Prop. 1981/82:224

Prop.
1981/82:224

Regeringens proposition 1981/82:224

om
försöksverksamhet med brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland;

beslutad
den 29 april 1982.

Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag
som har tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar

JAN-ERIK
WIKSTRÖM

CARL
AXEL PETRI

Propositionens
huvudsakliga innehåll

För att röstberättigade som vistas utomlands skall
kunna utöva sin rösträtt anordnas vid de allmänna valen röstmottagning på
svenska beskickningar och konsulat. I stort sett har röstmottagningen hos
utlandsmyndigheterna kunnat genomföras utan invändningar från någon annan stat.
Förbundsrepubliken Tyskland har emellertid nu förklarat att man inte längre
tillåter att val genomförs hos utlandsmyndigheter i landet. Dock accepterar man
att utländska medborgare deltar i val i sitt hemland genom brevröstning.

Eftersom någon röstmottagning alltså inte kommer
att kunna anordnas på de svenska utlandsmyndigheterna i Förbundsrepubliken vid
höstens val, riskerar många röstberättigade som vistas där att berövas
möjligheten att utöva sin rösträtt vid valet. För att dessa personer inte skall
hindras från att rösta läggs i propositionen fram ett förslag om att
röstberättigade som vistas i Förbundsrepubliken Tyskland skall få rösta per
brev enligt en särskild procedur, avsedd att trygga tillförlitligheten vid
röstningen. Förfarandet föreslås bli anordnat som en försöksverksamhet som
skall tillämpas vid 1982 års val till riksdagen och vid 1982 års val av
landstingsledamöter och kommunfullmäktige.

1
Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 224

Prop.
1981/82:224 2

Förslag till

Lag om försöksverksamhet med brevröstning i Förbundsrepubliken
Tyskland

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Vid 1982 års val till riksdagen och vid samma års val
av landsfingsleda-

möter och kommunfullmäktige får röstberättigade som vistas i Förbundsre-

pubhken Tyskland rösta genom att därifrån sända sina valsedlar fill

valnämnden med posten (brevröstning).

Vid brevröstning tillämpas
bestämmelserna i vallagen (1972:620), om inte annat följer av denna lag.

2 § Brevröstning skall gå fill på följande sätt.

Väljaren lägger för varje val själv in sin valsedel i ett
innerkuvert. I närvaro av två vittnen lägger han sedan in iordningställda
innerkuvert i ett ytterkuvert för brevröstningsförsändelse och fillsluter
detta. Därefter skriver väljaren på ytterkuvertet en försäkran på heder och
samvete att han förfarit på detta sätt och att försändelsen har gjorts i
ordning i Förbundsrepubliken Tyskland. Vidare anger han på ytterkuvertet den
dag då brevröstningsförsändelsen har gjorts i ordning samt sitt personnummer.
Vittnena intygar skriftligen att , väljaren egenhändigt undertecknat försäkran
samt att de inte känner fill något förhållande som strider mot de uppgifter
väljaren lämnat på ytterkuvertet. Vittnenas adresser anges på ytterkuvertet.
Vittnena skall ha fyllt 18 år. Väljarens make eller barn eller makens barn får
inte vara vittne.

Sedan brevröstningsförsändelsen har
gjorts i ordning enligt andra stycket lägger väljaren in försändelsen
tillsammans med sitt röstkort i ett omslagskuvert och tillsluter detta.
Därefter lämnas försändelsen för postbefordran rill valnämnden i den kommun där
väljaren är upptagen i allmän röstlängd eller, om väljaren är upptagen i
särskild röstlängd, till valnämnden i den kommun inom vilken den vallokal är
belägen där den särskilda röstlängden enligt 4 kap. 20 § vallagen (1972:620)
skall finnas tillgänglig.

Brevröstningsförsändeisen får vara
iordninggjord tidigast 24 dagar före valdagen och skall avges senast dagen före
valdagen. Försändelsen skall anses avgiven den dag då den är poststämplad.
Brevröstningsförsändelsen skall lämnas för postbefordran i så god tid att den
kan beräknas vara valnämnden till hända senast andra dagen efter valdagen.

3 § Vid varje fillfälle då
brevröstningsförsändelser kommer in fill valnämnden skall antalet antecknas i
ett särskilt protokoll. I väntan på den offentliga förrättningen för preliminär
rösträkning skall försändelserna förvaras på betryggande sätt.

4 § Granskning och rösträkning skall
i fråga om brevröstningsförsändelser ske vid den offentliga förrättning som
avses i 13 kap. 9 § vallagen (1972:620). Sedan de åtgärder som anges i samma
paragrafs första stycke har vidtagits, skall brevröstningsförsändelserna
granskas på följande sätt.

Granskningen inleds med att inkomna
omslagskuvert med brevröstningsförsändelser räknas, varpå antalet antecknas i
protokollet. Därefter granskas omslagskuverten. Därvid kontrolleras att

Prop.
1981/82:224 3

1. omslagskuvertet inte har blivit öppnat efter
tillslutandet,

2. omslagskuvertet har avlämnats för postbefordran i
Förbundsrepubliken Tyskland,

3. brevröstningsförsändelsen inte har avgetts senare
än dagen före valdagen.

I de fall då de nämnda kraven är uppfyllda, förfars
med omslagskuvertet på det sätt som föreskrivs i 5 §. I annat fall läggs
omslagskuvertet åt sidan. Omslagskuvert som lagts åt sidan läggs därefter in i
ett eller flera särskilda kuvert som förseglas och förses med anteckning om
innehållet.

5 §
När kontrollen enligt 4 § är avslutad, öppnas de omslagskuvert som inte

lagts åt sidan. Därefter kontrolleras att

1. omslagskuvertet innehåller väljarens röstkort,

2. samma väljare inte avgivit sådant ytterkuvert som
avses i 13 kap. 3 § första stycket vallagen (1972:620) eller mer än en
brevröstningsförsändelse,

3. väljaren är röstberättigad i valdistriktet,

4. väljaren inte röstat i vallokalen under valdagen.

I de fall då de nämnda kraven är uppfyllda, förfars
med ytterkuvertet på det sätt som föreskrivs i 6 §. I annat fall läggs
ytterkuvertet tillsammans med väljarens röstkort åter in i omslagskuvertet, som
läggs åt sidan. Omslagskuvert som lagts åt sidan läggs därefter in i ett eller
flera särskilda kuvert som förseglas och förses med anteckning om innehållet.

6 §
När kontrollen enligt 5 § är avslutad, granskas ytterkuverten till de

valförsändelser som inte har lagts åt sidan. Därvid kontrolleras att

försändelsen är i föreskrivet skick och har gjorts i ordning inom föreskriven

tid samt att ytterkuvertet är tillslutet. Därefter bryts ytterkuvertet. Inner-

kuverten granskas. Därvid kontrolleras att de är av föreskriven beskaffen

het, att väljaren har ställt i ordning endast ett innerkuvert för varje val och
att

innerkuverten ej är försedda med obehörig märkning. Godkända innerku

vert läggs i urnorna. I samband därmed antecknas vid väljarens namn i

röstlängden att han har utövat sin rösträtt.

Föreligger brist eller felaktighet i något
hänseende som valnämnden skall kontrollera enligt första stycket, skall det
eller de bristfälliga kuverten tillsammans med väljarens röstkort och
ytterkuvertet åter läggas in i omslagskuvertet. Detsamma gäller om ett
innerkuvert är tomt eller om det inte klart framgår att ett kuvert innehåller
en valsedel. Omslagskuverten läggs i sin tur in i ett eller flera särskilda
kuvert som förseglas och förses med anteckning om innehållet.

Avgivna röster skall räknas tillsammans med de
röster som avses i 13 kap. 9 § andra stycket vallagen (1972:620).

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1982 och gäller
till utgången av år 1982.

Prop.
1981/82:224

Utdrag

JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1982-04-29

Närvarande:
statsråden Wikström, ordförande, och Friggebo, Dahlgren, Åsling, Söder,
Johansson, Wirtén, Andersson, Boo, Petri, Eliasson, Gustafsson, Elmstedt,
Tilländer, Ahrland, Molin.

Föredragande:
statsrådet Petri

Proposition
om försöksverksamhet med brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland

1
Inledning

Svensk vallagstiftning utmärks av principen att
alla röstberättigade skall beredas möjlighet att utöva sin rösträtt. Det är bl.
a. därför som Sverige anordnar röstmottagning på sina utlandsmyndigheter. Vid
1979 års allmänna val röstade omkring 20 000 personer hos svenska
utlandsmyndigheter. I Förbundsrepubliken Tyskland ägde röstmottagning rum hos
nio utlandsmyndigheter, där 1 559 personer röstade.

I stort sett har röstmottagningen hos de svenska
utlandsmyndigheterna kunnat genomföras utan invändningar från någon annat stat.
Schweiz utgör dock ett undantag. Redan på 1950-talet protesterade man i Schweiz
mot att röstmottagning ägde rum där hos svenska utlandsmyndigheter. Det ansågs
oförenligt med Schweiz suveränitet att utländska medborgare i Schweiz deltog i
val av politiska församlingar i sina hemländer. Röstmottagning hos svenska
utlandsmyndigheter i Schweiz har därför inte genomförts efter 1956 års val. De
svenskar i Schweiz som velat delta i svenska val har fått bege sig till närmast
belägna utlandsmyndighet i något grannland och lämna sina röster där.

På senare tid har även Förbundsrepubliken Tyskland
intagit en kritisk hållning till att röstmottagning sker hos utländska
beskickningar och konsulat i landet. I en cirkulärnote i september 1981
hävdades det att genomförandet av val till parlamentariska församhngar och
kommunala val i andra stater inte faller inom ramen för sådan diplomatisk och
konsulär verksamhet som avses i de båda Wienkonventioner som gäller beträffande
diplomatiska och konsulära förbindelser. Förbundsrepubliken förklarade sig
därför inte beredd att lämna tillstånd till genomförande av sådana val hos
utlandsmyndigheterna i landet. Dock ansåg man sig kunna acceptera att utländska
medborgare deltar i val i sitt hemland genom brevröstning

Prop. 1981/82:224 5

(Briefwahl) samt att utlandsmyndigheterna tillhandahåller
valmateriel för sådan röstning.

Med anledning av den negativa
inställning till röstmottagning som redovisats från Förbundsrepublikens sida
har man från den svenska regeringens sida haft upprepade kontakter med tyska
myndigheter i syfte att utverka ett medgivande för de svenska
utlandsmyndigheterna att genomföra röstmottagning. Vidare har upprättats
promemorian Om svenska väljares röstning i Förbundsrepubliken Tyskland vid 1982
års val.' I promemorian diskuteras olika alternativ för röstning hos svenska
utlandsmyndigheter i Förbundsrepubliken. Promemorian bör fogas till protokollet
i detta ärende som bilaga 1.

Promemorian har remissbehandlats.
En förteckning över remissinstanserna och en sammanställning av deras
remissyttranden bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.

2 Allmän motivering 2.1 Bakgrunden

I Sverige gäller som huvudregel att
rösträtten vid allmänna val utövas vid personlig inställelse inför valförrättaren
i det valdistrikt där väljaren är uppförd i rösfiängden. Att detta är den
normala ordningen hänger samman med de krav som ställs på förfarandet vid valen
(prop. 1972:105 s. 88 f). Dessa krav innebär att valförfarandet måste fylla
högt ställda anspråk på tillförlitlighet. Garantier måste föreligga för att
valen sker under former som tryggar valhemligheten. Dessutom skall
valförfarandet vara smidigt och enkelt.

Strävandena att bereda alla
kategorier av röstberättigade praktiska möjligheter att delta i val har
emellertid lett till att rösträtten får utövas även på andra sätt än genom
personlig inställelse. Detta innebär likväl inte att några avsteg har gjorts
från de grundläggande principerna för valförfarandet. Enhgt vallagen (1972:620,
omtryckt senast 1982:146, ValL) kan rösträtten utövas genom röstning med
valsedelsförsändelse (11 kap. ValL), röstning på postanstalt (10 kap. 1-6 §§),
röstning hos utlandsmyndighet (10 kap. 7-11 §§) och röstning på fartyg (10 kap.
12-16 §§).

Möjligheten att rösta hos svenska
ufiandsmyndigheter infördes år 1920. Genom den lag om val till riksdagen som då
trädde i kraft gavs väljare som tillhörde vissa yrkes- eller tjänstegrupper
rätt att rösta genom att skicka en valsedelsförsändelse med posten till
länsstyrelsen, som var sammanräkningsmyndighet. År 1924 utvidgades den krets
av väljare som fick rösta med valsedelsförsändelse till att omfatta även
personal vid svenska beskickningar

• Promemorian har på uppdrag av justitiedepartementet
upprättats av hovrättsassessorn Bengt-Åke Nilsson.

Prop.
1981/82:224 6

eller
svenska konsulat. Genom en lagändring år 1937 gavs alla väljare som vistades
utom riket möjlighet att delta i riksdagsval genom att lämna valsedlar på
svenska beskickningar eller konsulat.

Gällande rätt innebär att en röstberättigad, som på
grund av vistelse utom riket finner sig vara förhindrad att rösta på valdagen i
vallokalen för det valdistrikt där han är upptagen i röstlängd, får rösta hos
en svensk utlandsmyndighet (8 kap. 1 § ValL). Vid 1979 års allmänna val
anordnades röstmottagning hos 250 svenska utlandsmyndigheter (10 kap. 7 §
ValL). Dessutom anordnade utlandsmyndigheterna särskild röstmottagning på ett
70-tal orter där grupper av svenskar befann sig.

Vid de senaste valen ägde röstmottagning i
Förbundsrepubliken Tyskland rum på ambassaden i Bonn, på generalkonsulaten i
Frankfurt am Main, Hamburg och Miinchen samt på konsulaten i Bremen,
Dusseldorf, Hannover och Stuttgart. Därjämte anordnades röstmottagning på generalkonsulatet
i Berlin.

Svenska medborgare som inte är bosatta i Sverige
och som uppfyller villkoren för rösträtt i riksdagsval tas efter ansökan upp i
den s. k. särskilda röstlängden (4 kap. 12 § ValL). I 1979 års särskilda
röstlängd var 15 319 utlandssvenskar upptagna. Av dessa var 1 699 bosatta i
Förbundsrepubliken Tyskland. Emellertid röstar hos utlandsmyndigheterna också
väljare som är utrikes tillfälligt. Som jag nämnde inledningsvis röstade
omkring 20 000 personer hos utlandsmyndigheterna vid 1979 års val. Av dessa
röstade 1 559 personer i Förbundsrepubliken Tyskland.

Särskilda bestämmelser om förfarandet vid röstning
hos utlandsmyndigheter är intagna i 10 kap. 7-11 §§ ValL, som innehåller bl.
a. följande.

Röstning
hos en utlandsmyndighet får börja tidigast den tjugofjärde dagen före valdagen
och pågå så länge att avgivna valsedlar kan beräknas vara riksskatteverket
(RSV) till hända senast kl. 12 dagen före valdagen. Chefen för
utlandsmyndigheten bestämmer när och var röstning äger rum hos myndigheten (10
kap. 7 § ValL).

Vid röstmottagningen visar väljaren upp sitt
röstkort eller sitt svenska pass för röstmottagaren, som därefter förser
väljaren med erforderligt antal valkuvert. Sedan väljaren i avskildhet lagt in
valsedlar i valkuverten lämnar han dessa kuvert och röstkortet till
röstmottagaren. Har väljaren inget röstkort, upprättar röstmottagaren med
ledning av väljarens pass och de uppgifter väljaren kan lämna ett adresskort.

Röstmottagaren
kontrollerar därefter bl. a. att valkuvertet inte är försett med obehörig
märkning. Därefter lägger röstmottagaren i väljarens närvaro in valkuverten och
röstkortet eller adresskortet i ett ytterkuvert. Röstmottagaren tillsluter
sedan ytterkuvertet, tar hand om det samt antecknar i en väljarförteckning bl.
a. väljarens namn (10 kap. 8 § ValL).

Också röstning genom bud kan ske hos
utlandsmyndigheter. Bestämmelser härom finns i 8 kap. 7 § och 11 kap. ValL.

Prop. 1981/82:224 7

Röstmottagare skall sända mottagna ytterkuvert
till RSV (10 kap. 10 § ValL).

RSV förtecknar fortlöpande de
ytterkuvert som kommer in från utlandsmyndigheterna och sänder därefter
kuverten till valnämnden i den kommun där väljaren är upptagen i allmän
rösfiängd eller, om väljaren är upptagen i särskild rösfiängd, till valnämnden
i den kommun, inom vilken den vallokal är belägen där den särskilda rösfiängden
enligt 4 kap. 20 § ValL skall finnas fillgänglig (10 kap. 11 § ValL). Även
ytterkuvert som anländer efter kl. 12 lördagen före valdagen skickas ut till
valnämnderna. I gynnsamma fall kan även försändelser som anländer till RSV
först under måndagen eller tisdagen efter valdagen vara valnämnden till hända
innan nämnden inleder sin. preUminära rösträkning på onsdagen efter valdagen
(jfr 13 kap. 10 § ValL).

Som jag nämnde inledningsvis har
röstmottagningen hos de svenska utlandsmyndigheterna i stort sett kunnat
genomföras utan några invändningar från andra stater. Ända tills
Förbundsrepubliken Tyskland tillkännagav sin negativa inställning var Schweiz
det enda undantaget. Där har röstmottagning inte förekommit på de svenska
ufiandsmyndigheterna sedan mitten av 1950-talet.

I Schweiz pågår f. n. en översyn av
lagen om utlandsschweizarnas rättigheter. I samband därmed övervägs om man bör
ge utlandsschweizarna möjlighet att rösta via ambassader och konsulat och ev.
även per brev. En ändring i den riktningen skulle förmodhgen leda fill att
utländska medborgare som vistas i Schweiz får delta i val i sina hemländer.

Frågan om röstning för de svenska medborgarna
i Schweiz har hittills lösts på det sättet att den som velat rösta har fått
fara till en svensk utlandsmyndighet i något grannland. De utlandsmyndigheter
som ligger närmast till är konsulaten i Lyon och Strasbourg i Frankrike samt i
Vaduz i Liechtenstein. Vidare har särskild röstmottagning anordnats i Aosta på
den itahenska sidan om gränsen.

Som förut har nämnts tillkännagav
Förbundsrepubliken Tyskland genom en cirkulärnote den 8 september 1981 till
beskickningarna i Bonn att man inte var beredd att lämna fillstånd fill att val
fill utländska parlamentariska församlingar (bortsett från Europaparlamentet)
eller utländska kommunalval genomfördes hos ufiandsmyndigheter inom landet. I
noten fillades dock att man inte hade någonting att invända mot att
"Briefwahl" genomfördes eller att de utländska beskickningarna vidtog
nödvändiga förberedelser för sådan röstning.

Som ett led i förberedelserna för
1982 års val har den svenska ambassaden i Bonn haft upprepade kontakter med
utrikesdepartementet där i syfte att utverka ett medgivande för de svenska
utlandsmyndigheterna i Förbundsrepubliken att genomföra röstmottagning. Jag
har själv haft överläggningar i ämnet med företrädare för Förbundsrepublikens
ambassad i Stockholm. Frågan har också tagits upp av statsminister Fälldin
under hans överlägg-

Prop, 1981/82:224 8

ningar
med förbundskansler Schmidt vid det nyligen avslutade statsbesöket i
Förbundsrepubliken.

Som skäl för att inte godta röstmottagning vid utländska
beskickningar och konsulat har man från Förbundsrepublikens sida bl. a.
hänvisat till att man har stora invandrargrupper i landet och befarar att
polifisk oro skulle kunna uppstå inom dessa grupper och att ev. motsättningar
skulle komma till öppet uttryck, om val och därmed valrörelser kunde genomföras
i Förbundsrepubliken. Även om man inte hyser några sådana farhågor i fråga om
svenska val har man sett sig nödsakad att fillämpa likabehandlingsprincipen.
Från svensk sida har bl. a. lämnats en ingående redogörelse för förfarandet vid
röstmottagning hos utlandsmyndigheter och man har därvid hävdat att detta
förfarande bör kunna jämställas med Briefwahl. De här redovisade kontakterna
har emellerfid inte lett till att Förbundsrepubliken accepterat denna ståndpunkt.

2.2
Promemorian

Beträffande de närmare övervägandena hänvisas till
promemorian. Här skall endast i korthet redovisas de fyra lösningar som
diskuteras i promemorian.

Ett alternativ innebär att några särskilda åtgärder
för att möjliggöra röstning i Förbundsrepubliken inte vidtas. Det betyder att
de röstberätfigade som vill utöva sin rösträtt får rösta på någon av de svenska
utlandsmyndigheterna i grannländerna. I promemorian konstateras att avståndet
från de städer i Förbundsrepubliken där röstmottagning senast anordnades till
närmaste svenska utlandsmyndighet i ett grannland är i fråga om Bonn,
Dusseldorf, Frankfurt am Main, Hamburg, Munchen och Stuttgart omkring 15-25
mil. För väljare i Bremen och Hannover uppgår motsvarande avstånd fill 30-40 mil.
Ev. kan särskild röstmottagning anordnas i grannländerna på vissa orter nära
gränsen till Förbundsrepubliken. Slutsatsen i promemorian är att en lösning som
innebär att röstning bara får äga rum i grannländer till Förbundsrepubliken i
mycket hög grad skulle begränsa valdeltagandet för väljare i
Förbundsrepubliken.

