Prop. 1981/82:136

Prop.
1981/82:136

Regeringens proposition

1981/82:136

om ändring i
växtförädlarrättslagen (1971:392);

beslutad
den 6 maj 1982.

Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll ovannämnda dag.

På
regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

CARL
AXEL PETRI

Propositionens
huvudsaltliga innehåll

För
nya växtsorter finns en särskild civilrättslig skyddsform, växtföräd-larrätt.
Denna skyddsform regleras i växtförädlarrättslagen (1971:392) och
växtförädlarrättskungörelsen (1971:393). Den som har framställt en ny växtsort
kan genom registrering få viss ensamrätt att yrkesmässigt utnyttja sorten.

Den
svenska lagstiftningen om växtförädlarrätt grundas på 1961 års konvention för
skydd av växtförädlingsprodukter. Denna konvention har reviderats år 1978.

I
propositionen föreslås att Sverige tillträder 1978 års ändrade konventionstext.
För att göra detta möjligt behövs vissa mindre ändringar i växtförädlarrättslagen.
Propositionen innehåller förslag till sådana ändringar.

■Vidare
läggs fram förslag till några lagändringar som inte föranleds av 1978 års
konventionstext. Sålunda föreslås att skyddstiden förlängs från 15 eller,
beträffande vissa växtarter, 18 år till 20 år. Dessutom föreslås vissa
ändringar i syfte att anpassa regieringen till föreskrifterna i den nya regeringsformen
om normgivningskompetensen.

Lagändringarna
föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer.

1 Riksdagen 1981182. 1 saml. Nr 136

Prop. 1981/82:136 Lagförslag

Förslag till

Lag om ändring i växtförädlarrättslagen (1971:392)

Härigenom
föreskrivs i fråga om växtförädlarrättslagen (1971: 392) dels att i 31, 47, 49
och 50 §§ ordet "Konungen" skall bytas ut mot "regeringen",
dels att 1-3, 5, 8 och 21 §§ skall ha nedan angivna lydelse, dels att till
lagen skall fogas en bilaga av nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Denna
lag äger tillämpning på växtsort, tillhörande växtsläkte eller växtart som
Konungen bestämmer.

Denna
lag skall tillämpas på växtsorter som tillhör de växtsläkten eller växtarter
som anges i bilagan till denna lag.

§

Förädlare, som här i riket framställt en växtsort, eller
hans rättsinnehavare kan genom registrering få ensamrätt att yrkesmässigt
utnyttja sorten enligt denna lag (växtförädlarrätt).

Förädlare
som är svensk medborgare eller har hemvist i Sverige eller sådan förädlares
rättsinnehavare kan förvärva växtförädlarrätt även till sort som framställts
utomlands.

Konungen
kan, i den mån det är nödvändigt för uppjyllande av Sveriges förpliktelser
enligt överenskommelse med främmande stat och i övrigt under förutsättning av
ömsesidighet eller om det är av betydande allmänt intresse, förordna att
växtförädlarrätt får förvärvas även för sort som framställts i främmande stat
av annan än den som är svensk medborgare eller har hemvist i Sverige.

Växtförädlarrätt får också förvärvas

1. av förädlare, som har fram

ställt en växtsort i en främmande

stat som är ansluten till konven

tionen den 2 december 1961 för

skydd av växtförädlingsprodukter,

eller av sådan förädlares rättsinne

havare,

2. av
förädlare, som är medbor

gare i eller har hemvist i en sådan

stat och som i annat fall än som

anges under 1 har framställt en

växtsort utomlands, eller av sådan

förädlares rättsinnehavare.

Växtförädlarrätt
får förvärvas även i annat fall, om regeringen finner att det är av betydande
intresse för svensk folkförsörjning eller för den svenska växtodlingen.

3 § Växtsort registreras endast om den

1. genom minst ett viktigt kännetecken tydligt skiljer sig
från annan sort som blivit känd före dagen för registreringsansökningen.

Prop.
1981/82:136

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2.
är tillräckligt
likformig (homogen) med hänsyn tagen till de särdrag, som dess sexuella eller
vegetativa förökning betingar,

3.
efter förökning
utförd i enlighet med den av förädlaren anvisade förökningsmetoden är beständig
(stabil) med avseende på sina väsentliga kännetecken.

Växtsort
anses som känd, om material därav yrkesmässigt utbjudits till försäljning eller
eljest tillhandahållits eller om den intagits i eller anmälts till officiell
sorthsta, förekommer i allmänt tillgänglig referenssamling eller noggrant
beskrivits i allmänt tillgänglig skrift eller om den eljest kommit till
allmänhetens kännedom.

Registrering
får ej ske, om växt-material av sorten med samtycke av förädlaren eller hans
rättsinnehavare yrkesmässigt förts i handeln här i riket före dagen för
registreringsansökningen eller utom riket mer än fyra år före nämnda dag.

Registrering får ej ske, om växt-material av sorten med
samtycke av förädlaren eller hans rättsinnehavare yrkesmässigt förts i handeln

/. här i riket före dagen för registreringsansökningen,

2.
utomlands
tidigare än sex år före dagen för ansökningen, när denna gäller vin, fruktträd,
skogsträd, prydnadsträd eller deras grundstammar,

3.
utomlands
tidigare än fyra år före dagen för ansökningen, när denna gäller annan växt än
som avses under 2.

Konungen
kan förordna att ansökan om registrering av växtsort, vilken tidigare
angivits i ansökan om skydd utom riket, skall vid tillämpning av 3 § första
stycket 1 och tredje stycket anses gjord samtidigt med ansökningen utom riket,
om sökanden yrkar det.

Har en
växtsort angetts i en ansökan om skydd i en stat som är ansluten till
konventionen den 2 december 1961 för skydd av växtförädlingsprodukter och
söks registrering av växtsorten här i riket inom tolv månader från den dag då
ansökningen gjordes i den främmande slaten (prioritetstiden), skall vid
tillämpning av 3 § första stycket 1 och tredje stycket den här ingivna
ansökningen anses gjord samtidigt med ansökningen i den främmande staten, om
sökanden yrkar det. Sådan prioritet får åtnjutas även från ansökan om skydd
som avser en annan främmande stat, om motsvarande prioritet från svensk ansökan
om skydd för växtsort medges i den stat där den tidigare ansökningen gjordes
och om den där gällande lagstiftningen i huvudsak överensstämmer med konventionen.
Har ansökan om skydd

Prop.
1981/82:136

Nuvarande lydelse

I förordnande skall anges de närmare villkor under vilka
sådan prioritetfår åtnjutas.

Föreslagen lydelse

gjorts i flera främmande stater, räknas
tolvmånadersfristen från den dag då den första ansökningen om skydd gjordes.

Regeringen
eller tnyndighet som regeringen bestämmer föreskriver i vilken ordning yrkande
om prioritet skall framställas och vilka handlingar som skall inges till stöd
för yrkandet. Iakttas ej dessa jöreskrif-ter, får prioritet inte åtnjutas.

8 §
Sortbenämning skall göra det möjligt att skilja växtsorten från andra sorter.

Sortbenämning
får icke godtagas om den

I. består av enbart siffror.

2.
uppenbariigen
är ägnad att vilseleda allmänheten,

3.
strider mot lag
eller annan författning eller mot allmän ordning eller om den är ägnad att
väcka föi-argelse,

4.
kan förväxlas
med sortbenämning som för sort av samma eller närstående växtart införts eller
föreslagits för införande i växtsortre-gistret eller annan officiell sortlista
eller som användes på förökningsmaterial av sådan sort,

5.
kan förväxlas
med varumärke, namn, firma eller annan beteckning för vilken annan än sökanden
åtnjuter skydd och som skulle ha utgjort hinder mot att registrera
sortbenämningen som varumärke, för material av växtsort eller för varor av
liknande slag,

6.
kan förväxlas
med sådant varumärke för material av växtsort eller för varor av liknande
slag, för vilket sökanden åtnjuter skydd.

Konungen kan under förutsättning av ömsesidighet
förordna, alt sortbenämning som registrerats eller sökts registrerad i
främmande stat skall utan hinder av första och

Sortbenämning får icke godtagas om den

1.
består
av enbart siffror, såvida det inte är fasl praxis att beteckna ifrågavarande
sort på detta sätt,

2.
uppenbarligen
är ägnad att vilseleda allmänheten,

3.
strider mot lag
eller annan författning eller mot allmän ordning eller om den är ägnad att
väcka förargelse,

4.
kan förväxlas
med sortbenämning som för sort av samma eller närstående växtart införts eller
föreslagits för införande i växtsortre-gistret eller annan officiell sortlista
eller som användes på förökningsmaterial av sådan sort,

5.
kan förväxlas
med varumärke, namn, firma eller annan beteckning för vilken annan än sökanden
åtnjuter skydd och som skulle ha utgjort hinder mot att registrera
sortbenämningen som varumärke, för material av växtsort eller för varor av
liknande slag,

6.
kan förväxlas
méd sådant varumärke för material av växtsort eller för varor av liknande
slag, för vilket sökanden åtnjuter skydd.

Regeringen kan under förutsättning av ömsesidighet
förordna, att sortbenämning som registrerats eller sökts registrerad i
främmande stat skall utan hinder av första och

Prop. 1981/82:136

Nuvarande
lydelse

andra
styckena registreras i Sverige, om icke synnerliga skäl är däremot.

Föreslagen
lydelse

andra
styckena registreras i Sverige, om icke synnerliga skäl är däremot.

Växtförädlarrätt gäller
från den dag, då ansökningen om registrering bifölls, och kan upprätthållas
under femton eller, såvitt gäller vin, fruktträd och deras grundstammar,
skogsträd och prydnadsträd, aderton år räknat från ingången av året efter det,
då beslutet om registrering vann laga kraft.

Växtförädlarrätt gäller
från den dag, då ansökningen om registrering bifölls, och kan upprätthållas
under 20 år räknat från ingången av året efter det, då beslutet om registrering
vann laga kraft.

Denna
lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Prop.
1981/82:136

Bilaga

A.
Lantbruksväxter

Agrostis
spp. Ven

Alopecurus
pratensis L. Ängskavle

Avena
byzantina K. Koch Rödhavre

Avena
sativa L. Havre

Beta
vulgaris L. ssp. vulgaris var. altissima Döll Sockerbeta

Beta
vulgaris L. ssp. vulgaris var. crassa Alef. Foderbeta

Brassica
napus L. var. oleifera Metzg. Raps

Brassica
napus L. var. napobrassica (L.) Rchb. Kålrot

Brassica
nigra (L.) W. Koch Svartsenap

Brassica
oleracea L. ssp. acephala DC. Fodermärgkål

Brassica
rapa L. var. oleifera Met;cg. Rybs

Brassica
rapa L. var. rapifera Metig. Röva

Bromus
arvensis L. Renlosta

Bromus
inermis Leyss. Foderlosta

Camelina
sativa (L.) Crantz Oljedådra

Cannabis
sativa L. Hampa

Cynosurus
cristatus L. Kamäxing

Dactylis
glomerata L. Hundäxing

Festuca
spp. Svingel

Glycine
max (L.) Merrill Sojaböna

Helianthus
annuus L. Solros

Hordeum
vulgäre L. Korn

Linum
usitatissimum L. Lin

Lolium
spp. Rajgräs

Lupinus
angustifolius L. Blålupin

Lupinus
luteus L. Gullupin

Medicago
spp. Lusern

Ornithopus
sativus Bröt. Seradella

Papaver
somniferum L. Vallmo

Phalaris
arundinacea L. Rörflen

Phaseoulus vulgaris L. Böna

Phleum spp. Timotej

Pisum sativum L. Ärt

Poa
spp. Gröe

Secale
cereale L. Råg

Sinapis
alba L. Vitsenap

Solanum
tuberosum L. Potatis

Trifolium hybridum L. Alsikeklöver

Trifolium pratense L. Rödklöver

Trifolium repens L. Vitklöver

Triticum aestivum L.
emend. Fiori et Paol. Vete

Triticum durum Desf. Makaronivete

Vicia faba L. var. minor
Harz. Åkerböna

Vicia sativa L. Fodervicker

Vicia villosa Roth Luddvicker

Zea mays L. Majs

Jfr
SFS 1978:475.

Prop.
1981/82:136

B.
Trädgårdsväxter

1.
Köksväxter

Allium
spp.

Lök

Anethum
graveolens L.

Dill

Apium
graveolens L.

Selleri

Asparagus
officinalis L.

Sparris

Beta
vulgaris L. ssp. vulgaris var. conditiva Alef.

Rödbeta

Brassica
napus L. var. napobrassica (L.) Rchb.

Kålrot

Brassica
oleracea L.

Kål

Capsicum
annuum L.

Paprika

Cucumis
melo L.

Melon

Cucumis
sativus L.

Gurka

Daucus carota
L.

Morot

Glycine
max (L.) Merill

Sojaböna

Lactuca
sativa L.

Sallat

Lycopersicon
esculentum P. Mill.

Tomat

Pastinaca
sativa L.

Palsternacka

Petroselinum
crispum (Mill.) Nym. ex A. W. Hill

Persilja

Phaseolus
vulgaris L.

Böna

Pisum
sativum L.

Ärt

Raphanus
sativus L. var. niger (Mill.) S. Kerner

Rättika

Raphanus
sativus L. var. radicula Pers.

Rädisa

Spinacia
oleracea L.

Spenat

Vicia
faba L. var. major Harz.

Bondböna

Zea mays
L.

Majs

2.
Fruktträd och bärväxter

Malus
spp.

Äpple

Pyrus
spp.

Päron

Prunus
spp.

Körsbär,

plommon.

persika, aprikos

Fragaria
spp.

Jordgubbar,

smultron

Ribes
spp.

Vinbär, krusbär

Rubus
spp.

Hallon,

björnbär

Vaccinium
spp.

Blåbär, lingon

Grundstam
för Malus, Pyrus, Prunus och Ribes

3.
Prydnadsväxter

Alstroemeria
L.

Perulilja

Begonia
elatior (Begonia x Hiemalis)

Begonia

Chrysanthemum
spp.

Krysantemum

Dianthus
caryophyllus L.

Nejlika

Euphorbia
pulcherrima Willd. ex Klotzsch

Julstjärna

Pelargonium-Peltatum-Hybridi

Hängpelargon

Pelargonium-Zonale-Hybridi

Vanlig pelargon

Pelargonium-Peltatum
x Pelargonium-

Zonale-Hybridi

Phaseolus
coccineus L.

Rosenböna

Potentilla
fruticosa L.

Tok

Prop. 1981/82:136

Ros

Rosa spp. SaintpauUa

Saintpaulia
ionantha H, Wenoi. Kornettblomma

StreptocarpusxhyrbridusVoss

'C-
S''"*'' Pil, sälg, vide

Saiix
spp.

Prop. 1981/82:136 9

Utdrag

JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1982-02-11

Närvarande:
statsrådet Ullsten, ordförande, och statsråden Friggebo, Dahlgren, Söder,
Johansson, Wirtén, Andersson, Boo, Petri, Eliasson, Gustafson, Elmstedt,
Tilländer, Molin

Föredragande:
statsrådet Petri

Lagrådsremiss
om ändringar i växtförädlarrättslagen (1971:392)

1
Inledning

För
nya växtsorter finns en särskild civilrättslig skyddsform, växtförädlarrätt.
Denna skyddsform, som uppvisar stora likheter med patent, regleras i
växtförädlarrättslagen (1971:392) och växtförädlarrättskungörelsen (1971: 393).
Den som har framställt en ny växtsort kan genom registrering fa viss ensamrätt
att yrkesmässigt utnyttja sorten.

Den
svenska lagstiftningen om växtförädlarrätt grundas på 1961 års konvention för
skydd av växtförädlingsprodukter (Convention pour la protection des obtentions
végétales), i det följande benämnd "växtförädlarrättskonventionen".
1961 års konventionstext har tillträtts av Belgien, Danmark, Frankrike,
Förbundsrepubliken Tyskland, Israel, Italien, Nederländerna, Schweiz,
Storbritannien, Spanien, Sverige och Sydafrika. De stater som har tillträtt
konventionen bildar en union för skydd av växtförädlingsprodukter, UPOV (rUnion
pour la protection des obtentions végétales). UPOV, som har sitt säte i Geneve,
administreras i nära anslutning till Världsorganisationen för den
intellektuella äganderätten (World Intellectual Property Organization, WIPO).
Konventionens administrativa bestämmelser reviderades genom en tilläggsakt år
1972. Samtliga stater som är anslutna till 1961 års text har fillträtt
filläggsakten.

År
1975 inleddes inom UPOV arbete på en revision av konventionen. Syftet med
revisionen var framför allt att underlätta för vissa stater, som inte hade
ansett sig kunna tillträda konventionen i dess ursprungliga lydelse, att göra
detta. Vidare var avsikten att göra vissa ändringar som erfarenheterna av
konventionens tillämpning hade visat var önskvärda.

Den
9-23 oktober 1978 hölls i Geneve en diplomatisk konferens för revision av
konventionen. I konferensen deltog de tio stater som då var

Prop. 1981/82:136 10

medlemmar
i UPOV (samtliga ovannämnda stater utom Israel och Spanien). Ett stort antal
icke-medlemsstater deltog som observatörer.

Den
diplomatiska konferensen antog en reviderad text av 1961 års konvention samt
två rekommendationer i anslutning till vissa artiklar i konventionen. Den
reviderade konventionstexten trädde i kraft den 8 november 1981, sedan den hade
tillträtts av sex stater, Danmark, Irland, Nya Zeeland, Schweiz, Sydafrika och
USA.

1978
års konventionstext i de engelska, franska och tyska versionerna jämte en inom
justitiedepartementet utarbetad översättning till svenska bör fogas till protokollet
i detta ärende som bilaga 1.

Inom
justitiedepartementet har utarbetats en promemoria (Ds Ju 1981:19) Ändringar i
växtförädlaiTättslagen. I denna promemoria föreslås att Sverige tillträder 1978
års konventionstext. Vidare läggs fram förslag till den lagstiftning som
erfordras för ett svenskt tillträde. I promemorian förordas också en lagändring
som inte föranleds av 1978 års konventionstext. Sålunda föreslås en
förlängning av skyddstiden från 15 eller, beträffande vissa växtarter, 18 år
till 20 år. Dessutom föreslås vissa författningsändringar som föranleds av
1974 års regeringsform. Det i promemorian framlagda lagförslaget bör fogas till
protokollet i detta ärende som bilaga 2.

Efter
remiss har yttranden över promemorian avgetts av Svea hovrätt,
lantbruksstyrelsen, statens växtsortnämnd, patent- och registreringsverket,
näringsfrihetsombudsmannen, statens utsädeskontroll, Sveriges lantbruksuniversitet.
Lantbrukarnas riksförbund. Svenska lantmännens riksförbund. Svenska
patentombudsföreningen, W Weibull AB och Trädgårdsnäringens riksförbund.

En
sammanställning av remissyttrandena bör fogas till protokollet i detta ärende
som bilaga 3.

2
Gällande ordning

2.1
Gällande svensk rätt

Regeringen
har i växtförädlarrättslagen (1 §) bemyndigats att närmare ange lagens
tillämpningsområde med avseende på objektet, dvs. vilka växtsorter som kan
skyddas. Lagen är sålunda tillämplig på växtsorter som tillhör sådant
växtsläkte eller sådan växtart som regeringen bestämmer. I en bilaga till
växtförädlarrättskungörelsen anges dessa växtsläkten och växtarter. För
närvarande omfattar bilagan 93 växtsläkten och växtarter. Därav är 46 lantbruks
växter och 47 trädgårdsväxter. Av trädgårdsväxterna är 22 köksväxter, 14
fruktträd eller bärväxter samt 11 prydnadsväxter.

Växtförädlarrättslagen
innehåller också vissa begränsningar när det gäller växtförädlarrättens
subjekt, dvs. vem som kan fä växtförädlarrätt. Sådan rätt kan erhållas av
förädlare som har framställt en växtsort i Sverige eller av deras
rättsinnehavare. Beträffande sorter som har fram-

Prop. 1981/82:136 11

ställts
utomlands får växtförädlarrätt förvärvas av den som är svensk medborgare eller
har hemvist i Sverige eller av sådan förädlares rättsinnehavare (2 § första
och andra styckena).

Regeringen har i lagen
bemyndigats att under vissa förutsättningar förordna att växtförädlarrätt får
förvärvas för sorter som har framställts utomlands av annan än den som är
svensk medborgare eller har hemvist i Sverige. Sådant förordnande får meddelas
i den mån det är nödvändigt för att Sverige skall uppfylla sina förpliktelser
enligt överenskommelse med annan stat. Förordnande får också meddelas i annat
fall under förutsättning av ömsesidighet eller om det är av betydande allmänt
intresse (2 § tredje stycket).

Förordnande av det slag
som nu har nämnts finns i 2 § växtförädlarrättskungörelsen. Där föreskrivs att
växtförädlarrätt får förvärvas också av förädlare som har framställt en
växtsort i en främmande stat som är ansluten till 1961 års
växtförädlarrättskonvention eller av deras rättsinnehavare. Sådan rätt får
vidare förvärvas av förädlare som är medborgare i eller har hemvist i en
konventionsstat och som i annat fall har framställt en växtsort utomlands
liksom av deras rättsinnehavare.

För att växtförädlarrätt
skall kunna beviljas för en växtsort krävs att växtsorten är ny, dvs. att den
med minst ett viktigt kännetecken tydligt skiljer sig från varje annan sort som
har blivit känd före dagen för registreringsansökningen. Vidare måste sorten
vara likformig (homogen) och beständig (stabil) (3 §).

Växtförädlarrätten
innebär ensamrätt att yrkesmässigt framställa och marknadsföra
förökningsmaterial av sorten samt i vissa fall också att yrkesmässigt använda
sorten för framställning av förökningsmaterial av annan sort (4 §). Däremot ger
växtförädlarrätten i regel inte ensamrätt att framställa konsumtionsvara.
Ensamrätten kan inskränkas genom tvångslicens (27 §).

Den
som söker skydd i Sverige kan under vissa förutsättningar få prioritet från en
tidigare ansökan i annan stat. Regeringen har sålunda i 5 §
växtförädlarrättslagen bemyndigats förordna att ansökan om skydd för en
växtsort, som tidigare har angivits i ansökan om skydd i utlandet, skall när
det gäller kravet pä nyhet (3 § första stycket I och tredje stycket) anses gjord
samtidigt med den utländska ansökningen, om sökanden begär det. I ett sådant
förordnande skall de närmare villkoren för prioritet anges.

Förordnande rörande
prioritet har meddelats i 8 § växtförädlarrättskungörelsen. För att få åtnjuta
prioritet måste sökanden ge in ansökan om skydd i Sverige inom 12 månader från
den dag då den utländska ansökningen gjordes. Vidare skall han iaktta vissa
andra i kungörelsen närmare angivna krav.

Ansökningar
om växtförädlarrätt prövas av statens växtsortnämnd (6 och 7 §§). Utredning av
frågan huruvida förutsättningarna för att erhålla växtförädlarrätt föreligger
skaffar nämnden genom att föranstalta om prov

Prop. 1981/82:136 12

med
material av växtsorten (16 {■). Sådant prov får äga rum hos en myndighet
eller institution i ett annat l.ind, i den mån avtal om detta har ingåtts
mellan växtsortnämnden och registreringsmyndigheten i det andra landet (10 a §
växtförädlarrättskungörelsen).

Växtförädlarrätt
kan upprätthållas under högst 15 år. För vin, fruktträd och deras grundstammar
samt för skogsträd och prydnadsträd är den längsta skyddstiden dock 18 år.
Skyddstiden räknas från ingången av året efter det då beslutet om registrering
av sorten vann laga kraft (21 §). För att växtförädlarrätten skall
upprätthållas måste sortinnehavaren för varje kalenderår erlägga fastställd
årsavgift (23 och 30 §§).

Har
växtförädlarrätt meddelats trots att de materiella förutsättningarna för detta
inte är uppfyllda, skall registreringen av växtförädlarrätten upphävas. Talan
om upphävande av växtförädlarrätt prövas av allmän domstol (31 §).

I
växtförädlarrättslagen finns också bestämmelser om användningen av registrerade
sortbenämningar. När en ansökan om växtförädlarrätt görs, skall sökanden ge in
ett förslag till en benämning på sorten (7 § andra stycket). Sortbenämningen
skall göra det möjligt att skilja växtsorten från andra sorter (8 §). Den som
yrkesmässigt utbjuder till försäljning eller annars tillhandahåller
förökningsmaterial av en sort för vilken växtförädlarrätt har meddelats skall
därvid använda den benämning som har i;egi-strerats för sorten. Detta gäller
även sedan skyddstiden för sorten har gått ut eller växtförädlarrätten annars
har upphört (22 §).

Den
som gör intrång i växtförädlarrätt kan drabbas av påföljder i form av straff
(36 §) och skadestånd (37 !j)- Skadestånd kan utgå också för intrång som görs
under den tid ansökningen om växtförädlarrätt är under prövning, under
förutsättning att ansökningen sedermera leder till att växtförädlarrätt
meddelas (39 §).

Vid
sidan av växtförädlarrätten finns i Sverige ett system med obligatorisk
statsplombering av utsäde i förening med en växtförädlingsavgift. Bestämmelser
härom finns i utsädeslagen (1976:298) och utsädesförordningen (1980:438).
Detta system omfattar så gott som samtliga lantbruksväxter. Utsäde av de
sorter som omfattas av systemet får överlåtas eller exporteras endast om
statsplombering av utsädet har skett. Den som begär plombering — vare sig det
är förädlaren själv eller någon annan som framställer utsäde - är skyldig att
betala växtförädlingsavgift. För sort som har registrerats enligt
växtförädlarrättslagen föreligger dock avgiftsskyldighet endast om förädlaren
har förklarat att han inte avser att ekonomiskt utnyttja växtförädlarrätten
för ifrågavarande sort. Influtna avgifter fördelas mellan förädlarna i
förhållande till vad som har erlagts i avgift för deras växtsorter. Förädlaren
kan sålunda ekonomiskt utnyttja sin växtförädlarrätt genom att antingen ta ut
licensavgifter för annans yrkesmässiga utnyttjande av sorten och då avstå från
växtförädlingsavgifter eller att ta emot utdelning av växtförädlingsavgifter
och då avstå från att ta ut licensavgifter.

Prop.
1981/82:136 13

2.2
Växtförädlarrättskonventionen

Växtförädlarrättskonventionen
är i sina grunddrag uppbyggd efter mönster av Pariskonventionen för
industriellt rättsskydd och Bernkonventionen för skydd av litterära och
konstnärliga verk. Konventionens ändamål är att tillerkänna förädlaren av en
ny växtsort eller hans rättsinnehavare en rätt som närmare anges i
konvenfionen.

Konventionen bygger på
principen om s.k. nafionell behandling. Detta innebär att en unionsstat är
skyldig att ge skyddsberättigade (fysiska eller juridiska personer) hemmahörande
i andra unionsstater samma rättigheter som lagstiftningen ger de egna
medborgarna (art. 3).

I
det följande lämnas en redogörelse för de viktigare ändringar i konventionen
som gjordes vid 1978 års diplomatiska konferens. För en mera ingående redogörelse
för konventionens innehåll hänvisas till prop. 1971:40 s. 24-27.

Unionsstaterna
får tillerkänna förädlaren den rätt som avses i konventionen genom en särskild
skyddsform eller genom patent. En unionsstat vars nationella lag medger skydd i
båda dessa former får emellertid tillämpa endast en av skyddsformerna på samma
växtsläkte eller växtart (art. 2). Denna bestämmelse har lämnats oförändrad.
Det förekommer emellertid i vissa stater (framför allt i USA) att skydd kan
meddelas för samma växtsläkte eller växtart både genom patent och genom en
särskild skyddsform. I USA meddelas sålunda skydd i form av patent för
växtsorter med vegetativ förökning och skydd genom en särskild skyddsform för
växtsorter med sexuell förökning. Vissa växtsorter förökar sig både sexuellt
och vegetativt. För att göra det möjligt för sådana stater att tillträda
konventionen togs vid 1978 års revision in en undantagsbestämmelse i art. 37.
Innebörden av denna bestämmelse är att en stat som före den 31 oktober 1979
beviljar skydd under båda dessa former för samma växtsläkte eller samma växtart
får fortsätta att göra detta, om denna stat när den undertecknar konventionen
eller deponerar sitt tillträdesinstrument gör förebehåll därom.'

I
art. 2 har också tagits in en uttrycklig bestämmelse om att en unionsstat får
begränsa tillämpningen av konventionen inom ett växtsläkte eller en växtart
till att avse växtsorter som har ett visst slags förökning eller en viss
slutlig användning.

Konvenfionen
är tillämplig på alla växtsläkten och växtarter (art. 4.1). Unionsstaterna
förbinder sig att vidta alla nödvändiga åtgärder för att efter hand fillämpa
konventionens bestämmelser på största möjliga antal växtsläkten och växtarter.
Enligt konventionen i dess ursprungliga lydelse skall en unionsstat när
konventionen träder i kraft för dess vidkommande tilläm-

'
En unionsstat som har gjort ett sådant förbehåll har rätt att tilllämpa de
patenter-barhetsvillkor och den skyddstid som föreskrivs i den statens
patentlagstiftning såvitt gäller de sorter som skyddas enligt den
lagstiftningen (art. 37.2).

Prop. 1981/82:136 14

pa
konventionen på åtminstone fem av de växtsläkten som finns upptagna på en lista
fill konventionen. Staterna förbinder sig vidare att tillämpa konventionen på
ytterligare växtsläkten som är upptagna på listan. Denna förbindelse innebär
att staterna skall tillämpa konventionen inom en tid av tre år på ytterligare
minst två växtsläkten, inom en tid av sex är på ytterligare minst fyra
växtsläkten och inom en tid av åtta år på alla växtsläkten på listan (art.
4.2).

När
listan gjordes upp togs hänsyn särskilt till förhållandena i Europa. Listan kom
därför att omfatta huvudsakligen arter som var lämpade för odling i länder med
tempererat klimat. Detta gjorde det svårt för länder i andra världsdelar att
fillträda konventionen. På grund härav slopades listan vid 1978 års revision.
Liksom tidigare är staterna skyldiga att tillämpa konventionen på ett visst
minsta antal växtsläkten eller växtarter, men staterna får fritt välja dessa
släkten eller arter. En unionsstat skall sålunda när konventionen träder i
kraft för vederbörande stat tillämpa den på åtminstone fem växtsläkten eller
växtarter. Vidare är staterna skyldiga att inom en tid av tre år från
ikraftträdandet tillämpa konventionen på sammanlagt minst tio växtsläkten
eller växtarter, inom en tid av sex år på sammanlagt minst 18 växtsläkten eller
växtarter och inom en tid av åtta år från ikraftträdandet på sammanlagt minst
24 växtsläkten eller växtarter (art. 4.2). UPOV:s råd har i konventionen
bemyndigats att på begäran av en stat minska det antal växtsläkten eller
växtarter som staten måste tillämpa konventionen på eller förlänga de
tidsfrister som nu har nämnts eller ge dispens i båda dessa avseenden. Hänsyn
skall därvid tas till de särskilda ekonomiska eller ekologiska förhållandena i
ifrågavarande stat (art. 4.4 och 4.5).

Eftersom
konvenfionen i 1978 års lydelse lämnar unionsstaterna frihet att avgöra för
vilka växtsläkten eller växtarter skydd kan erhållas i vederbörande stat antog
den diplomatiska konferensen en rekommendation av innebörd att varje unionsstat
skall sträva efter att ge möjlighet till skydd för alla de växtsläkten och
växtarter som är av väsentlig ekonomisk betydelse i den egna staten.

Unionsstaterna
får i ett avseende göra undantag från principen om nationell behandling. En
unionsstat som tillämpar konventionen på ett visst växtsläkte eller en viss
växtart får enligt 1978 års konventionstext begränsa rätten att få skydd till
medborgare i de unionsstater som tillämpar konventionen på detta växtsläkte
eller denna växtart och till fysiska och juridiska personer som har hemvist
eller säte i någon av dessa stater (art. 3.3). Enligt konventionen i dess
ursprungliga lydelse får en unionsstat göra sådan avvikelse från principen om
nationell behandling endast såvitt gäller växtsläkte eller växtart som inte
finns pä den till konventionen fogade listan (art. 4.4).

Omfattningen
av det skydd som växtförädlarrätten ger regleras i art. 5. Den rätt som
tillerkänns förädlaren innebär att hans tillstånd i förväg måste

Prop.
1981/82:136 15

inhämtas om någon vill framställa i och för yrkesmässig
avsättning, utbjuda eller yrkesmässigt försälja förökningsmaterial såsom
sådant av sorten. Vegetativt förökningsmaterial innefattar även hela plantor.
Förädla-rens rätt omfattar också plantor av prydnadsväxter eller delar av
sådana plantor, vilka normalt utnyttjas yrkesmässigt för andra ändamål än förökning,
i fall då de yrkesmässigt utnyttjas såsom förökningsmaterial för framställning
av prydnadsväxter eller snittblommor (art. 5.1). En unionsstat får genom
lagsfiftning i fråga om vissa växtsläkten eller växtarter tillerkänna
förädlaren en mera omfattande rätt än den som anges i art. 5.1. Särskilt
påpekas att ensamrätten får utsträckas ända till den yrkesmässigt försålda
produkten (art. 5.4).

I art. 5.1 gjordes inte någon ändring i sak genom 1978 års
revision. Den diplomatiska konferensen uttalade emellertid i en rekommendation
att den begränsning av skyddet som föreskrivs i art. 5.1 kan skapa särskilda
problem såvitt gäller vissa växtsläkten eller växtarter. Konferensen ansåg det
vara av stor betydelse att växtförädlarna hade möjlighet att skydda sina
intressen på ett effektivt sätt men framhöll samtidigt att det måste göras en
rättvis avvägning mellan förädlarnas och brukarnas intressen. Konferensen
rekommenderade konventionsstaterna att vidta lämpliga åtgärder för att
beträffande vissa växtsläkten eller växtarter ge en mera omfattande ensamrätt
än som anges i art. 5.1, i den mån detta var önskvärt för att skydda
förädlarnas berättigade intressen.

De allmänna förutsättningarna för att skydd skall kunna
erhållas anges i art. 6. Sålunda krävs att växtsorten är ny, dvs. att den genom
ett eller flera viktiga kännetecken tydligt kan skiljas från tidigare kända
växtsorter.' Vidare måste sorten vara likformig (homogen) och beständig
(stabil). Slutligen skall den erhålla en särskild benämning.

En ändring har också gjorts i art. 6.1 .b.i som innehåller
vissa bestämmelser om nyhetskravet. Enligt den nu gällande lydelsen av
konventionen får skydd inte medges för en sort om den, då ansökan om skydd ges
in i en unionsstat, med samtycke av förädlaren eller dennes rättsinnehavare har
utbjudits eller yrkesmässigt försålts i den staten. I denna bestämmelse har gjorts
den ändringen att en unionsstat i sin nationella lagstiftning får medge att
skydd erhålls, trots att sorten har före ansökningsdagen utbjudits eller
yrkesmässigt försålts i denna stat sedan högst ett år före ansökningsdagen.
Denna ändring gjordes för att tillgodose önskemål från främst USA, vars
lagstiftning innehåller en sådan reglering (s. k. period of grace).

Enligt konvenfionen i dess ursprungliga lydelse gäller
vidare att registrering av en växtsort inte fär ske, om sorten med samtycke av
förädlaren

' Enligt konventionen i dess nuvarande lydelse gäller att
en unionsstat kan begränsa nyhetskravet i art. 6 beträffande nyligen
framställda sorter som fmns när konventionen träder i kraft för den staten
(art. 35). I 1978 års konventionstext har denna bestämmelse ändrats till att
avse nyligen framställda sorter som fmns den dag då vederbörande stat för
första gången tillämpar konventionen på det växtsläkte eller den växtart till
vilken en viss sort hör (art. 38).

Propu 1981/82:136 16

eller
dennes rättsinnehavare har utbjudits eller yrkesmässigt försålts i annan stat
än den där registrering söks sedan mer än fyra år före dagen för ansökningen. I
1978 års konventionstext görs skillnad mellan å ena sidan vin, skogsträd,
fruktträd och prydnadsträd, däri inbegripet deras grundstammar, och å andra
sidan andra växtarter (art. 6.1.b.ii). Beträffande förstnämnda grupp har
fyraårsfristen förlängts Ull sex år medan fristen är oförändrad för övriga
växtarter, /inledningen till denna ändring är att de nu nämnda växtarterna (vin
och vissa träd) i regel växer långsamt och att det därför går ganska lång tid
innan förädlaren kan bedöma om den nya sorten är så värdefull att det finns
skäl att söka skydd i flera stater.

Den
som har gett in en ansökan om skydd för viss växtsort i en unionsstat har s.k.
prioritetsrätt, om han inom 12 månader därefter ger in en ansökan om skydd för
samma sort i en annan unionsstat. Prioritetsrätten innebär att den senare skall
anses ingiven den dag då den första ansökningen gavs in (art. 12.1). På denna
punkt har inte gjorts någon ändring. Sökanden har en frist på fyra år efter
utgången av prioritetstiden för att tillställa en unionsstat för vilken han har
begärt prioritet de kompletterande handlingar och det material som krävs enligt
den statens lagstiftning (art. 12.3). Även denna bestämmelse är oförändrad. I
1978 års konventionstext har emellertid gjorts det tillägget att denna stat får
kräva att de kompletterande handlingarna och materialet skall tillhandahållas
inom en skälig frist, om den ansökan som utgör grund för prioritetsyrkandet har
avslagits eller återkallats. När en ansökan har avslagits eller återkallats,
har vederbörande myndighet nämligen inte längre någon anledning att behålla de
handlingar och det material som sökanden har gett in. Om dessa handlingar och
detta material inte bevaras, har myndigheterna i andra unionsstater och tredje
man inte möjlighet att kontrollera om den ansökan för vilken prioritet begärs
faktiskt avser samma växtsort som den prioritetsgrundande ansökningen. Det
ansågs därför väsentligt att myndigheterna i de andra . stater i vilka skydd
söks har rätt att kräva att sökanden omgående ger in kompletterande handlingar
och material.

