Prop. 1981/82:201

Prop.
1981/82:201

Regeringens proposition

1981/82:201

med
förslag till ändrad uppbörd av bensinskatt, m. m.;

beslutad
den 25 mars 1982.

Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar THORBIÖRN FÄLLDIN

ROLF
WIRTÉN

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås ändringar i bestämmelserna om inbetalning till statsverket
av skatterna på bensin, olja och fasta bränslen. Genom ändringama förkortas
den genomsnittliga kredittiden för de skattskyldiga med tio dagar fr. o.m. den
I januari 1983.

Vidare
föreslås att rätten till avdrag för ingående mervärdeskatt som tas ut vid
import tUl landet skall inträda tidigast när tullverkets tullräkning har mottagits
av den skattskyldige. Detta innebär att avdraget för ingående mervärdeskatt som
tas ut vid import kommer de skattskyldiga fill godo i genomsnitt 23—24 dagar
senare än som nu är fallet. De nya bestämmelserna föreslås gälla i fråga om tuUtaxeringsbeslut
som meddelas den 1 juli 1982 eUer senare.

I
propositionen föreslås också att råolja, som nu är en mervärdeskatte-pUktig
vara, görs skattefri pä samma sätt som bensin, eldningsolja m. fl. produkter.
Härigenom elimineras de ränte- och likviditetsfördelar som importörerna av
råolja nu kan uppnå. Ändringen föreslås träda i kraft den 1 juU 1982.

Kredittiden
för betalning av de centralt utfärdade tullräkningaraa bör förkortas med 10
dagar fill 15 dagar. Ändringen bör genomföras fr.o.m. den I juli 1982 genom att
generaltuUstyrelsen fattar beslut härom

De
föreslagna åtgärdema innebär en för statsverket positiv ränteeffekt som kan
beräknas tUl ca 425 milj. kr. per år och till ca 270 milj. kr. för budgetåret
1982/83. Dämtöver uppkommer en engångsförstärkning av budgeten för budgetåret
1982/83 om ca 4200 milj. kr.

1 Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 201

Prop.
1981/82:201 2

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt

Härigenom föreskrivs att 22 och 23 §§ lagen (1957:262) om
allmän energiskatt' skaU ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

22 §

Skatt, som skall erläggas tUl riks- Skatt, som skall betalas fill riks

skatteverket, skaU redovisas för be- skatteverket, skaU redovisas för be

stämda redovisningsperioder. Des- stämda redovisningsperioder. Des

sa äro sa är

a) i
fråga om skatt för bränsle, a) i fräga
om skatt för bränsle,/vå

kalenderkvartal, och kalendermånader räknat från ka

lenderårets början, och

b) i fråga om skatt för elektrisk kraft,
debiteringsperiod, eller vad angår

kraft som framstäUts av producent utan yrkesmässig distribution, kalen

derkvartal.

Med debiteringsperiod skall förslås

a)
i fråga om konsumentgmpp,
för vilken utfärdas räkningar, som för hela gmppen avse i huvudsak en och samma
tid (månad, kvartal eller annan tidsperiod utgörande år eller del därav):
ifrågavarande tid, även om flera avläsningar skett under fiden, saml

b)
i fräga om konsumentgmpp,
för vilken avläsningar ske successivt och utfärdade räkningar i anslutning
härtill för olika abonnenter inom samma gmpp avse olika tider: den tidsperiod
(månad, kvartal eller annan tidsperiod utgörande år eller del därav), under
vilken avläsning beräknas ske för hela eller den väsentliga delen av
konsumentgruppen.

Riksskatteverket äger, om sär- Riksskatteverket får, när det

skilda skäl tfärr///äro, faststäUa an- finns särskilda skäl, fastställa an

nan tidsperiod såsom redovisnings- han tidsperiod såsom redovisnings

period, period för skatt på elektrisk
kraft.

23 §

/ mom. Deklaration av den som / mom. Deklaration av den som

är registrerad enligt 6 § skall insän- är
registrerad enligt 6 § skall ha

das tUl riksskatteverket senast vid kommit
in till riksskatteverket se-

utgången av kalenderttiånaden ef- nast
den femte i andra månaden

ter varje redovisningsperiod och in- efter
redovisningsperiodens slut

nehälla uppgift om de bränslen, be- och
innehålla uppgift om de bräns-

träffande vilka skattskyldighet in- len,
beträffande vilka skattskyldig-

trätt under redovisningsperioden. het
inträtt under redovisningsperio

den.

2 mom. Deklaration av den som 2 mom. Deklaration av den som

är registrerad enligt 11 § skall insän- är registrerad enligt 11 § skall ha

das å tid och i ordning som i 1 kommit in till riksskatteverket se-

mom. sägs och innehålla uppgift nast vid utgången åv kalendermå-

om skattepliktig distribution och nåden efter varje redovisningsperi-

' Lagen omtryckt 1975:272. Senaste lydelse av lagens
rubrik 1975: 272.

Prop. 1981/82:201

Nuvarande lydelse

skattepliktig egenförbmkning under
redovisningsperioden.

3 mom. Deklarationens nettoskattebelopp må, där beloppet
icke utgöres av helt tiotal kronor, utföras med närmaste lägre tiotal kronor.

Riksskatteverket äger, om särskilda skäl därtiU äro,
föreskriva alt deklaration skaU insändas inom annan lid än som i 1 mom. sägs.

Föreslagen lydelse

od och innehålla uppgift om skattepUktig distribution och
skattepliktig egenförbmkning under redovisningsperioden.

