Prop. 1981/82:216

Prop.
1981/82:216

Regeringens proposition

1981/82:216

om
förbättringar av vårdbidraget till föräldrar med handikappade barn, m. m.;

beslutad
den 15 april 1982.

Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar

THORBJÖRN
FÄLLDIN

KARIN
SÖDER

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås att en del av ett i övrigt oförändrat vårdbidrag till föräldrar
med handikappade barn skall utgöra en skattefri merkostnadsersättning för de
särskilda kostnader som handikappet medför för familjen. Merkostnadsersättningen
föreslås utgöra 15, 32, 48 resp. 63 % av basbeloppet allt efter
merkostnadernas storlek. Vidare föreslås att tidsintervallet för omprövning av
vårdbidrag sänks till högst två år.

Det
föreslås också att vårdbidrag skall kunna utgå när det finns flera handikappade
barn i familjen även om varje barn för sig inte berättigar till vårdbidrag.

Förslag
lämnas om att ferievårdbidrag skall kunna utgå även för barn som är
omhändertaget för vård och vistas i annat enskilt hem genom vårdhuvudmannens
försorg, när barnet tillfälligt vistas i föräldrahemmet.

För
särlevande föräldrar med gemensam vårdnad om ett handikappat barn föreslås att
en möjlighet införs att dela vårdbidraget mellan föräldrarna. Förslag lämnas
också om att vårdbidrag skall kunna fortsätta att utgå även om föräldrarna
tillfälligtvis överlämnat vården av barnet till annan.

Slutligen
föreslås att vårdbidrag för handikappade bam och särskild föräldrapenning skall
kunna utgå också när ett bam har mottagits för adoption men där adoptionen ännu
inte genomförts.

De
nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 1983.

1
Riksdagen 1981/82. 1 saml Nr 216

Prop. 1981/82:216 2

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:381) om allmän
försäkring'

dels att 9 kap. 4 och 5 §§, 11 kap. 2 § samt 20 kap. 2 §
skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i
lagen skall införas en ny paragraf, 9 kap. 4 a §, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Försäkrad förälder äger för vård av bam som ej fyllt
sexton år rätt till vårdbidrag om barnet på gmnd av sjukdom, psykisk
utvecklingsstörning eller annat handikapp under minst sex månader är i behov
av särskild tillsyn och vård. Vid bedömningen av rätt till vårdbidrag skall
jämväl beaktas sådana merutgifter som uppkommer på gmnd av barnets sjukdom
eller handikapp.

kap. 4§

Försäkrad förälder äger för vård av barn som ej fyllt
sexton år rätt till vårdbidrag om barnet på grund av sjukdom, psykisk
utvecklingsstörning eller annat handikapp under minst sex månader är i behov
av särskild tillsyn och vård. Vid bedömningen av rätt till vårdbidrag skall åven
beaktas sådana merkostnader som uppkommer på gmnd av barnets sjukdom eller
handikapp. Vårdar föråldern flera handikappade barn som ej fyllt sexton år
grundas bedömningen av rätten till vårdbidrag på det sammanlagda behovet av
tillsyn och vård samt merkostnadernas omfattning.

Vårdbidrag
utgår allt efter tillsyns- Och vårdbehovets omfattning och merutgifternas
storlek med belopp motsvarande hel eller halv förtidspension till ensamstående
jämte pensionstillskott som svarar mot pensionen.

Vårdbidrag utgår allt efter tillsyns- och vårdbehovets
omfattning och merkostnadernas storlek med belopp motsvarande hel eller halv
förtidspension till ensamstående jämte pensionstillskott som svarar mot
pensionen.

Av
vårdbidraget kan en viss angiven del bestämmas som ersättning för
merkostnader. Denna ersättning bestäms till följande procent av basbeloppet:

15 % om
merkostnaderna uppgår tiU 15 men inte 32 % av basbeloppet;

32 % om merkostnaderna uppgår tiU 32 men inle 48 %;

1 Lagen omtryckt 1982:120.

Nuvarande
lydelse

Vårdbidrag
kan begränsas till viss tid. Behovet av bidrag.skall omprövas vart tredje år,
såvida ej skäl föreligga för omprövning med kortare mellanmm.

Föreslagen lydelse

48
% om merkostnaderna uppgår tiU 48 men inle 63 %;

63 % om merkostnaderna
uppgår IiU 63 % eller däröver.

Vårdbidraget kan begränsas
till viss tid. Behovet av bidrag skall omprövas minst vart annat år, om det inle
flnns skäl för omprövning med längre mellanrum

Om föräldern
tillfälligt är förhindrad att vårda barnet utgår vårdbidrag under sådant
avbrott som varar högst sex månader. Föreligger särskilda skäl kan vårdbidrag
utgå även under ett avbrott som varar ytterligare högst sex månader.

4a§

Om föräldrarna UU ett barn, för vilket rätt till vårdbidrag
föreligger, lever åtskilda, får de uppbära hälften av vårdbidraget vardera om
båda tar del i vården om barnet.

För uppdelning av vårdbidrag enligl första stycket krävs att föråldrarna
har gemenm vårdnad om barnet och all båda föräldrarna begär att bidraget delas
upp.

5§
Vid tillämpning av 2 och 3 §§ skall såsom blind anses den vars synförmåga, sedan
ljusbrytningsfel rättats, är så nedsatt att han saknar ledsyn. Såsom gravt
hörselskadad anses den som med hörapparat saknar möjlighet eller har stora
svårigheter att uppfatta tal.

Vårdas någon på
institution som tillhör eller till vars drift utgår bidrag från staten,
kommun eller landstingskommun, utgives icke handikappersättning eller
vårdbidrag. Detsamma gäller om han vårdas utanför institutionen genom dess
försorg eller i annat fall vårdas utanför institution och staten, kommun
eller landstingskommun är huvudman för vården.

Om någon som avses i
andra stycket tillfälligt ej vårdas genom huvudmannens försorg utgives ersättning
för sådan tid om denna uppgår till minst tio dagar per kvar-

Vårdas
någon / anstalt som tillhör eller till vars drift utgår bidrag från staten,
kommun eller landstingskommun, utgives icke handikappersättning eller
vårdbidrag. Detsamma gäller om han vårdas utanför anstalten genom dess
försorg. Vistas någon utom anstalten ulan all vårdas genom dess försorg, utgives
ersättning för sådan tid om denna uppgår till minst tio dagar per kvartal.
Skall i sådant fall ersättning utgivas för del av kalendermånad, utgår
ersättningen för varje dag med en trettiondel av månadsbeloppet och avmndas
till närmaste hela krontal.

Prop.
1981/82:216

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

tal eller till minst tio dagar i följd. Skall i sådant
fall ersättning utgivas för del av kalendermånad, utgår ersättningen för varje
dag med en trettiondel av månadsbeloppet och avrundas till närmaste hela krontal.

11 kap.

2 §2

Med
inkomst av anställning avses den lön i pengar eller naturaförmåner, i form av
kost, bostad eller bil, som en försäkrad har fått såsom arbetstagare i allmän
eller enskild tjänst. Till sådan inkomst räknas dock inte från en och samme
arbetsgivare utgiven lön som under ett år ej uppgått till femhundra kronor. I
fråga om arbete som har utförts utomlands bortses vid beräkningen av
pensionsgrundande inkomst från sådana lönetillägg som betingas av ökade
levnadskostnader och andra särskilda förhållanden i sysselsättningslandet.
Såsom inkomst av anställning anses även

a)
sjukpenning
enligt denna lag eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller
motsvarande ersättning som utgår enligt annan författning eller på grund av
regeringens förordnande, i den mån ersättningen träder i stället för försäkrads
inkomst såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst,

b) föräldrapenning,

c)
vårdbidrag
enligt 9 kap. 4 §,

d) dagpenning från erkänd arbets

löshetskassa,

e) kontant arbetsmarknadsstöd

enligt lagen (1973:371) om kontant

arbetsmarknadsstöd,

f) utbildningsbidrag under arbets-

marknadsutbilning och yrkesinrik

tad rehabilitering i form av dagpen

ning.

Med inkomst av anställning avses den lön i pengar eller
naturaförmåner, i form av kost, bostad eller bil, som en försäkrad har fått
såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Till sådan inkomst räknas dock
inte från en och samme arbetsgivare utgiven lön som under ett år ej uppgått
till femhundra kronor. I fråga om arbete som har utförts utomlands bortses vid
beräkningen av pensionsgrundande inkomst från sådana lönetillägg som betingas
av ökade levnadskostnader och andra särskilda förhållanden i sysselsättningslandet.
Såsom inkomst av anställning anses även

a)
sjukpenning
enligt denna lag eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller
motsvarande ersättning som utgår enligt annan författning eller på grund av
regeringens förordnande, i den mån ersättningen träder i stället för försäkrads
inkomst såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst,

b) föräldrapenning,

c)
vårdbidrag
enligt 9 kap. 4 §, / den mån bidraget inte år ersättning för merkostnader,

d) dagpenning
från erkänd arbets

löshetskassa,

e) kontant arbetsmarknadsstöd

enhgt lagen (1973:371) om kontant

arbetsmarknadsstöd, ■

f) utbildningsbidrag under arbets

marknadsutbildning och yrkesinrik

tad rehabilitering i form av dagpen

ning.

2 Lydelse enligt prop. 1981/82:199

Nuvarande
lydelse

g) timstudiestöd, inkomstbidrag och vuxenstudiebidrag
enligt studiestödslagen (1973:349),

h)
delpension enligt lagarna (1975:380) och (1979:84) om delpensionsförsäkring,

i)
dagpenning till värnpliktiga och vapenfria tjänstepliktiga under repetitionsutbildning,
frivilliga som genomgår utbildning under krigsförbandsövning eller särskild
övning inom värnpliktsutbildningen, läkare under försvarsmedicinsk tjänstgöring
samt civilförsvarspliktiga,

j)
utbildningsbidrag för doktorander,

k)
timersättning vid grundläggande utbildning för vuxna,

1)
livränta enligt 4 kap. lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller
motsvarande livränta som bestäms med tillämpning av sagda lag.

m) från
Sveriges författarfond och konstnärsnämnden utgående bidrag som ej är att
hänföra till inkomst av annat förvärvsarbete enligt 3 §, i den mån regeringen
så förordnar.

Föreslagen lydelse

g) timstudiestöd, inkomstbidrag och vuxenstudiebidrag
enligt studiestödslagen (1973:349),

h) delpension enligt lagarna (1975:380) och (1979:84) om
delpensionsförsäkring,

i) dagpenning till värnpliktiga och vapenfria
tjänstepliktiga under repetitionsutbildning, frivilliga som genomgår
utbildning under krigsförbandsövning eller särskild övning inom värnpUktsutbildningen,
läkare under försvarsmedicinsk tjänstgöring samt civilförsvarspliktiga,

j) utbildningsbidrag för doktorander,

k) timersättning vid grundläggande utbildning för vuxna,

1) livränta enligt 4 kap. lagen (1976:380) om
arbetsskadeförsäkring eller motsvarande livränta som bestäms med tillämpning av
sagda lag,

m) från Sveriges författarfond och

konstnärsnämnden
utgående bidrag

som ej är
att hänföra till inkomst av

annat
förvärvsarbete enligt 3 §, i den

mån regeringen så förordnar.

I fråga om ersättning i pengar eller naturaförmåner som
sägs i första

stycket för arbete som någon utfört för någon annans
räkning utan att vara

anställd i dennes tjänst gäller i tillämpliga delar
bestämmelserna i 3 kap. 2 §

andra stycket.

Vid
beräkning av inkomst av anställning skall hänsyn tas till lön eller annan ersättning,
som den försäkrade har fått från en arbetsgivare, som är bosatt utom riket
eller är utländsk juridisk person, endast i fall då den försäkrade sysselsatts
här i riket eller tjänstgjort som sjöman ombord på svenskt handelsfartyg. Vad
som sägs här skall inte gälla beträffande lön till svenska medborgare, om
svenska staten eller, där lönen härtör från utländsk juridisk person, en svensk
juridisk person, som äger ett bestämmande inflytande över den utländska
juridiska personen, enligt av riksförsäkringsverket godtagen förbindelse har
att svara för tilläggspensionsavgiften.

Hänsyn
skall ej heller tas till lön eller annan ersättning från främmande makts
beskickning eller lönade konsulat här i riket eller från arbetsgivare, som
tillhör sådan beskickning eller sådant konsulat och som inte är svensk
medborgare. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön till svensk
medborgare eller till den som utan att vara svensk medborgare är bosatt i
riket, om en utländsk beskickning här i riket enligt av riksförsäkringsverket
godtagen förbindelse har att svara för tilläggspensionsavgiften.

Den som
åtagit sig förbindelse enligt tredje eller fjärde stycket skall anses såsom
arbetsgivare.

Prop. 1981/82:216 6

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

20
kap. 2§ Vid tillämpningen av bestämmelse i 3 kap. 1 § och 4 kap. 8-10 §§,11
kap. 6 a § samt 21 kap. 1 § om försäkrad, som sammanbor med barn, skall med barn
som där sägs likställas fosterbarn.

Med förälder skall vid
tillämpning av bestämmelserna i 4 kap., 9 kap. 4 § och 11 kap. 6 a § likställas
den, med vilken förälder är eller varit gift eller har eller har haft barn, om
de stadigvarande sammanbor.

Medförälder skall vid tillämpningen av bestämmelserna i 4 kap. 11 § och
9 kap. 4 § likställas den som med socialnämndens tillstånd har tagit emot ett
utländskt barn för vård och fostran i syfte att adoptera det.

1.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983.

2.1
fråga om vårdbidrag som beviljats enligt äldre bestämmelser skall före utgången
av år 1983 prövas i vad mån ersättning för merkostnader skall utgå enligt de
nya bestämmelserna. Sådant beslut skall gälla från ingången av år 1983.

Prop. 1981/82:216 7

2 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att 19 § samt punkt 12 av
anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

19 §' Till skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas
icke: vad som vid bodelning eller eljest på grund av giftorätt tillfallit make
eller vad som förvärvats genom arv, testamente, fördel av oskift bo eller gåva;
vinst å icke yrkesmässig avyttring av lös egendom i andra fall än som avses i
35 § 3 eller 4 mom.;

vinst i svenskt lotteri eller vinst vid vinstdragning på
här i riket utfärdade premieobligationer och ej heller sådan vinst i utländskt
lotteri eller vid vinstdragning på utländska premieobligationer, som uppgår
till högst 100 kronor;

ersättning, som på gmnd av försäkring jämlikt lagen
(1962:381) om allmän försäkring, lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller
lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring tillfallit den försäkrade, om icke
ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 6 000 kronor eller högre belopp för
år eller utgör föräldrapenning, så ock sådan ersättning enligt annan lag eller
särskild författning, som utgått annorledes än på grund av sjukförsäkring, som
nyss sagts, till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller under
militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977:265) om statligt
personskadeskydd eller lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän om
icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 6 000 kronor eller högre
belopp för år, ävensom ersättning, vilken vid sjukdom eller olycksfall tillfaUit
någon på gmnd av annan försäkring, som icke tagits i samband med tjänst, dock
att till skattepliktig inkomst räknas ersättning i form av pension eller i form
av livränta i den mån livräntan är skattepUktig enligt 32 § 1 eller 2 mom., så
ock ersättning som utgår på gmnd av trafikförsäkring eller, med nedan angivet
undantag, annan ansvarighetsförsäkring eller på gmnd av skadeståndsför-säkring
och avser förlorad inkomst av skattepliktig natur;

ersättning på grund av ansvarighetsförsäkring enligt gmnder
som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer
till den del ersättningen utgår under de första trettio dagarna av den tid den
skadade är arbetsoförmögen och beräknas så att ersättningen uppgår för insjuknan-dedagen
till högst 30 kronor och för övriga dagar till högst 6 kronor för dag;

belopp, som till följd av försäkringsfall eller återköp av
försäkringen utgått på gmnd av kapitalförsäkring;

försäkringsersättning eller annan ersättning för skada på
egendom, dock att skatteplikt föreligger dels i den mån ersättningen avser
driftbyggnad på jordbmksfastighet, byggnad på fastighet som avses i 24 § 1
mom., byggnad som är avsedd för användning i ägarens rörelse eller sådan del av
värdet av markanläggning som får dras av genom årliga värdeminskningsavdrag,
dels i den mån köpeskilling, som skulle ha influtit om den försäkrade eller
skadade egendomen i stället hade sålts, hade varit att hänföra till intäkt av
fastighet

'Senaste lydelse 1981:388.

Prop.
1981/82:216 8

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

eller av rörelse och dels i den mån ersättningen eljest
motsvarar skattepliktig intäkt av eller avdragsgill omkostnad för fastighet
eller rörelse;

vinstandel, återbäring eller premieåterbetalning, som
utgått på grund av annan personförsäkring än pensionsförsäkring eller sådan
sjuk- eller olycksfallsförsäkring som tagits i samband med tjänst, samt
vinstandel, som utgått på grund av skadeförsäkring, och premieåterbetalning på gmnd
av skadeförsäkring, för vilken rätt till avdrag för premie icke förelegat;

ersättning jämlikt lagen (1956:293) om ersättning åt
smittbärare om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 6 000 kronor
eller högre belopp för år;

periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk
intäkt, i den mån givaren enligt 20 § eller punkt 5 av anvisningarna tiU 46 §
icke är berättigad till avdrag för utgivet belopp;

stipendier till studerande vid undervisningsanstalter
eller eljest avsedda för mottagarens utbildning;

studiestöd enligt 2, 3 eller 4 kap. studiestödslagen
(1973:349), internatbi-drag, återbetalningspliktiga studiemedel och
resekostnadsersättning enligt 6 och 7 kap, samma lag samt sådant särskilt
bidrag vilket enligt av regeringen eller statlig myndighet meddelade
bestämmelser utgår till deltagare i arbetsmarknadsutbildning samt med dem i
fråga om sådant bidrag Ukställda, och äger i följd härav den bidragsberättigade
icke göra avdrag för kostnader som avsetts skola bestridas med bidrag av
förevarande slag;

allmänt barnbidrag;

lön eller annan gottgörelse, för vilken skall erläggas
skatt enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt;

kontantunderstöd, som utgives av arbetslöshetsnämnd med
bidrag av statsmedel;

handikappersättning enligt 9 kap. handikappersättning enligt 9 kap.

lagen om allmän försäkring, så ock 2 och 3 §§ lagen om
allmän försäk-hemsjukvårdsbidrag, som utgår av ring, sådan del av vårdbidrag
enligt 9 kommunala eller landstingskommu- kap. 4 § samma lag som utgör ersätt-nala
medel till den vårdbehövande; ning för merkostnader samt hemsjukvårdsbidrag,
som utgår av kommunala eller landstingskommunala medel till den vårdbehövande;

kommunalt bostadstillägg enligt lagen (1962:392) om
hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension;

kommunalt bostadstillägg till handikappade;

bostadsbidrag som avses i förordningen (1976:263) om statliga
bostadsbidrag till barnfamiljer, förordningen (1976:262) om statskommunala
bostadsbidrag eller förordningen (1977:392) om statskommunala bostadsbidrag
till vissa folkpensionärer m.fl.;

sådan gottgörelse för utgift eller kostnad som
arbetsgivare uppburit från personalstiftelse ur medel, för vilka avdrag icke
medgivits vid taxering, vid första tillfälle dylika medel finnas i stiftelsen;

gottgörelse som arbetsgivare uppburit från
pensionsstiftelse, till den del stiftelsen ej ägt andra medel för att lämna gottgörelsen
än sådana för vilka avdrag icke åtnjutits vid avsättning till stiftelsen;

kompensation av staten för bensinskatt på bensin som L,örbrukats
vid yrkesmässig användning av motorsåg;

Prop. 1981/82:216 9

intäkter av försäljning av vilt växande bär och svampar
som den skattskyldige själv plockat till den del intäkterna under ett
beskattningsår inte överstiger 5 000 kronor, såvida intäkterna inte kan
hänföras till rörelse som den skattskyldige driver eller utgör lön eller
liknande förmån.

Beträffande vissa försäkringsbelopp som utgår till
lantbrukare m.fl. gäller särskilda bestämmelser i punkt 16 av anvisningarna
till 21 §.

(Se vidare
anvisningarna.)

Anvisningar till 32 §

12. Sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring, lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring, lagen (1976:380) om
arbetsskadeförsäkring, lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd och lagen
(1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän utgör skattepliktig intäkt av
tjänst om sjukpenningen grundas på inkomst, som hänför sig till tjänst och för
sig eller tillsammans med annan sjukpenninggrundande inkomst uppgår till 6 000
kronor eller högre belopp för år. Till intäkt av tjänst hänföres under nämnda
förutsättningar också ersättning enligt lagen (1956:293) om ersättning åt
smittbärare samt annan lag eller författning, som utgått annorledes än på grund
av försäkring, som nyss sagts, till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete
eller på grund av militärtjänstgöring.

Föräldrapenning och vårdbidrag Föräldrapenning och vårdbidrag

enligt lagen om allmän försäkring enligt lagen om allmän
försäkring

utgöra skattepliktig intäkt av utgör skattepliktig intäkt av tjänst,

tjänst. dock ej sådan del av vårdbidrag som

utgör ersättning för merkostnader.

Timstudiestöd, inkomstbidrag och vuxenstudiebidrag enligt
studiestödslagen (1973:349), utbildningsbidrag för doktorander och
timersättning vid grundläggande utbildning för vuxna räknas som skattepliktig
intäkt av tjänst.

Dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa och kontant
arbetsmarknadsstöd räknas som skattepliktig intäkt av tjänst.

Dagpenning vid utbildning och tjänstgöring inom
totalförsvaret räknas som skattepliktig intäkt av tjänst.

Detsamma gäller dagpenning och stimulansbidrag, vilka enhgt
av regeringen eller av statlig myndighet meddelade bestämmelser utgå till
deltagare i arbetsmarknadsutbildning samt med dem i fråga om sådana bidrag
likställda.

Denna lag träder i kraft den 1 j anuari 1983 och tillämpas
första gången vid 1984 års taxering.

2 Senaste lydelse 1979:1157.

Prop. 1981/82:216 10

Utdrag

SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1982-04-15

Närvarande:
statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Ullsten, Wikström, Friggebo,
Dahlgren, Åsling, Söder, Johansson, Wirtén, Boo, Petri, Eliasson, Gustafsson, Elmstedt,
TUlander, Ahrland, Molin.

Föredragande:
statsrådet Söder

Proposition
om förbättringar av vårdbidraget till föräldrar med handikappade barn, m. m.

