Prop. 1981/82:150

Prop.
1981/82:150

Regeringens proposition

1981/82:150

med
förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1982/83, m. m.
(kompletteringsproposition);

beslutad
den 22 aprU 1982.

Regeringen
förelägger riksdagen vad som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprolokoll för de åtgärder eller de ändamål som framgår av
föredragandenas hemställan.

På
regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

ROLF
WIRTÉN

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
proposifionen behandlas den ekonomiska polifiken mot bakgrund av den
samhäUsekonomiska utvecklingen.

Det
förslag till statsbudget för budgetåret 1982/83 som lades fram i årets
budgetproposition kompletteras med hänsyn lill senare inträffade förändringar
rörande såväl inkomst- som utgiftssidan av budgeten. I samband därmed redovisas
en förnyad beräkning av budgetutfallet för innevarande budgetär. Denna ger vid
handen alt budgetunderskottet för budgetåret 1981/82 skulle minska med ca 2
miljarder kr. i förhållande till beräkningarna i årets budgetproposition.
Sålunda fömtses nu ett underskott om ca 76,2 miljarder kr.

För
budgetåret 1982/83 beräknades i budgetpropositionen elt underskott om ca 82,6
miljarder kr. De nya beräkningarna visar ett underskott om ca 75,7 miljarder
kr.

1
särskilda bilagor redovisas den reviderade finansplanen 1982, det reviderade
budgetförslaget 1982/83, vissa kommitléfrågor och åtgärder för sysselsättningen
inom arbetsmarknads- och bostadsdepartementens verksamhetsområden.

Vidare
redovisas bl.a. en reviderad nalionalbudgel för år 1982 samt en långtidsbudget
för budgetåren 1982/83-1986/87.

I
Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 150

Prop.
1981/82:150 2

Utdrag

PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde

1982-04-22

Närvarande:
statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Ullsten, Wikström, Friggebo,
Dahlgren, Åsling, Söder, Johansson, Wirtén, Andersson, Boo, Eliasson,
Gustafsson, Elmstedt, TUlander, Ahrland, Molin

Föredragande:
statsråden Friggebo, Johansson, Wirtén och Eliasson

Proposition
med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1982/83,
m.m. (kompletteringsproposition)

Statsrådet
Wirtén anför: Regeringen har i årets budgetproposition (prop. 1981/82:100)
förelagt riksdagen ett förslag till statsbudget för budgetåret 1982/83. På de
punkter där förslagel upptog endast beräknade belopp har regeringens förslag
sedermera redovisats i särskilda propositioner.

Enligt
bestämmelserna i 3 kap. 2 § riksdagsordningen skall regeringen -fömtom
förslaget till statsbudget i budgetpropositionen - avge ett särskill förslag
till slutlig reglering av statsbudgeten för det kommande budgetåret i den s. k.
komplelteringspropositionen. Della förslag bör nu lämnas lill riksdagen. I
samband därmed bör regeringen redovisa sin bedömning av den ekonomiska
politiken i en reviderad finansplan. Likaså bör en reviderad nalionalbudgel
tillställas riksdagen.

Statsrådet
Wirtén föredrager de delar av förslaget till kompletteringsproposition som
faller inom vederbörandes ansvarsområde. Statsråden Friggebo och Eliasson
föredrager vissa sysselsättningsskapande ätgärder inom bostads- resp.
arbetsmarknadsdepartementens verksamhetsområden. Vidare redovisar statsrådet
Johansson vissa kommitléfrågor. Anförandena redovisas i underprotokollen för
resp. departement.

Statsrådet
Wirtén hemställer all regeringen i en gemensam proposition förelägger riksdagen
vad föredragandena har anfört för de åtgärder som de har hemställt om.

Regeringen
ansluter sig lill föredragandenas överväganden och beslutar att genom
proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört för de åtgärder
eller de ändamål som föredragandena har hemställt om.

Regeringen
förordnar att de anföranden och förslag som har upptagits i underprotokollen
skall bifogas propositionen som bilagorna 1-5.

Norsledts Tryckeri, Stockholm 1982

Reviderad finansplan

Bilaga 1

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1 Reviderad flnansplan 1

Regeringens
prop. 1981/82:150 Bilaga 1

Utdrag

EKONQMIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1982-04-22

Föredragande:
statsrådet Wirtén

Anmälan
till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1982/83 såvitt avser
reviderad finansplan

1
Den ekonomiska politiken

Den
ekonomiska politiken syftar till atl uppnå full sysselsättning, låg
inflafipnstakt, god tUlväxt, rättvis inkomstfördelning och regional balans.
Dessa mål har ett inbördes samband. Full sysselsättning kan t, ex. långsiktigt
endast upprätthållas vid en låg inflationstakt. På motsvarande sätt utgör
stabila priser, fuU sysselsättning och god tillväxt den viktigaste
fömtsättningen när det gäller att åsladkomma en rättvis inkomstfördelning och
att förbättra villkoren för de sämst ställda i samhället. Dpi förtjänar också
att understrykas att i en öppen ekonomi utgör balans i de utrikes betalningarna
på sikt en fömtsättning för att nå målen för den ekonomiska politiken.

Varje
diskussion om den ekonomiska politikens inriktning och vilka medel som behövs
för att nå målen måste utgå från dels vårt nuvarande ekpnomiska läge och de
lärdomar vi kan dra av utveckhngen under den gångna tiden, dels prognoser om de
framtida internationella betingelserna för den svenska ekonomin.

1.1
Utvecklingen före och efter oljechockerna

Den
svenska välfärden bygger i avgörande grad på alt vi deltar i ell fritt utbyte
av varor och tjänster över gränserna. Den inhemska marknaden är begränsad och
det är endast genom internationell handel som vi i tillräcklig utsträckning kan
tillgodogöra oss stordrifts- och specialiseringsfördelar. Handelsutbytet ger
oss också tekniska och andra impulser som ökar produktiviteten och
produktionsförmågan i den svenska ekonomin. Samtidigt som detta är tiU stor
fördel för oss är det uppenbart att del inte är fråga om I Riksdagen
1981182. 1 samt. Nr 150. Bilaga 1

Prop. 1981/82:150 Bilaga
1 Reviderad Tmansplan 2

någon
smärtfri eUer problemlös process. Ett land där exporten svarar för 1/3 av
bmttonalionalprodukten (BNP) och för närmare hälften av industriproduktionen
blir med nödvändighet också starkt beroende av utvecklingen i omvärlden.

Under
fiden från det andra väridskrigets slut fram till i början av 1970-talet
utvecklades världsekonomin på ett för oss mycket gynnsamt sätt. Vi drog nytta
av den fortgående liberaliseringen och den snabba tillväxten av världshandeln -
under perioden 1950-1973 växte handeln med industrivaror med ca 9% per år - av
att den internationeUa inflafionen inte uppgick fiU mer än ca 3 % per år, av
stabila växelkurser och av stabila och låga energipriser.

Dessa
gynnsamma betingelser upphörde i början av 1970-talet. Sedan 1973 kännetecknas
den internationella utvecklingen av inflafion av storleksordningen 10% eller
mer per år, och av hög arbetslöshet. Tillväxten i industriländerna har också
varit svag. Som elt resultat härav har värids-handeln utvecklats långsammare,
handeln med industrivaror växte med ca 5% under perioden 1973-1981. Oljepriset
som 1973 uppgick tiU 2,46 doUar per fat låg 1981 på ca 34 dollar.

Ungefär
samtidigt med den första oljechocken inträffade också andra förändringar i
världsekonomin bl. a. i form av en i vissa branscher starkt ökad konkurtens
från de nyligen industrialiserade länderna i Sydostasien. De förändrade pris-
och konkurrensförhållandena på världsmarknaden medförde att en stor del av den
svenska industrins kapitalstock blev föråldrad.

Sammanfattningsvis
kan man kpnstatera aft de internationella befingel-sema för den svenska
ekonomin på ett dramatiskt sätt förändrats sedan böljan av 1970-talet.
Oljenotan har ökat från drygt 3 miljarder, molsvarande 9% av exporten, 1972
tiU 34 miljai-der, motsvarande nära 24% av exporten 1981.

Dessa
ändrade förhåUanden har drabbat alla länder i västvärlden. Vid en
internafionell jämförelse finner man atl Sverige kunnat hålla uppe sysselsättningen
väsenfligt bättre än nästan alla andra länder. 1973 var arbetslösheten i
Sverige 2,5% och inom OECD-området totalt 3,3%. 1981 var siffran åter för
svensk del 2,5% medan arbetslösheten i OECD-området totalt uppgick tiU 7,2%.

I
andra avseenden har emellertid den svenska utvecklingen varit sämre än det
intemationeUa genpmsnittet. Mest slående är att industriprodukfionen utvecklats
svagt och atl vårt bytesbalansunderskott, mätt såsom andel av BNP, ligger
avsevärt över genomsnittet för OECD-länderna.

I
den nyligen publicerade avstämnlngen av 1980 års långtidsutredning
("TUlväxt eller stagnation?" SOU 1982:14) analyseras vilka krav förändringarna
i världsekonomin ställer på den svenska ekpnomiska utvecklingen. Därvid
framhåUs särskilt följande:

—
När bytesförhållandet försämras måste reallöner och total inhemsk kpn-sumtion
anpassas nedåt

Prop. 1981/82:150
Bilaga 1 Reviderad Tmansplan

s. 1970 Kontrollera mot PDF

— För att nå balans i utrikesbetalningarna krävs en
förskjutning av produkfionen från skyddad till konkurrensutsatl sektor

— För att denna förändring skall kunna ske inom ramen
för en marknadsekonomi är det nödvändigt att relafiva löner och relativ
lönsamhet förskjuts till förmån för den konkurrensutsatta sektorn. Vinster och
anställningsvillkor i industrin måste förbättras i förhållande lill andra
sektorer

— Relativprisförändringarna nödvändiggör också en
omstrukturering inom industrin. Det gäUer särskilt varvs-, järn- och
stålindustrin, men kraven på omstmkturering är inte begränsade till dessa
branscher

— De kraftigt förändrade relativpriserna innebär att
en betydande del av den existerande kapitalstocken bUvil ekonomiskt föråldrad.
För att bibehålla tillväxtkapaciteten i ekonomin krävs omfattande nyinvesteringar

— De höjda priserna på olja och energi innebär att
energi- och oljeanvändningen måste nedbringas.

Införande
av ny teknik, strukturell omvandling och anpassning är naturliga delar av den ekonomiska
utvecklingsprocessen. De angivna kraven innebär emeUertid att behovet av
omvandhng, rörlighet och flexibiUlet har ökat under 1970-talet.

Utredningen
visar också att utvecklingen i viktiga avseenden avvikit från den önskvärda.
Således ökade företagens kostnader för arbetskraften

Diagram
1 Reallönegapet för Sverige 1970-1982 Index 1970 = 100

L ö n plus sociola

avqifler i realo

termer

130

s'"

< —

120 110

\___ -

*.....

Reol national-

— /

inkomst

100

I I_ L

1970 1972 1974 1976 1978

Källa:
OECD och ekonomidepartementet.

1980 1982

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1 Reviderad fmansplan 4

(lön
plus sociala avgifter) kraftigt i reala termer efter den första oljekrisen, i
stället för alt minska, och låg därefter kvar på en i förhållande lill
produk-tionsutveckUngen alltför hög nivå under 1975-1980. Under 1981 och 1982
har en viss anpassning skett (diagram 1).

Som
en följd av reallöneutvecklingen och en snabb offentlig utgiftsökning har
också den Iptala konsumfionen legat på en alltför hög nivå efter den första
oljechocken.

Lönsamhetsutvecklingen
har inte heller svarat mot de ställda kraven. Den har totalt sett legat på en
för låg nivå och den relativa lönsamheten har dessutom varit högst i den från
ufländsk konkurrens skyddade sektorn. Det är dessutom främst denna sektor saml
de delar av induslrin som långsiktigt måste minska sin kapacitet (varv, järn
och stål), som fått la emot de under 1970-talel snabbi ökade subventionerna
från den offentliga sektorn. Eftersom det ofta är de nybildade förelagen som
expanderar sysselsättningsmässigt innebar 1960-lalets låga nybildningstakl av
förelag öch allmänl dåliga företagarklimat, att del i den svenska ekonomin
fanns få expansiva företag under 1970-talets krisår, som kunde avbalansera
syssel-sätlningsminskningen i de stagnerande industribranscherna. De totala
subventionerna ökade från knappt 4% av BNP 1970 till närmare 10% av BNP 1980.

1
finansplanen anförde jag att vi varaktigt kan klara den fulla sysselsättningen
endast genom att den ullandskonkurrerande sektorn, i första hand industrin,
expanderar. Ulredningen ansluter sig lill delta synsätt.

Jag
anser att ulredningens beskrivning av problembilden i stora drag är riktig. Den
hittUlsvarande debatten har också bekräftat att de flesta anser detta vara
fallet även om naturligtvis meningarna skiljer sig när det gäller att ange
vilka åtgärder som behövs för att åsladkomma nödvändiga trendbrott och
återställa balansen i den svenska ekonomin.

Innan
jag redovisar min syn på vilken ekonomisk politik som bör föras vill jag något
diskutera hur den internationella ekonomin kan tänkas utvecklas under den
närmaste framliden.

1.2
Den internationella miljön under den närmaste framtiden

Den
prognos för den internationella konjunkturutvecklingen som presenterades i
finansplanen, och som anslöt till OECD:s bedömning, utgick från att en
konjunkturuppgång skulle komma alt inledas under första halvåret 1982. Uppgången
förutsågs komma först i Västeuropa och Japan medan Förenta staterna skulle
ligga ca elt halvt år senare i konjunkturförloppet. Sammantaget innebar delta
all BNP i OECD-länderna väntades öka med 1 1/4%. Tyngdpunkten låg på andra
halvåret och i slutet av 1982 väntades tillväxten i industriländerna vara uppe
i en årstakl av närmare 4%.

Prop. 1981/82:150 Bilaga
1 Reviderad fmansplan 5

Den
information som tiUkommil under de senaste månaderna lyder på att utvecklingen
under 1982 blir sämre än väntat, i första hand till följd av en svagare
ulveckling i Japan och Förenta staterna.

Den
intemationeUa ekonomiska utvecklingen under den närmaste fiden kommer i
huvudsak atl bero av följande faktorer: oljeprisernas utveckling, den
ekonomiska politikens inriktning, ränte- och valulakursutvecklingen.

Vad
först beträffar oljemarknaden räknade man vid årsskiftet allmänt med att
oljepriserna skulle ligga kvar på ungefär oförändrad nivå i dollar under resten
av 1982. Detta anlagande, som även låg lill gmnd för finansplanens
beräkningar, gmndade sig bl. a. på beslut av OPEC under hösten. Under vintern
och våren har del emellertid visat sig att efterfråge- och utbudsförhållandena
inte varit förenliga med ett råoljepris på den angivna nivån, ca 34 dollar per
fat för typråoljan Arabian Light.

Den
totala världsproduktionen låg på ca 57,5 milj. fal per dag (mbd) medan
efterfrågan kan uppskattas till ca 54 mbd. Bedömningarna av gapet meUan
produktion och efterfrågan varierar mellan 3 och 5 mbd. Vid ett så kraftigt
överutbud kunde prisnivån inte upprätthållas.

På
spelmarknaden föll priserna på råolja från knappt 33 dollar per fat fill ca 28
doUar per fat på några veckor. Även priserna för långsiktiga kontraktsleveranser
har sänkts. Det gäller i första hand del brittiska oljebolaget BNOC som sänkte
sitt pris från 35 till 31 dollar per fat i början av mars. Även Norge, Nigeria
och Iran har sänkt sina priser. Härtill kommer alt del finns tecken på att även
länder som inte sänkt de officiella priserna erbjuder rabatter i olika former.

Även
framdeles kommer oljepriserna att styras av utbud och efterfrågan. Efterfrågan
kommer i sin tur att bero av hur omfattande besparingsansträngningarna är, av
hur oljelagren utvecklas och av styrkan i den internationella
konjunktumppgången.

De
två oljechockerna 1973 och 1979 utlöste omfattande besparingsansträngningar i
västvärlden. Dessa har lett fill all oljekonsumtionen per producerad enhet har
sjunkit kraftigt (diagram 2). Vid oljepriser på eller i närheten av nuvarande
nivåer är incitamenten att spara olja mycket starka och det finns anledning
utgå från all ansträngningarna atl på ohka sätt minska behovet av olja kommer
alt fortsätta, såframt inte prisbilden undergår en dramatisk förändring. Detta
är en positiv faktor vid bedömningen av hur den framlida oljeefterfrågan
utvecklas ehuru det ligger i sakens natur att den är svår att kvantifiera.

I
fråga om oljelagren har en viss neddragning skett under Qärde kvartalet 1981
och första kvartalet 1982. Då emellertid förbrukningen också minskal är lagren
i relation tUl förbrukningen ungefär oförändrade. Enligt IEA:s beräkningar
skulle lagren andra kvartalet 1982 motsvara 103 dagars för-bmkning. Motsvarande
period under 1981 var siffran 105 dagar. Om hänsyn tas även till de
oljemängder som befinner sig under transport lill sjöss synes dock lagren ha
minskat mer.. ti Riksdagen 1981182. 1 saml. Nr 150. Bilaga t

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1 Reviderad fmansplan

Diagram 2 Reala otjeproduktpriset ocli specifika
otjeförbrukningen i Sverige 1973— 1981

Log
skala Index 1973 = 100

240 230 220 210 200 190 180 170 160 150 140 130 120 110
100 90 80 70

Oljef ö rbruknmq per produktionsenhet

1973
1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980
1981 K ä lla: SIND.

Det
höga ränteläget verkar dämpande på benägenheten hos förbmkarna och
oljeföretagen att hålla stora lager. Något omslag i lagemtvecklingen torde inte
vara att emotse så länge förväntningarna inle är inställda på fortsatta prisfaU
snarare än motsatsen. Sammanlaget synes det troligt att lagren dras ner
ytterligare under den närmaste fiden.

Slutligen
förväntas den internationella konjunktumppgången bli relativt måttlig under
innevarande år variör efterfrågan på olja inte torde öka nämnvärt av detta
skäl.

På
utbudssidan är det påtagligt att OPEC-länderna kraftigt minskat sin produktion
under senare år. Efter de senast fattade besluten under OPEC-mötet i Wien i
mars i år uppgår produktionen enligt officiella källor till 17,5 mbd att
jämföra med en produktion av över 31 mbd före revolutionen i Iran. Möjlighetema
till ytterligare utbudsbegränsningar synes, åtminstone för en del av de mest
betydande producenterna, tämligen begränsade i beaktande av de redan gjorda
nedskärningarna och med hänsyn till att flera av dessa oljeexportörer har stort
behov av utländsk valuta.

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1 Reviderad fmansplan 7

En
utomordentligt viktig faktor när det gäller att bedöma det framtida utbudet
utgörs av de labUa poUtiska förhållandena i Mellersta Öslem. Skulle kriget
mellan Iran och Irak upphöra torde emellertid dessa länder successivt komma att
öka sin oljeexport.

Det
är självfaUet vanskligt att väga ihop dessa och andra relevanta faktorer till
en prisprognos. Erfarenheterna har också lärt oss all förhållandena på
oljemarknaden kan förändras snabbt och dramafiskt.

Konjunkturinstitutet
har antagit att de genpmsnittliga importpriserna (inkl. frakt m. m.) på råolja
för Sveriges del kommer atl ligga strax under 33 doUar per fat under det andra
kvartalet i år. Som jämförelse kan nämnas atl det genomsnitfiiga impprtpriset
för 1981 låg på drygt 35 dollar och att priset under första kvartalet 1982 inte
nämnvärt skiljde sig från genomsnittspriset för hela 1981. De redan genomförda
prissänkningarna medför all de svenska importpriserna i genomsnitt minskar
till inle fullt 34 dollar per fat. Effekterna av prissänkningarna på den
svenska oljenotan motverkas dock av kursuppgången för dollarn.

Det
angivna priset avser ett sammanvägt genomsnitt av priserna på import från
spotmarknaden och import enligt kpntrakt. Prisprpgnpsen fömtsätter ett
ytterligare fall från den nivå som rådde vid månadsskiftet mars/april genom en
viss omfördelning tiU bUligare inköpsställen.

Vidare
har antagits att lagerefterfrågan, i samband med den säsongmässiga
uppbyggnaden, kommer att leda tiU en viss internationell prisuppgång på
petroleumprodukter under det tredje kvartalet i år följd av en uppgång under
fjärde kvartalet för råoljan. Jag finner konjunklurinstitutets prpgnps rimlig
på basis av tillgänglig infprmafipn. Självfallet måste den vida
psäker-hetsmarginalen betonas. För 1983 torde efterfrågan ge underlag för en
viss fortsatt prisuppgång motsvarande ett oförändrat realpris för oljan under
loppet av året.

Oljeprisutveckling
av det slag som här antagits skulle utgöra en posifiv faktor i den
internationella konjunkturbilden. Lägre oljepriser innebär höjda realinkomster
och medför därför en ökning av efterfrågan i industrivärlden samfidigt som
inflationstrycket från kostnadssidan minskar och bytesbalansen förbättras.
Detta leder också till att utrymmet för ekonomisk-politiska stimulansåtgärder
ökar.

Arbetslösheten
omfattar f. n. närmare 30 milj. människor i västvärlden, motsvarande drygt 8%
av arbetskraften. Trots dessa höga tal - och trots att arbetslösheten aUtjämt
visar tendenser att växa - har den ekpnpmiska poUtiken en påtagligt restriktiv
inriktning i så gott som alla länder. Framför allt gäller detta
penningpolitiken.

Avsikten
härmed är att dämpa inflationstakten. Härvidlag har också vissa framsteg gjorts
icke minst i Förenta staterna. Ansträngningarna att minska inflationstakten har
också posifivt påverkats av de låga råvampri-serna.

Prop. 1981/82:150 Bilaga 1 Reviderad fmansplan 8

Inflationstakten i OECD totalt sett hade i mars gått ner
lill ca 8% (12 .månaderslal) alt jämföra med över 10% för ett år sedan. I
Förenta staterna var motsvarande siffror ca 7% resp. drygt 11 %. Den sjunkande
inflationstakten leder till högre realinkomster och ökad
investeringsbenägenhet.

Del är dock osäkert i vad mån den uppkomna lägre
inflationstakten kommer att kunna bevaras vid en kommande konjunkturuppgång.
Del finns anledning förmoda atl flera länders regeringar kommer atl ånyo skärpa
den ekonomiska politiken för den händelse inflationen på nytt visar tendenser
att skjuta fart.

Ett annat osäkerhetsmoment vid en bedömning av den
internationella konjunkturutvecklingen under den närmaste tiden utgörs av
ränteutvecklingen. De höga reala räntor som f.n. allmänt råder i västvärlden -
och som snarast tenderat att öka ytterligare i takt med atl inflationen
bromsats upp — verkar dämpande på viktiga efterfrågefaktorer, bl. a. på
företagens invesieringsbenägenhet, på bostadsbyggandet och på inköpen av
varaktiga kapitalvaror bl. a. bilar.

HärtiU kommer att ränteutvecklingen påverkar
valutakurserna. De höga amerikanska räntorna har bidragit fill atl den
amerikanska dollarn kraftigt stärkts gentemot den tyska marken och den japanska
yenen. Detta har skett trots att gmndläggande faktorer såsom bytesbalansulveckling
och konkurrenskraft inte talar lill dollarns förmån. De höga amerikanska räntorna
har också dragit med sig höga räntor i Västeuropa eftersom myndighelerna i bl.
a. Förbundsrepubliken Tyskland velat motverka en ytteriigare depreciering av
den egna valulan som skulle försvåra ansträngningarna atl bekämpa inflationen.
På senare tid har dock en viss nedgång skett i de västeuropeiska räntorna.

Valutakursutvecklingen har således inneburil att i första
hand den tyska och den japanska konkurrenskraften förstärkts. OPEC-ländernas
överskott beräknas 1982 minska kraftigt och ev. nära nog försvinna.
OECD-länderna kommer också totalt sett att vara ungefär i balans. Förbättringen
inom industriländerna kommer dock alt vara ojämnt fördelad. Förbundsrepubliken
Tyskland och Japan kommer att visa stora överskott under del att de flesta små
länder kommer att uppvisa stora underskott.

Det finns anledning alt understryka de risker som finns
att valulakursutvecklingen ytterligare ökar tendenserna att tillgripa protektionistiska
ål-

Tabell 1. OPEC-ländernas bytesbalans 1973-1982

Miljarder dollar, löpande priser

1973

1974

1975

1976

1977

1978

1979

1980

1981'

1982-

6,6

67,8

31.7

68,4

115

70.8

0-15

' Preliminärt utfall.

Ekonomidepartementets bedömning.

Källa: För 1973-1981: Internationella valutafonden.

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1 Reviderad fmansplan 9

gärder.
För atl illustrera hur slarka dessa tendenser redan är kan nämnas att såväl
Förenta staterna som samtliga EG-länder med egen bilprodukfion nu har s.k.
"orderly markeling arrangements" med Japan som syftar lill atl
begränsa den japanska bilexporten; etl förhållande som i stor utsträckning
måste ses i samband med valulakursutvecklingen.

Det
finns all anledning för Sverige att i olika internationella sammanhang verka
för alt frihandeln inte ytterligare beskärs. Samtidigt är del av yttersta vikl
att vi inle själva vidtar åtgärder av protektionistisk karaktär. Sådana skulle
undergräva vår trovärdighet och indirekt försvåra våra egna möjligheter att öka
exporten och upprätthålla full sysselsättning.

Utvecklingen
på de internatipnella valutamarknaderna är av central betydelse för svensk del
både på kort och lång sikt. I likhet med vad som gäller för oljepriserna är del
samtidigt fråga om variabler som är myckel svåra att prognosera.
Konjunkturinsfitulet har utgått från det sedvanliga tekniska antagandet att
växelkurserna under det kommande året kommer atl ligga kvar på ett genomsnitt
av kursen för december-febmari. För den amerikanska dollarn innebär detta 5,65
kr. Delta skulle innebära att dollar-kursen skulle falla från nuvarande nivå på
ca 5,90 kr. Jag viU understryka att doUarn mycket väl kan tänkas bli starkare
än vad som ligger i konjunkturinstitutets antagande. Skulle så bli fallet
kommer detta att verka återhållande på möjligheterna atl sänka räntorna i
Västeuropa. De balansbrisler som sammanhänger med skillnaderna i
konkurtenskraft skulle ytteriigare accentueras.

Den
här gjorda bedömningen innebär alt tillväxten i Västeuropa kan uppskattas till knappt
I 1/2% 1982. De faktorer som väntas bära upp en uppgång är främst exporten men
även den inhemska efterfrågan kan utvecklas gynnsamt som en följd av lägre
inflatipn och därmed högre realinkomster och bättre investeringsklimat. En
successivt gynnsammare utveckling av bytesbalanserna kan också öppna vägen för
ytterligare räntesänkningar.

Frankrike
utgör i någon mån etl särfall bland industriländerna i så måtto att man där
sökt föra en intern stimulanspolitik i avvaktan på att den internationella konjunktumppgången
blir mer markerad. Arbetslösheten har likväl fortsalt att öka samtidigt som
inflation, konkurrenskraft och bytesbalans utvecklats ogynnsamt. Francen
devalverades i höstas och har under den senaste tiden varit utsatt för
betydande tryck på valutamarknaden.

Den
amerikanska ekonomin befinner sig f. n. i en svag utvecklingsfas. Under första
kvartalet 1982 sjönk produktionen i en årstakl av 4,7%. Den kraftiga
apprecieringen av dollarn har också inneburit att konkurrenskraften försvagats
markant. Sedan augusti 1980 har dollarn stigit med 20% gentemot ett vägt
genomsnitt av Förenta staternas handelspartners. Dessutom har det höga
ränteläget dämpat den inhemska aktiviteten. Det är sannolikt att konjunkturen
vänder uppåt under andra halvåret 1982 fill följd

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 10

av
skattesänkningar och ökade miilitämtgifter. Obalansen mellan finans-och
penningpolitiken kan dock innebära att uppgången inte blir särskilt stabil. Det
stora budgetunderskottet och därmed sammanhängande inflationsförväntningar
samt ökad kreditefterfrågan i den privata sektprn kan kpmma att ånyp pressa upp
räntenivån.

Till
bilden hör också att det ingalunda är säkert att den amerikanska
administrationen får igenom sina utgifts- och skatteförslag i kongressen.
Skulle försvarsutgifterna öka långsammare och skattesänkningarna delvis utebli
eller uppskjutas blir den stimulans som utgår från den federala budgeten lägre
och budgetunderskottet mindre. Därmed ökar å andra sidan fömtsättningarna att
räntorna sjunker och att penningpolitiken blir mindre restriktiv.

Sammanfattningsvis
innebär prognosema att tillväxltakten i OECD -med de angivna fömtsättningarna -
kan uppskattas fill drygt 1/2% 1982. OECD-området beräknas totalt- sett. uppnå
balans i utrikeshandeln men med stora variationer mellan olika länder.
Förbundsrepubliken Tyskland och Japan väntas visa betydande överskott medan de
flesta andra länderna redovisar fortsatta underskott. Världshandeln beräknas
växa med 3 ä 4%.

1.3
Huvudinslagen i den ekonomiska politiken

Under
det senaste året har framsteg gjorts när det gäller att återställa balansen i
den svenska ekonomin. Devalveringen och olika åtgärder för att förbättra
ekonomins funktionsförmåga har skapat fömtsätlningar för en ökad tillväxt i den
utlandskonkurterande sektorn. Samtidigt har de offentliga utgiftemas tillväxt
kraftigt dämpats genom vidtagna besparingsåtgärder.

Positiva
resultat av den förda politiken, i förening med lägre oljepriser och
långsammare internationell inflationstakt, kan avläsas i att inflationstakten
sjunker och f.n. ligger på 9% (12-månaderstaI), underskottet i bytesbalansen
minskar tiU 2,3% av BNP enligl prognoserna för 1982 och i att diskontot har
kunnat sänkas i två omgångar den 15 oktober 1981 och den 10 mars 1982.
Underskotten i statsbudgeten - mätta som andel av BNP - är också på
nedåtgående.

Å
andra sidan har arbetslösheten ökal och det är också uppenbart alt underskotten
i bytesbalans och statsbudget alltjämt är mycket stora. Dessa underskott
försvårar för oss att nå målen i den ekonomiska politiken.

Underskottet
i statsbudgeten verkar likvidiserande på ekonomin och tenderar att driva upp
räntelägel och underblåsa inflationsförväntningarna. Underskotten gör det också
svårare att successivt appreciera den svenska kronan för att få ner
inflationstakten.

Mot
den redovisade bakgmnden finns det vid uppläggningen av den ekonomiska
politiken särskild anledning att stryka under följande:

-
Eftersom låg inflation är en fömtsättning för att trygga den fulla

Prop. 1981/82:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan 11

sysselsättningen
och för en rättvis inkomstfördelning måste kampen mot inflationen ges högsta
prioritet

-
Vi måste få återhållsamma och
ansvarsfulla uppgörelser på arbetsmarknaden. Utveckhngen under 1983 blir av
avgörande belydelse när det gäller att varaktigt förbättra konkurrenskraften
pch få ner inflatipnslakten

- KpnjunkturppUfiken måste avpassas så att den ligger
i linje med de krav som slmkturomvandlingen ställer. Del innebär bl. a. atl det
relativa efterfrågelrycket inte kan tillåtas sfiga fill en nivå där vi riskerar
att vinsterna av förra årets devalvering spolieras.

Arbetsmarknadspolifiska
insatser måste utformas så att de underlättar en nödvändig långsiktig
anpassning. Industri- och näringspolitiken måste fortsalt utformas så att den
skapar gynnsamma fömtsätlningar för industriell förnyelse och för ny- och
småföretagsamheten.

Konkreta uttryck för
ansträngningarna att få ner inflafionen är bl.a. skatteuppgörelsen, som bygger
på att de medverkande partierna enats om att söka nedbringa inflationen tiU 5,5
% under de kommande åren, och de olika åtgärderna för att förbättra kapital,
arbets- och råvarumarknadernas funkfionsförmäga. Åtgärderna bidrar tiU atl
eliminera eller mildra inflationsdrivande flaskhalsar och dämpa
kostnadsutveckhngen: Insatserna för att spara i de offentliga utgifterna och
därmed minska budgetunderskottet är också av stor betydelse när det gäller att
dämpa prisstegringarna.

1 syfte att återställa den
samhäUsekonpmiska balansen måsle resurser omfördelas från den skyddade sektprn
tiU den konkurtensutsatta sektorn, i första hand industrin. Därtill kommer krav
på en betydande strukturomvandling inom den konkurrensutsatta sektorn. Vi
måste öka exporten och investeringarna vilket innebär att det utrymme som står
lill förfogande för ökad inhemsk konsumtion, privat såväl som offenfiig, blir
ytterst begränsat.

Kvantitativt kan
situationen illustreras med de beräkningar som gjorts i avstämnlngen av 1980
års långtidsutredning. Utredarna pekar på att vid en möjlig tillväxt på 2,4%
per år kommer BNP att växa med 31 miljarder kr (räknat i fasta priser) under
perioden 1981 — 1985. Även om ambitionsnivån för bytesbalansen inte satts högre
än att vi ännu 1985 kommer atl ha ett underskott motsvarande 2 % av BNP innebär
detta atl ca 25 miljarder kr. eller ca 4/5 av den totala tillväxten i ekonomin
måste avsättas för ökad export och ökande investeringar. Utrymmet för ökad
konsumtion inskränker sig till 6 ä 7 miljarder kr. Det följer att såväl
reallöner som offentliga utgifter måste hållas tillbaka.

Jag vUl i detta sammanhang
understryka det nära samband som finns mellan ansträngningama att spara i de
offentliga utgiftema och reallöneutvecklingen. Ett omfattande sparprogram är
nödvändigt för att skydda reallönema. Under hela 1970-talet växte de offentliga
utgifterna med ca 6% per år i reala termer. Därmed intecknades hela
BNP-tUlväxten och mer därtill. ReaUönerna kunde upprätthållas endast genom en
omfattande utlandsupplåning. Självfallet måste denna utveckling brytas.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:150 Bilaga
1 Reviderad finansplan 12

Underlåtenhet
att vidta nödvändiga sparåtgärder skulle lägga en orimligt slor del av
anpassningsbördan på löntagarna och leda till kraftiga standardsänkningar. Som
jag senare kommer alt redovisa har vidtagna besparingsåtgärder medfört att de
offentliga utgifterna 1982/83 är ca 18 miljarder kr. lägre än de skulle varit
utan besparingarna. Del nämnda beloppet molsvarar 10% av lönesumman efter
skall.

Reallöneutvecklingen
är inte endasl beroende av fördelningen av det fillgängliga
konsumtionsutrymmet. Det är också angeläget atl tillväxten blir hög så att del
finns någol atl fö:rdela.

Jag
har tidigare pekat på alt en låg inflafipnstakt är en fömtsättning för god
tillväxt. Samtidigt finns det ett nära samband mellan kostnadsutveck-Ung och
inflation. En inflationstakt på 5,5 % per år fömtsätter i princip, och under
fömtsättning att man har balans i utgångsläget, alt kostnaden per producerad
enhet i ekonomin som helhet inte heller ökar mer än så.

Det
kostnadsmässiga utrymmet för löneökningar kommer under de kommande åren att
vara ytterst begränsat. Vid ett givet inflationsmål beror utrymmet av ett
flertal faktorer såsom produkfivitelsutvecklingen, behovet att sänka våra
relativa exportpriser i syfte att återta marknadsandelar och av alt vinstläget
i den konkurrensutsatla sektorn behöver förbättras. Vidare måsle en avräkning
ske för den höjning av arbetsgivaravgifterna med 2 procentenheter, motsvarande
ungefär 1,5 % av de totala lönekostnaderna som ingår som etl led i
skaltereformen.

Om
den internationella inflafionen är större än 5,5% per år måsle den svenska
kronan långsiktigt apprecieras om vår interna inflationstakt skall hållas på
den målsatta nivån. Hur stort apprecieringskravet är beror givetvis på den
internationella inflationstakten.

Inom
ramen för den begränsade lolalnivån måste industrins relativa löneläge
förbättras om vi skall uppnå den erforderliga förskjutningen av produktionens
inriktning från den skyddade till den konkurrensutsatla sektorn.

Jag
vill också erinra om det uttalande som centerpartiet, folkpartiet och
socialdemokraterna gjort i anslutning till skatteuppgörelsen. I della har
underslmkits att tillgängligt utrymme för löneförbättringar i huvudsak bör
tillfalla de inkomsttagare som i begränsad utsträckning får direkta fördelar av
de sänkta marginalskatterna.

De
åtgärder som konstituerar regeringens ekonomiska politik syftar i första hand
till att komma tillrätta med ett antal stmkturella problem. Det är viktigt att
även konjunkturpolitiken utformas på ett sätt spm ligger i linje med den
långsiktigt nödvändiga anpassningen av den svenska ekonomin.

Del
innebär att efterfrågelrycket i den svenska ekonomin inte får bli så högt i
relation till omvärlden att den nödvändiga förbättringen av vårt kostnadsläge
uteblir. Jag framhöll i finansplanen atl våra erfarenheter under senare år i
della avseende är entydiga. Under perioder när vi hållit tillbaka efterfrågan i
den svenska ekonomin i relation till omvärlden har

Prop.
1981/82:150 Bilagal Reviderad finansplan 13

vår
konkurrenskraft ökat och sysselsättningen förbättrats i industrin samtidigt
som gmnden lagts för att få ner inflationen och förbättra bytesbalansen. Under
perioder när vi bedrivit en relativt expansiv politik har däremot
konkurrenskraften snabbi försämrats. Detta förhållande begränsar tillsammans
med nuvarande underskotten i statsbudget och bytesbalans våra möjligheter att i
kortsiktigt sysselsättningsfrämjande syfte stimulera den inhemska efterfrågan.

De
nämnda reaktionsmekanismerna är ett uttryck för att den svenska ekonomin haft
alltför många flaskhalsar och inle fungerat tillräckligt smidigt för atl tåla
ett relativt högt efterfrågetryck utan all den samhällsekonomiska balansen
gått förlorad. De olika åtgärder som på senare tid vidtagits för att öka
flexibiliteten, rörligheten och effektiviteten i den svenska ekonomin skall
ses mot denna bakgrund. Det gäller bl.a. skattereformen och de olika insatserna
för att förbättra kapital-, arbetsmarknads- och råvam-marknadernas
funktionssätt. De har alltså som sitt syfte att möjliggöra en högre efterfrågan
och därmed en högre sysselsättningsnivå.

Jag
har tidigare framhållit att vi måsle spara av en rad strukturella skäl -bl. a.
för att minska den andel av de totala resurserna som fördelas via de offentliga
budgetarna, Samfidigt är det självklart atl besparingsåtgärderna kortsiktigt
medför att efterfrågelrycket i ekonomin dämpas. I den mån den totala
efterfrågenivån därmed skulle riskera hamna på en lägre nivå än vad som är
lämpligt kan detta motverkas av sänkta skaller. Regeringens förslag atl sänka
mervärdeskatten i höstas motiverades bl. a. av atl sparåtgärderna i de
offentliga budgetama annars i rådande relativt svaga internationella konjunktur
hade kunnat leda till en aUtför låg samlad efterfrågenivå i ekonomin.

På
längre sikt kan den fulla sysselsättningen endast tryggas genom alt tillväxten
i den konkurrensutsatta sektorn ökar. På kortare sikt och i avvaktan på att
devalveringen och andra åtgärder som vidtagits får full effekt är det
emellertid nödvändigt att statsmakterna går in med olika former av
arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Dessa måste givetvis utformas så att de inle
motverkar slmkturomvandlingen. Jag återkommer härtill i det följande.

Åtgärder
för att förbättra ekonomins produktionsförmåga Skattereformen

Denna
fråga har behandlats i den proposition (prop. 1981/82; 197) som för endast
någon vecka sedan förelagts riksdagen. Jag skall därför här inskränka mig till
att konstatera atl del sedan lång tid tillbaka har varit ett önskemål att få
ner de internationellt sett unikt höga svenska marginalskat-tema och dämpa den
starka progressionen i inkomstskaltesystemet. Den uppgörelse som träffats
mellan centerpartiet, folkpartiet och socialdemokraterna beräknas medföra att
marginalskatten blir högst 50 % för omkring 90 % av inkomsttagarna. Endast 5 %
av dessa beräknas få marginalskatter t2 Riksdagen 1981/82. t saml. Nr 150. Bilaga 1

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:150 Bilaga
1 Reviderad finansplan 14

på
55 % eller mer. Reformen innebär också alt hushållens räntekänslighet ökar.

Skattereformen
innebär att incitamentstmkturen förändras över hela det ekonomiska fältet. Det
kommer att löna sig bättre för den enskilde att arbeta och spara samtidigt som
det blir dyrare alt basera sin ekonomi på olika former av upplåning.

En
viktig posifiv effekt ligger i alt hushållens benägenhet atl betala även mycket
höga räntor kommer alt minska. Därmed ökar möjligheten att hålla ett lägre
ränteläge vilket är posifivt för den ekonomiska utvecklingen, inte minst i den
konkurtensutsatta sektorn.

Företagens
kapitalförsörjning

En
förbättrad lönsamhet är ett villkpr för att industriinvesteringarna skall öka
och för en varaktigt hög industriproduktion. Sedan 20 år tillbaka har
vinstnivån i den svenska industrin Irendmässigt fallit som framgår av diagram
3.'

Den
låga vinstnivån håUer tillbaka investeringarna och har även gröpt ur
industriföretagens soliditet som från 1970 gått ner med ca 7 prpcentenheter fiU
26 % 1981. Utvecklingen är så mycket mer proände som företagens risker i flera
avseenden ökat under senare år vilket innebär alt behovet av högre soliditet
accentueras. Samfidigt som industrin utvecklats svagt har vinstutvecklingen
varit mer positiv inom för utländsk konkurtens skyddade branscher.

Del
är nödvändigt atl företagens soliditet förbättras. Finansiellt svaga företag
har låg motståndskraft vid konjunkturnedgångar och har heUer inte möjlighet att
göra de framlidssatsningar som behövs.

Mot
denna bakgmnd finns det anledning atl hälsa med liHfredssläUelse alt industrins
lönsamhet, efter en förnyad nedgång 1981, nu ser ut att vara på väg att
förbättras. Det är särskiU positivt att lönsamhetsutvecklingen i
verkstadsindustrin, som i vikliga avseenden måste utgöra motorn i en process
som syftar fill att varakfigt öka antalet induslrianställda, förbättras.

En
betydande del av förbättringen i driftsöverskolten kommer dock alt gå åt för
all läcka industriföretagens ökade negativa finansnetto. Enligt SCB:s statisfik
försämrades de större industriföretagens negafiva finansiella netto från drygt
1 miljard kr. 1980 lill 4 1/2 miljarder kr. 1981, motsvarande nästan 2 % av
omsättningen 1981. Det är också ett allvarligt memento att avkastningen på
arbetande kapital i industriföretagen inte heller under 1982 beräknas motsvara
mer än ungefär inflationen. Avkastningen ligger också avsevärt under den
förtäntning som man kan uppnå genom att låna ut medel på kredilmarknaden.

'
Diagrammet exkluderar varvsindustrin men vissa andra krisbranscher (jäm- och
stålverken) ingår. Dessa svarar dock för en så begränsad andel att de endast
margineUt påverkar totalbilden.

Prop. 1981/82:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan

Diagram 3 Driflsöverskottets andel av förädlingsvärdet i
tillverkningsindustrin exid. varv 1963-1983

Procent

30 ■

DriftsoverskoM,
brutto

• ■■

r''

K"'

t Ö verskott

.
netto

\ \

■""-.-
y

/
/ /

\ \

\ \ \

r'\

63
64 65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75 76 77
78 79 80 81 82 83

± _J__ L

J__ I_ \_ L

J__ \_ L

lill

Anm. Vinstnivån 1963-1971 är inle fullt jämförbar med
motsvarande mått för perioden 1972-1983 på grund av skillnader i behandlingen
av lagerprisvinster. Källor: Konjunkturinstitutet , statisfiska centralbyrån
och ekonomidepartementet.

Även om en vinstuppgång är nödvändig är det inte
realistiskt att räkna med att förelagens behov av riskkapital skaU kunna
tillgodoses enbart genom internt genererade vinstmedel. Den industriella
expansion som är nödvändig fömtsätter också en omfattande
nyemissionsverksamhet.

Mot bakgmnd härav har en rad åtgärder vidtagits för att
mildra den ur samhällsekonomisk synpunkt olämpliga diskriminering av sparande i
näringslivet som skattereglerna inneburit. Förändringarna har givits en inriktning
som i första hand kommer småsparare tillgodo. De viktigaste av dessa åtgärder
är

-
det aUmänna
skattefondsparandet som ger vissa skatteförmåner för den som i regelbundna
former spar upp till 600 kr. per månad,

-
det
företagsanknutna skattefondsparandet, som öppnat möjlighet för de anställda att
spara i det egna företagets aktier,

-
reduktion av
dubbelbeskattningen av utdelningsinkomster från börsnoterade företag på upp
till 7 500/15 000 kr. för ensamstående resp. makar.

Förslag har även lagts fram för att förbättra de icke
börsnoterade företagens möjligheter aft dra till sig extemt riskkapital. 1
propositioner framlagda tidigare i vår har således föreslagits alt möjligheter
öppnas för dessa företag alt ansluta sig lill skattefondsparandet; att
skattebelastningen på

Prop.
1981/82:150 Bilagal Reviderad finansplan 16

utdelad vinsl i stort sett halveras och atl vissa
lättnader genomförs i förmögenhetsbeskattningen av i förelagen investerat kapital.

Genom skattefondsparandet tilUörs aktiemarknaden f. n. 2
miljarder kr. per år av närmare en halv miljon sparare, vilket väsentligt
förbättrar företagens tillgång på riskvilligt kapital. Della molsvarar mer än
väl vad som enligl i samband med långtidsLitredningarna gjorda beräkningar
krävs av hushållen för alt näringslivet skall kunna finansiera en tillräcklig
expansion under 1980-lalet. Del är värt att lägga märke till all eftersom
ökningen av hushållens finansiella tillgångar per år kan beräknas uppgå lill ca
20 miljarder kr. är del tillräckligt om endasl en liten del härav - mindre än
I/IO - kanaliseras lill näringslivel. Några tvångsvisa arrangemang för all lösa
näringslivets riskkapitatfråga behövs inle.

Skattefondsparandet har också lett fiU en önskvärd ökad
spridning av aktieägandel. Den andel av aktiestocken som ägs av de rikaste
hushållen -1975 beräknas av 1 % av hushållen ägt knappt 30 % av de börsnoterade
aktierna - har av detta och andra skäl fortsatt att minska.

Den uppgång i akfiekurserna som skett de senaste två åren
har medfört att företagens kostnader för alt anskaffa riskkapital påtagligt
sjunkit. Nyemissionsaktiviteten har följdriktifei ökat starkt och uppgick 1981
till över 1,5 miljarder kr. jämfört med endast 100 resp. 600 milj. kr. under de
foregående två åren. För 1982 har hittills tillkännagivits emissioner på ca 1
300 milj. kr.

Det senaste årets kursuppgång har medfört att
industriföretagen nu värderas närmare sitt substansvärde än tidigare (diagram
4). Det är positivt eftersom en nödvändig fömtsättning för ökade
industriinvesteringar är alt kursvärdel på företagen står i rimlig relatipn
till substansvärdet. I annat fall kan realfillgångar förvärvas mycket bilhgare
genom köp av andra företag än genom egna investeringar. Företagsköp och ökad
koncentration inom näringshvet bhr dominerande i stället för ökade reala
investeringar.

Som jag framhöll i finansplanen måsle den kursuppgång som
inträffat under senare år ses som en normalisering och inle som en artificiellt
uppdriven kursnivå. De förhållanden som rådde under 1970-lalels senare hälft,
där de stora industriföretagen på börsen värderades till långt mindre än halva
substansvärdet, kan inte sägas vara normala. Det bör påpekas alt även inkl. den
senaste kursuppgången har aktieägarnas avkastning sett över en längre period
varit måttlig. Den reala avkastningen efter skatt har under de senaste 5, 10
resp. 25 åren uppgått till resp. 1,5, 0,7 och 1 % per året. För aktieägare som
betalar förmögenhetsskatt har avkastningen i genomsnitt varit negativ.

De samhällsekonpmiskt centrala samband som finns mellan en
fungerande aktiemarknad och förelagens soliditet och expansipnsförmåga är bakgrunden
lill att man i så gott som samtliga industriländer under senare år kraftigt
mildrat eller hell elimineral dubbelbeskattningen av företagens vinster
och/eller vidtagit andra lättnader i beskattningen av aktier. Sådana

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan

Diagram 4 Börsbolagens börsvärde i procent av
substansvärdet 1967—1981

(Justerat
eget kapital)

Industri-,
handels-, rederi- och fastighetsbolag på Stockholmsbörsen

Procent

J__ \_ L

1967 69 71 73

Källa: Aktiv placering AB.

s. 18 Kontrollera mot PDF

lättnader har införts, resp. behållits, även i länder med
socialdemokrafiska regeringar såsom t. ex. Förbundsrepubliken Tyskland,
Frankrike och Danmark.

De steg som hittills tagits i Sverige har inneburit atl
dubbelbeskattningen mildrats. Enligt min mening talar starka skäl för att de
vidtagna ålgärderna avlöses av ett syslem där dubbelbeskattningen i princip
avskaffas. Dessa frågor utreds f. n. av kapitalvinstkommiltén.

Skattefondsparandet innebär att riskvilligt kapital ställs
till näringslivets förfogande. Det är önskvärt att stimulera även andra former
av långsiktigt bundet sparande. Även skallesparandet i banker har blivit en
betydande framgång. Totalt deltar närmare 700000 personer i denna sparform. Vid
utgången av 1981 uppgick den samlade kontobehållningen lill 6,6 miljarder kr. I
dessa konton har därmed långsiktigt bundits elt belopp motsvarande ca 2 % av
den utestående penningmängden.

Genom skattefond och skatlesparandet har möjUgheter
öppnats för den enskilde spararen att få en avkastning efter skatt som är
positiv även efter det att man tagit hänsyn till inflafionen. De
skattelättnader som de två sparformerna erbjuder har givits formen av etl
avdrag från skatten och har således samma värde oavsett inkomstnivå.

Prop. 1981/82:150
Bilagal Reviderad fmansplan 18

Finanspolitiken

Förändringar
i den offentliga sektorns inkomster och utgifter har sedan länge utgjort ett
viktigt slabiUseringspolitiskt instmment. I takt med att den offenfliga
sektorn.vuxit och den svenska ekonomin kommit i obalans har emellertid de
offentliga inkomsternas och utgifternas betydelse för den långsiktiga ekonomiska
utvecklingen kommit alltmer i förgrunden.

En
alltför snabb offenfiig utgiftsexpansion kan hämma tillväxten genom att den
minskar näringslivets möjligheter att dra lill sig nödvändiga reala resurser i
form av arbetskraft och kapital. Negativa effekter på pris- och lönebUdningen
och därmed på näringslivets konkurrenskraft kan också uppkomma. Vid en snabb
utgiftsexpansion försämras budgetsaldot, vilket leder fill en
likviditetspåspädning som ökar inflationsrisken och/eller ställer krav på en
stram kreditpolitik med höga räntor.

Det
är inte heller en framkomlig väg att genom en höjning av skattetrycket försöka
begränsa de negativa effekterna av en alltför snabb offentlig
utgiftsexpansion. En sådan politik skuUe tvärtom riskera alt driva upp
inflationen, minska näringslivets konkurtenskraft och förvärra balansbristerna
i den svenska ekonomin. Det privata konsumfionsutrymmet skuUe också bli alltför
begränsat.

De
totala offentliga utgifterna i Sverige är högre än i något annat land i
västvärlden. De har också ökat mycket snabbi. Utgifternas andel av BNP steg
från 45% 1970 till 66% 1981. I Norge pch Danmark, som hade en utgiftsandel 1970
på drygt 40%. ligger utgiftsandelen på ca 55%. I många västeuropeiska länder är
utgiftsandden väsentligt lägre. Exempelvis ökade utgiftsandelen i Frankrike och
Förbundsrepubliken Tyskland från knappt 40% 1970tUlca45% 1980.

Mot
denna bakgmnd står det enligt min mening klart att del centrala målet för
finanspolitiken under en lång följd av år kommer atl vara att hålla tillbaka
den offenfiiga utgiftsexpansionen. Denna bedömning delas av de intemationeUa
organisationerna som granskal den svenska ekonomin. I exempelvis OECD:s senaste
Sverigerapport ifrågasätts t.o.m. humvida del räcker att dämpa
utgiftsexpansionen och om vi inte nu i själva verket nått en punkt där den
absoluta utgiftsnivån måste skäras ned.

Genom
variationer i skatteuttaget är det möjligt att avväga finanspolitiken också
med hänsyn tUl konjunkturiäget. Jag vUl emellertid erinra om atl de stora
balansbristerna i den svenska ekonomin i viss utsträckning beskurit den
stabUiseringspolitiska handUngsfriheten. Exempelvis skulle det inte vid en
otillräcklig konkurtenskraft i den svenska industrin vara möjligt att permanent
hålla uppe efterfrågan genom en expansiv finanspolitik.

Under
1980 och 1981 dämpades den offenfiiga ulgiftsexpansionen tUl ca 4% per år
jämfört med 6% per år under 1970-talet. Den dämpning av utgiftsexpansionen som
skedde under 1980 och 1981 är emellertid inte tillräcklig. Som jag angav i
finansplanen bör politiken på längre sikt inriktas på att begränsa de
offenfiiga utgiftemas ökning tiU ca 1 % per år.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:150 Bilagal Reviderad fmansplan 19

De beräkningar som gjorts över de offentliga utgifternas
reala utveckling under 1982 och 1983 visar att ulgiftsexpansionen kommer att
dämpas kraftigt. Ökningstakten uppgår i genomsnitt under de två åren till drygt
I % per år (tabell 2). Räknat exkl. räntor är utgifterna i stort sett realt
oförändrade. Såväl konsumtion och investeringar som transfereringar utvecklas
väsentligt långsammare än tidigare.

Tabell 2. Den konsoliderade offentliga sektorns
utgifter i reala termer 1970—1983

Milj. kr., löpande priser 1980

Åriig procentuell förändring

1970- 1980 1981 1979

1982 1983 prognos prognos

Transfereringar Transfereringar

exkl. räntor Konsumtion och

investeringar

154 137 176

8,9 3,8 8,9 9,1 -0,2
4,1 3,9 3,0 0,6

2,5

0,9

-0,5

3.9 0,4' 0,5 .

Totalt

330

5,9 3,4 .4,4

1,0

2,1

Totalt
exkl. räntor

313

5,9 1,6 2,1

0,1

0,5

BNP

523

2,0 1,9 -0,9

1,4

2,4

Medan det således står klart att utgiftsökningen kraftigt
bromsals upp finns del anledning att tolka de beräknade ulgiftstakterna under
enstaka år med försiktighet. Utgiftsutvecklingen kan i betydande utsträckning
påverkas av tillfälliga variationer. Även förskjutningar mellan
prisutvecklingen för offenlUg konsumtion och investeringar resp. för
bruttonationalproduk-ten kan påverka den registerade ulgiftsexpansionen under
olika år. Den myckel låga utgiftsexpansionen under 1982 förklaras bl.a. att
priserna på export och privat konsumtion och därmed på BNP lill följd av
devalveringen beräknas öka snabbare än priset på offentlig konsumtion och
investeringar.'

Den offentliga sektorns direkta anspråk på reala
produktionsresurser för

konsumtion och investeringar avspeglas bäst vid en
fastprisberäkning med hjälp av prisindex för resp. användningsområde.
Utvecklingen för offentlig konsumtion och investeringar beräknad på detta sätt
redovisas i tabell 3.

' En närmare redogörelse för de reala offentliga
utgiftstakterna redovisas i den preliminära nationalbudgeten, kapitel 9.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 20

Tabell 3. Offentlig konsumtion och investeringar
1980—1983

Årlig procentuell förändring

1980 1981 1982 1983

2,0

-2,3

-2,6

0,5

-2,4

-2,5

16,1

-1,4

-3,8

2,6

1,4

0,3

3,0

2,7

1,0

0.2

-6,3

-4,4

Statens' konsumtion och investeringar 0,4

därav: konsumtion 1,4

investeringar -7,8

Kommunemas konsumtion och investe

ringar 3,4

därav: konsumtion 2,8

investeringar 6,2

Totala offentliga sektorns

konsumtion och investeringar 2,5 1,2 0,3 -0,6

' Myndigheter inkl. socialförsäkring.

Som framgår av tabellen sker en kontinuerlig minskning av
fillväxten i den oftentliga sektorns direkta resursanspråk. Enligt kalkylen
skulle under 1983 t. o. m. en viss minskning av resursanspråken ske.

Statens konsumfion och investeringar beräknas minska såväl
under 1982 som 1983. Den kommunala konsumtionens underliggande ökningstakt bedöms
under 1982 sjunka till ca 1,5%. I kalkylen fömtsätts också att denna ökning i
den kpmmunala kpnsumtionen under 1983 skall begränsas fill 1 %.

När del
gäller den mer långsikliga utgiftsutvecklingen har den nyligen presenterade
långfidsutredningen i en s.k. referenskalkyl beräknat all de offenfliga
utgifterna mellan 1981 pch 1985 i genomsnitt kommer att öka med drygt 2% per år
om inga nya statliga ulgtflsbeslul fattas och om kommunernas konsumfionsökning
begränsas till I % per år fr.o.m. 1983. Räknat exkl. statsskuldsränlor
motsvarar del en utgiftsökning på drygt 1 % per år. För att hålla den totala
ulgiftsexpansione'.i vid 1 % per år skulle enligt utredningen nya besparingar
på ca 25 miljarder kr. vara nödvändiga under perioden fram till 1985. Till
della kommer de besparingar som krävs för atl uppväga de nya utgiftsbehov som
erfarenhetsmässigt uppkommer. Även om kalkyler av denna typ är föirknippade med
viss osäkerhet visar de ändå klart att besparingar i de offentliga utgifterna
blir nödvändiga under en följd av år. Det är emellertid inte meningsfullt att
nu precisera något nytt besparingsmål. Det får mot bakgmnd av del allmänna
ekonomiska läget fastställas under hösten. Allmänt kan emellertid sägas alt ju
snabbare konjunktumppsvinget kommer och ju starkare det blir desto stramare kan
finanspoUtiken vara utan att negativa kortsiktiga effekter på sysselsättningen
behöver uppkomma.

Medan det
är uppenbart all utgiftsexpansionen även i fortsättningen måste hållas på en
låg nivå är det enligt min mening ett svårare avvägningsproblem i vilken takt
en framlida nedgång i de offentliga utgifternas andel av BNP bör utnyttjas för
en sänkning av del totala skattetrycket i ekonomin. För en relativt snabb
sänkning talar de positiva effekter som skulle uppkomma på viljan till arbele
och sparande. Även lönekostnader, priser och konkurrenskraft skulle kunna
piiverkas posifivt. Mot detta står emel-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:150 Bilagal Reviderad finansplan 21

lertid de negativa konsekvenserna av alltför stora
budgetunderskott. Vid en kraftig hkviditetspåspädning ökar risken för inflafion
samtidigt som räntoma drivs upp och näringslivets investeringar hämmas.

Avvägningen av skattetrycket måste sålunda även ske mot
bakgmnd av de StabUiseringspolitiska krav som del allmänna ekonomiska läget
ställer. I nuvarande statsfinansiella läge vore det enligl min mening inle
förenligl med en ansvarsfuU finanspolitik att inför det väntade konjunktumppsvinget
1983 avstå från att totalfinansiera den föreslagna skatteomläggningen.

Kommunerna

Kommunerna svarar för 2/3 av den totala offentliga
efterfrågan i form av offentlig konsumtion och investering och närmare hälften
av de totala offentliga ulgtfterna. Den återhållsamhet som måste prägla den
offentliga hushållningen kan därför inle undanta kommunerna. Kraven på återhållsamhet
har dock satts lägre än de krav som slaten tagit på sig. Jag vill erinra om att
under 1981 sjönk statens kpnsumtion och investeringar med 2% medan kommunerna i
stället redovisade en ökning på 2 1/4%. Vidare har för den statliga
utgiftsutvecklingen för de närmaste åren satts som mål en årlig vplymminskning
på 3 % (exkl. vissa arbelsmarknadspolitiska och industripolifiska insatser saml
exkl. statsskuldsränlor). För kommunernas del har statsmakterna accepterat en
ökning på högst I % per år.

Det stod
under hösten klart alt kommunerna inte skulle komma atl hålla en ökningstakt på
1 % under 1982. I finansplanen i januari gjordes bedömningen att ökningen
skulle bli 1,7%. De uppgifter från kommunerna som nu föreligger tyder i pch för
sig på en snabbare ökning. Det berpr dock bl. a. på att etl ökat antal
beredskapsarbeten i kommunal regi tillkommer under 1982. Om man korrigerar för
effekter av beredskapsarbeten saml överföring av huvudmannaskapet för två
statliga sjukhus till landstingen, skulle den underliggande tillväxten uppgå
till 1,4%.' För 1981 var motsvarande tal 3%. En dämpning tycks sålunda vara på
väg även om volymökningen 1982 ligger över vad som vpre önskvärt. Det bör dock
vara möjligt för kommunsektorn att nästa år hålla sig inom den angivna
öknings-taklen på högsl 1 % särskilt med hänsyn tagen lill att
beredskapsarbetena bör kunna avvecklas under 1983.

' I nationalräkenskapsstafistiken påverkas den kommunala
konsumtionen av beredskapsarbeten och överföring av huvudmannaskap för
Karolinska sjukhuset till Stockholms läns landsting (1982) och Akademiska
sjukhliset till Uppsala läns landsting (1983). Effekterna av dessa
förändringar samt den underliggande expansions-takten framgår av följande
tablå;

1982 1983

2,7

1.0

0,8

0,5

0.5

-0,5

Total kommunal volymökning, % . därav: överföring av
sjukhus

beredskapsarbeten

underliggande kommunal

expansion 1.4 1,0

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 22

I
syfte att dämpa konsumtionsexpansionen har statsmakterna beslutat att begränsa
kommunemas finansiella utrymme och ange rikthnjer för den kommunala
verksamhetens reala utveckhng. Statsmakterna ser också systemafiskt över de
krav staten ställer på kommunerna i syfte att underlätta anpassningen till en
lägre volymökning.

Begränsningen
av det finansiella utrymmet kommer i första hand att verka under 1983. Trpts de
åtgärder som vidtagits kommer kommunsektorn som helhet under nästa år få ell
finansiellt överskott på ca 5 miljarder kr. 1 ett läge där löne- och
prisstegeiingstakten avtar gynnas kpmmunerna av systemet för utbetalning av
kommunalskattemedel eftersom kommunernas skatteinkomster ett visst år iir
beroende av löneökningstakten två år fidigare. Erfarenheten talar för alt så
betydande finansiella överskptt kan riskera att utnyttjas för nyta åtaganden
från kpmmunernas sida, pm kpmmunernas budgetarbete inte präglas av stor
återhållsamhet.

Kpmmunerna
har nu haft en rimlig fid atl anpassa sig till kravei på begränsning av
kpnsumtionsvolymen fill 1 %. Arbetsmarknadsläget 1983 medger också en
avtrappning av de kommunala sysselsätlningsinsatserna.

KredUpolitiken

Utvecklingen
under 1981 och början av 1982

Den
internationeUa ränteutvecklingen kännetecknas av en påfallande instabUitet och
ofömtsebarhet. Orsaken lill delta är främst den utformning som den ekonomiska
politiken givits i Förenta staterna. Den expansiva finanspolitiken tenderar att
i kombinafion med den strama penningpolifi-ken driva upp ränteläget. Någon
styrning av ränteläget förekommer inle, ulan penningpolifiken inriktas ensidigt
på att kontrollera penningmängden även på mycket kort sikt. När utvecklingen
tenderar alt avvika från del uppställda penningmängdsmålet vidtas korrigerande
åtgärder. I kombination med marknadens förväntningar kan detta ge upphov till
snabba och kraftiga utslag på räntelägel.

Det
svenska ränteläget, som höjts relativt kraftigt i samband med valutaoron i
början av 1981, sänktes successivt under loppet av 1981 och böljan av 1982.
Genom gradvisa nedjusteringar av bankemas upplåningskoslnad i riksbanken
sänktes penningmarknadsräntorna från drygt 16% i början till 12 ä 13% i slutet
av 1981. Efter devalveringen av den svenska kronan ökade den räntepohfiska
handlingsfriheten något. Det blev möjligt att anpassa även det allmänna
ränteläget fill den sjunkande inflafionstakten och det svaga konjunkturläget.
Diskontot sänktes i två steg från 12 tiU 10% och den långa
statsobligationsräntan från 13,5 till 12,75%. Vid den senaste
diskontosänkningen i mars bibehölls dock bankernas upplåningskostnad i
riksbanken på oförändrad nivå, 14%. Därigenom hölls penningmarknadsräntorna
kvar på en internatipnellt sett konkurrenskraftig nivå, vilket är nödvändigt om
inte negativa valutaeffekter skall uppkomma. Om banker-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1 Reviderad flnansplan 23

nas
upplåningskostnad skall verka styrande för penningmarknadsräntorna måste dock
kassakvotema anpassas så atl bankerna befinner sig i straffräntezonen vid
upplåning i riskbanken. I detta syfte höjdes kassakvoterna i mitten av aprU
1982 från 2 tUl 4%.

På
grund av det relativt höga aUmänna ränteläget i Sverige skedde under 1981 en
kraffig omsvängning i den privata sektorns kapitaltransaktioner med uflandet
från ett utflöde 1980 på ca 3 miljarder kr. tiU ett inflöde 1981 på ca 10
miljarder kr. Därigenom kunde statens utlandsupplåning minskas kraftigt, vilket
var nödvändigt efter den mycket omfattande upplåningen under 1980 (tabeU 4).

Under
första kvartalet 1982 skedde elt valutaflöde i den privata sektorn på ca 5
miljarder kr., vilket enligt de bedömningar sorn nu kan göras ungefär svarar
mot bytesbalansunderskottet.

Tabell
4. Betalningsbalansens utveckling 1979—1981 samt vissa uppskattningar för
första kvartalet 1982

Nettobelopp
i miljarder kr.

Första kvartalet

1979

1980

1981

1982

Valutareservens
förändring

- 3

Statens
och riksbankens

nettoupplåning
utomlands

Valutaflöde
i privata

sektorn

-12

-22

-6

-5

därav:
bytesbalans

(-10)

(-19)

(-16)

(-4)

övrigt

(- 2)

(- 3)

( 10)

(-1)

Utsikterna
för 1982 och 1983

Det
centrala problemet vid utformningen av kreditpoUfiken kommer även under 1982
att vara hur det svenska ränteläget bör avvägas i förhållande till det
internationeUa. Vid en svag inhemsk konjunklumtveckling och en fallande
prisstegringstakl är ett relativt lågt ränteläge motiverat av
stabiliseringspolitiska skäl. Handlingsfriheten är emellertid begränsad på
grund av de stora balansbristerna i den svenska ekonomin. På kort sikt kan ett
för lågt ränteläge driva fram ett kapitalutflöde i den privata sektorn. På
längre sikt minskar möjligheterna att hålla tillbaka likviditetstillväxten i
ekonomin och bekämpa inflationen. Effekfiviteten i ekonomin försämras också om
realräntan hålls på en så låg nivå att hushållningen med knappa kapitalresurser
eftersatts.

En
lämplig avvägning är enligt min mening att långsiktigt utforma ränte-och
kreditpolitiken så att den privata sektorns kapitaltransaktioner med utlandet
är i balans och helst ger upphov tiU ett visst kapitalinflöde. Statens
utlandsupplåning kan då hållas på en nivå som ungefär motsvarar eller något
understiger bytesbalansunderskpttet.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:150
Bilaga 1 Reviderad fmansplan 24

På
grund av del svaga konjunkturläget innebär en relativt snabb likviditetsökning
knappast något problem för inflationsbekämpningen under 1982. Vid en kraftig
konjunklurförbällring kommer däremot det centrala kreditpolitiska problemet
under 1983 sannolikt att vara hur likviditetsfill-växten i den svenska ekonomin
skäll kunria begränsas till vad som är långsiktigt förenligt med en fortsatt
dämpning av inflafionstakten. Kredit-politiken behöver då sannolikt också
stödjas av finanspolitisk åtstramning.

Budgetunderskottet
leder till en stark ökning av inlåningen i bankerna. Därmed skapas
förutsättningar för en snabb kredilexpansion. Riksbanken kan förhindra delta
genom att anpassa likviditetskvoterna så att bankerna tvingas placera en stor
del av inlåningen i statspapper. Dessa likviditetskvoter närmar sig nu den
legala gränsen, 50%. Det är inte önskvärt att höja denna gräns eftersom det
skulle leda till att bankerna i allt högre grad blev kapitalmarknadsinstitut
som till övervägande del placerar sina tillgångar i statspapper medan den
ordinarie bankutlåningens relativa betydelse minskar. Bankernas vinster kommer
också att fluktuera mycket kraftigt allt eftersom de rörliga inlåningsräntorna
är låga eller höga i förhållande till de fast förräntade
pbligatipnsportföljeinas avkastning. Ju störte obligationsinnehavels andel av
balansomslutningen blir, desto starkare blir denna utväxling. Detta kommer
också att pressa fram allt starkare variationer i ut- och inlåningsränlorna i
bankerna.

Med
tanke på de svårigheter som kan föreligga att snabbi dämpa
likvidi-tetsulvecklingen är det av vikl alt pröva nya vägar all öka statens
upplåning främst från företag pch hushåll. Jag har därför tillkallat en
utredningsman som skyndsamt prövar förutsättningarna för all obligationsfonder
i bankernas regi skall kunna inrättas (E 1982:5). Avsikten med obligationsfonderna
är atl förbättra möjlighetema all öka stalsupplåningen från allmänheten.
Därigenom begränsas likvidiletslillväxlen i ekonomin samtidigt som bankernas
balansräkningar inte tyngs av oproportionerligt snabbt växande
statspappersportföljer.

En
framgångsrik upplåning via obligalionsfonder förulsätter konkurrenskraftiga
upplåningsvillkor. Räntan måsle överstiga avkastningen på alternafiva riskfria
placeringar. I första hand torde upplåningen från företagssektorn kunna ökas.
En kraftig upplåningsökning från hushållen är f. n. mindre sannolik.
Realinkomslulvecklingen är svag och en slor del av sparandet binds redan
långfristigt inom ramen för skallesparandet. En viss överföring av långfristigt
banksparande bör dock kunna ske.

På
sikt kan införandel av obligalionsfonder komma att innebära en aktivering av
den svenska andrahandsmarknaden för obligafioner liknande den som skett för
bankcertifikalen. En sådan utveckling skulle ha posifiva effekter på
kapitalmarknadens funktionssätt.

Det
är inte möjligt all nu exakt ange hur budgetunderskottet kommer all finansieras
under 1982. Del är bl.a. svårt all uppskatta vilken omfattning som
statsupplåningen via obligationsfonderna kan få. En grov bild över
budgetunderskottets finansiering under 1982 kan ändå ges (tabell 5).

Prop. 1981/82:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 25

Tabell 5. Finansiering av budgetunderskottet 1980-1982

Nettobelopp, miljarder kr.

1980

1981

1982

Banksektorn'

32-38

Kapitalmarknadsinstituten

Obligationsfonder

5-7

Allmänheten
exkl. obligationsfonder

8-10

Summa
Sverige

63-65

Utlandet

12-14

Totalt
(statens iitgiftsöverskott)

' Någon fördelning på riksbanken och banksystemet i övrigt
görs inte i denna uppställning. Hur én sådan fördelning utfaller beror på hur
kassakraven används. Utlandsupplåningen redovisas här i enlighet med
riksgäldskontorets bokföringsprinciper. Upplåningen skiljer sig därför något
från vad som redovisa i tabell 4, där upplåningen beräknats till
Iransaktionsvärde.

Avsikten är alt under 1982 via pbhgalipnsfonderna låna upp
5-7 miljarder kr. Den traditionella upplåningen från allmänheten torde kunna
ökas från 7 miljarder kr. under 1981 till 8-10 miljarder kr. under 1982.
Möjlighetema atl öka statens upplåning i kapitalmarknadsinstituten är
begränsade, pm inle näringslivets möjligheter tUl långfristig finansiering
allvarligt skall försvåras. Om upplåningen ökas i takt med ökningen i
institutens placeringskapacitet är det rimligl alt räkna med en ökning till 14
miljarder kr. 1982. Vid en statlig utlandsupplåning som är ungefär lika med
eUer något mindre än det beräknade bylesbalansunderskottel på ca 14 miljarder
kr. skuUe det vid ett budgetunderskott på 77 miljarder kr. återstå ca 35 miljarder
kr. att finansiera i banksektorn.

Kreditefterfrågan från andra än staten kan under 1982
väntas bli relativt svag. Hushållens efterfrågan begränsas av den svaga
reaUnkomstulveck-lingen och den ökade räntekänslighet som följer av den
föreslagna skattereformen. Företagens efterfrågan är svag p. g. a. den låga
investerings- och akfivitetsnivån. En viss ökning av kreditbehovet främst när
det gäller rörelsekrediter kan dock väntas under loppet ay året.
Bostadssektorns upplåningsanspråk kommer alt minska genom det minskade
bostadsbyggandet. Inte heller kommunernas kredilefterfrågan kan väntas öka i
nämnvärd omfattning.

Totalt räknar jag med alt bankernas s. k. övrigutlåning i
svenska kronor skall komma alt öka med ca 7%. En viss anpassning får ske med
hänsyn tiU hur stor förelagens utlandsupplåning bUr. Likvidiletslillväxlen i
ekonomin skulle därmed stanna vid II ä 13%jämfört med 14% under 1981. Vid en framgångsrik statsupplåning
via obligationsfonder torde det således vara möjligt att hålla
likviditetstillväxten på en rimlig nivå.

Finansbolagens kredilgivning kan under 1982 väntas öka
relativt svagt. Den förordning om ufiåningsreglering som regeringen meddelat
har inte behövt utnyttjas för annat än konlokortskreditgivningen. För denna
råder ett uflåningstak som begränsar den möjliga kreditökningen tUl 14% mellan
september 1981 och december 1982.

Prop. 1981/82:150 Bilaga
1 Reviderad finansplan 26

Kreditmarknaden
kommer enligt min mening att under 1982 präglas av relativt god balans. Någon
risk för en allmän ränleglidning föreligger inte. Under det kommande
konjunkturuppsvinget måste emellertid statens upplåning från allmänheten ökas
kraftigt för atl hålla fillbaka likviditelslillväx-ten i ekonomin. Samtidigt
kommer företagens kreditefterfrågan att öka. Vid en fullständigt fri
räntesättning skulle då sådana ränlestegringslen-denser kunna uppkomma atl
företagens investeringsaktivitet allvarligt hämmades. Jag kpmmer därför senare
i dag att på framställning av riksbanksfullmäktige föreslå regeringen att
förprdna pm fortsatt räntereglering för bankema t. o. m. 30 april 1983.

Som
fuUmäkfige framhållit i sin skrivelse är det viktigt att bankerna i störte
utsträckning än vad som hittills varit fallet ger förelagen mer riskbe-lonade
krediter. Bankerna är genom sin organisafion och kompelens väl lämpade för
denna uppgift. Ränteregleringen har emeUertid i viss mån begränsat bankernas
intresse för sådan kreditgivning. Räntesättningen för enskilda krediter har
visserligen varit fri. Regleringen av den genomsniftliga utlåningsräntan har
emellertid medfört atl en ökad kreditgivning tiU hög ränta tvingat fram
räntesänkningar i den befintliga kreditportföljen. Bankemas möjligheter att i
praktiken kpmpensera sig för ökad risk i kreditgivningen har därigenpm varit
beskuren. Detta problem kommer atl reduceras genom att bankernas
blancokreditgivning fill företagen i fillämpningen undantas från
ränteregleringen.

Sysselsättningspolitiken

Den
fuUa sysselsättningen är ett av den ekonomiska politikens viktigaste mål. Detta
förhållande har fått styra inriktningen av politiken i stort. Arbetslösheten i
Sverige har också efter oljechockerna legat på en avsevärt lägre nivå än i
praktiskt tagel alla andra länder. Arbetslösheten har dock stigit under hösten
och vintern och nått en nivå jämförbar med den som redovisades i början av
1970-talet.

En
del av svårigheterna att upprätthålla full sysselsättning kan givetvis
återföras på den relafivt svaga utvecklingen i de industrialiserade länderna -
totalt beräknas antalet arbetslösa inom OECD-området uppgå till närmare 30
milj. människor i år - och därmed även i fråga om marknadstillväxten av vår
export.

Till
de svårigheter som skapas av den internatipnella utvecklingen kpmmer att
arbetsmarknaden i Sverige under senare år i vikfiga avseenden inte fungerat
tUlfredsställande. Medan antalet lediga platser har fluktuerat inpm ganska
snäva marginaler sedan början av 1960-lalet har antalet perspner som är
arbetslösa eller föremål för olika former av arbetsmarknadspohtis-ka insatser
blivit aUt fler. Marknaden fungerar således sämre när det gäller alt passa ihop
utbud och efterfrågan och den tid som går åt innan en ledig plats besätts har
successivt vuxit. Vakanstiderna har ökat mest för indu-

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:150 Bilaga
1 Reviderad finansplan 27

strin.
Förklaringen återfinns såväl i skatteregler och lagstiftning som i ändrade
atfityder, ökad frekvens dubbelarbetande hushåll m. m.

I syfte atl åsladkomma en
bättre fungerande arbetsmarknad har en rad åtgärder vidtagits under senare år.
Således har de s. k. Åmanlagarna modifierats i syfte att möjliggöra
provanställning och tillfäUiga anstäUningar vid arbetstoppar. Jag vill också
understryka den betydelse spm skatlerefpr-men får även i detta sammanhang genom
att lönen effektivare kan sfimulera den enskilde att åta sig nya
arbetsuppgifter. Industrins möjligheter att rekrytera personal har förbättrats
genom att den offentliga efterfrågan på arbetsmarknaden hålls tillbaka.

När det gäller industrins
möjligheter att dra fill sig erforderiig arbetskraft spelar utgången av
kommande avtalsuppgörelser en central roll. Det är nödvändigt atl den
konkurrensutsatla sektorn får bli löneledande inom den, totalt .sett myckel
begränsade, ram som finns. Lönesättningen utgör en betydelsefull faktor också
när del gäller aft bekämpa ungdomsarbetslösheten. Lönelägel måsle anpassas så
aU efterfrågan på nytillträdande arbetskraft ökar om vi varaktigt skall kunna
förbättra ungdomarnas arbetsmarknadssituation.

Riksdagen antog under 1981
riktlinjer för arbetsmarknadspolitikens framtida inriktning som syftade fill
att förbättra arbetsmarknadens funk-fionssätt och underlätta den ömsesidiga
anpassningen mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft. Därvid framhölls
betydelsen av atl såväl arbetsgivare och arbetssökande som staten tar ansvar
för att underlätta denna anpassning. Arbetsmarknadspolifikens viktigaste del är
den egenlliga platsförmedlingen, som syftar tiU atl de arbetssökande skall
kunna ta de arbeten som finns på den öppna marknaden. Viktiga organisatoriska
förändringar har genomförts inom arbetsförmedlingen och ansträngningarna att
effektivisera dess arbetsformer fortsätter.

I den mån som det inte är
möjligt att placera de arbetslösa i arbete på den öppna marknaden måste andra
åtgärder vidtagas. I första hand prövas därvid möjligheten att med hjälp av
arbetsmarknadsutbildning underlätta en framfida arbetsplacering. F.n. deltar
drygt 40000 personer i sådan utbildning.

Antalet beredskapsarbeten
har under budgetåret stegvis ökats. I mars 1982 sysselsattes drygt 53000
personer i sådana, vilket var mer än 20000 fler än samma månad förra året.
Utöver beredskapsarbetena har hittills ca 4000 särskilda ungdomsplatser, för
vilka statliga bidrag utgår med nästan hela lönebeloppet, inrättats för arbetslösa
16- och 17-åringar.

Regeringen har under
innevarande budgetår också vidtagit omfattande åtgärder för att främja
sysselsättningen i byggsektorn. Offentliga investeringar för ca 800 milj. kr.
har fidigarelagts, och flera störte sjukhusinvesle-ringar har meddelats
byggnadstillstånd. Särskilda bidrag och lån har lämnats tUl ombyggnader och
reparationer inom bostadssektorn.

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 28

Devalveringen
och andra vidtagna åtgärder har i förening med avtalet för 1981 och 1982 lagt
en grund för en positiv produktionsutveckling även om den internationella
konjunkturuppgången kommer någol senare än som tidigare antagits. Den svenska
industriproduktionen vände uppåt under sista kvartalet 1981 efter elt ganska kraftigt
fall under året. Den genomsnittliga produktionsnivån väntas 1982 ligga ca 3 %
högre än föregående år. Under loppet av 1982 beräknas dock ökningslalet bli
väsentligt större eller ca 8%. Detta kommer alt medföra en uppgång i
industrisysselssättningen med början under andra halvåret i år.

Likväl
får man räkna med att arbetsmarknadssituationen i år och under kommande vinter
riskerar att bli alltför svag om särskilda insatser inte görs. Det är
utomordentligt angelägel atl dessa inriktas på kortvariga arbeten och på
åtgärder som är ägnade all underlätta en framtida sladigvarande anställning i
någon av näringslivels expansiva delar.

Mol
denna bakgmnd kommer senare i dag att föreslås åtgärder för sammanlagt 2,2
miljarder kr. för arbetsmarknadspolitiskt motiverade insatser. Åtgärderna
avser i första hand arbetsmarknadsutbildning, beredskapsarbeten, förlängning
av de särskilda ungdomsplatserna och tidigareläggning av statliga byggnads-
och anläggningsarbeten saml lån och bidrag till ombyggnader och reparationer
inom bostadssektorn.

2
Utvecklingen 1982 och 1983

Regeringens
inriktning av politiken syftar till att fä till stånd en export-ledd uppgång.
Den internationella ulveckling som jag tidigare skisserat ger fömlsättningar
för en marknadstillväxt om närmare 4% i år och någol mera nästa år. En
exportökning enbart i takt med marknadstillväxten räcker dock inte för att
långsiktigt förbättra bytesbalansen. Vi måste därutöver återta marknadsandelar.

Den
faktiska exportutvecklingen sedan devalveringen i september 1981 tyder på atl
vi nu håller på alt återta förlorad tertäng. Konjunkturinstitutet räknar med
att vi under 1982 kommer att vinna marknadsandelar ungefär i den takt som
antogs i finansplanen i januari. Ökningen av exporlvolymen för varor med
närmare 6% är det mest expansiva inslaget i ekonomin i år.

Våra
marknader för bearbetade industriprodukter väntas växa med ca 3,5 % inom
industriländerna. Devalveringen skapade ell utrymme för företagen att låta de
svenska produklemas pris öka långsammare än konkurrenternas, dvs. våra
relafiva priser skulle sjunka. Efter devalveringen har relativpriserna sjunkit
med 5,5% och konjunkturinstilutet räknar med en fortsatt sänkning så all våra
exportpriser vid utgången av 1982 skuUe ha sänkts ca 9% i förhållande liU konkurtenlerna.
Härvid har hänsyn också tagits till företagens behov att öka vinstmarginalerna
till en långsiktigt mer normal nivå samt till förbättringar av vårt relativa
kostnadsläge.

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 29

Detta
skulle göra det möjligt att öka våra marknadsandelar med 4,5 % så att exporten
av bearbetade varor till OECD-länderna kunde öka med 8% i volym i år.

OECD-länderna
mottar över 80 % av vår export. När det gäller exporten fill övriga länder är
bilden mera splittrad. Devalveringen gör oss självfallet mera
konkurrenskraftiga också på dessa marknader men å andra sidan blir
marknadstiUväxten där relativt svag. Försämrade oljeinkomster medför alt
marknadstUlväxten inom OPEC-länderna begränsas tUl 8% mot 22% i fjol. Även för övriga
u-länder och statshandelsländer är expansionen svagare.

Dessutom
får vi räkna med alt exporten av vissa råvaror, bl.a. järnmalm, i nuvarande
konjunkturläge utvecklas långsamt .så atl den totala exportvolymökningen
stannar vid drygt 5,5%.'

För
1983 leder konjunktumppgången till att världshandeln för industrivaror totalt
torde öka med ca 5%. Under fömtsättning att våra produktionskostnader inte
ökar snabbare än i år kommer vi även då all kunna dra nytta av ett gynnsamt
relativt prisläge så alt vi vinner marknadsandelar i viss utsträckning. Då bör
även råvamexporten ha kommit igång varför den totala exporttillväxten skulle
kunna bli ca 7,5%.

En
fömtsättning för att exportökningen skall ske är all företagen använder en
väsenfiig del av det utrymme som devalveringen skapade för att hålla lägre
prisökningar än konkurrenterna. I annat fall kan inte induslri-sektom växa
tillräckligt för alt långsiktigt förbättra bytesbalansen. Så vilt man kan se av
statistiken över exportulfallet under senare delen av Qolåret tycks företagen
ha sänkt sina relativpriser i störte ulslräckning än jag räknade med i
finansplanen.

Siffrorna
över månatliga expprt- och importpriser i början av 1982 skulle dock kunna
tolkas så atl benägenheten hos de svenska förelagen atl hålla lägre prisökningar
än konkurtenlerna skulle ha upphört. De höjda exportpriserna kan emellertid
också bero på att av devalveringen föranledda kostnadshöjningar först nu slår
igenom på priserna.

Den
bedömning av de svenska exportföretagens priser jämfört med konkurrentemas som
konjunkturinslilulet gjort för 1982 får därför anses realisfisk.

Samtidigt
finns det anledning räkna med att priserna internationellt kommer att öka
mycket svagt nästa år. Orsaken är lägre oljepriser och låga löneavtal. Det
innebär alt konkurtensläget skärps. Vi kommer att möta konkurtens baserad på en
ökning av arbetskraftskostnaden per producerad enhet på kanske under 5%.
Priserna på industrivaror väntas i genomsnitt öka 5-6%.

För
att vi långsikfigt skall kunna öka exporten krävs därför en god
produktivitetsutveckling och en utomordentligt återhållsam lönekostnads-

'
Export prognosen i finansplanen i januari redovisade av indextekniska skäl en
högre voiymsiffra, se närmare kapitel 3 i den reviderade nationalbudgeten.

Prop. 1981/82:150 Bilaga
1 • Reviderad finansplan 30

ökning
i den svenska ekonomin samt en prispolifik från de svenska företagens sida som
utnyttjar dessa konkurrensfördelar. Jag har tidigare berört frågan om
löneutrymmet för 1983.

Vad
gäller prisutveckhngen under 1982 bör beaktas att den avsaktning i
konsumentpriserna som de sänkta oljepriserna för med sig inte direkt påverkar
avtalsindex. Där är det direkta genomslaget av energiprisökningar bortrensat.
Avtalsindex kommer därför att ge en överdriven uppfattning om de prisökningar
som konsumenterna möter i år. Realinkomsterna kommer därmed att utvecklas
bättre än avlalsindex visar. Av vikt i sammanhanget är också att 1981 års
indexklausul underskreds med nästan I procentenhet.

Konjunkturinsfitulet
räknar med att hushållens reaUnkomsler sjunker med ca 2,5 % i år. Det är dock
inte troligt att hushållen fuUt ut anpassar sin konsumtion fill denna
inkomstförändring. Istället kommer de sannoUkt att minska sparandets andel av
inkomsten så att konsumtionsminskningen begränsas till 1 %. Därmed har under
1981 pch 1982 en betydande anpassning uppnåtts av den privata konsumtionen i
riktning mot vad våra produktionsresurser medger.

För
den händelse kombinationen av internationella priser, lönekostnader och
produkfivitet blir gynnsam skulle en real köpkraftsökning om högst 1 % vara
möjlig under 1983 utan att målet att förbättra den externa balansen uppges.
Standardökningen faller i allt väsentligt på pensionärerna. För löntagarna
blir köpkraften ungefär oförändrad. Transfereringarna ökar obetydligt i år och
minskar realt sett nästa år bl. a. som en följd av besparingsarbetet.

Den
offentliga sektorns konsumtion och investeringar beräknas som nämnts bli
ungefär oförändrade 1982 och minska något 1983.

Sammantaget
räknar jag med att de totala offenfiiga utgiftema ökar med ungefär I % i år och
2 % nästa iir. Volymberäkningarna kommenteras närmare i den reviderade
nationalbudgeten. För 1982 och 1983 är innebörden att utgiftstakten bringats
ned under BNP-tillväxten.

Det
låga kapacitetsutnyttjandet medför att en produkfionsökning kan ske under året
utan större ökningar av produktionskapaciteten. Detta framgår också av att
industrins investeringar i år sjunker med drygt 10% enligt
konjunklurinstitutets tolkning av företagens planer. Under loppet av året
stiger dock investeringsnivån och under 1983 kan en fortsatt uppgång påräknas.
Ökningen under 1983 k;in mot bagrund av vad vi idag vet pm
kapacitetsutnyttjandet Pch vinstutvecklingen samt erfarenheterna från uppgången
1979-1980 bedömas bli ca 10%.

Det
finns anledning att räkna med att relativpriserna på boende kommer att stiga
under kommande år vilket kommer att påverka nybyggandet av bostäder. Antalet
påbörjade lägenheter kommer dock att minska relativt långsamt eftersom det
kommer att byggas fler mindre lägenheter.

För
1982 kan påbörjandet beräknas tiU ca 40000 lägenheter. Jag har då

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:150 Bilagal Reviderad finansplan 31

tagit
hänsyn till den positiva inverkan som del tidigare i vår framlagda förslaget pm
prpduktipnskostnadsbelåning för småhus har.

Ökningar
i reparations-, ombyggnads- och energisparverksamheten bidrar till att hålla
uppe aktiviteten inom byggsektorn. Chefen för bostadsdepartementet kommer
senare denna dag att framlägga förslag om vissa stimulansåtgärder för ombyggnads-
och reparationsverksamheten med huvudsaklig effekt vintern 1982/1983.

Kommunernas
investeringar påverkas dels av anpassningen ned mot en enprocentig
volymtillväxt, dels av det lägre bostadsbyggandet. Det innebär
investeringsminskningar om ca 5 % per år.

De
statliga investeringarna ökar 1982 med 14%. Nästa år karakteriseras
investeringsutvecklingen av att det sker en förskjutning från offentliga
investeringar mot ett störte inslag av näringslivsinvesleringar.

Produktionen
stiger under de två åren också som en följd av elt ökat lagerbehov. När
efterfrågan ökar erfordras en viss uppbyggnad av råvam-och insatsvamlager
samtidigt som volymen varor i arbete ökar. En del av denna lagemppbyggnad
fillgodoses genom import. Även för oljelagren är en viss åtemppbyggnad under
perioden trolig.

I
finansplanen räknade jag med en BNP-tillväxt i år på 1 %. Konjunkturinstitutets
prognos innebär en något snabbare ökning, 1,2%. Med hänsyn till de föreslagna
stimulansåtgärderna kan fillväxten beräknas tiU 1,4%. Under fömtsättning att
den internationella utveckUngen blir som här skisserats samt att
kostnadsutvecklingen här hemma håller sig inom de angivna ramarna skulle
tillväxten nästa år kunna bli knappt 21/2%, dvs. vi skuUe närma oss den
långsiktiga kapacitetstillväxten.

Under
loppet av 1982 torde industriproduktionen öka med ca 8%. Räknat som skUlnaden
mellan årsgenomsnitt blir dock uppgången mera begränsad eller 3 % i år och 4,5
% nästa år.

Konjunktumppgången
medför att efterfrågan på arbetskraft från industrin börjar öka under loppet
av 1982. Erfarenheterna från tidigare år tyder på att det tar drygt ett halvår
från det industriproduktionen börjat stiga påtagligt tUl dess sysselsättningen
påverkas. Industrikonjunkturen nådde sin botten under hösten 1981. Där är därför
rimligt att vänta en sysselsättningsförbättring mot slutet av 1982 och under
1983. Denna ökade arbetskraftsefterfrågan har ännu inte registrerats i
konjunkturinstitutets industribarometer för nästa kvartal och i allmänhet inte
heUer i länsarbetsnämndernas rapporter.

Arbetslösheten
uppgår f.n. till ca 130000 personer (säsongrensat). Under loppet av andra
halvåret i år bör en viss sysselsättningsförbättring kunna märkas. Denna
förstärks av de föreslagna åtgärderna.

För
1983 fömtses en relativt kraftig ökning av produktionen. Även om
produktionsökningen tiU en del kan tiUgodose en befinflig arbetsstyrka finns
det anledning att räkna med att den också drar med sig en ökad
arbetskraftsefterfrågan. Det finns således anledning att räkna med att arbetslösheten
fortsätter att minska under 1983.

Prop. 1981/82:150
Bilaga 1 Fteviderad finansplan

Det
blir således möjligt alt under 1982 och 1983 bättre uppfylla målen när det
gäller sysselsättning och inflafion genom alt arbetslösheten sjunker och inflafionen
dämpas. Det är dock viktigt att notera au detta kräver atl de här tidigare
angivna fömtsättningarna uppfylls.

Tabell
6. Försörjningsbalans 1980—1983

Procentuell
volymförändring

Miljarder
kr

Volymutveckling

löpande

priser

1980

1981

1982

1983

prel.

progn.

BNP

569,6

-0.9

1,4

2,4

Import,
varor och tjänster

176,6

-4,2

1.4

4.7

Tillgång

746,2

-1.6

1,4

2,9

Bruttoinvesteringar

109,3

-5,6

- 3,0

2,4

Näringslivet

48,7

-7,5

- 3,8

6,7

därav: industri

18,1

-8,4

-11,3

10.0

Statliga mynd. och affärsverk

12,2

-7,7

14,0

4,4

Kommuner

21,8

-0,7

- 5,3

-4,8

Bostäder

26,6

-4,2

- 9,2

-2,6

Lagerinvestering'

-4,2

-1,8

0,7

0,3

Privat
konsumtion

296,6

-0,6

- 1,0

1,0

Offentlig
konsumtion

169,6

1,9

1,1

-0.1

Statlig

51,3

-0,5

- 2,4-

-2.5=

Kommunal

118,3

3,0

2,7

1,0=

Iiihemsk
efterfrågan

571,3

-2,7

- 0,0

1,2

Export,
varor och tjänster

174,9

1,6

5,7

7.5

Användning

746,2

-1,6

1,4

2,9

'
Lagerförändring i procent av föregåen!

le års

BNP.

J9S2

1983

Kommunal
konsumtion

2.7

1.0

därav:
överföring av sjukhus

0,8

0,5

Beredskapsarbeten

0,5

-0,5

Underliggande
volymökning

1.4

1,0

Stattig
konsumtion

2,4

-2.5

därav:
överföring av sjukhus

1,6

-1,1

Åtgärdspaket

0,2

0,1

Underiiggande
volymökning

1,0

-1,5

Vad
gäller den externa balansen så sker en viss förbättring av bytesbalansen
mellan 1981 och 1982. Underskottet sjunker från 15,7 lill 14,4 miljarder kr.
Det senare motsvarar 2,3% av BNP.

Under
1982 uppnås enligt konjunklurinstitutets bedömning etl överskott i handeln med
varor på 2,8 miljarder kr., dvs. något mera än vad jag räknade med i
finansplanen. Sedan beräkningen i januari har oljenotan blivil ca 4 miljarder
kr. billigare. Delta motverkas dock kortsiktigt av atl exportpriserna nu synes bli
lägre än vad som då antogs. På längre sikt är detta positivt eftersom lägre
exportpriser ger utslag i marknadsandelsvinster och ökad exportvolym.

Tjänstebalansen
visar nu dessutom elt större underskott för 1982 än del fanns anledning räkna
med i finansplanen.

Prop. 1981/82:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan

Med
den gynnsamma ulveckling av del svenska konkurrenslägel som här fömtsätts för
1983 skulle det vara möjligt atl då förbättra handelsbalansen med ytterligare
ca 4 miljarder kr. Även förbättringen av bytesbalansen skulle kunna bli ca 4
miljarder kr. Detta ger ett bylesbalansunderskott på 1,5 % av BNP. Delvis beror
della av de lägre oljepriserna. Skulle dessa på nytt bölja stiga som en följd
av att oljeefterfrågan närmar sig den befintliga produktionskapaciteten
fördyras oljenotan samtidigt som den internationella konjunkturen och
exporttillväxlen börjar mattas av.

Det förhållandet att
vi redan 1983 skulle kunna nå ett bylesbalansunderskott på mindre än 2% av BNP
innebär inle att vi långsiktigt säkrat en sådan förbättring. Till bilden hör
också atl med de gjorda oljeprisantagandena kan OECD-ländemas
bylesbalansunderskott i genomsnitt beräknas bli lägre.

Tabell?. Bytesbalansen
1981-

Milj. kr., löpande priser

1983

1981

1982

1983

prel.

progn.

Export,
varor, fob

144064

167 400

188600

Import,
varor, cif

146071

164600

181900

Handelsbalans

- 2007

2800

6700

Export
av tjänster exkl. restpost

inkl.
korr. av handelsstat.

20538

22100

24900

Import
av tjänster inkl. korr. av

handelsstat.

30532

33 700

35900

Tjänstebalans

- 9994

-11 600

-11000

Räntenetto

-11503

-14600

-16400

U-landsbistånd

- 3 835

- 4300

- 4700

Övriga
transfereringar

- 2405

- 2800

- 3 200

Transfereringsbalans

-17743

-21700

-24300

Restpost

14000

16000

18000

Bytesbalans

-15744

-14400

-10500

Andel av
BNP, %

-2,8

-2,3

-1,6

Skulle
timlöneökningen bli större än 5,5% bhr det inte möjligt att hålla inflationen
på den nivå om 5,5% som regeringspartiema och socialdemokraterna satt upp som
mål i samband med skatteuppgörelsen. Vid en lönekostnadsökning på exempelvis
12—13% per timme kommer inflationen sannolikt att uppgå till 8 å 9% nästa år.
Under följande år ökar inflationen ytterligare. Detta sker även om den
internafionella inflationen blir så låg som här fömtsätts.

I
ett sådant läge blir det inte möjligt att hålla nere inflationen genom en
appreciering. En sådan kan inte vinna trovärdighet när vår konkurrenskraft
försämras kraftigt. Man får också räkna med att produktiviteten blir sämre vid
en högre kostnadsutveckling. Den svenska ekonomin skulle få stora svårigheter
att klara ökningar av arbetskraftskostnaden per producerad enhet på 10% när
motsvarande ökningstakt för våra konkurrenter ligger på kanske 5 %.

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 34

Problemen
kommer atl visa sig redan under 1983 men med än större kraft åren därefter.

HushåUens
reala disponibla inkomster skuUe i detta högkoslnadsaltema-tiv komma att öka
svagt 1983 men därefter blir det på nytt minskningar. Det är inte minst skatteuppgörelsens
konstmkfioner med en indexreglering baserad på en fömtsatt inflation om 5,5%
som innebär att en högre inflation på viss sikt får en kraftigt åtstramande
verkan.

Den
försämrade konkurtenskraften leder till att investeringsbenägenheten blir
mindre. Industrins och det övriga näringslivets investeringsverksamhet bUr
återhållsam.

En
ogynnsam kostnadsutveckhng ger inte omedelbart utslag i en sämre bytesbalans.
De höjda relativpriser som följer av kostnadsökningarna ger till en början
ökade exportintäkter, som skedde 1975 och 1976, så att den underliggande
försämringen av bytesbalansen inte omedelbart kan avläsas. Den åtstramning som
sker i fråga om privat konsumtion, främst för pensio-närema, håller också nere
importefterfrågan. Bytesbalansunderskottet stiger därför inte på kort sikt.

Däremot
blir effekterna betydande på något års sikt. Höga relativpriser kommer att slå
ut vår exportindustri från viktiga marknader. På sikt försämras bytesbalansen
allvarligt.

Aktiviteten
i ekonomin bUr betydligt lägre än vid den lägre kostnadsutvecklingen. Nedan
jämförs hur de olika delarna av ekonomin kommer att utvecklas vid en låg resp.
hög kostnadsökning (procentuell volymförändring 1983).

Låg kostnadsökning

Hög kostnadsökning

BNP

2,4

1,5

Import

4,7

4,1

Investeringar

2,4

2,2

Lager

0,3

0,4

Offentlig
konsumtion

-0,1

0,7

Privat
konsumtion

1,0

0,5

Export

7,5

4,1

Vid
en ogynnsam kostnadsutveckling torde en viss del av den lägre inhemska privata
efterfrågan i form av konsumtion och investeringar fyllas på med offentlig
efterfrågan, bl.a. kommunal konsumfion. En sådan mera expansiv kommunal
utveckling to:rde leda tiU kommunalskattehöjningar, i varje fall efter 1983,
vilka ytterligare pressar ner den privata efterfrågan.

Det
största efterfrågebortfallet kommer på exportsidan. Möjligheterna till en
expansion med exporten som drivande inslag reduceras ordentligt, krav på
kostnadsanpassning efter 1983 kommer att ställas.

Detta
innebär också att arbetslösheten kommer att börja öka på nytt. Både ifråga om
inflation, bytesbalans och sysselsättning försämras således läget.

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 35

3
Avslutning

Den
ekonomiska kris som följt efter de två oljechockerna har medfört att
utvecklingen i västvärlden sedan början av 1970-talet karakteriserats av hög
inflafion, hög arbetslöshet och låg tillväxt. Världshandeln har ökat betydligt
långsammare än tidigare.

Dessa
förhållanden har i hög grad påverkat förutsättningarna för den svenska
ekonomin. Vår välfärd bygger i avgörande grad på att vi kan dra nytta av den
specialisering som den internationella handeln möjliggör. Samfidigt medför vårt
starka internationella beroende att vi i hög grad påverkas av utvecklingen i
omvärlden.

Den
ekonomiska polifiken i Sverige har anpassats lill den efter den andra
oljekrisen på nytt försämrade situafionen. Devalveringen och olika åtgärder
för att förbättra ekonomins funktionsförmåga har, i förening med
avtalsuppgörelsen, skapat fömlsättningar för ökad tillväxt i den utlandskonkurterande
sektorn. Vi håller på att återta förlorade marknadsandelar och exporten
beräknas under 1982 öka med närmare 6%.

De
offentliga utgifternas tillväxt har dämpats genom vidtagna besparingsåtgärder.
Besparingarna har inget egenvärde. De genomförs för att bereda utrymme för
expansion i näringslivet, för att dämpa budgetunderskotten, minska
inflafionstakten och skydda reallönerna.

Vi
kan inte lösa de problem som budgetunderskotten ger upphov fill genom kraffigt
höjda skatter. Sådana skulle driva på inflationen och försämra vår
internationella konkurrenskraft. Därmed skuUe sysselsättning, reallöner och
välfärd komma i farozonen.

Regeringens
besparingsförslag har utformats så att svaga gmpper i vårt samhälle skyddas,
samtidigt som de nödvändiga kostnadsbegränsningarna kommer till stånd.

Trots
den svaga internationella utvecklingen har det varit möjligt atl begränsa
arbetslösheten tUl ungefär den - i sig olyckligt höga - nivå som registrerades
i början av 1970-talet. Även om detta i ett internafionellt perspektiv är en
betydande framgång är det uppenbart atl i längden kan den fulla
sysselsättningen endast försvaras genom att vi uppnår en god fiUväxt i den
uflandskonkurterande sektorn, i första hand industrin.

Skattereformen
är av avgörande betydelse när det gäller att öka den svenska ekonomins
produktionsförmåga. Det kommer att löna sig bättre att arbeta och spara. De
positiva verkningarna beror såväl på de betydande minskningarna av
marginaleffektema som på den breda uppslutningen bakom reformen och dess
fömtsätlningar inom det politiska livet och på arbetsmarknaden.

Det
råder ingen tvekan om att en ekpnpmisk återhämtning med återställd balans
ligger inom det möjligas gränser. Export, marknadsandelar och
industriproduktion är på väg uppåt. Inflation, oljeberoende, bytesbalansunderskott
och ökningslakt i de offentliga utgifterna är på väg nedåt.

Prop. 1981/82:150 Bilaga
1 Reviderad finansplan 36

För
att återställa balansen i den svenska ekonomin krävs inle enbart all den
ekonomiska politiken fullföljs utan även att partier och intresseorganisationer
över hela fältet medverkar till etl samhällsklimat där sänkt inflationstakt
och framgångar på exportmarknaden varaktigt kan uppnås. Endast därmed kan
sysselsättning och välfärd tryggas.

Det
finns i Sverige en betydande värdegemenskap och en lång tradition av
samförstånd och samverkan. Tar vi vara på dessa tillgångar kommer Sverige att
reda upp sina ekonomiska problem.

Till
regeringsprolokollel i detta ärende bör fogas såsom bilaga: Reviderad
nalionalbudgel 1982 (bilaga 1.1).

4
Hemställaii

Med
hänvisning fill vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen alt

godkänna
de allmänna riktlinjer för dep ekonomiska politiken som jag har förordat i del
föregående.

Prop. 1981/82:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan 37

Innehållsförteckning

1 Den
ekonomiska politiken .................................. I

1.1 Utvecklingen
före Pch efter oljechockerna 1

1.2 Den internationella miljön undci den närmaste
framliden .... 4

1.3 Huvudinslagen i den ekonomiska polifiken .......... 10

Åtgärder för att förbättra
ekpnpmins produktionsförmåga 13

- Skattereformen
.............................................. 13

— Företagens
kapitalförsörjning 14

- Finanspolitiken
............................................... .. 18

— Kommunerna
21

- Kreditpolitiken
............................................... .. 22

— Sysselsättningspolitiken
26

2 Utvecklingen 1982 och 1983 ............................. .. 28

3 Avslutning ..................................................... .. 35

4 Hemställan .................................................... .. 36

Tabellförteckning

TabeU
1. OPEC:s bytesbalans 1973-1982 .............. ... 8

Tabell
2. Den konsoliderade offentliga sektorns utgifter i reala termer

1970-1983
........................................... 19

Tabell
3. Offentlig konsumtion och investeringar 1980-1983 20

Tabell
4. Betalningsbalansens ulveckling 1979-1981 saml vissa upp

skattningar för första kvartalet 1982 ......... 23

Tabell
5. Finansiering av budgetunderskottet 1980-1982 25

TabeU
6. Försörjningsbalans 1980-1983 ................ 32

TabeU
7. Bytesbalansen 1981-1983 ..................... 33

Diagramförteckning

Diagram
1. Reallönegapet för Sverige 1970-1982 ..... 3

Diagram
2. Reala oljeproduktpriset och specifika oljeförbmkningen i

Sverige
1973-1981 .............................. 6

Diagram
3. Driflsöverskottets andel av förädlingsvärdet i tillverk

ningsindustrin exkl. varv 1963—1983 ........ 15

Diagram
4. Börsbolagens börsvärde i procent av substansvärdet

1967-1981
........................................ 17

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982

Bilaga 2

Reviderat budgetförslag

Regeringens
prop. 1981/82:150 Bilaga 2

Utdrag

BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde
1982-04-22 Föredragande: statsrådet Wirtén

Anmälan
till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1982/83 såvitt avser
utgifter och beräkning av statens inkomster, m. m.

REVIDERAT BUDGETFÖRSLAG

1
Det reviderade budgetförslaget

1.1
Inledning

Underskottet
i statsbudgeten har ökat snabbt under senare år. Budgetpolitiken måsle
inriktas på att bryta denna utveckling. Riksdagen har (prop. 1979/80:150, FiU
1979/80:40, rskr 1979/80:421) som långsiktigt mål för budgetutvecklingen angett
alt budgetunderskottet som andel av bruttonationalprodukten (BNP) borde minska
med en procentenhet per år. 11981 års kompletteringsproposition (prop.
1980/81:150) uttalades alt det med hänsyn tiU budgetsaidols starka beroende av
konjunktumtvecklingen vore lämpligt atl också ange elt mål för utvecklingen av
de icke konjunkturberoende statsutgifterna. Utgiftsutvecklingen uppvisar
nämligen betydligt större stabUitet över konjunkturcyklerna än budgetsaldols
utveckling och elt utgiftsmål borde därför vara värdefullt i det kontinuerliga
budgetarbetet. Sålunda slogs fast att stalsutgifterna exkl. statsskuldränlor
och vissa konjunkturberoende anslag borde minska med 3 % per år i fasta
priser. Riksdagen (FiU 1980/81:40, rskr 1980/81:420) har ställt sig bakom även
detta centrala budgetpolitiska mål.

Utöver
de kvantifierade mål för budgetpolitiken som har fastställts har även olika
riktlinjer för budgetprövningen på längre sikt lagts fram. Jag vill särskilt
peka på de riktlinjer som togs upp i 1981 års kompletteringsproposition (prpp.
1980/81:150). De pmfaltade bl.a. begränsning av automatiken i statsbudgeten,
begränsning av generella subventionssystem och ytteriigare effekfivisering och
begränsning av statsförvaltningen. Riksdagen (FiU 1980/81:40, rskr 1980/81:420)
har ställt sig bakom dessa riktlinjer, som också tiUämpades i besparingsarbelet
till årets budgetproposition.

Under
innevarande år har ytterligare underlag för den ekonomiska budgetpolitiken
tillkommit. I betänkandet (SOU 1982: 14) "Tillväxt eller stagnation,
avstämning av 1980 års långtidsutredning" har utsikterna för den I Riksdagen 1981182 saml. Nr
150. Bilaga 2

Prop.
1981/82:150 Reviderat budgetförslag 2

svenska ekonomin under första hälften av 1980-talel
behandlats. Jag har nyss, vid min presentation av den reviderade finansplanen
(bilaga 1), kommenterat della. Det kan dock finnas anledning alt i detta
sammanhang påminna om att vissa av de slutsatser jag då drog har betydelse för
uppläggningen av budgetpolitiken framöver.

Arbetet med 1982 års långfidsbudget har nu avslutats och
bör redovisas som bilaga (bilaga 2.1) till denna ])roposifion. I
långtidsbudgeten kartläggs de statsfinansiella konsekvenserna på fem års sikt
av redan fattade beslul och gjorda åtaganden. Vidare ingår bl.a. analyser av
automafiken på statsbudgetens utgiftssida samt en diskussion av de statliga
åtaganden som inte återfinns i statsbudgeten, s. k. ulombudgetära kostnader. 1
årets budgetproposition aviserade jag min avsikt att i komplelteringspropositionen
redovisa effekterna i ell längre perspekfiv av vidtagna besparingar. En sådan
analys återfinns i långtidsbudgeten. Jag kommer i del följande all återkomma
till denna fråga. En god gmnd föreligger sålunda för att ange olika
utgångspunkter för budgetpolitiken på såväl kort som lång sikt.

1.2 Bakgrunden till den budgetpolitiska utvecklingen under
1970-talet

Elt gemensamt drag för utvecklingen i Sverige och i
flertalet av de industrialiserade länderna är atl de statliga
budgetunderskotten vuxit under 1970-lalel. I löpande priser ökade svenska
statens budgetunderskott från ca 3 miljarder kr. budgetåret 1970/71 till ca 60
miljarder kr. budgetåret 1980/81. Mätt som andel av BNP ökade underskottet från
1,5 fill 10,9%. Då budgetunderskottet är infimt förknippat med övriga
ekonomiska balansbrister är det av intresse vid överväganden om den framtida
budgetpolitiken att närmare analysera budgetunderskottets utveckling under
1970-talet.

Statsinkomsterna i reala termer' ökade under 1970-lalet
med ca 2,8% per år. Inkomstutvecklingen skiljde sig emellertid åt mellan
1970-lalets första och andra hälft. Under budgetåren 1970/71-1974/75 ökade
statsinkomsterna med ca 4% per år för att under 1975/76 öka med hela 14,6%.
Under resten av decenniet stagnerade inkomstutveckUngen. Samtidigt förändrades
statsinkomsternas sammansättning. De direkta skatternas andel av
statsinkomsterna sjönk. Denna utveckUng var speciellt påtaglig under
1970-talets senare hälft. De direkta statsskatternas andel av statsinkomstema
sjönk således från ca 36% 1975/76 fill ca 23% 1980/81.

Statsutgifternas ulveckling under 1970-lalel var tämligen
stabil och oberoende av förändringar i den ekonomiska tillväxten. I genomsnitt
ökade statsutgiflerna med drygt 5,5% per år i fasta priser under decenniet. Det
var betydligt snabbare än tillväxten av BNP, som under 1970-talet i genomsnitt
uppgick till 2,0% per år. Det ledde i sin tur till att statsulgifternas andel
av BNP ökade från ca 27% 1970/71 fill ca 39% 1980/81.

' Vid justering från löpande till fasta priser har
implicitprisindex för BNP använts. Basåret vid deflatering är 1975.

Prop. 1981/82:150
Reviderat budgetförslag 3

I
diagram 1 iUustreras budgetens utveckling under 1970-talel. Som framgår
förblev statsinkomsterna på en konstant nivå i reala termer under 1970-talets
senare hälft samtidigt som utgifterna fortsatte all öka. Då olika faktorer
påverkar inkomsternas och utgifternas tillväxt kan utvecklingen under decenniet
med avseende på dessa faktorer grovt sett indelas i fyra faser. Den första omfattar
perioden 1970/71 -1974/75, då budgetunderskottet ökar men från en låg nivå.
Den andra fasen utgörs av budgetåret 1975/ 76, då budgetgapet sluts genom en
extremt kraftig inkomstökning. Denna fas följs av en period då utgifterna ökar
snabbi samtidigt som inkomsterna stagnerar. Den fjärde fasen, perioden
1979/80-1982/83, karakteriseras av en klar uppbromsning av utgifterna för
statlig verksamhel samt transfereringar samtidigt som statsskuldräntorna ökar
dramatiskt. Jag övergår nu fiU att närmare belysa utvecklingen under dessa
faser.

Diagram
1. Budgetsaldots utveckling under 1970-talet i 1975 års priser, miljarder kr.

Miljarder
kr.

130

Statsutgifter
totalt

110

j Statsutgifter exkl. statsskul r ä ntor

1970/71

1973/74

\ ° nwi

1979/80

1982/83 Budget å r

* "Hoppet" i kurvorna beror p å ä ndrade
redovisningsregler

Ett
underskott i bytesbalansen föranledde en stram budgetpolitik under de två
första åren på 1970-talet. TUI följd av konjunkluravmattningen budgetåret
1972/73 minskade statsinkomsterna i reala termer samtidigt som utgifternas
ökningstakt förblev i stort sett oförändrad. Effekten av den

Prop. 1981/82:150
Reviderat budgetförslag 4

förda
politiken blev ett överskott i bytesbalansen med ett försämrat bud-getsaldp.

Under
slutet av år 1973 kom den första oljeprischocken. De kraftiga prishöjningarna
på insatsvaror inom produkfionen medförde en snabb internationell
konjunkluravmallning. I syfte att motverka den internationella konjunkturen inleddes
i Sverige den s.k. överbryggningspoliliken. Under budgetåret 1973/74 var
statsutgifternas ökningstakt dubbelt så snabb som tillväxten i BNP. Då
inkomstutvecklingen var relativt svagare medförde detta alt budgetunderskottet
under perioden 1970/71-1974/75 ökade från 1,5% av BNP till 3,9%.

Överbryggningspoliliken
förde med sig en kraftig ökning av lönerna och en kraftig stimulans av den
inhemska efterfrågan. Lönesummans tillväxt, de höjda arbetsgivaravgifterna,
ökningen av den privata konsumtionen och den höga sysselsättningen medförde en
real ökning av statsinkomsterna 1975/76 på ca 14,6%. Effekten på budgetens
inkomstsida var dessulom betingad av systemet för uppbörd och utbetalning av
kommunalskatleme-del. Staten svarar för uppbörden av kommunalskatterna och på
statsbudgetens inkomstsida redovisas nettot av influtna och utbetalade medel.
Då uppbörd sker på grundval av innevarande års löneutveckling och utbetalning
av kommunalskattemedel i ill kpmmunerna sker med två års eftersläpning,
förstärkte detta system effekten på statsbudgeten av löneutvecklingen 1975/76.
Samtidigt som statsinkomsterna ökade kraftigt låg utgifternas ökningstakt i
nivå med tidigare budgetår. Den sammanlagda effekten av denna utveckling blev
atl budgetunderskottets andel av BNP kunde reduceras. Exkl. statsskuldränlor
visade budgetsaldot ell överskott motsvarande 0,3% av BNP.

Den
snabba lönekostnadsulvecklingen ledde till atl prishöjningarna på svenska
exportprodukter översteg prisstegringstakten för importen. Kopplingen av den
svenska kronan lill den tyska marken medförde samfidigt all kronan
apprecierades mol övriga valutor. Effekten av denna utveckling blev en
försämring av den sven;»ka industrins konkurrenskraft och ell ökat
bylesbalansunderskott. Det kan alltså konstateras atl del samhällsekonomiskt
sett var ett mycket högt pris som fick betalas för den skenbara
budgetförstärkningen 1975/76. Kostnaderna härför kom att till stor del belasta
de följande budgetåren.

Under
budgetåren 1976/77 och 1977/78 minskade BNP i fasta priser för första gången
under efterkrigstiden. Då BNP-utvecklingen är av avgörande betydelse för
statsinkomsternas utveckling, minskade statsinkomsterna i fasta priser under
dessa budgetår. Till denna utveckling bidrog även det fidigare nämnda systemet för
uppbörd och utbetalning av kommunalskattemedel. Budgetåret 1977/78 minskade
inkomsterna realt sett med 2,7%. Utbetalningarna av kommunalskattemedel della
år baserades på lönesummans snabba ökning budgetåret 1975/76 samtidigt som
tillväxten av den totala inkomstskatten var låg på grund av den svaga
ekonomiska tillväxten.

Prop. 1981/82:150
Reviderat budgetförslag 5

Effekten
av de höga löneökningarna åren 1975-1976 slog med viss eftersläpning igenom i
form av prisökningar. Delta medförde atl utgifterna på de pris- och
lönekänsliga anslagen ökade snabbt budgetåren 1976/77 och 1977/78. De
stmkturella obalanserna inom den svenska ekonomin som blottlades i samband med
oljeprishöjningarna och lönekostnadsexplosionen 1975-1976 medförde ökade
industri- och arbetsmarknadspolitiska insatser. Utgiftema för dessa ändamål
fördubblades realt sett från budgetåret 1975/76 tiU budgetåret 1978/79. Utöver
dessa utgiftsökningar tillkom utgifter för flera nya reformer. Huvuddelen av
dessa hade beslutals före budgetåret 1976/77, men slog till stor del igenom på
utgiftssidan först under perioden 1976/77-1978/79. Till denna kategori hör bl.
a. förändringar inom sjukförsäkringssystemet, utbyggnaden av
pensionstillskotten, ökade kosl-nadssubventioner och statsbidrag liU barnomsorg.
Dessutom tillkom ökade utgifter till följd av ytterligare reformer som
beslutades under de aktuella åren, t. ex. utbyggnaden av föräldraförsäkringen
och energipoUtiska åtgärder.

Und_er
dessa budgetår, 1976/77-1978/79, ökade budgetunderskottet kraftigt.
Underskottels andel av BNP ökade från 3,0% budgetåret 1976/77 fiU 8,9%
budgetåret 1978/79, dvs. en tredubbling på två budgetår. Av budgetunderskottet
svarade stalsskuldränlorna 1978/79 aUtjämt för en mindre del, eller ca två
procentenheter. Budgetunderskottet exkl. statsskuldräntor uppgick således till
21,1 miljarder kr. i 1975 års prisnivå eller 6,9% av BNP. Vidare uppvisade den
konsoliderade offentliga sektorn år 1978 för första gången under 1970-talet ett
negativt finansieUt sparande.

Genom
att finansiera en del av budgetunderskottet genom upplåning i uflandet kunde
staten även finansiera bylesbalansunderskottel. Det uppkomna
budgetunderskottets likvidiserande effekt medförde en ökad risk för ett
valutaulflöde om inte den svenska räntenivån förblev konkurrenskraftig. I takt
med alt den internationella räntenivån steg tvingades även den svenska räntan
upp. Kostnaderna för detta kunde avläsas på statsbudgeten i form av en
kraftigt växande räntebörda. De kraftigt ökade budgetunderskotten ledde till
en motsvarande ökning av statsskulden. Tillsammans med den höjda räntenivån
medförde detta att statsskuldräntorna ökade med 15 miljarder kr. mellan
budgetåren 1978/79 och 1980/81.

Budgetåren
1979/80 och 1980/81 skedde en klar uppbromsning i tillväxten av utgifterna
exkl. statsskuldränlor. Under år 1980 inledde regeringen ett omfattande
besparingsarbete. På grundval av förslag från regeringen fattade riksdagen
under hösten 1980 beslut om besparingar på 6,4 miljarder kr. huvudsakligen
avseende budgetåret 1981/82. Till följd av della minskade statsutgifterna
exkl. statsskuldräntor något 1981/82. Denna politik har inför nästa budgetår
fullföljts med än slörre kraft. Genom den stramare utgiftspolitiken under
senare år har budgetunderskottet exkl. statsskuldränlor i reala termer legat
kvar kring ca 26 miljarder kr. Som andel av BNP sjunker underskottet 1982/83
och uppgår till 5,7%.

Prop, 1981/82:150
Reviderat budgetförslag 6

Att
budgetunderskottet totalt sett ändå fortsatt alt öka beror på statsskuldräntornas
tiUväxt. Dessa hänger samman dels med alt statsskulden ökar för varje år
budgeten uppvisar underskott, dels med den allmänna uppgången i räntenivån.

I en analys av
budgetunderskottets samhällsekonomiska effekter blir därmed frågan om
räntebetalningarnas karaktär av belydelse. Jag har i 1981 års finansplan
utförligt behandlat denna fråga. Jag konstaterade då att det finns anledning
atl särskilt beakta ränteposten i en ekonomisk analys av budgetunderskottet.
VUken vikt ränteposterna bör tiUmätas beror på vilka ekonomisk-poUtiska
effekter som studeras. Från kreditpolitisk synpunkt är det inte motiverat att
betrakta räntebetalningarna på annat sätt än övriga utgifter. De skärper de
kredilpolitiska och penningpoUtiska problemen på samma sätt som övriga utgiftsökningar
som inle finansieras med skattehöjningar. Eftersom likviditetsökningen i
ekonomin måste begränsas tvingar de växande underskotten fram en kreditpolitisk
åtstramning. Å andra sidan är den finanspolitiska effekten av ökade
statsskuldräntor relativt begränsad jämfört med flertalet andra utgifter.
Denna fråga behandlas närmare i den reviderade nationalbudgeten. Sammanlaget
kan ökade rän-teutgtfler leda lill en situation med både kreditpolitisk och
finanspolifisk åtstramning samtidigt som budgetunderskotten växer. Jag viU
därför understryka den slutsals jag drog i den senaste finansplanen, nämligen
atl budgetsiluationen är destabiliserande och utgör en riskfaktor när det
gäller våra möjligheter att nå balans genom god fillväxt vid låg inflation.

1.3
Det aktuella budgetläget

Statsinkomsterna

Statsinkomsternas
utveckling är beroende av inkomstutveckUngen i samhället. Min kalkyl utgår från
samma fömtsätlningar som jag redovisade i den reviderade finansplanen.
Lönesummans tUlväxt översteg för år 1981 den ökning som låg tUl grund för min
beräkning i budgetpropositionen med drygt en procentenhet. För år 1982 har viss
justering av lönesummans ökning skett jämfört med tidigare förutsättningar.
Härutöver har revidering skett av den allmänna ekonomiska ulvecklingsbilden
med konsekvenser för bl.a. den beräknade utveckUngen av privat konsumfion. Av
nu tillgängligt underlag att döma kan statsinkomsterna för budgetåret 1982/83
uppskattas till 180,7 miljarder kr , vilket innebär en uppräkning på ca 11,8
miljarder kr. jämfört med vad som beräknades i budgetproposifionen.

Regeringen
har i prop. 1981/82:197 lagt fram förslag om en inkpmstskat-terefprm. I
prppositionen föresläs i första hand en betydande marginalskattesänkning och
för höga inkomster en begränsning av underskottsavdragens skattemässiga värde
som går utöver den som följer av marginalskattesänkningen. För huvuddelen av
inkomsttagarna bUr marginalskatten högst 50%fr.o.m. årl985.

Prop.
1981/82:150 Reviderat budgetförslag 7

Omläggningen
föreslås bli genomförd under perioden 1983-1985. För budgetåret 1982/83 har
inkomstskatten tili följd av reformen kassamässigl beräknats minska med ca 0,8
miljard kr.

Skattereformen
föresläs för är 1983 bli finansierad genom en allmän löneavgift på två
procentenheter. Avgiflen föreslås hell följa de regler som gäller för
socialavgifter.

Inkomsterna
från lagstadgade socialavgifter beräknas öka med 5,2 miljarder kr. jämfört med
beräkningarna i budgetpropositionen. De föreslagna besparingarna inom
sjukförsäkringssystemet (prop. 1981/82:144) ger för budgetåret 1982/83 ca 1
miljard kr. i inkomstförstärkning, vilket ingår i dessa 5,2 miljarder kr.
Dämtöver har nivån på utgiftema för sjukpenningersättningar sänkts på grund av
atl utfallet för år 1981 blivit lägre än vad som tidigare beräknats. Vidare
innebär den föreslagna allmänna löneavgiften atl inkpmslerna budgetåret
1982/83 stiger med 2,6 miljarder kr. Resterande del av ökningen förklaras av
högre lönesummeutveckling i denna beräkning jämfört med kalkylerna i budgetpropositionen.

För
alt alkoholdryckernas prisutveckling skall följa den allmänna prisutvecklingen
föreslås i prop. 1981/82:202 att skatten på spritdrycker höjs den 1 maj 1982.
Vidare föreslås att en generell skattehöjning på alkoholdrycker genomförs den I
januari 1983. Slutligen föreslås atl skatten på kolsyrade läskedrycker och
lättöl sänks den 1 maj 1982.

Erfarenhelerna
från senare år indikerar en minskad konsumtion i samband med skattehöjningar
på alkoholhaltiga drycker. Det är dock svårt att bedöma hur kombinationen av
skattehöjning och volymnedgång påverkar skatteintäkterna. Några
inkomstförstärkningar under budgetåret 1982/83 till följd av ökade skattesatser
har av denna anledning inte lagts in i beräkningarna.

I
budgetpropositionen aviserades vissa förslag för att förstärka budgetens
inkomstsida nämligen en ändrad finansiering av det statliga
oljelag-ringsprogrammet, en skatt på oinspelade ljud- och videokassetiband, förkortade
kredittider när det gäller skaller på olja och bensin m. m. samt en översyn av
olika frågor som har samband med uppbörden av mervärdeskatt vid import.
Förslag i dessa frågor har nu lagts fram för riksdagen. Jag vill i detta
sammanhang kortfattat redogöra för de finansiella effekterna av förslagen.

Det
ändrade finansieringssället och utsträckningen i tiden av del statliga
oljelagringsprogrammet ger en engångsförslärkning av statsbudgeten under
budgetåret 1982/83 med ca I 140 milj. kr. Denna består av att behållningen på
oljdagringsfonden, ca 815 milj. kr., tillförs budgetens inkomst-.sida och av
inkomster från försäljning av varor, ca 325 milj. kr., som tidigare köpts genom
utnyttjande av en rörlig kredit. Dessulom tillkommer effekten av att
beredskapslagringsavgiften omformas till en skall. Denna förändring innebär alt
inkomsterna ökar med 1435 milj. kr. budgetåret 1982/83. Spm jag senare kommer
atl redovisa innebär dock omläggningen

Prop.
1981/82:150 Reviderat budgetförslag 8

samtidigt att anslagen på statsbudgeten för
oljelagringsprogrammet ökar i det närmaste lika mycket.

Inkomsterna lill följd av den föreslagna skatten på
oinspelade ljud- och videokassetiband kan beräknas till ca 115 milj. kr. för
budgetåret 1982/83.

Översynen av reglerna för uppbörd av mervärdeskatt vid
import saml förslagen om ändrad uppbörd av bensinskatt m. m. ger, utöver en
positiv ränieeffekt på drygt 400 milj. kr. per år, en engångsförslärkning av
budgeten för budgetåret 1982/83 om ca 4.2 miljarder kr.

Regeringen har föreslagit att 15 olika statliga fonder
skall upplösas och att de medel som frigörs överförs till statsbudgeten. Den
sammanlagda budgetförstärkningen av delta förslag beräknas till ca 955 milj.
kr.

Budgetförstärkningarna under budgetåret 1982/83 till följd
av de nu nämnda förslagen kan sålunda anges lill i storleksordningen 5,2 miljarder
kr.

Statsutgifterna

I budgetförslaget beräknades de totala stalsutgifterna för
budgetåret 1982/83 fill inemot 251,6 miljarder kr. Nu föreliggande beräkningar
slutar på ca 256,5 miljarder kr. Ökningen förklaras av flera faktorer. Som
senare denna dag kommer att redovisas av chefen för
arbetsmarknadsdeparle-menlel ökar stalsutgifterna för arbelsmarknadspolitiska
åtgärder av syssel-sättningsskäl med ca 1,4 miljard kr under budgetåret 1982/83
jämfört med budgetpropositionen. Från den 1 juli 1982 filiförs beredskapslagringsavgiften
statsbudgeten. Därmed ökar även belastningen på statsbudgeten eftersom
utgifterna för oljelagringsprogrammet i samband med detta finansieras över
anslag. Ny information vad beträffar utbetalningstakten och periodi-ceringen av
utgifter för framför allt räntesubventioner har inneburit att utgifterna för
räntebidrag justerats upp med ca 1,1 miljard kr. jämfört med beräkningarna i
budgetpropositionen. Uppjusteringen beror främst på ändrade regler för
utbetalning av räntebidrag till flerbostadshusprojekt för liden mellan
färdigställande och utbetalning av lån. Sådana bidrag utgår för projekt med
preliminärt beslut om bostadslån efter den 18 september 1978. Fr. o. m. år 1981
får även gruppbyggda småhus vissa räntebidrag för tiden mellan färdigställande
och lånels utbetalning. I samband med avisering-arna i december 1981 framkom
atl liden mellan färdigställande och utbetalning har blivit längre än vad som
tidigare förutsågs. Därigenom ökar utgifterna för räntebidrag. Reglerna
beräknas få full anslagseffekl under budgetåret 1982/83. Enligt vad jag har
erfarit kommer bostadsstyrelsen atl se över tillämpade beräknings- och
prognosrutiner i syfte atl fortsättningsvis redan i budgetpropositionen kunna
göra en säkrare bedömning av utfallet.

Stalsskuldränlorna beräknas vidare bli ca 0,6 miljard kr.
mindre än i budgetpropositionen. Denna effekt uppkommer framför alll genom all
en ny kalkyl gjorts vad beträffar den långsiktiga placeringen av statsskulden.

Prop. 1981/82:150
Reviderat budgetförslag 9

men
även som effekt av den tidigare omnämnda översynen av reglerna för uppbörd av
mervärdeskatt vid import samt förslagen om ändrad uppbörd av bensinskatt m. m.
Dessulom har jag reellt sett räknat upp utgifterna på posten för fillkommande
utgiftsbehov, netto på grund av ökade arbetsmarknads- och induslripolitiska
insatser. Jag avser alt i del följande, vid min anmälan av avsnittet SärskUda
frågor, återkomma med en mer detaljerad redogörelse av de allmänna faktorer
som ligger bakom den uppräkning av statsutgifterna för budgetåret 1982/83 som
har skett jämfört med budgetförslaget.

Jag
övergår nu till att följa upp del besparingsprogram som redovisades i årets
bugetproposition. Helårseffeklen av besparingsprogrammet angavs till 13,4
miljarder kr., inberäknat de besparingsåtgärder som riksdagen beslutade om
under hösten 1981. Besparingseffekten för budgetåret 1982/ 83 beräknades till
9,7 miljarder kr. Genom omprioriteringar och besparingar utöver sparmålet
skapades ett begränsat utrymme för ökade insatser inom elt fåtal särskilt
angelägna områden. Kostnaderna för de nämnda insatserna angavs i
budgetpropositionen undersliga 900 milj. kr. Räknat som helårseffekt översteg
sålunda de i budgetpropositionen redovisade nettobesparingarna 12 miljarder kr.

En
betydande del av besparingsprogrammet - ca 4,1 miljarder kr. räknat som
helårseffekt och ca 2,2 miljarder kr. räknat som budgeteffekt för budgetåret
1982/83 - bestod av förslag som regeringen avsåg all lägga fram för riksdagen
senare under riksmötet. Förslagen har nu lagts fram. Vid den slufliga
beredningen av förslagen har vissa avvikelser uppkommit jämfört med vad som
aviserades i budgetpropositionen. Vidare har inriktningen och omfattningen av
de förslag som regeringen redovisade i budgetpropositionen för att begränsa
kommunernas finansiella utrymme förändrats under den fprtsätta beredningen
inpm riksdagen. Jag kpmmer i den fortsatta redovisningen alt begränsa mig lill
de större besparingarna och de mer betydande avvikelserna.

I
budgetpropositionen föreslogs beträffande den kommunala ekonomin vissa
generellt verkande åtgärder för atl begränsa kommunernas finansiella utrymme.
Förstärkningen av statsbudgeten lill följd av åtgärderna beräknades uppgå till
ca 3000 milj. kr. i helårseffekt och lill ca 1,5 miljarder kr. för budgetåret
1982/83. Efter ytterligare beredning av förslagen sedan propositionen lagts
fram kan förstärkningen av statsbudgeten nu beräknas fill ca 3,5 miljarder kr.
räknat på helår och lill ca 1,7 miljarder kr. för budgetåret 1982/83, dvs. en
ökning med 500 milj. kr. resp. 250 milj. kr.

Inom
totalförsvarsområdet angavs den ekonomiska inriktning som gällde för arbelet
med lotalförsvarsproposilionen. Denna inriktning innebar besparingar om ca 150
milj. kr. i helårseffekt och ca 300 milj. kr. för budgetåret 1982/83. De
förslag som slufligt lagls fram i tolalförsvarspropo-sitionen (prop.
1981/82:102) uppfyller väl denna inriktning. De förstärkningar som föreslås
för de civila totalförsvarsgrenarna möjliggörs genom ti Riksdagen 1981/82. 1 samt. Nr
150. Bilaga 2

Prop. 1981/82:150
Reviderat budgetförslag 10

omprioriteringar
inom totalförsvaret. Besparingarna skall uppnås inom det militära försvaret
genom rationaliseringar och minskning av fredsorganisationen. En i huvudsak
oförändrad nivå upprätthåUs för krigsorganisationen.

Inom
socialdepartementets område aviserades inom sjukförsäkringen nellobesparingar
uppgående lill inemot 1 800 milj. kr. räknat som helårseffekt och lill ca 950
milj. kr. i effekt för budgetåret 1982/83. Besparingarna omfattade områdena
sjukpenningförsäkring, tandvårdsförsäkring, sjukpenningavdrag vid sjukhusvård,
bidrag lill företags hälsovård samt höjda patientavgifter hos privatprakfiker.
För sjukpenningförsäkringen beräknades nettobesparingen uppgå till ca 1,4
miljarder kr. per helår och till 650 milj. kr. för budgetåret 1982/83. Denna
besparing beräknas nu för helår och för budgetåret 1982/83 bli ca 100 milj. kr.
resp. 50 milj. kr. mindre än vad som angavs i budgetproposifionem. Besparingen
avseende företagshälsovården angavs i budgetpropositionen till 150 milj. kr.
räknat på helår och lill 75 milj. kr. för budgetåret 1982/83. Möjligheterna att
minska bidragen fill företagshälsovården kommer all undersökas ytterligare. De
i budgetpropositionen redovisade besparingsbeloppen bör därför räknas ned med
250 milj. kr. räknat på helår och med 125 milj. kr. räknat för budgetåret
1982/83.

Inom
handelsdepartementets område aviserades i budgetpropositionen förslag om ändrad
finansiering och utsträckning i tiden av det statliga oljelagringsprogrammet.
Besparingseffekten för budgetåret 1982/83 liksom helårseffekten uppskattades i
budgetpropositionen vara i storleksordningen 400 milj. kr. I 1982 års
tptalförsvarsprpppsilipn har föreslagits all oljelagringsprogrammet sträcks ut
i tiden och atl oljdagringsfonden upphör fr. o. m. den I juli 1982.
Beredskapsavgiften ersätts då med en energiskatt medan kostnaderna för
lagringsprogrammet belastar statsbudgeten. Beräkningen i samband med
framläggandet av propositionen visar nu en minskad budgetbelastning under
budgetåret 1982/83 och per helår av storleksordningen 700 milj. kr., dvs. ;!00
milj. kr. mer än vad som aviserades i budgetpropositionen. Avskaffandet av
oljdagringsfonden ger, som tidigare har nämnts, därutöver engångsvis vissa
inkomstförstärkningar på budgetens inkomstsida.

Inom
arbetsbetsmarknadsdepartementets område aviserades besparingar inom
arbetslöshetsförsäkringers område. Besparingen angavs tiU ca 520 milj. kr.,
varav knappt 290 milj. kr. var hänförliga till socialförsäkringssektorn.
Besparingen kan nu beräknas till samma belopp som aviserades i
budgetpropositionen.

Inom
bostadsdepartementets område föreslogs i budgetpropositionen åtgärder för all
begränsa storleken på nybyggda småhus med statliga lån. Besparingseffekten av
detta förslag beräknades tiU ca 70 milj. kr. räknat på helår. Vidare aviserades
förslag om ändrad inriktning av bostadssubventionerna. Besparingseffekterna
räknat på helår angavs lill 1,2 miljarder kr.

Prop. 1981/82:150
Reviderat budgetförslag 11

inkl.
den nyssnämnda besparingen på 70 milj. kr. Det angavs att besparingen kunde
komma att beröra såväl budgetens utgiftssida som dess inkomstsida.
Nettoeffekten av de nu framlagda förslagen angående förändrad inriktning av
bostadssubventionerna blir en förstärkning av statsbudgeten med 1,2 miljarder
kr. för budgetåret 1983/84 och med ytterligare 655 milj. kr. budgetåret 1984/85
samt 570 milj. kr. budgetåret 1985/86. Jämfört med vad spm tidigare har
aviserats ökar budgeteffekten för del första helåret med 80 milj. kr. Av hela
budgetförstärkningen faller knappl 500 milj. kr. på budgetens inkomstsida
budgetåret 1982/83, medan för de två följande budgetåren tiUkommer ytterligare
ca 250 milj. kr. per år.

Den ändrade inriktningen
av besparingsförslagen rörande den kommunala ekonomin ger, som jag fidigare
har nämnt, en budgetförstärkning utöver de som föreslogs i budgetpropositionen
på 500 milj. kr. som helårseffekt och med 250 milj. kr. räknat för budgetåret
1982/83. De övriga redovisade besparingsåtgärderna ger en samlad besparing på
knappt 4,3 miljarder kr. räknat på helår. För budgetåret 1982/83 uppgår
besparingen till drygt 2,4 miljarder kr. Besparingarna överstiger sålunda med i
storleksordningen 200 milj. kr. de belopp som aviserats i budgetproppsilionen
såväl räknat på helår som för budgetåret 1982/83. I detta sammanhang bör också
uppmärksammas den positiva ränteeffekt för statsverket på drygt 400 milj. kr.
räknat i helårseffekt som följer av förslaget om ändrad uppbörd av bensinskatt
m. m.

De
samlade besparingarna uppskattades i budgetpropositionen lill ca 13,4 miljarder
kr. för helår och lill ca 9,7 miljarder kr. för budgetåret 1982/83. Dessa
belopp bör nu räknas upp med ca 1,1 miljard kr. resp. 0,5 miljard kr. Av min
redovisning framgår sålunda all det uppsatta sparmålet har uppfyUls.

Som
jag inledningsvis omnämnt angavs i årets budgetproposition att ett begränsat
utrymme skapats för ökade insatser inom ett fåtal särskUt angelägna områden.
Kostnaderna för de nämnda insatserna inkl. kommande särpropositioner angavs
komma att understiga 900 milj. kr. Denna bedömning äger alltfort giltighet. De
kostnader som inte fanns redovisade under anslag i budgetpropositionen hade
beaktats vid beräkningen av posten fillkommande utgiftsbehov, netto.

Saidoutvecklingen

De
förändringar av statsbudgeten för vilka jag nyss har redogjort sammanfattas i
tabell I. Budgetunderskottet beräknas för innevarande budgetår till ca 76,2
miljarder kr.

I
budgetpropositionen beräknades budgetunderskottet för budgetåret 1982/83 tiU ca
82,6 miljarder kr. Jämfört med denna beräkning har underskottet i
statsbudgeten enligt de reviderade beräkningarna nu minskal och beräknas uppgå
tiU ca 75,7 miljarder kr. Av förbättringen på drygt 6,9 miljarder kr. svarar
vissa engångsförstärkningar i denna beräkning för 5,2

Prop. 1981/82:150
Reviderat budgetförslag

miljarder
kr. Det bör dock påpekas alt även åtgärder av engångskaraktär reducerar
framtida utgifter i form av minskade statsskuldräntor. Även om
engångsförstärkningarna exkluderas visar budgetunderskottet mellan budgetpropositionen
och nuvarande beräkning en minskning med drygt 1,5 miljard kr. För all
utvecklingen mot en förbättring av budgetsaldot skall kunna vidmakthållas måste
även fortsättningsvis den strama budgetpolitiken fullföljas.

Tabell
I. Statsbudgeten budgetåren l<l81/82-1982/83

(Miljarder
kr.)

1981/82

1982/83

Budgetprop. 1981

Ny beräkning

Budgetprop. 1982

Ny beräkning

Inkomster Utgifter

Saldo

158,1

225,7

-67,6

161,5

237,7

-76,2

169,0 251,6

-82,6

180,7 256,4

-75,7

1.4
1982 års långtidsbudget

Jag
övergår nu till alt redogöra för resultaten i 1982 års långtidsbudget (bU.
2.1).

Långtidsbudgetens
syfte är att kartlägga konsekvenserna för budgetul-vecklingen på längre sikt av
redan fattade beslul och gjorda åtaganden. I långtidsbudgeten görs alltså inle
några försök alt förutse vilka beslut som statsmakterna kommer atl fatta under
perioden. En sådan kartläggning kan sedan utgöra underlag för en analys av de
statsfinansiella förutsättningarna under de närmaste åren. Långfidsbudgelen
omfattar, fömtom beräkningar av statsbudgetens inkomster och utgifter,
beräkningar rörande socialförsäkringssektorn samt en redovisning av vissa
andra verksamheter som direkt eller indirekt styrs av statliga beslut.
Härutöver behandlas i årets långtidsbudget resultaten av vissa ytterligare
analyser, vilka jag strax avser att återkomma fill.

Vad
gäller statsinkomsterna grundas beräkningarna på oförändrade skatteregler och
avgiftssatser i den mån inte förändringar beslutals eller fömlskickats. Bl.a.
har hänsyn lagils lill den av regeringen föreslagna skatteomläggningen fr.o.m.
den 1 januari 1983. Beräkningarna utgår beträffande åren 1982 och 1983 från
samma antaganden rörande priser, löner och tillväxt i samhället som presenteras
i den reviderade finansplanen. För perioden därefter ansluter sig
förutsättningarna för beräkningarna till de antaganden som ligger till gmnd för
alternalivet I i avstämningen av 1980 års långtidsutredning. Långtidsbudgetens
kalkyler är mycket känsliga för förändringar i gjorda antaganden. Jag kommer i
det följande att kommentera de resultat som uppkommer vid skilda antaganden i
centrala variabler.

Prop. 1981/82:150
Reviderat budgetförslag

s. 14 Kontrollera mot PDF

Statsinkomsternas
åriiga procentuella tiUväxt under den framföriiggande perioden skulle enligt
långtidsbudgetkalkylen komma att uppgå lill 6,6% i löpande priser. Denna
ökningslakt beror på bl. a. lönesummans och den privata konsumtionens
utveckUng. Vidare har vissa avgifter och skatter införts fr. o. m. budgetåret
1982/83.

I
löpande priser beräknas den årliga genomsnittliga ökningen av statsut-giflema,
exkl. statsskuldräntorna, under långtidsbudgelperioden att uppgå till 4,4%.
Denna relativt låga utvecklingstakt får ses mot bakgmnd av
långtidsbudgetmetodiken, för vilken jag nyss redogjorde. Som jag senare
återkommer till kommer vidare effekterna av vidtagna besparingar också att slå
igenom under perioden.

Stalsskuldränlorna
växer myckel snabbt under perioden och uppgår för slulåret fill ett belopp som
molsvarar drygt två tredjedelar av budgetunderskottet. Sammantaget beräknas de
totala statsutgifterna i löpande priser komma att öka med 6,4% under
långtidsbudgetperioden. StalsutgU"-terna, exkl. stalsskuldränlorna, ökade
i fasta priser med inemot 4% per år under perioden 1976/77-1980/81.
Långtidsbudgetkalkylen resulterar i en minskning med 0,4% årligen.

För
alt belysa hur de statliga utgifterna direkt och indirekt ställer anspråk på
reala resurser är det av intresse att analysera utgifterna i realeko-nomiska
termer, dvs. fördelade på konsumfion, investeringar, transfereringar och
finansieUa transaktioner. I tabell 2 redovisas statsutgifternas utveckling i
fasta och löpande priser fördelade pä realekonomiska katego-

Tabell 2. Statsutgifternas utveckling fördelade på realekonomiska
kategorier

(Milj. kr.)

1982/83

Genomsnittlig procentuell förändring 1982/83-1986/87

Avrundat nominellt belopp

Andel av
totala statsutgifterna

Fasta priser

Löpande priser

Statliga konsumtionsutgifter Statliga in
vesteringsutgifter

51500 11400

20,0 4,5

- 0,1

- 1,4

-1- 6,3

+ 4,5

Summa statliga konsumtions-och
investeringsutgifter

62900

24,5

-0,3

-t- 5,6

Summa
transfereringar

varav

till
hushål!

till
kommunsektorn

Statsskuldräntor

178500

68500 47 300 38800

69,7

26,7 18,5 15,1

-1- 1,8

- 0,5

- 0,7

-H0,1

+ 6,5

+ 2,9 + 5,6 + 16,2

Summa
fmansiella transaktioner

15000

5,8

+ 2,9

-1- 6,9

Summa
statsutgifter

256400

100,0

+ 1,4

+ 6,4

Prop. 1981/82:150
Reviderat budgetförslag 14

Statens
utgifter för konsumtion och investeringar, dvs. statens direkta efterfrågan på
varor och tjänster, uppgår för budgetåel 1982/83 till 62,9 miljarder kr. och
utgör därmed ca 25 % av statsbudgetens utgifter. Enligt långtidsbudgeten skulle
dessa utgifter i fasta priser minska med 0,3 % per år. I löpande priser ökar
utgifterna för statlig konsumtion och statliga investeringar med 5,6 % per år.
Den låga ökningstakten i långtidsbudgetberäkningen jämfört med det historiska
ulfaUet är i slor ulslräckning en följd av långtidsbudgetens beräkningsteknik.
Tillämpningen av denna beräkningsteknik, som innebär att hänsyn endast tas
till fattade beslut och gjorda åtaganden, innebär bl.a. ar.l
investeringsutgifterna i långtidsbudgeten minskar allteftersom beslutade:
investeringar upparbetas. När det gäller den statliga konsumtionen utgår
beräkningen i princip från förutsättningen om oförändrad ambitionsnivå. För
myndighetsanslag och liknande anslag har i samband med den löpande
prisberäkningen fillämpats det s. k. huvudalternativet, vilket innebär all
anslagen efter pris- och löneomräkning normall minskas med 2 % per år rned
hänsyn lill förväntad produktivitetsökning.

Transfereringar
och finansiella transaktioner, dvs. överföringar fill andra sektorer av
ekonomin, innebär inle ett omedelbart ianspråktagande av resurser. Indirekt ger
de dock upphov lill en efterfrågan av reala resurser genom effekterna på bl. a.
mottagarnas disponibla inkomster. Transfereringar och finansiella
transaktioner beräknas för budgetåret 1982/83 uppgå fill 193,5 miljarder kr.
och utgör därmed ca 75 % av budgetens utgifter. Liksom i tidigare
långtidsbudgetkalkyler uppvisar transfereringarna en betydligt snabbare
ökningslakt än konsumtions- och investeringsutgtf-terna. Transfereringarna
beräknas, således atl öka med 1,8 % i fasta priser och med 6,5 % i löpande
priser.

Även
beträffande lransferering.arna har långtidsbudgettekniken hittills inneburit en
undervärdering av den sedermera faktiskt realiserade utveck-Ungstakten. Pris-
och löneomräkningar görs således endast på de anslag som genom indexbindningar
eller regelsystem blir föremål för automafiska justeringar, exempelvis
folkpensionerna och räntebidragen på bostadsområdet. Beträffande l.ex.
barnbidragen finns inga sådana kopplingar och någon uppräkning härav med hänsyn
lill prisutvecklingen har därför inte skett. Trots att beräkningarna också för
transfereringarna är snävt gjorda, framstår det klart alt del är
transfereringarna som svarar för merparten av utgiftstillväxten i
långtidsbudgeten. Transfereringsulgifiernas utveckling under långtidsbudgetperioden
påverkas i hög grad av de antaganden som görs, främst vad avser pris- och
löneutvecklingen.

Den
snabbast växande utgiftsposten under långtidsbudgetperioden är
statsskuldräntorna. Enligl beräkningarna i årets långtidsbudget skulle den
genomsnittliga årliga ökningen i löpande priser uppgå till 16,2 %. För
budgetåret 1982/83 beräknas kostnaden för statsskulden komma att uppgå fill
38,8 miljarder kr. Med givna anlaganden fömtses motsvarande belopp

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:150
Reviderat budgetförslag 15

för
budgetåret 1986/87 komma att uppgå lill ca 70,7 miljarder kr., vilket motsvarar
74,1 % av budgetunderskottet delta år.

En
del av de statliga utgifterna — 15 miljarder kr. - utgörs av finansiella
transaktioner, dvs. lån till företag eller enskilda perspner. Som exempel kan
nämnas lån till bostadsbyggande, studielån och regionalpoliliska lån.
Sammantaget beräknas de finansiella transaktionerna under långtidsbudgelperioden
öka med 2,9 % per år i fasta priser och med 6,9 % i löpande priser. Denna del
av statsbudgeten kan ses som en del av kreditmarknaden, eftersom staten i
denna verksamhet närmasi svarar för en kreditför-medlande funktion. Med delta
betraklelsesätt kan de finansiella transaktionerna, vad avser
ålerbelalningspliktig del av lånen, avräknas vid beräkningen av budgetsaldot,
dvs. underskottet reduceras med beloppet för finansiella transaktioner netto.
Det sålunda framräknade beloppet definieras som statens finansiella sparande.
Vid en ananlys av sparandeutvecklingen i samhället är det, som jag tidigare
nämnt, ofta delta begrepp som används för redovisning av statens del. Del bör
dock påpekas alt en stor del av denna kreditgivning sker på särskilt gynnsamma
villkor och att krediterna i vissa fall kan omvandlas lill bidrag.

Underskottet
i statsbudgeten beräknas uppgå till 76,2 miljarder kr. budgetåret 1981/82. För
budgetåret 1982/83 beräknas underskottet komma att uppgå lill 75,7 miljarder
kr. Före statsskuldränlor beräknas motsvarande underskott lill 36,9 miljarder
kr.

Under
långtidsbudgelperioden ökar budgetunderskottet med ca 19,7 miljarder kr.
Jämfört med Qolårets långtidsbudget är della en belydligt lägre ökningslakt.
Med givna anlaganden förutses en lägre tillväxttakt av statens utgifter och en
inkomstulveckling som innebär att inkomsterna som andel av BNP är stabil under
perioden. Det kan observeras alt denna utveckling skulle innebära att
underskottet som andel av BNP sjunker från 12,8 % då engångseffekterna på
statsbudgeten budgetåret 1982/83 frånräknats till ca 10,8 % budgetåret 1986/87.

Jämfört
med långtidsutredningens prognos enligt alternativ I ligger långtidsbudgetens
saldo för år 1985 ca 18 miljarder kr. högre. Skillnaden hänför sig
huvudsakligen lill de höjda punktskatter som lagts in i långtidsutredningens
kalkyl, vilket med hänsyn lill beräkningsmetodiken inte sker i
långtidsbudgeten.

Jag
vill dock ånyo understryka att beräkningarna av de framfida budgetunderskottens
storlek är förknippade med osäkerhet och grundade på vissa antaganden om den
samhällsekonomiska utvecklingen. Delta förhållande illustreras i följande
diagram över de fyra senaste långtidsbudgetarnas kalkylmässiga utfall. Som
framgår av diagrammet har budgetsaldot de närmast föregående
långtidsbudgetarnas slutar legat på samma nivå som startåret i nästkommande års
långtidsbudget. Vidare har avståndet mellan startår och slutar successivt
vidgats. Bägge dessa tendenser har nu brufits.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:150 Reviderat budgetförslag 16

Diagram 2

Saidoförändringar
i långtidsbudgeten iir 1979 till nuvarande beräkning för långtidsbudgeten år
1982

LB 79 79/80 i-- 1 83/84

LB 80 80/81 I----------- 1 84/85

LB81 81/821-------------------- 185/86

LB 82 82/83 I I
86/87

Utfall, prognos 79/80 80/81 82/83 81/82

T 1 TT-'

__l........................................................ I____ 1___ I___ I___ I_______

-40 -45 -50 -55 -60 -65 -70 -75 -80 -85 -90
-95 -100 Saldo Anm. För budgetåren 1981/82 och 1982/83 avses beräknat utfall.

En förändring av de grundläggande antagandena på vilka
långtidsbudget-kalkylerna vilar får följder, som kraftigt påverkar budgetsaldot
vid lång-tidsbudgelperipdens slut. Flertalet av de anlaganden som rör cenlrala
volymfaktorer bakom ulgiflslillväxten, som exempelvis befolkningsutvecklingen,
kan sägas vara relativt säkra. Antagandena om den ekonomiska utvecklingen är
däremot förenade med en betydande osäkerhet.

För att belysa känsligheten i beräkningarna kan del vara
av intresse alt någol närmare belysa och redovisa effekter av ändrade
anlanganden inom vissa betydelsefulla verksamhetsområden. En sådan redpvisning
lämnas i långtidsbudgeten. Ett antagande spm är av central betydelse är utvecklingen
av räntenivån. Om räntenivån under långtidsbudgetperioden skulle antas vara en
procentenhet högre än tidigare beräknat, skulle utgifterna för statsskuldräntan
bli ca 4 miljarder kr. högre budgetåret 1986/87.

Omfattningen av insatserna på de arbetsmarknads-,
industri- och bostadspolitiska områdena är av central betydelse för
beräkningsresultaten. Olika krav kan l.ex. komma atl ställas på ökade utgifter
för sysselsättningsskapande åtgärder och arbetsmarknadsutbildning m. m. Av
slor betydelse för förändringen av statsutgiflerna för arbetsmarknadspolitik
blir inle bara antalet personer som blir föremål för åtgärder utan också
fördelningen mellan utgifter för ovan nämnda åtgärder. Om man antar atl 40000
personer, motsvarande ca en procentenhets högra arbetslöshet, skulle sysselsättas
med sedvanliga arbetsmarknadspolitiska åtgärder skulle statsbudgetens utgifter
öka med ca 2 miljarder kr. 1982/83.

De tidigare presenterade beräkningarna har endasl tagit
hänsyn lill beslutade industripolitiska satsningar. Om man i stället antar alt
utgifterna Ugger kvar i nivå med de närmasi föregående åren blir utgifterna i
löpande priser inemot 10 miljarder kr. slörre vid långtidsbudgelperiodens
slutar.

Beräkningen av utvecklingen inom del bostadspolitiska
området påverkas av anlaganden kring bostadsbyggandets volym. Effekten på
statsbudgeten av en ökning av bostadsproduktionen av 10000 fler lägenheter per
år

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:150 Reviderat budgetförslag 17

i flerbostadshus kan i löpande priser beräknas lill drygt
3 miljarder kr. budgetåret 1986/87.

Långtidsbudgetmelodiken
innebär att endasl beslutade förändringar av skattesatser läggs in i
beräkningarna. Många av de indirekta skatterna som är utformade som
styckskaller har emellertid genom särskilda beslut höjts så att de
huvudsakligen följt prisutvecklingen. Det gäller l.ex. skatten på vin, sprit
pch tobak liksom på olja. Om de indirekta skatterna höjs i takt med den
allmänna prisutvecklingen skulle inkomsterna bli ca 8 miljarder kr. högre
1986/87 än vad som tidigare har beskrivits.

Det kan således konstateras all beräkningarna i hög grad
påverkas av förändringar i olika centrala variabler. Dessa är av olika karaktär
och påverkar statsinkomster och statsutgifter på olika sätt. Statens inkomster
är starkt beroende av den reala tillväxten i ekpnpmin. Budgetens utgifter
därempt styrs i hög grad av faktorer av annan art såsom befolkningsförändringar
och olika former av automatik. Långtidsbudgeten är som nämnls varken en prognos
eller en plan för den framlida utvecklingen. Däremot visar den på vissa
grundläggande tendenser i budgelulvecklingen. Alltför stor uppmärksamhet bör
därför inte fästas vid budgetsaidols absoluta nivå för olika år under
långtidsbudgelperioden.

De resultat som 1982 års långtidsbudget visar befäster dock
enligt min mening alt den strukturella obalans som finns i statsbudgeten
består. Dock vill jag framhålla att de målmedvetna insatser som har vidtagits
för all bromsa upp den statliga utgiftsutvecklingen har inneburil all del
statliga budgetunderskottets ökningstakt i långtidsbudgetkalkylen minskar.
Exkluderas stalsskuldränlorna blir denna tendens än mer påtaglig.

Även om tendenser kan skönjas lill en ulveckling mot
sundare statliga finanser, så kvarstår enligt min mening behovet av fortsatta
målmedvetna besparingsansträngningar som bl. a. måste syfta till att bryta upp
de starka automatiska bindningar som finns på utgiftssidan.

1.5 Erfarenheter av de senaste årens besparingsarbete, m.
m.

Jag har tidigare vid flera tillfällen behandlat de slarka
automatikbindningar som finns i statsutgifternas ulveckling.
Automatikbindningar finns såväl avseende faktorer som mera direkl påverkar
vissa verksamhetsområden, l.ex. befolkningens ålderssammansättning, som i
fråga om mera allmänekonomiska variabler, t. ex. löne- och prisutvecklingen. Om
inle regelsystemen på olika utgiftsområden löpande omprövas blir del i hög grad
faktorer utanför statsmakternas direkta kontroll som styr utgifternas
utveckling. I Qolårets långtidsbudget konstaterades all inemot 85% av statsbudgetens
utgifter ökar mer eller mindre automatiskt vid oförändrade regelsystem och
principer. Molsvarande undersökning har upprepats i årets långtidsbudget. I
fråga om den totala omfattningen av existerande t2 Riksdagen 1981182. 1 saml.
Nr 150. Bilaga 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:150
Reviderat budgetförslag 18

automatikbindningar
ger årets undersökning elt likartat resultat. Vissa nya tendenser framträder
dock och jag skall strax återkomma lill dessa. Dessförinnan vill jag dock, som
aviserades i årets budgetproposition, uppehålla mig något vid en redovisning av
effekterna av vidtagna besparingar i elt längre perspektiv. För en utförligare
beskrivning av bl. a. anlaganden och beräkningar som legat tUl grund för
kalkylerna hänvisar jag lill årets långtidsbudget.

1.5.1
Statsfinansiella effekter av vidtagna besparingar

Beräkningarna
i långfidsbudgelen av de mer långsiktiga besparingseffekterna utgår från ett
rent kassamässigt slatsfinansiellt perspektiv. Endast de direkta effekterna
kvantifieras. Della innebär en väsentlig begränsning i beräkningarna eftersom
de statsfinansiella besparingarna kan återverka på olika sätt på
samhällsekonomin, vilket i sin tur kan ge indirekta effekter på
statsfinanserna. Kalkylerna har gjorts utifrån samma fömlsättningar som gäller
i övrigl i beräkningarna i långtidsbudgeten. Del bör nämnas all della i sig är
någol oegentligt eftersom den samhällsekonomiska bilden skulle lett sig
annorlunda om inte besparingsåtgärderna genomförts. Syftet är således inle atl
ge någon fullständig bild av budgetunderskottets storiek om inga
besparingsåtgärder vidtas. Storleken av de direkta statsfinansiella
besparingseffekterna är dock enligl min mening viktiga som elt mått på de
insatser som gjorts för att komma ål de strukturella obalanserna i statsfinanserna.

Kalkylerna
i långtidsbudgeten ulgår från de samlade sparpakel som regeringen lagt fram
från hösten 1980 lill dagsläget (prop. 1980/81:20, 1980/ 81:116, 1980/81:118,
1981/82:30 och prop. 1981/82:100 inkl. åtföljande särproposilionsfrågor).
Redovisningen omfattar de besparingar inom so-cialförsäkringsseklom och på
statsbudgeten som redovisats i nämnda propositioner. Däremot exkluderas vissa
förändringar i skattesatser, t. ex. för punktskatter och mervärdeskall, som
föreslagils i nämnda propositioner. Besparingseffekterna har beräknats i
enlighet med de principer som jag redogjorde för i årets budgetproposition. Som
jag framhöll i samband med min redpvisning av den saidoutveckling som beräknats
i långtidsbudgeten är kalkylerna därmed beroende av de underliggande
antagandena.

Antalet
besparingsåtgärder som ingår i de propositioner som undersökningen omfattar
uppgår lill drygt 200. Elt begränsat antal besparingsåtgärder svarar för
huvudparten av besparingsbeloppet. De tjugo beloppsmässigt största besparingarna
svarar sålunda för 80% av del sammanlagda värdet av besparingarna. Detta är
delvis ett resultat av en medveten prioritering, delvis en avspegling av
statsbudgetens struktur i vilken elt fåtal anslag svarar för den överviigande
delen av statsutgifterna. Exempelvis svarar de trettio största anslagen på
statsbudgeten (drygt 3,5% av totala antalet anslag) för inemot 70% av
omslutningen exkl. statsskuldräntor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:150 Reviderat budgetförslag 19

Tabell 3. Statsflnansiella besparingar under budgetåren
1980/81-1986/87

(Miljarder
kr.)

1980/81 1981/82 1982/83 1983/84 1984,'85
1985/86 1986/87

Löpande priser 0,9 7,4 18,5 22.8 27,5
30,8 33,4

Fasta priser 1,0 7,8 18,5 21,6 24,7 26,3 27,0

(1982/83 års nivå)

Anm. De i tabellen redovisade beloppen inkluderar
besparingar såväl på statsbudgeten som inom socialförsäkringssektorn.
Fastprisberäkningen är baserad på en deflatering av beräkningen i löpande
priser.

De direkta effekterna av besparingsåtgärderna beräknas i
löpande priser öka från inemot 19 miljarder kr. budgetåret 1982/83 till drygt
33 miljarder kr. budgetåret 1986/87. Av bl.a. lekniska skäl redpvisas vissa
besparingar spm ökade inkpmster. Begränsningarna i det kommunala
skatteunderlaget och begränsningama i avdraget för arbetsresor svarar för
merparten av detta belopp. Viss del av besparingarna faller inte på
statsbudgeten. Detta gäller de besparingar som berör ATP, delpension och delar
av arbetslöshetsförsäkringen. Sammantaget svarar dessa för drygt 3 miljarder
kr. av besparingarna. I fasta priser ökar besparingarna under långtidsbudgetperioden
från inemot 19 lill 27 miljarder kr.

Beräkningarna av besparingarnas tillväxt är, som jag redan
framhållit, beroende av vissa i långtidsbudgeten givna antaganden. Främst
gäller delta räntenivån och basbeloppets utveckling i förhållande lill
konsumentprisindex (KPI). Basbeloppsindex har i kalkylerna fömtsätts öka i
genomsnitt knappt en procentenhet långsammare än KPI per år. Vidare har vissa
besparingsåtgärder inte tagits med i redovisningen, bl.a. utsträckning i tiden
av oljelagringsprogrammet. Sammanlaget lorde beräkningen i långtidsbudgeten,
enligt min mening, snarare under- än överskatta storleken på besparingarna.

De senaste årens besparingsarbele medför, som framgår av
tabell 3, nivåmässigt mer betydande besparingseffekter först fr. o. m.
budgetåret 1982/83. Den nivämässiga besparing som uppnås budgetåret 1982/83
ökar även i fasta priser under långtidsbudgetperioden. Bidragande fill denna
ökning i fasta priser är främst övergången till ett nytt basbeloppsindex saml
besparingarna inom del bostadspolitiska området. Det faktum atl
besparingspoliliken nu börjar ge avsedd effekt vad gäller ansträngningarna att
begränsa statsutgifternas tillväxttakt är ett glädjande inslag i den budgetpolitiska
bilden. Likväl är de redan föreslagna och beslutade besparingarna inle
tilllräckliga för att de av statsmakterna uppsatta riktlinjerna för
budgetpolitiken skall kunna uppnås.

Del kan i detta sammanhang finnas skäl all påminna om den
saldoul-veckling som enligl långtidsbudgeten följer av redan fattade beslut och
gjorda åtaganden. Mellan budgetåren 1981/82 och 1986/87 förutses budgetunderskottet
i löpande priser öka med 20 miljarder kr. trols att besparing-

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:150 Reviderat budgetförslag 20

arna för motsvarande period ökar med drygt 25 miljarder
kr. Tillväxten av besparingarna kan därför på intei, sätt ses som alt utrymme
skulle finnas för nya utgiftsåtaganden. Tvärtom måste ytterligare besparingar
genomföras för att de av statsmakterna uppsatta målen för budgetpolitiken och
samhällsekonomin skall kunna uppfyllas.

I långtidsbudgeten har även studerats besparingarnas
inriktning med avseende på realekonomiska kategorier. Därvid har de besparingar
som uppkommer på budgetens inkomstsida hänförts till realekonomiska grupper på
motsvarande sätt som normall görs för statsutgifter.

Tabell 4. Direkta statsnnansiella effekiier av vidtagna
besparingsåtgärder fördelat på realkategorier budgetåret 1986/87 i fasta priser
(i 1982/83 års prisläge)

Miljarder kr.

Statlig konsumtion 0.7

Statliga investeringar 0,1

Transfereringar till hushåll 14,4

kommuner 10,9

företag 0,9

Summa besparingar 27,0

Tonvikten på besparingarna ligger på transfereringarna.
Begränsningar av statlig konsumtion och investering svarar sammanlagt för
knappl I miljard kr. av de totala besparingarna. Del bör dock observeras all
redovisningen i långtidsbudgeten inte innefattar de begränsningar av den statliga
konsumtionen som uppstår till följd av den under senare år tillämpade metoden
all efter pris- och löneomräkning reducera myndighetsanslagen med 2%, vilket
kan anses motsvara en rimlig produktiviielsökning hos myndighelerna.

Transfereringar till hushåll svarar, i fasta priser, för
drygt 14 miljarder kr. av de totala besparingarna. Av beloppet beror ca 4,5
miljarder kr. på förändrade principer för beräkning av basbeloppet. Drygt 3
miljarder kr. avser besparingar på bostadspolitikens område. Begränsningarna av
reseavdragen, livsmedelssubventionerna samt förändringarna inom sjukförsäkringssystemet
är andra åtgärder som ger betydande beloppsmässiga besparingar. Det bör
observeras alt redovisningen av transfereringarna är hell inriktad på de
kassamässiga effekterna för staten.

Överföringarna till kommunerna har beräknats under
förutsättning alt det regelsystem som föreslagits för år 1983 ligger fast även
för resterande delen av långtidsbudgelperioden. Med denna förulsätlning kommer
transfereringarna lill kommunsektorn atl begränsas i fasta priser med inemot
11 miljarder kr. De största effekterna erhålls genom begränsningar i del
kommunala skalteunderiagel. Därutöver har stödet lill kommunerna inom
utbildningsområdet begränsats i fasta priser med ca 1,1 miljard kr.

Begränsningarna av transfereringarna tUl företagssektorn
uppgår lill ca I miljard kr. i fasta priser.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:150 Reviderat budgetförslag 21

Som jag tidigare nämnt visar den analys som gjorts i
långtidsbudgeten atl omfattningen av automatiken är ungefär av samma omfattning
som vid molsvarande tidpunkt för elt år sedan. Della förhållande kan synas
förvånande med tanke på dels omfattningen av de besparingar som vidtagits,
dels att merparten av besparingarna gjorts inom den grupp av inkomster/
utgifter som vid ett oförändrat regelsystem förändras aulpmaliskt. Huvudförklaringen
är alt regeringens sparförslag snarare syftat lill all mildra effekterna av
autpmafiken än alt helt bryta eller upphäva den. För all åstadkpmma detta har
tillämpats i princip två olika metoder. Den ena har varit att göra förändringar
i basen för del automatikstyrda området. Den andra metoden har varit atl
modifiera indexkonstruktioner och indexbindningar. Den första metoden
kännetecknas av alt del redan på kort sikt uppstår en full helårseffekl av
besparingen. Även om automatiken i sig beslår kommer den att verka från en
lägre nivå varigenom en bättre anpassning kan ske lill resursutrymmet i
ekonomin. Den andra metoden syftar fill atl mera långsiktigt anpassa
utvecklingen till skiftande samhällsekonomiska fömtsätlningar. Della innebär
all Ivärdel av de besparingar som kan uppkomma jämfört med oförändrade
indexkonstmktioner delvis blir en funktion av den allmänna ekonomiska
utvecklingen.

De besparingar som åstadkommits genom förändring i baserna
för del automatikstyrda området svarar för de värdemässigt största besparingarna.
Förändringar i indexkonstmktioner har dock varit ell väsentligt inslag i den
förda politiken. Sålunda har modifieringar gjorts av principerna för del index
som styr basbeloppet, biståndsramens och försvarsramens omräkning samt
upptrappningsreglerna för den statligt garanterade räntan för bostadslån.
Syftet med modifieringarna har i vissa fall inle betingats av
besparingssträvanden. Detta gäller det nya försvarsprisindexet. Om ATP-systemet
inkluderas innebär åtgärderna att drygt 100 miljarder kr. av statsutgifterna
omfattats av förändrade indexkonstmktioner.

Sammanfattningsvis pekar enligl min mening den redovisning
jag givit av besparingsansträngningarna under de senaste åren mol all arbetet
varit framgångsrikt och alt vidtagna åtgärder nu börjar bära frukt. Samtidigt
krävs fortsatta åtgärder med denna inriktning om inte gjorda insatser helt
eller delvis skall omintetgöras.

1.5.2 Ulombudgetära utgifter

Långtidsbudgeten har under senare år successivt vidgats
lill att omfatta inte bara beskrivningar över statsbudgetens ulveckling, ulan
också över andra verksamheter som mer eller mindre styrs av statliga beslul. I
årets långtidsbudget görs en ytterligare ansats atl beskriva sådana kostnader
som uppkommer i samhället till följd av statliga beslut, men som inte kommer
till uttryck på statsbudgetens utgiftssida. Med hänsyn härtill benämns dessa
utgifter ulombudgetära (eng. off-budget expenditure). Jag finner denna
genomgång värdefull som underlag för fortsatta överväganden om
budgetpolitiken.

Prop. 1981/82:150
Reviderat budgetförslag

s. 23 Kontrollera mot PDF

Enligt
min mening finns skäl atl ägna ökad uppmärksamhet åt ulombudgetära utgifter.
Även om det många gånger är svårl att mäta omfattningen av dessa, så visar
redovisningen i långtidsbudgeten att de representerar betydande belopp.
Budgetpolitiken måste, som jag tidigare nämnt, inriktas på åtgärder som bidrar
till alt anpassa den offentliga sektorns omfattning till det samhällsekonomiska
utrymmet.

Om
detta mål skall kunna uppnås är del angelägel alt budgetpolitiken inle enbart
inriktas på statsbudgetens utgifter, utan även på andra statliga beslut som
påverkar den samhäUsekonomiska utvecklingen. Jag tänker då t. ex. på effekterna
av statlig reglering och utgifter över stafligt reglerade offentliga
fondsystem.

Av
nämnda skäl anser jag att det finns anledning att inom ramen för budgelpohliken
också beakta de utombudgelära utgifterna. Del förutsätter bl.a. att
statsmakterna får en bättre bild över omfattningen av dessa utgifter än vad som
nu är fallel. Instmment för prövningen av dessa utgifter bör också utvecklas.

I
vissa fall utgör skaltereduktioner av olika slag ett allernaliv till direkta
bidrag över budgetens utgiftssida. Som exempel kan nämnas extra avdrag för
pensionärer och investeringsavdrag. Från stalsfinansiell synpunkl har dessa i
princip samma effekt som direkta utgifter. De kan därför kallas skatteutgifter
(eng. tax expenditure). Det är viktigl att förekomsten och omfattningen av sådana
skalleulgifter kartläggs och i ökad ulslräckning prövas inom ramen för
budgetpolitiken.

Beträffande
statliga lån och kreditgarantier har åtgärder redan vidtagits för att beskriva
de samhällsekonomiska och statsfinansiella konsekvenserna av denna verksamhet.
Jag anser att det finns skäl att gå vidare i detta syfte. En strävan bör därvid
vaia all så långl möjligt göra realistiska bedömningar av de statsfinansiella
effekterna av den statliga kreditgaranti-givningen. Ansvariga myndigheter bör
enligt min mening ägna ökad uppmärksamhet åt dessa och särskilt analysera
kostnadskonsekvenserna i sina anslagsframställningar. Vidare bör bl. a.
uppmärksammas nettoeffekten av den stafiiga långivningen, dvs. att kostnaderna
för lån som ges över statsbudgeten inte tiU fuUo motsvaras av framlida
intäkter av amorteringar och räntor.

Jag
anser även all del finns anU;dning att ägna ökad uppmärksamhet åt effeklema av
statUg reglering och normgivning. Särskill i ett pressat statsfinansiellt läge
kan det finnas en tendens att, i syfte att undvika utgifter över statsbudgeten,
föreskriva att diverse åtgärder skall vidtas, t. ex. av den privata sektorn.
Detta riskerar alt leda till ökade kostnader för näringslivet, vilket kan
inverka på t. ex. industrisektorns möjligheter att expandera. All göra en
fullständig kartläggning av de tptala ekpnomiska effekterna av gällande
regelsystem och normer torde vara en närmast omöjlig uppgift. Det har dock
under senare år gjorts särskilda översyner på vissa områden, framför allt
sådana som berör kommunsektorn. Vidare kan

Prop. 1981/82:150
Reviderat budgetförslag 23

nämnas
den översyn som gjorts av prisregleringen under 1970-talet och den pågående
översynen av regleringen på kapitalmarknaden. Jag anser att det finns anledning
att ytteriigare analysera de ekonomiska konsekvenserna av den statliga
regleringen. Den reglering som riktar sig mol näringslivel bör därvid särskilt
uppmärksammas.

Offentliga fonder utanför
.statsbudgeten representerar etl betydande kapital och de inkpmster pch utgtfter
spm har samband med fpnderna är myckel omfattande. Enligl min mening bör beslul
som leder till ökade utgifter i dessa system föregås av en noggrann prövning.
Beslutsunderiaget vid ställningstagande tUl förändringar i berörda system bör i
ökad utsträckning innehålla analyser av de totala ekonomiska konsekvenserna,
t. ex. vad avser fondernas ställning, behov av avgiftshöjningar, effekter på
skatte- och avgiftsunderlagen etc. Flera fonder har kopplingar lill statsbudgeten.
Vid analyser av ovan nämnt slag bör därför även de direkta statsfinansiella
effekterna studeras. Det är vidare angeläget att ändamålen med fonderna
fortlöpande granskas. I den mån fonderingen av medel inte har någon uppenbar
funktion bör fondernas fortbestånd las under omprövning.

Sammanfattningsvis
kan sägas atl en förbättrad överblick och analys av ulombudgetära utgifter är
angelägen. Delta gäller speciellt när en utom-budgetär finansieringsform är etl
alternativ till utgifter över statsbudgeten.

1.6
Budgetpolitiska riktlinjer

1.6.1
Riktlinjer på längre sikt

I
förra årets kompletteringsproposition angavs vissa riktlinjer för budgetpolitiken
på längre sikt. Den tidigare presenterade långtidsbudgeten och de slutsatser
som jag har dragit härav ger anledning all återkomma till denna fråga. Låt mig
inledningsvis framhålla vissa allmänna utgångspunkter för mina överväganden.

- Del
sparmål som uppställts i Qolårels komplelleringspröposition för

budgetåret 1982/83 om 12 miljarder kr. har uppfyllts, förutsatt alt vä

sentUga förändringar inte sker av de propositioner som ännu inte har

behandlats av riksdagen. Därmed har ett väsentligt steg lagils mol en

successiv sanering av statsfinanserna.

— Fortsatta
uthålliga sparinsatser krävs under de närmaste åren. Behovet

av detta framstår tydligt mol bakgrund av resultaten på årets långtids

budget. Kraven i dessa avseenden stiger om den ekonpmiska utveck

lingen inte länkas in i de banor som avstämnlngen av långtidsutredning

en anger.

- Statsbudgetens
utgifter kännetecknas alltfort av en långtgående automa

tik. Vidtagna åtgärder har dock i vissa hänseenden ändrat automatikens

innebörd.

— En
hög inflation leder till en försvagning av statsfinanserna. 1 huvudsak

sammanhänger del med slatsskuldränlornas stora andel av budgetutgif-

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:150 Reviderat budgetförslag 24

lerna, men även bortsett härifrän torde denna utgångspunkt
gälla. Härtill kommer självfallet att ett alltför stort budgetunderskott i sig
verkar inflationsdrivande. - En ökning av statsinkomsterna måste framför alll
ske genom atl tillväxten i ekonomin främjas. Det är inte en framkomlig väg att
öka inkomsterna genom ytterligare höjningar av skattetrycket. Av del anförda
följer atl besparingsanslrängningarna måsle drivas vidare på etl planmässigt
säll och i elt långsiktigt perspektiv. Det av riksdagen angivna långsikliga
målel all minska budgetunderskottet som andel av BNP med i genomsnitt en
procentenhet per år bör ligga fasl liksom målet atl minska statsutgifternas
reala tillväxt, exkl. statsskuldränlor och vissa konjunkturberoende anslag, med
ca 3 % per år. Enligt min mening har det varit av stort värde atl ha
kvantifierade mål för del praktiska besparingsarbelet även på längre sikt.

De mål för budgetutvecklingen som här har redovisats är
till sin karaktär av relativt allmän art. De måste kompletteras med mer
preciserade riktlinjer för utgiftsprövningen och besparingsarbetet. I förra
årets kompletle-ringsprpposition redovisade jag sådana riktlinjer.

Erfarenheterna från den praktiska tillämpningen av dessa
riktlinjer i del besparingsarbele som har bedrivits sedan fjolårels
kompletteringsproposi-fion bygger på de sparförslag som där lades fram eller
aviserades i mångt och myckel på det synsätt som låg bakom riktlinjerna. Enligt
min mening bör dessa ligga fasl.

I fråga om statliga investeringar bör framhållas alt de i
vissa fall avser uppbyggnad av en samhällelig infrastruktur som långsiktigt kan
ge mycket god avkastning. I dessa fall finns slarka skäl atl upprätthålla en
hög investeringsnivå. Del har också skett under senare år.

Med tanke på den stora betydelse som kommunsektorn
representerar i budgeten finns det enligt min mening anledning atl någol
kommentera de fömlsättningar som bör gälla för besparingar på della område.

För de närmaste åren har statsmakterna lagt fast riktlinjer
för kommunsektorn som innebär all den kommunala konsumfionstillväxlen måste begränsas
till högst I % per år. Delta förutsätter all omfattande omprövnings-åtgärder
sätts in. Något utrymme för nya statligt beslutade reformer som ökar den
kommunala konsumlionsvolymen finns inte. Transfereringarna till kommunsektorn
svarar för 21,7% av de totala statsutgifterna exkl. statsskuldränlor.
Statsmakternas fortsatta besparingsanslrängningar måste därför med
nödvändighet beröra också kommunerna. Samtidigt bör enligl min mening åtgärder
som inskränker kommunernas finansiella utrymme motsvaras av en minskning i
statliga krav på kommunal verksamhet.

Jag har i tidigare sammanhang anfört atl besparingsbehoven
är av sådan omfattning all inget område ensamt kan svara för den nödvändiga
anpassningen. Besparingsåtgärderna måste med nödvändighet påverka levnads-

Prop.
1981/82:150 Reviderat budgetförslag 25

villkoren för alla i samhället. Samtidigt får
besparingarna inte drabba de grupper som har det sämst. Dessa bedömningar har
präglat arbetet med de besparingar som framlagts eller aviserats i 1982 års
budgetproposition. Kunskaperna kring hur olika individers och hushålls
levnadsförhållanden påverkas av förändringar i statliga skatte-, avgifts- och
förmånssystem är emellertid ofullständiga. Det är därför angelägel med elt
fortsatt arbete i syfte atl kartlägga dessa effekter. Ell sådant arbete pågår
bl.a. inom riksrevisionsverkel. Jag vill understryka vikten av all man vid
studier av t. ex. besparingsinsalser väljer relevanta jämförelseallernativ.
Alternalivet till besparingar är ofta skattehöjningar med starkt negativa
effekter på den samhällsekonomiska utvecklingen.

Jag övergår nu lill all redovisa vissa områden som enligt
min mening tidigare inle har uppmärksammats tillräckligt, men som nu bör
integreras i besparingsarbetet framöver.

Det första området rör statens in- och utbetalningar. De
bör fördelas på ett sådant sätt alt räntekostnaderna minimeras. 1 takt med den
starkt växande omslutningen p°i statens budget och genom del höga räntelägel
ökar betydelsen av atl noga bevaka gällande kreditlider och utbelalnings-mtiner
m. m.

Vad gäller inbetalningar av bl. a. skatter till staten
förekommer varierande kredittider. Dessa är ofta betingade av bl.a. historiska
skäl. Även på della område finns skäl lill en förnyad översyn. Mot bakgrund av
det statsfinansiella läget är det enligt min mening viktigt att staten i ökad
utsträckning kontinuerligt ser över de betalningsströmmar statliga regelsystem
ger upphov till. De nyligen framlagda förslagen angående förkortade
kredittider för inbetalningar av mervärdeskatt och bensinskatt skall bl.a. ses
i delta perspektiv. Jag avser atl senare i vår återkomma lill regeringen med
förslag om all dessa förhållanden ses över allsidigt.

Utöver löpande in- och utbetalningar har staten fordringar
och skulder gentemot privatpersoner, organisationer och företag. Även här är
det angeläget all se över gällande regelsystem i syfte alt förbättra statens
kassahållning och uppnå besparingar. Från stalsfinansiell synpunkt finns det
elt starkt behov av all l.ex. påskynda återbetalningarna av de lån som utestår
inom bostadsdepartementets område. Antalet utestående lån är i dag drygt
900000. Lånefordringarna uppgår till sammanlagt över 50 miljarder kr. De
nyligen föreslagna regeländringarna för återbetalning av lån vid överlåtelse av
småhus har just detta syfte. Del gäller också den nyligen beslutade höjningen
av garanlitalel inom studiemedelssystemet. Delta tal reglerar den
ålerbetalningsskyldiges skuld och åriiga återbetalning. Vissa åtgärder har
sålunda vidtagits och syftel är all inom olika områden gå vidare och undersöka
möjligheterna till ytterligare åtgärder för all uppnå motsvarande effekter.

Liknande bedömningar kan behöva göras vad gäller vissa låneformer
där valmöjlighet föreligger i fråga om utlåning över den statliga budgeten
eller

Prop. 1981/82:150
Reviderat budgetförslag 26

upplåning
direkl på kreditmarknaden. Som exempel kan nämnas att inom
bostadsdepartementets område har en utredare sett över möjligheterna till
rationaliseringar i administrationen av bostadsfinansieringssyslemet. Huvuduppgiften
har varit att undersöka förutsättningarna att föra över de stafiiga
bostadslånen till bostadslåneinstituten. Utredningsförslaget har remissbehandlats
och bereds nu vidare i regeringskansliet.

Vid
sidan av budgeten förekommer olika former av statliga fonder. Vissa av dessa
torde numera ha föriorat sin ursprungliga betydelse. Vidare är förvaltningen
många gånger spridd på flera olika myndigheter. I syfte att effektivisera och
förenkla fondförvaltningen anser jag att fondernas administration i så stor
utsträckning som möjligt bör sammanföras till effektiva enheter. Dessutom bör
de fonder som spelat ut sin roll upplösas. Som exempel på åtgärder med denna
inriktning kan nämnas förslagen i propositionen om avveckling av vissa
stafliga fonder (prop. 1981/82:213). Det finns enligt min mening anledning ai t
undersöka möjligheterna alt gå vidare på denna väg.

Avslutningsvis
bör också framhållas viklen av atl i ökad utsträckning ägna uppmärksamhet ål
sådana finansieUa konsekvenser av statliga beslut som inte kommer till uttryck
på statsbudgeten. Jag har tidigare redovisat min syn på dessa s. k.
ulombudgetära utgifter.

Vad
jag nu har anfört bör inle bara ligga till grund för ompriorilerings-och
besparingsarbetet på längre sikt ulan också för budgetarbetet inför budgetåret
1983/84. Jag vill dock någol utveckla min syn på uppläggningen av höstens
budgetarbete.

1.6.2
Riktlinjer för budgetåret 1983/84

För
all på ett medvetet säll kunna genomföra olika besparingar krävs en god
framförhållning. Tiden från det en besparing först initieras lill dess den
beslutas är ofta ganska lång. Från beslulsfidpunkten till fullt genomslag i
lägre statsutgifter går del ytterligare tid. En orsak fill denna tidsåtgång är
att mer genomgripande besparingsförslag måste föregås av ett omsorgsfullt
utredningsarbete. Detta förhållande kommer atl förstärkas allteftersom
besparingsarbetet fortskrider. Med hänsyn härtUI är det inte möjligt att
bedriva besparingsarbelet med ulgångspunkt i den konjunklurpoliliska
utvecklingen. I slällel måste de mer stabila målen för budgetpolitiken vara
styrande för besparingsansträngningarna.

De
nu föreliggande bedömningarna i avstämningen av 1980 års långtidsutredning,
beräkningarna i den reviderade nationalbudgeten saml långtidsbudgeten inger
viss opfimism i så måtto atl effekterna av besparingspoliliken böljar ge
resultat. En målmedveten fortsättning av besparingsarbelet är dock nödvändig.

Som
jag anförde i 1982 års budgetproposifion bör ett sparmål uppställas även för
budgetåret 1983/84. Långlidsbudgetkalkylerna utgör etl viktigl underlag för att
bedöma den rimliga nivån. Budgetunderskottet beräknas i dessa fill ca 86,6
miljarder kr. budgetåret 1983/84. Erfarenhetsmässigt

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:150 Reviderat budgetförslag 27

innebär
det en kraftig underskattning av det underskott som uppkommer vid oförändrad
politik och utan särskilda budgetförstärkande åtgärder. Del sammanhänger med
den metodik som används i långlidsbudgelkalkylerna och som jag tidigare
utförligt redovisat. Mol bakgrund av de synpunkter jag tidigare framhållit
beträffande svårigheterna atl ytterligare höja skattetrycket, måste slutsatsen
bli atl besparingarna för budgetåret 1983/84 bör vara av ungefär samma
omfattning som de i årets budgetproposition redovisade besparingarna för
budgetåret 1982/83.

Jag
vill i detta sammanhang framhålla den förstärkning av förberedelserna för
besparingsåtgärderna i nästa budgetarbete som har genomförts genom utformningen
av de årliga anvisningarna för myndigheternas budgetarbete. Som jag strax
återkommer till har regeringen i dessa lagt fasl skärpta krav vad gäller
redovisningen av tekniskt underlag för olika besparingar.

Vid
min presentation av budgetpolitiken i förra årets komplelleringspröposition
anförde jag att besparingsanslrängningarna borde vara ell viktigt inslag i den
reguljära budgetprocessen. Erfarenheterna av denna hanteringsordning från
sistlidna budgetarbete är positiva. Även fortsättningsvis bör därför
utgångspunkten vara att besparingarna i sin helhet behandlas i budgetprocessen
och sedan samlat presenteras i budgetpropositionen. På detta sätt får såväl
riksdag som regering de bästa förutsättningarna att pröva besparingsförslagen i
etl sammanhang och mot bakgrund av en beskrivning av den totala
samhäUsekonomiska bilden.

Det
är inte möjligt att redan nu precisera vilka områden som framdeles kan komma
att beröras av olika sparåtgärder. Bl.a. bör myndigheternas
anslagsframställningar avvaktas innan stäUning tas härtiU. Jag vill likväl
något kommentera vissa frågor som blir aktuella. Allmänt bör självfallet gälla
de riktlinjer för budgetpolitiken på längre sikt som jag nyss har angivit. Inom
ramen för dessa principer räknar jag med atl besparingsarbelet kommer att
beröra ett flertal anslag inom varje departements verksamhetsområde.
Neddragningar av utgifter och i vissa fall personal blir med andra ord aktuella
över ett mycket brett fäll. Eftersom budgetarbetet inriktas på besparingar kan
nya eller utökade utgiflsåtaganden bli aktuella endast i undantagsfall och då
enbart om de finansieras genom omprioriteringar eUer besparingar utöver de
besparingskrav som den allmänna budgetpolitiken kommer att stäUa. Med della
sätt all hanlera budgelulvecklingen faller det sig också naturligt atl liksom
hittills begränsa antalet särpropositioner som medför ökade kostnader. Detta
bör innefatta även sådana förslag som finansieras med avgifter.

Den
framförhållning som ett målmedvetet och rationellt inriktat besparingsarbete
kräver har, som jag nyss antydde, kommit fill ullryck bl. a. i de årliga
anvisningar till myndigheterna som regeringen har beslutat om. I anvisningarna
får myndigheterna i uppdrag alt för sakanslag (dvs. främst
transfereringsanslag) som omsluter minst 100 milj. kr. redovisa ett tekniskt

Prop.
1981/82:150 Reviderat budgetförslag 28

underlag som visar hur en neddragning om minst 10 % kan
genomföras. 1 anslagsframställningen skall sålunda bl.a. följande uppgifter
redovisas: besparingens beloppsmässiga storlek, förulsätlningarna för
besparingen, personalpolitiska konsekvenser samt effekter i
fördelningspolifiskt hänseende. Alt på delta sätt engagera myndigheterna på
elt tidigare stadium i besparingsarbelet bör enligt min rnening skapa bäitre förulsällningar
för alt planera för och även på sikt kunna genomföra de förändringar som blir
nödvändiga för att effektivt begränsa de offentliga utgifterna.

I de
årliga anvisningarna slås fasl att myndigheterna skall beräkna sitt medelsbehov
med utgångspunkt i det s. k. huvudförslaget. Delta gäller såväl för budgetåret
1983/84 som för de påföljande fyra budgetår som omfattas av
långtidsbedömningsperioden. Enligl min bedömning bör myndighelerna räkna med
all huvudför;>laget i allt väsentligt kommer atl tillämpas inom överskådlig
framlid. Samtidigt anvisas i de årliga anvisningarna en ny
lillämpningsmöjlighet. Av störst allmän betydelse är alt myndigheterna ges
möjlighet att lämna förslag till tidsmässig omfördelning av den rafionalisering
om 10 % som huvudförslaget innebär för den kommande femårsperioden. Sålunda kan
myndigheterna bättre anpassa genomförandet till de specifika förutsättningar
som gäller i del enskilda fallet. Dock gäller två cenlrala förutsättningar,
nämligen dels att minst 6 % uppnås under de första tre åren, dels all
underlagsmaterialet i anslagsframställningen är så genomarbetat atl det kan
tjäna som underlag för etl beslut som sträcker sig längre än det närmaste
budgetåret. Av särskill värde för vissa myndigheter bör de möjligheter vara som
nu öppnas i de årliga anvisningarna all minska anslagsbelastningen genom
neddragning av lokalkostnaderna.

Etl genomarbetat underlag för det fortsatta
besparingsarbelet bör även komma fram genom de översynsprojekt som regeringen
har initierat och som jag har redovisat i tidigare propositioner. Etl ökal
utnyttjande av de kvalificerade utredningsresurserna vid riksrevisionsverket
och slalskon-tpret bör pckså kunna avsälla värdefulla resultat. Denna möjlighet
atl få fram besparingsunderlag bör framgent kunna få en större betydelse.

Riksdagen
(KU 1981/82: 10, rskr 1981/82:25) har beslutat att ändra riksdagsordningen
(RO) så att de krav som nu finns i RO, 3 kap. 2 §, atl prpposifioner med
förslag om nytt eller väsentligt höjt anslag också skall innehålla en
uppskattning om framlida koslnader för det ändamål som förslaget avser,
utvidgas till att gälla även sådana propositioner som innehåller riktlinjer
för viss statsverksamhet (RF, 9 kap. 7 §). Den beslutade ändringen träder i
kraft den 1 juli 1982 (SFS 1981: 1097). Mol bakgrund av riksdagens beslul har
regeringen i februari 1982 utfärdat riktlinjer för arbetets bedrivande inom
regeringskansliet så all även förslag om ändrad eller ny lagstiftning av
riktlinjekaraktär så långt som möjligt redovisar tillförlitliga
kostnadsbedömningar. Redovisningen bör, bl. a. mol bakgrund av riksdagens
uttalande, framdeles göras mer utföriig och i möjligasle mån

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:150
Reviderat budgetförslag 29

ange
de beräknade statsfinansiella effekterna i form av belopp eller beloppsintervall.

Mot
bakgmnd av del ansträngda budgetläget tillämpades i årets budgetproposition
striktare principer för omräkning av bidragsanslag samt för statlig
garantigivning. Även om denna uppstramning bara har begränsad betydelse för
saidoutvecklingen är den väl motiverad av det övergripande kravet att uppnå
balans i prövningen av olika typer av statliga aktiviteter liksom mellan stora
och små verksamhetsområden. Även nästkommande budgetarbete bör därför de
principer som hösten 1981 fillämpades för statlig garantigivning och för
beräkning av bidragsanslag äga giltighet. Samma sak bör gälla i fråga om den
utomordentligt hårda prövningen av överskridanden. Som jag tidigare har
framhållit bör också arbetet med atl se över de statliga utbetalningsreglerna
för olika anslag drivas vidare.

Fortsatt
uppmärksamhet kommer atl ägnas ål kostnadsutvecklingen för det statliga
utredningsväsendet. Jag vill bl. a. erinra om att regeringen nyligen genom en
ändring i 5 § kommilléförordningen (1982:37) ålagt alla kommittéer att snarast
göra upp en plan för utredningsarbetet och ange den beräknade kostnaden för
fullgörandet av uppdraget. Vidare har jag erfarit att statsrådet Johansson
kommer senare denna dag atl la upp bl. a. frågan om kommittéernas konsultkostnader
(bil. 3).

Jag vill även ta upp ett
annat område av viss betydelse. De taxor för statliga tjänster som tillämpas
utanför direkt uppdragsverksamhet har traditionellt höjts med tämligen långa
mellanrum. Fortsättningsvis bör enligt min mening i normalfallet en justering
med hänsyn lill kostnadsul-veckUngen ske varje år. Självfallet innebär inle
della på någol säll att kravet på fortsatta rationaliseringar i
kostnadsbesparande syfte får eftersättas. Det förhållandet att en verksamhet
är eller kan bli avgiftsfinan-sierad innebär således inte att kraven på
effektivitet blir mindre än vid anslagsfinansiering. I många fall, där inle
konkurrens eller andra förhållanden framtvingat en sådan effektivitet, måsle
det även fortsättningsvis bevakas i den vanliga budgetprocessen.

Som
framgår av den redpgörelse jag just givit kommer del fortsatta arbetet med att
dra ned de statliga utgifternas tillväxttakt att fordra en ökad medverkan från
de statliga myndighelerna. Fömtsättningarna för en rationell budgetering
förbättras avsevärt om den kan baseras på underlag från de organ som besitter
sakkunskapen pä olika områden. Detta konstaterande är särskilt relevant då
budgetarbetet inriktas på omprioriteringar och besparingar.

