Prop. 1981/82:209

Prop.
1981/82:209

Regeringens proposition 1981/82:209

om reglering av
priserna på jordbruksprodukter, m. m.;

beslutad
den 15 april 1982.

Regeringen
förelägger riksdagen vad som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll för de åtgärder eller det ändamål som framgår av föredragandens
hemställan.

På
regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

ANDERS
DAHLGREN

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen läggs fram förslag om prisregleringen på jordbruksprodukter utom
sockerbetor och socker för tiden den 1 juli 1982-den 30 juni 1984. Vidare läggs
fram förslag om prisregleringen på sockerbetor och socker för tiden den 1 juU 1982-den
30 juni 1983. Förslagen läggs fram på grundval av förslag som lämnats av
statens jordbmksnämnd. Dessutom föreslås en uppräkning av prisstödet till
jordbruket i norra Sverige.

1 Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 209

Prop. 1981/82:209 2

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1967:340) om prisreglering på
jordbrukets område

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1967:340) om
prisreglering på jordbmkets område"

dels att 7, 9 och 27 §§ samt bilagan tUl lagen skall ha
nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 25 a §, av
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 § Tillverkare eller, i fall som avses nedan under a),
innehavare av slakteri eller köttbesiktningsbyrå eriägger avgift för

a)
kött av häst,
nötkreatur, tamsvin, får, höns, kalkon, anka och tamgås, när köttet blivit
godkänt vid köttbesiktning enligl lagen (1959:99) om költbesiktning m.m.
(slaktdjursavgift),

b)
mjölk som
användes av mjölkproducent vid fillverkning av smör eller ost för försäljning,

c)
mjölk och
grädde som användes i mejeri för tiUverkning av annan vara än grädde, smör
eller ost,

ost, torrmjölk och kondenserad mjölk, som tillverkats i
mejeri, margarinost som ej tUlverkats i mejeri,

d) smör och smörliknande vara med minst 70 viktprocent mjölkfett
men

utan annat fett, vilka användes för tillverkning av grädde, ersättningsmedel

för grädde eller produkt för beredning av grädde eller ersättningsmedel för

grädde, om varan ej skall förbmkas i tillverkarens hushåll,

e) vete och råg som användes för tiUverkning av mjöl,
gryn, flingor eUer

Uknande produkt,

f) majs och maniokrot eller ämne som innehåller majs eUer
maniokrot

samt annan väsentligen lika stärkelserik vara, som användes vid fillverk

ning av stärkelse eller stärkelseprodukt,

h) fett, fet olja och fettsyra som erhålles ur fisk eller
havsdäggdjur eller ur fettråvara, hänföriig till tulltaxenummer 12.01, 12.02
och 21.03 (fett-varna vgift),

i) oljekraftfoder som för försäljning tillverkats i
samband med att olja utvinnes ur frön och frukter,

j) produkt, härrörande från sojabönor och hänföriig till
tulltaxenummer 19.02 eller 23.04.

k) produkt, hänföriig lill tull- k) produkt, hänföriig lill tull-

taxenummer 21.07 B, som tillver- taxenummer 21.07 B,

kas för försäljning.

1) naturliga kalciumfosfaler, naturliga kalciumaluminiumfosfater,
apatU och fosfatkrila hänförliga lill

' Lagen omtryckt 1981:637.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:865.

Prop. 1981/82:209

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

tuUtaxenummer 25.10, ammoniak hänföriig tiU tuUtaxenummer
28.16, kaUum- och kalciumpolyfosfater (inbegripet meta- och pyrofos-fater), kaliumorlofosfaler
och kal-ciumhydrogenfosfat (dikalciumfos-fat) hänförliga IiU tuUtaxenummer
28.40 samt gödselmedel och andra produkter hänförliga till tuUtaxenummer
31.01-31.05.

Om fettvaruavgift
höjes för vara som utmärkts med F i bilagan till denna lag skall den som
yrkesmässigt säljer eller förbmkar sådan vara erlägga tilläggsavgift för lager
av varan, för vilket fettvamavgift tidigare erlagts.

Om fettvamavgift höjs för vara som utmärkts med F i
bilagan till denna lag skall den som yrkesmässigt säljer eller förbrukar sådan
vara erlägga tilläggsavgift för lager av varan, för vilket fettvamavgift
tidigare erlagts.

Om avgifter som las ul med slöd av denna lag höjs för
varor som avses i 7 § 1), skaU den som yrkesmässigt säljer sådana varor erlägga
en tilläggsavgift, motsvarande del belopp med vilket avgifterna har höjts, för
lager av varorna.

25 a §

Används varor som avses 17 § 1) i en annan näring ån
jordbruket och medges inle befrielse från eller återbetalning av avgift med slöd
av 25 §, skaU näringen enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller
den myndighet som regeringen bestämmer erhålla kompensation av avgiftsmedel för
de ökade kostnader som avgifter enligt denna lag kan ha medfört.

27 §

Avgiftsmedel
som inte åtgår till uppbörd eller kontroU används till prisreglering på jordbmkets
område, utjämning av industrins råvarukostnader och åtgärder i samband därmed
enligt föreskrifter som regeringen meddelar. Såvitt gäller avgiftsmedel som uppburits
enligt 14 § första eUer tredje stycket eller 18 § första stycket, meddelas föreskrifterna
med stöd av riksdagens beslut.

Avgiftsmedel
som inte las i anspråk för ändamål som avses i 25 a eller 26 § används till prisreglering
på jordbrukets område, utjämning av industrins råvamkostnader och åtgärder i
samband därmed enligt föreskrifter som regeringen meddelar. Såvitt gäller
avgiftsmedel som uppburits enligt 14 § första eller tredje stycket eller 18 §
första stycket, meddelas föreskriftema med stöd av riksdagens beslut.

Prop. 1981/82:209 4

Bilaga

Förteckning

över
varor som avses i 2 § lagen

Tulltaxenr
Vamslag

ur
19.08 Bakverk, ej hänföriiga till nr 19.07, även
innehållande

kakao
(oavsett mängden) (med undantag av biscuits och

wafers)

ur 20.02 Potatis och produkter av fill nr 07.05 hänföriiga
ärter och

bönor,
beredda eller konserverade på annat sätt än med

ättika
eller ättiksyra

ur 21.05 Homogeniserade sammansatta livsmedelsberedningar, in-

nehåUande
kött (inbegripet andra djurdelar)

ur
23.07 Sötade fodermedel och andra beredningar av sådana
slag

som
användes för utfodring av djur (med undantag av hundbröd samt sådana vitamin-
och mineralfodermedel som ej innehåller torrmjölk):

innehållande
torrmjölk ........................... K

andra
slag

25.10 Naturiiga kalciumfosfaler, naturiiga kalciumaluminium-

fosfater,
apatit och fosfatkrita

28.16 Ammoniak

ur
28.40 Kalium- och kalciumpolyfosfater (inbegripet meta-
och

pyrofosfater),
kaliumortofosfater och kalciumhydrogen-fosfat (dikalciumfosfat)

31.01-31.05
Gödselmedel och andra produkter

ur
35.02 Äggalbumin

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1982.

Regeringen
eller, efter bemyndigande av regeringen, statens jordbruksnämnd får föreskriva
att den som yrkesmässigt säljer varor som avses i 7 § 1) skall erlägga en
avgift för lager av sådana varor som finns vid utgången av juni månad 1982.
Beträffande denna avgift gäller i övrigt de bestämmelser i lagen som tillämpas
på avgifter enligt 7 §.

Prop.
1981/82:209 5

2
Förslag till

Lag
om upphävande av lagen (1953:397) om avgift för fettvaror som användas för
framställning av fettemulsion m. m.

Härigenom
föreskrivs att lagen (1953:397) om avgift för fettvaror som användas för
framställning av fettemulsion m.m.' skall upphöra att gälla den I juli 1982.

Den
som vid utgången av juni 1982 är skattskyldig enligt lagen skall lämna
deklaration för den beskattningsperiod som går tiU ända den 30 juni 1982.

Den
upphävda lagen tUlämpas fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till
tiden före den 1 juli 1982.

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:861.

Prop. 1981/82:209 6

Utdrag

JORDBRUKSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1982-04-15

Närvarande:
statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Ullsten, Wikström, Friggebo,
Dahlgren, ÅsUng, Söder, Johansson, Wirtén, Boo, Petri, EUasson, Gustafsson, Elmstedt,
Tilländer, Ahrland, Molin

Föredragande:
statsrådet Dahlgren

Proposition
om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m. m.

1
Inledning

Riksdagen
beslutade våren 1981 om prisregleringen på jordbruksprodukter utom sockerbetor
och socker för tiden den I juli 1981-den 30 juni 1982 (prop. 1980/81:190, JoU
1980/81:36, rskr 1980/81:419). Våren 1979 beslutade riksdagen (prop.
1978/79:208, JoU 1978/79:36, rskr 1978/79:417) om prisregleringen för
sockerbetor för tiden den 1 juli 1979-den 30 juni 1982 och våren 1980 (prop.
1979/80:162, JoU 1979/80:47 och 49, rskr 1979/ 80:413) om prisregleringen för
socker för fiden den 1 juli 1980-den 30 juni 1982.

Med
stöd av regeringens bemyndigande den 20 augusfi 1981 tillkallade chefen för jordbmksdepartementet
en kommitté' med uppdrag att överväga vissa frågor rörande
jordbruksprisregleringen efter den 30 juni 1982. Kommittén överlämnade den 19
november 1981 betänkandet (Ds Jo 1981:10) Översyn av vissa frågor rörande
jordbruksprisregleringen.

Regeringen
uppdrog den 26 november 1981 åt statens jordbmksnämnd att efter överläggningar
med Lantbmkarnas förhandlingsdelegation och jordbmksnämndens
konsumentdelegation avge förslag om den närmare utformningen av prisregleringen
på jordbmksprodukler utom sockerbetor och socker för tiden efter den 30 juni
1982. Förslagen skulle enligt beslutet utformas med utgångspunkt i riksdagens
beslut med anledning av proposifionen om nya rikthnjer för jordbrukspolifiken,
m.m. (prop. 1977/78:19, JoU 1977/78:10, rskr 1977/78:103). Regeringen beslöt
vidare alt det avgivna betänkandet skulle överlämnas Ull jordbmksnämnden för
att beaktas

'
Professorn Lennart Hjelm, ordförande, samt generaldirektörerna Ingvar Lindström
och Ingvar Widén.

Prop. 1981/82:209 7

vid
överläggningarna. Nämnden skulle vid uppdragets fullgörande samråda med
lantbruksstyrelsen i frågor som rör styrelsens verksamhetsområde.

I
skrivelse den 24 mars 1982 har jordbmksnämnden efter avslutade överläggningar
lagt fram förslag om prisregleringen på jordbmksprodukler utom sockerbetor och
socker för tiden efter den 30 juni 1982. Skrivelsen bör fogas tiU protokollet i
detta ärende som bilaga 1.

Regeringen
uppdrog den 26 november 1981 åt jordbmksnämnden att efter överläggningar med
företrädare för sockerbetsodlarna och sockertillverkningen samt jordbmksnämndens
konsumentdelegafion avge förslag om den närmare utformningen av prisregleringen
på sockerbetor och socker för tiden efter den 30 juni 1982. Även dessa förslag
skulle utformas med utgångspunkt i riksdagens beslut med anledning av
propositionen om nya riktlinjer för jordbrukspolitiken, m.m. Vidare skulle
enligt beslutet beaktas att riksdagen godkänt vad som förordats i
propositionen 1980/81: 190 om reglering av priserna på jordbmksprodukler, m. m.
i fråga om socker-betsarealen för 1982 års odling (JoU 1980/81:36, rskr 1980/81:419).
Riksdagens beslut innebar att sockerbetsarealen skulle utökas med ytterligare 1000
ha under 1982 års odUng till 53 000 ha. Frågan om förtur för fabrikspo-tafisodlarna
vid kvotering av arealökningen skuUe prövas vid prisöveriägg-ningarna.
Regeringen uppdrog vidare åt jordbmksnämnden att samtidigt lämna förslag till
dels hur nuvarande underskott i sockertegleringsfonden skall avvecklas, dels
hur sockerregleringen i fortsättningen skall finansieras.

I
skrivelse den 5 februari 1982 har jordbmksnämnden efter avslutade
överläggningar lagt fram förslag om prisregleringen på sockerbetor och socker
för fiden efter den 30 juni 1982. Skrivelsen bör fogas till protokollet i detta
ärende som bilaga 2.

I
skrivelse den 17 mars 1982 har Lantbmkarnas riksförbund (LRF) begärt en
uppräkning av prisstödet till jordbmket i norra Sverige. Efter remiss har
statens jordbruksnämnd den 24 mars 1982 avgett yttrande över skrivelsen.

I
skrivelse den 5 juni 1981, 1980/81:419, anmälde riksdagens talman att riksdagen
godkänt vad jordbmksutskottet anfört i betänkandet JoU 1980/ 81:36 beträffande
viss redovisning av livsmedelsberedningens arbete. Inom livsmedelsberedningens
sekretariat har upprättats en promemoria om beredningens hittillsvarande
verksamhet. Promemorian bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3.
Jag anhåller att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av
promemorian.

I
prop. 1981/82:100 (bil. 13 s. 39) har regeringen föreslagit riksdagen att, i
avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Prisreglerande åtgärder på jordbmkets
område för budgetåret 1982/83 beräkna ett förslagsanslag av 3308000000 kr. Jag
anhåller att nu få ta upp denna fräga.

Prop.
1981/82:209 8

2 Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område den 1
juli 1981— den 30 juni 1982, m. m.

2.1 Justering av mittpriser, m. m. den 1 juli 1981

Jordbruksnämnden föreslog efter överläggningar och i
samförstånd med Lantbmkarnas förhandlingsdelegation och nämndens
konsumentdelegation att jordbmket fr.o.m. den 1 juli 1981 skulle fillerkännas
1 183,3 milj. kr. räknat per helt år. Av detta belopp hänförde sig 942 milj.
kr. till kostnadsutvecklingen inom jordbmket, varav 100 milj. kr. utgjorde ett
engångsbelopp för att delvis kompensera jordbruket för eftersläpningseffekter
till följd av kostnadskompensationen. Ett belopp av 220,5 milj. kr. hänförde
sig till kostnadsutvecklingen för viss uppsamling och förädling och 30 milj.
kr. till inkomstföljsamhet m.m. Dessutom föreslogs att 9,2 milj. kr. skulle
dras av från ersättningen för alt slutligt reglera vissa kvarstående frågor
från den föregående regleringsperioden.

Regeringen
godkände den 18 juni 1981 jordbruksnämndens förslag om ersättning till
jordbruket vad avser totalbeloppet och dess fördelning i form av prishöjningar
pä olika varuslag. Fördelningen framgår av följande tablå.

Vete

Råg

Kom

Havre

Matpotatis

Potatisstärkelse

Oljeväxtfrö

Kokärter

Bruna
bönor

Ändrad
kvalitetsreglering

på spannmål

Summa vegetabilier

K-mjölk vid mejeri K-mjölk utanför mejeri Grädde, tjock
Grädde, tunn Smör

Hårdost m. m. Färskost Mjölkpulver

Summa mejeriprodukter

Höjning
av

Beräknat belopp

pris,
öre/kg

till jordbruket

(för
mjölk

och viss livs-

öre/1) i
pris-

medelsindustri.

regleringsledet

milj. kr.

14

65,69

15

18,36

14

9,52

14

18,20

9

52,56

40

17,60

15(-h5')

48,75

20

0,96

20

0,44

9,20

241,28

22

326,70

22

10,12

100

43,00

50

11,00

80

41,60

60

56,10

30

1,35

49

10,78

500,65

' Finansieras med medel som tillförts regleringsföreningen
Sveriges oljeväxtintres-senter, förening u. p. a.

Prop. 1981/82:209

Höjning av Beräknat
belopp

pris, öre/kg till
jordbruket

(för mjölk och
viss livs-

öre/l) i pris- medelsindustri,

regleringsledet milj.
kr.

Ägg 60 61,80

Kyckling
och höns 80 33,76

Kalkon m.m. 100
1,80

Summa ägg och fjäderfä 97,36

Nöt-, kalv-, häst- samt

får- och
lammkött 96 143,04

Fläsk 79 200,90

Summa
kött och fläsk 343,94

Summa animalier 941,95

Totalt 1183,23

Regeringen
bemyndigade jordbmksnämnden att genomföra de av nämnden föreslagna ändringama
av prisgräns- och gränsskyddssystemet samt att vidta de justeringar av
införselavgifter m.m. i övrigt som nämnden föreslagit. Enligt nämndens förslag
borde bl. a. den genom prisregleringen avsedda prisnivån mer än tidigare
anslutas till mittprisnivån, en viss krympning ske av spännvidden mellan prisgränsema
för flertalet produkter samt antalet produkter med prisgränser minska något.
Vidare borde en bättre anpassning ske av gränsskyddet fill det behov av skydd
som föreligger med hänsyn till de nya mittprisema.

Regeringen
godkände vidare jordbmksnämndens förslag till finansiering av tillfälligt
räntestöd för regleringsåret 1981/82. Enligt förslaget skulle, utöver
kvarstående medel från regleringsåret 1980/81 av ca 20 milj. kr., 40 milj. kr.
tas från anslagsposten Låginkomstsatsning m. m. inom jordbmket samt 15 milj.
kr. från anslagsposten Ersättning fiU följd av livsmedelssubventioner
fördelade med 5 milj. kr. på pristilläggsmedel för svin och 10 milj. kr. på
pristilläggsmedel för mjölk.

2.2
Justering av mittpriser, m. m. den 1 oktober 1981 och den Ijanuari 1982

Regeringen
aviserade i prop. 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten, m.m. och i prop.
1980/81:118 om ekonomisk-politiska åtgärder en minskning av livsmedelssubventionema
med 300 milj. kr. per den 1 oktober 1981 och med ytterligare 500 milj. kr. per
den 1 januari 1982. Regeringen beslöt den 17 september 1981 hur dessa
minskningar skulle fördelas meUan olika produkter. Vidare bemyndigade
regeringen statens jordbmksnämnd att såvitt avser förändringar av
livsmedelssubventionerna per den I oktober 1981 vidta förändringar av normalinförselavgifter.
Subventionsminskningen framgår av följande sammanställning.

Prop. 1981/82:209 10

1 oktober 1981,

1 januari 1982,

öre/kg

öre/kg

Färskost
och ostmassa

av typ kvarg

40

85

Smältost
och hårdost

40

85

Mjölkpulver

-

129

Nötkött

20

90

Hästkött

20

90

Kalvkött

20

90

Får- och
lammkött

-

90

Fläsk

75

75

Kyckling

75

-

Brödsäd,
vete

—

12

Brödsäd,
råg

-

11

Jordbmksnämnden föreslog efter överiäggningar och i
samförstånd med berörda parter att jordbruket fr. o. m. den 1 januari 1982
skulle tillerkännas 896,2 milj. kr. räknat per helt år. Av beloppet hänförde
sig 691,4 milj. kr. till kostnadsutvecklingen inom jordbmket, 180 milj. kr. fill
kostnadsutvecklingen för viss uppsamling och förädling samt 44,6 milj. kr.
till inkomstföljsamhet m.m. Dessutom föreslogs att 32,7 milj. kr. skulle återföras
till jordbmket tUl följd av beräknade negativa efterfrågeeffekter av
förändringarna av livsmedelssubventionerna den 1 oktober 1981 och den 1 januari
1982. Ett avdrag med 52,5 milj. kr. föreslogs, ske fill följd av effekterna för
jordbmket av devalveringen i september 1981.

Regeringen godkände den 17 december 1981 jordbmksnämndens
förslag om ersättning till jordbmket vad avser totalbeloppet och dess
fördelning på olika vamslag. Fördelningen framgår av följande tablå.

Höjning
av

Beräknat belopp

pris,
öre/kg

till jordbruket

(för
mjölk

och viss livs-

öre/1) i
pris-

medelsindustri.

regleringsledc;

milj. kr.

40

47.80

10'

0,70

48,50

24

199,68

15

69,60

25

41,50

17

3,91

24

11,04

10

1,20

75

48,75

20

0,90

40

37,40

78

40,56

21

4.62

Oljevärde, rapsolja Kokärter, bruna bönor

Summa vegetabilier

Standardmjölk

Lättmjölk

Filmjölk

Lättfil

Mjölk
utanför mejeri

Industrimjölk

Grädde

Färskost (typ kvarg)

Övrig ost

Smör

Mjölkpulver

Summa mejeriprodukter 459,16

Tidigare genomförd prishöjning som inte avräknats.

Höjning av pris, öre/kg (för mjölk öre/1) i prisregleringsledet

Beräknat belopp till jordbruket och viss livsmedelsindustri,
milj. kr.

Nöt- samt får- och lammkött Kalv- och hästkött Fläsk

100 40

75

134,90

5,64

190,73

Summa
kött och fläsk

331,27

Ägg Fågelkött

30 60

30,90 26,40

Summa
ägg och fågelkötl

57,30

Summa animalier

847,73

Totalt

896,23

Vidare gav regeringen jordbruksnämnden bemyndigande att av
införselavgiftsmedel för regleringsåret 1981/82 använda 3 milj. kr. för
verksamhet vid Sveriges exportråd rörande främjande av export av högförädlade
livsmedel.

2.3 Sammanfattning av mittpriser, subventioner, m. m. fr.
o. m. den 1 Januari 1982

Mittpriser, prisgränser och införselavgifter (normaiavgifter)
fr. o. m. den 1 januari 1982 (öre/kg, för ngölk öre/1).

Nedre

Mitt-

Övre

Införsel-

pris-

pris'

prisgräns

avgift i

gräns

normalfallet

Vete

114

Rörlig

Råg

109

Rörlig

Kom

107

Rörlig

Havre

105

Rörlig

Matpotatis

6/7 -
8/1)

62

68,50

75

45

9/11-29/11

68

74,50

81

48

30/11-13/12

73

79,50

86

48

)4/]2-27/12

77

83,50

90

48

28/12-17/1

79

85,50

92

48

18/1
-14/2

80,50

87

93,50

48

15/2
-14/3

83

89,50

96

51

)5/3 -]8/4

86

92,50

99

51

19/4 -
5/7

87

93,50

100

51

Potatisstärkelse

311

331

351

219

Oljeväxtfrö

Röriig"

Kokärter

73

Bruna
bönor

185

' För spannmål definitivt inlösenpris. ' Normalavgiflen
höjs den 15 november till 48 öre/kg. ■* Normalavgiften höjs den 1 mars
till 51 öre/kg. ■• Fettvaruavgift.

Nedre

Mitt-

Övre

Införsel-

pris-

pris

prisgräns

avgift i

gräns

normalfallet

Konsumtionsmjölk

0,5%fetthalt

223,3-223,8

175

Konsumtionsmjölk

3 % fetthalt

235,3-235,8

175

Grädde,
tjock

875

Grädde,
tunn

575

Smör

1219

1297

1375

280

Hårdost

1649

1754

1859

975

Mjölkpulver,
magert

841

895

949

500

Mjölkpulver,
fett

550

Vasslepulver

320

Hästkött

1055

Nötkött

1757

1869

1981

1300

Kalvkött

1889

2010

213!

955

Får- och
lammkött

1523

1692

1861

1045

Fläsk'

1345

1431

1517

800

Kyckling

1217

1323

1429

865

Kalkon

1 100

Ägg

834

906

978

330

Heläggmassa

835

Heläggpulver

4272

4 644

5016

3 120

Äggulepulver

2875

' För nötkött gäller även en nedre och en övre
buffertzongräns av 1 794 öre per kg

resp. 1 944 öre per kg. *" För fläsk gäller även en
nedre och en övre buffertzongräns av 1 374 öre per kg

resp. 1488 öre per kg.

De
direkta livsmedelssubventionernas storlek fr. o. m. den 1 januari 1982 (dvs.
den ersättning öre/kg, för mjölk öre/liter, som av buriigetmedel utgår till
jordbruket som kompensation för uteblivna avgiftshöjningar och företagna
prissänkningar för berörda varor).

Vara

Subvention i prisregleringsledet I öre/kg (för mjölk
öre/1) marknadsförd vara inom landet

Konsumtionsmjölk
vid mejeri (utom mjölk som ingår i chokladmjölk och fruktyoghurt)

med 3 % och 0,5 % fetthalt

med 0,05 %
fetthalt Färskost och ostmassa av typ kvarg Smältost och hårdost Nötkött
Hästkött Kalvkött

Får- och lammkött Fläsk

142,8

153,8

130

142

353

218

368

15

42

TUl de direkta livsmedelssubventionerna kommer de medel
som utgår av budgetmedel för låginkomstsatsning m. m. inom jordbruket samt som
ersättning för införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen.

Prop. 1981/82:209 13

3
Föredragandens överväganden

3.1
Prisregleringen på jordbruksprodukter utom sockerbetor och socker

Riksdagen
beslöt år 1977 om nu gällande riktlinjer för jordbmkspoUtiken (prop.
1977/78:19, JoU 1977/78:10, rskr 1977/78:103). Utgångspunkten för jordbmkspoUtiken
är att landets naturliga resurser för jordbmksproduktion skall utnyttjas och
att familjelantbruket skall vara den dominerande företagsformen. Enligt
riktlinjerna skall ett huvudsyfte med jordbmkspoUtiken vara att fillförsäkra
dem som är sysselsatta inom jordbmket i alla delar av landet en ekonomisk och
social standard som är likvärdig med den som jämförbara gmpper uppnår. Vidare
skall jordbrukspolitiken ha till mål att tillgodose konsumenternas berättigade
krav på säker tillgång tUl livsmedel av hög kvalitet till rimUga priser. De
statliga insatserna för jordbmkets rationalisering skall därför främja en
fortsatt rationalisering av jordbmket genom uppbyggandet och vidmakthållandet
av rationella familjeföretag. De ekologiska och mUjömässiga aspekterna på jordbmket
skall därvid särskilt beaktas. JordbmkspoUtiken skall vidare ges en sådan
inriktning att jordbmket och därtill knutna verksamheter kan medverka i en
aktiv regionalpolitik.

Produktionsmålet
i 1977 års beslut har utformats som delmål avseende åkerarealen,
mjölkproduktionen och driftsinriktningen i övrigt. Beträffande åkerarealen
skall gälla att den bmkningsvärda åkerjorden skall utnyttjas för jordbmksproduktion.
Den fredsfida mjölkproduktionen skall upprätthållas vid en nivå som ungefär
motsvarar konsumtionsbehovet av mjölk och mjölkprodukter. För övriga animalieprodukter
skall eftersträvas att balans i stort sett uppnås mellan produktion och
avsättningsutrymme inom landet. Det överskott som uppkommer till följd av
målsättningen i fråga om åkerarealen skaU i första hand utgöras av spannmål.

Beträffande
inkomstmålet uttalade jag i regeringens proposition att detta skulle särskilt
beaktas vid prissättningen av jordbmksprodukterna. Däremot ansåg jag inte att
det fanns anledning att precisera inkomstmålet genom att ange vilka gmpper som
skulle jämföras och hur jämförelsen skulle gå tUl. Jag framhöU därvid att det
här gällde att ta hänsyn till såväl ekonomisk som social standard, varför det
var svårt att göra exakta mätningar. Vid sidan av att inkomstmålet skulle avse
i första hand heltidssys-selsatta inom jordbmket skulle en strävan vara att nå
en ökad utjämning av inkomsterna mellan olika jordbmkarkategorier. Samtidigt
som syftet skulle vara att de som är sysselsatta inom jordbruket skulle kunna
följa med i den allmänna standardökningen som kan uppnås i vårt land fick detta
inte ses som en lönsamhetsgaranti för varje enskilt företag. När det gällde prissättningen
framhöll jag att det borde föreligga en betydande frihet vid valet av
utgångspunkter för prissättningen. Det skulle ses mot bakgmnden av de
målkonflikter som ofrånkomligen uppträder vid den praktiska utformningen av
prisregleringen. Därför borde det finnas möjligheter att ta

Prop. 1981/82:209 14

hänsyn
till alla de faktorer som har betydelse i sammanhanget och till att det inte är
möjligt att i förväg bestämma vUken betydelse olika faktorer skall tillmätas.
Riksdagen lämnade dessa uttalanden utan erinran.

Det
enligt det jordbmkspoliliska beslutet gällande inflationsskyddet och systemet
för inkomstföljsamhet för jordbmket syftar tUl att ge jordbmket och viss Uvsmedelsindustri
kompensation för prishöjningar på inköpta produktionsmedel samt att möjliggöra
följsamhet för jordbmkarnas inkomster av eget arbete och eget kapital till
inkomstutvecklingen för andra befolkningsgrupper.

1977
års jordbmkspoliliska rikfiinjer tiUämpades första gången på prisregleringsperioden
den I juli 1978-den 30 juni 1981 (prop. 1977/78:154, JoU 1977/78:34, rskr
1977/78:348). Till gmnd för prisregleringen låg förslag av statens jordbmksnämnd
som hade utformats efter överläggningar med Lantbmkamas förhandlingsdelegation
och nämndens konsumentdelegation och som biträtts av de båda delegationerna.

För
perioden gällde i huvudsak följande principer. I fråga om ersättningen till jordbmket
för eget arbete och eget kapital skulle i första hand löneutvecklingen för de
stora kollektiven beaktas. När det fanns ett tillförlitligt statistiskt
underlag skulle även inkomst- och lönsamhetsförhållandena för andra småföretagargrupper
kunna beaktas. Hänsyn skulle tas till de olika förhållanden som påverkar den
ekonomiska och sociala standarden inom jordbmket. Rationaliseringsutvecklingen
skulle beaktas på i princip samma sätt som under tidigare prisregleringsperiod.
Kostnadsersättningen tUl jordbruket för inköpta produktionsmedel skulle mätas
med det s. k. produktionsmedelsprisindex (PM-index).

Våren
1981 beslöt riksdagen om prisregleringen på jordbruksprodukter för
regleringsåret 1981/82 (prop. 1980/81:190, JoU 1980/81:36, rskr 1980/ 81:419).
Riksdagens beslut byggde i allt väsentligt på de regler som gällt för den
föregående treåriga prisregleringsperioden. Jag har i det föregående redovisat
de justeringar av mittpriser m. m. som på grundval av beslutet skett per den I juh
1981 och den 1 januari 1982.

Riksdagens
beslut i fjol gmndade sig på en proposition om jordbmks-prisregleringen som
baserats på ett förslag av jordbruksnämnden som inte hade biträtts av vare sig
Lantbrukarnas förhandlingsdelegation eller nämndens konsumentdelegation. Den
redovisning som hade lämnats av de båda delegationemas ståndpunkter visade att
man hade olika bedömningar av inkomstutvecklingen och hur 1977 års jordbmkspoliliska
beslut borde tillämpas. Den oenighet som hade redovisats gav vid handen att
överläggningarna om prisregleringen för fiden efter den 30 juni 1982 kunde bli
komplicerade. Mot den bakgmnden fanns det enligt min mening anledning att vidta
särskilda förberedelser inför överläggningarna i syfte att underlätta dessa.
Med stöd av regeringens bemyndigande tillkallade jag därför en särskild
kommitté för ändamålet. Kommittén skulle enligt sina direktiv analysera bl. a.
situationen för olika gmpper lantbmkare, däribland de som är nyetablerade eUer
nyligen har gjort stora investeringar, liksom de skilj-

Prop. 1981/82:209 15

aktigheter
i bedömningarna som hade kommit fram vid överläggningarna våren 1981. Kommittén
skulle söka bedöma inkomstutvecklingen för oUka jämförbara gmpper samt den
ekonomiska och sociala standarden för dessa jämte de prestationer som
standarden grundar sig på. Den skulle vidare gå igenom de prispolitiska medel
som kan utnyttjas för att de jordbmkspoliliska målen skall uppnås. Bl.a.
skulle därvid prövas de olika förslag som framfördes vid prisöveriäggningarna
våren 1981 rörande tekniken för jordbmkarnas inkomstföljsamhet och
kostnadskompensation. Kommittén skuUe också söka vägar för att uppnå en bättre
produktionsbalans i enlighet med 1977 års jordbrukspolitiska beslut. Syftet
med förberedelserna var inte att föreslå förändringar i de gällande jordbmkspoliliska
riktlinjerna utan att få fram en plattform för jordbmksprisöverläggningama och
därmed göra det möjligt att basera riksdagsbeslutet för nästa prisregleringsperiod
på en överenskommelse.

Kommittén
avgav sitt betänkande i november 1981, varefter statens jordbmksnämnd fick i
uppdrag att efter överläggningar med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och jordbmksnämndens
konsumentdelegation avge förslag om den närmare utformningen av prisregleringen
på jordbmksprodukler för tiden efter den 30 juni 1982. Förslagen skulle
utformas med utgångspunkt i riksdagens beslut år 1977 om nya riktlinjer för jordbmkspoUtiken.
Kommitténs betänkande överlämnades till jordbmksnämnden för att beaktas vid
överläggningarna.

Jordbmksnämnden
har nu lagt fram förslag till prisreglerande åtgärder på jordbmkets område för
tiden den Ijuli 1982-den 30 juni 1984. Förslaget har biträtts av de båda
delegationerna.

För
egen del kan jag konstatera att det nu är möjligt att basera jordbmks-prisregleringen
för nästa regleringsperiod på ett förslag av jordbmksnämnden som har lagts
fram i samförstånd med Lantbmkarnas förhandlingsdelegation och nämndens
konsumentdelegation. Det är enligt min mening särskilt värdefullt att så kan
ske i rådande ekonomiska läge då samverkan meUan olika grupper i samhället är
en fömtsättning för att lösa Sveriges ekonomiska problem.

