Prop. 1981/82:205

Prop.
1981/82:205

Regeringens proposition

1981/82:205

om reglering av
priserna på fisk, m. m.;

beslutad
den 1 april 1982.

Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar OLA ULLSTEN

ANDERS
DAHLGREN

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I proposifionen
läggs fram förslag om reglering av priserna på fisk under budgetåret 1982/83.

Dessutom
läggs fram förslag om bidrag till förbättring och utbyggnad av fiskehamnen i
Simrishamns kommun.

1 Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 205

Prop. 1981/82:205 2

Utdrag

JORDBRUKSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1982-04-01

Närvarande:
statsrådet Ullsten, ordförande, och statsråden Wikström, Friggebo, Dahlgren,
Söder, Johansson, Wirtén, Andersson, Boo, Petri, Eliasson, Gustafsson, Elmstedt,
Tilländer

Föredragande:
statsrådet Dahlgren

Proposition
om reglering av priserna på fisk, m. m.

1
Inledning

Regeringen
uppdrog den 26 november 1981 åt statens jordbruksnämnd att, efter
överläggningar med fiskets förhandlingsdelegation och nämndens
konsumentdelegation, avge förslag beträffande prisregleringen på fisk under
budgetåret 1982/83. Förslaget skulle utformas med utgångspunkt i de av
riksdagen år 1978 beslutade, allmänna riktlinjerna för fiskeripolitiken och de
år 1981 beslutade riktlinjerna för prisregleringen på fisk. Nämnden borde även
avge förslag till disposifion av medel ur prisregleringskassan för fisk för att
bestrida kostnader för utsättning av laxfisk och ål.

Jordbruksnämnden
har i skrivelse den 8 mars 1982 inkommit med sina förslag med anledning av
uppdraget. Nämndens skrivelse bör fogas till protokollet i detta ärende som
bilaga.

Fiskeristyrelsen
har med yttrande överlämnat en skrivelse från Simrishamns kommun med anhållan
om bidrag till förbättring och utbyggnad av kommunens fiskehamn. Länsstyrelsen
har inkommit med en skrivelse i ärendet.

I
prop. 1981/82: 100 (bil. 13 s. 70) har regeringen föreslagit riksdagen att, i
avvaktan på särskild proposition i mnet, för budgetåret 1982/83 till Prisreglerande
åtgärder på fiskets område beräkna ett förslagsanslag av 1000 kr. Jag anhåller
att nu fä ta upp denna fråga.

Prop. 1981/82:205 3

2
F ö redragandens ö verv ä ganden

2.1
Reglering av priserna på fisk m. m.

Riksdagen
beslöt år 1978 om nya riktlinjer för prisregleringen på fisk (prop.
1977/78:112, JoU 1977/78:23, rskr 1977/78:272). Mot bakgrund härav tillämpas
ett nytt prisregleringssystem, normprissystemet, fr.o.m. innevarande budgetår (prop.
1980/81:198, JoU 1980/81:37, rskr 1980/ 81:423).

Formerna
för det nya prisregleringssystemet innebär i huvudsak att normpriser och
normkvantiteter för olika fiskslag fastställs av statsmakterna efter förslag
av jordbruksnämnden. Regleringen sker bl.a. genom utbetalande av pristillägg
och överskottspriser. Nämndens förslag föregås av överläggningar mellan
jordbruksnämnden, konsumentdelegationen och fiskets förhandlingsdelegation.
Nivån på normpriserna avvägs så att den i princip ger fisket kompensation för
ökade kostnader och fiskarna en rimlig ersättning för sitt arbete. Normkvantiteterna
anger för vilka kvantiteter pristillägg utgår och fastställs i syfte att hindra
att prisstödet leder till icke önskvärda överskott av konsumtionsfisk.

Prisregleringen
finansieras i första hand med medel ur prisregleringskassan för fisk. Till
prisregleringskassan förs prisregleringsavgifter samt införsel- och
utförselavgifter på fisk m. m. Prisregleringsavgift tas ut på svensk-fångad
saltvattensfisk och på importfisk av motsvarande slag med stöd av lagen
(1974:226) om prisreglering på fiskets område. Avgiften är i regel 6% av
inköpspriset resp. av importvärdet.

Prisregleringen
sker i avräkningsprisledet, dvs. det led där fiskarens egen försäljning sker.

Prisfilläggets
storlek beslutas av jordbruksnämnden för regleringsperioder om fyra till fem veckor.
Vid sitt beslut har nämnden att i första hand ta hänsyn till uppnått avräkningspris,
s.k. jämförelsepris, som utgör ett genomsnitt för hela landet.

Prisfillägget
skall inte motsvara hela skillnaden mellan jämförelsepris och normpris. Frågan
om storleken av den andel av skillnaden mellan normpris och jämförelsepris som
bör utgå i prisfillägg tas upp i överiäggningarna. Beräkningen av
jämförelsepris och utbetalning av pristillägg görs av regleringsföreningen
Svensk fisk, ekonomisk förening. Genom statens pris- och kartellnämnds försorg
sker en fortlöpande uppföljning av partipriser samt en analys av kostnader och
marginaler hos förstahandsmotta-garna.

En
lägsta prisnivå skall upprätthållas för den fisk som säljs på marknaden. Fisk
som inte kan säljas till lägstapris skall övertas av Svensk fisk. För dessa
överskott betalar föreningen ett s. k. överskottspris.

Det
ankommer på Svensk fisk att inom ramen för direktiv som ges av jordbruksnämnden
fastställa lägstapriser och överskottspriser för norm- tl Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr
205

Prop. 1981/82:205 4

prissätta
fiskslag liksom att besluta om övriga stödåtgärder inom ramen för den löpande
verksamheten. Jordbruksnämnden meddelar närmare bestämmelser om pristilläggen
och om hur utbetalning av pristilläggen skall ske.

För
att tillgodose konsumentintresset skall prisdämpande åtgärder kunna vidtas om
priserna överstiger fastställt normpris.

När
det gäller dispositionen av de medel som ställs till Svensk fisks förfogande
tillämpas systemet enligt följande. Statsmakterna fastställer på förslag av
jordbruksnämnden en medelsram för prisregleringen under budgetåret.
Jordbruksnämndens förslag till medelsram skall utöver ramens totala storlek
innefatta förslag om uttag av prisregleringsavgift samt tilldelning av medel
ur prisregleringskassan och konjunkturutjämningsfonden. Inom medelsramen får
Svensk fisk täcka de totala kostnaderna för regleringen, dvs. för pristillägg,
inlösen av överskott samt för administration och upplysningsverksamhet. Utöver
den angivna medelsramen får föreningen för att täcka de totala kostnaderna för
prisregleringen även använda de räntor som flyter in på föreningens och
konjunkturutjämningsfondens medel. I den mån de medel som på angivet sätt
ställts till föreningens förfogande inte förslår för att täcka kostnaderna för
prisregleringen under ett regleringsår får föreningen vid oförutsedda behov ta
i anspråk medel ur konjunkturutjämningsfonden intill högst en fjärdedel av
fondens behållning. Jordbruksnämnden får medge att mer än en fjärdedel förbrukas.
Fondens behållning får inte utan regeringens medgivande understiga 20 milj. kr.

Fisk
som övertas av Svensk fisk som överskott försäljs av föreningen. Vissa medel utöver
marknadsintäkterna kan disponeras av föreningen för inlösen av överskotten från
fiskaren/fiskelaget. Ifrågavarande medel anges som en delram inom den totala
medelsramen och skall utgöra grund för föreningens överväganden om
överskottspriser under det kommande regleringsåret.

Efter
överläggningar i enlighet med regeringsuppdraget har statens jordbruksnämnd
lagt fram förslag om reglering av priserna på fisk m. m. under budgetåret
1982/83. Förslaget har biträtts av de båda delegationerna. Jag övergår nu till
att behandla nämndens förslag.

För
sill/strömming väntas fångstutrymmet för är 1982 uppgå till ca 132000 ton
vilket ungefär motsvarar 1981 års nivå. Fångstutrymmet för torsk förutses för
år 1982 öka kraftigt jämfört med år 1981. Uttryckt i landad vikt kan
fångstutrymmet väntas bli ca 60000 ton. Fångsten år 1981 uppgick preliminärt
till 43000 ton. Liksom förhållandet är beträffande sill/ strömming, kommer
huvuddelen av fångsten av torsk att tas i Östersjön.

När
det gäller avsättningsutrymmet för sill/strömming har under en följd av år
35000-40000 ton av svenska fiskares fångster kunnat avsättas pä den inhemska
marknaden. Till följd av bl. a. minskade livsmedelssubventioner har den
bedömningen gjorts att en viss ökning av den inhemska avsättningen av fisk och
fiskprodukter kan komma till stånd. Det torde i

Prop. 1981/82:205 5

första
hand gälla de mindre storlekarna av sill/strömming. Den europeiska marknaden
för konsumtionssill brukar bedömas vara i storleksordningen 400000 ton. Några
större förändringar förutses inte under det närmaste året.

Kapaciteten
inom den svenska beredningsindustrin för produktion av djupfrysta torskfiléer
har ökat kraftigt de senaste åren. I mitten av 1980-talet beräknas åtminstone
30000 ton torsk kunna avsättas på den inhemska marknaden. Samtidigt är den
internationella marknaden för torsk åtminstone f. n. mycket god.

Vad
gäller övriga fiskslag finns ett påtaghgt importbehov eftersom de svenska
fiskarnas fångster inte täcker efterfrågan.

