse,
döms styrelseledamot eller annan som är salt att leda samfällighetens eller
stiftelsens angelägenheter, om han har medverkat till bulvanförhållandet genom
handling eller underlåtenhet.

Denna lag träder i kraft den I januari 1983.

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1935:395) om kontroll över
tillverkningen av krigsmateriel m, m.

Härigenom föreskrivs att 1 8 lagen (1935; 395) om kontroll
över tillverkningen av krigsmateriel m. m.' skall ha nedan angivna lydelse.

Föreslagen
lydelse

Nuvarande lydelse

1 8=

För
att bedriva tillverkning av krigsmateriel här i landet fordras tillstånd av
regeringen. Sådant tillstånd får, såvitt det inte endast är

Ej må någon bedriva tillverkning av krigsmateriel i riket
ulan att regeringen därtill givit tillstånd. Sådant tillstånd må, såvitt icke
fråga

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:690. Senaste
lydelse 1975:690.

Prop. 1981/82:135

Nuvarande lydelse

är allenast om tillverkning i ringa omfattning, icke
meddelas annan än svensk medborgare, svenskt handelsbolag, däri ej finnes
utländsk bolagsman, eller svenskt aktiebolag, vars aktier äro ställda till
viss man och i vars bolagsordning intagitsförbehåll, som avses i2§ lagen den
30 maj 1916 (nr 156) om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom
eller gruva eller aktier i vissa bolag m.m. Tillstånd meddelas tills vidare
och må av regeringen återkallas, när skäl därtill

11

Föreslagen lydelse

fråga om tillverkning i ringa omfattning, inte meddelas
någon annan än svensk medborgare, svenskt handelsbolag eller svenskt
aktiebolag. Tillstånd meddelas tills vidare och kan återkallas av regeringen
när det finns skäl till detta.

Vad med krigsmateriel i denna lag förstås, därom förordnar
regeringen. Denna lag äger icke tillämpning på kronans fabriker, verkstäder
eller förtåd.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983.

6 Förslag till

Lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173)

Härigenom
föreskrivs att 4 8 kredilupplysningslagen (1973; 1173)' skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

4 8

Tillstånd all bedriva kreditupplysningsverksamhet får
meddelas endast om det från allmänna synpunkter finns behov av verksamheten och
den kan antas bli bedriven på etl sakkunnigt och omdömesgillt sätt.

Tillstånd
får meddelas för en lid av högsl tio år i sänder. Tillståndet får förenas med
föreskrift om hur verksamheten skall bedrivas och om skyldighet atl anmäla
ändring av förhållanden som har haft belydelse för fillståndet.

Tillstånd
får ej meddelas någon för vilken gäller inskränkning i rätten att förvärva
fast egendom enligt lagen (1916:156) om vissa inskränkningar i rätten att
förvärva fast egendom m.m.

Tillstånd
får inte meddelas kontrollsubjekt enligt lagen (1982:000) om utländska förvärv
av svenska företag m.m.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983.

Lagen omtryckt 1981: 737.

Prop.
1981/82:135 12

7 Förslag till

Lag om ändring i aktiefondslagen (1974:931)

Härigenom föreskrivs atl 48 aktiefondslagen (1974:931)
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 8 För fondbolag gäller, om annal ej följer av denna lag,
vad om aktiebolag i allmänhet är föreskrivet.

I fondbolags bolagsordning skall I fondbolags bolagsordning skall

intagas förbehåll enligt 2§ andra tas in utlänningsförbehåll enligt 4 §

stycket lagen (1916:156) om vissa lagen (1982:000) om utländska för

inskränkningar i rätten att förvärva värv av svenska företag m. m.

fast egendom m.m.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983.

Som udänningsförbehåll enligt 4 6 lagen (1982:000) om
utländska förvärv av svenska företag m. m. skall anses även förbehåll enligl 2
6 andra stycket lagen (1916:156) om vissa inskränkningar i rätlen att förvärva
fast egendom m. m. i detta lagrums lydelse från den 1 juli 1934.

8 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1955:183) om bankrörelse

Härigenom föreskrivs att 18 § lagen (1955: 183) om
bankrörelse skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18 6'

Aktie i bankaktiebolag må genom Aktier i
bankaktiebolag får ge-

teckning eller överlåtelse förvärvas nom
teckning eller överlåtelse för-

endast av svenska medborgare, av värvas
endasl av svenska medbor-

svenska bolag och föreningar, som gare,
av svenska bolag och för-

utan hinder av bestämmelserna i eningar,
som inte är kontrollsubjekt

lagen den 30 maj 1916 om vissa in- enligt
lagen (1982:000) om utländs-

skränkningar i rätten att förvärva ka
förvärv av svenska företag

fast egendom eller gruva eller ak- m.m.,
ävensom ay andra svenska

tier i vissa bolag äga förvärva fast samfälligheter och stiftelser samt

egendom eller gruva, ävensom av till
aktiefonder enligl aktiefondsla-

andra svenska samfälligheter och gen
(1974:931). Har aktieförvärv

stiftelser samt till aktiefonder enligl skett
annorledes än genom teckning

aktiefondslagen (1974:931). Har eller
överlåtelse, skall vad nyss

aktieförvärv skett annorledes än stadgats
icke i något fall medföra

genom teckning eller överlåtelse, hinder
för aktieägaren att med stöd

skall vad nyss stadgats icke i något av
den företrädesrätt fill teckning

' Senaste lydelse 1980: 1004.

13

Prop.
1981/82:135

Föreslagen
lydelse

Nuvarande lydelse

eller
erhållande av nya aktier, vilken enligt denna lag eller den vid förvärvet
gällande bolagsordningen är förenad med de förvärvade aktierna, bekomma
ytterligare akfier.

fall medföra hinder för aktieägaren atl med slöd av den
företrädesrätt till teckning eller erhållande av nya aktier, vilken enligl
denna lag eller den vid förvärvet gällande bolagsordningen är förenad med de
förvärvade aktierna, bekomma ytterligare aktier.

Förvärv av akfie, som skett i strid med innehållet i
första stycket, är ogillt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983.

9 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1949:658) om inlösen i vissa fall
av rätt till gruva m. m.

Härigenom föreskrivs att 1, 3 och 788 lagen (1949:658) om
inlösen i vissa fall av rätt till gmva m.m. skall ha nedan angivna lydelse.

Föreslagen lydelse

Innehas rätt till gmva eller andel däri av någon som är
kontrollsubjekt enligt lagen (1982:000) om utländskaförvärv av svenska
företag m. m., får regeringen, om det finns synneriiga skäl att säkerställa
svenskt inflytande över gmvföreta-get, förordna att den rätt till gmva eller
andel däri, som det är fråga om, skall mot lösen avstås till staten eller
till någon som regeringen bestämmer.

1 8'

Nuvarande lydelse

Innehaves rätt lill gmva eller andel däri av utländsk
medborgare, samfällighet eller stiftelse eller ock av svensk samfällighet, som
enligt lagen om vissa inskränkningar i rätten att förvärv a fast egendom eller
gruva eller aktier i vissa bolag icke äger utan regeringens tillstånd förvärva
inmutad mineralfyndighet, må regeringen, om synnerliga skäl föreligga alt
säkerställa svenskt inflytande över gmvföreta-get, förordna att den rätt till
gmva eller andel däri, varom fråga är, skall mot lösen avslås till kronan eller
annan som regeringen bestämmer.

Inlösen som nu sagts skall omfatta jämväl annan
rättsinnehavaren fill-hörig lös eller fast egendom, som nylQas i eller är
avsedd för gruvverksamheten eller eljest är att hänföra lill densamma.

Senaste lydelse 1981:791.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Beträffande
inlösen skall vad i lagen om expropriation finnes i allmänhet stadgat äga
motsvarande tillämpning, i den mån ej annat föranledes av bestämmelserna i
denna lag.

/ fråga om
inlösen gäller expropriationslagen (1972:719) i till-lämpliga delar, i den mån
avvikande bestämmelser inte meddelas i denna lag.

Domstolen skall ock underrätta bergmästaren, när dom i
mål om inlösen vunnit laga kraft. Visar egendomens innehavare, atl inlösningsrätten
förverKats, sKall liKale-des anmälan därom göras till bergmästaren.

Då
inlösningen blivit fullbordad, ofördröjligen göra anmälan till bergmästaren.

åligger
del länsstyrelsen att därom

Har någon
på grund av förlagsinteckning förmånsrätt i egendom som skall lösas, åligger
det domstolen alt så snart ske kan underrätta inleckningshavaren, att talan om
inlösen väckts.

Angående
skyldighet för domstolen att tillsända bergmästaren underrättelse om beslut,
varom anteckning jämlikt 78 § gruvlagen bör ske i gruvregistret, stadgas i
nämnda lagrum.

Om egendom
som skall inlösas svarar för företagsinteckning, åligger det domstolen att så
snart ske kan underrätta inleckningshavaren, att talan om inlösen väckts.

Domstolen skall underrätta bergmästaren, när talan om
inlösen har väckts samt när dom i mål om inlösen har vunnit laga kraft. Visar
egendomens innehavare, alt inlösningsrätten förverkals, skall liKale-des
anmälan därom göras lill bergmästaren.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983.

10 Förslag till

Lag om ändring i förköpslagen (1967:868)

Härigenom föreskrivs i fråga om förköpslagen (1967:868)'

dels atl i 7 8 orden "lagen (1916; 156) om vissa
inskränkningar i rätten att

förvärva fast egendom m.m." skall bytas ut mot
"lagen (1982:000) om

utländska förvärv av fasl egendom m.m.", dels alt 12
8 skall ha nedan angivna lydelse.

Lagen omtryckt 1974:815. Senaste lydelse av 7 § 1979: 308.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

12 8

Köp av fast egendom är för sin giltighet beroende av all
förköp ej sker.

Har
lagfart för köparen beviljats i strid med 20 kap. 7 8 10 jordabalken, är
förköpsrätten förlorad. Har förköp skett, är del ulan verkan. Motsvarande
gäller när förvärvstillstånd har meddelats i strid med 12 8 andra stycket
jordförvärvslagen (1979:230) eller i strid med / kap. 6 § lagen (1982:000)
om utländska förvärv av fast egendom m.m. eller i strid med 16 b 8 Qärde
stycket lagen (1973: 188) om arrendenämnder och hyresnämnder.

Har lagfart för köparen beviljats i strid med 20 kap. 7 6
10 jordabalken, är förköpsrätten förlorad. Har förköp skett, är det ulan
verkan. Motsvarande gäller när förvärvstillslånd meddelats i strid med 12 6
andra stycket jordförvärvslagen (1979; 230) eller i strid med 5 § andra
stycket lagen (1916:156) om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast
egendom m.m. eller i strid med 16 b 6 Qärde stycket lagen (1973; 188) om
artendenämnder och hyresnämnder.

När förköpet fullbordats, skall köparen till kommunen
överlämna de handlingar angående fastigheten som köparen innehar och som är av
belydelse för kommunen såsom ägare av fastigheten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983. I fråga om
förvärv som har skett före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.

11 Förslag till

Lag om ändring i gruvlagen (1974:342)

Härigenom
föreskrivs i fråga om gruvlagen (1974:342)' dels att i 2 kap. 8 6 orden
"lagen (1916: 156) om vissa inskränkningar i rätlen all förvärva fasl
egendom m.m." skall bytas ul mot "lagen (1982; 000) om udändska
förvärv av fast egendom m. m.", dels att 1 kap. 8 8 och 9 kap. 4 8 skall
ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Bestämmelser
som i vissa avseenden begränsar rätlen all inmuta mineralfyndighet eller
förvärva eller bearbeta inmutad mineralfyndighet eller idka gruvdrift finnes i
lagen (1916:156) om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egenom
m.m.

Bestämmelser
som i vissa avseenden begränsar rätten alt erhålla eller i övrigt förvärva
inmutningsrätt eller rätt till utmål finns i lagen (1982:000) om utländska förvärv
av fast egendom m. m.

Senaste lydelse 1979: 308.

' Senaste lydelse av 2 kap. 8 § 1974:892.

Prop, 1981/82:135 16

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 kap.

4 8

Har fångeshandling icke företetts Har
fångeshandling icke företetts

eller har regeringens tillstånd fill eller
har tillstånd till förvärvet ej

förvärvet ej erhållits, när sådant erhållits
när sådanl krävs enligl la-

kräves enligt lagen (1916:156) om gen
(1982:000) om utländska för

vissa inskränkningar i rätten att värv
av fast egendom m.m., skall

förvärva fast egendom m.m., skall bergmästaren
förklara anmälan

bergmästaren förklara anmälan vara
utan verkan. I annat fall skall

vara utan verkan. I annal fall skall han
snarast anteckna anmälningen i

han snarast anteckna anmälningen i gruvregistret.

gruvregistret.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983. I fråga om
förvärv som har skett före ikraftträdandet gäller äldre beslämmelser.

12 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av
hyresfastighet m, m.

Härigenom föreskrivs att 2 och 3 86 lagen (1975; 1132) om
förvärv av hyresfastighet m. m.' skall.ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 8 Förvärvsfillstånd fordras ej

1.
om egendomen
förvärvas från staten, kommun, landstingskommun eller kommunalförbund,

2.
om staten,
kommun, landstingskommun, kommunalförbund, aktiebolag, som helt äges av kommun
eller landstingskommun, allmännyttigt bostadsföretag, riksorganisafion av
bostadsrättsföreningar eller bostadsrättsförening ansluten till sådan
organisation är förvärvare,

3.
om egendomen
enligt medgivande av regeringen förvärvas för kyrkligt ändamål eller fånget
prövats enligl lagen (1970:939) om förvaltning av kyrklig jord,

4.
om egendomen
förvärvas av kredifinrältning vilken enligt lag eller enligt reglemente eller
bolagsordning som regeringen fastställt är skyldig att åter avyttra egendomen,

5.
om förvärvaren
är gift med 5. om förvärvaren är gift med överlåtaren
och inte heller om för- överlåtaren och inle heller om förvärvaren
eller, när makar förvärvar värvaren eller, när makar förvärvar
gemensamt, någon av dem är över- gemensamt,
någon av dem är överlåtarens avkomling, alll under för- låtarens avkomling, allt under förutsättning atl
överlåtaren inte är utsättning att överlåtaren inte är
skyldig atl avyttra egendomen en- skyldig att avyttra egendomen en-

- Senaste lydelse 1974:892. ' Lagen omtryckt 1979: 307.

Prop, 1981/82:135 17

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ligt 6 8 eller enligt 7 J lagen ligt 6 6 eller enligt 3 kap. 1 §
lagen

(1916:156) om vissa inskränkningar (1982:000) om utländska förvärv av

i rätten att förvärva fast egendom fast egendom m.m.,

m. m.,

6.
om förvärvet
avser andel i faslighet och förvärvet av andelen sker i syfte att bereda
förvärvaren och hans familj bostad på fasligheten,

7.
om
förvärvet sKall prövas en- 7. om förvärvet skall prövas enligt /, 2 eller 4 § lagen
om vissa ligt lagen om utländska förvärv av inskränkningar i rätten att
förvärva fast egendom m.m.,

fast
egendom m. m.,

8.
om förvärvet
sker genom inrop pä exekufiv auktion,

9.
om andel i
fastighet förvärvas av någon som redan äger andel i fastigheten och som ej
enligt 6 8 är skyldig att avyttra sistnämnda andel.

3 6

Vid förvärv av fast egendom som avses i 1 6 och som ej
omfattas av undantagsbestämmelserna i 2 8 skall förvärvaren inom tre månader
från det förvärvet skedde anmäla förvärvet till den kommun där den fasta
egendomen är belägen. Till anmälningen skall fogas styrkt avskrift av
fångeshandlingen.

I fall som avses i 1 6 2-4 får frågan om förvärvstillstånd
prövas av hyresnämnden redan innan förvärvet skett. Ansökan får i sådant fall
inges till hyresnämnden utan föregående anmälan till kommunen.

Tillstånd alt förvärva egendom Tillstånd att förvärva egendom

på offentlig auktion enligl 7 6 eller på offentlig auktion enligt 7 6 eller

enligt S § lagen (1916:156) om vissa enligt 3 kap. 3 § lagen (1982:000)

inskränkningar i rätlen att förvärva om utländska för\'ärv av fasl egen-

fast egendom m.m. lämnas före £?ow m. w. lämnas före auktionen,

auktionen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983. 1 fråga om
förvärv som har skett före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.

13 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976:240) om förvärv av
eldistributionsan-läggning m, m.

Härigenom föreskrivs all 1,2 och 3 86 lagen (1976:240) om
förvärv av eldislribufionsanläggning m. m. skall ha nedan angivna lydelse.

Anläggning för yrkesmässig närdistribution av elektrisk
starkström som ej får användas utan koncession (eldislribufionsanläggning) får
ej ulan tillstånd av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer förvärvas
genom

2 Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 135

Prop,
1981/82:135 18

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1.
köp, byte eller
gåva,

2.
tillskott lill
bolag eller ekonomisk förening,

3.
utdelning eller
skifte från bolag eller ekonomisk förening,

4.
fusion enligl
175 § lagen A. fusion enhgt 14 kap. 1 eller 2 §
(1944:705) om aktiebolag eller en- aktiebolagslagen
(1975:1385) eller ligt 96 8 lagen (1951:308) om eko- enligt 96 8 lagen (1951:308) om nomiska föreningar. ekonomiska föreningar.

Utgör eldislribufionsanläggning tillbehör till fasl
egendom, äger första stycket motsvarande fillämpning på den fasta egendomen.
Detsamma gäller, om eldistributionsanläggning utgör tillbehör till tomträtt
som inskri-vits.

Till eldislributionsanläggning som avses i denna lag hör
distributionsledningar, transformalorstationer, ställverk och liknande för
distributionen behövliga anordningar.

2 8

Den som direkl eller genom förmedling av juridisk person
innehar koncession för atl draga fram eller använda elektrisk
starkslrömsledning får ej genom fång som avses i 1 6 utan tillstånd av
regeringen eller myndighel som regeringen bestämmer förvärva

1.
andel i
ekonomisk förening som äger eldistributionsanläggning,

2.
aktie i
bolag som äger eldistri- 2.
aktie i bolag som äger eldislribufionsanläggning och vars aktier butionsanläggning och vars aktier
ej är noterade på fondbörs eller på ej är noterade vid Stockholms fond-lista, som ges ut av
sammanslut- börs.

ning av svenska fondkommissio-närer.

Första stycket äger motsvarande Första styckel äger motsvarande

tillämpning i fråga om inlösen enligt tillämpning i fråga om inlösen enligt

70 § lagen (1944:705) om aktiebo- 3 kap. 3 §
aktiebolagstagen

lag. (1975:1385).

3 8

Förvärvsfillstånd fordras ej

1.
i fall som
avses i 1 6, om förvärvaren innehar koncession avseende del område där
anläggningen finnes, när eldistributionsanläggningen förvärvas,

2.
i fall som
avses i 2 8, om förvärvaren innehar koncession avseende det område där
föreningen eller bolaget bedriver sin verksamhel,

3.
om
eldistributionsanläggning eller sådan andel eller aktie som avses i 2 8
förvärvas eller överlåtes efter medgivande av riksdagen eller regeringen,

4.
om
förvärvet skall prövas en- 4. om förvärvet skall prövas enligt lagen (1916:156) om vissa in- ligt lagen (1982:000) om utländska
skränkningar i rätten att förvärva förvärv av svenska företag m.m. fast egendom m. m., eller lagen (1982:000) om utländska

förvärv av fast egendom m. m.,

5. om förvärvaren är gift med 5. om förvärvaren är gift med

fångesmannen och ej heller om för- överlåtaren och inte heller om för-

19

Prop,
1981/82:135

Föreslagen
lydelse

Nuvarande lydelse

värvaren
eller, när makar förvärvar gemensamt, någon av dem är överlåtarens
avkomling.

värvaren eller, när makar förvärvar gemensamt, endera av
dem är fångesmannens eller också, om denne är gift, hans makes avkomling,
syskon eller syskons avkomling,

6. om aktie förvärvas på grund av nyemission där
aktieägarna tecknar de nya aktierna i förhållande till det antal aktier de fömt
äger.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983. I fråga om
förvärv som har skett före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.

14 Förslag till

Lag om ändring i jordförvärvslagen (1979:230)

Härigenom
föreskrivs att 2, 4 och 12 68 jordförvärvslagen (1979:230) skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

2 8

Förvärvsfillstånd enligt 1 6 behövs inte,

1. om egendomen förvärvas från staten genom överlåtelse
av lantbruks

nämnd eller lantbruksslyrelsen,

2.
om egendomen
förvärvals av staten genom annan myndighet än statens affärsdrivande verk,

3.
om kommun
förvärvar egendomen från staten eller utövar förköpsrätt enligt förköpslagen
(1967; 868),

4.
om egendomen
förvärvas av kreditinrättning som enligt lag eller enligl reglemente eller
bolagsordning, som regeringen har fastställt, är skyldig atl åter avyttra
egendomen.

5.
om
förvärvaren är gift med överlålaren och inte heller om förvärvaren eller, när
makar förvärvar gemensamt, någon av dem är överlåtarens avkomling, alll under
förutsättning att överlåtaren inte är skyldig atl avyttra egendomen enligt 16
6 eller enligl 7 § lagen (1916:156) om vissa inskränkningar i rätten att
förvärva fast egendom m.m.,

6.
om
förvärvet skall prövas enligl /, 2 eller 4 § lagen om vissa inskränkningar i
rätten att förvärva fast egendom m.m.,

5.
om
förvärvaren är gift med överlåtaren och inte heller om förvärvaren eller, när
makar förvärvar gemensamt, någon av dem är överlåtarens avkomling, allt under
förutsättning all överlåtaren inte är skyldig att avyttra egendomen enligt 16
8 eller enligt 3 kap. 1 § lagen (1982:000) orn utländska förvärv av fast
egendom m.m.,

6.
om
förvärvet skall prövas enligt lagen om utländska förvärv av fast egendom m.m..

Prop,
1981/82:135 20

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7.
om egendomen
ingår i stadsplan eller är avsedd för annal ändamål än jordbruk eller skogsbruk
enligt byggnadsplan, fastställd efter den 1 januari 1948,

8.
om förvärvet
omfattar område som är avsett för annat ändamål än jordbmk eller skogsbruk
eller sådan fastighet som har nybildats för annal ändamål än jordbmk eller
skogsbruk och som därefter inte har undergått taxering,

9.
om andel i
fastighet förvärvas av någon som redan äger till samma taxeringsenhet hörande
andel i fastigheten och som inte är skyldig att avyttra sistnämnda andel enligt
16 6,

10. om fårvärvet sker genom inrop på exekutiv auktion.

4 6 Förvärvstillständ skall vägras,

1.
om
köpeskillingen eller annan ersättning inte endasl obetydligt överstiger
egendomens värde med hänsyn lill dess avkastning och övriga omständigheter,

2.
om det kan
antas att förvärvet sker huvudsakligen för kapitalplacering,

3.
om egendomen
behövs för jordbrukels eller skogsbrukets rationalisering,

4.
om förvärvet
kan antas medföra att två eller flera utvecklade eller utvecklingsbara
lantbruksföretag, som bör förbli självständiga, förs samman till ett företag,

5.
om förvärvet
kan antas medföra atl utvecklat eller utvecklingsbart lantbmksförelag, som
bedrivs på mer än en fastighet, delas upp och uppdelningen medför olägenhel av
någon betydelse för företaget.

Första styckel 1 gäller inte i fråga Första stycket 1 gäller inte i fråga

om tillstånd att förvärva egendom om tillstånd alt förvärva egendom

på offentlig auktion enligt 17 6 eller på offentlig auktion enligt 17 8 eller

enligt 8 § lagen (1916:156) om vissa enligt 3 kap. 3 § lagen (1982:000)

inskränkningar i rätten att förvärva om utländska förvärv av fast egen-

fast egendom m. m. dom m. m.

Utöver vad som följer av andra slycket får
förvärvstillstånd lämnas utan hinder av första styckel, om särskilda skäl
föreligger.

12 8' Förvärvstillslånd skall sökas inom tre månader från
det förvärvet skedde, om inte frågan om förvärvstillslånd enligt 10 kap. 3 6
andra stycket fastighetsbildningslagen (1970:988) skall underställas
tillståndsmyndighelen av fastighetsbildningsmyndigheten.

Fråga om förvärvstillstånd får ej Fråga om förvärvstillstånd får ej

prövas förrän förvärvet skett utom i prövas
förrän förvärvet skett utom i

fall som avses i 1 8 2-4. Ansökan fall
som avses i 1 6 2-4. Ansökan

beträffande förvärv som skett ge- beträffande
förvärv som skett ge

nom köp eller byte får ej heller prö- nom
köp eller byte får ej heller prö

vas eller på gmnd äv återkallelse vas
eller på grund av återkallelse

avskrivas innan det avgjorts huru- avskrivas
innan del avgjorts huru-

' Senaste lydelse 1979:899.

Prop,
1981/82:135

Nuvarande
lydelse

vida
förköp enligl förköpslagen (1967; 868) äger mm, om det inte är uppenbart att
förköpsrätl inle kommer att utövas. Tillstånd att förvärva egendom på
offentlig auktion enligl 17 6 eller enligt 8 § lagen (1916:156) om vissa
inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom m.m. lämnas före auktionen.

21

Föreslagen
lydelse

vida
förköp enligl förköpslagen (1967:868) äger mm, om det inle är uppenbart att
förköpsrätt inte kommer att utövas. Tillstånd att förvärva egendom på
offentlig auktion enligt 17 8 eller enligt 3 kap. 3 § lagen (1982:000) om
utländska förvärv av fast egendom m.m. lämnas före auktionen.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1983. I fråga om förvärv som har skett före
ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.

Prop,
1981/82:135 22

Utdrag

JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1982-02-24

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och
statsråden Ullsten, Wikström, Friggebo, Dahlgren, Åsling, Söder, Johansson,
Wirtén, Andersson, Boo, Petri, Eliasson, Gustafsson, Elmstedt, Tilländer,
Ahrland, Molin

Föredragande: statsrådet Petri

Lagrådsremiss med förslag till ny lagstiftning om
utländska förvärv av svenska företag m.m.

1 Inledning

År 1973 tillkallades särskilda sakkunniga för alt göra en
översyn av gällande beslämmelser om inskränkningar i fråga om udändskt övertagande
av svenska företag m.m. (1974 års riksdagsberättelse s. 110—116). De sakkunniga
antog namnet ulredningen (Ju 1973:17) om utländska övertaganden av svenska
företag. Utredningen' överlämnade i november 1978 belänkandet (SOU 1978; 73)
Kontroll av udändsk företagselablering i Sverige m. m. Betänkandet innehåller
bl. a. tre olika förslag lill lag om kontroll av utländsk företagselablering
här i riket samt ett gemensamt förslag till lag om vissa inskränkningar i
rätten att förvärva fast egendom m. m. Betänkandet har remissbehandlats.

Till protokollet i detta ärende bör fogas dels
utredningens sammanfattning av betänkandet som bilaga 1, dels de olika
förslagen fill lag om kontroll av utländsk företagselablering här i riket samt
förslaget till lag om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom
m. m. som bilaga 2, dels en förteckning över remissinstanserna och en
sammanställning av remissyttrandena som bilaga 3. Beträffande gällande ordning
samt utredningens närmare överväganden hänvisas fill betänkandet.

En av utredningens arbetsuppgifter har varit att överväga
om en obligatorisk tillämpning av del år 1971 införda systemet med förenklad
akliehan-

' F.d. landshövdingen Per Eckerberg, ordförande,
riksdagsledamoten Jan Berg-qvist, utredningssekreteraren Hans Engman,
direktören Thomas Hagdahl, professorn Gustaf Lindencrona, förbundsordföranden
Bert Lundin, direktören Arne Lundqvist, riksdagsledamoten, lantbrukaren Karl
Erik Olsson och riksdagsledamoten, ambassadören Bo Siegbahn.

Prop.
1981/82:135 23

tering,
det s.k. VPC-syslemet, kunde förbättra informationen om det utländska
inflytandet i svenskt näringsliv. Som ett resultat av utredningens överväganden
i denna del föreslås i betänkandet en ulvidgning av VPC-syslemet i syfte att
förbättra informationen om ägarförhållandena i svenska aktiebolag. Jag kommer
inte all i detta lagstiftningsärende ta upp frågan om en utvidgning av
VPC-syslemet.

Jag
har i detta ärende särskill samrått med cheferna för ekonomi-, handels- och
industridepartementen. Under ärendets beredning har Kontakt hållits med
företrädare för de danska, finländska och norska justitiedepartementen saml
det danska industridepartementet.

2
Allmän motivering

2.1
Reformbehovet

Efter
andra världskriget har de internationella investeringarna fått en allt störte
omfattning. Detta gäller inte minst direktinvesteringarna, dvs. investeringar
i syfte att utöva elt faktiskt inflytande på verksamheten i ett företag. Den
angivna utvecklingen har underlättats av flera omständigheter. En av orsakerna
är all alltfler stater har anslutit sig till principerna om fri handel och fria
kapitalrörelser över nationsgränserna, något som bl. a. har kommit till uttryck
i en rad internatidfiella överenskommelser. Flertalet länder har också i de
enskilda fallen visat en positiv attityd till egna företags investeringar i
andra länder och utländska förelags etablering i det egna landet.

För
svensk del har mönstret länge följt den internafionella trenden. Under hela
1960-lalet var expansionen stark, såväl när det gäller utgående som ingående
investeringar. Under 1970-talels första år visade emellertid de utländska
direklinvesteringarna i landet en vikande tendens. Tendensen har sedan dess
hållit i sig. Under senare delen av 1970-lalet har de utgående
direktinvesteringarna ökat, medan de ingående har legat på en i stort sett
oförändrad nivå.

Om
man som multinationella betecknar de företag som bedriver produktion i minst
ett land utöver hemlandet så är Sverige i dag mera ett hemland för
multinafionella företag än etl värdland. Den utlandskontrollerade sektorn i
vår industri är dessutom liten vid en internationell jämförelse.

För
egen del har jag den uppfattningen att de utländska direktinvesteringarna och
de mulfinationella företagens verksamhet här i landet har en rad positiva
effekter.

Vårt
land kan sålunda få vikliga bidrag till välståndsutvecklingen genom att vi får
tillgång till utländska finansiella marknader, vilket kan underlätta det
svenska näringslivets försörjning med riskvilligt kapital.

Vi
kan också genom de utlandsdominerade företagen få fillgång till avancerad
teknik. Detta är av stor betydelse för den framfida expansionen

Prop. 1981/82:135 24

av
den utlandskonkurterande sektorn i Sverige. Inle minst gäller delta de
multinafionella företagen, som ofta disponerar betydande tekniska resurser.

Även
i fråga om marknadsföringen och den utveckling som fortlöpande sker på detta
område är det en stor fördel för Sverige att genom de utländska
direktinvesteringarna Kunna fä del av nya impulser.

De
utländsKa investeringarna är därtill av särsKilt slor betydelse i dagens
eKonomisKa situation, när investeringsviljan i vårt land totalt sett befinner
sig på en alltför låg nivå. En fömtsättning för all svensKa företag skall få
göra önskvärda och nödvändiga investeringar utomlands är också i många fall alt
vi är öppna för utländsk etablering i Sverige.

Även
om det alltså finns goda skäl atl ha en positiv grundinställning till utländska
investeringar i vårt land kan del inle förnekas alt det utländska inflytandet
också i vissa fall kan vålla problem. Delta gäller särskilt när det är fråga om
större multinationella förelag med en hög internationaliserings-grad. I sådana
företag fattas ofta besluten i de avgörande frågorna utanför Sverige.
Produktionen vid del utlandskontrollerade förelagel här i landet spelar också i
många fall en liten roll i koncernens totala verksamhet, trots att företagel
kanske här är dominerande i sin bransch. Sammanlaget kan detta medföra alt
såväl de anställda som svenska myndigheter och organisationer får sämre
möjligheter till insyn i och påverkan av beslutsprocessen jämfört med vad som
är fallet med rent svenska företag.

Särskilda
problem kan vällas när den utländska företagssektorn här i landel expanderar
genom förvärv av redan befintliga företag. Ofta har det förvärvade företagel en
unik produkt eller en speciell kunskap eller märkesvara vid övertagandet. Efter
förvärvet blir företaget en enhet inom en störte koncern och den svenska
verksamheten underordnas en övergripande internationell strategi. För den
fortsatta driften blir företaget mer beroende av utländsk teknik och utländskt
kunnande och kanske också av finansiella resurser utifrån. Del kan också finnas
risk för att produktionen hell eller delvis flyttas utomlands. Detta är
naturligtvis särskilt betänkligt när del är fråga om varor och andra
nyttigheter som har avgörande belydelse för vår försörjning eller vår
beredskap i övrigt.

Andra
problem kan ha all göra med alt det ofta sker en geografisk uppdelning av
marknader inom en multinationell koncern. Detta kan tänkas leda till
exportbegränsningar för det svenska företaget. Ibland påverkas också importen
genom att förelaget för sina råvaror blir hänvisat till ett koncernföretag i
utlandet. Risken finns också att vikliga forsknings- och utvecklingsfunktioner,
som tidigare har legat på företaget här i landet, efter förvärvet förs över
till utländska koncernföretag.

Sammanfattningsvis
anser jag att ett omfattande främmande inflytande över värt näringsliv kan
innebära risker i olika avseenden. Dessa risker måste samhället kunna skydda
sig mot. Enligt min mening är därför en effektiv kontroll över del främmande
inflytandet motiverad. En viktig

Prop.
1981/82:135 25

fråga
blir då vilka möjligheter samhället redan nu har att påverka ägar-stmkturen inom
förelagen.

Den
lagstiftning som är av intresse i delta sammanhang är dels lagen (1916:156) om
vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom m. m. (1916 års lag),
dels lagen (1968:557) om vissa inskränkningar i rätten all sluta svenskt handelsbolag
m. m. (1968 års lag).

1916
års lag innebär att utländska medborgare inte ulan särskilt tillstånd får
förvärva fast egendom eller gmvrättigheter i Sverige. Detsamma gäller för
utländska bolag, föreningar, andra samfälligheter och stiftelser. För all hindra
alt utländska rättssubjekt förvärvar fast egendom m. m. i Sverige genom av dem
dominerande svenska rättssubjekt gäller tillståndsplikten enligt 1916 års lag
även för vissa svenska företag. Så är fallet med svenska aktiebolag som inle
har elt s.k. ullänningsförbehåll i sin bolagsordning, svenska handelsbolag, om
tillståndsplikl gäller för någon av bolagsmännen, samt, med åtskilliga
undantag, svenska ekonomiska föreningar. Frågor om tillstånd prövas av
regeringen eller, i vissa fall, statens industriverk.

Ett
utlänningsförbehåll skall enligl 2 8 andra stycket i 1916 års lag gå ut på att
utländska rättssubjekt eller tillståndsplikfiga svenska rättssubjekt genom
teckning eller överlåtelse får förvärva bara en mindre del av bolagets aktier,
nämligen vid varje tidpunkt mindre än 20 procent av röstetalet för bolagets
samtliga aktier och mindre än 40 procent av bolagets hela aktiekapital. Aktier
som på gmnd av ett sådant förbehåll inle får förvärvas fritt kallas bundna och
övriga aktier fria. Aktieförvärv som sker i strid mot utlänningsförbehåll är
ogiltiga.

Om
bolagsordningen innehåller ett utlänningsförbehåll, får förbehållet enligt 2 6
tredje styckel i 1916 års lag inle ändras utan medgivande av regeringen eller,
i vissa fall, statens industriverk. Sådant medgivande skall enligt en år 1973
genomförd lagändring (prop. 1973:72, NU 57, rskr 228) inte lämnas om del
strider mot väsentligt allmänt intresse atl bolagets aktier förvärvas av etl
rättssubjekt för vilket de i lagen föreskrivna inskränkningarna i rätten att
förvärva fasl egendom gäller. Även förvärv av rörelser eller delar av rörelser
är sedan år 1973 i viss omfattning underkastade tillståndsplikt (se 5 a 8 i
1916 års lag).

1968
års lag innebär atl utländska och vissa svenska rättssubjekt inle får utan
tillstånd sluta avtal om elt svenskt handelsbolag eller ingå i ett sådant
bolag.

Utredningen
är i belänkandet enig om att utländska direktinvesleringar kan ge vårt land
vikliga bidrag. Samtidigt är man överens om alt det behövs en
konlrollagstiftning och alt gällande regler behöver moderniseras. Meningarna
har emellertid gått isär när det gäller hur pass omfattande kontrollen över
det utländska inflytandet bör vara och hur en modern lagstiftning i övrigl bör
utformas.

Utredningen
har sålunda presenterat tre principiellt olika förslag till lag

Prop.
1981/82:135 26

om
kontroll av utländsk företagselablering här i riket. De skilda förslagen stöds
av olika ledamotsgrupper inom utredningen.

Ett
av förslagen, kontrollinjen, anvisar elt koncessionssyslem som innebär en
total nyetablerings-, verksamhets- och övertagandekontroll när det gäller det
utländska inflytandet i svenskt näringsliv.

Elt
andra förslag, förhandlingslinjen, innebär i allt väsentligt samma ordning för
nyetablerings- och övertagandekontroll som enligt kontrollinjen. I fråga om
verksamhetskontrollen föreslås däremot etl lagfäst förhandlingssystem.

Del
tredje förslaget, likabehandlingslinjen, innebären viss utbyggnad av de
nuvarande bestämmelserna om övertagandekontroll i 1916 års lag. Tanken på att
införa nyetablerings- och verksamhetskonlroll avvisas.

Utredningen
har också föreslagit en ny lag om vissa inskränkningar i rätten alt förvärva
fasl egendom m. m. Förslaget, som är enhälligt, motsvarar i sak i allt
väsentligt den nuvarande ordningen i 1916 års lag såvitt avser förvärv av fasl
egendom och gruvrättigheler. Förslaget förutsätter emellertid atl något av
förslagen om kontroll av utländska företagsförvärv samtidigt genomförs.

Vid
remissbehandlingen har betänkandet utsatts för en omfattande kritik. Tanken på
en utbyggd kontrollagstiftning har i många fall mött starkt motstånd. Viss
förståelse har dock visats för behovet av en modernisering av 1916 års lag.

För
min del vill jag först framhålla att de ursprungliga reglerna i 1916 års lag
kom till i en tid då del var naturligt alt skydda landets mest värdefulla
naturtillgångar - skogar, malmer och vattenkraft - mot utländsk exploatering.
När reglerna i vissa hänseenden byggdes ut år 1973 infördes en förvärvskonlroll
i fråga om alla aktiebolag som har utlänningsförbehåll. Etl utländskt
övertagande av sådana bolag kan. som har framgått av den nyss lämnade
redogörelsen, förhindras, om övertagandel skulle vara oförenligt med väsentliga
inhemska intressen. Ändringarna möjliggör en kontroll av utländska förvärv av
svenska företag oberoende av om det svenska förelaget förfogar över fast
egendom.

De
nuvarande beslämmelserna i 1916 års lag erbjuder alltså ell visst skydd mot
oönskade effekter till följd av udändska förvärv av svenska förelag. Enligt min
mening är emellerlid lagsfiftningen i flera hänseenden behäftad med brister.

En
sådan brist är att den i lagen föreskrivna prövningen endast kan ske i de fall
då det filllänkta utländska företagsförvärvet avser ett aktiebolag som har ett
utlänningsförbehåll i sin bolagsordning. Cirka 35 procent av de slörre
aktiebolagen och cirka 20 procent av börsföretagen saknar utlänningsförbehåll.
Det är uppenbart all också aktiebolag som saknar utlänningsförbehåll kan vara
så betydelsefulla i olika hänseenden att de bör vara underkastade kontroll.
Över huvud taget är det naturligt alt den nuvarande förvärvskontrollen görs
fullständig så att den gäller på samma sätt för alla svenska företag.

Prop. 1981/82:135 27

En
annan brist är att den nuvarande ordningen är så utformad att prövningen
närmast inriktas på det svenska förelaget. Mot bakgmnd av min tidigare
redogörelse för olika problem i samband med utländska överlaganden av svenska
företag framstår det som angeläget att man i prövningen också skall kunna väga
in omständigheter som är alt hänföra till förvärvaren. Av intresse är bl. a.
syftena med förvärvet och de närmare planerna för det företag som förvärvet
gäller. I praxis har man ibland som underlag för prövningen enligl 1916 års lag
begärt in uppgifter i dessa hänseenden från förvärvaren. Lagens utformning kan
emellertid föranleda tveksamhet om vilket avseende som kan fästas vid sådana
uppgifter. Jag anser att denna oklarhet bör undanröjas.

Till
del nu sagda kommer att 1916 års lag är behäftad med allvarliga brister i
lagtekniskt hänseende, någol som även det vållar svårigheter i den praktiska
tillämpningen. 1973 års ändringar sågs också redan från början som etl
provisorium i avvaktan på en allsidig översyn av lagen (prop. 1973:72 s. 9).

Jag
vill i det sammanhanget nämna att regeringen den 22 december 1981 har beslutat
om en lagrådsremiss med förslag till en ny konkurrenslag. Lagförslaget
innehåller bl. a. särskilda regler om förelagsförvärv som gäller för både
svenska och utländska förvärvare. Syftet med konkurrenslagen är emellertid
endast att hindra skadlig verkan i fråga om konkurtensbe-gränsning.
Bestämmelserna där utgör alltså enligl min mening inte något skäl mot regler om
en mera allsidig prövning av utländska förelagsförvärv.

Mot
bakgmnd av vad jag nu har anfört anser jag all liden är inne att reformera
gällande regler om utländsk etablering och åstadkomma en modem
kontrollagstiftning. Jag ämnar i det följande gå närmare in på hur
lagstiftningen bör vara utformad. Redan här vill jag emellertid understryka att
jag anser alt de principer som har kommit till uttryck i gällande rätt i stor
utsträckning bör behållas. Huvudsyftet med den nya lagstiftningen bör vara att
bota de klara brister som kontrollsystemet f.n. är behäftat med, såväl sakligt
som i lagtekniskt hänseende, och åsladkomma regler som bättre svarar mot
aktuella krav och samtidigt är enklare att tillämpa.

2.2
Omfattningen av ett nytt kontrollsystem

Utredningen
har, som tidigare nämnts, inte kunnat enas om hur pass omfattande ett nytt kontrollsystem
bör vara. Företrädarna för konlroll-och förhandlingslinjen har ansett att del
behövs både en fullständig etable-ringskontroll och en fortlöpande kontroll av
de ullandsägda företagens verksamhel. Företrädarna för fikabehandlingslinjen
däremot har ansett att kontrollen bör begränsas fill utländska övertaganden av
redan befintliga svenska företag. Någon särskild nyetableringskontroll behövs
inte. Tanken på en fortlöpande verksamhetskontroll har avvisats av
företrädarna för likabehandlingslinjen.

Prop.
1981/82:135 28

Under remissbehandlingen har remissinstansernas
inställning till de olika utredningsförslagen varit starkt splittrad.

För egen del vill jag först ta upp frågan om en
etableringskontroll.

Utländska förelagsetableringar här i landet kan lill en
början ske i form av övertaganden helt eller delvis av svenska företag.
Etableringarna kan också komma till slånd genom nyetableringar antingen på det
sättet atl helt nya företag upprättas eller genom atl utländska förelag som
redan är etablerade här utvidgar sin verksamhel till nya områden. Jag bortser
då från sådana etableringar som sker i form av s. k. filialer och för vilka det
finns bestämmelser i lagen (1968:555) om rätt för udänning och utländskt
företag att idka näring här i riket. En filial betraktas inte som en självständig
juridisk person utan som en del av del utländska företaget. Filialen är därmed
av mindre intresse i det sammanhang som det här är fråga om.

Som jag tidigare har utvecklat är del flera skäl som
motiverar en samhällskontroll av utländska förelagsetableringar i Sverige.
Dessa skäl gör sig dock främst gällande när det är fråga om förvärv av inhemska
företag. Bl. a. kan då vikfiga intressen som gäller vår försörjning eller
sysselsätt-ningspolifik sättas på spel. När det däremot gäller upprättande av
helt nya förelag eller ulvidgning av en befintlig verksamhel torde ofta
fördelarna med etableringen dominera. I vatje fall är skälen för en kontroll
mindre slarka. Gällande lagstiftning är ju också inriktad på utländska förvärv
av inhemska företag.

Med hänsyn till del sagda har jag kommit fram till alt det
nya kontrollsystemet i fråga om utländsk etablering bör begränsas lill
övertagandefallen. Några särskilda bestämmelser som tar sikte på
nyetableringssituationen är jag alltså inte beredd att föreslå. Som jag senare
skall återkomma lill bör del dock finnas regler som motsvarar den nuvarande
lagen om inskränkningar i rätlen alt sluta avtal om svenskt handelsbolag (se
avsnitt 2.5).

Jag övergår nu till att behandla frågan om det vid sidan
av övertagandekontrollen bör införas någon form av verksamhetskontroll avseeur
de de ullandsägda företagen. Den nuvarande lagstiftningen saknar bestämmelser
om en sådan kontroll.

I syfte all hindra eller dämpa de negativa effekterna av
utländsk företagsverksamhet kan man naturligtvis tänka sig en ordning som ger
samhället möjlighet atl fortlöpande gripa in och påverka de utlandsdominerade
företagens skötsel. Företrädarna för kontroll- och förhandlingslinjen har
funnit skäl att föreslå en sådan ordning.