Prop. 1981/82:150
Reviderat budgetförslag 31

2
Särskilda frågor

2.1
Utnyttjande av finansfullmakten, m. m.

Som
jag redovisade i förta årets kompletteringsproposition gäller numera nya
former för redovisning av utnyttjandet av finansfullmakten (jfr prop.
1979/80:150 bil. 2). Avsikten är att riksdagen genom en samlad redovisning av
utnyttjandet av finansfullmakten och övriga konjunktur- och arbelsmarknadspolitiska
bemyndiganden skall kunna få en bättre överblick över hur olika bemyndiganden
har utnyttjats. En sådan redovisning bör vara så fullständig som möjligt och
lämnas först i komplelteringspropositionen. Hemställan om en ny finansfullmakt
för det nästföljande budgetåret görs vid samma tillfälle. Om
arbetsmarknadsläget skuUe kräva insatser, utöver vad som kan tillgodoses genom
ianspråktagande av den givna finansfullmakten, ankommer det på regeringen all
på tilläggsbudget begära en utvidgad finansfullmakt.

Jag
skall i det följande redovisa hur regeringen har utnyttjat finansfuU-maklen
från föregående redovisningstillfälle t.o.m. den 21 april 1982. Denna
redogörelse, som alltså avser de sista månaderna av budgetåret 1980/81 och
större delen av budgetåret 1981/82, bör bringas lill riksdagens kännedom.

Regeringen
har av riksdagen bemyndigats atl, om arbetsmarknadslägel kräver del, för
budgetåret 1980/81 besluta om utgifter intill elt sammanlagt belopp av 2500
milj. kr. (prop. 1979/80: 150 bil. 2, FiU 1979/80:40, rskr 1979/80:421). I
prop. 1980/81:150 (bil. 2) redpvisades de åtgärder spm under budgetåret 1980/81
t. o. m. den 22 april 1981 hade beslutats med stöd av finansfullmakten.
Härutöver aviserade jag att jag avsåg återkomma med en närmare redovisning av
de åtgärder i sysselsältningsbefrämjande syfte som regeringen beslutade om den
23 april 1981. Genom beslul sagda dag utnyttjades finansfullmakten för
sysselsättningsskapande åtgärder inom byggarbetsmarknaden. Beslutet avsåg
tidigareläggning av bl. a. byggnadsarbeten för polisväsendet (39,4 milj. kr.),
domstolsväsendet (22,1 milj. kr.) och statens vattenfalls verk (50 milj. kr.)
saml byggande av statliga vägar (113,3 milj. kr.). Sammantaget uppgick
tidigardäggningarna lill 389850000 kr. Under ålerslpden av det gångna
budgetåret utnyttjade regeringen inle finansfullmakten. Totalt disponerades
under budgetåret 835750000 kr.

När
det gäller utnyttjandet av finansfullmakten för innevarande budgetår vill jag
erinra om att riksdagen har bemyndigat regeringen att, om arbetsmarknadsläget
kräver det, för detta budgetår besluta om utgifter infill ell sammanlagt belopp
av 2500 milj. kr. (prop. 1980/81:150 bil.2, FiU 1980/ 81:40, rskr 1980/81:421).
FuUmakten får, liksom föregående budgetår, användas för finansiering av
tidigareläggning, utvidgning eller påskyndande av statliga investeringar som
normalt finansieras med anslag på

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:150 Reviderat budgetförslag 32

statsbudgeten saml för beredskapsarbeten och för bidrag
lill kommunala projekt för investering och sysselsättning. Bidragsprocenten för
kommunala projekt får fastställas av regeringen med hänsyn lill ändamålet,
dock högsl lill 75 %. Vidare får finansfullmakten användas för bidrag till näringslivet
och bpstadssektorn. Härvid får gällande bidragssatser tillfälligt höjas tiU
högsl 75 %.

Regeringen har t.o.m. den 21 april 1982 disponerat
finansfullmakten genom beslul den 17 september, den 26 november och den 22
december 1981 samt den 24 februari och den 15 april 1982. Genom beslut den 17
september 1981 utnyttjades fullmakten med 600 milj. kr. Beslutet avsåg dels 200
milj. kr. för tidigareläggning av bl.a. byggande av statliga vägar och byggprojekt
för statens vatlenfallsverk saml en ökad medelsram för byggnadsstyrelsen för
fastighetsunderhåll, dels 400 milj. kr. för nya beredskapsarbeten. Den 26
november IS'8I beslöt regeringen om ytterligare 460 milj. kr. för
beredskapsarbeten samt 50,6 milj. kr. till anskaffande av ett tjänslefartyg som
ersättning för två äldre lotsdistriktsfartyg. Genom beslutet den 22 december
1981 disponerades 39960000 kr. för bl.a. tidigareläggning av statliga
byggprojekt och ökat stöd till byggande av skogsvägar. Beslutet den 24 februari
1982 innebar atl 160 milj. kr. disponerades för nya beredskapsarbeten. Den 15
april 1982 beslöt regeringen all anvisa 33 milj. kr. för finansiering av två
tidigare beställda miljöskyddsfarlyg. Genom dessa fem beslul har sammanlagt 1343
560000 kr. av finansfullmakten disponerats.

Jag vill vidare, för fullständighelens skull, omnämna all
jag senare denna dag avser föreslå regeringen att medge att finansfullmakten
tas i anspråk för vissa sysselsältningsfrämjande åtgärder. Vederbörande statsråd
kommer senare denna dag all ge en närmare redovisning av syftet härmed.
Redovisningen för riksdagen av detaljerna i detta ärende lorde få anstå till
nästa års komplelleringsproppsition.

Vid sidan av finansfullmakten har riksdagen lämnat
regeringen ett antal konjunktur- eller arbetsmarknadspolitiskt motiverade
bemyndiganden. De olika bemyndigandena som har lämnats för budgetåret 1981/82
är följande.

Inom försvarsdepartementets verksamhetsområde: Regeringen
har bemyndigats all medge överskridande av utgiftsramarna för det militära
försvaret och civilförsvaret om det behövs av konjunktur- eller beredskapsskäl.

Inom bosladepartementels verksamhetsområde: Under
förslagsanslaget Viss bosiadsförbätlringsverksamhet m. m. har regeringen
bemyndigats att ändra ramen för räntefria förbättringslån om del behövs av
sysselsält-ningsskäl. Under reservalionsanslagen Anordningsbidrag m. m. lill
allmänna samlingslokaler, Upprustningshidrag m.m. till allmänna samlingslokaler
samt Lån för allmänna samlingslokaler får ramarna för bidrag resp. lån
överskridas om det behövs av sysselsättningsskäl. Även under anslaget
Tilläggslän fill kulturhistoriskt värdefull bebyggelse kan beslutsramen vidgas
om del behövs av sysselsätlningsskäl.

Prop.
1981/82:150 Reviderat budgetförslag 33

De bemyndiganden jag nu har redovisat har t. o. m. den 21
april 1982 inte utnyttjats under budgetåret 1981/82. Regeringen kommer av
sysselsätlningsskäl senare att besluta om atl höja ramarna för lån och bidrag
till anordning och uppmstning av allmänna samlingslokaler. Redovisning av
detaljerna i delta ärende torde fä anslå lill nästa komplelleringspröposition.
Vidare kommer regeringen av sysselsätlningsskäl alt föreslå riksdagen att höja
lillslyrkanderamen förhöjt låneunderlag och för lilläggslån lill
kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse. Jag har erfarit all chefen för
bostadsdepartementet senare denna dag kommer atl redovisa detta förslag.

Regeringen disponerar för innevarande budgetår, som jag
tidigare nämnt, en finansfullmakt om 2500 milj. kr. Jag förordaratt fullmakten
för budgetåret 1982/83 las upp med samma belopp. Denna bör få disponeras på
samma villkor som gäller för innevarande budgetår.

Jag vill i detta sammanhang ta upp frågan om inredning och
utrustning till lokaler som iordningställs genom beslut om ny-, lill- eller
ombyggnader med anlitande av finansfullmakten. En del av den nyanskaffning som
kan erfordras vid ny-, till- eller ombyggnader har långa leveranslider och nära
samband med de byggnadsåtgärder som vidtas. Riksdagen har bemyndigat regeringen
att — i avvaktan på all slutliga kostnadsramar för anskaffning av inredning och
utrustning kan redovisas för riksdagen - besluta om beställning av sådan s.k.
byggnadspåverkande inredning och utrustning fill byggnadsprojekt som har
godkänts av riksdagen (prop. 1976/77: 100 bil. 11 s. 75-76, FiU 1976/77:13,
rskr 1976/77:169). Byggnadsprojekt som regeringen beslutar om med stöd av
finansfullmakten redovisas i efterhand för riksdagen. Även för sådana
byggnadsprojekt behöver vissa beställningar av inredning och utrustning göras
innan denna redovisning kan ske. Jag förordar därför att riksdagens
bemyndigande får gälla för byggnadspåverkande inredning och utrustning - samt
i undantagsfall för övrig inredning och utrustning - även i anslutning till de
byggnadsarbeten som regeringen beslutar om med slöd av finansfullmakten.

2.2 Statliga kreditgarantier

Staten ger i olika sammanhang garantier för lån som tas
upp av privata och statliga företag saml av organisationer och enskilda
personer. Vid utgången av budgetåret 1980/81 uppgick de utomstående statliga
kreditgarantierna lill sammanlagt ca 63 300 milj. kr. I årets
budgetproposition (prop. 1981/82: 100 bil. 2) lämnade jag en utförlig
redovisning av denna verksamhet och av de förändringar som då föreslogs för
budgetåret 1982/ 83. Jag vill nu komplettera denna redovisning med de förslag
till förändringar avseende stafliga kreditgarantier som förelagts riksdagen
efter budgetpropositionen.

Inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde föreslås
i prop. 1981/82:98 om vissa luftfarlspoliliska åtgärder att luftfartsverket

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:150
Reviderat budgetförslag 34

medges
rätt att teckna borgen för Linjeflyg AB intill ett belopp av högsl 200 milj.
kr. I prop. 1981/82:137 och 1981/82:185 om exportverksamhet inom
väghållningsområdet resp. om exportverksamhet m. m. inom luftfartsområdet
föreslås inrättandet av stafliga bolag för export inom väghåll-ningspmrådet
samt luflfartsområdet. Resp. myndighet föreslås få rätt alt teckna borgen inom
en ram av 3 milj. kr. resp. 2,5 milj. kr.

Inom
ekonomidepartementets verksamhetsområde föreslås i prop. 1981/ 82:176 om
garantier för nordiska projektinvesteringslån alt en nordisk överenskommelse om
garanfier fiU nordiska projekfinvesteringslån skaU godkännas. För Sveriges
vidkommande innebär delta etl samlat garanfi-åtagande av ca 850 milj. kr. i det
penningvärde som gäller i mars 1982.

Inom
handelsdepartementets verksamhetsområde föreslås (prop. 1981/ 82:102 och
1981/82:148) ett slopande av garantiramarna för kreditgarantier för lån fiU
teko-, sko- och garveriindustrier resp. kredhgarantier för säsongkrediter till
läderskoföretag. Dessa ramar, som uppgår lill sammanlagt 122 milj. kr.,
föreslås ersättas av en samlad ram för beredskapsgaranli till ett belppp av 125
milj. kr.

Inpm
industridepartementets verksamhetspmråde föreslås i prop. 1981/ 82:99 om vissa
åtgärder inom mineralområdet att ett nybildat helstatligt bolag för
uppdragsverksamhet inom mineralområdet ges rätt att ta upp lån med statlig
garanti inom en ram av 40 milj. kr. I prop. 1981/82:118 om åtgärder för de små
Pch medelstpra företagen samt om innovationspolitikens inriktning föreslås att
statliga garantier intUl etl belopp av totalt 25 milj. kr. skall kunna lämnas
för lån till vissa småföretagsinriktade utvecklings- och investmentbolag, s.k.
fiUväxtinvestbolag. I prop. 1981/82:113 om program för regional utveckling och
resurshushållning föreslås en årlig kreditgarantiram om 50 milj. kr. för lån
till företag i glesbygder och för lån tiU anskaffning av vamlager. För
innevarande budgetår uppgår denna årliga garantiram lill 48 milj. kr.

De
förslag till förändringar i statens garantiåtaganden som jag här redovisat
sammanfattas i följande tabell. 1 tabellen redovisas också de förändringar av
garantiramar för budgetåret 1982/83 som föreslogs i budget-prpposifipnen.
Därigenpm erhålls en samlad bild av de föreslagna förändringarna mellan
budgetåren 1981/82 pch 1982/83.

Prop.
1981/82:150 Reviderat budgetförslag 35

Tabell 5. Föreslagna förändringar av ramar för statligt
garantiåtagande m. m.

(Milj. kr.)

Garantiram

Förändring mel-

lan budgetåren

1981/82

1982/83

Ramar
för samlat statligt garantiåtagande

1
budgetpropositionen redovisade

förändringar

+6925

Rätt att
teckna borgen för vissa

bolag

205,5

+ 205,5

Garantier
till nordiska projekt

850

+ 850

Garantier
för lån inom bered-

skapsförsöfiningsområdet

122

125

+ 3

Garantier
för lån till uppdrags-

bolag
inom mineralområdet samt

fiUväxtinvestbolag

—

+ 65

Ramar
för årligt statligt engagemang

1
budgetpropositionen redovisade

förändringar

1097.9

889,5

- 208.4

Garantier
för lån till företag i

glesbygder
m. m.

+ 2

Summa
förändringar av ram!>r för

statligt
garantiåtagande

-1-7842,1

Om
riksdagen bifaUer regeringens förslag blir således den sammanlagda ökningen av
statens garantiramar budgetåret 1982/83 närmare 8 miljarder kr., som framgår av
den redovisade tabellen.

De
statliga kreditgarantierna påverkar inte direkt de statliga utgifterna. Så
länge en låntagare på egen hand klarar av elt låneengagemang behöver en statlig
kreditgaranfi inte infrias. Under senare år har dock lämnade garantier måst
infrias i ökande ulslräckning. Under budgetåret 1980/81 infriades sålunda
statliga kreditgarantier lill etl sammanlagt belopp av 539 milj. kr. De största
enskilda posterna utgjordes av utgifter för läckande av föriuster för
industrigaranfilån (172 milj. kr.), läckande av föriuster vid lånegarantier
till skogsindustrin (125 milj. kr.), läckande av föriuster i
exportkreditnämndens garantigivning (105 milj. kr.) saml läckande av förluster
för garantier tUl varvsföretag (102 milj. kr.). För innevarande budgetår
beräknas garanfier till elt belopp av ca 370 milj. kr. komma att infrias.
Merparten härav, ca 275 milj. kr., avser garantier för rederistöd och slöd till
beställare av fartyg.

Jag
förordar att riksdagen får möjlighet att ta del av vad jag nu har anfört.

2.3
Statsbudgeten budgetåren 1981/82 och 1982/83

Riksrevisionsverket
har med skrivelser den 2 april 1982 lämnat sina beräkningar av dels
statsbudgetens inkomster under budgetåren 1981/82 och 1982/83, dels
budgetutfallet för budgetåret 1981/82. För en närmare redogörelse hänvisar jag
fill verkels skrivelser (bil. 2.2 och 2.3). Med detta

Prop.
1981/82:150 Reviderat budgetförslag 36

och övriga av mig kända förhållanden som underlag kommer
jag nu att redovisa mina kalkyler avseende budgelulvecklingen för budgetåren
1981/ 82 och 1982/83.

Min avsikt är att först kort redovisa mina beräkningar för
innevarande budgetår för all därefter mer utförligt redogöra för min kalkyl
avseende nästkommande budgetår. Liksom i budgetpropositionen kommer jag. med
beaktande av gängse avmndningsregler, att avrunda förekommande belopp tiU hela
miljoner kronor.

2.3.1 Statsbudgetens inkomster och utgifter budgetåret
1981/82

Riksrevisionsverket beräknar i båda skrivelserna statsinkomsterna för

innevarande budgetår fill totalt 161499 milj. kr. Av den
skrivelse, som innehåller en beräkning av budgetutfallet för budgetåret
1981/82, framgår även all verket beräknar utgifterna lill 237673 milj. kr. och
budgetunderskottet fiU 76 174 milj. kr.

Riksrevisionsverket har dock inte kunnat beakta tidigare
omnämnda utgifter för två miljöskyddsfarlyg.

Jag finner med anledning härav anledning alt justera upp
utgifterna för 1981/82 med 33 milj. kr. jämfört med verkets beräkningar. Jag
beräknar således utgifterna för budgetåret 1981/82 lill 237706 milj. kr. och
budgetunderskottet fill 76207 milj. kr.

Vid min redogörelse för beräkningen av inkomster och
utgifter för budgetåret 1982/83 ämnar jag att återkomma med en fylligare
beskrivning av de skilda fömtsättningarna i budgetpropositionen och nuvarande
beräkning.

2.3.2 Statsbudgetens inkomster och utgifter budgetåret
1982/83

Inkomsterna

I riksrevisionsverkets beräkning av statsbudgetens
inkomster för budgetåret 1982/83 har verket tagh hänsyn till beslut eller
förslag om förändringar som har lagts fram av regeringen i propositioner m.m.
offentliggjorda före den 15 mars 1982. Efter detta datum har vissa
förulsällningar förändrats. Jag avser därför i det fiiljande atl redogöra för
de förändringar av verkets beräkningar som jag har funnit vara ofrånkomliga. I
den mån det inte närmare anges vilket budgetår som förändringen avser, gäller
denna för nästkommande budgetår.

Vid en beräkning av statsinkomsternas utveckhng är de
anlaganden som görs om inkomstutvecklingen i samhället av stor betydelse.
Riksrevisions-verkels beräkningar gmndas på antagandet atl lönesumman mellan åren
1980 och 1981 ökar med 8,2% samt med 5,7% mellan åren 1981 och 1982. Mellan år
1982 och år 1983 har verket antagit en lönesummefillväxl på

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:150 Reviderat budgetförslag 37

5,7%.
Jämfört med de anlaganden som låg lill grund för beräkningarna i
budgetpropositionen har lönesummans tillväxt mellan åren 1980 och 1981 höjts
med drygt en procentenhet. För utvecklingen mellan åren 1981-1982 och 1982-1983
har lönesummans ökningslakt justerats ned med ca 0,5 procentenheter resp.
knappl två procentenheter. Riksrevisionsverkets antaganden om lönesummans
utveckling ligger väl i linjer med de bedömningar som jag tidigare har
redovisat i den reviderade finansplanen. Med hänsyn härtUI och med beaktande av
den allmänna osäkerhet som föreligger vid kalkyler av della slag förordar jag
inga justeringar av riksrevisionsverkets inkomstberäkningar som grundar sig på
lönesummans utveckling.

Enligt
12 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall varje år bestämmas med
vilka procenttal av grundbeloppen den statliga inkomstskatten skall ingå i
preliminärskatten för kommande budgetår. I prop. 1981/ 82:197 om reformerad
inkomstbeskattning föreslås att detta syslem skall upphöra och att
fastställandet skall ske sista gången i fråga om första hälften av budgetåret
1982/83. Jag.föreslår att ullagsprocenten för första hälften av budgetåret
1982/83, dvs. andra kalenderhalvåret 1982, fastställs till 100. Förslag lill
lag härom har utarbetats inom budgeldepartementet (bU. 2.7). Förslaget är av
sådan beskaffenhet alt lagrådels hörande skulle sakna betydelse.

Jag
övergår nu lill att redogöra för de avvikelser geniemoi riksrevisionsverkets
beräkningar över inkomsterna budgetåret 1982/83 som blir följden av ändrade
fömtsätlningar.

Som
jag tidigare har anfört har regeringen föreslagil vissa ändringar i den
stafliga uppbörden av bensinskatt m.m. (prop. 1981/82:201). Den sammanlagda
effekten av de föreslagna åtgärderna innebär en engångsförslärkning av
budgeten för budgetåret 1982/83 med 4200 milj. kr. Vidare innebär åtgärderna en
ppsitiv ränieeffekt spm beräknas till drygt 400 milj. kr. i helårseffekt Pch
till knappt 300 milj. kr. för budgetåret 1982/83. Räntevinsterna uppkpmmer som
minskade statsskuldränlor.

Engångsförstärkningen
på sammanlagt 4200 milj. kr. berör ett flertal inkomsttitlar. För
inkomsttitlarna bensinskatt och energiskatt innebär förslagen atl inkomsterna
ökar med 520 milj. kr. resp. 480 milj. kr. Inkomsterna under inkomsttiteln
mervärdeskatt ökar med 3 200 milj. kr.

I
prop. 1981/82:202 föreslås höjningar av skatten på alkoholdrycker m.m. För
spritdrycker föreslås höjning i två steg. Den 1 maj 1982 höjs skatten med 9
öre/Uter för varje hel volymprocent alkohol. En ytteriigare höjning om 7
öre/liter för varje volymprocent alkohol föreslås ske den I januari 1983.
Sistnämnda datum höjs även skatten på slarkvin, starköl och öl. Från den 1 maj
1982 sänks däremot skatten på lättöl och läskedrycker.

Erfarenheterna
från senare år indikerar en minskad konsumtion i samband med skattehöjningar
på detta område. Det är dock svårt att bedöma i vilken utsträckning
kombinationen av skallehöjning och volymnedgång

Prop.
1981/82:150 Reviderat budgetförslag 38

påverkar skatleintäklerna. Några inkomstförstärkningar
under budgetåret 1982/83 fill följd av ökade skattesatser har av denna
anledning inte kalkylmässigt lagls in i beräkningarna. Med hänsyn lill
svårighelerna all bedöma den samlade effekten av dessa skattehöjningar har jag
därför nu vall atl inte justera riksrevisionsverkels beräkningar på
inkomsttitlarna skatt på spritdrycker, skatt på vin och skatt på malt- och
läskedrycker.

Etl flertal statliga myndigheter förvaltar olika fonder. 1
syfte atl förenkla och effektivisera fondförvaUningen pågår en utredning för
att se över den statliga fondförvaltningen. Utredningsmannen avlämnade i början
av år 1982 delbelänkandet om Avveckling av vissa statliga fonder (SOU 1982:12).

Regeringen har i prop. 1981/82:213 föreslagil, mol
bakgrund av nyss nämnda delbetänkande, atl 15 olika fonder upplöses och att de
medel som frigörs överförs till statsbudgeten. Det bokförda värdet av fpndernas
tillgångar uppgick den 30 juni 1981 till ca 1700 milj. kr. Den budgetförstärkande
effekten vid en avveckling av fonderna har för budgetåret 1982/83 uppskattats
till ca 1 100 milj. kr. Dessa medel bör tas upp för redovisning på
inkomsttiteln övriga inkomster av statens verksamhet. I samband med en sådan
avveckling av fonderna bortfaller dock de ränteinkomster som eljest skulle ha
fillföris statsbudgeten från dessa fonder. Jag föreslår därför, efter samråd
med vederbörande departementschefer, atl följande inkomsttitlar från
budgetåret 1982/83 kan utgå ur statsbudgeten: ränteinkomster på medel avsatta
tUl folkpensionering, ränteinkomster på medel avsatta till civila
tjänstepensioner, ränteinkomster på medel avsatta till militära pensioner,
ränteinkomster på medel avsatta till allmänna familjepensioner och
ränteinkomster på medel avsatta vid statens pensionsanstalt. Den sammanlagda
budgetförstärkningen, när nyss nämnda förslag har beaktats, uppskattar jag till
ca 955 milj. kr. för budgetåret 1982/83.

Riksrevisionsverket har vidare för nästkommande budgetår
beräknat inkomsterna under inkomsttiteln statliga pensionsavgifter, netto efter
elt oförändrat lönekostnadspålägg om 39%. Den allmänna löneavgiften som i prop.
1981/82: 197 föreslås införtis från den I januari 1983 kommer alt belasta denna
inkomsttitel med drygt 200 milj. kr. Mot bakgrund av de stora överskotten under
budgetåren 1981/82 och 1982/83 finner jag emellertid ingen anledning atl förorda
att lönekostnadspåläggel för budgetåret 1982/83 höjs. Jag vill i delta
sammanhang erinra om all riksrevisionsverkel på regeringens uppdrag utreder
vissa frågeställningar pm del statliga lönekostnadspåläggel m. m.

Riksrevisionsverkets beräkningar i övrigl föranleder inte
någon erinran från min sida. Totalt innebär de förordade justeringarna av
verkets beräkningar att inkomsterna för budgetåret 1982/83 ökar med 5 155
milj. kr. Jag beräknar således statsbudgetens inkomster för budgetåret 1982/83
fill ca 180692 milj. kr. Jag har låtit upprätta en tabeUarisk uppställning som
sammanfattar mina avvikelser från verkels beräkningar (tabell 6). I sagda

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:150
Reviderat budgetförslag

s. 40 Kontrollera mot PDF

uppställning
har jag för fullständighetens skuU även återgivit statsinkomstema för
budgetåret 1981/82 även om jag som tidigare omnämt inte förordar några
avvikelser från verkets beräkningar av inkomsterna för delta budgetår.

I
budgetpropositionen beskrev jag problemen med förseningen av det
deklaralionsmaterial som ingår i de laxeringsstalisfiska undersökningar som
riksrevisionsverkel har som underlag främst för atl prognostisera fysiska
personers inkomstskatt. Enligt vad jag har erfarit fortsätter verket att
studera olika metoder för att vid de skilda beräkningsfillfällena kunna
utnyttja deklaralionsmaterialet så effektivt som möjligt. Min förhoppning är
att verket i samråd med andra berörda organ skall ha funnit lämpliga metoder
för detta arbete inför höstens beräkningar till 1983 års budgetproposition.

Tabell
6. Justering av riksrevisionsverkets beräkningar av statsbudgetens inkomster

(1000-tal
kr.)

1981/82

1982/83

Riksrevi-

Förändring

Riksrevi-

Förändring

sionsver-

enligt fö-

sionsver-

enligt fö-

kets be-

redragan-

kets be-

redragan-

räkning

den

räkning

den

(rev.

beräkning)

Föredragandens
jus-

teringar:

1411
Mervärdeskatt

40300000

3 200000

1421
Bensinskatt

6070000

520000

1428
Energiskatt

8230000

480000

2811
Övriga inkom-

ster av statens

verksamhet

350000

1 100000

2361
Ränteinkomster

på medel avsatta till

folkpensionering

108000

2362
Ränteinkomster

på medel avsatta fill

civila tjänste-

pensioner

3319

—

3319

2363
Ränteinkomster

på medel avsatta till

militära pensioner

409

2364
Ränteinkomster

på medel avsatta till

allmänna familje-

pensioner

10466

2365
Ränteinkomster

på medel avsatta

vid statens pen-

sionsanstalt

22660

Summa
förändringar

enligt
föredraganden

Summa
inkomster

161498903

175537294

180692440

Prop. 1981/82:150 Reviderat budgetförslag 40

Riksrevisionsverket har föreslagit vissa förändringar i
uppställningen av statsbudgetens inkomster. Jag finner verkets förslag väl
avvägda. Avslutningsvis vill jag redovisa såväl verkets som mina tidigare
omnämnda förslag till förändringar i uppställningen av budgetens inkomster
fr.o.m. budgetåret 1982/83 (tabell 7).

Tabell 7. Förslag till förändringar i uppställningen av
statsbudgetens inkomster budgetåret 1982/83.

Inkomsttitel Anm.

1281 Allmän löneavgift Ny inkomsttitel

1312 Hyrehusavgift Ny inkomsttitel

1431 Särskild
beredskapsavgift Ny benämning: Särskild avgift

för oljeprodukter för oljeprodukter

1432 Kassettskatt Ny inkomsttitel

2213 Överskott av akademiska

sjukhusets fasfighetsför-

förvaUning Utgår

2534 Vissa avgifter för registre

ring av körkort och motor

fordon Ny inkomsttitel

2361 Ränteinkomster på medel avsatta
till folkpensionering Utgår

2362 Ränteinkomster på medel avsatta
till civila tjänstepensioner Utgår

2363 Ränteinkomster på medel avsatta
till militära pensioner Utgår

2364 Ränteinkomster på medel avsatta
tUl allmänna familjepensioner Utgår

2365 Ränteinkomster på medel avsatta
vid statens pensionsanstalt Utgår

Utgifterna

I budgetpropositionen upptogs de totala statsutgifterna
för budgetåret 1982/83, exkl. förändringar av anslagsbehållningar och i
disposition av rörliga krediter saml beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto
lill 242 367 milj. kr.

I olika propositioner, som har förelagts riksdagen före
den I april 1982 och genom beslul som riksdagen har fattat fram till nämnda
dag, har anslag som innebär en ökning i förhållande fill budgetpropositionen
med 4 100 milj. kr. föreslagits. Jag återkommer strax med en hänvisning till
den bilaga där nu nämnda propositioner m. m. redovisas. I min beräkning vill
jag även beakla vissa propositioner som är hänförliga lill liden efter utgången
av mars månad. Sålunda har jag erfarit att chefen för arbetsmarknadsdepartementet
senare denna dag föreslår ytterligare anslag om tillsammans I 370 milj, kr.
Även chefen för bostadsdepartementet kommer senare denna dag att föreslå
sysselsättningsskapande åtgärder inom bostadsbeståndet. Förslagen, som på sikt
leder fill ökade statsutgifter om sammanlagt 285 milj. kr., beräknas inle leda
lill ökad budgetbelastning budgetåret 1982/83.

Anslaget till räntor på statsskulden, m.m. upptogs i
budgetpropositionen för budgetåret 1982/83 till 39400 milj. kr. Belastningen
på delta

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:150 Reviderat budgetförslag 41

anslag
är fömtom av räntenivån i huvudsak beroende av det ackumulerade budgetsaldot
från tidigare budgetår, men naluriigtvis även i någon mån beroende av
budgetsaldot under det budgetår för vilket anslaget anvisas. Jag har under hand
inhämtat att riksgäldskonloret numera beräknar att statsskuldräntorna kommer
att uppgå lill 38800 milj. kr. för budgetåret 1982/83. Anslaget lill räntor på
statsskulden, m. m. bör följaktligen tas upp med detta belopp. De ändringar i
staten för riksgäldsfonden som föranleds härav torde få företas genom
finansutskottets försorg.

Jag
har låtit upprätta en specifikafion över föreslagna och beslutade
anslagsförändringar på statsbudgeten i förhållande lill budgetpropositionen.
Specifikationen (bil. 2.5) läcker perioden t. o. m. mars månad saml den
justering av anslaget lill räntor på statsskulden, m.m. som jag nyss nämnde. I
en huvudlildsvis sammanställning av förändringar i förslaget till statsbudget
för budgetåret 1982/83 sedan budgetpropositionen, som jag har låtit upprätta
och som jag ämnar föreslå skall fogas lill protokollet (bil. 2.6), har jag
beaktat dels den nyss nämnda specifikafionen avseende perioden t.o.m. mars
månad (bil. 2.5), dels de ytterligare förslag som jag har behandlat.
Sammantaget innebär detta atl jag beräknar utgiftsanslagen för budgetåret
1982/83 fill 247238 milj. kr. Eventuella förslag och beslut i övrigt efter
utgången av mars 1982 som inte särskilt redovisats torde få beaktas av
riksdagens vederbörande utskott.

Beräkning
av anslagsbehållningarnas utveckling

Innan
jag går in på mina överväganden rörande hur behållningarna på ulgiflsanslagen
kommer atl utvecklas budgetåret 1982/83 vill jag tabella-riskt redovisa
utvecklingen av anslagsbehållningarna fr. o. m. budgetåret 1975/76 t. o. m.
innevarande budgetår.

Tabell
8. Anslagsbehållningarna vid utgången av budgetåren 1975/76—1981/82

(Miljarder
kr., ökning +, minskning -)

Huvudtitel

1975/76

1976/77

1977/78

1978/79

1979/80

1980/81

1981/82

Utfall

Ber. utfall

Arbetsmarknads-

departementet'

1,08

1,44

1,49

3,10

1,86

1,60

2,56

(förändring
un-

det
budgetåret)

(+0,62)

(+0,36)

(+0,05)

(+1,61)

(-1,24)

(-0,26)

(+0,96)

Industri-

departementet'

0,70

2,11

7,31

8,21

7,01

7,36

5,48

(förändring
un-

der
budgetåret)

(+0,17)

(+1,41)

(+5,20)

(+0,90)

(-1,20)

(+0,35)

(-1,89)

Övriga
huvud-

titlar

6,78

6,43

7,76

10,23

11,48

11,03

9,36

(förändring
un-

der
budgetåret)

(+0,74)

(-0,35)

(+1,33)

( + 2,47)

(+1,25)

(-0,45)

(-1,67)

Summa

8,56

9,98

16,56

21,54

20,35

19,99

17,40

(förändring
un-

der
budgetåret)

(+1,52)

(+1,42)

(+6,58)

(+4,98)

(-1,19)

(+0,.6)

(-2,59)

'
Anslagen till lokaliseringslån och statens hantverks- och industrilånefond har
samtliga år hänförts till industridepartementet.

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:150
Reviderat budgetförslag

De
reviderade beräkningarna av anslagsbehållningarnas storlek vid utgången av
innevarande budgetår som gjorts sedan budgetpropositionen uppgår till 564 milj.
kr. Denna revidering får beaktas som fullt rimlig med tanke på den stora volym
som anslagsbehållningarna nu uppgår lill.

För
en närmare redovisning av de beräknade anslagsbehållningarna vid utgången av
innevarande budgetår hänvisar jag lill riksrevisionsverkets beräkningar (bil.
2.2). Jag har inget alt erinra mot verkets prognos.

Tabell 9. Beräknad förändring i anshigsbehållningarna
under budgetåret 1981/82

(Milj. kr., ökning +, minskning -)

.Anslags-

Beräknad förändring 1981-07-01-1982-06-30

behållning

1981-07-01

Riksrevi- Budget- Riksrevi- Föredra-

sionsverket prop. sionsverket ganden

(dec. 1981) 1982 (ny beräk-

ning)

Anslagsbehållningar

19989

-2906

-3 156

-2 592

s. 43 Kontrollera mot PDF

1
budgetproppsilipnen underströk jag den osäkerhet som vidlåder beräkningar av
anslagsbehållningarnas ulveckling. Detta gäller självfallet i än högre grad
bedömningarna för nästkommande budgetår. Dessa bedömningar beaktar del
förhållandel all de medel som kommer alt krävas för tillkommande utgiftsbehov
avser kassamässig belastning. När anslagsbelopp föreligger kan dessa myckel
väl avvika från tidigare kassamässigt beräknade belopp. Om inle
förutsättningarna i övrigl har förändrats innebär detta all en justering bör
göras i anslagsbehållningarnas utveckling.

Inledningsvis
viU jag fömlskicka atl de under våren framlagda propositionerna inle innebär
någon ändnid bedömning av den totala förbrukningen av anslagsbehållningar under
budgetåret 1982/83.

Efter
samråd med chefen för bostadsdepartementet räknar jag med alt
anslagsbehållningarna avseende anslagen till energibesparande åtgärder kommer
atl minska under budgetåret 1982/83. Jag uppskattar minskningen av
anslagsbehållningarna inom bostadsdepartementets verksamhetsområde till ca 500
milj. kr. Inom industridepartementels verksamhetsområde beräknar jag, efter
samråd med chefen för industridepartementet och statsrådet Eliasson, all
anslagsbehållningarna kommer alt minska med ca 1 500 milj. kr.

För
övriga huvudtitlar har jag, efter samråd med berörda departementschefer och
övriga statsråd, inte funnit anledning alt nu räkna med annat än att
anslagsbehållningarna sammantaget blir oförändrade under nästa budgetår.

Prop. 1981/82:150 Reviderat budgetförslag 43

Tabell 10. Beräknad förändring i anslagsbehållningarna
under budgetåret 1982/83

(Miljarder kr.)

Huvudtitel Beräknad anslags- Beräknad förändring

behållning 1982-07-01
-1983-06-30

1982-07-01

Bostadsdepartementet

1,11

-0,5

Industridepartementet

5,48

-1,5

Övriga
huvudtitlar

10,81

Summa 17,40

Sammanlagt räknar jag med alt 2 miljarder kr. av
anslagsbehållningarna kommer att förbmkas under budgetåret 1982/83 (tabell 10).
Dessa beräkningar beaktar del nyss nämnda förhållandet all bedömningarna av de
medel som kommer all krävas för tillkommande utgiftsbehov, netto såväl under
innevarande som nästkommande budgetår avser kassamässig belastning.

Disposition av rörliga krediter

Budgelutfallet, och därmed statens upplåningsbehov,
påverkas även av förändringar i disposifionen av rörliga krediter hos
riksgäldskonloret. Sådana krediter har enligt riksdagens beslut ställts lill
förfogande för vissa myndigheter och bolag. Under budgetåret 1981/82 beräknar
riksrevisionsverkel att dispositionen av röriiga krediter skall minska med 580
milj. kr. Jag ansluter mig lill verkets beräkningar.

För nästkommande budgetår brukar en schablonmässigt
beräknad ökning av den rörliga krediten om 500 milj. kr. las upp i förslaget
till statsbudget. Som jag redan redovisade i budgetpropositionen torde dock
export-kreditnämnden komma atl påtagligt behöva öka sill utnyttjande av beviljade
rörliga krediter. Mol denna bakgmnd bör, i likhel med vad jag beräknade i
budgetpropositionen, enligt min mening för budgetåret 1982/83 ökningen av den
samlade rörliga krediten beräknas lill 1 200 milj. kr.

Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto

Redan statsbudgeten bör så långt möjligt visa den totala
budgetbelastning som kan väntas under budgetåret. Jag har tidigare redogjort
för den budgetbelastning som kan beräknas uppkomma för budgetåret 1982/83 lill
följd av föreslagna utgiftsanslag, förändringar i anslagsbehållningar och
ändrad disposifion av rörliga krediter. Jag avser nu att behandla de ytterligare
utgiftsbehov som nu kan beräknas tillkomma under nästa budgetår.

I budgetproppsilipnen upptogs under posten för beräknal
fillkommande utgiftsbehov, netto etl belopp av 6 miljarder kr. för
tilläggsbudgetar och för etl antal andra propositioner avseende bl. a.
totalförsvarets fortsatta ulveckling samt vissa statliga företag. Vidare
beaktades då kommande förslag om besparingar samt vissa inkomstförstärkningar
som l.ex. ändrade uppbördsmfiner.

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:150 Reviderat budgetförslag 44

Jag räknar med atl arbetsmarknads- och industripolitiken
under budgetåret 1982/83 kommer all förorsaka kostnader utöver de
medelsberäkningar som har föreslagils i de hittills under våren framlagda
propositionerna. Jag vill här särskilt påpeka behovel av en finansiell
rekonstruktion av Statsföretag AB. Härtill kommer i sedvanlig ordning vissa
andra utgifter på filUäggsbudget som inle har kunnat beaktas i statsbudgeten.
Jag vill i della sammanhang förutskicka att jag senare denna dag kommer att
föreslå regeringen all med utnyttjande av finansfullmakten tidigarelägga vissa
statliga byggprojekt. Chefen för arbetsmarknadsdepartementet återkommer senare
lill denna fråga.

Med hänsyn till vad jag har anfiirt föreslår jag att
poslen för beräknal fillkpmmande ulgiflsbehpv, netlp förs upp med ett belopp om
6000 milj. kr. för budgetåret 1982/83. Jag vill emellertid nämna att riksdagen
har beslutat om atl värdegarantier till den statliga varvskoncernen skall kunna
infrias redan innan slutlig förlusl på fartygsproduklion och kundfordringar har
konstaterats (prop. 1981/82:56, NU 1981/82: 13, rskr 1981/82:82). Under
innevarande budgetår har samtliga återstående värdegarantier infriats, vilket
har beaktats i beräkningen av budgelutfallet för budgetåret 1981/82. Delta får
till följd att någol anslag för infriande av nyss nämnda värdegarantier under
budgetåret 1982/83 inte erfordras. Av budgettekniska skäl har ett belopp
motsvarande del i budgetpropositionen anslagna dragits ifrån posten
tillkommande utgiftsbehov, netto. Della torde få beaktas i
riksdagsbehandlingen.

Summering av statsbudgetens utgifter

I det föregående har jag redogjort för mina överväganden
kring statsutgifterna för budgetåret 1982/83. Sammantaget innebär mina
beräkningar atl statsutgifterna kommer att uppgå till 256438 milj. kr., vilket
är 4870 milj. kr. mer än vad jag beräknade i budgetpropositionen 1982.

Tabell 11. Statsutgifterna budgetåret 1982/83

(Milj,
kr.)__________________________________________

- 1982/83

Budgetprop. Ny beräkning

Utgiftsanslag 242 367 247238

Förändringar i anslagsbehållningar 2 000 2 000

Ändrad disposition av rörliga krediter 1200 1200

Beräknat tillkommande utgiftsbehov, n;tto 6000 6000

Summa statsutgifter 251567 256438

2.3.3 Statsbudgetens saldo budgetåren 1981/82 och 1982/83

Med hänvisning till min redovisring i del föregående
beräknar jag utfallet av statsbudgetens inkomster och utgifter för innevarande
budgetår och förslaget tiU statsbudget 1982/83 på säll som framgår av tabell
12.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:150
Reviderat budgetförslag

s. 46 Kontrollera mot PDF

Tabell 12. Utvecklingen av statsbudgetens saldo budgetåren
1980/81-1982/83

(Miljarder kr.)

1980/81

1981/82

1982/83

Procentuell
förändring

Utfall

Budget-

Ny beräk-

Budget-

Ny beräk-

■
Från ut-

Från ny be-

prop.

ning

prop.

nmg

fall
1980/81 till ny beräkning 1981/82

räkning 1981/82 till ny beräkning 1982/83

Inkomster

155,3

1.'59,4

161,5

169,0

180,7

+ 3,4

+ 11,9

Utgifter

215,3

237.6

237,7

251,6

256,4

+ 10.4

+ 7,9

Saldo

-60,0

-78,2

-76,2

-82,6

-75,7

I
årets budgetproposition beräknades statsinkomsterna för budgetåret 1981/82 lill
159,4 miljarder kr. Den nu aktuella beräkningen ger vid handen alt inkomsterna
blir ca 2,1 miljarder kr. högre samtidigt som utgifterna endast marginellt ökar
jämfört med vad som beräknades i budgetproppsi-fionen. Detta leder till alt
budgetunderskottet för budgetåret 1981/82 sjunker från 78,2 miljarder kr. som
beräknades i budgetpropositionen till 76,2 miljarder kr.

Utgifterna
för budgetåret 1982/83 beräknades i budgetpropositionen lill 251,6 miljarder
kr. Nu prognosfiserar jag utgifterna lill 256,4 miljarder kr. Ökningen
förklaras bl. a. av ökade arbelsmarknadspolitiska insatser samt ökade kostnader
för ränte- och bostadssubventioner. Statsinkomsterna nästa budgetår uppskattas
nu lill 180,7 miljarder kr. Detta innebär en icke obetydlig uppräkning av
inkomsterna jämfört med budgetpropositionen. TUl en del förklaras ökningen av
en högre lönesumma år 1981 än vad spm tidigare har beräknats. Vidare innebär
den föreslagna allmänna löneavgift, spm föreslagits kpmma att införas från den
I januari 1983, alt inkomsterna ökar. Dessutom tillkommer i denna beräkning vissa
inkomstförstärkningar som i budgetpropositionen hade beaktats inom ramen för
posten för tillkommande utgiftsbehov, netto. Som exempel på delta kan nämnas
besparingarna inom sjukförsäkringssystemet. Regeringen har till riksdagen lämnat
förslag dels om att oljdagringsfonden skall upphöra den I juli 1982, dels att
den särskilda beredskapslagringsavgiften för oljeprodukter - som f. n.
redovisas utanför statsbudgeten - omformas fill en skatt som tas upp bland
statsbudgetens inkomster. De ovan nämnda förändringarna påverkar budgetsaldot
budgetåret 1982/83.

Sammanfattningsvis
innebär beräkningarna atl budgetunderskottet i den nu föreslagna statsbudgeten
för budgetåret 1982/83 minskar med 6,9 miljarder kr. jämfört med del förslag
som lades fram i budgetpropositionen.

I
samband med budgetpropositionen aviserades eller föreslogs vissa åtgärder som
engångsvis fick budgetförstärkande effekter budgetåret 1982/ 83 om knappl 2,1
miljarder kr. 1 min nya beräkning tillkommer vissa förslag som innebär
engångsförstärkningar av budgeten på ca 5,2 miljarder kr. De förslag som avses
är dels förslaget till ändrad uppbörd av bensin-

Prop. 1981/82:150
Reviderat budgetförslag 46

skatt
m. m. (prop. 1981/82: 201), dels den föreslagna avvecklingen av vissa statliga
fonder (prop. 1981/82:213).

Till
regeringsprotokoUet i detta iirende bör fogas som bilagor:

Långfidsbudget
för perioden 1982/83-1986/87 {Bilaga 2.1)

Riksrevisionsverkets
beräkning av budgelutfallet för budgetåret 1981/82 (Bilaga 2.2)

Riksrevisionsverkets
reviderade inkomstberäkning för budgetåret 1982/ 83 (Bilaga 2.3)

Specifikation
av statsbudgetens inkomster under budgetåret 1982/83 (Bilaga 2.4)

Specifikation
av anslagsförändringar i förhållande lill budgetpropositionen för budgetåret
1982/83 (Bilaga 2.5)

Förändringar
i förslaget lill statsbudget för budgetåret 1982/83 sedan budgetpropositionen
(BUaga 2.6)

Lagförslag
{Bilaga 2.7)

3
Hemställan

Med
hänvisning tUl vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen dels
föreslår riksdagen att

1. godkänna de allmänna riktlinjer för
budgetregleringen som jag har förordat,

2. anta inom budgeldepartementet upprättat förslag
lill lag om storleken av statlig inkomst skall som ingår i preliminär skatt
för förra hälften av budgetåret 1982/83,

3. godkänna min beräkning av statsbudgetens inkomster
för budgetåret 1982/83 enligt den vid detta protokoll fogade specifikationen,

4. godkänna min beräkning av förändringarna i
anslagsbehållningarna för budgetåret 1982/83,

5. godkänna min beräkning av förändringarna i
dispositionen av rörliga krediter för budgetåret 1982/83,

6. godkänna min beräkning av beräknat tillkpmmande
utgiftsbe-hpv, nellp för budgetåret 1982/83,

7. med ändring av förslag i prop. 1981/82:100 bil. 20
tUl Räntor på statsskulden, m. m. för budgetåret 1982/83, anvisa ett förslagsanslag
av 38800000000 kr.,

8. bemyndiga regeringen aft under budgetåret 1982/83,
om arbetsmarknadsläget kräver det, besluta om utgifter i enlighet med vad jag
har förordat intill eft sammanlagt belopp av 2500000000 kr.,

s. 47 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:150
Reviderat budgetförslag 47

9.
bemyndiga regeringen att besluta om beställning av inredning och utmstning för
byggnadsprpjekt som beslutas med stöd av finansfullmakten i enlighet med vad
jag har förordat i det föregående, dels bereder riksdagen tillfälle att ta del
av vad jag har anfört om

10. utnyttjande
av finansfullmakten

11. statliga
kreditgarantier.

s. 48 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:150 Reviderat budgetförslag 48

Innehållsförteckning sid.

1 Det reviderade budgetförslaget .................................... 1

1.1 Inledning
1

1.2
Bakgrunden till
den budgelpolifiska utvecklingen under 1970-talel 2

1.3
Del aktuella
budgetläget ......................................... ..... 6

1.4
1982 års
långtidsbudget ......................................... ... 12

1.5
Erfarenheter av
de senaste årens besparingsarbete, m.m. ... 17

1.5.1
Statsfinansiella
effekter av vidtagna besparingar 18

1.5.2
Ulombudgetära
utgifter .................................. ... 21

1.6 Budgelpolifiska
riktlinjer 23

1.6.1
Riktlinjer på
längre sikt .................................. ... 23

1.6.2
Rikthnjer för
budgetåret 1983/84 .................. 26

2 Särskilda frågor ........................................................... ... 31

2.1
Utnyttjande av
finansfuUraaklen, m. m..................... 31

2.2
Statliga
kreditgarantier .......................................... 33

2.3
Statsbudgeten
budgetåren 1981/82 och 1982/83 . ... 35

2.3.1
Statsbudgetens
inkomster och utgifter budgetåret 1981/82 36

2.3.2
Statsbudgetens
inkomster och utgifter budgetåret 1982/83 36

2.3.3
Statsbudgetens
saldo budgetåren 1981/82 och 1982/83 .. 44

3 Hemställan .................................................................... ... 46

Tabellförteckning sid.

Tabell 1. Statsbudgeten budgetåren 1981/82-1982/83
12

Tabell 2. Statsutgifternas utveckling fördelade på
realekonomiska

kategorier ..................................................... 13

Tabell 3. Statsfinansiella besparingar under
budgetåren 1980/81-

1986/87 ... .:................................................ 19

Tabell 4. Direkta statsfinansiella efi"ekter av
vidtagna besparingsåtgärder fördelat på realkategorier budgetåret 1986/87 i

fasta priser ................................................... 20

Tabell 5. Föreslagna förändringar av ramar för statligt
garantiåta

gande m.m....................................................... ... 35

Tabell 6. Justering av riksrevisionsverkels beräkningar av
stats

budgetens inkomster .................................... ... 39

Tabell 7. Förslag fill förändringar i uppställningen av
statsbudge

tens inkomster budgetåret 1982/83 ............. ... 40

Tabell 8. Anslagsbehållningarna vid utgången av
budgetåren 1975/

76-1981/82...................................................... .. 41

Tabell 9. Beräknad förändring i anslagsbehållningarna
under bud

getåret 1981/82 ............................................ .. 42

TabeU 10. Beräknad förändring i anslagsbehållningarna
under bud

getåret 1982/83 ........................................... 43

Tabell 11. Statsutgifterna budjetåret 1982/83 .......... .. 44

Tabell 12. Utvecklingen av statsbudgetens saldo
budgetåren 1980/

81-1982/83 .................................................. 45

Diagramförteckning

Diagram I. Budgetsaldots utveckling under 1970-talet i
1975 års

priser ............................................................. 3

Diagram 2. Saidoförändringar i långtidsbudgeten år 1979
till nuva

rande beräkning för långtidsbudgeten år 1982 16

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982

Bilaga
3

Vissa kommittéfrågor

Regeringens prop.
1981/82:150 Bilaga 3

Utdrag

BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1982-04-22

Föredragande:
statsrådet Johansson

Anmälan
till proposition med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för
budgetåret 1982/83 såvitt avser vissa kommittéfrågor

Vissa
kommittéfrågor

Riksdagen
har gett regeringen till känna alt en fullständig genomlysning av frågan om ett
slopande av nuvarande system med dagarvoden för kommittéuppdrag till förmån för
andra former av ersättning bör ske i del arbete med en allmän översyn av
utformningen och storleken av ersättningen för olika statliga bisysslor — bl.
a. kommiltéuppdragen - som pågår inom regeringskansliet (skr 1980/81: 144, FiU
30, rskr 284). I det sammanhanget bör enligt riksdagen också en närmare analys
ske av orsakerna lill den kraftiga förskjutning mol en ökad andel av
konsultationer som skett inom ramen för departementens kostnader för
kommittéväsendet under budgetåret 1979/80 samtidigt som den andel av
kommillékostnaderna som dagarvodena svarar för har minskal.

Den
allmänna översyn av utformningen och storleken av ersättningarna för olika
statliga bisysslor - l.ex. uppdrag som ledamot i verksstyrelse -som anmäldes i
regeringens anförda skrivelse 1980/81:144 har nu avslutats. Den har bl.a.
resulterat i en slörre enheflighel i arvoderingen av uppdrag som ledamot i
statliga styrelser och nämnder samt en viss uppräkning av utgående arvoden.
Arbetet med all på motsvarande säll åsladkomma en större likformighet vid
arvoderingen av uppdrag som ordförande i sådana styrelser och nämnder
fortsätter.

Översynsarbetel
har omfattat också ersättningen för kommittéuppdrag. En viss uppräkning har
gjorts av denna ersättning.

I
skrivelsen 144 framhöll jag att det i samband med den enkät som gjorts med
anledning av promemorian (Ds B 1981:2) Kommittéarvodena kommit fram förslag och
synpunkter värda atl närmare överväga.

Konsekvenserna
av att slopa dagarvodena och byta ul dem mot andra former av ersältning för
kommittéuppdrag har nu ytterligare övervägts och analyserats inom
budgeldepartementets personalenheler. De uppslag som förts fram i enkätsvaren
redpvisas i del följande.

I
prpmemorian och i enkätsvaren har ell förslag bl. a. förts fram om att I
Riksdagen 1981/82. I saml. Nr 150. Bilaga 3

Kartong:
S. 1, sista raden TiUkommer: I promemorian om att

Prop. 1981/82:150 2

göra
det lill ell tjänsteåliggande för innehavare av statliga tjänster alt åta sig
uppdrag i kommitté.

Men
en sådan skyldighet skulle förmodligen, som bl. a. statens arbetsgivarverk
påpekat, framkalla krav på bättre förmåner i själva anställningen. För egen del
tror jag dessulom all det skulle stöta på myckel stora problem alt göra klart
vilka tjänster som skulle förenas med ell sådant åliggande; del är ju främst
individens kvalifikationer och kunskaper som gör honom eller henne lämplig att
anförtros ett kommittéuppdrag och inte den omständigheten atl han eller hon
innehar en viss tjänst. Man skulle därför med stpr sannolikhet kunna hamna i en
situation där avsevärda koslnader måste läggas ned på all förbättra
anställningsvillkoren för ell stort antal tjänster utan all man för den skull
kunde vara säker på alt del någonsin blev aktuellt all anlita innehavarna för
kommittéuppdrag. Därtill kommer atl övertidstjänslgöring skulle kunna förutses
öka för dessa tjänstemän med stegrade lönekostnader som följd för den myndighet
där de är anställda. Härvid bör observeras, vilket också framhölls i
promemorian, alt övertidsersättningen redan per timme i de flesta fall
överstiger dagarvodet. Därutöver skulle man behöva ha elt kompletterande
ersättningssystem för de uppdragstagare som inte har statstjänst, bl.a.
anställda hos kommuner och i enskild tjänst samt fria yrkesutövare.

Ett
annal förslag har också förts fram, nämligen alt man i slället för ersättning i
form av dagarvode skulle söka komma överens med olika medverkanden i kommillér
om ersättning från fall lill fall.

Ett
sådant system skulle emellertid som jag ser det med slor säkerhet bli betydligt
dyrare än systemet med dagarvoden, eftersom dessa är schabloniserade. I elt
system där ersättning fastställdes från fall lill fall skulle nämligen
uppdragstagaren som villkor för sin medverkan kunna ställa helt andra anspråk i
fråga om arvodets slorlek. Eftersom ell sådant system vidare skulle komma atl
tillämpas inom utredningar av olika tyngd, sammansättning och karaktär, skulle
det kunna leda lill komplikationer vid bedömningen av skälig ersältning.

Samma
förhållande gäller ett tredje förslag. Enligl della skulle ersättningen i
större utsträckning relaleras till den arbetsinsats som behöver göras, dvs. en
fprm av betingsersältning. Ersättningen skulle därvid i det enskilda fallet få
bestämmas av ordföranden i kommittén inom vissa av regeringen angivna
kostnadsramar.

Elt
fjärde förslag som väckts i sammanhanget innebär alt sammanträdesarvoden utgår
bara lill ledamöter och experter. Hämtöver skulle enligt förslagel etl fast
månadsarvode ulgå till ordföranden i kommittéer, eventuellt även till
sekreterare.

Ett
sådanl arvode skulle enligl min mening behöva differentieras för alt någorlunda
återspegla den arbetsbörda som kan råda i olika kommittéer. Inte heller delta
förslag torde leda lill någon minskning av kpstnaderna för arvpden.

Bilaga 3
Budgeldepartementet 3

Kostnaderna för dagarvoden har f. ö. håUit sig i det
närmaste oförändrade de senaste åren. Det framgår av följande sammanställning
(jfr skr 1980/ 81:144 s. 131).

Dagarvode i milj. kr.

1978/79 1979/80 1980/81

S, U,Jo, Bo 7,3 6,1 6,3

I 2,2 2,7 2,6

Övriga
departement 11,1 10,0 11,0

Summa 20,6 18,8 19,9

Den nu redovisade analysen av de olika förslag till
alternativa ersättningsformer som förts fram har enligt min mening belyst att
dessa skulle ställa sig dyrare för staten. Förslagen bör därför inte
genomföras.

Jag går därmed över fill frågan om den av riksdagen
begärda närmare analysen av orsakerna tiU förskjutningen mot en ökad andel
konsiilfin-satser i kommittéarbetet.

En arbelsgmpp inom regeringskansliet har med anledning av riksdagens
beslut gjort en genomgång av kommillékoslnaderna under budgetåren
1978/79-1980/81. Man har därvid inriktat sig på kostnadema för
konsulfin-satser, inräknat kostnaderna för bidrag till myndigheter,
institutioner m. m., enligt redovisningen i kommittéberättelserna.

Jag anser mig i allt väsentligt kunna ansluta mig fill vad
arbetsgmppen har kommit fram tUl.

Genomgången inom arbetsgmppen har koncentrerats till
kommittéer under fem departement, nämligen social-, utbildnings-, jordbmks-, bostads-
och industridepartementet. Det sistnämnda departementels område har ägnats
särskild uppmärksamhet.

Antalet verksamma kommittéer m. m. under dessa fem
departement och fördelningen av departementens kostnader för kommittéarbetet
nämnda tre budgetår framgår av följande sammanställningar.

Antalet verksamma kommittéer m. m.

1978/79 1979/80 1980/81

S, U,Jo, Bo 139 149 139

I 55 64 60

Summa för dessa fem departement 194 213 199

Uppgifterna har tagits fram av de fem departementen och
avser kommittéer som har varit verksamma resp. budgetår.

Prop.
1981/82:150 4

Som
framgår har antalet kommittéer i de fem departementen hållit sig tämligen
oförändrat de tre budgetåren:

Kommittékostnaderna
1978/79 1979/80 milj. kr. % milj. kr.

1980/81 milj. kr.

Totalkostnader för kommittéarbetet

S, U,Jo,
Bo

Övriga
nio departement

75,4 48,5 76,4

38 24 38

81,3 68,9 74,1

36 31

93,5 53,4 85,0

23 37

Summa
för samtliga departe ment

200,3

100

224,3

100

231,9

100

Koslnader för konsultinsatser i kommittéarbetet

S,U,Jo,
Bo

Övriga
nio departement

18,9 15,6

13,7

32 28

25,2

43,6

9,1

32 56 12

28,0

6,9

44 44 12

Summa
för samtliga departe ment

48,2

100

77,9

100

62,9

100

Av
tabellerna framgår att totalkostnaden per kommitté i genomsnitt har stigit
ganska väsentligt. Det beroi" dels på prisutvecklingen, dels på sambandet
mellan kostnadernas slorlek och omfattningen av del utredningsarbete som
utförs. Arbetets omfattning är i sin tur beroende av de frågor som skaU
utredas. Departement som har all handlägga de för dagen politiskt prioriterade
frågoma får därför räkna med all bära de tyngsta kostnaderna för det stafliga
utredningsväsendet. Under de departement som undersökts har inom
kommittéväsendet de senare åren också behandlats sådana frågor som exempelvis
efterfrågeundersökningar för barnomsorgen (S), orsakerna tiU minskningen av
barnantalet (S), tandvårdens organisation (S), sjukvårdsplanering (S),
förenklingen av den statliga skoladminislrationen och en reformerad
gymnasieskola (U), forskning rörande radon och bilavgaser (Jo), övergång från
hyresrätt till bostadsrätt (Bo) och stora delar av energiområdet (I).
BehandUngen av dessa frågor har varit kostnadskrävande både totalt och vad
gäller konsultationer.

Av
sammanställningen framgår alt de fem departementen svarade för ca två
tredjedelar (62—67 %) av kommittéväsendets totala koslnader ifrågavarande år.
Industridepartementets andel av totalkostnaderna höll sig ungefar mellan en
fjärdedel och en tredjedel (23-31%). Detta departements höga kostnad budgetåret
1979/80 inverkar självfallet starkt på totalkostnaden för de fem departementen
och alltså på totalkostnaden för samfliga departement.

Genomgången
av det undersökta materialet visar atl konsulter har anlitats, 1978/79 av 96
kommittéer, 1979/80 av 106 kommittéer och 1980/81 av 131 kommittéer.
Koslnaderna för konsulter har trots delta minskat från budgetåret 1979/80 fill
1980/81.

Bilaga 3
Budgetdepartementet 5

Av
sammanställningen framgår också atl de fem departementen svarade för den helt
dominerande delen (72-88%) av konsultkostnaderna i kommittéarbetet.
Industridepartementets andel var här så myckel som mellan en tredjedel och
drygt hälften (32-56%) av de totala kostnaderna för konsulter.

Ett
skäl till att konsulter används inom kommittéväsendet torde vara att de
behandlade frågorna blivit alltmer invecklade och omfattande.

Industridepartementets
höga kostnader för konsultinsatser -' speciellt budgetåret 1979/80 - har alltså
starkt påverkat totalkostnaderna för hela kommittéväsendet. En analys av
orsakerna fill industridepartementets stora konsultationsuttag är därför på
sin plats.

Den
främsta orsaken till industridepartementets höga siffror är sålunda den
expansiva utvecklingen inom det energipolitiska området sedan mitten på
1970-talet. Kommittéer som exempelvis reaktorsäkerhetsutredningen (I 1979:07)
och konsekvensutredningen (I 1979:08) har haft komplicerade och känsliga
utredningsuppgifter. De har samtidigt haft krav på sig atl arbeta snabbt.
Vidare har i stor utsträckning den kompelens som de har efterfrågat inte
funnits fillgänglig inom statsförvaUningen.

Samtidigt har den statliga
verksamheten inom energiområdet byggts ut under 1970-talet. Detta har till stor
del skett i organ som har kommittéstatus. Här avses energisparkommittén (I
1974:05), delegationen (I 1975:02) för energiforskning,
oljeersältningsdelegalipnen (I 1979:01) och delegationen (I 1980:08) för
uppbyggnaden av en oljeersällningsfond. Budgetåret 1980/81 belastar de
kommittéanslaget med ca 23 milj. kr., dvs. med nära hälften av
industridepartementels totalkostnader för dess kommittéer. Det är här frågan om
områden som har krävt omfattande konsultinsatser. Industridepartementet hämtar
i betydligt större utsträckning än andra departement sin sakkunskap utanför
det statliga området. Detta har varit särskilt påtagligt när det gäller
behandlingen av energifrågorna. Särskilt energisparkommittén har haft mycket
stora konsultationskostnader, t. ex. budgetåret 1979/80 inte mindre än 19,8
milj. kr. Dessa koslnader hänför sig dock fill största delen tiU inköp av
informationstjänster i samband med de sparkampanjer som kommittén pä
regeringens uppdrag genomför och inte till egentlig utredningsverksamhet. I och
med att dessa kommittéers verksamhet kommer att föras över tUl den nya
statliga myndighetsorganisafion inpm energipmrådet SPm inrättas den 1 juli 1982
kommer verksamheten att betalas från de nya myndigheternas anslag i
statsbudgeten. Därmed kan en markant sänkning av industridepartementets
koslnader för kommittéer förväntas ske.

Ett
liknande förhållande föreligger inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde,
där överföringen av miljödatanämndens (Jo 1974: A) verksamhet fiU en
toxikologisk informationsservice har medfört en halvering av kommittéanslaget
för budgetåret 1982/83.

Prop. 1981/82:150 6

Elt
annat skäl till användningen av konsulter är alt det många gånger kan StäUa sig
ekonpmiskt mer fördelaktigt för slaten att tillfäUigl förslärka sin kompetens
med kpnsultinsatser än all bygga upp en egen kompetens som det i längden kan
vara svårt att nyttja fullt ut.

Jag
vUl dock peka på att en viss andel av konsultationskostnaderna utgör ersättning
till statliga myndigheter för t. ex. personalkostnader, databearbetningar
eller annal biträde.

En
faktor av vikt för kostnadsutvecklingen som den interdepartementala
arbetsgmppen också har belyst är prisutvecklingen för konsulttjänster under de
tre åren. Trots att det är svårt att göra mera exakta jämförelser meUan prisema
på konsulttjänsterna - eftersom del ofta rör sig om hell ohka tjänster med
mycket ohka omfattning och inom vitt skilda ämnesområden - visar genomgången
på en kraftig höjning av timersättningen. En inte ovanlig prisintervaU
budgetåret 1980/81 inom industridepartementets område synes vara 200-500 kr.
per timme, men både lägre och högre ersättningar förekommer.

Som
ett led i regeringens verksamhet med atl effektivera kommittéarbetet är det
emeUertid av yttersta vikl all konsulter i fortsättningen engageras först när
statsmyndigheternas egna resurser visar sig otillräckliga. Jag vill i
sammanhanget erinra om att regeringen tidigare uttalat att i första hand
statskontoret och riksrevisionsverket bör komma i fråga då behov av
utredningsuppdrag inom deras kompetensområde uppkommer.

Regeringen
har vidare genom en ändring i 5 § kommittéförordningen (1976:119, senaste
lydelse 1982:37) ålagt alla kommittéer att snarast göra upp en plan för
utredningsarbetet och ange den beräknade kostnaden för fuUgörandet av
uppdraget. Det departement till vilket kommittén hör skall hållas underrättat
om planeringen. På det sättet får departementen en avsevärt bättre möjlighet än
tidigare att övervaka kommittéernas koslnader. Som ytterligare elt led i
effekliveringen av kommittéarbetet har departementen i årets budgetarbete
uppmanats all vidla en rad åtgärder för atl begränsa kostnadema för
kommittéväsendet.

För
att de statliga myndigheternas upphandling i princip skall bedrivas
affärsmässigt skall de vid köp av varor pch tjänster m. m. följa bestämmelserna
i upphandlingsförordningen (1973:600, ändrad senast 1980:850). Att tiUämpa
affärsmässiga principer vid upphandling av konsulttjänster torde bidra liU att
håUa kostnadsutveckliingen för denna typ av tjänster under kontroll på samma
sätt som sker vid annan upphandling.

Trols
att upphandlingsförordningen gäller även för kommittéernas verksamhet har
något upphandlingsförfsrande i dess mening inle alllid ägt mm inom de
kommittéer som arbetsgmppen har granskat.

För
att öka kostnadsmedvetandel i både nuvarande och blivande kommittéer avser jag
atl återkomma liU regeringen med förslag till hur man på lämpligt sätt bör
styra kommittéernas upphandUng av konsulter.

Bilaga
3 Budgetdepartementet 7

Jag
vill vidare hänvisa lill vad chefen för budgeldepartementet anför i årets
budgetförslag (prop. 1981/82:100 bil. 2 s. 90) om den utbildning av anställda i
kommittéväsendet som pågår. Syftet med ulbildningen är alt effeklivera
kommittéarbetet.

Jag
hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle all la del av vad jag nu
har anfört.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1S82

Bilaga
4

Sysselsättningsskapande åtgärder inom arbetsmarknadsdepartementets
verksamhetsområde

Regeringens
prop. 1981/82:150 Bilaga 4

Utdrag ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1982-04-22

Föredragande: statsrådet Eliasson

Anmälan til' slutlig reglering av statsbudgeten för
budgetåret 1982/83 såvitt avser arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde

Inledning

Arbetslösheten är betydligt lägre i Sverige än i de flesta
andra länder. Genom en aktiv arbetsmarknadspolitik har den bristande tillgången
på lediga platser i stor utsträckning kunnat kompenseras av tillfälliga
insatser för arbetslösa, främst i form av beredskapsarbeten och
arbetsmarknadsutbildning.

Under innevarande budgetår har arbetsmarknadsläget varit
sämre än under de närmasi föregående. Antalet arbetslösa uppgick i mars i år
till 124000 (2,9 % av arbetskraften) vilket är 34000 fler än i mars månad
föregående år. Vidare har antalet lediga platser sjunkit avsevärt.

Antalet sysselsatta i beredskapsarbeten har under
budgetåret stegvis ökats. I mars månad 1982 sysselsattes drygt 53000 personer i
sådana arbeten, vilket var 20000 fler än samma månad förra året. Enskilda beredskapsarbeten
har anordnats under innevarande budgetår enligl ell särskilt bemyndigande av
regeringen. Utöver beredskapsarbeten har hittills anordnats ca 4000 s.k.
ungdomsplatser för arbetslösa 16-17-åringar för vilka statsbidrag utgår. Vidare
var antalet personer i arbetsmarknadsutbildning i mars månad 1982 drygt 40000
vilket är 2000 fler än under samma fid år 1981.

Regeringen har också under innevarande budgetår vidtagit
omfattande åtgärder för att främja sysselsättningen i byggsektorn. Offentliga
investeringar för ca 800 milj. kr. har fidigarelagts och byggnadstillstånd har
meddelats för flera större sjukhusbyggen.

Under budgetåret 1982/83 väntas arbelsmarknadsulvecklingen
så småningom vändas till del bäitre. Den i höstas genomförda devalveringen och
en internafionell efterfrågeökning kan förutses medföra en fortsatt ökning av
vamefterfrågan på industrins exportmarknader, vilket så småningom också kommer
all öka behovel av arbetskraft. En ökning av industrins sysselsättning kan bli
märkbar före årsskiftet 1982—83.

Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) har i skrivelse den 16 april
1982 - med hänvisning lill länsarbetsnämndernas aktuella redogörelser —
framhållit att 1
Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 150. Bilaga 4

Prop. 1981/82:150 2

samtliga länsarbetsnämnder räknar med en kraftigt ökad
arbetslöshet efter en viss säsongmässig förbättring under sommaren 1982. AMS
räknar med att efterfrågan på arbetskraft kommer att bli fortsall myckel låg
under hela år 1982 och atl sysselsättningen totalt sett väntas fortsätta atl
minska. Mot bakgmnd härav har AMS föreslagit vissa anslagsförslärkningar utöver
vad som upptagits i årets budgetproposition. Jag återkommer strax till detta.

Arbelsmarknadsutsikterna inger oro. Både kortsiktiga,
konjunklureUa faktorer och mer långsiktiga tendenser innebär risk för ökande
obalans meUan utbud och efterfrågan på arbetskraft. Del är en väsentlig arbetsmarknadspolitisk
uppgtft all underlätta för dem som drabbas av omställningar atl la varaktiga
arbeten i företag som har goda framtidsutsikter liksom alt förhindra atl den
industriella expansionen hämmas av brist på arbetskraft.

Eft centralt mål för regeringens politik är full
sysselsättning. Kraftfulla insatser bör därför vidtas för alt motverka
arbetslöshet. Samtidigt måste emellertid hänsyn las till de rådande
balansproblemen i ekonomin. Offentliga sektorn måsle under nästa budgetår
liksom f. n. växa långsammare än under 1970-talet, och de
arbetsmarknadspoUtiska insatserna skall utformas så all de inle motverkar den
angelägna strukturomvandlingen i näringslivel. För atl sysselsältningsmålet
skall kunna upprätthållas varaktigt är det nödvändigt att företagen förmår la
vara på de utvecklingsmöjligheter som finns.

Arbetsmarknadspolitikens cenlrala uppgift kommer liksom
under innevarande budgetår att bli all lösa arbelslöshelsproblemen inom ramen
för de lediga platser som finns på arbetsmarknaden. Detta innebär att platsförmedlingen
måste sättas i centrum för del arbetsmarknadspolitiska arbetet. Såväl
arbetsgivarna som de arbetssökande bör vara beredda att ge avkall på
orealistiska önskemål så all de lediga platser som finns kan passas ihop med de
arbetssökande.

För att motverka arbetslöshet under vinterhalvåret 1982-83
kommer jag nu alt föreslå regeringen att ytterligare medel om I 370 milj. kr.
anvisas för sysselsättningsskapande åtgärder. Av beloppet avser I 100 milj. kr.
beredskapsarbeten, 150 milj. kr. särskilda insatser för Norrbottens län, 60
milj. kr. s. k. ungdomsplatser, 50 milj. kr. för rådrumsbeställningar och 10
milj. kr. för särskilda åtgärder i Uppsala län.

Utsikterna inför nästa vinterhalvår pekar på en fortsatt
försämring inom byggsektorn. Även om den negativa utvecklingen av
bygginvesteringarna i viss utsträckning kan vägas upp av ökad reparations- och
underhållsverk-samhel slår det klart att det också i år är angeläget att
tidigarelägga stafliga investeringar för atl skapa ytterligare sysselsättning
främst i skogslänen. Regeringen kommer därför all föreslå all 600 milj. kr.
avsätts för tidigare-läggningar av statliga investeringa.r. Vidare höjs den
särskilda ramen för allmänna samlingslokaler med 30 milj. kr.

Dessutom avser chefen för bostadsdepartementet, med vilken
jag har samrått, all föreslå åtgärder inom bostadssektorn som kan beräknas med-

Bilaga 4
Arbetsmarknadsdepartementet 3

föra
alt byggnadsarbeten för ytterligare drygt en miljard kronor kommer fill stånd
under del närmaste året. Det gäller främst möjligheter lill statliga lån för
vissa slags reparationer i bostadssektorn samt elt bidrag till ombyggnad på
10000 kr. per lägenhet. Dessa olika åtgärder inom bostadssektorn beräknas
medföra utgifter på sammanlagt ca 200 milj. kr. för staten. Dämtöver har
regeringen nyligen föreslagit förbättringar av lånemöjligheterna vid nybyggnad
av stalsbelånade småhus, vilka beräknas medföra en ökning av
investeringsvolymen med 2000 småhus eller ca en miljard kr. Dessutom vidgas det
statliga stödet till kulturhistorisk bebyggelse. Jag övergår nu till att
behandla de olika anslagen.

B
2. Arbetsmarknadsutbildning

I
årets budgetproposition har medelsbehovet under ifrågavarande anslag beräknats
lUl 1680500000 kr. Därvid antogs att IIOOOO personer skulle komma alt deltaga i
arbetsmarknadsutbildning varav 79000 i SÖ-kurser.

Jag
vill innan jag går in på anslagsfrågorna redovisa en rapport den 29 mars 1982
som AMS gjort på uppdrag av regeringen och som redovisar fömtsättningarna för
elt utökat resursnytljande inom arbetsmarknadsutbildningen.

I
rapporten redogör AMS bl. a. för de viktigaste orsakerna lill nedgången i
antalet dellagare i arbetsmarknadsutbildningen under budgetåret 1980/81. En
viktig orsak till detta menar AMS var den medvetna sirävan från styrelsens sida
att inrikta arbetsmarknadsutbildningen mol yrkesutbildning anpassad efter
arbetsmarknadens behov dvs. mol de särskill anordnade AMU-kurserna vUkel
medförde alt ulbildningen inom del reguljära skolväsendet minskade.
Erfarenheterna visar också alt verksamheten inle med omedelbar verkan kan
minskas eller utökas via förändringar i medelstilldelningen under pågående
budgetår då AMU-kurserna lill stora delar är uppbyggda med relativt fasta
resurser. En rad åtgärder har emellerlid vidtagits under det senaste året i
syfte atl bättre kunna utnyttja AMU:s resurser. AMS framhåller därvid all
planeringstekniken enligt del nya systemet med bas- och komplemenlbehov
successivt har utvecklats. Sannolikt kommer della alt förbättra
träffsäkerheten i planeringen och därmed öka möjligheten lill ett bättre
resursutnyttjande.

Rapporten
visar att AMS ambition när det gäller all utnyttja AMU:s resurser är myckel
hög. Erfarenhelerna från de senaste åren visar dock all förändringar av
kursutbudet kräver noggrann planering både på längre och kortare sikt. Jag
räknar med att de vidtagna åtgärderna skall öka resursutnyttjandet så att
arbetsmarknadsutbildningen kan få den planerade omfattningen.

1
skrivelse den 16 april 1982 har AMS med hänsyn lill den väntade
arbetsmarknadssituationen bedömt atl arbetsmarknadsutbildningen behöver
planeras för totalt 120000 deltagare under budgetåret 1982/83 eller

Prop. 1981/82:150 4

10000
fler än vad som beräknades i årets budgetproposition. Antalet deltagare per
månad skulle då enligt AMS genomsnittligt kunna uppgå till 43000 dvs. ca 5000
fler än under innevarande budgetår.

AMS
begär vidare bemyndigande atl med parternas medverkan göra en särskild satsning
i form av brislyrkesutbildning inom det Verkstadstekniska områdel. Syftel är
atl förebygga sådana flaskhalsproblem som kan uppkomma vid en
konjunktumppgång. För att della skall komma igång på kort tid begär AMS
bemyndigande alv. få anställa högst 15 personer under i första hand tre
månader. För denna satsning hemställer AMS vidare alt få tillämpa ett
utbildningsbidrag om 280 kr./dag (motsvarande 35 kr./tim.) och bekosta detta
samt utökade kurskostnader med förväntade reservationer på berörda anslag. AMS
beräknar alt utgifterna för utbildningsbidrag för ytterligare 10000 dellagare
uppgår lill 190 milj. kr.

För
egen del anser jag att AMS förslag att utöka bristyrkesutbildningen bör
genomföras i syfte all lösa flaskhalsproblem inom verkstadsindustrin i samband
med en konjunklurförbällring. Tillgången på yrkesutbildad arbetskraft i en
konjunkturuppgång är av stor betydelse för den fortsatta utvecklingen av
arbetskraftseflerFrågan. På detta säll skapas utrymme också för dem som har en
svag ställning på arbetsmarknaden. Inle minsl för kvinnor torde en sådan
utbildning få betydelse då efterfrågan på arbetskraft åter ökar. Jag förordar
därför alt AMS för hösten 1982 får planera för i genomsnitt 3000 platser mer än
vad jag beräknat i årets budgetproposition. Genom den förväntade förbättringen
av sysselsättningen under våren 1983 får AMS emellertid inrikta sina planer på
en lägre volym under den andra delen av budgetåret så atl den totala
omfattningen under budgetåret kan ske inom ramen för anslagna medel. Skulle del
visa sig atl AMS även för våren 1983 behöver planera för en högre volym har jag
för avsikt alt återkomma i denna fråga tidigt under hösten 1982.

Jag
kan däremot inte biträda AMS förslag om ell högre utbildningsbidrag för den som
genomgår bristyrkesutbildning. Enligl min uppfattning måste en vidareutbildning
av anställd personal redan med nuvarande bidrag framstå som fördelaktig också
för företagen. AMS begäran av ytterligare personalresurser kan jag inle
tillstyrka.

AMS
har också begärt en höjning av bidraget för utbildning vid permit-terings- och
uppsägningshol från 20 till 35 kr. per timme under 960 limmar. Enligl AMS bör
slödel avgränsas lill företag inom tillverkningsindustrin.

Vidare
har riksdagen genom beslul (AU 1981/82:21, rskr 1981/82:216) givit regeringen
möjlighet all höja ifrågavarande bidrag t. o. m. utgången av år 1982.

Jag
anser dock alt denna fråga bör anslå lill efter sommaren då utvecklingen av
industrikonjunkturen bäitre kan bedömas. Jag kan därför behöva återkomma till
regeringen härom.

AMS
har i en särskild skrivelse den 16 april 1982 om åtgärder för ungdomar bl.a.
framhållit betydelsen av all kunna utnyttja både arbetsmarknadsutbildning och
beredskapsarbete effeklivl. AMS framhåller alt

Bilaga 4
Arbetsmarknadsdepartementet 5

en
allt större del av de arbetslösa ungdomarna redan har gymnasieutbildning. De
som har genomgått icke yrkesinriktad utbildning eller helt saknar gymnasial
utbildning har dock behov av att få genomgå arbetsmarknadsutbildning.
Erfarenhelerna av de nuvarande lillträdesreglerna har dock visat att de
särskilda villkoren som gäller för 18—19-åringar har försvårat användningen av
arbetsmarknadsutbildningen för denna grupp. AMS framhåller vidare all del
utbildningsbidrag om 75 kr./dag som idag ulgår till ungdomar under 20 år inle i
tillräcklig grad kan slimulera utbildningslrötta ungdomar till utbildning.

AMS
föreslår därför atl arbetsmarknadsutbildningen öppnas för ungdomar i åldern
18-19 år på samma villkor som för vuxna, dvs. ulan begränsade fiUträdesvillkor
och med samma utbildningsbidrag som för vuxna.

F.
n. gäller atl arbetsmarknadsutbildning kan beviljas ungdomar i åldern 18-19 år
som antingen uppfyller villkoren för kontant arbetsmarknadsstöd eller har varit
arbetssökande genom arbetsförmedlingen i minsl tre månader. Vidare skall
möjligheten lill utbildning i gymnasieskolan först ha prövats. Jag vidhåller
min uppfattning att en gymnasial utbildning ofta är den lämpligaste lösningen
även för arbetslösa ungdomar som fyllt 18 år. Därempt finner jag del angeläget
atl begränsa den nuvarande "kvalifikationstiden" om tre månader för
de ungdomar som inte uppfyller villkoren för kontant arbetsmarknadsstöd. Jag
avser därför all senare föreslå regeringen en regeländring härvidlag.

Ungdomar
under 20 år som genomgår arbetsmarknadsutbildning får i allmänhet en dagpenning
om 75 kr. vilket är samma belopp som det kontanta arbetsmarknadsstödet. För dem
som har försörjningsplikt mot bam är dagpenningen 155 kr. Med hänsyn till det
ålgärdsprogram för ungdomar upp till 21 års ålder som riksdagen nyligen,
fattade beslul om (AU 1981/82:21, rskr 1981/82: 216) och som f. n. bereds inom
regeringskansliet kan jag inte biträda AMS förslag om en höjning av
utbildningsbidraget till samma nivå som för vuxna dvs. 155 kr. Däremot finner
jag del rimligl att dagpenningen vid arbetsmarknadsutbildning för ungdomar i
åldern 18-19 år likställs med den ersältning som lämnas lill 16-17-åringar som
har ungdomsplals. Jag förordar därför atl dagpenningen för ungdomar i åldern
18-19 år får höjas till 85 kr. Jag räknar med alt utgifterna härför kan läckas
av den under innevarande budgetår beräknade reservationen under anslaget B 3.
Bidrag till arbetslöshetsersällning och utbildningsbidrag.

Med
hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen föreslår riksdagen

att
godkänna den av mig förordade höjningen av dagpenningen i utbildningsbidraget
för ungdomar under 20 år.

Prop. 1981/82:150 6

B
4. Sysselsättningsskapande åtgärder

I
årets budgetproposition beräknades för sysselsättningsskapande ålgär-der ett
medelsbehov av 2229 150000 kr., varav bl. a. I 899500000 kr. för delprogrammet
Beredskapsarbeten och 10000000 kr. för delprogrammet Industribeställningar. Av
medlen för delprogrammet Beredskapsarbeten beräknades 200 milj. kr. behöva
utnyttjas för omställningsbidrag enligt särskild förordning (1981:549) i
samband med större driflinskränkningar i företag. Med hänsyn lill bl.a. de
olika besparingsåtgärder som samtidigt föreslogs beräknade jag att medlen
skulle räcka lill 4,5 milj. dagsverken i beredskapsarbeten.

AMS
har i skrivelse den 16 april 1982 hemställt att ytterligare medel anvisas för
sysselsättningsskapande åtgärder under budgetåret 1982/83 utöver vad som
beräknades i budgetpropositionen. Beträffande beredskapsarbetena har AMS
redovisat två alternativa kalkyler för medelsför-bmkningen. Enligt det första
alternativet skulle sammanlagt åtta miljoner dagsverken å 510 kr. under
budgetåret kosta sammanlagt 4080 milj. kr., vilket innebär atl 2391 milj. kr.
skulle behöva anvisas utöver vad som beräknas i budgetpropositionen. AMS har
som grund för denna kalkyl fömtsatt att arbetenas fördelning på skilda ändamål
och huvudmän förblir ungefär densamma som under innevarande budgetår. Som elt
andra alternafiv har AMS beräknal kostnadseffekterna av en angelägen ökning av
andelen invesleringsarbeten, vilken enligt AMS kan uppnås genom bl.a. en
höjning av tilläggsbidraget för sådana arbeten från 15 % lill 30 % av
underlaget. Om investeringsarbetenas andel av 8 milj. dagsverken höjs fill en
fjärdedel beräknas den genomsnittliga dagsverkskostnaden för alla beredskapsarbeten
bli 585 milj. kr., varigenom medelsbehovet för beredskapsarbeten totalt sett
ökar till 4680 milj. kr., eller 2991 milj. kr. utöver vad som beräknades i
budgetproijositionen.

Med
hänsyn till del ytterst ansträngda budgetläget är jag inle beredd att föreslå
all AMS yrkande om medel för beredskapsarbeten tillmötesgås fullt ut. Jag
förordar för min del ytterligare 1 100 milj. kr. avsätts för beredskapsarbeten.
En fortsatt hög arbetsmarknadspolifisk beredskap är dock nödvändig och den
finansfullmakt som står fill regeringens förfogande gör det möjligt att med
kort varsel anvisa medel som behövs för extra arbelsmarknadspolitiska insatser.

Jag
har vidare erfarit all under perioden 1982-1985 kommer 1450 byggnadsarbetare
från kraftverksbyggena i Forsmark alt lämna verksamheten där. Under år 1982 med
början under maj månad beräknas 700 personer att friställas. Jag kommer därför
all föreslå regeringen att Uppsala län prioriteras vid tidigardäggningar av
statliga byggen. Jag kommer vidare alt föreslå regeringen att 10 milj. kr.
under anslaget Sysselsättningsskapande åtgärder avsätts för att i Uppsala län
kunna utföra kpmmunala och enskilda byggprojekt som beredskapsarbeten. De
projekt som avses kommer de tre nordupplandskommuherna Östhammar, Tierp och
Älvkarleby lill del.

Bilaga
4 Arbetsmarknadsdepartementet 7

Jag
har i årets budgetproposition anmält för riksdagen atl jag senare kommer atl
föreslå regeringen alt en högsta gräns för bidragsunderlagel för dagsverkskoslnaden
vid beredskapsarbete sätts lill 3000 kr. Förslaget ingår i regeringens
besparingsprogram för budgetåret 1982/83.

Investeringsarbetena
spelar i Norrbollens län en mycket väsentlig roll i arbelslöshetsbekämpande
syfte. De har bidragit till atl förbättra förutsättningarna för näringslivets
expansion genom den inriktning som varit all förslärka infrastmkturen och bygga
ut samhällsservicen. En begränsning av den totala dagsverkskostnaden skulle för
Norrbollens del medföra svårigheter att starta nödvändiga projekt. Med tanke på
de särskilda insatser som nu är nödvändiga, i första hand i malmfälten, kommer
jag därför all senare föreslå regeringen vissa justeringar vad gäller den
högsta gränsen för bidragsunderlaget för dagsverkskostnaden vid beredskapsarbete
vad gäller i Norrbottens län och övriga landel. Justeringen kommer atl göras så
all den i budgetpropositionen angivna besparingen kommer att bestå.

AMS
har föreslagil en generell höjning av tilläggsbidragel för kommunala
beredskapsarbeten under budgetåret 1982/83. Jag är inle beredd att tillstyrka
delta. Möjligheten atl, i vissa regioner, höja lilläggsbidraget för
investeringsarbeten finns redan idag och den möjligheten kvarstår även under
nästa budgetår.

AMS
har vidare pekat på att behovel av rådmmsbeslällningar kommer att bli
förhållandevis stort även under del kommande budgetåret och beräknar därför,
utöver i budgetpropositionen angivna 10 milj. kr., ell ytterligare medelsbehov
om 50 milj. kr. för indusiribeställningar. Jag förordar i likhet med AMS att
anslagsposten för indusiribeställningar las upp med sammanlagt 60 milj. kr.

Behovet
av särskilda åtgärder för att främja ungdomars sysselsättning

Den
allmänna försvagningen av arbetsmarknadsläget under den gångna hösten och
vintem har i hög grad drabbat ungdomarna. Ungdomsarbetslösheten nådde under
hösten den högsta nivå som någonsin registrerats i
arbetskraftsundersökningarna. Arbetslösheten bland ungdomarna har därefter
minskat fill följd av en stark prioritering av de arbelsmarknadspolitiska
åtgärderna för ungdomar.

Under
loppet av första kvartalet i år har således ungdomsarbetslösheten minskat från
9,4 % i januari till 6,4 % i mars samtidigt som antalet ungdomar i
beredskapsarbete har ökat.

För
åldersgmppen upp lill 20 år uppgick den relafiva arbetslösheten i mars månad
till 9 % vUket motsvarar 18200 personer. Samtidigt var 20000 ungdomar i denna
åldersgrupp sysselsatta i beredskapsarbete och 3 300 ungdpmar i åldern 18-19 år
deltog i arbetsmarknadsutbildning.

Enligt
arbetskraflsundersökningar uppgick antalet arbetslösa 20-24-åringar i mars till
23 100 eller 5,3 %. Molsvarande siffra för etl år sedan var

Prop. 1981/82:150 8

3,8 %. I beredskapsarbete och arbetsmarknadsutbildning
deltog 27600 personer i denna åldersgrupp.

Som jag tidigare har anfört väntas dock inte eftertVågan
på arbetskraft stiga nämnvärt förrän tidigast under våren 1983. Betydande
insatser kommer därför även fortsättningsvis alt krävas och då särskilt för
ungdomarna.

AMS har i skrivelse den 16 april 1982 särskilt framhållit
svårigheterna för ungdomar över 18 år alt få arbele. AMS understryker vikten av
att både arbetsmarknadsutbildning och beredskapsarbete kan användas för denna
grupp.

Beträffande beredskapsarbete framhåller AMS att de
enskilda beredskapsarbetena för ungdomar under 25 år bör bibehållas. Med den
omfattning av beredskapsarbete, som jag har beräknal för budgetåret 1982/83,
utgår jag från att antalet sysselsatta ungdomar skall kunna bibehållas på
nuvarande nivå. Jag avser vidare all föreslå regeringen att enskilda beredskapsarbeten
för ungdomar får fortsätta enligt de föreskrifter som f. n. gäller även under
hösten och vintern 1982-83.

Jag förutsätter vidare alt AMS vid fördelning av medel för
beredskapsarbeten prioriterar orter med särskilt besvärande arbetsmarknadssituation
för ungdomar och i synnerhet för unga kvinnor.

Efter del att överenskommelse träffats mellan regeringen
och arbetsmarknadens parter infördes i januari i år bidrag lill
ungdomsarbelsplatser för 16-17-åringar. Verksamheten skulle ses som ell
komplement till skolans insatser för all dämpa den under hösten stigande
arbetslösheten för främst 17-åringar.

Riksdagen har genom godkännande av
arbetsmarknadsutskottets betänkande (AU 1981/82: 21, rskr 1981/82: 216) redan
givit sitt medgivande till en förlängning av denna verksamhet vid sidan av
skolans yrkesintroduktion.

Även AMS anser alt verksamheten med ungdomsplalserna bör
få fortsätta. AMS menar dock alt införandet av ungdomsarbetsplatserna har
gjort yrkesinlroduklionens ställning oklar och att det uppstått svårigheter för
skolan atl utöva sitt uppföljningsansvar. För både ungdomarnas och arbetsgivarnas
del kräver ungdomsarbetsplatserna kontakt med två myndigheter vilket framslår
som byråkratiskt och skaparen rad onödiga problem. AMS anser därför all
ansvaret för ungdomsarbetsplalserna i fortsättningen bör handhas av skolan.

Mot bakgrund av de erfarenheter som hittills vunnits i
samband med utnyttjandet av ungdomsplalserna föreslår jag efter samråd med
statsrådet Tilländer alt ansvaret för ungdomsplatserna flyttas över till
skolan. Jag förutsätter därvid att de lokala planeringsråden kommer atl följa
verksamheten. Med beaktande av de bedömningar som f. n. kan göras har jag
preliminärt beräknat 60 milj. kr. för ungdomsplatser. Jag förutsätler alt
kommunernas behov av medel för denna uppföljande verksamhet därvid också blir
tillgodosedda. Del bör ankomma på regeringen att utforma de närmare
föreskrifterna härom.

Bilaga
4 Arbetsmarknadsdepartementet 9

Vidare avser jag att inom kort föreslå regeringen atl de
medel för ungdomsplatser som kommer att kvarstå vid slutet av budgetåret, skall
få användas för förlängning av de nu pågående ungdomsplatserna på så sätt att
de ungdomar som senast den 15 maj 1982 tillträtt en ungdomsplats får fortsätta
densamma upp till högst 6 månader.

Denna nya
uppgift för skolan atl anvisa ungdomsplatser bör ses som ett led i skolans
uppföljningsansvar alt stegvis förbereda och underlätta ungdomars inträde på
arbetsmarknaden. Samtidigt kan anknytningen till skolan underlätta inslag av
utbildning eller övergång till utbildning inom gymnasieskolans ram. Del är
enligt min mening viktigl atl utbildning sätts i första mmmet för ungdomar
under 18 år. Det normala bör vara att en ungdom som anvisas ungdomsplals skall
ha genomgått yrkesintroduktion eller någon utbildning i gymnasieskolan.

Överföringen
av systemet med ungdomsplatser för 16-17-åringar lill skolans
uppföljningsansvar bör också ses som etl led i det åtgärdsprogram, innebärande
att alla ungdomar upp tiU 21 års ålder kan erbjudas utbildning eller arbele,
som riksdagen genom godkännande av arbetsmarknadsutskottets betänkande (AU
1981/82:21, rskr 1981/82:216) har beslutat om. Della kräver en översyn av de
medel som står till förfogande inom både arbets-marknadspoUtikens och
ulbildningspolifikens område. Jag har i denna fråga haft samråd med statsrådet
Tilländer och en helhetslösning kommer atl presenteras för regeringen så snart
som möjligt.

Den nya uppgiften för kommunerna kräver särskilda
lagbestämmelser. Ett förslag till lag om ändring i skollagen (1962:319) har
upprättals inom arbetsmarknadsdepartementet. Jag har i denna fråga samrått med
statsrådet Tilländer. Lagförslaget bör fogas till protokollet i detta ärende
som underbUaga 4:1.

Med hänvisning lill vad jag nu anfört hemställer jag att
regeringen föreslår riksdagen

dels all antaga inom arbetsmarknadsdepartementet upprättat
förslag lill

1. lagom ändring i skollagen
(1962:319),

dels alt

2. lill Sysselsättningsskapande åtgärder för
budgetåret 1982/83 ut

över vad som föreslagils i prop. 1981/82:100, bil. 15, under tolfte

huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag om 1 220000000 kr.

Bil. Särskilda sysselsättningsskapande åtgärder i
Norrbottens län

Inget annat län har en så ogynnsam
sysselsältningssituation som Norrbotten. Antalet arbetslösa och sysselsatta i
beredskapsarbeten ligger långt över riksgenomsnittet. Den industri som finns
har delvis drabbats av stmkturproblem.

Ca 70 % av länels industrisysselsättning finns inom gruv-,
järn- och skogsindustrin, dvs. inom branscher med stora problem.
Sysselsättningen

Prop.
1981/82:150 10

inom
byggnads- och anläggningssektorn minskar och den tidigare kraftiga
sysselsättningsökningen inom den offentliga sektorn har i del närmaste upphört.

Anställningsstopp
har under de senaste åren rått vid länels basindustrier. LKAB och SSAB har
underrättat länsarbetsnämnden om all de fillsammans har en övertalighel om ca I
700 personer. LKAB förhandlar med de fackliga organisationerna om varsel om
uppsägning av ytterligare 900 arbetstagare.

I
mars 1982 fanns det 9740 kvarstående arbetslösa i länet, 4780 i beredskapsarbete
Pch drygt 3400 i aibelsmarknadsutbildning. Totalt var det 17950 personer som
saknade fotfäste på arbetsmarknaden. Detta är ca 2 100 fler än vid motsvarande
tidpunkt år 1981. .,

Trots
de betydande insatser scm gjorts för alt främja sysselsättningen i Norrbplten
anser jag det motiverat att särskilda medel anvisas för ytterligare
sysselsättningsskapande åtgärder i länet. För alt mildra sysselsättningsproblemen
föreslår jag därför alt en särskild medelsram inrättas för Norrbollens län. 150
milj. kr. bör därför ställas tUl regeringens förfogande för statliga bidrag
lill särskilda insatser i länet. Malmfältskommunerna Gällivare och Kiruna saml
Pajala kommun bör prioriteras vid medelstilldelningen.

Dessa
medel bör vidare anvisas, utöver, de särskilda regionalpolitiska medel som
föreslås i den regionalpolitiska propositionen (prop. 1981/ 82: 113) som
nyligen överiämnals lill riksdagen.

Medlen
skall disponeras av regeringen och ansökan om medel skall ställas fill
länsarbetsnämnden i länet, som tillsammans med länsstyrelsen skall göra en
bedömning av projektets livskraft och sedan med eget yttrande överlämna
ansökningen lill regeringen. Regeringen bör också ha möjligheten all själv
initiera användningen av medlen för visst ändamål. Det är viktigt atl de
bedömningar som görs av de regionala myndighetema tar hänsyn lill objektets
lämplighet och sysselsättningsskapande åtgärder såväl på kort som på lång
sikt. Projekt som stimulerar sysselsättningen på lång sikt bör prioriteras.

Efter
samråd med chefen för industridepartementet anser jag vidare all dessa medel i
första hand bör användas för investeringar inom industri-, mineral- och
energisektorerna, men även insatser för turistnäringen bör kunna göras. Bidrag
bör även kunna ges lill projektering av kommunala objekt, vilka beräknas kunna
tidigareläggas av sysselsätlningsskäl.

Inom
ramen för regeringens prövning bör det också vara möjligt all exempelvis kunna
pröva framställningar om ytterligare medel för projekt i glesbygd och projekt
för nyföretagande och företagsutveckling.

För
atl säkerställa lönsam verksamhet i de med stafliga stöd uppförda kommunägda
verksamheterna är del viktigt att kommunerna gör en noggrann ekonomisk analys
av de föreslagna projekten. Länsslyrelsen eUer den regionala utvecklingsfonden
bör kunna medverka i detta arbete.

Bilaga
4 Arbetsmarknadsdepartementet 11

Bidraget
bör kunna kombineras med annal statligt slöd såsom l.ex. statsbidrag lill
beredskapsarbete och regionalpolitiskt slöd. Som huvudregel bör gälla all det
sammanlagda statliga stödet utgår med högst 75 % av kostnadema.

Medlen
bör kunna disponeras för investeringar som påbörjas före utgången av
budgetåret 1983/84.

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen föreslår
riksdagen

alt
fill Särskilda sysselsättningsskapande åtgärder i Norrbollens län för
budgetåret 1982/83 under tolfte huvudtiteln anvisa elt reservationsanslag om
150000000 kr.

C
3 Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning

Som
jag har redovisat i prop. 1981/82: 125, bil. 7, med anmälan om tilläggsbudget
III lill statsbudgeten för budgetåret 1981/82 har utgifterna för programmet
Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning, delprogrammet
Anställning med lönebidrag, överstigit för ändamålet anvisade medel. Därför
föreslogs ytterligare 355 milj. kr. lill lönebidrag för innevarande budgetår.

Vad
gäller frågan om en anslagshöjning för budgetåret 1982/83 avser jag alt föreslå
regeringen atl återkomma längre fram när de faktiska utgifterna bättre kan
bedömas. Därvid kan också beaktas det medelsbehov som kan uppstå lill följd av
insatser för arbetshandikappade som friställs från Öresundsvarvet AB i
Landskrona.

Prop.
1981/82:150 12

Underbilaga 4:1

Förslag till

Lag om ändring i skollagen (1962:319)

Härigenom föreskrivs i fråga orn skollagen (1962: 319)'
dels att 2 § skall ha nedan angivna lydelse,

dels atl i
lagen skall införas en ny paragraf, 9 a §, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

2 § -

Varje kommun skall

a) sörja
för undervisningen av barn

grundskola,

b) främja åtgärder i syfte all bereda
ungdom undervisning i gymnasieskola ävensom

c)
i övrigt
vårda skolväsendet i kommunen, såvitt ej handhavandet därav ankommer på
annan.

b)
bedriva
uppföljande stiidie-och yrkesorientering och vidta andra åtgärder till stöd
för ungdomar som inte har fy Ut arton år och som efter avslutad grundskola inte
genomgår UtbUdning eller har jäst anstäUning,

c)
främja åtgärder
i syfte att bereda ungdom undervisning i gymnasieskola ävensom

d) i övrigt vårda skolväsendet i

kommunen, såvitt ej handhavandet

därav ankommer på annan.

9a§

Skolstyrelsen skall ha hand om förvaltning och
verkställighet inom det område som avses i 2 § h). i den mån dessa uppgifter
inte tillkommer någon annan enligt bestämmelser som regeringen meddelar eller
enligt beslut som avses 13 kap. 14 § kommunallagen (1977:179).

Skolstyrelsen skall fullgöra de uppgifter som följer av
särskilda föreskrifter om statligt bidrag till åtgärder för utbildning och
arbete åt ungdomar under arton år.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1982.

Lagen omtryckt 1970: 1026. Senaste lydelse 1975: 159.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982

Bilaga
5

Sysselsättningsskapande åtgärder inom bostadsdepartementets
verksamhetsområde

Regeringens prop.
1981/82:150 Bilaga 5

Utdrag

BOSTADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1982-04-22

Föredragande:
statsrådet Friggebo

Anmälan
till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1982/83 såvitt avser
bostadsdepartementets verksamhetsområde

Bostadsförsörjning m. m.

1
Sysselsättningsskapande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m.

Inledning

Som
jag framhöU i årets budgetproposifion (prop. 1981/82:100 bil. 16) har
bostadspolitiken tidigare i hög grad varit inriktad på nyproduktion av
bostäder. De bostäder som vi kommer att bmka om tio eller tjugo år är till
allra största delen redan byggda. Ett gmndläggande drag i 1980-talets
bostadspolitik blir därför enligt min mening att bygga om, underhålla och
bättre förvalla de bostäder som redan finns samtidigt som man vidtar olika
åtgärder för att spara energi. Självklart behövs också en nyproduktion av
bostäder.

En
betydande ökning av byggnadsverksamheten i form av ombyggnader och underhåll
har skett under 1970-talet. Framför aUt beroende på energisparverksamheten
ökade ombyggnadsinvesteringarna kraftigt de sista åren på 1970-talet.
Bostadsbeståndets ålderssammansättning har vidare medfört atl omfattningen av
underhållet stadigt har ökat. Detta har gjort alt den totala byggproduktionen i
bostadssektorn mätt i fasta priser trots nedgången av nybyggandet var av samma
omfattning år 1980 som i början på 1970-talet. Ombyggnader och reparationer av
bostäder har härigenom fått en sådan omfattning att de är av största vikt för
sysselsättningen och produktionen i byggbranschen.

Vi
måste i framlider, sträva efter att utnyttja bostadsbeståndet och andra
samhällsresurser mer effektivt. Del finns i dag elt omfattande behov av
ombyggnad och uppmstning av omoderna och halvmoderna lägenheter. Det stora
behovet av förnyelse dokumenteras bl. a. av stadsförnyelsekommittén i
betänkandet (SOU 1981:99) Stadsförnyelse och bostadsförbättring. Enligt
kommittén är det bestånd som behöver förnyas så stort all, trots ökade insatser,
endast en mindre del kommer alt beröras under en tioårsperiod. Kommittén
understryker vidare atl även behovet av under- 1 Riksdagen 1981182. 1 saml. Nr
150. Bilaga 5

Prop. 1981/82:150 2

håll
och mindre förbättringar ökar starkt trots att ombyggnaderna förutsätts öka.

Behovet
av insatser i bostadsbeståndet i framtiden är motiv för att noggrant följa
utveckUngen av den svenska byggnadsindustrins produktionskapacitet. Det finns
även skäl. att påpeka att vid en given ekonomisk volym ombyggnads- och
förbättringsverksamheten ger fler arbetstillfällen än nybyggnad.

TUlgängUga
uppgifter tyder på att den totala byggproduktionen kommer att minska under år
1982. Bostadssektorn utgör en viktig del av del totala byggandet och har de
senaste åren svarat för ca 40% av byggproduk-fionen. Del finns emellertid f.n.
skäl att befara all denna verksamhet nu stagnerar och minskar särskilt under
den senare delen av år 1982 om inga åtgärder vidtas. En sådan utveckling skulle
leda till en ytterligare nedgång av den totala produkfionen och
sysselsättningen i byggandet.

Mot
bakgmnd härav och med hänsyn fill den stora enighet som råder om behovet av
ökade insatser i bostadsbeståndet kommer jag i det följande alt föreslå
åtgärder för att sfimulera ombyggnader och underhåll i bosläder. Förslagen
skall ses som tillfälliga åtgärder med syfte alt främst motverka den hotande
nedgången i byggandet vintern 1982/83. Först vUl jag emellertid för riksdagens
kännedom redovisa min syn på hur den fortsatta beredningen av vissa stadsförnyelsefrågor
bör bedrivas.

Den
fortsatta beredningen av frågoi' om stadsförnyelse

När
jag efter regeringens bemyndigande tUlkallade sladsförnydsekom-mittén (Bo
1979:04) angav jag som en huvuduppgift för kommittén att behandla frågor om
stadsförnyelsens lämpliga inriktning och omfattning på kort och lång sikt. I
direkfiven sägs bl.a. atl förnyelsen bör öka i omfattning men att den bör ske
i varsammare former än fidigare. Man bör också visa större respekt för den
befintliga miljöns kvaliteter och för de boendes önskemål. Betydelsen av alt få
bo kvar i sitt hus eller bostadsområde betonas särskUt. Kommittén skulle också
komma med förslag som underlättade genomförandet av stadsförnyelsen.

Kommittén
har nyligen lämnat ell första betänkande (SOU 1981:99) Stadsförnyelse och
bostadsförbättring. I betänkandet redovisas vissa överväganden om
bostadsbeståndets förnyelse under 1980-lalet. Förslag lämnas tiU ändringar av
bl. a. byggnadsstadgan (1959:612, omtryckt 1981:873) och
bostadsfinansieringsförordningen (1974:946, omtryckt 1980:329, ändrad senast
1982:30) som syftar till alt underlätta en varsam ombyggnad av bostadshus.
Betänkandet remissbehandlas f. n. Jag har för avsikt atl så fort som
remissbehandlingen är avslutad överväga kommitténs förslag, inle minst med
hänsyn till den stimulanseffekt som de kan få för ombyggnads-verksamheten. Ett
annat viktigt skäl härför är att man måste ta fillvara alla möjligheter att
förenkla och underlätta verksamheten. Beredningen inom departementet kommer
därför att ske med den inriktningen alt en proposition skaU läggas fram för
riksdagen för behandling under nästa riksmöte.

Bilaga 5
Bostadsdepartementet 3

Standardkraven
vid ombyggnad

Stadsfömyelsekommiltén
anser atl del bör ställas krav på en ökad varsamhet vid ombyggnad. I begreppet
varsamhet ligger enligl kommittén bl.a ett krav på atl man skall ta lill vara
befintliga resurser. Kommittén anför alt det är viktigt all
ombyggnadsverksamhelen präglas av ett medvetande om den äldre bebyggelsens
rent tekniska kvaliteter och en respekt för det byggnadskunnande som ofta
kommer till uttryck i äldre hus.

Jag delar helt kommitténs
uppfattning atl de värden och kvaliteter som finns i bebyggelsen måsle las lill
vara vid ombyggnader. Såväl ekonomiska som miljömässiga skäl talar för detta,
liksom hänsynen lill dem som använder byggnaden. En gmndläggande utgångspunkt
vid all ombyggnad bör vara all utnyttja den befintliga resursen effektivt. Man
bör inte vidla mer omfattande åtgärder än som behövs med hänsyn till de
funktionella och tekniska krav som enligt byggnadsstadgan måste ställas på en
byggnad. Ell effektivt utnyttjande av befintliga resurser innebär bl.a. att man
så långl möjligt skall bevara eller återanvända befintliga inredningar,
ytskikt, planlösningar m.m. Elt sådanl krav bör dock inte uppfattas som
absolut. Självfallet måsle det vara möjligt att göra en avvägning mellan den
befintliga byggnadens kvaliteter i fråga om material och utförande, å ena
sidan, och, å den andra, den mer praktiska utformning som kan följa med att moderna
material och inredningar används. Även faslighelsekonomiska hänsyn måste kunna
las, särskill till behovet av framlida underhåll. Samtidigt är det dock
viktigt alt inle enbart de båda sistnämnda faktorerna, som ofta sker i dag, i
stor utsträckning får styra innehållet i ombyggnadsverksamhelen. En ökad
medvetenhet hos fastighetsägarna om bebyggelsens kvaliteter måste eftersträvas.

Kommittén
har föreslagil att vissa generella åtgärder vidtas i detta syfte inom ramen för
byggnadslagstiftningen. Vissa åtgärder är dock möjliga all vidta även inom det
statliga bostadsfinansieringssyslemet. En åtgärd är all begränsa möjlighetema
atl få slafiigt finansieringsstöd för ombyggnad av bostadshus så att bostadslån
inte kan erhållas för sådana ombyggnader som leder tiU en standard som är högre
än normal standard vid nybyggnad. Den nuvarande möjligheten att få statligt
stöd även till ombyggnader som leder till en högre standard än vid nybyggnad
bör således upphöra. En annan åtgärd som kan vidtas är all komplettera nuvarande
förutsättningar för statliga ombyggnadslån med ett krav på atl befinfiiga
kvaliteter hos huset tas tUl vara vid ombyggnad.

Enligt
min mening bör åtgärder redan nu vidtas inom bostadsfinansieringssyslemet i
syfte atl uppnå en ökad varsamhet vid ombyggnader, särskiU vid ombyggnader av
bostadshus. Jag förordar därför alt den nuvarande möjligheten atl få
bostadslån för sådana ombyggnader som leder fill högre standard än vid
nybyggnad upphävs. I fortsättningen bör gäUa som en lånefömlsättning alt lägenhetens
standard efter ombyggnaden inte får

Prop. 1981/82:150 4

översliga
normal standard i nybyggda lägenheter. Vidare förordar jag alt det som en ny
lånefömlsättning uppställs krav på hänsynstagande till befintliga kvahteter hos
huset.

Huruvida
tillräcklig hänsyn i det särskilda fallet tas till befintliga kvaliteter är en
fråga som i första hand måsle bedömas av kommunen med beaktande av bl.a. de
krav som ställs i byggnadsstadgan. Förmedlingsorganet bör i sitt yttrande över
ansökan om bostadslån för ombyggnad särskih ange om befintliga kvaliteter
enligt dess bedömning las lill vara på ett tiUfredsställande sätt.

De
ändringar i fömlsättningarna för statliga ombyggnadslån som jag nu har
föreslagit bör träda i kraft den 1 juli 1982. De nya reglerna bör dock inle
tillämpas i sådana ärenden i vilka bostadslån eller, i fall byggnadslov krävs,
byggnadslov för ombyggnaden har sökts före ikraftträdandet.

I
detta sammanhang vill jag ta upp frågan om lån för underhållsåtgärder som
utförs i samband med ombyggnader. Från några håll har nämligen uppgetts att
ombyggnader i vissa fall görs onödigt ingripande för alt den byggande skall
kunna få bostadslän även för eftersatt underhåll. Bostadslån kan beviljas för
sådana löpande underhållsarbeten som är direkt föranledda av andra arbeten för
vilka lån kan beviljas. Enligl bostadsstyrelsens föreskrifter får vid en mera
fullständig ombyggnad eftersatt underhåll räknas in i låneunderlaget om
underhållet måste utföras i samband med ombyggnad för alt ge helheten ell gott
och varaktigt resultat. Vid mindre omfattande ombyggnader eller ombyggnader i
etapper är endasl sådanl underhåU som är betingat av åtgärderna i övrigt
låneberälligande. Om gränsen mellan underhåll och ombyggnad är svår att
fastställa anger slutligen styrdsens föreskrifter atl bedömningen inle skall
vara restriktiv.

Enligt
min mening är gällande föreskrifter väl avvägda. Det av mig nyss förordade
kravet på varsam ombyggnad som förutsättning för bostadslån är inte avsett att
inskränka möjligheten alt bevilja bostadslån för underhåll i samband med
ombyggnad.

Avslutningsvis
vill jag redovisa min syn på hur förslaget om krav på varsam ombyggnad som
låneförutsättning påverkar bestämmandel av panlvärdel. Enligl gällande regler
bestäms panlvärdel med utgångspunkt i pantvärdet för en motsvarande nybyggnad,
dock lägst fill del belopp som motsvarar låneunderlagel. Enligt
bostadsstyreisens föreskrifter skall avvikelser från resultatet för en
motsvarande nybyggnad som har väsentlig betydelse för byggnadens funktion
föranleda reduktion av nybyggnads-pantvärdet. Vid begränsade ombyggnader gäller
särskilda föreskrifter för bestämmande av panlvärdel. Milt förslag om krav på
varsam ombyggnad som en fömtsättning för bostadslån torde inte leda fill lägre
pantvärden vid ombyggnad än f. n., eftersom det inte lar sikte på sådana
funktioner som är av väsentlig betydelse för byggnaden.

Bilaga 5
Bostadsdepartementet 5

Ändrade
regler för finansiering av till- och påbyggnader

Enligt
gäUande regler får bostadslån lämnas för ny- eller ombyggnad av hus fill den
del det i färdigt skick innehåller utrymmen för bostadsändamål eller sådana
utrymmen för annat ändamål (lokaler) tUl vilka hänsyn las vid beräkning av
låneunderlagel. För nybyggnad och ombyggnad gäller skUda finansieringsvillkor i
vissa avseenden. De väsenfiigasle skiUnaderna är all s.k.
produktionskostnadsanpassad belåning kan medges vid nybyggnad men inte vid
ombyggnad och att s. k. uppskjuten amortering fillämpas för lån för nybyggnad.

Enligt
bostadsstyrelsens föreskrifter skall tillbyggnad anses som ombyggnad.
Stadsförnyelsekommittén har föreslagit att såväl tiUbyggnader som påbyggnader
som har samband med andra fömyelseåtgärder i etl hus eller ett bostadsområde
skaU ges samma finansieringsvillkor som gäller för nybyggnad.

För
sammanhangets skull vill jag redovisa atl jag delar stadsförnyelsekommitténs
uppfattning att tUl- och påbyggnader av hus i ett bostadsområde kan utgöra ett
angeläget inslag i förnyelsen och all jag anser alt starka skäl talar för alt
kommitténs förslag reaUseras. Enligt vad jag har erfarit har bostadsstyrelsen,
mot bakgmnd av sin bedömning att delta ligger inom styrelsens kompetensområde,
beslutat att ändra fmansieringsreglerna på ett sätt som slår i huvudsaklig
överensstämmelse med vad stadsförnyelsekommittén har föreslagit.

Stöd
till kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse

Riksdagen
fastställer årligen en ram för de antikvariska myndighelemas fillslyrkan av
ombyggnader som bör komma i fråga för förhöjt låneunderlag och/eller
tilläggslån för kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse. För år 1982 har
riksdagen medgett (prop. 1981/82:100 bil. 16, CU 1981/ 82:24, rskr 1981/82:238)
att ramen för tillstyrkande av förhöjt låneunderlag och tiUäggslån bestäms till
30 milj. kr. Bostadsstyrelsen har i skrivelse den 25 mars 1982 hemställt att
ramen för år 1982 vidgas med 20 milj. kr. tiU 50 milj. kr.

Under
januari och febmari 1982 har de antikvariska myndigheterna tillstyrkt sådana
ombyggnader fill ett belopp av drygt 24 milj. kr. Av detta belopp avser 20 milj.
kr. företag i Stockholms län. För år 1982 anger AB Familjebostäder och AB
Stadsholmen behov av ytterligare sammanlagt 16 milj. kr. När det gäller
Göteborgs och Bohus län har hittills belopp på 3,5 milj. kr. tillstyrkts, och
ytterligare 5 milj. kr. kan komma att behövas.

Enligt
bostadsstyrelsen är läget på vissa håll allvarligt. AB Stadsholmen och AB
Familjebostäder har milande produktionsplaner för att genomföra nödvändiga
ombyggnader av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Med hänsyn tiU att
Stockholms kommun inte lämnar beslut om kommunala

Prop. 1981/82:150 6

bidrag
förrän de antikvariska myndigheterna har tillstyrkt förhöjt låneunderlag och
tiUäggslån för projektet innebär den nuvarande begränsade ramen att arbetena
stoppas. Även för Hagaprojektet i Göteborg kan den begränsade ramen hindra en
angelägen förnyelse.

Mot
bakgmnd av de dokumenterade behoven förordar jag all de antikvariska
myndigheternas lUlstyrkanderam för år 1982 vidgas med 20 milj.kr. och
fastställs lill 50 milj.kr. Ombyggnader av kulturhistoriskt värdefull
bostadsbebyggelse är arbetskrafts intensiva och ger därför högre direkt
sysselsättningseffekt än andra ombyggnader. Jag räknar inle med all förslagel
får effekt på statsbudgeten fbrrän budgetåret 1983/84.

Bidrag
till ombyggnad

Riksdagen
beslöt förra våren på gmndval av regeringens förslag i prop. 1980/81:202 om
sfimulansålgärder inom ombyggnads- och underhåUssek-torn inför vintern 1981/82
(CU 1980/81:41, rskr 1980/81:401). Ålgärderna var tidsbegränsade. Efter förslag
i prpp. 1981/82:17 beslöt riksdagen om en viss föriängning av giltighetstiden
(CU 1981/82:2, rskr 1981/82:18).

Ett
särskilt bidrag kunde lämnas med högsl 15000 kr. fill sådana ombyggnader av
flerbostadshus som skedde med stöd av statliga bostadslån. Som fömtsättning för
bidrag gällde bl. a. all arbetena påbörjades under fiden den 1 augusfi 1981-den
31 januari 1982. Arbetena skulle vara i huvudsak avslutade senast den 30 juni
1982. Vidare krävdes att arbetskraften hade anvisats eUer godkänts av den
offenfiiga arbetsförmedlingen. Ombyggnader av hus i Stockholms län var
undantagna från bidrag.

Möjligheten
att få elt särskill bidrag för ombyggnad av flerbostadshus har lett tUl en ökad
ombyggnadsverksamhet och har haft goda effekter på vintersysselsättningen. Jag
förordar därför att denna stödform återinförs. Det maximala bidragsbeloppet bör
emellertid kunna sänkas något. Bidrag bör därför lämnas med 15% av den gpdkända
ombyggnadskostnaden, dock högst med 10000 kr. per lägenhet efter ombyggnaden.

Bidrag
bör liksom tidigare kunna lämnas enbart för sådana ombyggnadsprojekt som
genomförs med stöd av bostadslån. Som en fömtsättning för bidrag bör vidare
gälla atl arbetena påbörjas tidigast den I augusti 1982 och är i huvudsak
avslutade senast den 31 mars 1983. Härigenom åstadkommer man en styrning mot
arbeten under vinterhalvåret. Regeringen bör utverka riksdagens bemyndigande
alt förlänga giltighetstiden.

Bidragsgivningen
bör omfatta samtliga län. Del bör ankomma på regeringen att meddela de
ytterligare bestämmelser som kan behövas med hänsyn tiU syftet med bidragen.

Anslagsbehovet
för de av mig föreslagna bidragen beräknar jag lill 110 milj. kr. Eftersom
bidragen är tillfälliga bör något särskill anslag för detta ändamål inte
inrättas. Bidragen torde lämpligen kunna betalas ul frän anslaget Viss
bpstadsförbättringsverksamhet m. m. Jag räknar med att mitt

Bilaga
5 Bostadsdepartementet 7

förslag
i det föregående endast kpmmer att föranleda begränsade utbetalningar under
budgetåret 1982/83 med hänsyn lill den tid som förflyter mellan preliminärt
beslul och utbetalning.

Lån
till byggnadstekniska åtgärder

Som
en stimulansåtgärd inför vintern 1981/82 kunde statliga lån temporärt lämnas
för reparationer av vissa byggnadstekniska brister (reparationslån). Som en
förutsättning för lånen gällde all reparationsarbetena påbörjades under fiden
den I september 1981-den 28 februari 1982. Arbetena skulle vara i huvudsak
avslutade senast den 30 juni 1982.

Enligt bostadsstyrelsens
redovisning har den tillfälliga långivningen haft goda effekter på
reparalionsverksamhelen. Totalt har ca 80 milj. kr. beviljats i lån, varav 75
milj.kr. till flerbostadshus och 5 milj.kr. lill småhus. Drygt 40% av medlen
har använts för atl åtgärda fönsterskador pch ungefär en tredjedel för alt
reparera balkpnger.

Erfarenheterna
av långivningen visar dpck atl tiden har varit för kort för att nödvändig
planering och projektering skulle kunna hinnas med. I många län har därför
endasl en begränsad verksamhet kommit igång. Med hänsyn lill det klart
dokumenterade behovel av reparationer av byggnadstekniska brister i
bostadsbeståndet anser jag alt det från såväl sysselsättningssynpunkt spm
bostadspolitisk synpunkl är angeläget all sådana reparationer ges stöd också
inför kommande vinter. Jag förordar därför att lån för vissa byggnadslekniska
åtgärder (reparalionslån) återinförs temporärt.

Som
fömtsättning för de temporära lånen bör tills vidare gälla atl arbetena
påbörjas tidigast den I augusti 1982 och är i huvudsak avslutade senast den 31
mars 1983. Regeringen bör dock liksom beträffande ombyggnadsbidragen utverka
riksdagens bemyndigande atl förlänga giltighetstiden.

Med
begreppet byggnadstekniska brister bör avses brister både i byggnadens
konstmktion och i byggmaterialet. Reparationslånen kunde fidigare lämnas för i
första hand åtgärder som behövdes för att undanröja mögel-, röt- och
korrosipnsskador. Enligl min mening bör som ändamål för vilka lån kan medges nu
anges även fuktskador. Lån bör liksom tidigare kunna utgå också för atl
avhjälpa andra byggnadslekniska brister.

Möjligheten
all få lån bör gälla hela landel.Liksom under hösten och vintern 1981-1982 bör
lånemöjligheten slå lill förfogande för både flerbostadshus och småhus oavsell
upplålelseformen. Samma regler som tillämpades tidigare bör även fortsättningsvis
gälla för långivningen.

Jag
föreslår att beslut pm län för åtgärder som undanröjer byggnadstekniska
brister får medges inom en angiven ram. Denna ram bör bestämmas tiU 125
milj.kr. Del bör ankomma på bostadsstyrelsen atl i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen
meddela beslul om den regionala fördelningen av medlen.

Prop. 1981/82:150 8

Lånen
bör betalas ul från anslaget Lån liU bostadsbyggande. Jag räknar endast med en
mindre effekt på statsbudgeten för budgetåret 1982/83 vilken bör rymmas inom
anslaget.

Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen föreslår
riksdagen all

1. godkänna
de ändringar av grunderna för lån för ombyggnad som

jag har förordat,

2. medge att ramen för de antikvariska myndigheternas
fiUstyrkan-den av sådana ombyggnader som bör komma i fråga för förhöjt
låneunderlag och tiUäggslån vidgas med 20000000 kr. för år 1982,

3. gpdkänna vad jag har förprdal i fråga om bidrag för
vissa ombyggnader av flerbostadshus,

4. godkänna vad jag har förordat i fråga om lån för
åtgärder som syftar lill att eliminera byggnadstekniska brister.

2
Försöksverksamhet med decentralisering till kommunerna av beslut om energilån

Enligl
bestämmelserna i bostadsfinansieringsförordningen beviljas inte bostadslån till
energibesparande åtgärder (energilån) om arbetena har påbörjats innan
låneansökningen har prövats. Bostadsstyrelsen beslöt emellertid atl
tillfälligt under hösten 1981 lämna en generell dispens från kravei all
arbetena inte får ha påbörjats innan beslut har meddelats av länsbostadsnämnd.
Dispensen omfattade ansökningar som enbart avsåg energibesparande åtgärder och
som hade fillstyrkts av förmedlingsorganel senast den 31 december 1981.

Jag
uttalade i årets budgetproposition (prop. 1981/82:100 bil. 16 s. 101) att om
erfarenhelerna av den tillfälliga dispensordningen inle är negativa bör det
vara möjligt att försöksvis flytta över beslutanderälten i dessa ärenden till
ett antal kommuner som kan bedömas ha goda förutsättningar att själva fatta
sädana beslul. Jag uppgav samtidigt att överväganden i dessa frågor pågick inom
bostadsdepartementet.

Någon
samlad utvärdering av erfarenheterna av den tillfälliga dispensordningen har
ännu inte vidtagits. Vad som har kommit fram under hand lyder emellertid inle
på all erfarenhelerna skulle vara negativa. Jag vill i sammanhanget nämna atl
enligt lagen (1974:523) om kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens
främjande m.m. är en kommun skyldig all förmedla bl. a. statliga lån tUl
bostäder.

Jag
förordar nu atl beslutanderätten i frågor om bostadslån lill energibesparande
åtgärder skall kunna överlämnas till kommunerna inom ramen

Bilaga 5
Bostadsdepartementet 9

för
en försöksverksamhet samt att regeringen bemyndigas atl besluta om
bestämmelsema för denna försöksverksamhet. Försöksverksamheten bör pågå tiUs
vidare fram tiU den dag som regeringen senare bestämmer mot bakgmnd av de
samlade erfarenheterna av verksamheten.

Vid
bifall till vad jag nu har förordat avser jag att återkomma lill regeringen i
frågan, sedan närmare synpunkter har inhämtats från bl.a. bostadsstyrelsen och
Svenska kommunförbundet. Redan nu viU jag emellertid, som en information tiU
riksdagen, redovisa huvuddragen i den filläm-nade försöksverksamheten.

Kommunerna
bör beredas fillfälle atl anmäla fiU regeringen om de vill della i en
försöksverksamhet där rätten all besluta om energilån överlämnas tiU kommunen.
En fömtsättning bör vara atl de kommuner som viU delta i försöksverksamheten
bedömer att de redan har resurser för detta. Regeringen bör successivt kunna ta
ställning tUl anmälningarna. Av praktiska skäl bör dpck kpmmunerna inträda i
försöksverksamheten vid bestämda tidpunkter. En första sådan tidpunkt bör vara
den 1 januari 1983.

De
kommuner som deltar i försöksverksamheten bör besluta i aUa ärenden där
ansökan endast avser energUån. Ansökningar som avser byggnader som ägs eller
förvaltas av kommunen själv bör dock som hittills lämnas liU länsbostadsnämnden
för beslut. Länsbostadsnämndema bör vidare även i fortsättningen besluta i
ärenden där bostadslån tUl energibesparande åtgärder söks i kombination med
bostadslån för andra ändamål.

Försökskommunerna
fömtsätts besluta om den totala godkända kostnaden och lånels storlek.

Det
är enligt min uppfattning väsenfiigt atl den försöksvis inrättade beslutsordningen
leder fiU en förenklad hantering, både för myndigheterna och för de sökande. De
nya administrafiva mtiner som krävs får inte medföra att utökade kontroll- och
arkivfunktioner måste byggas upp hos kommunema. Kommunernas prövning bör bygga
på de uppgifter som de sökande redovisar. De sökande bör inte i della skede
behöva styrka sina uppgifter med gravationsbevis eller andra utdrag ur
myndighelsregisler. Den kontroll som behöver utföras i dessa avseenden bör
göras då länsbostadsnämnden prövar ansökan om utbetalning, sedan arbetena väl
har slutförts.

Länsbostadsnämndernas
befattning med sådana energilåneärenden som omfattas av försöksverksamheten
kommer således att begränsas til! att kontrollera att de fömlsättningar är
uppfyllda som kommunen har ställt upp som villkor för lån, att besluta om
utbetalning av lånen samt att därefter svara för den fortsatta
låneförvaltningen.

Vad
gäller besvärsordningen för sådana beslul om energilån som fattas av kommuner
som ingår i försöksverksamheten bör bostadsstyrelsen även i fortsättningen vara
sista besvärsinstans. Besvär över beslul om energilån kommer således i dessa
faU att kunna föras i två instanser, nämligen länsbostadsnämnden och
bostadsstyrelsen.

Prop.
1981/82:150 10

Med
hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen

att
bemyndiga regeringen atl besluta om en försöksverksamhet med decentralisering
tiU vissa kommuner av beslutanderätten i frågor om bostadslån tUl
energibesparande åtgärder.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982

Bilaga
1.1

Reviderad nationalbudget 1982

Prop.
1981/82:150

Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 1982

REVIDERAD NATIONALBUDGET 1982'

Inledning

Den
reviderade nationalbudgeten för 1982 som härmed läggs fram är utarbetad inom
ekonomidepartementet och konjunkturinslitutel. Nationalbudgeten bygger på
material som erhållits från fackdepartement och olika verk och institutioner.
Vidare har ulredningsrådel hörts. Dess ledamöter bär ej något ansvar för
nationalbudgetens utformning och bedömningar.

Nationalbudgeten
består av två delar. I den första delen, kapitel I, sammanfattar
ekonomidepartementet det ekonpmiska läget och konjunk-tumtsikterna. Den andra
delen, kapitel 2-10, behandlar utvecklingen t.o.m. 1982 inom olika områden mera
i detalj. I den sammanfattande bedömningen och i de kapitel som
ekonomidepartemenlet svarar för har perspektivet utsträckts lill alt omfatta
1983.

Kapitlen
3 Utrikeshandel, 6 De enskilda konsumenternas ekonomi, 7 Investeringarna, 8
Lönsamhet, kostnader och priser och 10 Kreditmarknaden har sammanställts inom
konjunkturinstilutet. Institutet har även sammanställt avsnitten om gmvor,
mineralbrott och tiUverkningsinduslri saml skogsbmk i kapitel 4.

I
ett särskilt appendix redovisas en inom konjunkturinstitutet utförd studie
rörande statsskulden och de realekonomiska effeklema av statens ränteutgifter.

Av
ett bihang som följer därefter framgår i tablåform vilka kapitel och avsnitt
som sammanställts inom ekonomidepartemenlet resp. konjunkturinstitutet. Vidare
redovisas prognoslal för olika delseklorer enligt ekono-midepartementels och
konjunkturinsfitutels bedömingar.

Ansvaret
för bedömningen av Sveriges ekonomi 1982 och 1983 vilar på
ekonomidepartementet, där arbetet med nationalbudgeten letts av statssekreteraren
Sten Westerberg och departementsrådet Sune Davidsson.

'
Kalkylerna avslutades för ekonomidepartementets del den 22 april 1982. 1
Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1.1

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 2

1 Sammanfattande översikt'

1.1 Den internationella utvecklingen

Under de tre månader som gått sedan den preliminära
natiorialbudgeten presenterades i januari har de internationella
fömtsättningarna ändrats på etl par väsentliga områden. Det gäller dels
växelkurser och räntor, dels oljepriser.

Omkring årssktftet väntade man alt räntorna skulle dras
ned något, främst i Förenta staterna, i samband med en fortsatt lågkonjunktur
under första halvåret 1982. Samtidigt fanns det faktorer som talade för alt
dollarn skulle försvagas i relation till de västeuropeiska valutorna och yenen.
En sådan faktor var försämringen av den amerikanska konkurrenskraften under
1981. Denna försämring borde få effekter på Förenta staternas bytesbalans och
därigenom försvaga dollarn. Stigande budgetunderskott innebar också en risk för
ökande infialiön och därmed elt försämrat förtroende för dollarn.

Trols alt de underliggande faktorema har utvecklats i den
förutsedda riktningen har dollam stärkts ytteriigare pch räntorna snarast visat
tendens att öka sedan årsskiftet. (Se diagram 1:1). Denna utveckling har inte
kunnat undgå att få vissa återverkningar på världsekonomin i övrigt.

Diagram 1:1 Räntor utomlands 1979-1982

Procent

1979 Källa: Riksbanken.

1980

1981

1982

' 1 detta kapitel presenteras ekonomidepartementets
bedömning av det ekonomiska läget och av konjunkturutsiktema. 1 de följande
kapitlen 2-10 redovisas mera ingående utvecklingen inom olika områden.

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 3

Det
gmndläggande draget i den amerikanska ekonomiska politiken sedan
Reaganadministralionens tillträde i januari 1981 har varit en stram
monetaristisk penningpolitik och inriktning mot atl begränsa statsutgifterna
(exkl. försvaret) kombinerat med ell kraftigt avståndstagande från
skattehöjningar. I praktiken har detta lett lill en i övervägande grad expansiv
finanspolitik.

Inriktningen
på att endast tiUåta en begränsad monetär expansion medförde under 1981
kraftiga variationer i räntenivån. Vissa fider låg bankernas ufiåningsränta
fill de bästa kunderna (prime råte) över 20%. Variationerna i räntenivån hör
ihop med den kortsiktiga utvecklingen av penningmängden. Den har ökat
betydligt mera än vad som ligger inom de ramar som Federal Réserve dragit upp.
Det har lett lill förväntningar om en ytterligare skärpt penningpolitik, vilket
har drivit upp räntorna.

Under
liden har man i Västeuropa i någon mån försökt lösgöra sig från den amerikanska
räntenivån genom att inte följa med i ränleuppgången utan i stället stegvis dra
ned räntorna. Detta har främst gjorts av inhemska investerings- och
sysselsättningsskäl. Del vidgade räntegapet har bidragit till att driva upp
dollarkursen till tidigare inte uppnådda nivåer (se diagram 1:2).
Prisutvecklingen på olja och andra råvaror har emellertid i viss utsträckning
motverkat höjningen av dollarkursen.

Skattesänkningen
i Förenta staterna den 1 juli i år och uppgången i föisvarsutgiftema torde
bidra fill att budgetunderskottet kan bli ca 100 miljarder dollar både
innevarande och nästa budgetår. Del motsvarar ungefär 3% av BNP vilket inte är
uppseendeväckande myckel sett i etl intemationellt perspektiv men innebär atl
anspråk ställs på en betydande

Diagram
1:2 Dollarns utveckling gentemot D-marken och yenen okt. 1980—mars 1982

DM DOLLAR YEN-DOILAR

D-MABK DOLLAR

240 235 230 225 220 215 210 205 200

YCN DOLLAR

' I ■ __ ................................. __ LJ____ III__________ L_

O N DIJ F M A f/ J JAS O N dIj F W

1980 1981 1982

I
1 ] I I

_l__ LJ___ I_ I_ [_!_

O N
DJJ F (v-, A M J JAS O N DIJ F

1980 1981 19

Prop. 1981/82:150
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 4

del
av utrymmet på kapitalmarknaden. Här har tidigare antytts alt ell stigande
budgetunderskott skulle kunna försvaga dollarkursen. Å andra sidan är risken
för att finansieringen av budgelunderskollel driver upp räntorna slor. En sådan
uppgång skulle kunna dämpa produkfionen kraffigt men samfidigt håUa uppe
valutakursen.

En
förnyad ränteuppgång skulle också riskera atl dra upp räntoma i Västeuropa och
därmed få en ytterligare depressiv effekt. Skulle de västeuropeiska räntorna
av olika anledningar inte fullt ut följa med en sådan amerikansk utveckling
skulle räntegapet vidgas, vilket knappast kunde undgå att få konsekvenser för
valutakurserna. Även om inle dollarn skulle stiga ytterligare skulle i varje
fall en annars möjlig utjämning utebli eller fördröjas. Slutresultatet av en
sådan ulveckling skulle kunna bli en fortsall restriktiv penningpolitik med
negativa konsekvenser på produktion, investeringar och sysselsättning.

De
valulakursförändringar som skett sedan andra hätflen av 1980 har lett fill
kraftiga förskjutningar av konkurrensförhållandena. För Västeuropa och Japan
har konkurrenskrafter, förbättrats ordentligt gentemot Förenta staterna.
Utvecklingen riskerar att driva på de protektionistiska tendenser som finns i
länder som drabbas av en försämrad konkurrenskraft.

SkuUe
å andra sidan dollarn försvagas bör ränteskillnaderna kunna minska och
handlingsfriheten för de västeuropeiska penningpolitiska myndighelerna öka.
Den inflationsrisk som en lättare penningpolitik kan innebära skulle kunna
balanseras av apprecieringen av de västeuropeiska valutorna. Därmed skulle de
vinster som under det senaste halvåret uppnåtts på inflationsbekämpningens
område inle behöva äventyras.

Valulakursutvecklingen
tenderade under 1981 att i många länder fördröja den dämpning av inflationen
som är ett huvudmål för den ekonomiska politiken. Trögheten i priserna nedåt
fördröjde prisavmallningen i appre-cierande länder som Förenta staterna medan
priserna hölls uppe i depre-cierande länder i Västeuropa. Under de senaste
månaderna har man dock kunnat se påtagliga resultat vad gäller priserna. Den
genomsnittliga inflationen i OECD-området dämpades från ca 10,5% för 1981 till
9% i februari i år, räknat på 12-månaderstal. De senaste månadernas inflation,
omräknad i årstakl, är ännu lägre.

Eftersom
inflationsdämpningeri varit del kanske viktigaste målel för den ekonomiska
polifiken i de ekonomiskt tongivande länderna, kan del finnas anledning fråga
huruvida della uppnåtts huvudsakligen via den ekonomiska politiken eller av
andra skäl.

Del
främsta vapnet har varit en stram penningpolitik, med mer eller mindre fast
fixerade målsättningar för penningmängdens tiUväxt. Filosofin bakom detta har
varierat någol men i huvudsak gått ut på all en fasl ram för denna tillväxt
efter hand skuUe dra ner inflationsförväntningarna i linje med vad som vore
förenligt med den penningpolifiska normen. På sina håll har måluppfyllelsen
tfråga om penningmängdsfillväxt varit låg. Vidare

s. 70 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:150 Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 5

synes
resultatet i första hand ha varit en dämpad real tillväxt. Huruvida
inflationsförväntningarna varaktigt påverkats på detta sätt är oklart. I varje
fall har den strama penningpolitiken som elt inslag haft höga, och varierande,
räntor vUket påverkal prisindexarna och därmed fördröjt en avläsbar effekt av
inflationsbekämpningen. Räntorna har också utgjort etl hinder för investeringar
som skulle ha kunnat lägga gmnden fill en stabil tillväxt med på sikt bättre
möjligheter till låg inflation.

Inte
heller ifråga om finanspolitiken är resultaten entydiga. Skärpningen av
finanspolitiken har verkat aktivitelsdämpande även om s. k. automatiska
slabiUsalorer, bl. a. i form av ökade utbetalningar av arbetslöshetsunderstöd,
verkat i motsatt riktning. Den låga aktivitetsnivån har bidragit till att
skatteintäkterna ökal långsamt och varit en faktor bakom de ökande underskotten
i de offentliga budgetarna i många länder. Underskotten har ökat likviditeten i
ekonomierna och därmed också inflationsrisken.

Åtstramningen
har obestridligen lett lill en låg eller i vissa fall t.o.m. negativ tillväxt
och den lägre efterfrågan på arbetskraft som följt härav torde ha verkat
avkylande pä lönerna. En klar nedgång i löneökningslakten inom OECD-området har
kunnat registreras och del har naturliglvis återverkat på inflationen. Både
del låga avtalet för västtysk stålindustri med en löneökning på 4,2 % och
omförhandlingen av de amerikanska bilarbetarnas avtal kan tjäna som exempel.

Överhuvudtaget
har löneökningstakten efter den andra oljekrisen 1979 legat på en betydligt
lägre nivå än efter den första krisen 1973-1974. Det förhållandet att man inte
på samma sätt försökt kompensera sig för oljepriserna har underlättat
anpassningen. Konjunkluravmattningen skulle av denna anledning kunna bli mindre
djup än som var fallet efter den första oljekrisen.

Det
är troligt att olje- och övriga råvarupriser spelat en viktig roll för
dämpningen av konsumentpriserna. Som exempel kan nämnas alt andra råvaror än
olja under 1981 sjunkit i pris. Råvaruprisernas utveckling kan åtminstone
delvis ses som ett utslag av den internationella åtslramningspo-litiken.

Vid
årsskiftet utgick prognoserna från att råoljeprisel under 1982 skulle ligga
sfilla på 34 doUar per fat för lypråoljan Arabian Light. Ell sådanl antagande
baserade sig också på del prisbeslut som fattades vid höstens OPEC-möle.

Efterfrågan
blev dock så svag att den prisnivån inle kunde upprätthållas. Den löpande
oljeproduktionen är störte än den slutliga efterfrågan. Hur stort detta överskott
är, är svårt alt bedöma, uppskattningarna ligger omkring 3-5 miljoner fat per
dag motsvarande 5 ä 10% av produktionen. På spot-marknaden föll priserna från
knappt 33 dollar per fal lill 27-28 doUar per fat på kort tid.

Även
priserna på olja levererad enligl långsiktiga kontrakt har lill viss ' del
fallit. Det brittiska oljebolaget BNOC sänkte sitt pris med 4 dollar i

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget

Diagram 1:3 Oljemarknaden 1965-19)12

mbd

Produktiortstak

50 •

s. 71 Kontrollera mot PDF

1965

.J__ \ LJ_ LL

I I I____ L_L

A«m.-Produktionstaket har erhållits genom s. k.
peak-to-peak anpassning med korrigering för effekterna av embargot 1974,
revolutionen i Iran 1979 och krigsutbrottet mellan Iran och Irak 1980. Siffran
för oljeförbrukningen 1981 är en uppskattning.

Källa: OPEC Bulletin, augusti 1981. Petroleum Intelligence
Weekly, 11 januari 1982. Beräkningar inom ekonomidepaitementet.

böljan av mars. Prisema föi övrig Nordsjöolja följde
efter. Med vissa undantag har dock den officiella kontraktsprisnivån på olja
producerad inom OPEC inle sänkts. I syfte att försvara konlraktspriserna
beslutade OPEC vid sitt möte i Wien den 19-20 mars 1982 att begränsa utbudet.
Begränsningen uppgår tiU 1,5 miljoner fal per dag enligt officieUa uppgifter.

Diagram 1:3 anger överslagsmässigt hur efterfrågan och
produktionskapacitet utvecklats under 1970-talel Den viktiga frågan är om den
beslutade produktionsbegränsningen får den åsyftade inverkan på priserna.
Prisutvecklingen beror på styrkan och snabbheten i den internationeUa konjunkturen
och den oljeefterfrågan som denna ger upphov till samt på besparingsansträngningarna
och behovet av lagemppbyggnad.

Oljeförbmkningen har sjunkit kraftigt i relation till BNP
i industriländerna, särskilt efter den andra oljekrisen. Av intresse är om de
besparingsåtgärder spm resulterat i denna minskning av pljeförbmkningen per
prpdu-cerad enhet är bestående och om besparingarna kommer att fortsätta.
Skulle de låga oljepriserna leda fill en lägre ambitionsnivå i fråga om
besparingar skulle detta kunna innebära atl oljeefterfrågan i konjunkturuppgången
skulle stiga i stort sett i takt med BNP-tillväxten inom OECD-området.

HärtUI kommer behovel av normal lagemppbyggnad. Trols den
neddragning av lagren som skett under 1980 och 1981 är dessa fortfarande

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 7

sannolikt
höga i relation till förbrukningen. Det höga ränteläget har lett fill att
förbmkarna är försiktiga med någon mera omfattande lageruppbyggnad. Någon
sådan kommer knappast heller all börja förrän förväntningarna är inställda på
att botlennivån för oljepriserna uppnåtts. Även om efterfrågan både för slutlig
förbrukning och lager ökar under 1983 kommer sannohkl fortfarande ett
utbudsöverskptt all råda.

Som
följd av den utveckling som kunnat iakttas hittills har konjunkturinsfitulet
antagit att det genomsnittliga importprisel (inkl. frakt m.m.) på råolja för
Sveriges del skulle komma att under 1982 ligga strax under 33 doUar per fal.
Som jämförelse kan nämnas alt del genomsnittliga importpriset 1981 låg på
35,33 dollar.

Det
angivna priset avser ell sammanvägt genomsnitt av priserna på import frän
spotmarknaden och import enligt kontrakt. Prisprognosen fömtsätter bl. a. en
ökad andel olja från spotmarknaden i vår import.

Vidare
har institutet antagit atl efterfrågan, i samband med den säsongmässiga
lagemppbyggnaden, kommer all leda fill en viss prisuppgång på
petroleumprodukter under det tredje kvartalet i är följt av en uppgång under
Qärde kvartalet för råoljan. Efterfrågan under 1983 ger sannolikt underlag för
en viss fortsatt prisuppgång molsvarande ett oförändrat realpris för oljan.
Efter hand kan det finnas underlag även för en real oljeprisstegring. Det
reala importpriset på olja framgår av diagram 1:4.

Inte minst mol bakgrund av
de senaste 10 årens erfarenheter finns del anledning fråga sig hur stor risken
kan vara för en mera turbulent utveckUng. Del är i och för sig sant alt båda
oljekriserna inträffat i samband med högkonjunkturer då efterfrågan på olja
både för slutlig användning och för lagemppbyggnad stigit kraftigt och i skeden
då det inte heller är ovanligt alt råvampriser varierar kraftigt. Men när del
gäller oljan kan man inte bortse från den roll som pplitiska kriser spelat. Vid
den första pljekrisen var det oktoberkriget och hotel om en successiv
neddragning av tillförseln som skapade underlag för den kraftiga
prisstegringen. Vid den andra oljekrisen var det revolufionen i Iran 1979 samt
kriget mellan Iran och Irak som påverkade oljeproduktionen och skapade farhågor
inom industrivärlden för ytterligare störningar av oljelillförsdn. Detta ledde
lill betydande lagerköp vilket drev upp priserna.

Det
bör således observeras alt de båda oljekriserna varit förbundna med politiska
kriser i del största producentområdel. Detta har självfallet betydelse när det
gäller alt förutse oljeprisulvecklingen framöver. Den prognos som här gjorts
innebär elt i flera avseenden försiktigt anlagande. Någon snabb prisökning
antas inte. Däremot kan del reala oljepriset på sikt länkas öka.

Oljepriset
kan inte ses frikopplal från vad som händer med valutakurserna. Skulle dpllarn
falla minskar delta värdet av OPEC-ländernas oljeintäkter och del skulle då
kunna finnas en strävan atl hålla oljepriserna högre än i en situation där
doUarn ligger kvar på nuvarande nivå. Med hänsyn till

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget

Diagram 1:4 Realpriset pä svensk oljeimport 1970—1983

Halvlogaritmisk skala. Index 1975 = 100

250

200

150

1970 71 72 73 74 75 76 77 78
79 80 81 82 83

Anm: Realpriset mäts som svenskt importpris för råolja och
petroleumprodukter i relation tiU svenskt importpris för bearbetade varor.

marknadsläget och tiU OPEC:s sjunkande marknadsandel torde
dock ett sådant relativt prisläge vara svårt alt upprätthålla, särskilt i den
mån del kräver prishöjningar. Del lorde vara realistiskt att räkna med att vid
en lägre doUarkurs en viss kompenserande rörelse uppåt av oljepriserna kommer
att finnas men atl denna sannolikt inle kommer all kunna kompensera
dollarfallet fullt ut och atl prisanpassningen kommer atl släpa efter.

Prop. 1981/82:150 Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 9

För
amerikansk del skulle en nedgång i dollarns värde medföra tendenser lill
stigande priser genom all oljepriserna skulle stiga räknat i dollar. (Härtill
kommer självfallet den importprisökande effekt som själva deprecieringen ger
på varor som noteras i andra valutor.) För de apprecierande valutorna skulle
dollarfallet och oljeprisstegringarna motverka varandra.

Vilka
konsekvenser ett sjunkande oljepris skulle ha på västvärldens ekonomier är
delvis beroende av hur dessa länders ekonomiska polifik utformas. Skulle man
trots realt sjunkande oljepriser i den internationella handeln ändå vilja hålla
uppe realpriset för de inhemska konsumenterna skulle delta kunna ske genom
höjda skaller. SkuUe man ändå vilja uppnå den realinkomslpåverkan som de
sjunkande oljepriserna möjliggör kan detta uppnås genom alt kombinera höjda
energiskatter med molsvarande sänkning av andra skatter. Eftersom det i de
tongivande länderna idag finns elt starkt behov av all redovisa resultat på
inflationsbekämpningens område och eftersom en sådan omläggning av
skallepoUfiken kräver parlamentens medverkan är del dock mest sannolikt all
flertalet länder istället väljer alt låta oljeprissänkningarna slå igenom i
konsumentledel.

Effekterna
på världsekonomin av sänkta oljepriser är beroende av industriländernas
reaktion i finans- och penningpoliliskt avseende. De blir också beroende av hur
snabbi lägre oljeintäkter påverkar OPEC-ländernas import. En mycket
överslagsmässig kalkyl skulle kunna ange all en prissänkning på ca 10% skulle
öka tillväxten i OECD-länderna med ca 1/4 procentenhet i år och 1/2
procentenhet nästa år. Inflationen skulle kunna dämpas med knappt 1/2 resp. 1
procentenhet.

Totalt
har tUlväxten i OECD-området beräknats bli 1/2% i år och 3% nästa år. Profilen
ser ut på följande sätt:

BNP-förändring
sedan föregående

halvår,
årstakt %

1981 I

1982 I

1983 I

2,4

-1/2

2 1/2

3 1/2

Detta
innebär en någol svagare internationell konjunktumppgång i år än vad som
beräknades i den preliminära nationalbudgeten i januari. Skillnaden ligger främst
i en svagare ulveckling i Förenta Staterna. Det är som tidigare nämnts främst i
Förenta staterna som de ändrade förutsättningarna i fråga om ränte- och
växdkursulveckling verkat lillväxthämmande.

Det
är vidare av intresse, särskUt för små ulrikeshanddsberoende ekonomier som den
svenska, hur en internationell konjunklurförbällring av antytt slag påverkar
världshandeln. Samvariationen mellan BNP-tillväxt och import av bearbetade
industrivaror inom OECD-området framgår av diagram 1:5.

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 10

Diagram
1:5 BNP och import av bearbetade varor i OECD-området 1963—1981

,'.

1 \

/',

14 12

\ \

1 \ IMPORT AV BEARBETADE VAROR

10 8 6

i
'--

\ \ \ \

/ • >

J \ W

/ /

S/
BNP

V
\r

V--

1 1

v \

\\ /

0 -2

\ \

1 1

\ \

-4

-6

1 1 1

1 1

1 'l

1 1 1 1 I 1

1 1

1 1 1

1962

64 66

72 74 76

Importelaslicitel

1963

1964
1965

1966

1967

1968
1969 1970

1971

1972

1,6

2,8
1,9

1.9

2,2

2,5
3,5 3,4

1,5

1,7

1973

1974
1975

1976

1977

1978
1979 1980

1981

2,7

5,3
15,0

2,6

0,9

1,3
3,1 3,1

-1,2

Del
är vanligt att importtUlväxten är större än BNP-tillväxten, dvs. atl den s.k.
importdasticiteten ökar i konjunktumppgångar. För 1982 och 1983 har antagits en
importelaslicitel om i genomsnitt 2,5 vilket inte är någon särskilt hög siffra
om man jämför bakåt i liden. Det leder lill en ökning av handeln inom
OECD-området på 3,5% resp. 5%.

Länderna
utanför OECD-området påverkas på olika sätt av en lägre oljenota.
Utvecklingsländer utan olja får en lättnad när del gäller bytesbalansen
samtidigt som deras möjligheter att exportera fill industriländerna ökar. För
OPEC-länderna försämras deras importkapacitet. Sammantaget väntas
OECD-ländernas marknader utanför det egna området öka med närmare 4% i år
vilket ger en total världshandelstiUväxt på knappl 4%.

För
nästa år har en något lägre irnportbenägenhet antagits, varför världshandeln
trots den högre BNP-tillväxten endast skulle öka obetydligt snabbare, eller
med ca 5%. Med utgångspunkt från tidigare års erfarenheter skulle en högre
prognos för världshandeln i och för sig kunna försvaras.

De
sjunkande oljepriserna sänker produktionskostnaderna i industriländerna.
Avmattningen i löneökningarna verkar åt samma håll. Arbetskraftskostnaden per
producerad enhet i genomsnittlig nationell valuta kan beräk-

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 11

nas
öka med drygt 6% i år och sannolikt mindre nästa år. För 1982 har
konjunkturinstitutet därför antagit all priset på industrivaror i internafionell
handel skall öka med ca 6%. För 1983 har en ökning på 5-6% här ansetts trolig.
1978, ett år som i flera hänseenden är jämförbart med 1982, steg dessa priser
mindre än 4 %. För svensk del har avtagande prisstegringar kpnsekvensen alt
det från ullandel kommande inflationstrycket blir lägre men samtidigt krävs en
störte återhållsamhet med den inhemska kostnadsutvecklingen.

Det
finns anledning understryka att fortsatt höga och t.o.m. stigande räntor leder
tiU en svagare produktion än vad som här förutsatts. Vid en snabb
konjunkturförbättring kan också olika trögheter i ekonomierna komma atl visa
sig igen och inflalipnen ta fart utan alt oljepriserna behöver vara primärt
pådrivande. Under 1978 började konsumentpriserna stiga redan innan den andra
oljeprisvågen hade satt in. Det finns etl tydligt samband mellan lättnaderna i
den ekonomiska politiken och prisstegringarna. Skulle inflationstakten la fart
på nytt är det sannolikt atl flera viktiga länder åter stramar åt den ekonomiska
politiken. Därmed skulle uppgången hållas nere på en låg nivå. Vid ett sådant
händelseförlopp skulle inte nödvändigtvis oljeeflerfrågan bli den avgörande
lillväxlreslriktionen.

SannoUkt
skulle världshandelns ökning då begränsas, kanske inle så mycket i år som nästa
år. Fortfarande torde man dock få räkna med alt prisstegringarna i
inlemationell handel blir förhållandevis låga. Svensk industri skulle då stå
inför en svårbemästrad situation karaktäriserad av låg världshandels-, och
därmed marknadstillväxt, samtidigt som konkurrentemas priser fortfarande hålls
på en relativt låg nivå.

Den
andra oljekrisen medförde kraftiga försämringar av industriländernas
bytesbalanser.

Efter
den första oljekrisen lyckades OECD-länderna genom en drastisk
åtstramningspolilik vända det underskott som den fördyrade oljenotan medfört
till etl överskott redan 1975.

Vid
den andra oljekrisen var anpassningsprocessen smidigare men det innebar också
atl OECD:s underskott blev bestående över en längre period. Spegelbilden av
detta är atl OPEC-ländernas överskoll också hållils uppe under längre tid.

I
januari fömtsågs OECD-underskottet för 1982 dras ner fill 25 ä 30 miljarder
doUar medan OPEC:s överskott väntades gå ner till ca 35 miljarder doUar att
jämföra med över 100 miljarder dollar två år fidigare.

Den
nya oljebilden har förändrat fömtsättningarna. Den här upplinje-rade
utvecklingen kan innebära en ytterUgare sänkning av OECD-underskottet till en
obetydlig nivå i år. Förbättringen av områdets bytesbalanssituation
koncentreras dock huvudsakligen i uppbyggnad av stora överskott i Japan och
Förbundsrepubliken Tyskland. För OPEC-staternas del skulle överskottet
praktiskt taget raderas ut.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:150 Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 12

1.2
Utvecklingen i Sverige 1981-1983

Bakgrund

Sedan
några månader tillbaka fiinns lydliga tecken på alt konjunkturnedgången har
bmtits. Industriproduktionen har ökal varje månad sedan september 1981 och
även den senaste konjunkturbarometern visar alt företagen är instäUda på ökad orderingång
och produktion under det första halvåret i år.

Läget
idag uppvisar vissa likheter med situationen våren 1978. En avgörande fråga
var då som nu huruvida den export- och industrilillväxt som devalveringen på
hösten innan syftade lill skulle komma till slånd. 1 del följande kommer vissa
jämförelser med läget 1978—1979 all göras i samband med diskussionen om
utvecklingen i år och nästa år.

Utvecklingen
under första delen av 1980 riskerade alt leda in den svenska ekonomin på en
kurs som på eti: alltför påtagligt säll avvek från omvärldens. Skärpningen av
finanspolitiken under hösten medförde främst alt den inhemska efterfrågan
dämpades i takt med omvärldens. En kombination av stram ekonomisk politik och
andra faktorer såsom stigande oljepriser höll ner efterfrågan under hela 1981.

Induslrin
kunde inte kompensera försvagningen av hemmamarknaden genom en expansion på
exportmarknaderna. Det berodde till en del på alt även dessa marknader dämpades
av lågkonjunkturen. Men lika viktig var försämringen av den svenska
konkurrenskraften.

Visserligen
innebar tvåårsavtalel för 1981 och 1982 en kostnadsökning för det första året
som ungefär motsvarade ullandels men utvecklingen på de internationella
valutamarknaderna försämrade vårt konkurrensläge särskUt mot de västeuropeiska
länderna. Från augusti 1980 till augusti 1981 apprecierades kronan mot de
länder som är anslutna lill EMS med drygt 10%.

Försämrad
konkurrenskraft och sjunkande marknadsandelar motiverade devalveringen med 10%
i september 1981.

Det
förefaller som om devalveringen snabbi givit resultat redan under hösten. De
svenska exportpriserna tycks ha ökat ca 5 1/2 procentenheter långsammare än
konkurrenternas under andra halvåret 1981 räknat i jämförbar valuta. Det gav
också tUl resultat att marknadsandelar började återvinnas så all exporten av
bearbetade varor kunde öka med drygt 6%. Den totala exporten ökade om än någpt
långsammare.

Nedgången
av efterfrågan på hemmamarknaden gällde både konsumtion och investering. Det
fick också konsekvenser för importefterfrågan som minskade med närmare 6%.
Kraftigt bidragande härtill var lagerminskningen. Nationalräkenskaperna tyder
på att den minskade lagerhållningen motsvarar en eflerfrågeförändring på 1,8%
räknat som andel av BNP. Del var särskilt lagren av petroleumprodukter som
minskade. Uppskattningsvis reducerades dessa lager med 2 milj. ton. Det
motsvarar ungefär 10% av den tptala årsförbmkningen.

Prop. 1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad
nationalbudget 13

Tabell 1:1 Förändring i BNP-komponenterna i procent av BNP
föregående år 1978-1983

1978 1979 1980 1981 1982 1983

0,4

1,4

0,1

-0,3

-0.5

0,5

0,1

0,3

0,1

0,0

-0,2

0,6

0,9

0,5

0,2

1,7

1,1

0,6

-1,1

-0,6

0,4

1,4

1,9

1,4

-1,8

0,7

0,3

2,8

5,7

2,7

-2,7

0,0

1,1

4,1

-1,4

-0,8

1,8

1,4

1,3

2,5

2,3

-0,5

0,5

1,9

2,6

1,6

3,7

0,3

-1,3

0,5

1,3

Privat konsumtion Statlig konsumfion Kommunal konsumtion
Bruttoinvestering Lagerinvestering

Summa inhemsk efterfrågan

Nettoefterfrågan från utlandet Export, varor och tjänster
./. Import, varor och tjänster

BNP-förändring__________________ 1,3 4,3 1,9 -0,9 1,4 2,4

Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och
beräkningar utförda inom ekonomidepartementet.

Förbmkningen av petroleumprodukter torde ha minskat med
10%, delvis beroende på den lägre akfiviteten i ekonomin och delvis beroende
på energibesparingar.

Kombinationen av låg inhemsk akfivitel och förbättrad
konkurrenskraft efter devalveringen ledde lill en förbättring av bytesbalansen
för varor och tjänster på ca 9,5 miljarder kr. reah sett. Detta motverkades i
viss mån av försämringen av terms-of-trade och av transfereringarna på 1,8
resp. 4,7 miljarder kr. men resultatet blev en viss förbättring av
bytesbalansen så alt underskottet stannade vid 15,8 miljarder kr. eller 2,8% av
BNP. För OECD-länderna i genomsnitt motsvarade deras underskott mindre än 1 %
av områdets BNP.

Som framgår av tabell 1:1 gav utrikeshandeln netto ell
bidrag lill produktionsutvecklingen på 1,8 procentenheter medan den inhemska
efterfrågan motsvarade 2,7 procentenheter. Därav svarade lagerminskningen för
1,8 procentenheter. Av övrig inhemsk efterfrågan svarade investeringarna för
huvuddelen av minskningen. På den privata sidan var det de försämrade
konjunkturutsiktema som motiverade en slörre försiktighet. På den offentliga
sidan började inriktningen mol större återhållsamhet i första hand la sig
uttryck i lägre investeringar. Första steget i en process som syftar fill
försiktighet med utgiftsökningar är naturiigen att se över
invesleringspla-nema.

För staten minskade även konsumtion medan den kommunala
konsumtionen ökade med ca 3%. Detta är en något långsammare volymökning än som
tidigare beräknats. Räknat i värde är dock ökningen densamma som beräknades i
den preliminära nationalbudgeten i januari, det är istället priset per konsumlionsenhel
som visat sig stiga snabbare. Totalt sett skulle BNP ha minskal med 0,9% under
1981. Tas hänsyn till den alltmer negafiva faktorinkomslen från uflandet, dvs.
ränteutbetalningarna m.m., och försämringen i bytesförhållandet har den för
inhemsk förbmkning tillgängliga inkomsten, bmttonationalinkomsten BNI, minskal
väsenfligt mer eller med 1,9%.

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 14

Diagram
1:6 BNP kvartalsvis 1970-1581

Milj. kr. 1975 års priser.
Säsongrensade värden

81 80 79 78 77 76 75 74 73 72 71 70 69 68 67 66 65 64

1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980
1981

Den
angivna produktionsminskningen på 0,9% utgörs av bmttonafional-produklen mätt
från användningssidan. Mätt från produktionssidan, dvs. produktionen summerad
över olika sektorer i ekonomin, anger statistiken en minskning på 0,3 %.

Det
torde under alla förhåUanden vara klart att en produktionsminskning ägt mm.
Även i de europeiska industriländerna i övrigl har det varit en
produktionsminskning under året.

En
produktionsminskning leder lill konsekvenser för sysselsättningen. Den totala
sysselsättningen minskade under loppet av året. Arbetslösheten steg därmed
under året från ca 2 % vid årets början tUl ca 3 % vid dess slut om hänsyn tas
tUl de säsongmässiga förändringarna. Den jämförbara arbetslöshetsnivån som
genomsnitt för samfliga OECD-länder var närmare 8%.

Priser,
löner, kostnader

Två
frågor är speciellt viktiga för den ekonomiska utvecklingen i Sverige under den
närmaste tiden. Det är dels följden för svensk del av de internationella
problem som tidigare diskuterats, dels av den inhemska pris- och
kostnadsutvecklingen. Vad gäller den senare är möjligheterna all undvika en
utlösning av avtalsklausulen i 1982 års avtal och att för 1983 hålla inflationen
på de i skatteöverenskommelsen angivna 5,5 procenten av särskilt intresse.

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 15

Inflationstakten
fortsätter atl dämpas i år. När det gäller utvecklingen mätt meUan
årsgenomsnitten blir dock trycket från de internationella priserna obetydligt
svagare än under 1981 som framgår av följande tablå som anger bidrag lill
konsumentprisökningen i procentenheter enligt konjunkturinstitutets
beräkningar.

1981

1982

Bidrag
från

Internationella
priser

Indirekta
skatter och livsmedelssubventioner

Övriga
kostnadsfaktorer

Totalt

3,8 2,1 6,2

12,1

3,7

-0,3

4,6

8,0

Inflalionsimpulsema
från utlandet dämpas således inte nämnvärt vilket beror på eftersläpande
genomslag från devalveringen. Räknat under loppet av resp. år blir dock
avsaktningen tydligare, bidraget blir närmare 2 procentenheter lägre 1982.

De
indirekta skatterna bidrar tiU att sänka inflationstakten i år. Det beror i
första hand på effekten av mervärdeskattesänkningen. Det lägre kostnadstrycket
från inhemska koslnadsfaktorer 1982 jämfört med 1981 förklaras dels av att
lönekostnadsökningen är lägre under det andra avtalsåret, dvs. 1982, dels av
atl produktivitetsökningen antagits bli något högre. Arbetskpstnaden per
prpducerad enhet skulle därför öka med bara 2-3 % i år mpt över 10% i QpI.

Enligl
konjunkturinstitutets beräkningar i kapitel 6 skulle inflationen i genomsnitt
gå ned från 12,1 % 1981 lill 8% 1982. Räknat från årets början till dess slut
skulle ökningen bli ännu något lägre. Del innebär alt inflationen i stort sett
halverats från hösten 1980 tUl hösten 1982. Enligt institutets kalkyler skulle
detta innebära att den s. k. avtalsindex, dvs. konsumentpriserna rensade för
energipriser, i början av hösten skulle bryta igenom den gräns på 6,9% som
enligt avtalen utlöser kompensation.

Eftersom
konjunklurinstitutets kalkyler bygger på en fömtsättning om oförändrad politik
har l.ex. någon förändring i diskontot inte antagits. SkuUe den internationella
och inhemska utvecklingen medge en förändring i delta avseende blir
möjligheterna att förhindra uflösning av avtalsklausulen större.

Det
är av intresse att notera all avtalet slöts i ell läge där man fömlsåg realt
stigande energipriser och alt parterna utgick från alt lönlagarna inte skulle ha
kpmpensatipn för delta. Under 1981 steg också energipriserna realt men så tycks
inle bli fallel i år. I den preliminära nationalbudgeten räknades med en svag
uppgång av del reala oljepriset under årets lopp men med de nya prognoser för
oljepriserna som gjorts blir del istället en drygt 2-procentig realprissänkning
på energi trots skattehöjningarna under våren. Del framgår av att avlalsindex,
som är rensat från energipriser, väntas

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 16

stiga snabbare än konsumentprisindex. Avtalsindex
överskattar därmed den prisutveckling som den totala konsumtionen drabbas av
genom alt de ur köpkraftsynpunkl positiva energipriserna inte är medräknade.
Del kan vidare npteras att prisutvecklingen enligl avtalsindex 1981 blev 0,9
prpcentenheter jämfört med den gräns där avtalsklausulen skulle ha ullösts.

Utvecklingen under 1983 blir viktig dels för atl
kostnadsökningarnas storlek då påverkar möjligheterna att tillvarata de
konkurrensfördelar devalveringen givit, dels för all de också bestämmer
möjligheterna atl uppfylla de förutsättningar som skalleuppgörelsen är byggd
på.

Den låga internationella inflationen förbättrar
möjligheterna att nå den målsatta prisstegringstakten men den skärper samtidigt
kraven på en låg kostnadsökning här hemma för alt kunna behålla de
andelsvinster devalveringen givit.

För att belysa dessa frågor har för 1983 räknats med två
kostnadsalternativ. Det ena, alternativ I, förulsätter en låg
timkoslnadsökning så att konsumentprisökningarna kan hållas på 5,5%. I detta
alternativ skulle arbetskraftskostnaden per timme öka med ca 7 % varav 1,5
procentenheter fömtsätts avräknas för finansiering av marginalskallesänkningen.
Därmed kvarstår ett utrymme på 5,5% för avtalsmässig löneökning och löneglidning
tillsammans.

I det andra alternativet, all II, har antagits en hög lönekostnadsökning, närmare 13%.
Vid en sådan kostnadsutveckhng blir den reala produktions-tUlväxten också lägre
varför man också måsle utgå ifrån alt produktiviteten mätt som produktionsökning
per timme blir långsammare. Förulsällningar och resultat framgår av tabell
1:2.

Det krävs en kombination av gynnsamma faktorer för atl del
ska vara möjligt alt få ned inflafionen lill den målsatta nivån: hög
produktivitetsökning, låg lönekostnadsökning och en försiktig prispolilik från
förelagens sida. Sammanfaller dessa faktorer, vilket det finns fömtsätlningar
för alt de skall kunna göra 1983, kan inflationen bringas ned till den angivna
takten. Våren 1979 nådde prisstegringarna ned lill denna nivå innan effekterna
av den andra oljekrisen ännu börjat märkas i de inhemska prisnivåerna.

Tabell 1:2 Kostnadsutveckling och inflation 1983

Proc. förändring

Alt.l

Alt. Il

Internationella
priser i nat. valutor

5,5

Svensk
lönekostnadsökning per timme

7,2

12,8

Produktivitet
i prod. av bearb. varor

Produktivitet
i tjänstesektorn

Vinstandelsförändring

bearb. varor

+ \

-1-1

tjänstesektorn

oför.

Konsumentpriser

5,5

8,5

Prop. 1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 17

Produktivitetsökningen i alternativ I ligger ungefär i
linje med vad som uppnåddes vid konjunktumppgången 1978-1979. När det gäller
löneökningen är det dock ett brott mot tidigare trender. Lönekoslnadsökningen
är i och för sig större än 1982 men å andra sidan fömtsätts 1,5 prpcentenheter
därav avräknas för finansieringen av första etappen av marginalskattesänkningen
varför det bara blir kvar 5,5% för direktlöneökning. Detta är en procentenhet
mindre än 1982. Om man för den konkurrensutsatla sektorn avsätter 3
procentenheter för löneglidning skulle del bara återstå 2,5 procentenheter för
avtalsmässig löneökning. Detta är en procentenhet mindre än 1982. En så låg
avtalsmässig löneökning har, som framgår av kapitel 6, inte förekommit under
1970-talet.

Med dessa fömtsätlningar skulle det bli omöjligt för
företagen att både fortsätta att sänka sina relativa priser något i förhållande
till konkurrenlerna och förbättra vinstmarginalema ell par procent.
Vinstmarginalförbättringen ligger dock främst inom råvaminduslrierna och är
mera begränsad inom produktionen av bearbetade varor.

I alternativet med snabbare kostnadsökning finns del ingen
möjlighet att begränsa prisstegringarna tiU 5,5%. Kostnadsökningen i sig gör
del pmöjligt, därtill kpmmer all prpduktiviteten torde utvecklas svagare så
alt arbetskostnaden per producerad enhet bara av denna anledning blir högre.
Det finns ingen anledning tro att företagen skulle absorbera en
vinslför-sämring av den storlek det skulle bli fråga om ifall företagen skulle
bära kostnadsökningen genom sänkta vinstnivåer i syfte att behålla konkurrenskraftiga
priser. Det är istället troligt att de höjer sina priser mer än konkurrenterna
för att kortsiktigt försvara vinsterna.

Det kan bli fråga om kraftiga rdalivprishöjningar, ca
3,5%, om man fömtsätter att strävandena går ul på atl i stort sett hålla
vinstmarginalerna på 1982 års nivå. Relafivprishöjningen påverkar naturligtvis
vår konkurrenskraft på ett mycket negativt sätt. Detta kommer dock att till
fullo märkas på exportvolymerna först på ett par års sikt.

Beräkningama tyder på en inflafionstakt i närheten av 9%
för 1983. Uppgiften avser dock årsgenomsnittet, tendensen under året är klart
stigande. Fortsätter denna utveckling under 1984 stiger inflationen snabbt upp
över lO-procentsnivån. En så kraftig kostnadsökning kan dock inte fortgå länge
innan motåtgärder måsle tillgripas.

Utrikeshandel

Oljekrisen 1979-1980 fördyrade oljenolan för Sveriges del
så som framgår av följande tablå (förändring i miljarder kr., föregående års
prisnivå, minustecken anger försämring av bytesbalansen)'.

' I tablån anges nettoeffekten av prisförändringen på
handelsbalansen. Eftersom exporten av petroleumprodukter uppgår till 5 1/2
miljarder kr. har priseffektema på exporten också beaktats.

2 Riksdagen 1981182. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1.1

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget

Priseffekt
Volymeffekt

Summa

-
8

-
2

-10

-81/2 31/2

-5

-61/2

-11/2

Energibesparingar och låg akti\'itel dämpade den negativa
bytesbalans-effekten. Del är svårt att skilja ul hur mycket härav som är
konjunkturberoende och hur myckel som är en långsiktig besparing.

Under perioden var det naturligtvis svårt att kompensera
de sfigande oljekostnaderna med exportökning inom andra områden i elt läge där
flertalet länder förde åtstramningspolilik.

Under 1980 och 1981 förlprade vi ånyo marknadsandelar. En
kraftigt bidragande orsak härtill var att konkurrenskraften försämrades fram
till devalveringen. Sammanställningen i tabell 1:3 visar att den underliggande
försämringen av exportvolymerna för bearbetade varor och råvaror inte syntes i
handelsbalansen i löpande priser utan doldes bakom
terms-of-trade-förbältringar. Det var dock inte terms-of-trade-förbättringar
som kunde förbli beslående ulan innebar att priset på svenska varor steg mer än
för konkurrenlerna vilket hade negativa konsekvenser för marknadsande-lama både
på export- och hemmamarknaden.

Under 1980 och 1981 tillsammantagna växte marknaden för
bearbetade varor knappast alls inom OECD-området. Däremot ökade marknaderna
utanför OECD-området med inemot 20%. Det lyckades någol bättre för svensk
export på dessa marknader. För den totala exporten av bearbetade

Tabell 1:3 Förändring av handelsbalansen 1979-1983

Miljarder
kr., föregående års priser

Priseffekt

Volym-effekt

Summa

Priseffekt

Volymeffekt

Summa

Råolja,
petr.prod. Bearbetade varor Övriga varor

-8 1/2

2 1/2 2 1/2

3 1/2 -3 1/2 -2 1/2

-5

-1 0

-6 1/2 3 1/2 1 1/2

4 1/2 1

-1 1/2 8

2 1/2

Summa

-3 1/2

-2 1/2

-6

-1 1/2

10 1/2

1981-1982

1982-1983

Priseffekt

Volymeffekt

Summa

Priseffekt

Volym-effekt

Summa

Råolja,
petr.prod. Bearbetade varor Övriga varor

-1 -1 1 1/2

-2 7 0

-3 6

1 1/2

-1

1/2

-2 1/2 5 1/2

-3 1/2 5 1/2 1 1/2

Summa

- 1/2

4 1/2

1/2

3 1/2

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 19

industrivaror
blev utvecklingen följande över åren 1980 och 1981, uttryckt i mUjarder kr. i
1979 års priser.

Marknadstillväxt

4
1/2

Anddsförlusl

-4

Exportförändring

1/2

Som
fidigare nämnts böljade återhämtningen av förlorade andelar förhållandevis
snabbt efter devalveringen. Konjukturinstitulet räknar med att del från
halvårsskiftet 1981 tiU utgången av 1982 ska vara möjligt atl vinna tUlbaka
marknadsandelar molsvarande 7% av exporten av bearbetade varor. I
ekonomidepartementets kalkyler har perspektivet utsträckts lill att omfatta
1983 och del fömtsätts alt del även då ska vara kostnadsmässigt möjligt alt
hålla något lägre exportprisulveckling än omvärlden. Över hela perioden räknat
från devalveringen skulle sålunda de svenska exportpriserna hållas så mycket
lägre än konkurrenternas att relativpriserna skulle sjunka med ungefär 10%.

En
jämförelse kan här göras med utvecklingen efter devalveringarna 1977.
Rdalivprissänkningen under etlårsperioden från halvårsskU"let 1977 var
också ungefär 10%. Då upphörde emellertid rdalivprissänkningarna och övergick
förhållandevis snabbi i ökningar. Vid en bedömning av humvida
prissältningsbeteendet nu kommer alt vara annorlunda finns del anledning alt
särskilt beakta följande faktorer. För det första är vinstläget bättre än
1977—1978. Då låg neltodriftsöverskollel enligt nationalräkenskaperna räknat
som andel av industrins förädlingsvärde på 5 % medan del 1981 beräknas ha varit
8 ä 9%. De omedelbara behoven atl höja intäkterna är därför idag inte lika
stora. Företagen bör kunna anlägga ett någol längre perspekfiv på sin
prispolilik och lägga större vikt vid de intäkter som konkurrenskraftiga priser
på sikt erbjuder genom volymökningen.

För
det andra var konkurrensen om fillgängliga arbetskraftsresurser då betydligt
hårdare, den offentliga sektorn rekryterade ca 50000 personer per år. De
närmaste åren blir motsvarande ökningar ungefär hälften så stora. Andelen
företag som uppgav brist på kvalificerad arbetskraft steg snabbi under 1979
fram fill hösten 1980.

De
oroande tecken som finns är alt priserna enligt den månatliga exportprisindex
som ingår i producentprisindex stigit sedan december. I och för sig är del
vanligt atl priserna stiger omkring årsskiften. Om man ser fill relationen
mellan export- och importpriser på verkstadsvaror, den största enskilda gruppen
bearbetade varor, tycks exportpriserna ha stigit mer än importpriserna under
månadema december-febmari. Della skulle vid första påseende kunna tolkas som
ett utslag av en mer aggressiv prispolitik från förelagens sida. En rimligare
förklaring är dock alt prisjusteringar som föranleddes av devalveringen i syfte
alt kompensera för höjda importkosl-nader och ge utrymme för en viss förbättring
av vinstmarginalerna inle

Prop. 1981/82:150
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget

genomfördes
omedelbart utan till avsevärd del togs ut med verkan omkring årsskiftet.
Exportvolymen under det första kvartalet i år har, jämfört med molsvarande
period 1981, ökal ungefär med de 5-6% som prognosen fömtsätter. Man kan därför
inle la de senaste månadernas exportprisstali-stik som ett tecken på att den
beräknade relativprissänkningen skulle utebli. Det finns sålunda ingen
anledning frångå den gmndläggande kalkylen.

Resultatet
för exportvolymtillväxlen framgår av följande tablå (proc. volymförändring).

1981

1982

1983

Bearbetade
varor

Marknadstillväxt Andelsförändring Exportökning

0 1

3,5

7,5

2,5

7,5

Råvaror

-2,9

2,3

Total
varuexport

(enl.
nationalräkenskapernas

beräkningsmetoder)

0,6

5,8

7,5

Det
förefaller finnas möjlighet atl i år återvinna en del av den mark som
råvamexporten förlorade under 1981. Det gäller främst för tvävaror medan
massaexporten ungefär följer marknadstillväxten. För malmexporten kan en
fortsatt svag ulveckling väntas.

Exportökningen
är enligt denna prognos långsammare än vad som var fallel efter devalveringen
1977. Eiel borde inle möta några kapacitelsmäs-siga hinder atl öka exporten i
den angivna takten. Därtill kommer atl den inhemska efterfrågan nu hålls
tillbaka i högre grad.

Ovan
redovisade kalkyler avser exporten av varor. Enligl de undersökningar som
gjorts på uppdrag av belalningsbalansdelegafionen har exporten av tjänster
kommit all spela en allt viktigare roll. Exporfinkomslerna på ijänstesidan
uppgick 1977 tiU 16 miljarder kr. och beräknas 1981 ha uppgått till 32
miljarder kr.

Tjänstexporlen
väntas dock öka något långsammare än varuexporten i år, ca 4,5%, men ungefär
följa samma tillväxttakl som vamexporten nästa år.

Den
totala exporten av varor och tjänster skulle därmed öka drygt 5,5% i år och
7,5% 1983.'

Den
volymutveckling som här diskuterats bygger på vissa anlaganden om de svenska
företagens prissättning. Del förutsätts vidare en sänkning av den
internationella inflationstakten. För innevarande år skulle prisstegringen på
industrivaror i internationell handel stanna vid drygt 6% i natio-

'
Den lägre prognosen för 1982, räknad enligt nationalräkenskapernas metoder,
jämfört med PNB har närmast indextskniska förklaringar, se kapitel 3.

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 21

Tabell
1:4 Bytesbalansen 1981-

-1983.

Milj.
kr., löpande priser

1981

1982

1983

prel.

progn.

Export,
varor, fob

144064

167 400

188600

Import,
varor, cif

146071

164600

181900

Handelsbalans

- 2007

2800

6700

Export
av tjänster exkl.

restpost inkl. korr av

handelsstat.

20538

22100

24900

Import
av tjänster inkl.

korr. av handelsstat.

30532

33 700

35 900

Tjänstebalans

- 9994

-11600

-11000

Räntenetto

-11503

-14600

-16400

U-landsbistånd

- 3 835

- 4300

- 4700

Övriga
transfereringar

- 2405

- 2800

- 3 200

Transfereringsbalans

-17743

-21700

-24 300

Restpost

14000

16000

18000

Bytesbalans

-15744

-14400

-10500

Andel av
BNP, %

-2,8

-2,3

-1,6

nella
valutor. För nästa år väntas takten sjunka fill 5 1/2%. Det ger naturiigtvis
ett mycket begränsat utrymme för svenska pris- och kostnadsstegringar i den
konkurrensutsatla sektorn.

Omräknat
i svenska kronor och med hänsyn lagen lill helårseffekten av devalveringen på
1982 skulle del kunna länkas bli elt utrymme på ca 15 1/2%. Eftersom här
fömtsätts en rdafivprissänkning på ca 5 1/2% skulle det bli en
exportprisstegring på 9 1/2% räknat i svenska kronor. Med hänsyn tiU alt det
bedömts bli möjligt med en relativprissänkning på 1/2% nästa år skulle det då
ge en svensk exportprisökning'på bara 5%. Konsekvenserna i fråga om utrymme
för kostnadsökningar och vinster har redan diskuterats.

Sammanlagt
innebär detta atl handelsbalansen förbättras med 4,8 miljarder kr. i år från
ett underskott på 2 miljarder kr. 1981 lill ell överskott på 2,8 miljarder kr.
i år. Av detta överskott har 1,3 miljarder kr. redan uppnåtts under det första
kvartalet.

Trots
konkurrenskraftsförbältringen fortsätter dock sannolikt försämringen av
tjänstenettot om hänsyn inte tas liU de av betalningsbalansdelegationen
prognoserade statisliskt oredovisade inkomsterna. Inräknas denna korrigering
skulle Ijänstebalansen bli oförändrad.

Den
ökade skuldsättningen utomlands och de höga räntorna drar vidare upp
transfereringsutgifterna. Försämringen uppgår tiU ca 3,5 miljarder kr.

Totalt
sett väger dock förbättringen av handelsbalansen upp de negativa posterna så
atl bytesbalansen förbättras ca I miljard kr. Underskottet skulle stanna vid
14,4 miljarder kr. motsvarande 2,3% av BNP.

Under
1983 skulle förbättringar av handelsbalansen fortsätta med så mycket som 4
miljarder kr. Även Ijänstebalansen torde förbättras.

Prop. 1981/82:150 Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 22

Försämringen
av transfereringsbalansen väntas däremot fortsätta om än i långsammare takt än
tidigare. Riintebelalningarna lill utlandet beräknas uppgå tiU 25 miljarder kr.
Samtidigt bör observeras att bl.a. de höga räntesatserna även ökat
ränteinkomsterna. De beräknas i år vara 8,5 miljarder kr.

För
nästa år skulle bytesbalansen då kunna komma ner till ett underskott på drygt
10 miljarder kr. motsvarainde ungefär 1,5% av BNP. De angivna siffroma avser
det lägre kostnadsalternativet. I det högre alternativet torde, kanske något
förvånande, bytesbalansen visa elt någol bäitre saldo 1983. Detta beror i
huvudsak på två faktorer. För det första väntas företagen höja sina
relafivpriser vilket omedelbart ger högre exportinkomster, de negativa
effekterna kommer lill fullo först senare.

För
det andra leder så kraftiga kostnadsökningar med stor sannolikhet till att
näringslivels investeringar blir betydligt mindre expansiva. De har ett högt
importinnehåll.

För
del tredje urholkar den högre inflationen disponibdinkomslerna så att den
privata konsumtionsefterfrågan också ökar långsammare.

Kortsiktigt
skulle därför en högre kostnadsökning inte leda lill en sämre bytesbalans.
Exporterfarenhelerna frän 1970-lalet talar dock för att på ett par års sikt
blir konsekvenserna ytterst kännbara.

Industrins
produktion och investeringar

Här
har tidigare redovisats all industriproduktionen stigU sedan september 1981
(se diagram 1:7). D-t innebär att konjuklurnedgången har varit kortare än
1975-1977. Dä sjönk industriproduktionen från årsskiftet 1974/ 1975 ända till
mitten av 1978, nu beräknas nedgången-vara under knappt två år, 1980 och 1981.

Det
finns dock vikliga skillnader mellan förhållandena då pch nu. Lagren hade
börjat byggas upp redan under 1974 och uppbyggnaden fortsatte under de följande
åren. Det var i hög grad en följd av den lagerstödspolitik som då bedrevs. När
sedan konkurrenskraften förbättrades genom devalveringarna 1977 måsle lagren
först säljas ut innan del kunde bli aktuellt med någon produktionsökning.
Överlagren torde gott och väl ha mplsvaral ett års industriproduktion.

Härtill
kom atl under slörre delen av perioden 1974-1977 kämpade svensk industri med
etl kostnadsliige som uppenbart var omöjligt att bibehålla på sikt. Nu har
kostnadsläget istället snabbt rättats till. I jämförelse med avmattningen i
början av 1970-talel är del heller inte någon ovanligt kort tid som
produktionsminskningen varat.

Det
är huvudsakligen exporten och lagemppbyggnaden som svarar för efterfrågan på
industrivaror. Detta gäller både 1982 pch 1983. Under 1983 bidrar pckså
invesleringsuppgången till att få fart på prpdukfionen.

Med
en produktivitetsökning på omkring 3,5% för hela induslrin, skulle det, om
hänsyn tas lill den genomsnittliga arbetstiden per person, ske en

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget

Diagram 1:7 Industriproduktionsindex 1972—feb. 1982 samt
prognos för årsgenomsnitten 1982 och 1983

1975 års priser. Säsongrensade månadsvärden utjämnade med
tremånaders glidande

medelvärde

Index
1968=100

110

100

I I____ \___ \___ \___ L

1972 1973 1974 1975
1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983

Tabell 1:5 Industrins utveckling 1981-1983

Proc. volymförändring

1981

1982

1983 Alt.l

Alt. Il

Produktion -3,5 3 4 1/2 2

Investeringar -8,5 -11 10 5

Produkfivhet -0,5 4 3 1/2 2 1/4

Sysselsättning (antal pers.) -26000 - 6000 16000 -2000

Export (varor) 0,6 5,8
7,5 4

sysselsättningsökning under andra halvåret innevarande år.
Räknat meUan årsgenomsnitten 1982 och 1983 skuUe det vara fråga om en ökning
med ca 15000 personer men räknat från bottennivån under första halvåret 1982
till början av 1983 blir det i stället fråga om en ökning på ca 20000 personer.
Antalet sysselsatta inom industrin kommer ändå alt ligga betydligt under den
senaste toppnivån som inföll 1980.

I och med vinstförbältringen under 1982 och 1983 och del
gradvis ökade kapacitetsutnyttjandet kan man räkna med att investeringarna så
småningom börjar öka igen. Enligt den investeringsenkät som ligger fill grund
för konjunkturinstitutets prognos i kapitel 7 skulle det bli en viss
investerings-ökning under loppet av 1982. Mellan årsgenomsnitten 1981 och 1982
blir det dock en minskning på 11%. Investeringsuppgången kan förväntas
fortsätta under 1983, här har räknats med 10% i ökning i del gynnsamma
koslnadsaltemativet.

Prop. 1981/82:150
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget

Diagram 1:8 Industriinvesteringarnas och
driftsöverskottets andel av industrins förädlingsvärde 1970-1983

Procent

A DRIFTS Ö Vi.RSKOTT

/ \

20 19

/ \

18 17 16
15

r"
/ '

V.X"

. INVESTERINGSKVOT v \

14 13

\ /

-./

'i . •• ■■■'

12 11

10 9 8

\ /

■

1972

1970

1982

1974 1976 1978 1980

Som
framgår av diagram 1:8 skulle del innebära en mycket försiktig ökning av
investeringskvoten. Del medför också att kapitalstocken i induslrin på nytt
böljar öka.

I
alternativet med högre kostnadsökning bryts den påbörjade induslriex-pansionen
innan den internationella konjukluren börjar mattas. Produk-fionsökningen
bedöms stanna vid 2 % 1983 främst beroende på försämrade exportulsikter och
svårare konkurrensförhållanden gentemot importerade varor. Den
sysselsättningsförbättring som påbörjats mol slutet av innevarande år stannar
troligen upp och benägenheten bland företagen all öka sin personalstyrka avtar
på nytt. En viss invesleringsökning, närmasi av ersättningskaraktär, har dock
antagits även i detta alternativ. Huruvida den kommer lill slånd eller ej får
dock betraktas som högst osäkert.

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 25

Hushållens
inkomster, konsumtion och sparande

Hushållens
realinkomster steg snabbt 1980 trols den skärpning av den indirekta
beskattningen som skedde under hösten.'

Av
följande tablå framgår också alt löne- och företagarinkomster samt den kombinerade
effekten av direklskalleförändringar och transfereringar bidrog lill
disponibelinkomstökningen. På skattesidan var del bl.a. fråga om den särskilda
skatteredukfionen som beslutades i samband med avtalsrörelsen och som lades ul
under hösten och därmed motverkade en del av verkningarna av de höjda indirekta
skatterna.

1980

1981

1982

1983 Alt.l

Alt. II

Faktorinkomster Inkomstöverföringar Direkta skatter m.
m. Netloinbetalningar till del offentliga

Disponibel
inkomst

0,3

3,3 + 3,5

-1-30,8 3,1

- 2,8

1,7

+ 1,7

H-22,2

- 1,7

-2,5 -1,4 -H0,5

-6.5

-2,5

+ 1.5

+1 1

- 1

-21 0,5

Anm.
Negativt tecken anger att förändringen innebär en minskning av hushållens
inkomster.

Den
stramare ekonomiska politiken och tvåårsavtalel sänkte realinkomsterna under
1981 och under 1982. Besparingarna sänker inkomstöverföringarna realt under
innevarande år och tillsammans med den begränsade marginalskaltejuslering som
gjordes för 1982 blir nettot av transfereringar och direkta skaller negativt
för hushållen.

För
1983 tycks del dock bli möjligt all i begränsad utsträckning vända
realinkpmstutvecklingen igen så all en viss ökning blir möjlig. Del är
pensipnärerna spm 1983 får en viss slandardökning bl.a. spm konsekvens av att
energipriserna utvecklats så svagt under 1982. Del är nämligen prisutvecklingen
fram till november 1982 som bestämmer pensionerna för 1983.1 ett läge där
inflationstakten avtar är del gynnsamt att få sin inkomst indexerad efter
Qolårets utveckling.

Pensionernas
reala ökning svarar i stort sett för hela ökningen av de disponibla
inkomsterna. Även 1983 sjunker realvärdet av övriga inkomst-överföringar.
Löntagarna kan uppnå ungefär oförändrad reallön 1983 även om direkflöneökningen
stannar vid 5,5%, delta under förulsätlning alt inflationen inte blir högre än
5,5%.

Skulle
avtalen inriktas på all uppnå oförändrad reallön 1983 och i enlighet med vad
som tidigare sagts medföra en ökning av de direkta limlönerna med 5,5% skulle
man kunna hävda all sett över hela perioden har prisutvecklingen hållils pä
den nivå som parterna mer eller mindre uttalat utgick ifrån när avtalen
tecknades. Avtalsindex' ulveckling i förhållande till de

'
Till en del är realinkomstutvecklingen beroende av hur ränteförändringar
beaktas i de prisindexar som används för att räkna om inkomsterna i fasta
priser.

Prop. 1981/82:150 Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 26

gränser
som sattes upp vid avtalets ingående tar nämligen ut varandra under åren 1981
och 1982 som framgår av följande tablå.

Prisutveckling i
förhållande liU fömtsättning vid avtalets ingående (positivt tecken anger
prisökning utöver kompensationsgränsen).

1981 1982 1983

+
\

Beräkningarna
avser lönlagarna räknat som grupp. Hur utvecklingen blir för olika gmpper inom
denna kategori, och därmed hur första steget i skalteöverenskommelsen verkar,
beror självfallet fömtom inkomsfiäget också av underskottsavdragens storiek.
Vidare spelar avtalsuppgörelsens förddningspplitiska profil en viktig roll för
utfallet.

1 alternativ II belyses
vad som händer vid en högre pris- och löneökningslakt. Det är naturiigtvis så
att om prisstegringslaklen skulle bli högre än vad som här angivits skulle del
beskära realinkomsterna om lönerna inte ökar snabbare. Kommer en sådan
ulveckling till slånd genom snabbare internationeUa priser finns möjligheten
att möta detta med en appre-cieringspoUtik vilken bör kunna ha trovärdighet vid
så låga lönekostnadsökningar.

Är del istället så alt
prisstegringarna blir högre än 5,5% på grund av högre inhemska koslnader, som
belyses i alternafiv II, blir effekterna på hushållens köpkraft annorlunda.
Det är knappast troligt att löneökningarnas realvärde redan första året äts
upp av prisstegringar och den högre köpkraftsindragning som skatterna då ger.
Del är i stället troligen så som framgår av alternativ II att
reallönerna kortsiktigt blir bäitre än i alternativ I. Om kostnadsutvecklingen
fortsätter i samma banor efter 1983 blir resultatet för reallönerna dock
snabbt sämre.

Det,som för 1983 främst
ger en lägre total real disponibel inkomst i alternativ II jämfört
med alternafiv I är pensionärernas inkomster. De nominella inkpmslerna är samma
i båda alternativen, de bestäms nämligen av prisutvecklingen under Ipppet av
1982. Den högre inflationstakten i alternativ II ger
direkt försämrande effekt på deras reala disponibla inkomster. Härtill kommer
att vissa kategorier pensionärer drabbas av det ökade skattetrycket.

De
sociala förmåner som följer löneutvecklingen får därempt ett bättre realt
utfall i högkostnadsalternativet.

De
kraftiga variationerna under senare år i disponibelinkomsterna återfinns inte
i samma utsträckning i den privata konsumtionens utveckling som framgår av
följande tablå (proc. förändring).

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 27

1980

1981

1982

1983

Alt. 1

Alt. 11

Real disp. inkomst Privat konsumtion Sparkvot, %

3,1 0,1 5,9

-1,7

-0,6

4,9

-2,5 -1,0

3,4

1 1 3,4

0,5 0,5 3,4

Under
1981 när realinkomsterna sjönk, inflationstakten var hög under större delen av
året och arbetslösheten tenderade att öka, hade det varit naturiigt alt vänta
en stigande sparkvot. I stället tycks hushållen ha försökt att uppehålla sin
konsumlionsslandard genom atl sänka sin sparkvot. Här bör också beaktas atl
hushållens reala sparande sjönk som en följd av det lägre bostadsbyggandet.
Däremot steg del finansiella sparandel räknat som en andel av inkomsterna.
Detta har också en koppling till bostadsbyggandet, den främsta anledningen
till del stigande finansiella sparandet var alt hushållen minskade sina
byggnadskrediter. Ell visst tillskoll dämlöver kom från bank- och
försäkringssparande. Till en del har således de förväntade reaktionerna hos
hushållen blivit de som varit rimliga all förvänta, men della överskuggas av de
nämnda andra faktorerna som haft till effekt alt sparkvoten sjunkit.

När
det gäller konsumtionens sammansättning finner man en kraftig sänkning av
livsmedelskonsumtionen. Som tidigare framhållits har della sannolikt skett för
att skapa utrymme för konsumfionsutgifter som endast kan förändras på längre
sikt såsom bostadsutgifter.

För
1982 har konjunkturinstitulet antagit att sparkvoten skall fortsätta atl faUa.
Även för della år skulle del i och för sig finnas anledning vänta en
sparkvolsökning. Skälen för detta skulle bl. a. kunna vara all arbetslösheten
ligger på en hög nivå men kanske inte minst att effekterna av
marginal-skaltereformen redan nu skulle öka benägenheten att spara.

I
pch för sig torde man nog kunna förvänta tendenser till etl ökande finansiellt
sparande genom ökad sanering av hushållens skuldsättning.

Ett
minskat reah sparande genom minskat småhusbyggande torde emellertid vara att
vänta även 1982. Vidare kan man observera all de indikationer på
konsumtionsutvecklingen som finns för årets början snarast lyder på större
kraft i konsumfionen än under 1981. Detaljhandelns försäljning har ökat under
januari och febmari. Bilförsäljningen har ökal med 10% under det första
kvartalet.

Därför
har här, i likhet med konjunkturinstitutet, antagUs all sparkvoten fortsätter
att falla även i år så alt konsumtionsminskningen stannar vid 1%, se diagram
1:9,

För
1983 har schablonmässigt antagils en oförändrad sparkvot. Skattereformen borde
här verka med än större kraft i riktning mot en ökad sparbe-nägenhet men med
hänsyn lill svårigheten att uppskatta effekten därav har

Prop. 1981/82:150 Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 28

Diagram
1:9 Sparkvoten 1971-1982

Sparandet i procent av
disponibel inkomst. Helårsdata

\ \

_ \_

Genomsnitt \

1971-1981=4,0% *

2 -

I I i I I I I_____ L

1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977
1978 1979 1980 1981 1982 Källor:
Konjunkturinsfitulet och statistiska centralbyrån.

en
oförändrad sparkvot antagits. Ciärmed skulle den privata konsumtionen på nytt
kunna öka något.