En annan lösning som diskuteras i promemorian går
ut på att väljarens valhandlingar hos utlandsmyndigheten och röstmottagarens
uppgifter begränsas jämfört med vad som nu gäller i syfte att uppnå ett
förfarande som kan jämställas med "Briefwahl". Det skisserade
förfarandet innebär att väljaren röstar med valsedelsförsändelse och att han
inte direkt företar några valhandlingar hos utlandsmyndigheten (jfr 11 kap. 8 §
ValL). Röstmottagaren befrias från de valtekniska uppgifter han har enligt 10
kap. 8 § och 11 kap. 8 § ValL, innefattande granskning av valkuvert,
ytterkuvert m. m. Hans uppgifter begränsas till att registrera de
valsedelsförsändelser som ges in och vid behov kontrollera ingivarens idenfitet.
Enligt promemorian är det oklart om man från Förbundsrepublikens sida
accepterar ett förfarande av detta

Prop.
1981/82:224 9

slag.
Detta alternafiv anses därför inte böra övervägas utan att man närmare har
klarlagt Förbundsrepublikens inställning till förfarandet.

Ett tredje alternativ som övervägs i promemorian
innebär att väljare i Förbundsrepubhken får möjlighet att genom fullmakt uppdra
åt en annan person att rösta i sitt ställe. Deii som vistas i Förbundsrepubliken
kan alltså enligt denna lösning delta i val i Sverige genom att översända en
röstningsfullmakt fill en person i Sverige. Enligt promemorian är emellertid
fullmaktsröstning numera i princip främmande för svensk vallagstiftning. Bl. a.
med hänsyn härfill bör enligt promemorian inte heller denna modell genomföras.

Det fjärde alternativ som diskuteras och också
förordas i promemorian är ett brevröstningsförfarande som utformas så att
vallagens bestämmelser om röstningsprocedur, preliminär röstning m. m. så långt
som möjligt skall kunna tillämpas. Förfarandet går i korthet fill på följande
sätt. Väljaren lägger för varje val själv in sin valsedel i ett innerkuvert. I
närvaro av två vittnen lägger han sedan innerkuverten i ett ytterkuvert för
brevröstning och tillsluter detta. Därefter tecknar väljaren på ytterkuvertet
en försäkran på heder och samvete att han förfarit på detta sätt. På samma sätt
intygar vittnena att väljaren egenhändigt undertecknat försäkran samt att något
förhållande som strider mot innehållet i försäkran inte är känt för dem.
Vittnenas adresser anges på ytterkuvertet. Vittne skall ha fyllt 18 år.
Väljarens make eller barn eller makens barn får inte vara vittne. Så långt
överensstämmer förfarandet i allt väsentligt med tillvägagångssättet då en
valsedelsförsändelse för röstning genom bud ställs i ordning. Därefter läggs
brevröstningsförsändelsen och väljarens röstkort i ett omslag, som fillsluts
och lämnas för postbefordran till valnämnden. Samtliga brevröster räknas vid
nämndens prehminära rösträkning onsdagen efter valdagen.

Så gott som alla remissinstanser tillstyrker i
princip promemorians förslag om ett brevröstningsförfarande. Endast en
remissinstans, valnämnden i Stockholm (majoriteten), avstyrker förslaget. I
övrigt framförs kritiska synpunkter endast beträffande vissa detaljspörsmål.
Angående det närmare remissutfallet hänvisas till bilaga 2.

2.3
Föredragandens överväganden

Alla
röstberättigade bör ha möjlighet att delta i valen

Enligt min mening måste man nu utgå från att
Sverige inte kommer att kunna anordna röstmottagning hos sina
ufiandsmyndigheter i Förbundsrepubliken Tyskland vid 1982 års val. Det är
givet att åtskilliga personer som vistas i Förbundsrepubliken vid tiden för
valen i Sverige skulle sakna eller åtminstone få avsevärt sämre möjligheter att
utöva sin rösträtt, om inte röstningen kan ordnas på annat sätt. Med hänsyn
till principen att alla röstberättigade såvitt möjligt skall kunna delta i de
allmänna valen måste

Prop.
1981/82:224 10

man enligt min mening överväga andra sätt att bereda dem
som vistas i Förbundsrepubhken praktiska möjligheter att utöva sin rösträtt.

I den remitterade promemorian
diskuteras fyra olika alternativ. Övervägandena i promemorian mynnar ut i ett
förslag om försöksverksamhet med brevröstning. Remissinstanserna har fillstyrkt
promemorians förslag. Jag kan också för egen del ansluta mig till att förslaget
om brevröstning i huvudsak innebär en lämplig lösning. Den föreslagna ordningen
fyller enligt min mening högt ställda anspråk på tillförlitlighet, garanterar
valhemligheten och är smidig och enkel. Jag föreslår därför att en ordning med
brevröstning enligt den i promemorian skisserade modellen genomförs.

Brevröstningsförfarandet är i
promemorian tänkt som en försöksverksamhet vid 1982 års val. Jag delar
uppfattningen att möjligheterna fill brevröstning bör införas som ett
provisorium. Först efter en utvärdering av brevröstningen vid 1982 års val kan
man ta ställning fill om förfarandet bör införas mera permanent. Det är f. ö.
svårt att förutse i vad mån det i framtiden kommer att finnas behov av ett
sådant förfarande. Jag föreslår därför att brevröstningsförf ärandet införs i
form av en försöksverksamhet vid 1982 års val. Med hänsyn härtill bör
bestämmelserna om denna röstningsform, såsom föreslås i promemorian, tas in i
en särskild lag.

Det föreslagna brevröstningsförfarandet bör kunna
tillämpas av svenska väljare i Förbundsrepubliken Tyskland. Med hänsyn fill att
röstmottagning f. n. inte kan äga rum hos svenska ufiandsmyndigheter i Schweiz
hade det naturligtvis varit en fördel om förfarandet kunde ha tillämpats också
i detta land. Jag delar emellerfid den i promemorian redovisade uppfafiningen
att försöksverksamheten knappast skulle vara förenHg med den ståndpunkt som
Schweiz hitfills har intagit i fråga om rätten för utländska medborgare att i
Schweiz delta i val till politiska församlingar i hemländerna.

Sammanfattningsvis föreslår jag
alltså att de röstberättigade som vistas i Förbundsrepubliken Tyskland skall få
utöva sin rösträtt genom brevröstning vid 1982 års val fill riksdagen och vid
1982 års val av landsfingsledamöter och kommunfullmäktige.

Även när det gäller den närmare utformningen av
brevröstningsförfarandet kan jag i allt väsentligt ansluta mig fill
promemorians förslag. Förslaget har också i huvudsak godtagits av
remissinstanserna. I fråga om det närmare förfarandet vill jag säga följande.

Iordningställandet av brevröstningsförsändelser

Väljaren lägger själv in sin
valsedel i ett innerkuvert för varje valsom han vill delta i. Detta bör
givetvis ske i avskildhet så att skyddet för valhemligheten upprätthålls. I
närvaro av två vittnen lägger han därefter in de iordningställda innerkuverten
i ett särskilt ytterkuvert för brevröstningsförsändelse och fillsluter detta.
Därefter undertecknar väljaren på ytterkuvertet en försäkran på heder och
samvete att han själv har lagt in en valsedel

Prop.
1981/82:224 11

för
varje val i ett innerkuvert, att han i närvaro av vittnena har lagt in
innerkuverten i ytterkuvertet och därefter har fillslutit detta samt att
försändelsen har gjorts i ordnirig i Förbundsrepubliken Tyskland. På
ytterkuvertet anger väljaren vidare det datum då försändelsen har ställts i
ordning och sitt personnummer.

Därefter
intygar de två vittnena på ytterkuvertet att väljaren egenhändigt undertecknat
den nämnda försäkran och att något förhållande som strider mot de uppgifter som
väljaren har lämnat på ytterkuvertet inte är känt för vittnena. På
ytterkuvertet anges även vittnenas adresser. Ytterkuvertet läggs därefter,
tillsammans med väljarens röstkort, i ett omslagskuvert, som förseglas och
lämnas för postbefordran till valmyndigheten.

Brevröstningsförsändelse
bör inte få göras i ordning tidigare än den dag då röstmottagning hos
ufiandsmyndighet får börja, alltså tidigast den 24:e dagen före valdagen.

Vid
brevröstning liksom vid röstning i övrigt får en väljare, som på grund av något
kroppsligt fel inte kan avge sin röst i föreskriven ordning, anlita ett biträde
som han utsett (8 kap. 14 § ValL).

Brevröstningsförsändelsen
måste, som jag nämnde, iordningställas av väljaren själv. Däremot bör det
naturligtvis stå väljaren fritt att uppdra åt en annan person att lämna
försändelsen fill posten. Några särskilda bestämmelser härom behövs inte.

Det
hittills beskrivna förfarandet överensstämmer mycket nära med det nuvarande
budröstningsförfarandet (11 kap. 3 § ValL). Vid budröstning är det vittnet och
budet som skall underteckna ett intyg motsvarande det som de båda vittnena
undertecknar vid brevröstning.

Nästa
led i valförfarandet är överbringandet av valsedlarna från väljaren fill
valmyndigheten. Enligt vallagens bestämmelser kan mottagaren allfid, anfingen
det är en valförrättare eller en röstmottagare på postanstalt, hos
utlandsmyndighet eller på fartyg, kontrollera identiteten på den person som
överlämnar valkuvert eller valsedelsförsändelse (9 kap. 3 §, 10 kap. 4, 8 och
14 §§ samt 11 kap. 8 § ValL). Någon motsvarande kontrollmöjlighet kan knappast
åstadkommas i ett brevröstningsförfarande. Emellertid kan man på annat sätt
skapa tillfredsställande garantier för att brevröstningsförsändelsen härrör
från den person som uppges vara väljaren och för att försändelsen har avlämnats
fill postbefordran med hans vilja.

I
promemorian nämns tre kontrollmetoder. En metod är att låta en väljare som vill
brevrösta rekvirera ett röstlängdsutdrag hos sin valmyndighet och i samband
därmed ge t. ex. en utlandsmyndighet tillfälle att kontrollera beställarens
identitet. Ett annat sätt är att föreskriva att väljaren aUtid skall bifoga
sitt röstkort. Ett tredje sätt är att väljaren själv upprättar och bifogar ett
sådant adresskort som upprättas vid röstning hos utlandsmyndighet i de fall då
väljaren inte kan förete sitt röstkort.

Enligt gällande ordning skickas röstkort till den
röstberättigades adress enhgt rösfiängden. Genom särskilda anvisningar om
utfärdandet av duplett-

Prop. 1981/82:224 12

röstkort har RSV också försökt stärka garantierna för att
röstkort inte skall komma i orätta händer. I dessa anvisningar står bl. a.
följande.

Viss restriktivitet bör iakttas vid
utfärdandet av duplettröstkort för att säkerställa att röstkortet kommer den
röstberätfigade själv fill hända. Detta är särskilt vikfigt om duplettröstkort
beställs per telefon. Endast i undantagsfall bör röstkort skickas under annan
adress än den röstberättigades hemadress. Om duplettröstkort begärs av annan än
den röstberätfigade bör fullmakt uppvisas.

Enligt promemorian får det antas
att ett förfarande med särskild rekvisition av ett rösfiängdsutdrag skulle ge
de säkraste garanfierna mot missbruk av brevröstningsförfarandet. Fördelarna
med denna ordning i jämförelse med ett förfarande där man nöjer sig med att
väljaren bifogar sitt röstkort bedöms dock vara så ringa att de inte mofiverar
det merarbete för väljare och valmyndigheter som ett förfarande med särskilda
röstlängdsutdrag skulle innebära. Vidare uttalas i promemorian att man inte
bör godta att väljaren i stället för sitt röstkort bifogar ett adresskort med
brevröstningsförsändelsen. I promemorian förordas därför den lösning som
innebär att väljaren bifogar sitt röstkort.

Remissinstanserna har - bortsett
från valnämnden i Stockholms kommun (majoriteten) - tillstyrkt promemorians
förslag i denna del. Jag kan även för egen del ansluta mig till den förordade
lösningen, som enligt min mening fyller de krav på tillförlitlighet som
rimhgtvis kan ställas.

Vid vanlig poströstning skickas
mottagna röster direkt fill resp. valnämnd (10 kap. 6 § ValL). Vid röstning hos
utlandsmyndigheter och på fartyg skickas rösterna däremot till RSV. Där
sorteras de för utsändning till resp. valnämnd (10 kap. 10-11 och 14-15 §§
ValL). Så sker för att underlätta de röstmottagande myndigheternas arbete. I
många fall vet man där inte heller med säkerhet till vilken valnämnd
försändelserna skall skickas, eftersom väljaren kan rösta utan att förete
röstkort.

Vid brevröstning måste väljaren
enligt den ordning som nyss har förordats ha tillgång till sitt röstkort. Där
anges postadressen till den valnämnd som svarar för den preliminära
rösträkningen. Med sådana förutsättningar bör enligt promemorian postbefordran
kunna ske direkt fill valnämnden. Väljaren får då på omslagskuvertet ange den
adress till valnämnden som återfinns tydligt angiven på röstkortet.

RSV förordar i stället att
omslagskuverten skickas direkt fill verket, som granskar omslagskuverten vid en
offentlig förrättning. Godkända försändelser skickas därefter till
vederbörande valnämnd, som kontrollerar försändelsens rikfighet i övrigt. Som
skäl för sin ståndpunkt åberopar RSV bl. a. att behovet av särskilda
informations- och utbildningsinsatser avsevärt skulle minska, om granskningen
av omslagskuverten ålades en enda myndighet i stället för flera. En sådan
ordning skulle också gagna en likformig bedömning samt underlätta en
uppföljning och utvärdering av brevröstningsförfarandet.

Prop.
1981/82:224 13

Med anledning av RSV:s synpunkter vill jag erinra
om att RSV i dag inte deltar i granskningen av valsedlar i valkuvert,
valsedelsförsändelser etc. Denna uppgift ankommer i första hand på
valförrättarna i vallokalerna och på valnämnderna. Principiella skäl talar
enligt min mening för att samma organ svarar för granskningen av brevröster.
Vad beträffar behovet av särskilda informations- och utbildningsinsatser vill
jag påpeka att den granskning av omslagskuverten som enligt förslaget skall
göras inte kan anses vara speciellt omfattande eller komplicerad. Jag utgår
från att man kan anförtro valnämnderna den kontroll det här är fråga om utan
nämnvärd information och utbildning. Med hänsyn fill vad jag nu har sagt
ansluter jag mig fill förslaget i promemorian att omslagskuverten skall skickas
direkt till valnämnden. Detta torde inte medföra några svårigheter från
väljarnas synpunkt, eftersom postadressen till valnämnden finns angiven på
väljarens röstkort.

Valnämndens
behandling av brevröstningsförsåndelser

Efter hand som brevrösterna anländer fill
valnämnden bör anteckning om detta göras i nämndens protokoll.

Liksom övriga förtidsröster skulle brevrösterna
kunna skickas ut fill vallokalerna för preliminär rösträkning i de fall
rösterna anländer till valnämnden i fillräckhgt god fid för detta (jfr 12 kap.
1 och 2 §§ ValL). Eftersom brevröstning enligt förslaget kommer att fillämpas
endast i mycket begränsad omfattning är det dock, som framhålls i promemorian,
lämpligare att låta valnämnden räkna samtliga brevröster vid den preliminära
rösträkningen på onsdagen efter valdagen. Förfarandet med dessa röster blir då
detsamma som tillämpas i fråga om samtliga poströster vid kyrkofullmäktigval
(34 och 35 §§ lagen 1972:704 om kyrkofullmäktigval, omtryckt senast 1982:147,
KfvL).

Uppenbarligen bör brevröster inte få avges efter
den tidpunkt då vallokalerna stänger, dvs. kl. 20 på valdagen. I enhghet med
promemorieförslaget bör det föreskrivas att brevröster skall avges senast
dagen före valdagen och att en brevröstningsförsändelse anses avgiven den dag
då den har poststämplats. För att brevröstningsförsändelsen med säkerhet skall
komma med i valnämndens preliminära rösträkning bör försändelsen avsändas i
sådan tid att den är nämnden till hända senast tisdagen efter valdagen.

De bestämmelser om granskning av poströster,
utlandsröster och fartygsröster som gäller vid den preliminära rösträkningen
(13 kap. 3-5 §§ ValL) bör kunna tillämpas också vid granskningen av
brevröstningsförsändelser. För brevröstningsförsändelser behövs emellertid
vissa ytterligare kontrollåtgärder. Eftersom brevröstning endast får ske från
Förbundsrepubliken Tyskland bör det kontrolleras att försändelsen avsänts från
detta land.

Prop. 1981/82:224 14

Vidare bör kontrolleras att väljarens röstkort har
bifogats och att rösten har avgetts i rätt tid.

Till sist vill jag erinra om att
remissinstanserna har tagit upp en del detaljspörsmål såsom frågan hur
ofrankerade brevröster skall behandlas, frågan huruvida den förtryckta texten
på ytterkuverten bör vara avfattad också på tyska språket etc. Dessa och
liknande spörsmål bör enligt min mening inte regleras i lagen. Jag vill här
erinra om att RSV kan meddela föreskrifter med stöd av förordningen (1975:6).
med bemyndigande för centrala valmyndigheten att meddela vissa föreskrifter
(ändrad senast 1980:30).

3 Upprättat lagförslag

I enlighet med vad jag nu har
anfört har inom justitiedepartementet upprättats ett förslag till lag om försöksverksamhet
med brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland.

4 Specialmotivering

1§

I denna paragraf anges lagens
fillämpningsområde.. Vid 1982 års val till riksdagen samt 1982 års val av
landsfingsledamöter och kommunfullmäkfige får alltså den som är röstberättigad
och som vistas i Förbundsrepubliken Tyskland utöva sin rösträtt genom att
därifrån sända sina valsedlar med posten fill valnämnden. Med
Förbundsrepubliken Tyskland avses i detta sammanhang även Västberlin.

Kravet på vistelse innebär att
möjligheten att brevrösta står öppen bara för den som vistas i
Förbundsrepubliken vid tiden för röstningen. Det krävs emellertid inte att
väljaren är bosatt i Förbundsrepubliken. Även den som vistas där tillfälligt
har möjlighet att brevrösta.

Vidare innebär kravet på vistelse
att brevröstningsförsändelsen både skall göras i ordning i Förbundsrepubliken
och avsändas därifrån. Det är alltså inte tillåtet att göra i ordning
valförsändelsen i ett annat land och sedan skicka den med bud till
Förbundsrepubliken för postbefordran därifrån till Sverige.

2 §

Hur väljaren skall gå fill väga vid
brevröstning regleras i denna paragraf.

Bestämmelserna i andra stycket
överensstämmer i sina huvuddrag med bestämmelserna i 11 kap. 3 § andra stycket
ValL om hur en valsedelsförsändelse ställs i ordning.

För att stävja missbruk föreskrivs att väljaren på
ytterkuvertet skall skriva

Prop. 1981/82:224 15

en
försäkran att han själv har lagt in en valsedel för varje val i ett innerkuvert,
att han i närvaro av vittnena har lagt in innerkuverten i ett ytterkuvert och
därefter har tillslufit detta samt att försändelsen har gjorts i ordning i
Förbundsrepubhken Tyskland. Vittnenas intyg omfattar, förutom de uppgifter som
väljaren lämnar i sin försäkran, även uppgifterna om personnummer och datum
för iordningställandet av försändelsen.

En väljare som medvetet eller av grov oaktsamhet
lämnar oriktig uppgift i en sådan försäkran som anges i andra stycket gör sig
skyldig till osann resp. vårdslös försäkran (15 kap. 10 § brottsbalken). Även
ett vittne gör sig skyldigt till brott, om han i samband med brevröstning
lämnar medvetet oriktiga uppgifter i intyget (osant intygande, 15 kap. 11 §
första stycket brottsbalken). En förutsättning härför är naturligtvis att han
förstår innebörden av texten på ytterkuvertet.

I
tredje stycket finns närmare bestämmelser om hur försändelsen görs färdig för
postbefordran och om vart den skall adresseras. Postadressen till den valnämnd
som där avses återfinns på röstkortet. Det krävs inte att väljaren personligen
lämnar försändelsen fill postbefordran. När han har gjort i ordning
försändelsen enhgt andra stycket är det inget som hindrar att han låter någon
annan posta den. Det finns inte heller något krav på att väljaren skall befinna
sig i Förbundsrepubliken när försändelsen avsänds. Även om väljaren efter att
ha gjort i ordning valförsändelsen beger sig till ett annat land, får
försändelsen lämnas till postbefordran t. ex. av en familjemedlem, förutsatt
att det sker i Förbundsrepubhken.

I fjärde stycket anges tidsfristerna för röstning
med brevröstningsförsändelse. Liksom vid röstning hos ufiandsmyndighet får
sådan försändelse inte ställas i ordning tidigare än 24 dagar före valdagen.
Brevröstningsförsändelse skall vara avgiven (poststämplad) senast dagen före
valdagen. För att försändelsen med säkerhet skall komma med vid valnämndens
prehminära rösträkning, vilken får börja tidigast onsdagen efter valdagen (13
kap. 9 § ValL), stadgas vidare att försändelsen bör avsändas i sådan tid att
den är nämnden till hända senast tisdagen efter valdagen. Försändelser som
ankommer senare men innan valnämnden har börjat sin förrättning för rösträkning
skall tas med i räkningen (13 kap. 10 § ValL).

3 §

Till skillnad från vad som gäller om övriga
förtidsröster skall de omslagskuvert med brevröstningsförsändelser som anländer
till valnämnden inte skickas vidare till vallokalen utan behållas hos nämnden i
avbidan på den preliminära rösträkningen onsdagen efter valdagen. Därför blir
12 kap. 1 och 2 §§ ValL inte direkt tillämpliga beträffande dessa försändelser.
I stället skall brevröstningsförsändelserna behandlas på samma sätt som
poströsterna i kyrkofullmäktigval.

Paragrafen
har utformats i nära överensstämmelse med 35 § KfvL.

Prop. 1981/82:224 16

4-6 §§

I 4-6 §§ regleras förfarandet vid valnämndens
preliminära räkning av brevröster. Paragraferna har utformats efter mönster av
13 kap. 3-5 §§ ValL med de ändringar som krävs av hänsyn till den särskilda
valmaterielen för brevröstning.