I
fråga om sortbenämningen finns detaljerade bestämmelser i art. 13. Sortbenämningen,
som är avsedd att vara sortens generiska beteckning, skall göra det möjligt att
identifiera den nya sorten. Enligt den ursprungliga konventionstexten får
sortbenämningen inte bestå av enbart siffror. Enligt 1978 års konventionstext
är detta däremot tillåtet, om det är allmänt tillämpad praxis för att beteckna
sorter. Särskilda föreskrifter ges för att säkerställa enhetliga
sortbenämningar i alla unionsstaterna. De nationella myndigheterna i
unionsstaterna iir skyldiga att registrera den benämning som sökanden har
föreslagit, om inte en stats myndighet finner att den föreslagna benämningen är
olämplig i vederbörande stat.

Art.
13 innehåller i sin ursprungliga lydelse ett antal bestämmelser rörande
förhållandet mellan sortbenämningar och varumärken. Dessa bestämmelser har
vållat svårigheter för vissa stater. I 1978 års konventions-

Prop.
1981/82:136 17

text finns inte någon reglering av förhållandet mellan
sortbenämningar och varumärken, utan denna fråga får regleras i nationell lag.
Unionsstaterna är emellertid skyldiga att se till att inga rättigheter i den
beteckning som har registrerats som sortbenämning hindrar den fria användningen
av denna benämning, och detta även efter det att skyddet har upphört (art.
13.1). Tredje mans äldre rättigheter påverkas inte (art. 13.4). Det är tillåtet
att, när en sort utbjuds ull försäljning eller säljs, till den registrerade
sortbenämningen foga ett varumärke eller en liknande beteckning. Om en sådan
beteckning tillfogas, skall sortbeteckningen likväl vara lätt att urskilja
(art. 13.8).

De traktaträttsliga och administrativa bestämmelserna i
1978 års konventionstext skiljer sig pä många punkter från motsvarande
bestämmelser i den ursprungliga lydelsen. Ändringarna har i allmänhet lett till
att växtför-ädlarrättskonvenfionen har bringats i överensstämmelse med andra
konventioner inom immaterialrätten som har utarbetats under senare år.

1978 års konventionstext träder i kraft en månad efter det
att minst fem stater har deponerat tillträdesinstrument under förutsättning att
minst tre av de stater som har tillträtt denna text redan tidigare var
medlemmar i unionen genom att ha tillträtt konventionen i dess ursprungliga
lydelse (art. 33.1)

Den reviderade konventionstexten innehåller också en
reglering av förhållandet mellan stater som är bundna av olika texter (art.
34.2). En unionsstat som inte är bunden av 1978 års text får sålunda genom
meddelande till UPOV:s generalsekreterare förklara att den kommer att tillämpa
1961 års text i förhållande till även de stater som är bundna av endast 1978
års text. En stat som är bunden av endast 1978 års text skall tillämpa den
texten gentemot en unionsstat som har avgivit sådan förklaring (art. 34.1). En
unionsstat som inte tillträder 1978 års text och inte avger en sådan förklaring
har inte något traktaträttsligt förhållande till de stater som blir medlemmar i
unionen genom att tillträda 1978 års text. Mellan tvä stater som båda är bundna
av endast 1961 års text men av vilka endast den ena tillträtt 1978 års text
gäller givetvis 1961 års text.

3 Sammanfattning av departementspromemorian

Det påpekas till en böljan i promemorian att den år 1978
genomförda revisionen av 1961 års konvention för skydd av
växtförädlingsprodukter hade till huvudsakligt syfte att underiätta för vissa
stater att tillträda konventionen. Det framhålls vidare att de sakliga
ändringarna är av begränsad omfattning.

I promemorian föreslås att Sverige tillträder 1978 års
konventionstext. För att så skall kunna ske fordras att växtförädlarrättslagen
ändras på några punkter så att den kommer att överensstämma med den reviderade
2 Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 136

Prop. 1981/82:136 18

konventionstexten.
I promemorian läggs fram förslag till sädana ändringar. Promemorian innehåller
också en del andra förslag. Sålunda förordas att skyddstiden för växtsorter
förlängs från nuvarande 15 eller, beträffande vissa växtsorter, 18 år till 20
år. Vidare föreslås en mindre ändring av kraven på de benämningar som skall
registreras för skyddade växtsorter. I promemorian läggs också fram förslag
till lagändringar som syftar till att anpassa växtförädlarrättslagen till den
nya regeringsformen.

4
Frågan om Sveriges tillträde till 1978 års konventionstext

Departementspromemorians
förslag att Sverige snarast tillträder 1978 års konventionstext av
växtförädlarrättskonventionen har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av
remissinstanserna. Ingen remissinstans har uttalat sig mot ett svenskt
tillträde till konventionstexten.

1978
års revision av växtförädlarrättskonvenUonen innebär inte några ändringar i de
grundläggande principerna i konventionen och inte heller några ändringar av
större saklig betydelse. Som tidigare har nämnts var syftet med revisionen av
konventionen att underlätta för vissa stater som inte hade ansett sig kunna
tillträda konventionen i dess ursprungliga lydelse att göra detta. Av denna
anledning genomfördes vissa sakliga ändringar. Vidare gjordes vissa mindre
ändringar som erfarenheterna av konventionens tillämpning hade visat vara
önskvärda. Slutligen genomfördes vissa ändringar i de traktaträttsliga och
administrativa bestämmelserna för att bringa dem i överensstämmelse med andra
konventioner inom immaterialrätten som har utarbetats under senare är. Den
reviderade konventionstexten trädde i kraft den 8 november 1981.

De
ändringar som gjordes för att underlätta för utomstående stater att tillträda
konventionen är i huvudsak följande.

Enligt
konventionen i dess ursprungliga lydelse måste konventionsstaterna tillämpa
konventionen på etL visst minsta antal växtsläkten som finns upptagna på en
lista som är fogad till konventionen och som huvudsakligen tar upp arter som är
lämpade för odling i länder med tempererat klimat. För att undanröja de
svårigheter som detta skapar för länder i andra världsdelar att tillträda
konventionen har listan slopats. Staterna är dock fortfarande skyldiga att
tillämpa konventionen på ett visst minsta antal växtsläkten eller växtarter,
men staterna får fritt välja dessa släkten eller arter.

Enligt
konventionen i dess ursprungliga lydelse får en stat som medger skydd både
genom en särskild skyddsform och genom patent tillämpa endast en av
skyddsformerna på samma växtsläkte eller växtart. Vissa stater, framför allt
USA, medger dock att både patent och växtförädlarrätt i vissa fall meddelas för
samma växtsläkte eller växtart. För att göra det möjligt för stater med ett
sådant system att tillträda konventionen ges

Prop. 1981/82:136 19

dessa
stater rätt att även i fortsättningen tillämpa båda skyddsformerna på samma
växtsläkte eller växtart.

Genom
1978 års konventionstext ges en unionsstat möjlighet att anse nyhetskravet
uppfyllt trots att en sort har utbjudits eller yrkesmässigt försålts i den
staten under högst ett är före den dag dä ansökan om skydd görs (s.k. period of
grace).

Slutligen
har gjorts vissa uppmjukningar i regleringen rörande sortbenämningar.

De
ändringar som nu har behandlats innebär att staterna ges vissa valmöjligheter.
Detta medför givetvis att rättslikheten mellan unionsstaterna kan komma att
minska. Från svensk synpunkt måste detta anses vara en nackdel. Uppmjukningen
av konventionen på dessa punkter har dock bedömts nödvändig för att kunna få en
större krets stater att tillträda konvenfionen. I viss mån har detta syfte
redan uppnåtts, eftersom USA och Nya Zeeland har tillträtt den reviderade
konventionstexten. Även andra utomeuropeiska stater som är viktiga när det
gäller utbyte av förökningsmaterial har uttalat starkt intresse för den
reviderade konventionen, t. ex. Australien och Kanada. Enligt min uppfattning
uppväger den ökade anslutningen till konventionen väl den nyss redovisade
nackdelen. Det måste ocksä vara ett svenskt intresse att
växtförädlarrättskonventionen får största möjliga anslutning av stater i vilka
växtförädling bedrivs. Jag föreslår alltså att Sverige snarast tillträder 1978
års konventionstext.

5
Allmän motivering till den föreslagna lagstiftningen

5.1
Inverkan på den svenska lagstiftningen av 1978 års konventionsändringar

De
ändringar som 1978 års konventionstext innebär i förhållande till
växtförädlarrättskonventionen i dess ursprungliga lydelse föranleder överväganden
om författningsändringar endast pä ett fåtal punkter. Det är fallet beträffande
vissa frågor rörande reciprocitet och nyhetskravets innebörd, regleringen av
växtsortbenämningar samt frågan om växtsortnämndens möjlighet att infordra
ytterligare handlingar och material i det svenska ansökningsärendet när
prioritet begärs från en tidigare ansökan i utlandet.

Reciprocitet

Unionsstaterna
får i ett avseende göra undantag från den enligt konventionen eljest gällande
principen om nationell behandling, dvs. att en unionsstat är skyldig att ge
skyddsberättigade (fysiska eller juridiska personer) hemmahörande i andra
unionsstater samma rättigheter som den ger de egna medborgarna. En unionsstat
som tillämpar konventionen på ett visst växtsläkte eller en viss växtart får
nämligen enligt 1978 års konventionstext begränsa rätten att få skydd till
medborgare i de unionsstater som

Prop. 1981/82:136 20

tillämpar
konventionen på detta växtsläkte eller denna växtart och till fysiska och
juridiska personer som har hemvist eller säte i någon av dessa stater (art.
33). Enligt konventionen i dess ursprungliga lydelse får en unionsstat göra
sådan avvikelse frän principen om nationell behandling endast såvitt gäller ett
växtsläkte eller en växtart som inte finns upptagen på den till konventionen
fogade listan (art. 4.4).

När
Sverige skall tillträda 1978 års konventionstext uppkommer enligt promemorian
frågan om Sverige för skydd bör kräva reciprocitet, dvs. ge rättssubjekt i
andra unionsstater möjlighet att få skydd i Sverige endast för växtsläkten och
växtarter där skydd kan erhållas i vederbörande sökandes hemland. Motsvarande
fråga uppkom redan när Sverige skulle tillträda växtförädlarrättskonventionen i
dess ursprungliga lydelse. Föredragande departementschefen ansåg då att
reciprocitet inte borde krävas. Han anförde att, om en växtart som inte fanns
på listan hade inordnats i det svenska systemet, det inte borde krävas att
svenska förädlare åtnjöt skydd för samma art i en främmande stat för att
förädlare från denna stat skulle kunna få rättsskydd för sorter inom arten häri
landet (prop. 1971:40 s. 91). Något allmänt krav på reciprocitet ställs därför
inte upp i 2 § växtförädlarrättslagen, som behandlar möjligheten för förädlare
i annan konventionsstat att få skydd i Sverige.

Genom att listan över de
växtsläkten för vilka skydd obligatoriskt måste ges i unionsstaterna har
slopats föreligger risk för att olika unionsstater kommer att skydda olika
växtsläkten och växtarter. En sådan utveckling är sannolik särskilt med hänsyn
till att stater från områden med olika klimat kommer att tillhöra unionen.
Enligt promemorian synes det dock inte finnas någon anledning att gå ifrån det
ställningstagande som gjordes när växtförädlarrättslagen antogs. Sverige bör
därför enligt promemorian inte utnyttja möjligheten att kräva reciprocitet i
det avseende som nu behandlas. I promemorian uttalas emellertid att det finns
anledning att på nytt ta upp frågan, om det skulle visa sig att andra stater
kommer att ställa krav på reciprocitet när det gäller svenska sökande.

Reciprocitetsfrägan
har inte berörts av någon remissinstans. För egen del instämmer jag i vad som
har anförts i promemorian i denna fråga. Jag anser sålunda att Sverige inte bör
utnyttja möjligheten att kräva reciprocitet när det gäller de växtsläkten och
växtarter för vilka skydd kan erhållas.

Nyhetskravet

Genom
1978 års revision har innebörden av nyhetskravet ändrats i två avseenden.
Enligt konventionen i dess ursprungliga lydelse fär registrering av en växtsort
inte ske, om sorten med samtycke av förädlaren eller dennes rättsinnehavare har
utbjudits eller yrkesmässigt försålts i annan stat än den där registrering söks
sedan mer än fyra år före dagen för ansökningen. Motsvarande bestämmelse finns
i 3 § tredje stycket växtförädlarrättslagen. 1978 års konventionstext gör
skillnad mellan å ena sidan

Prop. 1981/82:136 21

vin,
skogsträd, fruktträd och prydnadsträd (däri inbegripet deras grundstammar) och
å andra sidan andra växtarter (art. 6.1.b.ii). Beträffande förstnämnda grupp
har fyraårsfristen förlängts till sex år, medan fristen är oförändrad för
övriga växtarter. I promemorian föreslås att den svenska lagstiftningen
anpassas till konventionen pä denna punkt.

Promemorians
förslag till förlängning av fyraårsfristen har inte berörts av någon
remissinstans.

Om
Sverige skall tillträda 1978 års konventionstext, måste fyraårsfristen i 3 §
tredje stycket växtförädlarrättslagen förlängas för vin, skogsträd, fruktträd
och prydnadsträd (däri inbegripet deras grundstammar). Jag kan för egen del
inte finna att en sådan förlängning skulle ge upphov till några svårigheter för
svensk del.

Enligt
konventionen i dess ursprungliga lydelse innebär nyhetskravet ocksä att en
växtsort för att få skydd i en unionsstat inte får med samtycke av förädlaren
eller dennes rättsinnehavare ha utbjudits eller yrkesmässigt försålts i denna
stat före ansökningsdagen. Konventionens reglering har på denna punkt ändrats
genom 1978 års konventionstext så att en unionsstat i sin nationella
lagstiftning får medge att skydd erhålls, trots att sorten har före
ansökningsdagen utbjudits eller sålts i denna stat sedan högst ett år före
ansökningsdagen (s.k. period of grace). Denna ändring gjordes som tidigare har
nämnts för att tillgodose önskemål frän främst USA, vars lagstiftning
innehåller en sådan reglering. Det finns enligt promemorian inte någon
anledning att i svensk rätt mjuka upp nyhetskravet på detta sätt. I promemorian
uttalas att den nu behandlade ändringen i konvenUonen därför inte bör föranleda
någon ändring i den svenska lagstiftningen.

Inte
heller denna fråga har behandlats av remissinstanserna. Jag ansluter mig till
promemorians förslag även i detta avseende. Jag föreslår därför att någon
ändring av nyhetskravet inte görs i svensk rätt.

Sortbenämningar

1978
års revision innebär också att regleringen i art. 13 beträffande
sortbenämningar har ändrats. Dessa ändringar skall här behandlas i endast ett
avseende. Enligt den ursprungliga konventionstexten får sortbenämningen inte
bestå av enbart siffror. Enligt 1978 års konventionstext är däremot en
sortbenämning som består av enbart siffror tillåten, om detta är allmänt
tillämpad praxis för att beteckna sorter.

I 8
§ andra stycket växtförädlarrättslagen föreskrivs att en sortbenämning inte
fär godtas om den består av enbart siffror. I tredje stycket ges emellertid
regeringen möjlighet att under förutsättning av ömsesidighet förordna att
sortbenämningar, som har registrerats eller sökts registrerade i en främmande
stat, skall utan hinder av vad nyss har sagts registreras i Sverige, om det
inte föreligger synnerliga skäl mot detta. En föreskrift av denna innebörd
finns i 13 § växtförädlarrättskungörelsen.

Det
kan enligt promemorian inte anses vara fast praxis i Sverige att

Prop. 1981/82:136 22

beteckna
växtsorter med en sortbenämning som består av enbart siffror. Däremot
förekommer sådan praxis i en del andra konventionsstater när det gäller majs
och vissa grundstammiar till vin och fruktträd. Regleringen i 13 §
växtförädlarrättskungörelsen ger visserligen statens växtsortnämnd tillräckliga
möjligheter att godta en sortbenämning som består enbart av siffror, om
benämningen avser en sort beträffande vilken sådan praxis föreligger utomlands och
benämningen har tidigare registrerats eller sökts registrerad i annan
konventionsstat än Sverige. Skulle däremot en benämning inte ha fidigare
registrerats eller sökts registrerad för sorten utomlands, ger gällande rätt
inte statens växtsortnämnd någon möjlighet att registrera en sortbenämning som
består av enbart siffror även om det utomlands är fast praxis att beteckna
sorten pä detta sätt. Det synes visserligen inte föreligga anledning att
uppmuntra utnyttjandet av sortbenämningar som består av enbart siffror. För
att svensk rätt skall överensstämma med den reviderade konventionstexten torde
det dock enligt promemorian vara nödvändigt att ändra 8 §
växtförädlarrättslagen sä att växtsortnämnden fär godta en sortbenämning som
består av enbart siffror, om det är fast praxis att beteckna sorten på detta
sätt.

Denna
fråga berörs i ett av remissyttrandena. Statens växtsortnämnd anför att det
inte är praxis i Sverige att beteckna växtsorter med en sortbenämning som
består av enbart siffror. Enligt nämnden är dylik praxis utomlands begränsad
till majs, sorghum och grundstammar av fruktträd, och införandet av den
föreslagna regeln skulle därför i praktiken komma att avse endast sorter av
dessa två arter samt vissa grundstammar. Nämnden framhåller vidare att
tillämpningen av regeln blir än snävare, eftersom redan enligt gällande rätt en
sådan sortbenämning skulle godtas om den förut har godkänts i ett annat land.
Nämnden anför att den föreslagna regeln skulle bli tillämplig endast i sådana
fall dä ansökan om växtförädlarrätt görs i Sverige som första land i fråga om
en sort av dessa två mindre vanligt förekommande växtslag eller i fråga om
vissa grundstammar. Nämnden tillstyrker dock förslaget, även om den föreslagna
regeln enligt nämnden kommer att få ingen eller ringa betydelse.

Jag
instämmer i vad statens växtsortnämnd har anfört rörande de fall i vilka den
föreslagna regeln skulle bli tillämplig. Som nämnden har påpekat skulle denna
regel få ringa praktisk betydelse. Den föreslagna ändringen torde dock vara
nödvändig för att få överensstämmelse mellan svensk rätt och den reviderade
konventionstexten. Jag föreslår därför att 8 § växtförädlarrättslagen ändras i
enlighet med vad som föreslås i promemorian.

Handlingar
och material i ansökningsärenden

I
promemorian anförs ocksä att 1978 års konventionsrevision föranleder en ändring
i 8§ andra stycket 2 växtförädlarrättskungörelsen. I denna bestämmelse
föreskrivs att sökanden för att komma i åtnjutande av prioritet skall inom
viss frist ge in de ytterligare handlingar och det material som

Prop. 1981/82:136 23

behövs
för prövningen av prioritetsfrägan. Bestämmelsen grundas på konventionens
artikel 12.3. Denna artikel har ändrats i 1978 års konventionstext. I fråga om
ändringens innebörd och skälet för denna hänvisas till avsnitt 2.2. I
promemorian föresläs motsvarande ändring i 8§ andra stycket
växtförädlarrättskungörelsen. Efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet
vill jag uttala att avsikten är att motsvarande ändring skall göras i 8§ andra
stycket växtförädlarrättskungörelsen. Växtsortnämnden bör nämligen ges
möjlighet att omgående kräva in de ytterligare handlingar och det material som
behövs när den prioritetsgrundande ansökningen har återkallats eller
avslagits.

5.2
Skyddstidens längd

Frågan
om skyddstidens längd berörs inte av 1978 års revision av växtförädlarrättskonventionen.
Denna fråga har emellertid aktualiserats av W Weibull AB och Svalöf AB, som i
en gemensam skrivelse till statens växtsortnämnd hemställt att skyddstiden för
alla jordbruks- och trädgårdsväxter förlängs till 20 år.

Enligt
växtförädlarrättslagen kan växtförädlarrätt upprätthållas under högst 15 är.
För vin, fruktträd och deras grundstammar, skogsträd och prydnadsträd är den
längsta skyddstiden dock 18 år. Skyddstiden räknas från ingången av året efter
det dä beslutet om registrering av sorten vann laga kraft. De skyddstider som
anges i växtförädlarrättslagen är desamma som de minimitider som föreskrivs i
konventionen.

En
undersökning av gällande rätt i övriga unionsstater visar emellerfid att de
flesta unionsstaterna har skyddstider som är längre än de som gäller i Sverige.
Danmark, som tidigare har haft samma skyddstider som Sverige, har år 1981
genomfört vissa förlängningar. Där gäller numera en 20-årig skyddstid för växtsorter
med sexuell förökning. För plantor med vegetativ förökning tillämpas i Danmark
en 15-årig skyddstid utom såvitt gäller potatis, som har en 25-årig skyddstid,
och såvitt gäller skogsträd, fruktträd och prydnadsväxter, för vilka
skyddstiden är 18 år. I Belgien, Frankrike, Förbundsrepubliken Tyskland,
Nederländerna och Schweiz tillämpas för lantbruksväxter, köksväxter och
prydnadsväxter en 20-årig skyddstid. Fruktträd och skogsträd samt humle och
potatis har i dessa länder en 25-årig skyddstid. För bärbuskar gäller en
20-årig eller i vissa fall en 25-årig skyddstid. I Storbritannien gäller som
huvudregel en 15-årig skyddsfid, men ett 25-årigt skydd tillämpas för fruktträd
och skogsträd och ett 20-ärigt för vissa bärbuskar och prydnadsväxter. I Italien
gäller också som huvudregel en skyddstid på 15 år, men för vin, skogsträd och
fruktträd tillämpas en 30-årig skyddstid. I USA gäller förhållandevis korta
skyddstider, för växtsorter med vegetativ förökning 17 år från ansökningsdagen
och för växter med sexuell förökning 18 år från beslutet att meddela skydd.

När
växtförädlarrättslagen infördes diskuterades skyddstidens längd in-

Prop. 1981/82:136 24

gående.
I det utredningsförslag som låg till grund för lagstiftningen angavs
skyddstiden i växtförädlarrättslagen till 15 år eller, såvitt gäller fruktträd,
skogsträd, prydnadsträd och vin, 18 år. Utredningen föreslog emellertid att
regeringen skulle bemyndigas att i fråga om visst växtsläkte eller viss växtart
förordna om längre skyddstid, dock högst 25 år. Slutligen föreslog utredningen
att regeringen med stöd av detta bemyndigande skulle i växtförädlarrättskungörelsen
generellt utöka skyddstiderna för fruktträd, prydnadsträd, vin och potatis
till 25 år samt för övriga växtarter till 20 år.

I propositionen anförde
föredragande departementschefen att för skyddstiderna 20 resp. 25 år talade att
dessa tider gällde i Frankrike, Förbundsrepubliken Tyskland och Nederländerna.
Emellertid hade utredningen enligt hans mening inte anfört övertygande belägg
för att skyddstiderna i Sverige borde vara längre än de 15 resp. 18 år som
konventionen krävde som minimum. Han betonade att man borde iaktta stor
försiktighet när det gällde att införa en helt ny immaterialrättslig ensamrätt
och inte göra denna rätt mera vidsträckt än vad som bedömdes som oundgängligen
nödvändigt. Mot fördelarna för förädlingsföretagen att ha långa skyddstider
måste enligt hans mening vägas önskemålen från allmän synpunkt att
förädlingsresultaten inom rimlig tid ställdes till allmänhetens fria förfogande.
Han ansåg att man inte kunde helt bortse från att förhållandevis begränsade
skyddstider kunde stimulera företagen att relativt snabbt få fram nya
skyddsvärda sorter. Av dessa skäl föreslog han att skyddstiderna skulle
bestämmas i enlighet med konventionens minimikrav. Han tillade emellertid att
frågan om skyddstidens längd borde kunna omprövas då erfarenhet hade vunnits av
hur systemet verkade. Om enhetliga längre tider skulle komma att rekommenderas
pä ett internationellt plan, var detta enligt hans mening en omständighet som
måste tillmätas stor vikt (prop. 1971:40 s. 79).

Några
internationella rekommendationer om en enhetlig skyddstid har inte antagits. Av
vad som har anförts i det föregående framgår emellertid att de flesta av UPOV:s
medlemsstater tillämpar längre skyddstider än Sverige. I allmänhet gäller en
skyddstid på 25 år för fruktträd och skogsträd och en 20-ärig skyddstid för
övriga växtsläkten och växtarter. Dessa skyddstider har alltså bedömts skäliga
i de flesta unionsstater.

I
promemorian föreslås att skyddstiden bestäms till 20 är för alla växtsläkten
och växtarter. Promemorians förslag har uttryckligen tillstyrkts av Svea
hovrätt, statens växtsortnämnd. Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Svenska
lantmännens riksförbund (SLR), W Weibull AB och Trädgårdsnäringens riksförbund
(TRF). Stacens växtsortnämnd påpekar särskilt att ett flertal av UPOV:s
medlemsstater har en längre skyddstid än den minimitid på 15 år som
konventionen föreskriver och att Sverige även efter den föreslagna förlängningen
av skyddstiden till 20 år torde komma att tillhöra de länder som tillämpar den
kortaste skyddstiden.

Näringsfrihetsombudsmannen
(NO) ställer sig däremot tveksam till för-

Prop. 1981/82:136 25

slaget
i denna del. Han uttalar att den föreslagna förlängningen av skyddstiden
förefaller omofiverad i ett läge där man nationellt och internationellt ökar
ansträngningarna för att motverka olika former av konkurrensbegränsning. NO
hänvisar också till det tidigare omnämnda yttrandet av föredragande departementschefen
i prop. 1971:40 s. 79 och påpekar att några internationella rekommendationer om
förlängning av skyddsfiderna inte har antagits.

För
egen del vill jag anföra följande.

När
skyddstidens längd skall bestämmas bör enligt min mening utgångspunkten vara
att tiden skall vara sä lång att förädlaren är i stånd att under normala
förhållanden få igen sina kostnader för utveckling av den nya sorten och
därjämte en skälig vinst för sitt förädlingsarbete. Skyddstiden bör å andra
sidan inte vara längre än vad som är nödvändigt för att uppnå detta syfte. För
de flesta sorter för vilka skydd söks i Sverige torde de skyddstider som nu
gäller vara tillräckliga. Man kan emellertid inte bortse ifrån att
skyddstiderna ibland är otillräckliga. Vissa sorter har stort värde för
folkhushållet under lång tid, 20 år eller därutöver. Det är dyrbart för
förädlarna att vidmakthålla en sort. När det gäller vissa arter krävs nämligen
stort arbete för att kontinuerligt ta fram nytt förökningsmaterial av den sort
för vilken växtförädlarrätt har beviljats. För att en förädlare skall ha
ekonomiskt intresse av att upprätthålla en sort under längre tid måste han
därför fä intäkter som täcker hans kostnader för att upprätthälla sorten. Vad
som nu har sagts gäller t. ex. i hög grad en för folkhushållet så viktig
växtart som potatis. Mot bakgrund härav torde en viss förlängning av de nu
gällande skyddstiderna vara motiverad.

Det
allmänna intresset att ge förädlarna ekonomiskt utbyte av att upprätthålla
växtsorter som är värdefulla för folkhushållet är givetvis störst när det
gäller lantbruksväxter. Jag anser att en förlängning av skyddstiden för dessa
växter från 15 år till vad som i allmänhet gäller för dessa växtarter i UPOV:s
medlemsstater, 20 år, är påkallad. Även om behovet av en förlängning inte är
lika stort när det gäller trädgårdsväxter, finns det enligt min mening inte
skäl att ha en kortare skyddstid för dessa växter än för lantbruksväxter. Träd
och vin har redan i gällande rätt en längre skyddstid än övriga växtarter, 18 år.
Detta beror på att det vanligen tar lång tid att framställa förökningsmaterial
av träd. I övriga unionsstater är skyddstiden för träd och vin i tegel 25 år.
En förlängning av skyddstiden bör dock göras med viss försiktighet. Enligt min
mening måste en skyddstid pä 20 år även för träd och vin ge förädlaina ett
rimligt skydd.

På
grund av vad sålunda har anförts föreslär jag att skyddstiden bestäms till 20
är för alla växtsläkten och växtarter.

Vid
en förlängning av skyddstiden uppkommer frågan hur man bör behandla växtsorter,
för vilka beslut om registrering har meddelats före lagändringens
ikraftträdande. När giltighetstiden för patent år 1978 förlängdes från 17 till
20 är infördes särskilda övergångsbestämmelser. Den

Prop.
1981/82:136 26

längre giltighetstiden kom i princip att gälla beträffande
redan meddelade patent. Det ansågs emellertid att en föriängning av patenttiden
kunde vara obillig mot licenstagare, vars licens endast sträckte sig till
utgången av den kortare giltighetstiden, eller mot annan som hade vidtagit
väsentliga åtgärder för att utnyttja den patentskyddade uppfinningen sedan
patenttiden hade gått ut. På grund härav föreskrevs att den längre patenttiden
skulle gälla endast i fråga om patent för vilka vid lagändringens
ikraftträdande återstod minst fem år av den kortare giltighetstiden. Detta
ansågs utgöra en rimlig avvägning som gav berörda parter tid att anpassa sig
till det nya rättsläget.

Även vid en förlängning av skyddstiden i
växtförädlarrättslagen bör beaktas behovet att ge berörda parter en skälig
anpassningstid. Det är emellertid att märka att växtförädlarrättslagen trädde i
kraft den 1 juli 1971 och att beslut om registrering av skydd för nya sorter
inte började meddelas förrän under är 1972. Man torde kunna utgå från att de
föreslagna lagändringarna träder i kraft under år 1982. Eftersom skyddstidens
längd räknas frän ingången av året efter det då beslutet om registrering vann
laga kraft, återstår sålunda vid ikraftträdandet minst fem år av skyddstiden
även för de först registrerade växtsorterna. För vissa äldre sorter meddelades
visserligen beslut om registrering redan är 1971. För dessa sorter kvarstår
sålunda vid ikraftträdandet minst fyra år. I promemorian anförs att någon
övergångsreglering inte behövs beträffande förlängningen av skyddstiden. Denna
fråga har inte berörts under remissbehandlingen.

Jag instämmer i vad som anförs i promemorian pä denna
punkt. Någon övergångsreglering beträffande förlängningen av skyddstiden behövs
inte enligt min mening. Jag föreslär därför att förlängningen av skyddstiden
till 20 år skall gälla även för sådana växtsorter för vilka växtförädlarrätt
har beviljats innan lagändringen träder i kraft.

5.3 Ändringar av konstitutionella skäl

Som tidigare nämnts (avsnitt 2.1) har regeringen
bemyndigats att i vissa avseenden reglera växtförädlarrättslagens
tillämpningsområde. Detta är fallet när det gäller växtförädlarrättens objekt,
dvs. vilka växtsorter som kan skyddas, och rättens subjekt, dvs. vem som kan få
växtförädlarrätt.

Växtförädlarrättens objekt

I fråga om växtförädlarrättens objekt föreskrivs sålunda i
I § växtförädlarrättslagen att lagen är tillämplig på växtsorter tillhörande
sådant växtsläkte eller sådan växtart som regeringen bestämmer. Dessa
växtsläkten och växtarter anges i en bilaga till växtförädlarrättskungörelsen.
Bilagan omfattar f. n. 93 släkten och arter.

I promemorian anförs att det inte torde vara förenligt med
kraven pä lagform i 8 kap. 2 § regeringsformen att låta regeringen avgränsa
växtföräd-

Prop. 1981/82:136 27

larrättslagens
tillämpningsområde i ett så väsentligt avseende. Växtförädlarrättens objekt
bör därför enligt promemorian regleras direkt i lagen. Detta innebär enligt
promemorian att bilagan bör flyttas från kungörelsen till lagen.

Promemorians förslag i
detta avseende har kritiserats under remissbehandlingen. Svea hovrätt anför
sålunda att bestämmelserna i 8 kap. 2§ regeringsformen inrymmer svåra
tolkningsfrågor, varför en närmare analys hade varit önskvärd liksom
synpunkter på de praktiska konsekvenserna av förslaget. Hovrätten framhåller
att förteckningen över skyddade växtarter kan väntas bli föremål för ändringar
även i framtiden. Vidare kan enligt hovrätten förutses att smärre korrigeringar
kan behöva göras i förteckningen, bl.a. beträffande latinska namn på arter.
Även statens växtsortnämnd, lantbruksstyrelsen, statens utsädeskontroll och
Svenska patentombudsföreningen har liknande synpunkter.

För
egen del vill jag först uttala att jag har förståelse för vad vissa
remissinstanser har påpekat om att den föreslagna ordningen ter sig mindre
smidig än den nuvarande. Jag instämmer emellertid i vad som har anförts i
promemorian om att det inte är förenligt med kraven pä lagform i 8 kap. 2 §
regeringsformen att låta regeringen avgränsa lagstiftningens tillämpningsområde
i ett så väsentligt avseende som när det gäller vilka växtsorter som skall
skyddas. Jag har ocksä kommit till slutsatsen att det inte är möjligt att
avgränsa lagstiftningens tillämpningsområde genom någon allmän beskrivning av
de växtsorter som skall skyddas. Olägenheterna av att ha förteckningen i lagen
bör inte heller överdrivas. Bilagan till kungörelsen har ändrats endast vid två
tillfällen sedan år 1971.

Sammanfattningsvis
anser jag alltså att växtförädlarrättens objekt måste regleras direkt i
växtförädlarrättslagen genom att bilagan flyttas frän kungörelsen till lagen.

Växtförädlarrättens
subjekt

Växtförädlarrättslagen
innehåller ocksä vissa begränsningar när det gäller växtförädlarrättens
subjekt. Sådan rätt kan erhållas av förädlare som har framställt en växtsort i
Sverige eller av deras rättsinnehavare. Beträffande sorter som har framställts
utomlands får sådan rätt förvärvas av den som är svensk medborgare eller har
hemvist i Sverige eller av sådan förädlares rättsinnehavare (2 § första och
andra styckena). Någon ändring i dessa bestämmelser behövs inte av
konstitutionella skäl.

Regeringen
har emellertid i lagen bemyndigats att under vissa förutsätt ningar förordna
att växtförädlarrätt får förvärvas för sorter som har framställts utomlands av
annan än den som är svensk medborgare eller har hemvist i Sverige. Sådant
förordnande får enligt lagen meddelas i den mån det är nödvändigt för att
Sverige skall uppfylla sina förpliktelser enligt en överenskommelse med annan
stat. Förordnande får ocksä meddelas i annat fall under förutsättning av
ömsesidighet eller om det är av betydande

Prop. 1981/82:136 28

allmänt
intresse (2 § tredje stycket). Förordnanden i detta avseende finns i 2§
växtförädlarrättskungörelsen. Enligt kungörelsen lar sålunda växtförädlarrätt
förvärvas ocksä av förädlare som har framställt en växtsort i en främmande stat
som är ansluten till 1961 års växtförädlarrättskonvention eller av deras
rättsinnehavare. Enligt kungörelsen får växtförädlarrätt vidare förvärvas av
förädlare som är medborgare i eller har hemvist i en konventionsstat och som i
annat fall har framställt en växtsort utomlands. Detsamma gäller beträffande
sådana förädlares rättsinnehavare. Något förordnande i de övriga fall som anges
i 2 § tredje stycket växtförädlarrättslagen har inte meddelats.

I
promemorian anförs att det inte heller torde vara förenligt med reglerna i
regeringsformen om normgivningskompetensen att till regeringen delegera rätten
att avgränsa lagens tillämpningsområde när det gäller växtförädlarrättens
subjekt. Också i detta hänseende måste enligt promemorian en reglering ske i
lag. I promemorian föreslås därför att bemyndigandena i 2§ tredje stycket
växtförädlarrättslagen upphävs och att de bestämmelser som f. n. finns i 2§
växtförädlarrättskungörelsen flyttas till lagen. Det kan däremot enligt
promemorian inte anses lämpligt att i lagen ta upp direkt tillämpliga regler
som svarar mot det nuvarande bemyndigandet för regeringen att förordna om att
växtförädlarrätt får meddelas i andra fall under förutsättning av ömsesidighet
eller om det är av betydande allmänt intresse.

Promemorians
förslag att de nuvarande bemyndigandena i 2 § tredje stycket
växtförädlarrättslagen till viss del skall ersättas av en direkt tilllämplig
lagbestämmelse genom att de bestämmelser som f. n. fmns i 2 §
växtförädlarrättskungörelsen flyttas till växtförädlarrättslagen har inte mött
några invändningar under remissbehandlingen. Jag delar den uppfattning som
framförs i promemorian att växtförädlarrättens subjekt måste regleras i lag.
Jag godtar också promemorieförslaget på denna punkt.

Att
förslaget i promemorian i övrigt saknar motsvarighet till nuvarande 2 § tredje
stycket växtförädlarrättslagen har emellertid kritiserats av flera
remissinstanser.

Svea
hovrätt anför sålunda att det nuvarande bemyndigandet i 2§ tredje stycket
växtförädlarrättslagen avser sorter som har framställts av utländska förädlare
i länder som inte är anslutna till växtförädlarrättskonventionen. Hovrätten
påpekar att enligt uttalande av departementschefen vid lagens tillkomst
regeringens dispensrätt är begränsad till att avse endast sorter som har stort
intresse för svensk växtodling och konsumtion (prop. 1971:40 s. 91). Hovrätten
anser att med denna begränsning, som bör klart anges i lagen, det skulle kunna
hävdas att ett bemyndigande för regeringen att ge dispens är att bedöma som en
verkställighetsföreskrift enligt 8 kap. 13 § regeringsformen. Spörsmålet bör
enligt hovrättens mening övervägas ytterligare.