1
Inledning

Föräldrar
med svårt handikappade barn i hemmet kan få vårdbidrag som utgår med samma
belopp som folkpension inkl. pensionstillskott för en förtidspensionär.
Vårdbidraget är graderat i helt eller halvt bidrag. Bidraget beskattas som
inkomst och blir ATP-gmndande för den förälder som svarar för omvårdnaden av
barnet. Vårdbidrag utgår f. n. för ca 13 600 barn.

Vårdbidrag
utgår för barn som på grund av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller
annat handikapp under minst sex månader är i behov av särskild tillsyn och
vård. Vid bedömningen av rätt till vårdbidrag skall utöver vårdbehovet också
beaktas de memtgifter som följer av sjukdomen eller handikappet. En redovisning
av gällande bestämmelser för vårdbidraget och dess bakgmnd" bör fogas till
protokollet i detta ärende som bilaga 1.

Familjestödsutredningen
påpekade i sitt betänkande om föräldraförsäkringen (SOU 1978:39) att
vårdbidragets dubbla syfte att vara en ersättning för både vårdbehov och
merkostnader medför vissa nackdelar. Anhörigvårdskommittén (S1979:11)', som
tillkallades våren 1980 fick därför i uppdrag att överväga om vårdbidragets
syfte bättre kan tillgodoses om stödet delas upp på ett bidrag som tar sikte på
det särskilda vårdbehovet och ett bidrag till särskilda merkostnader till följd
av handikappet. FörhåUandet mellan vårdbidraget och de regler för
föräldrapenning som gäUer fr. o. m. år 1980 skulle också klarläggas. I
uppdraget ingick vidare att överväga

'Riksdagsledamoten
Rune Gustavsson, ordförande, riksdagsledamoten Nils-Olof Grönhagen,
landstingsledamöterna Kerstin Hesselström och Ruth Kärnek samt riksdagsledamoten
Allan Åkerlind.

Prop. 1981/82:216 11

vårdbidragets
utformning för vissa situationer t. ex. vid delad vårdnad eller när en annan
person anställs av föräldrarna för att vårda barnet. Här skulle också beaktas
de insatser som det ankommer på kommunerna samt sjukvårds- och
omsorgshuvudmännen att göra i dessa fall.

Anhörigvårdskommittén
har i oktober 1981 avlämnat delbetänkandet (Ds S 1981:15) Vårdbidrag för
handikappade barn under 16 år. Kommittén föreslår att en del av det i övrigt
oförändrade vårdbidraget skall utgöra en skattefri merkostnadsersättning för de
särskilda kostnader som handikappet medför för familjen. Vidare föreslås vissa
ändringar bl. a. i reglerna för omprövning, flera vårdbidrag i samma familj
samt ferievårdbidrag. En sammanfattning av kommitténs förslag bör fogas till
protokollet i detta ärende som bilaga 2.

Betänkandet
har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna och en
sammanställning av yttrandena bör fogas till protokollet i detta ärende som
bilaga 3.

2
Allmän motivering

2.1
Vårdbidragets allmänna betydelse

Åtgärderna
för handikappade inriktas på normalisering och integrering. Därmed menas att
handikappade skall dela de vardagsmönster och livsvillkor som är naturliga för
icke handikappade. Handikappade barn bör ha samma möjligheter som andra barn
till utbildning, fritidsaktiviteter m. m. Normalisering betyder samvaro mellan
alla barn. Denna samvaro gagnar även barn utan handikapp.

Kan
handikappade barn liksom andra barn vistas i det egna hemmet skapas bättre
möjligheter för föräldrar och barn att bygga upp trygga och stabila relationer
mellan sig. Detta är viktigt för barnen ur psykiska och sociala aspekter. Det
är också fördelaktigt för barnen ur habUiteringssynpunkt.

Samhällets
strävan är att handikappade barn så långt det är möjligt skall kunna bo i den vanUga
bostadsmiljön, vistas i vanliga förskolor, undervisas i vanliga skolor och
delta i samma fritidsaktiviteter som andra barn. Detta ställer krav på
samhället både när det gäller ekonomiskt stöd till familjen och i fråga om vård
och hjälp till det handikappade barnet. Vårdbidraget för svårt handikappade
barn är ett viktigt stöd till familjerna för att de skall kunna ta hand om sina
barn i hemmet.

Vårdbidrag kan beviljas
föräldrar som i hemmet vårdar ett handikappat eller sjukt barn. Vårdbidragets
syfte är att vara ett ekonomiskt stöd som underlättar for föräldrarna att ge
barnen den tillsyn och vård som erfordras för att barnen skall utvecklas på
bästa sätt. Vårdbidraget utgår f. n. för ca 13 600 barn eller till drygt en
procent av samtliga barnfamiljer. Helt vårdbidrag motsvarar hel förtidspension
från förtidspensioneringen och utgår f. n. med 32 930 kr. per år. Halvt bidrag
utgår med 16 465 kr. per år.

Prop.
1981/82:216 12

Som nämnts inledningsvis är vårdbidraget avsett att utgöra
ersättning både för det vårdarbete föräldrarna utför och de merkostnader som
handikappet ger upphov till.

Anhörigvårdskommittén pekar på att vårdbidraget betraktas
som inkomst av tjänst och beskattas i sin helhet. Därmed blir även den del som
avser ersättning för merkostnader skattepliktig. Avdrag för särskilda kostnader
föranledda av barnets handikapp kan normalt medges endast med tillämpning av
bestämmelserna om extra avdrag för väsentligen nedsatt skatteförmåga. Med de
låga inkomstgränser som gäller för dessa avdrag är det endast familjer med
mycket små inkomster som kan komma ifråga. Kommittén har sett detta förhållande
som en väsentlig nackdel i vårdbidragets konstruktion.

Kommittén presenterar två modeller för vårdbidragets
utveckling på sikt för att komma till rätta med nackdelarna i vårdbidragets
nuvarande konstruktion. Enligt båda modellerna skall stödet bestå av dels en
skattepliktig vårdersättning och dels en skattefri merkostnadsersättning. Den
första modellen innebär en uppdelning av vårdbidraget på ett särskilt
vårdbidrag för förälderns arbetsinsats och en fristående ersättning för
merkostnader. Denna modell innebär vidare att ersättningen för merkostnader
anknyts till handikappersättningen för vuxna. Förutom de tre ersättningsnivåer
som där finns införs dock en lägre nivå motsvarande 15 % av basbeloppet.

Den andre modellen innebär att vårdbidraget även i
fortsättningen utgår som ett sammanhållet bidrag grundat på både arbetsinsats
och merkostnader. Till de nuvarande ersättningsnivåerna, helt och halvt
bidrag, läggs en lägre nivå, ett fjärdedels bidrag. Därmed skulle nya grupper
av barn kunna bli berättigade till stöd. Av bidraget avses en viss angiven del
kunna utgöra ersättning för merkostnader som förorsakas av barnets handikapp.

Kommittén konstaterar att båda modellerna skulle innebära
relativt betydande kostnadsökningar, vilket gör att de f. n. inte kan
realiseras.

En inriktning av ett framtida vårdbidrag enligt den
förstnämnda modellen med två fristående delar har stöd bland remissinstanserna.
Denna principiella inriktning förordas av riksförsäkringsverket,
familjeekonomiska kommittén. Landstingsförbundet, LO, Synskadades Riksförbund
och Riksföreningen för cystisk fibros.

Jag vill här också erinra om att socialpolitiska
samordningsutredningen i sitt betänkande (SOU 1979:94) En allmän
socialförsäkring föreslagit en samordning av vårdbidraget för handikappade barn
och handikappersättningen. En modell för samordningen bör enligt utredningen
vara det nuvarande stödet till vuxna handikappade med en del som avser att
täcka kostnaden för den hjälp.som kan behövas från annan person och en del som
utgör ersättning för särskilda merutgifter för hjälpmedel etc.

Enligt min mening är en ökad saniordning av den allmänna
försäkringens stöd till handikappade angelägen. En naturlig utveckling är
därvid att

Prop. 1981/82:216 13

merkostnadsdelen
i det sammanhållna vårdbidraget får samma principiella uppbyggnad som
handikappersättningen har i dag. Som kommittén konstaterat finns det inte
ekonomiska förutsättningar att f. n. genomföra en omläggning av reglerna för
vårdbidrag enligt de mera långsiktiga modeller som kommittén presenterat.
Kommittén lägger därför fram ett förslag till mera begränsade konkreta
ändringar av reglerna för vårdbidraget, vilka kan genomföras även på kort sikt.
Förslaget innebär att det inom ramen för det nuvarande vårdbidraget anges en
del som avser ersättning för merkostnader. Denna merkostnadsdel skall vara fri
från inkomstbeskattning.

Jag
anser att detta förslag, som kostnadsberäknats till 10-12 milj. kr. per år,
ligger inom ramen för vad som är ekonomiskt möjligt att genomföra redan under
nästa budgetår. Jag lägger därför i det följande fram förslag till ändrade
bidragsregler på grundval av kommittéförslaget.

2.2
Skattefri merkostnadsdel

Anhörigvårdskomittén
pekar i sitt betänkande på de nackdelar som nuvarande utformning av vårdbidrag
ger upphov till vid beskattningen. Även de delar av vårdbidraget som är en
ersättning för renodlade merkostnader beskattas. För att lösa detta problem
föreslår kommittén att den del av vårdbidraget som utgör ersättning för
merkostnader till följd av barnets handikapp skall göras skattefri inom ramen
för ett sammanhållet bidrag.

Anhörigvårdskommitténs
förslag har fått ett positivt mottagande av remissinstanserna. Praktiskt taget
alla remissinstanser tillstyrker förslaget.

Den föreslagna lösningen
kan ses som ett steg på vägen mot en särskild merkostnadsersättning enligt
handikappersättningens modell. Detta påpekas av några remissinstanser bl. a.
Landstingsförbundet och LO.

Även jag anser det vara en
lämplig lösning att det öppnas en möjlighet att, inom ramen för nuvarande
sammanhållna vårdbidrag, göra ersättningen för rena merkostnader skattefri.
Liksom riksskatteverket anser jag att det är att föredra att
kostnadsberäkningarna görs av den myndighet, försäkringskassan, som har att
bedöma rätten till vårdbidrag och som kan bedöma de faktiska förhållandena i
enskilda fall och inte av taxeringsmyndigheten.

Även om utredningens
förslag i princip tillstyrks av det stora flertalet remissinstanser finns det
bland remissvaren vissa invändningar och förslag till andra lösningar när det
gäller den praktiska utformningen. Försäkringskasseförbundet tar upp frågan om
merkostnaden skall beräknas individuellt eller om en för alla enhetlig del av
vårdbidraget skall anses utgöra ersättning för merkostnader. Förbundet pekar på
att om ett system enligt anhörigvårdskommitténs förslag införs kommer det att
medföra ett betydande merarbete för kassorna, eftersom kravet på specificering
av merkostnaderna blir avsevärt större än enligt nuvarande regler.

För egen del anser jag att
en skattefri merkostnadsersättning som en del av vårdbidraget måste beräknas
individuellt för att det avsedda syftet med

Prop.
1981/82:216 14

skattefriheten
skall kunna tillgodoses. En generell skattefri merkostnadsdel lika för alla
skulle inte ge någon anpassning av förmånen till familjens kostnader till följd
av handikappet. Jag delar här den åsikt som framförs av riksskatteverket, att
en fömtsättning för skattefriheten är att kostnadsersättningen så nära som
möjligt ansluter tUl den faktiska situationen och de verkliga merutgifter
familjen kan antas få för vården av det handikappade barnet.

Kommittén
föreslår att kostnader som uppgår till minst 10 % av basbeloppet bör leda tiU
att en del av vårdbidraget blir skattefri. Storleken av den skattefria delen,
merkostnadsersättningen, bör därvid anpassas tiU sökandens kostnader inom vissa
intervaller. Kostnadersättningen föreslås utgå med sex olika nivåer som
motsvarar, 10, 20, 30, 40, 50 eller 60 % av basbeloppet beroende på
merkostnaderna. För ersättning med dessa belopp skall krävas att kostnader med
lägst motsvarande belopp redovisas. Härvid skall beaktas inte enbart kostnader
som sökanden redan har eller har haft utan även kostnader som kan beräknas
uppkomma med anledning av barnets handikapp eller sjukdom. Endast merkostnader
beaktas, dvs. kostnader utöver vad som är normalt för friska barn i motsvarande
ålder och omständigheter i övrigt.

Som
jämförelse kan nämnas att handikappersättningen enligt förslag i årets
budgetproposition fr. o. m. den 1 juli 1982 avses utgå med 32, 48 resp. 63 % av
basbeloppet per år.

Anhörigvårdskommittén
har som skäl för att den inte följt handikappersättningens nivåer pekat på att
den lägsta nivån (32 %) är för hög för att passa för familjer med handikappade
barn. Alltför få familjer skulle få någon skattebefrielse om man valde
handikappersättningens nivåer. De tätare intervallerna har valts för att minska
de tröskeleffekter som uppkommer.

Några
remissinstanser har invändningar mot den fingradering som kommittén föreslår
och förordar att nivåindelningen samordnas med den som gäller för
handikappersättningen.

Enligt
min mening är det önskvärt att så långt möjligt samordna nivåerna för
vårdbidragets merkostnadsdel med handikappersättningens nivåer. Kommitténs
material visar dock att det inte är möjligt att helt ansluta tUl nivåerna för
handikappersättningen om skattebefrielsen skall få någon nämnvärd betydelse för
vårdbidragsmottagama. Jag vill därför förorda en lösning som innebär fyra
nivåer för merkostnadsersättningen, varav tre överensstämmer med nivåerna för
handikappersättningen och den fjärde läggs in som en extra lägsta nivå. För att
inte de här avsedda merkostnaderna beloppsmässigt skall ligga alltför nära de
kostnadsvariationer som förekommer i andra barnfamiljer bör dock den lägsta
ersättningsnivån inte sättas alltför lågt. För detta talar också att denna
merkostnadsersättning kommer endast dem till del som uppfyller kraven för minst
halvt vårdbidrag. Den som har merkostnader men inte i sådan omfattning att
vårdbidrag kan utgå berörs inte av reglerna om merkostnadsersättning. Jag
förordar att den extra lägsta

Prop. 1981/82:216 15

nivån
läggs så att det blir jämna intervaller mellan de olika nivåerna. De fyra nivåerna
för merkostnadsdelen inom det sammanhållna vårdbidraget bör således enUgt min
mening utgöra 15, 32, 48 och 63 % av basbeloppet.

I
enlighet med kommitténs förslag förordar jag att det vid beräkningen av
vårdbidragets merkostnadsersättning, till skillnad mot vad som enligt praxis tillämpas
för handikappersättningen, skall krävas att kostnadema skall uppgå tiU lägst
det belopp som resp. nivå innebär.

Merkostnadsdelen
av vårdbidraget får i stort sett samma karaktär som handikappersättningen och
bör behandlas på likartat sätt vid beskattningen. Detta får betydelse dels i
fråga om skatteplikt, dels i fråga om s. k. extra avdrag för sjukdomskostnader.

Förslaget
till förändring av vårdbidraget ligger väl i linje med dpn inställning som
riksdagen vid flera tillfällen har intagit i dessa frågor (senast SkU
1981/82:35). Det är därför naturligt att - liksom i fråga om handikappersättningen
- endast sådana merkostnader som inte täcks av kostnadsersättningen får
medräknas vid bedömning av frågan om extra avdrag på grund av
sjukdomskostnader.

Jag
har i dessa frågor samrått med chefen för budgetdepartementet.

2.3
Omprövning av vårdbidrag

Anhörigvårdskommittén
föreslår att tidsintervallet för omprövning av vårdbidrag som inte är
tidsbegränsade minskas från nu gällande tre till två år, om skäl inte
föreligger för omprövning med längre mellanmm.

Kommittén
motiverar sitt förslag med att tre år är en lång tid för barn i de här aktuella
åldrarna då stora förändringar i barnets tillstånd hinner inträffa. Även den
medicinska behandlingen av barnet hinner ofta ändras under en så lång tid.
Likaså kan det ske betydelsefulla förändringar vad gäller barnets vistelse i t.
ex. förskola. Omprövningen bör därför göras oftare menar kommittén.

Förslaget
tillstyrks eller lämnas utan erinran av flertalet remissinstanser. De
Handikappades P.iksförbund menar dock att en omprövning vart tredje år är
tillräcklig för de barn som har bestående handikapp. Försäkringskasseförbundet
redovisar positiva erfarenheter av tidsbegränsade vårdbidrag, dvs. att
vårdbidraget bestäms att gälla längst till ett visst datum och att därefter ny
prövning får göras. Förbundet anser att denna möjlighet bör användas i större
utsträckning än vad som nu sker.

För
egen del anser jag det viktigt att vårdbidraget som regel omprövas med relativt
täta mellanmm. Ofta förändras barnens situation betydligt inom loppet av ett
par år och det är då motiverat att göra en omprövning av vårdbidraget och dess
kostnadsersättning. En flexibel och för det enskilda fallet anpassad bedömning
av förändringen av barnets situation är angelägen. En ökad användning av
tidsbegränsade vårdbidrag kan därvid vara praktisk. I de fall så sker bör ett
intervall på högst två år vara huvudregel.

Prop. 1981/82:216 16

Som
kommittén påpekar kan det dock finnas barn för vilka ett längre tidsintervall
kan vara motiverat.

2.4 Vårdbidrag
till föräldrar som lever åtskilda

Anhörigvårdskommittén
föreslår att föräldrar som lever åtskilda men som har gemensam vårdnad om ett
barn och som kan göra sannolikt att de även delar den faktiska vården av barnet
mellen sig skall kunna ansöka om delat vårdbidrag. Det innebär att vårdbidraget
utgår med hälften till vardera föräldern.

Förslaget
har fått stöd i remissyttrandena. Inte heller jag har något att erinra mot
förslaget och föreslår således att en möjlighet att dela vårdbidraget lika
öppnas för särlevande föräldrar som har gemensam vårdnad. Enligt min mening bör
det därvid räcka med en gemensam ansökan från föräldrarna.

2.5 Vårdbidrag
när förälder tillfälligt är förhindrad att vårda barnet

Anhörigvårdskommittén
föreslår att föräldrar som uppbär vårdbidrag skall kunna behålla detta även om
de tillfälligt behöver överlåta den faktiska vården av barnet till någon
anhörig.

Kommittén
pekar på vissa situationer där en förälder som uppbär vårdbidrag för sitt
handikappade barn av något skäl är förhindrad att under en viss period inneha
den stadigvarande vården om barnet. Detta kan exempelvis inträffa när barnet
skall gå i särskild skola på annan ort än där föräldrahemmet ligger. Vidare kan
en förälders studier eller arbete på annan ort medföra att föräldern måste låta
någon anhörig överta den faktiska vården för viss tid.

Kommittén
anser att det är angeläget att en förälder som uppbär vårdbidrag skall kunna
behålla detta bidrag även om den faktiska vården under viss tid, förslagsvis
högst ett år, utövas av någon anhörig som föräldern satt i sitt ställe. Därefter
avses förlängning kunna ske efter omprövning, om särskilda skäl föreligger. En
sådan bestämmelse skulle underlätta för föräldrar som bl. a. av fömt nämnda
skäl måste avstå från vården av sitt barn under en tid. Enligt kommittén bör en
särskild prövning göras av försäkringskassan i varje enskilt fall.

Förslaget
har inte mött några invändningar i remissbehandlingen.

För
egen del vill jag anföra följande. En grundtanke med vårdbidraget är att
föräldrarna själva skall vårda barnet. Det är föräldrarnas arbetsinsatser och
kostnader som bidraget skall ersätta. Enligt min mening är det angeläget att
denna gmndfömtsättning för stödet bibehålls. Det bör å andra sidan inte innebära
att bidraget alltid dras in då barnet under en avgränsad period behöver vistas
utanför sitt normala hem. Kommittén har pekat på ett antal sådana situationer.

Prop.
1981/82:216 17

Det
kan gälla fall då barnet går i särskild skola på annan ort och möjlighet finns
för eleven att bo hos någon anhörig på skolorten. Vidare kan förälderns sjukdom,
studier eUer ett tillfälligt arbete på annan ort innebära att föräldem måste
låta någon anhörig för en tid överta den faktiska vården av det handikappade
barnet. En för tillfället olämplig familjebostad kan också medföra att barnet
under viss tid måste bo utanför föräldrahemmet.

Remissbehandlingen
har bekräftat det lämpliga i att vårdbidraget kan utgå oförändrat i dessa
situationer. Jag ansluter mig till denna åsikt. Jag vill emellertid betona att
detta inte skall ses som något avsteg från kravet att det är föräldrama som har
huvudansvaret för barnets vård. Som villkor för att vårdbidraget skall
fortsätta att utgå måste gälla att placeringen utanför hemmet är tillfällig och
att förhållandena skall återgå till det normala så fort som det är möjligt. Det
ekonomiska ansvaret för barnet skall ligga kvar på föräldrarna.

Kommittén
har angett ett år som en lämplig längsta tid. Mot bakgmnd av vad jag har anfört
om kravet på att placeringen skaU vara av tillfällig karaktär och att föräldern
även under denna tid skall ha huvudansvaret för barnet bör enligt min mening
tidsbegränsningen göras snävare. Jag förordar att tidsgränsen för en sådan
tillfällig placering sätts tiU sex månader med möjlighet till förlängning med
ytterligare högst sex månader när särskilda omständigheter föreligger. En
omprövning av denna tidsgräns kan aktualiseras när det finns en tids
erfarenhet kring den praktiska tillämpningen av den nya regeln.

Ett
antal remissinstanser vill gå längre än utredningen och utsträcka rätten att
behålla vårdbidraget till att gälla även om någon som inte är anhörig vårdar
barnet.

I
likhet med kommittén utgår jag från att fillfälliga omplaceringar i första hand
kommer att innebära att barnet vistas hos någon anhörig. Med de tidsmässiga
begränsningar av sådana omplaceringar som jag förordat anser jag det emellertid
inte vara nödvändigt att begränsa den tillfäUiga vistelsen enbart till
anhöriga. Det väsentliga är enligt min mening att föräldrama fortfarande har
huvudansvaret för barnet. Detta innebär att vårdbidrag inte kan utgå för barn
som t. ex. bor i elevhem eftersom ansvaret då har övergått till
utbildningshuvudmannen. Vårdbidrag kan inte heller utgå om barnet vistas i
fosterhem.

