Prop. 1981/82:207

Regeringens skrivelse

1981/82:207

med
överlämnande av aUmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelses årsredovisning;

beslutad
den 1 april 1982.

Regeringen
överlämnar till riksdagen enligt bifogade utdrag av regeringsprotokoll
allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelses årsredovisning för år 1981.

På
regeringens vägnar OLA ULLSTEN

ROLF WIRTÉN

I
Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 207

Skr.
1981/82:207

Skr.
1981/82:207

Utdrag

EKONOMIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1982-04-01

Närvarande:
statsrådet Ullsten, ordförande, och statsråden Wikström, Friggebo, Dahlgren,
Söder, Johansson, Wirtén, Andersson, Boo, Petri, Eliasson, Gustafsson, Elmstedt,
Tilländer

Föredragande:
statsrådet Wirtén

Skrivelse
till riksdagen med överlämnande av allmänna pensionsfondens fjärde
fondstyrelses årsredovisning

I
enlighet med riksdagens beslut skaU en årlig redovisning av allmänna pensionsfondens
fjärde fondsstyrelses placeringar och övriga verksamhet lämnas tUl riksdagen
(NU 1974:37, rskr 253). För verksamhetsåren 1976-

1980 har
regeringen lämnat redovisningarna i skrivelser till riksdagen se

dan fondstyrelsen - i enlighet med 24 § reglementet (1959:293) angående

allmänna pensionsfondens förvaltning - har överlämnat förvaltnings- och

revisionsberättelserna till regeringen.

Fjärde
fondstyrelsen har den 12 mars 1982 till regeringen överiämnat årsredovisning
för år 1981 som innehåller verksamhetsöversikt, förvaltningsberättelse med
resultaträkning och balansräkning samt revisionsberättelse. I årsredovisningen
har också tagits in tabeller som visar allmänna pensionsfondens innehav per den
31 december 1981 av aktier och av konvertibla skuldebrev. Av redovisningen
framgår att nettoresultatet år

1981 uppgick
tiU 91,1 milj. kr. mot 21,6 milj. kr. för år 1980. TUlgångama

vid utgången av år 1981 uppgick fill 1700 milj. kr. Därav utgjordes 1338

milj. kr. av aktier och 94 milj. kr. av konvertibla skuldebrev. Vid utgången

av 1980 uppgick tillgångarna till 1446 milj. kr., varav akfier 1187 milj. kr.

och konvertibla obligafioner och skuldebrev 66 milj. kr.

Av
fondens rörelseöverskott har fondstyrelsen enligt numera gällande regler (prop.
1978/79: 165, NU 10, rskr 62, SFS 1979:1056) överfört 80% till de övriga
fondstyrelserna som bidrag till pensionsutbetalningarna. För år 1981 utgjorde
bidraget 83 milj. kr. mot 69 milj. kr. år 1980.

Den
översikt av verkställande direktören som är fogad vid årsredovisningen innehåUer
uttalanden om aktiemarknaden år 1981, fondens portfölj, den effektiva
avkastningen på dess placeringar m. m. Av översikten framgår bl.a. följande.
Fondens nyplaceringar under 1981 uppgick fill 477 milj.

Skr.
1981/82:207 3

kr.
Samtidigt har värdepapper med ett anskaffningsvärde på 298 milj. kr. sålts.
Värdepappersinnehavet mätt i anskaffningsvärden har alltså under året ökat med
netto 179 milj. kr., från 1252 milj. kr. till 1432 milj. kr. Jämfört med de riärmast
föregående åren har nettoplaceringarna 1981 varit störte och volymen köp och
försäljningar väsentligt större. Nettoplaceringarna har påverkats av den
livliga nyemissionsverksamheten och den ökade värdepappersoiiisättningen är en
avspegling av kurs- och omsätt-ningsutveckhtigen på aktiemarknaden.

Av
översikten framgår också att vid slutet av 1981 var marknadsvärdet på fondens
värdepappersportfölj 749 milj. kr. högre än anskaffningsvärdet (jfr
värdepappersförteckningen i förvaltningsberättelsen). Vid slutet av föregående
år var motsvarande övervärde 119 milj. kr. Ökningen under året av
marknadsvärdet i förhållande tUl anskaffningsvärdet var sålunda 630 milj. kr.
Om man tUl detta belopp lägger summa utdelningar och räntor på konverteringslån,
74 milj. kr., och netto realisationsvinster, 71 milj. kr., blir det totala
ekonomiska utfallet av 1981 års portföljförvaitning 775 milj. kr. Ställer man
detta belopp i relafion tiU marknadsvärdet på portföljen vid årets början, 1
371 mjlj. kr. betyder detta en effektiv avkastning under 1981 på 57%.

Regeringen
har tidigare denna dag på föredragning av chefen för socialdepartementet
fastställt balansräkningen och förordnat ledamöter i fondstyrelsen för en
period av tre år.

Jag
hemställer att regeringen överlämnar årsredovisningen till riksdagen.

Regeringen
besjutar i enlighet med föredragandens hemställan.

ti
Riksdagen 1981182. 1 saml Nr207

Skr. 1981/82:207 5

BUaga

ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN Fjärde fondstyrelsen

ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 1981

Skr.
1981/82:207 6

Allmänna Pensionsfonden

Första,
andra och tredje AP-fonderna

Allmänna
Pensionsfonden (AP-fonden) tillkom i samband med att ATP-systemet infördes fr.
o. m. 1960. AP-fonden har till uppgift att förvalta de avgifter som eriäggs för
att finansiera ATP-pensionerna. FörvaUningen delades upp på tre fondstyrelser
(med ett gemensamt kansli), beroende på varifrån avgifterna kom (avgifter för
anställda i offenfiig tjänst, för anställda i störte privatägda företag resp.
övriga avgifter).