Statens
växtsortnämnd, Lantbrukarnas riksförbund och Svenska länt-

Prop. 1981/82:136 29

männens
riksförbund anser att man i promemorian inte tillräckligt har uppmärksammat
önskvärdheten av att kunna utbyta förädlingsmaterial med länder som av olika
skäl inte har anslutit sig till konventionen. Växtsortnämnden har tillagt att
det f. n. föreligger nio ansökningar om registrering av pelargoner, som har
framställts i Tyska Demokratiska Republiken, vilka ansökningar kan beviljas
skydd endast efter dispens med stöd av bestämmelsen om betydande allmänt
intresse.

Med
anledning av denna kritik vill jag för egen del anföra följande. I den nu
gällande bestämmelsen i 2 § tredje stycket växtförädlarrättslagen bemyndigas
regeringen att meddela förordnande om växtförädlarrätt under förutsättning av
ömsesidighet eller om det är av betydande allmänt intresse. Promemorians
förslag innebär att denna möjlighet skulle falla bort.

Såsom
flera remissinstanser har framhållit skulle emellertid promemorieförslaget i
denna del medföra en försämring för svenska intressen i förhällande till vad
som nu gäller. Det kan nämligen tänkas uppkomma fall där en utländsk förädlare
utan anknytning till någon konventionsstat inte vill ställa en växtsort fill
svenska odlares förfogande, om han inte fär växtförädlarrätt här i landet. Om
det skulle vara fråga om en sort som är av stort intresse för svensk
folkförsörjning eller för den svenska växtodlingen, skulle icke obetydliga
nackdelar kunna uppstå för värt land. Det är därför enligt min mening i hög
grad önskvärt att även i framtiden ha en ordning som gör det möjligt för
utländska förädlare att i sädana fall få växtförädlarrätt i Sverige.

Enligt
min mening bör det åsyftade resultatet kunna uppnås genom att det nuvarande
bemyndigandet också i det nu berörda hänseendet ersätts med en direkt
tillämplig lagregel. Såsom har anförts i promemorian kan det dock inte anses
lämpligt att ge denna regel ett innehåll som helt svarar mot det nuvarande
bemyndigandet för regeringen att förordna om att växtförädlarrätt fär meddelas
under förutsättning av ömsesidighet eller om det är av betydande allmänt
intresse. En direkt fillämplig lagregel bör nämligen klarare ange under vilka
förutsättningar som den får tillämpas. Jag förordar därför att regeln ges den
utformningen att växtförädlarrätt får förvärvas i de nu avsedda fallen, om det
är av betydande intresse för svensk folkför-söijning eller för den svenska
växtodlingen. Det får sedan i vanlig ordning ankomma på den rättstillämpande
myndigheten att pröva om dessa förutsättningar är uppfyllda. Med hänsyn till
karaktären av denna prövning bör den ankomma på regeringen.

Prioritet

Den
som söker skydd i Sverige kan under vissa förutsättningar få prioritet från en
tidigare ansökan i annan stat. Regeringen har i 5 § växtförädlarrättslagen
bemyndigats att förordna att ansökan om skydd för en växtsort, som tidigare har
angetts i ansökan om skydd i utlandet, skall när det gäller kravet på nyhet
anses gjord samtidigt med den utländska ansökningen, om

Prop.
1981/82:136 30

sökanden
begär det. 1 ett sådant förordnande skall de närmare villkoren för prioritet
anges.

Växtförädlarrättslagen
innehåller sålunda i sin nuvarande lydelse inte några bestämmelser om villkoren
för att någon skall få åtnjuta prioritet, frånsett förutsättningen att
prioritet får grundas endast på en tidigare ansökan om skydd utomlands. I
stället bemyndigas regeringen i lagen att föreskriva villkoren för prioritet.
Dessa villkor finns f. n. i växtförädlarrättskungörelsen. De grundläggande
villkoren för prioritet är viktiga materiellrättsliga regler. I promemorian
anförs att sådana regler enligt den nya regeringsformen skall anges i lag.
Enligt promemorian bör därför föreskriften om den tid inom vilken prioritet
får åtnjutas och bestämmelserna om vilka fidigare ansökningar som får utgöra
grund för prioritet föras över från växtförädlarrättskungörelsen till
växtförädlarrättslagen. Övriga förutsättningar bör emellertid enligt
promemorian liksom hittills kunna regleras i växtförädlarrättskungörelsen.

Promemorians
förslag i detta avseende har inte berörts av remissinstanserna. Jag instämmer
i att de grundläggande villkoren för prioritet är viktiga materiellrättsliga
regler och att sådana regler enligt regeringsformen skall anges i lag. Jag
anser därför att promemorians förslag till lagändringar på denna punkt bör
genomföras. Föreskriften om den Ud inom vilken prioritet får åtnjutas och
bestämmelserna om vilka tidigare ansökningar som får utgöra grund för
prioritet bör därför flyUas från växtförädlarrättskungörelsen till
växtförädlarrättslagen. Jag delar den uppfattning som har kommit till uttryck i
promemorian att övriga förutsättningar för prioritet liksom hittills bör kunna
regleras i växtförädlarrättskungörelsen.

6
Upprättat lagförslag

I
enlighet med vad jag nu har anfört har inom justitiedepartementet upprättats
förslag till lag om ändring i växtförädlarrättslagen (1971:392). Förslaget bör
fogas till regeringsprotokollet i deUa ärende som bilaga 4.

7
Specialmotivering

I
§

I
denna paragraf anges växtförädlarrättens objekt, dvs. vilka växtsorter som kan
skyddas. I paragrafens nu gällande lydelse föreskrivs att lagen är tillämplig
pä växtsort tillhörande sådant växtsläkte eller sådan växtart som regeringen
bestämmer. I en bilaga till växtförädlarrättskungörelsen anges dessa växtsläkten
och växtarter.

Av
de skäl som har anförts i den allmänna mofiveringen (avsnitt 5.3) bör
avgränsningen av växtförädlarrättens objekt anges i själva lagen. I paragra-

Prop. 1981/82:136 31

fen
föreskrivs därför att lagen är tillämplig på växtsorter som tillhör de
växtsläkten eller växtarter som anges i bilaga till lagen. Bilagan flyttas
alltså frän kungörelsen fill lagen.

I
bilagan har gjorts vissa ändringar i enlighet med förslag från statens
växtsortnämnd. Sålunda har under en ny rubrik "skogsträd" tagits upp
växtsläktet Salix, vilket omfattar pil, vide och sälg. Dessa växtarter bedöms
kunna användas för energiproduktion i form av s.k. energiskogar. Vidare har
sojaböna, som f.n. är upptagen under rubriken "jordbruksväxter",
tagits in även under rubriken "trädgårdsväxter". Slutligen har gjorts
några korrigeringar av namngivningen pä vissa arter som redan är upptagna i
bilagan.

2
§

I
denna paragraf anges växtförädlarrättens subjekt, dvs. vem som kan få
växtförädlarrätt.

Växtförädlarrätt
kan enligt paragrafen erhållas av förädlare som har framställt en växtsort i
Sverige eller av deras rättsinnehavare. Beträffande sort som har framställts
utomlands får sådan rätt förvärvas av den som är svensk medborgare eller har
hemvist i Sverige eller av sådan förädlares rättsinnehavare (2 § första och
andra styckena). Dessa bestämmelser har inte ändrats.

Regeringen
har i tredje stycket bemyndigats att under vissa förutsättningar förordna att
växtförädlarrätt får förvärvas för sorter som har framställts utomlands av
annan än den som är svensk medborgare eller har hemvist i Sverige. Sådant
förordnande fär meddelas i den mån det är nödvändigt för att Sverige skall
uppfylla sina förpliktelser enligt överenskommelser med andra stater.
Förordnande får också meddelas i andra fall under förutsättning av ömsesidighet
eller om det är av betydande allmänt intresse. Förordnande i detta avseende
finns i 2 § växtförädlarrättskungörelsen. Växtförädlarrätt får sålunda
förvärvas ocksä av förädlare som har framställt en växtsort i en främmande stat
som är ansluten till 1961 års växtförädlarrättskonvention eller av deras
rättsinnehavare. Sådan rätt får vidare förvärvas av förädlare som är medborgare
i eller har hemvist i en konventionsstat och som i annat fall har framställt en
växtsort utomlands eller av sädana förädlares rättsinnehavare.

I
paragrafen har som ett nytt tredje stycke tagits in bestämmelser om att
växtförädlarrätt under vissa förutsättningar får förvärvas i två fall, utöver
vad som anges i första och andra styckena. Växtförädlarrätt får enligt det nya
tredje stycket också förvärvas av förädlare som har framställt en växtsort i en
främmande stat som är ansluten till 1961 års växtförädlarrätts-konvenUon eller
av sådana förädlares rättsinnehavare. Vidare får växtförädlarrätt förvärvas av
förädlare som är medborgare eller har hemvist i en sådan stat och som i annat
fall än som nyss sagts har framställt en växtsort utomlands eller av sådana
förädlares rättsinnehavare. En stat kan vara

Prop. 1981/82:136 32

ansluten
till växtförädlarrättskonventionen antingen i dess lydelse enligt 1961 års text
och 1972 års tilläggsakt eller i dess lydelse enligt 1978 års konventionstext.

Vidare
har i paragrafen som ett nytt fjärde stycke tagits in en bestämmelse som ger
möjlighet för utländska förädlare att under vissa förutsättningar få
växtförädlarrätt i Sverige även i fall som inte omfattas av första, andra eller
tredje stycket. Som förutsättning gäller att regeringen i ett enskilt fall
finner att det är av betydande intresse för svensk folkförsörjning eller för
den svenska växtodlingen. Denna bestämmelse bör tillämpas restriktivt. Det
torde t. ex. vara uteslutet att tillämpa bestämmelsen på prydnadsväxter.

3
§

I
denna paragraf regleras de allmänna förutsättningarna för att skydd skall kunna
meddelas för en växtsort. De grundläggande förutsättningarna för skydd, att
sorten skiljer sig från varje annan redan känd sort samt att den är likformig
och beständig, anges i paragrafens första stycke. 1 andra stycket regleras när
en annan sort skall anses känd. Dessa stycken har inte ändrats.

Enligt
tredje stycket får registrering av en sort inte ske, om växtmaterial av sorten
har förts i handeln på visst sätt före registreringsansökningen. Registrering
fär sålunda inte ske, om växtmaterial av sorten med samtycke av förädlaren
eller dennes rättsinnehavare yrkesmässigt har förts i handeln i Sverige före
dagen för registreringsansökningen. Registrering får inte heller ske om
växtmaterial på sådant sätt har förts i handeln utomlands mer än fyra år före dagen
för registreringsansökningen. Av skäl som har anförts i den allmänna
motiveringen (avsnitt 5.1) görs i den nya texten skillnad mellan å ena sidan
vin, fruktträd, skogsträd, prydnadsträd och deras grundstammar och å andra
sidan andra växtarter. Beträffande förstnämnda grupp har fyraårsfristen
förlängts till sex år, medan fristen är oförändrad för övriga växtarter.

Statens
utsädeskontroll (SUK) föreslår en redaktionell ändring i fråga om nyhetskravet
i första stycket 1. För att uppnå en mer exakt överensstämmelse med
konventionens artikel 6.1.a bör punkten enligt SUK ges följande avfattning:
"genom ett eller flera viktiga kännetecken tydligt skiljer sig från annan
sort som blivit känd före dagen för registreringsansökningen". SUK anför
att effekten av flera viktiga kännetecken kan adderas och ge en tydlig
skillnad, även om inte något av dem var för sig är tillräckligt för att
särskilja sorten.

I
anledning av detta remissyttrande kan anföras följande. Det är visserligen
riktigt att uttrycket "ett eller flera viktiga kännetecken" används i
konventionstexten (art. 6.1.a). Konventionstexten ändrades emellertid inte pä
denna punkt vid 1978 års revision och denna lydelse fanns sålunda redan i 1961
års text på vilken den svenska lagstiftningen bygger. Därtill

Prop. 1981/82:136 33

kommer
att den föreslagna ändringen av lagtexten knappast löser det problem som SUK
pekar på. Det har sålunda ansetts att nyhetskravet är uppfyllt om den nya
sorten skiljer sig frän tidigare kända sorter genom flera, kännetecken som visserligen
inte var för sig är tillräckligt viktiga för att nyhetskravet skall anses
uppfyllt men som tagna tillsammans visar att en tydlig skillnad föreligger
mellan sorterna. Det är tveksamt om den av SUK föreslagna lagtexten ger uttryck
för denna princip. SUK:s förslag skulle snarast leda till att nyhetskravet
anses uppfyllt endast om vatje kännetecken för sig är viktigt. Mot bakgrund
härav har lagtexten inte ändrats på denna punkt.

5
§

Denna
paragraf innehåller bestämmelser om rätt att räkna prioritet frän tidigare
ansökan om växtförädlarrätt.

Paragrafen
utgör en fullmaktsbestämmelse som ger regeringen rätt att bestämma under vilka
förutsättningar en ansökan om registrering i Sverige av växtförädlarrätt för en
växtsort som tidigare har angivits i ansökan om skydd i uflandet får åtnjuta
prioritet från den utländska ansökningen. Av skäl som har anförts i den
allmänna motiveringen (avsnitt 5.3) måste de grundläggande bestämmelserna om
prioritet anges i själva lagen. Paragrafen innehåller därför i sin nya lydelse
de grundläggande materiella villkoren för att prioritet skall få åtnjutas.

I
första stycket första meningen regleras rätten att åtnjuta prioritet från
tidigare ansökan om skydd i stat som är ansluten till växtförädlarrättskonventionen.
Om en växtsort har angivits i en ansökan om skydd i en sådan stat och
registrering av växtsorten söks i Sverige inom tolv månader från den dag då
ansökningen gjordes i den främmande staten, skall ansökningen i Sverige anses
gjord samtidigt med ansökningen i den främmande staten när det gäller kravet på
nyhet (3 § första stycket 1 och tredje stycket). Som förutsättning för att
prioritet skall få åtnjutas gäller att sökanden yrkar det.

I
första stycket andra meningen behandlas möjligheten att grunda prioritet på en
ansökan om skydd som inte avser en stat som är ansluten till
växtförädlarrättskonventionen. Som förutsättning för att prioritet skall få
åtnjutas i dylika fall krävs att motsvarande prioritet från svensk ansökan
medges där den ifrågavarande ansökningen har gjorts. Vidare krävs att
lagstiftningen där i huvudsak överensstämmer med konventionen. Vad som främst
kommer i blickpunkten vid denna bedömning är reglerna om lika behandling av
inhemska och utländska sökande.

För
det fall att en ansökan om skydd för en växtsort görs i skilda länder, skall
enligt konventionen (art. 12.1) tolvmånadersfristen för prioritet räknas från
den dag då den första ansökningen gavs in. Enligt bestämmelsen skall
ansökningsdagen inte räknas in i fristen. Någon motsvarande författningsbestämmelse
finns inte i svensk rätt. En bestämmelse med denna innebörd har tagits in som
en tredje mening i första stycket. 3 Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 136

Prop. 1981/82:136 34

Andra
stycket första meningen innehåller ett bemyndigande för regeringen att
föreskriva i vilken ordning prioritetsyrkande skall framställas och vilka
handlingar som skall ges in till stöd för yrkandet. Regeringen bemyndigas att
delegera rätten att utfärda föreskrifter i de nu nämnda hänseendena. Enligt
andra meningen får prioritet inte åtnjutas, om de föreskrifter som har
utfärdats med stöd av bemyndigandet inte iakttas.

8
§

Denna
paragraf innehåller bestämmelser om sortbenämningar.

Enligt
paragrafen i dess nu gällande lydelse får en sortbenämning inte godtas, om den
består av enbart siffror. I 1978 års konventionstext föreskrivs emellertid att
en sortbenämning som består av enbart siffror är tillåten, om det är allmänt
filländpad praxis att beteckna sorten på detta sätt.

Som
har anförts i den allmänna motiveringen (avsnitt 5.1) ger visserligen 13 §
växtförädlarrättskungörelsen statens växtsortnämnd möjligheter att godta en
sortbenämning som består enbart av siffror. Detta gäller emellertid bara om
benämningen avser en sort beträffande vilken sådan praxis föreligger utomlands
och benämningen har registrerats eller sökts registrerad för ifrågavarande
växtsort i någon annan konventionsstat än Sverige. För att svensk rätt skall
stå i full överensstämmelse med den reviderade konventionen har andra stycket
I i förevarande paragraf ändrats sä att en sortbenämning som består av enbart
siffror får godtas, såvida det är fast praxis att beteckna den ifrågavarande
sorten pä detta sätt.

21
§

I
denna paragraf regleras skyddstidens längd.

Enligt
paragrafen i dess nu gällande lydelse kan växtförädlarrätt upprätthållas under
15 år räknat från ingången av året efter det då beslutet om registrering vann
laga kraft. Såvitt gäller vin, fruktträd och deras grundstammar, skogsträd och
prydnadsträd kan växtförädlarrätten dock upprätthållas under 18 år från nämnda
dag. Av skäl som har anförts i den allmänna mofiveringen (avsnitt 5.2) har
skyddstiden förlängts till 20 år för alla växtsläkten och växtarter.

Ikraftträdandebestämmelsen

Den
föreslagna ändringen i 3 § måste träda i kraft samma dag som 1978 års
konventionstext träder i kraft för Sveriges del. Det finns inte någon anledning
att låta övriga lagändringar träda i kraft vid annan tidpunkt. Det bör därför
ankomma pä regeringen att bestämma fidpunkten för lagändringarnas
ikraftträdande.

Prop. 1981/82:136 35

8 Hemställan

Jag
hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över förslaget till lag om ändring i
växtförädlarrättslagen (1971:392).

9 Beslut

Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

Prop. 1981/82:136 37

Bilaga 1

Internationell konvention för skydd av
växtförädlingsprodukter

upprättad i Geneve den 2 december 1961, reviderad i Geneve
den 10 november 1972 och den 23 oktober 1978

38

International Convention for the Protection of New
Varieties of Plants

Prop.
1981/82:136

Convention Internationale pouir la Protection des
Obtentions Végétales

du 2 décembre 1961

revisée ä Geneve le 10 novembre 1972 et le 23 octobre 1978

of December 2, 1961, as revised at Geneva 1972, andon
October 23,

on November 10, 1978

Table
des Matiéres

Préambule Artide

premier

Artide Artide

2: 3:

Artide

4:

Artide

5:

Artide

6:

Artide

7:

Artide Artide

8: 9:

Artide

10:

Artide

II:

Objet de la Convention; con-

stitution d'une Union; siége de

rUnion

Formes de protection

Traitement national; récipro-

cité

Genres et espéces botaniques

qui doivent ou peuvent étre

protegés

Droits protegés; étendue de la

protection

Conditions requises pour bé-

néficier de la protection

Examen officiel des variétés;

protection provisoire

Durée de la protection

Limitation de Texercice des

droits protegés

Nullité et déchéance des droits

protegés

Libre choix de TEtat de

rUnion dans lequel la pre-

miére demande est déposée;

demandes dans d'autres Etats

de rUnion; indépendance de

la protection dans différents

Etats de TUnion

Artide
12 Artide 13 Artide 14

Droit de priorité

Dénomination de la varieté

Protection indépendante des

mesures réglementant la pro-

duction, le contröle et la com-

mercialisation

Artide
15: Artide 16:

Artide 17:

Artide
18:

Artide
19:

Organes de TUnion

Composition du Conseil;

nombre de voix

Observateurs admis aux ré-

unions du Conseil

President et vice-présidents du

Conseil

Sessions du Conseil

Table
of contents

Preamble

Artide 1: Purpose of the Convention; Constitution of a
Union; Seat of the Union

Artide
2: Forms of Protection

Artide 3: National Treatment; Reciproc-ity

Artide 4: Botanical Genera and Species Which Must or May
be Pro-tected

Artide 5: Rights Protected; Scope of Protection

Artide 6: Conditions Required for Protection

Artide 7: Official Examination of Varieties; Provisional
Protection

Artide 8: Period of Protection

Artide 9: Restrictions in the Exercise of Rights Protected

Artide 10: Nullity and Forfeiture of the Rights Protected

Artide II: Free
Choice of the Member State in Which the First Application is Filed;
Application in Other Member States; Inde-pendence of Protection in Dif-ferent
Member States

Artide 12: Right of Priority Artide 13: Variety
Dénomination Artide 14: Protection Independent of Measures
Regulating Produc-tion, Certification and Marketing

Artide 15: Organs of the Union

Artide 16: Composition of the Council;

Votes Artide 17: Observers in Meetings of the

Council
Artide 18: President and Vice-Presidents '

of the Council Artide 19: Sessions of the Council

Prop.
1981/82:136

39

(Översättning)

Internationales
Ubereinkommen Schutz von Pflanzenziichtungen

vom 2. Dezember 1961, revidiert in Genf am 10. undam23.
Oktober 1978

zum Internationell
konvention för skydd av

växtförädlingsprodukter

upprättad i Paris den 2 december 1961,

November 1972 reviderad i Geneve den 10 november
1972

och den 23 oktober 1978

Inhaltsverzeichnis

Präambel

Innehållsförteckning

Preambel

Artikel I: Zweck des Ubereinkommens; Artikel
I:

Bildung eines Verbands; Sitz

des Verbands

Artikel 2: Schutzrechtsformen Artikel 2:

Artikel 3: Inländerbehandlung; Gegen- Artikel 3:

seitigkeit

Artikel 4: Botanische Gattungen und Ar- Artikel 4:

ten, die geschutzt werden

mussen
öder können

Artikel 5: Inhalt des Schutzrechts; Artikel 5:

Schutzumfang

Artikel 6: Schutzvoraussetzungen Artikel 6:

Artikel 7: Amtliche Priifung von Sorten, Artikel 7:

vorläufiger
Schutz

Artikel 8: Schutzdauer Artikel 8:

Artikel
9: Beschränkungen in der Ausu- Artikel
9:

bung des
Ziichterrechts

Artikel 10: Nichtigkeit und Aufhebung Artikel 10:

des
Ziichterrechts

Artikel 11: Freie Wahl des Verbandstaats, Artikel 11:

in dem die erste Anmeldung

eingereicht wird; Anmeldun-

gen in anderen Verbandsstaa-

ten; Unabhängigkeit des

Schutzes in verschiedenen

Verbandsstaaten

Artikel 12: Priorität Artikel 12

Artikel
13: Sortenbezeichnung Artikel 13

Artikel
14: Unabhängigkeit des Schutzes Artikel
14

von Massnahmen zur Rege-

lung der Erzeugung, der Uber-

wachung und des gewerbsmäs-

sigen Vertriebs

Artikel 15: Organe des Verbands Artikel 15:

Artikel 16: Zusammensetzung des Råtes; Artikel 16:

Abstimmungen

Artikel 17: Beobachter in Sitzungen des Artikel
17:

Råtes

Artikel 18: Präsident und Vizepräsidenten Artikel 18:

des Råtes

Artikel 19: Tagungen des Råtes Artikel 19:

Konventionens
ändamål; upprättandet av en union; unionens säte Skyddsformer

Nationell
behandling; reciprocitet

Växtsläkten
och växtarter som skall eller får skyddas

skyd-

Skyddade rättigheter; dets omfattning Villkor för skydd

Officiell prövning av sorter; provisoriskt skydd
Skyddstid

Begränsning i utövningen av den skyddade rätten
Ogiltighet och upphävande av skyddsrätten

Fritt val av den unionsstat i vilken första ansökan ges
in; ansökningar i andra unionsstater; skyddets oberoende i olika unionsstater

Prioritetsrätten

Sortbenämning

Skydd oberoende av åtgärder

för
reglering av produktion,

kontroll eller handel

Unionens organ Rådets sammansättning; röstning

Observatörer
vid rådets sammanträden

Ordförande
och vice ordförande Rådets sammanträden

Prop. 1981/82:136

Artide
20

Réglement
intérieur du Conseil; réglement administratif et financier de l'Union

Artide
21: Missions du Conseil

Artide 22: Majorités
requises pour les dé-

cisions du Conseil Artide
23: Missions du Bureau de

rUnion;
responsabilités du Se-

crétaire
general; nomination

des
fonctionnaires Artide 24: Statut juridique

Artide
25: Vérification des comptes

Article 26: Finances

Artide 27: Revision
de la Convention

Article
28: Langues utilisées par le Bureau et lors des réunions du Conseil

Article
29: Arrangements particuliers pour la protection des obtentions végétales

Article
30: Application de la Convention sur le plan national; accords particiiliers
pour Tutilisation en commun de services chargés de Texamen

Article 31: Signature

Article
32: Ratification, acceptation ou approbation; adhésion

Article
33: Entrée en vigueur; impossibi-lité d'adhérer aux textes anté-rieurs

Article
34: Relations entré Etats lies par des textes différents

Article
35: Communications concernant les genres et espéces protegés; renseignements ä
publier

Article
36: Territoires Article 37: Derogation pour la protection sous deux
formes

Article
38: Limitation transitoire de Texi-gence de nouveauté

Artide
39: Maintien des droits acquis

Article
40: Réserves

Article 41: Durée et
dénonciation de la

Convention Article
42: Langues; fonctions du déposi-

täire

40

Article
20: Rules of Procedure of the Council; Administrative and Financial Regulations
of the Union

Article 21: Tasks of
the Council

Article
22: Majorities Required for Deci-sions of the Council

Article
23: Tasks of the Office of the Union; Responsibilities of the
Secretary-General; Appoint-ment of Staff

Article 24: Legal
Status

Article
25: Auditing of the Accounts

Article 26: Finances

Article 27: Revision
of the Convention

Article
28: Languages Used by the Office and in Meetings of the Council

Article
29: Special Agreements for the Protection of New Varieties of Plants

Article
30: Implementation of the Convention on the Domestic Lev-el; Contracts on the
Joint Utili-sation of Examination Services

Article
31: Signature

Article
32: Ratification, Acceptance or Approval; Accession

Article
33: Entry Into Force; Closing of Earlier Texts

Article
34: Relafions Between States Bound by Different Texts

Article
35: Communications Concerning the Genera and Species Protected; Information to
be Pub-lished

Article 36:
Territories

Article
37: Exceptional Rules for Protec-fion Under Two Forms

Article
38: Transitional Limitation of the Requirement of Noveity

Article
39: Preservation of Existing

Rights
Article 40: Reservations Article 41: Duration and Denunciation of

the
Convention Article 42: Languages; Depositary Func-

tions

Artikel
20:

Artikel
21: Artikel 22:

Artikel 23:

Artikel 25

Artikel 26

Artikel 27

Artikel 28:

Artikel 20: Geschäftsordnung des Råtes; Verwaltungs- und
Finanzord-nung des Verbands

Arfikel
21: Artikel 22:

Artikel 23:

Aufgaben des Råtes 'Erforderliche Mehrheiten fur die
BeschliJsse des Råtes Aufgaben des Verbandsbiiros: Verantwortung des Generalsekretärs;
Ernennung der Be-diensteten

Artikel 24:

Artikel 25

Artikel 26

Artikel 27

Artikel 28:

Rechts- und Geschäftsfähig- keit

Rechnungsprijfung Finanzen

Revision des Ubereinkommens

Vom Bijro und in Sitzungen des Råtes benutzte Sprachen

Artikel
29:

Besondere Abmachungen zum Schutz von Pflanzenziichtungen

Artikel
30:

Artikel
31: Artikel 32:

Artikel 33:

Anwendung des Ubereinkommens im innerstaatlichen
Be-reich; Vereinbarungen iJber die gemeinsame Inanspruch-nahme von
Priifungsstellen Unterzeichnung Ratifikation, Annahme öder Genehmigung;
Beitritt Inkrafttreten; Unmöglichkeit friiheren Fassungen beizutre-ten

Artikel
34:

Artikel
35:

Beziehungen zwischen Staa-ten, die durch unterschiedliche
Fassungen gebundensind Mitteilungen iiber die schutz-fähigen Gattungen und
Arten; zu veröffentlichende Informationen

Artikel
36: Artikel 37:

Hoheitsgebiete

Ausnahmeregelung fiir den Schutz unter zwei Schutzrechtsformen

Artikel
38:

Voriibergehende Einschrän-kung des Erfordernisses der
Neuheit

Artikel
39:

Artikel 40: Artikel 41:

Artikel 42:

Aufrechterhaltung wohlerwor-bener Rechte Vorbehalte

Dauer und Kiindigung des Ubereinkommens Sprachen; Wahrnehmung
der Verwahreraufgaben

Rådets arbetsordning; unionens administrativa och finansiella
reglemente

Rådets uppgifter Majoritet som krävs för rådets beslut

Unionens byrås uppgifter; generalsekreterarens
åligganden; anställning av personal

Artikel 24: Rättslig ställning

Revision Finanser Revision av konventionen

Språk som används av byrån och vid rådets sammanträden

Artikel 29: Särskilda överenskommelser för skydd av
växtförädlingsprodukter

Artikel 30: Tillämpning av konventionen i nationell rätt;
särskilda avtal om gemensamt utnyttjande av provningsinstitutioner

Artikel 31: Undertecknande

Artikel
32: Ratifikation, antagande eller

godkännande;
anslutning Artikel 33: Ikraftträdande; stängning av

tidigare texter

Artikel 34: Förhållandet mellan stater bundna av olika
texter

Artikel 35: Meddelande rörande de växtsläkten och
växtarter som skyddas; upplysningar som skall publiceras

Artikel
36: Områden

Artikel 37: Undantagsbestämmelser för skydd i två former

Artikel 38: Övergångsvis gällande inskränkning i
nyhetskravet

Artikel 39: Upprätthällande av äldre rättigheter

Artikel
40: Förbehåll

Artikel 41: Konventionens varaktighet; uppsägning av
konventionen

Artikel
42: Språk; depositariens uppgifter

LES
PARTIES CONTRACTANTES, Considérant que la Convention Internationale pour la
protection des obtentions végétales du 2 décembre 1961 modifiée par TActe
additionnel du 10 novembre 1972 s'est avérée un instrument de valeur pour la
coopération Internationale en matiére de protection du droit des obtenteurs;

Réaffirmant les principes figurant dans le préambule de la
Convention, selon lesquels:

a)
elles sont
convaincues de Timportance que revet la protection des obtenlions végétales
tant pour le développement de Tagricul-ture sur leur territoire que pour la
sauvegarde des intéréts des obtenteurs,

b)
elles sont
conscientes des problémes particuliers que soulévent la reconnaissance et la
protection du droit de Tobtenteur et notamment des limitations que peuvent
im-poser au libre exercice d'un tel droit les exi-gences de Tintérét public.

THE
CONTRACTING PARTIES Considering that the International Convention for the
Protection of New Varieties of Plants of December 2, 1961, amended by the
Additional Act of November 10, 1972, has proved a valuable instrument for
International coopération in the field of the protection of the rights of the
breeders,

Reaffirming the principles contained in the Preamble to
the Convention to the effect that:

(a) they are convinced of the
importance attaching to the protection of new varieties of plants not only for
the development of agri-culture in their territory but also for safe-guarding
the interests of breeders,

(b)
they are
conscious of the special problems arising from the recognition and protection
of the rights of breeders and particularly of the limitations that the
requirements of the public interest may impose on the free exercise of such a
right.

c) elles
considérent qu'il est hautement souhaitable que ces problémes auxquels de tres
nombreux Etats accordent une legitime importance soient résolus par chacun
d'eux conformément ä des principes uniformes et dairement définis;

Considérant
que le concept de la protection des droits des obtenteurs a pris une grande
importance dans beaucoup d'Etats qui n'ont pas encore adhéré ä la Convention;

Considérant
que certaines modifications dans la Convention sont nécessaires pour fa-ciliter
Tadhésion de ces Etats ä TUnion;

Considérant que certaines dispositions concernant
Tadministration de TUnion créée par la Convention doivent étre amendées å la
lumiére de Texpérience;

(c) they
deem it highly desirable that these problems, to which very many States rightly
attach importance, should be resolved by each of them in accordance with
uniform and cleariy defined principles,

Considering that the idea of protecting the rights of
breeders has gained general acceptance in many States which have not yet
ac-ceded to the Convention,

Considering
that certain amendments in the Convention are necessary in order to fa-cilitate
the joining of the Union by these States,

Considering that some provisions concerning the
administration of the Union created by the Convention require amendment in the
light of experience,

Considérant
que la meilleure fagon d'at-teindre ces objectifs est de reviser ä nouveau la
Convention;

Sont convenues de ce qui suit:

Considering
that these objectives may be best achieved by a new revision of the Convention,

Have agreed as follows:

Article
premier

Objet de la Convention; constitution d'une Union; siége de
I'Union

I) La présente Convention a pour objet de reconnaitre et d'assurer un
droit ä Tobtenteur

Article I

Purpose of the Convention; Constitution of a Union; Seat
of the Union

(I) The purpose of this Convention is to recognise and to ensure to the
breeder of a

DIE VERTRAGSSTAATEN

In der
Erwägung, dass das Internationale Ubereinkommen zum Schutz von
Pflanzen-zuchtungen vom 2. Dezember 1961 in der durch die Zusatzakte vom. 10
November 1972 geänderten Fassung sich als wertvolles Instrument fiir die
Internationale Zuzammen-arbeit auf dem Gebiet des Schutzes von ZiJchterrechten
erwiesen hat,

Erneut die
in der Präambel des Ubereinkommens enthaltenen Grundsätze bekräfti-gend,
wonach

a)
sie von der
Bedeutung uberzeugt sind, die dem Schutz neuer Pflanzensorten sowohl fur die
Entwicklung der Landwirtschaft in ihrem Hoheitsgebiet als auch fiir die
Wah-rung der Interessen der ZiJchter zukommt,

b)
sie sich der
besonderen Probleme, die die Zuerkennung und der Schutz des Zuch-terrechts
aufwerfen und insbesondere der Beschränkungen, die die Erfordernisse des
öffentlichen Interesses der freien AusiJbung eines solchen Rechtes auferlegen
können, bewusst sind,

c)
sie es fiir
höchst wiinschenswert halten, dass diese Probleme, denen sehr vide Staa-ten
berechtigte Bedeutung beimessen, von je-dem dieser Staaten nach einheitlichen
und klar umrissenen Grundsätzen gelöst werden.

DE FORDRAGSSLUTANDE STATERNA som anser att konventionen
för skydd av växtförädlingsprodukter den 2 december 1961 i dess lydelse enligt
tilläggsakten den 10 november 1972 har visat sig vara ett värdefullt
instrument för internationellt samarbete i fråga om skyddet för förädlarnas
rättigheter;

som på nytt bekräftar de principer som anges i preambeln
till konventionen, enligt vilka:

a)
de är
övertygade om den betydelse som skyddet av växtförädlingsprodukter har såväl
för jordbrukets utveckling inom deras områden som för tillvaratagandet av
förädlarnas intressen,

b)
de är medvetna
om de särskilda problem som uppstår till följd av erkännande av och skydd för
förädlarens rätt, och särskilt om de begränsningar av det fria utövandet av
denna rätt som kan vara nödvändiga i det allmännas intresse,

c)
de anser att
det är i hög grad önskvärt att dessa problem, som ett mycket stort antal stater
med rätta anser vara viktiga, löses av var och en av dem i överensstämmelse med
enhetliga och klart angivna principer;

In der
Erwägung, dass der Gedanke des Schutzes von Ziichterrechten grosse Bedeutung
in vielen Staaten gewonnen hat, die dem Ubereinkommen noch nicht beigetreten
sind,

In der
Erwägung, dass bestimmte Ände-rungen in dem Ubereinkommen erforderlich sind, um
diesen Staaten den Beitritt zum Verband zu erleichtern.

In der
Erwägung, dass einzelne Bestim-mungen iiber die Verwaltung des durch das
Ubereinkommen geschaffenen Verbands im Licht der Erfahrungen
änderungsbediirftig sind,

In der
Erwägung, dass diese Ziele am besten durch die erneute Revision des Ubereinkommens
erreicht werden können,

Haben folgendes vereinbart:

som anser
att principen om ett skydd för förädlarnas rättigheter har fått stor betydelse
i många stater som ännu inte har anslutit sig till konventionen;

som anser
att vissa ändringar i konventionen är nödvändiga för att underlätta för dessa
stater att bli medlemmar i unionen;

som anser att vissa bestämmelser rörande administrationen
av den union som har upprättats genom konventionen bör ändras mot bakgrund av
de erfarenheter som har erhållits;

som anser
att det bästa sättet att uppnå dessa mål är att på nytt revidera konventionen;

har överenskommit om följande:

Artikel I

Zweck des Ubereinkommens; Bildung eines Verbands: Sitz des
Verbands

(I) Zweck dieses Ubereinkommens ist es, dem Zuchter einer neuen
Pflanzensorte öder

Artikel I

Konventionens ändamål; upprättandet av en union; unionens
säte

1. Ändamålet med denna konvention är att tillerkänna och
tillförsäkra förädlaren av en

d'une varieté végétale nouvelle ou å son ayant cause
(désigné ci-aprés par Texpres-sion « Tobienteur ») dans des conditions
dé-finies ci-aprés.

2)
Les Etats
parties ä la présente Convention (ci-aprés dénommés « Etats de TUn-ion »)
constituent entré eux une Union pour la protection des obtentions végétales.

3)
Le siege de
TUnion et de ses organes permanents est fixé ä Geneve.

Article 2

Formes de protection

1)
Chaque Etat de
TUnion peut reconnaitre le droit de Fobtenteur prévu par la présente
Convention par Toctroi d'un titre de protection particulier ou d'un brevet.
Toute-fois, un Etat de TUnion dont la législation nationale admet la protection
sous ces deux formes ne doit prévoir que Tune d'elles pour un méme genre ou une
méme espéce botani-que.