14 § föreskrivs att granskningen av brevröster
skall ske sedan valnämnden har genomfört den granskning av ytterkuvert och
deras innehåll som föreskrivs i 13 kap. 9 § ValL. Därefter anges de kontrollåtgärder
som skall vidtas innan omslagskuvertet öppnas. I detta skede kontrolleras att
omslagskuvertet inte blivit öppnat efter tillslutandet. Vidare kontrolleras att
omslagskuvertet har avlämnats för postbefordran i Förbundsrepubliken Tyskland.
Enklast sker detta genom en granskning av frankering och poststämpel. Nämnden
skall också kontrollera att brevröstningsförsändelsen inte avgetts senare än
dagen före valdagen. Försändelsen anses avgiven poststämpelns datum. Skulle i
enstaka fall detta datum inte kunna avläsas, bör bedömningen kunna ske med
ledning av när försändelsen ankom fill valnämnden. Av detta skäl bör valnämnden
på varje omslagskuvert ange när försändelsen kom in till nämnden.

Nästa etapp i kontrollen regleras i 5 § och
genomförs efter det att omslagskuvertet öppnats. Nu skall nämnden kontrollera
att väljaren bifogat sitt röstkort, att han inte har avgett ytterligare
förfidsröster (brev-, post-, utlands- eller fartygsröst), att väljaren är
röstberättigad inom valdistriktet samt slutligen att han inte röstat i
vallokalen under valdagen.

I 6 § ges regler för granskningen av ytterkuvert
och innerkuvert. Denna granskning genomförs i huvudsak på samma sätt som
granskning av valsedelsförsändelser.

Så snart något av kraven i 4-6 §§ inte är uppfyllt
läggs försändelsen åt sidan för att sedan läggas in i särskilda kuvert (s. k.
H-omslag). I de fall då fel konstateras efter det att omslagskuvertet öppnats
skall innerkuvert, ytterkuvert och röstkort läggas in i omslagskuvertet innan
detta i sin tur läggs in i H-omslag.

Den fortsatta behandlingen av brevrösterna
överensstämmer helt med det förfarande som tillämpas beträffande övriga
förfidsröster vid valnämndens preliminära rösträkning. De innerkuvert som
godkänns vid granskningen av brevrösterna läggs i samma valurnor som kuverten
till de övriga förtidsrösterna. Därefter görs en gemensam sammanräkning.

5
Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslaget fill lag om
försöksverksamhet med brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland. Ärendet bör
behandlas under innevarande riksmöte.

Prop. 1981/82:224 17

6
Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens
överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta det
förslag som föredraganden har lagt fram.

1' Riksdagen 1981182. 1 saml. Nr 224

Prop.
1981/82:224 18

Bilaga 1

Om svenska väljares röstning i Förbundsrepubliken Tyskland
vid 1982 års val

Promemorian
har på uppdrag av justitiedepartementet upprättats av hovrättsassessorn
Bengt-Åke Nilsson

INLEDNING

Liksom ett flertal andra stater anordnar Sverige r ö stmottagning p å
sina utlandsmyndigheter vid allm ä nna val och
folkomr ö stningar. D ä rigenom f å r
utlandssvenskar och andra r ö stber ä ttigade som vistas utomlands praktiska m ö jligheter att ut ö va
sin r ö str ä tt. Vid 1979 å rs allm ä nna val l ä mnade
drygt 19 000 v ä ljare sina r ö ster hos de svenska utlandsmyndigheterna.

I stort sett har r ö stmottagningen
hos utlandsmyndigheter hittills kunnat genomf ö ras utan n å gra, inv ä ndningar fr å n
annan stat. Schweiz utg ö r dock ett undantag. Redan p å 1950-talet protesterade man d ä r mot r ö stmottagning
hos svenska utlandsmyndigheter. Det ans å gs
of ö renligt med Schweiz suver ä nitet att utl ä ndska
medborgare fr å n dess territorium deltog i val av
politiska f ö rsamlingar i sina heml ä nder. R ö stmottagning
hos svenska utlandsmyndigheter i Schweiz har d ä rf ö r inte genomf ö rts sedan 1956 å rs
val. De svenskar i Schweiz som velat delta 1 svenska val har f å tt bege sig till n ä rmast bel ä gna utlandsmyndighet i n å got grannland och l ä mna sina r ö ster d ä r.

P ä senare tid har ä ven F ö rbundsrepubliken
Tyskland (BRD) givit uttryck f ö r en sk ä rpt
inst ä llning i fr å ga om r ö stmottagning
hos utl ä ndska, beskickningar och konsulat i
landet. I en cirkul ä rnot till samtliga, utlandsmyndigheter
i Bonn i september 1981 h ä vdade man fr å n BRD:s sida att genomf ö randet av val till parlamentariska f ö rsamlingar och kommunala val utanf ö r eget territorium inte faller inom ramen f ö r s å dan
diplomatisk och konsul ä r

Prop.
1981/82:224 19

verksamhet som avses i de b å da Vienkonventionerna om diplomatiska och konsul ä ra f ö rbindelser.
BRD f ö rklarade sig d ä rf ö r inte
beredd att l ä mna tillst å nd till genomf ö rande
av s å dana val hos utlandsmyndigheterna i
landet. Dock ans å g man sig kunna acceptera att utl ä ndsk medborgare deltar i val i sitt hemland genom
postr ö stning (Brief wahl) fr å n BRD:s territorium samt att utlandsmyndigheterna
tillhandah å ller valmateriel f ö r s å dan r ö stning.

Den s å lunda redovisade inst ä llningen fr å n
BRD:s sida har bl.a. lett till att det inte anordnades n å gon r ö stmottagning
hos norska utlandsmyndigheter i BRD vid stortingsvalet 1981. Inte heller f ö rekom det n å gon
r ö stroot-tagning hos Finlands
utlandsmyndigheter i BRD i samband med det senaste.presidentvalet.

I promemorian redovisas vilka m ö jligheter som finns att l ö sa fr å gan om r ö stning f ö r
svenskar i BRD vid 1982 å rs val. Ö verv ä gandena
mynnar ut i ett f ö rslag om f ö rs ö ksverksamhet
med s.k. brevr ö stning. Det f ö reslagna f ö rfarandet
g å r i korthet till p å f ö ljande s ä tt. V ä ljaren l ä gger f ö r
varje val sj ä lv in sin valsedel i ett innerkuvert.
I n ä rvaro av tv å vittnen l ä gger
han sedan innerkuvertet i ett ytterkuvert f ö r
brevr ö stning och tillsluter detta. D ä refter tecknar v ä ljaren
p å ytterkuvertet en f ö rs ä kran p å heder ,pch samvete att han f ö rfarit p å
detta s ä tt. P å samma s ä tt intygar vittnena att v ä ljaren egenh ä ndigt
undertecknat f ö rs ä kran samt att n å got f ö rh å llande som strider mot inneh å llet i f ö rs ä kran inte ä r
k ä nt f ö r dem. Vittnenas adresser anges p ä
ytterkuvertet. Vittne skall ha fyllt 18 å r.
V ä ljarens make eller barn eller
makens barn f å r inte vara vittne. S ä l å ngt ö verensst ä mmer
f ö rfarandet i allt v ä sentligt med tillv ä gag å ngss ä ttet d å en valsedelsf ö rs ä ndelse f ö r r ö stning genom
bud st ä lls i ordning. D ä refter l ä ggs
brevr ö stningsf ö rs ä ndeisen och
v ä ljarens r ö stkort i ett omslag, som tillsluts och l ä mnas f ö r
postbefordran till

Prop.
1981/82:224 20

valn ä mnden. Samtliga brevr ö ster r ä knas
vid n ä mndens prelimin ä ra r ö str ä kning onsdagen efter valdagen.

Brevr ö stningsf ö rs ä ndelse f å r inte anordnas tidigare ä n 24 dagar f ö re
valdagen. F ö rs ä ndelsen skall skickas i s å dan
tid att den ä r valn ä mnden tillhanda senast tisdagen efter valdagen ooh
den f å r inte vara postst ä mplad senare ä n
dagen f ö re valdagen.

Enligt f ö rslaget tas
best ä mmelserna om brevr ö stning in i en s ä rskild
lag. I lagen bemyndigas regeringen att best ä mma
f ö rs ö kaverksamhetens omfattning, allts å
fr å n vilket land brevr ö stning f å i'
ske.

Fr å n valteknisk synpunkt f ö religger inga hinder f ö r att inleda f ö rs ö kaverksatBheten i samband med I982 å rs
val.

Prop.
1981/82:224 21

F ö rslag till

Lag om f ö rs ö ksverksamhet med brevr ö stning

H ä rigenom f ö reskrivs f ö ljande.

Li

Vid 1982 å rs val till
riksdagen samt val av landstingsledam ö ter
och kommunfullm ä ktige f å r r ö stber ä ttigad som vistas i F ö rbundsrepubliken Tysklajid r ö sta
genom att d ä rifr å n s ä nda sina valsedlar till valn ä mnden med posten (brevr ö stning).

Vid brevr ö stning till ä mpas best ä mmelserna
i vallagen (1972:620), om inte annat f ö ljer
av denna lag.

2
§

Brevr ö stning g å r till p å
f ö ljande s ä tt.

V ä ljaren l ä gger f ö r
varje val sj ä lv in sin valsedel i ett
innerkuvert. I n ä rvaro av tv å vittnen l ä gger
han sedan in iordningst ä llda innerkuvert i ett ytterkuvert

f ö r brevr ö stningsf ö rs ä ndelse och tillsluter detta. D ä refter tecknar v ä ljaren
p å ytterkuvertet en f ö rs ä kran p å heder och samvete att han f ö rfarit p å
detta s ä tt. Vidare anger han p å ytterkuvertet den dag d å brevr ö stningsf ö rs ä ndelsen
anordnats samt sitt personnummer. Vittnena intygar skriftligen att v ä ljaren egenh ä ndigt
undertecknat f ö rs ä kran samt att n å got f ö rh å llande som strider mot de uppgifter
v ä ljaren l ä mnat p ä
ytterkuvertet inte ä r k ä nt f ö r dem. Vittnenas adresser anges p ä ytterkuvertet. Vittne skall ha fyllt 18 å r. V ä ljarens make
eller barn eller makens barn f ä r inte vara
vittne.

Sedan brevr ö stningsf ö rs ä ndelsen
anordnats enligt andra stycket l ä gger v ä ljaren in f ö rs ä ndelsen tillsammans med sitt r ö stkort i ett omslagskuvert och tillsluter detta. D ä refter l ä mnas
f ö rs ä ndelsen f ö r postbefordran till val-

Prop. 1981/82:224 22

n ä mnden i den kommun d ä r v ä ljaren ä r upptagen i allm ä n
r ö stl ä ngd eller, om v ä ljaren ä r upptagen i s ä rskild
r ö stl ä ngd, till valn ä mnden i den kommun, inom vilken den
vallokal ä r bel ä gen d ä r den s ä rskilda r ö stl ä ngden enligt 4 kap. 20 § vallagen skall finnas tillg ä nglig.

Brevr ö stningaf ö rs ä ndelse f å r vara anordnad tidigast 24 dagar f ö re valdagen ooh skall avges senast dagen f ö re valdagen. F ö rs ä ndelsen skall anses avgiven den dag d å den ä r postst ä mplad. Brevr ö stningsf ö rs ä ndelse skall
l ä mnas f ö r postbefordran i s å dan tid att den kan ber ä knas vara
valn ä mnden tillhanda senast andra dagen
efter valdagen.

3
§

Vid varje tillf ä lle
d å brevr ö stningsf ö rs ä ndelse kommer in till valn ä mnden skall antalet antecknas i ett s ä rskilt protokoll. I v ä ntan p ä den offentliga f ö rr ä ttningen f ö r prelimin ä r
r ö str ä kning skall f ö rs ä ndelserna f ö rvaras p å betryggande s ä tt.

4
§

R ö str ä kningen inleds med att inkomna omslagskuvert med brevr ö stningsf ö rs ä ndelser r ä knas
varp å antalet antecknas i protokollet. D ä refter granskas omslagskuverten. D ä rvid kontrolleras att

1.
omslagskuvertet
inte blivit ö ppnat efter tillslutandet,

2.
att v ä ljaren f å r
r ö sta med brevr ö stningsf ö rs ä ndelse.

3. att brevr ö stningsf ö rs ä ndelsen inte avgetts senare ä n dagen f ö re valdagen.

Prop.
1981/82:224 23

I fall d ä de n ä mnda kraven ä r
uppfyllda, f ö rfars med omslagskuvert p å s ä tt som f ö reskrivs i 5 §•
I annat fa,ll l ä ggs omslagskuvert å t sidan. Omslagskuvert, som lagts ä t sidan, l ä ggs
d ä refter in i ett eller flera s ä rskilda kuvert som f ö rseglas och f ö rses med.anteckning om inneh å llet.

5 §

N ä r kontroll enligt 4 § har skett, ö ppnas
de omslagskuvert som inte lagts å t sidan. D ä refter kontrolleras att

1.
omslagskuvertet
inneh å ller v ä ljarens r ö stkort,

2.
samma v ä ljare inte avgivit s å dant ytterkuvert som avses i 13 kap. 3 § f ö rsta stycket vallagen eller mer ä n en brevr ö stningsf ö rs ä ndelse,

3.
v ä ljaren ä r
r ö stber ä ttigad i valdistriktet,

4.
v ä ljaren inte r ö stat
i vallokalen under valdagen.

I fall d å de n ä mnda kraven ä r
uppfyllda f ö rfars med ytterkuvert p ä s ä tt som f ö reskrivs i 6 § .
I annat fall l ä ggs ytterkuvert tillsammans med v ä ljarens r ö stkort
ä ter in i omslagskuvertet, som l ä ggs ä t sidan.
Omslagskuvert som lagts å t sidan l ä ggs d ä refter in i
ett eller flera s ä rskilda kuvert som f ö rseglas och f ö rses
med anteckning om inneh å llet.

6 §

Brevr ö stningsf ö rs ä ndelserna
granskas. D ä rvid kontrolleras att f ö rs ä ndelsen ä r i f ö reskrivet
skick och har anordnats inom f ö reskriven
tid samt att ytterkuvertet ä r
tillslutet. D ä refter bryts ytterkuvertet.
Innerkuverten granskas. D ä rvid kontrolleras att de ä r av f ö reskriven
beskaffenhet, att v ä ljaren har st ä llt i ordning endast ett innerkuvert f ö r varje val och att innerkuvert ej ä r f ö rsett med
obeh ö rig m ä rkning. Godk ä nda innerkuvert l ä ggs i urnorna. I samband d ä rmed antecknas vid v ä ljarens namn i r ö stl ä ngden att han har ut ö vat sin r ö str ä tt.

Prop. 1981/82:224 24

F ö religger brist eller felaktighet 1
n å got h ä nseende som valn ä mnden skall kontrollera enligt f ö rsta stycket, skall bristf ä lligt kuvert tillsammana med v ä ljarens r ö stkort
och ytterkuvertet ä ter l ä ggas in i omslagskuvertet. Detsamma g ä ller om innerkuvert ä r tomt eller
om det inte klart framg å r att kuvert inneh å ller valsedel. Omslagskuvert l ä ggs i sin tur in i ett eller flera s ä rskilda kuvert som f ö rseglas och f ö rses med anteckning om inneh å llet.

Denna lag tr ä der
i kraft den 1 juli I982 och g ä ller till
utg å ngen av juni I983.

Prop.
1981/82:224 25

1 R Ö STNING HOS SVENSKA UTLANDSMYNDIGHETER

1.1 F ö rfarande

Efter samr å d med
utrikesdepartementet best ä mmer den centrala valmyndigheten
(riksskatteverket, RSV) inf ö r varje val
hos vilka svenska utlandsmyndigheter som r ö stning
skall ä ga rum. S ä rskilda best ä mmelser
om f ö rfarandet vid s å dan r ö stning finns
i 10 kap. 7-11 §§ vallagen (1972:620, omtryckt
1979:456, ä ndrad senast 1981:525, ValL).

R ö stning hos utlandsmyndighet f ä r b ö rja tidigast
den 24:e dagen f ö re valdagen och p å g å s å l ä nge att
avgivna valsedlar kan ber ä knas vara RSV tillhanda senast kl.
12.00 dagen f ö re valdagen. Chefen f ö r utlandsmyndigheten best ä mmer n ä r
och var r ö stning ä ger rum hos myndigheten, samt kung ö r tid ooh st ä lle
f ö r r ö stningen. R ö stmottagare ä r chefen f ö r
myndigheten eller den han utser. Chefen kan ocks å f ö rordna en tj ä nsteman p å
myndigheten eller n å gon annan person som r ö stmottagare p å
annan ort inom myndighetens omr å de.

F ö rfarandet vid r ö stning hos utlandsmyndighet ä r i korthet f ö ljande.
V ä ljaren visar upp sitt r ö stkort (bilaga 1 a) eller sitt svenska pass f ö r r ö stmottagaren,
som d ä refter f ö rser v ä ljaren
med erforderligt antal valkuvert (bilaga 2 a). Sedan v ä ljaren i avskildhet lagt in valsedlar i valkuverten
l ä mnar han dessa kuvert och r ö stkortet till r ö stmottagaren.
Har v ä ljaren inget r ö stkort uppr ä ttar
r ö stmottagaren, med ledning av v ä ljarens pass och de uppgifter v ä ljaren kan l ä mna,
ett adresskort (bi-

Prop.
1981/82:224 26

laga 1 b). I adresskortet anges v ä ljarens namn, person-niimmer och hans senaste
kyrkobokf ö ringsort i Sverige. R ö stmottagaren kontrollerar d ä refter att valkuvertet" inte ä r f ö rsett med
obeh ö rig m ä rkning. D ä refter l ä gger r ö stmottagaren
i v ä ljarens n ä rvaro in valkuvertet och r ö stkortet eller adresskortet i ett ytterkuvert IV (bilaga 3 b) s å att uppgifterna p ä kortet kan l ä sas genom kuvertets f ö nster. R ö stmottagaren
tillsluter sedan kuvertet, tar hand om det samt antecknar i en v ä ljarf ö rteckning
(bilaga 1 c) v ä ljarens namn och koderna enligt r ö stkortet. Av dessa framg å r bl.a. vilket valdistrikt v ä ljaren tillh ö r
och hans nummer i r ö stl ä ngden. Har v ä ljaren inget r ö stkort antecknas i st ä llet hans personnummer. Vidare anges i f ö rteckningen den dag d å r ö sten har avl ä mnats.
Slutligen Klistras f ö rteckningens numrerade talong p ä ytterkuvertet. Kuverten l ä ggs d ä refter i s ä kert f ö rvar
i avbidan p å transporten som v ä rdepost till RSV.

Ocks å r ö atning genom bud kan ske hos utlandsmyndighet. R ö stmottagaren kontrollerar d å genom granskning av ytterkuvert III (bilaga 3 a)
att f ö rs ä ndelsen inte st ä llts i ordning tidigare ä n som ä r
till ä tet, att ytterkuvertet ä r tillslutet samt att intygen av v ä ljare, vittne och bud ä r undertecknade och 1 ö vrigt
korrekta..

V ä ljare eller bud som inte ä r k ä nda f ö r r ö stmottagaren
skall legitimera sig.

RSV f ö rtecknar fortl ö pande de ytterkuvert som kom.mer in fr å n utlandsmyndigheterna och s ä nder d ä refter
kuverten till valn ä mnden i den kommun d ä r r ö stl ä ngden finns. Ä ven
ytterkuvert som anl ä nder efter klockan 12 l ö rdagen f ö re
valdagen skickas ut till valn ä mnderna. I
gynnsamma fall kan ä ven f ö rs ä ndelse som anl ä nder till RSV f ö rst
under m å ndagen eller tisdagen efter
valdagen vara valn ä mnden tillhanda innan n ä mnden inleder sin prelimin ä ra r ö str ä kning p ä
onsdagen efter valdagen.

Prop. 1981/82:224 27

1.2 Omfattning

Vid 1979 å rs allm ä nna val anordnades r ö stmottagning hos 250 av de totalt cirka 550 svenska
utlandsmyndigheterna. Dessutom ordnade myndigheterna s ä rskild r ö stmottagning
p å ett sjuttiotal orter d ä r grupper av svenskar befann sig (t.ex. missionsstationer
samt platser f ö r bist å ndsprojekt och anl ä ggningsarbeten) och d ä r
kommunikationerna med kansliorten var d å liga.

Utlandssvenskar som uppfyller villkoren f ö r r ö str ä tt i riksdagsval tas efter ans ö kan upp i den s ä rskilda
r ö stl ä ngden. I 1979 å rs s ä rskilda r ö stl ä ngd var 15 319 utlandssvenskar upptagna. Av dessa var 1 699 bosatta i
BRD. Vid detta tillf ä lle var BRD den stat som hade flest
r ö stber ä ttigade utlandssvenskar bosatta inom sina gr ä nser.

Totalt l ä mnade drygt
19 000 v ä ljare sina r ö ster hos svensk utlandsmyndighet vid 1979 å rs val. Hos de svenska myndigheterna i BRD r ö stade 1 559 personer.

Vid de senaste valen har r ö stmottagning i BRD ä gt rum p å ambassaden i Bonn, p å generalkonsulaten i Berlin, Frankfurt ajn Main, Hamburg och Munchen
samt p å konsulaten i Bremen, Dusseldorf,
Hannover och Stuttgart. Antalet v ä ljare
som avl ä mnade sina r ö ster hos dessa myndigheter vid 1979 å rs val framg å r
av tabell 1.1.

