Prop. 1981/82:225

Prop. 1981/82:225 Regeringens
proposition

1981/82:225

om
ändring i vägtraUkskattelagen (1973:601);

beslutad
den 27 maj 1982.

Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag
som har tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll ovannämnda dag.

På
regeringens vägnar

THORBJÖRN
FÄLLDIN

ROLF
WIRTÉN

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag om att polisman
skall omhänderta ett fordons registreringsskyltar om fordonet används trots att
brukandeförbud gäller till följd av en minst två månader gammal skatteskuld på
fordonet. Vidare föreslås att en möjlighet att döma till fängelse införs, när
ett fordon med brukandeförbud används, trots att det har avskyltats.

De
nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 1983.

1 Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 225

Prop.
1981/82:225 2

Propositionens lagförslag

Förslag till

Lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1973:601)

Härigenom föreskrivs i fråga om vägtrafikskattelagen
(1973:601)'

dels att rubriken närmast före 33 §
skall lyda "Straffbestämmelser m.m.,"

dels att 1, 17, 30 och 34 §§ samt
bilaga 2 och bilaga 3 skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas en
ny paragraf, 33 a §, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

I §

Vägtrafikskatt utgår till staten
enligt denna lag i form av fordonsskatt och kilometerskatt.

Beteckningar som användes i denna
lag har samma betydelse som i fordonskungörelsen (1972:595) och i
bilregisterkungörelsen (1972:599), om ej annat sägs.

Med bensin och gasol avses i

denna lag de produkter som är

skattepliktiga enligt lagen

(1961:372) om bensinskatt.

Som ägare av fordon anses den som
är eller bör vara upptagen i bilregistret som ägare.

17 § Kilometerskattepliktigt fordon
skall vara försett med särskild, godkänd räknare för registrering av fordonets
körsträcka och tillhörande anordningar för dess funktion
(kilometerräknarapparatur). Apparaturen skall vara plomberad.
Kilometerskattepliktig personbil som användes utom riket skall vidare vara
försedd med särskilt märke, som visar att fordonet är kilometerskattepliktigt.
Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får medge undantag från
skyldighet att förse personbil med sådant märke.

Regeringen eller myndighet som Regeringen eller myndighet som

regeringen bestämmer meddelar fö- regeringen bestämmer meddelar
fö

reskrifter om godkännande, monie- reskrifter om godkännande, monte

ring, plombering, reparation, kon- ring, plombering, renovering, repa

troll och liknande åtgärd som har ration, kontroll och liknande åtgärd

avseende på kilometerräknarappa- som har avseende på kilometerräk-

ratur samt om märke som avses i narapparatur, beräkning av kör-

första stycket. sträcka på grundval av registre-

ringar i kilometerräknare samt om märke som avses i första
stycket.

' Lagen omtryckt 1979: 280.

Senaste
lydelse av lagens rubrik 1974: 869.

Prop.
1981/82:225 3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer får efter ansökan medge att kilometerskattepliktigt fordon
inte behöver vara försett med kilometerräknarapparatur.

30 §

I den mån ej annat följer av den- I
den mån ej annat följer av den

na lag äger 4, 9, 12-15, 22 och na lag äger
4, 9, 12-15 och 22 §§

49 §§ lagen (1959:92) om förfaran- lagen
(1959:92) om förfarandet vid

det vid viss konsumtionsbeskatt- viss
konsumtionsbeskattning mot-

ning motsvarande tillämpning i frå- svarande
tillämpning i fråga om för

gå om förfarandet enligt denna lag. farandet
enligt denna lag. Vad be-

Vad bestämmelserna innehåller om stämmelserna
innehåller om dekla-

deklaration gäller i stället uppgift, ration
gäller i stället uppgift, som

som skall lämnas enligt särskilda skall
lämnas enligt särskilda före

föreskrifter och ligga till grund för skrifter
och ligga till grund för på-

påföring eller fastställelse av skatt. föring
eller fastställelse av skatt.

Vad i uppbördslagen (1953:272)
stadgas om indrivning, avkortning och avskrivning av skatt skall i tillämpliga
delar gälla fordonsskatt, kilometerskatt, skattetillägg och förseningsavgift.
Vid återbetalning av skatt skall avräknas endast sådan till betalning förfallen
fordonsskatt eller kilometerskatt som ej eriagts, restavgift som belöper på
sådan skatt samt sådan avgift enligt bilregisterkungörelsen (1972:599) som
uppbäres i samband med uppbörd av vägtrafikskatt. I fråga om avräkning av
avgifter som nu har sagts äger 23 och 31 §§ motsvarande tillämpning.

Införsel enligt 15 kap.
utsökningsbalken får äga rum vid indrivning av fordonsskatt, kilometerskatt,
restavgift, skattetillägg och förseningsavgift.

33 a §

Brukas ett fordon i strid mot 16 §
eller 21 § första stycket 2 och har två månader förflutit från den dag då den
skatt som har föranlett bru-kandeförbudet förföll till betalning, skall
polisman ta hand om fordonets registreringsskyltar.

Polisman skall ta hand om registreringsskyltarna
även på ett avställt fordon, om förutsättningarna för en sådan åtgärd skulle
ha förelegat enligt första stycket om fordonet hade varit skattepliktigt.

Den polisman som har tagit hand om
fordonets registreringsskyltar får medge att fordonet förs till närmaste
lämpliga avlastningsplats eller uppställningsplats.

Senaste lydelse 1981:844.

Nuvarande
Ivdelse

Förestagen
lydelse

Brukas fordon i strid mot 16 eller 21 § dömes ägaren
till böter.

Brukas ett fordon i strid mot 16 § eller 21 § första
stycket 2 sedan fordonets registreringsskyltar har tagits om hand enligt 33 a
§, döms ägaren till böter eller fängelse i högst sex månader.

Till samma straff döms ägaren till
ett avställt fordon som brukas, om fordonets registreringsskyltar har tagits om
hand enligt 33 a § och brukandeförbud skulle ha gällt för fordonet enligt 16 §
eller 21 § 2 om fordonet hade varit skattepliktigt.

Brukas i annat fall ett fordon i
strid mot 16 eller 21 §, döms ägaren till böter.

Visar ägaren att han iakttagit vad
som ankommit på honom för att hindra att fordonet brukades är han fri från
ansvar.

Nuvarande lydelse

Bilaga 2 till vägtrafikskattelagen (1973:601)

Kilometerskatt

Fordonsslag

Skattevikt, kilogram

Skau,
öre

; för 10
kilometer

grundbelopp

tilläggsbelopp för varje helt hundratal kilo-

gram över den lägsta viklen i klassen

1
Personbil

0- 900

100

0

901-

108,5

8,5

2 Buss

0- 1600

119

0

1601-

119,3

0,3

3
Lastbil

0- 1600

119

0

1601-

120

1,03

4 Släpvagnar med skattevikt över 3 000 kilogram, som
dragés av kilometerskattepliktigt fordon med en hjulaxel

3001-

62

0,55

med två hjulaxlar

3001-11000 IIOOI-

61 97,8

0,46 0,85

med tre eller flera

3001-11000

59

0,36

hjulaxlar

IIOOl-

87,8

0,68

Är kilometerskattepliktig bil
inrättad för drift med annat drivmedel än brännolja utgår skatt med 80 procent
av angivna belopp.

' Senaste lydelse 1980:679.

Prop. 1981/82:225

Föreslagen lydelse

Bilaga 2 till vägtrafikskattelagen (1973:601)

Kilometerskatt

Fordonsslag

Skatte vikt, kilogram

Skatt,
ört

; för 10
kilometer

grundbelopp

tilläggsbelopp för varje helt hundratal kilogram över
den lägsta vikten i klassen

1
Personbil

0- 900 901-

100 108,5

0 8,5

2 Buss

0- 1600 1601-

119 119,3

0 0,3

3
Lastbil

0- 1600 1601-

119

120

0 1,03

4 Släpvagnar med skattevikt över 3000 kilogram, som
dragés av kilometerskattepliktigt fordon med en hjulaxel

3001-

62

0,55

med två hjulaxlar

3001-11000 11001-

61 97,8

0,46 0,85

med tre eller flera hjulaxlar

3001-11000 11001-

59 87,8

0,36 0,68

Är kilometerskattepliktig bil inte
inrättad för drift med brännolja utgår skatt med 80 procent av angivna belopp.

Nuvarande lydelse

BUaga
3 tUl vägtrafikskattelagen (1973:601)'* Förteckning över kommuner som avses i
12 a §

Värmlands
län Torsby

Kopparbergs län Malung Vansbro Älvdalen

Gävleborgs län Ljusdal

Västernorrlands lån

Sollefteå

Ange

Jämtlands
län

Berg

B räcke

Härjedalen

Krokom

Ragunda

Strömsund

Åre

Västerbottens lån

Dorotea

Lycksele

Norsjö

Sorsele

" Senaste lydelse 1980: 319.

Storuman

Vilhelmina

Vindeln

Vännäs

Åsele

Norrbottens län

Arjeplog

Arvidsjaur

Gällivare

Haparanda

Jokkmokk

Kalix

Kiruna

Pajala

Älvsbyn

Överkalix

Övertorneå

Föreslagen lydelse

Bilaga 3 tUl vägtrafikskattelagen (1973:601)

Förteckning
över kommuner som avses i 12 a §

Värmlands
län Torsby

Kopparbergs län Malung Vansbro Älvdalen

Gävleborgs län Ljusdal

Västernorrlands län

Sollefteå

Ange

Jämtlands län

Berg

Bräcke

Häijedalen

Krokom

Ragunda

Strömsund

Åre

Västerbottens län

Bjurholm

Dorotea

Lycksele

Mala

Norsjö

Sorsele

Storuman

Vilhelmina

Vindeln

Vännäs

Åsele

Norrbottens län

Arjeplog

Arvidsjaur

Gällivare

Haparanda

Jokkmokk

Kalix

Kiruna

Pajala

Älvsbyn

Överkalix

Övertorneå

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983.

Prop.
1981/82:225

Utdrag

BUDGETDEPARTEMENTET PROTKOLL

vid
regeringssammanträde 1982-02-24

Närvarande:
statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Ullsten, Wikström, Friggebo,
Dahlgren, Åsling, Söder, Johansson, Wirtén, Andersson, Boo, Petri, Eliasson,
Gustafsson, Elmstedt, Tilländer, Ahriand, Molin

Föredragande:
statsrådet Wirtén

Lagrådsremiss
med förslag till lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1973:601).