2.6
Flera handikappade barn i samma familj

Rätten
till vårdbidrag för handikappade barn bedöms f. n. i princip, med hänsyn till
situationen för varje enskilt barn.

Anhörigvårdskommittén
föreslår att familjens totala situation skall beaktas vid bedömningen av rätten
till vårdbidrag när flera bam i familjen är handikappade. Därigenom kan
familjer med flera handikappade eller sjuka barn, som vart och ett saknar rätt
till vårdbidrag, tillerkännas vårdbidrag. 2 Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 216

Prop.
1981/82:216 18

Kommittén
påpekar att familjer med flera handikappade eller sjuka barn, där varje barn
för sig inte motiverar att vårdbidrag beviljas, på många sätt kan ha en svårare
situation än familjer med endast ett handikappat barn för vilket vårdbidrag
utgår. Kommittén anser därför att det bör vara familjens totala situation som
skall beaktas. Denna totala bedömning bör göras oavsett om ansökan om
vårdbidrag görs samtidigt för flera barn eller om vårdbidrag redan utgår för ett
eller flera barn, när ny ansökan inlämnas.

Förslaget
har mött enbart instämmanden vid remissbehandlingen.

Också
jag instämmer i kommitténs synsätt att hela familjens situation bör beaktas vid
bedömningen av vårdbidrag när det finns flera handikappade barn i familjen.

På
senare tid synes också rättspraxis ha utvecklats så att en viss sammanvägning
sker när det gäller familjer med flera handikappade barn som vart och ett är
berättigat till vårdbidrag i en familj. Effekten av den sammanvägningen har
blivit en viss reducering av det totala vårdbidraget till familjen. Detta kan
exempelvis innebära att endast halvt vårdbidrag beviljas för det andra
handikappade barnet i en familj. Motivet för detta har varit att en anpassning
av familjens livsmönster skett redan på gmnd av det första handikappade barnet.

Anhörigvårdskommitténs
förslag innebär att en sammanvägning av hela familjens situation skall ske även
om inget av flera handikappade barn var för sig berättigar till vårdbidrag, men
där vårdbidrag kan vara berättigat vid en bedömning av familjens totala
situation.

För egen del anser jag det
angeläget att det för en familj med flera handikappade barn som vart och ett
för sig inte berättigar fill vårdbidrag tas hänsyn till vad dessa barns handikapp
innebär totalt för familjens situation. Den rättspraxis som utvecklat sig när
det gäller att bevilja flera vårdbidrag i en familj bör således kompletteras
med en motsvarande helhetsbedömning när det gäller flera barn med mera
begränsade handikapp. För att klarlägga detta bör införas en lagregel med denna
innebörd.

2.7
Ferievårdbidrag

Vårdbidrag
utgår inte för barn som vårdas på insfitution. Vistas ett sådant barn i
föräldrahemmet minst tio dagar per kvartal kan emellerfid vårdbidrag utgå med en
tretfiondel av månadsbeloppet för varje dag (ferievårdbidrag). Sådant
ferievårdbidrag utgår däremot inte då barn som exempelvis genom kommunens eller
landstingets försorg stadigvarande vårdas i annat enskilt hem än det egna
tillfälligt vistas hemma hos föräldrarna.

Anhörigvårdskommittén
föreslår att ferievårdbidrag skall kunna utgå även för dessa bam som vistas i
annat enskilt hem. Kommittén framhåller att utvecklingen inom handikappomsorgen
inneburit att kommuner och landsfing i allt större utsträckning väljer att
placera barn och ungdom i annat enskilt hem än det egna i stället för på
institution. Ferievårdbidrag bör därför

Prop.
1981/82:216 19

enligt
kommitténs mening utgå Ukaväl för dem som bor i annat enskilt hem än föräldrahemmet
som för dem som bor på institution.

Förslaget
har inte mött några invändningar från remissinstanserna.

Inte
heller jag har några invändningar mot förslaget utan förordar att föräldrar ges
rätt till ferievårdbidrag när barn, som genom det allmännas försorg normalt
vårdas i annat enskilt hem, tillfälligt vistas i föräldrahemmet.

Kommittén
pekar vidare på att ferievårdbidrag enligt gällande bestämmelser kan utgå för
varje dag som barnet vistas i hemmet om antalet sådana dagar uppgår till minst
tio per kvartal. Om hemmavistelsen infaller över ett kvartalsskifte kan denna
regel innebära att ferievårdbidraget inte alls utgår eller utgår enbart för de
dagar som ligger på ena sidan kvartalsskiftet. Detta blir fallet om inte någon
ytterligare vistelse i hemmet infaller under kvartalet och vistelsetiden i
hemmet därför inte når upp till tio dagar under kvartalet.

Kommittén
föreslår att ferievårdbidrag skall utgå för hela den sammanhängande ledighet
som sträcker sig över ett kvartalsskifte, om det sammanlagda antalet dagar
uppgår till minst fio.

Förslaget
tillstyrks av så gott som alla remissinstanser. Riksförsäkringsverket vill gå
ännu längre och föreslår att vårdbidrag skall få utgå för varje dag som det
handikappade barnet vistas utanför institufionen.

Även
jag anser att de nuvarande reglema för ferievårdbidrag bör justeras när det
gäller sammanhängande vistelser i föräldrahemmet över ett kvartalsskifte. Detta
bör göras genom att nuvarande regler kompletteras med en bestämmelse om att
ferievårdbidrag skall utgå för alla dagar vid en sammanhängande vistelse i det
egna hemmet under minst tio dagar oavsett hur antalet dagar fördelar sig över
ett kvartalsskifte. De nu föreslagna ändringarna skaU tillämpas även på
handikappersättning.

2.8
Vårdbidrag och särskild föräldrapenning för barn som skall adopteras

Jag
vill i detta sammanhang ta upp en fråga som aktualiserats i skrivelse från
förbundet Adoptionscentrum. I skrivelsen redovisas de problem som kan uppstå
beträffande vårdbidrag och särskild föräldrapenning när bam vistas som
fosterbarn i enskilt hem i awaktan på adoption.

Vårdbidragen
utgår som tidigare nämnts till förälder för vård av handikappat bam. Även
särskild föräldrapenning utges till förälder, härvid krävs dock även att
föräldern skall vara rättslig vårdnadshavare för att få uppbära denna form av
föräldrapenning. Som förälder räknas fömtom biologisk förälder bl. a. adopfivförälder
(Föräldrabalken 4 kap. 8 §).

Förbundet
Adoptionscenlmm har pekat på att vårdbidrag och särskild föräldrapenning inte
kan utgå till den som tar emot utländskt bam i adoptionssyfte innan det finns
ett gällande beslut varigenom adoptionen genomförs. Detta har fått till följd
att flera familjer har nekats särskild

Prop. 1981/82:216 20

föräldrapenning
för fiden innan adoptionen fullföljts enligt svensk lag. Föräldrarna tvingas då
att uppskjuta uttaget av den särskilda föräldrapenningen.

Adoptionscenlmm
har föreslagit att problemet löses genom en ändring i föräldrabalken så att
barn, som kommer till Sverige i adoptionssyfte och som saknar rättslig vårdnadshavare
i Sverige som kan vara mottagare av sociala förmåner, har rätt till dessa
förmåner och att de då utgår till de blivande adoptivföräldrarna.

De barn som det här är
fråga om kommer till Sverige från sina hemländer i syfte att bli adopterade av
en svensk familj. Det står alltså redan från början klart att de normalt efter
en begränsad tid kommer att rättsligt anses som barn fill svenska föräldrar.
Riksdagen har i motsvarande fråga fidigare antagit ett av mig framlagt förslag
om ändring i bestämmelserna om allmänna bambidrag (prop. 1980/81:188, SoU 44, rskr
409). Därigenom har barnets blivande adopfivföräldrar, som i ett övergångsskede
är att anse som dess fosterföräldrar, likställts med andra föräldrar så att
barnbidrag kan utbetalas även under övergångstiden. Ett villkor är att de
blivande adopfivföräldrarna skall ha fått socialnämndens tillstånd att ta emot
barnet för vård och fostran i hemmet (25 § andra stycket socialtjänstlagen).

Mot denna bakgrund
förordar jag att blivande adoptivföräldrar på motsvarande sätt skall få
möjlighet att i awaktan på adopfionsbeslutet uppbära vårdbidrag och särskild
föräldrapenning. Jag förordar att en regel härom införs i 20 kap. 2 § lagen om
allmän försäkring.

I detta sammanhang vill
jag även nämna att önskemål framkommit om att en särskilt förordnad förmyndare
skall likställas med förälder såvitt avser samtliga former av föräldrapenning.
Enligt en av försäkringsöverdomstolen den 7 juU 1981 meddelad dom skall en
särskilt förordnad förmyndare som tiUika har den faktiska vårdnaden om barnet
jämställas med förälder vid tillämpningen av bestämmelserna om föräldragpenning
för tillfällig vård av barn. Med hänsyn fill denna dom och till att
föräldraförsäkringsutredningen (S 1980:08) ser över föräldraförsäkringen anser
jag det inte påkallat att nu lägga fram några ytterligare förslag beträffande
föräldraförsäkringen.

2.9
Kostnader och genomförande

Anhörigvårdskommittén
räknar med att dess förslag skall ge ett skattebortfall på ca 10-12 milj. kr.
per år. Som påpekas av familjeekonomiska kommittén kan förslaget också ge vissa
marginella kostnadskonsekvenser när det gäller bostadsbidragen. Det något
förändrade förslag till nivåer för merkostnadsdelen som jag här lämnat kan å
andra sidan minska skattebortfallet något. De av kommittén angivna kostnaderna
torde dock gäUa i huvudsak.

Anhörigvårdskommittén
förutsätter att hela kostnaden stannar på staten. Riksrevisionsverket
ifrågasätter detta och pekar på att landsfingen har sådan

Prop. 1981/82:216 21

nytta
av att barn kan vårdas hemma i stället för på inslitufion att det är rimligt att
kostnaderna i vanlig ordning fördelas på stat, landsfing och kommun.

För egen del anser jag
inte att de här aktuella förändringarna av skatteunderlaget är av sådan
omfattning att det finns anledning att i detta sammanhang vidta några åtgärder
för att försöka neutralisera effekterna för kommuner och landsting.

Anhörigvårdskommittén
föreslår att de nya reglerna skall gälla fr. o. m. den 1 januari 1983. Det
innebär att reglerna första gången tillämpas vid 1984 års taxering.

Kommittén pekar på att det
första året efter genomförandet blir aktuellt för försäkringskassorna att pröva
om det finns skäl att fastställa en merkostnadsdel för alla utgående
vårdbidrag. Dessa prövningar kan ske under hela år 1983.

Flera remissinstanser,
däribland ett antal försäkringskassor, pekar på de svårigheter som kan komma
att uppstå vid en preciserad bedömning av vad som skall räknas som
merkostnader. Bl. a. pekas på de problem som ligger i att det är framtida
kostnader som skall bedömas. Socialstyrelsen och några handikapporganisationer
uttrycker oro för de skillnader som finns i bedömningarna vid tillämpningen av
reglerna om vårdbidrag. Man pekar bl. a. på att handikapp behandlas oUka inom
olika kassor.

För egen del vill jag
framhålla att tillämpningen av reglerna om vårdbidrag för handikappade barn med
nödvändighet måste i stor utsträckning bli en bedömning från fall till fall.
Flera faktorer måste vägas in i bedömningen. Utöver barnets handikapp måste
familjens situafion i olika hänseenden tas med. Det är svårt att jämföra oUka
barn med handikapp eller sjukdom. Det sagda understryker behovet av insatser
från riksförsäkringsverket till ledning för tillämpningen. Jag fömtsätter att
verket prövar hur försäkringskassorna kan ges sådan ledning för
merkostnadsbedömningen. Jag fömtsätter också att verket aktivt verkar för en
över hela landet lika tillämpning av reglerna om vårdbidrag överhuvudtaget.

De nya regler som
föreslagits i denna proposition innebär att delvis nya principer införs i
reglerna om vårdbidrag för handikappade barn. Det är viktigt att
riksförsäkringsverket noga följer erfarenheterna av tillämpningen av de nya
bidragsreglerna. Enligt min mening finns det anledning att relativt snart göra
en ytterligare genomgång av stödformerna på detta område. Sålunda behöver vissa
frågor, exempelvis samordningen mellan vårdbidrag för handikappade barn och
förmånerna inom föräldraförsäkringen, prövas ytterligare. Det finns anledning
att återkomma till dessa frågor bl. a. i samband med behandlingen av det
betänkande från föräldraförsäkringsutredningen som väntas inom kort.

Prop. 1981/82:216 22

3
Upprättade lagförslag

I
enlighet med vad jag nu har anfört har det inom socialdepartementet upprättats
förslag fill

1 lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

2 lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370).

Förslaget
under 2 har upprättats i samråd med chefen för budgetdepartementet.

4
Specialmotivering

4.1
Förslaget till lag om ändring i lagen om allmän försäkring.

9
kap. 4 §

Första
stycket har kompletterats med en bestämmelse av innebörd att om flera
handikappade barn finns i en familj skall bedömningen av rätt till vårdbidrag
grundas på det sammanlagda behovet av stöd. Enligt gällande bestämmelser skall
förutsättningar för vårdbidrag bedömas för varje barn för sig. Detta innebär
att en förälder kan få flera vårdbidrag. Även med den nu föreslagna
bestämmelsen skall detta kunna ske men en sammanvägning av familjens behov
skall göras. Finns flera handikappade barn i familjen men uppfyller de inte var
för sig kraven för vårdbidrag skall bidrag ändå kunna utgå om det totala
behovet av stöd motiverar det. Bidraget skall då anses utgå för alla barnen.
Uppfyller varje barn kravet för vårdbidrag skall även här en sammanvägning ske.
Vid denna sammanvägning kan t. ex. beaktas om det finns flera barn där behovet
av stöd är högre än som motsvarar ett halvt vårdbidrag men är lägre än vad som
motsvarar helt vårdbidrag. Avgörande är familjens totala behov av stöd. En sammanvägning
bör dock endast kunna göras för de barn som vårdas hemma. Barn för vilka endast
ferievårdbidrag kan bU aktuellt skall alltså inte beaktas i detta sammanhang.
För dessa utgår ferievårdbidrag när de är hemma. En sammanvägning av familjens
behov skall kunna göras även om en förälder begär bidrag för ett barn och den
andre föräldern bidrag för ett annat barn i familjen. Har vårdbidrag beviljats
för vård av mer än ett barn skall vårdbidraget omprövas om förhållandena för något
av barnen ändras.

Bestämmelserna
om ersättning för merkostnader har tagits in i ett nytt tredje stycke.
Begreppet merkostnader innebär inte någon skillnad mot det tidigare använda
begreppet merutgifter. Sålunda kan som merkostnader anses t. ex. kostnader för
på gmnd av sjukdom nödvändig speciell kost, onormalt stort klädslitage samt
anpassning av bostad. För att ersättning för kostnader skaU utgå med t. ex. 32
% av basbeloppet krävs att merkostnadema kan antas uppgå fill minst detta
belopp per år.

Omprövningsreglerna
har kommenterats i avsnitt 2.3. För a t förhindra att luckor i utbetalningen
uppstår vid tidsbegränsade vårdbidrag bör prövning av

Prop.
1981/82:216 23

ev, fortsatt bidrag inledas i god fid innan det utgående
bidraget upphör.

I femte
stycket har införts en bestämmelse om att vårdbidrag skall kunna utgå även vid tUlfäUigt
avbrott i vården. En förutsättning är att föräldern är tillfälligt förhindrad
att själv vårda barnet t. ex. på grund av studier, sjukdom eller av sociala
skäl. Andra exempel kan vara att åtgärder för att anpassa bostaden till barnets
handikapp gör att barnet under denna fid inte kan vistas i hemmet. Avgörande är
att det från början står klart att avbrottet är fillfälligt. I normalfallet får
avbrottet vara under högst sex månader. Föräldern skall sedan återta vården om
barnet. När det finns särskilda skäl härför skall vårdbidrag efter särskild
prövning vid längre avbrott kunna utgå under ytterligare högst sex månader.

4a§

I en ny paragraf har tagits in en bestämmelse som
möjliggör för föräldrar som lever åtskilda att dela upp vårdbidraget mellan
sig. Här avses fall där inte en av föräldrarna ensam har den rättsliga
vårdnaden. Någon prövning av i vilken mån båda föräldrarna deltar i den faktiska
vården skall normalt inte behöva äga rum.

5§

I femte paragrafen har bestämmelserna om ferievårdbidrag
och daghandikappersättning ändrats och tagits in i ett nytt tredje stycke. I
andra stycket anges fall där vårdbidrag inte kan utgå. I den nuvarande lydelsen
anges här endast det fallet när barnet vistas på en insfitution eller i annat
fall vårdas genom dess försorg. Liksom enligt gällande bestämmelser skall
ferievårdbidrag även i fortsättningen kunna utgå när någon som vårdas på institution
vistas utanför denna utan att vårdas genom dess försorg. Här avses främst barn
som tillfälligt vistas i föräldrahemmet. De nya bestämmelserna innebär att i de
fall som nu tillfogats i andra stycket, där rätt till vårdbidrag inte
föreligger, skall ferievårdbidrag kunna utgå. Här avses bl. a. utvecklingsstörda
barn under 16 år som inte behöver bo i vårdhem men som placerats i annat
enskilt hem enligt omsorgslagen (1967:940). För dessa barn skall
ferievårdbidrag kunna utgå när barnet vistas fillsammans med föräldrarna
utanför det andra enskilda hemmet. Vidare skall bidrag kunna utgå för alla
dagar vid en sammanhängande vistelse hos föräldrarna under minst tio dagar,
oavsett hur antalet dagar fördelar sig över ett kvartalsskifte.

// kap. 2 §

Ändringen föranleds av att kostnadsersättningen föreslås
bli skattefri. Den skall då inte heller vara pensionsgrundande.

Prop. 1981/82:216 24

20
kap. 2 §

1
paragrafen föreslås ett tredje stycke av innebörd att blivande adoptivföräldrar
till ett utländskt barn får rätt att uppbära särskild föräldrapenning och
vårdbidrag. De blivande adoptivföräldrarna måste kunna visa tillstånd enligt 25
§ andra stycket socialtjänstlagen (1980:620) att ta emot barnet. Regeln
överensstämmer med den som tidigare införts i lagen (1947:529) om allmänna
barnbidrag. Genom att rätt fill särskild föräldrapenning införs får den
blivande föräldern även rätt till ledighet enligt lagen (1978:410) om rätt till
ledighet för vård av barn, m.m. eftersom denne, sedan tillstånd getts enligt 25
§ socialtjänsfiagen måste anses vara fosterförälder i föräldraledighetslagens
mening (jfr 1 och 4 §§ sistnämnda lag).

Övergångsbestämmelserna
Punkt 2

Försäkringskassorna
skall senast vid utgången av år 1983 ha prövat rätten till
merkostnadsersättning som en del av de vårdbidrag som beviljats enligt nu
gällande bestämmelser. Syftet är att denna kostnadsersättning skall kunna beräknas
och undantas vid redovisning till skattemyndigheterna av utbetalade vårdbidrag
för år 1983. För att underlätta detta arbete bör det kunna spridas ut under
hela året och även kunna påbörjas innevarande år. Vid beskattningen bör dock
alla dessa fall behandlas som om kostnadsersättningen utgått från ingången av
år 1983 oavsett när under året prövningen skett, förutsatt att kostnaderna
förelegat hela året. För att klargöra detta har tagits in en särskild
bestämmelse om att beslutet skall anses gälla från ingången av år 1983. Om
kostnaderna förelegat endast under en del av år 1983 skall självfallet
merkostnadsdelen endast avse motsvarande tid.

Den
prövning som försäkringskassorna skall göra skall således avse om merkostnadsersättning
kan utgå. Någon fullständig omprövning är inte avsedd. Detta hindrar inte att
en omprövning kan göras om det skulle framkomma ändrade fömtsättningar för
bidragets storlek eller en omprövning av andra skäl bedöms mofiverad.

4.2
Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen

Vårdbidrag
utgör enligt punkt 12 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen
(1928:370), KL, skattepliktig intäkt av tjänst, medan handikappersättning
enligt 19 § KL är undantagen från skatteplikt. Undantaget bör nu utvidgas till
att avse merkostnadsdelen av vårdbidraget, vilket föranleder ändringar i de
nyss nämnda lagrummen.

Innan
ändring i kommunalskattelagen beslutas bör enligt 8 kap. 18 § andra stycket
regeringsformen lagrådets yttrande inhämtas. Jag finner dock att den

Prop.
1981/82:216 25

föreslagna
ändringen är av sådan enkel beskaffenhet att lagrådets hörande kan underlåtas.

5 Hemställan

Med
hänvisning fill vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att anta förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring,

2. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370).

6 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt
fram.

Prop.
1981/82:216 26

BUaga 1

Gällande bestämmelser, deras bakgrund m. m.

Vårdbidrag är en fristående folkpensionsförmån som kan
utgå till en förälder för vård av handikappat barn som inte har fyllt 16 år.
Barnet skall på grund av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eUer annat
handikapp under minst sex månader vara i behov av särskild tillsyn och vård.
Vid bedömningen av rätt till vårdbidrag skall beaktas sådana merutgifter som
uppkommer på grund av barnets sjukdom eller handikapp. Vårdbidragets storlek är
beroende av dels tillsyns- och vårdbehovets omfattning, dels merutgifternas
storlek. Vårdbidraget skall bl. a. kunna kompensera en del av det
inkomstbortfall som barnets omvårdnad kan medföra om en förälder måste avstå
från förvärvsarbete. Vårdbidraget är skattepliktigt och pensionsgrundande.
Bidrag beviljas med belopp som motsvarar hel eller halv förtidspension till
ensamstående jämte pensionstillskott. Det beviljas tills vidare men kan
begränsas till viss tid. Behovet av bidrag skall omprövas vart tredje år,
såvida det inte föreligger skäl för omprövning med kortare mellanrum.

Vårdbidrag utgår inte för barn som vårdas på institution.
Vistas ett sådant barn i föräldrahemmet minst tio dagar per kvartal kan emellerfid
vårdbidrag utgå med en trettiondel av månadsbeloppet för varje dag barnet
vistas i föräldrahemmet (ferievårdbidrag).

