Prop. 1981/82:160

Prop.
1981/82:160

Regeringens proposition

1981/82:160

om
ändring i skatteregisterlagen (1980:343) m. m.

beslutad den 8 mars 1982.

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har
upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

ROLF WIRTÉN

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att kronofogdemyndigheterna skall
få tillgång fill vissa uppgifter i det centrala skatteregistret via
dataterminal. Vidare föreslås att det sekretesskydd som uppgifterna har i
skatteregistret bevaras hos kronofogdemyndigheterna i den mån uppgifterna inte
har tillförts ett mål. De nya bestämmelserna föreslås gälla fr. o. m. den 1
juli 1982.

1 Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 160

Prop.
1981/82:160 2

1 Förslag till

Lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343)

Härigenom föreskrivs att 1 och 10§§ skatteregisterlagen
(1980:343) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§

För de ändamål som anges i denna paragraf skall med hjälp
av automatisk databehandling föras ett centralt skatteregister för hela riket
och ett regionalt skatteregister för varje län.

Registren skall användas vid beskattning för

1.
samordnad registerföring
av identifieringsuppgifter beträffande fysiska och juridiska personer,

2.
planering,
samordning och uppföljning av revisions- och annan kontrollverksamhet,

3.
inkomst- och
förmögenhetstaxering samt bestämmande av pensions-, grundande inkomst,

4.
bestämmande och
uppbörd av skatt enligt uppbördslagen (1953: 272).

Det centrala skatteregistret skall också användas för
utredningar i kronofogdemyndigheternas exekutiva verksamhet.

10§

Terminalätkomst till uppgifter i Terminalåtkomst
till uppgifter i

register enligt denna lag får finnas register enligt denna
lag får finnas endast för de ändamål som anges i endast för de ändamål som
anges i 1 § och i den utsträckning i övrigt 1 § och i den utsträckning i övrigt
som anges i andra—fiärde styck- som anges i andra-femte styckena.

"tänsstyrelse och lokal skattemyndighet far ha
terminalåtkomst till uppgifter som avses i 5 och 6§§, 7§ 1-6 samt de uppgifter
därutöver som behövs för utfärdande av skattsedel och dubblettskattsedel.

Länsstyrelse och lokal skattemyndighet får vidare ha
terminalåtkomst till uppgifter som avses i 7 § 7-15 och som hänför sig till
länet.

Riksskatteverket får ha terminalåtkomst till uppgifter som
avses i 5 och 6§§samt7§ 1-15.

Kronofogdemyndighet får ha terminalåtkomst till det
centrala skatteregistret i fråga om uppgifter enligt 5 och 6§§ samt 7§ 1, 3
och 4. Kronofogdemyndighet i det län där ett mål är registrerat för exekutiva
åtgärder får vidare ha sådan terminalåtkomst i fråga om uppgifter enligt 7§ 7,
8, 12 och 13. Terminalåtkomsten får avse den som är registrerad som gäldenär
hos krono-

Prop.
1981/82:160

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

fogdemyndighet eller make till gäl-denären eller annan som
sambeskattas medgäldenären. Ifråga om uppgifter enligt 7§ I får terminalåtkomsten
avse också den som är delägare I fåmansföretag där någon som avses i tredje
meningen är delägare.

Denna lag träder i kraft den I juli 1982.

2 Förslag till

Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

Härigenom föreskrivs att 9 kap. 19 § sekretesslagen
(1980:100)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 kap. 19§ Sekretess gäller inom exekutionsväsendet i mål
eller ärende angående exekutiv verksamhet för uppgift om enskilds personliga
eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon
honom närstående lider avsevärd skada eller betydande men om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller dock inte uppgift om förpliktelse som avses med den sökta
verkställigheten och inte heller beslut i målet eller ärendet.

Sekretess gäller hos kronofogdemyndighet för uppgift i
det centrala skatteregistret om enskilds persontiga eller ekonomiska
förhållanden. Har uppgiften tillförts ett rnål gäller dock första stycket.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i
högst femtio år, såvitt angår uppgift om enskilds personliga förhållanden, och
annars i högst tjugo är.

