Prop. 1981/82:159

Prop.
1981/82:159

Regeringens proposition 1981/82:159

om
lag om skatt på vissa kassettband;

beslutad
den 8 mars 1982.

Regeringen
föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll ovannämnda dag.

På
regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

ROLF
WIRTÉN

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen läggs fram förslag till en ny lag om skatt på oinspelade ljudkassettband
och videokassettband (kassettskatt).

I
proposifionen föreslås att skatten skall utgå med 4 öre per spelminut på ljudkassettbanden
och med 25 öre per spelminut på videokassettbanden. För att motverka ett
kringgående föreslås att vissa inspelade band som uppenbarligen är avsedda att
användas på samma sätt som oinspelade band skall jämställas med oinspelade
band. Skattens konstrukfion föreslås i stort följa det sedvanliga
punktskattemönstret. Statens intäkter av skatten beräknas för helår uppgå fill
omkring 135 milj. kr.

Den
nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 juli 1982.

1
Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 159

Prop.
1981/82:159 2

1
Förslag till

Lag om skatt på vissa
kassettband

Härigenom
föreskrivs följande.

1
§ Skatt (kassettskatt) skall
erläggas till staten enligt denna lag vid omsättning inom landet eller vid
införsel fiU landet av oinspelade ljud- och videokassettband.

2
§ Med ljudkassettband avses ett
magnetband som är inbyggt i en kassett och som endast kan uppta ljud.

Med
videokassettband avses ett magnetband som är inbyggt i en kassett och som kan
användas för upptagning av bilder avsedda att återges genom en teknik som i
något skede utnyttjar elektriska signaler.

Med
oinspelade band jämställs inspelade band som med hänsyn till bandens eller
kassetternas utförande, inspelningarnas art eller andra särskilda
omständigheter uppenbarligen är avsedda att användas på samma sätt som
oinspelade band.

3
§ Kassettskatt tas inte ut för
sådana ljudkassettband eller videokassettband, vars speltid uppgår till högst
trettio minuter.

4
§ Kassettskatt tas ut för
ljudkassettband med 4 öre per spelminut och för videokassettband med 25 öre per
spelminut.

5
§ Riksskatteverket är, utom i
fall som avses i andra stycket, beskattningsmyndighet för kassettskatt. Därvid
gäller lagen (1959:92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning.

Då
ett skattepliktigt band införs till landet av någon som inte har blivit registrerad
enligt 9§, skall skatten erläggas till tullmyndigheten. I sådana fall gäller
tullagen (1973:670) i fråga om skatten. Dessutom gäller 46 § lagen (1959:92) om
förfarandet vid viss konsumLionsbeskalining.

6 §
Med skattskyldig avses i det följande

1.
den som inom landet
yrkesmässigt tillverkar skattepliktiga kassettband,

2.
den som har blivit registrerad
enligt 9 §.

7 §
Skattskyldighet för den som är skattskyldig inträder när

1.
skattepliktigt kassettband
levereras till en köpare som inte är registrerad,

2.
uttag sker av skattepliktigt
kassettband för annat ändamål än sådan inspelning eller kopiering av
kassettband som sker yrkesmässigt,

3.
den skattskyldige
avregistreras, om skattepliktiga kassettband då finns i lager.

g
§ Tillverkare som avses i 6 § 1 skall vara registrerade som skattskyldiga hos riksskatteverket.

9
§ Riksskatteverket får efter ansökan av den som avser att införa skattepliktiga
kassettband till landet för yrkesmässig återförsäljning i mer än ringa
omfattning registrera denna som skattskyldig. Detsamma gäller den

Prop.
1981/82:159 3

som
avser att yrkesmässigt göra inspelningar eller kopieringar på kassettband.

10 §
Skattskyldig skall lämna deklaration till riksskatteverket för varje

kalendermånad (redovisningsperiod).

Riksskatteverket
får, när särskilda skäl föreligger, medge att deklaration lämnas för helt
kalenderår.

11 §
I deklarationen skall skatt redovisas för de band för vilka skattskyl

dighet har inträtt under perioden. Avdrag får göras för skatt på sådana

band

1.
som har förts ut ur landet
eller förts till svensk frihamn för annat ändamål än att användas där,

2.
för vilka skattskyldighet
tidigare har inträtt,

3.
som har återtagits i samband
med återgång av köp,

4.
som har sålts med förlust för
den skattskyldige, i den mån förlusten hänför sig till bristande betalning från
köparen.

12 §
Deklarationen skall ha kommit in fill riksskatteverket senast den

femte i andra månaden efter utgången av redovisningsperioden.

Denna
lag träder i kraft den I juli 1982.

