Prop. 1981/82:215

Prop.
1981/82:215

Regeringens proposition

1981/82:215

om finansiering av
kraftverksprojektet Kotmale i Sri Länka;

beslutad
den 4 maj 1982.

Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

OLA
ULLSTEN

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås att högst 1088 milj. kr. anvisas av biståndsmedel för
kraftverksprojektet Kotmale i Sri Länka. Medlen föreslås lämnas inom ramen för
utvecklingssamarbetet med Sri Länka under budgetåren 1982/83-1987/88.

1 Riksdagen 1981/82. 1 samt. Nr 215

Prop.
1981/82:215 2

Utdrag

UTRIKESDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1982-05-04

Närvarande:
statsminister Fälldin, ordförande, och statsråden Ullsten, Friggebo, Dahlgren, Åshng,
Söder, Johansson, Wirtén, Andersson, Petri, Eliasson, Gustafsson, Elmstedt,
Tilländer, Molin

Föredragande:
statsrådet Ullsten

Proposition
om finansiering av kraftverksprojektet Kotmale i Sri Länka

1
Inledning

Sri
Länka är programland för svenskt bistånd sedan 1975/76. T. o. m. budgetåret
1980/81 uppgår de totala biståndsutbetalningarna till 487 milj. kr., varav 217
milj. kr. i form av importstöd, som använts för vattenkraftsprojektet Kotmale.
Under budgetåret 1981/82 har ytterligare 90 milj. kr. utbetalats för detta
ändamål.

Sri
Länkas regering beslutade 1977-78 att påskynda genomförandet av

«
det stora Mahaweli-programmet, av vilket Kotmale-projektet är en central

del.
Man vände sig till olika givarländer för att få bistånd och krediter för att
finansiera programmets olika delar. Till Sverige riktades en förfrågan om att
få utnyttja det importstöd, som utgjorde en stor del av biståndet till Sri
Länka, för finansieringen av Kotmale-projektet. Med hänvisning till då gällande
regler om användningen av importstöd bekräftades från svensk sida att importstödet
stod till Sri Länkas förfogande för utvecklingsändamål i enlighet med landets
egna prioriteringar och att man inte hade några invändningar mot att
importstödet användes för Kotmale-projektet.

I
januari 1980 anmälde regeringen i budgetpropositionen (prop. 1979/80:100, bil.
6) att Sri Länka begärt att få utnyttja det svenska importstödet för att
finansiera Kotmale-projektet och att detta godtagits från svensk sida.
Riksdagen godkände den i propositionen föreslagna medelsramen för
utvecklingssamarbetet med Sri Länka. Riksdagen förklarade sig utgå ifrån att
fortsatta åtaganden i projektet, som kan medföra långsiktiga och stora
finansiella bindningar, redovisas för riksdagen för att möjliggöra den prövning
som förutsätts för långvariga och omfattande biståndsengagemang. (UU
1979/80:20, rskr 1979/80:276).

Prop. 1981/82:215 3

Ijanuari
1981 redovisades i budgetpropositionen (prop. 1980/81:100, bil. 6) att kostnadema
för Kotmale-projektet stigit kraftigt och att kostnadsökningarna lett till
ytterligare medelsbehov, som tillgodosetts genom kommersiell upplåning i
Sverige samt att den lankesiska regeringen hade för avsikt att ta i anspråk
importstöd för återbetalningen. Samtidigt framhölls att regeringen inte fann
anledning frångå den positiva inställning som dittills visats till Sri Länkas
önskan att använda importstödet för detta ändamål. Riksdagen biföll
utrikesutskottets utlåtande (UU 1980/81:20, rskr 1980/81:268) med anledning av
propositionen. I utlåtandet gjordes en hänvisning till föregående års
överväganden om importstödet som biståndsform.

I
prop. 1981/82:100, bil. 6, föreslår regeringen att medelsramen för Sri Länka
bestäms till 155 milj. kr. för budgetåret 1982/83. Därav skall 135 milj. kr.
utgå som importstöd till vattenkraftsprojektet Kotmale. Mot bakgrund av projektets
storlek och inträffade kostnadsökningar förordas samtidigt att åtgärder vidtas
för att reglera utformningen och omfattningen av det svenska stödet till
projektets fortsatta finansiering. Efter sedvanlig beredning på svensk sida
bör, enligt propositionen, överläggningar upptas med Sri Länkas regering om en avtalsmässig
reglering av detta stöd. Utrikesutskottet enades i april 1982 (UU 1981/82:20)
om att uppskjuta sakbehandlingen av biståndet till Sri Länka i avvaktan på
denna proposition och att av samma anledning fastställa landramen för Sri
Länka för budgetåret 1982/83 till oförändrat 115 milj. kr.

Styrelsen
för internationell utveckling (SIDA) har genom framställning den 29 mars 1982
och en därtill fogad promemoria inkommit med förslag och utredningsmaterial om
svensk finansiering av projektet.

2
Utvecklingssträvanden och ekonomisk politik i Sri Länka

Sri
Länkas ekonomi har traditionellt varit baserad på jordbruks- och plantageproduktion.
Industrin är svagt utvecklad och landet är huvudsakligen beroende av ett fåtal
exportgrödor - te, gummi och kokosnötter. Produktionen av dessa produkter har
minskat under hela 70-talet, samtidigt som relativpriserna för dessa varor på
världsmarknaden försämrats.

Under
större delen av 70-talet präglades Sri Länkas ekonomi av långsam tillväxt och
en omfattande arbetslöshet. Det statliga engagemanget i produktions- och
distributionsledet växte kraftigt. Ett system av priskontroll och subventioner
utvecklades, särskilt för livsmedel och transporter, samtidigt som
utrikeshandeln var hårt reglerad. En övervärderad valuta gynnade importen och
hämmade exporten liksom den redan otillräckliga inhemskajordbruksproduktionen.

