Prop. 1981/82:200

Prop.
1981/82:200

Regeringens proposition 1981/82:200

om nordiskt
kultursamarbete m. m.;

beslutat
den I april 1982

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition förelägga riksdagen vad här har anförts för de åtgärder eller det
ändamål som framgår av föredragandens hemställan.

På
regeringens vägnar OLA ULLSTEN

JAN-ERIK
WIKSTRÖM

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I proposifionen
behandlas inledningsvis vissa allmänna frågor om samarbetet inom det nordiska
kulturavtalets ram. Vidare redovisas vissa åtgärder som vidtagits för att
utveckla nordisk samverkan på bilateral och multilateral bas inom utbildning
och forskning. Vidare framläggs förslag om medelsanvisning för och godkännande
av riktlinjer för genomförandet av en studiefas som underlag för beslut om
upprättande av ett permanent telesateUitsystem för bl.a. nordiskt radio- och TV-samarbete.
Slutligen framläggs förslag om godkännande av Nordiska ministerrådets kullurbud-get
för år 1983 och anvisande av medel för täckande av den svenska andelen av denna
budget.

I
propositionen lämnas ocksä en redogörelse för vissa vikfigare åtgärder inom
ramen för det nordiska kulturavtalets organ under är 1981 och delar av är 1982.

I
Riksdagen 1981/82. I saml. Nr 200

Prop.
1981/82:200 2

Utdrag

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

Vid
regeringssammanträde 1982-04-01

Närvarande:
statsrådet Ullsten, ordförande, och statsråden Wikström, Friggebo, Dahlgren, Söder,
Johansson, Wirtén, Andersson, Boo, Petri, EUasson, Gustafsson, Elmstedt,
Tilländer

Föredragande:
statsrådet Wikström

Proposition
om Nordiskt kultursamarbete m. m.

1
Inledning

Avtalet
mellan de nordiska länderna om kulturellt samarbete ingicks år 1971 och trädde
i kraft den I januari 1972 (prop. 1971:54, KrU 1971:13, rskr 1971:188). Avtalet
föreskriver bl.a. en gemensam budget för kulturellt samarbete.

Nordiska
ministerädet har faststäUt hur den gemensamma budgeten skall behandlas. För att
få en anpassning i fiden fill flertalet nordiska länders budgetordningar
sammanfaller verksamhetsåret med kalenderåret. Detta medför bl. a. att
ministerrådet fastställer sitt budgetförslag så sent att det, trols att det bör
behandlas under våren, inte kan föreläggas riksdagen inom den för avlämnandet
av propositioner faststäUda tiden (jfr. prop. 1972:130 s. 41, KrU 1972:24, rskr
1972:135).

I proposifionen
1981/82:100 (bil. 12 s. 635) har regeringen föreslagit riksdagen att, i
avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Nordiska ministerrådets
kulturbudget för budgetåret 1982/83 beräkna ett förslagsanslag av 29 377 000
kr. Jag anhåller om att nu få ta upp denna fråga.

En
rad andra frågor av väsentligt intresse för Sverige och ett eller flera andra
nordiska länder är f.n. aktuella inom ramen för det nordiska kultursamarbetet.
Jag har därför funnit det ändamålsenligt att i en och samma proposition
behandla angelägenheter som rör flera sakområden, men som alla har det
gemensamt att det gäller nordiskt samarbete på bilateral eller multilateral
bas. För sammanhangets och överblickens skull tar jag även upp vissa frågor som
inte kräver något riksdagens ställningstagande.

Jag
finner det vidare vara naturligt att - som en bakgmnd tiU mina ställningstaganden
i det följande - redovisa vissa principiella överväganden rörande den
önskvärda utvecklingen av det nordiska samarbetet inom utbildning, forskning
och kultur.

Prop.
1981/82:200

2
Det nordiska kultursamarbetet

Det
nordiska kultursamarbetet bedrivs pä många plan och i skilda former. En
heltäckande översikt skulle behöva omfatta såväl individer eller grupper - t.
ex. ideella föreningar och intresseorganisationer - som de mer eller mindre
officiella kontakter som tas mellan offentliga myndigheter på alla nivåer.

Motiven för samarbetet
skiftar helt naluriigt beroende pä sammanhanget. Ideella motiv baseras på en
övertygelse om värdet i sig av en stark, nordisk kulturgemenskap, som en
stimulans för det nationella kulturlivet. Nytlobetonade motiv ser samarbete
mellan två eller flera nordiska länder som ett medel alt uppnå något som
antingen är omöjligt eller svårt - t. ex. av kostnadsskäl att förverkliga
enbart genom nationella insatser eller som bedöms vinna kvalitativt på ett
nordiskt samarbete. Den besvärliga ekonomiska situation som de nordiska
länderna befinner sig i gör det naturligt all nyttomotivet kommer mer i
förgrunden än tidigare. Det förtjänar emellertid att understrykas att detta i
längden knappast är till nackdel för det ideellt motiverade samarbetet. Det
torde snarast förhälla sig sä att känslan av kulturell gemenskap förstärks om
man kan visa alt nationella problem och behov kan tillgodoses inom en nordisk
ram.

Genom
det nordiska kulturavtalel har de nordiska länderna en formell ram för
kultursamarbetet. Genom avtalet har också etablerats en organisation för detta
samarbete, med Nordiska ministerrådet som högsta beslutande organ och ett
särskilt sekretariat - kultursekretariatet - lill ministerrådets förfogande.

Med
hänsyn till kultursamarbetets stora bredd är del självklart alt en betydande
del av detta äger rum vid sidan av den formella organisationen. Det är i mänga
fall rimligt alt kontakt tas direkt mellan berörda nationella organ. Den
organisation som etablerats inom ramen för kulturavtalel bör dock utnyttjas i
största möjliga utsträckning för den vidare utveckling av kultursamarbetet som
kan ske genom statliga myndigheters medverkan. Härigenom byggs successivt upp
en kompetens och ett kontaktnät, som kan ge de nationella instanserna
värdefulla impulser och vägledning i strävandena all söka lösningar pä
nationella problem på ell nordiskt plan.

Såväl ulbildning som
forskning och myckel av allmänkulturell verksamhet bedrivs inom ramen för
stora, nationella förvaltningssystem. En av de mest angelägna uppgifterna för
statsmakterna i förhållande till det nordiska samarbetet bör under åttiotalet enligl
min uppfattning vara att främja vad jag skulle vilja kalla ett nordiskt
perspektiv i planering och verksamhetsutveckling på alla nivåer inom dessa
syslem. Jag har berört denna fråga något redan vid min anmälan av prop.
1981/82:100 (bil. 12 s.358) och prop. 1981/82:106 om forskning m.m.(s. 18) och
vill i detta sammanhang ytterligare utveckla min uppfattning. 11 Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr
200

Prop.
1981/82:200 4

Problemen
vid ett förverkligande av arbetsfördelning och resurssamordning på ett
nordiskt plan skiljer sig i princip inle principiellt från vad som möter vid
motsvarande strävanden rent nafionellt.

Till
dessa svårigheter av mer allmängiltig art hör även förhållandet att de nordiska
länderna, trols viktiga likheter mellan förvaltningssystemens uppbyggnad och
arbetssätt ändå, företer i sammanhanget väsentliga skillnader. Jag vill som
ett exempel peka på olikheterna i relationerna mellan statsmakter och
högskoleorganisation, där den relativt enhetliga organisationen i Sverige
saknar direkt motsvarighet i de övriga länderna. Formerna för tilldelning och
fördelning av resurser för verksamheten varierar även, varav följer problem att
på central myndighetsnivå åstadkomma samordning mellan två eller flera länder.

1
stora drag överensstämmer de övergripande nationella prioriteringarna inom
framförallt utbildning och forskning mellan de nordiska länderna. Vad gäller
verkställigheten av olika planer och ambitioner råder dock ofta skillnader när
det gäller t.ex. tidsplanering eller rangordning mellan flera angelägna
projekt. Av delta följer i sin tur problem att genomföra samar-belsprojekt på flerlandsbas.
Samarbetet på bilateral basis har dock erfarenhetsmässigt relativt goda fömtsättningar
att lyckas.

De
nu redovisade svårigheterna att få till stånd ett samspel över gränserna i
planering och beslutsfattande bör inte få verka avskräckande. Särskilt inom
utbildning och forskning finns det enligt min uppfattning en outnyttjad
potential för samordnat resursutnyttjande. På högskoleutbildningens område
torde nordiskt samarbete i många fall kunna förbättra ett enskilt lands
möjligheter att tillgodose kvantitativt små men kvalitativt vikliga utbildningsbehov.
Samarbetets utveckling torde dock gynnas av att det inte inriktas på att snabbt
nå reslutat i stor skala. Däremot bör ett kontinuerligt och systematiskt
bedrivet arbete ha goda utsikter alt röna framgång i ett flerärsperspekliv. Det
torde vidare vara realistiskt alt räkna med framgång för samarbete som innebär
ett samordnat resursutnyttjande i första hand pä bilateral bas, med möjligheten
öppen all efterhand vidga kretsen berörda länder i de fall detta bedöms vara
ändamålsenligt.

I
syfte att nationellt förbättra förutsättningarna för en ytterligare utveckling
av samarbetet inom utbildning och forskning har jag för avsikt att vidta åtgärder
för att åstadkomma viss samordning av insatserna på central och lokal nivä.
Sakkunskapen om de praktiska förutsättningarna att genomföra samarbete pä ett
visst område finns ofta endast lokalt, medan insatser på departements- och
ämbetsverksnivå kan krävas dels för all ge ell visst initialivauktoritel i
förhällande till centrala myndigheter i ett eller flera länder dels för aft
sprida information om samarbetet, l.ex. i de fall del rör utbildningskapacitet
som bör kunna göras tillgänglig genom central antagning. I de fall ett visst
projekt berör l.ex. kapaciteten vid en allmän utbildningslinje eller fasta
resurser för forskning och forskarutbildning är f.ö. statsmaktemas samtycke ett
krav.Jag kommer således att senare före-

Prop. 1981/82:200 5

slå
regeringen alt uppdra åt ämbetsmannakommiftén för nordiskt kulturellt samarbete
(U197l:14) att i samverkan med berörda centrala ämbetsverk och lokala
myndigheter ta initiativ lill respektive stödja lokala initiativ till nordisk
samverkan inom utbildning och forskning.

Nordiskt
samarbete i termer av arbetsfördelning och resurssamordning inom det allmänkuUurella
området är knappast aktuellt i samma utsträckning som inom utbildning och
forskning. Det förslag om radio- och TV-distribution via satellit som jag i det
följande kommer att framlägga är dock ett synneriigen betydelsefuUt exempel på
hur flera nordiska länder i samverkan kan möjliggöra något som i praktiken är
uteslutet att genomföra på rent nafioneU bas. Min bedömning är emellertid aft
tyngdpunkten i samarbetet meUan myndigheter inom del allmänkulturella området
även i framliden kommer aft ligga pä åtgärder i syfte att främja känslan av
kulturell gemenskap. Kulturbegreppets mångfald och önskvärdheten att stödja denna
även på ett nordiskt plan ger emellertid upphov fill ett dilemma. För prakfiskt
taget varje konstnäriig uttrycksform, liksom för folkbildningsrörelser och
ungdomsorganisationer har det etablerats ordningar för ekonomiskt stöd åt
bilateralt eller multilaterak nordiskt samarbete. De begränsade medel som
totalt sett står fill förfogande för dessa ändamål i tider av sträng
statsfinansiell återhållsamhet gör aft det finns en risk för aft flertalet får
mindre än vad som krävs för alt verksamheten skall nå en rimlig miniminivå. En
omprövning av stödet tUl vissa aktiviteter kan behöva ske, med utgångspunkten
att koncentrerade insatser på vissa områden är mer meningsfuUa än en i och för
sig vällovlig strävan att täcka alla. En annan utgångspunkt för en omprövning
kan vara en bedömning av i vilka fall det nationellt finns medel för en viss
verksamhet som inte är specialdestinerade för nordiskt samarbete, men som
likväl kan utnyttjas för bl.a. detta ändamål.