Prisbildningen
på sillmarknaden har sedan sommaren 1981 varit instabil. Det finns enligt
nämnden ingen anledning anta att det under kommande regleringsperiod inträffar
något som gör marknadsbilden mer positiv från fiskets synpunkt. Ett osäkerhetsmoment
som tillkommit den senaste tiden är återinförandet av silltullarna i EG och den
effekt detta kan få på den svenska sillexporten. Sillpriserna under
regleringsåret 1982/83 har mot denna bakgrund bedömts bli lika låga som under
år 1981. Torskpriserna på europamarknaden är goda beroende framför allt på att
tillgången på torsk minskat såväl i Nordsjön som i Atlanten. Den allmänna
bedömningen är att priserna på torsk kommer att ligga kvar på en relativt hög nivä
under det närmaste året.

Behållningen
i Svensk fisks konjunkturutjämningsfond uppgick den 1 juli 1981 till 47,7 milj.
kr. Vid samma tidpunkt var behållningen i jordbruksnämndens
prisregleringskassa 35,7 milj. kr., dvs. sammanlagt för fonden och kassan 83,4
milj. kr. Prisregleringsavgifter inkl. ränta beräknas ge ca 55 milj. kr. för
innevarande regleringsår. De sammanlagda tillgångarna under året kan således
beräknas till ca 135 milj. kr.

Prisregleringen
under innevarande regleringsår kommer enligt jordbruksnämndens nuvarande
bedömning att kosta sammanlagt ca 80 milj. kr. Det skulle i sin tur innebära
att tillgångarna i jordbruksnämndens regleringskassa och Svensk fisks
konjunkturutjämningsfond sammanlagt skulle komma att minska till ca 55 milj.
kr. per den 1 juli 1982. Härtill kommer ca 50 milj. kr. i intäkter från
prisregleringsavgifter under förutsättning att avgiften bibehålls oförändrad.
Sammanlagt skulle därmed ca 105 milj. kr. vid oförändrade
prisregleringsavgifter stå till förfogande för prisregleringen under
regleringsåret 1982/83.

Som
utgångspunkt för förslaget till normpriser har nämnden haft normpriserna för
innevarande regleringsår. Dessa har räknats upp med hänsyn till
produktionskostnadsutvecklingen och löneutvecklingen för de stora
löntagarkollektiven. Vidare har avdrag gjorts för en viss rationaliseringsvinst.
Sammanvägt innebär detta en uppräkning med 8%. Mot bakgrund av bl. a.
lönsamhet och marknadsläge anser nämnden att normprishöjningen bör fördelas så
att priset för stor sill räknas upp med knappt 4 % och priset för övriga i
systemet ingående fiskslag med knappt 10%.

Prop.
1981/82:205

Jordbruksnämnden
föreslår att följande normpriser fastställs.

Fiskslag/

Nuvarande normpris Förslag till

normprisgirjpp

(kr./kg)

normpris (kr./kg)

Sill/strömming,

stor

2:70

2:80

Sill/strömming,

liten

1:95

2:14

Torsk

3:51

3:85

Kokräka

27:00

29:64

Övriggrupp
I'

4:60

5:05

Övriggrupp
11-

5:70

6:26

Övriggrupp
IlP

11:35

12:46

Övriggrupp
IV*

2:30

2:52

'
I övriggrupp I ingår gråsej, vitling, sandskädda och pigghaj. 1 övriggrupp 11
ingår kolja, rödspotta, havskatt och lyrtorsk. ' 1 övriggrupp III ingår kummel,
rödtunga och bergtunga. "* I övriggrupp IV ingär lubb,
skrubba och horngädda.

För
innevarande regleringsår har normkvantitet fastställts endast för sill/ strömming.
Den uppgår till 88000 ton. Jordbruksnämnden och delegationerna har enats om en
mindre nedskärning av normkvantiteten för sill/ strömming för att anpassa den prisstödda
produktionen fill av nämnden bedömt marknadsläge. Nämnden föreslår därför att
normkvantiteten för regleringsåret 1982/83 sätts till 86000 ton. Någon
normkvantitet för andra fiskslag föreslås inte.

Jordbruksnämnden
föreslår att pristillägg för samtliga fiskslag utom sill/ strömming utgår med i
princip 75% av skillnaden mellan normpris och jämförelsepris. För
sill/strömming bör pristillägg utgå med 70% av skillnaden.

Under
innevarande regleringsår får överskottspriset för sill/strömming utgöra högst
60% av lägstapriset i den lägre serien, dvs. industripriserna. För torsk är
motsvarande tal 70% och för övriga fiskslag 80% av lägstapriset i den lägre
serien. För de mindre storlekarna av sill/strömming lämnas härutöver ett extra
stöd. Stödet innebär att fiskaren i fast tillägg per kg erhåller skillnaden
mellan en krona och överskottspriset. Nämnden föreslår att detta system skall
gälla även under regleringsåret 1982/83. Hela frågan om överskottshanteringen
kommer att utredas av jordbruksnämnden efter samråd med Svensk fisk och
Sveriges fiskares riksförbund. Vissa ändringar i nu gällande system för
överskotten bör enligt nämnden med regeringens medgivande kunna genomföras
under loppet av kommande regleringsår under förutsättning att kostnadsramen
inte överskrids.

Prisstöd
utgår f n. för de vikfigare slagen av sötvattensfisk i form av fasta prisfillägg.
Dessa pristillägg är för innevarande regleringsår 1:55 kr. per kg för gädda,
gös och sik och 1: 10 kr. per kg för abborre, lake och siklöja.
Jordbruksnämnden föreslår att dessa pristillägg räknas upp till 1:63 kr. resp.
1: 16 kr. per kg. Vidare föreslås att pristillägg skall utgå endast om avräkningspriset
till fiskaren minst motsvarar pristilläggets storlek.

Prop.
1981/82:205 7

Frånsett det särskilda pristillägget omfattas sötvattensfisken
f. n. inte av prisregleringen. Från fiskets förhandlingsdelegation har
framförts önskemål att frågan om prisreglering för dessa fiskslag utreds.
Jordbruksnämnden avser att efter samråd med Svensk fisk utreda frågan inför
nästa ärs överläggningar.

För råräka utgår under innevarande regleringsår ett fast
pristillägg med 1:50 kr. per kg. Jordbruksnämnden föreslår att detta
pristillägg för det kommande regleringsäret räknas upp till 1:60 kr. per kg.

Eftersom makrillfisket är ett utpräglat säsongfiske
omfattas inte makrillen av normprissystemet. I stället har det tidigare
regleringssystemet med minimi- och garantipriser bibehållits samtidigt som ett
fast pristillägg utgår. Detta är under innevarande är 0: 50 kr. per kg. Vidare
får Svensk fisk tillämpa speciella regler beträffande överskottshanteringen för
ringnots-makrill.

Jordbruksnämnden föreslår att nu gällande regler för
makrill bibehålls även under regleringsåret 1982/83 samt att pristillägget
räknas upp till 0:55 kr. per kg.

Systemet med fasta pristillägg tillämpas även för fisket
efter storbacke-långa. Pristilläggen är f n. för långa utan huvud 1:63 kr. per
kg och för långa med huvud 1:39 kr. per kg. Jordbruksnämnden föreslår att dessa
pristillägg för försäljningssäsongen 1982 räknas upp till 1:73 kr. resp. 1:47
kr. per kg.

Under innevarande regleringsår utgår ett särskilt låginkomststöd
till fiskare på ostkusten. Stödet innebär att ett regionalt fraktstöd utgår med
11 öre per kg för strömming av storlek 2-4 som förs i land på ostkusten av
yrkesfiskare bosatta inom ostkustens prisregleringsområde. Jordbruksnämnden
föreslår att stödet utgår med oförändrat belopp även under regleringsåret
1982/83.

Slutligen föreslås att 1 milj. kr. anslås för ytteriigare låginkomstsatsning
inom fisket. Enligt förslaget bör det få ankomma på jordbruksnämnden att efter
hörande av delegationerna besluta om den närmare utformningen av stödet.

Kostnaderna för rörliga pristillägg har uppskattats till
ca 76 milj. kr. för budgetåret 1982/83. För täckande av Svensk fisks kostnader
för överskottshanteringen har beräknats åtgå högst 6,0 milj. kr. Låginkomststöd
och fasta pristillägg har vidare beräknats till sammanlagt 6,1 milj. kr. Skulle
fisket efter storbackelånga utebli reduceras denna kostnad med 300000 kr. Den
sammanlagda kostnaden för prisregleringen beräknas således komma att uppgå
till ca 88 milj. kr.

Jordbruksnämnden föreslår att 3 milj. kr. skall utgå från
prisregleringskassan för att täcka kostnaderna för utsättning av laxfisk och
ål under budgetåret 1982/83.

Jordbruksnämndens kostnader för uppbörd och kontroll av
avgifter beräknas till ca 0,5 milj. kr. för det kommande regleringsåret. t2
Riksdagen 1981182. 1 saml. Nr 205

Prop. 1981/82:205 8

Kostnaderna
för Svensk fisks administration inkl. marknadsfrämjande åtgärder och
upplysningsverksamhet föreslås få täckas genom de ränteintäkter som uppkommer
hos föreningen eller konjunkturutjämningsfonden. I den mån dessa medel inte
räcker till bör erforderligt medelsbehov få täckas genom uttag ur fonden.

De
sammanlagda kostnaderna för regleringen under budgetåret 1982/83 inkl. administrafions-
och uppbördskostnader samt medel till utsättning av ål och lax beräknas komma
att uppgå till ca 98 milj. kr.

Jordbruksnämnden
föreslår att regleringsföreningen Svensk fisk för den löpande
prisregleringsverksamheten för budgetåret 1982/83 tillförs 70 milj. kr. ur
prisregleringskassan för fisk. Därutöver föreslås att föreningen bestrider
kostnaderna för överskottshanteringen, de fasta pristilläggen och nyss nämnda
former av låginkomstsatsning med medel ur konjunkturutjämningsfonden. Medel
från fonden föreslås vidare få användas för att täcka de kostnader för
pristilläggen som överstiger 70 milj. kr. samt de kostnader för föreningens
administration m. m. som överstiger ränteintäkterna.

