Prop. 1981/82:178

Prop.
1981/82:178

Regeringens proposition

1981/82:178

om ändring i
stämpelskattelagen (1964:308);

beslutad
den 18 mars 1982,

Regeringen
föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

ROLF
WIRTÉN

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås en ändring av regeln om beräkning av stämpelskatten på
aktier. Ändringsförslaget innebär bl. a, att även aktier på belopp under tio
kronor skall beskattas. Vidare föreslås i propositionen att stämpelskatten på kommanditdelägarinsatser
slopas.

Ändringarna
föreslås träda i kraft den 1 juli 1982.

/ Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 178

Prop. 1981/82:178 2

Förslag till

Lag om ändring i stämpelskattelagen (1964:308)

Härigenom föreskrivs i fråga om stämpelskattelagen (1964:
308)' dels att 20 § skall upphöra att gälla,

dels att
19 och 27§§, 30*) 2 mom. och 32 § skall ha nedan angivna lydelse, dels att
rubriken närmast före 19§ skall lyda "Aktier",

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

19 §

Vid
bildande av aktiebolag och vid ökning av aktiekapital skall stämpelskatt
erläggas för aktie, som ej förklaras förverkad.

Skatten
utgår med tio öre för varje fullt tiotal kronor av aktiens nominella belopp
eller, om högre belopp skall betalas för aktien, av det högre beloppet. Om
betalning för aktie sker genom tillskott av annan egendom än penningar, skall
för aktien eriäggas samma skatt som för aktie, vilken betalas med penningar.
Skola samtliga aktier betalas genom tillskott av annan egendom än penningar,
utgår skatten efter aktiens nominella belopp.

Skatten
utgår med en procent av aktiens nominella belopp eller, om högre belopp skall
betalas för aktien, av det högre beloppet. Om betalning för aktie sker genom
tillskott av annan egendom än penningar, skall för aktien erläggas samma
skatt som för aktie, vilken betalas med penningar. Skola samtliga aktier
betalas genom tillskott av annan egendom än penningar, utgår skatten efter
aktiens nominella belopp.

Den som
har att erlägga stämpelskatt i fall, som avses i 19 eller 20, skall till
ledning vid fastställande av skatten inkomma med deklaration till riksskatteverket.
Deklarationen skall avges på heder och samvete samt avfattas på blankett
enligt formulär, som riksskatteverket fastställer, I fråga om aktie skall
deklaration, som ej är undertecknad av bolagets styrelse, vara åtföljd av
protokollsutdrag, som visar att styrelsen beslutat lämna de uppgifter
deklarationen innehåller.

Deklaration skall vara avlämnad, ifall som avses i

a) 19 §, inom tvä månader frän det att registrering skett
om fullgjord inbetalning å aktier, dock se-

Den som har att erlägga stämpelskatt i fall. som avses i I9§,
skall till ledning vid fastställande av skatten inkomma med deklaration till riksskatteverket.
Deklarationen skall avges på heder och samvete samt avfattas på blankett enligt
formulär, som riksskatteverket fastställer. Deklaration, som ej är undertecknad
av bolagets styrelse, skall vara åtföljd av protokollsutdrag, som visar att
styrelsen beslutat lämna de uppgifter deklarationen innehåller.

Deklaration skall vara avlämnad inom två månader frän det
att registrering skett om fullgjord inbetalning ä aktier, dock senast inom
två månader frän utgången av den tid inom vilken aktien enligt lag skall

Lagen omtryckt 1979: 1060, Senaste lydelse av lagens
rubrik 1974: 864,

Prop. 1981/82:178 3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

nast inom två månader frän utgång- betalas, eller,
vid ökning av aktie-en av den tid inom vilken aktien kapital genom
fondemission, inom enligt lag skall betalas, eller, vid ök- två månader
från det att beslut om ning av aktiekapital enUgt 64 § la- ökningen blivit
registrerat, gen om aktiebolag, inom tvä månader från det att beslut om
ökningen blivit registrerat; samt

b) 20 §, inom två månader från det att kommanditdelägarens
utfästelse blivit registrerad.

30 §

2 mom. Med inskrivningsmyndighet avses i denna lag även
registermyndighet enligt 2 § sjölagen (1891: 35 s, 1).

Myndighet, som enligt 1 mom, har att meddela beslut
rörande skatt, är beskattningsmyndighet.

Skatteplikt inträder, i fall som avses i

a)
3 S, när
ansökan om lagfart eller inskrivning av tomträtt beviljas eller förklaras
vilande;

b) 11 §, när inteckningen beviljas
eller ansökan därom förklaras vilande;

c)
13 §, när
ansökan om inskrivning beviljas eller, i fall som avses i 13 § tredje stycket,
när avregistrering sker;

d) 19§, när registrering som sägs d) 19§, när registrering som sägs

i 27 § andra stycket a) sker; i 27 § andra stycket sker;

e) 20§, när registrering sker; e) 28 §, när dragning sker.

saml

/) 28 §, när dragning sker.