Samtidigt pågick en
fortsatt utbyggnad av ett, för ett u-land, omfattande välfärdsprogram. Stora
statliga livsmedelssubventioner utgick samtidigt ti Riksdagen 1981/82. 1 saml Nr
215

Prop. 1981/82:215 4

som
utbildning och hälsovård gavs betydande stöd. Denna basbehovsinrik-tade politik
inleddes för flera decennier sedan och var en följd av folkliga krav som
framfördes genom de politiska partierna och fackföreningsrörelsen.

Sedan
1977 har en rad reformer genomförts i Sri Länka i syfte att öka tillväxten i
ekonomin och minska arbetslösheten och undersysselsättningen. Ett viktigt mål
är att bli självförsörjande med ris, som är landets stapelföda. Vidare
eftersträvas en ökad industrialisering och en diversifiering av ekonomin. För
att nå dessa mål har den ekonomiska politiken inriktats på att öka
investeringarna och vidga utrikeshandeln.

De
statliga satsningarna har avsett stora investeringar för bevattning och utbyggnad
av vattenkraft i Mahaweli Gängas flodområde - det s.k. Mahaweli-programmet -
för anläggning av tull- och skattefria industriområden (frizoner) och för
bostadsbyggande. Strävandena att tillgodose människomas basbehov fortsätter i
sina huvuddrag, främst vad gäller utbildning och sjukvård. Det tidigare
systemet för subventioner och fördelning av fria matransoner har ersatts med
riktade insatser för de fattigare befolkningsgrupperna.

De
vidtagna åtgärdema har lett till att tillväxttakten i ekonomin ökat från i
genomsnitt 2,7 procent per år under perioden 1970-77 till ca 6 procent åren
1978—81. Industrins produktion, särskilt textil- och elektronikproduktionen,
har ökat liksom dess andel av exporten. Sri Länkas beroende av jordbruks- och
plantageproduktionen har i motsvarande mån minskat. En markant ökning av
sysselsättningen har skett. Andelen arbetslösa uppges ha minskat från ca 20
procent av den totala arbetskraften år 1977 till ca 15 procent år 1981. Inom
den frizon som hittills inrättats har minst 20000 arbetstillfällen skapats
sedan 1978.

Den
ekonomiska politiken ledde under 1980 till att Sri Länkas ekonomi överhettades.
Inflationen steg till ca 30 procent. Underskottet i bytesbalansen uppgick till
nära 20 procent av BNI och budgetunderskottet steg kraftigt till följd av det
ambitiösa investeringsprogrammet. Regeringen tvingades att strama åt budgetpolitiken
och att minska investeringstakten.

Detta
ledde under 1981 till betydande minskningar av underskotten i såväl
bytesbalansen som statsbudgeten. Inflationen begränsades och samtidigt låg
tillväxttakten kvar på ca 6 procent. Åtgärder som vidtagits under 1982,
innefattande lönehöjningar för statstjänstemän, löfte om ökade livsmedelssubventioner
samt ökad risimport, kan dock befaras leda till att underskotten, liksom
inflationstakten, återigen ökar.

Inga
säkra uppgifter finns om utveckhngen av inkomstfördelningen och de fattigare
befolkningsgruppemas levnadsstandard efter 1977. Transfereringarna över
statsbudgeten har dock minskat samtidigt som prisnivån stigit. Framför allt
statstjänstemän och lönearbetare i städerna har fått vidkännas standardsänkningar
under de senaste åren. Den ekonomiska politikens effekter för de fattiga på
landsbygden är mer osäkra. Till de positiva effekterna hör den kraftiga
sysselsättningsökningen.

Prop. 1981/82:215 5

1982
och 1983 kommer att bli kritiska år för Sri Länkas ekonomi. Mahaweli-investeringarna
kommer då att kulminera med åtföljande påfrestningar på prisnivån och på
bytesbalansen. Ett fortsatt omfattande intemationellt bistånd är en av de
viktigaste fömtsättningarna för att investeringsprogrammet skall kunna
fullföljas. Med genomförandet av Mahaweli-programmet bör Sri Länkas externa
balanssituation kunna förbättras avsevärt bl. a. genom att importen av
livsmedel och oljeprodukter kan begränsas.

3
Sri Länkas energiförsörjning

Mönstret
för Sri Länkas energiförsörjning är karakteristiskt för ett fattigt u-land. Icke-kommersiell
energi, främst brännved, svarar för över hälften av landets energikonsumtion.
Importerad olja svarar för 33% och vattenkraften för 13 % av den totala
energikonsumtionen.

Nära tre Qärdedelar av den
kommersiella energin (olja och vattenkraft) används av industrin och
transportväsendet, medan hushållen använder drygt 15%. Hushållens energibehov
tillgodoses i första hand med brännved och utnyttjandet av denna energikälla
har ökat under senare år. Risken för fortsatt skogsskövling med åtföljande
markförstöring är överhängande.

Efterfrågan
på kommersiell energi har ökat med ca 9% per år sedan 1977. Konsumtionen av
olja har ökat särskilt snabbt till följd av att den stigande efterfrågan på
elektricitet fått tillgodoses från oljekraftverk. Detta har lett till att
marginalkostnaden för elproduktionen i Sri Länka varit bland de högsta i
världen på senare år. Elförsörjningen har vidcue varit mycket
otillfredsställande. Under våren 1981 uppgick strömavbrotten i Colombo till
mellan 5 och 10 timmar per dag, vilket tvingade många företag att inskränka eUer
tillfälligt inställa produktionen.

Ökande
importvolym och stigande oljepriser har fått svåra följder för Sri Länkas
bytesbalans. Mellan 1978 och 1980 mer än tredubblades kostnaderna för
oljeimporten. I mitten av 1980-talet beräknas Sri Länka få avsätta nära
hälften av sina exportinkomster för att betala oljeimporten, vilket skall
jämföras med ungefär 11 % år 1978.

Sri
Länkas egna energiresurser är väsentligen begränsade till vattenkraften.
Landets vattenkraftspotential har beräknats till 2000 MW. Endast en femtedel
utnyttjas idag. Genom de kraftverk som nu byggs eller planeras inom Mahaweli-programmet
kommer omkring hälften av vattenkraftspotentialen att tas i anspråk.