1
Inledning

Vägtrafikskatt utgår enligt vägtrafikskattelagen
(1973:601), VSL, i form av fordonsskatt och kilometerskatt. I lagen stadgas att
ett skattepliktigt fordon i allmänhet inte får användas om vägtrafikskatt som
är förfallen till betalning inte har betalats. Med skattepliktigt fordon avses
fordon som är eller bör vara registrerat i bilregistret och inte är avställt.
Straffet för brukande av ett fordon, för vilket brukandeförbud gäller, är
böter.

Svenska
Åkeriförbundet, Svenska Taxiförbundet och Svenska Busstrafikförbundet har i en
skrivelse i januari 1978 till regeringen hävdat att brukandeförbudet inte är
tillräckligt effektivt.

Skrivelsen överlämnades till
vägtrafikskatteutredningen (B 1977:05)'. Utredningen har i ett betänkande (Ds B
1981:8) Översyn av vägtrafikbeskattningen Del 4 Effektivare .brukandeförbud
föreslagit åtgärder för att förbättra brukandeförbudets effektivitet.
Betänkandet har remissbehandlats.

Till
protokollet i detta ärende bör fogas dels betänkandet, som också innehåller en
redogörelse för gällande bestämmelser, som bilaga I, dels en förteckning över
remissinstanserna och en sammanställning av remissyttrandena som bilaga 2.

Utredningsman
departementsrådet Leif Lindstam.

Prop. 1981/82:225 8

2
Föredragandens överväganden

2.1
Allmänna utgångspunkter

Regeln att vägtrafikskatten för ett fordon skall
vara betald för att fordonet skall få användas är av gammalt datum.
Bestämmelsen har motiverats med att ett fordon inte bör få användas om inte de
kostnader ersätts, som trafiken med fordonet förorsakar. Vidare har
brukandeförbudet ansetts ha betydelse för att göra skatteuppbörden effektiv.

Det finns omkring 3,8 milj. vägtrafikskattepliktiga
fordon i landet. För nästan alla dessa fordon skall fordonsskatt eriäggas, i de
fiesta fall en gäng per år. För ca 240000 fordon skall dessutom kilometerskatt
erläggas, normalt tre gånger per år.

Under senare år har genomsnittligt omkring 1,8 % av
antalet debiteringar för fordonsskatt lett till att skattebeloppet har
restförts. Motsvarande siffra för kilometerskatten är omkring 3,5 %.

Siffrorna visar enligt min mening att uppbörden av
vägtrafikskatt fungerar tillfredsställande. En bidragande orsak härtill kan
naturiigtvis vara brukandeförbudet för fordon, för vilka skatt inte har
erlagts. Skälen för förbudet anserjag alltjämt väga tungt och det bör därför
finnas kvar.

Emellertid har kritik riktats mot att förbudet inte
är tillräckligt effektivt. Svenska Åkeriförbundet, Svenska Taxiförbundet och
Svenska Busstrafikförbundet har i den tidigare nämnda skrivelsen framhållit
att risken för upptäckt är begränsad och att det dessutom saknas möjlighet att
vid upptäckt effektivt förhindra fortsatt användning av fordonet. De lojala
yrkestrafikutövarna för enligt förbunden en ojämn kamp på marknaden rned dem
som konsekvent undandrar sig sitt kostnadsansvar och därigenom skaffar sig
obehöriga konkurrensfördelar.

Enligt uppgifter från trafiksäkerhetsverket hade
vid ett visst tillfälle i mars 1981 1,2 % av de skattepliktiga fordonen, eller
drygt 43 000 fordon, brukandeförbud till följd av obetald skatt. Drygt 11 000
av dessa fordon var kilometerskattepliktiga. Av uppgifter ur bilregistret kunde
konstateras att i vart fall drygt 3000 av dessa 11000 fordon hade använts efter
det att brukandeförbudet inträtt.

Enligt uppgifter från rikspolisstyrelsen
rapporterades under år 1978 drygt 9000 överträdelser av brukandeförbudet på
grund av obetalda vägtrafikskatter och knappt 2500 överträdelser av förbudet
att använda oregistrerade eller avställda fordon.

De uppgifter somjag nu har redogjort för visar
enligt min mening, vilket utredningen också har funnit, att åtgärder bör vidtas
för att göra brukandeförbudet effektivare.

För detta ändamål har utredningen till en början
föreslagit att informationen om de gällande bestämmelserna förbättras i olika
avseenden. Enligt vad jag har erfarit pågår f. n. arbete härmed. Härigenom bör
lindrigare

Prop. 1981/82:225 9

överträdelser
av förbudet kunna minska. Någon författningsmässig reglering av detta är inte
erforderlig.

Vidare
har utredningen föreslagit att bestämmelser införs om att en polisman som
påträffar ett fordon med restförd vägtrafikskatt skall förhindra fortsatt
användning av fordonet genom att omhänderta dess registreringsskyltar.
Utredningen har också föreslagit att fängelse skall ingå i straffskalan för
överträdelse av förbudet att använda ett avskyltat fordon. Slutligen har
utredningen föreslagit att ett avskyltat fordon som brukas skall kunna tas i
beslag och förverkas. Mot det sist nämnda förslaget har såväl principiella som
praktiska invändningar riktats från flera remissinstanser. Jag är därför inte
beredd att föreslå att det genomförs.

I det följande avser jag att ta upp utredningens
övriga förslag till behand-Hng.

2.2
Avskyltning

Utredningen har föreslagit att ett fordons
registreringsskyltar skall omhändertas under förutsättning dels att fordonet
brukas i strid mot bestämmelserna om brukandeförbud i VSL, dels att den skatt
som har föranlett brukandeförbudet har lämnats till indrivning.

Remissinstanserna har genomgående tillstyrkt
förslaget eller lämnat det utan erinran.

För
egen del får jag anföra följande. När det gäller fordonsägare som medvetet och
konsekvent underlåter att betala vägtrafikskatt behövs förbättrade möjligheter
till ett effektivt ingripande. Jag delar utredningens uppfattning att
åtgärderna i första hand bör inriktas på polisens verksamhet i samband med
kontrollen av fordonen i trafiken.

Utredningens
förslag om att avskyltning skall få göras endast om den skatt som förorsakat brukandeförbudet
har lämnats till indrivning är motiverat av att ingripandena då kommer att
begränsas till de mer allvarliga fallen av överträdelser mot brukandeförbudet.
Jag delar utredningens uppfattning att avskyltning skall kunna göras i de
allvarligare fallen. Det är dock tveksamt om det är lämpligt att anknyta till
indrivningsförfarandet.

Vid
indrivning av vägtrafikskatt skall enligt 30 § andra stycket VSL bestämmelserna
i uppbördslagen (1953:272) gälla i tillämpliga delar. Genom denna hänvisning
regleras inte frågan om när en obetald skatt skall lämnas till indrivning.
Någon annan bestämmelse härom finns inte heller. Enligt vad jag har erfarit kan
tiden från skattens förfallodag till dess fordringen lämnas för indrivning
variera. Med hänsyn till dessa omständigheter anserjag det mindre lämpligt att
som en förutsättning för avskyltning ställa upp kravet att skatten skall ha
lämnats till indrivning. Jag delar däremot uppfattningen att avskyltning inte
bör tillgripas förrän någon tid har förflutit från skattens förfallodag. Denna
tid bör inte sättas kortare än att den skattskyldige bör ha lätt möjlighet att
ta del av en påminnelse om

Prop. 1981/82:225 10

skatten.
Man bör också ta hänsyn till att det ibland tar viss tid innan en
skattebetalning noteras i bilregistret, vilket har betydelse för polisens
möjligheter att ur registret ta fram uppgifter om huruvida vägtrafikskatt har
betalts eller inte.

Jag har inhämtat att en påminnelse om obetald skatt
i allmänhet skickas ut omkring 25 dagar efter förfallodagen. Om tiden sätts
till två månader räknat från förfallodagen har därför den skattskyldige normalt
fått en påminnelse om skattebetalningen i god tid innan en avskyltning kan komma
i fråga. I de flesta fall har fordringen också lämnats till indrivning. Jag
föreslår därför att avskyltning skall få ske om två månader har förflutit från
förfallodagen för den skatt som har föranlett brukandeförbudet. Jag har
inhämtat att bilregistret kommer att anordnas så att polisen direkt kan få svar
på frågan om förutsättningar för en avskyltning föreligger. Jag vill i detta
sammanhang framhålla att kontrollen av de obeskattade fordonen liksom nu är
fallet får göras vid s. k. flygande kontroller och liknande.

Bestämmelsen
om avskyltning bör tas in i en ny paragraf, 33 a §, i VSL.

Utredningen har påpekat att en fordonsägare skulle
kunna undvika ett ingripande mot ett fordon som i och för sig uppfyller
förutsättningarna för avskyltning genom att avställa fordonet. Härigenom upphör
nämligen fordonet att vara skattepliktigt och brukandeförbudet enligt VSL
gäller inte. För att förhindra ett kringgående av avskyltningsregeln föreslår
därför utredningen att även ett avställt fordon skall avskyltas, om det används
under förhållanden som för ett motsvarande skattepliktigt fordon skulle ha
medfört avskyltning.

Jag delar utredningens uppfattning att en
kompletterande bestämmelse om avskyltning av avställda fordon bör införas.
Bestämmelsen, som bör tas in som ett andra stycke i den föreslagna 33 a §, bör
dock utformas så att en polisman skall omhänderta ett avställt fordons
registreringsskyltar om förutsättningarna för en sådan åtgärd skulle ha
förelegat om fordonet hade varit skattepliktigt.

I ett tredje stycke i paragrafen bör, som
utredningen har föreslagit, anges att den polisman som har omhändertagit ett
fordons registreringsskyltar får medge att fordonet förs till lämplig plats för
uppställning, lossning av lasten e.d.

2.3
Påföljden vid brukande av ett avskyltat fordon

Utredningen har föreslagit att en möjlighet införs
att döma till fängelse om ett fordon med brukandeförbud används trots att det
har avskyltats.

Remissinstanserna
har med något,undantag ställt sig bakom förslaget.

För egen del instämmer jag i utredningens
uppfattning att brukande av ett avskyltat fordon måste anses vara ett avsevärt
allvarligare brott än att överträda brukandeförbudet i andra fall. Genom att
införa en möjlighet att döma till fängelse när ett avskyltat fordon används,
markeras betydelsen av att ett fordon verkligen inte används så länge skatten
inte är betald.

Prop. 1981/82:225 11

Jag föreslår således att utredningens förslag i
denna del genomförs. Detta kräver ändringar i 34 § VSL. Förslaget bör dock
förtydligas när det gäller brukande av ett avställt fordon, så att det klart
framgår att fängelse skall kunna följa endast när det är fråga om ett avställt
fordon som också är avskyltat. Av systematiska skäl anser jag dessutom att
paragrafen bör delas upp i fyra stycken.