32 §

1 förhållande till statsverket skola för skattens erläggande
svara, beträffande skatt för

a) förvärv ay fast egendom, tomträtt eller skepp, båda
kontrahenterna;

b) inteckning, den som vid tidpunkten för
skattepliktens inträde är

behörig att ansöka om inteckning i den fasta egendomen, tomträtten eller

skeppet eller, i fråga om annan egendom, att medge inteckningen;

c) aktie eller insats i svenskt bo- c) aktie, bolaget och de som äro

lag, bolaget och de som äro leda- ledamöter
i bolagets styrelse sedan

möter i bolagets styrelse sedan skatteplikt
inträtt; samt

skatteplikt inträtt; samt

d) lotteri, den som anordnar detta.

När flera svara för skattens erläggande, åligger
ansvarigheten dem solidariskt.

Skattskyldig är den som i varje särskilt fall är gentemot
statsverket ansvarig för skattens erläggande.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1982,

Äldre bestämmelser gäller fortfarande om skatteplikt har
inträtt före ikraftträdandet.

Prop.
1981/82:178

Utdrag

BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1982-03-18

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och
statsråden Wikström, Friggebo, Åsling, Söder, Johansson, Wirtén, Andersson, Boo,
Petri, Eliasson, Gustafsson, Elmstedt, Tilländer, Ahrland, Molin

Föredragande: statsrådet Wirtén

Proposifion om ändring i stämpelskattelagen (1964:308)

1 Inledning

Riksskatteverket har under hand väckt frågan om en ändring
av sättet att beräkna stämpelskatten pä aktier. Verket har också ifrågasatt om
stämpelskatten pä utfästelser om kommanditdelägarinsatser bör behållas,

2 Föredragandens överväganden

2.1 Stämpelskatt på akfier

Enligt 19 § stämpelskaUelagen (1964:308) skall
stämpelskatt eriäggas när ett akfiebolag bildas och när ett bolags aktiekapital
ökas. Skatt skall erläggas för varje aktie som inte förklaras förverkad.
Skatten skall utgå med tio öre för varje fullt tiotal kronor av aktiens
nominella belopp eller, om ett högre belopp skall betalas för aktien, av det
högre beloppet, Riksskatteverket har påpekat att bestämmelsen innebär att en
del av ett tillskjutet kapital i vissa fall inte beskattas, nämligen när vad
som betalas för varje aktie inte är jämnt delbart med tio. Vidare har verket
upplyst att det under senare tid har förekommit att bolag gett ut aktier med
ett nominellt belopp som understiger tio kronor och att, eftersom överkurs inte
har betalats, någon stämpelskatt inte har behövt betalas. Verket har föreslagit
att stämpelskatten på aktier skall utgå med en procent av aktiens nominella
belopp eller, om ett högre belopp betalas, av detta högre belopp. Jag finner riksskatteverkets
begäran välgrundad och föreslär afi 19 § stämpelskattelagen ändras i enlighet
med verkets förslag.

Prop.
1981/82:178 5

2.2 Stämpelskatt på kommanditdelägarinsatser

Enligt 20 § stämpelskattelagen skall stämpelskatt erläggas
för utfästelser om kommanditdelägares insatser i handelsbolag. Enligt riksskatteverket
är denna beskattning administrativt besvärlig. Skatt skall enligt rådande praxis
inte utgå vid omsättning av andelar, utan endast när det är fråga om en ökning
av bolagets kapital. Verket grundar sin kontrollverksamhet i detta avseende på
uppgifter i Post & Inrikes Tidningar, Av dessa uppgifter framgår inte i
vilka fall det är fråga om en kapitalökning. Under budgetåret 1980/81 betalade
omkring 500 skattskyldiga sammanlagt ca 375000 kr, i stämpelskatt på denna
grund. Med hänsyn till bl, a, nämnda omständigheter har verket ifrågasatt om
inte beskattningen av kommanditdelägarinsatser bör slopas.

Eftersom
beskattningen är administrativt besvärlig och dessutom inbringar endast nägra
hundra tusen kronor per år bör den enligt min mening avskaffas. Jag föreslår
därför att stämpelskatten på kommanditdelägarinsatser slopas genom att 20 §
stämpelskattelagen upphävs. Detta kräver följdändringar i 27, 30 och 32 §§
samma lag,

2.3 Ö vrigt

Det inkomstbortfall som den slopade skatten på kommanditdelägarinsatser
föranleder torde mer än väl uppvägas ay den ändrade beskattningen av aktier.
Sammantaget bör förslaget därför medföra en viss ökning av statens intäkter.
Härtill kommer att riksskatteverkets arbetsuppgifter med stämpelskatten bör
minska något.

De föreslagna ändringarna är sä enkla och okomplicerade
att en lagråds-granskning bör kunna underlåtas.

3 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
att regeringen föreslår riksdagen att anta inom budgetdepartementet upprättat
förslag till lag om ändring i stämpelskattelagen (1964:3081,

4 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som
föredraganden har lagt fram,

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982