Denna lag träder i kraft den I juli 1982.

'Lagen omtryckt 1980: 880.

Prop. 1981/82:160 4

Utdrag

BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1982-03-08

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och
statsråden Ullsten, Wikström, Friggebo, Dahlgren, Åsling, Söder, Johansson, Wirtén,
Andersson, Boo, Petri, Eliasson, Gustafsson, Tilländer, Ahrland, Molin

Föredragande: statsrådet Wirtén

Proposition om ändring i skatteregisterlagen (1980:343) m.
m.

1 Inledning

Statsmakterna har under de senaste åren vidtagit en rad
åtgärder i syfte att förbättra indrivningen av skatter och avgifter. Som ett
led i dessa strävanden har regeringen på grundval av framställningar från riksskatteverket
(RSV) i årets budgetproposifion (1981/82: 100 bil. 11 s. 76 ff) föreslagit
riksdagen att godkänna riktlinjerna för en terminalåtkomst för kronofogdemyndigheterna
till vissa uppgifter i det centrala skatteregistret. Förslaget innebär i
huvudsak att uppgifterna skall göras tillgängliga för kronofogdemyndigheterna
via terminal genom en koppling från exekutionsväsendets ADB-system (REX-systemet)
över en datorväxel med telelinje till RSV:s dator. Utbyggnaden avses ske
etappvis med uöijan budgetåret 1982/83 för de kronofogdemyndigheter som redan
är anslutna till REX-systemet och därefter i takt med att återstående
myndigheter ansluts till detta system.

I budgetpropositionen tog jag inte ställning till RSV:s
förslag i fråga om vilka uppgifter som skulle omfattas av terminalätkomst och
inte heller till vilka författningsändringar som skulle erfordras. Jag avser nu
att lägga fram förslag i dessa hänseenden.

2 Skatteregistren

För hela landet förs med hjälp av ADB ett centralt
skatteregister och för varje län ett regionalt skatteregister. Det centrala
registret ifinns hos RSV medan de regionala finns hos länsstyrelserna.
Registren skall vara ett hjälpmedel vid inkomst- och förmögenhetstaxeringen
samt vid bestämmande och uppbörd av inkomst- och förmögenhetsskatt m.fl.
skatter och

Prop. 1981/82:160 5

avgifter
enlig uppbördslagen (1953: 272). De skall också användas för bestämmande av
pensionsgrundande inkomst. Registren skall även underlätta planeringen,
samordningen och uppföljningen av revisions- och kontrollverksamheten på i
huvudsak hela beskattningsområdet och tillhandahålla vissa basuppgifter m. m.,
främst i fråga om företag. Bestämmelser om dessa register finns i
skatteregisterlagen (1980:343).

Frågan
om innehållet i skatteregistren regleras i 5-7 §§ skatteregisterlagen. I 5 och
6§§ anges uppgifter som obligatoriskt skall finnas i skatteregistret för
fysisk resp. juridisk person. Hit hör bl. a. identifikationsuppgifter såsom
person-, organisations- och annat identifikationsnummer.

I
7 § anges i punktform vissa uppgifter som får registreras i den mån det
beslutas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer. Dessa uppgifter
är bl. a. uppgifter om fåmansföretag och deras delägare (punkt 1), uppgifter om
avslutad revision och verkställt taxeringsbesök (punkt 2), uppgifter i fråga om
redovisning, inbetalning och återbetalning av inkomst-och förmögenhetsskatt
(punkt 3), förslag till beslut som skall antecknas i skattelängd (punkt 4),
beslut om anstånd med avgivande av självdeklaration (punkt 5), uppgifter som
lämnas i självdeklaration i sammanställningarna för statlig och kommunal
inkomstskatt samt i förmögenhetsredovisningen om skattepliktig förmögenhet
(punkt 7), beslut om beskattning (punkt 8), uppgift om att fordran mot
vederbörande person finns registrerad hos kronofogdemyndighet liksom
uppgifterom konkurs m. m. (punkt 9), uppgifter från kontrolluppgifter (punkt
12) och uppgifter om fastighetsinnehav (punkt 13).