1 En n ä rmare redog ö relse f ö r
genomf ö randet av r ö stning hos utlandsmyndighet l ä mnas i Ds Ju 1981:21 s. 93 ffi

Prop. 1981/82:224 28

Tabell 1.1 Antal v ä ljare
vid de svenska utlandsmyndigheterna i BRD vid 1979 å rs val

Ort Antal v ä ljare

Bonn 148

Berlin (generalkonsulatet) 79

Bremen 55

Dusseldorf 162

Frankfurt
am Main 305

Hamburg 299

Hannover 80

Munchen 207

Stuttgart 244

Totala antalet v ä ljare 1 559

1 .3 Historik

Ursprungligen kunde r ö str ä tten i riksdagsval endast ut ö vas vid personlig inst ä llelse i vallokalen i det valdistrikt d ä r v ä ljaren var uppf ö rd i r ö stl ä ngden. I kommunala val d ä remot kunde den r ö stber ä ttigade genom fullmakt ö verl å ta å t annan person att ut ö va sin r ö str ä tt. Denna fullmaktsr ö stning upph ö rde emellertid å r
1920 (se avsnitt 4.3) • Str ä vandena att bereda alla kategorier av v ä ljare praktiska m ö jligheter
att delta i val och d ä rigenom fr ä mja valdeltagandet har efter hand lett till att
andra r ö stningsf ö rfaranden utvecklats. Exempel p å a å dana f ö rfaranden ä r
r ö stning med valsedelsf ö rs ä ndelae, r ö stning i annat valdistrikt ooh inf ö r s ä rskilda r ö stmottagare, postr ö stning (med s ä rskild r ö stmottagning p å
sjukv å rdsinr ä ttningar och andra institutioner), r ö atning hoa utlandsmyndighet och p ä fartyg aamt budr ö stning.
H ä r redo-

Prop. 1981/82:224 29

visas endast utvecklingen vad g ä ller r ö stningen
hos utlandsmyndigheter.

Med den lag om val till riksdagen som inf ö rdes 1920 (prop. 1919:354. s''u 1919:1, rskr
1919:268, SFS 1920:796) gavs v ä ljare-tillh ö rande vissa yrkes- eller tj ä nstegrupper r ä tt
att r ö sta genom att skicka, en valsedelsf ö ra ä ndelse med
posten till l ä nsstyrelsen (sammanr ä kningsmyndighet). R ö stningen gick till p å f ö ljande s ä tt.
V ä ljaren lade in sin valsedel i ett
innerkuvert. P å en s ä rskild blankett l ä mnade han uppgifter om sin person
ooh om tidpunkten f ö r f ö rs ä ndelsens iordningst ä llande. Vidare angav v ä ljaren sk ä let f ö r att han inte kunde r ö sta i
vallokalen. Blanketten fylldes i och undertecknades av v ä ljaren i n ä rvaro
av ett vittne som d ä refter med sin underskrift
bestyrkte de uppgifter som v ä ljaren hade
l ä mnat. Som vittne fick endast
anlitas s ä rskilt angivna befattningshavare,
t.ex. ledamot i valn ä mnd, svensk konsul m.fl. D ä refter lades innerkuvert och blankett in i ett
ytterkuvert som tillsl ö ts och skickades till l ä nsstyrelsen. F ö rs ä ndelsen skulle rekommenderas .

Å r
1924 (SFS 1924:47) utvidgades den krets av v ä ljare
som fick r ö sta med valsedelsf ö rs ä ndelse till
att omfatta ä ven personal vid svensk beskickning
eller svenskt konsulat.

Genom en lag ä ndring
ä r 1937 gavs alla v ä ljare som vistades utom riket m ö jlighet att delta i riksdagsval genom att l ä mna valsedeln p å
svensk beskickning eller konsulat (prop. 1934:216, KU 1934:16, rskr 1934:256
SFS 1937:41). I stora drag ö verensst ä mde f ö rfarandet
med det som nu till ä mpas. F ö r att f å
r ö sta p å detta s ä tt var dock v ä ljaren tvungen att rekvrirera ett r ö stl ä ngdsutdrag.
Utdraget skulle undertecknas inf ö r
r ö stmottagaren ooh ö verl ä mnas till
denne.

Sedermera avskaffades r ö stl ä ngdsutdragen och ersattes med r ö stkort (prop. 1960:103, KU 1960:12, rskr 1960:154, f ö r riksdagsval).

1 En n ä rmare redog ö relse f ö r
s ä ttet f ö r r ö str ä ttens ut ö vande
genom tiderna å terfinna i SOU 1967:27 s. 86 ff.

Prop.
1981/82:224 30

2 FR Ä MMANDE STATERS INST Ä LLNING
TILL-R Ö STMOT-

TAGNING P Å AMBASSADER
OCH KONSULAT ■

Om man undantar de s ä rskilda
sv å righeter som kan ha f ö ranletts av krigstillst å nd eller liknande f ö rh å llanden har r ö stmottagning hos de svenska utlandsmyndigheterna i
stort sett kunnat genomf ö ras utan n å gra inv ä ndningar
fr å n annan stat. Ä nda tills BRD tillk ä nnagav sin negativa inst ä llning
till r ö stmottagningen var Schweiz det enda
undantaget i detta avseende. D ä r har r ö stmottagning inte f ö rekommit p å de svenska utlandsmyndigheterna
sedan mitten av 1950-talet.

2.1 Schweiz

I anledning av r ö stmottagningen
f ö r andrakammarvalet 1956 p å de svenska utlandsmyndigheterna i Schweiz ö verl ä mnade det
schweiziska utrikesministeriet en aide-m é moire
till den syenska beskickningen i Bern. I denna aide-m é moire erinrade man om att det inte var f ö renligt med Schweiz suver ä nitet att p ä
dess territorium anordna r ö stmottagning f ö r val i annat land. N ä r det senare kom till de schweiziska myndigheternas k ä nnedom att Kungl. Maj:t beslutat att r ö stmottagning skulle ä ga rum p ä de svenska utlandsmyndigheterna i
Schweiz ä ven vid folkomr ö stningen i pensionsfr å gan 1957 upprepade man sin erinran. Detta ledde till att Kungl. Maj:t
besl ö t att- n å gon r ö stmottagning
inte skulle genomf ö ras p ä utlandsmyndigheterna i Schweiz. Alltsedan deaa har Schweiz vidh å llit sin inst ä llning
och n å gon r ö stmottagning har inte f ö rekommit hos
svenska utlandsmyndigheter i Schweiz efter det h ä r n ä mnda valet.

1 Kontakterna mellan svenska och schweiziska myndigheter
i denna fr å ga ä r utf ö rligt redovisade i SOU 1965:73 s.
73 ff.

F ö rutom de ovan redovisade inv ä ndningarna av juridisk karakt ä r har man fr ä n
schweizisk sida framh å llit att ett stort antal utl ä nningar ä r
bosatta i landet och att betydande inrikespolitiska ol ä genheter skulle kunna uppst å i Schweiz » t.ex.
som en f ö ljd av propaganda inf ö r val i andra l ä nder,

Schweiz har ocks å
vid senare tillf ä llen givit uttryck f ö r samma inst ä llning.
Anledningen var att det kommit till de schweiziska myndigheternas k ä nnedom att utl ä ndska
medborgare med hemvist i Schweiz vid olika tillf ä llen deltagit i val och omr ö stningar
i sitt hemland och att detta hade skett p ä
schweiziskt territorium, i n å gra fall ä ven med bitr ä de
av ambassad eller konsulat. I en note 1977-04-18 fr å n det schweiziska utrikesdepartementet till ambassaderna
i landet anf ö rdes f ö ljande synpunkter p ä fr å - ■ gan om r ö stmottagning hos utlandsmyndighet.

Enligt fast praxis till å ter
inte Schweiz p å sitt territorium n å got deltagande i omr ö stningar eller val som organiserats i annan.stat. Enligt
internationell r ä tt ä r en stat inte heller skyldig att tolerera genomf ö randet av s ä dana
omr ö stningar p å sitt territorium. Schweiz har alltid betraktat det
som of ö renligt med sin suver ä nitet att utl ä nningar
p ä schweiziskt territorium deltar i
det politiska livet i den stat som de tillh ö r,
det m å vara genom att r ö sta p å en
diplomatisk mission eller p å ett konsulat,
genom korrespondens eller genom ombud eller genom att underteckna en framst ä llning om folkomr ö stning.
Den schweiziska lagen om utlandsschweizarnas r ä ttigheter, som tr ä dde i kraft den 1. januari 1977,
medger heller inte att schweizare som ä r
bosatta i utlandet ut ö var sina politiska r ä ttigheter fr å n
en ort utanf ö r Schweiz territorium.

F.n. p å g å r emellertid en ö versyn
av lageri om utlands-schweizarnas r ä ttigheter.
I samband d ä rmed ö verv ä gs om man b ö r ge utlandsschweizarna m ö jlighet att r ö sta
via ambassader och konsulat ooh ev. ä ven
per korresponde"ns. En ä ndring i den
riktningen skulle f ö rmodligen leda till att utl ä ndska medborgare som vistas i Schweiz f å r delta i val i sina heml ä nder. Under å r
I98I presenterades ocks å
ett f ö rslag f ö r
den schweiziska regeringen om tempor ä ra
l ä tt-

Prop. 1981/82:224 32

n å der f ö r de utl ä nningar i Schweiz som' vill delta i
sitt hemlands val och folkomr ö stningar. F ö rslaget innebar att en utl ä ndsk medborgare skulle f å skicka fullmakt fr å n Schweiz till en person i sitt hemland med uppdrag f ö r denne att r ö sta
i fullmaktsgivarens st ä lle. Ett villkor var dock att
fullmaktagivaren inte fick ge fullm ä ktigen
n å gra f ö rh ä llningsorder
om hur denne skulle r ö sta. Regeringen besl ö t emellertid att inte g ö ra n å gra l ä ttnader i praxis betr ä ffande utl ä nningars r ö stning i Schweiz f ö rr ä n man tagit st ä llning till de f ö rslag
som f ö rta fram ang å ende utlandsachweizares politiska r ä ttigheter.

Fr å gan om r ö atning f ö r
de svenska medborgarna i Schweiz har hittills l ö sts p å det s ä ttet att den som velat r ö sta f å tt fara till
en avensk utlandsmyndighet i n å got grannland.
De utlandsmyndigheter som ligger n ä rmast
till ä r konsulaten i Lyon, Strasbourg och
Vaduz i Liechtenstein. Vidare har a ä rskild
r ö stmottagning anordnats i Aosta p ä den italienska sidan om gr ä nsen. N å gra
motsvarande arrangemang har d ä remot inte
varit m ö jliga p å franska eller tyska aidan om gr ä nsen eftersom dessa b å da l ä nder motsatt sig r ö stmottagning utanf ö r utlandsmyndigheterna.

2.2 F ö rbundsrepubliken
Tyskland

Inf ö r de norska kommunalvalen 1979 inf ö rdes i tidningar i BRD information till norska
medborgare i landet om r ö stmottagning hos de norska
utlandamyndigheterna. ,1 anledning h ä rav
underr ä ttade utrikesdepartementet i Bonn i
en note 1979-11-23 den norska ambassaden om att r ö st-mottagning icke ä r s å dan verksamhet som omfattas av de b å da Wien-konventionerna om diplomatiska och konsul ä ra f ö rbindelser.
Vidare tillk ä nnagavs att BRD, enligt fast
praxis, inte accepterar r ö stmottagning p å utlandsmyndigheter. Upprepade kontakter f ö ljde mellan BRD och Norge men fr ä n BRD:s sida vidh ö ll
man den h ä r redovisade inst ä llningen.

1 SOU 1975:8 s. 22 f.

Prop.
1981/82:224 33

Notev ä xlingen mellan BRD ooh Norge f ö ljdes av en cirkul ä rnote I98I-O9-O8 fr å n
utrikesdepartementet i Bonn till samtliga beskickningar d ä r. Noten inneh ö ll
bl.a. f ö ljande.

Genomf ö randet av
val till parlamentariska f ö rsamlingar eller kommunalval i den
s ä ndande staten utanf ö r eget territorium ä r en statlig verksamhet som ö verskrider
ramen f ö r de vanliga diplomatiska och
konsul ä ra verksamheterna enligt de b å da Wien-konventionerna om diplomatiska och konsul ä ra f ö rbindelser.
Skall val av denna art genomf ö ras av de
utl ä ndska beskickningarna i den
mottagande staten, beh ö vs d ä rf ö r ett tillst å nd av den staten. Dessa grundsatser g ä ller naturligtvis ä ven f ö r genomf ö randet av folkomr ö stningar
och andra i den s ä ndande statens f ö rfattning eller lag reglerade val.

F ö rbundsrepubliken Tyskland har
hittills inte l ä mnat tillst å nd f ö r genomf ö randet av val till utl ä ndska parlamentariska f ö rsamlingar
resp. utl ä ndska kommunalval genom de h ä r ackrediterade beskickningarna med undantag av att
medborgare i medlemaatat i den europeiaka gemenskapen f å r r ö sta i de s ä rskilt reglerade valen till Europaparlamentet. Å sin sida har F ö rbundsrepubliken
Tyskland hittills inte bett andra stater om tillst å nd att genomf ö ra
s å dana val genom sina diplomatiska
beskickningar.

Utrikesministeriet ber alla diplomatiska beskickningar i F ö rbundsrepubliken Tyskland att f ö rh å lla sig i
enlighet h ä rmed och ä ven underr ä tta
sina konsul ä ra representationer h ä rom. F ö rbundsrepubliken
Tyskland har ingenting att inv ä nda mot att
"Briefwahl" genomf ö rs eller att
de utl ä ndska beakickningarna vidtar n ö dv ä ndiga f ö rberedelser f ö r
a ä dan r ö stning.

Den ovan redovisade inst ä llningen fr å n BRD;s sida ledde till att det
inte anordnades n å gon r ö stmottagning hos de norska utlandsmyndigheterna i BRD vid
folketingsvalet I98I. Inte heller de finska utlandsmyndigheterna d ä r hade r ö st-mottagning
i aamband med det senaste presidentvalet. D ä remot
anordnades r ö stmottagning p ä franska utlandsmyndigheter i BRD vid
presidentvalet I98I. Ocks å hoa de danska utlandsmyndigheterna
i landet genomf ö rdes r ö stmottagning vid kommunal- och folketingsvalen under
I98I.

Som ett led i f ö rberedelserna
f ö r I982 å ra val har det f ö rekommit
upprepade kontakter mellan den svenska am-baaaaden och utrikesdepartementet i
Borui i syfte att ut-

1" Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 224

Prop.
1981/82:224 34

verka medgivande av BRD f ö r de svenska utlandsmyndighe-

I terna att genomf ö ra r ö stmottagning.
Ut ö ver tovan angivna

ak ä l har BRD d å erinrat om att man har stora invandrargrupper i
landet ooh d ä rf ö r befarar att politiak oro skulle kunna uppst å inom desaa grupper och att ev, mots ä ttningar skulle komma till ö ppet uttryck om val och d ä rmed valr ö relser
kunde genomf ö ras i BRD, Ä ven om man fr å n
BRD:3 sida inte hyser n å gra s å dana farh å gor i fr å ga om svenska val har man aett sig n ö dsakad att till ä mpa,
likabehandlingsprincipen. Fr ä n svensk
sida har bl.a. l ä mnats en ing å ende redog ö relse
f ö r f ö rfarandet vid r ö stmottagning hos utlandsmyndighet
och man har d ä rvid h ä vdat att detta f ö rfarande
b ö r kunna j ä mst ä llas med
Briefwahl, De h ä r redovisade kontakterna har
emellertid ä nnu inte lett till att BRD
accepterat denna st å ndpunkt.

F ö rfarandet vid Briefwahl redovisas i
avsnitt .3.2.

2.3 Konventioner om
diplomatiska och konsul ä ra f ö rbindelser

Ramen f ö r
verksamheten vid diplomatiska beskickningar och konsulat anges i
Wien-konventionen om diplomatiska f ö rbindelser,
som ratificerats av Sverige I966 (Sveriges ö verenskommelser
med fr ä mmande makter, SFM 1967:1), och
Wienkonventionen om konsul ä ra f ö rbindelser, ratificerad 1974 (SFM 1974:10-12). Diplomatisk tj ä nsteman ä r
ocks å beh ö rig att verkst ä lla konaul ä r f ö rr ä ttning (SFS 1927:71), Best ä mmelserna i konsularkonventionen ä r,, enligt dess artikel 70, ocks å till ä mpliga d å diplomatiak beakickning fullg ö r konaul ä ra
uppgifter.

I artikel 3 i konventionen om diplomatiaka f ö rbindelaer ges exempel p å uppgifter f ö r
en diplomatisk beskickning. Denna artikel inneh å ller inget om r ö stmottagning eller liknande
uppgifter i aamband med val i den a ä ndande
staten. Artikel 5 i konventionen om konsul ä ra
f ö rbindelaer

Prop,
1981/82:224 35

inneh å ller en detaljerad uppr ä kning av konaul ä ra
uppgifter. Emellertid finns det inte heller i den konventionen n å got uttryckligt st ö d f ö r att r ö stmottagning skulle ing å bland de konsul ä ra
uppgifterna. I de fall beskrivningen av uppgifterna ä r mer allm ä nt
h ä llen (t.ex. artikel 5 f och m)
anges det som villkor f ö r s å dan verksamhet att den inte st å r
i strid med g ä llande lagar och f ö rordningar i den mottagande staten och att n ä mnda stat inte heller mots ä tter sig verksamheten.

Enligt artikel 8 b) i Europar å dets konvention om konsul ä ra uppgifter av ä r
I967 ä r konsul ä r tj ä nsteman ber ä t- . tigad att ta emot r ö ster i val och folkomr ö stningar. Enligt en till ä ggsbest ä mmelse (annex I 3-) ges dock varje medlemsland r ä tt att undanta r ö stmottagning
fr ä n de konsul ä ra uppgifterna. Av medlemsl ä nderna i Europar å det
ä r det emellertid endast Norge som
har ratificerat denna konvention.

En stat torde allts å
inte, med st ö d i h ä r redovisade konventioner, kunna h ä vda
n å gon r ä tt att anordna r ö stmottagning p å sina beskickningar eller konsulat. Inte heller

l ä r det finnas n å gon
annan folkr ä ttslig grund f ö r a å dana

„ , 1 anspr å k.

1 Enligt en utredning inom utrikesdepartementet, verkst ä lld i samband med att r ö stmottagningen p ä
de svenska utlandsmyndigheterna i Schweiz upph ö rde.

Prop. 1981/82:224 36

3 N Å GRA EXEMPEL P Å VALF Ö RFARANDEN I ANDRA L Ä NDER

3,1 ö vriga
nordiska l ä nders utlandsr ö stning

Alla v å ra nordiska
grannl ä nder anordnar r ö stmottagning p å
sina utlandsmyndigheter. F ö rfarandena f ö r danska, finska och noraka v ä ljare vid s å dan
r ö stning ä r i stora drag ö verensst ä mmande.

V ä ljaren inat ä ller sig personligen inf ö r r ö stmottagaren
hos utlandsmyndigheten och erh å ller d ä r valkuvert och annan valmateriel. D ä refter l ä gger
v ä ljaren i avskildhet in sin valsedel
i ett valkuvert. Sedan l ä mnar han uppgifter om sin person
och om sk ä let till att han inte kan r ö sta i vallokalen. Dessa uppgifter l ä mnas skriftligen i ett f ö ljebrev eller p ä
ett omslagskuvert. P ä denna handling undertecknar v ä ljaren d ä refter
en f ö rs ä kran att de uppgifter han l ä mnat
ä r riktiga och att han f ö rfarit i ö verensst ä mmelse med valf ö rfattningens
best ä mmelser d å valsedelsf ö rs ä ndelsen st ä llts
i ordning. R ö stmottagaren kontrollerar v ä ljarens identitet och bekr ä ftar med sin underskrift p å f ö ljebrevet
eller omslagskuvertet att valf ö rs ä ndelsen st ä llts
i ordning p ä f ö reskrivet s ä tt. D ä refter l ä ggs valkuvert och ev, f ö ljebrev i ett omslagakuvert som tillsluts och ö verl ä mnas till r ö stmottagaren, Valf ö rs ä ndelaen akickaa genom r ö stmottagarens f ö rsorg
till valmyndigheten i hemlandet.

Prop, 1981/82:224 37

3.2 Brevr ö stning
(Briefwahl) i BRD

Som framg å tt i avsnitt
2.2 har man fr å n BRD:s sida f ö rklarat sig beredd att acceptera att svenskar som
befinner sig i BRD deltar i svenska val genom ett f ö rfarande som i sina huvuddrag ö verensst ä mmer
med Briefwahl. I det f ö ljande l ä mnas en redog ö relse
f ö r de best ä mmelser i BRD:s valf ö rfattningar (Bundeswahlgesetz ooh. Bundeswahl-ordnung) som r ö r f ö rfarandet
vid Briefwahl.

F ö r varje valdistrikt (Wahlbezirk)
uppr ä ttas en r ö stl ä ngd (W ä hlerverzeichnis). En v ä ljare som p å grund av s ä rskilt i valf ö rfattningarna
angivna sk ä l inte"har m ö jlighet att l ä mna,
sin r ö stsedel i vallokalen i sitt
valdistrikt f ä r l ä mna den i annat valdistrikt inom valkretsen (Wahlkreis). Han kan ocks å s ä nda
valsedeln med brev till valmyndigheten i valkretsen. V ä ljare som r ö star
i annat valdistrikt eller som skickar sin valsedel med posten m å ste f ö rete ett r ö stl ä ngdsutdrag
(Wahlschein). N å gon form av r ö stning genom bud ä r
inte till ä ten.

