Prop. 1981/82:208

Prop.
1981/82:208

Regeringens proposition

1981/82:208

om
Nordiska ministerrådets allmänna budget för år 1983 m.m.;

beslutad
den 1 april 1982.

Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar OLA ULLSTEN

KARIN
SÖDER

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen begärs medel för alt betala Sveriges andel av kostnaderna för
den verksamhet, som finansieras över Nordiska ministerrådets allmänna budget
för år 1983. Den allmänna budgeten omfattar inle del nordiska kultursamarbetet
för vilket en särskild budget finns.

1
Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 208

Kartong:
S. 1, underskriften Står: THORBJÖRN FÄLLDIN Rättat till: OLA ULLSTEN

Prop.
1981/82:208 2

Utdrag

HANDELSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1982-04-01

Närvarande; statsrådet Ullslen, ordförande, och statsråden
Wikström, Friggebo, Dahlgren, Söder, Johansson, Wirtén Andersson, Boo, Petri, Eliasson,
Gustafsson, Elmstedt, Tilländer

Föredragande: statsrådet Söder

Proposition om Nordiska ministerrådets aUmänna budget för
år 1983 m.m.

I prop. 1981/82:100 (bil. 14 s. 19) har regeringen
föreslagit riksdagen all, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till
Nordiska ministerrådets aUmänna budget för budgetåret 1982/83 beräkna ett
förslagsanslag av 44510000 kronor. Jag avser nu att ta upp denna fråga.

1 Inledning

Nordiska ministerrådet inrättades år 1971 genom en
revision av den är 1962 ingångna samarbetsöverenskommelsen mellan de nordiska
länderna (Helsingfors-avtalet). Den 12 april 1973 ingicks ett avtal mellan de
nordiska länderna om upprättande av Nordiska ministerrådels sekretariat i Oslo.
Upprättandet av ministerrådssekretariatel godkändes för Sveriges del av
riksdagen den 25 maj 1973 (prop. 1973: 121, UU 13, rskr 245). Verksamheten vid
sekretariatet inleddes den I juli 1973.

I samband med upprättandet av sekretariatet skapades en
budget för den del av ministerrådets verksamhet som administreras av
sekretariatet. Denna budget. Nordiska ministerrådels allmänna budget, omfattar
inte det nordiska kultursamarbetet, för vilket ministerrådet i sammansättningen
kultur- och undervisningsministrarna fastställer en särskild budget. Den
omfattar inte heller de gemensamma nordiska biståndsprojekt i u-länder som
finansieras över de nordiska ländernas biståndsbudgetar och inte heller
samarbetet genom Nordiska investeringsbanken som upptas under den sjunde
huvudtiteln.

Fr.o.m. år 1975 omfattar ministerrådets allmänna budget
ett kalenderår. Medel för verksamheten under år 1982 anvisades av riksdagen den
21 maj 1981 (prop. 1980/81:182, UU 27, rskr 364).

Prop.
1981/82:208 3

Enligt
reglementet för Nordiska ministerrådets budgetar (den allmänna budgeten och
kulturbudgeten), beslutat av Nordiska ministerrådet den 18 februari 1979
(samarbetsministrarna) och den 15 januari 1979 (kultur- och undervisningsministrarna),
fastställer ministerrådet budgeten i mars under förbehåll av de nationella
parlamentens godkännande. Reglementet gäller från den I januari 1979.

Den
24 mars 1982 fastställde Nordiska ministerrådet (samarbelsminis-trarna) den
allmänna budgeten för år 1983. Dessförinnan hade överläggningar om budgetens
omfattning och om prioriteringar hållits mellan samarbetsministrarna och
Nordiska rådets budgetkommitté.

Den
budgetprocedur ministerrådet har faststäUt innebär för svensk del bl.a. att
förslag inte kan föreläggas riksdagen inom den tid under vilken propositioner
normalt ska lämnas till riksdagen. Motsvarande gäller för budgeten för det
nordiska kultursamarbetet.

I
det följande redogör jag närmare för ministerrådets allmänna budget för år 1983
och vissa frågor som ansluter till den.

Chefen
för utbildningsdepartementet har tidigare denna dag anmält frågan om det
nordiska ministerrådets kulturbudget för år 1983.

En
sammanfattning av det nordiska samarbetet under år 1981 inom ministerrådets
verksamhetsområde bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1. En
mera utförlig redogörelse för det nordiska arbetet har lämnats i den berättelse
rörande det nordiska samarbetet som ministerrådet har överlämnat till Nordiska
rådet. En översikt över ministerrådels budget för år 1983 bör fogas till
regeringsprotokollet i detta ärende som bilaga 2.

2
Föredraganden

Det
nordiska samarbetet har under 1970-talet fortlöpande byggts ut till att omfatta
i stort sett alla samhällsområden. Detta gäller såväl samarbetet mellan
regeringarna som den faktiska ekonomiska integrafionen på företagsplanet och
på den internordiska handelns område. Det omfattande och djupgående samarbetet
har förverkligats utan någon betydande byråkratisk överbyggnad. En given utgångspunkt
är att vi alla Qänar på att nationella aktiviteter samordnas så att vi
gemensamt kan dra nytta av resultaten. Därmed utnylQas också resurserna
effektivare. En god gmnd har därmed skapats för att de nordiska länderna i
samverkan skall kunna möta de utmaningar de ställs inför i dagens svåra
ekonomiska läge.

Samfidigt ställer det
mångfacetterade nordiska samarbetet stora krav. Debatten i såväl Nordiska rådet
som i Nordiska ministerrådet har under de senaste åren i avsevärd omfattning
kretsat kring prioriteringsfrågor och om hur arbetet kan effektiviseras. Ett
uttryck härför är bl.a. de allmänna riktlinjer för det fortsatta samarbetet på
det ekonomiska området inför

Prop.
1981/82:208 4

1980-talet
som samarbetsminislrarna fastställde i Helsingfors den 8 december 1981.

I dessa konstateras bl.a.
att den utdragna lågkonjunkturens effekter på sysselsättningen ställer det
nordiska ekonomiska samarbetet inför nya frågeställningar.

En av de viktigaste
uppgifterna blir all förbättra den internationella konkurrenskraften hos de
nordiska ländernas näringsliv. I första rummet är detta en uppgift för den
nationella politiken i varje nordiskt land men en önskvärd utveckling kan också
främjas genom samnordiska åtgärder. Att utveckla Norden till en verklig
hemmamarknad är en viktig del av det sysselsättningsskapande ekonomiska
samarbetet.

En
väsentlig fömtsättning för att Norden skall kunna utvecklas till en verklig
hemmamarknad är att den rättsliga miljön i vilken företagen verkar harmoniseras
så mycket som möjligt. I samarbetet på lagstiftningens område har särskild
vikt fästs vid avtalsrätten - framförallt köplagarnas fören-hetligande. Även
konsumentskyddets område har ägnats särskild uppmärksamhet.

En
serie åtgärder har vidtagits för att undersöka möjligheterna att undanröja
hinder för industriellt samarbete. Ett antal utredningar på detta område har
slutförts under år 1981.

Nordiska ämbetsmannakommittén
för ekonomiska och valutafrågor har utarbetat en rapport "Åtgärder på det valulapolitiska
området för att främja industriella samarbetsprojekt i Norden". En
arbetsgrupp under Nordiska ämbetsmannakommittén för industri- och energipolitik
har utarbetat en rapport "Hinder för industriellt samarbete i Norden inom
de nordiska ländernas etablerings- och koncessionslagstiftning". En expertstudie
har utförts på uppdrag av ministerrådssekretariatet rörande frågan om en
nordisk aktiebolagsform. Dessa utredningar har överlämnats till arbetsmarknadens
parter och de nordiska industriförbunden för yttranden. De nordiska
industriförbunden har även hemställt om att få ge synpunkter på
skatteproblemafiken och frågan om en gemensam nordisk aktiemarknad.

Samarbetsministrarna har
även vidtagit åtgärder för ett ökat nordiskt samarbete på exportfrämjandets
område. Genom beslut den 16 september 1981 och den 28 februari 1982 antog
samarbetsministrarna ett program för detta samarbete omfattande:

— Samarbete
mellan de nordiska ländernas utrikesrepresentationer och mellan de
exportfrämjande organen ifråga om projektbevakning i utvecklings- och statshandelsländer
samt vid de internationella utvecklingsorganisationerna .

— Samarbete
mellan de nordiska ländernas exportfrämjande organ i syfte att bl.a. förmedla
information om samarbetsintresserade nordiska företag.

— Samordning
av ländernas exportkreditsystem och exportkrcditvillkor

Prop.
1981/82:208 5

samt
tillskapande av nordiska exportkreditramar, aUt i syfte att skapa en enhetlig
inköpsregion i Norden.

— Inrättandet
av en nordisk projektexportfond för vilken medel motsva

rande 6 milj. norska kronor har reserverats i ministerrådets allmänna

budget.

- Inrättandet av s.k.
nordiska projektinvesteringsslån i anslutning till den

. Nordiska investeringsbanken med en utlåningsram på 350 milj. speciella

dragningsrätter
(SDR) dvs. 2,1 miljarder norska kronor.

Projektinvesteringslånen
skall utgöra ett komplement fill den totalfinansiering ett projekt kräver dvs.
att vid sidan av rena leveranser som finansieras genom reguljära
exportkrediter, finansiera infrastmktur, fast räntekapital, ränta under uppbyggnadsfiden,
utbildningskostnader etc. Lånen är främst avsedda för u-länder men även för bl.a.
statshandelsländer med god kredit värdighet. Projekfinvesteringslånen är
avsedda för finansiering av investeringsprojekt med nordiskt intresse.

Godkännandet
av garantiansvaret för Sveriges del gentemot Nordiska investeringsbanken för
projektinvesteringslånen har underställts riksdagen (prop. 1981/82:176).

Industriministrarna
har nyligen antagit en arbetsplan för sitt arbete. I planen ingår bl.a.
riktlinjer för teknisk forskning och utveckling samt åtgärdsförslag för att
främja industriellt samarbete och förelagsetablering över gränserna i Norden. I
planen nämns samarbetsområden såsom småföretagsfrågor, multinationella
företag, resurspolitik, exportkreditproble-mafiken och internationell
industripolitik.