Första,
andra och tredje fondstyrelsernas kapitalförvaltning avser enbart obligationer
och vissa andra typer av fordringsbevis. Det sammanlagda belopp som förvaltas
av de tre första fondstyrelserna uppgick vid årsskiftet 1981/82 till 176
miljarder kronor. Två tredjedelar av detta belopp har gått till staten,
kommunerna och bostadssektorn, en Qärdedel till det industriella näringslivet
och återstoden fill kraftverksbyggande och fill lantbmket.

På inifiativ
av en statlig utredning, Kapitalmarknadsutredningen, beslöt riksdagen 1973 att AP-fondens
verksamhet skulle utsträckas till aU omfatta även fillförsel av riskkapital fill
näringslivet. För att handha denna del av verksamheten inrättades en fjärde
fondstyrelse med eget kansli, som trädde i funktion fr. o. m. 1974.

Fjärde
AP-fonden

Syftet
med Qärde AP-fonden är "att filiföra företagen mera eget kapital fill gagn
för industriell expansion och ökad sysselsättning". De medel som enligt
riksdagsbeslut tillförs fjärde AP-fonden - och som överförs från första-tredje
delfonderna - skall placeras i aktier, i konvertibla skuldebrev (dvs.
skuldebrev som på vissa villkor kan bytas ut mot aktier) eller skuldebrev med
optionsrätt att teckna aktier. Placeringarna skall tillgodose kraven på god
avkastning, riskbegränsning och tillfredsställande betalningsberedskap.

Fonden
får enbart köpa svenska aktier (och skuldebrev utfärdade av svenska akfiebolag).
Vidare gäller den begränsningen, att fonden inte får äga bank- och
försäkringsaktier. I reglementet för AP-fondens verksamhet har fastställts en
övre gräns för hur stort fondens engagemang får vara i ett enskilt företag -
fonden får inte äga aktier motsvarande mer än 10% av röstvärdet för samtliga
aktier i ett bolag. Samma typ av regel - med begränsning till 5 % - gäller fö
för försäkringsbolag.

Fjärde
AP-fonden tillför näringslivet riskvUligt kapital direkt, dvs. i samband med
nyemissioner. Lika viktigt är emellertid det stöd för aktiemarknaden som
fondens nettoplaceringar i övrigt utgör.

Skr.
1981/82:207 7

Fondstyrelsen
fattade 1980 ett principbeslut att fonden skall kunna engagera sig också i
icke börsnoterade företag, i första hand företag som inom ett antal år kan bli
aktuella för börsintroduktion. Sådana företag är ofta mer expansiva än företag
som nått längre i tillväxtprocessen. Samtidigt är möjligheterna begränsade för
onoterade företag att med bibehållen självständighet få tillskott av
riskkapital utifrån.

Sedan
fjärde AP-fonden tillkom har riksdagen beslutat att sammanlagt 1850 mkr. skall
överföras till fonden från de övriga delfonderna. Av detta belopp har hittiUs
lyfts 1400 mkr. enligt följande:

1974
300 mkr.

1975
200 mkr.

1976
300 mkr.

1977
200 mkr.

1978
250 mkr. 1981 150 mkr.

Återstående
450 mkr. kommer att lyftas under de närmaste 3-4 åren.

Fjärde
fondstyrelsen har tolv ledamöter (med lika många suppleanter) som förordnas av
regeringen. Av ledamöterna utses två som företrädare för kommunerna, tre för
arbetsgivare och fem för arbetstagare. Mandatperioden är tre år. Fondens
kansli, som sköter den löpande fondförvaltningen, består f. n. av sex
personer.

Det
ekonomiska resultatet av Qärde AP-fondens verksamhet är sammansatt av
aktieutdelningar, räntor på konverteringslån och likvida medel samt kursvinster
och kursförluster på sålda värdepapper, allt minskat med förvaltningskostnader.
Värdeförändringarna i portföljen på gmnd av utvecklingen på aktiemarknaden
kommer inte fram i resultaträkningen. Av rörelseresultatet (aktieutdelningar
och ränteintäkter minskade med förvaltningskostnader) återgår 80% till
första—tredje delfonderna.

Den
aktuella bilden av Qärde AP-fonden och dess verksamhet förmedlas av verkstäUande
direktörens översikt och årsredovisningen på följande sidor.