Jordbruksnämnden
framhåller i sin skrivelse att förslaget till finansiering av prisregleringen
för verksamhetsåret 1982/83 innebär att tillgångarna i Svensk fisks
konjunkturutjämningsfond kommer att tömmas så gott som helt.

Kostnaderna
för utsättning av åt och laxfisk samt jordbruksnämndens uppbördskostnader
föreslås täckas med medel ur prisregleringskassan. 1 första hand för att
finansiera utsättningskostnaderna samt kostnaderna för pristilläggen för sötvattensfisk
föreslår nämnden en höjning av den nuvarande prisregleringsavgiften från 6 till
7 % fr. o. m. den I juli 1982.

Nämnda
förslag till finansiering innebär att ur jordbruksnämndens prisregleringskassa
för fisk skulle användas 73 milj. kr. Under förutsättning att förslaget till
höjning av prisregleringsavgiften godtas kommer behållningen i
prisregleringskassan enligt nämnden att uppgå till 5-8 milj. kr. vid utgången
av regleringsåret 1982/83.

Jordbruksnämnden
har i skrivelsen också velat särskilt fästa statsmakternas uppmärksamhet på
vissa förhållanden rörande finansieringen av prisregleringen på fisk. Normprissystemet
finansieras normalt via prisregleringsavgifter. Om det nuvarande relativt
svaga marknadsläget består kommer fonderna enligt nämnden att vara så gott som
tömda vid ingången till regleringsåret 1983/84. En fortsatt finansiering enbart
via prisregleringsavgifter innebär då att avgiften måste höjas mycket kraftigt
till storleksordningen 12-15 % och att ytterligare fiskslag beläggs med
prisregleringsavgift. I samband med årets överläggningar har mot denna
bakgrund diskuterats en viss modifiering av normprissystemet. Något förslag
till sådan ändring har parterna inte kunnat enas om.

Jag
kan biträda de förslag i fråga om prisregleringen på fisk under budgetåret
1982/83 som jordbruksnämnden har lagt fram efter överlägg-

Prop. 1981/82:205 9

ningar
med fiskets förhandlingsdelegation och nämndens konsumentdelegation. Jag
föreslår således att prisregleringen för fisk under budgetåret 1982/83 utformas
så som nämnden har föreslagit och att föreslagna normpriser och föreslagen
normkvantitet fastställs. Nämnden bör bemyndigas att på angivna grunder
utbetala 70 milj. kr. till Svensk fisk för kostnaderna för pristillägg under
tiden den I juli 1982-den 30 juni 1983 samt att lämna tillstånd för att de
fasta pristillägg som jag redovisat i det föregående får utgå på sötvattensfisk,
råräka, makrill och storbackelånga. Regionalt fraktstöd bör få lämnas med
samma belopp som under budgetåret 1981/82 och enligt de närmare bestämmelser
som nämnden beslutar. Nämnden bör vidare bemyndigas att disponera 1 milj. kr.
för låginkomstsatsning.

Vid
särskilda behov bör Svensk fisk liksom hittills få disponera högst en Qärdedel
av behållningen i konjunkturutjämningsfonden för den löpande verksamheten.
Likaså bör jordbruksnämnden få medge att mer än en fjärdedel av fonden får
förbrukas. Fondens behållning bör dock inte utan regeringens särskilda
medgivande få understiga 10 milj. kr.

Medel
som anslagits ur prisregleringskassan för fisk till prisregleringen och som
inte tas i anspråk under perioden bör få tillföras Svensk fisks konjunkturutjämningsfond.

Till
prisregleringskassan för fisk bör liksom under innevarande år föras över högst
1 milj. kr. av de fettvaruavgifter som tas ut vid härdning av sillolja av
inhemsk råvara, med avdrag för vad som beräknas restitueras vid export.

Medel
ur prisregleringskassan för fisk bör även under nästa budgetår få användas för
andra ändamål än som förut angetts, om regeringen anser det påkallat vid akuta
svårigheter inom fisket.

Jag
biträder också förslaget att 3 milj. kr. ur prisregleringskassan för fisk anslås
för utsättning av laxfisk och ål under budgetåret 1982/83. Den närmare
användningen av medlen bör få beslutas av regeringen efter förslag av fiskeristyrelsen.

Förslaget
om en höjning av prisregleringsavgifteh kan jag däremot inte biträda. Enligt
min bedömning bör marknadsläget, bl.a. priserna till producent, kunna
utvecklas något gynnsammare än som förutsatts, varigenom behovet av medel blir
mindre än beräknat. Jag bedömer därför att jordbruksnämndens förslag om
prisregleringen på fisk under budgetåret 1982/ 83 ändå kan genomföras. Jag vill
framhålla att det främsta syftet med konjunkturutjämningsfonden är att dess
medel skall kunna tas i anspråk under perioder med relativt låga
marknadspriser. Uppenbart är dock att prisregleringskassan och
konjunkturutjämningsfonden kommer att vara i stort sett tömda vid ingången av
regleringsåret 1983/84. Jag vill här erinra om att riktpunkten för normprissystemet
(prop. 1977/78:112, JoU 1977/ 78:23, rskr 1977/78:272) är att regleringen i
första hand bör bekostas inom ramen för regleringsekonomin. Frågan om vilka
åtgärder som kan behöva vidtas om det visar sig att nuvarande system för
finansiering av normpris-

Prop. 1981/82:205 10

systemet
och andra åtgärder inom fiskprisregleringen inte är tillräckhga får tas upp när
den kan bli aktuell. Det ankommer på jordbruksnämnden att bevaka frågan och ta erforderiiga
initiativ.

2.2
Statligt stöd till utbyggnad och förbättring av Simrishamns fiskehamn

Enligt
kungörelsen (1971: 384, ändrad 1980: 366) om statsbidrag till fiskehamnar
utgår bidrag till anläggning eller förbättring av hamn som behövs för
yrkesfisket. Bidrag lämnas med ett belopp som motsvarar högst 50%, eller om
särskilda skäl föreligger, högst 90 % av anläggnings- eller förbättringskostnaden.
Bidrag utgår från anslaget Bidrag till fiskehamnar m.m. under tionde
huvudtiteln. För innevarande budgetår har 5267000 kr. anvisats för ändamålet.
Ett lika stort belopp har anvisats för nästa budgetår (prop. 1981/82: 100 bil.
13 s. 63).

Simrishamns
kommun har i skrivelse den 14 april 1981 ansökt hos fiskeristyrelsen om högsta
möjliga statsbidrag till utbyggnads- och förbättringsarbeten i hamnen som
omfattar såväl fritidsbåts- som fiskehamn. Kostnaderna har preliminärt
beräknats till 40 milj. kr., varav 28,9 milj. kr. skulle belöpa sig på
fiskehamnsdelen.

Fiskeristyrelsen
har med eget yttrande överlämnat ärendet till regeringen den 11 december 1981.
Styrelsen anför bl. a. att Simrishamn har en av landets mest betydande
fiskehamnar och framhåller särskilt att såväl antal landningar som ilandförda
sill- och fiskkvantiteter ökat betydhgt under senare år samtidigt som
beredningsindustrin har byggts ut. De viktigaste fångstplatserna ligger på kort
gångavstånd utanför Simrishamn. Många fartyg från västkusten som tidigare
frekventerat Simrishamn måste enligt styrelsen på grund av platsbrist söka sig till
andra hamnar. Fiskeristyrelsen framhåller att kostnaderna för den planerade
fritidsbåtshamnen enligt gällande bestämmelser inte kan täckas med bidrag från
anslaget Bidrag till fiskehamnar m.m. Styrelsen tillstyrker emellertid att
statsbidrag till fritidsbåtshamnen utgår i annan ordning. Fiskeristyrelsen har
efter granskning av kommunens ansökan godkänt 17,4 milj. kr. av totalt 28,9
milj. kr. som bidragsberättigade kostnader för fiskehamnsdelen. Styrelsen
tillstyrker statsbidrag med 60 % härav, dvs. ca 10,5 milj. kr. att utgå fr. o. m.
budgetåret 1983/84.

Länsstyrelsen
och kommunen har i en gemensam skrivelse till regeringen den II februari
1982 bl.a. anfört att den befintliga fiskehamnen i Simrishamn, som
iordningställdes under 1950-talet, inte fungerar tillfredsställande. Kraven på
hamnanläggningen bedöms komma alt öka ytterligare under de närmaste åren.
Simrishamn är i dag den hamn i landet där mest fisk för konsumtionsändamål
landas och ca 400 personer sysselsätts direkt inom fiskenäringen.

För
egen del anser jag att statligt stöd till en utbyggnad och förbättring av
Simrishamns fiskehamn är motiverat. Förutsättningarna för fiske i

Prop. 1981/82:205 11

Östersjön
med Simrishamn som landningsplats är goda. Simrishamns hamn är väl belägen i
förhållande till fångstplatserna. Från energihushållningssynpunkt fäster jag
stor vikt vid detta. Staten har under senare år i betydande utsträckning lämnat
stöd till utvecklingen av fisket och fiskbe-redningsindustrin i området. Dessa
insatser bör enligt min mening följas upp med iordningställande av en väl
dimensionerad och ändamålsenlig fiskehamn. Även regionalpolitiska skäl talar
för en utbyggnad av fiskehamnen. Området har tidigare drabbats av kraftig
utflyttning till följd av brist på arbetsfillfällen. Förutsättningarna för att
statligt stöd till investeringar i fisket skall kunna leda till en livskraftig
näring är mycket gynnsamma i Simrishamnsområdet. Jag fäster även stor vikt vid
de arbetstillfällen som själva utbyggnaden av fiskehamnen ger under de närmaste
åren.