De
senaste årens utveckling i svensk samhällsekonomi med bl.a. ökade energipriser
och en hög räntenivå har medfört att kostnaderna i jordbmket stigit kraftigt.
Den höga räntan har drabbat främst nystartade lantbrukare med hög skuldsättning
och litet eget kapital. Den ekonomiska situationen har därför kommit att
variera starkt mellan olika lantbrukarkategorier och det har således blivit
svårare att med generella prispoUtiska medel nå de jordbmkspoliliska målen.
Åtgärder har också vidtagits bl.a. genom det räntestöd som har införts inom
prisregleringens ram för att uppnå en bättre fördelning av kompensationen till jordbmket.

De
stigande kostnaderna i jordbruket har påverkat livsmedelspriserna. Priserna har
även påverkats av minskade livsmedelssubventioner. Här vill jag samtidigt
erinra om dels att minskningen av livsmedelssubventionerna

Prop. 1981/82:209 16

motiverats
av det statsfinansieUa läget, dels att de totala subventionerna nu uppgår tiU
ca 3,3 miljarder kr. Avtagande köpkraft i kombination med prishöjningar har
medfört sjunkande efterfrågan på vissa livsmedel. Samtidigt har en viss ökning
av produktionen ägt mm. Därmed har överskott uppstått på framför allt kött och
fläsk. Denna utveckling utgör en bakgmnd tUl de förslag som jordbruksnämnden nu
har lämnat.

Jag
har fidigare i annat sammanhang framhållit att den dämpning av inflationen som
vi redan under hösten 1981 kunde fömtse naturligtvis ocksä skulle komma att
påverka kostnaderna i jordbmket och därmed livsmedelspriserna. Utvecklingen på
oljemarknaden och den sänkning av diskontot med två procentenheter som skett
sedan i höstas leder till att takten i inflationen minskar ytterligare. Detta
gör att man nu bör kunna se ljusare på framfiden också för jordbmket, samtidigt
som det är väsentligt att upprätthålla produktionsbalansen inom animalieproduktionen.
Konsumenterna bör således kunna emotse en dämpad ökning av livsmedelspriserna
om den allmänna ekonomiska utvecklingen fortsätter att förbättras. Jag övergår
nu till att behandla jordbmksnämndens förslag. Jordbmksnämnden anför att om
inte åtgärder vidtas fömtses betydande produktionsöverskott under de närmaste
åren, främst av kött och fläsk. Enligt nämnden kan överskott fömtses också av
mejeriprodukter. Överskotten måste i huvudsak avsättas tiU låga priser
utomlands, vilket medför lägre avräkningspriser till jordbmkarna. För att uppnå
inkomstmålet måste enligt nämnden balans skapas mellan produktion och
efterfrågan. Mot bl. a. denna bakgmnd föreslår nämnden vissa åtgärder som
syftar till att stimulera konsumtionen och anpassa produktionen. I övrigt är
förslaget uppbyggt enligt i stort sett nuvarande principer för prisregleringen.

Beträffande
systemet för inkomstföljsamhet bör enligt förslaget även i fortsättningen i
första hand löneutvecklingen för de stora kollektiven beaktas. När ett tillföriitligt
statistiskt underiag föreligger bör enligt förslaget även inkomst- och
lönsamhetsförhållandena för andra småföretagargrupper kunna beaktas. Hänsyn
bör också kunna tas till de olika förhållanden som påverkar den ekonomiska och
sociala standarden inom jordbmket. Rationaliseringsutvecklingen inom näringen
bör beaktas på i princip samma sätt som under nuvarande prisregleringsperiod.
Samtidigt anförs att rafionaliseringsvinsten under den föreslagna
prisregleringsperioden, bl.a. till följd av minskad produktionsvolym, kan komma
att bli lägre än vad som varit faUet under 1970-talet.

Vidare
föreslås att ändringar av arbetsgivaravgift eller liknande avgift, i vad gäller
den s. k. egenavgiften, liksom hittiUs bör beaktas vid första möjliga justeringstillfälle.
Även andra ändrade fömtsättningar för näringen under regleringsperioden, t.ex.
ändringar i beskattningsregler, till följd av statsmakternas beslut bör enligt
förslaget kunna tas upp tUl överläggningar och efter överenskommelse beaktas vid
prissättningen.

Jordbmksnämnden
föreslår att det särskilda stödet till smågrisproduk-tionen avvecklas och att
ålderspensionärer undantas från att erhålla leveranstillägg på mjölk fr. o. m.
den 1 juli 1982. De medel som nu utgår för dessa ändamål bör enligt nämnden få
användas för produktionsanpass-ningsåtgärder främst inom fläsk- och
mjölkproduktionen samt för åtgärder inom låginkomstsatsningarnas ram. I övrigt
föreslås de låginkomstsats-ningar och andra sociala satsningar som hittills
gjorts fortsätta efter i huvudsak samma gmnder som fömt och utgå inom ramen för
de överenskommelser som kan komma att träffas.

Jordbruksnämnden
föreslår att jordbruket, utöver vad som kan erhållas genom rationaliseringar,
den 1 juli 1982 tillförs ett belopp av 50 milj. kr. Vidare föreslås att vid de
överläggningar som fömtsätts ske inför den 1 januari 1983 bör ersättning utgå
motsvarande förtjänst- och löneutveck-Hngsgarantin för de stora lönekollektiven
samt hänsyn tas tiU en eventueU tillämpning av den s. k. prisgarantiregeln i
löneavtalen. Överläggningar om inkomstföljsamheten för det andra året i
regleringsperioden föreslås ske inför den 1 juh 1983.

Enligt
nämnden bör ytterligare studier göras om arbetsinsatserna i jordbmket samt inkomstutveckUngen
för olika typer av jordbruk. Omfattningen av detta utredningsarbete kommer
enligt nämnden att bli beroende av i vilken utsträckning särskilda medel ställs
tiU förfogande.

Jag
biträder jordbmksnämndens förslag angående inkomstföljsamhet.

Jordbmksnämnden
föreslår att jordbmket per den 1 juli 1982 tillförs ett belopp av 75 milj. kr.
som skall användas till konsumtionsstimulerande åtgärder och tiU elableringsstöd
för att underlätta etablering för lantbrukare utan ett stort eget kapital. Den
1 juli 1983 bör enligt förslaget ytterUgare 37,5 mUj. kr. tillföras jordbmket
för dessa ändamål. För etableringsstödet har kostnadema under regleringsåret
1982/83 beräknats till ca 30 milj. kr. och under regleringsåret 1983/84 till ca
45 milj. kr. Återstående medel bör enligt förslaget användas till konsumtionsstimulerande
åtgärder. Enligt nämnden kan medlen ställas till förfogande antingen genom prishöjningar
eller genom att nya budgetmedel tillförs.

Jag
biträder jordbmksnämndens förslag att medel tUlförs jordbmket för nyssnämnda
åtgärder. Medlen bör tillföras jordbmket genom prishöjningar. Härvid kan, som
nämnden har anfört, dessa medel stäUas tUl förfogande för ändamålet anfingen
genom omfördelning av de medel som utgår till jordbmket till följd av
livsmedelssubventionerna eller genom avgifter på produktionen. Det ankommer på
regeringen att efter förslag av nämnden besluta härom.

Jordbmksnämnden
föreslår att mittpriser, prisgränser och införselavgifter liksom hittills bör
justeras varje halvår per den 1 juli och den 1 januari. TiU grund för
justeringarna bör läggas normerade värdevolymer ö\er jordbrukets kostnader för
inköpta produktionsmedel och utvecklingen av PM-index enligt hittills
tillämpade regler. Beträffande avskrivnings-2 Riksdagen 1981/82. 1 saml Nr
209

Prop. 1981/82:209 18

kostnaderna
föreslår jordbruksnämnden att jordbmket under normala förhållanden bör
kompenseras för dessa enligt nuvarande principer. Under perioder med t.ex.
starka förändringar i investeringsvolym och inflation samt stora ändringar i
den ekonomiska politiken, som markant ändrar fömtsättningarna för beräkningarna,
föreslås att överläggningar om kompensationen för avskrivningskostnaderna kan
tas upp en gång per år i samband med diskussionerna om inkomstföljsamheten.
Sådana överläggningar kan ske första gången inför den I juli 1983.

Jordbruksnämnden
förordar att den avgift på handelsgödsel som föreslås införd, i likhet med vad
som gäller för fodermedel, inte bör kompenseras inom inflationsskyddet via PM-index,
eftersom inflytande avgifter i huvudsak fömtsätts bli använda inom jordbmksprisregleringen,

Jordbmket
tillfördes för regleringsåret 1981/82 ett engångsbelopp av 100 milj. kr. som
kompensation för vissa eftersläpningseffekter i kostnadskompensationen.
Eftersom denna effekt delvis kvarstår, bör enligt förslaget beloppet utgå även
under regleringsåret 1982/83. Jordbmksnämnden föreslår att vid
överläggningarna om kostnadskompensation m. m. till jordbruket per den 1 juli
1983 bör, med hänsyn fill inflationens och kostnadskompensationens utveckling,
prövas om beloppet skall utgå även för tiden därefter.

Jag
biträder jordbmksnämndens förslag i fråga om kostnadskompensationen till
jordbruket.

Beträffande
kostnaderna för uppsamling och förädling föreslår nämnden att kompensationen
under regleringsperioden utformas på i huvudsak samma sätt som tidigare, dvs.
med hänsyn tiU den faktiska kostnadsutvecklingen. Under regleringsperioden bör
enligt förslaget paralleUt med sedvanliga beräkningar göras kostnadsberäkningar
baserade på indexmätningar enligt ett system som utretts inför nu avslutade
överläggningar. Slutlig ställning till en eventuell övergång till
kompensationsberäkningar baserade på indexmätningar får enligt förslaget tas
härefter. Frågan om hur kompensationen för kapitalkostnaderna skall beräknas
samt hur volymförändringar skall beaktas vid kompensationsberäkningarna
föreslås bli behandlad vid de överläggningar som fömtsätts ske inför den 1 juU
1982.

Jag
har inget att erinra mot jordbmksnämndens förslag rörande kompensation för
kostnaderna för uppsamling och förädling. I detta sammanhang vill jag erinra om
mitt uttalande i prop. 1977/78:154, nämligen att ett system för indexmätning av
kostnadema inom uppsamling och förädling bör syfta till att finna en smidig
teknik för att mäta den faktiska kostnadsutvecklingen.

Enligt
regeringens bemyndigande genomförde jordbruksnämnden vissa ändringar i prisgränssysiemet
per den 1 juli 1981. Ändringarna innebar bl.a. att mittpriserna justerades så
att de i huvudsak överensstämde med de faktiska priserna. I samband härmed anpassades
införselavgifterna till de nya mittprisema. Införselavgiftema justerades den 1
juli 1981 och den I

januari
1982 med hänsyn till det behov av gränsskydd som då bedömdes föreligga. Vidare
infördes en särskild korrigeringsregel vUken innebär att eventuell över- eUer
underkompensation i förhållande till mUtpriserna delvis kan beaktas i
efterhand. Denna korrigeringsregel innebar att hittillsvarande s. k.
världsmarknadsklausul kunde utgå. För flertalet av de pris-gränssatta
produkterna företogs bl. a. en krympning av spännvidden mellan prisgränserna.

Jag
biträder jordbmksnämndens förslag att det nya prisgränssysiemet tillämpas också
under den föreslagna regleringsperioden. Detta innebär bl. a. att införselavgiftema
varje halvår, per den 1 januari och den 1 juli, bör justeras med hänsyn tiU det
behov av gränsskydd som då bedöms föreligga. Utgångspunkterna för
fastställandet av gränsskyddet bör i enlighet med vad nämnden har föreslagit
redovisas för de båda delegationerna, medan det bör ankomma på nämnden att till
regeringen lämna förslag om normalinförselavgifternas storlek. Vidare bör en
eventuell tiUämpning av koiTigeringsregeln ske, fömtom den 1 juli 1982, vid de
överläggningar som föreslås äga rum inför den 1 juli 1983 och den 1 juh 1984.

Jordbmksnämnden
föreslår vissa åtgärder för produktionsanpassning som jag återkommer till i det
följande. Såsom jordbruksnämnden har anfört bör, som fömtsättning för att produktionsanpassande
åtgärder genomförs, gälla att återhållsamhet visas vid prissättningen. Som vUlkor
för dylika åtgärder bör dock som anges i förslaget inte krävas att priset sätts
under mittpriset, vUket dock inte hindrar att priset i dessa situationer kan komma
att Ugga under detta pris.

Beträffande
ulbyteshandeln med kött och fläsk föreslår nämnden att de regler som har gällt
under innevarande regleringsperiod skall gälla också för tiden efter den 30
juni 1982. Jag har inget att erinra mot detta förslag.

Jordbruksnämnden
tar därefter upp regleringsekonomin för spannmål. Jordbmksnämnden uppger att
den ekonomiska ställningen i regleringsföreningen Svensk spannmålshandel som
vid ingången till regleringsåret 1981/ 82 visade ett överskott av ca 35 milj.
kr. vid ingången fill nästa regleringsår beräknas förbytas till ett underskott
av ca 83 milj. kr. De internafionella spannmålspriserna har under år 1982 visat
en fallande tendens och enligl nämnden ha. regleringsföreningen i sina
prognoser därför inle vågat räkna med högre exportpriser än de som i genomsnitt
erhållits under regleringsåret 1981/82. Vid normalskörd för år 1982 beräknas
därför föreningens underskott stiga kraftigt. Jordbmksnämnden föreslår att
underskottet i spannmålsregleringen vid normalskörd och nu förväntad
internationell prisnivå under regleringsåret 1982/83 inte bör översfiga 250
milj. kr. Lantbmkarnas förhandlingsdelegation har förklarat sig beredd att av
regleringsmedel som tilldelas jordbruket överföra medel tUl kassan så att den
vid nämnda förhållanden vid utgången av regleringsåret 1982/83 inte har större underskott
än 250 milj. kr. Skulle skörden bli större än normalt kommer jordbmket enligt
förslaget liksom tidigare år antingen att få tillskjuta ytter-

Prop. 1981/82:209 20

ligare
medel eller godta en sänkning av de preliminära inlösenpriserna. Om världsmarknadspriserna
blir lägre än som nu antagits bör enligt förslaget en ökning av underskottet kunna
medges. Finansieringen av detta ytterligare underskott föreslås bli behandlat
vid kommande överläggningar.

Jag
har inget att invända mot vad jordbruksnämnden har anfört beträffande
spannmålsregleringen. Jag vill härvid erinra om att riksdagens beslut om nya
riktlinjer för jordbrukspolitiken i fråga om finansieringen av spannmålsöverskotten
bl.a. innebär att systemet skall vara utformat så att det blir ett gemensamt
intresse för näringen och staten att lösa överskottsproblemen. Beslutet
innebär vidare att det bör tiUses att tillräckliga medel står tUl förfogande
för att under normala förhållanden täcka kostnaderna för prisregleringsverksamheten
och avsättningen av överskottskvantiteter. I beslutet framhålls vidare att det
i samband med prisöverläggningarna från tid tiU annan bör ske en prövning av
hur stort belopp som årligen bör tillföras spannmålsregleringen för att täcka
det normala behovet.

Prisregleringen
bör i övrigt bygga på de principer som gäller under innevarande
prisregleringsperiod. Det innebär bl.a. att jordbmksnämnden bör vid kommande
Justeringstillfällen under den förestående prisregleringsperioden efter
överläggningar med Lantbmkarnas förhandlingsdelegation och
konsumentdelegationen till regeringen inkomma med förslag till fördelning av de
totala beloppen på olika produkter samt till de ändringar av mittpriser,
prisgränser och införselavgifter som krävs för att jordbruket skall tillföras
avsedda intäktsökningar. Det ankommer därefter på regeringen att besluta
härom.

Jag
har i det föregående biträtt nämndens förslag att särskUda medel bör tillföras jordbmket
för konsumtionsstimulerande åtgärder för framför allt kött och fläsk. Även inom
ramen för köttregleringen avses enligt nämnden åtgärder bekostas för att främja
den inhemska kött- och fläskkonsumtionen under fömtsättning att kostnaden
härför i stort sett inte bedöms bli högre än för motsvarande export. Nämnden
uppger att en arbetsgmpp med representanter för nämnden och delegationerna
kommer att tUlsättas för att ta fram förslag till dylika åtgärder. Som exempel
på åtgärder anges rabattering av nötkött och fläsk till skolmåltider.

Enligt
nämnden är det inte möjligt att inom rimlig tid återvinna balans på animaUeområdet
endast genom att stimulera konsumtionen. Även produk-tionsbegränsande åtgärder
måste vidtas. Nämnden redovisar bl. a. följande åtgärder för
produktionsanpassning.

Frågan
om en tidsbegränsad investeringskontroll har aktualiserats vid
överläggningarna. Jordbmksnämnden lägger inte fram något förslag till
investeringskontroll eftersom olika uppfattningar råder såväl mellan delegationerna
som inom nämnden om det lämpliga i att genomföra en sådan åtgärd. Samtidigt
anför nämnden att lantbmksstyrelsen i cirkulärskrivelse fiU lantbmksnämnderna
föreskrivit att dessa, med hänsyn till marknadsläget för fläsk, tiUs vidare i
princip inte skall bevilja statligt stöd till

Prop.
1981/82:209 21

investeringar
i denna produktionsgren. Jordbmksnämnden uppger att lantbmksstyrelsen efter
samråd med nämnden avser att ta ställning tiU en eventuell begränsning av
statligt stöd till investeringar för övriga produktionsgrenar inom animaUeområdet.

En
höjning av införselavgiften för oljekraftfoder utöver en anpassning till fodersädspriserna
har enligt jordbmksnämnden aktualiserats. För att erhåUa någon betydande effekt
på produktionen krävs enligt nämnden stora avgiftshöjningar samtidigt som en
avgiftsbeläggning bör ske av allt proteinfoder för att undvika konkurrenssnedvridande
effekter. Detta skulle innebära att även fiskmjöl beläggs med avgift, vilket
av handelspolitiska skäl torde stöta på svårigheter. Endast en begränsad
höjning av avgiften på oljekraftfoder är därför enligt nämnden lämplig.

Enligt
jordbmksnämnden finns det nu mindre skäl än tidigare att särskUt stimulera
mjölkproduktionen. Nämnden föreslår därför att leveranstillägget på mjölk,
vilket ingår i den s.k. låginkomstsatsningen, tas bort för jordbmkare över 65 år
fr.o.m. den 1 juli 1982. Vidare övervägs enligt nämnden ersättning fill
producenter mellan 60 och 65 år för att upphöra med mjölkproduktion före
uppnådd pensionsålder. Denna åtgärd kan enligt nämnden kombineras med en
slaktpremie på mjölkkor och finansieras av prisregleringsmedel eUer av medel
som frigörs genom att leveranstiUäg-get på mjölk för pensionärer föreslås
upphöra. Jordbmksnämnden föreslår dessutom att den får bemyndigande att vid
behov under prisregleringsperioden tUlämpa ett s. k. tväprissystem för mjölk,
vilket innebär att mjölkleveranser utöver en viss bestämd kvantitet betalas
med ett lägre avräkningspris.

Beträffande
animaUeområdet i övrigt föreslår jordbmksnämnden att stödet tiU
smågrisproduktionen inom ramen för låginkomstsatsningen tas bort fr.o.m.
budgetåret 1982/83. Vidare övervägs enligt nämnden vissa slaktpremier i syfte
att minska nötkötts- och fläskproduktionen. Dessa premier kan enligt nämnden
finansieras av prisregleringsmedel eUer av de medel som frigörs genom att
smågrisstödet slopas.

Jag
kan godta de åtgärder som jordbmksnämnden redovisat för att åstadkomma balans
mellan produktion och konsumtion av animalieprodukter. Enligt min mening är
det nödvändigt att produktionen av sådana produkter bättre anpassas tiU
efterfrågan inom landet i enlighet med riktlinjema i 1977 års beslut. Det är
därför i nuvarande läge angeläget att nyetableringar och utbyggnad av stora
besättningar inte kommer till stånd. Utan etableringskontroll i någon form kan samhället
påverka endast sådana objekt som är beroende av stafiigt stöd. Mot denna
bakgrund är det nödvändigt att lantbmksstyrelsen och jordbmksnämnden utnyttjar
de möjligheter som finns för att förhindra en utbyggnad av animalieproduktionen.

Beträffande
avgiften på oljekraftfoder ankommer det på jordbruksnämnden att inom det
bemyndigande som ges av regeringen bestämma avgiftens storlek. Vad gäller de
föreslagna slaktpremierna ankommer det på nämn-

Prop. 1981/82:209 22

den
att besluta om dessa. I övrigt bör det ankomma på regeringen eller efter
regeringens bemyndigande på jordbmksnämnden att besluta om genomförandet av
åtgärderna.

Genom
begränsningen av leveranstillägget för mjölk och avskaffandet av stödet tiU smågrisprodukfionen
frigörs ca 15 milj. kr. resp. ca 20 milj. kr. av budgetmedel. Såsom jordbmksnämnden
har föreslagit bör dessa medel fa användas för produktionsanpassning inom
främst mjölk- och fläskproduktionen. Jag återkommer härtill vid min behandling
av anslagsfrågorna för budgetåret 1982/83.

Jag
tar härefter upp frågan om införande av en avgift på handelsgödsel. Jordbmksnämnden
begär bemyndigande att ta ut en sådan avgift. Nämnden föreslår att avgiften
tas ut vid inhemsk tiUverkning och vid import. Enligt förslaget är avsikten att
en avgift som motsvarar ca 7% av försäljningspriserna på i princip alla
handelsgödselmedel skall tas ut fr. o. m. den 1 juh 1982. Avgiftens storlek
avses bli omprövad våren 1983. Enligt nämnden bör återbäring ske fill näringar
som ligger utanför jordbmksprisregleringen, t.ex. skogs- och
trädgårdsnäringarna. Avgifter av den nämnda storleken beräknas ge en intäkt för
den andel som används inom jordbmket av ca 110 milj. kr. per år. Dessa medel
bör enligt nämnden få användas inom jordbmksprisregleringen och kommer därmed
jordbruket som kollekfiv till godo. Kostnadsökningen på gmnd av avgiften skall
därför enligt nämnden inte få belasta konsumentpriserna på livsmedel.

Jag
biträder förslaget om införandet av en avgift på handelsgödsel och att influtna
avgiftsmedel skall användas inom jordbruksprisregleringen. Jag vUl erinra om
att jag i prop. 1977/78:19 om nya riktlinjer för jordbmkspoUtiken, m.m.
framhöll att möjligheten borde stå öppen att ta ut en gödselmedelsavgift.

Vid
uppbörden av avgiften är det svårt att skilja på olika användningsområden. De
delar av avgiftsmedlen som kan beräknas avse förbmkning inom skogsbmket och
trädgårdsnäringen bör som nämnden föreslagit återföras tiU dessa näringar. Jordbmksnämnden
avser att i samråd med lantbmksstyrelsen och skogsstyrelsen återkomma till
regeringen med förslag om hur återföringen bör ske. Enligt min mening bör av
bl. a. administrafiva skäl en koUektiv återbäring av avgiftsmedlen ske tUl
dessa näringar.

Jag
återkommer i det följande med de förslag till lagstiftning som krävs med
anledning av förslaget om en avgift på handelsgödsel.

Jag
övergår nu till att behandla jordbmksnämndens förslag beträffande ränte- och elableringsstöd.
I dessa frågor har nämnden samrått med lantbmksstyrelsen.

Det tillfäUiga
räntestödet till jordbmksföretag utgår enligt regeringens beslut t.o.m. år
1982. Bestämmelserna härom finns i förordningen (1980:604) om tillfälUgt
räntestöd till jordbruksföretag (ändrad 1981:680). Jordbruksnämnden föreslår
att stödet förlängs t. o. m. år 1985 under vilken

Prop. 1981/82:209 23

tid
det samtidigt successivt avvecklas. Återbetalda medel skall enligt nämnden
återgå tUl jordbruksprisregleringen. Medelsbehovet vid nuvarande räntenivå
beräknas av nämnden till 55 milj. kr. för år 1982, 50 milj. kr. för år 1983, 45
milj. kr. för år 1984 och 20 milj. kr. för år 1985. Jag biträder nämndens
förslag och återkommer till finansieringen för budgetåret 1982/ 83 i samband
med anslagsfrågorna.

För
att underlätta etablering för lantbrukare, utan ett stort eget kapital, föreslår
jordbruksnämnden som jag fidigare har nämnt att ett elableringsstöd införs. Etableringsstödet
är tänkt att reducera räntekostnaderna i företaget till en nivå som ett lantbmk
kan bära vid en rimlig egen kapitalinsats. Stödet föreslås utgå med ett belopp
motsvarande den del av räntekostnaden som överstiger en viss räntenivå. Stödet
avses utgå i full omfattning under de första fem åren för att sedan trappas av
under de tre följande åren. Stödet avses lämnas i form av lån. Efter
stödperiodens slut föreslås den del av lånet avskrivas som avser stöd tUl
inventarier. Räntelån lill fastighetsköp bör enligt förslaget vara
återbetalningspliktiga och vid periodens slut eller senare placeras som hypotekslån
med statlig garanti. Detta innebär enligt nämnden att medel då ytterst återförs
till jordbmksprisregleringen. Etableringsstödet bör enligt förslaget omfatta etablering
som gjorts även under år 1981 och 1982. Som jag tidigare redovisat beräknar nämnden
medelsbehovet för etableringsstödet till 30 milj. kr. under regleringsåret
1982/83 och tUl 45 milj. kr. under regleringsåret 1983/84.

Jag
biträder nämndens förslag men vUl samtidigt framhålla att reglema för etableringsstödet
inte bör utformas så att det motverkar de åtgärder som vidtas för att förbättra
produktionsbalansen inom animalieproduktionen. Det ankommer på regeringen att,
efter förslag av lantbmksstyrelsen i samråd med jordbmksnämnden, besluta om
utformningen av ränte-och etableringsstöden.

Jordbmksnämnden
tar även upp vissa förslag om administrativa kostnader samt om prisregleringen
på olika produkter, nämligen en höjning av tiUverkningsavgiften på
ersättningsprodukter för grädde och vissa förändringar av
distributionstillägget vid leverans av mjölk och grädde från mejeri. För egen
del har jag inget att erinra mot förslagen. Det ankommer på regeringen eller
efter regeringens bemyndigande jordbmksnämnden att besluta i dessa frågor.

Riksdagen
medgav våren 1981 att statens jordbmksnämnd för budgetåret 1981/82 får
disponera rörliga krediter i riksgäldskontoret dels till ett belopp av högst
250 milj. kr. för säsongmässig lagring av jordbmksprodukler, dels tiU ett
belopp av högst 50 milj. kr. för inlösen av inhemskt oljeväxtfrö. Jordbmksnämnden
har i sin anslagsframställning för budgetåret 1982/83 begärt att få disponera
motsvarande krediter. Jag biträder nämndens förslag.

3.2 Införselavgiftsmedel m. m.

I bilaga 1 redovisas användningen av införselavgiftsmedel m.m.
under regleringsåret 1980/81 liksom också beräkningen av införselavgtftsmedel
som inflyter under regleringsåren 1981/82 och 1982/83! Den huvudsakliga
medelsdispositionen för regleringsåret 1980/81 framgår av följande tabell, i
vilken även den preliminära dispositionen för regleringsåret 1981/82 redovisas.

Huvudsaklig
medelsdisposition av införselavgiftsmedel m. m. regleringsåren 1980/81 och
1981/82

1980/81 1000-tal
kr.

1981/82 1
000-tal kr. prel.

9587'

16974'

Inkomster

Från föregående regleringsår kvarstående införselavgifter
Under resp. regleringsår influtna införselavgifter

372237

344600

190426

200000

Summa
572 250

561574

2000

2000

19500

29500

0

0

105000

0

304

12120

192923

167000

70500

65000

2000

0

15500

20500

0

5000

600

1400

irbete
8 500

8500

25000

25000

2500

2500

1400

1400

2000

2000

500

500

0

1500

2 9399

123 280

exkl. fodermedel

fodermedel

Utgifter

a) Av medel inom fördelningsplanen

Svensk spannmålsliandel

Sveriges potatisintressenter

Sveriges oljeväxtintressenter

Svensk kötthandel

Svensk
kötthandel, utbyteshandel

Föreningen för mejeriprodukter

Svensk
ägghandel

Regleringskassan för fågelkött

Regionalt kostnadsbidrag, norra Sverige

-
mjölk

-
kött

-
ägg

Upplysningsverksamhet och utvecklingsarbete Djurhälsovård,
kontrollverksamhet m.m. Stöd till odling av konservärter och andra köksväxter

Stöd till
odling av bruna bönor Stöd till odling av vallväxtfrö Fonden för kollektiva
åtgärder inom biodlingen Sveriges exportråd Reserv till jordbruksnämndens
förfogande

' Intäktsräntor från föregående år.

Dessutom beräknas ca 1 milj. kr. inflyta av införselavgifler
på stärkelse till teknisk industri, vilket belopp skall tillföras
regleringsföreningen Sveriges potatisintressenter.

Prop. 1981/82:209 25

1980/81

1981/82

1
000-tal kr.

1 000-tal kr. prel.

b) Av
medel utanför fördelningsplanen

Utbyteshandel
nötkött, öststaterna

25948

15000

Utbyteshandel
kött och fläsk

49696

37880

Pristillägg
får- och lammkött

14540

15 500

Svensk matpotatiskontroll

4425

4875

Sveriges
potatisodlares riksförbund

2353

2544

Bidrag
till Stiftelsen för ackordhäst-

organisationens
bevarande

475

475

Bidrag
till fraktkostnader för mjölk

och
grädde

288

300

Prisåterbäring
till pälsdjursuppfödare

2000

4000

Stöd
till odling av vallväxtfrö

6000

6000

Fonden
för kollektiva åtgärder inom

biodlingen

300

300

Restitution
av införselavgifter för

styckningsdetaljer
av kött och fläsk

samt av
införselavgifter för ost

6599

5000

Stöd
till maltproduktionen

2000

1000

Sveriges
exportråd

0

1500

Summa

114624

94374

Summa utgifter

572250

561574

Saldo
vid utgången av resp. regleringsår

0

0

Fördelningsplanen
för regleringsåret 1981/82 utgör enhgt riksdagens beslut 267,2 milj. kr. HärtiU
kommer inflytande avgifter för fodermedelsimporten f.n. beräknade tiU 200
milj. kr., varvid fördelningsplanen omfattar 467,2 milj. kr. Jordbruksnämnden
beräknar de disponibla inkomsterna av införselavgifter tiU 561,6 milj. kr.,
vilket innebär ett beräknat överskott av 94,4 mUj. kr. sedan medel avsatts till
fördelningsplanen. Definitiv fördel-ningsplan för regleringsåret 1981/82 kan
fastställas först efter utgången av regleringsåret.

De
ändamål utanför fördelningsplanen som får täckas av införselavgiftsmedel
beräknas för regleringsåret 1981/82 helt ta i anspråk det beräknade överskottet
av 94,4 milj. kr.

SammanstäUningen
avseende regleringsåret 1981/82 skiljer sig på några punkter från de
beräkningar som lagts fram i prop. 1980/81:190. Sålunda har utbyteshandel med
nötkött med öststaterna minskats med 10 milj. kr. Vidare har utbyteshandel med
kött och fläsk, som angavs till 50 milj. kr., tagits upp med beräknade tUlgängliga
medel, 37,9 milj. kr., samt restitution av införselavgifter ökats med 3 milj.
kr. tUl 5 milj. kr. Bidragen till Svensk matpotatiskontroU och Sveriges
potatisodlares riksförbund har ökats med 280000 kr. resp. 177000 kr., då
nämnden tillstyrker ett tilläggsanslag för regleringsåret 1981/82 för ökade
lönekostnader under år 1981 med dessa belopp. I enlighet med regeringens
bemyndigande i regeringsbeslut den 17 december 1981 har 1,5 milj. kr. anslagits
av medel inom fördelningsplanen och 1,5 milj. kr. av medel utanför
fördelningsplanen för verksamhet vid Sveriges exportråd rörande främjande av
export av högförädlade livsmedel.

Prop. 1981/82:209 26

I
den mån tillgängliga medel utanför fördelningsplanen blir mer än 94,4 milj. kr.
bör överskjutande belopp i första hand användas till att betala utbyteshandel
med kött och fläsk upp tiU ett belopp av 50 milj. kr. Därefter eventuellt
kvarstående belopp bör användas till ändamål inom fördelningsplanen med hänsyn
tiU att 31,1, 4,8 resp. 0,3 milj. kr. för utbyteshandel med kött och fläsk i
brist på medel utanför fördelningsplanen togs från fördelningsplanerna
regleringsåren 1978/79—1980/81.

Jag
har inte något att erinra mot vad jordbmksnämnden anfört rörande införselavgiftsmedlens
disposition under regleringsåren 1980/81 och 1981/ 82.

Regeringen
uppdrog den 26 november 1981 åt jordbruksnämnden att närmare överväga och
framlägga förslag om användningen av införselavgiftsmedlen inom och utanför
fördelningsplanen. Nämnden redovisar att den har påböijat ett sådant arbete och
kommer senare att lämna förslag om användningen. För regleringsåret 1982/83
föreslår dock nämnden att medlen får tas i anspråk enligt hittUls tillämpade
principer.

Jordbruksnämnden
beräknar att det under regleringsåret 1982/83 inflyter 585,5 milj. kr. i form
av införselavgiftsmedel, inkl. räntor från föregående år. Härav avser 230 mUj.
kr. fodermedel.

Jordbruksnämnden
föreslår att fördelningsplanen för regleringsåret 1982/83 bör omfatta 267,2
milj. kr. jämte inflytande fodermedelsavgifter, som beräknas tiU 230 milj. kr.
eller totalt 497,2 milj. kr. Jag biträder nämndens förslag.

Med
hänsyn till ovissheten rörande regleringsekonomins utveckling lägger nämnden
inte fram någon fördelningsplan för det preliminärt beräknade beloppet.
Nämnden bör återkomma med förslag till preliminär fördelning i samband med
förslaget till justering av införselavgifter m. m. fr. o. m. den 1 juli 1982.
Nämnden bör liksom tidigare, efter hörande av Lantbmkarnas
förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen, få jämka delbeloppen mellan
de olika regleringsföreningarna och besluta om fördelning av det belopp som kan
komma att stå tUl nämndens förfogande.