I
riktlinjerna för det ekonomiska samarbetet framhålls bl.a. att en fortsatt
tillgång och utveckling av avancerad teknologi är ett livsvillkor för högutvecklade
industriländer som de nordiska och att de framlida samarbetsmöjligheterna på
detta område bör utvecklas särskilt när del gäller teknisk forskning och utveckhng.
Ett viktigt samarbetsinstrument i delta sammanhang är den nordiska
industrifonden. Fonden har i ministerrådets budget för år 1983 fått en höjning
av anslaget till 30 milj. svenska kronor från nuvarande nivå på ca 20 milj.
svenska kronor. Det är glädjande att kunna konstatera att intresset för
nordiskt samarbete rörande forskning och utveckling har ökat betydligt under de
senaste åren. I fondens verksamhet har detta avspeglat sig i ökad efterfrågan
på fondens medel. Det är även angeläget att fonden själv kan ta initiativ till
projektsamarbete inom områden där speciella förutsättningar för nordiskt
samarbete anses föreligga. Exempel härpå är elektronikområdet.

Även
på det energipolitiska området har en arbetsplan antagits av ministerrådet. På
basis av riktlinjer som antogs av energiministrarna år 1980, har en arbetsplan
fastställts för samarbetet på det energipolitiska området inklusive energiforskningsområdet.
Planen täcker frågor såsom energihushållning, energisystemanalys, förnybara
energikällor, alternativa drivmedel, energiforskning, kol, olja och naturgas,
säkerhetsaspekter i fråga om

Prop. 1981/82:208 6

atomenergi
och nordiskt samarbete i internafionella energipolifiska frågor. Jag anser det
väsentligt att detta samarbete drivs vidare i syfte att på bästa sätt
tillvarata energiresurserna inom vår egen region och att söka utveckla och introducera
nya och förnybara energikällor. Härigenom kan vi skapa en stabilare gmnd för
vår ekonomiska utveckling.

Samarbetet
på energiområdet har karaktäriserats av att parallellt med arbetet på ett
vidare nordiskt plan ett samarbete har utvecklats melllan två eller flera
nordiska länder. Jag anser inte att detta bilaterala samarbete strider mot
eller utgör ett hinder för det vidare nordiska samarbetet. Snarare kan denna
form för samarbete mellan två länder på vissa områden vara mer ändamålsenlig.
En sådan form kan också leda till en förstärkning av det fortsatta nordiska
samarbetet.

Användningen
av datateknologi inom industrin breder ut sig snabbt. Automatiseringen medför
omställningsproblem för såväl näringsliv som sysselsättningen. I början av år
1981 tillsatte ministerrådet efter rekommendafioner från Nordiska rådet en arbetsgmpp,
den s.k. datateknologi-gruppen, med uppgift att skyndsamt inleda ett
utvecklingsarbete i fråga om datateknikens effekter på näringsliv,
sysselsättning och arbetsmiljö. Data-teknologigmppen har delat upp sitt arbete
i två etapper.

Den
första utredningsetappen, som redovisades i en delrapport i slutet av år 1981,
omfattar dels vissa förslag till styråtgärder, dels förslag vad gäller
forsknings- och utrednings- samt informafions- och utbildningsverksamhet. I
denna utredningsetapp redovisas även en kartläggning och sammanfattande analys
av i de nordiska länderna existerande styråtgärder samt forsknings- och
utredningsverksamhet inom datateknologiområdet.

Den
andra utredningsetappen kommer att koncentreras på för Norden samordnade
förslag då det gäller styråtgärder samt forsknings- och utredningsverksamhet.
I denna etapp kommer även frågeställningar kring eventuellt samnordiskt
agerande på internationellt plan all behandlas. Utredningsetappen avses
resultera i en slutrapport från datateknologigmppen under år 1982.

Ett
annat viktigt steg för att åstadkomma en mera effekfiv resursanvändning är
ministerrådets beslut att upprätta ett forskningspolitiskt råd. De nordiska
ländernas statsministrar gav hösten 1978 Nordiska ministerrådet i uppdrag att
ta inifiativ fill ett ökat nordiskt forskningssamarbete. Efter ett omfattande
utredningsarbete och behandhng av frågan i Nordiska rådet är ministerrådets
beslut den 24 mars om upprättandet av det forskningspolitiska rådet från och
med 1 januari 1983 det första resultatet av detta arbete och ett viktigt led i
uppföljningen av statsministrarnas initiafiv. Rådets uppgift skall vara att
skapa överblick över all offentlig FoU-verksamhet i Norden, i såväl
grundforskning som tillämpad forskning samt att ge råd till ministerrådet
beträffande långsiktiga forskningspolitiska prioriteringar.
Forskningssamarbetet har tidigare denna dag behandlats av chefen för utbildningsdepartementet
i samband med att propositionen om Nordiskt kultursamarbete m.m. anmälts.

Prop. 1981/82:208 7

En
annan fråga som spänner över flera ämnesområden är förslaget om ett nordiskt
radio- och TV-samarbete via satellit m.m. Även denna fråga behandlas i nyss
nämnda proposition.

Gmnden
för vår välfärd är sysselsättningen. I välfärdssamhällen som de nordiska ingår
full sysselsättning som ett betydelsefullt mål för den ekonomiska politiken.
Detta är också målsättningen för den nordiska överenskommelsen om gemensam
arbetsmarknad, som nu föreligger i reviderad form. Den höga arbetslösheten i
Norden inger oro. Under år 1981 uppgick arbetslösheten i Norden till närmare
600000 personer. Läget är särskih kritiskt för ungdomen. Arbetslösheten måste
naturligtvis i första hand bekämpas genom nationella åtgärder men jag är
övertygad om att samordning och erfarenhetsutbyte bidrar till att göra insatsema
mer effektiva.

Revisionen
av 1954 års konvention om en nordisk arbetsmarknad innebär att
överenskommelsen kunnat byggas ut med nya bestämmelser om ekonomisk och social
trygghet vid flyttning samt nordiska medborgares likaberättigande på den
nationella arbetsmarknaden. I detta sammanhang vill jag även nämna att ett
ministerrådsförslag om nordiskt samarbete inom den yrkesinriktade
rehabiliteringen och arbetsmarknadsutbildningen framlades vid Nordiska rådets
session i mars och därefter undertecknades i Köpenhamn den 6 mars 1982.

Genom
en regionalt balanserad ekonomisk utveckling i Norden kan nettoflyttningen
mellan länderna även motverkas. Det nordiska regionalpoUtiska samarbetet är
därför av mycket stor betydelse. En uppföljning av 1979 års handlingsprogram
behandlades av Nordiska ministerrådet (de för regionalpolitiken ansvariga
ministrarna) i november 1981. Enligt ministerrådets beslut läggs stor vikt vid
gränssamarbetet. Samarbetet på Nordkalotten och i Västnorden (Island, Färöarna
och Grönland) föreslås få högsta prioritet. Försöksverksamheten med s.k.
regionallån genom Nordiska investeringsbanken, som påbörjades år 1979,
föreslås bli förlängd till år 1983.

På
social- och hälsovårdsområdet lade ministerrådet fram ett förslag till reviderat
program för det nordiska samarbetet. Hittills har samarbetet förts
huvudsakligen på hälso- och sjukvårdsområdet. Under det senaste året har detta
.också inriktats på problemen kring en rättvis fördelning av social och
materiell trygghet i samhällen med låg tillväxt. Vid ett särskilt ministerrådsmöte
i februari i år enades de nordiska justitieministrarna och social- och
hälsovårdsministrarna om att intensifiera samarbetet på narkotikaområdet. Även
vid årets rådssession ägnades narkotikafrågorna stort intresse.

Vad
avser jämstäUdhetsfrågor lade ministerrådet fram ett förslag om ett reviderat
program på jämställdhetsområdet. I programmet definieras jämställdhetsbegreppet
och som huvudområden för jämställdhetsarbetet anges arbetslivet, familje- och socialpolifiken,
utbildning, bostads- och samhällsplanering samt deltagande i det politiska
livet och samhällel i övrigt.

Prop. 1981/82:208 8

Mot
bakgmnd av att det nu är tio år sedan Nordiska ministerrådet böljade sin
verksamhet har samarbetsministrarna ansett tiden mogen att göra en allmän
översyn av samarbetsformerna för Nordiska rådets och ministerrådets verksamhet.
Del finns därför skäl alt se om arbetsformerna bättre kan anpassas fill den
utveckling som ägt rum. Det gäller bl.a. att finna den rätta balansen mellan
Nordiska rådets och ministerrådets verksamhet så att ett effektivast möjligast
samspel kan åstadkommas mellan dessa två organ så att våra resurser kan
koncentreras på prioriterade områden.

Frågan
om en allmän översyn av organisations- och samarbetsformerna i det nordiska
samarbetet kommer att diskuteras mellan Nordiska rådet och Nordiska
ministerrådet i april 1982.

Från
parlamentarikersidan har det framförts önskemål om att Nordiska rådet på ett
tidigare stadium skall dras in i budgetprocessen för att därigenom ge det
bättre möjligheter att påverka prioriteringarna. En arbetsgrupp arbetar redan
med att undersöka de tekniska möjligheterna för en ökad medverkan i
budgetproceduren för nordiska rådels organ.

Under
året har en översyn av det organisatoriska förhållandet mellan de två nordiska
ministerrådssekretariaten slutförts av en av ministerrådet särskilt tillsatt
grupp, den s.k. Nordiska organisationskommittén. Kommittén konstaterar att
antalet frågor i det nordiska samarbetet som faller inom båda sekretariatens
ansvarsområden successivt ökar. Det gäller frågor som t.ex. radio- och TV-samarbete,
forskning, datateknik, yrkes- och vidareutbildning, ungdomsarbetslöshet m.m.

Kommittén
förutser att övergångstiden vid en sekrelariatssammanslag-ning kan bli
komplicerad. Kommittén anser därför att en sådan knappast är befogad om det
nordiska samarbetet kommer att bibehållas på mer eller mindre oförändrad
ambitionsnivå under 1980-talet. I detta fall föreslår kommittén en serie
åtgärder för att de två sekretariaten i större utsträckning skall göras till
en gemensam sekretariatsresurs för ministerrådet i alla sammansättningar. Om de
nordiska ländernas regeringar däremot avser att vidareutveckla det nordiska
samarbetet under 1980-talet, anser kommittén att starka skäl talar för en
sammanslagning av de två sekretariaten.