3
Visst samarbete inom högre utbildning och forskning

3.1
Bilateralt samarbete

Våren
1981 tog man inom utbildningsdepartementet inifiafiv till överläggningar med
de danska och finska undervisningsministerierna och det norska kirke- og
undervisningsdepartementet. Syftet var att utröna föml-säftningarna för att
utveckla nordisk samverkan inom främst grundläggande högskoleutbildning. Överiäggningarna
har från svensk sida bedrivits med utgångspunkt i de principiella överväganden
som jag nyss redovisade. Jag räknar med att de första konkreta resultaten av
delta initiativ kommer att avse samarbete meUan Norge och Sverige. Från norsk
sida har man förklarat sig vUlig alt ställa utbildningsplatser lill förfogande
för svenska studeranden inom speciallärarulbUdningen och fysioierapeututbildningen
(sjukgymnastutbildning). Överiäggningar pågår även med syfte att bereda

Prop.
1981/82:200 6

norska studerande plats inom utbildningen \id
fotograflinjen, som startar vid universitetet i Göteborg hösten 1982. Vidare
har fortbildningsavdelningen i Stockholm tillsammans med sin norska
motsvarighet inlett ett planeringsarbete i syfte att åstadkomma en samordning
av personalutbildning för lärare vid gymnasieskolans yrkesinriktade linjer.

Vad först gäUer speciallärarulbUdningen vill jag erinra om
alt det vid Statens speciallärarhögskola i Norge bedrivs utbildning som saknar
motsvarighet i Sverige, t.ex. ulbildning av lärare för dövblinda barn. Den
norska utbUdningen är vidare uppbyggd så att det finns möjlighet att bedriva
studier med specialpedagogisk inrikning ända upp på forskarutbildningsnivå.
Det skulle därför ur svensk synvinkel ligga ett betydande värde i en ordning
som innebär alt man i den nationella utbildningsplaneringen kan räkna med tUlgång
på viss utbildningskapacitet med den aktuella inriktningen. Tillsvidare är
diskussionerna inriktade på att minst två svenska studerande skall antas tiU utbUdning
i Norge varje år.

Vid Statens Mensendieckskole i Oslo bedri\s fysioterapeutbildning
med särskild skolning i s. k. Mensendieckfysioterapi. Detta är en vetenskapligt
och tekniskt kvalificerad form av fysioterapi, som kompletterar den sedvanliga
fysioterapin. Del är angelägel att svenska studerande reguljärt får möjlighet
att genomgå denna utbildning. Del förutsätts att de studerande genomgår s.k. turnus
tjänstgöring i Norge. Även i fräga om denna utbildning är de pågående
överläggningarna inriktade på alt tillsvidare två eller tre svenska studerande
årligen skall antas till utbildningen. Jag räknar med att kunna redovisa det slutUga
resultatet av dessa förhandlingar vid min anmälan av frågan om anslag för
högskola och forskning budgetåret 1983/ 84.

PersonalulbUdning av lärare vid gymnasieskolans
yrkesinriktade linjer präglas bl.a. av förhållandel all det nationellt rör sig
om mycket små grupper lärare. Därav följer svårigheter alt skapa ett så brett
underlag för kurserna att kostnaderna ter sig rimliga. Det begränsade antalet
lärare inom vissa områden kan till och med medföra att personalutbildning inle
kan genomföras på grund av alltför höga kostnader. Ett samarbete på bilateral
eller multilateral nordisk basis har bedömts vara en väg att förbättra
förutsättningarna härvidlag. I viss utsträckning förekommer redan att lärare
från övriga nordiska länder deltar i kurser i Sverige och vice versa.

Enligt de diskussioner som f. n. förs mellan berörda
svenska och norska utbildningsmyndigheter skall man fortsättningsvis sträva efler
en gemensam planering av kursutbudet. Härigenom skulle man dels kunna åstadkomma
den önskvärda breddningen av underlaget, dels vinna kvalitativa fördelar genom
att speciell sakkunskap i del ena landet även kommer lärare från det andra
landet tillgodo.

Vid min anmälan av proposifionen 1981/82:100 (bil. 12 s.519)
förutsatte jag att en del av den medelsförstärkning som jag förordade under
anslaget

Prop.
1981/82:200 7

Vissa
särskida utgifter inom högskolan skulle anvisas lill universitetet i Umeå som
stöd för den försöksverksamhet med nordiskt utbildningssamverkan som man där
tagit inifiativ till. Enligl vad jag har erfarit har visst planeringsarbete
redan inletts. Syftet med verksamheten äratt intensifiera och konkretisera
samarbetet inom utbildning och forskning mellan högskoleenheterna i Umeå
högskoleregion och i första hand högskoleenheterna inom Wasaregionen i Finland.
Fömtom anordnande av lärar- och forskarutbyte och informafion om verksamhei
och resurser vid de berörda enheterna räknar jag med att man inom
försöksverksamhetens ram kommer all sträva efter att samordna planering och
utveckling av de delar av enheternas verksamhet som bedöms vara särskilt väl
ägnade för samarbete. Genom kontakter med det finska undervisningsministeriet
har säkerställts att man även därifrån är beredd att stödja ifrågavarande
projekt. Det är min förhoppning att erfarenheterna av försöksverksamheten inle
bara skall komma de direkt berörda högskoleenheterna tillgodo, utan även ge
allmängiltiga kunskaper om lämpliga former för samverkan.

3.2
Vissa initiativ inom Nordiska ministerrådet (kultur- och undervisningsministrarna)

3.2.1
Nordiskt forshungspolitiskt råd

I
propositionen 1981/82:106 om forskning m.m. orienterade jag bl.a. om det
förslag till forskningspolitiskl samarbete som Nordiska ministerrådet i november
år 1981 överlämnade för yttrande till Nordiska rådet.

Ministerrådsförslaget
utgick från uppfattningen att en önskvärd samordning av de nordiska ländernas
forskningsresurser förutsätter ett samarbete på övergripande forskningspoUtisk nivä.
Enligt förslaget skall ett nordiskt forskningspolifiskt räd upprättas. Rådets
uppgifter skall vara att dels råda ministerrådet i långsiktiga och övergripande
forskningspoliliska frågor dels genom egna initiativ främja samarbete över hela
forskningsfältet. För att fullgöra dessa uppgifter skall rådet lill sitt
förfogande få en sekretariatsfunktion och därtill vissa medel för all bl. a.
bereda forskare möjlighet all utveckla och planera samarbetsprojekt.
Kostnaderna för denna verksamhet vid uppbyggnadsfasens avslutning uppskattades
av ministerrådet uppgå till c:a 3 milj. norska kronor per år. Ministerrådet
uttalade vidare som sin avsikt alt vid uppbyggnadsfasens slut återkomma till
frågan om vilka ytterligare åtgärder och resurser som kan krävas för det
forskningspolitiska rådets verksamhet.

Nordiska
rådet antog vid sin 30:e session en rekommendation, enligt vilken man
tillstyrkte upprättandet av ett forskningspolitiskl råd, i enlighet med
ministerrådets förslag. Under behandlingen inom rådet anförde dock Nordiska
rådets kulturutskott bl. a. följande:

"Utskottet
stöder sålunda ministerrådets förslag om att inrätta ett nordiskt forskningspolitiskl
råd. Dock finner utskottet redan nu all de före-

Prop. 1981/82:200 8

slagna
uppgifterna är av den karaktären och den omfattningen att de kommer att kräva
större resurser än vad som föreslagits för uppbyggnadsfasen. Utskottet
uppfattar förslaget därför som ett minimiförslag och anser det vara klart att
det inom en snar framtid eller senast efter uppbyggnadsfasens slut blir
aktuellt med en omprövning av resursfrågan. Själva förslaget ställer enligt
utskottets uppfattning inga hinder i vägen för en sådan omprövning."

Genom
beslut den 24 mars 1982 av Nordiska ministerrådet inrättas det
forskningspolitiska rådet den 1 januari 1983. Genom samtidigt beslut rörande
Nordiska ministerrådets kulturbudget (se vidare avsnitt 5) anvisas 2200000
danska kronor för rådels första verksamhetsår. Vidare beslöts att uppbyggnadsfasen
för rådet skall vara i högst tre är. Genom ett principbeslut vid samma
tillfälle fastslog ministerrådet också alt ansvaret för rådets verksamhet skall
bäras gemensamt av kultur- och samarbetsministrarna, bl.a. genom att periodvis
gällande riktlinjer för del forskningspolitiska rådets arbete skall fastställas
av Nordiska ministerrådet i sammansättning kuUur- och samarbetsminislrarna.

De
nordiska statsministrarna uppmanade år 1978 Nordiska ministerrådet att ta inifiativ
till ett ökat nordiskt forskningssamarbete som skulle leda till en effektivare
resursanvändning än motsvarande nationella forskningsinsatser. Denna fråga har
sedan dess varit föremål för ett omfatiande utrednings- och beredningsarbete.
Under loppet av denna process har mycket skiftande åsikter förts fram om hur
nordiskt forskningssamarbete bäst kan främjas.

Enligt
en uppfattning krävs i princip inga nya åtgärder av politisk eller
administrativ art. Nuvarande organisation på nordisk och nationell nivå är
enligt denna ståndpunkt tillfyllest. Vad som däremot anses angeläget är alt
ytterligare medel ställs till förfogande för att stärka befintliga organs möjUgheter
att utveckla samarbetet.

En annan och motsatt
uppfattning kommer till uttryck i kraven på en nordisk forskningsfond. Enligt
ett inom Nordiska rådet väckt medlemsförslag om forskningspolifiskt samarbete
i Norden bör en nordisk fond för finansiering av konkreta forskningsprojekt skapas.
Förslagsställarna framhöll att forskningsfronten inte alltid ligger där
forskningsproblemen ur samhällets synvinkel känns mest angelägna. Genom en
nordisk forskningsfond skulle man kunna tiUgodose två syften: Dels öka del
nordiska forskningssamarbetets omfattning, dels inrikta detta på väsentliga
samhällsproblem.

Jag
kan själv inte dela den första av de båda här redovisade uppfattningarna. Min utgängspunkt
är i sammanhanget den som angavs i statsministrarnas nyss nämnda uttalande.
Därav följer att tvä syften skall tillgodoses, nämligen en ökning av volymen i
forskningssamarbetet och en ökad samordning av de nationella resurserna för
forskning och forskarutbildning. Jag vill fill detta lägga som en generell
förutsättning för samordningssträ-

Prop. 1981/82:200 9

vandena
alt dessa bör främja verksamhetens kvalitet. Enligt min bedömning skulle ett
tillskott av resurser till den nu befintliga organisationen för nordiskt
forskningssamarbete sannolikt öka samarbetets volym men knappast tillgodose
kravet på ökad samordning av resursutnyttjandet totalt sett.