Jag
har inget att erinra mot att Svensk spannmålshandel liksom hittills tillförs införselavgtfter
för viss utbyteshandel med brödsäd. Vidare bör Sveriges oljeväxtintressenter
tillföras hela fettvamavgiften för en kvantitet motsvarande oljeinnehållet i
den inhemska fröskörden, dock högsl motsvarande fettvamavgiften på den totala fettkonsumtionen.
I detta sammanhang vill jag nämna att jordbruksnämnden i enlighet med
regeringens bemyndigande och på grundval av ett förslag av kommittén för
industrins råvamkostnadsutjämning tar ut införselavgift på stärkelse och
importavgift på stärkelsederivat till teknisk industri fr. o. m. den I mars
1982.1 syfte att bidra till finansieringen av stärkelseregleringen får
inflytande införselavgifler vid import av stärkelse för tekniskt bmk tillföras
regleringsföreningen Sveriges potatisintressenter. Detsamma gäller för
importavgifter som erläggs vid import av derivat sedan därav täckts kostnaderna
för exportbidrag m. m.

Prop. 1981/82:209 27

Medelsbehovet
under regleringsåret 1982/83 för de ändamål utanför fördelningsplanen som jag
anger i det följande bör i första hand täckas av införselavgiftsmedel.

För
ulbyleshandel med kött och fläsk har nämnden beräknat 65 milj. kr. Av detta
belopp bör 15 milj. kr., som avser utbyteshandel med nötkött med öststaterna,
föras över till Svensk kötthandel. Återstående 50 milj. kr., som avser
utbyteshandel med kött och fläsk med andra länder, bör föras över tiU Svensk kötthandel
i enlighet med de gmnder som redovisats i prop. 1978/79: 208.

Kostnaderna
för pristillägg för får- och lammkött av 530 öre per kg bestrids under
regleringsåret 1981/82 med 10 milj. kr. från anslaget Prisreglerande åtgärder
på jordbmkets område och med 15,5 milj. kr. av införselavgiftsmedel utanför
fördelningsplanen. Jordbmksnämnden beräknar kostnaden för pristillägget till
25,5 milj. kr. under regleringsåret 1982/83. Jag föreslår att av pristillägget
på får- och lammkött bekostas även för regleringsåret 1982/83 10 milj. kr. från
anslaget Prisreglerande åtgärder på jordbmkets område och resterande belopp,
15,5 milj. kr., med införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen. Hämtöver
kan nämnas att regeringen har bemyndigat nämnden att under regleringsåret
1981/82, inom ramen för Uvsmedelssubventionema, utbetala pristillägg på får-
och lammkött.

TUl
Svensk matpotatiskontroll (SMAK) har för regleringsåret 1981/82 av medel
utanför fördelningsplanen reserverats högst 1 115000 kr. för upplysningsverksamhet
på matpolalisområdel. För regleringsåret 1982/83 föreslås en höjning av
beloppet till 1 200000 kr.

Ersättningen
till SMAK för den officiella kontrollen av matpotatis föreslås uppgå tUl högst
3 737000 kr. I detta belopp ingår 100000 kr. för utvecklingsarbete. Nämnden
föreslår också att SMAK skall få ett tUläggs-anslag på 280000 kr. för ökade
lönekostnader under regleringsåret 1981/82. Nämnden avser att återkomma rörande
ökade lönekostnader under regleringsåret 1982/83.

Jag
har inget att invända mot dessa förslag.

Sveriges
potatisodlares riksförbund (SPOR) har för regleringsåret 1981/ 82 erhållit
2367000 kr. för sin verksamhet med effektivisering av matpotalisodlingen.
Nämnden föreslår ett tilläggsanslag för regleringsåret 1981/82 med 177000 kr.
för ökade lönekostnader under regleringsåret 1981/ 82 samt ett anslag av
2554000 kr. för regleringsåret 1982/83. Nämnden avser att återkomma rörande
ökade lönekostnader under regleringsåret 1982/83. Nämnden redovisar att den vid
bedömningen av anslagskraven från SMAK och SPOR har följt de anvisningar som
gäller för myndigheternas anslagsframställningar. Jag har inget att erinra mot
detta.

Stiflelsen
för ackordhästorganisationens bevarande bör i enUghet med nämndens förslag
tillföras oförändrat 475 000 kr.

Bidrag
för att begränsa fraktkostnaderna för mjölk och grädde till vissa områden i de
nordligaste länen bör, som nämnden föreslagit, utgå med 300000 kr. under
regleringsåret 1982/83.

Prop. 1981/82:209 28

Vidare
föreslås att nämnden under regleringsäret 1982/83 får disponera högsl 4 milj.
kr. av avgiftsmedel utom fördelningsplanen för återbäring till pälsdjursuppfödare
av den del av priset på inhemskt foder för pälsdjursuppfödning som är hänföriig
till införselavgifterna på fodermedel. Jag biträder även detta förslag.

För
stöd till vallfröodlingen föreslår jordbruksnämnden för regleringsåret 1982/83
att 6 milj. kr. anvisas av medel utanför fördelningsplanen. Jag har inget att
erinra mot detta förslag.

Till
fonden för kollektiva åtgärder inom biodlingen har under regleringsåret
1981/82 förts 800000 kr., varav 500000 kr. inom och 300000 kr. utom fördelningsplanen.
Jordbruksnämnden föreslår att motsvarande belopp skall utgå under regleringsåret
1982/83. Jag har inget att invända mot detta under fömtsättning att 500000 kr.
anslås inom fördelningsplanen.

För
kollektiva åtgärder inom odlingen av konsumtionsfisk föreslår nämnden att högst
600000 kr. av medel utom fördelningsplanen får användas under regleringsåret
1982/83. Som skäl för bidrag anförs att fiskproducenterna betalar ett högre
pris än världsmarknadspriset för foder som används i produktionen, samtidigt
som ett gränsskydd på konsumlionsfisk saknas. Med hänsyn till den särskilda
översyn av användningen av införselavgiftsmedel som jordbmksnämnden påbörjat
är jag inle nu beredd alt biträda detta förslag.

Kostnaderna
för restUution av införselavgifter för styckningsdetaljer av kött ochfiäsk samt
för ost beräknas av nämnden till 5 milj. kr. för regleringsåret 1982/83. Jag
har inget att erinra mot denna beräkning.

För slöd
till maltproduktionen bör enligt nämndens förslag 1 milj. kr. utgå under
regleringsåret 1982/83. Jag biträder även detta förslag.

Med
hänsyn till ovissheten om den faktiska avgiftsuppbörden föreslår jordbmksnämnden
att en rörlig kredit på 120 milj. kr. får slå lill förfogande även under
regleringsåret 1982/83 och att den får användas för ändamål inom och utom
fördelningsplanen samt för sockerregleringen. Jag biträder förslaget med
tillägget att krediten inte, utan regeringens särskilda medgivande, får
användas för finansiering av utbyteshandel med kött och fläsk. Jag biträder
också förslaget att i likhet med innevarande budgetår en rörlig kredit av 40
milj. kr. ställs till nämndens förfogande under budgetåret 1982/ 83 för råvamkostnadsutjämningen.
Det bör ankomma på regeringen att närmare föreskriva hur krediterna får
utnyttjas och villkoren för detta.

3.3
Prisregleringen på sockerbetor och socker

Jordbruksnämnden
föreslår efter överiäggningar och i samförstånd med Sveriges betodlares
centralförening och Svenska Sockerfabriks AB samt nämndens konsumentdelegation
en ettårig prisregleringsperiod för sockerbetor och socker omfattande tiden
den 1 juli 1982-den 30 juni 1983. Förslaget har utformats med beaktande av vad
som förordats i prop. 1980/ 81:190 om reglering av priserna på jordbmksprodukler,
m.m. i fråga om

Prop. 1981/82:209 29

sockerbetsarealen
för 1982 års odling (JoU 1980/81:36, rskr 1980/81:419). Riksdagens beslut
innebär att sockerbetsarealen utökas med ytterligare 1000 ha under 1982 års
odling till 53000 ha. Den utökade sockerbetsarealen utgör statens bidrag för
att möjliggöra fortsatt drift vid sockerbmket i Karpalund.

I
den nyss nämnda propositionen angavs vidare att en strävan med arealökningen
borde vara att åstadkomma en minskning av fabrikspotatisodlingen. Frågan om förtur
för potatisodlarna för år 1982 fick prövas vid kommande prisöverläggningar.

Under
1981 års odling övergick ca 270 ha från fabrikspotatis till sockerbetor. Jordbmksnämnden
redovisar nu att den hcU" undersökt intresset från fabrikspotatisodlama för
att byta till sockerbetor. Odlare med en sammanlagd areal på ytterligare 70 ha
har uttryckt intresse för ett arealbyte. Nämnda odlare bör enligt nämnden i
princip tilldelas önskad areal sockerbetor, om de förbinder sig att minska sin
fabrikspotatisareal med lika många hektar och inte leverera fabrikspotatis på
motsvarande andelar till stärkelsefabrik.

Koslnadskompensallonen
till betodlarna har enligt förslaget beräknats tUl ca 54,4 milj. kr. medan
ersättningen för inkomstföljsamhet föreslås bli ca 2,7 milj. kr. Detta innebär
att gmndpriset för 1982 års betskörd bör höjas med 2,42 kr. tUl 24,18 kr. per
100 kg betor med en sockerhalt av 16%. Höjningen av betpriset motsvarar en
partiprishöjning av socker med 18,81 kr. per 100 kg.

Arealbidraget
till de odlare i Småland och Blekinge som levererar betor till bmket i Mörbylånga
föreslås utgå oförändrat med 200 kr./ha kontrakterad areal. TiU odlare på
Öland föreslås arealbidraget bli oförändrat 400 kr./ ha och till odlare på
Gotland oförändrat 500 kr./ha. Bidragen bör liksom hittills finansieras med
medel ur sockerregleringsfonden.

Jag
biträder nämndens förslag till arealbidrag, kostnadskompensation och ersättning
för inkomstföljsamhet till betodlarna.

Vad
gäller kompensationen till sockerbolagel innebär förslaget att prisregleringen
liksom tidigare endast bör avse strösocker. Av bolagets verksamhet vid
raffinaderiet i Arlöv ingår i regleringen endast raffineringen av råsocker,
såväl inhemskt som importerat. Detta innebär att bl.a. bitsocker- och su-apstiUverkningen
liksom f. n. lämnas utanför regleringen.

Förslaget
innebär vidare att sockerpriset den I juli 1982 bör justeras på grund av ökade
kostnader. Korrigering av sockerpriset på gmnd av ändringar i oljepriset under
prisregleringsperioden föreslås dämtöver ske när oljepriset har ändrats med
minst ± 160 kr. per m.

Jordbmksnämnden
föreslår att sockerbolaget för regleringsåret 1982/83 tillerkänns ca 33,3 milj.
kr. varav ca 27,9 milj. kr. utgör ersättning för kostnadsökningar exkl. olja
och ca 5,4 milj. kr. utgör definitiv ersättning för oljekostnadema för
regleringsåret 1980/81. I kostnadskompensationen ingår viss ökad ersättning för
merkostnaderna för bmken på Öland och

Prop. 1981/82:209 30

Gotland.
Denna ersättning utgör ca 13 milj. kr. Därutöver erhåller bolaget 4,3 milj. kr.
från sockerregleringsfonden som kompensation för dessa merkostnader.

Kostnadskompensationen
om ca 33,3 milj. kr. innebär enligt nämnden en höjning av strösockerpriset
(kvalitet K 5 i säck om 50 kg) med 10,99 kr. per 100 kg den I juli 1982.
Tillsammans medför de föreslagna ökningarna av betpriset och sockerbolagets
andel av partipriset på socker att strösockerpriset stiger med sammanlagt
29,80 kr. per 100 kg tiU 367,27 kr. per 100 kg. Nämnden begär att få genomföra
prishöjningarna på sådant sätt att minsta möjliga störning uppstår på
marknaden. Nämnden föreslår vidare att ersättningen för raffinering och lagring
av importerat råsocker höjs för inträffade kostnadsökningar tUl 64,69 kr. per
100 kg.

Gränsskyddet
föreslås liksom hittills utgöras av införselavgifter som tas ut på såväl
råsocker som färdigt socker och sockerprodukter. Införselavgiften på su-ap,
sockerlösningar och sockerkulör bör liksom hittUls motsvara avgiften för
färdigt socker, varvid hänsyn tas tiU produktens torrsub-stanshalt. Nämnden
föreslår att vid behov får tas ut en försäljningsavgift på aUt socker som säljs
inom landet. De uttagna avgiftema bör användas för att subventionera import av
socker när världsmarknadspriset på socker är högre än det inhemska priset. Som
världsmarknadspris på färdigt socker föreslås liksom hittills gälla
Parisbörsens spot-notering för vitsocker ökad med kostnader för frakt m. m.
till svensk hamn samt korrigerad för kvalitetsskillnader. Till skillnad från
tidigare föreslås att fraktkostnadens och kvalitetskorrektionens storlek får faststäUas
av jordbmksnämnden.

Sockerregleringsfondens
intäkter utgörs av införselavgifter altemativt försäljningsavgifter. Från
fonden föreslås få bestridas kostnaderna för fraktrabattering med 1,2 milj. kr.
Från fonden föreslås dessutom kostnadema för arealbidragen finansieras tUl en
beräknad kostnad av 3,5—4 milj. kr. samt en viss del, 4,3 mUj. kr., av
ersättningen tiU sockerbolaget för merkostnadema vid sockerbmken på Öland och Gofiand.
Vidare fömtsätts att fonden skaU få användas för exportbidrag avseende sockerhaltiga
produkter som är föremål för extern prisutjämning samt till täckande av
regleringsföreningen Svensk sockerhandels administrationskostnader. Jordbmksnämnden
föreslår att den rörliga kredit som nämnden äger disponera hos
riksgäldskontoret liksom hittills får anlitas för sockerregleringen.

Jag
biträder jordbruksnämndens förslag till reglering av sockertillverkningen för
tiden den 1 juli 1982-den 30 juni 1983 samt förslaget till ersättning till
sockerbolaget under regleringsåret 1982/83. Jag har i det föregående föreslagit
att den rörliga kredit på 120 milj. kr. som stått till regeringens förfogande
för bl.a. ändamål inom sockerregleringen under regleringsåret 1981/82 bör få
användas för samma ändamål även under regleringsåret 1982/83.

I
samband med uppdraget till jordbmksnämnden att avge förslag om prisregleringen
på sockerbetor och socker för tiden efter den 30 juni 1982

Prop. 1981/82:209 31

uppdrog
regeringen åt nämnden att samtidigt lämna förslag till dels hur nuvarande
underskott i sockerregleringsfonden skaU avvecklas, dels hur sockerregleringen
i fortsättningen skall finansieras.

Jordbmksnämnden
beräknar att underskottet i sockerregleringsfonden vid utgången av
regleringsåret 1981/82 kommer att vara ca 45 milj. kr. Enligt nämndens förslag
bör underskottet täckas genom bidrag från konsumenterna, sockerbolaget och
betodlarna med en årlig inbetalning på resp. 3,5 milj. kr., 3,75 milj. kr. och
4 milj. kr. under en fyraårsperiod. Konsumenternas bidrag bör täckas genom
överföring från fonderade försäljningsavgiftsmedel. Betodlarnas andel bör dras
från betpriset och inbetalas av sockerbolaget tillsammans med bolagets egen
andel. Den första inbetalningen bör göras under regleringsåret 1982/83. Jordbmksnämnden
anför att om 1977 års jordbmkspolitiska beslut om 85-90% självförsörjning för socker
inte ändras och som en följd härav högst 51 500 ha får odlas år 1983 bör
inbetalningarna upphöra. Resterande underskott torde enligt nämnden då kunna täckas
av inflytande införselavgifter.

För
att underskottet inte skaU öka under regleringsäret 1982/83 föreslår jordbmksnämnden
att sockerbolaget för skörd som överstiger 312000 ton vitsocker tUl
sockerregleringsfonden skall inbetala ett belopp som motsvarar beräknade
införselavgifter för därav undanträngd import. 60% av inbetalningen bör få
dras av från likviden tUl betodlama. Om skörden blir lägre än 312000 ton bör
enligt förslaget införselavgifterna för ökningen av importen sättas in i en
fond för näringen, varvid 60% skall anses vara odlarnas andel och 40%
sockerbolagets.

Jag
biträder jordbmksnämndens förslag till avveckling av underskottet i
sockerregleringen. Samtidigt vill jag, med anledning av vad nämnden har anfört,
nämna att sockernäringskommittén ijanuari 1982 har avgett betänkandet (SOU
1982:6) Sockemäringen. Betänkandet remissbehandlas f. n.

3.4
Prisstödet till jordbruket i norra Sverige

Syftet
med prisstödet i norra Sverige är att höja lönsamheten hos jordbmket i detta
område tiU en nivå som är jämförbar med den som uppnås vid det mellansvenska
jordbruket. Stödet utgår i form av pristillägg på mjölk, kött och fläsk samt
till smågrisproduktion och getskötsel. Dessutom utgår ett särskilt prisstöd
till rennäringen i form av pristillägg på renkött. Prisstödet till jordbruket
utgår inom olika stödområden med varierande belopp. Bestämmelserna återfinns i
förordningen (1978:472) om prisstöd till vissa jordbmk (omtryckt 1980:490,
ändrad 1981:640) och i kungörelsen (1973:508) om prisstöd till rennäringen
(ändrad senast 1981; 641).

Prisstödet
till jordbruket i norra Sverige har under 1970-talet setts över vart tredje år.
Den senaste översynen gjordes år 1979 och ledde till alt stödet enligt
riksdagens beslut justerades per den 1 juli 1980 (prop. 1979/ 80:162, JoU
1979/80:47 och 49, rskr 1979/80:413). I propositionen uttalade

Prop.
1981/82:209 32

jag
att en aUmän översyn av prisstödet borde ske vart tredje år. Om produktionskostnadema
utvecklades på ett ogynnsamt sätt, borde dock prisstödet kunna justeras under
perioden. Riksdagen biträdde de förslag till förbättring av prisstödet som
framlades. Samtidigt uttalades att åtskilligt talade för en mera övergripande
och parlamentariskt förankrad översyn av stödet till jordbmket i norra
Sverige. Dessutom framfördes att en justering av prisstödet skulle kunna ske
under treårsperioden så att dess syfte upprätthålls.

Mot bakgmnd
av riksdagens beslut har jag med stöd av regeringens bemyndigande våren 1981
tillkallat en kommitté med uppgift att se över det statliga stödet tiU jordbmket
i norra Sverige. Kommittén beräknas avge förslag om bl. a. prisstödet under
hösten 1982.

Regeringen
uppdrog åt statens jordbruksnämnd att under perioden den 1 juli 1980—den 30
juni 1983 följa, bedöma och redovisa effekterna av prisstödet till jordbmket i
norra Sverige. Om produktionskostnaderna utvecklades på ett ogynnsamt sätt,
skulle nämnden under perioden inkomma med förslag till de justeringar av
prisstödet på olika produkter som bedömdes erforderliga för att stödets syfte
skulle kunna upprätthållas. En av utgångs-punktema för bedömningen skulle vara
förändringarna i PM-index. Jordbmksnämnden skulle vid uppdragets fullgörande
samråda med lantbruksstyrelsen.

På
grundval av jordbmksnämndens redovisning av kostnadsutvecklingen under
perioden oktober 1979-oktober 1980 beslutade riksdagen om en uppräkning av
prisstödet per den I juli 1981 (prop. 1980/81:190, JoU 1980/ 81:36, rskr
1980/81:419).

LRF
har i skrivelse till regeringen begärt en uppräkning av prisstödet från den I
juli 1982. Jordbmksnämnden har efter samråd med lantbruksstyrelsen i sitt
remissyttrande också lämnat en redovisning av sitt uppdrag och föreslagit att
stödet räknas upp från den 1 juli 1982. Nämnden redovisar att PM-index under
perioden oktober 1980-oktober 1981 har stigit med 12,5%. En uppräkning av
stödnivån med PM-index ger enligt nämnden en ökad kostnad med ca 29 milj. kr. Jordbmksnämnden
föreslår en uppräkning av stödet i enlighet härmed.

För
egen del anser jag att en uppräkning av prisstödet till jordbmket i norra
Sverige bör ske också i år. 1 avvaktan på resultatet av den översyn som f. n.
sker av stödet bör dock uppräkningen göras något mindre än som föreslagits. Jag
förordar att stödbeloppen höjs för de olika produkterna inom resp. stödområde
med ca 9%. Motsvarande höjning bör ske av prisstödet till rennäringen.
Kostnaderna för en sådan höjning beräknar jag till 20 milj. kr.

Jag
föreslår att en uppräkning av stödnivåerna för mjölk bör ske enligt följande
uppställning.

Område

Nuvarande
stödbelopp

Förslag

öre/kg

öre/kg

44,8

48,8

31,6

34,4

27,6

30,0

18,4

20,0

7,8

8,4

För kött OQh
fläsk inPm resp. område föreslår jag följande uppräkning.

Område

Kött av
nötkreatur Färkött

Fläsk

Nuve-

Förslag

Nuva-

Förslag

Nuva-

Förslag

rande

rande

rande

gtqdbe

stödbe-

stödbe-

IPPP

lopp

lopp

öre/kg

öre/kg

öre/kg

öre/kg

öre/kg

öre/kg

)

256

279

256

279

57

62

2

189

206

189

206

38

41

3

103

112

103

1)2

20

22

4

38

41

38

41

-

-

Stödet
till smågrisproduktionen bör utgå med de belopp som framgår av följande tabell,

Område

Nuvarande
stödbelopp Förslag

kr./sugga kr./sugga

395

265

200

95

430 290 220 105

Stödet tUl getskötseln bör höjas från 175 kr. tUl 190 kr.
per mjölkproducerande get.

I fråga om prisstödet till rennäringen föreslår jag att
stödet bör höjas från 150 kr. tUl 165 kr, per slaktad ren.

3.5 Lagstiftningsfrågor

Det förslag till avgift på handelsgödselmedel som jag
tidigare har lagt fram föranleder ändringar i lagen (1967:340) om prisreglering
på jordbmkets område. Aysjkten är att avgift skaU tas ut såväl vid inhemsk
tillverkning som vid inipprt. I lagens 7 § behöver tillägg göras tUl
uppräkningen av de vamslag spm ei] tillverkare erlägger avgift för. Vidare
måste motsvarande tillägg göra§ j }§gens bilaga, vilket innebär att de aktuella
varoma enligt

2 § inte kap importeras ut§n jordbmksnämndens
tillstånd och att enligt 14 §

införselävgift kan t§s ift.

Även pin det är tänkt att avgift inledningsvis skall tas
ut endast på de färdiga hndelsgödselmedlen, bör beredskap finnas att avgiftsbelägga
ock-

3 Riksdagen 1981/82. 1 saml Nr 209

Prop. 1981/82:209 34

så
de råvaror som ingår i dessa medel för den händelse att råvaroma i större
utsträckning skuUe böija användas som gödselmedel. Jag föreslår därför att de
aktuella avgiftsbemyndigandena får omfatta också de råvaror som ingår i färdiga
gödselmedel.

I
den mån bestämmelser som meddelas med stöd av de nu föreslagna avgiftsbemyndigandena
av administrativa skäl måste utformas så att av-giftspUkt kommer att gälla i
fråga om en vara också när varan såsom är fallet t. ex. med ammoniak tUlverkas
eller införs för annat ändamål än som gödselmedel eUer som råvara tUl
gödselmedel, kan befrielse från eller återbetalning av avgift medges med stöd
av 25 § lagen om prisreglering på jordbmkets område.

En
avgift som tas ut vid tiUverkning och import föranleder vissa problem när
avgiften höjs. Det uppkommer då skilda prisnivåer för varor som tillverkats
eller importerats före resp. efter avgiftshöjningen. För att undgå detta
problem bör det i likhet med vad som enligt 9§ gäUer i fråga om fettvamavgiften
vara möjUgt att ta ut en tiUäggsavgift på den mängd handelsgödsel som finns
lagrad, när avgiftshöjningen sker. TiUäggsavgiften skall givetvis motsvara det
belopp med vUket avgiften höjs. Den bör erläggas av den som yrkesmässigt säljer
handelsgödselmedel. TiUäggsavgift skall således inte kunna tas ut av jordbmkare
som lagrar gödselmedel för eget bmk. Bestämmelser om tiUäggsavgift på
handelsgödselmedel bör tas in i lagen som ett nytt andra stycke i 9 §.

Enligt
jordbmksnämndens förslag skall avgifter på handelsgödselmedel börja tas ut fr.
o. m. den 1 juli 1982.1 överensstämmelse med vad jag nu har föreslagit i fråga
om tilläggsavgift vid avgiftshöjning bör det ges möjlighet att ta ut avgift på
de lager av gödselmedel som finns vid utgången av juni månad 1982. Därigenom
undviks problemet med två prisnivåer samtidigt som det ekonomiska incitamentet tiU
hamstring av gödselmedel tas bort. Med hänsyn härtill föreslår jag att
regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, jordbmksnämnden får
befogenhet att införa avgift på de lager av handelsgödselmedel som finns vid
den tidpunkt när tUlverknings- och införselavgiften föreslås införd.
Bestämmelser med denna innebörd bör tas upp som övergångsbestämmelser.

Den
återbäring av avgiftsmedel som skall ske till andra näringar än jordbmket för
den kostnadsökning som uppkommer tUl följd av nu föreslagna avgifter på handelsgödselmedel
bör regleras genom särskilda föreskrifter som meddelas av regeringen.
Regeringen bör kunna överlåta åt myndighet att meddela sådana föreskrifter.
Bestämmelser med denna innebörd bör tas upp i en ny paragraf, 25 a §, i lagen
om prisreglering på jordbmkets område. Som en följd härav bör också 27 §
ändras.

I
prop. 1981/82:120 om ändring i lagen (1977:975) med tulltaxa, m.m. har
regeringen föreslagit att produkter under tulltaxenr 20.02 tillverkade av till tulltaxenr
07.05 hänförUga ärter och bönor blir fria från tuU och i stället förs över till
jordbmksprisregleringen. Härigenom ges möjlighet att vid

Prop. 1981/82:209 35

import
ta ut införselavgift för dessa produkter. Förslaget att föra dessa produkter
till jordbmksprisregleringen föranleder en ändring av bilagan tiU lagen
(1967:340) om prisreglering på jordbmkets område. Förslag till denna
lagändring bör nu läggas fram.

Enligt
lagen (1953:397) om avgift för fettvaror som användas för framställning av fettemulsion
m. m. skall tillverkare av gräddersättningsmedel för egen förbmkning erlägga
särskild avgift för den fettvara som används i produkten. TiUverkning för förbmkning
i eget hushåll är dock undantagen från avgift. Riksskatteverket föreslår i
skrivelse den 18 augusti 1981 att nämnda lag upphävs, eftersom
avgiftsintäkterna är små på gmnd av att gräddersättningsmedel numera tUlverkas
i liten utsträckning för egen förbmkning. Därtill kommer att det föreligger
betydande svårigheter att kontrollera att lagen efterlevs.

Efter
samråd med chefen för budgetdepartementet föreslår jag att ifrågavarande lag
upphävs. För den händelse gräddersättningsmedel i framtiden skuUe få ökad
användning bör det finnas en möjlighet att införa en avgift på sådana medel,
när en tillverkare av medlen utnyttjar dem för egen yrkesmässig förbmkning.
Med hänsyn härtill föreslår jag att punkten k) i 7 § lagen (1967:340) om
prisreglering på jordbrukets område ändras så att det finns möjlighet att ta ut
avgift inte bara såsom f.n. vid tUlverkning av fettemulsioner för försäljning
utan även vid tiUverkning av emulsioner för egen förbmkning.

De
lagändringar som jag nu har föreslagit bör träda i kraft den 1 juli 1982.

I
enlighet med det anförda har inom jordbmksdepartementet upprättats förslag tUl

1. lag om ändring i lagen (1967:340) om prisreglering
på jordbrukets område,

2. lag om upphävande, av lagen (1953:397) om avgift
för fettvaror som användas för framställning av fettemulsion m. m.

Förslaget
under 2 har upprättats efter samråd med chefen för budgetdepartementet.

Av
lagförslagen torde enbart förslaget under 1 vara av den karaktär att det bör g.
anskas av lagrådet. Lagförslaget får anses vara en viktig del av de förslag tUl
prisreglering på jordbmksprodukler som jag tidigare har lagt fram. Mina förslag
fömtsätter att regleringen kan böija tillämpas fr. o. m. den I juli 1982.
Fördenskull krävs skyndsam behandUng av ärendet. Med hänsyn till nu anförda
skäl bör enligt min mening remiss till lagrådet kunna underlåtas.

4
Hemställan

Med
hänvisning tUl vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen dels
föreslår riksdagen att

1.
antaga förslaget till lag om ändring i lagen (1967:340) om prisreglering på jordbmkets
område.

Prop. 1981/82:209 36

2. antaga
förslaget till lag om upphävande av lagen (1953:397) om

avgift för fettvaror som användas för framställning av fettemul

sion m.m.,

dels
föreslår riksdagen att

3. godkänna de av mig förordade gmnderna för reglering
av priser m.m. på jordbmksprodukler utom sockerbetor och socker för tiden den 1
juh 1982-den 30 juni 1984,

4. godkänna vad jag har förordat i fråga om
användningen av avgiftsmedel, som inflyter under regleringsåret 1982/83 eller
har influtit under tidigare regleringsår,

5. godkänna de av mig förordade gmnderna för reglering
av priser m. m. på sockerbetor och socker för tiden den 1 juli 1982-den 30 juni
1983,

6. godkänna vad jag har förordat om prisstödet till jordbmket
i norra Sverige,

7. medge att statens jordbmksnämnd för säsongmässig
lagring av jordbmksprodukler under budgetåret 1982/83 får disponera en rörlig
kredit på högst 250000000 kr. i riksgäldskontoret,

8. medge att statens jordbmksnämnd för inlösen av
inhemskt oljeväxtfrö för budgetåret 1982/83 får disponera en rörlig kredit på högst
50000000 kr. i riksgäldskontoret,

9. medge att regeringen eller, efter regeringens
bestämmande, statens jordbmksnämnd för ändamål inom jordbmksprisregleringen
och regleringen av sockernäringen för budgetåret 1982/83 får disponera en
rörlig kredit på högst 120000000 kr. i riksgäldskontoret,

10. medge
att statens jordbmksnämnd för råvamkostnadsutjämning

under budgetåret 1982/83 får disponera en rörlig kredit på högst

40000000 kr. i riksgäldskontoret,

dels
ock bereder riksdagen tillfälle att

11. ta
del av den inom beredningens för livsmedels- och näringsfrå

gor sekretariat upprättade promemorian om beredningens verk

samhet.

Ärendet
bör behandlas under innevarande riksmöte.

Prop. 1981/82:209

5 Anslagsfrågor för
budgetåret 1982/83

TIONDE HUVUDTITELN

37

C.
Jordbruksprisreglering

C 3. Prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område

1980/81 Utgift 1981/82
Anslag 1982/83 Förslag

4643761607 3716000000 3
308000000

Under
anslaget anvisas medel för olika prisreglerande åtgärder. Från anslaget
bestrids kostnadema för livsmedelssubventioneringen. Vidare utgår medel till låginkomstsatsningen,
avbytarverksamheten och andra sociala satsningar inom jordbmket samt medel som
ersättning för införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen. Från anslaget
bestrids även vissa kostnader för prisutjämning.

1981/82

Beräknad ändring 1982/83

Statens jord-

Före-

bruksnämnd

draganden

Anslag

Ersättning
till följd

av
livsmedelssubventioner

3195000000

-390000000

-390000000

I .åginkomstsatsning
m.m.

inom
jordbruket

420000000

-1-15000000

-1-15000000

Ersättning
för inför-

selavgiftsmedel
utanför

fördelningsplanen

65000000

-

-

Prisuljämning

35000000

-33 500000

-33 500000

Särskilda
undersökningar

670000

-1-50000

-

Summa (avrundad)

3 716000000

-408000000

-408000000

Statens
Jordbruksnämnd

Jordbmksnämnden
har dels i sin anslagsframställning, dels i sitt förslag tUl prisreglerande
åtgärder på jordbmkets område för tiden den 1 juli 1982 —30 juni 1984 lämnat förslag
till medelsanvisning för de olika posterna under anslaget.

Jordbmksnämnden
beräknar under posten Ersättning tiU följd av livsmedelssubventioner ett
belopp av 2805 milj. kr. för budgetåret 1982/83.

TiU
Låginkomstsatsning m.m. inom jordbmket för budgetåret 1981/82 disponerar
nämnden 135 milj. kr. för leveranstillägg för mjölkproducenter, 20 milj. kr.
för stöd tUl smågrisproduktionen samt 95 milj. kr. för avbytar-verksamhet inom jordbmket.
EventueUa besparingar resp. överskridanden av beloppet för leveranstUlägg för
mjölk eller stöd till smågrisproduktionen

Prop.
1981/82:209 38

skall
tillföras resp. avgå från beloppet för avbytarverksamheten. Vidare får 10 milj.
kr. användas för företagshälsovård inom jordbmket och 120 mUj. kr. till ett
socialförsäkringsskydd för lantbmkama.

Jordbmksnämnden
skaU vidare under budgetåret 1981/82 från anslagsposten stäUa 40 milj. kr.
till lantbmksstyrelsens förfogande för tillfäUigt räntestöd till jordbmksföretag
samt för administration härav. Hämtöver disponerar nämnden för tiUfalligt
räntestöd under budgetåret 1981/82 återstående medel från budgetåret 1980/81
(ca 20 milj. kr.) samt 15 milj. kr. från anslagsposten Ersättning tUl följd av
livsmedelssubventioner.