Utbyggnaden
av vattenkraften är en förutsättning för att Sri Länka skall kunna fullfölja
sina planer bl. a. vad gäller industriutveckling och bostadsbyggande.
Världsbanken har framhållit att den otillfredsställande energiförsörjningen är
ett allvarligt utvecklingshinder och understmkit betydelsen av att Mahaweli-programmet
fullföljs.

Prop. 1981/82:215 6

4
Mahaweli-programmet

Den
första planen för utbyggnaden av Mahaweli Gängas flodområde gjordes på
1960-talet i samarbete mellan Sri Länkas regering, FNs utvecklingsprogram
(UNDP) och FNs livsmedels- och jordbmksorganisation (FAO). Sri Länkas regering
beslöt 1977 att skära ned Mahaweli-programmet och att genomföra det på sex i
stället för planerade 30 år. Detta påskyndande av programmet har självfallet
medfört stora problem och, åtminstone kortsiktigt, betydande kostnadsökningar.

Mahaweli-utbyggnaden
är det största utvecklingsprojektet i Sri Länka i modem tid. Programmet innebär
att Mahaweli Gänga och vissa av dess bifloder, bl.a. Kotmale Oya, regleras.
Programmet syftar till att öka livsmedelsproduktionen i landet, öka
energiproduktionen och därigenom bl. a. möjliggöra en fortsatt
industriutveckling samt till att skapa fler sysselsättningstillfällen.

Programmet
beräknades, enligt de ursprungliga planerna, beröra en miljon människor och
fördubbla den bevattnade åkerarealen. Det nuvarande programmet beräknas
omfatta:

-
bevattning av ca 140000 ha
åkermark, varav ca 130000 ha är nyodlad mark. Den totala bevattnade åkermarken
omfattar för närvarande ca 365000 ha.

-
bosättning och jord för 140000
nybyggare och deras familjer.

-
fyra vattenkraftverk med en
sammanlagd effekt på ca 500 MW, vilket innebär en fördubbling av den
installerade effekten i Sri Länka.

-
byggande av bevattningskanaler,
mindre dammar, slussar och vägar m. m.

Förutom
Kotmale omfattar Mahaweli-programmet kraftverken Victoria, Randenigala och Maduru
Oya.

Totalkostnaden
för Mahaweli-programmet uppskattas till ca 12 miljarder kr., vilket är mer än
tre gånger det urspmngligen beräknade beloppet. Under perioden 1981-85 kommer
över 30% av det offentliga investeringsprogrammet att avse Mahaweli-investeringarna.
Internationellt bistånd och förmånliga krediter förutses svara för ca hälften
av programmets kostnader under perioden fram till 1985 och för ca 70 procent av
de utländska kostnaderna. Fortfarande finns dock utländska kostnader vars finansiering
inte tillgodosetts. Detta gäller bl. a. Kotmale- och Victoriaprojekten.

Victoria-projektet
beräknas vara färdigt under senare hälften av 1984. Projektet kommer att ha en
kapacitet på 210 MW och ombesörja bevattning av 45 000 ha åkermark.
Storbritannien har utfäst ett gåvobistånd på drygt 1 miljard kr. (100 miljoner
pund), som är bundet till upphandling i Storbritannien. Internationell anbudsgivning
har inte förekommit. Härtill kommer en kommersiell kredit på 20 milj. pund som
beviljats av Storbritannien för att finansiera den elektriska och mekaniska utmstningen.
För

Prop. 1981/82:215 7

ca
30% av projektets utländska kostnader saknas f.n. finansiering. Anläggningen
medger utbyggnad med ytterligare en tunnel, vilket skulle fördubbla
elproduktionen.

Randenigala-projektel,
som skall finansieras av Förbundsrepubliken Tyskland, kommer att påbörjas under
1983. Projektet kommer att ha en kapacitet på 122 MW. För projektet har utfästs
en västtysk kredit på ca I miljard kr. (400 milj. D-mark). Upphandlingen har
begränsats till västtyska företag.

Maduru
Oy a-projektet, som till ca 80 procent finansieras av USA och Canada, kommer
att bevattna 46 000 ha åkermark ocha en kapacitet på 7 MW. Projektets
dammanläggning beräknas bli fårdig under 1982 och produktionen av elkraft
påbörjas under 1985/86.

Vid
sidan av de fyra kraftverken genomförs ett flertal jordbmksutveck-lingsprojekt
i Mahaweli-Gangas flodområde. Världsbanken/IDA bidrar med en kredit på 90 milj.
dollar. Övriga givare är Kuwait, Japan, Europeiska Gemenskapen, USA och
Asiatiska utvecklingsbanken.

Kraftledningar
från Kotmale-projektet kommer att finansieras av Väridsbanken och OPEC-fonden.

5
Kotmale-projektet

Kraftverksprojektet
Kotmale uppförs i en biflod till Mahaweli Gänga och ligger uppströms i
förhållande till övriga dammar som planeras eller byggs i Mahaweli Gängas
flodsystem. I en första fas planeras en utbyggnad av kapaciteten till 134 MW.
Fullt utbyggt avses kraftverket få en kapacitet på 201 MW.

Kotmale-dammen
blir en stenfyllnadsdamm som täcks av ett betonglager, en halv meter tjockt,
på uppströmssidan. Dammen skall bli 85 m hög och 900 m lång samt skapa en reservoir
som beräknas rymma 180 milj. kubikmeter vatten. Anläggningen omfattar vidare
ett tunnelsystem med en 7,2 km lång betongklädd huvudtunnel samt en
kraftstation med två, och fullt utbyggd tre, turbiner och generatorer.
Projektet fömtses i sin första fas stå färdigt våren 1985.

Dammen
kommer att konstmeras så att en framtida höjning medges. Därmed kan
vattenmängden i reservoiren fördubblas vilket bl.a. skulle öka
bevattningsmöjligheterna och förstärka dammens regleringsfunktion.