Det statliga stödet bör
såsom fiskeristyrelsen föreslagit lämnas i form av bidrag från anslaget Bidrag till
fiskehamnar m. m. med högst 10,5 milj. kr. av en total kostnad på 17,4 milj.
kr. Bidraget är emellertid av en sådan storleksordning att det inte ryms inom
ramen för anslaget under ett budgetår. För att inte hindra en lämplig takt i
utbyggnaden av landets fiskehamnar i övrigt bör bidraget till Simrishamns
fiskehamn fördelas på en fyraårsperiod med början redan budgetåret 1982/83.
Jag förordar därför att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att under
innevarande budgetår få fatta beslut om statligt stöd till utbyggnad och
förbättring av Simrishamns fiskehamn som innebär åtaganden om sammanlagt högst
10.5 milj. kr. under budgetåren 1982/83-1985/86. Lämnas sådant bemyndigande
ankommer det på regeringen att meddela de närmare föreskrifter som behövs.

3
Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att

1.
medge att för tiden den 1 juh 1982-den
30 juni 1983 reglering av prisema på fisk m. m. jämte vad därmed hänger samman
samt användningen av medel får ske enligt de grunder som jag har förordat i det
föregående,

2.
bemyndiga regeringen att under
budgetåret 1981/82 fatta beslut om bidrag fill utbyggnad och förbättring av
Simrishamns fiskehamn med högst 10500000 kr. att utgå under budgetåren 1982/83-1985/86.

Ärendet
bör behandlas under innevarande riksmöte.

Prop. 1981/82:205 12

4
Anslagsfrågor för budgetåret 1982/83

TIONDE
HUVUDTITELN

E.
Fiske

E
16. Prisreglerande åtgärder på fiskets område

1980/81 Utgift

2000000

1981/82 Anslag

1000

1982/83 Förslag

1000

I
det föregående har jag redovisat mina ställningstaganden till prisregleringen
på fisk under budgetåret 1982/83. Dessa innebär att regleringen även under
budgetåret 1982/83 i sin helhet bör kunna finansieras med medel ur prisregleringskassan
för fisk och ur Svensk fisks konjunkturutjämningsfond. Anslaget bör föras upp
med 1000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Prisreglerande åtgärder på fiskets område för budgetåret 1982/83 anvisa
ett förslagsanslag av 1 000 kr.

5
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.

Prop.
1981/82:205 13

Bilaga |l|| STATENS JORDBRUKSN Ä /vlND

Z oJf/n Dnr

1982-03-08 320-379/82

Regeringen Jordbruksdepartementet

Statens jordbruksn ä mnd
med f ö rslag till reglering av priserna

p å fisk m m under budget å ret 1982/83_____________________

(2 bilagor)

1. F ö rhandlinqsuppdraget

Regeringen har i beslut den 26 november 1981 uppdragit å t statens jordbruksn ä mnd att efter ö verl ä ggningar med Fiskets f ö rhandlingsdelegation
och jordbruksn ä mndens konsumentdelegation avge f ö rslag betr ä ffande
prisregleringen p å fisk under budget å ret 1982/83. Jordbruksn ä mnden f ö retr ä der s å ledes staten
vid dessa ö verl ä ggningar. Med "parterna" avses i det f ö ljande jordbruksn ä mnden och de b å da delegationerna. F ö rslaget skall utformas med utg å ngspunkt i de av riksdagen å r 1978 beslutade allm ä nna riktlinjerna f ö r
fiskeripolitiken och de å r 1981 beslutade riktlinjerna f ö r prisregleringen p å fisk. Enligt uppdraget b ö r
n ä mnden ä ven avge f ö rslag
till disposition av medel ur prisreglerings-kassan f ö r att bestrida kostnader f ö r uts ä ttning av
laxfisk och å l.

Jordbruksn ä mnden har nu
ö verlagt med Fiskets f ö rhandlingsdelegation och konsumentdelegationen ang å ende prisregleringen p å fisk under perioden 1 juli 1982 - 30 juni 1983. Ö verl ä ggningarna har
lett till en uppg ö relse och i samf ö rst å nd med
delegationerna l ä gger n ä mnden fram f ö ljande
f ö rslag till st ö d å tg ä rder inom fisket f ö r n ä mnda period;

2. Utg å ngspunkter

De av riksdagen å r
1978 beslutade allm ä nna riktlinjerna f ö r fiskeripolitiken (prop 1977/78:112, JoU
1977/78:23, rskr 1977/78: 272) omfattar ett inkomstm å l, ett konsumentpolitiskt m å l, ett produktionsm å l, ett effektivitetskrav och ett regionalpolitiskt m å l. N ä mnden har
ber ö rt dessa olika m å l bl a i n ä mndens
regleringsskrivelse till regeringen den 8 april 1981.

De å r 1981 beslutade riktlinjerna f ö r prisregleringen p å fisk inneb ä r bl a att det s k normprissystemet
togs i bruk. Den praktiska utformningen av systemet ö verensst ä mmer
med den ö verenskommelse som tr ä ffades mellan parterna v å ren 1981 ang å ende
utformningen av prisregleringen f ö r
budget å ret 1981/82.

Prop. 1981/82:205 14

3. Normprissystemet

Normprissystemet, som togs i bruk den 1 juli 1981 inneb ä r i huvudsak att normpriser och normkvantiteter f ö r olika fiskslag fastst ä lls av statsmakterna efter f ö rslag av jordbruksn ä mnden. Normpriser skall i princip s ä ttas
s å att fisket n å r avsedd l ö nsamhet
enligt 1978 å rs riksdagsbeslut. N ä mndens f ö rslag
f ö reg å s av ö verl ä ggningar med Fiskets f ö rhandlingsdelegation
och n ä mndens konsumentdelegation.

Enligt normprissystemet skall fiskaren om avr ä kningspriset inte n å r upp till normpriset f ö r respektive
fiskslag, kunna erh å lla viss andel av skillnaden i form
av pristill ä gg. Under reglerings å ret 1981/82 har denna andel fastst ä llts till 75 %. Pristill ä gget utbetalas i efterhand p å grundval av de avr ä kningsnotor som av f ö rstahandsmottagaren
skickats in till statistiska centralbyr å n,
SCB. Eftersom inf ö randet medf ö rde stora ä ndringar
i f ö rstahands-mottagarnas avr ä kningsrutiner och samtidigt i viss m å n nya arbetsuppgifter f ö r regleringsf ö reningen
Svensk Fisk och SCB uppstod vissa problem som till' en b ö rjan medf ö rde
en viss f ö rdr ö jning vid utbetalandet av pristill ä gget.

Vid den kontrollstationsf ö rhandling som enligt uppg ö relsen
ä gde rum i slutet av 1981 enades man
om att under perioden 1 januari -- 30 juni 1982 inf ö ra ett s ä rskilt
st ö d f ö r ö verskott av mindre sill/str ö mming. Anledningen h ä rtill var att man p å vissa h å ll bland fiskarna erh ö ll ingen eller mycket liten betalning f ö r dessa ö verskott medan raan i det tidigare
prisregleringssystemet erh ö ll ett s k garantipris f ö r ö verskotten.

Av bilaga 1 framg å r
j ä mfbrelsepriser (=genomsnittliga avr ä knings-priser f ö r
samtliga pristill ä ggsber ä ttigade fiskslag l ä ngs hela kusten) under f ö rsta
resp andra halv å ret 1981. I pristill ä gg f ö r andra halv å ret 1981 har utbetalats sammanlagt ca 26 milj kr.

A. Inkomstm å l och inkomstutvecklinq

Enligt 1978 å rs
riksdagsbeslut sammanfattas m å ls ä ttningen f ö r
fiskeripolitiken p å f ö ljande s ä tt.

"M å len f ö r fiskeripolitiken b ö r vara att skapa f ö ruts ä ttningar f ö r
att de som ä r sysselsatta i fiskerin ä ringen kan f å
b å de en ekonomisk och social standard
som ä r j ä mf ö rbar med den som erbjuds inom andra
n ä ringar och trygghet i arbetet
samtidigt som konsumenterna erbjuds fisk av god kvalitet till rimliga priser.
Inom de gr ä nser som ges av en ansvarsfull hush å llning av fisktillg å ngarna b ö r fisket bedrivas s å effektivt som m ö jligt
och f å ngsterna best ä mmas av m ö jligheterna
till l ö nsam och stabil avs ä ttning. Samtidigt b ö r h ä nsyn tas till behovet av syssels ä ttning fr ä mst
i kust- och sk ä rg å rdsomr å den d ä r fisket har stor regionalpolitisk betydelse".

Inkomstm å ls ä ttningen har i propositionen n ä rmare definierats att avse de fiskare som ä r sysselsatta i ett rationellt bedrivet yrkesfiske.
Tr å lfiske svarar f ö r den helt dominerande delen eller 70 - 80 % av f å ngsterna av de fiskslag som ing å r i regleringen. Till antalet utg ö r tr å l fiskarna
endast ca 40 fi av hela fiskar-k å ren i saltsj ö fisket.
Inkomstutvecklingen inom tr å lfisket har
d ä rf ö r lagts till grund f ö r bed ö mningen av inkomsterna inom fiskark å ren. Utvecklingen av de taxerade nettoinkomsterna f ö r tr å l fiskare framg å t av efterf ö ljande
tabell. Med taxerad nettoinkomst avses nettoinkomsten efter avdrag f ö r egenavgifter och gjorda underskottsavdrag. Under
1976 - 1978 har inkomsterna ö kat f ö r tr å lfisket.
Enligt SCB:s deklarationsunders ö kning har de
taxerade inkomsterna efter 1978 minskat f ö r
tr å l fisket. Detta ger emellertid inte
en helt riktig bild av utvecklingen eftersom m ö jlighet att skattefritt kunna fondera vissa delar av inkomsterna till
s k allm ä n investeringsreserv inf ö rdes å r 1979. Ar
1980 tillkom regler om s k resultatutj ä mningsfond.
Angivna fonderingsm ö jligheter medf ö r att fiskaren vid goda inkomst å r kan minska sin skatt och vid s ä mre inkomst å r
kan ta fram inkomsten och d ä rmed f å den beskattad till en l ä gre marginalskatt ä n eljest hade varit fallet. Endast f ö r fiskare med licens g ä ller att
investeringsreserven f ö rutom till investeringar ä ven f å r anv ä ndas till privat konsumtion.