Vårdbidraget infördes den 1 juli 1964 efter förslag av
socialpolitiska kommittén (stencil S 1963:3). Det utgick med 50 % av
basbeloppet, vilket var samma belopp som den dåvarande invaliditetsersättningen
fill handikappade över 16 år. I förarbetena till lagsfiftningen anförde
departementschefen (prop. 1964:94) bl. a. följande:

Invaliditet hos barn innebär stora påfrestningar för
barnets föräldrar och fostrare. Vid sidan om oro och ängslan för barnet får de
underkasta sig avsevärda uppoffringar, om barnet skall få så god utveckling som
dess förutsättningar medger. I de fall då barnet med fördel kan vistas i sitt
hem blir den personliga insatsen från vårdarens sida av utomordentligt stor
betydelse för denna utveckling. 1 vilken utsträckning en sådan insats kan göras
är dock fill stor del en kostnadsfråga. Det är inte bara så att vårdaren på
grund av den tid som måste ägnas åt barnet i motsvarande mån får avstå från
arbetsinkomst, som eljest skulle stått att få. Vården kräver ofta särskilda
kostnader i flera hänseenden, inte minst för resor i olika sammanhang. Många
gånger kan de krav som ställs på föräldrarna bli så stora, att de måste
överlämna barnet för vård på en institution trots att vården hellre borde ha beretts
i hemmet.

Departementschefen anförde vidare att det var angeläget
att det från statsmakternas sida vidtogs åtgärder för att bereda lättnader och
stöd för vård av handikappade barn i hemmen. En väg var att fillhandahålla
service och hjälpmedel av olika slag, men vid sidan härav borde övervägas att
införa kontantstöd i mera generella former. När det gällde de nya bestämmelsernas

Prop. 1981/82:216 27

utformning bedömde departementschefen det som ogörligt att
i lagtext med exakthet fastslå i vilka fall vårdbidrag skall komma i fråga.
Någon avgränsning av personkretsen med hänvisning till särskilda slag av
handikapp borde inte komma i fråga. Bidragsrätten borde för alla kategorier av
handikappade bedömas efter enhetliga grunder. Vårdbidragstagarna måste komma
att representera en mycket heterogen grupp inrymmande både kroppsliga och
psykiska handikapp, medfödda såväl som senare förvärvade. Här måste
nödvändigtvis ett visst utrymme ges åt tillämpningen. I fråga om vårdbehovet
anförde departementschefen följande:

De behov av tillsyn och vård som skall beaktas är sådana
som går utöver dem som föreligger hos ett normalt utvecklat barn. Behovet av
särskild tiUsyn och vård skall föreligga i avsevärd omfattning. Bedömningen får
ske med ledning av den särskilda arbetsinsats som vårdaren får göra och de
särskilda kostnader som barnets handikapp föranleder.

Genom nya bestämmelser som trädde i kraft den 1 januari
1974 höjdes vårdbidraget till ett belopp motsvarande hel förtidspension jämte
pensionstillskott. Bidraget blev skattepliktigt och pensionsgmndande. Departementschefen
anförde bl. a. följande (prop. 1973:47):

Familjepolitiska kommittén har framhållit att barn för
vilka vårdbidrag utgår i regel är så svårt handikappade att det är nödvändigt
att en av föräldrarna stannar hemma hos barnet. Vårdbidraget kan alltså enligt
kommitténs mening främst ses som en viss kompensation för det inkomstbortfall
som barnets omvårdnad medför. Även om man inte syftar till att lämna någon full
kompensation för den förvärvsinkomst föräldern därvid får avstå från finns det
enligt kommittén skäl för en höjning av vårdbidraget. Nivån bör enligt
kommitténs mening på lämpUgt sätt avvägas med hänsyn till nivån för förfidspension
från folkpensioneringen. Eftersom bidragets huvudsyfte bör vara att ge
ersättning för inkomstbortfall bör det enligt kommitténs mening tillkomma den
förälder som stannar hemma och vårdar barnet och beskattas hos denne på samma
sätt som annan förvärvsinkomst.

Departementschefen delade kommitténs uppfattning att
vårdbidraget främst borde ses som en viss ersättning för att en av föräldrama i
regel måste avstå från förvärvsinkomst för att ta vård om det handikappade
barnet. Bidraget bestämdes att utgå med ett belopp som motsvarade hel förfidspension
jämte pensionstillskottet.

Den 1 juli
1975 mildrades villkoren för rätt fill bidrag (prop. 1974:129). Bidraget
graderades så att det kunde utgå med belopp motsvarande hel eller halv
förtidspension. Vidare togs i lagtexten in bestämmelser om att även andra
merkostnader än sådana som kan hänföras till fillsyns- och vårdbehovet skall
beaktas vid bedömningen av rätt till vårdbidrag. Här avsågs kostnader för bl.
a. speciell kost, anpassning av bostaden och onormalt stort klädslitage. I
propositionen anfördes också att om barnet vistades i förskola eller skola
under dagtid, barnets vårdbehov i viss utsträckning tillgodosågs i skolan.
Huruvida helt eller halvt bidrag skulle utgå borde därför vara

Prop.
1981/82:216 28

beroende
av dels omfattningen av den vård som gavs utom skolan av föräldrarna - dvs.
bundenheten vid vårduppgiften - och dels storleken av de merkostnader som
uppkom på grund av barnets sjukdom eller handikapp.

Följande tabell visar
antalet vårdbidrag fr. o. m. år 1965. Av tabellen framgår att antalet utbetalda
vårdbidrag har ökat i en relativt jämn takt under perioden. Den 1 juli 1975
infördes som nämnts möjligheten att få halvt vårdbidrag. Beträffande
fördelningen mellan hela och halva vårdbidrag kan konstateras att antalet hela
vårdbidrag minskar något för varje år. Antalet halva vårdbidrag ökar däremot
något.

År Antal
Därav helt bidrag Därav halvt bidrag

1965

3 291

1966

5 450

1967

7 634

1968

6 845

1969

6 954

1970

7 239

1971

7 758

1972

8 268

1973

8 674

1974

8 875

1975

9 150

1976

12 377

10 455

(84 %)

1922

1977

13 703

10 443

(76 %)

3 260

1978

13 805

9 724

(70 %)

4 081

1979

13 659

9 099

(67 %)

4 560

19802

13 700

8 700

(64 %)

5 000

'Anger
antalet den 1 januari resp. år. Preliminära uppgifter.

Prop. 1981/82:216 29

Bilaga
2

Sammandrag
av anhörigvårdskommitténs betänkande

(Ds
S 1981:15) Vårdbidrag för handikappade barn under 16 år

Sammanfattning

I
detta betänkande föreslår vi vissa förändringar av nu gällande bestämmelser
för det statliga vårdbidraget för handikappade barn under 16 år. Regeringens
uppdrag till oss i denna fråga har lämnats i direktiv (Dir 1979:130).

Vårdbidrag
utgår till föräldrar som i hemmet vårdar ett handikappat eller sjukt barn. Vårdbidragets
syfte är att genom ett ekonomiskt stöd underlätta för föräldrar med sjuka och
handikappade barn att i hemmet ge barnen den tillsyn och vård som erfordras för
att barnen skall utvecklas på bästa sätt. Vårdbidraget utgår i dag till drygt 1
% av samtliga barnfamiljer och är det största familjestöd som en barnfamilj kan
få. Ett helt vårdbidrag är i dag 32 005 kr. och ett halvt 16 003 kr.

Inriktningen
på institutionsvård har förändrats sedan 1970-talet. Stora institufioner
ersätts med små och en ökad satsning sker på vård utanför institufionerna. Stor
uppmärksamhet ägnas därvid handikappade barns och ungdomars behov av
familjetillhörighet. I familjen har barnet möjlighet att uppleva en stabil och
djup kontakt, att ingå som medlem i en gemenskap och att få erfarenhet och
kunskaper om vardagslivets rufiner samt om samspelet med miljöer utanför
hemmet. Utvecklingen visar att handikappade och svårt sjuka barn i allt större
utsträckning vårdas i hemmet. Vi tror att ett förbättrat ekonomiskt stöd skulle
kunna förstärka denna utveckling.

Vi
vill dock framhålla att en viktig fömtsättning för att ett handikappat eller
svårt sjukt barn skall kunna bo i föräldrahemmet är att familjen har tillgång fill
hjälp i vården och tillsynen. Detta kan ske genom regelbunden avlastning i
familjen och genom korttidsvård utanför familjen. För dessa uppgifter ställs
stora krav på både kommun och landstingskommun. I detta sammanhang vill vi
dessutom peka på det ökade engagemang mellan människor i grannskaps- och
bostadsområden som vid sidan av de samhälleliga insatserna kan ge familjer med
handikappade barn och ungdomar både ett praktiskt och ett psykologiskt stöd.

Sedan vårdbidraget
infördes i mitten av 1960-talet har samhällets insatser för barnfamiljer byggts
ut på olika områden. Exempelvis har föräldraförsäkringen utvecklats samt delfids-
och heltidsförskolan och fritidshemmen byggts ut. Denna utbyggnad av samhällets
insatser för barnfamiljer har givetvis kommit även familjer med handikappade
barn och ungdomar fill del. Vi anser dock att det fortfarande finns ett stort
behov av ett riktat ekonomiskt stöd fill föräldrar som vårdar svårt
handikappade och sjuka barn och

Prop.
1981/82:216 30

ungdomar i hemmet. Vårdbidraget fyller därför en vikfig
funktion dels som ersättning för vårdinsatser som föräldern gör dels som
ersättning för de merkostnader som barnets handikapp eller sjukdom orsakar.

Vårt förslag fill förändring av vårdbidragets konstruktion
innebär att föräldrar med tungt vårdarbete och stora merkostnader ges ett
förstärkt ekonomiskt stöd genom att ersättningen för de merkostnader som
familjen orsakas av barnets handikapp kommer att bli skattefri.

Nedan redovisar vi innehållet i vårt betänkande.

I de inledande kapitlen (kap. 1-6) återger vi
vårdbidragets utveckling under åren 1964-1980 och gällande bestämmelser för
bidraget. Dessutom redovisas olika stödåtgärder för handikappade barn och
ungdomar samt deras familjer från staten, landsfingskommunerna och kommunerna.

I kap. 7 redovisar vi våra aUmänna överväganden i fråga om
vårdbidragets syfte samt för de kriterier som bör gälla för bidraget. I detta
kapitel beskriver vi dessutom olika konstrukfionsmodeller för vårdbidraget,
varav en av modellerna presenteras som vårt förslag i kap. 8. De övriga
modellerna kan ses som underlag för en framtida utveckling av vårdbidraget, när
den samhällsekonomiska situationen så fillåter.

1 kap. 8 presenterar vi våra förslag i sin helhet.

Vårdbidragets konstruktion

Vi menar att vårdbidraget även i fortsättningen skall utgå
som ett sammanhållet bidrag grundat på både merarbete och merkostnader. Vi
föreslår att den del av bidraget som utgör ersättning för merkostnader skall
vara skattefri.

Vårdbidraget utgår även i fortsättningen som halvt eller
helt bidrag. Den skattefria kostnadsersättningen kan utges med olika belopp
efter kostnadernas storlek.

Vårdbidraget föreslås omprövas minst vart annat år om inte
särskilda skäl föreligger för omprövning med längre mellanrum.

Vårdbidragets utformning om annan än förälder vårdar
barnet

Vårdbidraget kan enligt gällande bestämmelser endast utgå
till förälder.

Vi anser att det är angeläget att föräldrar som uppbär
vårdbidrag skall kunna behålla detta även om de tillfälligt är tvungna att överlåta
den fakfiska vården fill någon anhörig.

Prop.
1981/82:216 31

Vårdbidragets utformning vid föräldrars gemensamma vårdnad

Vårdbidragsbeloppet kan i dag inte delas mellan föräldrar
som båda deltar i vården av barnet.

Vi menar
att föräldrar som har tillerkänts gemensam vårdnad om ett barn för vilket
vårdbidrag utgår, skall kunna uppbära halva vårdbidragsbeloppet vardera, om de
lever åtskilda och båda deltar i väsentligen Uka omfattning i vården av barnet.

Ferievårdbidrag

För barn som stadigvarande bor på insfitution kan
ferievårdbidrag enligt gällande bestämmelser utgå för varje dag som barnet
vistas i föräldrahemmet, om antalet sådana dagar per kalenderkvartal uppgår
till minst tio. Om barnet stadigvarande bor i annat enskilt hem utgår däremot
inte ferievårdbidrag när barnet vistas i föräldrahemmet.

Vi vill ändra reglerna för ferievårdbidraget så att
bidraget kan utgå för barn och ungdomar även i de fall de bor i annat enskilt
hem genom huvudmannens försorg. Vi anser också att ferievårdbidrag bör
utbetalas för en sammanhängande ledighet som sträcker sig över ett
kvartalsskifte om den uppgår till minst tio dagar.

Flera handikappade barn i samma familj

Vårdbidrag prövas i dag för vart och ett av barnen i en
familj med flera handikappade barn.

Enligt vår uppfattning skall en familjs totala situafion
beaktas vid bedömningen av rätten fill vårdbidrag för flera än ett barn. Denna
totalsyn skall göras oavsett om ansökan görs samfidigt för flera barn eller om
vårdbidrag redan utgår för ett eller flera barn, när ny ansökan inkommer.

I kap. 9 och 10 redovisar vi kostnader, administrativa
konsekvenser samt hur kostnaderna kan finansieras. Våra förslag är valda att så
långt möjligt uppfylla utredningsdirektiven utan att leda till omfattande
kostnader för samhället. Kostnaderna för våra förslag består främst av
förlorade skatteintäkter för staten, landsfingskommunerna och kommunerna och
uppgår.fill 10-12 milj. kr. Större delen av denna kostnad faller på
landstingskommuner och kommuner. Det förefaller dock naturligt att staten bär
hela kostnaden.

I kap. 11 föreslår vi att lagändringen skall träda i kraft
den 1 januari 1983.

Prop.
1981/82:216 32

Kap. 7 Allmänna överväganden

7.3 Vårdbidragets konstruktion - ett delat vårdbidrag i
två fristående delar

7.3.1 Vårdbidragets arbetsdel

Ar betsdel inom föräldraförsäkringen

Vid en delning av vårdbidraget i två fristående delar
uppkommer frågan om det skulle vara en lösning att föra den del av vårdbidraget
som avser ersättning för merarbetet till föräldraförsäkringen.
Föräldraförsäkringen skulle då även kompensera föräldrar som under längre
perioder vårdar svårt sjuka och handikappade barn.

Föräldraförsäkringens olika former är daganknutna
ersättningar, som utgår från den allmänna försäkringen när föräldern inte
förvärvsarbetar utan stannar hemma för att vårda sitt barn. Ersättningen
motsvarar i princip förälderns sjukpenning. En försäkringsersättning, som är
konstruerad såsom föräldraförsäkringen torde enligt vår mening emellertid inte
vara avsedd att utgå under längre perioder. När det gäller vårdbidrag kan
perioder upp fill 16 år vara aktuella. Ett inkomstrelaterat vårdbidrag skulle
innebära att ersättningens storlek baserades på förälderns tidigare inkomst och
inte på den aktuella vårdsituafionen. Unga föräldrar som vid barnets födelse
inte hunnit etablera sig på arbetsmarknaden eller hemarbetande föräldrar skulle
exempelvis få en lägre ersättning för sitt vårdarbete än föräldrar som hunnit
få högre inkomster. En koppling fill föräldraförsäkringens garantinivå skulle
kunna eliminera dessa nackdelar. En sådan lösning skulle dock kräva en
omläggning av bidragskonstrukfionen.

En ersättning som bygger på föräldraförsäkringens
principer skulle endast kunna utgå i den mån föräldern avstår från
förvärvsarbete. Det framhålls framför allt från handikapporganisationerna att
ett förvärvsarbete vid sidan av vårdarbetet i hemmet är en värdefull stimulans.
Vi delar den uppfattningen och anser bl. a. från jämställdhetssynpunkt att
möjligheten att förvärvsarbeta bör bibehållas.

Sammanfattningsvis kan konstateras att en överföring av
vårdbidraget till föräldraförsäkringen skulle innebära betydande komplikationer.
Vi kan därför inte f. n. förorda en sådan konstruktion.

Arbetsdel som pensionsförmån

Vi anser att förutsättningarna för vårdbidragets arbetsdel
i princip bör vara desamma som enligt gällande bestämmelser. Bidraget bör
liksom i dag kunna utgå som helt eller halvt bidrag. Helt vårdbidrag utgår med
belopp motsvarande hel förtidspension till ensamstående jämte pensionstillskott
och

Prop. 1981/82:216 33

halvt bidrag med hälften därav. Helt vårdbidrag utgår i
september 1981 med 32 005 kr. och halvt med 16 003 kr.

Vårdbidraget bör även i fortsättningen vara skattepliktigt
och pensionsgrundande.

En konstruktion med ett delat vårdbidrag kan få som
konsekvens att färre föräldrar kommer att kunna beviljas arbetsdelen. Vid en
delning av vårdbidraget renodlas ersättningen för merarbetet. Detta torde
enligt vår uppfattning leda till att vissa föräldrar som i dag har vårdbidrag
vid en förnyad prövning inte kan beviljas bidragets arbetsdel om nuvarande
nivåer helt och halvt bidrag behålls. Detta beror på att enbart den
arbetsinsats som föräldern utför inte är tillräcklig för en renodlad arbetsdel.
Sammanvägningen med merkostnaderna kan inte längre göras. En viss del av dem som
i dag har helt vårdbidrag skulle därför vid ny prövning beviljas halvt
vårdbidrag för merarbetet. Av samma skäl skulle många som i dag har halvt
vårdbidrag vid ny prövning inte vara berättigade tiU någon ersättning för merarbetet.

7.3.2 Vårdbidragets kostnadsdel

Vårdbidraget betraktas som inkomst av tjänst och beskattas
i sin helhet. Därmed blir även den del som avser ersättning för merkostnader
skattepliktig. Enligt nuvarande skattebestämmelser i Kommunalskattelagen
(1928: 370) 20 § medges inte avdrag för levnadsomkostnader och därtill hörande
kostnader vid beskattningen. Till sådana kostnader räknas utgifter för egna
hemmavarande barn, friska såväl som sjuka eller handikappade. Avdrag från
intäkt i form av vårdbidrag för särskilda kostnader föranledda av barnets
handikapp kan enligt huvudregeln därför inte göras. Sådant avdrag kan medgivas
endast med tillämpning av bestämmelserna om extra avdrag (50 § 2 mom. Kommunalskattelagen)
för väsentligen nedsatt skatteförmåga. Med de låga inkomstgränser som gäller
för dessa avdrag är det endast familjer med mycket små inkomster som kan komma
i fråga.

Kommittén har mot denna bakgrund prövat frågan om ett
delat vårdbidrag och därmed en fristående kostnadsersättning. Det bör enligt
vår uppfattning finnas möjligheter att särskilja en skattefri kostnadsdel ur
det nuvarande vårdbidraget.

I våra utredningar om en fristående kostnadsersättning har
vi funnit att en koppling till handikappersättningens (9 kap. AFL) kostnads-
och ersättningsnivåer vore värdefull. Samordningsvinster skulle göras om
kostnadsersättning till vuxna och barn hade samma utformning. Dessa
ersättningar skulle då fillsammans utgöra ett allmänt handikappstöd och
eventuellt kunna ingå i ett enhefiigt handikappstöd enligt socialpolifiska
samordningsutredningens förslag (SOU 1979:94) En allmän socialförsäkring.

En kostnadsersättning anknuten till handikappersättningens
ersättningsnivåer skulle innebära att ersättning enligt lägsta nivån 5 363
kr., 31 % av basbeloppet, beviljas om godtagna kostnader uppgår fill lägst 3
800 kr., dvs.

3 Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 216

Prop. 1981/82:216 34

tre
fjärdedelar av ersättningen. Högre ersättning utgår vid större kostnader enligt
nedanstående uppställning som har beräknats på basbeloppet för september 1981,
17 300 kr.

Kostnadsnivå Ersättning

- 3
800 O

3
800 - 6 400 5 363 (31 % av basbeloppet)

6
400 - 9 000 7 958 (46 % av basbeloppet)

9
000 - 10 553 (61 % av basbeloppet)

Denna
konstruktion ger ett förstärkt ekonomiskt stöd till föräldrar med tungt
vårdarbete och stora merkostnader.

Vid
studier av kostnadsnivåer har vi emellertid funnit att merkostnader för handikappade
barn av flera skäl ligger lägre än för vuxna handikappade. Mycket få familjer
med handikappade barn skulle efter försäkringskassans prövning av kostnaderna
kunna uppnå dessa nivåer. Detta skulle medföra att stora gmpper bland dagens
vårdbidragsmottagare inte skulle kunna beviljas en kostnadsersättning. Vi har
uppskattat att antalet beviljade fristående kostnadsersättningar enligt dessa
bestämmelser endast skulle uppgå till ungefär 20 % av dagens bidragsmottagare
med helt vårdbidrag.

För
att de flesta av dagens bidragsmottagare skulle kunna beviljas en kostnadsersättning
måste därför en lägre nivå väljas, t. ex. 15 % av basbeloppet. Det innebär att
en ersättning på 2 595 kr. skulle kunna utgå om kostnaderna uppgår fill 1 900
kr.

En
sådan sänkning av ersättningsnivån medför också att grupper som i dag inte är berätfigade
tUl vårdbidrag vid en delad bidragskonstmktion skulle kunna få en
kostnadsersättning. En vidgning av mottagarkretsen skulle därmed genomföras och
helt nya grupper av föräldrar med handikappade och sjuka barn skulle fillkomma.
Vi har uppskattat att ca 4 000 nya ersättningar för merkostnader skulle komma
att utgå.

Denna
bidragskonstmkfion utvecklas i avsnitt 7.5.1 nedan.

7.4
Kommitténs slutsatser

Vårdbidraget
utgör i dag både en ersättning för det merarbete som vårdaren utför på gmnd av
barnets handikapp och för de merkostnader som handikappet orsakar. Att i en
bidragsform tillgodose behovet av två skilda typer av ersättningar har visat
sig medföra problem dels vid bedömningen av rätten till vårdbidrag dels från
beskattningssynpunkt. Huruvida dessa problem kan minskas om vårdbidraget delas
i två delar har vi sökt belysa.

Vi
har tidigare i detta kapitel försökt precisera vilka kriterier som skall gälla
för vårdbidraget, framför allt dess arbetsdel. Det har dock visat sig svårt

Prop.
1981/82:216 35

att göra dessa preciseringar eftersom bidragets målgrupp
inte är en homogen grupp. Merarbetets innehåll och omfattning varierar med
barnets sjukdom och handikapp samt med familjeförhållandena m .m. Föräldrarnas
möjligheter att förvärvsarbeta påverkas också i större eller mindre omfattning
av det merarbete som den särskilda vården och tillsynen samt bundenheten
medför. Även i fråga om kostnaderna finns stora variafioner mellan familjerna.