Under remissbehandlingen har flertalet remissinstanser
bestämt avvisat tanken på en fortlöpande verksamhetskontroll. Del torde inte
vara någon överdrift att säga att remisskritiken på denna punkt har varit
särskill kraftig.

Ävenjag ställer mig avvisande till tanken på en
verksamhetskontroll. En sådan ordning skulle innebära att de utlandsdominerade
förelagen särbe-

Prop. 1981/82:135 29

handlades
jämfört med de rent svenska på ett sättsom inte kan komma i fråga utan myckel
starka skäl. Enligt min mening har del inte förebringats sädana skäl i delta
lagstiftningsärende. Tvärtom skulle särskilda regler om verksamhetskonlroll
beträffande de ullandsägda företagen kunna vara till skada för vår ekonomi
genom att verka hämmande på önskvärda investeringar.

Jag
föreslår alltså att den nya lagstiftningen inte skall innehålla regler om
verksamhetskonlroll.

2.3
Vissa utgångspunkter för ett nytt kontrollsystem

2.3.1
Företag som skall avses med ett förvärv

Som
fidigare nämnts skall del nya kontrollsystemet omfatta utländska förvärv som
avser svenska företag. Det gäller då först att bestämma vilka typer av svenska
företag som det skall vara fråga om.

Utredningen
har ansett alt kontrollen bör omfatta svenska aktiebolag och svenska
handelsbolag. Bland aktiebolagen har bank- och försäkringsbolagen tagils
undan, främst på grund av alt särskilda regler redan nu begränsar möjligheten
lill utländskt inflytande i sådana bolag, nämligen lagen (1955: 183) om
bankrörelse och lagen (1948:433) om försäkringsrörelse. Enligl utredningen
finns del inle heller tillräckliga skäl att låta ekonomiska föreningar omfattas
av kontrollen. Även ideella föreningar och stiftelser har tagits undan.

Jag
delar i allt väsenthgt utredningens syn på frågan vilka förelag som bör
omfattas av kontrollen. Det är sålunda lill en början klart alt aktiebolagen
bör omfattas. Undantag bör dock göras för bank- och försäkringsaktiebolagen.

När
det gäller handelsbolagen finns en etableringskontroll i 1968 års lag. Jag
delar utredningens ståndpunkt att handelsbolagen också framöver bör kunna
kontrolleras. Ulredningen har pekat på atl handelsbolagen har haft en begränsad
betydelse hittills för utländsk företagselablering. Det har emellertid visat
sig att antalet handelsbolag har fördubblats under senare år. Detta kan enligl
min mening medföra alt också utländska investeringar i denna förelagsform ökar
framöver. Enligl min mening bör alltså svenska handelsbolag skyddas.

Även i fråga om ekonomiska
och ideella föreningar saml stiftelser godtar jag utredningens bedömning. Min
inställning berör emellerfid inte frågan om föreningar och stiftelser bör vara
s. k. kontrollsubjekt. Jag återkommer senare till denna fråga (se avsnitt
2.3.3).

Utredningen
har i delta sammanhang behandlat frågan om kontrollen borde differentieras med
hänsyn till olika sektorer av näringslivet. Man har också uppehållit sig vid
frågan om en begränsning av kontrollen med hänsyn lill förelagsstorlek.
Utredningen har stannat för att inte införa några sådana undantag. Jag ansluter
mig till denna ståndpunkt. Den om-

Prop. 1981/82:135 30

ständigheten
alt etl förelag tillhör en särskild sektor av näringslivet eller atl förelaget
har viss storlek kan enligt min mening beaktas i varje särskilt fall när en
tillståndsprövning som berör företagel aktualiseras.

Sammanfattningsvis
bör alltså lagstiftningen omfatta utländska förvärv som riktar sig mot svenska
aktiebolag med undantag för bank- och försäkringsaktiebolag saml svenska
handelsbolag. Att även utländska övertaganden av rörelser och delar av rörelser
bör vara föremål för kontroll återkommer jag lill senare (se avsnitt 2.4.4).

2.3.2
Systemet med utlänningsförbehåll

Enligt
huvudregeln i aktiebolagslagen (1975; 1385) kan aktierna i ett bolag fritt
överlåtas och förvärvas. I bolagsordningen får emellertid tas in ett förbud mot
förvärv av bolagels aktier (17 kap. 1 8 aktiebolagslagen). Denna möjlighet lill
förvärvsförbud utgör förutsättningen för bestämmelserna om ullänningsförbehåll
i 2 6 andra stycket i 1916 års lag.

Jag
har tidigare berört systemet med utlänningsförbehåll (se avsnitt 2.1).
Förbehållen medför att udändska rättssubjekt och vissa svenska juridiska
personer (kontrollsubjekt) får förvärva endasl en viss del av bolagets aktier.
Enligt 1916 års lag dras gränsen så att antalet aktier som kan förvärvas av
kontrollsubjekt vid varje tillfälle måste motsvara mindre än 40 procent av
bolagets hela aktiekapital och samtidigt mindre än 20 procent av röstetalet för
samtliga aktier i bolaget. Utlänningsförbehållen inskränker alltså
konlrollsubjektens möjligheter att genom aktieinnehav utöva ett bestämmande
inflytande över bolaget.

Enligt
ulredningen är det möjligt alt utforma en etableringskontroll utan att bygga på
systemet med utlänningsförbehåll. Man har emellertid stannat för att föreslå
att systemet med förbehåll behålls.

Min
utgångspunkt är att de gmndläggande skyddsinlressena i en ny
konlrollagstiftning bör vara i huvudsak desamma som enligt 1916 års lag. Det är
alltså fråga om alt se till att sådana tillgångar i svenska industri- och
handelsförelag som är av särskilt värde inte utan vidare kan övergå i utländsk
ägo. Till sådana tillgångar hör bl. a. fast egendom. Som jag senare skall
återkomma till bör emellertid även fristående fasfighetsförvärv vara föremål
för kontroll, på samma sätt som är fallet f. n. (se avsnitt 2.8).

Udänningsförbehållen
lorde f. n. ha sin vikfigaste praktiska funkfion när del gäller
fastighetsförvärven. Förbehållen medför att man på etl enkelt säll kan avgöra
vilka företag som får förvärva fastigheter utan särskilt fillstånd. Utmönstras
förbehållen kompliceras varje lagfartsärende där etl aktiebolag är sökande.
Andra kriterier får då ställas upp för alt göra del möjligt alt avgöra när etl
bolag skall anses vara utlandsdominerat. Jag kan i likhet med utredningen inle
se några fördelar med en sådan nyordning.

Jag
är alltså för egen del beredd atl följa utredningens linje och förordar att
systemet med ullänningsförbehåll behålls i den nya kontrollagstift-ningen.

Prop, 1981/82:135 31

Utredningen
har inte funnit anledning att ändra ullänningsförbehållens nuvarande
gränsvärden för de fria aktiemas andelar av röstetal och aktiekapital. Jag
delar utredningens bedömning härvidlag. Jag förordar alltså alt de beslämmelser
om utlänningsförbehåll som nu finns i 1916 års lag i princip behålls också i
den nya ordningen.

Liksom
f.n. bör ett utlänningsförbehåll inte få ändras utan särskilt tillstånd.

Om
elt aktiebolag i dag saknar udänningsförbehåll betraktas bolaget som
kontrollsubjekl, dvs. det kan inle fritt förvärva fast egendom m. m. Detta
behöver emellertid inte betyda atl bolaget i praktiken är utlandsdominerat. En
del av de bolag som f. n. saknar utlänningsförbehåll lorde också ulan vidare
kunna la in elt sådanl förbehåll i sin bolagsordning. Åtskilliga bolag är
emellertid på gmnd av ägarförhållandena förhindrade att göra det samtidigt som
del slår klart alt företagen domineras av inhemska intressen.

För
sistnämnda gmpp av företag har utredningen föreslagit en ordning med s. k.
likställda förbehåll. Innebörden är att om bolaget i bolagsordningen lar in
ell förbehåll med samma syfte som ett vanligt ullänningsförbehåll så kan
förbehållet efter särskild prövning godkännas (likställas med
utlänningsförbehåll) och bolaget blir därmed inle längre kontrollsubjekl.

Jag
dejar utredningens uppfattning i denna fråga. Etl svenskdominerat bolag som på
grund av ägandeförhållandena inte kan ha utlänningsförbehåll i bolagsordningen
bör alltså kunnaa in ett förbehåll med enahanda syfte och efter särskild
prövning av förbehållet kunna ställas utanför kretsen av kontrollsubjekl.

Sammanfattningsvis
förordar jag alltså att systemet med utlänningsförbehåll behålls i den nya
konlrollagstiflningen. Med ullänningsförbehåll avser jag elt i bolagsordningen
för ett svenskt aktiebolag intaget förbehåll enligt vilket kontrollsubjekl
genom teckning eller överlåtelse endast får förvärva en viss del av aktierna i
bolaget, vid varje tidpunkt molsvarande mindre än 40 procent av hela
aktiekapitalet och mindre än 20 procent av röstetalet för samtliga aktier i
bolaget. Ett utlänningsförbehåll skall också kunna innehålla strängare
föreskrifter i dessa hänseenden. Jag förordar vidare att det genom etl särskilt
tillstånd kan medges att andra förbehåll likställs med utlänningsförbehåll.

2.3.3
Kontrollsubjekt

Jag
har redan fidigare använt termen kontrollsubjekl och därmed avsett utländska
rättssubjekt och vissa svenska rättssubjekt som enligt 1916 års lag inte får
förvärva fast egendom m. m. utan tillstånd.

Jag
delar ulredningens uppfattning att följande fyra kategorier bör vara
kontrollsubjekt, nämligen 1. utländska medborgare och andra utländska
rättssubjekt, 2. svenska aktiebolag som inte har ullänningsförbehåll, 3.
svenska handelsbolag, om någon av bolagsmännen är kontrollsubjekl, 4. svenska
ekonomiska föreningar (med åtskilliga undantag). Detta stämmer i

Prop. 1981/82:135 32

huvudsak
överens med vad som gäller enligl 1916 års lag. I specialmoliveringen kommer
jag att särskill behandla frågan om vissa bostadsrättsföreningar bör vara
kontrollsubjekl.

Utredningen
har övervägt om det finns anledning att utvidga kretsen av kontrollsubjekl.
Skäl för en sådan utvidgning kan enligl utredningen knappast anföras för annat
än stiftelser.

I
gällande rätt räknas inte svenska stiftelser som kontrollsubjekt. Utredningen
har inte heller funnit all kretsen av kontrollsubjekl nu bör utvidgas till alt
avse sådana stiftelser. Som skäl för sin ståndpunkt har utredningen i huvudsak
anfört alt det f. n. finns få stiftelser som står under utländskt inflytande
samt att ett hänförande av de svenska sfiflelserna lill kretsen av
kontrollsubjekt skulle få till konsekvens att det inte längre skulle vara
möjligt att från konlrollsynpunkl acceptera de udänningsförbehåll som finns i
flertalet aktiebolags bolagsordningar och som har utformats i överensstämmelse
med 2 8 andra slycket i 1916 års lag. Vidare har utredningen ansett att en
slutlig bedömning av hithörande frågor bör anstå till dess sliftelseutredningen
(Ju 1975:01) har slutfört sill arbete.

För
egen del kan jag inte ansluta mig till ulredningens uppfattning om behandlingen
av svenska stiftelser. Till en början vill jag framhålla att det inle åligger
stiflelseutredningen enligt dess direkfiv att överväga särskilda kontrollregler
för att undvika utländsKl inflytande i eller genom stiftelser. Jag anser därför
atl del är naturligt och lämpligt atl frågan om de svensKa stiftelserna sKall
hänföras lill Kretsen av KontrollsubjeKl i stället får sin lösning i
förevarande lagstiftningsärende.

En
svensK stiftelse Kan bildas av ett utländsKl rättssubjekt. Om utländska
intressen också har inflytande i stiftelsens styrelse, blir det även möjligt
för dessa intressen att fortlöpande utöva inflytande över stiftelsen och dess
tillgångar. Härtill kommer atl det inle föreligger något principiellt hinder
mot att en svensk stiftelses avkastning används för att stödja verksamhet
utomlands.

På
grund av del anförda kan det inle uteslutas att svenska stiftelser, om de
generellt undantas från förevarande lagstiftning, blir ett medel för utländska
intressen atl på ell okontrollerat sätt utöva inflytande över svenskt
näringsliv och förvärva fast egendom i Sverige. Jag förordar därför att även
svenska stiftelser i princip görs till kontrollsubjekt i den nya
lagsfiftningen.

I
åtskilliga fall lorde emellertid innehållet i en stiftelses stadgar utgöra en
tillräcklig garanti för att stiftelsen inle skall komma under utländskt inflytande.
Det bör i sådana fall enligl min mening vara möjligt all genom elt särskill
beslul medge att en svensk stiftelse inte skall anses som kontroll-subjekt.
Beslutet bör kunna återkallas, exempelvis om stiftelsens stadgar genom
permulalion undergår en sådan ändring alt fömtsättningarna för beslutet inle
längre föreligger.

Görs
stiftelser till kontrollsubjekt, får det betydelse för utformningen av

Prop. 1981/82:135 33

utlänningsförbehållen
i aktiebolagens bolagsordningar. Förbehållen bör sålunda i princip omfatta även
svenska stiftelser. Det sagda bör utan inskränkningar gälla då del är fråga om
etl ullänningsförbehåll som införs efter den nya lagstiftningens
ikraftträdande. Ett generellt krav på skärpning av redan existerande
utlänningsförbehåll skulle däremot medföra avsevärda praktiska olägenheter. Jag
vill här framhålla att 17 kap. 7 8 aktiebolagslagen innebär att varje
aktiebolag efter beslut om övergång lill ett skärpt ullänningsförbehåll måste
infordra breven lill alla de aktier som skall vara bundna och förse dessa med
påleckning om det nya utlänningsförbehållet. Samtidigt bör beaktas att endasl
ett fåtal svenska stiftelser f. n. torde slå under utländskt inflytande. Vad
jag här har anfört har föranlett mig att inta den ståndpunkten att ett
utlänningsförbehåll som har införts före den nya lagstiftningens ikraftträdande
bör godtas vid tillämpning av den lagstiftningen, även om förbehållet inle
omfattar svenska stiftelser.

2,4
Förvärvskontrollen

2.4.1
Allmänna synpunkter

Den
nuvarande förvärvskontrollen enligt 1916 års lag täcker f. n. alla svenska
aktiebolag som har ullänningsförbehåll i bolagsordningen saml förvärv av
rörelser. 1968 års lag skyddar de svenska handelsbolagen.

Jag
har i del föregående förordat en i princip fullständig övertagandekontroll (se
avsnitt 2.2). När det gäller den närmare utformningen av denna kontroll är
flera lösningar i och för sig länkbara.

En
lösning kunde vara alt bygga ul systemet med ullänningsförbehåll (se avsnitt
2.3.2). Denna lösning antyddes redan i förarbetena till 1973 års ändringar i
1916 års lag (se prop. 1973:72 s. 9). Den skulle i så fall gå ut på alt alla
svenska aktiebolag tvingades atl införa utlänningsförbehåll i bolagsordningen
med möjlighet för regeringen atl medge dispens.

Jag
delar emellertid ulredningens uppfattning att flera skäl talar emot en sådan
lösning. Allvarligast är att en del av de brister som är förenade med nuvarande
ordning (se avsnill 2.1) skulle bevaras om övertagandekonlrol-len enbart byggde
på systemet med utlänningsförbehåll. Prövningen skulle alltså även i
fortsättningen inriktas inle på förvärvaren utan på det svenska företag som
förvärvet avsåg. Praktiska problem skulle också uppstå i samband med införandet
av utlänningsförbehåll i bolagsordningarna.

I
överensstämmelse med vad utredningen enhälligt har föreslagit bör i stället
övertagandekontrollen inriktas på själva transaktionen mellan aktie-eller
andelsägaren och förvärvaren. Rätten att förvärva aktier i svenska akfiebolag
eller andelar i svenska handelsbolag bör alltså i princip göras beroende av
tillstånd, s.k. förvärvstillstånd. Detsamma bör gälla förvärv av rörelser eller
delar av rörelser.

När
det gäller kretsen av tillslåndspliktiga förvärvare delar jag ulredningens
uppfattning all alla kontrollsubjekl bör vara skyldiga att söka 3 Riksdagen
1981/82. 1 saml. Nr 135

Prop, 1981/82:135 34

förvärvsfillstånd.
Kretsen av kontrollsubjekt har jag redan behandlat (se avsnitt 2.3.3).

Jag
förordar alltså i överensstämmelse med utredningens förslag en ordning som
innebär att förvärvstillstånd i princip behövs när ett kontrollsubjekt vill
förvärva aktier eller andelar i svenska bolag eller rörelser eller delar av
rörelser.

2.4.2
Förvärv av aktier i svenska aktiebolag

Företrädarna
för kontroll- och förhandlingslinjerna i utredningen har föreslagit att etl
kontrollsubjekl inte utan tillstånd i varje särskill fall skall få förvärva så
många aktier i svenska aktiebolag alt, om förvärvaren inle tidigare har aktier
i bolaget, aktierna svarar mot mer än 5 procent av aktiekapitalet eller
röstetalet för samtliga aktier i bolaget saml, om förvärvaren tidigare har
aktier i bolaget, med förvärvet ökar sin andel av aktiekapitalet eller röstetalet
för samtliga aktier i bolaget så atl den överskrider 5, 10, 20, 40 eller 50
procent.

Företrädarna
för likabehandlingslinjen har lill en början föreslagil att tillslåndspliklen
bara skall omfatta svenska aktiebolag som inte har ullänningsförbehåll i
bolagsordningen. I fråga om dessa bolag föreslås att ett kontrollsubjekl inte
utan fillstånd i varje särskilt fall får förvärva så många aktier alt, om
förvärvaren inte tidigare har aktier i bolaget, aktierna svarar mot mer än 10
procent av aktiekapitalet eller röstetalet för samtliga akfier i bolaget, om
bolaget är etl aktiemarknadsbolag, och mer än 20 procent i andra bolag samt, om
förvärvaren tidigare har aktier i bolaget, med förvärvet ökar sin andel av
akfiekapitalet eller röstetalet för samtliga aktier i bolaget så att den
överskrider för aktiemarknadsbolagen 10, 20 eller 50 procent och för andra
bolag 20 eller 50 procent.

De
olika linjernas förslag skiljer sig alltså åt huvudsakligen i tre avseenden,
nämligen dels i fråga om behovet av lillståndsplikt vid förvärv av aktier i
bolag som har udänningsförbehåll i bolagsordningen, dels i fråga om
kontrollgränserna för tillståndsplikten, dels också i fråga om behovel av
skilda konlrollgränser för akliemarknadsbolagen och för de övriga aktiebolagen.

Själva
konstruktionen av tillståndsplikten har allmänl godtagits av remissinstanserna.
Också jag kan ansluta mig till den av ulredningen föreslagna ordningen.

När
det sedan gäller frågan om kontrollen bör omfatta fömtom aktier i bolag utan
udänningsförbehåll även de fria akfierna i ett bolag med udänningsförbehåll
anser jag det principiellt riktigast alt i princip låta alla akfieförvärv
prövas, om förvärvaren är elt kontrollsubjekl. Det kan visserligen invändas,
som också har gjorts av förespråkarna för likabehandlingslinjen, alt det
saknas möjlighet för utländska rättssubjekt att uppnå en dominerande ställning
i bolag med utlänningsförbehåll. Om man emellertid, som jag tidigare har
förordat, behåller ullänningsförbehållens nuvaran-

Prop,
1981/82:135 35

de
gränsvärden (20 och 40 procent av röstetalet resp. aktiekapitalet), blir
ramarna så pass vida atl del finns ett allmänl intresse atl kunna granska även
sådana förändringar i ägarstmkturen som äger rum innanför dem. Åtminstone
gäller delta om förändringarna inte har alltför liten omfattning. På grund av
det sagda förordar jag att tillslåndspliklen vid förvärv av aktier skall gälla
oberoende av om bolaget har udänningsförbehåll eller ej.

De
angivna konlrollgränserna för fillståndsplikten (kontroll- och förhandlingslinjerna
vid 5, 10, 20,40 och 50 procent, likabehandlingslinjen vid 10, 20 och 50
procent för akliemarknadsbolagen och 20 och 50 procent för andra bolag) har i
allmänhet inte berörts under remissbehandlingen. Del har emellertid satts i
fråga om det inle kunde vara tillräckligt med en lägsta kontrollgräns vid 10
procent för aktiemarknadsbolagen.

Självfallet
anser jag inle alt alla akfieförvärv oberoende av storlek bör falla under den
ifrågavarande lagstiftningen. Enligl min mening bör den fria aklieomsätlningen
inte inskränkas i vidare mån än som behövs för att uppnå syftel med
förvärvskontrollen. Först när förvärvaren får så slor andel av bolagets aktier
att han har någon reell makt i bolaget bör förvärvet enligl min mening
underkastas kontroll. Om förvärvaren exempelvis kan genomdriva elt samgående
eller en samverkan med ell annal företag finns det enligl min mening anledning
för samhället att intressera sig för förvärvet med hänsyn fill de
återverkningar det kan få på allmänna intressen. Förvärv som däremot inte sker
för att utöva någon direkl företagarfunk-tion eller för att påverka företagels
kommande verksamhel utan i syfte att placera visst kapital, s. k.
portföljinvesteringar, finns det i och för sig inle anledning all
tillståndsbelägga.

I
praktiken lorde del emellertid vara förenat med stora svårigheter att skilja
mellan aktieköp som syftar fill kontroll över ett företag och sådana som sker i
kapitalplaceringssyfte. Frågan måste rimligen lösas genom någon form av
schablonregel som anger de aktieförvärv som skall utlösa samhällets
konlrollapparal.

Jag
kan för egen del godta den konstmkfion som utredningen har föreslagit och som
innebär alt tillslåndsplikl inträder om vissa ur inflytandesynpunkt viktiga
gränser överskrids.

När
det gäller atl avgöra var dessa gränser bör dras kan jag, för atl börja med den
översta gränsen, ansluta mig till förslaget att gränsen sätts vid 50 procent.
Om förvärvaren redan har en absolut majoritet finns del inget skäl att pröva
hans ytterligare förvärv. När del sedan gäller de lägre gränserna har man i
kontroll- och förhandlingslinjernas förslag funnit del naturligt atl knyta an
till 40- resp. 20-procentregeln i 1916 års lag. Jag kan ansluta mig fill detta
synsätt. Udänningsförbehållens kontrollgränser, som under decennier har angett
gränsen mellan fria och bundna akder, bör enligl min mening rimligen få slå
igenom också i den nya förvärvsprövningen.

När
man kommer ner lill lägre procenttal ökar rimligtvis sannolikheten för att
aktieförvärven är portföljinvesleringar. Under remissbehandlingen

Prop. 1981/82:135 36

har
också påpekats av Sveriges aktiesparares riksförbund att man kan utgå från atl
förvärv av svenska aktier som sker vid Stockholms fondbörs normalt har sådan
karaktär. Man har vidare förklarat atl det är osannolikt att en
portföljinveslerare placerar så stort belopp som 5 procent av aktiekapitalet i
ett och samma bolag.

Det
är uppenbarligen inle möjligt all generelll ange vilken aktieandel som medför
alt en förvärvare av andelen kan fatta beslut som har ingripande verkningar
för företagel. Om akfierna har en stor spridning torde aktieinnehav som
molsvarar mellan fem och tio procent av röstetalet kunna ge ett kontrollerande
inflytande. De fakfiska förhållandena på bolagsstämman blir också avgörande.
Koncentrationsutredningen (SOU 1968:7) räknade för sin del med att elt s. k.
dominerande minoritetsintresse förelåg, när störste ägaren - ägargmppen
innehade största andelen av totala röstetalet (dock över fem procent), hade
absolut majoritet på stämman och var representerad i styrelsen. Uppfylldes
alla dessa tre villkor var enligt ulredningen fömtsättningarna stora för alt
ägaren - ägargmppen skulle ha en prakfisk majoritet i bolaget. Enligt
ulredningen var det endast elt förelag (ASEA) där lägre andel än 10 procent
räckte för atl ge elt dominerande minoritetsintresse.

De
uppgifter som jag nu har återgett talar för alt del är tillräckligt alt
bestämma den lägsta konlrollgränsen till 10 procent. Jag förordar alltså att
gränsen bestäms lill delta procenttal.

Bestäms
den lägsta kontrollgränsen fill 10 procent, saknas enligl min mening anledning
att införa skilda konlrollgränser för aktiemarknadsbolagen och övriga bolag.
Bestämmelser om skilda konlrollgränser för olika typer av bolag kan lätt
framstå som onödigt byråkratiska och komplicerade alt tillämpa. De kan därmed
utgöra ett hinder för aktieomsällningen utan att för den skull ge några
väsentliga fördelar ur kontrollsynpunkt.

Sammanfattningsvis
föreslår jag alltså en ordning av innebörd alt ett kontrollsubjekl inte utan
förvärvstillstånd i varje särskilt fall får förvärva så många aktier i svenska
aktiebolag att förvärvaren därmed får en sådan andel eller ökar sin andel av
akfiekapitalet eller röstetalet för samtliga aktier i bolaget så atl den
överskrider 10, 20, 40 eller 50 procent.

För
att försvåra all lagsfiftningen kringgås genom atl aktieförvärven delas upp och
sprids fill förvärvaren närslående fysiska och juridiska personer har
utredningen enhälligt föreslagil bestämmelser om sammanräkning av förvärven.

Ävenjag
anser att gränserna för tillslåndspliklen bör kompletteras med sådana
bestämmelser om sammanräkning av aktieinnehav. Jag kommer att i
specialmotiveringen närmare behandla hur beslämrhelserna bör utformas.

Prop. 1981/82:135 37

2.4.3 Förvärv av andelar i svenska handelsbolag

Utredningen har föreslagit fillståndplikt för
kontrollsubjekl vid förvärv av andelar i svenska handelsbolag. Förslaget har
allmänt godtagits under remissbehandlingen.

Jag skall senare (se avsnitt 2.5) behandla frågan om tillstånd
att sluta avtal om handelsbolag. I fråga om den del av skyddet för
handelsbolagen som avser prövningen av rätten alt ingå i ett redan existerande
handelsbolag vill jag framhålla följande.

Några regler om gränsvärden molsvarande dem jag har
förordat för aktieförvärven (se avsnitt 2.4.2) är knappast påkallade när det
gäller handelsbolagen. För dessa bolag bör enligt min mening liksom f. n.
gälla alt tillslåndspliklen utlöses vid varje andelsförvärv som görs av ett
kontrollsubjekt. Jag är medveten om att det finns handelsbolag med många
delägare, kanske främst kommanditbolag, där det förekommer en handel med
kommanditlotler som kan påminna om handeln med akfier. Jag anser del emellertid
föga meningsfullt alt komplicera systemet ytteriigare genom alt skilja melllan
olika transakfioner i kommandidoller beroende på om de har belydelse för
ägarstmkturen eller ej.

Mot bakgmnd av del anförda tillstyrker jag
utredningsförslaget. Jag förordar alltså en ordning av innebörd atl
kontrollsubjekl skall ha tillstånd för varje andelsförvärv i svenska
handelsbolag.

2.4.4 Förvärv av rörelser

En förvärvskonlroll som endasl skyddar svenska företag som
juridiska personer kan lätt kringgås. I stället för att förvärva aktierna i elt
aktiebolag eller andelarna i ell handelsbolag kan förvärvaren inrikta sig på
den rörelse som bolaget driver eller delar av rörelsen. Detta problem är
uppmärksammat i 5 a 6 1916 års lag.

Bestämmelserna i 5 a 8 innebär att, om ett kontrollsubjekt
vill förvärva äganderätten eller nyttjanderätten lill en rörelse som drivs här
i landet eller en del av en sådan rörelse från någon som fritt får förvärva
fast egendom, så fordras särskilt tillstånd för att förvärvet skall gälla.
Enligt den nuvarande ordningen inträder inte tillståndplikt om säljaren eller
upplåtaren är kontrollsubjekt. Behov av tillståndsplikl fanns enligt moliven
inte i fråga om rörelser som redan var eller utan svårighet kunde komma i
utländsk ägo (se prop. 1973:72 s. 9).

Företrädarna för kontroll- och förhandlingslinjen har
föreslagit bestämmelser om en generell fillståndsphkl för kontrollsubjekl när
det gäller förvärv av äganderätt eller nytQanderätt till rörelser som drivs här
i landet eller delar av sädana rörelser. Något undantag för det fallet att
säljaren eller upplåtaren är kontrollsubjekl görs inte främst med hänsyn till
att man har utformat tillslåndspliklen för akfie- och andelsförvärven oberoende
av om säljaren är kontrollsubjekt eller inle.

I det förslag till förvärvskontroll som
likabehandlingslinjens företrädare

Prop. 1981/82:135 38

har
lagt fram finns rörelseförvärven inte med. Som skäl åberopas hänsynen till
säkerheten i den allmänna omsättningen.

Jag
har i och för sig förståelse för de skäl som har fått företrädarna för
likabehandlingsUnjen alt utesluta rörelseförvärven från förvärvskonlrol-len. Å
andra sidan är det viktigt atl effekfivt hindra möjligheterna lill kringgående
av den nya kontrollagsfiftningen. Utesluts rörelseförvärven från
fillståndsplikten är det enligt min mening uppenbart att det öppnas möjligheter
till kringgående. Dessutom har det sedan nästan elt decennium här i landet
funnits en kontroll av rörelseförvärven. Såvitt jag har kunnat utröna har denna
förvärvskontroll inle givit några negativa erfarenheter.

Jag
har mot bakgrund av del anförda övertygats om atl fillståndsplikt bör gälla
också för rörelseförvärven.

Tillslåndspliklen
vid förvärv av akfier skall enligt vad jag tidigare har förordat (se avsnitt
2.4.2) inträda oberoende av om bolaget har utlänningsförbehåll. Enligt min
mening är det naturligt alt även i fråga om rörelseförvärven skapa möjligheter
fill kontroll av förändringar i ägarstmkturen oberoende av om förvärvet sker
från etl kontrollsubjekl eller inte. Jag förordar alltså att den nu gällande
begränsningen till företag som inte är kontrollsubjekt slopas.

Sammanfattningsvis
förordar jag alltså en ordning av innebörd all kontrollsubjekt inte utan
tillstånd får förvärva äganderätt eller nytQanderätt fill rörelser som drivs
här i landet eller delar av sådana rörelser.

2.4.5
Undantag från tillståndsplikten

Inskränkningarna
i rätlen atl förvärva fast egendom m m. gäller enligt huvudregeln i 1916 års
lag för alla former av förvärv. 118 6 första stycket görs emellertid undantag
för vissa förvärvsformer, nämligen förvärv ge- . nom bodelning, arv, testamente
eller fusion enligt 14 kap. 8 6 aktiebolagslagen (1975:1385).

Enligt
ulredningen bör de förvärv som undantas enligt 1916 års lag undantas från
tillståndsplikten även i den nya lagstiftningen. Förvärvstillslånd behövs
enligt utredningen inte heller om aktier förvärvas vid nyemission med
företrädesrätt i förhållande lill del antal aktier som förvärvaren tidigare
äger.

Under
remissbehandlingen har utredningens förslag i denna del allmänt godtagits. Även
jag Kan ansluta mig till förslagel. Om de nyemitterade aKtierna ges ul i
proportion lill de gamla aktieägarnas tidigare aktieinnehav ökas inte del på
innehavet grundade utländska inflytandet genom emissionen. Förutom det av
utredningen föreslagna undantaget för nyemission bör främst i klarhetens intresse
motsvarande undantag göras för förvärv vid fondemission. Jag förordar alltså
atl en sådan ordning införs.

Utredningen
har vidare föreslagit att förvärvstillstånd inte skall behövas om förvärvet
avser aktier som förvärvaren har rätl atl lösa på grund av förbehåll enligt 3
kap. 3 8 akfiebolagslagen (s.k. hembudsskyldighel) un-

Prop. 1981/82:135 39

der
fömtsättning all förvärvaren tidigare har fåll tillåtelse all utan hinder av
reglerna om tillståndslvång förvärva aktier i bolaget på gmnd av förbehållet.

Enligl
utredningen lar undanlaget sikte på den form för utländsk företagselablering
som kallas "joint venture". Utredningen har med undanlaget velat
hindra atl intresset minskar för denna i och för sig önskvärda form för
utländsk etablering.

Frågan
om förvärvstillslånd bör krävas i fråga om aktier som omfattas av
hembudsskyldighel får ses mot ulredningens uppgift alt det år 1970 fanns 21
akfiebolag här i landet med exakt 50% utländskt aktiekapital. Görs inle någol
undanlag från tillständspliklen med tanke på den nu berörda situationen, kan
den utländske parten inle vara säker på alt han i sin egenskap av
kontrollsubjekl kan begagna sin lösningsrätt enligt förbehållet för den
händelse den inhemske intressenten skulle vilja avyttra sina aktier framöver.

Med
den positiva grundinställning till utländska investerare här i landet som jag
redan tidigare har gett uttryck för kunde del i och för sig vara naturligt om
varje förbehåll om lösningsrätt enligt aktiebolagslagen som tagits in i
bolagsordningen också befriade från förvärvstillståndsplikten. Med hänsyn lill
risken för kringgående av konlrollagstiflningen bör dock en sådan ordning inte
införas. Om lösenför]?ehållet emellertid efter särskild prövning godtas av
tillståndsmyndigheten finns enligt min mening inget att erinra. Samhällets krav
på möjligheter alt påverka ägarstmkturen får därmed anses tillgodosedda.

För
egen del kan jag alltså i likhet med remissinstanserna godta den av utredningen
föreslagna ordningen.

Enligt
18 6 första stycket i 1916 års lag utgör lagen inte någol hinder för förvärv av
fondandel enligt aktiefondslagen (1974:931). En motsvarighet till det angivna
undantaget bör enligt min mening införas i den nya lagstiftningen. Undantaget
bör därvid gälla inle bara förvärv av fondandelar utan också förvärv av akfier
till en aktiefond enligl aktiefondslagen.

Sammanfattningsvis
förordar jag alltså atl förvärvsfillstånd inte skall behövas för förvärv genom
bodelning, arv, testamente eller fusion enligt 14 kap. 8 6 akfiebolagslagen.
Förvärvsfillstånd skall inte heller behövas för förvärv av aktier till en
aktiefond enligl aktiefondslagen eller av andelar i en sådan fond eller av
aktier som vid nyemission eller fondemission förvärvas med företrädesrätt i
förhållande till det antal aktier förvärvaren tidigare äger eller för förvärv
av aktier som förvärvaren har rätt att lösa på grund av förbehåll enligt 3 kap.
3 6 akfiebolagslagen, om förvärvaren har fåll tillstånd atl ulan hinder av
förvärvstillståndsplikten förvärva aktier i bolaget på gmnd av lösenförbehållet.

2.4.6
Påföljd vid brott mot tillståndsplikten

Sanktionen
vid brott mot tillståndskravet är enligl gällande ordning alt den ifrågavarande
rättshandlingen blir ogiltig. Tillslåndspliktiga förvärv av

Prop. 1981/82:135 40

fast
egendom m. m. blir sålunda ogiltiga, om fillstånd till förvärvet inte söks
enligt 1916 års lag.

I
aktiebolagslagen (1975:1385) ges inte någon uttrycklig anvisning om vad som
gäller för den händelse aktieteckning eller överlåtelse av aktier sker i strid
mot ell förbehåll om bundna aktier enligt 17 kap. 1 8 aktiebolagslagen. I
lagens motiv framhålls emellertid all en sådan teckning eller överlåtelse är
utan verkan (prop. 1975; 103 s. 549).

I
fråga om aktieförvärven gäller enligl 1916 års lag den huvudregeln alt förvärvet
är ogiltigt, om det har skett i strid mot ett utlänningsförbehåll. Enligt samma
lag blir ett kontrollsubjekls förvärv av rörelse eller delar av en rörelse inle
gällande förrän förvärvet har godkänts. I fråga om handelsbolagen sludigen
föreskrivs i 1968 års lag atl avtal i strid mot lagen är ogiltiga.

Enligt
utredningen bör den nuvarande ordningen behållas också i den nya
konlrollagstiflningen. I fråga om transaktioner som kräver förvärvstillslånd
har utredningen sålunda som huvudregel föreslagil att de skall vara ogilliga,
om ansökan om förvärvstillstånd inte görs i rätl fid eller på föreskrivet sätt.
Ell förvärv är också ogiltigt, om tillstånd vägras genom elt beslul som har
vunnit laga kraft. Ogiltighelsregeln är emellerfid inte undantagslös. För förvärv
av fria aktier som sker på fondbörs bör ogillighetspå-följden inle användas. I
sådanl fall bör enligt utredningen tillståndsmyndighelen ha möjlighet alt i
stället förelägga förvärvaren alt inom viss tid avhända sig aktierna.

Under
remissbehandlingen har ulredningens förslag allmänt godtagils.

För
egen del anser jag det naturligt att ogiltighelspåföljden kommer till
användning också i den nya lagstiftningen. Om man för del första ser på de
renodlade faslighelsförvärven är ogiltighetspåföljden enligl min mening närmasi
given. Denna påföljd används också i annan näraliggande lagsliflning. Jag
länKer närmast på jordförvärvslagen (1979:230) och lagen (1975: 1132) om
förvärv av hyresfastighet m. m. Samma påföljd bör användas när elt
rörelseförvärv sker med åsidosättande av lillslåndsreglerna.

När
del gäller aktieförvärven kan man som utredningen har påpekat behöva överväga
en annan ordning åtminstone för vissa förvärvssitua-fioner. I fråga om förvärv
av bundna akfier finns det enligt min mening inte något att erinra mot den nu
gällande ordningen. För förvärv av bundna aktier bör alltså
ogiltighetspåföljden kunna användas också i en ny kontrollagstiftning. När det
gäller förvärv av fria aktier är emellertid situationen en annan.

Sker
förvärvet av fria aktier på fondbörs bör man enligl min mening främst med
hänsyn lill aktieomsättningens krav inte använda en ogiltighetspåföljd. I
stället är det att föredra om man i sådana situationer kan tvinga förvärvaren
att avyttra aktierna. Denna avyttringsskyldighel bör emellertid vara
ovillkorlig. Innebörden av de nya reglerna bör alltså vara all
tillståndsmyndighelen i ett sådant läge inte bara kan ulan skall utfärda
föreläggande för förvärvaren alt avyttra aktierna.

Prop.
1981/82:135 41

Även
för en annan förvärvssituation är ogiltighelsregeln enligt min mening mindre
väl lämpad. Jag tänker på förvärv av fria aktier som sker genom inrop på
exekutiv auktion. I stället för att förvärvet skall drabbas av ogiltighet bör
lillslåndsmyndigheten vara skyldig alt förelägga förvärvaren atl inom viss tid
avyttra aktierna.

När
del gäller förvärv av fria aktier i övrigt bör en ogiltighetspåföljd Kunna
användas. De förvärv som lagstiftningen främst syftar lill att kontrollera
sker i allmänhet inte över börsen. Är förvärvarens syfte att fä kontroll över
företaget lorde han i allmänhet la KontaKl med de gamla aktieägarna. Därvid kan
man på goda gmnder anta atl frågan om förvärvarens lillståndspliKl
aktualiseras. I sådana situafioner är del enligt min mening påkallat att en
ogiltighetspåföljd får inträda för den händelse reglerna om tillslåndsplikt
inte följs.

Sammanfattningsvis
förordar jag alltså en ordning av innebörd att aktie-, andels- och
rörelseförvärven är ogiltiga, om förvärvstillstånd inte begärs enligt den nya
kontrollagen. Ogiltighel bör också inträda, om tillstånd vägras. Om elt förvärv
av fria aktier har skett på Stockholms fondbörs eller genom inrop på exekutiv
auktion gäller inte ogiltighetspåföljden. Tillståndsmyndigheten skall då i
stället förelägga förvärvaren alt avyttra aktierna inom viss lid.

2.5
Tillstånd att sluta avtal om handelsbolag

Jag
har redan behandlal den del av skyddet för handelsbolagen som begränsar rätten
alt ingå i etl redan existerande handelsbolag (se avsnill 2.4.3).

När
det gäller rätten att sluta avtal om handelsbolag har utredningen stannat för
all den gällande ordningen behålls i den nya lagstiftningen. Det innebär att
det skall fordras fillstånd för att kontrollsubjekt skall få sluta avtal om
svenskt handelsbolag.

Under
remissbehandlingen har remissinstanserna inle haft något alt erinra emot
uledningens förslag.

För
egen del vill jag erinra om att lagstiftningen på handelsbolagsrätlens område
nyligen har moderniserats. Lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag
samt lagen (1980; 1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag har trätt i
kraft den 1 juli 1981. Den nya lagstiftningen lorde verksamt bidra till en
förbättrad insyn i handelsbolagen. Enligt min mening saknas emellertid
anledning all lämna denna företagsform öppen för utländsk etablering.
Ulredningens förslag bör därför godtas.

Jag
förordar alltså en ordning av innebörd alt kontrollsubjekl skall ha fillstånd
för alt få sluta avtal om handelsbolag. Avtal i strid mot den angivna ordningen
bör vara ogiltiga Qfr avsnitt 2.4.6).

Prop. 1981/82:135 42

2.6
Förvärv av aktier i strid mot utlänningsförbehåll

Som
tidigare har nämnts är förvärv av aktier i strid mot elt utlänningsförbehåll
ogilliga Qfr avsnitt 2.4.6). Undantag görs i fråga om den som innehar
skuldebrev eller optionsbevis som avses i 5 kap. akfiebolagslagen. Om
skuldebrevet eller opfionsbeviset ger rätt fill del, får innehavaren vid ulbyle
eller nyteckning erhålla fria aktier även om förhållandet mellan antalet bundna
aktier och antalet fria därmed skulle ändras eller redan förut har ändrats i
strid mot förbehållet. Någon möjlighet att ge kontrollsubjekl dispens från
förbudet att förvärva bundna aktier finns inte enligt gällande ordning.

Utredningen
har ansett att den nuvarande ordningen i huvudsak kan behällas i den nya
lagstiftningen. Ändringar har föreslagils främst i två avseenden. Det absoluta
förvärvsförbudet avseende bundna aktier bör enligt ulredningen sålunda mildras
genom alt en möjlighet till dispens införs. Då dispens inle bör komma i fråga i
strid mot bolagsordningen skall dock som en fömtsättning för dispens gälla alt
bolagsordningen innehåller en föreskrift om att regeringen eller myndighel som
regeringen bestämmer för särskilt fall kan ge tillstånd alt förvärva bundna
aktier utan hinder av utlänningsförbehållet.

Enligt
ulredningen bör tillståndslvång införas också för den som har blivil
kontrollsubjekl först efter del att förvärv av bundna akfier har ägt mm. Den
som alltså sedermera har blivit kontrollsubjekt bör enligt utredningen ha
särskilt tillstånd för alt få behålla de bundna aktierna med risk för att
annars behöva avyttra dem.

För
egen del kan jag i likhet med remissinstanserna ansluta mig till utredningens
uppfattning atl den gällande ordningen i huvudsak kan behållas. När det gäller
ändringarna vill jag framhålla följande.

En
möjlighet till dispens för förvärv av bundna aktier aktualiserades av
aktiebolagsutredningen i förslaget till ny akfiebolagslag m.m. (se SOU 1971; 15
s. 377). Vid ett utvidgat internationellt samarbete var det enligt
akliebolagsutredningen angelägel att dispens skulle kunna ges. Under hänvisning
till bl. a. arbetet i förevarande utredning togs emellertid någon
dispensmöjlighet inte upp i den nya akfiebolagslagen (se prop. 1975; 103 s.
230).

Som
nyss nämndes har utredningen i likhet med aktiebolagsutredningen funnit att en
dispensmöjlighet bör införas. Som skäl härför har ulredningen framhållit främst
alt dispensmöjligheten kan ses som elt naturiigt led i den nya
etableringskonlrollen, att alltfler bolag kan länkas införa ullänningsförbehåll
och alt frånvaron av en dispensmöjlighet skulle kunna påverka akfiebolagens
kapitalförsörjning på etl sätt som inte är motiverat av någol kontrollbehov.

För
egen del är jag tveksam till värdet av den föreslagna dispensmöjligheten.
Visserligen kommer den nya konlrollagstiflningen sannolikt atl leda

Prop.
1981/82:135 43

till
atl alh fler akfiebolag tar in utlänningsförbehåll i bolagsordningen.
Utredningens farhågor för negativa effekter av en sådan utveckling när del
gäller bolagens kapitalförsörjning är dock säkerligen överdrivna. Såvitt jag
har kunnat utröna har frånvaron av just dispensmöjligheten hittills inte på etl
avgörande sätt hindrat bolagens kapitalförsörjning. Bestämmelser om dispens
måste också med nödvändighet komplicera den nya lagstiftningen. Eftersom de
gynnsamma effekterna av en ny dispensregel inle lorde vara särskilt påtagliga
har jag kommit till den slutsatsen atl utredningens förslag inte bör
genomföras. Jag är alltså inte beredd atl förorda några särskilda bestämmelser
om dispens för förvärv av bundna aktier.

1916
års lag innehåller f. n. inga bestämmelser om kontroll av förvärv av bundna
aktier som har förvärvats av någon som bhvil kontrollsubjekl först efter
förvärvet. Om en svensk medborgare har förvärvat bundna aktier och efter
förvärvet blivit utländsk medborgare påverkar detta inte hans rätt att inneha
aktierna.