Frågan om i vilken
utsträckning uppgifterna får vara tillgängliga via terminal har reglerats i 10 §.
Utgångspunkten för regleringen har varit att uppgifterna får finnas
tillgängliga på terminal endast i den mån behovet att snabbt och enkelt få
tillgång till dessa väger tyngre än den risk från integritetssynpunkt som
terminalåtkomst anses medföra. De uppgifter som jag nyss nämnt har ansetts vara
av den karaktären att terminalätkomst har bedömts kunna tillåtas. Undantag
gäller för bl. a. de uppgifter som ingår i arbetskorten för rörelseidkare.
Bruttovinstberäkningar och andra beräkningar av relafionstal eller liknande
samt vissa andra uppgifter som ingår i de maskinellt framställda arbetskorten
för rörelsegranskningen kan inte avläsas på bildskärm utan kan endast tas ut i
läsbar form på papper.

Enligt
10 § skatteregisterlagen får terminalåtkomst till uppgifter i register finnas
i princip endast för det ändamål för vilket registren är avsedda, dvs. för
beskattningsändamål. Vidare gäller vissa begränsningar i terminalåtkomsten för
länsstyrelserna och de lokala skattemyndigheterna medan RSV får ha
terminalåtkomst till större delen av det centrala skatteregistret. Länsstyrelsernas
och de lokala skattemyndigheternas terminalåtkomst är i förhållande till RSV:s
i huvudsak begränsad till de uppgifter i detta som hänför sig till det egna
länet. För vissa uppgifter av mindre integritetskänslig natur (5 och 6 §§)
medges dock riksåtkomst. Detsamma gäller även

Prop.
1981/82:160 6

uppgifter
enligt 7 § där praktiska skäl talar för sådan åtkomst, t. ex. uppgifter om preliminärskatteredovisningen
(punkten 3) och förslag till beslut om taxering (punkten 4).

3
RSV:s framställning

RSV
har i framställning till regeringen föreslagit att kronofogdemyndigheternas
terminalåtkomst skall omfatta uppgifter som avses i 5 §, 6 § och 7 § 1, 3 och 4
samt 7 § 7-9, 12 och 13 i den mån uppgifterna hänför sig till länet.

Som
tidigare framhållits innehåller 5 och 6 §§ bl. a. identifikationsuppgifter för
fysisk resp. juridisk person. I 5 § anges vidare vissa andra uppgifter i fråga
om fysiska personer, t. ex. civilstånd och nationalitet samt uppgift om
registrering enligt lagen (1968:430) om mervärdeskatt. Personnummer för bl. a.
make samt antal hemmavarande barn anges också, liksom Uppgifter om
pensionsförhållanden. Där finns också uppgifter som enligt lag eller förordning
skall antecknas i skattelängd.

I 6
§ anges i fråga om juridiska personer samma slags uppgifter som enligt 5 §
registreras för fysiska personer, dvs. vissa identifikationsuppgifter samt
uppgifter som ingår i skattelängd.

Uppgifter enligt 7 § är till
stor del av annan karaktär än de uppgifter som jag nyss berörde. Det gäller här
uppgifter om bl. a. ägarförhållanden i fåmansbolag, uppgifter om registrering
av skyldighet att betala skatt och om redovisning, inbetalning och
återbetalning av viss skatt, uppgifter om förslag till ucskaiiningsbeslut samt
uppgifter fråu kontrolluppgiuer. Del är således i flertalet fall fråga om
uppgifter med direkt skatteanknytning.

RSV
har anfört att kronofogdemyndigheterna f. n. får uppgifterna från
skatteregistret genom skriftliga eller muntliga förfrågningar hos försäkringskassor,
länsstyrelsernas dataenheter, lokala skattemyndigheter samt pastorsämbeten.
Flertalet av de nu nämnda uppgifterna bildar underlag för kronofogdemyndighetens
beslut om löneexekution. I de flesta sådana mål — f. n. uppgår de till 300000
per år — sker förfrågningar hos försäkringskassan. I fråga om juridiska
personer inhämtas också uppgifter frän patent-och registreringsverket.