Utredningen
diskuterades den 24 mars 1982 vid ett möte mellan kultur-och
samarbetsministrarna. Enighet uppnåddes om att inte nu föreslå en sammanslagning
av de två ministerrådssekrelariaten utan att i stället förorda att åtgärder
vidtas för ett effektivare samarbete mellan de två sekretariaten.

De
nordiska parlamentarikernas aktiva deltagande i det nordiska samarbetet är av
stor vikt. Genom förslag och rekommendafioner till regeringarna och
ministerrådet utövar de ett aktivt inflytande pä samarbetet och dess
inriktning. Genom deras engagemang i detta arbete har det nordiska samarbetet
en fast förankring i alla de nationella parlamenten. Den årliga sessionen, gemensamma
regelbundet återkommande möten mellan utskot-

Prop.
1981/82:208 9

ten
och ministerrådet och värdefulla informella kontakter erbjuder regeringsrepresentanter
och parlamentariker nyttiga tillfällen till samråd.

Jag
är emellertid övertygad om att det nordiska samarbetet skulle kunna förankras
bättre i de nordiska länderna genom en livligare debatt om nordiska frågor i de
nationella parlamenten. Jag tror att vi i Norden ofta tar resultaten av det
nordiska samarbetet som självklarheter.

Kontakten
med arbetsmarknadens parter och representanter för näringslivet är också
betydelsefull i det nordiska samarbetet. Diskussionerna meUan de ansvariga
ministrarna och parterna har hittills framförallt gällt områdena arbetsmarknad,
industripoUtik, arbetsmiljö och socialpolitik. Enligt min mening skulle denna
kontakt kunna förbättras. Härigenom skulle de erfarenheter och den stimulans
som dessa kan skänka det nordiska samarbetet bättre kunna utnylQas. Detta kan
exempelvis ske genom att skapa en rådgivande kommitté efter förebild från andra
internationeUa organ som t.ex. EFTA.

Betydelsefulla
för det nordiska samarbetet är likaledes de nordiska kontakterna genom
folkrörelserna och Föreningen Nordens verksamhet som väsentligt har bidragit
till att stärka medborgarnas känsla av nordisk samhörighet. Jag anser det
viktigt att våra folk hålls underrättade om det nordiska samarbetets syften och
praktiska resultat genom en effektiv informafion. Det är en angelägen gemensam
uppgift för ministerråd och parlamentariker.

Jag
övergår nu fiU att behandla budgeten för år 1983.

Omfattningen
av ministerrådets allmänna budget har vuxit från 6 milj. norska kronor år 1974
till 130,3 milj. norska kronor år 1982. Budgeten som har fastställts för år
1983 uppgår till 150,2 milj. norska kronor vilket innebär en total ökning med
ca 15,3% jämfört med budgeten för år 1982. Den reella ökningen utgör 10,2%.

Den
svenska regeringen ser den nordiska budgeten som ett betydelsefullt instrument
för att i gemenskap ulföra för de nordiska länderna angelägna uppgifter.
Nordiskt samarbete består i hög grad i att samordna nationella aktiviteter som
alla nordiska länder har glädje av. Den nordiska budgeten skall ses som ett
sätt att effektivare utnyttja de samlade nationella resurserna genom
arbetsfördelning och gemensamt ekonomiskt ansvar för uppgifter som ligger i de
nordiska ländernas intresse.

Det
nordiska samarbetet kostar idag de nordiska länderna mindre än en promille av
de sammanlagda statsutgifterna. Jag anser dock inte att den nordiska budgeten
därför nödvändigtvis måste öka kraftigt. De egentliga resurserna för det
nordiska samarbetet är ju mångdubbelt större eftersom många projekt finansieras
även med nationella anslag. Jag vill snarare se de gemensamma nordiska medlen
som ett sätt att initiera och hålla samman nordiska samarbetsprojekt. Den
huvudsakliga finansieringen bör ske genom att nafionella myndigheter
tillskjuter egna medel. Villigheten att anslå nationella medel blir då ett
slags test på att den nordiska prioritering-t2 Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr
208

Prop.
1981/82:208 10

en
överenstämmer med de nafionella prioriteringarna och att projekten verkligen
blir relaterade tiU de faktiska behoven. För svensk del kan detta också ske
genom att avräkning i vissa fall sker på nationella anslag.

Nya
samarbetsområden har fortlöpande fillkommit de senaste åren. Det har visat sig
svårt att rymma dessa inom oförändrade budgetramar, då del samtidigt gällt att
vidmakthålla det redan väletablerade samarbetet på en meningsfull nivå.
Statsministrarna uttalade vid mötet i Helsingfors den 8 december 1981 att i den
mån de nordiska ländema enas om nya samarbetsområden av mer betydande
omfattning, måste finansieringen härav i allt väsentligt ske genom fillskott fill
den nordiska budgeten. Denna uppfattning kommer fill uttryck i budgeten för år
1983.

Ministerrådet
har den 24 mars 1982 efter överläggningar med Nordiska rådets budgetkommitté
enats om en budget för år 1983 på 150,2 milj. norska kronor vilket är en ökning
i förhållande till år 1982 med ca 19,9 milj. norska kronor. Av utgifterna avses
en del täckas genom ministerrådets inkomster under år 1983 av räntor och
avgifter som de anställda vid ministerrådssekretariatet har att erlägga i
stället för norsk inkomstskatt. Kostnaderna för nordiska hälsovårdshögskolan i
Göteborg förskolleras av ministerrådet och fördelas året efler på
medlemsländerna i förhållande till andelen utnytQade elevplatser. Sammanlagt
beräknas ministerrådets intäkter fill 11,1 milj. norska kronor. Återstoden
139,1 milj. norska kronor avses bli täckt genom bidrag från de nordiska länderna.

Äv
utgifterna utgör 23,3 milj. norska kr. medel för administration och andra
utgifter, 75,7 milj. norska kronor medel för institutioner och 51,2 milj.
norska kronor medel för projekt.

Anslagen
för administration och andra utgifter har i budgeten upptagits fill ca 23,3
milj. norska kronor mot 21,1 milj. norska kronor för år 1982. För det nordiska Qänstemannaulbylet
som fortsätter att utvecklas (prop. 1981/ 82:100 bil. 3 s. 17) har avsatts
770000 norska kronor.

De
medel som upptagits för administration och andra utgifter avser främst
kostnaderna för ministerrådssekretariatel i Oslo. Dessa kostnader beräknas öka
från 15,9 milj. norska kronor fill 17,9 milj. norska kronor. Ökningen beror
främst på beräknade löneökningar för personalen och andra kostnadshöjningar.
Dessutom avses personalen utökas med två sekreterare. Sekretariatets personal
uppgår därmed till sammanlagt 45 personer.

Ett
arbete bedrivs med syfte att harmonisera de skilda ekonomiska förvaltningsieglementen
som gäller vid sekretariaten. Överiäggningar i detta ärende pågår med de
nordiska statliga revisionsorganen.

InstUutionsbudgeten
ökar frän 66 milj. norska kronor till 75,7 milj. norska kronor år 1982. Innan
ministerrådets budget skapades, finansierades de flesta gemensamma nordiska
institutioner direkt genom nationella bidrag i olika former. Genom att föra in
dessa institutioner på den allmänna budgeten skapas en större överskådlighet
och bättre redovisning av det

Prop.
1981/82:208 11

nordiska
samarbetet. Det ger också bättre förutsättningar för en prioritering och
samordning av de olika samarbelsområdena saml bidrar lill rationalisering. En
sådan överföring är i överensstämmelse med önskemål från Nordiska rådet.
Motsvarande åtgärder har redan genomförts inom kulturområdet.

I september 1981 fattade
samarbetsministrarna beslut om en serie åtgärder för ett ökat nordiskt
samarbete på exportfrämjandels område. Ell led i detta samarbete avser
upprättandet av en gemensam nordisk projektexportfond. Fonden skall ge stöd
till förutsättnings- och lönsamhetsstudier av investeringsprojekt i u-länder
och statshandelsländer som är av nordiskt intresse. Fonden skall dessutom kunna
bidra fill kostnaderna för genomförandet av seminarier och konferenser,
grundläggande marknadsundersökningar samt till identifiering av nordiska
kompetensområden genom analyser av industrisektorer och konsullQänster i
Norden.

Med
hänsyn till att igångsättandet av projektexportfondens verksamhet kommer att
ske i mitten av år 1982 beräknas en del av 1982 års beviljning överföras tiU
1983.

En
ny institution på arbetsmiljöområdet kommer efter beslut av samarbetsministrarna
att upprättas under innevarande år. Medel härför överfördes under år 1981 från
projektbudgelen till institulionsbudgeten i avvaktan på beslut om
institutionens upprättande. Institutionens uppgift är att arrangera
vidareutbildning för specialister inom arbelsmedicin, yrkeshygien och
företagshälsovård.

Antalet
institutioner på ministerrådets allmänna budget uppgår därmed till femton om projektexportfonden
inräknas.

Nordiska fonden för
teknologi och industriell utveckling (Nordisk industrifond) har till uppgift
att stödja ett mera effektivt ulnylQande av nordiska resurser för teknologi
och industriell utveckling genom all främja ell ökat nordiskt samarbete samt
genom alt stödja finansieringen av både projekt av intresse för två eller flera
nordiska länder och internationella projekt av gemensamt nordiskt intresse.
Fonden inriktar sin verksamhet på att stödja dels tekniska utvecklingsprojekt
som genomförs i samarbete mellan nordiska industriföretag, dels bransch- eller teknikinriklade
projekt som avser att lösa problem av central betydelse för vissa
industrisektorer. Utöver den industriellt inriktade verksamheten ansvarar
fonden för forsknings- och utvecklingssamarbete inom de sektorer på
energiområdet där nordisk samverkan ej tillvaratas av andra organ.

En
fortsatt tillgång till och utveckling av avancerad teknologi är ett livsvillkor
för högutvecklade industriländer som de nordiska. Det är därför tillfredsställande
att kunna konstatera att intresset för nordiskt samarbete rörande forskning och
utveckling har ökal betydligt under de senaste åren. Det är även angeläget att
fonden själv kan ta initiativ till projektsamarbete inom områden där speciella
förutsättningar för nordiskt samarbete anses föreligga. Exempel härpå är
elektronikområdet. Fonden tillförs betydande

Prop.
1981/82:208 12

medel.
Anslaget höjs från 20 milj. svenska kronor år 1982 till 30 milj. svenska kronor
år 1983. Av dessa 10 milj. svenska kronor utgörs ca 2 milj. svenska kronor av löne-
och prisomräkning.

