Prop. 1981/82:202

Prop.
1981/82:202

Regeringens proposition

1981/82:202

om höjning av skatten
på alkoholdrycker, m. m.;

beslutad
den 25 mars 1982.

Regeringen
föreslär riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar

THORBJ Ö RN F Ä LLDIN

ROLF WIRT É N

Propositionens
huvudsakliga innehåll

För
att alkoholdryckernas prisutveckling skall följa den allmänna prisutvecklingen
föresläs i propositionen att skallen på spritdrycker höjs den 1 maj 1982.
Vidare föreslås att en generell skattehöjning på alkoholdrycker genomförs den I
januari 1983. Slutligen föreslås alt skatten på kolsyrade läskedrycker och
lättöl sänks den 1 maj 1982.

1
Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 202

Prop.
1981/82:202 2

1
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1977:306) om dryckesskatt

Härigenom
föreskrivs alt 10 och 11 §§ lagen (1977:306) om dryckesskatt skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

10§'

Skatten
pä spritdrycker och vin utgår med en gmndavgift och en procentavgift.

Gmndavgiften
utgör per liter i Gmndavgiflen utgör per liter i

fråga om fråga om

1. spritdrycker
94 öre för varje 1. spritdrycker 1 krona 3 öre för

hel volymprocent alkohol, varje hel volymprocent alkohol,

2.
starkvin 12 kronor, 2.
starkvin 12 kronor,

3.
lättvin 3 kronor 70 öre. 3.
lättvin 3 kronor 70 öre.

Procentavgiften
utgör för spritdrycker 50 procent och för vin 36 procent av
detaljhandelspriset.

Med
detaljhandelspriset förstås det pris som detaljhandelsbolaget fillämpar vid
försäljning över disk, exklusive beloppet av skatt enligl lagen (1968:430) om
mervärdeskatt.

11§-

Skatten på malt- och läske- Skallen på mall- och läske

drycker utgår per liter med drycker utgår per liter med

52 öre för lagrat lättöl, 40 öre för lagrat lättöl,

I krona 85 öre för öl, 1 krona 85 öre för öl,

5 kronor 25 öre för starköl, 5 kronor 25 öre för starköl,

60 öre för kolsyrad läskedryck, 40 öre för läskedryck.

37 öre för annan läskedryck.

Denna
lag träder i kraft den 1 maj 1982.

2
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1977:975) med tulltaxa

Härigenom
föreskrivs alt 22 kap. lagen (1977:975) med tulltaxa skall ha nedan angivna
lydelse.

22
kap. Drycker, sprit och ättika'

Anm.
För spritdrycker eller viner, vilka införes i den ordning som anges i 18 §3.
lagen (1977:293) om handel med drycker, utgår, om tullfrihet ej atnjutes, tull
med följande belopp, räknat för helbutelj om 75 centiliter:

'
Senaste lydelse 1980:655. Senaste lydelse 1980:655. ' Senaste lydelse
1981:1087.

Prop.
1981/82:202 3

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

SprUdrycker,
hänföriiga lill tulltaxenr 22.09 ........ 100:-

Vin:
musserande:

champagne..............................................
32: —

annat......................................................
23:-

andra
slag med en alkoholhalt:

överstigande
15 volymprocent..................... 28:-

ej
överstigande 15 volymprocent................. 13: —

För
spritdrycker eller viner, vilka införes i den ordning som anges i 18 §4. lagen
(1977:293) om handel med drycker, utgår tull med av partihandelsbolaget för
alkoholdrycker fastställt belopp, motsvarande:

1.
tull enligt vad i 22 kap. sägs;

2.
skatt enligt 10§ lagen (1977:
306) om dryckesskatt; saml

3.
mervärdeskatt enligt lagen
(1968:430) om sådan skatt. För starköl som införes enligt första och andra
styckena utgår tull med 8 kronor per liter.

Denna
lag träder i kraft tvä veckor efter den dag, då lagen enligl uppgift på den
utkommit frän trycket i Svensk författningssamling.

3
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1977:306) om dryckesskatt

Härigenom
föreskrivs att 10 och 11 §§ lagen (1977: 306) om dryckesskatt skall ha nedan
angivna lydelse.

10 § '

Skatten
på spritdrycker och vin utgår med en grundavgift och en procentavgift.

Gmndavgiften
ulgör per liter i Grundavgiften ulgör per liter i

fråga
om fråga om

1.
spritdrycker 1 krona i öre för 1.
spritdrycker i ro«n/O öre för varje hel volymprocent alkohol, varje
hel volymprocent alkohol,

2.
starkvin 72 kronor, 2.
starkvin 7i kronor .?0 öre,

3.
lättvin i kronor 7(} öre. 3.
lättvin 4 kronor 25 öre.

Procentavgiften
ulgör för spritdrycker 50 procent och för vin 36 procent av
detaljhandelspriset.

Med
detaljhandelspriset förstås det pris som detaljhandelsbolaget tillämpar vid
försäljning över disk, exklusive beloppet av skatt enligl lagen (I96t.:430) om
mervärdeskatt.