2
Förslag till

Lag
om ändring i skattebrottslagen (1971:69)

Härigenom
föreskrivs att 1 § skattebrottslagen (1971:69) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

1§'
Denna lag gäller i fråga om skatt eller avgift enligt

1.
lagen (1908:128) om
bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, förordningen
(1927:321) om skatt vid utskiftning av aktiebolags fillgångar,
kommunalskattelagen (1928:370), förordningen (1933:395) om ersättningsskatt,
lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, lagen (1946: 324) om
skogsvårdsavgift, lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, lagen (1947:577) om
statlig förmögenhetsskatt, lagen (1958:295) om sjömansskatt,

2.
lagen (1941:251) om särskild 2. lagen
(1941:251) om särskild varuskatt, lagen (1953:397) om av- varuskatt,
lagen (1953: 397) om avgift för fettvaror som användas för gift för fettvaror
som användas för framställning av fettemulsion framställning av fettemulsion
m.m., lagen (1957:262) om allmän m.m., lagen (1957:262) om allmän energiskatt, lagen
(1961:372) om energiskatt, lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen
(1961:394) om bensinskatt, lagen (1961:394) om tobaksskatt,
stämpelskattelagen tobaksskatt, stämpelskattelagen (1964:308), lagen
(1968:430) om (1964:308), lagen (1968:430) om mervärdeskatt,
lagen (1972:266) mervärdeskatt, lagen (1972:266)

'
Senaste lydelse 1981: 1157.

fl Riksdagen
1981/82. 1 saml. Nr 159

Prop. 1981/82:159 4

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

om skatt på annonser och reklam, om skatt på annonser och reklam,

lagen (1972:820) om skaU på spel, lagen (1972:820) om skatt på spel,

lagen (1973:37) om avgift på vissa lagen (1973:37) om avgift på vissa

dryckesförpackningar, vägtrafik- dryckesförpackningar, vägtrafik

skattelagen (1973:601), lagen skattelagen (1973:601), lagen

(1973:1216) om särskild bered- (1973:1216) om särskild bered

skapsavgift för oljeprodukter, skapsavgift för oljeprodukter,

bilskrotningslagen (1975:343), la- bilskrotningslagen (1975:343), la

gen (1977:306) om dryckesskatt, la- gen (1977: 306) om dryckesskatt, la

gen (1978:69) om försäljningsskatt gen (1978:69) om försäljningsskatt

på motorfordon, lagen (1978: 144) på motorfordon, lagen (1978: 144)

om skatt på vissa resor, om
skatt på vissa resor, lagen

(1982:000) om skatt på vissa kassettband,

3. lagen (1981:691) om socialavgifter.

Lagen gäller även preliminär skatt, kvarstående skatt och
tillkommande skatt som avses i uppbördslagen (1953:272).

Lagen tillämpas inte om skatten eller avgiften fastställs
eller uppbärs i den ordning som gäller för tull och inte heller beträffande restavgift,
skattefillägg eller liknande avgift.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1982.

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade
skattefordringar m. m.

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1971:1072) om förmånsberättigade
skattefordringar m. m. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§' Förmånsrätt enligt 11 § förmånsrättslagen (1970:979)
följer med fordran på

1.
skatt och
avgift, som anges i 1§ första stycket uppbördslagen (1953:272), samt skatt
enligt lagen (1908:128) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och
rättigheter, lagen (1958:295) om sjömansskatt och kupongskattelagen (1970:624),

2.
skatt enligt
lagen (1968:430) om mervärdeskatt,

3.
skatt eller
avgift enligt lagen 3. skatt eller avgift enligt lagen
(1908:129) med vissa bestämmelser (1908: 129) med vissa bestämmelser om handel med fondpapper, lagen om handel med fondpapper, lagen (1928:376) om
särskild skatt å vissa (1928:376) om särskild skatt å
vissa lotteri vinster, lagen (1941:251) om lotterivinster, lagen (1941:251) om

' Senaste lydelse 1981:1158.

Prop.
1981/82:159

Nuvarande lydelse

särskild varuskatt, lagen (1953:397)

om avgift för fettvaror som använ

das för framställning av fettemul

sion m. m., lagen (1957:262) om all

män energiskatt, lagen (1961:372)

om bensinskatt, lagen (1961:394)

om tobaksskatt, stämpelskattela

gen (1964:308), lagen (1972:266)

om skatt på annonser och reklam,

lagen (1972:820) om skatt på spel,

lagen (1973:37) om avgift på vissa

dryckesförpackningar, lagen

(1973: 1216) om särskild beredskapsavgift för
oljeprodukter, bilskrotningslagen (1975:343), lagen (1977:306) om
dryckesskatt, lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon samt Jagen
(1978:144) om skatt på vissa resor.

Föreslagen lydelse

särskild varuskatt, lagen (1953:397)

om avgift för fettvaror som använ

das för framställning av fettemul

sion m. m., lagen (1957:262) om all

män energiskatt, lagen (1961:372)

om bensinskatt, lagen (1961:394)

om tobaksskatt, stämpelskattela

gen (1964:308), lagen (1972:266)

om skatt på annonser och reklam,

lagen (1972:820) om skatt på spel,

lagen (1973:37) om avgift på vissa

dryckesförpackningar, lagen

(1973:1216) om särskild beredskapsavgift för
oljeprodukter, bilskrotningslagen (1975:343), lagen (1977:306) om dryckesskatt,
lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon, lagen (1978:144) om skatt
på vissa resor samt lagen (1982:000) om skatt på vissa kassettband.

