Prop. 1981/82:173

Regeringens skrivelse

1981/82:173

med redogörelse för svenska företags verksamhet i
Sydafrika och Namibia

beslutad den 11 mars 1982.

Regeringen överlämnar till riksdagen enligt bifogade
utdrag av regeringsprotokoll en redogörelse för svenska företags verksamhet i
Sydafrika och Namibia.

På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDIN

BJÖRN MOLIN

1 Riksdagen 1981/82. 1 .saml. Nr 173

Skr
1981/82:173

Skr 1981/82:173 2

Utdrag

HANDELSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

.. , . ., , ■ 1982-03-11

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och
statsråden Ullsten, Wikström. Friggebo, Dahlgren, Åsling, Söder, Johansson. Wirtén,
Andersson, Boo. Petri, Eliasson. Gustafsson, Elmstedt, Tilländer, Ahrland,
Molin.

Föredragande: statsrådet Molin.

Skrivelse till riksdagen med redogörelse för svenska
företags verksamhet i Sydafrika och Namibia

Lagen 1979:487 om förbud mot investeringar i Sydafrika och
Namibia trädde i kraft den 1 juli 1979 (prop. 1978/79:196, UU 1978/79:33. rskr
1978/79:360). Genom lagen begränsas den svenska näringsverksamheten i Sydafrika
och Namibia i avsikt att öka det internationella trycket på den sydafrikanska regimen
och påverka dess raspolitik.

Enligt 3 § lagen är svensk juridisk person som själv eller
genom utländskt dotterföretag driver rörelse i Sydafrika eller Namibia skyldig
att årligen till regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer redovisa
hur verksamheten i dessa länder utvecklas. Redovisningen skall avse
produktion, omsättning, antal anställda, företagna investeringar och andra
sådana förhållanden som har betydelse för kontroll av efterlevnaden av lagen.

Regeringen har i förordningen (1979:488) meddelat närmare
föreskrifter angående sådan redovisning.

Redovisningen skall inges till kommerskollegium senast sex
månader efter räkenskapsårets slut. Kollegiet skall varje år före den 15
oktober till chefen för handelsdepartementet lämna en redogörelse för de
redovisningar som har avgetts. I enlighet härmed har kollegiet lämnat en
redogörelse för år 1980.

I förarbetena fill lagen uttalades bl. a. (prop.
1978/79:196 s. 42) att det är lämpligt att regeringen årligen låter publicera
uppgifter som ger en tillförlitlig bild av utvecklingen av de svenska företagen
i Sydafrika och Namibia i väsentliga hänseenden. I anledning därav har en
redogörelse för de berörda företagens verksamhet i Sydafrika och Namibia
utarbetats inom handelsdepartementet. Redogörelsen som till stor del bygger på
de uppgifter som kommerskollegium har lämnat, bör fogas till
regeringsprotokollet i detta ärende som bilaga.

Lagstiftningen syftar till att genom investeringskontroll
hindra en svensk nyetablering av företag i Sydafrika och Namibia eller en
expansion av redan

Skr 1981/82:173 3

etablerade svenska företag där. Av redogörelsen framgår
att vissa förändringar har skett i fråga om den svenska näringsverksamhetens
omfattning och utveckling i Sydafrika. Sålunda har ett antal företag minskat
eller helt avvecklat sina ägarintressen i sydafrikanska företag. En viss
begränsning av de svenska företagens representation på den sydafrikanska
marknaden synes ha skett. Samtidigt har den löpande försäljningen vid flertalet
av dotterbolagen ökat och det totala antalet anställda stigit. Denna
utveckling beror i huvudsak på den högkonjunktur som kännetecknat den
sydafrikanska ekonomin under år 1980.

Skyldigheten att lämna redovisning till kommerskollegium
gäller moderföretaget i en svenskstyrd koncern med egen rörelse eller
dotterbolag i Sydafrika eller Namibia. Det koncernbegrepp som lagstiftningen
därvid utgår från bygger på motsvarande begrepp i aktiebolagslagen. Det utmärkande
för en koncern enligt denna är att ett bestämmande inflytande kan utövas från
ett företag, moderföretaget, över ett annat, dotterföretaget.

För år 1980 synes följande tolv företag omfattas av lagen
om förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia, nämligen Alfa Laval AB, Alvenius
AB, Atlas Copco AB, Esselte AB, Fagersta AB, A. Johnson & Co. H. A.B., Scandinavian
Airlines System, Sala International AB, Aktiebolaget SKF. Sandvik AB, Skega
Aktiebolag och Rederiaktiebolaget Transatlantic. Ett av företagen-Sala
International AB-har under åren 1980 och 1981 avyttrat sin verksamhet i
Sydafrika. Samtliga företag utom Sala International har lämnat redovisningar
till kommerskollegium och där beskrivit hur verksamheten i respektive sydafrikanska
och namibiska företag har utvecklats under det senaste räkenskapsåret, som i
flertalet fall avser år 1980.