2)
Chaque Etat de
1'Union peut limiter rapplication de la présente Convention ä IMn-térieur d'un
genre ou d'une espéce aux variétés ayant un systéme particulier de
repro-duction ou de multiplication ou une certaine utilisation finale.

new plant
variety or to his successor in title (both hereinafter referred to as "the
breeder") a right under the conditions hereinafter defined.

(2)
The States
parties to this Convention (hereinafter referred to as "the member States
of the Union") constitute a Union for the Protection of New Varieties of
Plants.

(3) The seat of the Union and its permanent
organs shall be at Geneva.

Article 2

Forms of Protection

(1) Each member State of the Union may
recognise the right of the breeder provided for in this Convention by the grant
either of a special title of protection or of a patent. Ne-vertheless, a member
State of the Union whose national law admits of protection under both these
forms may provide only one of them for one and the same botanical genus or
species.

(2)
Each member
State of the Union may limit the application of this Convention within a genus
or species to varieties with a particular manner of reproduction or multiplication,
or a certain end-use.

Article 3

Traitement national; réciprocité

1) Les personnes physiques et morales ayant leur domicile
ou siége dans un des Etats de TUnion jouissent, dans les autres Etats de
TUnion, en ce qui concerne la reconnaissance et la protection du droit de
l'ob-tenteur, du traitement que les lois respectives de ces Etats accordent ou
accorderont par la suite ä leur nationaux, le tout sans préjudice des droits
spécialement prévus par la présente Convention et sous réserve de
Taccom-plissement des conditions et formalités impo-sées aux nationaux.

Article 3

National Treatment; Reciprocity

(I) Without préjudice to the rights special-ly provided for in this
Convention, natural and legal persons resident or having their registered
Office in one of the member States of the Union shall, in so far as the
recognition and protection of the right of the breeder are concerned, enjoy in
the other member States of the Union the same treatment as is accord-ed or may
hereafter be accorded by the re-spective laws of such States to their own
nationals, provided that such persons comply with the conditions and
formalities imposed on such nationals.

2) Les
nationaux des Etats de TUnion n'ayant ni domicile ni siége dans un de ces Etats
jouissent également des mérnes droits, sous réserve de satisfaire aux
obligations qui peuvent leur étre imposées en vue de per-

(2)
Nafionals of member States of the Union not resident or having their
registered Office in one of those States shall likewise enjoy the same rights
provided that they fulfil such obligations as may be imposed on them for

seinem
Rechtsnachfolger (beide im folgenden als "Ziichter" bezeichnet) unter
den nachste-hend festgelegten Bedingungen ein Recht zu-zuerkennen und zu
sichern.

(2) Die Vertragsstaaten dieses Ubereinkommens
(im folgenden als "Verbandsstaaten" bezeichnet) bilden untereinander
einen Verband zum Schutz von Pflanzenziichtungen.

(3) Als Sitz des Verbands und seiner
stän-digen Organe wird Genf bestimmt.

ny växtsort eller dennes rättsinnehavare (i det följande
benämnd "förädlaren") en rätt på de villkor som anges i det följande.

2.
De stater, som
är parter i denna konvention (i det följande benämnda "unionsstater"),
bildar en union för skydd av växtförädlingsprodukter.

3.
Unionen och
dess permanenta organ har sitt säte i Geneve.

Artikel 2

Schutzrechtsformen

(I) Jeder Verbandsstaat känn das in die-sem Ubereinkommen vorgesehene
ZiJchter-recht durch die Gewährung eines besonderen Schutzrechts öder eines
Patents zuerkennen. Jedoch darfein Verbandsstaat, dessen inner-staatliches
Recht den Schutz in diesen beiden Formen zulässt, nur eine von ihnen fur
die-selbe botanische Gattung öder Art vorsehen.

Artikel 2

Skyddsformer

1. Varje unionsstat fär tillerkänna förädlaren den rätt
som avses i denna konvention genom en särskild skyddsform eller genom patent.
En unionsstat, vars nationella lagstiftning medger skydd i båda dessa former,
får emellertid tillämpa endast endera av dem pä samma växtsläkte eller växtart.

(2) Jeder
Verbandsstaat känn die Anwendung dieses Ubereinkommens innerhalb einer Gattung
öder Art auf Sorten mit einem bestimmten Vermehrungssystem öder einer
bestimmten Endnutzung beschränken.

2. Varje
unionsstat får begränsa tillämpningen av denna konvention inom ett växtsläkte
eller en växtart till att avse växtsorter som har ett visst slag av förökning
eller en viss slutlig användning.

Artikel 3

Inländerbehandlung; Gegenseitigkeit

(1)
Natiirliche und
juristische Personen, die ihren Wohnsitz öder Sitz in einem Verbandsstaat
haben, geniessen in den anderen Verbandsstaaten in bezug auf die Zuerkennung
und den Schutz des Ziichterrechts die Behandlung, die nach den
Rechtsvorschrif-ten dieser Staaten deren eigene Staatsange-hörige gegenwärtig
öder kiinftig geniessen, und zwar unbeschadet der in diesem Ubereinkommen
besonderes vorgesehenen Rechte und unter dem Vorbehalt, dass sie die
Bedingungen und Förmlichkeiten erfullen, die den eigenen Staatsangehörigen
auferlegt werden.

(2) Angehörige der Verbandsstaaten, die
weder ihren Wohnsitz noch ihren Sitz in einem dieser Staaten haben, geniessen
eben-falls die gleichen Rechte, sofern sie den Verpflichtungen nachkommen, die
ihnen ge-

Artikel 3

Nationell behandling; reciprocitet

I. Fysiska och juridiska personer, som har sitt hemvist
eller säte i en av unionsstaterna, åtnjuter i de andra unionsstaterna i fråga
om erkännandet av och skyddet för förädlarens rätt samma behandling som dessa
staters lagar ger eller i framtiden kommer att ge sina egna medborgare, och
detta utan inskränkning i de rättigheter som särskilt anges i denna
konvention, samt med förbehåll för uppfyllandet av de villkor och formaliteter
som föreskrivs för statens egna medborgare.

2. Medborgare i unionsstater, som inte har hemvist eller
säte i någon av dessa stater, åtnjuter likaledes samma rättigheter, under
förutsättning att de uppfyller de förpliktelser som kan åläggas dem i avsikt
att möjliggöra

Prop.
1981/82:136

mettre Texamen des variétés qu'ils auraient obtenues ainsi
que le contröle de leur multiplication.

3) Nonobstant les dispositions des para-graphes 1) et 2),
tout Etat de TUnion appli-quant la présente Convention å un genre ou une espéce
déterminé a la facuité de limiter le bénéfice de la protection aux nationaux des
Etats de TUnion qui appliquent la Convention ä ce genre ou cette espéce et aux
personnes physiques et morales ayant leur domicile ou siége dans un de ces
Etats.

46

the purpose of enabling the varieties which they have bred
to be examined and the multiplication of such varieties to be checked.

(3) Notwithstanding the provisions of paragraphs (1) and
(2), any member State of the Union applying this Convention to a given genus
or species shall be entitled to limit the benefit of the protection to the nationals
of those member States of the Union which apply this Convention to that genus
or species and to natural and legal persons resident or having their
registered office in any of those States.

Article 4

Genres et espéces botaniques qui doivent ou peuvent étre
protegés

1)
La présente
Convention est applicable ä tous les genres et espéces botaniques.

2)
Les Etats de
TUnion s'engagent ä prendre toutes les mesures nécessaires pour appliquer
progressivement les dispositions de la présente Convention au plus grand nombre
de genres et espéces botaniques.

3)
a) Au moment de
Tentrée en vigueur de la présente Convention sur son territoire, chaque Etat de
TUnion applique les dispositions de la Convention ä au moins cinq genres ou
espéces.

b) Chaque
Etat de T Union doit appliquer

ensuite lesdites dispositions ä d'autres genres

ou espéces, dans les délais suivants ä dater

de Tentrée en vigueur de la présente Conven

tion sur son territoire:

i) dans un délai de trois ans, ä au moins dix genres ou
espéces au total;

ii) dans un délai de six ans, å au moins dix-huit genres
ou espéces au total;

iii) dans un délai de huit ans, å au moins vingt-quatre
genres ou espéces au total.

c) Lorsqu'un Etat de TUnion limite Tappli-

cation de la présente Convention å Tintérieur

d'un genre ou d'une espéce conformément

aux dispositions de Tarticle 2.2), ce genre ou

cette espéce sera néanmoins considéré

comme un genre ou une espéce aux fins des

alinéas a) et b).

4) A la requéte d'un Etat ayant Tintention

de ratifier, d'accepter ou d'approuver la pré-

Article 4

Botanical Genera and Species Which Must or May be
Protected

(1) This Convention may be applied to
all botanical genera and species.

(2) The member States of the Union
un-dertake to adopt all measures necessary for the progressive application of the
provisions of this Convention to the largest possible number of botanical
genera and species.

(3) (a) Each member State of the Union
shall, on the entry into force of this Convention in its territory, apply the
provisions of this Convention to at least five genera or species.

(b) Subsequently,
each member State of

the Union shall apply the said provisions to

additional genera or species within the fol-

lowing periods from the date of the entry into

force of this Convention in its territory:

(i) within three years, to at least ten genera or species
in all;

(ii) within six years, to at least eighteen genera or
species in all;

(iii) within eight years. to at least twenty-four genera
or species in all.

(c) lf a member State of the Union has

limited the application of this Convention

within a genus or species in accordance with

the provisions of Article 2 (2), that genus or

species shall nevertheless, for the purposes

of subparagraphs (a) and (b), be considered

as one genus or species.

(4) At the request of any State intending to

ratify, accept, approve or accede to this Con-

gebenenfalls
auferiegt werden. um die Priifung der von ihnen gezuchteten Sorten und die
Uberwachung ihrer Vermehrung zu er-möglichen.

(3)
Abweichend von den Absätzen 1 und 2 känn jeder Verbandsstaat, der dieses Ubereinkommen
auf eine bestimmte Gattung öder Art anwendet, den Schutz auf Angehörige von
Verbandsstaaten beschränken, die dieses Ubereinkommen auf die gleiche Gattung
öder Art anwenden. sowie auf natiirliche und juristische Personen, die ihren
Wohnsitz öder Sitz in einem dieser Staaten haben.

prövning
av de sorter som de har framställt och kontroll av deras förökning.

3. Utan hinder av vad som sägs under I och 2 får varje
unionsstat, som tillämpar denna konvention pä ett visst växtsläkte eller en
viss växtart, begränsa rätten att få skydd till medborgare i de unionsstater
som tillämpar konventionen pä detta växtsläkte eller denna växtart och till
fysiska och juridiska personer som har sitt hemvist eller säte i någon av dessa
stater.

Artikel 4

Botanische Gattungen und Arten, die ge-schiitzt werden
mussen öder können

(1) Dieses Ubereinkommen ist auf alle
botanischen GaUungen und Arten anwendbar.

(2) Die Verbandsstaaten verpflichten
sich, alle Massnahmen zu treffen, die notwendig sind, um dieses Ubereinkommen
allmählich auf eine möglichst grosse Anzahl von botanischen Gattungen und
Arten anzuwenden.

(3)a)
Jeder Verbandsstaat wendet dieses Ubereinkommen, sobald es fiir sein Hoheitsgebiet
in Kraft triu, auf mindestens funf Gattungen öder Arten an.

Artikel 4

Växtsläkten och växtarter som skall eller får skyddas

1.
Denna
konvention är tillämplig pä alla växtsläkten och växtarter.

2.
Unionsstaterna
förbinder sig att vidta alla erforderliga åtgärder för att efter hand tillämpa
konventionens bestämmelser på största möjliga antal växtsläkten och växtarter.

3. a) Varje unionsstat skall när konven

tionen träder i kraft inom dess område tilläm

pa konventionens bestämmelser pä åtminsto

ne fem växtsläkten eller växtarter.

b) Später
wendet jeder Verbandsstaat

dieses Ubereinkommen innerhalb folgender

Fristen nach dessen Inkrafttreten fur sein

Hoheitsgebiet auf weitere Gattungen öder

Arten an, und zwar

i) innerhalb von drei Jahren auf mindestens insgesamt
zehn Gattungen öder Arten;

ii) innerhalb von sechs Jahren auf mindestens insgesamt
achtzehn Gattungen öder Arten;

iii) innerhalb von acht Jahren auf mindestens insgesamt
vierundzwanzig Gattungen öder Arten.

c) Beschränkt
ein Verbandsstaat innerhalb

einer Gattung öder Art die Anwendung

dieses Ubereinkommens gemäss Artikel 2

Absatz 2, so wird eine soiche Gattung öder

Art gleichwohl fur die Zwecke der Buchsta-

ben a imd b als eine Gattung öder Art angese-

hen.

(4) Auf
Antrag eines Staates, der beab-sichtigt, dieses Ubereinkommen zu ratifi-

b) Varje
unionsstat skall därefter tillämpa

nämnda bestämmelser på ytterligare växt

släkten eller växtarter inom följande frister,

räknade från konventionens ikraftträdande

inom dess omräde:

i) inom en tid av tre är på sammanlagt minst 10
växtsläkten eller växtarter;

ii) inom en tid av sex år på sammanlagt minst 18
växtsläkten eller växtarter;

iii) inom en tid av åtta år på sammanlagt minst 24
växtsläkten eller växtarter.

c) Begränsar en unionsstat tillämpningen

av denna konvention inom ett växtsläkte eller

en växtart enligt artikel 2.2, skall detta växt

släkte eller denna växtart likväl anses som ett

växtsläkte eller en växtart vid tillämpningen

av a) eller b).

4. På begäran av en stat som avser att ratificera, godta
eller godkänna denna konven-

sente
Convention ou d'adhérer ä celle-ci, le Conseil peut, afin de tenir compte des
conditions économiques ou écologiques particu-liéres de cet Etat, décider, en
faveur de cet Etat, de réduire les nombres minimaux prévus au paragraphe 3),
de prolonger les délais prévus dans ledit paragraphe, ou de faire les deux.

vention,
the Council may, in order to take account of special economic or ecological
conditions prevailing in that State, decide, for the purposes of that State, to
reduce the minimum numbers referred to in paragraph (3), or to extend the
periods referred to in that paragraph, or to do both.

5) A la
requéte d'un Etat de TUnion, le Conseil peiit, afin de tenir compte des
diffi-cultés particuliéres recontrées par cet Etat pour remplir les obligations
prévues au; paragraphe 3) b), décider, en faveur de cet Etat, de prolonger les
délais prévus dans le paragraphe 3) b).

(5) At the
request of any member State of the Union, the Council may, in order to take
account of special difficulties encountered by that State in the fulfilment of
the obligations under paragraph (3) (b), decide, for the purposes of that
State, to extend the periods referred to in paragraph (3) (b).

Article 5

Droits protegés; étendue de la protection

I) Le droit accordé ä Tobtenleur a pour effet de soumettre ä son
autorisation préala-ble

Article 5

Rights Protected; Scope of Protection

(I) The effect of the right granted to the breeder is that his prior
authorization shall be required for

-
la production ä
des fins d'écoulement commercial,

-
la mise en
vente,

-
la
commercialisation

du materiel de reproduction ou de multiplication
vegetative, en tant que tel, de la varieté.

Le materiel de multiplication vegetative com-prend les
plantes entiéres. Le droit de Tob-tenteur s'étend aux ptantes ornernentales ou
parties de ces plantes normalement commer-cialisées ä d'autres fins que la
multiplication, au cas oii elles seraient utilisées commercia-lement comme
materiel de multiplication en vue de la production de plantes d'ornement ou de
fleurs coupées.

2)
L'obtenteur
peut subordonner son autorisation ä des conditions quMl définit.

3)
L'autorisation
de Tobtenteur n'est pas nécessaire pour Temploi de la varieté comme source
initiale de variation en vue de la cré-ation d'autres variétés, ni pour la
commercialisation de celles-ci. Par contre, cette autorisation est requise
lorsque Temploi répété de la varieté est nécessaire ä la production commerciale
d'une autre varieté.

-
the production
for purposes of commercial marketing

-
the offering
for sale

-
the marketing

of the reproductive or vegetative propagating material, as
such, of the variety.

Vegetative propagating material shall be deemed to include
whole plants. The right of the breeder shall extend to ornamental plants or
parts thereof normally marketed for purposes other than propagation when they
are used commercially as propagating material in the production of ornamental
plants or cut flowers.

(2) The authorisation given by the
breeder may be made subject to such conditions as he may specify.

(3) Authorisation by the breeder shall
not be required either for the utilisation of the variety as an initial source
of variation for the purpose of creating other varieties or for the marketing
of such varieties. Such authorisation shall be required, however, when the
repeated use of the variety is necessary for the commercial production of
another variety.

zieren,
anzunehmen, zu genehmigen öder ihm beizutreten, känn der Rat, um aus-sergewöhnlichen
wirtschaftlichen Verhältnis-sen öder Umweltbedingungen in diesem Staat Rechnung
zu trägen, beschliessen, dass fiir diesen Staat die in Absatz 3 aufgefuhrten
Mindestzahlen herabgesetzt, die dort ge-nannten Fristen verlängert öder beide
Massnahmen getroffen werden.

(5) Auf
Antrag eines Verbandsstaats känn der Rat, um besonderen Schwierigkeiten
Rechnung zu trägen, denen dieser Staat sich bei Erfullung seiner
Verpflichtungen nach Absatz 3 Buchstabe b gegeniibersieht, beschliessen, dass
die in Absatz 3 Buchstabe b genannten Fristen fiir diesen Staat verlängert
werden.

tion eller
att ansluta sig till den, får rådet, med hänsyn till de särskilda ekonomiska
eller ekologiska förhållandena i denna stat, besluta att såvitt gäller den
staten minska de minimiantal som föreskrivs under 3, förlänga de frister som
föreskrivs där eller vidta båda dessa åtgärder.

5. På begäran av en unionsstat fär rådet, med hänsyn till
de särskilda svårigheter som denna stat möter när det gäller att uppfylla de
förpliktelser som anges under 3. b, besluta såvitt gäller den staten att
förlänga de frister som föreskrivs under 3. b.

Artikel 5

Inhalt des Schutzrechts; Schutzumfang

(I) Das dem Zuchter gewährte Recht hat die Wirkung, dass seine vorherige
Zustim-mung erforderlich ist, um generatives öder vegetatives
Vermehrungsmaterial der Sorte als solches

—
zum Zweck des
gewerbsmässigen Ab-satzes zu erzeugen,

—
feilzuhalten,

—
gewerbsmässig
zu vertreiben.

Artikel 5

Skyddade rättigheter; skyddels omfattning

I. Den rätt som tillerkänns förädlaren innebär att hans tillstånd i
förväg måste inhämtas för att

-
framställa, i
och för yrkesmässig avsättning,

-
utbjuda,

-
yrkesmässigt
försälja förökningsmaterial såsom sådant av sorten.

Zu dem
vegetativen Vermehrungsmaterial gehören auch ganze Manzen. Das Recht des
Zuchters erstreckt sich auf Zierpflanzen öder deren Teile, die iiblicherweise
nicht zu Ver-mehrungszwecken gewerbsmässig vertrieben werden, falls sie als
Vermehrungsmaterial zur Erzeugung von Zierpflanzen öder Schnittblumen
gewerbsmässig verwendet werden.

(2) Der Ziichter känn seine Zustimmung
von Bedingungen abhängig machen, die er festlegt.

(3) Die Zustimmung des Ziichters ist
nicht erforderlich, wenn die Sorte als Ausgangsma-terial fiir die
Schaffungweiterer Sorten verwendet wird und diese gewerbsmässig vertrieben
werden. Dagegen ist die Zustimmung erforderlich, wenn die Sorte fur die
gewerbs-mässige Erzeugung einer anderen Sorte fort-laufend verwendet werden
muss.

4
Riksdagen 1981/82. I saml. Nr 136

Vegetativt
förökningsmaterial innefattar även hela plantor. Förädlarens rätt omfattar
också plantor av prydnadsväxter eller delar av sådana plantor, vilka normalt
utnyttjas yrkesmässigt för andra ändamål än förökning, i fall då de
yrkesmässigt utnyttjas såsom förökningsmaterial för framställning av
prydnadsväxter eller snittblommor.

2.
Förädlaren fär
uppställa villkor för sitt tillstånd.

3.
Tillstånd av
förädlaren behövs inte, när sorten används som utgångsmaterial för
framställning av andra sorter och inte heller för yrkesmässigt utnyttjande av
dessa. Däremot krävs tillstånd, när upprepad användning av sorten är
nödvändig för yrkesmässig framställning av en annan sort.

4) Chaque
Etat de TUnion peut, soit dans sa propre législation, soit dans des arrangements
particuliers au sens de Tartide 29, ac-corder aux obtenteurs, pour certains
genres ou espéces botaniques, un droit plus étendu que celui défini au
paragraphe I)
et pouvant notamment
s'étendre jusqu'au produit com-mercialisé. Un Etat de TUnion qui accorde un tel
droit a la facuité d'en limiter le bénéfice aux nationaux des Etats de I'Union
accor-dant un droit identique ainsi qu'aux personnes physiques ou morales
ayant leur domicile ou siége dans Tun de ces Etats.

(4) Any
member State of the Union may, either under its own law or by means of special
agreements under Article 29, grant to breeders, in respect of certain botanical
genera or species, a more extensive right than that set out in paragraph (1),
extending in particular to the marketed product. A member State of the Union
which grants such a right may limit the benefit of it to the nationals of
member States of the Union which grant an identical right and to natural and
legal persons resident or having their registered office in any of those
States.

Article 6

Conditions requises pour bénéjicier de la protection

I) L'obtenteur bénéficie de la protection prévue par la présente
Convention lorsque les conditions suivantes sont remplies:

a) Quelle que soit Torigine, artificielle ou naturelle, de
la variation initiale qui lui a donné naissance, la varieté doit pouvoir étre
nettement distinguée par un ou plusieurs ca-ractéres importants de toute autre
varieté dont Texistence, au moment oii la protection est demandée, est
notoirement connue. Cette notoriété peut étre établie par diverses réfé-rences
telles que: culture ou commercialisation déjä en cours, inscription sur un
registre officiel de variétés effectuée ou en cours, pré-sence dans une
collection de référence ou description precise dans une publication. Les
caractéres permettant de définir et de distin-guer une varieté doivent pouvoir
étre recon-nus et décrits avec precision.

Article 6

Conditions Required for Protection

(I) The breeder shall benefit from the protection provided for in this
Convention when the following conditions are satisfied:

(a)
Whatever may be the origin, artificial or natural, of the initial variation
from which it has resulted, the variety must be cleariy dis-tinguishable by one
or more important char-acteristics from any other variety whose exis-tence is a
matter of common knowledge at the time when protection is applied for. Common
knowledge may be established by refer-ence to various factors such as:
cultivation or marketing already in progress, entry in an official register of
varieties already made or in the course of being made, indusion in a reference
collection, or precise description in a publication. The characteristics which
per-mit a variety to be defined and distinguished must be capable of precise
recognifion and description.

b) A la
date du dépöt de la demande de protection dans un Etat de TUnion, la varieté

i) ne doit pas avoir été offerte ä la vente ou
commercialisée, avec Taccord de fobtenteur, sur le territoire de cet Etat -
ou, si la législation de cet Etat le prévoit, pas depuis plus d'un an - et

(b) At the date on which the application for protection in
a member State of the Union is filed, the variety

(i) must not - or, where the law of that State so
provides, must not for longer than one year - have been offered for sale or
marketed, with the agreement of the breeder, in the territory of that State,
and

(4) Jeder
Verbandsstaat känn in seinem innerstaatlichen Recht öder in besonderen Abmachungen
im Sinne des Artikels 29 den Ziichtern fur bestimmte botanische Gattungen öder
Arten ein Recht gewähren, das uber das in Absatz I bezeichnete hinausgeht und
sich insbesondere bis auf das gewerbsmässig vetriebene Erzeugnis erstrecken
känn. Ein Verbandsstaat, der ein solches Recht gewährt, känn dieses auf
Angehörige der Verbandsstaaten, die ein gleiches Recht gewähren, sowie auf
natiirliche und juristische Personen beschränken, die ihren Wohnsitz öder Sitz
in einem dieser Staaten haben.

4. Varje
unionsstat fär, antingen genom nationell lagstiftning eller genom särskilda
överenskommelser enligt artikel 29, för vissa växtsläkten eller växtarter
tillerkänna förädlarna en mera omfattande rätt än den som anges under I; särskilt gäller att denna rätt får
utsträckas ända till den yrkesmässigt försålda produkten. En unionsstat, som
ger en sådan rätt, får begränsa förmånen därav till medborgare i de
unionsstater som ger samma rätt samt till fysiska eller juridiska personer som
har sitt hemvist eller säte i sådan stat.

Artikel
6 Schutzvoraussetzungen

Artikel 6 Villkor för skydd

(I)
Der Ziichter geniesst
den in diesem Ubereinkommen vorgesehenen Schutz, wenn folgende Voraussetzungen
erfullt sind:

a)
Die Sorte muss
sich ohne Riicksicht darauf, ob das Ausgangsmaterial, aus dem sie entstanden
ist, kiinsfiichen öder natiiriichen Ursprungs ist, durch ein öder mehrere
wich-tige Merkmale von jeder anderen Sorte deut-lich unterscheiden lassen,
deren Vorhanden-sein im Zeitpunkt der Schutzrechtsanmel-dung allgemein bekannt
ist. Diese Offenkun-digkeit känn auf Grund verschiedener Tatsa-chen
festgestellt werden, beispielsweise durch bereits laufenden Anbau öder gewerbsmässigen
Vertrieb, bereits erfolgte öder ein-geleitete Eintragung in ein amtliches
Sorten-register, Anbau in einer Vergleichssammlung öder genaue Beschreibung in
einer Veröffent-lichung. Die Merkmale, die es ermöglichen, eine Sorte zu
bestimmen und zu unterscheiden, mussen genau erkannt und beschrieben werden
können.

b)
Am Tag der
Einreichung der Schutz-rechtsanmeldung in einem Verbandsstaat darfdie Sorte

i) im Hoheitsgebiet dieses Staates noch nicht - öder, wo
das Recht dieses Staates dies vorsieht, nicht seit mehr als einem Jahr - mit
Zustimmung des Zuchters feil-gehalten öder gewerbsmässig vertrieben worden sein
sowie

I. Förädlaren åtnjuter det skydd som anges i denna konvention, när
följande villkor är uppfyllda:

a) Vare
sig det utgångsmaterial till den ursprungliga variation ur vilken sorten har
framkommit är konstgjort eller naturligt, skall sorten genom ett eller flera
viktiga kännetecken kunna tydligt skiljas från alla andra sorter, som är
allmänt kända vid den tidpunkt då skydd söks. Att sådan allmän kännedom
föreligger kan framgå av olika förhållanden, såsom att sorten redan odlas eller
utnyttjas yrkesmässigt, att den har tagits in i en officiell sortlista eller
anmälts till en sådan, att den förekommer i en referenssamling eller att den
har noggrant beskrivits i en publikation. De kännetecken, som gör det möjligt
att beskriva och särskilja en sort, måste kunna tydligt fastställas och beskrivas.

b) Den dag ansökan om skydd för en unionsstat ges in får
sorten

i) inte ha med förädlarens samtycke utbjudits eller
yrkesmässigt försålts inom den statens område eller, om detta föreskrivs i den
statens lagstiftning, inte med förädlarens samtycke ha utbjudits eller
yrkesmässigt försålts sedan mer än ett år, och

ii) ne
doit pas avoir été offerte ä la vente ou commercialisée, avec Taccord de
Tob-tenteur, sur le territoire de tout autre Etat depuis plus de six ans dans
le cas des vignes, des arbres forestiers, des arbres fruitiers et des arbres
d'ornement, y com-pris, dans chaque cas, leurs porte-greffes, ou depuis plus de
quatre ans dans le cas des autres plantes. Tout essai de la varieté ne
comportant pas d'offre ä la vente ou de commercialisation n'est pas opposable
au droit å la protection. Le fait que la varieté est devenue notoire autrement
que par Toffre ä la vente ou la commercialisation n'est pas non plus opposable
au droit de Fobtenteur ä la protection.

(ii )must not have been offered for sale or marketed, with
the agreement of the breeder, in the territory of any other State for longer
than six years in the case of vines, forest trees, fruit trees and ornamental
trees, including, in each case, their root-stocks, or for longer than four
years in the case ofall other plants.

Trials of the variety not involving offering for sale or
marketing shall not affect the right to protection. The fact that the variety
has be-come a matter of common knowledge in way s other than through offering
for sale or marketing shall also not affect the right of the breeder to
protection.

c) La varieté doit étre suffisamment homo-

géne, compte tenu des particularités que pré

sente sa reproduction sexuée ou sa multipli

cation vegetative.

d) La
varieté doit étre stable dans ses ca

ractéres essentiels, c'est-ä-dire rester con-

forme ä sa definition, å la suite de ses repro-

ductions ou multiplications successives, ou,

lorsque Fobtenteur a défini un cycle particu

lier de reproductions ou de multiplications, å

la fin de chaque cycle.

e) La
varieté doit recevoir une dénomina

tion conformément aux dispositions de Farti-

cle 13.

2) L'octroi de la protection ne peut dé-pendre d'autres
conditions que celles men-tionnées ci-dessus, sous réserve que Fobtenteur ait
satisfait aux formalités prévues par la législation nationale de FEtat de
FUnion dans lequel la demande de protection a été déposée, y compris le
paiement des taxes.

(c) The variety must be sufficiently homo-

genous, having regard to the particular fea-

tures of its sexual reproduction or vegetative

propagation.

(d) The
variety must be stable in its essen-

tial characteristics, that is to say, it must

remain true to its description after repeated

reproduction or propagation or, where the

breeder has defined a particular cycle of re

production or multiplication. at the end of

each cycle.

(e) The variety shall be given a dénomina

tion as provided in Article 13.

(2) Provided that the breeder shall have complied with the
formalities provided for by the national law of the member State of the Union
in which the application for protection was filed, including the payment of
fees, the grant of protection may not be made subject to conditions other than
those set forth above.

Article 7

Examen officiel des variétés; protection
provisoire

1)
La protection
est accordée apres un examen de la varieté en fonction des critéres définis ä
Farticle 6. Cet examen doit étre approprié ä chaque genre ou espéce botani-que.

2)
En vue de cet
examen, les services compétents de chaque Etat de FUnion peuvent exiger de
Fobtenteur tous renseigne-

Article 7

Official Examination of Varieties; Provisional Protection

(1) Protection shall be granted after
examination of the variety in the light of the criteria defined in Article 6.
Such examination shall be appropriate to each botanical genus or species.

(2) For the purposes of such
examination, the competent authorities of each member State of the Union may
require the breeder to

ii) im Hoheitsgebiet eines anderen

Staates mit Zustimmung des Ziichters im

Fall von Reben, Wald-, Obst- und Zierbäu-

men jeweils einschliesslich ihrer Unteria-

gen noch nicht seit mehr als sechs Jahren

öder im Fall von anderen Pflanzen noch

nicht seit mehr als vier Jahren feilgehalten

öder gewerbsmässig vertrieben worden

sein.

Mit der Sorte vorgenommene Versuche, die

kein Feilhalten und keinen gewerbsmässigen

Vertrieb beinhalten, beeinträchtigen nicht

das Recht auf Schutz. Ebensowenig wird das

Recht des Ziichters auf Schutz durch die Tat-

sache beeinträchtigt, dass die Sorte auf an-

dere
Weise als durch Feilhalten öder

gewerbsmässigen
Vertrieb allgemein bekannt

geworden ist.

c) Die
Sorte muss hinreichend homogen

sein; dabei ist den Besonderheiten ihrer ge-

nerativen öder vegetativen Vermehrung

Rechnung zu trägen.

d) Die
Sorte muss in ihren wesentlichen

Merkmalen beständig sein, d.h. nach ihren

aufeinanderfolgenden Vermehrungen öder,

wenn der Zuchter einen besonderen Vermeh-

rungszyklus festgelegt hat, am Ende eines

jeden Zyklus weiterhin ihrer Beschreibung

entsprechen.

e) Die
Sorte muss eine Sortenbezeichnung

gemäss Artikel 13 erhållen.

(2) Die Gewährung des Schutzes darf nur von den
vorstehenden Voraussetzungen abhängig gemacht werden; der Ziichter muss jedoch
den Förmlichkeiten, die im innerstaatlichen Recht des Verbandsstaats, in dem
die Schutzrechtsanmeldung eingereicht wurde, vorgesehen sind, einschliesslich
der Zahlung der Gebiihren genugt haben.

ii) inte ha med förädlarens samtycke saluhållits eller
yrkesmässigt försålts inom annan stats område sedan mer än sex är såvitt gäller
vin, skogsträd, fruktträd och prydnadsträd, däri inbegripet i samtliga fall
deras grundstammar, eller sedan mer än fyra år såvitt gäller andra växter.

Försök med sorten som inte inneburit utbjudande eller
yrkesmässig försäljning inverkar inte på rätten att få skydd. Den omständigheten
att sorten har blivit allmänt känd på annat sätt än genom utbjudande eller
yrkesmässig försäljning inverkar inte heller på rätten att få skydd.

c) Sorten skall vara tillräckligt homogen

med beaktande av de särdrag, som dess sex

uella eller vegetativa förökning betingar.

d) Sorten skall vara beständig med avseen

de på sina väsentliga kännetecken. Detta in

nebär att den skall förbli i överensstämmelse

med beskrivningen av sorten efter upprepade

förökningar eller, i det fall att förädlaren har

angivit en särskild förökningscykel, efter av

slutandet av varje sådan cykel.

e) Sorten
skall erhålla en benämning i en

lighet med artikel 13.

2. Beviljandet av skydd får inte vara beroende av andra
villkor än de som har nämnts ovan, dock med förbehåll för att förädlaren skall
ha uppfyllt de formaliteter som föreskrivs i den nationella lagstiftningen i
den stat för vilken skydd söks, däri inbegripet erläggande av avgifter.

Artikel 7

Amtliche Priifung von Sorten; vorläufiger Schutz

(1) Der Schutz wird nach einer Prufung
der Sorte auf die in Artikel 6 festgelegten Voraussetzungen gewährt. Diese
Priifung muss der einzelnen botanischen Gattung öder Art angemessen sein.

(2) Fiir die Priifung können die
zuständi-gen Behörden eines jeden Verbandsstaats von dem Ziichter alle
notwendigen Aus-

Artikel 7

Officiell prövning av sorten; provisoriskt skydd

1. Skydd beviljas efter en prövning av sor

ten med hänsyn tagen till de kriterier som

anges i artikel 6. Denna prövning skall anpas

sas efter varje växtsläkte eller växtart.

2. För denna prövning får vederbörande

myndigheter i varje unionsstat kräva att för

ädlaren tillhandahäller alla nödvändiga upp-

ments. documents, plants ou semences nécessaires.

3) Tout
Etat de FUnion peut prendre des mesures destinées ä défendre Fobtenteur contre
les agissements abusifs des tiers qui se produiraient pendant la période
comprise entré le dépöt de la demande de protection et la décision la
concernant.

furnish all the necessary information, documents,
propagating material or seeds.

(3) Any
member State of the Union may provide measures to protect the breeder against
abusive acts of third parties commit-ted during the period between the filing
of the application for protection and the décision thereon.

Article 8

Durée de la protection

Le droit conféré ä Fobtenteur est accordé pour une durée
limitée. Celle-ci ne peut étre inférieure ä quinze années, ä compter de la date
de la délivrance du titre de protection. Pour les vignes, les arbres
forestiers, les arbres fruitiers et les arbres d"ornement, y compris, dans
chaque cas, leurs porte-greffes, la durée de protection ne peut étre inférieure
ä dix-huit années, ä compter de cette date.

Article 8

Period of Protection

The right conferred on the breeder shall be granted for a
limited period. This period may not be less than fifteen years, computed from
the date of issue of the title of protection. For vines, forest trees, fruit
trees and ornamental trees, including, in each case, their root-stocks, the
period of protection may not be less than eighteen years, computed from the
said date.

Article 9

Limitation de V exercice des droits protegés

1)
Le libre
exercice du droit exdusif accordé ä Fobtenteur ne peut étre limité que pour
des raisons dMntérét public.

2)
Lorsque cette
limitation intervient en vue d'assurer la diffusion de la varieté, FEtat de
FUnion intéressé doit prendre toutes mesures nécessaires pour que Fobtenteur
re?oive une rémunération équitable.

Article 9

Restrictions in the Exercise of Rights Protected

(1) The free exercise of the exclusive
right accorded to the breeder may not be restricted otherwise than for reasons
of public interest.

(2) When any such restriction is made
in order to ensure the widespread distribution of the variety, the member State
of the Union concerned shall take all measures necessary to ensure that the
breeder receives équitable rémunération.

Article 10

Nullité et déchéance des droits protegés

1)
Le droit de
Fobtenteur est déclaré nul, en conformité des dispositions de la législation
nationale de chaque Etat de FUnion, s'il est avéré que les conditions fixées ä
Farticle 6.1) a) et b) étaient pas effectivement remplies lors de la
délivrance du titre de protection.

2)
Est déchu de
son droit Fobtenteur qui n'est pas en mesure de presenter å Fautorité
compétente le materiel de reproduction ou de

Article 10

Nullity and Forfeiture of the Rights Protected

(1) The right of the breeder shall be
de-clared null and void, in accordance with the provisions of the national law
of each member State of the Union, if it is established that the conditions
laid down in Article 6 (1) (a) and (b) were not effectively complied with at
the time when the title of protection was is-sued.

(2) The right of the breeder shall
become forfeit when he is no longer in a position to provide the competent
authority with repro-

kiinfte
und Unterlagen sowie das erforder-liche Pflanz- öder Saatgut verlangen.