Riksskatteverket
får, när det fiinns särskilda skäl, föreskriva alt deklaration skall ha kommit
in till verket inom annan tid än som anges i första stycket.

3 mom. Deklarationens nettoskattebelopp/år avrundas nedåt
tiU jämnt tiotal kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983.

De äldre bestämmelsema om redovisningsperioder och
deklarationstider gäller fortfarande i fråga om redovisningsperioder som
börjar före den Ijanuari 1983.

11 Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 201

Prop.
1981/82:201 4

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt

Härigenom
föreskrivs att 6§ lagen (1961:372) om bensinskatt' skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse

6f

Deklaration lill riksskatteverket skall lämnas för varje
kalenderkvartal eller, när verket föreskriver det, för varje kalendermånad,
varunder skattskyldighet har inträtt. Riksskatteverket får, när särskilda skäl
föreligger, medge att deklaration lämnas för helt kalenderår.

Deklaration skall ha inkommU tUl riksskatteverket inom en
månad från'utgången av beskattningsperioden. Riksskatteverket får medge att
deklaration skall ha komtnit in senare än som nu har sagts, dock senast inom
tre månader från utgången av beskaltningsperioden.

I deklarationen skall lämnas uppgift om den myckenhet
bensin, för vilken skattskyldighet inträtt under beskattningsperioden.

Föreslagen
lydelse

Deklaration lill riksskatteverket skall lämnas för
redovisningsperioder om två kalendermånader räknat från kalenderårets början.
Riksskatteverket får, när särskilda skäl föreligger, medge all deklarationen
lämnas för helt kalenderår.

Deklarationen skall ha kommit in till riksskatteverket
senast den tjugonde i andra månaden efler redovisningsperiodens slut.

I deklarationen skall uppgift lämnas om den mängd bensin,
för vilken skattskyldighet har inträtt under redovisningsperioden.

Denna lag träder i kraft den I januari 1983.

De äldre bestämmelserna om beskattningsperioder och
deklarationstider gäller fortfarande i fräga om beskattningsperioder som börjar
före den 1 januari 1983.

Lagen omtryckt 1975: 274. Senaste lydelse av lagens rubrik
1975:274. ■ Senaste lydelse 1979: 282.

Prop.
1981/82:201 5

Förslag
till

Lag
om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt

Härigenom
föreskrivs att 8 och 17 §§ lagen (1968:430) om mervärdeskatt' skaU ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

8
§' Från skatteplikt undantas

1)
skepp för yrkesmässig sjöfart,
fartyg för yrkesmässigt fiske eller för bogsering, bärgning eUer livräddning,
luftfartyg för yrkesmässig person-eller godsbefordran samt del, tillbehör och utmstning
till sådant fartyg eller luftfartyg, när varan säljes eller uthyres tUl den som
äger fartyget eller luftfartyget eller den som varaktigt nyttjar detta enligt
avtal med ägaren eller när varan införes tiU landet för ägarens eller nyttjanderättshavarens
räkning,

2)
krigsmateriel som är
underkastad utförselförbud och del till sådan krigsmateriel, när varan säljes
till staten för militärt bmk eller för detta ändamål införes tUl landet för
statens räkning,

3)
läkemedel som utlämnas enligt
recept eller säljes tUl sjukhus eller införes tiU landet i anslutning tUl sådan
ufiämning eller försäljning,

4) elektrisk kraft, värme samt 4) råolja,
elektrisk kraft, värme gas och annat bränsle för upp- samt
gas och annat bränsle för uppvärmning eller energialstring, dock värmning
eller energialstring, dock icke ved, torv, T-sprit eller annan icke ved,
torv, T-sprit eller annan fotogen än flygfotogen och fotogen fotogen
än flygfotogen och fotogen för drift av snabbgående dieselmo- för drift
av snabbgående dieselmotor, tor,

5)
aUmän nyhetstidning,

6) periodiskt medlemsblad eller periodisk
personaltidning, när varan tUlhandahåUes utan vederlag eller fill utgivaren,
medlem eller anställd eller införes tUl landet under motsvarande fömtsättningar,
annan periodisk pub-hkation som väsentligen framstår som organ för
sammanslutning med huvudsakligt syfte att verka för religiöst, nykterhelsfrämjande,
politiskt, miljövårdande, idrottsligt eller försvarsfrämjande ändamål eller att
företräda handikappade eller arbetshindrade medlemmar samt utländsk periodisk
publikation av annat slag när prenumeration på sådan publikation förmedlas
mellan prenumerant och utländsk utgivare eller när sädan publikation inkommer
direkt tUl prenumerant,

8) sådant alster av bildkonst som ägs av upphovsmannen
eller dennes dödsbo,

9)
vatten frän vattenverk,

10) vamlager,
inventarium och annan tillgäng som fillhör verksamhet,

när överlåtelse sker i samband med överlåtelse av verksamheten eller del

därav, fusion eller liknande förfarande,

12)
trycksak som är tullfri enligt tulltaxan (1977:975) och framkallad eller enbart
exponerad mikrofilm, när varan införes till landet som gåva eller annars utan
vederlag, samt spritdryck, vin, starköl, lobaksvara, cigarrettpapper och
cigarretthylsa vid införsel lill landet i den ordning som

'
Lagen omtryckt 1979: 304. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 885. Senaste
lydelse 1979:1190.