4.
skatt enligt vägtrafikskattelagen
(1973:601) samt lagen (1976:339) om saluvagnsskatt,

5.
tull och
särskild avgift enligt 39 § tullagen (1973:670)

samt avgift enligt lagen (1968:361) om avgift vid införsel
av vissa bakverk,

6.
avgift enligt
lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets område och lagen (1974:226) om
prisreglering på fiskets område,

7.
avgift som
uppbärs med tillämpning av lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt
lagen (1981:691) om socialavgifter.

Förmånsrätten
omfattar ej restavgift och liknande avgift som utgår vid försummelse att
redovisa eller betala fordringen och ej heller skatte- eller avgiftstillägg och
förseningsavgift.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1982.

Prop.
1981/82:159 6

Utdrag

BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1982-02-24

Närvarande:
statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Ullsten, Wikström, Friggebo,
Dahlgren, Åsling, Söder, Johansson, Wirtén, Andersson, Boo, Petri, Eliasson,
Gustafsson, Elmstedt, Tilländer, Ahrland, Molin

Föredragande:
statsrådet Wirtén

Lagrådsremiss
med förslag till lag om skatt på vissa kassettband.

1 Inledning

I
budgetpropositionen för nästa budgetår (prop. 1981/82:100, bil. 12) har chefen
för utbildningsdepartementet aviserat att regeringen skall lägga fram ett
förslag om en särskild skatt på kassettband. Jag avser nu att ta upp detta
förslag till behandling.

I
detta ärende har jag samrått med chefen för utbildningsdepartementet.

2 Allmän
motivering

2.1
Allmänna utgångspunkter

Ungefär
två tredjedelar av aUa hushåll i Sverige har tillgång tiU kassettbandspelare.
Förra året såldes ca 14 milj. oinspelade ljudkassettband.

Videomarknaden har ökat
explosionsartat i landet under senare år. Inom kort beräknas vart tionde
hushåll ha fillgång till en videobandspelare. År 1981 såldes ca 2,5 milj.
oinspelade videokassettband. Marknaden väntas fortsätta öka kraftigt.

Ett utnyttjande av kassettekniken
har under senare år lett till en kraftigt ökad hemkopiering av musik. Detta är
till förfång för rättighetsinnehavare av olika slag genom att deras verk och
prestationer utnyttjas på ett sätt som inte har varit avsett. Det är vidare
sannolikt att kopieringsverksamheten försämrar möjligheterna till ett brett
utbud av musik på fonogram. Detta torde särskilt gälla inspelningar som är
osäkra från försäljningssynpunkt men kulturpolitiskt angelägna. Utvecklingen
på kassettmarknaden kan också negativt inverka på antalet arbetstillfällen för
musiker och artister genom att efterfrågan på skivor och inspelade kassetter
samt

Prop. 1981/82:159 7

direkta
framföranden minskar som en följd av förbättrad och förenklad inspelningsteknik.

På motsvarande sätt, som
jag nu har beskrivit för musikområdets del, torde den kraftigt expanderande
videomarknaden och den ökade privatkopieringen som följer med denna expansion,
påverka möjligheterna till ett brett utbud av kulturpolitiskt angelägen film-
och videoproduktion liksom utkomstmöjligheterna för dem som är beroende av att
dessa produktioner görs.

De
negativa verkningarna av hemkopieringen bör kompenseras genom dels direkt
ekonomisk ersättning tiU grupper av rättighetsinnehavare, dels insatser av
annat slag på bl. a. musik- och filmområdena. Chefen för utbildningsdepartementet
kommer i särskUda propositioner att lägga fram förslag härom.

I syfte att skapa
ekonomiskt utrymme för en finansiering av dessa åtgärder anser jag att en
särskild skatt bör tas ut på ljudkassettband och videokassettband. För att
skatten inte skall missgynna rättighetsinneha-vama bör den träffa endast
oinspelade band.

En
beskattning av ljudkassettband och videokassettband är enligt min mening
motiverad även av statsfinansiella skäl.

När en ny punktskatt
införs bör vissa allmänna krav ställas på den. Skatten bör till sin
konstruktion så långt som möjligt följa det sedvanliga punktskattemönstret. Den
bör vara administrativt enkel för de skattskyldiga och för beskattningsmyndigheten
och i möjligaste mån neutral i konkurrenshänseende.

2.2
Skattepliktig vara

De
skattepliktiga objekten föreslås utgöras av oinspelade ljudkassettband och
videokassettband. Ljudkassettbanden är avsedda att uppta endast ljud. På
videokassettbanden kan däremot göras upptagningar som återges i form av rörliga
bilder med eller utan ljud.