Lagen innebär ett generellt förbud för svenska företag att
investera i Sydafrika och Namibia. Regeringen kan enligt 4 § för visst fall
medge undantag från investeringsförbudet. Medgivandet får avse viss investering
eller investeringar i visst företag under ett år. Undantaget får inte göra det
möjligt för sökanden att utvidga sin verksamhet i Sydafrika eller Namibia. Av
förarbetena till lagen framgår bl. a. (prop. 1978/79:196. s. 38) att man i
princip bör godta att företagen får fortsätta att investera i sådan
utsträckning som är absolut nödvändigt för att de efter hand skall kunna
ersätta försliten utrustning. En expansion av verksamheten får det emellertid
inte bli fråga om.

Regeringen har under redovisningsperioden i ett fall -
avseende en ansökan från Alfa Laval AB - medgivit dispens från lagens
bestämmelser om investeringsförbud. 1 tre fall, Alvenius AB, Rederiaktiebolaget
Transatlantic och Sandvik AB. har härutöver svenska dotterbolag i Sydafrika
anskaffat anläggningstillgångar utan medgivens dispens. Det har i dessa fall
rört sig om investeringar av mindre värde och ringa betydelse. Jag har därför
inte funnit anledning att vidta någon ytterligare åtgärd i anledning av det
inträffade.

Under år 1980 har ett företag - AB Electrolux - genom
förvärv av annat svenskt företag övertagit ägarintressen i ett sydafrikanskt
bolag. Electrolux I*
Riksdagen 1981/82. I saml Nr 173

Skr
1981/82:173 4

har sedermera avvecklat sina intressen i det sydafrikanska
bolaget. I detta sammanhang kan nämnas att i februari 1981 AB Bacho, som inte
omfattas av föreliggande informationsskyldighet, förvärvat huvuddelen av
aktierna i ett engelskt bolag. Detta bolag innehade bl. a. ett dotterbolag i
Sydafrika. Genom förvärvet blev AB Bacho således ägare till ett sydafrikanskt
bolag.

Denna typ
av förvärv beaktades inte vid utarbetandet av lagen. För det svenska företaget
kan ett sådant förvärv innebära en form av nyetablering på den sydafrikanska
eller namibiska marknaden, vilket strider mot lagens syfte att åstadkomma en
begränsning av den svenska näringsverksamheten i dessa länder. Efter vad jag
inhämtat kommer denna fråga att tas upp av den utredning (H 1980:04) som
regeringen hösten 1980 tillsatt för att se över lagen om förbud mot
investeringar i Sydafrika och Namibia. Utredningen har i uppdrag att göra en
genomgång av lagens tillämpning samt att med utgångspunkt från denna genomgång
kartlägga möjligheterna för Sverige att vidta åtgärder även på andra områden
såsom överföring av teknologi. I december 1981 ändrades utredningens
sammansättning till en parlamentarisk kommitté (Dir. 1981:71).

Jag
hemställer att regeringen till riksdagen överlämnar den inom
handelsdepartementet upprättade redogörelsen för de svenska företagens
verksamhet i Sydafrika och Namibia.

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens
hemställan.

Skr
1981/82:173 5

Bilaga HANDELSDEPARTEMENTET

Redogörelse för svenska företags verksamhet i Sydafrika
och Namibia

Allmän bakgrund

Kommerskollegium har i enlighet med 7 § förordningen
(1979:488) om förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia i skrivelse den
12 oktober 1981 till chefen för handelsdepartementet lämnat en redogörelse för
de redovisningar som svenska företag med verksamhet i Sydafrika och Namibia
avgett till kollegiet. Redogörelsen avser perioden den 1 juli 1979 t. o. m. den
31 december 1980.

Enligt 3 §
lagen (1979:487) om förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia skall
redovisningarna inlämnas av svenska juridiska personer som själva eller genom
utländskt dotterföretag driver rörelse i Sydafrika eller Namibia. Redovisningen
skall enligt 6 § upprättas med iakttagande av de allmänna redovisningsprinciper
som skall tillämpas av den svenska juridiska personen.

Informationsskyldigheten

Kollegiet har till sin redogörelse fogat redovisningar
från Alfa Laval AB, Alvenius AB, Atlas Copco AB, Fagersta AB, A. Johnson &
Co. H.A.B., Scandinavian Airlines System, Aktiebolaget SKF, Sandvik AB och
Rederiaktiebolaget Transatlantic. Samtliga redovisningar utom den för SAS
avser verksamhetsåret 1980. SAS har avgett redovisning som avser verksamhetsåret
1 oktober 1979-30 september 1980. Därjämte har till kollegiet i efterhand
inlämnats redovisning från Esselte AB. Redovisningen avser räkenskapsåret 1
april 198()-31 mars 1981, och ingår inte i redogörelsen.

