Prop. 1981/82:212

Proi I<>81/2i2i2

Regeringens proposition

1981/82:212 :.->■■■<.. .:■,:■-.,■■..■
. ..■■,.

om
viss följdlagstiftning till hiälso'och sjukvårdageit niiin.

beslutad
den 25 mars 1982.

Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förSlag som här upptagits i bifogade utdrag av
régeringsprötokpll.'

På
regeringens vägnar ■.. , • ' .,. ..■.•■■-■.. -.v .
'■

THORBJÖRN
FÄLLDIN '' O - •

KÄRlN
AHRLANÖ

Propositionens
huvudsakliga irineKålt

I
propositionen läggs fram förslag till vissa följdändringar i andra lagar nied anledning
av förslaget till hälsd öch sjukvåidsläg (prOp. 1981/82:97). Dessutom föreslås
att ett förtydligande g6ts i lägen (1960:408) oni behörighet att utöva läkaryrket
av innebörd att endast dén som har svensk legitimation är behörig att
yrkesmässigt bedriva enskild läkarverksamhet.

1 Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 212

Prop.
1981/82:212 2

1 Förslag till f? I::? n ;

Lag om ändring i lagen (1944:133) om kastrering

Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (19'JAil33) prri kastrering
skaU.tia nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5§ Kastrering skall utförps åfasaretf. . ., , E..ndqst'
den . som. - är,. befiörig. att därmed jämförlig allmän anstalt eller utöva
läkaryrket får. {itföra. kastre-sjukstuga av där anställd läkare. Ulan
ring. Åtgärden skall sice pä sjukhus hinder härav må socialstyrelsen, där
eller på annan vårdinrättning som styrelsen så prövar erforderligt, med-
socialstyrelsen godkänner, giva viss läkare att utföra sådan .

åtgärd å anstalt som nyss sagts eller å > ; •;

annan anstalt. . ...,, ■...,.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983.

' Senaste lydelse 1971:588.

Prop.
1981/82:212 3,

2 Förslag till

Lag om
ändring i lagen (1960:408) om behörighet ätt utöva- ■

läkaryrket

Härigenom föreskrivs att 1 och 8 §§ lagen (1960:408) om
behörighet att utöva läkaryrket skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§ . Behörig att utöva läkaryrket är

a) den som är legitimerad enligt 2 §;

b) den som är förordnad att uppe- b) den som är förordnad att uppehålla
statlig eller kommunal lakar- hålla' statlig, landstingskommunal-tjänst eller
att tjänstgöra sdsowc.vrro eller kommunal läkartjänst eller att läkare eller
såsom amanuens vid tjänstgöra som Ä/w/iA: amanuens vid klinik eller poliklinik,
där medicinsk vårdinrättning, där medicinsk underundervisning i>(?rfnVe5,-samt
visning bedrivs;'samt -

c) i den utsträckning, som för varje
fall särskilt angives, den som enligt 9 § innehar begränsad behörighet att
utöva läkaryrket.

Endast dén- som är behörig enligt

första stycket a) har rätt att yrkesmäs

sigt 'bedriva enskild läkarverksam- ■

het. ••
■■■ ■ • •■• • :.'■..

Förordnande, som medför behö- Förordnande, som medför behö

righet att utöva läkaryrket,meddelas righet att utöva läkaryrket, medde-

av socialstyrelsen eller, efter styrel- las av socialstyrelsen eller, efter

sens bemyndigande, avsywÅ:vårrf55fy- styrelsens bemyndigande, av hälso-

relse, sjukhusdirektion eller annan och sjukvårdsnämnd, organ som

myndighet. avsesill § hälso- och
sjukvårdslagen

(79(S2.-00j eller annan nfiyndighet. '

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983.

'Senaste lydelse 1971:621.

1* Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 212

Prop.
1981/82:212 4

3 Förslag till

Lag om ändring i stadgan (1970:88) om enskilda vårdhem m.m.