I samband med att den uppr ä ttade r ö stl ä ngden l ä ggs ut f ö r offentlig granskning s ä nds en underr ä ttelse
(Wahlbe-nachrichtigung) till alla dera som ä r
upptagna i l ä ngden. Underr ä ttelsen inneh å ller
uppgifter ora den r ö stber ä ttigades namn, adress och nummer i r ö stl ä ngden. Av underr ä ttelsen framg å r
vidare var vallokalen ä r bel ä gen och tiden f ö r r ö stning. V ä ljaren uppmanas att medf ö ra underr ä ttelsen
till vallokalen. Vidare erinras han om att underr ä ttelsen inte ers ä tter ett r ö stl ä ngdsutdrag
samt att ett s å dant utdrag erfordras om man vill r ö stai en annan vallokal inom valkretsen eller med
Briefwahl. Uppgifterna i underr ä ttelsen
motsvarar allts å i huvudsak vad som meddelas i r ö stkorten inf ö r
svenska val.

R ö stl ä ngdsutdrag utf ä rdas av valmyndigheten efter
skrift-

Prop,
1981/82:224 38

lig ans ö kan av den r ö stber ä ttigade p ä ett fastst ä llt
formul ä r. Han kan ocks å muntligen ans ö ka
om ett s å dant utdrag men m å ste d å inst ä lla sig personligen hos valmyndigheten. Framst ä llningen kan ä ven
g ö raa av ombud med skriftlig
fullmakt. F ö r att r ö stl ä ngdsutdrag
skall utf ä rdas m å ste vissa f ö ruts ä ttningar vara uppfyllda. S å dant utdrag kan utf ä rdaa om den r ö atber ä ttigade under den tid vallokalerna ä r ö ppna vistaa utanf ö r sitt valdistrikt f ö r att sk ö ta n å gon viktig angel ä genhet, om han nyligen har flyttat
till annat valdistrikt och ä nnu inte
hunnit bli upptagen i r ö stl ä ngden i det diatriktet eller om han av h ä nsyn till arbete, sjukdom, h ö g
å lder, lyte eller annan kroppslig
svaghet inte utan avsev ä rda sv å righeter kan upps ö ka
vallokalen. R ö stl ä ngdsutdrag utf ä rdas ocks å i vissa fall n ä r
fel f ö rekommit vid uppr ä ttandet av r ö stl ä ngden. Den myndighet aom ä r anavarig f ö r
uppr ä ttandet av r ö stl ä ngderna utf ä rdar ocks å
r ö stl ä ngdsutdrag. Utdraget skall vara undertecknat av beh ö rig tj ä nsteman.
Det antecknas i r ö stl ä ngden att r ö stl ä ngdsutdrag utf ä rdats.

Sj ä lva r ö stningsproceduren vid Briefwahl g å r
till p å f ö ljande s ä tt. I avskildhet markerar v ä ljarna p å
valsedeln vilken kandidat och vilken lista han r ö star p å och l ä gger d ä refter in valsedeln i ett
valkuvert,som han f ö rseglar med ett s ä rskilt f ö rseglingsra ä rke. D ä refter
undertecknar v ä ljaren en p å r ö stl ä ngdsutdraget tryckt edlig f ö rs ä kran att han
sj ä lv gjort markeringarna p å valsedeln. Den v ä ljare som inte ä r l ä skunnig eller som p ä grund av
kroppsligt fel inte sj ä lv kan st ä lla i ordning sin f ö rs ä ndelse f å r anlita bitr ä de,
I s å dant fall skall bitr ä det p å r ö stl ä ngdsutdraget
underteckna en edlig f ö rs ä kran att han markerat valsedeln i ö verensst ä mmelse med v ä ljarens
vilja. Valkuvertet och r ö stl ä ngdsutdraget l ä ggs d ä refter i ett s ä rskilt omslag, som f ö rseglas och l ä mnas
f ö r postbefordran till
valmyndigheten. F ö r-

Prop.
1981/82:224 39

s ä ndelsen postbefordras kostnadsfritt
som brev inom landet. Det st å r v ä ljaren fritt att rekommendera f ö rs ä ndelsen, men
han f å r i s å dant fall sj ä lv svara f ö r merkostnaden.

R ö stl ä ngdsutdrag f å r inte utf ä rdas tidigare ä n
den tjugof ö rsta dagen f ö re valdagen. F ö ljaktligen
kan f ö rs ä ndelse f ö r Briefwahl inte heller st ä llas i ordning tidigare. F ö rs ä ndelsen
skall skickas i s å dan tid att den ä r valmyndigheten tillhanda senast klockan 18
valdagen.

F ö r Briefwahlf ö rs ä ndelse g ä ller de allm ä nna
reglerna om ogiltighet, bl.a. att valsedeln ä r
ogiltig om den inte ä r avgiven i f ö reskrivet valkuvert. Vidare ä r valsedeln ogiltig oro f ö rs ä ndelsen inte
har kommit in i r ä tt tid eller om v ä ljaren inte har bifogat r ö stl ä ngdsutdrag
med f ö reskriven f ö rs ä kran.

Briefwahl har till ä mpats
i BRD sedan 1957. Andelen v ä ljare Bom r ö stade p å
detta s ä tt var till en b ö rjan knappt 5 procent. Vid f ö rbundsdagsvalen 1976 och 1980 hade denna andel
stigit till 10,7 resp. IJ procent, motsvarande omkring 4 resp. 5 miljoner v ä ljare.

De medborgare i BRD som vistas utomlands deltar vanligen i
hemlandets val genom Briefwahl. Som regel tar BRD:s beskickningar och konsulat
emot f ö rs ä ndelser och vidarebefordrar dem kostnadsfritt med sin kurirpost till
BRD.

Prop, 1981/82:224 40

3,3 Pullmaktsr ö stning (vote par procuration) i Frankrike

Ocks å i Frankrike har tidigare till ä mpats en form av brevr ö stning (vote par correspondance), Sedan visst missbruk konstaterats
ersattes emellertid brevr ö stningen med en utvidgad till ä mpning av fullmaktsr ö stning å r 1975-

Fullmaktsr ö stning ä r f ö rbeh å llen vissa kategorier av v ä ljare. M ö jligheten
st å r ö ppen f ö r den som p ä grund av arbete, sjukdom, anstaltsvistelse eller
liknande hinder inte har m ö jlighet att bege sig till
vallokalen p å valdagen. F ö r fullm ä ktigen
g ä ller att han skall ha r ö str ä tt, och vara
upptagen i r ö stl ä ngden i samma kommun som v ä ljaren.
En fullm ä ktig f ä r inte ut ö va
r ö str ä tt f ö r fler ä n fem andra v ä ljare,
av vilka h ö gst tv å f å r vara
bosatta i Frankrike. Fullmakten uppr ä ttas
inf ö r vissa, s ä rskilt angivna statliga ooh kommunala tj ä nstem ä n. I
utlandet uppr ä ttas fullmakten vanligen inf ö r konsul ä r
myndighet. I samband med uppr ä ttandet av
fullmakten skall v ä ljaren styrka att s å dana omst ä ndigheter
f ö religger att han ä r ber ä ttigad att r ö sta genom fullm ä ktig.
Underr ä ttelser om den "utf ä rdade fullmakten skickas till fullm ä ktigen och till den kommunala valmyndigheten, som g ö r anteckning i r ö stl ä ngden om fullmakten. Valmyndigheten f ö r ocks å
ett s ä rskilt register ö ver fullmakter, d ä r
det anges bl.a. namnen p å
v ä ljare och fullm ä ktig,
den myndighet inf ö r vilken fullmakt uppr ä ttats samt dag f ö r
utf ä rdande och giltighetstid. Fullmakt
kan utf ä rdas att g ä lla antingen f ö r
visst val eller f ö r viss tid, vanligen ett å r. Om valmyndigheten inte erh å ller f ö reskriven
underr ä ttelse om fullmakten f å r fullm ä ktigen
inte ut ö va r ö atr ä tt f ö r v ä ljaren. Utan hinder av att fullmakt
utf ä rdats f ä r v ä ljaren personligen
l ä mna sin r ö st i vallokalen under f ö ruts ä ttning att
han g ö r det innan fullm ä ktigen har r ö stat
f ö r honom.

Franska medborgare som vistas utomlands har allts å m ö jlig-

Prop. 1981/82:224 41

het att delta i franska val genom att, inf ö r diplomatisk eller konaul ä r tj ä nateman,
uppr ä tta en fullmakt f ö r en annan v ä ljare
i sin valkrets i Frankrike. F ö r att underl ä tta .valdeltagandet f ö r franska medborgare i utlandet uppr ä ttar man i vissa val r ö stningacentraler
i andra stater, vanligen p å ambasaader
ooh konaulat. Skulle n å gon atat mota ä tta aig detta kan r ö atning ake p å s å dan central i ett grannland. F ö r
att f ä r ö sta p ä en r ö stningacentral akall v ä ljaren vara
boaatt inom centralens omr å de och registrerad i en s ä rskild f ö rteckning.
Denna f ö rteckning uppr ä ttas av en kommission best å ende av en diplomatisk eller konsul ä r tj ä nateman och
ytterligare tv å peraoner, utsedda i s ä rskild ordning. Samtliga f ö rteckningar fastst ä lls av en valkommission i utrikesministeriet, I r ö stl ä ngden f ö r v ä ljarens
valkrets i Frankrike g ö rs anteckning om att han ä r upptagen i den s ä rskilda f ö rteckningen hos en utl ä ndsk r ö stningscentral,
Pullmaktsr ö stning f å r ske ä ven
p ä r ö stningscentral om v ä ljaren
styrker att han inte sj ä lv kan bege sig dit.

De s ä rskilda f ö rfattningarna om r ö stmottagning p ä r ö stningscentraler i utlandet g ä ller
vid presidentval, folkomr ö stningar och val av representanter
i Europaparlamentet, Vid val av ledam ö ter
i nationalf ö rsamlingen d ä remot har franska medborgare i utlandet endast m ö jlighet att r ö sta
genom en fullm ä ktig i sin valkrets i Frankrike.

Prop,
1981/82:224 42

4 T Ä NKBARA L Ö SNINGAR, Ö VERV Ä GANDEN OCH F Ö RSLAG

4,1 R ö stning p å svenska utlandsmyndigheter i

grannl ä nder till F ö rbundsrepubliken Tyakland

Som framg å tt i avsnitt
2,1 f å r svenskar som vistas i Schweiz
bege sig till en svensk utlandsmyndighet i n å got
grannland f ö r att kunna ut ö va sin r ö str ä tt i svenska val. Motsvarande m ö jlighet finns naturligtvis f ö r svenskar i BRD, F ö r dem ä r emellertid avst å ndet till n ä rmaste
svenska utlandamyndighet i grannland oftast betydligt st ö rre ä n f ö r svenskarna i Schweiz. De utlandsmyndigheter som
ligger n ä rmast BRD:s gr ä nser ä r
generalkonaulatet i Luxem-bourg samt konsulaten i Å benr å , Li é ge, Strasbourg, Vaduz, Innsbruck och Salzburg. Desaa
myndigheters bel ä genhet i f ö rh ä llande till
de tidigare r ö stmottagningsmyndigheterna i BRD
framg å r av bilaga 4. P ä konsulaten i Å benr å och Liege har dock inte anordnats r ö stmottagning vid de senaste valen.

Avst å ndet fr å n de tidigare r ö stmottagningsmyndigheterna
till n ä rmaste avenska utlandamyndighet i
grannland ä r i fr å ga om Bonn, Dusseldorf, Frankfurt am Main, Hamburg,
Munchen och Stuttgart omkring 15-25 mil. F ö r
v ä ljare i Bremen och Hannover akulle
motsvarande avst å nd uppg å till 30-40 mil. Vad g ä ller v ä ljarna i Berlin torde de i flertalet
fall kunna l ä mna sina r ö ster p å
ambassaden i Berlin (DDR).

Om ingen annan m ö jlighet
ges f ö r de svenska v ä ljarna i BRD ä n
att bege sig till en svensk utlandsmyndighet i grannland f ö r att r ö sta
ar det sj ä lvfallet angel ä get att r ö st-

Prop.
1981/82:224 43

mottagning anordnaa hos alla de svenska utlandsmyndigheter
som ligger n ä ra BRD:s gr ä nser. M ö jligen
kan man ocks å be-, gr ä nsa ol ä genheterna
f ö r v ä ljarna n å got genom att ordna s ä rskild r ö stmottagning
p ä orter n ä ra gr ä nsen till
BRD i de l ä nder som till å ter s å dana
arrangemang. S ä rskild r ö at-mottagning torde vid behov kunna anordnas p ä gr ä nsorter i
Danmark, Nederl ä nderna och Belgien. Frankrike d ä remot har vid tidigare tillf ä llen f ö rklarat
att man inte ä r beredd att acceptera r ö stmottagning utanf ö r ambassader och konsulat .

Ä ven
om ovan redovisade å tg ä rder vidtas talar allt f ö r
att en l ö sning enligt den schweiziska
modellen f ö r svenska v ä ljare i BRD i mycket h ö g grad akulle begr ä nsa valdeltagandet
.

4.2 Begr ä naning
av r ö stmottagarens uppgifter

Att r ö stmottagaren ges m ö jlighet att kontrollera identiteten p ä den person som l ä mnar
valkuvert eller valsedels-f ö ra ä ndelae inneb ä r
en s ä rskild garanti f ö r s ä kerheten i
valf ö rfarandet. En s å dan kontroll ä r
sv ä r att bygga in i ett brevr ö stningsf ö rfarande.
Emellertid, om man inte vill avst å
fr å n denna m ö jlighet till identitetskontroll ä r det kanske likv ä l
m ö jligt att ä ndra det nuvarande f ö rfarandet s ä att det fr å n BRD:s synpunkt kan j ä mst ä llas med Briefwahl, Ä ndringarna b ö r
d å inriktas p ä att begr ä nsa
v ä ljarens valhandlingar hoa
utlandsmyndigheten och r ö stmottagarens Valtekniska
uppgifter. Ett s å dant f ö rfarande skulle kunna utformas enligt f ö ljande.

Alla v ä ljare r ö star med valsedelaf ö rs ä ndelse. Denna st ä lls i ordning p ä
aamma s ä tt som kommer att redovisas f ö r brevr ö stningsf ö rs ä ndelse i
avsnitt 4 • 4. D ä refter l ä mnas valsedelsf ö rs ä ndelsen hos
utlandsmyndigheten antingen av v ä ljaren eller
av en utav de tv ä vittnen som medverkat vid
valsedelsf ö rs ä ndelsens uppr ä ttande. Den tj ä nsteman

Prop.
1981/82:224 44

som tar emot f ö rs ä ndelsen hos myndigheten antecknar ingivaren och
kontrollerar vid behov dennes identitet. Valsedelsf ö rs ä ndelaen tas
d ä refter om hand hos utlandsmyndigheten
och s ä nds genom dess f ö rsorg till RSV,

Enligt det skisserade f ö rfarandet
g ö r v ä ljaren inte i ordning n å gra
valkuvert med valsedlar hos utlandsmyndigheten. Inte heller f ö retar han n å gra
andra, direkta valhandlingar d ä r. R ö stmottagaren befrias fr ä n de valtekniska uppgifter han har enligt 10 kap. 8 § och 11 kap. 8 §
ValL, innefattande granskning av valkuvert, ytterkuvert m.m., allt redovisat
i avsnitt 1.1. Hans uppgifter akulle begr ä nsas
till att registrera de valsedelsf ö rs ä ndelser som ges in och vid behov kontrollera
ingivares identitet.

Garantierna mot missbruk m å ste anses vara lika h ö g i det
skisserade f ö rfarandet som vid den budr ö atning aom nu f ö rekommer.
Att r ö stmottagarens valtekniska kontroll
slopas kan dock f å till f ö ljd att en del felaktigheter, t.ex. i fr å ga om valsedelsf ö rs ä ndelser, kommer att passera obem ä rkta och i n å gra
fall leda till att f ö rs ä ndelsen kasseras vid valn ä mndens
r ö str ä kning. Med den nuvarande ordningen uppt ä cks merendels fel av denna typ av r ö stmottagaren
och v ä ljaren f å r omedelbart tillf ä lle att r ä tta till det som brister. Antalet
fel av denna karakt ä r m å ste dock antas bli s ä f å att f ö rfarandet
inte av detta skal b ö r anses oacceptabelt. Vad g ä ller r ö stmottagarens
roll s å skiljer den sig knappast fr å n vad tj ä nstem ä n p å BRD:s
utlandsmyndigheter g ö r n ä r de tar emot Briefwahl-f ö rs ä ndelser och vidarebefordrar dem till resp.
valmyndighet i BRD.

Hiiruvida man fr å n
BRD:a sida skulle acceptera ett r ö stningaf ö rfarande enligt ovan ä r kanske ä nd å ovisst. En l ö sning efter h ä r angivna linjer b ö r d ä rf ö r inte ö verv ä gas f ö rr ä n Hian n ä rmare klarlagt BRD:s inst ä llning till f ö rfarandet
.

Prop.
1981/82:224 45

4.3 Fullmaktsr ö stning

I en del l ä nder medger
valf ö rfattningarna att en v ä ljare genom fullmakt uppdrar å t en annan person att r ö sta i sitt st ä lle.
Ett exempel p å s å dant f ö rfarande ä r det i avsnitt 3-3 redovisade vote par procuration
i franska val,

Ocks å i svenaka kommunalval har det en g å ng varit m ö jligt
att ö verl å ta aln r ö str ä tt p ä annan genom fullmakt. F ö rfarandet kritiserades emellertid kraftigt. Man h ä vdade att fullmaktar ö stningen stod i strid med kravet p å valet
a å aom en v ä ljarens peraonliga viljeyttring och med kravet p ä valhemlighetens bevarande samt gav upphov till
fullm ä ktsinsamlingar ooh andra
oegentligheter, Pullmaktsr ö stning i
kommunala val avskaffades d ä rf ö r 1920 (prop, 1920:286, KU 1920:52, rskr '
1920:392). En form av full-maktsr ö atning
kan dock fortfarande f ö rekomma i pr ä stval. Enligt 28 §
lagen (1957:577) om pr ä stval f å r make genom fullmakt ö verl å ta sin r ö str ä tt till
andra maken.

Mycket talar f ö r
att BRD akulle acceptera att utl ä ndaka
medborgare som vistas i landet deltar i val i sitt hemland genom att ö vers ä nda en r ö stningafullmakt till en per-aon i hemlandet. F ö rfarandet vid fullmaktsr ö stning kan ocks å
utformas s å att de ovan redovisade ol ä genheterna i n å gon
m ä n begr ä nsas. Emellertid ä r
fullmaktsr ö stning numera p ä det hela taget fr ä mmande f ö r svenak vallagstiftning. Att inf ö ra ett s å dant
f ö rfarande vid allm ä nna val akulle kr ä va
ganska omfattande till ä gg till nu g ä llande valf ö rfattningar.
Av detta f ö ljer att fr å gan om valf ö rfarandet
f ö r svenska v ä ljare i BRD inte l ä mpligen b ö r l ö sas genom n å gon form av fullmaktsr ö stning.

Prop, 1981/82:224 46

4.4 Brevr ö stning

Som framg å tt i avsnitt
I.3 kunde vissa kategorier av v ä ljare under
en period p ä 1920-talet och in p ä 1930-talet ut ö va
sin r ö str ä tt genom att per post s ä nda valsedlarna
till sammanr ä kningsmyndigheten.

Ä ven
med utg å ngapunkt i nu g ä llande vallagstiftning ä r det uppenbarligen m ö jligt att utforma ett brevr ö stningsf ö rfarande som n ä ra
ansluter till f ö rfarandet vid r ö stning med valsedelsf ö rs ä ndelse. Vid a ä dan r ö atning at ä l-ler v ä ljaren
i- ordning en valsedelsf ö ra ä ndelse i sitt hem eller p ä
annan plats och l å ter sedan sin make, en n ä ra anf ö rvant,
v ä rdare eller lantbrevb ä rare ö verl ä mna den till valf ö rr ä ttare eller r ö stmottagare.

I det f ö ljande
skisseras ett brevr ö stningsf ö rfarande aom utformats s ä att vallagens best ä mmelser om r ö atningsproce-dur, prelimin ä r r ö str ä kning m.m, i m ö jligaste
m å n skall kunna till ä mpas.

Anordnandet av brevr ö stningsf ö ra ä ndelse

V ä ljaren l ä gger sj ä lv
in sin valsedel i ett innerkuvert II. Detta skall ake i avskildhet s ä
att skyddet f ö r valhemligheten uppr ä tth å lls. I n ä rvaro av tv ä
vittnen l ä gger han d ä refter in iordningst ä llda innerkuvert i ett s ä rskilt
ytterkuvert f ö r brevr ö stningsf ö rs ä ndelse (bilaga 5) och tillsluter detta. D ä refter anger v ä ljaren
p ä ytterkuvertet det datum d ä f ö rs ä ndelsen st ä llts
i ordning samt undertecknar en f ö rs ä kran p ä
heder ooh samvete att han sj ä lv f ö r varje val han deltar i har lagt in en valsedel i
ett innerkuvert samt i n ä rvaro av vittnena lagt in
innerkuvertet/-kuverten i ytterkuvertet och d ä refter tillslutit detta. P ä
ytterkuvertet anger v ä ljaren

Prop.
1981/82:224 47

ocks å aitt personnummer. D ä refter undertecknar de tv å vittnena ett intyg p å ytterkuvertet om att v ä ljaren egenh ä ndigt undertecknat den n ä mnda f ö rs ä kran och att n å got
f ö rh å llande som strider mot de uppgifter v ä ljaren l ä mnat p å ytterkuvertet inte ä r k ä nt f ö r vittnena. P å
ytterkuvertet anges ä "ven vittnenas adresser. Ytterkuvertet l ä ggs d ä refter,
tillsammans med v ä ljarens r ö stkort, i ett omslagskuvert, som f ö rseglas och l ä mnas
f ö r postbefordran till
valmyndigheten.