Inspelade
band föreslås alltså förbli skattefria.

Gränsdragningen
mellan oinspelade och inspelade band kan komma att vålla problem. En tänkbar
utveckling är att kassetter kommer att förses med ljud eller bild endast i
syfte att därigenom undgå skatteplikt. Dessa kassetter bör dock träffas av
skatten. Det gäller att finna en metod att definiera de skattepliktiga objekten
så att också sådana kassetter kommer att omfattas.

En
sådan metod är att föreskriva att med oinspelade kassetter jämställs sådana där
en inspelning har gjorts i syfte att undgå skatteplikt. Man knyter med denna
lösning an till det bakomliggande syftet med inspelningen, dvs. till ett subjektivt
kriterium, och föreskriften får karaktären av en generalklausul.

En
annan metod är att föreskriva skatteplikt för sådana inspelade band

Prop. 1981/82:159 8

som
uppvisar vissa angivna egenskaper. Metoden bygger på att man på grundval av
objektiva kriterier skall kunna avgöra om bandet är skatteplik-figt eller ej.

Båda
metoderna erbjuder stora svårigheter i den praktiska tillämpningen. I den
förra situationen ställs man inför uppgiften att avgöra syftet med en
inspelning. Viss ledning kan väl fås av kassetternas beskaffenhet, marknadsföringen
eller inspelningens art. Det är dock en både besvärlig och för
beskattningsmyndigheten resurskrävande uppgift att behöva avgöra i vilket
syfte en viss inspelning har gjorts. Metoden erbjuder dock goda möjligheter att
ingripa mot åtgärder som ter sig som skatteflykt.

Den
andra metoden bygger på att skatteplikt inträder om ett inspelat band har vissa
föreskrivna egenskaper. Det kan gälla kassettens eller bandets tekniska
egenskaper eller bandets innehåll. Som exempel kan nämnas att en kassett
försetts med uppgifter som tyder på att den är avsedd för inspelning eller att
ett band är bara delvis inspelat eller är inspelat med helt meningslösa ljud
eller bilder. Bedömningen av en inspelning får dock aldrig ha karaktären av en
kvalitetsbedömning och får inte ens misstänkas vara något slags kulturpolitiskt
medel för påverkan av marknaden.

Båda
metoderna har såväl för- som nackdelar. Då det här gäller ett nytt
beskattningsområde anser jag det dock viktigt att man så klart och otvetydigt
som möjligt anger vad som skall beskattas. Jag förordar således en lösning
enligt den senare modellen och föreslår att skatteplikt även bör gälla för
inspelade band som med hänsyn till bandens eller kassetternas utförande,
inspelningarnas art eller andra särskilda omständigheter uppenbarligen är
avsedda att användas på samma sätt som oinspelade band.

T
Il'ossettbanden har i allmänhet ins'elnin*'stider "å 60, 90 eller 120 minuter.
Videokassettbandens inspelningstider är oftast ännu längre. På marknaden
förekommer dock band med mycket korta speltider. Det gäller bl. a.
ljudkassettband avsedda för diktafoner och videokassettband som används i t.
ex. kameror. Med hänsyn till dessa bands användningsområden och till den
praktiska tillämpningen föreslär jag att dessa småkassetter undantas från
skatteplikt. Jag föreslår att gränsen för skattefrihet sätts vid 30 minuters
speltid.

2.3
Skattesats

Ljudkassettbandens
inspelningstider är i regel standardiserade. Tiden finns angiven på kassetten.
60- och 90-minutersbanden är helt dominerande på den svenska marknaden. Det
förekommer dock band med både kortare och längre inspelningstider.

Videokassettbandens
inspelningsfider är inte standardiserade på samma sätt som ljudkassettbandens.
Uppgift om speltid saknas i vissa fall på kassetten. Om en sådan uppgift finns
anges speltiden oftast i ungefärlig tid.

Prop.
1981/82:159 9

180-minutersbandet
är vanligast, men band med speltider från en till fem timmar förekommer i inte
obetydlig omfattning.

Statens
pris- och kartellnämnd har uppskattat försäljningen år 1982 av oinspelade
ljudkassettband till drygt 15 milj. band, eller annorlunda uttryckt till ung.
1 200 milj. spelminuter. Motsvarande siffror för oinspelade videokassettband är
3,5 milj. band resp. 600 milj. spelminuter.

Skatten
kan utgå antingen med ett fast belopp, som är lika för varje kassett, eller med
ett belopp som varierar med t. ex. kassettens speltid eller pris.

En
fast skatt är administrafivt enkel för de skattskyldiga och för beskattningsmyndigheten.
Den missgynnar dock band med kort speltid och bör avvisas av det skälet. En
värdeskatt relaterad till priset innebär att kassetter med lika speltid men
med olika pris beskattas olika. Vidare är en värderelaterad skatt
administrativt besvärlig. Problem kan bl. a. uppstå när beskattningsvärdet
skall bestämmas. Inte heller denna beskattningsform kan förordas.