Kollegiet
har i sin redogörelse riktat kritik mot Alfa Laval AB för att bolaget inte
inkommit med fullständiga uppgifter. Bolaget har därefter lämnat kompletterande
material och därmed fullgjort sin informafionsskyl-dighet.

Sala
International AB var vid lagens ikraftträdande ägare till ett dotterbolag i
Sydafrika. Under år 1979 köpte ett amerikanskt företag det svenska
moderbolaget. Enligt kollegiet omfattas det svenska bolaget inte av
informationsskyldigheten. Det sydafrikanska dotterbolaget har sedermera
avvecklats.

Förutom de
redovisade företagen fanns vid lagens tillkomst ett antal svenska företag
representerade med minoritetsintressen i sydafrikanska och namibiska företag.
Dessa omfattas ej av informationsskyldigheten. Av dessa

Skr
1981/82:173 6

kan nämnas ASEA AB som innehade en minoritetspost av
aktierna i ett sydafrikanskt bolag. Detta företag var det största företag i
Sydafrika i vilket förelåg svenskt ägarintresse. Något bestämmande inflytande
över detta bolag på grund av aktieinnehav eller avtal har kollegiet inte kunnat
påvisa. Koncernförhållande i aktiebolagslagens mening synes inte råda, varför
informationsskyldighet inte föreligger.

Svenska företag i Sydafrika

Vid tiden för lagstiftningens ikraftträdande den 1 juli
1979 bedrev enligt kollegiets redogörelse tolv svenska företag verksamhet i
Sydafrika, nämligen Alfa Laval AB, Alvenius AB, Atlas Copco AB, Esselte AB, Fagersta
AB, A. Johnson & Co H.A.B., Scandinavian Airlines System, Aktiebolaget SKF,
Sala International AB, Sandvik AB, Skega Aktiebolag och Rederiak-fiebolaget Transatlantic.
Förutom dessa företag fanns svenska företag representerade med
minoritetsintressen i sydafrikanska bolag. Till sistnämnda kategori hörde ASEA
AB, Nordfor Teknik AB, Saab-Scania AB, Sunds Defibrator AB och Uddeholms AB.

Svenska företagsintressen i Sydafrika har utvecklats
enligt följande.

ESAB AB avyttrade sin andel i ett sydafrikanskt bolag i
maj 1979, dvs. före lagens ikraftträdande. Tetra Pak International AB sålde
sitt sydafrikanska dotterbolag vid lagens tillkomst den 1 juli 1979.

Sala International AB avyttrade i maj 1980 två tredjedelar
av sitt aktieinnehav i det sydafrikanska dotterbolaget Sala Equipmenl (Pty) Ltd,
som bedrev försäljning av utrustning till gruvor och smältverk. Den resterande
tredjedelen avyttrades i maj 1981.

ASEA AB innehade vid lagens ikraftträdande 44 % av
aktierna i det börsnoterade bolaget ASEA Electric SA Ltd. Våren 1980 reducerade
ASEA sin aktiedel fill 24,9 %.

Nordfor Teknik AB ägde vid lagens ikraftträdande 40 % av
aktierna i ett sydafrikanskt försäljningsbolag. Under hösten 1979 förvärvade AB
Electrolux huvuddelen av aktierna i Nordfor Teknik AB. Den 1 maj 1980
reducerades ägarintresset i det sydafrikanska bolaget till 24,6 % för att i
februari 1981 avvecklas helt.

I februari 1981 förvärvade AB Bacho huvuddelen av aktierna
i det engelska bolaget Record Ridgway. Detta bolag innehade bl. a. ett dotterbolag
i Sydafrika. Genom förvärvet blev AB Bacho således ägare till ett sydafrikanskt
bolag. Record Ridgway-koncernen har ca 1 500 anställda och en omsättning på ca
200 mkr. Det sydafrikanska bolaget har ca 50 anställda.

I bifogad tabell åskådliggörs den svenska
näringsverksamhetens omfattning och utveckling i Sydafrika åren 1976 och 1980.
Uppgifterna för år 1976 är hämtade från betänkandet (SOU 1978:53) om Förbud mot
investeringar i Sydafrika.

Skr 1981/82:173 7

Vid
utgången av år 1976 hade de fio svenska företag, som år 1980 bedrev verksamhet
i Sydafrika, omkring 3 200 personer anställda vid sina dotterbolag. Företagens
omsättning under detta år kan uppskattas till omkring 108 milj. rand.