Brevr ö stningsf ö rs ä ndelse b ö r inte f ä
anordnas tidigare ä n den dag d å r ö atmottagning
hos utlandsmyndighet f ä r b ö rja, allts å tidigast den 24:e dagen f ö re valdagen.

Vid brevr ö stning
likaom vid r ö stning i ö vrigt f ä r
en v ä ljare, som p å grund av n å got
kroppsligt fel inte kan avge sin r ö st
i f ö reskriven ordning, anlita ett bitr ä de som han utsett (8 kap, I4 § ValL).

N å gra best ä mmelser om r ö stning
genom bud ä r inte erforderliga n ä r det g ä ller
brevr ö stning. Det b ö r naturligtvis st å v ä ljaren fritt att uppdra ä t en annan person att l ä mna f ö rs ä ndelsen till posten.

Fram till och med det moment d ä v ä ljaren och
vittnena undertecknat f ö rs ä kran resp. intyg ä r s ä kerheten i det skisserade brevr ö stningaf ö rfarandet denaamma som man uppn å r vid r ö stning
genom bud enligt nu g ä llande best ä mmelser. Vid s å dan
r ö stning ä r det vittnet och budet som skall underteckna ett
intyg motsvarande det som de b å da vittnena
undertecknar vid brevr ö stning.

N ä sta led i valf ö rfarandet ä r
ö verbringandet av valsedlarna fr ä n v ä ljare till
valmyndighet. Enligt vallagens best ä mmelser
kan mottagaren alltid, antingen det ä r
en valf ö rr ä ttare eller en r ö stmottagare p å postanstalt, hos ut-

Prop.
1981/82:224 48

Landsmyndighet eller p å
fartyg, kontrollera identiteten p å den
person som ö verl ä mnar valkuvert eller valsedelsf ö rs ä ndelse. N å gon
motsvarande kontrollm ö jlighet kan sv å rligen å stadkommas
i ett brevr ö stningsf ö rfarande. Emellertid kan kontroller av annat slag l ä ggas in i f ö rfarandet
i syfte att skapa garantier f ö r att brevr ö stningsf ö rs ä ndelsen h ä rr ö r fr å n den person
som uppges vara v ä ljaren och f ö r att f ö rs ä ndelsen har avl ä mnats
till postbefordran med hans vilja. En metod ä r att l å ta v ä ljare som vill brevr ö sta
rekvirera en handling motsvarande r ö stl ä ngds-utdrag hos sin valmyndighet och i samband d ä rmed ge t.ex. utlandsmyndighet tillf ä lle att kontrollera best ä llarena identitet. Ett annat s ä tt ä r att f ö reskriva att v ä ljaren
skall bifoga sitt r ö stkort. Anses graden av kontroll
kunna s ä nkas ytterligare n å got kan man m å h ä nda ä ven godta
att v ä ljaren sj ä lv uppr ä ttar
ett s å dant adresskort som uppr ä ttas vid r ö stning
hos utlandsmyndighet i de fall d å v ä ljaren inte kan f ö rete sitt r ö stkort. Adresskortet bifogas brevr ö stningsf ö rs ä ndelsen f ö r
att den skall kunna s ä ndas vidare fr å n RSV till r ä tt
valn ä mnd.

R ö stkorten skickas till den r ö stber ä ttigades
adress enligt r ö stl ä ngden. Genom s ä rskilda anvisningar om utf ä rdandet av duplettr ö stkort har RSV ocks å f ö rs ö kt st ä rka garantierna f ö r att r ö stkort inte skall komma i or ä tta h ä nder. I
dessa anvisningar st å r bl.a. f ö ljande.

Viss restriktivitet b ö r
iakttas vid utf ä rdandet av duplettr ö stkort f ö r
att s ä kerst ä lla att r ö stkortet kommer den r ö stber ä ttigade sj ä lv till h ä nda.
Detta ä r s ä rskilt viktigt om duplettr ö stkort
best ä lls per telefon. Endast i
undantagafall b ö r r ö stkort skickas under annan adress ä n
den r ö stber ä ttigades hemadress. Om duplettr ö stkort
beg ä rs av annan ä n den r ö stber ä ttigade b ö r
fullmakt uppvisas .

Det f å r antas att ett f ö rfarande med s ä rskild
rekvisition av ett r ö stl ä ngdsutdrag eller motsvarande handling skulle ge de s ä kraste garantierna mot missbruk i bj?ev-

Prop.
1981/82:224 49

r ö stningsf ö rfarandet. F ö rateget
i detta avaeende, vid j ä mf ö relse med ett f ö rfarande d ä r man n ö jer
sig med att v ä ljaren bifogar sitt r ö stkort, bed ö ms
dock vara s å ringa att det inte motiverar det
merarbete f ö r v ä ljare och valmyndigheter aom ett f ö rfarande
med s ä rskilda r ö stl ä ngdsutdrag
skulle inneb ä ra.

D ä remot b ö r man inte nu godta att v ä ljaren i st ä llet
f ö r sitt r ö stkort bifogar ett adreaakort med brevr ö stningaf ö rs ä ndelsen. Det har visserligen f ö rekommit att v ä ljare
som ä r bosatta utrikes haft vissa sv å righeter att f å
tag p ä sina r ö stkort. Ofta har detta emellertid berott p å att v ä ljaren
inte anm ä lt adressf ö r ä ndring till
RSV. Om s ä sker- torde det vara endast i rena
undantagsfall som r ö stkortet inte n å r fram till v ä ljarens
bostad i s å dan tid att han hinner delta i
brevr ö stning.

Vad g ä ller postbefordran av brevr ö ater fr ä n
v ä ljare till valmyndighet kan man ö verv ä ga att f ö reskriva att f ö rs ä ndelsen skall rekommenderas. Den kommer d ä att hanteras av s ä rskild personal ooh transporteras i plomberade s ä ckar. Emellertid bed ö ms det inte f ö religga tillr ä ckliga sk ä l
f ö r att g ö ra detta till en f ö ruts ä ttning f ö r att r ö sten
skall godk ä nnas. D ä rf ö r f å r det ankomma p å
v ä ljaren sj ä lv att bed ö ma,
om f ö rs ä ndelsen b ö r rekommenderas eller kan skickas
som vanligt brev.

Alla r ö ster aom
tagits emot hoa utlandsmyndighet och p å fartyg
skickas till RSV. D ä r sorteras de f ö r uts ä ndning till
resp. valn ä mnd. S ä sker f ö r
att underl ä tta de r ö stmottagande myndigheternas arbete. I m å nga fall vet "man d ä r inte heller med s ä kerhet till vilken valn ä mnd f ö rs ä ndelserna
skall skickas eftersom v ä ljaren kan r ö ata utan att f ö rete
r ö stkort.

Vid brevr ö stning m å ste v ä ljaren ha
tillg å ng till sitt r ö stkort. D ä r
anges postadressen till den valn ä mnd som

I'*' Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 224

Prop,
1981/82:224 50

svarar f ö r den
prelimin ä ra r ö str ä kningen. Med s ä dana f ö ruts ä ttningar b ö r
postbefordran direkt till valn ä mnden kunna
ske. V ä ljaren f ä r d ä p å omslagskuvertet ange den adress till valn ä mnden som å terfinns
tydligt angiven p å r ö stkortet. Detta b ö r kunna underl ä ttas genom att RSV f ö rtrycker viss text p å
omalagakuvertet.

Valn ä mndena behandling av brevr ö stningsf ö rs ä ndelser

Efter hand som brevr ö sterna
anl ä nder till valn ä mnden sker anteckning om detta i n ä mndens protokoll.

Likaom ö vriga f ö rtidar ö ater
skulle brevr ö sterna kunna skickaa ut till
vallokalerna f ö r prelimin ä r r ö str ä kning i de fall r ö sterna
anl ä nder till valn ä mnden tids nog f ö r
detta. Om brevr ö stning till en b ö rjan kommer att till ä mpas endast i mycket begr ä nsad
omfattning ä r det dock knappast rimligt att
utbilda samtliga valf ö rr ä ttare f ö r granskning av brevr ö ster. L ä mpligare
ä r d å att l å ta valn ä mnden, vid den prelimin ä ra r ö str ä kningen p å
onsdagen efter valdagen, r ä kna samtliga brevr ö ster. F ö rfarandet
med dessa r ö ster " skulle d å bli detsamma som med samtliga postr ö ster vid kyrkofullm ä ktigval.

F ö r att brevr ö stningsf ö rs ä ndelsen med s ä kerhet
skall komma med i valn ä mndens prelimin ä ra r ö str ä kning b ö r
f ö rs ä ndelsen avs ä ndas i s å dan tid att den ä r
n ä mnden tillhanda senast tisdagen
efter valdagen. Uppenbarligen skall en brevr ö st
inte f å avges efter den tidpunkt d ä vallokalerna st ä ngt,
kl. 20 p å valdagen. F ö r att p å
ett enkelt s ä tt kunna pr ö va detta b ö r
det f ö reskrivas att brevr ö st skall avges senast dagen f ö re valdagen samt r ö sten skall anses avgiven den dag d ä
f ö rs ä ndelsen postst ä mplats.

De best ä mmelser om
granskning av r ö ster som avgivits p ä poatanatalt, hoa utlandsmyndighet och p å fartyg vilka g ä ller
vid den prelimin ä ra r ö str ä kningen (13 kap. 3-5 §§

Prop.
1981/82:224 51

ValL) kan till ä mpas
ocks å vid granskningen av brevr ö stningsf ö rs ä ndelser. Por s å dan
f ö rs ä ndelse skulle emellertid tillkomma vissa moment. Om brevr ö stning endast f ä r
ske fr ä n visst land skall det kontrolleras
att f ö rs ä ndelsen avs ä nts fr å n detta land. Vidare skall kontrolleras att v ä ljarens r ö stkort
har bifogats och att r ö sten avgetts i r ä tt tid. F ö rfarandet
vid. kontrollen av brevr ö stningsf ö rs ä ndelser
redovisas n ä rmare i specialmotiveringen.

Sammanfattande synpunkter

Man brukar ange tre huvudkrav p å f ö rfarandet
vid val (prop. 1972:105 s. 88 f).' Det m å ste
fylla h ö gt st ä llda anspr å k p ä tillf ö rlitlighet. Garantier m å ste f ö religga att
valen sker under former som tryggar den f ö r
fria val n ö dv ä ndiga valhemligheten. Slutligen ä r
det viktigt att valf ö rfarandet ä r smidigt och enkelt.

Det brevr ö stningsf ö rfarande som ovan skisserats ö verensst ä mmer
i stora delar med f ö rfarandet vid r ö stning genom bud, vilket nu till ä mpata under l å ng
tid. En akill-nad ä r dock att den r ö stmottagande myndigheten inte ges m ö jlighet att kontrollera identiteten p å den person som vid budr ö stning l ä mnar
f ö rs ä ndelsen och som ä ven undertecknat intyget p ä ytterkuvertet om att f ö rs ä ndelsen anordnats
i enlighet med vallagens best ä mmelser. Att
avst å fr å n denna kontrollm ö jlighet g ö r det f ö rvisso
sv å rare att uppdaga ev. missbruk.
Detta kan i sin tur leda till att risken f ö r
otillb ö rliga f ö rfaranden vid r ö stningen
ö kar i n å gon m å n.
Omfattande erfarenheter av Briefwahl i BRD talar emellertid f ö r att man, utan att ä ventyra s ä kerheten i valproceduren, kan till ä mpa ett brevr ö stningsf
erfarande .

Fr ä n den enskilde v ä ljarens synpunkt m å ste brevr ö stning framst å som tilltalande enkelt. Framf ö r allt slipper v ä l
jaren de i flera fall ganska l ä nga resorna
till den r ö stmottagande myndigheten.

Prop.
1981/82:224 52

Vidare talar allt f ö r
att BRD ä r beredd att godta att svenska v ä ljare som vistas i landet ut ö var sin r ö str ä tt genom det ovan beskrivna brevr ö stningsf ö rfarandet.

Om BRD vidh å ller sin i
avsnitt 2.2 redovisade inst ä llning bed ö ms det av ovan anf ö rda sk ä l l ä mpligast att l ö sa

fr å gan om svenska v ä ljares r ö stning
i BRD genom att f ö r-

1 s ö ksvis pr ö va brevr ö stning.

Valmateriel f ö r
brevr ö stning

Ut ö ver valsedlar, innerkuvert II och r ö stkort erfordras f ö r brevr ö stningen s ä rskilda
ytterkuvert och omslag f ö r -brevr ö stningsf ö rs ä ndelse. Vidare b ö r
ett s ä rskilt informationsblad f ö r v ä ljare framst ä llas.

Enligt RSV:s bed ö mning
kan erforderlig materiel f ö r brev

r ö stning tillverkas och avl ä mnas f ö r
distribution i vart

fall inom tv å veckor fr ä n det att beslut fattats om att

brevr ö stning fr å n visst land skall f å ske.

F ö rberedelser f ö r brevr ö stning

I ett land fr å n
vilket brevr ö stning f ä r ske b ö r
samtliga svenska utlandsmyndigheter tillhandah å lla valmateriel f ö r brevr ö stning. D ä rigenom
ges ä ven v ä ljare som tillf ä lligt vistas i landet m ö jlighet att brevr ö sta.

F ö r att v ä ljarna inte skall beh ö va g ö ra resor till utlandsmyndighet
enbart f ö r att h ä mta valmateriel b ö r
erforderlig materiel f ö r brevr ö stning skickas ut till de v ä ljare som enligt den s ä rskilda r ö stl ä ngden ä r
bosatta i land fr å n vilket s å dan r ö stning f å r ske. Till var och en av dessa r ö stber ä ttigade b ö r s ä ndas
informationsblad ang å ende brevr ö stning, innerkuvert II, ytterkuvert och omslagskuvert f ö r brevr ö stning,
en partimarkerad valsedel f ö r

1 J ä mf ö r dock synpunkter av 19 é 5 å rs valtekniska utredning p å brevr ö stning
(SOU 1975 = 8 s. 61 f) .

Prop.
1981/82:224 53

ettvart av de partier som avses i 6 kap. 9 § ValL samt en blank valsedel. D ä rigenom f ä r
v ä ljaren tillg ä ng till motsvarande valmateriel som skall tillhandah ä llas i vallokal.

F ö r att undvika att v ä ljare av f ö rbiseende
g ö r i ordning sin brevr ö stningsf ö rs ä ndelse f ö r
tidigt (innan 24:e dagen f ö re valdagen) b ö r valmaterielen inte- distribueras tillsammans med
r ö stkorten, vilka vanligen skickas ut
30-40 dagar f ö re valdagen. Uts ä ndningen av valmateriel b ö r ske i s å dan
tid att den kan ber ä knas vara v ä ljarna tillhanda ungef ä r vid r ö stningsperiodens
b ö rjan.

Prop.
1981/82:224 54

5 GENOMF Ö RANDE OCH UPPF Ö LJNING

Brevr ö stningaf ö rfarandet ä r
till att b ö rja med t ä nkt som en f ö rs ö kaverksamhet. Avsikten ä r att tillf ä lligt
l ö sa fr å gan om svenskara deltagande i val i l ä nder d ä r man mot-a ä tter sig r ö stmottagning
p å de svenska utlandsmyndigheterna
men likv ä l godtar att v ä ljaren anordnar en valf ö rs ä ndelse ooh
avs ä nder den fr ä n landets territorium. Det land aom nu ä r aktuellt ä r
BRD. D ä remot synes det knappast vara f ö renligt med den st å ndpunkt som Schweiz hittills intagit att f.n, genomf ö ra n å gon f ö ra ö ksverkaamhet
med brevr ö stning fr å n det landet.

Om BRD vidh å ller sin
negativa inst ä llning till r ö stmot

tagning p å ambassader och konsulat b ö r f ö rs ö k med brev

r ö stning kunna genomf ö ras fr å n
det landet vid 1982 å rs

val. Som redovisats i-avsnitt 4.4 ä r
det m ö jligt f ö r RSV

att distribuera erforderlig information och valmateriel

inom tv å veckor fr å n det att beslut om f ö rs ö ksverksamhet

meddelats. j

Ett f ö rfarande med brevr ö atning skulle f ö r
flertalet svenskar i utlandet inneb ä ra
att valdeltagandet i h ö g grad underl ä ttades. Det finns ganska m å nga utlandsavenakar, kanake s ä rskilt i de inre delarna av Amerikas F ö renta Stater, som bor mycket l å ngt, i vissa fall 50 mil eller l ä ngre, fr ä n
n ä rmaste r ö stmottagningsmyndighet. Fr å n utlandssvenskarnas sida ä r det d ä rf ö r att f ö rv ä nta ett starkt intresse av att f ö rs ö ksverksamheten
efter hand utvidgas ooh att brevr ö stning
s ä sm å ningom godtas som ett ordin ä rt
valf ö rfarande. Allm ä nt aett ä r
det naturligtvis

Prop. 1981/82:224 55

ocks å av intresse att pr ö va ett f ö rfarande
som g ö r det enklare och ofta betydligt
mindre kostsamt f ö r v ä ljaren att ut ö va sin r ö str ä tt och som d ä rigenom ä r
ä gnat att ö ka valdeltagandet.

Ä ven
vid en rent ekonoijisk bed ö mning ter sig brevr ö stningen tilltalande. Kostnaderna f ö r att genomf ö ra
s å dan r ö stning ä r, i j ä mf ö relse med nu
till ä mpade f ö rfaranden, mycket l å g. S ä var t.ex. kostnaderna f ö r postr ö stningen
vid 1979 å rs val 27 405 000.kr., motsvarande
drygt 18 kr. per postr ö stande v ä ljare.

Vad som har redovisats i avsnitt 3 om vissa utl ä ndska valf ö rfaranden
tyder emellertid p ä att erfarenheterna av brevr ö stning i andra l ä nder
ä r n å got skiftande. I BRD har f ö rfarandet
till ä mpata l ä nge och omkring fem miljoner v ä ljare brevr ö atade
i aenaate valet. S å vitt k ä nt har det fungerat helt tillfredsst ä llande. Erfarenheterna fr å n Frankrike pekar d ä remot i en n å got annan riktning. Av dessa sk ä l ä r det v ä sentligt att en noggrann utv ä rdering g ö rs
av erfarenheterna av en ev. f ö rs ö ksverksamhet med brevr ö stning innan f ö rfarandet ges en vidare till ä mpning.

Prop.
1981/82:224 56

6 KOSTNADER '

En f ö rs ö ksverksamhet med brevr ö stning fr å n BRD vid 1982 å rs
val skulle f ö ra med sig kostnader hos RSV f ö r att utarbeta, framst ä lla och distribuera valmateriel.

F ö r att utarbeta informationsblad,
kuvert, protokoll och anvisningar f ö r
valn ä mnderna ber ä knas å tg å 1,5 personm å nader
motsvarande en kostnad av omkring 15 000 kr. H ä rtill kommer visst arbete med uppf ö ljning
och utv ä rdering av f ö rs ö kaverksamheten.
Enligt RSV:s bed ö mning kan h ä r angivna arbetsuppgifter genomf ö ras med nu tillg ä nglig
personal.

Kostnaden f ö r tryckning
av ytterkuvert, omslagskuvert och informationsblad "ber ä knas till cirka 4 000 kr. Att distribuera
valmateriel till utlandssvenskar i BRD ber ä knas
kosta omkring 6 000 kr.

Ocks å i utbildningen av valn ä mnderna m å ste
f ö rs ö ksverksamheten beaktas. Vidare kan brevr ö stningsformen ge ett visst, mycket obetydligt
merarbete f ö r n ä mnderna i samband med mottagning och prelimin ä r r ä kning av r ö sterna. Ev, kostnads ö kningar f ö r valn ä mnderna m å ste
dock bed ö mas bli s å begr ä nsade att de
inte beh ö ver redovisas i detta sammanhang.

Initialkostnaderna medr ä knade
akulle allta å en f ö ra ö ksverkaamhet med brevr ö atning fr ä n
BRD kunna genomf ö ras vid 1982 ä ra val till en kostnad av 25 000 kr.

Prop,
1981/82:224 57

I de ekonomiska ber ä kningarna
har inte beaktats att arbetet med r ö stmottagning
p ä ambassad och konsulat i BRD
bortfaller.

Prop.
1981/82:224 58

7 SPECIALMOTIVERING

F ö rslaget till lag om f ö rs ö ksverks:-,mhet
rierf brevr ö stning

Eftersom brevr ö stningsf ö rfarandet f.n. ä r
t ä nkt att till-l ä mpas endast p ä
f ö rs ö k har det ansetts l ä mpligast att
best ä mmelserna om denna r ö stningsform ges i en s ä rskild lag.

1
§

I denna paragraf anges lagens lokala till ä mpningsomr å de.
Vid 1982 å rs val till riksdagen samt
valen"av landstingsledam ö ter och
kommunfullm ä ktige f å r allts å
den som ä r r ö stber ä ttigad och som vistas i BRD ut ö va sin r ö str ä tt genom att d ä rifr å n s ä nda sina
valsedlar med posten till valn ä mnden.
Kravet p å vistelse i BRD inneb ä r bl.a. att det inte blir m ö jligt att fr ä n
annat land skicka r ö ster med bud till BRD f ö r att avl ä mnas
till posten d ä r. F ö r att tillgodose att kravet p ä
vistelse i BRD ä r uppfyllt kan man ö verv ä ga att l å ta f ö rs ä kran omfatta ocks å
det f ö rh ä llandel att brevr ö stningsf ö rs ä ndelsen st ä llts iordning i BRD.

Prop.
1981/82:224 59

gade inte till ä ts
r ö sta hos de svenska utlandsmyndigheterna
men d ä r det ä nd å ä r m ö jligt att
genomf ö ra brevr ö stning.

2
§

Hur v ä ljaren skall g ä till v ä ga
vid brevr ö stning regleras i 2 § . F ö rfarandet
har n ä rmare beskrivits i avsnitt 4.4.