Jag
delar i huvudsak ulredningens uppfattning alt den nya kontrollagsfiftningen
bör ge möjlighet alt kontrollera också fall där en aktieförvär-vare efter
förvärvet av någon anledning blir kontrollsubjekt. Den lösning som utredningen
anvisar kan jag godta. Utredningens förslag bör därför genomföras.

Sammanfattningsvis
förordar jag alltså alt förvärv av aktier i strid mot ell ullänningsförbehåll
skall vara ogilfiga. Undantagen ifråga om skuldebrev eller optionsbevis som
avses i 5 kap. aktiebolagslagen bör las in också i den nya lagstiftningen. Om
någon som genom teckning eller överlåtelse har förvärvat aktier som är bundna
av ett utlänningsförbehåll blir kontrollsubjekt efter förvärvet, så bör del
krävas särskilt tillstånd för all han skall få behålla aktierna. Följs inte
reglerna om tillståndslvång eller får ägaren inte tillstånd bör
fillståndsmyndigheten ha möjlighet atl förelägga ägaren fill akfierna att
avyttra dem inom viss bestämd tid.

2.7
Tillståndsförfarandet

2.7.1
Tillståndsmyndighet

Enligl
gällande ordning ankommer del i princip på regeringen all pröva
tillståndsfrågor när del är fråga om förelagsförvärv. Vissa typer av ärenden
har dock delegerats bl. a: lill statens industriverk.

Avgörandet
ligger hos regeringen om det berörda företaget sysselsätter mer än 100
arbetstagare, om förelaget innehar annan fast egendom än som är behövlig för
verksamheten eller om ärendets allmänna vikl annars påkallar regeringens prövning.
I sådana fall sänder industriverket med eget utlåtande ärendet till regeringen.
Ärendena handläggs där inom industridepartementet.

När
det gäller ärenden om tillstånd till förvärv av rörelse eller del av rörelse
enligt 1916 års lag får industriverket avgöra ärendet utom när

Prop. 1981/82:135 44

verket
på gmnd av rörelsens slorlek eller ärendets allmänna vikt anser att ärendet i
stället bör prövas av regeringen.

Viktigare
ärenden om tillstånd att sluta avtal om svenskt handelsbolag eller att ingå i
sådana bolag förbehålls regeringen. Övriga ärenden avgörs antingen av
länsstyrelsen i del län där verksamheten skall drivas eller av
kommerskollegium, om kollegiet samfidigt skall pröva en fråga om
näringstillstånd.

Ulredningen
har föreslagil all tillståndsfrågorna liksom hittills i princip skall avgöras
av regeringen. Tillslåndsärenden av mindre vikt bör dock kunna delegeras till
industriverket. De kriterier som f n. gäller för fördelningen av ärenden
enligl 1916 års lag mellan regeringen och delegationsmyndigheten lämpar sig
enligt utredningen också för den nya lagsfiftningen.

Jag
anser del uppenbart all del i första hand är regeringen som på elt allsidigt
sätt kan bedöma alla de aspekter som aktualiseras i tillslåndsärenden av det
slag som det här är fråga om. Jag anser därför att fillslåndsärenden enligt
den nya ordningen i princip bör förbehållas regeringen.

Enligt
min mening kan man emellertid samtidigt på goda gmnder anta alt en rad
förvärvsärenden enligt den nya lagstiftningen inte kommer alt vara av den
betydelsen att avgörandet behöver vila pä regeringen. Erfarenheterna av den
nuvarande konlrollagstiflningen, främst 1916 års lag, tyder på atl del bör
finnas utrymme för delegering av vissa typer av ärenden.

F.n.
genomförs en omorganisation av statens industriverk som bl.a. syftar till att
ändra verkets arbetsuppgifter och det torde därför inte vara lämpligt med
delegafion till industriverket. Enligt min mening är det naturligt alt ärenden
som är mindre viktiga ur allmän synpunkl anförtros länsstyrelserna, som f. n.
handlägger åtskilliga ärenden enligl 1916 års lag.

Sammanfattningsvis
förordar jag alltså alt tillståndsprövningen enligt den nya lagsfiftningen i
princip förbehålls regeringen med möjlighet att delegera avgörandet i ärenden
som får anses mindre viktiga ur allmän synpunkt.

2.7.2
Förutsättningar för tillstånd

Även
om det urspmngligen inte fanns några uttryckliga rikfiinjer för
förvärvskontrollen i 1916 års lag var syftet klart, nämligen att hindra
utländskt övertagande av viktigare mark- och naturtillgångar.

Genom
1973 års ändringar i 1916 års lag har kriterier för tillståndsgivningen tagits
in i lagtexten (se 28 tredje styckel). Innebörden är alt tillståndsmyndighelen
vid prövningen av ett ärende om ändring av utlänningsförbehåll kan pröva om
det strider mot väsentligt allmänt intresse atl del svenska förelagel hell
eller delvis övergår i utländsk ägo. Medgivande till ändring av bolagsordningen
skall sålunda inte lämnas om det strider mot väsentligt allmänl intresse atl
bolagels aktier förvärvas av kontrollsubjekt.

Prop.
1981/82:135 45

I utredningen har kontroll- och förhandlingslinjernas
företrädare föreslagil en beslämmelse om att tillstånd skall meddelas, såvida
det inle med hänsyn till det inflytande som härigenom kan uppkomma över svenskt
förelag eller svenskt näringsUv eller av andra skäl är oförenligt med allmänl
intresse.

Företrädarna
för likabehandlingslinjen har däremot föreslagil en bestämmelse om atl
tillstånd skall meddelas, såvida det inte strider mot gmnderna för annan lag
eller skulle åsamka landets intressen utomordentlig skada. Enligl dem bör
tillstånd få vägras endast i mycket exceptionella fall.

Remissinstansernas inställning lill de olika förslagen har
varit splittrad.

När jag
har alt ta ställning till de gmnder för fillståndsgivningen som bör gälla
enligt den nya lagstiftningen vill jag betona att min grundinställning fill
udändska direkta investeringar här i landet är positiv. Min utgångspunkt är
att den allmänl liberala polifik som hittills gällt för sådana investeringar
som det här är fråga om skall tillämpas även i fortsättningen. Kriterierna för
tillstånd skall emellertid ge möjlighet att hindra utländska övertaganden i
sådana sannolikt sällsynta fall då förvärvet skulle vara oförenligt med
väsentliga inhemska inlressen.

Till följd av 1973 års ändringar kan inle endast
naturtillgångar utan även andra fillgångar såsom teknik, know-how, dyrbara
maskiner, patent och vammärken skyddas. Att upprätthälla etl sådanl skydd är
angelägel i synnerhet när det är fråga om företag som på gmnd av sin storlek
eller produktionsinriktning har särskild belydelse för landets försörjning
eller ekonomi i stort. Det kan också finnas skäl atl hindra uppköp av svenska
företag i en bransch som redan förut har ett myckel starkt inslag av utländskt
ägande (se prop. 1973; 72 s. 8).

Jag finner det naturligt all i den nya lagen välja den
formulering som sedan år 1973 finns i 1916 års lag, nämligen att tillstånd
skall meddelas, om det inte strider mot någol väsentligt allmänt intresse.
Därmed markeras också atl syftet med den nya lagstiftningen inte är atl
lillståndsmyndighe-tema skall slå in på någon ny väg.

Det kan emellertid inle komma i fråga alt välja den nu
ifrågasatta formuleringen, om lagstiftningen därmed skulle komma att stå i
strid med Sveriges internationella förpliktelser. Det torde också vara hänsynen
till dessa förpliktelser som framför allt har lett företrädarna för likabehandlingslinjen
i utredningen atl förorda en annan och mer restriktiv formulering, dvs. all
tillstånd i princip får vägras bara om landets inlressen skulle åsamkas
utomordentlig skada.

Jag vill därför här översiktligt gå igenom de
internationella förpliktelser som är av särskill intresse i sammanhanget. De
viktigaste följer av Sveriges anslutning lill OECD:s
kapilalliberaliseringssladga och lill EFTA-konventionen. Beaktas bör också den
inom Europarådet utarbetade s. k. europeiska bosättningskonventionen.

Kapitalliberaliseringsstadgan reglerar bl. a.
internationella direklinve-

Prop.
1981/82:135 46

steringar.
Med sådana investeringar avses upprättande eller utvidgning av ett helägt
dotter- eller filialförelag, förvärv av hela äganderätten lill etl beslående
företag, deltagande i elt nytt eller bestående företag samt långtidslån på
minst fem år.

Stadgan
ålägger medlemsstaterna att sinsemellan fortlöpande avskaffa restriktioner för
kapitalrörelser i den utsträckning det är nödvändigt för etl effekfivt
ekonomiskt samarbete. I detta syfte skall varje tillstånd lämnas som behövs för
att slutföra eller verkställa bl. a. ingående direktinvesteringar.
Medlemsstaterna har dock vissa möjligheter till tillfälliga undantag från
liberaliseringsförpliktelserna genom s.k. derogafion (artikel 7). I övrigt
medges undanlag - fömtom i fråga om investeringar av rent finansiell karaktär —
bara i sådana fall då en enskild transaktion eller överföring på grund av
beloppets slorlek eller andra omständigheter skulle ha en utomordentligt
skadlig verkan på den berörda medlemsstatens intressen (den s. k. andra
anmärkningen).

Av
en bilaga lill stadgan framgår att Sverige år 1964 i samband med en utvidgning
av stadgans förpliktelser gjorde förbehåll beträffande andra ingående
direktinvesteringar än långlidslån. Vid detta förbehåll har antecknats att
förbehållet gäller endast den aktuella transaktionen och endast i den mån del
finns inskränkningar i utlänningars rätt atl utöva vissa särskilt angivna
aktiviteter eller förvärva eller äga visst slags egendom. Från svensk sida
torde man främst ha syftat på bestämmelserna i 1916 års lag.

Innebörden
av de svenska åtagandena enligt kapitalliberaliseringsstadgan har prövats i
två lagstiftningssammanhang, nämligen vid 1973 års ändringar av 1916 års lag
samt i ett lagstiftningsärende år 1974 som gällde valutalagen (prop. 1974:89 s.
61, FiU 1974:23 samt 2a8 valutalagen i lydelse enligt SFS 1974:458).

I
1973 års lagsliftningesärende framhölls vid riksdagsbehandlingen alt Sveriges
åtaganden enligt stadgan inte hindrade den föreslagna kontrollen av ingående
direktinvesteringar (NU 1973:57). Denna bedömning föranledde aldrig någon
erinran från OECD eller de övriga medlemsländerna.

Under
senare år har frågan om kapitalliberaliseringsstadgans innehåll och räckvidd
fält förnyad aktualitet. Inom OECD har nyligen avslutals en utredning om
stadgans tillämpningsområde i fråga om de ingående direklinvesteringarna. Ell
fortsatt arbete har ansetts behövligt i syfte atl genom preciseringar om
möjligt få fram en gemensam linje. Det skall bl. a. klargöras vilka åtgärder
av medlemsländerna i form av lagstiftning eller praxis som får anses kräva
reservationer eller derogationer.

Under
del angivna arbetets bedrivande har man i OECD från svensk sida ansett att 1964
års svenska reservation skall dras tillbaka. Som grund härför har i huvudsak
anförts atl frågor som rör rätten atl etablera sig faller utanför stadgan.
Detta skulle innebära att bl. a. 1916 och 1968 års lagar faller utanför
stadgans fillämpningsområde och att någon reservation för denna lagstiftning
alltså inte är behövlig. I fråga om 1916 års lag har

Prop, 1981/82:135 47

dessutom
betonats alt lagen bör kunna ändras utan atl Sverige därigenom kommer i
konflikt med liberaliseringsförpliklelserna under förutsättning atl lagens
allmänna inriktning behålls.

Mot
bakgmnd av del anförda anser jag atl Sveriges åtaganden enligl
kapitalliberaliseringsstadgan inte hindrar en bestämmelse om att fillstånd till
ingående direktinvesleringar kan vägras, om investeringen strider mot ett
väsentligt allmänl intresse.

I
fråga om den nya lagstiftningens förenlighet med EFTA-konventionen vill jag
framhålla följande.

I
konventionens elableringsartikel (16) erkänner medlemsstaterna all
restrikfioner i fråga om etablering och drift av ekonomiska företag inom deras
områden av andra medlemsstaters rättssubjekt inte bör fillämpas på sådant sätt
atl dessa rättssubjekt behandlas mindre gynnsamt än vederbörande
medlemsstaters egna rättssubjekt och detta går ul över fördelarna med
undanröjandet eller frånvaron av tullar och kvanfilaliva restrikfioner i
handeln mellan medlemsstaterna (moment 1). Om en stal inför nya restrikfioner
får de inle fillämpas på sådant sätt att delta strider mot nyssnämnda princip
(moment 2).

Vid
tillkomsten av EFTA-konventionen enade man sig om vissa till-lämpnings- och
lolkningsregler som bl. a. berör artikel 16. Sålunda fömtsättes (punKt 9) alt
restriKlioner som - vare sig de formellt synes ge nationell behandling eller
inte - faKtisKt leder lill en mindre gynnsam behandling än den som
medlemsstatens egna rältssubjeKt utsätts för, omfattas av etableringsartiKeln.

VarKen
punKten 9 eller etableringsartiKeln ansågs emellerlid hindra (punKl 8) en
medlemsstat att utöva Kontroll över fiUträdet till dess Kapital-marKnad,
investeringar i existerande inhemsKa företag eller äganderätten fill
naturtillgångar.

Vid
de förhandlingar som föregick bildandet av frihandelssammanslut-ningen fäste
man från svensk sida stort avseende vid frågan om etable-ringsrätten. Det
hängde samman med den gällande lagsfiftningens inskränkningar i utlänningars
rätt alt här driva näring, etablera företag, fullgöra vissa funktioner inom
förelag samt förvärva fasl egendom och vissa slag av naturtillgångar. I
propositionen (prop. 1960:25) angående Sveriges tillträde till konventionen
uttalades att de svenska restrikfionerna på detta område inte Kunde anses vara
betydande. I stor utsträckning var de sä utformade alt praxis i tillämpningen
och prövning av dispensfrågor var avgörande. Eftersom gällande praxis som regel
var liberal, syntes några mera besvärande hinder för utlänningars möjligheter
att driva ekonomisk verksamhet i Sverige inle föreligga. I propositionen
underströks vidare atl det inte förelåg någol hinder enligt konventionen att
bibehålla den kontroll över utlänningars förvärv av fast egendom och vissa
naturtillgångar som koncessionsförfarandet enligt 1916 års lag innebar. Vid
tillståndsgivningen enligt lagen fick emellertid i förekommande fall konven-

Prop, 1981/82:135 48

tionens
bestämmelser om nationell likabehandling beaktas. En anpassning lill
konventionens föreskrifter torde enligt departementschefen, såvitt då kunde
bedömas, inte medföra någon fara för alt naturtillgångar skulle övergå i
utländsk ägo i någon omfattning av belydelse.

Frågan
om svensK Koncessionslagsliflnings förhållande till EFTA-Konventionen berördes
vid tillkomsten av lagen (1968:555) om rätt för utlänning och utländskt
förelag att idka näring här i riket. Av förarbetena till lagen framgår (se
prop. 1968; 98 s. 120) att konventionens etableringsregler ansågs kunna
tillgodoses vid tillämpningen av den nya lagen. I det sammanhanget hänvisades
till vad som uttalals redan i 1960 års proposifion om Sveriges lilhräde lill
konvenfionen.

Mot
bakgmnd av del anförda har jag övertygats om atl en ny lagstiftning av del
innehåll som jag nyss har diskuterat kan genomföras ulan hinder av
konvenfionens etableringsregler.

Vad
sludigen gäller den europeiska bosättningskonventionen åläggs Sverige atl i
princip likställa andra konventionsstaters medborgare med landets egna i fråga
om rätten all förvärva egendom och driva näringsverksamhet. Del finns
emellertid inle någol absolut hinder för alt vägra tillstånd till udändska
direktinvesleringar. Restriktioner kan införas av säkerhets-och försvarsskäl
(art. 5). De kan också motiveras av tungt vägande ekonomiska och sociala skäl
(art. 6).

Enligt
min mening torde man också när det gäller bosättningskonven-lionen kunna
acceptera all den nya kontrollagsfiftningen utformas på det sätt som jag
tidigare har diskuterat.

Sammanfattningsvis
anser jag att de av mig förordade gmnderna för tillståndsprövningen är
förenliga med Sveriges internationella åtaganden och förpliktelser. Det finns
alltså inte någon anledning all av hänsyn till dessa förpliktelser välja en
formulering av det slag som likabehandlingslinjens företrädare har ställt sig
bakom. Allmänt sett anser jag också all en sådan formulering skulle ge alltför
små möjligheter att vägra fillstånd. Jag förordar därför att den centrala
tillståndsbestämmelsen får det innehållet att fillstånd lill den ifrågavarande
åtgärden skall meddelas, om det inte strider mot något väsentligt allmänt
intresse.

2.7.3
Föreskrifter i samband med tillstånd

Möjligheten
atl meddela föreskrifter i samband med tillstånd är inte reglerad i 1916 års
lag. I praktiken har det emellertid efter år 1973 förekommit att överlåtare
och förvärvare har gjort vissa utfästelser eller åtaganden som åtminstone
delvis har utgjort en förutsättning för etl fillstånd.

Utredningen
har ansett att möjligheten att ställa upp villkor vid företagsförvärv bör
lagfästas. Företrädarna för kontrollinjen har härvid knutit an fill del
föreslagna systemet med verksamhetskontroll på så sätt att verksamhetstillstånd
skall kunna förenas med de villkor och föreskrifter som behövs för att
säkerställa att företagel inte driver sin verksamhet i strid mot allmänna
inlressen.

Prop. 1981/82:135 49

Företrädarna
för förhandlings- och likabehandlingslinjerna har valt en ordning som innebär
att tillståndsmyndigheten kan förena själva förvärvs-fillståndet med sådana
villkor eller föreskrifter som behövs för att hindra alt från allmän synpunkl
väsentliga olägenheter uppkommer i samband med förvärvet.

Remissinstansernas
inställning till de olika förslagen om föreskrifter har i allmänhel varit
negativ.

För
egen del känner jag av olika skäl tveksamhet inför tanken på att ett
förvärvstillslånd skulle kunna förenas med föreskrifter för den framtida
verksamheten vid del företag som förvärvet avser. En sådan ordning skulle lätt
kunna utvecklas till någon form av verksamhetskontroll, någol som jag tidigare
har ställt mig avvisande till (se avsnitt 2.2). En möjlighet till föreskrifter
skulle på samma sätt som en regelrätt verksamhetskonlroll innebära en
särbehandling av de utlandsdominerade förelagen jämfört med de rent svenska.

Jag
har på gmnd av del anförda kommit fill den slutsatsen att ett förvärvstillstånd
inte bör kunna förenas med föreskrifter.

Jag
har tidigare utvecklat vilka intressen som enligl min mening bör skyddas genom
kravet på förvärvstillstånd. Innebörden av den föreslagna prövningen är liksom
f. n. atl tillstånd skall vägras om det skulle strida mot något väsentligt
allmänt intresse. Även om ett tillstånd inte kan förenas med föreskrifter är
det uppenbart alt utfästelser från de inblandade företagen kan få betydelse
vid tillståndsprövningen. Frivilliga utfästelser av detta slag förekommer
ibland enligt nuvarande praxis. Sådana åtaganden kan undantagsvis möjliggöra
bifall till en ansökan som annars skulle avslås. I sådana fall är del
naturligt alt åtagandena tas upp i tillståndsbeslutel.

På
grund av det sagda förordar jag att det i den nya lagstiftningen förs in en
regel om att tillståndsmyndigheten i beslut om förvärvstillstånd skall ange
sådana åtaganden som förvärvaren eller, vid aktie- eller andelsförvärv, det
bolag som avses med förvärvet har gjort i förvärvsärendet och som har tillagts
belydelse vid prövningen.

2.8
Förvärv av fast egendom m. m.

Vid
tillkomsten av 1916 års lag var det gmndläggande syftel med lagstiftningen att
bevara Sveriges naturtillgångar i inhemsk ägo (se prop. 1916; 137 s. 126). Enligl
min mening finns det fortfarande ell skyddsbehov när del gäller fast egendom
och gmvrättigheter.

Utredningens förslag i
denna del, som är enhälligt, innebär alt bestämmelserna om fast egendom m. m.
i 1916 års lag förs över till en ny lag ulan några nämnvärda ändringar i sak.
Förslaget har i huvudsak lämnats utan erinran av remissinstanserna och även jag
anser att det bör ligga till gmnd för lagstiftning. Som grundläggande princip
bör alltså gälla att kontrollsubjekt inte utan fillstånd får förvärva fast
egendom här i landet. Kretsen av 4 Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 135

Prop, 1981/82:135 50

kontrollsubjekl
bör härvid vara densamma som enligt bestämmelserna om företagsförvärv (se
avsnitt 2.3.3). Även förutsättningarna för tillstånd bör i slor utsträckning
bygga på de principer som jag har förordat för förelagsförvärvens del, även om
det behövs en del speciella regler beträffande fastighetsförvärven. Jag
återkommer till dessa regler i specialmofiveringen.

Vad
sedan beträffar frågan om vilken myndighet som skall pröva ärenden om
tillstånd till fastighetsförvärv gäller f.n. att det i princip är regeringen
som är fillståndsmyndighet. Prövningen har emellertid i viss utsträckning
delegerats till länsstyrelserna. Delegationen har härvid utformats så atl
länsstyrelserna under vissa bestämda förutsättningar kan bifalla en ansökan om
förvärvstillslånd. Däremot får länsstyrelsen i princip inle avslå en ansökan
ulan ärendet skall i sådant fall överlämnas lill regeringen (se 1 6 i 1916 års
lag). Ett undantag gäller när det är fråga om förvärv av fritidsfastigheter (se
prop. 1975:65 och LU 1975:27). Länsstyrelsen får i dessa fall även avslå
ansökningar om förvärvsfillstånd (se i fråga om lagstiftningens innebörd Svensk
Juristlidning 1975 s. 660 samt 1976 s. 395).

Gällande
ordning avviker från vad som numera är normalt vid delegering. Den speciella
regleringen i fråga om fritidsfasligheler har också lett lill osäkerhet om
lagstiftningens innebörd.

Del
anförda har lett mig lill den slutsatsen alt regeringen bör ges en generell
rätl att delegera beslutanderätten. Det är naturligt alt regeringen förbehåller
sig prövningsrätten av sådana ärenden som är särskilt betydelsefulla ur allmän
synunkt. I den mån delegering sker fill länsstyrelserna bör dessa dock ha rätt
att avgöra ärendena i både positiv och negativ riktning. En sådan ordning har
också den fördelen atl fömtsättningarna för fillstånd kan utformas pä elt
enklare sätt och ges giltighet både för regeringen och länsstyrelserna.

Jag
förordar alltså en lagregel som innebär att frågor om förvärvstillslånd skall
prövas av regeringen eller den myndighel som regeringen bestämmer.

2.9
Ikraftträdande m. m.

Den
nya lagstiftningen bör träda i kraft snarast möjligt. Jag förordar att
ikraftträdandet sker den 1 januari 1983.

Vissa
övergångsbestämmelser bör tas upp i en särskild promulgationslag.

Prop,
1981/82:135 51

3
Upprättade lagförslag

I
enlighet med det anförda har inom jusfiliedepartemenlet upprättats förslag till

1.
lag om utländska förvärv av
svenska företag m. m.,

2.
lag om utländska förvärv av
fast egendom m. m.,

3.
lag om införande av lagen om
utländska förvärv av svenska företag m. m. och lagen om utländska förvärv av
fast egendom m.m.,

4.
lag om ändring i lagen
(1934:239) om bulvanförhållande i fråga om akfier i vissa bolag,

5.
lag om ändring i lagen (1935;
395) om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel m. m.,

6.
lag om ändring i
kredilupplysningslagen (1973; 1173),

7.
lag om ändring i
aktiefondslagen (1974; 931),

8.
lag om ändring i lagen
(1955:183) om bankrörelse,

9.
lag om ändring i lagen
(1949:658) om inlösen i vissa fall av rätt lill gruva m.m.,

10.
lag om ändring i förköpslagen
(1967:868),

11.
lag om ändring i gmvlagen
(1974:342),

12.
lag om ändring i lagen (1975;
1132) om förvärv av hyresfastighet m.m.,

13.
lag om ändring i lagen (1976:240)
om förvärv av eldislributionsanläggning m.m.,

14.
lag om ändring i
jordförvärvslagen (1979:230).

Det
under 5 angivna förslaget har upprättats i samråd med chefen för
handelsdepartementet, förslagen under 7 och 8 i samråd med chefen för
ekonomidepartementet, förslagen under 9, Il och 13 i samråd med chefen för
industridepartementet och förslagel under 14 i samråd med chefen för
jordbmksdepartementet.

Förslagen
bör fogas lill protokollet i detta ärende som bilaga 4. '

4
Specialmotivering

4.1
Förslaget till lag om utländska förvärv av svenska företag m. m.

Lagen
innehåller i sakligt hänseende en del nyheter i förhållande till 1916 års lag.
Viktigast är den direkta förvärvsprövningen i fråga om aktier (se 78).
Bestämmelserna i 1968 års lag har däremot förts över fill den nya lagen utan
någon nämnvärd ändring i sak.

'
Bilagan har uteslutits här. Förslagen är likalydande med dem som är fogade till
propositionen utom såtillvida att en ny 8 § har tillkommit i förslaget till lag
om införande av lagen (1982:000) om utländska förvärv av svenska företag m.m.
och lagen (1982:000) om udändska förvärv av fast egendom m. m.

Prop,
1981/82:135 52

Lagen
har delats in i olika avsnitt som skiljs åt genom undermbriker. Under mbriken
inledande bestämmelser anges lagens allmänna innehåll (18) och vissa undantag
från lagens tillämpningsområde (2 6). Följande avsnitt innehåller bestämmelser
om kontrollsubjekt (3 8), udänningsförbehåll (4 och 5 66), ändring av
ullänningsförbehåll (66), förvärvsfillstånd (7- 1 1 86),
fillstånd alt sluta avtal om handelsbolag (12 8) och förvärv av aktier i strid
mot utlänningsförbehåll (13 och 1466). I avsnittet om tillståndsprövning
(15-18 86) behandlas bl. a. frågor om tillståndsmyndighel öch förutsättningar
för tillstånd. Lagen avslutas med beslämmelser om ansvar m. m. (19 och 2066),
överklagande (21 8) och tystnadsplikt (228). Bestämmelser om ikraftträdande
m.m. finns i en särskild promulgationslag (se avsnitt 4.3).

Utredningens
belänkande innehåller tre olika förslag till lag om kontroll av udändsk
företagselablering här i riket, nämligen kontrollinjens (se belänkandet s. 69
och 601), likabehandlingslinjens (se belänkandet s. 76 och 622) och
förhandhngslinjens (se betänkandet s. 80 och 626). I den mån jämförelser görs
med dessa lagförslag anges de endast med beteckningen för resp. linje.

På
skäl som har anförts i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.2) innehåller
förevarande lag inle några beslämmelser om verksamhetskonlroll för ullandsägda
företag och inte heller några beslämmelser om utländska nyetableringar här i
landet, bortsett från den i 12 8 angivna begränsningen i rätlen atl sluta avtal
om svenskt handelsbolag.

Inledande
bestämmelser

1 §
Denna lag innehåller beslämmelser om begränsningar i rätlen för

utländska rättssubjekt och vissa svenska rättssubjekt att förvärva aktier i

svenska aktiebolag, andelar i svenska handelsbolag eller rörelser som drivs

här i landel. Genom lagen begränsas också rätten atl sluta avtal om

handelsbolag.

I
paragrafen anges ramen för den i lagen reglerade kontrollen av utländska
förelagsetableringar här i landet. Som framgår av lagtexten avser kontrollen
inte bara utländska rättssubjekt ulan även vissa svenska rättssubjekt (se 3
6).

2 8
Denna lag tillämpas inle på svenska bank- eller försäkringsaktiebolag

eller pä aktierna i sådana bolag.

(Jfr
3 8 i kontrollinjens, likabehandlingslinjens och förhandlingslinjens förslag.)

Paragrafen,
som har behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.3.1), knyter an lill
vad som gäller enligt 18 8 andra stycket a i 1916 års lag. Svenska bank- och
försäkringsaktiebolag las helt undan från lagens till-lämpningsområde.
Undantaget innebär dels att dessa bolag aldrig är kontrollsubjekt, dels att
akfierna i sådana bolag inte omfattas av reglerna om förvärvstillstånd.

Prop,
1981/82:135 53

Enligt
lagen (1955:183) om bankrörelse får sådan rörelse drivas endast av
bankakfiebolag som har fått fillstånd av regeringen fill delta (oktroj).
Bankerna slår under fillsyn av bankinspektionen. Sfiftare, styrelseledamöter,
firmalecknare och revisorer skall vara svenska medborgare och bosalla här i
landel. Aktierna i bankaktiebolag får förvärvas endast av svenska medborgare
eller av svenska bolag och föreningar som inle är kontrollsubjekt enligt 1916
års lag eller av andra svenska samfälligheter eller stiftelser.

118
6 lagen om bankrörelse har gjorts en följdändring till förevarande lag i fråga
om kontrollsubjekl (se avsnitt 4.8). Banklagstiftningen ses f. n. över av
banklagsutredningen (Fi 1976:04).

Enligl
lagen (1948:433) om försäkringsrörelse får sådan rörelse drivas endasl av
försäkringsaktiebolag eller ömsesidigt försäkringsbolag som har fått tillstånd
av regeringen till detta (koncession). Bolagen står under tillsyn av
försäkringsinspektionen. Stiftare, styrelseledamöter, firmalecknare och
revisorer i försäkringsaktiebolag skall vara svenska medborgare och bosatta i
Sverige. Däremot finns det inte något förbud för utländska rättssubjekt atl
förvärva aktier i svenska försäkringsaktiebolag. Frågan om införande av ett
sådant förbud övervägs emellerlid av försäkringsverksam-helskommittén (E
1979:01; se 1980 års kommiltéberällelse del II s. 189).

I en
den 21 januari 1982 beslutad lagrådsremiss föreslås en ny lag om
försäkringsrörelse som den 1 januari 1983 skall ersätta den nu gällande lagen.
Den nya lagen innebär inte några ändringar i de hänseenden som nu har berörts,
annal än såfillvida att vissa dispensmöjligheter föreslås när del gäller kravei
på svenskt medborgarskap och bosättning i Sverige.

Kontrollsubjekt

3
8 Kontrollsubjekt enligl denna lag är

1.
utländska medborgare och andra
utländska rättssubjekt,

2.
svenska aktiebolag som inte har
ullänningsförbehåll i bolagsordningen,

3.
svenska handelsbolag, om någon
av bolagsmännen är kontrollsubjekl,

4.
svenska stiftelser,

5.
svenska ekonomiska föreningar
vars verksamhet regleras av lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar,
bostadsrältslagen (1971; 479), lagen (1975; 417) om sambmksföreningar eller
äldre lagstiftning, som molsvarar lagen om eKonomisKa föreningar eller
bostadsrältslagen.

Första
styckel 5 gäller inte

a) föreningar
- utom sambmksföreningar - som har lill huvudsakligt

ändamål atl främja medlemmarnas ekonomiska inlressen genom atl

anskaffa
livsmedel eller andra förnödenheter åt medlemmarna, avsätta alster av
medlemmarnas verksamhel, avsätta IransportQänster som medlemmarna utför, bereda
andra bosläder än fritidsbostäder åt medlemmarna eller anskaffa lån åt
medlemmarna,

b) föreningar
som utgör en sammanslutning av föreningar som inte är

kontrollsubjekt.

Prop, 1981/82:135 54

Genom
särskilt tillstånd kan medges alt en svensK stiftelse eller en svensK ekonomisk
förening inte skall vara kontrollsubjekl. Sådana tillstånd kan begränsas alt
gälla endasl för viss lid och kan återkallas om fömtsätlningar för tillstånd
inte längre föreligger.

(Jfr
1 6 i kontrollinjens, likabehandlingslinjens och förhandlingslinjens förslag.)

Paragrafen
har behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.3.3).

I
första stycket anges i fem punkter vilka rättssubjekt som skall vara
kontrollsubjekl enligt den nya lagen. I förhållande lill 1916 års lag (se 1,2
och 18 88) utökas kretsen av KontrollsubjeKl med svenska stiftelser och svenska
bostadsrättsföreningar som har lill huvudsakligt ändamål atl bereda
fritidsbosläder åt medlemmarna.

Första punkten molsvarar 1
8 första och andra styckena i 1916 års lag. Med andra udändska rättssubjekt än
utländska medborgare avses främst juridiska personer som är bildade enligl
lagen i en främmande stat men också främmande stater, myndigheter i sådana
stater och internationella organisationer.

Andra
punkten motsvarar 2 6 andra stycket i 1916 års lag. Undantag görs för de
svenska akfiebolag som har ullänningsförbehåll. Med utlänningsförbehåll avses
sådana förbehåll som uppfyller förutsättningarna i 4 8 första stycket
förevarande lag eller som har likställts med ett sådant förbehåll vid särskild
prövning enligt 4 6 andra stycket förevarande lag. Av 5 6 i promulgationslagen
(se avsnitt 4.3) framgår emellertid att även vissa äldre förbehåll skall
godtas.

Enligt
3 kap. 4 8 aktiebolagslagen skall aktier ställas lill viss man. Som framgår av
98 lagen (1975:1386) om införande av aktiebolagslagen kan det emellertid
fortfarande finnas äldre aktiebolag med aktiebrev ställda fill innehavaren. Det
är fråga om etl fåtal bolag som med stöd av äldre lagstiftning har fått
tillstånd att ge ul innehavaraktier. Enligt 2 6 första stycket i 1916 års lag
är sådana akfiebolag alltid kontrollsubjekt.

De
nu åsyftade akfiebolagen bör vara kontrollsubjekt även enligt den nya lagen. I
ulredningens belänkande föreslås en särskild övergångsbestämmelse härom (punkt
4 i de olika linjernas förslag). Enligt min mening behövs det emellertid inte
någon särskild bestämmelse för atl ifrågavarande aktiebolag skall bli
kontrollsubjekl. Eftersom de inle kan ta in etl utlänningsförbehåll i
bolagsordningen följer det redan av huvudregeln i förevarande punkl att de är
kontrollsubjekt.

Tredje
punkten molsvarar 26 första slycket i 1916 års lag i vad avser handelsbolag.
Vad som avses med handelsbolag framgår av 1 kap. 1 och 288 lagen (1980:1102) om
handelsbolag och enkla bolag. Som handelsbolag räknas alltså även
kommanditbolag.

Det
lorde i allmänhet inte vara förenat med några svårigheter att ta reda på om
någon av bolagsmännen är kontrollsubjekt. Om någon av bolagsmännen är ett handelsbolag,
får undersökas om det handelsbolaget i sin tur har en bolagsman som är
kontrollsubjekl.

Prop, 1981/82:135 55

Det
bör observeras atl beslämmelserna i 1916 års lag om ullänningsförbehåll (2 8
andra stycket) omfattar endasl svenska handelsbolag med en utländsk bolagsman
lill skillnad från beslämmelserna om tillslåndsphkt för förvärv av fast egendom
(2 8 första slycket) som - liksom förevarande punkt — omfattar svenska
handelsbolag vari kontrollsubjekl är bolagsman. Jag återkommer till denna skillnad
vid 48 i förevarande lag.

Fjärde
punkten saknar motsvarighet i 1916 års lag och i utredningens belänkande. Jag
hänvisar till vad som anförts i den allmänna motiveringen (avsnill 2.3.3) om
svenska stiftelser som kontrollsubjekl. Vad som avses med stiftelse framgår av
1 6 lagen (1929:116) om tillsyn över stiftelser.

Femte punkten molsvarar 28
första slycket i 1916 års lag i vad avser ekonomiska föreningar.

Till begreppet ekonomisk
förening i vidsträckt mening kan hänföras i huvudsak tre slag av föreningar.
För del första avses härmed föreningar vars verksamhet regleras enbart av lagen
(1951:308) om ekonomiska föreningar. För det andra avses sådana föreningar för
vilka bestämmelserna i 1951 års föreningslag kompletteras av
speciallagstiftning, nämligen bostadsrättsföreningar enligt bostadsrältslagen
(1971:479), jordbrukskassor, cenlralkassor för jordbmkskredil och
riksorganisafionen enligt lagen (1956: 216) om jordbmkskasserörelsen samt
sambmksföreningar enligt lagen (1975; 417) om sambmksföreningar. Föt del
Iredje finns föreningar för vilka endast ell begränsat antal av bestämmelserna
i 1951 års föreningslag gäller. Så är fallet med understödsföreningar enligt
lagen (1972:262) om understödsföreningar och erkända arbetslöshetskassor enligl
lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring.

Av
intresse i förevarande sammanhang är endast sådana svenska ekonomiska
föreningar som kan hänföras lill de två första kategorierna. Detta
överensslämmer också i huvudsak med undantagen i 188 i 1916 års lag samt med de
förslag som lagls fram i utredningens betänkande. Föreningar som regleras av
lagen om jordbmkskasserörelsen är emellertid inle kontrollsubjekl enligt 1916
års lag (se prop. 1956:122 s. 46 och 96) och bör inle heller vara det enligt
förevarande lag.

I
förevarande punkt görs en uppräkning av de lagar som avses. Uppräkningen
omfattar även äldre lagstiftning som motsvarar 1951 års föreningslag och 1971
års bosladsrättslag. Genom lagtextens formulering utesluts sambmksföreningar
enligt den upphävda lagen (1948:218) om sambruksföreningar. Detta
överensslämmer med gällande rätt (se övergångsbestämmelserna lill SFS
1975:418) och vad som föreslagits i ulredningens belänkande (se
övergångsbestämmelserna i punkl 81 kontrollinjens förslag samt punkt 6 i
likabehandlingshnjens och förhandlingslinjens förslag).

Sambruksföreningar enligl
1975 års lag är däremot kontrollsubjekl och hksom enligl gällande rätt gäller
inle några undantag för dessa föreningar (se 18 6 andra styckel bi 1916 års lag
samt andra stycket a i förevarande paragraf).

Prop, 1981/82:135 56

Undantagen
i andra stycket i förevarande paragraf molsvarar vad som gäller enligt 186
andra stycket i 1916 års lag i fråga om ekonomiska föreningar med ell undantag.

Enligt
1916 års lag görs undanlag för föreningar som har till huvudsakligt ändamål alt
främja medlemmarnas inlressen genom alt bereda bosläder ål medlemmarna.
Härigenom undantas alltså bostadsrättsföreningar.

Utredningen
har emellertid föreslagit att detta undantag skall begränsas såvitt gäller
fritidsbostäder. Syftel med den föreslagna begränsningen är alt hindra försök
alt genom upplåtelse av bostadsrätt kringgå de restrikfiva regler om meddelande
av tillstånd för utländska medborgare att förvärva frifidsfastigheter i Sverige
som infördes år 1975 (se följande avsnitt 4.2 vid 1 kap. 10 6 i förslaget lill
lag om udändska förvärv av fast egendom m.m.). Utredningens förslag innebär
således atl bostadsrättsföreningar som har lill huvudsakligt syfte att bereda
fritidsbostäder åt medlemmarna skall bli kontrollsubjekl.

Remissinstanserna
har inle haft något atl erinra mot utredningens förslag på denna punkt. Även
jag ansluter mig till förslaget. Det ifrågavarande undantaget från reglerna om
kontrollsubjekt har alltså begränsats så atl det endast gäller föreningar som
har till huvudsakligt syfte att bereda andra bosläder än frifidsbostäder åt
medlemmarna, Jag återkommer till förevarande undantag vid behandlingen av
förvärvskontrollen för fast egendom m. m. (se i avsnitt 4.2 vid 1 kap. 1 8).

Tredje
stycket, som saknar motsvarighet i 1916 års lag och i utredningens betänkande,
har behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.3.3).

För
bifall till en ansökan enligl förevarande bestämmelse bör krävas att stiftelsen
eller föreningen genom innehållet i stadgarna eller på annal sätt kan
dokumentera att tillräckliga garantier finns för att något utländskt inflytande
inte kan uppkomma i stiftelsen eller föreningen. Om fömtsättningarna för ett
tillstånd senare ändras, exempelvis genom all stadgarna ändras, kan tillståndet
återkallas.

Utlänningsförbehåll

4 §
Med utlänningsförbehåll avses i denna lag ett i bolagsordningen för etl svenskt
akfiebolag inlaget förbehåll enligt vilket kontrollsubjekl genom teckning eller
överlåtelse endast får förvärva en viss del av aktierna i bolaget, vid varje
tidpunkt motsvarande mindre än fyrtio procent av hela aktiekapitalet och mindre
än Qugo procent av röstetalet för samtliga akfier i bolaget. Med
utlänningsförbehåll avses också förbehåll enligt vilket strängare föreskrifter
i dessa hänseenden gäller.

Genom
särskilt fillstånd kan medges att även andra förbehåll än som anges i första
slycket skall anses som utlänningsförbehåll enligt denna lag.

(Jfr
1 8 i kontrollinjens, likabehandlingslinjens och förhandlingslinjens förslag.)

Paragrafen
har behandlats i den allmänna mofiveringen (avsnitt 2.3.2).

Första
stycket, som innehåller en definition av begreppet utlänningsförbehåll,
motsvarar 2 8 andra stycket i 1916 års lag. Definitionen skall ses

Prop, 1981/82:135 57

mot
bakgrund av bestämmelserna i 3 kap. 2 6 och 17 kap. 1 8 aktiebolagslagen om
tillåtna inskränkningar i aktiers fria överlåtbarhet.

Förevarande
bestämmelse innebär ingen ändring av nuvarande gränsvärden för de fria
aktiernas andelar av röstetal och aktiekapital. Liksom f. n. begränsas endast
förvärv genom teckning eller överlåtelse. Förvärv genom bodelning, arv eller
testamente står därför inte i strid med ett utlänningsförbehåll.

Utformningen
av ullänningsförbehåll påverkas givetvis av att svenska stiftelser är
kontrollsubjekl enligl den nya lagen. Elt udänningsförbehåll som införs efter
den nya lagens ikraftträdande måste därför även avse svenska stiftelser. Som
jag har anfört i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.3.3) bör däremot äldre
förbehåll kunna godtas även om förbehållet inte omfattar svenska stiftelser. I
5 8 i promulgationslagen (se avsnitt 4.3) finns en beslämmelse av denna
innebörd.

Som
jag har berört vid 3 6 första styckel 3 förevarande lag föreligger en viss
skillnad även i fråga om handelsbolag. Enligt 2 8 andra styckel i 1916 års lag
är etl svenskt handelsbolag kontrollsubjekl om det finns en utländsk bolagsman
i bolaget. I förevarande paragraf knyts an till definitionen av kontrollsubjekt
i 3 8 första stycket. Detta innebär för handelsbolagens del atl etl sådanl
bolag är kontrollsubjekt om någon av bolagsmännen är kontrollsubjekl, alltså
exempelvis ett svensKl aktiebolag utan udänningsförbehåll (se härom prop.
1973; 72 s. 11).

Andra
stycket saknar motsvarighet i 1916 års lag. Jag hänvisar till vad som har anförts
om s. K. liKställda förbehåll i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.3.2).

Som
en allmän fömtsättning för tillstånd enligt andra stycket bör gälla alt
förbehållet har tagits in i bolagsordningen och all syftet med förbehållet är
atl hindra att bolaget domineras av utländska inlressen. En vikfig
förutsättning för tillstånd är alltså att förbehållet anger inskränkningar i
möjligheterna för kontrollsubjekl alt genom teckning eller överlåtelse förvärva
aktier i bolaget. Vilka gränser för de fria aktiernas andel av röstetal och
aktiekapital som därvid kan godtas får avgöras från fall till fall. Vid
prövningen får en samlad bedömning göras av om förbehållet kan anses säkra att
utländska intressen inle kan skaffa sig en dominerande ställning i bolaget. För
tillstånd lorde i allmänhet få krävas atl röstetalet för de fria aktierna är
mindre än. Qugo procent av röstetalet för samtliga aktier i bolaget.

Ett
tillstånd enligt förevarande bestämmelse innebär på samma sätt som ell
ullänningsförbehåll enligl första slycket alt aktiebolaget inte längre är
kontrollsubjekl.

Även
i fråga om elt likställt förbehåll gäller alt det inle får ändras utan
tillstånd (se vid 66).

5
6 Utlänningsförbehåll utgör inte hinder för förvärv av aktier till en aktiefond
enligt aktiefondslagen (1974:931) eller av andelar i en sådan fond.

Prop,
1981/82:135 58

(Jfr
I 8 sista stycket i kontrollinjens, likabehandlingslinjens och förhandlingslinjens
förslag.)

Paragrafen
har motsvarigheter i 2 8 andra stycket och 18 6 första styckel i 1916 års lag
(se härom prop. 1974; 128, NU 57, rskr 388, SFS 1974:932).

En
följdändring lill förevarande lag görs i 4 6 aktiefondslagen (se avsnitt 4.7).

Åndring
av utlänningsförbehåll

6 §
Udänningsförbehåll får inle ändras utan tillstånd.

(Jfr
48 i kontrollinjens, likabehandlingslinjens och förhandlingslinjens förslag.)

Paragrafen
motsvarar 2 6 Iredje slycket första meningen i 1916 års lag.