Avs ä ttningarna till allm ä n investeringsreserv uppgick å r 1979 till mellan 4 500 kronor och 9 300 kronor.
Avs ä ttning till allm ä n investeringsreserv samt resultatutj ä mningsfond uppgick å r 1980 till mellan 4 700 kronor och 10 100 kronor. Om h ä nsyn tas till dessa skattefonderingar f å r inkomsterna efter å r 1978 i allm ä nhet anses ha ö kat.

Tabell 1. Samtliga taxerade nettoinkomster. Tr å lfiskare. Kronor

Ostkusten

Sydkusten

V ä stkusten

Sill

R ä ka

Ö vrigt

1976

34 000

46 600

47 900

44 500

38 100

1977

37 600

57 600

65 300

46 500

52 700

1978

46 700

80 900

73 100

51 400

57 000

I979I)

43 900

69 700

66 600

58 800

56 800

1980''

45 700

67 800

68 800

58 500

55 100

R ä ttvisa inkomstj ä mf ö relser
mellan fiskare och andra grupper ä r
sv å ra att g ö ra. Av tillg ä ngligt
inkomstmaterial synes emellertid g ä lla
att tr å l fisket i genomsnitt å r 1980 n å dde
upp till ungef ä r samma inkomstniv å som arbetarkollektivet. Inom tr å lfisket f ö rekommer
dock stora inkomstvariationer.

1) Avs ä ttning till
allm ä n investeringsreserv respektive
resultatutj ä mningsfond har p å verkat inkomstbeloppet i negativ riktning.

Prop.
1981/82:205 16

Av tabell 2 framg å r
sammanr ä knad inkomst å r 1980 f ö r
tr å l fiskare resp arbetare (gifta och
ogifta). Med sammanr ä knad inkomst avses inkomst f ö re underskottsavdrag och ö vriga allm ä nna
avdrag. F ö r fiskarna har dock inkomsterna p å verkats av ovan n ä mnda
avs ä ttningar till inkomstreglerande
fonder.

Tabell 2. Sammanr ä knad
inkomst å r 1980. Kronor

Ar 1980

1) Tr å lfiskare

67 800

Ostkusten

50 400

Sydkusten

77 300

V ä stkusten,

sill

73 900

t

r ä ka

64 600

»

ö vrigt

61 500

9)

Arbetare-

Gifta

72 700

Ogifta

66 100

1) Avs ä ttning till
allm ä n investeringsreserv respektive
resultat

utj ä mningsfond har p å verkat inkomstbeloppet i negativ riktning.

2) Framskrivning fr å n
1979. N å got os ä ker siffra.

5. Prognos f ö r
f å ngster och avs ä ttning samt marknadsbed ö mning

f ö r 1982/83___________________________________________

Fiskeristyrelsen genomf ö r
i en s ä rskild planeringskommitt é i samr å d
med jordbruksn ä mnden och i samarbete med Sveriges
fiskares riksf ö rbund en fortl ö pande planering av fiskets omfattning och inriktning
p å kortare och l ä ngre sikt. Senast framlagda plan avser prognoser och
ä tg ä rdsf ö rslag f ö r fem å rsperioden
1982/83 - 1986/87.

F å ngstutrymmesprognosen bygger p å dels f ö rutsebara
biologiska f ö ruts ä ttningar, dels det f å ngstutrymme
i form av f å ngstkvoter som svenskt fiske kan f ö rv ä ntas bli
tillf ö rs ä krat under prognos-perioden.

F ö r sill/str ö mming ber ä knas
f å ngstkvoterna sannolikt inte ö ka j ä mf ö rt med 1981 - 82 å rs
niv å . En os ä kerhetsfaktor ä r
fortfarande tidpunkten f ö r att å terupptagande av ett mer betydande legalt sillfiske
i Nordsj ö n. F ö r torsk r ä knar planeringskommitt é n med att kvoterna j ä mf ö rt med 1980 kommer att vara
relativt of ö r ä ndrade vid 80-talets mitt. M ö jligen
kan kvoterna ö ka n å got. F ö r ö vriga fiskslag bed ö ms f ö r ä ndringarna
bli relativt begr ä nsade.

Prop. 1981/82:205 17

F ö r sill/str ö mming f ö rv ä ntas f å ngstutryramet
f ö r å r 1982 uppg å till ca 132 000 ton. Os ä kerheten i prognosen ä r dock stor eftersom bindande avtal ä nnu ej slutits mellan Sverige och EG vad g ä ller bl a f ö rdelningen
av f å ngsterna i Skagerrak och
Kattegatt.. F å ngstutrymmet å r 1982 skulle med h ä r angiven prognos inneb ä ra att f å ngsterna kan f ö rv ä ntas bli ungef ä r
lika stora som å r 1982. F å ngstutrymmet f ö r
torsk f ö rutses f ö r å r 1982 ö ka kraftigt j ä mf ö rt med å r
1981. Uttryckt i landad vikt kan f å ngstutrymmet
f ö rv ä ntas bli ca 60 000 ton. F å ngsten
å r 1981 uppgick prelimin ä rt till 43 QOO ton. Liksom f ö rh å llandet ä r betr ä ffande
sill/str ö mming, kommer huvuddelen av f å ngsten av torsk att tas i Ö stersj ö n.

N ä r det g ä ller avs ä ttningsutrymmet
f ö r sill/str ö mming har under en f ö ljd av å r 35 000 - 40 000 ton av svenska
fiskares f å ngster kunnat avs ä ttas p å
den inhemska marknaden. Till f ö ljd av bl a
minskade livsmedelssubventioner har den bed ö mningen
gjorts att en viss ö kning av den inhemska avs ä ttningen kan komma till st å nd. Det torde i f ö rsta
hand g ä lla de mindre storlekarna av sill/str ö mming. Vad g ä ller
den europeiska marknaden f ö r konsumtionssill brukar den bed ö mas vara i storleksordningen 400 000 ton. N å gra anm ä rkningsv ä rda f ö r ä ndringar f ö rutses
inte under det n ä rmaste å ret.

Vad g ä ller torsk har kapaciteten inoni
den svenska berednings-industrin f ö r
produktion av djupfrysta torskfil é er
ö kat kraftigt de senaste å ren. I mitten av 1980-talet r ä knar planeringskommitt é n med att å tminstone 30 000 ton torsk b ö r kunna avs ä ttas
p å den inhemska marknaden. Samtidigt
ä r den internationalla marknaden f ö r torsk å tminstone
f n mycket god.

Vad g ä ller ö vriga fiskslag finns ett p å tagligt
importbehov eftersom de svenska fiskarnas f å ngster
inte t ä cker efterfr å gan.

I normprissystemet ä r
normpriset den prisniv å som f ö ruts ä tts ge fisket
den med inkomstm å let avsedda l ö nsamheten. I den m å n det genomsnittliga avr ä kningspriset
till fiskaren (j ä mf ö relsepriset) understiger normpriset utg å r viss del av skillnaden som pristill ä gg. Vid en ber ä kning av kostnaderna f ö r prisregleringen under det kommande reglerings å ret ä r s å ledes bed ö mningar
av marknadspriserna v ä sentliga. Av stor betydelse f ö r regleringskostnaderna ä r ocks å
en bed ö mning av storleken av pristill ä ggsber ä ttigade
kvantiteter. Detta g ä ller sj ä lvfallet bara fiskslag f ö r vilka normkvantiteter ej best ä mts.

Med h ä nsyn till att ett flertal faktorer
inverkar p å prisbildningen ä r det mycket vanskligt att g ö ra n å gra mer v ä lgrundande prognoser f ö r prisutvecklingen f ö r 1982/83.
Vad betr ä ffar sillmarknaden har denna sedan
sommaren 1981 varit instabil. Det finns enligt n ä mnden ingen anledning anta att det under kommande regleringsperiod intr ä ffar n å got
som g ö r marknadsbilden mer positiv fr å n fiskets synpunkt. Ett os ä kerhetsmoment som tillkommit den senaste tiden ä r å terinf ö randet av silltullarna i EG och den effekt detta

Prop. 1981/82:205 18

kan f å p å den svenska sillexporten. Sillpriserna under 1982/83 har mot denna
bakgrund bed ö mts bli lika l å ga som under 1981. N ä r det g ä ller torsk ä r bilden mer optimistisk. Torskpriserna p å europamarknaden ä r
goda beroende framf ö r allt p å att tillg å ngen
p å torsk minskat s å v ä l i Nordsj ö n som i Atlanten. De h ö ga priserna i b å de Nordamerika och Europa har dock
medf ö rt ett ö kat torskfiske som p å litet l ä ngre sikt kan komma att pressa
priserna. Den allm ä nna bed ö mningen ä r
att priserna kommer att ligga kvar p å en
relativt h ö g niv å under det n ä rmaste å ret.