Härigenom föreskrivs i fråga om stadgan (1970:88) om
enskilda vårdhem m.m.'

dels att i 17 § ordet "sjukvårdsstyrelse" skall
bytas ut mot "hälso- och sjukvårdsnämnden",

dels att 2 och 16 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2f Stadgan
är ej tillämplig på

1.
omsorger om
vissa psykiskt utvecklingsstörda, varom finns särskilda bestämmelser,

2.
vård av
handikappade, till vilken statsbidrag utgår,

3.
kontrollerad
familjevård eller därmed jämförlig vård,

4.
anstalt, avsedd
för riksförsäkringsverkets sjukvårdande verksamhet,

5.
sådant hem för
vård eller boende för vilket krävs tillstånd enligt 69 § socialtjänstlagen
(1980:620),

6.
annat i 1 §
avsett vårdhem för vilket regeringen meddelat särskilda föreskrifter.

Har enskilt vårdhem inrättats med bidrag av statsmedel
eller utgår statsbidrag till dess drift, skall stadgan tillämpas endast i den
mån den ej strider mot statsbidragsbestämmelserna.

Med kontrollerad familjevård avses sådan sluten
psykiatrisk vård som i anslutning IiU sjukhuset anordnas i enskilt hem.

16 §3 Vårdhemsläkare åligger att

1.
ansvara för den
medicinska vården vid hemmet, i den mån ej annan läkare svarar för denna,

2.
se till att vid
hemmet vårdas endast sådana personer för vilka det är godkänt och som lämpligen
kan vårdas där,

3.
regelbundet
besöka hemmet,

4.
ha tillsyn över
hygienen och utrustningen vid hemmet,

5.
se till att av
socialstyrelsen föreskriven journal föres vid hemmet och förvaras där.

' Senaste lydelse av 17 § 1977:375.

2 Senaste lydelse 1981:45.

3 Senaste lydelse 1975:858.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

6.
omedelbart anmäla till socialstyrelsen om någon i samband med vård eller
behandling vid hemmet drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av
allvarlig skada eller sjukdom.

6. om någon i samband med behandling vid hemmet åsamkats
skada eller sjukdom av allvarlig beskaffenhet eller anledning föreligger att
befara att sådan skada eller sjukdom senare kommer att uppslå på grund av
behandlingen, omedelbart anmäla förhållandet till socialstyrelsen och till
polismyndigheten i orten, dock att sådan anmälan ej kräves, om det är uppenbart
alt vårdslöshet eller försummelse icke förelegat vid behandlingen,

1. omedelbart anmäla till polismyndigheten om vid dödsfalLbehov
av rättsmedicinsk obduktion eller annan rättsmedicinsk undersökning kan antagas
föreligga.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983.

Prop.
1981/82:212

4 Förslag till v

Lag om ändring i transplantationslagen (1975:190)

Härigenom
föreskrivs att 3 § transplantationslagen (1975:190) skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande
lydelse ■ '■ ■

Ingrepp som avses i denna lag

skall företagas på lasarett eller där

med jämförligt sjukhus. Regeringen

eller myndighet som regeringen

bestämmer kan föreskriva att in

grepp enligt lagen får företagas vid

annan institution än sådan som nu

har sagts. , ,.

Beslut om
ingrepp fattas av överläkare eller biträdande överläkare vid sjukhus eller
föreståndare för annan instUution som avses i första stycket. Sådant beslut får
dock icke fattas av läkare som ansvarar för vården av den person till vilken transplantation
skall ske.

3 §

Föreslagen
lydelse

Ingrepp som avses i denna lag skall företagas på sjukhus.
Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer kan föreskriva att
ingrepp enligt lagen får företagas vid annan institution än sådan som nu har
sagts.

Beslut om ingrepp fattas vid sjukhus av överläkare och
vid annan institution av föreståndaren. Sådant beslut får dock icke fattas av
läkare som ansvarar för vården av den person till vilken transplantation skall
ske.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983.

Prop. 1981/82:212 /

Utdrag

SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1982-03-25

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och
statsråden Wikström, Friggebo, Dahlgren, Åsling, Söder, Johansson, Wirtén,
Andersson, Boo, Petri, Eliasson, Gustafsson, Elmstedt, Ahrland, Molin

Föredragande: statsrådet Ahrland

Proposition om viss följdlagstiftning till hälso- och
sjukvårdslagen m.m.