Görs samma antagande om
sparkvoten även i alternativ II
skulle skillnaden mellan alternativen
begränsa sig tUl en halv procentenhet för den privata konsumfionen. Sett på
någol längre sikt blir skillnaden avsevärt större. Det kommer mycket snabbt att
visa sig alt det inte är möjligt att upprätthålla en oförändrad
konsumlionsslandard i det högre kostnadsläget.

Den
offentliga sektorn

Den
offentliga utgiftstaklen har dämpats. Från att ha ökat med drygt 5,5% under
1970-lalet stannade ökningen vid knappt 4% i genomsnitt 1980-1981. De första
stegen logs på det statliga områdel. Den statliga konsumfionens ökningslakt
avtog redan under 1980 för all 1981 förby las i en minskning. Samma år minskade
också de offentliga investeringarna.

Eftersom kommunerna svarar
för en väsentlig del av de offentliga utgifterna har särskilda ansträngningar
gjorts för att få ned deras volymtillväxt. Volymtalen som redovisas i
nationalräkenskaperna påverkas bl. a. av i hur hög grad det förekommit
beredskapsarbeten i kommunal regi. Detta påverkar exempelvis utvecklingen 1980
och 1981. I år och nästa år inträder en annan komplicerande faktor. 1982 förs
Karolinska sjukhuset och 1983 Akademiska sjukhuset över lill resp. landsting.
Della kommer all registre-

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 29

ras som en kommunal volymtUlväxt. Korrigerat för dessa
speciella faktorer ser den underliggande utvecklingen ut på följande sätt
(proc. förändring).

1980 1981 1982 1983

Total volymförändring 2,8 3,0 2,7 1,0

därav

0,5

-0,5

0,8

0,5

1,4

1,0

beredskapsarbeten -0,8 -

överföring
av sjukhus - -

underliggande
volymfillväxt 3,6 3,0

Tar man hänsyn tUI dessa speciella faktorer skulle den
underliggande ökningstakten halveras mellan 1981 och 1982. Dehnä bedömning
innebär en viss nedrevidering av den prognos som gjordes i januari. Det är
främst det nu kända lägre utfallet för 1981 som utgör mptivet härför.

Mot en
uppdelning av ovan angivet slag kan invändas att även den volymökning som
beredskapsarbeten utgör måste finansieras med offentliga medel eller
upplåning. Här har dock fömtsätts alt ökningen av beredskapsarbetena är av
tillfälligt slag och kommer att avvecklas under loppet av 1983 när
sysselsättningsläget förbättras. Här har vidare förutsatts att kommunema nästa
år kommer att hålla den av statsmakterna fastlagda volymfillväxten på 1 %.

Vad gäller
den fmansiella utvecklingen är det av särskilt intresse att observera den
kraftiga förbättringen i kommunernas finansiella sparande. Eftersläpningen i
utbetalningen av kommunalskattemedel ger en kraftigt likvidiserande effekt på
kommunerna i elt läge där löne- Pch prisöknings-taktema går ner. Det kan därför
finnas viss risk att den kpmmunala volymökningen inte kan hållas på 1 % 1983 i
en situation där det finansiella sparandet visar elt överskott på ca 5
miljarder kr.

För
statens del kan motsvarande uppställning över konsumfionsföränd-ringama göras.
Eftersom den statliga konsumtionen är betydligt mindre än den kommunala väger
överföringen av de båda sjukhusen tyngre för statens del.

1982 1983

Total volymförändring -2,4 -2,5

därav

1,6

-1,1

0,2

0,1

1,0

-1,5

överföring
av sjukhus

sysselsättningsfrämjande
åtgärder

underliggande
volymförändring

Besparingsarbelet medför således att den underliggande
statliga konsumtionen fortsätter atl minska i omfång.

Som framgår av tabell 1:6 innebär vad som här redovisats
tillsammans med de besparingar som görs i transfereringssystemet att den totala
offentliga utgiftstakten dämpas högst avsevärt.

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 30

Tabell 1:6 Den offentliga sektorns utveckling 1981-1983

1981 .

1982

1983

Offendig
konsumtion, %

1,9

1,1

-0,1

Offenfiig
sysselsättnings-

förändring, antal personer

29600

20000

3000

Offentliga
reala utgifter, %

4,4

1,0

2,1

Offentliga
reala utgifter

exkl. statsskuldsräntor

2,1

0,1

0.5

Budgetsaldo,
miljarder kr.

-66277

-76800

-80600

Budgetsaldo
i % av BNP

-11,6

-12,5

■.-12,0

Offenfligt
finansiellt

sparande, miljarder kr.

-30043

-36600

Offentligt
finansiellt

sparande i % av BNP

- 5,3

- 5,8

- 5,4

Särskilt
gäller detta för utgifterna exkl. statsskuldsräntor. Fördelningen meUan
kalenderåren 1982 och 1983 är osäker men i genomsnitt för dessa år skuUe
ulgiftstakten (exkl. räntor) vara obetydlig. Även om räntorna tas med i
beräkningen tycks ökningstakten vara långsammare än BNP-tillväxten, dvs.
utgiftsandden sjunker.

Som
framgår av kapitel 9 kan vissa invändningar riktas mot att räkna de offentliga
utgifterna som andel av BNP. Skulle man i stället räkna dem som andel av de
totala utgifterna i ekonomin skuUe utgiftsandden ha börjat dämpas redan
1979-1980.

Den
redovisade utvecklingen innebär att ökningstakten i både det statliga
budgetunderskottet och den offentUga sektoms negativa finansiella sparande
dämpas jämfört med tidigare år. Sett i relafion till BNP minskar budgetsaldots
andel något mellan 1982 och 1983.

De
finanspolitiska effekterna som dessa beräknas med ekonomidepartementets enkla
finanspolitiska effektmodell, se kapitel 9, fångar också upp de nämnda
tendenserna. Den expansiva effekten avtar under 1981 och 1982 för att 1983
förbytas i en åtstramande effekt.

i 980 1981 1982 1983

Finanspolitisk effekt, % av BNP 2,2 1,0 0,9 -0,8

Inom
ramen för det utvecklingsarbete med beräkningarna av de finanspolitiska
effekterna som pågår inom konjunkturinstitutet har en särskild studie av
statsskulden och de realekonomiska effekterna av statens ränteutgifter gjorts
(appendix efter kapitel 10). Slutsatsema av denna genomgång är att statens
ränteutgifter, med de gjorda fömtsättningarna, inte torde ha haft några mera
betydande expansiva effekter på samhällsekonomin under perioden 1970-1981. I
studien påpekas dock att under de närmaste åren skulle, med de bindningar av
räntesatserna som föreligger och under fömtsäftning att en dämpning av
inflationen till storieksordning-

Prop. 1981/82:150
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget

Tabell
1:7 Finansiellt sparande 1980-1983

Milj.
kr., löpande priser

1980

1981

1982

1983

Offenfiig
sektor

-21 100

-30100

-36600

Staten

-37900

-49000

-56 100

-61400

Kommuner

- 100

500

1800

5 300

Socialförsäkring

16900

18400

18000

19500

Bostäder

-12200

-12100

-10000

- 9000

HushåU

12000

12700

9400

11000

Näringsliv

2500

13 800

22800

23600

Icke-finansiella

företag

-17600

-12600

- 6200

- 7400

Finansiella företag

20100

26400

29000

31000

Summa
bytesbalans

-18800

-15700

-14400

-11000

en
5-6% kan realiseras, den relativt höga reala räntesatsen kunna medföra en
expansiv effekt på de sektorer som placerat sina tillgångar i statspapper.
Detta kan utgöra ett problem för slabiliseringspolitiken när det gäller att
dämpa inflationen. Det bör observeras aft här avses den reala genomsnittliga
räntesatsen på statsskulden. Av intresse när det gäUer näringslivets
investeringsbenägenhet är den reala nyupplåningsränlan. Denna fråga diskuteras
inte i delta sammanhang.

FinansieUt
sparande och kreditmarknadens utveckling

Den
reala utvecklingen återspeglas i de finansieUa sparandena, se tabell 1:7.

Förbättringen
av bytesbalansen under åren 1981-1983 motsvaras av elt ökat finansiellt
sparande inom landet. Under åren 1981 och 1982 försämras fortfarande den
offentliga sektorns sparande varför det är andra sektorer som svarar för
ökningen. Den lägre aktiviteten inom bostadsbyggandets område medför ett ökat
finansiellt sparande. Men del är framför allt inom näringslivel som ökningen
sker. För 1981 hänger del dock samman med att invesleringsakfivUeten är låg
samfidigt som lagren minskar. Däremot tycks netlosparandet inom de
icke-finansiella företagen snarast ha minskal.

Förändring
i finansiellt sparande

Miljarder
kr.

1981

1982

1983

Offentliga
sektor

-9,0

-6,5

Bostäder

0,1

2,1

Hushåll

0,7

-3,3

1,5

Näringslivet

11,3

9,0

finansiella företag

6,3

2,6

icke-finansiella företag

5.0

6,4

-1

Utlandet

3,1

1,3

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:150
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 32

1982
ställer i första hand lageruppbyggnaden större anspråk på finansiella
resurser. De reala investeringarna fortsätter att sjunka i volym.

Fömlsättningarna
är goda att netlosparandet i förelagen skall kunna förbättras i år. Skulle den
här antagna gynnsamma kostnadsbilden realiseras för 1983 skulle ingen nämnvärd
försämring ske i det finansiella sparandet trots att investeringsaktiviteten då
får fart.

De
senaste årens kredilmarknadsutveckling och kreditpolitik har i hög grad
präglats av statens betydande upplåningsbehov och av de inslabila
internationella valuta- och kapitalmarknaderna. I förening med Sveriges
stmkturella underskott i bytesbalansen är utrymmet för en självständig
kredilpolilik litet.

Trots
all det svenska diskontot låg kvar på en historiskt mycket hög nivå under
störte delen av 1981 kunde dock olika korta räntesatser successivt sänkas.
Efter del atl räntan i F()renta staterna och Förbundsrepubliken Tyskland
sjunkit något och den svenska valutareserven legal på en relafivt stabil nivå
kunde diskontot sänkas från 12 till 11% i oktober. En viss nedtrappning av
räntorna i tongivande länder och avtagande inflationstakt medgav en ytterligare
diskontosänkning i mars i år lill 10%. Straffräntan, dvs. räntesatsen för
bankernas upplåning i riksbanken över viss nivå vUken i hög grad styr
penningmarknadsränlorna, behölls oförändrad. Räntorna på prioriterade
obligationer berördes inte.

Under
1981 omfördelades finansieringen av budgetunderskottet beroende på ändrade
marknadsförutsättningar. Statens utlandsupplåning mer än halverades, från 22
till 9 miljarder kr., medan upplåningen i riksbanken ökade med ungefär
motsvarande belopp. Statens ökade finansieringsbehov på ca 12 miljarder kr.
placerades huvudsakligen i bankerna. Det innebar atl närmare 90% av
affärsbankernas inlåningsökning (inkl. bankcertifikat) från aUmänhelen 1981
placerades i statsobligationer. I samband med en stadigt fallande
skaltkammarväxelränla och samfidigt bibehållen obligationsränta skedde också
en omfördelning i budgetunderskottets inhemska finansiering från korta papper
till långa. Allmänhetens andel av finansieringen förblev oförändrad mellan
1980 och 1981.

Till
betydande del kom således ökningen i budgetunderskottet att slå igenom på
penningmängden, dvs. bankinlåningen. Genomsnittligt har den stigit ca 12% de
båda senaste åren vilket är en lägre takt än 1978-1979.

Elt
kvarstående bylesbalansunderskott, ell stort budgetunderskott och starkt
beroende av en osäker inlemationell ränteutveckling kommer även i
fortsättningen all prägla kreditmarknadens utveckling.

Skall
valutareserven kunna bibehållas ungefär på nuvarande nivå bör såväl staten som
den privata sektorn upprätthålla upplåning i utländsk valuta enligl de
ansvariga myndigheternas uppfattning. De korta räntorna bör därför i princip
håUas på en nivå som leder till ell visst privat kapilalin-flöde netto. Statens
uppgift blir all läcka upp huvuddelen av det valutaulflöde som härrör från
underskotten i bytesbalansen. Den inhemska finansi-

Prop. 1981/82:150 Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 33

eringen
av statens utgiftsöverskoll måste med olika metoder inriktas mol att begränsa
budgetens likviditelsskapande effekter.

Innevarande
års budgetunderskott beräknas öka någol mindre än som tidigare fömtsetts, med
II miljarder kr. till 77 miljarder kr. Till den del statens utgiftsöverskoll
finansieras med lån i riksbanken och i utlandet motverkas inte likviditetsökningen
i bankerna. Så sker emellerlid om kapi-talmarknadsinstitulen eller allmänheten
(företag, hushåll etc.) köper statspapper. Finansiering i bankerna ökar
inlåningen eller penningmängden men får olika inlåsningseffekt beroende på om
den är kort eller långfristig samt på bankernas likviditet och
utlåningskapacilel.

Finansieringsbilden
för 1982 visar alt även med tämligen optimistiska antaganden om
kapitalmarknadens och allmänhetens kapacitet och vilja att placera tillgångar i
statspapper skulle finansieringsansvaret återigen huvudsakligen läggas på
bankerna. Vissa banker har emellertid passerat den lagstadgade gränsen på 50%
likviditetskrav bl. a. beroende på en periodvis mycket svag kreditefterfrågan.
Det är rimligl all räkna med en återhållsam kreditefterfrågan från i första
hand hushåU och kommuner även i år och del bidrar till atl
obligafionsporlföljen växer i bankerna. Del är emellertid inte önskvärt att
obligationernas andel av balansomslutningen fortsätter alt sfiga. Samfidigt
växer andelen dyr specialinlåning i bankerna då statens utgiftsöverskott i
första hand återspeglas i företagens snabba inlåningsexpansion och
prioritering av finansiella placeringar på bekostnad av reala. Detta innebär
att bankernas resultatutveckling blir inslabilare.

Det
har därför ansetts angeläget all öka statens upplåning pä den inhemska
marknaden utanför bankerna. Ett system med obligafionsfonder knutna fill
bankerna har föreslagits för atl underlätta upplåningar.

Syftet
är i första hand att föra över en del av bankernas storinlåning, dvs inlåning i
större belopp till speciella räntevillkor, lill dessa fonder och främsta
målgmpp blir då de större företagen. Ett betydande återflöde till staten från
företagssektorn och kommunerna där likviditelsökningen bl. a. till följd av
budgetunderskottet är snabbast skulle således kunna ske.

Hushållens
benägenhet att öka sitt bidrag tiU budgetens finansiering med hjälp av
obligationsfonder får anses, vara mindre med den svaga realinkomslutveckling
man lorde få räkna med. Hushållen har emellertid den överlägset största volymen
bankinlåning, närmare 200 miljarder kr. jämfört med ca 85 miljarder för företag
och kommuner tillsammans vid årsskiftet 1981/82. Kan en marginellt ökad del av
denna stock omfördelas innebär det ett väsentligt bidrag lill statsbudgetens
finansiering.

Det
är givetvis mycket osäkert hur stora inlåningsvolymer som kan dras från
banksystemet och placeras i obligalionsfonder. Likviditeten är hög i
näringslivet i utgångsläget och stiger ytterhgare enligt de beräkningar över
den finansiella sparandeutvecklingen som redovisats. Enligt riksbankens
bedömning bör obligationsfonderna kunna dra till sig 5-7 miljarder kr. redan
under 1982 om en introdukfion vid halvårsskiftet kan ske. Det 3 Riksdagen
1981/82. I saml. Nr 150. Bilaga 1.1

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:150 Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 34

molsvarar
slorleksmässigt ungefär 10% av bankernas specialinlåning inkl. bankcertifikat.
Tillsammans med kapitalmarknadsinstitutens och hushållens Iradilionella
placeringar i statspapper skulle därvid allmänheten totalt sett öka sin andel
av budgetunderskottets finansiering.

Kreditefterfrågan.
Bankernas utlåning i svenska kronor måsle förbli återhållsam mot bakgrund av
likvidiletspåspädningen från budgetunderskottet och kravei all näringslivet
bör svara för en viss kapitalimport. Under Qolåret var utlåningen mycket svag.
Bortsett från en fiUfällig upp-blåsning före årsskiftet av mer teknisk art
rörde del sig om ökningslal på 3-4%. Utlåningen till hushåll låg på en i stort
sett oförändrad nivå. Byggnadskrediterna sjönk medan övrigufiåningen ökade i
ungefär samma takt som 1980, ca 7%. Företagens kraftigt växande upplåning under
senare år, 13-15% exkl. bostadskrediter, fillgodosågs heh med lån i utländsk
valuta.

För
affärsbankerna har detta inneburil en markant förskjutning i
uflå-ningsstmkturen mol alll mindre engagemang i hushållen relativt sett.
Kre-ditpoliliken och den även av andra skäl svaga låneefterfrågan har också
medfört att hushållens traditionellt stora inlåningsöverskott ökal kraffigt i
synnerhet i affärsbankerna. Spegelbilden är ell stabUt utlåningsöverskotl
gentemot företagen vilket dock finansierats med upplåning i ullandel.
Hushållens överskott kan därför sägas indirekt bidraga till bankernas finansiering
av statens budgetunderskott.

För
innevarande år fömtsätts atl företagens utlandsupplåning kan fortgå ulan
allvarliga störningar då marknaden nu är väletablerad och upplåning i ufländsk
valuta bedöms som någorlunda attraktiv. Etl omslag lill ökad industriproduktion
i år pekar på ett något större behov av rörelsekrediter även i kronor. Å andra
sidan beräknas de rörliga produktionskostnaderna öka i väsentligt långsammare
takt än 1981. Stigande driftsöverskott i företagssektorn bör som nämnts leda
fill en fortsatt förbättring av företagens finansiella sparande. Något klar
samband mellan della och förelagens externa upplåning torde dock inte
föreligga. Fjolårets kraftiga upplåning visar att inte minsl avkastningen på
finansiella placeringar och höga likviditetspreferenser är en viktig faki:or i
sammanhanget. Likviditeten synes även realt sett ha stigit i företagssektorn de
senaste tre åren. Samtidigt tprde möjligheterna fill hög avkastning på
placeringar inom t. ex. den grå kreditmarknaden försämras mol bakgmnd av den begränsade
avdragsrätten för hushållens räntekostnader i enlighet med skatteuppgörelsen.
Företagens samlade upplåningsbehov är därför svårbedömda.

Däremot
pekar hushållens situation mer entydigt på en fortsalt svag kredilefterfrågan.
Som följd av skatteuppgörelsen toi-de hushållen vara mycket försiktiga att öka
sina skulder. De goda lånemöjligheterna i bank kan leda tUl en viss
förskjutning från dyra avbetalningskrediler tiU banklån.

En
fortsatt minskning av bosladsbyggnadskrediler kan förutses i och med alt
bosladsinvesteringarna sjunker även i nominella tal. Kommunernas finansiella
sparande förbättras kraftigt.

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 35

Sammantaget
bedöms bankernas totala utlåning i kronor komma att stiga relafivt modest,
uppskattningsvis 5—6%. Det är endasl marginellt mer än fjolårets 4,5% men las
hänsyn till atl pris- och kostnadsökningarna dämpas väsentligt i år innebär det
en klar uppgång.

En
sådan utlåningslakt kan också ses som en riktlinje från likviditelssyn-punkt.
Skall penningmängdsökningén kunna begränsas till 11-12% kan inle ufiåningen i
kronor tillåtas expandera kraftigare. Nu kan del hävdas all detta alltjämt är
en för kraftig ökning av penningmängden om den skall förenas med en uthålligt
lägre inflationstakt, enligt skalleuppgörelsen 5— 6%, och en real
produktionsökning på ett par procent.

På
kort sikt är inflationstrycket naluriigtvis avhängigt av ett antal reala
faktorer och dessa är relativt gynnsamma för 1982 och kanske slörre delen av
1983. Därefter blir det kommande löneavtalet och de mer allmänna
inflationsförväntningarna i en uppåtgående konjunktur av stor betydelse. Med
fortsatta vinslförbättringar, högre kapacitetsutnyttjande och ånyo stigande
personalbehov i näringslivet kan emellertid en hög likviditet leda till
exempelvis ökad löneglidning och underblåsa inflalionsförväntning-arna. En
successiv nedpressning av likvidiletspåspädningen i ekpnpmin är därför ett
riktmärke för kreditpolitiken de närmaste åren.

Produktion
och sysselsättning

Genom
den låga aktiviteten i ekonomin under 1981 skedde en omsvängning så atl
utrikeshandeln kom att bidra posUivt fill BNP-tillväxten medan den inhemska
efterfrågan hölls tillbaka. Även för 1982 gäller att det är utrikeshandeln som
svarar för tUlväxten medan de inhemska eflerfrågefak-torerna netto inte ökar
tillväxten. Under 1983 däremot när den privata konsumfionen och investeringarna
växer kommer även den inhemska efterfrågan alt bidra lill BNP-ökningen. I år
beräknas BNP öka med knappl 1,5%, se tabell 1:8. Detta är en snabbare ökning än
vad som antogs i den preliminära nationalbudgeten. Detta beror till större
delen på all den privata konsumtionen nu inte beräknas minska lika snabbt.

Produklionsuppgången leder
till en förbättring av sysselsättningsläget redan mol slutet av 1982. De
föreslagna arbelsmarknadspolitiska åtgärderna bidrar självfallet tiU atl
arbetslösheten kan reduceras men oavsett detta lorde sysselsättningsläget
förbättras som en följd av den ökade produktionen inom näringslivet. Vid
stigande arbelskraflseflerfrågan kommer dock troligen benägenheten alt söka sig
ut på arbetsmarknaden all öka varför nedgången i arbetslösheten inte blir så
stor som den ökande efterfrågan skulle ge anledning tro. Med de här angivna
förutsättningarna skulle som framgår av kapitel 5 arbetslösheten ligga på
125000 personer 1982 motsvarande 2,9% och 1983 sjunka till ca 115000 personer
eller 2,7%.

Skulle
det högre koslnadsalternativel realiseras 1983 blir den reala utvecklingen
väsentligt annorlunda. Del är framför allt den reala utrikeshandeln som
försämras. Vidare utvecklas privat konsumtion och privata inve-

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget

Tabell 1:8
Försörjningsbalans 1980-

Procentuell
volymförändring

1983

Miljan

ler kr.,

Volymutveckling

löpand
priser

1980

1981

1982

1983

BNP

569.6

-0,9

1.4

2,4

Import,
varor och tjänster

176.6

-4,2

1,4

4,7

Tillgång

746.2

-1,6

1,4

2,9

Bruttoinvesteringar

109.3

-5,6

- 3,0

2,4

Näringslivet

48,7

-7,5

- 3,8

6,7

därav: industri

18.1

-8,4

-11,3

10.0

Statliga mynd.

0 affärsverk

12.2

-7,7

14,0

4,4

Kommuner

21.8

-0,7

- 5,3

-4,8

Bostäder

26.6

-4,2

- 9,2

-2,6

Lagerinvestering'

-4.2

-1,8

0,7

0,3

Privat
konsumtion

296,6

-0,6

- 1,0

1,0

Offentlig
konsumtion

169,6

1,9

1.1

-0,1

Statlig

51.3

-0,5

- 2,4-

-2.5

Kommunal

118.3

3,0

2,7

1,0-

Inhemsk
efterfrågan

571.3

-2,7

0,0

1.2

Export,
varor och

tjänster

174,9

1,6

5.7

7,5

Användning

746,2

-1,6

1,4

2,9

'
Lagerförändring i procent av

föregående
års BNP.

1982

1983

Kommunal
konsumtion

2,7

1,0

därav: överföring av sjukhus

0,8

0,5

Beredskapsarbeten

0,5

-0,5

Underiiggande
volymökning

1.4

1,0

Statlig
konsumtion

2,4

-2,5

därav: överföring av sjukhus

-1,6

-1,1

Åtgärdspaket

0,2

0,1

Underliggande
volymökning

-1,0

-1,5

steringar långsammare. Det förefaller troligt att delta
delvis skulle fyllas ut med ökad offentlig konsumtion och offentliga
investeringar. Skillnaderna mellan alternativen framgår av följande tablå.

Låg
kostnadsökning Hög kostnadsökning

BNP

2,4

Import

4,7

Investeringar

2,4

Lager

0,3

Offentlig
konsumtion

-0,1

Privat
konsumtion

1,0

Export

7,5

1,5 4,1 2,2 0,4 0,7 0,5 4,1

Trols den ökade offentliga efterfrågan kommer
arbetslösheten all bli högre än i alternativet med låg kostnadsökning. Men
framför allt skulle utsikterna för en successiv förbättring av den svenska
ekpnpmin försämras.

UTVECKLINGEN
INOM OLIKA OMRÅDEN

Prop. 1981/82:150
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget

2
Det internationella läget

2.1
Sammanfattande översikt

Den
prpgnos för den internationella konjunkturutveckUngen, som presenterades i den
preliminära nationalbudgeten utgick från atl en konjunk- -tumppgång, om än en
svag sådan, skulle komma all inledas under 1982. En försiktig uppgång i
Västeuropa och Japan väntades underförstå halvåret, varpå skulle följa en
aktivitelsförbältring i Förenta staterna under andra halvåret.

Under
vintern och våren har indikationer kommit, vilka lyder på att Västeuropa har
haft en något starkare uppgång samtidigt som aktiviteten har sjunkit mer än
väntat i Förenta staterna. Men ökningstakterna för 1982, mätt som total
produktionsökning, förutses både i Europa och i den västliga induslrivärlden
som helhet bli relativt måttliga, drygt 1,5% resp. drygt 0,5 % i genomsnitt
1982.

De
direkt neddragande effekterna av den andra oljeprischocken 1979/80 verkar nu i
stort sett ha ebbat ut. Däremot fortsätter den alltjämt övervä-

Tabell
2:1 Bruttonationalproduktens utveckling i vissa OECD-länder 1979-1982

Årlig
procentuell förändring

Andel av

1979

1980

1981-

1982'

1983-

OECD-områ-

dets
totala

BNP,%'

De
sju stora länderna

Förenta
staterna

34,6

2,8

-0,1

2,0

-1,5

2.5

Japan

13,7

5,5

4.4

2.9

2,5

Förbundsrepubliken
Tyskland

10,8

4,5

1,9

-0.3

Frankrike

8,6

3,5

1.2

0,5

2,5

2.5
.

Storbritannien

6,9

1,4

-1,4

-2 ■

1.5

Italien

5,2

4,9

4,0

-0,8

Canada

3,3

3,2

-0.1

-0,5

1,5

Norden

Danmark

0,9

3,5

-0,2

-0,5

1,5

Finland

0,7

7,2'

5.0

2,5

Norge

0,8

5,1

3,9

. 0,7

1,5

Sverige

1,6

4,3

1,8

-0,9

1,2

2,3

Vissa
andra OECD-länder

Belgien

1,5

2,3

. 2,5

-1

1/2

Nederiändema

2,2

1,8

0,6

-1,2

3/4

Schweiz

1,3

2,5

4,4

0,6

1/2

Österrike

1,0

4,9

3,1

OECD-Europa

46,3

3,2

1,5

- 1/4

1 1/2

2,5

OECD-totalt

100,0

3,4

1,3

1 1/4

1/2

'
1980 års priser och växelkurser.

Ekonomidepartementets
bedömningar

Källa:
OECD.

Prop. 1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 40

gande restriktiva ekonomiska politiken atl dämpa
aktiviteten. Situationen i industriländerna karakteriseras, generelll sett, av
en svag produktion och en rekordhög arbetslöshet. Men samtidigt har
prisökningslaklen blivit lägre.

Under 1981 medförde förändringarna i växelkurserna
betydande omslag i konkurrensförhållandena mellan OECD-länderna. Dollarns
appreciering ledde l.ex. lill atl Förenta staternas konkurrenskraft, mätt i
termer av relativ arbetskraftskostnad per producerad enhet (i gemensam valuta),
försämrades med ca 14% 1981. lin betydande strukturanpassning lorde vara
nödvändig som en följd av omsvängningarna på valutamarknaderna, de kraftiga
energiprishöjningarna och konkurrensen från de S. k. nyindus-trialiserade
länderna. En strukturanpassning skulle självfallet underlättas av en stabil
ekonomisk fillväxt. Men mot bakgrund av den svaga tillväxt som har registrerats
under inledningen av 1980-talet, och med hänsyn till de måttliga tillväxttakter
som förutses, kan strukturanpassningen komma all hämmas även under de närmaste
åren. Risken för protektionistiska åtgärder är därmed uppenbar. Redan nu kan
vissa tendenser lill ökad protekiionism märkas, liksom bilaterala
överenskommelser om exportbegränsningar.

En osäkerhet i förutsägelserna för 1982 är huruvida de
mycket höga arbetslöshetstalen leder till en omsvängning i den ekonomiska
politiken i en mer expansiv riktning. Elt sådant omslag har redan tidigare
gjorts i Frankrike. Det i febmari framlagda brittiska budgetförslaget torde
också innebära ett avsteg från den tidigare strama penningpolitiken. Sammantaget
för länderna i OECD-området, lorde ändå de höga budgetunderskotten utgöra en
väsentlig restriktion för en generell expansiv politik. AUl för höga
budgetunderskott tenderar all ytterligare driva upp realräntan. Della skulle i
sin lur bidra lill atl de privata investeringarna påverkades ännu mer i negativ
riktning.

Med de svaga lillväxtulsikter som förutses kommer den
redan nu höga arbetslösheten all fortsätta sfiga, till över 8% för OECD-området
som helhet eller lill närmare 29 miljoner människor. Den svåra arbetsmarknadssituationen,
tillsammans med elt generellt sett svagt vinstläge i induslrin, torde samtidigt
verka återhållande på löneökningarna under 1982. De måttliga löneavtal, som
slutits i Förenta staterna pch i Förbundsrepubliken Tyskland, stöder antagandel
pm alt löneökningarna kan bli relativt låga. Della talar för all
inflatipnslakten kan kpmma atl dämpas. Trpts att inflationslakten i
konsumenlprisledet fortfarande är hög, har framsteg vad gäller att dämpa
ökningslakten noterats främst i Förenta staterna. Inflationstakten ligger där
för närvarande kring 7% i årstakl. Denna ulveckling har fåll stöd av fallande
råvaru- och oljepriser. Råvarupriserna föll l.ex. med 13% mellan fjärde
kvartalen 1980 och 1981 i relation till exportpriserna på tillverkade varor.
Skillnaderna i inflationstakt är dock fortfarande betydande i västvärlden
mellan Japan och Förbundsrepubliken Tyskland å

Prop. 1981/82:150
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget

ena
sidan och Storbritannien och Italien å den andra. För innevarande år förutses
en inflationstakt pä ca 8% i industriländerna, vilket är klart lägre än i Qol.

Den
höga och fluktuerande amerikanska räntan har varit en viktig bestämningsfaktor
för ränteläget i hela OECD-området under 1981. När den amerikanska räntan steg,
följde i allmänhet de västeuropeiska länderna efter därför alt de annars skulle
ha tvingats att anpassa växelkurserna ännu mer nedåt än vad som faktiskt
skedde. Räntan i Förenta staterna har fluktuerat kraftigt under de senaste
åren, vilket framgår av diagram 2:1. Förändringen i dagslåneräntan, den s. k.
Federal Funds, har varit särskilt påtaglig. Andra räntor, l.ex. den s. k.
prime-rate (den utlåningsränta ban-

Diagram 2:1
Penningmängden samt olika räntor i Förenta staterna okt. 1980—mars 1982

Mllja

450 445 440 435 430 425 420 415 410

8y2

OKT, DEC FEB, ,APR, JUN AUG
OKT ,DEC .FEB,

1980
I 1981 I1982

20 19 18 17 16 15 14 13 12 11 10

1980
I Källa: Federal réserve.

1981

1982

Prop. 1981/82:150
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget

kerna
tar ut av sina bästa kunder), har sedan med viss lidseflersläpning anpassats
till dagslåneränlans fluktuationer. Det som bestämt räntan i Förenta staterna
har varit den höga kredilefterfrågan till följd av de ökande behoven att
finansiera det växande federala budgetunderskottet i kombination med den
strama penningpolitiken och den privata sektorns lånebehov. Den privata sektorn
trängdes emellerlid ul från kredilmarknaden i den tidigare uppsvingsfasen. Den
höga räntan bröt av den konjunkturuppgång i Förenta staterna som påbörjades
hösten 1980. En annan viktig orsak fill fluktuationerna i räntenivån har varit
oförutsedda ökningar i den amerikanska penningmängden. När penningmängden har
stigit över det intervall, som har angivits som mål, har räntan tenderat atl
stiga (se diagram 2:1). Sålunda kom räntorna all stiga under såväl andra
kvartalet 1981 som under första kvartalet 1982 på grurd av en för kraftig
expansion av penningmängden trots svag eller vikande kreditefterfrågan från
den privata sektorn. Vid dessa tillfällen har sannolikt förväntningar skapats
om en snar, ytterligare kredilåtslramning för att dämpa expansionen i penningmängden.

Mot
bakgmnd av sannolikheten för ett stigande federalt budgetunderskott i Förenta
staterna, och med tanke på den förutsedda uppgången i den amerikanska ekonomin
fram emol hösten 1982, kan räntorna där återigen komma all stiga. Humvida detta
även leder lill stigande räntor i Västeuro-

Diagram
2:2 Oyeefterfrågan i OECD-länderna 1970-1981

1970
71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 Källa: Economic Outlook,
dec. 1981, OECD.

Prop. 1981/82:150 Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 43

pa,
torde fill en inle oväsentlig del bero på hur de västeuropeiska ländernas
bytesbalanser utvecklas. Ett valutainflöde som en följd av reala transaktioner
via bytesbalansen torde minska behovet av ett finansiellt inflöde via
kapilalbalanserna. Ett sådant förlopp skulle i sin tur minska behovel av alt
hålla höga räntor för att undvika en ytterligare depreciering av de västeuropeiska
valutorna gentemot dollarn.

Under de två
konjunkturuppgångarna på 1970-talel kom efterfrågan på olja alt stiga kraftigt
(se diagram 2:2). Till denna prisuppdrivande faktor kom att utbudet av olja
stördes av politiska oroligheter. Följden blev all priserna på olja kom att
stiga myckel kraftigt vid två fillfällen, 1973/74 resp. 1979/80. Under 1981
drev dessutom den kraftiga dollaruppgången upp priserna, mätt i västeuropeisk
valuta. De höjda priserna har emellerlid samtidigt ökal incitamenten alt spara
och diversifiera energi hos såväl företag som hushåll. För OECD-området
registrerades 1981 en nedgång i oljeefterfrågan, som uppgick till 17% jämfört
rned toppnivån 1979 (se diagram 2:2). Den vikande efterfrågan under början av
1982 har givit utslag på priserna. Sålunda sjönk de s.k. spotpriserna
dramatiskt mol slutet av januari, med ca 4 dollar per fal (se diagram 2:3).
Därefter har både-Storbritannien och Norge sänkt priset på kontraklsoija. I
mars sammanträdde representanter för de oljeproducerande länderna (OPEC) i
Wien. Man beslutade atl skära ned och maximera produktionen för att söka
bibehålla det officiella riktpriset på 34 dollar per fat. De flesta bedömare
verkar emellertid vara tämligen ense om att det kommer alt vara svårt att
upprätthålla de officiella konlraktspriserna på råolja. Della kan naluriigtvis
ske anfingen genom att del officiella priset sänks eller genom alt särskilda
rabatter ges. Redan nu finns indikationer som tyder på atl man böljat gå den
senare vägen. Energibesparingar och den svaga ekonpmiska aktiviteten i
industriländerna har, tillsammans med alt konsumentländerna dragil ned sina
oljelager, utsatt oljemarknaden för ett stort tryck. Della har som

Diagram
2:3 Utvecklingen av genomsnittligt spotpris resp. officiellt råoljepris för
OPEC-länderna april 1981-mars 1982

Pris
i dollar per fat

OFFICIELLT
PRIS

api moJ ' iun ' iul ' auq '
sep okt nov dec

1981

Källa:
Statens pris- och kartellnämnd.

feb
rna r ap

1982

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget

nämnts fått genomslag på priserna. I samma riktning har
del faktum verkat att många av OPEC-länderna är i stort behov av oljeintäkter.
Deras bytesbalanser uppvisar underskoll samtidigt som de har stora
investeringsprojekt på gång. Dessa OPEC-länder befinner sig i ett utsatt läge,
när det gäller att hålla fast vid det överenskomna produktionstaket.

Även om del är troligt atl oljepriserna anpassar sig nedåt
åtminstone under merparten av 1982, är bilden osäker för åren därefter.
Faktorer som ökad ekonomisk tillväxt med åtföljande ökad efterfrågan på olja,
minskad besparingsiver till följd av lägre priser pch en lageruppbyggnad talar
för att priserna rimligen inle kommer att falla under någon längre period.

Effekterna på världsekonomin av sänkta oljepriser är svåra
alt kvantifiera. Storleken på effekterna är beroende av hur och på vilket sätt
regeringarna i de enskilda länderna reagerar, bl. a. i vad mån finanspolitiken
läggs om i en expansiv riktning eller ej vid en lill följd av sänkta oljepriser
snabb förbättring av externbalansen. Effekterna är också beroende på i vad mån
OPEC-länderna drar ned sin import från OECD-området som en respons på minskade
oljeintäkter. En inle pbelydlig del av Västeuropas nuvarande exportökning går
till OPEC-länderna. Som en tumregel, och med rimliga antaganden, torde man
kunna säga atl en allmän lO-procentig oljeprissänkning under andra kvartalet
1982, ökar tillväxten i västvärlden med 1/4 procentenhet 1982 och med 1/2
procentenhet 1983. Inflationstakten torde kunna dämpas med knappt 0,5
respektive med I procentenhet.

Den amerikanska ekonomin befinner sig för närvarande i en
mycket svag fas. Dollarns kraftiga appreciering under 1981 har inneburit alt
konkurrenskraften försvagats markant, se diagram 2:4. Dessutom har det höga
ränteläget verkat dämpande på den inhemska ekonomiska aklivile-

Diagram
2:4 Dollarns utveckling gentemot D-marken och yenen okt. 1980—mars 1982

2.50 2,40 2,30 2.20 2.10 2.00 1.90

D-MARK/DOLLAR

ondIj fmamj jas cndIj fm

1980 1981 1982

O N D|j FW AMJ JAS ONDIJ fm

1980 1981 1982

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 45

ten.
Skattesänkningarna från sommaren samt ökade militärutgifter borde kunna ge
skjuts ål ekonomin under senare hälften av året. Motsättningarna mellan finans-
och penningpolitiken kan dock innebära atl en uppgång inle blir särskill
stabil. Det stora federala budgelunderskollel, och därmed sammanhängande
inflationsförväntningar samt ökad kredilefterfrågan från den privata sektorn
kan komma all ånyo driva upp räntenivån och därmed försvaga uppgången.

För
Västeuropa väntas de senaste årens förbättring i konkurrenssituationen, fill
följd av dollarns appreciering, bana väg för en exportledd uppgång under 1982
främst till länder utanför OECD-området. Men OPEC-ländernas väsentligt
försvagade bytesbalanser och därmed importbenägenhet samt problemen för
utvecklingsländerna alt finansiera sin import, är osäkerhetsfaktorer i denna
bedömning. Den inhemska efterfrågan i OECD-området kommer troligen att
accelerera under året, då utrymmet för räntesänkningar kan bli större till
följd av en gynnsammare ulveckling av bytesbalanserna. Den lägre oljenotan ger
ell slörre expansionsutrymme och därmed en ökad internhandel.

I
Japan har en gradvis övergång från exportledd tillväxt till en baserad på
inhemsk efterfrågan ägt rum. För en uppgång i den inhemska efterfrågan talar de
lättnader som gjorts i penningpolitiken.

Av
de nordiska länderna väntas Danmark få den högsta tillväxten i år efter de
senaste årens fallande totalproduktion. Den kostnadsanpassning, som ägt rum
lorde ge en fortsatt gynnsam exportutveckling. Ytterligare stimulans kommer
från utvinnings- och investeringsakliviteierna inom ol-jeseklorn. Men trots all
BNP:s fillväxt kan nå 3% förbättras inle lägel på arbetsmarknaden och
arbetslösheten antas ligga kvar på 9%. I Finland

Tabell
2:2 Konsumentprisernas utveckling 1977-1982

Åriig
procentuell utveckling

1978

1979

1980

1981

Feb 1981 Feb 1982

Förenta
statema

7,7

11.3

13,5

10,4

7,7

Japan

3,8

3,6

8,0

4,9

3,1

Förbundsrepubliken
Tyskland

2,7

4,1

5,5

5,9

Nederiändema

4,1

4,2

6,5

6,7

6,8

Schweiz

1,1

3,6

4,0

6,5

5.2

Frankrike

9,1

10,8

13.6

13,1

14,0

Storbritannien

8,3

13,4

18,0

11,9

11,0

Italien

12,1

14,8

21.2

19,5

17,1

Canada

9,0

9,1

10.1

12,4

11,6

Belgien

4,5

6,6

7,6

Österrike

3,6

3,7

6,4

6,8

6,3

Sverige

10,1

7,2

13,7

12,1

9,0

Norge

8,1

4,8

10,9

13,6

11,9

Finland

7,8

7,5

11,6

12,0

10.3

Danmark

10,0

9,6

12,3

11,6

11,8 ■

OECD-totalt

8,0

9,8

12,9

10,6

9,1

OECD-Europa

9,3

10,6

14,1

12,3

11.6

Källa:
OECD.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 46

Tabell 2:3 BNP-tillväxt inom OECD-området och världshandel
1982 och 1983

Procentuell volymförändring

1982

1983

BNP-tillväxt Väridshandel Väridsmarknadspriser

a) bearb.
varor nationella valutor

b) svenskt importpris på råolja i USD (exkl.

frakt m. m.)

1/2 4

. 31,4

3 5

5,5

32,2

BNP-tillväxt
i årstakt för de fyra halvåren 1982-

1982:1
Förenta statema -4
Japan 2,5
OECD-Europa 1,5
OECD-totah -0,5

-1983 1982:11

3,5 2 2

1983:

2,5 4

2,5 2,5

I
1983:11

3,5 4,5 3 3,5

Källa: Ekonomidepartementet.

väntas utrikessektorn ge mindre dragkraft i år. Exporten
österut kan komma att sjunka, men detta kompenseras i viss mån av en uppgång i
försäljningen till västmarknaderna. Ell problem är dock den försämrade
konkurrenskraften. För hela året kan den ekonomiska tillväxten bli runt I %.
Även Norge har fått vidkännas minskad konkurrenskraft under senare år och
detta kan komma att hämma exportutvecklingen. Nedrevidering-ar av
oljeinläkterna försämrar statens finanser och externbalansen. Den inhemska
efterfrågan torde utvecklas svagt och totalproduktionen kan komma att stagnera.

För OECD-området summerar prognoserna lill en tillväxttakt
om drygt 1/2% 1982, se tabell 2: 1. Den
i huvudsak exporlledda tillväxten lorde ha gynnsamma effekter på områdets
samlade bytesbalans. De mest markanta förbättringarna antas dock uppkomma i
Förbundsrepubliken Tyskland och Japan.

Under andra halvåret 1982 förutses en accelererad
tillväxt, som väntas hålla i sig in på 1983. Då torde en gradvis förbättring av
den privata konsumtionen ha kommit i gång. En förutsedd högre inhemsk
efterfrågan bprde också ge effekter på invesleringsulvecklingen.

I tabell 2:3 sammanfattas de viktigaste bedömningarna om
den internationella utvecklingen för 1982 och 1983.

2.2 Länderöversikter

Förenta staterna

Den amerikanska ekonomin präglas starkt av instabiliteten
på de finansiella marknaderna. Del som bestämt räntan har varit den betydande
kreditefterfrågan via den federala budgeten, till följd av växande budgetunderskott,
i kombination med den strama penningpolitiken och den privata

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 47

sektorns
lånebehov. Den privata sektorn har emeUertid i fidigare uppsvingsfaser trängts
ut från kreditmarknaden. Den höga räntan bröt sålunda av den konjunkturuppgång
i Förenta staterna som påbörjades hösten 1980. En annan viktig orsak tUl
fluktuationer i räntenivån har varit oförutsedda ökningar i penningmängden. Har
penningmängden stigit över det intervall som angivits som mål, har räntan
tenderat att stiga. Därför kom räntorna att stiga under första kvartalet 1982
trots svag eller vikande kreditefterfrågan från den privata sektorn. Vid dessa
tUlfäUen har förväntningar sannolikt skapats om en snar, ytterligare
kredilåtslramning för att dämpa expansionen av penningmängden.

Den
nedgång i den nominella räntenivån vid ingången till 1982, som tidigare har
förväntats, lill följd av den fallande aktiviteten i den privata sektorn,
uteblev som ovan påpekats. Den dämpade inflationstakten har i stället medfört
en kraftig höjning av realränlenivån. Trols all utrikeshandeln registrerat en
försämring mot slutet av 1981, har de höga räntorna återigen drivit upp den
effektiva växelkursen.

Även
om totalproduktionen steg med 2% under 1981, jämfört med genomsnittsnivån för
året dessförinnan, inleddes en kraftig försämring mol slutet av året. BNP sjönk
med ca 5 % i årstakt under sista kvartalet. I stort sett alla
efterfrågekomponenter föll kraftigt men särskilt utsatt var bostadsbyggandet.
Industriproduktionen låg i december 1981'nästan 7 % lägre än toppnivån i juli
samma år. Arbetslösheten ökade också snabbt, med ca 1,5 procentenhet tiU ca 8,5
% från maj fill december, molsvarande drygt 10 miljoner arbetslösa. Orsaken
till den snabba försämringen i den amerikanska ekonomin är främst den höga
realränlenivån. Därmed torde utsikterna för 1982 i hög grad vara beroende av
hur denna nivå utvecklas.

Den
budget, som president Reagan lade fram i februari 1982 uppvisade ett underskott
för innevarande budgetår (som löper ut i september 1982) på ca 100 miljarder
dollar (ca 3 % av BNP). För nästa budgetår lorde man få räkna med elt
oförändrat budgetunderskott. Del.tidigare målet om en balanserad budget 1984
har frångåtts. Del bör påpekas alt administrationen i sina budgetberäkningar
har utgått från en prognos för totalproduktionens fillväxt om 5,2 % 1983. En
sådan tillväxttakl lorde vara en alltför optimistisk bedömning. Det går därmed
inte atl bortse ifrån atl del federala underskottet kan bli ännu större under
de kommande åren. Budgetunderskottens negafiva effekter avgörs av
kredilmarknadens förmåga att kanaU-sera medel för dess finansiering. De flesta
bedömare tycks vara överens om att underskotten kommer att leda fill att den privata
sektorn trängs undan från kreditmarknaden, någol som i sin lur kan ge nya ränte
stegringar.

I
den preliminära nationalbudgeten fömtsågs en viss sänkning av de korta räntorna
i början av 1982. Som orsak angavs den vikande kredilefterfrågan från den
privata sektorn. Men i stället steg de korta räntorna någol samtidigt som den
svaga induslriproduktionsutvecklingen i januari belades

s. 48 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 48

statisliskt.
Osäkerheten är därmed stor om hur räntorna kommer atl utvecklas pä kort sikt.
Senare under innevarande år är som nämnts risken påtaglig atl räntorna sfiger
lill nya rekordnivåer.

Mol
bakgmnd av den tecknade finansiella bilden finns det fog för en nedrevidering
av den prognos som beskrevs i den preliminära nafionalbud-gelen (PNB). En sådan
bedömning stöds av de senast kända siffrorna för de s. k. ledande
indikatorerna. Nedgången i totalproduktionen lorde således bli mer markerad än
vad som tidigare har förutselts. Den svaga uppgång i industriproduktionen, som
registrerades för februari kan sannplikt snarare förklaras av förskjutningar
mellan januari och februari på grund av del dåliga vintervädret än som tecken
på en begynnande konjunktumppgång.

För
andra halvåret 1982 förutsågs i PNB en något ljusare utveckling. En ökad privat
konsumtion, initierad av de från den I juli beslutade
inkomst-skattesänkningarna, bedömdes kunna driva upp kapaciletsulnyttjandel och
därmed efter hand även de privata investeringarna. Höga realräntor påverkar
naturligtvis styrkan i en sådan konsumlionsledd uppgång, varför det återigen
finns risk för att aktivitetsförbättringen bryts av på grund av finansiella
restriktioner.

Den
starka dollarapprecieringen har lett till en markerad försämring av del
relativa kostnadsläget för den ullandskonkurrerande induslrin. Därför kan etl
negativt bidrag från utrikeshandeln förväntas under 1982.

Mot
bakgrund av ovanstående kan BNP förväntas sjunka med ca 1,5 % under 1982.
Därmed torde arbetsmarknadsläget ytteriigare kpmma atl försämras.

Den
ovan tecknade bilden över den amerikanska ekonomin är lill inle ringa grad
beroende av en fortsättning av den annonserade ekonomiska politiken. Det finns
emellertid elt ökande tryck, även inom administrationen, atl strama åt
finanspolitiken och lätta något på penningpolitiken. President Reagan har dock
hittills avfärdat alla förslag till kursändring av den ekonomiska politiken.
Etl mofiv, som ändå talar för en viss revidering av politiken är att del
stundar val till kongressen i höst.

Försörjningsbalansen
Förenta staterna

Procentuell
volymförändring

1980

1981

1982

Privat
konsumtion

0,5

2,6

Offentliga
utgifter

2,9

0,4

--1 1/4

Fasta
privata bruttoinvesteringar

-7,2

0,1

-2 1/2

Lager'

-0,2

0.6

- 1/2

Utrikesbalans'

1,0

-0,5

-1

BNP

-0,1

2,0

-1,5

Förändring
som procent av BNP för föregående år.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 49

Japan

Mol slutet av 1981 började utrikeshandelns roll som den
drivande kraften i ekonomin avla. Under fjärde kvartalet var exportökningens
uppbromsning särskill markerad. Därför kom BNP för första gången på flera år
alt falla under del sista kvartalet 1981. För året som helhet registrerades en
ökning av tplalproduktionen med 2,9 %. Denna ökning är mindre än vad som
förutspåddes i den preliminära nationalbudgeten. delvis på grund av officiell
revidering av utvecklingen för första halvåret.

De flesta prognoser för 1982 antyder en gradvis övergång
från en exportledd tillväxt till en baserad på inhemsk efterfrågan. En uppgång
i den inhemska efterfrågan lorde också komma atl ske eftersom man börjat föra
en lättare penningpolitik med en nedgång i räntor som följd. Diskontot sänktes
sålunda mot slutet av 1981 från 6,25 % till 5,5 %.

Dilemmat för Japan är att om en räntenedgång medges så
motverkas möjligheterna att på kort sikt stärka yenen. En appreciering av yenen
vore från flera synpunkter önskvärd, speciellt med tanke på det stigande
byles-balansöverskollel, vilket dessutom kan komma atl bli ännu slörre på grund
av nedgången i oljepriserna.

De lättnader i penningpolitiken, som införts medger
naturligtvis ökade privata investeringar, men samtidigt stramas finanspolitiken
ål, vilket torde göra atl den offentliga konsumtionen dämpas betydligt. Detta
är en medveten sirävan för att få bukt med budgetunderskottet.

En efterfrägekomponenl, som förväntas ge etl ordentligt
bidrag till produklionsuppgången 1982 är den privata konsumtionen. Men
uppgången i konsumtionen under andra halvåret 1981 har inle skett i sådan takt
att en sådan hypotes får stöd. Men den dämpade infialionslaklen tillsammans med
en viss nedgång i sparkvoten ger sannolikt ändå en privat konsumtionsökning på
drygt 2 %.

Exportutvecklingen, som har varit mycket kraftig under de
senaste åren, 19 % 1980 och 16 % 1981, torde komma att dämpas till ca 8 % 1982.
En väsentlig orsak är det motstånd Japan mött i Förenta staterna och i Västeuropa
mol den tidigare exporloffensiven. Där har förutom tendensen lill allmän
protekiionism också bilaterala överenskommelser om exportbegränsningar märkts.
Bidraget från utrikeshandeln lorde sannolikt uppgå lill ca I 1/4 % i år och
väntas väga åtminstone lika tungt 1983.

Totalproduktionen förutses öka med ca 2,5% 1982. Takten i
produktionsuppgången tilltar sannolikt under andra halvåret i år och torde
hålla i sig under nästa år. Avgörande för produktionsökningens storlek är alt
en successiv acceleration av den privata konsumtionen äger rum.

Även om Japan myckel framgångsrikt anpassat sig efter den
andra stora pljeprishöjningen och minskal beroendet av importerad olja, finns
det fortfarande elt icke oväsentligt importbehov. Den tendens till sjunkande
oljepriser, som har registrerats hittills under 1982 kan givetvis påverka den
ovan förutsedda utvecklingen. Om tendensen till sjunkande oljepriser fort- 4 Riksdagen 1981/82. t saml. Nr
150. Bilaga 1.1

s. 50 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 50

sätter
och kommer all omfatta även OPEC, torde produktionsuppgången i Japan stärkas,
dock tidigast mot slutet av 1982 eller in på 1983.

Försörjningsbalansen
Japan

Procentuell
volymförändring

1980

1981

1982

Privat
konsumtion

0,6

0,7

Offentlig
konsumtion

2.2

3,5

0,5

Fasta
bruttoinvesteringar

0,2

1,6

1 1/4

Lager'

-0,4

1/4

Utrikesbalans'

3,5

2,1

1 1/4

BNP

4,2

2,9

2,5

'
Förändring som procent av BNP för fbregående år.

Förbundsrepubliken
Tyskland

Totalproduktionen
sjönk under 1981 med 0,3%, vilket innebar en mindre nedgång än den som
förutsågs i den preliminära nationalbudgeten. Delta berodde lill en del på en
någol lägre dämpning av den inhemska efterfrågan men framför alll på etl starkt
bidrag från utrikeshandeln. Här synes en under 1981 kraftigt ökad försäljning
till de oljeproducerande länderna vara en bidragande orsak.

Inför
1982 väntas faktorer som dollarkursen, ränteutvecklingen och oljepriserna bli
avgörande för styrkan i den ekonomiska återhämtningen.

Dollarn
har sedan i december 1981 åter stärkts. Geniemoi D-marken har dollarn stigU
från ca 2,28 fill ungefär 2,37 DEM/USD under början av 1982. En sådan uppgång
förbättrar visseriigen ytterligare den västtyska konkurrenskraften men driver
samtidigt upp imporlpriserna med risk för elt åtföljande genomslag i
konsumenlprisledet. Höjda inhemska priser gör att den privata
konsumtionsutvecklingen hålls tillbaka. Vid nuvarande dollarkurs finns
emellertid inle några tecken som tyder på en accelererande inflation. I stället
har inflationstakten dämpats lill f.n. ca 5% på tolvmånaders basis.

Landets
centralbank, Bundesbank, beslutade i mars 1982 att åter igen sänka den s.k.
lombardräntan från 10 lill 9,5%. Detta var den fjärde i raden av sänkningar
sedan oktober 1981. Den nedåtgående ränletrenden beror naturligtvis på all
bytesbalansen har genomgått en betydande förbättring samt all årets första
avtalsuppgörelser resulterat i löneökningar på 4,2%. En annan orsak till all
rärtetrenden är nedålriklad kan vara all Bundesbank har lättat någpt på
omsorgen om valutakursen. Allmänt väntas ytterligare nedjusteringar i
räntenivån. Därmed finns det anledning atl se något mindre pessimistiskt på
invesleringsulvecklingen under 1982.

De
internationellt fallande oljepriserna är en ljuspunkt för den kommande
återhämtningen. Del är emellerlid för tidigt alt förutsäga omfattningen av
oljeprisfallet. Förbundsrepubliken Tyskland importerar ca 40% av sin olja från
icke-OPEC-producenter, vars priser redan nu har fallit. De

s. 51 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 51

officiella OPEC-priserna har inte ändrats. Det är dock
svårl alt kvantifiera effekterna av sjunkande oljepriser eftersom ekonomin
påverkas på flera sätt: I) Konsumentpriserna
dämpas, vilket driver på den privata konsumtionen. 2) Vinstläget förbättras,
vilket stimulerar investeringarna. 3) Bytesbalansen stärks, under antagande om
att OPEC inte väsentligen drar ned sin import från bl. a. Förbundsrepubliken
Tyskland. Detta ger utrymme för en större inhemsk efterfrågan. Ännu finns inga
tecken på någon betydande styrka i ekonomin till följd härav. Det är därför
troligt all effekterna av de redan inträffade oljeprissänkningarna dröjer till
slutet av 1982 eller in på 1983.

I februari lade förbundsregeringen fram etl särskill
sysselsältningsprp-gram. Huvuddragen i prpgrammet är: ett tioprocentigl
investeringsbidrag, ökade offentliga investeringar och fler
yrkesutbildningsplatser. Detta lorde påverka den inhemska efterfrågan i positiv
riktning. Del är troligt att detta prpgram i kombination med den nedåtgående
trenden i räntenivån gör att de totala bruttoinvesteringarna ligger kvar på
nuvarande nivå i stället för att, som tidigare antogs, minska under 1982.

Utrikeshandeln lorde även fortsättningsvis komma all vara
motorn i ekonomin. De senast kända siffrorna över orderingången hos exportindustrin
stöder en sådan prognos. Orsaken är bl.a. den kraftiga konkurrenskraftsförbältringen
som deprecieringen av D-marken har inneburit. Under 1982 torde bytesbalansen ge
ett överskott. En sådan utveckling kan, som ovan beskrivits, leda lill sänkta
räntor men också till alt D-marken blir någol starkare.

Del förefaller som om uppgången i ekonomin inte kommer att
bli särskilt dramatisk. BNP bedöms komma att stiga med drygt 1 % 1982 med en
successiv acceleration under loppet av året till en årstakt på ca 3% under
inledningen av 1983. Eftersom produktionsökningen inte inledningsvis ger upphov
till ökad sysselsättning, utan i stället till ökad produktivitet, förutses en
ytterligare stigande arbetslöshet. I februari uppgick denna till drygt 8% eller
knappl 2 miljoner arbetslösa.

Försörjningsbalansen Förbundsrepubliken Tyskland

Procentuell volymförändring

1980

1981

1982

Privat
konsumtion

1,7

-1,2

1/4

Offentlig
konsumtion

2,6

1,7

3/4

Fasta
bruttoinvesteringar

3,7

-2,9

Lager'

-0,6

-1,7

Utrikesbalans'

0,1

2,2

1 3/4

BNP

1,9

-0,3

Förändring som procent av BNP för föregående år.

s. 52 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:150
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 52

Frankrike

Den
budget som regeringen presenterade i höstas innefattade bl.a. alt 40000 nya
arbeten skulle skapas inom den offentliga sektorn under 1982. Dessutom innehöll
budgeten åtgärder för stimulans av bl.a. den privata konsumfionen. Sammantaget
antogs det statliga budgetunderskottet bli ca 95 miljarder francs (2,6% av
BNP). Reviderade siffror tyder emellertid på all underskottet kommer alt uppgå
till närmare 115 miljarder, en i internationell jämförelse ändå inle särskilt
hög nivå. Med elt oförändrat skattetryck, vilket regeringen i olika sammanhang
har utlovat, kan underskottet i 1983 års budget komma alt uppgå tUl ca 200
miljarder francs. Mol bakgrund av detta har presidenten slagit fast att
sysselsättningspolitiken har högsta prioritet men att ett alltför snabbt
växande budgetunderskott samtidigt är etl hot mol sysselsättningen på sikt.
Delta uttalande kan tolkas som början lill en omsvängning av den ekonomiska
politiken och ell närmande lill den mer restriktiva politik, som förs i de
flesta andra OECD-länder.

Den
inhemska efterfrågan, framför alll den privata och den pffenlliga kpnsumtionen,
accelererade under hösten 1981. Effekterna av politikomläggningen förra
sommaren har också visat sig i form av en ökad tillväxttakl under andra
halvåret. För 1981 som helhet steg BNP ändå med bara ca 0.5% och arbetslösheten
ökade under andra halvåret 1981. Inflationstakten har tilltagit frän 12,5%
lill ca 14%.

Den
höga inflationstakten har lett till spänningar inom del europeiska valutasamarbetet,
EMS. Francen devalverades gentemot övriga valutor i oktober 1981. Under första
kvartalet 1982 visade sig dock denna devalvering vara otillräcklig. I mars kom
francen återigen under press med åtföljande valulareservutflöde som resultat.
Även om diskontot ligger oförändrat på 9,5% har de korta räntorna pressals
uppåt för alt ge etl tillfälligt andrum.

Trots
tendensen till en omsvängning i den ekonomiska politiken torde utvecklingen
under 1982 ändå komma att innehålla ett betydande mått av inhemsk
efterfrågeslimulans. Der privata konsumtionen kan komma atl stiga med nära 3 %
fill följd av ökade socialförsäkringsförmåner och något stigande reallöner.
Möjligen kan en viss neddragning av sparkvoten bidra härtUl.

Det
stigande budgetunderskottet med åtföljande finansieringsbehov torde leda fill
ett minskat utrymme för den privata sektorn på kreditmarknaden. Della verkar
återhållande på de privata investeringarna. Eftersom de offentliga
investeringarna beräknas öka, bör de totala investeringarna avla endast
marginellt.

Den
tendens fill sjunkande oljepriser som har nplerats för västeurppeisk olja och
på den s. k. spotmarknaden under början av 1982 lorde ännu inte i någon
väsentlig grad påverka Frankrike. Landet köper nämligen en betydande del av
sin olja från OPEC-länderna.

Sammantaget
lorde BNP stiga med ca 2,5% innevarande år. Öknings-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 53

taklen
antas bli starkare mot slutet av 1982 och kan vid ingången till 1983 ligga
kring 3% i årstakt. Bidraget till totalproduktionen kommer främst från den
inhemska efterfrågan medan bidraget från utrikeshandeln blir litet eller l.o.
m. negativt.

Försörjningsbalansen
Frankrike

Procentuell
volymförändring

1980

1981

1982

Privat
konsumtion

1,7

2,0

2 3/4

Offentlig
konsumtion

2,8

2,5

3,5

Fasta
bruttoinvesteringar

0.8

-1 1/4

-1/4

Lager'

0,2

-2

1/4

Utrikesbalans'

-0,7

1 1/4

BNP

1,2

0,5

2,5 ■

'
Förändring som procent av BNP för föregående år.

Storbritannien

Den
svåra ekonomiska situationen i Storbritannien fprlsalle under 1981.
Tplalproduktionen sjönk för andra året i följd, med ca 2 %. En svag
återhämtning ägde dock rum under slutet av året, vilken främst lorde ha berott
på en lageruppbyggnad.

Den
budget, som regeringen presenterade i mars för budgetåret 1982/83 innebär att
det offentliga lånebehovet (PSBR) minskar med I miljard pund fill 9,5 miljarder
pund (ca 3,5 % av BNP) jämfört med föregående budgetår. De viktigaste inslagen
är höjda punktskatter på alkohol, tobak och bensin, ökal slöd lill
byggnadsindustrin, en sänkning av arbetsgivaravgiften samt vissa
skattelättnader för småföretagare.

Regeringen
har beslutat frångå sin medelfristiga strategi vad gäller målel för
penningmängdens tillväxt. Detta mål revideras upp från 5-9 % till 8-12 % för
nästa budgetår. En mindre stram penningpolitik ger sannolikt också utrymme för
räntesänkningar och en viss anpassning nedåt av pundkursen.

Sjunkande
oljepriser och måttliga löneökningar saml en förväntad posifiv
produktivitetsutveckling torde dämpa inflationslakten fill under 10 % under
1982. Något som stöder en sådan prognos är atl arbetskraftskostnaden per
producerad enhet har fallit kraftigt, mätt med tolvmånaderstal, under 1981. Den
underliggande inflationstakten har påverkals av dämpade löneökningar men också
av en inle oväsentlig ökning av produktiviteten. En sjunkande pundkurs stärker
visserligen konkurrenskraften men kan dock via höjda importpriser driva upp
inflationslakten och sålunda samtidigt verka i motsatt riktning. För
hushållssektorn förutses fallande reala disponibla inkomster. En viss
neddragning av sparkvoten kan dock komma alt ulgöra buffert så alt den privata
konsumtionen slagnerar.

De
annonserade lättnaderna i penningpolitiken torde inverka positivit på
invesleringsulvecklingen. Ett myckel lågt kapacitetsutnyttjande verkar

s. 54 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:150 Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 54

samtidigt
återhållande. Sammanlaget torde därför de fasta bmttoinvesle-ringarna komma all
utvecklas svagt för året som helhet men en viss uppgång under loppet av året
förutses.

Del
lageromslag som inleddes mot slutet av 1981 väntas fortsätta under innevarande
år och in på 1983. Den relativt svaga uppgången i totalproduktionen som
fömtses i år och nästa år, är till stor del beroende av styrkan i en fortsatt
lageruppbyggnad.

Den
internationella konkurrenskraften för den icke oljebaserade sektorn
förbättrades något under föregående år. Men den relativa arbetskostnaden per
producerad enhet är fortfarande hög till följd av de under 1979 och 1980
kraftiga löneökningarna och apprecieringen av pundet. Kostnadsläget torde dock
förbättras under 1982, bl. a. beroende på den aviserade enpro-cenliga sänkningen
av arbetsgivaravgiften och på en eventuell depreciering av pundet till följd av
lättnader i penningpolitiken. Även om detta kan leda till en viss förbättrad
exportutveckling mot slutet av 1982 kommer sannolikt utrikesbalansen att ge
ell negafivt bidrag till lolalproduktionen för året som helhet.

Sammantaget
lorde BNP komma all stiga med ca 1 % under 1982. Ökningstakten blir sannolikt
mer uttalad mot slutet av året och under början av 1983. Men denna ökning av
totalproduktionen är för liten för atl innebära någon förbättring av
situationen på arbetsmarknaden. Dessulom torde produklionsuppgången fill en
början leda till fortsatta produktivitetsvinster snarare än lill ökad
sysselsättning.

Försörjningsbalansen
Storbritannien

Procentuell
volymförändring

1980 1981 1982

Privat
konsumtion

0,7

- 1/4

Offentlig
konsumtion

1,7

1/2

- 1/4

Fasta
bruttoinvesteringar

-2,2

-7

Lager'

-3,1

-1 1/4

■2

Utrikesbalans'

1,1

-1

BNP

-1,4

-2

'
Förändring som procent av föregående års BNP.

Danmark

Låg
inhemsk ekonomisk aktivitet och kraftigt stigande arbetslöshet har präglat den
danska ekonomin under de senaste åren. Exporten har varit del mest positiva
inslaget. Exportandelar har vunnits, vilket möjliggjordes av den
kostnadsanpassning som iigt rum efter den andra oljeprischocken. Hushållens
realinkomster sjönk ytterligare 1981. Då antalet transfere-ringsmotlagare
samtidigt växte, begränsades fallet i den privata konsumtionen lill knappt 2
%. Arbetslöshets- och sysselsätlningsstöd torde ha bidragit till alt den
offentliga konsumtionens ökningslakt, trots atl den avsaktade något ändock
uppgick liU ca 3 1/2-4 %. Behovet att spara in på

s. 55 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 55

utgiftsidan
har tagit sig uttryck i atl offentliga investeringar för andra året i rad föll
kraftigt. Privata investeringar sjönk än mer markant. Detta får ses mpl
bakgrund av låg inhemsk efterfrågan, låga vinstmarginaler, ogynnsam relation
mellan finansiella och produktiva investeringar, högt ränteläge och minskad
realinkomsl. De sistnämnda faktorerna sammantaget med snabbi ökande
produktionskostnader medförde att påbörjade byggnader vid slutet av året låg 17-18
% lägre än ett år tidigare. Den totala inhemska efterfrågan kan ha minskat med
2 1/2-3 % 1981.

Kostnadsanpassningen,
som tillkommit bl.a. genom devalveringarna 1979 och minskad real inkomst hos
hushållen, innebar all exporten kunde öka med närma.i-e 3 %, medan importen
föll tillbaka med 3 1/2 % lill följd av den svaga inhemska efterfrågan och
tillkommande kapacitet i oljesek-Iprn. Handelsbalansen förbättrades därmed från
DKK 13,7 miljarder i underskott 1980 till DKK 11 miljarder 1981.

Trots
behovet att begränsa det statliga budgetunderskottet kan finanspo-lifiken
förväntas ha en fortsatt expansiv effekt 1982. Härtill bidrar de automatiska
stabilisatorerna och växande kostnader för den statliga upplåningen. Till
delta kommer effekterna av de aviserade sysselsättningsstödjande ålgärderna.
Trohgen kommer underskottet därmed att överstiga uppskattningen DKK 48
miljarder för 1982 att jämföras med DKK 35 miljarder 1981 (ca 9,5 % av BNP).

Med
den kraftiga ökningen av statens upplåningsbehov kan penningpolifiken förutses
få en fortsatt stram inriktning. Vid mitten av 1981 skärptes kredilpoliliken
någol efter en snabb ökning av bankernas utlåning bl.a. föranledd av
återbetalning av skulder till ullandel av den privata sektorn. Det generella
uUåningstaket för bankerna har satts lill 10 % mellan september 1981 och
september 1982, dvs. oförändrat ökningslal från föregående år.

Under
hösten förväntas en uppgång i den ekonomiska aktiviteten. Mot bakgmnd av
växelkursförändringarna inom EMS' ram i oktober och i februari kan
konkurrenskraften antas förbli oförändrad under antaganden om löneökningar på
12 % och en viss produktivitelsslegring. Med de senaste årens
koslnadsanpassning skulle exporten kunna öka med 5—6 %. TiU följd av en
avsaktning i konsumentprisernas ökningstakt till ca 9 %, förväntas hushållens
reala inkomster växa. Ökad aktivitet och investeringsverksamhet inom olje- och
gassektorn antas bidra med en procent lill totalproduktionen. De offentliga
utgifternas tillväxttal saktar av och kan uppskattas lill 2 1/2 %. Fortsatt
minskning förutses för offentliga investeringar och utsikterna för aktiviteten
inom byggnadssektorn är också svaga. Privata investeringar torde ligga kvar på
en låg nivå tills en starkare produklionsuppgång äger rum.

Sammanfattningsvis
skulle BNP kunna öka i storleksordningen 3 %. Importen väntas öka i takt med
uppgången i inhemsk efterfrågan eller i samma storieksordning som expprten.
Även under antaganden om en i

s. 56 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 56

stort
sett oförändrad handelsbalans kan bytesbalansens underskott öka till DKK 14 1/2
miljarder (3 1/2-4 % av BNP) från runt 13 miljarder 1981 på grund av växande
räntebetalningar.

Totalproduktionen
förutses vid ingången lill 1983 visa en gynnsam ulveckling, men obalanserna i
ekonomin kvarstår. Behovet att få ner arbetslösheten och samtidigt minska
budgelunderskollel kan innebära ätt finanspolitiken även under kommande år
inriktas på nedskärningar på utgiftssidan med samtidiga
sysselsättningsstödjande åtgärder. För atl få igång investeringsverksamheten
efter de senaste årens negativa ulveckling skulle en räntesänkning vara
påkallad, vilken dock får balanseras mol behovel av räntediflerenser mol
utlandet för atl finansiera underskotten i bytesbalans och budget.

Försörjningsbalansen
Danmark

Procentuell
volymförändring

1980

1981

1982

Privat
konsumtion

- 4,1

- 1 1/2

2 1/2

Offentlig
konsumtion

5,2

2 1/2

Fasta
bruttoinvesteringar

-13,7

-15 1/2

3 1/2

Lager'

- 0,8

1/2

Utrikesbalans'

4,4

1/4

BNP

- 0,2

- 1/2

Förändring
som procent av föregående års BNP

Finland

Nedgången
i den finska exporten till västmarknaderna var den starkast bidragande orsaken
lill att den ekonomiska tillväxten började avta i början av 1981 efter de
senaste årens höga fillväxt. Därmed steg arbetslösheten. Totalproduktionen
visade ändå en tillväxt om ca I %. Till detta bidrog en ökning om 30% av
exporten till östblocket, som tar emot ca 25% av Finlands utförsel.

Den
gradvis ökande arbetslösheten och en mindre höjning av skattetrycket var
begränsande faktorer för hushållens reala disponibla inkomster. Den privata
konsumtionen kan ha ökat med 2%, medan den offentliga konsumtionens ökningstakt
uppgick till 3,5 %, vilket innebär en avsaktning från föregående år. Även de
offentliga investeringarna upprätthölls, men ändå föll de fasta investeringarna
totalt med ca 3%. Med försämrade konjunklurutsikler och den temporära skatten
på icke prioriterade investeringar blev företagen mindre benägna att investera
i fasl kapital, där en nedgång om 3 1/2% har ägt rum. Även lagren drogs ner mot
bakgrund av del höga internationella ränteläget och avsaktande råvampriser.
Totalt kan den inhemska efterfrågan ha sjunkit med 1/2%. Den svaga inhemska
utvecklingen medförde all importen sjönk markant, medan framför allt den
bilaterala handeln med Sovjetunionen gav fortsatt skjuts ål exporten.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:150
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 57

Bytesbalansens
underskoll kunde minskas lill 1,7 miljarder FIM motsvarande ca 1 % av BNP från
närmare 3% av BNP 1980.

I
balanserandet mellan behovel att få ner arbetslösheten och atl dämpa
prisökningslaklen har budgeten för 1982 fått en mer expansiv inriktning än i
Qol, då den hade en eflerfrågedämpande effekt. Konjunkturpolitiska
specialdepositioner, motsvarande ca 6% av värdet på de privata investeringarna
frisläpptes i början av året i syfte att stimulera företagens investeringar
och arbetsmarknadsppliliska specialålgärder vidtas för atl stödja
sysselsättningen. Budgetens förväntade underskott på 7,5 miljarder FIM (3,5 %
av BNP) kan komma all ökas på under loppet av året om ytterligare
sysselsättningsstödjande åtgärder blir aktuella. Beräkningar uppskattar
effekten av den totala offentliga sektorns finanser på tillväxten till 1,4
procentenheter i år.

Under
våren 1981 vidtogs en uppluckring av penningpolitiken genom atl bankernas
upplåning i centralbanken underlättades och även i år torde
finansieringssituationen för såväl förelag som hushåll förbli relativt gynnsam.

Med
en genortisriitllig löneökning på 101/2% i år beräknas lönekostnaderna per
producerad enhet (uttryckt i samma valuta) stiga med 6 prpcentenheter mer än i
kpnkurrerande länder, varmed konkurrenskraften skulle komma alt ha försämrats
med 12-13% 1980-82: En slor del härav förklaras av växelkursförändringar.
Således kan även fortsättningsvis exportandelar komma att tappas. Exporten
lill västmarknaderna antas öka med 4%, medan exporten österut sjunker någol.
Den totala utförseln kan växa med ett par procent med tyngdpunkten på senare
delen av 1982. Importen kommer troligen alt stagnera eller minska svagt och
bytesbalansen kan visa ett överskoll på 1 1/2 miljarder FIM. Ell par procents
ökning i hushållens disponibla reala inkomster och relativt lätta
kreditmöjligheter samt en något ökad sparkvot torde ge en ökning i privat
konsumtion runt 1 1/2%. Den offentliga konsumtionen fortsätter atl öka snabbare
än den privata. Den svaga ekonomiska bilden talar för ett fortsatt fall för
bruttoinvesteringarna. Totalproduktionen antas börja öka först under senare
hälften av 1982 och för året som helhet kan tillväxten bli drygt 1 %.
Arbetslösheten kan därigenom komma atl stiga från genomsnittligt 5,3% 1981 lill
61/2%-7% 1982.

Vid
ingången till 1983 torde den finska ekonomin befinna sig i en uppgångsfas.
Problemen för den ekpnomiska politiken kan förutses vara behovet atl förbättra
konkurrensförmågan och atl få ner arbetslösheten. Den externa balansen lorde
inte ulgöra en begränsning. Kostnadsutvecklingen är osäker då konsumentpriserna
förutses öka med mer än OECD-genom-snittet även i år och då det tvååriga
löneavtalet löper ut i mars 1983.

s. 58 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 58

Försörjningsbalansen Finland

Procentuell volymförändring

1980 1981 1982

Privat
konsumtion

2,5

1 1/2

Offentlig
konsumtion

4,1

31/2

3 1/2

Fasta
bmttoinvesteringar

9,6

-3

-21/2

Lager'

1,0

-2

Utrikesbalans'

-0,3

BNP

5,0

' Förändring som procent av föregående års BNP.

Norge

Under 1981 saktade den ekonomiska tillväxten av i Norge,
då del preliminära utfallet för BNP-tillväxten blev 0,7%. Produktionen inom
oljesektorn stagnerade och därmed ökade BNP exkl. oljesektofn med 0,9%.
Arbetslösheten ökade under årets lopp, men är fortfarande en av de lägsta inom
OECD-området. Den privata konsumtionen visade den svagaste utveckhngen bland de
inhemska efterfrågekomponenterna. Den pffenlliga kpnsumlipnen ökade däremot
något snabbare än under de föregående åren eller med närmare 5 %. Bortser man
från militära uppköp blev dock ökningslakten runt 2 procentenheter lägre. Del
mest expansiva elementet i den norska ekonomin utgjordes av
bruttoinvesleringarna, vilket till största del kan hänföras till fullföljandet
av en andra plattform i Statfjordfällel. Men även industrins investeringar
hölls väl uppe. Trots införandet av prisslopp och upphävandet av indexklausulen
i löneuppgörelsen ökade konsumentpriserna med 13,6%, vilket överstiger
ökningstakten på Norges viktigaste marknader. Den gynnsamma prisutvecklingen på
olje- och gasexporten bidrog främst till all bytesbalansens överskott ökade
från NOK 5,5 miljarder 1980 fill NOK 13,8 miljarder 1981 (ca 4,5% av BNP).

Finanspolitiken förutses bli fortsalt expansiv om än något
mindre under innevarande år än 1981. BudgetsaJdol exkl. oljeinkomster antas
ligga kvar på samma nivå som i Qol, dvs. ell underskott om NOK 19 miljarder.
Ytterligare nedrevideringar har gjorts av statens oljeinkomster med anledning
av det sjunkande världsmarknadspriset på olja och lägre produktionsnivå än vad
som tidigare fömtsetts. Risk föreligger därmed att finanspplili-ken bhr än mer
expansiv, vilket skulle försvåra inflatipnsbekämpningen pch en gynnsammare
utveckling av kpnkurtensförmågan. På grund av minskade försvarsutgifler
begränsas den pffenlliga konsumtionens ökningstakt tiU 3 % 1982.

Kreditpolitikens inriktning blir fortsatt stram i avsikt
att motverka den expansiva effekten av finanspolitiken. Penningpolitiken
inriktas på kontroll av Ukviditetsutbudel tiU den privata sektorn med öppna
marknads-operationer som etl viktigt instmment. Målet för penningmängdens
ökningslakt har satts fill 10%, vilket skulle motsvara BNP:s nominella
tillväxt.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 59

Avslutandet
av prisstoppet vid årsskiftet och den höga prisökningslaklen i början av året
försvårar årets avtalsrörelse. Utfallet av denna påverkar i sin lur pris- och
konkurrenskraflsutvecklingen, som försämrats under de senaste åren. Förutsatt
oförändrade reala löner kan de nominella lönerna komma att öka med närmare
10%, vilket med en produktivilelsförbätl-ming om 2-2 1/2% skulle innebära en
fortsatt försämring av den relativa timkostnaden per producerad enhet. Den
privata konsumfionen väntas visa en svag ökning. Med växande orderingång sedan
mitten av 1981 och en långsam ekonomisk återhämtning i omvärlden kan exporten
komma atl växa med närmare 3% i år, vilket dock skulle innebära fortsatt
tappade marknadsandelar. Fullföljandet av stora investeringsprojekt innebär att
investeringarna kan antas minska med 5% 1982. Inom oljeseklorn kommer dock
investeringarna all hållas uppe (dessa bokförs som lageruppbyggnad tills
investeringen avslutats), vilket bidrar lill att importen kan antas växa med
6%. Med de svaga oljepriserna kan bytesbalansen i år visa underskoll.
Sammanfattningsvis, kan den inhemska efterfrågan antas utvecklas svagt med viss
draghjälp från uflandet under senare hälften av året. Den ekonomiska tillväxten
kan komma all stagnera. BNP exkl. olja och skeppsfart kan växa i
storleksordningen I 1/2%.

Inför
1983 utgör exportmarknadernas förutsedda ulveckling den största ljuspunkten.
Men för alt kunna dra fördel härav, lorde en förbättring av konkurrensförmågan
vara nödvändig. Betydelsefullt härvidlag är produktivitetsutvecklingen saml
utfallet av årets löneavtal. Det senare illustreras av all även utan några
lönehöjningar i år beräknas, konkurrenskraften försämras bl.a. på gmnd av
överhängel från 1981. Lägre oljeinkomsler och inflationsutvecklingen talar för
alt finanspolitiken läggs om i mer restriktiv riktning. Avtalsrörelsen kan underlättas
av utlovade skattesänkningar, men elt frågetecken är hur dessa skall
finansieras.

Försörjningsbalansen
Norge

Procentuell
volymförändring

1980

1981

1982

Privat
konsumtion

2,2

1,3

1 1/2

Offentlig
konsumtion

4,7

4,9

Bmttoinvesteringar

-0,7

16,5

-5 3/4

Lager'

2,6

-4,9

21/4

Utrikesbalans'

-0,5

-0,3

-13/4

BNP

3,9

0,7

BNP
exkl. olja och sjöfart

2,2

1,0

11/2

Förändring
i procent av föregående års BNP.

s. 60 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 60

3 Utrikeshandeln

3.1 Exporten

Återblick på utvecklingen av varue:iporten 1981

Världshandeln med bearbetade varor ökade med omkring en
procent i volym från första till andra halvåret 1981. Den svenska exporten av
bearbetade varor ökade under samma period med 6 1/4 % och synes alltså ha
återtagit marknadsandelar i påtaglig omfattning. Framför allt förefaller
andelsvinsterna ha varit stora i de mindre OECD-länderna samt i OPEC-och de
övriga u-länderna. I de ur svensk exportsynvinkel viktigaste OECD-länderna
beräknas marknadsandelsvinslen ha stannat vid ca 1 % i volym mellan halvåren
1981. Andelsvinsterna under andra halvåret 1981 hänger delvis samman med en
avsevärd sänkning av exportens relativpris. Uttryckt i svensk valuta steg
således del svenska exportpriset på bearbetade varor med ca 4 1/2% från första
fill andra halvåret 1981 medan motsvarande ökning av världsmarknadspriset
uppgick till drygt 10 1/2%. Den svenska exportens relativpris sjönk således med
5 1/2%. Räknat i nationella valutor dämpades likväl världsmarknadsprisernas ökningstakt
något under loppet av 1981. Den svenska rdalivprissänkningen motsvarade nära
9/10 av den registrerade devalveringen av den svenska kronan från första lill
andra halvåret 1981. Den importkostnadsökning som krondevalvering-en i
september 1981 innebar fick uppenbarligen inte i nämnvärd grad någon återverkan
på de svenska exportpriserna under 1981. Inte heller synes krondevalveringen ha
lett till all exportindustrins vinstmarginaler under andra hälften av 1981 steg
i den omfattning som räknades med i den preliminära nationalbudgeten. Den
försikliga prissättningspolitik som sålunda i allmänhel förefaller ha präglat
de svenska exportföretagen i samband med devalveringen hösten 1981 torde bl.
a. ha sin gmnd i den förhållandevis svaga internationella eftertrågan samt
det, framför alll i förhållande till EG-området, påtagligt försämrade
konkurrenslägel för svensk produkfion under 1980 och fram fill devalveringen
1981. Marknadsandelsökningen i området utanför de viktigaste OECD-länderna
under andra halvåret 1981 är emellertid av den storieksordningen alt den inle
enbart torde kunna förklaras av den beräknade relativprissänkningen. En del av
denna anddsvinsl torde kunna föras tillbaka på exportleveranser av mer
tillfällig natur. Devalveringen i september 1981 kan emellerfid ha lett till
att vissa produkter som, lill följd av försämrad konkurrenskraft under de
senaste åren, slagits ut ur produktionen, kanske företrädesvis produkler av
jämförelsevis "enkel" karaktär och med lågt pris per volymenhet,
åter började levereras till exportmarknaderna. Ell återupptagande av exporten
av sådana varor förklarar troligtvis såväl en del av de svenska marknads-

s. 61 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:150
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget

Diagram 3:1 Marknadsandelar och relativa priser för
Sveriges export av bearbetade varor till OECD-länderna 1970-1982

Säsongrensade halvårsdata. 1975= 100

105

100

Marknadsandel, l ö pande
priser

-n/

F\
,

\ y Al

110

105 h

100

■/I

Vlarknadsandel.
/olym

/ / /

r
'

105

Relativpris

100

rx.

\/i

>._

1970 1971
1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 /f ä /Zor; Se tabell 3: 1.

anddsvinsierna mot slutet av 1981 som den förhållandevis
måttliga uppgången i de svenska exportpriserna under andra hälften av 1981'.

Från 1980 lill 1981 steg exporten av bearbetade varor
(exkl. fartyg) med inle fullt I % i volym medan råvaruexportvolymen sjönk med
nära 3%. För fartygsexporten, vilken minskade oavbrutet från 1975 till 1980,
registrera-

' Det bör emellertid påpekas att för att ett nytillskott i
produktsortimentet skall kunna påverka den registrerade prisförändringen måste
nytillskottet äga rum inom det minsta aggregatet i den använda varuindelningen.

Prop. 1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 62

des en påtaglig ökning 1981. Ökningen kan emellertid helt
återföras på en uppgång i utförsäljningen av begagnade fartyg. Totalt sett
ökade Sveriges export med 1,7%'. I värde ökade den totala exporten med 10,5%.

Utsikter för varuexporten 1982

Sedan den preliminära nationalbudgeten utarbetades har
utvecklingen i omvärlden föranlett en viss nedrevidering av lillväxlulsiklerna
i OECD-området 1982, (se närmare kapitel 2). Härmed kan också utvecklingen av
den internationella handeln liksom marknadsutveckUngen för svensk export
förutses bli någol svagare än vad som angavs i den preliminära
nationalbudgeten. Marknadsulrymmet för svensk export av bearbetade varor till
OECD-området beräknas nu växa med inle fullt 3 1/2% 1981-1982. Även marknaderna
utanför OECD-området förväntas tillväxa något långsammare än vad som fömtsågs
fidigare. OPEC-ländernas import har beräknats öka med ca 8% 1982, dvs. i en
klart lägre takt än 1981, då

Tabell 3:1 Sveriges export av bearbetade varor (exkl.
fartyg)' till OECD-området 1975-1982

Procentuella förändringar

1975-

1976-

1977-

1978-

1979-

1980-

1981-

1976

1977

1978

1979

1980

1981

1982 prognos

Löpande
priser. Skr.

Marknad

19,5

20,5

8,5

20,0

Marknadsandel

-6,5

-4,5

-1,5

2,5

-3

-1,5

Export

11,5

9,5

5,5

18,5

Volym-'

Marknad

3,5

10,5

3,5

-2,5

3,5

Marknadsandel

-7,5

1.5

4,5

-1,5

-4

-0,5

4,5

Export

-4,5

9,5

-0,5

-3,5

Pris",
Skr.

Marknad

11,5

Relativpris

-6

-5,5

3.5

1,5

-2

-5,5

Export

6,5

8,5

10,5

9,5

' SITC 5-8, exkl. 68, 793.

■ Utom Australien, Nya Zeeland, Grekland, Irland,
Island, Portugal, Spanien och Turkiet.

• Exportvärdet i löpande priser deflateiat med hybridindex
typ Paasche. '• Eniigt hybridindex typ Paasche.

Anm. Begreppet "marknad" avser
importförändringen för de olika länderna sammanvägda med deras andelar i
Sveriges export. Härigenom elimineras eventuella förmånliga eller oförmånliga
effekter av exportens strukturella ländersammansätt-ning. Procenttalen är
avrundade till närmaste hel- eller halvtal. Källor: FN, utrikeshandelsstatistik
från OECD, nationella statistikproducenter, statistiska centralbyrån samt
beräkningar och bedömningar inom konjunkturinstitutet.

' Utfallet har framkommit efter fastprisberäkning till
1980 års priser. Med nationalräkenskapemas beräkningsmetod - där fastprisberäkningen
av utrikeshandeln sker tiU 1975 års priser - uppgick motsvarande ökning till
0,6%.

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 63

importvolymen preliminärt steg med ca 22%. De
icke-oljeproducerande u-ländernas import beräknas öka med ca 4% 1982 mol
ungefär 7% 1981. För statshandelsländerna förutses en importlillväxltakl för
1982 i ungefär samma storleksordning som 1981 - 3%. Totalt skulle därmed
marknadstillväxten för svensk export av bearbetade varor 1981-1982 uppgå till
3 1/2 ä 4%.

Väridsexportprisel
för bearbetade varor kan nu beräknas stiga någon procentenhet långsammare 1982
än vad som förutsågs i den preliminära nationalbudgeten. Uttryckt i nationella
valutor beräknas ökningen 1981-1982 stanna vid pmkring 6,5%. Nedrevideringen
har främst sin grund i en fömtsedd svagare löneökningslakt i OECD-länderna samt
ett sannolikt lägre råoljepris. Dessa effekter mptverkas emellertid av att
prpduktivitets-ulvecklingen i OECD-pmrådet nu kan förutses bli någpt svagare än
vad SPm angetts tidigare. I svenska krpnor har väridsexportprisel för bearbetade
varor beräknats sfiga med 161/4%' 1981-1982. Vid valulaomräkningen har antagits
atl de valutakursrelationer som rådde under vintermånaderna 1981-1982 blir
tillämpliga för år 1982 i dess helhet. Del svenska exportpriset för bearbetade
varor har beräknats öka med ca 9 1/2% 1981-1982, dvs. ungefär en halv
procentenhet mindre än vad som räknades med i den preliminära nationalbudgeten.
Nedrevideringen har sin grund i all exportföretagens insatsvamkostnader nu kan
beräknas bli lägre. Däremot är del troligt all den ökning av vinstmarginalerna
- i första hand tUl följd av devalveringen av kronan 1981 - som tidigare
beräknades inträffa mot slutet av 1981 i slället sker under 1982. Preliminära
prisuppgifter för januari och febmari ger vid handen atl exporlprisökningarna
kan ha varit förhållandevis kraftiga under dessa månader. Del svenska relativa
exportpriset för bearbetade varor skuUe därmed sjunka med ca 5 1/2% 1981-1982.
Med utgång enbart från rdalivprisutvecklingen har marknadsandelen för svensk
export av bearbetade varor i OECD-området beräknats öka med drygt 6% från 1981
till 1982". Varusammansätlningen i den svenska exporten av bearbetade
varor torde emellertid komma alt inverka ogynnsamt på den svenska
marknadsandelsutvecklingen 1982 genom att efterfrågan på framför allt
investeringsvaror förutses bli förhållandevis svag. Härutöver har räknats med
att den trendmässiga "strukturella" marknadsandelsför-lusl i
storleksordningen I % per år som kunnat noteras under 1970-lalet gör sig
gällande även under 1982. Den svenska marknadsandelen för bearbela-

' Ökningstakten blir densamma oavsett om de olika
ländernas exportprisföränd-ringstal vägs samman med väridshandelsvikter eller
med vikter som avspeglar ländemas betydelse som konkurrenter till Sverige.

- Dessa beräkningar grundar sig på en total
priselasticitet om 1,7 för de svenska marknadsandelarna för bearbetade varor
med avseende på det relativa exportpriset. Effekterna på marknadsandelarna är
fördelade på tre år så att elasliciteten är 0,9 samma år (tolvmånadersperiod)
en relativprisförskjutning sker, 0,6 året därefter och 0,2 tvä år efter
relativprisförskjutningen. Elasticiteterna är skattade på data för perioden
1960-1978.

Prop. 1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad
nationalbudget 64

Tabell 3:2 Sveriges export av bearbetade varor (exkl.
fartyg)' till olika länderområden 1975-1982

Procentuella volymförändringar

1975-

1976-

1977-

1978-

1979-

1980-

1981-

1976

1977

1978

1979

1980

1981

1982

OECD-länderna-

4,6

5,0

9,6

9,2

-0,6

- 3,4

8,2

Ovriga
länder

- 5,8

-1,2

10,6

6,3

4,2

14,3

8,1

därav:
Osteuropa

och Kina

-16,2

-9.9

5,9

-2,8

-9,1

-10,2

6,1

OPEC-länderna'

24,0

-6,6

25,3

2,7

1,4

37,8

11.2

Andra länder

-10,0

4,5

6,9

14,0

4,4

11,5

7,4

Summa

1,6

3,7

9.7

8,0

-0,1

0,9

8,1

Summa
bearbetade varor

enligt
SNI-definition."

1,7

3,9

9,5

9,7

-0.4

0,9

8,0

SITC 5-8, exkl. 68, 793.

' Utom Australien, Nya Zeeland, Grekland, Iriand, Island,
Portugal, Spanien och Turkiet.

' Qatar, Förenade Arabemiraten, Saudiarabien, Kuwait,
Irak, Iran, Indonesien, Venezuela och Nigeria. " Jfr. tabell 3:4.

Källor: Statistiska centralbyrån samt beräkningar och
bedömningar inom konjunkturinstitutet.

de varor i OECD-området skulle därmed öka med drygt 4 1/2%
1981-1982. Den uppdragning av ökningstakten i förhållande till den preliminära
nationalbudgeten som detta innebär har sin grund i alt sänkningen av det
relativa exportpriset från 1980 lill 1981 blev större än vad som räknades med
tidigare. I länderna utanför OECD-området beräknas marknadsan-delsvinslen för
Sveriges export av bearbetade varor 1981 -1982 stanna vid 3%. Effekterna av
rdalivprissänkningen 1981 och 1982, vilken beräknas komma till stånd i första
hand till följd av devalveringen av kronan i september 1981, kan antas inträflä
med längre lidseflersläpning på dessa marknader jämfört med OECD-området. Den
totala marknadsandelsökningen för bearbetade varor 1981 - 1982 skulle därmed
uppgå lill drygt 4%. Det skulle innebära en ökning av exportvolymen av sådana
varor med drygt 8%, dvs. en kvarts procentenhet lägre ökningstakt än vad som
förutsågs i den preliminära nationalbudgeten.

Tabell 3:3 Världsmarknadspriserna (enhetsvärdeindex) för
bearbetade varor 1973— 1982

1970 = 100

1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982

US dollar 133 162 182 183 199 230 263 291 277 288

Genomsnittliga

nationella valutor 110 136 149 158 167 174 191 210 230 245

Svenska kronor 113 140 147 155 173 202 219 239 272 316

Anm. Sammanvägt med hänsyn till ländernas betydelse i
världshandeln. Källor: FN samt beräkningar och bedömningar inom
konjunkturinstitutet.

Prop. 1981/82:10
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget

Exporten av råvaror kan nu beräknas öka med 1,6% i volym
från 1981 fill 1982. För exporten av trävaror har en marknadsandelsökning i
storleksordningen 8 ä 9% bedömts bli möjlig 1981-1982. Några påtagliga
andels-vinster är däremot inte all vänta för massaexportens del. Den svenska
exportprisutvecklingen kan här förväntas följa den internationella, vilket
innebär en från 1980 och 1981 fortsatt kraftig ökning av exportpriset räknat i
svensk valuta. För järnmalm kan en fortsalt export volymminskning förutses. En
närmare genomgång av utvecklingen inom olika delbranscher återfinns i kapitel
4-

Den totala varuexporten beräknas öka med 6 ä 6 1/2% i
vplym från 1981 till 1982. Om expprtvolymen under hela 1982 skulle förbli på
den förhållan-

Tabell 3:4 Exportutvecklingen för olika varugrupper
1980—1982

Exportvärde, milj.

kr.

Åriig procentuell förändring

1980

1981

1982

Volym'

Pris'

1980

1981

1982

1980

1981

1982

Jordbruksprodiikter

och fisk

1383

1508

1824

- 6.4

- 0.7

11.0

16.0

9.9

9,0

Skogsbruksprpdukter

190

223

255

-12.0

2,8

2.0

13.5

14,4

12.0

Mineraliska
produkter

2 528

2 805

3 093

-14.5

- 4.2

- 1.6

14,2

15.9

12,1

därav:
järnmalm

1604

1644

1743

-21,5

-17,0

- 7.0

25,2

23,5

14,0

Industriprodukter
exkl.

fartyg

/2J 977

135692

158689

- 0.9

0.2

6.7

12.5

9.2

9.6

därav:

livsmedelsprpdukter

2 234

2655

3 107

- 1,3

3,3

4,5

10,5

15,0

12,0

trävaror

5 503

5 287

6141

-14,4

- 4,3

15.0

24.2

0,4

1,0

massa

6041

6764

8 168

-13,6

- 4.3

5,0

21.5

17,0

15.0

papper och papp

10808

12 375

14692

- 4,3

2,1

6,0

15,6

12.1

12,0

petroleumprodukter

5419

5927

5 545

39,1

- 9,1

-10,0

19.2

20.4

4,0

järn och stål

8734

8245

9956

- 8,7

- 8,1

5,0

13,6

2.7

15.0

ickejärnmetaller

3 267

3 083

3431

- 2,8

4,8

4,5

31,8

-9,9

6,5

verkstadsprodukter

exkl. fartyg

58935

66094

77 885

2,2

1,8

8.0

8.7

10,1

9.1

övriga industri-

produkter inkl.

elektrisk ström

23036

25 262

29764

- 0,6

2,9

7.6

12.7

6,6

9.5

Export
exkl. fartyg

128078

140228

163861

- 1.2

0.4

6,5

12.8

9.1

9.4

Fartyg

2 699

4 296

4059

-33,6

55,6

-10,0

12,8

2,3

5,0

Bearbetade
varor

exkl.
fartyg

101 143

111319

131766

- 0.4

0,9

8,0

10.6

9.1

9.6

Råvaror'

26935

28909

32095

- 4,2

- 2.9

2,3

10,5

8,5

Total
export

130777

144524

167920

- 1,7

1,7

6,3

12,8

8,9

9,3

Total
export enligt

NR"

- 2,5

0,6

5,8

13,6

9.4

9,8

' Prisutvecklingen anges enligt "hybridindex" av
typ Paasche. Denna index används även som deOator för exporten.
Volymutvecklingen blir därmed återgiven i enlighet med volymindex typ
Laspeyres. - Papper och papp, järn och stål, verkstadsprodukter exkl. fartyg
samt övriga industriprodukter utom elektrisk ström.

' Export exkl. fartyg minus de i not 2 nämnda
varugrupperna. " I uppgifterna för handelsbalansen (tabell 3:7) har NR:s
exportvärden använts.

Anm. 1981 års exportvärden enligt
utrikeshandelsstatistiken. Uppgifterna för 1982 avser prognoser. Varugrupperna
är definierade i SNl-termer. Detta är skälet till att uppgifterna för exporten
av bearbetade varor i denna tabell skiljer sig från uppgifterna i tabell 3: 2
där denna varugrupp är definierad i SITC-termer. Källor: Konjunkturinstitutet
och statistiska centralbyrån.

5 Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1.1

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 66

devis höga nivå som säsongrensai; sett etablerades fjärde
kvartalet 1981 skulle export volymökningen mellan årsgenomsnitten för 1981
resp. 1982 uppgå fill drygt 5 1/2%.

En försvagning av exportorderingängen totaU sett under
vintermånaderna 1981-1982 torde emellertid leda till atl exportvplymen sjunker
tillbaka något åtminstone första kvartalet 1982. Från första lill andra halvåret
1982 kan en exportvolymlUlväxl i storleksordningen 4 å 5 % vara alt vänta.

3.2 Importen

Utvecklingen av varuimporten 1981

Sveriges totala vamimport minskade vplymmässigt med drygt
7%' mellan 1980 och 1981. Nedgången, ehum stark, var mindre än vad spm förutsågs
i den preliminära nafionalbudgelen (PNB-82). Minskningen kan återföras främst
på den reducerade införsel av både bearbetade varor'- och råvaror som
registrerades under de första tre kvartalen 1981.

Som framgår av tabeU 3:5 minskade imporlvolymen av
bearbetade varor med ca 4 3/4% 1980-1981. Denna utveckling var en följd av den
påtagliga försvagning av den inhemska efterfrågan som ägde rum meUan 1980 och
1981. Såväl maskin- och byggnadsinvesteringar som privat konsumtion minskade
och lämnade därmed elt negativt bidrag lill importen av bearbetade varor.
Omslaget från en kraffig lageruppbyggnad 1980 lill en nästan lika kraftig
lageravveckling 1981 har hkaledes verkat i importminskande riktning (se
avsnitt 7.3).

En faktor som däremot förefaller att ha verkat i
importökande riktning har varU de senaste årens rdalivprisulveckling för
bearbetade varor. Fördröjda effekter av de prissänkningar för importen
relativt den inhemska produktionen som inträffade 1979 och 1980 har tillsammans
med den svenska kronans appreciering gentemot EMS-valutorna under en slor del
av I98I gett elt bidrag till importvolymen, vilket skattas till över 2%' vad
gäller bearbetade varor.

För importen av råvaror beräknas volymminskningen
1980-1981 fill 11 1/2%, främst tUI följd av en kraftigt reducerad införsel av
råolja, petroleumprodukter och ickejärnmetaller.' Minskningen blev emellertid

' Med nationalräkenskapernas beräkningsmetod blev
minskningen knappt 6%. ■ Importen av bearbetade varor består av i tabell
3:6 redovisade varugrupperna verkstadsprodukler exkl. fartyg, övriga
industriprod. inkl. livsmedelsprodukler samt träfiberplaltor.järn och stål och
papper och papp. Tillsammans utgör verkstadsprodukter och övriga
industriprodukter inkl. livsmedelsprodukter ca 95 % av importvärdet för
bearbetade varor. Bearbetade varor utgör ca 2/3 av av värdet för totala
importen.

' Institutet har här antagit en importpriselasticitet för
bearbetade varor på 0,4 under det år som relativprisförändringen sker, 0,5
under året därefter och 0,1 under tredje året.

" Sveriges samlade råvaruimport består till drygt 70%
av råolja och petroleumprodukter.

Prop. 1981/82:150
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget

ri
\6

o.E »•

rt "e f'

ä « SS ort _ c

u T u

—• fe u 00 2 a

, « 2 c " TO 4> y

2 .i;
g o u e a— o
H

rJ o o
r* oo' ' o' 2

\D p r-. >/

1- rf

CN OO
t-. t--_ — ' - (S r

, <H „ ® .

rioo ('o

■♦ f

<N —>

I I

Tt o_
r-

t~-- 0 CT (

0 « n ri 0*'

oCo" tn ri

•

— » 0 1
1

> O
rj o ri r-" o ri

o r*
ON O rf --:}■' r

o_ O o_

w-T ri VO ri — "

o r- r*
■ f « %

— ' r-" o'

r| ' • o w' tt o" o

or- — —

0 ! £ ) >n —

— "n* — .

0 0
f.-! 0

— 0 (n' t'

(N
<-| '.C -
t 06

1
1 1

r, (N
r.1 —

0' 00' 0
r-"

"o'

I I

r- 1/11/1 "

00 w-l —

Tt ov 00
sO

— — n

v-i 0 ri

r 1 1

*. — 0 » n

• i-i — Tf \D

n » n so 1 T

» n in' ri '**"

1 TT

— 00 0 >r a

Tf os n
ri 0 in 0'

I
I I I I

I I

m rj VO
Ov

ON
r*i

rt
VO

rt m (
r- rj n r m

vO n r
00

rt — m r- —
VO Ov rn

VO
r<i rt 00

—
\0' Tf \o — r-m

nrfoo in oooc » vo

>nr- n vo — » oov

On< Tj- — OOTtrn

-
tn

n — r*-i —

or-o r- Ovr-nrJ f*

Tj- — n Tf inrnon o

—
00m o rONOOrn O

\0"0v r -tnr*m CT\

r* — - — Tj-

OnvOvD <J\ -Tf-O » O

» /-i\Ovo
O n-invi VI

v-iriON r -nr*-)00 —

» nor--
rt -i/-i-Tj-m r-

ri — — — Tj-

■ § 2o

D. CA cd 'C 0) Q.

3 o

tKlXl

o P
Ort I- D O

ai: c a a.-2,

c • i £ 2

in r-■o t iS<2

- !3 » j a j £
.0

• 3 . .

J
"O -r; 2

= « S o

3 T3 S o, U B c

: t; c

o l4_. o

— >

to = an

-
:0'-

C O

« IJ , » J ■*-! V

£
c rt -* O)

• c
c M

ii c s

Ld .= Ll

-o « ,- o « -. ä

.0 = fe > ■o c «

— c
ca

■
VI r- 00

t. o .- t;

w 00 "T

oo tn '

.E Hc'

.* c
> V5

u yi c M

> If

3 rt '.D o .

e w "5 " =

F u " " .a

_ -a '-'"

o " In «

! lip

— — G, (jj

S C
_ 3 T3

J= Jio
rt g

(Q a> .zr"a

S 2 E "

• a t; M .t

■ — C Ä . o

rt rt ■* t- OG

C 'J - < «
—

-O -S
5 C :S

p.
o, coc:

E =

u — > ttlJ dj " rt Q. (S w
04

■moS f

D.00 2 ~ D.O rt

E " £ :fe

>.P rt;--

05 E > i u g

2* D. t* rt

• O
00 2 c

■a "- S n

'aE

Z "U 00 .: £ t: - : « *

. a rt 2; E

ort>- «

u-1 r — c r — DU .

Ov "S T3 Q c

- .0 5.2

._ ra g 1- >,

.E " -c a .Si 5u g

2_g at rt

.0 a> c t/i 'C c _ 2 t"

I------- ;

X)
_

w (L) 00 T3

1-S

S- 2 S M ■=

rt — !; .a in 1 — . ;rt c _c.

v, "5 > C -g

fe . >- " O

'9, E o-a z,

m| D.rt u

rt fe t c g c Q. — t, 3

fe !C u ä-

rt ,, _ 3 .«

C OJ

St.

Is-o » 04 3 • > ort js TO c

Trt M o > 3

rt :o o
2 o

c ti: (v
J= .>

*- é
TO O

a E cti:

h...- 00 -

O — Os

•— t/3 —

O 5 e 00

rart . « !; -c E K.2f-a .b c "O

_2 j) o ■■ ■-'

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget

Diagram 3:2 Importpris- och volymutvecklingen 1976—1982,
totalt och för vissa varugrupper

Helårsdata

350 330 310 290 270 250 230 210 190 170 150 130 110 90

.■.■,.

1976 1977
1978 1979 1980 1981 1982

Anm. Importvärden i löpande priser enligt
utrikeshandelsstatistiken. Importpriser enligt hybridindex. Uppgifterna för
1982 avser prognoser. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska.centralbyrån.

mindre än vad som förutsågs i PNB-82. Importen av råolja
och raffinerade produkter blev ca 700 lusen ton högre än vad som där
förutsattes. Merparten av detta tillskott torde få lokaliseras till december
månads kraftiga utfall (se även diagram 3:2 och tabell 3:6).

Atl importen av råolja minskade 1980-81 med så myckel som
17 1/2% var i huvudsak en följd av atl produktionen vid de svenska
raffinaderierna drogs ned kraftigt. Samtidigt som den inhemska
raffinaderiproduktionen reducerades med över 20% minskade importen av
petroleumprodukter -vilka lill 90% består av oljebränslen - med 16%. Totalt
beräknas nämligen den inhemska förbrukningen av oljebränslen ha minskat med 10%
vartill kommer att lagren reducerades med ca 2 milj. m' under 1981. För
motor-brännolja och tunna eldningsoljor minskade konsumtionen med ca 8%. För
tjocka eldningsoljor blev förbrtikningsminskningen hela 15 %, vilket är en
någol kraftigare nedgång än vad som förutsågs i PNB-82.

Som framgår av tabell 3:6 minskade nettoimporten av råolja
och petroleumprodukter sammanlagt med drygt 18% mellan 1980 och 1981. Sedan
1978 har nettoimporten minskat med drygt 20%. Förbrukningen beräknas sammanlagt
ha minskat med ca 15%. En betydande del av importnedgången under denna period
kan således återföras på att lagren minskade 1981 efter den avsevärda
lageruppbyggnaden 1979 och 1980.

Prop. 1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad
nationalbudget 69

Tabell 3:6 Nettoimport av råolja och petroleumprodukter
1974—1982'

1974 1975 1976 1977 1978 1979
1980 1981 1982

Löpande
priser, milj.

kr.

Import
av råolja

3 405

4400

5 652

6474

7206

10039

Petroleumprodukter

Import

8705

7944

8 323

8 805

7421

16012

Export

700

919

1031

1303

1662

3261

Nettoimport

8005

7025

7292

7502

5759

12751

15214 15937 18181 5419 5927 5 545 9795 10010 12636

Nettoimport av råolja

och
petroleumprodukter 11410 11425 12944 13976
12965 22790 27733 29326 32414

Nettoimport av råolja

och petroleumprodukter

i procent av BNP' 4,5 3,8 3,8 3,8 3,2
5,0 5,3 5,1 5,2

7975 års priser"*

Nettoimport av råolja

och petroleumprodukter 11112 11425 11312 11149 10035 11265 9831 8018
8639

Volymindex (1975= 100) 97,26 100,00 99,01 97,58 87,83 98,60 86,05 70,18
75,61

' Uppgifterna för 1974-1981 är hämtade frän
utrikeshandelsstatistiken. Uppgifterna för 1982 avser prognoser. Samtliga
uppgifter redovisas i SNI-termer. Tidigare har råolja och petroleumprodukter definierats
i SITC-termer. Denna omläggning har medfört att vissa uppgifter är ändrade.

Netto. Export av råolja förekom endast 1974 (8 milj.
kr.), 1975 (2 milj. kr.), 1979 (86 milj. kr.), 1980 (58 milj. kr.) och 1981 (4
milj. kr.) och beräknas 1982 uppgå till ca 8 milj. kr. ' BNP till marknadspris.
'' Deflatering enligt hybridindex. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska
centralbyrån.

Importprisutvecklingen 1980-1981 blev något rner dämpad än
vad som förutsågs i PNB-82. För totala importen ökade importpriserna med i genomsnitt
11 1/3%, eller drygt I procentenhet mindre än väntat.' Prisökningslaklen blev
därmed betydligt lägre än året innan då importprisindex steg med drygt 15%. En
stor del av denna minskade prisökningstakt berodde på prisutvecklingen för
råolja och petroleumprodukter. Ökningstakten 1980-1981 var för dessa produkter
sammanlagda ungefär hälften av den för 1979-1980.

För bearbetade varor blev prisökningen 1980-1981 7 1/2 %,
eller knappt 1 procentenhet lägre än vad som förutsågs i PNB-82. Förklaringen
till denna förhållandevis måttliga prisutveckling ligger delvis i de betydande
internationella växelkursförändringar som skedde under de första tre kvartalen
1981. 1 samband med dessa apprecierades den svenska kronan gentemot valutorna
för länder som står för en betydande andel av Sveriges import av bearbetade
varor. Därefter synes den i september skedda devalveringen ha fått långsammare
genomslag i imporlprisutvecklingen än väntat. Detta tycks delvis bero på att
en del temporära prissänkningar gjorts av utländska leverantörer.

' Enligt nationalräkenskapemas metoder blev prisökningen
för totala importen 1980-1981 drygt 9 1/2%.

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 70

Sammanlagt
ledde prisökningarna och volymminskningarna mellan 1980 och 1981 till en
värdeökning för Sveriges totala vanlimport på drygt 3 1/2%. Delta är ungefär 1
1/2 procentenheter mer än vad som förutsågs i PNB-82.

Utsikter
för 1982

Konjunkturinstitutets
beräkningar indikerar för 1982 en volymmässig ökning med knappl 2 1/3%' för den
totala varuimporten. Jämfört med PNB-82 medför delta en nedrevidering med drygt
2 1/2% procentenheter. Störte delen av denna neddragning följer av en ändrad
bedömning av råvaru'importen.

De
reviderade prognoserna för importen av råvaror tyder sålunda på en volymmässig
ökning på endast 2 1/2%. Detta är en betydligt svagare ökning än vad som
förutsågs i PNB-82. Nedrevideringen kan främst återföras på den tidigare
nämnda och oväntat stora införsel av råolja och petroleumprodukter som skedde
mol slutet av 1981. Denna synes till slor del kunna uppfattas som en
tidigaireläggning och beräknas sålunda medföra elt minskal importbehov 1982.
Utöver detta tycks den planerade lagerhållningen 1982 indikera ytterligare
anpassning nedåt med hänsyn till den minskade förbrukningen 1980 och 1981.
Importen av råolja väntas minska med drygt 1% 1981-1982, vilket ligger i linje
med nedrevideringar av produktionsplanerna hos de svenska raffinaderierna. (I
PNB-82 förutsågs en ökning av råoljeimporten.)

Konjunklurinstitutets
prognoser för importvolymen av bearbetade varor har gjorts med ledning av en
regressionsberäkning. 1 denna har det marginella importinnehållet i slutlig
efterfrågan och lagerförändringar skattats för åren 1969-1980. I slutlig efterfrågan
ingår inte de delområden av konsumtion, investering och export vilka enligt
SCB:s inpul-outpul kalkyler har elt lågt eller obefintligt impörtinnehåll. I
skattningen ingår inte relativpriset som förklaringsvariabel.

Som
framgår av diagram 3:3 har den faktiska importen legat över den från ekvationen
beräknade importen från 1976 till 1981. "Överimportens" andel av den
totala bearbetade varuimporten (mätt i 1975 års priser) har under dessa år, med
undanlag för 1977 och 1981 varit förhållandevis stabil. Gapet kan åtminstone
lill en del förklaras av.den svenska importens relativprisutveckling under
perioden. Mellan 1974 och 1976 skedde en prissänkning relativt inhemsk
produktion av importen med i genomsnitt 2 3/4% per år. 1977 ökade gapet starkt,
vilket med andra ord innebär att importen då steg myckel snabbare än vad
efterfrågan ensam kan förklara. En rimlig tolkning kan vara att den
ackumulerade relativprissänkningen -om drygt 8% - från åren 1974-1976 fick ett
genomslag i 1977 års import.

I
nationalräkenskapernas termer skattas motsvarande siffra till drygt 1 2/3%.

Prop. 1981/82:150
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget

Diagram
3:3 Import av bearbetade varor 1969—1981 enligt importekvation samt beräknat
utfall och prognos för 1982

Milj.
kr., 1975 års priser. Helårsdata

6500C

---------- PROGNOS
>f''''\

00000

/j- \

■ • ..-■'

55000

.. •

• ■'
>

50000
45000 40000 35000

.i~l

J__ L

I
II ___ \__ \_ L

1969
1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980
1981 1982 Källor:
Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Prisskillnaden
mellan importerade och hemmaproducerade varor synes då ha blivit tillräckligt
stor för att göra det ekonomiskt motiverat för svenska företag att lämna
svenska leverantörer och gå över till utländska leverantörer.

Devalveringarna
under 1976 och 1977 återställde relativpriset 1978 så att det kom i nivå med
relativpriset för åren i början av 1970-lalel. Från 1976 till 1978 ökade
importens relativpris med i genomsnitt 2 3/4% per år. Gapet minskade 1978 och
fram lill 1980 hölls det i stort sett oförändrat. Under liden hade emellertid
importens relativpris börjat falla på nytt. Från 1978 till 1981 registrerades
en sänkning på närmare 6% (eller ca 2% per år). Som följd därav ökade gapet ånyo
1981 ungefär lill samma storlek som rådde 1977.

Som
framgår av den streckade prognoslinjen i diagram 3: 3 väntas gapet minska 1982.
Devalveringen i september förta året kalkyleras leda lill en höjning av
importens relativpris 1982 med drygt 2 1/2%. Eftersläpande effekter av
relativprissänkningarna från 1980-1981 beräknas därmed kunna neutraliseras.
(Det förefaller nämligen troligt atl en relalivprisföränd-ring lill följd av en
devalvering - eller revalvering - leder lill snabbare genomslag på importvolymen
än de relativprisförändringar som är en följd

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 72

av olika prisstegringstakl inom Sverige och i utlandet.)'
Utöver devalve-ringseffeklerna väntas den svaga efterfrågan i Sverige relativt
andra marknader (dvs. det relativa efterfrågelrycket) bidra till alt minska
del gap som framträder i diagrammet.

Till betydande del kan den svaga tillväxten som för 1982
förutses för importen av bearbetade varor återföras på en förväntad fortsatt
svag ulveckling av den inhemska efterfrågan. Den privata konsumtionen väntas
minska samtidigt som den offentliga konsumtionen beräknas öka endast
obetydligt. Investeringar i maskiner och byggnader väntas inle heller kunna
lämna någol positivt bidrag till importulvecklingen. Det är endasl
eflerfrågelillskotlel från lageromslaget (se avsnitt 7:3) och den ökade
exporten (se avsnitt 3: I) som
påtagligt beräknas påverka importen av bearbetade varor i uppdrivande riktning.
Som framgår av tabell 3:5 väntas importen lill de viktiga
exportindustriernayä/-« och stål och verkstadsprodukter öka med 4 respektive 3
1/4% 1981-1982.

Prisstegringen 1981 — 1982 för totala importen väntas bli
drygt 10%.' Detta är 2 1/2 procentenheter lägre än vad som förutsågs i PNB-82.
Som framgår av tabell 3:5 beräknas ca I 3/4% procentenheter härav följa av
ändrade prisprognoser för råolja och petroleumprodukter. Sålunda förutses
priset på Sveriges import av råolja öka med i genomsnitt knappt 4% 1981 -1982.
Under inverkan av fallande spolpriser räknas för samma period med en
importprisökning på petroleumprodukter om endasl drygt 2 1/2%. Totalt väntas
importpriset för råvaror öka med ca 6 1/4%.'*

För bearbetade varor väntas en importprisökning 1981-1982
på drygt 12%. Delta är drygt 1 procentenhet lägre än vad som förutsågs i
PNB-82. Revideringen kan återföras på en någol ändrad bedömning när det gäller
utvecklingen av världsmarknadens priser 1981 -1982. Dessa väntas nu öka
långsammare än i PNB-82 huvudsakligen till följd av en förutsedd långsammare
löneökningstakt i OECD-länderna (se avsnitt 3.1).

Sammantaget förutses stegringen av importpriserna (drygt
10%) och importvolymtillväxten (knappt 2 1/3 %) för den totala varuimporten
leda till en värdeökning av varuimporten 1981-1982 på ca 12 3/4%.

' Detta kan bero på att en del svenska företag som under
en period av relativpris-sänkningar har börjat leta efter utländska
leverantörer avbryter sökandet när en förhållandevis kraftig devalvering
genomförs. Eftersläpande effekter av en relativprissänkning beräknas därför
bli av mindre betydelse än under en period av långsam relativprisförändring.

Även här beräknas devalveringen bidra till att bromsa upp
inhemska efterfrågan genom att den verkar återhållande på utveckligen av
realinkomsten. ' Eller knappt 11 % i nationalräkenskapemas termer.

■* I grundkalkylema för råolja och
petroleumprodukter har förutsatts en genomsnittlig dollarkurs på 5.66 SEK för
1982. Det genomsnittliga fatpriset (cif) 1982 för Sveriges import av råolja
antages vidare bli knappt USD 33. Motsvarande pris 1981 var ca USD 35,30.

Prop. 1981/82:150
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget

3.3 Betalningsbalansen

Bytesbalansen
för varor, tjänster och transfereringar förbättrades någol 1981, det negativa
saldot minskade med 3 miljarder kr., men visar ändock elt underskott på knappl
16 miljarder kr. (se tabell 3:7).

Tabell
3:7 Betalningsbalans 1978-

Milj. kr.,
löpande priser.

1982

1978

1979

1980

1981

1982 prognos

Export
av varor, fob

98206

118210

130837

144064

167 386

Import
av varor, cif

92 751

122963

141721

146071

164 606

Handelsbalans'

5455

-4753

-10884

-
2007

2780

Korrigering
av handels-

statistiken'

- 308

- 303

- 684

- 835

- 804

Handelsbalans

5147

-5056

-11568

- 2
842

1976

Sjöfartsnetto

3 140

3 669

4 105

4146

4 336

Resevaluta,
netto

-4 0)7

-4858

- 5 389

- 6367

- 6850

Övriga
tjänster, netto

-3 504

-4519

- 5 422

- 6951

- 8284

Korrigering
av tjänster"*

(3 600)

(6300)

(8800)

(10300)

(11800)

Bytesbalans
för varor och

tjänster

4366

-4464

-
9474

-
1714

2 978

Därav:
tjänster

- 781

592

2094

1 128

1002

Avkastning
på kapital, netto

-3 143

-3 383

- 6338

-11316

-14 330

därav:
räntenetto: staten och

riksbanken

232

176

- 1355

- 4111

- 4 700

övriga

-3686

-3 855

- 4862

- 7 392

- 9850

Övriga
transfereringar, netto

-4756 (-5 864)'' -5 341

- 6234

- 6427

- 7 266

Korrigering
av transfereringar"

(3 500)

(3 300)

(3 200)

(3 700)

(4 200)

Bytesbalans
för varor,

tjänster
och transfereringar

- 33 (-IMl)" -9888

-18846

-15757

-14418

Därav:
transfereringar

-4399

-5 424

- 9372

-14043

-17 396

Kapitalbalans

5451 ( 6559)" 7996

24 253

18289

Tilldelade
SDR

258

256

262

Restpost

-2 356

- 944

- 5 708

- 1649

Valutareservens
transaktions-

förändring

3062

-2 578

- 45

1 145

Förändring
på grund av

kursrörelser

-1356

- 591

4121

Valutareservens
totala

förändring

1706

-3 169

5 266

' Exkl. korrigering av handelsstatistiken.

- Nettot av återutförsel och återinförsel, korrigering av SAS
flygplansimport i utlandet direkt landad fisk, rabatter och koncernbidrag i
samband med oljeimport samt för 1980 och 1981 korrigering för exporterade
oljeriggar som finns kvar i svensk ägo. Inkl. korrigering av
handelsstatistiken.

" Korrigeringsposten totalt uppgår till 7 100, 9600,
12000, 14000 och 16000 milj. kr. för 1978-1982. Fördelningen av
korrigeringsposten på tjänstebalansen och transfereringsbalansen är skönsmässig
vilket markeras genom att siffrorna i tabellen är satta inom parentes. -Överensstämmer
med riksbankens bytesbalansbegrepp.

* I slutet av juni 1978 beslöt statsmakterna att
efterskänka en rad tidigare givna krediter till u-länder till ett värde av en
dryg miljard kr. Denna transaktion får konsekvenser för såväl
transfereringsnetto som kapitalbalans, såtillvida att den senare förstärks med
samma belopp. Formellt belastar hela detta belopp 1978 års bytesbalans, ehuru
det redan vid utbetalningen av ifrågavarande krediter torde ha stått klart att
dessa till största delen skulle komma att efterskänkas. I realiteten har
transfereringsnettot därmed felperiodiserats. I huvudkolumnen ovan redovisas
transfereringsnetto, bytesbalanssaldo och kapitalbalans exkl. den genomförda
avskrivningen av u-landskrediter. Källor: Konjunkturinstitutet, riksbanken och
statistiska centralbyrån.

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 74

Bytesbalansens
minskade underskoll 1980-1981 är helt hänförbart till handelsbalansen vilken
förbättrades med drygt 8 1/2 miljard kr. Denna positiva utveckling motverkas
dock av en fortsatt försämring av transfereringsnettot till följd av ökande
räntebetalningar på ulandslånen.

För
1982 väntas bytesbalansen visa en positiv förändring om I 1/2 miljard kr.
Underskottet skulle därmed stanna vid knappt 14 1/2 miljard kr. motsvarande 2
1/4% av BNP. För handelsbalansen emotses en fortsatt förbättring med 5
miljarder kr. som delvis uppvägs av en ytteriigare försämring av räntenettot
med 3 miljairder kr.

Netlokapitalimporten
sjönk 1981 med 6 miljarder kr. från 1980 års mycket höga nivå. Nedgången beror
huvudsakligen på minskad utlandsupplåning av staten.

Handelsbalansen

Utrikeshandeln
med varor uppvisade 1981 ett underskott på ca 2 miljarder kr. Underskottet i
handelsbalansen reducerades därmed med inemot 9 miljarder från 1980. Denna
förbättring i handelsbalansen har sin grund i att importvolymen sjönk med ca 6%
medan exporten steg med omkring 1/2% i fasta priser 1980-1981.
Bytesförhållandet i utrikeshandeln, dvs. förhållandet mellan export- och
importpriserna', förändrades inte nämnvärt.

Underskottet
i handelsbalansen 1981 beräknas vändas till ett överskott 1982 uppgående till
ca 2,8 miljarder. Den totala exportvolymen förutses öka med 5,8%' 1981-1982
medan importvolymökningen beräknas stanna vid 1,7'. Detta skulle i fasta priser
motsvara en förbättring av handelsbalansen med drygt 6 miljarder. Denna
volymmässiga förbättring motverkas emellertid av att bytesförhållandet beräknas
undergå en försämring med ca 1 %. Den totala förbättringen av den faktiska
handelsbalansen, dvs. sådan den uttrycks i löpande priser, skulle därmed stanna
vid knappt 4,8 miljarder från 1981 till 1982. Omkring tre Qärdedelar av denna
förbättring kan härledas som effekt av devalveringen av den svenska kronan i
september 1981. Devalveringen kan härutöver väntas få positiva effekter på
handelsbalansen 1983 och möjligen även 1984. Totalt skulle devalveringens
identi-fierbara pris- och volymeffekter leda till en förstärkning av
handelsbalansen med omkring 10 miljarder fram till och med 1984. Härutöver
kommer effekter av devalveringen på tjänste- och transfereringsbalansen.

Tjänste
och transfereringsbalansen

Den
svenska handelsflottan fortsatte krympa under 1981 och investeringarna i den
beräknas ha sjunkit till en obetydlig nivå. Det totala brutto-tonnaget är nu
lägre än 1960. I viss mån kompenseras detta av en ökad

'
Enligt nationalräkenskapemas beräkningsmetod, se tabell 3:4 och 3: 5.

s. 76 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:150
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 75

inhyrning
av utländska fartyg, särskill bulk- och tankfartyg för tramp- och
kontraklsjöfart. Trots en försämrad fraklmarknad har rederiernas
brutlo-fraklinläkter ökat, delvis lill följd av devalveringen i september 1981.
Rederiernas koslnader i utlandet har ökat snabbare än intäkterna vilket lett ett
tämligen oförändrat sjöfartsnetto.

För
innevarande år väntas en uppgång i världshandeln vilket bör ge utrymme för ett
ökat kapacitetsulnytljande av det svenska tonnaget. Någon nämnvärd höjning av
fraktsatserna väntas ej komma till stånd under 1982 med tanke på den
överkapacitet som finns i världshandelsflottan. Totalt sett förefaller det dock
sannolikt med en viss förbättring av sjöfarts-nettot 1982.

Brultoutflödet
av resevaluta ökade 19 % mellan helåren 1980 och 1981.1 volym motsvarar detta
en ökning om 5 % enligt nationalräkenskaperna. En av orsakerna till uppgången
är det ökande charterresandel. En annan orsak kan vara en tillväxt av
invandrares hemförsel av svenska sedlar vilken registreras som
resevalulautgifter. Utgifterna geniemoi Finland steg kraftigt 1981 vilket
lyder på att en del av uppgången kan beslå av sådan hemförsel.

Inflödet
av resevaluta beräknas ha ökal 20% 1981 vilket enligl nationalräkenskaperna
innebär en volymökning om 6%. Här har devalveringen bidragit till en kraftig
uppgång under sista delen av året, delvis via ökad norsk gränshandel i Sverige.

För
1982 förutses en fortsalt volymökning av inflödet i ungefär samma
storleksordning som för Qolåret. Värdemässigt väntas inflödet stiga 15%.
Devalveringen och hushållens fortsatt sjunkande reala disponibelinkomst bör
leda till en icke obetydlig volymminskning av utflödet. Inflationen utomlands
och den extra fördyringen av resandet till följd av devalveringen förutses
ändock bidra lill ell ökat resevalutaulflöde om 11 %. Sammantaget ger detta en
ytterligare försämring av resevalutanettot med 0,5 miljarder kr. lill -6,9
miljarder kronor.

Poslen
övriga tjänster i tabellen 3: 8 ger en ofullständig bild av tjänsteut-bylet med
utlandet. En stor del av den korrigeringsposl som återfinns i ovannämnda tabell
berör i sak denna post.

Nettot
av avkastningen på kapital har beräknats till -11,3 miljarder kr. 1981, dvs. en
försvagning med 5 miljarder kr. Försämringen beror på de stigande
räntebetalningarna till ullandel lill följd av såväl ökad länestock som högt
ränteläge och oförmånlig valutakursutveckling. För 1982 väntas en ytterligare
förändring i negativ riktning om 3 miljarder kr. vilket skulle ge ell netto på
-14,3 miljarder kr. Här har förutsatts en nettoupplåning om 15 miljarder kr.
1982, varav staten antas slå för en tredjedel, samt en rörlig räntesats om ca
15%.

Posten
övriga transfereringar netto, vars största delpost är u-landsbi-slåndet, visar
ett ökat underskott såväl 1981 som 1982.

Även
beträffande räntebetalningar och övriga transfereringar räknar man med
bristande täckning i statistiken på inflödessidan. En del av den totala
korrigeringsposten har därför förts till transfereringarna.

Prop. 1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad
nationalbudget 76

4 Produktionen

4.1 Sammanfattning av industriproduktionens utveckling

Industrins efterfrågeläge var svagt under 1981. Först
under Qärde kvartalet kom en tydlig ökning av den samlade orderingången att
ske. Orderingången hade innan dess rört sig endasl obetydligt uppåt från den
bottenpunkt som nåddes i slutet av 1980 efter det starka och snabba fallet
sedan våren 1980. Bakom den tröga utvecklingen av den samlade orderingången
under loppet av 1981 döljer sig emellertid hell motsatta förlopp för
hemma-resp. exportorderingången. Hemmaorderingången föll från första till andra
halvåret medan exporlorderingången steg under loppet av året - mest markerat
under Ijärde kvartalet. Orderutvecklingen under fjärde kvartalet kom i förening
med fallande leveranser - helt hänförbara till hemmamarknaden - att resultera
i en viss ökning av orderstockarna som dessförinnan minskat sen första
kvartalet 1980.

Bland de branscher som hade en positiv
exportorderutveckling under senare delen av 1981 var verksladsinduslrin,
sågverken och stålindustrin, medan eflerfrågelägel försvagades bl.a. för massa-
och pappersindustrin.

Industrins produktionsutveckling har successivt anpassats
nedåt från början av 1980 fram till slutet av 1981. Produktionen under fjärde
kvartalet var sålunda närmare 8% lägre än underförstå kvartalet 1980. Fallel
mellan helåren 1980 och 1981 uppgick till 3 1/2% där de kraftigaste
minskningarna skell inom gruvorna, sågverken, pelroleumraffinaderierna och
stålverken.

Tabell 4:1 Industriproduktionens utveckling 1979—1982

Procentuell volymförändring frän föregående år

SNI

1979

1980

1981

1982 prognos

Gruvor
och mineralbrotl

20.7

0.1

- 9,1

- 7,2

2301

Järnmalmsgruvor

18,9

2,1

-14,6

-13,0

2302

Ickejämmalmsgruvor

38,4

-3,6

0,6

2,0

210,
220, 290

Övriga
gruvor och mineralbrott

3.2

-3,2

2,7

2,0

Tillverkningsindustrin

6.0

-1,2

- 3.3

3,2

33111

Sågverk'

3,7

0,8

- 7,2

- 2,5

34111

Massaindustri

6,9

-8,5

- 2,3

- 0,5

34112

Pappers-
och pappindustri

9,3

-2,2

- 1,0

3,5

353, 354

Petroleumraffinaderier
m. m.-

8,5

3,0

-15,9

2,5

371

Jäm- och
stålverk'

17,8

-6,0

- 8,9

5,0

372

Ickejämmetallverk

4,9

-2,9

-4,9

1,0

38./.3841

Verkstadsindustri
exkl. varv

8,8

1,2

- 0,7

4,3

3841

Varv"

-16,0

-5,3

2,6

- 4,0

3
resterande

Övrig
industrisektor'

2,7

-2,4

- 5,6

2,6

2,3

Hela
industrin

6,3

-1.1

- 3,5

3,0

' Inkl. hyvlerier och Iräimpregneringsverk.

■ Inkl. smörjmedels-, asfalt- och
kolproduktindustri.

' Inkl. ferrolegeringsverk.

■* Inkl. båtbyggerier.

' Omfattar nu även livsmedelsindustri och
träfiberplattindustri, se not sid. 87.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

s. 78 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 77

Verkstadsindustrins
produktion minskade knappt 1 %, medan utvecklingen inom övrigsektorn blev
betydligt mer kontraktiv. Jämförelser med 1980 ger trots den negativa
utvecklingen en alltför ljus bild genom att 1980 års produkiion sänktes av de
omfattande arbetsmarknadskonflikterna.

För 1982 förutses som en
följd av konkurrenskraftsförbältringen genom devalveringen av kronan i
september i Qol en förhållandevis god utveckling av exporten. Del gäller
särskill för bearbetade varor, medan åtminstone delar av råvarorna, bland dem
malmen, kan väntas möta etl kärvare efterfrågeklimal. Den inhemska efterfrågan
för slutlig förbrukning förutses emellertid fortsätta all minska men effekten
härav motvägs delvis genom att de stigande relativa importpriserna väntas göra
det möjligt för den svenska industrin all öka sina marknadsandelar. Därtill
kommer atl lagerutvecklingen bidrar lill en viss ökning av efterfrågan. Med
dessa förutsättningar beräknas en ökning av industriproduktionen på ca 3%
kunna ske 1981-1982. Tyngdpunkten i tillväxten väntas ligga på andra halvåret.

4.2
Utvecklingen inom olika delbranscher

Avsättningslägel
för den svenska järnmalmsexporten är fortfarande myckel svagt. Skeppningarna av
malm har successivt sjunkit alltsedan sommaren 1980 och nedgången berodde
åtminstone lill en början på den europeiska stålindustrins krympta malmbehov.
Under 1981 lorde man dessutom ha fått vidkännas betydande
marknadsandelsförluster och sannolikt kommer man även under innevarande år atl
förlora andelar.

Alltsedan
våren 1980 har den internationella stålkonjunkturen varit vikande lill följd
av den myckel svaga utvecklingen av slålförbrukningen inom i all synnerhet
Västeuropa. Stålproduktionen inom EG, som sjönk kraftigt under andra halvåret
1980 stabiliserade sig under 1981 på denna lägre nivå. Produktionsminskningen
hargenomdrivils centralt av EG-kommissionen och genom ländervisa
Ivångskvoleringar. Produktionsnivån under 1981 lorde ha svarat tämligen väl
mol den löpande förbrukningen inom EG. Sammantaget sjönk stålproduktionen i
Västeuropa drygt 2% 1980-1981, efter etl produktionsras på närmare 9% året
innan. Följaktligen föll även den svenska järnmalmsexporlen ytterligare under
1981. Bortfallet var dock belydligt slörre än minskningen i stålproduktionen
och man har förutom successivt krympta leveranser lill Polen fått vidkännas
andelsförluster, huvudsakligen i Förbundsrepubliken Tyskland. Sammantaget
sjönk exportvolymen 17% 1980-1981 medan däremot exportpriserna under inverkan
av den stigande dollarkursen steg 23 1/2% under samma period.

Efterfrågeförsämringen
ledde till all LKAB införde 8 veckors produktionsstopp under sommarmånaderna.
På detta sätt försökte man undvika en upprepning av 1975-1977 års kraftiga
lageruppbyggnad. Denna åtgärd sattes in efter det all lagren dessförinnan hade
ökat under elt års tid. Ändå steg lagren med ca 3 milj. lon under loppet av
1981. Brytningen av järnmalm minskade samtidigt drygt 14 1/2% 1980-1981 till
23 milj. ton.

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 78

Någon
ytterligare minskning av den europeiska stålproduktionen påräknas inte i år
utan istället beräknas produktionsnivån kunna höjas successivt under loppet av
året, dock inle mera än alt ökningen stannar vid ca 2 % jämfört med 1981.
Förutsättningar för en ökad malmexporl borde därmed finnas, men mycket tyder på
att man även i år får vidkännas andelsförluster. Till följd av det stora
överskoll av malm som finns på världsmarknaden räknar man med atl den ökning
av malmkonsumtionen som förutses i år kommer att kunna täckas från befintliga
överlager, troligen lill raballera-de priser. De svenska malmproducentema
räknar däremot med att kunna minska sina lager först 1983 och 1984. Här har
således kalkylerats med en exportvolymminskning på 7% 1981-1982. Avtalen om
1982 års malmpriser blev i stort sett klara på senvintern och innebär att de
svenska malmpriserna kommer atl höjas i genomsnitt 5% räknat i US$. Vidare
tycks dollarkursens utveckling bidra till en ytterligare prisökning och sammantaget
torde exportpriserna i svenska kronor stiga ca 14% 1981-1982.

Förutom
omfattande personalinskränkningar vid LKAB planeras även i år 8 veckors
produktionsslopp, förlagd lill tre kortare perioder. Till följd av de försämrade
avsättningsmöjligheterna och de redan fyllda hamnlagren i Narvik beräknas
sålunda brytningen av svensk järnmalm minska ytterligare och här har
kalkylerats med en produktionsnedgång på 13% 1981-1982. De stora malmlagren
förutses därmed bli i stort sett oförändrade under året.

Försämringen
av byggkonjunkturen i såväl Västeuropa som USA under 1981, medförde alt
trävaruförbrukningen på de svenska exportmarknaderna sjönk kraftigt. Lagren i
köparieden på kontinenten minskade samtidigt under I98I och förstärkte
efterfriigeförsvagningen. Nedpressningen av efterfrågan utsatte också den
internationella prisnivån på trävaror för stark press. Redan under 1980 föll
priserna på den nordamerikanska marknaden, medan prisrörelserna var små i
Västeuropa fram lill 1981. För vissa svenska sortiment av byggnadsvirke föl!
då försäljningspriserna med i genomsnitt 30% under loppet av första halvåret
1981. Del kraftiga prisfallet upphörde dock i stort sett helt under tredje
kvartalet. Mol slutet av 1981 kunde åter vissa mindre prishöjningar genomföras.
Leveranspriserna såsom de mätes i exportstatisliken steg påtagligt under
loppet av 1980 ända fram till första kvartalet 1981. Därefter gav de sänkta
försäljningspriserna utslag i exportens leveranspriser. 1 genomsnitt ökade
därför de svenska leveranspriserna i exporten med l/'?.% 1980-1981.

En
påtaglig återhämtning av den svenska trävaruexportens volymutveckling skedde
under andra halvåret 1981, efter all ha pressals tillbaka lill en
utomordentligt låg nivå under första halvåret. Här bidrog sannolikt den svenska
devalveringen av kronan i september 1981 verksamt till alt de svenska
exportpriserna räknat i utländsk valuta sänktes ytterligare vilket stimulerade
efterfrågan på svenska trävaror. Framför allt finska och kanadensiska exportörer
fick samtidigt vidkännas marknadsandelsförluster.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:10 Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 79

I
volym minskade den svenska trävaruexporten med 4,3 % 1980-1981. Även
efterfrågan på den svenska marknaden sjönk under 1981 som en följd av den
minskade byggaktivitelen och produktionsneddragningarna inom den träbearbetande
industrin. Leveranserna lill inhemska köpare och förbrukare beräknas ha
minskal med närmare 7 % i volym 1980-1981.

Trots
en konsekvent neddragning av produktionsvolymen under 1981, växte sågverkens
trävarulager kraftigt under första halvåret. Lagerökningen då uppgick till 1,2
milj. m', vilket lill kvantiteten är likvärdigt med den mycket omfattande
lageravtappning som skedde under loppet av 1978 och 1979.

Vändningen
i leveransutvecklingen under andra halvåret 1981 i kombination med fortsall
minskad produktion medförde alt sågverkens lager åter tappades av så att
trävarulagrens tillväxt för året i dess helhet slutade vid 0,3 milj. kbm. Vid
årsskiftet 1980/1981 uppgick trävarulagren totalt till närmare 3,7 milj. kbm,
vilket motsvarar 4-5 månaders sågverksproduktion.

I
volym minskade sågverksproduktionen med 7,2% 1980-1981, mätt med SCB's
produktionsvolymindex.

Ett nödvändigt villkor för
att balansen på de internationella trävarumarknaderna mera påtagligt skall
kunna förbättras är alt byggandet och därmed trävaruförbrukningen i främst
Förenta staterna kan höjas påtagligt. Att döma av den fortsatt svaga
utveckling som bostadsbyggandet väntas få i Förenta staterna tycks detta inte
komma all ske under 1982. I Västeuropa väntas byggnadsverksamheten stiga
successivt under loppet av 1982 från en mycket låg nivå men torde likväl räknat
mellan helårsge-nomsnillen 1981 -1982 endast lämna utrymme för en i stort sett
oförändrad trävaruförbrukning. Den totala efterfrågan av trävaror i Västeuropa
synes trots delta ha möjligheter alt stiga mellan 1981 -1982, eftersom den
kraftiga lageravtappningen under första halvåret 1981 visade sig vara
övergående. Enbart i importörsleden beräknas trävarulagren ha reducerats med ca
1 milj. m' under 1981. Vid en i stort sett oförändrad slutlig trävaruförbrukning
mellan I98I och 1982 i Västeuropa och under förutsättning atl lagerrörelserna
i köparieden blir små under 1982, skulle en höjning av den totala
trävaruefterfrågan med omkring 1 milj. kbm, eller ca 5% där vara möjlig
1981-1982.

Här
har bedömts att den svenska sågverksexporten ökar med 14% 1981-1982, eller med
ca 0,6 milj. kbm. Detta förutsätter atl svenska sågverk fortsätter att erövra
marknadsandelar under 1982.

På
den internationella trävarumarknaden stiger priserna sannolikt måttligt under
1982. Den internationella prisutvecklingen på trävaror bör lämna utrymme för en
höjning av de svenska exportpriserna med i genomsnitt 1% 1981-1982.

Avsättningen
på den svenska marknaden bedöms fortsätta att falla 1982. En del av
trävarulagren torde avvecklas och produktionsvolymen vid sågverken beräknas
därmed minska med 21/2% 1981 — 1982.

Prop. 1981/82:150 Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 80

Dämpningen
i den ekonomiska aktiviteten i Västeuropa och Förenta statema under andra
halvåret 1980 medförde att avsättningsläget för papper och papp försämrades på
de svenska exportmarknaderna. Prisstegringslakten på papper bromsades
samtidigt upp och vändes t.o.m. lill vissa prisfall mot slutet av året. Redan
under första kvartalet 1981 återhämtades dock den amerikanska ekonomin
temporärt, samtidigt som pro-duklionsfallet i Västeuropa hejdades. Uppsvinget i
Förenta staterna och en stark appreciering av den amerikanska dollarn gentemot
de s.k. EMS-valutorna pressade dessutom upp priserna på pappersmassa och på
dollarprisnoterade papperskvaliteter i Västeuropa. Detta underlättade
prishöjningsförsöken för de kontinentala tillverkarna som redan under första
halvåret 1981 åter annonserade högre försäljningspris i Västeuropa. Med en
fortsall svag västeuropeisk konjunktur och en klar försämring av den
amerikanska under loppet av 1981 förstärktes dock tendenserna lill ell
successivt ökande utbudsöverskctl av papper på världsmarknaden. Den amerikanska
dollarns depreciering gentemot EMS- valutorna hösten 1981, lättade dessulom -
vad gäller råvaruanskaffningen - på kostnadstrycket för de västeuropeiska
pappersbruken. Sannolikt via förväntningar om sänkta papperspriser i Västeuropa
stimulerade detta lill en viss minskning i lagerhållningen av papper i
förbrukarleden under andra halvåret 1981. Totalt sett beräknas
pappersförbrukningen inom EG-området ha minskal med måttliga 1/2 milj. lon
under 1981, till en nivå strax under 24 milj. ton. I Förenta staterna bedöms
förbrukningen ha ökat med ca 2% 1980-1981, men även här föll efterfrågan mol
slutet av 1981.

Trols
minskad inhemsk förbrukning ökade importen av papper och papp lill Västeuropa
under 1981. De kontinentala tillverkarna pressades hårt av stigande kostnader
på importerad avsalumassa under 1981, vilket resulterade i en försvagad
konkurtenskraft framför allt gentemot nordiska exportörer. Omräknat till elt
antal västeuropeiska valutor kan höjningen av massapriserna i Västeuropa
uppskattas till mellan 20 och 25% 1980-1981, samtidigt som de kontinentala
papperspriserna endast ökade mellan 5 och 10%.

Under
dessa omständigheter, och sedermera även med stöd av devalveringen av den
svenska kronan i september, fick den svenska pappersexporten en god draghjälp
under 1981. Totalt skeppades knappt 3,5 milj. ton papper lill EG-området under
1981, vilket var en ökning med 10% jämfört med 1980. För hela exporten av
papper och papp blev ökningen 2,1% i volym 1980-1981.

I
genomsnitt höjdes exportpriserna med 12% 1980-1981. Starkast blev prisökningen
på mer bulkbetonade papperskvaliteter där försäljningen i stort sett sker i
amerikanska dollar. På de s. k. grafiska kvaliteterna som för det mesta säljs i
nationella valutor höjdes priserna väsentligt mindre.

På
grund av en störte än planerad lagertillväxt i de svenska pappersbruken under
senare delen av 1980 anpassades produktionsvolymen till en i

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 81

stort sett oförändrad leveransulveckling mellan andra
halvåret 1980 och första halvåret 1981. Produktionsvolymen fortsatte därefter
alt falla något under loppet av 1981. 1 genomsnitt föll produktionen med I %
1980-1981. Papperslagren beräknas ha ökal med måttliga 40 lusen lon under 1981,
vilket var ca 130 tusen lon mindre än lagerökningen under 1980.

Efterfrågan på papper och papp lorde komma all förbli låg
framför allt under första halvåret 1982, och först mot slutet av året ha
utsikter atl kunna öka mer påtaghgl. Här har bedömts atl den svenska
pappersexporten skall öka med i genomsnitt 6% i volym 1981-1982. Del har då
förutsatts att de marknadsandelsvinster som erövrades av svenska exportörer
under 1981 även skall ge en betydande effekt på exporttillväxlen under 1982.

De svenska exportpriserna har bedömts stiga med i
genomsnitt 12% 1981-1982. Då prisökningen redan under 1981 var stark, innebär
prisprognosen för 1982 att prisutvecklingen bedömts bli belydligt lugnare i
år.

Produktionen kan väntas öka med mellan 3 a 4% 1981-1982
under förulsätlning all lagerförändringarna vid bruken blir små.

Den tilltagande pappersprodukllonen i såväl Västeuropa som
Förenta staterna under första halvåret 1981 medförde att den svenska exporten
av pappersmassa åter kunde höjas från en låg nivå under Qärde kvartalet 1980.
Förbrukningen slutade all öka under sommaren för all vända klart nedåt mot
slutet av 1981. På exportmarknaderna begränsades efterfrågan ytterligare av att
köparna minskade massalagren under senare delen av 1981.

Den svenska exporten av pappersmassa sjönk med 4,3% i
volym 1980-1981.

Flera resullallösa försök att höja dollarpriserna på
pappersmassa gjordes under 1981. Atl prishöjningsförsöken misslyckades var
sannolikt elt utslag av dels en svag pappersmarknad, såväl i Västeuropa som
Förenta staterna och dels den slarka apprecieringen av den amerikanska dollarn
under 1981. På den svaga amerikanska marknaden uppkom redan under vintermånaderna
1980/1981 ell överulbud, vilket yttrade sig i prispress på nordamerikansk
massa i Västeuropa. Rabaltgivningen på nordamerikanska leveranser tilltog
sålunda under 1981, samtidigt som vissa leverantörer i Norden och Nordamerika
upprepade gånger försökte höja dollarpriserna på blekt sulfatmassa.
Apprecieringen av den amerikanska dollarn medförde i sig en kraftig fördyring
för västeuropeiska köpare av massa. För tillverkare beroende av köpmassa
överskred kostnadsökningen de prishöjningar på eget papper som kunde
genomdrivas pä kontinenten. Obalansen på massamarknaden tvingade efterhand
också de svenska exportörerna lill atl ge vissa rabatter under 1981. I
genomsnitt höjdes massapriserna i svenska kronor med 17% 1980-1981.

Senast massapriserna i dollar justerades upp var i april
1980, då priserna i genomsnitt höjdes med ca 10%. Prisökningen i dollar på
pappersmassa kan sålunda beräknas till högsl 2 1/2% 1980-1981. 6 Riksdagen
1981/82. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1.1

Prop. 1981/82:150 Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 82

Med
en markant lägre utleveranslakt under andra halvåret 1981, tvingades den
svenska massaindustrin minska produktionsvolymen mot slutet av året för alt
därigenom motverka en alltför snabb ökning av massalagren. Dessförinnan under
1981 hade produktionsvolymen väl anpassats till le-veransulvecklingen. 1
genomsnitt sjönk produktionen med 2,3% 1980-1981. Massalagren ökade med drygt
550 tusen ton under 1981 vilket var drygt 170 lusen lon mer än lagerökningen
under 1980.

Efterfrågan
på svensk pappersmassa sjönk påtagligt under Qärde kvartalet 1981, och var
fortfarande svag under januari och februari i år. Försvagningen i efterfrågan
under vinterhalvåret lorde till största del bero på att lagerhållningen i olika
köparied sedan en tid varit successivt fallande, vilket är ett normalt förlopp
på en vikande marknad. Det förhållande att massan efterhand blivit billigare i
Västeuropa under andra halvåret, främst på grund av direkta prisrabalter. torde
ytterligare ha stimulerat köparna all minska lagren i avvaktan på fortsatta
prisfall. Lagerstatislik indikerar nu att köparnas massalager i Västeuropa
dragits ned till en utomordenligt låg nivå och fortsalla lagerminskningar
framstår därför som mindre sannolika. En viss återhämtning av efterfrågan redan
under första halvåret i år torde därför kunna ske. För all avsättningen mer
påtagligt skall kunna höjas är del dock nödvändigt alt efterfrågan i Förenta
staterna ökar. Återhämtas den amerikanska efterfrågan på pappersmassa, är del
rimligl all räkna med en snabb eflerfrågetillväxl även i Västeuropa. Här har
bedömts att efterfrågan i Förenta staterna skall stiga under andra halvåret
1982, och därmed även lätta på konkurrenstrycket i Västeuropa.

Den
svenska exporten av pappersmassa har här bedömts öka med 5 % i volym 1981-1982.

Exportpriserna
beräknas öka med 15% 1981-1982, varviden höjning av massapriserna i dollar har
förutsatts ske fr. o. m. Qärde kvartalet 1982.

Det
kan förmodas atl massaföretagen i år strävar efter alt avveckla en del av den
lagerökning som skedde under 1981. Då avsättningen på den svenska marknaden
bedömts bli låg 1982, skulle en produktionsminskning med 1/2% vara sannolik
1981-1982.

För
skogsbruket beräknas den ovan redovisade produktionsutvecklingen inom
skogsindustrierna ha medfört att den totala rundvirkesförbruk-ningen minskade
med 5% 1980- 1981 (se tabell 4:2). Minskningen i rund-virkesförbrukningen var
störst inom sågverksindustrin vars timmerförbrukning minskade med 7,5%
1980—1981. Förbrukningen av massaved minskade med 4% 1980-1981.

Importen
av rundvirke höjdes kraftigt under 1981, och dä särskilt av massaved som ökade med
nära 73% i volym 1980-1981. Totalt ökade importen med 55% i volym 1980-1981,
eller med 1,7 milj. m. Närmare 18% av massaindustrins totala rund
virkesförbrukning tillgodosågs genom import under 1981. 1975 var molsvarande
tal 10%.

Rund
virkesexporten föll med knappl 4 1/2% i volym 1980-1981.

Prop. 1981/82:150
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget

Tabell
4:2 Försörjningsbalans för rundvirke 1980-1982

Fast
mått utan bark (barr- och lövträ)

1 000
kbm

Förändring från föregående år.

1980

% resp.

1 000
kbm

1981

1982

prel.

prognos

Produktion

46498

1,0

3,0

sågtimmer

22072

-6,0

- 2,0

massa- och boardved

21526

7,0

övrigt rundvirke

2900

10,5

6,5

Import

3117

55,0

- 20,0

Summa
tillgång

49615

4,5

1,0

Export

881

-4,5

2,0

Lagerförändring
(1 000 kbm)

-2650

2050

3400

Förbrukning

51384

-5,0

- 2,0

sågtimmer

22874

-7,5

- 4,5

massa- och boardved

25670

-4,0

- 1,0

övrigt rundvirke

2840

11,0

- 7,5

Summa användning

49615

4,5

1,0

Källa:
Konjunkturinstitutet.

Den
sedan 1974 kraftigt minskade avverkningsakliviteten i landels skogar har
medfört alt rundvirkeslagren skurits ned under en följd av år. Under 1980
minskade rundvirkeslagren med ytteriigare 2.7 milj. m', trols att en viss
ökning av avverkningarna kom lill stånd. Avverkningarna ökade ytterligare någon
procent 1980-1981 vilket — eftersom förbrukningen samtidigt minskade — innebar
att lagerultömningen kunde bromsas upp och vändas i en påfyllning under 1981.
Vid årsskiftet 1981/1982 var den totala lagerslocken ca 2 milj. m slörre än ett
år tidigare.

Vid
årsskiftet 1980/1981 beräknas massavedslagren ha motsvarat 2 månaders
massaproduktion men hade vid årsskiftet 1981/1982 kommit upp lill drygt 3
månaders varaktighet. Med hänsyn till att massa- och pappersindustrin befinner
sig i en konjunktursvacka torde denna lagernivå anses som klart
otilLfredsställande under normala förhållanden och det kan förmodas alt
cellulosaindustrin fortsätter atl sträva mot ökad lagerhållning av rundvirke
också under 1982.

Den
totala lagerstocken av sågtimmer motsvarade vid årsskiftet 1981/ 1982 en
varaktighet på knappl 2 månader vilket får anses som lågt, trots alt
sågtimmerlagren normalt sett är betydligt lägre än massavedslagren.

De
produktionsprognoser som redovisats i det föregående beräknas innebära att den
totala rundvirkesförbrukningen faller med 2% 1981-1982. Skulle en
avverkningsökning med 3% kunna realiseras 1981-1982, fylls rundvirkeslagren
på'med mellan 3 och 4 milj. m' under 1982. Härvid har dä anlagils alt importen
av rundvirke minskar med 20% 1981-1982.

Exporten
av rundvirke har samtidigt bedömts kunna komma att öka med 2% 1981-1982.

Prop. 1981/82:150 Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 84

Avsättningsläget
för järn- och stålverken som varit vikande sedan våren 1980 och fram till hösten
1981 förbättrades avsevärl framför allt på exportmarknaderna mot slutet av
året. Ståleflerfrågan har dock varit mycket svag i Europa och befinner sig
fortfarande på en låg nivå. Däremot har efterfrågan från framför allt
Nordamerika varit klart stigande under 1981, vilket har givit bl. a. de svenska
verken ökade avsättningsmöjligheter.

Det
är framför allt exporten av specialstål som har minskat under 1981, i ton
räknat drygt 13%, men exporten till Förenta staterna har ökal betydligt. Till
de öst- och västeuropeiska länderna däremot har betydande leveransminskningar
kunnat noteras. När det gäller handelsstålet blev exporten lill Europa ungefär
oförändrad 1981 jämfört med året innan medan återigen Förenta staterna tog hem
kraftigt ökade mängder. Även till vissa andra icke-europeiska länder ökade
leveranserna betydligt. Sammanlaget minskade likväl exporten av järn och stål
med 8% 1980-1981. Normall sett skulle en vikande efterfrågan, likt den som
framför allt Västeuropa upplevt, resultera i en press nedåt på priserna. Sådana
tendenser har dock EG-administrationen lyckats bryta genom sitt
stålkrisprogram. Marknadskrafterna är satta ur spel och man har genomfört
ländervisa produklionskvoter, delvis för alt undvika riskerna för ett priskrig.
Man har t. o. m. lyckats höja priserna, i två omgångar under hösten 1981 och
senast i januari i år. Prispåslagen har i allmänhel varit betydande. Denna
ulveckling har varit gynnsam även för de svenska verken som i sin lur har
kunnat höja sina priser i ungefär samma omfattning. De svenska exportpriserna
kunde delvis som en följd av detta men även som en konsekvens av devalveringen
höjas betydligt mot slutet av 1981. De största prisökningarna noterades för
handelsstålet. För helåret 1981 steg exportpriserna dock endasl med drygt 2
1/2% jämfört med 1980.

Även
stålefterfrågan på den svenska marknaden har totalt sett varit klart vikande
sedan drygt ett år tillbaka. Förbrukningen av stål har successivt minskat inom
framför alll byggnadsverksamheten medan däremot verkstadsindustrins och
varvens konsumtion har bibehållits i stort sett på 1980 års nivå. Såväl
handelsstålet som specialstålet har drabbats. Även de utländska leverantörerna
fick uppleva etl stort eflerfrågebortfall under året och imporlvolymen sjönk
drygt 12% 1980-1981. Andelen importerat stål minskade därmed under 1981, liksom
året innan.

De
svenska stålverkens investeringar i insalsvarulager och lager av varor i arbele
minskade kraftigt 1981, dessutom drogs färdigvarulagren ned betydligt under
andra halvåret. Efterfrågetillväxten mot slutet av året möjliggjorde sålunda en
minskning av färdigvarulagren som dock fortfarande anses vara något för stora
enligt den senaste konjunkturbarometern. Produktionsnivån hölls i stort sett
oförändrad under loppet av året efter en successiv neddragning året innan och
helårsvis stannade minskningen 1980-1981 vid knappt 9%.

Enligt
konjunkturbarometern i mars rapporterar de svenska stålverken

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 85

en fortsatt ökad orderingång underförstå kvartalet 1982
från såväl hemma-som exportmarknaderna. Även under andra kvartalet emotses en
betydande ökning. Branschen präglas sålunda av optimism men en viss återhållsamhet
i bedömningen lorde ändå vara befogad, framför allt när det gäller
exportmöjligheterna. Den kvantitativa order- och leveransstatistiken indikerar
också atl en viss avmattning åtminstone för tillfället har framträtt ånyo.

Den
internationella slålkonjunkluren är fortfarande svag. Investerings-efterfrågan
är genomgående på nedgång i Europa och även i Förenta staterna har den
ekonomiska aktiviteten sjunkit betydligt under vinterhalvåret. Della
tillsammans med det amerikanska hotet om dumpingåtal mol europeiska stålverk,
får troligen till följd alt den europeiska stålexporlen till Förenta staterna
kommer att minska något. Vidare bedöms inle den reella slålförbrukningen i
Europa öka nämnvärt under loppet av 1982, åtminstone inte förrän mol slutet av
året. Dock är förbrukariedets lager av stål f n. myckel små och vid en begynnande
konjunkturuppgång kan dessa behöva ökas betydligt. De svenska stålverkens
expansionsmöjligheter återfinns emellertid utanför den europeiska marknaden och
utanför Europa lorde man även ha vissa möjligheter all utnyttja devalveringen
för atl öka sina marknadsandelar. Delta bör bl. a. gälla den amerikanska marknaden
där den svenska exporten av handelsslål utgör en mycket begränsad andel av den
totala amerikanska importen och den lorde därmed inte framstå som något slörre
hot mol den inhemska stålindustrin. Sammanlaget har här kalkylerats med en
tillväxt i den svenska exportvolymen med 5% 1981-1982. Exportpriserna har höjts
betydligt i början på året och mellan helårsgenomsnilten 1981 och 1982 beräknas
ökningen bli 15%.

Även den inhemska stålefterfrågan förutses åter komma atl
öka under loppet av 1982. Framför allt väntas della ske genom en relativt
kraftig ökning av verkstadsindustrins produkiion samtidigt som ell omslag lill
en viss uppbyggnad av förbrukarlagren torde inträffa. Slålkonsumtionen inom framför
alll byggnadsverksamheten beräknas dock fortsätta all minska. Importvolymen
förutses öka med 4% 1981 — 1982 och importen skulle därmed fortsätta atl tappa
marknadsandelar lill de inhemska producenterna, bl. a. genom tillkomsten av
elt nytt valsverk för tunnplåt som väntas sätta igång produktionen under
hösten. Under dessa förutsättningar väntas produktionen av järn och stål stiga
ca 5% 1981-1982.

Efterfrågan på verkstadsprodukter försvagades snabbi under
våren 1980. Visserligen kom en viss återhämtning av orderingången alt ske efter
arbetsmarknadskonflikterna men den kom enbart all gälla hemmamarknadsorderna.
Exporlefterfrågan däremot mattades ytterligare. Under Qärde kvartalet föll
ocksä hemmaorderingången. Bollenpunkten i orderkurvan nåddes därmed - en viss
tillväxt skedde sedan under Qolårels första hälft, särskill vad gäller
exportorderna. Ökningstakten för dessa blev mer markerad under andra halvåret
medan hemmaorderna ånyo föll tillbaka.

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget

Tabell 4:3 Försörjningsbalans för verkstadsprodukter exkl.
fartyg 1980—1982

1975 års producentpriser

Milj. kr..

Förändring från föregående är.

1980

% resp. milj.

kr.

1981

1982

prognos

Produktion

49356

-1,2

4,4

Import

30844

-3,6

3,0

Summa
tillgång

80200

-2,1

3,9

Offentlig
konsumtion

3972

4.7

-0,4

Privat
konsumtion

6897

0,2

-0,7

Investeringar

19260

-2,0

-0,3

Export

37 320

1,8

8,0

Lagerförändring
i industrin

(milj.
kr.)

1132

- 830

-379

Lagerförändring
i handeln

(milj.
kr.)

314

-1034

627

Varuinsats

11215

-3,0

-1,0

industri

3684

-6,1

1,6

byggnadsverksamhet

5 622

-2,3

-3,1

övrigt

1909

0,9

Summa
användning

80200

-2,1

3,9

Källa: Konjunkturinstitutet.

Orderstockarna började växa vid halvårsskiftet och hade
vid slutet av året nått ungefär samma slorlek som i början av 1980.

Exportleveranserna av verkstadsprodukter ökade i volym
knappl 2% 1980-1981 med en klar omsvängning till en ökning under andra
halvåret. Del var främst OPEC-länderna, övriga u-länder samt de mindre
OECD-länderna som bar upp exportökningen, medan exporten lill våra traditionellt
stora handelspartners inom OECD-området utvecklades svagt.

De inhemska leveranserna däremot beräknas ha minskat elt
par procent 1980-1981. Också för dessa gäller att en mer positiv profil kan
spåras mot slutet av året. Del framgår av vidslående försörjningsbalans alt del
främst var den offentliga sektorn - särskilt försvaret - som svarade för en
ökad efterfrågan av verkstadsprodukler. Efterfrågan för privat konsumtion
där-emol blev oförändrad jämfört med 1980, trots en viss ökning av bilinköpen,
medan rnaskininvesteringarna minskade elt par procent. Dessulom minskade
behovet av verksladsprodukter som insatsvaror både inom induslrin och byggnadsverksamheten.
Etl starkt negativt bidrag till eflerfrågeut-vecklingen kom vidare från
lagercykeln. Lagren av verkstadsprodukter inom industrin ökade nämligen i
markant lägre takt än under 1980 samtidigt som inom handeln en klar neddragning
kom all ske. Importen av verkstadsprodukter minskade snabbi; avspeglande alt
fallet i eftertrågan främst gällde produktområden med högt impörtinnehåll. Den
inhemska produktionsneddragningen begränsades lill knappl 1 %.

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 87

För
1981-1982 beräknas, som närmare framgår av kapitel 2, en volymökning av
exporten av bearbetade varor på ca 8% bli möjlig (vilket är något lägre än vad
som förutsågs i den preliminära nationalbudgeten). Denna ökning har också
bedömts sannolik för verkstadsproduklerna vilket rimmar väl med förelagens egna
uppfattningar som de kommer till uttryck i statistiska centralbyråns i februari
insamlade exportenkät.

Den
inhemska efterfrägeutvecklingen däremot väntas mattas ytterligare något vad gäller
verkstadsprodukter både för konsumtion och för investering. Della gäller också
insatsen av verkstadsvaror i byggnadsverksamheten men en viss uppgång kan
beräknas ske lill industrin. Industrins lager av verkstadsprodukler förutses
bli i stort sett oförändrade under 1982 med en viss ökning av lagren av
insatsvaror och varor i arbele medan färdigvarulagren beräknas minska. Några
större ändringar av handelns lager av verkstadsprodukler väntas inte heller.
Totala efterfrågan på verksladsprodukter skulle härigenom komma all öka knappl
4% vilket således främst kan återföras på den förutsedda exporttillväxlen.
Också på hemmamarknaden beräknas växelkursförändringarna få effekt; importens
volymökning väntas stanna vid ca 3% 1980-1981. Den svenska verkstadsindustrin
skulle härigenom kunna öka produktionen 4-5% 1980-1981.

Industribranscherna
inom övrigsektorn producerar huvudsakligen färdigvaror vilka lill övervägande
delen avsätts pä den inhemska marknaden. I huvudsak utgör produkterna
konsumtionsvaror eller halvfabrikat som förädlas vidare i andra
industribranscher eller används i byggnadsverksamheten.

Avsältningsläget
för övrigvaror försvagades markant under loppet av 1980 och den slutliga
efterfrågan blev i stort sett oförändrad 1979-1980. Efterfrågan försämrades
ytterligare under 1981 beroende på den svaga inhemska utvecklingen. Även
exportefterfrågan från främst Västeuropa var svag under första halvåret 1981.
Under andra halvåret steg återigen efterfrågan frän utlandet och exportvolymen
ökade med drygt 5 % mellan halvåren, säsongrensat sett. Vissa andelsvinsler
lorde ha åstadkommits under andra halvåret eftersom marknadstillväxten i de för
övrigsektorn betydande västeuropeiska länderna var fortsalt svag under
perioden. Sam-mantagel steg exportvolymen I 1/2% 1980-1981. Den inhemska
slutliga efterfrågan sjönk betydligt 1981 jämfört med 1980, huvudsakligen lill
följd av atl den privata konsumtionen minskade. Även tillverkningsindustrins
och byggnadsverksamhetens vikande produktionsutveckling medförde ell

'
Sektorn omfattar livsmedelsindustri inkl. dryckesvara- och tobaksindustri (SNI
31), textil-, beklädnads-, läder- och lädervaruindustri (SNI 32). trähus- och
bygg-nadssnickeriindustri, möbelindustri samt övrig trävaruindustri utom
sågverk (SNI 33 exkl. 33111), träfiberplattindustri (SNI 34113), pappers-och
pappförpackningsindustri (SNI 3412), övrig pappers- och pappvaruindustri (SNI
3419), grafisk industri (SNI 342), kemisk industri, gummivaru-, plast- och
plastvaruindustri (SNI 351, 352, 355, 356), jord- och stenvaraindustri (SNI 36)
samt annan tillverkningsindustri (SNI 39).

Prop. 1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget

Tabell 4:4 Försörjningsbalans för övrig industrisektor
1980—1982

1975 års producentpriser

Milj. kr..

Förändring från föregående år.

1980

% resp. milj.

kr.

1981

1982

prognos

Produktion'

55790

-1,8

2,7

Import

27810

-5,2

1,0

Summa
tillgång

83600

-2,9

2,2

Offentlig
konsumtion

6280

2,5

0,8

Privat
konsumtion

33 580

-2,3

-1,7

Investeringar

960

-2,0

-0,3

Export

16710

1,5

8,1

Lagerförändring
i industrin

(milj.
kr).

620

-915

360

Lagerförändring
i handeln

(milj.
kr.)

240

-955

490

Varuinsats

25210

-0,7

0,1

industri

6110

-1,2

3,5

byggnadsverksamhet

8780

-2,3

-3,1

övriga sektorer

10320

0,9

Summa
användning

83600

-2,9

2,2

' Produktionen framkommer som saldot i balansen och
avviker från statistiska centralbyråns årsberäkningar över
produktionsutvecklingen. Försörjningsbalansens produktionsförändring för
prognosperioden korrigeras därför i enlighet med mönstret för tidigare
avvikelser.

Källa: Konjunkturinsfitulet.

minskat behov av övrigvaror. Vidare upphörde i början på
året övrigsektorns uppbyggnad av egna färdigvarulager och under återstoden av
1981 har en successiv neddragning ägt rum vilket gav upphov till ell betydande
negativt lageromslag. Även handelns lager av övrigvaror sjönk under loppet av
året och bidrog genom del kiaftiga omslaget till elt påtagligt eflerfrågebortfall.
Den svaga inhemska efterfrägeutvecklingen medförde att också importen av
övrigvaror sjönk kraftigt framför alll under första halvåret och för helåret
1981 minskade imporlvolymen drygt 5% jämfört med 1980. Även produktionen sjönk
påtagligt under första halvåret och någon återhämtning mol slutet av året kom
inle till stånd. Därmed kom neddragningen av övrigvaruproduktionen atl uppgå
till drygt 5 1/2% 1980-1981.

Eflerfrågelägel för övrigsektorn förutses förbättras under
1982, främst lill följd av gynnsammare avsättningsmöjligheter utomlands. Trots
en relativt måttlig tillväxt på flera betydande exportmarknader kan exporten,
genom ytterligare andelsvinster, förväntas växa med drygt 8% 1981-1982.
Hemmamarknaden däremot beräknas utvecklas svagt dä den privata konsumtionen
förutses fortsätta atl minska. Tillverkningsindustrins beräknade
produktionsökning kommer att medföra en ökad efterfrågan på övrigvafor i form
av insatsleveranser medan leveranserna lill byggnadsverksamheten fortsätter atl
minska. Vidare räknas med elt eflerfrägetillskoll som härrör

s. 90 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 89

från
övrigsektorns ökade investeringar i insatsvarulager och lager av varor i arbele
liksom frän partihandelns positiva lageromslag.

Ökningen
av andelen importvaror i försörjningen av övrigvaror beräknas komma att dämpas
1981-1982, som en följd av den fördyring av importvaror som devalveringen
medfört. Imporlvolymökningen beräknas sålunda stanna vid 1 %. Utrymmet för
inhemsk produktionstillväxt väntas därmed uppgå till ca 2 1/2% 1981-1982.

4.3
Övriga näringsgrenar och den totala produktionen

Bruttonationalprodukten
mätt från användningssidan beräknas 1981 ha minskal med 0,9%. Från
produktionssidan uppskattas BNP bara ha minskat med 0,3%. Skillnaden på drygt
1/2% mellan beräkningarna från produktions- och användningssidan beror på
osäkerhet i underlaget och utgör den s. k. restposten i nationalräkenskaperna.
Poängleras bör vidare att nationalräkenskaperna inle korrigeras för variationer
i årets längd, varför 0,3% av minskningen i BNP beror på alt 1980 var skottår.
Å andra sidan skulle nedgången 1981 ha blivit omkring 0,5 % djupare om inte
jämförelsen med 1980 påverkats av att produktionen då stördes av omfattande
arbetsmarknadskonflikter.

Produktionsminskningen
orsakades främst av ett lageromslag och av den svaga inhemska slutliga
efterfrågan, beroende på en kraftig nedgång i investeringarna och på en
minskning i den privata konsumtionen. Exporten av varor och tjänster steg med
1,6% i volym samtidigt som motsvarande import beräknas ha minskat med 4,2%. Utrikeshandelssektorn
beräknas därmed ha givit elt positivt bidrag lill BNP-utvecklingen motsvarande
1,8 procentenheter.

Produktionsutvecklingen
inom olika näringsgrenar redovisas i nedanstående tablå, både som preliminära
beräkningar för 1981 enligl nationalräkenskaperna och prognoser för 1982 och
1983. Bedömningarna för 1982 och 1983 grundar sig pä ekonomidepartementels
prognoser för den internationella och den inhemska utvecklingen. Hänsyn har
vidare tagits till de sysselsältningsbefrämjande åtgärder som nu föreslås. För
1983 redovisas inte uppgifter för samtliga delbranscher.

Produktionen
inom jordbruket beräknas enligl statens jordbruksnämnd ha ökal med 0,4% i volym
1981. För 1982 väntas produktionen öka med 2,2%. Ökningslakten var avsevärt
högre i vegetabilieproduktionen än i animalieproduktionen och samma relation
väntas även 1982.

Skogsbrukets
bidrag till BNP beräknas enligt nationalräkenskaperna ha minskal med nära 2 %
1981. Samtidigt har dock avverkningen enligt senare bedömningar ökal med 1 %.
NR-beräkningarna lorde därför komma atl upprevideras. För 1982 förutses
avverkningarna öka med 3% och produktionen totalt i skogen med 2%. Samtidigt
antas importen av rundvirke sjunka kraftigt och rundvirkeslagren öka.
Utsikterna för 1983 torde vara någol positivare genom att skogsindustrins
efterfrågan dä väntas öka.

Prop. 1981/82:150 Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 90

Industriproduktionen
beräknas ha minskat med 3 1/2% 1981 jämfört med 1980. Produktionsnivån låg
egentligen 5% under 1980 års nivå om man kortigerar för storkonflikten. Delar
av verkstadsindustrin (särskilt bilindustrin) klarade sig bäst medan
råvaruproducerande branscher som gruvor, massaindustri och bygginriktade
företag som t. ex. producerar trävaror, järn- och stålprodukter, jord- och
stenvaror fick en allt sämre efterfrågebild under året.

1982
beräknas industriproduklioren öka med 3%. Detta förulsätter en mer än dubbelt
så kraftig ökningstakt under loppet av året. Det är i första hand
verkstadsindustrin som väntas bidra till produktionsuppgången. För 1983 väntas
industriproduktionen ifortsätta att öka, nu med drygt 4%, vartill då även
skogsindustrin kan v.intas ge bidrag.

Elproduktionen
ökade mycket kraftigt under 1981 till följd av alt flera nya kärnkraftverk togs
i drift under året. Från all tidigare ha haft elunder-skott blev Sverige 1981
nettoexportör av elkraft med överskott på 2,7 TWh motsvarande lika mycket i
procent av produktionen. Ändå tvingades vi netto importera elström mot slutet
av året p.g.a. driflsproblem vid några kärnkraftverk och extremt kallt väder.

Elförsöijningssituationen
har bidragit till atl andelen oljebaserad elproduktion minskat lill omkring 5%
mot 12% 1979. Övergången från oljeanvändning till el är markant både inom
induslrin, vars elförbrukning trots aktivitetsnedgången i stort sett låg
stilla, och hushållsseklorn m. m. där förbrukningen steg med hela 7%.

Den
totala handelsbalanseffekten av det förbättrade elförsöijningsläget i form av
omslag till elöverskoll och lägre oljeimport kan beräknas till kring 1 1/2
miljarder kr. 1981. Även Qärrvärmeproduklionen ökar trendmässigt.

För
1982 väntas energisektorns produktion öka med 1 1/2%. Samtidigt ökar den
inhemska förbrukningen. Elöverskottet väntas därför bara bli 1 TWh 1982.
Driftsstörningarna i början av året och rulinöversyner av kärnkraftverken
håller produktionen nere.

Den
totala byggproduktionen minskade med 3% 1981, men döljer en mycket splittrad
bild på delmarknader. Nyproduktionen av bostäder minskade med 10%, medan
ombyggnadsverksamheten steg med 12%. Samtidigt fortsatte även
reparalionsverksamhelen atl öka. Näringslivets byggin-vesteringar sjönk med
nära 10%. För 1982 väntas en fortsall kraftig tillbakagäng främst i
nybyggnadsseklorn men med måttliga ökningar för reparations- och
ombyggnadsverksamhet. Även induslrin räknar med atl dra ned sina
bygginvesteringar. Totalt beräknas byggproduktionen minska med 21/2% 1982,
medan bygginvesteringsdeien beräknas minska i dubbelt så hög takt. 1983 torde
investeringsaktiviteten i näringshvet vända uppåt och bidra till atl
produktionsnivån i byggbranschen stiger något jämfört med 1982. De nu
föreslagna åtgärderna i form av bl. a. ombyggnadsstöd och tidigarelägganden av
statliga byggen bidrar till att hålla byggvolymen uppe både 1982 och 1983.

Produktionen
av privata tjänster omfattar både handel, restauranger.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 91

hotell,
banker, försäkring och olika former av uppdragsverksamhet. Trots fallet i den
inhemska efterfrågan och i industriproduktionen ökade tjänsteproduktionen 1981
med 1/2%. Privata tjänster är dock den sektor som har sämst underlag för
produklionsberäkningar i nationalräkenskaperna. För

1982 förutses
en lika stor ökning som 1981, 1/2%. Producenlorienterade

tjänster som partihandel, transporter och olika former av uppdragsverk

samhet väntas öka medan detaljhandel och vissa konsumenttjänster väntas

få en mer negativ utveckling. Under 1983 torde produktionen av privata

tjänster öka kraftigt i takt med att den inhemska efterfrågan förbättras

inom de flesta delseklorer.

Den
offentliga tjänsteproduktionen beräknas ha ökat med knappt 2% 1981. Landstings-
och primärkommunerna ökade med knappl 3% medan statens produktion minskade med
1/2%. I kapitel 9 beskrivs den väntade utvecklingen inom den offentliga sektorn
mer detaljerat. Staten beräknas minska sin verksamhet med knappt 2%, vilket
motvägs av en kommunal ökning med ca 2,5%. Häri ingår en viss volymökning i
beredskapsarbeten. För 1983 beräknas den kommunala ökningen uppgå till den
målsatta utvecklingstakten 1 %, och statens produktionsvolym torde fortsätta
alt sjunka, nu med 2%. Kalkylerna har påverkats även av de huvudmannaskapsförändringar
som genomförs för Karolinska sjukhuset 1982 resp. för Akademiska sjukhuset
1983. Dessa förändringar ökar den kommunala produktionen och minskar den
statliga produktionen i motsvarande mån.

Mot
bakgrund av ovan redovisade prognoser för olika näringsgrenar torde
bruttonationalprodukten komma alt öka med 1,4% 1982. Produktionsökningen
väntas i stor ulslräckning komma 2:a halvåret. För 1983 torde totalproduktionen
fortsätta att öka så att bruttonalionalprodukten för

1983 överstiger
1982 års nivå med knappt 2 1/2%.'

Bransch

Andel av total produktion 1981

Procentuell förändring i produktionsvolymen

1981

1982

1983

Jordbruk och fiske Skogsbruk Gruvor och tillverkningsindustri
El-, gas-, vatten- och värmeverk Byggnadsverksamhet

2,5 1,9

26,6

3,1

7,7

1,7 -1,8

-3,5

15,7 -3,0

3,2 1 2,0/

3,0

1,4

-2,5

1,5

4,5

0,6

Summa varu- och kraftproduktion

41,8

-1,8

1.9

3,3

Privata tjänster Offentliga tjänster

36,2 22,0

0,5 1,9

0,5 1,5

2,5 0,3

Summa tjänsteproduktion

58,2 .

1.0

0,9

1,7

Total
produktion

100

-0,3

1,4

2,4

Total produktion mätt från användningssidan

-0,9

1,4

2'4

'
I dessa prognoser har ej hänsyn tagits till kalendereffekter. Produkfionen 1982
och 1983 påverkas av att antalet arbetsdagar är något fler än 1981. Detta
skulle motsvara drygt 0,5% ytterligare i produktionsökning 1982 men inte
påverka 1983.

s. 92 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:150 Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 92

5
Arbetsmarknaden

5.1 Sammanfattning

Arbetsmarknadslägel
har försämrats kraftigt under loppet av 1981, men ändå inte i den utsträckning
som förväntades i Qolårels reviderade nalionalbudgel. Utbudet av arbetskraft
har, delvis lill följd av olika arbetsmarknads- och utbildningspolitiska
åtgärder, slutat att öka. 5000 personer färre (0,1 %) räknades in i
arbetskraften första kvartalet 1982 jämfört med etl år tidigare. Särskilt
ungdomamas förvärvsfrekvenser har minskal. Samtidigt minskade arbetskraftsefterfrågan
i takt med den allt svagare produktionen. Antalet sysselsatta minskade under
samma period med ca 40000 personer. Kommunerna ökade sin personal samtidigt som
induslrin minskade kraftigt.

Arbetslösheten
har, som den mäts i arbelskraftsundersökningarna, ökat med 1/3 till omkring
130000 personer säsongrensat. Samtidigt har även antalet personer som berörs av
arbetsmarknadspolitiska åtgärder ökat kraftigt liksom antalet undersysselsatta
och latent arbetslösa.

Under
1982 beräknas utbudet av arbetskraft minska med 0,2% i timmar, men öka räknat i
antal personer med drygt 10000 till följd av sänkt medelarbetstid.
Arbelskraflseflerfrågan beräknas med utgångspunkt från den beräknade
produktionen och gjorda produktivitetsantaganden minska med 0,5 % i arbetstimmar,
vilket motsvarar 5 000 personer. Arbetslösheten skulle härigenom komma all öka
till ca 125 000 i genomsnitt för 1982, vilket skulle innebära en minskning
under loppet av 1982 med ca 10000 personer säsongrensat sett. En stigande
arbetskraftsefterfrågan, särskilt inom industrin, motvägs delvis av att även
arbetskraftsutbudet väntas öka.

För
1983 beräknas den ökande ekonomiska aktiviteten inom näringslivel skapa elt
större behov av arbetskraft. Samtidigt torde del genom olika arbetsmarknads-
och utbildningspolitiska åtgärder tillbakahållna utbudet av arbetskraft åter
öka. Den genomsnittliga arbetstiden väntas inle heller sjunka enligt trenden
från 1970-talet. Den öppna arbetslösheten torde härigenom fortsätta att minska
i samma takt som under loppet av 1982 och i genomsnitt bli omkring 115000
personer för 1983. Antalet personer som berörs av arbelsmarknadspolitiska
åtgärder torde kunna reduceras i snabbare takt under loppet av.året.

5.2 Läget
på arbetsmarknaden under 1981 och början av 1982

Arbetskraftsutbud

Tillgången
pä arbetskraft bestäms av hur befolkningen i arbetande åldrar utvecklas och av
hur andelen som har eller söker arbele förändras.

Folkmängden
stagnerar, 1981 vair ökningen endast ca 5000 personer men i åldern 16-74 år var
ökningen större genom atl den årsklass som tillkom är ca 10000 personer större
än normalt. Nelloinvandringen blev

s. 93 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 93

Tabell
5:1 Relativa arbetskraftstal 1970, 1975-1981

Årsmedeltal
(16-74 år)

1970

1975

1976

1977

1978

1979

1980'

1981

Män

80,6

80,0

79,5

78,6

78,3

78,5

77,3

därav:
16-

-24 år

67,3

72,4

72,9

71,9

80,8

71,8

71,1

67,9

25-

-54 år

95,1

95,2

97,7

95,5

95,3

95,5

94,9

55-

-74 år

62,8

55,4

52,8

50,8

50,4

50,2

49,0

Kvinnor

52,8

59,2

60,0

61,1

62,2

63,5

64,5

65,7

därav:
16-

-24 år

58,9

66,1

67,7

68,0

68,1

69,7

69,8

67,8

25-

-54 år

64,5

74,2

75,6

77,5

79,3

81,1

82,8

84,8

55-

-74 år

29,0

29,7

29,9

30,1

30,6

30,9

31,0

32,3

Samtliga

66,7

69,6

69,8

69,9

70,2

71,0

71,4

71,5

'
För 1980 har uppskattade värden för april utnyttjats. Källa: Statistiska
centralbyrån.

1981
bara knappt 3000 personer mol ca 10000 personer 1980. Genom all invandringen
rymmer både adoptioner och gäststudenter torde nettot av flyttningar över
riksgräns ha inneburit en minskning av utbudet.

Förvärvsfrekvensemas
utveckling redovisas i tabell 5:1. Den kraftiga ökningen frän de 4 senaste åren
stannade nästan helt upp och blev bara O, I procentenhet mellan 1980 och 1981.
En kraftig nedgång bland männen med drygt 1 procentenhet motvägs av en något
större ökning hos kvinnor, främst i åldrama 25-54 år. Den ändrade utvecklingen
för utbudet är till stor del en effekt av att de yngre åldersgrupperna i slörre
utsträckning än tidigare sugs upp i utbildningsverksamhet. Den svaga
efterfrågan på arbetskraft pä många orter har bidragit till atl ell större
antal personer väljer utbildning eller annan verksamhel framför att gå ul i
arbetslöshet. Bland 16-19 åringarna var arbetskraftsdeltagandet ca 5 % lägre än
ett år tidigare.

Mätt
i timmar beräknas utbudet ha ökat med 0,6% och i antal personer med 0,7% 1981.
Skillnaden mot hur antalet personer i arbetskraften förändras beror av
minskande genomsnittliga arbetstider. Den genomsnittliga arbetsfiden var i
stort sett oförändrad jämfört med 1980. Långlidsfrånvaro p.g.a. studier,
sjukdom, värnplikt m.m. beräknas öka med 0,3% 1981. Den ökande andelen kvinnor
i arbetskraften bidrar med 0,2% lill sänkt medelarbetstid genom att deltid är
vanligare bland kvinnor än bland män. Den trendmässiga minskningen i
arbetstiden motvägs av atl "övrig frånvaro" var hög 1980 p.g.a.
arbetsmarknadskonflikterna.

Arbetskraftsefterfrågan

Som
mått på arbelskraftsefterfrågans utveckling kan man använda sysselsättningsutvecklingen
som visar den efterfrågan som kunnat realiseras. Andra indikatorer på
efterfrågan är statistiken över nyanmälda och kvarstående lediga platser hos
arbetsförmedlingarna saml andelen förelag som uppgivit brist på olika
kategorier arbetskraft i konjunkturinstitutels kvartalsvisa barometerundersökningar.
I den mån dessa mått på efterfrågan

s. 94 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget

TabeU 5:2 Sysselsättningsutvecklingen enligt AKU,
1975-1981

Medeltal sysselsatta, 1000-tal

1975

1976

1977

1978

1979

1980

1981

Sysselsatta

4062

4088

4099

4115

4180

4230

4225

man

2342

2337

2314

2297

2315

2327

2286

kvinnor

1720

1751

1785

1818

1865

1903

1938

Heltidssysselsatta

(mer än
35 fim./v.)

3313

3239

3191

3152

3 169

3 186

3 161

Deltidssysselsatta

(20-34
fim./v.)

521

603

659

710

766

786

812

Deltidssysselsatta

(l-19tim./v.)

228

246

249

253

245

258

252

' Årsmedeltalen för 1980 är beräknade med uppskattade
värden för april 1980. Källa: Statistiska centralbyrån.

avviker från sysselsättningen tyder de på olika slag av
obalanser på arbetsmarknaden.

Den totala sysselsättningen ökade kraftigt från mitten av
1978 till halvårsskiftet 1980 och har sedan dess minskat något, se tabell 5:2
och diagram 5:1. Antal sysselsatta män har legat i stort sett sfilla under hela
1970-talet men minskade med 40000 1981. Kvinnoma fortsatte att öka med drygt
30000.

Diagram
5:1 Arbetskraft och sysselsättning 1976-1982

1976

1977

1978

1979

1980

1981

1982

Anm. För april 1980 saknas uppgifter p. g. a. konflikten.
Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 95

Det ökande kvinnodeltagandet visar sig ocksä i form av att
antalet heltidssysselsatta minskar samtidigt som deltid blir vanligare, 4000
personer fler arbetar deltid 1 :a kvartalet 1982 än för ett år sedan men 40000
färre arbetar heltid. Till denna ulveckling torde även bidra faktorer som
skattesystemet, arbetsmarknadslagstiftningen och svagare efterfrågan med påtvingad
korttidsvecka. Dellid är vanligast inom den offentliga sektorn som ju kraftigt
expanderat under 1970-talel. 48% av de sysselsatta kvinnorna arbetar deltid mol
endast 8% bland männen l:a kvartalet 1982. 84% av de deltidsarbetande var
kvinnor. Ökningen av deltidsarbetet gäller inte de som jobbar mindre än halvtid
(<20 timmar). Dessa minskade med ca 15000 personer.

Sysselsättningsutvecklingen fördelad på näringsgrenar
framgår av tabell 5:3.

Sysselsättningen inom industrin nådde en topp under Iredje
kvartalet 1980 och har sedan dess minskat. Under 1981 var
industrisysselsältningen drygt 30000 personer mindre än under 1980. I början av
1982 var industrisysselsättningen knappt 50000 personer lägre än etl är
tidigare.

Antalet sysselsatta inom byggnadsverksamheten fortsatte
att öka under början av 1981 men minskade sedan kraftigt kring årsskiftet
1981/1982.

Den privata tjänstesektorn är den sysselsättningsmässigt
största sektorn

Tabell 5:3 Sysselsättningen inom olika näringsgrenar
1979—1981

1981

Procentuell förändring

Antal

syssel-

1979-

1980

1980-

1981

satta, 1 000-tal

Antal

syssel-

arbets-

syssel-

arbets-

satta

timmar

satta

timmar

Jordbruk
och fiske

176

-2,9

-4,6

0,6

0,8

Skogsbruk

-0,5

-2,8

-5,6

-0,5

Gruvor
och tillverk-

ningsindustri

953

-0,2

-1,2

-2,7

-3,0

El-,
gas-, vatten-

och
värmeverk

-0,9

0,6

-1,7

Byggnadsverksamhet

314

2,5

1,6

-0,7

0,3

Privata
tjänster'

1378

0,4

-0,5

-1,1

-1,9

Staten

318

0,9

-0,2

-1,2

Kommuner

1011

5,0

3,9

3,0

2,4

Summa

4234

1,3

0,2

-0,4

-1,0

Korrigeringspost'

Totalt

4241

1,1

0,2

-0,3

' Handel, restaurang- och hotellrörelse, samfärdsel, bank-
och försäkringsinstitut, fasfighetsförvaltning m. m.

Den totala sysselsättningsutvecklingen fås från
arbetskraftsundersökningarna korrigerade för kalendariska effekter m. m. för
att överensstämma med nationalräkenskapemas definitioner. På senare är har
förelegat en ganska stor diskrepans mellan sysselsättningen summerad över de
olika näringsgrenarna och arbetskraftsunder-sökningama. Källa: Statistiska
centralbyrån.

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget

Diagram 5:2 Vid arbetsförmedlingarna kvarstående lediga
platser 1976—1982

Tusental. Säsongrensade månadsdata. Log. skala.

1976

1977

1978

1979

1980

1981

1982

Anm. Delbranscherna summerar sig inte till totalen då
vissa branscher uteslutits. Korrigering för den utvidgade anmälningsplikten har
ej gjorts. Källor: Arbetsmarknadsstyrelsen och konjunkturinstitutet.

i tabell 5:3. Dess sysselsättning minskade under 1981.
Under första kvartalet 1982 var drygt 15000 personer färre sysselsatta i denna
sektor jämfört med första kvartalet 1981.

Den kommunala sysselsättningen fortsatte att öka i snabb
takt under 1981. Den genomsnittliga sysselsättningsökningen under året uppgick
till ca 35000 personer. Ökningstakten påverkas av beredskapsarbeten. Första
kvartalet 1982 finns enligl arbetskraftsundersökningarna ca 30000 fler
kommunanställda än ett år tidigare. Sysselsättningen i den statliga sektorn var
1981 något lägre än under molsvarande period 1980. Borträknas ett minskat antal
värnpliktiga var del en ökning med ca 3000 personer i statlig tjänst.

Analysen av statisfiken över antalet nyanmälda lediga
platser försvåras av den anmälningsplikt som successivt införts och som nu
gäller hela landet. Enligt beräkningar gjorda av AMS har denna anmälningsplikt
medfört atl antalet till arbetsförmedlingarna lediga platser ökat med ca 30%.

Prop. 1981/82:150
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget

Den
nedgång i antalet nyanmälda lediga platser som inleddes under sommaren 1980
fortsatte under 1981 och början av 1982. Under första kvartalet 1982 nyanmäldes
144000 lediga platser till arbetsförmedlingarna, omkring 20% lägre än första
kvartalet 1981. Andelen kortlidsplatser har ökat.

I
diagram 5:2 redovisas utvecklingen av antalet kvarstående lediga platser totalt
och för fyra delsektorer. Antalet kvarstående lediga platser ger en indikation
på den icke tillgodosedda efterfrågan på arbetskraft.

Även
antalet kvarstående lediga platser har minskat kraftigt sedan mitten av 1980.
De uppgick under första kvartalet 1982 lill 18000. Jämförelser med tidigare år
försvåras även här av den successivt införda anmälningsplikten men ocksä av
andra ändringar i de administrativa rutinerna införda fr. o. m. april 1981.
Minskningen i förhällande till 1980 är i alla händelser betydande. Särskilt
påtaglig är minskningen för tillverkningsindustrin och byggnadsverksamheten.

Bristen
på yrkesarbetare enligt konjunkturinstitutets barometerundersökningar redovisas
i tabell 5:4. Under tolv kvartal i följd, fram till september 1980, ökade
andelen företag med brist på yrkesarbetare lill 51%. Därefter har
personalsituationen vänt. I mars 1982 är del bara vart åttonde företag som har
rekryteringsbekymmer.

För
andra personalkategorier är eflerfrågelägel än sämre. För byggnadsarbetare av
olika slag har 1980 års bristsituation under 1982 förbytls till all i stort
sett inga byggföretag saknar ens specialiserad arbetskraft.

Tabell 5:4 Andelen företag som uppgivit brist på
arbetskraft 1980—1982

Procentuell andel ja-svar

1980

1981

1982

1 kv.

2kv.

3 kV.

4kv.

1 kv.

2kv.

3kv.

4kv.

1 kv.

Brist
på yrkesarbetare

Totala
industrin

Trävaruindustri

Massa-,
pappers- och

grafisk
industri

Jäm-,
stål- och

metallverk

Verkstadsindustri

Varvsindustri

Brist
på byggnads- och

anläggningsarbetare

Betongarbetare

Träarbetare

Murare

Källa: Konjunkturinstitutet.

7 Riksdagen 1981182. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1.1

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 98

Tabell
5:5 Arbetslösheten 1979-1982

Års-
och kvartalsmedeltal, 1000-tal (16-74 år)

1979

1980

1981

1982

Ikv.

2 kV.

3kv.

4kv!

1 kv.

Arbetslösa,
totalt

108

101

116

129

137

16-24 år

25-54 år

55-74 år

Storstadslän

Skogslän

Övriga
län

Medelantal
veckor

i
arbetslöshet

Relativa
arbetslöshets-

tal
(arbetslösa i procent

av
arbetskraften)

Totalt

2,1

2,0

2,5

2,4

2,0

2,6

3,0

3,2

16-24 år

4,9

5,0

6,3

5,4

4,6

7,0

8,1

7,6

25-54 år

1,4

1,3

1,8

1,9

1,8

2,1

2,4

55-74 år

1,8

1,4

1,8

1,9

1,6

1,9

2,6

Män

1,8

1,7

2,4

2,3

2,0

2,3

2,8

3,0

Kvinnor

2,3

2,6

2,4

2,0

3,0

3,2

3,4

Anm.
Årsmedeltal för 1980 har beräknats med uppskattade värden för april 1980.
Källa: Statistiska centralbyrån.

Arbetslöshet
och arbetsmarknadspolitik

Den
ökning av arbetslösheten som inleddes under senare delen av 1980 fortsatte
under 1981. Första kvartalet 1982 var 137000 arbetslösa enligl
arbetskraftsundersökningarna, se tabell 5:5.1 januari var 153000 personer utan
arbete, det högsta antal som uppmätts i Sverige.

Antalet
arbetslösa i procent av arbetskraften var första kvartalet 1982 3,3%.
Säsongrensat nåddes arbetslöshetstoppen redan i oktober-november 1981 varefter
antalet arbetslösa säsongrensat legat kring 130000 personer. Arbetslösheten är
störst bland yngre kvinnor.

Även
statistiken över antalet arbetslösa kassamedlemmar visar en likartad bild, en
betydande ökning har ägt mm under loppet av 1981. Mellan första kvartalen 1981
och 1982 ökade kassaarbetslösheten från 55000 lill 80000 personer, eller från
1,8 till 2,5%.