Mot ovanstående bakgrund har vi funnit att generella
regler för tillämpningen av vårdbidraget inte går att fastställa. Individuella
prövningar och bedömningar måste göras. De kriterier som vi har redovisat ovan
torde emellertid kunna tjäna som en vägledning vid prövningen av vårdbidraget
framdeles. Vårdbidraget skulle därmed på ett rättvisare sätt tillgodose
familjens särskilda behov. Vi anser att vårdbidragets syfte härigenom fillgodoses
på ett bättre sätt.

En konstrukfion som den ovan diskuterade, med ett delat
vårdbidrag med en arbetsdel graderad i ett helt och ett halvt bidragsbelopp och
med en kostnadsdel som överensstämmer med handikappersättningens kostnads-och
ersättningsnivåer får som konsekvens att de föräldrar som har ett tungt merarbete
och stora merkostnader får en kraftig ekonomisk förstärkning. Utöver en
ersättning för merarbetet som kan uppgå fill 32 005 resp. 16 003 kr. skulle en
ersättning för merkostnader kunna utgå med upp till 10 553 kr. skattefritt.

Konstruktionen medför dock att möjligheterna att få det
nya vårdbidragets båda delar för vissa grupper försvåras i jämförelse med vad
som gäller vårdbidraget i dag. Enligt gällande bestämmelser sker en sammanvägning
av merarbetet och merkostnaderna, vilka tillsammans ger ett helt eller ett
halvt vårdbidrag. Med en uppdelning på två fristående delar kommer för
bidragets arbetsdel enbart behovet av tillsyn och vård att utgöra gmnden för
bedömningen. När det gäller kostnadsdelen torde det vara få familjer som har
merkostnader som uppgår fill 3 800 kr. per år för sitt handikappade eller sjuka
barn.

En uppdelning skulle alltså kunna få till följd att
föräldrar som med nuvarande bestämmelser kan få vårdbidrag inte skulle få någon
ersättning alls, vare sig för merarbetet eller merkostnaderna. En sådan inskränkning
i möjlighetema att få ersättning är enligt vår uppfattning inte önskvärd.

För att grupper som i dag beviljas vårdbidrag även
fortsättningsvis skall kunna fillgodoses måste därför lägre nivåer införas
framför allt för kostnadsersättningen. En sådan sänkning av ersättningsnivåerna
minskar tröskeleffekterna, vilket skulle underlätta för dem som nu får
vårdbidrag att få åtminstone en kostnadsersättning enligt de nya reglerna. Det
skulle också innebära att nya grupper av bidragsmottagare tUlkommer. Föräldrar
som i dag inte kan få vårdbidrag på gmnd av ett aUtför Utet merarbete skulle i
många fall kunna beviljas en kostnadsersättning.

Prop.
1981/82:216 36

Som vi ovan redovisat skulle en sådan lägre nivå innebära
att ca 4 000 nya bidragsmottagare tillkommer. En sådan ökning av antalet
bidragsmottagare innebär väsentligt ökade kostnader.

Enligt de generella tilläggsdirektiv som kommittén har att
följa skall förslag som presenteras kunna genomföras inom ramen för oförändrade
resurser inom det område som förslagen gäller. Med hänsyn härtill anser vi oss
inte kunna lägga fram ett förslag om en sådan låg gräns för kostnadsersättningen.

Mot denna bakgrund har vi i dagens samhällsekonomiska
situation funnit det nödvändigt att begränsa vårt förslag till att gälla
förändringar inom ramen för ett fortsatt sammanhållet bidrag. Möjligheten att
tillskapa en skattefri ersättning för merkostnader föreligger även vid ett
sammanhållet bidrag. De kriterier som kommittén redovisat torde även kunna
tillämpas vid en prövning av det sammanhållna bidraget. I det sammanhållna
bidraget blir tröskeleffekterna inte större än i dag. Vår uppfattning är därför
att i ett sammanhållet vårdbidrag kan önskemålen om en skattefri ersättning för
merkostnader förenas med en rättvisare bedömning.

Vi föreslår därför att vårdbidrag även i fortsättningen
skall utgå som ett sammanhållet bidrag för både merarbete och merkostnader, men
med möjlighet till individuellt anpassad skattefri kostnadsersättning.
Därigenom kommer nettobehållningen av bidraget att bli större även om
totalbeloppet är oförändrat. Förslag om en sådan konstruktion av vårdbidraget
redovisas i kap. 8.

När samhällets ekonomiska situation medger finns det
anledning att på nytt ta upp frågan om en ytterligare utbyggnad av
vårdbidraget. Konsekvenserna av vår föreslagna konstmkfion kan då bedömas och
ställning tas fill, huruvida ett fortsatt sammanhållet vårdbidrag är att
föredra eller om bidrag skall utgå i två fristående delar. Kommitténs
utredningar ger vid handen att med utgångspunkt från vårt förslag är båda
utbyggnadsalternativen genomförbara.

7.5 Framtida utbyggnadsvägar för vårdbidraget

Som ovan framhållits anser vi att vårdbidraget bör konstmeras
i enUghet med vårt förslag i kap. 8.

För en framfida utbyggnad av stödet till familjer med
handikappade barn kan olika vägar tänkas. Vi har studerat ett antal modeller
för utbyggt vårdbidrag av vilka vi presenterar två nedan.

7.5.1 Uppdelat bidrag i två fristående delar

Denna modell inenbär en uppdelning av vårdbidraget på ett
bidrag för förälderns arbetsinsats och ett som ersättning för merkostnader.
Bidraget för merarbetet skulle även i fortsättningen kunna kallas vårdbidrag.
För

Prop. 1981/82:216 37

kostnaderna
utbetalas kostnadsersättning.

De
krav som ställs för rätt fill vårdbidrag är, med bortseende från
merkostnaderna, desamma som enligt nuvarande bestämmelser. Bidraget skulle
fortfarande utgå med helt eller halvt belopp, som i sin helhet är skattepliktigt
och kan vara pensionsgrundande.

Ersättningen för
merkostnader anknyts till handikappersättningen för vuxna. Till de tre
ersättningsnivåer som där finns införs en lägre med 15 % av basbeloppet. Vid
bedömningen av rätten till ersättning skall samma förhållande mellan kostnad
och ersättning gälla som för handikappersättning. Det innebär att för att
ersättning skall beviljas med 15 % av basbeloppet, så måste de av försäkringskassan
godtagna kostnaderna uppgå till minst 1 900 kr. dvs. tre fjärdedelar av
ersättningen. Högre ersättning utgår för större kostnader enligt nedanstående
uppställning, som beräknats på basbeloppet 17 300.

Kostnader Ersättning

-1
900

1
900-3 800 2 595 (15 % av basbeloppet)

3 800-6 400 5
363 (31 % av basbeloppet)

6 400-9 000 7
958 (46 % av basbeloppet)

9 000- 10
553 (61 % av basbeloppet)

Kostnadsersättningen
bör vara skattefri.

Denna modell ger ett
förstärkt ekonomiskt stöd till föräldrar med tungt vårdarbete och stora merutgifter
men innebär också att kretsen av bidragsmottagare vidgas. Familjer som har
merkostnader men där barnet har mindre behov av särskilda arbetsinsatser har enhgt
såväl gällande som i kap. 8 föreslagna regler svårt att få vårdbidrag. De
kommer genom den här redovisade modellen i större utsträckning att kunna få en
ersättning, i form av ersättning för kostnader. Detta torde gälla framför allt
grupper som diabetiker samt astmafiker och andra allergiker. Även för andra
grupper som i dag i regel inte beviljas vårdbidrag kommer kostnadsersättning
att kunna beviljas. Med denna modell ges ett ekonomiskt stöd till många flera
familjer med handikappade eller sjuka barn.

En konstruktion enligt
denna modell innebär också att det för vissa föräldrar blir svårare att få
ekonomiskt stöd. Två fristående ersättningar innebär två trösklar. Det blir
därmed inte möjligt att beakta det sammanlagda stödbehovet genom en sammanvägning
av merarbete och merkostnader.

Detta förhållande torde
leda till att antalet hela vårdbidrag, för enbart merarbete, minskar och att
halvt vårdbidrag i många fall i stället kommer att utgå för motsvarande
arbetsinsatser. Att merkostnaderna inte räknas med vid prövningen av vårdbidrag
kommer också att påverka antalet halva vårdbidrag. Vissa av de föräldrar som
inte kan få vårdbidrag enligt de nya bestämmelserna kommer i stället att få
kostnadsersättning.

Prop.
1981/82:216 38

Vi har beräknat att med denna konstruktionsmodell skulle
antalet bidragsmottagare öka med ca 4 000. Dessa skulle få kostnadsersättning.
Av dem som redan har vårdbidrag har vi beräknat att ca 5 000 skulle kunna få
den lägsta kostnadsersättningen vid sidan av vårdbidraget och att ca 2 000 skulle
kunna få en högre ersättning. Sammantaget skulle kostnaden för dessa fristående
ersättningar uppgå till ca 30 milj. kr.

7.5.2 Sammanhållet bidrag

Denna konstruktion är en vidareutveckling av den modell
som kommittén föreslår i kap. 8. Den innebär att vårdbidrag även i
fortsättningen utgår som ett bidrag grundat på både merarbete och merkostnader.
Till de nuvarande ersättningsnivåerna helt och halvt bidrag, läggs en lägre
nivå, ett fjärdedels bidrag. Av bidraget skall en viss angiven del kunna utgöra
ersättning för kostnader.

Förutsättningarna för rätt till bidrag är desamma som
enligt nuvarande bestämmelser. För att flera föräldrar med handikappade barn
skall kunna få vårdbidrag krävs därför att också en mindre arbetsinsats och
lägre merkostnader ger rätt till bidrag. Det medför då behov av en lägre
ersättningsnivå än halvt bidrag.

Av det utgående vårdbidraget kan alltså en del utgöra
ersättning för kostnader föranledda av barnets handikapp. I huvudsak kommer det
dock även i fortsättningen att vara en ersättning för utfört arbete. Denna
senare del bör som hitfills vara skattepliktig och kunna vara
pensionsgrundande. Kostnadsersättningen skall däremot vara skattefri.

Det beviljade vårdbidraget, helt, halvt eller en fjärdedel.kan
utgå antingen i sin helhet för merarbete eller för både merarbete och
merkostnader. Genom att en sammanvägning av kostnader och merarbete skall göras
kommer även låga kostnader att beaktas vid bedömningen. Mycket låga kostnader
bör dock inte kompenseras med skattefri ersättning, utan liksom enligt
nuvarande bestämmelser får det beskattade vårdbidraget ge kompensation även
för kostnaderna.

Kostnader som uppgår till minst 10 % av basbeloppet skaU,
liksom enligt det föreslagna bidraget i kap. 8, ge rätt till skattefri ersättningsdel.
Den del som återstår av det beviljade vårdbidraget sedan kostnadsersättningen
fastställts är ersättning för merarbete.

Med denna konstruktion kan olika behov tillgodoses. Många
som har kostnader fill följd av barnets handikapp men där merarbete är av
mindre omfattning, kommer att kunna få ett fjärdedels vårdbidrag. Å andra sidan
kan föräldrar som utför en stor arbetsinsats men som har låga eller inga
merkostnader beviljas helt vårdbidrag som i sin helhet beskattas. För de senare
fallen utgår vårdbidrag som enligt gällande bestämmelser.

Föräldrar som trots barnets handikapp inte utför mera än
ett ringa merarbete eller anser sig inte utföra något merarbete alls kan, även
om

Prop. 1981/82:216 39

merkostnader
finns, lika litet som enligt nuvarande bestämmelser få vårdbidrag. Ett
fjärdedels bidrag skulle kunna beviljas huvudsakligen på grund av kostnader,
men endast om också visst merarbete utförs.

Den
nya bidragsnivån, ett fjärdedels vårdbidrag, bör komma ifråga för många av dem
som enligt nuvarande bestämmelser inte anses berättigade till bidrag. Detta
gäller i synnerhet dem som har regelbundna, ofrånkomliga kostnader i
kombination med en mindre arbetsinsats. Till denna kategori kan räknas stora grupper
såsom barn med diabetes och barn med allergiska besvär av olika slag, men även
barn med andra sjukdomar och handikapp. För dessa bör en möjlighet fill sammanvägning
av merarbete och merkostnader vara gynnsammare än en konstrukfion med två
ersättningar. Från dessa grupper räknar vi med ca 4 000 nya bidragsmottagare.

De
nya bestämmelserna innebär vidare att alla som enligt nuvarande bestämmelser är
berättigade till vårdbidrag, även i fortsättningen kommer att kunna få bidrag.
Totalt kommer antalet bidragsmottagare därmed att öka med ca 4 000. Om samtliga
dessa beviljas ett fjärdedels vårdbidrag blir kostnaderna härför ca 32 milj.
kr. Förutom dessa direkta kostnader uppkommer också den indirekta kostnad som bUr
följden av att viss del av redan utgående vårdbidrag görs skattefri. Vi
beräknar denna kostnad till 10-12 milj. kr.

Kap.
8 Kommitténs förslag

I
detta kapitel redovisar vi närmare våra förslag till ändring av reglerna om vårdbidrag.
Vi inleder med att presentera det förslag fill vårdbidragets konstruktion som
vi enligt kap. 7 funnit som det mest realistiska ufifrån dagens ekonomiska
situation. 1 detta sammanhang belyser vi även hur sammanvägningen av bidragets
delar bör ske samt föreslår nya regler för omprövning av bidraget. I de
följande avsnitten lämnar vi förslag som är avsedda att i vissa avseenden
underlätta för oUka bidragsmottagare att erhålla vårdbidrag. De föreslagna åtgärdema
berör föräldrar som för en viss fid måste överlåta den fakfiska vården till
någon anhörig, föräldrar med gemensam vårdnad som lever åtskilda, föräldrar som
har sina barn boende i annat enskilt hem och föräldrar med flera handikappade
barn.

8.1
Vårdbidragets konstruktion

Vårdbidraget
bör även i fortsättningen utgå som ett bidrag, gmndat på merarbete och merkostnader.
Viss del av bidraget kan utgöra ersättning för kostnader och skall därmed vara
skattefritt.

Benämningen
vårdbidrag behålls och den skattefria delen kallas kostnadsersättning.

Prop. 1981/82:216 40

Förutsättningarna
för vårdbidrag är desamma som enligt gällande bestämmelser. Som en följd av att
viss del av vårdbidraget föreslås utgå som kostnadsersättning har dock vissa
ändringar och filtägg gjorts i lagtexten. Av språkliga skäl har ytterligare
några förändringar gjorts.

8.1.1 Allmänna
förutsättningar

Vårdbidraget
utgår enligt nuvarande bestämmelser till förälder för vård av barn som inte
fyllt 16 år om barnet på grund av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller
annat handikapp under minst sex månader är i behov av särskild tillsyn och
vård.

Grunden
för barnets tillsyns- och vårdbehov skall vara medicinsk. För barn med
särskilda behov, som inte har medicinska utan t. ex. sociala orsaker, kan vårdbidrag
inte utgå.

Dessa
grundförutsättningar avseende barnets tillstånd och behov skall gälla även i
fortsättningen. Som framgår av kap. 7 skall också vårdarens arbets- eller vård-
och tillsynsinsats bedömas på i princip samma sätt som i nuvarande tillämpning.
Detsamma gäller vid bedömningen av vilka merkostnader som skall beaktas.

5.7.2 Vårdbidragets
storlek och gradering

Enligt
nuvarande bestämmelser utbetalas vårdbidrag med belopp motsvarande antingen
hel eUer halv förtidspension från folkpensioneringen till ensamstående jämte pensionsfillskott.
Detta motsvarar i september 1981185 resp. 92,5 % av basbeloppet eller 32 005
resp. 16 003 kr. per år.

Anknytningen
fill förtidspensionens belopp gjordes den 1 januari 1974 i samband med att
vårdbidraget fördes över från barnet till den av föräldrarna, som utförde den
huvudsakliga faktiska vården av barnet. Vårdbidragets belopp höjdes därvid och
bestämdes till ett belopp motsvarande hel förtidspension. Från den 1 juU 1975
kan vårdbidrag också utbetalas med belopp motsvarande halv förtidspension.

Familjepolifiska
kommittén mofiverade i sitt betänkande (SOU 1972:34) Familjestöd anknytningen
till förtidspensionen med att ersättningen i första hand borde utgöra ett
väsentligt bidrag till försörjningen för en förälder som på grund av vården av
det handikappade barnet måste stanna hemma och avstå från förvärvsarbete. Denna
anknytning till behovet av försörjning har i dag i tillämpningen inte ansetts
vara lika självklar. Sålunda har i ett flertal fall vårdbidrag beviljats
förälder som förvärvsarbetar utanför hemmet.

Trots
att försörjningsaspekten har minskat i betydelse finner vi inte någon anledning
att gå ifrån anknytningen fill förfidspensionens nivåer. Denna anknytning har
stora fördelar framför direkt basbeloppsanknutna bidragsnivåer. Sålunda har
vårdbidraget hitfills höjts varje år i takt med ökningen av

Prop.
1981/82:216 41

pensionstillskotten. Dessutom är vårdbidraget värdesäkrat
genom anknytning till basbeloppet.

Vårdbidragets lägsta belopp är f. n. 92,5 % av basbeloppet
eller i september 1981 16 003 kr. Denna förhållandevis höga bidragsnivå ger
bidraget en hög tröskel. Stora krav på merarbete och merkostnader måste
uppfyllas för att vårdbidrag skall kunna beviljas. Vi har därför övervägt om en
ytterligare gradering av bidraget borde göras. Av skäl som vi redovisat ovan
behåller vi i vårt huvudförslag de två bidragsnivåerna helt och halvt
vårdbidrag.

Allt sedan införandet av den lägre nivån för vårdbidrag
har för vårdbidragets två nivåer använts uttrycken "helt" och
"halvt" vårdbidrag. I lagtexten står dock fortfarande att vårdbidrag
utgår med belopp "motsvarande hel eller halv förtidspension". För
att göra det möjligt att i t. ex. beslut om vårdbidrag använda uttrycken helt
och halvt vårdbidrag föreslås att dessa uttryck förs in i lagtexten.

8.1.3 Kostnadsersättningen och dess belopp

Merkostnader föranledda av barnets handikapp eller sjukdom
har sedan vårdbidraget (då kallat invaliditetsersättning) infördes i juli 1964
beaktats vid bedömningen av rätten till bidrag. Från början var dock den vård
och tillsyn barnet krävde' den helt dominerande faktorn vid bedömningen. I sin
utredning 1974 pekade riksförsäkringsverket på att merkostnaderna förvissa
handikappade barn var av större betydelse än vårdinsatsen. Även för dessa barn
borde vårdbidrag kunna utgå. Verket föreslog därför att en särskild bestämmelse
skulle fogas till då gällande regler, med innehåll att jämväl sådana merutgifter
som uppkommer på grund av barnets sjukdom eller handikapp skulle beaktas. En
sådan bestämmelse infördes den 1 juli 1975.

I de flesta ärenden som avgörs enligt nuvarande
bestämmelser är fortfarande arbetsinsatsen det huvudsakliga argumentet för
bidrag. I vissa fall är denna så omfattande och dominerande att merkostnader
inte redovisas, trots att betydande sådana med säkerhet finns. Av kap. 7
framgår att merkostnader som uppkommer i familjer med handikappade och svårt
sjuka barn varierar oavsett vilken typ av handikapp eller sjukdom barnet har.
Vid många handikapp kan kostnaderna uppgå till betydande belopp.

För den som har stora kostnader är det ofillfredsstäUande
att vårdbidrag i sin helhet är skatteplikfigt. Hur stor ersättning för
kostnaderna som den enskilde egentligen erhåller är beroende av hur
vårdbidraget beskattas hos mottagaren, dvs. dennes inkomst, familjens
sammansättning m. m. För att ge bidragsmottagarna en verklig ersättning för
kostnaderna borde den delen av bidraget som avser kostnader vara skattefri. En
jämförelse kan göras med handikappersättning enligt lagen om allmän försäkring.
Denna ersättning är i

Prop. 1981/82:216 42

sin
helhet skattefri och avser bl. a. att ge ersättning för de kostnader som följer
av handikappet.

Samma
effekt, som vid delat bidrag med en fristående ersättning för kostnader, kan
nås inom ramen för ett sammanhållet vårdbidrag, grundat på både merarbete och
merkostnader, genom att en del utgår som kostnadsersättning med skattefritt
belopp. Denna kostnadsersättning ska anges särskilt i beslutet om vårdbidrag.
För detta krävs att en fillförlitlig och noggrann utredning i varje enskilt
ärende görs om kostnadsslag och kostnadernas storlek.

Av
praktiska skäl bör en nedre gräns för särskilt prövad och beslutad
kostnadsersättning finnas. Låga kostnader, under 10 % av basbeloppet, bör inte
ge rätt till skattefri ersättning. Även dessa lägre kostnader beaktas dock vi
den prövning som görs av det sammanlagda stödbehovet, dvs. om bidrag över huvud
taget ska utgå och i sådant fall med vilket belopp, helt eller halvt vårdbidrag.

Kostnader
som uppgår till minst 10 % av basbeloppet bör ge rätt till skattefri del av
bidraget. Ersättningens storlek bör därvid anpassas till sökandens kostnader
inom vissa intervaller. Kostnadsersättning bör utgå med belopp motsvarande 10,
20, 30, 40, 50 eller 60 % av basbeloppet. För ersättning med dessa belopp bör
krävas att kostnader med lägst motsvarande belopp redovisas. Härvid ska beaktas
inte enbart kostnader som sökanden redan har eller har haft utan även kostnader
som sannolikt uppkommer med anledning av barnets handikapp eller sjukdom.
Endast merkostnader beaktas, dvs. kostnader utöver vad som är normalt för
friska barn i motsvarande ålder och omständigheter i övrigt.

Vid
prövningen av merkostnaderna bör kostnadsersättning medges enligt följande
(basbelopp 17 300):

Merkostnadsnivå Kostnadsersättning

-
1729

1
730- 3 459 1 730 (10 % av basbeloppet)

3
460- 5 189 3 460 (20 % av basbeloppet)

5 190- 6 919 5 190 (30 % av basbeloppet)

6 920- 8 649 6 920 (40 % av basbeloppet) 8 650-10 379 8 650
(50 % av basbeloppet)

10
380- 10 380 (60 % av basbeloppet)

Högsta
kostnadsersättning uppgår till ett belopp av ungefär samma storlek som högsta
möjliga handikappersättning. Övriga nivåer motsvarar däremot inte denna ersättning.
Som vi tidigare redovisat har vi funnit att vårdbidragets kostnadsersättning
bör utgå även med lägre belopp än handikappersättningen. Flera nivåer blir
därmed nödvändiga.