Vad gäller tanken på en
forskningsfond har jag större förståelse för denna, men finner en rad problem
som knappast gör den realistisk. Den väsentligaste invändningen gäller
knappheten på resurser. En fond skulle behöva tillföras mycket avsevärda
resurser för att kunna bedriva en meningsfull verksamhet som
forskningsfinansiär. I dagens statsfinansiella läge kan sådana knappast ställas
till förfogande på annat sätt än genom att de nationella forskningsfinansierande
organen fick se sina resurser beskurna i ungefär motsvarande mån. En annan
viktig invändning gäller hur en sådan fond skulle kunna verka utan risk för all
kriteriet på nordiskt samarbete ges en alltför stor vikt i förhållande till
vetenskapliga kvalitetskriterier.

Mot denna bakgrund har jag
valt alt medverka till en reform som innebär att Nordiska ministerrådet ges
väsentligt förbättrade möjligheter att planmässigt utveckla forskningssamarbetet
mellan de nordiska länderna.

Den gmndläggande tanken
bakom den inledningsvis redovisade reformen är att det forskningspolitiska
rådet akfivt skall söka och stimulera samarbetsobjekt inom forskning och
forskarutbildning. Under fömtsättning att rådet koncentrerar sina insatser på ell
begränsat antal fält och systematiskt bearbetar dessa under ett par tre år tror
jag alt vi snart kommer att märka resultat, t.ex. genom förbättrad samordning
av resurserna för forskarutbildning och för dyrbar vetenskaplig utrustning
samt ett ökat samarbete inom ramen för tvärvetenskapliga och sektorsövergri-pande
projekt. Vi bör emellertid inte underskatta svårigheterna i den uppgift vi vill
lägga på det forskningspolitiska rådet. Just av det skälet anser jag det viktigt
att verksamheten får utvecklas successivt, utan bestämda låsningar på förhand
i fräga om arbetsformer m.m. Jag finner l.ex. att mina överväganden i det
föregående om förutsättningarna för bilaterala respektive multilaterala
samarbetsprojekt i det enskilda fallet är högst relevanta även inom ramen för
det forskningspolitiska rådets verksamhet.

Jag vUl slufiigen med
hänvisning lill det fidigare refererade uttalandet från Nordiska rådets kultumlskott,
slå fast att jag för min del ser reformen som i hög grad utvecklingsbar. Del
framgår klart och tydligt av ministerrådsbeslutet att ministerrådet har för
avsikt att efter uppbyggnadsfasen återkomma, bl. a. till frågan om de
ytterligare resurser som kan krävas för det forskningspolitiska rådets
verksamhet. Mot slutet av denna fas är jag övertygad om att det
forskningspolitiska rådet kommer att förse oss med ett gediget underlag för
beslut om den fortsatta verksamheten.

Prop.
1981/82:200 10

3.2.2
Samarbete inom marinleknologisk utbildning och forskning

Vid
de i det föregäende berörda överläggningarna mellan utbildningsdepartementet i
Sverige och undervisningsministerierna i Danmark, Finland och Norge
aktualiserades från svensk sida frågan om ett samarbete inom det
marinteknologiska området. Den snabba utvecklingen av bl.a. off-shore
verksamhet för olje- och mineralutvinning gör alt stora krav ställs på marinleknologisk
forskning och ulbildning. Enligt en preliminär bedömning av berörda
departement och ministerier bör detta kunna vara lämpligt fält för nordisk
samverkan. Som en första åtgärd i denna riktning har det befunnits lämpligt att
göra en kartläggning av befintliga resurser för ändamålet i Norden och en analys
av möjligheterna till gemensamt utnytfiande av dessa. Det bedömdes vidare vara
lämpligt alt för denna uppgift anlita Nordiska ministerrådets sekretariat för
kulturellt samarbete i Köpenhamn. Genom beslut i ministerrådets ämbetsmannakommitté
har sekretariatet erhållit i uppdrag all med hjälp av en arbetsgrupp med
företrädare för vissa institutioner i de olika länderna - från svensk sida i
första hand Chalmers tekniska högskola - skyndsamt göra en översiktlig
utredning. Vissa resultat av arbetet bör kunna redovisas redan under år 1983.

4
Nordiskt radio- och TV samarbete via satellit m. m.

Jag
anhåller om att nu få ta upp vissa frågor rörande nordiskt radio- och TV
samarbete via satellit m. rn.

4.1
Bakgrund

Nordiska
ministerrådet - i sammansättningen kultur-, kommunikations-och
industriministrarna (MR/TV) - beslöt den 27 mars 1982 med dellagande av
Finlands, Islands, Norges och Sveriges regeringar all som ett led i utvecklingen
av ett nordiskt radio- och TV- samt telesamarbele baserat på överföring via ett
satellilsyslem genomföra en studie av ett sådant system. Avsikten är all ett
slutligt beslut om etablerandet av satellitsystemet skall kunna fattas pä
grundval av denna studie. Ministerrådels beslut bör fogas som bilaga 2 till regeringsprotokollel.

Genomförandet
av nämnda studiefas förutsätter för svenskt vidkommande att riksdagen anvisar
medel för ändamålet. Med hänsyn till de myckel utdragna förhandlingar som
föregått ministerrådets beslut är det först nu möjligt att avlämna proposition
i ärendet. På gmnd av föreliggande särskilda omständigheter är det önskvärt all
frågan trots detta behandlas under pågående riksmöte.

Prop.
1981/82:200 11

4.2
Grundläggande överväganden

Jag
vUl inledningsvis erinra om att önskemålet om ett väsenfiigt utvidgat nordiskt
radio- och TV-samarbete är av jämförelsevis gammalt datum. Redan i mitten på
1950-talet väcktes i Nordiska rådet medlemsförslag som syftade tUl ett nära
samarbete på mndradioområdel. En rad liknande inifiativ inom och utom Nordiska
rådet har förekommit sedan dess. I början av 1970-talel hade frågan fått en
ökad tyngd genom televisionens snabba utveckling i de nordiska ländema. Av den
översikt av det samnordiska utrednings- och beredningsarbetet under 1970-talet
som lämnas i bilaga 1 framgår att man på ett relafivt tidigt stadium blev
medveten om de möjligheter som den rymdtekniska utvecklingen erbjuder för
radio- och TV-samarbetet. Dessförinnan hade man främst varit inriktad på att
undersöka fömtsättningama dels för ett utvidgat programsamarbete mellan de nationella
radioföretagen dels för en utbyggnad av det markbundna distributionsnätet för
radio och TV i syfte att öka tillgängligheten över gränserna av ländernas
reguljära programutbud.

Vad gäller det sistnämnda
syftet råder numera knappast delade meningar om möjligheterna att tillgodose
detta med hjälp av direktsändande mndradiosateUiter till ett rimligare pris och
i snabbare takt än vad som torde vara möjligt genom en utbyggnad av.marknätet.
Debatten kring frågan om ett nordiskt radio- och TV-samarbete via satellit
under senare år har snarare gällt det gmndläggande syftet med detta och dess
för- och nackdelar för den enskilde medborgaren och för samhället.

Jag vUl här påminna om de
överväganden av mer övergripande mediepo-litisk natur som jag redovisade vid
min anmälan av prop. 1981/82:100 bilaga 12 (s. 147-152).

Med utgångspunkt i
konstaterandet att massmedier och övriga medier bidrar till att utveckla och
förstärka demokratin i vårt samhälle genom att informera, kommentera och
granska samhällsutvecklingen slog jag fast att staten har ett ansvar för att
bredd och mångfald i mediernas verksamhet upprätthålles, vilket i sin tur är en
av fömtsättningarna för yttrandefrihet och ett fritt informationsflöde.

Mot
denna bakgmnd är det för mig en självklarhet att medverka lill en utveckling av
ett nordiskt radio- och TV-samarbete genom satellitdistribution. Jag skall i
det följande precisera mina motiv.

Vi upplever nu en
dynamisk internationell utveckling inom etermediernas område. Under 1980-lalet
kan vi räkna med att det i värt land blir möjligt att motta radio- och TV-program
överförda med hjälp av satellit från bl.a. flera västeuropeiska länder. Det förekommer
redan att enskilda skaffar den för ändamålet nödvändiga mottagamlmstningen. Det
mesta talar för att denna utveckling under de.närmaste åren blir lika snabb och
omfattande som t.ex. övergängen frän svartvit till färg-TV eller den nu
pågående utveckUngen på videoområdet. En av de mest angelägna kultur- t2 Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr
200

Prop. 1981/82:200 12

politiska
uppgifterna blir för framtiden att balansera dessa tendenser genom att även
stödja andra delar av kulturlivet. Samtidigt vill jag understryka aft jag
betraktar det som nu internationellt sker inom etermedias område som någonfing
i gmnden positivt, mot bakgmnd av den principella grundsyn på massmediernas roU
i samhället som jag inledningsvis berörde.

Det
stora värde jag fäster vid de nordiska ländernas kulturella gemenskap gör att
det för mig ter sig nödvändigt att även denna får en möjlighet att utvecklas
ytterligare och förstärkas med etermedias och satellitteknikens hjälp. Om så inle
sker ser jag pä sikt en risk för att de nordiska länderna kommer aft utsättas
för en alltför stark och obalanserad påverkan frän ett kvalitafivt undermåligt
eller likgiltigt massulbud som kan motverka snarare än stimulera det nordiska kultumtbytet.

För
de etniska och språkliga minoriteterna i Norden kommer eft ökat nordiskt radio-
och TV-samarbete att ha en särskih stor betydelse. Jag vill bl.a. peka på den
stora finskspråkiga befolkningsgruppen i Sverige. I det framtidsperspektiv som
jag nyss skisserade skulle det te sig närmast orimligt att de finskspråkiga i
Sverige skulle kunna ta del av TV-sändningar från Västtyskland, Frankrike och
Storbritannien, men däremot inte frän Finland. Pä samma sätt har självfallet
den svenskspråkiga befolkningen i Finland välgmndade anspråk på att fä tillgång
fill bl.a. svenska radio- och TV-program.

Det
är naluriigt att det bakom ett projekt av den storieksordning varom här är
fråga finns flera mofiv. Jag har nu relafivt ulföriigl uppehållit mig vid dem
som för mig väger tyngst. Likväl skulle en redovisning av de väsentligare bevekelsegmnderna
för ministerrådets beslut rörande nordiskt radio-och TV-samarbete via satellit
inte vara uttömmande om de industripolitiska och teletekniska aspekterna pä
projektet utelämnades. Chefen för industridepartementet har i prop.
1981/82:175 givit en utföriig redovisning av värdet i dessa avseenden av ell
nordiskt telesatellitsyslem och jag kan därför i huvudsak hänvisa till denna
proposition. I förevarande sammanhang inskränker jag mig till alt konstatera
att eft beslut om att inleda förberedelser för att eventuellt upprätta ett
permanent sådant system självfallet har ett mycket stort värde för nordisk
industri. I och med att det nu förordade projektet - till skiUnad frän Tele X-projektet
- syftar till ett system med flera satelliter som fortlöpande ersätts i takt
med att de förslits skapar nämligen vissa förutsäftningar för en framtida
nordisk hemmamarknad. Likaså erbjuder ett sädant beslut vissa möjligheter all
planmässigt utveckla sateUittekniken för användning inom andra
telekommunikationsområden än radio- och TV-överföring. Vad slutligen gäller
det sistnämnda området vill jag erinra om att satellittekniken på sikt kan visa
sig vara av stort värde i eft rent nafionellt perspektiv. Jag syftar på det
förhållandet att våra markbundna distributionsnät efterhand försiks och måste
ersättas. En övergång frän markbunden distribution fill satellitdistribution
för ett av TV-programmen skulle innebära att man kan undgå relativt betydande

Prop. 1981/82:200 13

reinvesteringar i det markbundna nätet främst under senare
hälften av 1990-taJet. Det är dock ännu för tidigt att ha nägon bestämd uppfattning
om satellitdistribulion som ett alternativ lill ett marknät. Likväl finner jag
det motiverat att nu peka på den handlingsfrihet i detta avseende som kan
skapas för svensk del genom upprättandet av ett permanent telesateUitsystem.