Anspråken på Nordiska
statistiska sekretariatets Qänster har kraftigt ökat. Sekretariatet får därför
en ordentlig uppräkning av budgeten. Likaledes får Nordiska nämnden för
handikappfrågor en resursförstärkning. Nämnden tillförs ytterligare en handläggarQänsl.
Bland övriga institutioner som får en ökad medelstilldelning kan nämnas
Nordtest, Nord Refo, Nordiska genbanken för jordbruks- och trädgårdsväxter samt
Samarbetsnämnden för nordisk skogsforskning.

För projektbudgelen
har ministerrådet beslutat om 51,2 milj. norska kronor vilket är 8 milj. norska
kronor högre än projektbudgelen för år 1982. Löne- och prisutvecklingen mellan
år 1982 och 1983 har beräknats fill ca 9%.

Medlen
är avsedda för säväl fortsättning av pågående projekt som igångsättning av nya
projekt under år 1983. Samtidigt med budgeten fastställer ministerrådet indikativa
ramar för de olika områdena. Med utgångspunkt från dessa skall ämbelsmannakommiltéerna
utarbeta ansökningar för de konkreta projekten. För huvuddelen av dessa beviljar
ministerrådet medel strax före budgetårets början.

Enligt
beslut av ministerrådet kan ämbelsmannakommiltéerna planera sin verksamhei för
belopp motsvarande 90% av de fastställda ramarna. De återstående 10% av ramarna
skall möjliggöra omprioriteringar mellan sektorerna. Ramen för konkreta
åtgärder på regionalpolitikens område får dock disponeras till 100%.

Till
grund för prioriteringen i budgeten ligger följande kriterier som kom till
uttryck redan i ställföreträdarkommitténs första disponeringsförslag för projektbudgeten
för år 1982.

Projekt
som främjar samarbetet inom sektorer säsom industri, jordbruk, energiulvinning
och åttiotalets teknologi, även forskning inom dessa sektorer, och som kan
stärka de nordiska ländernas produktivitet och konkurrenskraft, bör få hög
prioritet.

Mot
ovannämnda bakgrund får forskning kring och utredning av samhällsförhållanden
med mer generellt formulerade målsättningar en mindre framträdande roll.

Ingen
i-edan existerande samarbetsseklor skall få sina beviljningar minskade så
kraftigt alt det inle kontinuerligt kan upprätthållas ett meningsfullt samarbete.

I
budgeten för år 1983 har särskilt betonats kriteriet om upprätthållande av en
meningsfull samarbetsnivå. Mot denna bakgrund har ökningar beviljats främst
sektorerna arbetsmarknad, jämstäUdhetsfrågor, energifrågor, regionalpolitiskt
programarbete, gränsregionall samarbete och jordbruksfrågor. Samerådet har
tilldelats särskilt tillskott av medel för en samekonferens som kommer att äga
rum under år 1983.

Prop.
1981/82:208 13

Arbetsmarknadsområdet
har tilldelats ökade medel i syfte att möjliggöra en konkret uppföljning av den
reviderade överenskommelsen om gemensam nordisk arbetsmarknad.
Överenskommelsen bygger på ökade insatser för full sysselsättning och att
flyttningen mellan länderna skall kunna ske under ekonomiska och socialt
acceptabla former.

På
det energipolitiska området förväntas den intensifiering av samarbetet som energiministrarnas
riktlinjer från år 1980 angav, få fullt genomslag under år 1983 främst i fråga
om energiforskningssamarbetet.

Det
regionalpolitiska samarbetet har hög prioritet och har tillförts ökade resurser.
Kapitlet Regionalpolitik generellt har uppdelats i två delar, regionalpolitiskt
programarbete och gränsregionall samarbete.

Hög
prioritet har även jordbruksfrågor. Denna sektor som befinner sig i en
uppbyggnadsfas, har tillförts ökade medel.

En
disponeringsreserv på 1,8 milj. norska kronor har avsatts i budgeten för år
1983. Reserven skall möjUggöra särskilda utredningsinsatser.

Totalt
uppgår kostnaden för ministerrådets allmänna budget under år 1983 till 150,2
milj. norska kronor. Från detta belopp skall avdrag göras för ministerrådets
beräknade inkomster under samma år vilka uppskattas lill sammanlagt 11,1 milj.
norska kronor. Återstoden, som skall täckas med nationella bidrag, uppgår
sålunda till 139,1 milj. norska kronor.

Därutöver
har Nordiska industrifonden fått bemyndigande av ministerrådet att utöver
beviljade medel för år 1983 göra fleråriga åtaganden om högst 13,5 milj.
svenska kronor för år 1984 och 9,4 milj. svenska kronor för år 1985.

Ländernas
bidrag till ministerrådets budgetar betalas enligl en fördelningsnyckel gmndad
på förhåUandet mellan ländernas bruttonationalprodukter. I december 1978
fastställde ministerrådet följande fördelning för åren 1980-82, nämligen
Danmark 23,7%, Finland 16,0%, Island 0,9%, Norge 18% och Sverige 41,4%. Samarbetsminislrarna
beslöt den 24 mars 1982 att förlänga denna fördelningsnyckel till att gälla
även för 1983 års budget. En fördelningsnyckel för nästkommande treårsperiod
1984-86 kommer under året att fastställas efter en teknisk utredning av olika beräkningsgmnder.
Sveriges andel av de nationella bidragen ulgör 57587000 norska kronor för år
1983 vilket motsvarar ungefär 55870000 svenska kronor.

Härtill
kommer den svenska andelen av kostnaderna för Nordiska hälsovårdshögskolan i
Göteborg under år 1982 som har förskotterats av ministerrådet. Andelen
beräknas efter utnytQade elevplatser och är ännu inte känd. Jag beräknar därför
samma andel som den svenska andelen av ministerrådets budget, dvs 41,4% av
kostnaden som är 8295000 norska kronor. Detta motsvarar ungefär 3 330000
svenska kronor.

Den
svenska andelen av budgeten för år 1983 föreslås således beräknad till 59200000
svenska kronor, dvs. en ökning med ca 14700000 svenska kronor i förhållande
till år 1982.

Prop.
1981/82:208 14

Medlen
bör anvisas i statsbudgeten för budgetåret 1982/83. Eftersom nordiska
ministerrådets budget avser kalenderåret 1983, kan det svenska bidraget delvis
komma att behöva betalas ut efter det svenska budgetårets utgång.

4 Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att

dels
till Nordiska ministerrådets allmänna budget för budgetåret 1982/83 under elfte
huvudfiteln anvisa ett förslagsanslag av 59200000 kronor, dels bemyndiga regeringen
att medge att stöd lämnas av Nordiska fonden för teknologi och industriell
utveckling, vilket inräknat 1 löpande beslut för Sveriges del innebär åtaganden
om högst 13500000 kronor under år 1984 och högst 9400000 kronor under år 1985.

Ärendet
bör behandlas under innevarande riksmöte.

5 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen alt antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.

Prop.
1981/82:208 15

BUaga
1

Sammanfattning av det nordiska samarbetet under år 1981
inom ministerrådets verksamhetsområde

I
det följande lämnas en sammanfattning av den berättelse rörande det nordiska
samarbetet som nordiska ministerrådet i december 1981 överlämnade till
Nordiska rådet.

1 Arbetsmarknad

Arbetslösheten
ökade i Norden under år 1981. I synnerhet ungdomsarbetslösheten inger fortsatt
oro. Under början av 1980-talet förväntas stora omställningar på
arbetsmarknaden. Detta kommer enligt det s.k. kärnpro-jektets analyser att
kräva att sysselsättningspolitiska synpunkter beaktas in i all offentlig
planering samt att arbetsmarknadens parter ges tillfälle att medverka i planeringsprocessen.

Ett
omfattande utredningsarbete om kapitalets och arbetskraftens röriighet har
utförts. En analys av detta material pågår i syfte att konkretisera olika
handlingsalternativ.

Nordiska
arbetsmarknadsutskottet (NAUT) har följt upp samarbetsprogrammet från år 1979.
En rad utredningsprojekt och andra nordiska gemensamma åtgärder har genomförts
med tonvikt på arbetsmarknadens funktionssätt, arbetsmarknadsförmedlingarnas
instrument och metodik samt åtgärder för särskilt utsatta grupper på arbetsmarknaden.
Speciell uppmärksamhet har ägnats åt ungdomsarbetslösheten. En rapport om
"Ungdomsgarantin" i Norden har lagts fram. Kontakten med arbetsmarknadens
parter har utvidgats.

Ett
ministerrådsförslag om en revision av 1954 års överenskommelse om en gemensam
nordisk arbetsmarknad kommer att föreläggas Nordiska rådet vid dess 30:e
session. Ett ministerrådsförslag om överenskommelse om samarbete mellan
myndigheter och institutioner inom den yrkesinriktade rehabiliteringen och
arbetsmarknadsutbildningen kommer likaledes att föreläggas Nordiska rådet vid
samma session.

2 Arbetsmiljö

Nordiska
ministerrådet (arbetsmiljöministrarna) antog i juli 1981 ett reviderat
samarbetsprogram på arbetsmiljöområdet. Revideringen har skett i samråd med
arbetsmarknadens parter. Nya avsnitt om arbetstid, arbetets anpassning och ny
teknologi har medtagits.

Forskningen
inom området arbelsmedicin och yrkeshygien har utgjort

Prop. 1981/82:208 16

det
största samarbetsområdet. Dokumentation av yrkeshygieniska gränsvärden,
samarbete mellan de yrkeshygieniska enheterna, vidareutbildning av specialister
inom yrkeshygien och företagshälsovård samt forskning angående
arbetsförhållandenas betydelse för fosterskador har utgjort centrala projekt
på området.

Samarbetet
mellan myndigheterna har gällt främst dokumentation av arbetarskyddsföreskrifter,
koordinering av föreskriftsarbetet, samordning av produktkontroll samt
granskning av tryckkärlsstål.

Från
och med början av år 1982 drivs verksamheten gällande vidareutbildning av
specialister inom yrkeshygien och företagshälsovård som institution. Man
planerar att en central för förmedling av arbelsmiljöforskning skall upprättas
för en försöksperiod på två år från och med år 1983.