RSV
har framhållit att terminalåtkomsten kan begränsas till uppgifter som avser
dels gäldenär, dels make/sambeskattad. Därutöver erforaras enligt verkets
mening åtkomst till uppgifter om dessa personers andelsinnehav m. m. i fåmansbolag
och om delägare i sådana bolag.

Vidare
har RSV föreslagit att skatteuppgifterna skall ges samma sekretesskydd hos
kronofogdemyndighet som hos beskattningsmyndighet genom att 9 kap. 19 §
sekretesslagen (1980:100) kompletteras med en ny bestämmelse om detta.

Prop. 1981/82:160 7

4
Föredragandens överväganden

Terminalåtkomst

De
nya reglerna i utsökningsbalken innebär att utmätningsförrättning i gäldenärens
bostad inte längre skall ske rutinmässigt. Uppgifter om tillgångar förutsätts
kunna inhämtas inte endast genom uppgifter från gäldenären utan även genom
undersökning av register m. m. Tillgång till register som innehåller information
om gäldenärens tillgångar och ekonomiska förhållanden är därför en nödvändig
förutsättning för att på ett tillfredsställande sätt genomföra utsökningsbalkens
intentioner.

Indrivningen
av skatter och avgifter hör mycket nära ihop med den direkta beskattningsverksamheten.
Indrivningen utgör sista ledet i hela den rad av oUka åtgärder som behövs för
att förverkliga det allmännas skatteanspråk. Redan i samband med
skatteregisterlagens tillkomst framhölls att det var naturligt att
kronofogdemyndigheterna i framtiden kunde få tillgång tiU uppgifterna i
skatteregistren i den mån uppgifterna behövdes för indrivningsverksamheten (prop.
1979/80:146 s. 26).

Mot
bakgrund härav och eftersom det är fråga om uppgifter som kronofogdemyndigheterna
redan i dag kan få del av på andra vägar finns det, somjag framhöll redan i
budgetpropositionen, i princip inte några bärande skäl att motsätta sig att
kronofogdemyndigheterna genom ett enkelt och smidigt förfarande får tillgång till
uppgifterna. Genom en registeråtkomst på detta sätt skapas möjlighet att
förenkla och förbättra kronofogdemyndigheternas rutiner vid efterforskning av gäldenärernas
tillgångar.

Förslaget
i budgetpropositionen innebär sålunda att kronofogdemyndigheterna skall få
tillgång fill vissa uppgifter i det centrala skatteregistret för
utredningsändamål. Jag har hittills talat om indrivning av skatter och avgifter,
dvs. allmänna mål. Fråga är då om terminalåtkomsten bör begränsas till
utredningar i dessa fall eller om den bör få utnyttjas generellt. Till detta
vill jag säga följande.

Den
undersökningsplikt som enligt utsökningsbalken åvilar kronofogdemyndigheterna
är i princip Uka i mål där det allmänna är borgenär och i mål där en enskild
person är borgenär. Efterforskning av tillgångar skall i största möjliga
utsträckning ske enligt rutiner som är gemensamma för de båda målgrupperna. I
många fall är en person gäldenär både i enskilt mål och i allmänt mål.
Handläggningen är integrerad på sådant sätt att det knappast är praktiskt
möjligt att hindra att en uppgift som inhämtats i allmänt mål även används vid
samtidig eller senare verkställighet i enskilt mål mot samma gäldenär. Med
hänsyn till det anförda bör enligt min mening terminalåtkomsten till
uppgifterna i skatteregistret få gälla i såväl allmänna som enskilda mål.

Ändamålet
med det centrala skatteregistret kommer med hänsyn till vad jag sagt nu att
utvidgas. Detta bör komma till uttryck i 1 § skatteregisterla-

Prop.
1981/82:160 8

gen. Jag föreslår därför att som ett nytt tredje stycke i
1 § tas in en bestämmelse om möjligheterna för kronofogdemyndigheterna att
utnyttja uppgifterna i skatteregistret.