2.4
Ikraftträdande

Rikspolisstyrelsen har hemställt att minst sex
månader skall förflyta från utfärdandet av den föreslagna lagstiftningen till
dess den träder i kraft. Jag delar denna uppfattning. Tidpunkten för
ikraftträdandet bör därför bestämmas till den 1 januari 1983.

3
Upprättat lagförslag

I
enlighet med det anförda har inom budgetdepartementet upprättats förslag till
lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1973:601). Förslaget bör fogas till
protokollet i detta ärende som bilaga 3.

4
Hemställan

Jag hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över
det upprättade lagförslaget.

5
Beslut

Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

Prop. 1981/82:225 12

Utdrag

LAGRÅDET PROTOKOLL

vid
sammanträde 1982-05-03

Närvarande:
f.d. justitierådel Petrén, regeringsrådet Delin, justitierådel Bengtsson.

Enligt lagrådet den 16 april 1982 lillhandakommel
utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 24 februari 1982 har
regeringen på hemställan av statsrådet och chefen för budgetdepartementet
Wirtén beslutat inhämta lagrådels yttrande över förslag till lag om ändring i
vägtrafikskattelagen (1973:601).

Förslaget har inför lagrådet föredragits av
hovrättsassessorn Åke Rehn-ström.

Förslaget
föranleder följande yttrande av lagrådet:

34
§

För alt innebörden av straffbestämmelsen i första
stycket otvetydigt skall framgå bör stycket lämpligen inledas så:

"Brukas ett fordon i strid mot 16 § eller 21 §
första stycket 2 sedan

fordonets registreringsskyltar har tagits om hand "

Prop.
1981/82:225 13

Utdrag

BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
sammanträde 1982-05-27

Närvarande:
statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Ullsten, Wikström, Friggebo,
Dahlgren, Åsling, Söder, Wirtén, Andersson, Boo, Eliasson, Gustafsson,
Elmstedl, Tilländer, Ahriand, Molin

Föredragande:
statsrådet Wirtén

Proposition
om ändring i vägtrafikskattelagen (1973:601)

1 Anmälan
av lagrådsyttrande

Föredraganden anmäler lagrådets yttrande' över
förslag till lag om änd ring i vägtrafikskattelagen (1973:601).

Föredraganden redogör för lagrådets yttrande och
anför atl han godtar lagrådets förslag till lydelse av 34 §. Han anför vidare.

Vad angår tillämpningen av den nya 33 a § vill jag
ytteriigare understryka att de uppgifter som den enskilde polismannen behöver
för att avgöra om ett fordons registreringsskyltar skall tas om hand, kommer
att kunna inhämtas direkt från bilregistret. Några misstag vid tillämpningen av
bestämmelsen skall därför inte behöva förekomma. Teoretiskt kan emellertid
tänkas att bilregistrets uppgifter av ett eller annat skäl är oriktiga. Om så
skulle visa sig vara fallet och registreringsskyltarna till följd härav
felaktigt har tagits om hand, skall naturiigtvis dessa i enlighet med vanliga
förvaltningsrättsliga principer återställas, varvid några rättsverkningar av
omhändertagandet inte uppkommer. Den enskilde bör alltid ha möjlighet att
vända sig till polisstyrelsen för att få denna fråga prövad. Avsikten är att
frågan om förvaring m. m. av omhändertagna skyltar skall regleras genom
verkslällighetsföreskrifter.

2 Vissa
andra ändringar i vägtrankskattelagen (1973:601)

Vägtrafikskatteutredningen har i sitt andra
delbetänkande (Ds B 1980:13) Slopad fordonsskatt och höjd bensinskatt bl. a.
föreslagit vissa ändringar i VSL av närmast redaktionell karaktär. Således har
utredningen i förtydligande syfte föreslagit alt i 1 § införs ell nytt stycke,
i vilket ensin och gasol definieras genom att en hänvisning görs till
skattepliktspfini-lionen i lagen (1961:372) om bensinskatt.

'
Beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde den 24 februari 1982.

Prop.
1981/82:225 14

I bilaga 2 till VSL anges bl. a. all kilometerskatt
skall utgå med 80% av fullt skattebelopp om en kilometerskattepliktig bil är
inrättad för drift med annat drivmedel än brännolja. För att det otvetydigt
skall framgå att det endast är fordon som inte alls drivs med brännolja som
omfattas av bestämmelsen har utredningen föreslagit atl bestämmelsen utformas
så att den gäller kilomelerskallepliktiga bilar som inte är inrättade för drift
med brännolja.

Riksskatteverket har i en skrivelse den 22 oktober
1981 hemställt bl. a. att verket får rätt alt meddela föreskrifter om dels
renovering av kilometerräknarapparatur, dels beräkning av den i 1 §
vägtrafikskatlekungörelsen (1973:776) nämnda omräkningsfaktorn. Enligt verket
föreligger behov av föreskrifter på dessa områden och verket föreslår därför
att ett sådant bemyndigande ges i 17 § 2 st. VSL.

Vidare har riksskatteverket under hand påpekat att
30 § VSL innehåller en hänvisning till 49 § lagen (1959:92) om förfarandet vid
viss konsum-tionsbeskatlning. Sistnämnda paragraf upphörde att gälla vid
utgången av år 1980 (SFS 1980:186), varför hänvisningen bör slopas.

De av vägtrafikskatteutredningen och
riksskatteverket framförda ändringsförslagen är välmotiverade och bör enligt
min mening genomföras.

Slutligen kräver den av regeringen beslutade
delningen den 1 januari 1983 av Vännäs och Norsjö kommuner till Vännäs och
Bjurholms kommuner resp. Norsjö och Mala kommuner en ändring i förteckningen
över kommuner i bilaga 3 till VSL.

De nu genomgångna ändringsförslagen bör träda i
kraft den I januari 1983.

3 Övriga
frågor

Jag utgår från att nu föreslagna reformer kan
genomföras inom ramen för befintliga resurser.

Ändringsförslagen under avsnitt 2 är lagtekniskt
okomplicerade. Även i övrigt är dessa förslag sådana alt lagrådets hörande
skulle sakna betydelse.

4 Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att anta dels det av lagrådet granskade lagförslaget med vidtagen
ändring, dels förslaget lill övriga ändringar i vägtrafikskattelagen
(1973:601).

5 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens
överväganden och beslutar alt genom proposition föreslå riksdagen att anta det
förslag som föredraganden har lagt fram.

Prop.
1981/82:225 15

Bilaga
1

ÖVERSYN AV VÄGTRAFIKBESKATTNINGEN

DEL 4

Effektivare brukandeförbud

Betänkande av vägtrafikskatteutredningen

Ds B 1981:8

Prop.
1981/82:225 16

Till Statsr å det och
chefen f ö r budgetdepartementet

Den 15 april 1977 tillkallade chefen f ö r budgetdepartementet numera departementsr å det Leif Lindstam att son s ä rskild utredare g ö ra en teknisk ö versyn av v ä gtrafikbeskattningen (B 1977:05).

Experter å t
utredningen ä r nu hovr ä ttsassessorn Hans Bengtsson, f ö rste, byr å sekreteraren
Sven Bornhager, bitr. skattedirekt » ren
Lennart Carlson, avdelningsdirekt ö ren
Birger Eriksson, byr å - ■ direkt ö ren G ö ran Guste
och departementssekreteraren Gunnar Skarell. Sekreterare ä r kammarr ä ttsfiskalen
Lennart Hamberg oeh byr å direkt ö ren Mats Sj ö strand.

Utredningen f å r
h ä rmed ö verl ä mna delbet ä nkandet Ö versyn
av v ä gtrafikbeskattningen E)el 4
Effektivare brukandef ö rbud.

Stockholm i maj 1981

Leif Lindstanv'

Lennart Hamberg Mats Sj ö strand

Prop.
1981/82:225 17

INNEHALL

SAMMANFATTNING PÖRFATTNINGSröRSLAG

1 UTREDNINGENS
ARBETE

1.1 Utredningens direktiv och tidigare f ö rslag

1.2 Fr å gan an ett
effektivare brukandef ö rbud

1.3 Arbetets uppl ä ggning

2 G Ä LLANDE BEST Ä MMELSER OM V Ä GTRAFIKSKATT,
M.M.

2.1
P å f ö ring av
skatt, m.m.

2.2
Ordinarie uppb ö rd

2.2.1
Fordonsskatt

2.2.2
Kilometerskatt

2.3
Tillf ä llig uppb ö rd

2.4
Indrivning,
m.m.

2.5 Brukandef ö rbud

2.5.1
Fordonsskatt

2.5.2
Kilcmeterskatt
2.5 Kontrollm ä rkessystemet

3
R Ä TTEN TILL INGRIPANDEN ENLIGT V Ä GTRAFIKSKATTEIAGEN OCH ANDRA F Ö RFATTNINGAR

4
STATISTISKA
UPPGIFTER, M.M.

4.1
Debiteringar, p å minnelser och restf ö ringar

4.2
Andel fordon
med brukandef ö rbud, m.m.

4.3
Rapporterade ö vertr ä delser av
brukandef ö rbudet, m.m.

4.4
Andra uppgifter
om otill å tet brukande, m.m.

5 Ö VERV Ä GANDEN OCH F Ö RSLAG

5.1 Behov av å tg ä rder f ö r att g ö ra
brukandef ö rbudet

effektivare

5.2
Begr ä nsning av å tg ä rderna till vissa fall

5.3
Å tg ä rder

5.3.1
Avskyltning

5.3.2
Färd till avlastningsplats
eller uppställningsplats

2 Riksdagen 1981182. 1 saml. Nr 225

Prop. 1981/82:225 18

5.3.3
Vissa p å f ö ljdsbest ä mmelser

5.3.4
Samarbete
mellan myndigheter, informations- ■ insatser

5.3.5
Vissa
registerfr å gor, m.m.

6 SPECIAIHTIVERING

Bilaga 1
Skatteperioder och uppt ö rdsm å nader f ö r v ä gtrafikskatt

Bilaga 2
Tabeller

Prop. 1981/82:225 19

SAMMANFATTNING

I detta fj ä rde delbet ä nkande redovisar vi v å ra ö verv ä ganden och f ö rslag om en effektivisering av
brukandef ö rbudet f ö r fordon f ö r
vilka v ä gtrafikskatten inte har erlagts.
Bakgrunden till v å rt arbete med fr å gan ä r den kritik
som i olika sammanhang, bl.a. av Svenska å kerif ö rbundet. Svenska taxif ö rbundet och Svenska.busstrafikf ö rbundet
i en gemensam skrivelse son ö verl ä mnats till oss, har riktats mot de nuvarande
reglerna och m ö jligheterna att ingripa mot
missbruk.