4.3 Nordiska ministerrådets beslut om samarbete inom
området för satellit-rundradio m. m.

Jag övergår till alt kommentera några huvudpunkter i del
nu aktuella ministerrådsbeslulet. Den exakta lydelsen av delta framgår av
bilaga 2.

Ministerrådet ger inledningsvis en bakgrund lill sitt
beslut, varvid bl.a. konstateras aft Nordiska rådet vid 30:e sessionen 1982
rekommenderade regeringarna i Finland, Island, Norge och Sverige all uppta
förhandlingar i syfte att träffa avlal om den fortsatta utvecklingen av ett
radio- och telesamarbele baserat på överföring via ett satellitsystem. Nordiska
rådet forutsatte därvid att samarbetet skall ske inom ramen för Helsingsforsavta-let,
alt Nordiska rådet skall hållas informerat om denna utveckling saml att ett
eventuellt beslut om förverkligande av ett satellitsystem skulle föregås av
förnyad behandling av Nordiska rådet.

Det framgär vidare av ministerrådets beslut alt Danmarks
regering tillkännagivit att Danmark inte avser all delta i förberedelserna för
att etablera ett nordiskt satellitsamarbete, samt alt ministerrådet har
fastställt vissa riktlinjer för denna studiefas. Definitiva beslut i form av avlal
mellan de berörda länderna om ett upprättande av satellitsystemet skall enligt
ministerrådet fattas pä det underlag som skapas genorn sludiefasen, efter del
att Nordiska rådet beretts tillfälle att pä nytt behandla frågan.

Regeringsförhandlingar rörande nordiskt samarbete inom
området för sateUitrundradio fördes under större delen av år 1981 mellan
samtliga de fem nordiska länderna. När Nordiska ministerrådet den 23 november
skulle fatta beslut om att förelägga Nordiska rådet förhandlingsresultatet i
form av ett ministerrådsförslag, fann sig Danmarks regering föranläten att
avstå från ett ställningslagande, med hänsyn till föreslående val till folkefinget.
I febmari 1982 tillkännagavs att Danmark inte önskar delta i den planerade
studiefasen. Sedan Nordiska rådet avgivit sin nyss redovisade rekommendation
vidtog en ny förhandlingsomgång i kretsen av de fyra berörda länderna, genom
vilken del urspmngliga förhandlingsresultatet modifierades i de avseenden del
bedömdes motiverat med hänsyn till all Danmark inte avsåg att delta i sludiefasen.

I anslutning till denna redogörelse för de senaste månadernas
händelseförlopp vill jag understryka att jag anser det vara i hög grad
önskvärt att man från de deltagande ländernas sida häller möjligheten öppen för
en dansk anslutning till samarbetet vid en senare tidpunkt. En sådan hållning

Kartong: S. 23, under 2 Står: kulturutskott Rättat till: kuUurbudgei
Tillkommer: under nionde huvudtiteln

S. 23, rad
22 Tillkommer: , i anslutning till m. m.

S. 23,
rad 24Tillkommer: till Nordiskt radio- och m.m.

Prop. 1981/82:200 14

ligger
helt i linje med min i det föregående redovisade uppfattning att det i många
fall kan vara rimligt att inleda samarbete på ett visst område i en mer
begränsad krets länder, för att senare utvidga denna.

Innan
jag går närmare in på nktlinjerna för studiefasen vill jag redovisa de
överväganden som ligger lill gmnd för själva ställningstagandet att ett definifivl
beslut om upprättandet av ett nordiskt telesateUitsystem bör föregås av en
studiefas.

Frågan
om ett nordiskt radio- och TV-samarbete via satellit har, som tidigare
konstaterats, varit föremål för omfattande utredningsarbete. I samband med den s.k.
Nordsatutredningen genomfördes ett relativt omfattande utredningsarbete
rörande de tekniska och teknisk- ekonomiska aspekterna på ett satellitsystem.
Under de förhandlingar som under år 1981 ägde rum mellan de nordiska ländernas
regeringar inom ramen för Nordiska ministerrådet har man dock tvingats
konstalera att beslutsunderiaget ännu inte är helt tiUfredsställande. Främst
gäller detta kostnaden för systemet. Skälen härtill är flera. Utvecklingen och
upprättandet av ett satellitsystem måste bygga på ytterst noggranna specifikafioner
med avseende på systemets användningsområden och prestanda. De förhandlingar
som nu slutförts mellan regeringarna har bl.a. inneburit att en av dessa
grundläggande fömtsättningar - nämUgen systemets användningsområde - har ändrats
i förhållande till vad som gällde för den tekniska delutredning som genomfördes
inom ramen för Nordsatutredningen. Vidare har den tekniska utvecklingen de
senaste åren varit sådan alt det enligl min mening kan finnas skäl att
ytterligare överväga vissa frågor som behandlas i nämnda utredning. Slutligen
måste detaljeringsgraden i del tekniska beslutsunderlaget vara avsevärt mycket
högre än vad som gäller för hittills tillgängligt material, för att det skall
bli möjligt all genom ett anbudsförfarande få bindande offerter från industrin.
Först när sådana föreligger kan man fä en säker uppfattning om kostnaderna för
upprättandet av ett telesatellitsyslem.

Regeringsförhandlingarna
under år 1981 har mot den bakgrunden främst varit inriktade på att åstadkomma
en överenskommelse kring de riktlinjer som bör gälla för den studiefas, vilken
man enats om är nödvändig för all det slutliga beslutet skall kunna fattas på
säker gmnd.

Jag
går nu över till aft på några punkter kommentera riktlinjerna för studiefasen.
Dessa innebär att man syftar till en stegvis uppbyggnad av kapaciteten för
överföring av radio- och TV-sändningar. Ministerrådets nu fattade beslut syftar
sålunda till ett samarbete som inledningsvis omfattar TV-sändningar över tvä
eller tre kanaler. 1 ett senare skede räknar man med att varje dellagande land
skall kunna disponera en kanal för överföring av program till del östnordiska
täckningsområdet. Därmed åsyftas det område som täcks av en och samma sändningsstråle
från en satellit, d.v.s. Danmark, Finland, Norge och Sverige. Det västnordiska
täckningsområdet omfattar Island, Färöarna och Grönland. Kanalkapacileten för sändningarna
till delta område skall behandlas närmare under sludiefasen.

Prop. 1981/82:200 15

Jag
vill erinra om alt det i debatten kring Nordsalutredningens förslag förekom
starka motsättningar kring frågan om ett förverkligande av det s.k. totalaltemativel,
d.v.s. överföring av samtliga rikstäckande radio- och TV-program i Norden fill
de övriga länderna. Även i de nordiska förhandlingarna har åsikterna rörande totalaltemativel
gått isär. För egen del ansluter jag mig fill den mer begränsade ambitionsnivå
det nu redovisade beslutet är ett uttryck för. Kring denna har det varit
möjligt alt nå en bred politisk uppslutning vilket har ett stort värde i sig
när ett projekt av den här räckvidden skall föras vidare. Vidare finner jag att
de behov som härleds ur önskan att stärka den nordiska kulturgemenskapen i
rimlig grad kan fillgodoses även med denna inskränkning i förhåUande lill
totalalternativet. På sikt kan jag dock tänka mig alt en viss ytterligare
ökning av satellitsystemets kapacitet för radio- och TV-överföring kan visa
sig behövlig, nämligen i det fall man finner del ändamålsenligt att tillgodose
nationella distributionsbehov med hjälp av satellitteknik i stället för över
ett markbundet nät.

Av
ministerrådets riktlinjer följer även att man under studiefasen fortlöpande
skall pröva för vilka andra ändamål än radio- och TV-överföring satellitsystemet
bör utformas. När jag i det föregående antydde att förutsättningarna för
satellitsystemet i några avseenden ändrats i förhållande till vad som gällde
för Nordsat-arbetet var det bl.a. denna punkt i ministerrådsbeslutet som
åsyftades. Från svensk sida har i förhandlingarna konsekvent hävdats att man
bör eftersträva ett så brett användningsområde för satellittekniken som
möjligt. Ulvecklingsmöjligheterna därvidlag har utförligt redovisats av chefen
för industridepartementet vid hans anmälan av proposifionen 1981/82:175 om Tele
X satelUten. Denna inriktning av arbetet under
studiefasen är av betydelse ur industripolitisk synvinkel och kan i ett längre tidsperspekfiv
även vara av väsentligt värde för utvecklingen av telekommunikationerna i
Norden.

Vad
så gäller de tekniska förutsättningarna för studiefasen speglar ministerrådets
riktlinjer en önskan att i största möjliga utsträckning tillvarata de
erfarenheter och den kompetens som vunnits genom arbetet med andra satellitprojekt,
särskilt Tele X projektet.

Sambandet
mellan Tele X projektet och det nu aktualiserade permanenta telesatellitsystemet
kräver en särskild kommentar. Den gmndläggande induslripoUtiska motiveringen
bakom Tele X projektet utesluter självfallet inte att detta i ohka
avseenden nytfiggöres i förberedelserna för och vid ett ev. upprättande av ett
permanent satellitsystem. Tvärtom ligger en väsentlig del av värdet i det experimenteUa
Tele X projektet att detta ger säväl teleförvaltningar som
tele- och rymdindustri ökad kompetens som krävs för att utveckla det permanenta
systemet. Likaså ter del sig naturligt att användningen av Tele X satelliten
i relevanta avseenden samordnas med satelUtema i det permanenta systemet när
det väl tas i drift.

Tele
X projektets närmare betydelse för valet av tekniska
lösningar vid

Prop.
1981/82:200 16

uppbyggnaden
av det permanenta systemet kommer att behandlas i ett inledande skede av
studiefasen, inom ramen för den definition av systemet som skaU genomföras av bl.a.
teleförvaltningarna i de berörda länderna. Valet mellan tänkbara alternativ i
detta avseende har väsenfiig betydelse för bl.a. kostnaderna för studiefasen.
Jag vill för min egen del konstatera att det ter sig naturUgt aft man vid
uppbyggnaden av eft så utomordenfiigt sofistikerat tekniskt system som det här
är frågan om väljer att gå fram stegvis. Endast härigenom kan man säkerställa
att systemet tiUgodogörs de tekniska landvinningar som sker fortlöpande. Inom
ramen för Tele X projektet har utförts ett mycket omfattande atbete
för att säkerställa val av optimala tekniska lösningar. Mol bakgrund av den
nyss redovisade enigheten mellan berörda regeringar om att i största möjliga
utsträckning utnyttja den kompetens som vunnits genom Tele X projektet
räknar jag därför med att detta kommer att fä väsentlig betydelse för
utformningen av det permanenta sateUitsystemet i särskilt dess inledande
skede.

Även
de programmässiga förutsättningarna för samarbetet omfattas av studiefasen. Jag
vill i det sammanhanget peka pä att den stegvisa utbyggnaden av kapaciteten
för TV-överföring innebär att samarbetet inledningsvis kommer att utformas så
att programföretagen får dela pä sändningsutrymmet enligt en på förhand
fastställd plan. Denna ordning kommer att bestå infill dess att varje lands
programföretag kan disponera var sin kanal. Även i detta senare skede kommer
det för de länder som har två rikstäckande TV-program att kunna bli frågan om
en fördelning mellan dessa av fillgängligt utrymme för sändning via s'itellit.
Gemensamt för dessa båda skeden är att satellitöverföringen avser program som
även sänds inom ramen för de reguljära utbudet över det markbundna nätet, vare
sig detta sker samtidigt eller med viss tidsförskjutning. Nägon särskild programproduklion
för sändning enbart via satellit torde sålunda inle komma ifråga.