Fjärde AP-fonden

Styrelse

Ledamöter

Bengt
Lyberg, f. d. landshövding, ordförande

Gunnar Söder,
generaldirektör, vice ordförande

Erik Svensson, kommunalråd

Roland Agius, direktör

Hans Werthén, tekn. doktor

Nils Landqvist, docent

Skr.
1981/82:207

Ingemar
Essen, direktör

Stig
Malm, LO:s andre ordförande

Enar
Ågren, förbundsordförande

Lars
Ljung, ekonom

Kurt
Lanneberg, ekonomichef

Hans
Hellers, förbundsordförande

Suppleanter

Bengt
Westerberg, statssekreterare Thorsten Larsson, riksdagsledamot Gunnar Olsson,
försäljningschef Sven Järdler, förbundsdirektör Karl Erik Önnesjö, disponent
Stig Lundahl, ekonomidirektör Robert Alderin, direktör Lage Andréasson,
förbundsordförande Sven Wehlin, andre förbundsordförande Bertil Jonsson,
förbundsordförande Christer Wretborn, utredningssekreterare Tobias Lund,
direktör

Verkställande
direktör

Sten
Wikander

Revisorer

Gösta
Renlund, bankdirektör, ordförande Arne Henrikson, direktör Anders Larsson,
ekonomichef Gösta Telestam, direktör

VDs översikt

Aktiemarknaden
1981

Trots
en successivt försvagad konjunktui" visade den svenska aktiemarknaden
under 1981 en starkt posifiv utveckling. Med undantag för en försvagning under
augusti—september steg kurserna praktiskt taget oavbrutet. Från årsskifte tiU
årsskifte höjdes kursnivån (mätt med tidskriften Affärsvärldens generalindex)
med 56,9%. Sedan oktober 1980, då kursuppgången satte in efter ett par års stagnafion,
har ökningen varit drygt 85%.

Skr.
1981/82:207 9

Stockholmsbörsen
utvecklades 1981 väsenfiigt gynnsammare än börserna i andra länder. I Tokyo
var uppgången 15%, i London 10% och i Amsterdam och Bryssel några få procent. I
Frankfurt, Paris och New York sjönk kurserna. Eftersom de fundamentala
faktorerna bakom akfiekursut-vecklingen (konjunkturer och penning- och
kreditpolitik) varit i stort sett desamma i hela västvärlden måste utvecklingen
av den svenska aktiemarknaden förklaras av tekniska/marknadsmässiga faktorer,
som varit specifika för Sverige.

Den
faktor av defta slag som sannolikt haft den största betydelsen är skattefondsparandet,
som fick starkt ökad omfattning under 1981 och som byggdes ut genom systemet
med företagsanknutna aktiefonder. MeUan en och en halv miljard kronor torde ha
tillförts aktiemarknaden via skattefondsparandet under 1981. En annan faktor
som stimulerat den svenska börsen har varit ett starkt intresse - för första
gången på flera år - för svenska aktier från utländska placerare. I första hand
har detta gäUt några få företag inom områdena läkemedel och bioteknik men i
viss mån också andra företag, som med internationell måttstock tett sig
undervärderade. Att premieobligationsmarknaden på grund av ändrade skatteregler
fick en starkt minskad betydelse har troligen medfört aft en del pengar
strömmat över till aktiemarknaden. Slutligen torde devalveringen i september
(som också möjliggjorde mer påtagliga lättnader i penningpolitiken) med förbättrade
utsikter för exportföretagen framför allt under 1982 ha haft en posifiv aktiemarknadseffekt
under senhösten.

De
starkt stigande börskurserna 1981 är inte uttryck för någon lönsamhetsförbättring
i företagen genomsnittligt sett. 1 nedanstående tabeU illustreras utvecklingen
av avkastningen på eget kapital i börsföretagen' sedan mitten av 1970-talet.
Även om fillgängliga uppgifter beträffande 1981 är osäkra torde räntabiliteten
ha sjunkit jämfört med 1980, framför allt beroende på effekterna av ändrade
valutakurser.

Lönsamheten
i börsföretagen

Procent

1975

1976

1977 1978

1979

1980

1981

Avkastning pä eget kapital Nyemissionsränta för industriobligationslån

8,5

10,3 -9,5

6,6
9,25-10

2,3
4,2 9,75-10 9,75-10,5

10,2 10-11

10,8 11,75-13,5

ca 9 14,75-15

Som
en jämförelse återges i tabellen nyemissionsräntan resp. år för 15-åriga industriobligaUonslån.
Endast ett år, 1975, har avkastningen på riskkapitalet överstigit den aktuella
räntan på långfristigt främmande kapital för företagen.

'
Exkl. banker, försäkringsbolag och investmentbolag. Avkastningen efter 50% schablonskatt
på justerat eget kapital vid resp. års ingång.

Skr.
1981/82:207 10

Samtidigt
som aktiemarknaden tiUfördes nya pengar ökade också företagens efterfrågan på tiUskott
av riskkapital. Akfiemarknadsutvecklingen gav utrymme för en kraftigt ökad
nyemissions- och nyintrodukfionsverk-samhet. Summa kontantemissioner av akfier
och konverteringslån samt nyintrodukfioner riktade fill den svenska marknaden
steg från ca 125 mkr. 1980 tiU ca 1800 mkr. 1981. HärtiU kommer närmare 800 mkr.
i emissioner av svenska företag, riktade till utlandet.

Diagrammet
belyser också sambandet meUan aktiekurser och nyemissionsvolymer och därmed andrahandsmarknadens
betydelse för näringslivets riskkapitalförsörjning.

Marknaden
tillfördes nio nya företag under året, medan sex bolag upphörde att vara
börsbolag. Av de nytiUkomna företagen var inte mindre än sex fastighetsbolag
och ett investmentbolag. Av de avförda bolagen var fyra rörelsedrivande.

Med
stigande kurser och en starkt ökad nyemissionsverksamhet har följt en starkt
ökad aktieomsättning. På fondbörsens Al-lista omsattes under året 17,9 mdr
kronor jämfört med 7,5 mdr kronor 1980. På All-listan, för vilken jämförelsetal
för 1980 saknas, omsattes 1981 0,7 mdr kronor.