Av
definitionen av utlänningsförbehåll i 46 första stycket följer bl. a. att
ändringsförbudet i förevarande paragraf gäller också i fråga om förbehåll som
innehåller strängare föreskrifter än de gränser som anges för de fria aktiernas
andel av röstetal och aktiekapital Qfr om tidigare praxis i detta avseende
prop. 1967; 121 s. 20). Ändringsförbudet gäller också likställda förbehåll
enligl 4 8 andra stycket saml sådana äldre förbehåll som fortfarande godtas
(se 58 i promulgationslagen). Förbehåll som har avfattats i överensstämmelse
med 28 andra stycket i 1916 års lag i lydelse före den 1 juli 1934 (s. k.
ofullständiga förbehåll) är däremot inte förbehåll i den nya lagens mening och
omfattas därför inle heller av ifrågavarande ändringsförbud.

Att
registrering av ell beslul om ändring av utlänningsförbehåll skall vägras av
patentverkel om tillstånd inte föreligger enligt förevarande paragraf följer
av 18 kap. 4 8 akfiebolagslagen.

Förvärvstillstånd

7 §
Kontrollsubjekl får inte ulan fillstånd (förvärvstillslånd) för varje

särskilt fall förvärva

1. så
många aktier i svenska aktiebolag all genom förvärvet förvärva

rens andel av aktiekapitalet eller röstetalet för samtliga aktier i bolaget

kommer atl överskrida något av gränsvärdena tio, Qugo, fyrtio eller femtio

procent,

2.
andelar i svenska handelsbolag,

3.
äganderätt eller nytQanderätt
lill rörelser som drivs här i landet eller delar av sådana rörelser.

(Jfr
156 första slycket i kontrollinjens förslag, 96 första stycket i likabehandlingslinjens
förslag och 13 8 första stycket i förhandlingslinjens förslag.)

Paragrafen
har behandlats i den allmänna mofiveringen (avsnitt 2.4.1-2.4.4).

I
tre punkter behandlas frågorna om fillstånd för atl förvärva aktier i svenska
aktiebolag (punkt 1), andelar i svenska handelsbolag (punkl 2) eller rörelser
som drivs här i landet (punkt 3).

Prop, 1981/82:135 59

Vissa
gemensamma undantag från tillslåndspliklen anges 19 6.

Punkten
1, som har behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.4.2), saknar
motsvarighet i 1916 års lag.

Tillståndskravel
gäller oberoende av om del bolag vars aktier skall förvärvas har ell
udänningsförbehåll i sin bolagsordning. Skyddet enligt förevarande beslämmelse
avser alltså alla svenska akfiebolag.

Del
bör observeras att frågan om förvärv av aktier som är bundna till följd av ett
utlänningsförbehåll inte regleras här utan i 13 och 1466. Det finns emellertid
ingenting som hindrar alt en ansökan enligt 6 6 om tillstånd atl la bort
ullänningsförbehållel prövas samtidigt med en ansökan enligt förevarande
bestämmelse om atl förvärva aktier i bolaget. I allmänhel torde del vara en
fördel om prövningen sker samtidigt.

En
fömtsättning för atl tillslåndspliklen skall inträda är atl någon av de angivna
konlrollgränserna överskrids. Vissa kompletterande regler om sammanräkning av
förvärvarens aktier med akfier som tillhör andra finns i 86.

Vid
beräkning av om någon konlrollgräns överskrids är inle den förvärvade
aktiepostens slorlek i och för sig avgörande. Avgörande är i stället om
förvärvet av aktieposten ensamt eller tillsammans med de aktier förvärvaren
redan tidigare har i bolaget medför att någon av de angivna gränserna
överskrids.

För
belysning av de ifrågavarande bestämmelsernas närmare innebörd kan ges följande
exempel under den allmänna förutsättningen alt aktierna har lika röstvärde. Om
en förvärvare äger aktier som motsvarar åtta procent av bolagets akfiekapilal
så inträder tillslåndspliklen om det nya förvärvet uppgår lill mer än två
procent. Skulle förvärvarens aktieinnehav däremot redan uppgå lill 21 procent
av bolagels aktiekapital så inträder tillslåndspliklen först om han vill
förvärva en ny aktiepost som uppgår till mer än 19 procent av aktiekapitalet.
Har förvärvaren å andra sidan redan mer än 50 procent av aktiekapitalet i
bolaget utgör förevarande bestämmelse inte någol hinder för hans förvärv av
ytterligare aktier i bolaget. Går aktiemajoriteten förlorad måste förvärvaren
på nytt söka tillstånd, om han genom nya aktieförvärv passerar någon av de
angivna kontrollgränserna.

Om
en förvärvare har exempelvis åtta procent av aktiekapitalet i ell bolag och i
olika delposter förvärvar exempelvis ytterligare tre och fyra procent av
bolagets aktiekapital, så inträder i princip tillslåndspliklen vid del första
förvärvet om tre procent. Del lorde ligga i sakens natur att innan tillstånd
har meddelats för ell tillståndspliktigt förvärv så kan ett senare förvärv vara
svävande i den meningen att för förvärvet gäller en latent tillslåndsplikt
enligl förevarande lag. Om i del angivna exemplet tillstånd vägras till del
första förvärvet kommer även det förvärv som avser fyra procent av
aktiekapitalet atl bli ogiltigt om fillstånd inte har sökts (se 116).

Tillståndsphklen
gäller inle vid förvärv av konvertibla skuldebrev eller skuldebrev med
optionsrätt till nyteckning av aktier. Detta är i och för sig

Prop. 1981/82:135 60

naturligt,
eftersom innehavaren av sådana skuldebrev i princip inte kan utöva något
inflytande över företaget. När skuldebreven byts mot aktier uppkommer
emellertid ett förvärv som omfattas av förevarande bestämmelse, om förvärvaren
är kontrollsubjekl och någon konlrollgräns passeras.

En
ulbytesrätt eller optionsrätt som har förvärvats före ikraftträdandet av
förevarande lag kan utnyttjas utan hinder av förevarande beslämmelse (se 76 i
promulgationslagen).

Punkten
2, som har behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.4.3), motsvarar 1
8 första slycket och 2 8 i 1968 års lag i vad avser rätten atl inträda i ett
handelsbolag.

Någon
avgränsning i förhållande till del inflytande som andelsförvärvet kan antas
medföra i bolaget har inte gjorts. Tillståndsplikt inträder alltså även vid
exempelvis förvärv av enstaka kommanditlotler i kommanditbolag med ell stort
antal kommanditlotler.

Av
18 8 i förevarande lag framgår att vissa särskilda förutsättningar skall vara
uppfyllda om förvärvstillslånd skall kunna meddelas.

Punkten
3, som har behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.4.4), motsvarar 5
a6 i 1916 års lag.

I
förhållande till 1916 års lag har den ändringen gjorts atl lillståndsplikt
inträder oberoende av om förvärvet sker frän någon som är kontrollsubjekt.
Enligl den nuvarande ordningen inträder tillståndsplikt endast om säljaren
eller upplåtaren inte.är kontrollsubjekt.

Någon
ändring av de i 1916 års lag använda begreppen rörelse eller del av rörelse
görs inte (se prop. 1973:72 s. 10).

Med
förvärv att nytQanderätt till en rörelse avses dels atl etl kontroll-subjekt
själv sluter ett avtal om upplålelse av nyttjanderätten, dels alt
kontrollsubjektet övertar en redan upplåten nyttjanderätt.

Om
det som ett led i elt rörelseförvärv ingår även ett förvärv av fast egendom,
skall förvärvet prövas både enligl förevarande lag och enligl den nya lagen om
utländska förvärv av fast egendom m.m. Enligt min mening behövs del inte några
särskilda lagbestämmelser för all få lill stånd den samordning som kan vara
önskvärd. Jag återkommer till denna fråga vid behandlingen av 108 i förevarande
lag.

8
8 Vid beräkning av antal akfier enligt 7 8 skall vaije aktie räknas med som
tillhör

1.
ell förelag som ingår i samma
koncern som förvärvaren,

2.
ell förelag över vilket
förvärvaren har etl bestämmande inflytande, om förvärvaren är utländsk medborgare,

3.
förvärvarens make, barn,
föräldrar eller syskon eller elt företag över vilket en sådan anhörig har ett
bestämmande inflytande.

(Jfr
15 8 andra stycket i kontrollinjens förslag, 98 andra slycket i likabehandlingslinjens
förslag och 13 6 andra styckel i förhandlingslinjens förslag.)

Prop.
1981/82:135 61

Paragrafen,
som saknar molsvarighet i 1916 års lag, har behandlats i den allmänna
motiveringen (avsnitt 2.4.2).

I
tre punkter ges bestämmelser om sammanräkning av aktier när det gäller all avgöra
om ett akfieförvärv är tillståndsplikligl enligt 781. Avsikten med förevarande
paragraf är all hindra alt den nya lagstiftningen kringgås genom alt aktier
sprids fill förvärvaren närstående fysiska och juridiska personer.

Punkten
1 anger alt sammanräkning skall ske inom en koncern.

Begreppet
koncern används här i en vidsträckt betydelse, som överensslämmer med den som
används i 3 6 i förslaget fill ny anslällningsskyddslag (se prop. 1981/82:71 s.
115).

En
koncern föreligger alltså oberoende av om moderförelaget är ett aktiebolag (se
I kap. 2 8 aktiebolagslagen), en ekonomisk förening (se la6 lagen om ekonomiska
föreningar) eller ell handelsbolag (se 1 kap. 1 6 lagen, 1980:1103, om
årsredovisning m.m. i vissa företag). Även andra typer av moderföretag är
tänkbara i förevarande fall.

Koncernbestämmelserna
i den associalionsrättsliga lagstiftningen avser genomgående enbart koncerner
där moderförelaget är svenskt (se prop. 1979/80:143 s. 149). Förevarande
beslämmelse avser emellertid även utländska koncerner. Detta innebär dels atl
svenska dotterförelag kan ingå i en utländsk koncern, dels att etl
koncernförhållande kan föreligga mellan flera utländska förelag. Frågan om en
koncern föreligger i dessa fall får bedömas med utgångspunkt från vad som
gäller beträffande svenska koncerner Qfr prop. 1981/82; 71 s. 116).

Punkten
2 avser enbart del fallel all förvärvaren är udändsk medborgare, dvs. en
fysisk person. Sammanräkning skall ske med sådana företag över vilka
förvärvaren har ett bestämmande inflytande Qfr i fråga om s. k. sidoordnade
koncerner prop. 1979/80:143 s. 69). Frågan om ett bestämmande inflytande
föreligger får bedömas mot bakgrund av vad som gäller för koncerner enligt
punkt 1. Etl bestämmande inflytande över ett företag kan alltså gmndas även på
annal än ägande (se exempelvis 1 kap. 2 6 andra styckel akfiebolagslagen).

Jag
har inte ansett det lämpligt att låta förevarande punkt omfatta andra och mer
diffusa företagsgmpperingar av koncernliknande natur.

Enligt
punkten 3 skall sammanräkning ske med aktier som fillhör vissa nära anhöriga
till förvärvaren eller företag över vilka sådana anhöriga har ett bestämmande
inflytande.

9
§ Förvärvstillstånd behövs inte för förvärv

1.
genom bodelning, arv eller
testamente,

2.
genom fusion enligt 14 kap. 8 6
akfiebolagslagen (1975:1385),

3.
av aktier till en akfiefond
enligt aktiefondslagen (1974:931) eller av andelar i en sådan fond,

4.
av aktier som vid nyemission
eller fondemission förvärvas med företrädesrätt i förhållande till det antal
aktier förvärvaren tidigare äger.

Prop, 1981/82:135 62

5.
av aktier som förvärvaren har rätl all lösa på gmnd av förbehåll enligl 3 kap.
3 8 aktiebolagslagen, om förvärvaren har fått tillstånd alt utan hinder av 7 8
förvärva aktier i bolaget på gmnd av förbehållet.

(Jfr
15 8 tredje stycket och 166 i kontrollinjens förslag, 96 tredje styckel och 108
i likabehandlingslinjens förslag samt 13 6 tredje stycket och 148 i
förhandlingslinjens förslag.)

I
paragrafen, som har behandlats i den allmänna motiveringen (avsnill 2.4.5),
anges vissa undanlag från tillslåndspliklen enligt 78.

Enligt
46 i promulgationslagen (se avsnitt 4.3) gäller äldre bestämmelser, om
förvärvet har skett före ikraftträdandet av förevarande lag. Vissa ytterligare
undanlag görs i 6 och 7 85 i promulgationslagen.

Punkterna
1-3 molsvarar 18 6 första stycket i 1916 års lag.

Punkterna
4 och 5 saknar molsvarighel i 1916 års lag. Jag hänvisar till vad som har
anförts i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.4.5).

Tillstånd
enligt punkten 5 får ses som etl förhandsbesked. Av tillståndet skall därför
framgå vem som fritt får förvärva aktierna om lösenrätten aktualiseras och
vilka aktier som får förvärvas utan att en tillståndsplikt inträder enligt 7 5.

Undantaget
enligt punkten 5 avser endast förbehåll som har tagits in i bolagsordningen.
Bestämmelser om lösenrätt som har tagits in i konsortialavlal eller liknande
saknar betydelse i förevarande sammanhang.

10 §
Om förvärvstillslånd inle har sökts före förvärvet, skall det sökas av

förvärvaren inom en månad från det förvärvet skedde.

(Jfr
196 i kontrollinjens förslag och 17 6 i förhandlingslinjens förslag.)

Av
paragrafen framgår atl det är möjligt att få ett tillstånd redan innan
förvärvet har skett. Av 17 8 följer att ett förhandstillstånd skall
fidsbegrän-sas.

Om
en ansökan inle görs inom rätt tid blir förvärvet ogiltigt enligt 118.

Som
jag har framhållit vid behandlingen av 763 kan i en förvärvad rörelse även ingå
fast egendom för vilken prövning krävs enligt den nya lagen om utländska
förvärv av fast egendom m. m. (se avsnitt 4.2). Enligl 1 kap. 4 8 i den lagen
är ansökningstiden tre månader. Det är alltså angeläget alt
lillslåndsmyndigheten vid en ansökan om rörelseförvärv enligt förevarande lag
kontrollerar om förvärvet omfattar fast egendom och i förekommande fall
erinrar sökanden om hans skyldighet att ge in en ansökan även enligl den andra
lagen.

11 §
Om förvärvstillstånd inte söks inom föreskriven tid och på föreskri

vet sätt eller om tillstånd vägras, är förvärvet ogiltigt.

Om
ett förvärv av akfier som inte är bundna av etl utlänningsförbehåll har skett
på Stockholms fondbörs eller genom inrop på exekutiv auktion gäller inte första
styckel. Tillståndsmyndighelen skall i stället förelägga förvärvaren att
avyttra aktierna inom sex månader eller den längre tid som myndigheten
bestämmer.

Prop, 1981/82:135 63

(Jfr 21 8 i kontrollinjens förslag, 128 i
likabehandlingshnjens förslag och 198 i förhandlingslinjens förslag.)

Paragrafen har behandlats i den allmänna mofiveringen
(avsnitt 2.4.6).

Första stycket molsvarar 5 6 tredje slycket i 1916 års lag
och 3 6 i 1968 års lag.

Innebörden av ogiltighetspåföljden är att ingendera parten
blir skyldig att fullgöra sina åtaganden på grund av avtalet samt att parterna
skall återlämna vad de kan ha erhållit på gmnd av avtalet. Del lorde kunna
fömtsättas atl parterna i så väsentliga ling som förelagsförvärv i allmänhet
gör avtalet beroende av atl tillstånd lämnas och att de i avtalet anger vad som
skall gälla om fillstånd inte ges.

Andra stycket saknar molsvarighet i gällande rätt. Jag hänvisar
till vad som har anförts i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.4.6).

Förevarande beslämmelse avser förvärv av fria aktier som
sker på Stockholms fondbörs eller genom inrop på exekufiv auktion. Sådana förvärv
blir av hänsyn till säljaren resp. hans fordringsägare inle ogilliga ulan
förvärvaren skall åläggas all göra sig av med aktierna.

Den ovillkorliga skyldigheten för fillståndsmyndigheten
att utfärda föreläggande om avyttring av aktierna kan naluriigtvis få till
följd alt aktierna måste bjudas ul vid en mindre lämplig tidpunkt. För atl i
möjligasle mån förhindra detta har del tagits upp en möjlighet all förlänga
sexmånaders-fristen. Särskilt i fråga om störte aktiepost bör hänsyn tas lill
svårigheterna atl erhålla ett godtagbart försäljningspris, om ett större antal
aktier samtidigt bjuds ul lill försäljning.

Tillstånd att sluta avtal om handelsbolag

12 § Kontrollsubjekl får inte sluta avtal om svenskt
handelsbolag utan

tillstånd.

Avtal i strid mot första stycket är ogiltiga.

(Jfr 7 och 888 i kontrolllinjens, likabehandlingslinjens
och förhandlingslinjens förslag.)

Paragrafen, som har behandlats i den allmänna motiveringen
(avsnitt 2.5), motsvarar 1968 års lag i vad avser rätten alt sluta avtal om
handelsbo-lag.

Tillståndskravel gäller oberoende av om del utländska
rättssubjektet har tillstånd enligl lagen (1968; 555) om rätl för utlänning och
udändskt förelag att idka näring här i riket.

Av 18 8 i förevarande lag framgår atl vissa särskilda
fömlsättningar skall vara uppfyllda om fillstånd skall kunna meddelas.

Förvärv av aktier i strid mot utlänningsförbehåll m.m.

13 8 Förvärv av aktier i strid mot etl utlänningsförbehåll
är ogiltiga. Den

som innehar skuldebrev eller optionsbevis som avses i 5 kap. aktiebolags

lagen (1975:1385) får dock vid utbyte eller nyteckning erhålla fria akfier,

om skuldebrevet eller opfionsbeviset ger rätt till detta, även om förhållan-

Prop, 1981/82:135 64

del
mellan antalet bundna och antalet fria akfier därmed skulle ändras eller redan
förut har ändrats i strid mot förbehållet.

(Jfr
2 8 i kontrollinjens, likabehandlingslinjens och förhandlingslinjens förslag.)

Paragrafen,
som har behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.6), motsvarar 3 6 i
1916 års lag.

I
fråga om undantaget i andra meningen hänvisas fill vad som anfördes vid
tillkomsten av nuvarande bestämmelser (se prop. 1973:93 s. 81 och 147). Alt
bolaget under vissa förutsättningar kan bli skyldigt att träda i likvidation
lill följd av missförhållandet mellan antalet bundna och antalet fria aktier
framgår av 13 kap. 4 6 5 aktiebolagslagen.

Förevarande
beslämmelser avser endasl förvärv av akfier genom teckning eller överlåtelse.
Detta framgår av definitionen av utlänningsförbehåll 148. En utländsk
medborgare kan alltså förvärva bundna akfier genom exempelvis bodelning, arv
eller testamente. Av 17 kap. 1 8 tredje .stycket aktiebolagslagen följer då
också atl han vid en emission får förvärva nya bundna aktier. En erinran härom
finns f.n. i 35 andra styckel i 1916 års lag. Enligt min mening saknas det
behov av en sådan erinran och någon molsvarande bestämmelse finns alltså inle i
förevarande paragraf

14 §
Han någon genom teckning eller överlåtelse förvärvat aktier som är

bundna av etl utlänningsförbehåll och blir han kontrollsubjekl efter förvär

vet, skall hän ha tillstånd för all få behålla aktierna.

Sådant
tillstånd skall sökas av ägaren inom tre månader från det denne blev
kontrollsubjekt. Om tillstånd inte söks inom föreskriven tid och på föreskrivet
sätt eller om tillstånd vägras, får tillståndsmyndigheten förelägga ägaren att
avyttra aktierna inom sex månader eller den längre tid som myndigheten
bestämmer.

(Jfr
65 i kontrollinjens, likabehandlingslinjens och förhandlingslinjens förslag.)

Paragrafen,
som saknar motsvarighet i 1916 års lag, har behandlats i den allmänna
motiveringen (avsnitt 2.6).

Utgångspunkten
för förevarande beslämmelser är att någon som äger bundna aktier efter
förvärvet blir kontrollsubjekt, exempelvis genom byte av medborgarskap.
Aktierna får inle behållas utan tillstånd.

Tillståndsmyndighetens
skyldighet att förelägga ägaren att avyttra aktierna är inle ovillkorlig
enligl förevarande paragraf Qfr 11 8 andra stycket).

När
del gäller alt bestämma den lid inom vilken aktierna skall avyttras bör hänsyn
las till svårigheterna att få ett godtagbart pris, om ett slörre antal aktier
samfidigt bjuds ut till försäljning.

Tillståndsprövning

15 §
Frågor om fillstånd enligt denna lag prövas av regeringen eller den

myndighet som regeringen bestämmer.

Prop. 1981/82:135 65

(Jfr
22 6 i kontrolllinjens förslag, 13 61 likabehandlingslinjens förslag och 208 i
förhandlingslinjens förslag.)

Paragrafen
har behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.7.1).

Delegationsbestämmelser
finns f.n. dels i kungörelsen (1971:705) om utredning och tillstånd i ärende
enligt lagen (1916; 156) om vissa inskränkningar i rätten atl förvärva fast
egendom m.m., dels i förordningen (1979:82) om fillstånd enligt lagen
(1968:557) om vissa inskränkningar i rätlen att sluta svenskt handelsbolag m.
m. Frågan om en tillämpningsförordning till förevarande lag kommer att anmälas
senare. I denna bör delegation i viss utsträckning kunna ske till länsstyrelsen
(se avsnitt 2.7.1). I förordningen bör också tas in bestämmelser om vad olika
typer av ansökningar skall innehålla.

I
lillslåndsärenden enligt förevarande lag bör givelvis berörda myndigheter och
organisationer ges tillfälle att yttra sig. Härvid är det självklart att
berörda fackliga organisationer liksom hittills skall få framföra synpunkter
och önskemål. Någon särskild bestämmelse om delta har inle ansetts behövlig.

16 6
Tillstånd enligl denna lag skall meddelas, om det inte strider mot

något väsentligt allmänt intresse.

I
beslut om förvärvstillslånd skall anges sådana åtaganden som förvärvaren
eller, vid aktie- eller andelsförvärv, det bolag som avses med förvärvet har
gjort i ärendet och som har tillagts belydelse vid prövningen.

(Jfr
248 i kontrollinjens förslag, 15 6 i likabehandlingslinjens förslag och 22 6 i
förhandlingslinjens förslag.)

Paragrafen
har behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.7.2 och 2.7.3).

Första
stycket motsvarar 2 6 tredje slycket andra meningen i 1916 års lag.

Förevarande
beslämmelse ligger till grund för bedömningen av frågan om tillstånd i alla de
olika typer av ärenden som kan aktualiseras enligt den nya lagen.

Andra
stycket saknar motsvarighet i gällande rätt. Jag hänvisar till vad som anförts
i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.7.3). Jag vill framhålla alt
bestämmelsen endast avser sådana åtaganden som har tillagts betydelse vid
prövningen.

17 8
Om tillståndet avser elt framtida förvärv, skall viss tid för tillstån

dels giltighet anges i tillståndsbeslutel.

(Jfr
206 i kontrollinjens förslag, 11 8 i likabehandlingslinjens förslag och 188 i
förhandlingslinjens förslag.)

Paragrafen
saknar molsvarighet i gällande rätl.

Ett
förhandslillstånd innebär givetvis inte någon skyldighet för den som fält
lillståndet att också utnytQa det. Förevarande paragraf syftar fill atl 5
Riksdagen 1981182. 1 saml. Nr 135

Prop,
1981/82:135 66

begränsa den lid under vilken osäkerhet kan råda om del
berörda förelagets framtida ägarförhållanden. I paragrafen har inte satts ul
någon längsta tid. Del får från fall lill fall bedömas vilken gilfighetstid som
kan anses rimlig. Härvid bör givelvis hänsyn tas till de önskemål och
synpunkter som har förts fram i fillslåndsärendet. Giltighetstiden skall anges
i beslutet om förhandslillstånd.

18 8 Tillstånd att sluta avtal om handelsbolag eller att
förvärva andelar i

ett handelsbolag får meddelas endast om del finns elt avtal enligt vilket

bolaget skall vara slutet eller inträde medgivet i och med att tillstånd ges.

(Jfr 7 8 andra styckel och 15 6 Qärde stycket i
kontrollinjens förslag, 7 6 andra stycket och 98 Qärde stycket i
likabehandlingslinjens förslag saml 7 8 andra stycket och 13 8 Qärde styckel i
förhandlingslinjens förslag.)

Paragrafen molsvarar 1 6 andra styckel i 1968 års lag och
avser alt hindra atl avtal sluts under andra förutsättningar än de som framgår
av tillstånds-ansökan.

Förvärv av en andel i ell handelsbolag ger ingen
ovillkoriig rätt lill inträde i bolaget (se 2 kap. 2 6 lagen, 1980; 1102, om
handelsbolag och enkla bolag). Det bör därför redan vid tillståndsprövningen
enligt förevarande lag vara klart att de andra bolagsmännen samtycker lill att
förvärvaren inträder som ny bolagsman.

Ansvar rn. m.

19 8 Till böler eller fängelse i högst sex månader döms
den som uppsåtli

gen eller av grov oaktsamhet lämnar oriktiga uppgifter i ett ärende enligt

denna lag.

Åtal för brott får väckas endast efter förordnande av
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

(Jfr 36 och 38 86 i kontrollinjens förslag, 17 och 1986 i
likabehandlingslinjens förslag samt 33 och 35 88 i förhandlingslinjens
förslag.) Paragrafen saknar motsvarighet i gällande rätt.

20 6 Förelägganden enligt denna lag får förenas med
vite.

Talan om utdömande av vite får väckas endasl efter
förordnande av regeringen eller den myndighel som regeringen bestämmer.

(Jfr 398 första och andra styckena i kontrollinjens
förslag, 208 i likabehandlingslinjens förslag och 366 första och andra
styckena i förhandlingslinjens förslag.)

Paragrafen saknar motsvarighet i gällande rätt.

Förelägganden kan utfärdas enligt 118 andra stycket och 14
8 andra stycket förevarande lag.

Överklagande

21 8 Om någon annan än regeringen har meddelat beslul i
ärende enligt

denna lag, överklagas beslutet hos regeringen genom besvär.

Prop, 1981/82:135 67

Enligt
förevarande paragraf kan i princip varje beslul i ett tillslåndsärende
överklagas till regeringen, om inte regeringen har meddelat beslutet. I fråga
om tid för överklagande m.m. gäller förvaltningslagen (1971:290).

Tystnadsplikt

22
§ Den som till följd av bestämmelserna i denna lag har fåll kännedom om
enskilds affärs- eller driftförhållanden får inte obehörigen röja eller UtnytQa
vad han sålunda har erfarit.

I
det allmännas verksamhet tillämpas i stället beslämmelserna i sekretesslagen
(1980:100).

(Jfr
37 6 i kontrollinjens förslag, 188 i likabehandlingslinjens förslag och 346 i
förhandlingslinjens förslag.)

Paragrafen
har anpassats fill den nya sekretesslagen.

Vid
beredningen av tillståndsärenden enligt förevarande lag kommer känsliga
upplysningar om bl. a. enskildas affärsförhållanden alt kunna spridas.

Sekretess
hos stadiga myndigheter kan föreskrivas genom en ändring av punkten 21 i
bilagan till sekrelessförordningen (1980:657). Jag kommer senare atl anmäla den
frågan. Tystnadsplikt bör gälla även för enskilda som får del av vad som
förekommer i elt tillslåndsärende. I paragrafen finns beslämmelser om sådan
tystnadsplikt.

Den
som bryter mot tystnadsplikten kan enligt 20 kap. 3 6 brottsbalken dömas till
böler eller fängelse i högsl elt år.

4.2
Förslaget till lag om utländska förvärv av fast egendom m. m.

Lagen,
vars bestämmelser ger kontroll över utländska förvärv av fast egendom och
gmvrättigheter, ersätter 1916 års lag i motsvarande delar. I sakligt hänseende
innebär förevarande lag endast smärre ändringar i förhållande till 1916 års
lag.

Enligl
1916 års lag får länsslyrelsen under vissa förutsättningar bifalla en ansökan
om förvärvstillslånd. Däremot får länsstyrelsen avslå en ansökan endast när del
gäller fritidsfasligheler. Den nya ordningen innebär att länsstyrelsen fritt
skall kunna avgöra samtliga ärenden som har delegerats från regeringen. Jag
hänvisar till vad som har anförts härom i den allmänna mofiveringen (avsnitt
2.8).

Kretsen
av kontrollsubjekl har utvidgats med dels svenska stiftelser, dels svenska
bostadsrättsföreningar som har till huvudsakligt ändamål all upplåta
fritidsbostäder åt medlemmar (se vad som anförs härom vid 3 8 i avsnitt 4.1).

Lagen
har indelats i kapitel. 1 kap. innehåller bestämmelser om fasl egendom,
tomträtt och bostadsarrende, 2 kap. bestämmelser om inmutningsrätt och rätt
till.utmål, 3 kap. bestämmelser om förvärv på exekutiv auktion samt 4 kap.
vissa gemensamma bestämmelser om överklagande.

Ulredningens
förslag var enhälligt i de frågor som behandlas i lagen.

Prop. 1981/82:135 68

1
kap. Fast egendom, tomträtt och bostadsarrende

Förvärvstillstånd

1
8 Kontrollsubjekl enligt,lagen (1982:000) om utländska förvärv av svenska
förelag m. m. får inte utan tillstånd (förvärvstillstånd) för varje särskilt
fall förvärva fast egendom här i landet.

Vad
som i denna lag sägs om fast egendom skall gälla även tomträtt och bostadsarrende.
Vad som sägs om lagfart skall, när det är fråga om tomträtt, i stället avse
inskrivning av upplålelse eller förvärv av tomträtt.

(Jfr
1 8 första och Iredje styckena i utredningens förslag.)

I
fråga om kontrollsubjekt hänvisas i första stycket lill definitionen i 3 8 i
den nya lagen om utländska förvärv av svenska företag m.m. (se avsnitt 4.1).
Som redan har anförts i inledningen till förevarande avsnitt innebär detta en
utvidgning av kretsen av kontrollsubjekl med svenska stiftelser och vissa svenska
bostadsrättsföreningar.

I 18
6 i 1916 års lag görs undanlag för ekonomiska föreningar som har till
huvudsakligt ändamål atl bereda bostäder åt medlemmarna. I den nya lagen har
detta undantag begränsats till alt avse andra bosläder än fritidsbostäder.
Svenska bostadsrättsföreningar som har till huvudsakligt ändamål att upplåta
fritidsbosläder åt medlemmarna blir alltså kontrollsubjekt enligt den nya
ordningen.

En
förening som enligt sina stadgar har till huvudsakligt ändamål att upplåta
bostäder åt medlemmarna, ulan att det därvid anges om det är fråga om fritids-
eller helårsbosläder, blir normall inte att anse som kontrollsubjekt. I vissa
fall, t. ex. om del är påkallat med hänsyn lill den förvärvade egendomens
belägenhet, bör dock även en sådan förening anses som kontrollsubjekl. Det blir
i första hand inskrivningsmyndigheten som får la ställning till denna fråga,
när lagfart söks på föreningens förvärv.

Om
det som ett led i elt sådant rörelseförvärv som avses 17 6 3 1 den nya lagen om
utländska förvärv av svenska företag m. m. ingår även ett förvärv av fasl
egendom, skall förvärvet prövas både enligt nyssnämnda lag och förevarande lag.
Som jag har anfört vid behandlingen av nyssnämnda bestämmelse (se avsnitt 4.1)
behövs det inte några särskilda lagbestämmelser för alt få till stånd den
samordning som kan vara önskvärd.

Andra
stycket första meningen motsvarar 1 8 första stycket andra meningen och 1 a8 i
1916 års lag. Bestämmelsen avser inte bara överlåtelse ulan även upplålelse av
tomträtt eller bostadsarrende.

Beslämmelserna
i 1 a8 i 1916 års lag om förvärv av bostadsarrende gäller endasl utländska
medborgare, dvs. fysiska personer (se prop. 1975:65 s. 16). Denna begränsning
har inte bibehållits i förevarande bestämmelse. Juridiska personer torde dock
inle kunna ingå avtal om bostadsarrende såsom detta institut har utformats i 10
kap. jordabalken.

Enligt
la6 i 1916 års lag krävs förvärvstillslånd beträffande bostadsarrende endasl
om syftet med upplåtelsen avser rätt all uppföra eller bibehål-

Prop,
1981/82:135 69

la bostadshus för frifidsändamål. Delta är i och för sig
naturligt med hänsyn till att syftel med beslämmelserna är atl hindra
kringgående av de år 1975 införda skärpta bestämmelserna om förvärv av
fritidsfastigheter (se prop. 1975:65). För atl undvika gränsdragningsproblem
har emellertid denna begränsning tagits bort i förevarande bestämmelse.
Tillståndsplikt enligt den nya lagen föreligger alltså även om upplåtelsen
avser något annat ändamål än fritidsändamål. Sådana upplåtelser torde emellertid
vara ovanliga.

Andra stycket andra meningen saknar molsvarighet i 1916
års lag. Jag återkommer fill bestämmelsen vid behandlingen av I kap. 7 6 andra
slycket förevarande lag.

2 6 Förvärvsfillstånd behövs inle

1.
för förvärv
genom bodelning, arv eller testamente,

2.
för förvärv
genom fusion enligt 14 kap. 8 8 aktiebolagslagen (1975; 1385),

3.
för förvärv
genom inrop på exekutiv auktion,

4.
om förvärvaren
är gift med överlåtaren och inle heller om förvärvaren eller, när makar
förvärvar gemensamt, någon av dem är överlåtarens avkomling, alll under
fömtsättning att överlåtaren inte är skyldig att avyttra egendomen enligl 3
kap. 1 6 eller enligt 6 8 lagen (1975; 1132) om förvärv av hyresfastighet m. m.
eller 16 6 jordförvärvslagen (1979; 230).

(Jfr 1 8 andra styckel, 11 6 första styckel 5 och I7 6 i
ulredningens förslag.)

I paragrafen anges i fyra punkter olika undanlag från
skyldigheten att söka förvärvsfillstånd Qfr 9 8 i den nya lagen om utländska
förvärv av svenska företag m. m.).

Första och andra punkterna molsvarar 18 6 första stycket i
1916 års lag.

Punkten 3 molsvarar 6 8 i 1916 års lag. I 3 kap. i
förevarande lag finns bestämmelser om vad som i stället gäller när ett förvärv
har skett på exekufiv auktion.

Fjärde punkten molsvarar 1 6 tredje styckel 5 i 1916 års
lag men har utformats inte som en fömtsättning för tillstånd utan som ett
undantag från fillståndsplikten. Bestämmelsen motsvarar vad som gäller enligl 2
8 5 lagen om förvärv av hyresfastighet m. m. och 2 8 5 jordförvärvslagen.

3 6 Frågor om förvärvstillstånd prövas av regeringen eller
den myndig

het som regeringen bestämmer.

(Jfr 7 6 i utredningens förslag.)

Paragrafen
har behandlats i den allmänna motiveringen (avsnill 2.8). Som jag har
framhållit där är avsikten alt delegation i viss utsträckning skall ske till
länsstyrelserna. Den nya ordningen innebär att länsslyrelsen fritt skall kunna
avgöra samtliga ärenden som har delegerats från regeringen. Länsstyrelsen kan
alltså inte bara som fn..bifalla en ansökan utan även vägra tillstånd.

Prop, 1981/82:135 70

Frågan
om en tillämpningsförordning lill förevarande lag kommer att anmälas senare.
Denna bör innehålla bestämmelser om delegation och om vad olika typer av
ansökningar skall innehålla.

Ansökan
om förvärvstillstånd

4 ■§
Förvärvstillstånd skall sökas inom tre månader från del förvärvet

skedde.

(Jfr
2 8 i ulredningens förslag.)

Paragrafen
molsvarar 5 8 första styckel andra meningen i 1916 års lag.

5 §
Frågan om förvärvstillständ får inte prövas förtån förvärvet har

skett, om det är fråga om köp, byte eller gåva av fast egendom som är

taxerad som annan fasfighet och därvid betecknats såsom hyreshusenhet

eller är taxerad som jordbmksfastighet.

Tillstånd
att förvärva fast egendom på offentlig auktion enligl 3 kap. 3 6 eller enligt 7
8 lagen (1975; 1132) om förvärv av hyresfastighet m. m. eller 17 8
jordförvärvslagen (1979; 230) lämnas före aukfionen.

Paragrafen
saknar motsvarighet i 1916 års lag och i ulredningens förslag. Bestämmelserna
innebär en anpassning lill vad som numera gäller enligt 3 6 andra och tredje
styckena lagen om förvärv av hyresfastighet m.m. samt 12 6 andra stycket
jordförvärvslagen (se avsnitt 4.12 och 4.14 om följdändringar i dessa lagar).
Bakgrunden är alt kontrollsubjekls förvärv av hyresfasfigheter och
jordbmksfastigheter prövas enligt förevarande lag (se undantagen 12 8 7 lagen
om förvärv av hyresfastighet m.m. resp. 2 8 6 jordförvärvslagen).

6 §
Ansökan om tillstånd att förvärva fast egendom genom köp eller byte

får inte prövas och inte heller avskrivas på grund av återkallelse innan det

blivit sludigt avgjort humvida förköp enligl förköpslagen (1967:868) äger

mm. Vad som har sagts nu gäller inte om det är uppenbart att förköpsrätl

inte kommer atl utövas.

(Jfr
4 8 i ulredningens förslag.)

Paragrafen
motsvarar 5 8 andra stycket i 1916 års lag (se prop. 1978/ 79:214 s. 18). Genom
paragrafen samordnas förfarandet enligt .förevarande lag med förfarandet enligt
förköpslagen.

Förköpsrätten
fömtsätter all en försäljning har ägt rum. Förevarande bestämmelser skall dock
fillämpas även när del gäller ansökningar om förhandstillstånd. Om kommunen har
intresse av att utöva förköpsrätien vid den framtida försäljningen och alltså
motsätter sig alt förhandslillstånd meddelas, skall en ansökan härom lämnas
utan bifall (se prop. 1967:90 s. 157).

Ogiltighet

7 §
Om förvärvstillstånd inte söks inom föreskriven tid och på föreskri

vet sätt eller om tillstånd vägras, är förvärvet ogilfigt.

Prop.
1981/82:135 71

Första
stycket gäller inte, om lagfart har meddelats i strid mot 20 kap. 6 8 8 eller 7
6 11 jordabalken.

(Jfr
5 8 i utredningens förslag.)

Första
stycket motsvarar 5 8 tredje styckel i 1916 års lag.

Innebörden
av ogiltighelspåföljden är att ingendera parten blir skyldig all fullgöra sina
åtaganden på gmnd av avtalet samt alt parterna skall återlämna vad de kan ha
erhållit på gmnd av del.

Andra stycket, som saknar
motsvarighet i 1916 års lag, motsvarar 5 6 andra stycket lagen om förvärv av
hyresfastighet och 13 8 andra styckel jordförvärvslagen. Bestämmelsen är
mofiverad av rättssäkerhetsskäl och tar sikte på det fallel att lagfart på gmnd
av förbiseende beviljas i strid mot jordabalkens bestämmelser.

Enligl
1 kap. 1 6 andra stycket andra meningen förevarande lag gäller förevarande
beslämmelse även inskrivning av upplåtelse eller förvärv av tomträtt (se 21
kap. jordabalken).

Förutsättningar
för förvärvstillstånd m. m.

8
6 Förvärvstillstånd skall meddelas, om det inte möter hinder med

hänsyn
till landets försvar eller säkerhet, egendomens lämplighet för avsett

ändamål
eller andra allmänna inlressen eller med hänsyn till förvärvarens

förhållanden.

Förvärvstillslånd får inle
meddelas omillstånd skulle ha vägrats vid en prövning enligt lagen (1975:1132)
om förvärv av hyresfastighet m. m. eller jordförvärvslagen (1979:230).

(Jfr
8-11 68 i utredningens förslag.)

I
paragrafen anges de huvudprinciper efter vilka tillståndsfrågan skall avgöras.
Beträffande förvärv av fritidsfasligheler gäller dessutom vissa särskilda
regler (se 1 kap. 10 6).

Huvuddelen
av de regler i 1916 års lag som mera detaljerat anger under vilka
fömlsättningar som förvärvstillständ får ges, gäller endast för länsstyrelsens
prövning. Regeringen är oförhindrad atl ge förvärvstillstånd i etl ärende som
länsstyrelsen insänt till regeringen därför alt länsstyrelsen funnit sig
lagligen förhindrad att bifalla ansökningen. Det enda undanlaget från denna
princip i 1916 års lag gäller beträffande förvärven av fritidsfastigheter. I
dessa ärenden gäller samma regler om förutsättningarna för förvärvsfillstånd
för regeringen som för länsslyrelsen.

Enligl
1916 års lag (4 6) behöver ett svenskt bolag eller en svensk förening, även om
det är kontrollsubjekt, inle fillstånd för all förvärva "hus, tomt,
upplagsplats, mindre stenbrott, mindre grus- eller lerlag, mindre vattenfall,
mindre torvmosse eller dylikt", om länsslyrelsen prövar egendomen vara
behövlig för bolagets eller föreningens verksamhel. Utredningen har föreslagil
att ifrågavarande förvärv skall omfattas av tillslåndspliklen enligl den nya
lagen, eftersom det är en fördel med ell enhetligt prövningssyslcm. Förslagel
har godtagits eller lämnats utan erin-

Prop, 1981/82:135 72

ran
av remissinstanserna. Ävenjag anser en sådan ändring av det formella
prövningssyslemet vara lämplig.

I
motsats lill vad som är fallel enligl 1916 års lag gäller de nya reglerna om
fömlsättningarna för tillstånd såväl regeringens som länsstyrelsens prövning.
Med hänsyn till alt det kan vara fråga om en mängd skiftande situationer har
det inte ansetts möjligt atl i lagtexten i detalj ange under vilka
fömlsättningar som förvärvstillslånd skall meddelas. I lagtexten kan endast
anges vissa allmänna principer för tillståndsgivningen.

I
det följande behandlas de olika rekvisit som skall beaktas vid fillståndsgivningen.
Därvid diskuteras också hur dessa rekvisit bör tolkas vid förvärv för vissa
olika ändamål. Redan nu bör dock slås fast alt de nya reglerna inte är avsedda
att föranleda någon ändring av rådande praxis i tillståndsgivningen.

Första
stycket

När
det gäller rekvisitet landets försvar eller säkerhet är avsikten i första hand
att förebygga atl egendom som är känslig ur försvars- eller säkerhetssynpunkt
kommer i utländsk ägo. Hinder mot etl förvärv enligt det ifrågavarande
rekvisitet kan i vissa fall också föreligga av det skälet alt förvärvet är
olämpligt ur säkerhetssynpunkt med tanke på t. ex. att egendomen ligger i
anslutning till elt militärt skyddsområde.

För
all försvars- och säkerhetsinlressena skall bli tillgodosedda bör, som
överbefälhavaren framhåller i sitt remissyttrande, företrädare för försvarsmakten
få yttra sig i tillslåndsärendena. Elt sådant yttrande synes böra infordras
från vederbörande försvarsområdesbefälhavare i varie tillståndsärende där
detta inte kan anses onödigt.

Ett
förvärv som skall prövas enligt förevarande lag kan avse ett område av en
fastighet. Förvärvet är då för sin giltighet beroende av att erforderlig
fastighetsbildning kommer till stånd (se 4 kap. 7 8 jordabalken). Rekvisitet
egendomens lämplighet för avsett ändamål tar sikte på sådana förvärv.

Enligt
1916 års lag är del en uttrycklig fömtsättning för meddelande av tillstånd för
udändska medborgare all förvärva egendom för fritidsändamål att egendomen inle
är olämplig för ändamålet. Avsikten är alt vid tillståndsprövningen skall
kunna beaktas sådana faktorer som platsens läge och lämplighet (se prop.
1967:121 s. 34). I förarbetena till 1975 års ändringar i 1916 års lag nämns
att en undersökning av länsstyrelsernas praxis i lillslåndsärenden givit vid
handen alt många länsstyrelser gjort en allmän bedömning av egendomens lämplighet
för ändamålet på grundval av infordrade yttranden och egendomens belägenhet.
Enligt föredragande statsrådet (prop. 1975; 65 s. 12) borde länsslyrelsen göra
en översikdig bedömning av plansituationen. Visade del sig därvid att del
förelåg hinder mot planerad bebyggelse, borde detta kunna medföra atl
ansökningen i elt tillslåndsärende avslogs. Av bedömningens översiktliga
karaktär följde, enligt statsrådet, att sådana avslagsbeslul borde meddelas
endast i klara fall.

Prop,
1981/82:135 73

Angivna
uttalanden avser endast tillståndsprövningen rörande udändska medborgares
förvärv av frilidsfasfigheter. Som utredningen har påpekat bör uttalandena
emellertid ha giltighet vid alla slag av tillslåndspliktiga fastighelsförvärv.
Del bör l.ex. knappast komma i fråga alt elt utländskt företag meddelas
tillstånd att för industriellt ändamål förvärva ett markområde som redan vid
en översiktlig bedömning kan anses uppenbarl olämpligt för del avsedda
ändamålel eller som vid planläggning avsatts för annat ändamål än
industriändamål.