Prop. 1981/82:201 6

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

avses
i 18 § 4 lagen (1977:293) om handel med drycker eller i 1 § andra stycket lagen
(1961:394) om tobaksskatt,

13)
frimärke, dock icke vid
omsättning eUer införsel i särskild för bufiksförsäljning avsedd förpackning,

14)
dentalteknisk produkt, när den tillhandahålles
tandläkare, dental-tekniker eller den för vilken produkten är avsedd.

(Se vidare anvisningarna.)

17 §3
Skattskyldig som är redovisningsskyldig får med de begränsningar som anges i 18
§ vid redovisning av skatt avdraga ingående skatt som hänför sig fill förvärv
eller införsel för verksamhet som medför skattskyldighet. Avdrag får göras
även för ingående skatt som hänför sig till framställning för utgivares räkning
av tryckt upplaga av sådan publikation som är undantagen från skatteplikt
enligt 8 § 6. Rätt till avdrag föreligger för den redovisningsperiod dä
förvärvet eller införseln enligt god redovisningssed har bokförts eller borde
ha bokförts om ej annat följer av andra stycket. Har medgivande enligt 5 a §
andra stycket erhållits får avdrag göras först vid beskattningsårets utgång
eller när betalning dessförinnan har erlagts. Avdrag för ingående skatt som
hänför sig fill förskotts- eller a conto-likvid fär göras under den
redovisningsperiod dä betalning har erlagts eller, i fräga om byggnads- eller
anläggningsentreprenad, när faktura med uppgift om skattens belopp har
mottagits. Har skattskyldig försatts i konkurs inträder avdragsrätt senast vid konkursutbroltet
i fråga om ingående skatt, som hänför sig till förvärv, införsel eller
förskotts- eller a conto-likvid före konkursutbrottet.

Vid
kreditköp med förbehåll om Vid kreditköp med förbehåll om

återtaganderätt enligt konsument- återtaganderätt enligt konsument

kreditlagen (1977:981) eller lagen kredillagen (1977:981) eller lagen

(1978:599) om avbelalningsköp (1978:599) om avbetalningsköp

meUan näringsidkare m.fl. får av- mellan näringsidkare m.fl. får av

drag för ingående skatt göras en- drag för ingående skatt göras en

dast för skatt som belöper på vad dast för skatt som belöper på vad

som har betalats under redovis- som har betalats under redovis

ningsperioden. Motsvarande gäller ningsperioden. Motsvarande gäller

när medgivande enligl 5 a § tredje när medgivande enligt 5 a § tredje

stycket har lämnats och vid förvärv stycket har lämnats och vid förvärv

av avverkningsrätt tUl skog. Har av avverkningsrätt fill skog. Rätten

skattskyldig övertagit annan skatt- //// avdrag för ingående mervärde

skyldigs verksamhet eller del därav skatt som las ut vid införsel lill lan-

äger han rätt till avdrag för ingåen- det inträder tidigast när en av tull-

de skatt som hänför sig till den tidi- .verket utfärdad tuUräkning har

gare ägarens förvärv för verksam- mottagits av den skaltskyldige. Har

heten, i den mån denne skulle haft skattskyldig övertagit annan skatt

rätt tiU avdrag om skatten hade be- skyldigs verksamhet eller del därav

talats av honom. äger han rätt till avdrag för ingåen

de skatt som hänför sig tiU den tidi

gare ägarens förvärv för verksam-

Senaste
lydelse 1981:1276.

Prop. 1981/82:201 7

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

heten,
i den män denne skulle haft rätt till avdrag om skatten hade betalats av
honom.

Delägare
i samfällighet för vattenreglering, väghållning eller liknande ändamål får
avdraga ingående skatt som hänför sig lill samfällighetens förvärv med vad som
belöper på hans andel i samfälligheten. Vad som nu har sagts gäller endast i
den mån i samfälligheten deltagande fastighet används i verksamhet som medför
skattskyldighet.

Äger ett svenskt
aktiebolag, en svensk ekonomisk förening eller en svensk ömsesidig
skadeförsäkringsanstalt (moderföretag) mer än nio fion-delar av aktiema i eft
eller flera svenska aktiebolag (helägda dotterbolag) och tillhandahåller eft av
företagen något annat av företagen en tjänst som inte är skattepliktig får det
andra företaget göra avdrag för den skatt som belöper pä det förstnämnda
förelagets förvärv eller införsel för tillhandahållande av tjänsten, i den mån
avdragsrätt hade förelegat om förvärvet eller införseln hade gjorts av det
skattskyldiga företagel. Vad nu har sagts gäller även aktiebolag vars aktier tiU
mer än nio tiondelar ägs av ett eUer flera helägda dotterbolag.

Förvärvar
skaftskyldig mot vederiag skattepliktig vara från den som ej är skattskyldig
för omsättning av varan skall som ingående mervärdeskatt för den skattskyldige
anses det belopp som skulle ha utgjort utgående mervärdeskatt för säljaren om
denne hade varit skaftskyldig för omsättningen. Vad nu har sagts gäller även
den som är skattskyldig för förmedUng som avses i punkt 3 första stycket av
anvisningarna till 2 §.

Skattskyldig,
som i annan verksamhet än serveringsrörelse tillhandahåller kost åt personal,
äger rätt till avdrag för ingående skall som hänför sig till andra förvärv för
detta tillhandahållande än sädana som avser livsmedel eller andra förbmkningsvaror,
i den mån ej annat följer av andra stycket av anvisningarna.

Redovisar
skatlskyldig olika verksamheter var för sig får överskjutande ingående skatt i
en verksamhet kvittas mot utgående skatt i annan verksamhet.