En
fömndersökning av projektet gjordes av ett indiskt konsultföretag (WAPCOS) och
framlades ijanuari 1978. Ett år senare ingicks ett ramavtal mellan Sri Länka
och Skånska Cementgjuteriet (SCG) om utförande av byggnadsarbetena. På gmndval
av fömndersökningen beräknades kostnadema för dessa till 645 milj. kr. I detta
belopp ingick inte elektriska och mekaniska arbeten, förstärknings- och gmndläggningsarbeten
i tunnlar och dammschakt, prisökningar genom inflation eller kostnader för
projektets finansiering.

Prop. 1981/82:215 8

I febmari
1979 slöt Sri Länka också ett avtal med ett brittiskt konsultföretag (Sir
William Halcrow & Partners) för byggledningen. Konsultens uppgift är att
bistå Sri Länka med teknisk utformning av projektet, att göra bedömningar av
entreprenörens kostnadsförslag och att kontrollera byggnadsarbetet.

Ett
första kontrakt rörande anläggningsarbetena (I) ingicks mellan Sri Länka och SCG
i augusti 1979. Det omfattade tillfartsvägar, bostäder, verkstäder, förråd samt
två omloppstunnlar och en tillfartstunnel till kraftstationen.
Kontraktsbeloppet uppgick till 170 milj. kr. i 1979 års priser.

Under
förhandlingarna mellan Sri Länka och SCG om huvudentreprenaden
(underjordsarbeten och dammbyggnad) begärde Sri Länka i december 1979 närmare
undersökningar av de geologiska fömtsättningama i dammområdet och av valet av
dammkonstruktion.

SCG
erhöll kontrakt på underjordsarbetena (II) i slutet av december 1979.
Kontraktssumman uppgick till 320 milj. kr. i 1979 års priser.

I
löpande priser kostnadsberäknas dessa båda entreprenadkontrakt till ca 760
milj. kr. Arbetena enligt det första kontraktet är i stort sett avslutade. Tre
Qärdedelar av sprängningsarbetena för tunnlarna var färdiga vid utgången av febmari
1982.

I
febmari 1980 konstaterades att huvuddammens planerade läge var olämpligt. En
panel av intemationellt framstående dammexperter tillkallades för att
utvärdera tillgängliga undersökningar och ge råd om dammens placering och
utformning. Resultatet blev att dammen flyttades ca 200 m nedströms, att dess utformnitig
ändrades och att omloppstunnlarna flyttades till flodens andra sida.

I
oktober 1981 tecknade Sri Länka och SCG preliminärt kontrakt rörande det
återstående dammkontraktet (III). Kontraktssumman enligt prisnivån för april
1981 var 855 milj. kr. Kontraktet fömtses träda i kraft inom kort. Det beräknas
i löpande priser uppgå till I 200 milj. kr.

Sedan
juni 1981 har Sri Länka hos ASEA gjort beställningar om fyra delleveranser av elektromekanisk
utmstning (turbiner, generatorer, ställ-verksutmstning etc). Ytterligare en
beställning fömtses. Tillsammans beräknas dessa beställningar kosta 248 milj.
kr. i löpande priser. Härtill kommer kostnader i lokal valuta samt utrustning
för bottenutskov på tillsammans drygt 75 milj. kr.

6
Projektets kostnader

De
beräknade investeringskostnaderna för projektet uppgår till ca 2 500 milj. kr.
i löpande priser. Fördelningen av investeringskostnaderna i milj. kr. i löpande
priser är följande. En utförUgare redovisning lämnas i bilaga 1.

Prop. 1981/82:215

Entreprenadarbeten (SCG) I 960

Elektriska och mekaniska arbeten (ASEA) 324

Konsultarvoden 50

Räntor
under byggnadstiden ca 157

Totalt ca 2 491

De lokala kostnaderna för projektet motsvarar 15% av de nu
aktuella totala projektkostnaderna, mot 38% år 1979. Dessa kostnader innefattar
bl. a. lokal arbetskraft, underleverantörer, lokala transporter, bensin, diesel
och lokalt producerad cement och virke.

Den aktuella kostnadsberäkningen för projektet på ca 2,5
miljarder kr. inkluderar inte Sri Länkas kostnader för marklösen,
röjningsarbeten, flyttning av bybefolkning, kraftledningar, egen
administration etc.

7 Kostnadsökningar

Den totala kostnaden för Kotmale-projektet beräknades i
1978 års priser till 850 milj. kr., varav 645 milj. kr. för entreprenadarbetena.
Kostnaderna för normala förstärknings- och gmndläggningsarbeten i tunnlar och
dammschakt hade då inte beräknats och inte heller kostnader för projektets
finansiering.

Ijanuari 1979, dådet s. k. ramavtalet ingicks, beräknades
projektkostnaden till drygt 1,3 milj. kr. i 1979 års priser. Fördyringen
hänförde sig till uppräkning för inflation samt till att vissa arbeten
inräknades, som tidigare inte prissatts.

Fram till hösten 1981 steg de beräknade kostnaderna för
projektet kraftigt. Detta var en följd av att den planerade dammen måste
flyttas och av att ytterligare geologiska undersökningar föranlett
förstärkningsarbeten pä ca 100 meters djup under dammen. Fördyringen hänför sig
också till att vissa insatsvaror i projektet (t.ex. cement och trävirke) inte
fanns lokalt tillgängliga utan måste importeras. Inflationsberäkningarna fick
vidare räknas upp kraftigt under perioden till följd av att projektet
försenades; flyttningen av den planerade dammen innebär att projektet kan tas i
drift ca två år senare än urspmngligen planerat.

Sammanfattningsvis beräknas kostnaderna för
entreprenadarbetena stiga med 1,3 miljarder kr. från 1978 års urspmngliga
kalkyler till 1985, då projektet skall stå färdigt. Drygt 700 milj. kr. härav
är fördyringar till följd av inflationen. Merparten av det återstående beloppet
beror på tillkommande arbeten och kostnadsökningar för att flytta dammen.

Kostnaderna för de elektriska och mekaniska arbetena
beräknades 1978 till ca 200 milj. kr. Den senaste beräkningen visar att dessa
arbeten kommer att kosta 324 milj. kr.