Antalet
personer i arbetsmarknadsutbildning var ända fram till febmari 1982 lägre än
ett år tidigare. Första kvartalet 1982 deltog i genomsnitt 41000 personer.
Beredskapsarbetena ökade gradvis under 1981 så atl omfattningen under tredje
kvartalet översteg nivån ett år tidigare. Första kvartalet 1982 var 47000
personer sysselsatta i beredskapsarbeten, 20000 fler än ett är tidigare.
Antalet personer som sysselsattes i skyddat och halvskyddat arbele (anställda i
Samhällsföretag AB, i arbetsmarknadsinstituten m. m.) fortsatte att öka i
stadig takt, med omkring 4000 personer per år, se tabell 5:6.

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget

Diagram 5:3 Arbetslösa enligt AKU, arbetslösa
kassamedlemmar och kvarstående lediga platser 1976-1981

Tusental. Säsongsrensade månadsdata

120

100

1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982

Källor: Arbetsmarknadsstyrelsen, konjunkturinstitutet och
stafistiska centralbyrån.

Antalet personer som berörts av varsel om uppsägningar och
permitle-ringar ökade starkt i slutet av 1980 och låg därefter kvar på en hög
nivå under 1981 (tabell 5:7 och 5:8). Samma utveckling kan iakttas avseende
antalet personer med korttidsvecka. Varslen verkställs i högre grad än tidigare
år.

Den svaga arbetskraftsefterfrågan under hösten 1981—vintern
1982 framgår också av att omkring 25000 fler av de deltidsarbetande, jämfört
med ett år tidigare, vill ha längre arbetstid. Även de latent arbetssökande,
dvs. de som velat arbeta men av olika skäl inte sökt arbele, ökade med 15000
personer mellan första kvartalet 1981 och motsvarande kvartal i år.

Tabell 5:6 Antal personer i arbetsmarknadspolitiska
åtgärder 1976—1981

Månadsmedeltal. 1000-tal

1976

1977

1978

1979

1980

1981

Arbetsmarknadsutbildning 29

Beredskapsarbete 26

Skyddat och halvskyddat

arbete m.
m. 44

Totalt

144

150

122

115

Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen.

Prop. 1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 100

Tabell
5:7 Antal

personer
berörda av

v.arsel
om

driftsinskränkning
1980-

-1982

1980

1981

1982

1 kv.

2kv.

3kv.

4kv.

1 kv.

Uppsägningar 31347 62522 12798 14063 14135 21526 16770

Permitteringar 12413 28084 5489 11231 5801 4863 7509

Förkortad arbets

vecka 27027 44637 9558 11826 10632 2621 7053

Anm. Varsel om driftsinskränkning skall rapporteras till
arbetsmarknadsstyrelsen viss tid före verkställighet. Statistiken avser när
varslet lagts, inte när driftsinskränkningen verkställts. Källa:
Arbetsmarknadsstyrelsen.

Tabell 5:8 Antal personer berörda av varsel om
uppsägningar och permitteringar 1976-1982

1976 1977 1978 1979 1980 1981
1981 1982

________________________________________ 1 kv. 1 kv.

Industri 22996 49583 39316 14373 31815 67544 14184 18585

därav: verkstadsind. 7708 26967 18391 6851 7926 25489 4167 5812

Branscher utanför

industrin 11027 18638 18735 11966 11945 23 062 4103 5694

Totalt 34023
68221 58051 26339 43760 90606 18287 24279

Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen.

5.3 Arbetsmarknaden under 1982 och utblick inför 1983

Arbetskraftsutbud

Befolkningen i de förvärvsarbetande åldrarna 16—74 år
väntas öka med 0,3% mellan 1981 och 1982. Nettot av in- och utvandring väntas
bli 1000 personer vilket genom ålderssammansättningen inte innebär något
nettotillskoll alls under 1982. Det relativa arbetskraftstalet fömtses vara
oförändrat. Männens relativa arbetskraftstal väntas minska med 0,5 procentenheter
medan kvinnornas torde stiga med 0,5 procentenheter. Förändringarna mot
trenden från 197(i-lalet är störst för de allra yngsta som i högre grad går
kvar i utbildning och bland de äldsta som i stigande grad pensioneras.

Dessa anlaganden om befolkningstillväxt och relativa
arbetskraftstal innebär alt arbelskraftsutbudel bara ökar med drygt 10000
personer eller med 1/4% mellan 1981 och 1982. Den föreslagna utökningen av
arbetsmarknadspolifiska åtgärder väntas bidra till att utbudet ökar. Utbudet i
timmar förutses minska med 0,2 %. Timutbudel dras ned av att den genomsnittliga
arbetstiden antas minska med 0,4% genom fortsatt trendmässig ökning av
långtidsfrånvaron och ökad kvinnoandel i arbetskraften. En viss
konjunktureffekl av korttidsvecka ingår också i kalkylen för första delen av
året.

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget

101

Tabell 5:9
Produktivitetsutvecklingen inom olika näringsgrenar 1974-

Årlig procentuell förändring

1981

1974

1975

1976

1977

1978

1979

1980

1981

Jordbmk
och fiske

Skogsbmk

Gmvor och
tillverkningsindustri

El-, gas-, vatten- och värmeverk

Byggnadsverksamhet

Privata tjänster Offentliga tjänster

18,9

-1,2

5,2

1,2

8,4

1,9

9,6

0,9

-3,6

-3,9

-4,0

-7,8

5,6

3,1

4,4

1,5

3,7

-0,8

1,0

-1,7

3,9

8,6

1,0

-0,5

-4,5

8,5

6,4

1,0

10,1

-2,4

7.9

17,7

5,4

3,9

-4,2

7,5

7,2

2,8

0,1

-3,3

6,0

0,9

2,7

0,9

3,0

4,2

2,5

2,4

-0,8

0,5

0,3

0,4

0,8

-0,4

0,5

Totalt

3,8

0,5

1,0

0,2

3,2

4,1

1,4

0,8

Total produktivitet (med produktionen mätt från
användningssida)

3,5

1,7

0,2

-0,5

4,1

3,0

1,6

0,1

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Tabell 5:10 Produktion, produktivitet och sysselsättning
1982

Åriig procentuell förändring avmndad till halva och hela
procentenheter

Produktion

Produktivitet

Sysselsättning (timmar)

Jordbmk
och fiske

3,0

5,0

2,0

Skogsbmk

2,0

4,0

-2,0

Gmvor
och fillverknings-

industri

-3,0

4,0

-1,0

El-,
gas-, vatten- och

värmeverk

1,5

0,0

Byggnadsverksamhet

-2,5

-0,5

2,0

Privata
tjänster'

0,5

2,0

-1,5

Offentliga
tjänster

1,5

0,0

1,5

Totalt

1,4

1,9

-0,5

' Handel, restaurant- och hotellverksamhet, samfärdsel,
banker och fastighetsförvaltning m. m.

Produktion, produktivitet och sysselsättning 1982

I detta avsnitt redovisas prognoserna för produktions- och
produkfivitelsutvecklingen inom olika näringsgrenar. Utifrån dessa bedömningar
erhålls efterfrågan på arbetskraft uttryckt i timmar. Genom alt ställa
ul-budsprognosen mot efterfrägekalkylen kan man få en uppfattning om sysselsättning
och arbetslöshet under 1982.

Produktions- och produktivitetsprognoserna för 1982
framgår av tabell 5:10. I tabell 5:9 redovisas produktivitetsutvecklingen de
senaste åren. Där redovisas också produktiviteten såsom den framgår om
produktionen mäts från användningssidan. Den totala produkfionen väntas öka med
1,4% 1982. Samtidigt fömtsätts produkfivilelen, dvs. produktionen per arbetad
Umme, förbättras med nära 2%, vilket ger en minskning av arbelskraflseflerfrågan
mätt i timmar med 0,5%. Den genomsnittliga arbetstiden fömtsätts minska med
0,4%. Sysselsättningen i personer beräknas således minska med 0,1 % jämfört med
1981 års genomsnitt, vilket motsvarar 5000 personer.

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 102

För industrin fömtses att produktionen vänder från en
minskning under 1980 och 1981 lill en ökning på ca 3% 1982. Produktiviteten
beräknas öka med 4%, sysselsättningen i timmar skulle därmed minska med 1 %.

Produktionen inom byggnadsverksamheten väntas minska med 2
1/2% under 1982. Eftersom produktiviteten samtidigt försämras svagt minskar
sysselsättningen i denna sektor med 2% mätt i timmar. De föreslagna
arbetsmarknads- och bostadspolitiska åtgärderna väntas medföra alt byggproduktionen
blir en knapp procentenhet högre än ulan ätgärder.

För den privata tjänstesektorn, som är den
sysselsättningsmässigt största sektorn, fömtses en svagt ökande produktion
1982 jämfört med 1981. Den svaga produklionsutveckhngen sammanhänger i första
hand med att den privata konsumtionen minskar under 1982, vilket påverkar
produktionen inom varuhandeln. Produktiviteten beräknas öka med 2%. Tjänstesektorn
minskar följaktligen sin efterfrågan på personal under 1982, med 1 1/2% mätt i
timmar.

Den offentliga sektorn expanderar långsammare under 1982
än tidigare. För statens del väntas sysselsättningen minska och den kommunala
sysselsättningen beräknas öka betydligt långsammare än tidigare. Sysselsättningen
i timmar väntas öka med sammanlagt 1 % i den offentliga sektorn.

Arbetskraftsefterfrågan mätt i timmar kan schablonmässigt
räknas om fill personer genom antagande om genomsnittlig arbetsfid. En sådan
kalkyl har självklart stora brister men redovisas ändå i nedanstående tablå
grovt sektomppdelad.

Schablonberäkning av sysselsättningsutveckling i olika
branscher 1982 och 1983

Antal personer 1982 1983

- 3000

- 6000

-2000 16000 -1000

-10000

15000

- 7 000 27000

-8000 11000

Jord- och skogsbmk

Gmvor och tillverkningsindustri

Byggnadsverksamhet

Privata tjänster

Staten' Kommuner

Totalt - 5000 31000

' Därav ca 8 000 anställda vid Karolinska sjukhuset som
överförts till Stockholms läns landsting 1982 resp. ca 6000 anställda vid
Akademiska sjukhuset för vilket Uppsala läns landsting blir huvudman fr. o. m.
1983.

Den kommunala expansionen tycks således fortsätta att
under 1982 suga upp arbetskraft, medan samtliga andra sektorer redovisar
minskning. En del av den kommunala sysselsättningsökningen förklaras av det
ökande antalet beredskapsarbeten. Minskningen är mest dramatisk i byggsektorn
där fallel i produktion främst drabbat den "tunga" byggverksamheten.

Tablån visar sysselsättningsförändringen mellan
årsgenomsnitten. Eftersom sysselsättningsläget i flertalet sektorer radikalt
försämrats under lop-

Prop. 1981/82:150 Bilaga
1.1. Reviderad nationalbudget 103

pel
av 1981 innebär denna kalkyl ändå en ljusnande bild av arbelskraflseflerfrågan
under loppet av 1982. Delta gäller i första hand induslrin som redan under hösten
väntas behöva öka sin personalstyrka.

Arbetsmarknadsläget
torde således förbättras under loppet av året. Vid årets ingång ligger
arbetslösheten på en för svenska förhållanden hög nivå. Allteftersom effekterna
av de ekonomisk-politiska åtgärder som vidtagits under hösten 1981 och nu
föreslagna resurstillskott för arbetsmarknadspo-lifiken slår igenom på
produktionen beräknas efterfrågan på arbetskraft öka. Arbetslösheten fömtses
mot slutet av året sjunka samtidigt som de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna
fortfarande beräknas ha relativt slor omfattning.

Det
låga kapacilelsutnyttjandet innebär dock att del finns en stor produktivitetsreserv
inom företagen, som begränsar arbetskraflsefterfrågan. Det stora antalet
personer som berörs av arbetsmarknadspolitiska åtgärder av olika art och ökande
antal personer som vill arbeta mer eller som skulle ha sökt arbete om del
funnits pä orten lorde också innebära att varje efterfrågeökning leder till
ökat utbud av arbetskraft. Därmed torde del inte vara realistiskt att räkna med
någon drastisk sänkning av arbetslösheten.

Utblick
mot 1983

1983
beräknas arbetskraftsutbudet mätt i antal personer öka med 0,5%.
Nettoinvandringen fömtses öka fill 5000. Förvärvsfrekvenserna antas öka med 0,3
procentenheter, delvis lill följd av del återhållna utbudet under 1982.
Samtidigt torde den genomsnittliga arbetstiden inte längre minska i samma takt
som under tidigare är. Bl. a. införande av karensdagar och den nya
skattereformen väntas bidra till atl medelarbetstiden bara minskar med 0,2%
under 1983. Utbudet i timmar skulle då öka 0,3%.

Produktionen
1983 beräknas öka med nära 21/2% vilket tillsammans med en antagen
genomsnittlig produklivitet på knappt 2% resulterar i en ökad
arbetskraftsefterfrågan med ca 1/2% mätt i timmar och ca 3/4% räknat i
personer. Förbättringen av arbetsmarknadsläget under loppet av året torde leda
till att antalet personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder kan nedbringas,
men även till en minskning av arbetslösheten. Räknat mellan årsgenomsnitten
1982 och 1983 kan denna nedgång beräknas till knappt 10000 personer.

En
mycket grov kalkyl över den förväntade sysselsättningsutvecklingen 1983 per
sektor redovisas i tablån på föregående sida. Den tilltagande aktivitetsnivån
inom både industrin och vissa ijänslebranscher väntas ge ett försatt sug efter
arbetskraft, samtidigt som efterfrågan från den offentliga sektorn beräknas
avta. Just omsvängningen i arbelskraflseflerfrågan mellan olika sektorer torde
ställa krav pä ökad rörlighet på arbetsmarknaden, såväl bransch- och
yrkesmässigt som geografiskt.

Prop. 1981/82:150
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget

104

6 De enskilda konsumenternas ekonomi

6.1 Sammanfattning

Utvecklingen 1980-1981

Inkomst- och prisutvecklingen 1980-1981 innebar en
påtaglig nedgång i köpkraften för hushållssektorn. Minskningen, som uppgick
till 1,7 % (se tabell 6:1, disponibel inkomst i 1975 års priser och diagram
6:2), är den kraftigaste negativa förändringen av hushållens reala disponibla
inkomster under efterkrigstiden. Mellan 1979 och 1980 steg den reala
disponibelinkomsten med 3 %. 1 löpande priser var tillväxten i
disponibelinkomslen

Tabell 6:1 Hushållssektorns' inkomster cch utgifter
1980-1982

Milj. kr.

Procentuell förändring från

föregående

är

1980

1981

1980

1981

1982 prognos

Löpande
priser

I.
Faktorinkomster-

300653

326016

11,9

8,4

6,9

Löner

243 398

263 262

11,2

8,2

6,0

Enskilda företagares inkomster

29298

32321

10,4

10,3

6,0

Tillräknat driftsöverskott

från egna hem

17957

20433

11,2

13.8

18,2

Tilläggspost till disponibel

inkomst

10000

38,9

0,0

9,6

2.
Inkomstöverföringar till hus-

håll frän offentliga sektorn

97994

111 184

15,3

13,5

8,0

3.
Direkta skatter, avgifter m. m.

114293

125 323

7,7

9,7

9,0

4.
Nettoinbetalningar till det

offentliga (3./.2)

16299

14139

-22,8

-13,3

16,7

5.
Räntor och utdelningar, netto

-5025

-6 225

1,1

-23,9

5,6

6.
Övriga transfereringar, netto

4 890

6160

7,4

26,0

14,8

7.
Disponibel inkomst

284219

311812

15,0

9,7

6,8

8.
Privat konsumtion

267474

296597

11,7

10,9

8,5

9.
Sparande''

16745

15215

117,3

- 9,1

-25,9

10.
Sparkvot'(9:7)

5,9

4,9

2,8

- 1,0

- 1,5

1975
års priser

11.
Disponibel inkomst

173866

170950

3,1

-1,7

- 2,5

12.
Privatkonsumtion

163618

162609

0,1

-0,6

- 1,0

13.
Implicitprisindex för privat

konsumtion (1975= 100)

163,47

182,40

11,6

9,6

' Hushållsseklorn inkluderar, förutom hushållen, de s. k.
ideella organisationerna som betjänar hushållen och som inte helt eller
huvudsakligen finansieras och kontrolleras av offentliga sektorn. Hit räknas
arbetstagarorganisationer, folkbildningsverksamheten, nykterhetsrörelsen,
idrottsorganisationer, Röda korset m.m. saml ej statsbidragsberättigade
sjukhem, barnhem, barnkolonier, semesterhem. Utöver löntagarhushåll ingår hushåll
som äger personliga företag, dvs. som erhåller sin huvudsakliga inkomst från
rörelse. Arbetsgivaravgifter är ej medtagna som löneförmån i denna post. '
Inkl. uttag från handelsbolag saml räntor på hushållens livförsäkringssparande.
" Inkl. försäkringssparande. Detta uppgick 1980 till 3 200 milj. kr. och
1981 till 4000 milj. kr. ' Förändring mätt i procentenheter. Källor:
Konjunkturinstitutet och stafistiska centralbyrån.

Prop. 1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 105

9,7 % 1981 mol 15 % 1980. Prisökningstalel för privat
konsumtion enligt implicitprisindex var däremot lika stort bägge åren, 11,6 %.

Den disponibla lönesumman - här definierad som det belopp
hushållen erhåller efter del alt preliminär A-skatt, fyllnadsskatt saml
kvarskait dragils bort från lönesumman och överskjutande skatt lagts lill -
sjönk realt med drygt 3 % 1981 (se tabell 6:5'). 1981 fick löntagarhushållen
som kollektiv inle heller någon köpkraflsförslärkning från de sociala förmånerna.
De enskilda företagarnas inkomster sjönk något i fasta priser, men genom atl
B-skalteuttagel realt sett minskade kraftigt, ger kalkylerna ett positivt
köpkraftslillskoll från driftsöverskolten. Pensionsinkomslerna ökade också
realt sett 1981, men belydligt mindre än tidigare år.

Trots den kraftiga köpkraftsökningen 1980 drog hushållen
inte upp sina inköp. Konsumtionsvolymen förblev oförändrad och sparkvoten ökade
kraftigt (se diagram 6:1). Inte heller 1981 lät hushållen inköpsvolymen nära

Diagram 6:1 Sparkvoten 1971-1982

Sparandet i procent av disponibel inkomst. Helårsdata

1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977
1978 1979 1980 1981 1982 Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

' I tabell 6:5 redovisas en uppdelning av realinkomsten pä
beskattade och obeskattade inkomsttyper. Till skatterna har därvid förts
preliminär A- och B-skatt samt slutskattereglering (fyllnadsskatt, kvarskait
och överskjutande skatt). Som anges i tabellen finns det inte någon statistik
som visar hur mycket av preliminärskatten och slutskatteregleringen som
belastar räntor och utdelningar. Nationalräkenskapsbegreppet "tillräknat
driftsöverskott från egnahem" (som ingår i driftsöverskotten) har
definilionsmässigt ingen motsvarighet i skattesystemet. Nämnda inkomsttyper har
alltså inte kunnat korrigeras för någon skattebelastning. Även i övrigt har det
endast varit möjligt att göra mycket överslagsmässiga kalkyler.

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 106

följa
köpkraftsförändringen. Konsumtionen sjönk 0,6 % och sparandels andel av
disponibelinkomsten minskade med en procentenhet.

Utvecklingen
1981-1982

Under
1982 försämras de enskilda konsumenternas .realinkomsl ytterligare. De totala
faktorinkomslerna beräknas öka 7 % i löpande priser, 1 1/2 procentenheter
mindre än 1980-1981. Till skillnad mol 1981 stiger nettoinbetalningarna till
det offenfiiga vilket drar ner hushällens disponibla inkomster. Skatte- och
avgiftsinbetalningarna beräknas stiga både absolut och procentuellt mer än
inkomslöverföringarna frän stat, socialförsäkring och kommuner. Tillväxten i
total disponibel inkomst blir enligt prognoserna 6 3/4 % 1982 mol 9 3/4 %
1980-1981.

Den
utbetalda lönesumman beräknas öka 6 % 1982. Löneökningar enligt avtal
kalkyleras till drygt 5 % i förhållande till beräkningsbasen (1981 års
nivålönesumma framskriven med sysselsättningskomponenten). Enligt prisprognosen
kommer prisutvecklingsgarantin all utlösas under hösten 1982. Till en del
väntas utbetalningarna av de icke nivåhöjande engångsbeloppen enligt prisutvecklingsgarantin
ske först 1983 och därmed inkluderas i 1983 års utbetalda lönesumma. Totalt
beräknas löneökningen till följd av att prisutvecklingsgarantin utlöses höja
lönesumman 1982 med 0,1 procentenhet. Löneglidningen har SEills lill 2 %
mellan 1981 och 1982 och sysselsättningen väntas dra ned lönesummeutvecklingen
med 0,5 %. Enskilda företagares inkomster väntas 1982 öka lika myckel som
lönerna. Ökningslakten sjunker således jämfört med 1980-1981.

Prisstegringen
enligt konsumentprisindex väntas bli 7,8 % under loppet av 1982.
Genomsnittsnivån för året beräknas ligga ca 8 % över genomsnittet 1981.
Implicitprisindex för total privat konsumfion har anlagils visa ett icke
oväsentligt högre ökningslal, 9 1/2 %, vilket främst förklaras av alt egnahemsposten
i nationalräkenskaperna beräknas annorlunda än i konsumentprisindex.'
Prisstegringen på 9 1/2 % innebär atl realinkomsten 1982 skulle sjunka med 2
1/2 %.

Den
totala reallönesumman beräknas sjunka drygt 3 % 1982. Beroende på atl
skatteuttaget inte sjunker lika mycket blir nedgången ännu störte efter skatt
eller 4 1/2 %. Pensionsinkomslerna väntas minska realt både före och efter det
att skatten dragits, med en procent. De enskilda företagamas inkomster
beräknas vidare minska med drygt 3 % före skatt samtidigt som skatteuttaget
förväntas öka med 4 %. En positiv tillväxt visar det för hushållen negativa
nettot av räntor och utdelningar. Som tidigare framhållits har det emellertid
inte varit möjligt att korrigera denna serie för den faktiska skattebelastningen.

'
Kalkylförfarandet i nationalräkenskaperna innebär också att hushållen fär en
betydande ökning av den tillräknade inkomsten från egnahem (och därmed ett
tillskott Ull deras disponibelinkomst) 1981 -1982.

Prop. 1981/82:150
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget

107

Konsumenterna
väntas inte heller 1982 dra ner sina inköp i takt med köpkraftsminskningen.
Övervägande skäl har ansetts tala för all sparkvoten fortsätter att minska.
Bl.a. fmns ett visst behov av ersättningsköp, som visat sig i ökade bilinköp
mol slutet av förra året och de första månaderna i år. Konsumfionen var
överhuvudtaget påfallande stark under sista kvartalet 1981 och även under de
första månaderna i år synes konsumtionen ha hållits uppe. Det förefaller under
sådana omständigheler troligt att hushållens konsumtion faller relativt
måttligt mellan helåren 1981 och 1982. Här har valts atl räkna med en nedgång
med en procent. Trögheten i konsum-fionsanpassningen nedåt i takt med
köpkraflsneddragningen skulle alltså fortsätta. Sparkvoten skulle i så fall
sjunka ytteriigare 1 1/2 procentenhet 1981-1982 ned fill en sparkvot på 3 1/2
%.

Utvecklingen
av hushållens köpkraft och konsumtionsutgifter halvårsvis under 1970-talel
framgår av diagram 6:3. Diagram 6:2 innehåller molsvarande helårsdata, satta /
relation tUl folkmängden. Frän 1970 till 1980 steg den totala realinkomsten 22
% med en oavbruten ökning år från är, fränsett en svag avmattning 1978. Räknat
per capita blir ökningslakten lägre, eller 18 %, och nedgången 1978 något mer
accentuerad. Av diagrammet framgår också den påtagliga nedgången 1981. Totala
konsumtionsvolymen steg 1970-1980 med 20%, motsvarande en ökning per person med
16%. Konsumlionsnivän var högst 1976 och 1979, men hölls uppe pä ungefär samma
nivå även 1980 och 1981.

Diagram
6:2 Disponibel inkomst och privat konsumtion per capita, 1970—1982

1975
års priser. Index 1970 = 100

----- Disponibel inKomst

---- Privat konsumtion

115

105

100

1970 1971
1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982

Prop. 1981/82:150
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget

108

Den
tidigare beskrivna omsvängningen 1981-1982 i nettoinbetalningarna lill det
offentliga illustreras i tablån nedan, som visar utvecklingen sedan 1970 av
dessa nettoinbetalningar samt av faktorinkomster och total disponibel inkomst.
Neltoinbetalnirigarna, dvs. överskottet av hushållens inbetalningar av skaller
och avgifter över de inkomstöverföringar som hushållen erhållit från offentliga
sektorn, uppgick 1970 lill 21 % av disponibelinkomslen. Andelen sjönk sedan
under hela 1970-lalel så alt den 1980 uppgick lill 5,7 % och 1981 lill 4,5 %.
Regeringens successiva sparåtgärder har åstadkommit en viss vändning 1982.

1975 års priser

1970

1973

1976

1979

1980

1981

1982 prognos

Milj.
kr.

1. Faktorinkomster

168874

171920

186110

183413

183919

178737

174 278

(inkl. tilläggspost

till disponibel in-

komst)

2.
Inkomstöverföringar

till hushåll från

off. sektorn

29309

35 289

48617

58016

59946

60956

60083

3. Direkta
skatter.

avgifter, m. m.

58647

58 300

69937

72434

69917

68708

68 340

4.
Nettoinbetalningar

till det offentliga

(2./.3)

-29338

-23011

-21320

-14418

- 9971

- 7 752

- 8257

5.
Disponibel inkomst

142 192

150441

166035

168 635

173866

170950

166619

Index
1970=100

1.
Faktorinkomster

100

102

110

109

106

103

2.
Inkomstöverföringar

100

120

166

198

205

208

205

3.
Direkta skatter m.m.

100

119

124

119

117

4.
Nettoinbetalningar

10(1

(2./.3)

5.
Disponibel inkomst

10(1

106

117

119

122

120

117

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

6.2
Löner

Den
utbetalda lönesumman för samtliga anställda ökade enligt nationalräkenskaperna
med 8,2% 1980-1981. 1 början av 1981 utbetalades retroaktivt vissa lönebelopp
avseende avlalslönehöjningar i slutet av 1980. Omplaceras sådana lönebelopp
lill kostnadsmässigt rätl period erhålls den s. k. kostnadslönesumman. Om denaa
reduceras med de icke nivåhöjande engångsbelopp som kommit till användning i
senare års avtalsuppgörelser, fås en s. k. nivålönesumma.

Kostnadslönesumman
för samtliga anställda 1981 ökade 9,6 % i förhållande fill 1980 års
nivålönesumma. Härav beräknas avtalskomponentens bidrag ulgöra 7,2
procentenheter, varav 3,0 procentenheter är atl hänföra till 1981 års avtal och
4,2 procentenheter till tidigare avtal, medan löneglid-

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget

109

s. 110 Kontrollera mot PDF

ningen skallas till 2,6 %. Sysselsättningen beräknas ha
gett elt negativt bidrag på 0,1 % fill lönesummeulvecklingen. Förelagens
koslnadslöne-summa steg 8,9 %, vilket molsvarar en timkostnadsökning exkl.
sociala avgifter på 9,0 %, (se tabell 6:2).

Ökningen av industriarbetarnas timförtjänster 1980-1981
uppgick till 10,7 % enligt statistiska centralbyråns förljänslstalislik som
inte innefattar engångsbelopp. Inkl. engångsbeloppen som utbelaldes 1980
erhölls en förtjänslökning om 10,2 % 1981 (se tabell 6:2). Härav utgörs 6,0
procentenheter av avtalsmässiga löneökningar varav 3,3 procentenheter är alt
hänföra fill 1981 års avtal. Löneglidningen uppgick således enligl dessa
kalkyler till 4,2 %. Till följd av ökade sociala avgifter beräknas timkostnaden
ha ökat med 0,5 procentenheter utöver limlöneökningen.

Kalkyler för samtliga anställda grundade på de Ivåårsavlal
som slöts våren 1981 ger en avtalsmässig höjning utöver 1981 års nivålönesumma
på 5,2 % 1982. 1 beräkningarna har anlagils alt prisulvecklingsgarantin avseende
1982 ger elt icke nivåhöjande engångsbelopp på 0,1 %. Löneglidningen har satts
lill 2,0 % medan sysselsättningen väntas ge elt negativt bidrag till
lönesummeutvecklingen pä 0,5 %. Enligl ovanslående kalkyler väntas
kostnadslönesumman öka med 6,1 % mellan 1981 och 1982 under del all den
utbetalda lönesumman stiger med 6,0 %. Timkostnaden beräknas

Tabell 6:2 Lönekostnadsutveckling 1969-1982 samt
arbetskraftskostnader för industriarbetare

Årlig procentuell förändring

Samtliga löntagare' Avtal Löneglid-

Summa

Industriarbetare'

Avtal

Löneglid-

Timför-

Sociala

Timkost-

ning

tjänst

kostnader

nad-

3 = (1+2)

6 = (4-1-5)

1969

4,5

2,3

6,8

4,7

4,5

9,2

1,4

10,7

1970

5,5

3,6

9,1

4,5

7,1

11,6

0,7

12,4

1971

7,1

3,2

10,3

5,1

5,4'

10,5

1,2

11,8

1972

9,0

0,3

9,3

8,6

3,0'

11,6

0,5

12,2

1973

5,6

2,1

7,7

4,1

4,0

8,1

3,1

11,5

1974

7,4

3,0

10,4

5,0

6,8

11,8

5,1

17,5

1975

13,0

1,9

14,9

10,5

7,5

18,0

3,7

22,4

1976

10,2

2,1

12,3

7,9

5,4

13,3

3,1

16,8

1977

7,3

3,8

11,1

3,7

3,5

7,2

3,4

10,8

1978

8,1-

2,7

10,8

4,8"

3,2

8,0

-0,7

10,7-

1979

6,7

2,5

9,2

4,4'

3,8

8,2

0,4

8,7

1980

7,5

1,6

8,8

6,1'

3,2

9,3

0,8

10,2

1981

6,4

2,6

9,0

6,0

4,2

10,2

0,5

10,7

Prognos

1982

4,7

2,0

6,7

3,7

3,0

6,7

0,2

6,9

' Kol, 1-3 baserar sig på lönesummestatisfik. Uppgifterna
för industriarbetare (kol. 4-8) grundar sig på

förtjänststatistik utom för 1971 och 1972.

■'■ Timförtjänsten och de sociala kostnaderna
i indexform multiplicerade med varandra.

' Enligt lönesummeberäkningarna. Förtjänststatistiken
visar 4,9% för 1971 och 4,3% för 1972.

"• Inkl. effekten av införandet av femte
semesterveckan.

' Inkl. engångsbelopp som ej ingår i SCB:s
förtjänststatistik

Källor: Konjunkturinstilutet och statistiska centralbyrån.

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 110

1981-1982
öka med 6,8 % varvid 0,1 procentenheter är att hänföra fill ökade sociala kostnader.

Induslriarbelarlönerna
beräknas avlalsmässigt öka med 3,7% 1981-1982. Fömtsatt en löneglidning pä 3,0
% skulle härmed en limlöneökning pä 6,7 % vara atl vänta. Antalet
löinerevisionstillfällen på gmnd av avtalsmässiga löneökningar är färre
1981-1982 än 1980-1981, vilket gör del motiverat att räkna med lägre
löneglidning 1982 än 1981 (jfr konjunklurinstitutets höstrapport 1979, sid.
93). Timkostnaden för industriarbetare väntas till följd av höjda sociala
avgifter stiga med 0,2 procentenheter utöver timlöneökningen.

6.3
Hushållens disponibla inkomster

Hushållens
disponibla inkomster ökade 1980-1981 nominellt med 9,7 %. Prisstegringen för
den privata konsumtionen (enligt implicitprisindex) uppgick till 11,6%. Realt
sjönk således disponibelinkomsten med 1,7%.

De
totala faktorinkomslerna (löner, enskilda företagares inkomster, tillräknat
driftsöverskoll frän egnahem samt den s.k. lilläggsposlen lill hushållsinkomsterna,
se tabell 6:1) beräknas ha ökat 8 1/2 % i löpande priser räknat från 1980 till
1981. Övervägande delen av faktorinkomslerna beslår av löner. Som redovisats i
avsnill 6.2 steg den utbetalda lönesumman med 8,2 % före skatt. SCB:s
beräkningar av lönesumman 1981 utgår beträffande statliga myndigheter från
riksbokföringen. När det gäller kommunerna har lönesumman uppskattats med hjälp
av statistik över sysselsättningsutveckling och avtalsmässiga löneökningar
saml antaganden om löneglidningen. Resultatet har stämts av mol
februarienkäten till kommunerna. Ökningstakten för övriga löner hai" hämtats
från kontrolluppgifterna i det skatteadministrativa systemet. De uppgifter som
framkommit genom den nya statistiken har föranlett att löneglidningen
reviderats upp kraftigt i och med uppjusteringen av den restpost för vilken det
tidigare inle fanns någon information. Totala löneglidningen skattas nu till
2,6 % mot 1,7 % enligl PNB-beräkningarna. Sysselsättningsutvecklingen blev
mindre negativ än vad den tidigare prognosen antydde.

De
enskilda förelagarnas inkomster ökade 1981 drygt 10 %, ungefär lika mycket som
föregående år. Driftsöverskotten från jordbruk och skogsbmk beräknas ha ökat
även realt sett (före skall). Inkomsterna från övrig rörelse, som är den
slörsla poslen bland förelagarinkomsterna, kalkyleras ha stigit 7 1/2 %.
Tilläggsposten till disponibelinkomsten, som avser att täcka stafistiskl
oredovisade faktorinkomster, har för 1981 salts lill 10 miljarder kr., samma
belopp som året innan. 1 de definitiva inkomstkalkylerna beräknas
disponibelinkomsten som summan av hushållens konsumtionsutgifter och sparande.
Tilläggsposlen uppkommer som residual mellan den på så sätt erhållna totala
disponibelinkomslen och de statistiskt

s. 111 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:150 Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 111

redovisade
inkomstposterna. För 1981 är finansräkenskaperna fortfarande så preliminära all
någon definitiv bestämning av hushållens finansiella sparande ännu inle kan
göras. Resultaten från de kvartalsvisa finansräkenskaperna har dock i viss mån
beaktats när storleken på restposten beslämls.

Prognoserna
för 1982 resulterar sammantagna i en lägre uppgång i de totala
faktorinkomslerna än 1981, dvs. ca 7 %. Den utbetalda lönesumman kalkyleras öka
6 %. Såväl sysselsättningsutveckling som avlalsmässigt löneulfall väntas bli
lägre än förra året. De enskilda företagarnas inkomster fömtses stiga ungefär
lika mycket som lönesumman, vilket är en betydligt mindre ökning än 1981.
Tillväxten i skogsinkomsterna beräknas avstanna och kanske t. o. m. vända till
nedgång. Beträffande övriga faklorinkomster väntas fortsatt relativt stor
ökningstakt för det tillräknade driftsöverskollet av egnahem. Inkomstsidan i
denna post ökar i stort i takt med utvecklingen av hyreskostnaderna vilket
inneburit en jämförelsevis slor ökning. Kostnadssidan, bestående av
försäkringar, reparationer, avgifter för vatten och avlopp, fastighetsskatt och
avskrivningar (ränteutgifter däremot ingår i räntenettot) uppgår till knappl 40
% av inkomsten. Trols avsevärda kostnadsökningar vissa år — t. ex.
fastighetsskatten 1981 - överväger den tillräknade inkomsten. Prognosen för
tilläggsposten till disponibelinkomslen har gjorts så att värdet i löpande
priser 1981 räknats upp med den beräknade procentuella förändringen i
implicitprisindex.

Inkomstöverföringarna
från den offentliga sektorn till hushållen ökade 13 1/2 % 1981, vilket är ett
par procentenheter mindre än 1980.1 tabell 6:3 redovisas inkomslöverföringarna
i detalj. Utbetalningarna från socialförsäkringssektorn ökade mer 1981 än 1980
till följd av den stigande arbetslösheten - i genomsnitt var 2,5 % av
arbetskraften arbetslös 1981 mol 1,9 %

1980. För flertalet övriga poster redovisas emellerlid
avtagande ökningstakt. Antalet dellagare i arbetsmarknadsutbildning minskade,
vilket återspeglas i att den sammanlagda ersättningen vid sådan utbildning
sjönk. Utbetalningarna av studiebidrag vid annan utbildning steg däremot
kraftigt

1981. De ändrade reglerna för beräkning av basbelopp
medförde atl ökningen i pensionsutbelalningarna saktade av. Ökningstakten
sjönk emellertid inte mer än all den ungefär motsvarade genomsnittet för åren
efter den kraftiga höjningen 1976 och 1977. Föräldraförsäkringen byggdes ut
1980, då utbetalningarna steg närmare 30 %. Från denna höga nivå fortsatte
ökningen i lägre takt, 17 %, nästföljande år. Inom sjukförsäkringen i övrigl
har utbetalningarna under senare år ökal obetydligt och realt sett sjunkit,
bl.a. på grund av atl antalet sjukdagar minskal. För övriga statliga inkomstöverföringar
noteras en lägre ökningstakt 1981 än 1980. De kommunala transfereringarna till
hushållen ökade däremot mer 1981 än året innan. Utbetalningarna av
bostadsbidrag var (i löpande priser räknat) ungefär lika stora 1981 som 1980,
medan övriga inkomstöverföringar i form av pensioner till kommunalanställda,
socialhjälp m. m. ökade ca 14 %.

s. 112 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget

112

Tabell 6:3 Inkomstöverföringar till hushåll från
offentliga sektorn 1978-1982

Milj. kr., löpande priser

1978

1979

1980

1981

1982 prognos

Från
staten

39 703

44463

51828

57943

60951

l.l

Barnbidrag

3964

A All

A 971

■ 5 174

5 226

1.2

Studiebidrag,
studiecirkelverksamhet

1910

1995

2101

2641

2725

1.3

Bostadsbidrag

327

364

431

258

1.4

Arbetsmarknadsutbildningsbidrag

1832

2042

1903

1499

1624

1.5

Arbetsskadeförsäkring

719

904

1 113

1350

1370

1.6

Kontant
arbetsmarknadsstöd

257

276

314

399

500

1.7

Lönegaranti

300

302

355

375

800

1.8

Folkpensioner

25 653

28477

33 234

37 551

39290

1.8.1

Folkpension,
statlig

23164

25 706

29741

33 746

35 840

1.8.2

Folkpension,
kommunalt bostadstillägg

2489

2 771

3 493

3 805

3450

1.9

Delpension

687

890

1239

1558

1480

1.10

Pensioner
till f. d. anställda

1301

1430

1650

1691

1777

l.ll

Övrigt

2753

3 361

4511

5447

5901

Från
kommunerna

7598

8432

9008

9985

10876

2.1

Bostadsbidrag

1866

2030

2 253

2260

2180

2.2

Pensioner
fill f. d. anställda

1518

1597

1790

2029

2 197

2.3

Övrigl

4214

4805

4965

5 696

6499

Från
socialförsäkringssektorn

28059

32104

37158

43256

48285

3.1

ATP

12 337

15 072

19030

Ii 531

27 060

3.2

Sjukförsäkring
m. m.

14 180

15 342

16 398

17124

17 855

3.2.1

Sjukförsäkring

11897

12605

12853

12979

13450

3.2.2

Föräldraförsäkring

2283

2737

3 545

4 145

4405

3.3

Arbetslöshetsförsäkring

1542

1690

1730

2595

3 370

Summa
inkomstöverföringar

75360

84999

97994

111184

120112

Källor: Konjunkturinstitutet, riksförsäkringsverket,
riksrevisionsverket och statistiska centralbyrån.

Inkomslöverföringarna till hushållen 1982 har skattats med
ledning av prognoserna över löneutveckling m.m. samt beslutade och av
regeringen föreslagna ändringar i bidragsregler. Totalt förutses en ökning med
8 %. Ökningstakten blir betydligt lägre än tidigare år, bl.a. på grund av att
basbeloppet förblir oförändrat under hela året. Inräknat höjning av pensionstillskotten
till de pensionärer som enbart har folkpension beräknas de totala
folkpensionsutbetalningarna (exkl. bostadstillägg) öka drygt 6 % 1981-1982,
vilket är en halvering av ökningstakten. De kommunala bostadstilläggen fill
pensionärer kalkyleras minska ca 9 % på grund av ändrade bidragsregler. Även
fillväxten i ATP-ulbelalningarna saktar av relativt kraftigt, till ca 15 % i år
mot 24 % 1981. Den sänkta pensionsnivån i delpensioneringen beräknas leda lill
att pensionsformen minskar i betydelse. Utbetalningarna väntas sjunka 5 %
1982.

En viss förbättring i arbetsmarknadsläget förutses under
loppet av året. Ökningen i arbetslöshetsutbetalningarna kalkyleras inte bli
lika stor som 1981 men beräknas likväl fill närmare 30 %. Deltagandet i
arbetsmarknadsutbildning förväntas öka under 11982. Arbetsmarknadsläget väntas
även medföra en kraftig ökning i utbetalningarna av lönegarantier. Trots det
utvidgade flerbarnsslödel ändras barnbidragsulbelalningarna obetydligt på

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget

113

grund av atl antalet barn minskar. Realvärdet av
barnbidragen fortsätter att sjunka. För de kommunala inkomslöverföringarna som
socialhjälp m.m. väntas 1982 nästan lika storökning som 1981, dvs. ca 14%.

Hushållens inbetalningar av skatter och avgifter lill
stat, kommuner och socialförsäkring (se tabell 6:4) beräknas ha ökat 9,7% 1981.
Detta är elt par procentenheters högre ökningslakt än 1979-1980. Definitiva
siffor över inbetalningarna av preliminär A-skatt 1981 föreligger ännu inte.
Inbetalningarna har emellertid preliminärt beräknats lill 109,5 miljarder kr.,
vilket är en uppjustering med 1,3 miljarder jämfört med prognosen till den
preliminära nationalbudgeten. Samtidigt har lönesumman justerats upp avsevärt
(drygt 3 miljarder). Relationen mellan ökning i skalleinbetalningar och ökning
i inkomstunderlag har därmed återförts lill en mer rimlig nivå än enligl
tidigare beräkningsresultat. Inbetalningarna av direkta skatter beräknas ha
ökat 9,7 % 1980-1981 och avgifterna 9%. Till följd av minskal småhusbyggande
sjönk hushållens anslutningsavgifter och gatubyggnads-ersättningar till
kommunerna. Övriga avgifter till kommunerna är den post som ökal mest, nämligen
12 1/2%.

Tabell 6:4 Hushållens direkta skatter, avgifter m. m.
1978-1982

Milj. kr., löpande priser

1978

1979

1980

1981

1982 prognos

Direkta
skatter

89 975

99353

106640

116982

127436

1.1

Prel.
A-skatt

82 705

91782

99725

109500

117826

1.2

Prel.
B-skaH

7 194

7932

8558

8444

9620

1.3

Slutskattereglering

921

432

- 838

- 328

752

1.3.1

Kvarstående
skatt'

2633

2888

2952

3121

3 602

1.3.2

Fyllnadsskatteinbetalningar

4 289

4 564

4449

6059

6441

1.3.3

Överskjutande
skatt

-6001

-7 020

-8239

-9508

-9291

1.4

Avgår:
Indirekta skatter

1003

992

1 \i9

1628

1721

1.5

Övriga
direkta skatter, netto

158

199

334

994

959

Avgifter
m.m.

5 887

6 770

765J

8341

9183

2.1

Till staten

1681

1854

2151

2 358

2 597

2.1.1

Arvs-
och gåvoskau, arvsmedel

479

475

580

631

704

2.1.2

Egenavgifter
och frivilliga

socialförsäkringsavgifter

858

935

1064

1 187

1288

2.1.3

Övrigt

344

AAA

507

540

605

2.2

Till
kommunerna

2 549

3039

3 525

3 842

4 286

2.2.1

Investeringsbidrag

694

747

778

755

732

2.2.2

Övrigt

1855

2292

2747

3 087

3 554

2.3

Till
socialförsäkringssektorn

1657

1877

1977

2141

2 300

2.3.1

Obligatoriska
egenavgifter

1397

1629

1726

1886

2036

2.3.2

Frivilliga
avgifter

260

248

251

255

264

Summa
direkta skatter,

avgifter
m.m.

95862

106123

114 293

125323

136619

Influtna delen. Allmän arbetsgivaravgift och
barnomsorgavgift (egenavgifter), fastighetsskatt samt skogsvårdsavgift. Anm.
Kvarstående skatt avser inkomster två är tidigare, medan
fyllnadsinbetalningarna och överskjutande skatt avser inkomster ett år
tidigare. Källor: Konjunkturinstitutet, riksförsäkringsverket,
riksrevisionsverket och statistiska centralbyrån.

8 Riksdagen 1981182. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1.1

Prop. 1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 114

Det totala uttaget av preliminär irkomslskatt 1982
påverkas främst av all del kommunala grundavdraget höjs och den särskilda
skallereduktionen tas bort, atl avtrappningen av pensionärernas extra avdrag
skärps och skatleullagei i första inkomslskiklet slopas.' Sammantaget beräknas
dessa ändringar höja skatteuttaget med 800 milj. kr. jämfört med ett beräknat
uttag enligt 1981 års regler. Indexregleringen av den statliga skatteskalan
beräknas minska skatteuttaget med 4,2 miljarder kr. jämfört med en i nominella
termer oförändrad skatteskala. Totalt skulle således den preliminära skallen
1982 sänkas med 3,4 miljarder kr. jämfört med ett utfall enligl

1981 års skalleregler. Ungefär 90% av delta belopp kan
föras fill A-

skallen. Den kommunala utdebiteringen ökar med 19 öre. I föreliggande

prognoser för 1982 har makromarginalskattekvoten bortsett från ovan

beskrivna ändringar i skalleregler och kommunal utdebitering antagits

sjunka någol för lönernas del. Kalkylerna ger till resultat en ökning av den

preliminära A-skatten med 7 1/2%. Den preliminära B-skallen bestäms

delvis av den slutliga skatten två år tidigare. Slutskatteregleringen, dvs.

nettot 1982 mellan hushällens inbetalningar av kvarstående skatt och fyll

nadsskatt å ena sidan och återbäringen av överskjutande skall å andra

sidan, beräknas höja hushållens skatteinbetalningar med 750 milj. kr.

Hushållens avgifter m.m. fill del offentliga förutses öka
10% 1982. Liksom 1981 är del avgifterna till kommunerna som väntas stiga
kraftigast. Sammanlagt resulterar prognoserna över hushållens skatter och
avgifter

1982 i en ökning av inbetalningarna med 9%.

Hushållens
negativa netto mellan inkomster från räntor och utdelningar m.m. och motsvarar
utgifter försämrades 1981 med ytterligare en miljard kr. Prognoserna för 1982
utgår från alt diskontot förbhr oförändrat - 10% — och att hushållens upplåning
blir återhållsam. Det genomsnittligt sett lägre ränteläget 1982 leder då till
att räntenettot förbättras något.

Ovan redovisade prognoser för utvecklingen 1981-1982
resulterar sammantagna i en ökning av hushållens disponibla inkomster i
löpande priser med 6,8%. Eftersom prisuppgången enligt implicitprisindex har
skattats till 9,6% sjunker inkomsterna i reala termer med 2,5%.

Utvecklingen av de olika posterna i den realt disponibla
inkomsten efter det att skatteinbetalningarna dragits från resp. inkomstslag
redovisas i tabell 6:5. Det bör understrykas att de statistiska
bristfälligheterna och de principiella svårigheterna i kalkylerna gör atl
redovisningen i tabell 6:5 endasl ger en grov indikation på den reala
utvecklingen för olika inkomsttyper efter skatt och på inkomstposternas
relativa betydelse för den totala ökningen av realinkomsten.

' Begränsningen av reseavdraget förutsätts inte påverka
preliminärskatteinbetal-

ningama.

I Konjunkturläget april 1981 (Reviderad nationalbudget
för 1981) kommenteras

beräkningama närmare i en exkurs i kapitel 6, avsnitt 6.3.

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget

115

Tabell 6:5 Realinkomstutveckling efter skatt 1979-1982

1975 års priser

Förändring i realinkom:

sten, %

Bidrag
till disponibelinkomstut- .

vecklingen,
procentenl

rieter

1979

1980

1981

1982

1979

1980

1981

1982

prognos

Löner

1,9

2,1

- 3,2

-4,5

1,1

1,2

-1,8

-2.5

Driftsöverskott därav

2,1

1,0

2,7

0,3

0,1

0,3

0,1

enskilda
företagares inkomster

0,3

2,2

3,4

-6,4

0,0

0,1

0,2

-0,4

tillräknat
driftsöverskott från

egna hem

4,1

-0,3

2,0

7,8

0,3

0,0

0,1

0,5

Räntor
och utdelningar, netto'

-20,0

11,3

-11,0

13,9

-0,3

0,2

-0,2

0,3

Pensioner

4,8

6,1

2,7

-1,0

0,8

1,1

0,5

-0,2

Beskattade
sociala förmåner

0,5

-3,1

- 2,5

0,4

0,0

-0,1

0,0

Övriga
inkomstöverföringar, netto

8,7

-2,2

0,2

-4,5

0,4

-0,1

0,0

-0,2

Summa

\ +2
+ i + A + 5 + 6

2,4

2,5

- 1,4

-2,6

2,3

2,4

-1,3

-2,5

Tilläggspost
fill disponibel

inkomst

-24.6

24,5

-10,4

0,0

-1,0

0,7

-0,4

0,0

Disponibel
inkomst (7 4- 8)

1,3

3,1

- 1,7

-2,5

1,3

3,1

-1,7

-2,5

' Räntor och utdelningar har i tabellen inte korrigerats
för den faktiska skattebelastningen. - Sjukpenning och föräldrapenning,
utbetalningar frän arbetslöshets- och arbetsskadeförsäkring och lönegarantifond
samt vissa bidrag i samband med arbetsmarknadsutbildning. Källor:
Konjunkturinsfitulet, riksrevisionsverket och stafisfiska centralbyrån.

Reallönesumman beräknas 1981 ha sjunkit 3 % före skatt och
skatteuttaget (inkl. slutskattereglering) kalkyleras ha sjunkit ungefär lika
myckel så att reallönen efter skatt minskade med drygt 3 %.

Tillväxten i driftsöverskolten 1981 beror på atl
B-skatteinbelalningarna (inkl. slutskattereglering) realt sett sjönk mer än
enskilda företagares inkomster och det tillräknade driftsöverskottet från
egnahem. Pensionsinkomsterna efter skatt beräknas ha ökal realt med 2 3/4%,
knappt hälften så mycket som året innan. Om de gamla reglerna för basbeloppet
fortfarande gällt, skulle ökningen uppgått lill ca 3 1/4%. Utbetalningarna av
övriga sociala förmåner sjönk 1981 i fasta priser räknat.

För 1982 resulterar prognoserna över reallönesumman i en
minskning med drygt 3 % före skatt. Nedgången förstärks ytterligare genom att
summan av preliminär A-skatt och slutskattereglering beräknas sjunka mindre än
lönesumman. Efter skatt kalkyleras reallönesumman minska med 4 1/2%.
Pensionsinkomsterna väntas minska realt, både före och efter del atl skatten
dragits, med en procent. Hade basbeloppet fastställts enligt de regler som
gällde före oktober 1980, skulle pensionsinkomsterna ha ökat knappt I 1/2%'
efter skatt. Övriga beskattade förmåner beräknas öka något realt efter skatt.

' Systemändringama slår speciellt pä 1982. För januari
1983 innebär nu aktuella prisprognoser att basbeloppet ökar 7,9% (till 19200
kr.). Skulle kompensationen ha utgått enligt höjningen av konsumentprisindex
skulle basbeloppet höjas med 8,4% (19300 kr.).

Prop. 1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 116

De icke beskattade inkomstöveiföringarna lill hushållen -
t. ex. barn-och studiebidrag, socialhjälp samt skadeförsäkringsutfall - fömtses
minska drygt 3%. Hushållens inbetalningar av egenavgifler till socialförsäkringen,
värdavgifter till kommunerna, skadeförsäkringspremier m.m. beräknas för 1982
bli lika stora realt sett som 1981. Nettot mellan nämnda inkomstöverföringar
till och från hushållen skulle därmed sjunka ca 4 1/2%. Driftsöverskolten
skattas 1982 öka något på gmnd av att det tillräknade driftsöverskottet från
egnahem förväntas stiga betydligt mer än implicitprisindex. En positiv tillväxt
visar också det för hushållen negativa nettot av räntor och utdelningar, som
beräknas minska ca 500 milj. kr. i 1975 års priser. Som framhållits i not 2
till tabell 6:5 har denna post inte korrigerats för den faktiska
skattebelastningen.

Tabell 6:5 visar också atl 1981 var det endast
pensionsinkomsterna som gav etl påtagligt positivt bidrag till realinkomsten.
Driftsöverskolten synes också ha givit ell visst positivt bidrag, vilket
emellertid mer än uppväges av del negativa bidraget från tilläggsposlen. Såväl
1981 som 1982 är det realvärdeminskningen av lönesumman som svarar för den
stora nedgången i realinkomsten.

6.4 Konsumentpriserna

Från december 1980 lill december 1981 steg
konsumentprisindex (KPI) med 9,4% enligl långlidsindex' (9,7% enligt
kortlidsindex). Detta var en belydligt lägre ökningstakt än under 1980 då
prisökningen uppgick till 13,7%. Nettoprisindex som visar
konsumentprisutvecklingen med avdrag för indirekta skatter och tillägg för
subventioner steg under 1980 med 11,0%. Prisökningen 1981 mätt enligl KPI exkl.
bränsle, bensin och kokgas (avlalsindex) uppgick till 9,3% i november för atl
sedan sjunka till

8.5 % i december, vilket för båda dessa månader var
lägre än det pristak på

9,4% som satts i LO-S AF avtalet. Om prislakel hade överskridits skulle

prisulvecklingsgarantin i avtalet ha ufiösts. Om inle statsmakterna under

hösten vidtagit en diskonlosänkning (12 till 11%) och en momssänkning

(19 till 17,7%) så hade - enligt en mekanisk omräkning - prisökningen

enligl avlalsindex uppgått till 9,7% i november och 10,1 % i december.

Prisutvecklingen under perioden oktober-december 1981 blev
något lägre än vad konjunkturinstitutet förutsäg i PNB-82. Det svaga eflerfrågelägel
tidigare under året fillsammans med prissloppet under hösten synes

' Längtidsindex utgör den ärslänk som ingår i den
officiella KPl-serien och där inverkar pä indexutslagen för sådana perioder som
överskrider minst ett årsskifte. I pressmeddelanden från SCB brukar emellertid
utvecklingen av KPI för senaste 12-månadersperiod anges med avräkning av
förekommande differens mellan kort- och långtidsindex för december.

Detta hade inneburit att engångsbelopp på totalt 51 kr.
betalas ut till de löntagare som omfattas av detta avtal. De hade dessutom
erhållit ett extra lönepåslag på 1982 års löner med i genomsnitt 0,65% (ca 40
kr./månad).

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget

117

s. 118 Kontrollera mot PDF

Tabell 6:6 Konsumentprisindex december 1980—december 1981

Långtidsindex dec.-dec.

Väg-

Procentuell

Inverkan

Procentuell

nings-

förändring

pä total-

andel av

tal

dec. 1980-dec.1981

index

totala ökningen

Totalt

1 000,0

9,4

100,0

Samtliga
varor

615,5

9,0

5,5

58,9

Livsmedel

194,0

11,9

2,3

■
24,5

Alkohol och tobak

66,0

4,3

0,3

3,0

Bränsle och bensin

68,0

24,2

1,6

17,5

Kläder och skor

83,5

2,3

0,2

2,0

Övriga icke varaktiga varor

63,5

8,0

0,5

5,5

Varaktiga varor

140,5

4,3

0,6

6,4

Samfiiga
tjänster

384,5

10,0

3,9

41,1

Bostad

210,0

10,5

2,2

23,6

Övriga privata tjänster

96,0

10,0

1,0

10,3

Offenfiiga tjänster

78,5

8,6

0,7

7,2

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

ha medfört att den höjning av imporlpriserna som följde av
den svenska kronans devalvering med 10% i september inte slog igenom i konsumentpriserna
sä snabbt som då antogs. Devalveringen beräknas höja KPI med 2,5% under loppet
av ett år. Under 1981 synes endasl ungefär en procentenhet ha slagit igenom i
konsumentpriserna.

I tabell 6:6 redovisas prisutvecklingen för delgmpper i
konsumentprisindex. Livsmedel är den grupp som givit det största bidraget lill
den totala ökningen av KPI under 1981, 2,3 procentenheter, vilket motsvarar en
prisökning på knappt 12%. P.g.a. minskade subventioner har prisuppgången på
baslivsmedel (mjölk, kött, ost, bröd etc.) varit betydligt högre än för övriga
livmedel, eller drygt 18%. Av bostadspostens bidrag på 2,2 procentenheter kan
ungefär lika stor del hänföras lill flerbostadshusen som till egnahemmen.
Liksom under 1980 är det gruppen bränsle och bensin som ökat mest i pris,
knappl 25%.

Tabell 6:7 Konsumentprisförändringen 1975—1982 uppdelad på
komponenter

Långtidsindex dec.-dec.

1976

1977

1978

1979

1980

1981

1982 prognos

Konsumentprisnivåns
procentu-

ella
uppgång, totalt

9,4

12,8

7,5

9,7

13,7

9,4

7,8

därav
hänförs till:

ändring i indirekta skatter

2,6

0,5

0,7

3,4

-0,8

0,3

automatiska effekter av indi-

rekta värdeskatter

0,9

1,2

0,8

1,4

1.1

0.9

ändring av internafionellt

bestämda priser

2,4

3,8

1,8

3,9

3,3

4,0

■
2,3

ändring av jordbrukspriser

0,4

0,6

0,5

0,4

0,6

1,0

0,8

ändring av bostadsprissättning

2,3

1,6

1,1

2,3

2.2

1,4

ändring i diverse taxor

0,1

0,7

0,6

0,2

0,6

0,7

0,6

irendavvikelse i prisema på

färskvaror

-0,3

-0,1

0,3

-0,2

0,1

-0,3

0.1

restfaktor

3,6

2,4

1,9

1,6

2,0

1,5

1,4

Prop. 1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 118

I tabell 6:7 redovisas prisökningarna 1981 liksom den
prognoserade ökningen för 1982 med uppdelning på olika komponenters betydelse
för förändringarna i konsumentprisindex. Restfaktorn dvs. i huvudsak lönekostnadernas
genomslag inom de från internationell konkurrens skyddade näringsgrenarna har
bidragit med 1,5 procentenheter, vilket är ca en procentenhet lägre än
genomsnittet under 1970-lalet. De internafionellt bestämda priserna - vilka i
kalkylerna förutsätts i huvudsak följa importprisernas ulveckling - beräknas
ha bidragit lill konsumenlprisökningen med 4,0 procentenheter. Om de
importprisökningar som framgått av utrikes-handelsslalistiken omgående slagit
igenom lill fullo i konsumentpriserna så hade detta bidrag varit nästan en
procentenhet slörre. 1 föreliggande prognos har antagils atl detta
överskjutande bidrag slår igenom i KPI först under 1982. Atl bidraget frän
ändring i indirekta skatter blev negativt beror på sänkningen av
mervärdesskatten i november, vilken beräknas ha sänkt prisnivån med 1,0%.
Jordbmksprisernas exceptionellt höga bidrag på 1,0 procentenheter beror delvis
på atl subventionerna av jordbruksprodukter minskats med totalt 550 milj. kr.
Tidigare år har man successivt ökal dessa subventioner år för år, vilket hållit
nere jordbmksprisernas genomslag i KPI.

Årsgenomsnittet för KPI 1981 låg 12,1% över genomsnittet
för 1980 (tabell 6:8). Beräkningarna av implicitprisindex för den privata
konsumtionen enligl nationalräkenskaperna visar på en någol lägre ökningstakt,
11,6%.

Prisutsikter för 1982

Från december 1981 till februari 1982 har
konsumentprisindex stigit 3,9%. Molsvarande period 1981 var uppgången 4,3%.
Jordbruksavtalet jämte den fortsatta nedtrappningen av livsmedelssubventiönerna
med 500 milj. kr. beräknas ha dragil upp totalindex med drygt 0,5
procentenheter. Bostadsposten exkl. bränsle och lyse har bidragit med 1,0
procentenheter varav 0,8 faller på flerbostadshusen. Den totala prisökningen
mellan febru-

Tabell 6:8 Konsumentprisernas uppgång, årsgenomsnitt
1979-1982

1979-

1980-

1981-

1980

1981

1982 prognos

Konsumentprisemas
uppgång, totalt

13,7

12,1

8,0

Ändrade
indirekta skatter

och livsmedelssubvenfioner

2,1

-0,3

Ändring
av intemationeUa

pnser

4,7

3.8

3,7

Övriga
kostnadsfaktorer

6,9

6.2

4,6

Anm. Tabellen är härjedd ur tabell 6:7. Automatiska
effekter av indirekta värdeskatter har förts till "Ändring av
internafionella priser" resp. "Övriga kostnadsfaktorer".
Ändrade livsmedelssubventioner har sammanförts med ändrade indirekta skatter. I
tabell 6:7 ingår ändrade livsmedelssubvenlioner i "Ändring av jordbrukspriser".

s. 119 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 119

ari
1981 och febmari 1982 var - enligl den officiella konsumentprisindexen - 9,0%.

Bedömningen
av prisutvecklingen för 1982 har utgått från nu aktuella prognoser för
importpriser, arbetskraftskostnader samt beslutade höjningar av indirekta
skatter och innefattar sålunda beräkningar av hur dessa faktorer kan väntas
påverka prisutvecklingen. Prognoserna förutsätter oförändrat diskonto och i
huvudsak oförändrade växelkurser. Med ulgångspunkt från den lönekalkyl som
gjorts har arbetsgivarnas koslnader per timme i genomsnitt för samtliga
anställda antagits stiga med 6,8% 1981 — 1982. Lönekostnadernas genomslag i
prisema inom de för internationell konkurrens skyddade områdena (exkl.
bostäder och jordbruk) har antagits få ett med hänsyn till kostnadsutvecklingen
Irendmässigt värde. De priskomponenter som innefattas i restfaktorn väntas
under dessa förutsättningar påverka konsumentprisindex med 1,4 procentenheter.
Delta skulle bli del lägsta bidrag denna faktor gett under de senaste 10 åren,
vilket återspeglar den relativt låga ökningen av arbetskraftskostnaderna för
1982.

I
prognosen för de internationellt bestämda priserna har förutsatts en sänkning
av importpriserna på råolja och petroleumprodukter, med ca 7% mellan fjärde
kvartalet 1981 och fjärde kvartalet 1982. För övriga importvaror väntas
priserna stiga något mindre än under 1981, knappt 11%. En trolig eftersläpning
i importprisernas genomslag lill konsumenlprisnivån i anslutning till
devalveringen har föranlett en uppjustering med en procentenhet av den
internationella prisfaklorn för 1982. Faktorn skulle under dessa fömtsätlningar
bidra till en ökning av KPI med 2,3 procentenheter.

I
prognosen över bosladspriserna har förutsatts atl kallhyrorna i flerbostadshus
ökar med i genomsnitt 12% under loppet av året. Egnahemskostnaderna väntas
bl.a. pä gmnd av diskontosänkningen i mars öka med endast ca 1,5%. Delta skulle
innebära ett KPI-tillskoll från bosladsposten med 1,4 procentenheter.

Prisutvecklingen
för de inhemska jordbruksprodukterna väntas bli något lägre än 1981.
Produklionsmedelsprisindex (PM-index) som visar prisutvecklingen för
jordbmkels inköpta produktionsmedel väntas p.g. a. minskade räntekostnader och
oljekostnader endasl stiga med ca 4% under perioden oktober 1981—april 1982. De
prishöjningar som jordbrukel får la ut 1 juli 1982 kan under sådana
förhållanden uppskattas till elt årsbelopp pä ungefär 800 milj. kr. och ge elt
KPI-tillskoll pä 0,3 procentenheter. Tillsammans med bidraget från januari
skulle jordbruksprisernas KPl-bidrag stanna vid 0,8 procentenheter (exkl. moms)
trots den minskade subventioneringen.

Totalt
sett innebär dessa beräkningar en ökning av KPI med 7,8% från december 1981
lill december 1982. Årsgenomsnittet beräknas ligga 8,0% över genomsnittet 1981.
Implicitprisindex för total privat konsumtion beräknas fä en betydligt högre
ökning', 9,6%.

'
Den stora skillnaden mellan implicitprisindex och konsumentprisindex förklaras
främst av olika beräkningsprinciper för egnahemsposten.

s. 120 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 120

Prisutvecklingen mätt enligl avlalsindex (se tablå)
beräknas öka något mer än KPI - 8,0% (december 1981-december 1982) - eftersom
prisökningarna på bränsle och bensin fömtses bli mindre än genomsnittet för
övriga varor och tjänster som ingår i KPI. Om prisutvecklingen enligt
avtalsindex följer mönstret som anges i tablån skulle prisulvecklingsgarantin
utlösas i september. Engångsbelopp på 19 kr. skulle därvid betalas ut för
september, 32 kronor för oktober och november och 45 kr. för december. Totalt
sett skulle engångsbelopp på 128 kr. belalas ut och dessutom skulle 1983 års
löner höjas med 1,0%.

Avtalsindex utveckling (månadsvis) 1981—1982

(Prognos fr. o. m. mars 1982)

JFMAMJJA S O N D

1981
2,3 4,2
4,8 5,6 6,1 6,3 7,0 7,5 8,4 8,8 9,3 8,5

1982
2,6 4,2
4,4 5,0 5,4 5,6 6,4 6,7 7,1* 7,5** 7,8** 8,0***

Avtalsindex (ATI) anger den prisutveckling som ligger till
grund för prisutveck-lingsgaranfin i LO-SAF-avtalet. ATI anger prisutvecklingen
av konsumentprisindex (med långtidsindex december föregående år som bas) exkl.
varorna eldningsolja, fjärrvärme, bensin och kokgas (dessa varor hade en vikt
av 7,7% i KPI 1981 och 7,75% i KPI 1982). Om prisutvecklingen enligt ATI
överstigit 9,39% skulle prisutvecklingsgarantin ha ufiösts. 1982 skall ATI
översliga 6,99% för att prisutveckhngs-garantin skall utlösas. Det bör
obser/eras att avtalsindex inte är något officiellt indextal, utan att detta är
konjunkturinstitutets tolkning av hur avtalsindex skall beräknas.

D = korttidsindex för december * = 19 kr. i engångsbelopp
** = 32 kr. i engångsbelopp *** = 45 kr. i engångsbelopp

Basbeloppet för 1983 som beror på prisutvecklingen t.o.m.
november

1982 mätt enligl basbeloppsindex (KPI
exkl. ändringar av energipriser, indirekta skatter och subventioner) skulle
enligt dessa beräkningar uppgå till 19200 kr. Om KPI i november 1982 skulle
bestämma basbeloppet för

1983 skulle detta bli 100 kr. högre,
eller 19300 kr.

6.5 Den privata konsumtionen

Den privata konsumtionen beräknas ha fallit med 0,6% i
volym 1981. Konsumtionsnedgången blev därmed 0,7 procentenheter mindre än vad
som fömtsågs i PNB-82. Del huvudsakliga skälet härtill står att finna i den
ovänlat positiva konsumtionsutvecklingen fjärde kvartalet 1981. Eftersom
disponibelinkomsten realt sett sjönk 1,7 % 1980-1981 minskade sparandet
påtagligt och sparkvoten föll till 4,9% (se diagram 6:1).

Från andra halvåret 1980 lill första halvåret 1981 sjönk
hushållens reala disponibelinkomsl relativt kraftigt och betydligt mer än den
privata konsumtionen vilken endast minskade I 1/4%. Under denna period sänktes
hushällens köpkraft av såväl ökade indirekta skatter och minskade livsme-

s. 121 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget

121

Tabell 6:9 Hushållens konsumtionsutveckling 1972-1981

Milj. kr.

Andelar av

Procentuell
förändring.

1975 års
priser

1981, löpande

total konsumfion

1972-

1978

1979

1980

1981

priser

1977'

Varor

189791

64,0

2,8

- 1,5

2,9

- 0,6

-1,7

1.1
Varaktiga varor

25509

8,6

4,2

- 7,5

4,6

- 2,4

-1,6

1.1.1 Bilar

6435

2,2

2,8

-16,3

6,6

-11,0

-1,9

1.1.2 Övriga

19074

6,4

6.2

- 4,0

3,9

0,7

-1,5

1.2
Delvis varaktiga varor

47004

15,8

5,5

0,6

3,7

1,5

0,2

1.3 Icke
varaktiga varor

117 278

39,6

1,4

- 0,6

2,1

- 1,1

-2,6

1.3.1 Livsmedel

69900

23,6

1,2

- 0,4

2,8

- 0,6

-3,2

1.3.2 Övriga

47 378

16,0

1,9

- 0,9

1,0

- 2,2

-1,5

Tjänster

99818

33,6

2,6

1,3

2,1

1,7

1,4

2.1
Bostäder

58626

19,7

2,7

2,3

2,2

2,0

2.2
Övriga

41 192

13,9

2,4

- 0,1

1,9

1,2

0,4

Summa
inhemsk konsumtion

289609

97,6

2,8

- 0,6

2,6

0,1

-0,7

Turistutgifter
netto

6988

2,4

-3,9

- 9,2

4,9

2,5

3,5

Hushållens
toUla konsumtion

296597

100,0

2,6

- 0,7

2,7

0,1

-0,6

Hushållens
disponibla inkomster

311812

2,1

- 0,2

1,3

3,1

-1,7

' Årstakt.

Källor: Konjunkturinstitutet och statisfiska centralbyrån.

delssubventioner som ökad räntebörda. Från första till
andra halvåret 1981 noterades en uppgång i såväl disponibelinkomst som privat
konsumtion. För konsumtionens del blev ökningen ca 1/2 %. Det förhållandevis
gynnsamma utfallet, realt sett, av andra halvårets disponibelinkomsl får
delvis återföras på den momssänkning som genomfördes under hösten.

Diagram 6:3 Hushållens disponibla inkomster och
konsumtionsutgifter 1973-1982

Miljarder kr., 1975 års priser. Säsongrensade halvårsdata.
Log. skala

1973 1974 1975 1976 1977
1978 1979 1980 1981 1982 Källor: Konjunkturinstitutet och
statistiska centralbyrån.

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 122

Mellan
1980 och 1981 minskade de sammanlagda vaminköpen med 1,7%. Livsmedel, vilka har
stigit mycket i pris under 1981, har fått vidkännas den största
volymminskninger. De varaktiga varornas andel av hushållens totala konsumtion
har fortsatt minska trols en mycket måttfull prisutveckling. Den mest positiva
utvecklingen står precis som för 1980 att finna inom gruppen delvis varaktiga
varor, dvs. kläder, skor och textilier m. m.

Vad
beträffar tjänstekonsumtionen märks en klart avtagande ökningstakt för gmppen
övriga tjänster medan bostadskonsumlionens uppgång var fortsatt stabil. Totalt
ökade Ijänstekonsumtionen 1,4% mellan helåren 1980 och 1981.

Hushållens
köpkraft förutses falla med 2,5% 1981-1982. Konsumtionen var påfallande hög
under fjärde kvartalet 1981 och även under innevarande års första månader tycks
konsumfionen ha hållils väl uppe. Det förefaller under dessa omständigheler
troligt att hushållens konsumtion faller relativt måttligt mellan helåren 1981
och 1982. Här har valts all räkna med en nedgång om 1 %. En svag nedgång har
därvid antagits ske såväl mellan andra halvåret 1981 och första halvåret 1982
som mellan de båda halvåren 1982. Sparkvoten som föll 1 procentenhet 1980-1981
skulle i sä fall sjunka ytteriigare I 1/2 procentenheter, till 3 1/2%, mellan
1981 och 1982.

Appendix
till Kapitel 6

Koixj
unkturinstitutets avtalsberäkn ingår

Med
konjunkturinstitutets avtalsberäkningar avses här en sammanställning av inom
institutet kalkylerade procentuella löneökningar enligt avtal.' Sädana
avlalskalkyler har institutet gjort under en följd av år dock ulan atl
presentera materialet i mer utförlig form. I första hand har dessa uppgifter
använts i lönesummeberäkningar och avtalen har därför i möjligasle mån
gmpperats och samman vägts till de 15 sektorer (se tablå I) som
ingår i nafionalräkenskapernas lönesummekalkyler. Svårigheterna med att översälta
avtalsuppgörelserna lill NR:s indelning är härvid betydande och till en viss
del har de omfördelningar som behövt göras fått bli relativt schematiska.
Avtalskalkylema används bl. a. som grund vid lönesummans uppdelning på avtal,
löneglidning samt sysselsättning. Konjunkturinstitutets kalkyler används
vidare i betydande utsträckning av nationalräkenskaperna i de kvartalsvisa
lönesummeberäkningar som speciellt avser de avtalsområ-

'
Med avtalsmässig löneökning förstås löneökningar enligt sådant avtal som
träffas mellan partema på resp. avtalsområde. På LO-SAF-sidan innebär detta alt
den avtalsmässiga löneökningen inkluderat den s. k. förbundslöneglidningen.
Däremot kommer eventuella avvikelser från förbundsuppgörelsema vid de lokala
förhand-lingama att räknas som löneglidning.

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 123

Tablå
1

Indelning
som används i de kvartalsvisa lönesummeberäkningarna

SNI

11-1-13

Jordbmk

Skogsbruk

arbetare

2-1-3-1-4

Industri

tjänstemän arbetare

Byggnadsverksamhet

tjänstemän

arbetare

tjänstemän

61 -1-62

Varuhandel

arbetare

71./.711

Hotell plus restaurang Bank plus försäkring Privat
samfärdsel

butikspersonal plus tjänstemän

72-711 Del av 9 Del av 9 Del av 9

Statlig samfärdsel

Övriga privata tjänster

Stafiiga myndigheter

Kommun (lärare med statligt avtal plus anställda med
kommunalt

avtal)

Någon
exakt avgränsning av avtalen i enlighet med ovanslående indelning är ej möjlig
all nä. De i beräkningarna använda värdena för avtalen är följaktligen
approximativa.

den
för vilka del inle finns någon statistik över utbetald lönesumma. För dessa
områden byggs lönesumman upp med hjälp av statistik över sysselsättning,
avtalsuppgifter samt anlaganden om löneglidningen. Om avtalsuppgörelserna är
kända vid prognosfillfället kan i huvudsak samma metod tillämpas vid
lönesummeprognoserna. I detta fall görs dock kalkyler på mer aggregerad nivå.

Ett
annat viktigt användningsområde för avtalsberäkningarna i den systemafiska
avtalsredovisningen är KI:s lönekostnadskalkyler. Helårsstafi-sfik över kostnad
för avtal och löneglidning för samtliga löntagare resp. för industriarbetare
publiceras regelmässigt i kapitlet rörande de enskilda konsumentemas ekonomi.
Vidare fär Kl ofta förfrågningar från förelag, organisationer och enskilda
personer om lönekostnadsutvecklingen. I allmänhet efterfrågas då totala
kostnaden inkl. löneglidningen och sociala avgifter.

Vad
gäller själva datainsamlingen så sker den i huvudsak direkl från de privata
arbetsmarknadsorganisationerna, statens arbetsgivarverk samt landstings- och
kommunförbunden. I några fall utgörs informationsunderlaget av officiell
statistik l.ex. den månatliga statistiken över sysselsättning och löner för
arbetare inom industrin inkl. de särskilda undersökningarna över retroaktiva
löneutbetalningar. Tillgängliga uppgifter om avlalsul-fallen omgmpperas, som
fidigare nämnts, till de områden som används i lönesummeberäkningarna och
fördelas pä lidsperioder (kvartal och helår). I princip eftersträvas att
utbetalningar av lön enligt nya avtal, av retroaktiv

Prop. 1981/82:150
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget

124

lön
och av engångsbelopp i förekommande fall redovisas inle blott efter
giltighetstid utan såvitt möjligt även med hänsyn lill den faktiska tiden för
utbetalningarna i syfte atl belysa såväl kostnads- som inkomstutvecklingen. En
del avtalskomponenler är beroende av löneglidningen och prisutvecklingen.
Utfallna förtjänst-, löne- och prisutvecklingsgarantier måste därför i
förekommande fall i en första omgång beräknas på basis av prognoser över
löneglidning och prisutveckling, för att sedan revideras när faktiska uppgifter
kommer. Dessa revideringar, liksom revideringar på grund av de förbundsvisa
avtalen i vissa fall blir klara med tämligen slor eftersläpning, innebär alt
det "definitiva avlalsutfallet" ibland blir klart med förhållandevis
slor fördröjning.

Institutets
avtalsberäkningar utförs primärt för elt års särskilda kvartal. Beräkningarna
avser i första hand procentuell förändring jämfört med motsvarande kvartal
föregående år. Avtalslöneökningar fördelas på höjningar enligl tidigare års
avtal (s.k. överhäng) och enligt årets avtal med särredovisning av retroaktiva
utbetalningar och engångsbelopp. Redovisningar härav för helår ges
regelmässigt i kapitlet om hushållens ekonomi i Konjunkturläget.

Tabl å 2

Tidpunkter
för avtalsuppgörelserna 1969-1981

LO-SAF

SAF-PTK

Stat

Kommun

Tvåårsavtal
för 1981 och 1982

81-02-02

81-05-11

81-04-08

Ettårsavtal
för 1980

80-05-11

80-06-12

80-05-11

"Tvåårsavtal"
för 1978 och 1979

löpte
till 79-10-01

78-03-11

78-06-22

78-06-05

Ettårsavtal
för 1977

77-05-26

77-08-03

77-07-24

Tvåårsavtal
för 1975 och 1976

75-04-26

75-06-12 75-05-07 (SALF)

75-04-15

75-05-05

(76-05-21

(76-05-07

(76-07-07

Allm. anst.

Kontroll-

villk. -1-

station)

löner)

Ettårsavtal
för 1974

74-04-25

74-04-05

74-02-28

74-02-10

Treårsavtal
för 1971, 1972, 1973

71-06-22

71-06-16

71-05-17

Tvåårsavtal
för 1969 och 1970

69-06-20

69-07-12

Femårsavtal
för 1969-1973

69-01-18 69-12-14 Sågs över maj 1971

Prop. 1981/82:150
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget

125

Tabell 1
Löntagarnas erhållna avtalsmässiga' löneökning kalenderåren 1971-

Procentuell
förändring mellan kalenderår

1981

Industri

Byggnadsverksamhet

Jord-

Privata

Stall,
affärs-

Summa

Statl.
myndig-

Kom-

Summa off.

Samtliga
löntagare

arbe-

tjänste-

Summa

arbe-

tjänste-

Summa

bruk

verk

livet

heter

sekt.

tare

man

tare

man

1971

5,1

6,2

5,5

2,9

6,1

3,6

9,0

6,1

12,1

5,9

8,8

10,7

10,1

6,9

1972

8,7

6,9

8,1

8,2

6,9

7,9

7,4

10,5

10,3

9,0

8,2

9,1

8,8

9,0

1973

4,1

7,0

5,1

4,4

7,0

4,9

5,9

6,2

5,5

6,3

5,5

5,7

5,6

1974

5,0

10,4

6,8

3,2

10,5

4,9

8,7

8,0

10,7

7,2

7,8

8,0

7,9

7,4

1975

10,6

14,3

11,9

6,3

14,4

8,1

17,6

15,2

15,5

13,0

12,9

13,3

13,2

13,0

1976

7,9

11.2

9,1

4,9

11,2

6,3

13,5

10,7

12,4

9,6

11,1

11,8

11,6

10,2

1977

3,7

7,1

4,9

2,9

7,0

3,8

6,7

6,9

11,3

5,8

10,3

11,5

11,1

7,3

1978'

7,5

7,8

7,6

6,4

8,2

6,7

8,3

9,6

6,9

8,3

6,0

8,1

7,5

8,1

1979

3,7

5,5

4,3

2,1

5,2

2,8

5,7

5,6

9,0

4,9

8,8

7,7

8,0

5,8

1980

7,3

7,1

7,2

5,3

7,2

5,7

8,7

8,4

10,3

7,7

10,3

10,8

10,6

8,6

1981

5,5

4,2

5,0

3,9

4,3

4,0

6,8

6,6

6,4

5,6

6,5

7,4

7,2

6.1

Vikt

17,5

10,4

27,9

6,4

1,7

8,1

1,5

28,7

2,3

68,5

8,3

23,2

31,5

100,0

' De år engångsbelopp förekommer är dessa inräknade i den
avtalsmässiga löneökningen. Inkl. femte semesterveckan. Källa:
Konjunkturinstitutet.

TabeU 2 Arbetskraftskostnader 1971-1981

Procentuell förändring mellan kalenderår

Näringslivet
Avlal Löne-

Avtal-1-

Sociala

Arbets-

Industriarbetare

Indust]

ritjänstemän

Ind.
arb.

Avtal

Löne-

Timför-
Sociala

Tim-

Avtal

Löne-

Avtal
-I-

Sociala

Arbets-

glid-

lönegl.

kostn.

krafts-

glid-

tjänst

kostn.

kost-

glid-

lönegl.

kostn.

krafts-

ning'

kosi-nad-

ning

nad"

ning

kostnad'

'
kostnad

1971

6,3

3,9

10,2

1,1

11,4

5,1

5,4

10,5

1,2

11,8

6,2

2,7

8,9

0,9

9,9

11,1

1972

8,6

0,1

8,7

0,2

8,9

8,6

3,0

11,6

0,5

12,2

6,9

1,7

8,6

-0,1

8,5

10,9

1973

5,6

3,1

8,7

2,5

11,4

4,1

4,0

8,1

3,1

11,5

7,0

1,9

8,9

2,0

11,1

11,4

1974

7,2

4,2

11,4

4,8

16,7

5,0

6,8

11,8

5,1

17,5

10,5

1,8

12,3

4,5

17,4

17,5

1975

13,0

3,4

16,4

3,4

20,4

10,5

7,5

18,0

3,7

22,4

14,3

2,2

16,5

3,1

20,1

21,6

1976

9,6

4,0

13,6

3,4

17,5

7,9

5,4

13,3

3,1

16,8

11,2

2,5

13,7

3,7

17,9

17,2

1977

5,8

2,2

8,0

3,2

11,5

3,7

3,5

7,2

3,4

10,8

7,1

1,8

8,9

3,0

12.2

11,3

1978

6,0

3,6

9,6

-0,6

12,1"

4,8

3,2

8,0

-0,7

10,7"

5,6

2,2

7,8

-1,2

9,9"

10,4"

1979

5,7

3,6

9,3

0,5

9,8

4,4

3,8

8,2

0,4

8,7

5,9

1,9

7,8

1,2

9,1

8,9

1980

6,6

1,8

8,4

1,0

9,5

6,1'

3,2

9,3

0,8

10,2

6,3

2,4

8,7

1,1

9,9

10,1

1981

5,9

2,3

8,2

0,1

8,3

6,0

4,2

10,2

0,5

10,7

4,5

2,1

6,6

-0,2

6,4

9,1

' Uppgifterna är hämtade från lönesummeberäkningama och
får därmed betraktas som förhållandevis osäkra. Summa avtal och löneglidning i
indexform multiplicerad med de sociala kostnaderna i indexform. ' Inkl. engångsbelopp
som ej ingår i SCB:s förtjänststatistik. " Inkl. effekten av införandet av
den femte semesterveckan. Källor: Konjunkturinstitutet och stafistiska
centralbyrån.

Prop. 1981/82:150 Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 126

7
Investeringarna

7.1
Sammanfattning av investeringsutvecklingen samt prognos för 1982

De
fasta bruttoinvesteringarnas andel av bruttonationalprodukten (investeringskvoten)
låg under 1974-1977 på en stabil nivå på ca 21 %. 1978 sjönk investeringskvolen
till 19%, en för efterkrigstiden rekordlåg nivå. En viss återhämtning skedde
sedan till 19,5 % 1980 genom ökande investeringar i näringslivel och en liten
uppgång i de offentliga myndigheternas investeringar. Därefter beräknas
investeringarna ånyo ha fallit 1981. Den totala nedgången beräknas till 5,7 %
och var ungefär lika slor för byggnads-som för maskininvesleringar. Frånräknas
de starkt varierande investeringarna i handelsflottan blir dock minskningen
slörre för byggnader än för maskiner. Byggkonjunkturen försvagades kraftigt
under 1981 och nedgången i byggnadsverksamheten omfattar ocksä bostadssektorn.
Påbörjandet av nya lägenheter beräknas ha fallit ytteriigare från omkring
50000 1980 till 44000 1981.

Investeringarna
inom näringslivet exkl. bostäder beräknas 1981 ha minskat med 6,5%, med en
starkare nedgång på byggnadssidan än pä maskinsidan. Den främst från
hemmamarknaden vikande efterfrågan har starkt försvagat industrikonjunkturen
och industriinvesteringarna minskade med 8,5% Investeringarna inom handeln, som
gick ned kraftigt 1980, förblev ungefär oförändrade 1981.

De
offentliga myndigheternas investeringar beräknas sammanlaget ha minskat med ca
4%. Nedgången är hell hänföriig till de statliga myndighetema medan de
kommunala investeringarna synes ha legat kvar på 1980 års nivå.

Prognosen
för innevarande år anger en fortsalt nedgång i investeringsaktiviteten.
Sammanlagt beräknas investeringarna falla med 3,6% 1981-1982. Då samtidigt en
ökning av BNP förutses innebär kalkylerna att investeringskvoten sänks till en
ny bottennivå på något under 18%.

Vid
en uppdelning på byggnader och maskiner totalt är del byggnadsinvesteringarna
som svarar för hela nedgången. Den kraftiga försvagningen av byggkonjunkturen
väntas fortsätta och i konjunkturbarometern från mars 1982 uppgav praktiskt
taget samtliga företag inom byggbranschen att efterfrågan var det främsta
hindret för en ökning av produktionen. Della avspeglas i prognosen för
bostadsbyggandet. För 1982 har antagils att den totala igångsättningen av
lägenheter kommer atl falla ytterligare eller lill 39000 och
bosladsinvesteringarna beräknas minska med 11 %.

Näringslivel
exkl. bostäder förutses minska sina investeringar med endasl 1 % 1982 och
nedgången är totalt sett helt hänföriig till byggnadsinvesteringarna. Utvecklingen
väntas emellertid skilja sig åt för olika delar av

Prop. 1981/82:150
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget

127

Tabell
7:1 Fasta bruttoinvesteringar 1978—1982 efter kapitaltyp och näringsgren

Milj.
kr.

Årlig procentuell förändring.

1975 års
priser

1981, löpande

1978

1979

1980

1981

1982

priser

prognos

Byggnader
och anläggningar

Permanenta
bostäder

26563

15,0

1,7

- 3,5

-4,2

-10.9

Nybyggnad

19799

7,7

-0,9

- 3,5

- 9,9

-15,5

Näringsliv
exkl. bostäder

23643

- 7,9

-0,8

5,9

- 9,1

- 3,4

Privat jordbruk, skogsbruk och fiske

1262

3,0

-6,8

- 4,4

-29,0

0,5

Industri

3985

-27,7

-7,1

20,5

-18,7

-15,0

Handel m. m.

2869

-11,1

2,4

- 3,7

- 9,5

- 4,5

(Dffenfiiga affärsverk

8054

- 4,4

-7,5

14,5

- 1,4

3,1

Övrigt näringsliv

7473

3,4

10,7

- 3,2

- 6,6

- 4,9

Offentliga
myndigheter inkl. militära'

15442

3,5

0,6

- 2,6

- 6,3

Summa

65648

2,2

0,4

1,2

- 5,8

- 6,8

Summa
exkl. vägar

62226

1,6

0,6

1,9

- 5,4

- 6,6

Maskiner
m. m.

Näringsliv

37 209

-17,0

13,3

5,7

- 5,0

0,6

Privat
jordbruk, skogsbruk och fiske Industri Handel m. m. (pffenlliga affärsverk
Övrigt näringsliv Näringsliv exkl. handelsflottan Offentliga myndigheter

Summa

Summa exkl. handelsflottan

Totalf

Permanenta bostäder

Näringsliv exkl. bostäder

Privat jordbruk, skogsbruk och fiske

Industri

Handel m. m.

Offentliga affärsverk

Övrigt näringsliv

Näringsliv exkl. bostäder

och handelsflottan Offentliga myndigheter inkl. militära'

Summa

Summa exkl. handelsflottan

EnUgt nationalräkenskapernas

beräkningsmetoder

Totalt

37 209

-17,0

13,3

5,7

- 5,0

0,6

2216

-18,3

2,2

-16,7

- 7.3

3.1

14084

-19,4

7,0

18,9

- 5,3

-10,3

5602

-15,1

16,3

-10,4

5,2

- 7,3

3 898

- 0,6

-2,5

14,8

- 2,2

24,7

11409

-19,4

27,6

3,5

- 9,6

9,0

37 132

-13,1

6,4

8,9

- 1,1

- 0,4

3212

4,3

-1,5

5,7

-10,4

0,9

40421

-15,3

11,8

5,7

- 5,5

0,6

40344

-11,6

5,6

8,6

- 2,0

- 0,3

26563

15,0

1,7

- 3,5

- 4,2

-10,9

61262

-13,2

7,6

5,7

- 6,5

- 0.9

3496

- 9,3

-1,4

-12,4

-16,3

2,2

18069

-21,7

3,4

19,2

- 8.5

-11,3

8471

-13,7

11,4

- 8,2

0,3

- 6.5

11952

- 3,2

-5,9

14,6

- 1,7

10,1

19274

-11,2

20,9

1,0

- 8,4

3,8

61 185

-10,8

3,5

7,6

- 4,2

- 1,5

18654

3,7

0,2

1,6

- 4,2

- 4,9

106479

- 5,2

4,9

3,0

- 5,7

- 3,6

106402

- 3,5

2,5

4,1

- 4,2

- 4,0

- 8,0

5,8

- 5,6

3,6

3,1

109310

' Inkl. offentliga väginvesteringar.

- 1 privat jordbruk innefattas avelsdjur och i övrigt
näringsliv, travhästar m. m. Summan av byggnads- och

maskininvesteringar överensstämmer därför ej med totala
investeringar.

Inkl. s. k. investeringsstatistisk diskrepans.

Källor: Konjunkturinsfitulet och statistiska centralbyrån.

näringslivel. Sålunda har industrins investeringar, med
beaktande av årets februarienkäl från statistiska centralbyrån, bedömts minska
med 11%. Däremot har affärsverkens investeringar beräknats komma all öka med

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 128

Diagram 7:1 Byggnads- och maskininvesteringar, totalt och
uppdelat på näringsgrenar 1973-1982

1975 års priser. Säsongrensade halvårsdala. Index 1972 =
100

100

Permanenta
bost ä der

taringsl

v, exkl

jost ä de

120

■

100 80

-.,Y*~

~N/

""v

D ä rav: Industri

120

N ä ringsliv

exkl
handelsflottan

140

120

(

v-.

100

D ä rav: Industri

140 120

A/1

{

\~._

>
1

''_,

100

(

100

160

Offe

ntliga
rr

ynd

ghe

ter

140 120
100

1 j

-.1

„ _,

/-''

I_ L

I I I I I

73 74
75 76 77 78 79 80 81 82

L_J__ I I I I I__ \ I I I

73 74 75 76 77 78 79 80 81 82

Anm. 1 vaije deldiagram är resp. total inlagd som en
streckad kurva. Källor: Konjunkturinstitutet och statisfiska centralbyrån.

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget

129

10%. Handelns investeringar förutses - delvis som en följd
av stagnerande privat konsumtion och lägre bostadsbyggande - minska med 6,5%.
De offentliga myndigheternas investeringar beräknas minska med 5%. Både de
kommunala och de statliga myndighelerna väntas dra ner sina investeringar,

7.2 Investeringsutvecklingen inom olika områden

Bostäder

Bosladsinvesteringarna minskade med drygt 4% 1981.
Nybyggnadsinvesteringarna sjönk med 10%, varvid investeringarna i
flerbostadshus ökade med 7% och småhusinvesleringarna minskade med 16%.
Ombygg-nadsinvesteringarna steg med drygt 12% 1981. Därvid steg ombyggnadsinvesteringarna
i flerbostadshus med mer än 30% medan ombyggnadsverksamhelen i småhus föll med
ca 10%.

Påbörjandet av nya lägenheter föll från 50000 lägenheter
1980 lill omkring 44 000 lägenheter 1981. Därmed sjönk igångsättningen
förändra året i följd med mer än |0% och i likhet med 1980 var det småhusen som
svarade för nedgången. Under 1981 färdigställdes totalt 51600 lägenheter, dvs.
i stort sett lika många som under 1980. Jämfört med tidigare kalkyler för 1981
är della en ökning med 2000 lägenheter och det synes bero på att byggtiderna
för småhusbyggandet förkortats mer än väntat under året.

Tabell 7:2 Fasta bruttoinvesteringar 1978-1982 inom privat
och offentlig sektor

Milj. kr.

Procentuell volymförändring från föregående år.

1981,

1975 års

priser

löpande

priser

1978

1979

1980

1981

1982

Privata

inkl. bostäder

61439

-10,3

7,4

-0,5

- 5,7

-4,9

exkl. bostäder

41061

-18,1

10,7

0,6

- 6,0

-1,5

därav: exkl.

handelsflottan

40984

-14,9

4,7

3,1

- 2,4

-2,4

Offentliga

inkl. bostäder

45 00

2,8

1.4

8.1

- 5.6

-1,9

exkl. bostäder

38 855

1,5

0,5

9,6

- 6,1

-2,1

därav: statliga

17 066

4.9

1.3

13,5

-11.9

2.0

kommunala

21789

- 1,3

-0,1

6,2

- 0,7

-5,6

Summa

inkl. bostäder

106479

- 5.2

4.9

3.0

- 5.7

-3.6

exkl. bostäder

79916

- 9.7

5.8

4.8

- 6.0

-1.8

Enligl
nationalräken-

skapernas
beräknings-

metoder'

Privata
exkl. bostäder

43 892

-22,5

12.7

1,0

- 5,8

-1,5

Summa
inkl. bostäder

109310

- 8,0

5,8

3,1

- 5,6

-3,6

' Inkl. s.k. investeringsstatistisk diskrepans.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

9 Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 150. Bilaga l.l

Prop. 1981/82:150 Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 130

Småhusbyggandet,
som flera år under senare delen av 1970-talet legat tämligen stabilt på en nivå
omkring 40000 påbörjade lägenheter per år, minskade sålunda 1981.
Igångsättningen beräknas ha uppgått lill 26400 lägenheter under fjolåret.
Koslnadshöjande faktorer och minskande real disponibel inkomst har samverkat
till atl dämpa efterfrågan av småhus. Boendekostnaderna har stigit till följd
av atl byggkostnaderna ökal snabbt — i synnerhet under 1980 och första halvåret
1981 - och av del höga räntelägel under 1981. Därtill komrner effekten av de
ändrade reglerna för utbetalning av räntebidrag, som medför ökade
boendekostnader under de första 10-15 åren i elt nytt statsbelånal småhus. De
framtida kostnaderna påverkas också av den föreslagna inkomslskatlereformen,
som innehåller förslag om bl.a. begränsning av viirdet av underskoltsavdrag.
Dessutom har troligen risklagandel vid köp av småhus upplevts ha ökal i och med
den svaga prisutvecklingen för äldre småhus under 1980 och 1981 och den därav
följande osäkerheten om framlida prisutveckling. Det är oklart i vilken
utsträckning även andra än de nämnda ekonomiska faktorerna, såsom l.ex.
tillgången på attraktiv tomtmark och demografiska faktorer, bidragit till den
vikande efterfrågan.

Igångsättningen
av lägenheter i flerbostadshus 1981 beräknas ha blivil oförändrad jämfört med
1980, dvs. ca 17600 lägenheter. Bostadsstyrelsen genomförde vid årsskiftet
1981/1982 en enkät lill kommunerna angående läget pä bostadsmarknaden.
Kommunerna får bl.a. ange väntetid för att erhålla bostad i kommunerna och får
därvid välja bland svarsalternativen: "prakliskl taget genast",
"efter 3-4 månaders väntelid", "efter lång väntelid". Andelen
kommuner som anger lång väntetid uppgår till 72% bland storstadskommunerna, men
endast lill 17% bland övriga kommuner. Det råder således alltjämt bostadsbrist
i storstadsregionerna - däribland dock ej i kommunerna Göteborg och Malmö.
Situationen har emellertid förbättrats jämfört med etl år tidigare, då en
större andel av landels kommuner angav alt bostad kunde erhållas först efter
lång väntetid. Dessutom har en förskjutning av svaren från alternalivet
"3—4 månaders väntetid" lill "praktiskt tagel genast" ägt
rum bland kommunerna utanför storstadsregionerna. Antalet lediga lägenheter
steg med drygt 4000 mellan mars och september 1981 och uppgick därmed till
närmare 19000. Sedan september 1981 har lägenhetsreserven ökal med ytterligare
ell par lusen lägenheter. Uppgången under 1981 berör huvudsakligen mindre orter
och sammanfaller i mänga fall med arbetsmarknadsproblem på orten ifråga. En del
av de outhyrda lägenheterna lorde därför inte komma att efterfrågas inom
överskådlig framlid och utgör sålunda heller inte någon brukbar
lägenhetsreserv. Antalet inflyttningsfärdiga lägenheter i flerbostadshus har
som framgår av tabell 7:3 beräknats öka under både 1981 och 1982.
Byggkostnaderna för nyproduktionen utgör dock elt problem - bygg-nadsprisindex
steg nämligen med 17,5% i genomsnitt för 1977-1980 -eftersom boendekostnaden i
många nyproducerade flerbostadshus är så hög att det är svårt all hyra ut
lägenheterna.

Prop. 1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad
nationalbudget 131

Tabell 7:3 Lägenheter i påbörjade och inflyttningsfärdiga
bostadshus 1978—1982

1978

1979

1980

1981 prel.

1982 prognos

Påbörjade'

Flerbostadshus

16650

17 850

17600

17 000

Småhus

40650

38200

32 600

26400

22000

Totalt

57300

56050

50200

44000

39000

Inflyttningsfärdiga

Flerbostadshus

13 600

15600

15900

17 600

19000

Småhus

40150

39900

35 550

34000

25 000

Totalt

53750

55500

51450

50600

44000

' Ett bostadshus anses bli påböriat den månad dä
grundbottenbesiktningen äger rum

och/eller de egentliga byggnadsarbetena påbörias.

- Då minst tre fjärdedelar av lägenheterna i ett
bostadshus befinner sig i ett sådant

skick att de kan tas i bruk anses huset vara
infiyttningsfärdigt.

Anm. Samtliga siffror är för 1978-1980 avrundade till
närmast hela femtiotal.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Mot bakgrund av att hushållens reala disponibla inkomster
antas falla och att arbetsmarknadslägel väntas förbli fortsatt svagt under 1982
bedöms påbörjandet av nya lägenheter 1982 fortsätta att minska. Med ledning av
uppgifter som bostadsstyrelsen samlat in från kommunerna om det beräknade
antalet ansökningar om statligt bostadslån beräknas påbörjandet bli ca 39000
lägenheter totalt, varav 17000 i flerbostadshus och 22000 i småhus. Antalet
färdigställda lägenheter beräknas bli 44000. För flerbostadshusen väntas en
ökning av färdigställandet. Ökningen beror på alt byggnadstiderna förlängdes
kraftigt 1979 och 1980, varför en del av färdigställandel successivt flyttats
framåt. Byggtiderna har sedan återgått till en mera normal längd.

Den kraftiga ökningen av ombyggnadsinvesteringarna för
flerbostadshus 1981 fcirklaras främst av en betydande igångsättning av projekt
med energi-sparstöd. Starkast blev expansionen under andra halvåret lill följd
av atl bidraget lill energibesparande åtgärder avskaffades fr.o.m. 1981-06-30,
vilket ledde lill en mycket stor anhopning av ansökningar om energispar-slöd
före denna tidpunkt och därpå följande beslul om energisparstöd under hösten. I
expansiv riktning verkade också del bidrag om 20 % av den godkända kostnaden -
vid max 15000 kr per lägenhet - som utgår vid ombyggnadsarbete av
flerbostadshus, vilket påbörjats under tidsperioden 1981-08-01-1982-02-28 och
avslutas senast 1982-06-30. Även under första halvåret 1982 beräknas dessa faktorer
få en påtaglig positiv inverkan på ombyggnadsvolymen för flerbostadshus, medan
effekterna bortfaller under andra halvåret, varför ökningslakten för helåret
1982 väntas reduceras avsevärl jämfört med 1981.

Med ovan angivna förutsättningar om igångsättning m. m.
beräknas bosladsinvesteringarna minska med 11 % 1982. Nybyggandet förutses
sjunka

Prop. 1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 132

Tabell
7:4 Ombyggnadsinvesteringar för bostäder 1980—1982

Med statligt stöd'

1 form
av: energisparstöd

övrigtutan statligt stöd

Totalt

därav: flerbostadshus småhus

Milj.
kr.

Ariig procentuell förändring.

1981,

1975 års

pnser

löpande

priser

1980

1981

1982 prognos

6146

-3,7

13,8

1670

-5.5

21,3

-11.8

4 476

-3,1

11,3

4,3

618

0,6

1,0

6 764

-3,2

12,5

4 404

2,7

30,6

4,4

2 360

-9,9

-10,5

- 8,1

' Med statligt stöd avses här statliga län och bidrag.

Häri
innefattas ombyggnadslän. förbäitringslån och boendemiljöstöd.

Källa: Konjunkturinstitutet.

med drygt 15%, varvid byggandet av flerbostadshus väntas
öka med 5% samtidigt som småhusbyggandet väntas falla med 25%.
Ombyggnadsin-vesleringarna förutses totalt sett bli oförändrade jämfört med
fjolåret. Därvid fortsätter dock ombyggnadsinvesteringarna i flerbostadshus att
stiga medan ombyggnaden av småhus minskar.

Industrin

Under 1970-1975 producerade industrin varor till ett
sammanlagt förädlingsvärde av 462 miljarder kr. (1975 års priser). Under samma
period investerade företagen 74 miljarder kr. (1975 års priser) i byggnader och
maskiner. Investeringskvolen mätt på detta sätt låg således i genomsnitt för
perioden på 16% (se diagram 7: 2). 1976-1981 producerades det för 467 miljarder
kr. och investerades för 66 miljarder kr., dvs. den genomsnittliga
investeringskvoten sjönk till 15%. Investeringskvoten nådde 1976 sitt högsta
värde under 1970-talet - 17,5%. Den föll sedan varje år fram lill 1979 då den
uppvisade sill lägsta värde på 12%. Trots uppgången i produktion och
kapacitetsutnyttjande under 1979 valde förelagen nämligen i stor utsträckning
all vänta med alt öka sina investeringar till in på 1980. Det höjda
resursutnyttjandet under 1979 och början av 1980 ledde också till en ökning av
företagens vinster och invesleringslillväxten 1980 blev hela 19% i volym.
Härigenom steg investeringskvoten lill drygt 14%.

Det preliminära utfallet för industriinvesteringarna 1981
liksom bedömningen av 1982 års investeringar grundar sig på statistiska
centralbyråns investeringsenkät från februari 1982. Mellan 1980 och 1981
beräknas investeringsvolymen ha minskat med 8.5%. Detta får ses mol bakgrund
av att den främst från hemmamarknaden vikande efterfrågan samtidigt medfört
produktionsminskning. Säsongrensat från andra halvåret 1980 lill första
halvåret 1981 minskade såväl byggnads- som maskininvesteringarna starkt. Under
andra halvåret 1981 dämpades minskningslakten på maskin-

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget

133

Diagram 7:2 Industrins investeringskvot 1970—1982

Investeringar/förädlingsvärde,
1975 års priser

16 15
14

4
-

i
/i

13 12

r>r —

---

J__ L

J__ \__ I__ \__ \__ L

1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977
1978 1979 1980 1981 1982 Källor: Konjunkturinsfitulet och statistiska centralbyrån.

sidan, men tilltog på byggnadssidan. Därmed skulle
byggnadsinvesteringarna mellan helåren 1980 och 1981 ha gått ned med 19% i
volym och maskininvesleringarna med 5%. Delta innebär atl industrins
invesle-ringskvol ånyo sjunkit. De statliga industriinvesteringarna, som steg
mycket kraftigt 1980, beräknas ha fallit avsevärt mer än de privata.

Företagens planer för 1982 saml planer och utfall för
några tidigare år redovisas i tabell 7; 5. Variationen i avvikelserna tyder på
att investeringsplanerna revideras på etl säll som är starkt påverkal av de
kortsiktiga förändringarna i kapacitetsutnyttjande och vinstmarginaler. För
1982 förutses en uppgång i industriproduktionen och del medför ett högre
kapaci-

Tabell 7:5 Planerade och faktiska förändringar av
industrins totala investeringar 1972-1982

Åriig procentuell förändring, 1975 års priser

1972
1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981
1982

Planerat i
februari samma är' -4

Faktiskt inträffad förändring 4

Differens 8

-4

-14

-15

-8

-15

-17

—22

-9

(-11)

- 3

- 7

-1

(4)

' Planerna är beräknade som kvoten mellan prognosårets
enkätvärde och enkätärets utfall. För planförändringen 1981-1982 har använts
det preliminära utfallet för 1981. Anm. Uppgifterna inom parentes är
prognoserade. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 134

letsutnyltjande än under 1981. Som en följd av
devalveringen i september 1981 kommer troligtvis vinstmarginalerna atl
ökajämfört med 1981. I detta sammanhang kan erinras om de ytterligare
investeringsbefrämjande insatser som statsmakterna vidtog under hösten 1981.

Åtgärderna
innebär atl invesleringsavdraget och fondfrisläppel på byggnadssidan förlängts
med ett år. Vidare har invesleringsavdraget för inventarier lagts om så all
avdraget samordnats med uppbördssyslemet för mervärdeskatten istället för som
hittills med inkomstskatten. Avdraget uppgår lill 10% av anskaffningsvärdet
exkl. mervärdeskatt. Omläggningen betyder att effekten likviditetsmäsisigt i
genomsnitt kommer ett år snabbare för förelagen. Sammanlaget har det med
beaktande av konjunktursituationen i övrigt bedömts som rimligt atl räkna med
en uppjustering av företagens planer på 4 procentenheter. Trols uppjusteringen
skulle industrins investeringar ändå minska ytteriigare 1982. Nedgången
skattas till 11 % och förklaras främst av fortsatt kraftigt fallande statliga
industriinvesteringar. För induslrin som helhet bedöms maskininvesleringarna
minska med 10% och byggnadsinvesteringarna med 15 %.

I diagram
7: 3 redovisas invesleringsulvecklingen för några investeringstunga branscher.
Branschuppgiftei-na för prognosårel har schablonmässigt korrigerats på samma
säll som industrin som helhet, vilket medför alt de branschvisa prognoserna är
väsentligt ovissare än prognosen för den totala industrin. Den starkaste
investeringsökningen under 1979 och 1980 skedde inom järn- och stålverken. Inom
verkstadsindustrin accelererade tillväxten 1980 och även inom massa- och
pappersindustrin samt inom övriga branscher steg investeringarna. Under 1981
fortsatte investeringarna alt öka inom massa- och pappersindustrin.
Investeringarna inom järn- och stålverk saml övriga branscher beräknas däremot
ha minskat. Även inom verksladsinduslrin synes en viss minskning ha skett.
Mellan 1981 och 1982 anger kalkylerna krympande investeringar inom alla fyra i
diagrammet redovisade branscher. I likhel med utvecklingen närmast föregående
år förutses järn- och stålverkens investeringsminskning bli myckel kraftig
medan verkstadsindustrins väntas bli endasl svag.

Handel m.m.

Den totala investeringsvolymen inom gruppen handel m. m.'
blev i stort sett oförändrad mellan 1980 och 1981. Därvid minskade dock
byggnadsinvesteringarna med 10% medan in\'esteringarna i maskiner, inventarier
och transportmedel steg med 5 %.

Beräkningarna för 1981 och 1982 baseras på dels den av
statistiska centralbyrån i februari 1982 genomförda enkätundersökningen inom
han-

' Med investeringar inom gruppen handel m. m. avses
investeringar i varuhandel, bank- och försäkringsverksamhet, teater, hotell,
restauranger, lagerbyggnader samt fastighetsförvaltning.

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget

135

Diagram 7:3 Investeringar inom industrin, totalt och
uppdelat på branscher 1975-1982

1975 års
priser. Index 1975 = 100

130

120

110

100

110 100 90 80 70 60

Totalt

110

i 00

80 70

ä rn-

och st å lverk

110

100

- — 1

90 80

V
A

70 60 50
40

\
L

\ >

30 20

110

Verkstadsindustri'

100

■
-n

90 80 70
60

\
/=r-

A
jC

I w

assc

- oc

Il
pappersindustri

L
-

\ /

N-i

'
0

- v.

vriga
branscher

..A.

75
76 77 78 79 80

31 82

75
76 77 78 79 80 81 82

Anm. De branschvisa prognoserna är något osäkrare än
prognosen för totala industrin. Investeringarna i bilar ingår. Källor:
Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

dels-, bank- och försäkringsföretag, dels på uppgifter om
totala kostnader och byggnadslider för påbörjade byggnadsprojekt inom gruppen
privat handel. Vid utarbetandet av prognoser för byggnadsinvesteringarna har
också utnyttjats de av SCB i november 1981 och februari 1982 utförda
byggnadsinventeringarna samt arbetsmarknadsstyrelsens rapportering av beviljade
igångsättningstillstånd.

Påböijandel av nya projekt inom gruppen privat handel, som
under 1980 minskade kraftigt, steg med 10% 1981. Det var emellertid främst
under fjärde kvartalet 1981 som igångsättningen ökade, vilket medför att endast
en liten del av byggkostnaderna för dessa projekt kom att beröra 1981.

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget

136

Med hänsyn till den svaga utvecklingen av privat
konsumtion under de två senaste åren och den väntade minskningen under 1982
samt till minskat behov av nyetablering i nya bostadsområden lill följd av
nedgången i bostadsbyggandet bedöms igångsättningen av byggnadsprojekt inom privat
handel minska något under 1982. Även byggnadsinvesteringarna inom privat
handel, mätt som nedlagda kostnader i fasta priser, beräknas minska under 1982
- en minskning med 5 % förutses. Inkluderas även den statliga delen av gruppen
handel m.m. blir minskningen likaså 5% 1981-1982.

Enkäten visar alt företagen planerar en relativt betydande
minskning av maskininvesteringarna under 1982. Tidigare års enkätsvar visar
emellerlid genomgående en benägenhet alt starkt underskatta utfallet.
Underskattningens slorlek har visat en tendens atl samvariera med utvecklingen
av privat konsumtion. Investeringsplanerna har med hänsyn till den beräknade
nedgången i privat konsumtion korrigerats upp med etl något lägre tal än
tidigare och maskininvesleringarna bedöms minska med 7% 1981-1982. De totala
investeringarna inoin gruppen handel m. m. förutses sålunda minska med drygt
6%.

Statliga investeringar

De totala statliga investeringarna minskade enligl
preliminära beräkningar med knappt 12% i volym mellan 1980 och 1981. Som
framgår av tabell 7:6 minskade investeringsverksamheten inom såväl myndigheter,
statliga företag' som affärsverken. Byggnadsinvesteringarna minskade med drygt
9% och maskininvesteringarna med närmare 15%.

Tabell 7:6 StaUiga investeringar 1979-1982

Milj. kr.

Årlig procentuell

förändring.

1981,

1975 års

priser

löpande

priser

1979

1980

1981

1982 prognos

Statliga
affärsverk

exkl.
industri

7814

-3,5

19,6

- 2,3

21,1

Statliga
myndigheter

inkl.
militära

4431

-0.2

-7,8

-16,1

- 2,6

Statliga
företag

(industri
m. m.)

4821

11,6

30,6

-21,0

-25,1

Statliga
investeringar

totalt

17 066

1,3

13,5

-11,9

2,0

därav:
byggnader

9191

-0,4

7,6

- 9.2

3,0

maskiner

7875

3,4

20.5

-14.7

1,0

Anm. Exkl. SJ:s tågfärja ökar de statliga affärsverkens
investeringar med 16,7%

1982.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

' De statliga företagens investeringar redovisas i tabell
7: 1 under industri, handel och övrigt näringsliv.

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 137

Till
underiag för beräkningarna över den statliga investeringsverksamheten ligger
enkäter från affärsverk, myndigheter och företag insamlade av statistiska
centralbyrån februari 1982.

Inom
de statliga affärsverken minskade investeringarna med drygt 2% under 1981.
Byggnadsinvesteringarna och maskininvesteringarna sjönk med ca 2% vardera.
Della innebär en nedrevidering jämfört med PNB-kalkylen och beror bl. a. på
senareläggning av vissa byggnadsinvesteringar och att leveransen av en lågfärja
till statens järnvägar försenats.

Myndigheternas
investeringar sjönk med drygt 16% under 1981. De dominerande
byggnadsinvesteringarna minskade med 15.5% huvudsakligen lill följd av minskat
vägbyggande, men också beroende på neddragningar av det byggande som
byggnadsstyrelsen administrerar. Inköpen av maskiner och inventarier minskade
med närmare 18%.

De
statliga förelagens investeringar minskade efter invesleringsexpan-sionen 1980
med 21 % under 1981. Della beror främst på avtagande maskininvesteringar inom
den statliga industrin och gruppen övrigt näringsliv.

Utifrån
de planer som föreligger för 1982 väntas de statliga investeringarna öka med
2% 1981-1982. Härvid väntas en fortsalt nedgång av både myndigheters och
statliga förelags investeringar. Affärsverkens investeringar beräknas däremot
att öka. Totalt väntas byggnadsinvesteringarna stiga med 3 %. Här kan noteras
en ökning för vattenfallsverket medan de statliga förelagen minskar sina
investeringar. Maskininvesteringarna beräknas öka svagt eller med I %. Här
märks främst en ökning för affärsverken medan den statliga industrin minskar
sina maskininköp. De totala maskininköpen påverkas av ett engångstillskotl i
form av en färja som beräknas bli levererad under 1982. De totala statliga
investeringarna exkl. färjan beräknas ligga på en i volym oförändrad nivå under
1982.

Kommunala
investeringar'

De
kommunala investeringarna minskade med 1/2% i volym 1980-1981. Därvid minskade
maskininvesleringarna med 3%, medan byggnadsinvesteringarna förblev i stort
sett oförändrade (se tabell 7: 7).

Till
grund för kalkylerna över invesleringsulvecklingen 1981 och 1982 ligger en av
statistiska centralbyrån i februari insamlad enkät bland primärkommuner och
landsting, samt en enkät avseende vissa av de kommun-ägda förelagen.
Landstingens investeringsuppgifter i februari-enkäten för del innevarande året
brukar i allmänhel stämma väl överens med del ulfall som senare redovisas.
Primärkommunernas investeringar 1981 har däremot på basis av tidigare
erfarenhet nedjusterats, främst på maskinsidan.

Primärkommunernas
och landslingens sammanlagda byggnadsinveste-

' 1 detta avsnitt redovisas de kommunala investeringarna
exkl. bostäder och industri.

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget

138

Tabell 7:7 Kommunala investeringar 1980-1982

Milj. kr. 1981, löpande priser

Åriig 1975

procentuell förändring, års priser

1980

1981

1982 prognos

Primärkommuner därav: affärsverk

myndigheter Landsting Övriga'

Summa

därav: byggnader maskiner

13479 4058 9421 4 261 4028

21768

18 326

3442

5,4 5,7 5,3 8,3 6,9

6,2

5,6 9.3

-1,1 -0,4 -1,4 4,4 -4,6

-0,7

-0,2 -3,2

-11.6

-11,7

-11,6

6,5

2,2

- 5,5

- 7,0

1,4

' Häri innefattas kommunägda företag, församlingar m. m.
Kommunal industri och

bostäder ingår däremot ej.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

ringar beräknas ha ökal med I 1/2% i volym 1980-1981. Landslingens
byggnadsinvesteringar steg med 9 1/2%, medan primärkommunernas byggande
minskade med 1/2%. På maskinsidan synes primärkommunernas och landslingens
investeringar ha sjunkit med 6 1/2%. Delta innebär atl deras investeringar
totalt sett förblev i stort sett oförändrade. De kommunala förelagens totala
investeringar synes ha minskat med 5 1/2% i volym 1980-1981.

Eftersom de årsvisa budgetramarna för kommunernas
investeringar i allmänhet är lämligen snävt fastlagda och därvid angivna i
nominella belopp kan prisutvecklingen normalt förmodas ha en rätt stark
inverkan på investeringsvolymen i kommunerna. I tabell 7:8 redovisas
primärkommunernas och landstingens investeringsplaner för 1982 omräknade lill
procentuell volymförändring tillsammans med planer och faktiska förändringar
för några tidigare år. De av kommunerna angivna investeringsplanerna omräknas
alltså till investeringsbelopp i fasta priser. För 1982 har använts den inom
konjunkturinslilulel kalkylerade prisutvecklingen 1981-1982 av

s. 139 Kontrollera mot PDF

Tabell 7:8 Planerade och faktiska förändringar i
kommunernas och landstingskommunernas totala investeringar 1973-1982

Årlig
procentuell förändring, 1975 års priser.

1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979
1980 1981 1982

-4

-7

-2

-4

- 2

(-7)

-3

-2

-3

-5

-8

-14

-6

-4

(-3)

Planerat i februari året innan Faktiskt inträffad
förändring Differens

Anm. De av kommunema angivna investeringsplanerna har
omräknats till fasta priser på basis av prisutvecklingen för investeringsvaror.
Vid faslprisberäkningarna av kommunemas planer för 1982 har använts konjunkturinsfitutels
prognos för prisutvecklingen 1981-1982. Planerna redovisas i denna tabell som
kvoten mellan prognosårets enkätvärde och föregående års utfall i fasta priser.
För planförändringen 1981-1982 har använts det preliminära utfallet för 1981.
Uppgifterna inom parentes är prognoserade. Källor: Konjunkturinsfitulet och
staUsciska centralbyrån.

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 139

byggnadspriser
resp. priser pä maskiner och inventarier. De så omräknade investeringsplanerna
bör sedan korrigeras med hänsyn lill mönstret för tidigare avvikelser mellan
planer och utfall.

Investeringsplanerna
har kraftigt överskattat utvecklingen under 1978-1980. Delta lorde sammanhänga
med de betydande finansiella överskotten inom den kommunala sektorn under 1978
och 1979. Mol bakgrund av sin goda ekonomi har primärkommunerna och landstingen
ställt upp omfattande investeringsprogram, som sedan endast i begränsad
utsträckning kunnat genomföras. Invesleringsanslagen har sålunda utnyttjats i
avsevärt lägre grad än som förutsetts. Detta lorde i hög grad vara en följd av
del försämrade planeringslägel inom primärkommunerna som följde den kraftiga
expansiionen av barnstugebyggandel 1977 samt av den betydande bristen på
byggnadsarbetare som förelåg under 1979 och 1980. Även för 1981 synes
investeringsutfallel ha blivit lägre än vad som planerades i februari samma år.
Sannolikt är detta en följd av den successiva försvagning av primärkommunernas
ekonomi som ägt rum under 1980 och 1981. Även den av regeringen klart uttalade
målsättningen att den kommunala sektorns volymexpansion bör dämpas lorde haft
en viss återhållande inverkan på invesleringsulvecklingen under 1981.

Primärkommunernas
och landstingens sammanlagda investeringsplaner för 1982 anger en markerad
neddragning av investeringsvolymen. Denna är i sin helhet hänförlig till
primärkommunerna, medan landstingen planerar en fortsatt expansion. Del
minskade bostadsbyggandet torde också minska behovet av investeringar inom
primärkommunerna. Investeringsplanerna för såväl primärkommunerna som
landslingen har nedjusterats ungefär i linje med de differenser mellan planer
och ulfall som förekom före 1978.

Primärkommunernas
och landstingens investeringar beräknas därvid totalt sett sjunka med 7 1/2% i
volym 1981-1982. Byggnadsinvesteringarna väntas minska med 8% och maskininköpen
med 3%. Landslingens investeringar beräknas totalt sett öka med 6 1/2%, medan
däremot primärkommunernas investeringar väntas falla med II 1/2%.
Inkluderas församlingarna och de kommunala företagen kan den kommunala
sektorns investeringar totalt sett beräknas sjunka med 5 1/2% i volym.

7.3
Lagerinvesteringarna

Lagerinvesleringarnas
förlopp under sista delen av 1981 blev betydligt mer dramatiskt än vad som
förutsågs i den preliminära nationalbudgeten (PNB). Lageravvecklingen under
fjärde kvartalet blev så kraftig att fallet i lagren i hela ekonomin 1981 kom
atl uppgå till hela 4,2 miljarder kr. i löpande priser. Det motsvarar en
minskning om 1,4 miljarder kr. i 1975 års priser vilket var ca I miljard kr.
mer än vad som väntades i PNB. En mycket stor del av denna differens kan
hänföras till en oförutsett stark lagerutlömning i handeln, men också lill
lägre lagerstockar än väntat inom

s. 140 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad
nationalbudget 140

Tabell 7: 9 Lagervolymförändringar totult och efter
näringsgrenar 1978—1982

Milj. kr., 1975 års priser

1978

1979

1980

1981

1982 prognos

Jord- och
skogsbruk

- 250

- 365

-135

200

Industri

-4881

-1417

3 163

319

840

El-,
gas- och vattenverk

- 81

105

- 25

Partihandel

191

1079

-1205

325

Detaljhandel
(inkl. irans-

portmedelshandel)

- 898

1 132

- 587

-450

Summa

-6 095

- 354

4185

-1428

935

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

industrin. Huvudorsakerna till del mer markerade
lageiförloppet ligger främst i all efterfrågan både för privat konsumtion och
export kom att öka snabbare än förutsett, samtidigt som industrins produktion
drogs ned mer än beräknat.

Lageruppbyggnaden inom Industrin, exkl. varven, fortfor
ännu under första halvåret 1981 och kom inte förrän under andra halvåret alt
övergå lill en neddragning. Lagerminskningarna gällde emellertid enbart
insalsvaror och varor i arbele, medan lagren av färdiga produkler ännu steg.
Det var särskill inom verkstadsindustrin samt massa- och pappersindustrin som
färdigvarulagren steg under andra halvåret, medan inom sågverken och
stålindustrin betydande lagerminskningar kunde åstadkommas. För totala lagren
inom industrin, exkl. varven, kom därmed en minskning om ca 100 milj. kr. att
ske under 1981. Lagerstockarna sedda i relation till produktionsnivån - vilken
drogs ned både 1980 och 1981 - kom härigenom att vid slutet av 1981 atl vara
endast obetydligt högre än två år tidigare. Kontrasten gentemot
lageruppbyggnadsfaserna 1974-1976 och 1969-1971 är slående.

I prognoserna för 1982 innefattas en försiktig uppdragning
av lagren av insalsvaror och varor i arbele hell i takt med den förväntade
ökningen av industriproduktionen. På färdigvarusidan däremot, väntas
verkstadsindustrin inleda en avveckling medan lagren inom basindustrierna
fortsätter atl minska. Totalt sett skulle lagren inom induslrin, exkl. varven,
minska i relativt hög takt under första halvåret medan en ökning skulle ske
först under andra halvåret så atl neltotillväxlen 1982 skulle stanna vid någol
hundratal milj. kr.

Varvens lager (med en klar dominans av lagren av varor i
arbete) steg väsendigt under 1981 och för 1982 väntas en fortsatt lagerökning i
form av fartyg under byggnad.

Inom partihandeln minskade lagren av bränsle och drivmedel
betydligt. Även för andra varugrupper skedde kraftiga neddragningar så alt
lagren vid slutet av året kom alt bli i stort sett lagom stora. Också inom
detaljhandeln kom en anpassingsprocess igång under 1981. Lagerneddragningarna

s. 141 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:150
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 141

Diagram 7:4 Totala industrins lagervolymförändring
1969—1982'

Milj. kr., 1975 års priser. Säsongrensade halvårsdata

1000

Insatsvaror

exkl

• n

r /

■v*

1000 0

<v
A

h '

ä ror i

arbete exkl varv

N,-

r-A

1000

2000

1000

-1000

-2000

F ä rdigvaror exkl varv

■j

■■

N_.

5000

Totalt exkl varv

4000

■
K

3000

!>
■

2000

1000

\ 1

\
■ /\

\\
1

1
'

\
i

A
t

\ /

\
z

1000
2000 3000

J___ \__ I__ I__ \__ L

J___ L

1969 1970 1971 1972 1973 1974 1975
1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982

' Exkl. varvens lagervolymförändringar.

Anm. Fr.o.m. första kvartalet 1972 redovisas lagerinvesteringarna
enligt en ny metod, vilket stör jämförelser med tidigare perioder i icke känd
omfattning. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Prop. 1981/82:150 Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 142

här
väntas emellertid fortsätta 1982 medan en uppbyggnad av partihandelslagren
förutses.

Inom jord- och skogsbruket
steg lagren något under senare delen av 1981. Då kunde en viss påfyllnad av de
otillräckliga rundvirkeslagren ske. Avverkningarna steg nämligen samtidigt som
skogsindustriernas råvaruförbrukning sjönk något. Uppbyggnaden av dessa lager
väntas fortgå under 1982.

I
allt skulle därmed lagren komma all stiga ca 0,9 miljarder kr. 1982 vilket ger
ett omslag i lagercykeln på ca 2,4 miljarder kr. från 1981. Detta innebär ett
bidrag lill den inhemska efterfrägeutvecklingen 1981-1982 motsvarande 0,8 %.

Prop. 1981/82:150
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 143

8 Lönsamhet,
kostnader och priser

8.1 Näringslivets
vinstutveckling

Lönsamhetskalkylerna
har utökats till alt omfatta även andra delar av näringslivel än industrin.
Fortfarande saknas dock etl antal vikliga branscher som exempelvis
varuhandeln. Vilka sektorer som omfattas av beräkningarna visas i tabell 8:1.

Utanför
beräkningarna ligger alltjämt bl.a. finansiella kostnader vilka påverkar
nettoresultatet men inte driflsöverskotlet. Eftersom förelagen har betydande
räntebärande nettoskulder har den successiva övergängen till nominellt höga och
även realt beaktansvärda räntenivåer inneburil en tilltagande belastning,
vilket alltså inte kommer till uttryck i driftsöverskollet.

Driflsöverskottets
andel av förädlingsvärdet sjönk något 1981.' Vinst-nedgången kan helt hänföras
till industribranscherna, medan driftsöver-skoltsandelen inom de
tjänsteproducerande sektorerna samt jord- och skogsbruket synes ha ökat något.
En orsak till industrins svaga ulveckling är atl konkurrensen frän ullandel -
både på export- och hemmamarknaderna - hindrat förelagen atl helt vältra över
sina kostnadsökningar på köparna. Till detta kommer atl del svaga
eflerfrågelägel drabbat induslrin särskilt kraftigt, vilket i sin lur påverkat
arbetsproduktiviteten negativt. Medan produktiviteten sjönk 0,5% i gruvor och
tillverkningsindustri kunde sektorn övriga privata tjänster (exkl. varuhandel,
bosläder saml bank-och försäkring) uppvisa en produktivitetsökning på 3,1 %.

I
diagram 8:1 visas driftöverskottets andel av förädlingsvärdet i vissa
branscher. Skogsbruket beräknas trols en sänkt arbetsproduktivitet ha ökat
driflsöverskotlet tämligen kraftigt. Det är de stora prishöjningarna på
sågtimmer och massaved (22% 1980—1981, mätt hos skogsbruket) som möjliggjort
detta. De därmed ökade koslnaderna för skogsråvara har i sin tur slagit hårt
mot sågverken samt massa- och pappersindustrin som kraftigt sänkt sina vinster
1981 (diagram 8:2).

Den mycket låga
aktiviteten inom byggsektorn har skapat problem för byggnadsindustrin.
Driflsöverskottets andel av förädlingsvärdet synes ha sjunkit drasriskt 1981
och beräknas ligga på den lägsta nivån på mer än tio år. Starkt bidragande har
därvid varit att arbetsproduktiviteten sjönk drygt tre procent lill följd av
del låga kapacilelsutnytljandel. Den svaga efterfrågan har också försvårat för
branschen atl - som i stor.utsträckning skett tidigare - kompensera sig för
kostnadsökningar genom atl höja försäljningspriserna.

'
Det senaste år för vilket nationalräkenskaperna publicerat statisfik över
driftsöverskotten är 1980. Uppgifterna för 1981 grundar sig på kalkyler
utförda vid konjunkturinstitutet.

'
Detta innefattar dock ett av nationalräkenskaperna gjort schablonantagande om
2% åriig produktivitetstillväxt för vissa tjänstesektorer.

Prop. 1981/82:150
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 144

Diagram 8:1 Driftsöverskottets andel av förädlingsvärdet i
olika delar av näringslivet 1971-1982

Procent

20 -

SKOGSBRUK SNR 1200

\>A

—

— i

. • "

v____ f'

>"■"■

r-GNADSINDL'STRI
SNR 5000

-
w.\

-A

'''

A —

\ \ t

\ \

f-n

r>.

J Ä fiNJV>ALMSGRUVOR

SNR 2100

_r — T--

0 20

40 60

-230

R Å VAROR'

UR SNR
2000-3000

20 10

1 \

---

y-"

/y\

/ \

-10

\ /

-20

\
/

-30

-40

BEARBETADE
VAROR

■
h

UR SNR
3000

- Ä -*

\ /

10 5

\ r

I I I
I I I I I I I I I

72 74 76 78 80 82

................... Ill

72 74
76 78 80 82

s. 145 Kontrollera mot PDF

' Exkl. varuhandel, bostäder saml bank- och försäkring. -
Gruvor och mineralbrott, sågverk, massaindustri samt ickejämmetallverk. Inkl.
livsmedel.

Anm. De streckade kurvorna avser tillverkningsindustrin
exkl. varv. Dä diagrammet ej ritats med enhetlig skala får kurvan olika
utseende i de olika diagrammen. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska
centralbyrån.

Prop. 1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 145

Tabell 8:1 Driftöverskott i vissa delar av näringslivet
samt i hela ekonomin 1976—1982

Milj. kr., löpande priser

1976

1977

1978

1979

1980

1981

1982

Jordbruk
och fiske

4034

4046

4489

4 196

4 558

5151

6116

Skogsbruk

3 280

3 448

2 980

2 157

2 800

3 931

3 963

Järnmalmsgruvor

356

- 282

- 660

- 546

- 209

- 292

- 238

Övriga
gruvor och

mineralbrotl

239

173

182

553

480

420

584

Sågverk

- 40

- 318

534

882

- 276

- 130

Massaindustri

316

-1289

-1 117

- 253

- 483

- 693

- 539

Pappersindustri

- 102

- 575

- 354

- 20

- 404

- 26

Petroleumraffma-

derier m. m.

607

1004

1 106

1982

1699

1205

1282

Jäm- och
stålverk

-2845

-2 665

-2218

-1440

-1 952

-3715

-2875

Ickejämmetallverk

- 31

- 235

- 200

- 330

- 203

- 631

- 654

Verkstadsindustri

exkl. varv

4306

2968

2023

4999

5 431

5 906

9036

Övrig
tillverknings-

industri exkl. varv

5487

5 626

5 808

7 362

9089

8 582

11 507

Byggnadsindustri

4 465

4608

4973

6090

6389

5413

5 510

Privata
tjänster.

exkl. vamhandel.

bostäder samt bank

och försäkring

5 482

5 649

7934

10583

10953

12 733

16480.

Summa

25554

22158

25034

35867

39444

37436

50016

Övriga
sektorer'

25368

19446

26 905

32413

42170

Hela
ekonomin

50922

41604

51939

68280

81614

' Varv. el-, värme-, gas- och vattenverk, varuhandel,
bostäder, bank och försäkring samt restpost. Anm. Driftsöverskottens andelar av
förädlingsvärdet visas i diagrammen 8:1 och 8:2. Källor: Konjunkturinstilutet
och statistiska centralbyrån.

En betydligt positivare vinstutveckling 1981 kan
rapporteras från den heterogena branschen privata tjänster'. Huvudorsaken lorde
vara all den allmänl svaga efterfrågan har drabbat denna sektor jämförelsevis
lite. Medan sålunda industriproduktionen sjönk med mer än 3 procent kunde de
tjänsteproducerande branscherna registrera en produktionsökning på 1,7%. Detta
bidrog verksamt till att lönekostnaden per enhet steg endasl måttligt, eller
med 5,7%. Dä lönernas andel av totalkostnaden dessutom är slörre inom
tjänsteproduktionen än inom övriga delar av näringslivet blir
lönekostnadsulvecklingen här av särskild vikl.

De stora förlusler som de tidigare så vinstrika svenska
järnmalmsgruvorna fått vidkännas under senare år är välbekanta. Nedgången
började på allvar 1976 och en bottennivå för driftsöverskollet nåddes 1978. En
viss återhämtning har skell sedan dess men ännu 1980 var driftsöverskollet
negativt och uppgick till ca -200 milj. kr. En förnyad nedgång inträffade 1981
trots att järnmalmspriserna i svenska kronor ökade med hela 16%. Den
exceptionellt kraftiga produktivitetsminskningen, -9,5% se tabell 8:4, var
därvid avgörande. Del kan också nämnas all för LKAB, den helt

' Exkl. varuhandel, bostäder samt bank och försäkring.
10 Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1.1

s. 146 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 146

dominerande järnmalmsproducenten i Sverige, sä har de
finansiella kostnaderna netto — vilka tillsammans med extraordinära kostnader
och skatter skall dras ifrån driftsöverskoltel för atl erhålla nettoresultatet
- ökal kraftigt från ca 200 milj. kr. 1980 lill mer än 400 milj. kr. 1981.

Industrins delbranscher har dels.ts in i sådana som
producerar råvaror och sådana som tillverkar bearbetade varor.
Branschaggregalel bearbetade varor behandlas i nästa avsnitt om
tillverkningsindustrin. Vinsterna har sammantaget för råvarubranscherna svängt
kraftigt under perioden 1970-1981. Under högkonjunkturen 1973-1974 skedde en
stark vinstökning vilken till stor del berodde på den rävaruboom, med slarka
inslag av spekulationseflerfrågan, som då rådde på världsmarknaden. Under perioden
1975-1977 steg råvarupriserna allt långsammare p.g.a. den låga internationella
efterfrågan. De svenska råvaruföretagens koslnader, särskill lönekostnaderna,
fortsatte dock att öka i snabb takt och resultatet blev en snabb och kraftig
vinstförsämring. Bollen nåddes 1977 då det samlade driftsöverskottet inom
råvarubranscherna totalt uppgick till -2 miljarder kr. En orsak till atl
råvaruproducenterna drabbats särskill hårt av lönsamhetskrisen är den slarka
utlandskonkurrensen vilken - i ännu högre grad än vad som gäller övriga
konkurrensutsatla delar av näringslivel — förhindrar att vinstnivån hålls uppe
med hjälp av prishöjningar. Till delta kommer att nya och effektivare
konkurrenter expanderat på marknaden (järnmalm) saml atl de svenska
insalsvarukostnaderna utvecklats ogynnsamt (skogsindustrin). En vändning uppåt
inleddes 1978 då de rörliga produktionskostnaderna per enhet sjönk något.
Kraftiga prisökningar såväl 1979 (16,1%) som 1980 (18,8%) möjliggjorde en
fortsatt vinslåter-hämtning men driftöverskottets andel av förädlingsvärdet var
1980 nätt och jämt positiv. För 1981 beräknas vinsterna återigen ha fallit med
den största nedgången för ickejärnmetaller, där svag internationell prisutveckling
är orsaken, och för den skogsbaserade råvaruindustrin, där kraftiga
prishöjningar på skogsråvara tillsammans med — för sågverken - oförändrade
produktpriser ligger bakom.

Prognoserna för 1982 visar på vinstökningar för i stort
sett alla delar av näringslivel för vilka beräkningar gjorts. De enda
undantagen är skogsbruk och byggnadsindustri. Det är den historiskt sett mycket
låga ökningen av timlönekostnaden (ca 6%) och de möjligheter till prishöjningar
som devalveringen givit som beräknas medföra denna vinstökning. Företagens
prissättning efter devalveringen berörs också något i kapitlet om utrikeshandeln.
Vinslförsämringen för skogsbruket förklaras uteslutande med alt prisema på
skogsråvara väntas öka mycket svagt. Detta gäller framförallt huvudprodukten
sågtimmer för vilken prisnivån beräknas sjunka med ca 10%. Den kalkylerade
fortsatta nedgången i byggnadsindustrins vinster är i och för sig måttlig men
visar ändå att de negativa effekterna på byggföre-

Gruvor och mineralbrott, sågverk, mE;Ssaindustri och
ickejämmetallverk.

s. 147 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget

147

Tabell 8:2
Produktpriser och rörliga produktionskostnader per enhet i

Procentuella
förändringar

vissa
delar av näringslivet 1976—1982

1976

1977

1978

1979

1980

1981

1982

Skogsbruk

Förbrukning

13,4

19,2

11,7

11,6

10,8

10,5

6,8

Lönekostnad

22,2

20,6

-4,9

2,7

10,4

1,6

Summa rörlig kostnad'

/9,7

20,2

-0,6

5.4

5.3

10,4

3.3

Produktpris

• 3,8

20,2-

-6.2

- 7,0

12,5

22,0

2,0

Marginal

-13,3

0,0

-5,6

-11,8

6,8

10,5

-1,3

Industriråvaror

Förbrukning

11.5

17,8

-1,5

10.9

18,6

12,7

7,3

Lönekostnad

18,7

11,5

-1,7

1,7

11,6

9,7

4,1

Summa rörlig kostnad'

13,5

16,2

-1.5

8.6

17.0

12,0

6,6

Produktpris

4,9

3,1

0,5

16,1

18,8

6,1

8,9

Marginal

- 7,6

-11,3

2,0

6,9

1,5

-5,3

2,2

Tillverkningsindustri

exkl.
varv

Förbmkning

11,8

9,7

8,9

12,2

15,9

11,9

8,8

Lönekostnad

14,9

10,4

5,2

0,2

10,5

2,3

Summa rörlig kostnad'

12,7

9,9

7,5

8.3

13.8

11.6

7,1

Produktpris

9,1

8,6

7,8-

10,8

13,7

10,0

9,0

Marginal

- 3,2

- 1,2

0,3

2,3

-0,1

-1,4

1,8

Byggnadsindustri

Förbrukning

12,9

8,1

7,7

9,7

16,7

12,3

8,7

Lönekostnad

21,6

6,0

6,6

5,3

10,5

12,2

7,2

Summa rörlig kostnad'

16,4

7,2

7.3

7.9

14.2

12,3

8.1

Produktpris

17,2

6,9

7,2

8,7

13,0

10,2

8,0

Marginal

0,7

- 0,3

-0,1

0,7

-1,1

-1,9

-0,1

Privata
tjänster

Förbrukning

13,3

10,2

12,7

9,9

9,3

12.4

9,0

Lönekostnad

14,2

10.6

7,4

3,5

10,3

5,7

2,8

Summa rörlig kostnad'

13,7

10.t

10.0

9.5

5,8

Produktpris

n,i

9,4

11,4

8,2

9,0

10,0

8,0

Marginal

- 0,9

- 0,6

1,3

-0,5

0,5

2,1

' Med avdrag för subventioner.

Gmvor- och mineralbrott, sågverk, massaindustri samt
ickejämmetallverk.

' Exkl. vamhandel, bostäder samt bank och försäkring.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

tagen av det låga byggandet kan väntas fortsätta.
Produktiviteten antas fortsätta att minska något (-0,3%) medan limlönekostnaden
väntas öka mer än för genomsnittet (6,9%) vilket naturligtvis verkar
uppdragande på branschens kostnader. En mer positiv utveckling kan däremot
väntas för sektorn privata tjänster. Arbetskraftskostnaden per producerad enhet
har här antagits öka mycket målUigt, eller med 2,8%, vilket är den avgörande
faktorn bakom den kalkylerade vinstuppgången. Det bör dock påpekas att den
prognoserade försäljningsprisökningen, 8%, är något osäker. Drifts-förlusterna
för järnmalmsgruvorna väntas minska någol 1982 men beräknas ändå uppgå till
mer än tio procent av produktionsvärdet. Det låga kapacilelsutnytljandet vilket
följer av den antagna 13-procenliga produk-tionsnedgängen är en viktig orsak
till det oförmånliga utfallet av vinstkal-

Prop. 1981/82:150 Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 148

kylen.
På prissidan beräknas en 15-procentig höjning kunna ske, men prisnivån för
järnmalm torde även efter detta ligga för lågt för att ens vid högre
kapacitetsutnyttjande ge de svenska gruvorna en tillfredsställande vinst. Den
sammantagna prognosen för de branscher som producerar råvaror visar inte att
någon avgörande förbättring kan väntas. Den beräknade prisökningen, 8,9%,
medger visserligen en marginalförbällring men är hell otillräcklig för atl
branschaggregatet skall kunna generera etl positivt driftsöverskoll. På
kostnadssidan kan nämnas att produktiviteten väntas öka långsammare än
industrigenomsnittet, eller med 2,0%.

De
prisprognoser som ligger till grund för driflsöverskottsberäkningarna redovisas
i tabell 8:6.

8.2
Tillverkningsindustrins lönsamlliet, kostnader och priser

Tillverkningsindustrins
vinster sjönk 1981 jämfört med året innan. Större delen av vinstförsämringen
skedde i elt antal "krisbranscher"; skogsindustri samt järn-, stål-
och metallverk medan den viktiga verkstadsindustrin synes ha bibehållit sin
vinstnivå i stort sett oförändrad.

Driftsöverskottels
andel av förädlingsvärdet i några industribranscher visas i diagram 8:2, medan
utvecklingen för aggregatet bearbetade varor (inkl. livsmedelsindustri) kan ses
i diagram 8:1.

I
tabell 8:3 illustreras pris-, kostnads- och marknadsandelsulvecklingen' för den
del av svensk tillverkningsindustri som producerar bearbetade varor. De svenska
och de internationella priserna har för denna varugrupp utvecklats lämligen
olika under de senaste tio åren (se också kapitlet om utrikeshandeln), medan
det inom de branscher som tillverkar mera rävaru-belonade produkter ofta
funnits ett mer eller mindre etablerat världsmarknadspris som de svenska
leverantörerna i praktiken haft begränsade möjligheter atl avvika från. Under
1975 och 1976 utnyttjade de svenska företagen den omständigheten att det i
prissättningen av bearbetade varor är möjligt att - åtminstone på kort sikt -
avvika från den internationella prisutvecklingen. Det gjordes i ett försök att
kompensera för de kraftiga kostnadsökningar som industrin, framför allt på
lönesidan, då drabbades av. Bl. a. på grund av de marknadsandelsförluster med
åtföljande negativa produkliviletseffekler som blev resultatet av
relativprishöjningen steg dock koslnaderna likafullt mer än
försäljningspriserna och en kraftig sänkning av branschens vinster inleddes.
Genom devalveringarna 1977 kunde de svenska producenterna sänka sina priser
relativt de utländska konkurrenlerna såväl 1977 som 1978 och ett visst
återtagande av marknadsandelar kom lill stånd. Delvis på grund av all
devalveringarna drev upp priserna pä importerade insalsvaror, men under 1977
också på grund av den snabba

'
Marknadsandelar och relativpriser avser den svenska och de utländska
markna-dema sammanvägda, se även not till tabell 8:6.

Prop. 1981/82:150
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget

149

Diagram
8:2 Driftsöverskottets andel av förädlingsvärdet i olika industribranscher
1971-1982

Procent

A
S Å GVERK SNR 3411

-
/

\-/

r''

-10

-20

-40

-60

-80

-100

-120

r —

p--"

l~f~7'

J Ä RN- OCH ST Å LVERK SNR 3710

20 10

CKE JA
SNR 372

RNMETA
1

ELVERK
y

0 -10

-20 -30

-40 -50

-60

1 1 M II

W-

72 74 76 78 80 82

■55

_ Ö VRIG TILLVERKNINGSINDUSTRI EXKL VARV

OCH PETROLEUMRAFF.

20 15

/ / /

"*..

I I I I I I I I I
I I I 72 74 76 78 80 82

Anm. De streckade kurvorna avser tillverkningsindustrin
exkl. varv. Dä diagrammet ej ritats med enhedig skala får kurvan olika
utseende i de olika deldiagrammen. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska
centralbyrån.

Prop. 1981/82:150
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget

150

ökningen av lönekostnaderna per producerad enhet,
fortsatte industrins vinster att sjunka. Bottenläget nåddes 1978 då
driflsöverskottets andel av förädlingsvärdet var lägre än för någol annal år
under 1960- och 1970-talen. En avsevärd återhämtning av vinstmarginalerna kunde
emellertid ske

1979. En huvudorsak var att
arbetskraftskostnaden per enhet sjönk vilket i sin tur lill slor del berodde på
den ovanligt starka produktivitetsökningen. Trots den förmånliga kostnadsutvecklingen
höjde de svenska producenterna sina försäljningspriser mer än de utländska
konkurrenlerna vilket på kort sikt torde ha resulterat i ökade vinstmarginaler.
1980 höjdes relativpriset gentemot utlandet återigen men detta räckte inte
till mer än att öka vinstmarginalen med ett par tiondels procentenheter. En
starkt bidragande orsak till delta var den myckel låga produktivitetsökningen
(0,5%) 1979-

1980. Under 1981 synes de svenska
försäljningspriserna ha fortsalt alt öka i någol lite snabbare takt än de
internationella priserna. Det är relativpriset på hemmamarknaden som beräknas
ha stigit medan Sveriges relativa exportpris däremot bedöms ha sjunkit något.
Produktionskostnaderna steg emellertid snabbare än försäljningspriserna - till
stor del på grund av den minskande arbetsproduktiviteten (-0,9%) - och
branschens vinstmarginal beräknas därmed ha sjunkit 0,8 procentenheter.

Tabell 8:3
Priser, kostnader och marknadsandelar för bearbetade varor' 1976-

Procenluella
förändringar

1982

s. 150 Kontrollera mot PDF

1976

1977

1978

1979

1980

1981

1982

Kostnader
per enhet

Förbmkning

11,4

8,8

10,6

10,9

12,6

11,1

9.7

Lönekostnader

15,5

10,7

6.1

0,1

10,5

9,9

2,0

Summa rörlig kostnad

12,7

9,4

8,8

7,1

11,3

10,8

7,4

Marginal

-3,1

-0,5

-0,1

1,9

0,3

-0,8

1,9

Svenskt
produktpris

9,2

8,8

8,7

9,1

11,6

9,9

9,4

Marknadspris

6,0

12,6

13,5

7,0

8,9

9,8

13,8

Svenskt
relativpris

3,0

-3,4

-4,2

2,0

2,5

0,1

-3,9

Marknadsandel

-3,6

-0,6

2,0

-1,2

-2,4

0,2

2,4

' Innefattar av beräkningstekniska skäl även
livsmedelsindustri. Detta medför vissa skillnader jämfört med motsvarande
tabell i den preliminära nationalbudgeten.

y4nm.På gmnd av olikheter ide indexar<;om ingår i resp.
"Svenskt produktpris" och "Marknadspris" börden beräknade
relativprisutvecklingen tolkas med viss försiktighet. Detta kan även sägas
gälla marknadsandelsförändringarna i tabellen. Marknad och marknadsandel avser
hemma- och exportmarknaderna sammanvägda. Marknadsandelsutvecklingen pä
hemmamarknaden är mätt som variationer kring trenden, vilken uppgår till 1,3
procentenheter per år. Orsaken är att definitionen av marknadsandelar skiljer
sig mellan hemma- och exportmarknaderna. Sveriges exportmarknadsandelar
definieras som svensk exports andel av mottagarländernas import, medan
hemmamarknadsandelen istället har inhemsk förbrukning som nämnare. Importens
andel av den inhemska tillförseln ökar dock - pä grund av ökad internationell
arbetsfördelning -mer eller mindre trendmässigt i de flesta länder. Detta
antyder att om Sveriges exportmarknadsandelar (mätta enligl ovan) är oförändrade
ett år så ökai samtidigt den svenska exportens andel av avnämarländernas
inhemska förbrukning. Ett riktigt marknadsandelsmått skulle alltså mäta svenska
leveransers andel av den inhemska tillförseln i alla länder. Detta har dock
inte varit möjligt. Det har därför istället varit nödvändigt att jämställa
andelsutvecklingen på hemmamarknaden med motsvarande utveckling på
exportmarknaden. Trendrensningen av hemmamarknadsandelen syftar alltså till
att korrigera för att den ökande internationella specialiseringen påverkar de
bägge marknadsandelsmåtlen på olika sätt. Röriig kostnad är beräknad med avdrag
för subventioner.

Källor: Nationalräkenskaperna, svensk handelsstatistik,
beräkningar gjorda för kapitlet om utrikeshandeln samt konjunkturinstitutet.

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 151

För
1982 har - som en konsekvens av devalveringen hösten 1981 -antagits en tämligen
kraftig sänkning av de svenska relativpriserna på såväl hemma- som
exportmarknaderna. Då lönekostnaderna per enhet förutses öka långsamt beräknas
ändå elt avsevärt utrymme återstå för höjningar av vinstmarginalerna.
Driflsöverskottets andel av förädlingsvärdet skulle därmed kunna bli ungefär
lika hög som för 1970-lalels första år. Det bör påpekas att det i branschaggregatet
ingår två "krisbranscher" nämligen järn- och stålverk samt
pappersindustri. En indikation på vinstutvecklingen för de mer expansiva
delarna av aggregatet ges av kurvorna över verkstadsindustri exkl. varv och
"övrig tillverkningsindustri" i diagram 8:2. Dessa visar att
driflsöverskoltsandelen - särskill inom verkstadsindustrin — väntas bli väl så
hög som under början av 1970-lalel.

Tillverkningsindustrins
delbranscher

Vinstandelen
inom sågverken har svängt kraftigt under den senaste tioårsperioden. Detta
mönster är emellertid vanligt för industribranscher vars produktion är av
råvarukaraktär. Anledningen är bl. a. all produktpriserna — som till slor del
bestäms på världsmarknaden - fluktuerar snabbt och mycket på grund av stora
kast i efterfrågan, medan producenternas kostnader pä grund av olika trögheter
är mer stabila. För sågverkens del har vinstfluktuationerna förvärrats av att
priset på sågtimmer ofta inte satts med hänsyn lill den rådande
prisutvecklingen på trävaror ulan med en viss eftersläpning, vilket
nedanstående tablå visar:

Procentuell
förändring

1974

1975
1976

1977

1978

1979

1980

1981

1982

Produktpris Sågtimmer

43,8 43,7

-1,3
11,2 15,9 14,6

11,2 15,3

1,5

-2,7

11,2 3,3

16,0
15,1

0,5

12,7

1,0 -5,0

Anm.
Sågtimmerpriset avser enhetsvärde för trävaruindustrins förbrukning enligt
industristatistiken.

Särskilt
vinslnedgängen 1975 och 1976 liksom vinstförbältringen 1979 kan lill stor del
sägas bero på eftersläpningen i prissättningen på sågtimmer. Även
vinstnedgången 1981 har till en del samma förklaring men denna gång ökade även
kostnaden för övriga insatsvaror saml lönekostnaden per enhet - trols en
förvånansvärt stark produktivitetsutveckling, 2,0% -snabbare än produktpriset.
För 1982 väntas priset på trävaror, trols devalveringen, endast öka marginellt
(1%); då produktionskostnaderna per enhet antas sjunka svagt beräknas
vinstmarginalen ändå kunna höjas något. Branschen väntas dock fortfarande
generera ell negativt driftsöverskoll 1982.

Bilden
av massa- och pappersindustrin liknar den för sågverken men trenden i
vinstutvecklingen har varit klart mer negaliv. Medan driflsöver-

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget

152

Tabell 8:4 Produktpriser och rörliga
prc>duktionskostnader per enhet i tillverkningsindustrin exkl. varv
1976-1982

Procentuella förändringar

1976

1977

1978

1979

1980

1981

1982

Sågverk

Förbmkning

17,8

17,4

- 5,6

7,8

15,7

12,0

-2,4

Lönekostnad

13,0

6,9

3,1

1,4

6,7

6,6

4,1

Summa rörlig kostnad'

/6,6

14,9

- 3.7

6.3

13.6

10.8

-1,1

Produktpris

11,2

1,5

11,2

16,0

0,5

1,0

Marginal

-4,6

- 3,2

5,4

4,6

2,1

-9,3

2,1

Massa-
och pappersindustri

Förbrukning

4,6

11,4

- 3,2

11,5

21,4

17,3

12,7

Lönekostnad

16,1

12,5

- 3,2

-2,3

12,3

7,0

2,9

Summa rörlig kostnad'

7,1

11,7

- 3.2

8,2

19.4

15,2

10,8

Produktpris

-2.9

- 0,6

0,3

15,0

18,4

13,0

Marginal

-9,3

-11,0

3,6

6,3

-0,8

-1,9

2,0

Järn-
och stålverk

Förbmkning

9,4

- 2,4

13,0

16,3

16,4

12,7

9,4

Lönekostnad

22,1

16,4

-10,6

-9,3

13,0

14,1

-1,3

Summa rörlig kostnad'

13.5

4,1

3.8

7.8

15.4 ,

13,1

6,4

Produktpris

2,9

A.l

10,1

15,9

13,3

3,5

13,5

Marginal

-9,3

0,6

6,1

7,5

-1,8

-8,5

6,7

Ickejämmetallverk

Förbmkning

8,4

14,2

9,4

29,1

16,8

6,5

10,0

Lönekostnad

14,4

- 0,1

- 3,2

3,7

14,9

12.4

3,7

Summa rörlig kostnad'

9,7

10.9

6,8

24,4

16.5

7.4

9,0

Produktpris

9,1

6,3

8,1

22,4

19,0

2,1

9,5

Marginal

-0,5

- 4,1

1,2

-1,6

2,1

-4,9

0,5

Verkstadsindustri

exkl.
varv

Förbmkning

10,9

8,5

13,8

10,6

9,5

8,5

9,7

Lönekostnad

19,7

12,1

8,2

-2,4

1,1

8,2

1,5

Summa rörlig kostnad'

14.3

10.0

11,3

5,3

8.6

8,4

6,7

Produktpris

11,0

8,3

9,9

7,9

8,6

8,7

Marginal

-2,9

- 1,5

- 1,3

2,5

0,0

0,2

1,9

Övrig
tillverknings-

industri
exkl. varv

och
petroleiimraffina-

derier

Förbmkning

12,9

10,8

9,0

10,3

14,0

12,6

9,5

Lönekostnad

11,7

9,6

8,4

4,2

12,9

11,4

2,8

Summa rörlig kostnad'

12.5

10,4

8,6

8.4

12.5

12,4

7.8

Produktpris

10,2

10,3

8,6

9,2

13,4

11,8

9,3

Marginal

-2,0

- 0,1

0,0

0,7

0,8

-0,5

1,4

' Med avdrag för subventioner.

' SNR 3421 och 3422 dvs. exkl. pappersvamindustri.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

skottets andel av förädlingsvärdet för sågverken nådde en
jämförelsevis hygglig nivå under högkonjunkturen 1979-1980 så var massa- och
pappersindustrins driftsöverskoll negativt, i storleken -500 milj. kr. Dessutom
belastas branschen med kapitalkostnader som är högre än för industrigenomsnittet
vilket medför atl nettoresultatet visar en relativt andra industrigrenar ännu
sämre ulveckling. Driflsöverskottets andel av förädlings-

Prop. 1981/82:150
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 153

värdet
har sjunkit lämligen mycket 1981 trots atl branschen genomfört omfattande
prishöjningar på sitt sortiment (13,0% i genomsnitt 1980-1981). Vinstnedgången
synes nästan uteslutande kunna hänföras lill de kraftigt ökade kostnaderna för
skogsråvara (20,5%). För 1982 väntas en fortsall snabb höjning av
massavedspriserna (15,8%) men lack vare den beräknade mycket låga ökningen av
arbetskraftskostnaderna visar prognosen på en viss marginalförbällring.
Branschens verksamhet beräknas dock fortsätta atl leda lill stora föriuster.

Järn-
och stålverken är en "gammal" krisbransch i Sverige; enligl nationalräkenskapernas
statistik har driftsöverskolten varit negativa sedan 1971. Prisutvecklingen på
delar av produktsortimentet liknar här den för råvaror. Della innebär liksom
för råvaruindustrin alt man har tämligen begränsade möjligheter alt vältra över
sina kostnadsökningar på köparna. Della har drabbat järn-och stålverken
särskill hårt under den svenskas, k. kostnadskrisen. Därtill kommer för
stålindustrins del att slålkonsumtionen utvecklats utomordentligt svagt efter
1973. Sålunda sjönk den synliga konsumtionen av stål med i genomsnitt 2 % per
år 1973-1979 i Västeuropa och den internationella "stålkrisen" har
snarast förvärrats under senare tid. Trols försök lill avlal om all hälla
tillbaka stålutbudet har priserna varit pressade, någol som får anses nästan
ofrånkomligt i en bransch där marginalkostnaden - särskilt vid lågt
kapacitetsutnyttjande - troligen ligger en bra bil under genomsnittskostnaden.
Svårighelerna på volymsidan har också varit stora för de svenska producenterna,
med avsevärda produktionsminskningar de senaste två åren. 1981 sjönk vinsterna
kraftigt och driflsöverskottets andel av förädlingsvärdet beräknas ha nått en
lägre nivå än någonsin tidigare i nationalräkenskapsstalistiken. De
bakomliggande faktorerna var i första hand den svaga prisutvecklingen på järn
och stål (3,5%) samt sänkningen av arbetsproduktiviteten (-4,5%). Järn- och
stålverken är också stora förbrukare av energi och den kraftiga prishöjningen
(49,1%) pä tung eldningsolja blev därtor kännbar. Prognosen för 1982 innebär en
kraftig vinstförbältring men fortfarande på en föriuslbringande nivå. Den
väntade återhämtningen följer dels av atl priserna - delvis på grund av
devalveringen — antas öka 13,5% och dels av alt produktiviteten tack vare en
prognoserad 5-procenlig produktionsökning beräknas öka starkt.

Den
bransch i dessa kalkyler som haft den bästa vinstsiluationen under senare år är
verkstadsindustri exkl. varv. Detta beror delvis på alt man med sina mer
specialiserade produkter lättare kunnat höja försäljningspriserna än l.ex.
råvarubranscherna, men också på alt man relativt väl kunnat komma tillrätta med
kostnadsökningarna. 1981 synes också en liten ökning av bruttomarginalen ha
kommit lill slånd tack vare den jämförelsevis låga ökningen av koslnaderna för
insatsvaror. En rejäl vinstuppgång väntas dock 1982, myckel som en följd av den
prognoserade låga ökningen av arbetskraftskostnaden per producerad enhet.
Timlönekostnaden beräknas

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget

154

Tabell 8:5 Lönekostnader och produktiviitet i vissa
industribranscher 1976—1982

Procentuella förändringar

1976

1977

1978

1979

1980

1981

1982

Järnmalmsgruvor

Lönekostnad per timme Produktivitet

15,8 -4,4

11,2 -11,1

10,7 -1,9

4,7 2,7

12,7 9,3

8,9 -9,5

6,3

-3,3

Sågverk

Lönekostnad per timme Produktivitet

22,4 8,5

11,7

4,5

13.4 10,0

4,5 3,1

13,2 6,2

8,9 2 2

6,3 2,1

Massa-
och pappersindustri

Lönekostnad per timme Produktivitet

19,0

2,4

10,4 - 1,8

12,4 16,0

6,5 9,0

12,9 0,5

9,0

1,8

6.3

3,3

Järn-
och stålverk

Lönekostnad per timme Produktivitet

14,9 -5,9

7,4 - 7,7

4,2 16,4

8,0 . 19,1

10,8 • -2,0

8,9

-4,5

6,3

7,7

Verkstadsindustri
e.xkl. varv

Lönekostnad per timme Produktivitet

18.5 -1,0

9.4

- 2,3

10,5 2,1

8,2 10,9

11,2

3,2

8,9 0,7

6,3

4,7

Övrig
tillverkningsindustri'

Lönekostnad per timme Produktivitet

18,8 6,3

10,4 0,6

12,9 4,1

7,9

3,7

11,2 -1,6

8,9

-2,3

6,3 3,4

Råvaror'

Lönekostnad per timme Produktivitet

19,7 0,8

11,3 - 0,2

10,3 12,3

6,7 4,9

12,7 1,1

9,2 -0,4

6,3 2,0

Bearbetade
varor

Lönekostnad per timme Produktivitet

18,4

2.5

9,8 - 0,9

11.1 4,6

8,0

7,9

11,1 0,5

8,9 -0,9

6,3

4,2

Tillverkningsindustri exkl. varv

Lönekostnad per timme Produktivitet

18,4 3,1

9,8 - 0,6

11,1

5,4

7,8

7,7

11.3 0,7

8,9 -1,4

6,3 3.9

' Exkl. varv, petroleumraffinaderier och ickejämmetallverk.

Gmvor och mineralbrotl, sågverk, massaindustri samt
ickejämmetallverk.

' Pappersindustri, järn- och stålverk, verkstadsindustri
exkl. varv och "övrig tillverkningsindustri".

Anm. Lönekostnad per timme avser löner inkl. kollektiva
avgifter och icke vamanknutna indirekta skatter,

per arbetad timme. Produktivitet avser bmttoproduktion i
fasta priser per arbetad timme.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

härvid stiga 6,3 % - den lägsta höjningen på över 15 år -
medan produktiviteten förutses öka med, historiskt sett, relativt måttliga
4,7%. Del kan nämnas att den produktionsökning (4,4%) som ligger i
produktivitetsprognosen beräknas bli möjlig uteslutande genom en ökning av
exportefterfrågan (med 8,0%).

Den heterogena sektorn övrig tiUverkningsinduslri exkl.
varv innefattar så disparata branscher som livsmedels-, textil- och kemisk
industri. Trots att aggregatet har vissa inslag av "krisbranscher" så
var vinstnedgången

Se produklionskapiUet för en exakt definition.

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget

155

Diagram 8:3 Rörliga produktionskostnader och
arbetsproduktivitet i tillverkningsindustrin exkl. varv 1964-1982

Årlig procentuell förändring

Bruttoproduktionsvolym per arbetslimme

I
I 1

lill________ \_ \_ \_ I I I I I I

64 66 68 70 72 74 76 78 80 82

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

under andra delen av 1970-talel inle så markerad som för
den totala tillverkningsindustrin exkl. varv (se diagram 8:2). En orsak är atl
den betydande delbranschen livsmedelsindustri till stor del är skyddad från
utlandskonkurrens och atl man därför haft goda möjligheter all bibehålla sina
vinstmarginaler genom prishöjningar. En annan är att den kemiska induslrin (exkl.
petroleumraffmaderier) hör lill de branscher som internationellt sett klarat
de senaste lågkonjunkturerna bäst. För 1981 sjönk dock vinstnivån inom övrig
tillverkningsindustri exkl. varv tillbaka. Det var dels den - jämfört med
verkstadsindustrin - kraftiga ökningen av insalsvaru-kostnaden och dels den
oförmånliga produktivitetsutvecklingen (-2,3%) som låg bakom.
Produktivitetssänkningen var i sin lur en följd av att produktionsökning
minskade kraftigt, eller med 5,6%, vilket är största nedgången på mer än 10 år.
Prognosen för 1982 pekar pä en måttlig produktionsökning (2,6%) vilket
tillsammans med den beräknade svaga höjningen av timlönekoslnaden ger en ökning
av branschens unit labour cost med endast 2,8%. Detta, tillsammans med de
försäljningsprishöjningar som bl.a. på grund av 1981 års devalvering väntas
komma till stånd, leder enligl kalkylerna till att driflsöverskottets andel av
förädlingsvärdet ökar 1982. Vinstnivån synes därmed även för övrig
tillverkningsindustri exkl. varv komma att nå upp till vad som registrerades
under 1970-lalels första är.

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget

156

Tabell 8:6 Priser på olika insatsproduktc r 1976-1982

Procentuella förändringar

1976

1977

1978

1979

1980

1981

1982

Sågtimmer

14,6

15,3

- 2,7

3,3

15,1

12,7

-5,0

Massaved

4,8

7,8

- 6,3

3,1

14,3

20,5

15,8

Jordbmk
produktpris

11,3

8,7

7,1

4,3

9,3

13,0

12,0

Jordbruk
import

23,1

39,2

- 4,4

-0,1

5,9

-2,7

14,0

Järnmalm
produktpris

1,2

-11,3

- 7,8

7,9

24,6

16,0

15,0

Övrig
mineral produktpris

9,6

8,1

4,3

9,6

13,3

3,5

9,5

Övrig
mineral (exkl. rå-

olja) import

-9,1

- 1,5

11,5

4,0

31,7

5,8

11,9

Råolja

13,3

8,8

0,6

35,1

61,4

30,3

3,9

Sågat
trä hemma

15,8

7,0

- 1,8

15,0

21,1

0,9

1,0

Massa
hemma

-2,3

- 5,2

-13,6

27,0

21,9

14,2

15,0

Papper
hemma

0,4

3,9

2,6

9,5

17,9

10,1

12,0

KI:s
övrigsektor hemma

10,5

12,0

7,2

7,9

12,5

12,6

9,2

KI:s
övrigsektor import

3,1

10,0

10,4

9,6

10,0

8,0

12,5

Eldningsolja
tung

8,0

18,3

1,9

44,7

36,4

49,1

6,6

Bensin
etc.

14,0

2,1

14,1

20,2

35,1

19,5

5,0

Jäm och
stål hemma

1,9

- 0,6

5,7

12,9

13,5

2,6

10,0

Jäm och
stål import

-4,1

9,7

8,6

14,8

8,5

-0,6

12,0

Ickejämmetall
hemma

14,9

7,3

7,8

30,4

23,0

4,9

12,0

Ickejämmetall
import

3,6

7,2

5,7

23,2

26,3

0,7

12,0

Verkstad
exkl. varv hemma

9,4

7,1

9,2

8,6

11,4

7,3

8,3

Verkstad
exkl. varv import

6,2

11,5

13,6

5,3

7,0

7,7

11,4

El och
värme produktpris

11,8

9,7

17,6

12,7

19,0

2,0

4,5

Byggnad
produktpris

17,2

6,9

7,2

8,7

13,0

10,2

8,0

Vamhandel
produktpris

8,9

9,1

11,7

10,7

13,2

.
10.0

■ 9,5

Övriga
hyror produktpris

11,2

9,4

13,1

9,0

9,5

10,8

13,0

Finansiella
tjänster

produktpris

9,6

6,5

30,0

13,2

4,6

10,0

9,0

Övriga
privata tjänster

produktpris

12,7

9,4

11,4

8,2

9,0

10.0

8,0

Anm. Produktpris avser implicit pris på bruttoproduktionsvärde
enligt nationalräkenskaperna. Hemmapris avser producentprisindex för svenska
Tillverkares leveranser till hemmamarknaden. Importpris avser handelsstatistikens
hybridprisindex typ Paasche.

Sammanvägda prisindexar för förbmkningen i olika branscher
finns i tabell 8: 2 och 8:4. Källor: Konjunkturinstitutet, skogsstyrelsen och
statistiska centralbyrån.

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 157

9 Den
offentliga verksamheten

9.1 Allmänt

Den offentliga sektorns verksamhet har på olika säll
betydelse för utvecklingen inom samhällsekonomin i övrigt. Dels påverkar de
offentliga utgifterna för konsumtion och investeringar direkt den totala
efterfrågan i ekonomin, dels påverkar skaller och transfereringar inkomsterna
för hushåll och förelag. Därmed har den offentliga verksamheten en indirekt
inverkan på efterfrägeutvecklingen ocksä inom den privata delen av ekonomin.
Härtill kommer den offentliga sektorns inflytande på ekonomin via
kreditmarknaden, l.ex. genom budgetunderskottets finansiering och AP-fondens
belydelse för utbudet på kapitalmarknaden.

Den offentliga verksamheten diskuteras i det följande med
utgångspunkt från inkomst- och ulgiflsöversikter för delsektorerna staten,
kommunerna och socialförsäkringssektorn saml för den offentliga sektorn som
helhet.

Avslutningsvis presenteras i avsnill 9.6 vissa beräkningar
av finanspolitikens effekter på samhällsekonomin under perioden 1975-1983.

Anm. De definitioner och avgränsningar som här tillämpas
överensstämmer med nationalräkenskaperna. Socialförsäkringssektorn omfattar
endast allmän sjukförsäkring, allmän tilläggspensionering samt erkända
arbetslöshetskassor. TiU staten räknas numera kontant arbetsmarknadsstöd (KAS),
arbetsskadeförsäkring, folkpensionering, delpensionsförsäkring, frivillig
pensionsförsäkring, lönegarantifond och sjöfolkspensionering, vilka samtliga
tidigare inrymts i socialförsäkringssektorn.

9.2 Staten

Beräkningarna över statens inkomster och utgifter baserar
sig för 1980 och 1981 på nationalräkenskaperna. För 1982 har inkomster och
utgifter prognoserats av riksrevisionsverkel. Här presenteras också en prognos
för 1983. Denna kalkyl, som dock måsle bedömas som något mer osäker, baserar
sig för inkomstsidan på riksrevisionsverkets inkomstberäkningar. På utgiftssidan
ligger i huvudsak budgetförslaget 1982/83 saml långtidsbudgetens beräkningar
för 1983/84 som grund. Hänsyn har också tagils lill de sysselsältningsfrämjande
åtgärder som idag föreslås regeringen.

Förändringar i gränsdragningen mellan staten och
socialförsäkringssektorn har redovisats i tidigare narionalbudgeler.
Socialförsäkringssektorns finansiella sparande utgörs nu liksom tidigare
prakliskl taget enbart av AP-fonden. Vid jämförelser med inkomster och utgifter
bakåt i liden har staten korrigerats för denna förändring.

Som framgår av nedanstående tablå har statsbudgetens
underskott ökat kraftigt under senare år. Budgetunderskottet försämrades
drastiskt under slutet av 1970-talet och uppgick 1981 lill 66 miljarder kr.
1982 och 1983 väntas budgetunderskottet öka till nära 77 resp. 81 miljarder kr.
En del av försämringen är alt hänföra lill inflationens inverkan men räknat som
andel av BNP har budgetunderskottet ökat frän 3 å 4% i böljan av 1970-talel
till beräknade 12% 1983.

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 158

Budgetsaldo
1972-1983

1972
1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981
1982 1983

-53

-66

-77

-81

-10

-11,5

-12,5

-12,0

-33

Budgetsaldo

-6

-10

-11

-1

-18

Andel av
BNP

-3

-2,5

- 4

-2

- 5

Statsinkomsterna
ökar i allmänhet långsammare än utgifterna i lågkonjunkturer. Under 1981, med
en relativt matt konjunktur, ökade budgetunderskottet någol snabbare än
tidigare år; 13 miljarder kr., vilket ledde till ett budgetsaldo på drygt 66
miljarder kr. Visserligen ökade inkomsterna med 11,5% men utgifterna fortsatte
atl öka snabbare än inkomsterna eller med drygt 15% och från en högre nivå.

Procentuell

utveckling
av statens inkomster och

utgifter
samt BNP

1980

1981

1982

1983

Inkomster

Utgifter

BNP

11,7 13,2 13,9

11,5 15,2 9,0

8,0 9,5 9,5

7,5 8,0 8,0

För
1982 beräknas budgetsaldot försämras med ytteriigare II miljarder
kr. till nära 77 miljarder kr. Ulgiftstakten dämpas visseriigen kraftigt till
9,5% men inkomstökningen stannai- vid enbart 8%. Denna inkomstökning är dock
högre än vad man tidigare räknat med. Orsaken lill detta är dels en något
snabbare ökning av den totala lönesumman och dels att vissa inkomstförstärkningar
av engångskaraktär genomförs.

Del
gäller framför allt omläggningen av utbetalningen av mervärdeskatt för
importvaror, vilket väntas inbringa ca 3 miljarder kr. 1982. Dessutom kommer
elt antal mindre fonder att dragas in lill statskassan vilket kommer att
förstärka denna med ytteriigare ca I miljard kr. Trols detta ökar underskottet
som andel av BNP till 12,5%.

Budgetunderskottet
väntas 1983 öka med blygsamma 4 miljarder till knappt 81 miljarder kr., vilket
främst beror på den begränsade ökningstakten pä utgiftssidan. Budgetsaldots
andel av BNP beräknas för 1983 bli 12%. För första gången sedan 1976 skulle
saldots andel av BNP sjunka. Skulle budgetsaldot öka med ytteriigare 2,5
miljarder kr. skulle dess andel av BNP dock bli oförändrad.

De
direkta skatterna beräknas 1981 ha ökat med enbart 3 %. Della beror på att
utbetalningarna av kommunalskattemedel som är en avdragspost bland de direkta
skatteinkomsterna (se tabell 9:1) beräknas öka starkt. För 1982 genomförs vissa
justeringar av skatteskalorna till en kostnad av 1,3 miljarder kr.
Indexregleringen medför ell inkomstbortfall motsvarande 4,2 miljarder kr.
jämfört med om 1981 års skatteskalor hade gällt. Höjningen av det kommunala
grundavdraget kostar ytteriigare 2,7 miljarder kr. medan borttagandet av
särskilda skaltereduktionen inbringar 4,2 miljarder kr.

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget

159

Tabell 9:1 Statens inkomster och utgifter 1980-1983

Exkl. statliga affärsverk och aktiebolag

Milj. kr.

Förändring,
%

1980

1981

1982

1983

1979-1980

1980-1981

1981-1982

1982-1983

Löpande
priser

1
Inkomster

146479

163391

176520

189530

11,7

11,5

8,0

7,5'

1.1
Direkta skatter

37033

38242

43 170

42510

4,5

3,3

13,0

- 1,5

1.2
Indirekta skatter

69501

79797

82370

91630

15,5

14,8

3.0

11,0

1.3
Socialförsäkringsavgifter

25 203

29281

28490

31000

23,3

16,2

- 2,5

9,0

1.4
Övriga inkomster

14742

16071

22490

24390

- 2,3

9,0

40,0

8,5

2
Utgifter

184338

212390

232580

250890

13,2

15,2

9,5

8,0

2.1
Transfereringar

133415

158538

176410

193020

14,2

18,8

11.5

9,5

2.1.1
Till hushåll

51828

57943

60950

63810

16,6

11,8

5,0

4,5

2.1.2
Till socialförsäkringssektorn

2824

1280

4860

2000

-26,1

-54,7

379.5

-59,0

2.1.3
TiU kommuner

38680

43895

45140

48800

12,9

13,5

3,0

8,0

2.1.4
Till företag

18884

23 883

27700

30960

- 5,3

26,5

16,0

12,0

därav: livsmedels- och ränte-

subvenfioner

8270

10418

11500

13770

15,2

26,0

10,5

19,5

industripolitiska

åtgärder

5 230

5080

8430

—

-16,0

- 2,9

66,0

—

2.1.5
Till internationell verksamhet

4141

4242

4810

5190

2,0

2,4

13,5

8,0

2.1.6
Ränteutgifter

17058

27295

32950

42260

65,4

60,0

20,5

28,5

2.2
Konsumtion

45129

48813

50670

52420

12,4

8,2

4,0

3,5

2.3
Realinvestering

4717

4385

4670

4820

2,0

- 7,0

6,5

3,0

2.4
Lagerinvestering

926

522

700

500

2.5
Köp och försäljning av

fastigheter

151

132

130

3
Finansiellt sparande

-37859

-48999

-56060

-61360

19,2

29,4

14,5

9,5

11972 15100 15000

1650 2 130 1660

1053 5306 5640 4240

-52909
-66 277 -76800 -80600

24590

2375

25 875 2508

25 240 2470

4 Utlåning och
andra finansiella

transaktioner 13997

därav: industripolitiska

åtgärder

5
Korrigeringspost

6
Totalsaido

1975 års priser

Konsumtion 25969

Realinvestering 2996

12,1 -14,5 26,0 - 0,5

-62,6 29,0 -22,5

2,5 4,0

1,3 - 0,4 - 2,5 7,9 -16,3 - 1,5

s. 160 Kontrollera mot PDF

Anm. Nivån på inkomster och utgifter skiljer sig något
från budgetdepartementets beräkningar av redovisningstekniska skäl. Källor:
Ekonomidepartementet, konjunkturinstitutet, riksrevisionsverket och statistiska
centralbyrån.

Totalt minskas skatteinkomsterna med 4 miljarder kr. genom
dessa åtgärder. Det måste dock framhållas atl detta endast är beräknade
värden. De skatteinkomster som kunde ha influtit med oförändrade skatteskalor
skulle mycket väl ha kunnat bli lägre.

1983 genomförs den första etappen av regeringens
skattereform som går ut på att till 1985 sänka marginalskallen för majoriteten
av inkomstlagarna till högsl 50%. Del innebär atl de direkta skatterna kommer
att sänkas med 3,8 miljarder kr. 1983. Dessulom indexregleras skatteskalorna
med 5,5% vilket minskar statsinkomsterna med ytteriigare 3,2 miljarder kr.
Kommu-

Prop. 1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 160

nalskatierna som är en avdragsposl bland de direkta
skatteinkomsterna ökar kraftigt trots regeringens indragning av kommunalskatter
på 3,5 miljarder kr. Dessa faktorer gör tillsammans atl den direkta skallen
minskar 1983 med 1,5%.

Inkomsterna av indirekta skatter ökade kraftigt 1981,
eller med 15%. Under 1982 beräknas ökningen stanna vid 3%. Inbetalningarna av
mervärdeskatten, vilken svarar för ungefär hälften av de indirekta skatterna,
väntas minska med I % och 1983 öka med 7,5%. Inkomsterna av mervärdeskatt
sammanhänger med den privata konsumtionens utveckling och den aktuella
skattesatsen. Den 16 november 1981 sänktes mervärdeskatten från 19 till 17,7%.
Tillsammans med en beräknad svag ökning av privata konsumtionen 1982,
värdemässigt ca 8%, beräknas dessa inkomster utvecklas mycket svagt. Företag
som under 1982 gör investeringsavdrag kan direkt netta dessa i samband med
inbetalningar av mervärdeskatt. Detta bortfall av mervärdeskatt har beräknats
lill ca 1,5 miljarder kr. Totalt sett kommer därmed inkomsterna av
mervärdeskatt att minska under 1982 med ca 1%. För 1983, kommer intäkterna från
mervärdeskatten att öka med 7,5%.

Övriga indirekta skatter består av punktskatter och s.k.
arbetsgivaravgifter eller löneberoende indirekta skatter. Av punktskatterna
höjdes skatterna på bensin och eldningsolja med 7 öre/1 resp. 75 kr./m' den 1
april 1982. Skatterna på vin och sprit höjs den I maj 1982 samt 1 januari 1983.
I beräkningama ingår enbart beslutade eller aviserade punktskatlehöjning-ar.
För 1983 har därför inga ytterligare skattehöjningar lagts in utan ökningen av
punktskatterna följer enbart volymökningen av den privata konsumtionen.

Arbetsgivaravgifterna ökade kraftigt 1981 p. g. a.
beslutade höjningar av skattesatsen för barnomsorgsavgil"len. Några
höjningar av arbetsgivaravgiften har inte aviserats för 1982 och 1983 med etl
undantag. Den beslutade marginalskallereformen kommer atl finansieras genom en
s. k. löneavgift på 2% för 1983. Genom denna höjning finansieras den ovan
angivna sänkningen av de direkta skatterna 1983. Indirekta skatter beräknas därmed
öka 11 % 1983.

Genom införandet av löneavgifte:n som ska finansiera
genomförandet av marginalskallereformen reduceras den lönesumma utifrån vilken
de direkta skatterna beräknas. Detta ger i sig ett skallebortfall som måsle
kompenseras genom en högre löneavgift. Storleken på denna har bestämls med
hänsyn tagen till detta förhållande.

Statens inkomster av socialförsiikringsavgifter ökade
kraftigt 1980 och 1981. Detta beror huvudsakligen på atl uppbörden av de
statliga myndigheternas arbetsgivaravgifter lagls om fr. o. m. I juli 1980.
Därigenom bokfördes för både 1980 och 1981 avgifter från tre halvår. Fr.o.m.
1982 upphör denna effekt, vilket innebär all dessa inkomster beräknas minska
med 2,5% i jämförelse med 1981. 1983 kommer dessa inkomster att öka

s. 161 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:150
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 161

med
9% vilket i stort sett molsvarar lönesummans utveckling samt innefattar en
ökning av avgiftssatsen för ATP med 0,2%.

Den
ovan nämnda omläggningen av socialförsäkringsavgifierna påverkar statens
övriga inkomster i motsatt riktning. Inkomsterna blir lägre under 1980 och 1981
för att 1982 öka kraftigt. Ökningen under 1982 accentueras av kraftigt ökade
inleveranser från affärsverken samt riksbanken. Dessutom tillkommer alt statens
ränteinkomster ökar kraftigt 1982. Denna sistnämnda effekt gäller även 1983,
medan övriga inkomster i övrigt väntas utvecklas relativt måttligt detta år.

Statens
utgifter väntas fortsätta all växa i snabbare takt än inkomsterna och ligger
dessutom på en nivå som är 25% högre än inkomsterna. 1981 blev ökningen 15,2%.
1982 och 1983 beräknas ökningstakten dämpas till 9,5 resp. 8% bl. a. genom de
besparingar som då ska genomföras. Den helt dominerande utgiftsposten är
transfereringar där denna dämpning av ökningstakten märks tydligast. Ökningen
i transfereringar liU hushåUen 1981 beror främst på ökningar i utbetalningar av
folkpensionerna samt den relativt snabba ökningen av utbetalningar lill
delpension. Totalt sett beräknas de statliga transfereringarna till hushållen
öka med 11,8% 1981 och 5 resp. 4,5% 1982 och 1983. Orsaken till den lägre
ökningslakten de senare åren är dels regeringens besparingsåtgärder och dels
atl inga reformer genomförs utan endast automatiska utgiftsökningar.

Bland
dessa transfereringar ingår också folkpensioner. Dessa ökade kraftigt i både
nominella och reala termer fram t.o.m. 1981. Genom de ändrade reglerna för
uppräkning av dessa pensioner bromsades denna ökning upp kraftigt 1982 och
1983.

Transfereringar
tiU företag inkluderar i enlighet med nationalräkenskapernas principer livsmedelssubventioner
och räntebidrag till bosläder. 1981 kom dessa till följd av bl.a.
diskonlohöjningen i januari 1981 atl öka med drygt 26%. Ökningen avsåg enbart
räntebidragen. Livsmedelssubventionerna minskade med 500 milj. kr. den I
januari 1982. Trols diskontosänkningen i oktober 1981 och februari 1982 med 1
procentenhet vardera kommer räntesubventionerna att öka. Sammanlagt beräknas
dessa transfereringar öka med 16% 1982. 1983 antages livsmedelssubventionerna
vara i stort sett oförändrade, medan räntesubventionerna fortsätteratt öka.

Som
transferering till förelag räknas vidare bl.a. lagerstöd, presstöd,
transportstöd, bidrag lill SJ för icke lönsamma järnvägar och stöd lill
energibesparande investeringar. Del som framför allt förklarar den starka ökningen
av transfereringarna till företagssektorn under senare år är emellertid de
särskilda industripolitiska satsningarna inom varvsindustrin, stålindustrin,
skogsindustrin m.fl. branscher. Under 1982 väntas dessa transfereringar öka
bl. a. genom kraftigt ökade utgifter för varvsindustrin. Detta beror på en
tidigareläggning av utbetalningar av förlustgarantier lill statliga varv på
2500 milj. kr. Dessa induslripolitiska åtgärder prognoseras inte till skillnad
från andra poster. Här medtages endasl redan beslutade eller 11 Riksdagen 1981182. I saml. Nr
150. Bilaga 1.1

s. 162 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 162

Tabell
9:2 Industripolitiska ätgärder 1976-1982

Milj.
kr.

1976

1977

1978

1979

1980

1981

1982

Statliga
företag

1887

1342

625

1615

1350

1980

3 890

Varvsindustri

556

1465

1638

5077

3 360

3000

4 100

Stålindustri

1770

1652

1120

1160

220

Skogsindustri

360

325

520

Övriga
branscher

413

1969

990

550

1840

Totalt

2443

2807

4806

10638

6880

7210

10090

därav:
transferering

420

1593

2594

6224

5 230

5080

8430

lån och aktieteckning

2023

1214

2212

4414

1650

2130

1660

Anm.
Statliga företag omfattar i huvudsak företag inom Statsföretag, t. ex. NJA,
LKAB, ASSI m. fl. Källor: Budgetdepartementet, industridepartementet och
riksrevisionsverket.

aviserade
åtgärder. Någon särskild redovisning för 1983 har därför ej gjorts. Trots
ökningarna av transfereringarna de senaste åren ligger de ändå under den högsta
nivån 1979. Till stor del har också de induslripolitiska insatserna utgått i
form av län och aktieteckning. Denna del redovisas i tabell 9:1 under poslen
utlåning och andra finansiella transaktioner. 1981 ökade denna post med 29% för
alt 1982 beräknas minska med 22,5%.

Som
framgår av tabell 9:2 uppgår genomförda eller beslutade industripolitiska
ätgärder fr. o. m. 1976 till drygt 44 miljarder kr. varav över 65% i form av
transfereringar och resten som lån och aktieteckning. De industripolitiska
satsningarna har varit starkt koncentrerade. Omkring 19 miljarder kr. avser satsningar
på varvsindustrin. De tre branscherna varv, stål- och skogsindustri har
mottagit näri. 60% av industristödet, men svarar enbart för knappt 30% av
industrins totala förädlingsvärde.

Merparten
av induslripolitiska åtgärder som riktas lill skogsindustrin och stålindustrin
har utgått i form av lån och aktieteckning. Utbetalningarna har ökat kraftigt.
Fram t. o. m. 1982 beräknas värdet av dessa insatser ha uppgått till drygt 7
miljarder kr. Under 1980, 1981 och 1982 är de industripolitiska insatserna påtagligt
lägre jämfört med 1979.

Transfereringarna
tiU internationeU verksamhet utgörs huvudsakligen av gåvodelen i
u-landsbiständet. Inkl. krediter lill utvecklingsländer beräknas
u-landsbiståndet 1982 uppgå till närmare 5 miljarder kr. Ränteutgifterna på
statsskulden ökar f n. mycket snabbt lill följd av de snabbt ökande
underskotten i statsbudgeten och uppgick 1981 till drygt 27 miljarder kr.
eller 12,8% av statsutgifterna. 1982 beräknas utgiften för statsskuldsräntorna
till 33 miljarder kr. eller drygt 14% av de totala statsutgifterna. Därmed
bidrar statsskuldsräntorna med nära 3 procentenheter till den totala
utgiftsökningen på 9,5%. 1983 väntas ränteutgifterna fortsätta att öka
kraftigt, eller med drygt 28%.

Den
statliga konsumtionen ökade med 8,2% i löpande priser 1981. 1982 väntas en
uppbromsning av ökningstakten lill 4% och 1983 till 3,5%. Från

s. 163 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 163

en
ökning av konsumtionsvolymen 1980 på 1,4% är det 1981 fråga om en minskning av
konsumtion i reala termer med 0,5 % 1982 och 1983 beräknas en minskning av
volymen med 2,5% vardera året. Bakgrunden lill denna minskning är dels att
Karolinska sjukhuset och .Akademiska sjukhuset 1 jan. 1982 resp. I jan. 1983
övergår till landstingskommunalt huvudmannaskap, dels regeringens genomförda
resp. planerade sparåtgärder. Kalkylerna har gjorts med dessa besparingar
inräknade. 1981 minskade sysselsättningen inom den statliga sektorn med ca 300
personer. 1982 och 1983 beräknas sysselsättningen fortsätta att minska med
ytterligare ca 10000 personer vardera året. Den allt övervägande delen beror på
den ovannämnda ändringen.

Investeringsverksamheten
inom de statliga myndigheterna beskrivs närmare i kapitel 7. De statliga
myndigheternas investeringar beräknas minska med 16% 1981 för att därefter
minska ytterligare med 1,5 resp. 4% 1982 och 1983.

Statens
egen utlåning - bl.a. i industripolitiskt syfte — och övriga finansiella
transaktioner minskade 1981. Minskningen förklaras av en kraftig neddragning
av rörliga krediter. Täckning av förluster inom varvs- och stålindustrin görs
ofta i form av förlust eller garantilån. Dessa är egendigen subventioner, men
förs inte som transferering till förelag förrän lånen förfaller till betalning.
En stor del av de lån som utgivits de senaste åren är därför redan intecknade
som förelagssubventioner under kommande år. Försämringen av statens finansieUa
sparande skulle därmed från 1980 till 1981 bli drygt 11 miljarder kr. och
försämras med ytterligare 7 resp. 5 miljarder kr. under 1982 och 1983.

Beräkningarna
över statens inkomster och utgifter omfattar den statliga verksamheten såsom
den definieras i nationalräkenskaperna. För att erhålla statsbudgetens saldo,
vilken baseras på en verksamhet som är något snävare avgränsad, införs en
korrigeringspost.

9.3
Kommunerna

Liksom
tidigare har statistiska centralbyrån under februari 1982 genomfört en enkät
lill kommunerna avseende de kommunala inkomsterna och utgifterna under Qolåret
och innevarande år. Enkäten har legat lill grund för den bedömning av den
kommunala sektorns utveckling som redovisas i tabell 9:3.

Vad
gäller skatter och statsbidrag bygger redovisningen på uppgifter från
riksrevisionsverkel och budgeldepartementet. Uppgifterna för 1980 och 1981
överensstämmer med nationalräkenskaperna.

Skatteinkomsterna
inom den kommunala sektorn beräknas stiga med 12% 1982, vilket är samma
ökningstakt som 1981. Bakom denna förhällan-devis snabba ökning ligger att
lönerna steg påtagligt under konjunkturuppgången 1979-1980, vilket påverkar
kommunernas skatteinkomster med

s. 164 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:150
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget

164

Tabell
9:3 Kommunernas inkomster och utgifter 1980-

Exkl. kommunala aktiebolag och stiftelser

1983

Milj.
kr.

Föränd

ring, %

1980

1981

1982

1983

1980-1981

1981-1982

1982-1983

Löpande
priser

1
Inkomster

145318

163770

179200

195000

12,5

9,5

9,0

1.1
Skatter

77668

87020

97470

106700

12,0

9.5

1.2
Statsbidrag

38680

43900

45 140

48800

13,5

3,0

8,0

1.2.1
Allmänna statsbidrag

9629

11480

10100

10500

19,0

-12,0

4,0

1.2.2
Speciella statsbidrag

29051

32420

35040

38300

11.5

8,0

9,5

1.3
Övriga inkomster

28970

32850

36590

39500

13,5

11,5

8,0

2
Utgifter

145369

163260

177 710

189700

12,5

9,0

6,5

2.1
Transfereringar

23 936

26320

28480

29800

10,0

8,0

4,5

2.1.1
Till hushållen

9008

9990

10880

11850

11,0

9,0

2.1.2
Till staten

3 393

3 250

3 400

3450

-4,5

5,0

1,5

2.1.3
Till företag

4929

5 350

5 800

5450

8,5

-6,0

2.1.4
Ofördelat

6606

7730

8400

9050

17,0

8.5

7,5

2.2
Konsumtion

105 102

118290

130430

140800

12,5

10.5

8,0

2.3
Investeringar

17008

18 830

18950

19100

10,5

0,5

1,0

2.4
Netto av mark- och

fastighetsköp

-677

-180

-150

3
Finansiellt sparande

enligt nationalräken-

skaperna (1-2)

-51

510

1492

5300

1975
års priser

Konsumtion

57913

59640

61250

61870

3,0

2,5

1,0

Investeringar

10291

10310

9610

9160

±0

- 7,0

-4,5

Anm. Allmänna statsbidrag omfattar skattebortfallsbidrag,
skatteutjämningsbidrag och särskilt bidrag till

kommunerna. Speciella statsbidrag utgår till bestämda
verksamhetsområden.

Källor: Ekonomidepartementet, konjunkturinstitutet,
riksrevisionsverket och statistiska centralbyrån.

tvä
års fördröjning. Dessutom höjdes den kommunala utdebiteringen den 1 januari
1981 med 46 öre och den 1 januari 1982 med 19 öre till 29,74 kr.

I
syfte att begränsa de kommunala skatteinkomsterna har grundavdraget vid
kommunal beskattning höjts från 6000 till 7000 kr. och det kommunala
skalleunderlaget från juridiska peisoner har begränsats med 20%. Dessa båda
åtgärder begränsar kommunernas skatteinkomster 1982 med drygt 2,9 miljarder kr.

Statsbidragens
ökningstakt dämpas avsevärt 1982. 1981 ökade de med 13,5%, för 1982 förutses en
ökning med endasl 3%. Den låga ökningstakten förklaras främst av att
skattebortfallsbidragen och kompensationsbidragen inte utgår fr. o. m. 1982.
De allmänna statsbidragen utgörs därefter enbart av skatteutjämningsbidrag.

Även
de specialdeslinerade statsbidragen ökar långsammare 1982, dels som följd av
dämpad tillväxt av de kommunala verksamheter till vilka statsbidrag utgår, dels
genom att vissa bidrag begränsats inom ramen för del statliga
besparingsarbelet.

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 165

De
övriga inkomsterna beräknas öka med drygt 11 % 1982 jämfört med närmare 14%
1981. Den dämpade ökningslakten är lill stor del hänförlig till att
ränteinkomsternas tillväxt reduceras påtagligt 1982 efter atl ha ökat mycket
starkt 1978-1981. Minskningen beror dels på all ändrade utbetalningsregler för
kommunalskattemedel begränsar den genomsnittliga likviditeten, dels på
räntesänkningarna i oktober 1981 och i mars 1982.

Sammanlaget
beräknas de kommunala inkomsternas ökningstakt minska från drygt 12% 1981 fill
drygt 9% 1982.

Transfereringsutgifterna
ökar 1982 med 8%. Även här dämpas ökningstakten av den lägre räntenivån,
vilken begränsar kommunernas räntekostnader.

Den
kommunala konsumtionen ökade enligl nationalräkenskaperna med 3% i volym 1981,
vilket är en något högre ökningstakt än 1980. Därvid bör dock beaktas all 1980
års utveckling starkt påverkades av att de kommunala beredskapsarbetena under
della är minskade i omfattning med närmare 10000 personer medan
beredskapsarbetenas inverkan på konsumtionsutvecklingen under 1981 var i stort
sett neutral. Della innebär atl konsum-fionsvolymen exkl. kommunala
beredskapsarbeten ökade i klart lägre takt 1981 än 1980.

För
1982 förutses en fortsatt neddragning av den kommunala konsumtionens
volymtillväxt. På basis av enkäter som utförts av statistiska centralbyrån och
kommunförbunden förefaller del troligt all primärkommunerna kommer atl öka sin
konsumtion med 1 ä 1,5%, och landstingen med ca 2% 1982. Till landstingens
ökningslakt 1982 bör dessutom läggas ytteriigare drygt 2 procentenheter till
följd av att huvudmannaskapet för Karolinska sjukhuset 1982 övergår från
staten lill Stockholms läns landsting. Sammantaget skulle den kommunala
konsumtionen i så fall öka med 2,2-2,5% 1982.1 den preliminära nationalbudgeten
antogs en ökning på 1,7% i år, dvs. klart högre än den ökningstakt på I % per
år som regering och riksdag angivit ultfrän samhällsekonomiska utgångspunkter.
Häri hade dock ej den ovan nämnda huvudmannaskapsförändringen beaktats.

Mot bakgrund av
kommunernas betydande satsningar på beredskapsarbeten mot slutet av 1981 och
under inledningen av 1982, och elt fortsatt svagt sysselsättningsläge inom
ekonomin totalt sett under 1982, har de kommunala beredskapsarbetena bedömts få
en viss ytterligare uppdrivande inverkan på konsumlionsvolymen under 1982. För
helåret beräknas antalet beredskapsarbeten öka med i genomsnitt knappl 5000
personer. Inkl. beredskapsarbeten beräknas sålunda konsumtionsvolymen öka med
2,7% 1982. Detta innebär en personalökning om närmare 27000 personer, jämfört
med ca 30000 personer 1981. De olika faktorernas inverkan på konsumtionens
volymtillväxt framgår av nedanstående tablå.