Om
återbetalning av överskjutande ingående skatt som ej kunnat kvittas föreskrivs
i 49 §.

(Se vidare anvisningarna.)

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1982.

De
nya bestämmelsema i 17 § tillämpas på skatt enligt tuUtaxeringsbeslut som
meddelas den I juli 1982 eller senare.

Prop. 1981/82:201 8

Utdrag

BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde - 1982-03-25

Närvarande:
statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Wikström, Friggebo,
Dahlgren, Åsling, Söder, Johansson, Wirtén, Andersson, Boo, Petri, Eliasson,
Gustafsson, Elmstedt, Ahrland, Molin

Föredragande:
statsrådet Wirtén

Proposition
med förslag till ändrad uppbörd av bensinskatt, m. m.

1
Inledning

De
indirekta skatterna betraktas vanligen som skaller på omsätiningen eller
konsumtionen av de skattepliktiga objekten. Av praktiska skäl las skatterna ut
hos ett förhållandevis litet antal skattskyldiga företag, som oftast förutsätts
vältra över skatterna framåt på sina kunder.

Skatterna
kan av olika skäl inte betalas in till statskassan i samband med varje
skattepliktig transaktion och knappast heller dagligen eller annars med mycket
korta intervaller. Det är i stället i praktiken nödvändigt att fastställa vissa
inte alltför korta perioder för vilka de skattskyldiga skall redovisa skatten i
en deklaration. Dessutom måste man tillåta en viss frist mellan
redovisningsperiodens slut och deklarationsdagen för att ge de skattskyldiga
möjlighet att upprätta deklarationen.

Nu
tillämpade redovisningsperioder och betalningsfrister varierar från skatt till
skatt och kan också variera för en och samma skall beroende pä t. ex. storleken
av den skatt som skall betalas in varje gång eller storleken på den
skattepliktiga omsättningen.

Den
händelse som utlöser skyldighet att redovisa skatt är oftast leveransen av ett
skattepliktigt objekt. Ibland gäller i stället alt det är betalningen för en
skattepliktig leverans som utlöser redovisningsskyldigheten.

Eftersom
de skattskyldiga redovisar skatt för bestämda redovisningsperioder och med en
betalningsfrist efler periodens utgång kan man säga att statsverket beviljar
dem en kredit med betalningen av skatten. Samtidigt gäller att ett visst arbete
uppstår för de skattskyldiga genom skatleredovis-ningen. Skattekrediterna kan
därför ses som en betalning för arbetet med uppbörden.

Frågan
om de skattskyldiga faktiskt får någon skattekredit eller inte

Prop. 1981/82:201 9

beror
också, i de faU redovisningsskyldigheten inträder vid leveransen, på vilken
kredit de skattskyldiga ger sina kunder. Vid kontantaffärer får den skaftskyldige
disponera över skattebeloppet till dess det skall redovisas till statsverket.
Den räntefördel han därigenom uppnår kan han använda t. ex. för att sänka sina
priser eller öka sin vinst.

I
budgetpropositionen (Bilaga 2, s. 83) har jag nägot berört dessa frågor. Som
framgår av vad jag där uttalade har 1969 års punktskatteutredning (Fi 1970:57)
i sitt slutbetänkande Punktskatter och prisregleringsavgifler (SOU 1981:83)
föreslagit att redovisningsperioderna för skall pä bensin, olja och fasta
bränslen skaU vara två kalendermånader och tiialningsfris-ten 35 dagar, vilket
överensstämmer med vad som gäller i fråga om mervärdeskatt. Betänkandet remissbehandlas
f. n.

De förhållanden som jag nu
har antytt är komplicerade. I dagens ansträngda ekonomiska läge är det enligt
min mening angeläget att sä fort som möjligt se över den statliga kreditgivningen
m. m. pä dessa områden. Jag avser därför aft vid eft senare tiUfälle under
våren föreslå regeringen att dessa förhåUanden utreds allsidigt. Redan i dag
kan man dock konstatera att skatteredovisningen pä ett par områden ger ovanligt
och omotiverat långa kredittider för de skattskyldiga. Jag tänker då på dels
redovisningen av skatt på bensin och olja, dels uppbörden av mervärdeskatt vid
kreditimport.

Jag
övergår nu fill aft behandla dessa frågor.

2
Gällande bestämmelser

2.1
Beskattningen av bensin och olja

Eldningsolja,
motorbrännolja och bunkerolja är skaftepliktiga enligt lagen (1957:262) om
allmän energiskatt (omtryckt 1975:272, ändrad senast 1982:162),
energiskattelagen. Skatten utgör fr. o. m. den 1 april i år 253 kr. per m.
Vidare las avgift ut för dessa varor enligt lagen (1973:1216) om särskild
beredskapsavgift för oljeprodukter (ändrad senast 1982:161). Avgiften utgör
fr. o. m. den 1 april i är 118 kr. per m

Bensin
beskattas både enligt energiskattelagen och enligt lagen (1961:372) om bensinskaft
(omtryckt 1975:274, ändrad senast 1982:163), bensinskattelagen. Bensinen
omfattas också av den särskilda beredskapsavgiften. Energiskatten pä bensin
utgör 34 öre per liter, bensinskatten 120 öre per liter fr. o. m. den 1 aprU i
är och beredskapsavgiften 17 öre per liter, fillsammans 171 öre per liter.