Av de redovisningar som
företagen lämnat fill kommerskollegium framgår att dessa tio företag år 1980 fillsammans
sysselsatte 3 335 personer. Företagens sammanlagda omsättning uppgick till
omkring 225 milj. rand.

Esselte AB är sedan 1978
ägare fill ett dotterbolag i Sydafrika. Detta bolag hade år 1980 en omsättning
på 32,5 mkr och 89 personer anställda.

Svenska
företag i Namibia

Av
de redovisningar som företagen lämnat fill kommerskollegium framgår att två
svenska företag är etablerade med dotterbolag i Namibia, nämligen Atlas Copco
AB och Skega AB som båda bedriver försäljningsverksamhet i Namibia. SKF har
inte något dotterbolag i Namibia men innehar 49 % av aktierna i ett där
verksamt bolag, som är exklusiv distributör inom Namibia av SKF:s produkter.

Efterlevnaden
av lagen

Av
kollegiets redogörelse framgår att fram fill den 31 december 1980 har inga
större förändringar skett ifråga om svenska företags ägarintressen i
sydafrikanska eller namibiska företag. Beträffande de förvärv av sydafrikanska
dotterbolag som AB Electrolux resp. AB Bacho gjort, finner kollegiet att denna
typ av förvärv inte strider mot lagens bestämmelser.

Tre företag har i sina
redovisningar för år 1980 uppgett att några investeringar inte har gjorts. Sju
företag har rapporterat att dotterbolagen i någon form genomfört investeringar.

Två av företagen, Akfiebolaget
SKF och Sandvik AB, redovisar vissa investeringar i anläggningstillgångar vilka
skall ha kontrakterats resp. beslutats före lagens ikraftträdande men
färdigställts under den redovisade perioden. Ifrågavarande investeringar kan
enligt kollegiets uppfattning inte rimligen träffas av investeringsförbudet.
Detsamma anser kollegiet gälla för de investeringar i inventarier som Alfa Laval
AB, A. Johnson & CoH.A.B., och Scandinavian Airlines System upptagit i sina
redovisningar.

Kollegiet anför att
bedömningen måste bli en annan ifråga om de investeringar som redovisas av Alvenius
AB och Rederiaktiebolaget Transatlantic eller som framgår av årsredovisningen
för Sandviks AB ena dotterbolag.

I Alvenius' fall rör det
sig om förbättring av byggnader, anskaffning av möbler, bilar, redskap och
maskiner till ett sammanlagt värde av 27 500 rand. Transatlantic har anskaffat
personbilar, kontorsmöbler och kontorsmaskiner fill ett värde av 31 908 randoch
Sandvik en personbil till ett värde av 7 693

Skr 1981/82:173 8

rand.
Även om det rör sig om mycket små belopp och huvudsakligen om tillgångar utan
egentlig betydelse i sammanhanget kan, enligt kollegiet, inte bortses från att
investeringsförbudet i dessa fall inte synes ha efterlevts fullt ut.

Kollegiet anför
avslutningsvis att redovisningarna inte innehåller uppgifter om att några
övriga enligt 1 § lagen förbjudna åtgärder skulle ha vidtagits.

04 — '

— o m

CO OO

ds ri

o'

— I 00

o"

o
2 2

vn .-

oo_ o'

rg .-.

ro

o'

-O

. c

V] CQ

c: i>

}) • =

o

=:iS

o

i2

o

til

g
< -I

<
< <

• a

oa 8

< g-

"it

< Q

P3 e-

< J £

W i;

■i 00

< la

T3

>.
ir;

05 -J <

> - R

< ca pC c/3 OO H

• a

H 3--

m c
M

lOLAG]

ring Ma th
Afric

CO

<

U

ra M 3

H

.KTIE KF
Be KF So

U

« 5

t/)

<.
1/5 on

UJ

• a

O T3

■ fe

"S c 00 "CJ -s oo<

ffi S? r- O, J ■
.

o* — o < <

=a

= « U ca

Z O

• ~ c/5 „

z ° <

O
o g, "1
"1 <
<s

• S,D Xi

5.2?

c Z lU

:§ UJ »

. J 00

oa < j

<

<
z

g.

<
z

b;

a.

É ■= o-

< UJ

J ca

< •«

c/5 C/!

SJ

w --. H >:■

c/5 O, >-

' < t/5 C/5 W c

Z '

-■ E

< S

z.s <

><

< =

Z-2

Q c Zo

u
S

c/5 C/5

< m

o ca

c/5 c/5

H

<

c/5 CU

o: c H ä

H < W 00 O .S

Q ca

UJ i

Q

UJ c/5

00

.c

'c

:ca

1

00

o 2

C7\

<2

t/i ca

c/3 ca &-

■a

U. -J

o -a

S ■ J

oa <
--

O 3 &

• ?

O 8

u Q.

-a