Registeruppgifterna

Personidentifikation är av grundläggande betydelse för
kronofogdemyndigheternas verksamhet. Det är mycket vanligt att handlingar som
kommer in till kronofogdemyndigheterna saknar fullständiga uppgifter om namn
och personnummer. Genom åtkomst till fler identifikationsuppgifter skapas ett
bättre beslutsunderlag och risken för förväxlingar minskar. Genom den enklare
handläggningen blir också förfarandet att inhämta uppgifterna mindre betungande
och avsevärt snabbare. Det fyller även ett praktiskt behov av att ha
uppgifterna lättillgängliga. Visserligen har kronofogdemyndigheterna tillgång
till personuppgifter genom det statliga person- och adressregistret (SPAR).
Detta register omfattar emellertid inte juridiska personer. Uppgifter som avses
i 5 och 6 §§ bör därför enligt min mening omfattas av terminalåtkomsten.

I fråga om uppgifterna enligt 7 § vill jag anföra
följande.

Uppgifterna enligt punkt 1 om ägarförhållanden i fåtnansbolag
ger kronofogdemyndigheterna möjlighet att samordna indrivningen mot en gälde-närs
olika bolag och mot en gäldenär och en av honom bedriven rörelse samt mot gäldenärer
i samma bolag. Kronofogdemyndigheterna får möjlighet att på ett tidigt stadium
skaffa sig överblick över en gäldenärs ekonomiska intressen i olika bolag.
Även dessa uppgifter bör därför kronofogdemyndigheterna ha terminalåtkomst till.

Uppgifter
om bl. a. preliminärskatteredovisning enligt punkt 3 och uppgifter om förslag
till beslut enligt punkt 4 ger kronofogdemyndigheterna möjlighet att på ett
tidigt stadium informera sig om huruvida gäldenären får kvarstående eller
överskjutande skatt. Detta ger en antydan om gäldenärens betalningsförmåga och
har betydelse för kronofogdemyndigheternas val av indrivningsåtgärd. En snabb
och enkel tillgång till dessa uppgifter är i så hög grad ägnad att underlätta
kronofogdemyndigheternas arbete att dessa uppgifter bör vara tillgängliga via
terminal.

Uppgifter enligt punkt 7, dvs. uppgifter som skall lämnas
i självdeklaration i sammanställningarna för statlig och kommunal inkomstskatt
samt i förmögenhetsredovisningen om skattepliktig förmögenhet, ger kronofogdemyndigheterna
på ett enkelt och överskådligt sätt information om gäldenärens inkomst och
skattepliktiga förmögenhet. Uppgifter om beslut om beskattning (punkt 8) utgör
ett betydelsefullt underlag för kronofogdemyndigheternas utredning och
slutliga bedömning av gäldenärens betalningsförmåga och myndigheternas val av
indrivningsåtgärd. Uppgifter från kontrolluppgifter (punkt 12) utgör det
viktigaste underlaget för kronofogde-

Prop. 1981/82:160 9

myndigheternas
beslut om löneexekution. Antalet mål om löneexekution har ökat avsevärt och det
nuvarande förfarandet med förfrågningar hos gäldenärer, arbetsgivare,
försäkringskassa och lokal skattemyndighet är mycket betungande. Mot bakgrund
av vad jag anfört hör uppgifter enligt de nU nämnda punkterna till det område
som kronofogdemyndigheterna bör få terminalåtkomst till.

Uppgift
om fastighetsinnehav (punkt 13) har stor betydelse för kronofogdemyndigheterna.
Kronofogdemyndigheterna får f. n. en lista över fastighetsinnehav för personer
som är mantalsskrivna inom resp. kronofogdedistrikt. Uppgifter av detta slag
finns ännu inte i det centrala skatteregistret. Med hänsyn tiU att det här
gäller en för kronofogdemyndigheterna mycket viktig information är det enligt
min mening angeläget att terminalåtkomsten omfattar även dessa uppgifter så
snart de införs i skatteregistret. De bör därför redan nu tillföras den katalog
av uppgifter som bör omfattas av terminalåtkomsten.