Redovisningsperioderna
för den allmänna energiskatten, bensinskatten och den särskilda
beredskapsavgiften är enligt en huvudregel kalenderkvartal. Deklaration skall
lämnas och skatten betalas fill riksskatteverket inom en månad från utgången av
redovisningsperioden. Dessa bestämmelser återfinns i 22 § och 23 § 1 mom. energiskatlelagen,
6 § bensinskattelagen och 3 § lagen om särskild beredskapsavgift.

Prop. 1981/82:201 10

När
det gäUer skatten på oljor får riksskatteverket enligt 22 § tredje stycket
energiskattelagen fastställa annan tidsperiod än kalenderkvartal som
redovisningsperiod, när särskilda skäl föreligger. Verket får också enligt 23 §
3 mom. andra stycket samma lag föreskriva att deklaration skall insändas inom
annan tid än en månad efter redovisningsperiodens slut.

När
det gäller bensin fär verket enligl 6 § bensinskattelagen föreskriva att
redovisningsperioden skall vara kalendermånad i stället för kalenderkvartal
och att deklarafion får lämnas upp till tre månader efter redovisningsperiodens
slut.

Genom
hänvisningen i 3 § lagen om beredskapsavgifl gäller samma bestämmelser för
avgiften som för skatterna på de olika varorna.

Riksskatteverket
har inte medgett nägra väsentliga avvikelser från redovisnings- eUer
betalningsreglerna när det gäller oljor eller fasta bränslen. Däremot har
verket medgett alt registrerade återförsäljare av bensin får redovisa skatterna
och avgiften för perioder om en kalendermånad och lämna deklaration och betala
skatterna och avgiften inom 75 dagar efter redovisningsperiodens slut. För
övriga skattskyldiga till bensinskatt, i huvudsak raffinaderierna och storförbrukarna,
gäller kvartalsredovisning och betalning inom en månad.

Skattskyldigheten
inträder i aUt väsentligt när de skattepliktiga varorna levereras till köpare
som inte är registrerade eller till ett sådant eget försäljningsställe för
detaljförsäljning som inte är en depå.

ResuUalet
av de nu angivna reglerna är att registrerade återförsäljare av bensin är
skyldiga att betala in skatterna och avgiften på bensin i genomsnitt 90 dagar
efter leveransen och all övriga registrerade skattskyldiga skall betala in
skallen i genomsnitt 75 dagar efter leveransen.

1969
ärs punktskatleutredning har, som jag redan tidigare har nämnt, i sitt
slutbetänkande föreslagit alt redovisningsperioderna för skatt på bensin, olja
och fasta bränslen skall vara tvä kalendermånader och betalningsfristen
därefter 35 dagar. Den genomsnittliga kredittiden skulle då bli 65 dagar.
Utredningen har föreslagit all förkortningen av den genomsnitfiiga kredhfiden
skall göras den 1 januari 1984 när det gäller olja och fasta bränslen (frän 75
till 65 dagar) och göras i två steg när det gäller bensin (frän 90 till 80
dagar den 1 januari 1984 och från 80 till 65 dagar den 1 januari 1985).

2.2
Mervärdeskatt

Mervärdeskatten
redovisas vanligen för perioder om två kalendermånader räknat från
kalenderårets början och med en betalningsfrist om 35 dagar. Skattskyldiga som
regelmässigt har en ingående skatt (skatt på förvärv och införsel för
verksamheten) som överstiger den utgående skatten (skatten på den egna
omsättningen) med minst 1000 kr. varje månad kan i stället få lämna
deklarationer för perioder om en kalendermånad.

Prop. 1981/82:201 11

Även
längre perioder förekommer - helt beskattningsår (om den skattepliktiga
årsomsättningen är högst 100000 kr.) och halvt beskattningsår (om den
skattepliktiga årsomsättningen är högst 200000 kr.).

Mervärdeskatten
vid krediltransaktioner skaU numera i princip redovisas när fordringen eller
skulden enligt god redovisningssed bokförs eUer borde ha bokförts. Från denna
princip har dock i vissa faU gjorts avsteg, vUka innebär att
redovisningsskyldigheten i stället inträder först vid betalningen. I det
följande bortses dock från dessa avsteg.

Mervärdeskatten
vid import betalas till tullverket. De s. k. kontantim-portörema skall betala
mervärdeskatten och ev. tull och andra skatter eller avgifter inom 15 dagar
från tuUtaxeringsbeslutet och får inte disponera över varorna förrän
mervärdeskatten m. m. har betalats.

Kreditimportörema
i allmänhet får disponera över de importerade varorna sedan en importanmälan
och tulldeklaration har lämnats (angivning till förtuUning har skett) men
behöver inte betala mervärdeskatten m. m. förrän vid en senare tidpunkt. En
kreditimportör som är hemtagare kan förfoga över varorna redan innan dessa har angetts
till förtuUning.

Kredifimportörerna
får en av tullverkets centralkassa utfärdad tuUräkning på bestämda dagar två
gånger i månaden. Räkningen omfattar normalt två sju-dagarsperioder. Räkningen
skall f.n. betalas inom 25 dagar från utfärdandet.

När
det gäller hemtagna varor innebär de nu beskrivna reglerna och tullverkets
administrativa mtiner att importören kan förfoga över varorna i genomsnittligt
68 dagar innan mervärdeskatten m.m. skall betalas till tuUverket. När det
gäller annan kredifimport är motsvarande tid genomsnitthgt 51 dagar.

Rätten
till avdrag för ingående mervärdeskatt som tas ul vid import inträder när den tuUdeklarafion
som lämnas i samband med att varorna anges tiU förtuUning har försetts med tuUverkets
redovisningsnummer och bokförts hos importören. Detta kan beräknas ske i
genomsnitt 19 dagar efter importfillfället i fråga om hemtagna varor och 3
dagar efter importtillfallet när del gäller annan kreditimport.