3
Bistånd till utvecklingsländerna

I
mars 1981 träffade de nordiska länderna ett nytt avtal om det nordiska biståndssamarbetet,
den s.k. reviderade Oslo-konventionen. Förverkligandet av den nya
organisationsstrukturen, som är fastlagd i konvenfionen, pågår. I fråga om de
samnordiska projekten i Afrika har samarbetet i hög grad koncentrerats på
konsolidering och evaluering av de nuvarande insatserna. I slutet av år 1981
sattes ett nytt samnordiskt projekt "Stöd lill Transportkommissionen för
Södra Afrika" igång. Projektet syftar till att utveckla transport- och
kommunikationssektorerna i en rad länder i södra Afrika.

4
Byggsektorn

Huvudvikten
i det nordiska byggsamarbetet har hittills legat i harmonisering av byggbestämmelser,
-normer och -standarder. Detta arbete har ofta nära anknytning till motsvarande
internationell harmoniseringsverk-samhet, som t.ex. inom ECE, där Nordens
insats har varit av tämligen stor betydelse. Högt prioriterat är också energisamarbetel,
där energiministrarnas nya samarbetsprogram kommer att påverka även samarbetet
inom byggområdet. Ett område som blir allt viktigare är rehabiliteringen av befintlig
bebyggelse. Nordiskt samarbete på delta fäll pågår för närvarande både byggmyndigheter
och byggforskare emellan. Bostadspolitiskt samarbete har förekommit länge i
Norden. Numera pågår också ett par samnordiska projekt på delta område.
Projekt som syftar till nordiska avtal om ömsesidigt accepterande av liUverkningskontroll
och provningsresultat i ett annat nordiskt land är ett viktigt led på vägen mot
integrerad nordisk byggmarknad.

Av
nya projekt som har påbörjats under år 1981 kan nämnas bl.a. projekt

Prop.
1981/82:208 17

beträffande
installafionsvattenskador. Sådana skador har nämligen ökat oroväckande och man
har beräknat att försäkringsersättningarna för dessa f.n. överstiger de åriiga
brandskadeersättningarna för bostäder.

Inom
energiområdet pågår flera projekt. Nordiska kommittén för byggbestämmelser, energiutskotlet,
bedriver sitt arbete på fem delområden. Prioriterade områden är regler för
godkännande av energiekonomiska installationer och byggnaders täthet.

Inom
projektet avseende godkännande, kontroll och provning har ett förslag till
ramavtal färdigställts och föreligger för ett slutligt godkännande.

En
utredning avseende samarbete inom byggexport har slutförts under år 1981.

Ämbetsmannakommittén
för samarbete inom byggsektorn har fått i uppdrag av de nordiska
bostadsministrarna att utarbeta ett förslag till nytt handlingsprogram för
byggsektorn. I det nya programmet skall boslads-och bebyggelsepolitiska frågor
prioriteras. Likaså skall internationellt samarbete inom byggsektorn ges en mer
framträdande roll.

5
Finans- och valutapolitiska frågor

Det
nordiska samarbetet inom finans- och valutapolitiken är av rådgivande och
informerande karaktär. Samarbetets ramar utgörs av möten mellan de nordiska
ländernas finans- och ekonomiministrar och mellan Qänstemän i departementen
samt av ämbetsmannakommittén för valutafrågor och finansiella frågor. Därtill
kommer möten mellan de nordiska centralbankerna.

Inom
ramen för detta samarbete diskuteras den internationella ekonomiska
situationen och dess konsekvenser för de nordiska ekonomierna. Man följer också
den ekonomiska utvecklingen inom vart och ett av de nordiska länderna.

Den
internafionella ekonomiska situationen kännetecknades år 1981 av fortsatt låg
tillväxt, hög arbetslöshet och hög inflationstakt. Situationen i de nordiska
länderna präglades av svag tillväxt och en inflationslakt lite över OECD-genomsnittet.
Arbetslösheten varierade mellan de enskilda länderna. SamtUga nordiska länder
med undantag för Norge har underskott i utrikesekonomin.

Norden
har gemensam exekufivdirektör i Intenationella valutafonden resp. i
Världsbanken. Norden tar sålunda gemensamt ställning till de frågor som
diskuteras. De nordiska länderna har i olika internationella fora talat för en
annan balans mellan finanspolitik och penningpolitik än den som nu bedrivs i
vissa tunga industriländer. En sådan ändring skulle inverka gynnsamt på
tillväxttakten.

Under
år 1980 påbörjades verksamheten inom det Nordiska ekonomiska forskningsrådet.
Rådet skaU bl.a. ge stöd till analyser och utredningar om

Prop.
1981/82:208 18

det
ömsesidiga ekonomiska beroendet mellan de nordiska länderna och har initialt
valt att satsa på studier om stabiliseringspolilik i Norden. Under år 1981
förfogade rådet över 1 milj. norska kronor på ministerrådets allmänna budget.
Forskningsrådet avger årligen en rapport om sin verksamhet.

6
Handelspolitiska frågor

Den
allmänna avmattningen av den internationella konjunkturen samt nedgången i
världshandeln har även återspeglat sig i handeln mellan de nordiska länderna.
De nordiska ländernas import från Norden växte bara med 13,4% från år 1980 dvs.
i stort sett motsvarande ökningen av den allmänna prisnivån. Samtidigt visade
de nordiska ländernas totala import en något mera expansiv utveckling och ökade
med 18,3%. Motsvarande siffror för exporten var 13,5% respektive 20,0%. De
nordiska ländernas import från Norden utgjorde under år 1980 20,3% av den
samlade importen medan motsvarande andel för exporten utgjorde 21,7%. Siffrorna
för handelns utveckling under första halvåret 1981 visar all den negativa
trenden fortsätter.

De
möten meUan de chefsQänstemän i de nordiska ländernas ministerier, som har
ansvaret för utrikeshandelspolitiska frågor (handelschefsmölen), mötena i Ämbetsmannakommittén
för handelspolitiska frågor och vid andra kontakter samråder de nordiska
länderna beträffande utvecklingen på det handelspolitiska området. Samarbetet
mellan EFTA- och EG-länderna på det handelspolifiska området har fortsatt. De
nordiska länderna håller en nära kontakt på en rad centrala handelspolitiska
områden, vilka under årens lopp har aktualiserats i olika internationella
organisationer.

De
nordiska länderna har enats om att sträva efter lättnader i internationell
handel genom ett förbättrat samarbete med EG ifråga om gemensamma standarder
och ömsesidigt erkännande av provningsresultat. På det nordiska planet sker
samarbetet på detta område framför allt inom ramen för NORDTEST som bildades år
1973 som ett gemensamt nordiskt organ med uppgifter att främja utvecklingen
inom provnings- och kontrollområdet.

I
förbindelse med det internationella arbetet för förenkling av handelsdokument-
och procedurer, har de nordiska länderna tagit upp speciella sidor vid detta
arbete i gemensamma nordiska projekt. Det nordiska projektarbetet som
koordineras genom ett gemensamt utskott (NORDIPRO), har under år 1981 givit
mycket goda resultat.

De
nordiska länderna samarbetar också pä exportfrämjandets område. Detta sker i
form av möten, som berör å ena sidan de nordiska handelsut-sända i utlandet och
å andra sidan nationella exportfrämjande organisationer. Huvudavsikten med
dessa möten är att utbyta erfarenheter, orientera

Prop. 1981/82:208 19

varandra
om nya förbättringar samt bygga ut det konkreta samarbetet om speciella
uppgifter av gemensamt intresse.

Nordiska ministerrådet har
i sitt möte den 15 september 1981 fatlat ett beslut rörande nordiskt samarbete
om projektexport. Samarbetet kommer att omfatta en rad åtgärder på
informationsområdet samt försök att harmonisera villkor för exportkrediter och
garantier för dessa i de olika nordiska länderna. Vidare kommer en nordisk projektexportfond
samt ett system med nordiska projektinvesteringslån fr.o.m. den 1 juli 1982 att
upprättas.

7
Industri- och energifrågor

Det
nordiska samarbetet i industripolitiska och energipolitiska frågor är aktivt.
På det industripolitiska området förbereds en arbetsplan. Planen är eft uttryck
för ministerrådets vilja att skapa en större planmässighet i arbetet och att
inrikta detta på sådana industripoliliska frågor där fömtsättningar finns att
utveckla samarbetet. Två sådana områden är industriell FoU och främjande av
samarbetet på företagsnivå. Två frågor som också ansetts böra ingå i planen,
närmast i syfte att undersöka och utveckla möjliga och lämpliga
samarbetsformer, rör samarbete på de bransch-, respektive småföretagspolitiska
områdena.

På
FoU-området är Nordisk industrifond ett viktigt samarbetsinstrument. Från industripolifisk
samarbetssynpunkt vore det önskvärt att fondens ställning stärktes.

Företagssamarbete kan vara
ett led i strukturomvandlingen i industrin och bidra till att stärka företagens
konkurrenskraft på världsmarknaden. Från industripolitisk synpunkt är det
därför av intresse att samarbetsmöjligheterna också inom Norden tas tillvara.
I detta syfte kan bl.a. de legala fömtsättningarna för nordiskt
industrisamarbete behöva ses över.

På det industri- och
energipolitiska området finns två vikliga samarbetsuppgifter som kan komma att
få en stor betydelse regionall på Nordkalotten, men även nationellt främst för
Finland, Norge och Sverige. Den geologiska kartläggningen av Nordkalotten som
sker i samarbete mellan dessa tre länder har sålunda redan givit intressanta
resultat som kan komma att leda tUl en intensivare malmprospektering i denna
region. MöjUgheter och former för nordiskt samarbete på Nordkalotten kring en eventuell
framtida olje- och gasverksamhet i Nord-Norge har utretts. Lovande fynd av gas
utanför Nord-Norge har redan gjorts. Samarbete om projektering av en gasledning
från nordnorska kusten genom Sverige har också nyligen inletts mellan de
statliga norska och svenska energiproducenterna.

På
det energipolitiska området har en intensifiering av samarbetet skett enligt de
riktlinjer som fastställdes år 1980.

Prop. 1981/82:208 20

Ett
ökat informationsutbyte och projektsamarbete har sålunda redan kommit igång
eller planeras ifråga om energihushållning, systemanalysarbete på
energiområdet i Norden och forskning om/samt introduktion av nya och förnybara
energikällor och alternativa drivmedel. Möjligheter och former för samarbete på
olje-, gas- och kolområdena kommer att vara viktiga frågor vid
energiministrarnas möten de närmaste åren.