Det
tredje alternativet, en skatt relaterad till kassettens speltid, framstår som
det mest rättvisa. Det är dessutom en relafivt enkel metod att bestämma
skatten efter, åtminstone när det gäller ljudkassettbanden. Beträffande videokassettbanden
får visserligen i vissa fall en uppgift om ungefärlig speltid accepteras, men
sammantaget finner jag denna metod vara den lämpligaste. Jag förordar således
en skatt som bygger på speltiden.

Enligt
statens pris- och kartellnämnd var de genomsnitfiiga grossistpriserna år 1981
för ljudkassettband och videokassettband ungefär följande.

Speltid

60 min.

90 min.

120 min.

180 min.

240 min.

Ljudkassettband Videokassettband

4:50

47:70

7:30

8:60 60:30

63:15

83:40

Detaljhandelspriset
på enskilda band varierar krafigt, beroende bl. a. på bandens kvalitet och på
tillfälliga prisnedsättningar.

Av
grossistpriserna framgår att videokassettband är åtskilligt dyrare än
ljudkassettband räknat i kronor per spelminut. För det mest sålda videobandet,
180-minutersbandet, utgör grossistpriset per minut 35 öre. Motsvarande pris
för det populäraste ljudbandet, 90-minutersbandet, är 8 öre. Priset per minut
för videoband är vid denna jämförelse sålunda mer än fyra gånger högre än för
ljudband. Videomarknaden är, som nämnts, i stark expansion. Marknaden för
ljudkassetter torde däremot ha stagnerat. Jag anser det bl. a. av dessa skäl
rimligt att skattesatsen för videokassettbanden sätts högre än för
ljudkassettbanden och föreslår att skatt tas ut med 4 öre per spelminut för
ljudkassettband och med 25 öre per spelminut för videokassettband. Det
vanligaste ljudkassettbandet, 90-minutersbandet, skulle då beskattas med 3 kr.
60 öre och motsvarande videokassettband, 180-minutersbandet, med 45 kr.

Prop. 1981/82:159 10

Statens
pris- och kartellnämnd har, som jag tidigare har nämnt, beräknat försäljningen
för innevarande år till 1 200 milj. spelminuter för ljudkassettbanden och fill
600 milj. spelminuter för videokassettbanden. Med en skatt av föreslagen
storlek kan efterfrågan mätt i spelminuter beräknas minska. Jag räknar med att
skatten för helt år kommer att inbringa ung. 35 milj. kr. för ljudkassettbanden
och ung, 100 milj. kr. för videokassettbanden. Budgetåret 1982/83 kommer dock
skatten sannolikt att inbringa endast omkring 125 milj. kr.

2.4
Skattskyldighet m. m.

Vad
gäller kretsen av skattskyldiga och tidpunkten för skattskyldighetens inträde
är det lämpligt att, sä långt möjligt, följa vad som är brukligt i andra punktskaftesammanhang.
Normalt är därvid att yrkesmässiga tillverkare och importörer av skatteplikfiga
varor är skattskyldiga och att skattskyldigheten inträder när den skattskyldige
levererar varan. Om annan än en yrkesmässig importör inför skattepliktiga
varor är det brukligt att skatten erläggs fill tullen vid importtillfället.

Den
som inom landet yrkesmässigt fillverkar skattepliktiga band bör i enlighet
härmed vara skattskyldig. F. n. torde det endast finnas någon enstaka sådan
tillverkare. För tillverkarna bör föreligga en obligatorisk
registreringsskyldighet hos riksskatteverket, som föresläs vara beskattningsmyndighet.

Vidare
bör vid import av skattepliktiga band importören vara skattskyldig. För att
undvika att den som importerar skattepliktiga band för yrkesmässig återförsäljning
måste hålla beskattade band i lager bör en sådan importör ges möjlighet att
låta registrera sig som skattskyldig. Av praktiska skäl är det lämphgt att
begränsa denna möjlighet till registrering för importörer till dem som
importerar band för yrkesmässig återförsäljning i mer än ringa omfattning.

Ett
specieUt problem uppstår då skattebelagda oinspelade band används för
yrkesmässiga inspelningar av band. EnUgt vad jag har erfarit förekommer detta
i stor utsträckning i fråga om videokassettband. Oinspelade sådana band
importeras och ett inspelningsföretag förser bandet med bilder. Sådana
inspelade band skulle bli beskattade, vilket i konkurrenshänseende inte är acceptabeh.
För att undvika denna effekt föreslår jag att även sådana företag ges rätt att
låta sig registreras. Därigenom kommer inspelningsföretagen att erlägga skatt
endast om de säljer oinspelade band.