Enligt g ä llande
regler f å r ett skattepliktigt fordon inte
anv ä ndas om v ä gtrafikskatt son f ö rfallit till betalning inte har betalats. Detta g ä ller dock inte skatt som avser tid f ö re det n ä rmast
f ö reg å ende skatte å ret och inte heller skatt som
fastst ä llts gencm efterbeskattning och son
en tidigare ä gare till fordonet ä r skattskyldig f ö r.
Ett brukandef ö rbud kan upph ä vas i vissa fall, bl.a. om fordonet s ä ljs vid exekutiv f ö rs ä ljning.

Den sedan l ä nge g ä llande principen att ett fordon inte f ä r
anv ä ndas cm

v ä gtrafikskatten f ö r det inte har betalats b ö r enligt v å r mening uppr ä tt

h å llas. N å gra sk ä l
att genomf ö ra ä ndringar i grunderna f ö r f ö rbudet finns

enligt v å r mening inte.

Det ä r mycket sv å rt att ange i vilken utstr ä ckning fordon med brukandef ö rbud anv ä nds
i trafik. Vid en kontroll av uppgifter i bilregistret har det visats att ö ver 27 % av bl.a. de kilometerskattepliktiga
fordonen med o-betald v ä gtrafikskatt har anv ä nts n å gon g å ng efter det att brukandef ö rbudet intr ä dde.
Ä ven vid kontroller p å v ä gen har uppt ä ckts å tskilliga
fall av otill å ten anv ä ndning, ofta i yrkesm ä ssig trafik.

Mot bakgrund av vad son nu framkcmmit om anv ä ndning av fordon med brukandef ö rbud, har vi funnit att brukandef ö rbudet b ö r
g ö ras mer effektivt.

Brott mot brukandef ö rbudsbest ä mmelserna torde vara vanliga under tiden anedelbart
efter det att skatten har f ö rfallit till
betalning och i samband med ö verl å telser av fordon. F ö r att kaima till r ä tta med
dessa typer av brott not brukandef ö rbudet
f ö resl å r vi att informationen om de g ä llande
best ä mmelserna f ö rb ä ttras i
olika avseenden. Vi f ö resl å r ocks å bl.a. att man ö verv ä ger att
genanf ö ra regelbundna registerkontroller
betr ä ffande fordon son anv ä nds trots att brukandef ö rbud g ä ller
f ö r dem.

Prop.
1981/82:225 20

De hittills redovisade å tg ä rderna torde inte f å n å gon mer betydande effekt i de fall
fotdons ä garna mer konsekvent undandrar sig
skattebetalning f ö r sina fordon. Detta kan g ä lla s.k. svart å kare
och andra son konsekvent undandrar sig allt betalningsansvar. F ö r dessa sv å rare
fall av ö vertr ä delser kr ä vs
enligt v å r mening å tg ä rder f ö r att f ö rhindra
fortsatt anv ä ndning av fordonen och, i vissa
fall, sk ä rpta straffsanktioner. Dessa str ä ngare ingripanden b ö r begr ä nsas till de fall d å ö vertr ä delserna av brukandef ö rbudet kan antas ske medvetet.

Cti ett fordon anv ä nds
efter det att skatten har restf ö rts, kan man
enligt v å r mening utg å fr å n att
brukandef ö rbudsbest ä mmelserna ö vertr ä ds medvetet. En p å minnelse
an skatteinbetalning har d å s ä nts till fordons ä garen och krav p å inbetalning s ä nds
efter restf ö ringen ut av kronofogdemyndigheten.
D ä rvid erinras om att fordonet inte f å r anv ä ndas f ö rr ä n skatten ä r betald.

I de nu aktuella fallen ä r det endast vid en poliskontroll p å
v ä gen sar, ett effektivt ingripande
kan g ö ras. Vi f ö resl å r att best ä nmelser inf ö rs
an att en polisman san p å tr ä ffar ett fordon med restf ö rd
v ä gtrafikskatt skall f ö rhindra fortsatt anv ä ndning av fordonet genan att cmh ä nderta
dess registreringsskyltar. Nya skyltar skall sedan inte f å l ä mnas ut f ö rr ä n brukandef ö rbudet har upph ö rt.
Av praktiska sk ä l b ö r polismannen f å medge att fordonet efter
avskyltningen f ö rs till n ä rmaste l ä mpliga
uppst ä llnings-eller avlastningsplats.

Att anv ä nda ett
avskyltat fordon i trafik innan brukandef ö rbudet
har h ä vts, m å ste bed ö mas
vara ett avsev ä rt allvarligare brott ä n ö vertr ä delser av brukandef ö rbudet i ö vriga fall. I straffskalan b ö r d ä rf ö r inf ö ras f ä ngelse. F ö r
att f ö rhindra att ett avskyltat fordon
som har anv ä nts olovligen anv ä nds p å nytt b ö r enligt v å r
mening fordonet kunna tas i beslag och f ö rverkas.

FORFATININGSFORSIAG

1 F ö rslag till

Lag an ä ndring i v ä gtrafikskattelagen (1973:601)

1

H ä rigenan f ö reskrivs
i fr å ga om v ä gtrafikskattelagen (1973:601)

dels att
rubriken n ä rmast f ö re 33 §
skall lyda "Straffbest ä nmelser
m.m.",

dels att
16, 21 och 34 §§ skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i
lagen skall inf ö ras tv å nya paragrafer, 33 a och 34 a §§ , av nedan

angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse

F ö reslagen lydelse

16 §
Skattepliktigt fordon
f å r ej brukas, om till betalning f ö rfallen fordonsskatt ej erlagts. Detta g ä ller ej i fr å ga
an skatt son avser tid f ö re det n ä rmast f ö reg å ende skatte å ret
och ej heller i fr å ga an skatt san å vilar tidigare ä gare
av fordonet och son fastst ä llts genan beslut cm
efterbeskattning enligt 24 § .

Har fordon
s å lts vid exekutiv f ö rs ä ljning f å r det brukas av den nye ä garen utan hinder av att fordonsskatt, f ö r vilken tidigare ä gare ä r skattskyldig, inte har erlagts. F ö religger annars s ä rskilda
sk ä l f å r riksskatteverket medge att visst fordon f å r brukas utan hinder av f ö rsta stycket.

Har
fordonet s å lts vid exekutiv f ö rs ä ljning j_eU £ jiar_det_f ö rvJ £ at £ _ST] 34 a § , f å r det brukas
av den nye ä garen utan hinder av att
fordonsskatt, f ö r vilken en tidigare ä gare ä r skattskyldig,
inte har erlagts. F ö religger annars s ä rskilda sk ä l
f å r riksskatteverket medge att
fordonet f å r brukas utan hinder av f ö rsta stycket.

2.1 § Kilaneterskattepliktigt fordon f å r
ej brukas

1. cm det
inte ä r f ö rsett med kilometerr ä knarapparatur
av godk ä nt slag som ä r

plcmberad och godk ä nd vid besiktning samt fungerar
tillfredsst ä llande,

2. an
till betalning f ö rfallen kilometerskatt ej erlagts.

Regeringen eller myndighet son regeringen best ä mmer f å r
medge att fordon, utan hinder av f ö rsta
stycket 1, f å r brukas i avvaktan p å reparation eller besiktning av kilometerr ä knarapparatur.

Lagen omtryckt 1979:290. Senaste lydelse av lagens rubrik
1974:869

Prop.
1981/82:225

Nuvarande lydelse

F ö reslagen lydelse

22

Vad
san s ä gs i f ö rsta stycket 1 g ä ller
ej i fall som avse; i 17 § tredje stycket.

Vad son s ä gs i f ö rsta
stycket 2 g ä ller ej i fr å ga om skatt som avser tid f ö re det n ä rmast
f ö reg å ende skatte- ä ret och e heller i fr å ga cm skatt son å vilar
tidigare ä gare av fordonet och scm fastst ä llts genom beslut an efterbeskattning enligt 24
eller 25 § . Har fordon s å lts vid exekutiv f ö rs ä ljning f å r det brukas av den nye ä garen utan hinder av att kilometerskatt, f ö r vilken tidigare ä gare ä r skattskyldig, inte har erlagts. F ö religger annars s ä rskilda
sk ä l f å r riksskatteverket medge att visst fordon f å r brukas utan hinder av f ö rsta stycket 2.

Vad som s ä gs i f ö rsta
stycket 2 g ä ller inte i fr å ga an skatt scm avser tid f ö re det n ä rmast
f ö reg å ende skatte å ret och inte heller i fr å ga an skatt scm å vilar
&\ tidigare ä gare av fordonet och scm har fastst ä llts genan beslut an efterbeskattning enligt 24
eller 25 § . Har fordonet s å lts vid exekutiv f ö rsal jning_j_elj £ r_2iar_det_f ö n7e £ kat £ _ai-ligt 34 a § ,
f å r det brukas av den nye ä garen utan hinder av att kilcsneter-skatt, f ö r vilken en tidigare ä gare ä r skattskyldig, inte har erlagts. F ö religger annars s ä rskilda sk ä l f å r riksskatteverket medge att fordonet f å r brukas utan hinder av f ö rsta
stycket 2.

33 a §

Brukas ett fordon i strid mot 16 § eller 21 §
f ö rsta stycket 2 och har den skatt
san har f ö ranlett brukandef ö rbudet l ä mnats
till indrivning, skall polisman omh ä nderta
fordonets registreringsskyltar. Detsanma g ä ller
an ett avst ä llt fordon brukas, under f ö ruts ä ttning att
brukandef ö rbud skulle r å da f ö r det enligt
16 § eller 21 § f ö rsta stycket
2 om det var skattepliktigt, och skatten ■ har l ä mnats till indrivning.

Den polisman som har onh ä ndertagit fordonets registreringsskyltar f å r medge att det f ö rs
till n ä rmaste l ä mpliga avlastningsplats eller uppst ä llningsplats.

Prop. 1981/82:225 23

Nuvarande lydelse F ö reslagen lydelse

34 §

Brukas fordon i strid
mot 16 eller 21 Har ett fordons 'registreringsskyltar

§ dones ä garen till b ö ter. omh ä ndertagits enligt 33 a § f ö rsta

stycket, och brukas det i strid mot 16 § eller 21 §
f ö rsta stycket 2, dons ä garen till b ö ter
eller f ä ngelse i h ö gst sex m å nader.
Detsamma g ä ller an fordonet ä r avst ä llt
och brukandef ö rbud skulle r å da f ö r det enligt
16 § eller 21 § f ö rsta stycket
2 om det var skattepliktigt. Brukas i annat fall ett fordon i strid mot 16
eller 21 § d ö ms ä garen till b ö ter.