Som
framgår av diagram I var skUInaderna i kursutveckhng ganska små mellan de
viktigaste delbranscherna, ca ± 5 procentenheter över året som helhet i
förhållande till generalindex. Kurvorna har följt varandra mycket nära med ett
undantag, skogsaktierna, som under sommarmånaderna visade en betydligt
starkare uppgång och därefter en starkare nedgång än övriga akfier.
Förklaringen till denna avvikelse är sannolikt marknadens föreställningar om
effekterna på kort sikt av valutakursutvecklingen, särskilt då en allt
starkare US-dollar. Mot bakgrund av iakttagelsen i föregående årsberättelse
att verkstadsaktierna under femårsperioden 1976-80 utvecklats väsentligt sämre
än generalindex bör det påpekas att index för verkstadsaktier 1981 stigit
snabbare (62,3%) än generalindex. Utvecklingen av ett branschindex är
emellertid i hög grad beroende av avgränsningen av branschen. I ett annat
indexsystem (fidskriften Veckans Affärers) har verkstadsakfierna utvecklats
sämre än totalindex. Verkstadsbranschen omfattar där ytterligare några företag,
för vilka kursutvecklingen i flertalet fall varit svag. Osäkerheten i fråga om delindexserierna
gäller naturligtvis i än högre grad branscher med ganska få företag.

Av
de branscher som inte illustreras i diagrammet har två utvecklats väsenfiigt
sämre än generalindex (metall- och stålmanufaktur -I- 35,4% och handelsföretag-I-42,8%)
och två väsenfiigt bättre (rena investmentbolag 4-69,4% och banker-I-81,9%). I
fråga om investmentbolagen innebär detta att den s. k. investmentbolagsrabatten
minskat under 1981. Föreställningen att fastighets- och byggbolagen som gmpp
utvecklats speciellt gynnsamt håUer inte streck - branschindex steg med 48,1 %.

Frågan
om de mindre och medelstora företagens riskkapitalförsörjning har under året
ägnats särskild uppmärksamhet. I november publicerade en

Skr.
1981/82:207 11

stafiig
utredning ett delbetänkande, "Tillväxtkapital" (SOU 1981:95) med förslag
om ätgärder syftande till en breddning av aktiemarknaden. Styrelsen för
Teknisk Utveckling lade i december fram ett förslag om bl.a. bildande av en ny
typ av minoritetsinvestmentbolag efter amerikanskt mönster.

Fondens
portfölj

Fondens
nyplaceringar under 1981 uppgick till 477 mkr. (170 mkr). Samtidigt har
värdepapper med ett anskaffningsvärde på 298 mkr. (44 mkr.) sålts.
Värdepappersinnehavet mätt i anskaffningsvärden har alltså under året ökat med
netto 179 mkr. (126 mkr.), från 1252 mkr. tiU 1432 mkr.

Jämfört
med de närmast föregående åren har nettoplaceringarna 1981 varit större och
volymen köp och försäljningar väsenfiigt störte. Nettoplaceringarna har
påverkats av den livliga nyemissionsverksamheten, och den ökade
värdepappersomsättningen är en avspegling av kurs- och omsättningsutvecklingen
på aktiemarknaden. Marknaden har givit utrymme för "arbitrageaffärer"
mellan olika akfieserier, fria resp. bundna akfier, aktier med resp. utan
kupong etc. Vidare ingår i köp- och försäljningssiffrorna värdepappersbyten i
samband med uppköpserbjudanden.

Vid
slutet av 1981 ingick 45 (41) företag i fondens portfölj (enbart aktier i 34
företag, aktier och konverteringslån i 8 företag och enbart konverteringslån i
3 företag). Dessutom har fonden icke konvertibla förlagsbevis i ett företag
(Volvo). Dessa har erhålUts som deUikvid vid utbyte av aktier i Beijerinvest
mot Volvoaktier och redovisas i balansräkningen som en tillfällig placering
utanför värdepappersportföljen.

Nya
börsnoterade företag i portföljen är AEG, GuUspång, Korsnäs-Marma, NPL, Saab-Scania,
Scansped och Swedish Match. Fonden har avyttrat sina innehav i Beijerinvest (i
utbyte mot akfier i Volvo), Fläktfab-riken, Nife Jungner, Rötor Maskiner (de
två sistnämnda i samband med uppköpserbjudande) och Uddeholm.

Nettoköp
av aktier har gjorts i Electrolux, Esselte, MoDo, Prospector, SCA och SKF. Akfieinnehaven
har minskats i AGA, ESAB, FABEGE, Fagersta, Fortia, Incentive, Perstorp, Pharos,
Ratos och Volvo.

Portföljen
av konverteringslån har fortsatt att öka. Fonden har köpt konvertibla
skuldebrev i Electrolux, FABEGE (i samband med försäljningar av aktier) och
Promotion. Fonden har vidare förvärvat en del av det konvertibla förlagslån,
som Bahco emitterade under året i samband med sitt köp av Hiab-Foco. Två
svenska företag, AGA och LM Ericsson, har under 1981 emitterat konvertibla
förlagslån på den internationella kapitalmarknaden. Fonden har köpt nom. USD
500000 i vardera lånet med utnyttjande av switchvaluta.