Enligt
den aktueUa tidsplanen för genomförandet av Tele X projektet
kan denna satellit tas i drift under 1987. Det följer av vad jag nyss anförde rörande
den önskvärda samordningen i användningen av Tele X och det
permanenta satellitsystemet att Tele X kapacitet för överföring av
TV-sändningar bör kunna utnyttjas inom ramen för detta. Planeringen av Tele X projektet
bör därför i detta avseende samordnas med studiefasen för det permanenta
systemet och ske enligt samma riktlinjer som jag just redovisade för denna.

Förberedelser
för den Juridiska regleringen av samarbetet innefattas ävenledes i studiefasen.
Regleringen kommer att behöva täcka en rad rättsområden. Fömtom radiorätten kommmer
bl.a. vissa straffrättsliga och skadeståndsrättsliga frågor att kräva
beredning. I förevarande sammanhang inskränker jag mig vad avser det
materiella innehållet i denna reglering till att notera att det av ministerrådsbeslulet
framgår att staterna kommer att åta sig att avstå från att med hjälp av
systemet överföra reklamprogram till de övriga staterna, med mindre att en
särskild överenskommelse träffas om annat.

Prop.
1981/82:200 17

Vad slutligen gäller de organisatoriska och ekonomiska
förutsättningarna för sludiefasen vill jag framhålla följande. I enlighet med
Nordiska rådets rekommendation i frågan avses studiefasen genomföras inom ramen
för den nordiska samarbetsöverenskommelsen av år 1963 (Helsingforsav-talet).
Till följd av att Danmark inle avser att delta kommer dock vissa särskilda
arrangemang att krävas. Bl.a. bör en särskild sekretariatsfunktion för
ministerrådet upprättas. Denna kommer att placeras i anslutning fill
sekretariatet för nordiskt kulturellt samarbete i Köpenhamn. Huvuddelen av
arbetet under studiefasen förväntas ske inom ramen för en särskild projektorganisafion,
med deltagande av berörda departement, teleförvaltningar och radioföretag.
Självfallet kommer även kompetensen inom de särskilda rymdorganen alt
tillvaratas i projektarbetet. Kostnaderna för sludiefasen kan vid nuvarande
tidpunkt inte slutligen preciseras. Med hänsyn fill önskvärdheten av att tills
vidare bibehålla viss handlingsfrihet vad gäller val av tekniska lösningar för
uppbyggnaden av satellitsystemet har ministerrådet endast angivit en ram på 55
miljoner svenska kronor för kostnaden för studiefasen. I denna ram inkluderas
då inte vissa kostnader som kommer att bestridas ur de medel som står till de
berörda nationella organens förfogande. Jag vill understryka att kostnaden för sludiefasen
mycket väl kan komma all bli väsentligt lägre. Avgörande härvidlag är främst i
vilken utsträckning samma tekniska lösningar kan komma ifråga för de permanenta
systemet som för Tele X. Enligt
vad jag har inhämtat ligger de tänkbara alternativen i lafituden 15 till 55
miljoner svenska kronor. Kostnaden för den inledande del av studiefasen som
under hösten 1982 kan leda fram till ett val inom denna latitud för den
fortsatta inriktningen låter sig dock relativt väl uppskattas. Jag räknar med
att kunna återkomma till regeringen i frågan om totalramen för studiefasen i
samband med propositionen om tiUäggsbudget till riksmötet 1982/83. 1
förevarande sammanhang inskränker jag mig till att föreslå regeringen alt hos
riksdagen hemställa om att medel anvisas för den svenska andelen av den del av sludiefasen
som beräknas äga rum under återstoden av år 1982. Totalbeloppet för delta
ändamål har av de nordiska televerken respektive sekretariatet för nordiskt
kulturellt samarbete uppskattats till c:a 3685000 danska kronor, varav 685000
kr. avser sekretariatsomkoslnader, återstoden beräknas bli tagen i anspråk för
inledningen av den teknisk/ekonomiska delen av studiefasen. Fördelningen av
dessa kostnader bör enUgt Nordiska ministerrådets beslut ske med tillämpning av
en s.k. anpassad nordisk fördelningsnyckel. Denna baseras i likhet med den
reguljära nordiska fördelningsnyckeln på en jämförelse mellan deltagande
länders bmtlona-tionalprodukl. Den nu aktuella fördelningsnyckeln beaktar all
Danmark inte deltar i studiefasen. Sveriges andel av kostnadema blir därmed
54.2 % av totalbeloppet 3685000 danska kronor, d.v.s. c:a 1650000 svenska
kronor. Jag föreslår aft regeringen bemyndigas alt disponera delta belopp för
angivet ändamål. Medlen bör anvisas under ett nytt anslag. Nordiskt radio- och TV-samarbete
via satellit m.m.

Prop. 1981/82:200 18

5
Nordiska ministerrådets kulturbudget

5.1
Inledning

Den
gemensamma nordiska kullurbudgeten omfattar kostnader för ett antal nordiska
institutioner och samarbetsorgan. I budgeten ingår vidare kostnader för vissa säväl
permanenta som tidsbegränsade projekt. Därtill utgår bidrag till verksamhet
inom vissa organisationer m. m.

Utöver
vad som upptas inom Nordiska ministerrådets kulturbudget bestrider de nordiska
länderna, inom ramen för resp. nationell budget, kostnader för en rad andra
ändamål, bl.a. av bilateral karaktär. De svenska bidragen tiU sådana ändamål
har till stor del förts upp under anslaget Bilaterah nordiskt kultursamarbete m.m.
(prop. 1981/82:100 bil. 12 s. 635-638). Delta anslag omfattar även bidrag till
uppförande av Nordens Hus på Färöarna. Medel till samnordiska ändamål anvisas ocksä
under bl.a. Bidrag tUl driften av folkhögskolor m.m. (prop. 1981/82:100 bU. 12 s.
580-589).

Nordiska
ministerrådet har beslutat att kostnaderna för samarbetet bör fördelas mellan
länderna enligt en fördelningsnyckel som bygger på relationen mellan ländernas
bruttonationalprodukter. Riksdagen har godkänt all kostnaderna för ändamål inom
Nordiska ministerrådels kulturbudget fördelas enligl denna princip (prop.
1973:83, KrU 1973:27, rskr 1973:247).

EnUgl
ministerrådets beslut skall fördelningsnyckeln revideras vart tredje år.
Ministerrådet fastställde i december 1978 följande procentuella fördelning för
perioden 1980-1982: Danmark 23,7, Finland 16,0, Island 0,9, Norge 18,0 och
Sverige 41,4. Genom ministerrådets beslut den 24 mars 1982 har denna
fördelningsnyckel förlängts att gälla även för 1983.

Enligt
reglemente för Nordiska ministerrådets budget (allmän budget och kulturbudget),
beslutat av Nordiska ministerrådet den 15 januari 1979 (kultur- och
utbildningsministrarna) och den 18 febmari 1979 (samarbetsministrarna),
fastställer ministerrådet budgeten i mars månad under förbehåll av de
nationella parlamentens godkännande.

Den
24 mars 1982 fastställde Nordiska ministerrådet (kultur- och utbildningsministrarna)
ett förslag till kulturbudget för år 1983. Överläggningar meUan ministerrådet
och Nordiska rådets kulturutskott om vissa frågor i anslutning lill budgeten
hade dessförinnan ägt mm vid möten den 19 oktober 1981 och den 3 mars 1982.

Förslag
fill budget för övriga samarbetsomräden fastställdes av ministerrådet
(samarbetsministrarna) den 24 mars 1982. Frågor i anslutning till denna har
tidigare idag anmälts av chefen för socialdepartementet.

I
det följande avser jag att närmare redogöra för ministerrådets förslag till
kulturbudget för är 1983 och vissa frågor som ansluter fill förslaget.

Prop.
1981/82:200 19

5.2 Verksamheten inom kulturavtaiets organ under åren 1981
och 1982

En utförlig redogörelse för kultursamarbetet under år 1981
har lämnats i ministerrådets berättelse rörande det nordiska samarbetet till
Nordiska rådets 30:e session 1982. Jag ger därför här endast en allmän
redogörelse för verksamheten under 1981 och, i vissa fall, även 1982.

Den nordiska kulturbudgeten präglas bl. a. av en strävan
alt garantera de existerande institutionerna en fortsatt verksamhet pä den nivå
som har fömtsätts av Nordiska ministerrådet. Det bör emellertid påpekas att en
del institutioner är under uppbyggnad och ännu inte kan sägas ha uppnått den verksamhetsnivå
som avsägs dä institutionen inrättades.

Jag konstaterar också att budgetförslaget för år 1983
innebär två väsentliga satsningar, nämligen Nordens hus på Färöama och det i
det föregående redovisade förslaget om ett nordiskt forskningspolitiskl råd.

För att
stimulera Föreningarna Nordens informationsverksamhet har ministerrådet under
1981 beslutat stödja regional upplysningsverksamhet i föreningarnas regi under
en försöksperiod t.o.m. 1984. Därefter fömtsätts verksamheten helt kunna
finansieras av regionala medel. För Sveriges del innebär detta alt tvä nya
informationskontor öppnas, nämligen i Göteborg och Umeå. Dessa kontor
finansieras, fömtom av samnordiska medel, med regionala bidrag som är minst
lika stora som de samnordiska.

Inom ramen för det nordiska skolsamarbetet har
verksamheten bl.a. varit inriktad på projekt kring problematiken kring ungdom
och arbetslöshet och ungdomsgarantien. Även under de närmaste åren kommer
dessa frågor att prioriteras av ledningsgmppen för nordiskt samarbete inom
skolområdet.

I febmari 1981 antog Nordiska ministerrådet (kultur- och
undervisningsministrarna) ett handlingsprogram för ökad språkförståelse i
Norden. I juni samma är beviljades medel till vidareulbildningskurser för modersmälslär-are.
Nordiska språk- och informationscentret är ansvarigt för genomförandet av en
kurs under 1982. En produktion av läromedel fill grannspråksun-dervisning för
åk. 4-6 kommer också att ske under år 1982.

Mot bakgmnd av Nordiska rådels rekommendation (nr.
19/1979) har kultursekretariatet, i samarbete med undervisningsministerierna i
de nordiska länderna, utarbetat ett förslag tiU överenskommelse om gemensam
nordisk arbetsmarknad för klasslärare.

Överenskommelsen undertecknades i Helsingfors den 3 mars
1982. Ett nytt hyresavtal har ingåtts mellan Nordiska Folkhögskolan och Nordens
folkliga akademi i Kungälv. Alternativa placeringsmöjligheter för akademien, bl.a.
Närpes kommun i Finland och Varbergs fästning, har diskuterats. Efter närmare
överväganden har en flyttning emellertid inte ansefts motiverad. Ministerrådet
godkände under hösten 1981 det nya hyresavtalet mellan institufionerna i
Kungälv.

Prop. 1981/82:200 20

Utredningen
om ministerrådets medverkan i den långsiktiga utvecklingen av samiskt
kulturliv, lade fram sitt förslag år 1981. De aktiviteter som föreslås, tar
sikte på engagemang från såväl ministerrådet och andra nordiska organ som
insatser från de nationella myndigheterna. Bland konkreta förslag kan nämnas bl.a.
inrättandet med nordiska medel av en samisk kulturfond och anstäUning av en
fast samisk kultursekrelerare.