Jordbmksnämnden
föreslår att stödet till smågrisproduktionen tas bort och att en övre
åldersgräns på 65 år införs för erhållande av leveranstillägg på mjölk.
Förslaget innebär att medelsbehovet minskar med ca 35 milj. kr.

För
det tUlfalliga räntestödet beräknar nämnden kostnaderna till ca 55 milj. kr.
Nämnden föreslår att detta belopp i sin helhet anvisas under förevarande
anslagspost, varvid posten Ersättning tiU följd av livsmedelssubventioner
minskas med 15 mUj. kr.

För avbytarverksamhet,
företagshälsovård och socialförsäkring inom lantbmket föreslås samma belopp som
för innevarande budgetår.

De
föreslagna förändringarna innebär ett totalt beräknat medelsbehov för
budgetåret 1982/83 av 435 milj. kr. Härvid har fömtsätts att de ca 35 milj.
kr., som frigörs genom att vissa stödåtgärder bortfaller, får användas för
föreslagna anpassningsåtgärder inom främst fläsk- och mjölkproduktionen.
Liksom tidigare bör eventuella besparingar eller överskridanden av beloppet för
leveranstillägg tillföras resp. avgå från beloppet för avbytarverksamhet.
Dessutom bör eventuella överblivna medel som avsatts för produktionsanpassningsåtgärder
m.m. få användas för övriga ändamål inom låginkomstsatsningen.

Anslagsposten
på 65 milj. kr. för Ersättning för införselavgiftsmedel utanför
fördelningsplanen fördelar sig med 55 milj. kr. på kostnader för sänkning av
partipriset på konsumtionsmjölk och med 10 milj. kr. på kostnader för
pristillägg för får- och lammkött. Jordbruksnämnden föreslår att 65 milj. kr.,
dvs. samma belopp som för innevarande år, anslås för budgetåret 1982/83.

Kostnader
för råvamprisutjämning till livsmedelsindustrin, vUka tidigare belastat
statsbudgeten, finansieras numera huvudsakligen genom en direktdestinerad utjämningsavgift.
Den särskilda prisutjämningen för socker som används för framställning av dextran
finansieras från förevarande anslag. Kostnaden beräknas för budgetåret 1982/83 tUl
1,5 milj. kr. Nämnden anser att denna kostnad alltjämt bör finansieras med
medel från statsbudgeten. Särskild prisutjämning för den fördyring för viss Uvsmedelsindustri
och teknisk industri som är en följd av tuUskyddet på vissa fetter bestrids
också f n. av statsbudgetmedel. Kostnaderna härför beräknas tUl 6,2 mUj. kr.
för budgetåret 1982/83. Den största kostnadsposten avser vissa fetter som
främst används vid tillverkning av chokladvaror, för

Prop. 1981/82:209 39

vilka
avgiftsfmansierad inlem prisutjämning tillämpas. Jordbmksnämnden har på
regeringens uppdrag övervägt finansieringen av ifrågavarande prisutjämning och
undersökt möjligheterna att avlasta statsbudgeten kostnadema för denna.
Nämnden bedömer det möjligt att de närmaste budgetåren bekosta nämnda
prisutjämning med medel ur den för hela råvamkostnadsutjämningen gemensamma
utjämningskassan utan tillförsel av budgetmedel. Nämnden vidhåller dock sin
tidigare framförda principiella uppfattning att behovet av denna prisutjämning
är en direkt följd av tullar som tillfaUer statskassan varför frågan om budgetfinansiefing
bör tas upp till ny prövning om medelsbrist uppkommer i utjämningskassan.

För
anslagsposten Prisutjämning föreslår nämnden därför att 1,5 milj. kr. anslås
för budgetåret 1982/83.

Anslagsposten
Särskilda undersökningar har använts för ett antal angelägna projekt inom jordbmksnämndens
verksamhetsområde. För budgetåret 1982/83 begär nämnden ett belopp av 720000
kr.

Föredraganden

Jag
beräknar i likhet med jordbmksnämnden kostnaderna för livsmedelssubventioneringen
på olika produkter för budgetåret 1982/83 till ca 2805 milj. kr. Av beloppet
hänför sig drygt 2200 milj. kr. till subventio-nema på mjölk och ost och knappt
600 milj. kr. till subventionerna på kött och fläsk. Minskningen i förhållande
till innevarande budgetår beror främst på att helårseffekten av de minskningar
av livsmedelssubventionerna som har skett per den 1 oktober 1981 och den I
januari 1982 uppnås budgetåret 1982/83.

För låginkomstsatsning
m.m. inom jordbruket beräknar jag i enUghet med nämndens förslag 435 milj. kr.

Kostnadema
för livsmedelssubventionema inkl. låginkomstsatsning m. m. kan således beräknas
tiU ca 3 300 milj. kr.

Beträffande
prisutjämningen gör jag den bedömningen att prisutjämningen tUl följd av
tullskyddet på vissa fetter bör finansieras med medel ur den för
prisutjämningen gemensamma utjämningskassan. Härmed uppnås en besparing på
statsbudgeten av ca 6,2 milj. kr. för nästa budgetår. Prisutjämningen för
socker som används vid framställning av dextran bör dock finansieras av
budgetmedel.

Med
hänvisning tiU sammanstäUningen och till vad jag tidigare har anfört beräknar
jag anslaget till 3 308 milj. kr.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
tiU Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budgetåret 1982/83
anvisa ett förslagsanslag av 3308000 000 kr.

Prop. 1981/82:209 40

C
6. Prisstöd till jordbruket i norra Sverige

Riksdagen
har under förevarande mbrik för budgetåret 1982/83 anvisat ett förslagsanslag
av 235000000 kr. (prop. 1981/82:100 bil. 13 s. 41, JoU 1981/82:21, rskr
1981/82:195).

Mot bakgmnd av vad jag har
anfört i det föregående om en uppräkning av prisstödet tUl jordbmket i norra
Sverige bör ytterligare 20 milj. kr. anvisas för ändamålet. Jag hemställer att
regeringen föreslår riksdagen

att
till Prisstöd tiU jordbruket i norra Sverige för budgetåret 1982/83 utöver
redan anvisat förslagsanslag anvisa ytterligare 20000000 kr.

6
Beslut

Regeringen
ansluter sig tUl föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition
förelägga riksdagen vad här har anförts för de åtgärder eUer det ändamål som
framgår av föredragandens hemställan.

Prop. 1981/82:209 41

Bilaga I

STATENS
JORDBRUKSN Ä MND 1982-03-21 Dnr iiC2-255/82

F Ö RSLAG
TILL PRISREGLERANDE ATGP.RDER PA JORDBRUKETS OMR Å DE F Ö R
PERIODEN DEN 1 JULI 1982 - 30 JUNI 1981. M M

Prop. 1981/82:209 42

INNEHALLSF Ö RTECKNING

t INLEDNING

2
SAMMANFATTNING
AV F Ö RSLAGET

3
DEN SAMH Ä LLSEKONOMISKA OCH JORDBRUKSPOLITISKA
BAKGRUNDEN

4 NUVARANDE SYSTEM F Ö R INFLATIONSSKYDD,

INKOMSTF Ö LJSAMHET OCH GR Ä NSSKYDD

5 JORDBRUKSPRISREGLERINGENS ALLM Ä NNA

UTFORMNING F Ö R PERIODEN 1 JULI 1982 -

30 JUNI 1984

5.1 Jordbrukarnas inkomster fr å n eget ar

bete och eget kapital, m m

5.2
Medel f ö r etableringsst ö d ooh till konsumtionsstimulerande
å tg ä rder

5.3
Kostnadsutvecklingen
inom jordbruket

5.4 Kostnader f ö r uppsamling och f ö r ä dling

5.5
Prisgr ä nssystemet m m

5.6
Utbyteshandel

5.7
Priss ä ttningen p å spannm å l

5.8
ö vrigt

6 Å TG Ä RDER F Ö R KONSUMTIONSSTIMULANS OCH

PRODUKTIONSANPASSNING

6.1
Inledning

6.2
Konsumtionsstimulerande
å tg ä rder

6.3
Produktionsbegr ä nsade å tg ä rder

6.3.1
Investeringskontroll

6.3.2
Statligt
investeringsst ö d

Prop.
1981/82:209 43

Inneh å llsf ö rteokning, forts ä ttning

6.3.3 H ö jd oljekraftfoderavgift

6.3.4 Inf ö rande av en ö vre å ldersgr ä ns

p å 65 å r f ö r erh å llande av leve

ranstill ä gg p å mj ö lk

6.3.5 Ers ä ttning till producenter mellam

60 oeh 65 å r f ö r att upph ö ra med

mj ö lkproduktion f ö re uppn å dd pen

sions å lder

6,

.3.

.6

6,

.3.

■
7

6,

.3.

.B

6,

.3.

.9

6,

.3.

,10

Tv å prissystem
f ö r mj ö lk

Minskad n ö tk ö ttsproduktion genom slaktpremier f ö r kvigkalvar

Slaktpremier f ö r sm å grisar

Slaktpremier f ö r dr ä ktiga siiggor

Borttagande av st ö det till sm å grisproduktionen

6.3.11
Betalning
f ö r tomma stallplatser f ö r slaktsvin

6.3.12
Genomf ö rande av å tg ä rderna

7
HANDELSG Ö DSELAVGIFT

8
R Ä NTE- OCH ETABLERINGSST Ö D

8.1
Aweokling
av nuvarande tillf ä lliga r ä ntest ö d

8.2
Etablerlngsst ö d

9 AI » {INISTATIONSKOSTNADER F Ö R. F Ö RESLAGNA Å TG Ä RDER

10 AVBYTARVERKSAMHET, SOCIALF Ö RS Ä KRINGSSKYDD,

F Ö RETAGSH Ä LSOV Å RD OCH ANNAN L Å GINKOMSTSATS

NING

Prop.
1981/82:209 44

Inneh å llsf ö rteckning, forts ä ttning

11 PRISREGLERINGEN PA OLIKA PRODUKTER

11.1
Tillverkningsavgiften
p å ers ä ttningsprodukter f ö r gr ä dde

11.2
Avl ö sning av 0,8 ö res debitering vid leverans av mj ö lk och gr ä dde isk s ä ljf ä rdiga enheter

12 INF Ö RSELAVGIFTER M M

12.1
Inf ö rselavgiftsmedel m m f ö r I98O/81

12.2
Inf ö rselavgiftsmedel m m f ö r 1981/82

12.3
Inf ö rselavgiftsmedel m m f ö r 1982/83

12.4 Huvudsaklig medelsdiposition av inf ö rsel

avgiftsmedel m m reglerings å ren 1980/81

och 1981/82

12.5
Kassan f ö r r å varukostnadsutj ä mning

12.6
R ö rliga krediter

13 HEMST Ä LLAN

14 BESLUTSMENING

Bilaga 1 F ö rslag till lag om ä ndring av lagen (1967:340) ooi prisreglering p å jordbrukets omr å de

Bilaga 2 Kopia av skrivelse 1981-12-11 fr å n Svensk mat potatiskontroll

Bilaga 3 Kopia av skrivelser 198I-II-II ooh 1981-12-03 fr ä n Sveriges potatisodlares riksf ö rbund

Bilaga 4 Kopia av skrivelse 1982-01-13 fr å n lantbruks-styrelsen ang å ende ekonomiskt st ö d till biodlingen

Bilaga 5 Kopia av skrivelser 1981-04-14 ooh 1982-03-11 fr å n Sveriges fiskodlares f ö rening

H ä r
uteslutna.

Prop. 1981/82:209 45

STATENS JORDBRUKSN Ä MND 1982-03-24 Dnr 402-255/82

Regeringen Jordbruksdepartementet

Statens jordbruksn ä mnd ang å ende prisreglerande å tg ä rder p å jord-brukets omr å de f ö r tiden den 1 Juli 1982 - den-30-juni — 184-m-a

1 INLEDNING

Regeringen uppdrog den 26 november 1981 å t jordbruksn ä mnden (JN) att, efter ö verl ä ggningar med Lantbrukarnas f ö rhandlingsdelegation och JNs
konsumentdelegation, l ä mna f ö rslag om prisregleringen p å jordbruksprodukter utom sockerbetor
och socker f ö r tiden efter den 30 Juni 1982. F ö rslaget skulle utformas med utg å ngspunkt i riksdagens beslut 1977
om nya riktlinjer f ö r jordbrukspolitiken m m (prop
1977/78:19, JoU 1977/78:10, rskr 1977/78:103). Bet ä nkandet " ö versyn av vissa fr å gor r ö rande
jordbruksprisregleringen" (Ds Jo 1981:10) ö verl ä mnades samtidigt till n ä mnden f ö r att beaktas vid ö verl ä ggningarna.

Regeringen uppdrog samtidigt å t JN

att n ä rmare ö verv ä ga och framl ä gga f ö rslag om anv ä ndningen av inf ö rselavgiftsmedlen inom och utanf ö r f ö rdelningsplanen samt

1 Med begreppet "parterna" avses i det f ö ljande JN, som f ö retr ä der staten, och de b å da delegationerna.

Prop.
1981/82:209 46

att ö verv ä ga och framl ä gga f ö rslag r ö rande behovet och m ö jligheterna till samordning av de
r ö rliga krediter m m i riksg ä ldskontoret som f n st å r till f ö rfogande f ö r olika ä ndam å l inom jordbruksprisregleringen .

Efter avslutade ö verl ä ggningar l ä gger JN h ä rmed fram f ö rslag till prisreglerande å tg ä rder efter den 30 juni 1982. F ö rslagen har bitr ä tts av de i ö verl ä ggningarna deltagande
delegationerna. I fr å gor
som ber ö r lantbruksstyrelsen har samr å d skett mellan myndigheterna.

Vidare ö verl ä mnar JN redovisningar f ö r inf ö rselavgiftsmedel f ö r reglerings ä ren 1980/81, 1981/82 oeh ber ä kningar av s å dana medel f ö r 1982/83. Redovisnltgarna å tf ö ljs av f ö rslag till disposition av nedlen.

ö verl ä ggningar om en ny
prisregleringsperiod p å b ö rjades i december 1981. Som
underlag f ö r sina bed ö mningar har JN och delegationerna
ut ö ver det ovan angivna bet ä nkandet haft ett omfattande
ekonomiskt- statistiskt material som belyser l ä ge ooh utveckling f ö r de tre Jordbrukspolitiska m å len - inkomstm å let, produktionsm å let oeh effektivitetsm å let. Utredningar har bl a lagts
fram ang å ende jordbrukarnas levnadsstandard
och inkomstf ö rh å llanden. Jordbrukarnas
arbetsinsatser, produktionsutvecklingen inom jordbruket samt utvecklingen av
jordbrukets kostnader ooh priser. Vidare har presenterats utredningar avseende
dels å tg ä rder f ö r produktionsanpassning m m, dels
utredningar 00 regleringstekniska fr å gor.

2 SAMMANFATTNING AV F Ö RSLAGET

JN, Lantbrukarnas f ö rhandlingsdelegation och konsumentdelegationen har enats
om ett f ö rslag till prisreglering som
omfattar tv åå rsperioden 1 Juli 1982 - 30 juni
1984.

Prop, 1981/82:209 47

De senaste å rens utveckling i svensk samh ä llsekonomi, med h ö g Inflation, kraftiga kostnads ö kningar p å jordbrukets produktionsmedel ,
sjunkande realinkomster ooh realt minskade livsmedels-subventioner , har medf ö rt sjunkande efterfr å gan p å livsmedel. Om inte å tg ä rder vidtas f ö rutses betydande produktions ö verskott under de n ä rmaste å ren - fr ä mst av k ö tt och fl ä sk - som i huvudsak m å ste avs ä ttas till l å ga priser utomlands. F ö r att uppn å inkomstm å let, enligt vilket Jordbrukarna b ö r tillf ö rs ä kras en ekonomisk och social
standard som ä r likv ä rdig med den som j ä mf ö rbara grupper uppn å r, m å ste balans skapas mellan produktion
ooh efterfr å gan. S å dan balans har ocks å f ö rutsatts g ä lla p å animaUeomr å det i de jordbrukspolitiska
riktlinjerna fr å n 1977.

F ö rslaget
inneh å ller å tg ä rder som syftar till att stimulera konsumtionen
och begr ä nsa produktionen.

S ä rskilda
medel, 75 Mkr den 1 juli 1982 oeh ytterligare 37,5 Mkr den 1 juli 1983, avs ä tts f ö r konsumtionsstimulerande å tg ä rder -bl a rabatter till skolor -
och till ett s ä rskilt etablerlngsst ö d f ö r nystartade jordbrukare.

St ö det
till sm å grisproduktionen f ö resl å s upph ö ra. Leveranstill ä gget p å mj ö lk f ö resl å s slopat f ö r pension ä rer. D ä rut ö ver kan ytterligare å tg ä rder ö verv ä gas. Bl a kan avgiftema p å kraftfoder komma att h ö jas ut ö ver vad som kr ä vs f ö r att skydda foders ä dspriserna. Ä ldre mj ö lkproducenter kan komma att
erbjudas att mot ers ä ttning
sluta sin produktion. Inom mj ö lkproduktionen kan ett tv å prissystem ö verv ä gas. Fr å gan om en tidsbegr ä nsad investeringskontroll har
diskuterats. Parterna har dock inte kunnat enas om en s å dan å tg ä rd.

En avgift p å handelsg ö dsel f ö resl å s.

Prop. 1981/82:209 48

Avtalet är i ö vrigt uppbyggt enligt i stort sett
nuvarande principer. Detta inneb ä r bl a att ö verl ä ggningar om ers ä ttningen till jordbrukarna f ö r eget arbete och eget kapital
skall ä ga rum en g å ng om å ret. H ä rvid skall liksom hittills l ö neutvecklingen f ö r de stora kollektiven p å arbetsmarknaden beaktas. H ä nsyn skall ocks å kunna tas till de olika f ö rh å llanden som p å verkar jordbrukarnas ekonomiska och
sociala standard. Liksom tidigare skall rationaliseringsvinsten beaktas. Denna
kan dock under de n ä rmaste å ren komna att bli l ä gre ä n vad som varit fallet under 1970-talet.

Enligt f ö rslaget tillf ö rs
jordbruket den 1 juli 1982 ut ö ver rationaliseringsvinsten ett belopp om 50 Mkr 1 inkomstf ö ljsamhet. Den 1 Januari 1983 f ö ruts ä tts ers ä ttning utg å motsvarande f ö rtj ä nstutvecklingsgarantin f ö r de stora l ö nekollektiven. H ä nsyn f ö resl å s dessuton tas till en eventuell
till ä mpning av prisgarantiregeln i l ö neavtalen.

ö verl ä ggningar can inkomstf ö ljsamhet f ö r det andra avtals å ret f ö resl å s ske v å ren 1983.

Jordbruket och viss livsmedelsindustri b ö r, liksom under innevarande
prisregleringsperiod, f å
kompensation f ö r sina kostnadsh ö jningar p å i huvudsak samna s ä tt som hittills. Detta inneb ä r bl a att jordbruket varje halv å r f ö resl ä s tillf ö ras belopp med ledning av
utvecklingen av produktionsmedelsprisindex (PM-index). Jordbruket tillf ö rdes f ö rra å ret ett belopp om 100 Mkr f ö r vissa eftersl ä pningseffekter i
kostnadskompensationen. Detta belopp f ö resl å s
kvarst å ytterligare minst ett ä r varvid ö verl ä ggningar upptas r ö rande l ä get inf ö r 1983/84.

Prop. 1981/82:209 49

3 DEN SAMH Ä LLSEKONOMISKA OCH JORDBRUKSPOLITISKA BAKGRUNDEN

Samh ä llsutvecklingen
under f ö rsta delen av 1970-talet pr ä glades av relativt god ekonomisk
tillv ä xt, ö kad k ö pkraft och snabb teknisk utveckling
i jordbruket. Till skillnad mot 1960-talet r å dde i mitten av 1970-talet i stort
sett balans mellan produktion ooh konsumtion. Livsmedelssubventionernas inf ö rande motverkade prisstegringarna
vilket gynnade avs ä ttningen av jordbruksprodukter.
Under mitten av 1970-talet minskade industrins efterfr å gan p å arbetskraft ooh d ä rmed m ö jligheterna till alternativa syssels ä ttningar utanf ö r jordbruket.

Den internationella livsmedelskrisen 1973 - 74 samt
regionalpolitiska ooh milj ö m ä ssiga h ä nsyn kom under 1970-t:alet att p å verka jordbrukspolitikens
utformning.

Bl a mot denna bakgrund tillkom 1977 å rs Jordbrukspolitiska beslut (prop
1977/78:19, JoU 1977/78:10, rskr 1977/78:103), vars huvudm å l ä r f ö ljande;

De som ä r sysselsatta inom jordbruket b ö r tillf ö rs ä kras en ekonomisk och social
standard som ä r likv ä rdig med den som j ä mf ö rbara grupper uppn å r. Inkomstm å let ä r sedan 1977 ett huvudsyfte med jordbrukspolitiken.
,

Landets naturliga resurser f ö r jordbruksproduktion skall utnytt.ias.
Jordbruksproduktionen skall vara tillr ä ckligt stor och f ö rdelad ö ver hela landet f ö r att s ä kra befolkningens f ö rs ö rjning med n ö dv ä ndiga livsmedel i fred ooh vid en
avsp ä rrning (produktionsm å let). Produktionsm å let motsvarar i stort sett 100 % sj ä lvf ö rs ö rjning i fred f ö r alla viktiga jordbruksprodukter.
F ö r spannm å l har ett ö verskott accepterats genom att å kerarealen f ö ruts ä tts bibeh å llas i stort sett of ö r ä ndrad. Vissa andra delm å l har ocks å specificerats .

4 Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 209

Prop. 1981/82:209 50

Produktionen b ö r bedrivas effektivt s å att priserna ur konsumentsynpunkt blir rimliga (effektivitetsm å let). Uppbyggnaden och vidmakth å llandet av effektiva familjef ö retag skall i f ö rsta hand fr ä mjas.

Ekologiska och milj ö m ä ssiga
aspekter b ö r beaktas och jordbrukspolitiken b ö r ges en s å dan inriktning att jordbruket ooh d ä rtill knutna verksamheter kan
medverka till en aktiv regionalpolitik.

De olika Jordbrukspolitiska m å len och medlen p å verkar varandra i h ö g grad liksom m å l och medel i annan ekonomisk politik.
De kan s å ledes antingen verka i gemensam
riktning eller st å i konflikt med varandra. I den
konkreta utformningen av de Jordbrukspolitiska m å len m å ste d ä rf ö r ske en s å dan balansering att m å l/medelkonflikterna ej blir f ö r stora. Detta har ooks å f ö rutsatts i de jordbrukspolitiska
riktlinjerna.

F ö r att
exemplifiera det nyss anf ö rda
kan n ä mnas samspelet mellan inkomstm å l och produktionsm å l. Inkomstm å let ä r som nyss n ä mnts ett huvudsyfte f ö r jordbrukspolitiken, men inkomstm å let ä r ocks å ett medel f ö r att n å produktionsm å let. F ö r att jordbruks- produktionen skall
kunna uppr ä tth å llas - i varje fall p å l ä ngre sikt - i den omfattning som
statsmakterna angett m å ste de
som ä r sysselsatta inom
livsmedelsproduktionen ges tillr ä ckliga inkomst- och l ö nsamhetsvillkor s å att de v ä ljer att stanna inom denna
produktion. A andra sidan kan en alltf ö r h ö g l ö nsamhet ge upphov till f ö r stor produktion, vilken d å f å r avs ä ttas till ofta betydligt l ä gre priser utomlands ä n p å den svenska mark- n å den. Liknande samspel eller
konflikter kan uppst å ä ven i fr å ga cm effektivitetsm å let.

Prop.
1981/82:209 51

Inkomstm å let ha.- ej n ä rmare
konkretiserats i de Jordbrukspolitiska riktlinjerna. Det ä r dessutom sv å rt att i inkomsth ä nseende j ä mf ö ra jordbrukare som ä r f ö retagare med andra grupper i samh ä llet, fr ä mst l ö ntagare. Vidare f ö rekommer stora variationer inom jordbrukarkollektivet
t ex mellan nyetablerade och sedam l ä nge etablerade jordbrukare, mellan sj ä lv ä gande och arrenda-torer, mellan
Jordbrukare i olika delar av landet samt mellan st ö rre och mindre Jordbruksf ö retag. Ett omfattande utredningsmaterial
har tagits fram f ö r att belysa nu n ä mnda f ö rh å llanden. Trots detta f ö religger ä nd å stora sv å righeter att g ö ra helt r ä ttvisande bed ö mningar.

Under senare å r har utvecklingen i svensk samh ä llsekonomi sk ä rpt konflikterna mellan de jordbrukspolitiska m å len och f ö rsv å rat m ö jligheterna att tillgodose dem. Bl
a till f ö ljd av ö kade energipriser och en h ö g r ä nteniv å har kostnaderna i jordbruket ö kat. Den ekonomiska utvecklingen
har bl a medf ö rt s ä nkta realinkomster f ö r stora konsumentgrupper, vilket
minskat efterfr å gan p å fr ä mst k ö tt och fl ä sk. Vidare har det statsfinansiella
l ä get medf ö rt en minskning av
livsmedelssubventionerna, vilka tidigare medverkat till att uppr ä tth å lla en h ö g efterfr å gan.

Denna utveckling med minskad konsumtion av vissa jordbruksprodukter
ooh en viss fortsatt ö kning
av produktionen har medf ö rt
att besv ä rande ö verskott uppst å tt, fr ä mst p å k ö tt och fl ä sk samt ä gg. ö verskott kan ocks å f ö rutses f ö r mejeriprodukter. Om inte å tg ä rder vidtas f ö rutses ö kade produktions ö verskott under de n ä rmaste å ren som i huvudsak m å ste avs ä ttas till l å ga priser utomlands. Dessa ö verskott medf ö r stora sv å righeter att uppr ä tth å lla jordbrukarnas inkomster,
eftersom ö kade exportkostnader kommer att
medf ö ra minskade avr ä kningspriser. En f ö ruts ä ttning f ö r att inkomstm å let skall kunna uppfyllas ä r d ä rf ö r att balans skapas mellan produktionen
och inhemsk efterfr å gan. S å dan balans har ocks å f ö rutsatts g ä lla p å animaUeomr å det i de Jordbrukspolitiska
riktlinjerna fr å n 1977. Mot denna bakgrund f ö resl å s i det f ö ljande vissa å tg ä rder som syftar till att stimulera konsumtionen
och begr ä nsa produktionen.

Prop. 1981/82:209 52

4 NUVARANDE SYSTEM F Ö R INFLATIONSSKYDD, INKOMSTF Ö LJSAMHET OCH PRISREGLERING

Inflationsskyddet under de b å da senaste regleringsperioderna (1
juli 1978 - 30 juni 1981 resp 1 juli 198I - 30 juni 1982) har syftat till att
ge jordbruket och viss livsmedelsindustri kompensation f ö r prisstegringar p å ink ö pta f ö rn ö denheter och f ö r ö kade l ö nekostnader. Vidare har avsetts att
f ö ljsamhet skall n å s f ö r jordbrukarnas inkomster av eget
arbete ooh eget kapital till inkomstutvecklingen f ö r j ä mf ö rbara grupper.

Justeringar av priser och inf ö rselavgifter till f ö ljd av prisutvecklingen f ö r ink ö pta produktionsmedel har skett
varje halv å r under perioden, per den 1 juli
och per den 1 januari, ö verl ä ggningar om ers ä ttningen f ö r eget arbete ooh eget kapital har
i princip skett en g å ng om
å ret (per den 1 Juli).

Till grund f ö r kostnadskompensationen till Jordbruket har legat utvecklingen av
priserna f ö r Jordbrukets produktionsmedel, m ä tt enligt lantbruksekonomiska samarbetsn ä mndens produktionsmedels prisindex
(PM-index). Betr ä ffande kostnaderna f ö r uppsamling ooh f ö r ä dling inom ramen f ö r jordbruksprisregleringen har
kostnaderna kompenserats med h ä nsyn till den faktiska kostnadsutvecklingen. Som utg å ngspunkt f ö r ö verl ä ggningarna om denna kompensation
har legat kostnadskalkyler som granskats av str å tens pris- ooh kartelln ä mnd (SPK).

Till utg å ngspunkt f ö r Justeringarna av prisniv å n, enligt regeln om inkomstf ö lJseunhet, har legat l ö neutvecklingen f ö r de stora kollektiven. D ä rvid har beaktats
rationaliseringsutvecklingen inom n ä ringen. Vidare har beaktats ä ndringar av arbetsgivaravgift eller liknande avgift, i vad g ä ller den s k egenavgiften. Ä ven andra ä ndrade f ö ruts ä ttningar f ö r n ä ringen till f ö ljd av statsmakternas beslut har
kunnat tas upp f ö r att efter ö verl ä ggningar beaktas vid priss ä ttningen.

Av tabl å n nedan framg ä r de
belopp som utg å tt inom jordbruksregleringen fr o m
den 1 Juli 1978.

Kompensation

f ö r kostnads-

Belopp
f ö r

ö vr:

.gt

Summa

utvecklingen

inkomstf ö lj-

Mkr

Mkr

Mkr

Uppsamling och

samhet
(inkl sociala kostnader ),m m Mkr

Jordbruket

f ö r ä dling

1
juli

1978

333,9

43,9

- 4,5

373,3

1 jan

1979

161,8

45,1

50,6

257,5

1
Juli

1979

346,0

54,2

400,2

1 jan

1980

645,7

70,6

133,6

849,9

1
juli

1980

1 170,01

1 Jan

1981

686,1

174,9

43,9

17,

,3

922,2

1
juli

1981

942,0

220,5

30,0

- 9,

,2

1 183,3

1 Jan

1982

691,4

180,0

44,6

-19,

,8

896,2

Sunma

••

••

••

- •

6 052,6

1 Vid ö verl ä ggningarna r å dde olika uppfattningar om hur
beloppet skulle framr ä knas
men enighet n å ddes om totalbeloppet, 1 170 Mkr.

Den å syftade
prisniv å n inom landet uppr ä tth å lls genom tv å olika regleringar, n ä mligen dels genom ett s ä rskilt gr ä nsskydd i form av inf ö rselavgifter som erl ä ggs p å importerade livsmedel, dels genom
marknadsregieringar inom landet. Genom de sistn ä mnda avs ä tts pristryckande ö verskott antingen inom landet eller
p ä export.

Prop. 1981/82:209 54

5 JORDBRUKSPRISREGLERINGENS ALLM Ä NNA UTFORMNING F Ö R

PERIODEN 1 JULI 1982 - 30 JUNI 1984

5.1 £ ordrukarna £ j.nkomser £ r å n_ejge 'JSJE.'

ka £ ia 1,
_m_m

Enligt statsmakternas beslut (prop 1977/78:19, JoU
1977/78:10, rskr 1977/78:103) skall, som tidigare n ä mnts, ett huvudsyfte med jordbrukspolitiken
vara att tillf ö rs ä kra dem som ä r sysselsatta inom jordbruket i
alla delar av landet en ekonomisk och social standard, som ä r likv ä rdig med den som j ä mf ö rbara grupper uppn å r. Detta syfte skall s ä rskilt beaktas vid priss ä ttningen p å jordbruksprodukterna. I
propositionen och utskottsutl å tandet har inkomstm å let inte preciserats och det har inte heller angetts vilka grupper som
skall j ä mf ö ras och hur J ä mf ö relsen skall tillg å . Det framh å lls att h ä nsyn m å ste tas till s ä v ä l ekonomisk som social standard,
varf ö r det ä r sv å rt att g ö ra exakta m ä tningar.

I f ö rsta
hand skall enligt n ä mnda beslut inkomstm å let avse heltidssyss é lsatta inom jordbruket. Rimliga
krav skall ocks å
st ä llas p å effektivitet i produktionen.
Enligt beslutet ä r det n ö dv ä ndigt att g ö ra s ä rskilda l å ginkomstsatsningar f ö r att inkomstm å let skall uppn å s f ö r s å stora grupper Jordbrukare som m ö jligt. En str ä van skall d ä rvid vara att n å en ö kad utj ä mning av inkomsterna mellan olika jordbrukarkategorier.
Likas å skall enligt beslutet s å som hittills utg å s ä rskilt st ö d till jordbruket i norra Sverige
f ö r att kompensera de h ö gre produktionskostnaderna som d ä r f ö religger. Detta ä r en f ö ruts ä ttning om inkomstm å let skall avse sysselsatta inom
jordbruket i alla delar av landet.

Det anses vidare i riksdagsbeslutet speciellt v ä rdefullt att, inom ramen f ö r s ä rskilda l å ginkomstsatsningar, å tg ä rder kunnat vidtas f ö r att f ö rb ä ttra Jordbrukarnas sociala
standard, bl a i form av avbytarverksamhet.

Prop. 1981/82:209 55

Betr ä ffande systemet f ö r inkomstf ö ljsamhet
framh å lls i jordbruksutskottets utl å tande att inflationsskyddets grundkonstruktion b ö r bibeh å llas
och kompletteras med ett system f ö r
inkomstf ö ljsamhet enligt i huvudsak tidigare
till ä mpad metod. Detta inneb ä r inte n å gon
l å sning i fr å ga om detaljerna f ö r utformningen av inflationsskyddet ooh inkomstf ö ljsamheten. Det b ö r
s å lunda vid ö verl ä ggningarna
finnas utrymme f ö r successiva anpassningar med h ä nsyn till utvecklingen och vunna erfarenheter.