(3) Jeder
Verbandsstaat känn Massnahmen zum Schutz des Ziichters gegen miss-bräuchliches
Verhalten Dritter, das in der Zeit von der Einreichung der Schutzrechtsanmeldung
bis zur Entscheidung hieriiber be-ganen_worden ist, treffen.

lysningar
och handlingar samt allt nödvändigt plantmaterial eller utsäde.

3. En
unionsstat får vidta åtgärder för att skydda förädlaren mot sådant missbruk
från tredje mans sida som äger rum under tiden från det att ansökan om skydd
ges in och till beslutet rörande ansökningen meddelas.

Artikel 8

Schutzdauer

Das dem Ziichter gewährte Recht wird fiir eine begrenzte
Zeitdauer erteilt. Diese darf nicht kiirzer sein als fiinfzehn Jahre, vom Tag
der Erteilung des Schutzrechts an gerechnet. Fiir Reben, Wald-, Obst- und
Zierbäurhe jeweils einschliesslich ihrer Unterlagen darf die Schutzdauer nicht
kiirzer sein als achtzehn Jahre, von diesem Zeitpunkt an gerechnet.

Artikel 8

Skyddstid

I. Den rätt som tillerkänns förädlaren beviljas för en begränsad tid.
Denna tid får inte understiga 15 år, räknat frän den dag dä beslut om skydd
meddelas. För vin, skogsträd, fruktträd och prydnadsträd, däri inbegripet i
samtliga fall deras grundstammar, får skyddstiden inte understiga 18 är från
nämnda dag.

Artikel 9

Beschränkungen in der Ausubung des Ziichterrechts

(1)
Die freie
Ausubung des dem Ziichter gewährten ausschliesslichen Rechts darf nur aus
Griinden des öffentlichen Interesses beschränkt werden.

(2) Erfolgt diese Beschränkung zu dem
Zweck, die Verbreitung der Sorte sicherzu-stellen, so hat der betreffende
Verbandsstaat alla notwendigen Massnahmen zu treffen, da-mit der Zuchter eine
angemessene Vergiitung erhält.

Artikel 9

Begränsning i utövningen av den skyddade rätten

1.
Det fria
utövandet av den ensamrätt som har tillerkänts förädlaren får begränsas endast
av hänsyn till allmänt intresse.

2.
När en sådan
begränsning företas i syfte, att säkerställa spridning av sorten, skall ve
derbörande unionsstat vidta alla erforderliga åtgärder för alt förädlaren skall
erhålla skälig ersättning.

Arfikel 10

Nichtigkeit und Aufliebung des Ziichterrechts

(1) Das Recht des Ziichters wird nach Massgabe des
innerstaatlichen Rechtes eines jeden Verbandsstaats fur nichtig erklärt, wenn
sich herausstellt, dass die in Artikel 6 Absatz I Buchstaben a und b
festgelegten Voraussetzungen bei der Erteilung des Schutzrechts tatsächlich
nicht erfullt waren.

Artikel 10

Ogiltighel och upphävande av skyddsrätten

I. Förädlarens rätt skall förklaras ogiltig i enlighet med
bestämmelserna i varje unionsstats lagstiftning, om det visas att de villkor
som föreskrivs i artikel 6.1.a. och b faktiskt inte var uppfyllda, när skyddet
beviljades.

(2) Das
Recht des Ziichters wird aufgeho-ben, wenn er nicht in der Lage ist, der zu-ständigen
Behörde das Vermehrungsmaterial

2.
Förädlarens rätt är förfallen, om han inte kan tillhandahålla vederbörande
myndighet sådant förökningsmaterial som möjliggör

multiplication permettant d'obtenir la varieté avec ses
caractéres tels quMls ont été définis au moment oii la protection a été
accordée. 3) Peut étre déchu de son droit Fobtenteur:

a)
qui ne présente
pas ä Fautorité compétente, dans un délai prescrit et apres mise en demeure,
le materiel de reproduction ou de multiplication, les documents et renseignements
jugés nécessaires au contröle de la varieté, ou ne permet pas Finspeclion des
mesures prises en vue de la conservation de la varieté;

b)
qui n'a pas
acquitté dans les délais pre-scrits les taxes dues, le cas échéant, pour le
maintien en vigueur de ses droits.

ductive or propagating material capable of producing the
variety with its characteristics as defined when the protection was granted.
(3) The right of the breeder may become forfeit if:

(a)
after being
requested to do so and within a prescribed period, he does not provide the
competent authority with the reproductive or propagafing material, the
documents and the information deemed necessary for checking the variety, or he
does not allow inspection of the measures which have been taken for the
maintenance of the variety; or

(b)
he has failed
to pay within the prescribed period such fees as may be payable to keep his
rights in force.

4) Le
droit de Fobtenteur ne peut étre an-nulé et Fobtenteur ne peut étre déchu de
son droit pour d'autres motifs que ceux men-tionnés au present article.

(4) The
right of the breeder may not be annulled or become forfeit except on the
grounds set out in this Article.

Article 11

Libre choix de I'Etat de I'Union dans lequel la premiére
demande est déposée; demandes dans d'autres Etats de V Union; indépendance de
la protection dans différents Etats de I'Union

1) L'obtenteur a la facuité de choisir

FEtat de FUnion dans lequel il désire déposer

sa premiére demande de protection.

2)
L'obtenteur
peut demander å d'autres Etats de FUnion la protection de son droit sans
attendre qu'un titre de protection lui ait été délivré par FEtat de FUnion dans
lequel la premiére demande a été déposée.

3)
La protection
demandée dans différents Etats de FUnion par des personnes physiques ou
morales admises au bénéfice de la présente Convention est indépendante de la
protection obtenue pour la méme varieté dans les autres Etats appartenant ou
non ä FUnion.

Article
11

Free Choice of the Member State in Which the First
Application is Filed; Application in Other Member States; Independence of Protection
in Different Member States

(1) The breeder may choose the member
State of the Union in which he wishes to filé his first application for
protection.

(2)
The breeder may
apply to other member States of the Union for protection of his right without
waiting for the issue to him of a title of protection by the member State of
the Union in which he filed his first application.

(3) The protection applied for in
different member States of the Union by natural or legal persons entitled to
benefit under this Convention shall be independent of the protection obtained
for the same variety in other States whether or not such States are mem-bers of
the Union.

Article 12

Droit de priorité

I) L'obtenteur qui a réguliérement fait le dépot d'une demande de
protection dans Fun des Etats de FUnion jouit, pour effectuer le dépöt dans les
autres Etats de FUnion, d'un droit de priorité pendant un délai de douze

Article 12

Right of Priority

(I) Any breeder who has duly filed an application for protection in one
of the member States of the Union shall, for the purpose of filing in the other
member States of the Union, enjoy aright of priority fora period of

vorzulegen,
das es gestattet, die Sorte mit den im Zeitpunkt der Schutzerteilung fur sie
festgelegten Merkmalen zu erstellen.

(3) Das
Recht des Zuchters känn aufgeho-

ben werden,

a)
wenn er der
zuständigen Behörde innerhalb einer vorgeschriebenen Frist und nach Mahnung
das Vermehrungsmaterial, die Unterlagen und die Auskunfte, die zur Uberwachung
der Sorte fiir notwendig erachtet werden, nicht vorlegt öder wenn er die
Nachpru-fung der zur Erhaltung der Sorte getroffenen Massnahmen nicht
gestattet;

b)
wenn er nicht innerhalb
der vorgeschriebenen Frist die Gebiihren entrichtet hat, die gegebenenfalls
fiir die Aufrechterhaltung seiner Rechte zu zahlen sind.

(4) Aus
anderen als den in diesem Artikel

aufgefuhrten Griinden känn das Recht des

Ziichters weder fiir nichtig erklärt noch auf-

gehoben werden.

framställning
av sorten med dess egenskaper sådana de angavs när skyddet beviljades.

3. Förädlarens rätt får förklaras förfallen

a)
om han inte
inom föreskriven tid och efter uppmaning tillhandahåller vederbörande
myndighet det förökningsmaterial samt de handlingar och upplysningar, som anses
nödvändiga för kontroll av sorten, eller om han inte tillåter myndigheten att
ta del av de åtgärder som har företagits för att vidmakthålla sorten;

b)
om han inte
inom föreskriven tid har erlagt de avgifter som i förekommande fall krävs för
att hans rätt skall bestå.

4. Förädlarens rätt fär inte förklaras ogiltig

och förädlaren får inte förlora sin rätt av an

nan orsak än som anges i denna artikel.

Artikel 11

Freie Wahl des Verbandsstaats, in dem die erste Anmeldung
eingereicht wird; Anmel-dungen in anderen Verbandsstaaten; Unabhängigkeit des
Schutzes in verschiedenen Verbandsstaaten

(1) Der Ziichter känn den Verbandsstaat
wählen, in dem er die erste Schutzrechtsanmeldung einreichen will.

(2)
Der Ziichter
känn den Schutz seines Rechtes in anderen Verbandsstaaten beantra-gen, ohne
abzuwarten, bis ihm der Verbandsstaat der ersten Anmeldung ein Schutzrecht
erteilt hat.

(3) Der Schutz, der in verschiedenen
Verbandsstaaten von natiiriichen öder juristi-schen Personen beantragt wird,
die sich auf dieses Ubereinkommen berufen können, ist unabhängig von dem
Schutz, der fiir dieselbe Sorte in anderen Verbandsstaaten öder in
Nichtverbandsstaaten eriangt worden ist.

Artikel II

Fritt val av den unionsstat i vilken första ansökan ges
in; ansökningar i andra unionsstater; skyddets oberoende i olika unionsstater

1. Förädlaren får välja den unionsstat i vil

ken han ger in sin första ansökan om skydd.

2.
Förädlaren fär
söka skydd för sin rätt i andra unionsstater utan att avvakta att skydd
beviljas av den unionsstat i vilken den första ansökningen gavs in.

3.
Skydd som i
olika unionsstater söks av fysiska eller juridiska personer vilka åtnjuter
denna konventions förmåner är oberoende av det skydd som har erhållits för
samma sort i andra stater inom eller utom unionen.

Artikd 12

Priorität

(I) Hat der Ziichter eine Schutzrechtsanmeldung in einem der
Verbandsstaaten vorschriftsmässig eingereicht, so geniesst er fur die
Einreichung in den anderen Verbandsstaaten während einer Frist von zwölf Mona-

Artikel 12

Prioritetsrätten

I. En förädlare, som i behörig ordning har givit in en ansökan om skydd i
en av unionsstaterna, har rätt till prioritet under en tid av 12 månader för
att ge in ansökan om skydd i övriga unionsstater. Denna frist räknas från

mois. Ce
délai est compte ä partir de la date du dépöt de la premiére demande. Le jour
du dépöt n'est pas compris dans ce délai.

2) Pour bénéficier des dispositions du paragraphe 1), le
nouveau dépöt doit comporter une requéte en protection, la revendication de la
priorité de la premiére demande et, dans un délai de trois mois, une copie des
documents qui constituent cette demande, certi-fiée conforme par
Fadministration qui Faura reeue.

twelve months.
This period shall be computed from the date of filing of the first application.
The day of filing shall not be included in such period.

(2) To
benefit from the provisions of paragraph (1), the further filing must include
an application for protection, a claim in respect of the priority of the first
application and, within a period of three months, a copy of the documents which
constitute that application, certified to be a true copy by the authority which
received it.

3)
L'obtenteur bénéficie d'un délai de quatre ans apres Fexpiration du délai de
priorité pour fournir ä FEtat de FUnion, auprés duquel il a été déposé une
requéte en protection dans les conditions prévues au paragraphe 2), les
documents complémen-taires et le materiel requis par les lois et régle-ments de
cet Etat. Toutefois, cet Etat peut exiger la fourniture dans un délai approprié
des documents complémentaires et du materiel si la demande dont la priorité
est revendi-quée a été rejetée ou retirée.

(3) The
breeder shall be allowed a period of four years after the expiration of the
period of priority in which to furnish, to the member State of the Union with
which he has filed an application for protection in accordance with the terms
of paragraph (2), the additional documents and material required by the laws
and regulations of that State. Nevertheless, that State may require the
additional documents and material to be furnished within an adequate period in
the case where the application whose priority is claimed is rejected or
withdrawn.

4) Ne sont
pas opposables au dépöt effec-tué dans les conditions ci-dessus les faits
sur-venus dans le délai fixé au paragraphe 1), tels qu'un autre dépot, la
publication de Fobjet de la demande ou son exploitation. Ces faits ne peuvent
faire naitre aucun droit au profit de tiers ni aucune possession personelle.

(4) Such
matters as the filing of another application or the publication or use of the
subject of the application, occurring within the period provided for in
paragraph (1), shall not constitute grounds for objection to an application
filed in accordance with the fore-going conditions. Such matters may not give
rise to any right in favour of a third party or to any right of personal
possession.

Article 13

Dénomination de la varieté

I) La varieté sera désignée par une dénomination destinée ä étre sa
désignation générique. Chaque Etat de FUnion s'assure que, sous réserve du
paragraphe 4), aucun droit relatif ä la désignation enregistrée comme la
dénomination de la varieté n'en-trave la libre utilisation de la dénomination
en relation avec la varieté, méme apres Fexpiration de la protection.

Arficle 13

Variety Dénomination

(I) The variety shall be designated by a dénomination destined to be its
generic désignation. Each member State of the Union shall ensure that subject
to paragraph (4) no rights in the désignation registered as the dénomination
of the variety shall hamper the free use of the dénomination in connection with
the variety, even after the expiration of the protection.

ten ein
Prioritätsrecht. Diese Frist beginnt mit dem Zeitpunkt der Einreichung der
er-sten Anmeldung. Der Tag der Einreichung wird nicht in die Frist
eingerechnet.

(2) Absatz 1 ist zugunsten der neuen
Einreichung nur anwendbar, wenn diese einen Schutzrechtsantrag und die
Beanspruchung der Priorität der ersten Anmeldung enthält und wenn binnen drei
Monaten die Unterlagen, aus denen diese Anmeldung besteht, abschriftlich
vorgelegt werden; die Abschrif-ten mössen von der Behörde beglaubigt sein,
welche diese Anmeldung entgegengenommen hat.

(3) Dem Zuchter steht eine Frist von
vier Jahren nach Ablauf der Prioritätsfrist zur Verfiigung, um dem
Verbandsstaat, bei dem ein Schutzrechtsantrag nach Massgabe des Absatzes 2
eingereicht worden ist, die nach den Gesetzen und sonstigen Vorschriften dieses
Staates erforderlichen ergänzenden Unterlagen und das erforderliche Material
vorzulegen. Jedoch känn dieser Staat die Vorlage der ergänzenden Unterlagen und
des vorzulegenden Materials innerhalb einer an-gemessenen Frist anfordern, wenn
die Anmeldung, deren Priorität in Anspruch genommen wird, zuriickgewiesen
öder zuriickge-nommen worden ist.

(4) Einer unter den obigen Bedingungen
vorgenommenen Anmeldung können Tatsa-chen nicht entgegengehalten werden, die innerhalb
der Frist des Absatzes 1 eingetreten sind, wie etwa eine andere Anmeldung, die
Veröffentlichung des Gegenstands der Anmeldung öder seine Benutzung. Diese
Tatsa-chen können kein Recht zugunsten Dritter und kein persönliches
Besitzrecht begriin-den.

den dag då
den första ansökningen gavs in. Ansökningsdagen räknas inte in i fristen.

2. För att åtnjuta de förmåner som anges under 1 skall den
nya ansökningen innehålla begäran om skydd för sorten, yrkande om prioritet
från den första ansökningen och, inom tre månader, avskrift av de handlingar av
vilka den första ansökningen består, bestyrkt av den myndighet som mottog
denna.

3. Förädlaren har en frist på fyra är efter utgången av
prioritetstiden för att tillställa den unionsstat, i vilken han har givit in
ansökan om skydd enligt vad som sägs under 2, de kompletterande handlingar och
det material som krävs enligt den statens lagar och andra författningar. Denna
stat får emellertid kräva att de kompletterande handlingarna och materialet
skall tillhandahällas inom skälig frist, om den ansökan frän vilken prioritet
begärs har avslagits eller återkallats.

4. Åtgärder som har vidtagits under den frist som anges
under I, t. ex. en annan ansökan, offentliggörande av föremålet för ansökningen
eller utnyttjande av detta, fär inte åberopas mot en ansökan som har gjorts
under ovannämnda villkor. Dessa åtgärder fär inte ge upphov till någon rätt för
tredje man och inte heller till någon föranvändarrätt.

Artikel 13

Sortenbezeichnung

(I) Die Sorte ist mit einer Sortenbezeichnung als Gattungsbezeichnung zu
kennzeich-nen. Jeder Verbandsstaat stellt sicher, dass, vorbehaltlich des
Absatzes 4, keine Rechte an der Bezeichnung, die als Sortenbezeichnung
eingetragen ist, den freien Gebrauch der Bezeichnung in Verbindung mit der
Sorte einschränken, auch nicht nach Ablauf des Schutzes.

Artikel 13

Sortbenämning

1. Sorten skall betecknas med en benämning som är avsedd
att vara dess generiska beteckning. Varje unionsstat skall tillse, med
förbehåll för vad som sägs under 4, att inga rättigheter i fråga om den
beteckning som har registrerats som sortbenämning hindrar den fria användningen
av denna benämning i samband med sorten, och detta även efter det att skyddet
har upphört.

2) La dénomination
doit permettre d'iden-tifier la varieté. Elle ne peut se composer uniquement de
chiffres sauf lorsque c'est une pratique établie pour designer des variétés.
Elle ne doit pas étre susceptible d'induire en erreur ou de préter å confusion
sur les carac-téristiques, la valeur ou Fidentité de la varieté ou sur
Fidentité de Fobtenteur. Elle doit notamment étre différente de toute dénomination
qui désigne, dans Fun quelconque des Etats de FUnion, une varieté préexistante
de la méme espéce botanique ou d'une espéce voisine.

(2) The
dénomination must enable the variety to be identified. It may not consist
solely of figures except where this is an established practice for designating
varieties. It must not be liable to mislead or to cause confusion concerning
the characteristics, value or iden-tity of the variety or the identity of the
breeder. In particular, it must be different from every dénomination which
designates, in any member State of the Union, an existing variety of the same
botanical species or of a closely related species.

3) La
dénomination de la varieté est déposée par Fobtenteur auprés du service prévu
a Farticle 30.1) b). S'il est avéré que cette dénomination ne répond pas aux
exigences du paragraphe 2), ce service refuse de Fenre-gistrer et exige que
Fobtenteur propose, dans un délai prescrit, une autre dénomination. La
dénomination est enregistrée en méme temps qu'est délivré le titre de
protection conformément aux dispositions de Farticle 7.

(3) The
dénomination of the variety shall be submitted by the breeder to the authority
referred to in Article 30 (I) (b).
If it is found that such dénomination does not satisfy the requirements of
paragraph (2), that authority shall refuse to register it and shall require the
breeder to propose another dénomination within a prescribed period. The
dénomination shall be registered at the same time as the title of protection
is issued in accordance with the provisions of Article 7.

4)
Il n'est pas
porté atteinte aux droits an-térieurs des tiers. Si, en vertu d'un droit
an-térieur, Futilisation de la dénomination d'une varieté est interdite ä une
personne qui, conformément aux dispositions du paragraphe 7), est obligée de
Futiliser, le service prévu ä Farticle 30.1) b) exige que Fobtenteur propose
une autre dénomination pour la varieté.

5)
Une varieté ne
peut étre déposé dans les Etats de FUnion que sous la méme dénomination. Le
service prévu å Farticle 30.1) b) est tenu d'enregistrer la dénomination ainsi
déposée, ä moins qu'il ne constate la non-convenance de cette dénomination dans
son Etat. Dans ce cas, il peut exiger que Fobtenteur propose une autre
dénomination.

(4) Prior rights of third parties shall
not be affected. lf, by reason of a prior right, the use of the dénomination of
a variety is forbidden to a person who. in accordance with the provisions of
paragraph (7), is obliged to use it, the authority referred to in Article 30 (I) (b) shall require the breeder to
submit another dénomination for the variety.

(5) A variety must be submitted in member
States of the Union under the same dénomination. The authority referred to in
Article 30 (I) (b) shall register the dénomination so submitted, unless it
considers that dénomination unsuitable in its State. In the latter casc; it may
require the breeder to submit another dénomination.

6) Le
service prévu ä Farticle 30.1) b) doit assurer la communication aux autres
services des informations relatives aux dénominations variétales. notamment du
dépöt, de Fenregis-trement et de la radiation de dénominations. Tout service
prévu ä Farticle 30.1) b) peut transmettre ses observations éventuelles sur
Fenregistrement d'une dénomination au service qui a communiqué cette
dénomination.

(6) The
authority referred to in Article 30 (I) (b) shall ensure that all the other such authorities are informed of
matters concerning variety dénominations, in particular the submission,
registration and cancellation of dénominations. Any authority referred to in
Article 30 (I) (b) may address its observations, if any, on the registration
of a dénomination to the authority which communicated that dénomination.

(2) Die Sortenbezeichnung muss die
Iden-tifizierung der Sorte ermöglichen. Sie darf nicht ausschliesslich aus
Zahlen bestehen, ausser soweit dies eine feststehende Praxis fiir die
Kennzeichnung von Sorten ist. Sie darf nicht geeignet sein, hinsichtlich der
Merkmale, des Wertes öder der Identität der Sorte öder der Identität des
Zuchters irrezu-fiihren öder Verwechslungen hervorzurufen. Sie muss sich
insbesondere von jeder Sortenbezeichnung unterscheiden, die in einem der
Verbandsstaaten eine bereits vorhandene Sorte derselben botanischen Art öder
einer verwandten Art kennzeichnet.

(3)
Die
Sortenbezeichnung wird von dem Zuchter bei der in Artikel 30 Absatz I Buchstabe
b vorgesehenen Behörde hinterlegt. Stellt sich heraus, dass diese Bezeichnung
den Erfordernissen des Absatzes 2 nicht entspricht, so verweigert diese Behörde
die Eintragung und verlangt von dem Ziichter, dass er innerhalb einer
vorgeschriebenen Frist eine andere Sortenbezeichnung vor-schlägt. Die
Sortenbezeichnung wird gleich-zeitig mit der Erteilung des Schutzrechts gemäss
Artikel 7 eingetragen.

(4) Ältere Rechte Dritter bleiben
unbe-ruhrt. Wird die Benutzung der Sortenbezeichnung einer Person, die gemäss
Absatz 7 zu ihrer Benutzung verpflichtet ist, auf Grund eines älteren Rechtes
untersagt, so verlangt die in Artikel 30 Absatz I Buchstabe b vorgesehene
Behörde, dass der Zuchter eine andere Sortenbezeichnung vorschlägt.

(5)
Eine Sorte darf
in den Verbandsstaaten nur unter derselben Sortenbezeichnung ange-meldet
werden. Die in Artikel 30 Absatz I Buchstabe b vorgesehene Behörde ist verpflichtet,
die so hinteriegte Sortenbezeichnung einzutragen, sofern sie nicht feststellt,
dass diese Sortenbezeichnung in ihrem Staat ungeeignet ist. In diesem Fall känn
sie verlangen, dass der Ziichter eine andere Sortenbezeichnung vorschlägt.

(6) Die in Artikel 30 Absatz I
Buchstabe b vorgesehene Behörde stellt sicher, dass alle anderen Behörden iiber
Angelegenheiten, die Sortenbezeichnungen betreffen, insbesondere iiber die
Einreichung, Eintragung und Streichung von Sortenbezeichnungen, unter-richtet
werden. Jede in Artikel 30 Absatz I Buchstabe b vorgesehene Behörde känn der
Behörde, die eine Sortenbezeichnung mitge-teilt hat, etwaige Bemerkungen zu der
Eintra-

2.
Benämningen skall göra det möjligt att identifiera sorten. Den får inte bestå
av enbart siffror, utom om detta är allmänt tillämpad praxis för att beteckna
sorter. Den får inte vara vilseledande eller ägnad att orsaka förväxling i
fråga om sortens egenskaper, värde eller identitet eller i fråga om förädlarens
identitet. Den skall särskilt skilja sig från varje benämning som i någon av
unionsstaterna betecknar en redan befintlig sort av samma eller en
närbesläktad växtart.

3. Sortbenämningen skall av förädlaren ges in till den
myndighet som avses i artikel 30.1.b. Om det visar sig, att benämningen inte
uppfyller de villkor som föreskrivs under 2, skall myndigheten vägra att
registrera den samt anmoda förädlaren att inom föreskriven tid föreslå en annan
benämning. Benämningen registreras samtidigt som skydd beviljas enligt artikel
7.

4.
Tredje mans
äldre rättigheter påverkas inte. Om på grund av en äldre rättighet någon, som
enligt vad som sägs under 7 är skyldig att använda en sortbenämning är förhindrad
att göra detta, skall den myndighet som avses i artikel 30.1.b anmoda
förädlaren att föreslå en annan sortbenämning.

5.
Söks skydd för
en sort i flera unionsstater, måste det ske under en och samma benämning. Den
myndighet som avses i artikel 30.1 .b är skyldig att registrera den benämning
som sålunda har ingivits, såvida myndigheten inte finner att benämningen är
olämplig i vederbörande stat. I sådant fall får myndigheten kräva att
förädlaren föreslår en annan benämning. .

6.
Den myndighet
som avses i artikel 30.1 .b skall svara för att de andra myndigheterna hålls
underrättade om sortbenämningar, särskilt såvitt gäller ingivande,
registrering och upphävande av benämningar. Varje myndighet som avses i
artikel 30.1 .b får översända eventuella invändningar mot registrering av en
sortbenämning till den myndighet som har lämnat underrättelse om benämningen.

7)
Celui qui, dans
un des Etats de FUnion, procéde ä la mise en vente ou å la commercialisation
du materiel de reproduction ou de multiplication vegetative d'une varieté
proté-gée dans cet Etat est tenu d'utiliser la dénomination de cette varieté,
méme apres Fexpiration de la protection de cette varieté, pour autant que,
conformément aux dispositions du paragraphe 4), des droits antérieurs ne
s'opposent pas a cette utilisation.

8)
Lorsqu'une
varieté est offerte ä la vente ou commercialisée, il est permis d'associer une
marque de fabrique ou de commerce, un nom commercial ou une indication
similaire, ä la dénomination variétale enregistrée. Si une telle indication est
ainsi associée, la dénomination doit néanmoins étre facilement reconnaissable.

(7) Any person who, in a member State
of the Union, offers for sale or märkets reproductive or vegetative
propagating material of a variety protected in that State shall be obliged to
use the dénomination of that variety, even after the expiration of the protection
of that variety, in so far as, in accordance with the provisions of paragraph
(4), prior rights do not prevent such use.

(8) When the variety is offered for
sale or marketed, it shall be permitted to associate a trade mark, trade name
or other similar indication with a registered variety dénomination. If such
an indication is so associated, the dénomination must nevertheless be éasily
recognizable.

Article 14

Protection indépendante des mesures réglementant la
production, te contröle et la cotnmercialisation

Article 14

Protection Independent of Measures Regulating Production,
Certification and Marketing

1)
Le droit
reconnu å Fobtenteur selon les dispositions de la présente Convention est
indépendant des mesures adoptées dans chaque Etat de FUnion en vue d'y
réglementer la production, le contröle et la commercialisation des semences et
plants.

2)
Toutefois, ces
derniéres mesures de-vront éviter, autant que possible, de faire obstade ä
Fapplication des dispositions de la présente Convention.

(1) The right accorded to the breeder
in pursuance of the provisions of this Convention shall be independent of the
measures taken by each member State of the Union to regulate the production,
certification and marketing of seeds and propagating material.

(2) However, such measures shall, as
far as possible, avoid hindering the application of the provisions of this
Convention.

Article 15 Organes de I'Union

Les organes permanents de FUnion sont:

a)
le Conseil;

b)
le Secrétariat
general, dénommé Bureau de FUnion Internationale pour la protection des
obtentions végétales.

Article 15

Organs of the Union

The permanent organs of the Union shall be:

(a) the Council;

(b) the Secrétariat General, entitled
the Office of the International Union for the Protection of New Varieties of
Plants.

Article 16

Composition du Conseil; nombre de voix

Article 16

Composition of the Council; Votes

I)
Le Conseil est composé
des représen-

(1) The
Council shall consist of the repre-

gung
dieser Sortenbezeichnung zugehen lassen.

(7) Wer in
einem Verbandsstaat Vermehrungsmaterial einer in diesem Staat geschiitz-ten
Sorte feilhält öder gewerbsmässig ver-treibt, ist verpflichtet, die
Sortenbezeichnung auch nach Ablauf des Schutzes dieser Sorte zu benutzen,
sofern nicht gemäss Absatz 4 ältere Rechte dieser Benutzung entgegenste-hen.

7. Den som i en unionsstat utbjuder eller yrkesmässigt
försäljer förökningsmaterial av en sort som är skyddad i den staten är skyldig
att använda sortbenämningen, och detta även efter det att skyddet för sorten
har upphört, såvida inte äldre rättigheter utgör hinder häremot enligt vad som
sägs under 4.

(8) Beim
Feilhalten öder bei dem gewerbsmässigen Vertrieb der Sorte darfeine
Fabrik-oder Handelsmarke, eine Handelsbezeich-nung öder eine andere ähnliche
Angabe der eingetragenen Sortenbezeichnung hinzuge-fiigt werden. Auch wenn eine
soiche Angabe hinzugefugt wird, muss die Sorterbezeich-nung leicht erkennbar
sein.

8. När en
sort utbjuds till försäljning eller yrkesmässigt försäljs, får till den
registrerade sortbenämningen fogas ett varumärke, en firma eller en liknande beteckning.
Om en sådan beteckning har tillfogats, skall sortbenämningen likväl vara lätt
urskiljbar.

Artikel 14

Unabhängigkeit des Schutzes von Massnahmen zur Regelung
der Erzeugung, der Uberwachung und des gewerbsmässigen Vertriebs

(1) Das dem Zuchter nach diesem Ubereinkommen
gewährte Recht ist unabhängig von den Massnahmen, die in jedem Verbandsstaat
zur Regelung der Erzeugung, der Uberwachung und des gewerbsmässigen Vertriebs
von Saat- und Pflanzgut getroffen werden.

(2) Jedoch muss bei diesen Massnahmen
soweit wie möglich vermieden werden, dass die Anwendung dieses Ubereinkommens
be-hindert wird.

Artikel 14

Skydd oberoende av åtgärder för reglering av produktion,
kontroll eller handel

1.
Den rätt, som
enligt bestämmelserna i denna konvention har tillerkänts förädlaren, är
oberoende av de åtgärder, som en unionsstat vidtar för att där reglera
produktionen, kontrollen och handeln med utsäde och plantmaterial.

2.
Det bördock
såvitt möjligt undvikas, att sådana åtgärder hindrar tillämpningen av denna
konvention.

Artikel 15

Organe des Verbands Die ständigen Organe des Verbands
sind:

a)
der Rat;

b)
das
Generalsekretariat, das als Biiro des Internationalen Verbands zum Schutz von
Pflanzenziichtungen bezeichnet wird.

Artikel 15 Unionens organ Unionens permanenta organ är:

a)
rådet;

b)
generalsekretariatet,
som benämns byrån för den internationella unionen för skydd av
växtförädlingsprodukter.

Artikel 16

Zusammensetzung des Råtes; Abstimmungen

(I) Der Rat besteht aus den Vertretern der

Artikel 16

Rådets sammansättning; röstning

I. Rådet består av företrädare för unions-

tants des
Etats de FUnion. Chaque Etat de FUnion nomme un representant au Conseil et un
suppleant.

2)
Les
representants ou suppleants peuvent étre accompagnés d'adjoints ou de
con-seillers.

3)
Chaque Etat de
FUnion dispose d'une voix au Conseil.

sentatives
of the member States of the Union. Each member State of the Union shall
appoint one representative to the Council and one alternate.

(2) Representatives or alternates may be
accompanied by assistants or advisers.

(3) Each member State of the Union
shall have one vote in the Council.

Article 17

Observateurs admis aux réunions du Conseil

1)
Les Etats non
membres de FUnion sig-nataires du present Acte sont invités ä titre d'observateurs
aux réunions du Conseil.

2)
A ces réunions
peuvent également étre invités d'autres observateurs ou des experts.

Article 17

Observers in Meetings of the Council

(1) States not members of the Union
which have signed this Act shall be invited as observers to meetings of the
Council.

(2) Other observers or experts may also
be invited to such meetings.

Article 18

President et vice-présidents du Conseil

1)
Le Conseil elit
parmi ses membres un President et un premier Vice-président. Il peut élire
d'autres vice-présidenls. Le premier Vice-président remplace de droit le President
en cas d'empéchement.

2)
La durée du
mandat du President est de trois ans.

Article 18

President and Vice-Presidents of the Council

(1) The Council shall elect a President
and a first Vice-President from among its members. It may elect other
Vice-Presidents. The first Vice-President shall take the place of the President
if the latter is unable to offi-ciate.

(2) The President shall hold office for
three years.

Article 19 Sessions du Conseil

1)
Le Conseil se
réunit sur convocation de son President.

2)
II tient une session ordinaire une
fois par an. En outre, le President peut réunir le Conseil ä son initiative; il
doit le réunir dans un délai de trois mois quand un tiers au moins des Etats de
FUnion en a fait la demande.

Article 19

Sessions of the Council

(1) The Council shall meet upon convocation
by its President.

(2) An ordinary session of the Council
shall be held annually. In addition, the President may convene the Council at
his discre-tion; he shall convene it, within a period of three months, if
one-third of the member States of the Union so request.

Article 20

Réglement intérieur du Conseil: réglement administratif et
financier de V Union

Le Conseil établit son réglement intérieur et le réglement
administratif et financier de FUnion.

Article 20

Rules of Procedure of the Council; Adtnini-strative and
Financial Regulations of the Union

The Council shall establish its rules of procedure and
the administrative and financial regulations of the Union.

Verbandsstaaten.
Jeder Verbandsstaat er-nennt einen Vertreter fiir den Rat und einen
Stellvertreter.

(2) Den Vertretern öder Stellvertretern
können Mitarbeiter öder Berater zur Seite stehen.

(3) Jeder Verbandsstaat hat im Rat eine
Stimme.

staterna. Varje unionsstat utser en företrädare i rådet
och en ersättare.

2.
Företrädarna
eller ersättarna får åtföljas av medarbetare eller rådgivare.

3.
Varje
unionsstat har en röst i rådet.

Artikel 17

Beobachter in Sitzungen des Råtes

(1)
Staaten, die
nicht Mitglieder des Verbands sind und diese Åkte unterzeichnet haben, werden
als Beobachter zu den Sitzungen des Råtes eingeladen.

(2) Zu diesen Sitzungen können auch andere
Beobachter öder Sachverständige eingeladen werden.

Artikel 17

Observatörer vid rådets sammanträden

1.
De stater som
inte är medlemmar i unionen och som har undertecknat denna akt skall inbjudas
att delta i rådets sammanträden som observatörer.

2.
Till dessa
sammanträden kan också inbjudas andra observatörer eller sakkunniga.

Artikel 18

Präsident und Vizepräsidenten des Råtes

(1)
Der Rat wählt
aus seiner Mitte einen Präsidenten und einen Ersten Vizepräsidenten. Er känn
weitere Vizepräsidenten wählen. Der Erste Vizepräsident vertritt von Rechts
wegen den Präsidenten bei Verhin-derungen.

(2) Die Amtszeit des Präsidenten
beträgt drei Jahre.

Artikel 18

Ordförande och vice ordförande

1.
Rådet väljer
bland sina medlemmar en ordförande och en förste vice ordförande. Det får välja
ytterligare vice ordförande. Vid förfall för ordföranden ersätts denne av
förste vice ordföranden.

2.
Uppdrag såsom
ordförande avser en tid av tre år.

Artikel 19 Tagungen des Råtes

(1) Der Rat tritt auf Einberufung durch
seinen Präsidenten zusammen.

(2) Er halt einmal jähriich eine
ordenfliche Tagung ab. Ausserdem känn der Präsident von sich aus den Rat
einberufen; er hat ihn binnen drei Monaten einzuberufen, wenn mindestens ein
Drittel der Verbandsstaaten dies beantragt.

Artikel 20

Geschäftsordnung des Råtes; Verwaltungs-und Finanzordnung
des Verbands

Artikel 19

Rådets sammanträden

1. Rådet sammanträder på ordförandens

kallelse.

2. Det
håller ordinarie sammanträde en

gång om året. Dessutom fär ordföranden

sammankalla rådet pä eget initiativ; han skall

sammankalla rådet inom tre månader, när

minst en tredjedel av unionsstaterna har gjort

framställning därom.

Artikel 20

Rådets arbetsordning; unionens administrativa och
finansiella reglemente

Der Rat
legt seine Geschäftsordnung sowie die Verwaltungs- und Finanzordnung des
Verbands fest. 5 Riksdagen 1981/82. t saml. Nr 136

Rådet
fastställer sin arbetsordning och unionens administrativa och finansiella reglemente.

Article 21 Missions du Conseil

Les missions du Conseil sont les suivantes:

a)
étudier les
mesures propres ä assurer la sauvegarde et ä favoriser le développement de
FUnion;

b)
nommer le
Secrétaire general et, s'il Festime nécessaire, un Secrétaire general ad-joint;
fixer les conditions de leurengagement;

c)
examiner le
rapport annuel d'activité de FUnion et établir le programme des travaux futurs
de celle-ci;

d) donner
au Secrétaire general, dont les

attributions sont fixées ä Farticle 23, toutes

directives nécessaires ä Faccomplissement

des täches de FUnion;

e) examiner
et approuver le budget de

FUnion et fixer, conformément aux disposi

tions de Farticle 26, la contribution de chaque

Etat de FUnion;

f) examiner
et approuver les comptes pré-

sentés par le Secrétaire general;

g) fixer,
conformément aux dispositions

de Farticle 27, la date et le lieu des confé-

rences prévues par ledit article et prendre les

mesures nécessaires ä leur préparation;

h) d'une maniére générale, prendre toutes décisions en vue
du bon fonctionnement de FUnion.