Prop. 1981/82:215 10

8
Projektets finansiering

När
Sri Länka 1978 begärde att få använda det svenska importstödet för finansiering
av Kotmale-projektet beräknades detta täcka projektets utländska kostnader
under byggnadstiden. Eftersom importstödet utbetalas en gång per år
arrangerades kommersiell upplåning i Sverige. En s.k. överbryggningskredit
beviljades av Skandinaviska Enskilda Banken för entreprenadarbeten som måste
betalas mellan importstödsutbetalningarna. Som en följd av kostnadsökningarna
har det maximala kreditbeloppet höjts och kreditens löptid utsträckts.

Den kredit som beviljats
för de elektriska och mekaniska arbetena täcker hela kontraktsbeloppet - fömtom
normalt förskott som betalas av beställaren - vilket tillsammans med den under
byggnadstiden kapitalise-rade räntan skulle amorteras efter byggnadstiden.

Krediterna
har refinansierats i AB Svensk Exportkredit (SEK), som subventionerar
skillnaden mellan marknadsräntan och den för SEK-kredi-ter fastställda
räntesatsen. Fömtsättningen för dessa statsstödda exportkrediter var att
Exportkreditnämnden (EKN) åtog sig att garantera att kreditema återbetalas. Vid
beslut om garanti för krediterna har EKN fömtsatt att betalningen av projektets
utländska kostnader skall göras med svenskt importstöd.

8.1 Svenskt
importstöd

Från
1979 och till och med budgetåret 1981/82 har totalt 307 milj. kr. av svenska
biståndsmedel till Sri Länka använts för utgifter i samband med Kotmale-projektet.

Medlen
har utgått inom ramen för två treåriga importstödsavtal mellan Sverige och Sri
Länka. Det första avtalet för budgetåren 1979/80-1981/82 avsåg importstöd på totalt
210 milj. kr. Det andra avtalet omfattar budgetåren 1980/81-1982/83 och uppgår
till totalt 250 milj. kr., varav 90 milj. kr. under 1981/82. Under avtalets två
första år är 140 milj. kr. bundet till upphandling i Sverige.

8.2 Exportkrediter

För
finansieringen av entreprenadarbetena erhöll Sri Länka 1979 en överbryggningskredit
på högst 130 milj. kr. Ett år senare höjdes det högsta utestående
kreditbeloppet till 330 milj. kr. En ytteriigare utökning av krediten till
högst 720 milj. kr. skedde i april 1982 med anledning av det preliminära
kontraktet om utförande av dammbyggnadsarbetena. Krediten löper till en ränta
på 9,25 %. Den skall återbetalas under sju år med början senast den 15 juli
1986.

Prop.
1981/82:215 11

De
elektriska och mekaniska arbetena finansieras med en kredit, som fömtses uppgå
till 85 % av de totala kontraktsbeloppen på beräknade 248 milj. kr. Därtill
kommer den under byggnadstiden kapitaliserade räntan. Aktuella beräkningar
visar att kreditbeloppet kommer att uppgå till 234 milj. kr. med en ränta om
8,35 procent. Amorteringstiden är fyra år med början senast 15 juli 1986.

8.3
Exportkreditgarantier

Exportkreditnämnden
(EKN) beslöt i februari 1979 att utfästa exportkreditgarantier för projektet
efter ansökningar från SCG och ASEA. Utfästelsen avsåg ett högsta riskbelopp
på 285 milj. kr. resp. 154 milj. kr.

I
november 1979 biföll EKN höjningar av de nämnda beloppen till drygt 430 milj.
kr. resp. 340 milj. kr. Bifall lämnades också till att krediten för entreprenadarbetena
skulle återbetalas under tre år och för de elektriska och mekaniska arbetena
under fyra år efter projektets färdigställande.

Med
anledning av att SCG och Sri Länka träffat preliminär överenskommelse om
dammkontraktet i oktober 1981 ansökte SCG hos EKN om utökad sjuårig
exportkreditgaranti. EKN förklarade sig beredd att utfärda garantiförbindelse
för dammkontraktets kostnader, men begränsade det högsta förlustbeloppet till
550 milj. kr. vid slutet av kalenderåret 1982.

9
SIDAs förslag

SIDAs
förslag till fortsatt svenskt stöd till Kotmale-projektet fömtsätter att Sri
Länka med egna medel finansierar alla kostnader i lokal valuta, förskott till
de svenska leverantörerna, räntor under byggnadstiden och konsultarvoden. SIDA
redovisar olika altemativ till en finansieringslösning för projektet.
Styrelsen framhåller att fortsatt stöd till projektet som är högt prioriterat
av Sri Länkas regering, bör lämnas. Sverige har inte bundit sig för att biståndsfinansiera
projektets totala utländska kostnader. Utan fortsatt svenskt bistånd bedöms
emellertid Sri Länka få stora svårigheter att genomföra projektet. SIDA pekar
också på att beslutet om att påskynda genomförandet av Mahaweli-programmet bidragit
till kostnadsökningarna. Kotmale-projektet anses emellertid ekonomiskt
bärkraftigt och kommer att spara avsevärda belopp i utländsk valuta. SIDA
förordar därför att projektet finansieras med en kombination av gåvo- och
kreditmedel. SIDA fömtsätter vidare att det svenska finansieringsåtagandet
begränsas tiU högst 1436 milj. kr., vilket motsvarar det aktuella
finansieringsbehovet i utländsk valuta. Importstöd fömtsätts utgå under
budgetåren 1982/83-1985/86 för att minska Sri Länkas kapitalskuld på projektet
och under budgetåren 1986/87 och 1987/88 för gåvoelementet i en förmånlig kredit.
Slutligen föreslås, att Sri Länka beviljas en 12-årig exportkredit på

Prop. 1981/82:215 12

belopp
som motsvarar den förmånliga krediten, som garanteras mot biståndsanslagen
enligt förslag i prop. 1981/82:100, bil. 6.

SIDA konstaterar att Kotmale-projektet
är rimligt ur ekonomisk synpunkt trots de betydande kostnadsfördyringarna.
SIDA har emellertid lagt tyngdpunkten i sin framställning på finansieringen av
projektet och inte på en bedömning av projektet som sådant. Då projektet är
till hälften färdigt har SIDA inte funnit anledning att på detta stadium påta
sig något projektansvar. SIDA är beredd att genom utomstående expertis följa
projektet, främst för att bevaka kostnadsutvecklingen.