En viss ö kning av avs ä ttningen av fisk p å den inhemska marknaden skulle kunna f ö rv ä ntas som en f ö ljd av minskade livsmedels-subventioner. Tillg ä ngliga uppgifter tyder emellertid inte p å att n å gon
p å taglig konsumtions ö kning ä nnu
kommit till st å nd. I detta sammanhang b ö r p å pekas att f ö r sill f å r
en inhemsk konsumtions- Ö kning sannolikt endast marginell
betydelse eftersom exporten ä r helt
dominerande f ö r avs ä ttningen.

6. Reqlerinqskostnader och finansiering under 1981/82

Beh å llningen i Svensk Fisks
konjunkturutj ä mningsfond uppgick per den 1 juli 1981
till 47,7 milj kr. Vid samma tidpunkt var beh å llningen i jordbruksn ä mndens
prisregleringskassa 35,7 milj kr, dvs sammanlagt 83,4 milj kr.
Prisregleringsavgift tas ut med é ?o eller
motsvarande belopp i ö re per kg, vilket ber ä knas ge ca 50 milj kr per reglerings å r. H ä rtill kommer
r ä nteint ä kter p å ca
5 mkr. De sammanlagda tillg å ngarna under
innevarande reglerings å r kan s å ledes ber ä knas
till ca 135 milj kr.

De sammanlagda kostnaderna f ö r prisregleringen under innevarande

reglerings å r har ber ä knats till 60,9 milj kr varav kostnaderna

f ö r pristill ä ggen har ber ä knats
till ca 50 milj kr. H ä rtill kommer

kostnader f ö r uts ä ttning av lax och å l med 2,5 milj kr. Dessutom

tillkommer kostnader f ö r
Svensk Fisks administration med ca

6 milj kr samt jordbruksn ä mndens uppb ö rdskostnader med ca 0,5 milj kr.

Som framg å r under
avsnitt 5 ä r det inte nu m ö jligt att f ö r
hela 1981/82 n ä rmare ber ä kna kostnaderna f ö r
pristill ä ggen f ö r de fiskslag som ing å r i normprissystemet. F n f ö religger
uppgift om kostnaderna f ö r pristill ä ggen under perioden juli - december 1981, dvs f ö r de sex f ö rsta
m å nader som normprissystemet varit i
bruk. Dessa kostnader bel ö per sig till ca 26 milj kr.
Erfarenhetsm ä ssigt uppg å r f å ngsterna
under f ö rsta halv å ret av ett kalender å r till ca 60 %
av totalf å ngsten. Mot denna bakgrund kommer med all
sannolikhet kostnaderna att betydligt ö verstiga
50 milj kr. Troligen kommer kostnaderna f ö r
pristill ä ggen 1981/82 att bel ö pa sig till ca 65 milj kr, d v s 15 milj kr mer ä n ber ä knat.

Prop. 1981/82:205 19

Prisregleringen under innevarande reglerings å r skulle d ä rmed
komma att kosta sammanlagt ca 80 milj kr. Det skulle i sin tur inneb ä ra att tillg å ngarna
i jordbruksn ä mndens regleringskassa och Svensk
Fisks konjunkturutj ä mningsfond sammanlagt skulle komma
att minska till ca 55 milj kr per den 1 juli 1982. H ä rtill kommer ca 50 milj kr i int ä kter fr å n
prisregleringsavgifter under f ö ruts ä ttning att denna bibeh å lls of ö r ä ndrad. Sammanlagt skulle s å ledes
ca 105 milj kr vid of ö r ä ndrade prisregleringsavgifter st å till
f ö rfogande f ö r prisregleringen under reglerings å ret 1982/83.

7. F ö rslag till normpriser m m f ö r reqlerinqs å ret
1982/83

7.1 Normpriser

Som utg å ngspunkt f ö r f ö rslaget till
normpriser har n ä mnden haft normpriserna f ö r innevarande reglerings å r. Dessa har r ä knats
upp med h ä nsyn till dels k ä nd kostnadsutveckling under perioden december 1980.x
december 1981, dels l ö neutvecklingen enligt 1981 å rs l ö neavtal
inkl f ö rtj ä nstutvecklingsgaranti. Det produktions-medelsprisindex f ö r fiskerin ä ringen
som jordbruksn ä mnden konstruerat och som anv ä nts vid tidigare ö verl ä ggningar, har under ovann ä mnda period stigit med i genomsnitt 11,5 %. Den avtalsm ä ssiga
l ö neutvecklingen inkl f ö rtj ä nstutvecklingsgaranti
under 1981 uppgick till 5,2 %. Vidare
har avdrag gjorts f ö r en viss rationaliseringsvinst, i
detta fall ber ä knat som ö kning i arbetsproduktiviteten. Sammanv ä gt f ö r b å de produktionskostnads ö kning och l ö nep å slag efter avdrag f ö r
rationaliseringsvinst inneb ä r detta ett p å slag med

Mot bakgrund av bl a l ö nsamhet
och marknadsl ä ge b ö r normpriset f ö r stor sill r ä knas upp med knappt 4 % och ö vriga i systemet ing å ende fiskslag med knappt 10 %. Detta inneb ä r
att normpriserna i genomsnitt kommer att r ä knas
upp med 8 %, d v s det sammanv ä gda v ä rdet av produktionskostnads ö kning och l ö nep å slag. F ö rslaget
till normpriser f ö r reglerings å ret 1982/83 samt j ä mf ö relse med priserna f ö r innevarande å r
å terfinns i bilaga 2.

7.2 Normkvantitet

Enligt statsmakternas beslut skall normkvantitet fastst ä llas i syfte att hindra att prisst ö det leder till alltf ö r stor ö kning av fisket efter vissa
fiskslag och d ä rmed till icke ö nskv ä rda ö verskott av konsumtionsfisk som inte skulle kunna
tas till vara som m ä nniskof ö da. Reglerna f ö r
normkvantitet anger f ö r vilken kvantitet pristill ä gg utg å r.
De medf ö r s å ledes i och f ö r sig inte n å gon begr ä nsning
i fisket.

F ö r reglerings å ret 1981/82 har normkvantitet fastst ä llts endast f ö r
sill/str ö mming. Den uppg å r till 88 000 ton. Under perioden juli - december
1981 har ca 45 000 ton avr ä knats fr å n denna kvantitet.

1) Inklusive de sociala avgifterna.

Prop.
1981/82:205 20

Efterfr å gan v ä ntas inte komma att f ö r ä ndras under 1982/83 medan d ä remot utbuden kan komma att ö ka bl a till f ö ljd
av att det legala sillfisket i Nordsj ö n
kan komma att å terupptas, om ä n i begr ä nsad
omfattning. Vidare ä r det os ä kert i vilken utstr ä ckning den svenska exporten av sill till den gemensamma marknaden kan komma
att p å verkas av EG:s beslut att å terinf ö ra
tull p å sill under den del av å ret n ä r det
svenska sillfisket ä r som .st ö rst.

Jordbruksn ä mnden och
delegationerna har enats om en mindre nedsk ä rning
av normkvantiteten f ö r att anpassa den prisst ö dda produktionen till av n ä mnden bed ö mt
marknadsl ä ge. N ä mnden f ö resl å r d ä rf ö r att normkvantiteten f ö r reglerings å ret 1982/83 s ä tts
till 86 000 ton.

F ö rdelningen av normkvantiteten sker
under innevarande reglerings å r enligt
principen man och vecka. I praktiken inneb ä r
detta att f ö r varje regleringsperiod, som i
stort sett motsvaras av kalenderm å nad,
fastst ä lls andelen av den f å ngst som skall vara pris-till ä ggsber ä ttigad.
Denna metod har den f ö rdelen att fiskelaget p å f ö rhand vet
hur stor del av f å ngsten som kan bli pristill ä ggs-ber ä ttigad.

Parterna har enats om att samma f ö rdelningsmetod b ö r
till ä mpas ä ven under n ä stkommande reglerings å r. Systemet b ö r
dock utv ä rderas s å snart detta anses rr/ ö jligt.

7.3 Pristill ä gg

Pristill ä gg kan utg å om j ä mf ö relsepriset (det genomsnittliga avr ä kningspriset till fiskaren) understiger normpriset.
Storleken av den andel av skillnaden mellan normpris och j ä mf ö relsepris
som skall utg å i pristill ä gg skall enligt statsmakternas beslut tas upp vid ö verl ä ggningarna.

Parterna har enats om att pristill ä gg f ö r samtliga
fiskslag utom sill/str ö mming b ö r utg å med i p.vincip
75 % av skillnaden mellan normpris och j ä mf ö relsepris. F ö r sill/str ö mming
b ö r pristill ä gg utg å
med 70 % av skillnaden.

7.4 Ö verskottspris

En l ä gsta prisniv å skall uppr ä tth å llas f ö r
den fisk som s ä ljs p å marknaden. L ä gstapriserna fastst ä lls av regleringsf ö reningen Svensk Fisk. F ö r den fisk som
inte kan s ä ljas till l ä gstapriser fastst ä ller
Svensk Fisk ö verskottspriser. Niv å n f ö r ö verskotts-priserna avg ö rs enligt statsmakternas beslut ytterst av de medel som Svensk Fisk
disponerar f ö r detta ä ndam å l, d v s i f ö rsta hand de marknadsint ä kter som flyter in fr å n f ö rs ä ljningen av till f ö reningen ö verl ä mnade
kvantiteter. F ö r att ö verskottspriserna enligt denna konstruktion inte
skall bli f ö r l å ga enades parterna vid f ö reg å ende å rs ö verl ä ggningar om
att koppla ö verskottspriset till l ä gstapriset. Under innevarande reglerings å r f å r s å ledes ö verskottspriset
f ö r sill/str ö mming utg ö ra
h ö gst 60 % av l ä gstapriset i
den l ä gre serien, dvs industripriserna. F ö r torsk ä r
motsvarande procentsats 70 % och f ö r ö vriga
fiskslag 80 % av l ä gstapriset i den l ä gre serien.