Article 21

Tasks of the Council

The tasks of the Council shall be to:

(a)
study
appropriate measures to safe-guard the interests and to encourage the development
of the Union;

(b) appoint the Secretary-General and,
if it finds it necessary, a Vice Secretary-General and determine the terms of
appointment of each;

(c)
examine the
annual report on the activities of the Union and lay down the programme for
its future work;

(d) give to the Secretary-General, whose

functions are set out in Article 23, all neces

sary directions for the accomplishment of the

tasks of the Union;

(e) examine and approve the budget of the

Union and fix the contribufion of each

member State of the Union in accordance

with the provisions of Arficle 26;

(f) examine and approve the accounts pre

sented by the Secretary-General;

(g) fix,
in accordance with the provisions

of Article 27, the date and place of the confer-

ences referred to in that Article and take the

measures necessary for their préparation;

and

(h) in general, take all necessary décisions to ensure the
efficient functioning of the Union.

Article 22

Majorités requises pour les décisions du Conseil

Toute décision du Conseil est prise ä la majorité simple
des membres presents et vo-tants; toutefois, toute décision du Conseil en vertu
des artides 4.4), 20, 2 Le), 26.5) b), 27.1), 28.3) ou 32.3) est prise ä la
majorité des trois quarts des membres presents et votants. L'abstention n'est
pas considérée comme vote.

Article 22

Majorities Required for Décisions of the Council

Any décision of the Council shall require a simple
majority of the votes of the members present and voting, provided that any décision
of the Council under Artides 4 (4), 20, 21 (e), 26 (5)(b), 27 (1), 28 (3) or 32
(3) shall require threefourths of the votes of the members present and voting.
Abstentions shall not be considered as votes.

Artikel 21 Aufgaben des Råtes

Der Rat hat folgende Aufgaben:

a)
Er priift
Massnahmen, die geeignet sind, den Bestand des Verbands sicherzustel-len und
seine Entwicklung zu fördern.

b)
Er ernennt den
Generalsekretär und, falls er dies fiir erforderlich halt, einen
Stell-vertretenden Generalsekretär und setzt die Einstellungsbedingungen von
beiden fest.

c)
Er priift den
jährlichen Bericht uber die Tätigkeit des Verbands und stellt das Pro-gramm
fiir dessen kunftige Arbeit auf.

d) Er
erteilt dem Generalsekretär, dessen

Befugnisse in Artikel 23 festgelegt sind, alle

erforderlichen Richtlinien fiir die Durchfiih-

rung der Aufgaben des Verbands.

e) Er
priift und genehmigt den Haushalts-

plan des Verbands und setzt gemäss Artikel

26 den Beitrag eines jeden Verbandsstaats

fest.

O Er priift und genehmigt die von dem Generalsekretär
vorgelegten Abrechnungen.

g) Er bestimmt gemäss Artikel 27 den Zeitpunkt und den
Ort der dort vorgesehenen Konferenzen und trifft die zu ihrer Vorberei-tung
erforderiichen Massnahmen.

Artikd 21 Rådets uppgifter

Rådets uppgifter är att

a)
undersöka
lämpliga åtgärder för att trygga unionens bestånd och främja dess utveckling;

b)
utse en
generalsekreterare och, om rådet anser det vara nödvändigt, en vice generalsekreterare
samt bestämma deras anställningsvillkor;

c)
granska
årsberättelsen över unionens verksamhet och fastställa programmet för unionens
framtida arbete;

d) ge
generalsekreteraren, vars åligganden

fastställs i artikel 23, alla erforderliga instruk

tioner för att unionens uppgifter skall kunna

fullgöras;

e) granska
och godkänna unionens budget

och enligt artikel 26 fastställa bidrag för varje

unionsstat;

O granska och godkänna de räkenskaper som läggs fram av
generalsekreteraren;

g) enligt artikel 27 fastställa tid och plats för de
konferenser som avses i nämnda artikel och vidta erforderliga åtgärder för att
förbereda dessa;

h) Ganz
allgemein fasst er alle BeschliJsse fur ein erfolgreiches Wirken des Verbands.

h) i
övrigt fatta alla de beslut som behövs för att främja ett ändamålsenligt
utövande av unionens verksamhet.

Artikel 22

Erforderliche Mehrheiten fiir die Beschliisse des Råtes

Ein Beschluss des Råtes bedarf der ein-fachen Mehrheit der
anwesenden und abstim-menden Mitglieder; jedoch bedarf ein Beschluss des Råtes
nach Artikel 4 Absatz 4, Artikel 20, Artikel 21 Buchstabe e, Arfikel 26 Absatz
5 Buchstabe b. Artikel 27 Absatz 1, Artikel 28 Absatz 3 und Artikel 32 Absatz 3
einer Dreiviertelmehrheit der anwesenden und absfimmenden Mitglieder.
Enthaltungen gelten nicht als Stimmabgabe.

Artikel 22

Majoritet som krävs för rådets beslut

Rådets beslut fattas med enkel majoritet av de närvarande
och röstande medlemmarna; för beslut enligt artiklarna 4.4, 20, 2l.e, 26.5.b,
27.1, 28.3 eller 32.3 krävs dock tre fjärdedels majoritet av de närvarande och
röstande medlemmarna. Nedlagda röster anses som icke avgivna.

Prop. 1981/82:136

Article 23

Missions du Bureau de V Union; responsabilités du
Secrétaire general; nomination des fonctionnaires

1)
Le Bureau de
FUnion exécute toutes les missions qui lui sont confiées par le Conseil. Il est
dirigé par le Secrétaire general.

2)
Le Secrétaire
general est responsable devant le Conseil; il assure Fexécution des décisions
du Conseil. II
soumet le budget å
Fapprobation du Conseil et en assure Fexécution. 11 rend compte annuellement
au Conseil de sa gestion et lui présente un rapport sur les activités et la
situation financiére de FUnion.

3)
Sous réserve
des dispositions de Farticle 21.b), les conditions de nomination et d'emploi
des membres du personnel nécessaire au bon fonctionnement du Bureau de FUnion
sont fixées par le réglement administratif et financier prévu ä Farticle 20.

68

Article 23

Tasks of the Office of the Union; Responsibilities of the
Secretary-General; Appointment of Staff

(1) The Office of the Union shall carry
out all the duties and tasks entrusted to it by the Council. It shall be under
the direction of the Secretary-General.

(2) The Secretary-General shall be
respon-sible to the Council; he shall be responsible for carrying out the
décisions of the Council. He shall submit the budget for the approval of the
Council and shall be responsible for its implementation. He shall make an
annual report to the Council on his administration and a report on the
activities and financial position of the Union.

(3) Subject to the provisions of
Article 21 (b), the conditions of appointment and employment of the staff
necessary for the efficient performance of the tasks of the Office of the
Union shall be fixed in the administrative and financial regulations referred
to in Article 20.

Article 24 Statut juridique

1)
L'Union a la
personnalité juridique.

2)
L'Union jouit,
sur le territoire de chaque Etat de FUnion, conformément aux lois de cet Etat,
de la capacité juridique nécessaire pour atteindre son but et exercer ses
fonctions.

3)
L'Union conclut
un accord de siége avec la Confédération suisse.

Article 24 Legal Status

(1) The Union shall have legal
personality.

(2) The Union shall enjoy on the
territory of each member State of the Union, in con-formity with the laws of
that State, such legal capacity as may be necessary for the fulfilment of the
objectives of the Union and for the exercise of its functions.

(3)
The Union shall
conclude a head-quarters agreement with the Swiss Confédération.

Article 25

Vérijication des comptes

La vérification des comptes de FUnion est assurée, selon
les modalités prévues dans le réglement administratif et financier vise å
Farticle 20, par un Etat de FUnion. Cet Etat est, avec son consentement,
désigné par le Conseil.

Article 25

Auditing of the Accounts

The auditing of the accounts of the Union shall be
effected by a member State of the Union as provided in the administrative and
financial regulations referred to in Article 20. Such State shall be
designated, with its agreement, by the Council.

Prop.
1981/82:136

Artikel 23

Aufgaben des Verbandsbiiros; Verantwortung des
Generalsekretärs; Ernennung der Bediensteten

(1) Das Verbandsbijro erledigt alle
Aufgaben, die ihm der Rat zuweist. Es wird vom Generalsekretär geleitet.

(2) Der Generalsekretär ist dem Rat
ver-antwortlich; er sorgt för die Ausfiihrung der Beschliisse des Råtes. Er
legt dem Rat den Haushaltsplan zur Genehmigung vor und sorgt fiir dessen
Ausfiihrung. Er legt dem Rat alljährlich Rechenschaft iiber seine
Ge-schäftsfiihrung ab und unterbreitet ihm einen Bericht iiber die Tätigkeit
und die Finanzlage des Verbands.

(3)
Vorbehalfiich
des Artikels 21 Buchstabe b werden die Bedingungen fiir die Ein-stellung und
Beschäftigung des fiir die ord-nungsgemässe Erfiillung der Aufgaben des
Verbandsbiiros erforderlichen Personals in der in Artikel 20 bezeichneten
Verwaltungs-und Finanzordnung festgelegt.

69

Artikel 23

Unionens byrås uppgifter; generalsekreterarens
åligganden; anställning av personal

1.
Unionens byrå
skall fullgöra alla uppdrag och åligganden, som rådet har anförtrott den.
Byrån leds av generalsekreteraren.

2.
Generalsekreteraren
är ansvarig inför rådet; han skall tillse att rådets beslut verkställs. Han
skall lägga fram budgeten för rådets godkännande och svara för att den genomförs.
Han skall årligen inför rådet redovisa för sin förvaltning och skall inför
rådet lägga fram en årsberättelse rörande unionens verksamhet och dess
ekonomiska ställning.

3.
Med förbehåll
för bestämmelserna i artikel 21.b skall villkoren för utnämning och
anställning av den personal som erfordras för unionens verksamhet anges i det
administrativa och finansiella reglemente som avses i artikel 20.

Artikel 24

Rechts- und Geschäftsfähigkeit

(1)
Der Verband
besitzt Rechtspersönlich-keit.

(2) Der Verband geniesst im
Hoheitsgebiet jé3es Verbandsstaats gemäss den Gesetzen dieses Staates die zur
Erreichung seines Zweckes und zur Wahrnehmung seiner Aufgaben erforderliche
Rechts- und Geschäftsfähigkeit.

(3) Der Verband schliesst mit der
Schwei-zerischen Eidgenossenschaft ein Abkommen iiber den Sitz.

Artikel 24 Rättslig ställning

1.
Unionen är en
juridisk person.

2.
Unionen skall
inom vaije unionsstats område och i enlighet med den statens lag åtnjuta
erforderlig rättskapacitet för att unionens ändamål skall kunna uppnäs och för
att dess uppgifter skall kunna utföras.

3.
Unionen skall
ingå ett avtal rörande sitt säte med Schweiziska Edsförbundet.

Artikel 25

Rechnungspriifung

Die Rechnungspriifung des Verbands wird nach Massgabe der
in Artikel 20 bezeichneten Verwaltungs- und Finanzordnung von einem
Verbandsstaat durchgefiihrt. Dieser Staat wird mit seiner Zustimmung vom Rat
bestimmt.

Artikel.25

Revision

Revision av unionens räkenskaper utförs av en av
unionsstaterna i enlighet med vad som sägs i det administrativa och finansiella
reglemente som avses i artikel 20. Denna stat utses efter eget samtycke av
rådet.

Article 26

Finances

1) Les dépenses de FUnion sont cou-vertes:

-
par les
contributions annuelles des Etats de FUnion;

-
par la
rémunération de prestations de services;

-
par des
recettes diverses.

2)a) La
part de chaque Etat de FUnion dans le montant total des contributions annuelles
est déterminée par référence au montant total des dépenses å couvrir å Faide
des contributions des Etats de FUnion et au nombre d'unités de contribution qui
lui est applicable aux termes du paragraphe 3). La-dite part est calculée
conformément au paragraphe 4).

b) Le nombre des unités de contribution est exprimé en
nombres entiers ou en frac-tions d'unité pourvu que ce nombre ne soit pas
inférieur ä un cinquiéme.

3) a) En
ce qui concerne tout Etat faisant

partie de FUnion ä la date ä laquelle le pre

sent Acte entré en vigueur ä Fégard de cet

Etat, le nombre des unités de contribution

qui lui est applicable est le méme que celui

qui lui était applicable, immédiatement avant

ladite date. aux termes de la Convention de

1961 modifiée par F Acte additionnel de 1972.

b)
En ce qui
concerne tout atitre Etat, il indique au moment de son accession ä FUnion, dans
une dédaration adressée au Secrétaire general, le nombre d'unités de
contribution qui lui est applicable.

c)
Tout Etat de
FUnion peut, ä tout moment, indiquer, dans une dédaration adressée au
Secrétaire general, un nombre d'unités de contribution different de celui qui
lui est applicable en vertu des alinéas a) ou b) ci-dessus. Si elle est faite
pendant les six premiers mois d'une année civile, cette dédaration prend
effet au debut de Fannee civile suivante; dans le cas contraire, eller prend
effet au debut de la deuxiéme année civile qui suit Fannée au cours de laquelle
elle est faite.

4) a) Pour chaque exercice budgétaire, le

montant d'une unité de contribution est egal

au montant total des dépenses å couvrir pen

dant cet exercice å Faide des contributions

Article 26 Finances

(1) The expenses of the Union shall be met

from:

-
the annual
contributions of the member States of the Union;

-
payments
received for services ren-dered;

-
miscellaneous
receipts.

(2) (a)
The share of each member State of

the Union in the total amount of the annual

contributions shall be determined by refer

ence to the total expenditure to be met from

the contributions of the member States of the

Union and to the number of contribution un-

its applicable to it under paragraph (3). The

said share shall be computed according to

paragraph (4).

(b) The number of contribution units shall be expressed in
whole numbers or fractions thereof, provided that such number shall not be less
than one-fifth.

(3) (a)
As far as any State is concerned

which is a member State of the Union on the

date on which this Act enters into force with

respect to that State, the number of contribu

tion units applicable to it shall be the same as

was applicable to it, immediately before the

said date, according to the Convention of

1961 as amended by the Additional Act of

1972.

(b)
As far as any
other State is concerned, that State shall, on joining the Union, indi-cate, in
a dédaration addressed to the Secretary-General, the number of contribution
units applicable to it.

(c)
Any member
State of the Union may, at any time, indicate, in a dédaration addressed to
the Secretary-General, a number of contribution units different from the number
applicable to it under subparagraph (a) or (b). Such dédaration, if made during
the first six months of a calendar year, shall take effect from the beginning
of the subse-quent calendar year; otherwise it shall take effect from the
beginning of the second calendar year which follows the year in which the
dédaration was made.

(4)(a) For each budgetary period, the amount corresponding
to one contribution unit shall be obtained by dividing the total amount of the
expenditure to be met in that

Artikel 26

Finanzen

(1) Die Ausgaben des Verbands werden gedeckt aus

—
den
Jahresbeiträgen der Verbandsstaaten,

—
der Vergiitung
för Dienstleistungen,

—
sonstigen
Einnahmen.

(2)a) Der Anteil jedes Verbandsstaats an dem Gesamtbetrag
der Jahresbeiträge richtet sich nach dem Gesamtbetrag der Ausgaben, die durch
Beiträge der Verbandsstaaten zu decken sind, und nach der Anzahl der fiir
diesen Verbandsstaat nach Absatz 3 massge-benden Zahl von Beitragseinheiten.
Dieser Anteil wird nach Absatz 4 berechnet.

b) Die Zahl der Beitragseinheiten wird in ganzen Zahlen
öder Bruchteilen hiervon aus-gedriickt, wobei sie nicht kleiner als ein
Fiinf-tel sein darf.

(3)a) Fiir
jeden Staat, der zum Zeitpunkt des Inkrafttretens dieser Åkte dem Verband
angehört, ist die Zahl der fur ihn massgeben-den Beitragseinheiten gleich der
Zahl der fur ihn unmittelbar vor diesem Zeitpunkt nach dem Ubereinkommen von
1961 in der durch die Zusatzakte von 1972 geänderten Fassung massgebenden
Einheiten.

b)
Jeder andere
Staat gibt bei seinem Beitritt zum Verband in einer an den Generalsekretär
gerichteten Erklärung die fiir ihn massgebende Zahl von Beitragseinheiten an.

c)
Jeder Verbandsstaat
känn jederzeit in einer an den Generalsekretär gerichteten Erklärung eine
andere als die fiir ihn nach den Buchstaben a öder b massgebende Zahl von
Beitragseinheiten angeben. Wird eine soiche Erklärung während der ersten sechs
Monate eines Kalenderjahrs abgegeben, so wird sie zum Beginn des folgenden
Kalenderjahrs wirksam; andernfalls wird die Erklärung zum Beginn des Zweiten
Kalenderjahrs wirksam, das auf das Jahr folgt, in dem sie abgegeben wurde.

(4)a) Fur jede Haushaltsperiode wird der Betrag, der einer
Beitragseinheit entspricht, dadurch ermittelt, dass der Gesamtbetrag der
Ausgaben, die in dieser Periode aus Beiträ-

Artikel 26 Finanser

1. Unionens utgifter täcks

-
av
unionsstaternas åriiga bidrag,

-
av ersättningar
för utförda tjänster,

-
av andra inkomster.

2.a) Varje
unionsstats andel av det sammanlagda beloppet av åriiga bidrag bestäms pä
grundval av det sammanlagda utgiftsbelopp som skall täckas med bidrag från
unionsstaterna och det antal bidragsenheter som gäller för den staten enligt
vad som sägs under 3. Denna andel beräknas enligt vad som sägs under 4.

b) Antalet bidragsenheter uttrycks i hela enheter eller i
delar av enheter, varvid antalet dock inte får understiga en femtedel.

3.a) För stat som är medlem i unionen den dag då denna akt
träder i kraft för den staten är antalet bidragsenheter detsamma som gällde
för den staten omedelbart före nämnda dag enligt 1961 års konvention i dess
lydelse enligt 1972 års tilläggsakt.

b)
Varje annan
stat anger vid sin anslutning till unionen i en förklaring till generalsekreteraren
det antal bidragsenheter som skall gälla för den staten.

c)
Varje
unionsstat får när som helst i en förklaring till generalsekreteraren ange ett
antal bidragsenheter som skiljer sig från dem som gäller för den staten enligt
vad som sägs under a) och b) ovan. Avges förklaringen under de första sex
månaderna av ett kalenderår, träder den i kraft vid början av följande
kalenderår; i motsatt fall träder den i kraft vid början av det andra
kalenderåret efter det är under vilket förklaringen gjordes.

4.a) För varje budgetperiod erhålls det belopp som
motsvarar en bidragsenhet genom att dela det sammanlagda utgiftsbelopp som
skall täckas under denna period med bidrag

des Etats de FUnion divisé par le nombre total d'unités
applicable å ces Etats.

b) Le montant de la contribution de chaque Etat de FUnion
est egal au montant d'une unité de contribution multiplié par le nombre
d'unités applicable ä cet Etat.

5) a) Un Etat de FUnion en retard dans le paiement de ses
contributions ne peut - sous réserve des dispositions du paragraphe b) -exercer
son droit de vote au Conseil si le montant de son arriéré est egal ou supérieur
ä celui des contributions dont il est redevable pour les deux derniéres années
complétes écoulées. La suspension du droit de vote ne libére pas cet Etat de
ses obligations et ne le prive pas des autres droits découlant de la présente
Convention.

period
from the contributions of the member States of the Union by the total number of
units applicable to those States.

(b) The amount of the contribution of each member State of
the Union shall be obtained by multiplying the amount corresponding to one
contribution unit by the number of contribution units applicable to that
State.

(5) (a) A
member State of the Union which is in arrears in the payment of its contributions
may not, subject to paragraph (b), exercise its right to vote in the Council
if the amount of its arrears equals or exceeds the amount of the contributions
due from it for the preceding two full years. The suspension of the right to
vote does not relieve such state of its obligations under this Convention and
does not deprive it of any other rights there-under.

b) Le
Conseil peut autoriser ledit Etat ä conserver Fexercice de son droit de vote
aussi longtemps qu'il estime que le retard résulte de circonstances
exceptionnelles et inévitables.

(b) The
Council may allow the said State to continue to exercise its right to vote if,
and as long as, the Council is satisfied that the delay in payment is due to
excepfional and unavoidable circumstances.

Article 27

Revision de la Convention

1)
La présente
Convention peut étre revisée par une conference des Etats de FUnion. La
convocation d'une telle conference est décidée par le Conseil.

2)
La conference
ne délibére valablement que si la moitié au moins des Etats de FUnion y sont
représentés. Pour étre adopté, le texte revisé de la Convention doit recueillir
la majorité des cinq sixiémes des Etats de FUnion représentés ä la conference.

Article 27

Revision of the Convention

(1) This Convention may be revised by a
conference of the member States of the Union. The convocation of such
conference shall be decided by the Council.

(2) The proceedings of a conference
shall be effective only if at least half of the member States of the Union are
represented at it. A majority of five-sixths of the member States of the Union
represented at the conference shall be required for the adoption of a revised
text of the Convention.

Article 28

Langues utilisées par le Bureau et lors des réunions du
Conseil

1)
Les langues
frangaise, allemande et anglaise sont utilisées par le Bureau de FUnion dans
Faccomplissement de ses missions.

2)
Les réunions du
Conseil ainsi que les conférences de revision se tiennent en ces trois langues.

Article 28

Languages Used by the Office and in Meetings of the
Council

(1)
The English,
French and German languages shall be used by the Office of the Union in
carrying out its duties.

(2) Meetings of the Council and of
revision conférences shall be held in the three languages.

gen der Verbandsstaaten zu decken sind, durch die
Gesamtzahl der von diesen Staaten aufzubringenden Einheiten geteilt wird.

b) Der
Betrag des Beitrags jedes Verbandsstaats érgibt sich aus dem mit der Zahl der
fiir diesen Staat massgebenden Beitragseinheiten vervielfachten Betrag einer
Beitragseinheit.

(5)a) Ein
Verbandsstaat, der mit der Zahlung seiner Beiträge im Riickstand ist, känn
vorbehaltlich des Buchstabens b sein Stimm-recht im Rat nicht ausiiben, wenn
der riick-ständige Betrag die Summe der von ihm fur die zwei vorhergehenden
vollen Jahre ge-schuldeten Beiträge erreicht öder iibersteigt. Die Aussetzung
des Stimmrechts entbindet diesen Staat nicht von den sich aus diesem
Ubereinkommen ergebenden Pflichten und fiihrt nicht zum Verlust der anderen
sich aus dem Ubereinkommen ergebenden Rechte.

b) Der Rat
känn einem solchen Staat jedoch gestatten, sein Stimmrecht weiter aus-zuiiben,
wenn und solange der Rat uberzeugt ist, dass der Zahlungsrtickstand eine Folge
aussergewöhnlicher und unabwendbarer Umstände ist.

från
unionsstaterna med det sammanlagda antalet enheter som gäller för dessa
stater.

b) Varje unionsstats bidragsbelopp erhålls genom att
multiplicera det belopp som motsvarar en bidragsenhet med det antal bidragsenheter
som gäller för den staten.

5.a) En unionsstat som inte har i rätt tid betalat sitt
bidrag får inte utöva sin rösträtt i rådet, om det belopp som dröjsmålet avser
motsvarar eller överstiger det bidragsbelopp som den staten är skyldig att
betala för de två närmaste föregående hela åren, med mindre annat följer av vad
som sägs under b. Suspension av rösträtten befriar inte denna stat från dess
förpliktelser enligt konventionen och berövar inte den några andra rättigheter
enligt konventionen.

b) Rådet får medge att sådan stat bibehåller rösträtten
så länge rådet anser att dröjsmålet beror på utomordentliga och oundvikliga
omständigheter.

Artikel 27

Revision des Ubereinkommens

(1) Dieses Ubereinkommen känn von einer
Konferenz der Verbandsstaaten revidiert werden. Die Einberufung einer solchen
Konferenz wird vom Rat beschlossen.

(2) Die Konferenz ist nur dann
beschluss-fähig, wenn mindestens die Hälfte der Verbandsstaaten auf ihr
vertreten ist. Die revi-dierte Fassung des Ubereinkommens bedarf zu ihrer
Annahme der Funfsechstelmehrheit der auf der Konferenz vertretenen Verbandsstaaten.

Artikel 27

Revision av konventionen

1.
Denna
konvention kan revideras av en konferens av unionsstaterna. Rådet beslutar om
sammankallandet av en sådan konferens.

2.
Konferensen är
beslutmässig endast om minst hälften av unionsstaterna är företrädda vid
konferensen. För antagande av en reviderad text av konventionen krävs fem
sjättedels majoritet av de av unionsstaterna som är företrädda vid
konferensen.

Artikel 28

Vom Biiro und in Sitzungen des Råtes benutzte Sprachen

(I) Das Verbandsbiiro bedient sich bei der Erfiillung seiner Aufgaben
derdeutschen, der englischen und der französischen Sprache.

Artikel 28

Språk som används av byrån och vid rådets sammanträden

1. Unionens byrå skall använda engelska, franska och tyska
språken när den fullgör sina uppgifter.

(2) Die
Sitzungen des Råtes und die Revi-sionskonferenzen werden in diesen drei Sprachen
abgehalten.

2.
Rådets sammanträden och revisionskonferenserna skall hållas på dessa tre
språk.

Prop.
1981/82:136

3) Le Conseil peut décider, en tant que de besoin, que
d'autres langues seront utilisées.

74

(3) If the need arises, the Council may decide that
further languages shall be used.

Article 29

Arrangements particuliers pour la protection des
obtentions végétales

Les Etats de FUnion se réservent le droit de condure entré
eux des arrangements particuliers pour la protection des obtentions végétales,
pour autant que ces arrangements ne contreviennent pas aux disposifions de la
présente Convention.

Article 29

Special Agreements for the Protection of New Varieties of
Plants

Member States of the Union réserve the right to conclude
among themselves special agreements for the protection of new varieties of
plants, in so far as such agreements do not contravene the provisions of this
Convention.

Article 30

Application de la Convention sur le plan national;
accords particuliers pour I'utilisation en commun de services chargés de
Vexamen

Article 30

Implementation of the Convention on the Domestic Level;
Contracts on the Joint Utilisation of Examination Services

1) Chaque
Etat de FUnion prend toutes

mesures nécessaires pour Fapplication de la

présente Convention et, notamment:

a)
prévoit les recours
légaux appropriés permettant de défendre efficacement les droits prévus par la
présente Convention;

b)
établit un
service special de la protection des obtentions végétales ou charge un service
déjä existant de cette protection;

c)
assure la
communication au public des informations relatives ä cette protection et au
minimum la publication périodique de la liste des titres de protection
délivrés.

2)
Des accords
particuliers peuvent étre conclus entré les services compétents des Etats de
FUnion en vue de Futilisation en commun de services chargés de procéder ä
Fexamen des variétés, prévu ä Farticle 7, et au rassemblement des collections
et documents de référence nécessaires.

3)
Il est entendu
qu'au moment du dépöt de son instrument de ratification, d'accepta-tion,
d'approbation ou d'adhésion, chaque Etat doit étre en mesure, conformément ä sa
législation interne, de donner effet aux dispositions de la présente
Convention.

(1) Each member State of the Union shall

adopt all measures necessary for the applica

tion of this Convention; in particular, it shall:

(a)
provide for
appropriate legal remedies for the effective defence of the rights provided
for in this Convention;

(b) set up a special authority for the
protection of new varieties of plants or entrust such protection to an
existing authority;

(c) ensure that the public is informed
of matters concerning such protection, including as a minimum the periodical
publication of the list of titles of protection issued.

(2) Contracts may be concluded between
the competent authorities of the member States of the Union, with a view to the
joint utilisation of the services of the authorities entrusted with the
examination of varieties in accordance with the provisions of Article 7 and
with assembling the necessary reference collections and documents.

(3) It shall be understood that, on
deposit-ing its instrument of ratification, acceptance, approval or accession,
each State must be in a position, under its own domestic law, to give effect to
the provisions of this Convention.

(3) Der
Rat känn, soweit hierfiir ein Be-diirfnis besteht, die Benutzung weiterer Sprachen
beschliessen.

3. Rådet
får, om så behövs, bestämma att ytterligare språk skall användas.

Artikel 29

Besondere Abmachungen zum Schutz von Pflanzenziichtungen

Die Verbandsstaaten behållen sich das Recht vor,
untereinander zum Schutz von Pflanzenziichtungen besondere Abmachungen zu
treffen, soweit diese Abmachungen diesem Ubereinkommen nicht zuwiderlau-fen.

Artikel 29

Särskilda överenskommelser för skydd av
växtförädlingsprodukter

Unionsstaterna förbehåller sig rätten att sinsemellan
träffa särskilda överenskommelser för skydd av växtförädlingsprodukter i den
mån dessa överenskommelser inte strider mot denna konvention.

Artikel 30

Anwendung des Ubereinkommens im innerstaatlichen Bereich;
Vereinbarungen iiber die gemeinsame Inanspruchnahme von Priifungsstellen

(1) Jeder Verbandsstaat trifft alle fiir die

Anwendung dieses Ubereinkommens

notwendigen Massnahmen, insbesondere

a)
sieht er
geeignete Rechtsmittel vor, die eine wirksame Wahrung der in diesem Ubereinkommen
vorgesehenen Rechte ermöglichen;

b)
richtet er eine
besondere Behörde fiir den Schutz von Pflanzenziichtungen ein öder beauftragt
eine bereits bestehende Behörde mit diesem Schutz;

c)
stellt er die
öffentliche Bekanntma-chung von Mitteilungen iiber diesen Schutz, zumindest die
periodische Veröffentlichung des Verzeichnisses der erteilten Schutz-rechte,
sicher.

(2) Zwischen den zuständigen Behörden
der Verbandsstaaten können Vereinbarungen zum Zweck der gemeinsamen Inanspruchnahme
von Stellen getroffen werden, welche die in Artikel 7 vorgesehene Priifung der
Sorten und die Zusammenstellung der erforderlichen Vergleichssammlungen und
-unteriagen durchzufiihren haben.

(3) Es besteht Einverständnis dariiber,
dass jeder Staat bei Hinterlegung seiner Ratifikations-, Annahme-,
Genehmigungs- öder Beitrittsurkunde entsprechend seinem innerstaatlichen Recht
in der Lage sein muss, diesem Obereinkommen Wirkung zu verleihen.

Artikel 30

Tillämpning av konventionen i nationell rätt; särskilda
avtal om gemensamt utnyttjande av provningsinslitutioner

1. Varje unionsstat skall vidta alla erfor

derliga ätgärder för tillämpningen av denna

konvention; den skall särskilt

a)
tillse att det
finns lämpliga rättsmedel som gör det möjligt att effektivt hävda de
rättigheter som anges i denna konvention;

b)
inrätta en
särskild myndighet för skydd av växtförädlingsprodukter eller uppdra ät en
redan befintlig myndighet att svara för detta skydd;

c)
tillse att
allmänheten informeras i frågor rörande detta skydd, åtminstone genom ett
periodiskt offentliggörande av en förteckning över meddelade skyddsrättigheter.

2.
Särskilda
överenskommelser får ingås mellan vederbörande myndigheter i unionsstaterna om
gemensamt utnyttjande av de institutioner som har till uppgift att utföra den
provning av växtsorter som avses i artikel 7 och att samla erforderiiga
kollektioner och dokument i referenssyfte.

3.
Det är
underförstått att varje stat när den deponerar sitt instrument rörande ratifikation,
antagande, godkännande eller anslutning skall vara i stånd att i enlighet med
sin nationella lagstiftning genomföra denna konventions bestämmelser.

Prop.
1981/82:136

Article 31

Signature

Le present Acte est ouvert ä la signature de tout Etat de
FUnion et de tout autre Etat qui a été représenté å la Conference diplomati-que
qui a adopté le present Acte. Il est ouvert ä la signature jusqu'au 31 octobre
1979.

76

Article 31

Signature

This Act shall be open for signature by any member State
of the Union and any other State which was represented in the Diplomat-ic
Conference adopting this Act. It shall remain open for signature until October
31, 1979.

Article 32

Ratification, acceptation ou approbation; adhésion

1) Tout Etat exprime son consentement ä

étre lié par le present Acte par le dépöt:

a)
d'un instrument
de ratification, d'ac-ceptation ou d'approbation s'il a signé le present Acte,
ou

b)
d'un instrument
d'adhésion s'il n'a pas signé le present Acte.

2)
Les instruments
de ratification, d'ac-ceptation, d'approbation ou d'adhésion sont déposés
auprés du Secrétaire general.

3)
Tout Etat qui
n'est pas membre de FUnion et qui n'a pas signé le present Acte demande, avant
de déposer son instrument d'adhésion, Favis du Conseil sur la conformité de sa
législation avec les dispositions du present Acte. Si la décision faisant
office d'a-vis est positive, Finstrument d'adhésion peut étre déposé.

Article 33

Entrée en vigueur; impossibilité d'adhérer aux textes
antérieurs

1) Le present Acte entré en vigueur un

mois apres que les deux conditions suivantes

auront été remplies:

a)
le nombre des
instruments de ratification, d'acceptation, d'approbation ou d'adhé-sion
déposés est de cinq au moins;

b)
trois au moins
desdits instruments sont déposés par des Etats parties ä la Convention de 1961.

2) A Fégard de tout Etat qui déposé son

instrument de ratification, d'acceptation,

d'approbation ou d'adhésion apres que les

conditions prévues au paragraphe l)a) et b)

aient été remplies, le present Acte entré en

vigueur un mois apres le dépöt de son instru-

Article 32

Ratification, Acceptance or Approval; Accession

(1) Any State shall express its consent to

be bound by this Act by the deposit of:

(a) its instrument of ratification,
acceptance or approval, if it has signed this Act; or

(b) its instrument of accession, if it
has not signed this Act.

(2)
Instruments of
ratification, acceptance, approval or accession shall bé deposit-ed with the
Secretary-General.

(3) Any State which is not a member of
the Union and which has not signed this Act shall, before depositing its
instrument of accession, ask the Council to advise it in respect of the
conformity of its laws with the provisions of this Act. If the décision
embo-dying the advice is positive, the instrument of accession may be
deposited.

Article 33

Entry Into Force; Closing of Earlier Texts

(1) This Act shall enter into force one

month after the following two conditions are

fulfilled:

(a) the number of instruments of
ratification, acceptance, approval or accession deposited is not less than
five; and

(b) at least three of the said
instruments are instruments deposited by States parties to the Convention of
1961.

(2) With respect to any State which depo-

sits its instrument of ratification, acceptance,

approval or accession after the conditions re

ferred to in paragraph (l)(a) and (b) have

been fulfilled, this Act shall enter into force

one month after the deposit of the instrument

Prop. 1981/82:136

Artikd 31

Unterzeichnung

Diese Åkte wird fiir jeden Verbandsstaat und fiir jeden
anderen Staat zur Unterzeichnung aufgelegt, der auf der Diplomatischen
Konferenz, welche diese Åkte angenommen hat, vertreten war. Sie liegt bis zum
31. Oktober 1979 zur Unterzeichnung auf.

77

Artikel 31

Undertecknande

Denna akt är öppen för undertecknande av varje unionsstat
och av varje annan stat som var företrädd vid den diplomatiska konferens som
antog denna akt. Den är öppen för undertecknande till och med den 31 oktober
1979.

Artikel 32

Ratifikation, Annahme öder Genehmigung; Beitritt

(1) Jeder Staat bringt seine Zustimmung,

durch diese Åkte gebunden zu sein, dadurch

zum Ausdruck, dass er

a)
eine
Ratifikations-, Annahme- öder Genehmigungsurkunde hinterlegt, sofern er diese
Åkte unterzeichnet hat, öder

b)
eine
Beitrittsurkunde hinterlegt, sofern er diese Åkte nicht unterzeichnet hat,

(2)
Die
Ratifikations-, Annahme-, Genehmigungs- öder Beitrittsurkunden werden beim
Generalsekretär hinterlegt.

(3) Jeder Staat, der dem Verband nicht
angehört und diese Åkte nicht unterzeichnet hat, ersucht vor Hinterlegung
seiner Beitrittsurkunde den Rat um Stellungnahme, ob seine Gesetze mit dieser
Åkte vereinbar sind. Ist der die Stellungnahme beinhaltende Beschluss positiv,
so känn die Beitrittsurkunde hinterlegt werden.

Artikel 33

Inkrafttreten; Unmöglichkeit, fruheren Fassungen
beizutreten

(1) Diese Åkte tritt einen Monat nach dem

Zeitpunkt in Kraft, zu dem die folgenden Be

dingungen erfullt sind:

a)
Die Zahl der
hinterlegten Ratifikations-, Annahme-, Genehmigungs- öder Beitrittsurkunden
beträgt mindestens funf;

b)
mindestens drei
der genannten Urkunden sind von Vertragsstaaten des Ubereinkommens von 1961
hinterlegt worden.

(2) Fiir jeden Staat, der seine Ratifika

tions-, Annahme-, Genehmigungs- öder Bei

trittsurkunde hinteriegt, nachdem die in Ab

satz 1 Buchstaben a und b genannten Bedin

gungen erfijllt sind, tritt diese Åkte einen

Monat nach dem Zeitpunkt in Kraft, zu dem

Artikel 32

Ratifikation, antagande eller godkännande; anslutning

1. En stat uttrycker sitt samtycke till att

vara bunden av denna akt genom att depo

nera

a)
ett instrument
rörande ratifikation, antagande eller godkännande, om den har undertecknat
denna akt, eller

b)
ett instrument
rörande anslutning, om den inte har undertecknat denna akt.