10
Föredraganden

Sverige
har sedan lång tid biståndssamarbete med Sri Länka, som blev programland
1975/76. Landet tillhör enligt väridsbanksstatistiken den fattigaste u-landsgmppen.
Dess ekonomi är starkt beroende av jordbmks- och plantageproduktionen. Den
nuvarande utvecklingspolitiken syftar till att frigöra landet från detta
ensidiga råvamberoende samtidigt som jordbmket effekfiviseras med sikte på
självförsörjning med ris. Landet är sedan lång tid tillbaka en etablerad
demokrati vilket också avspeglas i utvecklingspolitiken, med dess
förhållandevis starka egalitära inslag.

I
likhet med mänga andra u-länder har Sri Länka drabbats hårt av de kraftiga oljeprisökningama.
Oljeberoendet har samtidigt vuxit snabbt. En betydande del av den elektriska
kraften måste produceras i oljeeldade anläggningar. Kostnaderna för
oljeimporten stiger härigenom kraftigt och beräknas, vid mitten av 80-talet,
motsvara nära hälften av de samlade exportinkomsterna.

Sri Länka har en stor
outnyttjad vattenkraftspotential och dessutom en lång tradition när det gäller
att utnyttja bevattningsanläggningar. Den stora satsningen på Mahaweli-programmet
skall ses mot den bakgmnden. Genomförandet av programmet innebär att
konstbevattningen inom den traditionella jordbmksnäringen ökar och att
vattenkraftsproduktionen ger möjligheter till att utveckla en modern industri.
Programmet fömtses få stor betydelse när det gäller att höja sysselsättningen i
landet.

Mahaweli-programmet,
i vilket Kotmale ingår som en central del, är högt prioriterat av den lankesiska
regeringen. Dess genomförande är av avgörande betydelse för landets utveckling
och programmets syfte sammanfaller väl med målen för det svenska biståndet.
Sverige har i en rad internationella sammanhang framhålUt betydelsen av ökat
bistånd för att stärka u-ländemas energiförsörjning och underlätta u-ländemas
omställning från olja till alternativa, om möjligt inhemska, energikällor. De
svenska insatsema pä detta område har ökat. Landsbygdsutveckling är vidare, som
Jag framhöll i årets budgetproposition, ett allt viktigare område för det svenska
biståndet.

Prop.
1981/82:215 13

När
Sri Länkas regering år 1978 vände sig till den svenska regeringen och begärde
att få använda det svenska importstödet för Kotmale-projektet var det, mot
denna bakgmnd, rimligt att godta detta förslag. Ett fortsatt svenskt bistånd
till projektet ter sig likaledes naturligt och angeläget. Det är samtidigt ett
projekt där svenskt kunnande och svenska resurser tas tillvara, vilket jag
finner betydelsefullt mot bakgrund av det uttalade önskemålet att öka återflödet
av det svenska biståndet. Kotmale-projektet beräknas leda till upphandling o. dyl.
i Sverige för minst 1,5 miljarder kr. och skapa ca 1000 arbetstillfällen i
Sverige under fem-sex år.

Kostnaderna för Kotmale-projektet,
liksom för flera av de övriga delprojekten i Mahaweli-programmet, har stigit
kraftigt. Genomförandet av Mahaweli-programmet är en viktig orsak till att den lankesiska
ekonomin nu är hårt ansträngd. Internationellt bistånd för att täcka
programmets utländska kostnader har därför blivit ytterst angeläget.

Sveriges
nuvarande biståndsåtagande är begränsat till en treårsperiod och det gällande importstödsavtalet
löper ut vid utgången av budgetåret 1982/83. Sri Länka har begärt att få
använda svenskt importstöd för återbetalning av de kommersieUa krediter som
upptagits i Sverige för projektets finansiering.

Med
hänsyn till projektets storlek och inträffade kostnadsökningar är det nuvarande
finansieringsarrangemanget otillfredsställande. Som förutskickades i prop.
1981/82:100, bil 6, bör därför utformningen och omfattningen av det fortsatta
svenska biståndet för Kotmale-projektet nu närmare regleras. Överenskommelse
härom bör ingås med Sri Länkas regering i samband med de förhandlingar om
biståndssamarbetet med Sri Länka, som skall äga rum under 1982.

Jag
delar SIDAs bedömning att en kombination av gåva och kredit är den lämpligaste
lösningen för den fortsatta finansieringen av Kotmale-projektet. Detta fömtsätter
att Sri Länka påtar sig ett betydande betalningsansvar, som dock bör avpassas
så att det är förenligt med principerna för det långsiktiga
utvecklingssamarbetet mellan Sri Länka och Sverige. Jag ansluter mig också tiU SIDAs
påpekande att hänsyn måste tas till Sri Länkas ansträngda betalningssituation.

I
likhet med SIDA anser jag att Sri Länka, i huvudsaklig överensstämmelse med
nuvarande åtaganden, med egna medel finansierar 1) alla kostnader i lokal
valuta, 2) förskott till de svenska leverantörerna, 3) räntor under
byggnadstiden och 4) konsultarvoden. SIDA har beräknat det därefter
återstående finansieringsbehovet i utländsk valuta till 1436 milj. kr. Enligt
de senaste kostnadsberäkningarna uppgår finansieringsbehovet till 1425 milj.
kr. i enlighet med bilaga 1.