Prop.
1981/82:216 43

Kostnadsersättning bör utgå med samma belopp vid helt som
vid halvt vårdbidrag. Det innebär att förälderns arbetsinsats avgör om helt
eller halvt bidrag skall beviljas.

Kostnadsersättningen avses vara skattefri. Vårdbidraget är
i dag i sin helhet skattepliktig inkomst. För att den del av vårdbidraget, som
är kostnadsersättning, skall undantas från beskattning krävs en ändring i
skattelagstiftningen.

Bestämmelser om skattefriheten införs lämpligen i
kommunalskattelagen, där ett tillägg till 19 § synes vara det mest
ändamålsenliga. Genom en sådan bestämmelse kan belopp som uppgår till högst 60
% av basbeloppet utbetalas per år som skattefri kostnadsersättning.

8.1.4 Sammanvägning av arbetsinsats och merkostnader

I förarbetena fill lagstiftningen om vårdbidrag finns inte
uttalat hur sammanvägning av merarbete och merkostnader skall göras. Vid olika
tillfällen har endast sagts att bidraget skall grundas på barnets behov av vård
och tillsyn samt på de ökade kostnader som handikappet medför. Det motsvarar i
stort sett vad som står i lagtexten. Några principer eller metoder för sammanvägning
har inte angivits.

I tillämpningen av nuvarande bestämmelser görs sammanvägning
av merarbete och merkostnader utifrån beprövade erfarenheter. Merarbetet har
därvid givits den största tyngden. Då merkostnaderna mera sällan är myckel
stora är det oftast arbetsinsatsen som avgör om helt eller halvt vårdbidrag
skall beviljas. Små merkostnader har endast marginell betydelse vid bedömningen
av rätten till bidrag.

Förälderns merarbete kan bestå av direkta vårdinsatser,
tillsyn och en bundenhet däremellan. Att summera fiden för dessa insatser
medför, som ovan behandlats i kap. 7, betydande svårigheter. Merarbetets
storlek blir därför ofta något obestämd.

Detaljerade sammanvägningsregler, som skulle vara bindande
för tillämpningen, torde inte kunna formuleras. Som en vägledning kan dock
anföras följande.

Merkostnaderna bör vid en sammanvägning läggas i botten av
det skälet att det är möjligt att uttrycka dessa i ett exakt mått och att den
medgivna kostnadsersättningen skall anges särskilt i beslutet.

Vi anser att helt vårdbidrag skall kunna beviljas även när
merarbete utförs endast under kort tid per dygn (1-2 timmar), om dessutom
mycket stora merkostnader uppkommer. Är däremot kostnaderna lägre måste merarbetet
vara omfattande, för att helt bidrag skall beviljas. Halvt vårdbidrag bör kunna
beviljas för barn, som endast har litet behov av särskild tillsyn och vård, om
kostnaderna är betydande.

Prop.
1981/82:216 44

8.2 Omprövning

Vårdbidrag kan nu beviljas antingen för en bestämd tid
eller utan tidsbegränsning. I det senare fallet skall enligt nuvarande
lagstiftning omprövning göras av försäkringskassan senast vart tredje år. De
flesta beslut om vårdbidrag avser en obestämd tid.

Vårdbidrag ges till förälder som vårdar handikappat eller
svårt sjukt barn. Såväl friska som sjuka och handikappade barn utvecklas och
förändras. Den medicinska forskningen resulterar i att helt nya behandlingsmetoder
införs och stundom i radikalt förbättrade behandlingsresultat. Detta påverkar
situationen för handikappade barn och deras familjer.

I proposition 1964:94, om bl. a. införande av vårdbidrag,
betonade departementschefen vikten av efterkontroll i sådana ärenden. Han
påpekade att "de vårdbehov det här rör sig om är i många fall
föränderliga. Genom efterkontrollen kan också nya behandlingsformer till hjälp
för det handikappade barnet aktualiseras och nytillkomna medicinska rön komrna
till utnyttjande." Någon bestämmelse om omprövning infördes dock inte i
lagtexten.

Familjepolitiska kommittén anförde att det är
"viktigt att vårdbidraget inte får en konserverande inverkan på de
handikappade barnens utveckling. Vårdbidrag bör inte utgå under längre tid än
som är påkallat. De medicinska förutsättningarna kan relativt snabbt ändras hos
de växande barnen. Vårdbehovet måste därför enligt kommitténs uppfattning
fortlöpande kontrolleras. Lämpligen bör kontrollen äga rum en gång om året. För
att inte onödigtvis betunga administrationen bör man emellertid i de fall, då
vårdbehovet med stor sannolikhet kan bedömas vara mera varaktigt, låta
prövningen ske med längre mellanmm, dock minst en gång vart tredje år."

I proposition 1973:47 redovisas kritik i remissyttrandena
över familjepolitiska kommitténs uppfattning i fråga om årlig efterkontroll.
Departementschefen fann att huvudregeln bör vara att vårdbehovet kontrolleras
vart tredje år, men att kortare intervall tillämpas i de fall där det
föreligger särskilda skäl för detta.

Vi har funnit att icke tidsbegränsade vårdbidrag normalt
omprövas först vart tredje år och endasti undantagsfall med kortare intervall.
Tre år ärför barn i de här aktuella åldrarna en lång tid då stora förändringar
i barnets fillstånd hinner inträffa. Även den medicinska behandlingen av barnet
hinner ofta ändras under en så lång fid. Likaså kan det ske betydelsefulla
förändringar vad gäller barnets vistelse i t. ex. förskola och daghem. Efterkontroll
bör därför göras oftare. Med en konstruktion av vårdbidraget med särskilt
angiven ersättning för merkostnader uppstår också ett behov av tätare
omprövningstillfällen.

Vi finner därför att nuvarande omprövningsregel bör
ändras. I stället för att omprövning skall ske vart tredje år, såvida det inte
finns skäl för

Prop. 1981/82:216 45

omprövning med kortare mellanrum, bör omprövning ske minst
vartannat år, såvida det inte finns skäl till omprövning med längre mellanrum.
Vi avser därmed att det endast i undantagsfall skall förflyta mera än två år
mellan prövningsfillfällena.

Fortfarande kan, och bör i många fall, vårdbidrag fidsbegränsas.
Att redan i beslutet fastställa en omprövningstidpunkt kan ha fördelar från
psykologisk synpunkt. Föräldern är då från början informerad om och inställd på
att omprövning skall göras och när den skall ske. God kontakt mellan förälder
och utredare kan därmed lättare uppnås.

Detta förslag innebär högre administrativa kostnader för
omprövningsförfarandet. En tätare omprövning ger dock en rikfigare tillämpning
och därmed torde kostnaden för utbetalade bidrag bli lägre.

8.3 Vårdbidrag i vissa fall

I detta avsnitt redovisas kommitténs överväganden och
förslag när det gäller vårdbidragets utformning om annan än förälder vårdar
barnet samt när föräldrarna har gemensam vårdnad men lever åtskilda.

8.3.1 Vårdbidragets utformning om annan än förälder vårdar
barnet

Bakgrund '

Vårdbidrag utgår enligt gällande bestämmelser tili
försäkrad förälder som vårdar ett handikappat barn i hemmet. Vårdbidrag kan
även utgå om förälder förvärvsarbetar och någon annan vårdar barnet i hemmet
eller om barnet vistas på daghem eller går i skola. Vårdbidrag utgår däremot
inte om barnet vårdas utanför hemmet genom samhällets försorg. Vårdbidrag utgår
inte heller om barnet genom förälders försorg stadigvarande vårdas utom hemmet
av annan än förälder. Det är detta senare förhållande som kommittén närmare
vill belysa.

Vårdbidraget var till en början knutet till barnet. Fr. o.
m. år 1974 utgår det i stället till den av barnets föräldrar, som utövar den
huvudsakliga vården av barnet. Genom denna lagändring försvann den möjlighet
som tidigare funnits, att utge vårdbidrag även när barnet huvudsakligen
vistades hos annan än förälder.

Försäkringsdomstolen prövade i ett mål (Dnr 154/74) i
vilken omfattning föräldravård måste föreligga för att vårdbidrag skulle kunna
utgå. Domstolens beslut innebar att vårdbidrag inte kunde utgå, eftersom
mormor och inte förälder stadigvarande vårdade barnet.

Handikappförbundets Centralkommitté (HCK) uppvaktade år
1974 socialförsäkringsutskottet med anledning av vissa regler för vårdbidrag. HCK
pekade på att det inom försäkringsdomstolen uttalades olika uppfattningar om
vilken grad av föräldravård som bör krävas för att vårdbidrag skall

Prop.
1981/82:216 46

utgå. Utskottet (Sfu 1974:32) fann att den fråga som HCK
tagit upp borde bli föremål för översyn. Utskottet ansåg att översynen borde
göras av familjestödsutredningen.

Familjestödsutredningen anförde sedermera i sitt
betänkande (SOU 1978:39) Föräldraförsäkring s. 113: "1 övrigt visar nya
utslag från försäkringsdomstolen på en mycket generös bedömning när det gäller
kravet på att förälder skall vårda barnet. Vårdbidrag kan exempelvis utgå även
i fall när den huvudsakliga vården ombesörjs av annan än förälder. Utredningen
ser inte några skäl att ytterligare minska kraven på förälders
vårdinsats."

Överväganden och förslag

Familjestödsutredningens ovan nämnda uttalande om en
generösare bedömning i fråga om annan vårdare än förälder torde gälla de fall
där förälder förvärvsarbetar och barnet under denna tid vårdas av annan än
förälder. I de fall barnet stadigvarande vårdas av annan än förälder kan enligt
domstolens beslut i ovan redovisad dom vårdbidrag inte beviljas.

Enligt vad vi har erfarit föreligger i vissa fall
fortfarande problem, när en förälder som uppbär vårdbidrag för sitt
handikappade barn av något skäl är förhindrad att under en viss period inneha
den stadigvarande vården om barnet. Detta kan exempelvis inträffa när barnet
skall gå i särskild skola på ort utanför föräldrahemmet. 1 stället för att
genom huvudmannens försorg bo på elevhem eller motsvarande kan möjlighet finnas
för eleven att bo hos någon anhörig på skolorten. Vidare kan förälders studier
eller arbete på annan ort medföra att föräldern måste låta någon anhörig överta
det faktiska vårdarbetet för viss tid. En för tillfället olämplig familjebostad
kan också medföra att barnet under viss tid måste bo utanför föräldrahemmet.

Föräldem är i sådana situationer nödsakad att överlämna
den fakfiska vården till någon annan. Står barnet under föräldrarnas gemensamma
vårdnad kan frågan i vissa situationer lösas genom att den andra föräldern tar
över ansvaret för vården. Rätten till vårdbidrag kan då flyttas över på denna
förälder. Står barnet inte under föräldrarnas gemensamma vårdnad måste den
faktiska vården för det mesta övergå fill någon annan. 1 sådana situationer
kommer barnet antingen genom förälderns försorg att vårdas av någon anhörig
eller genom landstingskommunens försorg att vårdas på institution, elevhem
eller motsvarande.

I de fall det är möjligt för en förälder att själv ordna
med vården om barnet under den avsedda perioden genom att låta någon anhörig
såsom mor- eller farföräldrar eller syskon överta den faktiska vården torde
detta enligt kommitténs uppfattning vara ett bättre alternafiv än en placering
genom huvudmannens försorg. Behovet av ett ekonomiskt stöd för barnets vård är
i dessa fall lika stort som när föräldern har den huvudsakliga faktiska vården.

Vi anser därför att det är angeläget att förälder som
uppbär vårdbidrag

Prop. 1981/82:216 47

skall kunna behålla detta bidrag även om den stadigvarande
faktiska vården under viss tid, förslagsvis ett år, utövas av någon anhörig som
föräldern satt i sitt stäUe. Därefter kan förlängning ske efter omprövning, om
särskilda skäl föreligger. En sådan bestämmelse skulle underlätta för föräldrar
som bl. a. av ovan nämnda skäl måste avstå från vården av sitt barn under en fid.
En särskild prövning bör göras av försäkringskassan i varje enskilt fall.

Vi är medvetna om de regler som gäller för familjefillhörighet
inom socialförsäkringen och om de svårigheter som skulle uppstå vid den
praktiska tillämpningen om förändringar i dessa genomfördes. Föräldrabegreppet
i reglerna för vårdbidrag är i dag detsamma som inom socialförsäkringen i
övrigt och inom skattelagstiftningen. Frågan om den hårda kopplingen till föräldrabegreppet
har emellertid diskuterats vid ett antal tillfällen. Det torde dock krävas
starka motiv för att i dag göra några förändringar. Vi har inte heller för
avsikt att i detta betänkande komma med några sådana förslag. Vi anser att den
tillämpningsregel som vi här föreslår inte kommer i konflikt med tolkningen av föräldrabegreppet.
Föräldern har enligt vår uppfattning i nämnda situationer fortfarande ett
huvudansvar för barnet även om den rumsliga kontakten inte föreligger.
Föräldern torde fortfarande ha det avgörande inflytandet över den totala
vårdsituationen.

Den förändring i tillämpningen som härmed föreslås kommer
att beröra ett mycket litet antal vårdbidragsmottagare. Vi anser emellertid att
det är angeläget att genom denna åtgärd kunna ge dessa föräldrar ett fortsatt
ekonomiskt stöd till barnets vård så att dyrbar vård i annan form kan undvikas.
Uppskattningsvis torde kostnaderna för samhället totalt sett minska genom den
föreslagna förändringen.

Vi föreslår att riksförsäkringsverket utfärdar närmare
föreskrifter i enlighet med det ovan anförda.

8.3.2 Vårdbidragets utformning vid föräldrars gemensamma
vårdnad om barn

Bakgrund

Vårdbidrag utgår enUgt gällande bestämmelser fill försäkrad
förälder för vård av barn som är i behov av särskild tillsyn och vård.
Nuvarande regler medger inte någon delning av bidragsbeloppet mellan
föräldrarna.

1 riksförsäkringsverkets yttrande över familjestödsutredningens
betänkande framhölls att "för föräldrar med delad vårdnad synes möjlighet
att utbetala halva vårdbidraget till vardera föräldern böra införas".

Av föräldrabalkens 6 kap. 6 § framgår att föräldrar fillsammans
blir rättsliga vårdnadshavare, om de är gifta vid barnets födelse och att
modern ensam blir rättslig vårdnadshavare om hon är ogift. Att ogifta föräldrar
sammanbor innebär inte att de får gemensam vårdnad. Om de ogifta föräldrarna
gifter sig får de emellertid automafiskt gemensam vårdnad

Prop.
1981/82:216 48

genom giftermålet. Fr. o. m. den 1 januari 1977 finns
möjlighet till gemensam vårdnad inte blott för gifta utan även för frånskilda
och ogifta föräldrar. Möjligheterna gäller oberoende av om föräldrarna sammanlever
eller inte. Föräldrar har stora möjligheter att vid enighet lösa vårdnadsfrågan
efter sina egna önskemål, om det inte är uppenbart i strid med barnets bästa.
Beslut om gemensam vårdnad fattas av domstol.

Rätten fill föräldrapenning i samband med barns födelse
och föräldrapenning för tillfällig vård av barn tillkommer båda föräldrarna,
oavsett hur den rättsliga vårdnaden är fördelad. Enligt nuvarande regler för
föräldrapenning för fillfällig vård av barn utgår för varje barn
föräldrapenning för 60 dagar per år. Föräldrarna bestämmer själva hur dessa
dagar skall fördelas dem emellan. Hur den särskilda föräldrapenningen skall
fördelas mellan föräldrarna är däremot beroende av hur den rättsliga vårdnaden
är ordnad dem emellan.

Rätten att uppbära det allmänna barnbidraget tillkommer
enligt huvudregeln den som har den rättsliga vårdnaden om barnet. Står barnet
under föräldrarnas gemensamma vårdnad utbetalas barnbidraget till barnets
moder. Fadern kan endast uppbära barnbidraget om föräldrarna gör anmälan om
detta till försäkringskassan. Om föräldrar som inte lever tillsammans har
gemensam vårdnad och barnet varakfigt lever tillsammans med en av föräldrarna
tillkommer rätten att uppbära barnbidraget denne efter särskild anmälan. Denna
senare bestämmelse har nyligen införts för att barnbidraget skall kunna
uppbäras av den förälder som har den stadigvarande vården om barnet.

Överväganden och förslag

Med gemensam vårdnad har båda föräldrarna den rättsliga
vårdnaden om ett barn. Huvudregeln är att föräldrar med gemensam vårdnad lever
tillsammans. Möjlighet finns för föräldrar att ha gemensam vårdnad om barnet
även om de lever åtskilda. Barn till föräldrar som lever åtskilda kan
stadigvarande bo hos en av föräldrarna men det förekommer också att barn
omväxlande bor hos båda föräldrarna, även om det senare inte är avsikten med
bestämmelsen om gemensam vårdnad.

Motivet för att införa regler som möjliggör gemensam
vårdnad om barn dels för föräldrar som inte är gifta dels efter
äktenskapsskillnad var att båda föräldrarnas gemensamma omsorger om barnet
ansågs viktiga. Detta är enligt vår uppfattning särskilt angeläget när det
gäller föräldrar med handikappade barn och ungdomar, där vårdnadsinsatserna
oftast är av större omfattning och intensitet än hos barn utan handikapp.

Hur föräldrar med gemensam vårdnad delar den faktiska
vården av barnet varierar naturligtvis från fall till fall. Det vanligaste är
att föräldrar som lever tillsammans även delar den fakfiska vården. Men även
föräldrar som lever åtskilda kan dela den faktiska vården mellan sig. Oavsett
om föräldrar med

Prop. 1981/82:216 49

gemensam vårdnad lever tillsammans eller inte torde de
kunna utföra ungefär lika stora vårdinsatser. Frågan uppkommer då, om möjlighet
inte borde finnas för alla föräldrar med gemensam vårdnad att dela ett
vårdbidrag mellan sig.

Kommittén har i sina bedömningar funnit att den väsentliga
utgångspunkten för en prövning om ett delat vårdbidrag mellan föräldrar med
gemensam vårdnad bör vara, om dessa lever tillsammans eller inte. Föräldrar som
lever tillsammans har en gemensam bostad och ett gemensamt hushåll samt bidrar
båda till en gemensam ekonomi. Det ekonomiska stöd som vårdbidraget utgör
kommer på ett naturligt sätt hela familjen tillgodo,"även om endast en av
föräldrarna är bidragsmottagare. För föräldrar som lever åtskilda anser vi att
de ekonomiska förhållandena är annorlunda. Dessa föräldrar har genom sin delade
bosättning var sitt hushåll och egen ekonomi. Vi anser att i dessa fall bör
vårdbidraget kunna delas mellan föräldrarna.

Föräldrar med gemensam vårdnad som lever åtskilda och som
kan göra sannolikt att de även delar den faktiska vården av barnet mellan sig
skall gemensamt kunna ansöka om ett delat vårdbidrag. Föräldrarna bör försäkra
att den delade faktiska vården är regelbunden och förväntas vara stadigvarande.
Försäkringskassan bör kunna ändra ett beslut om ett mellan föräldrar delat
vårdbidrag, när någon av föräldrarna begär det. Alltför täta ändringar är dock ofillfredsstäUande.

I skattelagstiftningen finns inga speciella regler för
föräldrar som har gemensam vårdnad och lever åtskilda. När det gäller
beskattningskonsekvenser för ej sammanboende föräldrar med gemensafn vårdnad
berörs rätten fill förvärvsavdrag, skatteredukfion och avdrag för utgivet resp.
fillgodoräknat underhåll. I beskattningshänseende anses barnet vara hemmavarande
endast hos en av föräldrarna, oavsett att barnet kanske vistas lika mycket hos
båda. Den förälder, hos vilken barnet anses hemmavarande, är berättigad till
förvärvsavdrag och skattereduktion medan den andra föräldern har rätt till
avdrag för belopp som har utbetalats som underhåll. Frågan om ändring i
skattebestämmelserna för föräldrar med gemensam vårdnad ligger utanför vårt
uppdrag och kommer därför inte att beröras av kommittén.

I lagen om allmän försäkring bör införas en lagbestämmelse
om delat vårdbidrag i vissa fall. Denna bestämmelse bör tas in i 9 kap., som en
ny bestämmelse, 4 a §.

8.4 Övriga frågor

Utöver de frågor som tagits upp i våra direktiv anser vi
att det är angeläget att i denna utredning även belysa några andra frågor som
upplevs som problem. Det gäller tolkningen av lagstiftningen om ferievårdbidrag
samt hur prövning skall göras när flera handikappade barn finns i samma familj.

4 Riksdagen 1981/82. I saml Nr 216

Prop. 1981/82:216 50

8.4.1
Ferievårdbidrag

Bakgrund

I
lagen om allmän försäkring 9 kap. 5 § andra stycket stadgas:

"Vårdas
någon i anstalt som tillhör eller till vars drift utgår bidrag från staten,
kommun eller landstingskommun, utgives icke handikappersättning eller
vårdbidrag. Detsamma gäller om han vårdas utanför anstalten genom dess försorg.
Vistas någon utom anstalten utan att vårdas genom dess försorg, utgives
ersättning för sådan tid om denna uppgår fill minst tio dagar per kvartal.
Skall i sådant fall ersättning utgivas för del av kalendermånad, utgår
ersättningen för varje dag med en tretfiondel av månadsbeloppet och avrundas
till närmaste hela krontal."

Dessa
bestämmelser gäller som framgår både handikappersättning enligt 9 kap. 2 § AFL
och vårdbidrag. Den ersättning för dag som utbetalas kallas för barn under 16
år för ferievårdbidrag och för vuxna daghandikappersättning.

Till
bestämmelserna om ferievårdbidrag har riksförsäkringsverket utfärdat
anvisningar för tillämpningen i cirkulär nr 9/1975.1 cirkuläret föreskriver verket
att vid beräkningen av antalet dagar skall resdagar inräknas i dagantalet.

Frågan
om ferievårdbidrag har sedan år 1963 vid ett flertal fillfällen behandlats i
utredningar och propositioner.