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 166

1981 1982 1983

Huvudmannaskapsförändringar - 0,8 0,5

Beredskapsarbeten - 0,5 -0,5

Övrigt
3,0 1,4 1,0

Totalt
3,0 2,7 1,0

De kommunala myndigheternas och affärsverkens
investeringar blev i stort sett oförändrade 1981. För 1982 förutses en nedgång
med närmare 7%. Minskningen är helt hänförlig lill primärkommunerna medan landstingens
investeringar fortsätter att öka. En närmare redogörelse för kommunemas investeringar
lämnas i kapitel 7.

De ovan redovisade beräkningsirna över kommunernas
inkomster och utgifter innebär att inkomsterna ökar snabbare än utgifterna både
1981 och 1982. Det finansiella sparandet blir därigenom alll bättre, ca 1/2
miljard kr. 1981 och drygt 1 1/2 miljarder kr. 1982.

Mycket översiktliga kalkyler för 1983 pekar på en dryg
fördubbling av det finansiella överskottet inom den kommunala sektorn. Detta
under förutsättning att kommunerna genomför en neddragning av konsumtionens
volymökningstakt till I % och all prisökningen för kommunal konsumtion
begränsas till 7%. Vidare har antagits en fortsalt nedgång i investeringsvolymen
med närmare 5%. När det gäller inkomstsidan har de föreslagna reduceringarna av
skatteinkomsterna beaktats i kalkylen. Dessa innebär att landstingen inle får
tillgodoräkna sig skatteunderlaget för juridiska personer och de borgerliga
primärkommunerna endast 40% av detta skatteunderlag. Dessutom reduceras
skatteunderlaget för fysiska personer med 1 procentenhet för såväl primärkommuner
som landsting. Bortfallet av kommunalskatteinkomster lill följd av dessa
åtgärder har beräknats till 3 1/2 miljarder kr. Utdebiteringen har antagits bli
oförändrad 1983.

Del bör understrykas att beräkningarna gäller hela den
kommunala sektorn. Enskilda primärkommuner och landsting kan självfallet
uppvisa en annan finansiell utveckling än vad summan av de kommunala verksamheterna
gör.

9.4 Socialförsäkringssektorn

Socialförsäkringssektorns inkomster ökade i snabbare takt
1980 och 1981 än fidigare. Della sammanhänger främst med att uppbörden av de
stadiga myndigheternas arbetsgivaravgifter lades om den I juli 1980 vilket
medförde ett engångstillskotl till avgiftsinkomsterna andra halvåret 1980 och
första halvåret 1981 (jfr avsnittet om statens socialförsäkringsavgifter). Den
1 januari 1981 steg ATP-avgiflen md 0,25 procentenheter enligl en tidigare
fastställd plan. Den I januari 1982 ändrades beräkningen av ATP-avgiflen. För
1981 var underlagssumman begränsad lill 120750 kr. Upp Ull detta värde togs en
avgift på 12,25 % ul. Fr. o. m. 1982 skulle avgiften höjas

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget

167

Tabell 9:4 Socialförsäkringssektorns inkomster och
utgifter 1980—1983

Löpande priser

Milj. kr. 1980

1981

1982

1983

Förändring, %

1980-1981

1981-1982

1982-1983

Inkomster

66420

74885

80690

85340

12,7

8,0

6,0

1.1

1.2 1.3
1.4

Avgifter

Bidrag från staten Ränteinkomster Övriga inkomster

49440

2824

14018

138

56636

1280

16814

155

56590

4860

19080

160

61700

2000

21470

170

14,6

-54,7

19,9

12,3

379,5

13,5

3,0

9,0 -59,0

12,5 6,5

Utgifter

49544

56442

62660

65870

13,9

11,0

5,0

2.1

2.2 2.3

Transfereringar
till

hushållen

Övriga
transfereringar

Konsumtion
m. m.

37 158 9989

2397

43256 10674

2512

48290 11700 2670

50960

12100

2810

16,4 6,9

4,8

11,5 9,5 6,5

5,5 3.5 5,0

Finansiellt
sparande

16876

18443

18030

19470

9,3

-2,0

8,0

Källor: Ekonomidepartementet, konjunkturinstitutet,
riksförsäkringsverket och statistiska centralbyrån.

till 12,5%, men genom atl underlaget nu kommer all ulgöras
av hela lönesumman sänks avgiflsprocenten till 9,4%. Jämfört med 1981 är del
ändå fråga om en höjning med 0,2 procentenheter. Vidare ökar posten
ränteinkomster kraftigt p. g. a. det höjda ränteläget. De totala inkomsterna
beräknas öka med nära 13% 1981 av ovan nämnda skäl och med 8% 1982. 1983 väntas
inkomsterna öka med 6%.

Det samlade uttaget av kollektiva avgifter uppgick under
1981 lill 35,5 % för arbetare och 41 % för tjänstemän. Det bör härvid
observeras att avgiftsunderlaget är mindre än lönesumman och atl underlaget
varierar mellan olika arbetsgivarkalegorier.

Kollektiva avgifter i % av lön

Arbetare

Tjänstemän

Indirekta
skatter

i % av
lön

Lag-

Avtals-

Summa

Lag

Avtals-

Summa

Indirekta
skatter

Byggforsk-

stadgade

enliga

stadgade

enliga

exkl.

byggforsk-

ningsavgift

1970

10,9

0,6

11,5

10,6

9,1

19,7

1,00

0,50

1971

11,3

0,6

11,9

11,0

8,8

19,8

2,00

0,50

1972

11,4

1,0

12,4

11,1

8,5

19,6

.2,10

0,50

1973

11,5

2,5

14,0

11,0

9,0

20.0

4,10

0,50

1974

15.8

4,2

20,0

15,1

10,5

25,6

4,10

0,50

1975

20,2

4,4

24,6

18,9

10,7

29,6

4,10

0,60

1976

23,6

4,4

28,0

23,3

10,7

34,0

4,68

0,70

1977

26,4

5,0

31,4

26,2 -

10,9

37,1

5,68

0,70

1978

29,0

5,1

34,1

28,8

11,0

39,9

3,05

0,70

1979

28,9

5,4

34,3

29,1

11,3

40,4

2,38

0,70

1980

29,7

5,5

35,2

29,9

11,4

41,3

2,65

0,70

1981

29,8

5,7

35,5

30,1

10,9

41,0

3,00

0,70

1982

30,0

5.7

35,7

30,0

10,9

40,9

3,00

Källa: SAF-tidningen nr 27 1981.

Prop. 1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad
nationalbudget 168

Ovanstående tablå visar hur summan av
arbetsgivaravgifterna som procent på lönesumman fördelar sig på dels indirekta
skatter (inkl. bygg-forskningsavgifl) saml kollekliva avgifter. De senare
fördelas på dels kategorierna arbetare och tjänstemän och dels på avtalsenliga
och lagstadgade avgifter. Från 1982 kommer lönesumman och avgiftsunderlaget all
bli identiskt. Därmed kommer de lagstadgade kollektiva avgifterna all bli
desamma för både arbetare och tjänstemän. Vidare upphör
byggforsk-ningsavgiflenfr. o. m. I januari 1982.

Transfereringarna tiU hushållen, dvs. utbetalningarna av
ATP, sjuk- och föräldrapenning samt arbetslöshetsersättning steg 1981 med
16,4%. Denna fortsalla höga ökningstakt beror främst på ökade utbetalningar av
ATP. För 1982 och 1983 förutses en minskad ökningslakt, 11,5 resp. 5,5 %, bl.
a. beroende på de ändrade reglerna för utbetalning av ATP som föreslogs i
regeringens proposition 1981/82: 30. Pensionerna kommer nu även alt räknas upp
endasl en gång per år.

Procentuell

utveckling

av
socialförsäkringssektorns

inkomster
och

utgifter
samt BNP

1980

1981

1982

1983

Inkomster

Utgifter

BNP

15,0 17,8 13,9

12,7

13,9

9,0

8,0 11,0 9,5

6,0 5,0 8,0

Pensionsutbelalningarna för ATP utgör drygt 50% av de
transfereringar Ull hushåll som redovisas i tabell 9:4. De ökade med 4,5
miljarder kr. 1981. Bakom denna ökning ligger kompensation för prisstegringar
och en ökning av antalet pensionärer med ATP. 1982 beräknas ATP-ulbelalningarna
öka med endast 3,5 miljarder kr. beroende på ändringen av reglerna för uppräkningen
av pensionerna, 1983 ökar de åter med drygt 4,5 miljarder.

Utgifterna för sjukförsäkringen steg drygt 4% 1981 och
1982. 1983 beräknas en minskning med drygt 11 %. Orsaken till della är de
förändringar av sjukförsäkringen som föreslogs i proposition 1981/82:144 och
som ska träda i kraft I jan. 1983. Utvecklingen av tranfereringsutgifterna till
hushåll framgår av nedanstående tablå. Där framgår atl ATP slår för den största
delen av utgiftsökningen.

Transfereringar till hushåll 1980-1983

1980

1981

1982

1983

ATP

19030

23 537

27060

31760

Sjukförsäkring
inkl.

föräldrapenning

16398

17124

17 860

15 830

Erkända
arbetslös-

hetskassor

1730

2 595

3 370

Det finansieUa sparandet uppgick 1981 fill 18,4 miljarder
kr. Efter en beräknad minskning till 18 miljarder 1982 väntas sparandel öka
lill 19,5 miljarder kr. 1983.

Prop. 1981/82:150 Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 169

9.5
Den totala offentliga sektorn

Den
offentliga sektorns konsumtion och investeringar svarar för drygt 1/3 av bruttonationalprodukten.
Den offentliga konsumtionen beräknas ha ökat med 1,9% 1981 främst fill följd av
den relafivt kraftiga kommunala expansionen på 3,0%. Under 1982 och 1983
förutses den offentliga konsumtionens volymtillväxt bromsas upp. Volymökningen
beräknas uppgå fill ca 1% 1982 och vara oförändrad 1983. Antalet anställda
beräknas fortsätta att öka med nära 27000 i kommunerna, medan det inom slaten
kommer alt minska med knappl 10000 personer 1982, vilket huvudsakligen beror på
att Karolinska sjukhuset övergår till landslingskommunalt huvudmannaskap. För
1983 förutses en liknande minskning för staten medan kommunalt anställda ökar
med ca 10000 personer. 1983 beror dessa förändringar bl. a. på atl Akademiska
sjukhuset överförs frän staten till landstinget. 1981 uppgick antalet
anställda i statliga och kommunala myndigheter fill 1 288 100 personer exkl.
värnpliktiga.

De
offentliga investeringarna antas minska med 6,1 % 1981 i volym. De statliga
myndigheternas investeringar förväntas minska med 16%. Inför 1982 tyder de
enkäter som insamlats på en minskning av investeringsvolymen i de offentliga
investeringarna. Endast de statliga affärsverken visar någon större ökning. I
tabell 9:5 ingår även investeringar i kommunala och statliga affärsverk och
bolag. Inkl. dessa investeringar beräknas de totala offentliga investeringarna
minska med 2% 1982 och med I % 1983.

Hela
den offentliga sektorns efterfrågan i form av konsumtion och investeringar
skulle därmed ha ökal med endasl 0,5% för 1981. För 1982 förutses en ökning med
0,5%. 1983 väntas den offentliga sektorns efterfrågan vara oförändrad.

Tabell
9:5 Den ofTentliga sektorns konsumtion och investeringar 1980—1983

Milj. kr..

,
löpande priser

Volymförändring,

1980

1981

1982

1983

1980-1981

1981-1982

1982-1983

Statlig
konsumtion

Socialförsäkringssektorns

konsumtion

45 129

2357

48813 2466

50670 2 620

52420 2750

- 0,4

- 2,5

-2,5 -1,5

Kommunal
konsumtion

105 102

118288

1.30430

140800

3.0

2,5

1,0

Offentlig
konsumtion

152588

169567

183720

195970

1,9

1,0

Statlig investering' Socialförsäkringssektorns
investeringar Kommunala investeringar'

17615

40 17008

17020

46 18834

18710

50 18950

20110

50 19 100

-11,9

12,0 0

2,0

7.0 -6,5

2,0

6,5 -4,5

Offentliga
investeringar

34663

35900

37 710

39 260

- 6,1

-2,0

-1,0

därav:
myndigheter

17 567

18654

19200

19560

- 4,2

-5,C

-1.5

Summa
offentlig sektor

187251

205467

221 430

235230

0,5

'
Inkl. affärsverk samt statliga och kommunala bolag exkl. bostadsinvesteringar.

Källor:
Ekonomidepartementet, konjunkturinstitutet, riksrevisionsverket och statistiska
centralbyrån.

Prop. 1981/82:150
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget

170

s. 171 Kontrollera mot PDF

Tabell
9:6 Den totala offentliga sektorns; inkomster och utgifter 1980-1983

Milj.
kr. 1980

1981

1982

1983

Förändring,
%

1980-

1981-

1982-

1981

1982

1983

1
Inkomster

306006

345589

373710

405530

12,9

8,0

8,5

1.1
Skatter

184202

205060

223 010

240840

11,3

9,0

8,0

1.2
Socialförsäkringsavgifter

74643

85917

85080

92700

15,1

-1,0

9,0

1.3
Övriga inkomster

47161

54612

65 620

71990

15,8

20,0

9,5

2
Utgifter

327040

375632

410250

442120

14,9

9,0

8,0

2.1
Transfereringar

152287

182327

202180

221 540

19,7

11,0

9,5

2.1.1
Till hushåll

98290

111530

120110

126630

13,5

7,5

5,5

2.1.2
Till företag inkl. livsmedels- och

bostadssubventioner

28264

33 848

38290

41440

19,8

13,0

8,0

2.1.3
Till internationell verksamhet

4 141

4 242

4810

5190

2,4

13,5

8,0

2.1.4
Övriga transfereringar

21592

32707

38970

48 280

51,5

19,0

24,0

2.2
Konsumtion

152588

169567

183 720

195 970

11,1

8,5

6,5

2.3
Realinvestering

22691

23 787

24 370

24480

4,8

2,5

0,5

2.4
Korrigeringspost'

- 526

-
49

130

3
Finansiellt sparande

-21034

-30043

-36540

-36590

42,8

21,5

4
Över statsbudgeten finansierad

utlåning

13997

11972

15100

15000

'
Inkl. nettot av kommunala mark- och fastighetsköp. Källa: Ekonomidepartementet.

1
tabell 9:6 redovisas den offenfiiga sektorns inkomster och utgifter 1980-1983.
Transaktionerna mellan de tre delseklorerna har eliminerals varför tabellen
endast visar transaktionerna mellan den offenfiiga sektorn och samhällsekonomin
i övrigt.

Fr.o.m.
1978 har hela den offenfiiga sektorn uppvisat sparandeunder-skotl. Under 1980
beräknas underskottet ha varit drygt 21 miljarder kr. Den fortgående
försämringen av statens finansiella sparande i kombination med stagnerande
sparöverskoll i den allmänna pensionsfonden ligger bakom denna utveckling.
Under 1982 beräknas kommunernas finansiella ställning vara relativt god, medan
statens finansiella sparande försämras. Totalt sett beräknas den offentliga
sektorns finansiella sparande försämras med 9 miljarder kr. 1981 till ca 30
miljarder kr. i sparandeunderskolt motsvarande 5,3 % av BNP. 1982 försämras
sparandet med ytterligare nära 6 miljarder till 36 miljarder kr. Uppbromsningen
av budgetunderskottet inom den stafiiga sektorn och förbättringen av det
finansiella sparandet i socialförsäkringssektorn och kommunerna gör att det
finansiella sparandet för hela offentliga sektorn blir nominellt oförändrat
1983. Sparandets andel av BNP sjunker därmed till 5,4%.

För
att fä en uppfattning om volymutvecklingen av den offentliga utgiftstakten kan
man studera förändringen av offentlig konsumfion och investering i fasta
priser, dvs. deflaterade med sektorns egna deflalorer. För atl fä även
transfereringarna i fasta priser kan man deflatera dessa med impli-

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 171

citprisindex
för privat konsumtion. Transfereringarna går nämligen till ca 60% lill hushåll.
De offentliga utgifterna beräknade på detta sätt framgår av följande tablå.

1980

1981

1982

1983

Utgifter

3,0

4,1

0,8

1,7

därav:
staten

3,1

6,3

0,5

3,8

socialförsäk-

ringssektorn

3,9

2,9

1,1

0,0

kommuner

2,7

2,3

0,9

-0,1

I
vissa sammanhang vill man jämföra offenfiiga inkomster och utgifter med BNP och
dess utveckling i fasta priser. Detta mätt visar bl. a. hur slor den totala
skattekvoten är i förhällande till BNP. Utvecklingstakten visar hur snabbt de
offentliga inkomsterna och utgifterna växer i förhållande till BNP:s
utveckling.

1970-

1980

1981

1982

1983

1979

Inkomster

4,2

1,7

2,7

0,0

2,9

därav:
skatter

3,0

-0,8

1,2

0,5

2,4

avgifter

8,8

6,8

4,7

-8,5

3,3

Utgifter

5,9

3,4

4,4

1,0

2,1

Utgifter
exkl.

räntor

5,8

1,6

2,1

0.1

0,5

därav:
staten

6,0

2,4

6,4

1,0

3,9

staten exkl. stats-

skuldsräntor

5,6

-1,7

1,2

-1,1

-0,2

socialförsäkrings-

sektorn

12,8

3,9

4,1

2,3

0,0

kommunema

4,2

2,5

0,5

1,0

BNP

2,0

1,9

-0,9

1,4

2,4

Den
reala utvecklingen av offentliga inkomster och utgifter samt BNP, deflaterade
med BNP-deflatorn, framgår av ovanstående uppställning (årlig procentuell
volymförändring). Inkomster och utgifter i löpande priser för den offentliga
sektorn samt BNP i fasta priser har hämtats från nationalräkenskaperna för
perioden 1970-1981. Transfereringar inom den offentliga sektorn har netlats
bort.

Den
reala utvecklingen av de totala offentliga utgifterna ökade under 1970-talet
med 5,9% per år, dvs. betydligt snabbare än BNP som ökade 2% under samma tid.
Under 1980 ökade de offentliga utgifterna med endast 3,4% vilket är belydligt
långsammare än under 1970-talet. Under 1980 uppvisade framför allt staten en
markant nedgång i utgiftstaklen. Nedgången blir ännu mer markant om man ser
fill utgiftstakten exkl. statsskuldsräntor. Realt hade dä slaten en minskning
av utgifterna med 1,7%.

1981
beräknas de totala utgifterna öka med 4,4% vilket är långsammare än under
1970-lalet, men snabbare än 1980. Ökningen beror framför allt på

s. 172 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 172

att statsutgifterna beräknas stiga med 6,4% vilket lill
slor del beror på de kraftiga ökningarna av stalsskuldsränlorna. Exkl.
statsskuldsränlor ökar statsutgiflerna med endasl 1,2%. För 1982 beräknas den
reala offenfiiga utgiftstakten bromsas upp kraftigt till 1 %, vilket är lägre
än den beräknade ökningen av BNP. Minskningen är främst hänföriig lill staten,
men även kommunerna uppvisar en kraftigt minskande ökningstakt. Den högre ökningstakten
som erhålls på detta sätt jämfört med den tidigare beskrivna metoden förklaras
framför allt av alt BNP-deflatorn i allmänhel är lägre än deflatorn för
offentlig konsumtion och investering samt implicitprisindex för privat
konsumtion.

Som framgick av ovanstående har den reala utgiftsökningen
i den offentliga sektorn varit större än BNP-tillväxten under 1970-lalet. Som
en följd härav har de konsoliderade utgifierna satta som relation till BNP ökal
trendmässigt under 1970-talet, från 45 % 1970 till 66% 1981. Detta framgår av
nedanstående tablå.

Den totala konsoliderade offentliga sektorns andel av BNP

1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977
1978 1979 1980 1981 1982 1983

Utgifter 44,8
46,5 47,4 45,9 49,1 49,9 52,6 58,7 60,6 61,7 62,6 65,9
65,8 65,7

Inkomster 48,9
51,6 51,8 50,0 51,0 52.7 57,2 60,4 60.2 58,7 58,6 60,7
59,9 60,2

Skatter-I-avgifter 41,0
43,4 43,2 41.5 42,5 44,0 48,5 51,4 50,8 49,9 49,5 51,1
49,4 49,6

Inkomsterna har också ökal som andel av BNP men inte lika
snabbi. Från 1977 har de legal i stort sett oförändrade på ca 60% av BNP medan
utgifterna ökal från 59 till ca 66% av BNP 1983. Delta kan också avläsas i den
konsoliderade offentliga sektorns finansiella sparande. 1977 är in-komslandelen
fortfarande något större än utgiflsandelen och det är också del sista år som
del totala finansiella sparandet är positivt. Utvecklingen från 1977 framgår av
nedanstående tablå.

OffenUiga sektorns totala finansiella sparande

1977

6133
milj. kr.

1978

- 1989
milj. kr.

1979

-13 803
milj. kr.

1980

-21 034
milj. kr.

1981

-30043
milj. kr.

1982

-36540
milj. kr.

1983

-36590
milj. kr.

En jämförelse mellan offenfiiga utgifter och inkomster
samt BNP är pedagogisk. Man får dock komma ihåg att offentliga utgifter och
inkomster inte ingår i sin helhet i BNP. Av offentliga utgifter är det endast
konsumfion och investering som ingår i BNP och de utgör endasl ca 33%. Resten
av utgiftema, dvs. transfereringarna ingår således inle. Även på inkomstsidan
förekommer en del inkomster som ej ingår i BNP, l.ex. skatt på transfereringar,
dvs. beskattade sociala förmåner. Både inkomster och

s. 173 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget

173

utgifter kan därför åtminstone teoretiskt överstiga BNP.
All hitta etl objektivt mått på offentliga sektorns slorlek är därför inle
lätt. Ett säll som rekommenderas av OECD är att mäta offentliga sektorns totala
utgifter resp. inkomster som andel av hela ekonomins totala utgifter och inkomster.
Resultatet framgår av nedanstående tablå.

1970
1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979
1980

Andel av
inkomsterna Andel av utgiftema

28,1

29,2

29,4

28,5

27,9

29,0

30,3

31,0

30,4

29,5

29,1

25,7

26,9

27,6

27,2

26,8

27,6

27,8

29,7

30,8

30,3

30,1

Av tablån framgår att offentliga sektorns storlek mätt på
detta sätt utgör ca 30% av totala ekonomin och varit sjunkande sedan 1978. Det
är en mindre andel än vad offentlig konsumfion utgör av BNP.

9.6 Beräkning av finanspolitiska effekter

Under många år har en enkel modell använts i
nationalbudgetarbelel för att belysa de samlade finanspolitiska effekterna inle
bara av statsbudgetens förändringar, utan även av förändringar i kommunernas
och socialförsäkringssektorns inkomster och utgifter. Beräkningarna syftar
till all belysa hur reala förändringar i de offentliga inkomsterna och
utgifterna påverkar samhällsekonomin. Dessulom har särskilda beräkningar
ulförts för effekterna av vissa ekonomisk-politiska åtgärder, t. ex.
invesleringsslimu-lerande åtgärder, lagerstöd och industripolitiskt slöd i form
av lån. Till den offentliga sektorn räknas i detta sammanhang också
investeringar i stafiiga och kommunala affärsverk och bolag. Som mått på den
finanspolitiska effekten utnyttjas de reala förändringarna i procent av BNP i
fasta priser. För närmare beskrivning av metodiken när det gäller de
finanspolitiska effektberäkningarna kan hänvisas till tidigare
narionalbudgeler.'

Förändringar i delposter i de offentliga inkomsterna och
utgifierna ger olika effekter på samhällsekonomin. Om del sker
sammansällningsför-skjulningar som har större påverkan på samhällsekonomin i
övrigt, blir den finanspolitiska effekten slörre än vad den annars skulle ha
blivit. Genom att göra antaganden om bl. a. de marginella konsumtions- och
importbenä-genheterna tas i modellen hänsyn till dessa förhållanden. Till grund
för effektberäkningarna ligger således bedömningar av dels
importbenägenhe-terna för privat konsumtion samt för offentlig konsumtion och investering,
dels hushållens konsumtionsbenägenhet för olika slags inkomster.

Det aktuella konjunkturläget liksom även
eflerfrågeökningarnas sam-

' En mer utvecklad finanspolitisk effektmodell är under
utarbetande vid konjunkturinstitutet. Denna väntas medföra en revidering av
multiplikatorema. På det sätt som budgetunderskottet finansieras får t. ex. de
statliga ränteutgifterna sannolikt inte så stor expansiv effekt i verkligheten.
I avvaktan på detta utvecklingsarbete används t. v. de gamla multiplikaterema.
Se vidare i appendix efter nationalbudgeten.

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget

174

mansättning påverkar de marginella inkomstbenägenheternas
storlek. För 1981 har den marginella importberiägenheten för privat konsumtion
förutsatts uppgå till 0,25. 1982 och 19S3 antas denna importbenägenhet vara
0,30 resp. 0,35. Importbenägenheterna för offentlig konsumtion och investering
har uppskattats till lägre tal än för privat konsumtion. Hushållens marginella
konsumtionsbenägenhet för 1981, 1982 och 1983 har i likhel med tidigare
beräkningar förutsatts vara 0,7.

Med de antaganden om import- och konsumtionsbenägenheter
som redovisats ovan erhålls ur modellen värden på ett antal multiplikatorer.
Med fillämpning av dessa multiplikatorer kan den totala effekten av förändringar
i den offentliga sektoms verksamhet på bruttonationalprodukten räknas fram. För
några av de viktigaste variablema redovisas multiplikatorema för 1981 till
1983.

1981

1982

1983

Byggnadsinvesteringar

1,7

1,6

1,5

Maskininvesteringar

1,3

1,2

Offentliga
löner

1,9

1,8

1,7

Övrig
offendig konsumtion

1,5

1,4

Permanenta
transfereringar

till
hushåll

1,1

1,0

0,9

Direkta
skatter

-1,0

-0,9

-0,8

Indirekta
skatter

-0,9

I modellen varierar dessa multiplikatorer genom antaganden
om import-benägenheten med konjunkturerna. Syftet är att samma mulfiplikatorer
ska användas för år som befinner sig i samma fas av konjunkturen.

I tabell 9:7 redovisas beräkningar över finanspolitiska
effekter för 1975-1983. Frågan om hur den offentliga sektoms effekt på ekonomin
i övrigl skall beräknas, är svår att besvara både utifrån teorefiska och
praktiska utgångspunkter. Den beräkningsmetodik som har använts innebär att om
de offentliga utgifterna och inkomsterna inle förändras realt sett

TabeU 9:7 Finanspolitiska effekter 1975-1983

Procent av bmttonalionalprodukten i fasta priser

1975

1976

1977

1978

1979

1980

1981

1982

1983

Staten: direkt effekt indirekt effekt Summa

0.3 0,1 0,4

0,2 0,9 1,1

-0,2 2,4 2,2

0,3 3,1 3,4

0,3

2,2 2,5

0,2 -0,5 -0,3

-0,2 0,8 0,6

0,0 0,4 0,4

-0,1 -0,1 -0,2

Kommunema:
direkt effekt indirekt effekt Summa

0,5 0,6 1,1

0,5

-0,1

0,4

0,9

-0,7

0,2

0,8 -1,8
-1,0

0,8 0,2 1,0

1,9 0,4 2,3

0,5

-0,2

0,3

-0,1

0,2

0,0 -0,5 -0,5

Socialförsäkringssektorn'

0,4

-0,2

0,4

0,5

0,3

0,2

0,1

0,3

-0,1

Totalt

1,9

1,3

2.8

2,9

3,8

2,2

1,0

0,9

-0,8

' Inkl. allmänna pensionsfonden. Källa:
Ekonomidepartementet.

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 175

Tabell
9:8 Finanspolitiska effekter 1980-1983

Procent
av bmttonalionalprodukten i fasta priser

1980

1981

1982

1983

Staten

Inkomster därav: direkt skatt indirekt skatt

0,0

0,4 -0,4

0,1

0,5 -0,4

0,4

-0,2 0,7

-0,4

0,4 -0,6

Utgifter

därav:
transfereringar m.m.

konsumtion

investeringar

-0,3

-0,4

-0,1

0,2

0,5

1,1 -0,3 -0,3

0,0

0,1

-0,5

0,4

0,2

0,4

-0,3

0,1

Summa
staten

-0,3

0,6

0,4

-0,2

Kommunerna

Inkomster därav: skatter

-0,2

0,2

-0,2 -0,1

0,0

-0,3

-0,7

-0,5

Utgifter

därav: transfereringar konsumtion investeringar

2,5 0,0 2,3 0,2

0,5

-0,1

0,6

0,0

0,2

0,0

0,6

-0,4

0,2

0,0

0,5

-0,3

Summa
kommunema

2,3

0,3

0,2

-0,5

Summa
offentlig sektor

2,2

1,0

0,9

-0,8

Källa:
Ekonomidepartementet.

från
den uppnådda nivån uppstår ingen finanspolifisk effekt. Även om den offentliga
sektorns finansiella sparande är oförändrat kan emellertid en finanspolitisk
effekt uppstå genom all det sker förskjutningar mellan olika typer av inkomster
och utgifter.

För
hela perioden 1975-1982 har den offenfiiga sektom haft eller beräknats få en
expansiv effekt på samhällsekonomin. 1979 var det år då effekten var störst.
Därefter har denna gradvis avtagit för att 1983 för första gången beräknas få
en kontrakfiv effekt.

Denna
successiva neddragning återfinns både inom den statliga och kommunala sektorn
saml inom socialförsäkringssektorn.

Samtliga
sektorer beräknas få en kontraktiv effekt 1983, elt är som bedöms innebära en
konjunktumppgång.

Av
tabell 9; 8 framgår något utförligare hur olika delposter i den offentliga
sektoms inkomster och utgifter bidrar till den totala finanspolitiska effekten
för 1980-1983.

Staten
fick en kontraktiv effekt pä ekonomin högkonjunkturåret 1980. Det berodde helt
på den kraftiga minskningen av utbetalningarna för induslripolitiska åtgärder.

De
sänkningar av den direkta skatten som gjordes bl. a. för att underlätta
avtalsrörelsen uppvägdes av de senare beslutade höjningarna av de indirekta
skatterna, bl.a. av mervärdeskatten. Trols nominellt sett kraftigt ökade
statsutgifter - nära 22 miljarder - blev den finanspolitiska effekten negafiv.
Detta berodde på att utgifter med hög multiplikatoreffekt som

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 176

t.
ex. industripolifiska åtgärder minskar kraftigt medan utgifter med låg
muUiplikatoreffekt, t. ex. räntor på statsskulden, ökar kraftigt.

1981 hade staten en liten men dock expansiv effekt på ekonomin. Den berodde
nästan uteslulande på de kraftiga utgiftsökningarna för industripolitiska
åtgärder och utbetalningar för räntor på statsskulden, vilken trots sin låga
multiplikatoreffekt ändå ger elt stort bidrag till den totala effekten. Dessa
ökningar motverkas lill en del av de ulgiftsbesparingar som började få verkan
1981 och som framför alll drabbade statlig konsumtion och investering. På
inkomstsidan fick sänkningarna av den direkta skallen posifiva effekter som
delvis motverkar effekten från de indirekta skatterna. Sänkningen ay
mervärdeskallen i november får däremot ingen märkbar inverkan förrän 1982.

1982 beräknas bli det år då besparingarna på allvar slår igenom. Den
expansiva effekt som ökningarna av utgifterna för räntor och industripolitiska
åtgärder medför motverkas delvis av de reala neddragningarna för
transfereringama till kommuner och hushåll. Den expansiva effekten från
investeringarna, vilken helt beror pä ökningar hos affärsverken (SJ, televerket,
luftfartsverket), upphävs genom den beräknade minskningen av stadig konsumtion.
Den kraftigaste stimulerande effekten 1982 kommer på inkomstsidan och beror på
sänkningen av mervärdeskatten i november 1981.

För
1983 beräknas de reala neddragningarna av transfereringarna vara mindre än de
reala ökningarna av räntor och industripolifiska åtgärder. Ökningen av
affärsverkens investeringar överstiger den reala minskningen av de statliga
myndighelemas investeringar. Tillsammans med ökningen av transfereringama och
de statliga investeringarna har de statliga utgifterna en expansiv effekt pä
ekonomin. På inkomstsidan har minskningen av den direkta skatten genom
skattereformen en posifiv effekt. Denna minskning motsvaras av en lika stor
ökning bland de indirekta skatterna. Reformen finansierar en ökning av
löneskallen. Att den sammanlagda effekten blir negativ beror på all
multiplikatorn för den indirekta skallen är högre än den för den direkta
skatten.

För
kommunerna innebär framför allt ökningen av konsumtionen expansiva
finanspolitiska effekter. Dessa var störst 1980 för atl därefter avta. Även
investeringarna uppvisar en minskande effekt, vilka 1982 och 1983 väntas bli
negativa. På inkomstsidan medför de ökade kommunaiskalle-medlen 1981 — 1983
kontrakliva effekter. Sammantaget innebär della alt kommunerna har en expansiv
men avlagande effekt åren 1980-1982 för alt 1983 förbylas i en kontraktiv
effekt.

Socialförsäkringssektorn
har sedan 1977 haft en svagt expansiv effekt på ekonomin. Orsaken härtill är
att transfereringarna till hushållen vuxit väsentligt snabbare än den
huvudsakliga inkomstposten, socialförsäkrings-avgtfierna. Detta beräknas gälla
även för 1982. För 1983 kommer sektorn att få en kontraktiv effekt på ekonomin.
Detta beror pä den reala neddragningen av transfereringarna till hushållen,
vilken är orsakad av framför allt förändringarna i sjukförsäkringssystemet.

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 177

10
Kredilmarknaden

Det
under senare år ansträngda betalningsbalanslägel har i ökad grad gjort den
svenska kredilmarknaden känslig för internationella ränteförändringar. Den
inhemska räntenivån har också fått anpassas lill del internationella
ränteläget. Upptrappningen av den internationella räntenivån inleddes under
andra halvåret 1979 och fortsatte under 1980 med en temporär nedgång under
våren och sommaren 1980 (diagram 10:1). Del svenska diskontot kom mol denna
bakgrund atl höjas vid fyra fillfällen under senare delen av 1979 och i början
av 1980. sammanlagt från 6,5% lill 10% (diagram 10:2). Någon sänkning av det
svenska ränteläget skedde ej under våren och sommaren 1980. Istället inriktades
kreditpolitiken på att motverka de ränlesänkningslendenser, som uppkommit på
den korta marknaden.

Ränlestegringen
utomlands nådde en höjdpunkt runt årsskiftet 1980/81. Den allt större
dispariteten mellan den inhemska och utländska räntenivån tillsammans med
förväntningar om en nedskrivning av den svenska kronan ledde fill ell utflöde
av valuta, vilket under januari 1981 blev påfallande kraftigt. 1 syfte att
dämpa det betydande valutautflödet vidtogs en serie åtgärder. Den 20 januari
beslöt riksbanken alt höja diskontot från 10 lill 12%. För alt förstärka
diskontohöjningens effekt på penningmarknadsräntorna - specialinlånings- och
hankcertifikatränlan - skärptes villkoren för

Diagram
10:1 Räntor utomlands 1979-1982

Procent

PRIME R Å TE I
USA

DISKONTO
I VALUTAKORGENS L Ä NDER

Källa:
Riksbanken.

12
Riksdagen 1981182. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1.1

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 178

Diagram
10:2 Diskontot för Sverige samt emissionsvillkor för långa statslån 1979— 1982

Procent

15 14

L Ä NG STATSOBLIGATIONSR Ä NTA

11 10

1--

9 8

RIKSBANK ■I

ENS
DISKONTO

1979 1980 1981 1982

Källa: Riksbanken.

bankernas
upplåning i riksbanken. Den s.k. straffräntan höjdes från 13% till 17 %
(diagram 10:3). Samtidigt justerades kassakraven uppåt för atl öka bankernas
uppläningsbehov i riksbanken. I linje med strävan att pressa upp den inhemska
räntenivån höjde samtidigt riksgäldskontoret skallkam-marväxeldiskonlot, varvid
den effektiva avkastningen på skattkammar-växlar kom att uppgå lill närmare
17%. 1 början av febmari infördes utlåningslak. Detta innebar, all
affärsbankernas övriguUåning i svenska kronor, jämte tillväxt av fordran på
finansbolag och fordran i svenska kronor på utländsk bank avseende krediter för
finansiering av svensk export och import, skulle uppgå till högst 5 % under perioden
30 juni 1980-30 juni 1981. Avsikten med ålgärderna var dels att begränsa
utlåningen i svenska kronor dels alt stimulera förelagen alt la hem sina
utlandslikvider. De i januari vidtagna kreditpolitiska åtgärderna tillsammans
med i februari aviserade finanspolitiska besparingsåtgärder bromsade upp utflödet
och vände det i elt inflöde. Omsvängningen i valutaströmmarna i kombination med
en viss nedgång i den internationella räntenivån innebar atl kredilpoliliken
kunde lättas något. En sänkning av de korta inhemska räntorna kunde äga rum.
Fr. o. m. den 10 mars låg affärsbankernas kassakrav på 2%, vilket var 2
procentenheter lägre än under det ansträngda läget i januari. Straffräntan
sänktes den 26 mars och den II
juni med sammantaget 2 procentenheter
lill 15%. Samtidigt sänkte riksgäldskontoret diskontot på skattkammarväxlar,
varvid den effektiva avkastningen sjönk från strax under 17% lill cirka 14%.
Under våren och sommaren steg

Prop. 1981/82:150
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget

179

Diagram
10:3 Korta räntor i Sverige 1979-1982 Procent

3-MANADERS BANKCERTIFIKATR Ä NTA

EFFEKTIV R Ä NTA
PA

3-M Ä N Å DERS
SKATTKAMMARV Ä XLAR

1979 Källa: Riksbanken.

1980

1981

1982

räntorna
utomlands ånyo. De korta räntorna på den svenska kredilmarknaden fortsatte
dock atl falla. Skallkammarväxelränlan sänktes ytteriigare i juli och augusti.
Straffräntan behölls vid dessa båda fillfällen oförändrad.
Penningmarknadsräntorna föll i anslutning till sänkningen av nyssnämnda räntor.

Som
etl led i den ekonomiska politiken devalverades den svenska kronan med 10% den
14 september 1981. Devalveringen, sänkningarna av de inhemska marknadsräntorna
samt nedgången i främst den amerikanska och tyska räntenivån gjorde det möjligt
för riksbanken att låta det svenska diskontot sjunka frän 12% fill 11% fr.o.m.
den 15 oktober. Straffräntan sjönk samtidigt från 15 lill 14%.

En
fortsatt nedgång i den internationella räntenivån möjliggjorde i början av 1982
en ytterligare anpassning av den svenska räntan fill det svaga inhemska konjunkturläget
och den sjunkande investeringsakfivitelen. Fr. o. m. den 12 mars sänkte
riksbanken diskontot från 11 till 10%. Härigenom återfördes diskontot till den
nivå del hade före den kraftiga höjningen i januari 1981. För alt behålla
möjligheterna att kontrollera valutaulflödet bibehölls straffräntan vid 14%.
Penningmarknadsräntorna förutsågs härigenom komma atl hållas uppe. Kassakraven
höjdes ånyo lill 4% för samtliga banker fr. o. m. den 15 april för all möta
kommande mycket stora statliga utgiftsöverskoll.

Som
framgått ovan tvingade det ansträngda valulalägel i januari 1981 fram en myckel
kraftig höjning av de korta räntorna. Räntesatsen pä prioriterade obligationer
höjdes visserligen samtidigt med 1% lill 13,5%.

Prop. 1981/82:150
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget

180

Obligafionsmarknaden
blev dock dämpad. Marginalen mellan diskonto och statsobligationsränta krympte
från 2,5 till 1,5% (diagram 10:2). De korta räntorna kom atl ligga över räntan
för långfristiga placeringar. Placeringarna fick härigenom en kortare karaktär
med återverkningar på framför allt finansieringen av statsbudgeten. 1 och med
att den långa räntan hölls oförändrad vid diskonlosänkningen i oktober 1981
ökade ånyo marginalen mellan kort och lång ränta lill 2,5 %. Åtgärderna i
oktober föregicks av förväntningar om etl sjunkande ränteläge, som tillsammans
med bankernas goda likviditet ledde lill omfattande placeringar i stals- och
bostadsobliga-lioner. Den förbättrade balansen på kapitalmarknaden samt en svag
kredit-efterfrågan möjliggjorde en säiikning av den länga räntan. Den 3
december 1981 sänktes räntesatsen på prioriterade bosladsobligationer och för
statens långfristiga obligationslån med 0,75 procentenheter till 12,75%. 1 och
med diskonlosänkningen i mars 1982 kom marginalen mellan diskonto och
statsobligationsränta att återställas och vidgas lill 2,75%.

Diagram
10:4 SUtens budgetunderskott 1978-1982

Miljarder
kr., 12-månadersförändringar.

1978

1979

19M

1981

1982

Källa:
Riksgäldskontoret.

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget

181

Diagram 10:5 Penningmängden samt dess påverkande faktorer
1978—1982

Miljarder
kr., 12-månadersförändringar

-5 -9 -13 -17 -21 -25

PENNINGM Ä NGD

TILLSKOTT FR Å N
BANKERNAS Ö VRIG UTL Å NING I SV.KR.

VALUTAFL Ö DE

Anm. Valutaflödet definieras som förändringen i
valutareservens transaktionsvärde exkl. statens och riksbankens
lånetransaktioner samt tilldelning av särskilda dragningsrätter. Källor:
Konjunkturinstitutet och riksbanken.

10.1 Likviditetsutvecklingen

Penningmängden

För atl öka statens upplåning pä marknaden utanför
bankerna har under senare år betydande åtgärder företagits och påtagliga
resultat uppnåtts. Samtidigt har emellertid del statliga utgiflsöverskoltel
accelererat i en än snabbare takt (diagram 10:4). Statens likvidiletslillskott
lill ekonomin har därmed tilltagit (diagram 10:5). 1 syfte all begränsa
likvidiletslillskotlen har åtgärder för all dämpa bankernas utlåning vidtagits.
Under 1979 och 1980 kom etl kontinuerligt växande utflöde av utländska valutor,
som i och för sig kanske haft samband med statsbudgetens utveckling, att verka
återhållande pä penningmängdens tillväxt. Under 1981 minskade utflödet
successivt. Kredilefterfrågan var samtidigt avmattad under året. Penningmängden
ökade med 14,4% från december 1980 lill december 1981 men låg genomsnittligt
under året Il-I2%över 1980 års nivå.

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 182

Tabell 10:1 Penningmängden 1980-1981

Milj. kr.

_______________________ 1980 1981

Penningmängd,
ökning:

Banktillgodohavanden inkl. bank- 31856 42491

certifikat
(netto)

Sedlar och
mynt 2638 2475

Summa 34494 44966

Tillskott genom:

Valutareservens förändring - 11 5 266

Statens upplåning i utlandet

22 057

- 9368

54429

66014

14897

-18 133

- 1863

214

3412

3 988

- 8603

15043

8915

5 802

5 165

1 160

- 1995

839

- 3 844

(ökning = -)

Statens utgiftsöverskott

Statens upplåning utanför bankerna

(ökning =
-)

Medel på invesleringskonton i

riksbanken (ökning =-)

Likviditetskonton i riksbanken

(ökning = -)

Övriga riksbankstransaktioner

Bankernas utlåning till allmänhelen

exkl. refinansiering i utlandet

Bankernas nettoförvärv av hypoteks-

obligationer

Bankemas fordringar på övriga

kreditinstitut

Bankema, diverse

Summa 34494 44966

Anm. Uppgifterna om valutareserven i tabellen redovisar
bokförda värden. Detta innebär, att kurseffekten ingår i valutareservens
förändring och i övriga riksbankstransaktioner och påverkar ej penningmängden.
Källa: Riksbanken.

Beloppsmässigt ökade penningmängden med 45 miljarder kr.
under 1981, vilket var 10,5 miljarder kr. mer än 1980 (tabell 10:1). Till den
betydande tillväxten 1981 bidrog bland annat statens transaktioner. Vidare var
valutaulflödet exklusive de statliga kapitaltransaktionerna väsentligt lägre
1981 än 1980. De stora avlyften av bankernas, bosladsbyggnadskrediler under
hösten 1981 som följd av de omfattande teckningarna på bosladsobligationer kom
däremot att få en likviditetshämmande inverkan. Bankernas stock av uteslående
bostadsbyggnadskrediter minskade 1981 med 3 miljarder kr. jämfört med en
uppbyggnad på 4,5 miljarder kr. 1980.

Penningmängdens ökning översteg med några procentenheter
bmllona-tionalproduklens ökning i löpande priser. Denna uppgick lill 9,0%
mellan 1980 och 1981. Detta innebär, att den reala likviditeten, uttryckt som
kvoten mellan ett genomsnitt av penningmängden över året och bruttonationalprodukten,
visade en dragning uppåt (diagram 10:6).

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget

183

Diagram 10:6 Real likviditet 1976-1981

Index 1976= 100

102

101

r->>

100 99
98 97

N
yA

96 95

94 93

1976

1977

1978

1979

1980

1981

Anm. Den reala likviditeten är definierad som kvoten
mellan ett index för penningmängden och elt index för bruttonationalprodukten
till löpande priser. Källor: Konjunkturinstitutet, riksbanken och statistiska
centralbyrån.

Likviditetsutvecklingen inom vissa sektorer

Under 1981 växte banktillgodohavanden från kommuner,
företag och hushåll med 35,5 miljarder kr., vilket var drygt 7 miljarder kr.
mer än 1980 (tabell 10:2). Placeringarna i bankcertifikat var, sett över 1981
som helhet, närmare 7 miljarder kr. lägre jämfört med 1980. Ell kraftigt omslag
från bankcertifikat till specialinlåning ägde rum under andra halvåret 1981.
Bakom denna ulveckling låg stora svängningar i bankcerlifikalränlan under
1981.

Kommunernas banktillgodohavanden byggdes upp i en alll
snabbare takt under 1981 vilket även kreditmarknadsstatisliska uppgifter för
kommuner visar (tabell 10: 7). En ännu mer markant ökning ägde rum i företagens
banktillgodohavanden, där ökningen var nära 7 miljarder kr. större 1981 än
1980.

Diagram 10:7 ger en samlad bild av de olika
samhällssektorernas reala likviditet. Vid skattningen av denna likviditet
relaleras den monetära likviditeten till elt mått på Iransakfionerna. Av
diagrammet framgår, att den snabba stegringen i kommunernas reala likviditet
under tidigare år, lill följd av en snabb monetär expansion, bröts 1980.
Kommunernas utgifter växte då i snabbare takt än den monetära likviditeten.
Under 1981 fortsatte den nedåtgående trenden i kommunernas reala likviditet
främst lill följd av

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget

184

Tabell 10:2 Inlåning i bankerna från vissa sektorer
1980—1981

Milj. kr.,
förändring

Kommuner

Icke-finansiella företag Hushåll

Summa banktillgodohavanden

1721

2 330

5 564

12436

20788

20775

35541

28073

Anm. Inklusive bankcertifikat, exklusive medel på konto i
riksbanken. Bankerna har även inlåning från andra insättarkategorier än de som
ingår i tabellen varför tabellens summa ej överensstämmer med totalen för
bankernas inlåning från allmänheten.

Källa: Statistiska centralbyrån.

en snabb utgiftsökning. Även industrins reala likviditet
vände 1980. En bidragande orsak till denna utveckling var den produktionsökning
som skedde. Under 1981 vände industrins reala likviditet uppåt igen, då den monetära
likviditeten accelererade snabbare än industriprodukfionen i löpande priser.
Hushållens reala likviditet uppvisar däremot en jämn ulveckling, dvs. i första
hand banktillgodohavandena hålls på en oförändrad nivå relativt
konsumfionsutgifterna.

Diagram 10:7 Olika sektorers reala likviditet 1976-1981

Index 1976 = 100

140

1976
1977 1978 1979

1980

Anm. Den reala likviditeten är för kommuner,
industriföretag och hushåU definierad som kvoten mellan ett index för
banktillgodohavanden och ett realekonomiskt aktivitetsindex. Omvandlingen från
monetär till real likviditet har åstadkommits genom en division för kommunernas
del med utgifterna för konsumtion och investeringar, för industriföretagens
del med industriproduktionen och för hushållens del med den privata
konsumtionen, allt i löpande priser. Källa: Konjunkturinstitutet.

Prop. 1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad
nationalbudget 185

Tabell 10:3 Bankernas likvida tillgångar 1980-1981

Milj. kr., förändring

1980

1981

A.
Påverkande faktorer

Valutareserven

5 266

Statens
upplåning i utlandet (ökning = -)

-22057

- 9368

Statens
utgiftsöverskott

54429

66014

Statens
upplåning utanför bankema (ökning = -)

-14 897

-18 133

Allmänhetens
innehav av sedlar och mynt

(ökning
= -)

- 2 638

- 2475

Investeringskonton
i riksbanken (ökning = -)

- 1863

Likviditetsutjämningskonton
i riksbanken

(ökning
= -)

- 214

3412

Kassakvotsmedel
i riksbanken (ökning =-)

6709

- 2932

Övriga
riksbankstransaktioner

- 3 988

- 8603

Summa

17 399

31318

B.
Affärsbankernas likvida tillgångar

Nettofordringar
på riksbanken

- 187

3 726

Statspapper

16480

26040

Nettofordringar
på sparbanker och

föreningsbanker

- 720

— 2242

Summa

15 573

27
524

C.
Spar- och föreningsbankernas likvida tillgångar

Statspapper

1 106

1552

Korta
nettofordringar på affärsbanker

720

2242

Summa

1826

3794

Anm. Uppgifterna om valutareserven i tabellen redovisar
bokförda värden. Detta innebär, att kurseffekten ingår i valutareservens förändring
och i övriga riksbanks-transaktioner och påverkar ej likviditetsutvecklingen.

Källa: Riksbanken.

Bankernas likvida tillgångar

Bankernas likvida tillgångar exkl. kassakvotsmedel växte
med drygt 31 miljarder kr. 1981, vilket var cirka 14 miljarder kr. mer än 1980
(tabell 10:3). Det var framför alll utflödet av utländska valutor, som verkade
mindre återhållande på bankernas likviditelslillväxt än 1980. Även statens
transaktioner gav etl slörre likvidiletslillskott jämfört med 1980.

Sett över helåret 1981 placerade affärsbankerna mer än
hela sin likvidi-telsökning på 27,5 miljarder kr. i statsobligationer, vilket
var inte mindre än 88% av inlåningen inkl. bankcertifikalen. Kraftiga
svängningar i utvecklingen av affärsbankernas likvida tillgångar och deras
placeringar ägde dock rum under loppet av året. I början av året växte, i
samband med elt högt ränteläge på penningmarknaden, affärsbankernas
skallkammarväxel-innehav påtagligt. Förväntningar om elt sjunkande ränteläge
försköt under den senare delen av året placeringarna. Affärsbankerna avyttrade
då i hög grad skattkammarväxlar, samtidigt som deras nelloköp av statsobligationer
blev synnerligen omfattande.

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget

186

TabeU 10:4 Kreditmarknaden 1980 och 11981

Milj. kr., nettobelopp

Långivare

,
Låntagare

Staten

Kommuner

Bostäder

Företag

Hushåll

Summa

1980

A.
Svensk marknad

Riksbanken

Affärsbanker

Spar-
och föreningsbanker

Enskilda
försäkringsinrättningar

OffenUiga
försäkringsinrällningar

Allmänheten

-:)93 16421 1 106 3459 6764 5215

464 188 275 276 -165

6713 3013 2795 4027 198

- 7 2984 2816 5281 3 857 -411

3041

2149

541

-573 29623

9 272 12351 14924

4 837

Summa

32.m

1038

16 746

14520

5 758

70434

B.
Utlandet'

Genom valutabanker Genom mellanhandsinstitut Övrigt

530

21527

17 -121 - 6

6 ill

715

-966

681A

594

20555

Summa

22057

-110

6076

28023

Summa
A-t-B

54429

928

16746

20596

5758

98457

C.
Staten

474

5412

5918

2193

13997

Totalt
A-l-B-l-C

54429

1402

22158

26514

7 951

112454

1981

A.
Svensk marknad

Riksbanken

Affärsbanker

Spar-
och föreningsbanker

Enskilda
försäkringsinrättningar

Offentliga
försäkringsinrättningar

Allmänheten

11912 24117 1552 4 525 7 641 6899

715 310

28 286

-1 934 2022 6817 4834 2917

-9 6000 1717 1520

3 477 -78

-205

3 628

2126

800

11697 35 394

7727 13 690 16 238

9809

Summa

56646

1410

17523

12627

6349

94555

fi.
Utlandet'

Genom valutabanker Genom mellanhandsinstitut Övrigt

963 8405

108

607

8983 3571 1322

10054

3 607

10334

Summa

9368

751

13876

23 995

Summa
A-l-B

66014

2161

17 523

26503

6349

118550

C.
Staten

523

6161

6865

2901

16450

Totalt
A-l-B-l-C

66014

2684

23684

33368

9250

135000

' Avser långfristig nettoupplåning inkl. företagens
kortfristiga nettoupplåning i utländska banker för finansiering av export och
import samt valuta bankemas utlåning i utländsk valuta till valutainlänning.
Källa: Riksbanken och konjunkturinstitutet.

10.2 Kreditinstitutens utlåning

Ufiåningen på den inhemska organiserade kreditmarknaden
exkl. statens direkta kreditgivning framgår av tabell 10:4. Kreditgivningen
till staten ökade, medan den sjönk till företagen. Den svenska upplåningen i
utlandet uppgick under 1981 till 24 miljarder kr., vilket var 4 miljarder kr.

Prop.
1981/82:150 BUaga 1.1 Reviderad nationalbudget 187

mindre
än 1980. En sektorvis omfördelning ägde dock mm. Under 1980 svarade slaten för
merparten av ufiandsupplåningen, medan företagens andel härav dominerade 1981.

Affärbankernas
totala kredilgivning uppgick under 1981 till 45,2 miljarder kr. vilket var 8,7
miljarder kr. mer än 1980. Ökningen avsåg främst långivning i form av
obligationsplaceringar, men även refinansierade krediter i utländsk valuta
fill företagen ökade.

De
kraftiga svängningarna i skatlkammarväxelräntan under 1981 återspeglades som
nämnts ovan i affärsbankernas finansiering av statsskulden. Under första
halvåret var placeringarna i skattkammarväxlar betydande, medan en omkastning
fill statsobligationer ägde rum under den senare delen av året. För 1981 som
helhet sjönk affärsbankernas skatlkammar-växelinnehav med drygt 7 miljarder
kr., vilket var etl omslag på ca 17 miljarder kr. jämfört med 1980.
Affärsbankernas nettoköp av statsobligationer sjönk under första hälften av
1981 för atl växa markant under andra halvåret. Bakom denna kraftiga tillväxt
låg bl.a. en successiv nedtrappning av den korta räntan, varigenom placeringar
i statsobligationer kom att framstå som attraktivare. Även förväntningarna om
ett sjunkande ränteläge spelade in och försköl placeringarna. Innehavet av
statsobligationer växte med inte mindre än närmare 36 miljarder kr. under andra
halvåret 1981. Affärsbankernas totala kreditgivning fill staten kom härigenom
atl uppgå till 24 miljarder kr. 1981, vilket var en ökning med 7,7 miljarder
kr. jämfört med 1980.

Mol
bakgmnd av rådande ränteförvänlningar gjorde affärsbankerna betydande
teckningar av bostadsobligationer i slutet av 1981. Dessa kom all uppgå lill
23,5 miljarder kr. för helåret 1981, vilket var 9 miljarder kr. mer än 1980.
Affärsbankernas nelloköp av bosladsobligafioner var emellerlid av samma
storieksordning 1981 som 1980 dvs. 3,2 miljarder kr. Då den totala volymen
obligationsemissioner var stor 1981 blev avlyften av affärsbankernas
bostadskrediter omfattande detta år och kom att översliga ulbe-talningama med
drygt 3 miljarder kr. Stocken av utestående bosladsbyggnadskrediler minskade
således med detta belopp. Under 1980 växte denna stock med 3,8 miljarder kr.

Diagram
10:8 visar affärsbankernas under året begränsade utlåning i svenska kronor samt
deras under året omfattande i utlandet refinansierade utlåning. Beloppsmässigt
uppgick affärsbankernas totala övrigutlåning dvs. utlåning exkl.
bostadskrediter lill drygt 18 miljarder kr. (tabell 10:5). Ökningen i
affärsbankernas totala övriguUåning hänförde sig i huvudsak till
företagssektorn.

Spar-
och föreningsbankernas nettoplaceringar sjönk med 1,3 miljarder kr. till ca 8
miljarder kr. 1981. Nedgången berörde både bostadssektorn och förelagen. Spar-
och föreningsbankernas nelloköp av bostadsobligationer var något lägre 1980 än
1981. Även spar- och föreningsbankernas avlyft av bostadsbyggnadskrediter växte
betydligt under 1981 och kom atl

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget

188

s. 79 Kontrollera mot PDF

Diagram 10:8 Bankernas utestående krediter till andra
ändamål än bostadsbyggande 1977-1982

Procentuella 12-månadersförändringar

1977

1978

1 £ 79

1980

1981

1982

Anm. Hänsyn är ej lagen till kurseffekten under 1981. Den
uppgick till närmare 6 miljarder kr. Källa: Riksbanken.

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 189

Tabell
10:5 Bankernas utestående krediter till andra ändamål än bostadsbyggande
1980-1981

Förändring,

milj.
kr.

Ställning

IQRl

1980

1981

—
1 !70 1

31 december

Affärsbanker

Kommuner

406

551

7 588

Näringsliv

9462

11856

93 547

därav: industri

2679

4 230

31557

Hushåll

3 041

3 628

40022

Övriga

575

2 269

10506

Summa

13484

18304

151663

Därav
krediter i utländsk valuta

6930

10649

41783

Spar-
och föreningsbanker

Kommuner

226

187

3 724

Näringsliv

1530

1258

21 153

därav: industri

176

232

1469

Hushåll

2149

2 126

46210

Övriga

311

-120

1667

Summa

4216

3451

72 754

Anm.
Krediter i utländsk valuta redovisas till Iransaktionsvärde. Krediter till personliga
företagare ingår i näringslivet.

Källa:
Riksbanken.

uppgå
lill samma belopp som utbetalningarna. Under 1980 ökade stocken av utestående
bostadskrediter. Deras totala kredilgivning fill bostadssektorn blev ca 1
miljard kr. lägre 1981 än 1980.

De
enskilda försäkringsinrättningarnas totala netloplaceringar på kredilmarknaden
växte med 1,3 miljarder kr. fill 13,7 miljarder kr. 1981. Det var i synnerhet
deras bosladsobligationsförvärv, som blev omfattande. Nelloköpen härav uppgick
till 6,8 miljarder kr. Bakom denna ulveckling låg förlängningen av den allmänna
placeringsplikten för försäkringsbolag och de speciella placeringskvoter, som
infördes för deras förvärv av bosladsobligationer. De faktiska
bosladsplaceringarna översteg dock kraven. Även ränteförvänlningarna i slutet
av 1981 lorde ha bidragit till försäkringsbolagens snabba ökning av
bostadsobligationsköpen 1981.

Under
1981 översteg allmänna pensionsfondens pensionsutbelalningar dess ränteintäkter
med drygt 7 miljarder kr., vilket var 1,8 miljarder kr. mer än 1980. Denna
ulveckling har i en accelererad takt pågått sedan 1976, då
pensionsutbetalningarna hade stigit till samma belopp som fondens
ränteintäkter. Trols ränteintäkternas stegring har takten i pensionsutbelalningarna
vuxit än snabbare. Ökningen i pensionsutbetalningarna är följden av atl antalet
ATP-pensionärer ökar bl.a. genom pensionssystemets genomslag. Dessutom stiger
pensionsbeloppen dels beroende på inflationen dels p.g.a. att nyblivna
pensionärer har fler pensionsgrundade inkomstår och högre inkomster än tidigare
års pensionärer. Fondökningen blev ändå 1,6 miljarder kr. större 1981 än 1980.
Bakom denna uppgång låg en kraftig tillväxt i de influtna avgifterna bl. a.
till följd av en höjning av avgiftsuttaget

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 190

Tabell 10:6 Statens budgetutfall samt upplåningsformer
1980-1981

Milj. kr., nettobelopp

1980 1981

helår helår l:ahå 2:a hå

Budgelutfallet (nettoutg.-) -54429 -66014 -23354
-42660

Statsskuldens förändring inom landel

(ökning
= + ) 32372 56646
18909 37 737

7230

- 715

10144

-10859

13 300

27676

2900

24 776

7 101

25 570

2114

23456

3 625

300

4253

3657

2065

1592

3 137

158

1686

- 1528

Skattkammarväxlar och korttidslän

Korta obligationer

Långa obligationer

Premieobligationer

Sparobligationer

Övrigt

Statsskuldens förändring utom landet

(ökning
=-)-) 22057 9368 4445 4923

Anm. För att ernå överensstämmelse mellan uppgifterna för
statens upplåning och budgetutfallet har riksgäldskontorets och statsverkets
kassaförändringar dragits av från skattkammarväxlar och korttidslÉm. Källor:
Riksbanken och riksgäldskontoret.

1981 lill 12,25% mot tidigare 12%. Samtidigt utnyttjade
företagen sin återlånerätt i lägre grad 1981 än 1980. Fondens placeringar på
kapitalmarknaden i form av värdepapper och reverslån växte härigenom med drygt
2 miljarder kr. till närmare 17 miljarder kr. Framförallt fondens nelloköp av
statsobligationer växte, men även deras neltoköp av såväl bostads- som
företagsobligalioner ökade. Fondens reverslån var lägre 1981 än 1980.

10.3 Den sektorvisa upplåningen

Statens budgetutfall gav ell negativt saldo på 66
miljarder kr. 1981 (tabell 10:6). Mot bakgrund av del förbättrade
bylesbalanslägel och en påtaglig ökning av den icke-stafiiga utlandsupplåningen
kom under 1981 ökningen av statens utlandsskuld att stanna pä 9,4 miljarder kr.
Statens inhemska upplåning blev istället omfattande. I enlighet med strävandena
all placera så stor del av statsskulden som möjligt på marknaden utanför
bankerna blev upplåningen där slor 1981. Statens upplåning i bankerna kom
ändock att uppgå lill betydande belopp.

Statsbudgetens finansiering präglades under första
halvåret 1981 starkt av den snäva marginalen mellan kort och lång ränta, som
uppkom i samband med räntejusteringarna i januari 1981. Teckningarna av
statliga obligationslån var dämpade, medan statens försäljning av
skattkammarväxlar var betydande. Under andra halvåret 1981 skedde en omfattande
statlig obligationsupplåning.

Beräknat från löpande inkomst- och ulgiftsredovisningar
uppvisade kommunerna ett visst inkomslöverskott 1981. Enligt
kredilmarknadsslatis-fiska uppgifter för kommuner och landsting förekom ett
smärre utgifts-

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 191

Tabell 10:7 Kommunernas rinansiella sparande 1980-1981

Milj. kr., förändring

1980 1981

1888

2615

2585

1 141

-440

4033

2645

4 120

-110

751

1038

1410

1717

1959

- 9

2636

Likvida tillgångar Utlåning

Övriga finansiella tillgångar' Summa finansiella
tillgångar (1) Upplåning totalt därav: i utlandet

på svensk kreditmarknad övrig inhemsk upplåning Övriga
skulder' Summa skulder (2)

Finansiellt sparande (l)-(2) 1397 -364

' inkl. diskrepans

Källor: Riksbanken och statistiska centralbyrån.

överskott detta år (tabell 10:7). Trols denna utveckling
blev kommunernas uppbyggnad av de likvida tillgångarna betydande, vilket också
framgår av tabell 10:2.

Under 1981 färdigställdes någol fler lägenheter än 1980
eller ca 51600 lägenheter. Igångsättningen av bostäder sjönk med ca 6100
lägenheter till 44000. Volymmässigt blev bostadsinvesteringarna lägre 1981 än
1980. Investeringarnas värdemässiga ökning uppgick lill ca 6,6% 1981, varvid
behovel av bosladsbyggnadskrediler ökade.

Under året tecknades bosladsobligalionslån för 23,5
miljarder kr., vilket var 9 miljarder kr. mer än 1980. Avlyften av utestående
bostadsbyggnads-krediter blev härigenom avsevärda 1981. Bankernas utbetalningar
av bostadsbyggnadskrediter var begränsade under 1981. Bankernas stock av
utestående bostadsbyggnadskrediter sjönk med 3,2 miljarder kr. Under 1980 ökade
den med 4,3 miljarder kr. Då stora obligationsemissioner och stora avlyft
motvägde varandra 1981 begränsades ökningen i bostadssektorns nelloupplåning
på kreditmarknaden till knappt 800 milj. kr. och

s. 192 Kontrollera mot PDF

Tabell 10:8 Bostadssektorns upplåning på kreditmarknaden
samt hos staten 1980 och 1981

Milj. kr., nettobelopp

1980 1981

12132

19286

4267

-2209

3 552

-2237

715

347

446

16746

17 523

5412

6161

Obligationer Direkta lån från banker därav: affärsbanker

spar- och föreningsbanker Lån från enskilda och offentliga
försäkringsinrättningar

Summa

Staten

Källa: Riksbanken.

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 192

Tabell 10:9 Företagens upplåning på kreditmarknaden samt
hos staten 1980 och 1981

Milj. kr., nettobelopp

1980 1981

A. /Sverige

1875

3 187

4810

6962

2871

5 741

7835

2478

14520

72627

611

8983

-251

4893

6076

73576

20596

26503

5 918

6S65

26514

33368

Obligationer och förlagslån Direkta banklän

därav: affärbankerna Upplåning hos övriga institut

Summa

B. I utlandet'

Genom valutabanker

Övrigt

Summa

Summa A-l-B

C. Staten

Totalt A-l-B-t-C __________________________

' Uppgiftema inkl. devalveringseffekt. Källa: Riksbanken.

stannade på 17,5 miljarder kr. (tabell 10:8).
Neltoulbetalningarna av statliga bostadslån växte samtidigt med 750 milj. kr.

Företagens inhemska upplåning på kreditmarknaden sjönk med
knappt 2 miljarder kr. 1981 till 12,6 miljarder kr. (tabell 10:9). Det var
försäkrings-inrättningarnas reverslån till företagen, som svarade för
nedgången. En viss uppgång av företagens finansiering på obligationsmarknaden
kunde konstateras 1981. Förelagens nelloupplåning utomlands uppgick under 1981
lill knappl 14 miljarder kr. Förelagens totala upplåning, dvs. på den inhemska
kredilmarknaden, hos staten saml i utlandet uppgick 1981 lill 33 miljarder kr.
vilket var närmare 7 miljarder kr. mer än 1980.

Även den svaga utvecklingen av förelagens investeringar
verkade i likvidiletshöjande riktning 1981. Företagens fasta investeringar
ökade med 1,4 miljarder kr. 1981. Ett kraftigt lageromslag ägde mm fpån en
lageruppbyggnad på 5,6 miljarder kr. 1980 till en neddragning på 4,5 miljarder
kr. 1981. Utvecklingen av de fasta investeringarna och lagren innebar därmed
etl minskat finansieringsbehov från förelagens sida 1981. Samtidigt sjönk
brutlosparandel. Företagens finansiella sparande kom emellertid all förbättras
med ca 5 miljarder kr.

Sett över helåret 1980 balanserade i stort sett företagens
avsättningar och uttag på konto i riksbanken varandra. I och med första
kvartalets utgång 1981 upphörde konton för likviditetsutjämning, varvid
innestående medel jämte räntor utbetalades. Härigenom frigjordes runt 3,5
miljarder kr. Under 1981 gjordes insättningar på tillfälligt vinslkonto i
riksbanken. I slutet av november 1981 fanns drygt 3 miljarder kr. insatta på
della konto. Lagen om insättning på detta konto grundade sig pä regeringens
proposition om insatser för alt underlätta nya löneavtal. Medel som insatts på

s. 193 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 193

vinslkonto
är spärrade i fem år. Under denna tid får utbetalning göras endast om företaget
erhållit tillstånd att ta vinslfond i anspråk. Under december månad ledde
tillstånden till all företagen tog ut drygt I miljard kr. Totalt sett innebar
dessa transaktioner, atl företagen 1981 netto fick ut 1,5 miljarder kr. från
riksbanken.

Utvecklingen
av förelagens finansiella sparande, totala upplåning samt transaktioner med
riksbanken innebar en väsentligt högre likviditelsupp-byggnad 1981 än 1980,
vilket stöds av utvecklingen av förelagens banktillgodohavanden i tabell 10:2.

10.4
Utblick mot 1982

Utifrån
de inkomst- och utgiftsprognoser för de olika sektorerna, som presenteras i de
övriga kapitlen, framläggs i det följande vissa skattningar för dessa sektorers
finansiella variabler 1982.

För
1982 beräknas statens budgetunderskott bli närmare 77 miljarder kr., vilket är
11 miljarder kr. mer än 1981. En viss förbättring av bytesbalansens underskott
bedöms ske 1982. Den icke-slalliga upplåningen netto i utlandet kan dock komma
atl minskas någol, vilket skulle kunna innebära en slörre statlig upplåning
utomlands 1982 än 1981. Statens anspråk pä den inhemska kreditmarknaden kommer
ändå alt bli större 1982 än 1981.

Kommunernas
finansiella sparande beräknas förbättras med runt 1,6 miljarder kr. 1982,
varigenom en fortsatt uppbyggnad av deras likvida tillgångar kommer atl ske.

Under
1982 uppskattas färdigställandet av bostäder bli ca 7600 lägenheter färre än
1981 eller ca 44000. Även igångsättningen beräknas bli lägre eller ca 40000.
Bostadsinvesteringarnas volymmässiga nedgång uppskattas till drygt 9% om
hänsyn tas till de sfimulansålgärder som nu föreslås. Även värdemässigt
beräknas en nedgång. Behovet av bostadsbyggnadskrediter kan således bli något
lägre 1982 än 1981.

Företagssektorns fasta
investeringar beräknas 1982 växa med drygt 4 miljarder kr. Lagren beräknas
samtidigt byggas upp med knappt 2 miljarder kr. jämfört med en neddragning på
4,5 miljarder kr. 1981. Detta pekar på etl ökat finansieringsbehov från
investeringssidan 1982. Samtidigt pekar nuvarande prognoser på en avsevärd
förbättring i brutlosparandel varvid företagens finansiella sparande skulle
fortsätta alt förbättras under 1982. Förelagens samlade kredilefterfrågan
skulle således kunna minska 1982, men Qolårels kraftiga upplåningsökning vid
sidan av en finansiell sparandeförbältring gör en sådan bedömning myckel
osäker.

13 Riksdagen 1981182. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1.1

s. 194 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 194

APPENDIX

Statsskuld och realekonomiska effekter av statens ränteutgifter*

1 Inledning

Under senare år har ränteutgifterna på statsskulden ökal
kraffigt. Syftet med denna studie är att analysera vilken effekt på den reala
ekonomin dessa ränteutbetalningar har. Effekterna analyseras med utgångspunkt
från nationalekonomisk teori där real avkastning styr sparande och portföljval.
Vidare beaktas konsekvenserna av alt ränteinkomsterna på statspapper
beskattas.

Studien är begränsad på många säll. Det är inte de
realekonomiska effekterna av hela statens budget som studeras. Sådana
beräkningar återfinns i kapitel 9 i den reviderade nationalbudgeten. Här
analyseras enbart effekterna av statens ränteutbetalningar. En annan
begränsning är alt bara inkomsteffekten av de ökade räntebetalningarna
studeras, inle substitu-lionseffekten av en högre räntesats pä statspapper.
Exempelvis görs inget försök atl konstalera huruvida en uppdriven ränta på
statsobligationer eventuellt har dämpat de reala investeringarna ("crowding-out").
Inte heller behandlas finansieringen av budgetsaldot annal än indirekt. Ytterligare
en viktig begränsning är att inflationstakten tas som given vid analysen av
ränteutgifternas effekter.

Problemet med statens ränteutgifter behandlas nedan i två
steg. I avsnill

2 redovisas först hur den reala statsskulden har
utvecklats sedan 1970. Den

långsiktiga ränlebelaslningen av statsskulden lorde beskrivas bäst genom

att en rimlig långsiktig realränta appliceras på skulden. Därigenom blir

själva skulden en indikator på den framlida räntebelastningen. I avsnitt 3

redovisas den reala räntesatsen pii statsskulden sedan 1970 och fördelning-

' Denna studie har utförts inom konjunkturinstitutet av
Edward Palmer och Svante Öberg.

Betydelsen av statsskulden och statsskuldsräntorna för
ekonomin har tidigare behandlats utföriigt i den svenska ekonomiska
litteraturen av bl. a. Myrdal, Lindahl, Hammarskjöld, Welinderm.fi ., särskilt under 1930-och 1940-talen.
Se t. ex. Gunnar Myrdal: PM angående verkningarna på den ekonomiska
konjunkturutvecklingen i Sverige av olika åtgärder inom äen offentliga
hushållningens område, Bihang till riksdagens protokoll 1933, 1. saml. Bilaga
III; Gunnar Myrdal: Finanspolitikens ekonomiska verkningar, SOU 1934:1; Erik
Lindahl: "Teorin för den offentliga skuldsättningen", Studier i
ekonom; och historia, tillägnade Eli F. Heckscher, Uppsala 1944; Dag
Hammarskjöld: PM angående principerna för budgetens balansering, Bihang till
riksdagens protokoll 1946, I. saml.
Nr I Del 2 Bihang D; Carsten Welinder: "Budgetpolitiken inför kravet på
samhällsekonomisk balans". Ekonomisk Tidskrift 1946:2. Se också Lars
Lindberger: "Översikt av krigsårens statsflnansiella utveckling i Förenta
Staterna, Storbritannien och Sverige", Bilaga 2 till Konjunkturläget Våren
1945, för en analys av den statliga räntebördan efter andra världskriget.

s. 195 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad
nationalbudget 195

en av statens räntebetalningar. 1 detta avsnitt diskuteras
också beskattningen av ränteinkomster pä statspapper. I avsnitt 4 analyseras
de realekonomiska effekterna av statens ränteutbetalningar. Dessa effekter
påverkas bl.a. därav att realräntan på kort sikt kan förväntas avvika från vad
som kan betraktas som en långsiktig realränta på statsskulden. De beräkningar
som förekommer i studien baserar sig på elt siffermaterial från januari 1982.
Underiagel för den reviderade nationalbudgeten har ej kunnat beaktas.

2 Statsskuld och offentlig förmögenhet

I detta avsnitt redovisas hur statsskulden har förändrats
sedan 1970. För alt ge en mer allsidig bild av utvecklingen redovisas även de
offentliga tillgångarnas förändring.

Som framgår av nedanstående tablå uppgick statens
finansiella tillgångar till 178 miljarder kr. ullimo 1981, att jämföra med en
skuld på 296 miljarder kr. Statens finansiella nettoskuld var alltså betydligt
lägre än statsskulden. Utvidgas perspektivet lill all omfatta den konsoliderade
offentliga sektorn, dvs. stat, kommuner, socialförsäkring och riksbank,
erhålles en positiv finansiell nettoförmögenhet pä 112 miljarder kr. ullimo
1981.

Miljarder kr., löpande priser Belopp

31 dec. 1981

Statsskuld 296

Statens tillgångar 178

Kommunernas tillgångar netto -12

Socialförsäkringens tillgångar netto 186

Riksbankens tillgångar netto' 56

Summa 408

Offentliga sektoms tillgångar netto 112

' Exkl. utelöpande sedlar.

Källa: Finansräkenskaper, preliminär nationalbudget 1982
och riksbanken.

Socialförsäkringen och riksbanken lämnar positiva bidrag
till förmögenheten för den konsoliderade offentliga sektorn.
Socialförsäkringens nettotillgångar beslår nästan uteslulande av AP-fonden.
Den ulelöpande sedelmängden (37 miljarder kr.) har i della sammanhang
exkluderats från riksbankens skulder eftersom den är en skuld av en speciell
karaktär i och med att den dels sannolikt inte behöver amorteras (i all
synnerhet inte vid en fortsatt inflation), dels inte innebär någon
ränlebelaslning i framtiden.

I diagram 1 redovisas hur statsskulden och de offentliga
tillgångarna har förändrats sedan 1970 i 1982 års prisnivå.' Statsskulden har
ökat från en

' Tillgångar och skulder har deflaterats med
implicitprisindex för privat konsumtion. Index 1982 har satts till 1.00 och
tillämpats pä tillgångar och skulder vid ingången av 1982 (= tillgångar och
skulder 31 december 1981).

s. 196 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget

196

Diagram 1 Statsskuld och offentliga tilllgängar 31
december 1970—1982

Miljarder kr., 1982 års priser

400 -

300 -

200 -

100 -

Tillg å ng

.'■

Netto Statssk

...

iK » :,

•

. • ■

uld

...

• *

..- »• J

......
i

J___ L

J___ L..

J__ I_ l ±

s. 197 Kontrollera mot PDF

70
71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82

Anm.: Med offendiga tillgångar avses här statens
finansiella bruttotillgångar och

fmansiella nettotillgångar i kommuner, socialförsäkring
och riksbank.

Källa: Finansräkenskaper, riksgäldskonloret och preliminär
nationalbudget 1982.

nivå på ca 100 miljarder kr. i början av 1970-talet till
knappl 300 miljarder kr. i slutet av 1981. Samtidigt har även tillgångarna
ökat. Ungefär hälften av ökningen har skett i AP-fonden men även staten,
kommunerna och riksbanken har ökat sina fillgångar. Den finansiella
nettoförmögenheten ökade 1970-1976 men har därefter till slutet av 1981 minskat
med drygt 110 miljarder kr. (1982 års priser). I diagrammet har även prognoser
för utvecklingen under 1982 lagts in.

Under senare år har det förekommit en diskussion om hur
underskottet i staten eller den offentliga sektom bör definieras. De förslag
som har framförts har varierat bl. a. med hänsyn fill hur stor del av den
offentliga sektorn som inräknas, humvida nominella eller reala ränteinkomster
och ränteutgifter ingår och om underskottet är det fakfiska eller ett
hypotetiskt under antagandet att produktionskapaciteten skulle ha varit fullt
utnyttjad. I nedanstående tablå redovisas två mått på den offentliga sektorns
finansiella situation — statens inflationsrensade budgetsaldo och den
offentliga sektorns inflationsrensade fmansiella sparande - som anknyter lill
de i diagram 1 redovisade kurvorna (iver statsskuld och offentliga sektorns
finansiella förmögenhet. Av redovisningen framgår också sambandet mellan
statens budgetsaldo och de förändringar som redovisas i diagrammet.

Prop. 1981/82:150 Biläga 1.1 Reviderad nationalbudget 197

Miljarder kr., löpande priser Belopp

1982

Statens budgetsaldo -80

Värdeminskning av statsskulden 27

Inflationsrensat budgetsaldo -53

Statens udåning m. m. 18

Finansiellt sparande i kommunema 3

Finansiellt sparande i socialförsäkringen 18

Finansiellt sparande i riksbanken 5

Summa ökning av offentliga tillgångar 44

Värdeminskning av tillgångarna -31

Inflationsrensad ökning av offentliga tillgångar 14

Inflationsrensat finansiellt sparande i den offendiga
sektom —39

Anm.: För riksbanken har en schablonmässig framskrivning
gjorts. Med offentliga tillgångar avses här statens finansiella
bruttotillgångar och finansiella nettotillgångar i kommuner, socialförsäkring
och riksbank. Källa: Preliminär nationalbudget 1982.

Av tablån framgår att statens budgetsaldo beräknas bli -80
miljarder kr. 1982.' Samtidigt minskar det reala värdet av statsskulden med 27
miljarder kr. på gmnd av inflationen. När denna värdeminskning dras av från
budgetsaldot erhålls ett inflationsrensat budgetsaldo på -53 miljarder kr., vilket
visar hur den reala statsskulden förändras under året. I princip är del
förändringar av delta slag som redovisas av den prickade kurvan i diagram 1.

På motsvarande sätt beräknas den offentliga sektorns
finansiella tillgångar öka med 44 miljarder kr. eller inflationsrensat med 14
miljarder kr. (heldragen kurva i diagram 1). Värdeminskningen är då beräknad på
samtliga fillgångar utom aktier, insatser i statliga affärsverk och monetärt
guld. Man kan notera att värdeminskningen i den offentliga sektorns finansiella
tillgångar är större än värdeminskningen i statsskulden.

Den sista raden i tablån visar del inflationsrensade
finansiella sparandet i den konsoliderade offentliga sektorn. Det beräknas
således uppgå lill -39 miljarder kr., vilket också är etl mått på hur mycket
den offenfiiga sektorns finansiella förmögenhet försämras under 1982 (streckad
kurva i diagram I).

I
nedanstående tablå redovisas det inflationsrensade finansiella sparandet i den
offentliga sektorn sedan 1970 i fasta priser. Av tablån framgår att den
offentliga sektoms finansiella förmögenhet ökade med knappt 20 miljarder kr.
per år i början av 1970-talet (i 1982 års priser). Försämringen av det
inflationsrensade finansiella sparandet fill 1982 beror huvudsakligen på de
ökade underskotten i statens budget. Men även socialförsäkringen (huvudsakligen
AP-fonden) har bidragit lill försämringen i och med alt den reala
fonduppbyggnad som i början av 1970-lalel motsvarade ca 15 mil-

' Observera att det är material från den preliminära
nationalbudgeten som ligger till grund för beräkningama.

Skulden 31 december 1981 har deflaterats med ökningen av
implicitprisindex för privat konsumtion mellan 1981 och 1982 (9,1 %).

s. 198 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 198

jarder
kr. per år (i 1982 års priser) under 1980 och 1981 har förbytts i en mindre
fondminskning. Man kan också notera att försämringen av det inflationsrensade
sparandet avbröts 1981 men all prognoserna för 1982 tyder på en fortsatt
försämring.

Miljarder
kr., 1982 års priser

År 70
71 72 73 74 75 76 77 78 79 80
81 82

Belopp
17 20 17 15 -1 3 14 -4 -17 -25 -35 -34 -39

Källa:
Nationalräkenskaper, finansräkenskaper och preliminär nalionalbudgel 1982.

Det
finns givetvis problem med den valda redovisningen. Exempelvis är en del av
statens utlåning av en sådan karaktär alt del kan diskuteras om den bör
inräknas bland de finansiella tillgångarna eller om den bör betraktas som en
löpande utgift. Vidare bör uppmärksammas att diskussionen i detta avsnitt
enbart har gällt den finansiella förmögenheten. Den reala förmögenheten i form
av mark, byggnader och maskiner hos statliga och kommunala myndigheter har inte
behandlats.

Slutligen
kan del vara av intresse att jämföra statens budgetsaldo 1982 (-80 miljarder
kr.) med den offentliga sektorns inflationsrensade finansiella sparande (-39
miljarder kr.). Det senare är betydligt mindre. Däremot är försämringen i de
offenfiiga finanserna de senaste åren av samma storleksordning vare sig man
mäter försämringen i termer av statens budgetsaldo eller den offentliga
sektorns inflationsrensade finansiella sparande. Försämringen av budgetsaldot
mellan 1976 och 1982 är 68 miljarder kr. och av det inflationsrensade
finansiella sparandel 56 miljarder kr. (båda mätta i 1982 års priser). Det är
således utvecklingen av statens budgetunderskott som har varit avgörande för
försämringen av de offentliga finanserna de senaste åren. Av detta skäl
diskuteras i följande avsnitt enbart ränteutgiflerna på statsskulden och
realekonomiska effekter av dessa.

3
Ränta på statsskulden

I
föregående avsnill redovisades hur statsskulden och den offentliga sektoms
finansiella nettoförmögenhet har förändrats sedan 1970. Statsskulden har ökat
mycket kraftigt de senaste åren. 1 delta avsnitt redovisas utvecklingen av den
nominella och reala räntesatsen på statsskulden. Dessutom redovisas vilka
sektorer som erhåller statens ränteutgifter och behandlas beskattningen av
ränteinkomster på statspapper.

Storleken
av räntebetalningarna på statsskulden är fömtom av skuldens storlek beroende av
vilken räntesats som tillämpas. 1 en analys av ränteutbetalningarnas
realekonomiska effekter bör man skilja på den nominella och den reala räntesatsen.
Enligt ekonomisk teori är det företrädesvis den

s. 199 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 199

Diagram 2 Genomsnittlig räntesats på statsskulden
1970—1982

Procent

Inflation

-___ .,* •

_ f-

Real r ä ntesats

-5 L

I 1 1_____________ lill.................................... II

70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80
81 82 Källa: Riksgäldskontoret, nationalräkenskaper och preliminär
nationalbudget 1982.

reala räntesatsen som är väsentlig för hushållens sparande
och för hushållens och förelagens portföljval. 1 diagram 2 redovisas den
genomsnittliga nominella och reala räntesatsen på statsskulden under perioden
1970-1982.

Under
nästan hela den studerade perioden har den reala räntesatsen på statsskulden
varit negaliv. Uppgången i inflationstakten under början av 1970-talet medförde
alt den reala räntesatsen sjönk successivt lill -5%. Anledningarna var att den
nominella räntan på äldre statspapper var bunden och att nyupplåningsränlan
bara delvis följde med inflationstakten i uppgången. Efter 1976 ökade den
nominella räntesatsen successivt medan inflationen stannade på en relativt
oförändrad nivå. Därmed steg även realräntan. Den tillfälliga dämpningen av
inflationen 1979 medförde en positiv real räntesats detta år. Även för 1982
förutses en uppgång av den reala räntesatsen till följd av en dämpad inflation.

För en
diskussion av de reala effekterna av statens ränteutgifter är det viktigt att
la hänsyn till placeringen av statsskulden och fördelningen av statens
ränteutgifter; se nedanstående tablå. Den första kolumnen visar fördelningen av
statsskulden. Av en total skuld pä 296 miljarder kr. ullimo 1981 var 107
miljarder placerade i förelag. Av dessa svarade finansiella företag såsom
banker och försäkringsbolag för 105 miljarder kr. Del kan anmärkas alt den del
av statsskulden som har placerats i utlandet har ökal från praktiskt taget
ingenting i början av 1970-lalel lill ca 17% 1981.

s. 200 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 200

Miljarder
kr., löpande priser

Belopp

Ränte-

Ränteutgift

31 dec.

utgift

efter skatt

1981

1982

Statliga
myndigheter och fonder

0,6

Riksbanken

4,8

AP-fonden

4,9

Företag

107

12,1

10,9

Hushåll

3,5

2,5

Utlandet

7,6

Totalt

296

33,5

31,3

I
den andra kolumnen redovisas en uppskattning, delvis baserad pä statsskuldens
fördelning och schablonframskrivningar, av hur slor del av statens
ränteutgifter som utbetalas lill olika sektorer. Uppskattningen visar att drygt
10 miljarder kr. av statens ränteutgifter tillfaller den ofTentliga sektorn
(statliga myndigheter och fonder, riksbanken och AP-fonden). Närmare 8
miljarder kr. av ränteutgifterna betalas till utlandet. Endast hälften av
ränteutgifterna, knappt 16 miljarder kr., utbetalas fill den privata inhemska
sektom (hushåll och företag).

I
tablåns tredje kolumn redovisas en kalkyl över fördelningen av statens
ränteutgifter efter beskattning. De statliga myndigheternas och fondernas,
riksbankens och AP-fondens ränteinkomster beskattas inte och utlandets
ränteinkomster beskattas inte i Sverige. Hushållens del av statsskulden består
av spar- och premieobligationer. Sparobligationerna stiger i värde enligt en på
förhand uppgjord tabell. Värdestegringen består av en del som motsvarar en
ränta och beskattas som sådan och en del som är en skattefri bonus'.T tablån
har en marginalskatt på 60% tillämpats för räntedelen av avkastningen på
sparobligationer. På premieobligationer lottas det ul vinster på vilka det
dras 20% vinstskatt.

Företagens
del av statsskulden innehas till största delen av affärsbanker men även
försäkringsbolag svarar för en betydande del. Den frän företagen inlevererade
skatten på ränteinkomster är liten. Delvis beror det på att försäkringsbolagen
på gmnd av de speciella regler som gäller för beskattning av försäkringsverksamhel
endast betalar en obetydlig skatt. För affärsbankerna har exempelvis
kursförluster på obligationsslocken till följd av en successivt sfigande
nyupplåningsränta begränsat skatteinbetalningarna eftersom kursförlusterna är
avdragsgilla. De finansiella företagen sammantagna (exkl. riksbanken) hade
exempelvis 1980 ett räntenetto på över 18 miljarder kr. och betalade mindre än
1 miljard kr. i bolagsskall. Av

'
För 1982 års första sparobligationslån (Spar 82 vårlånet) är räntan 9% och den

skattefria
bonusen ytterligare 5 3/4%.

För
1982 års premielån är vinstsumman före skatt varie år 9% av det nominella

lånebeloppet.

s. 201 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 201

denna
anledning har en låg skatteandel, 10%, tillämpats vid beräkningen i tablån när
det gäller företagens ränteinkomster.

Dessa
beräkningar ulgår från vilken sektor som primärt erhåller statens
räntebetalningar. En del av räntebetalningarna till affärsbankerna kan
emellertid betraktas som indirekta betalningar till icke finansiella företag
och hushåll. Affärsbankernas ökade innehav av statsobligationer motsvaras
nämligen till den del det inte baseras på en minskad annan utlåning av en ökad
inlåning. Därmed kan räntebetalningarna fill affärsbankerna indirekt sägas ha
medfört en ökad skatt på ränteinkomster i icke finansiella förelag och hushåll.

Slutsatsen
av de genomförda beräkningarna och resonemangen torde dock bli att skatten på
statens ränteutgifter återför jämförelsevis måttliga belopp lill statskassan.
Däremot kan beskattningen av ränteinkomster vara mera väsenthg ur många andra
synvinklar. Exempelvis kan det påpekas all skatten har tagits ut från en
negafiv realränta vilket kan ha haft sin betydelse för sparande och
placeringar under den studerade perioden.

4
Realekonomiska effekter av statens ränteutgifter

I
föregående avsnitt konstaterades atl ungefär hälften av statens ränteutgifter
utbetalas lill delar av den offentliga sektorn eller till uflandet. De
eventuella realekonomiska effekterna av ränteutbetalningar fill den offentliga
sektorn bortses från i detta sammanhang. Inte heller görs något försök alt
utvärdera de realekonomiska effekterna av statens ränteutbetalningar fill
ullandel. Därefter återstår den andra hälften av statens ränteutgifter vilken
efter etl troligen relativt litel skatteavdrag tillfaller den inhemska privata
sektorn dvs. hushåll och företag. 1 detta avsnitt diskuteras först
realekonomiska effekter av statens ränteutgifter 1970-1981 med utgångspunkt
från de räntesatser och den inflationstakt som då varit. Därefter diskuteras
möjliga effekter de närmaste åren.

Analysen
av statsskuldsräntornas inverkan på hushållens ekonomi utgår i enlighet med
nationalekonomisk teori ifrån alt del är realräntesatsen som är väsentlig för
hushållens sparbeslul.' Lika väl som realräntan har sin givna inverkan på
utvecklingen av den reala förmögenheten är det rimligl att förutsätta att
hushällen åtminstone vid mera långsiktiga överväganden rörande
konsumtionsutgifterna påverkas av ränteintäkter och ränteutgifter i reala
termer. 1 synnerhet i ett mera kortsiktigt perspektiv torde dock en

'
Standardreferenser är Franco Modigliani och Richard Brumberg: "Utility
Analysis and the Consumption Function" i Post-Keynesian Economics edited
by Kenneth Kurihara, London 1955 och Milton Friedman: A Theory of the
Consumpiion. Function, Princeton 1957.

14
Riksdagen 1981182. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1.1

s. 202 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:150
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 202

viss
grad av "money illusion" göra sig gällande. I det följande redovisas
emellertid i första hand de återverkningar som uppkommer ifall hushållen har
ett rent realt betraktelsesätt.

Enligt
teorin kommer hushällen vid inflation atl tillföra sitt nominella sparande ett
belopp som motsvarar den del av de nominella ränteinkomsterna som utgör
kompensation för inflationen. Detta beteende gäller i första hand under
fömtsättning alt realräntan och de förväntade realin-komstema är oförändrade.
Annorlunda uttryckt är sparbenägenheten hundraprocentig för den del av de nominella
ränteinkomsterna som motsvarar inflationen. Endasl den del av de nominella
ränteinkomsterna som motsvarar en real räntesals kommer till största delen att
konsumeras.

I
enlighet med bilden som återges i diagram 2 har hushållens realräntein-komsler
på spar- och premieobligationer varit negativa under nästan hela den studerade
perioden. Förändringarna mellan åren har i allmänhet varit små. Ett undanlag är
att realränteinkomsterna ökade kraftigt 1979 och minskade igen 1980 till följd
av den tillfälliga dämpningen av prisstegringarna 1979.

Inkomsteffekten
av de negativa realräntor som hushållen erhållit pä statspapper bör enligl ovan
refererade teorier ha varit en långsamt verkande dämpning av den privata
konsumtionen sedan början av 1970-talet. När hänsyn tas även till beskattningen
av ränteinkomster kan den sammanlagda effekten uppskattas vara atl den privata
konsumfionens nivå i slutet av perioden har dämpats med knappt 1/2%. Någon
stimulerande effekt av de senaste årens ökande statsskuldsräntor torde alltså
inte ha förekommit när det gäller den del av räntebetailningarna som går direkt
fill hushållen.

Verkligheten
motsvarar naturligtvis inle helt teorin. Skulle exempelvis en viss grad av
"money-illusion" förekomma i verkligheten kan det medföra att hushållen
betraktar även en del av de ränteinkomster som utgör kompensation för
inflationen som reala inkomster eller annorlunda uttryckt drar ner sitt reala
sparande vid inflafion. Statens nominella ränteutgifter kan då inverka mer
stimulerande på ekonomin än vad som har fömtsätts ovan.

De
företag som emoltar statens räntebetalningar är, som redan har nämnts, nästan
uteslutande banker och försäkringsbolag. Utvecklingen av realräntan på
statsskulden är otvivelaktigt av betydelse för dessa företags rörelseresultat.
Del mest väsentliga i detta sammanhang är emellertid hur de influtna
statsskuldsräntoma påverkar deras kapacitet att öka kreditgivningen till andra
sektorer än staten. I sista hand är utformningen av kreditpolitiken avgörande
härför.

För
bankemas del finns det skäl som talar för att den del av statens
räntebetalningar som motsvarar inflafionen mer eller mindre automatiskt
placeras i nya statsobligationer. Vid en inlåning som ökar i takt med
inflationen och vid oförändrade likviditetskvoter så måste bankema öka sitt
innehav av prioriterade placeringar (bl.a. statsobligationer) i takt med

s. 203 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 203

inflafionen
I. Därför ger den del av ränteinkomsterna pä statspapper som motsvarar
inflationstakten troligen inte någon väsentlig gmnd för en real
kreditexpansion. Däremot kan den del av ränteinkomsterna som motsvarar en
positiv real räntesats i högre grad få en sådan effekt. Som redan framhållits
kan emellertid tillämpningen av de kreditpolitiska reglema m. m. bli avgörande
för bankernas faktiska kreditexpansion.

Realt
sett har avkastningen på statspapper även för banker och försäkringsbolag
varit i varierande grad negativ under sjuttiotalet. Mellan 1980 och 1982 ökar
emellertid företagens ränteinkomster på statsobligationer kraftigt. Mycket
tyder på att det förbättrade finansiella sparande dessa ränteinkomster har gett
upphov till i banker och försäkringsbolag har placerats i just statspapper som
en följd av ökade likviditetskvoter m. m. Därmed torde inte heller under denna
period de ökande räntebetalningarna till banker och försäkringsbolag ha haft
någon betydande realekonomisk sfimulanseffekt.

Slutsatsen
av denna analys är atl det inte torde vara rimligl att räkna med några
betydande expansiva effekter på samhällsekonomin av statens ränteutbetalningar
under perioden 1970-1981.

Avslutningsvis
diskuteras statsskuldsräntomas betydelse i framtiden. Officiella prognoser
tyder på en nedgång i inflationen de närmaste åren. I avstämningen av 1980 års
långtidsutredning räknar man exempelvis med en inflationstakt på 5.5% per år
1983-1985

Samtidigt
är den nominella räntesatsen på statsskulden till stor del bunden på flera års
sikt. Tidigare skedde statens upplåning vanligen mol tioåriga lån med fasl
räntesats. På senare år har emellertid statsskuldens genomsnittliga löptid
förkortats bl. a. genom att en slor del av skulden har placerats i banksystemet
mot kortfristiga obligationer med 2-3 års löptid och mot skattkammarväxlar med
en löptid under 1 år. Den genomsnittliga löptiden var vid utgången av
budgetåret 1980/81 ca 4 år. Vidare har den långsiktiga bindningen av
räntesatser mjukats upp genom införandet av lån med regler om räntejustering
efter fem år och lån med rörlig räntesats. Utlandsskulden hade vid utgången av
1980/81 en genomsnittlig löptid på drygt 7 år och var delvis upptagen till
rörlig ränta.

'
För hushållens del finns det teoretiska motiv som talar för att dessa så länge

relationen mellan
realträntor pä olika typer av tillgångar är oförändrad önskar

behålla fördelningen av
förmögenheten oförändrad. Detta är en grundläggande

tanke i
portföljvalsteorin, se t. ex. James Tobin: "A General Equilibrium Approach

to Monetary Theory",
JoMrna/of Money Credit and Banking 1 (February 1969). Vid

en oförändrad total
förmögenhet i fasta priser skulle hushållen då vilja öka sina

banktillgodohavanden (och
sitt innehav av spar- och premieobligationer) i takt med

inflationen.

2 SOU 1982: 14 Tillväxt
eller stagnation? (Alternativ I).

' Beräkning baserad på
riksgäldskontorets verksamhetsberättelse 1980/81.

s. 204 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:150 Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 204

Nedgången
i inflationstakten tillsammans med den långsiktiga bindningen av räntan kan
medföra betydande reala räntesatser på statsskulden de närmaste åren'. Hur stor
den reala räntesatsen blir beror i första hand på hur kraftig dämpningen av
inflationstakten blir. Detta kommer i sin tur att vara beroende av
ambitionsnivån i den ekonomiska politiken när det gäller atl nedbringa
inflationstakten. Vid den dämpning man räknar med i avstämningen av 1980 år
långtidsutredning kommer realräntan på statsskulden att överstiga 5 % de
närmaste åren.

Med
5% realränta 1983 blir den reala räntekostnaden ca 17 miljarder kr. detta år
att jämföra med nominella räntekostnader i. storleksordningen 40 miljarder kr.
(1982 års prisnivå). De reala räntekostnaderna ökar därefter för vatje år
statsbudgeten uppvisar etl inflationsrensat underskott.

En
dämpning av inflationstakten lill 5.5% per är kommer sålunda all innebära
betydande reala överföringar till de sektorer som har placerat sina tillgångar
i statsobligationer. Delvis sker dessa överföringar till andra delar av den
offentliga sektorn (främst riksbanken och AP-fonden) och delvis till utlandet.
Men en stor del går till den inhemska privata sektorn. Hushållen kommer
exempelvis att få en bättre avkastning på sina spar- och premieobligationer.
Bankernas räntenetto kommer troligen atl öka lill följd av att gapet mellan
räntesatserna på stocken av statsobligationer och på inlåningen vidgas.
Försäkringsbolagens fonder kommer all få betydande positiva bidrag från
ränteinkomsterna på statspapper osv.

Dessa
reala överföringar kan tänkas få en expansiv inverkan pä ekonomin, en inverkan
som kan utgöra ell problem för möjligheterna alt dämpa inflationstakten. Den
ökande statsskulden och den långsikliga bindningen av räntesatsen på
statsobligationer kan därmed bli en faktor som försvårar en dämpning av
inflationslakten.

Ser
man problemet med stalsskuldsränlorna pä längre sikt är del rimligl att
fillämpa en lägre real räntesals. I följande räkneexempel tillämpas en real
räntesals på 2%. Det motsvarar dels en prognosticerad real genomsnittsränta pä
statsskulden 1982, dels (vilket är mer väsentligt) en räntesats som det kan
vara rimligt att räkna med för en långsiktig utveckling under balanserade
förhållanden. Räkneexemplet avser 1982 års prisnivå.

Med
en real räntesats på 2% blir den årliga reala räntekostnaden för en statsskuld
på ca 300 miljarder kr. (vilket motsvarar lägel i början av 1982) 6 miljarder
kr. Det inflationsrensade budgetunderskottet 1982 på 53 miljarder kr. medför
att de långsiktiga realränteutgifterna ökar med drygt 1 miljard kr. Motsvarande
ökning av de reala ränteutgifterna kommer all ske vatje år etl underskott av
denna slorlek kvarstår.

'
Tendensen till stigande realränta kan delvis utgöra en direkt följd av att
inflationen avtar. Det är nämligen mindre troligt atl en negativ realränta kan
förekomma vid en låg inflationstakt.

I
Alternativ I räknar man i avstämningien med en real nyupplåningsränta på 2 ä 3
% 1983-1985 och 5 % genomsnittlig realränta på statsskulden 1985.

s. 205 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:150 Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 205

Vidgar
man slutligen perspektivet till hela den offentliga sektom kan man på
motsvarande sätt beräkna den årliga reala kostnaden för försämringen av den
offenfiiga finansiella förmögenheten sedan 1976 (drygt 110 miljarder kr.) till
drygt 2 miljarder kr. Årets inflafionsrensade underskott i den offentliga
sektoms finansiella sparande (39 miljarder kr.) ökar de reala ränteutgifterna
netto med knappt 1 miljard kr. per är.

s. 206 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 206

BIHANG

Delprognoser
och arbetsfördelning rörande den reviderade nationalbudgeten 1982

Av
inledningen framgår vilka kapitel och avsnitt som sammanställs inom
ekonomidepartementet (E) resp. konjunkturinstitutet (Kl). Nedan redovisas
detta i tablåform. Härutöver framgår E:s och KI:s bedömningar av utvecklingen
1982 inom olika delsektorer.

Sektor

Avsnittet utformat

Prognos,

inom

Privat
konsumtion

-1.0

Offentlig
konsumtion

1.1

Bruttoinvesteringar

-3.0

-3.6

Lagerinvesteringar'

0.7

Export
av varor och tjänster

5.7

Import
av varor och tjänster

1.5

Bruttonationalprodukt

1.4

Internationell
bedömning

Produktion
inom gruvor, mineralbrott.

tillverkningsindustri
och skogsbruk

Övrig
produktion

Arbetsmarknad

De
enskilda konsumenternas ekonomi

Lönsamhet,
kostnader och priser

Offendig
verksamhet

Kreditmarknad

Sammanfattning

Lagerförändring
i % av föregående års BNP.

s. 207 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 207

Innehåll

1 Sammanfattande översikt ..................................... 2

1.1 Den intemationeUa utvecklingen ........................... 2

1.2 Utvecklingen i Sverige 1981-1983 ........................... 12

2 Det internationella läget ........................................ 39

2.1
Sammanfattande
översikt ..................................... ... 39

2.2
Länderöversikter
..................................................... 46

3 Utrikeshandeln ................................. ................. 60

3.1
Exporten ................................................................ 60

3.2
Importen ................................................................ 66

3.3
Betalningsbalansen
............................................... 73

4 Produktionen .......................................................... 76

4.1
Sammanfattning
av industriproduktionens ulveckling 76

4.2
Utvecklingen
inom olika delbranscher .................... 77

4.3
Övriga
näringsgrenar och den totala produktionen ....... 89

5 Arbetsmarknaden .................................................. 92

5.1
Sammanfattning
...................................................... 92

5.2
Läget på
arbetsmarknaden under 1981 och början av 1982 ... 92

5.3
Arbetsmarknaden
under 1982 och utblick inför 1983 100

6 De enskilda konsumenternas ekonomi .................. 104

6.1
Sammanfattning
...................................................... 104

6.2
Löner ...................................................................... 108

6.3
Hushållens
disponibla inkomster ............................ 110

6.4
Konsumentpriserna
............................................... 116

6.5
Den privata
konsumtionen .................................... 120

Appendix Konjunkturinstitutets avtalsberäkningar 122

7 Investeringarna ..................................................... 126

7.1
Sammanfattning
av invesleringsulvecklingen samt prognos för 1982 126

7.2
Investeringsutvecklingen
inom olika områden ....... 129

7.3
Lagerinvesteringarna
............................................ 139

8 Lönsamhet, kostnader och priser ............................ 143

8.1
Näringslivets
vinstutveckling .................................. 143

8.2
Tillverkningsindustrins
lönsamhet, kostnader och priser .... 148

9 Den offentliga verksamheten ................................ 157

9.1
Allmänt ................................................................... 157

9.2
Staten ................................................................... 157

9.3
Kommunerna .......................................................... 163

9.4
Socialförsäkringssektorn
........................................ 166

9.5
Den totala
offentliga sektorn ................................. 169

9.6
Beräkning av
finanspolitiska effekter ..................... 173

10 Kreditmarknaden ................................................... 177

lO.I Likviditetsutvecklingen .......................................... 181

s. 208 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 208

10.2 Kredifinsfitutens utlåning ............................ . 186

10.3 Den sektorvisa upplåningen ......................... . 190

10.4 Utblick mol 1982 ........................................ . 193

Appendix
Statsskuld och realekonomiska effekter av statens

ränteutgifter
............................................. 194

1
Inledning .................................................. . 194

2
Statsskuld och offentlig
förmögenhet ............ . 195

3
Ränta på statsskulden .................................. 198

4
Realekonomiska effekter av statens
ränteutgifter 201

Bihang

Delprognoser och
arbetsfördelning rörande den reviderade national

budgeten 1982 ................................................. 206

s. 209 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:150
Bilaga 1.1 Reviderad ilatlonalbudget 209

Tabellförteckning

1:1
Förändring i BNP-komponenterna i procent av BNP föregåen

de år 1978-1983 ............. ............... 13

2 Kostnadsutveckling och inflation 1983 ........... .. 16

3 Förändring av handelsbalansen 1979--1983 :... 18

4 Bytesbalans 1981-1983 ................... ........ 21

5 Industrins utveckhng 1981-1983...................... 23

6 Den offenfiiga sektorns utveckling 1981 -1983 30

7 Finansiellt sparande 1980-1983 ..................... 31

8 Försörjningsbalans 1980-1983 ....................... 36

2:1
Bmttonationalproduklens utveckling i vissa OECD-länder

1979-1982..................................
..... ... 39

2 Konsumentprisernas utveckling 1977-1982......... 45

3 BNP-tillväxt inom OECD-området och väridshandel
1982 och 1983 46

3:1
Sveriges export av bearbetade varor till OECD-områdét 1975-

1982.......................................................... 62

2 Sveriges export av bearbetade varor till olika
länderområden 1975-1982 64

3 Världsmarknadspriserna för bearbetade varor
1973-1982 ... 64

4 Exportutvecklingen för olika vamgmpper 1980-1982 65

5 Importutvecklingen för olika vamgmpper 1980-1982
.; 67

6 Nettoimport av råolja och petroleumprodukter
1974-1982 69

7 Betalningsbalans 1978-1982 ......................... .. 73

4:1
Industriproduktionens utveckling 1979-1982 76

2 Försöijningsbalans för mndvirke 1980-1982 ....... 83

3 Försöijningsbalans för verkstadsprodukter
1980-1982 86

4 Försörjningsbalans för övrig industrisektor
1980-1982 ...... 88

5:1
Relativa arbetskraftstal 1970, 1975-1981 ..... 93

2 Sysselsättningsutvecklingenenligt AKU, 1975-1981
94

3 Sysselsättningen inom olika näringsgrenar
1979-1981 95

4 Andelen företag som uppgivit brist på arbetskraft
1980-1982 97

5 Arbetslösheten 1979-1982 ......................... .. 98

6 Antal personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder
1976-1981 99

7 Antal personer berörda av varsel om
driftsinskränkning 1980— 1982 100

8 Antal personer berörda av varsel om uppsägningar
och permitteringar 1976-1982 100

9 Produktivitetsutvecklingen inom olika
näringsgrenar 1974-

1981
....................................................... 101

10
Produktion, produktivitet och sysselsättning 1982 101

6:1
Hushållssektorns inkomster och utgifter 1980-1982 104

2 Lönekostnadsutveckling 1969-1982 samt
arbetskraftskostnader för industriarbetare 109

3 Inkomstöverföringar till hushåll från offentliga
sektom 1978-

1982
....................................................... 112

4 Hushållens
direkta skatter, avgifter m. m. 1978-1982 113

s. 210 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:150 Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 210

5 Realinkomstutveckling efter skatt 1979-1982 ... 115

6 Konsumentprisindex december 1980-december 1981 117

7 Konsumentprisförändringen 1975-1982 uppdelad på
komponenter 117

8 Konsumentprisernas uppgång, årsgenomsnitt
1979—1982 118

9 Hushållens konsumtionsutveckling 1972-1981 .. 121

7:1
Fasta bmttoinvesteringar 1978-1982 efter kapitaltyp och nä

ringsgren .................................................. 127

2 Fasta bmttoinvesteringar 1978-1982 inom privat och
offenfiig sektor 129

3 Lägenheter i påböijade och inflytlningsfärdiga
bostadshus 1978-1982 131

4 Ombyggnadsinvesteringar för bostäder 1980-1982 132

5 Planerade och faktiska förändringar av industrins
totala investeringar 1972-1982 133

6 Stafiiga investeringar 1979-1982 ................... 136

7 Kommunala investeringar 1980-1982 .............. 138

8 Planerade och faktiska förändringar i kommunernas
och landstingskommunernas totala investeringar 1973-1982 ............................................... 138

9 Lagervolymförändringar totalt och efter
näringsgrenar 1978-

1982..........................................................
140

8:1
Driftsöverskott i vissa delar av näringshvet samt i hela ekono

min 1976-1982 ......................................... 145

2 Produktpriser och rörliga produktionskostnader per
enhet i vissa delar av näringslivet 1976-1982 147

3 Priser, kostnader och marknadsandelar för
bearbetade varor 1976-1982 150

4 Produktpriser och rörliga produktionskostnader per
enhet i tillverkningsindustrin 1976-1982 152

5 Lönekostnader och produktivitet i vissa
industribranscher 1976-1982 154

6 Priser på olika insatsprodukter 1976-1982 ........ 156

9:1
Statens inkomster och utgifter 1980-1983 ... 159

2 Industripolitiska ätgärder 1976-1982 ............. 162

3 Kommunemas inkomster och utgifter 1980-1983 164

4 Socialförsäkringssektoms inkomster och utgifter 1980-1983 167

5 Den offenfiiga sektoms konsumtion och investeringar
1980-

1983
........................................................ 169

6 Den totala offentliga sektorns inkomster och
utgifter 1980-1983 170

7 Finanspolitiska effekter 1975-1983 ................ 174

8 Finanspolitiska effekter 1980-1983 ................ 175

10:1 ................................................................. Penningmängden 1980-1981 182

2 Inlåningen i bankema från vissa sektorer
1980-1981 184

3 Bankemas likvida tillgångar 1980-1981............... 185

4 Kreditmarknaden 1980 och 1981...................... 186

5 Bankernas utestående krediter till andra ändamål än
bostadsbyggande 1980-I98I 189

6 Statens budgetutfall samt upplåningsformer
1980-1981 190

s. 211 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:150 Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 211

7 Kommunernas finansiella sparande 1980-I98I ... 191

8 Bostadssektoms upplåning på kreditmarknaden samt
hos staten 1980 och 1981 191

9 Företagens upplåning på kredilmarknaden samt hos
staten 1980 och I98I 192

s. 212 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:150
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 212

Diagramförteckning

1:1
Räntor utomlands 1979-1982 .... 2

2 Dollarns utveckling gentemot D-marken och yenen
okt. 1980-mars 1982 3

3 Oljemarknaden 1965-1982 .. ..................... 6

4 Realpriset på svensk oljeimport 1970 1983 ...... 8

5 BNP och import av bearbetade varöf i OECD-området
1963-

1981
.......................... :........................ 10

6 BNP kvartalsvis 1970-1981 . .................. 14

7 Industriproduklionsindex 1972-febr. 1982 samt
prognos för årsgenomsnitten 1982-1983 23

8 Industriinvesteringarnas och driftsöverskottels
andel av industrins förädlingsvärde 1970-1983 24

9 Sparkvoten
1971-1982 ................................ 28

2:1
Penningmängden samt olika räntor i Förenta staterna okt.

1980-mars
1982 ....................................... 41

2 Oljeefterfrågan i OECD-länderna 1970-1981 .... 42

3 Utvecklingen av genomsnittligt sportmarkiiadspris
resp. officiellt råoljepris för OPEC-länderna april 1981-mars 1982 ................................................ .. 43

4 Dollarns utveckling gentemot D-marken och yenen
okt. 1980-mars 1982 44

3:1
Marknadsandelar och realariva priser för Sveriges export av

bearbetade
varor till OECD-ländema 1970-1982 61

2 Importpris- och volymutvecklingen 1976-1982 totalt
och för vissa vamgrupper 68

3 Import av bearbetade varor 1969-1981 enligt
importekvation samt beräknat utfall och prognos för 1982 ................................................................. 71

5:1
Arbetskraft och sysselsättning 1976-1982 .... 94

2 Vid
arbetsförmedlingama kvarstående lediga platser 1976-

1982
....................................................... 96

3............................................................... Arbetslösa
enligt AKU, arbetslösa kassamedlemmar och kvar

stående lediga platser 1976-1982 ................. 99

6:1
Sparkvoten 1971-1982 ............................. 105

2 Disponibel inkomst och privat konsumtion per capita
1970-1982 107

3 Hushållens disponibla inkomster och konsumfionsutgifter
1973-1982 121

7:1
Byggnads- och maskininvesteringar, totalt och uppdelat på nä

ringsgrenar 1973-1982 ................................ 128

2 Industrins investeringskvot 1970-1982 ........... 133

3 Investeringar inom industrin, totalt och uppdelat
på branscher 1975-1982 135

4 Totala industrins lagervolymförändring 1969-1982
141

8:1
Driftsöverskottets andel av förädlingsvärdet i olika delar av

näringslivet
1971-1982 ............................... 144

2
Driftsöverskottets andel av förädlingsvärdet i olika industri

branscher 1971-1982 .................................. 149

s. 213 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:150 Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 213

3
Rörliga produkfionskostnader och arbetsprodukfivitet i till

verkningsindustrin exkl. varv 1964-1982 ...... ,.. 155

10:1
Räntor utomlands 1979-1982 ..................... 177

2 Diskontot för Sverige samt emissionsvillkor för
länga statslån 1979-1982 ,.,, 178

3 Korta räntor i Sverige 1979-1982 .............. ,... 179

4 Statens budgetunderskott 1978-1982 ....... ,.,. 180

5 Penningmängden samt dess påverkande faktorer
1978-1982 . 181

6 Real likviditet 1967-1981 ........................... ,183

7 Olika sektorers reala likviditet 1976-1981 .......: 184

8 Bankemas utestående krediter till andra ändamål än
bostadsbyggande 1977-1982 , 188

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982

Bilaga
2.1

Långtidsbudget för perioden 1982/83-1986/87

Prop. 1981/82:150
Bilaga 2.1 Långtidsbudget 1

Bilaga 2.1

Långtidsbudget
för perioden 1982/83-1986/87

Innehållsförteckning

Sid.

1 Inledning
....................................................... 3

1.1 Den svenska långtidsbudgeten - inriktning, syfte
och läsanvisning 3

1.2 Långtidsbudgetar i andra länder ................... 5

2 Den
samhällsekonomiska bakgrunden ................. 9

2.1 Inledning ................................................. 9

2.2 Strukturproblem och balansbrister i den svenska
ekonomin . 9

2.3 Långtidsutredningens kalkyler ...................... 10

2.4 Sambandet mellan långtidsutredningen och
långtidsbudgeten 13

3 Beräkningsmetodiken
....................................... .. 14

3.1 Antaganden.............................................. ... 14

3.2 Beräkningsteknik ........................................ 15

4.................................................................. Statsutgifternas
fördelning på ändamål - redovisning av statsut

gifterna i oförändrad pris- och lönenivå ............. 16

Ändamålsuppdelning:

Folkpensioner,
sjukförsäkring m.m..................... 17

Utbildning
och forskning ................................ 20-

Totalförsvar
.............................................. .. 24

Bostadspolitik
............................................. 28

Arbetsmarknads-
och regionalpolitik .................. 31

Stöd
till barnfamiljer ...................................... .. 35

Skatteutjämningsbidrag
till den kommunala sektorn 39

Kommunikationer
......................................... 41

Hälso-,
sjuk- och socialvård ......................... 42

Rätts-
och polisväsende .............................. 44

Näringspolitik
............................................. 45

Internationellt
utvecklingssamarbete m. m.......... 48

Energiförsörjning
......................................... .. 48

Övrigt
...................................................... 49

5 Statsutgifterna
............................................. .. 51

5.1 Sammanfattning av statsulgifternas utveckling 51

5.2 Statsutgiftemas uppdelning på realekonomiska
kategorier .. 53

6 Statsinkomsterna
............................................ .. 61

6.1 Regelsystem som styr statsinkomsterna ........ .. 61

6.2 Resultat av beräkningarna över statsbudgetens
inkomster 71

6.3 Stabiliteten i skatteunderlagen .................... 72

7 Statens
budgetsaldo ...................................... 76

7.1 Statens budgetsaldo och finansiella sparande .. .. 76

7.2 Effekter på budgetutvecklingen av andra
förutsättningar .... 78

7.3 Budgetunderskottets finansiering ................. .. 81

8 Automatiken
i stalsutgifterna ........................... 84

8.1 Begreppet automatik .................................. .. 84

8.2 Automatikens omfattning ............................ 85

8.3 Automafik och real resursförbmkning .............. 90

8.4 Samhällsekonomiska fömtsätlningar .............. 90

1 Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 150. Bilaga 2.1

Prop. 1981/82:150 Bilaga
2.1 Långtidsbudget 2

8.5 Vidtagna åtgärder mot existerande
automatikbindningar .... 93

8.6 Metoder som tillämpas i andra länder ............ 95

9
Statsfinansiella konsekvenser av beslutade besparingar under

långtidsbudgelperioden
................................... .. 95

9.1 Avgränsningar .................................... - -- 95

9.2 Val av referensnivå ................................... .. 97

9.3 Resultat av kalkylerna ................................ .. 97

9.4 Besparingarnas realekonomiska fördelning ........ .. 99

9.5 Besparingarna och automatiken...................... 101

9.6 Indirekta effekter av besparingarna .............. 102

10 Utombudgelära
utgifter 103

10.1 Allmänt .................................................. 103

10.2 Skalleulgifter ........................................... 106

10.3 Statliga lån och kreditgarantier .................. 108

10.4 Statlig reglering och normgivning ................ 109

10.5 Stadigt företagande ................................. 113

10.6 Offentliga fonder utanför statsbudgeten ...... 114

10.7 Slutsatser och kommentarer ...................... 115

11 Sammanfattning
och slutsatser 118

Prop.
1981/82:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 3

LÅNGTIDSBUDGET FÖR PERIODEN

1982/83-1986/87

1
Inledning

1.1
Den svenska långtidsbudgeten

Inriktning
och syfte

Under
senare år har långtidsbudgeten successivt fåll én ändrad karaktär. Urspmngligen
syftade långtidsbudgeten enbart fill atl kartlägga de statsfinansiella
konsekvenserna pä längre sikt av redan fattade beslut och gjorda åtaganden.

De
samhällsekonomiska fömtsättningarna med begränsat utrymme för fortsatt
utbyggnad av offentlig sektor har emellertid medfört att kraven pä
långtidsbudgeten att ge en mer fullständig bild av hela den offentliga
verksamheten har ökal. Den fortgående ökningen av budgetunderskottet har också
lett till att det blivit alh mer viktigt all analysera de faktorer som styr
inkomst- och utgiftsutvecklingen. Den mekaniska framräkningen av
budgelulvecklingen i volymlermer intar därför inle samma cenlrala plats som
tidigare. Syftet med förändringarna i långtidsbudgetens uppläggning är alt ge
ett bättre underlag för överväganden om budgetpolitikens inriktning framöver.
Det samhällsekonomiska perspektiv som tecknas i årets långtidsbudget utgår från
utvecklingen enligl alternativ I i avstämningen av 1980 års långtidsutredning.

Liksom
tidigare år omfattar den egenlliga långlidsbudgetberäkningen statsbudgetens
inkomster och utgifter. Som underlag för en bedömning av utvecklingen av de
verksamheter som direkl styrs genom statliga beslut ger statsbudgeten
emellertid en ofullständig bild. Beslut som fattas av riksdag, regering eller
statliga myndigheter kan leda till alt utgifter uppkommer i samhället utan att
dessa kommer till direkl uttryck på statsbudgeten. Dessa utgifter kan
betecknas som utombudgelära utgifter (eng. off-budget expenditure).
Ulombudgetära utgifter kan i detta sammanhang delas in i följande huvudgmpper:

- skatteutgifter

- statliga lån och kreditgarantier

- statlig reglering och normgivning

- utgifter i statligt företagande

- offentliga fonder utanför statsbudgeten.

Utgifierna
i socialförsäkringssystemet och i viss utsträckning den kommunala sektorn kan
därvid räknas in i en eller flera av huvudgmpperna av utombudgelära utgifter.

I
årets långtidsbudget görs en översiktlig beskrivning av de ulombudgetära
utgifternas orsaker och i viss mån omfattning, varvid även de problem som är
förknippade med en analys av de ulombudgetära utgifterna behand-

Prop. 1981/82:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 4

las. Vidare görs en uppföljning av den analys av
utgiflsaulomatiken i statsbudgeten som presenterades i föregående års
långtidsbudget.

En nyhet i årets långtidsbudget är den beskrivning och
analys som görs av effeklema av de besparingsåtgärder som regering och riksdag
beslutat om i syfte atl hålla fillbaka den offentliga utgiftsutvecklingen.

Långtidsbudgetens utgiftssida är en kalkyl över
omfattningen av de resurser som krävs för alt av statsmakterna gjorda åtaganden
skall kunna infrias. Statsinkomsterna beräknas i huvudsak med ulgångspunkt i
oförändrade skatte- och avgiftssatser eller, i tillämpliga fall, redan
föreslagna eller beslutade förändringar.

I princip görs inga försök att förutse vilka nya beslut
som kan komma att fattas under perioden eller effekterna av dessa. Det måste
understrykas att långtidsbudgeten således varken är en plan för den framtida
utvecklingen eller en prognos för den mest sannolika utvecklingen. Avsikten med
långtidsbudgetkalkylen är endast att redovisa vUken budgetutveckling som blir
följden om inga nya utgiftsåtaganden görs och inga nya beslut fattas om ändrade
skatte- och avgiftsregler.

Långtidsbudgeten är således i allt väsenUigt en
konsekvensberäkning. De slutsatser som dras av dessa konsekvensbeskrivningar är
partiella och utvecklas inle lill en samhällsekonomisk analys. Sådana analyser
återfinns i den reviderade finansplanen och den reviderade nationalbudgeten.

1982 års långtidsbudget har utarbetats inom
budgeldepartementets budgetavdelning pä grundval av material från myndigheter
och departement. Underlaget till avsnitt 2 om den samhällsekonomiska bakgrunden
har tagits fram inom ekonomidepartemenlet.

Läsanvisningar

Långtidsbudgeten är att betrakta som en sammanhållen
helhet. Omfånget på materialet gör dock all några ord bör sägas om
avsnillsindelningen.

I avsnitt 2 behandlas den samhällsekonomiska bakgrunden
lill beräkningarna i långtidsbudgeten. Sambandet mellan långtidsbudgeten och
långtidsutredningens olika alternativ diskuteras. Della leder fram lill de
antaganden om centrala ekonomiska variabler som ligger lill grund för beräkningarna.
Dessa antaganden behandlas i avsnitt 3. Här görs också en mer ingående
redovisning av olika tekniska aspekter på beräkningarna av statsbudgetens
utgifter och inkomster.

Avsnitt 4 innehåller en detaljerad genomgång av
statsutgifterna uppdelade efter ändamål. Denna redovisning sker i princip i
samma pris- och lönenivå som tillämpas i budgetpropositionen för budgetåret
1982/83. Detta innebär all en bild ges av de olika volymfaktorer som påverkar
utvecklingen inom olika-områden. I detta avsnill redovisas också utvecklingen
inom socialförsäkringssektorn. Statsutgifterna redovisas därefter samlat i
avsnitt 5. Här görs en omräkning till löpande priser med utnyttjande av de
antaganden och förutsättningar som anges i avsnitten 2 och 3. Vidare ges

Prop.
1981/82:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 5

en
översikt av utgiftsutveckhngen sådan den framkommer vid en uppdelning på
realekonomiska kategorier.

Statsinkomsternas
utveckling behandlas i avsnitt 6 mot bakgmnd både av vissa stmkturella
tendenser och av faktorer av mer tillfällig karaktär. En redovisning av
effeklema av den föreslagna skattereformen görs också i detta avsnitt.

I avsnitt 7 förs
utgifterna och inkomsterna samman i en redogörelse för utvecklingen av
statsbudgetens saldo under långtidsbudgelperioden. Vidare diskuteras effekter
på saldoutvecklingen av förändringar i antaganden vad gäller vissa centrala
variabler. Olika aspekter på bugelunderskottels finansiering ur främst
kreditmarknadspohtisk synvinkel redovisas.

Graden
av automafik i statsutgifternas ulveckling samt betydelsen härav behandlas i
avsnitt 8.

I
avsnitt 9 redovisas de statsfinansiella konsekvenserna av vidtagna och
föreslagna besparingsåtgärder i den offentliga verksamheten.

För
att beskriva verksamheter utanför statsbudgeten vars utgiftsutveckling påverkas
direkt eller indirekt av statliga beslut diskuteras ulombudgetära utgifter i
avsnitt 10.

Den
ändamålsgmpperade redovisningen i avsnitt 4 utgör en viktig utgångspunkt för
redovisningen av totaleffekterna i de efterföljande avsnitten. Avsnitt 4
innehåller bl. a. beskrivningar av regelsystem, ulgiftsstyran-de faktorer och
utvecklingen på skilda områden och kan därför sägas vara ett centralt avsnitt i
långtidsbudgeten. Den som är särskilt intresserad av någon eller några sektorer
kan här finna värdefulla upplysningar. Den som är mer intresserad av en
översikt av statsbudgetens totala ulveckling rekommenderas dock lägga mindre
vikt vid läsningen av avsnitt 4.

Långtidsbudgelberäkningarna
och slutsatserna av dessa sammanfallas i avsnitt 11.

1.2
Långtidsbudgetar i andra länder

Långtidsbudgetar
framlas även i många andra länder (mediumlerm plans eller budgets). Deras
uppläggning och utformning varierar dock kraftigt. Detta sammanhänger bl. a.
med de syften för vilka långtidsbudgetar framlas. I vissa länder har budgeten
en programmatisk innebörd. I andra används den för att illustrera olika
ekonomiska utvecklingsalternativ.

Rent
allmänt kan konstateras att i ett internationellt perspekfiv har intresset för
långtidsbudgeleringen ökat under senare år. En orsak härtill kan vara
tillväxten i sig av de offentliga budgetarnas omfattning. Detta torde ha ökat
intresset för att studera budgetutvecklingen i elt mer långsiktigt perspektiv.
Vidare torde det besparings- och omprövningsarbete som bedrivs i flera länder
ha bidragit till att öka behovet av framförhållning i tiden. En ytterligare
tendens är den uppmärksamhet som flera länder ägnar de faktorer som medför
automatik i statsutgifter och statsinkomster.

Prop. 1981/82:150 Bilaga
2.1 Långtidsbudget 6

I
övrigt uppvisar långfidsbudgelar i andra länder varierande ambitionsnivåer med
avseende på bl.a. omfattning, tidsperiod, hur de kan användas som
styrinstrument m. m. Trots att olika förutsättningar ur bl. a. budgetpo-litisk
synpunkt föreligger kan det vara av intresse att notera vissa tekniska likheter
och olikheter jämfört med svenska förhållanden.

Inledningsvis
kan konstateras atl formaliserade långtidsbudgetar främst framlas i
industriländer. Detta beror bl. a. på all denna typ av budgetplanering kräver:

- formulering av handlings- och liktlinjer för
budgetpolitiken på medellång sikt

- att långsiktiga prognoser, i regel i reala termer,
sammankopplas med den detaljrika finansiella programmeringen som krävs i en
årsbudget

- att resurser för prognostisering och planering
upprätthålls och utvecklas.

Dessa
nödvändiga beståndsdelar saknas i de flesta utvecklingsländer och finns bara i
fio till femton av industriländerna. 1 de senare förekommer långtidsbudgetar av
varierande omfattning i regel som en del av den årliga budgetprocessen, dvs.
ell syslem som innebär atl budgetarna rullas för varje år.

Én
principiell skillnad mellan olika länder avser valet att arbeta i löpande eller
fasta priser. Detta sammanhänger bl.a. med syftet med långtidsbudget, dvs.
vilken styrfunktion som eftersträvas. En majoritet av länderna gör prognoserna
i fasta priser i syfte att illustrera i vilken omfattning en viss politik
påverkar statsbudgetens inkomster och utgifter oberoende av prisutvecklingen.
Budgeten kan därmed sägas ulgöra en form av konsekvensbeskrivning. Några
länder tillämpar däremot genomgående en budgetering i löpande priser.
Huvudmotiven härför synes vara dels alt en fastprisberäkning inte anses ta
tillräcklig hänsyn lill skillnaderna i prisutveckling mellan offentlig och
privat sektor, dels all användandet av löpande priser anses ge en ökad realism
i budgeten och öka regeringens möjligheter att kontrollera tillväxten i
utgiftsutvecklingen.

Vad
gäller långtidsbudgetens status förekommer en varierande praxis. I vissa länder
fattar regeringen och/eller parlamenten formella beslut, i andra redovisas
långtidsbudgeten som en orienterande prognos. Därutöver finns vissa skillnader
vad gäller omfattningen, dvs. om budgeten behandlar den totala offentliga
verksamheten eller endasl vissa delområden.

I
vissa fall har långtidsbudgeten en annorlunda strukturell uppläggning i
förhållande fill årsbudgeten. I regel innebär della att grövre
sorleringsbe-grepp används. Likaså kan noteras en variation i vilka
lidsperioder som föredras. I de länder där budgeten har karaktären av en plan
för verksamheten och där även planen särskilt beslutas används kortare
perioder, i regel högst tre år utöver budgetåret. Nedan följer en kortfattad
beskrivning av tillämpade principer och tekniker i vissa länder. Sammanställningen
gör inle anspråk på att vara fullständig eller i alla avseenden hell aktuell,
men belyser ändå en del av de skillnader som kan konstateras.

Prop. 1981/82:150 Bilaga
2.1 Långtidsbudget 7

De
nordiska länderna uppvisar stora likheter i sitt sätt att arbeta med och
presentera långtidsbudgeten. Vissa skillnader finns dock. Sverige är f. n.
ensamt om att göra beräkningar både i fasta och löpande priser. Som regel
används en fastprisberäkning. I den danska långtidsbudgeten tas, till skillnad från
övriga nordiska länder, även med förväntade men ej beslutade åtaganden och
projekt. För Norge och Danmark gäller vidare alt budgeten omfattar en kortare
tidsperiod än vad som gäller för Sverige och Finland. De nordiska ländernas
teknik överensslämmer dock i så mån atl budgeten i huvudsak är en
konsekvensbeskrivning av redan fattade beslut. Långtidsbudgeten presenteras i
samband med det årliga budgetförslaget, några formella beslul fattas sålunda
inle.

I
USA tas en långtidsbudget fram som underlag för kongressens diskussioner om
skatte- och budgetförändringar. Den visar på den troliga utvecklingen av
federala utgifter och inkomster om den nuvarande ekonomiska politiken
fullföljs, allt under vissa antaganden om den internafionella ekonomins
utveckling. De prognoser som tas fram kan liksom i Sverige således inle
betraktas som uppskattningar av aktuella framlida utfall. Långtidsbudgeten
uppdelas på slörre s. k. programkategorier (major program categories) som l.ex.
försvaret och federala bidrag till olika ändamål (grants). Budgeten omfattar i
princip samtliga federala utgifter men presenteras på ett något annorlunda
sätt än det årliga budgetförslaget. Inriktningen är att visa på tillväxten
eller volymutvecklingen över en femårsperiod. I anslutning till presentationen
av rent siffermaterial diskuteras relativt ingående de olika faktorer som
genererar tillväxten t. ex. lagstiftning, indexsystem m. m. En femårsbudget
avseende utvecklingen av skalleutgifter (tax expenditure) tas ocksä fram.
Budgetarna används av kongressen som ett ingångsvärde i den diskussion som
handlar om budgelpolifiska riktlinjer, besparingar m.m.

Ansträngningarna
alt införa ett långlidsbudgetsystem i Storbritannien inleddes så tidigt som år
1961 och landet har sedan dess utvecklat elt relativt omfattande system.
Prognoser över den offentliga utgiftsutvecklingen utgör gmndstenen och görs
varje år för vart och ett av de tre nästkommande åren. 1 prognoserna har
hittills inte tagits hänsyn till förväntade framtida beslut om all introducera
nya verksamheter eller att modifiera pågående. Hittills har budgetprognoserna
för kommande år gjorts i fasta priser. Avsikten har varit all belysa effekterna
av politiken pä volymutvecklingen. Fr. o. m. budgetåret 1982/83 läggs
emellerlid systemet om till en budgetering i löpande priser. Denna omläggning
motiveras främst av att man från brittisk sida anser att denna teknik ger en
bättre realism i budgeteringen och att planering i fasta priser eller volym
minskar möjligheterna för regeringen att kontrollera tillväxten i de offentliga
utgifterna.

Österrikes
långtidsbudget görs i fasta priser för en femårsperiod. Nya kända åtaganden och
förändringar tas med i planeringen. En avgörande

Prop.
1981/82:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 8

skillnad
i förhållande till andra länder är att budgeten begränsas till all omfatta
vissa särskilt lunga poster i statsbudgeten, som t. ex. byggandet av vägar och
fasligheter. Myndighetsanslagen behandlas således inte. Parlamentet fattar
inte några formella beslul på gmndval av budgeten, däremot kommenteras den
redovisade utvecklingen.

Liksom
Storbritannien använder Schweiz en teknik som innebär en budgetering i löpande
priser. Budgeten omfattar samtliga statsutgifter och tar hänsyn till
kända.kommande åtaganden och projekt. Tidsperioden är begränsad till tre år och
ett formellt beslut över inriktningen fattas på grundval av budgetdokumentet.

Utgångspunkten
för budgetprocessen:! Nederländerna är en långtidsbudget (multiyear plan) för
i nästkommande budgetår plus ytterligare fyra år. Planen görs i löpande priser.
Varje års budgetbehandling inleds med en avstämning mot den liggande planen.
Planen utformas på tre nivåer, dels en med oförändrad ambitionsnivå, dels en
där konsekvenserna av den sittande regeringens antagna, policyålgärder för
mandatperioden beräknas och dels en nivå som därutöver lar hänsyn till
eventuella antagna policyålgärder efter mandatperioden. Planen innehållande
regeringens anlagande om policyålgärder för mandatperioden beslutas pä
ministernivå vad gäller de tvä åren efter budgetåret och är bindande för resp.
minister. Fördelarna med denna uppläggning anses vara.atl den ger underlag för
långsikliga prioriteringar, påvisar följdkostnader som inte kan ses kommande
budgetår och ger en koppling till långtidsutredningarna. En påtaglig nackdel
anses vara att systemet är känsligt för-störningar t. ex. trendbrott.

Canadas långtidsbudget
omfattar en plan för en fyraårsperiod i fasta priser. Budgeten markerar
inledningen eller startskottet för den årliga budgetprocessen. För de tre
inledande åren överenskoms om planeringsnivåer eller sätts direkta utgiftstak
för alla tyngre kategorier av program och utgifter med hänsyn tagen till
den.all manna ekonomiska utvecklingen. För alt bibehålla flexibiliteten i
budgeten och öka handlingsberedskapen används dessutom metoder
altprognoslisera olika utgiftsnivåer för program med höga andelar fasta
kostnader och som är känsliga för påverkan av faktorer utanför statens
kontroll. Långtidsbudgetens olika program och kategorier av utgifter indelas i
ett antal s. k. kuvert (funciional envelopes), som i praktiken innehåller
utgiftstak och ramar för verksamheten. Denna metodik med kuvert bibehålls när
lå.ngtidsbudgelens första år omsätts i en årlig budget. Canadas system, och
långtidsbudgetens status spelar en annorlunda och mer avgörande roll i
budgetpolitiken än i flertalet andra länder bl. a. som en följd av.att också
den åtföljande årliga budgetprocessen uppvisar specifika-särdrag.

Prop. 1981/82:150
Bilaga 2.1 Långtidsbudget 9

2 Den
samhällsekonomiska bakgrunden

2.1 Inledning

Sverige
har liksom de flesta industriländerna djupgående ekonomiska balansbrister. Det
är en uppgift för den ekonomiska politiken atl dessa avhjälps så att de
centrala målen för den samhällsekonomiska utvecklingen kan realiseras. Det
synes vara en allmän uppfattning att delta kräver betydande stmkturella
förändringar i ekonomin, varför en återgång till balans torde komma atl la
flera år i anspråk. I denna process spelar den statliga finanspolitiken en betydande
roll.

I
långtidsbudgeten behandlas i första hand statsinkomsternas, slatsutgif-temas
och budgetsaldots ulveckling under vissa av långfidsbudgellekniken bestämda
fömlsättningar. Även om intresset således koncentreras till statsbudgeten är
det vikfigt att delta sker under beaktande av de olika ömsesidiga samband som
finns mellan statsbudgeten och samhällsekonomin i övrigt. Dessa samband har
stärkts i och med den snabba tillväxten i statsbudgetens omslutning. Därmed har
utformningen av statens budget och dess finansiering fått en betydande inverkan
på produktionsförhållanden, bytesbalans, arbetslöshet, inkomstfördelning osv.
Å andra sidan är statsbudgetens utveckling i hög grad avhängig av förhållandena
inom övriga delar av samhällsekonomin.

Som
framgår av den följande genomgången i detta avsnitt råder det etl starkt
samband mellan Sveriges aktuella stmktur- och balansproblem å ena sidan och de
statliga utgifternas och budgetsaldots utveckling å den andra. Mot denna
bakgmnd sammanfattas i det följande huvuddragen i den samhällsekonomiska
utvecklingen såsom den redovisats i den nyligen pubh-cerade avstämningen av
1980 års långtidsutredning (SOU 1982:14).

2.2 Strukturproblem
och balansbrister i den svenska ekonomin

Enligt
långfidsutredningen emanerar de nuvarande balansbristerna i den svenska
ekonomin redan från 1960-talet men förstärktes och framträdde klart i
1970-talels utveckling. Likartade problem uppstod då också i många andra
industriländer, vilket har kommit till uttryck i stigande arbetslöshet och
inflation samt minskad ekonomisk fillväxt. Försvagningen i internationell
tillväxt har i sin tur påverkat den svenska utvecklingen.

Den
jämförelsevis svaga internationella utvecklingen under 1970-talet hade flera
orsaker. En av de viktigaste var de mycket kraftiga prisstegringar på olja och
råvaror som ägde mm under 1970-talet. För industriländerna innebar
oljeprisstegringama dels en kraftig inflafionsimpuls, dels elt ökat
bytesbalansunderskott.

Den
intemationeUa utvecklingen under 1970-talet har rest många krav på stmkturell
anpassning i svensk ekonomi. För att på lång sikt få balans i

Prop. 1981/82:150 Bilaga
2.1 Långtidsbudget 10

utrikesbetalningarna
krävs enligt långtidsutredningen en förskjutning av produktionen till
konkurrensutsatl sektor. Delta kräver en förskjutning av relativa löner och
relativ lönsamhet till förmån för den konkurrensutsatla sektorn. Förändringar i
industrins relativpriser nödvändiggör också en omstmkturering inom induslrin.
För detta krävs omfattande nyinvesteringar. Sveriges relativt andra länder
höga oljeberoende utgör en annan försvärande faktor. Enligl långtidsutredningen
kommer behovel av strukturell anpassning under 1980-lalel att ställa stora
krav på hög flexibilitet i ekonomin.

Vad
gäller den offenfiiga sektorn, som är av speciellt intresse från
långtidsbudgetsynpunkt, har enligt långtidsutredningen finansieringen av dess
verksamhet blivil ett växande problem. Den allmänna slagnationen som präglat
marknadssektorn har försvårat möjligheterna att finansiera tillväxten i den
offenfiiga sektorn med fortsalla skattehöjningar. Den offentliga
utgiftstillväxten har därför i allt större ulslräckning kommit att bli
lånefinansierad. Någon motsvarande uppgång i det finansiella sparandet på den
privata sidan har inte ägt rum. Därmed har också sparande och kapitalbildning
sjunkit kraftigt. Konsumfionsandelen i ekonomin har vuxit samtidigt som
investeringskvoten har sjunkit och bylesbalansunderskottel har ökat.

2.3
Långtidsutredningens kalkyler

Den
ekonomiska utvecklingen i Sverige på medellång sikt och de därmed
sammanhängande ekonomisk-politiska problemen utgör elt väsentligt inslag i
långtidsutredningen.

I
den nyss nämnda avstämningen av 1980 års långtidsutredning har ett syfte varit
att granska kalkylerna i 1980 års långtidsutredning (LU 80) i ljuset av de
senaste årens utveckling saml att mot denna bakgrund göra nya bedömningar av
den svenska ekonomins ulveckling under åren 1981 -1985.

Huvuduppgiften
för denna avstämning - liksom för LU 80 - var atl undersöka vilken ekonomisk
ulveckling som krävs för att den svenska ekonomin skall nä de allmänt
accepterade balansmålen. I delta syfte kon-stmerades i rapporten tre
alternativa utvecklingsvägar för den svenska ekonomin under perioden 1981-1985.
Alla tre alternativen bygger pä gemensamma fömtsätlningar beträffande den
internationella utvecklingen, arbelskraftsutbudel och
produktivitetsutvecklingen i Sverige.

Utvecklingen
enUgt alternativ I

Alternativ
I i LU-avstämningen utgår från fömtsättningen att vissa centrala mål för den ekonomiska
politiken uppnås. Sålunda antas full sysselsättning råda i den svenska
ekonomin år 1985, vilket innebär atl sysselsätt-

Prop. 1981/82:150
Bilaga 2.1 Långtidsbudget II

ningen
ökar något snabbare än del tillgängliga arbelskraflsutbudel. Vidare antas att
balans skall nås i utrikesbetalningarna år 1990. Detta har anlagils innebära
etl underskott år 1985 motsvarande 2 % av BNP. Ar 1981 utgjorde
bytesbalansunderskottet 2,5% av BNP.

För
att åstadkomma denna ulveckling är del enligt långtidsutredningen nödvändigt
att den totala konsumtionen ökar långsammare än den totala produktionen i
landet och alt industrins konkurrenskraft ökas bl. a. genom alt relativpriserna
sänks med 2% per är räknat från är 1981. Drygt hälften av denna
relalivprisanpassning har redan åstadkommits genom den liopro-centiga
devalveringen. Alternativet bygger vidare på alt löneökningarna hålls tillbaka
i förhållande till utvecklingen i våra konkurrentländer. Även vinsterna i
induslrin bör enligt långtidsutredningen tillåtas öka till nivån under början
av 1970-talel.

Den
genomsnittliga inhemska inflationstakten förutsätts i alternativ I inte
översfiga 5,5% per år fr.o.m. år 1983. För all försvara en så låg prisökning är
det, enligl långtidsutredningens kalkyler, nödvändigt att bedriva en
apprecieringspolitik, dvs. värdet på den svenska kronan måste skrivas upp i
förhällande lill valutakorgen.

Den
exportledda tillväxten i industrin kan beräknas bära upp en total
produktionsökning i den svenska ekonomin, BNP-tillväxt, på 2,4% per år vilket
under hela perioden 1981 — 1985 skapar en resurstillgång som uppgår lill ca 31
miljarder kr. räknat i 1975 års priser. Härav las betydande belopp i anspråk
för alt förbättra bytesbalansen, saml för ökade Iransfereringsbe-talningar lill
utlandet (räntor samt u-landsbistånd). Därmed minskar utrymmet för inhemsk
användning med 13,6 miljarder kr. i 1975 års priser. Kravet på en
investeringsuppgång i ekonomin intecknar, slutligen, 8,4 miljarder kr. av
produktionsökningen.

Sedan
de angivna posternas resursanspråk dragils från BNP-ökningen återstår 6,6
miljarder kr. att las i anspråk för en ökning av den inhemska konsumtionen.
Fördelningen av delta knappa tillväxtutrymme mellan privat och offentlig
konsumtion har gjorts med föresatsen all den privata konsumtionen tillåts öka i
en sådan takt att reallönen per timme kan stiga svagt under perioden 1981 —
1985. Per sysselsatt beräknas dock reallönen falla med ca 0,5 % per är. Den
privata konsumtionens ökning har under dessa fömtsätlningar beräknats till 0,7%
per år.

Den
offentliga konsumtionen kan i så fall öka med 0,6% årligen, vilket kan jämföras
med en ökning på 3,3 % per år 1974-1981. Del är alltså fråga om en myckel
kraftig uppbromsning. Den statliga konsumtionen beräknas härvid minska med 0,8%
per år och den kommunala konsumfionen öka med 1,2% per är.

Den
angivna utvecklingen för statlig konsumtion ligger i linje med den under senare
år fillämpade mycket restriktiva ulgiflsbehandlingen. För kommunernas del
överensstämmer kalkylen med del fasfiagda målet att begränsa den årliga
kommunala konsumtionstillväxten lill högst 1 %.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 12

Den totala offenfiiga ulgiflslillväxten i alternativ I
bygger på den angivna reala utvecklingen för konsumtion och investeringar samt
på antagandel alt nu existerande regler beträffande övriga utgifter fortsätter
alt gälla. De besparingar som aviserats i 1982 års budgetproposition har
beaktats i kalkylen. De totala offentliga utgifterna har under dessa
förutsättningar beräknats öka realt med 2,3% per år under perioden 1981-1985.
Räknas ränteutgifterna bort uppgår ökningen till 1,4 % per år.

Långtidsutredningens alternativ I implicerar vidare att
budgetunderskottet kommer att reduceras. Som en del av denna kalkyl ligger all
den totala skattekvoten i ekonomin höjs från 49,5% av BNP år 1981 lill 51,3% år
1985.

Andra utvecklingsvägar (alternativen II och III)

Utvecklingen av exporten och linduslriproduktionen i
alternativ I innebär elt mycket drastiskt trendbrott i jämförelse med den stagnation
som rått under senare delen av 1970-talet. Att åstadkomma en sådan vändning är
enligt långtidsutredningen en mycket svår uppgift. I avstämningen har därför
studerats också andra alternativ som bygger på en mera modest utveckling för
industrin.

Alternativ II har
byggts upp från två utgångspunkter. För det första har exporten antagils växa i
takt med den internationella marknadstillväxten. För det andra har det antagits
att den åtstramning av privat och offentlig konsumtion som genomfördes i
alternativ I också fullföljs i alternativ II.

En industriexpansion kommer enligt långtidsutredningen
inte till stånd i detta alternativ då förutom den svagare exporttillväxlen
också olika restriktioner på ekonomins utbudssida antas bli bestående.
Företagen kommer därmed inte att kunna utnyttja den genomförda devalveringen
för att sänka relativpriserna. Industrins produktionstillväxt blir därmed lägre
än i alternativ I, vilket leder till en fortsatt nedgång i
industrisysselsältningen. Mol bakgmnd av den strama politiken blir enligl de
redovisade kalkylerna en kraftig ökning av arbetslösheten oundviklig i detta
alternativ.

Också bytesbalansen försämras i förhållande lill
allernaliv I genom all industriexpansionen uteblir. Enligl långtidsutredningen
leder sålunda en åtstramning av konsumfionen i detta fall till en sänkning av
den totala produktionstillväxten, ofullständigt kapacitetsutnyttjande, stigande
arbetslöshet och växande bytesbalansunderskott.

Alternativ III utgår från samma svaga industriutveckling
som antagils i alternativ II. 1
detta fall har dock politiken antagils bli inriktad pä alt skapa full
sysselsättning genom offentlig expansion och ökal bostadsbyggande.

Den privata konsumtionen fömtsätts i delta alternativ växa
med 1,8% per är 1981-1985, dvs. i samma takt som under 1970-lalet. Den
offentliga konsumtionen behöver dä öka med 2,6% per år. Den statliga konsumtionen
har i detta alternativ förutsatts vara oförändrad, medan den kommu-

Prop. 1981/82:150 Bilaga
2.1 Långtidsbudget 13

nala
konsumtionen skulle öka med 3,7% årligen. Också de offentliga investeringarna
stimuleras i detta alternativ för atl ge stöd lill produktion och
sysselsättning inom industri och byggnadsverksamhet. BNP-ökningen har beräknats
till 2,2% per år.

Den
expansiva ekonomiska politiken fömtsätts emellertid leda till höjd
inflationstakt. Konsumentpriserna beräknas i detta alternativ stiga med 10% per
år I98I-1985. Den relativt svaga exportutvecklingen i kombination med hög
inhemsk efterfrågan leder till ett växande bytesbalansunderskott. Detta
beräknas växa från 14 miljarder kr. år 1981 till ca 50 miljarder kr. år 1985.
Mätt som procent av BNP i löpande priser betyder detta att underskottet växer
från 2,5% år 1981 till ca 5,5% år 1985. Den fortsatta ökningen av offentlig
konsumtion och offentliga transfereringar leder vidare till ett växande
budgetunderskott. Detta uppgår enligt kalkylen lill 124 miljarder kr. år 1985,
vilket motsvarar 13,3% av BNP.

Även
om man i detta alternativ uppnår målet om full sysselsättning så sker detta
enligt långtidsutredningen på bekostnad av att utgångslägels obalanser
förvärras ytterligare med åtföljande svårigheter all på sikt upprätthålla den
fulla sysselsättningen.

2.4
Sambandet mellan långtidsutredningen och långtidsbudgeten

Långtidsutredningens
kalkyler utgör inga prognoser över den väntade ekonomiska utvecklingen. I
stället presenteras alternativa scenarier utifrån vissa antaganden bl.a. om den
ekonomiska politikens utformning. Enligt långtidsutredningen är det endasl en
utveckling i linje med avstämningens alternafiv I som leder till alt våra
aktuella balansbrisler kan avhjälpas och att de centrala målen för den
ekonomiska politiken uppnäs.

I
långtidsbudgeten kartläggs som nämnts de statsfinansiella konsekvenserna av
redan fattade beslut och gjorda åtaganden. Kalkylerna återspeglar således
budgetutvecklingen om inga nya åtgärder vidtas. Några försök atl fömtse
kommande åtgärder görs inle. Tillsammans ger dessa båda material ett underlag
för statsmakterna alt bedöma om och i vilken omfattning omläggningar eller
andra förändringar krävs i den statliga utgifts- och inkomstpolitiken.

För
att utföra beräkningarna i långtidsbudgeten behövs en rad antaganden om bl.a.
pris- och löneutvecklingen, den ekonomiska tillväxten, arbetslösheten osv.
under de år som långtidsbudgeten omfattar. Dessa anlaganden bör i princip utgå
från oförändrad ekonomisk politik, dvs. atl inga nya ätgärder vidtas.

Föreliggande
långtidsbudget utgår från ganska schematiska anlaganden om den ekonomiska
utvecklingen som - med vissa modifieringar med hänsyn till den aktuella
konjunktursituationen - ansluter sig till alternativ I i LU-avstämningen. Detta
alternativ bygger dock på vissa förulsällningar som inle är förenliga med
långfidsbudgellekniken. Kalkylerna blir med

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:150
Bilaga 2.1 Långtidsbudget 14

andra
ord inte hell konsistenla. Den praktiska betydelsen av della bör dock inte
överdrivas. Också tidigare långtidsbudgetar har varit behäftade med sådana
inkonsistenser.

Långtidsbudgetens
resultat påverkas av förändringar i ohka centrala variabler. I avsnitt 7.2
redovisas därför vissa beräkningar av hur ändringar i olika antaganden inverkar
på kalkylresultalet.

Det
bör observeras att långtidsbiidgettekniken ger - vid i övrigt likartade
fömtsätlningar om den ekonomiska utvecklingen — ett budgetsaldo som avviker
från det som anges i av.slämningens finansiella kalkyl. Denna skillnad
kommenteras senare.

3
Beräkningsmetodiken

3.1
Antaganden

Långtidsbudgeten
är varken en plan eller prognos för hur budgetens inkomst- och utgiftssida
utvecklas. Syftet med långtidsbudgeten är i stället att ge en bild av
konsekvenserna pii statsbudgeten av redan fattade beslut och existerande
regelsystem. Den skall endast beskriva hur inkomst- och utgiftssidan i
statsbudgeten utvecklas om inga ytterligare åtgärder vidtas. För att genomföra
beräkningar av utgifts- och inkomstsidan krävs antaganden om den framtida
utvecklingen av olika cenlrala variabler. För att kunna beräkna de framtida
effekterna av tidigare beslut krävs anlaganden om l.ex.
befolkningsutvecklingen, antal elever i skolan, antal platser i barnomsorgen
etc. Förutom dessa antaganden om volymutvecklingen behövs även anlaganden för
pris-, löne- och ränteutvecklingen fram lill år 1987.

Beräkningarna
i långtidsbudgeten bygger på ell stort antal antaganden om olika faktorers
utveckling under perioden 1982-1987. De centrala fömtsättningarna för
beräkningen av statens utgifter och inkomster utgörs av antaganden om den
ekonomiska tillväxten, pris- och löneutvecklingen, saml om räntenivån. För åren
1982 och 1983 ansluter antagandena för BNP-tillväxt, priser, löner m.m. lill
den samhällsekonomiska bild som presenteras i den reviderade nationalbudgeten.
För åren därefter beräknas prisökningen uppgå till 5,5 % årligen. Ökningen av
limlönen har, efter avräkning av de krav finansieringen av skaltereformen
ställer, beräknats till ca 5,5 % per år under perioden 1983-1985 och för de
resterande tvä åren i långtidsbudgelperioden lill ca 7 %. Räntans nivå har
beräknats successivt sjunka från dagens nivå och antas ligga på 9 % under den
senare delen av långtidsbudgelperioden, vilket innebär en relativt hög
realränta.

Övriga
för beräkningsarbetet nödvändiga förutsättningar beskrivs inle här utan
redovisas i möjligasle mån under de avsnitt där de varit styrande för
kalkylerna.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 15

3.2 Beräkningsteknik

Principer för utgiftsberäkningarna

Bedömningen av anslagsutvecklingen under
långtidsbudgetperioden har gjorts inom budgeldepartementets budgetavdelning efter
samråd med vederbörande departement och i vissa fall myndigheter.
Beräkningarna av den framtida utgiftsutvecklingen utgår från anslagsbeloppel
för budgetåret 1982/83 enligl 1982 års reviderade budgetförslag. Dessa
beräkningar presenteras detaljerat i avsnitt 4. Utgifierna är beräknade i
samma pris- och lönenivå som i 1982 års budgetproposition och beloppen anger, i
enlighet med långfidsbudgellekniken, endast förändringar i ulgiflsvolymen.

Förändringen av volymen av olika verksamheter är
resultatet av olika beslut och är i varierande utsträckning av automatisk
karaktär beroende på långsiktigheten och graden av bindningar i de fattade
besluten, i stort enligt följande principer.

— För ett flertal anslag, l.ex. de
s.k. förvallningsanslagen, har slalsmak-terna inte mer preciserat angett på
vilken ambitionsnivå som verksamheten skall bedrivas på längre sikt. För dessa
anslag har antagits en oförändrad anslagsnivå i fasta priser.

— För andra anslag styrs utveckhngen
under perioden av faktorer som pä kort sikt är svåra att påverka för
beslutsfattarna. Anslagsutvecklingen för sädana anslag har beräknats med
varierande metoder. En central faktor alt ta hänsyn lill vid beräkning av
volymutvecklingen av många anslag är förändringar av befolkningens storlek och
sammansättning. Denna påverkar nivån på anslagen för exempelvis folkpensioner,
skolväsende, m. m. I beräkningarna av utgifterna för dessa anslag ingår en
grov uppskattning av effekter av befolkningsförändringar.

— Vissa anslag styrs av alt
statsmakterna lagt fast långsiktiga ramar för verksamheten. Möjligheterna att
påverka volymutvecklingen varierar då med hänsyn till bl. a. ramperiodens
längd. Exempel härpå är ramarna för det militära försvaret och civilförsvaret.

— Olika typer av avtal, l.ex. mellan
slaten och landstingskommunerna, styr volymutvecklingen för vissa anslag.
Styrande för anslagsberäkningen under långtidsbudgelperioden är bl. a.
avtalsperiodens längd och de faktorer som reglerar volymen på den verksamhet
som avtalet gäller.

— Del förekommer även tidsbegränsade
program, för exempelvis forskning inom olika områden, som anger med vilken
volym verksamheterna skall bedrivas, ofta under en två- till treårsperiod.
Förekomsten av ramar, avtal och program innebär alt verksamheternas volym
utvecklas i enlighet med dessa under en viss lid. Om klara ultalanden om lidsbegränsning
av ramar, program, avlal m.m. föreligger har i långtidsbudgetberäkningarna
anlagils all utgifterna bortfaller när programmet etc. upphör. I övriga fall
har i regel schablonmässigt anlagils alt utgifierna för de olika ändamålen
kvarstår under hela långtidsbudgelperioden.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 16

— Vissa anslag styrs av bidragsregler som medför en
mer eller mindre

automafisk utgiftsutveckling. Bidragsreglerna anger vilka individer eller

verksamhetsområden som är bidragsberättigade. Bidragen kan utgå i

form av elt visst belopp per bidragsberälligad individ, som en andel av

kostnaden för en viss tjänst eller kan i vissa fall utgå i förhållande lill

bidragsmoltagarens inkomst. Det styrande inslaget vad avser volymen i

ett sådant givet system är sålunda de faktorer som ger antalet bidrags

berättigade.

- Utgifter för arbetsmarknads- och näringspolitiken
har beräknats med

utgångspunkt i atl inga större nya utgiflsåtaganden görs under långtids

budgetperioden. Samtidigt faller medel för tillfälliga insatser bort under

perioden. Kostnaderna för arbetsmarknadspolitiken har beräknats kon-

junkturneutrall. Detta innebär att anslagen är beräknade atl räcka lill

åtgärder vid ell normall konjunkturläge och med nuvarande ambitions

nivå och uppsättning av medel.

Fömtom beräkningarna av volymutvecklingen presenteras
också kalkyler i löpande priser. Dessa beräkningar görs med utgångspunkt i de
antaganden om den framfida utvecklingen av priser, löner, m. m. som har
presenterats inledningsvis i detta avsnitt.

I det sedvanliga budgetarbetet tillämpas ell s. k.
huvudalternativ som innebär att förvaltningsanslag efter pris- och
löneomräkning minskas med 2 % med hänsyn till förväntad produktivitetsökning
inom den statliga sektorn. På samma sätt har under långtidsbudgelperioden
anslagseffekten av det s.k. huvudalternativet endast lagts in i den
anslagsberäkning som görs i löpande priser.

Principer för inkomstberäkningarna, m.m.

Beräkningarna i långtidsbudgeten av inkomsterna grundar
sig på anlaganden om bl. a. lönesummans och prisernas ulveckling.
Inkomstskatter, sociala avgifter och mervärdeskall styrs bl.a. av utvecklingen
av dessa variabler. Vidare har beaktats beslutade och föreslagna förändringar
som berör statsinkomsterna.

Det nyligen framlagda förslaget om en reformerad
inkomstbeskattning har lagts in i kalkylerna. För är 1983 har föreslagils en
2-procenlig höjning av arbetsgivaravgiften för all finansiera reformens
kostnader. Efter år 1983 är finansieringsformerna inte hell klara.
Beräkningarna bygger dock på fömtsättningen atl skattereformen i sin helhet
skall finansieras.

4 Statsutgifternas fördelning på ändamål

I della avsnitt redovisas statsutgifternas utveckling i
oförändrad pris-och lönenivå under perioden t.o.m. budgetåret 1986/87.
Redovisningen omfattar de totala utgifterna inom statsbudgeten grupperade i
fjorton ända-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:150 Bilaga
2.1 Långtidsbudget 17

målsgmpper.
Beräkningarna utgår från de anslagsbelopp för budgetåret 1982/83 som redovisas
i budgetpropositionen, eller om förändringar inträffat på gmnd av
särpropositioner m. m., beräkningen i det reviderade budgetförslaget. Vidare
tas i ändamålsavsnitlen i viss utsträckning upp även sådant stadigt stöd som
påverkar statsbudgetens inkomstsida och som utgår i form av avdrag eller
skattereduktioner. Viss statligt reglerad verksamhet som finansieras med
arbetsgivaravgifter eller andra avgifter utan att redovisas på statsbudgeten
behandlas också.

Beräkningarna
i långtidsbudgeten påverkas i hög grad av de beslul som fattats av
statsmakterna under de senaste åren. Som framgår av den följande redovisningen
beräknas de totala statsutgifterna i oförändrad pris-och lönenivå bli i stort
sett oförändrade under långtidsbudgelperioden. På några områden minskar
kostnaderna under långtidsbudgelperioden.

I
beskrivningen av utgiftsutvecklingen för de skilda ändamålen läggs särskild
tonvikt vid de faktorer, l.ex. i form av volymförändringar och regelsystem, som
styr utgiftsutvecklingen.

Avsnittet
innehåller således en relativt detaljerad genomgäng av statsutgifterna efter
ändamål. Om huvudintresset är att få en uppfattning om de totala
utgiftsanspråken behöver ej avsnitt 4 läsas ulan del är möjligt atl övergå
direkt till avsnitt 5, som innehåller en kortfattad beloppsmässig
sammanfattning av avsnitt 4.

Folkpensioner,
sjukförsäkring m. m.

Förmåner
i socialförsäkringssystemet m.m.

Ändamålsgruppen
domineras av utgifter för folkpensionering, bidrag till sjukförsäkring samt
statens bidrag fill kommunala bostadstillägg till folkpension (KBT). Dämtöver
redovisas i delta avsnitt utgiftsutvecklingen för den allmänna
tilläggspensioneringen (ATP). Bland övriga förmåner inom
socialförsäkringssystemet, som regleras via fonder, kan nämnas delpensionförsäkringen,
arbetsmarknadsförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen.

Förändringar
i socialförsäkringssystemet

Vissa
förändringar i systemet har beslutats. Enhetliga socialförsäkrings-avgifter har
införts fr. o. m. är 1982. Vidare har riksdagen fidigare beslutat om viss årlig
höjning ay ATP-avgiflen. Sista höjningen enligt detta beslul sker år 1984.
Sättet att beräkna det index (basbeloppsindex), som basbeloppet räknas upp
med, förändrades från den 1 januari 1981. Innevarande riksmöte har beslutat att
basbeloppet fr.o.m. den 1 januari 1982 skall räknas upp endast en gång per år.
Vidare har föreslagils atl ökad självrisk införs i sjukförsäkringen. Den
besparing som därigenom uppkommer föreslås fillgodoföras statsbudgeten genom
att sjukförsäkringsavgiften sänks och folkpensionsavgiften höjs. Bland andra
förändringar kan nämnas att 2 Riksdagen 1981182. 1 saml. Nr 150. Bilaga 2.1

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 18

pensionstillskotten
föreslås bli höjda med två procentenheter den 1 juli <I982. Vidare har en
undre hyresgräns införts i reglerna för statsbidrag till •kommunalt
bostadstillägg till folkpension. I beräkningarna har hänsyn tagits till de
föreslagna förändringai'na.

Folkpensionering
och KBT

Folkpensioneringen
beräknas kosta drygt 37 miljarder kr. budgetåret 1982/83. Utgifterna
finansieras till viss del (65%) genom en socialförsäkringsavgift till
folkpensionen. Inbetalda avgifter redovisas som inkomst på statsbudgeten. Det
finns således ingen direkl koppling mellan avgifter och utgående förmåner.
Utvecklingen har varit sådan att finansieringen genom avgifter har minskal och
skattefinansieringen ökal. Den föreslagna höjningen av folkpensionsavgiften i
samband med besparingarna inom sjukförsäkringen kommer alt innebära att denna
utveckling bryts. Utgifterna styrs av befolkningens ålderssammansättning samt
den allmänna pris- och löneutvecklingen.

Det
totala antalet pensionärer beräknas under långtidsbudgelperioden årligen öka
med i genomsnitt 16000 varav 14000 ålderspensionärer. Antalet folkpensionärer
beräknas år 1982 uppgå till drygt 1,9 miljoner varav nära ca 1,4 miljoner
ålderspensionärer. Drygt 800000 pensionärer erhåller ålderspension från ATP.

Av
tabell 2 framgår utgiftsutvecklingen för de delar av systemet som redovisas
över statsbudgeten. Kostnaderna för folkpensionerna beräknas under perioden
minska till följd av alt utgifierna för pensionstillskotten minskar. Att
utgifterna för pensionstillskotten minskar sammanhänger med alt allt fler
nytillkommande pensionärer får ATP. Utgiftsökningen som uppstår på gmnd av ökat
antal pensionärer uppväger ej utgiftsminskningen för pensionstillskotten
(tabell I).

Tabell
1. Folkpensionärer, utgiftspåverkande faktorer

(Milj.
kr., oförändrad pris- och lönenivå)

Utgiftsstyrande
faktorer

Utgiftsförändring till

1983/84

1984/85

1985/86

1986/87

Ökat antal pensionärer Pensionstillskott

Summa

-1-205 -400

-195

-1-185 -435

-250

-1-420 -465

- 45

-f280 -480

-200

Folkpensionärer,
vars huvudsakliga inkomst utgörs av allmän folkpension, medges vid
inkomsttaxeringen ett särskilt avdrag för nedsatt skatle-förmäga. Den som har
endast ålderspension och pensionstillskott får extra avdrag med så stort belopp
att någon skatt inte kommer atl påföras honom. Vid stigande inkomst minskas del
extra avdraget. Även förmögenhelsinne-hav inverkar på avdragets storlek..
Reglerna för det extra avdraget har

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:150
Bilaga 2.1 Långtidsbudget

ändrats
fr. o. m. den 1 januari 1982 så atl avdraget minskar snabbare med stigande
inkomst.

Utgifterna
för statsbidrag till kommunalt bostadstillägg tiU folkpension styrs av antalet
personer som med hänsyn till inkomst och bostadskostnad är bidragsberättigade.
Statsbidrag utgår fr. o. m. den 1 april 1982 med 25 % av kommunemas kostnader
för bostadstillägg upp till vissa övre hyresgränser. Frän samma datum har även
en undre hyresgräns pä 80 kr. per månad införts. Den besparing som därigenom
uppkommer är även orsak till den minskade anslagsbelastningen för budgetåret
1983/84.

Sjukförsäkring

Utgifterna
för sjukförsäkringen omfattar utbetalningar av sjukpenning, ersättningar till
sjukvårdshuvudmännen, subventioner av läkemedelskostnader m.m. År 1982
beräknas dessa utgifter till ca 25,5 miljarder kr. Kostnaderna för
sjukpenningen beräknas uppgå lill 13,5 miljarder kr. Avgifterna för dessa
ändamål beräknas inbringa ca 29,5 miljarder kr. Genom dem finansieras även
föräldraförsäkringen. Sjukförsäkringsavgiften skall finansiera 85 % av
sjukförsäkringens utgifter medan återstående 15 % skall täckas med statsbidrag.
I den mån influtna avgifter överstiger inkomsttitelns andel av avgifterna
uppkommer elt överskott som med viss eftersläpning genom ett
avräkningsförfarande överförs fill den s. k. allmänna sjukförsäkringsfonden.

Utgifierna
för sjukförsäkringen styrs bl.a. av antalet sjukdagar per försäkrad samt nivån
på ersättning för inkomstbortfall. Denna beror i sin tur pä löneutvecklingen.
Olika ersättningar till sjukvårdshuvudmännen, utgifter för läkemedel,
sjukresor m. m. påverkas av pris- och löneutvecklingen. Kostnaderna för dessa
ändamål påverkas också av patientavgifternas storlek m. m. Administrationen av
socialförsäkringssystemet beräknas 1982/83 kosta ca 2700 milj. kr.

Tabell
2. Folkpensioner, sjukförsäkringar m. m.

(Milj.
kr., oförändrad pris- och lönenivå)

Genom-

1982/83

Förändring till

Procen-

Genom-

snittlig

- tuell
för-

snittlig

procen-

1983/84 1984/85 1985/86 1986/87 ändring

procen-

tuell

1982/83-

tuell
för-

föränd-

1983/84

ändring

ring

1982/83-

1976/77-

1986/87

1980/81

Totala
utgifter

-H3,4

42355

-260 -274 -1-22

-135

- 0,6 .

-0,4

därav

folkpensioner

-1-3,0

37455

-198 -252 -44

-200

- 0,5

-0,5

sjukförsäkring

-0,5

3 378

+ m + 78 -H90

+ 89

-1- 8,0

+ 3,7

övrigt (inkl. KBT)

1522

-335 -100 -24

- 24

-22,0

-9,1

Prop. 1981/82:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 20

Inkomster och utgifter för ATF' redovisas hell utanför
statsbudgeten. Reglering sker via AP-fonden. AP-fonden beräknas för budgetåret
1982/83 uppvisa ett överskott på 18,2 miljarder kr.

Trots fattade beslut om höjning av avgiflen kommer del
årliga överskottet i AP-fonden att sjunka under långtidsbudgelperioden. Detta
beror på atl utbetalningarna ökar dels på gmnd av att antalet pensionärer som
uppbär ATP ökar och dels på alt storleken på utgående pensioner ökar i takt med
alt systemet varit i kraft under en längre tid. Denna utveckling väntas fortgå
fram till år 1990. Därefter avtar ökningstakten för att helt upphöra år 2020.
Utvecklingen inom ATP-syslemet har närmare belysts i samband med avstämningen
av långtidsutredningen.

Utvecklingen av utgifterna för pensionerna

Folkpensionen utgår till alla pensionärer. En viss del av
den, pensionstillskottet, är dock behovsprövad genom alt det minskar om förmånstagaren
har andra inkomster t. ex. ATP. Av tabell 3 framgår de sammantagna utgifterna
för pensionerna. Den visar all kostnaderna för ATP stiger snabbare än
kostnaderna för folkpensioneringen. Utgifterna för det behovsprövade
pensionstillskottet sjunker urder perioden. Delta beror på, som tidigare
nämnts, alt andelen pensionärer med ATP ökar.

Tabell 3. Utgiftsutveckling för pensionerna budgetåren
1982/83-1986/87

(Löpande priser, miljarder kr.)

. 1982/83 I983,'84 1984/85 1985/86 1986/87

Folkpension

exkl. pensions

tillskott 31,1 33,1 34,9 37,0 38,9

Pensionstillskott 6,4 6,3 6,1 5,9 5,5

ATP 29,5 33,7 37,4
41,9 47,0

ToUlt 67,0 73,1 78,4
84,8 91,4

Utbildning och forskning

Ändamålsgruppen omfattar utgifter för utbildningsväsendet
och för den civila forskning som bedrivs av staten eller med statligt slöd. I
dessa ingår bl.a. del obligatoriska skolväsendet, gymnasiala skolor, vuxenutbildning,
högre utbildning, studiestöd samt forskning. Till högre utbildning och
forskning förs bl.a. anslagen fill högskolan inkl. lanlbruksuniversilelel,
undervisningssjukhus, de statliga forskningsråden och styrelsen för teknisk
utveckling. I gmppen ingår även de statliga utgifterna för forskning och
ulveckling på energiområdet.

Staten svarar för koslnader för skolledar- och lärarlöner,
dvs. ca hälften av den offentliga sektorns samlade utgifter för det
obligatoriska skolväsendet och gymnasieskolorna. Resten faller pä kommunerna.

Prop. 1981/82:150
Bilaga 2.1 Långtidsbudget

s. 22 Kontrollera mot PDF

Generellt
för ändamålsgmppen gäller att kostnadsförändringar på anslagen i hög
utsträckning följer löneutvecklingen för lärare (skolväsendel och högskolan)
och förändringen av basbeloppet (studiestöden). Utgifterna inom ändamålsgmppen
styrs således av en långtgående automatik.

Tabell
4. Utbildning och forskning

(Milj.
kr., oförändrad pris- och lönenivå)

Genom-

1982/83

Förändring till

Procentu-

Genom-

snitdig

- ell
för-

snittlig

procen-

1983/84 1984/85 1985/86 1986/87 ändring

procen-

tuell för-

1982/83-

tuell
för-

ändring

1983/84

ändring

\916/11-

1982/83-

1980/81

1986/87

Totala
utgifter

-h 6,3

33101

-652

-789

-495

-333

-2,0

-1,8

därav

obligatoriska skolväsendet

-H 5,6

13079

-602

-415

- 72

- 86

-4,6

-2,3

gymnasieskolan m. m.

+ 5,2

4976

- 73

-110

-153

-121

-5,1

-2,4

högre utbildning och

-1- 3,2

8765

+ 50

-239

-131

-101

■f0,6

-1,2

forskning

studiesociala ändamål

-H29,0

4906

- 38

- 25

-138

- 25

-0,8

-1,2

Vidare
styrs utgifterna av antalet elever i varje årskull som gär igenom skolsystemet.
Framför allt påverkas anslagen inom skolväsendet, den högre utbildningen och
studiestödet. Under långtidsbudgelperioden minskar antalet elever i
grundskolan (7-15 år) varje är och med ca 7% för hela perioden. De stora
årskullar som föddes åren 1964-1967 leder till en högsta dimensionering av
gymnasieskolan (16-19 år) under budgetåret 1982/83. Därefter minskar antalet
elever och därmed antalet platser årligen under hela perioden, totalt med
närmare 10%. Därefter sker en mindre ökning varefter minskningen fortsätter.
Årskullarna från mitten av 1960-talet uppnår under perioden högskoleåldern
(20—25 år). Det innebär för högskolan att en ökning av antagningen sker
budgetåret 1982/83 med ca 1500 platser och en ytterligare ökning under
budgetåren 1983/84-1984/85 med sammanlagt 1500 platser. Utbudet av platser
beräknas sålunda öka med ca 3000 till slutet av 1980-lalel då en motsvarande
minskning planeras. Dessa förändringar inom högskolan skall genomföras med
oförändrad resurstilldelning varför anslagen till gmndläggande
högskoleutbildning beräknas bli oförändrade under längtidsbudgetperioden.
Minskningen av antalet barn i grundskoleåldern under perioden kommer under
1990-talet och framåt att innebära kraftigt minskade årskullar för gymnasie-
och högskolan.

Det
obligatoriska skolväsendet

Utgifterna
för det obligatoriska skolväsendet minskar uttryckt i oförändrad pris- och
lönenivå under hela långtidsbudgetperioden eftersom antalet elever totalt
minskar under perioden. Den kraftiga minskningen på grundskoleanslaget lill
budgetåret 1983/84 sammanhänger med - förutom

Prop.
1981/82:150 BUaga 2.1 Långtidsbudget 22

minskningen
av antalet elever och beslutade besparingar - den tekniska konstmktionen av
statsbidraget till driften av grundskolor. Bidraget utgår i efterhand. Anslaget
innehåller för budgetåret 1983/84 etl relativt, stort belopp för löneökningar
hänförliga lill budgetåret 1982/83. I enlighet med långtidsbudgettekniken
räknas inte heller denna del av anslaget upp med antaganden om
löneförändringar. Belastningen på anslaget i löpande priser framgår av tabell
5.

Tabell
5. Bidrag till drift av grundskolor

(Milj.
kr., löpande pris- och lönenivå)

1982/83

Förändring till

1983/84 1984/85 1985/86 1986/87

Totala
utgifter 12 365

+930 +725 H-820 +1395

En
viktig utgiftsstyrande faktor för gmndskolebidraget - fömtom totala antalet
elever - är det genomsnittliga antalet elever/klass. En förändring av
klasstorleken med exempelvis en elev i alla tre stadierna, innebär en
kostnadsförändring för staten med ca 350 milj. kr. i 1981/82 års löneläge. En
sådan förändring påverkar även de kommunala kostnaderna. Utgiftsutvecklingen
påverkas även i hög utsträckning av de i avtal fastställda
undervisningsskyldighelerna för lärarna (antal timmar i undervisning).

Riksdagen
har uttalat att reformijn med samlad skoldag i gmndskolan endast får genomföras
om den ej medför kommunala merkostnader. En ny läroplan för gmndskolan gäller
fr. o. m. läsåret 1982/83. De statliga kostnaderna för de permanenta delarna
av läroplansreformen belastar statsbudgeten fullt ut budgetåret 1985/86 med ca
330 milj. kr.

Gymnasieskolan

Den
kraftiga minskningen av antalet 16-åringar under långtidsbudgetperioden leder
till en motsvarande minskning av antalet inlagningsplalser på gymnasieskolans
linjer och grundskoleanknulna specialkurser. Utöver dessa platser finns 34000
platser i specialkurser kortare än ett år och s. k. högre specialkurser i vilka
ingår en ökning med 1 200 för budgetåret 1982/ 83. Ökningen är gjord för alt i
motsvarande grad påverka dimensioneringen av högskolan. Vidare ingår
arbelsmarknadspolitiska åtgärder genom introduktionsprogram och
yrkesintroduklion. Den relativa ökningen av antalet platser på yrkesinriktade
linjer som regeringen föreslär i årets budgetproposition fömtsätts gälla hela
perioden. Även anslaget för gymnasieskolan styrs i hög utsträckning av gällande
avlal för lärarnas undervisningsskyldighet.

Gymnasieskolans
dimensionering och fördelning av eleverna på olika studievägar påverkar även
statens bidrag till undervisningsmateriel i gymnasieskolan. Regeringen har i
årets budgetproposition föreslagil ell nytt

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:150 Bilaga
2.1 Långtidsbudget 23

statsbidrag
till dessa ändamål och dämtöver föreslagil alt etl extra bidrag till inköp av
första uppsättningen stadigvarande materiel övergångsvis skall utgå. Den i
budgetpropositionen föreslagna styrningen mot yrkesinriktade studievägar
medför atl den genom del minskade antalet elever förväntade minskningen av
anslaget uteblir.

Vuxenutbildning,
studiecirklar, folkhögskolor m. m.

Kostnaderna
för vuxenutbildning, vars stora utgiftsposter utgörs av bidragsanslagen lill
studiecirklar, invandrarundervisning i svenska, driften av folkhögskolor och
kommunal vuxenutbildning, beräknas inle öka under långtidsbudgetperioden.

Storleken
på anslagen till studiecirklar och invandrarundervisning beslutas av riksdagen
i den årliga budgetprövningen. Dessa anslag antas inte öka under
långtidsbudgetperioden.

Anslagen
till driften av folkhögskolor och kommunal vuxenutbildning följer huvudsakligen
löneutvecklingen för lärare. Volymen förväntas bli oförändrad under perioden.
Det sammanhänger bl.a. med riksdagens beslut om maximering av antalet
undervisningstimmar för den kommunala vuxenutbildningens grundskole- och
gymnasieskolekurser. Maximeringen av dessa utbildningars omfattning förutsätts
gälla för hela perioden. Också för folkhögskolornas del har förutsatts en
oförändrad volym under perioden.

Högskoleutbildningen

Utgifterna
i oförändrad pris- och lönenivå för den grundläggande högskoleutbildningen
väntas, som framgår av redovisningen av ungdomskullarnas utveckling, i stort
sett bli oförändrade. Beslutad utökning av vissa utbildningslinjer kommer att
finansieras genom omprioritering av resurser inom området.

De
dominerande utgiflsstyrande faktorerna för den grundläggande högskoleutbildningen
exkl. kommunal högskoleutbildning utgörs av de planeringsramar som årligen
fastställs av riksdagen, utbildningens längd, koslnaderna per utbildningsplats
saml dimensioneringen av kringkostnader som l.ex. administrationen vid
högskoleenheterna m.m. Dessa faktorer utgör gmnden för de årliga
anslagsberäkningarna. Sammanlagt består 80-90% av de totala kostnaderna av
lönekostnader. Utgiftsutvecklingen påverkas även i hög utsträckning av de i
avtal fastställda undervisningsskyldigheterna för lärarna.

Staten
ger bidrag till kommuner och landstingskommuner för driften av den kommunala
högskoleutbildningen. Fr.o.m. budgetåret 1982/83 fastställs ett schabloniserat
statsbidrag årligen per landsting såvitt gäller utbildningen inom vårdsektorn.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 24

Studiestöd

Utgifierna för sludiesociala ändamål styrs av antalet
studerande på gymnasie- och högskolenivå och av bidragsreglerna. Storleken av
de återbetalningspliktiga studiemedlen är knuten till basbeloppet.

Antalet gymnasiestuderande beräknas minska under perioden,
vilket leder till minskade utgifter till denna grupp.

På grund av ändrade antagningsregler för högskolan
förväntas andelen yngre studerande att stiga, vilket kommer att leda till ell
högre utnyttjande av studiemedel. Besparingsförslag i 1982 års
budgetproposition kommer atl leda till minskad anslagsbelastning.

Forskning och utveckUng

Till gmppen forskning och ulveckling förs ocksä utgifter
för energiforskning. En medelsram om 1400 milj. kr. disponeras för ändamålel
under perioden 1981/82-1983/84. För budgetåret 1982/83 har beräknats en
medelsram öm 500 milj. kr. Programmet finansieras genom en avgift på
oljeprodukter och belastar således inle statsbudgeten.

Riksdagen har för perioden 1981/82-1983/84 fastställt elt
program för industrins forskning och utveckling. Programmet innebär all
styrelsen för teknisk utveckling (STU) erhåller 1775 milj. kr. och att fonden
för industriellt utvecklingsarbete (industrifonden) erhåller 450 milj. kr.

Industrins forskning och utveckling stöds även genom del
särskilda forskningsavdraget vid statsbeskattringen. Avdraget utgår i
förhållande till dels företagens forsknings- och utvecklingsinsatser, dels
ökningen av dessa. I och med att stödet ulgår som avdrag vid beskattningen
erhålls det endast av företag som redovisar taixerad inkomst. Inkomstbortfallet
på grund av dessa avdrag kan för år 1982 uppskattas till 180 milj. kr.

I enlighet med principerna för långtidsbudgeten har för
perioden efter budgetåret 1983/84 beräknats oförändrade insatser för
industriellt forsknings- och utvecklingsarbete.

Forskningen inom utbildningsdepartementets område svarar
för ca en tredjedel av det statligt finansierade forsknings- och utvecklingsarbetet.
För budgetåret 1982/83 har en reformram om ca 70 milj. kr. avsatts. Det därpå
följande året beräknas en förstärkning av ca 90 milj. kr.

Totalförsvar

1 ändamålsgmppen totalförsvar ingår det militära
försvaret, civilförsvaret, del ekonomiska försvaret och övrigt totalförsvar,

Regeringen har under våren 1982 förelagt riksdagen förslag
till inriktning av säkerhets- och försvarspolitiken samt totalförsvarets
fortsatta utveckling för de närmaste fem åren. Långtidsbudgelberäkningarna
ulgår från förslagen i denna proposition.

Fleråriga försvarsbeslut innebär ell system med femåriga
planeringsra-

Prop.
1981/82:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 25

mar och ett automatiskt verkande priskompensationssystem
för del militära försvaret och civilförsvaret. Nuvarande priskompensation
innebär kompensation för pris- och lönestegringar enligt utvecklingen av
nettoprisindex (NPI). Bristande samstämmighet mellan NPI och den faktiska pris-
och löneutvecklingen inom det militära försvaret och civilförsvaret har skapat
betydande planeringsproblem för myndigheterna. På kort sikt har särskilt
avvikelserna mellan löneutveckling och NPI-ulveckling varit stora. Mot denna
bakgmnd föreslås i propositionen ett nytt priskompensalionssystem för det
militära försvaret och civilförsvaret. Det nya systemet innebär att man väger
samman två indexserier - ett löneindex för de 35 % av planeringsramen som
beräknas bestå av lönekostnader och nettoprisindex för resterande 65%. Del nya
indexet benämns försvarsprisindex (FPl). Priskompensation för civilförsvarets
utgiftsram för skyddsrum föreslås dock även fortsättningsvis baseras på NPI.

Det militära försvaret

För perioden 1982/83-1986/87 föreslås för del militära
försvaret en planeringsram om 82817 milj. kr. i prisläget febmari 1981. Utfallet
för budgetåret 1982/83 beräknas till 19048 milj. kr., varav 2485 milj. kr. för
beräknad priskompensation.

För att skapa största möjliga utrymme för sådan
materialanskafifning och utbildning som är av belydelse i krigsorganisationen
föreslås omfattande förändringar i fredsorganisationen genom rationaliseringar
och indragningar av förband. Målet för perioden 1982/83-1986/87 är att
åstadkomma omprioriteringar om ca 2400 milj. kr.

Det största enskilda materielobjekl som föreslås är
utveckling och tillverkning av ett nytt flygplanssyslem som skall kunna lösa
jakt-, allack-och spaningsuppgifter (JAS). Målet för planeringen är alt
Viggensystemet skall kunna börja ersättas i böljan av 1990-talet.

Civilförsvaret

För civilförsvaret anges i propositionen all inriktningen
av civilförsvarsverksamheten bör vara alt ge befolkningen skydd mol
verkningarna av konventionella stridsmedel, men att ökad uppmärksamhet skall
ägnas åt skyddet mot kärnvapen och kemiska stridsmedel. I propositionen
föreslås att en hemskyddsorganisation införs och alt skyddsplaner upprättas för
alla kommuner. För civilförsvaret exkl. skyddsrumsdelen föreslås för perioden
1982/83-1986/87 en planeringsram om 1780 milj. kr. i prislägel febmari 1981.
Planeringsramen fördelas med en efter hand ökande årlig utgiftsram under
perioden. Detta hänger samman med alt den föreslagna utbyggnaden av
civilförsvaret genomförs successivt. För budgetåret 1982/ 83 beräknas ell
utfall på ca 360 milj. kr. inkl. 47 milj. kr. för beräknad priskompensation.
För skyddsrum föreslås ingen femårig planeringsram, bl. a. mot bakgrund av
svårigheterna atl fömtse den kommande byggnads-

Prop.
1981/82:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 26

verksamhetens
omfattning. Den ekonomiska ramen för skyddsrum bör därför prövas årligen. För
budgetåret 1982/83 beräknas ell utfall på ca 313 milj. kr. inkl. 43 milj. kr.
för beräknad priskompensation.

Det
ekonomiska försvaret

Del
ekonomiska försvaret omfattar åtgärder för all erhålla en tillfredsställande
försörjningsförmåga under kriser och i krig. Inriktningen i lotalförsvarsproposilionen
är att försörjningsförmågan i första hand skall säkerställas för livsmedel,
beklädnad, värme, hälso- och sjukvård saml härför erforderliga stödfunktioner i
form av insalsvaror, arbetskraft, energi och transporter.

Styrande
för utgifterna inom del ekonomiska försvaret är investeringar i
oljelagringsprogrammet och åtgärder som föreslås inom den särskilda investeringsramen
samt de driftkostnader dessa investeringar föranleder. Driftkostnaderna utgörs
till största delen av räntekostnader. Genom den stafiiga redovisningens
uppbyggnad medför dessa räntekostnader molsvarande inkomster på statsbudgetens
inkomstsida.

Inom
energiområdet har riksdagen under våren 1981 fastställt ett förslag till
reviderat oljelagringsprogram. I totalförsvarspropositionen föreslås alt
inlagringen av råolja m. m. av statsfinansiella skäl förlängs med två år fill
utgången av år 1986. Senareläggningen innebär för budgetåret 1982/83 en i
förhållande till riksdagsbeslutet minskad utgift om 856 milj. kr. Före utgången
av år 1983 planeras en översyn av del reviderade programmet.

Oljelagringsprogrammet
har hittills finansierats över oljdagringsfonden genom uttag av en särskild
beredskapsavgift på oljeprodukter. I lotalförsvarsproposilionen föresläs atl
oljdagringsfonden upphör, atl den särskilda beredskapsavgiften för detta
ändamål omformas fill en energiskatt saml att anskaffningen av råolja,
gasbensin m. m. sker över statsbudgeten. Genom detta ökar omslutningen av
statsbudgetens inkomster med totalt ca 6 miljarder kr. under
långtidsbudgetperioden. Dessulom föreslås att behållningen på fonden den 1
juli 1982 uppgående till ca 814 milj. kr. lillgodoförs statsbudgeten som
besparing.

På
övriga försörjningsområden föreslås en i huvudsak oförändrad medelstilldelning.

Kostnaden
för den föreslagna inriktningen av försörjningsberedskapen för perioden
1982/83-1986/87 kan uppskattas till knappl 11,8 miljarder kr. Riksdagen
föreslås dock enbart ta ställning till utgifterna för budgetåret 1982/83. För
de därpå följande budgetåren kommer sedvanlig budgetprövning att ske av
anslagen.

För
budgetåret 1982/83 utgör de samlade koslnaderna för det ekonomiska försvaret
2239 milj. kr. Av detta utgör 210 milj. kr. den särskilda investeringsramen och
1 391 milj. kr. investeringar m. m. inom oljelagringsprogrammet.
Driftkostnaderna uppgår till 638 milj. kr. varav 434 milj. kr. är
räntekostnader.

Prop. 1981/82:150
Bilaga 2.1 Långtidsbudget

Övrigt
totalförsvar

Med
övrigt totalförsvar avses de delar av totalförsvaret som inle ingår i det
militära försvaret, civilförsvaret eller det ekonomiska försvaret. Viktiga
delar av övrigt totalförsvar är bl. a. psykologiskt försvar, hälso- och
sjukvård samt polisväsende.

I
princip omfattar övrigt totalförsvar all samhällelig verksamhet som skall
fortgå i krig. I budgelsammanhang är dock avgränsningen mycket snäv och avser
endast anslag eller delar av anslag som finansierar verksamhet som är direkt
inriktad mol beredskapsuppgifter. I lotalförsvarsproposilionen föresläs bl.a.
insatser för forskningen inom det psykologiska försvaret,
försöijningsberedskapen inom hälso- och sjukvården samt en förstärkt ställning
och ökade resurser för civilbefälhavarna. För de anslag som hänförs fill övrigt
totalförsvar föreslås utgifter om sammanlagt 460 milj. kr. för budgetåret
1982/83.

Ekonomisk
nivå

För
totalförsvaret som helhet innebär förslagen i proposifionen en ekonomisk
inriktning som uppfyller de besparingsmål som har angetts i budgetpropositionen
för budgetåret 1982/83. Sammantaget för perioden 1982/ 83-1986/87 medför
förslagen en ekonomisk nivå som ligger ca 1,5 miljarder kr. lägre än vad som
svarat mot en fortsättning av den ekonomiska nivån enligt 1977 års
försvarsbeslut.

De
förstärkningar som föreslås för de civila lotalförsvarsgrenarna möjliggörs
genom omprioriteringar inom totalförsvaret. Besparingarna skall uppnås inom det
militära försvaret genom rationaliseringar och minskning av
fredsorganisationen. En i huvudsak oförändrad nivå upprätthålls för
krigsorganisationen.

Tabell
6. Totalförsvar

(Milj.
kr., oförändrad pris- och lönenivå)

Genom-

1982/83

Förändring till

Procen-

Genom-

snittlig

- tuell
för-

snittlig

procen-

1983/84 1984/85 1985/86 1986/87 ändring

procen-

tuell för-

1982/83-

tuell
för-

ändring

1983/84

ändring

1976/77-

1982/83-

1980/81

1986/87

Totala
utgifter

+ 1,9

22601

+ 178 + 8 -1-35

- 4

+0,8

+0,2

därav

militärt försvar

+ 1,9

19048

0 0 0

0,0

civilförsvar m. m.

+6,5

674

+ 61 -1-78 -1-51

-H8

+9,1

+7,0

ekonomiskt försvar

-1,8

2238

+ 143 0 0

-1-6,4

+ 1,5

Prop.
1981/82:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget

Bostadspolitik

Ändamålsgmppen domineras av räntebidrag och långivning
till bostadsbyggande. För budgetåret 1982/83 beräknas dessa uppgå till
sammanlagt 15,2 miljarder kr. Bland andra ändamål inom gmppen märks bidrag och
lån till bostadsförbättringar, bidrag till förbättring av boendemiljön saml bostadsbidrag
för låginkomsttagare.

Tabell 7. Bostadspolitik

(Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå)

Genom-

1982/83

Förändring till

Procen-

Genom-

.
snittlig

- tuell

snittlig

procen-

1983/84 1984/85 1985/86 1986/87 ändring

procen-

tuell för-

1982/83-

tuell för-

ändring

1983/84

ändring

1976/77-

1982/83-

1980/81

1986/87

Totala
utgifter

+ 5,8

15 730

+2367
-1500 -450

-1-500

+ 15,0

+ 1,4

därav

räntebidrag

-1-10,1

9000

-1-
900 -1500 -500

-t-400

+ 10,0

-2,0

lån till bostadsbyggande

-1- 4,4

6250

-1-1400
-1- 50 -t-IOO

+ 100

+ 22,4

+6.0

Lån tiU bostadsbyggande

Utgifierna för lån till bostadsbyggande bestäms av antalet
lägenheter för vilka bostadslån betalas ut under etl budgetår. Beräkningarna i
långtidsbudgeten har gjorts med utgångspunkt i all bostadsbyggandets
omfattning

Diagram 1. Utgifter för statliga lån till bostadsbyggande
under långtidsbudgetperioden vid olika byggvolym

Miljarder kr.

43000 l ä genheter/ å r; l ö pande priser

—
43000 l ä genheter/ å r; fasta priser 33 000 l ä genheter/ å r:
fasta priser

1982/83

1983/84

1984/85

1985/86

1986/87
Budget å r

Prop. 1981/82:150 Bilaga
2.1 Långtidsbudget 29

ligger
kvar på 1981 års nivå, dvs. totalt ca 44000 påbörjade lägenheter per år varav
ca 43000 med statliga lån.

I en känslighetsanalys har
beräkningar gjorts avseende effekterna av en förändring av bostadsbyggandet med
10000 lägenheter per år såväl i fasta priser som i löpande priser. Av
beräkningarna framgår alt om bostadsbyggandet begränsas med 10000 lägenheter
per år fr.o.m. år 1982 minskar statens utlåning med viss förskjutning med 1 300
milj. kr. per år i fasta priser. En årlig prisökning med 5,5 % skulle innebära
att utlåningen successivt ökar med upp till 2 miljarder kr. budgetåret
1986/87.

Räntebidrag

Räntebidrag
täcker mellanskillnaden mellan faktisk räntekostnad för såväl statslån som
bottenlån och den s.k. garanterade räntan. Den garanterade räntan under del
första året är 3,0% för hyres- och bostadsrältslägen-heler (i huvudsak
flerbostadshus) och 5,5% för egnahem. Därefter ökar räntan med 0,25
procentenheter per år för flerbostadshus och 0,50 procentenheter för egnahem.
Riksdagen har beslutat om engångsupptrappningar utöver de årliga ökningarna för
vissa årgångar av bostadshus.

Regeringen
har nyligen föreslagit riksdagen ändrade regler för räntebidrag och
bostadsbidrag. Samtidigt har införandel av en hyresavgift föreslagits (prop.
1981/82:124).

Räntebidragen
till enskilt ägda flerbostadshus föreslås ändras sä atl räntebidrag utgår på 95
% av låneunderlagel i stället för som tidigare på 92%. Motivet till förslaget
är att uppnå en förbättrad kostnadsparitel mellan enskilda och övriga ägare av
flerbostadshus. Dessutom minskas räntebidragen under åren 1983-1985 för vissa
statligt belånade hyres- och bostadsrätlshus. Räntebidragen minskas även för
vissa statligt belånade egnahem.