Med
nuvarande lydelse avses 10 § enligt författningsförslag nr I

Prop. 1981/82:202 4

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

111

Skatten på malt- och läske- Skatten pä malt- och läske

drycker utgår per liter med drycker utgår per liter med

40 öre för lagrat lättöl, 40 öre för lagrat lättöl,

/ krona 85 öre för öl, 2 kronor 20 öre för öl,

5 kronor 25 öre för starköl, 5 kronor 80 öre för starköl,

40 öre för läskedryck, 40 öre för läskedryck.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1983.

Med nuvarande lydelse avses 11 § enligt förtattningsförslag
nr I.

Prop.
1981/82:202 5

Utdrag

BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1982-03-25

Närvarande:
statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Wikström, Friggebo,
Dahlgren, Åsling, Söder, Johansson, Wirtén, Andersson, Boo, Petri, Eliasson,
Gustafsson, Elmstedt, Ahrland, Molin

Föredragande:
statsrådet Wirtén

Proposifion
om höjning av skatten på alkoholdrycker, m. m.

Genom
1977 års alkoholpolitiska beslut fastslogs att skatteinstmmentet skall användas
som ett aktivt alkoholpolitiskt instrument. Priserna pä alkoholdryckerna skall
vara höga och följa den allmänna prisutvecklingen. Skatten pä alkoholdrycker
höjdes senast den 27 augusti 1980. Höjningen innebar dels att priserna
anpassades till konsumentprisutvecklingen för varor och tjänster i allmänhet
sedan maj 1977, dels en ytteriigare prisökning på de alkoholhaltiga dryckerna
med ca 6%. Skattehöjningen och de ordinarie prisändringarna som har vidtagits
sedan dess har inneburit att de priser som kommer alt gälla fr. o. m. den 1
april 1982 i systembutikerna väl följer konsumentprisutvecklingen såvitt avser
viner och starköl. Däremot släpar priset på sprhdrycker efter
konsumentprisutvecklingen.£n höjning av skatten på spritdrycker är således
motiverad.

Skatt
på drycker utgår enligt lagen (1977:306) om dryckesskatt (ändrad senast
1980:655). Skatten på spritdrycker och viner utgår med en grundavgift och en
procentavgift, som beräknas på detaljhandelspriset exkl. mervärdeskatt. För
starköl och öl utgår skatt med visst belopp per liter. Följande skattesatser
gäller f. n.

Dryck

Grundavgift/

Procent-

Skatt/liter

liter

avgift

Spritdryck

94 öre för vaqe hel volymprocent alkohol

50%

-

Starkvin

12 kr.

36%

-

Lättvin

3 kr. 70 öre

36%

-

Starköl

-

-

5 kr. 25 öre

Ol

—

-

1 kr. 85 öre

Konsumentprisindex
har under perioden maj 1977-februari 1982 stigit med drygt 62 %. Priset på
Absolut rent brännvin har under motsvarande tid

Prop. 1981/82:202 6

stigit
med drygt 50%, på starkvin och lättvin med drygt 63 % och på starköl med knappt
62%. Skatten på spritdryckerna bör nu anpassas sä alt priset når samma nivä som
konsumentpriserna i övrigt. Nägon höjning av skatten på det vanliga ölet är
enligt min mening inte påkallad. Höjningen av skatten på spritdryckerna bör, i
likhet med fidigare, genomföras genom en ändring av gmndavgiften. Denna bör
höjas från 94 öre till 103 öre per liter och volymprocent alkohol. Höjningen
innebär att priset på samtliga spritdrycker ökar med ca 7 kr. Priset pä en
helbutelj Absolut rent brännvin stiger med ca 8% från 88:75 till 96 kr.
Skattesatsförändringen bör genomföras utan dröjsmål. Jag föreslår ett
ikraftträdande den 1 maj 1982.

Den
nu förordade höjningen innebär vid en oförändrad konsumtion en ökning av
statens intäkter av dryckesskatt med ca 400 milj. kr.

Den
senaste höjningen innebar, som nämnts, förutom en anpassning till konsumentprisutvecklingen
även en generell höjning av skallen på samtliga alkoholdrycker. Även denna
gång anser jag att ett beslut bör fattas om en generell höjning av skatten på
dessa drycker. Denna höjning bör dock enligt min mening träda i kraft först den
1 januari 1983. Skallesatserna bör avpassas så att prishöjningen blir ca 5%
över de priser som avses gälla fr.o.m. maj 1982. De nya grundavgifterna
föresläs bli 1 kr. 10 öre för spritdrycker, 13 kr. 30 öre för starkvin och 4 kr.
25 öre för lältvin. Skatten på starköl bör höjas till 5 kr. 80 öre och skatten
på öl till 2 kr. 20 öre per liter. Förslaget innebär att priset pä spritdrycker
höjs med ca 5 kr., starkvin med ca 2 kr, och lättvin med 75 öre per helbutelj.
Denna höjning innebär vid en oförändrad konsumtion en inkomstförstärkning på ca
475 milj. kr.