Skr.
1981/82:207 12

Av
icke börsnoterade aktier har fonden i en riktad nyemission förvärvat drygt 11%
av aktiekapitalet i Paul Anderson Industrier AB (PAI) och lämnat företaget ett
konvertibelt föriagslån på 5 mkr. Fondens totala engagemang i PAI uppgår därmed
till ca 7,5 mkr. PAI är moderbolag i en koncern med inriktning främst på
byggnadsentreprenader, byggmaterial och maskinuthyrning. Koncernen har ca 1600
anställda och en omsättning 1981 på drygt 800 mkr. Vidare har fonden i en
nyemission, riktad huvudsakligen till ett antal institutionella
aktieplacerare, förvärvat aktier med ett anskaffningsvärde av 1,7 mkr. i Yngve
Kullenberg Byggnads AB. Detta företags rörelse omfattar väsentligen
byggnadsverksamhet med fastighetsförsäljning, fastighetsförvaltning samt tomt-
och fritidsverksamhet.

Diskussioner
pågår i januari 1982 om ett eventuellt engagemang i KF Industrier AB.

Övriga
förändringar i portföljen är marginella. Fondens deltagande i nyemissioner under
året uppgick till ett sammanlagt belopp av 65 mkr. Det innebär att en
förhållandevis stor del av fondens nettoplaceringar under året gått tUl
nyemissioner. Fondens engagemang i dessa har varit relativt sett störte än
fondens andel av den totala aktiemarknaden (jfr nedan).

Under
våren genomförde fonden en informationskampanj om sitt intresse för engagemang
i icke börsnoterade företag. Huvudmomentet i kampanjen utgjordes av en folder,
"Porträtt av en företagsbyggare som vill ha sin frihet kvar". Foldern
skickades fill ca 1750 företag med mer än 100 anstäUda och liU alla
auktoriserade resp. godkända revisorer. Fondens personal har också medverkat
med föredrag i ämnet vid ett antal regionala möten med kontorsföreståndare i de
tre största affärsbankerna.

Marknadsvärdet
på fondens portfölj av börsnoterade aktier vid utgången av 1981 utgjorde 2,5 %
av det samlade börsväldet av samtliga börsnoterade företag (exkl. banker och
försäkringsbolag, vilkas aktier fonden inte får förvärva) vid samma tidpunkt.

Fondens
fem största placeringar 1980 och 1981

Marknadsvärden
mkr.

Vid slutet

Förändring netto under

Vid slutet

av 1980

året genom köp/nyemis-

av 1981

sion försäljning

Astra

131 ( 1)

L M
Ericsson

90(5)

-1- 3

AGA

116(2)

-1-13

Volvo

93(4)

SCA

53(-)

+32

Sandvik

114(3)

-

- 4 243
( 1)

195
( 2) 136 ( 3)

-28 130
( 4)

129
( 5) 124 (-)

Fondens
fem största engagemang (aktier och konverteringslån sammantagna), mätt efter
marknadsvärden, redovisas i nedanstående tabell. Astra är sedan 1978 fondens
största enskilda placering. Under 1981 har den

Skr.
1981/82:207 13

förändringen
inträffat att Sandvik utgått ur gmppen och ersatts av SCA. L M Ericsson har
tack vare en mycket gynnsam kursutveckling blivit fondens näst största
engagemang.

Utöver
de i tabellen redovisade företagen hade fonden ett engagemang av
storleksordningen 100 mkr. eller mer i ytterligare två företag, nämligen ASEA
och Fortia.

De
fem största innehaven svarade vid slutet av 1981 för 38% av det totala
marknadsvärdet på fondens portfölj. Andelen har de senaste åren varit sjunkande
(1979:45%, 1980:40%).

Fördelningen
på branscher av fondens portfölj framgår av tabellen nedan. Branschindelningen
är den som tidskriften Affärsvärlden fillämpar och som ligger till gmnd för
tidskriftens indexberäkningar.

Portfä(jens
fördelning på branscher

Procent,
mätt efter marknadsvärden

Fondens portfölj

Andel av totalt

Bransch

1979

1980

1981

börskapital

Verkstadsindustri

36

33

33

27

Skogsindustri

6

6

10

12

Metall-
och stålmanufaktur

13

10

9

7

Handelsföretag

1

1

1

2

Fastighets-
och byggbolag

4

4

4

10

Investmentbolag,
blandade

7

9

7

9

Investmentbolag,
rena

1

1

1

9

Övriga

33

36

36

24

100

100

100

100

Förändringarna
under 1981 i portföljens branschmässiga fördelning är med ett undantag små.
Andelen skogsaktier har genom köp för sammanlagt ca 65 mkr. ökat från 6 till
10% av portföljvärdet.

Sammansättningen
av fondens portfölj skiljer sig på vissa punkter från akfiemarknadens
fördelning på branscher. Å ena sidan har fonden väsentligt lägre andelar
fastighets- och byggbolagsaktier och aktier i rena investmentbolag. Å andra
sidan är andelarna för verkstadsakfier och den mycket heterogena gmppen
"Övriga" aktier väsenfiigt högre. I det sistnämnda fallet påverkas
siffran av fondens stora engagemang inom läkemedelsindustrin (Astra och
Fortia). Enbart dessa utgör närmare 16% av portföljvärdet.

Likvida
medel

Vid
utgången av 1981 uppgick fondens likvida medel till 260 mkr., vilket innebär en
ökning under året med 71 mkr. Ökningen beror på att det till fonden överförda gmndkapitalet
under året höjts med 150 mkr.