Den
kostnadsökning som uppstår lill följd av de ändrade bidragsreglerna åren
1983-1985 påverkar endast delar av bostadsbeståndet. Genom bruks-värdessyslemet
höjs hyresnivån även för hus till vilka räntebidrag ej utbetalas. För atl
ägarna av dessa hus ej skall få ökade intäkter, som inte motsvaras av ökade
utgifter, föreslås alt en s.k. hyreshusavgift för dessa hus införs.

Nettoeffekten
av de föreslagna reformerna och besparingarna beräknas bli en förstärkning av
statsbudgeten med 1,2 miljarder kr. budgetåret 1983/ 84 och med ytterligare 655
milj. kr. budgetåret 1984/85 saml 570 milj. kr. budgetåret 1985/86. För åren
efter budgetåret 1985/86 uppgår helårseffekten till ca 2,4 miljarder kr.

Utgifterna
för räntebidrag bestäms av gällande räntenivåer och av de regler som riksdagen
beslutar skall gälla för lägsta garanterade ränta saml upptrappning av denna.
Såväl antalet nya lägenheter per år som produktionskostnaderna per lägenhet
påverkar räntebidragsutgifterna. Vid konverteringar av gamla lån bestäms
räntan efter det då gällande ränteläget.

Prop. 1981/82:150
Bilaga 2.1 Långtidsbudget

För
bottenlån sker detta vanligtvis vart femte eller vart tionde år men för
statslån normah vatje år.

En
förändring av stats- och bottenläneräntan med exempelvis en procentenhet från
år 1983 skulle påverka räntebidragen med ca 800 milj. kr. redan budgetåret
1983/84. En höjning av räntenivån med en procentenhet under hela
långtidsbudgelperioden skulle leda till en ökning av utgifierna med drygt 2000
milj. kr. budgetåret 1986/87.

En
minskning av bostadsbyggandet med 10000 lägenheter per år fr. o. m. år 1982
skulle innebära att utgifierna under budgetåret 1986/87 minskar med ca 1200
milj. kr.

Diagram
2. Kostnader för räntebidrag under långtidsbudgetperioden vid olika byggvolym
och räntenivå, fasta priser.

Miljarder
kr.

18 -

43 000 l ä genheter/ å r; r ä nteniv å n of ö r ä ndrad j ä mf ö rt med dagsl ä get

10-

43000 l ä genheter/ å r;

l å ngtidsbudgetens

r ä ntef ö ruts ä ttningar

33000 l ä genheter/ å r;

l å ngtidsbudgetens

r ä ntef ö ruts ä ttningar

1982/83

1983/84

1984/85

1985/86

1986/87
Budget å r

Prop.
1981/82:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget

Sambandet med statsbudgetens inkomstsida

Bostadssubventionernas totala effekter på budgetens
utgifts- och inkomstsida är relativt omfattande och komphcerade. Sambandet
mellan statens långivning, räntebidrag, statens ränteinkomster och ränteavdrag
vid beskattningen kan vara svär atl överblicka. Härigenom kan även
nettoeffekten på budgeten av t. ex. ränteändringar bli svära att bedöma.

Ett inslag i bostadspolitiken är utformningen av
fastighetsbeskaltningen. För egnahemsägare innebär skattereglerna att etl
schablonbelopp förs upp som beskattningsbar inkomst medan dels ränteutgifterna
för faslighets-lånen är avdragsgilla, dels får normalt etl extra avdrag göras.
För hus med större lånebelopp överstiger normall avdragen schablonintäkten.
Della medför att många egnahemsägare redovisar ell underskoll av sill
faslig-hetsinnehav vid inkomsttaxeringen. Under år 1981 beräknas de totala
underskotten uppgå till ca 26 miljarder kr. En schablonmässig framskrivning
baserad på de antaganden som gäller för långtidsbudgetberäkningarna och på
förslaget till skatteomläggning tyder pä atl detta belopp kommer atl öka till
drygt 34 miljarder kr. år 1986.

För bostadslån gäller alt amorteringar registreras som
inkomst på statsbudgetens inkomstsida. Vad avser räntebidragen gäller atl
dessa utgifter till viss del omförs till inkomstposten ränteinkomster på bostadslån.

Arbetsmarknads- och regionalpolitik

Ändamålsgruppen omfattar statens utgifter för skilda
arbetsmarknadspolitiska åtgärder såsom arbetsförmedhng,
sysselsättningsskapande åtgärder, arbetsmarknadsutbildning, kontantstöd vid
arbetslöshet, Stiftelsen Samhällsföretag samt andra sysselsältningsfrämjande
åtgärder saml arbetsmiljöåtgärder. Vidare hör utgifterna till
regionalpoliliska åtgärder till denna ändamålsgrupp.

Tabell 8. Arbetsmarknads- och regionalpolitik

(Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå)

Genomsnittlig procentuell förändring 1976/77-1980/81

1982/83

Förändring till

Procen--
tuell för-7 ändring 1982/83-1983/84

Genomsnittlig procentuell förändring 1982/83-1986/87

1983/84 1984/85 1985/86 1986/8

Totala utgifter därav

arbetsmarknadspolitik

regionalpolitik

-t 5,8

+ 5,0 -1-11,2

14933

13 128 1805

-1259 -1-220 -16

-1045 4-214 -24 -214-1-7 + 1

-11

-18

-h 7

- 8,4

- 8,0

-11,9

-1,8

-1,7

-2,7

Utgifterna för arbetsmarknadspolitiken beräknas uppgå till
närmare 14 miljarder kr. för budgetåret 1982/83. Vissa anslag är
konjunkturneutrall beräknade. Utgifierna beräknas därför vara oförändrade under
perioden.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:150
Bilaga 2.1 Långtidsbudget 32

Arbetsmarknadspolitik

Arbetsmarknadsutbildning
kan anordnas i skolöverstyrelsens regi i form av s. k. AMU-kurser, i kurser
inom ramen för del reguljära utbildningsväsendet samt i förelagsulbildning.
Deltagare i AMU-kurser och kurser inom det reguljära utbildningsväsendet uppbär
utbildningsbidrag. Vid utbildning i företag ulgår bidrag lill förelagen.
Utgifierna för arbetsmarknadsutbildning finansieras via anslag över
statsbudgeten och från arbetsgivaravgifter.

En
arbetsgivaravgift om 0,8% utlas för atl täcka 55 % av kostnaderna för i
huvudsak följande bidrag:

- kontant arbetsmarknadsstöd,

- grundbidrag och progressivbidrag lill erkända
arbetslöshetskassor,

- den del av arbetsmarknadsverkets
förvaltningskostnader som avser programmet Kontant stöd vid arbetslöshet,

- utbildningsbidrag till elever i
arbetsmarknadsutbildning,

- utbildningsbidrag till deltagare i yrkesinriktad
rehabilitering.

Den
andel som inle läcks av arbetsgivaravgifter finansieras via statsbudgeten. För
att klara tillfälliga svängningar i berörda utgifter och inkomster finns en
röriig kredit. Övriga utgifter för arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad
rehabilitering finansieras direkt från anslag över statsbudgeten. Det gäller
bl.a. utgifter för atl ordna AMU-kurser och yrkesinriktad rehabilitering saml
bidrag lill arbetsgivare som anordnar utbildning för anställda.

Utgiftsutvecklingen
för arbetsmarknadsutbildningen styrs i första hand av antalet elever och av
elevbidragens storiek. Även fördelningen av kursdeltagarna regionall och
utbildningens inriktning är av belydelse för kostnadsutvecklingen. Bidragen är
kopplade lill ersättningen vid arbetslöshet, dvs. höjda
arbetslöshetsersättningar ger höjda utbildningsbidrag. Antalet elever i
verksamheten är beroende på arbetsmarknadslägel och på i vilken utsträckning de
sökande uppfyller arbelsmarknadskungördsens villkor för tillträde lill
utbildningen. Antalet kursdeltagare och fördelningen av dem bestämmer antalet
kursveckor, vilket är avgörande för kostnaderna för de utbildningsresurser i
form av lärare, lokaler etc. som krävs. I årets budgetproposition har beräknats
atl ca 110000 personer kommer atl della i arbetsmarknadsutbildning under
budgetåret 1982/83.

Sysselsättningsskapande
åtgärder avser främst statliga och kommunala beredskapsarbeten. Verksamheten
har beräknats få en i huvudsak oförändrad omfattning under
långtidsbudgelperioden jämfört med beräkningen för budgetåret 1981/82
(konjunklurneutral beräkning).

Behovet
av beredskapsarbeten är i hög grad avhängigt konjunkturutvecklingen och
sysselsättningsläget. Det innebär atl medelsålgången kan variera kraftigt
mellan budgetåren. Avgörande för koslnaderna för verksamheten är dels antalet
sysselsättningsdagar, dels den genomsnittliga kostnaden för per
sysselsättningsdag. Till kommunalt beredskapsarbete lämnas statsbidrag normalt
med 75% för lönekostnader för de anvisade

Prop. 1981/82:150
Bilaga 2.1 Långtidsbudget 33

arbetslösa.
Därutöver utgår vid invesleringsarbeten ett filläggsbidrag om 15% för övriga
kostnader. Avdrag görs i dessa fall för den ekonomiska fördel som den enskilde,
för beredskapsarbetet ansvarige anordnaren, har av ett sådant arbete.

Utgiftema
för beredskapsarbeten har för budgetåret 1982/83 beräknats fill ca I 889 milj.
kr. molsvarande 4,5 miljoner syssdsätlningsdagar med en genomsnittlig
dagsverkskoslnad på 450 kr. I mars 1982 uppgick antalet sysselsatta personer i
beredskapsarbete till 53 400. En förändring av antalet sysselsätlningsdagar
med 1 miljon under budgetåret, molsvarande drygt 9000 personer i arbete i
genomsnitt 6 månader, påverkar anslaget med ca 450 milj. kr.

En
förändring av dagsverkskostnaden med 50 kr. skulle - med i övrigt oförändrade
antaganden - påverka anslaget med 225 milj. kr.

Stöd
vid arbetslöshet utgår dels i form av ersättning frän erkända arbetslöshetskassor,
dels i form av kontant arbetsmarknadsstöd till personer som står utanför
arbetslöshetsförsäkringen. Arbetslöshetsersättningen och del kontanta
arbetsmarknadsstödet finansieras dels över statsbudgeten, dels genom fidigare
nämnda arbetsgivaravgift saml till en mindre del genom medlemsavgifter från de
försäkrade.

Utgifierna
från anslaget styrs av arbetslöshetens omfattning - antalet arbetslösa och
antalet ersättningsdagar - och ersättningsnivån. Den högsta ersättningsnivån
fastställs av statsmakterna.

Regeringen
har förelagt riksdagen förslag fill ändrade bidragsregler inom den frivilliga
arbetslöshetsförsäkringen (prop. 1981/82:139). Förslagen medför även
förenklingar och ändringar av reglerna för statsbidrag fill
arbetslöshetskassorna föreslås. Dessulom föreslås ändrade tider för avstängning
från kassorna vid arbetslöshet. Förslagen innebär besparingar på totalt 520
milj. kr., varav 234 milj. kr. pä statsbudgeten.

Arbetslösheten
uppgick för första kvartalet 1982 till 3,2% i genomsnitt per månad. En
förändring av arbetslösheten med en procentenhet under en tid av två månader
innebär atl koslnaderna för arbetslöshetsunderstöd förändras med ca 120 milj.
kr.

Sedan
budgetåret 1973/74 har antalet anställda vid arbetarskyddsstyrelsen och
yrkesinspektionen mer än fördubblats. För långtidsbudgetperioden fömtsätts oförändrad
omfattning av verksamheten.

Riksdagen
har beslutat om en ny organisation för skyddat arbete m. m. Den nya
organisafionen trädde i kraft den 1 januari 1980. Denna verksamhel samordnas
av Stiftelsen Samhällsföretag med landstingskommunerna och slaten som gmndare.
Staten lar numera hela kostnadsansvaret för den skyddade verksamheten.

Sfiftelsen
föreslås få elt anslag om 2321 milj. kr. för budgetåret 1982/83 inkl. utgifter
för vissa investeringar. Utgifterna beräknas bli i stort sett oförändrade under
långfidsbudgelperioden. Styrande för utgiftsutvecklingen är i första hand
beslul om nya platser i den skyddade verksamheten. 3 Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr
150. Bilaga 2.1

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:150 Bilaga
2.1 Långtidsbudget 34

Sådant
beslut tas av riksdagen eller efter dess medgivande av regeringen. Dämtöver
påverkas anslagsbehovet av löneutvecklingen för de anställda,
kostnadsutvecklingen för investeringar och inköp av maskiner och råvaror samt
försäljningsintäkterna.

Riksdagen
har vidare fatlat beslul om en ny organisation för den yrkesinriktade
rehabiliteringen genom inrättande av arbetsmarknadsinstitut inom
arbetsmarknadsverket. Den nya organisationen för arbetsmarknadsinstitut trädde
i kraft den 1 januari 1980. Halvskyddad sysselsättning och arkivarbete'har
sedan den 1 juli 1980 ersalts av en anställningsform som kallas anställning med
lönebidrag. Anslagen för verksamheterna fömtsätts förbli i
stort:sett.oförändrade under långtidsbudgetperioden. Antalet platser med
lönebidrag är begränsat i fråga om statliga myndigheter. Utvecklingen
beträffande platser inom övriga sektorer styrs bl.a. av arbetsförmedlingens
möjligheter att placera arbetshandikappade.

Regionalpolitik

Regeringen
har nyligen förelagt riksdagen förslag till program för regional utveckling
och resurshushållning (prop. 1981/82:113). I propositionen föreslås mål och
riktlinjer för regionalpolifiken som i huvudsak bygger på den .politik
riksdagen tidigare lagt fast. Genom bl. a. ökad decentralisering av beslut om
de regionalpolitiska medlen fömtses ökad effektivitet i genomförandet av
regionalpolitiken. Som elt komplemenl till hittillsvarande i huvudsak selektiva
medel föreslås ett generellt verkande medel i form av differentierade
arbetsgivaravgifter i fyra kommuner i Norrbottens län.

En
ny stödområdesindelning föreslås som innebär en kraftig prioritering av de
regionalpolitiskt sämst ställda regionema. I landet i övrigl föreslås att ett
begränsat investeringsbidrag skall kunna lämnas. Vidare föreslås all regeringen
skall kunna peka ul kommuner med stmkturproblem utanför stödområden där under
en begränsad övergångsperiod regionalpolitiskt stöd skall kunna lämnas.

För
det regionalpoliliska stödet lill näringslivel har riksdagen lagt fast en
beslulsram för budgetåren 1979/80-1983/84. Denna uppgår lill 8 131 milj. kr.
och omfattar avskrivningslån/lokaliseringsbidrag, ulbildningsstöd, sysselsättningsstöd,
offertstöd och lokaliseringslån. För budgetåret 1982/83 beräknas för bl. a.
dessa ändamål anslag på ca 319 milj. kr. för bidragsverksamhet och 500 milj.
kr. för lokaliseringslån. De ökade anspråk på medel som kan förväntas pä grund
av penningvärdets försämring beräknas under budgetåren 1983/84 och 1984/85
balanseras av de besparingsåtgärder som beslutades av riksdagen hösten 1981.
För budgetåren 1985/86 och 1986/87 har i enlighet med långtidsbudgetmetodiken
fömtsätts all anslagen hålls oförändrade.

De
kortsiktiga variationerna i utnyttjandet av de medel som disponeras inom ramen
beror huvudsakligen på förändringar i företagens investerings-benägenhet,
vilken i sin tur bl. a. är avhängig av den allmänna konjunktur-

Prop.
1981/82:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget

utvecklingen. Utnyttjandet beror även på den
subvenlionsnivå som tillämpas.

Förslaget om ytterligare decentralisering av de regionalpolitiska
medlen innebär även alt ett nytt anslag inrättas varifrån regeringen fördelar
medel till länsstyrelserna för bl.a. mindre lokaliseringsbidrag och
investeringsbidrag, glesbygdsstöd och regionalt utvecklingsarbete. För
budgetåret 1982/ 83 föreslås detta anslag uppgå till 275 milj. kr. I enlighet
med långtidsbudgetmelodiken beräknas detta anslag bli oförändrat under
perioden.

För särskilda sysselsättningsfrämjande åtgärder i
Norrbottens län föreslås en ram på 150 milj. kr. att användas t. o. m.
budgetåret 1983/84, varav 50 milj. kr. skall avse 1983/84.

I Gällivare, Jokkmokks, Kimna och Pajala kommuner föreslås
en sänkning av arbetsgivaravgifterna med tio procentenheter för alla
arbetsgivare utom kommun, allmän försäkringskassa och statlig myndighet med
undantag av statens affarsdrivande verk. Sänkningen föreslås träda i kraft den
I janauri 1983. Kostnaden för denna sänkning beräknas uppgå till 80 milj. kr.
för budgetåret 1982/83 och till det dubbla beloppet för etl helt budgetår.

Stöd till barnfamiljer

Utgifierna under denna ändamålsgmpp är till något mer än
hälften inkomstöverföringar till hushållen i form av allmänna barnbidrag,
föräldrapenning och bostadsbidrag för barnfamiljer. Den kraftigast växande
delen av ändamålsgmppen utgörs av statsbidrag till kommunernas barnomsorg.
Vidare ingår bidragsförskott och den del av statens bidrag till social hemhjälp
som avser hjälp till barnfamiljer.

Tabell 9. Stöd till barnfamiljer

(Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå)

Genom-

1982/83

Förändring till

Procen-

Genom-

snittlig

- tuell
för-

snittlig

procen-

1983/84 1984/85 1985/86 1986/87 ändring

procen-

tuell för-

1982/83-

tuell
för-

ändring

1983/84

ändring

1976/77-

1982/83-

1980/81

1986/87

Totala
utgifter

-1- 4,2

13667

-1-194 -1-325 -1-215

H-206

+ L4 .

-Hl ,7

därav

allmänna barnbidrag

-1- 2,5

6199

- 90 - 40 - 30

- 30

- 1,5

-0,8

bostadsbidrag

- 9,6

1 100

-H58 0 0

-1-14,4

+ 3,4

bidrag till barn-

omsorg m. m.

-H3,4

6368

+ 116 -h365 -H246

-1-235

+ 2,0

-1-3,6

Anm. Härtill kommer det stöd till barnfamiljerna som utgår
i form av skattelättnader. Omfattningen av detta stöd har för år 1982 beräknats
till ca 1 750 milj. kr.

De allmänna barnbidragen

Barnbidraget ulgår fr. o: m, den 1 oktober 1980 med 3 000
kr. per år och bam under 16 år. Bidragsberättigade är f.n. ca 1 miljon familjer
med 1,7

Prop.
1981/82:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 36

miljoner
barn. Fr. o. m. den 1 januari 1982 ulgår ett s. k. flerbarnstillägg till
familjer med tre eller flera barn.

Utgiflsstyrande
faktorer är antalet bidragsberättigade barn och bidragels storlek.

Under
perioden beräknas antalet bidragsberättigade barn minska eftersom antalet barn
som passerar 16-årsgränsen beräknas översliga antalet födda.

Föräldraförsäkringen inom
sjukförsäkringen infördes år 1974 och har sedan dess successivt byggts ut.
Föräldraförsäkringen omfattar fr. o. m. år 1980 havandeskapspenning,
föräldrapenning i samband med barns födelse, särskild föräldrapenning samt
föräldrapenning för tUlfällig vård av barn. Försäkringen ger alla föräldrar ell
ekonomiskt skydd när de är hemma i samband med barns födelse eller sjukdom. Den
ger även föräldrarna ekonomiska möjligheter all vara hemma hos sina barn under
viss lid fram t. o. m. barnets första skolär. 85 % av föräldraförsäkringens
koslnader täcks av socialförsäkringsavgifter lill sjukförsäkringen medan 15%
läcks över statsbudgeten.

Utvecklingen
av koslnaderna för föräldraförsäkringen är i sin helhet svår att bedöma bl. a.
med hänsyn lill den begränsade erfarenheten av de förändringar som har
genomförts under de senaste åren.

Kostnaderna
för den havandeskapspenning som infördes den 1 januari 1980 påverkas av antalet
graviditeler, de berörda kvinnornas förvärsfre-kvens, i vilka yrken de arbetar
samt möjligheterna lill omplacering inom arbetsplatsen. Kvinnornas benägenhet
att utnyttja rätten är vidare av avgörande belydelse för kostnaderna.
Kostnaderna för havandeskapspenning beräknas uppgå lill ca 50 milj. kr. per
år.

Kostnaderna
för föräldrapenning i samband med barns födelse beror främst pä antalet födda
barn samt föräldrarnas förvärvsfrekvens och inkomst. Kostnaderna beräknas
uppgå lill 2400 milj. kr. under år 1982.

Den
särskilda föräldrapenningen, som f.n. utgår under 180 dagar, kan tas ul under
en åtlaårsperiod. Under 90 dagar ulgår ersättning med belopp som motsvarar
sjukpenning. För resterande dagar utgår ersättning enligl garantinivån dvs. 37
kr. per dag. Koslnaderna för elt visst år blir därför beroende av i vilken
utsträckning ersällningsdagar las ut i direkl anslutning till föräldrapenning i
samband med barnels födelse saml hur föräldrarna väljer all fördela resterande
dagar över den återstående delen av ållaärs-perioden. Under år 1982 beräknas kostnaderna
uppgå till ca 1 500 milj. kr.

Koslnaderna
för föräldrapenning för tillfällig värd av barn beräknas till 720 milj. kr. är
1982 och påverkas, utöver vissa tidigare nämnda faktorer, ocksä av barnets
sjukdomsfrekvens. En ökad kunskap om och benägenhet att utnyttja rätten lill
ledighet/ersättning har sannolikt bidragit till de senaste årens ökning av
antalet ersällningsdagar. Antalet sjukdagar som belastar sjukförsäkringen kan
också ha minskal på grund av den utbyggda föräldraförsäkringen.

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:150 Bilaga
2.1 Långtidsbudget 37

Bostadsbidrag

De
statliga och statskommunala bostadsbidragen till barnfamiljer utgår till
omkring 340000 familjer med omkring 680000 barn. Bidragen är relaterade till
inkomsterna. De statskommunala bostadsbidragen (SKBB) är även beroende av
bostadskostnaderna.

Regeringen
har i prop. 1981/82:124 föreslagit att hyresgränserna samt beloppen för de
statliga bostadsbidragen höjs. Ändringarna innebär att bidragen omfördelas till
förmån för stora hushåll med höga bostadskostnader. Genom de föreslagna
ändringama kan effekterna av minskningarna av de generella
bostadssubventionerna mildras för de mest utsatta hushållen.

Kostnaderna
för bostadsbidragen är bl.a. beroende av antalet barn, hushållsstmktur,
bostadskostnader, inkomstulveckling samt förvärvsfrekvens.

Stödet
till låginkomsttagare utan barn har i långtidsbudgeten inräknats i
ändamålsgmppen bostadspolitik. Statsbidrag till kommunala bostadstill-lägg till
folkpensionärer är upptagna under ändamålsgruppen folkpensioner m.m.

Bidragsförskott

De
barn under 18 års ålder vars föräldrar lever åtskilda är genom bidragsförskotten
garanterade ett särskilt ekonomiskt grundskydd. Bidragsbeloppet är relaterat
till det nya basbeloppet.

Kostnaderna
för bidragsförskotten beror främst på barnantal, andelen bam som lever skilda
från någon eller båda föräldrarna samt i vilken omfattning dessa barns
ekonomiska gmndtygghel tillgodoses genom underhållsbidrag från föräldrarna.
Andelen bam för vilka bidragsförskott utgår — f. n. drygt 11 % — har ökat något
medan det totala antalet barn i bidragsberättigade åldrar minskar. Andelen
bidragsförskott som återbetalas av de underhållsskyldiga föräldrarna har ökat
något sedan försäkringskassorna övertog administrationen.

Barnomsorg

Nuvarande
statsbidragssystem för kommunernas barnomsorg fastställdes av riksdagen år
1976. Driftbidrag till daghem och fritidshem utgår med ett årligt belopp per
plats. För familjedaghem utgår bidrag med 35% av kommunernas bmttokostnader för
verksamheten samt dämtöver utgår ett särskilt gmndbelopp per barn.
Bidragsbeloppen justeras årligen med hänsyn till den genomsnittliga
löneutvecklingen för anställda i offentlig tjänst.

Riksdagen
fastställde hösten 1981 ett nytt statsbidragssystem för kommunernas
barnomsorg. Fr.o.m. den 1 januari 1983 utgår statsbidrag med 40% av kommunernas
bmtlokostnader för barnomsorgen, exkl. administrationskostnader. Statsbidraget
kommer att omfatta inte bara daghem.

Prop. 1981/82:150 Bilaga
2.1 Långtidsbudget 38

fritidshem
och familjedaghem utan även ddtidsförskolor, öppna förskolor och visst
schablonbidrag till kostnader för den pedagogiska ledningen. Enligt en särskild
regel får statsbidraget för befintlig verksamhet i daghem och fritidshem i viss
kommun öka i förhållande till föregående år med högst den genomsnitfiiga åriiga
löneutvecklingen för anställda i offentlig tjänst.

Den
faktiska platsutvecklingen i barnomsorgen avgörs av kommunerna.

Kommunerna
analyserar behovet av barnomsorg med utgångspunkt i beräkningar av antalet barn,
förvärvsintensitet, föräldrars efterfrågan m. m. Den faktiska utbyggnaden och
därmed kostnadsutvecklingen avgörs emellertid i hög grad av kommunernas
ambitionsnivå vad avser alt täcka efterfrågan på barnomsorg saml kommunernas
möjligheter i form av ekonomiska fömlsättningar, tillgång på mark, lokaler,
personal m. m.

Statens
bidrag till driften av förskolor och fritidshem styrs av volym- och
kostnadsutvecklingen i kommunerna och av löneutvecklingen för anställda i
offentlig tjänst. Utöver vad som tidigare nämnts påverkas utvecklingen vad
gäller fritidshemmen även av omfattningen av barnens vistelse i skolan.

Svenska
kommunförbundet har i början av år 1981 i en enkät till landets kommuner tagit
in och sammanställt aktuella planer för utbyggnad av daghem, fritidshem och
familjedaghem under åren 1980 och 1981. Resultatet visar att många kommuner
med hänsyn till den rådande ekonomiska situationen inte kan fullfölja tidigare
planer.

Kommunernas
barnomsorgsplaner för tiden 1981-1984 är därför inte längre heh aktuella.
Beräkningarna av utgifterna i långtidsbudgeten bygger på resultatet av Svenska
kommunförbundets enkät för tiden t. o. m. 1982 samt en utbyggnad under åren
1983-1987 i enlighet med kommunernas planer.

I
proposifionen om kommunalek.onomiska frågor inför år 1982 (prop. 1980/81:116),
som riksdagen ställt sig bakom, fastsläs att den kommunala tillväxten år 1982
måste bringas ned till ca 1 %. Vidare konstateras att det torde bli
ofrånkomligt att ompröva takten i utbyggnaden även på de prioriterade områdena
(barnomsorg och långtidssjukvård) för att en samhällsekonomiskt godtagbar
utveckling skall kunna realiseras.

I
1981 års komplelleringspröposition (prop. 1980/81:150) framhölls alt om
kommunerna skall kunna begränsa volymökningen till ca I % kommer daghemsutbyggnaden
inte aft kunna förverkligas i den takt som fömtsätts i kommunernas planer.
Vidare måsle nya platser i barnomsorgen i stor utsträckning tillskapas genom
etl effektivare utnyttjande av redan befintliga resurser. Riksdagen hade inga
invändningar mot de omprövningar och de ställningstaganden som gjordes i detta
avsnitt i del reviderade budgetförslaget. De i propositionen angivna
rikfiinjerna för den kommunala ekonomin godtogs.

Om
beräkningarna av utgifterna i långtidsbudgeten mot denna bakgrund skulle gmndas
på en utbyggnad motsvarande en sänkning till en tredjedel

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:150 Bilaga
2.1 Långtidsbudget 39

av
volymökningen enligt kommunernas planer fr. o. m. den I januari 1982 sänks
kostnadsnivån märkbart. Statens kostnader i fasta priser blir ca 1 miljard kr.
lägre än som beräknats för budgetåret 1986/87 och sammanlagt drygt 3 miljarder
kr. lägre under hela långtidsbudgelperioden. Kommunernas bmttokostnader (inkl.
statsbidrag) skulle under dessa förutsättningar bli sammanlagt knappl 8
miljarder kr. lägre under perioden.

Utöver ovan redovisade
utgifter under denna ändamålsgrupp utgår stöd till barnfamiljer inom ramen för
skattesystemet vilket påverkar statens inkomster. Stöd i form av skattelättnad
kan utgöras av avdrag eller skattereduktion.

Förvärvsavdrag
om högst 2000 kr. medges gifta och ogifta skattskyldiga som uppbär A-inkomst
och som har hemmavarande barn under 16 år. Inkomstbortfallet för stat och
kommun kan för är 1982 beräknas till ca 750 milj. kr.

Avdrag för underhåll av
icke hemmavarande barn medges med högst 3000 kr. per barn och år till dess
barnet fyller 18 år. Om barnet går i grundskola, gymnasieskola eller
motsvarande är åldergränsen 21 år. Inkomstbortfallet för stat och kommun kan
för år 1982 beräknas lill ca 350 milj. kr.

Skattereduktion medges
dels gift vars make helfsaknar eller har mycket låg inkomst, s.k.
hemmamakereduktion, dels ensamstående med hemmavarande barn under 18 år.
Avdraget uppgår till 1 800 kr. Hemmamake-reduktionen reduceras med 30% av
inkomsten för den make som har lägst inkomst. Om denna inkomst överstiger 6000
kr. medges således inte avdrag. Statens inkomstbortfall kan för år 1982
beräknas till ca 650 milj. kr.

Slöd
till barnfamiljer i form av avdrag och skattereduktion kan således beräknas uppgå
till totalt ca 1750 milj. kr. motsvarande ca 13% av de samlade statsutgifterna
under ändamålsgruppen.

Skatteutjämningsbidrag
till den kommunala sektorn

Ändamålsgruppen
omfattar från år 1982 enbart skatteutjämningsbidra-gen. Dessa bidrag syftar
till alt minska skattekrafts- och kostnadsskillnader för landstingskommuner,
kommuner och kyrkliga kommuner i olika delar av landet. Den år 1979 beslutade
skatteutjämningsreformen genomförs i sin helhet år 1982.

Skatteutjämmningsbidragen
har störst betydelse för Gofiands kommun, för norrlandskommuner och för
glesbygdskommuner i andra delar av landet. Reformeringen av
skalteutjämningssyslemel innebär atl de södra och mellersta delarna av landet
får de största bidragsökningarna under åren 1980-1982. Genom reformen har
således en viss utjämning skett av skillnaderna i bidragsnivå mellan främst de
norra delarna av landel och övriga delar.

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 40

Tabell
10. Skatteutjämningsbidrag

(Milj.
kr., oförändrad pris- och lönenivii)'

Genom-

1982/83

Förändring till Procen-

Genom-

snittlig

------------------------------ tuell

snitdig

procen-

1983/84 1984/85 1985/86 1986/87 föränd-

procen-

tuell för-

ring

tuell
för-

ändring

1982/83-

ändring

1976/77-

1983/84

1982/83-

1980/81

1986/87

Skatteutjämnings-

bidrag

-h7,0

10300

-201 -88 -8 +5 -2,0

-0,7

'
Statsutgifterna för de allmänna bidragen till den kommunala sektorn har först
beräknats i löpande priser. Därefter har utgifterna deflaterats med beräknad
timlöne- och KPl-ulveckling. Avser samdiga allmänna statsbidrag till den
kommunala sektorn.

Utvecklingen
av skatleuljämningsbidragen är beroende av det kommunala skatteunderiaget och
nivån pä de kommunala skallesalserna i kommuner och landstingskommuner.
Skalteuljämningssyslemel garanterar kommuner och landstingskommuner en
individuellt äsatl skattekraft (skatteunderlag i skattekronor per invånare) i
relation till medelskattekraften (skattekronor per invånare i genomsnitt för
riket). Staten tillskjuter således skatteunderlag upp fill den garanterade
skattekraften i den män kommunens resp. landstingskommuns skattekraft
understiger denna. Ökningen av medelskattekraften från bidragsårel 1981 lill
bidragsåret 1982 (7,4%), höjer nivån för skatleuljämningsbidragen. För den
enskilda kommunen resp. landstingskommunen bestäms skatteutjämningsbidragets
förändring av hur det egna skatteunderlaget utvecklas i förhållande till
genomsnittet i landet.

Den
grundgaranti som åsalts varje kommun och landstingskommun i
skatteutjämningssystemet är oförändrad över åren. Den totala garantin bestäms
emellerlid också av de tillägg till eller avdrag från grundgarantin som görs
med hänsyn lill befolkningens åldersstruktur i resp. kommun och
landstingskommun. Kommunerna får också tillägg för en omfattande befolkningsminskning.
Den totala garantin räknas om åriigen, varvid omfattningen av den enskilda
kommunens resp. landstingskommunens skatteutjämningsbidrag justeras. Däremot
påverkas i princip inte omfattningen av de samlade bidragen. Endast om
relationerna mellan kommuner inom resp. utom skafteutjämningssystemel förändras
i fråga om den beaktade åldersstmkturen påverkas den totala omfattningen. För
bidragsåret 1982 har noterats en kraftig ökning i skatleuljämningsbidragen lill
landstingskommunerna på grund av att ell nytt kostnadsunderlag använts för
beräkning av äldersstruklurfaklorns inverkan.

Skatleutjämningsbidragens
storlek bestäms också av resp. kommuns och landstingskommuns skattesals. Det
tillskott av skatteunderiag som erhålls vid brist på skaUekrafl multipliceras
nämligen med skattesatsen för kommunerna och landstingskommurierna.
Förändringar av skattesatserna

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:150 Bilagi2.1 Långtidsbudget 41

i
de bidragsmotlagande kommunerna och landstingskommunerna får således effekt på
omfattningen av de totala skatleuljämningsbidragen.

En
höjning av skattesatsen med 0:50 kr./skr. om året frän 29:74 kr./skr. år 1982
till 32:24 kr./skr. år 1987 skulle exempelvis innebära alt skatleuljämningsbidragen
budgetåret 1986/87 kommer all uppgå till 10685 milj. kr. i fasta priser. Det är
677 milj. kr. mer än vid oförändrad skattesats under perioden.
Skatleuljämningsbidragen, som för budgetåret 1982/83 beräknas till 10300 milj.
kr., beräknas i fasta priser till 10008 milj. kr. budgetåret 1986/87. Hänsyn
har då tagits till de generella åtgärder som statsmakterna har beslutat för att
begränsa kommunsektorns finansiella utrymme år 1982 och riksdagsbeslut om
generella åtgärder år 1983. Indragningen av medel till följd av dessa åtgärder
har fömtsätts vara beständig. Vidare har beaktats de övriga anslag i
budgetproposifionen och i propositionen om reformering av inkomstskatten som
påverkar ökningstakten i det kommunala skatteunderiaget.

Kommunikationer

Ändamålsgmppen
omfattar huvudsakligen utgifter för vägväsende inkl. trafiksäkerhet, affärsverk
och myndigheter (postverket, televerket, statens järnvägar, luftfartsverket och
sjöfartsverket), stöd till lokal och regional kollektivtrafik saml vissa
investeringsulgifter för Sveriges Radio AB.

Inom
vägväsendel finns bl.a. koslnader för väganslag och trafiksäkerhet.

Statligt
stöd till icke lönsam landsbygdslrafik upphör i den takt som länshuvudmännen
tar över det lokala och regionala Irafikansvarel. 1 slällel utgår ett nytt bidrag
till lokal och regional kollektivtrafik. Nivån på bidraget i resp. län beror
på trafikens omfattning och inriktning. Bidrag ulgår efter en av regeringen
särskilt fastställd milersättning.

Vid
bedömningen av affärsverkens och myndigheternas investeringsverksamhet har
hänsyn tagils till väntad efterfrågan och produktivilets-slegring. Vidare har
pågående arbeten, beslutade program och vissa en-gångsprojekt beaktats. Statens
järnvägars övriga investeringar har beräknats med utgångspunkt i strukturplanen
för SJ. I denna anges en i reala termer genomsnittlig årlig ökning av den
totala investeringsvolymen med 5% t. o. m. budgetåret 1985/86.

Investeringarna
i sjöfartsmateriel dimensioneras främst utifrån behovet av en godtagbar nivå
vad gäller sjösäkerhet. Sädana investeringar avser bl.a. fartyg och båtar, fyr-
och telemateriel, sjökartläggning och vissa fariedsinvesteringar.
Medelsförbmkningen för postens investeringar avser byggandet av posthus.
Luftfartsverkels investeringar hänför sig lill redan beslutade och planerade
investeringar främst till följd av väntad trafikutveckling samt ställda
flygsäkerhetskrav. Televerkets investeringar styrs i huvudsak av
reinvesteringsbehov och efterfrågefillväxt.

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget

Tabell Ii. Kommunikationer

(Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå)

Genom-

1982/83

Förändring till

Procen-

Genom-

snittlig

- tuell
för-

snittlig

procen-

1983/84 1984/85 1985/86 1986/87 ändring

procen-

tuell

1982/83-

tuell
för-

föränd-

1983/84

ändring

ring

1982/83-

1976/77-

1986/87

1980/81

Totala
utgifter

-1-0,1

10771

-1-451

-355

-H02

-69

+ 4,2

-h0,3

därav

vägväsendel

+ 1,1

5266

- 1

0,0

järnvägs-, luft- och

sjöfartsväsendet

-1-0,9

3457

-1-170

- 15

+ 93

+ 9

+ 4,9

-1-1,8

post- och telekommuni-

kationer m. m.

-6,6

1766

-1-259

-350

- 2

-89

H-14,7

-2,5

Hälso-, sjuk- och socialvård

Ändamålsgruppen omfattar utgifter för statliga och
statsunderstödda vårdområden.. Huvuddelen avser statsbidrag till vårdområden
under kommunalt huvudmannaskap, varav statsbidrag fill den psykiatriska
sjukvården utgör den största posten. Statsbidrag utgår också till annan hälso-
och sjukvård, social hemhjälp och samhällets åtgärder för handikappade. I
direkt statlig regi drivs f. n. ungdomsvårdsskolor och vissa vårdanstalter för
alkoholmissbmkare. Huvudmannaskapet för dessa institutioner ändras den 1
januari 1983. Huvudmannaskapet för de statliga undervisningssjukhusen blir
helt avvecklat den I januari 1983.

Tabell 12. Hälso-, sjuk- och socialvård

(Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå)

Genom-

1982/83

Förändring till

Procen-

Genom-

snittlig procen-

f.,.>ii pf

snittlig procen-

1983/84 1984/85 1985/86 1986/87 ändring

tuell

1982/83-

tuell
för-

föränd-

1983/84

ändring

ring

1982/83-

1976/77-

1986/87

1980/8 il

Totala
utgifter

-1-1,0

8 326

-260 -154

+AA

-22

-3,1

-1,2

därav

psykiatrisk sjuk-

vård m. m.

-2,7

4316

- 2 -201

-50

0,0

-1,5

åldringsvärd

4-1,8

1081

-1-24 -1-34

-1-35

-H36

+1,2

-1-2,8

hjälp åt handi-

kappade m.m.

-H8,i

1235

+ n +5

-1-14

+ \1

-0,9

-H0,8

Psykiatrisk sjukvård

Genom avtal har slaten och landstingskommunerna träffat
överenskommelse om driftbidragen för den psykiatriska sjukvärden m.m. för
tiden t.o.m. år 1983.

Prop.
1981/82:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 43

Kroppssjukvård och allmän hälsovård

De statliga utgifterna för kroppssjukvård och allmän
hälsovård avser vissa myndigheter på detta område, statsbidrag till vissa
former av hälso-och sjukvård samt bidrag till koslnaderna för de kommunala
undervisningssjukhusen. Beräkningarna av statens utgifter för kommunala undervisningssjukhus
har i huvudsak skett med utgängspunkt i nuvarande gmnder för
finansieringsfördelningen som fastställs i avtal. Statens utgifter pä detta
område styrs främst av läkarutbildningens omfattning och av kostnaderna för
investeringar vid undervisningssjukhusen. 1 beräkningen har hänsyn tagils lill att
akademiska sjukhuset i Uppsala får landstingskommunalt huvudmannaskap den 1
januari 1983. För långtidsbudgelperioden beräknas en viss minskning av
utgifterna till följd av att ersättningarna till Stockholms och Uppsala läns
landsting för övertagande av huvudmannaskapet för de statliga
undervisningssjukhusen successivt upphör. Investeringarna beräknas komma att
ligga pä en oförändrad nivå.

Åldringsvård

Inom åldringsvården inriktas samhällets insatser i ökad
omfattning på öppna vårdformer. Staten täcker 35 % av kommunernas kostnader för
den sociala hemhjälpen vilken omfattar hemvårdare, hemsamariter och vissa andra
serviceåtgärder. Statens kostnader för bidraget bestäms av kommunernas
koslnader. Den kommunala kostnaden är beroende av verksamhetens omfattning och
löneutvecklingen för aktuella personalkategorier. Med hänsyn till det ökade
antalet äldre, främst i de högsta åldersgmpperna, samt utvecklingen mol
hemsjukvård kan en viss ökning av efterfrågan på vård komma alt ske. Även
förändringar i hemhjälpens arbetsformer och innehåll kan i viss utsträckning
komma all öka kostnaderna.

Ungdoms- och nykterhetsvård

Ungdomsvårdsskolor och vissa vårdanstalter för
alkoholmissbrukare drivs t. v. i stadig regi. Huvudmannaskapet för dessa
institutioner kommer atl övergå till landstings- och primärkommuner fr. o. m.
den I januari 1983. En särskild överenskommelse om statsbidrag fr. o. m. år
1983 har träffats.

Handikappåtgärder

Samhällets åtgärder för handikappade omfattar flera
områden. Den slörre delen av utgifterna - l.ex. förtidspensioner och
handikappersättningar inom folkpensioneringen - ingår i andra ändamålsgrupper.
I denna ändamålsgmpp ingår utgifter för bidrag till särskolor, bidrag till
färdtjänst och social hemhjälp för handikappade, bidrag till organisafioner
m.m. I långtidsbudgeten har gjorts vissa antaganden om volymutvecklingen.
Hänsyn har också tagits till den beslutade utbyggnaden av texttelefon till döva
m.fl. Ansvaret för övriga handikapphjälpmedel har landstingskommunerna.
Ersältning för dessa lämnas över sjukförsäkringen och redovisas i denna
ändamålsgmpp.

Prop. 1981/82:150
Bilaga 2.1 Långtidsbudget

Statsbidrag
till färdtjänst ulgår med 35 % av kommunernas koslnader för verksamheten.
Kostnadsnivån bestäms av den allmänna kostnadsutvecklingen, antalet
förflytlningshandikcippade samt de enskilda kommunernas regler för och
organisation av verksamheten. Statsbidraget till färdtjänst har ökal myckel
kraftigt i vissa kommuner under senare är. Bidragsreglerna har mot denna
bakgmnd fr. o. m. bidragsåret 1981 ändrats i syfte att begränsa
kostnadsutvecklingen och samtidigt utjämna skillnaderna mellan kommunerna.

Rätts-
och polisväsende

Till
ändamålsgmppen hör polisväsendet, domstolsväsendet och kriminalvärden.

Tabell
13. Rätts- och polisväsende

(Milj.
kr., oförändrad pris- och lönenivå.)

Genom-

1982/83

Förändring till

Procen-

Genom-

snittlig

- tuell
för-

snittlig

procen-

1983/84 1984/85 1985/86 1986/87

ändring

procen-

tuell

1982/83-

tuell
för-

föränd-

1983/84

ändring

ring

1982/83-

1976/77-

1986/87

1980/81

Totala
utgifter

-1-4,3

7936

-1-28

-I-Il

-8

-1-0,4

-H0,1

därav

polisväsende

-t-3,3

4088

-1- 3

0,0

domstolar m. m.

-1-4,8

1688

-fil

-f20

-1-0,7

-1-0,4

kriminalvård

-1-5,5

1453

-1- 4

- 7

-8

+0,3

-0,2

Polisväsendet
och domstolarna

Polisväsendet
har förstärkts kraftigt under 1970-talet. Under budgetåren 1970/71-1980/81
ökade antalet tjänster med ca 2890 lill totalt ca 16130 tjänster. Polisväsendet
tillfördes inte några tjänster för budgetåren 1981/ 82-1982/83.1 stället
omfördelades resurserna inom polisväsendet till vissa högt prioriterade
verksamheter. För de närmaste åren har inte beräknats några
personalförstärkningar. Inte heller domstolsväsendet har antagits få något
tillskott av tjänster under långtidsbudgelperioden.

Rättshjälp

Rättshjälpskoslnaderna
redovisEis under domstolar m.m. Rättshjälps-kostnaderna beräknas uppgå lill 170
milj. kr. under budgetåret 1982/83. Därvid har beaktats att besparingar med en
helårseffekl om ca 50 milj. kr. avses föreslås i en särproposition under år
1982. Kostnaderna beräknas inte öka under perioden.

Prop.
1981/82:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget

Kriminalvård

Kriminalvärdens inriktning styrs av det principbeslut om
kriminalvår-, dens framtida utformning som fattades av 1973 års riksdag. I
prop. 1980/ 81:20 om besparingar i statsverksamheten, m.m. anfördes att de
redovisade behoven av nya lokaler för kriminalvården borde omprövas mot
bakgrund av det rådande ekonomiska läget. Beläggningen vid kriminalvårdens
anstalter har under senare tid varit mycket hög. Genom de åtgärder som föreslås
i årets budgetproposition och genom tillkomsten av nya lokalanstalter bedöms i
långtidsbudgeten den nuvarande bdäggningssilua-tionen kunna bemästras. Som
exempel kan dock nämnas att en ytterligare ökning av beläggningen med 10%
skulle kräva ca 400 anstaltsplatser,, vilket motsvarar tio nya lokalanstalter.

Näringspolitik

Ändamålsgmppen näringspolitik omfattar insatser inom jordbruk,
skogsbmk, fiske, hantverk samt handel och industri. Utgifterna avser främst
insatser för handel och industri och har till stor del karaktären av omfattande
och koncentrerade engångsvisa satsningar. Belastningen över budgetåren kan
därigenom variera kraftigt.

Tabell 14. Näringspolitik

(Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå)

Genom- 1982/83 Förändring till Procen-

snitllig —
tuell för-

procen- 1983/84
1984/85 1985/86 1986/87 ändring

tuell för- 1982/83-

ändring 1983/84

1976/77-

1980/81

Genomsnittlig procentuell förändring 1982/83-1986/87

Totala
utgifter

+6,1

5 808

-1378 -45

104 -61

-23,7

-7,6

' Inkl. anslagsbehållningar 1500 milj. kr., SEK belastning
400 milj. kr. utöver

anslag. 'i

Under senare delen av 1970-lalet gjordes omfattande
statliga insatser i näringslivel i syfte atl underlätta strukturomvandlingen.
Exempel pä stora och tidsbegränsade insatser för all möjliggöra en lämplig
strukturomvandling är bildandet av Svenskt Stål AB (SSAB) och statens
engagemang i varvsindustrin.

I denna ändamålsgmpp ingår även utgifterna för de
statsstödda exportkrediterna. En betydande del avser stöd lill fartygsexport.
Våren 1981 beslutade riksdagen att förlänga detta stödsystem i någol ändrade
former. Kostnaderna för systemet beräknas, på basis av de antaganden som långtidsbudgeten
bygger på, bli närmare 800 milj. kr. år 1982 för att därefter öka och sedan
successivt minska till ca 800 milj. kr. år 1986. Elt flertal faktorer påverkar
utgiftens storlek. Viktigast är dock räntesubventionens

Prop.
1981/82:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 46

storlek.
Denna utgörs av skillnaden mellan marknadsräntan, vilken bestämmer statens
upplåningskoslnad, och utlåningsräntan som i sin tur följer den internationelh
överenskomna räntenivån för statsstödda exportkrediter (den s. k.
consensusräntan).

Den
beräknade utvecklingen av statens utgifter för de statsstödda exportkrediterna,
del s. k. SEK-syslemel, redovisas i nedanstående figur. Av denna framgår bl. a.
den avgörande belydelse för utgiftsutvecklingen som upplåningsräntan har. Med
långtidsbudgetens ränteantaganden, kommer som tidigare redovisats, de statliga
utgifterna för SEK-syslemel all minska för tillkommande utlåning som en följd
av att räntesubventionen minskar i vatje enskilt ärende. Om beräkningarna
däremot utgår frän antaganden om en högre räntenivå, l.ex. oförändrad nivå
under perioden, ökar räntesubventionens storlek mycket kraftigt och därmed
också de stafiiga utgifterna för systemet.

Diagram
3. Utgifter för statsstödd exportkredit

(Milj.
kr., oförändrad pris- och lönenivå)

Milj.kr.

-Of ö r ä ndrad r ä nteniv å

1500- ""

1000-

_______ R ä nteniv å n = 11%

cnn ~ L å ngtidsbudgetens

° " r ä nteniv å
(9%)

-I — v?: — I---- Ä R

1982 1983 ' 1984 ' 1985 '
1986

Näringslivet
stöds även genom olika avdrag m. m. inom ramen för inkomstbeskattningen. Bl.a.
kan nämnas del särskilda invesleringsavdraget och möjligheter att utnyttja
investeringsfonder. Beslut om rätl för företagen att få investeringsavdrag
fattas av riksdagen. Företagen har haft möjlighet att göra sådana avdrag under
en lång följd av år. Investeringar i maskiner och andra inventarier stimuleras
under år 1982 genom ett särskill investeringsavdrag vid redovisningen av
mervärdeskatt. Avdraget innebär i praktiken etl skattefritt bidrag med 10% av
anskaffningsvärdet. Investeringar i byggnader stimuleras t.o.m. mars 1983
genom ett särskilt avdrag

Prop. 1981/82:150
Bilaga 2.1 Långtidsbudget

vid
inkomsttaxeringen. Avdraget uppgår till 10% av utgifter för byggnadsarbetet.
Den årliga minskningen av statsinkomsterna till följd av dessa
investeringsavdrag kan uppskattas till i grova drag 1000-1500 milj. kr. Genom
att utnyttja sina investeringsfonder kan förelagen få omedelbart avdrag för
investeringar i byggnader och inventarier. Eftersom sådana investeringar annars
skrivs av under en längre tidsperiod medför fond-utnyttjandet att en
skattekredit ges. Avsättningar fill investeringsfond har under senare år
uppgått lill drygt 2000 milj. kr. åriigen, men varierar med den ekonomiska
konjunkturen, förelagens lönsamhet m. m.

Under
budgetåren 1976/77-1980/81 uppgick kostnaderna på statsbudgeten för insatser
till krisdrabbade förelag och branscher till drygt 39 miljarder kr. i
långtidsbudgetens prisläge. Delta motsvarar ett genomsnitt av ca 7,9 miljarder
kr. per år. Av insatserna gick ca 11 miljarder kr. till helägda statliga
företag, ca 18 miljarder kr. fill varvsindustrin och ca 10

Diagram
4. Statliga insatser i krisdrabbade foretag och branscher.

(Miljarder
kr., oförändrad pris- och lönenivå)

Miljarder kr.

Å rligt
genomsnitt 1976/77-80/81

76/77 77/78 78/79 79/80 80/81 81/82
82/83 83/84 84/85 85/86 86/87

Budget å r

Prop. 1981/82:150
Bilaga 2.1 Långtidsbudget

miljarder
kr. till andra branscher. I den sistnämnda posten ingår av staten delägda
företag som t.ex. SSAB. För innevarande budgetår beräknas denna typ av insatser
komma atl uppgå lill ca 8,6 miljarder kr. i samma prisläge. Budgetåren därefter
kommer statsbudgeten att belastas med utbetalningar för redan fattade beslul.
Dessa utgifter har lagls in i långtidsbudgeten. Den framtida kassamässiga
belastningen hänför sig främst lill riksdagsbeslut om slöd lill varvsnäringen.
I diagrammet nedan redovisas koslnaderna för sådana insatser i krisdrabbade
företag och branscher som gjorts med hjälp av medel som tillskjulits genom
särskilda beslul vid sidan av ordinarie anslag.

I
långtidsbudgeten har endasl elt relativt sett mindre belopp lagls in för
tillkommande utgiftsbehov inom industripolitiken. Om konjunktur- eller stmkturproblem
skulle åtföljas av beslut om nya insatser för stöd lill problembranscher och
krisdrabbade förelag i samma omfattning som under de senaste åren, skulle
kostnaderna för induslripolitiska insatser bli väsentligt större än della
belopp. Effekterna på budgetsaldot av en sådan utveckling behandlas i avsnitt
7.

Internationellt
utvecklingssamarbete m. m.

Anslagen
för internationellt utvecklingssamarbete för budgetåret 1982/ 83 har beräknats
så att de något överstiger 1 % av bruttonationalinkomsten (BNI). I prop.
1980/81:20 angående besparingar i statsverksamheten, m. m. föreslogs BNI som
beräkningsgrund för biståndet i stället för bruttonationalprodukten.
Utgångspunkten för beräkningarna i långtidsbudgeten är att biståndsanslagen
skall motsvara ovanstående andel av BNI. En förändring av BNl:s tillväxt med en
procentenhet medför all anslagen med etl års eftersläpning förändras med 60 ä
70 milj. kr.

Tabell
15. Internationellt utvecklingssamarbete

(Milj.
kr., oförändrad pris- och lönenivå)

Genom-

1982/83

Förändring till Procen-

Genom-

snittlig procen-

tuell
för"

snittlig
procen-

1983/84 1984/85 1985/86 1986/87 ändring

tuell
för-

1982/83-

tuell
för-

ändring

1983/84

ändring

1976/77-

1982/83-

1980/81

1986/87

Totala utgifter

-t-1,7

6145 -1-197
-1-158 -1-163 -1-146 -1-3,

-1-2,:

Energiförsörjning

Ändamålsgruppen
energiförsörjning omfattar främst anslag till statens vatlenfallsverk, anslag
till ersättning för försenad idrifllagning av kärn-reaklorer och anslag till
energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet.

Prop. 1981/82:150
Bilaga 2.1 Långtidsbudget

Tabell
16. Energiförsörjning

(Milj.
kr., oförändrad pris- och lönenivå)

Genom-

1982/83

Förändring till

Procen-

Genom-

snittlig procen-

- tuell
för-7 ändring

snittlig procen-

1983/84 1984/85 1985/86 1986/8'

tuell
för-

1982/83-

tuell
för-

ändring

1983/84

ändring

1976/77-

1982/83-

1980/81

1986/87

Totala
utgifter

-1- 8,4

4 268

-f427 -f438 -1-448

-360

-1-10,0

-1- 1,4

därav

energibesparande åtgärder

inom bostadsbeståndet m. m.

-1-21,4

1 100

H-300 -1-300 -1-200

-1-300

-f27,3

H-18,9

övrigt

-1- 4,9

3 168

-1-127 -fl 38 -1-248

-660

-1- 4,0

- 1,2

Vid
beräkningen av utgifterna för statens vatlenfallsverk har investeringsnivån
bedömts bli i stort oförändrad.

Vid
försenad idrifllagning av kärnreaktorer utgår ersältning till reaktorinnehavare.
Kostnader för della ingår i ovanstående tabell. Ersättningsbeloppen växer
successivt fram t.o.m. budgetåret 1985/86 för atl under periodens sista år
minska kraftigt.

Oljeersättningsfonden
lämnar stöd för att stimulera introduktion och kommersialisering av åtgärder
som snabbt kan minska oljeberoendet. För treårsperioden 1981-1983 beräknas en
medelsram om 1 700 milj. kr., varav 600 milj. kr. för verksamhetsåret 1982.
Fonden finansieras med en avgift på olja. Eftersom kostnaderna inte belastar
statsbudgeten ingår de inte i tabellen ovan.

Utgiftema
för energibesparande åtgärder i bostadsbeståndet har beräknats med
utgångspunkt i de regler som gäller för energisparstödel fr. o. m. den 1
januari 1982.

Anslaget
är beräknat utifrån en fr.o.m. budgetåret 1982/83 oförändrad ram för statliga
lån till bostadshus om 1 900 milj. kr. En successiv ökning av utgiftema antas
för långtidsbudgetperioden. Denna sammanhänger med den eftersläpning som gäller
från tidpunkt för beslul lill att åtgärden är utförd och lånet kan betalas ut.

Övrigt

Till
gmppen Övrigt har förts utgifter som inte har behandlats i någon av de tidigare
redovisade ändamålsgmpperna. Här återfinns bl.a. anslag för
livsmedelssubventioner, riksdag och regering, skatteadministrafion, miljövård,
kyrkliga och kulturella ändamål, idrotts- och frifidsverksamhet saml central
och regional förvaltning.

4
Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 150. Bilaga 2.1

Prop. 1981/82:150
Bilaga 2.1 Långtidsbudget

Tabell
17. Övrigt

(Milj.
kr., oförändrad pris- och lönenivå)

Genom-

1982/83

Förändring till

Procen-

Genom-

snittlig

- tuell
för-

snittlig

procen-

1983/84 1984/85 1985/86 1986/87 ändring

procen-

tuell för-

1982/83-

tuell
för-

ändring

1983/84

ändring

1976/77-

1982/83-

1980/81

1986/87

Totala
utgifter

-H,8

21697

-1155
-109 -1- 83

- 14

- 5,3

-1,4

därav

livsmedelssubventioner

-0,4

2944

0
0 0

0,0

kyrkliga och kulturella

ändamål

-H0,5

2114

+
52-14 - 6

-1- 1

+ 2,5

-1-0,4

skatteadministrationen

2299

0-1-36
-1-100

-130

0,0

Priserna
på jordbmksprodukter fastställs av statsmakterna efter överläggningar mellan
statens jordbruksnämnd, jordbruksnämndens konsumentdelegation och
Lantbrukarnas förhandlingsdelegation. År 1973 infördes livsmedelssubventioner
som elt stöd till främst barnfamiljer och låginkomsttagare. Koslnaderna för
livsmedelssubventionerna kan beräknas till ca 2,9 miljarder, kr. för budgetåret
1982/83. Inkluderas vissa låginkomst-satsningar m.m. uppgår beloppet lill ca
3,3 miljarder kr. Livsmedelssubventionerna torde därigenom komma att motsvara
4% av värdet av den totala livsmedelskonsumtionen.

Kostnaderna
för riksdag, regeringskansli och kommittéväsendet återfinns under denna
ändamålsgmpp. Även anslagen till de kungl. hov- och slottsstalerna redovisas
här. För budgetåret 1982/83 har de samlade koslnaderna för dessa ändamål
beräknats till ca 980 milj. kr.

Även
skatteadministrationen m. m. ingår i denna ändamålsgrupp. Koslnaderna för
riksskatteverket, länsstyrelsernas skatteavdelningar, de lokala
skattemyndigheterna, kronofogdemyndigheterna samt för arvoden till
taxeringsnämndsordföranden m. m. beräknas budgetåret 1982/83 uppgå lill
sammanlagt ca 2300 milj. kr.

Anslagen
lill kulturändamål som för budgetåret 1982/83 uppgår till ca 1,3 miljarder kr.
kan i stort indelas i förvaltningsanslag och bidragsanslag. Vissa bidragsanslag
styrs av automatik, i huvudsak bidrag lill lönekostnader för vissa
verksamheter.

Inom
mediaområdet utgör stödet till dagspressen den huvudsakliga delen. Dessa stöds
styrs av automatiskt verkande volymregler. Totalt uppgår statens utgifter på
mediaområdet till drygt 500 milj. kr. budgetåret 1982/83.

Statens
utgifter för kyrkliga ändamål uppgår till 107 milj. kr. under budgetåret
1982/83.

För
beräknat tillkommande utgiftsbehov har för den framförliggande perioden
beräknats utgifter molsvarande de kostnader som erfarenhetsmässigt uppkommer i
samband med sedvanliga tilläggsbudgetar saml viss reserv därutöver bl. a.
begränsade insatser av arbetsmarknads- och industripolitisk art.

Prop. 1981/82:150
Bilaga 2.1 Långtidsbudget 51

I
fråga om förändringar i anslagsbehållningar har vissa belopp lagts in under
andra ändamålsgrupper. Återstående förändringar i anslagsbehållningar har
beaktats under denna ändamålsgrupp.

5
Statsutgifterna

5.1
Sammanfattning av statsutgifternas utveckling

Den
utveckling av statsbudgetens utgifter som behandlats i avsnitt 4 sammanfattas i
tabell 18. Enligt de redovisade beräkningarna skulle statsutgifterna i
oförändrad pris- och lönenivå (exkl. statsskuldräntor) minska med i genomsnitt
0,4% per är under perioden. Denna utveckling är således en konsekvens av
fömtsättningen atl endast gjorda åtaganden realiseras. Den faktiska
utvecklingen av utgifterna under perioden 1976/77-1980/81 innebar en
genomsnittlig ökning med inemot 4% per år i fasta priser. När man ser till
beräkningarna för den framförliggande perioden, bör man hålla i minnet att
kostnaderna för beräknat tillkommande utgiftsbehov avser ett beräknat utfall
för budgetåret 1982/83. För de följande budgetåren däremot är denna post mer
schablonmässigt beräknad enligt gängse metoder för långtidsbudgetkalkyler.

Som
framgått av avsnitt 4 är många anslag beroende av pris- och löneutvecklingen.
I tabell 19 redovisas utgiftsutvecklingen i löpande priser. Till gmnd för dessa
beräkningar ligger de anlaganden som behandlats i avsnitt 3. Vid beräkningen av
lönekostnader har fömtsätts att limlöneökningarna inom offentlig sektor ligger
i linje med de som antas för ekonomin i stort. Vidare har fömtsätts att
utgifterna för den egentliga förvaltningen beräknats ufifrån det s.k.
huvudförslaget. Detta innebär sålunda ett krav pä fortlöpande rafionaliseringar
och produktivitetsförbättringar för all upprätthålla en oförändrad omfattning
av och kvalitet i verksamheten. Möjlighet finns för statliga myndigheter att
planera dessa rationahseringar inom ett treårsperspektiv. I beräkningarna har
dock normall en schablonmässig 2-procentig årlig reducering lagts in.

Efter
omräkning blir den genomsnittliga årliga ökningen av statsutgifterna i löpande
priser (exkl. statsskuldräntor) 4,4% under långtidsbudgelperioden.

För
att beräkna utvecklingen av de totala utgifierna måsle man även beakta
statsskuldräntorna. Av tabell 20 framgår all de totala statsutgifterna i
löpande priser ökar med 6,4% per är i genomsnitt under perioden.

Utgifternas
ökningstakt framöver är i myckel hög grad beroende av den antagna pris- och
löneutvecklingen. Denna kan i hög grad avvika från den pris- och löneutveckling
som var aktuell under den bakomliggande perioden. En viss jämförbarhet med den
bakomliggande perioden erhålls dock om utgifternas ökningslakt deflaleras med
BNP-deflatorn. En sådan kalkyl

Prop. 1981/82:150
Bilaga 2.1 Långtidsbudget

resulterar
i en genomsnittlig årlig ökning om ca I % under långtidsbudgelperioden att
jämföra med 6% per år för den tidigare perioden. Det bör dock understrykas att
de pä detta säll enligt gängse långtidsbudgetmelodik beräknade utgifterna inte
är att betrakta som en prognos för den sannolika framtida utvecklingen.

Tabell
18. Utgiftsutvecklingen i oförändrad pris- och lönenivå (exkl.
statsskuldräntor)

(Milj.
kr.)

Genom-

Anslag

Förändring
till

Procen-

Genom-

snittlig procen-

m m

■
tuell för-l ändring

snittlig procen-

1982/83

1983/84 1984/85 1985/86 1986/8

tuell

1982/83-

tuell
för-

föränd-

1983/84

ändring

ring

1982/83-

1976/77-

1986/87

1980/81

Folkpensioner,
m. m.

-1-3,4

42 355

- 260

- 274

+ 11

-135

- 0,6

-0,4

Utbildning
och forskning

-1-6,3

33 101

- 652

- 789

-495

-333

- 2,0

-1,8

Totalförsvar

-1-1,9

22601

-1- 178

-1-
8

-1- 35

- 4

-1- 0,8

-1-0,2

Bostadspolitik

-1-5,8

15730

-1-2 367

-1500

-450

-1-500

-1-15,0

-1-1,4

Arbetsmarknads-
och regio-

nalpolitik

-1-5,8

14933

-1259

-1-
220

- 16

- 11

- 8,4

-1,8

Stöd
till barnfamiljer

-1-4,2

13667

-1- 194

-1- 325

■f215

H-206

-1- 1,4

+ 1,7

Kommunikationer

-1-0,1

10771

-1- 451

- 355

-1-102

- 69

-1- 4,2

-0,3

Skatteutjämningsbidrag

-1-7,0

10300

- 201

- 88

- 8

-1- 5

- 2,0

-0,7

Hälso-,
sjuk- och socialvård

-1-1,0

8326

- 260

- 154

-1- 44

- 22

- 3,1

-1,2

Rätts-
och polisväsende

-1-4,3

7936

+ 28

-1-
11

- 8

-1- 0,4

-1-0,1

Internationellt
utvecklings-

samarbete

6145

-1- 197

+ 158

-1-163

-1-146

-1- 3,2

-1-2,8

Näringspolitik

-1-6,7

5808

-1378

- 45

-104

- 61

-23,7

-7,7

Energiförsörining

-1-8,4

4268

+ 421

-t- 438

-448

-360

-H0,0

+ 1,4

Övrigt

-1-1,8

21697

-1155

- 109

-1- 83

- 14

- 5,3

-1,4

Utgifter
i oförändrad

pris-
och lönenivå (exkl.

statsskuldräntor)

-1-3,9

217638

-1323

-2154

-1- 31

-152

- 0,6

-0,4

Prop. 1981/82:150
Bilaga 2.1 Långtidsbudget

s. 54 Kontrollera mot PDF

Tabell 19. Utgiftsutvecklingen i löpande priser (exkl.
statsskuldräntor)

(Milj. kr.)

Anslag

Förändring
till

Procen-

Genom-

m. m. 1982/83

tuell
förändring

snitdig procen-

1983/84

1984/85

1985/86

1986/87

1982/83-

tuell
för-

1983/84

ändring

1982/83-

1986/87

Folkpensioner,
m. m.

42 355

-f2293

-1-1844

-1-

2214

+ 1983

+ 5,4

•+-4,6

Utbildning
och forskning

33 101

-1-2097

-1-1419

1523

+ 2328

+ 6,3

-1-5,2

Totalförsvar

22601

-1-1297

-Hl 247

1189

-1-
1549

+ 5,7

+ 5,4

Bostadspolitik

15730

-1-2413

- 874

-1-

515

-h 1170

+ 15,3

-1-4,8

Arbetsmarknads-
och regional-

politik

14933

- 813

-1- 598

367

-1- 385

- 5,4

-1-0,9

Stöd
till barnfamiljer

13 667

-1- 673

-1- 771

710

+ 907

+ 4,9

-1-5,2

Kommunikationer

10771

-H115

+ 122

-1-

526

+ 378

+ 10,4

+4,7

Skatteutjämningsbidrag

10300

-1- 471

-1- 625

-1-

753

+ 821

+ 4,6

+6,0

Hälso-,
sjuk- och socialvård

8326

-1- 151

-1- 292

-1-

536

+ 496

+ 1,8

+4,2

Rätts-
och polisväsende

7936

-1- 700

-1- 593

588

+ 615

+ 8,8

+7,1

Internationelh
utvecklings-

samarbete

6145

-1- 588

+ 527

-1-

573

-1-
596

-1- 9,6

-1-8,2

Näringspolitik

5808

-1246

+ 81

+ '
46

-21,5

-5,3

Energiförsörining

4268

-1- 711

+ 624

-1-

600

- 198

+ 16,7

+8,9

Övrigt

21697

- 483

-1- 475

674

-1-
587

- 2,2

4-1,4

Utgifter
i löpande priser (exkl.

statsskuldräntor)

217638

4-9967

+8344

+
10749

+
11663

+ 4,6

+4,4

Absolut
nivå

227605

235949

246698

258 361

Tabell 20. Totala statsutgifter

(Milj. kr., löpande priser, avrundat)

Genomsnittlig
procentuell förändring

1976/77-1980/81

Anslag

m.m.

1982/83

Absolut

nivå

Procentuell
förändring 1982/83-1983/84

Genomsnittlig
procentuell förändring 1982/83-1986/87

1983/84

1984/85

1985/86

1986/87

Summa
statsutgifter (exkl.

statsskuldräntor)

Statsskuldräntor

ToUla
statsutgifter i löpande priser

•fl4,6 -1-44,7

+16,6

217638 38800

256
438

227600 48200

275800

235900
56000

291900

246700
62 800

309500

258400
70700

329100

-1- 4,6

-1-24,2

+ 7,5

+ 4,4 4-16,2

+ 6,4

5.2
Statsutgifternas uppdelning på realekonomiska kategorier

1
avsnitt 4 redovisas statsutgifterna uppdelade på ändamälsomräden. För att
underlätta en analys av utgiftsutveckhngen i ett samhällsekonomiskt perspektiv
krävs en uppdelning av statsutgifterna i realekonomiska termer, dvs. en
fördelning på konsumtion, investeringar, transfereringar och finansiella
transaktioner.

Prop. 1981/82:150
Bilaga 2.1 Långtidsbudget 54

Vid
en analys i reala termer är det i första hand av intresse atl skilja mellan å
ena sidan sådana utgifter som innebär att slaten slutligt förbrukar
produktionsresurser och å andra sidan sådana utgifter som är överföringar till
andra sektorer i ekonomin. De senare påverkar den reala samhällsekonomiska
utvecklingen indirekt, bl. a. genom sina effekter på de disponibla inkomsterna
och likviditeten i andra delar av ekonomin. Den genomgång i realekonomiska termer
som sker i del följande bygger i huvudsak på del inom nationalräkenskaperna
tillämpade internationella SNA-systemet (System of National Accounts).

De
statliga konsumtions- och investeringsutgifterna visar statens direkta
förbrukning av reala resurser. Sorn konsumtionsutgifter betraktas koslnader
för statliga myndigheters produktion av tjänster inom l.ex. försvaret,
undervisningssektorn och rättsväsendel. Konsumtionsutgifterna beslår till
närmare 60% av lönekostnader inkl. sociala avgifter. Försvarels investeringar,
som inte har någon civil användning, räknas även in som konsumtion. Återstoden
är omkostnader i den löpande verksamheten, exempelvis hyror, reparationer och
underhåll. Det investeringsbegrepp som används skiljer sig i princip inte från
det som gäller för den privata sektorn. Som statliga investeringar betraktas
utgifter för byggnader och anläggningar samt materielinköp för civila ändamål.
Till skillnad från vad som gäller vid en strikt tillämpning av SNA-systemet
räknas dock även affärsverkens investeringar som direkta statliga
investeringar.

Det
bör understrykas att gränsen mellan konsumtion och investering i vissa fall kan
vara flytande. Det kan sålunda hävdas atl delar av utgifterna för l.ex.
utbildning och forskning, vilka klassificeras som konsumtion, utgör produktiva
investeringar i lika hög grad som exempelvis inköp av maskiner.

Den
del av statens utgifter som indirekt påverkar samhällsekonomin indelas i
transfereringar (inkomstöverföringar, bidrag) och finansiella transaktioner
(lån).

Transfereringarna
indelas i undergrupper med utgångspunkt i olika mottagare av
inkomstöverföringen. Den dominerande gruppen är transfereringar fill
hushällen. I denna gmpp ingår utgifterna för folkpensioner, sjukförsäkringar,
bambidrag m. m. Den näst största undergruppen är transfereringar till
kommunsektorn. Som transfereringar räknas också ränteutgifter för
statsskulden, statens bidrag till förelag och organisationer samt utgifter för
utvecklingsbistånd.

Till
gmppen finansiella transaktioner hänförs utgifter för utlåning, aktieteckning,
markinköp m. m. Denna utgiftskategori kan i viss mening uppfattas som en del
av kreditmarknaden. I vissa fall kan det dock vara svårt all helt entydigt
avgöra om ett visst Sinslag skall klassificeras som finansiell transaktion
eller transferering. T. ex. omförs vissa lån till bidrag efter en viss tid om
bidragsmottagaren inte kan uppfylla i förväg ställda krav föratt erhålla
medlen. Vidare innebär åtminstone huvuddelen av anslagen till

s. 55 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 55

finansiella
transaktioner att anspråk ställs på de samhällsekonomiska resurserna. Vid ett
studium av hur slor del av dessa resurser som staten tar i anspråk eller
fördelar kan det därför ofta vara mindre intressant all särskilja transfereringar
och finansiella transaktioner.

Konsumtions-
och investeringsutgifter

Som
framgår av tabell 21 utgörs ca tvä tredjedelar av statens konsumtionsutgifter
av kostnader för försvar, högre utbildning och forskning, polisväsende och
kriminalvård saml vägunderhåll. Också den återstående delen av utgifierna
innehåller utgiftsposter som inle avser myndighetsutövning i traditionell
mening.

För
statens konsumtionsutgifter gäller att flertalet anslag beräknas bli
oförändrade under den framförliggande perioden i oförändrad pris- och lönenivå.
Sammantaget minskar de statliga konsumtionsutgifterna i fasta priser med i
genomsnitt 0,1 % per är.

De
statliga investeringarna visar en genomsnittlig årlig nedgång om 1,4% i fasta
priser. Delta sammanhänger främst med att bedömningen av
invesleringsulvecklingen i hög grad påverkas av långtidsbudgetens karaktär.
Redan beslutade investeringer kommer under långtidsbudgelperioden alt avslutas,
medan nya investeringsobjekt av naturliga skäl har bedömts mer reslrikfivt i beräkningarna.
Investeringarna omfattar framför alll kraftstationer, teleanläggningar,
järnvägar och byggnader, dvs. investeringar som till en slor del sker inom
affärsverken.

Sammanfattningsvis
kan man konstatera att statens utgifter för konsumfion och investeringar
minskar någol under perioden räknat i fast prisläge. I löpande priser beräknas
konsumtions- och investeringsutgifterna sammanlagt öka med 7,8%. Den i
jämförelse med den antagna allmänna prisutvecklingen och den låga
utgiftstillväxlen hänger delvis samman med atl kompensation för inflationen
reducerats med två procentenheter av det uppräknade anslaget vad gäller den
statliga förvaltningen. Den måttliga förändringen i konsumtions- och
investeringsutgifter förklarar således inle de totala stalsutgiflernas ökning.
I själva verket sjunker deras andel av de totala utgifterna under perioden.

s. 56 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:150
Bilaga 2.1 Långtidsbudget

Tabell
21. Konsumtions- och investeringsutgifternas utveckling

(Milj.
kr., oförändrad pris- och lönenivå)

Genom-

1982/83

Genom-

sniulig

snittlig

procen-

Avrundat

Andel av

procen-

tuell
för-

nominellt

totala

tuell för-

ändring

belopp

statsut-

ändring

1976/77-

gifterna

•1982/83-

1980/81

1-986/87

Statliga
konsumtionsutgifter

+ 1,4

51500

20,0

-0,1

därav

försvar

19200

7,5

utbildning och forskning

6300

2,5

polisväsende och-kriminalvård

7900

3,1

vägunderhåll

2200

0,9

förvaltning m. m.

15 900

6,2

Statliga
investeringsulgifter

-3,7

11400

4,5

-1,4

Summa
statliga konsumtions-

och
investeringsutgifter

-1-0,4

62900

24,5

-0,3

>lnm.lUtgifternas
klassificering anpassas löpande. Detta gör att de reala fördel-ningamaiolika
långtidsbudgetar, inte är helt jämförbara.

Transfereringar

Transfereringarna
beräknas budgetåret 1982/83 svara för 69,7% av de totala statsutgifterna.
Utvecklingen av transfereringarna framgår av tabell 22.'Om man ser till den
faktiska utvecklingen under bakomliggande perioder, finner man-alt
transfereringarnas andel av de totala stalsutgifterna stadiglvökar. Det faktum
alt transfereringarna utvecklas snabbare än ulgif-temaför. konsumtion och
investeringar torde främst hänga samman med att utgifterna för
transfereringarna styrs strikt av gällande regelsystem i vilket det ofta finns,
inbyggt en mer eller mindre stark automatik, medan utgifierna för konsumtion
och investeringar påverkas bl. a. av fortlöpande produktivitetsförbättringar
oeh rationaliseringar. Under den framförliggande perioden stiger
transfereringarna med 1,8% per år uttryckta i fasta priser.

Transfereringarna
tiU hushåU beräknas minska med i genomsnitt 0,5% per åri:oförändrad pris- och
lönenivå. Folkpensionerna dominerar i denna .griippvoch svarar för över hälften
av gmppens utgifter. Som framgår av följande; tablå minskar folkpensionerna något
uttryckt i fasta priser, vilket berorpå-alt antalet pensionärer som slår
utanför ATP-systemel minskar under långtidsbudgetperioden. Beräkningarna tar
hänsyn till föreslagna ändringar i socialförsäkringssystemet. När det gäller
utvecklingen i lö-pandeipriser är denna något lägre än den antagna allmänna
inflationstakten till följd av att basbeloppet har rensats frän effekterna av
förändrade energipriser saml indirekta skatter och subventioner. Vidare har
hänsyn tagits'1111 att basbeloppet endast räknas upp en gång per år från den 1
januari: 1982.

Prop.
1981/82:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget

Tabell 22. Transfereringarnas utveckling

(Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå)

Genom-

1982/83

Genom-

snittlig

procen-

Avrundat

Andel av

procen-

tuell för-

nominellt

totala

tuell för-

ändring

belopp

statsut-

ändring

1976/77-

gifterna

1982/83-

1980/81

1986/87

Transfereringar
till hushåll'

-1- 4,4

68 500

26,7

- 0,5

Transfereringar
till kommun-

sektorn

-1- 4,9

47 300

18,5

- 0,7

Statsskuldränlor

-1-31,7

38800

15,1

4-10,1

Transfereringar
till företag

m.m.

-1-13,0

17200

6,8

- 4,1

Internationella
transfere-

nngar

4-10,6

6700

2,6

+ 2,2

Summa
transfereringar

+ 8,5

178500

69,7

+ 1,8

' Häri ingår räntebidrag för bostäder och
livsmedelssubventioner som i SNA-systemet klassificeras som transfereringar
till företag. Deflaterade med BNP-deflatorn.

Anm. Utgiftemas klassificering anpassas löpande. Detta gör
att de reala fördelningarna i olika långtidsbudgetar inte är helt jämförbara.

Räntebidraget till bostäder ökar kraftigt under budgetåret
1982/83 bl. a. på gmnd av att konverteringar av bostadslän detta år för första
gången inkluderar lån med konvertering vart femte år. Denna höjning är av engångskaraktär
och inte beroende av en ändring av reglerna för bidragsgivningen.

Tabell 23. Transfereringar till hushåll

(Milj. kr.)

1982/83

Genomsnittlig åriig för-

(Milj. kr..

ändring 1982/83-1986/87

avrundat)

Oförändrad

Löpande

pris- och

priser

lönenivå

Folkpensioner

37 300

-0,4

4-4,4

Räntebidrag
till bostäder

9000

-2,0

-1,4

Bambidrag

5 200

-0,7

Sjukförsäkring
och föräldra-

försäkring

4400

+2,9

+8,9

Livsmedelssubventioner

3 300

Övriga
transfereringar till

hushåll

9300

-1,0

4-0,2

Summa
transfereringar till

hushåll

68500

-0,5

+2,9

Utgifterna för barnbidrag minskar räknat i oförändrad
prisnivå. Detta beror på att antalet barn beräknas minska. I enlighet med
långtidsbudgetens metodik har dessa utgifter ej räknats upp i takt med
prisutvecklingen.

Prop. 1981/82:150
Bilaga 2.1 Långtidsbudget

s. 59 Kontrollera mot PDF

De
statliga transfereringarna tiU kommunsektorn för konsumtion och investeringar
innefattar dels bidrag avsedda för särskilda ändamål som exempelvis lärarlöner
för gmndskolan saml barnomsorgen, dels skatteutjämningsbidrag till kommunerna.
Transfereringarna till kommunsektorn beräknas minska med 0,7% per år i
oförändrad pris- och lönenivå under den framförliggande perioden. Ett drygt
liolal specialdeslinerade bidrag svarar för närmare 80% av de statsbidrag lill
den kommunala sektorn som utgår för särskilda ändamål. De större anslagen
framgår nedan:

Tabell
24. Transfereringar till kommunsektorn

(Milj.
kr.)

1982/83

Genomsnittlig årlig för-

(Milj. kr..

ändring 1982/83-1986/87

avrundat)

Oförändrad

Löpande

pris- och

priser

iönenivå

Bidrag
till skolväsendet m. m.

18400

-2,3

4-4,1

Skatteutjämningsbidrag

10300

-0,7

4-6,0

Bidrag
till sjukvård, social

hemhjälp
m. m.

5400

-1,7

4-4,4

Bidrag
till förskolor, dag-

hem m.
m.

7100

4-3,8

+ 8,9

Övriga
transfereringar till

kommunsektom

6100

-0,5

4-6,7

Summa
transfereringar till

kommunsektorn

47 300

-0,7

+5,6

Bidrag
lill skolväsendet m. m. består lill över 90% av löner till gmnd-skole- och
gymnasieskollärarna. Nedgången i oförändrad pris- och lönenivå sammanhänger
framför allt av minskat antal elever. Uppräkningen till löpande priser har
gjorts med utgångspunkt i antagandena om löneutvecklingen.
Gmndskolebidragssystemets utformning gör atl olika förskjutningseffekter
uppstår i beräkningen.

Statens
bidrag till förskolor, daghem m. m. ökar i oförändrad pris- och lönenivå främst
till följd av kommunernas utbyggnad av denna verksamhet. Löneutvecklingen i
samhället påverkar slalsbidragsnivän. 1 beräkningen i löpande priser har detta
förhållande beaktats. Beräkningen är dock schablonmässig.

Bidragen
till sjukvård, social hemhjälp m. m. består till största delen av bidrag till
kliniker för psykiskt sjuka. Omfattningen av dessa senare anslag bestäms av
utfallet i förhandlingar mellan slaten och landstingskommuner-

Utgifterna
för skatteutjämningsbidrag beskrivs närmare under ändamålsavsnittet
skatteutjämningsbidrag till den kommunala sektorn.

I
posten övriga transfereringar till kommunsektorn ingår bl. a. bidrag till kommunall
bostadstillägg till folkpensionärer. Totalt sett minskar denna grupp av
transfereringar i fasta priser.

Prop.
1981/82:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 59

Transfereringar
till företag m.m. inkluderar överföringar till såväl privata som statliga förelag.
Även transfereringar till organisationer och ideella föreningar ingår i denna
gmpp. I fasta priser registreras en genomsnittlig minskning med 4,1% per år
under perioden. Som framgår av redovisningen under ändamålsgmppen
näringspolitik har de statliga insatserna till krisdrabbade företag och
branscher varit mycket stora under den historiska perioden. För
långtidsbudgelperioden har antagits att några nya sådana insatser ej blir
aktuella.

Om
krisinsatserna skulle komma att fortsätta pä samma nivå som under budgetåren
1975/76—1979/80, skulle transfereringar lill förelag kommande budgetår bli
väsentligt mycket slörre än vad som här angivils.

De
internationella transfereringarna beslår nästan hell av anslag lill
utvecklingsbistånd. Biståndet beräknas öka med 2,2% per år i oförändrad pris-
och lönenivå och med 7,4% per år i löpande priser. Denna tillväxt uppstår till
följd av antagandet all utvecklingsbiståndet utgör en konstant andel av
bmttonationalinkomsten.

Totalt
ökar transfereringarna med 1,8 % i fasta priser. I löpande priser innebär detta
en årlig genomsnittlig ökning på 6,5 %.

Statsskuldräntorna
beräknas i fasta priser öka med i genomsnitt 10,2% ärligen under
längtidsbudgetperioden. Ökningslakten av slalsskuldrän-toma bestäms dels av
ökningen av statsskulden, dels av hur och till vilka villkor statsskulden kan
placeras.

Vid
slutet av är 1981 uppgick statsskulden till ca 296 miljarder kr., varav ca 52
miljarder kr. var placerade hos utländska långivare. Under 1970-talet har
statsskuldens andel av BNP mer än fördubblats. Från alt ha varit drygt 20% i
början av decenniet uppgick de under år 1981 till ca 52%. Denna ökning av
statsskulden har inneburil en snabbt växande räntebörda.

Tabell
25. Statsskuldens fördelning per den 31 december 1981 (Milj. kr.)

Lån
inom landet

Räntelöpande obligationslån Premieobligationslån
Sparobligationer Skattkammarväxlar

166111

21525 16939 33 243

Övrigt

6 140

Summa
inhemsk skuld

243958

Lån
utom landet

Upplåning för statens vattenfallsverk Krediter hos
intemationeUa banker

247 18671

Lån pä den internationella kapitalmarknaden

32713

Summa
utländsk skuld

51632

ToUl
statsskuld

295590

s. 60 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 60

Den
kostnad som slutligen belastar statsbudgeten är nettot av riksgäldskontorets
inkomster och utgifter. Räntor på statsskulden är här den slorleksmässigt
betydande posten, men valutavinster och valutaförluster saml inkomster i form
av räntor pä rörliga krediter påverkar utgifternas storlek.

F.
n. beräknas den statliga nyupplåningen på den svenska kreditmarknaden ske till
en genomsnittlig räntesats av ca 12,5%. Som framgår av tabell 26 beräknas
stalsskuldränlorna öksi med 31,9 miljarder kr. i löpande priser under
långtidsbudgelperioden, vilket innebär atl de ökar snabbare än någon annan
utgiftspost. Storleken på slatsskuldränlornas ökningslakt är emellertid känslig
för vilka antaganden som görs om den framtida ränteutvecklingen, Sålunda
innebär en procentenhels högre räntenivå under hela långtidsbudgetperioden att
statsskuldräntorna skulle bli ca 4 miljarder kr. större del sista året i
långtidsbudgelperioden.

Tabell
26. Statsskuldräntorna i löpande priser

(Milj.
kr.)

Absolut

Förändring till

Åriig procentuell förändring

1982/83

1983/84 1984/85

1985/86

1986/87

38800

4-9423 4-7733

4-6808

4-7974

4-16,2

En
av orsakerna bakom den snabba utvecklingen av stalsskuldränlorna under
1970-talet, förutom del snaibbl växande budgetunderskottet, har varit det
successivt stigande ränteläget. Delta har medfört alt nyupplåning och omsättning
av gamla lån har blivit dyrare än för den förfallande statsskulden. Under
långtidsbudgelperioden antas en successivt fallande ränteutveckling. Trots
detta kommer statsskuldräntornas andel av de lo-tala utgifterna att öka från
15,1 % budgetåret 1982/83 till 21,5% budgetåret 1986/87.

Vaije
år som underskott uppkommer ökar statsskulden och därmed ränteutgifterna i
nominella termer. Nominellt sett kommer stalsskuldränlorna fortsätta atl öka
även då budgetunderskottet minskar. 1 reala termer kan situationen le sig
annorlunda. Realt sett kan räntebördan sjunka även om budgeten uppvisar
underskott. Delta fömtsätter dock atl budgetunderskottet inte är för stort
saml en fördelaktig kombination av ekonomisk tillväxt och/eller ett sjunkande
ränteläge.

Finansiella
transaktioner

I
posten finansiella transaktioner ingår dels statlig utlåning till olika ändamål
såsom bostadsbyggande, s;tudielån och lån till företag, dels aktieköp, köp och
försäljning av mark samt förändringar i dispositionen av rörliga krediter. Som
framgår av nedanstående tablå beräknas de finansiella transaktionerna öka med
2,9 % per är i oförändrad pris- och lönenivå.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:150
Bilaga 2.1 Långtidsbudget

s. 62 Kontrollera mot PDF

Det
dominerande anslaget avser lån till bostadsbyggande. Utvecklingen här förklaras
både av omfattningen av bostadsbyggandet och av kostnadsutvecklingen.

Tabell
27. Finansiella transaktioner

(Milj.
kr.)

1982/83 (Milj. kr., avrundat)

GenomsniHiig åriig förändring

Oförändrad pris- och iönenivå

Löpande priser

Lån till
bostadsbyggande

Studielån

Energispariån
för bostäder

Lokaliseringslån

Övriga
finansiella transaktioner

Summa
finansiella transaktioner

6300

3 100

700

500

4400

15000

4- 6,1

- 1,2

4-31,6

±0

- 2,1

+ 2,9

4-12,4 + 3,8 4-31,6 ± 0 - 2,1

+ 6,9

Den
statliga utlåningen har kommit atl bli en väsentlig del av kreditmarknaden.
Kalenderåret 1981 svarade den statliga kreditgivningen netto för ca 12% av den
totala kreditgivningen pä den organiserade marknaden. Statens finansiella
transakfioner är av väsenfiig belydelse vid en studie av sparandets utveckling.
Statens finansiella sparande definieras som budgetsaldot reducerat med
nettobeloppet av finansiella transakfioner och amorteringar på statliga lån på
budgetens inkomstsida. Det statliga finansiella sparandet visar statens direkta
andel av bylesbalansunderskottel.

6
Statsinkomsterna

Detta
avsnitt består av i huvudsak två delar: först redovisas vissa regelsystem som
styr statsinkomsternas utveckling, därefter belyses vissa aspekter på hur
skatteunderlagen påverkas av förändringar i olika skattesatser.

6.1
Regelsystem som styr statsinkomsterna

Tyngdpunkten
i beskrivningen under avsnittet 6.1 läggs vid inkomstskatten. Inkomstskatten
svarar visserligen endast för en femtedel av statsinkomsterna, men är trots
della på kort sikt av avgörande betydelse för inkomsternas utveckling, bl.a.
till följd av systemet för utbetalning av kommunalskattemedlen. En redogörelse
ges för hur inkomstskatten beräknas med hänsyn till avdrag, skattereduktioner
m. m. Det nyligen framlagda förslaget om reformerad inkomstbeskattning belyses
ocksä. Avslutningsvis presenteras resultatet av de beräkningar av
statsinkomsternas utveck-

Prop.
1981/82:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 62

ling
som gjorts för den nu aktuella långtidsbudgelperioden, givet de antaganden som
presenteras i avsnitt 2. För en närmare redovisning över effekterna vid en
annan samhällsekonomisk bild hänvisas fill avsnittet om budgetsaldot.

Inkomstskatten

Avgörande
för inkomstskattens utveckling är dels beslutade skattesatser, dels
utvecklingen av skatteunderlaget.

Löne-
och pensionsinkomsterna inkl. beskattade sociala förmåner beräknas år 1981
till 346 miljarder kr. Övriga inkomstslag - inkomst av kapital, annan
fastighet, jordbruksfastighet, rörelse och tillfällig förvärvsverksamhet -
beräknas därtill ge skattepliktiga inkomster om ca 33 miljarder kr. Den
debiterade inkomstskatten för fysiska personer beräknas uppgå till ca 32% av
den på detta sätt beräknade totala inkomslsumman. Därav är statens andel ca 9%
och den kommunala 23%.

Tabell
28. Skattens andel av totala inkonistsumman år 1981, löpande priser

Total inkomstsumma för fysiska personer: Total lönesumma
inkl. beskattade förmåner

miljarder kr.

276

Totalt utbetalade pensioner

Övriga förvärvskällor

Summa

379

Debiterad skatt för fysiska personer:

Statlig

Kommunal

Summa

122

Skattens andel av beskattningsunderlaget:

Statlig

Kommunal

Summa

'
Beskattningsunderlaget beror på förändringar av dels inkomster, dels avdrag.
Hur detta beräknas framgår av diagram 5.

Regeringen
har i prop. 1981/82:197 lagt fram förslag om en inkomstskat-lereform. I
propositionen föreslås främst en betydande marginalskattesänkning och en
begränsning av underskottsavdragens skattemässiga värde. För huvuddelen av
inkomstlagarna blir marginalskatten högsl 50%. Även för inkomsttagare med högre
marginalskatt begränsas underskottens skattemässiga värde till detta
procenttal. Detta sker genom atl den stafiiga inkomstskatten delas upp i etl
gmndbelopp som beräknas pä den beskattningsbara inkomsten och ett
tilläggsbelopp som beräknas på ett underlag där underskottsavdrag (och
förlustavdrag) inte har medgetts. Omläggningen föreslås genomföras successivt
under åren 1983-1985.

Den
nuvarande indexregleringen innebär all skatteskalan varje år justeras med
hänsyn lill utvecklingen av basbdoppsindex. Därvid bortses

s. 63 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:150 Bilaga
2.1 Långtidsbudget 63

från
utvecklingen av indirekta skaller, tullar, avgifter och ändringar i
energipriser medan däremot subventioner läggs till.

I
propositionen föreslås atl uppräkning av basenheterna under genomförandeperioden
1983—1985 redan nu fastställs. Basenheten har därvid föreslagits till 7300 kr.
år 1983, 7700 kr. år 1984 och 8 100 kr. för år 1985. För tiden efter år 1985
har inle föreslagils någon ändring av nuvarande system.

Koslnaderna
för reformen har beräknats lill sammanlagt 10,8 miljarder kr. i löpande priser.
I propositionen framhålls all kostnaderna i sin helhet skall finansieras.
Finansieringen för år 1983 föreslås ske genom en allmän löneavgift om två
procentenheter. Hur den återstående finansieringen skall ske har inte
föreslagits. I långtidsbudgetens kalkyler har förutsatts att skaltereformen i
sin helhet skall finansieras. För år 1983 har den 2-procen-tiga löneavgiften
lagts in, för åren därefter har en schablonmässig beräkning av finansieringen
gjorts.

Inkomster
och avdrag i taxeringen

Inkomst
av tjänst är det dominerande inkomstslaget och svarar för ca 91 % av de fysiska
personernas sammanräknade inkomst. I inkomst av tjänst ingår framför allt alla
löneinkomster. Dessutom räknas pensionerna dit. Inkomst av rörelse svarar för
3%, inkomst av kapital för 4% och inkomst av jordbruksfastighet för 1 % av
fysiska personers sammanräknade inkomst. Återstoden fördelas ungefär lika på
inkomst av annan fasfighet och tdlfällig förvärvsverksamhet. Den största
gruppen inkomsttagare, dvs. anställda löntagare, har sina huvudsakliga
inkomster av tjänst medan egenföretagarnas inkomster huvudsakligen härrör från
jordbruksfastigheter ocli rörelse.

Statlig
beskattningsbar inkomst framkommer om från sammanräknad inkomst dras
underskottsavdrag och övriga allmänna avdrag. För är 1981 kan den sammanräknade
inkomsten (efter reduktion med 15 miljarder kr. för avdrag för intäkternas
förvärvande under inkomst av tjänst) uppskattas lill ca 375 miljarder kr.
Underskottsavdragen och övriga allmänna avdrag kan beräknas till sammanlagt ca
31 miljarder kr. För alt lindra beskattningen av pensionärernas inkomster
avgår för dessa även elt extra avdrag. Extra avdrag kan medges även i vissa
andra fall. För all erhålla beskattningsbar inkomst vid den kommunala
beskattningen avgår dessulom ell grundavdrag. Gmndavdragel kan inte påverkas av
den enskilde inkomsttagaren och är närmasi all betrakta som ingående i
skatteskalan och delsamma kan i viss ulslräckning anses gälla det extra
avdraget för folkpensionärer. Skatteskalan och den kommunala skattesatsen
tillämpas på den beskattningsbara inkomsten. Den skatt som därvid räknas fram
reduceras med eventuella skattereduktioner såsom skattereduktion för gift vars
make saknar inkomst eller har mycket låg inkomst och för ensamslående med

s. 64 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget

Diagram 5. Debiterad skatt efter skatteomläggningen

Inkomster

Tjänst

Kapital

Annan fastighet

Rörelse

Jordbruk

Tillfällig förvärvsverksamhet

Avdrag:

Sammanräknad
inkomst

Underskott i förvärvskälla

Övriga allmänna avdrag

Förlustavdrag

Taxerad inkomst

Grundavdrag
(fr. o. m. år 1980 endast vid den kommunala beskattningen)

Extra
avdrag (avser främst pensionärer)

-I

Beskattningsbar inkomst

r--'---i

I Underlag
för i

tilläggsbudget'

Utr ä knad slalhg skatt f ö re skattereduktion

Skatlereduktion
f ö raklieutdelning

Skattereduktion (1 800-kronan)

Sparskattc-reduktion

Summa statlig skatt efter skattereduktion

' Avser endast personer med en sammanräknad inkomst
minskad med övriga allmänna avdrag överstigande den s. k. brytpunkten.

Prop. 1981/82:150 Bilaga
2.1 Långtidsbudget 65

bam
saml viss skattereduktion för sparande och aktieutdelningar. Kostnadema för
skattereduktionerna bärs hell av staten.

Förslaget om begränsning
av underskottsavdragens skattemässiga värde har utformats så att den statliga
inkomstskatten delas upp i två delar: gmndbelopp och tilläggsbelopp.
Gmndbeloppet tas liksom den nuvarande inkomstskatten ut pä den beskattningsbara
inkomsten efter en progressiv skatteskala. Det högsta uttaget vid grundbelopp
utgör 20% och inträder vid 10 basenheter (molsvarande 69000 kr. i 1982 års
basenhet). Tilläggsbeloppet utgår också efter en skatteskala med ett nollskikt
upp till 16 basenheter (motsvarande 110400 kr. i 1982 års basenhet) och en
högsta skattesats om 30%. Underlaget utgörs i princip av den statligt
beskattningsbara inkomsten ökad med medgivna underskottsavdrag och
förlustavdrag (vilket alltså motsvarar sammanräknad inkomst minskad med övriga
allmänna avdrag). Tilläggsbelopp kommer således att tas ut bara i de fall där
den sammanräknade inkomsten överstiger den s.k. brytpunkten, dvs. 16 basenheter.

Kostnaderna
för intäkternas förvärvande under inkomst av tjänst redovisas huvudsakligen av
löntagare. Företagare har i princip samma typ av avdrag men dessa framgår inle
direkt av diagrammet eftersom avdragen i dessa förvärvskällor inte
särredovisas. Bland dem som redovisar inkomst av tjänst kan också återfinnas
individer som på grund av arbetets art kan ha mycket stora avdrag avseende
kostnader för intäkternas förvärvande. Kostnaderna uppgick år 1981 lill 15
miljarder kr. Därav utgjorde avdraget för resor till och från arbetet 8
miljarder kr.

Från
1983 års taxering (1982 års inkomster) skall de första 1000 kr. i reseavdraget
räknas som personliga levnadsomkostnader och berättigar således inte till
avdrag. Tidsvinsten för att medge avdrag för resor med egen bil höjs samtidigt
frän 1,5 limmar fill 2 limmar. Vid 1982 års taxering har - enligt
riksrevisionsverkels taxeringsslatisliska undersökning - ca 3,8 miljoner
inkomsttagare reseavdrag. Det totala avdragsbeloppet för resor till och från
arbetet uppgick under är 1981 till ca 8 miljarder kr.

Vid
1982 års taxering skulle 1 000-kronorsbegränsningen ha reducerat reseavdraget
med ca 2,5 miljarder kr. Av de 4,8 miljoner inkomsttagare som gjorde reseavdrag
1981 gjorde 1,5 miljoner inkomsttagare avdrag för resor med bil. Det totala
avdraget för resor med bil uppgick lill 6 miljarder kr.

Applicerat
på 1981 års inkomster skulle begränsningarna i reseavdraget medföra att
avdragen minskar med ca 4 miljarder kr., varav 2,5 miljarder kr. beror på 1000
kronors-begränsningen.

I
prop. 1981/82:197 föreslås ett schablonavdrag på 1000 kr. under inkomst av
tjänst för den som har haft inkomster av förvärvsarbete. Avdraget får dock
inte överstiga 5% av inkomsten, avrundat lill helt hundratal kronor.
Inkomsttagare som har haft andra inkomster av tjänst, t. ex. folkpension eller
periodiskt understöd, behåller del nuvarande schablonavdraget om 100 kr.
Avdrag för kostnader för resor till och frän arbetet (lill den 5 Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr
150. Bilaga 2.1

Prop. 1981/82:150 Bilaga
2.1 Långtidsbudget

del
dessa är avdragsgilla) och för koslnader i samband med tjänsteresa eller dubbel
bosättning medges vid sidan av schablonavdraget. Om övriga kostnader överstiger
schablonavdraget medges avdrag för de verkliga kostnaderna. Nuvarande regel om
avmndning uppåt av det sammanlagda avdragsbeloppet slopas.

Från
bmttointäkterna av kapital, annan faslighet, rörelse, jordbmksfastighet och
tillfällig förvärvsverksamhet kan olika slag av avdrag göras. Om
bmttointäkterna är slörre än avdragen redovisas nettot som inkomst. I första
hand är det fråga om olika slag av omkostnader, men även vissa stimulansavdrag
m. m. förekommer. Överstiger däremot avdragen bruttointäkterna i
förvärvskällan uppkommer ett underskott som - med vissa undantag — fär kvittas
mot överskott i andra förvärvskällor. Underskottsavdragen beräknas år 1981
uppgå till 26 miljarder kronor.

Av
en preliminär bearbetning av riksrevisionsverkels taxeringsstatis-tiska
undersökning för inkomståret 1981 framgår hur avdragen fördelar sig på olika
inkomstklasser. Detta år uppgick underskottsavdragen totalt lill inemot 26
miljarder kr., varav 17 avseende annan faslighet. Underskottet av annan fastighet
uppkommer huvudsakligen på gmnd av ränteutgifter för inteckningslån.
Underskottsavdragens utveckling är därmed känslig för förändringar i
räntenivån. I sammanhanget bör nämnas att förändringar i räntenivån även
påverkar de ränteinkomster som deklaranterna redovisar.

Tabell
29. Underskottsavdrag år 1981

(Prel.
bearbetning av RRV:s taxeringsstatistiska undersökning)

Sammanräk-

Antal

Annan
fastighet

Kapital

Övriga under-

Underskottsavdrag

nad
inkomst

perso-

skoltsavdrag'

totalt

1 nno kr

npr som

1 \nj y f M .

avlämn.

antal

genom-

antal

genom-

antal

genom-

antal

genom-

dekl.

1 000-tal snitt-

1000-tal

snitt-

1 000-lal

snht-

1000-tal snitt-

1 000-tal

ligl

avdrag.

kr.

ligt

avdrag.

kr.

ligt

avdrag.

kr.

ligt

avdrag.

kr.

- 25

1 166

5475

2202

18756

115

6264

25- 50

1712

123

5482

217

1527

6370

351

3494

50- 75

1708

300

10834

501

2030

8681

757

6149

75-100

1148

400

14335

373

3466

9886

678

10819

100-150

488

253

17 985

176

7 370

9964

348

17304

150-

145

30886

25913

118247.

121

48 585

Totalt

6367

1221

14267

1388

4129

155

17226

2370

10899

Summa i

miljarder
kr.

Bl.
a. jordbruksfastighet och tillfällig förvärvsverksamhet.

Som
fidigare redovisats - i samband med marginalskattereformen -kommer underskotten
atl fr.o.m. år 1985 ge en skallelindring om högsl 50%.

Övriga
allmänna avdrag består till stor del av förvärvsavdrag, avdrag för periodiskt
understöd samt försäkringspremier. Förvärvsarbetande

Prop. 1981/82:150 Bilaga
2.1 Långtidsbudget 67

barnföräldrar
erhåller förvärvsavdrag som uppgår lill högsl 2000 kr. I fråga om makar
tillförs avdraget den av makarna som har lägst inkomst. Under år 1981 fick ca
943000 hushåll förvärvsavdrag och den sammanlagda avdragssumman uppgick fill.
ca 1,8 miljarder kr. Avdrag för periodiskt understöd består bl. a. av underhåll
till icke hemmavarande barn. Avdraget är fr. o. m. inkomståret 1978 maximerat
fill 3 000 kr. per barn.

För
vissa andra periodiska understöd är det avdragsgilla beloppet inte maximerat.
Det gäller t. ex. understöd till tidigare anställd och då understöd har
betalats ut på gmnd av föreskrift i testamente. Avdrag för utbetalt periodiskt
understöd i andra fall medges från taxeringsåret 1983 med högsl 5000 kr. för
varje givare. Avdragsrätten föreslås upphöra fr. o. m. år 1983. Avdrag för
periodiskt understöd uppgick år 1981 totalt lill 1,4 miljard kr.
Försäkringsavdraget för vissa andra försäkringar är maximerat fill 250 kr. per
person (500 kr. för ensamstående med barn och för makar gemensamt). Under år
1981 gjorde 3,2 miljoner inkomsttagare avdrag för sådana försäkringspremier
till ett sammanlagt belopp om ca 0,7 miljarder kr. Avdraget föreslås slopat fr.
o. m. år 1983.

Lagstadgade
socialavgifter

De
socialavgifter som redovisas på statsbudgeten svarar för ca en femtedel av de
beräknade totala inkomsterna pä statsbudgeten. Under 1970-talet har en
successiv höjning av den samlade avgiftsnivån ägt mm i samband med att
lättnader genomförts i den statliga inkomstskallen. Socialavgif-tema har
härigenom kommit att få en växande betydelse i statsbudgeten.

Vid
givna avgiftssatser följer utvecklingen av inkomsterna från socialavgifterna i
huvudsak lönesummans tillväxt. Sett för enskilda år förekommer dock avvikelser
mellan den kassamässiga tillväxten av inkomsterna från socialavgifterna och
lönesummans tillväxt. Detta beror pä uppbördssyslemet. Preliminär uppbörd av
arbetsgivaravgifter sker på basis av senast redovisade lönesumma, dvs.
lönesumman två år tidigare. Denna uppräknas med en av regeringen fastställd
uppräkningsfaktor som avses motsvara två års löneutveckling. Till följd av
detta syslem får en lönestegringstakl som ligger över denna uppräkningsfaktor
inle omedelbara effekter på statens inkomster, utan får effekter i form av
ökade fyllnadsinbetalningar ett år senare och kvarstående avgifter året därpå.

På
statsbudgeten redovisas socialavgifterna efter delvis olika principer.
Inkomsterna från folkpensionsavgiften, barnomsorgsavgiften och vuxenutbildningsavgiften
bmttoredovisas. Hur dessa utvecklats debiterings-resp. kassamässigt under den
senaste femårsperioden framgår av tabell 30.

Prop.
1981/82:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget

Tabell 30. Jämförelse av debiterade och kassamässigt
influtna avgifter för folkpension, barnomsorg och vuxenutbildning

År

Avgifts-

Avgiftsuttag

Avgifts-

Avgiftsbelopp'

Kassamässigt Procen-

Differens

underlag

i % av av-

underlagets

influtna be-

tuell

mellan influ-

totah,

giftsunder-

utveckling

miljarder

årlig
för-

lopp,
mil-

ärlig

tet belopp

miljarder

laget

från
före-

kr.

ändring,

jarder
kr.

föränd-

och avgifts-

kr.

gående
år,

ring

belopp, miljarder kr.

1977

179,6

9,45

9,1

17,0

62,3

15,6

64,1

-1,4

1978

196,2

9,85

9,2

19,3

13,5

18,8

20,5

-0,5

1979

214,0

10,15

9,1

21,7

12,4

20,8

10,6

-0,9

1980

241,3

10,45

12,8

25,2

16,1

25,5

22,6

-hO,3

1981*

261,1

10,85

8,2

28,3

12,3

30,3

18,8

-2,0

1982*

275,2

10,90

5,4

30,0

6,0

30,9

2,0

-0,9

Avgiftsuttaget multiplicerat med avgiftsunderlaget för
resp. år. ' Prognos

Som etl led i finansieringen av marginalskattereformen har
föreslagits en allmän löneavgift fr. o. m. år 1983 med tvä procentenheter.
Avgiften skall beräknas på samma underlag som socialavgifterna. För åren efter 1983
har formerna för finansiering inte föreslagits.

I tabell 31 redovisas dels vilka principer som gäller för
inkomstredovisningen av socialavgifter på statsbudgeten, dels de i
beräkningarna antagna avgiftsuttagen under långtidsbudgetperioden.

Tabell 31. Lagstadgade socialavgifter

Avgifter

Procentuellt uttag för

avgift
såret

1981

1982

1983

1984-1987

Avgifter vars inkomster heh redovisas på
statsbudgeten

Folkpensionsavgiften Bamomsorgsavgiften
Vuxenutbildningsavgiften

8,40 2,20 0,25

8,45 2,20 0,25

9.95 2,20 0,25

9,95 2,20 0,25

Avgifter vars inkomster delvis redovisas på
statsbudgeten

Sjukförsäkringsavgiften Delpensionsavgiften'

10,50 0,50

9,00 0,50

s. 69 Kontrollera mot PDF

Avgifter
vars inkomster inle

redovisas
på statsbudgeten

Socialförsäkringsavgift

till ATP

Arbetsskadeförsäkringsavgift

Lönegarantiavgift

Arbetarskyddsavgift

Avgift till arbetslöshetsersättning och
utbildningsbidrag''

Avgift till arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd

Arbetsmarknadsutbildningsavgift

12,25

9,40

9,60

9,80

0,60

0,20

0,155

0,80

0,8

Prop.
1981/82:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 69

Avgifter

Procentuellt uttag för avgiftsåret

1981

1982

1983
1984-1987

Avgift till sjöfolkspensione-ring

(0,8)

(0,8)
(0,8)

Byggnadsforskningsavgift'

(0,70)

Summa

Finansiering
av marginalskattereformen

33,055

33,255 33,455 2,0

' Så
länge delpensionsfonden uppvisar underskott redovisas inkomsterna delvis på

statsbudgeten.

Ändrade
regler för fastställande av avgiftsunderlaget fr. o. m. år 1982.

'
Avser endast en del av avgiftsunderlaget.

■*
Omläggning fr. o. m. den 1 juH 1981.

Det
ökade inslaget av självrisk inom sjukpenningförsäkringen (prop. 1981/82:144)
minskar utbetalningarna med knappt 2 miljarder kr. för kalenderåret 1983.
Effekten av besparingen skall tillföras statsbudgeten. För att erhålla
besparingen på statsbudgeten höjs folkpensionsavgiflen från år 1983 med 1,5
procentenheter.

Inkomsterna
från samtliga socialavgifter beräknas för budgetåret 1982/ 83 uppgå fill 99,1
miljarder kr. Pä statsbudgeten redovisas emellerfid endast 36,2 miljarder kr.,
vilket således utgör drygt en tredjedel av dessa inkomster.

Indirekta
skatter

De
indirekta skatterna svarar för ca 42 % av statsbudgetens inkomster.
Ökningstakten av inkomster från indirekta skatter har under den senaste
femårsperioden klart överstigit ökningstakten för övriga inkomster.

Mervärdeskatten
är statsbudgetens största enskilda inkomstslag. Skatten ändrades i november
1981 från 23,46% av varans pris före mervärdeskatt till 21,51 %. För vissa
varor och tjänster utgår ingen eller reducerad mervärdeskatt.

Bestämmande
för mervärdeskallens utveckhng vid given skattesats är bl. a. utvecklingen av
konsumtionen av mervärdeskaltebelagda varor och tjänster inom den privata och
offentliga sektorn. Den privata konsumtionsutvecklingen beror till stor del på
hushållens disponibla inkomster. En ökning av den privata konsumtionen med en
procentenhet i löpande priser ökar intäkterna av mervärdeskatten med ca 200
milj. kr. allt annat oförändrat. De senaste årens utveckling har inneburit att
en ökande andel av hushållens konsumtionsutgifter fallit på områden där
mervärdeskallen inte utgår: energi och boende.

Av
betydelse för den framtida utvecklingen av inkomster frän mervärdeskatt är
även utvecklingen av export och import. Om ett ökat resursutrymme avsätts för
export kommer intäkterna av mervärdeskatt kortsik-

s. 70 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 70

tigt
atl bli mindre än om samma resurser används för konsumtion. Detta beror på att
importen är belagd med mervärdeskatt,.medan mervärdeskatten återbetalas vid
export.

Regeringen
har i prop. 1981/82:201 föreslagit ändrad uppbörd m.m. av vissa skatter. För
skatt på bensin, olja och fasta bränslen förkortas den genomsnitfiiga
kreditfiden med 10 dagar. Rätten fill avdrag för ingående mervärdeskatt vid
import ändras till ell inträde först när tullverkets faktura bokförs.
Kredittiden för tullverkets faktura förkortas dessulom med 10 dagar. Råoljan
som f.n. är en mervärdeskallepliktig vara görs skattefri. Dessa förändringar
ger en positiv avgångseffekt på statsbudgetens inkomstsida under budgetåret
1982/83 på ca 4,2 miljarder kr. saml en ränteeffekt på ca 270 milj. kr. Pä helår
kan ränteeffeklen uppskattas fill 420 milj. kr.

Många
övriga indirekta skatter — t. ex. skatt på tobak, bensin och energi - utgår med
i kronor fastställt belopp per enhet. Till följd av alt punktskatterna är
fastställda pä detta sätt leder en allmän prisstegring till att
prisrela-lionerna mellan punktskattebdagda och övriga varor förskjuts. För att
återställa prisrelationerna krävs att skattesatserna ocksä höjs i takt med den
allmänna prisstegringen. Sä har också skett pä tobak och dryckesvaror under 1970-talel.
I enlighet med långtidsbudgeltekniken har i dessa kalkyler dock antagits att
skattesatserna inte höjs under perioden.

Tabell
32. Utveckling av priser för vissa punktskattebdagda varor

År Genomsnittlig årlig prisutveckling

KPI Alkoholhal-
Bränsle Bensin

tiga
drycker och lyse och tobak

1960-1965

3,6

3,2

-0,1

0,8

1965-1970

4,4

5,3

1,5

1,7

1970-1975

8,0

7.9

15,6

10,5

1975-1980

10,5

10,2

18,4

15,7

För
vin, sprit och tobak utgör skatten en så hög andel av varans totala pris att
förändringar i skattesatserna blir avgörande för prisutvecklingen.

Prisutvecklingen
på energi och bensin är betydligt mer känslig för prisökningar som förklaras
av andra faktorer än skaltehöjningar. Under 1970-talet har prisökningarna på
dessa produkter klart överstigit den allmänna prisutvecklingen.

Ränteinkomster
och återbetalning av lån

De
statliga ränteinkomsterna utgörs av såväl intäkter vid ufiåning som ränta på
kapitalbehållning. Som exempel på det sistnämnda kan nämnas räntor på
beredskapslagring, där inkomsterna består av en kalkylmässigt beräknad ränta på
investerat kapital i vamlager och förrådsanläggningar.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:150 Bilaga
2.1 Långtidsbudget 71

Inkomstema
under gmppen "återbetalning av lån" utgörs av amorteringar på
statliga lån.

De
värdemässigt mest betydelsefulla ränteinkomsterna utgörs av räntor pä
bostadsbyggande och energisparlån. Som visats i beskrivningen av bostadspolifik
i ändamålsavsnittet (4) finns elt komplicerat samband mellan utgiftema för
bostadssubventioner och budgetens inkomstsida.

Under
budgetåret 1982/83 beräknas ränteinkomsterna pä län för bostadsbyggande och
energisparlån till 6,6 miljarder kr.

6.2
Resultat av beräkningarna över statsbudgetens inkomster

Vid
beräkningen av statsinkomsternas utveckling beaktas för längtidsbudgetperioden
beslutade och av regeringen föreslagna förändringar som berör statsinkomsterna.
Förslagen till marginalskaltesänkning har beaktats i beräkningen. Avsikten är
att förslagen skall totalfinänsieras via andra åtgärder på budgetens
inkomstsida. Därmed kommer således statsinkomsterna totalt sett inte atl
påverkas.

De
beräknade förändringarna i statsinkomsterna under långtidsbudgelperioden med
tidigare angivna fömtsätlningar framgår av tabell 33. I fasta priser ökar
inkomsterna med ca en procentenhet per år under längtidsbudgetperioden. . .

Inkomstskatten
uppvisar en tillväxttakt om ca 4%. I beräkningen har beaktats de i
budgetpropositionen föreslagna åtgärderna att begränsa kommunernas finansiella
utrymme.

Inkomstema
frän de lagstadgade socialavgifterna beräknas i löpande priser öka med ca 13%
per år. I beräkningarna har därvid förslaget om att höja folkpensionsavgiften
och sänka sjukförsäkringsavgiften från den 1 januari 1983 beaklats.

Mervärdeskattens
ökningstakt beräknas i löpande priser komma att uppgå till ca 5 % i genomsnitt
per år.

Övriga
indirekta skatter förutses minska med i genomsnitt drygt 1 % per år. Kalkylen
baseras på oförändrade nominella skattesatser vilket i allmänhet även torde
innebära sjunkande relativpriser för dessa varor. Den volymmässiga konsumfionen
torde med denna fömtsättning i praktiken komma att öka snabbare än vad
långlidsbudgetberäkningen visar. Del är emellertid svårt alt bedöma hur slor en
sådan ökning skulle bli. I beräkningarna antas ökningen i princip följa den
volymmässiga utvecklingen av total privat konsumtion. En kalkyl skulle också
kunna ha baserats på antagandet om l.ex. punktskattehöjningar i takt med
prisutvecklingen. Därvid bör dock hållas i minnet all en sådan förutsättning
inle kan läggas in i kalkylen ulan att delta får konsekvenser för andra
inkomster på budgeten. T. ex. fäs återverkningar pä privat konsumtion och
därmed på intäkterna av mervärdeskallen liksom indirekta skaller i övrigt.

s. 72 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:150
Bilaga 2.1 Långtidsbudget

Tabell
33. Totala statsinkomster

(Milj.
kr., löpande priser, avrundat)

Genom-

1982/83

Förändring
till

Procen-

Genom-

snittlig
procent-

enl.
nuv.

tuell
förändring

snittlig procen-

beräk-

1983/84

1984/85

1985/86

1986/87

tuell

ning

1982/83-

tuell
för-

föränd-

1983/84

ändring

ring

1982/83-

1976/77-

1986/87

1980/81

Inkomstskatt

-1- 0,2

34011

-1-1282

-1-
1510

+ 1919

-t- 4090

+ 3,8

-1- 5,9

Socialavgifter

4-30,6

33 550

-5 327

+ 3 509

+ 21
A»

+ 3 886

-H5,9

+ 9,9

Finansiering
av

marginalskatte-

reformen'

2651

+2328

+ 3058

+ 2814

-1-87,8

+ 50,2

Mervärdeskatt

-ni 5,1

43 500

+ 400

+ 3 200

+ 3 100

-1- 0,9

+ 5,3

Övriga
indirekta

skatter

-H8,0

34 183

-1633

-
38

+ 285

+ 281

- 4,8

- 0,8

Ränteinkomster
och

återbetalning
av lån

-1-28,0

12656

-Hl 683

+ 1 148

+ 1772

+ 1971

-t-13,3

+ 11,0

Totala
statsinkomster

+11,1

180692

-8558

-t-14
604

-t-14
547

-t-15
230

+ 4,7'

-1-
6,6

Absolutnivä

180692

189250

203 854

218401

233631

+ 4,7

+ 6,6

Andel av
BNP, %

27,7

26,9

26,8

26,6

26,4

■
- 2,9

- 1,2

Utveckling
uttryckt i

fasta
priser

180692

179384

183 141

185984

188 595

- 0,7

+ 1,1

'
För år 1983 har föreslagits en allmän löneavgift om två procentenheter.

6.3
Stabiliteten i skatteunderlagen

Under
1970-talet har, som framgår av tabell 34, den totala skattekvoten stigit frän
41 % av BNP är 1970 lill närmare 50 % år 1979. Ju högre det samlade
skatteuttaget är i förhållande till BNP desto mer beroende av varandra blir
underlagen för de olika skatteinkomsterna eftersom förändringar i uttaget av
en skattetyp återverkar på underlaget till de andra. Delta avsnitt kommer att
behandla vissa orsaker till detta. Vidare anges några kalkylmässiga exempel.

I
det följande illustreras från ell rent statiskt betraktelsesätt hur vissa
skattebaser påverkar varandra. Därefter analyseras vissa indirekta effekter på
skatteunderlagen som uppstår via priser, löner, import och sysselsättning.
Detta slag av analys är främst av intresse som underlag för beräkningar av
skatteinkomsternas ulveckling. Vid en bedömning av i vad mån
skatteförändringar, och i så fall vilka som kan vara lämpliga atl vidta, är
däremot andra aspekter av avgörande intresse. Som exempel på sådana aspekter
kan nämnas den allmänna ekonomiska situationen, konjunkturläget, det statsfinansiella
lägel, effekter på främst industrins konkurrenskraft samt fördelningspolitiska
effekter.

Tabell
34. Den totala konsoliderade offentliga sektorns andel

av
BNP

1970 1971 1972 1973 1974

1975
1976

1977

1978

1979

1980

1981

1982

Utgifter
44,8 46,5 47,4 45,9 49,1 Inkomster
48,9 51,6 51,8 50,0 51,0 Skatler+avgifler 41,0
43,4 43,2 41,5 42,5

49,9
52,6

52,7
57,2 44,0 48,5

58,7 60,4
51,4

60,6
60,2 50,8

61,7
58,7 49,9

62,6
58,6 49,5

65,9
60,7 51,1

65,4 59,6 49,2

Prop.
1981/82:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget

Exempel på vissa statiska effekter av skatteförändringar
Skatterna kan indelas i följande skattetyper:

1. Löneskatter. Hit räknas i detta sammanhang även
socialförsäkrings

avgifter

2.
Direkta skatter

3.
Punktskatter

4.
Allmän
värnskatt, moms

5.
Icke löne-
eller vamanknytna skaller typ motorfordonsskatter och fasfighetsskatter.

Samtliga dessa skalletyper belalas ur de inkomster som
genereras av produktionen, BNP. Av betydelse är därför hur nära källan, dvs.
förädlingsvärdet, skatten las ut.

Det
kan därför vara illustrativt alt visa konsekvenserna för skatteunderlaget och
skatteinkomsterna vid en förändring av en skatt som tas ut nära källan.
Initialt antas att t. ex. arbetsgivaravgifterna höjs med tio procentenheter,
från 40 till 50 % av lönesumman. Vidare antas all del inte finns utrymme att
finansiera denna höjning genom löneökningar samtidigt som vinstandelen antas
vara oförändrad. Del innebär under dessa förutsättningar att höjningen av
arbetsgivaravgiften avräknas från den egentliga lönesumman exkl. kollektiva
avgifter. För är 1982 beräknas lönesumman till närmare 300 miljarder kr. I och
med atl lönesumman minskar, förändras också basen för de direkta skatterna.
Arbetsgivaravgiften utgår med ca 40 % på lönesumman och belöper sig till
närmare 120 miljarder kr. De direkta skatterna utgår pä samma lönesumma och
utgör ca 35 %. De inbringar således ca 105 miljarder kr. Höjs nu
arbetsgivaravgiften till 50 % skulle statsinkomsterna öka med 0,10 x 300 = 30
miljarder kr. Då emellertid detta i exemplet skulle avräknas från lönesumman
reduceras effekten, eftersom lönesumman minskas. Detta innebär att den höjda
skallesatsen appliceras på ett lägre underlag. Den sammanlagda efi"ekten
av förändringen minskar därvid med 10 miljarder kr. för att uppgå till 20
miljarder kr.

Skattesats

iiQ

betsgivaravgirter

i
25

230

200
—>

Prop. 1981/82:150
Bilaga 2.1 Långtidsbudget

Då lönesumman
samfidigt utgör underiagel för de direkta skatterna reduceras även dessa med 7
miljarder kr. (0,35x20). Nettoeffekten blir således endast 13 miljarder kr. För
alt kompensera bortfallet i skattebasen skulle de direkta skatterna behöva
höjas 7 miljarder kr. eller med 2,5 procentenheter (från 35 % till 37,5 %).

Skattesats

Direicta skattar

s. 75 Kontrollera mot PDF

Lönesumma

Resonemanget
kan föras ell steg ytteriigare genom att beakla även de indirekta skatterna.
Ökar de direkta stals- eller kommunalskatterna vid oförändrad realinkomsl och
sparkvot kommer den disponibla inkomsten alt sjunka, vilket i värt exempel fär
lill följd atl mervärdeskatte- och punktskatteinkomsterna sjunker. Detta beror
på atl den reala konsumtionsvolymen minskar till följd av sjunkande inkomster.
Om konsumtionen faller likartat med avseende på mervärdeskatte- och
punktskattebdagda varor och tjänster bör inkomsterna minska i proportion lill
minskningen av de disponibla inkomsterna. I praktiken minskar förmodligen inte
bostadsposten, åtminstone inle på kort sikt, vilken inte innehåller
mervärdeskatt. Detta innebär alt konsumtionsminskningen av
mervärdeskaltebelagda varor blir slörre. Likaså finns en tendens all vid
konsumtionsneddragningar minska mer på skatlelunga varor, typ tobak, alkohol
och energi. 1 fider med ökande realinkomster blir sannolikt detta beteende inle
så markant.

Detta
kan illustreras med elt annat exempel. På en lönesumma pä ca 300 miljarder kr.
ulgår en genomsnitfiig skatt på 35 %. Hushållen erhåller härvid ca 195
miljarder kr. disponibla för konsumfion och sparande. Anlag att direktskatten
höjs med en procentenhet lill 36 % och atl sparkvoten är oförändrad. Detta
leder till atl de disponibla inkomsterna sjunker med 3 miljarder kr. till 192
miljarder kr. Bortfallet av momsintäkter på detta belopp, fömtsatt att det hade
använts till konsumtion, är drygt 0,5 miljarder kr. (0,177x3,0) och bortfallet
av punktskatter drygt 0,15 miljarder kr. (0,05x3,0). Den totala inkomstförstärkningen
av skattehöjningen på 3 miljarder kr. reduceras därför med 0,6-0,7 miljarder
kr.

Prop. 1981/82:150 Bilaga
2.1 Långtidsbudget 75

En
ändring av en viss skatt kan således påverka basen för samtliga skatter som tas
ut i senare led, vilket reducerar den ursprungliga effekten. Även ändringar av
direkta skatter och mervärdeskatiesalser kan fä liknande återverkande effekter
men i mindre grad. Exempelvis påverkas inkomstema vid en ändrad skattesats för
mervärdeskall av effekterna av höjningens indirekta verkan via ändrad sparkvot
och disponibel inkomst.

Exempel
på vissa dynamiska effekter vid skatteförändringar

Tidigare
har diskuterats hur skalleändringar stafiskt sett påverkar basen för andra
skatter. Dessutom uppslår en indirekt effekt till följd av att ekonomin söker
en ny jämvikt vid ett annat läge med ändrade priser, löner och sysselsättning.
Dessa effekter är mycket svåra att kvantifiera; Skaltehöjningar har normalt en
kontrakfiv effekt på samhällsekonomin. Generellt kan man uttrycka detta som att
skatteökningar minskar den disponibla inkomsten. Därmed minskar den inhemska
efterfrågan, vilket får kontrakliva effekter på produkfion och sysselsättning
i den mån efterfrågan inle överstiger produktionskapaciteten. Detta leder till
all underlaget för de direkta skatterna minskar. Den minskade efterfrågan
innebär lägre konsumtionsvolym som minskar basen för de indirekta skatterna.
Efterfråge-minskningen förstärks via de s. k. multipHkativa verkningarna som
innebär att den direkta efterfrågeminskningen även får verkningar i de bakomliggande
leveranlörsleden. Den totala efterfrågeminskningen blir därför större än den
urspmngliga. Effekten pä skattebaserna är avhängiga av hur totala efterfrågan
förhåller sig till utbudet i ekonomin.

Valet
av skatteförändring påverkar det dynamiska förloppet olika. Exempelvis kan en
höjning av de direkta skatterna ge en dämpande effekt pä priser, löner och
sysselsättning, vilket kan tendera all ge lägre mervärdeskatteinkomster på
grund av den lugnare prisutvecklingen och den lägre konsumlionsvolymen. Pä gmnd
av den minskade efterfrågan kan sysselsättningen och därmed inkomsterna från
direkt skatt minska. Höjer man de indirekta skattema, l.ex. mervärdeskallen,
kommer normall priserna atl stiga liksom på sikt erfarenhetsmässigt även
lönerna. Nettoeffekten reduceras dock eftersom konsumtionsvolymen och
sysselsättningen minskar genom de ökade priserna. Lägre konsumlionsvolym ger
mindre punktskatteinkomster och lägre sysselsättning som ger lägre direkta
skalleinkomster.

Av
ovanslående resonemang framgår att en viss försiktighet bör iakttas vid en
bedömning av vilka statsfinansiella effekter en förändring av skattesatserna
kan få. Inkomstema från en mervärdeskattehöjning påverkas av många faktorer
utöver höjningen av skattesatsen. En annan aspekt man kan lägga på
mervärdeskatteökningar är atl de tenderar att höja prisnivån. I den statliga
budgeten är en mängd poster knutna till den allmänna prisnivån, l.ex.
pensioner, studiemedel (se avsnittet om automatiken i statsbudgeten). En
mervärdeskattehöjning kan därför medföra en mängd ökningar pä utgiftssidan
vilket ytterligare reducerar nettoeffekten.

s. 76 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 76

Även
om ingen ändring av skattesatserna skulle vidtas kan skallebaserna urholkas
beroende pä den reala BNP-utvecklingen. Atl skalleinkomsterna ökar nominellt
måste därvid ställas i relation lill den allmänna prisutvecklingen.

Å
andra sidan torde en snabb ökning av BNP leda lill breddade skattebaser och
snabbt ökade skatteinkomster. Della är dock inle en under alla förhållanden
given slutsats. En konjunkturuppgång kan uppkomma genom atl exporten eller
investeringarna ökar. Detta leder till en positiv effekt på BNP. Däremot
påverkas skatteinkomsterna endast marginellt vid en sådan utveckling eftersom
såväl export som investeringar i huvudsak är befriade från skatter. Det är
främst när förändringarna slår igenom som en sysselsättningsökning som
inkomsterna kan väntas stiga.

Även
utvecklingen av importen har en påverkan pä skatteinkomsternas tillväxt. Sedan
mitten av 1970-lalet har det skell en markant ökning av Sveriges
importberoende. Som exempel kan nämnas texfilindustrin, men även tekniskt mer
avancerade industrier som bilindustrin och elektronisk industri täcker större delen
av sill behov av delar och halvfabrikat genom import. En stmkturomvandling från
inhemska till utländska underieveran-törer medför givelvis försämrad
bytesbalans, men kan även leda lill lägre inhemsk produkfion och sysselsättning
och därmed lägre skatteinkomster.

Förutom de rent
samhällsekonomiska aspekterna som anförts ovan kan även förändrade beteenden
vid kraftiga förändringar av den totala skattekvoten påverka inkomsternas
utveckling. Som exempel brukar anföras att successiva höjningar av skattekvoten
till en påtagligt högre nivå kan innebära en ökad tendens lill kortare
arbetstid. Della leder naturligtvis lill lägre skatteintäkter. Del måste dock
betonas svårigheterna all dra några långtgående slutsatser huruvida del är
skattetrycket eller andra bakomliggande faktorer som i detta fall påverkar
arbetstidens längd.

Del
som ovan anförs under avsnitt 6.2 innebär sammantaget atl ändrade skattesatser
får återverkan pä underiagel för andra skatter. Delta skall dock inte tolkas på
så sätt att höjda skattesatser inle ger någon budgetförstärkande effekt. Hur
stora skatteinkomsterna blir är beroende dels av hur skatteunderlagen påverkas
av förändringarna, dels av den allmänna ekonomiska situafionen som t. ex.
kapacitetsutnyttjandet i ekonomin.

7
Statens budgetsaldo

7.1
Statens budgetsaldo och finansiella sparande

De
tidigare presenterade beräkningarna av statsbudgetens inkomster och utgifter
under långtidsbudgelperioden har tillsammans med del finansiella sparandet
sammanställts i tabell 35. Utöver den framräknade utvecklingen under
långtidsbudgelperioden redovisas utfallet budgetåren 1976/77 t.o.m. 1981/82.

Prop. 1981/82:150
Bilaga 2.1 Långtidsbudget

s. 78 Kontrollera mot PDF

Tabell
35. Budgetsaldo och finansiellt sparande budgetåren 1976/77-1986/87 (Milj. kr.
i löpande priser)

Budgetår

Inkomster

Utgifter

Saldo

Finansiella transaktioner, netto

Statens
finansiella sparande

Totalt

därav stats-

skuldräntor

(avrundat)

1976/77
(utfall)

104360

114844

5416

-10484

5 600

- 4900

1977/78
(utfall)

112113

137292

6916

-25 179

8000

-17200

1978/79
(utfall)

119664

158 341

8802

-38678

8200

-30500

1979/80
(utfall)

132491

182475

14 509

-49984

12500

-37500

1980/81
(utfall)

155 287

215238

23 765

-59951

11100

-48900

1981/82
(prel.)

161499

237706

27800

-76207

10650

-65 550

1982/83
(avrundat)

180700

256400

38800

-75 700

12000

-63 700

1983/84
(avrundat)

189200

275800

48200

-86600

13 200

-73 400

1984/85
(avrundat)

203900

291 900

56000

-88 100

13800

-74 300

1985/86
(avrundat)

218400

309500

62800

-91 100

14600

-76500

1986/87
(avrundat)

233600

329100

70700

-95 500

15 200

-80300

Under
långtidsbudgetperioden ökar budgetunderskottet med totalt 19,7 miljarder kr. i
löpande priser eller med ca 6,0 % ärligen. Under 1970-talet ökade underskottet
som andel av BNP. Om engångsförstärkningarna av statsbudgeten 1982/83
frånräknas kan underskottets andel av BNP beräknas till ca 12,8% jämfört med
11,6% eljest. Vid slutet av långtidsbudgelperioden har budgetunderskottets
andel av BNP, med den i långtidsbudgeten tillämpade metodiken, uppskattats
lill ca 10,8% vid givna antaganden om den samhällsekonomiska utvecklingen.
Detta förklaras av en lägre ökningstakt för statens utgifter och en
inkomstutveckling innebärande all inkomsternas andel av BNP förblir i stort
sett stabil under perioden.

Budgetsaldot
exkl. statsskuldräntor förbättras frän elt underskott om 36,9 miljarder kr.
1982/83 till 24,7 miljarder kr. 1986/87 i löpande priser. Budgetsaldot exkl.
statsskuldräntor är av intresse eftersom det belyser utvecklingen av de inkomster
och utgifter som kan påverkas genom direkta beslut av statsmakterna.
Stalsskuldränlorna däremot bestäms dels av upplåningsbehovet, dels av det
ränteläge som råder vid uppläningslillfället.

Som
framgår av avsnill 5 utgörs en del av statsutgifterna av finansiella
transaktioner. Budgetsaldot efter avdrag för dessa finansiella transaktioner
(netto) utgör statens finansiella sparande. Vid en analys av sambandet mellan
olika balansbrister i ekonomin är della ell mer relevant begrepp.
Statsbudgetens direkta effekt på bytesbalansen kan utläsas ur det finansiella
sparandet då summan av alla inhemska sektorers finansiella sparande ger
bytesbalansens utfall.

Den
i långtidsbudgeten erhållna utveckhngen av statens budgetsaldo och finansiella
sparande är ej en prognos utan en framskrivning av utveckhngen enligt vissa
regler. Skillnaden mellan framskrivning och prognos kan illustreras av en
jämförelse av det ovan beräknade saldot är 1985 med budgetsaldot i avstämningen
av 1980 års låndfidsulvecklingsalternaliv I

Prop.
1981/82:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 78

detta
år. Långtidsutredningens saldo är ca 18 miljarder kr. lägre. Denna skillnad
förklaras huvudsakligen av att höjda punktskatter lagts in i
långtidsutredningens kalkyl. I denna utredning har nämligen bl.a. förutsatts
skattehöjningar, som knutits till ökningen av den allmänna prisnivån. Genom sin
uppbyggnad anticiperas däremot inte långtidsbudgetens politiska beslut i
framskrivningen av statens inkomster och utgifter.

Resultatet
av långlidsbudgelkalkylen bör tolkas med en viss försiktighet. Som framgår av
tabell 36 föreligger skillnader mellan beräkningsresultaten i tidigare
långtidsbudgetar och den faktiska utvecklingen. Dessa skillnader föreligger
även om man studerar inkomster och utgifter för sig, men de tenderar atl
motverka varandra. Skillnaden mellan beräkning och utfall är sålunda mindre om
man studerar budgetsaldot än vid studium av de enskilda komponenterna.
Orsakerna tili dessa skillnader är fiera. Exempelvis underskattas ofta
prisnivåförändringen. Vidare inkluderas ej särskilda beslul avseende l.ex.
arbetsmarknads- och induslripolitiska utgifter. Rent allmänl synes en vikfig
slutsats vara att själva nivån på budgetsaldot ur vissa synpunkter är mindre
intressant än den tendens som framkommer vid beräkningarna.

Tabell
36. Budgetsaldots utveckling i de senaste långtidsbudgetarna

(Miljarder
kr., löpande priser)

1978/79

1979/80

1980/81

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

1985/86
1986/87

1978 års
långtidsbudget

-41,8

-38,0

-40,2

-42,2

-42,8

1979 års
långtidsbudget

-48,2

-49,8

-51,6

-52,0

-54,5

1980 års
långtidsbudget

-57,9

-64,8

-73,7

-74,0

-78,5

1981 års
långtidsbudget

-74,9

-80,4

-81,8

-89,6

-99,1

Nuv.
beräkning

-75,7

-86,6

-88,1

-91,1
-95,5

Utfall

-38,7

-49,9

-60,0

-76,2

7.2
Effekter på budgetutvecklingen av andra förutsättningar

De
i långtidsbudgeten erhållna resultaten avseende inkomster, utgifter och
finansiellt sparande är i hög grad beroende av bakomliggande antaganden om den
ekonomiska utvecklingen. En förändring av något av dessa anlaganden får
följdverkningar som kraffigt påverkar budgetsaldot vid långtidsbudgelperiodens
slut. Flertalet av de antaganden som rör centrala volymfaktorer bakom
ulgiflslillväxten, som exempelvis befolkningsutvecklingen, kan sägas besitta
en hög grad av säkerhet. Antagandena om den ekonomiska utvecklingen är däremot
förenade med en betydande osäkerhet. För att belysa känsligheten i
beräkningarna har valts atl redovisa en alternativ beräkning som huvudsakligen
bygger på de fömtsätlningar som återfinns i avstämningen av 1980 års
långtidsutredning (SOU 1982:14) alternativ 111. I denna beräkning förutsätts en
svag industriell utveckling samtidigt som målet att hålla upp(i
sysselsättningen på en hög nivå kvarstår. Det sistnämnda fömtsätts ha kunnat
uppnås genom en expansion av

s. 79 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 79

de
offentliga utgifterna. 1 alternativet antas alt såväl priser som löner ökar
kraftigt. Vidare fömtsätts all den privata konsumtionen växer i samma takt som
under 1970-talel samtidigt som den offentliga konsumtionen ökar markant. Den
offentliga konsumlionsökningen antas hell falla på den kommunala sektorn. Den
statliga sektorn förblir däremot oförändrad. Under dessa betingelser antas
räntenivån ej kunna sänkas utan i stort ligga kvar på nuvarande nivå. Del bör
påpekas alt de beräkningar som presenteras i del följande är gjorda enligt
långtidsbudgetmetodiken, vilket innebär all de karaktäriseras av en hög grad av
mekanisk framskrivning. Kalkylen bygger således inte på en i alla hänseenden
genomarbetad allernaliv ulveckling av samhällsekonomin.

Initialt
innebär den höga lönesummeutvecklingen en budgetförstärkning bl.a. till följd
av systemet för utbetalning av kommunalskattemedel. Den på så sätt erhållna
budgetförstärkningen kan emellertid ej neutralisera utgiftsökningen avseende
pris-, löne- och räntekänsliga anslag, vars ökningstakt tenderar atl översliga
inkomstutveckUngen på längre sikt.

Med
utgångspunkt från dessa antaganden kan budgelunderskollel, med sedvanlig
långtidsbudgetmelodik och med beaktande av den snabbare tillväxten i
kommunsektorn, beräknas vara i storleksordningen 10 miljarder kr. högre än i
huvudalternativet budgetåret 1986/87.

På
budgetens utgiftssida är utgifterna pä pris- och lönekänsliga anslag i
storleksordningen 65 miljarder kr. högre än i del tidigare presenterade
alternativet. Denna utveckling förklaras av alt del för mer än hälften av
statsbudgetens utgifter förehgger en fullständig automatik i utgiftsutvecklingen
vid oförändrade regelsystem och principer. Speciellt genomslag fär
ränteutvecklingen på utgifter för räntebidrag, kredilgivning vid export samt
statsskuldränlor.

Även
pä budgetens inkomstsida föreligger en hög grad av automatik. Främst gäller
delta inkomster frän inkomstskatt, socialavgifter, mervärdeskatt saml ränta på
lån till bostadsbyggande och energisparlån.

Det
bör dock påpekas alt en beräkning som bygger på långtidsutredningens
alternativ III medför inkonsistenser vid tillämpningen av gängse långtidsbudgetmelodik.
I detta alternativ förutsätts den privata konsumtionen öka i volym med ca 3 %
årligen. Samtidigt förutsätts en ökad aktivitet inom den kommunala sektorn
kräva finansiering med höjda kommunalskatter. 1 syfte att göra dessa båda
anlaganden inbördes förenliga förutsätter långtidsutredningen - för att
bibehålla nuvarande skattetryck - all den statliga inkomstskatten sänks med ca
25 miljarder kr. Någon sådan skallesänkning läggs ej in enligt
långtidsbudgetmetodiken, vilket innebär all del totala skattetrycket i långtidsbudgetens
kalkyler ökar kraftigt.

Till
följd av den höga pris- och löneutvecklingen ökar progressiviteten åter i
skattesystemet främst under åren 1983-1985 dä basenheten lagts fast. De ökade
inkomstskatterna till följd av detta kan beräknas lill ca 7 miljarder kr.
budgetåret 1986/87.

Prop. 1981/82:150
Bilaga 2.1 Långtidsbudget 80

Jämförelsen
mellan statsbudgetens ulveckling enligt långtidsutredningens alternativ I och
III som görs i långtidsbudgeten bör dock tolkas med stor försiktighet. Det bör
starkt betonas alt de resultat som framkommer, vad avser budgetutvecklingen,
bygger pä vissa bestämda principer vad gäller beräkningar av statsfinansiella
utgifter och inkomster. Olika dynamiska reaktionsmönster i samhällsekonomin
samt ekonomisk-politiska åtgärder kan sålunda i hög grad påverka den faktiska
statsfinansiella utvecklingen. Långtidsbudgeten i sig ger därför inte ell
tillräckligt underlag för all värdera alternafiven. En sådan värdering kräver
all hänsyn las lill de totala samhällsekonomiska effekterna av de olika
alternativen. I detta sammanhang bör faktorer som budgetsaldots effekt på
inkomstfördelning, kapaci-telsulnyttjande, terms of trade m. m. tas i
övervägande.

Del
lorde också vara av intresse ur känslighelssynpunkt all närttiare analysera och
redovisa effekter av ändrade antaganden inom vissa betydelsefulla
verksamhetsområden. De insatsområden där förändrade krav pä budgetpolitiska
insatser är av central belydelse för beräkningsresultaten är bl.a. utgifter för
arbetsmarknads-, industri- och bostadspolitik samt utgifter för
statsskuldränlor. Delta gäller såväl i långtidsbudgetens huvudkalkyl som i den
alternativa beräkningen.

Ett
centralt omräde som påverkar budgetutfallet är utvecklingen på arbetsmarknaden.
Olika krav kan t. ex. komma att ställas på ökade utgifter för
sysselsättningsskapande åtgärder och arbetsmarknadsutbildning m. m. En
avgörande faktor för förändringen av statsutgifterna för arbetsmarknadspolitik
blir i en sådan situation fördelningen mellan utgifter för ovan nämnda
åtgärder. En ökning av antalet personer i arbetsmarknadsutbildning och
beredskapsarbeten med 40000, dvs. molsvarande ca en procentenhets ökning av
arbetslösheten, under etl år ökar statsutgifterna budgetåret 1982/83 med ca 2
miljarder kr.

De tidigare
presenterade beräkningarna har endasl tagit hänsyn till beslutade
industripolitiska satsningar. Om strukturproblemen inom krisdrabbade företag
och branscher skulle kvarstå och åtföljas av beslul om nya insatser inom dessa
områden, kommer utgifterna för industripolitik all öka. Om man i en mekanisk
Irendframskrivning antar alt utgifterna ligger kvar i nivå med de närmast
föregående åren blir utgifierna i löpande priser ca 10 miljarder kr. slörre
budgetåret 1986/87.

Utvecklingen
inom det bostadspolitiska området är av central belydelse för
budgelulvecklingen. Inte minsl gäller della anlaganden kring bostadsbyggandets
volym. Effekten på slEitsbudgeten av en ökning av bostadsproduktionen av 10000
fler lägenheter i flerbostadshus under långtidsbudgelperioden kan i löpande
priser beräknas lill ca 3 miljarder kr. budgetåret 1986/87. Utgifterna pä
statsbudgeten består av lån och räntebidrag.

I
ovanstående genomgång har det inle varit möjligt att kvantifiera de indirekta
och mer långsiktiga effekterna av ökade statliga insatser inom arbetsmarknads-,
industri- och bo.stadspolitik. Dessa kan vara positiva för

Prop. 1981/82:150 Bilaga
2.1 Långtidsbudget 81

statsbudgeten
i t. ex. form av bättre utbildningsnivå, högre investeringsvolym, men ocksä
negativa som t. ex. stelare industristruktur och allmänt sett mindre flexibel
samhällsekonomi.

Till
följd av budgetunderskottens ulveckling har statsskulden ökal. Vid slutet av år
1981 uppgick den till ca 296 miljarder kr. Detta har i sin tur inneburit alt
statsskuldräntornas andel av de totala utgifterna har ökat. Effekten av denna
utveckling är att marginella'ränteförändringar har kommit att fä allt slörre
statsfinansiella konsekvenser. Om räntenivån höjs och blir en procentenhet
högre under långfidsbudgelperioden, ökar utgifterna för statsskuldränlor med ca
4 miljarder kr. budgetåret 1986/87.

Långtidsbudgetmetodiken
innebär att endasl beslutade förändringar av skattesatser läggs in i
beräkningarna. Många av de indirekta skatterna har emellertid höjts genom särskilda
beslut, så att de huvudsakligen följt prisutveckhngen. Detta innebär atl
inkomsterna klart understiger vad som vore fallet om dessa skatters andel av
konsumentpriserna förblev konstant över långtidsbudgetperioden. Om
punktskatterna följt den allmänna prisutvecklingen skulle inkomsterna vara ca
8 miljarder kr. högre budgetåret 1986/87 än vad som tidigare beskrivits.

Den
alternativa beräkningen visar på att en annan ekonomisk utveckling med en högre
löne-, pris- och räntenivå vid en framskrivning leder till en saidoförsämring
på i storlekordningen 10 miljarder kr. vid långtidsbudgelperiodens slut. Denna
beräkning fömtsätter en oförändrad ambitionsnivå. Som framgår av exemplen ovan
på effekten av olika politiska beslut på statsbudgeten, uppvisar del beräknade
saldot en slor känslighet över liden vid marginella budgetpolitiska
förändringar. Delta gäller självfallet såväl i uppåtgående som nedåtgående
riktning.

7.3
Budgetunderskottets finansiering

Förekomsten
av elt budgetunderskott innebär all slaten tillför samhällsekonomin mer
köpkraft än vad som dras in via skatter m. m. Effekten av denna
likviditetsökning kan dock påverkas genom statsskuldspolitiken och
kredilpoliliken. På så sätt är det inte budgetunderskottet i sig, ulan hur det
finansieras som är av samhällsekonomiskt intresse. Finansieringen kan ske på
olika säll; vart och etl med sina effekter. De huvudsakliga finansieringskällorna
är:

- utländska
långivare

— banksystemet

- kapitalmarknadsinslitul

— allmänhet.

Det
övergripande målet för slalsskuldspolitiken är att finansiera budgetunderskottet
på ett för ekonomin som helhet lämpligt sätt. Möjligheten all uppnå detta mål
under långtidsbudgelperioden är bl. a. beroende av sparandels ulveckling i
ekonomin. Om ell statligt sparandeunderskott kom-6 Riksdagen 1981/82. 1 samt.
Nr 150. Bilaga 2.1

Prop.
1981/82:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 82

penseras
av ett sparandeöverskott inom övriga sektorer, kan underskottet finansieras
inom landet. I annal fall uppslår ett bytesbalansunderskott, vilket måsle
balanseras av ett molsvarande valulainflöde vid givna växelkurser. Denna
ufländska upplåning kan såväl staten som övriga samhällssektorer svara för.

Sparandet
inom övriga sektorer, t. ex. socialförsäkringssektorn och hos allmänheten, kan
påverkas genom politiska beslul. Nedan diskuteras några av de avvägningsproblem
som budgetunderskottet ger upphov fill, givet vissa gmndläggande balansbrisler
i ekonomin.

Statsskuldspolitiken
är i sina finansiella effekter underkastad tvä restriktioner nämligen likviditelslillväxt
och räntenivå. Placeringen av statsskulden hos olika långivare får effekter
som belyser sambandet mellan dessa restriktioner. Avvägningen mellan olika
finansieringsalternativ kräver därför att hela inriktningen av den ekonomiska
politiken beaktas.

De
två huvusakliga källorna fill likviditetsökningen i ekonomin är dels statens
budgetunderskott, dels bankernas utlåning. En del av del likvidiletslillskott
som del negafiva budgetsaldot orsakar kan dras in genom upplåning utanför
bankerna i Sverige, dvs. hos kapitalmarknadsinsti-luten och allmänhelen. Detta
kan innebära all räntenivån pressas upp, vilket i sin tur kan verka dämpande på
investeringsviljan. Omvänt leder en finansiering av budgetunderskottet inom
banksystemet eller i ullandel främst lill en ökning av likviditeten i ekonomin.
Etl mått på den erhållna likviditetstdlväxlen är penningmängdens ökningslakt.

Tabell
37. Penningmängden ~ påverkande faktorer, netto i miljarder kr.

1979

1980

1981

TillskoU
från:

Staten

Statens utgiftsöverskott

44,0

54,4

66,0

Upplåning utanför bankerna i

Sverige (- = ökning)

-17,7

-14,9

-18,1

Riksbanken

Företagens konton (- = ökning)

- 3,2

- 0,1

1,5

Övriga transaktioner

- 2,3

- 3,6

- 6,0

Banker

Övrig utlåning i svenska kronor

13,2

10,7

11,1

Övrigt

5,4

10,4

- 2,8

Summa
inhemska tillskott

39,4

56,9

51,7

Nettoflöde
gentemot utlandet

Bytesbalans

- 9,9

-18,8

-16,5

Privata kapitalrörelser

- 2,3

- 3,6

9,8

Total
penningmängdsokning

27,2

34,5

45,0

Ökningen
i penningmängden bestäms huvudsakligen av den reala BNP-utvecklingen,
inflationen samt av hushållens och förelagens finansiella sparande. Om staten
och banksystemet skulle ge upphov till ett större likviditetstillskott än det
som motsvarar den efterfrågande penningmängdsökningen, kommer överskottet atl
läcka ul i form av valutaulflöde.

s. 84 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:150 Bilaga
2.1 Långtidsbudget 83

Vid
givna växelkurser kräver detta i sin tur antingen en motsvarande statlig
utlandsupplåning eller en höjning av räntorna för atl vända de privata
kapitalrörelserna.

En
central avvägningsfråga för slalsskuldspolifiken är således fördelningen
mellan upplåning i Sverige eller i utlandet. Statlig upplåning i utlandet, som
syftar till att finansiera bylesbalansunderskollet, leder lill en påspädning av
valutareserven. Genom den kreditexpansion, som blir resultatet av upplåningen,
uppslår en allmän likvidiletstillväxl. Elt givet bylesbalansunderskott kan
emellerfid finansieras genom privata kapitalrörelser. Detta leder till en
lägre likviditelslillväxt, men det skulle samfidigt fömtsätta en relativt sett
högre räntenivå. Starkt förenklat kan man säga, atl stalsskuldspolitiken är en
balansgäng mellan likviditelsskapande och ränteuppdrivande faktorer.

Balansbrisler
i ekonomin som t. ex. bytesbalansunderskottet lägger ytterligare restriktioner
pä slalsskuldspolilikens utformning. Detta gäller bl. a. möjligheten att föra
en lägräntepolitik. Som nämnls ovan fömtsätter en bylesbalansfinansiering genom
elt privat kapitalinfiöde en internationellt sett konkurrenskraftig räntenivå.
Alternafivt innebär en statlig bylesbalansfinansiering en likviditetsökning
som, för att inte slå igenom i form av inflation, kräver en
likviditetsindragning genom upplåning utanför banksystemet i Sverige. En sådan
upplåning tenderar att driva fram relativt höga räntor för all slimulera
allmänheten till förvärv av statspapper. 1 viss utsträckning och med andra
bieffekter kan dock statsmakterna placera statspapper utanför banksystemet med
andra styrmedel än räntan. Om en likviditetsindragning inte kan realiseras ökar
sannolikheten för att likviditetsökningen leder till ett valutautflöde. Vid
oförändrade växelkurser ställer detta krav på en anpassning av räntenivån så
all valutautflödet kan hejdas.

En
minskning av bylesbalansunderskottel förbättrar ej i sig möjligheterna att
hålla nere räntenivån vid ett oförändrat budgetunderskott. Ett lägre
bylesbalansunderskott innebär dä att finansieringskravel pä den svenska
kreditmarknaden ökar i molsvarande grad med åtföljande effekter på räntenivån.

Finansieringen
av budgetunderskottet är som ovan framhållits beroende av valutasituafionen.
Utvecklingen under är 1981 belyser delta. Under första halvåret höjdes särskill
de korta räntorna för att hejda del valutaulflöde som ägde mm i januari. Detta
medförde en kortfristig finansiering av budgetunderskottet till relativt höga
kostnader, främst i form av skattkammarväxlar. Under andra halvåret kunde den
korta räntenivån sänkas, vilket möjliggjorde en långfristig statlig upplåning.

Prop.
1981/82:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 84

Tabell 38. Statens upplåning år 1981

(Milj. kr.)

Upplåningsform

l:a hå

2:a hå

Helåret

Skattkammarväxlar

10169

-10912

-743

Korta
obligationer

2900

24776

27676

Långa
obligationer

2114

23456

25570

Premieobligationer

300

Sparobligationer

2065

1592

3 657

Övrigt i
Sverige

1709

- 1502

207

Upplåning
i utlandet

4423

4911

9334

Summa

23 379

42622

66001

Finansieringen
under år 1981 skiljer sig frän tidigare är bl.a. vad gäller
bytesbalansunderskotlels finansiering. Både år 1979 och 1980 svarade staten för
hela bytesbalansfinansieringen. Under år 1981 däremot medförde
företagssektorns upplåning i uflandet, vilket delvis betingades av en stram
kredilpolilik och av del höga svenska ränteläget, att behovet av stafiig
utlandsupplåning minskade. Andelen av statens budgetunderskott som placerades
hos utländska långivare sjönk således från ca 41 % år 1980 fillcal4%år 1981.

Effekten
av den förda stalsskuldspolitiken är av central belydelse genom
återverkningarna på de reala delarna av ekonomin och därmed för möjligheterna
att påverka budgetunderskottets utveckling. Tidigare har effekterna på bl. a.
budgetsaldot diskuterats vid förändringar av gjorda antaganden om räntenivå och
infiationstakl. En ökning av budgetunderskottet under långtidsbudgelperioden
innebär fon:salta stora krav pä den svenska kreditmarknaden. Detta kan
innebära en ökad risk all väsentliga kreditbehov trängs undan om
företagssektorns kredilefterfrågan ökar.

8
Automatiken i statsutgifterna

8.1
Begreppet automatik

Den
övervägande delen av statsbudgetens utgifter liksom huvuddelen av utgifterna
inom den del av socialförsäkringssystemet som inle redovisas pä statsbudgeten
styrs av en långtgående automatik. Aulomatikbindningar finns även i varierande
grad i andra statligt reglerade system utanför statsbudgeten, l.ex.
jordbruksprisregleringen. Förändringar i befolkningens ålderssammansättning,
ökningar av löner och priser etc. medför att utgifterna stiger inom ramen för
gällande regelsystem, utan alt några beslut om reformer eller nya åtaganden
fallas. Så länge dessa regelsystem inte omprövas är del därför faktorer utanför
statsmakternas omedelbara kontroll som styr vissa utgifters utveckling.

Det
faktum att många och stora anslag på budgeten präglas av automatik skall
givelvis inle uppfattas så att de slår utanför statsmakternas kontroll.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:150 Bilaga
2.1 Långtidsbudget 85

Riksdagen
är suverän och kan pröva alla utgifter; regelsystem kan ändras och indexeringar
brytas upp. Begreppet "automatik" måste således uppfattas i relation
lill nu gällande regelsystem, avtal och former för budgetbehandling.

Graden
av automatik på statsbudgeten varierar i betydande utsträckning mellan olika
typer a.v anslag. De anslag som är indexerade och följer förändringar i priser,
löner m.m. präglas av en långtgående automatik. Men även utöver dessa anslag
gäller att statsbudgetens utgifter i hög grad är beroende av den allmänna
prisutvecklingen. I det reguljära budgetarbetet räknas myndighetsanslagen
generelll upp med hänsyn fill förändringar i pris- och lönenivån. En stor gmpp
anslag är varken indexerade eller föremål för sedvanlig pris- och
löneomräkning. Emellertid kan konstaleras att också dessa i olika avseenden
präglas av automafik. Som exempel kan nämnas utgifterna för
arbetsmarknadsåtgärder som påverkas av förändringar i konjunktur- och
sysselsättningsläget.

8.2
Automatikens omfattning

I
syfte alt illustrera omfattningen och karaktären av automatik i statsbudgeten
presenterades i Qolårels långfidsbudget en indelning av statsbudgetens
utgifter i olika gmpper alltefter de faktorer som bedömdes vara styrande. En
motsvarande klassificering av utgifterna med ulgångspunkt i budgetförslaget för
budgetåret 1982/83 ger etl likartal resultat som Qolårels undersökning.

Anslagen
har indelats i tre huvudgmpper beroende på graden av automatik i utgifternas
utveckling. Vidare har ränteutgifterna för statsskulden bmtits ut i en kategori
för sig. Dessutom har vissa utgifter lämnats utanför undersökningen beroende på
deras särskilda karaktär. Dessa är: oförutsedda utgifter, ökad disposition av
rörliga krediter, beräknal tillkommande utgiftsbehov samt riksdagen och dess
verk.

Den
första huvudgmppen består av anslag som präglas av vad som kan betecknas som
fullständig automatik. Häri ingår framför alll alla anslag där utgiftema direkt
påverkas av skilda index. Den andra huvudgruppen består av anslag som är
föremål för pris- och löneomräkning i den ärliga budgetprocessen. I första
hand består denna gmpp av olika myndighetsanslag. I den tredje huvudgmppen har
sammanförts de anslag som i slörre ulslräckning kan sägas bestämmas genom
enskilda beslul. Detta hindrar i och för sig inte att vissa former av automatik
kan göra sig gällande även här.

Indelningen
i gmpper utgår frän de regelsystem som kan påverkas genom politiska beslul.
Effekterna av andra mer opåverkbara typer av förändringar, t. ex.
demografiska, beaktas inte vid klassificeringen. För en utförligare beskrivning
av principer m. m. för indelningen hänvisas till fjolårets långtidsbudget.

Huvudresultatet
av den utförda undersökningen sammanfattas i diagram

s. 86 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:150
Bilaga 2.1 Långtidsbudget

Diagram
6.

Utgiftsstyrande
faktorer i statsbudgeten

Totala utgifter 252 miljarder kr.

Miljarder kr.

130

Fullst ä ndig
automatik

Pris-
och l ö neomr ä kning

.•S5S37S
iSvrr---Y

a Separata beslut

R ä ntor p å statsskulden

Resterande

Anm. Gruppen "resterande" omfattar i årets
långtidsbudget oförutsedda utgifter, ökad disposition av rörliga krediter,
tillkommande utgiftsbehov (exkl. medel som beräknats till
försvarspropositionen). Det s. k. täckningsanslaget samt förbrukning av
anslagsbehållningar har förts till de grupper av utgifter som de förutses falla
på. 1 fjolårets undersökning tillämpades något annorlunda principer. Vid
jämförelsen med fiolårets undersökning har denna korrigerats så att samma
principer tillämpas.

Prop.
1981/82:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget

6. Diagrammet har indelats i olika sektorer beroende på
vilka faktorer som är styrande för utgiftsutvecklingen. På cirkelns omkrets
anges i miljarder kr. summan av de utgifter som påverkas av i resp. fält
angiven faktor.

Jämförelse
medfjolårels undersökning

Procentuell
andel av:

Utgifter
exkl. statsskuldräntor

Totala
utgifter

Fullständig
automatik

Pris- och löneomräkning

Separata beslut

LB8I

LB82

LB8I

LB82

LB81

LB82

18% 19%

17% 17%

62% 61 %

LB81
1

LB82

52%

1 16% 1 16%

15 % 15%

LB8I

LB82

LB81
1

LB82
1

55%

Resterande

LB8I 3%

LB 82 3 %

LB 81 3 % LB 82 2 %

Räntor på
statsskulden

LB81

LB82

12%

16%

s. 88 Kontrollera mot PDF

Fullständig automatik

Som framgår av diagram 6 påverkas 130 miljarder kr., eller
drygt hälften av statsbudgetens utgifter, av vad som här har betecknats som
fullständig automatik. De beloppsmässigt viktigast är anknytningen av vissa
Iransfe-reringsanslag (främst folkpensioner) till basbeloppet och
försvarsramens koppling till försvarsprisindex (FPI). Även kopplingen av
biståndsramen till bmttonationalinkomsten (BNI) tillhör denna kategori. Vissa
utgifter, främst vissa större transfereringsanslag till kommunala sektorn som
styrs av löneutvecklingen, förs ocksä fill kategorin fullständig automatik. Det
gäller bl. a. grundskole- och gymnasieskolbidragen samt
skatteutjämnings-bidraget. Gruppen fullständig automafik omfattar även vissa
anslag som är beroende av den allmänna räntenivån. Del gäller främst
räntesubventionerna till bostadssektorn samt koslnaderna för de statsstödda
exportkrediterna.

Prop. 1981/82:150
Bilaga 2.1 Långtidsbudget 88

De ovan uppräknade anslagsgrupperna kännetecknas alla av
olika former av indexeringar. En annan form av fullständig automatik uppträder
i de fall där slaten ersätter en viss andel av kostnaderna för en verksamhet utan
alt ha direkl kontroll över verksamhetens omfattning. Detta gäller framför allt
beträffande de specialdeslinerade bidragen lill kommunerna som t. ex.
statsbidraget till barnomsorgen.

Kännetecknande för alla ovan beskrivna utgifter är all
statens styrning av utgiftsutvecklingen är mycket begränsad inom ramen för nu
gällande regler. Till övervägande delen ökar de automatiskt i takt med
utvecklingen av löner, priser och andra styrande faktorer. Till gruppen skulle
kunna adderas räntorna pä statsskulden, vilka utgör drygt 15 % av de totala
utgifterna.

Pris- och löneomräkning

Utöver de indexerade anslagen är många andra utgifter
beroende av inflationsutvecklingen i och med alt de är föremål för pris- och
löneomräkning i arbetet med statsbudgeten för kommande budgetår. Dessa utgifter
utgör ca 40 miljarder kr. eller ca 16 % av statsbudgetens totala utgifter. Häri
ingår i stor utsträckning olika former av myndighetsanslag. Generelll
budgetbehandlas dessa så all den historiska medelstilldelningen tas som utgängspunkt
för en uppräkning för att kompensera pris- och lönestegringar. Denna
kompensation sker dock vanligen inte fullt ut. Utgående från principen atl en
ökad produktivitet bör leda lill ett minskat realt anslagsbehov har pris- och
löneomräkningen de senaste åren reducerats med tvä procentenheter. De anslag
som reguljärt har pris- och lö-neomräknats på det senare sättet svarar för 9 %
av statsutgifterna.

Ca.6 % av utgifterna prisomräknas enligl särskilda
metoder. Vanligen utgår budgelbehandlingen även i dessa fall från den faktiska
nominella nivån. Skilda former för prisuppräkning förekommer sedan. I vissa
fall bibehålls anslagsbeloppet på oförändrad nominell nivå. Exempel på anslag i
denna gmpp är anslagen för drift av vägar.

Separata beslut

Gmppen av utgifter som bestäms genom separata beslul i
varje enskilt fall svarar för ca 15 % av de totala utgifterna. Detta innebär
all de i högre grad än vad som är fallet för de fidigare uppräknade
anslagsgrupperna budgeteras "från botten". Della skall dock inle tolkas
som att inle även i detta fall vissa former av automatik kan göra sig gällande.
De anslag som ingår i denna kategori har indelats i vissa undergrupper. En
sådan utgör de transfereringar lill enskilda som inle omräknas om inte
politiska beslut härom fattas. I denna grupp ingår bl.a. barnbidragen,
livsmedelssubventionerna och bostadsbidragen.

Gruppen omfattar även investeriingar i byggnader,
anläggningar och i viss mån även utrustning. Varje investering kan givetvis
uppfattas som

s. 89 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:150 Bilaga
2.1 Långtidsbudget 89

resultatet
av ett särskilt beslut. En investering genomförs emellertid ofta under en
längre tidsperiod och under denna period utvecklas kostnaderna tämligen
automatiskt.

Till
gmppen separata beslut har även förts utgifterna på olika konjunkturkänsliga
anslag. De olika sysselsätlningspoliliska åtgärderna ingår här liksom flera
anslag inom industripolitikens omräde. Dessa utgifter påverkas i betydande
grad av konjunktumtvecklingen. Dessutom kan man konstatera att en betydande del
av de utgifter som inte medtagits i sammanställningen, nämligen delar av
beräknat tillkommande utgiftsbehov påverkas av konjunktumtvecklingen.

Automatiken
i socialförsäkringssektorn

Beskrivningen
ovan omfattar endasl sådana utgifter som redovisas på statsbudgeten. Även
socialförsäkringssektorn har analyserats i detta sammanhang med hänsyn till
att såväl utgifter som inkomster styrs av statsmakternas beslul. Likväl
redovisas de endasl i begränsad utsträckning direkt på statsbudgeten. Hit hör
ATP, sjuk-, delpensions-, arbetslöshets-och arbetsskadeförsäkringen.
Koslnaderna för dessa beräknas uppgå till totalt 66,1 miljarder kr. Härav ingår
ca 5,7 miljarder kr. pä statsbudgetens utgiftssida i form av statsbidrag. Av de
utgifter för socialförsäkringssystemet som redovisas vid sidan av
statsbudgeten är totalt ca 47,2 miljarder kr. närmast atl hänföra till gruppen
fullständig automatik.

Övriga
utgifter - ca 13,2 miljarder kr. - kan hänföras fill den grupp vars ulveckling
styrs genom separata beslut. Hit hör bl. a. ersättningsnivåerna för
tandvårdsförsäkringen, delar av sjukförsäkringen m.m. Dessa fastställs efter
överläggningar mellan staten och sjukvårdshuvudmännen. Kostnadsutvecklingen
beaktas vid överläggningarna.

Tabell
39. Utgiftsstyrande faktorer inom socialförsäkringssektorn utanför statsbudgeten
budgetåret 1982/83 (Miljarder kr.)

Totalt

varav belopp

Huvudsaklig
faktor som

beräknade

bestämmer
utgiftsutveck-

utgifter

som

ingår på

som
redovisas

lingen
(utöver konjunk-

statsbudgetens

pä annat
sätt

turfaktorer)

utgiftssida

ATP

29,5

Basbeloppet

Sjukförsäkringen:

-
sjukpenning och föräldra-

17,4

2,6

14,8

Löneutvecklingen

försäkring

-
läkemedelsersällning, patient-

14,1

2,1

12,0

Separata
beslut

avgifter, tandvårdsförsäkring

(kostnadsutveckling)

m. m. Delpensionsförsäkringen

1,5

Basbeloppet

Arbetslöshetsförsäkringen

2,2

1,0

1,2

Separata beslut om dagpenningklasser m. m.

Arbetsskadeförsäkringen

1,4

Löneutvecklingen

Summa

66,1

5,7

60,4

s. 90 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:150
Bilaga 2.1 Långtidsbudget 90

8.3
Automatik och real resursförbrukning

Automatiken
i statsbudgetens utgifter har olika effekter på samhällsekonomin beroende på
om utgifterna avser transfereringar eller egen statlig verksamhet. Nedan
diskuteras något hur besparingar på olika slag av utgifter verkar. Ökade
utgifter får normalt motsatta effekter mol de nedan redovisade.

Statens
utgifter för transfereringar tiU hushållen utgör inle någon direkt offentlig
resursförbrukning. De reala effekterna uppstår först i ett senare led då
transfereringen påverkar mottagarens konsumtion. 1 besparingssammanhang kan
sålunda konstateras att en begränsning av transfereringarna inte påverkar den
direkta offentliga resursförbrukningen. Ätgärder på transfereringsområdet kan
däremot leda till finansiella effekter, dvs. minska budgetunderskottet. Vid
överväganden av finansiell art uppstår naturligtvis frågan om minskade
transfereringar kan vara ett alternativ till ökade skatter. Valen mellan
skaltehöjningar och transfereringsnedskärningar blir i detta fall en fråga om
bedömningar av effektivitets- och fördelnings-aspekter samt vilken effekt som
kan förutses på samhällsekonomin i stort.

Transfereringar
till kommunsektorn har delvis andra realekonomiska effekter än transfereringar
lill hushållen. De reala effekterna av korrigeringar av transfereringar till
kommunerna blir avhängigt kommunernas handlande. Lägre transfereringar kan
resultera i neddragning av den kommunala verksamhetens omfattning och/eller höjning
av nivån på den kommunala beskattningen och de kommunala avgifterna.

Vad
gäller anslag lill statens egen verksamhet gäller alt begränsningar får
omedelbara reala effekter. Naturligtvis kan minskade reala anslag i vissa fall
leda till produklivitetshöjande åtgärder. Härigenom kan verksamheten kanske
bibehållas fill minskade kostnader. I vissa fall kan statens egen verksamhet
finansieras genom taxehöjningar.

8.4
Samhällsekonomiska förutsättningar

Det
finns argument både för och emot indexering och andra liknande regler som leder
fill atl utgifter automatiskt räknas upp. Nedan redovisas en del sådana
argument.

Förutsatt
alt indexen korrekt återspeglar kostnadsutvecklingen garanteras att anslaget
automatiskt bibehåller sitt reala innehåll. Avvägningar av eventuella reformer
eller besparingar som anses angelägna kan göras med indexeringen som bas för de
fördelningspolitiska diskussionerna. När det gäller transfereringar till
enskilda innebär förekomsten av indexbindningar uppenbara fördelar för mottagaren.
Den garanterar att det reala värdet av bidraget inte urholkas av inflationen,
vilket kan ha stor belydelse ur inkomsttrygghetssynpunkt.

Bland
argument som talar mot indexeringar kan nämnas all de kan försvåra omprövning
av ett anslag, trots alt en sådan ibland kan vara

s. 91 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget

s. 92 Kontrollera mot PDF

befogad när de urspmngliga förutsättningarna ändrats. En
annan fråga är i vilken utsträckning indexeringar i nuvarande statsfinansiella
läge har oönskade konsekvenser relativt andra ulgiftsanslag eller relativt
utvecklingen av statens inkomster.

En viktig fråga i detta sammanhang är om inflationen som
sådan leder lill en försvagning av statsfinanserna. 1 nuvarande budgetläge
finns del argument för alt så skulle vara fallet. Huvudförklaringen härtill är
skillnaden mellan utgifternas och inkomsternas slorlek. Detta illustreras av
följande schematiska exempel som ulgår frän nuvarande nivå på beräknade inkomster
och utgifter. Om inkomsterna antas öka med 7% och för stalsskuldränlorna tillämpas
en räntesals för nyupplåning om 7% kan dras vissa aritmetiska slutsatser.

Om utgifterna exkl. statsskuldräntor fömtsätts öka i takt
med inkomsterna (dvs. 7%) kommer budgetunderskottet all öka med inemot 11 %
(se anm. exempel I).

Anm.

Exempel
1: Utgifter exkl

'.
stalsskuldränlor öko

ir /
lakl med inkomsterna (7 %)

Utgångsläge årO'

abs. nivå miljarder kr.

Efter
omräkning

till år
-1-1

abs. nivå miljarder kr.

Inkomster Utgifter exkl. stats-skuldräntor
Statsskuldräntor Saldo

174

218

-83

. 7

14,9' 10,7

186,2

233,3

44,8

-91,9

Exempel
2: Budgetsaldot och totala ulgifternc

I
skall öka i läkt med inkomsterna

Utgångsläge årO'

abs. nivå miljarder kr.

Efter
omräkning till år -i-1

abs. nivå miljarder kr.

Inkomster Utgifter exkl. statsskuldräntor
Statsskuldränlor Saldo

174

218

-83

5,6 14,9'

186,2

230,2

44,8

-88,8

Exempel
3: Oförändrat i

nominellt
budgetsaldo

Utgångsläge årO'

abs. nivå miljarder kr.

Efter
omräkning

till
år-1-1

abs. nivå miljarder kr.

Inkomster Utgifter exkl. statsskuldräntor
Statsskuldräntor Saldo

174

218

-83

2,9

14,9'

186,2

224,4

44,8

-83,0

' Nivåerna korrigerade för budgetförstärkande
engångseffekter. 7% av 83 miljarder kr. (= budgetunderskottet år 0) -1-39
miljarder kr. (= stalsskuldränlorna år 0).

Prop.
1981/82:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 92

Om budgetsaldot och de totala utgifterna inte skaU
tillåtas öka procentueUt sett snabbare än inkomsterna krävs att utgifter exkl.
statsskuldränlor ökar ca 1,5 procentenheter långsammare än inkomsterna (se
anm. exempel 2).

Om budgetunderskottet inte skall öka nominellt får, med
ovan angivna antaganden, utgifter exkl. statsskuldräntor endasl öka med ca 3%,
dvs. fyra procentenheter långsammare än inkomsterna (se anm. exempel 3).

Ovanslående exempel ulgår från schematiska antaganden och
är endast avsedda all illustrera en dimension av problemen med långtgående
indexbindningar i nuvarande budgetläge med skilda nivåer på statsutgifter och
statsinkomster.

1 fråga om inflationens verkningar på statsfinanserna
finns inga entydiga slutsatser. Både inkomster och utgifter är beroende av en
mängd olika pris-och löneomräkningstal. I sista hand beror därför effekterna på
saidoutvecklingen av relationerna mellan dessa olika omräkningskomponenter.
Det bör också observeras att de aulomatikbindningar som finns pä budgetens
inkomst- och utgiftssida i ett läge med ekonomisk tillväxt - speciellt i ett
inledande skede - normalt leder lill att inkomsterna ökar relativt sett
snabbare än utgifterna (exkl. statsskuldräntor). Samtidigt tenderar trycket på
insatser av tillfällig karaktär inom arbetsmarknads- och industripolitiken att
avta. Hur stora problem scm uppslår med aulomatikbindningar är ur
statsfinansiell synpunkt sålunda i hög grad en funktion av det allmänna ekonomiska
läget.

En annan fråga är om indexbindningar medför att den reala
volymen av utgifterna ökar. Under förutsättningen all olika indexanknytningar
på elt rättvisande sätt återspeglar kostnadsutvecklingen kan konstaleras alt så
inle är fallet om effekterna av indexbindningen betraktas isolerat. Däremot kan
givelvis annan automatik i form av exempelvis befolkningsförändringar innebära
atl utgifierna för staten ökar även realt sett.

Vidare kan man se till vad en indexreglering för med sig
beträffande det indexskyddade verksamhetsområdets utveckling som andel av BNP
under olika antaganden. Del centrala här är dock utvecklingen av BNP snarare än
själva prisutvecklingen. Om BNP är oförändrat i reala termer, ligger också etl
prisbundel anslag fast son andel av BNP, oavsell prisutvecklingen fömtsatt att
kostnadsutvecklingen är densamma som för ekonomin i sin helhet. Om BNP däremot
faller, ökar givetvis del indexbundna anslagels BNP-andel. Nu kan givetvis
diskuteras BNP-mållets lämplighet som mättstock dä del gäller att mäta den
samhällsekonomiska bärkraften relaterat till enskilda utgiftsanslag. Om BNP
antas vara realt oförändrad, men all det är samhällsekonomiskt nödvändigt alt
vissa sektorer expanderar, följer atl indexbundna utgifter kommer atl öka som
andel av del återstående utrymmet. Enligl avstämningen av långtidsutredningen
kännetecknas Sveriges aktuella ekonomiska situation av en låg ekonomisk
fillväxt samtidigt som en stor del av produktionsökningen i framtiden måste
åtgå för att

s. 93 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:150 Bilaga
2.1 Långtidsbudget 93

avveckla
vårt bytesbalansunderskott. Vidare ställs stora krav på en expansion av
investeringarna inom näringslivet. Utrymme både för offentlig konsumtion och
privat konsumfion finansierad via offentliga transfereringar blir under dessa
antaganden mycket begränsat. Den automatiska ökningen av de indexbundna
utgifterna kan i etl sådant perspektiv tvingas ske pä bekostnad av andra icke
indexbundna utgifter.

8.5
Vidtagna åtgärder mot existerande automatikbindningar

En
långsammare tillväxt av statsutgifterna kan åstadkommas genom att avskaffa
indexkopplingar. En annan metod att minska utgiftstillväxten är atl göra
ingrepp i anslagens bas, medan själva indexkonstmktionen lämnas intakt. En
annan möjlighet är att välja en annan deflator än den aktuella indexen, om
existerande indexform ger överkompensation i förhållande fill ett uppställt
mål. Detta kan i vissa avseenden sägas vara ett tekniskt problem som rör frågan
om val av index och om kvaliteten och användbarheten av de index som
förekommer.

En
genomgång av vidtagna besparingsåtgärder under senare år riktade mot områden
som kännetecknas av automafik visar att dessa snarare syftat till att mildra de
som statsmakterna bedömt negativa statsfinansiella effekterna av automatiken än
till all upphäva den. Denna typ av förändringar har inte kunnat fångas upp i
den tidigare diskuterade aulomalikundersök-ningen. Exempel finns såväl på
ingrepp i anslagens bas som på modifieringar av indexanknytningar.

Ett
exempel där effekterna av automatiken har förändrats genom ändringar i basen
för omräkningen är beslutet alt endast omräkna basbdopps-anknylna förmåner en
gäng om året. Denna åtgärd utformades på sådanl säll att den inte endasl
innebär en leknisk omläggning ulan även atl en viss nivåsänkning uppstår
jämfört med om regelsystemet bibehållits oförändrat. Ett annat exempel på
förändringar i basen är förslaget i årets budgetproposition att innefatta
vissa ytterligare utgifter inom biståndsramen. Även de föreslagna besparingarna
inom sjukpenningsystemel har denna karaktär.

En
delvis annorlunda metod vad gäller att påverka automatiken och utvecklingen av
resursförbrukningen har tillämpats vad gäller statens relationer till den
kommunala sektorn. Efter överläggningar med kommunförbunden har storleken på
den kommunala konsumtionstillväxten lagls fast. De finansiella krav den
fastlagda volymexpansionen antagits ställa har därefter jämförts med de
finansiella resurserna i kommunsektorn i syfte all genom ätgärder på den
finansiella sidan öppna en balans mellan den reala och den finansiella bilden.
Med delta som utgångspunkt har genomförts begränsningar av det finansiella
utrymmet. Begränsningarna har åstadkommits såväl genom förändringar i basen
för aulomalikbundna special-destinerade statsbidrag som genom begränsningar av
det skatteunderlag

s. 94 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:150
Bilaga 2.1 Långtidsbudget 94

kommunerna
får tillgodogöra sig för kommunal inkomstskatt m. m. Vägledande för valet av
metod har angivits vara förddningspoliliska. Skatteutjämningsreformen och de
automalikkopplingar som fmns genom anknytningen lill lönesummans utveckling
har genomförts samtidigt som generella finansiella begränsningar vidtagits via
det kommunala skatteunderlaget.

Del
motiv som anförts vad gäller flera modifieringar i indexkonstruktioner har
varit alt bättre söka anpassa utvecklingen "på marginalen" till de
samhällsekonomiska förutsättningarna. Det kan vara av intresse i detta
sammanhang att kort ange ett antal exempel där detta motiv uppgivits vara
vägledande. Ett exempel är förändringen av det index som styr basbeloppet. Vid
beräkningen av basbeloppet bortses numera frän indirekta skatter, tullar och
avgifter samt förändringar i energipriser, men tillägg görs för subventioner.
Omläggningen har bl.a. motiverats med all ökade importpriser för energi
begränsar utrymmet för ökning av den inhemska efterfrågan eftersom en del av
det tillgängliga produklionsutrymmel bör avsättas för att betala en dyrare
import. Det anförda motivet till all rensa basbeloppets utveckling från
förändringar av indirekta skaller och subventioner har varit att tillse atl
effekterna av ekonomisk-politiska åtgärder av typ förändringar i skatteuttaget
inle skall motverkas av indexkonstruktioner på budgetens utgiftssida. Samma
argumenl har legat bakom beslutet atl indexregleringen av skatteskalan numera
skall följa samma principer som basbeloppsindexen. Ett annat exempel på en
förändrad indexkonslmktion som mofiverats med en sirävan till en bäitre
anpassning lill de lotalekonomiska fömtsättningarna är biståndsramens koppling
lill BNI i slällel för BNP.

Försvarsramen
har hittills varit kopplad till utvecklingen av nettoprisindex. Den reala
utvecklingen av försvarsanslagen har därmed blivil starkt beroende av
förändringar i relationen mellan nettoprisindex och de kostnader som uppstår i
försvarels verksamhet. En starkt bidragande orsak lill detta har varit
skillnaden mellan lönekostnadsulvecklingen och övrig prisutveckling. I den
försvarsproposilion som regeringen nyligen lagt fram föreslås atl försvarsramen
anknyts till ett index baserat på en sammanvägning av löne- och
nettoprisindexförändringen. Syftet är att indexkopplingen på elt mera stabilt
säll skall ge avsedda effekter vad gäller försvarels reala resurstilldelning.

Förändringen
av upptrappningsreglerna för den statligt garanterade räntan är ytterligare
ett exempel på hur en automatikbindning bibehålls men hur en modifiering
minskar den statsfinansiella belastningen jämfört med ett bibehållet
regelsystem.

För
statens förvaltningskostnader har under senare år praktiserats metoden att
inte ge full kompension för pris- och lönestegringar. Motivet har varit att
stimulera lill produklivitetshöjande åtgärder och besparingar. Metoden kan
också ses som ell styrinstrument som syftar lill alt genom modifieringar i
principerna för pris- och löneomräkning åstadkomma en begränsning av
resursförbrukningen inom offentlig sektor pä ett sätt som statsmakterna bedömt
som önskvärt.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:150
Bilaga 2.1 Långtidsbudget 95

8.6
Metoder som tillämpas i andra länder

I
andra länder har långtidsbudgeten — som framgår av avsnill 1.2 — i vissa fall
en annan uppläggning och ett annat syfte än den svenska. 1 en del länder är den
direkl styrande för budgetprocessen. Tendenser lill högre kostnader än som
beräknats i uppgjord budget - t. ex. lill följd av automatikbindningar -
tolereras i varierande grad. I vissa länder har lillgripils generella
begränsningar i den automatiska inflations- och lönekompensationen, s.k. cash
limits, dvs. att full kompensation för prisstegringar endast ges upp lill en
viss förutbestämd nivå. Syftet har varit alt uppnå del i långtidsbudgeten
avsedda finansiella resultatet.

Begränsning av den
automatiska infialionskompensationen kan ske på flera sätt. En metod kan vara
atl full kompensation endast ges upp fill en viss nivå för prisstegringarna,
varefter ingen eller endasl begränsad kompensation ges. En sådan åtgärd fär
mänga gånger ses i relation lill en strävan atl hålla nere prisstegringarna. Så
snart inflationen sfiger över en viss nivå minskar med en sådan metod de reala
utgifterna under vissa anslag. Vid en strikt tillämpning fungerar åtgärden
således som en automatisk stabilisator i budgeten. De reala effekterna av en
sådan metod är svåra att i förväg avgöra. Ä andra sidan kan hävdas att
cash-limits är ett sätt all påverka inflafionsförväntningarna. En avgörande
faktor för storieken på de reala effekterna blir dä hur effektivt cash-limits i
praktiken är som inflationsdämpande metod.

En
annan teknik som tillämpas i vissa fall av länder där långfidsbudgelar har en
finansiellt styrande funktion är alt sätta upp en samlad ram för ett antal
delprogram. Om kostnadsutvecklingen visat sig översliga den beräknade har
vissa delprogram hell enkelt lagts ned. Denna metod lorde vara tillämpbar
enbart där stor flexibililel föreligger vad gäller rörlighet av insatsfaktorer.
Av naturliga skäl är metoden relativt sett enklare att tillämpa i fall då
staten köper tjänster eller program.

En
budgelleknik som har vissa likartade inslag har på senare år använts i Canada.
Något förenklal innebär metoden all ell stort antal utgiftsområden (molsvarande
flera departements verksamhetsområden) tilldelas etl gemensamt, på förhand
bestämt, nominellt belopp. Om beloppet, på gmnd av t. ex. en högre prisutveckling
än beräknal, inte räcker till får omprioriteringar tillgripas mellan
utgiftsområdena.

9
Statsfinansiella konsekvenser av beslutade besparingar under
långtidsbudgetperioden

9.1
Avgränsningar

Under
senare år har regeringen lagt fram elt flertal förslag till samlade besparingar
inom den totala statsverksamheten. Besparingarna har i regel

s. 96 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 96

kombinerats med andra ekonomisk-politiska åtgärder. Som
exempel kan nämnas investeringsslimulanser, förändringar av skattesatser och
valutakursjusteringar.

Besparingarnas ekonomiska verkan kan mätas på flera sätt.
En aspekt är de samhällsekonomiska effekter som uppkommer. Härmed avses bl.a.
återverkningarna på den offentliga sektorns reala resursförbrukning, effekter
på privat konsumtion m. m. En annan aspekt är den rent statsfinansiella. De
statsfinansiella konsekvenserna av en besparing kan sägas beslå av dels en
omedelbar direkt effekt av besparingen, dels de indirekta effekter som uppstår
genom att besparingen får återverkningar på samhällsekonomin i stort och
därmed indirekt i sin tur påverkar statens inkomster och utgifter.

1 långtidsbudgeten är det i första hand intressant all se
lill de statsfinansiella effekterna av vidtagna besparingsåtgärder. En rad
avgränsningsproblem samt mätsvårigheter uppstår därvid.

En första fråga är hur besparingar skall särskiljas frän
andra slatsfinansiellt förstärkande åtgärder som vidtagits. 1 den genomgång av
besparingsåtgärder som redovisas nedan har valls all utgå från de fem samlade
sparpakel som lagts fram. Sålunda omfattar materialet följande propositioner:

1.
"Besparingar
i statsverksamheten, m.m." (hösten 1980; prop. 1980/ 81:20)

2.
"Om
kommunalekonomiska frågor inför år 1982" (våren 1981; prop. 1980/81:116)

3.
"Om ekonomisk-politiska
åtgärder" (våren 1981; prop. 1980/81:118)

4.
"Vissa
ekonomisk-politiska åtgärder, m.m." (hösten 1981; prop. 1981/82:30)

5.
Förslag i årets
budgetproposifion i vad avser del uppsatta sparmålet inkl. eventuellt
åtföljande särpropositionsfrågor under våren 1982.

Endast de direkta effekterna på statsfinanserna har sökt
kvantifieras. Redovisningen omfattar såväl besparingar inom
socialförsäkringssektorn som direkta besparingar på statsbudgeten. Kalkylerna
avser de kassamässiga statsfinansiella effekterna. Vissa förslag i ovan nämnda
propositioner har inle tagils med i sammanställningen över besparingar på gmnd
av all de knappast kan betraktas som egenlliga besparingar. Det gäller förändringar
i mervärdeskallesalsen, vissa punktskatiehöjningar samt olika typer av
tillfälliga investeringsslimulanser via budgetens inkomstsida. Föreslagna
taxe- och avgiftsförändringar har inkluderats bland besparingarna i den mån
förändringarna innebär en utvidgning av del laxebelagda området.
Tidigareläggning av vissa taxehöjningar som ändå senare skulle ha genomförts
ingår således inle i sammanställningen. Vissa besparingar har inle inkluderats.
Detta gäller del nya försvarsbeslutet samt del statliga oljelagringsprogrammet.
Besparingarna avseende kommunsektorn har beräknats under fömtsättning atl del
regelsystem som föreslagits för år 1983 ligger

s. 97 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 97

fasl även för resterande delen av längtidsbudgetperioden.
Antalet enskilda besparingsförslag som ingår i redovisningen uppgår till drygt
200.

Vissa besparingar dyker upp på budgetens inkomstsida trots
att de i alll väsentligt har samma karaktär som ulgiftsbesparingar (s. k.
skalleulgifter). Detta innebär bl.a. all den minskning av den kommunala
sektorns finansiella utrymme som uppkommer via begränsningar i del kommunala
skatteunderlaget liksom förändrade avtrappningsregler för extra avdrag till
folkpensionärer och begränsningen av avdraget för arbetsresor likställs med
utgiftsbesparingar. För sådana besparingar som påverkar den beskattningsbara
inkomsten har som besparing endasl räknats nettoeffekten kassamässigt för
staten. Endasl de besparingar som direkl berör den kommunala sektorn har
tagils med. Vissa andra besparingar, som inle i första hand avser kommunerna,
kan dock indirekt få effekter på kommunernas finansiella utrymme genom atl de
påverkar det kommunala skatteunderiaget. Dessa indirekta effekter, som i vissa
fall är positiva och i andra fall negativa ur kommunal synvinkel, har inte
beaktats i redovisningen av besparingar som drabbar kommunsektorn.

9.2 Val av referensnivå

Ett allmänt problem vid beräkningar av statsfinansiella
besparingar är valet av referensnivå. Endast åtgärder som resulterar i direkta
volymminskningar jämfört med ett oförändrat regelsystem bör ses som besparingar.
Pä kort sikt kan referensnivån i allmänhet anges ulan större problem. I
långtidsbudgetens perspektiv är referensnivån i vissa fall inte lika given.
Problem uppstår l.ex. när av en besparingsåtgärd berört regelsystem är föremål
för översyn eller nya beslul under perioden. Av detta skäl ingår, som tidigare
nämnts, vissa besparingsåtgärder inte i redovisningen.

Del bör vidare uppmärksammas alt värdet av en vidtagen
besparing kan förändras över liden genom senare beslutade åtgärder. Elt
speciellt problem utgör därvid de besparingar som påverkas av
inkomstbeskattningen eftersom denna berörs av en omläggning under
långtidsbudgelperioden. Besparingarna har i sädana fall beräknats med
utgångspunkt i samma genomsnittliga skattesals under hela perioden. Med hänsyn
till atl endasl vissa av besparingarna berörs har denna förenklade
förutsättning begränsad betydelse för kalkylerna.

9.3 Resultat av kalkylerna

Besparingseffekterna har beräknats i löpande priser
utifrån samma förutsättningar som gäller för övrigt i beräkningarna i
långtidsbudgeten. Fastprisberäkningen baseras pä en deflatering av beräkningen
i löpande priser. Metoden alt utgå från samma antaganden som gäller i övrigl i
långtidsbudgeten innebär i sig en inkonsistens eftersom den samhällsekonomiska
7 Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 150. Bilaga 2.1

s. 98 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 98

bilden får antas ha sett annorlunda ul om inte
besparingsåtgärderna genomförts. Detta innebär att materialet bör tolkas med
försiktighet. Besparingarnas återverkningar på samhällsekonomin i stort och
därmed på statens inkomster och utgifter är svåra atl uppskatta. Redovisningen
omfattar därför endast de direkta effekterna av besparingarna. 1 avsnill 9.6
redovisas dock några aspekter på indirekta effekter.

De direkta
effekterna av besparingsåtgärderna beräknas i löpande priser öka från inemot 19
miljarder kr. budgetåret 1982/83 till drygt 33 miljarder kr. budgetåret
1986/87. Vid en bokföringsteknisk redovisning kommer besparingen pä 33
miljarder kr. alt registreras som en ökning av statsinkomsterna med 12
miljarder kr. och en minskning av slalsutgiflei na med 21 miljarder kr.' Av
della utgör besparingarna avseende ATP och delpension, som redovisas helt vid
sidan av statsbudgeten, drygt 3 miljarder kr. (tabell 38).

\ fasta priser med budgetåret 1982/83 som bas ökar
besparingarna under långtidsbudgeten från inemot 19 till 27 miljarder kr.

En
illustration av den spridning som finns i besparingarnas storlek ges av att de
20 beloppsmässigt slörsla besparingarna (dvs. ca 10%) svarar för 80% av del
sammanlagda värdet av besparingarna.

Även
beräkningarna av besparingarnas tillväxt i fasta priser är i hög grad beroeijde
av underliggande anlaganden. Det gäller främst anlagandel om ränteutvecklingen
och basbeloppets ulveckling geniemoi KPI. Som exempel kan nämnas att om
räntenivån förutsätts bestå på dagens nivå i stället för att successivt sjunka
ökar besparingarnas storiek i fasta priser budgetåret 1986/87 med en halv ä en
miljard kr. Etl annal exempel är besparingarna via övergången från KPI till
basbeloppsindex vilka i hög grad är beroende av oljeprisels ulveckling.
Beräkningarna ovan bygger på atl oljepriserna ökar snabbare än KPl. Om
oljepriserna som exempel i slället skulle komma alt öka genomsnittligt i samma
takt som den antagna KPl-ulveck-lingen reduceras besparingarna i
långtidsbudgetens slutar netto i fasta priser med uppskattningsvis inemot I
miljard kr.

' Eftersom tabell 40 inkluderar socialförsäkringssektorn
har besparingarna inom sjukförsäkringen förts till utgifterna. Genom
avgiftsjusteringar kommer dock besparingen att tekniskt registreras pä
statsbudgetens inkomstsida.

För perioden 1981-1987 antas basbeloppsindex öka i
genomsnitt knappt en procentenhet per år långsammare än KPI.

s. 99 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget

s. 100 Kontrollera mot PDF

Tabell 40. Besparingarnas storlek. "Bokföringsteknisk
redovisning". Löpande och fasta priser (1982/83 års nivå) (Miljarder kr.)

1980/81 1981/82 1982/83 1983/84
1984/85 1985/86 1986/87

Löpande
priser totalt

0,9

7,4

18,5

22,8

27,5

30,8

33,4

varav

-
inkomster

0,0

2,0

5,9

8,3

10,1

11,8

12,4

-
utgifter inkl.

ATP

0,9

5,4

12,6

14,5

17,4

19,0

21,0

- ATP
och delpension

0,2

1,2

0,9

1,9

2,3

3,1

Fasta

priser
totalt

1,0

7,8

18,5

21,6

24,7

26,3

27,0

9.4 Besparingarnas realekonomiska fördelning

I sammanställningen ovan har bokföringstekniska principer
varit vägledande för om besparingarna värdemässigt skall redovisas som ökade
inkomster eller minskade utgifter. Della innebär bl.a. alt en stor del av de
besparingar som riktar sig mot kommunsektorn inkluderas bland effekterna på
inkomsterna. Samma sak gäller den begränsning av rätten lill reseavdrag som
drabbar hushållen. Vid etl studium av inriktningen av besparingsåtgärderna är
det av intresse alt, i likhet med begränsningar av statsutgifterna, hänföra
denna typ av minskade utgifter på statsbudgetens inkomstsida till
realekonomiska kategorier. I diagram 7 har en sådan omfördelning gjorts av
samtliga besparingar på inkomstsidan. I allmänhet har ingen tveksamhet
förelegat vid klassificeringen av inkomsterna. Tilläggas kan att taxe- och
avgiftshöjningar, som inte är av skatteutgiflskaraktär, omfördelats till den
sektor av samhället som drabbas av höjningen.

Diagram 7. Direkta effekter av vidtagna besparingsåtgärder
fördelat på realgrupper. Budgetåret 1986/87 i fasta priser. Miarder kr.

nvesteringar 0,1 miljarder kr.

0,7 miljarder kr.

till f ö retag 0,9
miljarder kr.