Prop.
1981/82:205 21

Trots den ovann ä mnda
kopplingen och trots att den h ö gsta till-l å tna procentsatsen utnyttjats i praktiken har det
visat sig att ers ä ttning till fiskaren f ö r ö verskotten,
framf ö r allt p å ostkusten, blivit liten. Med h ä nsyn h ä rtill
och d å Svensk Fisks kostnader f ö r ö verskotten
hittills varit mycket begr ä nsade utg å r under andra h ä lften
av innevarande reglerings å r ett extra st ö d f ö r de mindre
storlekarna av sill/str ö mming. St ö det inneb ä r
att fiskaren i fast till ä gg erh å ller skillnaden mellan en krona och ö verskottspriset vilket f ö r exempelvis minsta storleken inneb ä r 40 ö re/kg.

Parterna har nu enats om att detta system b ö r g ä lla ä ven under 1982/83. Det inneb ä r att nu g ä llande
procentsatser inte ä ndras samt att det extra st ö det f ö r ö verskotten av de mindre storlekarna av sill/str ö mming bibeh å lls.
Svensk Fisks kostnader f ö r ö verskotten f å r dock inte ö verstiga 6 milj kr. Parterna har vidare enats om att
hela fr å gan om ö verskottshanteringen b ö r utredas av jordbruksn ä mnden
efter samr å d med Svensk Fisk och Sveriges
Fiskares Riksf ö rbund. Vissa ä ndringar i nu g ä llande
system f ö r ö verskotten b ö r med regeringens medgivande kunna
genomf ö ras under loppet av kommande reglerings å r under f ö ruts ä ttning att kostnadsramen inte ö verskrids.

7.5 S ä rskilt l å ginkomstst ö d

Under innevarande reglerings å r utg å r ett s ä rskilt l å ginkomstst ö d till fiskare p å
ostkusten. St ö det inneb ä r f n att ett regionalt fraktst ö d utg å r med 11 ö re per kg f ö r
str ö mming av storlek 2-4 som f ö rs i land p å
ostkusten av yrkesfiskare bosatt inom ostkustens prisregleringsomr å de. St ö det
utbetalas av Svensk Fisk direkt till fiskaren. Parterna har enats om att f ö resl å att st ö det till ostkusten utg å r med of ö r ä ndrat belopp ä ven under reglerings å ret 1982/83.

Prisst ö d utg å r f n f ö r
de viktigare slagen av s ö tvattensfisk i form av s ä rskilda pristill ä gg.
Dessa pristill ä gg ä r f ö r innevarande reglerings å r 1:55 kr per kg f ö r g ä dda, g ö s och sik och 1:10 kr per kg f ö r abborre, lake och sikl ö ja. Parterna har enats om att f ö resl å att dessa
pristill ä gg r ä knas upp till 1:63 kr resp 1:16 kr per kg. Vidare f ö resl å s att
pristill ä gg skall utg å endast om avr ä kningspriset
till fiskaren minst motsvarar pristill ä ggets
storlek.

S ö tvattensfisken omfattas f n inte av
prisregleringssystemet. Fr å n Fiskets f ö rhandlingsdelegation har framf ö rts ö nskem å l att fr å gan
om prisreglering f ö r dessa fiskslag utreds. Jordbruksn ä mnden avser d ä rf ö r att efter samr å d
med Svensk Fisk utreda fr å gan inf ö r n ä sta å rs ö verl ä ggningar.

Parterna har slutligen enats om att f ö resl å att en milj
kr ansl å s f ö r ytterligare l å ginkomstsatsning inom fisket. Det
torde f å ankomma p å jordbruksn ä mnden
att efter h ö rande av delegationerna besluta om
den n ä rmare utformningen av st ö det.

Prop.
1981/82:205 22

7.6 S ä rskilda st ö d å tg ä rder

7.6.1 R å r ä ka

F ö r r å r ä ka utg å r under innevarande reglerings å r ett fast pristill ä gg med 1:50 kr per kg. Parterna har enats om att f ö resl å att detta
pristill ä gg f ö r det kommande reglerings å ret
r ä knas upp till 1:60 kr per kg.

7.6.2 Makrill

Eftersom makrillfisket ä r
ett utpr ä glat s ä songfiske har detta medf ö rt att makrill t v ligger utanf ö r normprissystemet. D ä remot har det tidigare regleringssystemet med minimi- och
garanti-priser bibeh å llits samtidigt som ett fast
pristill ä gg utg å r. Detta ä r
under innevarande å r 0:50 kr per kg. Vidare ä ger Svensk Fisk till ä rpa speciella regler betr ä ffande
ö verskotts-hanteringen f ö r ringnotsmakrill.

Parterna har enats om att f ö resl å att nu g ä llande regler f ö r
makrill bibeh å lls ä ven under 1982/83 samt att pristill ä gget
r ä knas upp till 0:55 kr per kg.

7.6.3 Storbackel å nga

Det svenska fisket efter s k storbackel å nga ä r numer av
mycket begr ä nsad omfattning. Det har d ä rf ö r ansetts
att detta fiskslag sv å rligen kan inpassas i normprissystemet.
I st ä llet till ä mpas ett system med fasta pristill ä gg. Dessa ä r
f n f ö r l å nga utan huvud 1:63 kr per kg och f ö r
l å nga med huvud 1:39 kr per kg.
Parterna har enats om att f ö resl å att dessa pristill ä gg f ö r f ö rs ä ljningss ä songen 1982 r ä knat
upp till 1:73 kr resp 1:47 kr per kg. Det ä r
dock os ä kert om n å got svenskt fiske efter storbackel å nga kommer till st å nd under 1982.

7.7 Kostnader f ö r
regleringen 1982/83

7.7.1 Kostnader f ö r
den l ö pande regleringen

Som framg å tt av det f ö reg å ende ä r det sv å rt
att med n å gon st ö rre s ä kerhet ber ä kna den definitiva kostnaden f ö r regleringen. Denna p å verkas f ö rutom av marknadsutvecklingen av
landade kvantiteter av de fiskslag som ej å satts
normkvantitet. Det g ä ller h ä rvid i f ö rsta
hand torsk. Mot bakgrund av den gjorda marknadsbed ö mningen av de f ö reslagna
normpriserna samt normkvantiteten f ö r
sill/str ö mming har kostnaderna f ö r pristill ä gg
uppskattats uppg å till ca 76 milj kr under 1982/83.
Den angivna kostnaden torde i f ö rsta hand f å anses som ett rimligt prognosv ä rde. F ö r
t ä ckande av Svensk Fisks kostnader av
ö verskottshanteringen har ber ä knats å tg å h ö gst 6-,O
milj kr. Av de f ö reslagna formerna

Prop.
1981/82:205 23

f ö r l å ginkomstst ö d har ber ä knats 1,2 milj kr f ö r det regionala fraktst ö det p å ostkusten, 1,6 milj kr f ö r pristill ä gg
p å s ö tvattensfisk samt 1,0 milj kr f ö r
ytterligare satsning p å l å ginkomsttagare inom fisket. Kostnaden f ö r de ovan under punkt 7.6 f ö reslagna
s ä rskilda st ö d å tg ä rderna har ber ä knats
till sammanlagt 2,3 mkr. Skulle fisket efter storbackel å nga utebli reduceras denna kostnad med 0,3 milj kr.

Den sammanlagda kostnaden f ö r prisregleringen ber ä knao, s å ledes komma att uppg å till ca 88 milj kr.

7.7.2 Uts ä ttning av å l och lax

Enligt f ö rhandlingsuppdraget
b ö r n ä mnden avge f ö rslag ä ven till disposition av medel ur
prisregleringskassan f ö r fisk f ö r att bestrida kostnaderna f ö r uts ä ttning av
laxfisk och å l. Parterna f ö resl å r att ett
belopp av 3 milj kr ur prisregleringskassan utg å r f ö r finansiering av dessa kostnader
under budget å ret 1982/83.

7.7.3 Jordbruksn ä mndens
uppb ö rdskostnader

Jordbruksn ä mndens
kostnader f ö r uppb ö rd och kontroll av avgifter . ber ä knas uppg å
till ca 0,5 milj kr f ö r det kommande reglerings å ret. Dessa kostnader t ä cks med medel ur prisregleringskassan. -

7.7.4 Svensk Fisks kostnader

Parterna f ö resl å r att kostnaderna f ö r Svensk Fisks administration etc f å r
t ä ckas genom de r ä nteint ä kter
som uppkommer hos f ö reningen eller konjunkturutj ä mningsfonden. I den m å n dessa medel inte r ä cker till b ö r erforderligt medelsbehov f å t ä ckas genom
uttag ur fonden.

7.7.5 Regleringens totala kostnad

De sammanlagda kostnaderna f ö r regleringen under 1982/83 inkl administrations- och uppb ö rdskostnader samt medel till uts ä ttning av å l
och lax ber ä knas komma att uppg å till ca 98 milj kr.

7.8 Regleringens finansiering under 1982/83

Regleringsf ö reningen
Svensk Fisk f ö resl å s f ö r den l ö pande pris-regleringsverksamheten f ö r 1982/83 tillf ö ras
70 milj kr ur prisregleringskassan f ö r
fisk. D ä rut ö ver b ö r f ö reningen med medel ur konjunkturutj ä mningsfonden
bestrida kostnaderna f ö r ö verskottshanteringen, s ä rskilda st ö d å tg ä rder samt ovan angivna former av l å ginkomstsatsning. Ur fonden b ö r vidare t ä ckas
de kostnader f ö r pristill ä ggen som ö verstiger
70 milj kr samt de kostnader f ö r f ö reningens administration etc som ö verstiger r ä nteint ä kterna.