Parterna ä r nu ö verens om att i f ö rsta
hand b ö r ä ven i forts ä ttningen statistiskt material r ö rande l ö neutvecklingen
f ö r de stora kollektiven beaktas.
Parterna ä r ooks å ense om att s ö ka
bredda J ä mf ö relseunderlaget. Ä ven inkomst- och l ö nsamhets-f ö rh å llanden f ö r
andra sm å f ö retagargrupper b ö r kunna beaktas, n ä r ett tillf ö rlitligt
statistiskt underlag h ä rf ö r f ö religger. Vid, .de_ å rliga ö verl ä ggningarna om inkomstf ö ljsamheten b ö r m ö jligheter vidare f ö religga att
ta h ä nsyn till de olika f ö rh å llanden som
p å verkar den ekonomiska och sociala
standarden inom jordbruket.

Rationaliseringsutveoklingen inom n ä ringen b ö r
beaktas p å i princip samma s ä tt som under nuvarande prisregleringsperiod. Parterna
ä r emellertid ense om att
rationaliseringsvinsten under kommande prisregleringsperiod, bl a till f ö ljd av minskad produktionsvolym, kan komma att bli l ä gre ä n vad som
varit fallet under 1970-talet.

Ä ndringar
av arbetsgivaravgift eller liknande avgift, i vad g ä ller den s k egenavgiften, b ö r liksom hittills beaktas vid f ö rsta m ö jliga
Justeringstillf ä lle. Ä ven andra ä ndrade f ö ruts ä ttningar f ö r n ä ringen under
regleringsperioden - t ex ä ndringar i beskattningsregler -
till f ö ljd av statsmakternas beslut b ö r kunna tas upp till ö verl ä ggningar och efter ö verenskommelse beaktas vid priss ä ttningen.

Prop. 1981/82:209 56

Parterna har enats om att fr o m 1 juli 1982 avveckla det
s ä rskilda st ö det till sm å grisproduktionen samt att undanta å lderspension ä rer fr å n att erh å lla leveranstill ä gg p å mj ö lk. Det har f ö rutsatts att de medel som nu utg å r f ö r dessa ä ndam å l ä ven forts ä ttningsvis f å r anv ä ndas f ö r produktionsanpassnings å tg ä rder fr ä mst inom fl ä sk- och mj ö lkproduktionen samt f ö r å tg ä rder inom l å ginkomstsatsningarnas ram (se
vidare avsnitt 6 ooh 8). I ö vrigt b ö r de l å ginkomstsatsningar ooh andra
sociala satsningar som hittills gjorts forts ä tta efter i huvudsak samma grunder
som f ö rut ooh utg å inom ramen f ö r de ö verenskommelser som kan komna att
tr ä ffas.

Parterna har nu ö verenskommit att jordbruket, ut ö ver vad som kan erh å llas genom rationaliseringar, b ö r tillf ö ras ett belopp om 50 Mkr den 1 juli
1982. Vid de ö verl ä ggningar som f ö ruts ä tts ske inf ö r den 1 januari I983 b ö r ers ä ttning utg å motsvarande f ö rtj ä nst-/l ö neutveoklingsgarantin f ö r de stora l ö nekollektiven samt h ä nsyn tas till en eventuell till ä mpning av den s k prisgarantiregeln
i l ö neavtalen.

ö verl ä ggningar om inkomstf ö ljsamheten f ö r det andra avtals å ret f ä r ske inf ö r den 1 Juli 1983.

Parterna ä r ense om att ytterligare f ö rdjupa studierna om arbetsinsatserna i jordbruket. Vidare b ö r resurser s ä ttas in f ö r att inkomstutvecklingen f ö r olika typer av jordbruk skall kunna
ber ä knas med st ö rre tillf ö rlitlighet ä n f ö r n ä rvarande. H ä rmed avses t ex heltidsjordbrukare
med l å g syssels ä ttning utanf ö r jordbruket resp deltids
jordbrukare, nystart:ade jordbrukare kontra etablerade ooh jordbruk med olika
produktionsinriktning.

Omfattningen av detta utredningsarbete blir beroende av i
vilken utstr ä ckning s ä rskilda medel st ä lls till f ö rfogande.

Prop. 1981/82:209 57

5.2 ?leel_ f ö£ £ tablering £ sWd och jtiH

konsumionssimulerande å tg ä rder

Parterna har enats om att Jordbruket den 1 juli 1982 b ö r tillf ö ras ett belopp om 75 Mkr som skall
anv ä ndas till konsumtionsstimulerande å tg ä rder och f ö r etablerlngsst ö d (se vidare avsnitt 6 och 8). Den
1 Juli I983 b ö r ytterligare 37,5 Mkr tillf ö ras f ö r detta ä ndam å l. F ö r etableringsst ö det har kostnaderna under 1982/83
ber ä knats till ea 30 Mkr ooh under
1983/84 till ca 45 Mkr. Å terst å ende medel b ö r anv ä ndas till konsumtionsstimulerande å tg ä rder.

Medlen kan st ä llas till f ö rfogande
antingen genom prish ö jningar
eller genom att nya budgetmedel tillf ö rs varvid i senare fallet dessa b ö r avr ä knas fr å n totalbeloppen fr o m den 1 juli
1982 resp den 1 juli 1983. V ä ljes alternativet prish ö jningar kan medlen tillf ö ras regleringsekonomin antingen genom omf ö rdelning av
livsmedelssubventionerna eller genom avgifter p ä produktionen.

5.3 Kostnadsutve £ klingen_inom Jo £ druket

JN och delegationerna ä r ense om att under den tv åå riga prisregleringsperioden (1
juli 1982 - 30 juni 1984) b ö r mittpriaer, prisgr ä nser ooh inf ö rselavgifter
Justeras varje halv å r per den 1 juli och den 1 januari.
Till gnuid f ö r justeringarna b ö r i enlighet med prop 1977/78:19 l ä ggas normerade v ä rdevolymer ö ver jordbnikets kostnader f ö r Ink ö pta produktionsmedel och utvecklingen
av produktionsmedelsprisindex (PM-index).

Justeringsbeloppet b ö r ber ä knas genom att utvecklingen av PM-index under n ä rmast f ö reg å ende halv å rsperiod, oktober-april resp
april-oktober multipliceras med den normerade v ä rdevolymen f ö r jordbrukets kostnader. Med
normerad v ä rdevolym avses h ä r jordbrukets totala kostnader
(exklusive kostnader f ö r
eget arbete.ooh eget kapital) under ett normalt å r.

Prop. 1981/82:209 58

Liksom hittills b ö r kostnadskompensationen utg å enbart f ö r den produktion som avs ä tts inom landet (inkl
utbyteshandel). F ö rdelningen av
kompensationsbeloppet p å
olika produkter b ö r ooks å ske p å grundval av inom landet f ö rs å lda kvantiteter. Den normerade v ä rdevolymen f ö r jordbrukets kostnader b ö r s å ledes reduceras med
exportproduktionens andel (exkl utbytesexport). Exportproduktionens andel b ö r ber ä knas som exportint ä kternas andel av totala
produktionsv ä rdet. Den reducerade v ä rdevolymen b ö r anv ä ndas som underlag vid ber ä kning av kompensationsbeloppet.
Motsvarande reducering b ö r
ocks å g ö ras vid ber ä kning av kostnader f ö r uppsamling och f ö r ä dling samt vid ber ä kning av de belopp som tillf ö rs i inkomstf ö ljsamhet.

I likhet med tidigare b ö r v ä rdevolymen onir ä knas en g å ng per reglerings å r. Vid ö vriga regeltill ä mpningar b ö r den justeras med h ä nsyn till utfallet vid n ä rmast f ö reg ä ende Justeringstillf ä lle.

M ö jligheter
b ö r ä ven forts ä ttningsvis f ö religga att vid regeltill ä mpningarna ta upp till ö verv ä gande huruvida det registrerade
indexutfallet ger en r ä ttvisande
bild av den faktiska kostnadsutvecklingen. PM-index registrerar inte f ö r ä ndringarna i kostnaderna f ö r den lejda arbetskraften i
jordbruket. Om det kan p å visas
att markanta awikelser fr å n
faktisk kostnadsutveckling (inkl f ö r den lejda arbetskraften) f ö religger, som leder till inte avsedda effekter, b ö r detta kunna beaktas vid
inflationsskyddets till ä mpning.

Under ö verl ä ggningara har fr å gan om kompensationen f ö r avskrivningskostnaderna
diskuterats. Parterna har enats om att Jord-bmiket under normala f ö rh å llanden b ö r kompenseras f ö r avskrivningskostnaderna enligt
nuvarande principer. Under perioder med t ex starka f ö r ä ndringar i investeringsvolym och
inflation samt stora ä ndringar
i den ekonomiska politiken, som markant ä ndrar f ö ruts ä ttningarna f ö r ber ä kningarna, kan ö verl ä ggningar om kompensationen f ö r avskrivningskostnaderna tas upp
en g ä ng per å r i samband med diskussionerna om inkomstf ö ljsamheten. S å dana ö verl ä ggningar kan ske f ö rsta g ä ngen inf ö r den 1 Juli 1983.

Prop.
1981/82:209 59

ö vriga kostnader b ö r kompenseras enligt nu g ä llande riktlinjer.

F ö r
posten k ö pfodermedel i PM-index skall s å som tidigare till ä mpas ett trem å nadersmedeltal. K ö pfodermedelsposten i PM-index p å verkas av ä ndringar i inf ö rselavgifter p å fodermedel inom
jordbruksprisregleringen. Inflytande inf ö rselavgifter, som tillf ö rs jordbruket, p å verkar storleken av beloppet f ö r avgiftsmedel inom f ö rdelningsplanen.

Dessa f ö rh å llanden kan i vissa fall leda till
att ö ver- eller underkompensation f ö r jordbruket uppkommer vid regelutl ö sningar. Det belopp som skall tillf ö ras jordbruket vid regelutl ö sningar b ö r d ä rf ö r, p å s ä tt som hittills skett, korrigeras
vid ä ndringar i influtna inf ö rselavgifter p å fodermedel.

Det sagda inneb ä r att, om avgiftsmedlen under ett reglerings å r ö verstiger 68 milj kronor, skall ö verskjutande medel - utom f ö r foders ä d ut ö ver normerade kvantiteter - avdras
fr å n beloppet f ö r kostnadskompensation. Understiger
beloppet 68 milj kronor, skall ingen korrigering ske.

Parterna ä r ense om att den avgift p å handelsg ö dsel som f ö resl å s inf ö rd (se avsnitt 7) i likhet med vad
som g ä ller f ö r fodermedel inte b ö r kompenseras inom
inflationsskyddet via PM-index, eftersom int ä ktema av denna avgift f ö ruts ä tts anv ä ndas inom jordbruksprisregleringen
.

Oordbruket tillf ö rdes den 1 juli 1981 ett eng å ngsbelopp om 100 Mkr som kompensation f ö r vissa eftersl ä pningseffekter i kostnadskompensationen.
D å denna effekt delvis kvarst å r har parterna enats om att
beloppet b ö r utg å ocks å under 1982/83. Den 1 juli 1983 b ö r, med h ä nsyn till inflationens ooh kostnadskompensa-tionens
utveckling, pr ö vas om beloppet skall utg å ocks å f ö r tiden d ä refter.

Prop. 1981/82:209 60

5.4 Kotnae £ £ö£ up £ saml.ing_ooh_f2rdling

Betr ä ffande
kostnaderna f ö r uppsamling och f ö r ä dling inom ramen f ö r Jordbruksprisregleringen har
parterna enats om att kompensationen under regleringperioden b ö r utformas p å i huvudsak samma s ä tt som tidigare. H ä nsyn b ö r s å ledes tas till den faktiska
kostnadsutvecklingen, varvid ä ven prisutvecklingen f ö r biprodukter vid slakt b ö r beaktas till 75 $. Utg å ngspunkt f ö r ö verl ä ggningarna om denna kompensation b ö r vara kostnadskalkyler som
granskats av SPK. F ö r ö vrig livsmedelsindustri har vid SPKs
pris ö vervakning uppst ä llts vissa riktlinjer med bl a krav
p å viss produktivitetsutveckling.
Parterna ä r ö verens om att samma riktlinjer som
g ä ller f ö r andra livsmedelsindustrier, vilka
ä r f ö rem å l f ö r prisstopp och pris ö vervakning av SPK, ocks å b ö r g ä lla f ö r uppsamling och f ö r ä dling inom jordbruksprisregleringen.
H ä rf ö r talar vidare bl a att
statsmakterna har beslutat att effektivitetsutvecklingen p å sistn ä mnda omr å de skall m ä tas i efterhand ooh sk ä ligheten bed ö mas. H ä rvid f å r h ä nsyn tas till de s ä rskilda f ö ruts ä ttningar som g ä ller f ö r ifr å gavarande industrier.

Under regleringsperioden b ö r parallellt med sedvanliga ber ä kningar g ö ras kostnadsber ä kningJU' baserade p å indexm ä tningar enligt det system som
utretts inf ö r nu avslutade ö verl ä ggningar. Slutlig st ä llning till en eventuell ö verg å iig till kompensationsber ä kningar baserade p å indexm ä tningar f å r tas d ä refter.

Partema har enats om att ta upp fr å gan om hur kompensationen f ö r kapitalkostnaderna skall ber ä knas samt hur volymf ö r ä ndringar skall beakt:as vid
kompensationsber ä kningarna vid de ö verl ä ggningar som f ö ruts ä tts ske inf ö r den 1 Juli 1962.

Prop.
1981/82:209 61

5.5 Prisgr ä nssystemet m m

Den 1 juli 1981 genomf ö rdes vissa ä ndringar i prisgr ä nssystemet. Bl a justerades mittpriserna
s å att dessa i huvudsak ö verensst ä mde med de faktiska priserna. I
samband h ä rmed anpassades inf ö rselavgiftema till de nya
mittpriserna. Inf ö rselavgifterna Justerades vid
regelutl ö sningarna den 1 juli I981 och den 1
Januari 1982 med h ä nsyn till det behov av gr ä nsskydd som d å bed ö mdes f ö religga. En s ä rskild korrigeringsregel inf ö rdes, vilken inneb ä r att eventuell ö ver- eller underkompensation i f ö rh å llande till mittpriserna delvis kan
beaktas i efterhand. Denna korrigeringsregel innebar att dittillsvarande
VM-klausul kunde utg å . F ö r flertalet av de prisgr ä nssatta produkterna f ö retogs bl a en krympning av sp ä nnvidden mellan prisgr ä nserna.

Parterna har enats om att de oml ä ggningar av prisgr ä nssystemet som genomf ö rdes fr å n den 1 juli 1981 b ö r kvarst å under kommande regleringsperiod.
Detta inneb ä r bl a att inf ö rselavgifterna varje halv å r, per den 1 januari och den 1
juli, b ö r justeras med h ä nsyn till det behov av gr ä nsskydd som d å bed ö ms f ö religga. Utg å ngspunkterna f ö r fastst ä llandet av gr ä nsskyddet b ö r redovisas f ö r de b å da delegationerna, medan det
ankommer p å JN att till regeringen l ä mna f ö rslag om normalinf ö rselavgifternas storlek. Vidare b ö r en eventuell till ä mpning av korrigeringsregeln ske,
f ö rutom som tidigare ö verenskommits den 1 Juli 1982, vid
de ö verl ä ggningar som f ö ruts ä tts ä ga rum inf ö r den 1 juli 1983 och den 1 juli
1984.

Som f ö ruts ä ttning f ö r att produktionsanpassande å tg ä rder (se avsnitt 6) genomf ö rs b ö r g ä lla att å terh å llsamhet visas vid priss ä ttningen. Parterna ä r dock ense om att som villkor f ö r produktionsbegr ä nsande å tg ä rder inte skall kr ä vas att priset s ä tts under mittpriset. Detta hindrar
dock inte att priset i dessa situationer kan komma att ligga under mittpriset.

Prop. 1981/82:209 62

Om v ä sentligt
ä ndrade f ö ruts ä ttningar f ö r utrikeshandeln, h ä ri inber ä knat mera betydande v ä xelkurs ä ndringar, intr ä ffar under regleringsperioden, b ö r det liksom hittills ankomma p å JN att efter ö verl ä ggningar med de b å da delegationerna l ä gga fram f ö rslag till de å tg ä rder som kan anses p å kallade f ö r att syftet med det nu framlagda f ö rslaget skall uppfyllas.

5.6 Ut by teshan de 1.

Betr ä ffande
utbyteshandeln med k ö tt ooh
fl ä sk b ö r de regler som g ä llt f ö r regleringsperioderna 1 Juli 1978
- 30 Juni 1982 g ä lla ooks å f ö r tiden efter den 30 Juni 1982.

5.7 PrS £ä tning £ n_p £ spannm å l

1981 å rs spannm å lssk ö rd l ä mnade f ö r de flesta gr ö dor en h ö gre hektaravkastning ä n normalt, ö verskottet ä r nu till st ö rsta delen avsatt p å export. Den ekonomiska st ä llningen i regleringsf ö reningen Svensk Spannm å lshandel, ekonomisk f ö rening, som vid ing å ngen till reglerings ä ret 1981/82 visade ett ö verskott av ea 35 Mkr ber ä knas vid ing å ngen till n ä sta reglerings å r f ö rbytas till ett underskott om oa 83
Mkr.

De internationella spannm å lspriserna har under 1982 visat en
fallande tendens. Regleringsf ö reningen har i sina prognoser d ä rf ö r
inte v å gat r ä kna med h ö gre exportpriser ä n de som i genomsnitt erh å llits under 1981/82. Vid normalskOrd
1982 ber ä knas d ä rf ö r underskottet i regleringskassan f ö r spannm å l stiga kraftigt. Parterna har
enats om att underskottet i spann-m ä lsregleringen vid normalsk ö rd ooh nu f ö rv ä ntad internationell prisniv å under 1982/83 ej b ö r ö verstiga 250 Mkr. Lantbrukarnas f ö rhandlingsdelegation har f ö rklarat sig berett att av regleringsmedel
som tilldelas jordbruket ö verf ö ra medel till kassan s å att den vid n ä mnda f ö rh å llanden vid utg å ngen av 1982/83 ej har st ö rre underskott ä n 250 Mkr. Skulle sk ö rden bli st ö rre ä n normalt kommer jordbruket liksom
tidigare å r att antingen f å tillskjuta ytterligare medel eller
godta en s ä nkning av de prelimin ä ra prisema.

Prop. 1981/82:209 63

Om v ä rldsmarknadspriserna
blir l ä gre ä n som nu antagits b ö r en ö kning av underskottet kunna medges.
Hur detta ytterligare underskott slutgiltigt skall finansieras b ö r tas upp vid kommande ö verl ä ggningar.

F ö rslaget
inneb ä r ej att vare sig staten, konsumentema
eller jordbruket binder sig f ö r hur underskottet framdeles skall betalas. Spannm å lsregleringens finansiering b ö r enligt statsmakternas beslut pr ö vas en g å ng per reglerings ä r.

5.8 ö vrigt

F ö rslag
till ä ndringar av mittpriser, prisgr ä nser och inf ö rselavgifter samt till f ö rdelning av de totala beloppen vid kommcmde
justeringstillf ä llen b ö r som hittills l ä ggas fram av JN efter ö verl ä ggningar med Lantbrukarnas f ö rhandlingsdelegation ooh
konsumentdelegationen f ö r att
pr ö vas av statsmakterna.

De totalbelopp som skall tillf ö ras jordbruket i samband med
justeringarna b ö r f ö rdelas mellan de olika varuslagen
bl a med h ä nsyn till ö nskem å l om produktionens utveckling ooh
inriktning samt rationaliseringsutveoklingen i jordbruket. F ö rdelningen p å olika varuslag b ö r s å l å ngt som m ö jligt ske p å s å dant s ä tt att jordbruket bed ö ms erh å lla avsedd inkomstf ö rb ä ttring.

I ö vrigt
b ö r, d ä r annat ej framh å lls, regleringen bygga p å de regler som g ä ller under innevarande
prisregleringsperiod.

Prop. 1981/82:209 64

6 Å TG Ä RDER F Ö R KONSUMTIONSSTIMULANS OCH

PRODUKTIONSANPASSNING

6.1 nl,edning

Med h ä nsyn till den r å dande
och f ö rv ä ntade obalansen mellan produktion ooh
konsumtion ä r parterna ense om att ä tg ä rder b ö r vidtas som syftar till att stimulera
konsumtionen och begr ä nsa produktionen.
Enligt parternas uppfattning kr ä vs en kombination av å tg ä rder f ö r att produktionsbalansen skall
kunna å terst ä llas inom rimlig tid.

6.2 Konsumti £ n £ sMmulerande_ ä tg ä rder

Parterna ä r ense om att det ä r angel ä get att stimulera konsumtionen
inom landet av framf ö r
allt n ö tk ö tt och fl ä sk. S ä rskilda medel f ö resl å s d ä rf ö r avsatta f ö r detta ä ndam å l (se avsnitt 5.2). Parterna ä r dessutom ense om att inom ramen f ö r k ö ttregleringen bekosta ytterligare å tg ä rder f ö r att fr ä mja den inhemska k ö tt- och fl ä skkonsumtionen under f ö ruts ä ttning att kostnaden h ä rf ö r i stort sett ej bed ö ms bli h ö gre ä n f ö r motsvarande export.

En arbetsgrupp med representanter bl a fr å n JN och delegationerna kommer att
tills ä tt:as f ö r att ta fram f ö rslag till konsumtionsstimulerande
ä tg ä rder. Som exempel p ä å tg ä rder kan n ä mnas rabattering av n ö tk ö tt ooh fl ä sk till skolm å ltider. Parterna har ocks å diskuterat om inte s å dana å tg ä rder borde omfatta ä ven ö vriga animalieprodukter. En rad sk ä l talar dock f ö r att å tg ä rderna i f ö rsta hand b ö r avse n ö tk ö tt ooh fl ä sk, eftersom den st ö rsta obalansen r å der och f ö rv ä nt:as r å da f ö r dessa produkter.
Konsumtionsminskningarna har ooks å varit st ö rst h ä r. Dessa produkter ber ä knas dessutom komma att svara f ö r en allt st ö rre del av de ö kande exportkostnaderna.

Prop. 1981/82:209 65

6.3 ProdukWonsibegr ä nsad £ å tg ä£ d £ r

Som nyss framh å llits ä r det inte m ö jligt att inom rimlig tid å tervinna balans p å animaUeomr å det endast genom att stimulera konsumtionen.
Ä ven produktionsbegr ä nsande å tg ä rder m å ste vidtas. Vid ö verl ä ggningarna har bl a f ö ljande ä tg ä rder diskuterats.

6.3.1 Investeringskontroll

Fr å gaii
om en tidsbegr ä nsad investerlng.3kontroll hcu~
varit uppe till diskussion vid ö verl ä ggningarna. Olika uppfattningar r å der s ä v ä l mellan delegationerna som inom n ä mnden om det l ä mpliga i att genomf ö ra en s å dan å tg ä rd. Lantbrukarnas f ö rhandlingsdelegation f ö rordar en investeringskontroll,
medan konsumentdelegationen inte anser sig kunna acceptera denna å tg ä rd.

6.3.2 Statligt investeringsst ö d

Animalieproduktionen kan h ä llas tillbaka genom att helt eller delvis
minska det statliga st ö det f ö r investeringar p å detta omr å de. En s ä dan å tg ä rd b ö r i s å fall ges en tidsbegr ä nsad giltighet.

Under budget å ret 198O/81 bif ö lls
610 ans ö kningar p å totalt ca 130 Mkr avseende
statligt st ö d till byggnadsinvesteringar.
Motsvarande siffror f ö r
1979/80 var 907 ans ö kningar och ca 260 Mkr.

Ett allm ä nt villkor f ö r
statligt st ö d ä r att detta utg å r endast om s ö kanden med h ä nsyn till ekonomisk st ä llning och kreditm ö jligheter annars inte kan genomf ö ra investeringen p å sk ä liga villkor. Producenter med god
tillg å ng p å eget eller l å nat kapital kan dock genomf ö ra Investeringar utan statligt st ö d.

5 Riksdagen 1981/82. 1 saml Nr 209

Prop. 1981/82:209 66

Lantbruksstyrelsen har i cirkul ä rskrivelse den 22 Januari 1982 f ö reskrivit att lantbruksn ä mnderna med h ä nsyn till marknadsl ä get f ö r fl ä sk i princip inte tillsvidare skall
bevilja statligt st ö d till investeringar i denna
produktionsgren. Om starka sk ä l f ö religger f ö r st ö d skall beslutet underst ä llas styrelsens pr ö vning. Lantbruksstyrelsen avser att
efter samr å d med JN ta st ä llning till en eventuell begr ä nsning av statligt st ö d till investeringar f ö r ö vriga animaliegrenar.

6.3.3 H ö jd oljekraftfoderavgift

Oljekraftfoder ä r i dagsl ä get belagt med Importavgift. Den
nuvarande inf ö rselavgiften p å oljekraftfoder syftar fr ä mst till att ge oljekraftfoder en i
f ö rh å llande till foders ä d anpassad prisniv å . Avgiften f å r ä ven anv ä ndas som styrmedel.

En h ö jning
av oljekraftfoderavgiften ut ö ver en anpassning till foders ä dspriserna verkar å terh å llande
p å produktionsutvecklingen inom animalieomr ä det och stimulerar odling av
inhemska proteingr ö dor. Samtidigt erh å lls medel f ö r finansiering av jordbruksprisregleringen
.

De proteinfodermedel som f n ä r belagda med avgift ä r sojamj ö l, rapsmj ö l, ö vrigt oljekraftfoder samt glutenfoder.
F ö r att erh å lla n å gon betydande effekt p å produktionen kr ä vs avgiftsh ö jningar, ut ö ver vad som ä r motiverat med h ä nsyn till foders ä dspriserna , av storleksordningen 1
kr per kg. Detta skulle inneb ä ra en tredubbling av avgiften, vilket skulle ge en h ö jning av priset med 50 J. Vid en s å stor avgiftsh ö jning b ö r en avgiftsbel ä ggning ske p å allt proteinfoder f ö r att undvika konkurrenssnedvridande
effekter. Detta skulle Inneb ä ra att ä ven fiskmj ö l skulle avgiftsbel ä ggas, vilket av handelspolitiska sk ä l torde st ö ta p å sv å righeter. Endast en begr ä nsad h ö jning av avgiften p å oljekraftfoder ä r d ä rf ö r l ä mplig.

Prop. 1981/82:209 67

Som exempel kan n ä mnas att vid en h ö jning av avgiften med 10 ö re per kg tillf ö rs regleringsekonomin ca 40 Mkr. En
ö kning av fodermedelsavgiftema av h ä r n ä mnda sk ä l b ö r ej f å p å verka konsumentpriserna. En s å dan avgiftsh ö jning kan dock å terverka p å fodermedel utanf ö r regleringen.

Det ankommer p ä JN att best ä mma
avgifternas storlek inom det bemyndigande som ges av regeringen.

6.3.4 Inf ö rande av en ö vre å ldersgr ä ns p ä 65 ä r f ö r

erh å llande av leveranstill ä gg p å mj ö lk

Leveranstill ä gget p å mj ö lk ing å r i den s k l å ginkomstsatsningen inom jordbruket.
Farh å gorna f ö r en bristande balans p å mj ö lk-omr å det medf ö r att det nu finns mindre sk ä l ä n tidigare att s ä rskilt stimulera mj ö lkproduktionen. D ä rf ö r f ö resl å s att leveranstill ä gget p å mj ö lk tas bort f ö r jordbrukare ö ver 65 å r fr o m den 1 Juli 1982.

H ä rvid
frig ö rs ca 15 Mkr av budgetmedel, vilka
av parterna har f ö rutsatts f å anv ä ndas f ö r f ö reslagna produktionsanpassnings å tg ä rder m m.

6.3.5 Ers ä ttning till producenter mellan 60 och 65 å r

f ö r att upph ö ra med mj ö lkproduktion f ö re uppn å dd

pensions å lder

Å tg ä rden, som har karakt ä r av deltidspensionering, avser att
ge m ö jligheter f ö r mj ö lkproducenter mellan 60 och 65 ä r att minska sin arbetsinsats.

Å tg ä rden kan finansieras av
regleringsmedel eller av medel som frig ö rs genom att leveranstill ä gget p ä mj ö lk f ö resl å s upph ö ra. Avtalsvillkoren b ö r fastst ä llas av JN och avtal tr ä ffas mellan mejerif ö retagen ooh producenterna.

Denna å tg ä rd kan kombineras med en
slaktpremie p å mj ö lkkor.

Prop. 1981/82:209 68

6.3.6 Tv å prissystem f ö r mj ö lk

Å tg ä rden inneb ä r att mj ö lk ut ö ver en viss best ä md kvantitet, t ex f ö reg å ende å rs produktion, betalas med ett l ä gre avr ä kningspris. Utg å ngspunkten b ö r vara att ett l ä gre utj ä mningsbidrag utg å r f ö r ö verskjutande kvantiteter.

JN f ö resl å r i samf ö rst å nd med delegationerna att den
bemyndigas att vid behov f å till ä mpa ett s ä dant system under prisregleringsperioden.

6.3.7 Minskad n ö tk ö ttsproduktion
genom slaktpremier f ö r

kvigkalvar

Å tg ä rden syftar fr ä mst till att p å sikt minska n ö tk ö ttsproduktionen och inneb ä r att rekryteringsprocenten inom mj ö lkproduktionen s ä nks. Å tg ä rden genomf ö rs genom att slakten av kvigkalvar
ö kar. Detta minskar slakten av
kvigor och unga kor. F ö r att
stimulera s ä dan slakt kan en av regleringsmedel
finansierad slaktpremie p å kvigkalvar
inf ö ras. Det smkommer p å n ä mnden att beslutna i denna fr å ga.

6.3.8 Slaktpremier f ö r sm å grisar

Sm å grisslakt
ä r ett effektivt s ä tt att snabbt begr ä nsa fl ä skproduktionen. Ett av problemen
med en sm å grisslakt ä r att det ä r sv å rt att finna avs ä ttning f ö r ett st ö rre antal slaktkroppar av sm å gris. Slaktkroppama f å r d ä rigenom ett l å gt marknadsv ä rde ooh ers ä ttningen f ö r i produktionen nedlagda kostnader
blir l å g.

En utslaktningspremie ä r en f ö ruts ä ttning f ö r att sm å grisslakt skall kunna genomf ö ras. Premien kan betalas av
regleringsmedel eller av de medel som frig ö rs genom att st ö det till sm å grisproduktionen
f ö resl ä s upppph ö ra.

Prop. 1981/82:209 69

Sm å grisslakt
b ö r endast s ä ttas ln under en begr ä nsad tid i en akut situation d å man snabbt vill minska ett ö verskott. Å tg ä rden b ö r i s å fall i f ö rsta hand s ä ttas in s å att den f å r effekt under f ö rsta halv å ret d ä ö verskotten normalt ä r st ö rst. Det ankommer p å JN att besluta i denna fr ä ga.

6.3-9 Slaktpremier f ö r dr ä ktiga suggor

Slakt av dr ä ktiga suggor ä r
liksom slakt av sm å grisar ett effektivt s ä tt att snabbt begr ä nsa produktionen. J ä mf ö rt med sm å grisslakt ä r slakt av dr ä ktiga suggor att f ö redra, d ä den ger ett b ä ttre utbyte f ö r insatta resurser.

Å tg ä rden, som kan beslutas av JN, kan
finansieras av reglerings-medel eller av medel som frig ö rs genom att st ö det till sm å gris-produktionen f ö resl å s upph ö ra.

6.3.10 Borttagande av st ö det till sm ä grisproduktionen

St ö det
till sm ä grisproduktionen ä r en del av l å ginkomstsats-ninren inom
jordbruket. St ö d l ä mnas f n med .100 kr per sugga upp till
19 suggor. Ett borttagande av st ö det Inneb ä r en minskad stimulans att
producera sm å grisar.

St ö det f ö resl å s borttaget fr o m budget å ret 1982/83. H ä rvid frig ö rs ca 20 Mkr av budgetmedel, vilka
medel av parterna f ö rutsatts f å anv ä ndas f ö r f ö reslagna produktionsanpassnings å tg ä rder mm.

6.3.11 Betalning f ö r tomma stallplatser f ö r slaktsvin

Enighet r å der om att inte f n inf ö ra n ä got system med betalning f ö r tomma stallplatser. Lantbrukarnas
f ö rhandlingsdelegation anser dock att
fr å gan b ö r kunna aktualiseras under den
kommande prisregleringsperioden.

Prop. 1981/82:209 70

6.3.12 Genomf ö rande av å tg ä rderna

F ö r
vissa av å tg ä rderna har f ö rslag l ä mnats om n ä r de b ö r inf ö ras. F ö r ö vriga å tg ä rder ä r det inte m ö jligt att nu l ä mna ett detaljerat f ö rslag till vid vilken tidpunkt
eller i vilken ordning eller omfattning å tg ä rdema
b ö r s ä ttas in. JN b ö r i f ö rekommande fall f å bemyndigande av regeringen att
besluta om det n ä rmare genomf ö randet av erforderliga å tg ä rder.

7 HANDELSG Ö DSELAVGIFT

De ö verl ä ggande parterna ä r ense om att f ö resl å regeringen att JN bemyndigas inf ö ra en handelsg ö dselavgift. F ö rslag till lag wn ä ndring av lagen (1967:340) om
prisreglering p å jordbrukets omr å de bifogas (bilaga 1).

Avsikten ä r att fr o m den 1 juli 1982 ta ut avgift som motsvarar oa 7 > av f ö rs ä ljningspriserna p å i princip alla handelsg ö dselmedel. Avgifternas storlek
avses bli ompr ö vad v å ren 1983. Å terb ä ring b ö r ske till n ä ringar som ligger utanf ö r jordbruksprisregleringen, t ex
skogs- och tr ä dg å rdsn ä ringarna.

Avgifter av h ä r n ä mnd storleksordning ber ä knas ge en int ä kt f ö r den andel som anv ä nds inom jordbruket av ca 110 Mkr
per å r. Dessa medel b ö r f å anv ä ndas inom regleringsekonomin ooh
kommer d ä rmed jordbruket som kollektiv till
godo. Kostnads ö kningen p å grund av avgiften skall d ä rf ö r inte f å belasta konsumentpriserna p å livsmedel.