Jag
anser att svenskt bistånd bör utgå för projektet under ytterligare sex budgetår
(1982/83-1987/88). Vidare förordar jag, i enlighet med SIDAs förslag, att ett
högsta belopp för det svenska finansieringsåtagandet vad gäller Kotmale-projektet
anges. Jag förordar att detta belopp bestäms till

Prop. 1981/82:215 14

totalt högst 7 595 m///'. kr., inklusive det belopp om 307
milj. kr. som t. o.m. budgetåret 1981/82 utbetalats och använts för projektet.
Återstående belopp om 1088 milj. kr. bör avsättas som en del av landramen för Sri
Länka under de nämnda sex budgetåren. Detta förslag innebär att svenska biståndsmedel
till Kotmale-projektet uppgår till omkring 55 procent av projektets totala
kostnader. Hämtöver beräknar jag ett medelsbehov om 20 milj. kr. under vardera
budgetåren 1982/83 och 1983/84 för ändamålsbe-stämt bistånd till Sri Länka. Jag
anser att detta bistånd bör öka endast i ringa omfattning under den period då
finansieringen av Kotmale-projektet belastar biståndsanslagen.

Beloppet om 1 088 milj. kr. föreslås fördelas över
budgetåren 1982/83-1987/88 enligt följande:

1982/83 135 milj. kr.

1983/84 190 milj. kr.

1984/85 250 milj. kr.

1985/86 260 milj. kr.

1986/87 150 milj. kr.

1987/88 103 milj. kr.

1088 milj. kr.

För att 135 milj. kr. skall kunna utgå från medelsramen
för utvecklingssamarbete med Sri Länka under budgetåret 1982/83 måste denna
höjas från 115 milj. kr. till 155 milj. kr. Jag föreslår att medelsramen bestäms
i enlighet därmed.

De medel jag här föreslagit skall anvisas för den aktuella
sexårsperioden bör användas för att bestrida huvuddelen av
investeringskostnaderna för entreprenadarbetena. Detta förslag förutsätter att
den av AB Svensk Exportkredit (SEK) redan beviljade exportkrediten för de
elektriska och mekaniska arbetena utnyttjas. Kreditbehovet beräknas till 234
milj. kr. Jag avser föreslå regeringen att denna kredit garanteras mot
biståndsanslagen. Det bör ankomma på Sri Länka att, utöver de tidigare nämnda
åtagandena, med egna medel betala räntor och amorteringar på denna kredit.
Vidare bör det ankomma på Sri Länka att betala återstoden av investeringskostna-dema
för entreprenaddelen som beräknas till ca 100 milj. kr. och de räntekostnader
på denna del som uppkommer efter byggnadstiden, dvs. under 1986/87 och 1987/88.

Med den föreslagna finansieringslösningen, som innefattar
tillskott av biståndsmedel om 1088 milj. kr., utnyttjande av den nyssnämnda
krediten och ett vidgat ansvar för Sri Länka att erlägga betalning med egna
medel, föreligger inte behov av en förmånlig kredit för finansiering av Kotmale-projektet.
För en bedömning av denna finansieringslösning jämför jag i det följande med
det för Sri Länka fördelaktigaste finansieringsförslaget som redovisats av
SIDA, och som återgivits i bilaga 2 och 3.

För Sri Länka innebär förslaget till finansieringslösning
bl. a. att:

1. De totala kostnaderna för projektet begränsas genom att
den uppar-

Prop. 1981/82:215 15

betade
kapitalskulden under byggnadstiden minskas. Därmed reduceras finansieringsbehovet
efter byggnadstiden vad gäller entreprenadarbetena till två år mot 12 år om en
förmånlig kredit utnyttjades. Beräknat till nuvärde med en diskonteringsränta
på 10% minskar de totala utbetalningarna för projektet med ca 175 milj. kr.

2.
För Sri Länka minskar därmed de
betalningar som landet skall göra med egna medel med 155 milj. kr., beräknat
till nuvärdet.

3.
Sri Länkas ränteutgifter under
byggnadstiden, då landets ekonomi kommer att vara hårt ansträngd, halveras och
beräknas uppgå till totalt ca 65 milj. kr.

4.
Krediten för de elektriska och
mekaniska arbetena har en amorteringstid på fyra år. Återstående kostnader för
entreprenadarbetena fömtsätts betalas under två år efter byggnadstiden. Detta
innebär att Sri Länka under budgetåren 1986/87 och 1987/88 åläggs en större
betalningsbörda än med något av SIDAs förslag. Den beräknas dock inte överstiga
den besparing som projektet medför genom att kostnadema för oljeimporten kan begränsas.

För
Sverige innebär förslaget bl. a. följande:

1. Den
finansieringslösning som jag här föreslagit innebär en ökad total

belastning på biståndsanslaget med 95 milj. kr. jämfört med SIDAs förslag

(jfr bilaga 2). Härvid har jag utgått ifrån att SIDAs förslag motsvaras av ett

totalt biståndsbehov på 1 300 milj. kr. Den av SIDA fömtsedda avkastning

en (till 12%) på de biståndsmedel som skall avsättas för subventionen av

en förmånlig kredit, innebär att biståndsanslagen tillgodogör sig medel som

belastar den svenska statsbudgeten över andra anslag. Jag anser att en

sådan konstmktion inte bör användas. I en jämförelse mellan olika finan

sieringsmöjligheter måste därför SIDAs beräkningar höjas med ca 30 milj.

kr. från ett totalt biståndsbehov om 1267 milj. kr.

2.
Det totala beloppet av svenska
statliga medel för projektet minskar. Detta sker genom att SEKs subvention
minskar kraftigt till ett nuvärdes-beräknat belopp om drygt 100 milj. kr.,
jämfört med ca 210 milj. kr. med nuvarande kredituppläggning och med 243 milj.
kr. med SIDAs finansieringsförslag. En sådan minskad belastning på SEK-systemet
är generellt önskvärd.

3.
Fördelningen av biståndsmedel
över de sex budgetåren har utformats så att beloppen mot slutet av perioden är
relativt låga. Därmed skapas ett mera realistiskt utgångsläge för framtida
diskussioner om det svenska biståndet till Sri Länka efter det att Kotmale-projektet
har betalats. Den tillfälliga höjningen av landramen för Sri Länka, som följer
av finansieringsförslaget, får ses som ett resultat av strävandena att minska
de samlade kostnaderna för detta speciella projekt.