Best ä mmelserna i paragrafens andra
stycke ö verensst ä mmer i sina huvuddrag med best ä mmelserna ill kap. 3 § andra stycket ValL om hur en valsedelf ö rs ä ndelse st ä lls i ordning.

F ö r att st ä vja missbruk f ö resl å s att det i lagen skall tas in en f ö reskrift om att v ä ljaren
p å ytterkuvertet skall ange sitt
personnummer samt att vittnenas intyg skall omfatta, f ö rutom de uppgifter som v ä ljaren l ä mnar
i sin f ö rs ä kran, ä ven uppgifterna om personnummer och
datum f ö r f ö rs ä ndelsens anordnande.

Inneh å llet i den f ö rs ä kran som v ä ljaren skall underteckna och inneh å llet i vittnenas intyg framg å r av bil. 5. Den som medvetet eller av grov
oaktsamhet l ä mnar oriktig uppgift i s å dan f ö rs ä kran g ö r
sig skyldig till osann resp. v ä rdsl ö s f ö rs ä kran (I5 kap. 10 §
brottsbalken). Ä ven ett vittne g ö r sig skyldigt till brott om han i samband med brevr ö stning l ä mnar
medvetet oriktiga uppgifter i intyget (osant intygande, I5 kap. 11 § f ö rsta stycket
brottsbalken). Detta torde enligt 2 kap. 3 §
3. brottsbalken g ä lla ä ven utl ä ndsk medborgare som vittne. En f ö ruts ä ttning h ä rf ö r ä r naturligtvis att han f ö rst å r inneb ö rden av texten p å
ytterkuvertet. P å v ä ljaren ankommer att klarg ö ra
detta f ö r vittnena. Uppgiften skulle kunna
underl ä ttas genom att RSV i sin
information till v ä ljarna tog in en

Prop. 1981/82:224 60

ö vers ä ttning av kuverttexten till brevr ö stningslandets spr å k.

I paragrafens tredje stycke anges hur f ö rs ä ndelsen
skall adresseras. Postadressen till den valn ä mnd
som d ä r avses å terfinns p ä
r ö stkortet.

I fj ä rde stycket i denna paragraf anges
tidsfristerna f ö r r ö stning med brevr ö stningsf ö rs ä ndelse.
Liksom vid r ö stning hos utlandsmyndighet f ä r s å dan f ö rs ä ndelse inte
st ä llas i ordning tidigare ä n 24 dagar f ö re
valdagen. I ö verensst ä mmelse med 11 kap. 6 a § ValL b ö r
denna tidsbegr ä nsning g ä lla b å de vid
ordinarie val och ö vriga val. Brevr ö stningsf ö rs ä ndelse skall vara avgiven (postst ä mplad) senast dagen f ö re valdagen. F ö r att f ö rs ä ndelsen med
s ä kerhet skall komma med vid valn ä mndens prelimin ä ra
r ö str ä kning, vilken f å r b ö rja tidigast onsdagen efter valdagen (13 kap. 9 § ValL), stadgas vidare att f ö rs ä ndelsen b ö r avs ä ndas i s å dan tid att den ä r
n ä mnden tillhanda senast tisdagen
efter valdagen. F ö rs ä ndelser som ankommer senare men likv ä l innan valn ä mnden har b ö rjat sin f ö rr ä ttning f ö r
r ö str ä kning skall tas med i r ä kningen (i 3
kap. 10 § ValL).

3
§

Till skillnad fr ä n
vad som g ä ller om ö vriga f ö rtidsr ö ster skall de omslagskuvert med brevr ö stningaf ö rs ä ndelser som anl ä nder
till valn ä mnden inte skickas vidare till vallokalen
utan beh å llas hos n ä mnden i avbidan p ä
den prelimin ä ra r ö str ä kningen onsdagen efter valdagen. D ä rf ö r blir 12
kap. 1 och 2 §§ ValL inte direkt till ä mpliga betr ä ffande
dessa f ö rs ä ndelser. I st ä llet skall brevr ö stningsf ö rs ä ndelserna, behandlas p å samma s ä tt som postr ö sterna i kyrkofullm ä ktigval.

Paragrafen har utformats i n ä ra ö verensst ä mmelse med 35 § KfvL.

Prop. 1981/82:224 61

4,
5 och 6 §§

I 4-6 §§ regleras f ö rfarandet vid valn ä mndens prelimin ä ra r ö str ä kning av brevr ö ster. Avsikten ä r
att f ö rfarandet i m ö jligaste m å n
skall ö verensst ä mma med f ö rfarandet
vid r ä kning av valsedelsf ö rs ä ndelser.
Paragraferna har d ä rf ö r utformats efter m ö nater av 13
kap. 3-5 §§ ValL med de ä ndringar som kr ä vs
av h ä nsyn till den s ä rskilda valmaterielen f ö r brevr ö stning.

I 4 § anges de kontroll å tg ä rder som
genomf ö rs innan omslagakuvertet ö ppnas. I detta skede kontrolleras att omslagskuvert
inte blivit ö ppnat efter tillslutandet. Vidare
kontrolleras att v ä ljaren f ä r r ö sta med
brevr ö stningsf ö rs ä ndelse. Om
det har best ä mts att brevr ö stning skall f ä
ske endast fr ä n visst land, skall valn ä mnden allts å kontrollera
att f ö rs ä ndelsen avl ä mnats f ö r postbefordran i s å dant land. Enklast sker detta genom en granskning av frankering och
postst ä mpel. Ä r f ö rs ä ndelsen frankerad med postst ä mplat frim ä rke
fr å n ett land ifr å n vilket brevr ö stning
f ä r ske kan f ö rs ä ndelsen i
detta avseende godk ä nnas. Enligt de postala regler som
g ä ller behandlas n ä mligen f ö rs ä ndelse som ä r
frankerad med frim ä rke fr ä n annat land ä n
det d ä r f ö rs ä ndelsen postats som ofrankerad. I s å dant fall st ä mplas
inte friir ä rket. N ä mnden skall ocks å
kontrollera att brevr ö stningsf ö rs ä ndelsen inte
avgetts senare ä n dagen f ö re valdagen. F ö rs ä ndelsen anses avgiven postst ä mpelns datum. Skulle i enstaka fall detta datum
inte kunna avl ä sas b ö r bed ö mningen kunna ske med ledning av n ä r f ö rs ä ndelsen ankom till valn ä mnden. Av detta sk ä l b ö r valn ä mnden p å
varje omslagskuvert ange n ä r f ö rs ä ndelsen kom in till n ä mnden.

N ä sta etapp i kontrollen regleras i 5
§ och genomf ö rs efter det att omslagskuvertet ö ppnats. Nu skall n ä mnden kontrollera att v ä ljaren
bifogat sitt r ö stkort, att han inte avgivit
ytterligare f ö rtidsr ö ster (brev-, post-, utlands-eller fartygsr ö st), att v ä ljaren
ä r r ö stber ä ttigad inom

Prop. 1981/82:224 62

kommunen samt slutligen att han inte r ö stat i vallokalen under valdagen,

I 6 § ges regler f ö r granskningen av ytterkuvert och innerkuvert .
Denna granskning genomf ö rs i huvudsak p å samma s ä tt
som granskning av valsedelsf ö rs ä ndelse. I fr å ga
om brevr ö stningaf ö rs ä ndelse ä r dock att m ä rka
att- det ä r f ö reskrivet i lagen att v ä ljarens
personnummer och vittnenas adresser skall anges p å ytterkuvertet. Brister det i n å got av dessa avseenden b ö r detta, liksom vid ö vriga fel eller brister, leda till att f ö rs ä ndelsen l ä ggs å t sidan och
allts å kaaseras.

S å snart n å got av kraven i 4-6 §§ inte ä r uppfyllt l ä ggs f ö rs ä ndelsen ä t
aidan f ö r att sedan l ä ggas in i s.k. H-omslag. I de fall d ä fel konstateras efter det att- omslagskuvertet ö ppnats skall innerkuvert, ytterkuvert och r ö stkort l ä ggas
in i omslagskuvertet innan detta i sin tur l ä ggs
in i H-omslag.

Den fortsatta behandlingen av brevr ö sterna ö verensst ä mmer helt med det f ö rfarande som till ä mpas betr ä ffande ö vriga
f ö rtidsr ö ster vid valn ä mndens
prelimin ä ra r ö str ä kning.

Prop,
1981/82:224

63
Underbilaga 1

a)

Lan 01

F ä n 02

Lokala skattemyndigheten 175 42
A-STAD

Komm

02

Vd4(ad 11

Vildiltrikt

A-STADS 11 :E

Sammanrakningsmvndlohvt VALN Ä MNDEN

175 00 A-STAD

49

Nr I r ö ttltngdan

1163

R Ö STKORT
1982 valdagen den 19 SEPTEMBER

BJ Ö RKMAN, KARL GUSTAV

STORA V Ä GEN 10 175
42 A-STAD

Vallokal
d é r rfittnlng ik*r

A-STADS FOLKHÖGSKOLA

Ni ä r r ö stber ä ttigad vid val till

riksdag,
landsting och kommunfullm ä ktige.

V ä ljarens
efternamn och alla f ö rnamn

ADRESSKORT

Uppr ä ttas av r ö stmottagare
hos svensk utlandsmyndighet eller p å
svenskt fartyg f ö r v ä ljare som saknar r ö stkort.

Personnummer (F ö delse å r,-m ä n,-dag,-nrl )

Senaste
kyrkobokf ö ringsort (F ö rsamling)

Kommun

' 0 « fyra sista siffrorna ang å s om de ä r le ä nda.

F ö r dan som ä r upptagen i s ä rslcild r ö stl ä ngd sitta X t danna ruta.

Prop,
1981/82:224

c)

V Ä LJARF Ö RTECKNING (Utlandsr ö ster)

f ö rval
till riksdagen,

landstinget och kommun

fullm ä ktige å r. _......

jLfrUndtmyndighct

64

Sidnummer
(ifylls av RSV

.............

Dao

Nr

u

000121

V ä l)ar<ns namn

U
000121

R

Koder enligt r ö stkortet

L ä n 'Komm

F ö r.

Vd-kod

Nr i
r ö stl ä ngden

Utlandsr ö ster

A

V ä ljarans personnummer{F ö delse å r,-m å n,-dag,-nr)

Signatur

Dag

Nr

u

000122

V ä ljarens namn

U
000122

R

Koder enligt r ö stkortet

L ä n

Komm

Fors

Vd-kod

Nr i
r ö stl ä ngden

Utlandsr ö ster

A

V ä ljarens personnummer (F ö delse å r,-m ä n.-dag,-nr)

Signatur

Id~

Nr

-

V ä ljarens namn

• A « • "

Prop. 1981/82:224 65

Underbilaga 2

VALKUVERT

AiiTlintiigtr

Pi detta fantrt fir inte gSras nigon anteclcnmg dier något
mSilce. VSjaiea skall sjähr ligga b «in välsedd i detta kuvert Endast EN
välsedd skall läggas in i ksvatct. Välsedda <lr INTE ylai, Knvatct lämnas
därclia till Talf3rrittaren dier töstmottagaien.

INNERKUVERT

för röstning med
valsedelsförsändelse

Anvisningar

Pi dena kuvert fit inte göras nigonanteclning eller något
märke. Väljaren skaO själv lägga in sin valsedel i detta kuvert. Endast EN
valsedel skall läggas in i kuverteL Valsedeln fär INTE vikas. Därefter skall
väljaren lägga in detta kuvert tillsammans med övriga innerkuvert i ett Ytterkuvert
för valsedelsförsändelse. Av ytterkuverteta text framgår hur vät
aedelsförsäoddsen skall anordnas.

II

Underbilaga 3

'tpisuiej} stouaAnif fd saBue \\v(i spueupjoue
suasiapuesjo} to\ U86so

*U96cpteA ajo) je6ep 9 peupjoue cjba oop i\ 6AiJef d seuujei ujos a$|ap

-uesioj -uaGepiBA aJO} Je6ep IsclPil peupjoue bjca jgj as|dpuesjO}S|apas|ey\

YTTERKUVERT F Ö R
VALSEDELSF Ö RS Ä NDELSE

Alternativ
A F ö rs ä kran av v ä ljare som ä r gift och som l ä mnar valsedelsf ö rs ä ndelse genom sin make H ä rmed f ö rs ä krar jag p ä heder och samvete att jag sj ä tv f ö r varje val jag deltar i lagt in en
valsedel i ett innerkuvert samt i n ä rvaro av vidst å ende
vittne tagt in inner-kuvertetZ-kuverten i detta ytterkuvert. vilket jag d ä refter tillslutit.

Vittnets
intyg

H ä rmed intygar jag att v ä ljaren egenh ä ndigt undertecknat vidst å ende f ö rs ä kran.

(Datum)

(V ä ljarens namnteckning)

(Personnummer)

(Vittnets*
namnteckning)

F ö rs ä kran av v ä ljare som p ä grund av sjukdom, r ö relsehinder AlternBtiv B
eOer h ö g å lder ej kan inst ä lla sig i vallokalen f Ö r sitt valdistrikt och som l ä mnar valsedelsf ö rs ä ndefso genom bud H ä rmed f ö rs ä krar jag p ä heder och samvete att jag ej kan
inst ä lla mig for r ö stning i vallokalen f ö r mitt valdistrikt p ä grund av sjukdom, r ö relsehinder eller h ö g å lder, att jag sj ä lv f ö r varje val jag deltar i lagt in en
valsedel i ett innerkuvert samt i n ä rvaro av vidst å ende
vittne och bud lagt in innerkuvertetZ-kuverten i detta ytter* kuvert, vilket
jag d ä refter tillslutit.

Vittnets
och budets intyg H ä rmed intygar vi att v ä ljaren egenh ä ndigt undertecknat vidst å ende f ö rs ä kran och att n å got f ö rh ä llande som strider mot denna ej ä r kant f ö r oss.

(Vittnets' namnteckning)

(Datum)

(V ä ljarens namnteckning)

(Personnummer)

(Budets*
namnteckning)

Alternativ
C F ö rs ä kran av v ä ljare som l ä mnar valsedelsf ö rs ä ndelse genom

lantbrevb ä rare H ä rmed f ö rs ä krar jag p å heder och samvete att jag Sj ä lv f ö r varje val jag deltar t lagt in
en.valsedel i ett innerkuvert samt i n ä rvaro av vidst å ende vittne lagt in innerkuvertetZ-kuverten i detta ytterkuvert,
vilket jag d ä refter tillsl.utit.

Vittnets
intyg

H ä rmed intygar jag att v ä ljaren egenh ä ndigt undertecknat vidst å ende f ö rs ä kran.

(Vittnets* namnteckning) Lantbrevb ä rarens intyg Undertecknad har
mottagit detta ytter< kuveri av v ä ljaren.

(Datum)

(V ä ljarens
namnteckning)

1) V ä ljarens make eller barn eller
makens barn f ä r ej vara vittne. Vittne skall ha
fyllt 18 ä r. Vid r ö stning enligt alternativ C f å r lantbrevb ä raren ej vara vittne.

(Personnummer)

(Lantbrevb ä rarens namnteckning)

2) Bud f ä r den vara som ä r v ä ljarens barn, barnbarn, fader,
moder eller syskon eller hans v ä rdare och som fyllt 18 ä r.

Ytterknteit fflr rAstniog på postanstalt eller vid
förtidsröstning I atlandet

IV

L Ä NSSTYRELSEN

] i

130 40 B-STAD

1

LJn

Komm

Fdri

Vd-kod

Nr 1
rdnianadfn

n?

in

na

OS

SR 35

V « Ml « trikt

B-STADS 5:E

i

S « mm « nrah n Ingtmynd lofM VALN Ä MNDEN

123 30 B-STAD

u 000121

Utlandsr ö ster

UnderbUaga 4

Svenska utlandamyndig-heter i F ö rbundsrepubliken Tyakland :iied r ö stmot-tagning vid 1979 å ra val

O Berlin

Prop. 1981/82:224 68

Underbilaga 5

YTTERKUVERT F Ö R BREVR Ö STNINGSF Ö RS Ä NDELSE

F ö rs ä kran av v ä ljaren

H ä rmed f ö rs ä krar jag pS
heder och samvete att jag sj ä lv f ö r varje val jag deltar i har lagt in en valsedel i
ett innerkuvert samt i n ä rvaro av nedanst å ende vittnen lagt in inner-kuvertet/kuverten i detta
ytterkuvert, vilket jag d ä refter tillslutit.

(Datum)' (VAljsrant
namntscknlng) <P « rsonnumm « r)

Vittnenas intyg

H ä rmed intygar vi att v ä ljaren egenh ä ndigt
undertecknat ovanst å ende f ö rs ä kran och att
n å got f ö rh å llande som strider mot de uppgifter
som v ä liaren ovan har l ä mnat inte ä r
k ä nt f ö r oss.

(Vittnets namnteckning) (Vittnats
namntacknlng)

(Vittnats adretf) (Vittnats
å drats)

H ä r
anges den dag d å brevr ö ttningif ö ri ä ndslffl anordnat. Detta f Ar inte
ike f ö rr ä n tidigast 24 dagar f ö rs valdagen. ' V ä ljarens make eller bam eller makens
bam f ä r ej vara vittne. Vittne skall ha
fyllt 18 å r.

A

Prop.
1981/82:224 69

Innehåll

Inledning........................................................................

Lagförslag.......................................................................

1 Röstning
hos svenska utlandsmyndigheter..............

1.1
Förfarande ......................................................

1.2
Omfattning.......................................................

1.3
Historik.............................................................

2 Främmande staters inställning
till röstmottagning på ambassader

och konsulat.............................................................

2.1
Schweiz...........................
.............................

2.2
Förbundsrepubliken
Tyskland..........................

2.3
Konventioner om
diplomatiska och konsulära förbindelser

3 Några
exempel på valförfaranden i andra länder.....

3.1
Övriga nordiska
länders utlandsröstning.........

3.2
Brevröstning
(Briefwahl) i Förbundsrepubliken Tyskland

3.3
Fullmaktsröstning
(vote par procuration) i Frankrike . .

4 Tänkbara
lösningar, överväganden och förslag........

4.1
Röstning hos
svenska utlandsmyndigheter i grannländer till Förbundsrepubliken Tyskland

4.2
Begränsning av
röstmottagarens uppgifter.....

4.3
Fullmaktsröstning
............................................

4.4
Brevröstning....................................................

5
Genomförande
och uppföljning.................................

6
Kostnader.................................................................

7 Specialmotivering.....................................................

Underbilaga
1.................................................................

Underbilaga
2.................................................................

Underbilaga
3.................................................................

Underbilaga
4.................................................................

Underbilaga
5.................................................................

Prop.
1981/82:224 70

Bilaga 2

Sammanställning av remissyttranden över promemorian Om
svenska väljares röstning i Förbundsrepubliken Tyskland vid 1982 års val

1 Remissinstanser

Efter remiss har yttranden över
promemorian Om svenska väljares röstning i Förbundsrepubliken Tyskland vid 1982
års val avgetts av riksskatteverket (RSV), postverket, länsstyrelsen i
Stockholms län och länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län.

Vidare har yttranden avgetts av
valnämnden i Stockholms kommun, valnämnden i Göteborgs kommun och
Utlandssvenskarnas Förening.

2 Allmänna synpunkter på promemorian

Alla remissinstanser utom en,
valnämnden i Stockholms kommun (majoriteten), tillstyrker i princip
promemorians förslag om ett brevröstningsförfarande.

Enligt RSV medför brevröstning enligt den modell som
redovisas i promemorian förenklingar såväl för de röstande som för berörda
myndigheter. Även i ekonomiskt hänseende kan brevröstningen förväntas medföra
vissa besparingar jämfört med det traditionella röstningsförfarandet hos
utlandsmyndigheterna. Enligt RSV:s bedömning uppfyller det föreslagna
röstningsförfarandet även de krav som traditionellt ställs beträffande
tillförlitlighet och skydd för valhemligheten. Med hänsyn till att brevröstning
efter svenska förhållanden är ny och oprövad biträder RSV förslaget att
förfarandet vid 1982 års val endast genomförs i form av begränsad
försöksverksamhet.

Postverket har inget att erinra mot
de föreslagna reglerna för brevröstningsförfarandet. Härvid förutsätts dock
att omslagskuverten uppfyller gällande internationella postbestämmelser om
format, utseende m. m.

Länsstyrelsen i Stockholms län har
inte något att erinra mot den föreslagna försöksverksamheten med brevröstning.
Det föreslagna brevröstningsförfarandet synes vara smidigt och enkelt
samtidigt som det fyller kravet på tillförlitlighet. Beträffande det tredje
huvudkrav som under förarbetena till vallagen ställdes på förfarandet vid val,
att valhemligheten skall tryggas, synes brevröstning ge minst samma garantier i
det hänseendet som nuvarande röstning med valsedelsförsändelse.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus
län har i princip inget att erinra mot förslaget att på försök införa
brevröstning. Länsstyrelsen anför dock följande.

Prop.
1981/82:224 71

Om brevröstning införts på samtliga postanstalter i
Förbundsrepubliken Tyskland, kan systemet få oönskad spridning genom att
svenskar som normalt inte vistas i Förbundsrepubliken Tyskland kan bege sig
till någon västtysk postanstalt och brevrösta. Alternativet med brevröstning hos
svensk utlandsmyndighet med bl. a. viss identitetskontroll är därför att
föredra, om detta går att genomföra. Risk kanske finns för att brevröster
befordras kostnadsfritt på samma sätt som sker vid val i Förbundsrepubliken
Tyskland. Av lagförslaget bör framgå hur valnämnden skall behandla bl. a.
ofrankerade brevröster. Dessutom bör vittnesmeningen på valförsändelsen vara
avfattad även på tyska, eftersom man får räkna med att alla vittnen inte
behärskar svenska språket.

Valnämnden i Stockholms kommun avstyrker
promemorieförslaget och anför följande.