Socialpolitiska
kommittén anförde (Ds S 1963:3) att invaliditetsfillägg fill vuxna handikappade
inte tillkom försäkrad som stadigvarande vårdades på anstalt fiUhörande staten
eller kommun eller på enskild anstalt tUl vars drift statsbidrag utgår eller
som genom anstaltens försorg vårdades utom denna. Det tillkom inte heller
försäkrad som enligt bestämmelserna om blindundervisning var skolpliktig.
Kommittén fann att motsvarande undantag borde gälla i fråga om rätt till
vårdbidrag.

Departementschefen
instämde (prop. 1964:94) i vad socialpolitiska kommittén anfört. Han anförde
vidare att detta undantag motiverades av att värdet av anstaltsvården såväl
ekonomiskt som eljest mer än väl torde motsvara det stöd som vårdbidraget är
avsett att ge för vård av handikappade barn i hemmen.

Lagförslaget
godtogs av riksdagen, men det anfördes att möjligheten att införa
ferievårdbidrag borde utredas (LU 1964:41).

Pensionsförsäkringskommittén
anförde, (SOU 1965:62) Vissa pensionsfrågor, att föräldrarna kunde antagas ha
särskilda, av barnets invaliditet förorsakade kostnader när anstaltsvårdat barn
under en inte alltför kort fidsperiod vistades i hemmet. Kommittén diskuterade
flera förslag fill utformning av ett ferievårdbidrag och föreslog slufiigen att
bidrag skulle utgå för månad som barnet under hela månaden vistades utom
anstalten. Under sommarferierna skulle ferievårdbidrag utgå under tre månader,
oavsett att ferierna inte inföll under tre hela kalendermånader.

Prop. 1981/82:216 51

Departementschefen
anförde (prop. 1966:59) att det var ett naturligt önskemål att underlätta för anstaltsvårdade
barn att vistas i föräldrahemmet under ferier. Det borde därför öppnas en
möjlighet att utge vårdbidrag till anstaltsvårdade barn då de vistas utom
anstalten.

Riksdagen
fann att även en kortare vistelse i hemmet än en månad borde ge möjlighet till
vårdbidrag, varför i kungörelsen (1966:238) föreskrevs att rätt till
ferievårdbidrag förelåg då barnet under minst två veckor i följd vistades utom
anstalten. Vidare utgick bidrag för tre månader under sommaren om vistelsen
utom anstalten börjat i juni och slutat i augusti.

Riksförsäkringsverket,
som år 1969 fått i uppdrag att se över reglerna om vårdbidrag samt
tillämpningen, behandlade också ferievårdbidraget. Verket anförde, (Ds S
1974:1) Förbättrade vårdbidrag och invaliditetsersättningar från
folkpensioneringen, att det i regel är mycket viktigt med den sfimulans och den
kontakt med föräldrar och kanske syskon som de handikappade barnens hembesök
innebär. Sådana kontakter borde därför uppmuntras. Verket föreslog att reglerna
skulle ändras så att bidrag kunde utgå för varje dag som barnet vistades utom
anstalten. Vidare föreslog verket att ferievårdbidrag skulle utgå även för barn
som vistades på enskild anstalt fill vars drift bidrag utgick från kommun och
landstingskommun.

Departementschefen
instämde (prop. 1974:129) i riksförsäkringsverkets uppfattning om vikten av
ökad kontakt mellan föräldrar och barn. Han fann dock att ferievårdbidrag av
administrativa skäl skulle utgå först då antalet dagar i föräldrahemmet uppgick
till tio per kalenderkvartal. Ändring i lagen om allmän försäkring genomfördes
i enlighet med detta förslag.

Från
handikapporganisationerna har framhållits att reglerna om ferievårdbidrag bör
ses över. Det gäller framför allt frågan om bidrag fill föräldrar, vars barn
genom huvudmannens försorg bor i annat enskilt hem.

Med omsorgslagen
(1967:940) gavs begreppet "boende i annat enskilt hem" en särskild
innebörd. 15 § stadgas att "psykiskt utvecklingsstörda som ej kan bo i
eget hem men icke behöver bo i vårdhem eller specialsjukhus, skall beredas
bostad i annat enskilt hem, inackorderingshem eller elevhem". Socialstyrelsen
har senare (år 1975) preciserat betydelsen av "annat enskilt hem":
"Utvecklingsstörda barn under 16 år som placeras i annat enskilt hem jämlikt
bestämmelsen i omsorgslagen är inte att anse som fosterbarn i barnavårdslagens
mening och hemmet alltså inte som fosterhem." Bostadsformen är vanligast
för utvecklingsstörda barn och ungdomar men kan även förekomma för barn med
andra handikapp. Av tillgänlig statistik framgår att ca 700 av 12 500
utvecklingsstörda barn och ungdomar år 1980 bodde i annat enskilt hem.

Överväganden
och förslag

Enligt
nuvarande bestämmelser utgår ferievårdbidrag endast fill förälder vars barn
stadigvarande vistas "i anstalt", alltså inte för barn som bor i
"annat

Prop.
1981/82:216 52

enskilt hem". Utvecklingen inom handikappomsorgen
innebär emellertid att huvudmännen i allt större utsträckning väljer att
placera barn och ungdomar i annat enskilt hem i stället för på inslitufion.
Denna utveckling fortsätter då denna boendeform ger goda behandlingsresultat.
Detta torde gälla för såväl utvecklingsstörda som för andra handikappade barn
och ungdomar.

Vi anser att bestämmelserna om ferievårdbidrag bör
anpassas till den utveckling som pågår när det gäller handikappade barns
boende. Bestämmelserna om ferievårdbidrag bör därför ändras så att de stämmer
överens med de värderingar, som låg bakom införandet av ferievårdbidraget.

I lagen om allmän försäkring 9 kap. 5 § bör en ändring
införas i enlighet med kommitténs förslag.

Enligt gällande bestämmelser kan ferievårdbidrag utgå för
varje dag som barnet vistas i hemmet om antalet sådana dagar uppgår till minst
tio per kvartal. Denna minimiregel för dagantalet kan medföra att för barn, som
sammanhängande vistas i hemmet under exempelvis 18 dagar, utbetalas
ferievårdbidrag endast för tio dagar eller i sämsta fall inte alls. Detta
inträffar om hemmavistelsen infaller vid kvartalsskifte och inte någon
ytterligare vistelse i hemmet infaller under kvartalen. Oftast inträffar detta
i samband med jullov, som ofta avslutas den 9 januari. Kommittén finner detta
förhällande mindre tillfredsställande och föreslär därför aft ferievårdbidrag
utbetalas för hela den sammanhängande ledighet som sträcker sig över ett
kvartalsskifte, om det sammanlagda antalet dagar uppgår fill minst tio.

Bestämmelsen i 9 kap. 5 § gäller både ferievårdbidrag och
daghandikappersättning. En ändring av bestämmelsen vad gäller dagantalet för
ferievårdbidrag innebär också en förändring för daghandikappersättningen.

8.4.2 Flera handikappade barn i samma familj Bakgrund

I den ansökan om vårdbidrag som föräldern måste göra för
att ärendet skall prövas, skall anges för vilket barn ansökan gäller. Varje
ansökan gäller ett barn. Den som har flera barn kan ansöka om vårdbidrag för
vart och ett av barnen.

Prövningen av rätten fill vårdbidrag sker för varje barn
för sig. Det innebär att ett barns behov av särskild tillsyn och vård bedöms
utan att-hänsyn tas till att flera barn i familjen kan ha sådana behov eller
att merkostnader kan finnas även för andra barn i familjen. Familjens totala
situation, dvs. barnens sammanlagda behov av särskild tillsyn och vård eller
uppkomna merkostnader, beaktas inte.

I en familj med flera handikappade eller sjuka barn där
varje enskilt barns vård- och tillsynsbehov inte är tillräckligt för att
motivera vårdbidrag men där vårdbehovet för barnen fillsammans skulle motivera
det, kan inte vårdbidrag . utgå.

Prop. 1981/82:216 53

Att varje barns behov bedöms isolerat kan å andra sidan
innebära att det är lättare att få flera vårdbidrag för barn i samma familj.
Finns i familjen flera barn med likartade handikapp eller sjukdomar sker naturligen
en anpassning i familjen till det första handikappade barnet. Ytterligare ett
handikappat barn i familjen medför därför inte alltid dubbel arbetsinsats eller
dubbla kostnader.

Överväganden och förslag

Handikapp och sjukdomar som inte så sällan förekommer hos
flera barn i samma familj är hörselskador, olika typer av allergier och
utvecklingsstörningar. Men även andra sjukdomar och handikapp som psykiska
störningar och ärtfliga sjukdomar kan förekomma hos flera barn i samma familj.
Familjer med flera handikappade eller sjuka barn, där varje barn för sig inte
motiverar att vårdbidrag beviljas, kan på många sätt ha en svårare situafion än
familjer med ett handikappat barn för vilket vårdbidrag utgår. Att den totala
arbetsbördan i sådana fall kan vara Uka stor eller större för föräldrarna
jämfört med arbetsbördan i en familj med ett gravt handikappat barn torde vara
klart. Även de sammanlagda kostnaderna.kan vara lika stora eller större.
Kommittén anser att det är otillfredsställande att dessa familjer står utanför
möjligheterna att få vårdbidrag.

Vi anser att det måste vara familjens totala situafion som
skall beaktas. Denna totala bedömning bör göras oavsett om ansökan om
vårdbidrag görs samtidigt för flera barn eller om vårdbidrag redan utgår för
ett eller flera barn, när ny ansökan inlämnas.

Vårdbidrag bör även i fortsättningen utgå för ett visst
bestämt barn. I beslutet bör dock anges att hänsyn också har tagits till de
andra barnens behov. För vilket av barnen som vårdbidrag skall beviljas får
prövas i varje enskild situation. Om ett vårdbidrag utges på grund av två eller
flera ansökningar, kan lämpligen bidraget beviljas för det äldsta barnet. Sker ny
prövning för något av barnen i familjen bör samtliga till familjen utgående
vårdbidrag omprövas.

Enligt vår uppfattning behöver någon lagändring inte göras
för att en ändring av tillämpningen ska komma till stånd. Vi föreslår i stället
att riksförsäkringsverket utfärdar närmare föreskrifter härför.

Kap. 9 Kostnader och administrativa konsekvenser

Med den föreslagna konstruktionen av vårdbidraget torde
inga kostnader för ett utökat antal vårdbidrag uppkomma. Den kostnad som
uppstår är indirekt genom bortfallna skatteintäkter. Denna kostnad är svår att
exakt beräkna, men en uppskattning kan göras.

Kostnaden
för vårdbidraget är i dag omkring 300 milj. kr., som i sin helhet är
skattepliktig inkomst för mottagama. Med hänsyn till att ca 5 000 av de 5 Riksdagen 1981182. 1 saml. Nr 216

Prop. 1981/82:216 54

13
600 mottagarna saknar förvärvsinkomst vid sidan av vårdbidraget och att många
av de övriga har inkomst endast av deltidsarbete, kan antas att den genomsnittliga
beskattningsbara inkomsten för vårdbidragsmottgare är ganska låg. Den ligger
därmed i ett inkomstskick där skatteuttaget är litet.

Storleken
av den föreslagna skattefria delen av vårdbidraget kan uppskattas fill i
genomsnitt 2 500 kr. Av de utbetalade 300 milj. kr. skulle därmed ca 34 milj.
kr. undantas från beskattning. Om skatt på detta belopp skulle ha utgått med
30-35 % uppkommer en indirekt kostnad för vårdbidragets ändrade konstruktion på
10-12 milj. kr.

De
förändringar som föreslås beträffande delat vårdbidrag vid gemensam vårdnad
samt vårdbidrag, när annan än förälder vårdar barnet, beräknas inte medföra
några kostnader av betydelse. Fortsatt bidrag till förälder, som tillfälligt
måste överlåta vården på annan anhörig, kan i stället medföra besparingar
eftersom vård genom samhällets försorg kan undvikas.

Ändringarna
i bestämmelserna om ferievårdbidrag innebär främst en anpassning av
bestämmelserna till den utveckling som skett på vårdområdet. Bestämmelserna
svarar inte längre mot det läge som råder inom handikappomsorgen. De nya
ferievårdbidrag som kan komma att utgå till följd av den föreslagna
lagändringen, är en följd av en anpassning av lagtexten till-de uppfattningar
om bibehållen familjesamhörighet som ursprungligen motiverade införandet av
ferie vårdbidraget.

En
ändring av bestämmelserna om vårdbidrag medför konsekvenser för administrationen
främst inom försäkringskassorna men även för överinstanserna.

Även
om antalet ärenden inte torde öka i någon större utsträckning, medför en
ändring av bestämmelserna förändringar i handläggning och bedömning. Detta kan
inte genomföras utan insatser i form av utbildning av och informafion fill
försäkringskassornas personal. Även allmänheten måste informeras.

Med
den föreslagna konstrukfionen kommer samtUga utgående vårdbidrag att behöva
omprövas under år 1983 för att beslut skall kunna fattas om fördelning på
beskattat resp. skattefritt bidrag. Detta medför ökade administrativa
kostnader.

För
beräkning av dessa kostnader har använts en ärendefidsmätning utförd på
försäkringskassorna under hösten 1979. Riksförsäkringsverket har däri uppskattat
följande genomsnittliga tidsåtgång för ett vårdbidragsärende:

136
minuter för ansökan m. m. på lokalkontor 265 minuter för "teknisk"
bearbetning, utskrift m. m. 300 minuter för utredning och beslut (minimitid) 700
minuter totalt.

Prop. 1981/82:216 55

Den
totala handläggningsfiden för ett vårdbidragsärénde är alltså 11-12 timmar
eller en och en halv arbetsdag.

Vid en omprövning med
tonvikten lagd på kostnadsdelen torde inte hela denna fid krävas. Ett rimligt
genomsnitt kan vara åtta timmar eller en arbetsdag per ärende. Total fidsåtgång
blir därmed 13 600 arbetsdagar vilket motsvarar 62 manår till en kostnad av 6,5
milj. kr. för genomförandet.

Fr. o. m. det andra året
efter genomförandet kommer inte den ändrade konstruktionen att medföra högre
administrativa kostnader.

Omprövning av beviljade
vårdbidrag kommer att göras oftare än i dag. Det innebär högre administrativa
kostnader. En tätare omprövning ger dock en riktigare tillämpning och därmed
torde kostnaden för utbetalade bidrag bli lägre.

TiU viss del kan de ökade administrafiva
kostnaderna på socialförsäkringssidan uppvägas av minskade administrativa
kostnader på skatte- och taxeringssidan, genom färre besvär angående
kostnadsavdrag.

Sammanfattningsvis
uppskattas kostnaderna för vårt förslag till ändrad konstruktion av
vårdbidraget till 10-12 milj. kr. i skattebortfall samt till 6,5 milj. kr. för
genomförandet.

Kap.
10 Finansiering

Enligt
de särskilda filläggsdirektiv som numera gäller för alla utredningar skall
förslag som läggs fram kunna genomföras inom ramen för oförändrade resurser
inom det område som förslagen gäller.

Vi har mot denna bakgrund
valt att presentera ett förslag fill vårdbidrags-konstrukfion som så långt
möjligt uppfyller vårt uppdrag utan att leda till omfattande kostnader. En konstrukfionsförändring
av vårdbidraget som även skulle göra det möjligt för nya handikappgrupper att
erhålla vårdbidrag har därför endast redovisats som en möjlig framtida
utbyggnad.

Det konstmkfionsförslag
som vi har valt vänder sig fill den mottagarkrets som i dag får vårdbidrag.
Förslaget innebär en ekonomisk förstärkning till familjer med handikappade barn
och ungdomar genom att den del av bidraget som avser ersättning för
merkostnader blir skattefri. Föräldrarna får härigenom en ersättning som på ett
bättre sätt motsvarar de verkliga kostnaderna. Vårdbidragets totala belopp
ändras alltså inte.

Den kostnad som förslaget
leder fill består av förlorade skatteintäkter för staten, landstingskommun och
kommun. Det totala beloppet har beräknats till ungefär 10-12 milj. kr.

Teoretiskt sett skulle
denna kostnad kunna finansieras genom en sänkning av vårdbidragsbeloppet. Vi
har dock den uppfattningen att en sådan lösning är oacceptabel.

Större delen av
kostnaderna för de förlorade skatteintäkterna faller på landsfingskommuner och
kommuner. Det förefaller dock naturligt att staten bär hela denna kostnad.

Prop. 1981/82:216 56

Den
föreslagna utformningen av bidraget för föräldrar med gemensam vårdnad är helt
en administrativ fråga utan kostnadseffekter. Den förändring i tillämpningen
som föreslås gälla i vissa fall när annan än förälder vårdar ett handikappat
barn berör ett mycket litet antal vårdbidragsmottagare. Vi vill genom denna
åtgärd ge föräldrar ett fortsatt ekonomiskt stöd till barnets vård så att
dyrbar vård genom.samhällets försorg kan undvikas. Uppskattningsvis torde
kostnaderna för samhället härigenom totalt sett minska.

De
kostnader som uppstår vid införandet av nya regler för ferievårdbidrag för barn
som bor i annat enskilt hem är enbart en följd av en anpassning av lagtexten fill
rådande uppfattningar.

Kap.
11 Ikraftträdande och genomförande

De
föreslagna lagändringarna bör träda i kraft den 1 januari 1983.

Försäkringskassorna
ges därvid möjlighet att under hela år 1983 ompröva de vårdbidrag, som
beviljats enligt nu gällande lagstiftning. Dessa torde vid den tidpunkten uppgå
till ca 14 000 för hela landet. Omprövning av hela beståndet i januari 1983
måste göras för att eventuell kostnadsersättning skall kunna beräknas och undantas
vid redovisning till skattemyndigheterna av utbetalade vårdbidrag för år 1983.
Eftersom taxering av bidragsmottgarnas inkomster för år 1983 sker först år 1984
kan kassorna sprida ut omprövningarna under större delen av året. En stor
anhopning under en kort tid av ärenden utöver det normala undviks därmed,
vilket ur arbetssynpunkt är en stor fördel. För bidragsmottagarna innebär denna
spridning inte några större nackdelar. Vårdbidragets belopp påverkas inte.
Omprövningen, som i samtliga fall gäller retroaktivt från den 1 januari 1983,
innebär endast att försäkringskassan genom beslut kan fastställa att en del av
vårdbidraget skall utgöra kostnadsersättning.

På
kontrolluppgifterna i januari 1984 kommer därefter att redovisas endast den del
av vårdbidraget som är skattepliktig. Kostnadsersättningen redovisas inte och
skall inte heller deklareras som inkomst av mottagaren.

Vid
beslut under år 1983 eller senare om vårdbidrag omfattande även fid före
januari 1983, skall nuvarande lagstiftning gälla för tid fram till 1 januari 1983
och den nya lagstiftningen för fid därefter. Två skilda beslut blir därmed nödvändigt.

Tidsbegränsat
beslut om vårdbidrag, som fattats före 1 januari 1983 men som även omfattar fid
därefter, skall omprövas under år 1983.

Omprövning
av beslut om vårdbidrag enligt nuvarande lagstiftning med anledning av den nya
lagstiftningens införande, skall göras på grundval av förhållandena i januari
1983, även om utredning görs och beslut fattas senare under år 1983. Visar
utredningen att vårdbidrag som beviljats enligt nuvarande lagstiftning skall
minskas eller indras, skall så ske även om det tidigare beslutet avser fid
efter 1 januari 1983.

Prop.
1981/82:216 57

Bilaga 3

Sammanställning av remissvar på anhörigvårdskommitténs
betänkande (Ds S 1981:15) Vårdbidrag för handikappade barn under 16 år

Följande remissinstanser har yttrat sig. Socialstyrelsen,
riksförsäkringsverket, riksrevisionsverket, riksskatteverket, statens
handikappråd, familjeekonomiska kommittén, försäkringsdomstolskommittén,
jämställdhetskommittén, föräldraförsäkringsutredningen.
Försäkringskasseförbundet, Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet,
Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Centralorganisafionen
SACO/SR, Handikappförbundens centralkommitté och De Handikappades Riksförbund.
Därutöver har synpunkter på förslaget inkommit från sociala nämnden inom
Stockholms läns landsting, Riksförbundet för Döva och Hörselskadade Barn,
Svenska Diabetesförbundet, Sveriges Dövas Riksförbund, Synskadades Riksförbund,
Riksförbundet mot Astma-Allergi, Hörselfrämjandet och Riksföreningen för Cystisk
Fibros.

Försäkringskasseförbundet har bifogat yttranden från de
allmänna försäkringskassorna.

Allmänt

Vårdbidragets betydelse för att ge familjer med
handikappade barn möjlighet att vårda barnen i hemmet understryks av flera
remissinstanser.

Socialstyrelsen anser att det är angeläget att familjer
med handikappade barn tillförsäkras ett riktat ekonomiskt stöd för att
underlätta för dem att vårda barnen i hemmet. En förbättring av det ekonomiska
stödet fill dessa familjer kan bidra till att utvecklingen mot ett minskat institufionsboende
förstärks.

Svenska kommunförbundet konstaterar att ökad uppmärksamhet
har under senare år ägnats handikappade barns och ungdomars behov av att
tillhöra en familj...I familjen har.barnet möjlighet att uppleva en stabil och
djup kontakt, att bli delaktig i en gemenskap. Den ökade medvetenheten om detta
har resulterat i att allt flera handikappade barn och ungdomar numera vårdas i
hemmiljö. Samtidigt har betydelsen av ett väl utvecklat och individuellt
utformat stöd till familjer kommit att framstå allt klarare.

Jämställdhetsaspekter på vårdbidraget och möjligheten för
handikappade barns föräldrar att förvärvsarbeta tas upp av några
remissinstanser. Således framhåller LO att man måste uppmärksamma risken att
vårdbidraget, kombinerat med brister i samhällets stöd åt familjer med
handikappade barn, kan helt binda en förälder i regel mamman, och det
handikappade barnet vid

Prop.
1981/82:216 58

hemmet. Det bör därför övervägas om en mer flexibel
utformning av vårdbidraget lättare kan kombineras med ett fortsatt yrkesarbete.

Jämställdhetskommittén konstaterar att man delar
betänkandets grundsyn att vårdnadshavare tiU handikappade barn får möjlighet
att ha anknytning till arbetsmarknaden.

Också TCO understryker vikten av att anhöriga till
handikappade inte utestängs från arbetsmarknaden.

Samordningen med andra delar av den allmänna försäkringen
tas upp av några remissinstanser.

Således anför Försäkringskasseförbundet att en av
utgångspunkterna för socialpolitiska samordningsutredningens förslag var en
renodling av bidragen i den allmänna socialförsäkringen. Utredningen förordade
att vårder-sättningsdelen i vårdbidraget skulle tillföras inkomstförsäkringen i
form av en vårdpenning medan ersättning för merkostnader skulle ingå i det
särskilda handikappstödet.