Visar ä garen att
han iakttagit vad som ankcmmit p å honan f ö r att hindra att fordonet brukades ä r han fri fr å n
ansvar.

34 a §

Har ett fordons registreringsskyltar omh ä ndertagits enligt 33 a § f ö rsta
stycket, och brukas det i strid mot 16 §
eller 21 § f ö rsta stycket 2, f å r fordonet f ö rklaras f ö rverkat
an det ä r p å kallat f ö r att f ö rebygga brott eller om annars s ä rskilda sk ä l
f ö religger. Ä r fordonet avst ä llt
f å r det f ö rklaras f ö rverkat,
cm brukandef ö rbud skulle r å da f ö r det enligt
16 § eller 21 § f ö rsta stycket
2 om det var skattepliktigt.

F ö rverkande enligt f ö rsta stycket f å r
ske oavsett van fordonet tillh ö r. I st ä llet f ö r
fordonet kan dess v ä rde f ö r-klaras f ö rverkat.

Denna lag tr ä der
i kraft den 1 januari 1982

Prop. 1981/82:225 24

2 Förslag till

F ö rordning om ä ndring i v ä gtrafikskattekung ö relsen (1973:776)

H ä rigenom f ö reskrivs att i v ä gtrafikskattekung ö relsen (1973:776) skall inf ö ras tv å
nya paragrafer, 27 a och 27 b §§ , av nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse F ö reslagen lydelse

27 a §

Betalas fordonsskatt eller kilometer-

skatt efter skattais f ö rfallodag,
skall bevis om att skatten har betalats medf ö ras vid f ä rd med fordonet. Dgina skyldighet g ä ller till dess att skattekvitto har erh å llits.

27 b §

¥evls~an" poljnBnsmeägrvaride enligt 33 a § andra
stycket vägtrafikskattelagen (1973:601) skall medföras vid färd med ett
fordon vars registreringsskyltar har omhändertagits enligt första stycket
nännda paragraf.

Denna forordning träder i kraft den 1 januari 1982.

Otr.tryckt 1979:396

Prop. 1981/82:225

3
Förslag till

25

F ö rordning om ä ndring i bilregisterkung ö relsm (1972:599)

H ä rigenom f ö reskrivs
att 19, 21, 24, 27 och 29 §§ bilregisterkung ö relsen (1972: 599) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse

F ö reslagen lydelse

Ett registrerat fordon f å r, om annat inte f ö ljer av 27 § eller 40 §
andra stycket, brukas endast om det ä r
f ö rsett med registreringsskylt. P å bil, traktor, motorredskap, terr ä ngvagn, sl ä pfordon
och terr ä ngsl ä p anv ä nds skylt som avses i 18 § f ö rsta stycket
a eller b. P å motorcykel och tetr ä ngskoter anv ä nds
skylt som avses i 18 § f ö rsta stycket c.

19 §

Ett registrerat fordon f ä r, om annat inte f ö ljer av 27 § eller 40 §
andra stycket denna kung ö relse eller av 33 a § andra stycket v ä gtrafikskattelagen
(1973:601), brukas endast om det ä r
f ö rsett med registreringsskylt. P å bil, traktor, notorredskap, terr ä ngvagn, sl ä pfordon
och terr ä ngsl ä p anv ä nds skylt som avses i 18 § f ö rsta stycket
a eller b. P å notor-cykel och terr ä ngskoter anv ä nds
skylt som avses i 18 § f ö rsta stycket c.

Registreringsskylt skall vara anbringad p å bil s å v ä l framtill som baktill, p å traktor, motorredskap och terr ä ngnctorfordcn framtill samt p å motorcykel, sl ä pfordon
och terr ä ngsl ä p baktill. Skylt framtill skall vara v ä l synlig framifr å n och skylt baktill v ä l synlig bakifr å n.

Om det medf ö r avsev ä rd ol ä genhet att f ö ra skyltai framtill p å traktor, motor-redskap eller terr ä ngskoter
eller baktill p å sl ä pfordon, som drag é s av traktor eller motorredskap, f å r den anbringas p å
annan utifr å n v ä l synlig plats.

21 § Om en registreringsskylt har f ö rst ö rts eller f ö rkommit
eller underg å tt s å dan f ö r ä ndring att den inte l ä npligai kan
anv ä ndas eller har givits in till l ä nsstyrelse enligt 34 § andra stycket ä r fordonets ä gare efter skriftlig ans ö kan ber ä ttigad
att erh å lla en duplett av skylten. I fall
som avses i 24 § f å r ans ö kan ä ven g ö ras av fordonets f ö rare.

Kung ö relsen omtryckt 1979:640.

Prop. 1981/82:225

Nuvarande
lydelse

26

F ö reslagen lydelse

Dupletter av registreringsskyltar f å r inte l ä nnas
ut f ö r ett fordcn om brukandef ö rbud r å der
f ö r det enligt 16 § eller 21 §
f ö rsta stycket 2 v ä gtrafikskattelagen (1973:601). Ä r fordonet avst ä llt
f å r dupletter inte l ä nt-nas ut om s å dant
brukandef ö rbud skulle r å da f ö r det om det
var skattepliktigt enligt v ä gtrafikskattelagen.

Har ett fordons registreringsskyltar omh ä ndertagits enligt 33 a § f ö rsta stycket
v ä gtrafikskattelagen, l ä nnas utan s ä rskild
ans ö kan dupletter av
registreringsskyltarna ut till fordonets ä gare
n ä r hinder d ä remot inte l ä ngre
f ö religger enligt andra stycket. Ä r fordonet avst ä llt
skall dup-letter dock l ä imas ut endast efter

ans ö kan enligt f ö rsta
stycket.

24 §

F ö religger omst ä ndighet
som avses i 21 § tillhandah å ller polisnyndighet provisorisk registreringsskylt,
om ans ö kan samtidigt g ö res om duplett av registreringsskylten. P ö r provisorisk registreringsskylt skall hos
polisnyndigheten deponeras femtio kronor. Deponerat belopp betalas tillbaka om
skylten å terst ä lles inom tv å veckor fr å n utl ä nnandet. I
annat fall tillfaller beloppet staten.

F ö religger omst ä ndighet som avses-i 21 § f ö rsta stycket
tillhandah å ller polisnyndighet provisorisk
registreringsskylt, om ans ö kan
samtidigt g ö rs om ai du5>lett av
registreringsskylten. F ö r varje provisorisk registreringsskylt
skall hos polisnyndig-heten deponeras femtio kronor. Deponerat belopp betalas
tillbaka om skyltan å terst ä lls inom tv å veckor fr å n det att den har l ä nnats ut. I annat fall tillfaller beloppet staten.

Provisoriska registreringsskyltar f å r inte l ä imas
ut f ö r ett fordon om bru-

Prop.
1981/82:225

Nuvarande
lydelse

27

F ö reslagen lydelse

kandef ö rbud r å der f ö r det enligt
16 § eller 21 § f ö rsta stycket
2 v ä gtrafikskattelagen (1973:601). Ä r fordonet avst ä llt
f å r provisoriska
re-gistreringsskyltar inte l ä nnas ut om s å dant brukandef ö rbud
skulle r å da f ö r det om det var skattepliktigt enligt v ä gtrafikskattelagen.

Har ett fordons registreringsskyltar omh ä ndertagits enligt 33 a § f ö rsta stycket
v ä gtrafikskattelagen, tillhandah å ller polisnyndighet provisoriska
registreringsskyltar n ä r hinder d ä remot inte l ä ngre
f ö religcier enligt andra stycket. D ä rvid till ä npas
best ä mmelserna i f ö rsta stycket om deposition av visst belopp. Ä r fordo-net avst ä llt
f å r provisoriska registreringsskyltar
aidast l ä nnas ut om ans ö kan samtidigt g ö rs
om dupletter av registreringsskyltarna.

Kan registreringsskylt _ej_ anv ä ndas p å
grund av f ö rh å llande som avses i 21 § , f å r fordonet brukas f ö r f ä rd kortaste l ä npliga v ä g
till lokal d ä r provisorisk registreringsskylt
kan l ä nnas ut.

27 §

Kan an registreringsskylt inte anv ä ndas p å
grund av f ö rh å llande som avses i 21 § f ö rsta stycket, eller f ö religger omst ä ndighet som avses i 21 § tredje stycket, f å r
fordonet brukas f ö r f ä rd kortaste l ä npliga v ä g till lokal d ä r
s provisorisk registreringsskylt kan
l ä nnas ut.

Fordon som f ö rsetts
med provisorisk registreringsskylt f å r
framf ö ras med s å dan skylt till dess duplett av registreringsskylt
tillhandah å llits.

I fr å ga om provisorisk
registreringsskylt ä ger 20 § notsvarande till ä mpning.

Prop. 1981/82:225

Nuvarande
lydelse

F ö reslagen lydelse

28

29 §
Utf ä rdande av kontrollm ä rke f ö r ett fordon pr ö vas av trafiks ä kerhetsverket
i sanband med att fordonsskatt enligt v ä gtrafikskattelagen
(1973:601) p å f ö rs f ö r fordonet. Pr ö vningen skall ske inom de femton f ö rsta dagarna av den kalender-n é nad under vilken fordonsskatten f ö rfaller till betalning. Om det vid er, s å dan kontirollbesiktning som avses i 75, 76, 78 eller
79 § fordonskung ö relsen (1972:595) har meddelats f ö rel ä ggande om ny
besiktning eller om n å gon av de i 28 § f ö rsta stycket
angivna f ö ruts ä ttningarna inte ä r uppfyllda, kan pr ö vningen ske ä ven
efter det att fordonet eller apparaturen godk ä nts vid besiktning eller f ö ruts ä ttningen uppfyllts.

I fall som
avses i 17 § f ö rsta stycket andra punkten v ä gtrafikskattekung ö relsen (1973:776) pr ö var l ä nsstyrelsen utf ä rdande av kontrollm ä rke i sanband med fr å gan om upph ö rande av avst ä llning.

I fall som
avses i 17 § f ö rsta stycket andra punkten v ä gtrafikskattekung ö relsen (1973:776) pr ö var l ä nsstyrelsen utf ä rdande av kontrollm ä rke i sanband med fr å gan om att
avst ä ll-ningen skall upph ö ra. L ä nsstyrelsen
pr ö var utf ä rdande av kontrollm ä rke ä ven n ä r enligt uppgifter i registret brukandef ö rbud enligt 16 § eller 21 § f ö rsta stycket
2 v ä gtrafikskattelagen (1973:601) inte
l ä ngre f ö religger f ö r
ett fordan vars registreringsskyltar har omh ä ndertagits
enligt 33 a § f ö rsta stycket den lagen.