1 Inledning

Propositionen 1981/82:97 om hälso- och sjukvårdslag, m.m.
förelades riksdagen i januari 1982. Den nya lagen innebär en övergång från en
lag med detaljerade regler om sjukvårdens organisation och förvaltning till en
målinriktad ramlag för hälso- och sjukvården. Flera begrepp i den gamla lagen
har försvunnit eller ändrats i hälso- och sjukvårdslagen. Denna medför behov av
följdändringar i ett flertal lagar.

I prop. 1981/82:97 lades fram förslag, förutom till hälso-
och sjukvårdslagen, till en lag om vissa läkartjänster vid enheter inom den
landstingskommunala hälso- och sjukvården. Denna lag ersätter delvis kungörelsen
(1970:704) om kommunala undervisningssjukhus. Vidare föreslogs i propositionen
en följdändring i lagen (1980:12) om förtroendenämnder inom hälso- och
sjukvården. Redan i propositionen förutskickade jag att ytterligare förslag
till följdändringar skulle komma att föreläggas riksdagen under våren 1982.

Jag lägger nu fram förslag till dessa följdändringar.

Med hänsyn till förslagens relativt okomplicerade karaktär
anser jag att lagrådet inte behöver höras över lagändringarna.

2 Föredragandens överväganden

2.1 Lagen (1944:133) om kastrering

Enligt 5 § lagen om kastrering skall kastrering utföras på
lasarett, därmed jämförlig allmän anstalt eller sjukstuga. Åtgärden skall
utföras av en läkare

Prop. 1981/82:212 8

som är anställd vid anstalten. Socialstyrelsen kan medge
att åtgärden får utföras av annan läkare och på annan anstalt. En liknande
bestämmelse fanns i den tidigare lagen om sterilisering som upphävdes år 1976.

Enligt steriliseringslagen (1975:580) får sterilisering
utföras endast av den som är behörig att utöva läkaryrket. Sterilisering av
kvinna skall ske på allmänt sjukhus eller på annan sjukvårdsinrättning som
socialstyrelsen godkänner.

I hälso- och sjukvårdslagen har begreppet sjukhus tills vidare
behållits medan indelningen av sjukhus i olika typer som lasarett, sjukstugor
etc. saknar motsvarighet i den nya lagen.

I prop. 1981/82:97 används i stället för
"sjukvårdsinrättning" begreppet "vårdinrättning" eftersom
landstingskommunernas ansvar enligt hälso- och sjukvårdslagen omfattar även
förebyggande insatser.

Jag föreslår att bestämmelsen i kastreringslagen ändras så
att den i sak överensstämmer med vad som numera enligt steriliseringslagen
gäller för sterilisering av kvinnor.

Kastrering skall således få utföras endast av den som är
behörig att utöva läkaryrket. Åtgärden skall ske på ett sjukhus eller på en
annan vårdinrättning som socialstyrelsen godkänner.

2.2 Lagen (1960:408) om behörighet att utöva läkaryrket

Behörig att utöva läkaryrket är enligt 1 § lagen om
behörighet att utöva läkaryrket dels den som är legitimerad dels den som är
förordnad att uppehålla statlig eller kommunal läkartjänst eller att tjänstgöra
som extra läkare eller som amanuens vid klinik eller poliklinik där medicinsk
undervisning bedrivs dels, under vissa förutsättningar, den som uppehåller distriktsläkarbefattning
i angränsande läkardistrikt i Finland eller Norge.

Lagen är föremål för översyn av 1981 års
behörighetskommitté (S 1980:11). Jag har dock ansett att följdändringarna bör
göras nu.

Socialstyrelsen har i skrivelse den 11 februari 1982
föreslagit att endast den som innehar svensk legitimation som läkare skall få
bedriva enskild läkarverksamhet här i landet. Enligt styrelsen har avsikten bakom
nuvarande regler givetvis varit att den behörighet som följer med förordnande
på läkartjänst i princip skall vara begränsad till de göromål som är förenade
med den tjänst som förordnandet avser.