Prop. 1981/82:205 24

F ö rslaget till finansiering av
prisregleringen f ö r verksamhets å ret 1982/83 inneb ä r
att tillg å ngarna i Svensk Fisks konjunkturutj ä mningsfond kommer att t ö mmas s å
gott som helt. Enligt prop 1979/80:169 kr ä vs
att regeringen l ä mnar s ä rskilt medgivande f ö r att tillg å ngarna i konjunkturutj ä mningsfonden skall f å understiga 20 milj kr.

Kostnaderna f ö r
uts ä ttning av å l och laxfisk samt jordbruksn ä mndens uppb ö rdskostnader
f ö resl å s t ä ckas med medel ur prisregleringskassan.
F ö r å l och laxfisk tas f n inte ut n å gon
prisreglerings-avgift. Det har heller inte bed ö mts m ö jligt att inf ö ra en s å dan
avgift under n ä stkommande reglerings å r. I f ö rsta
hand f ö r att finansiera uts ä ttningskostnaderna samt kostnaderna f ö r pristill ä ggen
f ö r s ö tvattensfisk f ö resl å r d ä rf ö r n ä mnden i samf ö rst å nd med de b å da delegationerna en h ö jning av den nuvarande prisregleringsavgiften.

N ä mnden ä r medveten om de handelspolitiska synpunkter som
torde kunna l ä ggas p å en ytterligare h ö jning
av prisregleringsavgiften. N ä mnden har
emellertid gjort den bed ö mningen att i r å dande statsfinansiella l ä ge en s å dan
h ö jning ä r den enda finansieringsform som st å r tillbuds om regleringen under 1982/83 skall kunna,
finansieras utan l å n. Om regeringen finner det l ä mpligt att till-l ä mpa
annan finansieringsform, t ex ö ver
statsbudgeten, har n ä mnden intet att erinra h ä remot.

Ovann ä mnda f ö rslag till finansiering inneb ä r att ur jordbruksn ä mndens prisregleringskassa f ö r
fisk skulle anv ä ndas 73 milj kr. Under f ö ruts ä ttning att
ovanst å ende f ö rslag till h ö jning
av prisregleringsavgiften godtas kommer beh å llningen
i prisreglerings-kassan att uppg å till 5-8
milj kr vid utg å ngen av reglerings- å ret 1982/83.

Jordbruksn ä mnden vill r ö rande finansieringen av prisregleringen p å fisk nu s ä rskilt
f ä sta statsmakternas uppm ä rksamhet p å
f ö ljande f ö rh å llanden. Fiskerikommitt é n, som f ö reslog
normprissystemet, t ä nkte sig att systemet normalt
skulle finansieras via prisregleringsavgifter. Kommitt é n f ö reslog att
en avgift av 4 % borde vara en l ä mplig riktpunkt med h ä nsyn till belastningen p å konsumenterna.
I prop 1977/78:112 med riktlinjer f ö r
fiskeripolitiken samt i riksdagsbeslut har ocks å uttalats att systemet i huvudsak borde finansieras genom avgifter. N å got riktm ä rke
f ö r avgifternas storlek anges dock
inte i n ä mnda proposition utan denna fr å ga skulle f å
tas upp i ö verl ä ggningarna mellan parterna. Samtidigt understr ö ks dock att statsmakterna har ett ansvar f ö r att prisregleringen kan uppr ä tth å llas.

Vid ö verl ä ggningarna h ö sten 1980 f ö reslog n ä mnden
att prisregleringsavgifteh skulle h ö jas
fr å n fyra till sex procent fr å n den 1 januari 1981. I den nu av parterna antagna
uppg ö relsen f ö resl å s en h ö jning av avgiften till 7 ; « fr o m den 1 juli 1982.

Prop. 1981/82:205 25

Om det nuvarande relativt svaga marknadsl ä get best å r
och man samtidigt vill ge kompensation ä t
fisket f ö r kostnads ö kningar och l ö nep å slag som j ä mf ö rbara grupper erh å llit
kommer fonderna (jordbruksn ä mndens
prisregleringskassa och Svensk Fisks Konjunktur-utj ä mningsfond) enligt n ä mnden att vara s å gott som t ö mda vid ing å ngen
till reglerings å ret 1983/84. Detta f ö rh å llande kr ä ver antingen att regleringsavgiften under 1983/84 m å ste h ö jas mycket kraftigt
till storleksordningen 12 - 15 % och att
ytterligare fiskslag bel ä ggs med prisregleringsavgift eller
att reglerings-kostnaderna p å nytt delvis
bestrids med statsmedel ö ver statsbudgeten. I samband med å rets ö verl ä ggningar har diskuterats en viss modifiering av normprissystemet
till f ö ljd av det nyss beskrivna l ä get. N å got
f ö rslag till s å dan ä ndring har
parterna ej kunnat enas om.

8. Hemst ä llan

Med h ä nvisning till det anf ö rda hemst ä ller
n ä mnden

1.
att
prisregleringen f ö r fisk under budget å ret 1982/83 utformas p å s ä tt ovan f ö reslagits.

2.
att normpriser
och normkvantiteter fastst ä lls p å s ä tt ovan angetts.

3.
att n ä mnden bemyndigas att p å angivna grunder utbetala 70 milj kr till Svensk Fisk f ö r kostnaderna f ö r
pristill ä gg under tiden

den 1 juli 1982 - 30 juni 1983.

4.
att n ä mnden bemyndigas l ä mna tillst å nd f ö r att ovan angivna fasta pristill ä gg
f å r utg å p å s ö tvattensfisk, r å r ä ka, makrill och storbackel å nga.

5.
att regionalt
fraktst ö d l ä mnas med samma belopp som under budget å ret 1981/82 och enligt best ä mmelser
som f å r beslutas av n ä mnden.

6.
att n ä mnden bemyndigas disponera en milj kr f ö r l å ginkomstsatsning.

7.
att n ä mnden bemyndigas medge Svensk Fisk r ä tt att disponera hela beh å llningen i konjunkturutj ä mningsfonden f ö r
kostnaderna f ö r regleringen.

8.
att n ä mnden bemyndigas att meddela n ä rmare best ä mmelser
om pristill ä gg.

9.
att
prisregleringsavgiften fr o m den 1 juli 1982 h ö js fr å n h ö gst sex till h ö gst sju procent eller till belopp
som i stort sett svarar mot den h ö jda
procentavgiften.

Prop.
1981/82:205 26

10.
att regleringen
av import och export av fisk f ö r budget å ret 1982/83 best ä ms
p å samma s ä tt som under innevarande budget å r.

11.
att i f ö rekommande fall h ö gst
en milj kr av de fettvaruavgifter som tas ut vid h ä rdning av sillolja av inhemskt ursprung med avdrag f ö r vad som kan ber ä knas
å terbetalas vid export ö verf ö rs till
prisregleringskassan f ö r fisk.

Detta ä rende har, p å f ö redragning
av byr å direkt ö ren Sten, avgjorts av generaldirekt ö ren och ledam ö terna
Eriksson, Hillbom, Lindfors och Tiberg. D ä rvid
har ä ven avdelningschefen Sj ö berg och byr å chefen
Å gren n ä rvarit. Vid utarbetandet av denna skrivelse har ä ven avdelningschefen Anner é n och avdelningsdirekt ö ren Holmberg medverkat.

Ingvar Lindstr ö m

Roland Sten

Prop. 1981/82:205 27

Bilaga 1

Avr ä kninospriser och utbetalda
pristill ä gg å r 1981. Ö re/kg 1 :a h å

Stor
sill

Avr.pris

186

Pristill ä gg

12

Liten
sill

Avr.pris

159

Pristill ä gg

18

Torsk

Avr.pris

270

Pristill ä gg

43

Kokr ä ka

Avr.pris

2370

Pristill ä gg

131

Ö vrigqrupp I

Avr.pris 329

Pristill ä gg 20-48

Ö vrigqrupp
II

Avr.pris o")

■ Pristill ä gg 17-56'

Dvrigorupp III

Avr.pris o

Pristill ä gg 39-70

Ö vriqorupD
IV

Avr.pris ""2

Pristill ä gg 20-35

2:a h å .,)

Hela å ret 1981

201

194

52

33

166

163

22

20

280

273

53

46

2648

2497

150

140

356 .

343

77

• ■

446

429

98

••

902

816

179

••

188

191

40

, ,

1) Pristill ä gg
enligt normprissystemet till ä mpas

2) Omgruppering av fiskslag medf ö r att ett genomsnitt

inte h ä r angetts

Prop. 1981/82:205 28

Bilaga 2

Fiskslag/ Nuvarande normpris F ö rslag till norm-

normprisqrupp_________ (kr/kg)____________ pris
(kr/kg)_____

Sill/str ö mming, stor 2:70 2:80

Sill/str ö mming, liten • 1:95 2:14

Torsk 3:51 3:85

Kokr ä ka 27:00 29:64

1)

Ovriggrupp
I 4:60 5:05

2)

Ovriggrupp II 5:70 6:26

Ö vriggrupp
III"' 11:35 12:46

Ö vriggrupp
IV 2:30 2:52

1)
I ö vriggrupp I ing å r gr å sej, vitling, sandsk ä dda.och
pigghaj.

2)
I ö vriggrupp n ing å r kolja, r ö dspotta, havskatt och lyrtorsk.

3)
I ö vriggrupp III ing å r kummel, r ö dtunga och bergtunga.

4)
I ö vriggrupp IV ing å f lubb, skrubba och horng ä dda.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982