Uppgifter
enligt punkt 9 avser mål som lämnats för indrivning till kronofogdemyndighet
samt ackord, likvidation, konkurs och betalningsinställelse. F. n. finns i
skatteregistret endast uppgifter om konkurs. Även om de övriga uppgifterna
införs i skatteregistret i framtiden är det tveksamt om kronofogdemyndigheterna
behöver terminalåtkomst tiU dem via skatteregistret. I det övervägande antalet
fallen torde kronofogdemyndigheterna ha primärkunskaper om sådan informafion.
Det finns därför inte skäl att f. n. låta terminalåtkomsten omfatta punkt 9.

Skatteindrivningsutredningen
har i sitt remissyttrande föreslagit att terminalåtkomsten skall, utöver vad
RSV föreslagit i sin framställning, utvidgas till att avse även punkterna 2,
10 och 15. Det gäller bl. a. uppgifter om avslutad revision, verkställt
taxeringsbesök m.m. (punkt 2). Uppgifter av detta slag kan i och för sig vara
värdefulla för kronofogdemyndigheterna. Jag anser emellertid att det finns skäl
att vara återhållsam i fråga om utlämnande via terminal av sådana uppgifter.
Uppgifter av detta slag bör därför enligt min mening inte f. n. ingå i det
område som omfattas av terminalåtkomsten. Punkt 10 avser uppgifter om antalet
anställda och deras personnummer. Ännu så länge finns emellertid inte dessa
uppgifter i registret. Enligt min mening bör man vänta med ställningstagandet tiUs
dessa har tillförts registret. Information om postgiro- och bankgironummer (punkt
15) kan kronofogdemyndigheterna inhämta genom de lätfillgängliga sammanställningar
som finns på området. Behovet av terminalåtkomst fill dessa uppgifter är därför
enligt min mening inte särskilt stort. Inte heller dessa uppgifter bör därför f.
n. omfattas av terminalåtkomsten.

Begränsningar
i terminalåtkomsten

RSV:s
framställning innefattar en begäran om terminalåtkomst till vissa uppgifter som
avser dels gäldenär, make eller sambeskattad, dels uppgift

Prop. 1981/82:160 10

om
samtliga delägare och deras ägarförhållanden i fåmansföretag där gäldenären
eller närstående äger del. Den innefattar dessutom en begäran om åtkomst till
uppgifter om ägare och ägarförhåUanden även i fåmansföretag, där varken gäldenären,
maken eller den sambeskattade äger del.

Uppenbarligen
har kronofogdemyndigheterna i sin verksamhet inte behov av terminalåtkomst som
omfattar uppgifter om samtliga personer i registret, dvs. totalbefolkningen.
Det måste för indrivningsverksamheten vara fillräckligt om
kronofogdemyndigheterna får åtkomst till uppgifter om gäldenären själv och om
vissa närstående till denne samt till uppgifter i registret om vilka personer
som de har ekonomiska samband med. Åtkomsten bör begränsas till uppgifter som
rör dels gäldenären själv, dels samma uppgifter avseende make eller sambeskattad
person. Om någon av dessa äger ett fåmansföretag, bör uppgift lämnas om
samtliga delägare och deras ägarförhållanden i detta företag.

Jag
vill understryka att uppgifter i fråga om den som inte är gäldenär eller
make/sambeskattad inte skall lämnas utöver själva ägarförhållandet. Med gäldenär
förstås i detta sammanhang en person som registrerats som gäldenär hos
kronofogdemyndighet. Jag föreslår att den personkrets som kronofogdemyndigheterna
skall få terniinalåtkomst fill begränsas i enlighet med det anförda.

På
skatteområdet finns för länsstyrelse och iokal skattemyndighet riksåtkomst via
terminal till uppgifterna i 5 och 6 §§ samt till 7 § 1, 3 och 4. Jag anser att
samma sak skall gälla även för kronofogdemyndigheterna.