Riksförsäkringsverket framhåller att verket i sitt
remissyttrande över socialpolitiska samordningsutredningens förslag fillstyrkte
ett enhetligt handikappstöd till barn och vuxna. Vidare underströk verket att
det är angeläget att hithörande problem, bl. a. frågor om samordningen mellan
nuvarande handikappförmåner från försäkringen och olika bidrag till
handikappade från kommuner och landsfing, blir föremål för en snar utredning.
Också i sitt nyligen angivna betänkande Merutgifter m.m. inom
handikappersättningen (Ds S 1981:16) har verket understrukit vikten av att en
sådan utredning snarast möjligt kommer till stånd;

Socialstyrelsen påpekar att problemet med vårdsbidragets
oklara relation till föräldrars förvärvsarbete inte har lösts av utredningen.
Utredningen säger att vårdbidrag å ena sidan kan ses som en kompensation för
utebliven förvärvsinkomst men att förvärvsarbete å andra sidan inte behöver
utgöra hinder för att uppbära åtminstone halvt vårdbidrag om merarbetet är
omfattande.

Enligt vad socialstyrelsen erfarit är den oklara
relationen mellan vårdbidrag och förvärvsarbete något som' i dag leder fill
att ohka principer tillämpas vid försäkringskassorna i bedömningen av om
vårdbidrag skall utgå. Enligt socialstyrelsen bör bedömningen av rätten till
vårdbidrag göras oberoende av förvärvsarbete.

Socialstyrelsen framhåller vidare att en fortsatt
utredning bör göras om en överföring av vårdbidraget till föräldraförsäkringen,
vilket styrelsen tidigare har framhållit i sitt yttrande över familjestödsutredningenr
betänkande Föräldraförsäkring (SOU 1978:39).

Prop.
1981/82:216 59

Vårdbidragets utformning

Anhörigvårdskommittén föreslår att vårdbidrag för
handikappade barn även i fortsättningen skall vara ett sammanhållet bidrag,
grundat på både merarbete och merkostnader men att den del som utgör ersättning
för merkostnader skall göras skattefri.

Förslaget
tillstyrks eller lämnas utan erinran av nästan alla remissinstanser, nämligen
socialstyrelsen, riksförsäkringsverket, riksrevisionsverkel, riksskatteverket,
familjeekonomiska kommittén, jämställdhetskommittén. Försäkringskasseförbundet,
LO, TCO, Centralorganisationen SACO/SR, Handikappförbundens centralkommitté.
De Handikappades Riksförbund, Riksförbundet för Döva och Hörselskadade Barn,
sociala nämnden inom Stockholms läns landsting. Svenska Diabetesförbundet,
Synskadades Riksförbund, Hörselfrämjandet och Riksföreningen för Cystisk Fibros.
Också det stora flertalet av de försäkringskassor som yttrat sig i en remiss
till Försäkringskasseförbundet är positiva. Försäkringskassorna i Bohuslän och
Gävleborgs län avstyrker dock förslaget.

Riksskatteverket framhåller att verket inte har något emot
konstruktionen. Att i likhet med handikappersättning redan i lagen undanta
dessa kostnadsersättningar från beskattning är enligt verkets mening ett
bättre och enklare sätt att tillgodose det hjälpbehov som föreligger än en
svårbedömbar avdragsrätt vid beskattningen. Dessutom är det att föredra - från
såväl praktisk som rättvisesynpunkt - att kostnadsberäkningarna görs av den
myndighet som har att bedöma rätten fill vårdbidrag och som kan bedöma de
faktiska förhållandena i enskilda fall. Taxeringsmyndigheternas bedömningar
måste av naturliga skäl bli mera schablonmässiga.

Svenska kommunförbundet pekar på att det är en accepterad
princip i det svenska skattesystemet att stöd som utgör ersättning för
kostnader (kostnadsersättning) skall vara undantaget från skatteplikt. Denna
princip bör också gälla den ersättning för merkostnader på grund av handikapp
som utges inom vårdbidragets ram.

Landstingsförbundet konstaterar att kommittén med
hänvisning fill regeringens generella besparingsdirektiv inte ansett sig kunna
föreslå några mer långtgående förändringar. Bidraget föreslås även i fortsättningen
utgå som ett bidrag, grundat på såväl merarbete som merkostnader.

Landsfingsförbundet fillstyrker förslaget att en viss del
av bidraget kan utgöra skattefri ersättning för kostnader som ett led på vägen
mot en ytterligare utveckling av vårdbidraget.

Två
försäkringskassor avstyrker förslaget. Bohusläns allmänna försäkringskassa
motiverar detta med att förslaget bedöms medföra ett så omfattande merarbete
för kassans utredningsfunkfioner och pensionsdele-

Prop.
1981/82:216 60

gationer att man bör försöka lösa detta rättvisekrav genom
avdragsrätt i beskattningen.

Utformning av en ersättning för merkostnader

Anhörigvårdskommittén föreslår att vårdbidraget även i
fortsättningen skall utgå som ett sammanhållet bidrag grundat på merarbete och
merkostnader. Den del av bidraget som utgör ersättning för merkostnader skall
vara skattefri.

Den skattefria kostnadsersättningen föreslås kunna utgå
med olika belopp efter kostnadernas storlek motsvarande 10, 20, 30, 40, 50
resp. 60 % av basbeloppet.

Även om utredningens förslag tillstyrks både i princip och
till den praktiska utformningen finns bland remissvaren både invändningar och
förslag till andra lösningar. Några remissinstanser tar upp frågan om för alla
en bestämd del av vårdbidraget skall anses utgöra ersättning för merkostnader
eller om merkostnaden skall beräknas individuellt.

Försäkringskasseförbundet - som i princip accepterar
utredningens förslag - kan dock inte tillstyrka den föreslagna konstruktionen
med sex olika kostnadsersättningsnivåer där man bl. a. skall beakta kostnader
som sökanden inte har eller har haft men som sannolikt uppkommer. Det
skattefria beloppet kommer att variera i likartade ärenden beroende på
sökandens förmåga att hitta fakfiska och troliga framtida kostnader.

1 den föreslagna konstruktionen kommer det dessutom att
finnas gränsdragningsproblém om inom vilken procentsats merkostnaderna skall
räknas och där varje krona får betydelse. Ett införande av ett sådant system
kommer från kassornas del att medföra ett betydande merarbete i utrednings- och
bedömningshänseende eftersom kravet på specificering av merkostnaderna blir
avsevärt större än vad som är fallet vid dagens handläggningsordning. Kravet på
precisering av merkostnaderna blir större ju snävare intervall man väljer för
kostnadsersättningen. Därför menar förbundet att en fast generell skattefri
del, oavsett kostnadernas storlek, är att föredra framför en individuell. Om
kostnadsersättningen skall bestämmas individuellt måste antalet kostnadslägen
begränsas.

Försäkringsdomstolskommittén pekar på de svårigheter som
finns att samordna beskattningsreglerna och den föreslagna ersättningen för
merkostnader. Kommittén ifrågasätter om man inte bör åstadkomma den åsyftade
ekonomiska förbättringen av vårdbidraget på ett annat sätt. Ett alternativ
skulle vara att reglerna i 50 § 2 mom. kommunalskattelagen och/eller riksskatteverkets
anvisningar därfill ändrades så att merkostnaderna i större utsträckning än nu
och även i högre inkomstlägen för föräldrarna skulle kunna resultera i extra
avdrag. En sådan lösning skulle medföra den

Prop. 1981/82:216 61

konsekvensen att de vårdbidragsberättigade föräldrarna inte
- som enligt förslaget - förlorar rätten till tilläggspension på en del av
vårdbidraget som förklaras utgöra ersättning för merkostnader.

Några remissinstanser har invändningar mot den föreslagna
nivåindelningen. Således är riksrevLsionsverket tveksamt till om det i
praktiken är möjligt att särskilja merkostnader för vård av barn-med den fingradering
som kommittén föreslår. Den föreslagna täta nivåindelningen är dessutom säkert
administrativt kostsam samfidigt som skattebefrielsen vid de lägre nivåerna
blir av relativt begränsat värde. Verket anser därför att nivåindelningen bör
samordnas med den som gäller för handikappersättningen.

Riksskatteverket tar också upp frågan om beräkning av
merkostnader och anför att en anpassning fill individuella kostnader
tillgodoser på ett mera rättvist sätt varje enskild familjes hjälpbehov, men
kan föra med sig tidsödande utredningar i det enskilda fallet. En förutsättning
för skattefriheten är enligt verket att kostnadsersättningen så nära som
möjligt ansluter till den faktiska situationen (verkUga merutgifter). För detta
krävs - som också kommittén påpekar - en noggraiin och tillförlitlig utredning
om kostnadsslag och kostnadernas storlek i varje enskilt ärende. Detta bör särskilt
framhållas, då det i annat sammanhang visat sig vara en frestelse för
utbetalande myndighet att av olika skäl låta kostnadsersättningarna bli
förhandlingsbara.

Statens handikappråd konstaterar att ett problem i detta
sammanhang är på vilket sätt man skall verifiera sina merkostnader. Inom
handikappersättningen, där man har samma konstrukfion, har många handikappade
svårt inte bara att precisera de merkostnader man har eller har haft, utan
också att göra merkostnader, som sannolikt uppkommer på grund av handikappet,
troliga.

Fortsatt reformarbete på vårdbidragsområdet

När det gäller de av utredningen redovisade
framtidsmodellerna för vårdbidraget ser bl. a. LO och Landstingsförbundet det
föreliggande förslaget som ett steg på vägen mot ett vårdbidrag som är uppdelat
i en arbets- och merkostnadsdel.

LO
tillstyrker således att merkostnadsdelen särredovisas och blir skattefri. I det
fortsatta utredningsarbetet bör dock ett delat bidrag, där ersättning för merarbete
resp. merkostnad kan utgå oberoende av varandra, övervägas liksom en mer
flexibel utformning av den del av vårdbidraget som avses att utgöra kompensation
för inkomstbortfall.

Bland handikappförbunden är det flera som understryker
vikten av att inom nuvarande system införa en rätt tiU fjärdedels vårdbidrag.
Sådana synpunkter framförs av Handikappförbundens centralkommitté. Svenska

Prop. 1981/82:216 62

Diabetesförbundet, Synskadades Riksförbund och
Riksförbundet mot Astma-Allergi.

Svenska Diabetesförbundet förordar, den alternativmodell
som innebär införandet av ett fjärdedels vårdbidrag. Förbundet finner det inte
acceptabelt att en stor grupp främst medicinskt handikappade barns familjer ej
kompenseras för sina merkostnader och merarbete.

Riksförbundet för Döva och Hörselskadade Barn är däremot i
dagsläget tveksamt fill att införa ett fjärdedels vårdbidrag. Förbundet anser
att risk finns för att man därigenom kan komma att minska bidragen, totalt
sett, för dem som i dag erhåller halvt eller helt bidrag för att på så sätt
göra kostnadsbesparingar.

Tidsintervaller för omprövning

Anhörigvårdskommittén föreslår att tidsintervallet för
omprövning av vårdbidrag sänks från nu gällande tre år fill två år. Förslaget fillstyrks
eller lämnas utan erinran av flertalet remissinstanser.

Riksförsäkringsverket konstaterar att då stora
förändringar kan inträffa i ett handikappat barns fillstånd, föreligger behov
att följa barnets utveckling för att rätt kunna anpassa vårdbidraget till de
förändringar som ägt rum i det enskilda fallet. Verket tillstyrker därför
förslaget att omprövning bör ske minst vartannat år, om det inte finns skäl fill
omprövning med längre mellanrum. Den föreslagna regeln möjliggör en flexibel tUlämpning;
i de fall barnets tillstånd bedöms vara stationärt kan försäkringskassan
besluta att omprövning skall ske med längre tidsintervall;

Försäkringskasseförbundet föredrar tidsbegränsade
vårdbidrag framför sådana där bidraget utgår tills vidare med omprövning med 2-
eller 3-årsintervaller. Förbundet anser att man i större utsträckning bör
använda sig av denna möjlighet.

Vårdbidrag vid gemensam vårdnad

Anhörigvårdskommittén föreslår att föräldrar med gemensam
vårdnad som lever åtskilda och som kan göra sannolikt att de även delar den
faktiska vården av barnet mellan sig gernensamt skall kunna ansöka om delat
vårdbidrag.

Förslaget tillstyrks av socialstyrelsen,
riksförsäkringsverket, familjeekonomiska kommittén, jämställdhetskommittén,
LO, SACO/SR, Handikappförbundens centralkommitté. De Handikappades
Riksförbund, Riksförbundet för Döva och Hörselskadade Barn och Synskadades
Riksförbund.

Prop. 1981/82:216 63

De Handikappades Riksförbund vill gå längre än förslaget
och öppna möjligheter för samboende föräldrar och ha delat vårdbidrag.
Förbundet pekar på att många föräldrar tUl handikappade barn har löst sin situafion
genom att båda föräldrarna tagit deltidsarbete. De drabbas således båda av
ekonomiskt bortfall med anledning av sina vårdande insatser och borde därmed
båda ha rätt fill kompensation för detta.

Vårdbidrag när annan än förälder vårdar barnet

Anhörigvårdskommittén föreslår att föräldrar som uppbär
vårdbidrag skall kunna behålla detta även om de tillfälligt är tvungna att
överlåta den faktiska vården till någon anhörig.

Inte
någon remissinstans awisar förslaget. Det tillstyrks av socialstyrelsen,
familjeekonomiska kommittén, LO, SACO/SR, Handikappförbundens centralkommitté.
Riksförbundet för Döva och Hörselskadade Barn samt Synskadades Riksförbund.

Ett antal remissinstanser vill gå längre än utredningen
och utsträcka rätten att behålla vårdbidraget till att gälla även om annan än
anhörig vårdar barnet.

Riksförsäkringsverket anser att det i detta sammanhang bör
övervägas om inte en förälder efter prövning av försäkringskassan bör kunna få
behålla vårdbidraget också i det fall hon/han måste låta annan person än
anhörig tillfälligt överta vården. En inte ovanlig familjesituafion är ju att
föräldern är ensamstående, ofta utan att ha någon kontakt med den andra
föräldern eller dennes anhöriga. Vidare medför förhållandena på arbetsmarknaden
att anhöriga ofta kommer att vara bosatta på långa avstånd från varandra.

Under dessa omständigheter, framhåller verket, kan det bli
nödvändigt för en förälder att överlåta vården till någon annan person som kan
åta sig vårdarbetet och som kanske dessutom känner barnet bättre än någon
anhörig. Genom en sådan utvidgning undviker man också svårigheten med att
avgränsa vilken grupp av anhöriga den av kommittén föreslagna regeln skall
avse.

Liknande synpunkter framförs av familjeekonomiska
kommittén, jämställdhetskommittén. Försäkringskasseförbundet och De
Handikappades Riksförbund.

Ferievårdbidrag

Utredningens förslag att ferievårdbidrag skall kunna utgå
även för barn som normalt bor i annat enskilt hem genom det allmännas försorg
har inte mött några användningar. Det tillstyrks uttryckligen av
socialstyrelsen, riksförsäkringsverket, familjeekonomiska kommittén, Försäkringskasseför-

Prop.
1981/82:216 64

bundet. Landstingsförbundet, LO, SACO/SR, Riksförbundet
för Döva och Hörselskadade Barn och Synskadades Riksförbund.

Utredningen har vidare föreslagit att ferievårdbidraget
skall utbetalas för hela den sammanhängande ledighet som sträcker sig över ett
kvartalsskifte, om det sammanlagda antalet dagar uppgår till minst tio.

Även detta förslag tillstyrks av så gott som alla
remissinstanser. Det gäller socialstyrelsen, familjeekonomiska kommittén.
Försäkringskasseförbundet, Landstingsförbundet, SACO/SR och Synskadades
Riksförbund.

Riksförsäkringsverket påpekar att verket i betänkandet (Ds
S 1974:1) Förbättrade vårdbidrag och invaliditetsersättningar från
folkpensioneringen föreslog att ferievårdbidrag skulle få utgå för varje dag
som det handikappade barnet vistas utanför anstalten (i stället för den 14-dagarsregel
som ditfills gällt). Som skäl för förslaget underströks bl. a. vikten av att
underlätta hembesök som ökar de handikappade barnens möjligheter till stimulans
och kontakt med föräldrar och anhöriga. Trots att underlag för kostnadsberäkningar
inte finns att tillgå vill verket - med hänsyn till det stora värde det i regel
måste innebära för handikappade som bor på institution att i största möjliga
utsträckning få vara i sin normala hemmiljö - åter föreslå att man överväger
att bidrag skall fä utgå för varje dag som den handikappade vistas utanför
institutionen.

Flera handikappade barn i samma familj

Anhörigvårdskommittén föreslår att vid bedömningen av
rätten till vårdbidrag när flera barn i familjen är handikappade skall
familjens totala situation beaktas. Därigenom kan familjer med flera
handikappade eller sjuka barn, som var och en saknar rätt till vårdbidrag,
tillerkännas vårdbidrag.

Förslaget har bara mött instämmanden vid
remissbehandlingen.

Riksförsäkringsverket påpekar dock att det enligt verkets
uppfattning inte är tillräckligt med tillämpningsföreskrifter, utan en
komplettering bör införas i 9 kap. 4§ AFL. Beträffande problem' som kan uppstå
vid tillämpningen av lagbestämmelsen, t. ex. i de fall något avde handikappade
barnen mestadels vistas på institution, bör verket få meddela närmare
föreskrifter.

Kostnader

Familjeekonomiska kommittén påpekar att genom att en del
av vårdbidraget görs skattefri sänks den bostadsbidragsgrundade inkomsten
vilket medför att utgående bostadsbidrag höjs eller i vissa fall tillkommer.
Med hänsyn tagen till inkomster och avtrappningsprocent för bostadsbidraget kan

Prop.
1981/82:216 65

utgående bostadsbidrag förväntas öka med ca 1,8 milj. kr.
per år.

Liksom kommittén förutsätter- Landstingsförbundet att
staten bär hela kostnaden för reformen.

Riksrevisionsverket pekar emellertid på att förslaget
innebär ökade ekonomiska förutsättningar för föräldrar att vårda sina sjuka
eller handikappade barn. På längre sikt torde därmed främst landstingens
utgifter för dessa barn minska. Verket anser mot denna bakgrund att det inte
finns anledning att i särskild ordning kompensera landstingen och
primärkommunerna för de minskade skatteintäkterna.

Åldersgräns

Anhörigvårdskommittén har inte lämnat något förslag om
ändrad övre åldergräns för vårdbidrag. Kommittén pekar dock på vikten av att
belysa möjligheterna att undvika förtidspensionering av ungdomar när de blir 16

Familjeekonomiska kommittén delar uppfattningen att en för
tidig förtidspensionering bör undvikas och anser att en höjning av
åldersgränsen för vårdbidraget bör övervägas. Bl. a. bör prövas lämpligheten av
att vårdbidrag utgår i de fall barnet fortfarande bedriver studier som kan leda
till att det - helt eller delvis - kan försörja sig själv. Om den handikappade
efter fyllda 16 år har beviljats förfidspension eller förvärvsarbetar bör
vårdbidraget inte utgå.

Liknande synpunkter framförs av Försäkringskasseförbundet.
De Handikappades Riksförbund och Synskadades Riksförbund.

Övriga frågor

Riksrevisionsverket konstaterar att föräldrapenning och
vårdbidrag kan utgå samtidigt för samma barn. När det gäller föräldrapenning i
samband med barns födelse och den särskilda föräldrapenningen har dessa stöd i
allt väsentligt samma syfte som vårdbidrag för små barn eftersom vårdbidraget i
dessa fall knappast till någon del utgör merkostnadsersättning. Dubbel
ersättning kan således utgå från den allmänna försäkringen trots att nämnda
stöd från föräldraförsäkringen i sig avser att utgöra ersättning för vård och
tillsyn på heltid. Verket anser att detta sammanträffande av förmåner- som båda
syftar till en försörjningstrygghet - närmare bör övervägas.

Flera
handikappförbund tar upp försäkringskassornas tillämpning när det gäller
vårdbidrag för svårt handikappade barn.

De Handikappades Riksförbund påpekar att den lokala
bedömningen i samband med ansökningar om vårdbidrag varierar kraftigt mellan ohka

Prop. 1981/82:216 66

försäkringskassor
och pensionsdelegationer. Detta är mycket otillfredsställande menar förbundet
och föreslår att riksförsäkringsverket utarbetar tydligare anvisningar över
tillämpningen och bedömningen av dessa ansökningar.

Liknande synpunkter
framförs av Handikappförbundens centralkommitté. Riksförbundet för Döva och
Hörselskadade Barn, Svenska Diabetesförbundet och Synskadades Riksförbund.

Prop.
1981/82:216 67

Innehåll

Propositionens huvudsakliga innehåll ............................ 1

Lagförslag....................................................................... ....... 2

1............................................................................... Förslag
till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän

försäkring.................................................................. 2

2 Förslag
till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) 7

Protokoll från regeringssammanträde 1982-04-15......... 10

1
Inledning.................................................................. 10

2
Allmän
motivering..................................................... 11

2.1
Vårdbidragets
allmänna betydelse................... 11

2.2
Skattefri
merkostnadsdel................................. 13

2.3
Omprövning av
vårdbidrag............................... 15

2.4
Vårdbidrag fill
föräldrar som lever åtskilda....... 16

2.5
Vårdbidrag när
förälder tillfälligt är förhindrad att vårda barnet 16

2.6
Flera
handikappade barn i samma familj.......... 17

2.7
Ferievårdbidrag................................................ ..... 18

2.8
Vårdbidrag och
särskild föräldrapenning för barn som skall adopteras 19

2.9
Kostnader och
genomförande.......................... 20

3
Upprättade
lagförslag............................................... 22

4
Specialmotivering...................................................... 22

4.1
Förslaget till
lag om ändring i lagen om allmän försäkring 22

4.2
Förslaget fill
lag om ändring i kommunalskattelagen ... 24

5
Hemställan............................................................... ..... 25

6
Beslut....................................................................... ..... 25

Bilagor

1.
Gällande
bestämmelser, deras bakgrund m.m......... 26

2.
Sammandrag av anhörigvårdskommitténs
betänkande (Ds S 1981:15) Vårdbidrag för handikappade barn under 16 år.............................................................. 29

3.
Sammanställning
av remissyttranden....................... 57