Jag
vill i sammanhanget understryka att de angivna inkomstförstärkningarna alltså
utgår från oförändrad konsumtion. Detta antagande är inte realistiskt som
underlag för en bedömning av vilken faktisk inkomstförstärkning som skatlejusteringarna
kan ge. Erfarenheterna från senare är ger en klar indikation på att
konsumtionen minskar även långsiktigt i samband med skallehöjningar.
Inkomstförstärkningen måste med hänsyn härtill antas bli betydligt lägre än vid
oförändrad konsumtionsvolym.

De
nu förordade skattehöjningarna medför behov av höjning av de s. k. schablontullarna
på alkoholdrycker. Efter samråd med chefen för handelsdepartementet förordar
jag att tulltaxans bestämmelser om schablontullarna nu ändras med hänsyn till
den höjning av skatten pä spritdrycker som föreslås träda i kraft den 1 maj
1982. 1 samband därmed bör schablontullen på spritdrycker förenklas och göras
enhetlig för alla sådana drycker.

Jag
vill i detta sammanhang erinra om att regeringen i prop. 1981/82: 120 om
ändring i lagen (1977:975) med tulltaxa, m. m. föreslagit vissa ändringar i 22
kap. tulltaxan.

Enligt
vad jag har inhämtat avser chefen för handelsdepartementet att senare under år
1982 föreslå regeringen att lägga fram förslag till ell fortsatt genomförande
den 1 januari 1983 av de tullsänkningar som blev resultatet

Prop. 1981/82:202 7

av
de multilaterala handelsförhandlingarna inom ramen för det allmänna tull- och
handelsavtalet (GATT). I anslutning härtill kommer chefen för handelsdepartementet
att föreslå de ändringar av schablontuUarna som föranleds av den höjning av
skatten pä alkoholdrycker som föreslås träda i kraft den 1 januari 1983.

Lättöl och läskedrycker
beskattas också enligt lagen om dryckesskatt. För lagrat lättöl utgår skatt med
52 öre per liter, för kolsyrade läskedrycker med 60 öre per Uter och för andra
läskedrycker med 37 öre per liter. Skatt utgår inte på saft och juice. Den
nuvarande skatten på de alkoholfria dryckerna inbringar ungefär 240 milj. kr. åriigen.
Det har vid flera tillfällen aktualiserats alt slopa dessa skatter. Som skäl
för en sädan åtgärd har åberopats dels att den skulle stimulera en övergång
till alkoholfria drycker, dels undanröja en av bryggerinäringen påtalad
konkurrenssnedvridning mellan de beskattade alkoholfria dryckerna och de
obeskattade.

Jag har tidigare i
riksdagen uttalat att jag ställer mig tveksam till det alkoholpolitiska värdet
av att slopa dessa skaller. Enligt min mening kan en sädan ätgärd leda fill
endast marginella förskjutningar av dryckesva-norna. Mot dessa marginella
fördelar får ställas den ytteriigare belastning på statsfinanserna som det
innebär att slopa skatterna pä läskedryckerna och lättölet. Den senaste
höjningen av dryckesskatten omfattade inte de alkoholfria dryckerna och den
närmast föregående innebar enbart en mycket liten höjning av skatten pä
lättölet. Skatten på dessa drycker har därmed blivit förhållandevis mindre
betungande.

Inte
heller nu bör skatten på de alkoholfria dryckerna höjas. Jag är dock
självfallet medveten om att beskattningen kan leda till all konkurrensen snedvrids
till bryggeriernas nackdel. Jag har inte funnit att del är lämpligt att utvidga
beskattningen till att omfatta ocksä saft och juice eftersom det kan befaras
att tillämpningsproblemen blir alltför stora. För att ytteriigare förbättra
bryggeriernas konkurrenssituation föreslär jag att skallen på lättöl och kolsyrade
läskedrycker sänks.

Jag
anser att en enhetlig skall på 40 öre per liter bör tas ut för dessa drycker.
Förslaget, som ocksä innebär en obetydlig höjning av skatten pä s.k. stilldrinkar,
leder vid en oförändrad konsumtion lill ell skattebortfall pä ca 70 milj. kr.
per år. Sänkningen bör genomföras den I maj 1982.

Med
hänsyn lill lagstiftningsfrågornas brådskande natur och enkla beskaffenhet
anser jag att en lagrädsgranskning bör kunna underiåtas.

Prop. 1981/82:202 8

Hemställan

Med
hänvisning tUl vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslär
riksdagen

alt
anta inom budgetdepartementel upprättade förslag till

1.
lag om ändring i lagen
(1977:306) om dryckesskatt,

2.
lag om ändring i lagen
(1977:975) med tulltaxa,

3.
lag om ändring i lagen
(1977:306) om dryckesskatt.

Med
hänsyn till den föreslagna tidpunkten för ikraftträdandet av den förstnämnda
lagen bör regeringen vidare föreslå riksdagen att fastställa motionstiden till 9
dagar.

Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredraganden har lagt
fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982