Skulle förslaget accepteras för svenskar som är
bosatta i Förbundsrepubliken måste frågan samtidigt prövas med utgångspunkt
från de förhållanden som råder inom vårt eget land vad avser personers
geografiska eller andra hinder att använda nu tillämpade valförfaranden.

Med hänsyn till den obefintliga remisstiden och den
därav följande begränsningen i den politiska behandlingen finns ingen
förutsättning att avge yttrande över betänkandet.

Tre ledamöter av valnämnden i Stockholms kommun har
reserverat sig mot majoritetens beslut och åberopat ett utlåtande från
valnämndens kansli, i vilket promemorieförslaget tillstyrks.

Enligt valnämnden i Göteborgs kommun synes det vara
oundgängligen erforderligt att göra sådana ändringar i nuvarande ordning för
utlandsröstning som kan godkännas, enär i annat fall ett inte alltför
obetydligt antal röstberättigade svenska medborgare skulle betagas möjligheten
att utöva sin rösträtt. En tillämpning av "den schweiziska modellen"
för svenska väljare i Förbundsrepubliken Tyskland skulle vara en oacceptabel
begränsning av valdeltagandet. Valnämnden får därför i princip tillstyrka det
remitterade förslaget till lag om försöksverksamhet med brevröstning.

Enligt Utlandssvenskarnas Förening är det angeläget
att man i princip slår vakt om möjligheten att anordna röstmottagning hos
utlandsmyndigheterna. Att röstning på detta sätt sedan länge inte har varit
möjlig i Schweiz är beklagligt men har varit ett undantag. Det vore
tillfredsställande om den i promemorian antydda utvecklingen kunde leda till
att situationen i Schweiz normaliserades.

Att man nu riskerar en avvisande attityd mot
röstmottagning även i Förbundsrepubliken Tyskland är så mycket mera beklagligt.
Föreningen vill ifrågasätta om saken kunde aktualiseras i Europarådet i syfte
att åstadkomma en allmän enighet inom de europeiska länderna om lika
behandling av varandras medborgare i det berörda avseendet. Som framgår av
promemorian berättigas enligt art. 8 b) i Europarådets konvention om konsulära
uppgifter de konsulära tjänstemännen att ta emot röster i val och

folkomröstningar.
Från svensk sida borde möjligen intresset hos andra europeiska länder väckas
för en ratificering av konventionen och för en anslutning till en gemensam
praxis i fråga om röstmottagning.

Även om det sålunda är synnerligen angeläget att
man också fortsättningsvis kan rösta utomlands på beskickningar och konsulat
vill föreningen uttala sin tillfredsställelse över det förslag till
brevröstning som promemorian innehåller.

Föreningen har i olika sammanhang föreslagit att
undersökningar skulle göras om möjligheten att tillämpa poströstning i någon form
i sådana länder, där avstånden till svenska utlandsmyndigheter är betydande
eller där eljest praktiska svårigheter att utöva rösträtten föreligger. Det
skulle därför vara av stort värde om ett försök av det slag som beskrivs i
promemorian gjordes i Förbundsrepubliken Tyskland.

Föreningen vill sålunda tillstyrka de föreslagna
åtgärderna för brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland och har inga
erinringar mot de praktiska detaljerna. Det är väsentligt att förfarandet blir
enkelt och smidigt, och föreningen ansluter sig bl. a. därför till vad som
anförs i promemorian om att avvisa tanken på krav på röstlängdsutdrag som
villkor för brevröstning.

3
Övriga synpunkter på promemorian

RSV tar upp frågan om utskickning av valmateriel
för brevröstning. Sedan 1956 års val har röstmottagning hos svenska
utlandsmyndigheter i Schweiz inte genomförts. De svenskar i Schweiz som velat
delta i svenska val har fått bege sig till närmast belägna utlandsmyndighet i
något grannland, däribland Förbundsrepubliken Tyskland, för att rösta. RSV
bedömer det som troligt att ett flertal svenskar i Schweiz kommer att vilja
utnyttja brevröstningsförfarandet vid 1982 års val. Förutsättningen är härvid
att de får tillgång till erforderligt valmateriel samt att brevrösten
iordningställs inom Förbundsrepubliken Tyskland. RSV anser det önskvärt att
detta förfarande kan komma till användning. RSV avser därför att skicka ut
valnriateriel även till de svenskar som är bosatta i Schweiz. Detta kan
antingen ske efter individuella beställningar eller- vilket RSV anser vara ett
bättre alternativ - att valmateriel generellt skickas till de väljare som
enligt den särskilda röstlängden är bosatta i Schweiz.

RSV tar också upp frågan om vem som bör granska
omslags-kuverten. Röster som tagits emot hos utlandsmyndighet och på fartyg
skickas till RSV för vidarebefordran till valnämnd. Brevrösterna skall enligt
förslaget sändas direkt till valnämnden av de röstande. Granskningen av
brevröster avviker markant från granskningen av övriga utlandsröster. Detta gäller
framför allt granskningen av de särskilda omslagskuverten. Beslutet om
eventuell brevröstning kan inte förväntas förrän i slutet av maj 1982. RSV:s
och länsstyrelsernas planlagda utbildning för valnämnderna genomförs under maj
1982. Information och utbildning beträffande den särskilda

Prop.
1981/82:224 73

granskningen av brevröster kommer därmed inte att kunna
inordnas i den ordinarie planlagda utbildningen. Behovet av särskilda
informations- och utbildningsinsatser skulle enligt RSV:s bedömning avsevärt
minska om granskningen av de särskilda omslagskuverten ålades RSV i stället för
valnämnderna. Likformigheten i bedömningen skulle även underlättas om denna
avvikande granskning genomfördes av en myndighet, särskilt med beaktande av att
flertalet valnämnder endast skulle få enstaka brevröster. Även uppföljningen
och utvärderingen skulle underlättas av en sådan samordning.

RSV föreslår med anledning härav att brevrösterna sänds
till RSV av de röstande. Granskning av omslagskuverten utförs av RSV vid
offentlig förrättning enligt de riktlinjer som redovisas i promemorian. För
valnämndernas del skulle därvid brevrösterna granskningsmässigt kunna hanteras
på i princip samma sätt som övriga valsedelsförsändelser bland förtidsrösterna.
Om denna ordning godtas, bör enligt RSV lagen om försöksverksamhet med
brevröstning få följande lydelse.

1§

Vid 1982 års val till riksdagen samt val av
landstingsledamöter och kommunfullmäktige får röstberättigad som vistas i
Förbundsrepubliken Tyskland rösta genom att därifrån sända sina valsedlar till
centrala valmyndigheten med posten (brevröstning).

Vid brevröstning tillämpas
bestämmelserna i vallagen (1972:620), om inte annat följer av denna lag.

2§

Brevröstning går till på följande sätt.

Väljaren lägger för varje val själv i avskildhet in sin
valsedel i ett innerkuvert. I närvaro av två vittnen lägger han sedan in
iordningställda innerkuvert i ett ytterkuvert för brevröstningsförsändelse och
tillsluter detta. Därefter tecknar väljaren på ytterkuvertet en försäkran på
heder och samvete att han förfarit på detta sätt. Vidare anger han på
ytterkuvertet den dag då brevröstningsförsändelsen anordnats samt sitt
personnummer. Vittnena intygar med sina namnteckningar att väljaren egenhändigt
undertecknat försäkran samt att något förhållande som strider mot de uppgifter
väljaren lämnat på ytterkuvertet inte är känt för dem. Vittnenas adresser anges
på ytterkuvertet. Vittne skall ha fyllt 18 år. Väljarens make eller barn eller
makens barn får inte vara vittne.

Sedan brevröstningsförsändelsen anordnats enligt andra
stycket lägger väljaren in försändelsen tillsammans med sitt röstkort i ett
omslagskuvert och tillsluter detta. Därefter lämnas försändelsen för postbefordran
till centrala valmyndigheten.

Brevröstningsförsändelse får vara anordnad tidigast 24
dagar före valdagen och skall avges senast dagen före valdagen. Försändelsen
skall anses avgiven den dag då omslagskuvertet är poststämplat.
Brevröstningsförsändelse skall lämnas för postbefordran i sådan tid att den
kan beräknas vara centrala valmyndigheten till hända senast kl. 12.00 dagen
efter valdagen.

Prop.
1981/82:224 74

3§

Vid varje tillfälle då
brevröstningsförsändelse kommer in till centrala valmyndigheten skall antalet
antecknas i ett särskilt protokoll. I väntan på centrala valmyndighetens
granskning dagen efter valdagen skall försändelserna förvaras på betryggande
sätt.

4§

Centrala valmyndighetens offentliga
granskningsförrättning inleds med att inkomna omslagskuvert med
brevröstningsförsändelser räknas varpå antalet antecknas i ett protokoll.
Därefter granskas omslagskuverten. Därvid kontrolleras att

1. omslagskuvertet inte blivit öppnat
efter tillslutandet,

2.
att väljaren
får rösta med brevröstningsförsändelse,

3.
att
brevröstningsförsändelsen inte avgetts senare än dagen före valdagen.

I de fall nämnda krav är uppfyllda, förfars med
omslagskuvert på sätt som föreskrivs i 5 §. I annat fall läggs omslagskuvert åt
sidan och behandlas på sätt som föreskrivs i 6 § andra stycket.

5§

När kontroll enligt 4 § har skett,
öppnas de omslagskuvert som inte lagts åt sidan. Därefter kontrolleras att
omslagskuvertet innehåller väljarens röstkort och ett ytterkuvert för
brevröstningsförsändelse.

I de fall nämnda krav är uppfyllda
lägger centrala valmyndigheten brevröstningsförsändelsen i ett ytterkuvert för
röstning på postanstalt eller vid förtidsröstning i utlandet tillsammans med
väljarens röstkort, vilket placeras närmast ytterkuvertets fönster, och
tillsluter kuvertet. Därefter förfars med ytterkuvertet på sätt som föreskrivs
i 6 § första stycket och 7 §. I annat fall läggs innehållet åter in i
omslagskuvertet, som läggs åt sidan och behandlas på sätt som föreskrivs i 6 §
andra stycket.

6§

De ytterkuvert med inneliggande
brevröstningsförsändelse som uppfyller kraven i 4 och 5 §§ läggs in i ett eller
flera särskilda kuvert som förseglas och förses med anteckning om innehållet.

De omslagskuvert som inte uppfyller
kraven i 4 och 5 §§ läggs in i ett eller flera särskilda kuvert som förseglas
och förses med anteckning om innehållet och behålls av centrala valmyndigheten.

Uppgifter om antalet särskilda
kuvert och innehållet i dessa antecknas i protokollet.

7§

Centrala valmyndigheten sänder
därefter omedelbart de särskilda kuverten enligt 6 § första stycket till
valnämnden i den kommun där väljaren är upptagen i allmän röstlängd eller, om
väljaren är upptagen i särskild röstlängd, till valnämnden i den kommun, inom
vilken den vallokal är belägen där den särskilda röstlängden enligt 4 kap. 20 §
vallagen skall finnas tillgänglig. Försändelserna skall anordnas som värdepost.

Valnämnden skall i väntan på den
offentliga förrättningen för preliminär rösträkning förvara försändelserna på
betryggande sätt.

Prop.
1981/82:224 75

8§

Valnämndens preliminära rösträkning
inleds med att från centrala valmyndigheten inkomna särskilda kuvert med
ytterkuvert med brevröstningsförsändelser brytes. Ytterkuverten räknas och
antalet antecknas i protokollet. Därvid kontrolleras att

1.
ytterkuvert
inte blivit öppnat efter tillslutandet,

2.
samma väljare
inte avgivit sådant ytterkuvert som avses i 13 kap. 3 § första stycket vallagen
eller mer än en brevröstningsförsändelse,

3.
väljaren är
röstberättigad i valdistriktet,

4.
väljaren inte
röstat i vallokalen under valdagen.

Därefter bryts ytterkuvertet och
kontrolleras att brevröstningsförsändelsen är i föreskrivet skick och har
anordnats inom föreskriven tid. Brevröstningsförsändelsen brytes och
innerkuverten granskas. Därvid kontrolleras att de är av föreskriven
beskaffenhet, att väljaren har ställt i ordning endast ett innerkuvert för
varje val och att innerkuvert ej är försett med obehörig märkning. Godkända
innerkuvert läggs i urnorna. I samband därmed antecknas vid väljarens namn i
röstlängden att han har utövat sin rösträtt.

Föreligger brist eller felaktighet
i något hänseende som valnämnden skall kontrollera enligt de föregående
styckena, skall innerkuvert tillsammans med väljarens röstkort och
brevröstningsförsändelsen åter läggas in i ytterkuvertet. Detsamma gäller om
innerkuvert är tomt eller om det inte klart framgår att kuvert innehåller
valsedel. Ytterkuvert läggs i sin tur in i ett eller flera särskilda kuvert som
förseglas och förses med anteckning om innehållet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli
1982 och gäller till utgången av juni 1983.

Föratt uppföljning och utvärdering
skall kunna genomföras är det enligt RSV nödvändigt att verket får tillgång
till samtliga ytterkuvert för brevröstningsförsändelser och omslagskuvert, även
de som inte godkänts.

Minoriteten i valnämnden i
Stockholms kommun har åberopat ett utlåtande från valnämndens kansH, som bl. a.
innehåller följande synpunkter.

Enligt kansliets mening har
promemorians rubrik fått en oklar lydelse.. Såvitt kansliet förstår avses i
lagförslaget även röstberättigade utländska medborgare.

Röstberättigad som uppehåller sig i
Schweiz har nu inga möjligheter att rösta hos utlandsmyndighet i landet. Om
brevröstning genomförs i Förbundsrepubliken Tyskland får väljare i Schweiz
betydligt större möjligheter att avlämna sina röster genom att bege sig till
Förbundsrepubhken och brevrösta. Det torde ligga nära till hands att så blir
fallet. Det kan nog inte uteslutas att väljare, som inte har denna möjlighet
att personligen brevrösta i Förbundsrepubhken, kan frestas att genom bud eller
på annat sätt få sin brevröstningsförsändelse avlämnad i Förbundsrepubliken.
Utredningen

Prop.
1981/82:224 76

överväger att låta väljarens försäkran på försändelsen
också omfatta det förhällandet, att brevröstningsförsändelsen ställts i ordning
i Förbundsrepubliken. Enligt kansliets mening är det till fyllest om det i
instruktionen till de röstande informeras om att brevröstningen skall ha skett
i Förbundsrepubliken och att detta således ej omfattas av väljarens försäkran.
Motiv härför är bl. a., att valnämnden i praktiken inte har några möjligheter
att kontrollera hur försändelsen ställts i ordning.

Brevröstningsförsändelsen bör
utformas som fönsterkuvert i likhet med kuvert IV för poströstning. Härigenom säkerställs att
försändelsen kommer till valnämnden.

Om brevröstningsförfarandet
permanentas bör övervägas om inte brevröstningsförsändelsen kan ges
tjänstebrevsstatus. Så länge brevröstning endast tillåts från visst land kan
tjänstebrev dock ej utnyttjas då sådan försändelse ej frankeras och utredning
om avsändarland härigenom försvåras.

I avvaktan på att försändelserna
kan ges tjänstebrevsstatus bör RSV ge anvisningar om hur ofrankerade eller
otillräckligt frankerade försändelser skall hanteras.

Valnämnden i Göteborgs kommun gör följande påpekanden.

I 1 § bör tydligt utsägas att
valsedlarna skall - i vederbörligen frankerad försändelse - skickas direkt till
valnämnden. Följande lydelse föreslås därför.

". . . rösta genom att
därifrån med posten i betalt brev sända sina valsedlar direkt till valnämnden i
den kommun där väljaren är upptagen i allmän röstlängd, eller om väljaren är
upptagen i särskild röstlängd till valnämnden i den kommun, inom vilken den
vallokal är belägen där den särskilda röstlängden enligt 4 kap. 20 § vallagen
skall finnas tillgänglig (brevröstning)."

Det bör antingen i 1 § eller senare
angivas, att icke frankerad eller ofullständigt frankerad försändelse icke kan
godtagas som brevröst. Enär liknande valförsändelser i Förbundsrepubliken
Tyskland befordras kostnadsfritt, synes det föreligga risk, att en tysk postfunktionär
mottager även en svensk sådan försändelse ofrankerad. Vederbörande valnämnd
skulle då löpa risk att få betala lösen för brevrösten.

Av 2 § bör klart framgå, att väljaren äger rösta i flera
val, förslagsvis:

"Väljaren lägger för varje
val, vari han önskar deltaga, själv in sin valsedel i ett innerkuvert. I
närvaro av två vittnen lägger han sedan in sålunda iordningställda
innerkuvet.... "Paragrafens tredje stycke synes - om den ovan föreslagna
avfattnirigen av 1 § godkännes-kunna ändras sålunda. "... Därefter lämnas
försändelsen för postbefordran till den valnämnd, varom förmäles i 1 §."

Beträffande utformningen av
"ytterkuvertet" bör intygsmeningen vara avfattad jämväl på tyska
språket för att tyskspråkiga vittnen skall kunna

Prop. 1981/82:224 77

förstå vad de intygar. Intygandet bör även innehålla en
försäkran att försändelsen iordningställts i Förbundsrepubliken Tyskland.

I 3 § bör klart utsägas, att
brevrösterna skall räknas vid valnämndens onsdagssammanräkning. Lämpligen bör
även angivas, att den i 4 § behandlade kontrollen bör ske innan räkningen av
poströsterna påbörjas. Sedan denna kontroll gjorts, bör brevrösterna insorteras
bland poströsterna. Kontrollen enligt 5 och 6 §§ bör nämligen ske i samband med
granskningen av poströsterna. Brevrösterna får ej behandlas separat, enär risk
då föreligger, att valhemligheten röjs.

5 § bör få en positiv avfattning
förslagsvis sålunda. "När kontroll enligt 4 § skett, öppnas de godkända
omslagskuverten" (tillsammans med poströsterna, se ovan).

6 § bör få ett förslagsvis så lydande
tillägg i första stycket, femte meningen: "Därvid kontrolleras, att de är
av föreskriven beskaffenhet, att väljaren har ställt i ordning endast ett
innerkuvert för varje val, vari han är berättigad deltaga, och att etc.-."
Andra styckets första mening kan förtydligas så ". . . skall felaktigt
innerkuvert åter etc. -."

Förslaget saknar bestämmelser
motsvarande 13 kap. 10 § ValL. Det bör därför kompletteras med en 7 § av
förslagsvis följande lydelse: "Kommer brevröstningsförsändelse in efter
sammanräkningsförrättningens början, lägges den utan vidare åtgärd åt sidan.
Sådana försändelser lägges därefter in i ett eller flera omslag och förses med
anteckning om innehållet."

Valnämnden delar helt den i
promemorian framförda åsikten att ett förfarande med röstlängdsutdrag skulle
bli onödigt omständligt och att kravet på att röstkort skall medsändas
brevrösten innebär tillräcklig garanti för säkerheten i valförfarandet under
förutsättning att RSV:s anvisningar om restriktivitet med utfärdandet av
duplettröstkort iakttages.

Promemorian saknar bestämmelser om
utformningen av "omslagskuvertet" för brevröstningsförsändelsen.
Detta kuvert bör kunna göras som ett fönsterkuvert, i vars "fönster"
skall synas endast valnämndens namn och adress.

Beträffande kostnaderna för
genomförande av det föreslagna brevröstningsförfarandet förefaller
promemorieförfattaren ha varit alltför optimistisk. Valnämnden saknar
möjlighet att närmare bedöma RSV:s kostnader, men vill uttala att det
"mycket obetydliga merarbetet för nämnderna" i varje fall för
Göteborgs del måste beräknas medföra en merkostnad av åtminstone ett par tusen
kronor, vilket dock får anses vara en måttlig kostnad för den föreslagna
försöksverksamheten.

Utlandssvenskarnas Förening tar upp
följande frågor. I promemorian uttalas att väljaren själv har att bedöma om
valsedelsförsändelsen skall rekommenderas eller kunna sändas som vanligt brev.
En sådan bedömning får ske mot bakgrund av de röstandes allmänna erfarenheter
av postväsendet i berörda länder. Upplysningar om fördelar och nackdelar med
skilda

Prop.
1981/82:224 78

befordringssätt
bör emellertid lämpligen delges väljarna samtidigt med annan information om
röstningen.

Föreningen vitsordar att det kan förväntas ett
starkt intresse från utlandssvenskarnas sida för att en försöksverksamhet med
brevröstning efter hand utvidgas och att sådan röstning kommer att godtas som ett
ordinärt valförfarande. Ett avgörande villkor är emellertid att snabbheten och
tillförlitligheten hos postväsendet kan upprätthållas och förbättras. I flera
länder är utvecklingen tyvärr i dessa hänseenden oroande.

Prop.
1981/82:224 79

Innehåll

Proposition....................................................... 1

Propositionens
huvudsakliga innehåll ..................... ...... 1

Lagförslag........................................................ ...... 2

Lag
om försöksverksamhet med brevröstning i

Förbundsrepubliken
Tyskland .......................... ...... 2

Utdrag
av protokoll vid regeringssammanträde den 29 april

1982............................................... ...'...... ...... 4

1
Inledning..................................................... 4

2
Allmän motivering......................................... ...... 5

2.1
Bakgrunden ......................................... ...... 5

2.2
Promemorian......................................... 8

2.3
Föredragandens överväganden................. ...... 9

3
Upprättat lagförslag...................................... .... 14

4
Specialmotivering.......................................... 14

5
Hemställan.................................................. .... 16

6
Beslut........................................................ .... 17

Bilagor

Bilaga 1 Promemorian Om svenska väljares röstning i
Förbundsre

publiken Tyskland vid 1982 års val............... 18

Bilaga 2 Sammanställning
av remissyttrandena över promemorian . 70

GOTAB
71299 Stockholm 1982