Exkl.
banker.

■* Netto efter
avdrag av kortfristig skuld för köpta värdepapper.

Skr.
1981/82:207 14

Förändringen
av de likvida medlen uppstod på följande sätt:

66

40

150

256

-113

- 69

- 3

-185

Aktieutdelningar

Ränteintäkter

Ökning av grundkapital

Nettoplaceringar

i värdepapper

Bidrag tiU
pensionsutbetalningar

Förvaltningskostnader ___ ___

Likviditetsförändring 71

De
likvida medlen är placerade i bankcertifikat och på specialkonto i bank. Den genomsnitfiiga
förtäntningen under året var 14,2% (13,3%).

Den
högre avkastningen återspeglar det genomsnitthgt högre ränteläget för korta
placeringar under 1981.

Fondkapital
och bokföringsmässigt resultat

Fondens
grundkapital - dvs. det kapital som överförts från 1-3 AP-fonderna tUl AP-fondens
Qärde fondstyrelses förvaltning - utgjorde vid slutet av föregående år 1250 mkr.
Uppsamlade överskottsmedel var 122 mkr., och det totala fondkapitalet vid
ingången av 1981 var alltså 1372 mkr.

Genom
riksdagsbeslut i mars 1981 har det högsta belopp som får överföras till Qärde
fondstyrelsens förvaltning från de övriga delfonderna höjts fill 1 850 mkr. Av
ökningen med 600 mkr. har fonden under 1981 filiförts 150 mkr.

Vid
beräkningen av fondkapitalet och i fondens redovisning i övrigt skall enligt
reglementet för Allmänna Pensionsfondens förvaltning tillgångarna tas upp till
anskaffningsvärden. Det innebär att det i resultaträkningen redovisade
resultatet av verksamheten inte har påverkats av oreaUserade kursvinster och
kursförluster.

Aktieutdelningama
ökade 1981 med inte fullt 10 mkr. fiU 66 mkr. Ökningen beror till störte delen
på utdelningshöjningar i de företag i vilka fonden är engagerad.
Utdelningsintäkterna har påverkats negativt med drygt 3 mkr. genom att aktier
sålts före avstämningsdagen för utdelning och sedermera återköpts.

Ränteintäkterna
uppgick tiU 40 mkr (34 mkr.). Av ökningen jämfört med 1980 hänför sig ca 5 mkr.
till den ökade portföljen av konvertibla skuldebrev.

Förvaltningskostnaderna
har sjunkit från föregående år vilket sammanhänger med kostnader av engångsnatur
1980 på drygt 1 mkr.

■•
Försålda värdepapper har här upptagits till försäljningsvärden, och nettoplacering-ama
har alltså påverkats av realisationsvinster. ,

Skr. 1981/82:207 15

Årets verksamhet gav ett rörelseöverskott
(aktieutdelningar och ränteintäkter minskade med förvaltningskostnader) på 103
mkr. (86 mkr.).

Försäljningar av värdepapper 1981 medförde netto
realisationsvinster på 71 mkr. (4 mkr.).

Sedan 1979
betalar 4:e AP-fonden tUl 1-3 delfonderna 80% av sitt röreiseöverskott som
bidrag fill pensionsutbetalningarna. För 1981 utgör detta bidrag 83 mkr. (69 mkr.).

Nettoresultatet
för året, som tillföres fondkapitalet, blev 91 mkr. (22 mkr.). TiUsammans med
det fömt nämnda tiUskottet på 150 mkr. fill gmndkapitalet ökade fondkapitalet
alltså med 241 mkr. fill 1613 mkr. vid årets slut.

Fondens tillgångar — upptagna tiU anskaffningsvärden i mkr.
- fördelade sig vid utgången av 1981 på följande sätt:

1338

(1 187)

94

( 66)

5

( -)

176

( 120)

Aktier

Konvertibla skuldebrev

Förlagsbevis

Likvida medel'

1613 (1372)

Effektiv
avkastning

Vid slutet av 1981 var marknadsvärdet på fondens
värdepappersportfölj 749 mkr. högre än anskaffningsvärdet* (jfr
värdepappersförteckningen i förvaltningsberättelsen). Vid slutet av föregående
år var motsvarande övervärde 119 mkr. Ökningen under året av marknadsvärdet i förhåUande
till anskaffningsvärdet var sålunda 630 mkr. Om man till detta belopp lägger
summa utdelningar och räntor på konverteringslån, 74 mkr., och netto
realisationsvinster, 71 mkr., blir det totala ekonomiska utfallet av 1981 års portföljförvaitning
775 mkr. Ställer man detta belopp i relation till marknadsvärdet på portföljen
vid årets början, 1 371 mkr, betyder detta en effekfiv avkastning under 1981 på
57%.

Förvaltningen av en aktieportfölj är en verksamhet med
långsiktiga mål, och resultatet ett visst år måste ses i perspektivet av
utfallet under en längre tidsperiod.

Också mätningar på längre sikt (t. ex. av
effektivavkastning eller jämförelser med utvecklingen av aktieindex) är
vanskliga när det gäUer en fond som tillförts medel successivt. 1 det följande
redovisas två alternativa sätt att bedöma det långsiktiga utfallet av fondens
placeringar.

' För att få överensstämmelse mellan summa tillgångar och
fondkapital har fondens

kortfristiga skulder (leverantörsskulder resp. skuld till
1-3 AP-fondema för bidrag

till pensionsutbetalningar) salderats mot lilcvida medel.
Pä grund av avrundningar

stämmer summa fondkapital inte med summan av delposterna i
tabellen.