Om
man ställer samman reglerna om redovisning av mervärdeskatt inom landet med
reglerna om uppbörd av mervärdeskatt vid import framgår följande. Den som
lämnar deklarationer för mervärdeskatt för Ivä-mäna-dersperioder skall betala
mervärdeskatten till tullverket i genomsnitt 16 dagar (hemtagning) eller 17
dagar (annan kredifimport) innan avdraget kan utnyttjas i en
mervärdeskattedeklaration. Den som redovisar mervärdeskatten för
en-månadsperioder kan fömtsättas lämna sina deklarationer så fort som möjligt
efter periodens slut. Erfarenhetsmässigt återbetalar länsstyrelsen också den
överskjutande ingående mervärdeskatten mycket snabbt. Om man räknar med att
skatten är återbetald till den skaltskyldige den 5 i månaden efter
redovisningsperioden, kan importören disponera över det återbetalade beloppet i
29 dagar (hemtagning) eller 28 dagar (annan kreditimport) innan det behöver
betalas in tUl tullverket.

Prop. 1981/82:201 12

Energiområdet
står i princip utanför mervärdeskatten. Energin är i stället belagd med allmän
energiskatt. Undanlaget från skattepUkt för bränslen m.m. finns i 8 § 4
mervärdeskattelagen. Den som yrkesmässigt omsätter sådana varor som anges där
har rätt till avdrag för ingående skall pä förvärv och införsel för
verksamheten. Den skattefria energin är därför helt fri från
mervärdeskattebelastning och träffas endast av energiskatt och i vissa fall
bensinskatt samt särskild beredskapsavgift.

Råoljan
räknas inte som ett bränsle och är därför inte undantagen från skatteplikt
enligt 8 § 4 mervärdeskattelagen. Den är inte belagd med energiskatt.

Vid
import av råolja tar tuUverket ut mervärdeskatt. Importörerna är skattskyldiga tiU
mervärdeskatt men deras ingående skatt överstiger regelmässigt den utgående
skatten. De redovisar därför normalt skatten för en-månadsperioder. De är
vanligen hemtagare. Detta innebär att de i enlighet med vad jag nyss har framhåUit
får tillbaka mervärdeskatten frän länsstyrelsen i genomsnitt upp fill 29 dagar
innan skatten skall betalas tiU tullverket.

3
Föredragandens överväganden

Jag
har inledningsvis anfört att det är angeläget att granska den kredit som de
skattskyldiga fär vid redovisning av indirekta skaller och att denna fråga bör
utredas allsidigt. Redan innan en sådan utredning har gjorts kan enligt min
mening konstateras att ett par förhållanden snarast möjligt bör rättas till.
Jag tänker dä pä redovisningen av skatter och avgifter på bensin och olja och
på uppbörden av mervärdeskatt vid import. I del först nämnda fallet är den
genomsnittliga kredittiden avsevärt längre än som är vanligt för indirekta
skatter. I det senare fallet ger uppbördsbestämmelserna upphov till obefogade ränte-
och likviditetsfördelar för vissa skattskyldiga.

3.1
Beskattningen av bensin och olja, m. m.

Som
jag redan har anfört kan den genomsnittliga kredhfiden för skatter och avgifter
pä bensin beräknas till 90 dagar räknat från leveransdagen lill dagen för
betalning av skatt tiU statskassan. För de skattepliktiga oljorna och fasta
bränslena är motsvarande kredittid 75 dagar. Jag har förståelse för att en
förkortning ställer krav på anpassning från de skattskyldiga företagens och
deras kunders sida och att ett visst rådrum bör beredas dem. 1969 ärs punktskatleutredning
har i detta avseende föreslagit att kredhfiden skall förkortas med 10 dagar fr.
o. m. den I januari 1984 och för bensin med ytterligare 15 dagar fr.o.m. den 1
januari 1985. För egen del anser jag att en förkortning med 10 dagar är
lämpligt avvägd. Däremot bör denna förkortning göras tidigare än vad
utredningen har föreslagit. En

Prop. 1981/82:201 13

lämplig
tidpunkt är enligt min mening den I januari 1983. Frågan om ev. ytterligare förkortningar
av kredittiderna bör bedömas dels när ställning tas till 1969 års
punktskatteutrednings förslag, dels när den utredning om kredittiderna som jag
har aviserat har fullgjort sitt uppdrag.

Uppbörden
av energiskatt för olja och fasta bränslen beräknas för budgetåret 1982/83
uppgå fill ca 4000 milj. kr. Uppbörden av energiskatt och bensinskatt för
bensin beräknas samma år uppgå till ca 7600 milj. kr.

En
förkortning av kredittiden med 10 dagar innebär för statsverket en positiv
ränteeffekt som kan beräknas till 40 milj. kr. för helt år (räntesats 12 %).
Under budgetåret 1982/83 uppkommer ungefär en tredjedel av årseffekten, dvs. ca
15 milj. kr.

Förslaget
kräver ändringar i 22 och 23 §§ energiskattelagen och i 6 § bensinskattelagen,
I 22 § energiskattelagen bör anges alt skatt för bränsle skaU redovisas för
redovisningsperioder om tvä kalendermånader räknat från början av kalenderåret.
Den möjlighet som nu föreUgger för riksskatteverket att fastställa annan
lidsperiod som redovisningsperiod (22 § tredje stycket) bör finnas kvar endast
i fråga om elektrisk kraft. Detta bör framgå av lagtexten.