Sveriges läkarförbund har i skrivelse till kommittén ifrågasatt
lämpligheten av att läkare med förordnandebehörighet har möjlighet att bedriva
privat praktik vid sidan av tjänsten.

Jag delar
socialstyrelsens inställning att behörighetsbestämmelserna bör förtydligas.
Enligt min mening bör förtydligandet ske genom att ett andra 'Stycke införs i 1
§ lagen om behörighet att utöva läkaryrket. Innebörden av tillägget bör vara
att endast den som är behörig att utöva läkaryrket på grund av legitimation
skall ha rätt att yrkesmässigt bedriva enskild läkarverksamhet.

Prop. 1981/82:212 9

Den
som har förordnandebehörighet bör dock i begränsad omfattning kunna förskriva
läkemedel och utfärda intyg som inte kräver särskild tjänsteställning eller
behörighet. Den som har sådan behörighet bör också även utom tjänsten kunna
utföra undersökning åt polisen vid misstanke om trafiknykterhetsbrott. Han bör naturiigtvis
också kunna ge första läkarhjälp vid en olycka. Han handlar då under fullt
yrkesansvar och är t;ex. underkastad allmänna läkarinstruktionens bestämmelser.

Beteckningen
"extra läkare" i 1 § första stycket b) har ingen motsvarighet i hälso-
och sjukvårdslagen. Den bör därför utgä ur paragrafen. Begreppen "khnik"
och "pohklinik" används inte heller i den nya lagstiftningen. Jag föreslår
att dessa begrepp här ersätts av ordet "vårdinrättning". Samtidigt bör
i bestämmelsen ordet "klinisk" skjutas in före ordet
"amanuens". Någon saklig ändring sker inte härigenom. För att helt
undvika missförstånd bör i uppräkningen av tjänster som ger behörighet särskilt
nämnas, förutom statlig och kommunal läkartjänst, även landstingskommunal
läkartjänst.

I
8 § bör orden "sjukvårdsstyrelsen" och "sjukhusdirektion"
ersättas med motsvarande begrepp i den nya lagen, dvs. "hälso- och
sjukvårdsnämnden" resp. "organ som avses i 11 § hälso- och
sjukvårdslagen".

2.3
Stadgan (1970:88) om enskilda vårdhem m.m.

Enligt
2 § 3 tillämpas vårdhemsstadgan inte på kontrollerad familjevård eller därmed
jämförlig vård. Med kontrollerad familjevård avses enligt 30 § sjukvårdslagen
sådan vård för sjuka som är föremål för sluten psykiatrisk vård som i
anslutning till sjukhus anordnas i ett enskilt hem. Bestämmelsen saknar
motsvarighet i hälso- och sjukvårdslagen. Kontrollerad familjevård förekommer
fortfarande i flera landstingskommuner men verksamheten torde under senare år
ha minskat i omfattning. För att innebörden av undantaget i 2 § 3 skall bli
helt klar, föreslår jag att definitionen på kontrollerad familjevård i sjukvårdslagen
med vissa redaktionella ändringar förs över till 2 § vårdhemsstadgan som ett
tredje stycke.

116 § vårdhemsstadgan
finns en motsvarighet till den s.k. Lex Maria i 10 § tredje stycket
sjukvårdskungörelsen. Enligt stadgan skall vårdhemsläkaren omedelbart anmäla
till socialstyrelsen och polismyndigheten på orten om någon i samband med
behandling vid vårdhemmet åsamkats allvarlig skada eller sjukdom eller sådan
skada eller sjukdom senare kommer att uppstå på grund av behandlingen. Anmälan
behöver inte göras om det är uppenbart att vårdslöshet eller försummelse inte
förelegat vid behandlingen.