Fem
gästateljéer vid Nordiskt konstcentrum har invigts under är 1981. Nya stadgar
har antagits att gälla frän den 1 januari 1982. Det råd av konstnärsrepresentanter
som har fungerat vid sidan av styrelsen har slopats. En viss garanterad
representation för konstnärerna har införts i styrelsen.

Beslut
har fattats av ministerrådet om all för åren 1981-1985 avsätta medel lill en
försöksverksamhet för att främja distribufionen av nordisk film (Nordiska
rådets rekommendafion nr 18/1977).

Ministerrådet
har vidare beslutat att stödet till grannlandslilleratur ska upptas som en
permanent post pä den nordiska kulturbudgeten.

Under
är 1981 har ett betydande ackumulerat underskott i verksamhetsbudgeten för
Nordens Hus i Reykjavik redovisats. För att verksamheten över huvudtaget även
fortsättningsvis skall kunna bedrivas, har ministerrådet beviljat ett tiUäggsanslag
för är 1981 och även år 1982. Också Islands regering har beviljat
tilläggsanslag.

Nordens
Hus pä Färöarna har åren 1981 och 1982 beviljats anslag över den fasta nordiska
kuUurbudgeten för planering av verksamheten i huset sedan detta färdigställts.
Huset beräknas stå färdigt ijanuari 1983 och skall invigas i maj samma år.Det
var i maj år 1975 som ministerrådet, (kuUur-och undervisningsministrarna) bl.a.
på rekommendation av Nordiska rådet (rek. nr. 17/1972), fattade ett
principbeslut om alt etablera ett kulturcent-mm i Torshavn.

Att
man beslutat placera själva byggnaden i Torshavn betyder inte att verksamheten
ska koncentreras endast lill denna stad. Inriktningen av program och
aktiviteter föreslås av styrningsgruppen ta sikte på att fillgodose hela
Färöarna. Slyrningsgmppen framhåller vidare vikten av alt centret i största
möjliga utsträckning samarbetar med Färöarnas egna kulturinsfitutioner och organisationer.

Det
kommer att bli en vikfig uppgift för kulturhuset att vara en förmedlingspunkt
mellan Färöarna och övriga delar av Norden. Husets ledning bör vara angelägen
om kontakt och samarbete med personer och organisationer i grannländerna för
att därigenom främja det kulturella utbytet.

Arbetet
med den gemensamma nordiska kulturmanifestationen i Förenta Staterna - Scandinavia
Today - har under året fortsatt enligt planerna. Projektet omfattar kultur- och
informationsakfiviteter. Sekrelariatsan-svaret lades 1980 pä
kultursekretariatet. Scandinavia Today öppnas i september 1982. Fömtom de
samnordiska arrangemangen kommer en rad nationella insatser att ge en bild av
nordiskt kulturliv av i dag.

Prop. 1981/82:200 21

5.3
Nordiska ministerrådets förslag till kulturbudget för år 1983

För
år 1983 har i anslagsframställningar m.m. för den nordiska kullurbudgeten
begärts cirka 130 milj. danska kr. Sedan anslagsframställningarna hade beretts
inom samarbetsorganen fastställde ministerrådet den 24 mars 1982 eft förslag
till budget för är 1983 om 112.771.000 danska kronor. Vissa intäkter i form av
räntor och interna avgifter för kultursekretariatet beräknas därvid uppgå fil!
5250000 danska kronor. Vidare konstaterades att lönekostnaderna har beräknats i
1981 års nivå och alt den ökning av lönekostnaderna som kommer att ske genom
nya löneavtal m.m. lill 1983 års nivå fömtsätts bli täckt genom en lönereserv
utöver den godkända budgeten. Preliminärt har denna reserv beräknats till 5.5
milj. danska kr.

Vidare har för de
institutioner och projekt som ligger i annat land än Danmark omräkningen till
danska kronor gjorts enligt de valutakurser som gällde den 25 november 1981.
Det har förutsatts alt de institutioner m.m. som ingår i budgeten garanteras
anslag i sin huvudsakliga ulgiflsvaluta omräknad efter dessa valutakurser.

Vissa
diskussioner om prioriteringar inom budgetramen har förts med Nordiska rådets kultumtskott
i överensstämmelse med det nordiska kulturavtalet.

Anslagsbehovet
för kulturbudgeten för år 1983 uppgår till (107519000 -I- 5500000=
113019000) danska kr.

En
översikt av ministerrådels budgetförslag bör fogas lill regeringspro-tokoUet i
detta ärende som bilaga 3.

5.4
Föredragandens överväganden

Jag
vill erinra om vad jag vid min anmälan av proposifion 1980/81:180 om Nordiska
ministerrådets kulturbudget för år 1982 (KU 1980/81:00, rskr 1980/81:000
anförde angående behovet av att nya och angelägna behov inom det nordiska kulturavtaiets
ram fillgodoses genom omfördelning av befintliga resurser. Föreliggande
budgetförslag innebär att så skett i viss utsträckning. Vissa resurstillskott
har dock bedömts vara nödvändiga. Detta beror på flera omständigheter. Såsom
framgått i del föregående beräknas Nordens Hus på Färöarna kunna tas i bruk i
början av år 1983. Därmed uppkommer behov av medel för husets drift och för
verksamhet inom ramen för det nordiska kuUurcentrum som planeras i anslutning till
huset. I förhällande till de anslagsäskanden som framlagts av den särskilda slyrningsgmppen
för Nordens Hus på Färöarna innebär dock de medel som nu föresläs anvisade för
verksamheten att ambitionsnivån inom denna tills vidare måste sättas lägre. En
annan omständighet som föranlett förslag om viss anslagsökning inom kuUurbudgetens
ram är de mycket kraftiga inflafionsbetingade kostnadsstegringar som drabbat
verksamhet av särskild betydelse för bl. a. Island.

Prop. 1981/82:200 22

Slutligen
ställer det tidigare redovisade beslutet alt inrätta ett nordiskt forskningspolitiskt
råd krav på medelstillskolt. Vad gäller den sistnämnda satsningen vUl jag
påminna om att det gmndläggande syftet med denna är att främja en ökad
samordning av de nordiska ländernas resurser för forskning och
utvecklingsarbete.

Jag
tillstyrker för svensk del ministerrådets budgetförslag. Ministerrådet bör inom
den överenskomna ramen kunna göra de ändringar i förhållande till förslaget som
krävs genom eventuellt uppkomna omständigheter fram till budgetårets ingång.

6 Hemställan

Med
hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag. all regeringen föreslår
riksdagen att

godkänna
de riktlinjer som jag redovisat för genomförandet av den av Nordiska
ministerrådet beslutade studiefasen för ett nordiskt radio- och TV-samarbete
via satellit m.m. Jag hemställer vidare att regeringen bereder riksdagen
tillfälle

att
ta del av vad jag anfört om dels utvecklingen av samverkan meUan Sverige och
andra nordiska länder i fräga om ulbildning och forskning dels om del nordiska
kultursamarbetet i övrigt.

7 Anslagsberäkning
för budgetåret 1982/83

H.5
Nordiska ministerrådets kulturbudget

1980/81
Utgift 25 181000

1981/82
Anslag 29377000

1982/83
Förslag 35100000

Från
och med budgetåret 1974/75 anvisas medel för den svenska andelen av Nordiska
ministerrådets kulturbudget under ett särskilt förslagsanslag.

Jämfört
med 1982 års budget, vars anslag var 97,6 milj. danska kr. är ökningen 14,8%.
Av denna ökning avser cirka 10% pris- och löneomräkningar samt
valutakursförändringar. Del framlagda budgetförslaget medger en
aktivitetsökning pä cirka 5 %.

Nordiska
ministerrådets förslag till budget för är 1983 uppgår lill 113019000 danska
kr., inkl. en lönereserv för att läcka automatiska löneökningar frän 1981 års tUl
1983 års nivå. Lönereserven har preliminärt beräknats till 5.5 milj. danska
kr., ett belopp som jag utgår frän vid anslagsberäkningen. I den mån detta
belopp inte är tillräckligt bör anslaget få överskridas.

Prop.
1981/82:200 23

Den svenska andelen av anslaget till 1983 års nordiska kulturbudgel
beräknar jag till 41,4% av 113019000 danska kr., vilket enligl den i
budgetarbetet tUlämpade växelkursen motsvarar 35 100000 svenska kr.

Medlen bör anvisas i statsbudgeten för budgetåret 1982/83.
Eftersom Nordiska ministerrådets kulturbudgel avser kalenderåret 1983 torde en
del av det svenska bidraget komma att utbetalas först hösten 1983. Regeringen
bör därför kunna medge att sådana utbetalningar som görs efler den 1 juli 1983
belastar motsvarande anslag i statsbudgeten för bugetårel 1983/84 inom den av
riksdagen godtagna ramen för 1983.

Under anslaget Nordiska ministerrådets kulturbudget bör
alltså för budgetåret 1982/83 beräknas 35 100000 kr.

Med hänvisning fill vad jag nu har anfört hemställer jag
att regeringen föreslår riksdagen att

1.
för Sveriges
del godkänna Nordiska ministerrådets förslag lill kulturbudgel för år 1983

2.
till Nordiska
ministerrådels kuUurbudgei för budgetåret 1982/83 under nionde huvudfiteln
anvisa ett förslagsanslag av 35100000 kr.

Nordiskt radio- och TV-samarbete via satellit m. m.

1982/83 Nytt anslag (förslag) 1650000

Jag förordar med hänvisning till vad jag tidigare anfört
att ett nytt anslag, benämt Nordiskt radio- och TV-samarbete via satellit m.m.
förs upp i statsbudgeten för nästa budgetär, i anslutning fiU övriga anslag för
massmedier m.m. Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Nordiskt radio- och TV-samarbete via satellit m.m.
för budgetåret 1982/83 under nionde huvudtiteln anvisa ett anslag av 1 650000
kr. Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.

8 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har
anfört för de åtgärder eller ändamål som föredraganden har hemställt om.

Prop. 1981/82:200 24

Bilaga
I

Översiktlig
redovisning av bakgrunden till Nordiska ministerrådets beslut den 27 mars 1982
om samarbete inom området för satelitrund-radion, m. m.

Nordiskt
radio- och TV-samarbete har under mänga år diskuterats i de nordiska
samarbetsorganen. Nordiska rådet avgav sin första rekommendation i ämnet är
1955.

På
basis av medlemsförslag i Nordiska rådet i december 1970 med ändringsförslag i
januari 1972 antog Nordiska rådet 1972 en förhållandevis långtgående
rekommendation om TV-samarbetet.

I
denna rekommendation heter det bl.a.:

Nordiska
rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att om möjligt före den 1 januari
1973 lägga fram förslag till en effektiv utbyggnad av det nordiska TV-samarbetet
ifråga om det nordiska inslaget i de nationella TV-sändningarna, produktion och
distribution av TV-program på samnordisk nivå saml möjligheterna att direkt ta
in TV-program från de övriga nordiska länderna, dock så att under
utredningsarbetet aktivt stöd ges olika initiativ alt snabbt öka möjligheterna
all se grannländernas TV-program.