8
Jord- och skogsbruk

.
Det huvudsakliga samarbetet inom jord- och skogsbruksfrågor äger rum på
forskningens område. Dock kan man konstatera att samarbetet har utvecklat sig
raskt och att detta medför en konstant vidgning av samarbetsfältet.

Jord-
och skogsbrukspolitiskt informationsutbyte sker närmast i det Nordiska
kontaktorganet för jordbruksfrågor, där såväl regeringsmyndigheterna som
jordbruksorganisationerna är representerade. Kontaktorganets huvuduppgifter är
att följa utvecklingen av jordbrukets produktions-och exportförhållanden samt
avsättning av och priser på jordbruksprodukter i Norden.

I
frågor rörande samnordiska jordbruksforskningsprojekt har Nordiska ämbetsmannakommittén
för jord- och skogsbruksfrågor (NÄJS) ett utvecklat samarbete med Nordiska
kontaktorganet för jordbruksforskning (NKJ), som är ett samarbelsorgan för
nationella jordbruksvetenskapliga forskningsråd. Flera långtgående förslag till
samarbetsprojekt har blivit färdiga. NÄJS har beslutat alt på ett av dessa
delområden - nämligen vid forskning rörande biologisk bekämpning av växtpatogener
- skall en större satsning göras under år 1982.

Samarbetet
på skogsforskningens område leds av en nordisk institution, Samarbetsnämnden
för Nordisk skogsforskning (SNS). Den upprättades år 1972 och infördes år 1978
på ministerrådets budget. År 1982 kommer Nordiska Skogsarbetsstudiernas Råd (NSR),
som hittills också varit en självständig institution på ministerrådets budget,
all inordnas under SNS. SNS har till uppgift att förmedla och understödja
gemensam nordisk forskning inom skogsbruket samt att underlätta samverkan inom
den skogliga forskarutbildningen.

Under
år 1981 har inga nya projekt startats utan SNS och NSR har tiUdelats
projektmedel till pågående samarbetsprojekt. Härutöver har visst stöd getts
till Nordiska Samarbetsgruppen för Högre Skogsulbildning.

Nordiskt
genbankssamarbete på jordbruksområdet omfattar i dagens läge en nordisk instUution
- Nordiska genbanken för jordbmks- och trädgårdsväxter - samt tre
planeringsprojekt (fisk, husdjur, mikrober). Under år 1981 har verksamheten
varit koncentrerad till fröburna jordbmks- och trädgårdsväxter.

Prop.
1981/82:208 21

Ministerrådet
har bl.a. finansierat utredningsarbeten rörande nya former för
genbankssamarbete. Två långtgående planeringsprojekf, ett rörande genbanken för
mikrober och ett annat för husdjur har bhvit färdiga. De båda förslagen
utvärderas nu vid nafionella departement samt vetenskapliga samarbetsorgan.

Växtförädlingssamarbetet
leds av en nordisk arbetsgmpp i överensstämmelse med ett samarbetsprogram som
behandlats av ämbetsmannakommittén på hösten 1980.

Under
år 1981 har ministerrådet finansierat åtta projekt på området. Det mest
omfattande av dessa projekt rör sig om "Förädling av gräsmarksväxter för
Nordens nordliga områden". Av stor betydelse är också forskningsprojektet
om "Resistens mot växtsjukdomar".

9
Jämställdhet

Ett
reviderat samarbetsprogram på jämställdhetsområdet föreläggs som ett
ministerrådsförslag till Nordiska rådet vid dess session 1982. Förslaget anger
följande huvudområden för samarbetet: arbetsliv, social- och familjepolitik,
utbildning, bostads- och samhällsplanering samt deltagande i det politiska
livet i övrigt.

Bland
projekt under år 1981 märks särskilt kartläggning av den könsuppdelade
arbetsmarknaden och dess orsaksbakgrund, datateknologins effekter för kvinnors
sysselsättning, daghemmens mål och innehåll, bostads-och samhällsplanering på
kvinnors villkor, kvinnors deUagande i samhällets styrande organ samt
massmedia och jämställdhet.

Ett
kontaktmöte med representanter för nationella kvinnoorganisationer,
arbetsmarknadens parter och Nordiska rådet avhölls i början av året. Vidare
ägde en konferens mm om uppföljningen av FN:s kvinnokonferens från år 1980 med
representanter för de offentliga jämställdhetsorganen i Norden.

10
Konsumentfrågor

Under
året har jämförande varuundersökningar gjorts beträffande kylar, frysar och torktumlare.
Provningsresultaten har använts dels som underlag för konsumentinformation,
dels för att ta fram metoder för mätning av energiförbmkning m.m.

På
produktsäkerhetsområdet har dels gjorts övergripande utredningar, bl.a. om
brand i hem- och fritidsmiljön, dels produktinriktade undersökningar av t.ex.
beklädnadstextilier och cyklar.

På
produktinformationsområdet har ett informationssystem med funktionskrav för
tvättmaskiner tagits fram. En utvärdering av del nordiska

Prop. 1981/82:208 22

mattklassificeringssystemet
(NCC) har påbörjats och möbelmärkningen i de nordiska länderna har kartlagts.
Slutligen har en rapport om energisparande för elektriska hushållsapparater remissbehandlats.

På
utbildningsområdet har verksamheten koncentrerats till ett projekt om
konsumentundervisning i lärarutbildningen. Vidare haren kartläggning av konsumentfrågoma
i journalistutbildningen gjorts och kriterier för bedömning av kommersiellt
material som använts i skolorna har lagils fram.

En
utvärdering av konsumentprogram i radio och TV har gjorts och experimentella
program har producerats i samarbete med radio/TV-bola-gen i de nordiska
länderna.

Bland
konsumenträttsliga frågor som behandlats under året märks främst marknadsföring
till barn och unga samt användande av tester resp. garanfier i företagens
marknadsföring.

Ett
omfattande projekt om användningen av konsumentkredit i Norden har i stort sett
avslutats. Vidare har ett seminarium om hushållsekonomiska frågor samt en
utvärdering av samhällsåtgärder för tryggande av konsumenternas tillgång till
kommersiell service i glesbygdsområden genomförts.

11
Kultur

Kulturavtalets
och kultursamarbetets huvudområden är utbildning, forskning och allmänkulturell
verksamhet. På utbildningsområdet har samarbetet vad gäller den obligatoriska
skolan med åren alltmer kommit att koncentrera sig kring pedagogiskt
forsknings- och utvecklingsarbete, kring frågor som t.ex. rör organisation och
arbetsmiljö, kring yrkespedagogik, förhållandet skola-arbetsliv och kring
integration av specialundervisningens elever. Under år 1981 har ministerrådet
(kultur/utbildningsministrarna) antagit ett handlingsprogram för ökad
språkförståelse i Norden som direkt pekar på åtgärder främst inom utbildningens
område som tar sikte på att förbättra grannspråksförståelsen.

Ministerrådet
har också slutit ett avtal om gemensam nordisk arbetsmarknad för allmänlärare
(klasslärare) som gör det möjligt för lärarutbil-dade personer från ett
nordiskt land att få anställning som allmänlärare i ett annat.

På
forskningsområdet har en stor del av intresset koncentrerat sig kring den
utredning om ökat nordiskt forskningssamarbete som kultursekretariatet utfört
i samarbete med ministerrådets sekretariat i Oslo. På basis av utredningen
presenteras ett ministerrådsförslag till 30:e sessionen rörande ett ökat
nordiskt forskningspolifiskt samarbete. Bland annat föreslås ett Nordiskt forskningspolifiskt
råd bli upprättat.

Det
existerar redan ett nordiskt forskningssamarbete som finansieras via den
nordiska kulturbudgeten. Ett relativt omfattande forskningssamarbete

Prop.
1981/82:208 23

finansieras
även genom den allmänna budgeten. Ca en tredjedel av kulturbudgeten går till en
rad gemensamma forskningsinstitutioner. Ministerrådet lägger också vikt vid
att kunna stödja forskarnas frivilliga samarbete, i gemensamma projekt och
utbyte av information och resultat.

På
det allmänkulturella området har ministserrådet under året fattat beslut om att
på försök starta en nordisk kursverksamhet på biblioteksområdet och att inleda
en försöksverksamhet för att främja distribution av nordisk film.
Försöksverksamheten på teaterområdet och slödel lill översättning av
grannlandslitteratur har efter evaluering upptagits som permanenta poster på
den nordiska kulturbudgeten. Grundstenen har lagts till ett Nordens hus på
Färöarna. En utredning om samiskt kulturliv har framlagts för ministerrådet
liksom en utredning om möjUgheterna att upprätta ett nordiskt insUtut på Åland.
Projektverksamheten inom området Barn och kultur har fortsatt.

Arbetet
med den gemensamma nordiska kulturmanifestationen "Scandinavia
Today" i Förenta Staterna med början hösten 1982 har fortsatt enligt den urspmngliga
planeringen. Projektet omfattar sex nordiska vandringsutställningar som kommer
att ges bred presentation i olika delar av Förenta Staterna.

Som
ett resultat av det utvärderingsarbete som de senaste åren gjorts av kuhursamarbetet
presenterar kultur-/utbildningsministrarna i ett ministerrådsförslag till
Nordiska rådet riktlinjer för nordiskt kultursamarbete under 1980-talet.
Förslaget är inte ett handlingsprogram i traditionell mening. Ministerrådet har
försökt att utvärdera vilka faktorer som främst har präglat utvecklingen sedan
det nordiska kulturavtalel tillkom år 1972 och vilka som kan komma att bli
centrala under det kommande decenniet. Avsikten är att förslaget tillsammans
med Nordiska rådels synpunkter och debatten i övrigt skall kunna Qäna som
utgångspunkt för det fortsatta kultursamarbetet.

Ministerrådet
har fattat beslut om alt lägga fram ett förslag Ull Nordiska rådet vid dess 30:e
session om ökat nordiskt radio- och TV-samarbete. Ministerrådet har i denna
fråga en sammansättning som omfattar kultur-, industri- och
kommunikationsministrarna. Tanken på ett nordiskt radio-och TV-samarbete via
satellit har sin utgångspunkt i kulturpolitiska överväganden och frågan har
till övervägande del utretts av kultursekretariatet i Köpenhamn medan de
nordiska teleförvaltningarna stått för tekniska och teknisk-ekonomiska
delrapporter.