I
prop. 1981/82:97 har jag framhållit att regeringen avser att utnyttja fullmakten
i 19 § hälso- och sjukvårdslagen till att utfärda bestämmelser om skyldighet
för landstingskommunerna att till socialstyrelsen anmäla skador och sjukdomar
som inträffat i vården och som inte ligger inom ramen för vad som kunnat
förutses eller utgör en normal risk. Huvudsyftet med bestämmelsen bör vara att
få till stånd en objektiv utredning om anledningen till det

Prop.
1981/82:212 10

inträffade. Viktigast är dock att anmälan kan leda till
att socialstyrelsen utfärdar föreskrifter eller på annat sätt ingriper för att
förebygga att liknande händelser inträffar framdeles. Anmälningsskyldigheten
bör inte begränsas till skador och sjukdomar som uppkommit till följd av
vårdslöshet eller försummelse. Någon skyldighet enligt sjukvårdslagstiftningen
bör inte föreligga att göra anmälan till polismyndigheten.

Anmälan av
vårdhemsläkaren bör sålunda i fortsättningen göras endast till socialstyrelsen
och i fall någon i samband med vård eller behandling vid vårdhemmet har
drabbats av en allvarlig skada eller sjukdom eller utsatts för risk att drabbas
av en sådan skada eller sjukdom. Härav följer att anmälan inte skall ske om det
inträffade ligger inom ramen för vad som kunnat förutses.

Riskfallet
avser inte enbart den situationen att ett olyckstillbud förekommit och slutat
lyckligt. Även den situationen avses då det finns skäl att anta att en skada
eller sjukdom senare kommer att uppstå.

2.4 Transplantationslagen (1975:190)

Enligt 3 § transplantationslagen skall transplantation
utföras på lasarett dvs. ett sjukhus som är avsett såväl för svåra som lindriga
fall. Som tidigare påpekats har begreppet sjukhus t.v. behållits i hälso- och
sjukvårdslagen medan bestämmelsen om indelning av sjukhus i lasarett,
sjukstugor och sjukhem utgått. Enligt min mening räcker det att i paragrafen ange
att transplantation skall göras på sjukhus. Någon risk att transplantation
skulle komma att göras på ett sjukhus som inte har tillräckliga resurser härför
finns inte. Enligt 3 § transplantationslagen kan regeringen eller
socialstyrelsen föreskriva att transplantation får företas på annan institution
än sjukhus. Någon ändring häri föreslås inte.

Beslut om transplantation
kan enligt paragrafens andra stycke fattas av överläkare eller biträdande
överläkare. Begreppet biträdande överläkare har utgått i hälso- och
sjukvårdslagen och bör inte heller finnas kvar i detta stycke. Med stöd av 14 §
andra stycket hälso- och sjukvårdslagen blir det möjligt även för läkare som
förordnats att fullgöra en överläkares åligganden att besluta om transplantation.

2.5 Övriga lagar

Av de lagar i vilka följdändringar i och för sig borde
göras är ett par f.n. föremål för översyn. I fråga om en av lagarna har en
översyn skett och ändringsförslag bereds inom regeringskansliet. Jag har
övervägt om följdändringarna i dessa lagar bör göras nu eller om de kan anstå.
Jag har därvid ansett att ändringarna kan anstå om några tillämpningsproblem
inte kan förväntas uppkomma härigenom. Jag vill i sammanhanget peka på övergångsbestämmelsen
till hälso- och sjukvårdslagen om att när det i en lag eller

Prop.
1981/82:212 11

en annan författning finns en hänvisning till en
föreskrift sorn ersatts.geriom ....

en bestämmelse i hälso- och sjukvårdslagenden nya bestämmelsen i stället

skall tillämpas. . ., . ■,,, . ,■,.■.

De lagar i vilka följdändringar sålunda enligt min
bedömning-inte bör

göras nu är följande: ....