Bedömningen
av ell förvärvat områdes lämplighet för avsett ändamål torde i allmänhet kunna
ske med ledning av uppgifter som finns tillgängliga inom länsstyrelsernas plan-
och lantmäterienheter. I vissa fall torde dock en remiss fill vederbörande
byggnadsnämnd böra ske.

För
fullsländighets skull bör erinras om att vad jag nu har sagt har tillämpning
även på avtal om bostadsarrende för del fall att arrendatorn ännu inle har
erhållit byggnadslov för uppförande av den med arrendet avsedda byggnaden. Om
länsslyrelsen vid en översiktlig bedömning finner det uteslutet atl byggnadslov
kan meddelas för den byggnad som förutsätts i ett avtal om bostadsarrende,
skall alltså länsstyrelsen avslå ansökan om förvärvstillslånd.

Genom
rekvisitet andra allmänna intressen tillgodoses i första hand det grundläggande
syftet med 1916 års lag att skydda våra värdefullaste naturtillgångar mot
udändsk exploatering. Ett utländskt förvärv av sådana naturtillgångar får i
princip anses strida mot allmänna inlressen. I allmänhet torde alltså tillstånd
att förvärva sådan egendom inle kunna meddelas. En avvägning mellan skälen för
förvärvet och nackdelen av atl naturtillgången blir föremål för utländsk
exploatering skall dock naturligtvis ske. Jag vill inte utesluta att i vissa
mycket speciella situationer förvärvstillslånd kan meddelas även avseende sådan
egendom.

Skyddet
omfattar emellertid inte bara rena naturtillgångar utan all fast egendom. Det
är alltså möjligt att vägra ett kontrollsubjekl tillstånd alt förvärva t. ex.
en industrifastighet, om förvärvet är oförenligt med väsentliga inhemska
intressen Qfr avsnitt 2.7.2). En annan sak är att så sällan torde vara fallet.

Med
det ifrågavarande rekvisitet markeras också att ett förvärv inte kan fillätas
om del har ett syfte som inle är godtagbart ur allmän synpunkt. Jag tänker här
i första hand på förvärv som kan antas ske i spekulationssyfte.

Del
av förvärvaren uppgivna syftel med förvärvet lorde i allmänhel få godtas utan
särskild utredning. En viss kontroll kan dock ske mot bakgmnd av den lypkod
som den förvärvade egendomen har åsätts vid den senaste laxeringen. Gmnderna
för de i andra slycket i förevarande paragraf angivna tillståndslagarna skall
givelvis beaktas oberoende av det syfte som förvärvet uppges ha.

Prop,
1981/82:135 74

Jag övergår nu lill att behandla rekv'isitet förvärvarens
förhållanden.

Enligt 1916 års lag gäller beträffande de ärenden där
länsstyrelsen får meddela förvärvstillslånd bl. a. att sådant tillstånd inle
får meddelas om hinder möter med hänsyn lill förvärvarens "personliga
förhållanden". (Länsstyrelsen får endast meddela förvärvsfillstånd
beträffande fysiska personer.) Någol motivultalande om vad som med hänsyn till
förvärvarens personliga förhållanden skall anses utgöra hinder mot atl lämna
tillstånd finns inte. I praxis synes beaktas främst kriminalitet men även
ekonomiska förhållanden såsom obenägenhet atl betala skatt samt erhållen
socialhjälp (se prop. 1975:65 s. 32).

Enligt 1916 års lag krävs vidare beträffande flertalet
förvärv alt en udändsk medborgare har särskild anknytning till Sverige, l.ex. i
form av viss tids hemvist här i landel, för att länsstyrelsen skall få meddela
förvärvstillstånd.

Rekvisitet förvärvarens förhållanden i den nya lagen
åsyftar båda de nu nämnda typerna av omständigheter.

De krav som den nya lagen ställer på förvärvarens
förhållanden varierar givetvis med hänsyn till den förvärvade egendomens art
och syftel med förvärvet. Rent allmänt gäller att man får ställa slörre krav på
förvärv aren i ifrågavarande hänseenden ju mer betydelsefull den förvärvade
egendomen är ur samhällsekonomisk synpunkt.

I det följande diskuterar jag hur man bör se på vissa
förvärv. Påpekas bör alt förvärv av jordbmksfastigheter och hyresfastigheter
behandlas särskilt i andra stycket av förevarande paragraf och förvärven av
fritidsfasligheler i 1 kap. 10 8.

Enligt lagen (1976:240) om förvärv av
eldistributionsanläggning m.m, får en anläggning för yrkesmässig
närdistribution av elektrisk starkström som inle får användas utan koncession (eldislribufionsanläggning)
inte förvärvas genom bl. a. köp, byte eller gåva utan tillstånd av regeringen
eller myndighet som regeringen bestämmer. Förvärvstillständ enligt nämnda lag
fordras dock inte för det fall atl förvärvet skall prövas enligt 1916 års lag.
Motsvarande ordning föreslås gälla i förhållande till de nya lagarna (se
avsnitt 4.13).

Förvärv av småhusfastigheter

Enligt min mening bör en utlänning få tillstånd all
förvärva en egen bostad, om han är eller kan antas komma atl bli stadigvarande
bosatt här i landet. Jag bortser här ifrån all det i vissa sällsynta fall kan
finnas skäl att vägra förvärvstillstånd enligt någol av de tidigare behandlade
rekvisiten.

Vid bedömningen av om en utlänning är eller kan antas
komma att bli stadigvarande bosatt här i landel måsle i första hand beaktas
utlänningens aktuella bostads- och arbetsförhållanden saml de uppgifter som han
lämnar om sina framtidsplaner. Även utlänningens möjligheter lill stadigvarande
bosättning här i landet med hänsyn till utlänningslagstiftningen skall beaktas.

Prop, 1981/82:135 75

En
utlänning som har permanent uppehållstillstånd enligl udänningsla-gen
(1980:366) bör utan ytterligare utredning kunna anses sladigvarande bosalt här.
Den som är medborgare i något av våra nordiska grannländer får bosätta sig här
utan att ha uppehållsdllstånd. En sådan utlänning bör som regel kunna anses
stadigvarande bosatt här i landet, om han är mantalsskriven här.

Sladigvarande
bosättning kan styrkas även på annat säll än genom bevis om permanent uppehållstillstånd
eller manlalskrivning, l.ex. genom ell intyg från arbetsgivare. Vid förvärv av
ulomnordisk medborgare som saknar permanent uppehållstillstånd synes ärendet i
allmänhet böra remitteras till invandrarverket.

Om
en utlänning uppfyller kraven på sladigvarande bosättning, bör hinder mot
förvärv av ett småhus för bostadsändamål på gmnd av hans personliga
förhållanden kunna föreligga endasl för del fall alt utlänningen kan antas
komma atl utvisas enligt utlänningslagens regler. Om en utlänning l.ex. har
dömts för etl brott utan alt domstolen har förordnat om utvisning, bör således
brottet inle utgöra skäl atl vägra vederbörande tillstånd alt förvärva etl
småhus för bostadsändamål.

Etl
kontrollsubjekt kan också länkas vilja förvärva ett småhus för annat ändamål än
egen bostad. Exempelvis kan en rörelseidkare vilja förvärva en sådan fastighet
för att ha som bostad åt anställda. Etl sådanl förvärv bör bedömas i enlighet
med vad som nedan sägs om förvärv av egendom som behövs i förvärvarens
näringsverksamhet.

Förvärv
i näringsverksamhet

Jag
har tidigare vid olika tillfällen understrukit min positiva grundsyn till
utländska investeringar här i landel. Denna positiva gmndsyn gör sig givelvis
också gällande, när det gäller förvärv av fast egendom som behövs i
förvärvarens näringsverksamhet.

Utlänningar
och utländska företag får idka näring här i landel i den utsträckning och under
de villkor som följer av lagen (1968:555) om rätt för utlänning och utländskt
förelag alt idka näring här i riket. Nämnda lag Hksläller utlänningar som är
bosalla här och som har permanent uppehållstillstånd eller är medborgare i
något annat nordiskt land med svenska medborgare, när del gäller rätten att
idka näring här i riket. Övriga utlänningar och utländska förelag får bedriva
näring endasl efter särskill tillstånd. Detta gäller dock inte beträffande
vissa näringar, bl. a. jord- och skogsbmk, som får idkas av utlänning som är
bosatt här i riket.

Enligt
min mening finns del inle skäl all i den nu aktuella lagstiftningen uppställa
andra krav på anknytning lill Sverige än som följer av den nyss nämnda lagen
från år 1968. En utlänning som är bosall här i landet och som har permanent
uppehållsfillstånd eller är medborgare i ett annat nordiskt land bör alltså
inte kunna vägras tillstånd att förvärva fast egendom som behövs för hans
näringsverksamhet på gmnd av otillräcklig anknytning till

Prop,
1981/82:135 76

Sverige. Är näringsverksamheten jordbruk får kravei på
anknytning anses uppfyllt om utlänningen är bosatt här i riket.

En svensk juridisk person, som är kontrollsubjekt, måste
givelvis allfid anses ha tillräcklig anknytning till Sverige.

När det gäller förvärvarens förhållanden såvitt gäller
kriminalitet m. m. kan följande sägas.

Om en utlänning t. ex. har dömts för ett brott och
domstolen har förordnat om utvisning, synes utlänningen inte böra fä tillstånd
alt förvärva egendom av ifrågavarande slag. Uppenbart är vidare att
förvärvstillstånd inte skall beviljas om utlänningen har meddelats
näringsförbud beträffande den ifrågavarande verksamheten. Vad som har sagts nu
gäller även om förvärvaren är juridisk person, om den som företräder den
juridiska personen har utvisats eller meddelats näringsförbud.
Förvärvstillslånd bör vidare kunna vägras för det fall att förvärvarens näringstillstånd
kan antas komma att återkallas.

Om inte någon av de nu nämnda sanktionerna aktualiseras i
anledning av brottslighet eller annnan misskölsamhet, bör misskötsamheten i
princip inte leda till att förvärvstillstånd vägras. Jag vill dock inte utesluta
atl det i vissa undantagsfall kan vara befogat att göra avsteg från denna
princip.

Andra stycket

Gemensamt för lagen om förvärv av hyresfastighet m.m. och
jordförvärvslagen är att förvärvstillslånd inte krävs enligl dessa lagar för
det fall att förvärvet skall prövas enligt 1916 års lag. Motsvarande ordning
föreslås gälla i förhållande till de nya lagarna (se avsnitt 4.12 och 4.14).
Bestämmelsen i andra stycket syftar till att säkerställa att gmnderna för
lagen om förvärv av hyresfastighet m.m. och jordförvärvslagen beaktas vid tillståndsprövningen
enligt förevarande lag.

Förvärv av hyresfastigheter

Lagen om förvärv av hyresfastighet m.m. (1975 års lag)
gäller fast egendom som är taxerad som annan fastighet och som vid taxeringen
har betecknats som hyreshusenhet. Förvärvsfillstånd enligt lagen fordras inte
om inle den kommun där egendomen är belägen påkallar prövning hos hyresnämnden
(se 1 6 nämnda lag). Nämnden skall vägra tillstånd, om sökanden inte gör
sannolikt att han är i slånd att förvalta fastigheten, att syftet med förvärvet
är all han skall idka bosladsförvaltning och därvid hålla faslighelen i sådant
skick att den motsvarar de anspråk de boende enligt lag har rätt atl ställa
saml att han även i övrigl kommer atl iaktta god sed i hyresförhållanden (4 8
första stycket). Vägras förvärvstillstånd är förvärvet ogilfigt (5 8 3).

Som nämnts fordras inte förvärvstillstånd enligt 1975 års
lag, om tillståndsprövning skall ske enligt förevarande lag. För del fall att
en ansökan om förvärvstillslånd enligl den nya lagen avser en hyresfastighet,
bör

Prop, 1981/82:135 77

lillslåndsmyndigheten bereda den kommun där egendomen är
belägen tillfälle all inom viss lid — lämpligen tre månader Qfr 3 a 6 1975 års
lag) — ange om kommunen anser atl etl förvärvstillslånd skulle strida mot grunderna
för 1975 års lag. I Ukhet med vad som är fallet vid handläggning enligl 1975
års lag, bör kommunen givetvis höra de organisationer av hyresgäster som berörs
innan yttrande avges. Innan tillstånd meddelas skall tillses alt förvärvaren
har gjort sannolikt att han uppfyller de krav som ställs i 1975 års lag. Med
tanke på den sakkunskap som kommunerna har när det gäller 1975 års lag, är det
givet all deras yttranden får en särskild vikt i tillslåndsärendena enligt
förevarande lag.

Förvärv av jordbruksfastigheter

Enligt jordförvärvslagen krävs tillstånd för förvärv av
fasl egendom som är taxerad som jordbmksfastighet. Vid prövning av frågor om
förvärvstillständ enligt den lagen skall beaktas att uppkomsten och
utvecklingen av rationella lantbmksförelag främjas. Förvärvstillständ skall
vägras bl. a. om köpeskillingen inte endast obetydligt överstiger egendomens
avkastningsvärde eller om egendomen behövs för rationaliseringsändamål (se 4 8
jordförvärvslagen). Beträffande juridiska personer gäller särskilt restriktiva
bestämmelser (5 8 jordförvärvslagen). En fysisk person får vidare vägras
tillstånd fill förvärv om det kan antas att han inte kommer att bosätta sig på
egendomen eller atl yrkesmässigt bmka denna eller om han inte har erforderliga
yrkeskunskaper (68 jordförvärvslagen). Frågor om tillstånd enligl
jordförvärvslagen prövas av lanlbruksnämnden, om inte regeringen föreskriver
atl prövningen skall göras av lantbruksslyrelsen eller regeringen.

Enligt 7 8 jordförvärvsförordningen (1979:231) skall
frågor om förvärvstillstånd prövas av lantbruksstyrelsen, om flertalet av dem
som deltar i avgörandet i lantbmksnämnden vill bifalla ansökningen helt eller
delvis och minst två röster avges för en mening som är mindre förmånlig för sökanden.
Lanlbmksslyrelsen har givelvis också atl pröva frågor om förvärvstillständ i
anledning av besvär över ett av lantbmksnämnden meddelat avslagsbeslul. I 8 8
jordförvärvsförordningen finns regler om när regeringen skall avgöra ett
tillslåndsärende i första instans. Regeringen prövar vidare besvär över
lantbruksslyrelsens avslagsbeslut.

Tillståndsplikt enligl jordförvärvslagen föreligger inte
för det fall att förvärvet skall prövas enligt förevarande lag.

Enligt min
mening är del naturligt att eftersträva en ordning som medför all den
jordbmkspoliliska bedömningen i ell fillständsärende blir densamma oberoende
av om ärendet prövas enligl förevarande lag eller enligt jordförvärv slagen.
Jag föreslår därför all de jordbrukspolitiska frågorna i den nu aktuella lagen
skall behandlas enligt följande.

I varje tillslåndsärende som gäller en jordbmksfastighet
bör yttrande inhämtas från vederbörande lantbruksnämnd. Lantbruksnämnden skall

Prop,
1981/82:135 78

pröva
ärendet på samma sätt som när del gäller förvärvstillslånd enligl
jordförvärvslagen samt mot bakgmnd härav avge yttrande om nämnden avstyrker
eller fillstyrker att förvärvstillslånd meddelas. Vill flertalet av dem som
deltar i avgörandet i lantbruksnämnden tillstyrka förvärvstillständ helt eller
delvis och avges minst två röster för en mening som är mindre förmånlig för
sökanden, bör nämnden överlämna ärendet till lanlbmksstyrelsen, som då har alt
avge yttrande Qfr 7 8 jordförvärvsförordningen).

Det
yttrande som sålunda har avgetls av lantbmksnämnden resp. lanlbmksstyrelsen
bör normalt anses bindande när länsstyrelsen prövar ell ärende enligt
förevarande lag, såvitt gäller den jordbrukspolitiska bedömningen. Avstyrker
lantbmksnämnden att förvärvstillslånd meddelas bör därför länsslyrelsen i allmänhel
anse sig förhindrad alt meddela sådanl tillstånd, om inte lantbruksslyrelsen i
yttrande gjort en annan bedömning än lantbmksnämnden. Länsslyrelsen får med
hänsyn lill omständigheterna i det enskilda fallet avgöra om ett avstyrkande
till förvärvsfillstånd i ett yttrande från lantbruksnämnden bör föranleda
remiss till lantbruksslyrelsen.

Med
den nu föreslagna ordningen synes ur jordbmkspolilisk synpunkt hinder inle
föreligga mot alt länsstyrelsen avgör samdiga ärenden om förvärv av
jordbmksfastigheter, som vid en prövning enligl jordförvärvslagen skulle ha
avgjorts av lantbruksnämnden eller lanlbmksstyrelsen. Där-emol synes de fall
som enligl 8 8 jordförvärvsförordningen skall prövas av regeringen böra
förbehållas regeringen även vid en prövning enligt förevarande lag.

I 1
kap. 9 6 förevarande lag görs i fråga om jordbruksfastigheter en hänvisning
till vissa paragrafer i jordförvärvslagen.

9
§ I fråga om förvärv av fasl egendom som är taxerad som jordbruksfastighet
gäller 10, 11 och 15 88 jordförvärvslagen (1979:230).

Enligl
10 6 jordförvärvslagen kan tillståndsmyndigheten efter åtagande av förvärvaren
föreskriva att denne skall yrkessmässigt bruka egendomen och, om del finns
särskilda skäl lill del, även att han skall vara bosatt på den. Sådan föreskrift
skall avse viss tid, dock högst fem år. Iakttar förvärvaren inte en föreskrift
som har meddelats med stöd av 10 6 jordförvärvslagen eller överlåter han
egendomen före den föreskrivna tidens utgång, får staten lösa egendomen, om del
inte är oskäligt. Beslämmelser om lalan om sådan inlösen finns i 15 §
jordförvärvslagen.

I
beslut om förvärvsfillstånd kan tillståndsmyndigheten vidare enligt 11 8
jordförvärvslagen ålägga förvärvaren atl inom viss tid ansöka om viss
fastighetsbildning. Fullgör inte förvärvaren vad som åligger honom, får
lantbmksnämnden förelägga honom vite.

Förevarande
paragraf gör det möjligt att tillämpa de nämnda bestämmelserna i jordförvärv
slagen även när etl förvärv av en jordbruksfastighet skall prövas enligt
förevarande lag.

Prop, 1981/82:135 79

Det
får ankomma på lantbmksnämnden respektive lanlbmksstyrelsen att i sina
yttranden i fillständsärendena påtala ell eventuellt behov av sådana
föreskrifter som nu har nämnts.

10 8
Även om hinder inle föreligger enligl 8 8 skall förvärvstillstånd

vägras, om förvärvet avser en fritidsfastighet som är belägen inom ett

område där efterfrågan på frilidsfasfigheter är så betydande att på gmnd

därav risk föreligger för en stegring av fastighetsvärdena.

Första
styckel gäller inte om förvärvaren tidigare har varit svensk medborgare eller
på annal sätt har en särskild anknytning till Sverige.

(Jfr
10 8 i utredningens förslag.)

Paragrafen
uppställer vissa ytterligare villkor utöver dem som följer av 1 kap. 8 8, när
det gäller förvärv av fritidsfastigheter. Paragrafen har samma principiella
innebörd som 1 8 tredje stycket 2 i 1916 års lag i dess lydelse enligl SFS
1975:366. Del bör framhållas att 1 kap. 8 8 inle uppställer någol krav på
särskild anknytning lill Sverige beträffande den som vill förvärva en
frilidsfastighet här i landet. Att sådan särskild anknytning krävs i vissa fall
framgår av förevarande paragraf.

Syftel
med 1975 års ändring av 1916 års lag var all fillståndsgivningen skulle bli mer
restriktiv när del var fråga om förvärv av fritidsfastigheter av utländska
medborgare utan anknytning till irt land. För udändska medborgare med särskild
anknytning lill Sverige föreslogs inga inskränkningar i den rådande liberala
tillståndsgivningen.

Första
stycket motsvarar i huvudsak 1 6 tredje styckel 2 b i 1916 års lag.
Bestämmelsen innebär att vid tillståndsgivningen skall göras en undersökning
av efterfrågelrycket på frifidsfastigheter (se prop. 1975:65 s. 9).
Kontrollsubjekl skall i princip inte få tillstånd all förvärva
fritidsfastigheter inom områden där efterfrågan är hög.

Enligl
andra stycket, som i huvudsak motsvarar 1 8 Iredje stycket 2 a i 1916 års lag,
gäller inte den restriktiva regeln i första stycket om förvärvaren tidigare
har varit svensk medborgare eller på annal sätt har en särskild anknytning lill
Sverige.

När
det gäller bedömningen av när en utlänning skall anses ha särskild anknytning
till Sverige hänvisas lill vad som sägs i fråga om förvärv av småhusfastigheter
vid 1 kap. 8 6.

Även
en juridisk person kan anses ha särskild anknytning fill Sverige. Därvid bör
särskild vikt fästas vid om förvärvet huvudsakligen kan antas komma att
tillgodose här i landet bosalla personers behov av fritidsbostad. Jag tänker
här på t. ex. det fallel atl ett förelag vill ordna fritidsbosläder åt sina anställda.

11 §
Tillstånd till framfida förvärv gäller etl år från det lillståndet medde

lades. I tillståndsbeslutel skall upplysas om detta.

(Jfr
6 8 i utredningens förslag.)

Prop.
1981/82:135 80

Paragrafen,
som saknar motsvarighet i 1916 års lag, begränsar giltighels-tiden av ett
förhandslillstånd Qfr 21 8 första stycket andra meningen lagen, 1973:188, om
arrendenämnder och hyresnämnder).

2
kap. Inmutningsrätt och rätt till utmål

1
8 Kontrollsubjekl enligt lagen (1982:000) om utländska förvärv av svenska
företag m.m. får inte utan tillstånd (förvärvsfillstånd) för varje särskill
fall här i landel erhålla eller i övrigt förvärva inmutningsrätt eller rätt
fill utmål enligt gmvlagen (1974; 342).

Vad
som i denna lag sägs om rätl till utmål skall gälla även nytQanderätt till
utmål.

(Jfr
12 6 första stycket i utredningens förslag.)

Bestämmelser
om mineralfyndigheter finns i gmvlagen (1974; 342), lagen (1974:890) om vissa
mineralfyndigheter (minerallagen) och lagen (1966; 314) om konfinentalsockeln.

Gmvlagen
är baserad på elt inmutningssystem. Detta innebär i princip att den som först
anmäler sig hos bergmästaren får en rätt atl undersöka och bearbeta på egen
eller annans mark belägna fyndigheter som innehåller malm till vissa metaller,
exempelvis guld, silver, koppar eller järn. Denna s. k. inmutningsrätt, som
föreligger även beträffande andra ämnen än malmer, ger i första hand inmutaren
rätt att under viss tid utföra undersökningsarbete inom del inmutade området.
Om inmutaren påträffar en brytningsvärd fyndighet, har han i princip rätl att
efter ansökan hos bergmästaren få sig anvisat ell arbetsområde, elt s.k.
utmål, för gruvdrift. Inom utmålet får inmutaren bryta inmulningsbart mineral
och tillgodogöra sig det. Inmutningsrätt och rätt till utmål kan överlåtas. Den
som har förvärvat en sådan rätt skall anmäla förvärvet till bergmästaren för
anteckning i gmvregistrel. Vid sin prövning har bergmästaren att beakta att
det finns tillstånd enligt 1916 års lag. Om tillstånd saknas, skall
bergmästaren förklara anmälan vara utan verkan. Vad som har sagts om förvärv av
rätt till utmål gäller även upplåtelse och övergång av nytQanderätt till utmål.

Enligt
minerallagen fordras i princip särskill tillstånd (koncession) för undersökning
och bearbetning av fyndigheler av bl. a. olja, gas, stenkol och uranhaltig
mineral. Koncession meddelas av regeringen eller den myndighel som regeringen
bestämmer. Rätten alt meddela undersökningskoncession har beträffande vissa
fall delegerats till statens industriverk medan regeringen har förbehållit sig
rätten alt meddela bearbetningskoncession (se 8 8 förordningen, 1974:893, om
vissa mineralfyndigheter). Statens industriverk får inte meddela
undersökningskoncession i ärenden som är särskilt betydelsefulla från allmän
synpunkl. Koncession får inte överlåtas utan medgivande av den myndighet som
har meddelat den.

Rätten
all utforska kontinenlalsockeln och utvinna dess naturtillgångar tillkommer
staten enligt lagen (1966:314) om kontinentalsockeln. Rege-

Prop, 1981/82:135 81

ringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela tillstånd för annan
än staten atl utforska kontinenlalsockeln och all utvinna naturtillgångar från
denna. Regeringen har gett statens industriverk rätt i all i viss omfattning
meddela tillstånd till sand-, grus- eller stenläkt men har i övrigl förbehållit
sig beslutanderätten i tillståndsfrågor enligt nämnda lag (se 4 och 5 66
kungörelsen, 1966: 315, angående tillämpningen av kon-tinentalsockellagen). Ett
tillstånd enligt konfinenlalsockellagen får inle överlåtas utan medgivande av
den som har meddelat tillståndet.

Enligl
1 8 första stycket i 1916 års lag får ett kontrollsubjekl inte ulan tillstånd
inmuta mineralfyndighel eller förvärva eller bearbeta inmutad mineralfyndighet
eller idka gruvdrift.

Kravei
i 1916 års lag på tillstånd lill inmutning gäller endast sådana
mineralfyndigheter som avses i gruvlagen. Även kravet på tillstånd lill förvärv
eller bearbetning av en inmutad mineralfyndighet torde efter minerallagens
ikraftträdande gälla endast sådana mineralfyndigheter som avses i gmvlagen Qfr
punkt 5 i övergångsbetämmelserna till minerallagen).

Den
i 1916 års lag föreskrivna tillståndsplikten för idkande av gruvdrift torde bli
aktuell l.ex. för det fallel atl ell kontrollsubjekl idkar gruvdrift med stöd av
nytQanderätt till ett utmål. Ett kontrollsubjekl som av regeringen har fåll
bearbetningskoncession enligt minerallagen eller tillstånd att utvinna
naturtillgångar enligl konfinenlalsockellagen torde inle vara skyldigt atl söka
tillstånd enligt 1916 års lag för gmvdrift som idkas i anledning av
regeringsbeslutet. Däremot anses 1916 års lag kunna få betydelse i fråga om
händelser som ligger senare än koncessions- eller tillståndsgivningen (se
prop. 1967:121 s. 38-39).

Ulredningen
har föreslagit alt lillståndplikten enligt den nya lagen utvidgas någol i
förhållande lill tillslåndspliklen enligl 1916 års lag. Den nya lagen bör
enligt utredningen omfatta även förvärv av rättigheter lill sådana
mineralfyndigheter som inte är inmutningsbara enligt gmvlagen. Härvid föreslår
utredningen dock elt undantag som avser alla fall när tillstånd har lämnats av
regeringen enligt minerallagen eller kontinentalsockellagen (se 12 6 Iredje
stycket i utredningens förslag). Förslaget har inle särskill kommenterats av
remissinstanserna.

För
egen del anser jag att den nya lagen bör inriktas endast på sådana rättigheter
fill mineralfyndigheter som kan uppkomma enligt gmvlagen och atl följaktligen
rättigheter enligt minerallagen och kontinentalsockellagen helt bör falla
utanför den ifrågavarande kontrollagsfiftningen. Redan minerallagen och
kontinentalsockellagen ger nämligen goda möjligheter alt tillgodose de
intressen som skall skyddas av förevarande lag. Således kan koncession enligl
minerallagen och tillstånd enligl kontinentalsockellagen förenas med de
föreskrifter som behövs för att skydda allmänna intressen. Koncession eller
tillstånd kan återkallas om etl sådant villkor åsidosätts eller om synnerliga
skäl i annat fall föreligger. Vidare får en gmvverksam-hel som har tillåtits
enligt någon av de nämnda lagarna inte överlåtas utan 6 Riksdagen 1981182. 1
saml. Nr 135

Prop. 1981/82:135 82

regeringens
medgivande. Den nya lagen om utländska förvärv av svenska företag m. m. innebär
också att tillståndsplikt föreligger t. ex. om ett kontrollsubjekl vill
förvärva en gruvrörelse eller en betydelsefull aktiepost i etl företag som
idkar gmvdrift.

När
del gäller den närmare utformningen av den nya lagen såvitt gäller rättigheter
fill mineralfyndigheter enligt gruvlagen bör enligt min mening kravet på
tillstånd knytas till etl förvärv av inmutningsrätt eller rätt lill utmål. Del
finns enligt min mening alltså inte längre något behov av ett särskilt
tillstånd i fråga om rätten att idka gmvdrift.

Paragrafen
har utformats i enlighet med det nu anförda.

I
första stycket används uttryckel "erhålla eller i övrigl förvärva"
för att uppnå överensstämmelse med terminologin i gruvlagen. Med
"inmutningsrätt eller rätt till utmål" avses naturligtvis även andel
i sådan rätt.

Begreppet
kontrollsubjekl definieras i 3 6 i den nya lagen om utländska förvärv av
svenska företag m.m. (se avsnitt 4.1 samt vid 1 kap. 1 6 i förevarande lag).

Syftel
med andra stycket är att hindra atl kontrollsubjekl utan tillstånd idkar
gmvdrift med slöd av nytQanderätt till ell utmål. Bestämmelsen avser både det
fallet atl nylQanderätlen har upplåtits fill konlrollsubjeklel och det fallet
att en redan upplåten nytQanderätt har överlåtits Qfr 9 kap. 6 6 gmvlagen).

Vissa
följdändringar till förevarande lag föreslås i gruvlagen (se avsnitt 4.11).

2 6
Förvärvstillstånd behövs inte

1.
för förvärv genom bodelning,
arv eller testamente,

2.
för förvärv genom fusion enligt
14 kap. 8 8 aktiebolagslagen (1975:1385),

3.
för förvärv genom inrop på
exekutiv auktion,

4.
om förvärvaren är gift med överlåtaren
och inte heller om förvärvaren eller, när makar förvärvar gemensamt, någon av
dem är överlåtarens avkomling, allt under förutsättning att överlåtaren inte är
skyldig att avyttra egendomen enligt 3 kap. 5 6.

(Jfr
12 8 andra stycket och 17 8 i ulredningens förslag.) Paragrafen molsvarar 1
kap. 2 8 förevarande lag.

3 §
Frågor om förvärvsfillstånd prövas av regeringen eller den myndig

het som regeringen bestämmer.

Enligt
1916 års lag skall prövningen av motsvarande ärenden göras av regeringen och utredningen
har inle föreslagil någon ändring härav (se 12 8 första stycket i utredningens
förslag). Förevarande paragraf har emellertid utformats i överensstämmelse med
1 kap. 3 6, så alt det finns en delegationsmöjlighet.

Prop. 1981/82:135 83

4 §
Förvärvstillslåndel skall sökas inom tre månader från det förvärvet

skedde.

(Jfr
13 81 utredningens förslag.)

Paragrafen
motsvarar 1 kap. 4 8 förevarande lag. När del gäller inmul-ningsrätler m. m.
föreligger del inga hinder mot förhandstillstånd Qfr 1 kap.

5 6).

5 8
Om förvärvstillstånd inle söks inom föreskriven tid eller på föreskri

vet sätt eller om tillstånd vägras, gäller

1.
beträffande inmutningsrätt, att
undersökningsarbeten som förvärvaren företar inom det inmutade området är utan
verkan till bevarande av inmulningsrätlen,

2.
beträffande utmål, alt rätlen
lill utmål är förverkad på den första infallande dag då försvarsavgift enligt 6
kap. 8 6 gmvlagen (1974; 342) skall erläggas.

(Jfr
15 och 16 66 i utredningens förslag.)

När
det gäller frågan om sanktionering av tillslåndspliklen beträffande förvärv av
inmutningsrätter m. m. kan först erinras om att gruvlagen innehåller flera
bestämmelser som motverkar att tillslåndspliklen enligl 1916 års lag försummas
(se 1 kap. 8 8,2 kap. 8 8,4 kap. 26 6 och 9 kap. 4 8 samt beträffande
följdändringar i gruvlagen avsnitt 4.11). Jag delar emellertid utredningens
uppfattning att det inle finns skäl att frångå del sanktionssystem som finns i
1916 års lag.

Första
punkten motsvarar 11 6 första stycket i 1916 års lag. Bestämmelsen, som får
betydelse vid tillämpningen av 3 kap. 5 6 gmvlagen, innebär alt
konlrollsubjeklel inle kan få liden för undersökningsarbete förlängd.

Andra
punkten molsvarar 11 8 andra stycket i 1916 års lag. Försvarsav-gifl är en
årlig avgift som skall belalas lill bergmästaren. Bestämmelser om verkan av att
rätten till utmål upphör finns i 7 kap. gmvlagen.

6 8
Förvärvstillslånd skall meddelas, om det inte möter hinder med

hänsyn fill landets försvar eller säkerhet eller andra allmänna intressen

eller med hänsyn till förvärvarens förhållanden.

Paragrafen,
som saknar molsvarighel i 1916 års lag, motsvarar 1 kap. 8 6 förevarande lag
öch jag hänvisar fill vad som anförls vid den paragrafen. Jag vill dock
understryka att del vid tillståndsprövningen kan finnas anledning atl fästa
slor vikl vid det allmänna intresset av alt ifrågavarande naturtillgångar
behålls i svensk ägo.

7 §
Tillstånd lill framlida förvärv gäller etl år från del tillståndet medde

lades. I fillståndsbeslutet skall upplysas om delta.

Paragrafen,
som saknar motsvarighet i 1916 års lag, molsvarar 1 kap. 11 8 förevarande lag.

Prop. 1981/82:135 84

3
kap. Förvärv på exekutiv auktion

1 §
Fast egendom, som har förvärvats genom inrop på exekutiv aukfion

under sådana förhållanden att förvärvstillslånd skulle ha krävts vid elt

vanligt köp, skall åter avyttras inom två år efter det att auktionen har

vunnit laga kraft, om inte dessförinnan nämnda förhållanden har upphört

eller inroparen har fått tillstånd att behålla egendomen. Har inropet skett

för all skydda en fordran, för vilken inroparen har panträtt i egendomen,

eller någon rättighet som tillkommer inroparen och som är inskriven i

egendomen, får länsslyrelsen på ansökan av inroparen medge skäligt an

stånd med avyttrandet, om det är sannolikt alt förlust annars skulle upp

komma för inroparen.

Avyttras
inte egendomen inom föreskriven tid, skall länsslyrelsen, om inle synnerliga
skäl talar däremot, förordna atl egendomen skall säljas av
kronofogdemyndigheten på offentlig auktion enligt 3 8.

Anteckning
om bestämmelserna i första och andra styckena skall göras i det köpebrev som
utfärdas med anledning av den exekutiva auktionen och, när lagfart söks,
införas i fastighetsboken, om inte sökanden visar alt avyltringsskyldigheten
har upphört.

2 6
1 fråga om tillstånd enligt 1 8 alt behålla fast egendom gäller i tillämp

liga delar bestämmelserna i denna lag om förvärv av fasl egendom.

(Jfr
18 och 19 88 i utredningens förslag.)

Paragraferna
motsvarar 7 8 i 1916 års lag Qfr också 6 8 lagen om förvärv av hyresfastighet
m. m. och 16 8 jordförvärvslagen).

3 8
Länsstyrelsen får besluta alt ett förordnande enligl 1 8 andra stycket

om försäljning på offentlig auktion inte skall verkställas, om inroparen före

eller efter förordnandet har avyttrat egendomen.

I
övrigt skall så anses och med ärendet i tillämpliga delar så förfaras, som om
egendomen hade blivil utmätt för fordran med bästa förmånsrätt efter sådana
rättigheter som besvärade egendomen redan vid den exekutiva auktionen och som
har företräde framför alla befintliga fordringar. Även om del i enlighet härmed
bestämda skyddsbeloppet täcks, får försäljning inle ske, om inte den bjudna
köpeskillingen täcker även det värde som i ärendet har åsalts egendomen enligt
12 kap. utsökningsbalken eller, om ägaren eller en innehavare av fordran som är
förenad med pantrält i egendomen i god lid före aukfionen har påkallat en
särskild värdering, del värde vartill egendomen uppskattas av värderingsmän som
länsstyrelsen utser.

Egendomen
får säljas till den som är kontrollsubjekt enligt lagen (1982:000) om utländska
förvärv av svenska förelag m.m. endast om denne har fått förvärvstillslånd.
Vidare gäller i fråga om hyreshusenhet el|er jordbruksfastighet de
inskränkningar som föreskrivs i 7 6 andra slycket tredje meningen lagen (1975:1132)
om förvärv av hyresfastighet m.m. respektive 17 6 andra stycket Iredje meningen
jordförvärvslagen (1979:230).

Avges
vid auktionen bud som sålunda får antas, skall försäljning ske även om
innehavare av fordran bestrider del.

4 6
Om försäljning inte kommer till stånd vid en auktion enligl 3 6, får

länsstyrelsen inom två år efter det atl auktionen har vunnit laga kraft

Prop. 1981/82:135 85

förordna
om en ny auktion. Avges inte heller vid denna auktion ett bud som får antas, är
frågan om försäljning av egendomen förfallen.

Kostnader
i samband med en auktion som inte har lett fill försäljning betalas av
statsmedel.

(Jfr
20 och 21 86 i utredningens förslag.)

Paragraferna
motsvarar 8 och 9 88 i 1916 års lag Qfr också 7 8 lagen om förvärv av
hyresfastighet m.m. och 17 8 jordförvärv slagen).

5
§ Inmutningsrätt eller rätt till utmål, som har förvärvals genom inrop på
exekutiv auktion under sådana förhållanden att förvärvstillstånd skulle ha
krävts vid ell vanligt förvärv, skall åter avyttras inom ett år efter det alt
auktionen har vunnit laga kraft, om inte dessförinnan dessa förhållanden har
upphört eller inroparen har fått tillstånd att behålla rättigheten. Regeringen
får på ansökan av inroparen medge skäligt anstånd med avyttrandet.

I
fråga om fillstånd enligl första stycket all behålla inmutningsrätt eller rätt
till utmål gäller i fillämpliga delar bestämmelserna i denna lag om förvärv av
sådana rättigheter.

Avyttras
inte rättigheten inom föreskriven tid, gäller

1. beträffande inmutningsrätt, att undersökningsarbeten
som inroparen företar inom det inmutade området är utan verkan fill bevarande
av inmut-ningsrätlen,

2.
beträffande utmål, atl rätten
till utmål är förverkad på den första infallande dag då försvarsavgift enligt 6
kap. 8 8 gmvlagen (1974:342) skall erläggas.

(Jfr
22 8 i utredningens förslag.)

Paragrafen
motsvarar 10 8 i 1916 års lag. I fråga om tredje slycket i förevarande paragraf
hänvisas lill vad som anförts vid 2 kap. 5 8.

4
kap. Gemensamma bestämmelser

1
8 Om någon annan än
regeringen har meddelat beslut i tillståndsärende enligt denna lag, överklagas
beslutet hos regeringen genom besvär.

2
6 Beslut av länsstyrelsen
enligt 3 kap. 1, 3 eller 4 6 överklagas hos regeringen genom besvär.

(Jfr
23 6 i utredningens förslag.)

Enligt
förevarande paragraf, som motsvarar 17 a 6 andra stycket i 1916 års lag, kan i
princip varje beslut enligt förevarande lag överklagas till regeringen, om inte
regeringen har meddelat beslutet. I fråga om tid för överklagande m. m. gäller
förvaltningslagen.

4.3
Förslaget till lag om införande av lagen om utländska förvärv av svenska
företag m. m. och lagen om utländska förvärv av fast egendom m. m.

1 §
Lagen (1982:000) om utländska förvärv av svenska företag m.m., lagen (1982:000)
om utländska förvärv av fast egendom m.m. och denna lag träder i kraft den 1
januari 1983.

Prop. 1981/82:135 86

2 8 Genom lagen (1982:000) om utländska förvärv av svenska
företag

m.m. och lagen (1982:000) om udändska förvärv av fast egendom m.m.

upphävs med de begränsningar som följer av denna lag

1.
lagen (1916;
156) om vissa inskränkningar i rätlen alt förvärva fast egendom m.m.,

2.
lagen
(1968:557) om vissa inskränkningar i rätten atl sluta svenskt handelsbolag m.
m.

3 8 Förekommer i lag eller annan författning en hänvisning
lill någon

föreskrift som har ersatts genom en beslämmelse i de nya lagarna tillämpas

i stället den nya bestämmelsen.

Övergångsbestämmelserna till de nya förvärvslagarna har
förts samman till en gemensam promulgafionslag. Genom de nya lagarna upphävs
1916 och 1968 års lagar.

Vissa beslämmelser i 1916 års lag har inte fått någon
molsvarighel i de nya lagarna. Enligt 12-15 86 i 1916 års lag gäller förbud mot
förvärv av akfier i vissa äldre akfiebolag (se även övergångsbestämmelserna
till SFS 1934:238). Jag delar utredningens uppfattning att dessa beslämmelser
inle längre behövs (se betänkandet s. 598). Molsvarande gäller i fråga om
bestämmelserna i 17 6 i 1916 års lag om skyldighet för utländska rättssubjekt
atl ha ell i orten bosatt ombud (se betänkandet s. 593).

4 6 Äldre beslämmelser skall tillämpas på förvärv och
upplåtelser som

har skett före den 1 januari 1983.

De nya förvärvslagarna bör givetvis inte ges retroaktiv
tillämpning Qfr exempelvis punkten 2 i övergångsbestämmelserna till
jordförvärvslagen, 1979:230).

5 § Som utlänningsförbehåll enligt lagen (1982:000) om
udändska för

värv av svenska företag m. m. skall anses även förbehåll enligt 2 6 andra

stycket lagen (1916:156) om vissa inskränkningar i rätten atl förvärva fast

egendom m. m. i detta lagmms lydelse från den 1 juli 1934.

(Jfr punkten 3 i kontrollinjens, likabehandlingslinjens
och förhandlingslinjens förslag lill övergångsbestämmelser.)

Paragrafen har behandlats i den allmänna mofiveringen
(avsnitt 2.3.3). Även om ett udänningsförbehåll inle uppfyller kraven enligt 4
8 i den nya lagen om utländska förvärv av svenska företag m. m. kan del godtas
enligl förevarande paragraf. Fömtsättningen härför är all förbehållet har utformats
så alt del uppfyller föreskrifterna i 2 8 andra stycket i 1916 års lag i
lydelse enligt SFS 1934:238. Förevarande paragraf avser givetvis endast
utlänningsförbehåll som har införts före ikraftträdandet av de nya lagarna.

Jag vill i detta sammanhang erinra om vad jag vid
behandlingen av 3 6 i den nya lagen om utländska förvärv av svenska förelag
m.m. (se avsnitt 4.1) har anfört dels om vissa äldre akfiebolag med akliebrev
ställda till innehavaren, dels om sambruksföreningar enligt den upphävda lagen
(1948:218) om sambmksföreningar.

Prop.
1981/82:135 87

6 8
Förvärvstillstånd enligt lagen (1982:000) om udändska förvärv av

svenska företag m. m. eller lagen (1982:000) om udändska förvärv av fasl

egendom m.m. behövs inle, om förvärvet skall ske genom giftorätt som

åtnjuts enligt äldre giftermålsbalken.

(Jfr
punkten 7 i kontroUinjens förslag till övergångsbestämmelser, punkten 5 i
likabehandlingslinjens och förhandlingslinjens förslag fill övergångsbestämmelser
samt andra stycket i övergångsbestämmelserna till utredningens förslag lill
lag om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom m. m.)

Paragrafen
motsvarar vad som gäller enligl övergångsbestämmelserna till lagen (1920; 434)
angående ändrad lydelse av 18 8 i 1916 års lag.

7 §
Förvärvstillslånd enligt lagen (1982:000) om utländska förvärv av

svenska företag m. m. behövs inte för akfieförvärv som gmndas på ulby

tesrätt, optionsrätt, lösningsrätt eller annan rättighet som har förvärvats

föreden 1 januari 1983.

(Jfr
punkten 7 i likabehandlingslinjens förslag fill övergångsbestämmelser.)

De
rättigheter som avses i förevarande paragraf är ulbytesrätt och optionsrätt
enligt 5 kap. 1 6 aktiebolagsUgen, lösningsrätt enligt 3 kap. 3 6
aktiebolagslagen saml rättigheter p.g.a. emissionsbevis enligt 4 kap. 3 8
aktiebolagslagen. Förevarande paragraf innebär atl ell aktieförvärv som i och
för sig är tillståndspliktigt enligt 7 6 1 i den nya lagen om utländska förvärv
av svenska förelag m. m. undantas från tillslåndspliklen, om rättigheten
grundas på någon av de nämnda rällighetema och rättigheten uppkommit före
ikraftträdandet av den nya lagen. Ett akfieförvärv som gmndas l.ex. på ett
teckningsrättsbevis som har förvärvals före ikraftträdandet är alltså inte
tillståndspliktigt.

Även
elt akfieförvärv som gmndas på någon annan rättighet än de nämnda, exempelvis
en pantrält (se prop. 1916; 137 s. 116 och NJA 1921 s. 350), är undantaget från
fillståndsplikten.

4.4
Förslaget till lag om ändring i lagen om bulvanförhållande i fråga om aktier i
vissa bolag

Ändringarna
är redaktionella. Bl. a. har straffbestämmelserna ändrats i överensstämmelse
med brottsbalkens terminologi.