JN b ö r f å ansvara f ö r den n ä rmare utformningen samt administrationen
av dessa avgifter.

Prop. 1981/82:209 71

S ä rskild tgranden;

Ledamoten i konsumentdelegationen Grethe Lundblad har anm ä lt en avvikande uppfattning n ä r det g ä ller
p å vilket s ä tt handelsg ö dselavgiften
skall anv ä ndas ooh anser att avgiften ä r en skatt, d ä r
anv ä ndningen av medlen f å r f ö ruts ä ttningsl ö st
best ä mmas av regering och riksdag.

Ledamoten i konsumentdelegationen G ö ran Holmqvist har anf ö rt f ö ljande: Avtalet inneh å ller f ö rslag
till en rad uppr ä knade å tg ä rder som
syftar till att stimulera konsumtionen och begr ä nsa produktionen. I f ö rhandlingsarbetet
har en handelsg ö dselavgift diskuterats, d ä rf ö r att en
viss h ö jd p å denna skulle kunna ha en produktionsbegr ä nsande effekt. Av denna anledning skulle avgiften
kunna accepteras under avtalsperioden.

I uppg ö relsen
mellan jordbruksn ä mnden. Lantbrukarnas F ö rhandlingsorganisation och konsumentdelegationen f ö resl å s en avgift
utan n å gon som helst motivering. Min
uppfattning ä r att handelsg ö dselavgiften d ä rigenom
blir ett medel att f ö rst ä rka Svensk Spannm å lshandels ekonomi och att avtalet
nu bidrar till att inf ö ra ytterligare en punktskatt. Min
principiella uppfattning ä r att man b ö r undvika avgifter p å n ä ringslivets produktionsmedel.

8 R Ä NTE- OCH ETABLERINGSST Ö D

Samr å d har i dessa fr å gor ä gt rum med
lantbruksstyrelsen som ocks å f ö ruts ä tts f å administrera r ä nte-
och etableringsst ö den. Lantbruksstyrelsen avser att
efter samr å d med JN senare inkomma med f ö rslag an den n ä rmare
utformningen av st ö den.

8.1 Avve £ kl.ing_av tiuarand £ Wl.lf ä Higa r ä ntes ö c[

Nuvarande r ä ntest ö d utg å r enligt
fattade beslut t o m å r 1982 (f ö rordning 1980:604). M å nga av de f ö retag som nu erh å llit r ä ntest ö d skulle f å
betydande sv å righeter till ö verlevnad om

Prop. 1981/82:209 72

st ö det
avvecklades. F ö r att undvika denna effekt har
parterna enats om att f ö resl å en f ö rl ä ngning av st ö det t o m å r 1985 under vilken tid st ö det successivt avvecklas. Å terbetalda medel f ö ruts ä tts å terg å till jordbruksprisregleringen.

F ö ljande
avvecklingsplan f ö resl å s:

1982: R ä ntest ö d utg å r f ö r den del av r ä ntan p ä

st ö dgrundande
skuld som ö verstiger 11 { och i ö vrigt enligt nu g ä llande best ä mmelser.

1983: R ä ntest ö d till f ö retag som har etablerat eller investerat
under perioden 1975-77 utg å r f ö r den del av r ä ntan p ä st ö dgrundande skuld som ö verstiger 11,5 %.

R ä ntest ö d till f ö retag som har etablerat eller investerat
under perioden 1978-80 utg å r f ö r den del av r ä ntan p å st ö dgrundande skuld som ö verstiger 11 J.

1984: R ä ntest ö d till f ö retag som har etablerat eller investerat
under perioden 1975-77 utg ä r f ö r den del av r ä ntan p ä st ö dgrundande skuld som ö verstiger 12 $.

R ä ntest ö d till f ö retag som har etablerat eller investerat under perioden
1978-80 utg å r f ö r den del av r ä ntan p ä st ö dgrundande skuld som ö verstiger 11,5 i.

1985: R ä ntest ö d till f ö retag som har etablerat eller investerat
under perloden 1975-77 utg å r ej.

R ä nstest ö d till f ö retsig som har etablerat eller investerat
under perioden 1979-80 utg å r f ö r den del av r ä ntan p ä st ö dgrundande skuld som ö verstiger 12 %.

Prop. 1981/82:209 73

De f ö retag som har etablerat eller investerat under å ren 1975-77 ooh 1980 kommer att f å r ä ntest ö d under sammanlagt fem ä r. F ö retag som etablerat eller
investerat 1978-79 kommer att f ä st ö d under sex ä r. F ö r alla f ö retag g ä ller att de under sista st ö d- å ret f å r r ä ntest ö d f ö r den del av r ä ntan som ö verstiger 12 %.

Medelsbehovet kan vid nuvarande r ä nteniv å , diskonto 10 K, ber ä knas till:

Ar Mkr

1982
55

1983
50

1984
45

1985
20

8.2 Etaberingss ö d

Med det r ä ntel ä ge som f n r å der kr ä vs ett stort eget kapital f ö r att kunna etablera sig som
lantbrukare. Denna situation medf ö r att ö verl å telser i m å nga fall stoppas eller f ö rdr ö js. F ö r att underl ä tta etablering f ö r lantbrukare, utan ett stort eget kapital,
har parterna enats om att f ö rsl å att ett etablerlngsst ö d inf ö rs.

Etableringsst ö det ä r t ä nkt att reducera r ä ntekostnaderna i f ö retaget till en niv å som ett lantbruk kan b ä ra vid en rimlig egen
kapitalinsats. St ö det f ö resl ä s utg ä med ett belopp motsvarande den
del av r ä ntekostnaden som ö verstiger en viss r ä nteniv å . St ö det avses utg å i full omfattning under de f ö rsta fem å ren f ö r att sedan trappas av under de tre
f ö ljande å ren. Fr o m å r nio b ö r inget st ö d utg å . Under fem å rsperioden inneb ä r detta att f ö retaget f å r b ä ra en r ä ntekostnad motsvarande 10 % av den st ö dgrundande kapitalskulden. St ö det b ö r sedan trappas av genom att denna
r ä ntesats successivt h ö js. R ä ntesubventionen avses ö ka med stigande l å ner ä nta och minskas med sjunkande f ö r att helt upph ö ra om l å ner ä ntan sjunker till 10 $.

Prop. 1981/82:209 74

St ö det
avses utg å i form av l å n. Efter st ö dperiodens slut b ö r den del av l ä net avskrivas som avser st ö d till inventarier. R ä ntel ä n till fastighetsk ö p b ö r vara å terbetalningspliktiga och vid
perlodens slut eller senare placeras som hypoteksl å n med statsgaranti. Detta inneb ä r att medel d å å terf ö rs till systemet och ytterst till
regleringsekonomin.

St ö dets
avskrivningsdel g å r till den del av kapitalet i ett f ö retag som har relativt kort
varaktighet ooh ej blir f ö rem å l f ö r en v ä rdetillv ä xt. Aterbetalningsdelen d ä remot avser ett kapital med l å ng varaktighet och som vid normal
inflations- ooh marknadsutveckling å rligen ö kar i v ä rde.

Etableringsst ö det b ö r omfatta etableringar som gjorts ä ven under 1981 och 1982.

Medels å tg å ng vid nuvarande r ä nteniv å , diskonto 10 $, ber ä knas

till

Ar Mkr

1982/83 30

1983/84 45

9 ADHINISTRATIONKOSTNADER F Ö R F Ö RESLAGNA Å TG Ä RDER

Ett genomf ö rande av de å tg ä rder som f ö reslagits i avsnitt 6-8 kommer
totalt sett att inneb ä ra
ett administrativt merarbete f ö r JN, lantbruksstyrelsen och lantbruksn ä mnderna. Parterna ä r ense om att en f ö ruts ä ttning f ö r att å tg ä rderna skall kunna genomf ö ras ä r att ö kade administrativa kostnader f ä r t ä ckas med prisregleringsmedel .

Prop.
1981/82:209 75

10 AVBYTARVERKSAMHET, SOCIALF Ö RS Ä KRINGSSKYDD,

F Ö RETAGSH Ä LSOV Å RD OCH ANNAN L Å GINKOMSTSATSNING

F ö r l å ginkomstsatsning m m inom
jordbruket har f ö r budget å ret 1981/82 anvisats 420 Mkr med f ö ljande f ö rdelning.

1981/82 Mkr

Leveranstill ä gg f ö r mj ö lk 135

Sm ä grisst ö d 20

Avbytarverksamhet 95

F ö retagsh ä lsov å rd 10

Sooialf ö rs ä kringsskydd 120

Tillf ä lligt r ä ntest ö d 40

Summa 420

Eventuella besparingar eller ö verskridanden betr ä ffande beloppen f ö r leveranstill ä gg och sm å grisst ö d skall enligt g ä llande best ä mmelser tillf ö ras resp avg å fr å n beloppet f ö r avbytarverksamhet .

JN skall under 1981/82 fr å n anslagsposten st ä lla 40 Mkr till lantbruksstyrelsens
f ö rfogande f ö r tillf ä lligt r ä ntest ö d till jordbruksf ö retag samt f ö r administration h ä rav. H ä rut ö ver disponerar n ä mnden f ö r tillf ä lligt r ä ntest ö d under 1981/82 å terst å ende medel fr å n 1980/81 samt 15 Mkr anvisat fr å n anslagsposten Ers ä ttning till f ö ljd av livsmedelssubventioner m m.

JN har i anslagsframst ä llningen f ö r 1982/83, under antagandet att
inga f ö r ä ndringar av systemet f ö r r ä ntest ö det skulle ske, ber ä knat kostnaderna f ö r det tillf ä lliga r ä ntest ö det f ö r 1982/83 till 75 Mkr. N ä mnden f ö reslog att detta belopp under
1982/83 i sin helhet anvisas under f ö revarande anslagspost, varvid anslagsposten Ers ä ttning till f ö ljd av livsmedelssubventioner m m
skulle kunna minskas med 35 Mkr.

Prop. 1981/82:209 76

Jordbruksn ä mnden har s å lunda
i anslagsframst ä llningen f ö r budget å ret 1982/83 f ö reslagit att 455 Mkr anvisas till l å ginkomstsatsning m m.

Nu f ö reslaget
borttagande av st ö det till sm å grisproduoenter och inf ö rande av en ö vre å ldersgr ä ns om 65 å r f ö r erh å llande av leveranstill ä gg p å mj ö lk inneb ä r att medelsbehovet minskar med ca
35 Mkr.

F ö r det
tillf ä lliga r ä ntest ö det har, s ä som nyss n ä mnts, i anslagsframst ä llningen f ö r budget å ret 1982/83 tagits upp en kostnad
av 75 Mkr. Med nu f ö reslagna f ö r ä ndringar och med nu g ä llande r ä nteniv å (dvs ett diskonto p ä 10 J) ber ä knas kostnaderna till ca 55 Mkr.
Detta inneb ä r att f ö r budget å ret 1982/83 endast 15 Mkr mot
tidigare f ö reslaigna 35 Mkr f ö resl å s bli ö verf ö rda fr å n anslagsposten Ers ä ttning till f ö ljd av livsmedelssubventioner m m
till anslagsposten L å ginkomstsatsning
m m.

De f ö reslagna
f ö r ä ndringarna inneb ä r ett totalt ber ä knat medelsbehov f ö r l å ginkomstsatsningar m m 1982/83 av
435 Mkr. H ä rvid har parterna f ö rutsatt att de ea 35 Mkr, som
sparas genom att vissa st ö d å tg ä rder bortfaller, f å r anv ä ndas f ö r f ö reslagna produktionsanpassnings å tg ä rder inom fr ä mst fl ä sk- och mj ö lkproduktionen.

F ö r l å ginkomstsatsning m m inom
jordbruket b ö r f ö r budget å ret 1982/83 anvisas 435 Mkr enligt
f ö ljande.

1982/83 Mkr

Leveranstill ä gg f ö r mj ö lk 120

Avbytarverksamhet 95

F ö retagsh ä lsov å rd 10

Socialf ö rs ä kringsskydd 120

Tillf ä lligt r ä ntest ö d 55

Produktionsanpassnings å tg ä rder m m 35

Summa 435

Prop. 1981/82:209 77

Liksom tidigare b ö r eventuella besparingar eller ö verskridanden av beloppet f ö r leveranstill ä gg tillf ö ras resp resp avg å fr å n beloppet f ö r avbytarverksamhet. Dessutom b ö r eventuella ö verblivna medel som avsatts f ö r produktionsanpassnings å tg ä rder m m f å anv ä ndas f ö r ö vriga ä ndam å l inom l å ginkomstsatsningen.

11 PRISREGLERINGEN PA OLIKA PRODUKTER

11.1 Tillve £ kning £ avgiften £å _e £ s ä ttnngs £ r £ dukte £ £ö£ g £ä dd £

P å
marknaden har nyligen introducerats ett flytande ers ä ttningsmedel f ö r vispgr ä dde baserat p ä vegetabiliskt fett. Produkten ä r f n med st ö d av 7 § k) lagen (1967:340) om
prisreglering p å
jordbrukets omr å de belagd med en
tillverkningsavgift av 125 ö re/kg. Avgifterna f ö r ers ä ttningsmedel av denna typ har varit
of ö r ä ndrade sedan slutet av 1960-talet.

F ö r att
uppn å en l ä mplig avv ä gning i priserna mellan vispgr ä dde och den nya produkten har
parterna bed ö mt att den nuvarande avgiftsbel ä ggningen inte ä r tillr ä cklig. Vid nuvarande prisf ö r-h ä llanden torde en avgift av ca 240 ö re/kg erfordras f ö r att n å detta syfte.

JN b ö r d ä rf ö r f å bemyndigande att fr o m den 1 juli
1982 f ä ta ut en h ö gsta avgift om 350 ö re/kg. Ett s å dant bemyndigande koBimer JN att
utnyttja f ö r att vid regelutl ö sningen per den 1 juli 1982 fastst ä lla en avgift som med h ä nsyn till f ö r ä ndringar i gr ä ddpriser och ä ndrad prisniv å p å vegetabilisk olja ger en l ä mplig balanspunkt i priset f ö r de tv ä produkterna.

Avgiften b ö r st å fast under efterf ö ljande halv å rsperiod. Ompr ö vning av avgiftens storlek b ö r ske vid varje regelutl ö sning, varvid konkurrensl ä get b ö r beaktas p å i princip liknande s ä tt som f n sker f ö r sm ö r och margarin.

Prop.
1981/82:209 78

'11.2 Avl ö Mng
£ v_0j8_ ö£ e £ eMte £ ing_vid_lev £ ran £ avjnj ö k
och_g £ä dde £ k s ä lJf ä£ dga enhete £ '

Parterna ä r nu ense om
att den s ä rskilda debitering med 0,8 ö re per liter resp f ö rpackning som enligt statsmakternas beslut (prop 1971:116, JoU
1971:43, rskr 1971:225) f ä r ske vid leverans av s k s ä ljf ä rdiga
enheter (rullpall etc) f ö r mj ö lk, filmj ö lk och gr ä dde b ö r slopas. I
st ä llet kommer den s k leveransavgiften
att h ö jas i motsvarande m å n.

Prop.
1981/82:209 79

12 INF Ö RSELAVGIFTER
M M

Som inledningsvis framf ö rts
har regeringen uppdragit å t JN att n ä rmare ö verv ä ga och framl ä gga
f ö rslag om anv ä ndningen av inf ö rselavgiftsmedlen
inom och utom f ö rdelningsplanen.

JN har p å b ö rjat ett s å dant
arbete och kommer senare att l ä mna f ö rslag om anv ä ndningen.
F ö r reglerings å ret 1982/83 f ö resl å s dock att medlen f ä r tas i anspr å k enligt hittills till ä mpade principer.

12.1 n f ö rse
la vgi f t smed £ l_m_m_f ö r_ ISOi/81

JN har i skrivelse den 9 Juni 1981 ber ä knat de disponibla inkomsterna av inf ö rselavgifter till finansiering av f ö rdelningsplanen och ä ndam å l utanf ö r f ö rdelningsplanen
f ö r reglerings å ret 1980/81 till ca 539 Mkr\ varav 180 Mkr f ö r fodermedel.

1 Ing å r

- Inf ö rselavgifter
(undantag se nedan) netto, dvs minus

restltutioner m m (1980/81 = 39,5 Mkr).

- R ä ntor fr ä n 1981.

Ing å r ej

-
Inf ö rselavgifter f ö r
sookerregleringsvaror, br ö ds ä d och vissa livsmedelsindustriprodukter.

-
Fettvaruavgifter
som tillf ö rts SOI.

- Minskningar i inflytande avgiftsmedel som f ö ranleds av att

inf ö rselavgiften 1 vissa fall, t ex f ö r ost, har s ä nkts
av

marknadsm ä ssiga sk ä l (bl a genom neds ä ttning av avgiften f ö r

visst parti).

- Å terbetalning
av marknadsm ä ssiga sk ä l av inf ö rselavgifter
p ä

styokningsdetaljer av
k ö tt ooh fl ä sk samt av inf ö rselavgifter

p å ost. Dessa å terbetalningar redovisas bland posterna under

rubriken ä ndam å l utanf ö r f ö rdelningsplanen och uppgick

1980/81 till 6,6 Mkr.

Prop. 1981/82:209 80

De definitiva inkomsterna av inf ö rselavgifter (minus å terbetalning m m) utgjorde totalt
791,2 (678,3) Mkr, varav 572,3 (538,6) Mkr till finansiering av f ö rdelningsplanen och ä ndam å l utanf ö r f ö rdelningsplanen. Inf ö rselavgifter f ö r fodermedel, som ing å r i n ä mnda belopp, utgjorde 190,4 (160,8)
Mkr. Ut ö ver n ä mnda 572,3 Mkr ing ä r i totalsunnnan inf ö rselavgifter f ö r br ö ds ä d med 27,8 (13,7) Mkr, vilka enligt
g ä llande regler har ö verf ö rts till regleringsf ö reningen Svensk spannm å lshandel f ö r s k utbyteshandel. Vidare ing å r fettvaruavgifter med 180,7
(116,1) Mkr. Dessa h ä nf ö r sig till av statsmakterna
beslutad avgiftsh ö jning och har enligt g ä llande regler ö verf ö rts till regleringsf ö reningen Sveriges Oljev ä xtintressenter(soi). I totalsumman ing å r ä ven inf ö rselavgifter p ä vissa livsmedelsindustriprodukter (biandvaror).
Dessa uppgick till 10,4 (9,9) Mkr och har f ö rdelats i f ö rh ä llande till utbetalda exportbidrag.
S å ledes har till regleringsf ö reningarna Svensk Ä gghandel, F ö reningen f ö r mejeriprodukter och Sveriges
potatisintressenter ö verf ö rts resp 2,1 (2,4), 4,0 (4,6), och
2,7 (2,1) Mkr. Vidare har av inf ö rselavgifter f ö r
biandvaror 1,6 (0,7) Mkr avseende fettvaror f ö rdelats i enlighet med g ä llande regler f ö r disposition av fett-varuavglftsmedel,
varvid s å ledes den del som h ä nf ö r sig till av statsmakterna
beslutad avgiftsh ö jning ö verf ö rts till SOI.

1 Siffror inom parentes avser belopp 1979/80.

Prop. 1981/82:209 81

Av nedanst å ende
sammanst ä llning framg ä r de f ö r
f ö rdelning disponibla avgiftsmedlen f ö r de olika varuslagen (efter avdrag f ö r å terbetalning
m m) f ö r reglerings å ret 1980/81.

Di £ P £ nibla_m £ d £ l_av i.n £ö rs £ lavgift £ r_1282/1_ kkr

1980/81 1979/80

Ä rter
ooh b ö nor (f ö r m ä nniskof ö da) 563 161

Potatis 9 986 8 387

St ä rkelse och st ä rkelseprodukter 8 172 6
938

Malt 3 474 2 789

S ä llskapsdjursfoder mm 6 392 8 547

Fettr å varor och fettvaror 52 2681 35 1)17

Mj ö lk ooh mejeriprodukter 84 205 90 131

Slaktvaror (samt slaktdjur, ej fj ä derf ä ) 204 642 218 765

Ä gg
och ä ggprodukter m m 2 535 2 767

372 237

373 902

190 426

160 797

9 58Z

3 166

0

783

Summa Inf ö rselavgifter
exkl fodermedel

Fodermedel

R ä ntor fr ä n f ö reg ä ende å r

ö verskott
fr ä n tidigare ä r

Summa 572 250 538 648

1 232 968 ./. till SOI 180 700

2 Ej utnyttjade medel f ö r
rabattering av foders ä d samt pris-

å terb ä ring till p ä lsdjursuppf ö dare.

6 Riksdagen 1981/82. I saml. Nr 209

Prop.
1981/82:209 82

F ö rdelningsplanen
f ö r 1980/81 utg ö r enligt riksdagens beslut 267,2 Mkr
samt Inflytande avgifter fr å n fodermedelsimporten. Dessa uppgick till 190,4 (160,8) Mkr. F ö rdelningsplanen blir d ä rmed 457,6 (428,1) Mkr. F ö r ä ndam å l utanf ö r f ö rdelningsplanen kan s å ledes disponeras (572,2-457,6=)
114,6 (110,5) Mkr.

Av nedanst å ende samnanst ä llning
framg å r n ä rmare hur f ö rdelningen till olika ä ndam å l inom jordbruksregleringens ram
har skett.

F ö rdelningsplan
198O/8I

1980/81

1979/80

2 000

3 000

19 500

34 500

0

44
700

105
000

18 000

304

4 928

192
923

208
700

70
500

48
500

0

1 000

2 000

0

15 500

13
500

0

5 000

600

0

8 500

8 500

25 000

25
000

2 500

2 500

1 400

700

2 000

0

500

500

9 399

9 0771

Svensk spannm å lshandel

Sveriges
potatisintressenter

Sveriges
oljev ä xtintressenter

Svensk
k ö tthandel

Svensk k ö tthahdel, utbyteshandel

F ö reningen f ö r mejeriprodukter

Svensk ä gghandel

Marknadsreglerande
å tg ä rder f ö r slaktkyckling

Regleringskassan f ö r f å gelk ö tt

Regionalt kostnadsbidrag, norra Sverige

-
mj ö lk

-
k ö tt

-
Sgg

Upplysningsverksamhet och utvecklingsarbete Djurh ä lsov å rd, kontrollverksamhet m m St ö d till odling av konserv ä rter och andra k ö ksv ä xter

St ö d
till odling av bruna b ö nor
St ö d till odling av vallv ä xtfr ö Fonden f ö r kollektiva ä tg ä rder inom biodlingen Reserv till f ö rfogande

Sunma 457 626 428 1052

F ö rdelningen
till regleringsf ö reningarna har skett 1 samf ö rst å nd med Lantbrukarnas f ö rhandlingsdelegation och konsumentdelegationen.

1 Har tillf ö rts F ö reningen f ö r mejeriprodukter.

2 I beloppet har inr ä knats 107 730 kr som avser tidigare å r ej

utnyttjade medel inom f ö rdelningsplanen
f ö r rabattering av

foders ä d.

Prop. 1981/82:209 83

De definitiva kostnaderna f ö r ä ndam å l utanf ö r f ö rdejningsplanen uppgick till ca 114,6 (110,5) Mkr med f ö rdelning enligt f ö ljande
sammanst ä llning.

Ä ndam å l H*' £ '' £ £ö rd £ lning £ pla £ en 190/[82 kkr

1980/81 1979/80

25 948

22 807

49 696

45 072

14 540

13 424

4 425

4 272

0

1 070

2 353

2 050

475

475

288

274

2 000

2 500

6 000

4 000

Utbyteshandel n ö tk ö tt, ö ststaterna Utbyteshandel
k ö tt och fl ä sk Pristill ä gg
f å r- och lammk ö tt Svensk matpotatiskontroll Sveriges uts ä desf ö rening,
potatisf ö r ä dling Sveriges potatisodlares riksf ö rbund
Bidrag till Stiftelsen f ö r ackordh ä storganisationens bevarande Bidrag till
fraktkostnader f ö r mj ö lk ooh gr ä dde

Pris å terb ä ring till p ä lsdjursuppf ö dare St ö d
till odling av vallv ä xtfr ö Fonden f ö r kollektiva å tg ä rder inom

biodlingen 300 300

Restitution
av inf ö rselavgifter f ö r stycknings-

detaljer av k ö tt och fl ä sk samt av inf ö rsel

avgifter f ö r ost 6 599 12 299

St ö d till maltproduktionen 2 000 2 000

Summa 114 624 110 543

Dispositionen av inf ö rselavgiftsmedel
reglerings ä ret 198O/8I har sammanf ö rts i tabell under avsnitt 12.4.

Prop.
1981/82:209 84

12.2 nf ö rselavgiftamedel_m_m_f ö r_128/82

F ö r
1981/82 kan f n inkomsterna av inf ö rselavgifter som g å r till finansiering av f ö rdelningsplanen och ä ndam å l utanf ö r f ö rdelningsplanen ber ä knas till oa 561,5 Mkr - d ä rav 200,0 Mkr f ö r fodermedel - enligt nedanst å ende sammanst ä llning.

Prelimin ä rt disponibla medel 1981/82 kkr

100

4

000

9

000_

3

500

6

000

50

000

no

000

160

000

2

000

3Ui|

600

200

000

16

974

Ä rter och b ö nor (f ö r m ä nniskof ö da)

Potatis

St ä rkelse och st ä rkelseprodukter

Malt

S ä llskapsdjursfoder

Fettr å varor och fettvaror3

Mj ö lk och mejeriprodukter m m

Slaktvaror (samt slaktdjur, ej fj ä derf ä )

Ä gg ooh ä ggprodukter

Sunma inf ö rselavgifter exkl fodermedel

Fodermedel

R ä ntor
fr å n f ö rg å ende ä r

Summa 561 574

1 Se not sid 35.

2 Dessutom ber ä knas ca 1 Mkr inflyta av inf ö rselavgifter p ä

st ä rkelse till teknisk industri,
vilket belopp enligt regerings

beslut den 28 Januari 1982 skall tillf ö ras regleringsf ö reningen

Sveriges Potatisintressenter (SPI). Enligt samma regeringsbeslut

skall importavgift p ä st ä rkelsederivat tas ut fr o m den 1
mars

1982 samt tillf ö ras den f ö r r ä varukostnadsutj ä mningen gemensamma

utj ä mningskassan. Det ö verskott inom kassan som st ä rkelsederivat

ber ä knas ge, sedan exportbidrag avr ä knats mot importavgifter,

skall f ö ras till SPI. Under å r 1981/62 ber ä knas n å got s ä dant

ö verskott inte uppkomma.

3 Exkl del till SOI.

Prop.
1981/82:209 85

F ö rdelningsplanen
f ö r 1981/82 utg ö r enligt riksdagens beslut 267,2 Mkr
samt inflytande avgifter f ö r fodermedelsimporten, som nyss n ä mnts ber ä knade till 200,0 Mkr. F ö rdelningsplanen blir d ä rmed 467,2 Mkr. Ber ä kningsm ä ssigt finns s å lunda (561,5-467,2=) 94,4 Mkr att
anv ä nda f ö r ä ndam å l utanf ö r f ö rdelningsplanen.

JN f ö resl å r i samf ö rst å nd med delegationerna ooh med utg å ngspunkt fr ä n det ber ä knade f ö rdelningsbeloppet 467,2 Mkr f ö ljande prelimin ä ra f ö rdelningsplan. Denna skiljer sig i
vissa avseenden fr å n den plan som redovisades av JN i
skrivelse den 9 Juni 1981.

F ö rdelningspl_an
t9Bt/B2 kkr

2

000

29

500

0

0

12

120

167

000

65

000

20

500

5

000

1

400

8

500

25

000

2

500

1

400

2

000

500

1

500

123

280

Svensk spannm å lshandelD

Sveriges
potatisintressenter

Sveriges oljev ä xtintressenter

Svensk
k ö tthandel

Svensk
k ö tthandel, utbyteshandel

F ö reningen
f ö r mejeriprodukter

Svensk ä gghandel

Regionalt kostnadsbidrag, norra Sverige

-
mj ö lk

-
k ö tt

-
ä gg

Upplysningsverksamhet ooh utvecklingsarbete m m Djurh ä lsov å rd, kontrollverksamhet m m St ö d till odling av konserv ä rter och andra k ö ksv ä xter St ö d till odling av bruna b ö nor St ö d till odling av vallv ä xtfr ö Fonden f ö r kollektiva å tg ä rder inom biodlingen Sveriges
exportr å d Reserv till f ö rfogande

Summa 467 200

Definitiv f ö rdelningsplan f ö r
1981/82 kan fastst ä llas f ö rst efter utg å ngen av reglerings å ret d ä de verkliga inkomsterna av inf ö rselavgifter f ö r fodermedel ä r k ä nda.

1) Kvalitetstill ä gg f ö r v å rvete av 1981 å rs sk ö rd.

Prop. 1981/82:209 86

Medelsbehovet under reglerings å ret 1981/62 f ö r s å dana ä ndam å l utanf ö r f ö rdelningsplanen som f å r t ä ckas av inf ö rselavgiftsmedel ber ä knas till ca 94,4 Mkr 1 enlighet
med f ö ljande sammanst ä llning.

Ä ndam å l_ utan £ö£ £ö rd £ lning £ planen 29.8 V8 £ kkr

15

000

37

880

15

500

4

675

2

544

475

300

4

000

6

000

300

5

000

1

000

1

500

Utbyteshandel n ö tk ö tt, ö ststaterna Utbyteshandel k ö tt ooh fl ä sk Pristill ä gg f å r- och lammk ö tt Svensk matpotatiskontroll Sveriges
potatisodlares riksf ö rbund
Bidrag till Stiftelsen f ö r ackordh ä storganisationens bevarande

Bidrag till fraktkostnader f ö r mj ö lk och gr ä dde Pris å terb ä ring till p ä lsdjursuppf ö dare St ö d till odling av vallv ä xtfr ö Fonden f ö r kollektiva å tg ä rder inom biodlingen Restitution av
inf ö rselavgifter f ö r styckningsdetaljer av k ö tt ooh fl ä sk samt av inf ö rselavgifter f ö r ost St ö d till maltproduktionen

Sveriges exportr å d

Summa 94 374

Ovanst å ende f ö rdelning skiljer sig p ä n ä gra punkter fr ä n de ber ä kningar som lagts fram i prop
1980/81:190. S å lunda har utbyteshandel n ö tk ö tt ö ststaterna minskats med 10 Mkr,
utbyteshandel k ö tt och fl ä sk, som angavs till 50 Mkr, tagits
upp med ber ä knade tillg ä ngliga medel, 37,9 Mkr samt
restitution av inf ö rselavgifter ö kats med 3 Mkr till 5 Mkr. I
regleringsbrev den 12 december 1981 angavs att 1,5 Mkr av medel inom f ö rdelningsplanen ooh 1,5 Mkr av
medel utanf ö r f ö rdelningsplanen skulle g ä till verksamhet vid Sveriges
exportr å d r ö rande fr ä mjande av export av h ö gf ö r ä dlade livsmedel. Bidragen till
Svensk matpotatiskontroll respektive Sveriges potatisodlares riksf ö rbund har ö kats med 280 kkr respektive 177 kkr
d ä n ä mnden tillstyrker till ä ggsanslag f ö r 1981/62 f ö r l ö neh ö jningar under 198I med dessa belopp
(se vidare avsnitt 12.3, s :43).

Prop. 1981/82:209 87

Ber ä knade
tillg ä ngliga medel 94,4 Mkr g å r helt å t till ä ndam å l utanf ö r f ö rdelningsplanen. I den m ä n tillg ä ngliga medel blir st ö rre ä n 94,4 Mkr b ö r ö verskjutande belopp i f ö rsta hand f å anv ä ndas till att betala utbyteshandel
med k ö tt och fl ä sk upp till ett belopp p ä 50 Mkr. D ä refter eventuellt kvarst å ende belopp b ö r anv ä ndas till ä ndam å l inom f ö rdelningsplanen med h ä nsyn till att 31,1, 4,8 resp 0,3 Mkr
f ö r utbyteshandel med k ö tt och fl ä sk i brist p å medel utanf ö r f ö rdelningsplanen togs fr å n f ö rdelningsplanerna reglerings å ren 1979/60 - 1980/81 (jfr prop
1979/80:208 s 20).

Dispositionen av inf ö rselavgiftsmedel reglerings å ret 1981/62 har sammanf ö rts i tabell under avsnitt 12.4.

12.3 nf ö rselavgif tsm £ d £ l_m_m_f ö r_128 £ /83

Storleken av de medel som inflyter genom upptagande av inf ö rselavgifter m m f ö r reglerings ä ret 1982/83 blir beroende av
importens storlek och av de korrigeringar i avgiftssatserna som f ö rutses ske den 1 juli 1982 och den
1 januari 1963. Inflytande medel til], finansiering av f ö rdelningsplanen och ä ndam å l utanf ö r f ö rdelningsplanen Inklusive r ä ntor fr ä n f ö reg å ende ä r kan nu ber ä knas till oa 585,5 Mkr, varav 230,0
Mkr f ö r fodermedel. Det slutliga utfallet
kan emellertid komma att awlka v ä sentligt fr å n
denna ber ä kning.

Med h ä nsyn till ovissheten om utfallet av avgiftsuppb ö rden f ö resl å r JN att den r ö rliga krediten om 120 Mkr p å samma s ä tt som tidigare f å r st ä llas till JNs f ö rfogande under reglerings å ret 1982/63. Krediten skall, i den
m ä n inflytande inf ö rselavgifter inte st å r till f ö rfogande, kunna anv ä ndas f ö r finansiering av ä ndam å l inom och utom f ö rdelningsplanen samt f ö r sookerregleringen. Krediten f å r ej utan regeringens s ä rskilda medgivande anv ä ndas f ö r finansiering av utbyteshandel med
k ö tt och fl ä sk.