Det
bör framhållas att reglerna i 22 och 23 §§ energiskattelagen endast gäller
oljorna. 4 § energiskattelagen hänvisar till bensinskaltelagens bestämmelser.
Härigenom blir dessa senare bestämmelser om bl.a. redovisningsperioder och deklarationsfider
tillämpliga både i fråga om energiskatt och bensinskatt på bensin.

I
23 § I mom. bör anges att deklarationerna skall ha kommit in till riksskatteverket
senast den 5 i andra månaden efter redovisningsperiodens slut. Härigenom blir
den genomsnittliga kredittiden 65 dagar för oljorna och de fasta bränslena.
Riksskatteverkets rätt alt föreskriva att deklaration skall lämnas inom annan
tid (23 § 3 mom. andra stycket) bör behållas endast när det gäller elektrisk
kraft.

I
fråga om bensin bör i 6 § bensinskattelagen anges att redovisningsperioden
skall vara två kalendermånader räknat från början av kalenderåret. Möjligheten
för riksskatteverket att föreskriva månadsdeklarationer bör slopas. Däremot bör
det fortfarande vara möjligt att lämna deklarationer för helt år eftersom denna
möjlighet står öppen endast för den som får göra så stora avdrag i
deklarationerna att ingen eller så gott som ingen skall återstår alt betala,
vilket är fallet exempelvis när det gäUer en flygklubb som använder bensin
endast för flygplansdrift. Bestämmelsen i 6 § andra stycket bör ändras så att
deklarationerna allfid skaH ha kommit in fiU riksskatteverket senast den 20 i
andra månaden efter redovisningsperiodens slut.

Prop. 1981/82:201 14

3.2
Mervärdeskatt

Man
kan ställa flera olika krav på uppbörden av mervärdeskatt. Förutom att den
skall vara rationell och effektiv kan krävas att den inte snedvrider
konkurrensen mellan olika företag. När del gäller omsätiningen inom landet är
uppbörden också i myckel stor utsträckning neutral. Genom övergången fill en i
princip obligatorisk redovisning av mervärdeskatt i enlighet med bokföringen
kommer de olika skaftskyldiga företagen att få betala mervärdeskaft till
länsstyrelsen vid en enhetlig tidpunkt. När de säljer varor eller utför
tjänster åt andra skattskyldiga företag skall de redovisa skaften samtidigt som
avdragsrätten kan utnyttjas av ett köpande företag.

Denna
neutralitet är dock enligt min mening inte tillräcklig. Företagen disponerar i
princip fritt över kreditgivningen till sina kunder. Kreditgivningen omfattar normaU
också den mervärdeskatt som belöper pä priset för en vara eller tjänst.
Eftersom redovisningen av mervärdeskatt och avdragsrättens inträde i stor
utsträckning följer bokföringen av utställda eller mottagna fakturor spelar kreditgivningen
mellan företagen ingen roll för skatteredovisningen. På en punkt är förhåUandena
dock andra. Vid kreditimport fär importören utan nägon kommersiell förhandling
kredit med betalningen av mervärdeskaften till tullverket. Denna kredit har
inte något samband med den ev. kredit som det säljande företagel i utlandet kan
lämna. Vid upphandling inom landet skall köparen betala mervärdeskatt fill
säljaren. Om han får någon kredit med denna betalning eller inte beror på det
avtal han kan träffa med leverantören.

Den
jämförelse som enligt min mening är relevant i delta senare fall är den mellan
en upphandling inom landet med en genomsnittlig kredittid och en upphandling
utom landet med en lika lång kreditlid. Till denna jämförelse skall sedan
läggas det förhållandel all en kredilimportör genomsnittligt får en kredit som
är antingen 51 eller 68 dagar från importtillfället med att betala
mervärdeskatten till tullverket. Det kan konstaleras att en sä lång kreditlid
inte torde vara vanlig inom näringslivet, mycket mindre motsvara en
genomsnittlig kredittid. Det kan därför konstateras att det - om alla andra
förhållanden är lika - kari framstå som mer fördelaktigt all köpa en vara av en
utländsk leverantör än av en inhemsk, eftersom köparen pä del sättet får längre
kredittid med betalning av mervärdeskatten.

Denna
fördel för kreditimporten jämförd med en upphandling inom landet bör
undanröjas. Jag anser att ett lämpligt resultat uppnås om rätten till avdrag
för ingående mervärdeskatt vid införsel senareläggs något. I stället för att
som nu medge att avdraget får göras när tulldeklarationen har försefts med
tullverkets redovisningsnummer bör avdraget få göras tidigast när den centralt
utfärdade tuUräkningen har mottagits. Bortseft från de ekonomiska effekter
denna åtgärd har slår den i god överensstämmelse med den faktureringsmetod som
numera som en huvudregel gäller för redovisningen av mervärdeskatt.

Prop. 1981/82:201 15

En
sädan senareläggning av avdraget innebär i princip att detta kommer de
skattskyldiga kreditimportörerna fill godo i genomsnitt 24 dagar (hemtagning)
eller 23 dagar (annan kredilimport) senare än som nu är fallet.

Senareläggningen
av avdraget innebär att betalningarna av mervärdeskatt tiU statskassan ökar
under den tid som senareläggningen genomförs. Detta är följden av att ett
avdrag som annars skulle ha fått göras skjuts upp fill nästa
redovisningsperiod. Denna engångseffekt kan beräknas fiU ca 2200 milj. kr. Engångseffekten
medför ocksä en ränteeffekt, som för år räknat uppgår tiU ca 265 milj. kr.
(räntesals 12 %).