Utf ä rdande av kontrollm ä rke f ö r fordon som inte ä r skattepliktiga anligt v ä gtrafikskattelagen och som inte skall
kontrollbesiktigas enligt 75 eller 76 § fordonskung ö relsen pr ö vas
av trafiks ä kerhetsverket. Pr ö vningen skall ske inom de femton f ö rsta dagarna av den kalenderm å nad som motsvaras av sista siffran i fordonets
registreringsnummer enligt f ö ljande
tabell.

Sista siffra i reg.nr

Pr ö vning av utf ä rdande av kontrollm ä rke

Sista siffra i reg.nr

Pr ö vning av utf ä rdande av kontrollm ä rke

1

april

6

2

ma]

7

3

3uni

8

4

augusti

9

5

augusti

0

novenber

decenber

januari

februari

mars

Denna f ö rordning tr ä der i kraft den 1 januari 1982.

Prop. 1981/82:225 29

1 UTREDNINGENS ARBETE

1.1 Utredningens direktiv och tidigare f ö rslag

Utredningen skall enligt sina direktiv (Dir 1977:44) g ö ra en teknisk ö versyn
av v ä gtrafikbeskattningens olika delar.
Enligt till ä ggsdirektiv i februari 1979 (Dir
1979:9) har vi i s ä rskilt uppdrag att utv ä rdera kilometerbeskattningen och att v ä rdera alternativa beskattningsformer. Vi har ocks å i enlighet med till ä ggsdirektiv i juni 1980 (Dir 1980:51) utrett fr å gan cm elfordonens beskattning.

V å ra ö verv ä ganden och f ö rslag hittills har redovisats i tre delbet ä nkanden. Ö versyn
av v ä gtrafikbeskattningen Del 1
Kilometerskatt (Ds B 1978:5), scm avl ä mnades
i juli 1978, Del 2 Slopad fordonsskatt och h ö jd
bensinskatt (Ds B 1980:13), avl ä mnat i
oktober 1980 och Del 3 Beskattningen av eldrivna fordon (Ds B 1981:4), avl ä mnat i mars 1981.

1.2 Fr å gan
cm ett effektivare brukandef ö rbud

Svenska å kerif ö rbundet. Svenska taxif ö rbundet och Svenska busstrafikf ö rbundet
hemst ä llde i en skrivelse till regeringen
i januari 1978 cm en ö versyn av reglerna om brukandef ö rbud f ö r
fordon till f ö ljd av obetald v ä gtrafikskatt. Skrivelsen har ö verl ä mnats till
utredningen f ö r att tas under ö verv ä gande vid
utredningsuppdragets fullg ö rande.

I skrivelsen anf ö r
f ö rbunden bl.a. att det f ö rekommer att mindre nogr ä knade fordons ä gare
inte respekterar ett brukandef ö rbud son
intr ä tt till f ö ljd av att v ä gtrafikskatt
inte har betalats. Risken f ö r uppt ä ckt ä r enligt f ö rbunden begr ä nsad.
Dessutom saknas m ö jlighet att vid uppt ä ckt effektivt f ö rhindra
fortsatt anv ä ndning av fordonet. F ö rbunden anf ö r
vidare f ö ljande.

Nuvarande l å ngsamma
system f ö r lagf ö ring och indrivning av skatt avskr ä cker uppenbarligen inte mindre noggranna fordons ä gare, scm satt i system att driva trafik bl.a. utan
att erl ä gga f ö reskrivna skatter.

De lojala yrkestirafikut ö varna f ö r p å marknaden en oj ä mn kanp med dem san konsekvent
undandrar sig sitt kostnadsansvar och d ä rigenom
skaffar sig obeh ö riga och skadliga konkurrensf ö rdelar.

Vi hemst ä ller med h ä nvisning till det anf ö rda cm en ö versyn, s å att den begr ä nsade
verkningsgraden, san utm ä rker nuvarande sanktionssystem, ö kas. Brukningsf ö rbudet
i VSL § 16 och 21 m å ste g ö ras
effektivt. Icke obetydliga skattebelopp torde st å att vinna f ö r stat:sverket, cm obeskattade
fordon p å

Prop.
1981/82:225 30

ett effektivt s ä tt
kunde tas ur trafik, inte minst genan att ber ö ra transporter skulle kaima att ö verf ö ras till fordons ä gare,
som lojalt uppfyller sina skyldigheter.

Vi har funnit sk ä l
att ta upp fr å gan cm en effektivisering av
reglerna cm brukandef ö rbud separat och redovisar nu v å ra ö verv ä ganden och f ö rslag
i denna del. I detta sanmanhang tar vi dock inte upp fr å gan an eventuella brukandef ö rbud f ö r
utl ä ndska fordon som anv ä nds i Sverige trots att f ö reskrivna skatter inte har erlagts. Vi avser att i
v å rt fortsatta arbete behandla
beskattningen av de utl ä ndska fordonen.

1.3 Arbetets uppl ä ggning

Under arbetet har vi inh ä mtat uppgifter fr å n bl,a. rikspolisstyrelsen (RPS)
och trafiks ä kerhetsverket (TSV).

I januari 1981 tillsatte kommunikationsministern tre
arbetsgrupper med uppdrag att behandla fr å gor
cm s.k. svart å kning incm godstrafiksektorn. Vi har haft kontakter
med den arbetsgrupp scm haft till uppgift att l ä mna f ö rslag till å tg ä rder f ö r en effektivisering av kontrollen p å v ä g och att se
ö ver sanktionsfr å aan.

Prop.
1981/82:225 31

2 G Ä LLANDE BEST Ä MMELSER CM V Ä GTRAFIKSKATT,
M.M.

I det f ö ljande l ä mnas en redog ö relse
f ö r vissa av f ö rfattningsbest ä nmel-serna
i fr å ga cm v ä gtrafikskatt. I huvudsak inriktas redog ö relsen p å
f ö rfarandet vid uppb ö rd och indrivning. F ö rfarandet beskrivs relativt detaljerat med h ä nsyn till utformningen av de å tg ä rder vi f ö resl å r i kapitel
5. N ä rmare redog ö relser f ö r
ö vriga delar av v ä gtrafikskattelagstiftningen finns i v å ra delbet ä nkanden
Ö versyn av v ä gtrafikbeskattningen Del 1 Kilometerskatt (Ds B
1978:5) och Del 2 Slopad fordonsskatt och h ö jd
bensinskatt (Ds B 1980:13) .

I avsnitt 2.6 behandlas kortfattat reglerna cm kontrollm ä rke.

2.1 P å f ö ring av skatt, m.m.

Best ä mmelser cm v ä gtrafikskatt finns bl.a. i v ä gtrafikskattelagen (1973: 601, omtryckt 1979:280, ä ndrad senast 1980:679), VSL, och i v ä gtrafikskattekung ö relsen (1973:776, omtryckt 1979:396, ä ndrad senast 1980:764), VSK.

V ä gtrafikskatt p å f ö rs enligt 22
§ VSL genom automatisk
databehandling och p å grundval av uppgiifter i
bilregistret utan att beslut meddelas av be-skattningsmyndighet é n (l ä nsstyrelsen).'
TSV p å f ö r skatten f ö r beskattningsmyndighetens r ä kning och verkst ä ller
uppb ö rd av skatten (10 § VSK).

2.2 Ordinarie uppb ö rd

2.2.1 Fordonsskatt

Oppb ö rdsm å naden f ö r ordinarie uppb ö rd av fordonsskatt best ä ms f ö r varje
fordon av slutsiffran i fordonets registreringsnummer. F ö r fordon med en fordonsskatt san inte ö verstiger 1 500 kr. f ö r helt å r, g ö rs ordinarie uppb ö rd en g å ng per å r.
F ö r fordon med h ö gre å rlig skatt g ö rs tre ordinarie uppb ö rder per å r; Varje s å dan uppb ö rd
avser en skatteperiod om fyra m å nader och ä r en tredjedel av skatten f ö r hela skatte å ret.
Ordinarie uppb ö rd g ö rs f ö r fordon scm ä r skattepliktigt vid ing å ngen av uppb ö rdsm å naden (9 §
f ö rsta stycket och 12 § f ö rsta stycket
VSL, 13 § f ö rsta stycket VSK).

Fordonsskatt erl ä ggs
i f ö rskott, dvs. f ö re ing å ngen
av det skatte å r eller den skatteperiod som
skatten avser (12 § tredje stycket VSL). Undantag fr å n

Prop.
1981/82:225 32

detta g ä ller vid
uppb ö rd f ö r skatteperiod som b ö rjar i
augusti. Uppb ö rden g ö rs d å f ö rst i augusti, eftersom juli m å nad inte ä r
ordinarie uppb ö rdsm å nad f ö r n å gon v ä gtrafikskatt (4 § VSK). Av bilaga 1 framg å r vilka skatte å r,
skatteperioder och uppb ö rdsm å nader som g ä ller f ö r fordon med olika slutsiffror i
registreringsnumret.

Skattskyldig vid ordinarie uppb ö rd av fordonsskatt ä r den san vid ing å ngen av uppb ö rdsm å naden ä r eller b ö r
vara upptagen i bilregistret san ä gare
till ett fordon (1 § tredje stycket, 7 och 14 §§ VSL). TSV s ä nder
d ä rvid vanligen ut skattekvitto
under postf ö rskott. Kravet skall s ä ndas ut senast den 15 i uppb ö rdsm å naden (20 § VSK). Postf ö rskottsf ö rs ä ndelsen
skall l ö sas f ö re utg å ngen av uppb ö rdsm å naden (21 § f ö rsta stycket
VSK). F ö rs ä ndelsen f å r ocks å l ö sas h ö gst 10 dagar senare, under f ö ruts ä ttning att
restavgift erl ä ggs samtidigt (21a § VSK). Skall kontrollm ä rke utf ä rdas f ö r fordonet, s ä nds
detta ut tillsammans med skattekvittot. Om kontrollm ä rke d ä remot inte
skall l ä mnas ut f ö r fordonet, och cm fordonet inte ä r kilometerskattepliktigt, har riksskatteverket
(RSV) medgett att TSV s ä nder en avi med ett
inbetalningskort till den skattskyldige (RSV:s f ö rfattningssamling RSFS 1981:8).