* Icke börsnoterade värdepapper har i avsaknad av
marknadsvärden tagits upp till

anskaffningsvärden.

Skr.
1981/82:207 16

Till
att börja med jämförs utvecklingen av fondkapitalet (med värdepappersportföljen
upptagen tiU marknadsvärden) sedan fondens tillkomst med en tänkt fond, som
placerat pengar enbart i industriobligationer. Denna "industriobligationsfond"
har filiförts medel i samma takt och i samma omfattning som i verkligheten
skett fill 4:e AP-fonden. Placeringarna har gjorts tiU den vid varje tid gäUande
nyemissionsräntan för industriobliga-fionslån. Samma skatte- och bidragsregler
som gällt för 4:e AP-fonden har fillämpats. En jämförelse av detta slag kan
sägas vara relevant i den meningen att placeringar i industriobligationer hade
varit ett naturligt alternativ om 4:e AP-fonden inte tillskapats. Skillnader i
det ekonomiska utfallet ger dessutom ett uttryck för riskkapitalets avkastning
i förhållande tiU långfristiga lån tiU i stort sett samma företag.

Som
framgår av diagrammet har den fakfiska utvecklingen i 4:e AP-fonden givit ett
fondkapital som är drygt 600 mkr. högre än den tänkta obligationsfondens. Ännu
störte blir skiUnaden om man justerar obligationsfondens portfölj fill
marknadsvärden, som p.g.a. sfigande räntor har sjunkit. Mot detta beräkningssätt
kan dock invändas att obligationerna så småningom löses in till noniinella
värdet.

Ett
annat sätt att illustrera fondens ekonomiska utveckling är att jämföra det aktuella
fondkapitalet med värdet i dag av fillskotten på sammanlagt 1400 mkr.,
uppräknade med konsumentprisindex. En sådan beräkning får givetvis justeras med
de belopp fonden "återbetalat" i form av skatter och bidrag tUl
pensioneringssystemet, likaledes indexjusterade. De tillförda 1400 mkr.
motsvarade vid det senaste årsskiftet 2 330 mkr., och de återbetalade beloppen
hade vid samma tidpunkt ett "nuvärde" av 310 mkr. För att realvärdet
på de medel som netto tUlförts fonden skall ha bibehåUits borde fondkapitalet
den 31 december 1981 alltså ha varit minst 2020 mkr. Det faktiska
fondkapitalet, baserat på marknadsvärden, var 2362 mkr.

Administration

Medelantalet
anställda under året har varit oförändrat 6.

Löner
och ersättningar har uppgått fill:

styrelse och verkställande direktör 760254 kronor

övriga
anställda 592 259 kronor

revisorer 74624 kronor

Stockholm
i januari 1982

Sten
Wikander Verkställande direktör.

Förvaltningsberättelse

De
av fondstyrelen förvaltade medlen har placerats på sätt som framgår av
balansräkningen och särskilda specifikafioner över styrelsens innehav av aktier
och konvertibla obligationer vid årsskiftet. Enligt fondens reglemente är
tillgångarna bokförda till anskaffningsvärdet.

Resultatet
av årets förvaltning samt styrelsens fillgångar och skulder per den 31 december
1981 framgår av nedanstående resultaträkning samt balansräkning.

Resultaträkning tkr.

Aktieutdelningar

Ränteintäkter

Förvaltningskostnader

Rörelseresultat

Realisationsvinster Realisationsförluster

Resultat före överföring till 1-3 AP-fonderna Överföring fill
1-3 AP-fonderna

Nettoresultat

66321

56678

40431

33 504

- 3441

4095

103311

86087

80862

12545

- 10432

8169

173741

90463

-82649

68869

91092

21594

Tillgångar

Kassa och bank

Förlagsbevis

Övriga
fordringar

Aktier

Konvertibla skuldebrev

Summa tUlgångar Skulder och fondkapital

Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Skuld till 1-3 AP-fondema
Upplupna kostnader Övriga kortfristiga skulder

Fondkapital

Grundkapital

Ackumulerat överskott från föregående år

Årets nettoresultat

Summa skulder och fondkapital

1981-12-31

1980-12-31

262938

193905

5051

-

15

3

1337672

1 186717

93945

65 654

1699621

1446279

1981-12-31

1980-12-31

3 264

4 875

82649

68869

72

71

238

158

86223

73973

1400000

1250000

122306

100712

91092

21594

1613 398

1372306

1699621

1446279

Stockholm den 27 januari
1982

Bengt
Lyberg Gunnar Söder

Roland Agius Hans
Werthén

Ingemar Essen Stig Malm

Lars Ljung Kurt Lanneberg

Sten Wikander

(Verkst. dir.)

Erik
Svensson

Nils Landqvist

Enar Ågren

Hans Hellers

Under hänvisning till
revisionsberättelsen intygas, att förestående resultaträkning och
balansräkning överensstämmer med räkenskaperna.

Stockholm den 29 januari
1982

Gösta
Renlund Anders Larsson

Arne
Henrikson Gösta Telestam

Revisionsberättelse

Undertecknade,
som av regeringen förordnats att såsom revisorer granska Allmänna
Pensionsfondens Qärde fondstyrelses förvaltning, får härmed avge
revisionsberättelse för år 1981.