För
länsstyrelse och lokal skattemyndighet finns f.n. terminalåtkomst till
uppgifter som avses i 7 §7-15 endast i den mån uppgifterna hänför sig till
länet. En sådan begränsning bör inte gälla för kronofogdemyndigheterna. I
fråga om undersökningar av gäldenärernas tillgångar kan geografiska gränser
inte dras beträffande uppgifterna i skatteregistret. För t. ex. kronofogdemyndigheten
i Göteborg som har att verkställa ett mål mot en från Stockholm nyinflyttad gäldenär
är sålunda uppgifter från vederbörandes i Stockholm avlämnade självdeklarafion
liksom uppgifter om gäldenärens fastigheter utanför Göteborg av största
intresse. En viss begränsning i åtkomsten bör dock gäUa även för
kronofogdemyndigheterna. Begränsningen bör utformas så att kronofogdemyndighet
i det län där ett mål är registrerat för exekutiva åtgärder får riksåtkomst via
terminal även till uppgifter i 7 § 7, 8, 12 och 13. Skatteindrivningsutredningen
har föreslagit en begränsning fill den kronofogdemyndighet där målet är
registrerat. En sådan begränsning synes mig olämplig från praktisk synpunkt.
Jag är därför inte beredd att förorda en sådan lösning.

Nuvarande
terminalåtkomst regleras i 10 §. Även kronofogdemyndigheternas åtkomst bör
regleras i denna paragraf. Jag föreslår att de ändrade reglerna sätts in som
ett femte stycke i paragrafen.

Prop. 1981/82:160 11

Teknisk
lösning m. m.

I
tekniskt hänseende innebär mitt förslag följande. De kronofogdemyndigheter som
är anslutna till REX-systemet skall via de terminaler som redan finns hos dessa
myndigheter kunna ställa vissa frågor till skatteregistret. Detta uppnås genom
att DAFA:s dator, som svarar för REX-bearbetningama, via en s. k. dataväxel
kopplas med telelinje till den centrala skattedatorn hos RSV.

I REX-systemet
kontrolleras att den efterfrågade uppgiften avser en person som är registrerad
i REX-systemet som gäldenär. Vidare kontrolleras att terminalen från vilken
frågan ställs är placerad i det län där målet är registrerat. Om frågan avser
annan person än gäldenären själv kontrolleras i det centrala skatteregistret
att sambandet mellan denna person och gäldenären uppfyller villkoren för
åtkomst.

Utbyggnaden
genomförs etappvis med början budgetåret 1982/83 för de kronofogdemyndigheter
som är anslutna till REX-systemet. I takt med att REX-systemet genomförs
ansluts återstående myndigheter.

I
detta sammanhang bör framhållas att det nu föreslagna systemet öppnar möjhghet
att överföra information även i motsatt riktning. Det innebär att
skattemyndigheterna via terminaler i det egna systemet kan få tillgång till
sådana uppgifter ur kronofogdemyndigheternas register som de behöver för sin
verksamhet. För egen del anser jag det naturligt att dessa stafiiga myndigheter
i egenskap av uppdragsgivare till kronofogdemyndigheterna får tillgång till
uppgifter ur REX-systemet, som rör de egna ärendena. Regeringen har tidigaie
gett länsstyrelserna i Stockholms samt Göteborgs- och Bohus län tillstånd att
ansluta terminaler till REX-systemet på försök under ett år. Denna
terminalåtkomst har visat sig vara till stor nytta i skattemyndighetemas
verksamhet.

Sekretess

De
nu aktuella sekretessbestämmelserna för skatteväsendet finns i 9 kap. 1 §
sekretesslagen. Där återfinns bestämmelser till skydd för enskilds förhållande
av såväl personlig som ekonomisk natur. Sekretessen är med två undantag absolut
dvs. något skaderekvisit finns inte. Undantagen gäller uppgifter hos tuUverket
och i mål hos domstol.

Sekretesskyddet
för uppgifter hos kronofogdemyndighet regleras i 9 kap. 19 § sekretesslagen.
Sekretessen avser uppgifter om enskilds personliga eller ekonomiska
förhållanden. Som förutsättning för sekretess uppställs ett rakt skaderekvisit.
Sekretess gäller bara om det kan antas att den enskilde eller någon honom
närstående lider avsevärd skada eller betydande men.

Av
det anförda framgår att sekretessen på skatteområdet är starkare än sekretessen
inom exekutionsväsendet. Om kronofogdemyndigheterna får

Prop.
1981/82:160 12

terminalåtkomst
till skatteuppgifter kommer uppgifternas sekretesskydd att minska om någon
ändring inte görs i sekretesslagen.