Straffljestämmelserna i 1
8 förevarande lag är tillämpliga inte bara om förbudet för ell kontrollsubjekl
att förvärva bundna aktier kringgås genom alt någon är bulvan för
konlrollsubjeklel. Även ett kringgående av förbu-' del i 7 6 1 i den nya lagen
om udändska förvärv av svenska företag m. m. för kontrollsubjekt att utan
tillstånd i vissa fall förvärva fria aktier omfattas av straffbestämmelserna.

Prop.
1981/82:135 88

Bestämmelser
som motsvarar förevarande lag finns i lagen (1925:221) om bulvanförhållande i
fråga om fast egendom. Båda lagarna torde vara i behov av översyn. Jag kommer
atl vid lämpligt tillfälle ta upp denna fråga.

4.5 Förslaget
till lag om ändring i lagen om kontroll över tillverkningen av

krigsmateriel m.m.

1
sin nuvarande lydelse innebär 1 6 första stycket förevarande lag atl svenska
handelsbolag med udändsk bolagsman saml svenska aktiebolag i vars bolagsordning
inte intagits udänningsförbehåll enligt 1916 års lag inte får ges fillstånd atl
tillverka krigsmateriel här i landel annal än i ringa omfattning.

Utredningen
har föreslagit att tillstånd skall kunna få ges nämnda bolagstyper atl
tillverka krigsmateriel i större omfattning än vad som nu är fillåtet. Enligt
utredningens mening är del inte nödvändigt att vidmakthålla det absoluta förbud
mot tillverkning av krigsmateriel i större skala som nu gäller beträffande
dessa kontrollsubjekl, eftersom en betryggande ordning kan uppnås inom
tillståndsprövningens ram. Jag ansluter mig till utredningens bedömning, som
inle har ifrågasatts av någon remissinstans.

I 8
första stycket förevarande lag har mot bakgrund av det anförda formulerats så
att tillstånd att tillverka krigsmateriel inte får meddelas annan än svensk
medborgare, svenskt handelsbolag eller svenskt aktiebolag, såvitt inte fråga
är endast om tillverkning i ringa omfattning. Ändringen avses inte medföra
någon ändring av de nuvarande gmnderna för tillståndsprövningen.

4.6 Förslaget
till lag om ändring i kreditupplysningslagen

4
8 tredje styckel förevarande lag har anpassats fill definitionen av
kontrollsubjekl i den nya lagen om utländska förvärv av svenska företag m.m.

4.7 Förslaget
till lag om ändring i aktiefondslagen

14
6 andra stycket förevarande lag har kravet på ullänningsförbehåll ändrats atl
avse förbehåll enligl 4 8 i den nya lagen om utländska förvärv av svenska
företag m. m.

I
övergångsbestämmelserna har tagits in en beslämmelse som motsvarar 5 6 i
promulgationslagen (se avsnitt 4.3). Detta innebär atl elt fondbolag som i sin
bolagsordning vid ikraftträdandet av förevarande lagändring har ett
utlänningsförbehåll som uppfyller de nu gällande föreskrifterna i 1916 års lag
inle behöver ändra sin bolagsordning.

Prop. 1981/82:135 89

4.8
Förslaget till lag om ändring i lagen om bankrörelse

18
6 första stycket förevarande lag har anpassats till definitionen av
kontrollsubjekl i 4 8 i den nya lagen om utländska förvärv av svenska företag
m. m. Del har dock ansetts motiverat alt svenska stiftelser fortfarande får
förvärva aktier i bankakfiebolag. I 2 8 i den nya lagen om utländska förvärv av
svenska företag m. m. har gjorts etl undantag för svenska bankaktiebolag (se
avsnitt 4.1).

4.9 Förslaget
till lag om ändring i lagen om inlösen i vissa fall av rätt till

gruva m. m.

1
8 första stycket förevarande lag har anpassats till definitionen av
kontrollsubjekl i 4 8 i den nya lagen om udändska förvärv av svenska förelag m.
m. Vidare har 3 och 7 86 arbetats om med hänsyn lill atl dessa beslämmelser i
vissa avseenden hänvisar lill regler som inte längre gäller.

4.10 Förslaget
till lag om ändring i förköpslagen

Ändringarna
är redaktionella.

4.11 Förslaget
till lag om ändring i gruvlagen

Ändringarna
är redaktionella.

4.12 Förslaget
till lag om ändring i lagen om förvärv av hyresfastighet m. m.

Ändringarna
är redaktionella.

Det
bör påpekas atl förvärv av aktier eller andelar i handelsbolag som kräver
tillstånd enligt 10 8 förevarande lag även kan vara tillståndspliktigt enligl 7
8 i den nya lagen om udändska förvärv av svenska förelag m. m. Ett förvärv som
skall prövas enligl den nya lagen om utländska förvärv av fast egendom m, m.
skall däremot aldrig tillslåndsprövas enligl förevarande lag (se 2 8 7).

4.13 Förslaget
till lag om ändring i lagen om förvärv av eldistributionsan

läggning m. m.

Ändringarna
är i huvudsak redaktionella.

Hänvisningen
13 6 4 förevarande lag till 1916 års lag har bytts ut mot en hänvisning till
båda de nya förvärvslagarna. Förvärvstillstånd enligt förevarande lag behövs
alltså inte vid ett aktie- eller rörelseförvärv som skall prövas enligt lagen
om utländska förvärv av svenska företag m.m. Inte heller behövs tillstånd
beträffande elt förvärv som skall prövas enligt lagen om utländska förväry av
fasl egendom m. m. 7
Riksdagen 1981182. 1 saml. Nr 135

Prop. 1981/82:135 90

Ändringen
13 8 5 innebär en anpassning av släklskapsundantagel till motsvarande undantag
i jordförvärvslagen och lagen om förvärv av hyresfastighet m.m. Qfr 1 kap. 2 8
4 och 2 kap. 2 8 4 i den nya lagen om utländska förvärv av fast egendom m. m.).

4.14
Förslaget till lag om ändring i jordförvärvslagen

Ändringarna
är redaktionella.

5
Hemställan

Jag
hemställer atl lagrådels yttrande inhämlas över förslagen till

1. lag
om utländska förvärv av svenska företag m.m.,

2.
lag om utländska förvärv av
fast egendom m. m.,

3.
lag om införande av lagen om
utländska förvärv av svenska företag m. m. och lagen om utländska förvärv av
fast egendom m. m.,

4.
lag om ändring i lagen
(1934:239) om bulvanförhållande i fråga om aktier i vissa bolag,

5.
lag om ändring i lagen (1935;
395) om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel m. m.,

6.
lag om ändring i
kreditupplysningslagen (1973:1173),

7.
lag om ändring i
aktiefondslagen (1974:931),

8.
lag om ändring i lagen
(1955:183) om bankrörelse,

9.
lag om ändring i lagen
(1949:658) om inlösen i vissa fall av rätt till gmva m.m.,

10.
lag om ändring i förköpslagen
(1967; 868),

11.
lag om ändring i gruvlagen
(1974:342),

12.
lag om ändring i lagen (1975;
1132) om förvärv av hyresfastighet m.m.,

13.
lag om ändring i lagen
(1976:240) om förvärv av eldistributionsanläggning m. m.,

14.
lag om ändring i jordförvärvslagen
(1979; 230).

6
Beslut

Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

Prop.
1981/82:135 91

Utdrag

LAGRÅDET PROTOKOLL

vid
sammanträde 1982-03-08

Närvarande:
f.d. justitierådet Petrén, regeringsrådet Delin, justitierådet Bengtsson.

Enligt
lagrådet lillhandakommet utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 24
febmari 1982 har regeringen på hemställan av statsrådet och chefen för
justifiedepartemenlel Petri beslutat inhämta lagrådels yttrande över förslag
lill

1. lag
om utländska förvärv av svenska företag m.m.,

2.
lag om utländska förvärv av
fast egendom m.m.,

3.
lag om införande av lagen om
utländska förvärv av svenska företag m. m. och lagen om udändska förvärv av
fast egendom m. m.,

4.
lag om ändring i lagen
(1934:239) om bulvanförhållande i fråga om aktier i vissa bolag,

5.
lag om ändring i lagen (1935;
395) om kontroll över fillverkningen av krigsmateriel m.m.,

6.
lag om ändring i
kredilupplysningslagen (1973; 1173),

7.
lag om ändring i
aktiefondslagen (1974; 931),

8.
lag om ändring i lagen (1955;
183) om bankrörelse,

9.
lag om ändring i lagen
(1949:658) om inlösen i vissa fall av rätt fill gruva m.m.,

10.
lag om ändring i förköpslagen
(1967; 868),

11.
lag om ändring i gmvlagen
(1974:342),

12.
lag om ändring i lagen
(1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m.,

13.
lag om ändring i lagen
(1976:240) om förvärv av eldislribufionsanläggning m.m.,

14.
lag om ändring i
jordförvärvslagen (1979:230).

Förslagen
har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorerna Ann-Christine Zachrisson
och Lars Andersson. Förslagen föranleder följande yttrande:

Förslaget
till lag om utländska förvärv av svenska företag m. m.

Allmänna
synpunkter Lagrådet:

Enligl
det föreliggande lagförslaget är det i betydande ulslräckning olill-låtei för
udändska rättssubjekt och vissa svenska rällssubjekl att ulan fillstånd
förvärva aktier i vissa svenska bolag, andelar i svenska handelsbolag samt
rörelser som drivs här i landet. Om tillstånd inle söks eller om

Prop, 1981/82:135 92

ansökan
om tillstånd avslås är effekten enligt lagförslaget att förvärvet blir
ogilfigt. Någon regel om straffpåföljd för den som utan tillstånd förvärvar
aktier, handelsbolagsandel eller rörelse innehåller inte förslaget. Avgörande
för frågan om vad lagen åsyftar också kan uppnås är därför ogiltighels-regelns
effektivitet.

I
den män ett förvärv enligt gällande regler skall föranleda anmälan eller
registrering och förvärvet, innan så skett, saknar full verkan, ligger häri
viss garanti för all ogiltighelsregeln verkligen vinner tillämpning. Om
där-emol förvärvet inte skall föranleda någon sådan anmälnings- eller
registre-ringsälgärd, som fillika innefattar viss kontroll av att förvärvet
också enligl den nu föreslagna lagen är giltigt, är frågan i vad mån
ogiltighelsregeln har någon verklig effekt mera tveksam. Denna skall då främst
gmnda sig på att överlåtare och förvärvare självmant iakttar regeln. Etl starkt
incitament för parterna alt göra detta är naturliglvis bådas intresse av alt
förebygga att regeln vid en eventuell framtida tvist.dem emellan rörande
förvärvet åberopas av motparten eller att förvärvets giltighet eljest
ifrågasätts av myndighet eller enskilda. Om kontrahenterna inbördes är överens
om att det för dem båda är till fördel att förvärvet sker trots de därmed
förbundna riskerna och ingen utomstående kan inverka på saken, har de dock
möjlighet att låta förvärvet bestå oberoende av den ogiltighel som enligt
lagen drabbar detsamma. Av remissprolokollet framgår inte hur man närmare tänkt
sig att lagens efterlevnad skall kontrolleras i sådana fall.

Remissen
innehåller ingen kartläggning beträffande del nu berörda spörsmålet. Hur det
nuvarande systemet fungerar synes oklart Qfr dock redogörelsen i utredningens
betänkande s. 540 ff). Atl klariägga läget i detta yttrande medger inte
omständigheterna. Till viss belysning av problemels omfattning kan emellertid
några exempel anföras. När det gäller aktieförvärv skall, om förvärvaren begär
det, införing av förvärvet ske i aktieboken. Införingen ombesörjes av styrelsen
i bolaget eller, när det gäller avstämningsbolag, av värdepapperscenlralen.
Enligt 3 kap. 7 8 aktiebolagslagen skall visseriigen förvärvaren styrka sill
förvärv. Humvida denna regel, sammanställd med stadgandet i 19 kap. 16 om
straffansvar för underiåtenhel att föra aktiebok, verkligen säkerställer att
inte införing i aktieboken kan ske trots alt förvärvet är ogiltigt, kan dock
ifrågasättas. När någon förvärvar andel i handelsbolag eller sluter avtal om
sådant bolag skall registrering ske i handelsregistret. Därvid skall enligl
handelregisler-förordningen (6 och 7 88) företes sådana handlingar att kontroll
kan ske humvida ogiltighet enligt föreliggande lag är för handen. Då det gäller
förvärv av rörelse eller del av rörelse, kan situafionen vara sådan alt
registrering i handelsregistret skall ske, så t. ex. om en udänning övertar en
av en svensk driven rörelse. Vid ansökning on\ registrering skall sådana
handlingar företes att kontroll av förvärvels giltighet enligt förevarande lag
kan ske (68 handelsregislerförordningen). Avser förvärvet däremot l.ex. att etl
kontrollsubjekt - som redan driver rörelse - utökar denna genom

Prop,
1981/82:135 93

förvärv
av en del av annans rörelse, lorde regelmässigt någon registrering inle bli
aktuell.

Med
hänsyn till vad nu anförts framstår det som sannolikt all det kommer att finnas
ett inte obetydligt fält, inom vilket någon kontroll av förvärvels gilfighet i
samband med registrering inte kommer all ske. Att beakta är vidare all någol
särskilt myndighelsorgan med uppgift atl uppspåra fall av ogiltighel enligt
förevarande lag och alt ingripa mot dem inte finns Qfr
näringsfrihetsombudsmannens funktion enligt det ungefär samtidigt remitterade
förslagel lill konkurrenslag).

Del
är svårt atl fömtse hur stora de praktiska problemen i fråga om kontrollen
blir. I alla händelser finns del anledning antaga alt lagens ogiltighetspåföljd
i en del fall är lämligen verkningslös. Vid bedömande av vilken betydelse som
bör tillmätas detta förhållande är å andra sidan att märka att det inte är
nytt. Läget är nämligen väsentligen delsamma enligt 1916 års lag efter 1973 års
reform, då bestämmelser om företagsförvärv logs upp i lagen. Såvitt framkommit
har olägenheter av nu diskuterat slag inte förmärkls medan den lagstiftningen
har gällt. Vad som här anmärkts om den föreslagna kontrollens effektivitet
utgör enligl lagrådets mening inte någon avgörande invändning mot lagförslaget.
Det torde dock finnas anledning att ägna frågan uppmärksamhet vid fillämpningen
av den nya lagen.

Också
från en annan synpunkt förtjänar ogiUighetspåföljden enligl förslaget särskild
uppmärksamhet. Regeln härom (118) blir tillämplig på kontrollsubjekl av flera
skilda slag (3 6) och avser åtskilliga praktiska typer av förvärv (7 6). I och
för sig är det naturligt atl man valt denna kraftigt verkande sanktion mot
förvärv i strid med lagen; någon annan lösning synes svår att finna. Regeln
synes emellertid kunna leda fill vissa praktiska problem. Som nyss påpekats
kommer förvärv, som inte inbegriper fast egendom, i åtskilliga fall inte att
framgå för någon myndighet och i den mån lagstridiga förvärv kommer till slånd
kan de väntas ibland kvarstå opåla-lade. Ogiltighelen kan göras gällande av
parterna i transaktionen hur länge som helst och den medför ett bestående
osäkerhetstillstånd för dem. Också för tredje man, som förvärvaren i sin tur
sluter avtal med, kan regeln medföra otrygghet - låt vara att dennes goda tro
torde läka ogiltighelen åtminstone i sådana situationer som här får praktisk
belydelse Qfr bl. a. Nial i Tidsskrift for retlsvilenskap 1936 s. 54 ff, Hessler,
Allmän sakralt s. 170 ff).

Som
fömt påpekats kan visserligen just denna osäkerhet utgöra elt väsentligt skäl
för parterna all iaktta lagens regel om tillståndslvång och den går på så vis
väl in i systemet. Man kan också framhålla att en sådan för framliden beslående
ogiltighel gäller redan i dag inle bara enligl 5 a 8 i 1916 års lag ulan också
enligt annan jämförlig lagstiftning, såsom lagen (1975: II32) om förvärv av
hyresfastighet m.m. och lagen (1976:240) om förvärv av
eldistributionsanläggning m. m., i båda fallen såvitt angår bl. a.

Prop,
1981/82:135 94

aktieförvärv.
Med hänsyn till den föreslagna lagens vidsträckta tillämpningsområde och
reglernas konstmktion kan man emellertid särskilt här tänka sig åtskilliga fall
där i varje fall en akfiesäljare är i god tro. Det är inte alldeles
tilltalande, att motparten likväl skall ha möjlighet alt efter kortare eller
längre tid göra gällande ogiltighel hos avtalet och påkalla dess återgång,
kanske på den grund atl utvecklingen på aktiemarknaden eller i annat avseende
blivil en annan än han hoppals. Också i andra silualioner är det länkbart, atl
avtalets återgång utgör en oproportioneriigt hård påföljd mot någon av de
berörda parterna (eller hans dödsbo eller arvingar).

Lagrådet
har övervägt, om det av denna anledning kunde finnas skäl atl föreslå en
lagregel om alt ogiltigheten inte kan göras gällande sedan viss lid förflutit
efter elt förvärv eller - när delta kan eller skall registreras - efter
registreringen i akfiebok eller handelsregister. För att en sådan beslämmelse
skulle bli av störte praktiskt värde måsle dock preskriptionstiden göras kort,
och i så fall föreligger påtagliga risker atl parterna söker kringgå lagen
genom att dölja förvärvet tills preskription inträtt. Denna lösning framstår
därför knappast som lämplig. Del synes nödvändigt att godta de nu berörda
olägenheterna som naturliga konsekvenser av den föreslagna ordningen. Som
framgår av del anförda, kan också på denna punkt åberopas till förmån för
lagförslagels regel, atl någol motsvarande gäller redan nu utan att detta
veterligen har vållat några praktiska problem.

Bengtsson
tillägger för sin del:

Även
på andra punkter än dem lagrådet har berört är del enligl min mening svårt att
bedöma den föreslagna lagstiftningens innebörd och praktiska konsekvenser. Som
nämnts utgör lagförslaget i väsentliga delar en utbyggnad av vissa regler som
år 1973 infördes i 1916 års lag. I förarbetena betecknades 1973 års
lagstiftning som provisorisk. Moliven till 1973 års ändringar, vartill
remissprolokollet hänvisar i olika sammanhang, var knapphändiga. Förslaget
utarbetades i regeringskansliet utan att något remissförfarande förekommit och
lades fram ulan lagrådsgranskning; propositionen (1973:72) är inte på mer än
13 sidor, och till dess uttalanden anslöt sig näringsutskottet i stort sett
utan egna kommentarer (NU 1973:57). Det nu aktuella lagförslaget bygger
visseriigen på etl omfångsrikt betänkande, där emellertid tre olika
lagstiftningsalternaliv framlades; inget av dem stämmer med del remitterade förslaget
såvitt angår elableringsreg-lernas utformning, utan delta utgör närmast en
kompromiss. Vid remissbehandlingen av belänkandet inriktade sig de olika
instanserna huvudsakligen på alt diskutera de tre alternativen i stort, medan
delaljreglerna i dessa fick en delvis ganska ofullständig belysning. Vad angår
moliven i departemenlsförslaget, är dessa på vissa punkter kortfattade och ger
ganska ringa besked om de tillämpningsfrågor som uppkommer. Framför alll gäller
detta den viktiga bestämmelsen i 166, som jag återkommer lill. Förhållandel
fill gällande konventioner kan också synas oklart Qfr nedan). Del nu sagda, i
förening med de andra synpunkter lagrådet i del föregående

Prop,
1981/82:135 95

framfört beträffande förslagel, har medfört alt jag ställer
mig någol tveksam till lagsfiftningen, i varje fall om det skall anses som en
mera bestående lösning av de viktiga problem som det behandlar. Emellertid
ulgår jag från att lagens effektivitet kan förbättras, om den inte visar sig
hålla måltet i detta avseende, och att statsmakterna också annars har sin
uppmärksamhet riktad på dess tillämpning; en översyn kan visa sig befogad
ganska snart. Dessutom bör framhållas möjligheten av att införa sådana regler
för att förbättra insynen i aktiebolagen som utredningen föreslagit. Med hänsyn
till det sagda och fill de argument som framförts för en reform av 1916 års lag
anser även jag att förslagel kan godtas.

Lagförslagets särskilda bestämmelser Lagrådet:

De särskilda bestämmelserna i lagförslaget föranleder inga
erinringar eller anmärkningar från lagrådels sida.

Bengtsson är såtillvida av skiljaktig mening att han
beträffande 168 anför:

"Bestämmelsen i 166 första slycket om
förutsättningarna för tillstånd har en central belydelse för lagstiftningen,
och det är därför nödvändigt alt närmare granska regeln. Den är mycket allmänt
hållen; avgörande är om etl tillstånd skulle strida mot ett "väsentjigt
allmänt intresse". Motiven ger inle heller mycket ledning för bedömningen.
Vad som sägs i utredningens betänkande avser lagförslag av annat innehåll.
Utöver en del uttalanden om värdet i allmänhel av utländska investeringar och
de risker dessa kan medföra hänvisar departementsförslaget bara till det
nuvarande rättslägel, sådant detta framstår efter 1973 års ändringar i 1916 års
lag, och fill förarbetena till dessa ändringar. Hur 1973 års regler tillämpats
i praktiken framgår inte närmare av remissen (se dock om tillämpningen under de
första åren SOU 1978:73 s. 261, 268). Tydligen har praxis varit liberal. Man
får i övrigt huvudsakligen hålla sig till några kortfattade och vaga uttalanden
i 1973 års proposition (1973; 72, särskilt s. 8 och 10).

Elt skäl att använda uttrycket "väsentligt allmänt
intresse" i den nu aktuella paragrafen har synbarligen varit all detta
förekommer i 1916 års lag, när det gäller ändring av utlänningsförbehåll i
bolagsordningen (se 2 8 tredje slycket). I 5a8, som närmasi molsvarar 166 i
lagförslaget, antydes inte på något sätt hur tillståndsprövningen skall ske;
den nya formuleringen klargör åtminstone alt det fordras vägande skäl för att
vägra tillstånd. Men ändå framstår formuleringen som väl intetsägande, särskill
mot bakgmnd av vad som nyss sagts om moliven. Det gäller ju här en bestämmelse,
som bl. a. för berörda utländska rättssubjekt måste framstå som väsentlig från
rättssäkerhetssynpunkt. Som den är avfattad, ger den inga besked om vilka typer
av allmänna intressen som kan beaktas; den kan vidare synas tillåta en mycket
generös lika väl som en ganska återhållsam tillståndsgivning. Regeln lämnar
inle myckel garantier för en konsekvent och

Prop,
1981/82:135 96

fömlsebar praxis hos regeringen eller länsstyrelserna. En
sådan oklarhet är väl ibland försvarlig i en brådskande provisorisk
lagstiftning, men när denna avlöses av en lag som skall bestå under längre tid
är del svårare all acceptera tekniken. Den föreslagna lagen läcker ju också ell
betydligt större område än molsvarande regler i 1916 års lag.

Som remissprotokollet antyder är formuleringen av stort
intresse också för frågan om den föreslagna lagsfiftningen är förenlig med
Sveriges internationella förpliktelser. Vad först angår förhållandet till
OECD:s kapilalliberaliseringssladga är det upplyst atl frågan om stadgans
tolkning beträffande etableringsinskränkningar tagils upp lill behandling inom
OECD, att man härvid har hävdat en viss tolkning från Sveriges sida och att
diskussioner i frågan ännu inte lett till något resultat. I detta oklara läge
anser jag mig inte böra ta ställning till den aktuella bestämmelsens
förenlighet med stadgan. — Rörande förhållandet till EFTA-konventionen bygger
förslaget synbarligen på uppfattningen, atl den omständigheten atl elt
kontrollsubjekt tillhör etl EFTA-land skall beaktas vid prövningen av enskilda
fill-slåndsfall. Under denna förutsättning bör tillämpningen av
tillståndsregeln kunna förenas med konventionen. Inte heller
bosällningskonvenlionen torde utgöra något avgörande hinder mot alt godta
lagförslagels regel.

Sammanfattningsvis framstår paragrafens avfattning från
vissa synpunkter som diskutabel. Att rikfiinjerna för dess fillämpning främst
står alt finna i några allmänl hållna uttalanden i motiven lill en äldre,
provisorisk lagsfiftning är inte heller så tillfredsställande. Det hade varit
önskvärt alt lagtexten åtminstone angett vissa exempel på sådana vägande
allmänna intressen som enligt lagstiftarens mening skall kunna motivera ett
avslag på tillslåndsansökan. (Jfr de något mera preciserade reglerna i 1 kap. 8
8 och 2 kap. 68 förslaget till lagen om utländska förvärv av fast egendom m.
m., där också motiven är belydligt mera upplysande.) - Emellerfid har
bestämmelsens formulering redan använts i motsvarande lagstiftning, om också
inle i fråga om alldeles samma prövning. Sådana osäkerhetsmoment som prövningen
innebär förekommer redan enligl 1916 års lag, och formuleringen är inte
svårare att förena med gällande konventioner än motsvarande stadganden i den
lagen. Man kan vidare hävda, all från rättssäkerhetssynpunkt det viktigaste är
atl lagtexten - som här är fallet - otvetydigt slår fast i vilka fall
tillstånd är erforderligt; när det gäller fömlsättningarna för tillstånd av
det aktuella slaget, går det ändå knappast att formulera en regel som inle
lämnar utrymme för diskrelionära bedömningar. På gmnd av det anförda anser jag
att bestämmelsen trots allt bör kunna godtas."

Förslaget till lag om utländska förvärv av fast egendom m,
m.

Lagrådet: Förslaget lämnas utan erinran.

Prop.
1981/82:135 97

Förslaget till lag om införande av lagen (1982:000) om
utländska förvärv av svenska företag m. m. och lagen (1982:000) om utländska
förvärv av fast egendom m.m.

Lagrådet:

Har någon fått tillstånd lill framlida förvärv enligl 1, 1
a, 2 eller 5 a 6 i 1916 års lag eller lill ändring av bolagsordning enligt 2 6
Iredje stycket sagda lag men ännu ej tagit fillståndet i anspråk när lagen
upphävs, bör tillståndet allQämt vara giltigt. Motsvarande bör gälla
beträffande beslul varigenom en länsstyrelse vid prövning enligt 4 6 i 1916 års
lag fastställt all ett förvärv av där avsett slag är undantaget från
tillståndsplikt. I samtliga nu berörda fall synes besluten lämpligen kunna
behandlas som om de meddelats enligt motsvarande beslämmelser i de nya lagarna.
I fråga om förvärv av fasl egendom samt av inmutningsrätt och rätt till utmål
bör därvid gilfighetstiden för ett beslut förslagsvis räknas från
ikraftträdandedagen. Även för de fall som motsvarar 17 8 i lagen om utländska
förvärv av svenska förelag m. m. bör stadgas en ettårsfrist, räknad från den 1
januari 1983.

Med hänvisning lill det anförda föreslår lagrådet alt i
förevarande lag intages ytterligare en övergångsbestämmelse, betecknad 8 8, av
följande lydelse.

"8 6.
Har etl enligl bestämmelse i lagen (1916:156) om vissa inskränkningar i rätten
att förvärva fast egendom m.m. meddelat tillståndsbeslut avseende framtida
förvärv eller ändring av bolagsordning inte utnylQats före den 1 januari 1983,
skall så anses som om tillstånd meddelats enligt motsvarande bestämmelse i de
nya lagarna. Avser tillståndsbeslutet förvärv som efter den 1 januari 1983 behandlas
i lagen (1982:000) om utländska förvärv av svenska företag m.m. gäller
tillståndet elt år från den 1 januari 1983. Den i 1 kap. 11 6 och 2 kap. 7 6
lagen (1982:000) om udändska förvärv av fasl egendom m. m. föreskrivna liden
skall räknas från den 1 januari 1983."

Övriga lagförslag

Lagrådet:

Förslagen lämnas utan erinran.

Prop,
1981/82:135 98

Utdrag

JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1982-03-11

Närvarande:
statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Ullslen, Wikström, Friggebo,
Dahlgren, Åsling, Söder, Johansson, Wirtén, Andersson, Boo, Petri, Eliasson,
Gustafsson, Elmstedt, Tilländer, Ahriand, Molin

Föredragande:
statsrådet Petri

Proposition
med förslag till ny lagstiftning om utländska förvarv av svenska företag m.m.

Föredraganden
anmäler lagrådels yttrande' över förslag lill

1.
lag om udändska förvärv av
svenska företag m. m.,

2.
lag om utländska förvärv av
fast egendom m. m.,

3.
lag om införande av lagen om
utländska förvärv av svenska företag m. m. och lagen om utländska förvärv av
fasl egendom m. m.,

4.
lag om ändring i lagen
(1934:239) om bulvanförhållande i fråga om aktier i vissa bolag,

5.
lag om ändring i lagen
(1935:395) om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel m. m.,

6.
lag om ändring i
kreditupplysningslagen (1973:1173),

7.
lag om ändring i
akfiefondslagen (1974:931),

8.
lag om ändring i lagen (1955;
183) om bankrörelse,

9.
lag om ändring i lagen
(1949:658) om inlösen i vissa fall av rätl till gmva m.m.,

10.
lag om ändring i förköpslagen
(1967:868),

11.
lag om ändring i gmvlagen (1974:
342),

12.
lag om ändring i lagen
(1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m.,

13.
lag om ändring i lagen
(1976:240) om förvärv av eldislribufionsanläggning m.m.,

14. lag
om ändring i jordförvärvslagen (1979:230).

Föredraganden redogör för lagrådets yttrande.

Beslut
om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde den 24 februari 1982.

Prop,
1981/82:135 99

Förslaget
till lag om utländska förvärv av svenska företag m. rn.

Lagrådet
har under mbriken allmänna synpunkter uppehållit sig vid lagförslagets regel om
ogiltighel av sådana förvärv som sker i strid mot lagen (118). Lagrådets
överväganden utmynnar i alt regelns effektivitet visserligen kan ifrågasättas
men all delta inle utgör någon avgörande invändning mot förslagel. Lagrådet
konstaterar också all regeln kan medföra vissa ölägenheter men alt dessa torde
få godtas och atl i vilket fall som helst någon annan lösning synes svår all
finna.

Vad
lagrådet sålunda anfört ger mig inle anledning till någon erinran. Jag vill
liksom lagrådet peka på att en molsvarande ogiltighetsregel gäller redan nu
utan alt delta synes ha vållat några praktiska problem. Regeln bör alltså
kvarstå. Liksom lagrådet anser jag emellertid att det finns skäl all ägna
frågan uppmärksamhet vid tillämpningen av den nya lagen.

När
del i övrigl gäller de särskilda beslämmelserna i lagförslaget har en
lagrådsledamot fört fram synpunkter på 168 (fömtsättningarna för tiU-stånd).
Sammanfattningsvis anser dock ledamoten alt bestämmelsen bör kunna godtas. Inte
heller på denna punkl finner jag anledning till några närmare kommentarer. Del
kan även här erinras om att en motsvarande regel finns i gällande lagstiftning.
Hittillsvarande praxis har, som lagrådsledamoten framhåller, varit liberal och
jag har redan i remissprolokollet slagit fast att någon ändring i tillämpningen
inle är avsedd.

Förslaget
till lag om införande av lagen om utländska förvärv av svenska företag m. m.
och lagen om utländska förvärv av fast egendom m. m.

Jag tillstyrker
lagrådets förslag lill komplettering av förevarande lag. Jag delar också
lagrådels uppfattning att bestämmelserna lämpligen kan tas upp i en ny
paragraf, 88.

Avslutningsvis
vill jag påpeka atl den föreslagna lagstiftningen innebär en viss utökad
arbetsbelastning för länsstyrelserna men också medger viss förenkhng i deras
handläggning av ärenden om utlänningars fastighetsförvärv. Med hänsyn härtill
torde länsstyrelsernas nuvarande resurser vara tillräckliga. Jag har i denna
fråga samrått med cheferna för budget- och kommundepartemenlen.

Hemställan

Jag
hemställer atl regeringen föreslår riksdagen alt anta de av lagrådet granskade
förslagen med vidtagna ändringar.

Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar atl genom
proposition föreslå riksdagen alt anta de förslag som föredraganden har lagt
fram.

;

Prop.
1981/82:135 100

Innehåll

Propositionen
.................................................... 1

Propositionens
huvudsakliga innehåll........................ 1

Lagförslag ......................................................... .... 2

1. Lag
om utländska förvärv av svenska företag m.m. 2

2.
Lag om utländska förvärv av
fast egendom m.m.... .... 5

3.
Lag om införande av lagen om
utländska förvärv av svenska företag m. m. och lagen om utländska förvärv av
fast egeridom m. m. 9

4.
Lag om ändring i lagen
(1934:239) om bulvanförhållande i fråga

om aktier i vissa bolag.......................................... 10

5. Lag
om ändring i lagen (1935:395) om kontroll över tillverkningen

av
krigsmateriel m. m............................................ 10

6.
Lag om ändring i
kredilupplysningslagen (1973; 1173) 11

7.
Lag om ändring i
aktiefondslagen (1974:931) ..... 12

8.
Lag om ändring i lagen (1955;
183) om bankrörelse.. 12

9.
Lag om ändring i lagen (1949;
658) om inlösen i vissa fall av rätl fill gruva m. m 13

10.
Lag om ändring i förköpslagen
(1967; 868)........... 14

11.
Lag om ändring i gmvlagen
(1974; 342)............... 15

12.
Lag om ändring i lagen (1975;
1132) om förvärv av hyresfastighet m.m 16

13.
Lag om ändring i lagen
(1976:240) om förvärv av eldislribufionsanläggning m.m 17

14.
Lag om ändring i
jordförvärvslagen (1979:230)...... .. 19

Utdrag
av protokoll vid regeringssammanträde den 24 februari 1982 . 22

1
Inledning ........................................................ .. 22

2
Allmän motivering..............
................... .... 23

2.1
Reformbehovet ............................................ 23

2.2
Omfattningen av elt nytt
kontrollsystem .......... 27

2.3
Vissa utgångspunkter för ett
nytt kontrollsystem 29

2.3.1
Förelag som skall avses med ett
förvärv .... .. 29

2.3.2
Systemet med
ullänningsförbehåll ........... 30

2.3.3
Kontrollsubjekt....................................... .. 31

2.4 Förvärvskonlrollen......................................... .. 33

2.4.1
Allmänna synpunkter ............................. .. 33

2.4.2
Förvärv av aktier i svenska
aktiebolag........ .. 34

2.4.3
Förvärv av andelar i svenska
handelsbolag 37

2.4.4
Förvärv av rörelser ................................ .. 37

2.4.5
Undanlag från fillståndsplikten
.................. 38

2.4.6
Påföljd vid brott mot
tillslåndspliklen ........ .. 39

2.5
Tillstånd alt sluta avtal om
handelsbolag............ 41

2.6
Förvärv av aktier i strid mot
utlänningsförbehåll . 42

2.7
Tillståndsförfarandet .................................... .. 43

2.7.1
Tillståndsmyndighel........................
..... 43

2.7.2
Förutsättningar för tillstånd.........
......... 44

2.7.3
Föreskrifter i samband med
tillstånd ......... 48

2.8
Förvärv av fast egendom m. m........................ .. 49

2.9
Ikraftträdande m. m....................................... .. 50

3 Upprättade
lagförslag ....................................... . 51

Prop. 1981/82:135 101

4 Specialmotivering
........................................... 51

4.1
Förslaget fill lag om utländska
förvärv av svenska förelag m.m 51

4.2
Förslaget till lag om utländska
förvärv av fast egendom m. m. 67

4.3
Försläget till lag om införande
av lagen om utländska förvärv av svenska företag m. m. och lagen om utländska förvärv
av fast egendom m. m.................. 85

4.4
Förslaget till lag om ändring i
lagen om bulvanförhållande i fråga om aktier i vissa bolag 87

4.5
Förslaget fill lag om ändring i
lagen om kontroll över fillverkningen av krigsmateriel m. m 88

4.6
Förslaget till lag om ändring i
kreditupplysningslagen 88

4.7
Förslaget till lag om ändring i
aktiefondslagen . 88

4.8
Förslagel till lag om ändring i
lagen om bankrörelse 89

4.9
Förslaget till lag om ändring i
lagen om inlösen i vissa fall av rätt fill gmva m. m 89

4.10
Förslagel lill lag om ändring i
förköpslagen......... 89

4.11
Förslagel lill lag om ändring i
gmvlagen............. 89

4.12
Förslaget fill lag om ändring i
lagen om förvärv av hyresfastighet m. m 89

4.13
Förslaget till lag om ändring i
lagen om förvärv av eldislribufionsanläggning m.m 89

4.14
Förslagel lill lag om ändring i
jordförvärvslagen... .. 90

5
Hemställan ..................................................... 90

6
Beslut............................................................. 90

Bilaga
1-3 (se bilagedel)

Bilaga
4 De remitterade förslagen (bilagan har uteslutils här)

Utdrag
av lagrådels protokoll den 8 mars 1982.......... 91

Utdrag
av protokoll vid regeringssammanträde den 11 mars 1982 ... 98

Norstedts Tryclceri, Stocictiolm 1982

Prop,
1981/82:135

Bilaga
1

Utredningens sammanfattning

Den
grundläggande uppgiften för utredningen har varit all - med utgångspunkt
främst i de bestämmelser i lagen (1916:157) om vissa inskränkningar i rätten
all förvärva fast egendom m. m. (1916 års lag) som ger vissa möjligheter lill
prövning av övertaganden av vissa svenska aktiebolag -överväga ett generellt
system för kontroll av utländsk företagsetablenng och ullandsägda företags verksamhet
här i landet. Utredningen har vidare haft att överväga om en obligatorisk
tillämpning av det år 1971 införda systemet med förenklad aktiehanlering, det
s. k. VPC-systemet, kan i vaQe fall beträffande större aktiebolag förbättra
informationen om det utländska inflytandet i svenskt näringsliv. Slutligen har
det ankommit på utredningen att på grundval av hithörande bestämmelser i 1916
års lag föreslå en särskild lagstiftning om kontroll av utländska förvärv av
mark och naturtillgångar.

1 Kontroll av utländsk företagsetablering och ullandsägda
företags verksamhet

Den
internationella bakgrunden

Främst
efter andra väridskrigei har skett en betydande tillväxt av multinationella
företag, dvs. företag som verkar inte eridast genom ett moderföretag i det egna
landet (hemlandet) utan också genom dotterföretag i ett eller flera andra
länder (värdländer). De från OECD-länderna utgående direktinvesle-ringarna,
dvS. inyesteringar i syfte att genom förvärv eller etablering skaffa kontroll
över företag utomlands, var år 1960 knappt tre miljarder dollar men har
därefter fortlöpande ökat till år 1974, då de uppgick till mer än 20 miljarder
dollar. Industnlåndernas bestånd av direktinvesteringar i andra länder var år
1974 totalt 288 rnjljarder dollar. Förenta staterna svarade för nära hälften av
dessa investeririgar. Betydande andelar i dessa investeringar hade också
Storbritannien, Förbundsrepubliken Tyskland, Japan, Schweiz, Frankrike och
Kanada. Deii största tillväxttakten har numera investeringar med ursprung i
Japan och Förbundsrepubliken Tyskland. Huvudmålet för del internationella
investeringsnödei har varit tillverkningsindustrin i industriländerna. En
särställning intar Kanada, vars industri till mer än hälften är utlandsägd.
Stora ullandsägda industrisektorer finns också i Australien, Belgien,
Frankrike, Förbundsrepubliken Tyskland och Österrike. Antalet multinalipnella
förelag som bedrev verksamhet i mer än ett värdland beräknadesår 1976 vara
omkring tiotusen. Tillgängliga uppgifter beträffande i 1 Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr
135. Bilagedel

Prop,
1981/82:135 2

stort
sett hälften av dessa företag visar att de år 1973 sysselsatte omkring 46
miljoner anställda och omsatte nära 1 500 miljarder dollar.

Denna
företagandets internationalisering har främjats genom den liberalisering av
handel, betalningar och direktinvesleringar över nationsgränserna, som kommit
till uttryck i fiera internationella överenskommelser och spelat en roll vid
upprättandet av olika internationella organ. Härvidlag kan nämnas
Internationella valutafonden (IMF), världsbankgruppen, dvs. Världsbanken
(IBRD), Internationella utvecklingsfonden (IDA) och Internationella
finan-sieringsbolaget (IFC), Allmänna tull- och handelsavtalet (GATT), Organisationen
för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), vilken som medlemmar har
hemländerna för det alldeles övervägande antalet multinafionella företag.
Europarådet, Europeiska gemenskaperna (EG) och Europeiska
frihandelssammanslutningen (EFTA). Av särskild vikt för de internationella
investeringarna har varit OECD:s kapitalliberaliseringsstadga saml de båda
europeiska handetssammanslulningarnas bestämmelser om regional
etableringsfrihet och fri kapitalröriighet.

På
grund av sin mer eller mindre långtgående anslutning till efterkrigstidens
formella ekonomiska integration har de industriländer som företräder en
marknadsekonomi i allmänhel stått öppna för utländska direktinvesleringar.
Flera av dessa länder, t. ex. Australien, Belgien, Frankrike, Japan, Kanada,
Norge och Storbritannien, upprätthåller emellertid i en eller annan form
möjligheter lill kontroll av utländsk företagsetablering.

Under
senare år har förts en utomordentligt omfattande och mångfasetterad debatt om
betydelsen och verkningarna av företagandets internationalisering. Vitt skilda
bedömningar av de utländska direktinvesteringarnas positiva och negativa
effekter för hemländer och värdländer har härvid kommit i dagen. Enligt en
uppfattning medför dessa investeringar en internationell arbetsfördelning och
ett förbättrat utnyttjande av de olika ländernas produktionsresurser som på
sikt främjar det sociala och ekonomiska välståndet överiag. En hell annan syn
på värdet av den pågående internationaliseringen av företagandet tar sig
uttryck i farhågor för alt denna utveckling kan göra det svårt eller rent av
omöjligt för de enskilda nationalstaterna alt förverkliga sina sociala,
ekonomiska och kulturella mål. Inte minst från fackligt håll och från
utvecklingsländernas sida har givits uttryck för oro inför konsekvenserna av de
multinationella företagens tillväxt.

Efter
hand har också inom mellanstatliga organisationer, som har fill ändamål att
fördjupa internationellt eller regionalt ekonomiskt samarbete, allt starkare
förankrats uppfattningen att de multinationella förelagens verksamhel - ehuru
dan kan medföra väsentliga fördelar för hemländer och värdländer genom atl
bidra till ett effektivare utnyttjande av kapital, teknologi och arbetskraft -
likväl skapar särskilda problem som kräver speciella åtgärder. En huvudlinje i
de mellanstatliga organisationernas verksamhet härvidlag är utarbetandet av
uppförandekoder för multinationella företag, dvs. riktlinjer för dessa
förelags agerande i värdländerna. Etl första steg mot ett internationellt
samarbete även på detta område är den av OECD-länderna år 1976 avgivna
deklarationen om internationella investeringar och multinationella företag.
Till deklarationen finns fogade riktlinjer för multinationella företag.
Samtidigt antog OECD-rådet till medlemslän-

derna
riktade beslut om s. k. nationell behandling av utlandskontrollerade företag
och om främjande och hämmande åtgärder för internationella investeringar.
Internationella arbetsorganisationen (ILO) antog år 1977 en treparlisk
deklaration om riktlinjer angående multinationella företag och socialpolitik.
Inom ramen för kraven på en ny ekonomisk världsordning har Förenta nationerna
och dess övriga fackorgan inriktat sin uppmärksamhet främst på de
multinationella eller som de där kallas de iransnationella företagens inverkan
på utvecklingsländernas ekonomi och framåtskridande. Vid FN:s ekonomiska och
sociala råd (ECOSOC) har inrättats en kommission för transnationella företag
och ett informations- och forskningscenter för dessa företag. Kommissionen har
i sitt arbete givit företräde åt utformningen av en uppförandekod för
transnationella förelag. FN:s handels- och utvecklingskonferens (UNCTAD)
bedriver sedan fiera år med särskild anknytning lill transnationella företags
verksamhet arbete på antagande av en teknologiöverföringskod och på riktlinjer
för kontroll av konkurrensbegr-änsande metoder. Inom ramen för EG:s arbete på
samordning av medlemsländernas regler om företagsstruktur och
arbelstagarinfiytande har de multinationella företagen särskilt uppmärksammats.
Europarådet antog år 1976 en resolution om multinationella företag som ger stöd
åt OECD:s tidigare nämnda uppförandekod. Nordiska rådet bedriver sedan år 1974
arbete som skall kunna tjäna som underlag för överväganden av nordiska åtgärder
för att bättre kunna lösa problem som sammanhänger med multinationella företags
verksamhet.

Den inhemska bakgrunden

Företagandets internationalisering har också kommit att
prägla utvecklingen i Sverige. Undertiden från år 1962 till 1975 harantalet
anställda i ullandsägda företag, om därmed förstås företag som till minst 20
procent är i utländsk ägo, långt mer än fördubblats och uppgick år 1975 till
omkring 155 000 eller 7,6 procent av del totala antalet anställda inom det
svenska näringslivet.' Inom industrin och med koncentration till verkstadsindustrin,
kemisk industri och livsmedelsindustrin fanns år 1975 nära 300 ullandsägda
dotterföretag som sysselsatte ungefär 53 000 personer eller 5,7 procent av det
totala antalet anställda. Jämsides härmed har skett en än större ökning av det
svenska näringslivets direktinvesteringar utomlands. Är 1977 uppgick de
utgående direktinvesteringarna till 4 315 milj kr. medan de ingående
direklinvesteringarna som under senare år legat på en i stort sett oförändrad
nivå var 643 milj. kr. 1 själva verket kan Sverige sägas vara mer ett hemland
för multinationella företag än ett värdland.