12
Lagstiftning

Under
verksamhetsåret har samarbetet i lagstiftningsfrågor följt samma former som
tidigare. Planläggningen och koordineringen av samarbetet har intensifierats.
De beredningsorgan som berett betydelsefulla reformer har

Prop. 1981/82:208 24

haft
fortlöpande kontakter med varandra. Den offentliga rätten har framträtt som
ett nytt samarbetsområde. Närmast har detta gällt stadgandena och principerna
på förvaltningsförfarandets område.

I
det nordiska samarbetet har sådana projekt poängterats som är ägnade att
utveckla Norden såsom hemmamarknad med ett identiskt rättsskydd. Under år 1981
har man vid samarbetet på lagstiftningens område fäst särskild vikt vid
avtalsrättens - framför allt köplagarnas - förenhetU-gande, vilket skulle ha en
omedelbar betydelse för fastsställande av Nordens karaktär av hemmamarknad.

Lagstiftningssamarbetet
på avtalsrättens, köprältens och konsumentskyddets områden tillhör kärnområdet
i det nordiska lagstiflningssamarbe-tet. På avtals- och köprättens områden har
man traditionellt strävat till möjligaste enhetlig lagstiftning. På konsumentskyddets
område har man ofta Vält olika lagtekniska lösningar, medan reglerna i sak ger
konsumenterna samma skydd i de olika länderna.

Nordiska
rådet har vid sin session tillmätt det stor betydelse att man som ett led i
arbetet med projektet Norden som hemmamarknad strävar lill alt harmonisera de
regler om avtal, köp och konsumentskydd som berör konsumenterna dagligen.
Ministerrådet har för avsikt att vidmakthålla samarbetet och att i mån av
möjlighet eftersträva ännu större rättslikhet på dessa områden.

13
Miljövård

Miljövårdssamarbetet
omfattar förvaltning och vård av den yttre miljön. Under år 1981 omfattade
verksamheten bl.a. följande delområden: forskning, vatten- och havsförorening,
luftförorening, avfall och återanvändning, naturvård och friluftsliv. Vidare
igångsattes under år 1981 ett omfattande arbete med att belysa miljöeffekterna
vid energiproduktion. Handlingsprogrammet på miljövårdsområdet täcker åren
1978-1982. Programmet kommer därför alt revideras under år 1982 och ett förslag
härom alt föreläggas Nordiska rådet vid sessionen år 1983.

Under
det gångna året har ministerrådet utvärderat den nordiska miljövårdskonventionen.
Resultatet av utvärderingen blev att man fortsatt skall följa utvecklingen av
genomförandel av konventionen noga men att det inte för närvarande förelåg ett
behov av en revision av konvenfionen.

14
Multinationella företag

En
av ministerrådet tillsatt arbetsgrupp med uppgift alt följa upp Nordiska
rådets rekommendationer angående multinationella företag (rek. nr. 25/ 1974)
framlade i slutet av år 1980 en rad förslag till åtgärder, bl.a. upprat-

Prop.
1981/82:208 25

tände
av ett rådgivande utskott under ministerrådet (samarbetsministrarna) för att i
nära kontakt med fackföreningsrörelsen och näringsliv koordinera det vidare
nordiska samarbetet om frågor rörande multinationella företag. Efter
diskussionerna under 1981 års session beslöt ministerrådet att tUlsätta ett rådgivande
utskott. I beslutet sägs bl.a. att "utskottet skaU redovisa sina
överväganden under hösten 1981 så att ministerrådet om möjligt kan lämna sina sluUiga
ställningstaganden i ärendet i meddelande till 1982 års session med Nordiska
rådet". Efter det att utskottet rapporterat till ministerrådet i november
1981, beslöt ministerrådet att det fortsatta arbetet med mulfinationella
företags roll i de nordiska ländernas ekonomi skall tillvaratas i ämbetsmannakommittén
för industri- och energipolitik, samt att kommittén skaU bedöma frågan om att
dra in arbetsmarknadens parter i arbetet.

15
Regionalpolitik

Som
ett led i arbetet med att utveckla och effektivisera det regionalpolitiska
samarbetet har Nordiska ämbetsmannakommittén för regionalpolifik (NÄRP) under
år 1981 företagit en gmndlig genomgång och utvärdering av de skUda
verksamhetsområdena, och i detta sammanhang utarbetat en omfattande rapport.
Huvudvikten i rapporten har lagts vid fastställandet av riktlinjer och
rambetingelser för det gränsregionala och gränskommunala samarbetet som
varefter har fått en mycket dominerande plats i samarbetet. Rapporten
behandlades av regionalministrarna i november och i möte med Nordiska rådets
ekonomiska utskott i december 1981.

I handlingsprogrammet från
år 1979 utpekas vissa regioner där det allmänt bedöms att vara av nordiskt
intresse att genomföra gemensamma regionalpolitiska åtgärder. I dessa regioner
har Nordiska investeringsbanken fått möjlighet att tillföra kapital genom s.k.
regionallån via nationella kreditinstitutioner.

Ett
viktigt element i det nordiska regionalpoUtiska samarbetet är ömsesidig
information om nya nationella åtgärders inverkan på den regionala UtveckUngen i
grannländerna. Det kan vara åtgärder av mer allmän karaktär, men också regionalpolitiskt
motiverade åtgärder.

Basprojektet
har under år 1981 fortsatt sitt arbete med sammanställning och analys av
basdokumentation av de regionala förhållandena i Norden som bakgmnd för
utveckling av det regionalpolitiska samarbetet.

Under
år 1981 har den glesbygdspolitiska arbetsgmppen som har utvidgats med
representanter för Danmark och Island, utarbetat en rapport som bör ses som ett
första steg i arbetet med att ge ökad information och erfarenhetsutbyte om
glesbygdspolitiska frågor i Norden.

Nordiska
institutet för regionalpolitisk forskning har under år 1981 arbetat vidare med
projektet inom ramen för forskningsetappen 1980-83.

Prop.
1981/82:208 26

Bland
projekten kan nämnas "Industrins utvecklingsvillkor i svagt utbyggda
områden i de nordiska länderna" och "Regionala konsekvenser av stmkturförändringar
och teknisk utveckling".

Det
gränsregionala och gränskommunala samarbetet intar en allt viktigare plats i
det nordiska regionalpolitiska samarbetet. Under år 1981 finansierades 11
samarbetsområden helt eller delvis över ministerrådets budget. För genomförande
av de konkreta projekt som initieras inom ramen för det gränsregionala och
gränskommunala samarbetet kan nationella medel anslås.

16
Socialpolitik

Under
år 1981 lade en arbetsgrupp tillsatt av Nordiska socialpolitiska kommittén fram
ett förslag till reviderat samarbetsprogram.

Fömtom
en vidareutveckling av det tidigare programmets huvudpunkter innehåller
förslaget följande huvudpunkter.

-
Samverkan mot msmedelsmissbmk

-
Samarbete på socialvårdens
område

-
Barn-, ungdoms- och
familjepolitiskt samarbete

Särskild
vikt läggs vid en bättre användning av befintliga resurser genom olika typer av
samnordiska akfiviteler och inomnordisk arbetsfördelning.

Samarbetet
inom de olika delsektorerna bedrivs dels inom de fem permanenta
institutionerna Nordiska hälsovårdshögskolan. Nordiska institutet för odontologisk
materialprovning. Nordiska läkemedelsnämnden. Nordiska nämnden för alkohol- och
drogforskning och Nordiska nämnden för handikappfrågor, dels i form av
fristående projektverksamhet.

1981
års socialpoliUska ministermöte hölls i Svendborg i augusti. Temat för årets
överläggningar var "Social- och hälsovården under ekonomiska lågtill växtbetingelser''.

I
detta sammanhang uttalade social- och hälsovårdsministrarna även vikten av en
fortsatt och effektivare kamp mot alkohol- och narkotikamiss-bmket, som orsakar
den enskilde stort lidande och samhället avsevärda kostnader.

En
ny nordisk konvention om social trygghet, som ersätter 1955 års konvenfion,
undertecknades av Nordiska ministerrådet (social- och hälsovårdsministrarna) i
mars 1981 och träder i kraft den 1 januari 1982. Den innebär att man genom
samordning av nationella bestämmelser genomför lättnader för i första hand
nordiska medborgare som flyttar eller byter uppehållsort inom de nordiska
länderna. Dessa personer kommer härigenom att i största möjUga utsträckning
skyddas mot den förlust av sociala rättigheter som ett byte av uppehållsort i
vanliga fall innebär.

För
att konventionen skall fungera på ett tillfredsställande sätt erfordras information
såväl bland enskilda som hos de myndigheter och institutioner

Prop. 1981/82:208 27

som
skall tiUämpa den. Samråd och samarbete mellan de tillämpande myndigheterna —
såväl inom varje enskilt land som mellan länderna - är Ukaså en gmndläggande
förutsättning för en tillfredsställande tillämpning. En särskild gmpp med
representanter för i första hand de s.k. förbindelseorganen i de nordiska
länderna har därför tillkallats.

En
överenskommelse mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige om godkännande av
vissa yrkesgmpper för verksamhet inom hälso- och sjukvården och
veterinärväsendet undertecknades av Nordiska ministerrådet (social- och
hälsovårdsministrarna) i augusti 1981.

Överenskommelsen
innebär i korthet att nordiska medborgare som i någon av de fördragsslutande
länderna har legitimation, auktorisation eller annat rättsligt godkännande att
utöva ett yrke inom någol av de 18 yrkesgrupper som omfattas av avtalet, har
rätt att vinna samma godkännande i de övriga staterna. Därmed får dessa
personalkategorier samma möjligheter till rörlighet på den nordiska
arbetsmarknaden som andra yrkesgrupper redan åtnjuter. En särskild arbetsgrupp
har tillsatts för att övervaka uppföljningen av denna överenskommelse.
Uppföljningen av denna överenskommelse och överenskommelsen om gemensam
nordisk arbetsmarknad kommer att samordnas på ett effektivt sätt.

Under
året har en särskild projektgrupp arbetat med att bl.a. kartlägga pågående och
planerad vidare- och efterutbildning i länderna för olika kategorier av social-
och medicinalpersonal.

Gmppens
förslag presenteras i en rapport som överlämnats lill socialpolitiska
kommittén i september 1981. Förslaget remissbehandlas för närvarande.