Prop. 1981/82:209 88

F ö rdelningsplanen
f ö r 1982/83 f ö resl å s uppta samma belopp som f ö r 1981/82 dvs 267,2 Mkr plus
beloppet av inflytande avgifter f ö r fodermedelsimporten, enligt ovan ber ä knade till 230 Mkr, allts å totalt 497,2 Mkr. Liksom hittills
blir det definitiva beloppet beroende av de verkliga int ä kterna av inf ö rselavgifter p å fodermedel.

Med h ä nsyn till ovissheten om den kommande utvecklingen av
regleringsekonomin f ö r de
olika varuomr å dena har det inte ansetts m ö jligt att nu l ä gga fram n å gon fullst ä ndig plan f ö r f ö rdelning av det prelimin ä rt ber ä knade beloppet. JN avser att å terkomma med ett f ö rslag till prelimin ä r f ö rdelning i juni 1982. Ett s å dant f ö rslag kan d å avges efter ö verl ä ggningar med Lantbrukarnas f ö rhandlingsdelegation och konsiimentdelegationen
ooh i samband med att f ö rslag
till avgifts ä ndringar m m fr o m den 1 juli 1982
avges. Det f ö ruts ä tts h ä rvid att JN liksom hittills skall
kunna j ä mka delbeloppen mellan de olika regleringsf ö reningarna och besluta om f ö rdelning av det belopp som kan
komma att st å till n ä mndens f ö rfogande. Vidare f ö ruts ä tts att, liksom hittills. Svensk
spannm å lshandel f å r tillf ö ras inf ö rselavgifter f ö r viss s k utbyteshandel av br ö ds ä d. Det f ö ruts ä tts ä ven att SOI av inflytande fettvaruavgifter
s å v ä l p å importerad som inhemsk olja f å r tillf ö ras medel f ö r en kvantitet som motsvarar fettinneh å llet i den svenska oljev ä xtsk ö rden. Dock f å r ej mer pengar ö verf ö ras ä n vad som skulle motsvara fettvaruavgifter
p å den totala fettkonsumtionen inom
landet.

Prop. 1981/82:209 89

JN har under nu l ö pande regleringsperiod bemyndigats att anv ä nda inf ö rselavgifter till ett antal olika ä ndam å l utanf ö r f ö rdelningsplanen. N ä mnden har ovan redovisat de ber ä kningar som i detta avseende g ä ller f ö r 1981/82. F ö r 1982/83 f ö resl ä s medel f ä tas i anspr å k enligt f ö ljande uppst ä llning.

Ä ndam å ] utan £ö£ f ö rdelning £ planen 9283 kkr

15
000

50
000

15
500

4 937
(+

62)

2 554
(+

10)

475

300

4 000

6 000

Utbyteshandel n ö tk ö tt, ö ststaterna Utbyteshandel k ö tt ooh fl ä sk Pristill ä gg f å r- och lammk ö tt Svensk matpotatiskontroll (SMAK)
Sveriges potatisodlares riksf ö rbund (SPOR) Bidrag till Stiftelsen f ö r ackordh ä storganisationens bevarande Bidrag
till fraktkostnader f ö r mj ö lk och gr ä dde

Pris å terb ä ring till p ä lsdjursuppf ö dare

St ö d till odling av vallv ä xtfr ö

Fonden f ö r kollektiva å tg ä rder inom

biodlingen 300

Kollektiva å tg ä rder inom odlingen av

konsumtionsfisk 600

Restitution av inf ö rselavgifter f ö r

styckningsdetaljer av k ö tt
och fl ä sk

samt av inf ö rselavgifter f ö r ost 5 000

St ö d
till maltproduktionen 1 000

Sunma 105 666

F ö r
utbyteshandel n ö tk ö tt, ö ststaterna ber ä knas 15 000 kkr.

F ö r
utbyteshandel med k ö tt och fl ä sk f ö resl å s samma regler som till ä mpats regleringsperioden 1978/79 -
1980/61 samt reglerings ä ret
1981/82 (bl a prop 1977/78:154, 1978/79:208).

Pristill ä gg f å r- ooh lammk ö tt. H ä r f ö resl ä s of ö r ä ndrat 15 500 kkr.

Prop. 1981/82:209 90

Till SMAK har f ö r 1981/62 av medel utanf ö r f ö rdelningsplanen reserverats h ö gst 1 115 kkr f ö r upplysningsverksamhet p å mat-potatisomr å det. SMAK beg ä r att beloppet f ö r 1962/83 h ö js till 1 225 kkr (+9,9J) p å grund av ö kade kostnader (bilaga 2).

Fr o m reglerings å ret 1977/78 har ers ä ttning utg å tt till SMAKs arbete med den officiella kvalitetskontrollen. F ö r 1981/82 har reserverats h ö gst 3 480 kkr f ö r detta ä ndam å l. F ö r reglerings å ret 1982/83 har SMAK beg ä rt 3 945 kkr (+13,41t).

SMAK har ä ven beg ä rt ett till ä ggsanslag som kompensation f ö r l ö ne ö kningar som har intr ä ffat under 1961/82 med 448,5 kkr.

JN f ö resl å r efter samr å d med lantbruksstyrelsen att SHAK av medel utanf ö r f ö rdelningsplanen tillf ö rs ett till ä ggsanslag f ö r 1981/82 med 280 kkr f ö r l ö neh ö jningar under 1981/82 samt anslag f ö r upplysningsarbete och f ö r den officiella
kvalitetskontrollen med h ö gst 1
200 kkr resp h ö gst 3 737 kkr f ö r 1982/83. I det senare beloppet ing ä r 100 kkr f ö r utvecklingsarbete. Beloppen ä r ber ä knade utifr å n pris- och l ö nel ä get 1 januari 1982. N ä mnden avser att å terkomma r ö rande l ö neh ö jningar under 1982/83.

SPOR har f ö r 1981/82 erh å llit
ett belopp om 2 367 kkr f ö r sin
verksamhet med effektivisering av matpotatisodlingen . F ö rbundet beg ä r nu ytterligare 276 kkr f ö r 1961/82 p ä grund av l ö ne- oeh kostnads ö kningar som har intr ä ffat under 198I. F ö r reglerings ä ret 1962/63 beg ä rs 2 960 kkr. Av de tillf ö rda medlen ber ä knas 60 procent g å till r å dgivningsverksamhet och 40 procent
till forsknings- ooh f ö rs ö ksverksamhet p å matpotatisomr å det (bilaga

D-

JN tillstyrker ett till ä ggsanslag f ö r 196I/82 med 177 kkr f ö r l ö neh ö jningar under 1961/62 samt ett
anslag om 2 554 kkr f ö r 1962/83.
Beloppen ä r ber ä knade utifr ä n pris- ooh l ö nel ä get i Januari 1962. N ä mnden avser att å terkomma r ö rande l ö neh ö jningar under 1982/63.

iVid bed ö mningen av anslagskraven fr å n SMAK och SPOR har n ä mnden f ö ljt de anvisningar som g ä ller f ö r myndighetemas anslagsframst ä llningar f ö r budget å ret 1982/83.

Nedan f ö ljer en sammanst ä llning
av anslagen 1981/82, f ö reslagna
till ä ggsanslag 1981/82 samt f ö rslag till anslag f ö r 1982/83 vad

g ä ller

SMAK

ooh
SPOR.

Anslag

F ö rslag p ä

Summa

F ö rslag
p ä

Ä ndring

1981/82

till ä ggs-

anslag

anslag

av
anslag

kkr

anslag

1981/82

1982/83,

61/82-82/83

1981/82

kkr

kkr

kkr

(l ö ner)

kkr

SMAK

4 595

280

4 875

4 937

+ 62

SPOR

2 367

177

2 544

2 554

+ 10

Bidrag till Stiftelsen f ö r ackordh ä storganisationens bevarande. H ä r upptas of ö r ä ndrat 475 kkr.

F ö r
bidrag till fraktkostnader f ö r mj ö lk och gr ä dde ber ä knas of ö r ä ndrat 300 kkr.

JN har bemyndigande att ta i anspr å k medel utanf ö r f ö rdelningsplanen f ö r å terb ä ring till p ä lsdjursuppf ö dare av den del av priset f ö r inhemskt foder till p ä lsdjuren som ä r h ä nf ö riig till inf ö rselavgifterna p å fodermedel. JN hemst ä ller att 1982/63 f ä disponera h ö gst 4 000 kkr av medel utanf ö r f ö rdelningsplanen f ö r ä ndam å let.

F ö r st ö d till vallfr ö odlingen utg å r 1961/82 8 000 kkr, varav 6 000 kkr
utanf ö r oeh 2 000 kkr inom f ö rdelningsplanen. JN f ö resl å r att 6 000 kkr av medel utanf ö r f ö rdelningsplanen anvisas ä ven 1982/83 f ö r st ö det å t vallfr ö odlingen.

Till fonden f ö r kollektiva å tg ä rder inom biodlingen har 1981/82 f ö rts 800 kkr, varav 300 kkr utanf ö r ooh 500 kkr inom f ö rdelningsplanen. Lantbruksstyrelsen
har f ö reslagit att fonden 1982/83 skall
tillf ö ras of ö r ä ndrat 800 kkr. JN f ö resl ä r att 300 kkr av medel utanf ö r f ö rdelningsplanen anvisas 1982/83
till fonden f ö r kollektiva å tg ä rder inom biodlingen (bilaga 4).

Odlingen av fisk f ö r konsumtions ä ndam å l har ö kat. N ä got gr ä nsskydd p å konsumtionsfisk finns ej medan
producenterna f ö r det

Prop.
1981/82:209 92

foder som anv ä nds erl ä gger ett merpris ut ö ver v ä rldsmarknadspriset. JN har med
ledning av de avgifter som nu g ä ller ber ä knat detta belopp till ca 600 kkr
per å r. N ä mnden f ö resl å r d ä rf ö r att h ö gst 600 kkr av medel utanf ö r f ö rdelningsplanen 1982/83 f å r anv ä ndas f ö r kollektiva å tg ä rder inom odlingen av konsumtionsfisk.
Ans ö kan fr ä n Sveriges fiskodlares f ö rening bifogas (bilaga 5).

F ö r st ö d till maltproduktionen har
1978/79-1980/81 å rligen reserverats 2 000 kkr och
1981/82 reserverats 1 000 kkr. Med h ä nsyn till att reserverade medel p å ca 3 000 kkr finns kvar fr å n tidigare å r f ö resl å r JN att f ö r 1982/83 anvisas 1 000 kkr.

Nedan f ö ljer en sanmanst ä llnlng
av anslagen 1981/82 samt f ö rslag till anslag 1982/83 vad g ä ller st ö d till p ä lsdjursuppf ö dare, vallfr ö odling, biodling, fiskodling och
maltproduktion.

Anslag 1981/82, F ö rslag 1982/83, Ä ndring,

kkr kkr kkr

Pris å terb ä ring till p ä lsd jursuppf ö dare

4

000

4 000

0

St ö d til vallfr ö odlingen

6

000

6 000

0

St ö d till biodlingen

300

300

0

St ö d till fiskodlingen

0

600

+ 600

St ö d till maltproduktionen

1

000

1 000

0

F ö r
restitution av inf ö rselavgifter f ö r styckningsdetaljer av k ö tt och fl ä sk samt av inf ö rselavgifter f ö r ost ber ä knas 5 000 kkr.

Prop. 1981/82:209 93

Sveriges exportr å d. JN har f ö r
1981/82 avsatt 1,5 Mkr inom och lika mycket utanf ö r f ö rdelningsplanen. N ä mnden har utg å tt ifr å n att dessa medel avses tas i anspr å k under 1982/83. I regleringsbrev
den 17 december 1981 anges att exportr å det vid tidpunkt som JN efter samr å d med r å det fastst ä ller till n ä mnden skall redovisa hur de
anvisade medlen har anv ä nts. JN
f ö ruts ä tter att exportr å det inkommer med framst ä llning till n ä mnden r ö rande eventuella behov av
regleringsmedel f ö r den framtida verksamheten .

12.4 Huvudsaklig medelsdisposition av inf ö rselavgiftsmedel m m reglerings å ren

1980/81 ooh 1981/82 ______________________ .

1980/81

1981/82

kkr

kkr

prel

Inkomster

Fr å n f ö reg å ende reglerings å r
kvarst å ende inf ö rselavgifter Under resp reglerings å r influtna inf ö rselavgifter

exkl fodermedel

fodermedel

9 587I

372 237 190 426

16 974I

344 600 200 000

''int ä ktsr ä ntor fr å n f ö reg å ende ä r

Utgifter

a)Av medel inom f ö rdelningsplan

Svensk spannm å lshandel

Sveriges potatisintressenter

Sveriges oljev ä xtintressenter

Svensk k ö tthandel

Svensk k ö tthandel,
utbyteshandel

F ö reningen f ö r mejeriprodukter

Svensk ä gghandel

Regleringskassan f ö r
f å gelk ö tt

Regionalt kostnadsbidrag, norra Sverige

-
mj ö lk

-
k ö tt

-
ä gg

Upplysningsverksamhet och utvecklingsarbete

Djurh ä lsov å rd, kontrollverksamhet m m

St ö d till odling av konserv ä rter och andra

k ö ksv ä xter

St ö d till odling av bruna b ö nor

St ö d till odling av vallv ä xtfr ö

Fonden f ö r kollektiva
å tg ä rder inom

biodlingen

Sveriges exportr å d

Reserv till jordbruksn ä mndens
f ö rfogande

Summa

2 000

2 000

19 500

29 500

0

0

105 000

0

304

12 120

192 923

167 000

70 500

65 000

2 000

0

15 500

20 500

0

5 000

600

1 400

8 500

8 500

25 000

25 000

2 500

2 500

1 400

1 400

2 000

2 000

500

500

0

1 500

9 399

123 260

457 626

467 200

H ä refter kvarst å ende
inf ö rselavgiftsmedel

114 624

94 374

1980/81

1981/62

kkr

kkr

prel

b)Av
medel utanf ö r f ö rdelningsplan

Utbyteshandel n ö tk ö tt, ö ststaterna Utbyteshandel k ö tt ooh fl ä sk Pristill ä gg f å r- och lammk ö tt Svensk matpotatiskontroll
Sveriges potatisodlares riksf ö rbund Bidrag till Stiftelsen f ö r ackordh ä storganisa tionens bevarande

Bidrag till fraktkostnader f ö r mj ö lk och gr ä dde

Pris å terb ä ring till p ä lsdjursuppf ö dare St ö d till odling av vallv ä xtfr ö Fonden f ö r kollektiva å tg ä rder inom biodlingen

Restitution av inf ö rselavgifter f ö r styokningsdetaljer av k ö tt och fl ä sk samt av inf ö rselavgifter f ö r ost St ö d till maltproduktionen Sveriges
exportr å d

25 948

15
000

49 696

37
880

14 540

15
500

4 425

4 875

2 353

2 544

475

475

288

300

2 000

4 000

6 000

6 000

300

300

6 599

5 000

2 000

1 000

0

1 500

Saldo vid utg å ngen av resp reglerings ä r

Prop. 1981/82:209 96

12.5 Ka £ san_fr_r å varuk £ Snad £ u tj ä mning £ n

I regleringsbrev r ö rande r å varukostnadsutj ä mning
till viss industri den 16 juni 1981 f ö reskrivs att JN i anslutning till sin å rliga redovisning av anv ä ndningen av inf ö rselavgiftsmedel m m ocks å skall redovisa anv ä ndningen av utj ä mningskassan.

Utj ä mningskassan
har f n inte n å gon skuld till riksg ä ldskontoret. R ä ntan p å l å nade medel å r 198I uppgick till 629 kkr. JN erinrar
om att n ä mnden i sin anslagsframst ä llning den 21 augusti 1981 hemst ä llt att ä ven 1982/83 f å disponera den r ö rliga kredit p å 40 Mkr som ä r avsedd f ö r industrins r ä varukostnadsutj ä mning.

12.6 jRörUga kredUer

Som tidigare anf ö rts har regeringen uppdragit å t JN att ö verv ä ga ooh framl ä gga f ö rslag r ö rande behovet oeh m ö jligheterna till samordning av de r ö rliga krediter m m i riksg ä ldskontoret som f n st å r till f ö rfogande f ö r olika ä ndam å l inom jordbruksprisregleringen .

JN har p å b ö rjat detta arbete oeh kcxmner
senare att l ä mna f ö rslag i denna fr å ga. N ä mnden kommer i samband h ä rmed ä ven att l ä mna f ö rslag r ö rande slutlig finansiering av r ä ntedifferenserna 1979/80 ooh
1980/81 p å l ä n f ö r tillf ä llig lagring av sm ö r och k ö ttvaror samt r ä ntedifferenserna 198O/61 p ä l ä n f ö r tillf ä llig lagring av oljev ä xtfr ö er. Dessa r ä ntedifferenser har tills vidare t ä ckts genom l ä n.

Prop.
1981/82:209 97

13 HEMST Ä LLAN

Med st ö d av det nyss anf ö rde hemst ä ller JN att

1
lagen
(1967:340) om prisreglering p å jordbrukets omr å de ä ndras i enlighet med JNs f ö rslag,

2
det nu
framlagda f ö rslaget om jordbruksprisregleringens
allm ä nna utformning f ö r perioden den 1 Juli 1982 - 30
juni 1984 godk ä nns,

3
leveranstill ä gget p ä mj ö lk tas bort f ö r jordbrukare ö ver 65 ä r fr o m den 1 Juli 1982,

4
st ö det till sm å grisproduktionen inom ramen f ö r l ä ginkomstsatsnlngama tas bort fr o m
den 1 Juli 1962,

5
n ä mnden bemyndigas att besluta om ö vriga f ö rordade ä tg ä rder f ö r produktionsanpassning samt ä tg ä rder f ö r konsumtionsstimulans,

6
n ä mnden bemyndigas besluta att medel
som inflyter genom genom upptagande av avgift p å handelsg ö dselmedel f å r placeras p å annan bank ä n riksbanken och f ä r anv ä ndas till ä ndam å l inom jordbruksprisregleringen.

7 Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 209

Prop. 1981/82:209 98

7
de
riktlinjer som f ö resl ä s om r ä nte- och etablerlngsst ö d inom jordbruket godk ä nns,

8
de ö kade administrationskostnader som f ö ljer av f ö rslagen om konsumtionsstimulans,
produktionsanpassning, avgift p å handelsg ö dselmedel samt r ä nte- oeh etablerlngsst ö d f ä r t ä ckas med prisregleringsmedel,

9
den f ö reslagna omf ö rdelningen av medel inom anslaget Prisreglerande
ä tg ä rder p å jordbrukets omr å de godk ä nns,

10
de medel
som frig ö rs genom f ö rslagen under punkt 3 och 4 f å r anv ä ndas till produktionsanpassnings å tg ä rder, varvid eventuellt ö verskjutande medel f å r anv ä ndas f ö r ö vriga ä ndam å l inom l å ginkomstsatsningen,

11
n ä mnden bemyndigas att fr o m den 1
Juli 1982 med st ö d av 7 § k) lagen (1967:340) om
prisreglering p å jordbrukets omr å de f å ta ut en h ö gsta avgift om 350 ö re/kg,

12
framlagda
f ö rslag om anv ä ndningen av inf ö rselavgiftsmedel m m f ö r reglerings å ren 1980/81 - 1982/83 godk ä nns,

13 n ä mnden bemyndigas besluta om vissa f ö r ä ndringar 1

debiteringssystemet f ö r mj ö lk och gr ä dde.

Prop.
1981/82:209 99

14 BESLUTSMENING

Detta ä rende har
avgjorts av generaldirekt ö ren och ledam ö terna Brangmo, Hillbom, Kristiansson, Lindfors och Tiberg
samt personalf ö retr ä darna Fallquist ooh Å kerblom
efter f ö redragning av avdelningscheferna Sj ö berg ooh Anner é n
samt byr å cheferna Lebert, Sandqvist och
Hansson, envar f ö r sitt sakomr å de.

Prop. 1981/82:209 100

Bilaga 2

JM

M STATENS JORDBRUKSN Ä MND

Datvn Dnr

1982-02-05 209-2180/81 1 (14)

Regeringen Jordbruksdepartementet

F ö rslag
ang prisregleringen p å
sockerbetor och

socker f ö r regleringsperioden 1982/83_

Dnr Jo 1218/81 (delvis), 1940/81

1 INLEDNING

Regeringen uppdrog den 26 november 1981 ä t statens jordbruksn ä mnd att efter ö verl ä ggningar med f ö retr ä dare f ö r sockerbetsodlarna och sockertillverkningen
samt jordbruksn ä mndens konsumentdelegation avge f ö rslag om utformningen av
prisregleringen p å sockerbetor och socker f ö r tiden efter den 30 juni 1982.

I enlighet raed riksdagsbeslut ang å ende jordbruksprisregleringen (prop
1977/78:19, JoU 1977/78:10, rskr 1977/78:103) g ä ller fr o m reglerings å ret 1978/79 f ö ljande f ö r prisregleringen p å sockerbetor och socker:

1
Den
direkta anpassningen av
bet- och sockerpriserna till de f ö r ä ndringar som ä ger rum inom EG har upph ö rt. Vid best ä mningen av de svenska priserna skall dock f ö rh å llandena inom EG analyseras.

2
Betprisets
niv å skall avv ä gas med beaktande av kostnadsutvecklingen
inom den inhemska odlingen och priserna p å ö vriga vegetabilier. Niv å n p ä sockerindustrins ers ä ttning f ö r sockerframst ä llningen b ö r av jordbruksn ä mnden analyseras med hj ä lp av s ä rskild expertis.

Prop. 1981/82:209 101

STATENS
JORDBRUKSN Ä MND 1982-02-05 Dnr 209-2180/81 2

3
Sockerbetsarealen skall fr o m 1978 å rs odling avpassas s ä att den vid normal sk ö rd ger
ett importutrymme av 10 -- 15 procent av Sveriges totala sockerkonsumtion. Om
detta p ä grund av ö kande arealavkastning eller vikande konsumtion leder
till en minskning av arealen, f å r denna minskning inte drabba sockerbetsodlingen p å Oland
och Gotland, d ä r odlingen bed ö ms ha st ö rst betydelse ur syssels ä ttningssynpunkt.

F ö r 1982
har statsmakterna beslutat att 53 000 hektar sockerbetor f å r odlas.
Ut ö kningen med 1 500 hektar i f ö rh ä llande till jordbruksn ä mndens ö verenskommelse
med parterna f ö r reglerings å ret 1981/82 utg ö r ers ä ttning f ö r driften
av sockerbruket i Karpalund under 1981 och 1982 å rs kampanjer. Statsmakterna
har vidare uttalat att en str ä van b ö r vara att med ut ö kningen p ä 1 000
hektar 1982 å stadkomma en minskning av arealen fabrikspotatis f ö r st ä rkelseproduktion.

Med
h ä nsyn till dessa riktlinjer har n ä mnden dels analyserat kostnadsutvecklingen f ö r betodlingen,
dels med bist å nd av s ä rskild expertis fr ä n statens pris- och kartell
n ä mnd (SPK) granskat Svenska Sockerfabriks AB:s (SSA) ekonomi och
kostnadsutveckling. Vidare har konsumtionens storlek och utveckling ana-

rt

./. lyserats. Utvecklingen inom EG har belysts (bil 1
och 2).

Jordbruksn ä mnden har
nu avslutat de f ö reskrivna ö verl ä ggningarna. I samf ö rst å nd med
ber ö rda parter f ö resl å r n ä mnden att nu g ä llande ö verenskommelse f ö rl ä nges ett ä r med de ä ndringar
som anges i det f ö ljande.

2
AREAL OCH AREALBIDRAG

Statsmakterna
har redan fastst ä llt arealen 1982 till 53 000 hektar.

Med
anledning av statsmakternas uttalande att en str ä van b ö r vara
att genom ut ö kningen av arealen med 1 000 hektar minska

1 H ä r
uteslutna.

8 Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 209

Prop.
1981/82:209 102

STATENS JORDBRUKSN Ä MND 1982-02-05 Dnr 209-2180/81 3

arealen potatis f ö r
st ä rkelsetillverkning har n ä mnden genom en skrivelse (bil 3) till samtliga
odlare av potatis f ö r st ä rkelseproduktion unders ö kt odlarnas
intresse f ö r ett areal-byte. 120 odlare har
anm ä lt att de ö nskar byta sammanlagt 300 hektar fabrikspotatis mot
sockerbetor. H ä lften av dessa odlare fanns med vid
f ö rra å rets arealbyte. Det kan n ä mnas
att Sveriges St ä rkelseproducenter samtidigt med n ä mndens brev s ä nde
ut en skrivelse med redog ö relse f ö r konsekvenserna f ö r f ö reningen av ett byte av 1 500
hektar st ä rkelsepotatis mot sockerbetor (bil
4).

Huvudparten av den anm ä lda
arealen finns inom Karpalundsbrukets upptagningsomr å de. SSA har anm ä lt
att betor kan tas emot fr å n h ö gst 150 hektar ut ö ver f ö rra å rets odling inom detta omr å de.

En ö verf ö ring av betor till andra bruk kan d ä rf ö r eventuellt bli n ö dv ä ndig.

Med h ä nsyn till statsmakternas beslut har
parterna enats om att de fabrikspotatisodlare som har anm ä lt intresse f ö r
arealbyte i princip skall tilldelas ö nskad
areal sockerbetor om de f ö rbinder sig att minska sin
fabrikspotatisareal med lika m å nga hektar
och att inte leverera fabrikspotatis p ä
motsvarande andelar i st ä rkelsefabrik. De odlare som bytte
fabrikspotatisodling mot sockerbetsodling 1981 b ö r f ä odla samma areal sockerbetor 1982
p å of ö r ä ndrade villkor.

F ö rdelningen av sockerbetsarealen
bland odlarna g å r till s å att dessa f å r
g ö ra en f ö rhandsteckning. Om den sammanlagda tecknade arealen ö verstiger den areal som statsmakterna har fastst ä llt sker en kvotering av arealen. H ä rvid tilldelas, om statsmakterna har fastst ä llt of ö r ä ndrad areal f ö r
riket, de som har odlat sockerbetor tidigare h ö gst of ö r ä ndrad areal. Den areal som frist ä lls
genom att tidigare odlare slutar odla sockerbetor eller minskar sin areal f ö rdelas sedan mellan nya odlare och tidigare odlare
som ö nskar ö ka sin areal.

S ä v ä l n ä mnden som konsumentdelegationen
anser det angel ä get

1 H ä r uteslutna.

prop. 1981/82:209 103

STATENS JORDBRUKSN Ä MND 1982-02-05 Dnr 209-2180/81 4

att en odling som har begr ä nsats genom statsmakternas beslut inte
helt f ö rbeh å lles en redan etablerad odlark ä r. En rimlig m ö jlighet b ö r finnas f ö r dem som inte redan odlar
sockerbetor att f å g ö ra detta. N ä r arealen f ö r riket har h å llits of ö r ä ndrad eller minskats har m ö jligheterna f ö r nya odlare att komma in av
naturliga sk ä l varit mycket begr ä nsade. Parterna ä r ö verens om att ö kade m ö jligheter b ö r ges f ö r nya odlare vid kvoteringen av
1982 å rs areal. Kvoteringen b ö r underst ä llas n ä mnden f ö r godk ä nnande.

Cirka en tredjedel av odlingen skall kontrollm ä tas. M ä tningen bekostas av Sveriges
Betodlares Central f ö rening
(SBC).

Arealbidraget f ö resl ä s of ö r ä ndrat 200 kr/ha till odlarna p å fastlandsdelen av M ö rbyl ä ngadistriktets upptagningsomr å de (exkl Ö sterg ö tland), 400 kr/ha till odlarna p ä Ö land och 500 kr/ha till odlarna p å Gotland. I de fall arealen vid
areal kontrollen befinns vara mindre ä n den kontrakterade, b ö r bidraget utg ä efter
den uppm ä tta arealen.

3 ERS Ä TTNING TILL BETODLARNA

Ers ä ttningen
till betodlama f ö r ö kningen av produktionsmedelspriserna
har liksom tidigare r ä knats
fram med utg å ngspunkt fr å n de del index som ing å r i produktionsmedelsprisindex (PM-index)
f ö r jordbruket i ö vrigt. Vid sammanv ä gningen av indextalen f ö r de olika delposterna har
kostnadsandelarna enligt en av jordbruksn ä mnden uppr ä ttad normkalkyl f ö r sockerbetsodlingen anv ä nts som vikter. Denna index har multiplicerats med den totala
kostnadsvolymen f ö r r ö rn ö denheter, tj ä nster, kapital och lejt arbete i
sockerbetsodlingen. Index registrerar inte f ö r ä ndringar i kostnaderna f ö r den lejda arbetskraften. Kostnads ö kningen har .enligt till ä mpad index varit 13,35 procent
mellan oktober 1980 och oktober 1981. Under samma tid har kostnaderna f ö r lejd arbetskraft inom
sockerbetsodlingen ö kat med 6,80 procent. Eftersom skillnaden
ä r relativt stor har ers ä ttningen f ö r lejt arbete ber ä knats efter 6,80 procent. Ers ä ttningen till betodlarna

Prop.
1981/82:209 104

STATENS JORDBRUKSN Ä MND 1982-02-05 Dnr 209-2180/81 5

f ö r kostnads ö kningar under perioden oktober 1980 - oktober 1981
har ber ä knats till totalt 49 963 200 kr.

Beloppet b ö r korrigeras
f ö r ä ndringar i SSA:s ers ä ttning till
odlarna f ö r den melass och betmassa som
bolaget har k ö pt av odlarna. Parterna har enats
om att h ä rvid ta h ä nsyn ä ven till v ä rde ä ndringen p å melass som odlarna har å tertagit.

1 fr ä ga om betmassa har liksom f ö rra budget å ret
korrigering

gjorts f ö r halva v ä rdef ö r ä ndringen p ä
å tertagen kvantitet.

Eftersom SSA pga f ö r ä ndringen av v ä rldsmarknadspriserna

har s ä nkt ers ä ttningen b ö r
odlarnas ers ä ttning korrigeras

upp med 1 945 600 kr.

Vid f ö reg ä ende ö verl ä ggningar anv ä ndes en prelimin ä r index f ö r
kostnadsf ö r ä ndringen. Den definitiva siffran blev 0,62 procentenheter h ö gre varf ö r
odlarna b ö r tillf ö ras ytterligare

2 447 500 kr.

Uppr ä ttade bidragskalkyler visar att l ö nsamheten inom sockerbetsodlingen i f ö rh å llande till
annan j ä mf ö rbar vegetabilie-produktion har minskat under senare ä r. Sockerbetsodlingen visar emellertid fortfarande
en h ö gre relativ l ö nsamhet ä n
j ä mf ö rbara gr ö dor. De speciella omst ä ndigheter som f n ä r f ö rknippade med sockerbetsodling
motiverar en n å got h ö gre l ö nsamhet f ö r denna odling.

Betodlarna b ö r
i princip f å lika stor procentuell ö kning av arbets- och kapitalinkomsterna i betodlingen
som tillerk ä nns jordbruket i ö vrigt. Odlarna b ö r
d ä rf ö r nu f ä samma ö kning som jordbruket fick per den 1 juli 1981 och
den 1 januari 1982.

Mot denna bakgrund har parterna nu enats om att
sockerbets-odlarnas inkomster f ö r eget
arbete och kapital b ö r r ä knas upp med 3,61 procent, vilket ger 2 741 300 kr. Totalt b ö r betodlarna s å ledes
tillf ö ras 57 097 600 kr enligt f ö ljande:

Prop.
1981/82:209 105

STATENS JORDBRUKSN Ä MND 1982-02-05 Dnr 209-2180/81 6

Ers ä ttning f ö r kostnads ö kningen

oktober 1980 - oktober 1981 49 963 200 kr

Tillkonmer f ö r
int ä ktsminskningen

f ö r biprodukter 1 945 600 "

2

447

500

II

54

356

300

kr

1

741

300

II

Till ä gg f ö r revidering av indexf ö r ä ndring oktober 1979 - oktober 1980

Inkomstf ö ljsamhet

Att tillf ö ras
betodlarna, totalt 57 097 600 kr

Med utg å ngspunkt fr å n det
nyss anf ö rda b ö r grundpriset f ö r sockerbetor med 16 procent sockerhalt
h ö jas med 2,42 kr per 100 kg, vilket
motsvarar en partiprish ö jning
av socker med 18,81 kr per 100 kg (5,6 le).

4 ERS Ä TTNING TILL
SOCKERBOLAGET

4.1 £ l''li''_ ° .lI152'l

Alla ber ä kningar och
analyser som avser SSA har utf ö rts av SPK.

Prisregleringen b ö r
liksom tidigare avse endast str ö socker. Av
verksamheten vid raffinaderiet i Arl ö v
b ö r ing å raffineringen av s å v ä l inhemskt som importerat r å socker samt konsumentf ö rpackningen av str ö socker.

SSA b ö r kompenseras f ö r intr ä ffade
kostnads ö kningar. Ber ä kningen av kostnads ä ndringarna (exkl oljekostnaderna) baseras s å l ä ngt m ö jligt p å
en generell branschkalkyl. F ö r ä ndringar

i oljekostnaderna g ö rs
prelimin ä ra justeringar av sockerpriset

3 n ä r priset p å
olja har ä ndrats med minst 160 kr/m . F ö r å ret

1980/81 g ö rs nu en
slutjustering. Alla ber ä kningar bygger p å

en normerad sk ö rdevolym
och sockerhalt.

Prop. 1981/82:209 106

STATENS JORDBRUKSN Ä MND 1982-02-05 Dnr
209-2180/81 7

4.2____________________________________ Korrigering av
sockerpriset pga ä ndringar i

_ol2e £ r2S £ t_____________________________

4.2.1 A conto-justering

Sockerpriset b ö r justeras n ä r
oljepriset enligt ett l ö pande
30-dagarsgenomsnitt av Rotterdamnoteringen (inkl bikostna-derna) har ä ndrats med minst - 160 kr/m . Denna
regel har hittills under reglerings å ret 1981/82 lett till en prish ö jning p å 4 kr per 100 kg den 8 oktober 1981.