Vi
har granskat förvaltningsberättelsen, tagit del av räkenskaperna, protokoll och
andra handlingar, som lämnar upplysning om fondstyrelsens förvaltning,
inventerat de under fondstyrelsens förvaltning stående tillgångarna samt
vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi ansett erforderliga.

Räkenskaperna
har detaljgranskats av REVEKO AB.

Vi
finner ingen anledning till erinran mot de värdepapperstransaktioner, som
fonden företagit under år 1981, eller mot det sätt på vilket desamma genomförts.

Revisionen har icke
gett anledning till anmärkning beträffande förvaltningsberättelsen, de i
densamma upptagna resultat- och balansräkningarna, bokföringen eller
inventeringen eller eljest beträffande fondstyrelsens förvaltning.

Stockholm den 29 januari
1982

Gösta
Renlund

Arne Henrikson Anders Larsson

Gösta
Telestam

Skr.
1981/82:207

19

Portfölj
förteckning

Akfieinnehav
per den 31 december 1981

Företag

Antal

Förändring*

Marknads-

%av

under 1981

värde tkr

Aktiekapital

Röster

ABV

190052

-H 27151

61767

10,1

7,7

A

56467

B

133 585

AEG B

27 200

+ 27200

4624

4,5

1,1

AGA

603 170

+ 50529

132417

7,3

8,2

A

563064

B

40106

Alcro

48000

5 760

10,0

10,0

A

24000

B

24000

Anderson
Paul B

9000

-■ 9000

2475

11,1

6,2

ASEA

613 500

106749

3,1

3,1

Astra

675000

-H25000

243000

10,0

10,0

Atlas Copco

778234

95723

4,7

4,7

Bahco

81958

- 600

12294

9,1

9,1

Boliden
A

73 334

16207

1,6

1,7

Cardo

129032

50968

2,1

2,1

Electrolux
B

436500

-1- 34000

35793

1,8

0,0

ESAB

82808

- 11548

15402

5,1

5,1

Esselte

311415

-H 49500

46466

4,9

4,0

A

177020

B

134395

FABEGE B

265460

-1-190460

8760

1,4

0,8

Fagerhult
B

46410

+ 23 205

9978

9,6

2,1

Fagersta

77689

- 18000

9892

5,2

1,2

A

800

B

76889

Fortia

1 185983

-1-965 128

99622

7,3

3,1

A

2I8I6

B

1 164 167

Gullspång
B

51705

-1- 51705

39813

3,5

2,0

Hennes
& Mauritz B

157400

-(- 2000

22823

6,8

3,1

Höganäs

183900

22804

9,4

10,1

Incentive

217500

- 30000

39150

6,0

9,6

Iro

79550

- 1 100

13 523

10,2

10,2

Korsnäs

89500

-1- 89500

27924

2,4

1,9

A

55 791

B

33 709

Kullenberg
B

500

-1- 500

1700

1,7

0,3

Lindab B

7500

1687

9,4

1,7

LM
Ericsson

874 699

191955

4,0

3,9

A

97479

B

777220

Mo och
Domsjö

355 098

-1-102600

46881

9,1

7,3

A

111500

Al

140998

B

102600

NPL-Gruppen
B

12500

-h 12500

5000

2,2

0,8

Perstorp
B

149594

- 15 534

29620

6,6

2,4

Pharos

60000

- 25265

7 380

3,5

3,5

Promotion
B

106050

- 3000

40299

11,2

7,1

Prospector
B

12005

+ 3 655

5102

3,8

1,5

Ratos

260717

- 21000

48493

7,2

6,3

A

136672

B

124045

Företag

Antal

Förändring*

Marknads-

%av

under 1981

värde tkr

Aktiekapital

Röster

SCA

526664

-H32800

128698

4,4

2,7

A

102 327

B

424 337

SKF

473 795

-f 323 795

67822

2,2

1,3

A

126500

B

255060

C

92235

SAAB

284036

- 284 036

35789

1,4

1,4

Sandvik

575021

124974

6,1

5,6

A

448077

B

126944

Scansped
B

38150

H- 38150

9537

6,0

2,5

Swedish
Match B

507798

-1-507 798

59412

6,3

0,0

Trelleborg

138 187

9535

11,0

8,7

A

25500

B

112687

Volvo

911745

-186 150

130331

3,3

5,3

A

569833

B

218612

TB B

123 300

Totalt
marknadsvärde

2068149

Totalt
anskaffningsvärde

1337672

* Förändringarna anges netto och är i vissa fall
resultatet av Oera olika förändringar under året, t. ex. emission eller
aktieuppdelning i kombinafion med försäljning.

Innehav av konvertibla skuldebrev per den 31 december 1981

Företag

Nom. kr.

Förändring

Marknads-

under 1981

värde tkr

Anderson
Paul

5000000

+5 000000

5000

AGA$

2752500

+ 2752500

3 220

Bahco

8400000

+8400000

8400

Custos

6059140

11512

Electrolux
I

5 757000

5412

Electrolux
III

507 000

472

Electrolux
IV

41967400

+4 342 400

36092

FABEGE

691000

+ 691000

5 355

Holmen

3 852090

4 623

Lindab

3 500000

3 500

LM
Ericsson $

2790000

+ 2790000

3 264

Promotion

4673 700

+ 540000

8413

Sonesson

7 504000

17 259

Totalt
marknadsvärde

112522

Totalt
anskaffningsvärde

93945

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982