Lagen (1966:293) om beredande av sluten psykiatrisk vård i
vissa fall (LSPV). Lagen ses över f. n. av socialberedningen (S 1980:07). I prop.
1981/82:72 läggs förslag fram om ett flertal ändringar.i LSPV. Riksdagen har
ännu inte tagit ställning till propositionen. Ordet "klinik"
förekommer i 6 och 10 §§ LSPV i den lydelse lagen här enligt förslagen i
propositionen. Enligt ,, 6 § får vårdintyg i princip inte godtas för
intagning pådenklinik där den läkare som har utfärdat intyget tjänstgör. Har jntagning
likval.undantagsvis . grundats på vårdintyg från sådan läkare, skall
utskrivningsnämnden pröva; . om fortsatt vård kan beredas patienten enligt LSPV.
..

Klinikbegreppet används inte i den nya hälso- och
sjukvårdslagen. Jag har., därför övervägt om 6 och 10 §§ redan nu bör följdändras.
Jag har därvid bl. a. övervägt om begreppet kan ersättas med nägot mera allmänt
begrepp. Jag har emellertid stannat för att inte nu föreslå någon ändring. LSPV
är föremål för översyn. Någon tveksamhet torde heller inte behöva uppkomma om
innebörden av bestämmelserna. Vad som avses med klinik är väl inarbetat. Det
förtjänar måhända också att påpekas att någon definition av klinikbegreppet
inte heller finns i nuvarande lagstiftning.

Det är angeläget att bestämmelserna inte hindr;ar en
önskvärd utveckling av den psykiatriska vården. Jag vill därför påpeka att det
förhållandet att ordet klinik används i 6 och 10 §§ inte innebär något krav på
landstingskommunen att sjukhus som meddelar vård enligt LSPV skall vara
indelade i kliniker. När ett sjukhus är indelat på detta sätt skall naturiigtvis
bestämmelserna iakttas. Väljer landstingskommunen en annan indelning ankommer
det naturligtvis i sista hand på de tillämpande myndigheterna att avgöra hur de
aktuella bestämmelserna skall tolkas. En rimlig tolkning torde vara att ett
vårdintyg inte får godtas för intagning inom den medicinska enhet eller
verksamhet där läkaren som utfärdat intyget tjänstgör, dvs. motsvarigheten till
kliniken. Socialberedningens översyn av LSPV skall - som jag framhållit i prop.
1981/82:97-bl. a. syfta till att begreppen överläkare, sjukhus, öppen och
sluten vård avskaffas. Beredningen bör även i övrigt i sitt arbete utgå från
att landstingskommunerna när det gäller den psykiatriska vården, liksom när det
gäller annan hälso- och sjukvård, bör ha stor frihet att själva bestämma hur
vården skall organiseras.

Lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt
utvecklingsstörda. En översyn av lagen har skett genom omsorgskommittén, vars
betänkande (SOU 1981:26) Omsorger om handikappade efter remissbehandling bereds
i socialdepartementet.

Smittskyddslagen (1968:231). Lagen överses enligt beslut
nyligen av en särskild utredare. När det gäller denna lag vill jag peka på att
jag i propositionen (prop. 1981/82:97) Hälso- och sjukvårdslag, m. m. - med

Prop. 1981/82:212 12

anledning
av ett påpekande från lagrådet - förklarat att det i sambänd med följdpropositionen
till hälso- och sjukvårdslagen skulle övervägas om bestämmelserna i 25 § 2 mom.
punkterna 1 och 2 sjukvårdslagen -som saknar motsvarighet i hälso- och sjukvårdslagen
- bör föras över till smittskyddslagen. I direktiven till utredaren har
angivits att översynen även bör omfatta denna fråga.

3 Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att antaga de inom socialdepartementet
upprättade förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1944:133) om kastrering,

2. lag om ändring i lagen (1960:408) öm behörighet att
utöva läkaryrket, ■■-..':':■'■ ■■■•.'

3. lag om ändring i stadgan (1970:88) om enskilda
vårdhem m. m.,

4. lag om ändring i transplantationslagen (1975:190).

Förslaget under 1 har upprättats i samråd med chefen för
justitiedeparte

mentet. f.;:(--:--:v .:.:\': '

4 Beslut ■■.■•;;.-■•■..:■!■
::,-..

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag söm föredraganden har lagt
fram.

Golab 12243 Slockholm 1982