Jag
anser att detta förslag bör genomföras. Ändringarna bör träda i kraft den I
juli 1982. Engångseffekten inträffar dä under budgetåret 1982/83 och ränteeffekten
under detta är kan beräknas tUl ca 200 milj. kr.

Förslaget
kräver ändringar i 17 § mervärdeskattelagen. I paragrafens första stycke anges
att rätt fill avdrag föreligger för den redovisningsperiod då förvärvet eller
införseln enligt god redovisningssed har bokförts eller borde ha bokförts om ej
annat följer av paragrafens andra stycke. I andra stycket anges att
avdragsrätten i vissa fall, t. ex. vid kreditköp med förbehåll om återtaganderätt
enligt konsumentkredifiagen m.m., inträder först vid betalningen av skatten.

I 17
§ andra stycket bör införas en bestämmelse av innebörd att rätten till avdrag
för mervärdeskatt som tas ut vid import inträder tidigast när tullverkets
tullräkning har mottagits av den skattskyldige.

Om
importören har anlitat ett ombud, som har åtagit sig betalningsskyldigheten
och som är skattskyldigt till mervärdeskatt, bör den nya bestämmelsen om
avdragsrättens inträde gälla endast den skatt som ombudet skall betala lill
tullverket.

Om
ett anlitat ombud inte är skattskyldigt till mervärdeskatt, skall den nya
bestämmelsen gälla i fråga om uppdragsgivarens avdragsrält. Detta innebär att
ombudet får förse uppdragsgivaren med tullräkningen eller en kopia av den. I de
fall detta inte är möjligt eller lämphgt, t. ex. därför att räkningen upptar
införsel för flera uppdragsgivare, bör ombudet i stället kunna tillhandahälla
ett utdrag ur tuUräkningen.

De
nya bestämmelserna bör tillämpas för skall enligt tuUtaxeringsbeslut som
meddelas vid ikraftträdandet eller senare, dvs. fr. o. m. den 1 juh 1982.

När
det gäller råoljan kommer den nu föreslagna åtgärden att eliminera större delen
av den ränte- och likviditetsfördel som beskattningen f. n. ger upphov lill.
Eftersom senareläggningen av avdragsrätten innebäratt avdraget genomsnittligt
kan utnyttjas 23-24 dagar senare än som nu är faUet kan råoljeimportörerna
fortfarande i vissa fall få disponera över ett skattebelopp i några dagar
innan det skall betalas tUl tullverket. Nägon anledning att låta denna fördel
kvarstå finns inte. Det enklaste sättet att ändra på detta förhållande är att
göra råoljan skattefri på samma sätt som eldningsolja, bensin m. m.

Råoljan
bör därför tas med i uppräkningen av skattefria varor i 8 § 4

Prop. 1981/82:201 16

mervärdeskattelagen.
Rätten till avdrag för annan ingående mervärdeskatt i verksamheten kommer då
all finnas kvar.

Undantaget
från skatteplikt för råolja torde inte leda till något skattebortfall eftersom
någon privat, inle yrkesmässig, omsättning eller införsel av råolja knappast
torde förekomma.

Någon
närmare definition av vad som avses med råolja torde inte krävas i lagtexten.
Råolja hänförs fill tuUtaxenummer 27.09. S.k. toppad råolja, som är en råolja
frän vilken de lättaste frakfionerna har avlägsnats, hänförs till
tulltaxenummer 27.10. Nägon import av s. k. toppad råolja har visserligen inte
redovisats under de senaste åren. Jag anser det ändå lämpligt att
skattefriheten omfattar båda sorterna råolja. Detta resultat uppnås genom att i
lagtexten anges endast råolja.

Enligt
18 § tullagen (1973:670) får generaltullstyrelsen föreskriva att tull och annan
införselavgift får betalas enligt särskild tullräkning. Räkningen skall betalas
inom den tid som styrelsen bestämmer, dock inte senare än en månad frän den dag
dä räkningen utfärdas.

Generaltullstyrelsen
har i tullordningen fastställt att tullräkningen skall betalas senast inom 25
dagar.

Jag
anser del angeläget att tiden för betalning av tullräkningar förkortas. Tiden
bör enligt min mening bestämmas till 15 dagar. Jag har inhämtat att generaltullstyrelsen
avser att fatta beslut i enlighet härmed. En ändring bör lämpligen genomföras
fr. o. m. den I juli 1982.

Genom
denna åtgärd uppkommer en engångseffekt under budgetåret 1982/83 om ca 900
milj. kr. Ränteeffekten kan beräknas lill ca 110 milj. kr. per år och till ca
50 milj. kr. budgetåret 1982/83.

I
denna fråga har jag samrått med chefen för handelsdepartementet.

5
Lagrådets hörande

Det
är mycket angelägel alt vissa av de föreslagna åtgärderna träder i kraft så
snart som möjligt. Med hänsyn till frågans brådskande karaktär anser jag att en
lagrådsgranskning bör kunna underlåtas.

6
Hemställan

Med
hänvisning tiU vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen föreslår
riksdagen att anta inom budgetdepartementel upprättade förslag fill

1.
lag om ändring i lagen
(1957:262) om allmän energiskalt,

2.
lag om ändring i lagen
(1961:372) om bensinskatt,

3.
lag om ändring i lagen
(1968:430) om mervärdeskatt.

Prop. 1981/82:201 17

7
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt
fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982