RSV
har föreslagit att uppgifterna skall ges samma sekretesskydd hos kronofogdemyndighet
som hos beskattningsmyndighet. Kronofogdemyndigheterna inhämtar som jag
tidigare nämnt uppgifter som är nödvändiga för exekutionsverksamheten via olika
kanaler. En överföring av sekretessen på det sätt som RSV har föreslagit
skulle innebära att kronofogdemyndigheten tvingades att vid eventuella
utlämnanden utröna varifrån uppgiften har inhämtats. Ett sådant förfarande
skulle uppenbarligen vara synnerligen opraktiskt och hämma ett effektivt och
rationellt uppgiftsinsamlande. Därtill kommer det förhållandet att samma
uppgift skulle komma att ha olika sekretesskydd beroende på vilket
tillvägagångssätt kronofogdemyndigheten använt vid inhämtandet av uppgiften.

Redan
i förarbetena till sekretesslagen (prop. 1979/80:2 Del A s. 289) förutsattes
att kronofogdemyndigheterna skulle få tillgång till uppgifter från t, ex.
deklarationshandlingar. Det behov av sekretess som förelåg hos kronofogdemyndighet
ansågs tillgodosett genom bestämmelsen i 9 kap. 19 §. Den omständigheten att
samma slag av uppgifter numera skall kunna inhämtas via terminal innebär inte i
och för sig att sekretesskyddet hos kronofogdemyndigheten bör stärkas. Däremot
kan det enligt min mening finnas ett behov av att förhindra ett obehörigt
utnyttjande av den lättillgängliga informationen via terminal. Det kan lösas
så att det sekretesskydd som uppgifterna har i skatteregistret bibehålls så
länge uppgifterna inte har tillförts ett mål. I den mån uppgifterna endast
finns tillgängliga på bildskärm behålls sålunda den i princip absoluta
sekretessen. Har uppgifterna däremot genom en aktanteckning eller på annat sätt
tiUförts ett mål gäller det sekretesskydd som finns inom exekutionsväsendet.
Beträffande innebörden av uttrycket "tillförts" finns det anledning
att erinra om att samma formulering förekommer t.ex. i 14 och 15 §§
förvaltningslagen (1971:290) samt i 14 § datalagen (1973:289). Jag föreslår att
en bestämmelse utformas i enlighet med vad jag nu har anfört och tas in som ett
nytt andra stycke i 9 kap. 19 § sekretesslagen.

5
Ikraftträdande m. m.

De
föreslagna bestämmelserna bör träda i kraft den 1 juli 1982. Som jag nämnt
kommer utbyggnaden av terminalåtkomsten att genomföras etappvis med början för
de kronofogdemyndigheter som redan 'är anslutna till REX-systemet. Övriga
myndigheter ansluts därefter successivt i takt med utbyggnaden av REX-systemet.

Inrättande
av personregister har inte ansetts hänförligt till sådana bestämmelser som
enligt 8 kap. regeringsformen kräver stöd i lag eller annan författning. Att
bestämmelserna ändå getts lagform motiverades i proposi-

Prop. 1981/82:160 13

fionen
till skatteregisterlagen (1979/80:146 s. 21) med att skatteregister innehåller
en omfattande information om de enskilda medborgarnas privata förhållanden.
Redan på den grunden att grundlagen inte kräver lagform fordras inte lagrådets
yttrande när det gäller ändringar i skatteregisterlagen.

Lagrådets
yttrande torde heller inte vara påkallat i fråga om ändringen i sekretesslagen.
Med denna ändring avses bara att bibehålla en redan nu befintlig sekretess så
länge uppgiften inte har tillförts ett mål.

6
Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att anta inom budgetdepartementet upprättade förslag fill

1.
lag om ändring i
skatteregisterlagen (1980:343),

2.
lag om ändring i sekretesslagen
(1980:100).

Det under 2 angivna
förslaget har upprättats i samråd med chefen för justitiedepartementet.

7
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt
fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982