Skattskyldigheten
bör inträda när en skattepliktig vara levereras till en köpare som inte själv
är registrerad som skattskyldig, när uttag sker av skattepliktiga band för
annat ändamål än sådan inspelning eller kopiering av band som sker yrkesmässigt
eUer när den skattskyldige avregistreras, om skattepliktiga varor då finns i lager.

När
någon annan än en registrerad importör inför skattepliktiga band till

Prop. 1981/82:159 11

landet,
bör skatten erläggas till tullmyndigheten när banden förs in tiU landet.
Reglerna i tullagen (1973:670) skall då tillämpas. Detta innebär i normalfallet
att det är den tullskyldige som skall betala skatten till tuUver-ket.

2.5 Redovisning,
avdrag m. m.

Med
registrering bör följa skyldighet att periodvis i en deklaration redovisa och
betala in skatt för de transaktioner för vilka skattskyldighet har inträtt
under redovisningsperioden. Som redovisningsperiod föreslår jag kalendermånad.
Deklarationen bör lämnas till riksskatteverket senast den femte i andra månaden
efter utgången av redovisningsperioden.

Jag
föreslår vidare att en skattskyldig bör få göra avdrag i deklarationen enligt
de gängse normer som gäller för punktskatter. Det innebär rätt till avdrag vid
export, vid förvärv av tidigare beskattad vara, vid återgång av köp och vid
kundförlust.

2.6 Övrigt

Skattebrottslagen
(1971:69) och lagen (1971:1072) om förmånsberätfi-gade skattefordringar m. m.
bör göras tillämpliga på kassettskatten. Detta kräver ändringar i dessa båda
lagar.

2.7 Ikraftträdande

Jag
föreslår att den nya lagstiftningen träder i kraft den 1 juli 1982.

3
Upprättade lagförslag

I
enlighet med det anförda har inom budgetdepartementet upprättats förslag till

1. lag
om skatt på vissa kassettband,

2.
lag om ändring i
skattebrottslagen (1971:69),

3.
lag om ändring i lagen (1971:1072)
om förmånsberättigade skattefordringar m. m.

Förslagen
bör fogas till protokoUet i detta ärende som en bilaga.'

'
Bilagan har uteslutits här. Förslagen är - bortsett från att ett andra stycke
har lagts till i 10 § lagen om skatt på vissa kassettband - likalydande med de
som är fogade till propositionen.

Prop.
1981/82:159 12

4 Specialmotivering

Förslaget
fill lag om skatt på vissa kassettband

1
§

Paragrafen
innehåller en inledande bestämmelse om att en särskild skatt, benämnd
kassettskatt, skall erläggas fill staten vid omsättning inom landet och vid
införsel av vissa band, nämUgen oinspelade ljudkassettband och videokassettband.
Av lydelsen framgår att det är själva bandet som utgör beskattningsföremålet
och inte de kassetter som banden är inbyggda i. Vidare framgår att för att
skatteplikt skall föreligga skall såväl ljudkassettbanden som
videokassettbanden vara oinspelade.

2§

I
första stycket definieras ljudkassettband. För det första skall det vara fråga
om ett magnetband. Härigenom undantas från beskattning andra typer av
ljudbärare. Vidare skall på bandet endast ljud kunna tas upp. Detta innebär att
ljuddelen på ett videoband inte skall beskattas som ett ljudkassettband. SlutUgen
skall för att ett ljudkassettband skall anses föreligga, magnetbandet vara
inbyggt i en kassett. Genom denna förutsättning utesluts magnetband på öppna
spolar, s.k. rullband, från beskattning.

I
andra stycket ges en definition av videokassettbandet. Videotekniken har
utvecklat flera olika system. De viktigaste är f. n. videokassettsystemet med
magnetband och videoskivsystemet. Genom definitionen i stycket undantas andra
videosystem än videokassettsystemet med magnetband från beskattning.

Paragrafens
tredje stycke innehåller en bestämmelse, enliet vilken vissa inspelade band
skall jämställas med oinspelade band och därmed vara skattepliktiga. För att
ett inspelat band skall jämställas med ett oinspelat krävs att bandet uppenbarligen
är avsett att användas på samma sätt som ett oinspelat band. Bandet skall
alltså vara avsett att användas för inspelning och inte för uppspelning av det
ljud som finns på bandet. Vid denna bedömning skall hänsyn tas till kassettens
eller bandets utförande, inspelningens art eller andra särskilda
omständigheter.

Beträffande
kassettens eller bandets utförande kan som exempel nämnas att en oinspelad
kassett normalt har två näbbar som efter en inspelning tas bort om man vill
förhindra en ofrivillig radering. Finns sådana näbbar torde bandet i allmänhet
vara avsett för inspelning. Vidare kan texten på kassetten ange att bandet är
avsett för inspelning.