En generell m ö jlighet
att erl ä gga skatten genan girering fr å n person- eller postgirokonto har ocks å medgivits (24 §
VSK och RSV:s anvisningar RSV Ip 1973:10, s. 27). Den skattskyldige skall d å anv ä nda
inbetalningskortet f ö r postf ö rskott scm gireringshandling. Skattekvittot och ev.
kontrollm ä rke ö vers ä nds i l ö sbrev till den skattskyldige n ä r betalningen har bokf ö rts p å postgirot.

I vissa fall kan skatten f å erl ä ggas genan ins ä ttning p å
ett s ä rskilt postgirokonto. Detta kan,
efter anvisning fr å n l ä nsstyrelsen, ske an en fordons ä gare
av n å gon anledning inte har erh å llit postf ö rskottsf ö rs ä ndelsen i
tid (22 § VSK och RSV Ip 1973:10, s. 27).
Skatten anses erlagd den dag inbetalningen g ö rs p å postanstalt eller n ä r en f ö rs ä ndelse med girerings-handlingar avl ä mnas f ö r
postbefordran till postgirot (26 §
f ö rsta stycket VSK) .

Postverket skall enligt 23 § VSK snarast n ö jligt redovisa inl ö sta postf ö rskottsf ö rs ä ndelser till
TSV. De inl ö stia avierna avl ä ses maskinellt och redovisas till TSV via
magnetband. Redovisningen till TSV har normalt skett tredje dagen efter
inbetalningen. Bilregistret kan vara uppdaterat 7-8

Prop.
1981/82:225 33

(senast 10) dagar efter betalningen.

2.2.2 Kilometerskatt

Kilometerskatt utg å r
i efterhand f ö r skatteperioder (18 § tredje stycket VSL). Skatte å ret ä r indelat i
tre skatteperioder. Samma uppb ö rdsm å nader g ä ller
f ö r uppb ö rd av kilcmeterskatt som f ö r uppb ö rd
av fordonsskatt (4 § VSK). Skatte å r och skatteperioder f ö r ett fordon ä r s å ledes beroende av slutsiffran i fordonets registreringsnuranver (se
bilaga 1).

Sista m å naden i
varje skatteperiod kallas avst ä nplingsm å nad. Senast vid utg å ngen av denna m å nad skall fordons ä garen l ä mna
uppgift f ö r ber ä kning av kilometerskatt f ö r
perioden. S å dan uppgift l ä mnas genan att ett s ä rskilt st ä mpelkort st ä nplas i fordonets kilometerr ä knare och s ä nds
in till TSV. Uppgift skall l ä mnas under f ö ruts ä ttning att
fordonet har varit kilometerskattepliktigt n å gon
g å ng mellan f ö reg å ende avst ä npling och ing å ngen
av avst ä mplingsm å naden (5 §
VSK). I s å dana fall skall ordinarie uppb ö rd ske (12 §
andra stycket VSK).

Best ä nmelserna otri vem sotn ä r skattskyldig vid ordinarie ufpb ö rd, n ä r och hiir
krav p å skatten skall s ä ndas ut samt n ä r
och hur skatten skall erl ä ggas ö verensst ä mmer med vad scm g ä ller i fr å ga
om fordonsskatt. Trots att reglerna och tidpunkterna f ö r ordinarie uppb ö rd
av fordonsskatt och kilcmeterskatt ä r
gemensamma, g ö rs f.n. inte n å gon gemensam uppb ö rd
(12 § tredje stycket VSK och RSFS
1980:65).

2.3 Tillf ä llig
uppb ö rd

Tillf ä llig uppb ö rd av fordonsskatt g ö rs i fr å ga om fordon f ö r vilket skatteplikt intr ä der efter ing å ngen
av uppb ö rdsm å naden och f ö r fordon f ö r vilket skatt skall utg å med h ö gre
belopp ä n tidigare p å grund av ä ndrad
beskaffenhet hos fordonet eller ä ndrat
anv ä ndningss ä tt (14 §
VSK). Tillf ä llig uppb ö rd av kilometerskatt g ö rs n ä r ett fordon upph ö rt att vara kilaneterskattepliktigt av annan
anledning ä n avst ä llning (15 §
VSK).

Fordonsskatt son skall erl ä ggas vid tillf ä llig uppb ö rd f ö rfaller till
betalning n ä r skatteplikten intr ä der (17 §
VSK) och postf ö rskottsf ö rs ä ndelse skall
l ö sas inom 15 dagar d ä refter (21 §
andra stycket VSK). F ö rklarar fordons ä garen i samband med att avst ä llningen upph ö r
f ö r ett fordon att han

3 Riksdagen 1981/82. I saml. Nr 225

Prop.
1981/82:225 34

ö nskar
ta det i bruk omedelbart, f ö rfaller
skatten dock till betalning f ö rst 15 dagar
efter det att avst ä llningen har upph ö rt (17 §
f ö rsta stycket andra meningen VSK). I
detta fall skall postf ö rskottet l ö sas inom 15 dagar efter skattepliktens intr ä de (21 §
andra stycket VSK).

Vid tillf ä llig uppb ö rd av fordonsskatt f ö r fordon f ö r vilket h ö gre skatt skall utg å f ö rfaller skatten till betalning .15
dagar efter utg å ngen av den m å nad under vilken registreringsbesiktning till f ö ljd av ä ndringen
skett eller senast skulle ha skett eller 15 dagar efter utg å ngen av den m å nad
under vilken anv ä ndningss ä ttet ä ndrades (18 § VSK och RSV Ip 1973:10, s. 26). Postf ö rskottet skall l ö sas
senast p å f ö rfallodagen (21 § andra stycket VSK).

Kilcmeterskatt som skall erl ä ggas vid tillf ä llig uppb ö rd f ö rfaller till
betalning n ä r fordonet upph ö r att vara kilometerskattepliktigt (17 § andra stycket VSK) och postf ö rskottsf ö rs ä ndelse skall l ö sas
inom 15 dagar fr å n f ö rfallodagen (21 § andra stycket VSK).

2.4 Indrivning, m.m.

Cm v ä gtrafikskatt san f ö rfallit till betalning inte har betalats, s ä nder TSV ut en p å minnelse
till den skattskyldige tillsanmans med ett inbetalningskort. Det debiterade
beloppet har d å r ä knats upp med restavgiften p å 4
% (30 § andra stycket VSL j ä mf ö rd med 58 § f ö rsta stycket
uppb ö rdslagen, 1953:272). P å minnelserna s ä nds
vid ordinarie uppb ö rd ut omkring den 25:e i m å naden efter den under vilken skatten har f ö rfallit till betalning.

Betalas inte skatten trots p å minnelsen, restf ö rs den ankring den 25:e i m å naden efter den d å
p å minnelsen s ä ndes ut. Fordons ä garen
meddelas inte s ä rskilt cm att restf ö ring har skett. Restf ö ringen noteras i bilregistret och indrivningshandlingar s ä nds till l ä nsstyrelsen
(j ä mf ö r 28 § VSK). L ä nsstyrelsen s ä nder
d ä refter indrivningshandlingarna till
kronofogdemyndigheten. Betalningsanmaning och inbetalningskort ä r f ä rdigutskrivna
redan av TSV. P ö r n å gra l ä n, d ä r det s.k. REX-systemet har inf ö rts,
framst ä ller TSV i st ä llet f ö r
vanliga indrivningshandlingar magnetband med motsvarande uppgifter.

N ä r kronofogdemyndigheten har drivit
in det restf ö rda skattebeloppet s ä nds ett meddelande till l ä nsstyrelsen om fullbetald skatt (d ä r REX-systemet ä r

Prop.
1981/82:225 35

i funktion via magnetband till TSV). Bilregistret
uppdateras och skattekvitto (och kontrollm ä rke)
s ä nds ut.

2.5 Brukandef ö rbud

2.5.1 Fordonsskatt

Enligt best ä nmelserna i
16 § VSL f å r ett skattepliktigt fordon inte brukas, cm
fordonsskatt som har f ö rfallit till betalning inte har
betalats. Detta g ä ller dock inte skatt san avser tid
f ö re det n ä nnast f ö reg å ende skatte å ret.
F ö r t.ex. ett fordon med slutsiffran
C i registreringsnumret (skatte å r
april-mars) g ä ller s å ledes fr å n
ing å ngen av april 1981 inte l ä ngre brukandef ö rbud
om endast skatten f ö r skatte å ret 1979-1980 (san f ö rf ö ll till betalning i mars 1979)
eller tidigare å r fortfarande ä r obetald.

Brukandef ö rbud g ä ller inte f ö r
ett fordon an den obetalda skatten har fastst ä llts genan efterbeskattning enligt 24 § VSL och en tidigare ä gare till
fordonet ä r skyldig att erl ä gga den.

Cm ett fordon har s å lts
vid en exekutiv f ö rs ä ljning, f å r det brukas av den nye ä garen ä ven
om fordonsskatt som en tidigare ä gare ä r skattskyldig f ö r,
inte har erlagts.

Finns det s ä rskilda sk ä l till det f å r
RSV medge undantag fr å n brukandef ö rbudet. Denna best ä mmelse avses till ä npas fr ä mst i samband med konkurser i de fall konkursboet
forts ä tter konkursg ä lden ä rens
verksamhet under viss tid och n ä r
konkursboet ö verl å ter fordon till annan ä gare samt n ä r en skattskyldig tr ä ffat avtal med kronofogdemyndigheten om avbetalning av en restf ö rd skatteskuld (se Ds B 1978:5 Ö versyn av v ä gtrafikbeskattningen
Del 1 Kilcmeterskatt, s. 128-130 och prop. 1978/79:94, s. 14-16).

Cta ett fordon brukas i strid not best ä mmelserna i 16 §
VSL, d ö ms fordons ä garen till b ö ter.
Detsamma g ä ller annan f ö rare av fordonet ä n
ä garen, an han k ä nt till hindret f ö r
brukandet. Om fordons ä garen visar att han iakttagit vad
san ankommer p å honom f ö r att hindra att fordonet brukades, ä r han dock fri fr å n
ansvar (34 och 36 §§ VSL, se ocks å vissa inskr ä nkningar
i sistn ä mnda paragraf). Om n å gon annan ä n
ä garen utan lov anv ä nder ett fordon f ö r
vilket brukandef ö rbud g ä ller, d ö ms
han till b ö ter i ä garens, st ä lle
(35 § VSL). Detta g ä ller ocks å
f ö r den som innehar ett fordon med

Prop. 1981/82:225 36

nyttjander ä tt och har r ä tt att best ä mma
an f ö rare av fordonet eller anlitar
annan f ö rare ä n den ä garen har utsett. P ö r fordon som tillh ö r eller brukas av juridiska personer finns i 38 § VSL s ä rskilt
angivet vem straffansvaret drabbar.