2.
Instrument
rörande ratifikation, antagande, godkännande eller anslutning skall deponeras
hos generalsekreteraren.

3.
En stat som
inte är medlem i unionen och som inte har undertecknat denna akt skall innan
den deponerar sitt anslutningsinstrument begära rådets ufiåtande om huruvida
dess lagstiftning är i överensstämmelse med bestämmelserna i denna akt. Om det
beslut som innehåller utlåtandet är positivt, får anslutningsinstrumentet
deponeras.

Artikd 33

Ikraftträdande; stängning av tidigare texter

1. Denna akt träder i kraft en månad efter

det att följande två villkor är uppfyllda:

a)
minst fem
instrument rörande ratifikation, antagande, godkännande eller anslutning har
deponerats;

b)
minst tre av
dessa instrument har deponerats av stater som är part till 1961 års
konvention.

2. I fråga om stat som deponerar sitt in

strument rörande ratifikation, antagande,

godkännande eller anslutning efter det att de

villkor som anges under l.a och b är upp

fyllda träder denna akt i kraft en månad efter

det att den statens instrument deponerades.

Prop.
1981/82:136

ment.

3) Apres Fentrée en vigueur du present Acte conformément
au paragraphe I),
aucun Etat ne peut
plus adhérer ä la Convention de 1961 modifiée par FActe additionnel de 1972.

78

of the said State.

(3) Once this Act enters into force according to
paragraph (I),
no State may accede to
the Convention of 1961 as amended by the Additional Act of 1972.

Article 34

Relations entré Etats lies par des textes dif-jérents

1)
Tout Etat de
FUnion qui, å la date de Fentrée en vigueur du present Acte å son égard, est
lié par la Convention de 1961 modifiée par FActe additionnel de 1972 continue
d'appliquer, dans ses relations avec tout autre Etat de FUnion non lié par le
present Acte, ladite Convention modifiée par ledit Acte additionnel jusqu'ä ce
que le present Acte entré également en vigueur a Fégard de cet autre Etat.

2)
Tout Etat de
FUnion non lié par le present Acte ("le premier Etat") peut dédarer,
par une notification adressée au Secrétaire general, qu'il appliquera la
Convention de 1961 modifiée par FActe additionnel de 1972 dans ses relations
avec tout Etat lié par le present Acte qui devient membre de FUnion en
ratifiant, acceptant ou approuvant le present Acte ou en adhérant ä cdui-ci
("le second Etat"). Dés Fexpiration d'un délai d'un mois ä compter
de la date de cette notification et jusqu'ä Fentrée en vigueur du present Acte
ä son égard, le premier Eta( applique la Convention de 1961 modifiée par FActe
additionnel de 1972 dans ses relations avec le second Etat, tandis que
celui-ci applique le present Acte dans ses relations avec le premier Etat.

Article 34

Relations Between States Bound by Different Texts

(1) Any member State of the Union
which, on the day on which this Act enters into force with respect to that
State, is bound by the Convention of 1961 as amended by the Additional Act of
1972 shall, in its relations with any other member State of the Union which is
not bound by this Act, continue to apply, until the present Act enters into
force also with respect to that other State, the said Convention as amended by
the said Additional Act.

(2) Any member State of the Union not
bound by this Act ("the former State") may declare, in a notification
addressed to the Secretary-General, that it will apply the Convention of 1961
as amended by the Additional Act of 1972 in its relations with any State bound
by this Act which becomes a member of the Union through ratification,
acceptance or approval of or accession to this Act ("the latter
State"). As from the beginning of one month after the date of any such
notification and until the entry into force of this Act with respect to the
former State, the former State shall apply the Convention of 1961 as amended
by the Additional Act of 1972 in its relations with any such latter State,
whereas any such latter State shall apply this Act in its relations with the
former State.

Article 35

Communications concernant le: genres et espéces protegés;
renseignements å publier

1) Au moment du dépöt de son instrument de ratification,
d'acceptation ou d'approba-tion du present Acte ou d'adhésion å celui-ci.

Article 35

Communications Concerning the Genera and Species
Protected; Information to be Pub-lished

(1) When deposifing its instrument of ratification,
acceptance or approval of or accession to this Act, each State which is not a

die
Urkunde dieses Staates hinteriegt worden ist.

(3) Nach
dem Inkrafttreten dieser Åkte gemäss Absatz I känn ein Staat dem Ubereinkommen
von 1961 in der durch die Zusatzakte von 1972 geänderten Fassung nicht mehr
beitreten.

3. Efter det att denna akt har trätt i kraft enligt vad
som sägs under 1 får en stat inte längre ansluta sig till 1961 års konvention i
dess lydelse enligt 1972 års tilläggsakt.

Artikel 34

Beziehungen zwischen Staaten, die durch unterschiedliche
Fassungen gebunden sind

(1)
Ein
Verbandsstaat, der an dem Tag, an dem diese Åkte fiir ihn in Kraft tritt, durch
das Ubereinkommen von 1961 in der durch die Zusatzakte von 1972 geänderten
Fassung gebunden ist, wendet in seinen Beziehungen zu jedem anderen
Verbandsstaat, der nicht durch diese Åkte gebunden ist, weiterhin das genannte
Ubereinkommen in der durch die Zusatzakte geänderten Fassung an, bis diese Åkte
auch fiir diesen anderen Staat in Kraft tritt.

(2) Ein Verbandsstaat, der nicht durch
die vorliegende Åkte gebunden ist, (,,erstge-nannter Staat"), känn durch
eine an den Generalsekretär gerichtete Notifikation er-klären, dass er das
Ubereinkommen von 1961 in der durch die Zusatzakte von 1972 geänderten Fassung
in seinen Beziehungen zu jedem durch diese Åkte gebundenen Staat anwenden
wird, der Verbandsstat wird, indem er diese Åkte ratifiziert, annimmt,
genehmigt öder ihr beitritt (,,letztgenannter Staat"). Während eines
Zeitabschnitts, der einen Monat nach dem Tag einer solchen Notifikation
beginnt und mit dem Inkrafttreten dieser Åkte fiir den erstgenannten Staat
endet, wendet dieser das Ubereinkommen von 1961 in der durch die Zusatzakte
von 1972 geänderten Fassung in seinen Beziehungen zu dem letztgenannten Staat
an, während dieser diese Åkte in seinen Beziehungen zu dem erstgenannten Staat
anwendet.

Artikel 34

Förhållandet mellan stater bundna av olika texter

I. En unionsstat som den dag då denna akt träder i kraft för den staten
är bunden av 1961 års konvention i dess lydelse enligt 1972 års lilläggsakt
skall, i förhällande till varje annan unionsstat som inte är bunden av denna
akt, fortsätta att tillämpa nämnda konvention i dess lydelse enligt nämnda
tilläggsakt till dess att denna akt har trätt i kraft ocksä för denna andra
stat.

2. En unionsstat som inte är bunden av denna akt
("den förra staten") får genom meddelande till generalsekreteraren
förklara att den kommer att tillämpa 1961 års konvention i dess lydelse enligt
1972 års tilläggsakt i förhållande till varje stat som är bunden av denna akt
och som blir medlem i unionen genom att ratificera, godta, godkänna eller
ansluta sig till denna akt ("den senare staten"). Efter utgången av
en frist pä en månad frän dagen för detta meddelande och till dess denna akt
träder i kraft för den förra statens vidkommande skall den förra staten
tillämpa 1961 års konvention i dess lydelse enligt 1972 års tilläggsakt i
förhållande till den senare staten, medan den senare staten skall tillämpa
denna akt i förhållande till den förra staten.

Artikel 35

Mitteilungen iiber die schutzfähigen Gattungen und Arten;
zu veröffentlichende Informationen

(1) Jeder Staat, der nicht bereits Verbandsstaat ist,
notifiziert bei der Hinteriegung seiner Ratifikations-, Annahme-, Genehmi-

Artikd 35

Meddelande rörande de växtsläkten och växtarter som
skyddas; upplysningar som skall publiceras

I. När en stat som inte redan är medlem i unionen deponerar sitt
instrument rörande ratifikation, godtagande eller godkännande

chaque Etat qui n'est pas déjä membre de FUnion notifie au
Secrétaire general la liste des genres et espéces auxquels il appliquera, au
moment de Fentrée en vigueur du present Acte ä son égard, les dispositions de
la présente Convention.

2) Le Secrétaire general publie, sur la base de
comrnunications regues de FEtat de FUnion concerne, des renseignements sur:

a)
toute extension
de Fapplication des dispositions de la présente Convention ä d'autres genres
et espéces apres Fentrée en vigueur du present Acte ä son égard ;

b)
toute
utilisation de la facuité prévue å Farticle 3.3);

c)
Futilisation de
toute facuité accordée par le Conseil en vertu de Farticle 4.4) ou 5);

d) toute utilisation de la facuité prévue ä la

premiére phrase de Farticle 5.4), en précisant

la nature des droits plus étendus et en spéci-

fiant les genres et espéces auxquels ces droits

s'appliquent;

e) toute utilisation de la facuité prévue ä la

deuxiéme phrase de Farticle 5.4):;

O le fait que la loi de cet Etat contient une disposition
permise en vertu de Farticle 6.1)b)i) et la durée du délai accordé ;

g) la durée du délai vise ä Farticle 8, si ce délai est
supérieur aux quinze années, ou dix-huit, suivant le cas, prévues par ledit
article.

Article 36 Territoires

1)
Tout Etat peut
dédarer dans son instrument de ratification, d'acceptation, d'appro-bation ou
d"adhésion, ou peut informer le Secrétaire general par écrit ä tout moment
ultérieur, que le present Acte est applicable ä tout ou partie des territoires,
désignés dans la dédaration ou la notification.

2)
Tout Etat qui a
fait une telle dédaration ou effectué une telle notification peut, å tout
moment, notifier au Secrétaire general que le present Acte cesse d'étre
applicable å tout ou

meinber of the Union shall notify the Secretary-General
of the list of genera and species to which, on the entry into force of this Act
with respect to that State, it will apply the provisions of this Convention.

(2) The Secretary-General shall, on the basis of
Communications received from each member State of the Union concerned, pub-lish
information on:

(a)
the extension
of the application of the provisions of this Convention to additional genera
and species after the entry into force of this Act with respect to that State;

(b)
any use of the
facuity provided for in Article 3 (3);

(c) the use of any facuity granted by
the Council pursuant to Article 4 (4) or (5);

(d) any use of the facuity provided for in

Article 5 (4), first sentence, whith an indica

tion of the nature of the more extensive rights

and with a specification of the genera and

species to which such rights apply;

(e) any use of the facuity provided for in

Article 5 (4), second sentence;

(f) the fact that the law of the said State

contains a provision as permitted under Arti

cle 6 (I) (b) (i), and the length of the
period

permitted;

(g) the length of the period referred to in

Article 8 if such period is longer than the

fifteen years and the eighteen years, respec-

tively, referred to in that Article.

Article 36 Territories

(1) Any State may declare in its
instrument of ratification, acceptance, approval or accession, or may inform
the Secretary-General by written notification any time thereafter, that this
Act shall be applicable to all or part of the territories designated in the
dédaration or notification.

(2) Any State which has made such a
dec-laration or given such a notification may, at any time, notify the Secretary-General
that this Act shall cease to be applicable to all or

Prop. 1981/82:136

gungs- öder Beitrittsurkunde zu dieser Åkte dem
Generalsekretär eine Liste der Gattungen und Arten, auf die er dieses
Ubereinkommen anwenden wird, sobald diese Åkte fiir ihn in Kraft tritt.

(2) Der Generalsekretär veröffentlicht auf der Grundlage
von Mitteilungen, die er von dem jeweiligen Verbandsstaat erhalten hat.
Informationen uber

a)
die Ausdehnung
der Anwendung dieses Ubereinkommens auf weitere Gattungen und Arten nach dem
Inkrafttreten dieser Åkte fiir diesen Staat,

b)
jeden Fall, in
dem von der in Artikel 3 Absatz 3 vorgesehenen Möglichkeit Gebrauch gemacht
wird,

c)
jeden Fall, in
dem von Möglichkeiten Gebrauch gemacht wird, die der Rat gemäss Artikel 4
Absatz 4 öder 5 eingeräumt hat,

d) jeden Fall, in dem von der in Artikel 5

Absatz 4 Satz I vorgesehenen Möglichkeit

Gebrauch gemacht wird, unter Angabe der

Art der weitergehenden Rechte und unter

Hinweis auf die Gattungen und Arten, auf die

sich soiche Rechte beziehen,

e) jeden Fall, in dem von der in Artikel 5

Absatz 4 Satz 2 vorgesehenen Möglichkeit

Gebrauch gemacht wird,

O die Tatsache, dass das Recht dieses Staates eine nach
Artikel 6 Absatz 1 Buchstabe b Ziffer i zulässige Vorschrift enthält, unter Angabe
der Länge der eingeräumten Frist,

g) die in Artikel 8 bezeichnete Zeitdauer, wenn sie iiber fiinfzehn
beziehungsweise achtzehn Jahre hinausgeht.

81

av eller anslutning till denna akt, skall den tillställa
generalsekreteraren en lista på de växtsläkten och växtarter på vilka den kommer
att tillämpa denna konvention när denna akt har trätt i kraft för den staten.

2. Generalsekreteraren skall på grundval av de
underrättelser som han mottar från vederbörande unionsstat publicera
upplysningar om

a)
varje
utvidgning av tillämpningen av denna konvention till andra växtsläkten och
växtarter efter det att denna akt har trätt i kraft för den staten;

b)
varje
utnyttjande av den rätt som anges i artikel 3.3;

c)
varje
utnyttjande av rätt som har medgivits av rådet enligt artikel 4.4 eller 4.5;

d) varje utnyttjande av den rätt som anges

i första meningen av artikel 5.4 med angi

vande av innebörden av dessa mer omfat

tande rättigheter och av de växtsläkten och

växtarter på vilka dessa är tillämpliga;

e) varje utnyttjande av den rätt som anges

i andra meningen i artikel 5.4;

f) den omständigheten att denna stats lag

stiftning innehåller en föreskrift som är tillå

ten enligt artikel 6.1 .b.i och längden på denna

frist;

g) längden på den tid som avses i artikel 8,

om denna tid överstiger 15 år respektive 18

år.

Artikel 36 Hoheitsgebiete

(1) Jeder Staat känn in seiner Ratifikations-,
Annahme-, Genehmigungs- öder Beitrittsurkunde erklären öder zu jedem spä-teren
Zeitpunkt dem Generalsekretär schrift-lich notifizieren, dass diese Åkte auf
alle öder einzelne in der Erklärung öder Notifikation bezeichneten Hoheitsgebiete
anwendbar ist.

(2) Jeder Staat, der eine soiche Erklärung
abgegeben öder eine soiche Notifikation vor-genommen hat, känn dem
Generalsekretär jederzeit notifizieren, dass diese Åkte auf alle 6 Riksdagen
1981/82. 1 saml. Nr 136

Artikel 36 Områden

1. En stat får i sitt instrument rörande rati

fikation, antagande, godkännande eller an

slutning förklara eller när som helst senare

skriftligen meddela generalsekreteraren att

denna akt är tillämplig på hela eller en del av

de områden som anges i förklaringen eller

meddelandet.

2. En
stat som har avgivit en sådan förkla

ring eller översänt ett sådant meddelande får

när som helst underrätta generalsekreteraren

om att denna akt upphör att vara tillämplig pä

Prop. 1981/82:136

partie de ces territoires.

3) a) Toute dédaration faite en vertu du paragraphe I) prend effet ä la méme date que la ratification,
Facceptation, Fapprobation ou Fadhésion dans Finstrument de laquelle elle a été
incluse, et toute notification effectuée en vertu de ce paragraphe prend effet trois
mois apres sa notification par le Secrétaire general.

b) Toute notification effectuée en vertu du paragraphe 2) prend
effet douze mois apres sa reception par le Secrétaire general.

82 part of such territories.

(3)(a) Any dédaration.made under paragraph (I) shall take effect on the same date
as the rafification, acceptance, approval, or accession in the instrument of which
it was included, and any notification given under that paragraph shall take effect
three months after its notification by the Secretary-General.

(b) Any notification given under paragraph (2) shall take effect
twelve months after its receipt by the Secretary-General.

Article 37

Derogation pour la protection sous deux formes

1)
Nonobstant les
dispositions de Farticle 2.1), tout Etat qui, avant Fexpiration du délai pendant
lequel le present Acte est ouvert å la signature, prévoit la protection sous les
dif-férentes formes mentionnées ä Farticle 2.1) pour un méme genre ou une méme espéce
peut continuer å la prévoir si, lors de la signature du present Acte ou du dépöt
de son instrument de ratification, d'acceptation ou d'approbation du present Acte,
ou d'adhé-sion å celui-ci, il notifie ce fait au Secrétaire general.

2)
Si la protection
est demandée, dans un Etat de FUnion auquel le paragraphe 1) s'ap-plique, en vertu
de la législation sur les brevets, ledit Etat peut, nonobstant les dispositions
de Farticle 6.1) a) et b) et de Farticle 8, appliquer les critéres de brevetabilité
et la durée de protection de la législation sur les brevets aux variétés protégées
selon cette loi.

3)
Ledit Etat peut,
ä tout moment, notifier au Secrétaire general le retrait de sa notification faite
conformément au paragraphe I). Un
tel retrait prend effet ä la date indiquée par cet Etat dans sa notification de
retrait.

Article 37

Exceptional Rules for Protection Under Two Forms

i 1) Notwithstanding the provisions of Article 2(1), any
State which, prior to the end of the period during which this Act is open for signature,
provides for protection under the different forms referred to in Article 2 (1)
for one and the same genus or species, may continue to do so if, at the time
of signing this Act or of depositing its instrument of ratification, acceptance
or approval of or accession to this Act, it notifies the Secretary-General of that
fact.

(2) Where, in a member State of the
Union to which paragraph (1) applies, protection is sought under patent législation,
the said State may apply the patentability criteria and the period of protection
of the patent législation to the varieties protected thereunder, notwithstanding
the provisions of Artides 6 (l)(a)and(b)and8.

(3) The said State may, at any time, notify
the Secretary-General of the withdrawal of the notification it has given under paragraph
(1). Such withdrawal shall take effect on the date which the State shall indicate
in its notification of withdrawal.

Article 38

Limitation transitoire de iexigence de nouveauté

Nonobstant les dispositions de Fartide 6, tout Etat de FUnion
a la facuité, sans qu'il en

Article 38

Transitional Limitation of the Requirement

of Noveity

Notwithstanding the provisions of Article 6, any member
State of the Union may, with-

öder einzelne dieser Hoheitsgebiete nicht mehr anwendbar
ist.

(3)a) Jede
gemäss Absatz 1 abgegebene Erklärung wird gleichzeitig mit der Ratifikation,
der Annahme, der Genehmigung öder dem Beitritt, in deren Urkunde sie enthalten war,
und jede Notifikation gemäss jenem Absatz wird drei Monate nach ihrer Notifikation
durch den Generalsekretär wirksam.

b) Jede Notifikation gemäss Absatz 2 wird zwölf Monate nach
ihrem Eingang beim Generalsekretär wirksam.

hela eller
en del av dessa områden.

3.a) Varje förklaring som har avgivits enligt vad som
sägs under I träder i kraft samma dag som ratifikationen, antagandet, godkännandet
eller anslutningen i det instrument i vilket förklaringen var intagen, och
varje meddelande som har översänts enligt vad som där sägs träder i kraft tre
månader efter det att meddelandet översändes av generalsekreteraren.

b) Varje meddelande som har översänts enligt vad som sägs
under 2 träder i kraft 12 månader efter det att det mottogs av generalsekreteraren.

Artikel 37

Ausnahmeregelung fiir den Schutz unter zwei Schutzrechtsformen

(1)
Ungeachtet des
Artikels 2 Absatz 1 känn jeder Staat, der vor Ablauf der Frist, während der diese
Åkte zur Unterzeichnung aufliegt, Schutz unter den in Artikel 2 Absatz I bezeichneten
unterschiedlichen Formen fiir dieselbe Gattung öder Art vorsieht, diesen weiterhin
vorsehen, wenn er dies dem Generalsekretär zu dem Zeitpunkt notifiziert, zu
dem er diese Åkte unterzeichnet öder zu dem er seine Ratifikations-, Annahme-, Genehmigungs-
öder Beitrittsurkunde zu dieser Åkte hinterlegt.

(2) Wird in einem Verbandsstaat, auf
den Absatz 1 anwendbar ist, um Schutz nach dem Patentgesetz nachgesucht, so
känn dieser Staat abweichend von Artikel 6 Absatz 1 Buchstaben a und b und
Artikel 8 die Paten-tierbarkeitskriterien und die Schutzdauer des Patentgesetzes
auf die nach diesem Gesetz schutzfähigen Sorten anwenden.

(3) Der betreffende Staat känn jederzeit
dem Generalsekretär notifizieren, dass er die nach Absatz I vorgenommene Notifikation
zuriicknimmt. Eine soiche Zuriicknahme wird zu dem Zeitpunkt wirksam, den der Staat
in der Notifikation der Zuriicknahme angegeben hat.

Artikel 37

Undantagsbestämmelser för skydd i två Jormer

1.
Utan hinder av
vad som sägs i artikel 2.1 får en stat som, innan den frist under vilken denna
akt är öppen för undertecknande har gått ut, beviljar skydd under de olika
former som anges i artikel 2.1 för samma växtsläkte eller samma växtart
fortsätta att göra detta, om denna stat meddelar generalsekreteraren detta när
den undertecknar denna akt eller deponerar sitt instrument rörande
ratifikation, antagande, godkännande eller anslutning till denna akt.

2.
Om i en
unionsstat, för vilken vad som sägs under I är tillämpligt, skydd begärs enligt
lagstiftningen rörande patent, får denna stat utan hinder av artikel 6.1.a och
b och artikel 8 pä de sorter som skyddas enligt denna lagstiftning tillämpa patenterbarhetsvill-kor
och skyddstid enligt lagstiftningen rörande patent.

3.
Denna stat fär
när som helst meddela generalsekreteraren att den återtar det meddelande som
har avgivits enligt vad som sägs under I. Ett sådant återtagande träder i kraft
den dag som denna stat anger i meddelandet om återtagande.

Artikel 38

Voriibergehende Einschränkung des Erfordernisses der Neuheit

Ungeachtet des Artikels 6 känn jeder Verbandsstaat, ohne
dass daraus den ubrigen

Artikel 38

Övergångsvis gällande inskränkning i nyhetskravet

Utan hinder av artikel 6 får en unionsstat, utan att
därigenom uppstår någon för-

résulte d'obligation
pour les autres Etats de FUnion, de limiter Fexigence de nouveauté prévue ä Farticle
susvisé, en ce qui concerne les variétés de création récente existant au moment
ou ledit Etat applique pour la premiére fois les dispositions de la présente Convention
au genre ou å Fespéce auquel de telles variétés appartiennent.

out thereby
creating an obligation for other member States of the Union, limit the requirement
of noveity laid down in that Article, with regard to varieties of recent création
existing at the date on which such State applies the provisions of this Convention
for the first time to the genus or species to which such varieties belong.

Article 39

Maintien des droits acquis

La présente Convention ne saurait porter atteinte aux droits
acquis soit en vertu des législations nationales des Etats de FUnion, soit par suite
d'accords intervenus entré ces Etats.

Article 39

Preservation of Existing Rights

This Convention shall not affect existing rights under the
national laws of member States of the Union or under agreements concluded between
such States.

Article 40

Réserves

Aucune réserve n'est admise ä la présente Convention.

Article 40

Reservations

No reservations to this Convention are permitted.

Article 41

Durée et dénociation de la Convention

1)
La présente Convention
est conclue sans limitation de durée.

2)
Tout Etat de FUnion
peut dénoncer la présente Convention par une notification adressée au Secrétaire
general. Le Secrétaire general notifie sans délai la reception de cette notification
å tous les Etats de FUnion.

3)
La dénonciation
prend effet ä Fexpiration de Fannée civile suivant Fannée dans laquelle la notification
a été regue par le Secrétaire general.

4)
La dénonciation
ne saurait porter atteinte aux droits acquis, å Fégard d'une varieté, dans le
cadre de la présente Convention avant la date å laquelle la dénonciation prend effet.

Article 41

Duration and Denunciation of the Convention

(1) This Convention is of unlimited dura-,tion.

(2) Any member State of the Union may denounce
this Convention by notification addressed to the Secretary-General. The Secretary-General
shall promptly notify all member States of the Union of the receipt of that notification.

(3) The denunciation shall take effect at
the end of the calendar year following the year in which the notification was received
by the Secretary-General.

(4) The denunciation shall not affect any
rights acquired in a variety by reason of this Convention prior to the date on which
the denunciation becomes effective.

Article 42

Langues ; fonctions du dépositaire

Article 42

Languages; Depositary Functions

I)
Le present Acte est signé
en un exem-plaire original en langues franaise, anglaise

(1) This Act
shall be signed in a singie original in the French, English and German

Verbandsstaaten
eine Verpflichtung er-wächst, das in jenem Artikel vorgensehene Erfordernis der
Neuheit in bezug auf Sorten einschränken, die zu dem Zeitpunkt, zu dem der betreffende
Staat dieses Ubereinkommen erstmalig auf die Gattung öder Art, welcher die
Sorten angehören, anwendet, vorhanden sind, aber erst kurz zuvor geziichtet wurden.

pliktelse
för de övriga unionsstaterna, begränsa det nyhetskrav som föreskrivs i nämnda
artikel såvitt gäller nyligen framställda sorter som finns den dag då denna
stat för första gängen tillämpar denna konvention på det växtsläkte eller den
växtart som dessa sorter tillhör.

Artikel 39

Aufrechterhaltung wohlerworbener Rechte

Dieses Ubereinkommen lässt Rechte un-beruhrt, die auf
Grund des innerstaatlichen Rechtes der Verbandsstaaten öder infolge von Ubereinkunften
zwischen diesen Staaten erworben worden sind.

Artikel 39

Upprätthållande av äldre rättigheter

Denna konvention inkräktar inte på de rättigheter som
förut har förvärvats enligt unionsstaternas nationella lagstiftning eller med
stöd av överenskommelser mellan dessa stater.

Artikel 40

Vorbehalte

. Vorbehalte zu diesem Ubereinkommen sind nicht zulässig.

Artikel 40

Förbehåll

Förbehåll mot denna konvention är inte tillåtna.

Artikel 41

Dauer und Kiindigung des Ubereinkommens

(1) Dieses Ubereinkommen wird auf unbe-grenzte
Zeit geschlossen.

(2) Jeder Verbandsstaat känn dieses Ubereinkommen
durch eine an den Generalsekretär gerichtete Notifikation kilndigen. Der
Generalsekretär notifiziert unverzuglich allén Verbandsstaaten den Eingang dieser
Notifikation.

(3) Die Kiindigung wird zum Ende des Kalenderjahrs
wirksam, das auf das Jahr folgt, in dem die Notifikation beim Generalsekretär eingegangen
war.

(4) Die Kiindigung lässt Rechte unberuhrt,
die auf Grund dieses Ubereinkommens an einer Sorte vor dem Tag erworben worden sind,
an dem die Kiindigung wirksam wird.

Arfikel 41

Konventionens varaktighet; uppsägning av konventionen

1.
Denna
konvention är utan tidsbegränsning.

2.
Varje
unionsstat får säga upp denna konvention genom meddelande ställt till generalsekreteraren.
Generalsekreteraren skall omgående underrätta alla unionsstater om att han har
mottagit detta meddelande.

3.
Uppsägningen
träder i kraft vid utgången av det kalenderår som följer det år under vilket
generalsekreteraren mottog meddelandet.

4.
Uppsägningen
inverkar inte på de rättigheter som har förvärvats för en sort på grund av
denna konvention före den dag då uppsägningen träder i kraft.

Artikel 42

Sprachen; Wahrnehmung der Verwahreraufgaben

(1) Diese Åkte wird in einer Urschrift in deutscher, englischer
und französischer

Artikd 42

Språk; depositariens uppgifter

1. Denna akt är undertecknad i ett originalexemplar på
engelska, franska och tyska

et allemande,
le texte fran9ais faisant foi en cas de différences entré les textes. Ledit exemplaire
est déposé auprés du Secrétaire general.

2) Le Secrétaire general transmet deux copies certifiées conformes
du present Acte aux Gouvernements des Etats représentés ä la Conference diplomatique
qui Fa adopté et au Gouvernement de tout autre Etat qui en fait la demande.

languages, the French text prevailing in case of any discrepancy
among the various texts. The original shall be deposited with the Secretary-General.

(2) The Secretary-General shall transmit two certified copies
of this Act to the Gov-ernments ofall States which were represented in the Diplomatic
Conference that adopted it and, on request, to the Government of any other
State.

3)
Le Secrétaire
general établit, apres con-sultation des Gouvernements des Etats interesses qui
étaient représentés å ladite Conference, des textes officiels dans les langues
arabe,. espagnole, italienne, japonaise et néerlandaise, et dans les autres langues
que le Conseil peut designer.

4)
Le Secrétaire
general fait enregistrer le present Acte auprés du Secrétariat de FOr-ganisation
des Nations Unies.

5)
Le Secrétaire
general notifie aux Gouvernements des Etats de FUnion et des Etats qui, sans étre
membres de FUnion, étaient représentés ä la Conference qui a adopté le present Acte,
les signatures du present Acte, le dépöt des instruments de ratification, d'ac-ceptation,
d'approbation ou d'adhésion, toute notification rejue en vertu des artides
34.2), 36.1) ou 2), 37. 1) ou
3) ou 41.2) et toute dédaration faite en vertu de Farticle 36.1).

(3)
The Secretary-General
shall, after con-sultation with the Governments of the inter-ested States which
were represented in the said Conference, establish official texts in the Arabic-,
Dutch, Italian, Japanese and Spanish languages and such other languages as the Council
may designate.

(4) The Secretary-General shall
register this Act with the Secrétariat of the United Nations.

(5) The Secretary-General shall notify the
Governments of the member States of the Union and of the States which, without being
members of the Union, were represented in the Diplomatic Conference that adopted
it of the signatures of this Act, the deposit of instruments of ratification, acceptance,
approval and accession, any notification received under Artides 34 (2), 36 (1)
and (2), 37 (1) and (3) or 41 (2) and any dédaration made under Artide 36 (I).

EN FOI DE QUOI,
les soussignés, dtiment autorisés ä cette fin, ont signé la présente Convention.

IN WITNESS
WHEREOF, the under-signed, being duly authorized thereto, have signed this Convention.

FAIT å
Geneve, le vingt-trois octobre mil neuf cent soixante-dix-huit.

DONE at
Geneva, this twenty-third day of October, one thousand nine hundred and sev-enty-eight.

Sprache
unterzeichnet; bei Unstimmigkeiten zwischen den verschiedenen Wortlauten ist
der französische Wortlaut massgebend. Die Urschrift wird beim Generalsekretär hinterlegt.

(2)
Der Generalsekretär iibermittelt
den Regierungen aller Staaten, die auf der Diplomatischen Konferenz, die diese
Åkte angenommen hat, vertreten waren, und der Regie-rung jedes anderen Staates
auf deren Ersu-chen zwei beglaubigte Abschriften dieser Åkte.

(3) Der Generalsekretär stellt nach Kon-sultierung der Regierungen
der beteiligten Staaten, die auf der genannten Konferenz vertreten waren, amtliche
Wortlaute in ara-bischer, italienischer, japanischer, niederiän-discher und spanischer
Sprache sowie in den-jenigen anderen Sprachen her, die der Rat des Verbands gegebenenfalls
bezeichnet.

(4) Der Generalsekretär lässt diese Åkte beim
Sekretariat der Vereinten Nationen re-gistrieren.

(5)
Der Generalsekretär notifiziert
den Regierungen der Verbandsstaaten und der Staaten, die, ohne Verbandsstaaten
zu sein, auf der Diplomatischen Konferenz, die diese Åkte angenommen hat, vertreten
waren, die Unterzeichnungen dieser Åkte, die Hinterlegung von Ratifikations-, Annahme-,
Genehmigungs- öder Beitrittsurkunden, jede nach den Artikeln 34 Absatz 2, 36 Absätze
I und 2, 37 Absätze 1 und 3 öder 41 Absatz 2 einge-gangene Notifikation und jede
nach Artikel 36 Absatz 1 abgegebene Erklärung.

ZU
URKUND DESSEN haben die hierzu gehörig befugten Unterzeichneten dieses Ubereinkommen
unterschrieben.

språken; vid bristande
överensstämmelse mellan dessa texter har den franska texten vitsord. Detta
exemplar deponeras hos generalsekreteraren.

2.
Generalsekreteraren skall
överlämna två bestyrkta kopior av denna akt till regeringarna i de stater som
var företrädda vid den diplomatiska konferens som antog akten och till
regeringen i varje annan stat som begär det.

3.
Efter överläggningar med
regeringarna i de berörda stater som var företrädda vid nämnda konferens skall
generalsekreteraren upprätta officiella texter på arabiska, holländska,
italienska, japanska och spanska språken och på de ytterligare språk som rådet
beslutar.

4.
Generalsekreteraren skall låta
registrera denna akt hos Förenta Nationernas sekretariat.

5.
Generalsekreteraren skall
underrätta regeringarna i unionsstaterna och i de stater som utan att vara
medlemmar i unionen var företrädda vid den konferens som antog denna akt
angående underskrifter av denna akt, depositioner av instrument rörande
ratifikation, antagande, godkännande eller anslutning, varje förklaring eller
meddelande som har mottagits enligt artiklarna 34.2, 36.1 eller 2, 37.1 eller 3
eller 41.2 och varje förklaring som har avgivits enligt artikel 36.1.

TILL
BEKRÄFTELSE HÄRAV har undertecknade, därtill vederbörligen befullmäk-tigade,
undertecknat denna konvention.

GESCHEHEN zu Genf am dreiundzwan-zigsten
Oktober neunzehnhundertachtund-siebzig.

SOM
SKEDDE i Geneve den 23 oktober 1978.

Prop. 1981/82:136

88
Bilaga 2

Det i promemorian framlagda lagförslaget

Förslag till

Lag om ändring i växtförädlarrättslagen (1971:392)

Härigenom
föreskrivs i fråga om växtförädlarrättslagen (1971:392)' dels att 1-3, 5, 8 och
21 §§ skall ha följande lydelse, dels att till lagen skall fogas en bilaga av
följande lydelse, dels att ordet "Konungen" skall bytas ut mot
"regeringen" i 31, 47, 49 och 50 §§.

Nuvarande
lydelse

Denna lag äger tillämpning på växtsort, tillhörande
växtsläkte eller växtart som Konungen bestämmer.

1 §

Föreslagen
lydelse

Denna lag skall tillämpas på växtsorter som tillhör de
växtsläkten eller växtarter som anges i bilagan till denna lag.

2 §

Förädlare, som här i riket framställt en växtsort, eller
hans rättsinnehavare kan genom registrering få ensamrätt att yrkesmässigt
utnyttja sorten enligt denna lag (växtförädlarrätt).

Förädlare
som är svensk medborgare eller har hemvist i Sverige eller sådan förädlares
rättsinnehavare kan förvärva växtförädlarrätt även till sort som framställts
utomlands.

Konungen
kan, i den mån det är nödvändigt för uppfyllande av Sveriges förpliktelser
enligt överenskommelse med främmande stat och i övrigt under förutsättning av
ömsesidighet eller om det är av betydande allmänt intresse, förordna att växtförädlarrätt
får förvärvas även för sort som framställts i främmande stat av annan än den
som är svensk medborgare eller har hemvist i Sverige.

Växtförädlarrätt får också förvärvas,

1.
av förädlare,
som har framställt en växtsort i en främmande stat som är ansluten till konventionen
den 2 december 1961 för skydd av växtförädlingsprodukter (konventionsstat),
eller av sådan förädlares rättsinnehavare,

2.
av förädlare,
som är medborgare i eller har hemvist i en konventionsstat och som i annat
fall än som anges under I har framställt en växtsort utomlands, eller av sådan
förädlares rättsinnehavare.

' 19 § senaste lydelse 1977:628. 46 § senaste lyddse
1977:703. 48 § senaste lydelse 1977:628.

Prop.
1981/82:136

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

89

3 §

Växtsort registreras endast om den

1. genom minst ett viktigt kännetecken tydligt skiljer
sig från annan sort

som blivit känd före dagen för registreringsansökningen,

2.
är tillräckligt
likformig (homogen) med hänsyn tagen till de särdrag, som dess sexuella eller
vegetativa förökning betingar,

3.
efter förökning
utförd i enlighet med den av förädlaren anvisade förökningsmetoden är beständig
(stabil) med avseende på sina väsentliga kännetecken.

Växtsort
anses som känd, om material därav yrkesmässigt utbjudits till försäljning eller
eljest tillhandahållits eller om den intagits i eller anmälts till officiell
sortlista, förekommer i allmänt tillgänglig referenssamling eller noggrant
beskrivits i allmänt fillgänglig skrift eller om den eljest kommit fill
allmänhetens kännedom.

Registrering
fär ej ske, om växtmaterial av sorten med samtycke av förädlaren eller hans
rättsinnehavare yrkesmässigt förts i handeln här i riket före dagen för
registreringsansökningen eller utom riket mer än fyra år före nämnda dag.

Registrering får ej ske, om växtmaterial av sorten med
samtycke av förädlaren eller hans rättsinnehavare yrkesmässigt förts i handeln

/. före dagen för registrerings-ansökningen, om sorten har
förts i handeln här i riket,

2.
tidigare
än sex år före dagen för ansökningen, om sorten har förts i handeln utomlands
och avser vin, fruktträd, skogsträd, prydnadsträd eller deras grundstam-tnar,

3.
tidigare
ån fyra år före dagen för ansökningen, om sorten har förts i handeln utomlands
och avser annan växtsort eller grundstam än som anges under 2.