Jag
anser det också rimligt att vissa andra åtgärder vidtas för att medverka till
att projektet kan färdigställas inom den tid som nu förutses, dvs under våren
1985. Sri Länka har självfallet även fortsättningsvis det slut-

Prop.
1981/82:215 16

liga
ansvaret för projektet. Med det svenska bidrag till finansieringen, som jag här
föreslagit, anser jag det emellertid angeläget att man från svensk sida aktivt
bevakar projektets kostnadsutveckling och vidare medverkar till att
kostnadseffektiva lösningar söks på olika tekniska frågeställningar som kan
uppkomma under byggnadstiden. Jag avser föreslå regeringen att SIDA ges i
uppdrag att skyndsamt utse oberoende experter och ge dem sådant uppdrag.

Förslaget
om att det svenska bidraget till finansieringen av Kotmale-projektet bestäms
till totalt högst 1 395 milj. kr. innebär att Sverige gör en betydande
ansträngning för att projektet skall kunna färdigställas. Det skall också ses
som ett uttryck för det svenska stödet för Sri Länkas ambitiösa
utvecklingsprogram. Tonvikten vad gäller medelsfördelningen ligger därvid på en
period då huvuddelen av projektkostnadema uppstår och då Sri Länkas ekonomi fömtses
vara hårt ansträngd. Storleken på det internationella biståndsflödet till Sri
Länka under denna period kommer att vara avgörande för om den
utvecklingsansträngning som landet nu gör skall ge resultat.

11
Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen föreslär
riksdagen att

1. godkänna
att det högsta beloppet för det svenska finansierings-

åtagandet för Kotmale-projektet i Sri Länka bestäms till 1395

milj. kr., inklusive det belopp om 307 milj. kr. som t.o.m.

budgetåret 1981/82 utbetalats för projektet,

2.
godkänna att ett belopp om 1088
milj. kr. skall lämnas av biståndsmedel budgetåren 1982/83-1987/88 med den i
det föregående angivna fördelningen mellan budgetåren,

3.
godkänna uppläggningen av
finansieringen av projektet,

4.
bemyndiga regeringen att träffa
överenskommelse med Sri Länkas regering om det föreslagna stödet,

5.
anvisa ytterligare 40 milj. kr.
för anslaget C 2. Bilateralt utvecklingssamarbete, anslagsposten Sri Länka för
budgetåret 1982/83.

12
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.

Prop.
1981/82:215 17

Bilaga 1 Investeringsbudget och finansieringsbehov, milj. f-

Utländsk valuta

Lokal valuta

Total kostnad

Investeringsbudget

A.

Entreprenadarbeten

1640

320

1960

1. Anläggnings- och underjordsarbeten

2. Dammbyggnadsarbeten

610 1030

150 170

760 1200

B.

Elektriska och mekaniska arbeten

280

44

324

3. ASEA-kontrakt

4. Övrigt kontrakt (utskovsarbeten etc).

248 32

44

292

32

C.

Konsultarvoden

50

50

D.

Räntor under byggnadstiden

157

157

5. Entreprenadarbeten

130

130

6. Elektriska och mekaniska arbeten

27

27

E.

Totalt

2127

364

2491

Finansieringsbehov

F. Entreprenadarbeten

(1 640 - förskott pä 142) 1498

G. Elektriska
och mekaniska arbeten

(248 - förskott på 37) 211

H.

Räntor
under byggnadstiden

Kapitaliserad ränta på elektriska och mekaniska arbeten
(85% av 27)

23

1732

Avgår: Svenskt importstöd t.o.m. 1981/82

307

Totalt
att finansiera

1425

Prop. 1981/82:215 18

Bilaga 2 Finansieringslösning, milj. kr.

SIDAs Före-

förslag draganden

1. Finansieringsgap

Avgår:
Elektriska och mekaniska arbeten

2. Bistånd 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86 1986/87 1987/88

Sri Länka betalar:

3. Förmånlig kredit/SEK-kredit

Ränta

Amorteringstid Amortering/år

4.
Övrigt; under
två år efter byggnadstiden: ränta på entreprenadkredit, totalt återstår på
entreprenaddelen, totalt

5.
Summa
biståndsfinansiering: T.o.m. 1981/82

1982/83-1987/88

436

1425

-

234'

1191

135

135

145

190

155

250

165

260

185

150

208

103

993

1088

836

234

1%

8,35%

12 å r

4 ä r

70

59

_

ca 41

-

103

307

307

993

1088

1300 1395

' Kontraktsbelopp (248) - förskott (37) -I- kapitaliserad
ränta (23) = 234

Används
för räntesubvention av en förmånlig kredit. Beloppen förutsätter ingen

avkastning
vilket förklarar avvikelsen från SIDAs beräkningar om 175 milj. kr. och

185 milj. kr. för respektive budgetår.

' I detta
belopp ingår bl.a. tilläggskostnad p.g.a. sen start och bonus vid tidig

avslutning.

Prop. 1981/82:215 19

Bilaga 3 Nuvärdesberäkningar
av projektkostnader, milj. kr.

SIDAs förslag

Föredraganden

A. Sri
Länkas utbetalningar

1.
Kostn. i lokal
valuta under byggtid

2.
Konsultarvoden
och rest. el/mek arbeten

3.
Förskott till SCG
och Asea

4.
Räntor under
byggtid

5.
Amorteringar
förmånlig kredit

6.
Räntor på
förmånlig kredit

7.
Amorteringar pä
kredit för el/mek arbeten

8.
Ränta på el/mek-kredit
efter byggtid

9.
Återstående
kostnader på entreprenaddelen

10. Ränta på entreprenaddelen efter byggtid

B. Svenska biståndsutbetalningar

1.
Importstöd
1979-81/82

2.
Importstöd
82/83-87/88

C. Subventioner via SEK-systemet

1. Räntor under byggtid

2. Räntor under kredittid

D. Totala utbetalningar

därav: Sri
Länka

svenskt bistånd SEK-subvention

356

356

101

101

179

179

90

49

338

-

29

-

-

130

-

32

_

65

-

26

1093

938

385

385

716

835

1101

1220

93

74

150

29

243

103

2437

2261

45%

41%

45%

54%

10%

5%

Anm:

* Nuvärde: jan. 1982, diskontering till 10%

Norstedts Trvckeri, Stockholm 1982