Njurtransplantationsprojektet
Scandiatransplant, vilket leds av en nordisk exportkommitté för transplanlationssamarbete,
har fortgått planen-ligt.

Vissa ändringar i
administrationen av finansieringen beträffande utbytet av njurar infördes år
1981 då sjukvårdshuvudmännen tog över denna uppgift. Ministerrådet kommer dock
även under år 1982 alt finansiera vissa nordiska samarbetsuppgifter på detta
område, exempelvis seminarier, per-sonalulbyte m.m.

På
ministerrådets uppdrag inledde nämnden under hösten 1979 arbetet med att
utveckla ett gemensamt nordiskt system för klassificering och ADB-baserad
registrering av handikapphjälpmedel.

Projektet
har drivits i enlighet med uppgjorda planer under hela 1981. En provdrift av
systemet inleddes under september månad.

I
maj 1981 hölls ett nordiskt symposium om förtidspensionering av personer med msmedelsproblem.
Vid symposiet granskades den juridiska regleringen i Norden mot bakgrund av den
praxis som utvecklat sig inom detta område.

Prop.
1981/82:208 28

17
Transport, kommunikation och trafiksäkerhet

Samarbetet
inom transport- och kommunikationsområdet regleras av det nordiska
transportavtalet av den 6 november 1972.

Pågående
samarbetsprojekt på transportområdet avslutas under år 1981 och 1982. För att få
en bättre översikt över ändamålsenliga nordiska uppgifter på området
arrangerade Nordiska ämbetsmannakommittén för transportfrågor (NÄT) ijanuari
1981 en exportkonferens i Göteborg. En central fråga var energin i
transportsektorn. Efter konferensen tillsatte NÄT en arbetsgrupp för att gå
igenom och prioritera de olika förslagen på energiområdet. Gruppen föreslog alt
projekten "Körsättets och underhållets betydelse för fordons
bränsleförbrukning" och "Byggnadsslrukturens inverkan på
persontransportarbetet och energianvändning" skulle sättas igång under år
1982. Förberedelser vidtogs under år 1981 för att påbörja ett projekt om
"fartygsrörelser i hamn" under år 1982. Bakgrunden är att fartygens
rörelser i hamn kan förlänga lastnings- och lossningstider och medföra skada
för såväl fartygen som hamnanläggningarna.

På vägforskningssamarbetet
bedrivs arbetet med de tre sedan föregående år påbörjade projekten enligt
uppgjorda planer. Alla tre projekten beräknas bh avslutade under år 1982.

I
juni 1979 inrättades flygförbindelsen Tromsö-Kiruna-Uleåborg under en treårig
försöksperiod. Trafiken följs kontinuerligt upp av särskilt förordnade
representanter för resp. lands trafikministerium. Under år 1981 påbörjades en
utvärdering av försöksverksamheten. Denna väntas bli avslutad före utgången av
år 1981. Trafikomfattningen har hittills varit lägre än beräknad. Vissa
förbättringar av trafikupplägget har skett under år 1981.

Våren
1976 tillsatte NÄT en arbetsgrupp för glesbygdstrafik i Norden. Syftet med
projektarbetet är att - med utgångspunkt i alternativa sam-hällsstmkturer —
studera olika trafiktösningar, som är ägnade att medverka filJ en
tillfredsställande transportförsörjning i glesbygd och att pröva sådana
trafiklösningar i försöksområden i de nordiska ländema.

Försök
och studier har genomförts i ett försöksområde i varje land. Perioden juni 1979
- sommaren 1981 har ägnats ål transport-och samhällsanalyser, val av
trafiklösningar och organisering av försök. De konkreta försöken i de flesta
försöksområdena startade under år 1980 och har numera i huvudsak genomförts. F.n.
pågår utvärderingar och analyser. Projektet beräknas bli avslutat under år
1982.

Nordisk
kommitté för transportekonomisk forskning (NKTF) har till uppgift att samordna
den transportekonomiska forskningen i de nordiska länderna och stimulera
utvecklandet av en gemensam forskningsmiljö på området. Under verksamhetsåret
1981 har NKTF arrangerat ett antal konferenser t.ex. "Prissättning och
omkostnadsfördelning inom kollektiv persontrafik" och "Järnvägen och
framtiden". Samtliga NKTF-konferen-ser dokumenteras och sammanställs i
rapportform. Rapporterna sänds ul fill intresserade i samtliga nordiska länder.

Prop. 1981/82:208 29

Samordningen
av trafiksäkerhetsfrågor sker genom Nordiska trafiksäkerhetsrådet (NTR), som
påverkar de nordiska ländernas trafiklagstiftning och medverkar i
trafiksäkerhetsforskning och biltekniska frågor. Speciellt kan arbetet för enhetUga
trafikregler nämnas. Bland projekt som bedrivs under år 1981 kan nämnas
"Cyklande barns trafikrisker" och "Metoder för bedömning av
konsekvenserna av olika former av trafiksanering".

Arbetsgmppen
för enhetliga bestämmelser i Norden rörande småbåtar (fritidsbåtar) utarbetade
under år 1981 broschyrer med lättillgänglig praktisk information om bl.a.
förutsättningarna och bestämmelserna för båtlivet i Norden. Broschyren kommer
att under 1981/82 distribueras till internordiska båtturister och övriga
båtturister i Norden. Bland andra frågor som gmppen har behandlat är sjömärken
och utbildning av frifidsbåtsfö-

18
Turism

Den
totala omsättningen i den traditionella turistnäringen i Norden uppgår tUl ca
60 milj. norska kronor. Mer än 350000 personer är sysselsatta i turistnäringen.
Samtliga nordiska länder med undantag för Finland har väsentligt underskott i turistvalutabalansen.
Ökad internordisk turism som alternativ för andra resmål kan förbättra denna
situation för området som helhet. Internordisk turism är redan betydande. Som
exempel kan nämnas att den gränsöverskridande trafiken mellan Finland, Norge
och Sverige omfattar 36 milj. personer och att årligen över 12 milj. personer
passerar Öresund.

Ministerrådet
fastställde år 1978 ett program för det nordiska samarbetet på turistområdet. 1
anslutning härtill upprättades ett turistutskott med uppgift att ta initiativ,
styra och koordinera berörda regeringsorgans samarbete i turistfrågor samt att
utgöra ett fomm för erfarenhetsutbyte om verksamhet av betydelse för turismen.
Ett nära samarbete bedrivs med Nordiska Turistrådet (NT) som är ett
samarbetsorgan för de nationella turistråden och motsvarande.

Under
år 1981 igångsattes projektet "Nordiska marknadsundersökningar".
Projektet syftar fill en insamling av sådan reseinformation såsom mofivet för
att resa, transportsätt, inkvartering, vislelsefid, resemönster, utgifter m.m.
I september 1981 inleddes den hittills största satsningen för att stimulera internordisk
turism på turistkonferensen i Helsingfors där kampanjen "Res i
Norden" (tidigare benämnd "Nordiskt turistår") presenterades.
Vidare påbörjades under år 1981 ett projekt vars syfte är att frambringa
konkreta åtgärder för att underlätta för pensionärer att resa i Norden.

Prop. 1981/82:208 30

Bilaga 2

Nordiska ministerrådets aUmänna budget 1983

Sammanfattning

Miljoner norska kronor

1982

1983

Ministerrådssekretariatet

Institutioner

Ministerrådets
dispositionsbeviljnlng (projekt)

Övriga
utgifter

(därav
tjänstemannautbyte)

15,9 66,8

42,3 5,3 (0,71)

17,9

75,7 51,2 5,4 (0,77)

Summa
utgifter

130,3

150,2

De nordiska ländernas bidrag Övriga intäkter

120,9 9,4

139,1 11,1

Summa
intäkter

130,3

150,2

Ministerrådets budget år 1983 för institutioner och
projekt uttryckt i tusen norska kronor. Kostnader för år 1982 anges också

Institutioner

1982' 1983'

1 122 1490 7938

1384 1395 8295

6331

6888

1 175

1291

1320

773

23653

5 558

1582

842

31500

5 586

592 1428

652 1871

2 348

2429

4919

5612

1090 7046

1589 4 800

Nordiska statistiska sekretariatet

Nordiska läkemedelsnämnden Nordiska hälsovårdshögskolan Nordiska
institutet för odontologisk materialprovning Nordiska nämnden för alkohol-och
drogforskning Nordiska nämnden för handikappfrågor

Nordisk arbetsmiljöutbildning Nordiska industrifonden Nordtest

Nordiska kommittén för byggbestämmelser NordREFO

Nordiska genbanken för jordbruks-och trädgårdsväxter Samarbetsnämnden
för nordisk skogsforskning'

Nordiska ekonomiska forskningsrådet Reserv för
institutioner

Summa 66783 75716

' Uttryckt i 1981 års priser ' Uttryckt i 1982 års priser '
Inkl. Nordiska skogsarbetsstudiernas räd (NSR)

Prop. 1981/82:208 31

Projekt

1982

1983

Allmänna
utredningar

706

1000

Socialpolitik

2 288

2422

Arbetsmarknad

1883

2 900

Arbetsmiljö

3 021'

2 420

Miljövård

2 354

3 000

Jämställdhet
mellan män och kvinnor

863

1000

Handelspolitik

628

560

Industri-
och energipolitik

941

2520

Säkérhetsforskning
inom energipro-

duktionsområdet

-
allmänt

4590

5 003

- miljö

2040

2660

Byggsektorn

1412

1620

Nordiska
träskyddsrådet

314

310

Regionalpolitik
- generellt'

2592

-

Regionalpolitiska
programarbetet-

-

755

Regionalpolitik
Nordkalotten

1059

1260

Samefrågor

275

800

Regionalpolitik
- konkreta frågor

4040

4604

Gränsregionall
samarbete'

-

2295

Jordbruksfrågor

2001

2560

Konsumentfrågor

2 158

2900

Samfärdsel

1961

2 591

Trafiksäkerhet

902

1240

Turism

745

775

Prisökning

3 567

4227

Allmän
reserv

2 864

1773

Summa

43 204

51195

' Häri ingår medel som har överförts till institulionsbudgeten
för en ny institution inom arbetsmiljö.

' Kapitlet Regionalpolitik generellt har uppdelats i Regionalpolitiskt
programarbete och Gränsregionall samarbete.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982