Konungen
kan förordna att ansökan om registrering av växtsort, vilken tidigare
angivits i ansökan om skydd utom riket, skall vid tillämpning av 3 § första
stycket I och tredje stycket anses gjord samtidigt med ansökningen utom riket,
om sökanden yrkar det.

Har en
växtsort angivits i en ansökan om skydd i konventionsstal och söks
registrering av växtsorten här i riket inom tolv månader från den dag då
ansökningen gjordes i den främmande staten (prioritetstiden), skall vid
tillämpning av 3 § första styckel I och tredje stycket den här ingivna
ansökningen anses gjord samtidigt med ansökningen i den främmande staten, om
sökanden yrkar det. Sådan prioritet får åtnjutas även från ansökan om skydd
som avser en annan stat än konventionsstat, om motsvarande prioritet från
svensk ansökan om skydd för växtsort medges i den

Prop.
1981/82:136

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

90

I förordnande skall anges de närmare villkor under vilka
sådan prioritet får åtnjutas.

stat där den tidigare ansökningen gjordes och om den där
gällande lagstiftningen i huvudsak överensstämmer med konventionen. Tolvmånadersfristen
räknas från den dag då den första ansökningen om skydd gjordes.

Regeringen
eller myndighet som regeringen bestämmer föreskriver i vilken ordning yrkande
om prioritet skall framställas och vilka handlingar som skall inges till stöd
för yrkandet. Iakttas ej dessa föreskrifter, får prioritet inte åtnjutas.

8 §
Sortbenämning skall göra det möjligt att skilja växtsorten frän andra sorter.

Sortbenämning
får icke godtagas om den

1. består av enbart siffror.

2.
uppenbarligen
är ägnad att vilseleda allmänheten,

3.
strider mot lag
eller annan författning eller mot allmän ordning eller om den är ägnad att
väcka förargelse,

4.
kan förväxlas
med sortbenämning som för sort av samma eller närstående växtart införts eller
föreslagits för införande i växtsortre-gistret eller annan officiell sortlisla
eller som användes pä förökningsmaterial av sådan sort,

5.
kan förväxlas
med varumärke, namn, firma eller annan beteckning för vilken annan än sökanden
åtnjuter skydd och som skulle ha utgjort hinder mot att registrera
sortbenämningen som varumärke, för material av växtsort eller för varor av
liknande slag,

6.
kan förväxlas
med sådant varumärke för material av växtsort eller för varor av liknande
slag, för vilket sökanden åtnjuter skydd.

Konungen kan under förutsättning av ömsesidighet
förordna, att sortbenämning som registrerats et-

Sortbenämning får icke godtagas om den

1.
består
av enbart siffror, såvi-da det inte är fast praxis att beteckna ifrågavarande
sort på detta sätt,

2.
uppenbarligen
är ägnad att vilseleda allmänheten,

3.
strider mot lag
eller annan författning eller mot allmän ordning eller om den är ägnad att
väcka förargelse,

4.
kan förväxlas
med sortbenämning som för sort av samma eller närstående växtart införts eller
föreslagits för införande i växtsortre-gistret eller annan officiell sortlista
eller som användes på förökningsmaterial av sådan sort,

5.
kan förväxlas
med varumärke, namn, firma eller annan beteckning för vilken annan än sökanden
åtnjuter skydd och som skulle ha utgjort hinder mot att registrera
sortbenämningen som varumärke, för material av växtsort eller för varor av
liknande slag,

6.
kan förväxlas
med sådant varumärke för material av växtsort eller för varor av liknande
slag, för vilket sökanden åtnjuter skydd.

Regeringen kan under förutsättning av ömsesidighet
förordna, att sortbenämning som registrerats el-

Prop.
1981/82:136

Nuvarande lydelse

ler sökts registrerad i främmande stat skall utan hinder
av första och andra styckena registreras i Sverige, om icke synnerliga skäl är
däremot.

91

Föreslagen lydelse

ler sökts registrerad i främmande stat skall utan hinder
av första och andra styckena registreras i Sverige, om icke synnerliga skäl är
däremot.

Växtförädlarrätt
gäller från den dag, då ansökningen om registrering bifölls, och kan
upprätthållas under femton eller, såvitt gäller vin, fruktträd och deras
grundstammar, skogsträd och prydnadsträd, aderton år räknat frän ingången av
året efter det, då beslutet om registrering vann laga kraft.

Växtförädlarrätt
gäller från den dag, då ansökningen om registrering bifölls, och kan
upprätthållas under 20 år räknat frän ingången av året efter det, då beslutet
om registrering vann laga kraft.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Prop.
1981/82:136

92 Bilaga

A.
Lantbruksväxter

Agrosfis
spp.

Ven

Alopecurus
pratensis L.

Ängskavle

Avena byzantina
K. Koch

Rödhavre

Avena sativa
L.

Havre

Beta vulgaris
L. ssp. vulgaris var

. altissima
Döll

Sockerbeta

Beta vulgaris
L. ssp. vulgaris var

. crassa
Alef.

Foderbeta

Brassica
napus L. var. oleifera Metzger

Raps

Brassica
napus L. var. napobrassica (L.) Rchb.

Kålrot

Brassica
nigra (L.) W. Koch

Svartsenap

Brassica
oleracea L. ssp. acephala DC.

Fodermärgkål

Brassica
rapa L. var. oleifera Me

tzger

Rybs

Brassica
rapa L. var. rapifera Ms

:tzger

Röva

Bromus arvensis
L.

Renlosta

Bromus inermis
Leys.

Foderlosta

Camelina
sativa (L.) Crantz

Oljedådra

Cannabis
sativa L.

Hampa

Cynosurus
cristatus L.

Kamäxing

Dactylis
glomerata L.

Hundäxing

Festuca spp.

Svingel

Glycine
max (L.) Merrill

Sojaböna

Helianthus
annuus L.

Solros

Hordeum
vulgäre L.

Korn

Linum usitatissimum
L.

Lin

Lolium spp.

Rajgräs

Lupinus angustifolius
L.

Blålupin

Lupinus luteus
L.

Gullupin

Medicago
spp.

Lusern

Ornithopus
sativus Bröt.

Seradella

Papaver somniferum
L.

Vallmo

Phalaris
arundinacea L.

Rörflen

Phaseoulus
vulgaris L.

Böna

Phleum spp.

Timotej

Pisum sativum
L.

Ärt

Poa spp.

Gröe

Secale cereale
L.

Råg

Sinapis alba
L.

Vitsenap

Solanum tuberosum
L.

Potatis

Trifolium
hybridum L.

Alsikeklöver

Trifolium
pratense L.

Rödklöver

Trifolium
repens L.

Vitklöver

Triticum
aestivum L.

Vete

Triticum
durum Desf.

Makaronivete

Vicia faba
L. var. minor (Peterm

.)

Åkerböna

Vicia sativa
L.

Fodervicker

Vicia villosa
Roth

Luddvicker

Zea mays
L.

Majs

Senaste lydelse SFS 1978:475.

B.
Trädgårdsväxter

1.
Köksväxter

Allium spp.

Lök

Anethum graveolens L.

Dill

Apium graveolens L.

Selleri

Asparagus officinalis L.

Sparris

Beta vulgaris ssp. vulgaris
var. conditiva Alef.

Rödbeta

Brassica napus L. var. napobrassica
(L.) Rchb.

Kålrot

Brassica oleracea L.

Kål

Capsicum annuum L.

Paprika

Cucumis melo L.

Melon

Cucumis sativus L.

Gurka

Daucus carota L.

Morot

Lactuca sativa L.

Sallat

Lycopersicon esculentum P.
Mill.

Tomat

Pastinaca sativa L.

Palsternacka

Petroselinum crispum (P.
Mill.) Nijm. ex Hill

Persilja

Phaseolus vulgaris L.

Böna

Pisum sativum L.

Ärt

Raphanus sativus L. var.
niger Pers.

Rättika

Raphanus saUvus L. var. radicula
Pers.

Rädisa

Spinacia oleracea L.

Spenat

Vicia faba L. var. major
Harz.

Bondböna

Zea mays L.

Majs

2. Fruktträd och
bärväxter

Malus spp.

Äpple

Pyrus spp.

Päron

Prunus spp.

Körsbär,

plommon.

persika,
aprikos

Fragaria spp.

Jordgubbar,

smultron

Ribes spp.

Vinbär,
krusbär

Rubus spp.

Hallon,

björnbär

Vaccinium spp.

Blåbär,
lingon

Grundstam för Malus, Pyrus,
Prunus och Ribes

3. Prydnadsväxter

Alstroemeria L.

Perulilja

Begonia elaUor (B x hiemalis)

Begonia

Chrysanthemum spp.

Krysantemum

Dianthus caryophyllus L.

Nejlika

Euphorbia pulcherrima Willd.
ex Klotzsch

Julstjärna

Pelargonium - Peltatum-hybr.

Hängpelargon

Pelargonium - Zonale (Hortorum)
hybr.

Vanlig
pelargon

Pelargonium - Peltatum hybr.
x Pelargonium -

Zonale-hybr.

Phaseolus coccineus L.

Rosenböna

Potentilla fruticosa L.

Tok

Rosa spp.

Ros

Saintpaulia ionantha H. Wendl.

Saintpaulia

Streotocarpus x hvrbridus
Voss

Kornettblomma

prop. 1981/82:136 94

Bilaga 3

Sammanställning
av remissyttranden

Samtliga
remissinstanser ställer sig i huvudsak posifiva till förslagen i
departementspromemorian.

Sveriges
Lantbruksuniversitetet, W Weibull AB och Trädgårdsnäringens Riksförbund (TRF)
tillstyrker förslagen i promemorian.

Svea
hovrätt

Hovrätten
tillstyrker att Sverige Ullträder 1978 års ändrade konventionstext. Hovrätten
har heller inte någon erinran mot de förslag till ändringar i nuvarande
lagstiftning som är föranledda av Sveriges anslutning fill konventionen.

Den
föreslagna förlängningen av skyddstiden enligt 21 § växtförädlarrättslagen
till 20 är för samtliga växtsläkten och växtarter synes vid en internationell
jämförelse väl motiverad och tillstyrkes.

För
förslaget att överföra förteckningen över skyddade släkten och arter samt vissa
stadganden från växtförädlarrättskungörelsen till växtförädlarrättslagen har
åberopats grundlagsskäl, närmast bestämmelserna i 8 kap. 2§ regeringsformen.
Dessa bestämmelser inrymmer svåra tolkningsfrågor och en närmare analys hade
varit önskvärd liksom synpunkter på de praktiska konsekvenserna av förslaget i
dessa delar.

Vad
först angår förteckningen kan med hänsyn till tidigare vidtagna ändringar i
densamma antas att även framdeles åtskilliga nya arter kommer att efterhand
föras in i denna. Likaså kan förutses att smärre korrigeringar kan behöva göras
i förteckningen, bl. a. beträffande latinska namn på arter.

Vad
sedan gäller det nuvarande bemyndigandet i 2§ 3 st växtförädlarrättslagen för
regeringen att, om det är av betydande allmänt intresse, förordna om rätt att
förvärva växtförädlarrätt kan anmärkas följande. Bemyndigandet avser sort som
framställts av udändsk förädlare i land som ej är anslutet till växtförädlarrättskonventionen.
Enligt uttalanden av departementschefen vid nuvarande lags tillkomst framgår
att regeringens dispensrätt är begränsad till att avse endast sort som har
stort intresse för svensk växtodling och konsumtion (se prop 1971:40 s 91). Med
sistnämnda begränsning - som bör klart anges i lagen - skiflle kunna hävdas att
ett bemyndigande för regeringen atl lämna dispens är att bedöma som en
verkställighetsföreskrift enligt 8 kap 13 § regeringsformen. Spörsmålet bör
enligt hovrättens mening övervägas ytterligare i det fortsatta utredningsarbetet.

Lantbruksstyrelsen

Genom
aU Danmark under hösten fillträtt den år 1978 antagna lydelsen av konvention
för skydd av växtförädlingsprodukter, har denna akt nu

Prop. 1981/82:136 95

trätt
i kraft. Det är därför önskvärt att även Sverige, så snart som möjligt, genom
ändringar i växtförädlarrättslagen och växtförädlarrättskungörelsen undanröjer
de hinder som för närvarande föreligger för tillträde av den nya konvenfionstexten.

Lantbruksstyrelsen
tillstyrker i huvudsak det framlagda förslaget, men vill anföra följande.

Växtförädlarrättens objekt
har, med anledning av den nya regeringsformen, flyttats från kungörelsen till
lagen. Detta torde inte fä någon större inverkan inom lantbruksväxtsektorn, dä
förteckningen redan idag omfattar näst intill alla på rikssortlistan
förekommande lantbruksväxter. För trädgårdsväxtsektorn, speciellt gällande
prydnadsväxter, kan ändringen medföra att riksdagen efterhand är tvungen att
fastställa kompletteringar av växtförädlarrättens objekt.

Statens
växtsortnämnd

Nämnden
tillstyrker att Sverige snarast tillträder 1978 års konventionstext. Genom ett
tillträde kan Sverige få till stånd ett samarbete med de nya medlemsstaterna
och komma i åtnjutande av de fördelar detta innebär. Vidare är ett snart
ratificerande angeläget för att undvika de komplikationer som kan uppstå av
att tillämpa olika texter inom UPOV.

I 8§ växtförädlarrättslagen
föresläs den ändringen att sortbenämning inte skall fä godtas om den består av
enbart siffror, såvida det inte är fast praxis att beteckna ifrågavarande sort
på detta sätt. Såsom anmärkts i departementspromemorian är det inte praxis i
Sverige att beteckna växtsorter med en sortbenämning som består av enbart
siffror. Utomlands är dylik praxis begränsad till majs, sorghum och
grundstammar av fruktträd. Införandet av den föreslagna regeln skulle sålunda i
praktiken komma att avse endast sorter av dessa två arter samt grundstammar.
Tillämpningen av regeln blir än snävare, då redan enligt gällande regel en dylik
sortbenämning skulle godtas om den förut godkänts i annat land. Den föreslagna
regeln skulle sålunda komma i tillämpning endast i sädana fall då, ifråga om
sort av ifrågavarande två, mindre vanligt förekommande växtslag och av
grundstammar, ansökan om växtförädlarrätt görs i Sverige såsom första -och
kanske enda - land. Hänvisningen i bestämmelsen till "fast praxis"
skulle sålunda komma att hänföra sig enbart till förekommande praxis i annat
land. Även om därför regeln torde komma att få ingen eller blott ringa
betydelse vill nämnden tillstyrka förslaget i denna del.

Den
i 21 § föreslagna förlängningen av skyddstiden tillstyrks av nämnden. Som
framhålls i promemorian har ett flertal UPOV-stater en längre skyddstid än den
minimitid på 15 år som konventionen förskriver. Frän ytterligare stater har
anmälts att man i samband med den lagrevision som pågår i syfte att ratificera
den nya konventionstexten överväger att förlänga skyddstiden. Även med en
förlängning av skyddstiden till 20 år torde Sverige fortfarande tillhöra de
länder som tillämpar den kortaste skyddsti-

Prop. 1981/82:136 96

den.
Enligt nämndens mening är det önskvärt att förlänga skyddstiden för att
därigenom ge våra egna förädlare likartade villkor som sina kollegor utomlands.
Ökade kostnader för framställning av nya sorter liksom för arbetet att
upprätthålla en redan skyddad sort motiverar att skyddstiden förlängs. Även om
det föreligger avsevärda skillnader mellan olika växtslag finner nämnden det
inte befogat att införa olika skyddstider.

I
detta sammanhang kan framhållas att omsättningen av sorter i Sverige är
relativt hög. Sålunda har av de 26 sorter av lantbruksväxter som registrerades
under nämndens första verksamhetsår 1971/72 redan 17 sorter (65 %)
avregistrerats. Av de 81 sorter av lantbruks växter som registrerades under
perioden 1971/72-1975/76 har hittills 38 (47%) avregistrerats. Under nämndens fio
första verksamhetsår har totalt 50 (38%) av de registrerade sorterna avförts ur
växtsortregistret. Omsättningen har varit störst ifråga om stråsäd och minst
beträffande vallväxter.

Förslaget
att till lagen flytta över bilagan i växtförädlarrättskungörelsen med
förteckning över växtsläkten och växtarter som skyddas motiveras av
grundlagsskäl. Även om nämnden kan instämma i vad som i promemorian anförts
till stöd för överflyttningen vill nämnden dock framföra följande synpunkter.
Framdeles får man räkna med att alltsom oftast behöva ändra förteckningen över
skyddade släkten och arter. Internationellt utförs en fortlöpande översyn av namngivningen
beträffande släkten och arter. En ändring av förteckningen kan sålunda bli
nödvändig enbart för att korrigera ett latinskt namn på en art. Vidare kan nya
släkten och arter behöva tas in i förteckningen. Redan nu omfattar visserligen förteckningen
flertalet arter på lantbruks- och köksväxtsidan. Utökning kan på lantbruks- och
köks-växtsidan bli mycket begränsad eftersom de flesta dithörande arter redan
är skyddade. Däremot måste man räkna med att nya släkten och arter beträffande
träd och trädgårdsväxter efterhand kommer att tas in i förteckningen. Nämnden
överväger redan alt föreslå att i listan införs majrova och Salix.
Undersökningar pågår att med annat land träffa avtal om sortprovning
beträffande dessa arter.

Med
hänsyn till det anförda anser nämnden angeläget att nuvarande smidiga
beslutsordning om möjligt bibehålls. Skulle förslaget komma att genomföras
önskar nämnden beredas tillfälle att inkomma med förslag till utökning av
förteckningen. Redan nu vill nämnden föreslå att sojaböna införs i
förteckningen under rubriken Trädgårdsväxter. Växtslaget är i förteckningen
intaget som jordbruksväxt men har hittills endast haft betydelse som
trädgårdsväxt. 1 rikssortlistan är den också sedan 1977 upptagen enbart som köksväxt.

Den
dispensmöjlighet regeringen har enligt 2 § 3 st gällande växtförädlar-rättslag
att förordna att växtförädlarrätt får förvärvas för sort som framställts i
annat land än UPOV-land, då det är "av betydande allmänt intresse",
kommer enligt förslaget att utgå. Hittills har sådan dispens ej sökts. F. n.
föreligger dock nio ansökningar om registrering av pelargoner

Prop.
1981/82:136 97

framställda i DDR, vilka ansökningar endast kan beviljas
skydd efter dispens enligt nämnda regel. Enligt uppgift frän sökandeombudet
föreligger i detta fall avsikt att ansöka om sådan dispens. Nämndens
preliminära prövning av dessa ansökningar är ännu ej avslutad.

Nämnden
anser det angeläget att denna dispensmöjlighet bibehålls för att nya, för
folkhushållet viktiga sorter vilka härstammar från ickekonven-tionsland snabbt
skall kunna komma ut i marknaden i Sverige.

Patent- och registreringsverket har, bortsett frän ett
påpekande beträffande 8§ växtförädlarrättskungörelsen, ingen erinran mot de
framlagda förslagen ur de synpunkter som verket har att beakta.

Näringsfrihetsombudsmannen

De i promemorian föreslagna förändringarna i gällande
lagstiftning om växtförädlarrätt synes inte på något avgörande sätt påverka den
befintliga konkurrenssituationen. Den föreslagna förlängningen av skyddstiden
förefaller emellertid omotiverad i ett läge där man nationellt och
internationellt ökar ansträngningarna för att motverka olika former av
konkurrensbegränsning. Vid växtförädlarrättslagens införande betonade
föredragande departementschefen också att man borde iaktta stor försiktighet
när det gällde att införa en helt ny immaterialrättslig ensamrätt och inte göra
denna rätt mera vidsträckt än vad som bedömdes som oundgängligen nödvändigt.
Han tillade att frågan om skyddstidens längd borde kunna omprövas och om längre
tider skulle komma att rekommenderas på ett internationellt plan var detta en
omständighet som måste tillmätas stor vikt. Enligt promemorian har några
sådana rekommendationer inte antagits. Även om förslaget innebär en anpassning
till de skyddstider som vanligen gäller i andra länder och ocksä överensstämmer
med giltighetstiden för patent ställer NO sig tveksam till förslaget.

Den nuvarande svenska lagstiftningen om växtförädlarrätt
har utformats med patentlagen som förebild. Legala ensamrätter av detta slag
innefattar i sig en konkurrensbegränsning vars verkningar under
vissa.förutsättningar kan bli föremål för åtgärder enligt konkurrensbegräsningslagen
(KBL). Marknadsdomstolens avgörande i det s.k. däckdubbsmålet utvisar att
ingripande med stöd av KBL kan ifrågakomma även mot sådana konkurrensbegränsande
avtalsvillkor, som faller inom ramen för patenträtten. Avgörandet torde även
kunna vara vägledande för andra grenar av immaterialrätten.

I yttrande över förslaget till lagstiftning om växtförädlarrätt
år 1969 fann NO det tveksamt om tillräckliga skäl för att genomföra förslaget
kunde anses föreligga. Enligt NO borde en ingående avvägning göras mellan å ena
sidan fördelarna för de enskilda växtförädlarna av en legal ensamrätt för sina
växtsorter i Sverige och i konventionsländerna och å andra sidan nackdelarna
för samhället av ett konkurrensbortfall på området med ogynnsamma verkningar på
prisbildningen. Enligt NOs mening borde det 7 Riksdagen 1981/82. t .saml. Nr
136

Prop.
1981/82:136 98

föreligga mycket tungt vägande skäl för att tillskapa nya
legala ensamrätter. NO erinrade därvid om att det i växtförädlingsledet råder
en utpräglad oligopolsituation med två starkt dominerande företag. Fåtalet
företag innebar i sig en faktisk konkurrensbegränsning.

Marknadsbilden är för närvarande densamma med två företag
av betydelse, Weibull AB och Svalöf AB, av vilka det senare ägs av staten och
Svenska Lantmännens Riksförbund med hälften var. Diskussioner har enligt
uppgift förevarit om lämpligheten att slå samman de båda företagen. Vidare
stöder staten svensk växtförädling genom ett anslag om för närvarande ca 25
milj. kr. vilket disponeras av den nyinrättade statens växtförädlingsnämnd.
Från jordbrukets föreningsrörelse tillskjuts ytterligare ca 6 milj kr. Av de
totalt disponibla medlen erhåller enligt uppgift Svalöf och Weibulls ca 29
respektive ca 2 milj kr. Därutöver erhåller Sveriges Lantbruksuniversitet och
Göteborgs universitet mindre belopp. Från Weibulls sida har ifrågasatts om de
båda företagen har behandlats likvärdigt i fråga om medelstilldelningen. NO har
inte i förevarande sammanhang funnit anledning att nännare undersöka denna
fråga. Skulle emellertid Weibulls ha fog för sin ståndpunkt skulle detta vara
ett förhållande som ytterligare försämrar förutsättningarna för konkurrens på
växtförädlingens område.

De i promemorian föreslagna förändringarna i gällande
lagstiftning om växtförädlarrätt synes inte pä något avgörande sätt påverka den
befintliga konkurrenssituationen. Den föreslagna förlängningen av skyddstiden
förefaller emellertid omotiverad i ett läge där man nationellt och
internationellt ökar ansträngningarna för att motverka olika former av
konkurrensbegränsning. Vid växtförädlarrättslagens införande betonade
föredragande departementschefen också att man borde iaktta stor försiktighet
när det gällde att införa en helt ny immaterialsrättslig ensamrätt och inte
göra denna rätt mera vidsträckt än vad som bedömdes som oundgängligen
nödvändigt. Han tillade att frågan om skyddstidens längd borde kunna omprövas
och om längre tider skulle komma att rekommenderas på ett internationellt plan
var detta en omständighet som måste tillmätas stor vikt. Enligt promemorian har
några sådana rekommendationer inte antagits. Även om förslaget innebäi en
anpassning till de skyddstider som vanligen gäller i andra länder och också
överensstämmer med giltighetstiden för patent ställer NO sig tveksam till
förslaget.

I fråga om de föreslagna förändringarna i övrigt finner NO
inte skäl till några erinringar.

Statens utsädeskontroll

Statens utsädeskontroll (SUK) tillstyrker, att Sverige
tillträder 1978 års reviderade text gällande 1961 års konvention för skydd av
växtförädlingsprodukter. Med några undantag tillstyrker SUK även de mindre
ändringar i växtförädlarrättslagen, som föreslagits.

SUK anger nedan ändringsförslag resp. kommentarer till
vissa paragrafer:

Prop.
1981/82:136 99

I
§. Även om SUK har förståelse för strävan att följa regeringsformens krav på
lagform, är det dock inte rimligt att belasta riksdagen och dess
beredningsorgan med beslut om vilka nya växtsorter, som kan skyddas -sådana
väntas främst inom prydnadsväxtsektorn - och t. ex. detaljändringar av
latinska namn, som tid efter annan måste göras efter internationella
överenskommelser. Särskilt i en tid med långt gående krav på sparsamhet och effektivisering
är det inte motiverat att övergå till en tyngre ordning och lämna det nuvarande
systemet, där regeringen bemyndigats att reglera detta.

3 §.
SUK föredrar en mer exakt överensstämmelse med konventionstextens artikel 6
ifråga om särskiljbarhet och föreslår därför följande lydelse:

------ 1.
genom ett eller flera viktiga kännetecken tydligt" Änd

ringsförslaget motiveras av att effekten av flera viktiga kännetecken kan

adderas och ge en tydlig skillnad, även om inget varför sig är tillräckligt för

att särskilja sorten.

8§.
Sortbenämning med enbart siffror syns nödvändig i de fall dä det är praxis
utomlands. För svenskt vidkommande torde detta bland lantbruksväxterna endast
beröra majs.

Sveriges
lantbruksuniversitet

Lantbruksuniversitetet
delar uppfattningen att Sverige tillträder 1978 års konventionstext för skydd
av växtförädlingsprodukter och har inget att erinra mot de följdförändringar i växtförädlarrättslagen
och växtförädlarrättskungörelsen som detta föranleder. Lantbruksuniversitetet
tillstyrker vidare att skyddstiden för alla växtsorter förlängs till 20 år.

Lantbrukarnas
riksförbund (LER) och Svenska lantmännens riksförbund (SLR)

Det
är angeläget att konventionen för skydd av växtförädlingsprodukter får så bred
anslutning som möjligt. LRF och SLR tillstyrker därför att Sverige tillträder
1978 års ändrade konventionstext. Vidare är det förbundets uppfattning att
Sverige bör verka för att ytterligare länder ansluter sig till konventionen
snarast.

Förbunden
tillstyrker även att skyddstiden för växtförädlingsprodukter förlängs till 20
år.

Enligt
förbundens uppfattning har man i promemorian emellertid inte tillräckligt
uppmärksammat önskvärdheten av utbyte av växtförädlingsmaterial med stater som
av olika skäl inte ansluter sig till konventionen. Med den starka ställning som
svensk växtförädling har skulle möjligheter till uppmjukning av reglerna om reciprocitet
kunna medverka till ökad försäljning av svenska sorter utomlands. Härigenom
skulle finansieringen av växtförädlingen underlättas tili gagn för det svenska
jordbruket. Det är därför angeläget att lagförslaget kompletteras med
bestämmelser av denna innebörd.

Prop.
1981/82:136 100

W Weibull AB:

W Weibull AB, som beretts tillfälle yttra sig beträffande
rubricerad promemoria, har inga erinringar mot de ändringar i växtförädlarrättslagen,
som föreslås i promemorian.

Vi anser det väsentligt att kretsen av UPOV-stater ökar.
Detta kan ge fördelar för svensk växtförädling och på lång sikt öka dess
slagkraft.

Utsträckandet av skyddstiden enligt den nya lagtexten,
vilken vi anser i hög grad motiverad, hälsas med tillfredsställelse.

Svenska Patentombudsföreningen (SPOF):

1
8. Ändringen må
vara befogad av konstitutionella skäl, men den kommer att innebära att varje
ändring i förteckningen måste föreläggas riksdagen, vilket utgör en
komplikation. Ser man tili hur denna förteckning har förändrats under de gångna
tio åren framträder klart hur praktiskt det är att regeringen kan bestämma
härom. Vi anser därför att det av praktiska skäl är att föredraga att
förteckningen över de sorter som kan skyddas även i fortsättningen föreligger
som bilaga till kungörelsen.

2
§. Enligt
förslaget omfattar denna paragrafen sammanslagning av den nu gällande 2 § och 2
§ i kungörelsen. Även här är det konstitutionella skäl som utgör bakgrunden.
Ordalydelsen eller om del är av betydande allmänl intresse i den nu gällande 2
§ återfinnes ej i förslaget, vilket torde vara en brist dä det således ej
längre kommer att finnas någon möjlighet att skydda en växtsort, som
framställts i en icke-konventionsstat av en medborgare i sådan stat, ens om det
kan vara av betydande allmänt intresse.

21 §. De i promemorian anförda skälen till den föreslagna
ändringen av skyddstiden synes välgrundade, och det får dessutom anses som en
fördel att en övergångsreglering kan undvikas.

Trädgårdsnäringens Riksförbund (TRF):

Efter genomgång av rubricerade departementspromemoria har
Trädgårdsnäringens Riksförbund inget att erinra mot de lagändringar, som
föreslås om växtförädlarrättslagen.

Prop. 1981/82:136 101

Bilaga
4

Det remitterade förslaget

Förslag till

Lag om ändring i växtförädlarrättslagen (1971:392)

Härigenom föreskrivs i fråga om växtförädlarrättslagen
(1971: 392) dels att i 31, 47, 49 och 50 §§ ordet "Konungen" skall
bytas ut mot "regeringen", dels att 1-3, 5, 8 och 21 §§ skall ha
nedan angivna lydelse, dels att till lagen skall fogas en bilaga av nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

Denna lag äger tillämpning på Denna lag skall tillämpas på

växtsort, tillhörande växtsläkte el- växtsorter som tillhör de växtsläk

ter växtart som Konungen bestäm- ten eller växtarter som anges i bila-

mer. gan lill denna lag.

2 §

Förädlare, som här i riket framställt en växtsort, eller
hans rättsinnehavare kan genom registrering få ensamrätt att yrkesmässigt
utnyttja sorten enligt denna lag (växtförädlarrätt).

Förädlare som är svensk medborgare eller har hemvist i
Sverige eller sådan förädlares rättsinnehavare kan förvärva växtförädlarrätt
även till sort som framställts utomlands.

Konungen kan, i den mån det är Växtförädlarrätt får också för-

nödvändigt för uppfyllande av Sve- värvas av

riges förpliktelser enligt överens- 1. förädlare, som har framställt

komtnelse med främmande stat och en växtsort i en
främmande stat

i övrigt imder förutsättning av öm- som är ansluten till konventionen

sesidighet eller om det är av bety- den 2 december 1961 för skydd av

dande allmänt intresse, förordna växtförädlingsprodukter, eller av

att växtförädlarrätt får förvärvas sådan förädlares rättsinnehavare,

även för sort som framställts i 2. förädlare, som är inedborgare

främmande stat av annan än den i eller har hemvist i en
sådan stat

som är svensk medborgare eller har och som i annat fall än som anges

hemvist i Sverige. • under 1 har framställt en växtsort

utomlands, eller av sådan förädlares rättsinnehavare.

Växtförädlarrätt får förvärvas även I annal fall, om
regeringen finner att det är av betydande intresse för svensk folkförsörjning
eller för den svenska växtodlingen.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

3 §

Växtsort registreras endast om den

1. genom minst ett viktigt kännetecken tydligt skiljer
sig från annan sort

som blivit känd före dagen för registreringsansökningen,

2.
är tillräckligt
likformig (homogen) med hänsyn tagen till de särdrag, som dess sexuella eller
vegetativa förökning betingar,

3.
efter förökning
utförd i enlighet med den av förädlaren anvisade förökningsmetoden är beständig
(stabil) med avseende pä sina väsentliga kännetecken.

Växtsort
anses som känd, om material därav yrkesmässigt utbjudits till försäljning eller
eljest tillhandahållits eller om den intagits i eller anmälts till officiell
sortlista, förekommer i allmänt tillgänglig referenssamling eller noggrant
beskrivits i allmänt tillgänglig skrift eller om den eljest kommit till
allmänhetens kännedom.

Registrering
får ej ske, om växtmaterial av sorten med samtycke av förädlaren eller hans
rättsinnehavare yrkesmässigt förts i handeln här i riket före dagen för
registreringsansökningen eller utom riket mer än fyra år före nämnda dag.

Registrering får ej ske, om växtmaterial av sorten med
samtycke av förädlaren eller hans rättsinnehavare yrkesmässigt förts i handeln

1.
före
dagen för registreringsansökningen, om sorten har förts i handeln här i riket,

2.
tidigare
än sex år före dagen för ansökningen, om sorten har förts i handeln utomlands
och avser vin, fruktträd, skogsträd, prydnadsträd eller deras grundstammar,

3.
tidigare
än fyra är före dagen för ansökningen, om sorten har förts i handeln utomlands
och avser annan växtsort eller grundslam än som anges under 2.

Konungen
kan förordna atl ansökan om registrering av växtsort, vilken tidigare
angivils i ansökan otn skydd utom riket, skall vid tillämpning av 3 § första slycket
1 och tredje stycket anses gjord samtidigt med ansökningen utom riket, om
sökanden yrkar det.

Har en vä.xtsort
angetts i en ansökan om skydd i en stat som är ansluten till konventionen den
2 december 1961 för skydd av vä.xlför-ädlingsprodukter och söks registrering
av växtsorten här i riket inom tolv månader från den dag då ansökningen
gjordes i denfrämmande staten (prioritetstiden), skall vid tillämpning av 3 §
första stycket I och tredje stycket den här ingivna ansökningen anses gjord
samtidigt med ansökningen i denfrämmande staten, om sökanden yrkar det. Sådan
prioritet får åtnjutas även från ansökan om skvdd som avser en

Prop.
1981/82:136

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

103

I förordnande skall anges de närmare villkor under vilka
sådan prioritet får åtnjutas.

annan
främmande stat, om motsvarande prioritet från svensk ansökan om skydd för vä.xtsort
medges i den siat där den tidigare ansökningen gjordes och om den där gällande
lagstiftningen i huvudsak överensstämmer med konventionen. Har ansökan om
skydd gjorts i flera främmande stater, räknas tolvmånadersfristen från den dag
då den första ansökningen om skydd gjordes.

Regeringen
eller myndighet som regeringen bestämmer föreskriver i vilken ordning yrkande
om prioritet skall framställas och vilka handlingar som skall inges till stöd
för yrkandet. Iakttas ej dessa föreskrifter, får prioritet inte åtnjutas.

Sortbenämning
skall göra det möjligt att skilja växtsorten från andra sorter.

Sortbenämning
fär icke godtagas om den

1. består av enbart siffror.

2.
uppenbarligen
är ägnad att vilseleda allmänheten,

3.
strider mot lag
eller annan författning eller mot allmän ordning eller om den är ägnad att
väcka förargelse,

4.
kan förväxlas
med sortbenämning som för sort av samma eller närstående växtart införts eller
föreslagits för införande i växtsortregistret eller annan officiell sortlista
eller som användes pä förökningsmaterial av sådan sort,

5.
kan förväxlas
med varumärke, namn, firma eller annan beteckning för vilken annan än sökanden
åtnjuter skydd och som skulle ha utgjort hinder mot att registrera
sortbenämningen som varumärke, för material av växtsort eller för varor av
liknande slag.

Sortbenämning
får icke godtagas om den

1.
består
av enbart siffro--, såvida det inte är fast praxis atl beteckna ifrågavarande
sort på delta sätt,

2.
uppenbariigen
är ägnad att vilseleda allmänheten,

3.
strider mot lag
eller annan författning eller mot allmän ordning eller om den är ägnad att
väcka förargelse.

4.
kan förväxlas
med sortbenämning som för sort av samma eller närstående växtart införts eller
föreslagits för införande i växtsortregistret eller annan officiell sortlista
eller som användes pä förökningsmaterial av sådan sort,

5.
kan förväxlas
med varumärke, namn, firma eller annan beteckning för vilken annan än sökanden
åtnjuter skydd och som skulle ha utgjort hinder mot att registrera
sortbenämningen som varumärke, för material av växtsort eller för varor av
liknande slag.

Prop. 1981/82:136

Nuvarande
lydelse

6.
kan förväxlas med sådant varumärke för material av växtsort eller för varor
av liknande slag, för vilket sökanden åtnjuter skydd.

Konungen kan under
förutsättning av ömsesidighet förordna, att sortbenämning som registrerats eller
sökts registrerad i främmande stat skall utan hinder av första och andra
styckena registreras i Sverige, om icke synnerliga skäl är däremot.

104

Föreslagen
lydelse

6.
kan förväxlas med sådant varumärke för material av växtsort eller för varor
av liknande slag, för vilket sökanden åtnjuter skydd.

Regeringen
kan under förutsättning av ömsesidighet förordna, att sortbenämning som
registrerats eller sökts registrerad i främmande stat skall utan hinder av
första och andra styckena registreras i Sverige, om icke synnerliga skäl är
däremot.

Växtförädlarrätt gäller
frän den dag, då ansökningen om registrering bifölls, och kan upprätthållas
under femton eller, såvitt gäller vin, fruktträd och deras grundstcim-mar,
skogsträd och prydnadsträd, aderton år räknat från ingången av året efter det,
dä beslutet om registrering vann laga kraft.

Växtförädlarrätt gäller
från den dag, då ansökningen om registrering bifölls, och kan upprätthållas
under 20 år räknat frän ingången av året efter det, dä beslutet om registrering
vann laga kraft.

Denna
lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Prop.
1981/82:136

105

Bilaga'

A.
Lantbruksväxter

Agrostis
spp.

Ven

Alopecurus
pratensis L.

Ängskavle

Avena byzantina
K. Koch