Med
uttrycket "inspelningens art" åsyftas att få in band med helt meningslösa
inspelningar under beskattningsområdet. Om ett band förses med t. ex. endast
reklam för bandproducenten torde det vara uppenbart att bandet skall användas
som ett oinspelat band. Det är dock viktigt att betona att bestämmelsen inte
innebär att en kvalitetsbedömning får göras av en inspelning.

Prop.
1981/82:159 13

En annan omständighet som bör kunna läggas till grund för
bedömningen om ett inspelat band skall anses som oinspelat är
inspelningstidens längd. Om, som exempel, ett band med 90-minuters speltid har
försetts med en inspelning, vars speltid är endast några minuter, bör bandet
självfallet jämställas med ett oinspelat band.

3 och 4 §§

Enligt 3 § skall band, vars spelfid uppgår till högst 30 minuter,
undantas från beskattning. 14 § anges skattesatserna i ören per spelminut.

När det
gäller att avgöra ett bands speltid och, om bandet är skattepliktigt, antalet
spelminuter bör i allmänhet den på kassetten angivna speltiden kunna godtas. Om
en sådan tidsangivelse saknas, vilket ofta är fallet beträffande
videokassettbanden, får det ankomma på beskattningsmyndigheten att i vanlig
ordning bedöma rikfigheten i de uppgifter som den skattskyldige har lämnat.

Ett bands speltid är givetvis beroende av med vilken
hastighet bandet spelas. Bandets speltid bör bestämmas med hänsyn till den
hastighet med vilken det normalt skall spelas. För ljudkassettbandens del
gäller att den helt dominerande hastigheten på i marknaden förekommande
kassettbandspelare är 4,75 cm/sekund.

Övriga paragrafer

Paragraferna innehåller bestämmelser om
beskattningsmyndighet, skattskyldighet, registrering, deklarafionskyldighet m.m.
Bestämmelserna är uppbyggda efter i princip samma mönster som gäller för
punktbeskattningen i övrigt.

De skattskyldiga anges i 6 §. Till kretsen av
skattskyldiga räknas då inte de som enligt 5 § andra stycket såsom tullskyldiga
skall erlägga skatten till tullmyndigheten.

När det
gäller det i 6, 7 och 9 §§ angivna kravet på yrkesmässighet bör en verksamhet
anses som yrkesmässig när inkomsten därav utgör skattepliktig intäkt av
rörelse enligt kommunalskattelagen (1928:370).

19,'? anges att den som avser att importera skattepliktiga
band för yrkesmässig återförsäljning i mer än ringa omfattning får registreras
som skattskyldig hos riksskatteverket. Vid bedömningen härav bör gälla att en återförsäljning
av mer än 100000 skattepliktiga ljudkassettband eller 25 000 videokassettband
normalt bör utgöra en försäljning av mer än ringa omfattning. Vid lägre
omsättning bör registrering i allmänhet inte tillåtas.

Enligt 11 § första meningen skall deklarationen omfatta
samtliga band för vilka skattskyldighet har inträtt under redovisningsperioden,
således även för band som t. ex. har exporterats. Enligt 11 § andra meningen
får sedan avdrag göras bl. a. för sådana band.

Prop. 1981/82:159 14

5 Hemställan

Jag
hemställer om att lagrådets yttrande inhämtas över förslagen till

1. lag
om skatt på vissa kassettband,

2.
lag om ändring i
skattebrottslagen (1971:69),

3.
lag om ändring i lagen (1971:1072)
om förmånsberättigade skattefordringar m. m.

6 Beslut

Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

Prop.
1981/82:159 15

Utdrag

LAGRÅDET PROTOKOLL

vid
sammanträde 1982-03-04

Närvarande:
f. d. regeringsrådet Paulsson, regeringsrådet Reuterswärd, justitierådet Palm.

Enligt
lagrådet den 4 mars 1982 tiUhandakommet utdrag av protokoU vid regeringssammanträde
den 24 februari 1982 har regeringen på hemstäUan av statsrådet och chefen för
budgetdepartementet Wirtén beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag
till

1.
lag om skatt på vissa
kassettband,

2.
lag om ändring i
skattebrottslagen (1971:69),

3.
lag om ändring i lagen
(1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar m. m.

Förslagen
har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Åke Rehn-ström.

Föredragningen
inför lagrådet har påbörjats vid en tidpunkt då lagförslagen ännu inte
erhållit slutlig utformning. Vissa inom lagrådet framförda jämkningsförslag av
väsentligen lagteknisk eller redaktionell natur har därför kunnat beaktas i de
förslag som genom remissen överlämnats till lagrådet.

De
remitterade förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet.