Prop. 1981/82:150 Bilaga
2.1 Långtidsbudget 100

Tonvikten
på besparingarna ligger på transfereringarna. Statlig konsumtion och
investering svarar budgetåret 1986/87 i fasta priser för knappt 1 miljard kr.
av de totala besparingarna om 27 miljarder kr. Det bör dock observeras att de
begränsningar av den statliga konsumtionen som uppstår till följd av den under
senare år tillämpade metoden att efter pris- och löneomräkning reducera
myndighetsanslagen med 2% inle ingår. De begränsningar som uppstår vid en
konsekvent fillämpning av denna reducering motsvarar 300 ä 400 milj. kr. per
år i fasta priser. Investeringarnas ringa bidrag till de totalt redovisade
besparingarna är sannolikt missvisande. I redovisningen ingår nämligen endast
beslul att upphäva eller sträcka ul i tiden redan fattade investeringsbeslut.
Den större delen av begränsningen vad gäller statens egna investeringar torde
uppstå genom en allmän restriktiv prövning av nya investeringar.

Transfereringar
tUl hushåll svarar för 14,4 miljarder kr. (drygt 50%) av de totala
besparingarna. Det bör observeras atl redovisningen av transfereringarna är
hell inriktad på de kassamässiga effekterna för staten. Dessa sammanfaller på
grund av kommunalskatteeffekten i vissa fall inte med hur individerna drabbas
av samma besparingar. Denna brist på överensstämmelse gäller främst
basbeloppsindex, reseavdraget, sjukpenningförsäkringen saml besparingarna inom
ränlebidragssystemet. För staten kan beräknas att övergången lill
basbeloppsindex och beslutet att endast justera basbeloppet en gång per år
innebär en stalsfinansiell besparing om drygt 4,5 miljarder kr. Övriga större
besparingar återfinns inom sjukförsäkringen och det bostadspolitiska området.

Vid
utvärdering av de fördelningspolitiska effekterna ger studier över hur
besparingarna fördelar sig aggregerat på olika samhällssektorer etl
ofullständigt svar. För sådana bedömningar måste man se lill hur besparingarna
drabbar olika individer och hushåll med olika inkomstnivå, sysselsättningsgrad,
barnförekomst, ålder m. m. Därvid bör beaktas atl även besparingar som inte
avser transfereringar fill hushällen kan få indirekta effekter på hushällens
ekonomiska situation. Exempel på sädana besparingar är ändringar i statliga
överföringar till företag och kommuner.

Vid
en fördelningspolitisk diskussion av begrårisningar av generella
transfereringar till hushåll måsle även beaktas den effekt som uppstår genom
atl besparingar för vissa hushållstyper tenderar alt överlagra varandra. Delta
beror på alt vissa hushållslyper beroende på sammansättning, inkomstnivå m. m.
berörs av fler slags transfereringar än andra och därmed även i större
utsträckning berörs av besparingarna.

s. 101 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 101

Tabell 41. Besparingar avseende transfereringar till
hushåll budgetåret 1986/87 i fasta priser (Miljarder kr.)

-
basbeloppsindex
samt engängsomräkning av basbeloppet (kassamässigt för staten) 4,6

-
bostadspolitik 3,3

-
sjukförsäkring
m.m. 2,3

-
reseavdraget' 1,3

-
livsmedelssubventioner
samt prisstoppsersättning 1,0

-
övrigt 1,9

Summa 14,4

' Netto efter hänsyn till effekt av
grundavdragskorrigering gentemot kommunema.

Under fömtsättning att det regelsystem som föreslagils för
år 1983 ligger fast kommer överföringarna till kommunsektorn i fasta priser atl
begränsas med inemot 11 miljarder kr. vid långtidsbudgetens slutar.
Huvudsakligen åstadkoms detta genom generella ingrepp som syftar lill all
minska del finansiella utrymmet i kommunsektorn. De slorleksmässigt största
effekterna hänför sig till begränsningar i det kommunala skatteunderiaget. Därutöver
har stödet till kommunerna inom utbildningsområdet dragits ned i fasta priser
med ca 1,1 miljard kr.

Tabell 42. Besparingar avseende transfereringar till den
kommunala sektorn budgetåret 1986/87 i fasta priser (Miljarder kr)

-
kommunalskattemedel
(begränsningar i skatteunderiaget) 7,6

-
effekt på
skatteutjämningsbidraget av skatteunderlags-begränsningarna 1,5

-
övriga
statsbidrag saml lån 1,8

Summa 10,9

Transfereringarna tiU företag har begränsats med inemot 1
miljard kr. i fasta priser. Besparingarna har främst riktats mol del
regionalpoliliska stödet inkl. transportstödet, energibesparande åtgärder saml
medelstillskott till de regionala utvecklingsfonderna:

9.5 Besparingarna och automatiken

Besparingarnas inriktning kan även studeras i relation
till de mekanismer som styr utgiftsutvecklingen vid ett oförändrat
regelsystem. En redovisning av vissa besparingsförslag har i dessa hänseenden
redan givits i avsnittet om automatiken i statsbudgeten (avsnitt 8.5).

Av tabellen nedan framgår att merparten av besparingarna
gjorts inom den gmpp av inkomster/utgifter vars ulveckling styrs av fullständig
automatik. Det innebär dock inte att automatiken heU har bmtits eller upphävts.
Däremot har automafikens verkningar begränsats eller på annat sätt

s. 102 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:150 Bilaga
2.1 Långtidsbudget 102

ändrats.
Genomslaget på utgiftsutvecklingen har reducerats med i princip tvä olika
metoder. Förändringar i basen för det indexslyrda området har varit en metod.
Metoden karaktäriseras av atl det redan på kort sikt uppstår en full
helårseffekt av besparingen. Exempel på della är merparten av de besparingar
som avser den kommunala sektorn, liksom förändringarna inom
sjukförsäkringssystemet. En andra metod har varit atl modifiera
indexkonstmktioner och indexbindningar. Anknytningen av pensioner m.m. lill
basbeloppsindex samt ändrade upptrappningsregler för räntebidrag är exempel pä
sädana indexförändringar.

Tabell 43. Besparingarnas fördelning på automatikgrupper
budgetåret 1986/87 i fasta priser

Miljarder kr.

Fullständig
automatik

21,1

varav
- indexstyrda eller likartade

18,8

- aktivitetsstyrda

2,3

Pris-
och löneomräkning

0,8

Separata
beslut

3.4

varav
- transfereringar till hushåll

1,5

- konjunkturkänsliga anslag.

strukli

jrpolitik

0,7

- övrigt

1,2

Taxeförändringar
(inkl. hyreshusavgift)

1,7

Summa

27,0

9.6
Indirekta effekter av besparingar

Statsflnansiella
besparingar återverkar på olika sätt på samhällsekonomin. Genom atl den
statsfinansiella utvecklingen i sin tur är beroende av förändringar i
samhällsekonomin är det av naturliga skäl inle möjligt all beräkna de slutliga
finansiella konsekvenserna av besparingarna för statsbudgetens del. Den typ av
effekter del kan handla om kan schematiskt illustreras med några exempel. En
minskning av offentlig konsumtion ger direkt minskade mervärdeskatleinkomsler.
Offentlig konsumtion omfattar även offentliganställdas löner. Görs
beräkningslekniskl antagandet alt ingen ahernativ sysselsättning föreligger
skulle en minskning av antalet of-fentliganställda medföra minskade inkomster
av dels löneskatter, dels direkta inkomstskatter. På samma sätt leder minskade
transfereringar till hushåll till minskad privat konsumtion och därmed
produktion. Detta innebär lägre sysselsättning i näringslivet och därmed lägre
statsinkomster. Ökad arbetslöshet orsakar automatiskt högre utgifter för
arbetslöshetsunderstöd och kan ställa krav på slörre insatser av
sysselsättningsskapande åtgärder. Antag all man vill spara in 100 milj.kr. på
transfereringar lill hushåll. Därmed kan produktionen länkas falla med netto
70 milj.kr. Av detta är lönekostnaden ca 35 milj. kr., varav ca 20 milj.kr.
skulle ha betalats i skatt. Om arbetslöshetsunderstödet ökas med 20 milj. kr.
återstår av den urspmngliga besparingen 60 milj. kr. Det bör betonas

s. 103 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:150 Bilaga
2.1 Långtidsbudget 103

att
siffroma enbart är avsedda att illustrera effekterna och inte angivna i avsikt
att mäta bortfallet.

Minskningar i offentlig
konsumtion och investering innebär minskad produktion, inle bara för det
direkta konsumfionsbortfallet, utan också för leverantörer i bakomliggande led.
Den totala effekten kan bli myckel större än den urspmngliga. Anlag alt staten
vill skära ner sina försvarsinvesteringar. Det drabbar då produktionen av
försvarsmateriel med hela sitt belopp. För underleverantörerna av utmstning
minskar beställningarna och deras underleverantörer kommer också atl få skära
ner sin produktion. Totalt kan produktionsminskningen, om inget importläckage
förekommer, komma att utgöra ett belopp som betydligt översfiger den
ursprungliga besparingen. Detta är vad som i vissa sammanhang bmkar kallas
mullipli-katoreffekten.

Även
minskningar av transfereringar lill privata sektorn har multiplika-toreffekter
men i lägre grad. Detta beror på de indirekta effekter som belyses nedan.

Minskade
transfereringar till hushåll leder till minskad privat konsumtion och därmed
till minskad produktion med ett belopp som är högre än det urspmngliga. Detta
illustreras med följande exempel. En minskning av transfereringarna till
hushåll på 100 milj. kr. får en neddragande effekt pä produktionen med 70 milj.
kr. vid en marginell importbenägenhet på 30%. Genom att flera led av
underleverantörer berörs kan produktionsbortfallet belöpa sig fill ett
påtagligt högre belopp. Denna depressiva effekt kan dock i högre eller lägre
grad motverkas om besparingen t. ex. leder lill att statens upplåning kan
minskas vilket stimulerar ekonomin.

Transfereringar
till företag har givelvis en hög multiplikalor då det är frågan om direkt
produktionsslimulerande bidrag. Om transfereringarna avser krisbranscher torde
dock multiplikatoreffekten vara lägre med tanke pä det låga förädlingsvärde som
normalt kännetecknar dessa branscher. Även transfereringar tiU utlandet har
BNP-stimulerande effekter till den del u-landsbiståndet återkommer som
beställning till svensk industri. Ränteutbetalningar däremot har en ytterst
liten stimulerande effekt på BNP. Det beror på atl en stor del av räntan enbart
avser att hålla kapitalet intakt.

10
Utombudgetära utgifter

10.1
Allmänt

Utgångspunkter

Beslut
som fattas av riksdag, regering eller statliga myndigheter kan leda fill att
utgifter uppkommer i samhället utan alt dessa direkt kommer till utryck på
statsbudgeten. Dessa utgifter kan därför betecknas som utombudgetära utgifter
(eng. off-budget expenditure). Enligt en vanlig definition

s. 104 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:150 Bilaga
2.1 Långtidsbudget 104

menas
med utombudgelära utgifter/kostnader sådana finansiella kostnader som
uppkommer i samhället tillföljd av statliga beslut, men som inte direkt framgår
av statsbudgetens utgiftssida. Den följande beskrivningen syftar inle till att
i kvantitafiva termer ange omfattningen av sädana utgifter utan snarare att
belysa olika fall då utombudgetära effekter uppkommer. De utombudgetära
utgifterna kan, i syfte att underlätta en vidare analys, delas in i fem
huvudgmpper:

— Skatteutgifter (eng. lax expenditure). Begreppet är
svårt aU definiera entydigt. I vid mening kan begreppet sägas avse avvikelser
från gmndläggande skatteskala eller regdstmktur t. ex. i form av särskilda
avdrag, vilket leder till skattelättnader för vissa grupper av skattebetalare
och fill minskade skatteintäkter för staten eller kommunerna. Denna definition
är dock svår att ange i mera operativa termer.

— Statliga lån och lånegarantier. Staten kan behöva
ta upp ytterligare län för alt finansiera sin uflåningsverksarrihet.
Kostnaderna för att la upp ytterligare lån eller bevilja garanfier är ofta av
en storlek som inle motsvaras av de framtida intäkterna. Merkostnaderna kan
sägas vara utombudgelära i den mån de inte prövas särskilt i samband med all
medel för lån anvisas och kreditgarantiramar fastställs.

— Statlig reglering och normgivning. Inte sällan
innebär denna reglering eller normgivning att kommunal och privat sektor åläggs
vidta kostnadskrävande åtgärder. Allernarivél till att slaten över
statsbudgeten åtar sig en direkl utgift för atl få en viss åtgärd utförd kan
vara atl ålägga den kommunala eller den privata sektorn alt vidta åtgärder med
egna medel. I del första fallet kommer finansieringen av åtgärderna lill uttryck
på statsbudgeten, medan det i del senare fallet blir fråga om ulombudgetära
utgifter.

— Statligt företagande. Vei"ksamheten i
affärsverken, uppdragsmyndighe-tema och de statliga bolagen leder till utgifter
som oftast endast delvis kontrolleras inom ramen för budgetprocessen.
Uppkommande utgifter som måste täckas över statsbudgeten registreras i många
fall först med viss eftersläpning (l.ex. i form av inträffade förluster). Det
statliga företagandel undergår sällan samma finansiella kontroll från statsmakternas
sida som myndigheterna.

— Offentliga fonder utanför statsbudgeten. I flera
offenfiiga verksamheter kanaliseras såväl inkomster som utgifter över
fristående fonder. Inkomster, utgifter samt fondernas förvaltning regleras
helt genom statliga beslut, men verksamheten kommer inle alls eller i ringa
utsträckning fill uttryck på statsbudgeten.

Val
av styrmedel

Såväl
utgifter över statsbudgeter som utorribudgetära utgifter har sin grund i en
strävan från statsmakternas sida att få vissa åtgärder utförda eller atl
reglera ekonomiska förhållanden i samhället, t. ex. all fördela

s. 105 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:150
Bilaga 2.1 Långtidsbudget 105

ekonomiska
resurser. Valet mellan alt försöka nä uppsatta mål genom direkta statsutgifter
eller med utombudgelära medel är dock inte betydelselöst ur en rad aspekter:

— Den sedvanliga ekonomiska eller politiska
kontrollen underlättas när det gäller direkta statsutgifter, medan
utombudgelära utgifter i slörre utsträckning ligger utanför denna kontroll. I
en del fall kan del vara mofiverat att frigöra statlig verksamhet från direkt
politisk eller ekonomisk kontroll. Detta gäller i varierande grad för del
statliga företagandet, där snabb och fortlöpande teknisk anpassning och
marknadsanpassning kan försväras av en direkt anknytning till den politiska
beslutsprocessen. Mycket av kommunernas verksamhet är sådan som statsmakterna
med angivande av allmänna mål eller riktlinjer har anförtrott de kommunala
självstyrande organen att ulföra utifrån de skilda lokala fömtsättningarna.
Denna decentralisering av beslutsfattandet motsvaras av att verksamheten inte
alls eller endast delvis finansieras över statsbudgeten.

— Ökade utgiftsåtaganden över statsbudgeten uppfattas
ofta som en utökning av den offentliga sektorn. Beslut som leder till
utombudgetära utgifter kan innebära att man uppnår samma primära mål som med
direkta statsutgifter, men del uppfattas inte alltid som en utbyggnad av
statsverksamheten.

— En direkt utgift över statsbudgeten belastar
samtliga skattebetalare, medan kostnaderna t. ex. för statlig reglering oftast
läggs pä en mindre grupp. Utgifter från offentliga fonder belastar dem som
svarar för avgifterna till fonderna, vilka oftast utgör en niindre grupp än samtliga
skattebetalare. Valet mellan direkta statsutgifter och utombudgetär
finansiering kan således innebära förddningsmässiga imphkationer. Inte heller
skatteutgifter och utgifter över statsbudgeten är ur förddnings-mässig synpunkt
rena substitut även om de får samma saidoeffekt. Normalt innebär t. ex.
progressivitet i skatteskalan alt värdet av nedsatt skatt blir större för
höginkomsttagare.

— Genom att vissa utgiflsåtaganden kanaliseras över
fristående fonder kan man till del frigöra statsbudgeten från inverkan av
konjunkturella eller demografiska fluktuationer.

Ell
val mellan all få en åtgärd till stånd via direkta statsutgifter eller med
utombudgetär finansiering bör således innefatta en rad ekonomiska och politiska
överväganden, l.ex. vilket som är del mest effektiva sätlel från
resursförbmkningssynpunkt, om åtgärden bör ulföras inom eller utanför den
offentliga sektorn, vilka som bör tjäna på åtgärden och vilka som bör bära
kostnaden för den etc. Det torde råda allmän enighet om vikten av att sådana valsituationer
uppmärksammas och blir föremål för överväganden.

s. 106 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:150
Bilaga 2.1 Långtidsbudget 106

Utombudgetära
utgifter i långtidsbudgeten

Skälen
till all la upp utombudgelära utgifter till behandling i långtidsbudgeten är
flera. För det första utgör långtidsbudgeten ell underlag för analys av de
statsfinansiella förutsättningarna på medellång sikt och är därigenom etl
underlag vid utformningen av budgetpolitiken för de närmarste åren. De
utombudgelära utgifterna uppgår lill myckel stora belopp och kan bl. a. därför
antas ha en betydande inverkan pä det ekonomiska beteendet i samhället i
övrigt. Långtidsbudgeten har också sedan tidigare omfattat en redovisning av
utvecklingen för några områden som i en eller annan utsträckning står under
statlig kontroll utan att redovisas pä statsbudgeten. Detta gäller t. ex.
socialförsäkringssektorn, kommunsektorn m. m.

Vidare
kan nämnas att de utombudgetära utgifterna svarar för en växande del av de
utgiflsåtaganden som uppkommer lill följd av statliga beslul. Delta är en
utveckling som pågått under decennier. I etl pressat slatsfinansiellt läge kan
det tinnas skäl att anta att tendensen alt välja utombudgetär finansiering
ökar. Det är mol denna bakgrund angelägel alt man strävar efter atl åstadkomma
en mer samlad och fullständig redovisning av den statliga ekonomiska
aktiviteten utanför statsbudgeten.

Ett
annat viktigt motiv är atl statliga beslut som leder fill utgifter utanför
statsbudgeten inle sällan har långsiktiga konsekvenser. Dessa kan i sin lur
leda lill effekter på statsbudgeten. Ett beslul om all öka utnyttjandet av en
offentlig fond kan l.ex. fä till följd att avgifterna till fonden senare kan
behöva höjas för alt dess realvärde skall kunna bevaras. Della kan då inverka
på ullaget av andra avgifter och skatter.

En
mer fullständig redovisning av ulombudgetära utgifter kan också ha det värdet
att den pekar på vikten av att inte enbart fokusera kommande
besparingssträvanden på statsbudgetens utgiftssida. En sådan redovisning
understryker betydelsen av att i besparingssammanhang och utgiftsprövningen i
övrigt analysera såväl effekter pä statsbudgetens utgiftssida som dess
inkomstsida samt utgifter utanför statsbudgeten, bl. a. med avseende på
samhällsekonomisk kostnad och nytta.

I de
följande avsnitten görs en översiktlig genomgång av de skilda ulombudgetära
ulgiftslyper som tidigare har berörts. Möjligheterna atl göra en systematisk
genomgång är f. n. små bl. a. på grund av att tillgången till kvantitafiva
utgifter är begränsad. Redovisningen syftar bl.a. lill alt exemplifiera
omfattningen och betydelsen av de utombudgelära utgifterna samt hur de
utombudgetära mekanismerna verkar.

10.2
Skatteutgifter

Skalleulgifter
kan ha formen av befrielse från skatteplikt, särskilda avdrag i
skatteunderlaget i olika skatteslag, reduktioner i den skatt som framräknats
efter fastställande av skatteunderlag, särskilda skatteskalor eller möjlighet
alt skjuta upp beskattning. Mätningar av värdet av enskilda

s. 107 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 107

och
totala skalleulgifter innebär betydande problem, vilket bha. hänger samman med
att det är svårt att ange vad som skall anses vara gmndläggande skatteskala
eller regelstruktur. Reglerna för avdrag och skattereduktioner kan vidare vara
mer eller mindre fasta och således i betydande grad bli föremål för olika
tolkningar i olika instanser. Vidare kan man konstatera att ett ändrat
skatteuttag när del gäller en viss typ av skatt kan få effekter på uttaget av
andra typer av skatter eller avgifter. Svårigheterna att ta hänsyn till
inleraktionen mellan skalteslagen ökar ju mer komplext skattesystemet är.

Omfattningen
av olika avdrag får inte uppfattas som exempel på värdet av skatteutgifter i
inkomstskaltesystemet. Enligt inlemationell praxis brukar inte avdrag för
inkomsternas förvärvande räknas som skalteulgifler. Som exempel kan nämnas all
i inkomstskattesystemet schablonbeskattas inkomst av fastighet och avdrag
medges samtidigt för underskott i denna förvärvskälla. Detta underskottsavdrag
räknas således lill den grundläg-■ gande regelstmkturen.

För
budgetpolitiken är del främst av betydelse att beakta sådana avdrag som ges i
slimulanssyfte och som skulle kunna motsvaras av ell statligt bidrag eller som
från statsbudgetsynpunkt kan jämställas med ett sådant. Det kan l.ex. gälla det
extra avdraget för folkpensionärer eller investeringsavdragen för
rörelseidkare. Många gånger representerar sådana avdrag betydande belopp,
l.ex. kan värdet av de särskilda avdragen för maskininvesteringar och
byggnadsinvesteringar uppskattas till totalt ca 2,2 miljarder kr. för
taxeringsåret 1981. I beskrivningen av utvecklingen för vissa ändamål (avsnitt
4) har lämnats en del andra exempel på avdragsmöjligheter.

Som
underlag för ställningstaganden i enskilda fall har en redovisning av de totala
skatteutgifterna, oavsett hur de definieras, ett begränsat värde. Det
viktigaste syftet med alt observera förekomsten av skatteutgifter och
statsbudgeteffekterna av dessa torde vara att detta i vissa fall möjliggör en
rationell avvägning i valet mellan inkomstreduktion och utgiftsökning.

Ovanstående
hindrar dock inte att del bl.a. av pedagogiska skäl kan finnas anledning att i
vissa sammanhang, l.ex. i budgetförslaget och i långtidsbudgeten, följa
utvecklingen av skalleulgifterna. Della förutsätter dock atl mera allmänt
accepterade och operativa definitioner och avgränsningar kan utvecklas.

En
effekt av förekomsten av skatteutgifter som också bör observeras är att
konsumtionsmönster och konkurrensförhållanden kan påverkas vid förändringar av skattesatser
i skilda skalteslag. Skalleulgifter kan, som tidigare nämnts, ha formen av
skattebefrielse, t. ex. i mervärdeskaltesysle-met för en viss typ av tjänster.
Förändras skattesatserna sä förändras också den relativa förmånen av
skattebefrielsen genom atl förhällandet till skattebelagda tjänster påverkas.

s. 108 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:150 Bilaga
2.1 Långtidsbudget 108

10.3
Statliga lån och kreditgarantier

Lån

Den
statliga långivningen redovisas i betydande utsträckning över statsbudgetens
utgiftssida på så sätt atl medel för nya lån för skilda ändamål anvisas på
reservationsanslag medan inflytande räntor och amorteringar redovisas på
inkomsttitel. Tidigare redovisades utlåningen ofta netto, dvs. medel för nya
län med avdrag för beräknal inflylande medel från räntor och amorteringar. Den
nu tillämpade principen kan sägas bättre återspegla statens ekonomiska
aktivitet, samfidigt som den samlade ekonomiska effekten för låntagarna kan
sägas bli överskattad.

Budgetåret
1982/83 beräknas den totala utlåningen över anslag på statsbudgeten fill ca 12
miljarder kr., för ett 100-tal skilda ändamål. De mer betydande ändamålen är:

Milj.
kr.

Bostadsbyggande 6 250

Studiemedel 3 112

Energisparlån
för bostäder 682

Lokaliseringslån 500

Till
ovan nämnda belopp kan komma förbmkning på äldre ej fullt utnyttjade
låneanslag oftast avseende industripolitiska åtgärder. Vidare kan posten
Tillkommande utgiftsbehov komma atl utnyttjas för lån.

För
samma budgetår beräknas de till följd av amorteringar inflytande medlen till ca
3 miljarder kr. Att gapet mellan nyutlåning och inflytande medel från tidigare
beviljade medel är så stort beror i första hand på att den stafiiga utlåningen
över statsbudgeten ökat under senare år. Det totala värdet av utestående
fordringar på statliga lån, inklusive lån från fonder utanför statsbudgeten,
uppgick vid utgången av budgetåret 1980/81 till ca 86 miljarder kr., vilket kan
jämföras med utlåningen fem år fidigare, ca 46 miljarder kr. För vissa lån
gäller dessutom att skulderna kan avskrivas efter viss tid om låntagaren inte
bedöms klara bördan av återbetalning.

Flera
av de större lånen har mycket förmånliga villkor för låntagarna genom låga
räntesatser och långa amorteringstider, vilket snabbi leder till en real
urholkning av statens fordran. Della gäller l.ex. för bostadslånen och
studiemedlen.

Även
från offenfiiga fonder utanför statsbudgeten förekommer ufiåning i betydande
utsträckning. Detta gäller särskilt AP-fonderna. Syftet med utlåningen från
AP-fonderna är i första hand att bevara fondernas reala kapitalvärde. Vidare
har ufiåningen från AP-fonderna kommit all bidra med krediter till framför allt
bostadsbyggandet.

Sett
ur ett bokföringslekniskt perspektiv motsvaras statliga lån lill kommunal
eller privat sektor av en fordran på låntagarna som förväntas ge framfida
inkomster. Med hänsyn till de effekter som beskrivits ovan finns

s. 109 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 109

det
dock skäl alt inte enbart anlägga ett bokföringsmässigt synsätt på den statliga
utlåningen.

Utombudgetära
effekter av den statliga utlåningen kan uppkomma framför alll genom att staten
i sin tur kan behöva öka sin upplåning till kostnader som överstiger framtida
intäkter. Detta inträffar när lånen ges på mycket förmånliga villkor, t. ex.
låg ränta, långa amorteringstider samt möjligheter alt efter viss fid få lånen
avskrivna. Statliga lån tillkommer ofta i det syftet att statsmakterna önskar
stödja en viss typ av verksamhet som bedöms ha ett särskilt värde från
samhällets synpunkter. Det kan därvid finnas elt subventionselement med i
långivningen som inte framgår av statsbudgetens utgiftssida och inverkar på
inkomstsidan med viss eftersläpning. Subventionen kan då betraktas som en
utombudgetär effekt i den mån som den inte prövats vid beslutsfillfället utan
först senare påverkar statsbudgeten som en ofömtsedd kostnad.

Kreditgarantier

Beträffande
statliga kreditgarantiåtaganden gäller att dessa inverkar direkt på
statsbudgeten först då staten av skilda skäl tvingas infria sina åtaganden.

Under
senare år har de av staten utställda garantierna ökat mycket kraftigt i
omfattning. Under de senaste fem budgetåren ökade de från knappt 30 miljarder
kr. till drygt 63 miljarder kr., eller i genomsnitt med ca 22 % per är. En
närmare redovisning av garantigivningens omfattning och utveckling lämnades i
1982 års budgetproposition. Därvid behandlades även vissa effekter av
garantigiv ningen pä kredilmarknaden.

Utombudgetära
effekter i samband med kreditgarantier uppkommer på flera sätt. Detta kan bli
fallel l.ex. om förlustriskerna inle har kunnat bedömas på ett adekvat sätt i
arbetet med statsbudgeten. I en vidare mening kan utombudgetära effekter också
sägas vara att verksamheter och projekt som inte uppfyller rekvisiten för
statlig kreditgaranti kan komma att trängas ut från kredilmarknaden även om de
från företagsekonomisk synpunkt har fömtsätlningar för en högre avkastning.

10.4
Statlig reglering och normgivning

Bakgrund

Genom
lagstiftning och utfärdande av förordningar reglerar riksdagen resp. regeringen
kommuners, företags, privatpersoners m.fl. agerande bl.a. i ekonomiska
sammanhang. Statliga myndigheter utfärdar föreskrifter, råd och anvisningar i
samma syfte. Inte sällan innebär denna reglering eller normgivning att kommunal
och privat sektor fömtsätts göra ekonomiska åtaganden. I en del fall har
regler som endast gäller internt inom statsförvaltningen blivit normerande även
för kommunal och privat sektor. Exempel på detta är det statliga
resereglementel som ofta ligger till gmnd för reseersättningar m. m. inom
kommuner och företag.

s. 110 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:150
Bilaga 2.1 Långtidsbudget 110

Det
kan finnas vissa skäl att anta att statlig reglering som ett alternativ till
utgifter över statsbudgeten används för atl få ätgärder vidtagna särskilt i ett
pressat statsfinansiellt läge. Fömtom ökade svårigheter att frigöra resurser
för nya utgiftsåtaganden inom ramen för statsbudgeten, kan det bredare
socialekonomiska perspektiv som anlagts i samhällsdebatten under det senaste
decenniet vara en orsak fill atl stadig reglering har ökat. Detta har kommit
fill uttryck särskilt på områden som miljövård, trafiksäkerhet, arbetsmiljö
och på handikappområdet.

Att mäta de totala
ekonomiska konsekvenserna av sådana stafiiga bestämmelser som ålägger
allmänhelen eller icke statliga organ alt vidla åtgärder som kräver en
resursinsats torde vara en närmast omöjlig uppgift. De regelkomplex som finns
är många och ofta mycket omfattande. Del torde också i många fall vara svårt
att bedöma i vilken omfattning ätgärder skulle ha kommit fill stånd, om den statliga
regleringen uteblivit. Detta försvårar mätningen ytterligare. Svårighelerna att
identifiera och mäta konsekvenserna innebär också stora problem atl klariägga
de förddningsmässiga effekterna, dvs. vilka kategorier som drar nytta av
normgivningen och vilka som slutligen får bära kostnaderna. Några exempel som
visar hur utombudgetära mekanismer verkar vid statlig reglering skall dock ges
här. Det bör dock betonas atl exemplen enbart avser vissa mekanismer och inte
utgör någon värdering av regleringens för- och nackdelar.

Skolväsendet

För
genomförande av undervisningen i grund- och gymnasieskolan samt den kommunala
vuxenutbildningen ger staten bidrag till kommunerna. Bidragen är avsedda att
täcka kostnaderna för lärarlöner medan kommunerna står för kostnader för
lokaler, skolmåltider, skolskjutsar, annan personal än lärare och även
huvuddelen av koslnaderna för undervisningsmateriel, m.m.

Fömtom
beslut om ekonomiska resurser i form av bidrag frän staten beslutas på central
statsmaktsnivå om mål och riktlinjer och i princip lim-och kursplaner för
undervisningen. Detta kommer till uttryck i författningar av olika slag som
för skolväsendel totalt är myckel omfattande. I hög utsträckning är dessa
författningar styrande för den kommunala ambitionsnivån för skolorganisafionen
och därmed de kommunala'utgifierna, som senare redovisas, har en betydande
minskning av detaljregleringen inom skolområdet skett under senare är.

Gmndskolan
är obligatorisk och därmed inte påverkbar i volym för kommunerna. Beslut om dimensionering
av gymnasieskolan fattas årligen av riksdagen. Sysselsättningssituationen för
ungdomarna har dessulom inneburit att särskilda arbetsmarknadspolitiska
insatser har gjorts inom ramen för gymnasieskolan. Dessa beslut påverkar
direklde kommunala kostnaderna.

Statsbidragen
till driften av gmnd- och gymnasieskolan uppgick för

s. 111 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:150
Bilaga 2.1 Långtidsbudget 111

budgetåret
1980/81 fill knappt 15 miljarder kr. 1 de schablonmässiga beräkningar av de
totala koslnaderna för ungdomsskolan som har gjorts uppskattas de kommunala
kostnaderna vara lika stora som de statliga. Samhällets totala kostnader för
denna verksamhel uppgick således till ca 30 miljarder kr. under nämnda
budgetär.

Byggnormen

Svensk
Byggnorm är statens planverks tillämpningsföreskrifter till byggnadsstadgan
(SFS 1959:612), som innehåller beslämmelser om byggnaders utförande och om
tillsynen över byggandet. Beslämmelserna och tillämpningsföreskrifterna gäller
byggnaders säkerhet, hygien och trevnad. Olika krav ställs pä l.ex. byggnaders
konstmktion, brandskydd, energihushållning och installationer. Prövningen görs
av de kommunala byggnadsnämnderna i samband med byggnadslovsprövningen.

.
Byggnormen är elt exempel på stafiig reglering som har stora ekonomiska
konsekvenser, varav endast en mindre del faller direkl på statsbudgeten. Den
del som påverkar statsbudgeten avser om- och nybyggnad av bostadshus med
statliga lån och räntebidrag. Resterande del finansieras genom prioriterade
bottenlån och s.k. topplån. Enligt byggnadsstadgan skall föreskrifter av icke
oväsentlig ekonomisk belydelse fastställas av regeringen för att bli gällande.

Kontrollfunktioner
m. m.

Tidigare
har den statliga regleringen ofta haft formen av mer eller mindre detaljerade
bestämmelser. Numera finns del en klar tendens atl vid ny lagstiftning och vid
genomgripande ändring av gammal lagstiftning utfärda s. k. ramlagar. Sådana
lagar innehåller oftast endast mål och riktlinjer. Exempel på ramlagar är
miljövårdslagen och den föreslagna s. k. hälso-och sjukvårdslagen som ersätter
en rad äldre, mera detalj styrande lagar. Lagarnas närmare innehåll
konkretiseras ofta genom centrala förvaltningsmyndigheters föreskrifter, råd
och anvisningar eller genom praxis.

Det
finns flera orsaker till denna utvecklingstendens. Ett skäl lorde därvid vara
att förhållandena i samhället skiftar så snabbt att ansvariga myndigheter
bedömts bäst skickade och har större resurser att fortlöpande anpassa
beslämmelserna. När lagstiftningen riktar sig mot verksamheter som står utanför
statsförvaltningen kan del dessulom vara ell viktigt skäl för ramlagar alt
dessa i princip medger större frihet för de verksamhelsan-svariga att utföra
verksamheterna efter de förutsättningar som gäller i det enskilda fallet. Detta
fömtsätter dock att statliga myndigheter inte utfärdar sådana
detaljföreskrifter att handlingsfriheten begränsas utöver vad som har varit
avsett vid lagstiftningens tillkomsl.

I
syfte att kontrollera att de cenlrala myndigheternas närmare reglering inte
leder lill ökade direkta eller indirekta kostnader i den verksamhel som

s. 112 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:150 Bilaga
2.1 Långtidsbudget 112

berörs
utfärdades år 1970 den s.k. begränsningskungörelsen. Avsikten är att denna i
första hand skall bidra till atl begränsa utgiftsexpansionen. Nya och ändrade
regler som i mer väsentlig grad kan leda till direkta eller indirekta
kostnadsökningar i den berörda verksamheten skall enligt kungörelsen
underställas regeringens prövning.

Enligl
sin instruktion har riksrevisionsverket fill uppgift alt följa myndigheternas
tillämpning av begränsningskungörelsen.

När det gäller reglering
som inverkar på kommunernas kostnader finns också den s.k. stat-kommun-gruppen,
en arbelsgmpp med företrädare för staten, kommunerna och landstingen, som bl.
a. har lill uppgift alt granska den statliga regleringen av den kommunala
sektorn.

Även
i övrigt har åtgärder vidtagits i syfte att minska den statliga
detaljregleringen för kommuner och landsting. Kommunallagsreformen år 1977
karaktäriseras av alt kommunerna och landstingskommunerna ges stor frihet att
anpassa sin verksamhet fill lokala förhållanden.

I
enlighet med kommunallagsreformens intentioner har också betydande
begränsningar gjorts i detaljregleringen på flera andra områden. Vad gäller
skolväsendet har l.ex. skett en långtgående decentralisering av besluten om
undervisningens organisation och användning av anvisade resurser. Fr.o.m.
budgetåret 1978/79 är statsbidraget till driften av grundskolor schabloniserat.
Det innebär alt statsmakterna fastställer resurser och innehåll för
undervisningen, medan kommunerna i hög utsträckning själva organiserar
genomförandet.

Även
vad gäller byggnormen har gjorts vissa förenklingar. Ändringar av normen görs
numera i huvudsak samlat vid enstaka tillfällen efter längre tidsintervall
(minsl 5 är). Den senaste slörre revideringen gjordes är 1980. Planverket hade
då föreberetl sina förslag i sex olika intressegrupper, vilka bl.a. hade till
uppgift att analysera kostnadskonsekvenserna, såväl vad avser byggandet som
beträffande administrafionen. Vidare remitterades förslagen till olika organ
inom byggnadsväsendet saml berörda myndigheter.

I
planverkets underlag och i den fortsalla beredningen gjordes olika
kostnadsberäkningar av kostnadseffekterna i olika led.

Ell
annat exempel pä kostnadsberäkningar av della slag har redovisats av den
särskilda arbetsgruppen om kommunernas ekonomi (KEA). Denna består av
företrädare för regeringskansliet och de båda kommunförbunden. KEA har bl.a.
redovisat kalkyler över de förändringar i resursförbrukningen som är att
hänföra bl. a. till av statsmakterna fattade reformbeslut och andra bindningar
saml redovisat skilda faktorer som inte kunnat kvantifieras men som leder till
ökade kostnader.

Vissa
åtgärder har således vidtagits under senare är för att begränsa de ekonomiska
effekterna av statlig detaljreglering pä bl.a. det kommunala området, vilket
ocksä blir föremål för en total prövning från statsmakternas sida i syfte all,
med beaktande av den kommunala självstyrelsen, anpassa volymexpansionen lill samhällsekonomiskt
godtagbara ramar.

s. 113 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 113

Prövningen av utombudgelära utgifter som följer av statlig
reglering är dock i det enskilda fallel fortfarande begränsad i jämförelse med
den ulgiftsprövning som sker vad gäller statsbudgeten. Gjorda uttalanden av
statsmakterna tyder dock på elt ökat intresse för dessa problemställningar.
Inte minst gäller delta utvecklandet av kontrollfunktioner. Vikten av atl få en
mer samlad bild av den statliga regleringens totala effekter betonas också.
Såvitt nu kan bedömas är dock de kalkylmässiga problemen betydande härvidlag.

10.5 Statligt företagande

Affärsverken hade under år 1980 en omsättning pä 32,7
miljarder kr. Etl stort antal andra myndigheter bedriver verksamhel pä uppdragsbasis
som service lill privata förelag, privatpersoner och andra statliga
myndigheter. Omsättningen i de avgiftsbelagda delarna av dessa myndigheters
verksamhet uppgick budgetåret 1979/80 till ca 3,8 miljarder kr. De statliga
aktiebolagen hade under år 1980 en omsättning pä totalt 71,7 miljarder kr.
exkl. omslutningen i de statliga kreditinstituten.

Såväl för de affärsdrivande verken som för
uppdragsmyndigheterna gäller atl statsmakterna ställer en lång rad krav vad
avser redovisningsprinciper, taxesällning, konsolidering och förräntning av
statskapitalet m. m. Affärsverken och uppdragsmyndigheterna är i regel inte
föremål för samma noggranna budgelgranskning som förvaltningsmyndigheterna. De
har ofta relativt slor frihet atl besluta om investeringar saml om nya eller
förändrade tjänster.

Inte heller verksamheten i de statliga bolagen står hell
utanför budgel-mässig kontroll. Del förekommer all anslag ges över
statsbudgeten i form av lån eller bidrag för investeringar eller läckande av
underskott. Vidare har statsmakterna insyn i och möjligheter till påverkan av
verksamheten bl.a. genom styrelserepresenlaiion.

Sammantaget kan dock sägas alt en slor del av det statliga
förelagandel har klara utombudgetära drag i den meningen atl verksamheten inte
prövas i den ordinarie budgetprocessen.

Om man
ser till utvecklingen över några år har expansionen i det statliga företagandel
varit störst i de statliga bolagen. Därefter följer affärsverken, medan
verksamhelsvolymen i uppdragsmyndighelerna snarast förefaller ha minskat. En
sluLsats av detta skulle kunna vara all de budgelpolitiska restriktioner som
gäller för förvaltningsmyndigheterna också har fått effekt på
uppdragsmyndighelerna medan affärsverken och de statliga bolagen har kunnat
operera friare. Affärsverken och de statliga bolagen har en friare ställning
just med hänsyn till all de i skiftande grad arbetar pä en fri och
konkurrensutsatl marknad. Verksamheten har, åtminstone vad gäller de statliga
bolagen, andra primära syften än all tillhandahålla service ål myndigheter och
allmänheten, nämligen all ge vinsl saml erbjuda arbetslillfäl- 8 Riksdagen 1981/82. 1 .saml. Nr
150. Bilaga 2.1

s. 114 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 114

len. Det kan dock konstateras all om statsmakterna skulle
sträva efter all påverka affärsverkens och de statliga bolagens
verksamhetsvolym innehåller budgetprocessen i riksdag och regering begränsade
möjligheter härtill.

10.6 Offentliga fonder utanför statsbudgeten

Det totala antalet offentliga fonder som förvaltas av
statliga organ uppgick vid millen av år 1981 lill över 3600. De allra flesta
av dessa fonder har dock karaktären av donationsfonder för socialt understöd,
stipendier och forskning. Den samlade behållningen på donationsfonderna lorde
uppgå till mellan 800 och 1000 milj. kr. För övriga offenfliga fonder, inkl.
AP-fonderna kan den totala behållningen vid utgången av budgetåret 1980/81
uppskattas till närmare 190 miljarder kr.

Fonderna förvaltas av närmare 140 statliga organ.

I detta avsnitt skall redovisas några av de beloppsmässigt
mera betydande offentliga fonder vars finansiering, förvaltning och
utbetalningar regleras genom statliga beslut men i huvudsak saknar koppling
till statsbudgetens utgiftssida. Därvid behandlas fonder inom
socialförsäkringssystemet, vissa fonder inom energiområdet.

Fonder inom socialförsäkringssystemet

Av nedanstående sammanställning framgår behållningen på
socialförsäkringens mera betydande fonder per den 30 juni 1981 samt
utbetalningar av de mot dessa fonder svarande förmånerna under budgetåret
1980/81.

s. 115 Kontrollera mot PDF

Behållning

Förändring
i

Milj.
kr.

från föregående

budgetår

181 796

+ 11,1

1613

+ 17,6

183409

-1-11,2

1321

± 0

538

+ 2,5

947

+ 19,4

-617 (skuld)

-30,2

± 0

16,6

AP-fondema

— 1:a
- 3:e fondema

— 4:e
fonden

Summa

Folkpensionsfonden Frivilliga pensionsförsäkringsfonden
Arbetsskadefonden Fonden för delpensionsförsäkring Särskilda yrkesskadefonden
Fonden för frivillig yrkesskadeförsäkring Trafiklivräntefonden

Summa 185742 11,1

Även när det gäller arbetslöshetsförsäkringen finns vissa
medel avsatta, vilka kan tjäna som buffert vid tillfälligt ökat utnyttjande.

Socialförsäkringen finansieras till övervägande delen med
avgifter. Dessa avgifter beräknas år 1982 uppgå lill ca 84 miljarder kr. Av
avgifterna redovisas endast ca 35% över statsbudgetens inkomstsida. Utgifterna
beräknas för samma är till ca 102 miljarder kr., varav ca 41 miljarder kr.

Prop.
1981/82:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 115

redovisas över statsbudgetens utgiftssida. När del gäller
folkpensioner, sjukförsäkring och arbetslöshetsförsäkring bekostas utgående
förmåner lill viss del med skallemedel, dvs. koslnaderna motsvaras ej helt av
inflytande avgifter. Graden av avgiftsfinansiering är f. n. för folkpensioneringen
ca 66%, för sjukförsäkringen 85% och för arbetslöshetsförsäkringen ca 33 %.

Fonder inom energiområdet

För oljeersättningsfonden har stödbehovet för åren
1981-1983 beräknats fill I 700 milj. kr. Fonden finansieras med en del av den
särskilda beredskapsavgiften på olja. Någon behållning av betydelse vid
utgången av budgetåret 1980/81 fanns inle eftersom tillförseln av avgifter till
riksgäldskonloret, som är fondförvaltare, påbörjades först i november 1980.

Energiforskningsfonden tillförs medel för finansiering av
energiforskningsprogrammet som har tilldelats en ram om 1400 milj. kr. för
budgetåren 1981/82-1983/84. Även denna fond finansieras med en del av den
särskilda beredskapsavgiflen på olja.

Oljeprospekteringsfonden finansieras ocksä via den särskilda
beredskapsavgiften pä olja. Behållningen vid utgången av budgetåret 1980/81
var 114 milj. kr.

Rundradiorörelsens fond

Sveriges Radio-koncernens (SR) verksamhel finansieras med
avgiftsmedel som tillförs radiofonden. Fondens medel ligger helt utanför statsbudgeten
och finansierar, förutom SR:s drift- och bygganslag även televerkels drift- och
investeringsmedel. Fonden förvaltas av riksgäldskonloret som därigenom har
möjlighet all, i män av överskoll från fonden, finansiera andra åtaganden med
fondmedel genom lån.

Riksdagen fastställer årligen hur stort belopp SR och
televerket får rekvirera ur fonden. På denna bas får SR dämtöver rekvirera
medel enligt särskilda regler. Avgiftshöjningar måste göras löpande för alt
täcka infla-tionskoslnader och av statsmakterna fastställd ambitionsnivå för
koncernens verksamhet. Riksdagen har beslutat all avgiften får höjas tidigast
den 1 juli 1983. Avgiften är kopplad till innehav av tdevisionsmotlagare.

Ur fonden rekvirerade budgetåret 1980/81 SR och televerket
totalt drygt 1,8 miljarder kr. Behållningen per den 30 juni 1981 uppgick till
27 milj. kr. och beräknas, med avgiftshöjning fr. o. m. den 1 april 1981, per
den 1 juli 1982 uppgå till ca 130 milj. kr. exkl. de effekter den s. k.
TV-pejlingen kan medföra.

10.7 Slutsatser och kommentarer

Atl utgifter kan uppkomma i samhället fill följd av
statliga beslut ulan all detta kommer fram på statsbudgetens utgiftssida är i
och för sig ett känt

s. 116 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 116

förhållande. Vid ulgiftsprövningen i riksdag, regering och
statliga myndigheter görs också ofta bedömningar och beräkningar av
utombudgelära utgifter. Della görs dock med varierande grad av noggrannhet, bl.
a. beroende av vilket statistiskt underlag m. m. som föreligger. Nya ulgiftsälagan-den
över statsbudgeten kommer lill uttryck på elt lämligen samlat och överskådligt
sätt, l.ex. som en ökning på statsbudgetens utgiftssida, försämrat
budgetsaldo, ökad statlig upplåning etc. Det finns skäl all anta alt della
bidrar lill en mer restriktiv inställning till nya utgiflsåtaganden över
statsbudgeten än lill åtgärder som finansieras på annal sätt. De utombudgetära
utgifterna tenderar mer all "försvinna i mängden". Delta lorde bero
bl. a. pä att del har saknats adekvata beräkningsmetoder saml samlade och
överblickbara redovisningar av de ulombudgetära utgifterna.

Den föregående beskrivningen av skilda typer av
utombudgetära utgifter syftar till atl ge en myckel översiktlig redovisning. Av
denna redovisning framgår, all utombudgetära effektei" förekommer i elt
stort antal fall samt all de ulombudgetära utgifterna sammantaget lorde svara
för myckel stora belopp.

Att statliga beslut verkställs av organ som slår utanför
den direkta budgetstyrningen och kontrollen bygger bl.a. pä tanken atl det för
vissa verksamheter finns anledning alt eftersträva en slörre flexibililel vad
gäller anpassning till omvärlden. En genomgripande omläggning för alt lägga in
utombudgetära utgifter i den ordinarie statsbudgeten torde i mänga fall leda
till oönskad komplexitet och byråkrati.

Beträffande skatteutgifterna kan sägas atl dessa direkt
påverkar statsbudgetens inkomstsida. Av speciellt intresse är atl observera de
fall då utbytbarhet kan föreligga mellan åtgärder på budgetens utgiftssida
resp. skalleulgifter. Som tidigare har antytts kan en bättre beskrivning och
kalkylering av vissa skalleutgifter bidra lill all förbättra överblickbarheten
och underlätta val av handlingsalternativ. Detta är i stor ulslräckning ett
melodmässigt problem.

Statliga lån och kreditgarantier har uppenbara direkta
slalsbudgetef-fekter. Statsbudgeten ger redan i dag på delta omräde en god
uppfattning om statens ekonomiska akfivitel, bmllo. Däremot lorde det finnas
vissa möjligheter all i ökad utsträckning g; en samlad beskrivning av nettoeffekterna
på statsbudgeten, bl.a. vad avser statens totala kostnader för nya lån, inkl.
koslnaderna för den statliga upplåningen saml framlida intäkter av räntor och
amorteringar. Vissa beskrivningar görs redan i dag av de sekundära effekterna,
dvs. länens och garantiernas inverkan på den allmänna kreditmarknaden. Som
framgår av det tidigare finns dock betydande svårigheter när del gäller att
entydigt värdera dessa effekter.

Den statliga regleringen och normgivningen är myckel
omfattande. Det finns en lång rad beslämmelser som styr beteendet i kommunal
och privat sektor. En kartläggning av effekterna av sådana gällande regelsystem
och normer från finansiell synpunkt lorde därför visa sig vara en närmast

s. 117 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:150 Bilaga
2.1 Långtidsbudget 117

omöjlig
uppgift. Della hindrar dock inte att man pä områden där de ekonomiska
konsekvenserna bedöms som mycket omfattande, med beaktande av vad som bör
gälla vad avser reglernas ändamål, rällssäkerhels-och rättviseaspekter, även
framgent kan göra särskilda översyner i syfte ait förenkla, anpassa och
förbilliga de åtgärder som krävs enligt resp. regelkomplex. Sådana särskilda
översyner har gjorts och pågår. Vissa centrala organ, l.ex.
riksrevisionsverkel, gör ocksä fortlöpande granskningar och föreslär
förändringar. Även i övrigt lorde det framöver komma atl ställas ökade krav på
redovisning av finansiella konsekvenser av ny lagstiftning och annan reglering.
Riksdagen har t. ex. ålagt regeringen all i propositioner av riktlinjekaraktär
redovisa de ekonomiska konsekvenserna.

När
det gäller det statUga företagandet har det nämnls att dessa till stor del
kommer till uttryck på statsbudgeten eller i anslutning lill denna. Som framgår
av det tidigare har mycket av det statliga företagandet medvetet lagls utanför
budgelkonlrollen med hänsyn till kraven pä särpräglad kompelens hos de
verksamhelsansvariga, affärsmässighet och marknadsanpassning. Alt tillskapa
kontrollfunktioner genom närmare anknytning fill budgetkontrollen kan få
betydande negativa effekter. Ingående redovisningar lämnas redan i dag till
riksdagen och allmänhelen i fiera sammanhang.

De
offentliga fonderna utanför statsbudgeten representerar etl betydande kapital
och de ärliga inbetalningarna och utbetalningarna är ocksä mycket omfattande. I
de flesta fall finansieras utgifierna med enbart avgiftsmedel.

Socialförsäkringssystemet
svarar för en slor del av de utgifter som regleras genom statliga beslul, bl.a.
genom att del på etl eller annat säll omfattar nästan alla som vistas i landet.
Relativt små förändringar i de skilda förmänsslagen kan därför få stora
konsekvenser för de totala utgifterna i absoluta tal. De direkta effekterna på
statsbudgetens utgiftssida är varierande och är ofta mycket begränsade. De
direkta effekterna pä samhällsekonomin och statsbudgeten kan emellertid bli
betydande. 1 den mån ökade utgifter, till följd av förändrade regler, ändrade
demografiska förhållanden m.m., leder till en urholkning av fondmedlen måste
delta mötas med insats av skattemedel eller ökat uttag av avgifter. Det är bl.
a. av dessa skäl naturligt att beslutsunderlaget vid ställningslagande till
förändringar i här nämnda system ger en belysning av dessa sekundära effekter.
1 förhållande fill vad som gäller för några av de andra utombudgetära utgiftsly-pema
synes metodproblemen vara mindre härvidlag.

9 Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 150. Bilaga 2.1

s. 118 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 118

11 Sammanfattning och slutsatser

Inledning

Långtidsbudgetens främsta syfte är all kartlägga de
statsfinansiella konsekvenserna på fem års sikt av redan fattade beslut och
gjorda åtaganden. Långtidsbudgeten redovisar också vissa kalkyler över
socialförsäkringssektorn och andra utombudgetära utgifter (utgifter utanför
statsbudgeten) i syfte alt ge underlag för bedömning av sådana verksamheter som
styrs av statliga beslul. Vidare analyseras i årets långtidsbudget vissa
statsfinansiella effekter av de av statsmakterna beslutade och föreslagna
sparåtgärderna. En uppföljning av den automatikstudie över statsutgifterna som
presenterades i förra årets långtidsbudget görs och kompletteras nu med en
diskussion om indexering av anslag.

På utgiftssidan omfattar långtidsbudgeten en kalkyl över
de resurser som krävs för atl verksamheten skall kunna bedrivas i enlighet med
de beslut som statsmakterna redan har faltal och de åtaganden som har gjorts
för framtiden. Vad gäller statsinkomsterna grundas beräkningarna pä i princip
oförändrade skatteregler och avgiftssatser i den män inle förändringar
beslutats eller aviserats. Hänsyn har bl.a. tagits till av regeringen föreslagen
skatteomläggning fr.o.m. den I januari 1983. I långtidsbudgeten görs inga
försök att förutse vilka beslut avseende budgetens inkomster och utgifter som
statsmakterna kan komma att fatta under perioden. Långtidsbudgeten är således
varken en plan för den framtida utvecklingen eller en prognos för den mest
sannolika utvecklingen. Avsikten med långtidsbudgeten är huvudsakligen att
redovisa vilken budgetutveckling som blir följden om inga nya utgiftsåtaganden
görs och om skatte- och avgiftsreglerna inte ändras. Budgetutvecklingen
beräknas med utgångspunkt i givna antaganden och påverkas av förändringar i
dessa. För alt testa känsligheten i beräkningarna redovisas effekter av ändrade
antaganden. Detta material kan sedan tjäna som underlag för överväganden om
riktlinjer för budgetpolitikens utformning på något längre sikt.

En allmän tendens internationellt är att en ökad tonvikt
läggs på läng-tidsbudgelering och planering. Olika länders långtidsbudgetar
uppvisar en dock en del skillnader sinsemellan, bl. a. vad gäller syftet med
analyserna. I vissa länder har budgeten en programmatisk innebörd, i andra
används den för att illustrera olika ekonomiska alternativ. 1 övrigt uppvisar
långtidsbudgetar i andra länder varierande ambitionsnivåer avseende bl.a.
omfattning, tidsperiod, användning som styrmedel, fast- eller
löpandepris-beräkning m. m. Rent allmänt kan konstateras att formaliserade
långtidsbudgetar främst tas fram i industriländer och där med en i tekniskt
avseende varierande grad av ambition och omfattning. 1 långtidsbudgeten redovisas
några exempel på den teknik sorn används i andra länder.

Den svenska långtidsbudgeten behandlar i första hand
statsbudgetens

s. 119 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:150 Bilaga
2.1 Långtidsbudget 119

inkomster
och utgifter. Som underlag för en bedömning av utvecklingen av de verksamheter
som direkt styrs genom statliga beslut ger statsbudgeten emellertid en
ofullständig bild. 1 redovisningen av statsutgifternas fördelning på olika
ändamål har därför tagits med beskrivningar av gällande regler för vissa avdrag
och skattereduktioner m. m. som påverkar budgetsaldot på likartal sätt som
olika inkomstöverföringar pä budgetens utgiftssida. Vidare redovisas vissa
andra verksamheter som staten reglerar, men som varken redovisas på
statsbudgetens inkomst- eller utgiftssida. I årets långtidsbudget har därutöver
gjorts ett försök alt pä ett mer systematiskt sätt definiera och kartlägga
exempel pä sädana beslul som fattas av riksdag, regering eller statliga
myndigheter som kan leda till att utgifter uppkommer i samhället utan att
dessa kommer till uttryck på statsbudgeten. Dessa utgifter kan betecknas som
utombudgetära utgifter (eng. off-budget expenditure). De utombudgetära
utgifterna har därvid delats in i följande huvudgmpper:

- skatteutgifter (eng. tax-expendilure)

- statlig reglering och normgivning

- statliga lån och lånegarantier

- utgifter i statligt företagande

- offenfliga fonder utanför statsbudgeten.

Långtidsbudgetens
gmndmaterial utgörs av underlag som har tagits fram inom regeringskansliet. De
slufliga bedöiriningarna och utarbetandet av själva långtidsbudgeten har skett
inom budgeldepartementets budgetavdelning.

Långtidsbudgeten
omfattar budgetåren 1982/83-1986/87. För budgetåret 1982/83 baseras kalkylerna
på de utgifts- och inkomstberäkningar som redovisas i 1982 års reviderade
budgetförslag. Vad gäller perioden därefter ansluter sig fömtsättningarna för
beräkningarna, med vissa modifikationer med hänsyn lill den aktuella konjunkturbilden,
fill de antaganden som ligger lill gmnd för alternativet I i avstämningen av
1980 års långtidsutredning. Som tidigare har nämnts har därutöver vissa
kalkyler gjorts av effekterna av alternafiva antaganden.

Den
samhällsekonomiska utvecklingen till mitten av 1980-talet

I
långtidsbudgeten behandlas i första hand statsinkomsternas, statsutgifternas
och budgetsaldots utveckling under vissa av långfidsbudgellekniken bestämda
fömlsättningar. Även om intresset således koncentreras till statsbudgeten är det
viktigl att delta sker under beaktande av de olika ömsesidiga samband som finns
mellan statsbudgeten och samhällsekonomin i övrigt. Dessa samband har stärkts
i och med den snabba tillväxten i statsbudgetens omfattning. Därmed har
statsbudgeten fält en mycket betydande inverkan på inkomstfördelning,
produktionsförhållanden, bytesbalans, sysselsättning osv. Å andra sidan är
statsbudgetens utveckling i hög grad avhängig av förhållandena inom
samhällsekonomin.

s. 120 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 120

Den
samhällsekonomiska bakgmnd som har tecknats för den framförliggande perioden
har huvudsakligen baserats på det material som har redovisats i samband med
den presenterade avstämningen av 1980 års långtidsutredning
(långtidsutredningen).

Enligt långtidsutredningen
har den internationella utvecklingen under • 1970-talet rest många krav på
stmkturell anpassning i svensk ekonomi. För att på lång sikt få balans i
utrikesbetalningarna betonas vikten av en förskjutning av produktionen lill
konkurrensutsatl sektor. Delta fömtsätter enligt långtidsutredningen en
förskjutning av relativa löner och relativ lönsamhet till förmän för den
konkurrensutsatta sektorn. Förändringar i industrins relativpriser nödvändiggör
också en omstrukturering inom industrin. För detta krävs omfattande
nyinvesteringar. Vidare framhålls all Sveriges, relativt andra länder, höga
oljeberoende måste nedbringas.

Balansproblemen
i den svenska ekonomin kommer vidare till uttryck i det växande
budgetunderskottet. De offentliga utgifterna har ökal myckel snabbt som följd
av tillväxten i offenfiig konsumtion och i inkomstöverföringar till andra
sektorer.

Ett
huvudsyfte med långtidsutredningen har varit att granska kalkylerna i LU 80 i
ljuset av de senaste årens ulveckling samt atl mol denna bakgmnd göra nya
bedömningar av den svenska utvecklingen under åren 1981-1985. Utgångspunkten
har därvid varit - liksom för LU 80 - att undersöka vilken ekonomisk utveckling
som krävs för atl den svenska ekonomin skall nå de allmänt accepterade balansmålen.
I detta syfte konstmeras i rapporten tre alternativa utvecklingsvägar för den
svenska ekonomin under perioden 1981-1985. Alla tre alternativen bygger på
gemensamma fömtsätlningar beträffande den internafionella utvecklingen, arbetsutbudet
och produktivitetsutvecklingen i Sverige.

AUernativ
I i LU-avstämningen utgår frän förutsättningen att vissa centrala mål för den
ekonomiska politiken uppnäs. Sålunda antas full sysselsättning råda i den
svenska ekonomin år 1985. Vidare antas all balans nås i utrikesbetalningarna år
1990. Della har antagils innebära elt underskoll år 1985 motsvarande 2% av BNP.
Alternalivet bygger pä atl ekonomisk-politiska åtgärder vidtas i syfte alt få
till slånd en snabb uppgång av export och investeringar. Samtidigt hålls den
privata och offentliga konsumfionen tillbaka.

En
ulveckling av den svenska ekonomin efter dessa linjer innebär etl påtagligt
trendbrott i jämförelse med händelseutvecklingen under senare delen av
1970-talet. Att åsladkomma en sådan vändning är enligl långtidsutredningen en
mycket svår uppgift. 1 avstämningen har därför studerats också andra alternativ
som bygger på en mer modest utveckling av framför allt industriproduktionen.
Della görs i alternativen II
och III. Skillnaden mellan
alternativen II och III ligger främst i atl, medan alternativet II resulterar
hög öppen afrbelslöshet, så fömtsätts i alternativet III att åtgärder vidtas
för att skapa full sysselsättning genom offenfiig expansion och

s. 121 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget

121

ökat bostadsbyggande. Delta sker, enligt
långtidsutredningen, på bekostnad av att utgångslägets obalanser förvärras
ytterligare.

Föreliggande långtidsbudget utgår från ganska schematiska
anlaganden om den ekonomiska utvecklingen som - med vissa modifikationer med
hänsyn till den aktuella konjunktursituationen — ansluter sig lill allernaliv I
i LU-avstämningen. Detta alternativ bygger dock pä vissa fömtsätlningar som
inle är förenliga med långfidsbudgellekniken. Kalkylerna blir med andra ord
inle helt konsistenla. Också fidigare långtidsbudgetar har varit häftade med
sådana inkonsistenser. Långtidsbudgelberäkningarna har även kompletterats med
en känslighetsanalys.

Statsutgifternas utveckling

Statsutgiflerna exkl. statsskuldräntorna ökade i
oförändrad pris- och lönenivå med inemot 4% per är under perioden
1976/77-1980/81. Läng-fidsbudgetkalkylen resulterar i en minskning med 0,4%
årligen. I löpande priser beräknas den årliga genomsnittliga ökningen av
statsutgifterna, exkl. stalsskuldränlorna, under långtidsbudgelperioden uppgå
fill 4,4%.

Statsskuldräntorna växer mycket snabbi under perioden och
uppgår för slutåret till ett belopp som motsvarar drygt två tredjedelar av
budgetunderskottet. Sammantaget beräknas de totala utgifterna, inkl.
stalsskuldrän-toma, i löpande priser komma atl öka med 6,4% under
långtidsbudgetperioden.

För att belysa pä vilket säll statens utgifter direkt
eller indirekt kommer att ställa anspråk pä reala resurser är det av intresse
att analysera utgifterna i realekonomiska termer, dvs. fördelade på
konsumtion, investeringar, transfereringar och finansiella transaktioner. I
följande tabell redovisas statsulgiftemas utveckling i fasta priser fördelade
på realekonomiska kategorier.

Tabell 44.
Statsutgifternas utveckling fördelade på realekonomiska kategorier

Fasta
priser

1982/83 (milj. kr.)

Avrundat Andel av nominellt totala belopp statsutgifterna

Genomsnittlig procentuell förändring 1982/83-1986/87

Löpande priser

s. 122 Kontrollera mot PDF

Statliga konsumtionsutgifter Statliga investeringsutgifter

Summa statliga konsumtions-och investeringsutgifter

Summa transfereringar

varav

Transfereringar till hushåll Transfereringar till kommunsektom
Statsskuldräntor

Summa finansiella transaktioner

SUMMA STATSUTGIFTER

20,0

4,5

24,5 69,7

26,7

-
0,1

-
1,4

-
0,3 -I-
1,8

-
0,5

-I- 6,3

+ 4,5

-t- 5,6

+ 6,5

+ 2,9

51500 11400

62900 178500

68 500

47 300 38800

18,5 15,1

- 0,7 -H0,1

-I-. 5,6 -1-16,2

15000

5,8

+ 2,9

-1- 6,9

256400

100,0

1,4

-1- 6,4

Prop. 1981/82:150
Bilaga 2.1 Långtidsbudget 122

Statens
utgifter för konsumtion och investeringar, dvs. statens direkta efterfrågan på
varor och tjänster, uppgår för budgetåret 1982/83 till 62,9 miljarder kr. och
utgör därmed ca 25 % av statsbudgetens utgifter. Enligt långtidsbudgeten kommer
dessa utgifter i fasta priser att minska med 0,3 % per år. Under
jämfördseperioden ökade statens utgifter på dessa områden med 0,4%. Den låga
ökningstakten i långtidsbudgetberäkningen jämfört med det historiska utfallet
är i stor utsträckning en följd av långtidsbudgetens beräkningsteknik.
Tillämpningen av denna beräkningsteknik, som innebär att hänsyn endast tas till
fattade beslul, innebär bl.a. att investeringsutgifterna i långtidsbudgeten
minskar allteftersom beslutade investeringar upparbetas. När del gäller den
statliga konsumtionen utgår beräkningen i princip från förutsättningen om
oförändrad ambitionsnivå. För myndighetsanslag och liknande anslag har det s.k.
huvudalternativet till-lämpats i löpandeprisberäkningen, vilket innebär att
anslagen efter pris-och löneomräkning normalt minskas med 2% per år med hänsyn
till förväntad produktivitetsökning.

Transfereringar
och finansiella transaktioner, dvs. överföringar till and-, ra sektorer av
ekonomin, innebär inte etl omedelbart ianspråktagande av resurser. Indirekt ger
de dock upphov till en efterfrågan av reala resurser genom effekterna på bl. a.
mottagarnas disponibla inkomster. Transfereringar och finansiella
transaktioner beräknas för budgetåret 1982/83 till 193,5 miljarder kr. och
utgör därmed ca 75% av budgetens utgifter. Liksom i tidigare
långtidsbudgetkalkyler uppvisar transfereringarna en betydligt snabbare
ökningstakt än konsumtions- och invesleringsutgifterna. Transfereringarna
beräknas således att öka med 1,8% i fasta priser jämfört med 8,5% under
jämförelseperioden.

Även
beträffande transfereringarna har långtidsbudgeltekniken hittills inneburit en
undervärdering av den sedermera faktiskt realiserade utvecklingstakten. Pris-
och löneomräkningar görs således endast på de anslag som genom indexbindningar
eller regelsystem blir föremål för automatiska justeringar, exempelvis
folkpensionerna och räntebidragen på bostadsområdet. Beträffande l.ex.
barnbidragen finns inga sådana kopplingar och någon uppräkning av barnbidragels
storlek med hänsyn lill prisutvecklingen har därför inte skett. Trots atl
beräkningarna också för transfereringarna är snävt gjorda, framslår del klart
atl det är transfereringarna som svarar för merparten av utgiftstillväxten i
långtidsbudgeten. Detta förklaras främst av den snabba ökningen av koslnaderna
för stalsskuldränlorna. Transfereringsulgifiernas utveckling under
långfidsbudgelperioden påverkas vidare i hög grad av de antaganden som görs,
främst vad avser pris-och löneutvecklingen.

Den
snabbast växande utgiftsposten under långtidsbudgelperioden är
statsskuldräntorna. Enligt beräkningarna i årets långtidsbudget skulle den
genomsnittliga ärliga ökningen i löpande priser uppgå till 16,2%. För
budgetåret 1982/83 beräknas kostnaden för statsskulden komma att uppgå

s. 123 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:150 Bilaga
2.1 Långtidsbudget 123

tdl
ca 38,8 miljarder kr. Med givna antaganden förutses molsvarande belopp för
budgetåret 1986/87 komma alt uppgå till nära 70,7 miljarder kr.

En
del av de statliga utgifierna, 15 miljarder kr., utgörs av finansiella
transaktioner, dvs. lån till företag eller enskilda personer, som exempel kan
nämnas lån till bostadsbyggande, studielån och regionalpolitiska lån. De
finansiella transaktionerna beräknas under längtidsbudgetperioden öka med 2,9%
per är i fasta priser. Denna del av statsbudgeten kan ses som en del av
kredilmarknaden, eftersom staten i denna verksamhel närmasi svarar för en
kreditförmedlande funktion. Med delta betraktelsesätt kan de finansiella
transaktionerna, vad avser ålerbelalningspliktig del av lånen, avräknas vid beräkningen
av budgetsaldot, dvs. underskottet reduceras med beloppet för finansiella
transaktioner (netto). Det sålunda framräknade beloppet definieras som statens
finansiella sparande. Vid en analys av sparandeutvecklingen i samhället är del
ofta detta begrepp som används.

Huvuddelen
av anslagen lill finansiella transaktioner medför atl anspråk ställs pä
samhällsekonomiska resurser. Vid elt studium av hur stor del av dessa resurser
som staten tar i anspråk eller fördelar är det därför ofta mindre intressant
att skilja mellan transfereringar och finansiella transaktioner. Det bör också
framhållas att det kan vara svårt att avgöra om en utgift bör betraktas som
transferering eller finansiell transaktion.

Statsinkomsternas
utveckling

En
utgångspunkt i långtidsbudgetens beräkning av statsinkomsternas utveckling har
varit atl den av regeringen föreslagna skallereformen frän den 1 januari 1983
blir totalfinansierad.

Statsinkomsternas
utveckling vid givna skattesatser är i allt väsentligt beroende av de samlade löneinkomsterna,
dvs. lönesummans utveckling. Den stafiiga inkomstskatten liksom olika
löneskatter, påverkas direkt av bmttoinkomstens utveckling, medan de indirekta
skatterna, t. ex. mervärdeskatten, påverkas indirekt via den privata
konsumtionen.

I
sammanhanget bör också påpekas alt statsinkomsternas utveckling mellan olika år
kan uppvisa variationer i tillväxttakten beroende på kassamässiga
förskjutningar mellan budgetåren. Delta sammanhänger främst med
avräkningssystemet för kommunalskaltemedlen. Dessa uppbärs av praktiska skäl av
staten och redovisas tekniskt på statsbudgetens inkomstsida. I
långtidsbudgeten diskuteras ocksä det beroendeförhållande som kan finnas mellan
olika skatters faktiska avkastning utifrån vissa givna antaganden. Detta är en
fråga som tilldragit sig elt ökat intresse under senare år.

De
totala statsinkomsterna har ökat med genomsnittligt 11,1% under perioden
1976/77-1980/81 i löpande priser, vilket kan jämföras med statsutgifternas
ökning med 16,6% under motsvarande period.

s. 124 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 124

Under
långtidsbudgetperioden beräknas statsinkomstema i löpande priser att öka med
6,6% per år.

Statens
budgetsaldo och finansiella sparande

För
budgetåret 1982/83 beräknas underskottet enligt det redovisade budgetförslaget
komma alt uppgå fill 75,7 miljarder kr. Före statsskuldräntor beräknas
budgetunderskottet budgetåret 1982/83 uppgå till 36,9 miljarder kr.

Under
längtidsbudgetperioden ökar budgetunderskottet med ca 19,7 miljarder kr.
Jämfört med Qolårels långfidsbudget är detta en betydligt lägre ökningstakt.
Med givna antaganden fömtses en lägre fillväxttakt av statens utgifter och en
inkomstulveckling som innebär atl inkomsterna som andel av BNP är stabil under
perioden. En väsentlig orsak till den lägre ökningstakten är att årets
långlidsbudgetkalkyler utgår från andra antaganden om löne-, pris- och
räntenivåer.

En
del av statsutgiflerna utgörs av lån till olika ändamål, s. k. finansiella
transaktioner. Budgetsaldot efter avdrag för dessa finansiella transakfioner
utgör statens finansiella sparande. Under 1970-talets senare del växte del
statliga budgetunderskottet och statens finansiella sparande som andel av BNP.
Om vissa engångsförstärkningar av statsbudgeten 1982/83 frånräknas kan
underskottets andel av BNP beräknas lill ca 12,8% jämfört med 11,6% eljest. Vid
slutet av längtidsbudgetperioden har underskottets andel av BNP, med den i
långtidsbudgeten tillämpade metodiken, uppskattats till ca 10,8% vid givna
anlaganden om den samhällsekonomiska utvecklingen.

Tabell
45. Statens inkomster, utgifter och finansiella sparande budgetåren 1982/83—
1986/87 (miljarder kr., löpands priser)

1982/83

1983/84

1984/85

1985/86

1986/87

Inkomster Utgifter

180,7 256,5

189,2

275,8

203,8 291,9

218,4 309,5

233.6 329.1

Saldo

-75,7

-86,6

-88,1

-91,1

-95,5

Finansiella
transaktioner

(netto)

FinansieUt
sparande

12,0 -63,7

13,2 -73,4

13,8 -74,3

14,6 -76,5

15,2 -80,3

Jämfört
med långtidsutredningens prognos enligt alternativ I ligger lång-fidsbudgetens
saldo för år 1985 ca 18 miljarder kr. högre. Skillnaden hänför sig
huvudsakligen till de höjda punktskatter som lagts in i långtidsutredningens
kalkyl. Långtidsbudgeten däremot har en annan beräkningsmetodik, innebärande
att inga antaganden om framfida politiska beslut görs vid framskrivningen av
inkomster och utgifter.

Det
i långtidsbudgeten framräknade budgetunderskottet implicerar naturligtvis att
stora finansiella krav ställs på den svenska kreditmarknaden. Hur
finansieringen sker är av stort ekonomisk-politiskt intresse, dä ohka

s. 125 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 125

finansieringsvägar
medför olika samhällsekonomiska effekter, bl. a. avseende
likviditetsfillväxten i ekonomin och räntenivån. I långtidsbudgeten diskuteras
vissa sådana effekter.

Som
framgått av det föregående är kalkylerna i långtidsbudgeten känsliga för
gjorda antaganden såväl vad avser den samhällsekonomiska bilden som i fråga om
utvecklingen ay enskilda utgifts- och inkomstkomponenler. I sammanfattningens
avslutande avsnitt diskuteras vad ändringar i dessa hänseenden betyder för
kalkylresultaten.

Automatiken
i statsutgifterna

Den
övervägande delen av statsbudgetens utgifter, liksom huvuddelen av utgifterna
inom den del av socialförsäkringssystemet som inte redovisas på statsbudgeten,
styrs av en långtgående automatik. Aulomatikbindningar finns även i varierande
grad i andra statligt reglerade system utanför statsbudgeten, l.ex.
jordbmksprisregleringen. Förändringar i befolkningens ålderssammansättning,
ökningar av löner och priser etc. medför all utgifterna stiger inom ramen för
gällande regelsystem, ulan atl några beslul om reformer eller nya åtaganden
fattas. Sä länge dessa regelsystem inte omprövas är del därför faktorer utanför
statsbudgetens direkta kontroll som styr utgifternas utveckling.

Riksdagen
kan självfallet ändra de regelsystem och indexeringar som styr statsutgifterna.
Begreppet automatik används därför väsentligen för att beskriva hur
genomgripande prövningen av dessa utgifter blir vid de årliga
budgetbehandlingarna.

I syfte alt illustrera
omfattningen och karaktären av automatik i statsbudgeten presenterades i
fjolårets långtidsbudget en indelning av statsbud--getens utgifter i ohka
grupper efter de faktorer som bedömdes vara styrande. Statsutgifterna
indelades därvid i följande huvudgrupper, nämligen anslag som präglas av
fullständig automatik, anslag som är föremål för pris- och löneomräkning saml
anslag som bestäms av separata beslut. Statsskuldräntorna har lagts in i en
egen grupp. En motsvarande klassificering av utgifterna med utgångspunkt i
budgetförslaget för budgetåret 1982/ 83 ger ett hkartat resultat som Qolårels
undersökning. Av statsbudgetens utgifter påverkas drygt hälften, ca 130
miljarder kr., av fullständig automatik. Inkluderas statsskuldräntorna påverkas
knappl 70% av de totala statsutgifterna av mer eller mindre fullständig
automatik såsom delta begrepp definierats i undersökningen. Till detta kan
läggas de anslag som är föremål för reguljär pris- och löneomräkning. Därmed
stiger andelen till ca 80%. Även för resterande 20% förekommer aulomatikinslag.
För en närmare redogörelse hänvisas till avsnitt 8.

Även
socialförsäkringssektorn har analyserats i detta sammanhang mol bakgmnd av,att
såväl utgifter som inkomster styrs av statsmakternas beslul. Likväl redovisas
de endast i begränsad ulslräckning direkl på

s. 126 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:150 Bilaga
2.1 Långtidsbudget 126

statsbudgeten.
Av de utgifter för socialförsäkringssystemet som redovisas vid sidan av
statsbudgeten är totalt ca 47 miljarder kr. närmast atl hänföra ull gmppen
fullständig automatik. Övriga utgifter - ca 13 miljarder kr. -kan hänföras till
den grupp vars utveckling styrs genom separata beslul. Emellertid finns även
för denna grupp i praktiken betydande bindningar till kostnads- och löneutvecklingen.

I långtidsbudgeten
diskuteras för- och nackdelar av indexeringar och andra former av automatik. I
ell läge med minskat utrymme för privat och offentlig konsumtion och i etl läge
där noggranna avvägningar mellan olika utgiftsområden måste göras kan olika
automatikbindningar minska handlingsutrymmet. I diskussioner kring indexering
bör vidare observeras att i nuvarande läge finns argument för alt inflationen
som sådan leder till en försvagning av statsfinanserna. Även i vissa andra
avseenden kan en alltför omfattande indexering medföra besvärande
statsfinansiella konsekvenser. Ä andra sidan innebär den stora andelen av
utgifterna knutna till olika indexar, atl stora gmpper garanteras avsedd
standardföljsamhet ulan all årliga beslut måste fattas. Även i vissa andra
avseenden kan tekniken med indexering ha påtagliga fördelar.

Effekter
av vidtagna besparingsåtgärder

Under
senare är har regeringen lagt fram förslag lill samlade besparingar inom den
totala statsverksamheten. Besparingarna har i regel kombinerats med andra
ekonomisk-politiska åtgärder. Som exempel kan nämnas investeringsstimulanser
och förändringar av skattesatser.

Besparingarnas ekonomiska
verkan kan mätas pä flera sätt. En aspekt är de samhäUsekonomiska effekter som
uppkommer. Härmed avses bl.a. återverkningarna på den offentliga sektorns reala
resursförbrukning, effekter på privat konsumtion m.m. En annan aspekt är den
rent statsfinansiella. De statsfinansiella konsekvenserna av en besparing kan
sägas beslå av dels en omedelbar direkl effekt av besparingen, dels de
indirekta effekter som uppstår genom att besparingen får återverkningar på
samhällsekonomin i stort och därmed även indirekt påverkar statens inkomster
och utgifter.

I långtidsbudgeten
behandlas i första hand de direkta statsfinansiella effekterna av vidtagna
besparingsåtgärder. Vissa indirekta statsfinansiella effekter omnämns dock i
översiktliga termer. Till grund för redovisningen av spareffeklerna ligger de
fem samlade sparpakel som framlagts fr. o. m. hösten 1980. Resultatet av
kalkylerna bör tolkas med försiktighet och med beaktande av de antaganden och
fömtsätlningar som har legat fill grund för beräkningarna. Dessa utvecklas
närmare i avsnitt 9 lill långfidsbudgelen.

De direkta effekterna av
besparingsåtgärderna beräknas i löpande priser öka från inemot 19 miljarder kr.
budgetåret 1982/83 till drygt 33 miljarder kr. budgetåret 1986/87.1 fasta
priser med budgetåret 1982/83 som bas ökar

s. 127 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 127

besparingama
under långtidsbudgetperioden frän inemot 19 fill 27 miljarder kr.

Tonvikten
på besparingarna ligger på transfereringarna. Av de totala besparingarna om ca
27 miljarder kr. budgetåret 1986/87 svarar besparingarna vad gäller
transfereringar lill hushåll för 14,4 miljarder kr. Huvudparten härav faller
på förändringarna vad gäller beräkningstekniken för basbeloppet samt
besparingar inom bostadspolitiken och sjukförsäkringen. Vad gäller
transfereringar till kommuner uppgår molsvarande belopp fill 10,9 miljarder kr.
och för transfereringar till företag till inemot 1 miljard kr. Besparingarna i
statlig konsumtion och investeringar svarar budgetåret 1986/87 i fasta priser
för knappt 1 miljard kr.

En
genomgång av besparingsåtgärder riktade mot områden som kännetecknas av
automatik tyder på att dessa snarare utformats i syfte att mildra de från
stalsfinansiell synpunkt negafiva effekterna av automafiken än till att upphäva
den.

Utombudgetära
utgifter

Beslut
som fattas av riksdag, regering eller stafliga myndigheter kan leda till att utgifter
uppkommer i samhället utan att dessa kommer till uttryck på statsbudgeten.
Dessa utgifter kan därför betecknas som utombudgetära utgifter (eng. off-budget
expenditure). Enligt en vanlig definifion menas med utombudgetära
utgifter/kostnader sådana finansiella kostnader som uppkommer i samhället till
följd av statliga beslut, men som inte direkt framgår av statsbudgetens
utgiftssida.

Såväl
utgifter över statsbudgeten som utombudgetära utgifter har sin gmnd i en
strävan från statsmakternas sida att få vissa åtgärder utförda. Valet mellan
att försöka nå uppsatta mål genom direkta statsutgifter eller med utombudgetära
medel är dock inte egalt ur en rad aspekter som närmare utvecklas i
långtidsbudgeten.

1
årets långtidsbudget har gjorts en genomgång av utombudgetära utgifter
fördelat pä skatteutgifter, statliga län och länegarantier, statlig reglering
och normgivning, statligt företagande saml offentliga fonder utanför
statsbudgeten. Exempel på utombudgetära utgifter redovisas enligt denna
uppdelning. Någon fullständig redovisning av utgifierna görs dock inte, utan
syftet är främst att peka på det statliga beslutsfattandets stora räckvidd vid
sidan av sådana beslut som direkt kan avläsas i statsbudgeten. Det kan mot
denna bakgmnd finnas skäl att ägna ett ökat intresse åt detta område.

Vid
utgiftsprövningen i riksdag, regering och stafiiga myndigheter görs ofta
bedömningar och beräkningar av ulombudgetära utgifter. Detta görs dock med
varierande grad av noggrannhet, bl. a. beroende av tillgängen på statistiskt
underlag. En allmän iakttagelse är att i prövningen av utombudgetära utgifter
synes mer statsfinansiella aspekter tillmätas annan vikt än i

s. 128 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:150 Bilaga
2.1 Långtidsbudget 128

budgetprövningen.
Nya utgiflsåtaganden över statsbudgeten kommer till uttryck på ett tämligen
samlat och överskådligt sätt, t. ex. som en ökning på statsbudgetens
utgiftssida, försämrat budgetsaldo, ökad staflig upplåning etc. Däremot saknas
i många fall adekvata beräkningsmetoder samt samlade och överblickbara
redovisningar av de utombudgetära utgifterna.

Slutsatser

De
i långfidsbudgelen erhållna resultaten avseende inkomster, utgifter och
finansieUt sparande är i hög grad beroende av bakomliggande antaganden om den
ekonomiska utvecklingen. I del föregående har redovisats de fömlsättningar som
ligger till grund för beräkningarna i 1982 års länglids-budget. Enligt dessa
ökar budgetunderskottet under längtidsbudgetperioden med totalt 19,7 miljarder
kr. i löpande priser eller med ca 6,0% årligen. Denna utveckling innebär att
underskottet som andel av BNP sjunker till ca 10,8% budgetåret 1986/87 vid
givna antaganden om den samhällsekonomiska utvecklingen. En förändring av
dessa antaganden får följdverkningar. I vissa fall kan sådana förändringar
kraftigt påverka budgetsaldot vid långtidsbudgetperiodens slut. Flertalet av de
antaganden som rör centrala volymfaktorer bakom utgiftstillväxlen, som
exempelvis befolkningsutvecklingen, kan sägas besitta en hög grad av säkerhet.
Antagandena om den ekonomiska utvecklingen är däremot förenade med en betydande
osäkerhet. För att belysa känsligheten i beräkningarna har valts att redovisa
en alternativ kalkyl. Denna kalkyl bygger huvudsakligen på den stmktur av
antaganden som ligger bakom långtidsutredningens alternafiv III.

I detta alternativ
fömtsätts en svag industriell ulveckling samtidigt som sysselsättningen
upprätthålls genom en expansion av den offenfliga sektorn. I alternafivet
förutsätts att såväl priser som löner ökar kraftigt samt en hög ränteivå. Det
bör betonas alt de beräkningar som presenteras i det följande är mekaniska och
all de inte bygger på en i alla hänseenden genomarbetad alternativ utveckling
av samhällsekonomin.

Med ulgångspunkt från
dessa antaganden kan budgetunderskottet, med sedvanlig långtidsbudgetmetodik,
och med beaktande av den snabbare tillväxten i kommunsektorn, beräknas vara i
storleksordningen 10 miljarder kr. högre än i huvudalternafivet budgetåret
1986/87. Initialt innebär den höga lönesummeutvecklingen en budgetförstärkning
bl. a. lill följd av systemet för utbetalning av kommunalskattemedel. Den på så
sätt erhållna budgetförstärkningen kan emellertid ej neutralisera
utgiftsökningen avseende pris-, löne- och räntekänsliga anslag, vars
ökningstakt tenderar atl överstiga inkomstutveckltngen på längre sikt.

Del
bör dock påpekas att en beräkning som bygger på långtidsutredningens
alternafiv III medför inkonsistenser vid tillämpningen av gängse
läng-tidsbudgetmetodik. I detta alternativ förutsätts den privata konsumtionen
öka i volym med ca 3,0 procent årligen. Samfidigt förutsätts en ökad

s. 129 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:150 Bilaga
2.1 Långtidsbudget 129

aktivitet
inom den kommunala sektorn kräva finansiering med höjda kommunalskatter. I
syfte att göra dessa båda antaganden inbördes förenliga fömtsätter
långtidsutredningen - för alt bibehålla nuvarande skattetryck — att den
statliga inkomstskatten sänks med ca 20 miljarder kr. Någon sådan
skattesänkning läggs ej in enligt långfidsbudgelmetodik, vilket innebär alt
det totala skattetrycket i långtidsbudgetens kalkyler ökar kraftigt.

Till
följd av den höga pris- och löneutvecklingen ökar progressiviteten åter i
skattesystemet främst under åren 1983-1985 då basenheten lagts fast. De ökade
inkomstskatterna fill följd av della kan beräknas fill ca 7 miljarder kr.
budgetåret 1986/87.

På
budgetens utgiftssida ökar utgifterna pä pris- och lönekänsliga anslag med i
storleksordningen 65 miljarder kr. mer än i det tidigare presenterade
alternativet. Någon 2-procentig minskning av statliga myndigheters löner och omkostnader
har i denna alternafiva beräkning ej tagits med.

Jämförelsen
mellan statsbudgetens ulveckling enligl långtidsutredningens altemativ I och
III som görs i långtidsbudgeten bör dock tolkas med slor försiktighet. Det bör
starkt betonas alt de resultat vad avser budgetutvecklingen som framkommer
bygger på vissa bestämda principer vad gäller beräkningar av statsfinansiella
utgifter och inkomster. Olika dynamiska reaktionsmönster i samhällsekonomin
saml ekonomisk-politiska åtgärder kan sålunda i hög grad påverka den faktiska
statsfinansiella utvecklingen. Långtidsbudgeten i sig ger därför inte elt
tillräckligt underlag för atl värdera alternativen. En sådan värdering kräver
att hänsyn tas till de totala samhällsekonomiska effekterna av de olika alternativen.
I detta sammanhang bör faktorer som budgetsaldots effekt pä inkomstfördelning,
kapacitetsutnyttjande, terms offrade m. m. las i övervägande.

Det
torde ocksä vara av intresse ur känslighetssynpunkt alt närmare analysera och
redovisa effekter av ändrade anlaganden inom vissa betydelsefulla
verksamhetsområden. De insatsområden där förändrade krav på budgetpolitiska
insatser är av central belydelse för beräkningsresultaten är bl.a. utgifter för
arbetsmarknads-, industri- och bostadspolitik. Della gäller såväl i
långtidsbudgetens huvudkalkyl som i den alternafiva beräkningen.

Ett
centralt område som påverkar budgelutfallet är utvecklingen på arbetsmarknaden.
Olika krav kan t. ex. komma att ställas på ökade utgifter för
sysselsättningsskapande åtgärder och arbetsmarknadsutbildning m. m. Avgörande
för förändringen av statsutgifterna för arbetsmarknadspolitik blir fördelningen
mellan utgifter för ovan nämnda ätgärder. Om man antar att 40000 personer,
motsvarande ca en procentenhets högre arbetslöshet, skulle sysselsättas med
sedvanliga arbelsmarknadspolitiska åtgärder under ett år skulle statsbudgetens
utgifter öka med ca 2 miljarder kr. 1982/83.

De
fidigare presenterade beräkningarna har endast tagit hänsyn lill beslutade
induslripolitiska satsningar. Om strukturproblemen inom krisdrabbade företag
och branscher skulle kvarstå och åtföljas av beslut om nya

s. 130 Kontrollera mot PDF

Prop. 1981/82:150
Bilaga 2.1 Långtidsbudget 130

insatser
inom dessa områden, kommer utgifterna för industripolitik att öka. Om man i en
mekanisk Irendframskrivning antar atl utgifierna ligger kvar i nivå med de
närmast föregående åren blir utgifierna i löpande priser ca 10 miljarder kr.
slörre vid långtidsbudgelperiodens slut.

Utvecklingen
inom det bostadspolitiska områdel är av central belydelse för
budgetutvecklingen. Inte minst gäller detta antaganden kring bostadsbyggandets
volym. Effekten på statsbudgeten av en ökning av bostadsproduktionen av 10000
fler lägenheter i flerbostadshus kan i löpande priser beräknas till ca 3
miljarder kr. budgetåret 1986/87.

Långtidsbudgetmetodiken
innebär all endasl beslutade förändringar av skattesatser läggs in i
beräkningarna. Många av de indirekta skatterna har emellertid höjts genom
särskilda beslut, så att de huvudsakligen följt prisutvecklingen. Detta innebär
att inkomsterna klart understiger vad som vore fallet om dessa skatters andel
av konsumentpriserna förblev konstant över långtidsbudgelperioden. Om
punktskatterna följt den allmänna prisutvecklingen skulle inkomsterna vara 8
miljarder kr. högre än vad som tidigare beskrivits.

Det
kan således konstateras alt beräkningarna på ett avgörande sätt påverkas av
förändringar i vissa cenlrala variabler. Dessa är av olika karaktär och
påverkar statsinkomster och statsutgifter pä olika sätt. Statens inkomster är
starkt beroende av den reala tillväxten i ekonomin. Budgetens utgifter däremot
styrs i hög grad av faktorer av annan art såsom befolkningsförändringar och
olika former av automaliksyslem. Långlids-budgeten är som nämnts varken en
prognos eller en plan för den framlida utvecklingen. Däremot visar den på vissa
gmndläggande tendenser i budgetutvecklingen. Alltför stor uppmärksamhet bör
därför inte fästas vid budgetsaldots absoluta nivå för olika år under
längtidsbudgetperioden. Vad som däremot bör understrykas är att de beräkningar
som gjorts pekar på en bestående stmkturell försvagning av statsfinanserna, men
att det finns tecken till att takten kan komma atl bromsas upp. Exkluderas
stalsskuldränlorna blir denna tendens mer påtaglig. Slatsskuldräntornas
tillväxt utgör emellertid en mycket dynamisk faktor i de totala
statsutgifternas tillväxt. Budgetunderskottens likvidiserande och
ränteuppdrivande verkan torde komma att ulgöra en fortsatt försvärande faktor
för den ekonomiska politiken under långtidsbudgetperioden.

En
annan mycket betydelsefull faktor i della sammanhang är utgiftssidans stora
följsamhet till olika bindningar av automatisk karaktär. Studierna av
automatiken i statsbudgeten ger vid handen att de senaste årens
besparingsansträngningar snarare lorde komma alt mildra eller förändra
effekterna av automatiken än all bryta den. Vidare kan noteras tendenserna att
i ökad utsträckning använda s. k. utombudgetär finansiering.

Statsinkomsternas
andel av BNP förblir i långtidsbudgetens huvudkalkyl konstant under perioden,
vilket medför en förbättring av budgetsaidol före statsskuldränlor. Del stora
budgetunderskottet under tidigare är, lik-

s. 131 Kontrollera mot PDF

Prop.
1981/82:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 131

som
utvecklingen under längtidsbudgetperioden, medför dock att statsskuldräntorna
fortsätter all öka. Dessa förhållanden leder lill atl gapet mellan inkomster
och utgifter fortsätter all successivt vidgas åtminstone i nominella termer om
inte fortsatta budgetförstärkande åtgärder sätts in. Detta kan liksom i fjol
anses vara etl huvudresullat av årets långtidsbudget.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982

Bilaga
2.2

Riksrevisionsverkets beräkning av budgetutfallet för
budgetåret 1981/82

Prop.
1981/82:150 1

Bilaga 2.2 Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1981/82

Bilaga 2.2
TILL REGERINGEN

Reviderad
beräkning över utfallet av statsbudgeten för budgetåret 1981/82

Riksrevisionsverkel (RRV) lämnar härmed en reviderad
beräkning över utfallet av statsbudgeten för budgetåret 1981/82.

I beräkningarna ingår begärda anslag på tilläggsbudget
(FiU 1981/82:15, prop. 1981782:99, 101, 125, förslag 1981/82:6, 7). Vidare
ingår regeringens beslut om utnyttjande av finansfullmakten
(budgetdepartemenlel 1981-09-17, 1981-11-26, 1981-12-26, 1982-02-24).
Sammanlagt uppgår de medtagna anslagen pä tilläggsbudget till 5499 milj. kr.
Besluten att utnyttja finansfullmakten gäller I 286 milj. kr.

Statsbudgetens inkomster beräknas uppgå lill 161 499 milj.
kr. för budgetåret 1981/82 vilket är 2849 milj. kr. mer än beräkningen i statsbudgeten.
Utgifierna beräknas uppgå till 237673 milj. kr. I statsbudgeten anvisades 5000
milj. kr. för beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto. Beloppet var avsett
för tilläggsbudgetar och prisstegringar som inle kunde förutses i
budgetpropositionen. 1 denna beräkning har hänsyn tagits till förslag om
utgifter på tilläggsbudget l-lll enligl ovan angivna propositioner och beslut
om all utnyttja finansfullmakten.

För all undvika dubbelräkning, sedan anvisade medel på
tilläggsbudget tagits med, har del i statsbudgeten anvisade beloppet för
beräknal tillkommande utgiftsbehov, netto justerats ned med 4000 milj. kr.
lill 1000 milj. kr.

Del beräknade utfallet för statsbudgetens utgifter blir då
I 329 milj. kr. större än vad som anvisats i statsbudgeten (inkl. justering av
beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto, tilläggsbudget I-Ill och finansfullmakt).
Statsbudgetens underskott för budgetåret 1981/82 beräknas uppgå till 76174
milj. kr., vilket är 1520 milj. kr. mindre än beräkningen i statsbudgeten. 1 bilaga
I redovisas statsbudgetens inkomster och utgifter fördelade på inkomsttyp och
huvudtitlar.

Tabell 1. Statsbudgeten för budgetåret 1981/82 (milj. kr.)

Inkomster

Statsbudget

Beräknat

Differens

utfall

beräknat utfall och statsbudget

Skatter

133 867

135005

+ 1 138

Inkomster
av statens verksamhet

16462

17 559

-1-1097

Inkomster
av försåld egendom

- 12

Återbetalning
av lån

2 283

2611

■+ 328

Kalkylmässiga
inkomster

5 961

6259

+ 298

Sumnia

158650

161499

-1-2849

1 Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 150. Bilaga 2.2

Prop. 1981/82:150

Utgifter

Anvisat

Beräknat

Differens

t.o. m.

utfall

beräknat

tilläggs-

utfall och

budget 111

anvisat

Förslags-
och obetecknade anslag

181715

185 531

-1-3816

Reservationsanslag

53 129

52 722

- 407

Röriiga
krediter {+ = ökad

disposition, — = minskad

disposition)

+ 500

- 580

-1080

Beräknat
tillkommande

utgiftsbehov, netto

1000'

-1000

Summa

236344

237 673

-t-1329

STATSBUDGETENS
SALDO

(inkomster-utgifter)

-77694

-76 174

-1-1520

' I statsbudgeten ingick 5000 milj. kr. för beräknat
tillkommande utgiftsbehov, netto. Detta belopp har justerats ned till 1000
milj. kr. sedan hänsyn tagits till tilläggsbudget I-III.

Inkomster

Del beräknade utfallet för inkomsterna i förhållande lill
beräkningen i statsbudgeten framgår av bilaga 2. Inkomsterna beräknas bli 2849
milj. kr. större än beräkningen i statsbudgeten. De största förändringarna
hänför sig till följande inkomslhuvudgrupper.

Tabell
2. Differens beräknat utfall och statsbudget (milj. kr.)

Skatt pä
inkomst, realisationsvinst och rörelse

Lagstadgade
socialavgifter

Skatt pä
varor och tjänster

Rörelseöverskott

Övriga

Summa

-1-3 662 -2794 -5336 -1-1 122 + 607

-1-2 849

Antaganden om utvecklingen av den totala lönesumman i
statsbudgeten och denna beräkning framgår nedan.

Tabell
3. Lönesummans utveckling åren 1980-

-1982

Procentuell förändring från föregående är

1980

1981

1982

Statsbudget
11,8 Reviderad beräkning över utfallet 1981/82 11,2

5,3 8,2

6,5

5,7

Inkomsterna inom inkomslhuvudgmppen skall pä inkomst,
realisationsvinst och rörelse beräknas bli 3662 milj. kr. slörre än
beräkningen i statsbudgeten. Del beror bl.a. på atl lönesumman för är 1981
beräknas öka mer än vad som antogs i statsbudgeten.

De lagstadgade socialavgifterna beräknas bli 2794 milj.
kr. slörre än i

Bilaga 2.2 Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1981/82 3

statsbudgeten. Inkomsterna på titeln folkpensionsavgift
beräknas uppgå till 23616 milj. kr., vilket är 1044 milj. kr. mer än i
statsbudgeten. 1 statsbudgeten beräknades titeln sjukförsäkringsavgift, netto
ge ett underskott pä 227 milj. kr. Nu beräknas titeln ge elt överskott på I
285 milj. kr. Ökningen beror bl.a. på lägre kostnader för sjukförsäkringen
under år 1981.

Skatt på varor och tjänster beräknas uppgå lill 5 336
milj. kr. mindre än beräkningen i statsbudgeten. Av detta belopp hänför sig 4
200 milj. kr. till mervärdeskatten. Skattesatsen sänktes den 16 november 1981
från 23,46% fill 21,51% av beskattningsvärdet exkl. mervärdeskatt (SFS
1981:992). Minskningen av inkomsterna av mervärdeskatt beror även på atl
utfallet för budgetåret 1980/81 blev lägre än beräknal och på alt den privata
konsumtionen och imporlvärdet beräknas öka mindre än vad som antogs i
statsbudgeten. Inkomsterna av skall på sprit, tobak, energi och särskilda
varuskatter beräknas uppgå till 14824 milj. kr. under budgetåret 1981/82. Det
är 1270 milj. kr. mindre än vad som beräknades i statsbudgeten. Nedräkningarna
beror främst pä ändrade anlaganden om volymutvecklingen.

Rörelseöverskotten för affärsverk m.m. beräknas uppgå till
5 558 milj. kr. vilket är I 122 milj. kr. mer än vad som beräknades i
statsbudgeten. 1 denna togs riksbankens inlevererade överskott upp med 850
milj. kr. för budgetåret 1981/82. Riksbankens nettovinst under år 1981 uppgick
till 5425 milj. kr. Fullmäktige i riksbanken föreslår alt 2000 milj. kr. av
vinslen levereras in fill statsverket under budgetåret 1981/82 (förslag
1981/82:12).

Förslags- och obetecknade anslag

Utgifterna på förslags- och obetecknade anslag beräknas
uppgå till 185 531 milj. kr. (bilaga 3). Utgifterna på dessa anslag blir dä 3
816 milj. kr. slörre än beräkningen i statsbudgeten (inkl. tilläggsbudget I-III
och beslul alt utnyttja finansfullmakten). De största differenserna mellan
beräknat ulfall och statsbudget anges nedan.

Tabell 4. Differens beräknat utfall och statsbudget (milj.
kr.)

610

747

-1-

402

1700

435

-1-

564

226

217

-1-

520

-t-

249

-H700

1200

-hl 932

Folkpensioner

Försvarsdepartementet

Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader

Täckning av merkostnader för löner och pensioner m. m.

Studiemedel

Bidrag till driften av kliniker för psykiskt sjuka m. m.

Bidrag till driften av förskolor och fritidshem

Bidrag till sjukförsäkringen

Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB

Svensk Exportkredit Ersättning för försenad idrifttagning
av kärnreaktorer Täckande av föriuster på grund av garantier till den statliga

varvskoncernen Räntor på statsskulden m. m. Övriga

Summa -1-3 816

Prop.
1981/82:150 4

Utgifterna
för folkpensioner beräknas till 35 240 milj. kr. vilket är 610 milj. kr. mer än
beräkningen i statsbudgeten. Del beror på att basbeloppet ökat snabbare än vad
som antogs i statsbudgeten. Vid beräkningen har hänsyn tagits till det nya
sättet att fastställa basbeloppet fr.o.m. den 1 januari 1982 (prop. 1981/82:50,
SfU 1981/82:6, rskr 1981/82:85). Utgifterna under försvarshuvudlitdn beräknas
bli 747 milj. kr. slörre än i statsbudgeten, vilket beror pä atl kompensationen
för prisstegringar blir slörre än vad som angavs i statsbudgeten.

Till
grund för beräkningen av löner i statsbudgeten ligger de lönebelopp som gällde
fr. o. m. den I juli 1980. Anslag i vilka löner ingår har räknats om med hänsyn
lill löneavtalet för åren 1981 och 1982 (ALS 1981-82). Till följd därav har bl.
a. förvaltningskostnaderna för den lokala polisorganisationen räknats upp till
3708 milj. kr., vilket är 402 milj. kr. mer än beloppet i statsbudgeten. 1
statsbudgeten anvisades 2000 milj. kr. för täckning av merkostnader för löner
och pensioner. Sedan hänsyn tagits lill lönerna för åren 1981 och 1982 har
utgifierna på detta anslag beräknats till 300 milj. kr. Della belopp är avsett
all täcka merkostnader för löner på reservalionsanslagen, bl. a. inom
universitets- och högskoleområdet.

Del
beräknade utfallet för anslaget studiemedel beräknas bli 435 milj. kr. högre än
i statsbudgeten, vilket bl.a. beror på ökal antal studerande vid universitet
och högskolor. Utbetalningarna av bidrag lill driften av kliniker för psykiskt
sjuka beräknas bli 564 milj. kr. större än enligl statsbudgeten. Det beror på
alt avtal mellan staten och landstingen slutits för åren 1980— 1983. Den lägre
utbyggnadstakten av förskolor och fritidshem beräknas medföra att
utbetalningarna av bidrag för detta ändamål beräknas bli 226 milj. kr. mindre
än vad som anvisats i statsbudgeten. Bidraget till sjukförsäkringen beräknas
bli 217 milj. kr. mindre än vad som togs upp i statsbudgeten. Minskningen
beror bl.a. på lägre kostnader för sjukförsäkringen under år 1981.

I
statsbudgeten anvisades 180 milj. kr. till kostnader för statsstödd
exportkreditgivning genom AB Svensk Exportkredit. Kostnaderna beräknas nu
uppgå Ull 700 milj. kr. under budgetåret 1981/82. Kostnadsökningen beror på att
räntedifferenserna varit större än vad som antogs i statsbudgeten.
Ersättningen för försenad idrifllagning av kärnreaktorer beräknas uppgå lill
349 milj. kr. under budgetåret 1981/82 vilket är 249 milj. kr. mer än vad som
anvisades i statsbudgeten. 1 statsbudgeten anvisas 800 milj. kr. för täckande
av föriuster pä grund av garantier till den statliga varvskoncernen.
Utbetalningarna pä della anslag beräknas nu uppgå till 2500 milj. kr. under
1981/82. Ökningen beror på alt riksdagen beslutat att en del av garantierna
skall kunna infrias innan slutlig förlust på fartygsproduklion och
kundfordringar har konstaterats (prop. 1981/82:56, NU 1981/82:13, rskr
1981/82:82). Enligt den ursprungliga planen skulle garantierna infrias först
senare budgetår.

Räntorna
på statsskulden beräknas uppgå till 27800 milj. kr. under 1981/

Bilaga 2.2 Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1981/82 5

82. Del är 1 200 milj. kr. mindre än beräkningen i
statsbudgeten. Minskningen beror på atl skattkammarväxlar ersatts med
obligationslån med räntebetalning först under budgetåret 1982/83.

Reservationsanslag

Anslagsbehållningarna beräknas uppgå lill 17397 milj. kr. vid budget

årets slut (bilaga 4). Det är en minskning med 2592 milj. kr. jämfört med

behållningarna vid början av budgetåret.

Tabell 5. Förändringar av anslagsbehållningar (milj. kr.)

Anslag Ökning ( + )

Minskning (-)

Bidrag till internationella biståndsprogram + 287

Bilateralt utvecklingssamarbete + 300

Arbetsmarknadsutbildning ' + 474

Bidrag till arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag + 233

Sysselsättningsskapande åtgärder -I- 365

Län till bostadsbyggande -1 450

Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. - 350

Tillskott av medel till Svenska Varv AB för nedläggning

av Öresundsvarvet AB + 336

Kapitaltillskott till Statsföretag AB + 300

Län till Saab-Scania AB (1980/81) - 200

Avskrivningslån till beställare av fartyg (1979/80) - 256

Bidrag till Svenska Varv AB för vissa

utvecklingskostnader (1980/81) - 410

Avskrivningslån till varvsindustrin m. m. (1980/81) - 430

Förlagslån till domänverket (1978/79) - 205

Övriga -1586

Summa -2 592

De största förändringarna av anslagsbehållningarna hänför
sig till utrikes-, arbetsmarknads-, bostads- och industridepartementen.

Utrikesdepartementets anslagsbehållningar beräknas öka med
596 milj. kr. till 3853 milj. kr. vid budgetårels slut. Av ökningen hänför sig
287 milj. kr. till anslaget bidrag till internationella biståndsprogram och 300
milj. kr. till anslaget bilateralt utvecklingssamarbete.

Arbetsmarknadsdepartementets anslagsbehållningar beräknas
öka med 964 milj. kr. till 2566 milj. kr. vid slutet av budgetåret 1981/82.
Behållningen på anslaget för arbetsmarknadsutbildning beräknas öka med 474
milj. kr. Del beror på att 600 milj. kr. överförts från arbelslöshetsfonden
lill detta anslag. Behållningen på anslaget bidrag lill arbetslöshetsersältning
och utbildningsbidrag beräknas bli 233 milj. kr. Under budgetåret 1981/82 har
regeringen anvisat 1 020 milj. kr. till anslaget sysselsättningsskapande
åtgärder med stöd av finansfullmakten. Behållningen pä detta anslag vid
budgetärels slut beräknas bli 1 550 milj. kr., vilket innebär en ökning med 365
milj. kr.

Bosladsdepartementets anslagsbehållningar beräknas uppgå
lill I 110 milj. kr. vid budgetårets slut. Det innebär en minskning med I 906
milj. kr.

Prop. 1981/82:150 6

Av
della belopp hänför sig 1450 milj. kr. till lån för bostadsbyggande och 350
milj. kr. lill vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m.m.

Industridepartementets
behållningar beräknas minska med I 885 milj. kr. fill 5476 milj. kr. I
statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisas 672 milj. kr. som tillskott av
medel lill Svenska Varv AB för nedläggning av Öresundsvarvet AB.
Utbetalningarna beräknas uppgå till 336 milj. kr. under budgetåret 1981/82. 1
tilläggsbudget 111 föreslås all 300 milj. kr., anvisas som kapitaltillskott
till Statsföretag AB för alt stärka förelagets likviditet. Beloppet kommer all
belalas ul under budgetåret 1982/83. Behållningarna på anslagen
avskrivningslån till beställare av fartyg, bidrag till Svenska Varv AB för
vissa utvecklingskostnader och avskrivningslån lill varvsindustrin beräknas
minska med sammanlagt I 096 milj. kr.

Rörliga
krediter

Beräknad
disposition av rörliga krediter redovisas i bilaga 5. 1 statsbudgeten
beräknades dispositionen av rörliga krediter öka med 500 milj. kr. Del
utestående beloppet på rörliga krediter beräknas nu uppgå lill 2840 milj. kr.
vid budgetårets slut. Del är en minskning med 580 milj. kr.

Del
utestående beloppet vid budgetårets slut på televerkels rörliga kredit för
abonnentulruslningar beräknas bli 527 milj. kr. Det är en ökning med 454 milj.
kr. Vid början av budgetåret var del utestående beloppet på den rörliga
krediten för försvaroberedskap I 059 milj. kr. Detta belopp har nu
återbetalats. Vid budgetårets slut beräknar Exporlkreditnämnden (EKN) utnyttja
700 milj. kr. av den rörliga krediten för föriuster på ex-portkredilgarantier.
De kraftigt ökade förlusterna beror bl.a. på utvecklingen i Polen.

Beslut

Beslul
i detta ärende har fallals av generaldirektören Berggren i närvaro av
avdelningschefen Sanell, revisionsdirektören Danielsson, byrådirektören
Hansson, föredragande, och förste revisorn Unander.

G
Rune Berggren

Jörgen
Hansson

Bilaga 2.2
Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1981/82

BUuga t

Statsbudgeten
för budgetåret 1981/82 (milj. kr.)

Inkomster

1000 Skatter

2000
Inkomster av statens verksamhet

3000
Inkomster av försåld egendom

4000
Återbetalning av län

5000
Kalkylmässiga inkomster

Summa inkomster

Underskott

SUMMA

Statsbudget

Ber ä knat

Differens

utfall

ber ä knat utfall och statsbudget

133 867

135005

-I-I 138

16462

17 559

-1-1097

- 12

2 283

2611

-1- 328

5 961

6 259

+ 298

158650

161 499

-1-2 849

77 694

76174

-1520

236 344

237673

-1-1329

Utgifter

Anvisat

Ber ä knat utfall

Differens beräknat utfall och anvisa!

Utgiftsanslag

I
Kungl. hov- och
slottsstaterna

II
Justitiedepartementet

III
Utrikesdepartementet

IV
Försvarsdepartementet

V
Socialdepartementet

VI
Kommunikationsdepartementet

VII
Ekonomidepartementet

VIII
Budgetdepartementet

IX
Utbildningsdepartementet

X
Jordbruksdepartementet

XI
Handelsdepartementet

XII
Arbetsmarknadsdepartementet

XIII
Bostadsdepartementet

XIV
Industridepartementet

XV
Kommundepartementet

XVI
Riksdagen och
dess verk m. m.

XVII
Räntor på
statsskulden m. m.

XVIII
Oförutsedda
utgifter

Summa

Beräknad övrig medelsförbrukning

I
Minskning av
anslagsbehållningar

II
Ändrad
disposition av rörliga krediter

Summa

Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto SUMMA

-1- 1

6 897

7 547

-H 650

6489

5946

- 543

18099

18 846

-1- 747

61482

62563

-H08I

12095

12 245

+ 150

410

426

-1- 16

14172

12 705

-1467

.30482

31440

+ 958

6318

6521

-1- 203

1689

1794

+ 105

14 249

13452

- 797

15 556

17491

+ 1
935

11722

16072

-1-4 3.50

2719

2908

-1- 189

442

466

+ 24

29000

27 800

-1200

+ 6

231
845

-1-6408

238 253

3000

-3 000

500

- 580

-1080

3500

- 580

-4080

1000'

-1000

236344

237673

-f-J328

' I statsbudgeten ingick 5 000 milj. kr. för beräknat
tillkommande utgiftsbehov, netto. Detta belopp har justerats ned till 1 000
milj. kr. sedan hänsyn tagits till tilläggsbudget I-III.

Prop. 1981/82:150

Bilaga 2

Beräkning
av statsbudgetens inkomster under budgetåret 1981/82 (milj. kr.)

Statsbudget

Beräknat
utfall

Differens
beräknat utfall och statsbudget

1111

Fysiska personers skatt pä inkomst.

realisationsvinst och rörelse

1121

Juridiska personers skatt pä

inkomst, realisationsvinst

och
rörelse 1144 Lotterivinstskatt 1211 Folkpensionsavgift 1221
Sjukförsäkringsavgift, netto 1231 Barnomsorgsavgifl 1321 Fysiska personers
förmögenhetsskatt 1331 Arvsskatt 1341 Stämpelskatt 1411 Mervärdeskatt 1422
Särskilda varuskatter

1424 Tobaksskatt

1425 Skall på spritdrycker

1426 Skatt på vin

1427 Skatt på malt- och läskedrycker

1428 Energiskatt

1441 AB Vin- & Spritcentralens

inlevererade
överskott 1471 Tullmedel 2131 Riksbankens inlevererade överskott

2151 Tipsmedel

2152 Lotterimedel

2214 Överskott av byggnadsstyrelsens fastighetsförvaltning

2311
Räntor på lokaliseringslån

2396 Ränteinkomster på det av byggnadsstyrelsen
förvaltade kapitalet

2511
Expeditionsavgifter

2811 Övriga inkomster av statens verksamhet

4212
Återbetalning av lån för bostadsbyggande

5112 Televerkets avskrivningar

5113 Statens järnvägars avskrivningar
5211 Statliga pensionsavgifter, netto

Övriga

Summa

25 328

29085

+ 3 757

2 370

2319

- 51

770

725

- 45

22 572

23616

-t-1044

- 227

1285

+ 1512

5 886

6 119

+ 233

644

702

+ 58

475

520

+ 45

1400

1305

- 95

42 700

38 500

-4 200

715

604

- Ill

3 250

3000

- 250

4810

4470

- 340

1 100

1 150

+ 50

1076

1035

- 41

7319

6 750

- 569

100

140

+ 40

1305

1380

+ 75

850

2000

+ 1 150

827

768

- 59

415

385

- 30

169

277

+ 108

270

325

+ 55

926

893

- 33

236

280

+ 44

1393

1025

- 368

1010

1298

+ 288

1363

1 454

+ 91

761

927

+ 166

1306

1349

+ 43

27 530

27814

+ 284

161
499

+2849

158650

Bilaga
2.2 Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1981/82

Bilaga 3

Förslags-
och obetecknade anslag under budgetåret 1981/82 (miy. kr.)

Anvisat

Beräknat
utfall

Differens
beräknat utfall och anvisat

Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader

Allmänna
domstolarna

Kriminalvårdsaiistalter

Försvarsdepartementet

. 3

Riksförsäkringsverket

Folkpensioner

Bidrag till kommunala bostadstillägg till folkpension

Bidrag
till sjukförsäkringen

Allmänna
barnbidrag

Bidragsförskott

Bidrag
till social hemhjälp

Bidrag till driften av förskolor och fritidshem

Bidrag lill kommunala familjedaghem

Karolinska sjukhuset: Driftkostnader

Bidrag till anordnande av kliniker för psykiskt sjuka
m. m.

Bidrag tilJ driften av kliniker för psykiskt sjuka m. m.

Ersättningar lill kommunerna för hjälp till utländska
medborgare, flyktingar m. m.

Bidrag till driften av särskolor m. m.

Ersättning till postverket för befordran av
tjänsteförsändelser

VIII

Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m.

12
Täckning av merkostnader för

löner
och pensioner m. m.

Bidrag till driften av grundskolor m. m.

Bidrag till driften av gymnasieskolor

Bidrag till undervisningsmateriel inom gymnasieskolan

m. m.

Bidrag till driften av folkhögskolor m. m.

Studiemedel
m. m.

Tullverket:
Förvaltningskostnader

XII

Arbetsmarknadsservice

Bidrag till Stiftelsen Samhällsföretag

Åtgärder
för flyktingar

XIII

Räntebidrag
m. m.

Eftergift
av hyresföriustlån

Bostadsbidrag
m. m.

Viss bosiadsförbätlringsverksamhet m. m.

XIV

Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB
Svensk Exportkredit

3 306 745 991 .

17931 129

34630

1390 3 850 5215 895 1330

4140

1240

374

220

3 578

177

378

582

9086

2000

12021

3 584

368 2672

586 1056

2054 110

7100 100

1100

120 180

3708

790

1080

18678

216

35240

1338 3633 5185 1000 1440

3914

1130

412

300

4142

230

414

. 513

9239

300

12058

3715

140

422 3107

635 1132

2014 225

7190 130

1020

90 700

402

+■

747

610

217

105

110

226

110

564

153

-1

1700

131

435

115

+ 520

s. 78 Kontrollera mot PDF

Anvisat

Beräknat utfall

Differens beräknat utfall och anvisat

E 12 Ersättning för försenad idrift-

. tagning
av kärnreaktorer G 7 Täckande av föriuster på grund av garantier till den
statliga varvskoncernen XV B 1 Länsstyrelserna

B 2
Lokala skattemyndigheterna

XVII Räntor på statsskulden m. m.

Övriga

Summa

349

100

+ 249

800

2500

+ 1700

1564

1642

+ 78

587

623

+ 36

29000

27800

-1200

26385

■ 27137

+ 752

185531

+3816

181715

Bilaga 2.2
Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1981/82

BUaga4

Beräknade förändringar av anslagsbehållningar på
reservationsanslag under budgetåret 1981/82 (milj. kr.)

Reservation

Ökning

(+)

1981-07-01

1982-06-30

Minskning

(-)

III

c 1 Bidrag till internationella

biståndsprogram

1950

2237

287

C 2
Bilateralt utvecklingssam-

arbete

1263

1563

300

B 2 Drift av statliga vägar

1015

1212

197

B 3 Byggande av statliga vägar

769

696

B 5 Bidrag till byggande av

kommunala vägar och gator

232

187

1977/78

B 10 Byggande av mellanriksvägen

Kiruna-Narvik

—

D 5 Bidrag till vissa transporter

på malmbanan

175

H 1 Teleanläggningar

295

116

179

1979/80

IC 2 Anskaffning av ny tågfäria

1979/80

IC 3
Särskilda investeringar i

järnvägsanläggningar i Norr-

bottens län

180

117

VIII

B 2 Anskaffning av ADB-utrustning

1980/81

H 20 Lån till Svensk Avfalls-

konvertering

XII

B 2 Arbetsmarknadsutbildning B 3 Bidrag till
arbetslöshetsersätt-

—

474

ning och utbildningsbidrag

233

-U

233

B 4 Sysselsättningsskapande

åtgärder

1185

1550

365

1980/81

B 12 Lån till Norrbottens läns lands-

ting för vissa investeringar

225

150

XIII

B 3 Län till bostadsbyggande B 9 Bidrag till
förbättring av

1487

1450

boendemiljön

III

100

B 17 Vissa energibesparande åtgärder

inom bostadsbeståndet m. m.

1337

987

350

XIV

B 22
Teckning av aktier i AB Svensk

Exportkredit

1979/80

B 25
Avskrivningslån till beställare

av fartyg

299

259

1978/79

C 5
Bidrag till sysselsättningsåtgär-

der inom varvsregionerna

1980/81

E 6
Energibesparande åtgärder inom

näringslivet m. m.

456

262

194

F 13
Energiforskning

F 21
Län till Saab-Scania AB

290

200

G 8
Tillskott av medel till Svenska

Varv AB för nedläggning av

Öresundsvarvet AB

336

G 19
Kapitaltillskou till

Statsföretag AB

300

1980/81

G 7
Medelstillskott till Svenska

Varv AB

231

193

Prop.
1981/82:150 12

Reservation

Ökning

(+)

1981-07-01

1982-06-30

Minskning

(-)

1980/81

G 8 Bidrag till Svenska Varv AB

för vissa utvecklingskostnader

850

440

- 410

1980/81

G 12 Avskrivningslån till varvs-

industrin m.m.

803

373

- 430

1980/81

G 14 Lån till SSAB Svenskt Stål

AB för rekonstruktionsändamål

145

- 145

1980/81

G 15 Lån till SSAB Svenskt Stål

AB för stmkturändamål

146

- 146

1980/81

G 22 Medelstillskotl till Statsföre-

lag AB för avveckling av viss

verksamhel i Uddcomb Sweden AB

127

- 107

1978/79

I G 2 Förlagslån till domänverket

210

- 205

1978/79

V 23 Regionalpolitiskt stöd:

Lokaliseringslån inom varvs-

regionerna

245

215

- 30

Övriga

5764

5464

- 300

Summa

19989

17397

-2592

Bilaga 2.2
Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1981/82

BUaga5

Beräknad disposition av rörliga krediter

Utestående

Beräknat

Beräknad

belopp

utestående

förändring

1981-06-30

belopp 1982-06-30

1981/82

Televerket,
AbonnentuCrustningar

Statens
järnvägar

Luftfartsverket

Statens
jordbruksnämnd

Förenade
fabriksverken

Stiftelsen
Samhällsföretag

Försvarsberedskap

Förluster
på exportkreditgarantier

Övriga

Summa

527

+ 454

408

350

- 58

+ 40

270

- 185

172

110

- 62

100

- 60

1059

-1059

700

+ 700

1338

988

- 350

3420

2840

- 580

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982

Bilaga
2.3

Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning för
budgetåret 1982/83

Prop,
1981/82:150

Bilaga
2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning

Bilaga
2.3

TILL
REGERINGEN

Riksrevisionsverkets
reviderade inkomstberäkning för budgetåret 1982/83

Enligt
riksrevisionsverkels (RRV) instruktion skall RRV vatje år till regeringen lämna
en reviderad beräkning av statens inkomster för del kommande budgetåret, avsedd
som underlag för inkomstberäkningen i kompletleringspropositionen.

RRV redovisar i denna
skrivelse nya beräkningar av inkomsterna för budgetåret 1982/83 på de större
inkomsttitlarna samt vissa speciellt konjunkturkänsliga inkomsttitlar. I
anslutning lill beräkningarna har bedömningar även gjorts av utfallet för
budgetåret 1981/82. Underlag för beräkningarna har inhämtats från berörda
myndigheter. För beräkningarna av inkomstskatterna har dessulom uppgifter
utnyttjats dels från RRV:s taxeringsslatisliska undersökning avseende
inkomståret 1980, dels från RRV:s aktiebolagsenkäl.

I
beräkningarna har hänsyn tagits till de propositioner etc. som förelåg den 15
mars 1982. Bl.a. har lagrädsremissen av förslag till reformerad
inkomstbeskattning beaktats.

För
de titlar avseende budgetåret 1982/83 där RRV nu förordar förändringar på mer
än 20 milj. kr. lämnas i det följande kommentarer till förändringarna.

I en tabellbilaga
redovisas resultaten av RRV:s reviderade beräkningar titel för litel för
budgetåren 1981/82 och 1982/83. För all underiätta jämförelse med prognoserna
i den reviderade nationalbudgeten presenteras i tabellbilagan också
beräkningsresultaten kalenderårsvis för åren 1982-1983.

Den
av RRV utgivna Inkomslliggaren för budgetåret 1981/82 kan tillsammans med
RRV:s inkomstberäkning i december 1981 (se bilaga 2.1 i budgetpropositionen
1982) användas som ell komplement till den nu presenterade reviderade
inkomstberäkningen. Inkomslliggaren innehåller utförliga beskrivningar av vad
de olika inkomsttitlarna avser och vilka bestämmelser som gäller för dessa.

Beslut
i della ärende har fattats av generaldirektören Berggren i närvaro av
avdelningschefen Sanell, revisionsdirektören Danielsson, avdelnings-

1 Riksdagen 1981/82. t saml. Nr 150. Bilaga 2.3

Prop. 1980/81:150 2

direktören
Dalmo, föredragande, byrådirektörerna Aronsson, Hansson, Karlson, Svahlstedt
och Rahmn samt förste revisorn Unander.

Stockholm
den 2 april 1982

G
Rune Berggren

Stig
Dalmo

Bilaga 2.3
Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning 3

Innehåll

I. SAMMANFATTNING Sid.

Förutsättningar
................................................ 5

Utveckling av inkomsterna
budgetåren 1981/82 och 1982/83 7

Jämförelse mellan
beräkningen i budgetpropositionen och RRV:s

marsberäkning
................................................ .. 10

II. ALLMÄNNA
FÖRUTSÄTTNINGAR

Utveckling
av skatteunderlaget inkomståren 1976-1981 21

RRV:s
taxeringsstatistiska undersökning avseende inkomståret 1980. 24

Utveckling av skatteunderlaget för fysiska personer inkomståren

1981-1983
........................................... .... 24

Utvecklingavskatteunderlagetforsvenskaakliebolagm.fi . 25

III. BERÄKNING
AV DE OLIKA INKOMSTTITLARNA

1000
SKATTER .................................... ....:... 27

1100
Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse 27

1111
Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och

rörelse
...................................................... .. 27

1121
Juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och

rörelse......................................................... .. 31

1131
Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse . 33

1144
Lotterivinstskatt ....................................... .. 33

1200
Lagstadgade socialavgifter ......................... .. 33

1211
Folkpensionsavgifl ..................................... .. 34

1221
Sjukförsäkringsavgift, netto ........................ .. 34

1231
Barnomsorgsavgifl .................................... ... 37

1241
Vuxenutbildningsavgift ............................... .. 38

1251
Övriga socialavgifter, netto .......................... .. 38

1281
Allmän löneavgift ....................................... 39

1300
Skatt på egendom ....................................... .. 39

1312
Hyreshusavgift............................................ 39

1341
Stämpelskatt ........................................... 39

1400
Skatt på varor och tjänster .......................... .. 40

1411
Mervärdeskatt .......................................... .. 40

1421 Bensinskatt ................................................. .. 41

1422 Särskilda varuskatter ................................... .. 42

1424
Tobaksskatt ............................................. .. 42

1426
Skatt på vin ............................................. .. 42

1428
Energiskatt ............................................... .. 42

1431 Särskild beredskapsavgift för oljeprodukter ........ .. 44

1432 Kassettskatt .............................................. 44

1441
AB Vin- & Sprilcentraiens inlevererade överskott 45

1471
Tullmedel ........................ ..................... 45

Prop.
1980/81:150 4

2000 INKOMSTER AV STATENS VERKSAMHET .......... 45

2100
Rörelseöverskott ..................................................... ... 46

2111
Postverkels
inlevererade överskott ......................... ... 46

2112
Televerkets
inlevererade överskoll .......................... 48

2113
Statens
järnvägars inlevererade överskoll .............. 50

2114
Luftfartsverkets
inlevererade överskott .................. 52

2115
Förenade
fabriksverkens inlevererade överskott .... ... 55

2116
Statens
vattenfallsverks inlevererade överskoll ...... ... 56

2117
Domänverkets
inlevererade överskott .................... ... 61

2121
Statens
vägverks inlevererade överskott ............... 62

2122
Sjöfartsverkets
inlevererade överskott ................... 63

2123
Inlevererat
överskott av uthyrning av ADB-utrustning 63

2131
Riksbankens inlevererade överskott ...................... 63

2141
Myntverkets inlevererade överskott ...................... 64

2151
Tipsmedel ................................................................. .. 64

2152
Lotlerimedel ............................................................. 64

2200
Överskott av statens fastighetsförvaltning ........... 65

2213
Överskott av
akademiska sjukhusels fastighetsförvaltning .... 65

2214
Överskott av
byggnadsstyrelsens fastighetsförvaltning 65

2300 Ränteinkomster ................................................. 65

2332 Ränteinkomster på lån för bostadsbyggande ........ .. 65

2500 Offentligrättsliga avgifter ....................................... .. 66

2534 Vissa avgifter för registrering av körkort och
motorfordon .... 66

5000 KALKYLMÄSSIGA INKOMSTER ........................... .. 66

5100 Avskrivningar ........................................................... 66

5121 Avskrivningar på civila fastigheter ......................... .. 67

5141 Statens vägverks avskrivningar ............................ .. 68

5143 Avskrivningar på ADB-utrustning ............................ 68

5200 Statliga pensionsavgifter, netto ........................... .. 68

5211 Statliga pensionsavgifter, netto ............................ .. 68

Tabellförteckning ............................................................ 71

Bilaga 1 ......................................................................... 72

BUaga 2 ......................................................................... 81

Bilaga
2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning

I.
SAMMANFATTNING

Förutsättningar

RRV:s
förslag till reviderad beräkning av statsbudgetens inkomster under budgetåret
1982/83 och den nu gjorda uppskattningen av inkomsterna under budgetåret
1981/82 grundas på den ekonomiska politik, som har kommit till uttryck i beslut
av statsmakterna eller i förslag som har lagts fram av regeringen i
propositioner offentliggjorda före den 15 mars 1982 samt därefter oförändrad
ekonomisk politik. Förslaget till reformerad inkomstbeskattning som skall
föreläggas riksdagen i mitten av april år 1982 har den 8 mars överlämnats lill
lagrådet för yttrande. Förslagel har därmed blivit offentligt. I skrivelse till
RRV den 16 mars 1982 har budgetdepartementet uttryckt önskemål om att RRV
beaktar förslaget till reformerad inkomstbeskattning i verkets reviderade
beräkningar av statsbudgetens inkomster budgetåret 1982/83. RRV har därför i
föreliggande beräkning tagit hänsyn till de förändringar i beskattningen år
1983 som föreslås i lagrådsremissen.

Förutom dessa
institutionella förutsättningar är bedömningen av konjunkturutvecklingen
betydelsefull för beräkningen av statsbudgetens inkomster. Den bedömning som
regeringen presenterade i den prehminära nationalbudgeten har utgjort det
huvudsakliga underiagel för antagandena om den samhällsekonomiska utvecklingen.
Vidare har RRV hållit kontakt med konjunkturinslilutet och ekonomidepartementet
i anslutning lill del där pågående arbetet med den reviderade nationalbudgeten.
Med anledning av vad som har framkommit vid dessa kontakter har revideringar
gjorts av antagandena i den preliminära nationalbudgeten.

Antaganden
om löneutvecklingen har stor belydelse för RRV:s beräkningar. Den utbetalda
lönesumman beräknas nu öka med 8,2% mellan åren 1980 och 1981. Det är en
uppjustering med drygt 1 procentenhet jämfört med det antagande som låg lill
grund för budgetförslaget.

Är 1982 väntas den
utbetalda lönesumman öka med 5,7% under vissa givna förutsättningar. Del är en
nedjuslering med ca 0,5 procentenheter jämfört med antagandet om lönesummans tillväxt
i beräkningarna lill budgetpropositionen.

För
år 1983 finns inga löneavtal slutna. Skattereformen år 1983 föreslås
finansieras med en allmän löneavgift på 2%. Den förutsätts avräknas mol
löneutrymmet i avtalsförhandlingarna. Efter vad RRV under hand erfarit utgår
konjunkturinsUtutet och budgetdepartementet i arbelet med den reviderade
nationalbudgeten från ett antagande om en lönesummetillväxl på 5,7
procentenheter mellan åren 1982 och 1983. RRV har därför vall alt göra
beräkningarna av statsbudgetens inkomster år 1983 utifrån detta antagande.

Prop.
1980/81:150

Tabell 1. Statsbudgetens inkomster fördelade på
huvudgrupper budgetåren 1980/81, 1981/82 och 1982/83, milj. kr.

1980/81

1981/82

1980/81

1981/82

Förändring

Utfall

Stats-

RRVs mars-

RRVs
mars-

från
1980/81

i
procent

budget

beräkning

till
1982/83

1000
Skatter

134818

133867

135005

146993

11989

8,9

1100
SkaU på inkomst.

realisationsvinst

och rörelse

34057

29534

33 196

34011

815

2,5

1200
Lagstadgade social-

avgifter

33 890

28 709

31503

36201

4699

14,9

1300
SkaU på egendom

2 358

2659

2677

3 298

621

23,2

1400
Skatt på varor och

tjänster

64513.

72965

67629

73483

5 854

8,7

2000
Inkomster av statens

verksamhet

14 552

16462

17 560

18285

726

4,1

2100
Rörelseöverskott

3 942

4436

5 558

6047

489

8,8

2200
Överskott av statens

fastighetsförvaltning

738

207

317

302

- 15

- 4,7.

2300
Ränteinkomster

5 888

8596

8691

9854

1 163

13,4

2400
Aktieutdelning

2,9

2500
offentligrällsliga

avgifter

870

909

1009

1053

4,3

2600
Försäljningsinkomster

889

597

■625

254

- 371

-59,3

2700
Böter m.m.

210

241

244

332

88 .

36,1

2800
Övriga inkomster av

statens verksamhet

1922

1393

1025

350

- 675

-65,9

3000
Inkomster av försåld

egendom

77 -

11,1

3100
Inkomster av försålda

byggnader och maski-

iier m. m.

21,6

3200
Övriga inkomster av

rnarkförsäljning

—

0,0

3300
Övriga inkomster av

försåld egendom

0,0

4000
Återbetalning av län

2406

2283

2611

2947

336

12,9

4100
Återbetalning av

iiäringslån

333

265

298

299

0,4

4200
Återbetalning av

bostadslån m. m.

1040

.1012

1299

1540

241

18,6

4300
Återbetalning av

studielän

612

584

592

674

13,9

4400
Återbetalning av

energisparlån

105

135

28,1

4500
Återbetalning av

övriga lån

340

338

317

299

- 18

- 5,7

5000
Kalkylmässiga inkomster

3434

5961

6259

7 240

981

15,7

5100
Avskrivningar

4271

4655

4910

5905

995

20,3

5200
Statliga pensionsav-

gifter, netto

-837

1306

1349

1335

- 14

- 1,0

Totala inkomster

155287

158650

161499

175537

14038

8,7

Bilaga
2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning 7

De
svenska aktiebolagens statligt taxerade inkomster har reviderats upp mellan
åren 1980 och 1981 sedan beräkningen till budgetpropositionen gjordes. Den
statligt taxerade inkomsten beräknas nu öka med 36% mellan dessa år. Underlaget
för denna beräkning har hämtats från den enkät till svenska aktiebolag som RRV
utfört under februari-mars 1982. Mellan åren 1981 och 1982 antas att
aktiebolagens stadigt taxerade inkomster ökar med 25%.

En
specifikation av RRV:s beräkningar av statsbudgetens inkomster under budgetåren
1981/82 och 1982/83 samt under kalenderåren 1981, 1982 och 1983 framgår av en
särskild tabellbilaga. En sammanfattning av beräkningsresultaten framgår av
tabell 1.1 tabell 5 redovisas de inkomsttitlar för vilka RRV nu föreslår
ändringar av beräkningen till budgetpropositionen.

Utvecklingen
av inkomsterna budgetåren 1981/82 och 1982/83

Enligt
de reviderade beräkningarna uppgår statsbudgetens inkomster budgetåret 1981/82
till 161499 milj. kr. eller 6212 milj. kr. mer än budgetåret 1980/81. För
budgetåret 1982/83 beräknas de totala inkomsterna uppgå till 175537 milj. kr.
Det är 8,7% eller 14038 milj. kr. mer än vad som beräknas för innevarande
budgetår.

Av
tabell 1 framgår att av inkomstökningarna på 14038 milj. kr. mellan budgetåren
1981/82 och 1982/83 beräknas skatt på varor och tjänster svara för 5 854 milj.
kr. och lagstadgade socialavgifter för 4699 milj. kr. Skall på inkomst,
realisationsvinst och rörelse ökar med 815 milj. kr. Inom inkomsthuvudgruppen
svarar de juridiska personernas skatter för en ökning på 4556 milj. kr., medan de
fysiska personernas inkomstskatter minskar med 3 754 milj. kr. (se tabell 2).

Orsakerna
till denna utveckling är flera, men del är speciellt följande faktorer som kan
framhållas.

Tabell
2. Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse budgetåren 1981/82 och 1982/
83, milj. kr.

1981/82

1982/83

Förändring

RRVs
mars-

från
1981/82

i
procent

beräkning

till
1982/83

1100
SkaU på inkomst, reali-

sationsvinst och rörelse

33195

34011

+-
815

+ 2,5

1110
Fysiska personers skatt

på inkomst, realisations-

vinst och rörelse

29085

25 331

-3754

- 12,9

1120
Juridiska personers skall

på inkomst, realisations-

vinst och rörelse

2319

6875

+4556

+ 196,5

1130
ofördelbara skatterpå

inkomst, realisations-

vinst och rörelse

1000

1140
Övriga inkomstskatter

792

805

+ 13

+ 1,7

Prop.
1980/81:150 8

— Utbetalningarna
till kommunerna begränsas. Det beror dels på begränsningen av det kommunala
skatteunderlaget för juridiska personer åren 1982 och 1983, dels på det
relativt låga utfallet på kommunalskatleun-deriagel för juridiska personer år
1980, vilket styr förskotten och slutregleringen är 1982.

— Den
antagna gynnsamma utvecklingen av inkomsterna för juridiska personerår 1982
antas innebära ökade fyllnadsinbetalningar våren 1983. Den negativa
utvecklingen av inkomsllileln fysiska personers skatt har

ocksä sin största förklaring i utbetalningarna till
kommunerna. Dessa utbetalningar väntas, i motsats till vad gäller kalkylerna
över titeln juridiska personers skatter, öka kraftigt för titeln fysiska
personers skaller. Delta beror bl. a. på övergången lill en s. k. förenklad
beräkning av del kommunala skatteunderlaget 1980. Fr. o.m. detta år kan
kommunerna tillgodoräkna sig kommunalskalleunderlagel från de beskattade
sociala transfereringarna som sjukpenning, föräldrapenning etc. Dessa
kvittades mol alt vissa bidrag försvann för kommunerna. Denna förenkling
innebär atl nettot på inkomsttiteln kassamässigt minskar med drygt 3000 milj.
kr. är 1982 och ca 3500 milj. kr. år 1983. Även inkomslulvecklingen över åren
har stor belydelse för de kommunala utbetalningarna. Skatteunderlaget för
fysiska personer beräknas komma atl utvecklas i gynnsam riktning för kommunerna
år 1981 liksom år 1980 i jämförelse med kommande år. Utbetalningarna blir,
trots de införda begränsningarna i förskollsulbelalningarna, därför höga
kalenderåren 1982 och 1983 till följdav eftersläpningarna i systemet. Till
della kommer den föreslagna skallereformen år 1983 som minskar
skatteinbetalningarna våren 1983.

De lagstadgade socialavgifterna ökar med 4698 milj. kr.
(se tabell 3) mellan budgetåren 1981/82 och 1982/83. Av denna ökning svarar den
allmänna löneavgiften för 2651 milj. kr. I lagrådsremissen om reformerad
inkomstbeskattning föreslås att en allmän löneavgift på 2% införs fr. o. m. den
I januari 1983. Löneavgiften är avsedd att finansiera skallereformens första
steg. Återstående del av inkomstökningen mellan budgetåren förklaras i
huvudsak av ökningen i den totala lönesumman.

Besparingseffekterna på grund av de i prop. 1981/82: 144
föreslagna förändringarna i sjukförsäkringssystemet beräknas för budgetåret
1982/83 ge en bruttoeffekt på 1050 milj. kr. Av denna bruttoeffekt svarar de
två karensdagarna inkl. högriskskyddel fören besparingseffekt på 615 milj. kr.
för budgetåret 1982/83. Till denna bruttobesparing på inkomsttiteln sjukförsäkringsavgift,
netto skall emellerlid de minskade preliminära skatteinbetalningarna under
våren 1983 frändragas för alt man skall erhålla den verkliga besparingseffekten
på statsbudgeten, eftersom ersättningen från sjukförsäkringssystemet är
beskattningsbar.

Skatten på varor och tjänster ökar med 5854 milj. kr.
under budgetåret 1982/83 jämfört med budgetåret 1981/82. Del är en ökning med 8,7%.
Mervärdeskatten ökar med I 800 milj. kr. eller 4,7%. Sänkningen av skal-

Bilaga
2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning 9

Tabell 3. Lagstadgade socialavgifter budgetåren 1981/82
och 1982/83, milj. kr.

1981/82

1982/83

Förändring

RRVs
mars-

från
1981/82

i
procent

beräkning

till
1982/83

1200
Lagstadgade socialav-

gifter

31503

36201

+4698

+
14,9

1211
Folkpensionsavgift

23616

26972

+ 3 356

+ 14,2

1221
Sjukförsäkringsavgift,

netto

1285

-742

-2027

-157,7

1231
Barnomsorgsavgift

6119

6504

+ 385

+ 6,3

1241
Vuxenutbildningsavgift

673

707

+ 34

+ 5,1

1251
Övriga socialavgifter,

netto

-309

- 16

- 293

- 94,8

1261
Bidrag till förvaltnings-

kostnader för arbets-

skadeförsäkringen

+ 2

+ 3,9

1271
Inkomster av arbetsgi-

varavgifter till arbe-

tarskyddsstyrelsens

och yrkesinspek-

tionens verksamhet

+ 4

+ 5,9

1281
Allmän löneavgift

2651

+2651

Tabell 4. Skatt på varor och tjänster budgetåren 1981/82
och 1982/83, milj. kr.

1981/82

1982/83

Förändring

RRVs
mars-

frän
1981/82

i
procent

beräkning

till
1982/83

1400
Skatt på varor och

tjänster

67629

73483

+5854

+ .8,7

1411
Mervärdeskatt

38500

40300

+ 1800

+ 4,7

1421
Bensinskatt

5 250

6070

820

+ 15,6

1422
Särskilda varuskatter

604

599

- 0,8

1423
Försäljningsskatt på

motorfordon

524

549

+ 4,8

1424
Tobaksskatt

3000

2940

- 2,0

1425
SkaU på spritdrycker

4470

4 335

135

- 3,0

1426
Skatt på vin

1 150

1427
Skatt på malt- och

läskedrycker

1035

1038

+ 0,3

1428
Energiskau

6750

8 230

+ 1480

+ 21,9

1429
Särskild avgift på svavel-

haltigt bränsle

1431
Särskild beredskapsavgift

för oljeprodukter

1503

+ 1503

1432
Kassettskatt

115

1441 AB
Vin-& Spritcentralens

inlevererade överskott

140

1442
Systembolaget AB:s in-

levererade överskott

-35,5

1451
Reseskatt

156

159

+ 1,9

1452
Skatt pä annonser och

reklam

250

285

+ 14,0

1453
Totalisatormedel

250

260

+ 4,0

1454 Skatt på spel

+ 4,0

1461 Fordonsskatt

2 360

2 385

+ 1,1

1462 Kilometerskatt

1640

1700

+ 3,7

1471 Tullmedel

1380

1585

205

+ 14,9

1481 Övriga skatter på varor

och tjänster

Prop.
1980/81:150 10

tesatsen
den 16 november 1981 påverkar inkomsterna enbart andra hälften av budgetåret
1981/82 men hela budgetåret 1982/83. Invesleringsavdraget vid redovisning av
mervärdeskall beräknas minska inkomsterna med 500 milj. kr. budgetåret 1981/82
och med 1000 milj. kr. budgetåret 1982/83. Della förklarar den svaga
ökningstakten i inkomsterna av mervärdeskatt. Bensinskatten ökar med 7 öre den
I april 1982 och föreslås öka med ytterligare 17 öre den 1 juli 1982. Della
förklarar ökningen på 820 milj. kr. eller 15,6% under budgetåret 1982/83.
Inkomsterna av energiskatt ökar med 1480 milj. kr. eller 21,9%. Ökningen
förklaras även här av skattehöjning dels den 1 april 1982 med 46 kr. per m
olja, dels den 1 juli 1982 med 38 kr. per m olja. Vidare beräknas inkomsterna
på titeln särskild beredskaps-avgift lill 1 500 milj. kr. för budgetåret
1982/83. Det är en engångseffekl av att oljdagringsfonden föreslås upphöra den
1 juli 1982 (prop. 1981/82:102). Regeringen föreslår alt en skatt på
kassettband tas ul från den 1 juli 1982 (prop. 1981/82:159). Skatten ökar
inkomsterna med 115 milj. kr. 1982/83.

Jämförelse
mellaii beräkningen i budgetpropositionen och RRV:s marsberäkning

Statsbudgetens
totala inkomster budgetåret 1981182 beräknas nu bli 2 124 milj. kr. högre än
enligt beräkningen i budgetpropositionen. I tabell 5 redovisas de inkomsttitlar
där RRV nu föreslår en ändrad beräkning jämfört med i budgetpropositionen. Det
bör påpekas att budgetpropositionens beräkning grundades på elt lägre
ökningslal för den totala lönesumman för inkomståren 1981 och 1983 än RRV:s
beräkningar i december.

Inkomstskatterna
för fysiska personer beräknas nu bli 1379 milj. kr. högre än som antogs i
budgetpropositionen. Del högre inkomstantagandet för inkomståret 1981 som RRV
tillämpar i denna beräkning orsakar uppjusteringen.

De
juridiska personernas inkomstskatter beräknas öka med 119 milj. kr. mer än vad
som antogs i budgetpropositionen. Det beror främst på en upprevidering av
aktiebolagens beräknade fyllnadsinbetalningar våren 1982.

De
lagstadgade socialavgifterna beräknas nu till 31 503 milj. kr., vilket är 463
milj. kr. mer än vid beräkningen i budgetpropositionen. Det högre antagandet om
lönesummans utveckling mellan åren 1980 och 1981 i denna beräkning innebär
främst att fyllnadsinbetalningarna under våren 1982 blir större än vad som
beräknades i budgetpropositionen.

Inkomsterna
av mervärdeskatt har räknats upp med 300 milj. kr. till följd av utfallet
hittills under budgetåret. Detsamma gäller ökningen med 140 milj. kr. för
inkomsterna av bensinskatt. Däremot beräknas inkomsterna av energiskatt bli 230
milj. kr. lägre än i budgetförslaget till följd av att skatteunderlaget är
lägre än vad som tidigare antogs.

Bilaga
2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning 11

Tabell 5. Jämförelse mellan inkomster enligt
budgetpropositionen och RRV:s marsberäkning för budgetåren 1981/82 och 1982/83,
tusental kr.

1271 Inkomster av arbetsgivaravgifter till arbetarskyddsstyrelsens
och yrkesinspektionens verksamhet

1281 Allmän löneavgift

1300 Skatt på egendom

1311 Skogsvårdsavgifter

1312 Hyreshusavgift

1321 Fysiska personers förmögenhetsskatt

1322 Juridiska personers
förmögenhetsskatt

1331 ArvsskaU

1332 Gåvoskatt 1341 Stämpelskatt

1400 Skatt på varor och tjänster

1411 Mervärdeskatt 1421 Bensinskatt

Inkomsttitel

1981/82

1982/83

Enligt

Ökning

Enligt

Ökning

budget-

RRV:s

( + )

budget-

RRV:s

( + )

proposi-

marsbe-

Minsk-

proposi-

marsbe-

Minsk-

tionen

räkning

ning (-)

tionen

räkning

ning (-)

1100
Skatt på inkomst,

realisationsvinst

och rörelse

31732900

33195900

+
1463000

34676000

34011000

-
665000

Ull
Fysiska personers

skatt på inkomst.

realisationsvinst

och rörelse

27706000

29085
000

+
1379000

27103
000

25
331000

-1772000

1121
Juridiska personers

skatt på inkomst.

realisationsvinst

och rörelse

2200000

2319000

+
119000

5 768000

6875000

+ 1
107000

1131
ofördelbara skatter

på inkomst, realisa-

tionsvinst och rörelse

1000000

1141
KupongskaU

43000

43 000

45000

45 000

1142
Utskiftningsskalt och

ersättningsskatt

20900

22000

1143
Bevillningsskatl

3 000

3000

1144
Lotterivinstskatt

760000

725000

-
35000

735000

735 000

1200
Lagstadgade social-

avgifter

31039800

31502
600

+
462800

31011900

36201100

+5189200

1211
Folkpensionsavgift

23 457000

23
616000

+
159000

24436000

26972000

+ 2
536000

1221
Sjukförsäkringsavgift, .

netto

1043000

1285000

+
242000

-601000

-742000

-
141000

1231
Barnomsorgsavgifl

6079000

6119000

+
40000

6355000

6504000

+
149000

1241
Vuxenutbildningsavgift

669000

673000

+
4000

691 000

707000

+
16000

1251
Övriga socialavgifter.

netto

-327000

-309000

-
18000

6000

- 16000

-
22000

1261
Bidrag till förvalt-

ningskostnader för

arbetsskadeför-

säkringen

50500

50600

+ 100

53 100

68 300

68000

300

71800

72000

200

2651000

+2651000

2662900

2676900

14000

3342800

3298201

44599

54900

—

348000

702000

926000

15 000

15000

15 000

15000

475000

520000

45000

510000

520000

10000

70000

80000

10000

70000

80000

10000

1346000

1305 000

—

41000

1 473 800

1409200

—

64600

67
395511

67629211

233700

71028511

73483010

+2454499

38
200000

38500000

300000

40500000

40300000

200000

5 110000

5 250000

140000

5 345000

6070000

725000

Inkomsuitel

1981/82

1982/83

1422 Särskilda varuskatter

1423 Försäljningsskatt på motorfordon

1424 Tobaksskatt

1425 Skatt pä spritdrycker

1426 Skatt på vin

1427 Skatt på malt-och läskedrycker

1428 Energiskatt

1429 Särskild avgift på sva-velhaltigt
bränsle

1431 Särskild beredskapsavgift för
oljeprodukter

1432 Kassettskatt

1441 AB Vin- & Spritcentralens
inlevererade överskott

1442 Systembolaget AB:s inlevererade
överskott

1451 Reseskalt

1452 Skatt på annonser och reklam

1453 Totalisatormedel

1454 Skatt pä spel

1461 Fordonsskatt

1462 Kilometerskatt 1471 Tullmedel

1481 Övriga skatter på varor och tjänster

2100 Rörelseöverskott

2111 Postverkets inlevererade överskott

2112 Televerkets inlevererade överskott

2113 Statens järnvägars inlevererade
överskott

2114 Luftfartsverkets inlevererade
överskott

2115 Förenade fabriksverkens
inlevererade överskott

2116 Statens vatlenfallsverks
inlevererade överskott

2117 Domänverkets inlevererade
överskott

2121 Statens vägverks inlevererade
överskott

2122 Sjöfartsverkets inlevererade
överskott

2123 Inlevererat överskott av uthyrning
av ADB-utrustning

2131 Riksbankens inlevererade överskott

Enligt budgetpropositionen

Enligt RRV:s marsber ä kning

Ö kning ( + )

Minskning (-)

Enligt budgetpropositionen

Enligt RRV:s marsber ä kning

Ö kning
( + )

Minskning (-)

608000

604000

4 000

615 000

599000

16000

523000 2965000 4470000 1 175000

524500 3000000 4470000 1 150000

+ +

1500 35 000

25 000

548000 2905 000 4 335 000 1 175 000

549 500 2940000 4 335000 1 150000

+ +

1500
35000

25 000

1035000 6980000

1035 000 6750000

230000

1038000 7935 000

1038000 8 230000

295 000

1500

1700

200

1500

1503000 115000

+
1502999 + 115000

150000

140000

10000

100000

140000

40000

73000 156000

93 000 156000

20000

60000 159000

—

249000

250000

75000

2360000

1640000

1375000

250000

75000

2360000

1640000

1380000

+ +

1000 5000

284000

260000

78000

2 385000

1700000

1605 000

285 000

260000

78000

2385 000

1700000

1585000

1000
20000

10'

5494083

5 558281

64198

5 990290

6046936

56646

76000

81000

5 000

81000

85000

4 000

201300 1

203 200

1900

231 100 t

240600

9500

66 572

65972

600

1 116900

115 000

1900

48600

50400

1800

54 000

54600

600

1 665 800

1664 858

942

1942000

1932000

10000

80000

100000

20000

80000

57000

23 000

32 200

31274

926

74 150

27 000

47 150

73 800

73 600

—

200

83 500

93400

9900

35 167 35
167

2000000 2000000

36500 37500 + 1000

2000000 2000000

Bilaga 2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning 13

Inkomsttitel

1981/82

1982/83

Enligt Enligt Ökning

budget- RRV:s ( + )

proposi- marsbe- Minsk-

tionen räkning ning (-)

Enligt Enligt Ökning

budget- RRV:s (+)

proposi- marsbe- Minsk-

tionen räkning ning(-)

2141 Myntverkets inlevererade överskott

2151 Tipsmedel

2152 Lotterimedel

2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning

2211 Överskott av kriminalvårdsstyrelsens
fastighetsförvaltning

2212 Överskott av karolinska sjukhusets
fastighetsförvaltning

2213 Överskott av akademiska sjukhusets
fastighetsförvaltning

2214 Överskott av byggnadsstyrelsens
fastig-hetsförvahning

2215 Överskott av generaltullstyrelsens
fastighetsförvaltning

2221 Överskott av förråds-anläggningar för ekonomiskt
försvar

2300 Ränteinkomster

2311 Räntor pä lokaliseringslån .

2312 Ränteinkomster på jordbrukets lagerhuslån

2313 Ränteinkomster pä statens
avdikningslån

2314 Ränteinkomster pä fis-kerilån

2315 Ränteinkomster på fiskberedningslän

2316 Ränteinkomster på vattenkraftslån

2317 Ränteinkomster pä luftfartslän

2318 Ränteinkomster på statens lån för
den mindre skeppsfarten

2319 Ränteinkomster på kraftledningslän

2321 Ränteinkomster på .skogsväglån

2322 Räntor på övriga näringslän.
Kammarkollegiet

2323 Räntor på övriga lån,
Lantbruksstyrelsen

2331 Ränteinkomster på

. egnahemslän

2332 Ränteinkomster på lån

för bostadsbyggande

66000 100000 + 34000 87000 206000
+ 119000

768800 768
300 - 500 814800 795 100 - 19700

379843 384509
+ 4666 389339 403 735 + 14396

349119 316844 - 32275 348822 302005 - 46817

1435

1 348 1348

25956 25956

11897

1897

11897

34920

309511 277236
- 32 275 334920 300000

407

570

407

36
600

8736256 8690580 - 45676 9890642 9854042

550

2 500

421

226

2001

13758

13 758

61330 2091

310000 325000 + 15000 310000 310000

650

1 650

2100

2 100

319

235

2111

14776

38720

2 167

2167

190000

6375000 6 274 697 - 100 303 7215000 7025000

Inkomsttitel

1981/82

1982/83

Enligt

Ökning

budget-

RRV:s

i+)

proposi-

marsbe-

Minsk-

tionen

räkning

ning (-)

Enligt Enligt Ökning

budget- RRV:s ( + )

proposi- marsbe- Minsk-

tionen räkning ning(-)

2333 Ränteinkomster på lån för
bostadsförsöqning för mindre bemedlade bamrika familjer

2334 Räntor på övriga bostadslån.
Bostadsstyrelsen

2341 Ränteinkomster på statens län för
universitetsstudier

2342 Ränteinkomster på allmänna
studielån

2343 Räntor på övriga studielän. Kammarkollegiet

2351 Räntor på energispariån

2361 Ränteinkomster pä medel avsatta
till folkpensionering

2362 Ränteinkomster på medel avsatta
till civila tjänstepensioner

2363 Ränteinkomster på medel avsatta
till militära pensioner

2364 Ränteinkomster på medel avsatta
till allmänna familjepensioner

2365 Ränteinkomster på medel avsatta
vid statens pensionsanstalt

2366 Ränteinkomster på medel avsatta
till pensioner för vissa av riksdagens verk

2371 Räntor på beredskapslagring och förrådsanläggningar

2381 Ränteinkomster på lån till personal
inom utrikesförvaltningen m. m.

2382 Ränteinkomster på län till personal
inom biståndsförvaltningen m. m.

2383 Ränteinkomster på statens
bosättningslån

2384 Ränteinkomster på län för kommunala
markförvärv

2385 Ränteinkomster på lån för
studentkårlokaler

2386 Ränteinkomster på län för allmänna
samlingslokaler

2387 Ränteinkomster pä krediter till
udandet

363

330

45 37000

363

330

45 37000

343

330

- 45 45

36800 36800

9627 403 000 424000 + 21000

300000 309627

100300 105300
+ 5000 102000 108000 + 6000

3 248

3319

405 405
10310 10310 22 120 22120

3319

409 409 10466 10466 22660 22660

573900
573 900

394796 394796

760

700

330
330 18000 18000

87500

85 500

2000

11 700 11700 162 • 162

700

315

24000

114000

160

9100

372

Bilaga 2.3
Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning 15

Inkomsttitel

1981/82

1982/83

Enligt Enligt Ökning

budget- RRV:s (+)

proposi- marsbe- Minsk-

lionen räkning ning(-)

Enligt Enligt Ökning

budget- RRV:s (+)

proposi- marsbe- Minsk-

tionen räkning ning(-)

2388 Ränteinkomster på

mark för naturskydd - -

2389 Ränteinkomster på lån

för inventarier i vissa

I 185

10 500 20800

56878

1 185

10500 20800

56878

specialbostäder 1300 1300

10500

35770

35 770

50002

6500

2391 Ränteinkomster på markförvärv för
jordbrukets rationalisering

2392 Räntor på intressemedel

2393 Övriga ränteinkomster.
Kammarkollegiet

2394 Övriga ränteinkomster

2395 Övriga ränteinkomster;
Riksgäldskontoret 554 554

2396 Ränteinkomster på del av
byggnadsstyrelsen

förvaltade kapitalet

867900

892900 +

25 000

921600

1 050000

+
128400

2400
Aktieutdelning

90887

—

93534

93 534

—

2411
Inkomster av statens

aktier

90887

93 534

2500
Offentligrättsliga

avgifter

1004152

1009392
+

5240

944975

1053095

+
108120

2511
Expeditionsavgifter

270300

280300 . +

10000

345 300

. —

2512
Vattendomstolsav-

gifter

150

—

2513
Avgift för statlig

kontroll av läkemedel

42950

45 879

2514
Elevavgifter vid styrel-

sen för vårdartjänst

—

2515
Avgifter vid trafik-

säkerhetsverket

—

2516
Körkortsavgifter

27 000

30200 +

3 200

2517
Avgifter för registre-

ring av motorfordon

147400

138100 -

9300

2518
Fyravgifter, farieds-

varuavgifter

278000

309600

—

2519
Skeppsmätnings-

avgifter

2400

3 250

—

2521
Fartygsinspektions-

avgifter

7270

7 270

8 380

8380

2522
Avgifter för granskning

av biograffilm

1500

2523
Avgifter för särskild

prövning och fyllnads-

prövning inom skol-

väsendet

900

2524
Avgifter vid statens

jordbruksnämnd

2706

2 895

2895.

2525
Avgifter för växt-

skyddsinspeklion

7 800

7800

9000

2526
Avgifter vid kött-

besiktning

29300

30300

30 300

2527
Avgifter för statskon-

troll av krigsmaleriel-

tillverkning

750

775

Inkomsttitel

1981/82

1982/83

Enligt

Ökning

Enligt

Ökning

budget-

RRV:s

(+)

budget-

RRV:s

(-I-)

proposi-

marsbe-

Minsk-

proposi-

marsbe-

Minsk-

tionen

räkning

ning (-)

tionen

räkning

ning (-)

2528
Avgifter vid bergs-

staten

6500

—

6700

2529
Avgifter vid patent-

och registrerings-

väsendet

99035

100375

+
1340

93 875

104995

+
11120

2531
Avgifter vid registre-

ring i förenings m. fl.

16500

17 000

17000

2532
Exekutionsavgifter

63 191

68900

2533
Avgifter vid statens

planverk

453

507

—

2534
Vissa avgifter för re-

gistrering av körkort

och motorfordon

97000

+
97000

2600 Försäljningsinkomster

2611 Inkomster vid kriminalvården

2612 Inkomster vid statens rättskemiska
laboratorium

2613 Inkomster vid karolinska sjukhuset

2614 Inkomster vid statens vårdanstalter
för alkoholmissbrukare

2615 Inkomster vid arbetarskyddsstyrelsen

2616 Försäljning av sjökort

2617 Lotsavgifter

2618 Inkomster vid Sveriges
meteorologiska och hydrologiska institut

2619 Inkomster vid riksantikvarieämbetet

2621 Inkomster vid lantbruksnämnderna

2622 Inkomster vid statens
livsmedelsverk

2623 Inkomster vid statens veterinärmedicinska
anstalt

2624 Inkomster av uppbörd av
felparkerings-avgifter

2625 Utförsäljning av beredskapslager

2700 Böter m.m.

2711 Restavgifter

2712 Bötesmedel

2800 Övriga inkomster av statens verksamhet

2811 Övriga inkomster av statens verksamhet

97000

624620

625010

390

254233

105000

IIOOOO

6000

8 500

8500

308000

307300

700

550

220

550

7512

9500

40000

1 190

16000

5 600

1250

220

5 560

8 500

8500

30000

55 760

56950

17000

17 000

5 600

5600

1250

10900

11950

11 950.

100

43 700

331
500

331500

171000

160500

350000

10900

31500

31400

39000

243600

108600

135000

135 000

1025000

1025
000

1025000

1 025
000

Bilaga 2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning 17

Inkomsttitel

1981/82

1982/83

Enligt Enligt Ökning Enligt Enligt Ökning

budget- RRV:s (+) budget- RRV:s (+)

proposi- marsbe- Minsk- proposi- marsbe- Minsk-

tionen räkning ning (-) tionen räkning ning (-)

3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner m. m.

3111 Postverkets inkomster av försålda
fastigheter och maskiner

3112 Televerkets inkomster av försålda
fastigheter och maskiner

3113 Statens järnvägars inkomster av
försålda fasligheter och maskiner

3114 Luftfartsverkets inkomster av
försålda fastigheter och maskiner

3115 Förenade fabriksverkens inkomster
av försålda fastigheter och maskiner

3116 Statens vattenfalls-verks inkomster
av försålda fastigheter och maskiner

3117 Domänverkels inkomster av försålda
fasligheter och maskiner

3121 Kriminal vårdsstyrelr sens
inkomster av försålda byggnader och maskiner

3122 Statens vägverks inkomster av
försålda byggnader och maskiner

3123 Sjöfartsverkets inkomster av
försålda byggnader och maskiner

3124 Statskontorets inkomster av
försålda datorer m.m.

3125 Byggnadsstyrelsens inkomster av
försålda byggnader och maskiner

3126 Generaltullstyrelsens inkomster av
försålda byggnader och maskiner

3131 Försvarets myndigheters inkomster av försålda
byggnader och maskiner

33854 33337 - 517 38653 40553 -I- 1900

1 000 1 000

1000 1000

15000 15000

634 + 633 6000 7500 + 1500

10000 10000

I 200 1 200

1000 1000

2000 1000 - 1000 1000 1500 + 500

200

150 200

100

I 000 1 000

1000 1000

3400 3400

100

2 Riksdagen 1981182. 1 saml. Nr 150. Bilaga 2.3

Inkomsttitel

1981/82

1982/83

Enligt

Ökning

Enligt

Ökning

budget-

RRV:s

(+)

budget-

RRV:s

(-I-)

proposi-

marsbe-

Minsk-

proposi-

marsbe-

Minsk-

tionen

räkning

ning (-)

tionen

räkning

ning (-)

3200
Övriga inkomster av

rnarkförsäljning

13600

—

13600

—

3211
Övriga inkomster av

markförsäljning

13 600

13600

3300
Övriga inkomster

av försåld egendom

18000

—

18000

—

3311
Inkomster av statens

gruvegendom

18000

4100
Återbetalning av

näringslån

298012

—

299210

299 210

4111
Återbetalning av lokali-

seringslån

240000

4121
Återbetalning av jord-

brukels lagerhuslån

4122
Återbetalning av sta-

tens avdikningslån

1550

1350

4123
Återbetalning av

fiskerilån

11000

—

11500

4124
Återbetalning av fisk-

beredningslän

838

1 106

4131
Återbetalning av

vattenkraftslån

193

201

4132
Återbetalning av

luftfartslån

2273

1956

4133
Återbetalning av sta-

tens lån för den mindre

skeppsfarten

17893

18476

—

4134
Återbetalning av kraft-

ledningslån

4135
Återbetalning av

skogsväglän

4136
Återbetalning av

övriga näringslän.

Kammarkollegiet

22765

23093

4137
Återbetalning av övriga

näringslån. Lantbruks-

styrelsen

1460

1510

4200 Återbetalning av bostadslån m. m.

4211 Återbetalning av lån till egnahem

4212 Återbetalning av lån för
bostadsbyggande

4213 Återbetalning av lån för
bostadsförsörining för mindre bemedlade barnrika familjer

4214 Återbetalning av övriga bostadslån.
Bostadsstyrelsen

4300 Återbetalning av studielån

4311 Återbetalning av statens lån för universitetsstudier

1250750 1298957 + 48207

50 50

1250000
1298207 + 48207

700

591
650

591650

650

1450700 1540000 + 89 300

1450000 1539300 + 89300

700

673650

650

Bilaga
2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning 19

Inkomsttitel

1981/82

1982/83

Enligt

Ökning

Enligt

Ökning

budget-

RRV:s

(+)

budget-

RRV:s

(+)

proposi-

marsbe-

Minsk-

proposi-

marsbe-

Minsk-

tionen

räkning

ning (-)

tionen

räkning

ning (-)

4312
Återbetalning av all-

männa studielån

39000

38000

4313
Återbetalning av stu-

diemedel

552000

635 000

635000

—

4314
Återbetalning av övriga

studielån. Kammar-

kollegiet

■ —

4400
Återbetalning av

energisparlån

100000

105003

+
5003

120000

134500

+
14500

4411
Återbetalning av

energisparlån

100000

105003

+ 5
003

120000

134 500

+
14500

4500
Återbetalning av

övriga lån

317340

—

299210

—

4511
Återbetalning av lån till

personal inoiii utrikes-

förvaltningen m. m.

4300

4800

4 800

—

4512
Återbetalning av lån lill

personal inom bi-

ståndsförvaltningen

m. m.

2 900

2900

3 650

3650

—

4513
Återbetalning av lån

för kommunala mark-

förvärv

145000

—

150000

4514
Återbetalning av lån

för studentkåriokaler

100

. 90

4 556

4750

4 750

10000

5000

6962

55 000

55000

1850

24 284

57 358

10000

5 000

7172

50000

4515 Återbetalning av lån för allmänna
samlingslokaler 4556

4516 Återbetalning av utgivna startlän
och bidrag

4517 Återbetalning av u-landslän

4518 Återbetalning av krediter till utlandet

4519 Återbetalning av statens
bosättningslån

1850

25000

36898

4909799

41836

5981049

5904915
-

-
76134

65000

5000

385 000

375
000 -

-
10000

1454000

1468100

4521 Återbetalning av lån för inventarier
i vissa specialbostäder

4522 Återbetalning av övriga lån.
Kammarkollegiet

4523 Återbetalning av övriga lån,
Riksbanken

4524 Återbetalning av övriga lån,
Riksgäldskonloret

4525 Återbetalning av lån för svenska
FN-styrkor -

4526 Övriga återbetalningar -

5100 Avskrivningar 4867963

5111 Postverkets avskrivningar 70000

5112 Televerkets avskrivningar 1 454000

Inkomsttitel

1981/82

1982/83

Enligt

Ökning

Enligt

Ökning

budget-

RRV:s

(-t

budget-

RRV:s

(+)

proposi-

marsbe-

insk-

proposi-

marsbe-

Minsk-

tionen

räkning

ng(-)

tionen

räkning

ning (-)

5113
Statens järnvägars

avskrivningar

927000

1016000

—

5114
Luftfartsverkets

avskrivningar

61900

66600

4700

68600

70200

+
1600

5115
Förenade fabriks-

verkens avskrivningar

51500

44100

7 400

57700

56000

-
1700

5116
Statens vattenfalls-

verks avskrivningar

1800000

2436000

2336000

-
100000

5121
Avskrivningar pä

civila fastigheter

181829

193 829

12000

195 874

200240

+
4366

5131
Uppdragsmyndighelers

m. fl. komplement-

kostnader

49145

—

56461

—

5141
Statens vägverks

avskrivningar

101627

145 663

44036

103052

141 152

+
38100

5142
Sjöfartsverkets av-

skrivningar

71400

84700

—

5143
Avskrivningar pä

ADB-utrustning

98500

92000

—

6500

108500

100000

-
8500

5144
Avskrivningar på för-

rådsanläggningar för

ekonomiskt försvar

1062

■ -

1062

5200
Statliga pensions-

avgifter, netto

1485000

1349000

—

136000

1785000

1335000

-
450000

5211
Statliga pensions-

avgifter, netto

1485000

1349000

—

136000

1785000

1335000

-
450000

Statsbudgetens totala

inkomster

159374997

161498903

+2123906

168942279

175537294

+6
595 015

I
den reviderade beräkningen av statsbudgetens inkomster för budgetåret 1982183
beräknas inkomsterna bli 6595 milj. kr. högre än beräkningen i
budgetpropositionen. I beräkningen av inkomstskatterna har bl.a. hänsyn tagits
till förslagen om begränsningar av utbetalningarna till kommunerna år 1983 och
skattereformen år 1983. Den senast nämnda faktorn medför att fysiska personers
inkomstskatter väntas minska med 1772 milj. kr. jämfört med budgetpropositionen.
Begränsningen av förskotten till kommunerna avseende de juridiska personernas
skalleunderlag tillsammans med en uppjustering av inkomstantagandena för
aktiebolagens inkomster medför att de juridiska personernas inkomstskatter
väntas öka med I 107 milj. kr. jämfört med budgetpropositionen.

De
lagstadgade socialavgifterna beräknas nu till 36201 milj. kr., vilket är 5 189
milj. kr. mer än vid beräkningen i budgetpropositionen. Förändringen mellan
prognostillfällena förklaras i huvudsak av den tidigare omnämnda allmänna
löneavgiften som föreslås i lagrådsremissen angående reformerad
inkomstbeskattning samt av den kraftiga revideringen av lönesummans

Bilaga 2.3
Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning 21

utveckling
under år 1981. Vidare har prop. 1981/82:144 om ändringar i sjukförsäkringen m.
m. inneburit viss uppjustering av inkomsterna för budgetåret 1982/83.

För budgetåret 1982/83
beräknas inkomsterna av skaU på varor och tjänster öka med 2454 milj. kr.
jämfört med budgetpropositionen. Bensinskallen och energiskatten ökar med 725
milj. kr. resp. 295 milj. kr. Del är en kombinerad effekt av att skatten på
bensin och olja höjs den I april 1982 och atl avgiften till oljelagringsfonden
avskaffas den 1 juli 1982 samtidigt som bensinskallen och energiskalten på olja
ökar med motsvarande belopp (prop. 1981/82:102). I samband härmed ökar
inkomsterna på titeln särskild beredskapsavgift för oljeprodukter tillfälligt
med 1 503 milj. kr. Regeringen föreslår all en skatt på ljud- och videokassettband,
kassetlskatl, införs den 1 juh 1982 (prop. 1981/82: 159). Inkomsterna beräknas
lill 115 milj. kr. för budgetåret 1982/83.

Bland
övriga inkomstUllar kan nämnas att inkomsterna av räntor på lån för
bostadsbyggande har justerats ned med 190 milj. kr. jämfört med beräkningen i
budgetpropositionen.

II. ALLMANNA
FÖRUTSÄTTNINGAR

Utvecklingen
av skatteunderlaget inkomståren 1976—1981

För
att man skall kunna bedöma utvecklingen av statens inkomster är det av slor
belydelse all analysera förändringarna av fysiska och juridiska personers
inkomster. Här görs därför först en återblick på utvecklingen av dessa
inkomster, sådana de kommer till uttryck i stafistiska centralbyråns
taxeringsstatistik. Utvecklingen av inkomster och avdrag från olika förvärvskällor
vid taxeringen lill statlig inkomstskatt redovisas i tabell 6. Av tabellen
framgår utfallet vid de senaste sex taxeringarna.

Inkomst
av tjänst utgör del dominerande inkomstslaget för fysiska personer. För
inkomståret 1980 utgjordes 92% av den sammanräknade inkomsten av inkomst av
tjänst. Därnäst i betydelse kommer inkomst av kapital med 3,1 % och inkomst av
rörelse med 2,7%.

Inkomst av kapital visar
stora variationer under den redovisade perioden. Det är framför allt
förändringar av räntenivån som orsakat detta. Mellan åren 1977 och 1978
minskade inkomsten med 2,4%. Mellan åren 1979 och 1980 ökade däremot inkomsten
med 65,7%. Ränteförändringen förklarar till stor del den stora ökningen. Den
genomsnittliga räntenivån ökade mellan åren med 2,75 procentenheter.

Inkpmst
av tillfällig förvärvsverksamhet uppgick för år 1979 till 1470 milj. kr.,
vilket är en minskning med drygt 8%jämfört med år 1978. Under sexårsperioden
redovisas en årlig inkomstökning med drygt 16%. Dessa inkomster redovisas i
taxeringsslalisliken och ingår i underiagel för beräk-

+ +

VO tn
ov

m' Tt
r-'

.- fn — I + +

J É

, ,

" ä

■2

i «

:C0

• j;

t/1

ov — ov

OO Tf v|
r-; ri u-T o ri

r4 r--
rn to

oo o

riri

■"ri

vo r<

+ +
-1- +

1 +

+ +

O w- m
"in rl o O O

fn — . oo'rn

o'oC rJ

rn o'

r-;

) + + +

1 +

+ +

1 +

oo r-_
r-; o' ri r-i —

o'rl

'if

ve rf

+ + + +

+ 1

+ +

( 00
t-- -■i roo ri

(N Ov

00 o ö — fn

rj n

O rT

+ + +T

+ +

-)-

+ +

1 +

c » n rn wn ri o f*i v

00 rs)

rlTf" n —

r| On ri vi

1
+ 1 +

+ +

1 +

o r<l
-sD 00

r-'
'■t f oT

— ö o u- 00 O
<r\ O

rn to (N
VO Tf tn

1 00

o--t

m Tf

r- 00 rj
in

■*'

m rJ 0 n

— O

—
r- rj —

yy-i
rJ m

— \D r<i r-

« o n-i 00

r-- os
r- On

O'vo'

oq » o oC w-T

■ 00

00 o

0\'rn

r*~i — oo VO

— VO

—
00

<n 00
r- rJ

— o o" oo' 0\ rJ rj rJ r- r- o\ r-

Ovt/-!
fN o" O t VO VO

ri "O

OOTt

00 r-

r--oo

vioo'

CM -t

ITi

r — r- o

. — in

rJ 00

» -
» o

v m rJ

00 r »

lo o r-;
— r- TT \n rJ m r-r m r-~

ov oo' fNi r

ve" o

oqn riri'

rioT

r-i r-
un rj r

— in

r ri

—
m rJ

■
r- n r-i

m m

o sD rON

0\ wn 'O
ov u-i O r- rj

—
r — ■

r| — m m —
u-

O r-

( ' — \o o

— ■*

ON r-

in r-i o r-l

~ '..
"1 ri o' Ov rn ov tn oc Tf

VO ov
t3v

fn
■*

00 00

00 nD V-TON

\o o

o"on" ON —
m On

oo"

m
VO rn

Os 00

r- rg

r- r-

m Tt

+ +

+ + + + + +

r- ON —

•« 4; —

■

rND

.ri

m oo -

r-T"

riri

rj — '

- -

1 + +-

+ + +

00 —
lo'—'

+ I

OI — o

>n' C3V — "

+ +

-t-

Ov O

—. r--
00

Tj------------

I + I

r- ov

Ov 00 (N
f I +

-qoc

fn r riri

I I

■* o' -a-

+ +

+ I

f » r

+ I

(N "tn

5 tn o

O o o

— O) tn

fn
r-l

tn 00

VO —

<N tn ov vD fn tn - r fn

r-- o m

00 r- . —

r » .. VO

oo n

o a 00

Tj- 00
ON

m — '

r- ' m

m nO

' ON

• n fn tj-tn fN rj n tn o

fN [ m

fN — o

rj rn o

vo n

"
Ov m

- r- 00

ON — Tj- ON

ri
"O >ri Kn rs)

ON O »n

oo nO

rst nO NO

rj o

'- O O

- m ON

irt

■<
O On

— »

ON nO rJ

o wn

— . r4 ri

r- TT tn

tn vO VO

— ov VO

r- —

nD i/n r- i/n wn r- rJ ri m

S S

DC 5

'C > 2 ca

■s

■g

60 g

tu .SPu

c t/1 . rt -T?

; O fe g tfe : § -

*V f-

li,\5

> C"

o ö E -

> nj

Opov

ra -

Ot3 00 M

5 E t

2t:i:

.2? u

JZ 00 g S CO ;. « v.

« ) c/J c cO > CO C 1-

■• P ' tu £ ■£? —

ef S £ oga 2 o 5 9 c S

5 .i: .c

5 •

su'

■o

c c

2P S

:C0

■o

\n <

< =

Bilaga 2.3
Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning 23

• t

-t-

m VO tn TJ. o\ Ov

r) oo n (N tn VO

+ + +

O <?v

r- t-

+ +

m r-

+
+

+25,5 +
23,4 + 25,3

tn Tf

vO ov

T +

"i,

vo'

m rj

oooC r- — + +

Ovo<5
r| • n rirn

00 nD

r-ioC

I I

I I I

O ON r--
vi' o" vi

m
v

Ov'in

r »

r-tn

(3v'r . — n

.■n

1 1 +

1 +

+
+

°° . °° R,

. — tn'fn tn —
m

tn fn vo'ti-'

Ov_ —

r-'ov'

1 +
1

1 +

+ 1

Ov
r- in

TT — ' —
fn — r-.

tn" r (n' ri
r- oo' tt"

— .
, — ri VO wH

+
+ + + +++- ++ + +

VI
v m VI

r nO

'*!

\C 00

v 0\

rj O rj
o

oo m

o o\

VI
On

+ +

I + +
+

I +
+

" -" n

+
+ I +

+ + +

n (Ov r-
—

a\ n

—
rj_

rJ Tt

o' vo' — ' — '

Tf'fn

vo' —

Tt — '

Tf — —

+ + + +

+ 1

+
+

ov ovTj-
r-

— Th

Ov_

tn —

— tC

' 00 Tt'
ri

or-'

(n' —

o' — '

-- f

m — '

+ +
1 +

+
+

00 c?v
fN tn

rJ O

Ov r|

OvtS

Tj-' oo
fn tn

■*'o'

—
m'

— 'tn

. — '

. — i . — 1

rj —

I
+ + + +

■ ri r-

rl o ON

roq oq

— nO o —1
00

m r-m Tf

' — n

v r--

Tj- v On oo

m - — On no
tj- t-*

O "
NO VI ON — r-

o 00 — o o On o

Tj- ri On rJ n — m

—
— -- I/)

m f

m nD Tj- rn

ON 00

nd fn

rJ ON

n r

o r*". v I

On 0\ r-~ —

nD nD rvl

O 00 o I

r~-_ m
ri -

Os -rf
\o r- oo'

— NO o "*

r- 00

Tf ON

O ri

ri — m r-

00 ' ri o *- r-.

o ' — 00 00 ' — 00

00 Tt oON r- o

m r4 NO NO — r

— . r-

o o 00
m

— r-

■ o

rM 00 „ _

On ft O fn

r- v-, no Ä

"
r| VI vn 00 v ■' Tf' no' oo'
O 00 ri ri ON — — r-

r- — rn

vi m

r---<t

V~i rJ ■rt

00 fn

f « i

\o r

— V Tj-

ri m

m 0\ NO rn 00 rg m (N v o — NO

—
VI

NOri o' vi' o r-

— o

m r-

— \o

On fn

r-' r-'

o o

VI
v-,

r- ON

v oq vT

—
m — O r-

ri vi 00
- ON

r-' no' —

m r —

ON rj

ND NO OO

vi no' ri vT
ON oo T|- r- 00 TT v r-m - fn V) - rj r

ON oq

'no' 00 "

m -

'- NO

00 oq r- -

- v oor-i

Tf oo o
r-

m - ri
On

ri O r-
ri

— Tt

r>i

rs|

r O — vi —

ri NO r- 0\ v-i
On

00 fn — ri ri no

m — ' Tt o — '

—
o

NO_00

r-'oo — r- m ri

ON nO

rvi no m

o' oo' ri

or- —

r o Tj-

r- o\ —

o m

— vo

r-. vo o

r- vD

00 <y<

VD TJ- t--

—
ov

VD csi r — m lOv
tn

— tn m Tj- Ov VO N

O <-.! VO Tj- o
r I--

Tj- — TJ. fn — TJ- 00

— fn tn
r-

Tj- r- — I/-1

vo o (N
oo

r- — ov — '

"x tco „

_ E &
2

p °iO'Ö.

5 o

X .S

— 00
c

i! = CO

SU :rt t/3

00 • tu ji

'IS'

t/1 t/1 C CO >

CO 3

CO t — ;

s o E --P

,15-ti .5

■■O
.B

o J< _c

OOtcO

2 S

■o
;0

i: ;0

t c -co

'3-

i S 2 5 E ä

1= CO

C3 00

• SP
£

= ra

:Cd t «

t4-l

%% é .

ai =.1 ESS

.5 g

5.S 'a c

r: .:.; c,- _ ;0 =co - ± CO

13 > CO

T) C 3

-g on 00 .5 3 C

sal

t/1

tCO

• T3
C

■
s s I fe » 5 C0.5 >-g s S;

<2j4 c g 00

3 of-gcCr ä co- B 2.|Sg-oi; « o

T) ■ > <

o .a: s

Prop.
1980/81:150 24

ning
av statlig och kommunal inkomstskatt. För den del av inkomsterna som härrör
från försäljning av fastigheter kan uppskov med inkomstskat-■ten
erhållas. T. o. m. inkomståret 1978 låg besluten om uppskov hos läns-rättema.
Detta innebar att inkomsterna ingick i taxeringsutfallen. Fr. o. m. inkomståret
1979 beslutar emellertid taxeringsnämnderna i de flesta fall om uppskov. Detta
medför att de inkomster som den skattskyldige erhåller uppskov med
beskattningen av inte ingår i taxeringsutfallet. Detta kan förklara en del av
den minskning som har registrerats mellan åren 1978 och • 1979.

Avdragen
för underskott i förvärvskälla har" visat en fortgående ökning under hela
den i tabellen redovisade perioden. Ökningen uppgår till i genomsnitt 23 % per
år. Den största posten bland dessa är underskott av annan fastighet, dvs. de
underskott som uppkommer för bl.a. villor och fritidshus på grund av
ränteavdragen. Avdragen för underskott i förvärvskälla beror därför till stor
del på räntenivåns utveckling samt reglerna för beskattning av fastigheter.

Inkomståret
1980 togs del statliga grundavdraget bort. Delta förklarar den stora
minskningen av grundavdrag och extra avdrag mellan åren.

Riksrevisionsverkets
taxeringsstatistiska undersökning avseende inkomståret 1980

För
beräkning av skatt på inkomst och förmögenhet åren 1981 -1984 har resultat från
RRV:s taxeringsstatistiska undersökning avseende inkomståret 1980 använts.
Resultaten från denna undersökning är f. n. preliminära och någon redovisning
av uppskattningen av inkomster och avdrag görs därför inte här utan kommer att
publiceras senare.

Utveckling
av skatteunderlaget för fysiska personer inkomståren 1981—1983

RRV
antog i beräkningarna i december 1981 atl lönesummans tillväxt

mellan
åren 1980 och 1981 skulle bli 7,1%. Mellan åren 1981 och 1982

antogs
lönesummetillväxten bli 7,0%. Eftersom inga nya avtal var slutna

för
år 1983, valde RRV att schablonmässigt skriva fram lönesumman med

:8%
mellan åren 1982 och 1983.

Budgetförslaget
byggde emellertid på en nedjuslering av antagandena för kalenderåren 1981 och
1982. Beräkningarna i budgetförslaget grundades även på en lägre lönesummetillväxl
än vad RRV föreslagil som en schablonmässig ökning för år 1983.

RRV
har i sin reviderade beräkning utgått från att lönesumman ökade med 8,2% mellan
åren 1980 och 1981. Del är främst statistiska centralbyråns bearbetningar av
skatteadministrationens kontrolluppgifter, som har givit underlag för denna
kraftiga uppjustering. I arbetet med den reviderade nationalbudgeten antas f.n.
att lönesumman ökar med 5,7%

Bilaga
2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning 25

mellan
åren 1981 och 1982. Samma utvecklingstakt ligger till grund för kalkylerna även
kalenderåret 1983. Då förutsätts all den planerade skattereformen genomförs
tillsammans med en finansiering med en tvåprocentig löneavgift.

De
utbetalda pensionerna beräknas i denna beräkning öka med 16,7% mellan åren 1980
och 1981 och med 9,6% mellan åren 1981 och 1982. RRV förutsätler att
basbeloppet 19100 kr.kommer att ligga till grund för utbetalningarna av
pensioner år 1983, vilket resulterar i en ökningstakt av storleksordningen
10,7%.

Förslaget till ändringar i
sjukförsäkringen m.m. i prop. 1981/82:144 innebär alt prognosen för sjukpenning
och föräldrapenning, som upptas lill beskattning, minskar med ca 2 miljarder
kr. mellan åren 1982 och 1983 jämfört med RRV:s decemberberäkning. Således
förutses utvecklingslakten för denna post minska med ca 11 % mellan dessa år.

Av
inkomsterna från andra förvärvskällor har utvecklingen av inkomst av kapital
mellan åren 1981 och 1982 justerats ned från knappt 10% lill drygt 3%jämfört
med RRV:s decemberberäkning. Delta är bl.a. en följd av diskontosänkningen i
mars 1982. För 1983 räknar RRV med en ökningslakt på drygt 10% av inkomster av
kapital. Förändringarna baseras på nu gällande antaganden om räntenivån, in-
och utlåning saml sparande.

För
inkomsterna av jordbruksfastighet och rörelse har ökningstakten mellan åren
1980 och 1981 reviderats upp. Inkomst av jordbruksfastighet beräknas nu öka med
20% jämfört med knappl 10% i RRV:s decemberberäkning. Rörelseinkomsterna
beräknas öka med knappl 15% jämfört med 12% i tidigare beräkning.

Underskotten
i förvärvskälla har sedan slutet av 1960-talel ökal kraftigt varje år med några
få undantag. Den mest betydelsefulla avdragsposlen är underskott av annan
fastighet som svarar för merparten av underskotten. Trots effekterna av
fastighetstaxeringen beräknas utvecklingstakten för de totala underskotten bli
så hög som 22 % mellan åren 1980 och 1981. Mellan åren 1981 och 1982 har RRV
räknat med en utvecklingstakt på 9%. Del är en lägre ökningstakt än tidigare
som förklaras av dels diskonlosänkningen i mars 1982, dels det förslag till
avdragsbegränsningar som inryms i förslaget till skatteomläggning år 1983.
Osäkerheten är stor beträffande utvecklingen av underskottens ulveckling år
1983 och kommande år. RRV har därför valt atl schablonmässigt skriva fram de
totala underskottsavdragen med 5%.

Utveckling
av skatteunderlaget för svenska aktiebolag m. fl.

Under
februari-mars 1982 upprepade RRV sin enkät från hösten 1981 till etl urval om
drygt 2000 svenska förelag, sparbanker och försäkringsinstitut.

I
enkäten ingår frågor om den till statlig och kommunal skatt laxerade

i > :5 « i -ii s

>
t E « 3i

r NO m rj ri 00 ON m NO o rj ri m fn r

O o r » —

Ul c o > -.

t u 00 TO

c >

■ CO

CO t_

. t « -"

. U- w 00

.Q tu 4> C3V

- On VI ON 0\

ri Tf -H rj

'— fn

t>, 00 t 1 —

■o.SiS
Soo = ■ « =*" § -

Uh .c C5 tA 01:0

m fn fn r-~ v On ri
n ON m Tf ■ m v

VI O «

CO , 00

c . c c ov

3 "O en _ 5 tu

ECO C E ?5 I

u C CO "5 oco JL

ooS i> o
= J to

r- ri 00
— 0

0 ON

r*%

0 — r- v VI

Tt On

r »

— < — . m Tj- r-

(

+
+ +

= 2 E
« : u o > p - o

neg

;0 CO J- Ov

00 ri ■
— — 0\ O 00 nO v — r n ri 00 r - - - ri

— 0\ vo ri

00 00 < «

NO ri M —

o TT

5 fa

" 00

Of OD

,_. TD t/1 —
S <U

.-.SPS E g S.fe I

oo~ « o = - C" S

.W,rt £ O

" a>
o > c - <=■

rt >< u c (u op

c/D ii .= Oi t « ort —

v 0 r NO

, — 1/-

m ri 00 ri
Tj-

—
ON

' • t

(N Tj- TT NO

+
+ +

On VI N nD — r »

(N v ri o 00

- v O r - ■ 00 v TT rj

:o u 00 S

• c E'E «

o co ii ""

o 5 cotK

tu .

.M.

: «

« 5

0 »

bflOv ON ON Ov rt - On
Ö N On

•ö 2:

• g
I I 1 I I .-00000

t> fN o o o

S CQ

12 00 2

rt (/J , > tn

CS g O :C0 ■

Bilaga 2.3
Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning 27

inkomsten
samt beräknade fyllnadsinbetalningar under våren 1982. Vidare ingår frågor
angående storleken av del särskilda forskningsavdraget (SFS 1980:955) och det
särskilda invesleringsavdraget (SFS 1980:953, 954).

I det följande redogörs
för vissa huvudresultat av undersökningen. Det bör observeras att uppgifterna
vad gäller storleksgruppen 0-19 anställda är myckel osäkra. Urvalet för denna
grupp är jämfört med totala antalet förekommande företag mycket litet. Dessutom
är bortfallet störst inom denna grupp av företag. En utförlig beskrivning
kommer all publiceras i statistiska centralbyråns statistiska meddelanden,
serie F.

Resultatet
av enkäten har fördelats på företagsstorlek och redovisas i tabell 7.

Enligt
enkäten beräknas den statligt taxerade inkoihslen öka med 36% från år 1980 lill
1981. Enligt höstens enkät var ökningen 28%. Den kommunalt taxerade inkomsten
beräknas i vårenkälen öka med 17% mellan åren 1980 och 1981.1 höslenkäten
beräknades den kommunalt taxerade inkomsten öka med 9%.
Fyllnadsinbetalningarna under våren 1982 beräknas ulgöra ca 37% av den totala
bolagsskatten för verksamhetsåret 1981. Del särskilda forsknings- och utvecklingsavdräget
beräknas uppgå till 524 milj. kr. Företag med fler än 500 anställda svarar för
85 % av delta avdrag.

Det
särskilda investeringsavdraget för maskininvesleringar beräknas uppgå till 2012
milj. kr. för verksamhetsåret 1981. Avdraget för byggnadsinvesteringar
beräknas till 191 milj. kr. Förelag med fler än 500 anställda svarar för 52 %
av de totala avdragen.

Vid
bedömning av 1982 års statligt laxerade inkomster har RRV utgått från en Irendmässig
ökning på 10%. För verksamhetsåret 1982 upphör det särskilda
investeringsavdraget för maskininvesleringar vid inkomsttaxeringen. Detta i
kombination med devalveringen av den svenska kronan under hösten 1981 antas öka
den taxerade inkomsten utöver den Irendmäs-siga ökningen. RRV räknar därför med
alt den statligt laxerade inkomsten ökar med 25% mellan verksamhetsåren 1981
och 1982.

III.
BERÄKNING AV DE OLIKA INKOMSTTITLARNA

1000
Skatter

1100
Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse

1111
Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse. RRV

har
i sin beräkning av inkomstskatterna för budgetåret 1982/83 även bedömt
utfallet för innevarande budgetår. Beräkningarna sammanfallas i tabell 8 i
vilken också framgår skillnaden gentemot beräkningar i budgetpropositionen.

Utgångspunkten
för beräkningarna är bl. a. de inkomstfördelningar som antas gälla för åren
1981, 1982 och 1983. RRV:s taxeringsslatisliska under-

Tabell
8. Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse, milj. kr.

1981/82

1982/83

Enligt

Förändring

Enligt

Förändring

RRV:s

jämfört

RRV:s

jämfört

marsbe-

med bud-

marsbe-

med bud-

räkning

getpropositionen

räkning

getpropositionen

Inkomster

Prel.
A-skatt

111 743

-1-1749

118732

- 126

Prel. B-skatt

7910

-1- 10

8810

- 64

Fyllnadsinbetalningar

av prel. skatt

6267

- 384

7201

- 53

Kvarstående
skatt

3654

3 855

- 271

Slutlig
kompensation

till kommuner enligt

1974 års skattereform

1455

Summa
inkomster

131029

-1-1375

138598

- 514

Utgifter

Kommunalskattemedel

88750

- 4

99397

+ 769

Överskjutande
skatt

9270

8962

+ 421

Omföringar
till andra

inkomsttitlar

3 924

4 908

-1- 68

Summa
utgifter

101944

- 4

113267

-t-1258

Netto
på titeln

29085

-1-1379

25331

-1772

Debiterad
statlig skatt (inkl

.
statlig skattereduktion), milj

.kr.

År

1980

1981

1982

1983

Fysiska
personers statliga

inkomstskatt
(-skattered.)

27685

27839

33 178

32143

sökning
har använts för atl beräkna dessa. Beräkningen bygger på framskrivningen av
den inkomstfördelning som gällde för basåret 1980. Förändringar i
skattesystemet åren 1981-1982 har beskrivits i RRV:s decemberberäkning. Där
redovisas även effekterna av de olika ändringarna i skattereglerna.
Förändringarna i skattereglerna m. m. för år 1982 är:

- Det kommunala grundavdraget höjdes från 6000 kr.
till 7500 kr. från år 1982.

- Förskotten av kommunalskattemedel år 1982 beräknas
på ett underlag justerat med en höjning som om grundavdraget varit 7000 kr. vid
1981 års taxering.

- Den indexreglerade särskilda skattereduktionen
upphörde.

- Den tillfälliga skatteredukrionen från åren 1980
och 1981 byggdes in i skatteskalan.

- Reseavdragen begränsades genom atl avdrag medges
endast för koslnader större än 1000 kr.

- Tidsvinst på två timmar krävs för att ge rätt till
avdrag för resa med egen bil lill och från arbetet.

- Skatteskalan justerades i första skiktet så att
ingen statlig skatt utgår upp lill en basenhet.

s. 30 Kontrollera mot PDF

Bilaga
2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning 29

-
Basenheten
fastställdes till 6900 kr. för år 1982.

-
Kvarskatleavgiften.höjdes
lill 8% för kvarstående skatt under 5 100 kr. och till 10% över 5 100 kr.

-
Rätten till
insättning på skogskonto utvidgades.

-
Investeringsavdrag
för byggnadsarbeten m. m. förlängdes.

-
Tidpunkten för
indexuppräkning av folkpension m. m. ändrades.

-
Regler för avtrappning
av del extra avdraget för pensionärer ändrades. För åren 1983-1985 har ell
förslag lill reformerad inkomstbeskattning

överlämnats till lagrådet. Efter önskemål från budgetdepartemenlel
har RRV tagit hänsyn till innehållet i detta förslag vid beräkningen av fysiska
personers skatter budgetåret 1982/83. Dessulom har RRV beaktat uppgörelsen om
frågor rörande den kommunala ekonomin som älerremillerades lill finansutskottet
den 10 mars 1982.

Följande förändringar i beskattningen m. m. föreslås gälla
år 1983:

-
De statliga marginalskallesatserna
sänks. Högsta skattesatsen för flertalet inkomsttagare utan underskoltsavdrag
uppgår lill maximall 44% år 1983.

-
Statliga
skatten delas upp i två delar, grundbelopp och tilläggsbelopp.

-
Grundbelopp tas
ut på den beskattningsbara inkomsten.

-
Tilläggsbelopp
beräknas för inkomster över en s.k. brytpunkt (16 basenheter, dvs. 116800
kr.).

-
Underiagel för
tilläggsbelopp utgörs i huvudsak av den beskattningsbara inkomsten ökad med underskoltsavdrag.
På sä sätt begränsas del skattemässiga värdet av underskottsavdragen. Skattesatsen
är 0% upp till etl skatteunderlag på 116800 kr. och 2% (1983) av skatteunderiaget
mellan 116800 kr. och 138700 kr. Skallesatsen stiger sedan till maximall 10%
(1983) vid ett underiag överstigande 328500 kr.

-
Kvittning av
underskoll av schablontaxerad faslighet mol inkomst av kapital medges med högsl
30000 kr. vid beräkning av tilläggsbelopp.