På grund av sin traditionella frihandelspoliiik och
allmänt positiva inställning till iniernaiionelli samarbete har Sverige i stor
utsträckning anslutit sig till de internationella överenskommelser och
internationella organisationer som haft betydelse för efterkrigstidens formella
och reella ekonomiska integration. Den svenska rättsordningen kan också sägas
utgå från att utländsk företagsetablering är fri här i landet. 1 fiera författningar
föreskrivs emellertid undantag från denna princip. Av mer allmän betydelse är
bestämmelserna i 1916 års lag och lagen (1968:557) om vissa inskränkningar i
rätten att sluta svenskt handelsbolag m. m.

' I jämförelse med år 1974 innebar deua en minskning av
antalet anställda med omkring 7 000 och en andelsminskning med 0,4 procentenheter.

Prop.
1981/82:135 4

1916
års lag innebär att utländska och vissa därmed likställda svenska rättssubjekt
(i fortsättningen kallade kontrollsubjekt) inte utan tillstånd i varje särskilt
fall får förvärva fasl egendom här i landet. Till kretsen av kontrollsubjekl
hör svenska handelsbolag vari kontrollsubjekt är bolagsman och i princip också
svenska aktiebolag. Etl svenskt aktiebolag är emellertid inte kontrollsubjekl,
om i dess bolagsordning finns intaget ett s. k. utlänningsförbehåll. Ett
utlänningsförbehåll skall gå ut på alt kontrollsubjekt genom teckning eller
överlåtelse får förvärva endast en mindre del av bolagets aktier, nämligen vid
varje tidpunkt mindre än 20 procent av röstetalet för bolagets samtliga aktier
och mindre än 40 procent av bolagets hela aktiekapital. Aktier som omfattas av
utlänningsförbehåll kallas bundna aktier. Utlänningsförbehåll finns numera i
bolagsordningen för omkring 80 procent av de svenska börsbolagen. Om ett
aktiebolag önskar ta bort utlänningsförbehållet och därigenom göra aktierna i
bolaget fritt överlåtbara till kontrollsubjekt, måste bolaget först inhämta
tillstånd av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer (statens
industriverk). Sådant tillstånd skall enligt en år 1973 gjord ändring av 1916
års lag inte lämnas, om det strider mot väsentligt allmänt intresse att
bolagets aktier förvärvas av kontrollsubjekt. Tillståndsprövningen skall vidare
enligt denna lagändring ske oberoende av orn bolaget i fråga äger fast egendom.
Praxis vid tillämpningen av denna form av etableringskontroll har varit myckel
liberal. 1968 års lag innebär i huvudsak att kontrollsubjekl inte får sluta
svenskt handelsbolag eller ingå i sådant bolag utan tillstånd av regeringen.

Också
i Sverige har förts en omfattande debatt om de multinationella företagens
verksamhet. En framträdande plats i denna debatt har intagits av de fackliga
organisationerna som i sina handlingsprogram krävt bl. a. atl de Ullandsägda
företagen skall underkastas inhemsk lagstiftning om etableringskontroll,
förbättrad ekonomisk information och nya beskattningsmelo-der.

Den svenska regeringens
arbete på området samordnas i en år 1973 tillsatt interdepartemental arbelsgmpp
för multinationella förelag. Inom denna arbetsgrupp bereds också frågor om det
svenska engagemanget i de olika mellanstatliga organisationernas hithörande
arbete. Till de senaste årens nationella lagstiftnings- och utredningsinitiativ
av betydelse i förevarande sammanhang hör de tidigare berörda ändringarna i
1916 års lag. Är 1974 tillskapades vidare genom ändring av valutalagstiftningen
formella möjligheter för riksbankens valutastyrelse att vid prövning av
frågorom tillstånd för svenska företag att göra större direktinvesleringar
utomlands beakta även industri- och sysselsättningspolitiska aspekter.
Koncentrationsutredningen undersökte i sitt år 1975 avgivna slutbetänkande
konsekvenserna för svensk ekonomi och ekonomisk politik av de internationella
företagens växande betydelse. Är 1976 fick statens industriverk i uppdrag att
utreda de multinationella företagens betydelse för svensk industriell teknisk
utveckling. I förarbetena till den samma år antagna lagen orn medbestämmande i
arbetslivet behandlas frågan om fackliga organisationers möjligheter till
sympatiåtgärder vid arbetskonfiikter utomlands. Statens industriverk rapporterade
år 1977 om de multinationella företagen i svensk livsmedelsindustri. Samma år
tillsattes en utredning om de internationella investeringarnas näringspolitiska
effekter samt en utredning om översyn av den svenska

Prop.
1981/82:135 5

valutaregleringen
som bl. a. kommer atl beröra svenska företags direktinvesleringar i ullandel.
Är 1978 lade konkurrensutredningen fram ett förslag till ny
konkurrensbegr"änsningslag som inrymmer möjligheter till kontroll av
samgåenden mellan företag.

Oenigheten
om utredningsuppgiftens lösning

Utredningens
överväganden har givit vid handen en enighet om att utländska
direktinvesteringar kan tillföra Sverige olika nyttigheter såsom kapital,
sysselsättningsiilirällen, exportmöjligheter och nya kunskaper i fråga om
teknik, marknadsföring och företagsledning samt atl de utländska
direktinvesteringarna på dessa och andra sätt kan bidra fill det svenska näringslivets
differentiering, effektivitet och internationella konkurrenskraft. Meningarna
har däremot gått starkt isär när det gällt atl bedöma i vad mån de utländska
direktinvesteringarna här i landet motiverar en samhällelig kontroll av
utländsk företagsetablering och ullandsägda företags verksamhet. Inom
ulredningen har på initiativ av skilda ledamotsgrupper utarbetats tre olika
förslag lill en lag om kontroll av utländsk företagsetablering här i riket.
Inget av dessa förslag uppbärs av en majoritet av utredningens ledamöter och
del har inte bedömts möjligt att upprättaeti förslag som kan samla majoriiei. I
denna situation har utredningen inte ansett det lämpligt att genom omröstning
söka få fram etl enda förslag som kan betecknas som utredningens förslag.
Utredningen har i stället stannat för att redovisa de tre nämnda förslagen vid
sidan av varandra.

Ett
av dessa förslag går ut på att en utländsk företagsetablering och Ullandsägda
företags verk.samhet bör kontrolleras inom ramen för en lagstiftning som leder
lill reell likabehandling av svenskägda och ullandsägda förelag. Företrädare
för denna linje - kontrollinjen - är ledamöterna Bergqvisi, Eckerberg, Engman
och Lundin.

Det
andra förslaget innefattar en begränsad möjlighet lill kontroll av utländska övertaganden
av svenska foretag men uttrycker i övrigt uppfattningen att de Ullandsägda
företagens verksamhet inte bör kontrolleras med andra medel än dem som står
samhället och de anställda till buds för insyn och medbestämmande inom
näringslivet i gemen. Företrädare för denna linje - likabehandlingslinjen - är
ledamöterna Hagdahl, Lundqvist och Siegbahn.

Det
tredje förslaget, som i likhet med kontrollinjens förslag medger en fullständig
etableringskontroll, tar i övrigt sikte på att konkreta problem som uppkommer i
samband med ullandsägda företags verksamhel här i landel skall lösas inom ett
lagfäst förhandlingssystem. Denna linje - förhandlingslinjen - företräds av
ledamöterna Lindencrona och Olsson.

Vad
som sagts nu innebär atl de olika linjernas överväganden och förslag skiljer
sig från varandra. 1 separata avsnitt redovisas därför i det följande de
uppfattningar som företrädarna för de olika linjerna har i fråga om den nu
aktuella utredningsuppgiften.

Prop, 1981/82:135 6

Kontrollinjen

Företrädarna
för kontrollinjen har i korthet utvecklat sin mening på följande sätt.

Det
förhållandet alt internationella koncerner genom dotterföretag är verksamma här
i landet kan ge upphov till problem på skilda områden.

Ett
grundläggande problem rör de konsekvenser beslutsordningen inom en
internationell koncern kan fl för samhället och de anställda. Den styrning som
den internationella koncernen utövar över sitt dotterföretag innebär atl
viktiga beslut om dotterföretagets verksamhet inte sällan i realiteten fallas annorstädes
än i delta företag.

Att
en styrning av underordnade förelag förekommer ligger i koncernbildningens
natur och har i samma mån berättigande för internationella som för inhemska
koncerner. Också för en inhemsk koncern gäller att det många gånger är
moderföretaget som i realiteten disponerar över doiterförelagels möjligheter
alt på etl meningsfullt sätt fullgöra sina förpliktelser gentemot samhället och
de anställda. Vad beträffar ullandsägda förelag har samhället och de anställda
emellertid långtifrån likvärdiga möjligheter till insyn i och påverkan av
beslutsprocessen. 1 fråga om inhemska koncerner finns allmänl sett stora
möjligheter att t. ex. genom samordning av de fackliga insatserna finna former
för en informations- och förhandlingsverksamhel som är anpassad efter
koncernens struktur och de reella maktförhållandena. Del svenska regelsystemet
innehåller också uttryckliga beslämmelser som lar hänsyn till de särskilda
förhållanden som råder inom en koncern. Med sin naturliga inriktning på de inhemska
företagen blir emellertid de lagfästa eller avtalade formerna för samhällets
och de anställdas insyn i och inflytande över svenskt näringsliv och svensk
arbetsmarknad ofta utan full verkan när de skall tillämpas på ullandsägda
foretag. Dessa brister ter sig betänkliga i en tid som kräver intensifierad
samverkan mellan samhälle och företag och demokratisering av företagen.
Särskilt svårt kan det visa sig vara att förena den gängse beslutsordningen
inom internationella koncerner med den för medbestämmandelagen grundläggande
principen att det inte längre är arbetsgivaren som ensam fattar beslut utan att
beslutsbefogenheterna bör fördelas mellan arbetsgivare och arbetstagare genom
förhandling och avtal.

Det
principiella problem som sammanhänger med den utifrån styrda beslutsprocessen
inom en internationell koncern förstärks av en rad förhållanden som är
karaktäristiska för dessa koncerner. Den internationella koncernen är ofta
mycket stor och företräder en stark koncentration av ekonomisk makt. Denna
aspekt gäller inte endast storlek i sig utan närmast det förhållandet att den
här i landel bedrivna verksamheten utgör en liten och inte sällan marginell del
av koncernens verksamhel. Ätgärder som samhället eller de anställda vidtar för
att påverka del här verksamma dotterföretaget flr därför en tämligen begränsad
genomslagskraft, Såväl de anställdas som samhällets möjligheter att hävda sin
ställning gentemot det ullandsägda förelaget måsle också ses mot bakgrund av
den eventualiteten alt koncernen upphör att investera i dotterföretaget eller
låter detta företag helt eller delvis Hytta sin verksamhet lill ell annat land,
där förhållandena från koncernens synpunkt ter sig gynnsammare. Ett utlandsägt
företag har därför allmänl sett

Prop, 1981/82:135 7

en
starkare förhandlingsposition geniemoi samhället och de anställda än de
inhemska företagen.

Möjligheterna
att ta till vara de anställdas och samhällets intressen i förhållande till de
ullandsägda företagen inskränks också genom den bristande insynen i den
internationella koncernen. Denna brist innebär att de anställda och samhället
ofta inte har ett tillfredsställande faktiskt underlag för bedömning av det
ullandsägda förelaget ställning och utsikter. Helt grundläggande uppgifter kan
saknas såsom om den internationella, koncernens struktur och vilken enhet inom
koncernen som ytterst utövar bestämmande inflytande över övriga koncernenheter.
Tillgång finns inte alltid till en redovisning av de ekonomiska resultatet för
koncernen eller olika enheter inom koncernen som kan ge en rättvisande bild av
ett enskilt dotterföretags ställning. Än mer påfallande är att kännedom kan
saknas om den övergripande planering i fråga om produktion, investeringar,
sysselsättning eller drift, inom vars ram elt dotterförelag avses verka.

Beslutsordningen
inom en internationell koncern inger också farhågor för atl värdlandets sociala
och ekonomiska mål inte alltid tillbörligt beaktas. Det är inte säkert att den
svenska synen på företagets roll i samhället och dess sociala ansvar delas av
den internationella koncern som slår i begrepp att ingripa i ett dotterföretags
verksamhel.

Ett
omfattande problemkomplex utgörs av de samhällsekonomiska effekterna av
utländsk företagsetablering i Sverige. Det ankommer inte på utredningen atl
göra en bedömning i delta hänseende och utredningsuppdraget gör inte heller en
sådan bedömning nödvändig. Hithörande aspekter har belysts i
koncentrationsutredningens slutbetänkande. Som den mest generella slutsatsen av
sin analys av de samhällsekonomiska följderna av företagandets
internationalisering angav koncentralionsutredningen att vetenskapligt underiag
saknas för att tillskriva de internationella koncernerna både de goda och de
skadliga följder som brukar förknippas med dem i den allmänna debatten.
Remissyttrandena över koncentrationsutredningens betänkande gav emellertid vid
handen att meningarna om riktigheten av denna och andra i betänkandet
redovisade slutsatser gick starkt isär. Hithörande frågor kommer också atl på
nytt behandlas av den år 1977 tillkallade ulredningen om de internationella
investeringarnas näringspolitiska effekter. Oavsett detta fortsatta
utredningsarbete rörande de samhällsekonomiska effekterna, kan pekas på vissa
delområden där behovet av kontrollmöjligheter är framträdande. Osäkerheten om
de sysselsättnings-mässiga konsekvenserna av utländsk företagsetablering är
sålunda ofta den mest påtagliga nackdelen av att de anställda och samhället
saknar möjligheter till insyn och infiytande över planeringen och
beslutsprocessen i multinationella företag. Viklen av att uppmärksamma problem
med intern prissättning i multinationella företag lår numera anses allmänl
erkänd. Ehuru det inte ankommer på utredningen att ta initiativ på
skattelagstiftningens område, bör framhållas att beskattningen av de multinationella
företagen är förenad med åtskilliga problem. De multinationella företagens
teknologispridning och de ullandsägda företagens forsknings- och
utvecklingsverksamhet har vidare svåröverskådliga effekter på svensk
industriell utveckling. Med de multinationella företagens verksamhet
sammanhänger också problem i fråga om konkurrensförhållanden och
konkurtensbegränsande metoder.

Prop,
1981/82:135 8

Ell
annat problemområde gäller de sociala och kulturella aspekterna på utländsk
företagsetablering. Det kan visserligen vara svårt att bedöma om förändringar i
det sociala eller kulturella mönstret kan hänföras till utländsk
företagsetablering elierom de väsentligen har atl göra med att Sverigeallmänt
sett slår öppet för nya impulser och intryck utifrån. En stark utländsk
inbrytning på begränsade områden kan emellerlid fä mindre önskvärda kulturella
och sociala effekter. Ett uppenbart intresse i sammanhanget är atl tidningar,
böcker, film, reklam och andra massmedia inte kommer under sådant utländskt inflytande
att det allvariigt inkräktar på det fria meningsutbytet, den allsidiga
upplysningen eller de kulturella uttrycksmöjligheterna här i landet.

Vad
gäller politiska återverkningar av utländsk företagsetablering kan erinras
främst om den stora uppmärksamhet som i de mellanstatliga organisationernas
arbete ägnats åt risken för att de multinationella företagen i kraft av sin
ekonomiska makt påverkar de politiska förhållandena i värdlandet.

Ett
ytterligare problemområde är värdlandets beroende av den ullandsägda
företagssektorn. Utvecklingen inom denna företagssektor är på ett helt annat
sätt än som gäller för näringslivet i övrigt beroende av beslut och
förhållanden som står utanför allmän demokratisk och företagsdemokratisk
kontroll. Graden av detta beroende sammanhänger främst med den ullandsägda
företagssektorns totala storiek och andel av det svenska näringslivets olika
branscher. Allmänt sett kan den utländska andelen av svenskt näringsliv f. n.
inte anses betydande. Denna situation skulle emellertid radikalt kunna
förändras om riågra av de största företagen övergick i utländsk ägo. Härvid är
alt beakta att det utländska investeringsintresset företrädesvis tar sikte på
de framtidsinrikiade branscherna.

De
nu antydda problemen kräver lagfasta möjligheter till kontroll av utländsk
företagsetablering och ullandsägda förelags skötsel.

Elt
huvudsyfte med den av oss föreslagna lagstiftningen är att genom bestämmelser
om en i princip fullständig etableringskontroll tillförsäkra samhället
möjligheter alt bestämma den ullandsägda företagssektorns storlek och
inriktning. Med denna beredskap avses emellerlid inte någon radikal omläggning
av Sveriges hittillsvarande politik i fråga om utländska investeringar inom
Sverige. Inom etableringskontrollens ram bör tillstånd sålunda meddelas, såvida
inte det med hänsyn till det inflytande som härigenom kan uppkomma över svenskt
företag eller svenskt näringsliv eller av andra skäl är oförenligt med allmänt
intresse.

Ett
annal huvudsyfte är att genom bestämmelserom verksamhetskontroll söka
säkerställa att det svenska regelsystemet kan tillämpas effektivt även på
ullandsägda företag. Med dessa bestämmelser åsyftas sålunda i realiteten inte
en olika behandling av ullandsägda och inhemska företag utan ett möjliggörande
av atl dessa båda kategorier av företag i förhållande till samhället och de
anställda verkar under samma förutsättningar.

En
lag som skall kunna fylla dessa ändamål bör ges formen av ett
koncessionssystem. Lagen bör i övrigt huvudsakligen innehålla följande.

Svenska
aktiebolag och svenska handelsbolag, som är kontrollsubjekt, lår driva
näringsverksamhet här i landet endast efter särskilt tillstånd (verksamhetstillstånd).
Sådan tillståndsplikt föreligger även för annat aktiebolag som

Prop.
1981/82:135 9

står
under bestämmande utländskt inflytande. I fråga om skyldighet för redan
etablerade bolag alt söka verksamhetstillstånd gäller särskilda övergångsbestämmelser.

Lagförslaget
ger möjlighet att förbinda verksamheislillstånd med villkor och föreskrifter
som behövs för att säkerställa atl företaget inte driver sin verksamhet i strid
mot allmänt intresse. För det stora flertalet ullandsägda företag kan det
knappast komma i fråga att uppställa villkor eller föreskrifter. En dylik
reglering blir aktuell i allmänhet endast när ett företag ingår i en större
internationell koncern. Dessa förelag bör emellertid genom villkor förpliktas
att iaktta OECD:s uppförandekod och andra internationellt vedertagna riktlinjer
för multinationella företag. Villkor bör också uppställas som ger uttryck för
principen att en internationell koncern har ansvar för att dess här i landet
verksamma dotterföretag på ett meningsfullt sätt fullgör vad som på grund av
lag eller avtal åvilar dotterföretaget i fråga om informations-och
förhandlingsskyldigheter. Mot bakgrund av den för lagförslaget gmndläggande
principen om reell likställdhet mellan ullandsägda och inhemska förelag bör
genom villkor krav ställas på upplysningar om här i landet verksamma
internationella koncerner som går utöver den i OECD-koden rekommenderade
informationsstandarden. För varje företag individuella villkor skall också
kunna ställas upp i syfte alt förhindra atl allmänna intressen åsidosätts.

Statens
industriverk skäll utöva tillsyn över företag som meddelals verksamhetstillstånd
i syfte atl förhindra att företagel åsidosätter uppställda villkor eller
föreskrifter eller annars driver sin verksamhet i strid mot allmänt intresse.

De
förelag som står under tillsyn skall vara skyldiga att lämna industriverket de
upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen. Om det finnes påkallat
för att vinna viss upplysning om elt koncessionspliktigi företags verksamhet,
får industriverket förordna att utredning skall verkställas av en offentlig
utredningsman. 1 aktiebolag skall industriverket vidare fä förordna en
offentlig revisor med uppgift att tillsammans med övriga revisorer delta i
granskningen av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning samt av
bolagets räkenskaper.

Enligt
lagförslaget skall industriverket få förtydliga villkor eller föreskrift och
upphäva eller mildra villkor eller föreskrifter som inte längre är behövliga
eller lämpliga. Lagförslaget ger emellertid också industriverket möjligheter
atl ingripa mot ett företag som driver sin verksamhet i strid mot allmänt
intresse. Industriverket skall sålunda få förelägga företaget vid vite alt
efterkomma sådana villkor och föreskrifter som företaget åsidosatt. Industriverket
skall också ha möjlighet att förbinda företagets verksamhetstillstånd med nya
eller ändrade villkor eller föreskrifter.

Är
fråga om tillämpning av industriverkets befogenheter särskilt beiydel-.sefull
från allmän synpunkt, skall industriverket överiämna ärendet till regeringen
för avgörande. Som ett yttersta sanktionsmedel inom konces-sionssystemels ram
föreslås att regeringen skall kunna återkalla verksamheislillstånd. Delta får
dock ske endast om företaget driver sin verksamhet i Strid mot allmänt intresse
på etl sådant sätt att synnerliga skäl föreligger till detta. Som exempel härpå
anges i lagförslaget alt företagel vid upprepade tillfällen eller grovt
åsidosätter väsentligt villkor eller väsentlig föreskrift som

Prop. 1981/82:135 10

förbundits
med tillståndet. Föreligger förhållande som utgör grund för återkallelse av
verksamhetstillslånd och har kontrollsubjekt genom sitt inflytande över bolaget
haft avgörande betydelse för uppkomsten av delta förhållande, skall regeringen
som ett alternativ till koncessionsindragning kunna förelägga konirollsubjektet
att inom viss tid avyttra sina aktier eller andelar i företagel.

Koncessionssystemet,
som förutsätter att verksamhetstillslånd bestäms att avse visst eller vissa
slag av verksamhel, innefattar i sig en etableringskontroll. Systemet
kompletteras emellerlid med regler om förvärvstill-siåndsplikt. Kontrollsubjekl
får sålunda inte ulan tillstånd i varje särskilt fall förvärva så många aktier
i svenska aktiebolag atl förvärvaren därmed får en andel eller ökar sin, andel
av aktiekapitalet eller röstetalet för bolagets samtliga aktier så att denna andel
överskrider någon av följande gränser, nämligen 5, 10, 20, 40 och 50 procent
(förvärvstillstånd), Förvärvstillståndsplikt för kontrollsubjekt föreligger
också i fråga om förvärv av andel i svenskt handelsbolag eller av äganderätt
eller nyttjanderätt lill rörelse eller del av rörelse som någon driver här i
landet. Från förvärvstillståndsplikten undantas vissa familjerältsliga förvärv,
vissa förvärv i samband med fusioner eller nyemissioner och förvärv av aktier
som omfattas av hembudsskyldighel.

Lagförslaget
innehåller regler som medger etableringskontroll även i andra hänseenden. Från
1916 års lag har i stort sett oförändrade överförts de grundläggande
bestämmelserna om ullänningsförbehåll. Delta innebär bl, a, alt
utlänningsförbehåll inte får ändras ulan tillstånd och att genom ullänningsförbehåll
bundna aktier inle får förvärvas av konirollsubjekt. I anslutning lill dessa
bestämmelser öppnas emellertid en möjlighet för kontrollsubjekt att efter
tillstånd förvärva även bundna aktier i svenska aktiebolag. Ä andra sidan
föreslås att den som efter det han förvärvat bundna aktier blir kontrollsubjekt
skall vara skyldig att söka tillstånd att behålla sina aktier. Lagförslaget ger
vidare möjligheter att efter särskild prövning få vissa s. k. ofullständiga förbehåll
likställda med utlänningsförbehåll. Från 1968 års lag har överförts
beslämmelser om tillstånd för kontrollsubjekt atl sluta svenskt handelsbolag.

Tillståndsprövningen
skall enligl lagförslaget utövas av regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer. Härvid förutsätts att samma ordning som nu råder i fråga om
etableringskontroll enligt 1916 års lag i princip skall gälla även framgent,
nämligen att tillslåndsärenden som från allmän synpunkt inte är särskilt
betydelsefulla delegeras till statens industriverk.

Stor
uppmärksamhet har i lagförslaget ägnats åt de anställdas möjligheter till insyn
i och påverkan av handläggningen av ärenden enligt lagen.

Som
en allmän regel föreslås gälla att, innan fråga om tillstånd eller åtgärd
enligt lagen avgörs, skall lokal avtalsslulande arbetstagarorganisation eller
dess cenlrala organisation beredas lilirälle atl yttra sig i ärendet och delta
i överläggning med part i ärendet. Om ärendet avser tillstånd till etablering
av nytt företag, skall motsvarande räit tillkomma facklig organisation som för
varje huvudsaklig arbetstagarkategori kan antas komma att organisera fierialet
av dern som kommer att anställas av företaget.

Med
hänsyn till atl transaktioner mellan ägare av aktier eller andelar i ett bolag
och köpare i allmänhet inte omfattas av arbetsgivares förhandlingsskyldighet
enligt medbestämmandelagen föreslås till avhjälpande av denna

Prop.
1981/82:135 11

brist
särskilda regler om samråd i samband med lillståndspliktiga förvärv. Innan
avtal om sådant förvärv träffas, skall sålunda förvärvaren påkalla samråd
rörande den framtida sysselsättningen och andra anställningsförhållanden med
lokal ellercentral avtalsslutande arbetstagarorganisation. Genom särskilda
bestämmelser kan detta samråd samordnas med tillståndsprövningen.

Berörd
central arbetstagarorganisation ges en ovillkorlig rätl att hos
tillsynsmyndigheten begära atl denna påkallar överiäggning med elt koncessionspliktigi
företag. I fråga om rätten alt klaga på tillsynsmyndighetens beslut gäller att
den berörda centrala arbetstagarorganisationen anses som part.

Lagförslaget
innehåller slutligen särskilda beslämmelser om dispens, ansvar för lämnande av
oriktig eller vilseledande uppgift, tystnadsplikt för offentliga funktionärer,
ålalsprövning och prövning av mål om utdömande av vite.

Också
andra former för samhällelig och företagsdemokratisk insyn i ullandsägda
företag har övervägts. Anledning har inle ansetts föreligga att ändra lagen
(1976:351) om styrelserepreseniation för de anställda i aktiebolag och
ekonomiska föreningar, då denna lag oberoende av företagets ägarförhållanden
ger de anställda rätt all utse två arbetstagarledamöter i företag med minsl 25
arbetstagare. Däremot har föreslagits etl särskill tillägg till lagen
(1976:350) om styrelserepresentation för samhället i aktiebolag, ekonomiska
föreningar och stiftelser av innebörd alt statens representationsrätt uttryckligen
anges avse även bolag som meddelals verksamhetstillslånd.

Likabehandlingslinjen

Företrädarna
för likabehandlingslinjen har utvecklat sin mening på i huvudsak följande sätt.

De
problem som föranlett övriga ledamöter atl i olika former föreslå lagfäst
kontroll av utländsk företagsetablering och ullandsägda företags verksamhet
anknyter i huvudsak lill rent teoretiska risker. Någol verkligt behov av dessa
långtgående kontrollmöjligheter har sålunda inte påvisats. Än väsentligare är
de betänkligheter från handels-, sysselsättnings- och rättspoliliska synpunkter
som framför allt det föreslagna koncessionssystemel inger.

För
den svenska näringspolitiken spelar exportfrämjandet en väsentlig roll. 1
världshandeln finns nu en tendens mot ökad protekiionism. Resirikliva
regleringar för ullandsägda företag kan mycket väl användas som ursäkt för
diskriminerande åtgärder mot import från Sverige. Det kan befaras all
molsvarande kontrollåtgärder införs i andra länder och all därvid svenska
företag utomlands kan råka ut för krav som är betydligt mer långtgående än vad
de svenska kontrollmyndigheterna skulle kunna tänkas resa mot ullandsägda företag
i Sverige. Över huvud motverkar en utveckling med ingående reglering av
ullandsägda företags verksamhet en rationell internationell arbetsfördelning.
För Sverige bör det med hänsyn till att Sverige framför allt är etl
ursprungsland för internationella investeringar vara en angelägen
handelspolitisk uppgift att motverka restriktioner för internationell
etablering och diskriminering av ullandsägda företag. Det är etl starkt

Prop. 1981/82:135 12

exportindustriellt
intresse atl Sverige hävdar den inle minsi av OECD genom 1976 års beslul
framhållna principen om nationell behandling av ullandsägda företag. Ulgår man
från del räitsskyddsstandard som är önskvärd för svenska företags
utlandsinvesteringar framstår övriga utredningsledamöiers ståndpunkt att ullandsägda
företags verksamhet i Sverige skall kontrolleras med slöd av särskild
lagstiftning som djupt otillfredsställande.

Den
ullandsägda företagssektorn i Sverige är vid en jämförelse med övriga
OECD-länder liten men den är verksam inom betydelsefulla områden och lämnar
därvid ett påtagligt positivt bidrag till svensk ekonomi och industriell
utveckling. Till följd av den tekniska utvecklingen och förändringar i
marknadsbilden förekommer nedläggningar och friställningar inom den ullandsägda
förelagssektorn. Detta gäller emellertid för alla företag som arbetar i en
konkurrensmiljö. Av de nedläggningsfall som inträffat kan inte dras generella
slutsatser om atl ullandsägda företag i krissituationer skulle handla på annal
sätt än inhemska förelag. 1 den mån ett dotterföretag inom en större koncern
kommer i svårigheter innebär tillhörigheten till en större gmpp ofta en
finansiell uthållighet som är ägnad atl underlätta en omställning. Än viktigare
är alt samarbetet inom en internationell koncern ofta ger spridning av tekniskt
kunnande och marknadskunnande som gör det möjligt att så tidigt förutse och
anpassa sig till en ändrad produktions- och marknadsbild att drastiska
omställningar inte aktualiseras. De misslyckanden som förekommit inom den
ullandsägda förelagssektorn innebär undantag från en gynnsam utveckling och ger
ingen erfarenhetsmässig grund för en omfattande restriktiv reglering av de
ullandsägda företagens verksamhel.

Primärt avgörande vid ett
internationellt investeringsbeslut är marknads-, produktions- och
finansieringsförutsättningarna. Av väsentlig och ökande belydelse är emellertid
de allmänna politiska, rättsliga och ekonomiska förhållandena i värdlandet. De
ullandsägda företagen i Sverige arbetar i stor utsträckning med avancerad
teknologi. För den typ av långsiktiga och eftersträvansvärda investeringar som
utländska företag gjort i landel krävs en betydande säkerhet och förutsebarhet
rörande de allmänna förutsättningarna för investeringarna. De vidsträckta
generalklausuler genom vilka i det föreslagna koncessionssystemet rätten till
näringsverksamhet regleras förekommer inte i den svenska rättsordningen. Om
det föreslagna koncessionssystemet skulle gälla all näringsutövning, är det
uppenbart atl det inte uppfyller de krav på lagbundenhet i myndigheternas
handlande som är fundamentala i en utvecklad rättsstat. Den osäkerhet i
förutsebarhet som är förknippad med ett koncessionssyslem skulle inte kunna
undanhållas dem som har ett intresse för alt investera här i landet.

Till
myckel betydande del kan investeringarna under senare år i utlands-ägda företag
i Sverige antas gjorda av redan tidigare etablerade företag. Den faktiska
utvecklingen beaktad tillsammans med den svenska marknadens litenhet, det höga
kostnadsläget och den försämrade produktivitetsutvecklingen ger anledning anta
att även marginella förändringar av verksamhets-förutsättningarna kan leda till
att internationella investeringar går Sverige förbi. I del läge Sverige
befinner sig är alla sysselsättningsskapande investeringar angelägna. Särskilt
angelägna för ett industriland som Sverige är investeringarior tekniskt
avancerad produktion med högexportpoteniial. Ett koncessionssystem för
ullandsägda företag kan antas ha särskilt negativa

Prop,
1981/82:135 13

effekter
på den typen av investeringar. Detsamma gäller i princip etl
fbrhandlingssysiem. Dessa lagförslag är i hög grad ägnade att motverka sina
egna syften och det skulle vara ett oförsvarligt äventyr alt genomföra något av
förslagen.

De regler som gäller för
svenskt näringsliv och den svenska arbetsmarknaden i gemen och inte minsl de
kollektivavtal som kan komma alt slutas på medbestämmandelagens grund ger och
kommer att ge betydande möjligheter för samhället och de anställda alt hävda
sina intressen gentemot de ullandsägda företagen. 1 den mån ytterligare
åtgärder skulle behövas för atl väl integrera de ullandsägda företagen i det
svenska samhället måste de bygga på annan grund än diskriminerande
lagstiftning. Som alternativ till etl koncessionssystem pekas i direkliven på
etl good behavioursyslem som i första hand bör bygga på frivilligheioch
samverkan mellan myndigheter och företag. OECD:s uppförandekod är ett sådant
frivilligt normsystem. Ett seriöst samarbete om de möjligheter och
komplikationer som OECD-koden innehåller bör kunna medföra en ökad förståelse
och elt ökat förtroende på ömse håll. Svenska näringslivsorganisationer har för
övrigt redan förordat att OECD:s rekommendationer tas lill riktmärke för
företagens verksamhel.

Invändningar
kan också resas mot övriga utredningsledamöiers förslag att all slags utländsk
nyetablering skall vara underkastad tillståndsplikl. De Ullandsägda
handelsföretagens verksamhet i Sverige har lill stor del ett oupplösligt
samband med vår frihandelspolitik. Med hänsyn till de negativa handelspolitiska
effekterna och våra internationella åtaganden är det svårt all tänka sig fall
där en nyetablering av etl handelsföretag skulle kunna vägras på grund av
nationaliteten hos företagets ägare. Eftersom lagstiftningen från samhällets
utgångspunkt inte skulle ha nämnvärd praktisk belydelse för handelsföreiagens
del men ändock skulle utgöra och internationellt uppfattas som en
protektionistisk åtgärd talar övervägande skäl mot en nyetablerings-kontroll
för handelsföretag. Mot bakgmnd av den ullandsägda sektorns relativt ringa
omfattning och hittillsvarande erfarenheter av företagens verksamhel i landet
är del också svårt att finna praktiska fall där tillstånd till en nyetablering
av industriell verksamhet skulle vägras ett utländskt företag men inte hindras
om företaget varit svenskägt. En nyeiableringskontroll inger osäkerhet om de
förutsättningar under vilka utlandsägd näringsverksamhet kan bedrivas här i
landet och kan leda lill negativa effekter på förelagens
invesieringsbenägenhet. Myckel av näringslivets livskraft bygger på möjligheten
atl pröva nya vägar. Diversifiering är dock ofta en tillräckligt äventyrlig väg
att möta utveckling och konkurrens för att inte behöva belastas med
myndighetsprövning. På grund av det anförda måsle övriga utrednings-ledamöters
krav på nyeiableringskontroll avvisas.

Angelägenheten
av en rationell internationell arbetsfördelning framkallar tvekan också inför
restriktioner i fråga om utländska direktinvesteringar i bestående företag här
i landet. Denna tvekan förstärks av atl konkurrensutredningen nyligen lagt
fram ett förslag om en icke diskriminerande fusionskontroll som om det leder
till lagstiftning radikalt minskar behovel av en särskild reglering av
företagsförvärv gjorda av utländska företag. Det finns emellerlid inte
tillräcklig anledning att hell reservera sig mot övriga utredningsledamöiers
tanke att genom en utbyggnad av beslämmelserna i 1916 och 1968 års lagar göra
del möjligt att pröva utländska förvärv av

Prop. 1981/82:135 14

svenska
aktiebolag och handelsbolag. Väsentligt är emellertid att härvid anknyta till
gällande lagstiftning samt till Sveriges internationella åtaganden, främst vår
anslutning till OECD:s kapitalliberaliseringsstadga. Tillstånd inom ramen för
denna övertagandekontroll bör sålunda meddelas, såvida inte det strider mot
grunderna för annan lag eller skulle åsamka landets intressen utomordentlig
skada. Även på andra punkter skiljer sig den tilltänkta övertagandekontrollen
från övriga ledamöters förslag.

Enligl
lagförslaget skall visserligen kontrollsubjekl vara underkastad tillståndsplikt
vid förvärv av aktier i svenska aktiebolag. Anledning finns emellerlid inte att
låta denna förvärvstillståndsplikt omfatta andra aktiebolag än sådana som
saknar utlänningsförbehåll. Del är inte heller nödvändigt atl låta
tillslåndspliklen inträda i andra fall än när förvärvaren får en andel eller
ökar sin andel av aktiekapitalet eller röstetalet för bolagets samtliga aktier
så att denna andel överskrider någon av följande gränser, nämligen i aktiemarknadsbolag
10, 20 och 50 procent och i andra bolag 20 och 50 procent. Tillståndsplikten
bör omfatta också förvärv av andel i svenskt handelsbolag men inte med hänsyn
till säkerheten i den allmänna omsättningen förvärv av rörelse eller del av
rörelse. Från förvärvstillståndsplikten bör göras tidigare nämnda undantag.

1
likhet med övriga linjers förslag tas i lagförslaget upp bestämmelser om
utlänningsförbehåll, likställt förbehåll, tillstånd till ändring av förbehåll i
svenskt aktiebolags bolagsordning, tillstånd till förvärv och behållande av
bundna aktier och tillstånd till slutande av svenskt handelsbolag.

Tillståndsprövningen
skall utövas av regeringen eller myndighel som regeringen bestämmer. Innan
fråga om tillstånd avgörs, bör tillståndsmyndighelen ge arbetstagarorganisationerna
i det berörda företaget tillfälle atl yttra sig. Några regler om skyldighet för
förvärvaren atl innan avtal om tillståndspliktigt förvärv träffas samråda med
berörda fackliga organisationer föreslås däremot inte, enär hithörande frågor
bör lösas i ett vidare sammanhang.

Under förutsättning att
den av konkurrensutredningen föreslagna fusionskontrollen kommer till stånd
och för alt inte någon skillnad skall föreligga mellan kontrollen av inhemska
och utländska företagsförvärv föreslås all förvärvstillstånd skall få förenas
med villkor eller föreskrifter som behövs för att förhindra atl från allmän
synpunkt väsentliga olägenheter uppkommer i samband med förvärvet.

Lagförslaget
innehåller slutligen särskilda bestämmelser om dispens, ansvar för lämnande av
oriktig eller vilseledande uppgift, tystnadsplikt för dem som fått ta del av
vad som förekommit vid handläggningen av tillståndsärende, åtalsprövning och
prövning av mål om utdömande av vite.

Förhandlingslinjen

Företrädarna
för förhandlingslinjen har sammanfattningsvis angivit sin mening sålunda.

Förhandlingslinjen
har med kontrollinjen gemensamt uppfattningen om vilka problem som kan
sammanhänga med utländska direktinvesleringar här i landet och om behovet av en
lagfäst kontroll av utländsk företagsetablering

Prop,
1981/82:135 15

och
ullandsägda företags verksamhel men skiljer sig från kontrollinjen beträffande
utformningen av denna lagstiftning. 1 sak avser denna skillnad dock endast
verksamheiskontrollen.

Om
och i vilka former samhället bör ha särskilda möjligheteratt kontrollera
verksamheten vid ullandsägda företagaren komplicerad avvägningsfråga. Ä ena
sidan är del angelägel atl de betydande bidrag till svensk ekonomi och svenskt
näringsliv som utländska direktinvesteringar kan medföra inte går föriorade
genom införandet av elt kontrollsystem som kan inge föreställningen att de
ullandsägda företagen har atl bedriva sin verksamhel här i landet under andra
och sämre betingelser än de inhemska företagen. Ä andra sidan talar myckel för
alt de begränsade möjligheterna till insyn i alla de förhållanden som är av
belydelse för bedömningen av ett utlandsägt företag och det inflytande som
internationella koncerner har över sina i Sverige baserade dotterförelag kan
ställa samhället och de anställda inför problem som inte kan bemästras annat än
genom särskilda regler för dessa företag.

Behovet
av en särskild ordning för handläggning av frågor om ullandsägda företags
verksamhet måste till en början ses mot bakgrund av den särskilda under senare
lid gjorda utbyggnaden av lagar och avtal som har till syfte att bereda
samhället och löntagarna möjligheter till insyn i och inflytande över
näringslivet. En annan faktor av betydelse i sammanhanget är alt den omfattande
internationella och inhemska debatten om de multinationella företagen bör ha
gjort dessa företag i hög grad medvetna om nödvändigheten av alt ta hänsyn lill
värdlandets och de anställdas olika intressen. Rent allmänt kan antas atl det
för en internationell koncern som är mån om sitt anseende inte längre är
möjligt att låta sina dotterföretag i andra länder agera på etl sätt som
framstått som oursäktligt. En omständighet som kan motverka de risker som är
förbundna med multinationella företags verksamhel är också det arbete som
skett och som pågår med sikte på uppställandet av uppförandekoder för
multinationella företag. Ytteriigare att beakta är bl. a. att Sverige vid en
internationell jämförelse har en lämligen begränsad utlandsägd företagssektor.

Nu
angivna förhållanden onödiggör emellerlid inte särskilda möjligheter lill
kontroll av ullandsägda företags verksamhet i Sverige. Som tidigare antytts kan
den omständigheten att ett utlandsägt förelag står under bestämmande inflytande
av en internationell koncern innebära atl förelaget inte alltid på ett
meningsfullt sätt kan fullgöra de förhandlings- och informationsplikter som
tillförsäkrats samhället och de anställda i lag eller avtal. OECD:s
uppförandekod för multinationella företag tar visserligen upp rekommendationer
av betydande intresse för de multinationella företagens relationer med
myndigheter och anställda i värdlandet, men ger inga garantier för att
företagen handlar i överensstämmelse med dessa rekommendationer. Även om den
effektivaste motvikten mot de multinationella företagen borde kunna skapas
genom internationellt samarbete mellan staterna, finns det än så länge inga
andra möjligheter än atl på det nationella planet, i smidigare former och med
sikte på konstruktiva lösningar av förebyggande natur söka handlägga problem
som kan uppkomma vid ullandsägda företags verksamhel. Atl den ullandsägda
företagssektorn är tämligen liten och alt sannolikheten under senare tid ökat
för elt korrekt uppträdande från de multinationella företagens sida i Sverige
är heller inle

Prop, 1981/82:135 16

tillräckligt
för att det skall kunna anses försvarligt alt ställa samhället utan möjligheter
att ingripa i de fall när andra medel visar sig ineffektiva. Det är emellenid
viktigt atl hålla i minnet atl erfarenhelerna från de ullandsägda företagens
verksamhet här i landet är till alldeles övervägande del goda. Ett system för
kontroll av verksamheten vid dessa företag måste därför ges en omfattning och
inrtktning som står i rimligl förhållande till de erfarenheter vi hittills haft
av dessa företag.

Mot denna bakgrund finns
det inte skäl att reglera de ullandsägda företagens rätl att efter
etableringstillfället driva näringsverksamhet här i landet eller att utöva
någon fortlöpande kontroll av dessa företags verksamhet med andra medel än
sådana som är allmänl tillämpliga på här i landel verksamma företag. En sådan
kontroll medför onödig byråkrati och kan leda till minskad investeringsvilja
hos här etablerade ullandsägda förelag. Kvar ståremelleriid att det vid ett
utlandsägt företag kan uppkomma problem, som har sin väsentliga grund i atl
företaget står under bestämmande utländskt inflytande och som inte kan lösas
med gängse medel. Även om dessa problem inte kan antas bli särskill vanliga, är
del önskvärt att de löses genom förhandlingar mellan samhället och del berörda
förelaget. Det är emellertid nödvändigt att visa allvaret i statsmakternas
intentioner genom att ge formell stadga åt en förhandlingsordning med detta
syfte. Elt lagfäst förhandlingssystem främjar också möjligheterna atl snabbi
uppmärksamma uppkommande problem och medger en lämplig reglering av ansvaret
för alt problemen tas upp till behandling.

Det av oss förordade
lagförslaget ger möjligheter atl ta upp förhandling med utlandskontrollerat
företag, om företaget inle iakttar internationella vedertagna riktlinjer för
multinationella företags uppträdande eller om del annars i samband med
förelagets verksamhet uppkommer fara för att allmänl intresse åsidosätts. Med
utlandskontrollerat förelag avses härvid svenskt aktiebolag eller svenskt
handelsbolag, vari utländskt rättssubjekt äger så många aktier eller andelar
att det har mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar i
bolaget eller över vilket utländskt rättssubjekt annars utövar ett bestämmande
inflytande. Skyldigheten atl genom förhandling undanröja fara för alt allmänl
intresse åsidosätts skall ankomma på statens industriverk. Del skall emellenid
inte åligga industriverket alt ta initiativ till sådan förhandling.
Iniiiaiivräiifen tillkommer i stället främst de anställda genom lokal
avtalsslulande arbetstagarorganisation eller dess centrala organisation.
Framställning om förhandling skall också kunna göras av myndighel, i
förhållande till vilken företaget är skyldigt att lämna information eller
fullgöra annan förpliktelse, och kommun inom vars område förelagel bedriver sin
verksamhel.