Den
föreslagna skatten skaU erläggas för kassettband som är oinspelade. I den
allmänna motiveringen förutses att kassetter kan komma att förses med ljud
eller bild i syfte endast att därigenom undgå skattepUkt. Det föreslås att
skatteplikt därför skall föreligga också för vissa inspelade band, nämligen när
banden uppenbarligen är avsedda att användas på samma sätt som oinspelade band.
Som kriterier på sådan avsikt anges bandens eller kassetternas utförande,
inspelningens art och andra särskilda omständigheter. Om denna gränsdragning
inte låter sig göra på ett någorlunda effektivt sätt, bUr det troligen så lätt
att kringgå lagstiftningen att fråga uppkommer om den är meningsfyUd. Någon
teknisk egenskap av betydelse i sammanhanget synes inte föreligga. Uppenbariigen
är vidare den tänkta värderingen av "inspelningens art" vansklig. Det
är svårt för lagrådet att bedöma huruvida gränsdragningen enligt angivna
kriterier går att genomföra. Den synes dock vara nödvändig för kontroU av de
skattskyldigas redovisning av skattepliktig försäljning. För en sådan
bedömning hade det varit av värde med uttalanden i dessa frågor av
fackmyndigheter och sakkunniga intresseorganisationer. Utan fiUgång tiU sådan
utredning saknas säker grund för att avgöra hur stora problem av gränsdragnings-och
kontroUnatur som kommer att uppstå vid tillämpning av den föreslagna
lagstiftningen.

Frånsett
nu angivna synpunkter har lagrådet inte något att erinra mot förslagen.

Prop.
1981/82:159 16

Utdrag

BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1982-03-08

Närvarande:
statsministern FäUdin, ordförande, och statsråden Ullsten, Wikström, Friggebo,
Dahlgren, Åsling, Söder, Johansson, Wirtén, Andersson, Boo, Petri, Eliasson,
Gustafsson, Tilländer, Ahrland, Molin

Föredragande:
statsrådet Wirtén

Proposition
om lag om skatt på vissa kassettband

1
Anmälan av lagrådets yttrande m. m.

Föredraganden
anmäler lagrådets yttrande' över förslag till

1. lag
om skatt på vissa kassettband,

2.
lag om ändring i
skattebrottslagen (1971:69),

3.
lag om ändring i lagen (1971:1072)
om förmånsberättigade skattefordringar m. m.

Föredraganden
redogör för lagrådets yttrande och anför.

Lagrådet
har uttalat att om gränsdragningen meUan oinspelade och inspelade band inte
låter sig göra på ett någorlunda effektivt sätt, blir det troligen så lätt att
kringgå lagstiftningen att fråga uppkommer om den är meningsfylld. Lagrådet har
ansett det svårt att bedöma huruvida gränsdragningen enligt de i lagförslaget
angivna kriterierna går att genomföra. Enligt lagrådet synes den dock vara
nödvändig från kontrollsynpunkt.

Riksskatteverket
och generaltullstyrelsen har under hand lämnat synpunkter på de remitterade
lagförslagen. Båda instanserna anser att en beskattning av endast oinspelade
band kommer att förorsaka administrativa svårigheter och kontrollproblem.
Riksskatteverket har bl. a. pekat på problemet att i efterhand kontrollera om
en viss försäljning avsett inspelade eller oinspelade band.
Generaltullstyrelsen påpekar bl. a. att tulltaxe-ringsproceduren sällan
omfattar godsundersökningar vid importtillfället, vilket gör kontroUen av
huruvida ett band är skattepliktigt eller ej besvärlig. Båda myndigheterna
avstyrker att en skatt med den föreslagna utformningen införs.

En
beskattning av inspelade band är från principiell synpunkt så tveksam att jag
inte är beredd att nu föreslå en sådan utformning av skatten. De

'
Beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde den 24 februari 1982.

Prop. 1981/82:159 17

insatser
på bl. a. film- och musikområdena som chefen för utbildningsdepartementet
senare denna dag kommer att föreslå regeringen (jmf avsnitt 2.1 i
lagrådsremissen samt prop. 1981/82: 111 och prop. 1981/82:128) utgår från att
kassettskatten får den utformning som jag har förordat. Om det framöver visar
sig att de uttalade farhågorna om möjligheterna att kringgå beskattningen
besannas, är jag dock beredd att överväga andra skattetekniska lösningar för
att motverka en sådan utveckling.

Riksskatteverket
har ansett att det i vissa faU bör vara tillräckligt att deklaration lämnas en
gång om året, nämligen när registrerade inspelningsföretag förvärvar
skattepliktiga band och använder dessa uteslutande för inspelning. I sådana
fall skall någon skatt inte betalas. Riksskatteverkets förslag bör följas. Även
om en viss mindre del av banden omsätts som inspelade band bör årsredovisning
kunna medges. Jag föreslår att en bestämmelse härom tas in i ett andra stycke
till 10 §.

Införandet
av kassettskatten innebär en viss ökning av framför allt riksskatteverkets
arbetsuppgifter. Det bör ankomma på regeringen att vidta de åtgärder som krävs
för att möta dessa ökade krav.

2
Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att anta de av lagrådet granskade lagförslagen med vidtagen ändring.

3
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta de lagförslag som föredraganden har
lagt fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982