1973
behandlades TV-samarbetet pä nytt i Nordiska rådet. Kulturutskottet lade fram
följande förslag som antogs vid dess session delta år:

Nordiska
rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att skyndsamt:

1. vidta
åtgärder för all öka sebarhelen av grannländernas TV-program i

de nordiska länderna,

2.
vidtaga åtgärder för att öka
omfattningen av samnordisk distribution och produktion av TV-program och
överväga möjligheterna att inrätta en särskild TV-insfitution för delta
ändamål,

3.
utreda de tekniska, ekonomiska
och juridiska aspekterna på utbyggnad av kabel-TV-verksamhel i Norden,

4.
vidtaga åtgärder för att
åstadkomma en överenskommelse mellan berörda parter när det gäller
upphovsmännens ersättningsanspråk vid äterutsändning av TV-program i annat
nordiskt land, samt utreda de ansvarsrättsliga och andra juridiska problem som
kan uppstä i syfte alt nä fram till en snabb lösning,

5.
vidtaga åtgärder för att öka
möjligheterna att ta in ljudradioprogram från de nordiska grannländerna,

6.
i samverkan med Nordiska rådet
överväga en komplettering av det nordiska kulturavtalet med särskilda stadganden
om samarbete på televisionens och ljudradions område.

Ett
flertal utredningar har sedan dess genomförts.

1973
lillsalie ministerrådet en utredning som avgav sin slutrapport "TV över
gränserna" 1974, (NU 1974:19). Detta var en expertutredning med representanter
för berörda ministeriel/deparlement och representanter för

Prop.
1981/82:200 25

de
nordiska radiobolagen. Arbetet bedrevs bl.a. utgående från en utredning som
tidigare gjorts av de nordiska radiocheferna ("TV-Radio i Norden").

Vid
remissbehandlingen av betänkandet "TV över gränserna" redovisade
Statens delegation för rymdverksamhet i Sverige en mer optimistisk syn än de
prognoser som redovisats i betänkandet beträffande möjligheterna att utnyttja
satellitteknik för överföring av TV- och radioprogram.

Mot bakgmnd av detta
remissvar beslöt ministerrådet att skyndsamt göra en möjlighetsstudie
beträffande satellitöverföring av nordiska radio-och TV-program. Frågans stora
politiska intresse, vilket bl.a. markerats i . ovanstående rekommendafion från
Nordiska rådet, gjorde att man lät en speciell s.k. statssekreterargrupp leda
detta arbete.

Statssekreterargmppen
uppdrog åt Nordiska fonden för industri och teknologi (Nordiska industrifonden)
att svara för den tekniska utredningen. Fonden överlät i sin tur åt
Rymdbolaget i Sverige att verkställa uppdraget. De rättsliga och
programpolitiska aspekterna överläts lill speciella arbetsgmpper direkt under statssekreterargmppen.

Under
utredningsarbetet var statssekreterargmppen i kontakt med televerkens s.k. NTRS-gmpp
(televerkets gmpp för gemensam planering inför den internationella
frekvenskonferensen i februari 1977).

I NTRS-gmppens
mandat ingick också att värdera resultaten av konferensen vad angick nordiska
intressen samt att i samband med detta utarbeta en exempelsamUng med skisser fill
möjliga utveckUngar av ett nordiskt sateUitsystem. I december 1977
presenterades en rapport över detta ämne, den s.k. NTRS B-rapporten.

Dä
ministerrådet vid sitt möte i juni 1977 behandlade statssekrelerar-gmppens
rapport (NU A 1977:7—9) rådde det enighet om att rapporten skulle remitteras
till ett stort antal nationella och nordiska instanser.

I
enlighet med ministerrådets beslut bereddes ca. 300 nationeUa och nordiska
instanser tillfälle aft yttra sig över betänkandet. Då remissfiden gick ut den
1 november 1977 hade cirka 200 yttranden kommit in. Dessa yttranden
sammanställdes i en särskild rapport, "Nordisk radio och television via
satellit. Remissammanställning" (NU B 1977:36).

I statssekreterargmppens
missivbrev i anslutning till remissammanställningen sägs bl.a. att:

Det
övervägande delen av remissinstanserna ger i sina svar, direkt eller indirekt,
uttryck för den inställningen att frågan om nordiskt radio- och TV-samarbete
via sateUit bör utredas närmare. Mol denna bakgrund föreslår statssekreterargmppen
att utredningsarbetet om nordisk radio- och TV-samarbete via satellit bör
fortsätta med sikte pä alt utarbeta underlag för slutUgt ställningstagande.

Remissammanställningen
överlämnades till ministertådet den 16 januari 1978. Ministerrådet sammanträdde
då för första gången i sammansättningen kommunikations-, kultur- och
utbildningsministrar.

Man
fann (utdrag ur protokoll MR-TV 1/78):

Prop.
1981/82:200 26

"att
det finns mänga skäl som talar för fortsatt utredning av frågan om överföring
av radio- och TV-program meUan de nordiska länderna via sateUit, men att
ministerrådet före ett sådant ställningstagade vill avvakta debatten i frågan
vid Nordiska rådets session i febmari 1978."

Inför
Nordiska rådets 26:e session i Oslo lämnade Nordiska ministerrådet meddelande
den 14 december 1977 och ett lilläggsmeddelande den 16 januari 1978 över
rekommendation nr 15/1973 ang. ökat nordiskt TV-samarbete. I det första
meddelandet framhåller ministerrådet att ett nordiskt radio- och TV-satellitsamarbete
kan realiseras till rimliga kostnader och inom rimlig tid. I
tilläggsmeddelandet hänvisas fiU remissammanställningen och tiU ministerrådets
ovan refererade beslut av den 16 januari 1978.

I
Nordiska rådets kultumtskotts belänkande över dessa tvä meddelanden framhålls
bl. a. att:

"Det
råder enighet inom kultumtskottet om att det hittills utförda utredningsarbetet
måste fortsätta. Den negativa hållningen hos vissa remissinstanser ger inte
stöd för tanken att utredningen i delta skede bör avbrytas. Å andra sidan är
utskottet också enigt om att det fortsatta utredningsarbetet särskilt måste
beakta vissaproblemkonplex."

Dessa
problemkomplex ges en närmare beskrivning i kulturutskottets betänkande.

Under
själva rådssessionen utgjorde frågan om nordisk radio och televi-son via
satellit ett av de dominerande ämnena såväl under generaldebatten som under
kulturdebatten. I stort gav debatterna på samma sätt som remissopinionen
uttryck för en mycket sammansatt bild, men inställningen till en fortsatt
utredning var alltigenom posifiv.

Mot
bakgmnd av det tidigare utredningsarbetet och de nya synpunkter som framkom
under Nordiska rådets 26:e session beslöt Nordiska ministerrådet den 13 mars
1978 att frågan skulle bli föremål för ytterligare utredning.

Den
sålunda beslutade utredningen - Nordsatutredningen — fick i uppdrag att
behandla de tekniska och teknisk/ekonomiska, kultur- och programpolitiska,
rättsliga samt finansiella frågeställningar som behövde belysas för att de
politiska instanserna skulle kunna ta ställning till projektet. Av direktiven
framgick även alt utredningen i princip borde inrikta sig på direktöverföring
via satellit av samtliga riksomfattande radio- och TV-program i Norden.

Genom
en senare precisering av direktiven fick utredningen även i uppdrag att
beskriva ett alternafiv med en s.k. redigerad nordisk TV-kanal

Nordsatutredningen
presenterade sin huvudrapport i september 1979 (NU A 1979:4). I denna
redovisades ett förslag lUl etablering av ett system med direktsändande mndradiosateUiter
för spridning av samtliga rikstäckande radio- och TV-program i Norden ("totalaltemativel").
Systemet

Prop.
1981/82:200 27

skulle
få en kapacitet för överföring av maximall åtta sateUilkanaler till Östnorden
(Danmark, Finland, Norge och Sverige) och fem kanaler fill Västnorden (Island,
Färöarna och Grönland). I enlighet med direktiven gavs även en beskrivning av
en s.k. redigerad kanal.

Utredningen
hade genomfört en gmndlig analys av oUka aspekter på det föreslagna samarbetet.
Man förordade att ett principbeslut om etablerandet av ett sateUitsystem
skulle fattas av de nationella parlamenten på basis av utredningen. Enligt
utredningen skulle det sedan ett sädant beslut fattats vara möjligt att ta
systemet i drift successivt mellan sex och älta år senare.

I
oktober 1979 beslöt ministerrådet att bereda närmare 400 nordiska och
nationella remissinstanser tUlfälle att yttra sig över utredningens slutbetänkande.
En sammanställning av remissyttrandena har publicerats som en bilaga tUl
Nordiska ministerrådets meddelande till Nordiska rådet om rekommendation nr
15/1973 angående ökal nordiskt TV-samarbete. (Rek. 15/1973, D 1981 SUPPLEMENT)

Den
24 november 1980 överlämnade Nordiska ministerrådet ett ministerrådsforslag om
ökat nordiskt radio- och TV-samarbete. Enligt detta förslag borde frågan göras
till föremål för förhandlingar mellan de nordiska ländernas regeringar i syfte
att frambringa ett slutligt underlag för ett ställningstagande tUl en
överenskommelse om nordiskt radio- och TV-samarbete via satellit. FörhandUngarna
avsägs bli slutförda före utgången av år 1981.

Vid
Nordiska rådets 29: e session rekommenderas Nordiska ministerrådet att till
rådets 30:e session 1982 lägga fram konkreta förslag till ökat nordiskt radio-
och TV-samarbete samt att i detta syfte uppta förhandlingar och genomföra
erforderliga kompletteringar av beslutsunderlaget i enlighet med vad som
aviserades i minislerrådsförslaget.

Prop. 1981/82:200 28

Bilaga
2 NORDISKA MINISTERRÅDET Sekretariatet för nordiskt kulturellt samarbete

Nordiska
ministerrådets beslut om samarbete inom området för satellitrundradio med mera

Nordiska
ministerrådet konstaterar all del mellan regeringarna i Finland, Island, Norge
och Sverige råder enighet om att en nordisk spridning av ländernas radio- och
televisionsprogram via satellit på ett värdefullt sätt skulle tjäna den
nordiska kulturgemenskapen saml öka de etniska och språkliga minoriteternas
möjlighet att få del av kullurutbudet och information på deras språk.

Ministerrådet
konstaterar vidare att en nordisk programspridning via satellit även skulle ge
invånarna möjlighet att välja ett programutbud av större omfattning och slörre
bredd samt genom en ökad samverkan mellan mndradioföretagen skapa
förutsättningar för programverksamhet som det enskilda landet inte har möjlighel
lill.

Vidare
konstaterat ministerrådet att Nordiska rådet vid 30:e sessionen 1982
rekommenderat regeringarna i Finland, Island, Norge och Sverige aft uppta
förhandlingar i syfte att träffa avlal om den fortsatta utvecklingen av ett
radio- och telesamarbele baserat på överföring via ett satellitsystem. Nordiska
rådet förutsätter att utvecklingen av samarbetet sker inom ramen för Helsingforsavtalel
saml att en eventuell realisering av ett radio- och TV- samt telesamarbele via
satellit underställs Nordiska rådets session.

Danmarks
regering har tillkännagett alt man inle avser deltaga i förberedelserna för
att etablera ett nordiskt satellitsamarbete, men att man från dansk sida under
vissa omständigheter kan komma att överväga att förhandla om ett eventuellt
danskt deltagande i programverksamheten.

Ministerrådet
beslutar mot denna bakgrund all med deltagande av de finländska, isländska,
norska och svenska regeringarna inleda en studiefas som led i utvecklingen av
ett radio- och TV- samt telesamarbele baserat på överföring via ett
satellitsystem. Beslut om samarbetets fortsättning efter studiefasen fattas
genom att särskilt avlal ingås efter att Nordiska rådet getts tillfälle att på
nytt behandla ärendet.