Lagförslaget ger
industriverket vissa befogenheter för att få till stånd en förhandling och ett
förhandlingsunderlag. Industriverket får sålunda förelägga ett
utlandskontrollerat företag att inställa sig till förhandling inför
industriverket samt all tillhandahålla industriverket för förhandlingen
relevanta upplysningar och handlingar. Om det behövs för atl vinna upplysning
rörande omständighet som är av betydelse för förhandlingen, får industriverket
förordna alt utredning om företagets verksamhel skall verkställas av offentlig
utredningsman enligt en särskild instruktion. Del skall åligga
företagsledningen att i den utsträckning del är nödvändigt för

Prop, 1981/82:135 17

utredningsuppgiftens
fullgörande bereda den offentlige utredningsmannen lilirälle alt granska
företagets böcker, räkenskaper och andra handlingar samt i övrigt lämna honom
de upplysningar han begär. Frånsett nu angivna befogenheter bygger det
föreslagna förhandlingssystemet på frivillighetens grund. Industriverket skall
sålunda bedriva sin förhandlingsverksamhel utan tillgång till några medel som
har till syfte atl framtvinga en lösning av de under förhandlingen behandlade
sakfrågorna.

Om
förhandlingen vid industriverket misslyckas, skall det åligga industriverket
atl anmäla detta lill regeringen. Sedan förhandlingsmisslyckande på detta sätt
anmälts, får på regeringsplanet ske en allmän bedömning av till vad detta bör
föranleda. Lagförslaget håller vägen öppen för regeringen alt på nytt ta upp
förhandlingar med företaget. Sådana förhandlingar skall regeringen också kunna
ta upp oberoende av om förhandlingar påkallats hos industriverket.

Även
syftel med förhandlingarna på departemenisplanet skall vara atl på
frivillighelens väg få lill slånd uppgörelser som undanröjer fara för alt
allmänt intresse åsidosätts. Lagförslaget ger emellertid regeringen en yttersta
möjlighet att ingripa med sanktionsmedel. Regeringen skall sålunda kunna
uppställa vitessanklionerade villkor eller föreskrifter rörande verksamheten
vid företaget. Det förutsätts emellerlid att så skall få ske endast om
företaget inle inställer sig till förhandling eller om förhandlingen ger vid
handen all det för tillgodoseende av allmänt intresse är oundgängligen
nödvändigt.

Som
tidigare antytts förordas en i princip fullständig etableringskontroll .som
skall göra del möjligt för samhället att bestämma den ullandsägda
företagssektorns storiek och inriktning. Lagförslaget lar sålunda upp samma
regler om förvärvstillstånd och samrådsplikt som kontrollinjens förslag. I
stället för föreskrifter om koncessionsplikt träder regler om nyetableringstillstånd.
Utlandskontrollerat förelag skall sålunda få börja driva näringsverksamhet
eller ta upp annal slags näringsverksamhet endast efter sådant tillstånd. Till
lagförslagets eiableringskontrollregler hör också de för samtliga linjer
gemensamma bestämmelserna om utlännrngsförbehäli, likställt förbehåll,
tillstånd till ändring av förbehåll i svenska aktiebolags bolagsordning,
tillstånd till förvärv och behållande av bundna ak tier och tillstånd till
slutande av svenskt handelsbolag.

Lagförslagets
regler om tillståndsprövning överensslämmer hell med kontrollinjens förslag.
Det ger också möjligheteratt förena förvärvstillslånd och nyetableringstillstånd
med villkor eller föreskrift som behövs för att förhindra alt från allmän
synpunkt väsentliga olägenheter uppkommer i samband med förvärvet eller
etableringen.

Lagförslaget
innehåller slutligen bestämmelser om dispens, ansvar för oriktig eller
vilseledande uppgift, tystnadsplikt för offentliga funktionärer, åtalsprövning,
prövning av mål om utdömande av vite och talerätt mot beslut av statens
industriverk.

2 Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 135. Bilagedel

Prop. 1981/82:135 18

2 Förbättrad information om ägarförhållandena i svenska
aktiebolag

Upplysningar
om ägarförhållandena i svenska aktiebolag i allmänhet står att finna i den
offentliga aktiebok, som styrelsen för varje aktiebolag i princip skall föra.
Som upplysningskälla har aktieboken emellertid vissa brister. Den mest
framträdande bristen är att aktieboken i regel inte återspeglar de verkliga
ägarförhållandena. Detta sammanhänger med att aktieägarna inte är skyldiga att
registrera sina innehav i aktieboken. Sådan registrering är i princip inte
heller en fömtsättning för atl aktieägarna skall kunna lyfta utdelning pä
aktierna. En på konventionellt sätt förd aktiebok är vidare svåröverskådlig,
därför atl den är ett register över aktierna i nummerföljd och inte över
aktieägarna. En sådan aktiebok är slutligen tillgänglig endast hos bolaget.

Sedan
år 1971 finns etl alternativt system för förande av aktiebok, del tidigare
nämnda VPC-systemet, till vilket aktiebolagen kan anslutas på frivillig väg.
Aktiebolag som anslutils till VPC-systemet kallas avstämningsbolag. Vid
årsskiftet 1977/78 var antalet avstämningsbolag inemot 150. Av de sammanlagt
134 aktiemarknadsbolagen, dvs. bolag vars aktier noteras på fondbörsen eller på
fondhandlarelistan, var 121 eller drygt 90 procent avstämningsbolag. VPC-sysiemets
huvudsyfte är att förenkla akiiehante-ringen i bolag med många aktier och stor
ägarspridning men systemet förbättrar också insynen i avstämningsbolagens
ägarförhållanden.

Aktieboken
i avstämningsbolag förs av Värdepapperscenlralen VPC Aktiebolag medelst
automatisk databehandling och rätten till utdelning m. m. är knuten lill
registrering i aktieboken. I aktieboken införs aktieägarna med uppgift om
identifieringsnummer och postadress. För varje ägare anges det antal aktier han
äger av olika slag. Istället fordan verklige aktieägaren kan registreras bank
eller fondkommissionär, som är auktoriserad som förvaltare av aktier (inhemsk
förvaltare). Om aktier i avstämningsbolag är föremål för handel vid utländsk
fondbörs, kan vidare efter särskilt tillstånd i stället för aktieägare som är
bosatt utomlands i aktieboken registreras den som fåll i uppdrag atl i utlandet
förvalta hans aktier (utländsk förvaltare). Varken förvaltaren eller
aktieägaren har emellertid rösträtt för aktier som är förvaltarregistrerade.
Offentligheten i VPC-systemet tillgodoses på det sättet alt vem som helst på
begäran skall tillhandahållas en utskrift av aktieboken med uppgifter om de
aktieägare som har mer än 500 aktier i bolaget. 1 utskriften, som inte får vara
äldre än sex månader, tas aktieägarna och förvaltarna upp i alfabetisk ordning.
En i princip likvärdig offentlighet föreligger i fråga om aktier som i
aktieboken för avstämningsbolag registreras i inhemsk förvaltares namn. Inhemsk
förvaltare är nämligen skyldig atl till VPC lämna uppgift om sådan aktieägare
som har mer än 500 aktier i samma bolag. Dessa uppgifter sammanställs av VPC
för varje aktiebolag. Sammanställningen hålls tillgänglig för var och en hos
såväl bolaget som VPC och får inte vara äldre än sex månader.

Målet
för utredningens förslag i denna del har varit atl åstadkomma en tillförlitlig,
aktuell och lättillgänglig information om ägarförhållandena i de större
aktiebolagen. Utredningen har härvid preciserat begreppet större aktiebolag
till atl avse bolag som uppfyller åtminstone något av vissa angivna kriterier,
av vilka del mest utslagsgivande tar sikte på bolag där antalet

Prop.
1981/82:135 19

anställda
under del senast förflutna räkenskapsåret här i landet uppgått lill i
genomsnitt minsl 100. Med hänsyn lill all dessa större bolag har vitt skilda
behov av en möjlighet till förenklad aktiehanlering har utredningen ansett att
en obligatorisk anslutning av alla större bolag till VPC-systemet inte skulle
vara en generellt lämplig form att lösa informationsfrågan. För de större
bolagen bör emellertid finnas en information om ägarförhållandena som i fråga
om tillföriitlighet, överskådlighet och tillgänglighet är i princip likvärdig
med den som förekommer i avstämningsbolag.

Informationen
om ägarförhållandena i de större bolagen bör åstadkommas på det sättet alt VPC
i fråga om varje större bolag - även de som är avstämningsbolag - med hjälp av
automatisk databehandling framställer en offentlig förteckning över aktieägare
med större innehav i bolaget (förteckning över större aktieinnehav). 1
förteckningen skall i alfabetisk ordning tas upp de aktieägare som har mer än
500 aktier, eller om innehavets röstetal överstiger en promille av röstetalet
för bolagets samtliga aktier, mer än 100 aktier. För varje ägare skall anges
det antal aktier han äger av olika slag och del röstetal hans innehav
motsvarar. Vidare skall för varje aktieägare anges vilken andel röstetalet
utgör av röstetalet för samtliga aktier i bolaget och - i syfte att belysa
graden av utländskt inflytande-om ägarenär kontrollsubjekt. Ulredningen
föreslår också att förteckningens aktualitet förhöjs genom en föreskrift att
den inle får vara äldre än tre månader. 1 överskådlighetens intresse föreslås
atl till förteckningen skall fogas etl utdrag ur förteckningen upptagande efter
röstetalens storlek de aktieägare och förvaltare som enligt förteckningen har
så många aktier att innehavets röstetal överstiger en procent av röstetalet för
samtliga aktier i bolaget.

De
uppgifter som behövs för förandet av förteckningen skall för bolag som inte är
avstämningsbolag lämnas till VPC av bolagets slyrelse. För att motverka att
aktieägare i avstämningsbolag genom fördelning av olika aktieposter på flera
förvaltare skall kunna undandra sig offentlighet föreslås att inhemska förvaltare
skall till VPC lämna uppgift om sådan aktieägare som har minst 100 aktier i
samma bolag registrerade i förvaltarens namn.

Såsom
redan nämnts avvisar utredningen tanken på att alla större bolag skall vara
skyldiga att tillämpa VPC-systemet. Avgörande för detta ställningstagande har
varit att alla större bolag knappast kan ha behov av systemet med förenklad
aktiehanlering. Sådant behov kan dock i princip antas föreligga i fråga om
aktiemarknadsbolagen. Vissa av de bolag vilkas aktier noteras på den s. k.
fondhandlarlistan har emellertid en föga betydande aktieomsättning. Utredningen
har därför stannat för att föreslå etl obligatorium för börsbolagen och sådana
bolag på fondhandlarlistan, som har minst 100 000 aktier.

I
fråga om börsbolagen är det visseriigen så att tillämpning av VPC-systemet
numera är ett villkor för att ett bolags aktier skall noteras vid Stockholms
fondbörs. Utredningen vill emellertid genom ett principiellt och lagfäst
obligatorium för aktiemarknadsbolagen markera den vikt statsmakterna faster
vid en god information om ägarförhållandena i dessa bolag.

För
atl förteckningen över större aktieinnehav i såväl avstämningsbolag som bolag,
vilka inte är avstämningsbolag, skall bättre återspegla de verkliga
ägarförhållandena har utredningen förordat att en straffsanktionerad
registre-ringsplikt skall införas för innehav av sådan storiek att de skall tas
upp i

Prop. 1981/82:135 20

förteckningen.

Med
hänsyn till att enligt ulredningens förslag en del akfiebolag kommer att bli
skyldiga att i viss utsträckning utnyttja VPC:s tjänster föreslår utredningen
slutligen alt bolagen skall ersätta VPC för fullgörandet av dessa obligatoriska
tjänster enligl grunder som efter förslag av VPC fastställs av regeringen.

Nu
angivna reform föreslås ske genom ändring i aktiebolagslagen, lagen (1970:596)
om förenklad aktiehantering, lagen (1948:433) om försäkringsrörelse och lagen
(1955:183) om bankrörelse.

3 Kontroll av utländska förvärv av mark och
naturtillgångar

Utöver
vad som redan angivits innehåller 1916 års lag reglerom tillståndskrav i vissa
fall vid förvärv av olika rättigheter till mark eller naturtillgångar. Sålunda
måste kontrollsubjekt ha särskilt tillstånd för att här i riket förvärva last
egendom, tomträtt, bostadsarrende för fritidsändamål eller rätt atl utnyttja
mineralfyndighet. Ärende om förvärvstillslånd prövas i princip av regeringen. 1
viss omfattning prövas dock utländska medborgares förvärv av länsslyrelsen.

1
överensstämmelse med direkliven föreslår ulredningen alt kontrollen av utländska
förvärv av mark och naturtillgångar skall regleras i en ny, särskild lag om
vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom m. m. (nya
inskränkningslagen), i vilken principerna i 1916 års lag lämnas ombbade.

Den
nya inskränkningslagen föreskriver en tillståndsplikl av i princip samma
omfattning som 1916 års lag. Den lillståndspliktiga kretsen utgörs av de
rättssubjekt som är kontrollsubjekl enligl den föreslagna lagen om kontroll av
utländsk företagsetablering här i riket.

1
fråga om tillståndsmyndighet och ärendefördelning föreslås inte några mera
genomgripande ändringar i den nuvarande ordningen. I likhet med vad som nu
gäller enligt 1916 års lag är det i princip regeringen som skall pröva frågor
om förvärvstillstånd. 1 vissa närmare angivna fall får länsstyrelsen bevilja
och i viss utsträckning även avslå ansökningar om tillstånd.

I
den nya inskränkningslagen tar utredningen upp den allmänna regeln för all
tillståndsprövning enligl lagen, nämligen att hinder mot tillstånd inte får
möta med hänsyn till rikets försvar och säkerhet, egendomens lämplighet för
avsett ändamål ellerannat allmänt intresse eller med hänsyn till förvärvarens
personliga förhållanden. Denna allmänna regel innebär också att tillstånd inte
får meddelas om det strider mot grunderna försådan lag, vars föreskrifterom
förvärvsprövning enligt i lagen upptagen undantagsbestämmelse ersätts av den
nya inskränkningslagen. Sådan undantagsbestämmelse finns i bl. a.
jordförvärvslagen, lagen om förvärv av hyresfastighet samt lagen om förvärv av
eldistributionsanläggning.

För
de fall som skall prövas av länsstyrelse las i den nya lagen upp i princip
samma regler som i 1916 års lag.

Enligt
1916 års lag är vissa svenska juridiska personers förvärv av viss fast egendom
eller tomträtt undantagna från tillståndsplikten under förutsättning att
länsstyrelsen vid prövning finner atl egendomen behövs för förvärvarens
verksamhel. Eftersom del för anses vara en fördel med ett så långt möjligt

Prop. 1981/82:135 21

enhetligt
prövningssysiem, föreslår utredningen alt tillståndsplikten enligt den nya
inskränkningslagen skall omfatta även angivna förvärv. Någorj principiell
ändring i dessa rättssubjekts möjligheter alt förvärva fast egendom eller
tomträtt av förevarande slag är inte åsyftad. Förvärvstillstånd skall meddelas
om egendomen behövs för förvärvarens näringsverksamhet och de allmänna
villkoren för tillståndsgivningen är uppfyllda.

Vidare
tas bland länsstyrelsefallen med utländsk medborgares förvärv av
hyresfastighet. Länsstyrelsen får lämna utländsk medborgare tillstånd att
förvärva sådan fastighet om förvärvaren förut va. i svensk medborgare eller
annars har särskild anknytning till Sverige.

Bestämmelserna
i 1916 års lag om vilka villkor som i övriga fall skall vara uppfyllda för atl
länsstyrelsen skall få meddela utländsk medborgare tillstånd att förvärva fast
egendom m. m. har i princip utan ändring förts över lill den nya lagen. Därvid
har dock skett en anpassning till nya regler i utlänningslagstiftningen.
Vidare har kravet på två års hemvist i riket i vissa fall ersatts med ett
allmänt krav på särskild anknytning till riket.

Utredningen
föreslår att tillståndspliktigt förvärv av fast egendom rn. m. skall bli
ogiltigt, om ansökan om förvärvstillslånd inte görs inom föreskriven lid.
Liksom enligt jordförvärvslagen och lagen om förvärv av hyresfastighet m.m.
skall därvid gälla att ogiltigheten inte uppkommer eller består om i strid med
jordabalkens bestämmelser lagfan meddelas för förvärvet.

Giltigheten
av meddelade förvärvstillslånd tidsbegränsas. Har med tillståndet avsett
förvärv inte skett inom elt år från det tillståndet meddelades, skall
lillståndet vara förfallet.

Bestämmelserna
11916 års lag om atl utländskt rättssubjekt som förvärvat fast egendom här i
landet i vissa fall skall ställa ombud för sig har inte överförts till den nya
inskränkningslagen.

Enligt
1916 års lag får kontrollsubjekt vidare inte utan tillstånd för varje särskilt
fall här i riket inmuta mineralfyndighel eller förvärva eller bearbeta inmutad
mineralfyndighet eller idka gruvdrift.

Bestämmelserna
om tillståndsplikt vid utnyttjande av mineralfyndighel har överförts lill den
nya inskränkningslagen. Bestämmelserna har utformats med hänsyn till
terminologin i den nya gruvlagen (1974:342).

I
fråga om innebörden av uttryckel gruvdrift konstalerar ulredningen alt därmed
formellt även avses verksamhel som utövas med stöd av koncession enligl lagen
(1974:890) om vissa mineralfyndigheter och tillstånd enligt lagen (1966:314) om
konfinentalsockeln. För alt undvika dubbelprövning föreskrivs därför att
tillstånd till idkande av gruvdrift inte behövs i de fall där regeringen
meddelar koncession eller tillstånd av nämnda slag. Särskilt tillstånd enligt
den nya inskränkningslagen krävs sålunda endasl om koncessionen eller
tillståndet lämnas av annan myndighet än regeringen eller om tillslåndsplikt
enligt den nya lagen inträder först på ett senare stadium, l. ex. efter byte av
medborgarskap eller sedan utländska intressenter övenagit etl svenskt företag.

Sanktionssystemet
i 1916 års lag vid överträdelse av reglerna om tillståndsplikt vid utnyttjande
av mineralfyndighet las ulan principiella ändringar upp i den nya
inskränkningslagen.

Slutligen
föreslår ulredningen alt vissa i anslutning till 1916 års lag meddelade förbud
för kontrollsubjekt att förvärva aktier i vissa äldre bolag

Prop. 1981/82:135 22

med
betydande mark- och naturtillgångar inte skall tas upp i den nya
inskränkningslagen. Ulredningen anser nämligen alt syftet med förbudet kan
fillgodoses genom de beslämmelser om prövning av aktieförvärv som tidigare
behandlats.

Prop.
1981/82:135 23

Bilaga
2

Utredningens lagförslag

1 Kontrollinjens förslag till

Lag om kontroll av utländsk företagsetablering här i riket

Härigenom
föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 §
I denna lag avses med

kontrollsubjekl:
1. utländsk medborgare eller annat utländskt rättssubjekt,

2.
svenskt handelsbolag, vari
kontrollsubjekl är bolagsman,

3.
sambruksförening och annan
svensk ekonomisk förening än cenlral-kassa för jordbrukskredit, förening som
har lill huvudsakligt ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska inlressen
genom att anskaffa livsmedel eller andra förnödenheteråt medlemmarna, avsätta
alster av medlemmarnas verksamhet, avsätta transporttjänster som medlemmarna
utför, bereda andra bostäder än fritidsbostäder åt medlemmarna eller anskaffa
lån ål medlemmarna eller förening som utgör sammanslutning av föreningar,
vilka icke är kontrollsubjekt,

4.
svenskt aktiebolag, i vars
bolagsordning icke intagits utlänningsförbehåll eller annat förbehåll, vilket
genom särskilt tillstånd likställts med Ullänningsförbehåll (likställt
förbehåll);

utlänningsförbehåll:
etl i bolagsordning för svenskt aktiebolag inlaget förbehåll, enligt vilket
kontrollsubjekl icke får genom vare sig teckning eller överlåtelse förvärva fler
aktier i bolaget än som vid varje tid svarar mot mindre än fyrtio procent av
hela aktiekapitalet och mindre än tjugo procent av röstetalet för samtliga
aktier i bolaget eller enligt vilket strängare föreskrifter i dessa hänseenden
gäller.

Ullänningsförbehåll
får innehålla sådan föreskrift som avses i 17 kap. 1 S första stycket sista
meningen aktiebolagslagen (1975:1385).

Ullänningsförbehåll
eller likställt förbehåll utgör ej hinder för förvärv av aktier lill aktiefond
enligl aktiefondslagen (1974:931).

2 §
Förvärv av aktie, som skett i strid mot utlänningsförbehåll eller likställt

förbehåll, är ogiltigt. Den som innehar skuldebrev eller optionsbevis som

avses i 5 kap. aktiebolagslagen (1975:1385) äger dock vid utbyte eller

nyteckning erhålla fri aktie, om skuldebrevet eller optionsbeviset ger rätt

Prop.
1981/82:135 24

därtill,
även om förhållandet mellan antalet bundna och antalet fria aktier därmed
skulle ändras eller redan förut ändrats i strid moi förbehållet.

Har
kontrollsubjekt på annat sätt än genom teckning eller överlåtelse förvärvat
aktie, skall i fråga om förvärvarens räli all på grund av aktien teckna eller
erhålla nya aktier gälla vad i aktiebolagslagen är föreskrivet.

3 §
Vad i denna lag föreskrivs om aktiebolag äger icke tillämpning på svenskt

bank- eller försäkringsaktiebolag.

Tillstånd
till ändring av förbehåll i svenskt aktiebolags bolagsordning

4 §
Bolagsordning för svenskt aktiebolag får i vad den innefattar utlännings

förbehåll eller likställt förbehåll icke ändras ulan tillstånd. Detta gäller
dock ej

ändring, varigenom i ullänningsförbehåll införs sådan föreskrift som avses i

17 kap. I S första stycket sista meningen aktiebolagslagen (1975:1385).

Tillstånd
till förvärv och behållande av bundna aktier i svenska aktiebolag

5§
Innehåller ullänningsförbehåll i bolagsordning för svenskt aktiebolag sådan
föreskrift som avses i 17 kap. 1 v; första stycket sista meningen
aktiebolagslagen (1975:1385), får kontrollsubjekl efter tillstånd i varje
särskill fall förvärva av ullänningsförbehållel bundna aktier i bolaget.

6 §
Har någon genom teckning eller överiåtelse förvärvat av utlänningsför

behåll eller likställt förbehåll bundna aktier och därefter blivit kontrollsub

jekl, får han icke ulan tillstånd behålla aktierna.

Har
aktierna icke dessförinnan avyttrats, skall tillstånd som avses i första
slycket sökas inom tre månader från del ägaren blev kontrollsubjekt. Görs inle
ansökan om tillstånd inom föreskriven tid och på föreskrivet sätt eller vägras
tillstånd, kan tillståndsmyndighelen förelägga ägaren att avyttra aktierna inom
sex månader eller den längre tid tillståndsmyndighelen bestämmer.

Tillstånd
till slutande av svenskt handelsbolag

7 §
Kontrollsubjekl får icke sluta svenskt handelsbolag utan tillstånd.

Tillstånd får meddelas endast om avtal finns, enligt vilket bolaget skall

anses
slutet i och med alt tillstånd meddelas.

8 §
Avtal i strid mot 7 S är ogiltigt.

Verksamhetstillstånd

9§
Svenskt aktiebolag eller svenskt handelsbolag, som är kontrollsubjekl, får
driva näringsverksamhet här i fiket endast efter tillstånd (verksamhetstillstånd).
Detsamma gäller i fråga om annat svenskt aktiebolag, om utländskt rättssubjekt
har elt bestämmande inflytande över bolaget. Tillståndsmyndighel får förelägga
svenskt aktiebolag och svenskt handels-

Prop,
1981/82:135 25

bolag
atl lämna de handlingar och upplysningar som behövs för myndighetens bedömning
av tillståndsfråga som avses i första stycket.

10
§ Verksamhetstillslånd skall
avse verksamhel av visst. slag.

11
§ Driver företag
näringsverksamhet utan erforderligt verksamhetstillslånd, skall
tillståndsmyndigheten förelägga företaget all inom viss tid söka sådant
tillstånd.

12
§ Underlåter förelag att efter
föreläggande som avses i I IS söka erforderligt verksamhetstillstånd eller
vägras sådanl tillstånd, kan lillslåndsmyndigheten förelägga företaget att
inom den tid tillståndsmyndighelen bestämmer upphöra med den verksamhet, för
vilken företagel underlåtit all söka verksamhetstillslånd eller vägrats sådant
tillstånd.

13
§ Verksamhetstillslånd kan
förbindas med sådana villkor och föreskrifter som behövs för alt säkerställa
atl förelaget icke driver sin verksamhet i strid mot allmänt intresse.

14
§ Har förelag vid upprepade
tillfällen eller grovt åsidosatt väsentligt villkor eller väsentlig föreskrift
som förbundits med dess verksamhetstillslånd eller driver företagel annars sin
verksamhet i strid mot allmänt intresse på sådant sätt alt synneriiga skäl
föreligger härtill, kan regeringen återkalla förelagets verksamhetstillstånd.

Föreligger
förhållande som enligl första stycket utgör grund för återkallelse av
verksamhetstillslånd och har kontrollsubjekt som äger aktier eller andelar i
förelaget genom sitt inflytande över förelagel haft avgörande inverkan på
uppkomsten av detta förhållande, kan regeringen, i stället för atl återkalla
verksamhetstillståndet, förelägga konirollsubjektet att inom viss lid avyttra
sina aktier eller andelar i företaget.

Förvärvstillstånd
m. m.

15 §
Kontrollsubjekt får icke utan tillstånd för varje särskill fall förvärva

1. så
många aktier i svenskt aktiebolag alt de a) i det fall förvärvaren förut

icke har aktier i bolaget, motsvarar en andel av aktiekapitalet eller
röstetalet

för bolagets samtliga aktier, som överstiger fem procent, b) i del fall

förvärvaren förut har aktier i bolaget, kommer alt öka förvärvarens andel av

aktiekapitalet eller röstetalet för bolagets samtliga aktier så att den
överskrider

någon av följande gränser, nämligen fem, tio, tjugo, fyrtio och femtio

procent,

2.
andel i svenskt handelsbolag,

3. äganderätt eller nyttjanderätt till rörelse eller
del av rörelse som någon driver här i riket (förvärvstillstånd).

Vid
beräkning humvida procentgräns enligt första stycket I överskrids skall
medräknas de aktier som tillhör

1.
företag som ingår i samma
koncern som förvärvaren,

2. annat företag som har etl bestämmande inflytande
över förvärvaren eller över vilket förvärvaren eller företag som ingår i samma
koncern som

Prop.
1981/82:135 26

förvärvaren
har etl sådant inflytande,

3.
förvärvarens make, barn, föräldrar eller syskon eller juridisk person över
vilken sådan fysisk person har ett bestämmande inflytande.

Vad
i första stycket 1 föreskrivs utgör ej hinder för förvärv av aktie till
aktiefond enligt aktiefondslagen (1974:931) eller förvärv av andel i sådan
fond.

Tillstånd lill förvärv av
andel i svenskt handelsbolag får meddelas endasl om avtal finns, enligt vilket
andelen förvärvas i och med att tillstånd meddelas.

16 §
Förvärvstillständ fordras ej

1.
om förvärvet sker genom
bodelning, arv eller testamente eller genom fusion enligt 14 kap. 8 S aktiebolagslagen
(1975:1385),

2. om aktie förvärvas på grund av nyemission där
aktieägare tecknar de nya aktierna i förhållande lill del antal aktier de förut
äger,

3.
om förvärvet avser aktie, som
förvärvaren är berättigad all lösa på grund av sådant i bolagsordningen för
aktiebolaget inlaget förbehåll som avses i 3 kap. 3 § aktiebolagslagen och
förvärvaren tidigare erhållit lillslåndsmyndig-hets tillstånd att utan hinder
av 15 § förvärva aktier i bolaget på grund av förbehållet.

17
§ Innan avtal träffas om sådant
aktie- eller andelsförvärv, som är tillståndspliktigt enligl denna lag, skall
förvärvaren påkalla samråd rörande den framtida sysselsättningen och andra
anställningsförhållanden i det företag förvärvet avser med lokal
arbetstagarorganisation, som är eller brukar vara bunden av kollektivavtal i
förhållande lill förelaget, eller med dess centrala organisation.

18
§ Ansökan om tillstånd till
aktie- eller andelsförvärv skall göras samtidigt som samråd enligt 17 i;
påkallas.

19
§ Har tillstånd till förvärv av
äganderätt eller nyttjanderätt till rörelse eller del av rörelse ej sökts före
förvärvet, skall det sökas inom en månad efter det förvärvet skedde.

20
§ Avser förvärvstillslånd
framtida fång,skall i beslutet utsättas viss tid för tillståndets giltighet.

21
§ Görs inte ansökan om
förvärvstillstånd inom föreskriven lid och på föreskrivet sätt eller vägras
tillstånd genom lagakraftägande beslul, är förvärvet ogiltigt. Vad som sagts nu
gäller dock icke, om förvärv av aktier skett på fondbörs eller annars genom
fondkommissionär. I sådanl fall kan tillståndsmyndighelen i stället förelägga
förvärvaren att avhända sig aktierna inom sex månader eller den längre tid
tillståndsmyndighelen bestämmer.

Tillståndsprövning

22 §
Fråga om tillstånd enligl denna lag prövas av regeringen eller myndighet

Prop,
1981/82:135 27

som
regeringen bestämmer.

Ansökan
om tillstånd enligt denna lag skall vara skriftlig.

23
§ Innan fråga om tillstånd
enligt denna lag avgörs, skall lokal arbetstagarorganisation, som är eller
brukar vara bunden av kollektivavtal i förhållande till det företag ärendet
gäller, eller dess cenlrala organisation beredas tillfälle atl yttra sig i
ärendet och deltaga i myndighets överläggning med part i ärendet. Avser ärendet
nytt företag, tillkommer motsvarande rätl facklig organisation som för varje
huvudsaklig arbetstagarkategori kan antagas komma att organisera flertalet av
dem som kommer att anställas av förelaget.

24
§ Tillstånd enligt denna lag
skall meddelas, såvida icke del med hänsyn till det inflytande som härigenom
kan uppkomma över svenskt förelag eller svenskt näringsliv eller av andra skäl
är oförenligt med allmänt intresse.

25
§ Den för vilken
tillståndsplikt enligt denna lag kan antagas föreligga äger hos
tillståndsmyndighelen påkalla överläggning angående de förutsättningar under
vilka sådant tillstånd kan komma att meddelas. Till sådan överläggning skall
kallas facklig organisation som avses i 23 >;.

Tillsyn
m. m.

26
§ Statens industriverk utövar
tillsyn över företag som meddelats verksamhetstillstånd i syfte att förhindra
att företaget åsidosätter villkor eller föreskrift som förbundils med
tillståndet eller annars driver sin verksamhel i strid mot allmänl intresse.

27
§ Företag som meddelats
verksamhetstillstånd kan av industriverket föreläggas att lämna de upplysningar
och handlingar som behövs för tillsynen.

28
§ 1 aktiebolag som meddelats
verksamhetstillslånd får industriverket förordna en revisor (offentlig revisor)
att med de revisorer som tillsätts enligt 10 kap. I S aktiebolagslagen
(1975:1385) deltaga i granskningen av styrelsens och verkställande direktörens
förvaltning samt av bolagels räkenskaper.

Industriverket
bestämmer den tidpunkt vid vilken offentlig revisor skall tillträda sitt
uppdrag saml liden för den offentlige revisorns uppdrag.

För
offentlig revisor skall industriverket utfärda instmktion. Offentlig revisor
har rätt alt av bolaget få ersättning med belopp som industriverket bestämmer.

Bestämmelserna
i 2 kap. 4 !j 6 aktiebolagslagen gäller ej offentlig revisor.

29 §
Om det finnes påkallat för atl vinna viss upplysning rörande verksam

heten vid företag, som meddelats verksamheislillstånd, får industriverket

förordna att utredning skall verkställas av särskild sakkunnig (offentlig

utredningsman). För den offentlige utredningsmannen skall instruktion

Prop. 1981/82:135 28

utfärdas av industriverket.

Företagets styrelse och annan som handhar förvaltningen av
företaget skall i den utsträckning det är nödvändigt för utredningsuppgiftens
fullgörande bereda offentlig utredningsman tillfälle atl granska förelagets böcker,
räkenskaper och andra handlingar samt i övrigt lämna honom de upplysningar han
begär.

30
§ Är det på
grund av ändrade förhållanden eller annars oklart vilka förpliktelser som
åvilar företag på grund av villkor eller föreskrift som förbundits med företagels
verksamhetstillstånd, får industriverket förtydliga villkoret eller
föreskriften.

31
§ Är det ej
längre behövligt eller lämpligt alt förbinda verksamhetstillslånd med visst
villkor eller viss föreskrift, lår industriverket upphäva eller mildra villkoret
eller föreskriften.

32
§ Driver
företag som meddelals verksamheislillstånd sin verksamhet i strid mot allmänt
intresse, lår industriverket ingripa genom att

1.
förelägga
förelaget att efterkomma sådana med tillståndet förbundna villkor eller
föreskrifter som åsidosatts, eller

2.
förbinda
tillståndet med nya eller ändrade villkor eller föreskrifter och förelägga
företaget atl efterkomma dessa villkor eller föreskrifter.

33 § Uppkommer fråga om tillämpning av 27-32 !;!;
eller behövs det annars

för tillsynsuppgiftens fullgörande, lar industriverket påkalla överiäggning

med företag som meddelals verksamheislillstånd. Sådan överiäggning skall

påkallas, om det begärs av central arbetstagarorganisation som avses i

23 s

34
§ Vad i 23 j
föreskrivits om skyldighet att i tillståndsärende lämna berörda
arbetstagarorganisationer lillfälle all yttra sig och dellaga i myndighets
överläggning med part i sådant ärende äger motsvarande tillämpning på
tillsynsärende.

35
§ Är fråga om
tillämpning av 27-32 SS särskilt betydelsefull från allmän synpunkt, skall
industriverket med eget yttrande överlämna ärendet till regeringen för
avgörande. Detsamma gäller om i tillsynsärende framkommit omständigheter som
kan ge anledning att vidtaga åtgärd som avses i 14 S.

Ansvar m. m.

36
§ Till böter
eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåtligen eller av grov
oaktsamhet i ansökningshandling eller annan handling som åberopas i ärende
enligt denna lag lämnar oriklig eller vilseledande uppgift.

37
§ Den som i
myndighetsutövning tagit befattning med ärende enligt denna lag får ej
obehörigen röja eller nyttja arbetsförfarande, affärsförhållande,
yrkeshemlighet eller annat förhållande som han därvid fått kunskap om.

Prop.
1981/82:135 29

38
§ Allmänl åial för brott mot
denna lag får väckas endast efter förordnande av regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer.

39
§ Föreläggande enligt denna lag
lår förenas med vite.

Talan
om utdömande av vite får väckas endast efter förordnande av regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer.

Innebär
villkor eller föreskrift som förbundits med verksamhetstillslånd alt
företag.som kan anses ingå i en internationell koncern,skall fullgöra något som
förutsätter medverkan av dess moderföretag eller annan enhet inom koncernen,
skall i mål om utdömande av vite fråga om företagel åsidosatt sin förpliktelse
bedömas ulan hänsyn till att förelaget icke erhållit denna medverkan.

Särskilda
bestämmelser

40
§ Regeringen kan medge undantag
från sådan bestämmelse i denna lag, vars upprätthållande i visst fall icke
behövs med hänsyn till lagens syfte.

41
§ Talan mot beslut av statens
industriverk enligt denna lag förs hos regeringen genom besvär.

42
§ 1 fråga om rätten atl
fullfölja lalan mot beslut av statens industriverk enligt denna lag är central
arbetstagarorganisation som avses i 23 S att anse som part.

1.
Denna lag träder i kraft den

2.
Genom lagen upphävs lagen
(1968:557) om vissa inskränkningar i rätlen alt sluta svenskt handelsbolag m.
m. och kungörelsen (1968:558)om tillstånd enligl lagen (1968:557) om vissa
inskränkningar i rätten att sluta svenskt handelsbolag m. m. Förekommer i lag
eller annan författning hänvisning till foreskrift som har ersatts genom
bestämmelse i denna lag tillämpas i stället den nya bestämmelsen.

3.
Vid tillämpningen av denna lag
skall som utlänningsförbehåll anses även förbehåll enligt 2 S andra stycket
lagen (1916:156) om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom m.
m. i detta lagrums lydelse från den 1 juli 1934.

4.
Vad i denna lag föreskrivs om
svenskt aktiebolag, i vars bolagsordning icke finns intaget
utlänningsförbehåll, gäller även aktiebolag, som enligt äldre bestämmelser
erhållit medgivande att ställa aktiebrev till innehavaren.

5. Svenskt
aktiebolag och svenskt handelsbolag, som vid lagens ikraftträ

dande driver näringsverksamhet, får utan hinder av 9 !; fortsätta samma

verksamhet. Verksamhetstillstånd skall dock sökas, om företagel avser att

börja driva annan näringsverksamhet eller om tillståndsmyndighet förelägger

företaget att inom viss tid söka sådanl tillstånd. Har företagel iakttagit sin

skyldighet att söka verksamhetstillstånd, får företaget fortsätta diltillsva-

rande verksamhet utan sådant tillstånd till dess ansökningen slutligt

prövats.

6. Styrelsen
för aktiebolag och bolagsmännen i handelsbolag skall, om

bolaget vid lagens ikraftträdande är kontrollsubjekt och driver näringsverk-

Prop,
1981/82:135 30

samhet,
inom en månad från ikraftträdandet till statens industriverk skriftligen anmäla
att bolaget är kontrollsubjekt. Anmälan skall innehålla uppgift om bolagets
organisationsnummer enligt lagen (1974:174) om ideniiietsbeteckning för
juridiska personer m. fl. Den som underiåter alt fullgöra sin
anmälningsskyldighet döms till böter, högst femhundra kronor.

7.
Förvärvstillstånd enligt denna
lag fordras ej om förvärvet skall ske genom giftorätt, som åtnjuts enligt äldre
giftermålsbalken.

8.
Sambruksförening, på vilken
lagen (1948:218) om sambruksföreningar är tillämplig, är icke kontrollsubjekt
enligl I § första styckel denna lag.

2 Likabehandlingslinjens förslag till

Lag om kontroll av utländsk företagsetablering här i riket

Härigenom
föreskrivs följande.

Inledande
bestämmelser

1 §
I denna lag avses med

konirollsiibjekt:
1. udändsk medborgare eller annal utländskt rättssubjekt,

2.
svenskt handelsbolag, vari
kontrollsubjekt är bolagsman,

3.
sambruksförening och annan
svensk ekonomisk förening än centralkassa för jordbrukskredit, förening som
har till huvudsakligt ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska inlressen
genom att anskaffa livsmedel eller andra förnödenheter ål medlemmarna, avsätta
alster av medlemmarnas verksamhet, avsätta transporttjänster som medlemmarna
utför, bereda andra bostäder än fritidsbostäder ål medlemmarna eller anskaffa
lån åt medlemmarna eller förening som utgör sammanslutning av föreningar,
vilka icke är kontrollsubjekl,

4.
svenskt aktiebolag, i vars
bolagsordning icke intagils utlänningsförbehåll eller annat förbehåll, vilket
genom särskill tillstånd likställts med ullänningsförbehåll. (likställt
förbehåll);

Ullänningsförbehåll:
ett i bolagsordning för svenskt aktiebolag inlaget förbehåll, enligt vilket
kontrollsubjekt icke får genom vare sig teckning eller överlåtelse förvärva
fler aktier i bolaget än som vid varje tid svarar mot mindre än fyrtio procent
av hela aktiekapitalet och mindre än tjugo procent av röstetalet för samtliga
aktier i bolaget eller enligt vilket strängare föreskrifter i dessa hänseenden
gäller.

Utlänningsförbehåll
får innehålla sådan föreskrift som avses i 17 kap, I § första stycket sista
meningen aktiebolagslagen (1975:1385),

Ullänningsförbehåll
eller likställt förbehåll utgör ej hinder för förvärv av aktier till aktiefond
enligl aktiefondslagen (1974:931),

2 §
Förvärv av aktie, som skett i strid mot utlänningsförbehåll eller likställt

Prop.
1981/82:135 31

förbehåll,
är ogiltigt. Den som innehar skuldebrev eller oplionsbevis som avses i 5 kap.
aktiebolagslagen (1975:1385) äger dock vid utbyte eller nyteckning erhålla fri
aktie, om skuldebrevet eller opfionsbeviset ger rätt därtill, även om
förhållandet mellan antalet bundna och antalet fria aktier därmed skulle ändras
eller redan förut ändrats i strid mot förbehållet.

Har
kontrollsubjekt på annat sätt än genom leckning eller överiåtelse förvärvat
aktie, skall i fråga om förvärvarens rätl atl på grund av aktien teckna eller
erhålla nya aktier gälla vad i aktiebolagslagen är föreskrivet.

3 §
Vad i denna lag föreskrivs om aktiebolag äger icke tillämpning på svenskt

bank- eller försäkringsaktiebolag.

Tillstånd
till ändring av förbehåll i svenskt aktiebolags bolagsordning

4 §
Bolagsordning för svenskt aktiebolag får i vad den innefattar ullännings

förbehåll eller likställt förbehåll icke ändras utan tillstånd. Detta gäller
dock ej

ändring, varigenom i utlänningsförbehåll införs sådan föreskrift som avses i

17 kap. 1 S första stycket sista meningen aktiebolagslagen (1975:1385).

Tillstånd
till förvärv och behållande av bundna aktier i svenska aktiebolag

5 § Innehåller ullänningsförbehåll i bolagsordning
för svenskt aktiebolag sådan föreskrift som avses i 17 kap. 1 S första slycket
sista meningen aktiebolagslagen (1975:1385), får kontrollsubjekt efter
tillstånd i varje särskilt fall förvärva av ullänningsförbehållel bundna aktier
i bolaget.

6
§ Har någon genom teckning
eller överiåtelse förvärvat av ullänningsförbehåll eller likställt förbehåll
bundna aktier och därefter blivil kontrollsubjekl, får han icke utan tillstånd
behålla aktierna.

Har
aktierna icke dessförinnan avyttrats, skall tillstånd som avses i forsla
stycket, sökas inom tre månader från det ägaren blev kontrollsubjekl. Görs inte
ansökan om tillstånd inom föreskriven lid och på föreskrivet sätt eller vägras
tillstånd, kan tillståndsmyndigheten förelägga ägaren att avyttra aktierna inom
sex månader eller den längre tid tillståndsmyndighelen bestämmer.

Tillstånd
till slutande av handelsbolag

7 §
Kontrollsubjekt får icke sluta svenskt handelsbolag ulan särskill till

stånd.

Tillstånd
får meddelas endast om avtal finns, enligt vilket bolaget skall anses slutet i
och med att tillstånd meddelas.

8 §
Avtal i strid mot 7 S är ogiltigt.

Förvärvstillstånd
m. m.

9§
Kontrollsubjekt flr icke utan tillstånd för varje särskilt fall förvärva

Prop. 1981/82:135 32

1.
så många aktier i svenskt
aktiebolag, i vars bolagsordning icke finns inlaget ullänningsförbehåll, all de
a) i del fall förvärvaren förut icke har aktier i bolaget, motsvarar en andel
av aktiekapitalet eller röstetalet för bolagets samtliga aktier, som överstiger
tio procent i bolag, vars aktier noteras på fondbörs eller på lista utgiven av
sammanslutning av svenska fondkommis-sionärer (akliemarknadsbolag), och tjugo
procent i andra bolag, b) i del fall förvärvaren förut har aktier i bolaget,
kommer att öka förvärvarens andel av aktiekapitalet eller röstetalet för
bolagets samtliga aktier så atl den översknder någon av följande gränser,
nämligen i aktiemarknadsbolag tio, tjugo och femtio procent och i andra bolag
tjugo och femtio procent,

2.
andel i svenskt handelsbolag
(förvärvstillslånd).

Vid
beräkning huruvida procenigräns enligl första slycket 1 överskrids skall
medräknas de aktier som tillhör

1.
företag som ingår i samma
koncern som förvärvaren,

2.
annat företag som har ett
bestämmande inflytande över förvärvaren eller över vilket förvärvaren eller
företag som ingår i samma koncern som förvärvaren har etl sådant inflytande,

3.
förvärvarens make, barn.
föräldrarellersyskonellerjuridisk person över vilken sådan fysisk person har
elt bestämmande inflylande.

Vad
i första stycket I föreskrivs utgör ej hinder för förvärv av aktier lill
aktiefond enligt aktiefondslagen (1974:931) eller förvärv av andel i sådan
fond.

Tillstånd till förvärv av
andel i svenskt handelsbolag får meddelas endast om avtal finns, enligt vilket
andelen förvärvas i och med att tillstånd meddelas.

10 §
Förvärvstillstånd fordras ej

1. om förvärvet sker genom bodelning, arv eller
testamente eller genom fusion enligl 14 kap. 8 S aktiebolagslagen (1975:1385),

2. om aktie förvärvas på grund av nyemission där
aktieägare tecknar de nya aktierna i förhållande till det antal aktier de förut
äger,

3. om förvärvet avser aktie, som förvärvaren är
berättigad att lösa på grund av sådant i bolagsordningen för aktiebolaget
intaget förbehåll som avses i 3 kap. 3 S aktiebolagslagen, och förvärvaren
tidigare erhållit tillståndsmyndighets tillstånd all utan hinder av 9 i;
förvärva aktier i bolaget på grund av förbehållet.

11
§ Avser förvärvstillstånd
framtida lång,skall i beslutet utsättas viss tid för lilislåndets giltighet.