4.2.2 Definitiv justering av oljekostnaderna f ö r 1980/81

SSA:s oljekostnader under perioden november 1980 - oktober
1981 har ö verstigit baskostnaderna med 31 231
000 kr. A conto-ers ä ttningcn har enligt utf ö rda ber ä kningar tillf ö rt SSA 22 409 000 kr, varf ö r SSA som ett eng å ngsbelopp b ö r tillerk ä nnas ytterligare 8 822 000 kr. H ä rifr ä n skall dock dras f ö rra å rets eng å ngsbelopp 3 397 000 kr, varf ö r bolaget b ö r tillf ö ras ytterligare 5 425 000 kr.

4.3____________________________ Korrigering av
sockerpriset pga ä ndringar i

an å ra Jcostae £ n_oj_j £ kosnad £ r £ a____

Sockerpriset b ö r den 1 juli 1982 justeras pga ä ndringar i andra kostnader ä n oljekostnaderna enligt i huvudsak
tidigare modell. Denna inneb ä r att man utg å r fr å n en normerad kostnadsvolym om
totalt 384 697 000 kr. Kostnads ä ndringen har fastst ä llts i procent genom j ä mf ö relse mellan
produktionsmedels-priserna under oktober 1980 och oktober 1981. L ö ne ä ndringarna f ö r kollektivanst ä lld personal har till skillnad fr ä n tidigare ä r ber ä knats med utg å ngspunkt fr å n branschavtalet mellan SAF (allm ä nna gruppen) och Svenska
Fabriksarbetaref ö rbundet. Ä ndringarna f ö r de skilda kostnadsslagen har v ä gts samman med respektive
kostnadsvolymer som vikter. Den s ä ber ä knade genomsnittliga ä ndringen - uttryckt i procent - har
multiplicerats med den totala kostnadsvolymen. F ö r ber ä knad produktivitets-

Prop. 1981/82:209 107

STATENS
JORDBRUKSN Ä MND 1982-02-05 Dnr 209-2180/81 8

f ö rb ä ttring
har avdragits 2,5 procent av kostnaderna f ö r kollektivanst ä lld personal. Det s å lunda erh å llna
beloppet har f ö rdelats p å den normerade sockerproduktionen.

Ers ä ttningen
f ö r kostnads ö kningarna exkl olja
har ber ä knats till 27 864 000 kr. Ber ä kningen
av f ö r ä ndringen i personalkostnaderna har baserats p å
en j ä mf ö relse mellan v ä gda genomsnitt f ö r tolvm ä nadersperioderna
1 maj 1980 - 30 april 1981 och 1 maj 1981 - 30 april 1982 med 1 januari 1982
som sista m ä tv ä rde. I kompensationsbeloppet ing å r
avskrivningar med 5 671 000 kr och i fr å ga om
personalkostnaderna en eng å ngsers ä ttning om 678 140 kr f ö r
tj ä nstem ä n. Avdrag har gjorts f ö r
tidigare erh å llna eng å ngsbelopp. Den totala
kostnadskompensationen till SSA (definitiv kompensation f ö r
oljekostnaderna samt kompensation f ö r ö vriga
kostnads ö kningar) blir 33 289 000 kr, vilket motsvarar 10,99
kr per 100 kg socker (3.2 %).

4.4__________________________________ Ers ä ttning f ö r
merkostnaderna vid bruken p ä Ö land

£ *-ll £° i"______________________

I
kostnadskompensationen ing ä r viss ö kad ers ä ttning f ö r merkostnaderna vid ö bruken.
Den del av sockerpriset som tillerk ä nns SSA f ö r dessa merkostnader f ö r reglerings ä ret
1982/83 ä r 4,28 kr per 100 kg socker, vilket vid normal
produktionsvolym blir ca 13 milj kr. Dessutom tillkommer 4,3 milj kr ur sockerregi
eri ngsfonden.

4.5 £ '"l. ä t_trijig_f £ r_raf £ ijierinig_a
im2?I-J'h?SfL

Ers ä ttningen
f ö r raffinering och lagring av importerat r å socker h ö js f ö r intr ä ffade
kostnads ö kningar med 13,49 procent till 64,69 kr per 100 kg.

5
REGLERINGSEKONOMIN

Underskottet
i sockerregleringsfonden ber ä knas den 30 juni 1982

Prop. 1981/82:209 108

STATENS JORDBRUKSN Ä MND 1982-02-05 Dnr 209-2180/81 9

uppg å till
ca 45 milj kr.

Regeringen har uppdragit å t n ä mnden att l ä mna f ö rslag till dels hur underskottet i
fonden skall avvecklas, dels hur sockerregleringen i forts ä ttningen skall finansieras.

St ö rre
delen av utgifterna i sockerregleringsfonden utg ö r regionalpolitiskt motiverat st ö d till sockem ä ringen. Det ä r n ä mndens och parternas principiella
uppfattning att s ä dana utgifter b ö r b ä ras ö ver statsbudgeten.

Med h ä nsyn till det statsfinansiella l ä get har parterna nu enats om att underskottet i
sockerregleringsfonden den 30 juni 1982, under vissa villkor i fr å ga om odlingens omfattning, b ö r avvecklas under de n ä rmaste 4 å ren genom bidrag fr å n de olika intressenterna enligt f ö ljande:

Totalt, milj kr Per ä r. milj kr

Konsumentema

14

3,5

SSA

15

3.75

Betodlarna

16

4,0

Under 1982/83 b ö r s å ledes konsumentema betala in 3,5
milj kr, SSA 3,75 milj kr och odlarna 4,0 milj kr. Konsumenternas bidrag tas
fr ä n de f ö rs ä ljningsavgiftsmedel som finns
fonderade hos n ä mnden. Betodlarnas andel dras fr å n betpriset. SSA b ö r svara f ö r inbetalningen av odlarnas och
bolagets andelar.

Om 1977 ä rs jordbrukspolitiska beslut om 85 - 90 procents sj ä lvf ö rs ö rjning f ö r socker inte ä ndras och som en f ö ljd h ä rav h ö gst 51 500 hektar f å r odlas 1983 b ö r inbetalningarna till fonden upph ö ra. Resterande underskott torde d å kunna t ä ckas genom inflytande infdrselavgifter.

F ö r att
underskottet i sockerregleringsfonden inte skall ö ka 1982/83 b ö r SSA och odlarna, om sk ö rden 1982 ö verstiger

Prop. 1981/82:209 109

STATENS JORDBRUKSN Ä MND 1982-02-05 Dnr 209-2180/81 10

312 000 ton vitsocker, inbetala ett belopp till sockerregleringsfonden
som motsvarar ber ä knade inf ö rselavgifter f ö r
den import som ö verskottet undantr ä nger. Ber ä kningen
g ö rs i februari 1983 och baseras p ä en prognos av 1982 å rs sk ö rd och de genomsnittliga v ä rldsmarknadspriserna p å r ä socker under m å naderna oktober 1982 - januari 1983. Inbetalningen b ö r g ö ras senast
den 1 mars 1983. Om sk ö rden understiger 312 000 ton
vitsocker b ö r de inf ö rselavgifter som flyter in f ö r ö kningen av
importen s ä ttas in i en s ä rskild fond f ö r
n ä ringen. B å de inbetalningen av medel vid h ö gre sk ö rd
ä n 312 000 ton och de fonderade
medlen vid l ä gre sk ö rd b ö r f ö rdelas med 60 procent p ä odlarna och 40 procent p ä SSA.

6 JORDBRUKSN Ä MNDENS
F Ö RSLAG TILL PRISREGLERING PA SOCKERBETOR
OCH SOCKER F Ö R REGLERINGSARET 1982/83

Jordbruksn ä mndens f ö rslag till sockerreglering f ö r perioden 1 juli 1982 - 30 juni 1983 har till alla
delar bitr ä tts av konsumentdelegationen. SBC
har godtagit f ö rslaget i de delar det r ö r betodlarnas villkor och SSA i de delar som avser
bolaget. F ö rslaget kan sammanfattas i f ö ljande punkter:

1
Sockerbetsarealen
f ö r 1982 ä rs odling har av statsmakterna best ä mts till 53 000 hektar. Erforderlig kvotering av odlingen
b ö r godk ä nnas av n ä mnden.
Cirka en tredjedel av odlingen b ö r
kontrollm ä tas. M ä tningen bekostas av SBC.

2
Grundpriset p å sockerbetor, som avser 16 procent sockerhalt. f ö resl å s bli 24.18
kr per 100 kg. H ä rifr å n dras od-lamas bidrag till sockerregleringsfonden.

3
Till de odlare
i Sm å land och Blekinge som levererar
betor till bruket i M ö rbyl å nga f ö resl å s utg å ett of ö r ä ndrat arealbidrag
om 200 kr/ha kontrakterad areal. Till odlare p ä Ö land f ö resl ä s
arealbidraget bli of ö r ä ndrat 400 kr/ha och till odlare p ä
Gotland of ö r ä ndrat 500 kr/ha. I de fall

9 Riksdagen 1981182. 1 saml. Nr 209

Prop.
1981/82:209 110

STATENS JORDBRUKSN Ä MND 1982-02-05 Dnr 209-2180/81 11

arealen vid areal kontrollen befinns vara mindre ä n den kontrakterade, b ö r bidraget utg ä efter den uppm ä tta arealen. Bidraget b ö r finansieras med medel ur sockerregleringsfonden.

4 SSA:s nettopris f ö r
baskvaliteten i sortimentet, str ö-

socker K5 i s ä ck
om 50 kg, f ö resl ä s vid oljepriset 1 413 kr/n? vara
367,27 kr per 100 kg. Priset juste n ä r
oljepriset har ä ndrats med - 160 kr/m .

Gr ä nsskyddet f ö r socker b ö r
utg å enligt de grunder som hittills g ä llt. Detta inneb ä r
att en inf ö rselavgift tas ut f ö r importerade kvantiteter under perioder d å v ä rldsmarknadspriset
understiger det fastst ä llda avr ä kningspriset p ä
socker ur svenska betor. De uppburna medlen b ö r -- liksom hittills - tillf ö ras
sockerregleringsfonden. Som v ä rldsmarknadspris
p ä f ä rdigt socker b ö r d ä rvid g ä lla Parisb ö rsens spot-notering f ö r vitsocker. Denna notering b ö r
ö kas med kostnader f ö r frakt m m till svensk hamn samt korrigeras f ö r kvalitetsskillnad mellan den svenska baskvaliteten
och den kvalitet Parisnoteringen avser. Fraktkostnadens och
kvalitetskorrektionens storlek b ö r till
skillnad mot tidigare fastst ä llas av
jordbruksn ä mnden. Som m ä tt p ä v ä rldsmarknadspriset p å r ä socker b ö r g ä lla den nominella
Londonnoteringen p ä r å socker. B å da noteringarna skall omr ä knas till svensk valuta enligt den s ä ljkurs som g ä ller
noteringsdagen.

Infdrselavgiften for f ä rdigt
socker b ö r utg ö ra skillnaden mellan SSA:s nettopris enligt punkt 4 och v ä rldsmarknadspriset p ä f ä rdigt socker, m ä tt p ä nyss
angivet s ä tt.

Inf ö rselavgiften f ö r r ä socker f ö resl ä s anpassas s ä att svensk raffineringsindustri, som k ö per in r ä socker
till g ä llande Londonnotering och s ä ljer den raffinerade varan till SSA:s nettopris
enligt punkt 4, erh å ller en ers ä ttning f ö r
raffineringen som inkl ers ä ttning f ö r s ä ckkost-

Prop.
1981/82:209 111

STATENS JORDBRUKSN Ä MND 1982-02-05 Dnr 209-2180/81 12

n å der och viss utfrakt samt
lagringsbidrag uppg å r till 64,69 kr per 100 kg raffinad.
Raffineringen b ö r h ä rvid f ö ruts ä ttas medf ö ra ett svinn om 8 procent.

Infdrselavgiften f ö r
sirap, sockerl ö sningar och sockerkul ö r b ö r liksom
hittills motsvara avgiften f ö r f ä rdigt socker, varvid h ä nsyn tas till produktens torrsubstans-halt.

Inf ö rsel avgifterna b ö r f ö rutom vid
svenska pris ä ndringar i princip justeras en g å ng varje m å nad
f ö r ä ndringar i de internationella priserna samt dessutom vid st ö rre variationer i de utl ä ndska priserna.

6
Vid behov b ö r jordbruksn ä mnden
f ä ta ut en f ö rs ä ljningsavgift
p ä allt socker som s ä ljs inom landet. D ä rvid kommer det inhemska partipriset att h ö jas med ett belopp som motsvarar f ö rs ä ljningsavgiften.
De insamlade medlen b ö r anv ä ndas f ö r
att subventionera sockerimport n ä r v ä rldsmarknadspriset ä r h ö gre ä n det svenska.

7
Sockerregleringsfonden
f ö resl å s f å anv ä ndas f ö r fraktsub-ventionering till de
fyra nordligaste l ä nen och Kopparbergs l ä n med 1,2 milj kr. Ur fonden b ö r dessutom tas dels arealbidraget till de odlare som
i enlighet med punkt 3 ovan levererar betor till ö bruken till en ber ä knad kostnad
av 3,5 - 4,0 milj kr, dels den ers ä ttning
om 4,3 milj kr som skall utg å f ö r SSA:s merkostnader f ö r driften vid dessa bruk. Vidare b ö r
regleringsf ö reningen Svensk Sockerhandels
administrationskostnader t ä ckas ur fonden. Fondmedlen anv ä nds ocks ä
till exportbidrag f ö r safter och sylter m m.

8
F ö reslagna pris ä ndringar
skall i princip g ä lla fr o m den 1 juli 1982. N ä r det g ä ller
socker har erfarenheten visat att k ä nnedom
om prish ö jningar resulterar i forcerade ink ö p under tiden n ä rmast
f ö re h ö jningen och motsvarande stark

Prop.
1981/82:209 112

STATENS JORDBRUKSN Ä MND 1982-02-05 Dnr 209-2180/81 13

nedg å ng i ink ö pen under tiden n ä rmast
d ä refter. Jordbruksn ä mnden b ö r
d ä rf ö r bemyndigas att medge att pris ä ndringarna
f ö rdelas i tiden p å ett s å dant
s ä tt att minsta m ö jliga st ö rning
uppst å r p å marknaden. Systemet b ö r utformas
s å att varken SSA eller dess kunder
kalkylm ä ssigt g ö r n å gon vinst
eller f ö rlust.

Vid utg å ngen av
innevarande budget ä r ber ä knas underskottet i sockerregleringsfonden vara ca 45 milj kr.
Underskottet b ö r t ä ckas genom bidrag fr ä n SSA,
odlarna och konsumenterna enligt f ö ljande:

Totalt, milj kr Per ä r,
milj kr

Konsumenterna

14

3.5

SSA

15

3.75

Betodlarna

16

4,0

F ö rsta inbetalningen g ö rs 1982/83. Om 1977 ä rs jordbrukspolitiska beslut om 85 - 90 procents sj ä lvf ö rs ö rjning f ö r
socker inte ä ndras och som en f ö ljd h ä rav h ö gst 51 500 hektar f å r odlas 1983 b ö r inbetalningarna upph ö ra. Konsumenternas bidrag b ö r f å t ä ckas genom ö verf ö ring fr ä n
fonderade f ö rs ä ljningsavgiftsmedel. Odlarnas andel dras fr å n betpriset och inbetalas av SSA.

F ö r att nytt underskott inte skall
uppst å 1982/83 b ö r SSA f ö r
sk ö rd som ö verstiger 312 000 ton vitsocker inbetala ett belopp
som motsvarar ber ä knade inf ö rselavgifter f ö r
d ä rav undantr ä ngd import. 60 procent av inbetalningen f ä r dras fr å n
likviden till odlarna. Om sk ö rden blir l ä gre ä n 312 000
ton vitsocker f ö resl ä s inf ö rselavgifterna f ö r ö kningen i
importen s ä ttas in i en fond f ö r n ä ringen,
varvid 60 procent skall anses vara odlarnas och 40 procent SSA:s.

N ä mnden b ö r liksom hittills f å anlita den r ö rliga krediten hos riksg ä ldskontoret f ö r
sockerregleringen.

Prop.
1981/82:209

STATENS JORDBRUKSN Ä MND

1982-02-05

113

Dnr 209-2180/81 14

7 BESLUTSMENING

Detta ä rende har avgjorts av generaldirekt ö ren och ledam ö terna Brangmo, Hillbom.
Kristiansson, Lindfors och Tiberg efter f ö redragning av byr å chefen Sandqvist i n ä rvaro av avdelningschefen Anner é n.

Bilagor

Bil 1 Sockerregleringen 1982/83, mapp I

" 2 " " , " II

" 3 Jordbruksn ä mndens skrivelse daterad 1981-12-14

" 4 Sveriges St ä rkelseproducenters skrivelse
daterad 1981-12-11

H ä r
uteslutna

Beredningen f ö r
livsmddels-och n ä ringsfr å gor

Sekretariatet

FM 1982-03-29

i(7}

Livsmedelsberedningens verksamhet

Beredningen f ö r
livsmedels- och n ä ringsfr å gor (livsmedelsberedningen) inr ä ttades ä r
1978 och p å b ö rjade sitt arbete den 1 januari 1979. Beredningen ä r ett samr å dsorgan
och ett forum f ö r ö verl ä ggningar och diskussioner mellan
regeringen och experter p å livsmedelsomr å det. Ledam ö ter
i beredningen ä r f ö retr ä dare f ö r ber ö rda
myndigheter, livsmedelsproducenter, livsmedelsindustri, handel, l ö ntaga re/konsumenter, n ä ringsexperter och matskribenter.

Beredningen fattar inga beslut om konkreta å tg ä rder i n å gra fr å gor,
men kan genom sitt arbete presentera bed ö mningar,
prognoser osv som i sin tur kan ligga till grund f ö r regeringsf ö rslag
om utredningar, forskningsprojekt och liknande. Det b ö r dock understrykas att beredningens uppgift inte ä r att bereda aktuella ä renden inf ö r regeringens st ä llningstagande.

Beredningens tre f ö rsta
sammantr ä den kom fr ä mst att ä gnas
å t ö versiktlig information om huvudfr å gorna
p ä livsmedels- och n ä ringsomr å det.

S å lunda gavs vid f ö rsta sammantr ä det
den 29 januari 1979 en redog ö relse f ö r hur konsumtionen f ö r ä ndrats under de senaste
decennierna, hur livsmedelssubventionerna utvecklats sedan de inf ö rdes 1973 ock vilka effekter de haft p ä produktion och konsumtion av svenska livsmedel.

Av redog ö relsen
framkom bl a att vi anv ä nder allt mindre av v å ra disponibla inkomster till att k ö pa mat. Ä r
1950 gick ca 30 % av privatkonsumtionen till mat, i
slutet av 1970-talet (1977) var andelen endast ca 20 % (inkl utgifter f ö r
l ä skedrycker och ö l). Konsumenternas utgifter f ö r livsmedel var ä r
1977 ca 46 miljarder kr varav ca 24 miljarder kr f ö r svenska jordbruksprodukter. Vidare redogjordes f ö r vilka unders ö kningar
som finns av v ä r livsmedelskonsumtion.

Prop. 1981/82:209 115

D ä rvid konstaterades att det idag
finns tv å typer av unders ö kningar av svenskarnas livsmedelskonsumtion. Dels g ö r Statens jordbruksn ä mnd å rliga ber ä kningar, dels unders ö ker Statistiska centralbyr å n
(SCB) konsumenternas utgifter f ö r livsmedel,
s k hush å llsbudgetunders ö kningar. Dessa g ö rs
i regel vart tionde å r. F ö rutom JN:s och SCB:s kartl ä ggningar
g ö rs kostunders ö kningar p ä
vissa grupper eller individer, men de ger s ä llan
n å gon mer ö vergripande bild av konsumtionen.

Vad g ä ller livsmedelssubventionerna
konstaterades att dessa gett konsumenterna billigare livsmedel men samtidigt
har konsumtionen f ö r ä ndrats i en riktning som inte ä r
gynnsam ur n ä ringssynpunkt. De st ö rsta ekonomiska positiva effekterna har
subventionerna haft f ö r l å ginkomsttagare och barnfamiljer med medelinkomster. H ö ginkomsttagare, b å de
med och utan barn, har inte haft lika stor nytta av livsmedelssubventionerna.

Beredningens andra sammantr ä de den 16 maj 1979 ä gnades å t kost-och n ä ringsfr å gor. Inledningsvis fick beredningen information av
och om socialstyrelsens n ä mnd f ö r h ä lsoupplysning (h-n ä mnden) och den s k MEK-gruppen, medicinska
expertgruppen f ö r kost och motion. Andra f ö redragningspunkter vid detta sammantr ä de var:

-
N ä gra f ö r ä ndringar i kost- och motionsvanor under 1970-talet.

-
Dagens matvanor
hos grupper och individer.

-
Kostvanor inf ö r 1980-talet.

-
Provk ö kens roll i kost- och n ä ringsinformationen.

-
Matskribenternas
roll i kost- och n ä ringsinformationen.

-
Information om
forskningsr å dsn ä mndens arbete.

Vid m ö tet diskuterades bl a effekterna av
den stora tio ä rs-kampanjen "Kost och
motion". Vidare presenterades en sammanst ä llning av svenska kostunders ö kningar
under 1950-, 1960- och 1970-talen, som gjorts p å uppdrag av beredningen och en arbetsgrupp inom Forskningsr å dsn ä mnden.
Vidare diskuterades de sv å righeter som finns f ö r den "seri ö sa"
kost- och n ä ringsinformationen att tr ä nga igenom k ö ren
av sj ä lvutn ä mnda experter, som upptr ä der
och f å r stort utrymme i vissa tidningar,
p å kurser och liknande.

Prop. 1981/82:209 116

Enighet r å dde ora att
det st ö rsta problemet nog ä nd å ä r att kunna marknadsf ö ra vad vi redan vet och f å
resultat av en s å dan marknadsf ö ring.

Fr å n kost- och n ä ringsexperternas sida presenterades en ö nskelista inf ö r
en kommande livsmedels- och nutritionspolitik i Sverige, ö nskelistan inneh ö ll
bl a f ö ljande punkter:

-
B ä ttre kostunders ö kningar
som belyser hur livsmedelskonsumtionen p å verkas.

-
B ä ttre utbildning i kost- och n ä ringsfr å gor
hos allm ä nheten.

-
St ö rre resurser till human n ä ringsforskning.

-
Att n ä ringsfysiologer f å r
delta vid skapande av en samlad svensk livsmedelspolitik.

Vid beredningens tredje sammantr ä de den 29 januari 1980 gavs information om Statens
livsmedelsverks verksamhets- och ansvarsomr å den.
Efter en inledande redovisning av verkets organisation och verksamhet i stort
redogjordes f ö r hur livsmedelskontrollen ä ruppbyggd centralt, regionalt och lokalt. Vidare
redogjordes f ö r en utredning som gjorts under
1979 om den offentliga livsmedelskontrollen, vari f ö resl å s mindre
bunden provtagning samt ö kade kontakter mellan central,
regional och lokal myndighet.

N ä sta punkt p å dagordningen upptog en redog ö relse f ö r
livsmedelsverkets kontroll av f ö rekomsten av
bek ä mpningsmedel i vegetabilier och animalier.
Vidare redogjordes f ö r livsmedelsverkets riskbed ö mningar av tillsatser och fr ä mmande ä mnen,
liksom kostvanornas betydelse f ö r riskv ä rderingen.

Avslutningsvis konstaterades att mot bakgrund av den
kunskap man har. bed ö ms h ä lsoriskerna med tillsatser i al-lra ä nhet
som sm å . Den gyllene regeln har l ä nge varit och ä r
fortfarande: Ä t varierat. Ä t lite' grann av allting. Undvik ensidighet. Minska intaget
av fett, socker och alkohol.

Beredningens n ä sta
sammantr ä de den 16 april 1980 ä gnades helt ä t
livsmedelsforskningen i Sverige.

Prop. 1981/82:209 117

Inledningsvis l ä mnades
en redog ö relse f ö r hur livsmedelsforskningen ä r uppbyggd i Sverige varvid bl a konstaterades att
statsunderst ö dd forskning och privat forskning ä r ungef ä r
lika stora. Stora brister finns dock n ä r
det g ä ller forskning som r ö r handels- pch
distributionsleden. Den statsunderst ö dda
forskningen ä r huvudsakligen inriktad p ä r å varuproduktionen
medan den privata forskningen mera ä r
inriktad mot f ö r ä dlingssidan.

D ä refter redogjordes for en rapport
fr å n Forskningsr ä dsn ä mndens arbetsgrupp
f ö r forskningsplanering inom omr å det "Livsmedelsproduktion, konsumtion och
kostvanor".

Efter denna redog ö relse
f ö ljde en diskussion ö ver temat: "Har vi den livsmedelsforskning vi
beh ö ver idag, fr ä mst vad g ä ller
inriktning, organisation och resurser", varvid representanter f ö r industri, handel, myndigheter, forskare och
konsumenter gav sin syn p ä fr å gan. Vid diskussionen framkom bl a f ö ljande.

Fr å n industrins sida framh ö lls att de ekonomiska resurserna f ö r livsmedelsforskning ä r alldeles f ö r sm å och att informationen m å ste
f ö rb ä ttras. En stor brist ä r att vi vet
f ö r litet om sambandet mellan kost
och h ä lsa och att vi saknar kostvaneunders ö kningar f ö r
friska m ä nniskor.

Handelns representant pekade ocks å p å
informationsproblemen och framh ö ll att
kunskaperna ofta inte n å r ut fr å n forskarna. Det kr ä vs ä ven en b ä ttre samordnad livsraedelst é knologisk forskning.

Fr å n ber ö rda myndigheters sida framh ö lls
bl a att det kr ä vs kvalitet p ä forskningen. Vidare konstaterades att det kr ä vs b ä ttre
konsumtionsunders ö kningar. Hush å llsbudgetunders ö kningarna
borde g ö ras oftare och f å en annan inriktning.

Forskarrepresentanten efterlyste inte ov ä ntat ö kade
resurser och ans å g vidare att jordbruks- och
socialdepartementen borde ha huvudansvaret f ö r
livsmedelsforskningen.

Fr ä n konsumentsidan framh ö lls att man borde ä gna mer uppm ä rksamhet å t informationsproblemen. Det forskas en hel del, men
f å r den vanliga konsumenten del av
forskarnas kunskaper?

118

Prop.
1981/82:209

Vet man hur konsumenterna reagerar p å de larmrapporter som ofta f ö rekommer? H ä r kr ä vs ytterligare insatser.
Avslutningsvis konstaterades att det kr ä vs en b ä ttre samordning f ö r att utnyttja tillg ä ngliga resurser p å detta omr å de, vilket borde f ö ras vidare till olika
forskningsorgan.

Ä ven beredningens saimantr ä de den 3 december 1980 ä gnades å t konsumtions- och prisutveckling
och livsmedelssubventionernas effekter f ö r jordbruket och konsumenterna. Sk ä let till att detta ä mne å nyo kom upp p ä dagordningen var att Statistiska
centralbyr å ns hush ä llsbudgetunders ö kning, HBU-78, nyligen
presenterats. Efter en presentation av bl a utredningen f ö ljde en diskussion kring f ö ljande fr å gest ä llningar:

-
Har
livsmedelssubventionerna haft ö nskad effekt p å
konsumtionsm ö nstret, p å inkomstf ö rdelningen?

-
Vilka styrmedel
finns tillg ä ngliga eller b ö r skapas f ö r att f ö r ä ndra m ä nniskors konsumtionsvanor?

-
Ä r det ö nskv ä rt att f ö r ä ndra m ä nniskors konsumtionsvanor? Om s å ä r fallet, b ö r det ske med ekonomiska eller
andra styrmedel eller genom r å d och upplysning?

Vid diskussionen framf ö rdes ganska kritiska synpunkter mot
HBU-78 och konstaterades att man m å ste vara f ö rsiktig n ä r man tolkar materialet. Det borde
finnas en s ä rskild hush ä llsbudgetunders ö kning p å livsmedelsomr å det.

Det konstaterades vidare att livsmedelssubventionerna haft
en inkomstomf ö rdelande effekt. D ä remot ä r det sv å rare att konstatera vilken effekt
subventionerna haft p å
konsumtionsm ö nstret. Enighet r å dde om att r å d och upplysning ä r det styrmedel som b ö r anv ä ndas f ö r att f ö r ä ndra m ä nniskors konsumtionsm ö nster.

Beredningens f ö rsta sammantr ä de
1981 hade temat: "Fodermedelstillsatser i modern animalieproduktion".
Sammantr ä det inleddes med en omfattande
faktainformation med bl a f ö ljande punkter:

Prop.
1981/82:209 119

-
Anv ä ndning av kemoterapeutika och andra
effektivitetsh ö jande komponenter i
foderblandningar till husdjur.

-
Profylax och
sjukdomsbehandling med s k h ö gdosfoder.

-
Behandling
av mastiter.

-
Fodervarulagen.

I - Veterin ä ra best ä mmelser.

-
Kontroll av restsubstanser
i livsmedel.

-
Problem och
risker.

D ä refter
f ö ljde en diskussion utifr å n f ö ljande fr å gest ä llningar:

-
Vem och vad
styr anv ä ndningen.

-
Vilka ä r riskerna f ö r milj ö n, djuren och m ä nniskan?

I - Kr ä vs å tg ä rder f ö r att:

a)
minska
anv ä ndningen.

b)
f ö rb ä ttra kontrollen av anv ä ndningen f ö rb ä ttra kontrollen av livsmedlen

- Vilka alternativ finns:

a)
b ä ttre hygien i djurstallarna

b)
ä ndrad livdjursf ö rmedling

c)
mindre
djurbes ä ttningar

Vid diskussionen framkom bl a att s k h ö gdosfoder n ä rmast ä r att betrakta som l ä kemedel och att det inte torde kr ä vas å tg ä rder att f ö rb ä ttra vare sig kontrollen eller
minska anv ä ndningen. D ä remot f ö rekom viss tveksamhet till behovet
av s k l å gdosfoder som anv ä nds i tillv ä xtbefr ä mjande syfte. Det borde ä ven kr ä vas å tg ä rder f ö r att f ö lja upp den l å ngsiktiga effekten vid anv ä ndningen av l å gdosfoder liksom resistensriskerna
hos m ä nniskan. Ä ven p ä detta omr å de konstaterades att informationen
borde f ö rb ä ttras.

Prop. 1981/82:209 120

N ä sta sammantr ä de med beredningen, den 9 juni 1981, hade temat: Bestr å lade livsmedel. Dagordningen upptog f ö ljande punkter:

-
Beskrivning av str ä lningsmetoder, tekniska krav m m.

-
Beskrivning av
effekter p å livsmedlen, risker m m.

-
Behov och nytta
av str å !konservering.

Vid den f ö ljande
diskussionen framkom bl a att str å lkonser-vering
ä r en konserveringsmetod som ä r speciellt l ä mplig
f ö r utvecklingsl ä nderna. Konserveringsmetoden ä r ej till å ten
i Sverige f ö r n ä rvarande. D ä remot har en ans ö kan inl ä mnats
till livsmedelsverket att f å bestr å la kryddor. Enighet r å dde om att man snarast b ö r
besluta sig f ö r om man ska godk ä nna denna konserveringsmetod i Sverige.

Beredningens sista sammantr ä de 1981 anordnades i samarbete med svenska FAO-kommitt é n i form av ett symposium om Sveriges roll i den
globala livsmedelsf ö rs ö rjningen. Symposiet h ö lls den 16
oktober 1981 (V ä rldslivsmedelsdagen) i n ä rvaro av HM Konungen. F ö ljande dagordningspunkter fanns p å programmet:

-
Globala f ö rs ö rjningsl ä get i fr ä ga
om livsmedel.

-
Sveriges
jordbruk i internationellt perspektiv.

- Sveriges internationella bist å nd p ä jordbruks-
och livsmedels

omr å det.

D ä refter f ö ljde en paneldebatt med ä mnet: "Kan Sverige g ö ra en b ä ttre
insats i kampen mot sv ä lt och undern ä ring".

Prop. 1981/82:209 121

Innehåll

Proposition
....................................................... ... 1

Propositionens
huvudsakliga innehåll ..................... .... I

Förslag
till lag om ändring i lagen (1967:340) om prisreglering på

jordbrukets
område ............................................. ... 2

Förslag
till lag om upphävande av lagen (1953:397) om avgift för

fettvaror
som användas för framställning av fettemulsion m. m 5

1 Inledning ........................................................ ... 6

2 Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område den Ijuli
1981-den

30juni
1982, m.m.............................................. ... 8

2.1 Justering av mittpriser, m. m. den 1 juli 1981 ... 8

2.2 Justering av mittpriser, m.m. den 1 oktober 1981
och den 1 januari 1982 9

2.3 Sammanfattning av mittpriser, subventioner, m.m. fr.o.m.
den 1 januari 1982 11

3 Föredragandens
överväganden ........................... 13

3.1 Prisregleringen på jordbruksprodukter utom
sockerbetor och socker 13

3.2 Införselavgiftsmedel m. m............................... 24

3.3 lYisregleringen på sockerbetor och socker ...... .. 28

3.4 Prisstödet till jordbruket i norra Sverige .......... .. 31

3.5 Lagstiftningsfrågor ..................................... 33

4 Hemställan ..................................................... . 35

5 Anslagsfrågor för budgetåret 1982/83 ................ 37

6 Beslut .......................................................... . 40

Bilaga
I Förslag till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område

för
perioden den 1 juli 1982-30 juni 1984, m. m 41

Bilaga
2 Förslag ang. prisregleringen på sockerbetor och socker för

regleringsperioden
1982/83 ..................... 100

Bilaga
3 Livsmedelsberedningens verksamhet ........ 114

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982