Ministerrådet
fastställer följande riktlinjer för studiefasen:

1
Systemets omfattning

Studiefasen
skall skapa underlag för att ett avtal skall kunna ingås mellan Finland,
Island, Norge och Sverige angående en stegvis uppbygg-

Prop. 1981/82:200 29

nad
av eft satellitsystem för utsändning av radio- och TV-program saml för överföring
av sådana andra teletjänster för vilka det bedöms lämpligt. I avtalstexten
skall samarbetets omfattning preciseras och i övrigt anges de olika fömtsättningarna
som skall gälla.

Studiefasens
arbete skall, med beaktande av Nordiska rådels rekommendationer och de
kultur-, media- och industripolitiska mäl som angetts i utredningsrapporten
"Nordisk radio och TV via satellit" samt i den senare tillkomna
industripolitiska rapporten, förbereda beslut om uppbyggnad av systemet.

1 ett inledande skede kan
ett programutbyte omfattande tvä eller tre TV-kanaler bli aktueUt. Dessa
kanaler bör utnyttjas så att varje lands programföretag ges sändningsutrymme
enligt en fastställd plan.

I
ett senare skede bör samarbetet ta sikte på överföring av en TV-kanal fill det
östnordiska täckningsområdet från varje deltagande land. Det fömt-säter härvid
att de östnordiska länderna upplåter kanalutrymme till sändning av isländska TV-program
till Östnorden.

Under
studiefasen behandlas närmare kanalkapaciteten för programsändningarna till
Island.

Under
utvecklingen och uppbyggnaden av systemet skall det även fortlöpande prövas
för vilka andra teletjänster än radio- och TV-överföring systemet bör utformas.

Systemet
bör utformas så alt möjligheterna bibehålles alt senare efter särskilt beslut
bygga ut samarbetet lill att omfatta alla de TV-kanaler som deltagarländerna
fått sig anvisade enligt den internationella frekvensplanen.

2
Tekniska förutsättningar

Till
gmnd för studiefasens arbete ligger de speciella frekvensmässiga arrangemang
som antogs vid Internationella Teleunionens världsadministrativa
radiokonferens (WARC) 1977, samt att överföringarna i övrigt sker enligt de
villkor som fastställs i ITU-konventionen och del därtill anslutna radioreglementet.

Under
studiefasen bör bl. a. följande frågor belysas:

-
Sändarrörseffekt för Öst- och Västnorden

-
Systemets kapacitet för radio-
och TV-sändningar

-
SändningskapacUet för andra
teletjänster

-
Riktlinjer för upphandling m.m.

-
Uppskjutningsfarkost

Inom
ramen för studiefasen skall en teknisk och ekonomisk definition av satellitsystemet
genomföras i sådana termer och sådan detaljeringsgrad alt beslut om upphandling
och etablering av systemet kan träffas pä grundval härav.

Prop.
1981/82:200 30

Studiefasen
bör bedrivas så all man tar lill vara de erfarenheter och den kompetens som
vunnits genom arbetet att utveckla andra satellitprojekt, särskilt Tele-X.

I
arbetet bör del vidare klarläggas i vilken mån man kan tillgodogöra sig Tele-X-satelliten
i ett inledande skede.

Om
alternativa tekniska lösningar är tänkbara för systemets uppbyggnad skall i ett
tidigt skede till ministerrådet redovisas förslag till inriktning av studiefasen
i defta avseende.

3
Programmässiga förutsättningar

Under
studiefasen bör det utarbetas alternativa förslag till hur programutbudet
skall sammanställas i systemet.

Utgångspunkten
för studiefasens programmässiga beredningsarbete skall vara att TV-kanalerna
som är fillgängliga under inledningsskedet utnyttjas sä all varje lands
rundradioföretag tilldelas sändningsutrymme enligt en fastställd plan.

Översättningstjänsten
i del utvidgade radio- och TV-samarbetet inriktas under eft uppbyggnadsskede på
att nå en ambitionsnivå som innebär att ca 40 procent av de egna producerade TV-programmen
från Island, Norge och Sverige översätts till finska. En lika stor del av TV-programmen
producerade i Finland och Island översätts lill norska eller svenska. Denna ambitionsnivå
bör dock höjas så myckel som möjUgl mot bakgrund av de erfarenheter som
förvärvas under uppbyggnadsskedet. Vidare förutsätts att norska och svenska
program i möjligaste utsträckning förses med text (komprimeras) på respektive
språk.

I
beredningen av programsamarbetet beaktas möjligheten av att Danmark kan
överväga att deltaga i de programmässiga delarna av samarbetet.

4
Juridiska förutsättningar

Studiefasens
arbete bör utgå från att de stater som ingår avtal om satellitsamarbete kommer
att godta ett radio- och TV-program som med hjälp av systemet överförs från
någon av de övriga staterna, kan mottas på deras territorium.

Vidare
bör man utgå från alt staterna åtar sig att avslå frän att med hjälp av
systemet överföra reklarprogram till de övriga staterna, med mindre parterna
överenskommer om annat.

Den
för överföringen av radio- och televisionsprogram nödvändiga rättsliga
regleringen i övrigt sker på gmndval av de förslag som framlagts av utredningen
om nordisk radio och television via satellit och efter särskilda avtal.

Prop. 1981/82:200 31

5
Organisatoriska förutsättningar

Studiefasens
arbete bedrivs inom ramen för den nordiska samarbetsöverenskommelsen av år
1962 (Helsingforsavtalel). Nordiska ministerrådet fattar de politiska beslut på
nordisk nivå som behövs samt ingår del avlal som nämnts i inledningen till
riktlinjerna.

Det
tekniska, ekonomiska, industripoliliska och programmässiga beredningsarbetet under
studiefasen fömtsätts bli ombesörjd genom ell projektsamarbete mellan berörda
departement, de nordiska leleverkan och rundradioföretagen. Var och en av samarbetsparterna
avgör vilka av dessa nafionella organ som bör medverka i beredningsarbetet.

Ministerrådet
utser en ämbetsmannakommitté för nordiskt radio- och TV-samarbete bestående av
en representant frän varje berört departement. Ämbetsmannakommittén förbereder
ministerrådets arbete och svarar för den sammanhållande ledningen av beredningsarbetet
under sludiefasen.

TUl
att bistå ministerrådet och ämbetsmannakommittén inrättas en sekretariatsfunktion
med placering i anknytning till Sekretariatet för nordiskt kulturellt samarbete
i Köpenhamn. Ämbetsmannakommittén beslutar senare i detalj hur
sekretariatsfunktionen handhas.

I
den organisatoriska uppbyggnaden ingär del även en ledningsgmpp för

det tekniska/ekonomiska respreklive del programmässiga projektsamarbe

tet saml en funktion för beredning av juridiska frågor. <,

6
Ekonomiska förutsättningar samt tidsramar

Ministerrådet
avser ställa nödvändiga medel lill förfogande för genomförande av studiefasen.
Arbetet under studiefasen bedrivs inom en ram på 55 milj. skr. (1982 års
prisnivå). I delta belopp ingår kostnader för sädant projektsamarbete mellan
berörda departement, teleförvaltningar och rundradioföretag, som inte täcks
inom de egna budgetramarna saml sekretariatsomkoslnader.

Studiefasens
kostnader fördelas på deltagarländerna med tillämpning av en fördelningsnyckel.
Denna konslmeras efter samma principer som den generella nordiska
fördelningsnyckels, med vilken kostnaderna för övrigt nordiskt samarbete
fördelas.

Det
förutsätter, bl. a. med hänsyn till Nordiska rådet, alt en regelbunden rapportering
om det tekniska och programmässiga beredningsarbetets framåtskridande sker till
Nordiska ministerrådet. Mellanrapporter skall vara ministerrådet tillhanda
senast den 1.11.1982 och den 1.11.1983. Studiefasens arbete skall vara
avslutat inom två är. Slutrapportering förutsätts ske senast den 1.4.1984.

Prop.
1981/82:200

32 BUaga3

Nordiska
ministerrådets förslag till Nordiska ministerrådets kulturbudget för
verksamhetsåret 1983 (1000-tal danska kr.).

Verksamhetsområde

1982 Anslag

1983 Förslag

UtbUdning

Nordens folkliga akademi

Nordiskt skolsamarbete

Nordiskt vuxenutbildningssamarbete

Nordisk Joumalistkurs

Nordiska institutet för samhällsplanering

Nordiskt språk- och informationscentrum

Nordiska högskolan för hushållsvetenskap

Bidrag till nordisk federation för medicinsk undervisning

Bidrag till Nordisk kursverksamhet på utbildningsområdet

Forskning

Nordiskt kollegium för marinbiologi

Nordiska
institutet för teoretisk atomfysik

Nordiska
institutet för folkdiktning

Nordiska
institutet för sjörätt

Nordiska geoexkursioner
till Island

Nordiskt
kollegium för ekologi

Centralinstitutet
för nordisk asienforskning

Nordiskt
kollegium för fysisk oceanografi

Nordiska samarbetskommittén för arktisk medicinsk
forskning

Nordiska samarbetskommittén för intemationell politik

Nordiskt samarbetsorgan för vetenskaplig information - NORDINFO

Nordiska
forskarkurser

(delpost)forskarstipendier

(delpost)fors
karsymposier

Nordiskt vulkanologiskt
institut

Nordiska samarbetskommittén för accelerator-baserad
forskning

Nordisk dokumentationscentral för masskommunikationsforskning
- NORDICOM

Nordiskt språksekretariat

Nordiskt forskningspolitiskt råd

Bidrag till nordiska sommaruniversitetet

Bidrag till Nordiska samfundet för Ladn-amerikaforskning

Allmänkulturell verksamhet

Nordens Hus i Reykjavik Nordiskt teatersamarbete

(delpost) gästspelsutbyte och

(delpost) vidareutbildning

(delpost) bidrag till Nordiska amatör

teaterrådet Nordiska rådets litteraturpris Nordiska rådels
musikpris' Nordiskt musiksamarbete - NOMUS Nordiskt samiskt institut

4155

15749

3 673

3 753

1398

1496

413

442

869

950

4702

4870

1080

1277

-

754

495

540

1525

1748

33052

39508

787

909

9201

10491

980

1 180

1471

1676

315

425

587

622

2860

3 163

910

1042

848

1001

971

1007

3431

4023

3219

3 509

990

1079

796

868

2546

2748

450

482

485

640

700

806

-

2 200

1214

1332

291

305

20337

26102

2652

3 141

1416

3144

1256

322

345

174

268

160

0

1800

1926

3961

4787

Prop.
1981/82:200 33

Verksamhetsområde 1982 1983

Anslag Förslag

Nordiskt folkrörelsesamarbete

1991

2 370

1283

1398

330

500

1400

1526

2 380

2779

305

327

400

3 023

324

380

183

188

7529

8684

8300

7960

9000

9630

92373

107519

3 500

5 500

95873

113019

(delpost) ungdomssamarbete

(delpost) folkbildningssamarbete

(delpost) idrottssamarbete Stöd till översättning av grannlandslitteratur
Nordiskt konstcentrum Nordiska filmkurser Nordens Hus på Färöarna Bidrag till
Nordiska konstförbundet Bidrag till Nordiska författarkurser'

Sekretariatet för nordiskt kultureUt samarbete

Ministerrådets dlspositionsrnedel

Nordiska kulturfonden

Delsumma

Lönereserv

Summa

■ Medel för uppförande av Nordens Hus på Färöarna
anvisas under anslaget G 6 Bilateralt nordiskt kultursamarbete. ■*
Anordnas vartannat år.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982