-
Möjlighet finns
att vid beräkning av tilläggsbelopp kvitta underskott i näringsverksamhet mot
överskott i samma förvärvskälla under en tid av högst sex år.

-
Basenheten i
skalleskalan har på förhand bestämts för de tre åren som reformen genomförs och
blir 7300 kr. år 1983.

-
Kapitalförsäkringsavdraget
slopas.

-
Avdragsrätlen
för frivilliga periodiska understöd slopas.

-
Nytt
schablonavdrag på 5% av kontant bruttolön m. m. eller högsl I 000 kr. införs
under inkomst av tjänst.

-
Skattesatsen
höjs från 2 lill 3% i inkomslskiklet 7300 kr.-29200 kr.

-
Fribeloppet på
äkta makars B-inkomsler höjs lill 5000 kr. och omvandlas till grundavdrag.

-
Skattereformen
finansieras år 1983 med en allmän löneavgift på 2%.

-
Skalteunderiagel
för juridiska personer minskas lill 40% för kommuner och lill O % för
landsting.

Prop. 1980/81:150 30

— Återstående skatteunderlag minskas med 1 % för
kommuner och lands-Ung.

— En hyreshusavgift om I % (1983) på taxeringsvärdet
införs (prop. 1981/ 82:124).

— Avdragsrätl införs för utdelning på icke
börsnoterade aktier. Avdrag medges med 70% av utbetalat belopp, dock maximall
700000 kr. (Lagrådsremiss 1982-02-24.)

— Skogsvårdsavgiften sänks och preliminärbeskatlas
samtidigt som det extra avdraget vid skogsavverkning upphör den 1 juli 1982.

— Sjukförsäkringen förändras bl.a. lill all omfatta
två karensdagar och lägre ersättning (prop. 1981/82:144).

RRV
har beräknat enskilda effekter av några av dessa förslag. Förändringarna i
övrigt har RRV explicit tagit hänsyn till i de programförutsättningar och framskrivningar
som har gjorts iden taxeringsslatisliska undersökningen baserad på 1980 års
inkomstfördelning. RRV har även förnyat beräkningarna av effekterna av de
ändrade skallereglerna år 1982.

För
att bedöma effekten av skalleomläggningen är 1983 vad avser ändringar i den
statliga skatteskalan, har RRV beräknat den totala skatten som 1982 års
skalleskala skulle ha gällt år 1983. En jämförelse har därefter gjorts med den
skatt som uträknas om 1983 års skatteskala används. Den kommunala medelutdebileringen
har därvid anlagils vara oförändrad mellan åren 1982 och 1983. Den totala
skillnaden i slutlig skatt har då blivil 5900 milj. kr. Av denna skattelindring
år 1983 svarar indexregleringen av skatteskalorna för ca 3200 milj. kr.
(förändring av basenheten från 6900 kr. till 7300 kr.). 1 förutsättningarna har
det föreslagna schablonavdraget under inkomst av tjänst beräknats minska
skalleunderlagen med ca 3200 milj. kr. Slopandet av kapitalförsäkringsavdraget
och de frivilliga periodiska understöden beräknas tillsammans minska de
allmänna avdragen med ca 1000 milj. kr.

Bl.
a. för att finansiera införandet av schablonavdraget föreslås alt skattesatsen
i inkomslskiklet 1-4 basenheter höjs från 2 lill 3%. Denna höjning av
skattesatsen innebär en total skattehöjning på ca 1150 milj. kr.

De
olika delarna i skattereformen såsom tilläggsbeloppels slorlek, effekter av
underskottsavdragens begränsningar, kvittning av underskott mot
kapitalinkomster m. m. har RRV tidigare belyst i verkets remissvar på
Reformerad inkomstbeskattning (dnr 1981:1015).

För
att begränsa utbetalningarna lill kommunerna har föreslagits alt
skatteunderlaget för kommuner och landsting skall minskas med I % år 1983. RRV
har beräknal effekten av denna begränsning till ca 870 milj. kr.

Inflödet
av preliminär A-skatt är i huvudsak känt t.o.m. januariterminen år 1982.
Utfallet under november och januari avseende skatter på inkomster under
september-december år 1981 blev belydligt högre än vad som antogs i
budgetpropositionen. Orsaken till denna ökning är en högre lönesummetillväxt år
1981 än vad som antogs i budgetpropositionen.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bilaga
2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning 31

Även
beräkningarna av den slutliga skatten år 1981 visar en ökning, om än inte så
stor som den preliminära A-skatten. Orsakerna är förändringar i antaganden om underskoltsavdrag,
löner och övriga inkomstslag.

Uppjusteringen av preliminärskatteinflödet,
dvs. både A- och B-skatt, molsvarar således i kalkylerna en något mindre ökning
av den slutliga skatten år 1981. Detta medför alt de fysiska personernas
fyllnadsinbetalningar våren 1982 och deras kvarstående skatter våren 1983 kan
antas bli lägre än vad som tidigare beräknats. Den överskjutande skatten som
betalas ul under hösten 1982 väntas därför öka jämfört med beräkningarna i
budgetpropositionen.

För
åren 1981-1983 har stora förändringar gjorts i antagandena om lönesumman m. m.
(se tidigare avsnill). Dessa förändringar, tillsammans med den föreslagna
skatteomläggningen och förslaget om nya regler för utbetalningar till
kommunerna år 1983, påverkar främst posterna prelimi-närskalteinbelalningarna
och utbetalningarna till kommunerna budgetåret 1982/83 jämfört med
beräkningarna i budgetpropositionen.

De
nya lönesummeantagandena medför atl preliminärskatterna beräknas öka med ca
1000 milj. kr. kalenderåret 1982 jämfört med tidigare beräkning. Av 1983 års
sex uppbördslerminer faller dock endast två pä budgetåret 1982/83. Den
föreslagna skattesänkningen år 1983 slår därför inte fullt ut i beräkningarna
för budgetåret 1982/83.

RRV
har för år 1983 kalkylerat med oförändrad kommunal utdebitering. Uppjusteringen
av skatteunderlaget år 1981 innebär all utbetalningarna av kommunalskattemedel,
trots den föreslagna minskningen av underlaget för fysiska personer med 1 %,
beräknas öka med ca 1 250 milj. kr. jämfört med beräkningen lill
budgetpropositionen.

RRV:s
kalkyler över de fysiska personernas inkomstskatter innebär en uppjustering med
1 379 milj. kr. för budgetåret 1981/82 och en minskning med 1771 milj. kr. för
budgetåret 1982/83 jämfört med beräkningen i budgetpropositionen.

RRV
beräknar inkomsterna på titeln fysiska personers skall på inkomst,
realisationsvinst och rörelse lill 29085000000 kr. för budgetåret 1981/82 och lill
25 331000000 kr. för budgetåret 1982/83.

1121
Juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse. På

inkomsttiteln
redovisas bl.a. de juridiska personernas preliminära skatter liksom avräkningen
av de utbetalningar av kommunalskattemedel som kan beräknas på de juridiska
personernas kommunala skatteunderiag. Till grund för beräkningen ligger den
tidigare redovisade enkäten till svenska aktiebolag m. m. Enkäten pekar på en
uppjustering av de juridiska personernas laxerade inkomster mellan inkomståren
1980 och 1981. Med ledning av enkäten har RRV justerat upp också
fyllnadsbetalningarna våren 1982. Förelagens benägenhet alt göra fyllnadsbetalningar
väntas bli bestående även våren 1983. De totala fyllnadsbetalningarna har uppjuslerats

med
159 milj. kr. budgetåret 1981/82 och med 211 milj. kr. budgetåret 1982/ 83. Den
preliminära B-skalten som betalas in budgetåret 1982/83 har också justerats
upp. Det sammanhänger främst med debiteringssystemet för B-skattare.
Inbetalningarna av B-skatt år 1982 baseras på den slutliga skatt som
debiterades för år 1980. 1 kalkylen har RRV beaktat riksskalteverkets
rekommendationer (dnr 1982/83-319) atl anmana de förelag som detta år ålades
alt göra inbetalningar på tillfälligt vinslkonto att lämna en preliminär
självdeklaration för år 1982.

Begränsningen
av det kommunala skatteunderlaget för juridiska personer, vilket ligger till
grund för utbetalningar av förskoll av kommunalskattemedel, gör bl. a. att
utgiftsposten kommunalskattemedel beräknas minska med 769 milj. kr. budgetåret
1982/83. Skatteunderiaget föreslås minska till 40% för kommuner och till 0% för
landsting. Helårseffekten 1981 har RRV med ledning av de nya antagandena från aktiebolagsenkälen
skattat till totalt 2700 milj. kr. i minskade utbetalningar till kommunerna
jämfört med beräkningarna lill budgetpropositionen.

RRV
beräknar inkomsterna på titeln juridiska personers skatt på inkomst,
realisationsvinst och rörelse lill 2319000000 kr. budgetåret 1981/82 och till
6875000000 kr. för budgetåret 1982/83.

Tabell
9. Juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse, milj.
kr.

1981/82

■
1982/83

Enligt

Förändring

Enligt

Förändring

RRV:s

jämfört

RRV:s

jämfört

marsbe-

med bud-

marsbe-

med bud-

räkning

getpropositionen

räkning

getpropositionen

Inkomster

Prel. B-ska«

5 563

- 35

5518

-f

Fyllnadsbetalningar

av prel. skatt

2137

-1-159

4 335

-1-

211

Kvarstående
skatt

480

501

Summa
inkomster

8180

-1-124

10374

274

Utgifter

Kommunalskattemedel

4 564

-1- 5

2234

823

Överskjutande
skatt

1248

1215

Omföringar
till andra

inkomsttitlar

Summa
utgifter

5861

+ 5

3499

833

Netto
på titeln 2319

-1-119

6875

-1-1107

Debiterad
statlig skatt, milj. kr.

År
1980

1981

1982

1983

Juridiska personers statliga inkomstskatt
2078

2 895

3 584

3 943

Bilaga 2.3 Riksrevisionsverkets reviderade
inkomstberäkning 33

1131 Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och
rörelse. Till denna titel förs de skatteinkomster som ej är möjliga atl särredovisa
på fysiska eller juridiska personer. Nettot har både i RRV:s december- och
marsberäkning förts upp med 1000 milj. kr. för budgetåren 1981/82 och 1982/83.

RRV beräknar inkomsterna på titeln ofördelbara.. skaller
på inkomst, realisationsvinst och rörelse till 1 000000000 kr. för budjgetäret
1981/82 och 1000000000 kr. för budgetåret 1982/83.

Tabell 10. Ofördelbara skatter på inkomst,
realisationsvinst och rörelse, milj. kr.

1981/82

1982/83

Enligt

Förändring

Ehligfc

Förändring

RRV:s

jämfört

RRV:s

jämfört

marsbe-

med bud-

marsbe-

med bud-

räkning

getpropositionen

räkning

getpropositionen

Inkomster

Etestanlier
m. m.

1500

1 500i

Summa
inkomster

1500

ISOOi

Utgifter

Restitutioner

500

Summa
utgifter

500

Netto
på titeln

1000

lOOOi

1144 Lotterivinstskatt. 1 skrivelse till RRV den 5 mars
1982 meddelar riksskatteverket att beräkningarna till budgetförslaget byggde på
felaktiga uppgifter i riksgäldskonlorets inkomster under titeln lötlerivinstskall
budgetåret 1981/82.. Av denna anledning har riksskatteverket justerat ned ptognosen
på titeln för budgetåret 1981/82 med 35 milj. kr.

RRV ansluter sig till riksskalteverkets beräkning.
Inkomsterna på titeln lotterivinstskatt beräknas till 725000000 kr. för
budgetåret 1981/82 och till 735000000 kr. för budgetåret 1982/83.

1200 Lagstadgade socialavgifter

De lagstadgade socialavgifterna belalas under året in i
form av preliminära avgifter, fyllnadsinbetalningar av prehminära avgifter och
kvarstående avgifter. För en närmare redovisning av uppbördsförfarandet för
arbetsgivaravgifter hänvisas till RRV:s decemberberäkning.

I redovisningen nedan över prognosen för de lagstadgade
socialavgifterna görs jämförelse med budgetpropositionen. Antagandel angående
lönesummans utveckling för år 1981 ligger i RRV:s marsberäkning belydligt
högre än i budgetpropositionens beräkningar. 1 budgetpropositionen antas
lönesumman mellan åren 1980 och 1981 öka med ca 6,9%. RRV:s marsberäkning
bygger på en utvecklingstakt på 8,2 % för lönesumman mellan åren 3 Riksdagen
1981/82. 1 saml. Nr 150. Bilaga 2.3

1980
och 1981. Konsekvensen av denna förändrade förutsättning för prognosen är
väsentliga inkomstförstärkningar för såväl budgetåret 1981/82 som budgetåret
1982/83.

1211
Folkpensionsavgift. Som framgår av tabell 11 har prognosen för inkomstema från
folkpensionsavgiften räknats upp jämfört med budgetpropositionen. För
budgetåret 1981/82 motiveras uppräkningen av del högre antagandet om
lönesummans ulveckling för 1981 som nu gäller. Den i prop. 1981/82:144
föreslagna höjningen av folkpensionsavgiften med 1,5 procentenheter till 9,95% fr.o.m.
den 1 januari 1983 förklarar till största delen uppräkningen av inkomstema för
budgetåret 1982/83.

RRV
beräknar inkomsterna på titeln folkpensionsavgift lill 23616000000 kr. för
budgetåret 1981/82 och till 26972000000 kr. för budgetåret 1982/83.

Tabell
11. Folkpensionsavgifl, miy. kr.

1981/82

1982/83

Enligt

Förändring

Enligt

Förändring

RRV:s

jämfört

RRV:s

jämfört

marsbe-

med bud-

marsbe-

med bud-

räkning

getpropositionen

räkning

getpropositionen

Inkomster

Direktdebiterade

avgifter

19925

-1-137

22801

+2319

Egenavgifter
och

skattedebiterade

avgifter

939

1070

+ 8

Avgifter
från statliga

myn-

digheter och affärsverk

2751

-1- 22

3 101

+ 199

Summa
inkomster

23616

-1-159

26972

-(-2 536

1221
Sjukförsäkringsavgift, netto. 1 prop. 1981/82:144 föreslås avsevärda
förändringar av försäkringsskyddet inom det allmänna sjukförsäkringssystemet.
Propositionen innebär i korthet att elt system införs med två dagar utan
ersättning vid vatje sjukdomsfall, s. k. karensdagar. Personer med ofta
återkommande sjukfall skyddas med ett högriskskydd. Högriskskyddet innebär att
antalet karensdagar begränsas lill tio under en tolvmånadersperiod. För de
första 90 sjukdagarna sänks kompensationsgraden från 90% till 87% av den
sjukpenninggrundande inkomsten. Ersättningen för inkomstdelar mellan 5,5 och
7,5 gånger basbeloppet föreslås sänkas från 90% till 60% av den
sjukpenninggrundande inkomsten. Även för föräldraförsäkringen föreslås sänkt ersätlningsgrad.
Sjukpenningavdragel vid sjukhusvård föreslås höjt från 35 kr. till 40 kr. per
vårddag. Vidare minskas försäkringsersättningen för landvård genom att
ersättningsgraden sänks från 50% till 40% av kostnaderna upp lill 2500 kr.

Bilaga 2.3 Riksrevisionsverkets reviderade
inkomstberäkning 35

De ändrade reglerna avses gälla fr. o. m. den 1 januari
1983 med undantag för förändringarna av sjukpenningavdraget vid sjukhusvård
och i land-vårdsförsäkringen som avses genomförda den 1 juli 1982.

I propositionen beräknas de föreslagna åtgärderna innebära
en sammanlagd besparing av sjukförsäkringens utgifter med ca 2 100 milj. kr.
Kalkylen i propositionen bygger på en tidigare gjord bedömning av sjukförsäkringens
utgifter för 1983 på 14400 milj. kr. vad avser sjukpenningen.

RRV beräknar med hjälp av underlag från
riksförsäkringsverket motsvarande utgift till 13 100 milj. kr. Till följd av
denna lägre bas vid beräkningarna av besparingseffekterna beräknas den
sammanlagda helårseffekten till 1900 milj. kr. De föreslagna besparingarna
fördelar sig på följande sätt för budgetåret 1982/83 (milj. kr.):

1982/83

Två
karensdagar med högriskskydd Lägre kompensationsgrad m. m. Ändrad
tandvårdsförsäkring

615

245 200

1060

Den ovan redovisade besparingseffekten för budgetåret
1982/83 gäller för inkomsttiteln sjukförsäkringsavgift, netto.
Besparingseffekten reduceras till följd av att besparingarna i huvudsak är
beskattade förmåner. I kalkylen på titeln 1111 fysiska personers skatt på
inkomst, realisationsvinst och rörelse har hänsyn tagits till de minskade
skatteinkomster som blir följden av elt minskat skatteunderlag.

Tabell 12. Beräkning av sjukförsäkringsavgiftens andel av
sjukförsäkringens kostnader, milj. kr.

1981/82

1982/83

Enligt

Förändring

Enligt

Förändring

RRV:s

jämfört

RRV:s

jämfört

marsbe-

med bud-

marsbe-

med bud-

räkning

getpropositionen

räkning

getpropositionen

Sjukpenning

13020

- 95

12720

-1032

Sjukvårdsförmåner
inkl.

läkemedelsersättning

11241

+ 8

11743

- 155

Föräldrapenning

4281

-212

4662

- 146

Frivillig
försäkring

Förvaltningskostnader

2310

- 20

2 390

Summa
utgifter

30858

-319

31520

-1334

Statsbidrag

4628

- 48

4728

- 200

Inkomsttitelns
andel av

sjukförsäkringens
kost-

nader

26230

-271

26792

-1134

Netto på titeln framgår av tabell 13.

Prop.
1980/81:150 36

För
att besparingarna skall tillföras statsbudgeten och inte sjukförsäkringssystemet
sänks visserligen sjukförsäkringsavgiften med 1,5 procentenheter till 9,0%,
men samtidigt höjs folkpensionsavgiften med 1,5 procentenheter lill 9,95 % fr.
o. m. den 1 januari 1983.

De
föreslagna besparingarna av sjukförsäkringens koslnader motsvarar en sänkning
av sjukförsäkringsavgiften på 0,75 procentenheter. Den föreslagna förändringen
av sjukförsäkrings- och folkpensionsavgiften på 1,5 procentenheter medför att
medel överförs från sjukförsäkringssystemet till statsbudgeten.

Som
framgår av tabell 12 beräknas sjukförsäkringsavgiftens andel av
sjukförsäkringens kostnader uppgå till 26230 milj. kr. för budgetåret 1981/ 82
och till 26792 milj. kr. för budgetåret 1982/83. Jämfört med budgetpropositionen
innebär detta en nedjuslering med 271 milj. kr. för budgetåret 1981/82 och med
1 134 milj. kr. för budgetåret 1982/83.

Förändringarna
i förhållande till budgetpropositionen för budgetåret 1982/83 förklaras dels av
de ovan beskrivna besparingarna, dels av en revidering av koslnaderna till
följd av utfallet för andra halvåret 1980.

Sammanställningen
över inkomster och utgifter under inkomsttiteln sjukförsäkringsavgift, netto
visar att inkomsterna beräknas till 28964 milj.

Tabell 13. Inkomster och utgifter under inkomsttiteln
sjukförsäkringsavgift, netto, milj. kr.

1981/82

1982/83

Enligl RRV:s marsbe-

Förändring jämfört med bud-

Enligt RRV:s marsbe-

Förändring jämfört med bud-

räkning

getpropositionen

räkning

getpropositionen

Inkomster

Direktdebiterade avgifter

24629

- 56

24 235

-1206

Egenavgifter
och övriga skattedebiterade avgifter

Avgifter
från statliga myndigheter och affärsverk

992

3432

+ 22

1 100

3 485

+ 9 - 121

Återföring
av medel från allmänna sjukförsäkringsfonden

Övriga
inkomster

Summa
inkomster

139 29192

0 -1- 5 - 29

144 28964

-1318

Utgifter Inkomsuitelns andel

av
sjukförsäkringens

kostnader

26230

-271

26792

-1 134

Avsättning av medel till allmänna sjukförsäkringsfonden

Summa
utgifter

1677 27907

0 -271

2914 29706

- 43 -1177

Netto
på titeln

1285

-1-242

-742

- 141

s. 38 Kontrollera mot PDF

Bilaga
2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning 37

kr.
för budgetåret 1982/83. Detta är en förändring jämfört med budgetpropositionen
med 1 318 milj. kr. Alt inkomstprognosen inle har reviderats ner mer trots
sänkningen av sjukförsäkringsavgiften med 1,5 procentenheter förklaras av den
kraftiga höjningen av lönesummans ulveckling mellan åren 1980 och 1981.

Den
sammantagna effekten av inkomst- och utgiftsminskningen på inkomsttiteln
medför atl nettot för titeln beräknas sjunka med 141 milj. kr.

Överskottet
på den allmänna sjukförsäkringsfonden för kalenderåret

1980 beräknas lill 3 273 milj. kr. exkl. fondens ränteutgifter. Vad avser
fondens ränteskuld lill statsbudgeten hänvisas till RRV:s decemberberäkning.
Efter avräkning gentemot del tidigare ackumulerade underskottet pä fonden och
den ovannämnda ränleskulden återstår I 677 milj. kr. att avsätta till
sjukförsäkringsfonden under budgetåret 1981/82. För kalenderåret

1981 beräknas överskottet på den allmänna sjukförsäkringsfonden uppgå till
2914 milj. kr.

RRV
beräknar inkomsterna på titeln sjukförsäkringsavgift, netto till 1285000000 kr.
för budgetåret 1981/82. För budgetåret 1982/83 beräknar RRV att inkomsttiteln
får etl underskott på 742000000 kr.

1231
Barnomsorgsavgift. Inkomsterna frän barnomsorgsavgiften framgår av tabell 14.
Förändringarna i prognosen jämfört med budgetpropositionen förklaras av höjningen
av lönesummans ulveckling mellan 1980 och 1981.

Tabell
14. Barnomsorgsavgift, milj. kr.

1981/82

1982/83

Enligt

Förändring

Enligt

Förändring

RRV:s

jämfört

RRV:s

jämfört

marsbe-

med bud-

marsbe-

med bud-

räkning

getpropositionen

räkning

getpropositionen

Inkomster

Direktdebiterade
av-

gifter

5 189

-H35

5459

-t-130

Avgifter
från statliga

myndigheter och affärs-

verk

719

+ 5

765

-t- 13

Egenavgifter

211

280

+ 6

Titeln
Barnomsorgs-

avgift

6119

-1-40

6504

-1-149

RRV
beräknar inkomsterna på titeln barnomsorgsavgift lill 6 119000000 kr. för
budgetåret 1981/82 och till 6504000000 kr. för budgetåret 1982/83.

1241 Vuxenutbildningsavgift

Tabell 15. Vuxenutbildningsavgift, milj. kr.

1981/82

1982/83

Enligt RRV:s marsberäkning

Förändring jämfört med budgetpropositionen

Enligt RRV:s marsberäkning

Förändring jämfört med budgetpropositionen

Inkomster

Direktdebiterade
avgifter

Avgifter
från statliga myndigheter och affärsverk

Titeln
Vuxenutbildningsavgift

591

82 673

+ 2

+2 +4

620

87 707

-fl4

-1- 2 -(-16

RRV beräknar inkomsterna på titeln vuxenutbildningsavgift lill
673000000 kr. för budgetåret 1981/82 och till 707000000 kr. för budgetåret
1982/83.

1251 Övriga socialavgifter, netto. Under titeln övriga
socialavgifter redovisas delpensionsavgiften, arbetsgivaravgiften lill
arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag m.fl. övriga socialavgifter
(tabell 16). Tabell 16. Övriga socialavgifter, netto, milj. kr.

1981/82

1982/83

Enligt

Förändring

Enligt

Förändring

RRV:s

jämfört

RRV:s

jämfört

marsbe-

med bud-

marsbe-

med bud-

räkning

getpropositionen

räkning

getpropositionen

Inkomster

1
Arbetsskadeförsäkring

1561

■
-1- 7

1659

-1- 13

2
Byggnadsforsknings-

avgift

-f 2

3
Lönegarantiavgift

541

-H 8

623

+ 61

4
Arbetarskyddsavgift

416

+ 4

438

-1- 3

5 Avgift
för sjöfolks

pensionering

6
Delpensionsavgift

1403

-H8

1479

-1- 23

7
Arbetsgivaravgift till

arbetslöshetsersättning

och utbildningsbidrag

2153

-1-11

2 263

-1-117

Summa
inkomster

6145

-1-50

6473

-1-217

Utgifter

Summa 1
-7 enl. ovan

6145

-1-50

6473

-1-217

8
Merkostnader för

delpensionsförsäk-

ringen

111

-17

+ 11

9
Slutreglering gent-

emot arbetslöshets-

fonden

199

Summa
utgifter

6455

-1-33

6489

-1-239

Netto
på inkomsttiteln

Övriga
socialavgifter,

netto

-310

-1-17

- 16

- 22

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bilaga
2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning 39

RRV
beräknar underskottet på titeln övriga socialavgifter, netto för budgetåret
1981/82 till 310000000 kr. För budgetåret 1982/83 beräknar RRV underskottet på
titeln till 16000000 kr.

1281
Allmän löneavgift. I lagrådsremissen om reformerad inkomstbeskattning föreslås
att en allmän löneavgift införs för alt finansiera skattereformens första
steg. Avgiftsuttaget skall vara 2 % och den nya arbetsgivaravgiften skall
gälla fr. o. m. den 1 januari 1983. Eftersom den nya allmänna löneavgiften
skall beräknas på samma beräkningsunderlag som de lagstadgade socialavgifterna
och uppbäras på samma sätt som arbetsgivaravgifterna i övrigl föreslår RRV att
den nya avgiften placeras under inkomsthuvudgruppen 1200 Lagstadgade
socialavgifter.

RRV
föreslår alt inkomsterna från den allmänna löneavgiften tillförs en ny
inkomsttitel benämnd 1281 Allmän löneavgift.

RRV
beräknar inkomsterna pä titeln allmän löneavgift till 2651 000000 kr. för
budgetåret 1982/83.

1300
Skatt på egendom

1312
Hyreshusavgift. I prop. 1981/82:124 föreslås att en ny avgift benämnd hyreshusavgifl
införs. Räntebidragen minskas åren 1983-1985 för vissa årgångar av stadigt
belånade hyres- och bostadsrätlshus. Genom bruksvärdesystemet får denna
kostnadsökning effekt på hyresnivån också i de hus som inte omfattas av räntebidragsgivningen.
Fastighetsägarna i dessa hus kan således få ökade intäkter utan att få
vidkännas motsvarande kostnadsökning. Det gäller främst fastigheter byggda
före år 1958. Av denna anledning föreslås en avgift på sådana fastigheter.
Avgiften föreslås uppgå lill I % av taxeringsvärdet år 1983, 1,5 % år 1984 och
2 % år 1985. Hyreshusavgiften föreslås utformas efter förebild av vad som
gäller för skogsvårdsav-giflen. Det innebär att avgiften skall debiteras och
uppbäras enligl bestämmelserna i uppbördslagen. Avgiflen föreslås också
beaktas vid beräkningen av den preliminära skatteuppbörden. Av denna anledning
kommer intäkterna från avgiften alt ingå i den allmänna skatleuppbörden redan
år 1983, men omförs till den här föreslagna inkomsttiteln först när 1984 års
taxering är klar, dvs. under budgetåret 1984/85.

RRV
föreslär av denna anledning atl en ny inkomsttitel benämnd hyreshusavgift
införs budgetåret 1982/83 och atl den formellt förs upp med 1000 kr.

1341
Stämpelskatt. 1 budgetförslaget uppfördes titeln med I 346 milj. kr. för
budgetåret 1981/82 och med 1473,8 milj. kr. för budgetåret 1982/83.

I
skrivelse till RRV den 8 mars 1982 beräknar domstolsverket inkomsterna på
titeln till 980 milj. kr. budgetåret 1981/82 och till 1014,2 milj. kr.

s. 40 Kontrollera mot PDF

-budgetåret
1982/83. Det innebär en nedjuslering av inkomsterna med 50 milj. kr. resp. 74,6
milj.kr. jämfört med budgetpropositionen. Den reviderade prognosen byggerpå
det faktiska utfallet av stämpelskatt år 1981 och en årlig prisstegring avunderlagssummanfom
10%. Den lägre prisstegring-len för budgetåret 19&1/82 förklaras av Iägeit;pa
villamarknaden.

Riksskatteverket
har reviderat upp .prognosen på inkomsterna med 9 milj. kr. budgetåret 1981/82
och med 10 milj. kr. budgetåret 1982/83.

RRV
ansluter sig till riksskalteverkets och domstolsverkets beräkningar.
Inkomsterna på titeln stämpelskatt beräknas till 1305000000 kr. för budgetåret 1981/82'Och
till 1409200000 kr. för budgetåret 1982/83.

11400
Skatt på varor och tjänster

1411
Mervärdeskatt. Inkomsterna på denna titel uppbärs av länsstyrelserna och
tullverket.

Utfallssiffror
för inbetald skatt till länsstyrelserna ärikända t. o. m. feb-?mari månad'1982
och för återbetald skatlit.o. m. januari månad. Till grund för beräkningen av
länsstyrelsernas uppbörd av mervärdeskatt ligger en bedömning av den privata
konsumtionens ulveckling. Mellan åren 1981 och .1982 beräknas den privata
konsumtionen öka med ca 6%. Det är -samma-ökningstakt som antogs i
decemberberäkningen. För år 1983 har ökningen "beräknats till knappt 6%,
vilket är 2 procentenheter lägre än enligt decemberberäkningen. :Länsslyrelsemas
neltouppbörd av mervärdeskatt under budgetåret 1981/82 beräknas uppgå lill
8900 milj. kr., vilket är 700 milj. kr. högre än i decemberberäkningen.
Uppbörden under budgel-låret 1982/83 beräknas uppgå till 6700 milj. kr. Del är
en ökning med 100 imilj. kr. jämfört med decemberberäkningen. I dessa
beräkningar har hänsyn tagit«;lill del särskilda invesleringsavdraget för
inventarieanskaffning. Avdragefberäknas minska inkomsterna med500 milj. kr.
budgetåret 1981/ 82 och med 1000 milj.ikr. budgetåret;i982/83.

TTabell
17. Mervärdeskatt'budgetåret 1981/82,.mijj. kr.

Uppbördsmånad

Tullverket

Länsstyrelser

Summa

Inbetald

Återbetald

skaU

skatt

.'Juli-aug.

4 144'

6719'

3778'

7085'

Sept.-okt.

4782'

6195'

5405'

5 572'

.Nov.-dec.

5754'

6738'

4745'

7747'

.Jan.-febr.

4920

6953'

.5 309

6564

:*lars-april

.5070

.6564

5192

6442

Maj-juni

4930

6231

6071

5091

'Summa

29600

39400

30500

38500

';U Ifall

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bilaga
2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning 41

Generallullstyrelsen
har reviderat sin prognos för mervärdeskatt på importerade varor. Styrelsen har
räknat med elt imporlvärde på 169400 milj. kr. för år 1982. Det åren ökning med
16,1% jämfört medar 1981. För år 1983 har imporlvärdet beräknats lill 190600
milj. kr., vilket molsvarar en ökning med 12,5%. Generallullstyrelsen har beräknal
uppbörden av mervärdeskatt till 29600 milj. kr. för budgetåret 1981/82 och till
33i600 milj. kr. för budgetåret 1982/83. För budgetåret 1981/82 har prognosen
på tullens uppbörd räknats ner med 400 milj. kr. jämfört med vad som upptogs i
budgetförslaget. För budgetåret 1982/83 har uppbörden räknats ner med 300 milj.
kr.

RRV
beräknar inkomsterna på titeln mervärdeskatt till 38 500000000 kr. för
budgetåret 1981/82 och till 40300000000 kr. för budgetåret 1982/83.

1421
Bensinskatt. Inkomsterna av bensinskatt beräknades i budgetförslaget till 5110
milj. kr. för budgetåret 1981/82 och lill 5 345 milj. kr. för budgetåret
1982/83. Hänsyn hade då lagils till den föreslagna bensinskalle-höjningen den 1
april 1982 med 7 öre per liter till 120 öre per liter. 1 skrivelse till RRV den
5 mars 1982 anför riksskatteverket följande:

Under
tiden den I juli 1981-den 31 januari 1982 var inkomsten av bensinskatt 3 318,1
milj. kr. På grundval av inhämtade uppgifter om försäljningen av bensin under
tiden november 1981-januari 1982 kan ca I 190 milj. kr. beräknas inflyta under
tiden febmari-april 1982. Under maj och jurii 1981 inflöt 759,5 rriilj. kr. Om
förbrukningen antas minska med ca I % skulle inkomsten under dessa två månader
kunna beräknas lill 751,9 milj. kr. På gmnd av ändrad skattesats för tillsatser
av elrar av metanol och etanol fr.o.m. den 1 juli 1981 bör detta belopp minskas
med 8 milj. kr. Inkomsten av bensinskatt under budgetåret 1981/82 kan då
beräknas till (3318,1-1-1 190-1-751,9 ./. 8=) 5 252 eller avrundat 5 250 milj.
kr. Enligt förslag i budgetpropositionen kommer bensinskallen atl höjas den I
april 1982 från 113 öre till 120 öre per liter. Ändringen påverkar inkomsten
fr. o.m. juli 1982.

1
RSV:s inkomstberäkning hösten 1981 antogs alt förbrukningen minskar med 1% om
året för vartdera av budgetåren 1982/83 och 1983/84. Etrarna av metanol och etanol
antas minska intäkterna med 25 milj. kr. under budgetåret 1982/83 jämfört med
föregående budgetår. Med dessa fömlsättningar kan inkomsten för budgetåret
1982/83 beräknas till (0,99x5250x120/113 ./. 25=) 5494 eller avmndat 5495 milj.
kr.

Riksskatteverket
har räknat upp inkomsterna med 140 milj. kr. för budgetåret 1981/82 och med 150
milj. kr. för budgetåret 1982/83.

I prop. 1981/82:102 om
säkerhets- och försvarspolitiken samt totalförsvarels fortsatta utveckling
föreslår regeringen atl beredskapsavgiften på Jbensin upphör fr. o. m.den I
juli 1982 (se sid. 71 särskild beredskapsavgift för oljeprodukter). 1 stället
höjs bensinskatten med motsvarande belopp och föreslås utgå fr. o. m. den 1
juli 1982 med 137 öre per liter. Till följd av

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:150 42

skattehöjningen
beräknas inkomsterna öka med 575 milj. kr. för budgetåret 1982/83.

RRV
beräknar inkomsterna på titeln bensinskatt till 5250000000 kr. för budgetåret
1981/82 och till 6070000000 kr. för budgetåret 1982/83.

1422
Särskilda varuskatter. Riksskatteverket har i skrivelse den 5 mars 1982 räknat
ned inkomsterna med 8 milj. kr. för budgetåret 1981/82 och med 20 milj. kr. för
budgetåret 1982/83. Nedjusteringen beror på atl fr. o. m. den 1 januari 1982
skall inte emballaget räknas in i skatlevikten för choklad- och konfektyrvaror.
Generallullstyrelsen har i skrivelse den 4 mars 1982 räknat upp inkomsterna med
4 milj. kr. för vart och ett av budgetåren 1981/82 och 1982/83.

RRV
ansluter sig till riksskalteverkets och generaltullstyreisens beräkningar.
Inkomsterna på titeln särskilda varuskatter beräknas lill 604000000 kr. för
budgetåret 1981/82 och till 599000000 kr. för budgetåret 1982/83.

1424
Tobaksskatt. I skrivelse till RRV den 5 mars 1982 beräknar riksskatteverket
inkomsterna på titeln lill 3000 milj. kr. för budgetåret 1981/82 och till 2940
milj. kr. för budgetåret 1982/83. I förhållande lill budgetförslaget innebär
detta en ökning av inkomsterna med 35 milj. kr. för vart och ell av budgetåren.

RRV
ansluter sig lill riksskalteverkets beräkning. Inkomsterna på titeln
tobaksskatt beräknas till 3000000000 kr. för budgetåret 1981/82 och lill
2940000000 kr. för budgetåret 1982/83.

1426.
Skatt på vin. 1 skrivelse till RRV den 5 mars 1982 beräknar riksskatteverket
inkomsterna lill 1 150 milj. kr. för budgetåret 1981/82 resp. budgetåret
1982/83. Del är en minskning med 25 milj. kr. för vart och ell av budgetåren
jämfört med budgetförslaget.

RRV
ansluter sig lill riksskalteverkets beräkning. Inkomsterna på titeln skatt på
vin beräknas till 1 150000000 kr. för budgetåret 1981/82 och till 1 150000000
kr. för budgetåret 1982/83.

1428
Energiskatt. I budgetförslaget beräknades inkomsterna på denna litel till 6980
milj. kr. för budgetåret 1981/82 och till 7935 milj. kr. för budgetåret
1982/83. I skrivelse till RRV den 5 mars 1982 anför riksskatteverket följande:

a
Energiskatt på elkraft

Regeringen
har föreslagil atl skattebelastningen för tillverkning av skogsprodukter ändras
från 1,3% till 1,6% av försäljningsvärdet. Detta medför att skatteintäkterna
ökar med totalt 70 milj. kr. per år. Ökningen antas fördelas lika på elkraft
och olja. RSV bortser från effekten under innevarande budgetår.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bilaga 2.3 Riksrevisionsverkets reviderade
inkomstberäkning 43

Med utgångspunkt från RSV:s beräkning hösten 1981 blir
inkomsten budgetåret 1981/82 2496 milj. kr. och för budgetåret 1982/83
(2596-1-35 =) 2631 milj. kr.

b Energiskatt på bensin och gasol

RSV beräknar ingen förändring av inkomsten jämfört med
höstprognosen 1981.

c Energiskatt på andra bränslen än bensin och gasol

Under
tiden 1 juli 1981-31 januari 1982 inflöt 1002,3 milj. kr. och under februari
1982 väntas 647 milj. kr. inflyta. Under tiden 1 mars-30 juni 1981 inflöt 677,3
milj. kr. Förbmkningen antas minska med 3% för resten av budgetåret 1981/82. I RSV:s
inkomstberäkning hösten 1981 antas skatle-nedsältningen medföra att intäkterna
minskar med 75 milj. kr. mellan budgetåren 1980/81 och 1981/82. För de fyra
månaderna mars-juni 1982 minskar därför intäkten med (4/12x75 =) 25 milj. kr.
Inkomsten för budgetåret 1981/82 kan beräknas till (1002,3-647-1-0,97x677,3x207/130
./. 25=) 2670 milj. kr.

Enligt
regeringens förslag i budgetpropositionen kommer energiskalten pä
skattepliktiga oljor att höjas den 1 april 1982 med 46 kr. per m' från 207 kr.
till 253 kr. per m. Ändringen påverkar inkomsten fr. o. m. juli 1982.

I
propositionen redogörs som ovan sagts för en ändring av grunderna för den
industriella nedsättningen av energiskatten. Ändringen innebär alltså att
skatteintäkterna lorde öka med ca 70 milj. kr. för helt år. Av detta belopp kan
hälften anses falla på bränslesidan.

Förbmkningen
antas minska med 2% för vartdera av budgetåren 1982/ 83 och 1983/84. Under
tiden juli-september 1981 inflöt 424 milj. kr. när skattesatsen fortfarande var
130 kr./m'. Inkomsten för budgetåret 1982/83 kan beräknas rill (0,98x424x253/130+0,98x(2670-424)x253/207-l-35
=) 3533 milj. kr.

Den sammanlagda energiskatten blir då för budgetåret
1981/82 (2496-1-1545-1-2670=) 6711 eller avmndat 6710 milj. kr. och för budgetåret
1982/83 (2631-M 530-1-3533 =) 7694 eller avrundat 7695 milj. kr.

Riksskatteverket har räknat upp prognosen för inkomsterna
på titeln bensinskatt med 140 milj. kr. för budgetåret 1981/82. Della har
föranlett RRV all räkna upp inkomsterna av energiskall på bensin i motsvarande
grad. Inkomsterna har räknats upp med 40 milj. kr. vart och ell av budgetåren
1981/82 och 1982/83.

I prop. 1981/82:102 om säkerhels- och försvarspolitiken
samt totalförsvarets fortsatta utveckling föreslår regeringen alt beredskapsavgiflen
till oljelagringsfonden upphör den 1 juli 1982 (se sid. 71 särskild beredskapsavgift
för oljeprodukter). Avgiften som är 38 kr. per m' olja skall i stället från den
1 juli 1982 tas ut som energiskatt på olja.

Energiskatten på olja blir därmed totalt 291 kr. per mTill följd av denna omläggning beräknas inkomsterna på titeln energiskatt öka
med 495 milj. kr. för budgetåret 1982/83.

RRV beräknar inkomsterna på titeln energiskatt till
6750000000 kr. för budgetåret 1981/82 och 8230000000 kr. för budgetåret
1982/83.

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:150 44

1431 Särskild
beredskapsavgift för oljeprodukter. Genom olika beslul har

oljelagringsfonden kommit att finansiera andra åtgärder än de ursprungli

gen avsedda. Vidare fmns i dag önskemål om att oljelagringsfonden skall

finansiera en rad ytterligare uppgifter inom området för beredskapslagring.

Till följd av dessa ökade och vidgade anspråk på fonden föreslår regering

en, prop. 1981/82:102 om säkerhets- och försvarspolitiken samt totalför

svarets fortsatta utveckling, att finansieringen sker över statsbudgeten i

stället för ur oljelagringsfonden. Förslaget innebär att den del av särskilda

beredskapsavgiflen som går till oljelagringsfonden upphör den 1 juli 1982.

Avgiften är 17 öre per liter bensin och 38 kr. per m' olja. Samtidigt som

avgiften upphör höjs bensinskatten resp. energiskatten på olja med samma

belopp. Vidare innebär förslaget att de utgifter som skulle ha finansierats

ur fonden i stället finansieras över ulgiftsanslag. Som en konsekvens av

denna finansiering över budgeten överförs oljelagringsfondens beräknade

saldo per den 1 juli 1982 till inkomsttitel på statsbudgeten. Saldot beräknas

till 814 milj. kr. De avgifter som flyter in efter den I juli 1982, dvs.
avgifter

för perioden april-juni, skall också föras in på budgeten. Dessa avgifter

beräknas till 364 milj. kr. Vidare tillkommer försäljningsinkomsler på ca

325 milj. kr. Det innebär att inkomsterna på titeln tillfälligt kommer all

uppgå till 1503 milj. kr. för budgetåret 1982/83. För budgetåret 1983/84

inflyter endast försäljningsinkomster på ca 325 milj. kr. och därefter upp

hör inkomsterna på titeln.

Efter
den 1 juli 1982 upphör oljelagringsfonden och kvar fmns oljeprospekteringsfonden,
oljeersättningsfonden och energiforskningsfonden. Efter höjningen av avgiften
den 1 april 1982 med 29 kr. per m' olja blir den totala avgiften till de
återstående fonderna 80 kr. per m'. Enligt propositionen bör lagmbriken ändras
till lag om en särskild avgift för oljeprodukter då den återstående avgiften
inte har något direkt samband med beredskapen. RRV föreslår atl inkomsttiteln
ändras i enlighet härmed och benämns särskild avgift för oljeprodukter.

RRV
beräknar inkomsterna på titeln särskild avgift för oljeprodukter till 1000 kr.
för budgetåret 1981/82 och till 1503000000 kr. för budgetåret 1982/83.

1432 Kassettskatt.
I prop. 1981/82:159 om lag om skatt på vissa kassett

band föreslår regeringen att en skatt på oinspelade ljudkassettband och

videokassettband införs. I propositionen anges att band som uppenbarli

gen är avsedda atl användas på samma sätt som oinspelade band skall

jämställas med oinspelade band. Skall ulgår inte för band vars spellid

uppgår dll högst 30 minuter. Kasseltskallen föreslås ulgå med 4 öre per

spelminut för ljudkassettband och 25 öre per spelminut för videokassett-

band. Det vanligaste ljudkassettbandet, 90-minulersbandel, skulle då be

skallas med 3:60 kr. och motsvarande videokassettband, 180-minutersban-

del, med 45 kr. Den nya skatten avses träda i kraft den 1 juli 1982.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bilaga 2.3
Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning 45

Redovisningsperioden
föreslås till en månad. Deklaration skall avges och skatten eriäggas senast den
femte i andra månaden efter utgången av redovisningsperioden. För budgetåret
1982/83 inflyter inkomster således endast skatt för 10 beskattningsperioder. 1
propositionen har inkomsterna av kassetlskatten beräknats till 135 milj. kr.
räknat på helår. Därav avser 35 milj. kr. skatt på ljudkassettband och 100
milj. kr. skall pä videokassettband. Inkomsterna för budgetåret 1982/83 kan
beräknas till 115 milj. kr.

RRV
föreslår atl inkomsterna av kassetlskatl redovisas på en särskild titel benämnd
1432 Kassettskall under huvudgruppen skall på varor och tjänster.

RRV beräknar inkomsterna
på titeln kassetlskatl till 115000000 kr. för budgetåret 1982/83.

1441
AB Vin- & Spritcentralens inlevererade överskott. 1 skrivelse till RRV den
5 mars 1982 har riksskatteverket meddelat all AB Vin- & Sprilcenlra-len
beräknar bolagets vinstinleverans lill 140 milj. kr. för budgetåret 1981/ 82,
vilket är en minskning med 10 milj. kr. i förhållande till budgetförslaget. För
budgetåret 1982/83 har inleveransen räknats upp med 40 milj. kr. lill 140 milj.
kr.

RRV ansluter sig lill riksskalteverkets
beräkning. Inkomsterna på titeln AB Vin- & Sprilcentraiens inlevererade
överskott beräknas lill 140000000 kr. för budgetåret 1981/82 och lill 140000000
kr. för budgetåret 1982/83.

1471
Tullmedel. I budgetförslaget uppfördes titeln med I 375 milj. kr. för
budgetåret 1981/82 och till I 605 milj. kr. för budgetåret 1982/83.

I
skrivelse till RRV den 4 mars 1982 beräknar generaltullstyrelsen inkomsterna
till 1 380 milj. kr. för budgetåret 1981/82 och till I 585 milj. kr. för
budgetåret 1982/83. Nedjusteringen för budgetåret 1982/83 sker på grund av att imporlvärdet
beräknas öka i lägre takt åren 1982 och 1983 än vad som antogs i
budgetförslaget.

RRV
ansluter sig till generaltullstyreisens beräkning. Inkomsterna på titeln
tullmedel beräknas lill I 380000000 kr. för budgetåret 1981/82 och till I
585000000 kr. för budgetåret 1982/83.

2000
Inkomster av statens verksamhet

Under
inkomsttypen inkomster av statens verksamhet redovisas bl.a. rörelseöverskott,
ränteinkomster, offentligrällsliga avgifter samt försäljningsinkomsler.

s. 46 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:150
2100 Rörelseöverskott

Överskott
från de statliga affärsverken skall tillföras denna huvudgrupp. De statliga
affärsverken redovisar i skrivelser till RRV sina beräknade inkomster på
statsbudgeten. Affärsverken har av RRV anmodats alt presentera sina
beräkningar på följande säll. I en huvudtabell, som följer samma uppställning
för samtliga affärsverk, redovisas det förväntade resultatet av rörelsen,
speciella bokslutsdisposilioner samt beräkning av överskott och inleveranser.
Uppdelning av intäkter på rörelsegrenar och av kostnader på huvudgrupper
redovisas i särskilda tabeller. Övriga faktorer av väsentlig betydelse för
bedömning av del förväntade ekonomiska resultatet skall anges.

Nedan
följer en sammanställning av affärsverkens skrivelser samt RRV:s beräkningar och
förslag till inkomster av affärsverkens inlevererade överskott för budgetåren
1981/82 och 1982/83.

2111
Postverkets inlevererade överskott. Postverket har i skrivelse till RRV
beräknat inleveransen av överskott under budgetåren 1981/82 och 1982/83 till 81
milj. kr. resp. 85 milj. kr. Det innebär en ökning med 5 milj. kr. resp. 4
milj. kr. i förhållande till budgetpropositionen.

Tabell
18. Postverkets resultaträkningar för budgetåren 1980/81-1982/83, milj. kr.

1980/81

1981/82

1982/83

Drift-

Utfall

Drift-

Ny be-

Beräk-

stat

räkning

ning

Rörelseintäkter,
exkl.

driftbidrag m.m."

6527

6760

7216

7 560

7801

Rörelsekostnader,
exkl.

avskrivningar m. m.'

-6689

-6475

-7214

-7080

-7 680

Driflbidrag,
tidningar

. 54

Driftbidrag,
diligens-

rörelsen

25 ■

Rörelseresultat
före av-

skrivningar

- 70

376

102

580

220

Avskrivningar
enligt plan

- 135

- 150

- 183

- 170

- 190

Rörelseresultat

- 205

226

- 81

410

FinansieUt
netto

Extraordinära
poster

Resultatföre
boksluts-

disposilioner

- 160

271

- 37

460

Avskrivningar
utöver

plan

- 109

- 30

- 370

- 35

Skillnad
mellan faktisk

pensionskostnad och

bokförd pensionsulgift

(258)

(233)

(254)

(245)

(255)

Resultat
efter boksluts-

disposilioner

- 160

162

- 67

Konsolideringsfond,

insättning

- 98

- 5

Konsolideringsfond,
uttag

227

147

Bilaga 2.3 Riksrevisionsverkets reviderade
inkomstberäkning 47

1980/81

1981/82

1982/83

Driftstat

Utfall

Driftstat

Ny beräkning

Beräkning

överskott att inleverera tiU Statsverket

Inleverans
Därav:

Av
föregående års överskott

Av årets
överskott

11 50

16 60

16 65

20 65

Överskott i % av i medeltal disponerat statskapital

10,25

9,5

10,75

12,0

'
Rörelseintäkter och rörelsekostnader specificeras i tabell 19.
Rörelsekostnaderna inkluderar här liksom i Postverkets officiella redovisning
utbetalade pensioner. Försäkringsmässig merkostnad för pensioner redovisas som
vanligt under särskild rubrik.

1980/81

1981/82

1982/83

Drift-
Utfall Drift- Ny be- Beräk-

stat stat räkning ning

Extra ordinära poster. Vinst vid försäljning av

anläggningstillgångar
m. m. Övrigt

Summa

Avskrivningar utöver plan

Skillnad mellan kalkylmässigt beräknade avskrivningar och
avskrivningar enligt plan

Avskrivningar på uppskrivet fastighetsvärde

Extra avskrivning av statskapitalet enligt förutsättningarna
i årets budgetproposition

Summa

- 30

-30

- 30

- 7?

- 40 -300

-109

-30

-370

-35

Utdrag ur postverkets skrivelse:

För vart och ell av budgetåren 1981/82 och 1982/83 räknar
Postverket nu med atl kunna leverera elt överskott på 85 Mkr., vilket motsvarar
normal förräntning av det disponerade statskapitalet. Förräntningskravet beräknas
kunna klaras utan någon allmän portohöjning och med i stort sett oförändrad
behållning på konsolideringsfonden.

Postverket räknar med oförändrad postvolym under 1981/82.
Under 1982/83 beräknas poslvolymen öka med 1,5%.

. Personalvolymen beräknas öka med 0,5% under 1981/82 men
beräknas kunna hållas på oförändrad nivå under 1982/83. Den genomsnittliga
prisökningen på personalkostnaderna beräknas till 6,5 % för vartdera
budgetåret. Ökningen bygger på fömtsättningarna i Er skrivelse.

Prop. 1980/81:150 48

Sakkostnaderna beräknas öka med 16% under 1981/82 och med
15% under 1982/83. Det är främst lokalkostnaderna som har en ogynnsam
utveckling.

Diskontot förutsätts ligga kvar på nuvarande nivå 10%.

Tabell 19. Postverkets rörelseintäkter och rörelsekostnader,
milj. kr.

1980/81

1981/82

1982/83

Drift-

Utfall

Drift-

Ny be-

Beräk-

stat

slat

räkning

ning

Rörelseintäkter

exkl. driftbidrag

Försändelseintäkter'

4217

4277

4734

4835

4990

Uppdrag
åt staten

188

169

180

175

250

Räntenetto

917

1020

922

1158

1 116

Ersättning
från PK-banken

549

555

601

592

605

Postavgifter
betalnings-

förmedling

293

335

Särskilda
affärsområden

191

236

239

240

265

Övriga
intäkter

172

210

205

225

240

Summa
rörelseintäkter

6527

6760

7216

7560

7801

Rörelsekostnader

exkl. avskrivningar

Lön och
lönetillägg

3856

3640

3 975

3900

4170

Sociala
avgifter m.m.

1448

1362

1520

1480

1575

Övriga personalkostnader

144

141

151

155

165

Summa
personalkostnader*

5448

5143

5646

5535

5910

Sakkoslnader

1242

1332

1568

1545

1770

Summa
rörelsekostnader

6689

6475

7214

7080

7680

' Skillnaden mellan driftstat och och utfall budgetåret
1980/81 beror på 1,5% bättre volymutveckling än väntat. Skillnaden mellan
driftstat och ny beräkning budgetåret 1981/82 beror främst pä högre andel
normalpost än beräknat efter införandet av det nya taxesystemet.

Skillnaden mellan driftstat och utfall budgetåret 1980/81
beror främst på att diskontot under året blev 2 % högre än väntat. Skillnaden
mellan driftstat och ny beräkning för budgetåret 1981/82 beror dels pä att det
höga diskontot ligger kvar längre än väntat, dels pä en gynnsammare medelsaido
- och medelförräntningsutveckling än väntat.

' Skillnaden mellan driflstal och utfall budgetåret
1980/81 beror främst på att 1981 års löneavtal innebar oväntat låga
kostnadsökningar för första halvåret 1981.

RRV ansluter sig lill postverkets beräkning. Inkomsterna
på titeln postverkets inlevererade överskott beräknas till 81000000 kr. för
budgetåret 1981/82 och till 85000000 kr. för budgetåret 1982/83.

2112 Televerkets inlevererade överskott. Televerket har i
skrivelse lill RRV beräknat inleveransen av överskott under budgetåren 1981/82
och 1982/83 till 203,2 milj. kr. resp. 240,6 milj. kr. Det innebär en ökning
med 1,9 milj. kr. resp. 9,5 milj. kr. i förhållande lill budgetpropositionen.
Utdrag ur televerkets skrivelse:

Televerkels beräknade intäkter, driftkostnader och
överskoll för budgetåren 1981/82 och 1982/83 framgår av tabell 20 med
kommentarer. Tabel-

Bilaga 2.3 Riksrevisionsverkets reviderade
inkomstberäkning 49

len omfattar även av regeringen fastställda driflstater
för budgetåren 1981/ 82 och 1982/83 samt utfall för budgetåret 1980/81.

Vid intäktsberäkningarna har hänsyn tagits till
laxeförändringarna som verket beräknar genomföra 1 december 1982 och 1 januari
1983 enligt televerkets framställning lill regeringen 1981-10-27.

1 beräkningarna har hänsyn tagits till alt televerkets
Larmdivision överförs till bolagsform 1 juli 1982.

Beträffande televerkets utveckling hänvisas till verkels
anslagsframställning för budgetåret 1982/83, främst avsnitt 4 och bilaga 3.

Tabell 20. Televerkets driflstat för budgetåren
1980/81-1982/83, milj. kr.

1980/81

1981/82

1982/83

Drifl-

Utfall

Drift-

Ny be-

Beräk-

stat

räkning

ning

Rörelseintäkter'

8900,4

9300,1

10303,4

10158,0

10806,0-

Rörelsekostnader

-5 083,4

-5395,8

-6271,4

-6 194,0

-6574,0

Driftbidrag'

Rörelseresultatföre

avskrivningar

3 817,0

3904,3

4032,0

3964,0

4232,0

Kalkylmässiga
avskriv-

ningar

-3 728,4

-3 357,3

-3709,9

-3643,1

-3906,8

Rörelseresultat

88,6

547,0

322,1

320,9

325,2

Finansiellt
netto

- 77,5

-
63,6

-
106,2

-
62,0

- 50,0

Räntekostnader"

1,1

-
67,0

-
39,0

-
133,0

Extraordinära
poster

22,5

23,2

30,2

27,9

1,3

Resultatföre
boksluts-

disposilioner

. 33,6

505,5

179,1

247,8

143,5

Skillnad
mellan kalkyl-

mässiga och bokförda

avskrivningar

Skillnad
mellan faktisk

pensionskostnad och

bokförd pensionsutgift

Övriga
bokslutsdisposi-

tioner'

4- 140,3

-
324,8

+ 28,9

-
37,1

+ 107,1

Kommunala
skatter

Årets
överskott

173,9

180,7

208,0

210,7

250,6

Inleverans

167,9

176,5

201,2

203,2

240,6

Därav:

Från föregående års

överskott

39,9

40,9

45,2

45.2

52,7

Från årets överskon

128,0

135,5

156,0

158,0

187,9

Överskott
i % av

i medeltal disponerat

statskapital

9,5

10,75

12,00

' Fördelning av rörelseintäkter på rörelsegrenar.

1 televerkets driftstat upptages sedan budgetåret 1972/73
endast de samlade rörelsekostnaderna, utan någon specificering pä delposter.
Anledningen härtill är att televerket internt budgeterar de samlade utgifterna
uppdelade pä utgiftsslag för verksamheten inklusive anläggningsverksamhet. '
Televerket har ej några driftbidrag.

" Räntekostnaderför abonnentanläggningar finansierade
med särskild röriig kredit. ' Förändringar av lagerreserv. .

4 Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 150. Bilaga 2.3

1980/81

1981/82

1982/83

Drift-

Utfall

Drift-

Ny be-

Beräk-

stat

räkning

ning

Telefon

7624,0

7891,2

8761,9

8665,1

9228,2

Textkommunikation

294,0

366,1

450,9

429,4

500,3

Datakommunikation

206,0

243,1

282,1

285,0

356,9

Larm*

126,0

1!17,1

122,0

122;0

Rundradio

315,4

313,8

326,7

360,4

Övrig
radio

217,0

211,5

230,2

251,4

Div.
inkomster

118,0

157,3

129.6

99,6

108,8

Summa
rörelseintäkter

8900,4

9300,1

10303,4

10158,0

10806,0

*
Larm överförs till bolag 1982-07-01.

RRV
ansluter sig lill televerkets beräkning. Inkomsterna på titeln televerkets
inlevererade överskott beräknas till 203 200000 kr. för budgetåret 1981/82 och
till 240600000 kr. för budgetåret 1982/83.

2113
Statens järnvägars inlevererade överskott. Statens järnvägar har i skrivelse
till RRV räknat med att någon inleverans av överskott inte kommer att ske under
budgetåren 1981/82 och 1982/83. 1 budgetpropositionen togs titeln upp med
formellt 1 000 kr. för båda budgetåren. Utdrag ur statens järnvägars skrivelse:

Konjunkturnedgången
har blivit långvarigare än man allmänl räknade med hösten 1981. Framför allt
som följd härav beräknas nu godstrafikens volym för de aktuella budgetåren bli
betydligt lägre än som förutsattes i höstprognosen 1981.

I
höstprognosen räknade SJ med ökade intäkter bl.a. genom successiv anpassning av
taxorna lill förutsatt inflation. De första stegen i denna anpassning har redan
beslutals av regeringen (taxehöjning i järnvägstrafik 1982-01-01, i busstrafik
1982-02-01). Den nu reviderade prognosen fömtsätter all SJ även i
fortsättningen får möjlighet atl inflationsanpassa intäkterna.

Ersättningen
för drift av olönsamma järnvägslinjer m. m. upptogs i höstas till 896 milj.
kr. för 1982/83. Beloppet har nu sänkts till 863 milj. kr. enligt årets
budgetproposition på gmnd av att begärd ersättning för drift och underhåll av
plankorsningar mellan järnväg och allmän väg ej beviljats.

Beräkningen
av personalkostnaderna gmndar sig på en ny bedömning av personalbehovet. Liksom
i höstprognosen antas all 1982 års ökningstakt för personalkostnadsnivån enligt
avlal m. m. gäller även de följande åren. Prisnivån för material, externa
tjänster m.m. har antagils öka med 6,5% per år fr. o.m. 1982.

Prognoserade
avskrivningar anknyter till den rambudget för investeringarna som fastställts
av statsmakterna. Avskrivningarna baseras på anläggningamas beräknade nuvärde.

Som
framgår av tabell 21 leder denna prognosrevidering fram till underskott om ca
385 milj. kr. för 1981/82 och ca 205 milj. kr. för 1982/83. Underskottet för
innevarande budgetår beror i huvudsak på konjunktur-

Bilaga 2.3 Riksrevisionsverkets reviderade
inkomstberäkning 51

nedgången men får också ses mot bakgrunden av SJ:s
vinterproblem. Någon inleverans av överskottsmedel kan alltså inle påräknas för
de båda prognosåren.

I höslprognosen redovisades beräknade effekter av ett
handlingsprogram för resultatförbättring, som utarbetats i samband med en
översyn av företagets verksamhet och organisation — kallade VO-80. Handlingsprogrammet
avser åtgärder på såväl intäkts- som kostnadssidan. För att programmet skall få
de effekter som angavs i höslprognosen krävs en påtaglig konjunkturen uppgång i
godstrafiken. Som ovan nämnts väntas godstrafikens volym bli betydligt lägre än
som fömtsättes i höstprognosen. Handlingsprogrammets resultathöjande effekt
under de aktuella budgetåren beräknas därför nu bli mindre än som tidigare
angivits och har i viss utsträckning beaktats i de prognoserade intäkterna och
kostnaderna. De resultatförbättrande åtgärderna håller nu på atl inarbetas i
budgeten fr.o.m. 1982/83. Förelagets satsning på dessa åtgärder kan leda lill
att resultatutvecklingen blir gynnsammare än prognosen utvisar.

Tabell 21. Statens järnvägars driftstat för budgetåren
1980/81-1982/83, milj. kr.

1980/81

1981/82

1982/83

Driftstat

Utfall

Drift-stat

Ny beräkning

Beräkning

Rörelseintäkter'

Rörelsekostnader'

Driftbidrag

6673 5836

6219 5 849

6953 6232

6775 6263

7416 6636

Rörelseresultat
före

avskrivningar Kalkylmässiga avskrivningar
Kostnadsavlastning

837 1011 -160

370

989

-160

721 1128 -180

512 1 107 -180

780 1226 -210

Rörelseresultat Finansiellt netto Extraordinära poster

- 14 12

-459 20

■ -227 17 3

-415 15 15

-236 15 15

-385

Resultatföre bokslutsdispositioner

Skillnad mellan kalkylmässiga och bokförda avskrivningar

Skillnad mellan faktisk pensionskostnad och bokförd pensionsutgift

Övriga
bokslutsdispositioner

Kommunala skatter

Årets överskottiunderskott .

Inleverans Därav:

Från föregående års

överskott

Från årets överskott

Överskott i % av medeltal disponerat statskapital

-437

-207

-206

-385 -206

' Enligt specifikation i tabell 22.

Här anges SJ:s förslag till resultatbudget 1981-05-15.
Regeringens beslut framgår

av regleringsbrev 1981-06-18.

Tabell 22. Statens järnvägars rörelseintakter och
rörelsekostnader, milj. kr.

1980/81

1981/82

1982/83

Drift-

Ulfall

Drift-

Ny be-

Beräk-

stat

stat'

räkning

ning

Intäkter

Gods-
och posttrafik

3 102

2912

3 206

2981

3 348

Persontrafik

2074

2206

2593

2636

2899

Ersättning
för drift av

olönsamma järnvägslinjer

m.m.

788

865

863

Summa
trafikintäkter

5964

5906

6664

6484

7110

Ersättning
för för-

svarsberedskap

Hyresverksamhet

.48

Övriga
intäkter

246

260

233

243

Tillkommande
intäkter

413

Summa
rörelseintäkter

6673

6219

6953

6775

7416

Kostnader
exkl. avskrivningar

Löner
och arbetsgivar-

avgifter'

4264

4215

4464

4438

4649

Övriga
kostnader

1572

1634

1768

1825

1987

Summa
rörelsekostnader

5836

5849

6232

6263

6636

' Inkl. nettosjukkostnad, livräntor, grupplivförsäkring
och arbetsmarknadsförsäkring.

I driflstaten förutsatte regeringen bl. a. förslag om
taxehöjningar under budgetåret 1980/81. Taxehöjningar genomfördes 1980-07-01
(persontrafik, järnväg), 1980-11-01 och 1980-12-01 (gods- resp. persontrafik,
järnväg), 1981-03-01 (bussgods) samt 1981-04-01 och 1981-05-01 (godstrafik,
järnväg resp. persontrafik, järnväg och buss). ■' Enligt SJ:s förslag
till resultatbudget.

RRV beräknar inkomsterna på titeln statens järnvägars
inlevererade överskott till formellt 1000 kr. för budgetåret 1981/82 och till
formellt 1000 kr. för budgetåret 1982/83.

2114 Luftfartsverkets inlevererade överskott.
Luftfartsverket har i skrivelse till RRV beräknat inleveransen av överskoll
under budgetåren 1981/82 och 1982/83 lill 66,0 milj. kr. resp. 115,0 milj. kr.
Del innebär en minskning med 0,6 milj. kr. resp. 1,9 milj. kr. i förhållande lill
budgetpropositionen. Utdrag ur luftfartsverkets skrivelse:

Med hjälp av halvårsutfall saml kända och bedömda förhållanden
för andra halvåret har nyligen en bedömning av helårsutfallen 1981/82 avseende
intäkter och koslnader gjorts.

Enligt denna bedömning väntas del totala inläklsulfallel
bli 732,8 Mkr., vilket är 5,2 Mkr. mindre än budgeterat. Detta beror i första
hand pä att trafikutvecklingen inte beräknas nå budgeterad nivå, framförallt
vad gäller den utrikes trafiken. En annan orsak är alt den budgeterade
taxehöjningen fr.o.m. 1981-11-01 inte kunde genomföras förrän 1982-01-01 p.g.a.
del allmänna prisstoppet under hösten. Dessa negativa konsekvenser kompenseras
dock delvis genom högre intäkter från extern, internationell utbildning av flyglrafikledare
samt högre ränteintäkter på likvidilelsöverskott.

Bilaga
2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning 53

Tabell
23. Luftfartsverkets driftbudget för budgetåren 1980/81-1982/83, milj. kr.

1980/81

1981/82

1982/83

Driftbudget

Utfall

Driftbudget

Ny beräkning

Beräkning

Rörelseintäkter Rörelsekostnader

649,5 -507,8

628,7
-499,3

738,0 -567,6

732,8
-572,3

840,0 -619,9

Rörelseresultatföre

avskrivningar Avskrivningar

141,7 - 87,7

129,4 -
88,0

170,4 -
79.0

160,5 -
85,0

220,1 - 90,0

Rörelseresultat Kommunala skatter

54,0 - 0,1

41,4
- 0,1

91,4
- 0,1

75,5
- 0,1

130,1 - 0,1

Årets
överskott

53,9

41,3

91,3

75,4

130,0

Inleverans

Därav: Från föregående år Av årets överskott

48,1

8,1 40,0

38,1

8,1 30,0

77,6

11,3 66,3

66,0

11,3

54,7

115,0

20,7 94,3

Överskott i % av i medeltal disponerat statskapital

4,0

3,1

7,0

5,6

9,4

Kostnaderna
väntas totalt uppgå till 657,4 Mkr., mot budgeterat 646,7 Mkr. Ränleersättningen
till kommunerna för kommunala finansieringsbidrag har därvid reducerats från
full förräntning (54,7 Mkr.) till en möjlig förräntning på 30,8 Mkr.

De
främsta orsakerna till överskridandel av koslnadsbudgeten är:

- högre personalkostnader p. g. a. nytt, ej
budgeterat, löneavtal med flyg-trafikledarna (löneökningen kompenseras dock
resultatmässigt genom höjning av trafikavgifterna)

- större ersättningar till andra myndigheter (främst
flygvapnet och SMHI) genom nya avtal

- högre avskrivningskostnader, främst p. g. a.
tidigare färdigställandelid-punkter för vissa större anläggningar.

Överskottet
för inleverans till staten, väntas med ovan angivna förutsättningar komma att
uppgå till 75,4 Mkr. vilket motsvarar drygt 52% av full förräntning.

Kostnads-
och inläklsberäkningen för 1982/83 har gjorts enligt de förutsättningar som
angivils i verksledningens budgetdirektiv för 1982/83.

Intäkterna
för 1982/83 har därvid beräknats till 840 Mkr., inklusive en genomsnittlig
taxehöjning på 10% från 1982-11-01. Trafikvolymen uttryckt i landningar
beräknas enligt verkels prognoser komma all öka med 3 % och uttryckt i antalet
passagerare med 5%jämförl med volymen 1981/82.

Kostnaderna
(inkl. kommunala räntor) har beräknats lill 710 Mkr. Liksom för tidigare år är
den kommunala räntan reducerad i förhållande till full förräntning. För 1982/83
beräknas den möjliga förränlningen uppgå till 50,0 Mkr jämfört med full
kommunal förräntning på 62,2 Mkr.

Som
grund för kostnadsbedömningen ligger bl.a. en personalvolymminskning med ca
2,5% jämfört med innevarande år. Lönenivån väntas öka med ca 5%, inkl. effekter
av Ijänstelidsklassuppflyltningen och utfall av L-ATF. De sociala kostnaderna
har beräknats efter 33% av lönesumman. Vidare har antagits att resekostnaderna
och kostnader för konsulttjänster inle överskrider budgelbeloppen för 1981/82.
Övriga driflkost-

nåder, inkl. ersättning till andra myndigheter, väntas öka
med ca 7% till följd av pris- och löneutveckling 1982/83.

Överskottet har för 1982/83, med ovan angivna fömtsätlningar,
beräknats till 130 Mkr. Det fulla förräntningskravet, räknat efter 12% avkastningsränta,
uppgår till 165,8 Mkr. Överskottet utgör alltså ca 78% av full förräntning.

Tabell 24. Luftfartsverkets intäkter, milj. kr.

1980/81

1981/82

1982/83

Drift-

Utfall

Drift-

Ny be-

Beräk-

budget

räkning

ning

Trafikintäkter

Landningsavgifler

118,6

118,4

141,2

137,8

166,5

Passageraravgifter

133,9

125,1

138,2

134,4

157,3

Terminaltjänstavgifter

51,0

44,4

51,6

51,0

59,7

Hangar
och parkering

3,2

3,0

3,9

4,0

4,7

Undervägsavgifter

130,4

119,2

147,3

138,4

165,8

Summa trafikintäkler

437,1

410,1

482,2

465,6

554,0

övriga
intäkter

155,5

158,5

179,1

180,3

198,2

Ersättning
för flyg-

trafiktjänst m. m.

45,1

44,9

63,0

71,5

71,4

Luftfartsinspektionens

avgifter

10,3

10,5

11,6

12,9

Finansiella
och extra-

ordinära intäkter

1,5

4,7

2,1

3,8

3,5

Intäkter
totalt

649,5

628,7

738,0'

732,8

840,0'

-01.

' Inkl. taxehöjning om i genomsnitt 11,6% från 1981-11-01.
Inkl. taxehöjning om i genomsnitt 13,6% från 1982-01-01. ' Inkl. taxehöjning
om i genomsnitt 10% från 1982-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Tabell 25. Luftfartsverkets kostnader, milj. kr.

1980/81

1981/82

1982/83

Drift-

Utfall

Drift-

Ny be-

Beräk-

budget

räkning

ning

Personalkostnader

Löner

226,4

225,9

243,7

246,8

257,0

Sociala
kostnader

74,6

71,9

80,4

80,7

84,8

Div.
personalkostnader

19,5

I8;6

22,3

22,5

23,1

Avgår:
Ersättning från

försäkringskassan

-7,2

-7,5

-7,8

-8,3

Summa
personalkostnader

313,3

308,9

338,6

342,2

356,6

Sakkostnader

Materialkostnader

33,3

34,7

40,1

40,8

45,6

Tjänster
åt utomstående

64,1

61,6

73,5

72,6

79,3

Adm. koslnader

3,6

4,8

4,3

4,6

Summa
sakkostnader

101,0

101,1

117,9

118,0

129,5

Ersättning
till andra

myndigheter

70,0

77,7

72,7

76,5

79,8

Kommunala
räntor'

21,2

8,9

34,6

30,8

50,0

Avskrivningar

87,7

88,0

79,0

85,0

90,0

Finansiella
och extra-

ordinära kostnader

2,4

2,8

3,9

4,9

4,1

Kostnader
totalt

595,6

587,4

646,7

657,4

710,0

' Reducerad lill faktisk/beräknad måluppfyllelse.

Biläga
2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning 55

RRV
ansluter sig till luftfartsverkets beräkning. Inkomsterna på titeln
luftfartsverkels inlevererade överskott beräknas till 65 972 000 kr. för budgetåret
1981/82 och till 115000000 kr. för budgetåret 1982/83.

2115
Förenade fabriksverkens inlevererade överskott. Förenade fabriksverken har i
skrivelse till RRV beräknat inleveransen av överskott under budgetåren 1981/82
och 1982/83 till 50,4 milj. kr. resp;. 54,6 milj. kr. Det innebär en ökning med
0,4 milj. kr. resp. 0,6 milj. kr. i förhållande till budgetpropositionen.
Utdrag ur förenade fabriksverkens skrivelse:

Utfallet
för 1981 har beräknats med utgångspunkt från vårt preliminära bokslut.

Beräkningen
för 1983 har gjorts i 1983 års beräknade penningvärde och med utgångspunkt från
vår operativa långsiktsplan..

r
resultaten för 1982 har utvecklingskostnaderna'för Stirling inle medtagits.

Avskrivningar
har beräknats kalkylmässigt i enlighet med FFV instmktion.

Antalet
heltidsanställda beräknas för 1982 till ca 5 800:

Investeringamaför
1982 beräknas uppgå lill 96,0 Mkr:

Förräntningskravet
på statskapitalet har beräknats efter 10,75% ränta t.o.m. den 30juni 1982,
därefter med 12%.

Tabell
26. Förenade fabriksverkens driftstat för åren 1981—1983, milj. kr.

1981

1982

1983

Driftstat

Utfall

Driftstal

Ny beräkning

Beräkning

Rörelseintäkter Röi-elsekostnader

1 436,9 -1255,8

1 506,7 -1361,8

1517,7 -1321-5

r517;7
-1321,5

1 842,0 -1 620,0

Rörelseresultat
före avskrivningar

Kalkylmässiga
avskrivningar

181,1 - 49,6

144,9 - 43,8

196,2 - 53,0

196,2
- 58,6

222,0 - 64,0

Rörelseresultat Finansiellt netto Extraordinära poster

131,5

- 21,0

- 8,0

101,1

- 11,5

- 8,4

143,2:

- 20,0

- 8,5

137,6

- 20,0

- 8,5

158,0

- 28,0

- 9,0

Resultat före bokslutsdispositioner
Bokslutsdispositioner Kommunala skaller

102,5

- 46,0

- 1,0

81,2

- 30,0

- 0,8

114,7

- 55,9

- 1,0.

109,1

- 49,0

- 1,0

121,0

- 55,2 1,0

Årets
överskott

55,5

50;4

57,8

59,1

64*8-

Inleverans Därav:

Från föregående:års överskott

Från
årets överskott

47,5

5,9 41,6

55,9

14,3 41,6

48,8

8,8 40,0

49,8

8,8 41,0

62,2

13,6 48;6

överskott i % av i medeltal disponerat statskapital

9,5

9,5-10,75

10,75-12,0:
10,75-12,0 12;0)

s. 56 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:150 56

Tabell
27. Förenade fabriksverkens rörelseintäkter per rörelsegren, mi. kr.

Sektor

1981

1982

1983

Driftbudget

Utfall

Driftbudget

Ny beräkning

Beräkning

Försvarsmateriel

Underhåll

Övrigt

Summa

669,3

767,1 0,5

1436,9

659,7 839,6

5,7

1505,0

661,9

850,8

5,0

1517,7

661,9

850,8

5,0

1517,7

761,0

1 076,0

5,0

1842,0

RRV
ansluter sig till förenade fabriksverkens beräkning. Inkomsterna på titeln
förenade fabriksverkens inlevererade överskott beräknas till 50400000 kr. för
budgetåret 1981/82 och till 54600000 kr. för budgetåret 1982/83.

2116
Statens vattenfallsverks inlevererade överskott. Statens vattenfallsverk har i
skrivelse lill RRV beräknal inleveransen av överskott under budgetåren 1981/82
och 1982/83 till 1664,9 milj. kr. resp. 1932,0 milj. kr. Det innebär en
minskning med 0,9 milj. kr. resp. 10,0 milj. kr. i förhållande till
budgetpropositionen. Utdrag ur statens vattenfallsverks skrivelse:

Kraftverksrörelsen
Budgetåret 1981/82

Förutsättningar

Vattenfalls
beräkningar i driflstaten för 1981/82 grundades på vissa anlaganden
beträffande prisnivån, belastnings- och kraftbalansutvecklingen m. m. Några av
dessa förutsättningar har nu förändrats.

Vattenkraftsproduktionen
har varit högre än vad som förutsattes i driftstaten. För hela budgetåret
beräknas vatlenkraftproduklionen öka med 0,8 TWh. Den under sommaren gynnsamma tillrinningen
till de vattenkraft-producerande älvarna beräknas medföra en betydande
magasinsuppbyggnad.

Till
följd av problem med ånggeneratorerna i Ringhals 3 beräknas den egna kärnkraftproduklionen
minska med 2,8 TWh. Denna minskning uppvägs av den ökade vattenkraftproduktionen,
av ökade kärnkraftsinköp från Forsmarks Kraflgmpp AB (FKA) samt av slörre inköp
av tillfällig kraft. Utbytet av tillfällig kraft beräknas ge en minskad
nettoförsäljning med 0,6 TWh.

Belastningsulvecklingen
väntas bli 0,2 TWh lägre än i driftstaten.

En
modifiering av verkels högspänningstariffer har beslutats. Delta innebär bl.a.
att energiavgifterna sänks under sommarmånaderna 1982 och 1983.

Höjningen
av lågspänningstarifferna fr. o. m. 1982-01-01 har medtagits i beräkningama.

Oljepriserna
beräknas bli genomsnitUigt högre under budgetåret än vad som tidigare
förutsatts.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Bilaga
2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning 57

Tabell
28. Statens vattenfallsverks driftstat för budgetåren 1980/81-1982/83, milj.
kr.

1980/81

1981/82

1982/83

Drift-

Utfall

Drift-

Ny be-

Beräk-

stat

räkning

ning

Kraftverken

Rörelsens
intäkter

6494,5

6635,6

7906,2

8 563,0

9302

Rörelsens
kostnader

-3 841,6

-3 764,9

-5004,6

-5841,1

-6086

Rörelseresultat
före

avskrivningar

2652,9

2870,7

2901,6

2 721,9

3216

Kalkylmässiga
avskriv-

ningar

-1570,0

-1642,4

-1788,0

-1879

Rörelseresultat
efter

avskrivningar

1 082,9

1 228,3

1113,6

933,9

1337

Finansiella
intäkter

284,9

473,3

479,8

600,8

474

Finansiella
kostnader

-
43,1

-
10,2

-
56,5

-
80,0

- 111

Realisationsvinster

1,2

Extraordinära
intäkter

84,0

172,4

530,0

180

Extraordinära
koslnader

-
85,4

-
24,6

- 300,0

- 28

Återföring
av internt

fördelad ränta

76,9

56,0

83,0

Resultat
före boksluts-

dispositioner

1401,6

1 747,2

1 767,7

1941

Bokslutsdisposilioner

15,6

2,5

18,0

Resultat
före skatter

1417,2

1 749,7

1785,7

1 785,7

1959

Kommunalskatt

-
200,0

- 275,0

-
330,0

- 244

Ränta
på disponerat

statskapital

1217,2

1 474,7

1455,7

1 455,7

1715

Ränta på
disponerat

statskapital i % av i me-

deltal disponerat kapital

9,5

11,1

10,75

12,0

Inleverans

1 428,9

1408,9

1664,8

1 664,8

1932

Därav:

Från föregående år

278,9

500,8

492

Av årets ränta på disp.

statskapital

1 150,0

1 130,0

1 164,0

1440

Egna
avskrivningsmedel

1 570,0

1 646,8

1 800,0

2 336

Inkomst
av försålda fas-

tigheter och maskiner

10,0

42,8

10,0

Intäkter,
kostnader och resultat

Totalt
beräknas rörelseinläklerna öka med 657 milj. kr. jämfört med fastställd
driftstat. Intäkterna från fast engrosförsäljning minskar med 24 milj. kr.
beroende på något lägre försäljningsvolym. Högre energipristill-lägg på gmnd av
högre oljepriser uppväger intäktsborlfall på gmnd av modifiering av
sommartariffer. Delaljförsäljningsinläkterna beräknas öka med 53 milj. kr. p.
g. a. tidigare nämnda tariffhöjning.

Trols
en något högre volym beräknas intäkterna från försäljningen av tillfällig kraft
minska med 72 milj. kr. beroende på väsentligt lägre pris. De tillfälliga kraflleveranserna
är beroende av den aktuella kraftbalanssilua-tionen och varierar starkt både
till pris och volym. Intäkterna av tillfällig kraftförsäljning bör ses mot
bakgrund av koslnaderna för inköp av tillfällig kraft som beräknas öka med 76
milj. kr. p. g. a. väsentligt slörre volym.

s. 58 Kontrollera mot PDF

Intäkterna
liksom kostnaderna för arbeten åt utomstående beräknas öka med 700 milj. kr.
Poslen avser verkets entreprenadåtagande för FKA, som redovisades felaktigt i
driftstaten. Detta får dock ingen resultatpåverkan.

Problemen
med Ringhals 3 har medfört lägre egen kärnkraftproduktion. Delta beräknas
minska kostnaderna med 94 milj. kr. Koslnaderna för annan värmekraft väntas öka
medi3 milj. kr. p.g.a. högre oljepriser.

Kostnaderna
för främmande produktion (inköp av fasl och tillfällig kraft) beräknas öka med
228 milj. kr. beroende dels på högre koslnader för inköp av kärnkraft från FKA p.
g. a. devalvering och större volym, dels på ökade tillfälliga kraftinköp.

Totalt
beräknas rörelsens koslnader öka med 837 milj. kr. inkl. kostnader för arbeten
åt utomstående och med 137 milj. kr. exkl. dessa kostnader.

Rörelseresultatet
beräknas totalt försämras mot driflstaten med 180 milj. kr.

Finansiella
intäkter beräknas öka med 121 milj. kr. beroende dels på ökade ränteintäkter
från FKA, dels på ökade ränteintäkter från riksgäldskontoret där verket
placerar överskott av likvida medel. Överskottet av

Tabell
29. Driftstat för kraftverken, milj. kr.

1981/82

1982/83

Driftstat

Ny beräkn.

Beräkning

Rörelsens
intäkter

Fast
kraftförsäljning

Engrosförsäljning

5514,5

5 490,0

5925

Delaljförsäljning

703,0

756,0

839

Tillfällig
kraftförsäljning

443,5

371,8

613

Transiteringsintäkler

398,0

396

Engångsavgifter

30,0

Arbeten
åt utomstående

762,8

1 462,8

1429

Övriga rörelseinläkter

54,4

Summa
rörelsens intäkter

7906,2

8563,0

9302

Rörelsens
kostnader

Egen
produktion

Vattenkraft

- 248,5

- 321

Kärnkraft

-1111,8

-1017,8

-1323

(varav bränsle)

(- 437,6)

(- 362,8)

(- 604)

Annan värmekraft

- 271,3

- 274,1

- 281

(varav bränsle)

(- 135,5)

(- 138,3)

(- 135)

Övriga produktionsan-

läggningar

- 0,4

Summa;
-1632,0

-1540,8

-1925

Främmande
produkiion

Fast kraft

-1499,0

-1651,2

-1632

Tillfällig kraft

- 262,3

- 337,8

- 150

Summa
—1761,3

-1989,0

-1782

Distributionskostnader

- 396,4

- 416

Fastighetsskötsel

- 30,0

- 33

Arbeten
åt utomstående

- 762,8

-1462,8

-1429

Administrationskostnader

- 217,5

Förstudier

- 15,1

Forskning,
utveckling.

demonstration (FUD)

- 118,9

- 501

Övriga
omkostnader

- 70,6

Summa -1611,3

-2311,3

-2379

Summa
rörelsens kostnader

-5004,6

-5841,1

-6086

s. 59 Kontrollera mot PDF

Bilaga
2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning 59

1981/82

1982/83

Driftstat

Ny beräkn.

Beräkning

Rörelseresultat
före

avskrivningar

2901,6

2721,9

3216

Kalkylmässiga
avskrivningar

-1788,0

-1879

Rörelseresultat
efter

avskrivningar

1 113,6

933,9

1337

Finansiella
intäkter

Utdelning på aktier i

dotterbolag

11,6

Utdelning på aktier och

andelar i andra företag

0,1

2,4

Räntor från dotterbolag

354,4

364,9

Övriga finansiella

intäkter

113,8

221,9

Summa

479,9

600,8

474

Finansiella
koslnader

Ränta på rörlig kredit

- 20,0

- 2,0

Övriga räntekostnader

- 36,6

- 78,0

Summa

- 56,6

- 80,0

- 111

Extraordinära
intäkter

172,4

530,0

180

Extraordinära
kostnader

- 24,6

- 300,0

- 28

Återföring
av internt för-

delad ränta

83,0

Resultat
före bokslutsdis-

positioner och skall

1 767,7

-
1767,7

1941

Bokslutsdispositioner

Skillnad mellan pensions-

kostnad och pensionsut-

betalning

18,0

Resultat
före skatt

1785,7

1959

Kommunalskatt

- 330,0

- 244

Ränta
på disponerat

statskapital

1455,7

1715

' På grund av ändrad uppställning av driftstaten fr. ö. m.
1981/82 ingår ej budgetåret 1980/81.

likvida
medel hänför sig till slor del till avsättningar för kärnkraftens reslkostnader
som ännu inte behövt disponeras till utbetalningar. Fr. o. m. den 1 januari
1982 inbetalar verket avgifter för dessa kostnader till Nämnden för hantering
av använl kärnbränsle (NAK).

Finansiella
kostnader beräknas öka med 23 milj. kr. främst beroende på i driflstaten ej
medtagna räntekostnader för reverser utfärdade i samband med förvärv av fömtvarande
Gränges Krafts verksamhet 1982-01-01.

Den
beräknade ökningen av de extraordinära intäkterna med 357 milj. kr. beror dels
på större ersättning för försenad idrifttagning av kärnreak-torerna i Ringhals,
dels på ersättning för Vallenfalls förlusttäckningsbidrag om 275 milj. kr. till
Svenska Petroleum AB (prop. 1981/82:100 - bilaga 17). Utbetalningen av förlusltäckningsbidragel
har redovisats som extraordinär kostnad.

Sammantaget
beräknas de finansiella och extraordinära posterna öka med 180 milj. kr. vilket
kompenserar försämringen av rörelseresuhatet enligt ovan.

s. 60 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:150 60

Bokslutsdispositioner
och skatter beräknas uppgå lill samma belopp som i den fastställda driftstaten.
-

Sammantaget
innebär de nya beräkningarna ett i jämförelse med driflstaten oförändrat
resultat på 1455 milj. kr., vilket molsvarar fastställt avkastningskrav för
budgetåret, 10,75% på disponerat statskapital.

Budgetåret
1982/83

Beräkningarna,
som bygger på en inom verket upprättad intern budget, utgår ifrån normalårstillrinning
till de vatlenkraftproducerande älvarna, bedömd tillgänglighet för kärnkraft saml
en belastningsökning med ca 2,5%.

Beräkningarna
har skett i prisnivån K = 717. Huvuddelen av den fasta engrosförsäljningen (ca
80%) följer 1981 års högspänningstariffer. Detaljförsäljningen har beräknats
utifrån de lågspänningstariffer som trädde i kraft 1 januari 1982. Olje- och
uranpriserna har beräknats till 9,0 resp. 4,0 öre/kWh.

Ersättning
från staten lill Vattenfall för merkostnader för kärnkraflför-seningen ingår i
beräkningarna med 152 milj. kr.

Enligt
aktuella beräkningar uppgår de kalkylmässiga avskrivningarna till 1900 milj.
kr. Utöver dessa skall verket under 1982/83 göra extra avskrivningar med 436
milj. kr. molsvarande under tidigare budgetår erhållen ersättning för försenad idrifttagning
av kärnreaktorer enligl regeringsbeslut 1982-01-21.

Utgående
från dessa förutsättningar utvisar beräkningarna etl resultat på 1 715 milj.
kr., vilket molsvarar bedömt avkastningskrav för budgetåret.

Kanalrörelsen
Budgetåret 1981/82

Kanalrörelsen
beräknades i driflstaten för innevarande budgetår ge en ränta på disponerat
statskapital om 0,3 milj. kr. I de nya beräkningarna har vissa marginella
justeringar gjorts vilka dock inte förändrar beräknal resultat.

Det
bör framhållas att den allmänna ekonomiska utvecklingen, olje- och uranpriser,
kärnkraftblockens drifltillgänglighet, vatlentillrinning och belastningsutveckling
är faktorer som starkt påverkar det ekonomiska resultatet och som gör
beräkningarna osäkra.

Nedan
angiven inleverans för budgetåret 1981/82 överstiger det redovisade resultatet
med 209 milj. kr. eftersom inleveransen avser ränta på totalt disponerat
statskapital, dvs. också ränta på kapital bundet i anläggningar under
uppförande. Denna ränta finansieras genom anslag. För budgetåret 1982/83
beräknas inleveransen överstiga resultatet med 217 milj. kr.

Beräknat Beräknad

resultat inleverans

1981/82 1456 1665

1982/83 1715 1932

s. 61 Kontrollera mot PDF

Bilaga
2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning 61

Tabell
30. Driftstat för kanalverken, mi. kr.

1980/81

1981/82

1982/83

Drift-

Utfall

Drift-

Ny be-

Beräk-

stat

räkning

ning

Rörelseintäkter

Ersättning
för viss

kanaltrafik

21,9

24,3

28,1

28,0

28,8

Övriga trafikintäkler

4,5

5,2

5,3

6,8

Övriga
rörelseintäkter

0,8

1,0

0,9

Summa
rörelsens intäkter

27,2

29,8

34,2

36,5

Rörelsens
koslnader

Farledsunderhåll

- 5,0

Tekniskt
underhåll

- 7,4

Sluss-
och brotjänster

-27,0

-29,9

- 7,9

- 7.9

-35,5

Lolsning

- 7,1

Administration

- 4,4

. - 4,4

Övrigt

- 1,9

Summa
rörelsens kostnader

-27,0

-29,9

-33,7

-35,5

Rörelseresultat
före

avskrivningar

0,2

- 0,1

0,5

1,0

Avskrivningar

- 0,2

- 0,3

Rörelseresultat
efter

avskrivningar

0,2

- 0,1

0,3

0,7

Realisationsvinster

—

0,1

—

Kommunalskatt

Ränta
på disponerat

statskapital

0,2

0,0

0,3

0,7

RRV
ansluter sig lill statens vatlenfallsverks beräkning. Inkomsterna på titeln
statens vatlenfallsverks inlevererade överskoll beräknas till I 664900000 kr.
för budgetåret 1981/82 och lill 1932000000 kr. för budgetåret 1982/83.

2117
Domänverkets inlevererade överskott. Domänverket har i skrivelse lill RRV
beräknat inleveransen av överskoll under budgetåren 1981/82 och 1982/83 till
100 milj. kr. resp. 57 milj. kr. Det innebär en ökning med 20 milj. kr. för
budgetåret 1981/82 och en minskning med 23 milj. kr. för budgetåret 1982/83 i
förhållande till budgetpropositionen. Den extra inleveransen av överskott för
verksamhetsåret 1981 beräknar domänverket göra i slutet av budgetåret 1981/82.
Utdrag ur domänverkels skrivelse:

1
tabell 31 har beräkningen för 1982 ändrats till följd av i december fastställd
budget. Resultatet efter skatt beräknas nu till 89 Mkr.

Tabell
31. Domänverkets driftstat för åren 1980-1983, milj. kr.

Beräkn.
Utfall okt. -80

Beräkn. Beräkn.
Beräk-dec.-80 okt. -81 ning

Beräkning

1496
1 484 -1190 -1193

1656

1357

1632
-1336

I
727 1790 1463 -1490

Rörelseintäkter

Rörelsekostnader

Driftbidrag

296

299

291

196

264

121 143

17 126

306

207 4

300

145 155

29 126

Rörelseresultat före avskrivningar

108
- 109

Planenliga avskrivningar

188 1

190 19

Rörelseresultat Finansiellt netto Extraordinära poster

199

189

209

203

Resultatföre bokslutsdispositioner

Skillnad mellan kalkylmässiga och bokförda avskrivningar

Skillnad mellan faktisk pensionskostnad och bokförd
pensionsutgift

72 -

-
48 -

-
13 -

-
6 -

1 -

- 11

16 -

-
16 -

-
36 -

- 36

135

140

167

100

Övriga bokslutsdisposilioner

Kommunala skatter

Årets överskott

Inleverans Överskott i % av i medeltal disponerat

statskapital 12,2
14,3 14,8

17,7

9,4

8,4

Tabell
32. Domänverkets investeringar, milj. kr.

1981

1982

1983

Aktier

Maskiner
och inventarier

Mark,
byggnader och markanläggningar

Summa

327

142

146

151

217

111

257

231

686

Jämfört med tidigare beräkning för 1981 har tillkommit
markinköp för 38 milj. kr. och aktier för 81 milj. kr.

I övrigt hänvisas till tidigare insänd inkomstberäkning
1981-11-02.

RRV ansluter sig till domänverkels beräkning. Inkomsterna
på titeln domänverkets inlevererade överskott beräknas till 100000000 kr. för
budgetåret 1981/82 och till 57000000 kr. för budgetåret 1982/83.

2121 Statens vägverks inlevererade överskott. I samband
med höslberäk-ningen 1981 beräknade vägverket överskottet (räntan) för
verksamhetsåret 1982 och därpå följande år utifrån anläggningstillgångarnas
anskaffningsvärden med avdrag för ackumulerade normalavskrivningar. Samtidigt
be-

Bilaga
2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning 63

räknades
avskrivningarna efter anläggningsUllgångarnas anskaffningsvärden. Nu återgår
vägverket till att tillämpa regeringens föreskrifter 1960-06-30 avseende regler
för beräkning av avskrivningar resp. överskoll.

I
budgetpropositionen beräknades inkomsterna på titeln till 32,2 milj. kr. för
budgetåret 1981/82 (verksamhetsåret 1981) och lill 74,2 milj. kr. för
budgetåret 1982/83 (verksamhetsåret 1982).

I
skrivelse till RRV beräknar statens vägverk överskottet till 31,3 milj. kr. för
budgetåret 1981/82 och lill 27,0 milj. kr. för budgetåret 1982/83. För år 1981
har använts räntesatsen 10,12% och för år 1982 11,375%.

RRV
ansluter sig lill statens vägverks beräkning. Inkomsterna på titeln statens
vägverks inlevererade överskott beräknas till 31274000 kr. för budgetåret
1981/82 och till 27000000 kr. för budgetåret 1982/83.

2122 Sjöfartsverkets
inlevererade överskott. I budgetpropositionen upp

fördes inkomsterna på titeln till 73,8 milj. kr. för budgetåret 1981/82 och
till

83,5 milj. kr. för budgetåret 1982/83.

Sjöfartsverket
har under hand meddelat RRV reviderade beräkningar för budgetåren 1981/82 och
1982/83. Överskottet för budgetåret 1981/82 har beräknats efter räntan 10,75%
och för budgetåret 1982/83 efter 12,0%.

Sjöfartsverket
beräknar inkomsterna på titeln till 73,6 milj. kr. för budgetåret 1981/82 och
till 93,4 milj. kr. för budgetåret 1982/83.

RRV
ansluter sig lill sjöfartsverkets beräkning. Inkomsterna på titeln
sjöfartsverkets inlevererade överskott beräknas till 73600000 kr. för budgetåret
1981/82 och till 93400000 kr. för budgetåret 1982/83.

2123 Inlevererat
överskott av uthyrning av ADB-utrustning. I budgetpropo

sitionen beräknades inleveranserna på titeln till 35,2 milj. kr. för budget

året 1981/82 och till 36,5 milj. kr. för budgetåret 1982/83.

Statskontoret
har under hand meddelat RRV reviderade beräkningar för budgetåren 1981/82 och
1982/83. Överskottet för budgetåret 1981/82 har beräknats efter räntesatsen
10,75% och för budgetåret 1982/83 efter 12,0%. Dessulom har tagits hänsyn till
senaste beräkning av kapitalbehållningen vid ingången av budgetåret 1982/83.
Överskottet beräknas nu rill 35,2 milj. kr. för budgetåret 1981/82 och till
37,5 milj. kr. för budgetåret 1982/83.

RRV
ansluter sig till statskontorets beräkning. Inkomsterna på titeln inlevererat
överskott av uthyrning av ADB-utmstning beräknas lill 35 167000 kr. för
budgetåret 1981/82 och lill 37500000 kr. för budgetåret 1982/83.

2131
Riksbankens inlevererade överskott. I budgetpropositionen beräknades
inkomsterna på titeln till 2000 milj. kr. för vart och ell av budgetåren
1981/82 och 1982/83. I skrivelse lill RRV meddelar riksbanken att beräkningarna
kvarstår oförändrade.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:150 64

RRV
ansluter sig till riksbankens beräkning. Inkomsterna på titeln riksbankens
inlevererade överskott beräknas rill 2000000000 kr. för budgetåret 1981/82 och
till 2000000000 kr. för budgetåret 1982/83.

2141
Myntverkets inlevererade överskott. I budgetpropositionen beräknades
inkomsterna på titeln till 66,0 milj. kr. för budgetåret 1981/82 och till 87,0
milj. kr. för budgetåret 1982/83.

Myntverket beräknar nu
inkomsterna till 100,0 milj. kr. för budgetåret 1981/82 och lill 206,0 milj.
kr. för budgetåret 1982/83. Ökningen för de båda budgetåren beror på att
myntverket, på riksbankens begäran, skall öka produktionen av 5-kronorsmynt.
Avsikten är att på försök öka ut växlingen av 5-kronorsmynt samtidigt som utväxlingen
av 5-kronorssedlar skall minska.

RRV
ansluter sig till myntverkets beräkning. Inkomsterna på titeln myntverkets
inlevererade överskott beräknas till 100000000 kr. för budgetåret 1981/82 och
till 206000000 kr. för budgetåret 1982/83.

2151
Tipsmedel. AB Tipstjänst beräknar inkomsterna på titeln tipsmedel till 768,3
milj. kr. för budgetåret 1981/82 och lill 795,1 milj. kr. för budgetåret
1982/83. Jämfört med budgetpropositionen är det en minskning av inkomsterna med
0,5 milj. kr. för budgetåret 1981/82 och med 19,7 milj. kr. för budgetåret
1982/83. Nedräkningen för budgetåret 1982/83 beror på all omsättningen under
perioden juli-december 1982 beräknas bli lägre än vad som antogs i samband med
höstberäkningen 1981.

RRV ansluter sig lill AB Tipsljänsls
beräkning. Inkomsterna på titeln tipsmedel beräknas lill 768300000 kr. för
budgetåret 1981/82 och till 795 100000 kr. för budgetåret 1982/83. .

2152
Lotterimedel. I budgetpropositionen beräknades inkomsterna på titeln till
379,8 milj. kr. för budgetåret 1981/82 och fill 389,3 mjlj. kr. för budgetåret
1982/83.

Svenska Penninglotteriet
AB beräknar nu inkomsterna till 384,5 milj. kr. för budgetåret 1981/82 och till
403,7 milj. kr. för budgetåret 1982/83. Del är en uppräkning med 4,7 milj. kr.
för budgetåret 1981/82 och med 14,4 milj. kr. för budgetåret 1982/83.
Uppräkningarna beror på ökad vinsl på rörelsen.

RRV ansluter sig till
Svenska Penninglotteriet AB:s beräkning. Inkomsterna på titeln lotlerimedel beräkans
till 384509000 kr. för budgetåret 1981/ 82 och till 403735000 kr. för
budgetåret 1982/83.

Bilaga 2.3 Riksrevisionsverkets reviderade
inkomstberäkning 65 2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning

2213 Överskott av akademiska sjukhusets
fastighetsförvaltning. 1 budget

propositionen beräknades inkomsterna på titeln lill 11,9 milj. kr. för vart

och elt av budgetåren 1981/82 och 1982/83.

Den 8 december 1981 träffades avtal mellan Uppsala läns
landstingskommun och statens förhandlingsnämnd om landstingets övertagande av
akademiska sjukhuset i Uppsalafr. o. m. den 1 januari 1983. Vad gäller den
ekonomiska slutregleringen avtalas bl.a. all akademiska sjukhuset under
budgetåret 1982/83 ej skall tillföra medel lill statsbudgetens inkomstsida,
inkomsttitlarna 2213 Överskott av akademiska sjukhusels fastighetsförvaltning
samt 5121 Avskrivningar på civila fastigheter. RRV föreslår atl inkomsttitel
2213 Överskott av akademiska sjukhusels fastighetsförvaltning ulgår ur
statsbudgeten för budgetåret 1982/83.

För budgetåret 1981/82 meddelar akademiska sjukhuset att
höstberäkningen kvarstår oförändrad.

RRV
ansluter sig till akademiska sjukhusets beräkning. Inkomsterna på titeln
överskott av akademiska sjukhusels fastighetsförvaltning beräknas rill 11
897000 kr. för budgetåret 1981/82.

2214 Överskott av byggnadsstyrelsens
fastighetsförvaltning. 1 budgetpropo

sitionen beräknades inkomsterna på titeln till 309,5 milj. kr. för budgetåret

1981/82 och till 334,9 milj. kr. för budgetåret 1982/83. I skrivelse lill RRV

beräknar byggnadsstyrelsen överskottet lill 277,2 milj. kr. för budgetåret

1981/82 och lill 300,0 milj. kr. för budgetåret 1982/83.

Nedräkningen för budgetåret 1981/82 beror på all
byggnadsstyrelsens räntepliktiga kapital är slörre än tidigare beräknat, bl.a.
på grund av tidigare färdigställande av byggnader. Överskottet för budgetåret
1982/83 har satts lika med prognosen i anslagsframställningen för budgetåret
1982/ 83. Nedräkningen jämfört med höslberäkningen beror bl.a. på att inleveranserna
av både räntor och avskrivningar beräknas öka.

RRV ansluter sig lill byggnadsstyrelsens beräkning.
Inkomsterna på titeln överskott av byggnadsstyrelsens fastighetsförvaltning
beräknas till 277236000 kr. för budgetåret 1981/82 och till 300000000 kr. för
budgetåret 1982/83.

2300 Ränteinkomster

2332 Ränteinkomster på lån för bostadsbyggande.
Ränteinkomsterna för budgetåret 1981/82 har beräknats efter den för
kalenderåret 1981 fastställda räntan på statliga bostadslån om 12,75% (SFS
1980:915). För budgetåret 1982/83 grundas beräkningarna på den för 1982
fastställda räntan om 13,0% (SFS 1981:1172) och en nettoutlåning på 6000 milj.
kr. 5 Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 150. Bilaga 2.3

s. 66 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:150 66

Bostadsstyrelsen
beräknar inkomsterna på titeln till 6275 milj. kr. för budgetåret 1981/82 och
till 7055 milj. kr. för budgetåret 1982/83.

RRV
ansluter sig lill bostadsstyrelsens beräkning. Inkomsterna på titeln
ränteinkomster på lån för bostadsbyggande beräknas till 6275000000 kr. för
budgetåret 1981/82 och till 7055000000 kr. för budgetåret 1982/83.

2500
OfTentligrättsliga avgifter

2534
Vissa avgifter för registrering av körkort och motorfordon. RRV föreslår all fr.o.m.
budgetåret 1982/83 uppförs en ny inkomsttitel. Beroende på att inkomslliUarna
2516 Körkortsavgifter och 2517 Avgifter för registrering av motorfordon upphör
den 30 juni 1982. Trafiksäkerhelsverkel kommer att finansiera sina koslnader
för verksamheten vid de cenlrala bil-, körkorts- och yrkesregistren med dessa
avgifter. I avgifterna ingår även länsstyrelsernas koslnader för detta ändamål,
som (enligt prop. 1981/ 82:100 bilaga 9) skall inlevereras lill statsverket.
RRV föreslår all inleveransen av dessa avgifter fr. o. m. den 1 juli 1982 sker
till den nya inkomsttiteln 2534 Vissa avgifter för registrering.av körkort och
motorfordon.

Trafiksäkerhelsverkel
beräknar inkomsterna pä titeln till 97,0 milj. kr. för budgetåret 1982/83.

RRV
ansluter sig till trafiksäkerhetsverkets beräkning. Inkomsterna på titeln vissa
avgifter för registrering av körkort och motorfordon beräknas fill 97000000 kr.
för budgetåret 1982/83.

5000
Kalkylmässiga inkomster

De
kalkylmässiga inkomsterna består av avskrivningar och statliga pensionsavgifter,
netto.

5100
Avskrivningar

Med
avskrivning menas den beräknade värdeminskningen för elt kapitalobjekt under
en viss period. Värdeminskningen kan bero på.fysisk förslitning, leknisk ulveckling
m.m. För affärsverken sker avskrivningar som regel på tillgångens återanskaffningsvärde.
Medel motsvarande avskrivningar inlevereras lill statsverket och påverkar
därmed affärsverkens likviditet.

I
skrivelse lill RRV har förenade fabriksverken, luftfartsverket, postverket,
statens järnvägar, statens vatlenfallsverk och televerket lämnat uppgifter om
affärsverkens avskrivningar. De beräknade inkomsterna på titlarna för
budgetåren 1981/82 och 1982/83 framgår av tabell 33.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Bilaga 2.3 Riksrevisionsverkets reviderade
inkomstberäkning 67 Tabell 33. Affärsverkens avskrivningar budgetåren
1981/82 och 1982/83, tusental kr.

1981/82

1982/83

Enligt

Ökning (-I-)

Enligt

Ökning (H-)

RRV:s

minskning (-

)RRV:s

minskning (-)

marsbe-

jämfört med

marsbe-

jämfört
med

räkning

budgetprop.

räkning

budgetprop.

5111
Postverkets av-

skrivningar

65000

-5000

375000

- 10000

5112 Televerkets
av-

skrivningar

1454000

1468100

. -

5113
Statens järnvägars

avskrivningar

927000

1016000

—

5114
Luftfartsverkets

avskrivningar

66600

-1-4700

70200

-1- 1600

5115
Förenade fabriksver-

kens avskrivningar

44100

-7400

56000

- 1700

5116
Statens vattenfalls-

verks avskrivningar

1800000

2336000

-100000

Summa

4356700

-7700

5321300

-110100

Avskrivningarna för affärsverken beräknas uppgå till
5321,3 milj. kr. under budgetåret 1982/83. Det är 110,1 milj. kr. mindre än enligl
budgetpropositionen. Av detta belopp hänför sig 100 milj. kr. till statens
vattenfallsverk. Denna förändring kommenteras under titeln 2116 Statens vattenfallsverks
inlevererade överskott.

RRV ansluter sig lill affärsverkens beräkningar.
Inkomsterna av affärsverkens avskrivningar beräknas till 4 356700000 kr. för
budgetåret 1981/82 och till 5 321 300000 kr. för budgetåret 1982/83.

5121 Avskrivningar på civila fastigheter. I skrivelser lill
RRV har akademiska sjukhuset och byggnadsstyrelsen inkommit med reviderade
beräkningar av inkomsterna av avskrivningar på civila fastigheter budgetåren
1981/82 och 1982/83.

De
beräknade inkomsterna på titeln framgår av följande sammanställning (tusental
kr.):

Budgetprop.
Rev. beräkn. Budgetprop. Rev. beräkn.

Akademiska
sjukhuset Byggnadsstyrelsen Övriga myndigheter

Summa

6934
167400

7495

181829

6934

179400

7495

193829

6934

183700

5 240

195874

195000

5240

200240

Akademiska sjukhuset övergår i landstingets ägo fr. o. m.
den 1 januari 1983. Till följd av avlal mellan staten och Uppsala läns
landstingskommun kommer akademiska sjukhuset ej all leverera in avskrivningar
fr. o. m.

Prop. 1980/81:150 68

budgetåret
1982/83. Byggnadsstyrelsens uppräkning för budgetåren 1981/ 82 och 1982/83
beror lill största delen på att verkets ränteplikliga kapital är större än
tidigare beräknat.

RRV
ansluter sig till akademiska sjukhusets och byggnadsstyrelsens beräkningar.
Inkomsterna på titeln avskrivningar på civila fastigheter beräknas till
193829000 kr. för budgetåret 1981/82 och till 200240000 kr. för budgetåret
1982/83.

5141
Statens vägverks avskrivningar. I höstberäkningen beräknade statens vägverk
avskrivningarna efter anläggningstillgångarnas anskaffningsvärden. I enlighet med
vad som förordats i budgetproposifionen återgår vägverket till beräkning av
avskrivningarna utifrån riilgångarnas åleranskaff-ningsvärden (normal- och
indexavskrivningar). Inkomsterna beräknas lill 145,7 milj. kr. för budgetåret
1981/82 och till 141,2 milj. kr. för budgetåret 1982/83. För budgetåret 1981/82
innebär delta en uppräkning med 44,1 milj. kr. jämfört med budgetpropositionen
och för budgetåret 1982/83 en uppräkning med 53,1 milj. kr. jämfört med RRV:s
höstberäkning eller med 38,1 milj. kr. jämfört med budgetpropositionen.

RRV
ansluter sig till statens vägverks beräkning. Inkomsterna på titeln statens
vägverks avskrivningar beräknas till 145663000 kr. för budgetåret 1981/82 och lill
141 152000 kr. för budgetåret 1982/83.

5143
Avskrivningar på ADB-utrustning. I budgetpropositionen beräknades inkomsterna
på titeln till 98,5 milj. kr. för budgetåret 1981/82 och lill 108,5 milj. kr.
för budgetåret 1982/83.

Statskontoret
har under hand meddelat RRV reviderade beräkningar för budgetåren 1981/82 och
1982/83. Inkomsterna beräknas till 92,0 milj. kr. för budgetåret 1981/82 och lill
100,0 milj. kr. för budgetåret 1982/83. Nedräkningarna för de båda budgetåren
förklaras av att investeringarna beräknas bli lägre än vad som tidigare
beräknats.

RRV
ansluter sig till statskontorels beräkning. Inkomsterna på titeln avskrivningar
på ADB-utrustning beräknas till 92000000 kr. för budgetåret 1981/82 och fill
100000000 kr. för budgetåret 1982/83.

5200
Statliga pensionsavgifter, netto

5211
Statliga pensionsavgifter, netto. I prognosen över inkomsterna på inkomsttiteln
statliga pensionsavgifter, netto har hänsyn tagits till de i prop. 1981/82:144
föreslagna förändringarna vad avser storleken på sjukförsäkrings- och folkpensionsavgiflen.
Den allmänna löneavgiften beräknas för budgetåret 1982/83 belasta
inkomsttiteln med 218 milj. kr. (se tabell 34).

BHaga
2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning 69

Tabell 34. Statliga pensionsavgifter, netto, milj. kr.

1981/82

1982/83

Enligt

Förändring

Enligt

Förändring

RRV:s

jämfört med

RRV:s

jämfört med

marsbe-

budgetpropo-

marsbe-

budgetpropo-

räkning

sitionen

räkning

sitionen

Program
1

Inkomster

1 Lönekostnadspålägg

8514

-(-113

9130

+ 99

2 Personalsjukpenning

m. m.

1 189

- 21

1200

- 90

(därav vissa lärar-

kategorier)

(418)

(- 18)

(440)

(- 24)

Summa
inkomster

9703

-1- 92 -

10330

-1- 9

Utgifter

1 Socialförsäkringsav-

gifl till försäkringen

för tilläggspension

1953

-1- 11

2040

- 28

2 Socialförsäkringsav-

gift till den allmän-

na sjukförsäkringen

2134

+ 1

2052

-235

3 Socialförsäkringsav-

gift lill folkpensio-

neringen

1711

_ 2

2001

-f 160

4 Allmän löneavgift

218

-(-218

5 Lönegarantiavgift

- 1

6 Delpensionsavgift

103

-1- 1

110

-1- 1

7 Vissa yrkesskadeer-

sättningar m. m.

+ 1

8 Ersättning från grupp-

livförsäkring

- 2

- 5

9 Vuxenutbildningsavgift

+ 1

10
Arbetarskyddsavgift

-1- 1

- 1

11 Barnomsorgsavgifl

477

-1- 1

479

12
Arbetsgivaravgift till

arbetslöshetsersättning

och utbildningsbidrag

163

172

- 3

13
Avsättningar till

framtida komplette-

ringspensioner

2966

-1- 80

3020

- 99

Summa
utgifter

9703

-1- 92.

10330

-1- 9

Program
2

Inkomster

Lönekostnadspålägg
m. m. 1827

Sumina
inkomster 1827

Utgifter

1
Ei-sättning
frän grupplivförsäkring 28

2
Avsättningar
till framtida kompletteringspensioner 1 799

Summa
utgifter 1827

Program 3

Inkomster

1 Avsättningar till fram

tida kompletteringspen

sioner 4 765

-140 -140

+ A

-144 -140

1932 1932

1908 1932

4928

-183 -183

-181 -183

-280

1981/82

1982/83

Enligt

Förändring

Enligt

Förändring

RRV:s

jämfört
med

RRV:s

jämfört med

marsbe-

budgetpropo-

marsbe-

budgetpropo-

räkning

sitionen

räkning

sitionen

2 Bidrag
till koslnader

för polis-, domslols-

och uppbördsväsendet

- 2

3 Vissa
pensionsavgifter

Summa
inkomster

4833

- 66

4998

-280

Utgifter

1 Personalpensions-

förmåner

3484

+ 70

3663

-(-170

2 ÖverskoUH-/

Underskott -

-(-1349

-136

+ 1335

-450

Summa
utgifter

4833

- 66

4928

-280

RRV
beräknar inkomsterna på titeln statliga pensionsavgifter, netto till 1349000000
kr. för budgetåret 1981/82 och till 1 335000000 kr. för budgetåret 1982/83.

Bilaga 2.3
Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning 71

TABELLFÖRTECKNING Sid.

1.................................................................. Statsbudgetens
inkomster fördelade på huvudgrupper budgetåren

1980/81, 1981/82 och 1982/83 ........................ 6

2. Skatt
på inkomst, realisationsvinst och rörelse budgetåren

1981/82
och 1982/83 .................................... 7

3. Lagstadgade socialavgifter budgetåren 1981/82 och
1982/83 9

4. Skatt på varor och tjänster budgetåren 1981/82 och
1982/83 9

5. Jämförelse mellan inkomster enligt
budgetpropositionen och RRV:s marsberäkning för budgetåren 1981/82 och
1982/83 ................................................ .. 11

6. Utfallet av taxeringarna till stadig inkomstskatt
för verksamhetsåren 1975-1980 (taxeringsåren 1976-1981) .................................................................... .. 22

7. Statligt och kommunalt taxerad inkomst,
fyllnadsinbetalningar, forsknings- och utveckHngsavdrag samt
investeringsavdrag, fördelat på företagsstorlek verkamhelsåren 1980 och 1981
26

8. Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst
och rörelse 28

9. Juridiska personers skatt på inkomst,
realisationsvinst och rörelse 32

10. Ofördelbara
skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse ... 33

11. Folkpensionsavgift
34

12. Beräkning av sjukförsäkringsavgiftens andel av
sjukförsäkringens kostnader 35

13. Inkomster och utgifter under inkomstfiteln
sjukförsäkringsavgift, netto 36

14. Barnomsorgsavgifl............................................. .. 37

15. Vuxenutbildningsavgifl ..................................... .. 38

16. Övriga socialavgifter, netto ............................. 38

17. Mervärdeskatt budgetåret 1981/82 ................... 40

18. Postverkets
resultaträkningar för budgetåren 1980/81 -1982/83 . 46

19. Postverkels rörelseinläkter och rörelsekostnader .. .. 48

20. Televerkets driftstat för budgetåren 1980/81
-1982/83 49

21. Statens järnvägars driftstat för budgetåren
1980/81-1982/83 .... 51

22. Statens järnvägars rörelseintäkter och
rörelsekostnader 52

23. Luftfartsverkets driftbudget för budgetåren 1980/81
-1982/83 ... 53

24. Luftfartsverkets intäkter ................................ 54

25. Luftfartsverkels koslnader ................................. .. 54

26. Förenade fabriksverkens driflstat för åren
1981-1983 55

27. Förenade fabriksverkens rörelseinläkter per
rörelsegren 56

28. Statens vattenfallsverks driflstat för budgetåren
1980/81-1982/83 57

29. Driftstat för kraftverken .................................. 58

30. Driftstat för kanal verken................................... 61

31. Domänverkets driftstat för åren 1980-1983 ........ .. 62

32. Domänverkets investeringar ............................. 62

33. Affärsverkens avskrivningar budgetåren 1981/82 och
1982/83 ... 67

34. Statliga pensionsavgifter, netto ........................ 69

Prop.
1980/81:150

72 BUaga
1

Inkomster på statsbudgeten budgetåren 1981/82 och 1982/83
resp. kalenderåren 1982 och 1983 samt julidecember 1981, tusental kr.

Budgetår

Kalenderår

1981/82

1982/83

1981 juli-dec.

1982

1983

Prognos

Utfall

Prognos

STATENS
TOTALA INKOMSTER

161498903

175537
294

66742019

164829966

183905
861

1000
Skatter

135004611

146993311

57613001

136987410
154 533 011

1100
Skatt på inkomst, realisations-

vinst och rörelse

33195900

34011000

9147900

31178000

34133000

11
to Fysiska personers skatt på

inkomst, realisationsvinst

och rörelse

29085000

25331000

9577000

25871000

23
701000

1111
Fysiska personers skatt på

inkomst, realisationsvinst

och rörelse

29085 000

25 331000

9577000

25 871000

23701000

1120
Juridiska personers skatt på

inkomst, realisationsvinst

och rörelse

2319000

6875000

-1329000

3523000

8597000

1121
Juridiska personers skatt på

inkomst, realisationsvinst och

rörelse

2319000

6875 000

-1329000

3 523000

8597000

1130
Ofördelbara skatter på inkomst.

realisationsvinst och rörelse

1000000

498000

1002000

/
000000

1131 Ofördelbara
skatter pä inkomst.

realisationsvinst och rörelse

1000000

498000

1002000

1000000

1140
Övriga inkomstskatter

791 900

805000

401 900

782000

835000

1141
Kupongskatt

43000

45000

39100

45900

45000

1142 Utskiftningsskatt
och ersätt-

ningsskatt

20900

22 000

20900

22000

1143 Bevillningsskatt

3 000

1700

1300

3 000

1144 Lotterivinstskatt

725000

735 000

361 100

713900

765 000

1200
Lagstadgade socialavgifter

31502600

36201100

13254500

32153600

42457800

1211
Folkpensionsavgift

23 616000

26972000

10104 600

23988400

30342000

1221
Sjukförsäkringsavgift, nefto

1285 000

-742000

517 500

1007 500

-1 063
000

1231 Barnomsorgsavgifl

6119000

6504000

2640300

6207700

6 836000

1241 Vuxenutbildningsavgifl

673 000

707 000

301300

681700

745 000

1251
Övriga socialavgifter, netto

-309000

-16000

-362200

148200

33 000

Bidrag
till förvaltningskostnader för arbetsskadeförsäkringen Inkomster av
arbetsgivaravgifter till arbelarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens verksamhel
Allmän löneavgift

1261

50600

53 100

22 100

51200

54800

1281

1300 Skatt på egendom

1310
Skall
på fast egendom

1311
Skogsvårdsavgifter

1312
Hyreshusavgifl

1320
Förmögenhetsskatt

1321
Fysiska
personers förmögenhetsskatt

1322
Juridiska
personers förmögenhetsskatt

1330
Arvsskatt
och gåvoskall

1331
ArvsskaU

1332
Gåvoskatt

1271

68000

72000 2651000

30900 0

68900 0

76000 5
434000

2676900

54 900 54900

3298201

348001 348000

887100

0 0 0 0

2823300

54900

717000

3382201

348001
348000

717000

941000

702000

926000

702000

926000

15 000 600000 520000

80000

15000 600000 520000

80000

311300

263700

47600

15000 628 700 556300

72400

15 000 620000 540000

80000

Biläga 2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning 73

Budgetär

Kalenderår

1981/82

1982/83

1981

1982

1983

juli-dec.

Prognos

Utfall

Prognos

1340

Övrig
skatt på egendom

1305000

1409200

575800

1422
700

1473200

1341

Stämpelskatt

1305000

1409200

575 800

1422700

1473200.

1400

Skatt
på varor och tjänster

67629211

73483010

34323501

70832510

74560010

1410

Allmänna
försäljningsskatter

38500000

40300000

20404500

39095500

41950000

1411

Mervärdeskatt

38500000

40300000

20404500

39095
500

41950000

1420,

1430

Skatt
på specifika varor

22 785201

26531000

11239201

25208500

25688000

1421

Bensinskall

5250000

6070000

2 880300

5 554700

6223000

1422

Särskilda
varuskatter

604000

599000

326800

582200

608000

1423

Försäljningsskall
på

motorfordon

524500

549500

248400

546 100

559500

1424

Tobaksskatt

3000000

2940000

1554500

2970500

2915000

1425

Skatt på
spritdrycker

4470000

4 335000

2249200

4388800

4335000

1426

Skatt på
vin

1 150000

522600

1133400

1 150000

1427

Skatt på
malt- och läskedrycker

1035000

1038000

555 700

1037 300

1039000

1428

Energiskatt

6750000

8 230000

2900000

7606000

8 389000

1429

Särskild
avgift på svavelhaltigt

bränsle

1700

1500

1700

1500

1431

Särskild
beredskapsavgift för

oljeprodukter

1503000

1341000

325000

1432

Kassetlskatl

115000

47000

143000

1440 Överskott vid försäljning av varor
med statsmonopol

1441 AB Vin- & Sprilcentraiens
inlevererade överskott

1442 Systembolaget AB:s inlevererade
överskoll

1450 Skatt på tjänster

1451 Reseskalt

1452 Skatt på annonser och reklam

1453 Totalisatormedel

1454 Skall på spel

1460 Skatt på vägtrafik

1461 Fordonsskatt

1462 Kilometerskatt

1470 Skatt på import

1471 Tullmedel

1480 Övriga skaller på varor och
tjänster

1481 Övriga skatter på varor och
tjänster

2000 Inkomster av statens verksamhet

2100 Rörelseöverskott

2110 Affärsverkens inlevererade
överskott

2111 Postverkels inlevererade överskott

2112 Televerkets inlevererade överskott

2113 Statens järnvägars inlevererade
överskott

2114 Luftfartsverkets inlevererade
överskoll

2115 Förenade fabriksverkens
inlevererade överskott

200000

233000

340000

233000

140000

93000

60000

93000

200000

731000

782000

363800

741500

807000

156000

159000

88400

146600

160000

250000

285000

115000

262300

305000'

250000

260000

123200

255800

263000

75000

78000

37200

76 800

79000

4000000

4085000

/ 641600

4073400

4125000:

2360000

2 385000

975000

2410000

2400000

1640000

1700000

666600

1663 400

1725 000

1380000

1585000

674400

1480600

1650000

1 380000

1585000

674400

1480600

1650000

17559594

18285345

5 581115

18399902

18921717

5558
281

6046936

1 221 242

5851495

6198423

2165431

2484201

662600

2329231

2644801

81000

85000

16600

84400

85 000

203200

240600

45100 0 0

210800 1

250600

65972

115000

1 86672

130000

50400

54600

91400

62200

6 Riksdagen 1981182. 1 saml. Nr 150. Bilaga 2.3

2116 Statens vattenfallsverks
inlevererade överskott

2117 Domänverkets inlevererade överskott

2120 Övriga myndigheters inlevererade
överskott

2121 Statens vägverks inlevererade
överskott

2122 Sjöfartsverkets inlevererade
överskott

2123 Inlevererat överskott av uthyrning
av ADB-utrustning

2130 Riksbankens inlevererade överskott

2131 Riksbankens inlevererade överskott

2140 Myntverkets inlevererade överskott

2141 Myntverkels inlevererade överskott

2150
Överskott
från spelverksamhet

2151
Tipsmedel

2152
Lotlerimedel

2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning

2210 Överskott av civil fastiglietsförvaltning

2211 Överskott av kriminalvårdsstyrelsens
fastighetsförvaltning

2212 Överskott av karolinska sjukhusets
fastighetsförvaltning

2213 Överskott av akademiska sjukhusets
fastighetsförvaltning

2214 Överskott av byggnadsstyrelsens
fastighetsförvaltning

2215 Överskott av generaltullstyrelsens
fastighetsförvaltning

2220 Överskott av försvarets
fastighetsförvaltning

2221 Överskott av förrådsanläggningar
för ekonomiskt försvar

2300 Ränteinkomster

2310,

2320
Räntor på näringslån

2311 Räntor på lokaliseringslån

2312 Ränteinkomster på jordbrukets
lagerhuslån

2313 Ränteinkomster på statens avdikningslån

2314 Ränteinkomster på fiskerilån

2315 Ränteinkomster på fiskberedningslän

2316 Ränteinkomster på vattenkraftslån

2317 Ränteinkomster på luftfartslån

2318 Ränteinkomster på statens län för
den mindre skeppsfarten

1981/82 Prognos

1982/83 Prognos

1981

juli-dec.

Utfall

1982 Prognos

1983 Prognos

1664858

1932000

600900

1755958

2060000

100000

57000

100000

57000

140041

157900

36800

145667

163
700

3] 11A

27000

31 21A

58274

28000

73 600

93400

36800

83 500

98200

35 167

37500

35167

37500

2000000

100000

206000

29100

170900

148000

100000

1152809

768300

384 509

206000

/ 198835

795100

403 735

29100 492 742 327800
164942

170900

1205697

814400

391297

148000

1241922

829600

412 322

316844

302005

316844

302005

316844

302005

316844

302005

1348

1435

1348

1435

25 956

11897

277 236

300000

277236

300000

407

570

407

570

8690580

9854042

3359 379

9 353149

10314977

386083 325000

392881 310000

16 718 0

580541 485 000

425479 300000

650 2 100

550 2500

0 1318

650 1382

550 2 500

319

421

200

119

929

235 2111

226 2001

100 0

272 2111

220 2001

14776

13 758

12893

20058

Bilaga 2.3
Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning 75

1981/82
Prognos

1982/83
Prognos

1981

juli-dec.

Utfall

1982 1983

Prognos Prognos

m. m.

315

330

100

400

430

2383 R ä nteinkomster p å
statens bo-

s ä llningsl å n

24000

18000

10000

24000

15000

2384 R ä nteinkomster p å
l å n f ö r kom-

munala markf ö rv ä rv

114000

85 500

57000

104500

66500

4 O

38720

2167

6275405

6274697

2319 Ränteinkomster på kraftledningslån

2321 Ränteinkomster pä skogsväglån

2322 Räntor på övriga näringslån.
Kammarkollegiet

2323 Räntor på övriga lån, Lantbruksslyrelsen

2330
Räntor
på bostadslån

2331
Ränteinkomster
på egnahemslån

2332
Ränteinkomster
på lån för bostadsbyggande

2333
Ränteinkomster
på lån för bostadsförsörining för mindre bemedlade barnrika familjer

2334
Räntor på
övriga bostadslån, Bostadsstyrelsen

2340
Räntor
på studielån

2341
Ränteinkomster
på statens lån för universitetsstudier

2342
Ränteinkomster
på allmänna studielån

2343
Räntor på
övriga studielån. Kammarkollegiet

2350
Räntor
på energisparlån

2351
Räntor på energispariån

2360 Räntor på medel avsatta tiU
pensioner

2361 Ränteinkomster på medel avsalta
till folkpensionering

2362 Ränteinkomster på medel avsatta
till civila tjänstepensioner

2363 Ränteinkomster pä medel avsatta
till militära pensioner

2364 Ränteinkomster pä medel avsatta
till allmänna familjepensioner

2365 Ränteinkomster på medel avsatta
vid statens pensionsanstalt

2366 Ränteinkomster på medel avsatta
till pensioner för vissa av riksdagens verk

2370 Räntor på beredskapslagring och
förrådsanläggningar

2371 Räntor på beredskapslagring och
förrådsanläggningar

2350,

2390
Övriga ränteinkomster

2381 Ränteinkomster pä län till personal
inom utrikesförvaltningen m. m.

2382 Ränteinkomster på lån till personal
inom biståndsförvaltningen

4 O

61330

2091

7025673

7025000

O O

15 100

3040049

3039700

6 O

67820

3 O

104 330

3122 2053

6665695 7415663

15 O

6664997 7415000

333

363

343

184

353

330 37045

330 36545

165 4500

330 56545

330 36 745

37000

36800

4500

56500

36700

0 309627
309627

0 424000
424000

0 139500
139500

370127 370127

0 484000
484000

141451

144928

39200

142 729

145
943

105 300

108000

38300-

106000

109000

3 248

3319

100

3 377

3318

405

409

448

409

10310

10466

200

10676

10462

22120

22660

600

22160

22680

394
796

573900

394 796

573
900

394796

573900

394796

573900

146173

/ 255 5/5

119412 ■

/ 142 716

1233247

760

300

800

700

780

Budgetår

Kalenderår

1981/82

1982/83

1981 juh-

-dec.

1982

1983

Prognos

Utfall

Prognos

2385
Ränteinkomster på län för stu-

dentkårlokaler

160

2386
Ränteinkomster pä lån för all-

männa samlingslokaler

9100

11700

4 300

10300

13000

2387
Ränteinkomster pä krediter till

utlandet

372

162

212

268

2388
Ränteinkomster på mark för na-

turskydd

2389
Ränteinkomster på lån för inven-

tarier i vissa specialbostäder

1300

1 185

100

1201

1 185

2391
Ränteinkomster på markförvärv

för jordbrukets rationalisering

10500

14500

10500

2392
Räntor på intressemedel

35 770

20800

18800

27 352

20 800

2393
Övriga ränteinkomster, Kam-

iTiarkollegiet

50002

2394
Övriga ränteinkomster

6 500

56878

28600

66356

54978

2395
Övriga ränteinkomster. Riks-

gäldskontoret

554

2396
Ränteinkomster pä det av bygg-

nadsstyrelsen förvaltade kapita-

let

892 900

1050000

892900

1050000

2400
Aktieutdelning

2410
Inkomster
av statens aktier

2411
Inkomster av
statens aktier

2500

2511 2512 2513

2514

2515

2516 2517

2518 2519 2521 2522

2523

Offentligrättsliga avgifter

Expeditionsavgifter Vattendomstolsavgifter Avgift för
statlig kontroll av läkemedel

Elevavgifter vid styrelsen för vårdartjänst

Avgifter vid trafiksäkerhetsverket

Körkortsavgifter Avgifter för registrering av motorfordon

Fyravgifter, farledsvaruavgifter Skeppsmätningsavgifter Fartygsinspektionsavgifter
Avgifter för granskning av biograffilm

2524
2525

2526

2527

2528 2529

2531

2532 2533

Avgifter för särskild prövning och fyllnadsprövning inom
skolväsendet

Avgifter vid statens jordbruksnämnd

Avgifter för växtskyddsinspek-tion

Avgifter vid köttbesiktning Avgifter för statskontroll av krigsmaterieltillverkning
Avgifter vid bergsstaten Avgifter vid patent- och registreringsväsendet
Avgifter för registrering i förenings m.fl. register Exekutionsavgifter
Avgifter vid statens planverk

90
887

93534

500

90597

93536

90557

93534

500

90597

93536

90887

93 534

500

90597

93 536

009
392

1053095

397 759

1130 351

1060929

280300

345 300

137459

290841

350 100

150

100

150

42950

45 879

85 801

49117

30200

16700

13 500

138100

41000

97 100

278000

309600

98000

341 000

310 600

2400

3 250

900

3 100

3 250

7270

8380

2200

9550

8 380

1500

800

1400

1500

900

400

900

2706

2895

800

3 351

2998

7 800

9000

2900

8800

9500

29 300

30300

12700

31750

30650

750

775

750

775

6500

6700

2600

7 900

6700

00 375

104995

45 500

106260

100 345

16500

17 000

8200

16800

17 500

63 191

68900

27 200

62991

70900

453

507

300

410

500

Bilaga 2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning 77

s. 15 Kontrollera mot PDF

1981/82
Prognos

1982/83
Prognos

1981

juli-dec.

Utfall

1982 1983

Prognos Prognos

2534 Vissa avgifter för registrering av körkort och
motorfordon

2600 Försäljningsinkomster

2611 Inkomster vid kriminalvården

2612 Inkomster vid statens rättskemiska
laboratorium

2613 Inkomster vid karolinska sjukhuset

2614 Inkomster vid statens vårdanstalter
för alkolholmissbrukare

2615 Inkomster vid arbetarskyddsstyrelsen

2616 Försäljning av sjökort

2617 Lotsavgifter

2618 Inkomster vid Sveriges meteorologiska
och hydrologiska institut

2619 Inkomster vid riksantikvarieämbetet

2621 Inkomster vid lantbruksnämnderna

2622 Inkomster vid statens livsmedelsverk

2623 Inkomster vid statens veterinärmedicinska
anstalt

2624 Inkomster av uppbörd av felpar-keringsavgifter

2625 Utförsäljning av beredskapslager

2700 Böter m.m.

2711 Restavgifter

2712 Bötesmedel

2800 Övriga inkomster av statens verksamhet

2811 Övriga inkomster av statens verksamhet

3000 Inkomster av försåld egendom

3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner m. m.

3110 Affärsverkens inkomster av försålda
fastigheter och maskiner

3111 Postverkets inkomster av försålda
fastigheter och maskiner

3112 Televerkets inkomster av försålda
fastigheter och maskiner

3113 Statens järnvägars inkomster av
försålda fastigheter och maskiner

3114 Luftfartsverkets inkomster av
försålda fastigheter och maskiner

3115 Förenade fabriksverkens inkomster
av försålda fastigheter och maskiner

3116 Statens vatlenfallsverks inkomster
av försålda fasligheter och maskiner

97000

48000

97000

625010

254233

409135

335966

253347

105000

IIOOOO

48500

111500

IIOOOO

6000

8 500

2400

7600

9500

307 300

550

220

100

670

5 560

7512

1400

7115

7 862

8500

9500

6200

7800

7100

30000

40000

16600

31400

40000

56950

17000

16000

8400

18200

16000

5600

5 600

1760

5440

5600

1250

675

1200

1250

10900

11950

4600

10291

12 334

31400

43700

11200

38800

43 700

39000

243600 .

331500

129800

259800

348500

108600

171000

68500

112100

182000

135000

160500

61300

147 700

166500

1025000

350000

63300

1061700

350000

1025 000

350000

63 300

1 061 700

350000

64937

72153

2103

83634.

63853

33337

40553

2103

45234

32
553

26637

33503

1003

38634

1500

26003

1000

15 000

15000

15 000

15000

634

7 500

8134

10000

14000

10000

1000

Budgetär

1981/82
Prognos

1982/83 Prognos

Kalenderår

1981

juli-dec.

Utfall

1982 Prognos

1983 Prognos

3117 Domänverkets inkomster av försålda fastigheter och
maskiner

3120
Civila
myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner

3121
Kriminalvårdsstyrelsens
inkomster av försålda byggnader och maskiner

3122
Statens
vägverks inkomster av försålda byggnader och maskiner

3123
Sjöfartsverkets
inkomster av försålda byggnader och maskiner

3124
Statskontorets
inkomster av försålda datorer m. m.

3125
Byggnadsstyrelsens
inkomster av försålda byggnader och maskiner

3126
Generaltullstyrelsens
inkomster av försålda byggnader och maskiner

3130
Försvarets
myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner

3131
Försvarets
myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner

3200 Övriga inkomster av markför-säyning

3211 Övriga inkomster av markförsäljning

3300 Övriga inkomster av försåld egendom

3311 Inkomster av statens gruvegendom

4000 Återbetalning av lån

4100 Återbetalning av näringslån

4110 Återbetalning av industrilån

4111 Återbetalning av lokaliseringslån

4120 Återbetalning av jordbrukslån

4121 Återbetalning av jordbrukets lagerhuslån

4122 Återbetalning av statens avdikningslån

4123 Återbetalning av fiskerilån

4124 Återbetalning av fiskberedningslän

4130 Återbetalning av övriga näringslån

4131
Återbetalning
av vattenkraftslån

4132
Återbetalning
av luftfartslän

4133 Återbetalning av statens län för
den mindre skeppsfarten

4134 Återbetalning av kraftledningslän

3300

3650

3200

3150

1100

1200

1000

1200

1000

1500

1000

2000

800

-750

100

1000

700

1000

300

3400

3 400

3400

13600

20400

13300

13600

20400

13 300

18000

2610962

2946 570

1300200

2415503

3056268

298012

299210

133500

310777

288434

240000

116 700

238600

230000

240000

116700

. 238600

230000

13410

13956

1100

12310

14523

1550

1350

1550

1350

11000

11500

700

10300

11500

838

1106

400

438

1673

44602

45254

15 700

59567

43911

193

201

. 100

210

2273

1956

200

2073

1956

17893

18476

5900

26993

17 124

Bilaga 2.3
Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning 79

4135
Återbetalning
av skogsväglän

4136 Återbetalning av övriga näringslän.
Kammarkollegiet

4137' Återbetalning av övriga näringslån.
Lantbruksstyrelsen

4200 Återbetalning av bostadslån m.m.

4211 Återbetalning av län till egnahem

4212 Återbetalning av län för bostadsbyggande

4213 Återbetalning av lån för bostadsförsörining
för mindre bemedlade bamrika familjer

4214 Återbetalning av övriga bostadslän,
Bostadsstyrelsen

4300 Återbetalning av studielån

4311 Återbetalning av statens län för
universitetsstudier

4312 Återbetalning av allmänna studielån

4313 Återbetalning av studiemedel

4314 Återbetalning av övriga studielån.
Kammarkollegiet

4400 Återbetalning av energisparlån

4411
Återbetalning av energispariån

4500 Återbetalning av övriga lån

4511
Återbetalning
av lån till personal inom utrikesförvaltningen m. m.

4512
Återbetalning
av lån till personal inom biständsförvahningen m.m.

4513
Återbetalning
av lån för kommu-iiala markförvärv

4514
Återbetalning
av län för studentkåriokaler

4515
Återbetalning
av lån för allmänna samlingslokaler

4516
Återbetalning
av utgivna startlån och bidrag

4517
Återbetalning
av u-landslån

4518
Återbetalning
av krediter till utlandet

4519
Återbetalning
av statens bosätt-iiingslän

4521 Återbetalning av lån för inventarier
i vissa specialbostäder

4522 Återbetalning av övriga län.
Kammarkollegiet

4523 Återbetalning av övriga lån.
Riksbanken

4524 Återbetalning av övriga lån, Riksgäldskonloret

4525 Återbetalning av län för svenska FN-styrkor

4526 Övriga återbetalningar

Budget å r

Kalender å r

1981/82

1982/83

1981 juli-dec.

1982

1983

Prognos

Utfall

Prognos

22765

23 093

9000

29730

23 093

1460

1510

500

960

1510

1298957

1540000

618000

1420957

1660000

1298207

1539300

617600

1420607

1659300

700

400

300

700

591650

673650

341800

275 250

673150

650

39000 552000

38000 635000

2800 339000

61600 213000

37500 635 000

105003

105 003

134500

48700

119803

150000

317
340

299210

158200

288716

293684

4 300

4 800

2200

4 500

5000

2900

3 650

1500

3 050

4 300

145 000

150000

69600

150400

150000

100

4 556

4750

2400

4506

4 850

10000 5000

10000 5 000

5 900 3200

6600 3 800

10000 5 000

6962

7172

3 500

7021

3613

55000

50000

25000

55 000

50000

1850

100

1750

1850

24284

13700

57358

26900

0 0

25000 36898

4 200 0

-4 200 56189

25000 33981

Budgetår

Kalenderår

1981/82

1982/83

1981 juli-dec.

1982

1983

Prognos

Ulfall

Prognos

5000
Kalkylmässiga inkomster

6258799

7239915

2245600

6943517

7322012

5100
Avskrivningar

4909799

5904915

1870400

5305717

6097012

5110
Affärsverkens avskrivningar

4356 700

5321300

1804200

4694600

5502200

5111
Postverkets avskrivningar

65000

375000

65000

375000

5112
Televerkets avskrivningar

1454000

1 468 100

344400

1843 700

1502500

5113
Statens'järnvägars avskrivningar

927.000

1016000

565 800

869200

1062500

5114 Luftfartsverkels
avskrivningar

66600

70200

66600

70200

5115
Förenade fabriksverkens av-

skrivningar

44100

56000

44100

56000

5116
Statens vatlenfallsverks avskriv-

ningar

1800000

2336000

894000

1806000

2436000

5720
Avskrivningar på civila fastighe-

ter

193829

200240

193829

200240

5121
Avskrivningar på civila faslighe-

ter

193 829

200240

. 193
829

200240

5130
Uppdragsmyndigheters kömple-

mentkostnader

49145

56461

4 700

5/957

56958

5131
Uppdragsmyndigheters m.fl.

kpmplementkostnader

49145

56461

4700

51987

56958

5140
Övriga avskrivningar

310125

326914

61500

365301

337614

5141
Statens vägverks avskrivningar

1.45663

141 152

29000

192739

146152

5142
Sjöfartsverkels avskrivningar

71400

84700

32500

79500

90400

5143
Avskrivningar på ADB-utrust-

ning

92000

100000

92000

100000

5144
Avskrivningar på förrådsanlägg-

ningar för ekonomiskt försvar

1 062

1062

5200
Statliga pensionsavgifter, netto

1349000

1335000

375200

1637800

1225000

1 349000

1335000

375200

1637800
1225 000

(Pensionsmedel inkl. Bidrag till kostnader för polis-, domstols-och
uppbördsväsendet m. m.) 5211 Statliga pensionsavgifter, netto (Pensionsmedel
inkl. Bidrag till kostnader för polis-, domstols-och uppbördsväsendel m. m.)

Bilaga
2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning 81

Bilaga 2

Beräkning rörande utfallet av statsbudgetens inkomstsida
för budgetåret 1981/82, tusental kr.

I stats-

Ber ä knat

budgeten

utfall

ber ä knat

belopp

1000 Skatter

1100 Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse

1110 Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst
och rörelse

fl 11 Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst
och rörelse

1120 Juridiska personers skatt på
inkomst, realisationsvinst och rörelse

1121 Juridiska personers skatt pä
inkomst, realisationsvinst och rörelse

1130 ofördelbara skatter på inkomst,
realisationsvinst och rörelse

1131 Ofördelbara skatter pä inkomst,
realisationsvinst och rörelse

1140
Övriga
inkomstskatter

1141
Kupongskatt

M42 Utskiftningsskatt och ersättningsskatt

1143 Bevillningsskatl

1144 Lotterivinslskatt

1200 Lagstadgade socialavgifter

1211 Folkpensionsavgift

1221 Sjukförsäkringsavgift, netto

1231 Barnomsorgsavgifl

1241 Vuxenutbildningsavgift

1251 Övriga socialavgifter, netto

1261 Bidrag till förvaltningskostnader för arbetsskadeförsäkringen

1271 Inkomster av arbetsgivaravgifter till arbelarskyddsstyrelsens
och yrkesinspektionens verksamhet

1300 Skatt på egendom

1310 Skatt på fast egendom

1311 Skogsvärdsavgifter

1320 Förmögenhetsskatt

1321 Fysiska personers förmögenhetsskatt

1322 Juridiska personers
förmögenhetsskatt

1330 Arvsskall och gåvoskatt

1331 ArvsskaU

1332 Gåvoskatt

1340 Övrig skatt på egendom

1341 Stämpelskaft

1400 Skatt
på varor och tjänster

1410 Allmänna försäljningsskatter

1411 Mervärdeskatt 1420,

1430 Skatt på specifika varor

1421 Bensinskatt

1422 Särskilda varuskatter

1423 Försäljningsskatt på motorfordon

1424 Tobaksskatt

1425 Skall på spritdrycker

1426 Skaft på vin

133867451

135004611

29534000

33195900

25328000

29085000

25
328000

29085000

2370000

2319000

2370000

2 319000

1000000

836000

791900

48000

43000

15000

20900

3 000

3000

770000

725000

28709100

31502600

22572000

23
616000

-227000

1285000

5 886000

6119000

644000

673 000

-285000

-309000

50500

50600

68000

68 600

2659
200

2676900

55200

54
900

55200

54900

659000

717000

644000

702000

15000

545000

600000

475000

520000

70000

80000

1400000

1305000

1400000

1305000

72965151

67629211

42
700000

38500000

42700000

38500000

24073001

22
785201

5253000

5 250000

715000

604000

548000

524500

3250000

3000000

4810000

4470000

1 100000

1 150000

1427
Skatt pä
malt- och läskedrycker

1428
Energiskatt

1429
Särskild
avgift pä svavelhaltigt bränsle 1431 Särskild beredskapsavgift för
oljeprodukter

1440
Överskott
vid försäljning av varor med stats-monopol

1441
AB Vin- &
Spritcentralens inlevererade överskott

1442
Systembolaget
AB:s inlevererade överskott

1450
Skatt
på tjänster

1451
ReseskaU
Skatt på annonser och reklam Totahsatormedel Skatt pä spel Skatt på vägtrafik
Fordonsskatt Kilometers katt Skatt på import Tullmedel

Övriga skatter på varor och tjänster Övriga skatter på
varor och tjänster

1452 1453 1454 1460 1461 1462 1470 1471 1480 1481

2000 Inkomster av statens verksamhet

2100 Rörelseöverskott

2110
Affärsverkens
inlevererade överskott

2111
Postverkets
inlevererade överskott

2112
Televerkets
inlevererade överskott

2113
Statens
järnvägars inlevererade överskott

2114
Luftfartsverkets
inlevererade överskott

2115
Förenade
fabriksverkens inlevererade överskott

2116
Statens
vattenfalls verks inlevererade överskott

2117
Domänverkets
inlevererade överskott

2120
Övriga
myndigheters inlevererade överskott

2121
Statens
vägverks inlevererade överskott

2122
Sjöfartsverkets
inlevererade överskott

2123
Inlevererat
överskott av uthyrning av ADB-utrustning

2130
Riksbankens
inlevererade överskott

2131
Riksbankens
inlevererade överskott

2140 Myntverkets
inlevererade överskott

2141 Myntverkets inlevererade överskott

2750 Överskott från spelverksamhet

2151 Tipsmedel

2152 Lotterimedel

2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning

2210
Överskott
av civil fastighetsförvaltning

2211
Överskott av
kriminalvårdsstyrelsens fastighetsförvaltning

2212
Överskott av
karolinska sjukhusets fastighetsförvaltning

2213
Överskott av
akademiska sjukhusets fastighetsförvaltning

2214
Överskott av
byggnadsstyrelsens fastighetsförvaltning

2215
Överskott av
generaltullstyrelsens fastighetsförvaltning

2220
Överskott
av försvarets fastighetsförvaltning

2221
Överskott av
förrådsanläggningar för ekonomiskt försvar

I stats-

Ber ä knat

budgeten

utfall

ber ä knat

belopp

1076000

1 035
000

7 319000

6750000

2000

1700

170000

233000

100000

140000

70000

93000

717000

731000

129000

156000

249000

250000

260000

250000

79000

75 000

4 000000

4000000

2 360000

1640000

1305 000

1380000

1305000

1380000

150

16461840

17
559594

4435503

5558281

2 132 101

2165431

76000

81000

200 500

203 200

83 700

65 972

50000

50400

1649900

1664 858

72000

100000

136050

140041

32750

31274

70 500

73600

32 800

35 167

850000

2000000

850000

2000000

75000

100000

75 000

100000

1242352

1152809

827 000

768300

415352

384 509

206774

316844

206 774

316844

1500

1348

24 000

25956

12 256

11897

168 552

277 236

466

407

Bilaga 2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning 83

2300 Ränteinkomster

2310,

2320 Räntor
på näringslån

2311
Räntor pä lokaliseringslän

2312
Ränteinkomster
på jordbrukets lagerhuslån

2313
Ränteinkomster
pä statens avdikningslån

2314
Ränteinkomster
pä fiskerilån

2315
Ränteinkomster
pä fiskberedningslän

2316
Ränteinkomster
på vattenkraftslån

2317
Ränteinkomster
på luftfartslän

2318
Ränteinkomster
pä statens lån för den mindre skeppsfarten

2319
Ränteinkomster
på kraftledningslän

2321
Ränteinkomster
pä skogsväglån

2322
Räntor pä
övriga näringslån, Kammarkollegiet

2323
Räntor pä
övriga näringslån. Lantbruksstyrelsen

2330
Räntor
på bostadslån

2331
Ränteinkomster
pä egnahemslän

2332
Ränteinkomster
pä län för bostadsbyggande

2333
Ränteinkomster
pä lån för bostadsförsörjning för mindre bemedlade barnrika familjer

2334
Räntor på
övriga bostadslän, Bostadsstyrelsen

2340
Räntor
på studielån

2341
Ränteinkomster
pä statens län för universitetsstudier

2342
Ränteinkomster
pä allmänna studielän

2343
Räntor på
övriga studielån. Kammarkollegiet

2350
Räntor
på energisparlån

2351
Räntor på energispariän

2360
Räntor
på medel avsalta lill pensioner

2361
Ränteinkomster
pä medel avsatta till folkpensionering

2362
Ränteinkomster
pä medel avsatta till civila tjänstepensioner

2363
Ränteinkomster
pä medel avsatta till militära pensioner

2364
Ränteinkomster
på medel avsatta till allmänna familjepensioner

2365
Ränteinkomster
pä medel avsatta vid statens pensionsanstalt

2366
Ränteinkomster
pä medel avsatta till pensioner för vissa av riksdagens verk

2370
Räntor
på beredskap.slagring

2371
Räntor på
beredskapslagring 2i50,

2390 Övriga ränteinkomster

2381
Ränteinkomster
pä lån till personal inom utrikesförvaltningen m. m.

2382
Ränteinkomster
på lån till personal inom biständsförvahningen m. m.

2383
Ränteinkomster
pä statens bosättningslän

2384
Ränteinkomster
pä län för kommunala markförvärv

2385
Ränteinkomster
pä län för studentkårlokaler

2386
Ränteinkomster
på län för allmänna samlingslokaler

2387
Ränteinkomster
pä krediter till utlandet

2388
Ränteinkomster
pä mark för naturskydd

2389
Ränteinkomster
på lån för inventarier i vissa specialbostäder

1 statsbudgeten ber ä knat
belopp

Ber ä knat utfall

8596082

8690
580

300 745 270000

J5605i 325 000

700

1600

330

235

2 156

650

2 100

319

235

2111

9309

13719

2621

6300635

6 300000

14 776

38 720

2 167

6275
405

6274 697

350

270

39525

363

330

37045

45 39480

45 37 000

300000 300000 135494

309627 309627 141451

99200

105 300

3221

3 248

369

405

9994

10310

22 640

22 120

70 394
796 394 796

68 394
796 394 796

1124887

1146173

600

700

4 980 20000

315 24 000

96000 160

114000 160

8 300 380

9 100

372

1 150

1300

2391 Ränteinkomster pä markförvärv för
jordbrukets rationalisering

2392
Räntor på
intressemedel

2393
Övriga
ränteinkomster. Kammarkollegiet

2394
Övriga ränteinkomster.
Riksbanken

2395
Övriga
ränteinkomster. Riksgäldskontoret

2396 Ränteinkomster på det av
byggnadsstyrelsen förvaltade kapitalet

2400 Aktieutdelning

2410
Inkomster
av statens aktier

2411
Inkomster av
statens aktier

2500 Oentligrättsliga avgifter

2511
Expeditionsavgifter

2512
Vattendomstolsavgifter

2513
Avgift för
statlig kontroll av läkemedel

2514
Elevavgifter
vid styrelsen för värdartjänst

2515
Avgifter vid
trafiksäkerhets verket

2516
Körkortsavgifter

2517
Avgifter vid
registrering av motorfordon

2518
Fyravgifter, fariedsvaruavgifter

2519
Skeppsmätningsavgifter

2521
Fartygsinpektionsavgifter

2522
Avgifter för
granskning av biograffilm

2523 Avgifter för särskild prövning och
fyllnadsprövning inom skolväsendet

2524
Avgifter vid
statens jordbruksnämnd

2525
Avgifter för växtskyddsinspektion

2526
Avgifter vid
köttbesiktning

2527 Avgifter för statskontroll av krigsmaterieltillverkning

2528
Avgifter vid
bergsstaten

2529
Avgifter vid
patent- och registreringsväsendet

2531 Avgifter för registrering i
förenings m. n. register

2532 Exekutionsavgifter

2533 Avgifter vid statens planverk

2600 Försäljningsinkomster

2611
Inkomster vid
kriminalvården

2612
Inkomster vid
statens rättskemiska laboratorium

2613
Inkomster vid
karolinska sjukhuset

2614
Inkomster vid
statens värdanstalter för alkoholmissbrukare

2615
Inkomster vid
arbetarskyddsstyrelsen

2616
Försäljning av
sjökort

2617
Lotsavgifter

2618
Inkomster vid
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

2619
Inkomster vid
riksantikvarieämbetet

2621
Inkomster vid
lantbruksnämnderna

2622
Inkomster vid
statens livsmedelsverk

2623
Inkomster vid
statens veterinärmedicinska anstalt

2624
Inkomster av
uppbörd av felparkenngsavgifter

2625
Utförsäljning
av beredskapslager

2700 Böter m.m.

2711
Restavgifter

2712
Bötesmedel

I stats-

Ber ä knat

budgeten

utfall

ber ä knat

belopp

7000

10500

16000

35 770

39 392

50002

4 500

6500

425

554

926000

892900

83533

90887

83533

90887

83 533

90887

909029

1009392

235926

280300

1000

150

40148

42950

25 600

30 200

117200

138100

257000

278000

2 400

2400

5810

7270

1526

1500

725

900

2419

2706

6900

7800

27000

29300

470

750

5 200

6500

99562

100 375

16500

63 191

420

453

597251

625010

112000

105 000

7 200

6000

308200

307 300

750

550

5 800

5 560

7900

8 500

37000

30000

56370

56950

13 000

17000

7 100

5 600

1400

1250

11 130

10900

29400

31400

39000

241085

243600

122010

108600

119075

135 000

Bilaga
2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning 85

I stats-

Ber ä knat

budgeten

utfall

ber ä knat

belopp

2800 Övriga inkomster av statens verksamhet

2811 Övriga inkomster av statens verksamhel

3000 Inkomster av försåld egendom

3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner m.m.

3110 Affärsverkens inkomster av försålda
fastigheter och maskiner

3111 Postverkets inkomster av försålda
fastigheter och maskiner

3112 Televerkets inkomster av försålda
fastigheter och maskiner

3113 Statens järnvägars inkomster av
försålda fastigheter och maskiner

3114 Luftfartsverkets inkomster av
försålda fastigheter och maskiner

3115 Förenade fabriksverkens inkomster
av försålda fastigheter och maskiner

3116 Statens vattenfallsverks inkomster
av försålda fastigheter och maskiner

3117 Domänverkets inkomster av försålda
fastigheter och maskiner

3120
Civila
myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner

3121
Kriminalvårdsstyrelsens
inkomster av försålda byggnader och maskiner

3122
Statens
vägverks inkomster av försålda byggnader och maskiner

3123
Sjöfartsverkets
inkomster av försålda byggnader och maskiner

3124
Statskontorets
inkomster av försålda datorer m.m.

3125
Byggnadsstyrelsens
inkomster av försålda byggnader och maskiner

3126
Generaltullstyrelsens
inkomster av försålda byggnader och maskiner

3130
Försvarets
myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner

3131
Försvarets
myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner

3200 Övriga inkomster av markförsäljning

3211 Övriga inkomster av markförsäljning

3300 Övriga inkomster av försåld egendom

3311 Inkomster av statens gruvegendom

4000 Återbetalning av lån

4100
Återbetalning

4110
Återbetalning

4111
Återbetalning

4120
Återbetalning

4121
Återbetalning

4122
Återbetalning

4123
Återbetalning

4124
Återbetalning

4130
Återbetalning

4131
Återbetalning

4132
Återbetalning

4133
Återbetalning
skeppsfarten

av näringslän

av industrilån av lokaliseringslän av jordbrukslån av
jordbrukets lagerhuslän av statens avdikningslån av fiskerilån av fiskberedningslän
av övriga näringslån av vattenkraftslän av luftfartslän av statens lån för den
mindre

1392
583

1025
000

1 392
583

1025000

76814

64937

58814

33337

32003

26637

1000

20000

15000

1000

634

10000

11551

3300

3150

1200

1000

200

7000 1

1000

1 /5260

3400

15 260

3400

13600

18000

2283133

2610962

265419

298012

230000

240000

230000

240000

12612

13410

1750

1550

10000

11000

840

838

22807

44602

193

1974

2273

15212

17893

1 stats-

Ber ä knat

budgeten

utfall

ber ä knat

belopp

4134
Återbetalning
av kraftledningslän

4135
Återbetalning
av skogsväglän

4136 Återbetalning av övriga näringslån.
Kammarkollegiet

4137 Återbetalning av övriga näringslän,
Lantbruksslyrelsen

4200 Återbetalning av bostadslån m. m.

4211
Återbetalning
av lån till egnahem

4212
Återbetalning
av län för bostadsbyggande

4213
Återbetalning
av län för bostadsförsörjning för mindre bemedlade bamrika familjer

4214
Återbetalning
av övriga bostadslän, Bostadsstyrelsen

4300 Återbetalning av studielån

4311 Återbetalning av statens lån för
universitetsstudier

4312
Återbetalning
av allmänna studielän

4313
Återbetalning
av studiemedel

4314 Återbetalning av övriga studielän,
Kammarkollegiet

4400 Återbetalning av energisparlån

4411 Återbetalning av energisparlån

4500 Återbetalning av övriga lån

4511 Återbetalning av län till personal
inom utrikesförvaltningen m. m.

4512 Återbetalning av län till
personal inom bi-ståndsförvaltningen m. m.

4513 Återbetalning av lån för kommunala
markförvärv

4514 Återbetalning av lån för studentkåriokaler

4515 Återbetalning av län för allmänna
samlingslokaler

4516 Återbetalning av utgivna startlån
och bidrag

4517 Återbetalning av u-landslån

4518 Återbetalning av krediter till
utlandet

4519 Återbetalning av statens
bosättningslän

4521 Återbetalning av lån för
inventarier i vissa specialbostäder

4522 Återbetalning av övriga lån.
Kammarkollegiet

4523 Återbetalning av övriga lån.
Riksbanken

4524 Återbetalning av övriga lån.
Riksgäldskontoret

4525 Återbetalning av län för svenska FN-styrkor

5000 Kalkylmässiga inkomster

5100 Avskrivningar

5110 Affärsverkens avskrivningar

5111 Postverkets avskrivningar

5112 Televerkets avskrivningar

5113 Statens järnvägars avskrivningar

5114 Luftfartsverkets avskrivningar

5115 Förenade fabriksverkens
avskrivningar

5116 Statens vattenfallsverks
avskrivningar

5120 Avskrivningar på civila fasligheler

5121 Avskrivningar på civila fastigheter

5130
Uppdragsmyndighelers
komplemenlkosinader

5131
Uppdragsmyndigheters
m.fl. komplementkostnader

22 765

1460

1298957

50 I 298
207

700

100 3510

1800

1012003

200 I 010000

1795

591650

650

39000

552000

583550

650

39500

543400

105003

317340

84500

84 500

337661

4 600

4 300

963

2900

126000

145 000

100

4 750

4 556

10000

7000

5 000

6955

6962

60000

55000

2 035

1850

22 563

24 284

67 700

57 358

25000

5961078

6 258
799

4655
078

4909799

4 101
038

4356 700

42000

65 000

1 363
000

1454000

761000

927000

68 800

66600

52600

44 100

1813638

1800000

199543

193
829

199543

193 829

51135

49145

51 135

49145

Bilaga
2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning 87

I stats-

Beräknat

budgeten

utfall

beräknat

belopp

5140
Övriga
avskrivningar

5141
Statens
vägverks avskrivningar

5142
Sjöfartsverkets
avskrivningar

5143
Avskrivningar
på ADB-utrustning

5144
Avskrivningar
pä förrädsanläggningar för ekonomiskt försvar

5200 Statliga pensionsavgifter, netto

5211 Statliga pensionsavgifter, netto (Pensionsmedel
inkl. Bidrag till kostnader för polis-, domstols- och uppbördsväsendet m. m.)

STATSBUDGETENS TOTALA INKOMSTER

303362

310125

122800

145 663

73 500

71400

106000

92000

1062

1306000

1349000

1306000

1349000

158650316

161498903

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982

Bilaga
2.4

Specifikation av statsbudgetens inkomster under budgetåret
1982/83

Prop.
1981/82:150

Bilaga 2.4 Specifikation av statsbudgetens inkomster

Specifikation av statsbudgetens inkomster under budgetåret
1982/83

1000 Skatter:

1100 Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse:

1110 Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst
och rörelse: lill Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse

25
331000 000 25 331000000

Bilaga 2.4

1120 Juridiska personers skatt på inkomst, reaUsationsvinst
och rörelse: 1121 Juridiska personers skall på inkomst, realisationsvinst och
rörelse

1130 Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och
rörelse: 1131 Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse

1140 Övriga inkomstskatter:

1141 Kupongskatt

1142 Utskiftningsskatt och
ersättningsskatt

1143 Bevillningsskatl

1144 Lotterivinstskatt

6875000000 6875000000

1000000000 1000000000

45000000

22000000

3000000

735000000

805 000000 34 011000 000

1200
Lagstadgade socialavgifter:

1211 Folkpensionsavgifl .

1221 Sjukförsäkringsavgift, netto

1231 Barnomsorgsavgifl

1241 Vuxenutbildningsavgifl

1251 Övriga socialavgifter, netto

1261 Bidrag till förvaltningskostnader

för arbetsskadeförsäkringen 1271 Inkomster av arbetsgivaravgifter
till arbelarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens verksamhel 1281 Allmän
löneavgift

26972000000

-742000000

6504000000

707000000

-16000000

53 100000

72000000 2651000000

36201100000 36201100000

1300 Skatt
p å egendom:

1310 Skatt på fast egendom:

1311 Skogsvårdsavgifter

1312 Hyreshusavgifl

348000000 1000

348001000

I Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 150. Bilaga 2.4

1320 Förmögenhetsskatt:

1321 Fysiska personers förmögenhetsskatt

1322 Juridiska personers förmögenhetsskatt

1330 Arvsskatt och gåvoskatt:

1331 Arvsskatt

1332 Gåvoskatt

1340 Övrig skatt på egendom: 1341 Stämpelskall

1400 Skatt på varor och tjänster:

1410 AUmänna försäljningsskatter: 1411 Mervärdeskatt

1420, 1430 Skatt på specifika varor:

1421 Bensinskatt

1422 Särskilda varuskatter

1423 Försäljningsskatt på motorfordon

1424 Tobaksskatt

1425 Skatt på spritdrycker

1426 Skatt på vin

1427 Skatt på malt- och läskedrycker

1428 Energiskalt

1429 Särskild avgift på svavelhaltigt
bränsle

1431 Särskild avgift för oljeprodukter

1432 Kassettskall

1440 Överskott vid försäljning av varor med statsmonopol:

1441 AB Vin- & Spritcentralens
inlevererade överskott

1442 Systembolaget AB:s inlevererade
överskott

1450 Skatt på tjänster:

1451 Reseskall

1452 Skatt på annonser och reklam

1453 Totalisatormedel

1454 Skatt på spel

1460 Skatt på vägtrafiik:

1461 Fordonsskatt

1462 Kilometerskatl

1470 Skatt på Import: 1471 Tullmedel

926000000 15000000 941000000

600000000

520000000 80000000

1409 200 000 1409200000 3 298 201000

43500000000 43500000000

6590000000 599000000

549500000 2940000000 4335000000 1 150000000 1038000000
8710000000

1 500000 1503000000 115000000 27531000000

140000000 60000000 200000000

159000000

285000000

260000000

78000000

782000000

2385000000

1 700 000 000 4 085 000 000

1585000000 1585000000

Prop.
1981/82:150

1480 Övriga skatter på varor och tjänster: 1481 Övriga
skatter på varor och tjänster

10000

10000 77683010000

Summa
Skatter 151193311000

2000 Inkomster av statens verksamhet: 2100
Rörelseöverskott:

2110 Affärsverkens inlevererade överskott:

2111 Postverkets inlevererade överskott

2112 Televerkels inlevererade överskoll

2113 Statens järnvägars inlevererade
överskoll

2114 Luftfartsverkels inlevererade
överskott

2115 Förenade fabriksverkens inlevererade
överskoll

2116 Statens vatlenfallsverks inlevererade
överskott

2117 Domänverkets inlevererade överskoll

2120 Övriga myndigheters inlevererade överskott:

2121 Statens vägverks inlevererade
överskoll

2122 Sjöfartsverkets inlevererade
överskoll

2123 Inlevererat överskott av uthyrning
av ADB-utrustning

2130 Riksbankens inlevererade överskott: 2131 Riksbankens
inlevererade överskoll

2140 Myntverkets inlevererade överskott: 2141 Myntverkets
inlevererade överskoll

2150 Överskott från spelverksamhet:

2151 Tipsmedel

2152 Lotlerimedel

2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning:

2210 Överskott av civil fastighetsförvaltning:

2211 Överskoll av kriminalvårdsstyrelsens
fastighetsförvaltning

85000000

240600000

1000

115000000

54600000

1932000000

57000000 2484201000

27000000 93400000 37500000 157900000

2000000000 2000000000

206000000 206000000

795 100000

403 735 000 / / 98 835 000 6 046 936 000

1435000

ti Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 150. Bilaga 2.4

Prop.
1981/82:150 4

2214 Överskott av byggnadsstyrelsens
fastighetsförvaltning 300000000

2215 Överskoll av generaltullstyreisens
fastighetsförvaltning 570000 302005000 302005000

2300 Ränteinkomster:

2310, 2320 Räntor på näringslån:

2311 Räntor på lokaliseringslån 310 000 000

2312 Ränteinkomster på jordbrukels

lagerhuslån -

2313 Ränteinkomster på statens avdikningslån 550000

2314 Ränteinkomster på fiskerilån 2500000

2315 Ränteinkomster på fiskberedningslän 421000

2316 Ränteinkomster på vallenkrafls-

lån 226000

2317 Ränteinkomster på luflfarlslån 2001 000

2318 Ränteinkomster på statens lån

för den mindre skeppsfarten 13 758 000

2319 Ränteinkomster
på kraftled

ningslån 4000

2321 Ränteinkomster pä skogsväglån -

2322 Räntor på övriga näringslån.
Kammarkollegiet 61330000

2323 Räntor på övriga näringslån,

Lantbruksslyrelsen 2091000 392881000

2330 Räntor på bostadslån:

2331 Ränteinkomster på egnahems

lån -

2332 Ränteinkomster på lån för bostadsbyggande
. 7025000000

2333 Ränteinkomster på lån för bostadsförsörjning
för mindre bemedlade barnrika familjer 343 000

2334 Räntor påövriga bostadslån,

Bostadsstyrelsen 330000 7025673000

2340 Räntor på studielån:

2341 Ränteinkomster på statens lån

för universitetsstudier 45000

2342 Ränteinkomster på allmänna

studielän 36800000

2343 Räntor på övriga studielån.

Kammarkollegiet 36845000

2350 Räntor på energisparlån:

2351 Räntor på energispariån 424000000 424000000

2360 Räntor på medel avsatta tiU pensioner:

74000

2366 Ränteinkomster på medel avsatta till pensioner för
vissa av riksdagens verk

2370 Räntor på beredskapslagring: 2211 \ Räntor pä
beredskapslagring och förrädsanläggningar

573900000 573900000

2380,
2390 Övriga ränteinkomster:

2381 Ränteinkomster pä län lill per-

sonal inom utrikesförvaltningen

m.m.

760000

2382 Ränteinkomster på lån lill per-

sonal inom bislåndsförvallning-

en m.m.

330000

2383 Ränteinkomster på statens bo-

sällningslån

18000000

2384 Ränteinkomster på lån för kom-

munala markförvärv

85500000

2385 Ränteinkomster på lån för stu-

dentkåriokaler

2386 Ränteinkomster på lån för all-

männa samlingslokaler

11700000

2387 Ränteinkomster pä krediter lill

utlandet

162000

2388 Ränteinkomster på mark för na-

turskydd

2389 Ränteinkomster på lån för in-

ventarier i vissa specialbostäder

1 185000

2391 Ränteinkomster på markförvärv

för jordbrukels rationalisering

10500000

2392 Räntor på intressemedel

20800000

2394 Övriga ränleinkom.ster

56878000

2396 Ränteinkomster på del av

byggnadsstyrelsen förvalla-

de kapitalet

1050000000 1255815000

2400
Aktieutdelning:

2410 Inkomster av statens aktier:

2411 Inkomster av statens aktier

93534000 93534000

93534000

2500 Offentligrättsliga avgifter:

2511 Expeditionsavgifter 345 300000

2512 Vattendomstolsavgifter 150000

2513 Avgift för statlig kontroll av läkemedel 45879000

2514 Elevavgifter vid styrelsen för

vårdartjänst 64000

2518 Fyravgifter, fariedsvaruavgifler 309600000

2519 Skeppsmälningsavgifter 3 250000

Prop. 1981/82:150

2521 Fartygsinspektionsavgifter

8 380000

2522
Avgifter för granskning av bio-

graffilm

1 500000

2523
Avgifter för särskild prövning

och fyllnadsprövning inoni skol-

väsendet

900000

2524
Avgifter vid statens jordbruks-

nämnd

2895000

2525
Avgifter för växtskyddsinspek-

tion

9000000

2526
Avgifter vid köttbesiktning

30300000

2527
Avgifter för statskontroll av

krigsmaterieltillverkning

775000

2528
Avgifter vid bergsstaten

6700000

2529
Avgifter vid patent- och regi-

slreringsväsendel

104995000

2531
Avgifter för registrering i före-

nings m.fl. register

17000000

2532 Exekulionsavgifter

68900000

2533
Avgifter vid statens planverk

507000

2534
Vissa avgifter för registrering

av körkort och motorfordon

97000000 1053095000

2600
Försäljningsinkomster:

2611 Inkomster vid kriminalvärden

110000000

2612 Inkomster vid statens rättske-

miska laboratorium

8500000

2614 Inkomster vid statens vårdan-

stalter för alkoholmissbrukare

220000

2615 Inkomster vid arbelarskydds-

styrelsen

7512000

2616 Försäljning av sjökort

9500000

2617 Lotsavgifter

40000000

2619 Inkomster vid riksantikvarie-

ämbetet

16000000

2621 Inkomster vid lantbruksnämn-

derna

5600000

2622 Inkomster vid statens livsme-

delsverk

1250000

2623 Inkomster vid statens veterinär-

medicinska anstalt

11950000

2624 Inkomster av uppbörd av fel-

parkeringsavgiflei

43700000

2625 Utförsäljning av beredskaps-

lager

1000 254233000 254233000

2700
Böter m.m.:

2711 Restavgifter

171000000

2712 Bötesmedel

160500000 331500000 331500000

Prop.
1981/82:150

2800 Övriga inkomster av statens verksamhet:

2811 Övriga inkomster av statens verksamhel

I 450 000 000 / 450 000 000 1450 000 000

Summa Inkomster av statens verksamhel 19240491000

3000 Inkomster av försåld egendom:

3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner m.m.:

3110 Affärsverkens inkomster av försålda fastigheter och
maskiner:

3111 Postverkets inkomster av försålda
fastigheter och maskiner I 000

3112 Televerkets inkomster av försålda
fastigheter och maskiner 1000000

3113 Statens järnvägars inkomster av
försålda fasligheter och maskiner 15000000

3114 Luftfartsverkets inkomster av
försålda fastigheter och maskiner I
000

3115 Förenade fabriksverkens inkomster
av försålda fasligheter

och maskiner 7500000

3116 Statens vattenfallsverks in

komster av försålda fastigheter

och maskiner 10000000

3117 Domänverkels inkomster av

försålda fastigheter och maski

ner

1000 33503000

3120 Civila myndigheters inkomster av försålda byggnader
och maskiner:

3121 Kriminalvårdsstyrelsens in

komster av försålda byggnader

och maskiner 1000000

3122 Statens vägverks inkomster av
försålda byggnader och maskiner 1500000

3123 Sjöfartsverkels inkomster av
försålda byggnader och maskiner 50000

3124 Statskontorets inkomster av

försålda datorer m. m. 100000

3125 Byggnadsstyrelsens inkomster av
försålda byggnader och maskiner 1000000

3126 Generaltullstyreisens inkomster av
försålda byggnader och maskiner -

3650000

Prop. 1981/82:150

3130
Försvarets myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner: 3131
Försvarets myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner

3200
Övriga inkomster av markförsäljning:

3211
Övriga inkomster av markförsäljning

3300
Övriga inkomster av försåld egendom:

3311
Inkomster av statens gruvegendom

3400000

13600000

18000000

3400000

13600000

18000000

40553000

13600000

18000000

Summa
Inkomster av försåld egendom 72153000

4000
Återbetalning av lån:

4100
Återbetalning av näringslån:

4110
Återbetalning av industrilån:

4111
Återbetalning av lokaliseringslån

240000000

4120
Återbetalning av jordbrukslån:

4121 Återbetalning av jordbrukets la-

gerhuslån

4122 Återbetalning av statens avdik-

ningslån

1350000

4123 Återbetalning av fiskerilån

11500000

4124 Återbetalning av fiskbered-

ningslän

1 106000

13956000

4130
Återbetalning av övriga näringslån:-

4131 Återbetalning av vallenkrafts-

lån

201000

4132 Återbetalning av luftfartslån

1956000

4133 Återbetalning av statens lån för

den mindre skeppsfarten

18476000

4134 Återbetalning av kraftlednings-

län

18000

4135 Återbetalning av skogsväglån

4136 Återbetalning av övriga nä-

ringslån. Kammarkollegiet

23093000

4137 Återbetalning av övriga nä-

ringslän. Lantbruksstyrelsen

1510000

45254000 299210000

4200 Återbetalning av
bostadslån m. m.:

4211 Återbetalning av lån till egnahem

4212 Återbetalning av län för bostadsbyggande

1539300000

Prop. 1981/82:150

700000

/ 540 000 000 1540 000 000

4213 Återbetalning av lån för bo-stadsförsöijning för mindre bemedlade
barnrika familjer

4214 Återbetalning av övriga bostadslån. Bostadsstyrelsen

4300
Återbetalning av studielån:

650000

38000000 635000000 673650000 673650000

4311 Återbetalaing av statens län för universitetsstudier

4312 Återbetalning av allmänna studielån

4313 Återbetalning av studiemedel

4400
Återbetalning av energispariän:

4411 Återbetalning av energispariån

134500000 134500000 134500000

4500
Återbetalning av övriga lån:

4511 Återbetalning av lån lill perso-

nal inom utrikesförvaltningen

m.m.

4800000

4512 Återbetalning av lån lill perso-

nal inom biståndsförvaltningen

m.m.

3650000

4513 Återbetalning av lån för kom-

munala markförvärv

150000000

4514 Återbetalning av län för stu-

dentkåriokaler

90000

4515 Återbetalning av lån för all-

männa samlingslokaler

4750000

4516 Återbetalning av utgivna

startlän och bidrag

10000000

4517 Återbetalning av u-landslån

5000000

4518 Återbetalning av krediter till

utlandet

7172000

4519 Återbetalning av statens bosäll-

tiingslån

50000000

4521 Återbetalning av lån för inven-

tarier i vissa specialbostäder

1850000

4525 Återbetalning av lån för

svenska FN-styrkor

25000000

4526 Återbetalning av övriga lån

36898000 299210000 299210000

Summa
Återbetalning av lån 2946570000

5000
Kalkylmässiga inkomster: 5100 Avskrivningar:

5110
Affärsverkens avskrivningar:

5111 Postverkets avskrivningar 375 000000

5112 Televerkets avskrivningar 1468 100000

5113 Statens järnvägars avskrivningar 1016000000

5114 Luftfartsverkets avskrivningar 70200000

5115 Förenade fabriksverkens avskrivningar

5116 Statens vattenfallsverks avskrivningar

5120 Avskrivningar på civila fastigheter: 5121
Avskrivningar på civila fastigheter

5130 Uppdragsmyndigheters komplementkostnader:

5131 Uppdragsmyndighetersm.fi .
komplemenlkosinader

5140 Övriga avskrivningar:

5141 Statens vägverks avskrivningar

5142 Sjöfartsverkets avskrivningar

5143 Avskrivningar på ADB-utrustning

5144 Avskrivningar på förrådsanläggningar
för ekonomiskt försvar

5200 Statliga pensionsavgifter, netto

(Pensionsmedel inkl. Bidrag lill koslnader för polis-,
domstols- och uppbördsväsendel m. m.) 5211 Statliga pensionsavgifter, netto
(Pensionsmedel inkl. Bidrag lill koslnader för polis-, domslols-och
uppbördsväsendet m. m.)

56000000 2336000000 5321300000

200240000 200240000

56461000

141 152000 84 700000

100000000 1062000

326914000 5904915000

,335000000 1335000000 1335000000

Summa Kalkylmässiga inkomster 7 239915 000
STATSBUDGETENS TOTALA INKOMSTER 180692440000

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982

Bilaga
2.5

Specifikation av anslagsförändringar i förhållande till
budgetpropositionen för budgetåret 1982/83

Prop.
1981/82:150 I

Bilaga
2.5 Anslagsförändringar i förhållande till budgetpropositionen

Bilaga 2.5

Specifikation
av anslagsförändringar i förhållande tili budgetpropositionen för budgetåret
1982/83

1
000-tal kr.

Ökning
(-t-)

Minsk

ning (-)

Huvudtitel,
anslag

Slutligt förslag eller beslut Förändring

Beräknat belopp i

budget- Propositio- Anslags-

propositionen
nens eller belopp

skrivelsens

nummer

//. Justitiedeparlementet

Lokala
polisorganisationen: Utrustning,

reservationsanslag

I57I6

143

17216

-t-

1500

Läns-
och distriktsåklagarmyndigheterna.

förslagsanslag

205 649

143

206124

475

Byggnadsarbeten
för kriminalvården,

reservationsanslag

33 700

141

43 700

10000

Summa

255065

267 040

11 975

IV. Försvarsdepartementet

Reglering
av prisstegringar för det militära

försvaret, förslagsanslag

1900000

102

2 500000

600000

Arméförband:

Ledning och förbandsverksamhet.

förslagsanslag

3971000

102

4511 100

540100

Materielanskaffnirxg, förslagsanslag

1 170000

102

1268706

98706

Anskaffning av anläggningar, förslagsanslag

460000

102

376000

84000

Forskning och utveckling, förslagsanslag

148200

102

180000

31800

Marinförband:

Ledning och förbandsverksamhet.

förslagsanslag

1283900

102

1415000

131100

MatenelaT\skaffr\ir\g, förslagsanslag

657000

102

1034000

377000

Anskaffning av anläggningar, förslagsanslag

120400

102

157000

36600

Forskning och ut\eckl'ir\g. förslagsanslag

75 000

102

87100

12100

Flygvapenförband:

Ledning och förbandsverksamhet.

förslagsanslag

2 306 200

102

2 333 000

26800

Materielanskaffning, förslagsanslag

2 455850

102

2 140000

315850

Anskaffning av anläggningar, förslagsanslag

236600

102

215 000

—

21600

Forskning och MveckMg, förslagsanslag

407 984

102

700000

292 016

Operativ
ledning m. m.:

Ledning och förbandsverksamhet.

förslagsanslag

512540

102

504900

7640

Hater'ie\anskaffn'ing, förslagsanslag

77 800

102

78 000

-1-

200

Anskaffning av anläggningar, förslagsanslag

79 700

102

90500

10800

Civilförsvar,
förslagsanslag

271980

102

290500

18 520

Civilförsvar:

Anskaffning
av anläggr\\ngar, förslagsanslag

11000

102

22200

11200

Skyddsrum,
förslagsanslag

200000

102

270500

70500

Reglering
av prisstegringar för civilförsvaret.

förslagsanslag

68000

102

90000

22000

Beredskapsnämnden
för psykologiskt försvar.

förslagsanslag

2725 '

102

2960

235

Flygtekniska
försöksanstalten, förslagsanslag

2260

102

2400

140

S'\gnalskydd,
förslagsanslag

1050

102

2210

1 160

Vissa
teleanordningar, förslagsanslag

27 160

102

43 615

16455

Summa

16446349

18314691

+1 868 342

I Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 150, Bilaga 2.5

Prop. 1981/82:150

1
000-tal kr.

{+) (-)

Huvudtitel,
anslag

v. Socialdepartementet Bidrag till sjukförsäkringen,/ö/i/agia/u/ag
Akademiska sjukhuset i XJppsaXa, förslagsanslag Akademiska sjukhuset i Uppsala:

Avlöningar till läkare, förslagsanslag

Driftkostnader, förslagsanslag

Utrustning, reservationsanslag

Byggnadsinvesteringar,
reservationsanslag Bidrag till kommunala undervisningssjukhus,

förslagsanslag
Vårdcentralen i Dalby: Förvaltningskostnader,

förslagsanslag
Beredskapslagring för hälso- och sjukvården

m. m., reservationsanslag Driftkostnader för
beredskapslagring m. m.,

förslagsanslag Utbildning av personal för hälso- och
sjukvård

i krig m. m., förslagsanslag Utveckling och försök med vissa
vårdformer,

reservationsanslag Ersättning till postverket för
befordran av

b\\r\dskr\flsförsändelser. förslagsanslag

Summa

VI. Kommunikationsdeparlemenlel Statens vägverk: Försvarsuppgifter,

reservationsanslag Försvarsinvesteringar vid statens
järnvägar,

reservationsanslag
Övrig verksamhet, förslagsanslag Flygplatser m. m., reservationsanslag
Beredskap för civil luftfart, reservationsanslag Viss ersättning till Linjeflyg
AB,

reservationsanslag

Summa

VIII. Budgetdepartemenlel

Anskaffning av ADB-utrustning,

reservationsanslag Teknikupphandling inom dataområdet,
reservationsanslag

Summa

IX. Utbildningsdepartementet

Bidrag till särskilda kulturella ändamål,

reservationsanslag Bidrag till verksamhet inom musik- och

bildområdena m. m., reservationsanslag Talboks- och punklskriftbiblioleket:

Produktionskostnader, reservationsanslag

Bidrag till Centralförbundet för alkohol- och
narkotikaupplysning, reservationsanslag Statens biografbyrå, förslagsanslag
Filmstöd, reservationsanslag

Beräknat
belopp i budgetpropositioner

Sludigt
förslag eller beslut

Fö

Ök Mi nin

rändring

Propositio-1
nens eller skrivelsens nummer

Anslagsbelopp

ning
( nsk-

ig
(

3 850000

144 145

3 325000 89500

-1-

525000
89500

133 520

36091

2746

15000

145 145 145 145

133 520

36091

2746

15000

835000

145

945000

IIOOOO

2400

145

2400

34591

102

56802

-t-

22211

29810

102

36240

-1-

6430

5425

102

7085

-1-

1660

143

7000

-1-

7000

2400

SoU 33

15093

-H

12693

4946983

4481720

—

465 263

12500

102

23460

-1-

10960

6000

26069

101 400

5 500

102 94 98

102

9000 26294 73 200 10000

-1- +

3 000

225

28 200

4 500

50000

151469

191 954

40485

98000

123

93 000

5000

123

10000

8376

111

128

111

128

143 111 111

12605

2213

2450

24956

98000

9126

750

31500

-1-

31500

17355

-1- +

250 4500

2653

440

2691

241

32215

7259

Prop.
1981/82:150

1000-tal kr.

Huvudtitel,
anslag

Stöd lill taltidningar, reservationsanslag Länsskolnämndernas
utvecklingsstöd,

reservationsanslag Utbildning för vårdyrken,
reservationsanslag Medicinska fakulteterna, reservationsanslag
Utbildningsbidrag för doktorander, förslagsanslag Vissa kostnader i samband
med forsknings- och

forskarutbildningsreform, reservationsanslag Bred utbildning
i dalafrågor, reservationsanslag Nordiska ministerrådets kulturbudget,

förslagsanslag

Summa

X. Jordbruksdepartementet Lantbruknämndema, förslagsanslag Statens
hingstdepå och stuteri:

Uppdragsverksamhet, förslagsanslag Bidrag till statens
hingstdepå och stuteri,

förslagsanslag Lån till stiftelse för häslavel m. m. i Flyinge,

reservationsanslag
Prisreglerande ätgärder på jordbrukets område,

förslagsanslag
Inköp av livsmedel m. m. för beredskapslagring,

reservationsanslag Kostnader för beredskapslagring av
livsmedel

m. m., förslagsanslag Bidrag till permanent skördeskadeskydd
Prisreglerande åtgärder på fiskets område,

förslagsanslag Statens veterinärmedicinska anstalt,

förslagsanslag Velerinärslaten. förslagsanslag
Lantbruksstyrelsen, djurens hälso- och sjukvård:

Vppdragsverksamhel, förslagsanslag Bidrag till djurens hälso-
och sjukvård,

reservationsanslag Bidrag till avlägset boende djurägare
för

veterinärvård, förslagsanslag Bidrag till
djurskyddsfrämjande åtgärder,

reservationsanslag Statens veterinärmedicinska anstalt:

Uppdragsverksamhet, förslagsanslag Bidrag till statens veterinärmedicinska
anstalt,

reservationsanslag Sveriges lantbruksuniversitet:

Förvaltningskostnader, förslagsanslag Åtgärder mol
försurningen, reservationsanslag Lån till ett pantbolag, reservationsanslag
Bidrag till kalkning av sjöar och vallendrag,

reservationsanslag Stöd till idrotten,
reservationsanslag Stöd till friluftslivet m. m., reservationsanslag

Summa

Ber ä knat belopp i budgetpropositioner

Slutligt
f ö rslag eller beslut

F ö l

Ö k Mil nin

- ä ndring

Propositio-1 nens eller skrivelsens

Anslagsbelopp

ning { + ) nsk-

g (-)

nummer

129

10000

-l-

10000

5079

369637

339945

■
78144

143 145 145 106

6139

380465

346645

90432

+ + + +

1060 10828

6700 12288

106

123

12462 10000

+ ■ -1-

12462 10000

29377

200

35100

5 723

872782

986783

114001

218617

122

220117

1500

198

2200

198

4 500

2300

198

3 500

3 308000

209

3 308000

17000

102

40000

23 000

85 725 15000

102 JoU 21

205

86703

978 14999

56 105 52 531

122 122

56 105 52 531

122

53 341

122

1517

122

1539

122

44682

326905

122 151 131

327440 40000 50000

+ +

535 40000 50000

23 000 160650

151

KrU 19 KrU 19

170990 15 735

+ +

23000 10340 15735

4265735

4 368069

102 334

Prop.
1981/82:150

1 OOO-tal
kr.

Huvudtitel,
anslag

Slutligt förslag eller beslut Förändring

Beräknat

belopp i

Anslagsbelopp

Ökning
Minskning

budget- Propositio-

propositionen nens eller skrivelsens nummer

(+)
(-)

44 510

29220

3 740

31230 383092

165 100

XI.
Handelsdepartementet

Nordiska ministerrådets allmänna budget,

förslagsanslag Yiommerskollegmm, förslagsanslag
Näringsfrihetsombudsmannen, förslagsanslag Överstyrelsen för ekonomiskt
försvar: Förvaltningskostnader,/öri/ögiani/ag Drift av beredskapslager,
förslagsanslag Beredskapslagring och industriella åtgärder,

reservationsanslag Särskilda koslnader för o\]e\agr'\ng,
förslagsanslag Föriuster på beredskapsgarantier m.m.,

förslagsanslag Tullverket: Förvaltningskostnader,
förslagsanslag

636727

Summa 1293619

208 148 195

102 102

102

143

59200 -I- 14690

29420 -I- 200

5105 + 1365

32990 -(- 1760

444393 -t- 61301

1493 555 4-1328455

1 + I

500 -1-1410273

I + 639227 +

2703 892

XII. .Arbetsmarknadsdepartementet

Kommittéer m. m., reservationsanslag

Bidrag till arbetslöshetsersättning och

utbildningsbidrag, reservationsanslag Särskilda sysselsättningsskapande
ätgärder i

tekokommunerna, reservationsanslag Yrkesinriktad
rehabilitering, reservationsanslag

Summa

XIII. Bostadsdepartementet

Räntebidrag m. m., förslagsanslag

Bostadsbidrag m. m., förslagsanslag

Lantmäteriet:

Försvarsberedskap, reservationsanslag

Summa

XIV. Industridepartemenlet

Bidrag till regionala utvecklingsfonder m. m.,

reservationsanslag
Täckande av föriuster i anledning av garantigivning

hos
regionala utvecklingsfonder, förslagsanslag Täckande av föriuster i anledning
av statliga

industrigaranlilån m. m., förslagsanslag Medel för
tillämpad forskning, reservationsanslag Bidrag till Centrum för
småföretagsutveckling,

reservationsanslag Räntestöd till Tillväxtinvestbolag,

reservationsanslag Täckande av föriuster i anledning av
statliga

garantier för lån lill Tillväxtinvestbolag m. m.,

förslagsanslag Regionalpolitiskt stöd:

Bidragsverksamhet,/öri/ag5anj/«g

Lokaliseringslån, reservation.sanslag Åtgärder i
glesbygder, reservationsanslag

14487

123

15 987

-1-

1500

2 423
796

139

1 847 800

575 996

148

15 000

454362

143

454562

200

2892645

2 333 349

559296

7 900000

124

9 000000

+ \ 100000

1 100000

124

1250000

-1-

150000

2093

102

2631

-1-

538

9002093

10252631

-Hl
250538

95 000 1

118 118

95000

-■

75000

118

100000

-1-

25 000

123

15 000

15000

118

1350

. 118

3 500

118

113 113 113

318910
500000

- 83
290

-
100000

402 200 600000 100000

Prop.
1981/82; 150

1 OOO-tal
kr.

Ökning

Minsk

ning (-)

{+)

Huvudtitel,
anslag

Slutligt förslag eller beslut Förändring

Beräknal

belopp i

Anslagsbelopp

budget- Proposilio-

propositionen nens eller skrivelsens nummer

1668486 9704

Täckande
av förluster på grund av kreditgarantier

till företag i glesbygder m. m., förslagsanslag 1

Åtgärder m. m. i anslutning till länsplanering,

reservationsanslag 35 000

Regionalpolitiskt stöd: Regionala

utvecklingsinsatser, reservationsanslag -

Åtgärder för ökad sysselsättning i Norrbottens län,

reservationsanslag -

Ersättning för nedsättning av socialavgifter,

förslagsanslag -

Sveriges geologiska undersökning:

Geologisk kartering samt information och

dokumentation, reservationsanslag 35617

Uppdragsverksamhet, /örj/ögiani/ag I

Prospektering m. m., reservationsanslag 7969

Utrustning, reservationsanslag 5 000

bergsstaten, förslagsanslag 1799

Statens gruvegendom:

Prospektering och brytvärdhetsundersökningar,

reservationsanslag 72 077

Egendomsförvaltning m.m., förslagsanslag 631 \

Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet,

förslagsanslag 1

Bidrag till statens provningsanstalt,

reservationsanslag 33 189

Statens provningsanstalt: Utrustning,

reservationsanslag 6000

Bidrag lill verksamheten vid Studsvik

Energiteknik AB, reservationsanslag 80000

Avveckling av forskningsreaktorn RI,

reservationsanslag 10000

Avveckling av forskningsreaktorer m. m.,

reservationsanslag -

Summa I 565 226

XV. Kommundeparlementet Länsstyrelserna, förslagsanslag Civilbefalhavama,
förslagsanslag Bidrag till kvinnoorganisationemas centrala

verksamhet, förslagsanslag Bidrag till kyrkofonder på
grund av indragna

skatteutjämningsmedel

Summa

1 678 190

XVII. Räntor på statsskulden, m.m.

Räntor på statsskulden, m. m., förslagsanslag 39400000

Summa 39400000

Summa förändringar på statsbudgeten 82 868156

113 113 113 113 113

99 99 99 99 99

99 99

121

115

102 102

155

158

35000

275 000

275000

150000

-1-

150000

80000

-1-

80000

61 385

25 768

7969

800

4200

2076

-1-

277

58400

13 677

7470

1099

74392

41203

17000

11000

58200

21800

10000

16500

1834987

269761

1672486

4 000

11868

2164

2000

-I-

2 000

44 000 -I-
44000

1730354 + 52164

38800000 - 600000

86368470 -1-3500314

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982

Bilaga
2.6

Förändringar i förslaget till statsbudget för budgetåret
1982/83 sedan budgetpropositionen

Prop.
1981/82:150

Bilaga
2.6 Förändringar i förslaget till statsbudget

Bilaga 2.6

FÖRÄNDRINGAR I FORSLAGET TILL STATSBUDGET FÖR BUDGETÅRET
1982/83 SEDAN BUDGETPROPOSITIONEN

1 Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 150. Bilaga 2.6

Prop. 1981/82:150

Statsbudgeten för budgetåret 1982/83

Inkomster

Budget-

Senare

Summa

propositionen

ändringar

1 OOO-tal

1 OOO-tal kr.

kr.

Inkomster

Skatter

140059211

-1-11134100

151193311

Inkomster av

statens
verksamhet

18203996

+ 1036495

19240491

Inkomster av

försåld
egendom

70253

-1- 1900

72153

Återbetalning

av lån

2842770

-1- 103 800

2946570

Kalkylmässiga inkomster

7766049

- 526134

7239915

Summa

168942279

-1-11750161

180692440

Underskott

82624921

- 6879847

75 745074

Summa

251567 200

-t- 4870314

256437514

Prop. 1981/82:150 3

Bilaga
2.6 Förändringar i förslaget till statsbudget budgetåret 1982/83

Utgifter

Budgetpropositionen
1 OOO-tal kr.

Senare
ändringar 1 OOO-tal kr.

Summa 1 OOO-tal kr.

Utgiftsanslag

Kungl. hov- och slottsstatema

Justitiedepartemenlet

Utrikesdepartementet

Försvarsdepartementet

Socialdepartementet

Kommunikationsdepartementet

Ekonomidepartementet

Budgetdepartementet

Utbildningsdepartementet

Jordbruksdepartementet

Handelsdepartementet

Arbetsmarknadsdepartementet

Bostadsdepartementet

Industridepartementet

Kommundepartementet

Riksdagen och dess verk m. m.

Räntor på statsskulden m.m.

Oförutsedda utgifter

Beräknad övrig medelsförbrukning

Minskning av anslagsbehållningar Ökad disposition av
rörliga krediter

Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto

25 204

7611862

+ 11 975

7623 837

7088161

18055935

+1 868 342

19924
277

64640964

- 465 263

64175
701

11425 833

+ 40485

11466318

452223

12876699

+ 5000

12881699

32089789

+ 114001

32203790

6158246

-1- 102334

6260580

1751873

-1-1410273

3 162146

12477811

+ 810704

13288515

17133144

-t-1250538

18383682

7737 303

+ 269761

8007064

2922357

-1- 52164

2974521

518796

39400000

- 600000

38800000

1000

Summa

242367200

+4870314

247237514

2000000

1200000

Summa

3200000

6000000

Summa

251567200

-1-4870314

256437514

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982

Prop. 1981/82:150 Bilaga 2.7 Lagförslag

Bilaga
2.7

Förslag
till

Lag
om storleken av statlig inkomstskatt som ingår i preliminär skatt för förra
hälften av budgetåret 1982/83'

Härigenom
föreskrivs atl statlig inkomstskatt för skaltskyldig, som avses i 10 § I mom.
lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, skall för förra hälften av budgetåret
1982/83 ingå i preliminär skatt med 100 procent av grundbeloppet.

' Senaste lag i ämnet 1981: 556. Norstedts Tryckeri, Stocktiolm 1982

1 Riksdagen 1981/82. I saml. Nr 150. Bilaga 2.7