2.5.2 Kilaneterskatt

I 21 § VSL stadgas att ett
kilometerskattepliktigt fordon inte f å r
brukas cm det inte ä r f ö rsett med kilometerr ä knarapparatur
av godk ä nt slag son ä r plcmberad och godk ä nd vid besiktning samt fungerar tillfredsst ä llande, eller cm kilometerskatt scm har f ö rfallit till betalning inte har erlagts.

F ö r brukandef ö rbud p.g.a. obetald skatt g ä ller samma inskr ä nkningar
som i fr å ga cm obetald fordonsskatt, dvs. f ö rbudet g ä ller
inte cm skatten avser tid f ö re det n ä rmast f ö reg å ende skatte å ret
(dock blir tidsgr ä nserna inte gemensamma, eftersom
skatte å ren f ö r fordonsskatt och kilcmeterskatt inte . ö verensst ä mmer).
Brukandef ö rbudet g ä ller inte heller om den obetalda skatten har fastst ä llts genom beslut om efterbeskattning enligt 24
eller 25 S VSL och en tidigare ä gare till
fordonet ä r skyldig att erl ä gga den.

Best ä mmelserna cm upph ä vande av ett brukandef ö rbud ä r identiska f ö r fordonsskatt och kilcmeterskatt; Detsamma g ä ller straffbest ä mmelserna
f ö r brott not brukandef ö rbudsbest ä mmelserna.

2.6 Kontrollm ä rkessystemet

Polisens ö vervakning
av att brukandef ö rbudet inte ö vertr ä ds ä r i f ö rsta hand
beroende av kontrollm ä rkessystemet. F ö r att kontrollm ä rke
skall utf ä rdas kr ä vs n ä mligen bl.a.
att f ö rbud att bruka fordonet inte g ä ller enligt 16 eller 21 § VSL (28 §
bilregisterkung ö relsen, 1972:599, omtryckt
1979:640, ä ndrad senast 1981:68, BRK) . Utf ä rdande av kontrollm ä rke pr ö vas i samband med att fordonsskatt
p å f ö rs (29 § BRK). Vid fordonsskatteuppb ö rden s ä nds
kontrollra ä rket tillsammans med skattekvittot
under postf ö rskott. M ä rket l ä mnas
inte ut om inte fordonsskatten och registerh å llningsavgiften
betalas.

Eftersom kilometerskatt och fordonsskatt f.n. inte
debiteras gemensamt utvisar ett giltigt kontrollm ä rke inte med s ä kerhet att brukandef ö rbud inte r å der
f ö r fordonet p å grund av att kilometerskatten inte har betalats.

Prop. 1981/82:225 37

Den kilometerskatt scm f ö rfaller till betalning vid utg å ngen
av uppb ö rdsm å naden f ö r fordonsskatt beh ö ver inte betalas f ö r att kontrollm ä rke skall l ä mnas ut. N ä r
fordonsskatt debiteras en g å ng per å r, dvs. n ä r
skatten ä r h ö gst 1 500 kr. per å r, kan
giltigt kontrollm ä rke finnas trots att fordonet haft
brukandef ö rbud p å grund av obetald kilometerskatt under upp till ett
helt å r I fr å ga om kilometerskattepliktiga fordon ä r kontrollm ä rket
d ä rf ö r inte ett lika bra hj ä lpmedel f ö r kontrollen av att ett brukandef ö rbud inte ö vertr ä ds som det ä r
f ö r ö vriga fordon.

Prop.
1981/82:225 38

3 R Ä TTEN TILL INGRIPANDEN ENLIGT V Ä GTRAFIKSKATTELAGEN OCH ANDRA F Ö RFATTNINGAR

Av redog ö relsen f ö r g ä llande best ä mmelser har fr å ng å tt att brukandef ö rbud
- med vissa undantag - r å der f ö r ett fordon n ä r v ä gtrafikskatt inte har betalats f ö r
det. Ö vertr ä ds f ö rbudet kan fordons ä garen och f ö raren
b ö tfallas.

P å tr ä ffas ett fordon i trafik trots att brukandef ö rbud r å der
f ö r det p å grund av obetald v ä gtrafikskatt rapporteras f ö rseelsen
och ett strafff ö rel ä ggande meddelas s å sm å ningom. P å f ö ljden best ä ms vanligen till omkring 15 dagsb ö ter. Den polispersonal scm uppt ä ckt att brukandef ö rbudet
ö vertr ä tts vidtar dock normalt ingen annan å tg ä rd ä n att rapportera ö vertr ä delsen. Det oskattade fordonet kan s å ledes kcnma att k ö ras
fr å n platsen utan att n å got ingripande sker, trots att brukande av fordonet
inte ä r till å tet. Polispersonalen anser sig rrarmalt inte kunna
med tv å ngs å tg ä rder f ö rhindra att f ä rden
forts ä tter.

Enligt polisinstruktionen (1972:511) skall polisman bl.a.
f ö rebygga brott och hindra att den
allm ä nna ordningen och s ä kerheten st ö rs
genan brott. Redan denna best ä nrielse
skulle kunna t ä nkas inneb ä ra en befogenhet f ö r polisman att hindra fortsatt f ä rd
med ett oskattat fordon. Ehiellertid ä r
polisen tveksam till m ö jligheten att stoppa fordon enbart
med st ö d av de allm ä nna reglerna i polisinstruktionen. Det anses att
best ä nmelserna m å ste tolkas med f ö rsiktighet
och att de endast undantagsvis f å r tas till
int ä kt f ö r mer konkreta tv å ngs å tg ä rder, eftersom dessa b ö r framg å
av uttryckliga f ö rfattningsbest ä mmelser.

Mot denna bakgrund har ocks å i en rad f ö rfattningar inom v ä gtrafikens omr å de
tagits in uttryckliga best ä mmelser san inneb ä r en skyldighet f ö r
polism ä nnen att i vissa fall hindra
fortsatt f ä rd med ett fordon.

I v ä gtrafikkung ö relsen (1972:603) f ö reskrivs s å ledes att cm ett fordon framf ö rs i strid not kung ö relsen eller en f ö reskrift son meddelats med st ö d av den, skall polisman hindra fort:satt f ä rd son inte kan ske utan p å taglig fara f ö r
trafiks ä kerheten eller annan v ä sentlig ol ä genhet
(168 § f ö rsta stycket).

Detta ger polisman n ö jlighet
och skyldighet att hindra fortatt f ä rd
exempel-

Prop,
1981/82:225 39

vis om f ö raren p å grund av sjukdom eller p å verkan av alkoholdrycker inte kan f ö ra fordonet p å
ett betryggande s ä tt, om fordonet ä r ol ä npligt lastat,
om det kan f ö rorsaka skador p å v ä gbanan eller
om k ö rningen ä r on ö dig och st ö rande vid bostadsbebyggelse.

I andra stycket i den n ä mnda
paragrafen i v ä gtrafikkung ö relsen l ä mnas
s ä rskilda f ö reskrifter cm ingripande not fordon med ö verlast.

Motsvarande best ä mmelser
finns ä ven i 114 § fordonskung ö relsen
(1972:595), 93 § BRK och 79 § terr ä ngtrafikkung ö relsen (1972:594).

Med st ö d av best ä mmelsen i fordonskung ö relsen skall s å ledes polisman hindra fortsatt f ä rd som inte kan ske utan p å taglig fara f ö r
trafiks ä kerheten eller annan v ä sentlig ol ä genhet
av den anledningen att fordonets beskaffenhet eller utrustning inte ä r i f ö reskrivet
skick. Samma best ä nmelse i BRK innet ä r n ö jlighet att
hindra f ä rd med ett fordon som inte ä r f ö rsett med
registreringsskylt eller kontrollm ä rke,
allt under f ö ruts ä ttning att detta kan anses inneb ä ra
v ä sentlig ol ä genhet. Principiellt synes under samma f ö ruts ä ttning f ä rd med ett avst ä llt
fordon kunna hindras.

Ä ven
i k ö rkort:slagen (1977:477) finns ett
likalydande stadgande (38 § ), vilket inneb ä r att fortsatt f ä rd
kan hindras an en f ö rare t.ex. inte har k ö rkort f ö r
det slag av fordon han framf ö r.

Slutligen finns i 17 §
kung ö relsen (1972:602) om arbetstid vid
v ä gtransport en best ä mmelse enligt vilken polisman skall hindra fortsatt
f ä rd scm inte kan ske utan p å taglig fara f ö r
trafiks ä kerheten, cm en f ö rare brutit mot vissa i kung ö relsen meddelade f ö reskrifter an arbetstidens l ä ngd
och an pauser under arbetet. F ö raren skall
enligt kung ö relsen f ö ra arbetstidsbok, d ä r arbetstider och pauser antecknas. Boken skall medf ö ras under f ä rd
och p å beg ä ran visas upp f ö r polisman.

Det kan noteras att det i yrkestrafiklagen (1979:559) inte
finns n å gon best ä nmelse scm ger polisman r ä tt att hindra fortsatt f ä rd om trafiktillst å nd saknas vid ut ö vande av trafik scm kr ä ver s å dant tillst å nd.

De nu beskrivna reglerna i v ä gtrafikf ö rfattningarna om att hindra
fortsatt f ä rd har i f ö rsta hand tillkcrmit f ö r att ge polisen och allm ä nheten
klarhet i vilka ingrepp som kan vidtas. Ä ven
n ä r dessa regler inf ö rdes dis-

Prop.
1981/82:225 40

kuterades om de egentligen var n ö dv ä ndiga
eftersom polisens allm ä nna befogenheter gav visst st ö d f ö r
ingripanden i de angivna fallen. Det har dock ansetts (se bl.a. prop. 1951:30
s. 130 med f ö rslag till ny v ä gtrafikf ö rordning)
att de s ä rskilda best ä mmelserna i v ä gtrafikf ö rfattningarna kan utg ö ra en erinran om f ö reskrifterna
i g ä llande polisinstruktion och en
garanti f ö r polismannens befogenheter att
vidta n ö dv ä ndiga å tg ä rder.

N å gra best ä mmelser om hur hindrandet av fortsatt f ä rd praktiskt skall genomf ö ras finns inte i v ä gtrafikf ö rfattningarna. Å tg ä rderna f å r ske med beaktande av de allm ä nna begr ä nsningsreglerna
i polisinstruktionen. Str ä ngare medel ä n f ö rh å llandena kr ä ver
f å r inte anv ä ndas och v å ld
f å r inte tillgripas f ö rr ä n uppgiften
inte kan l ö sas p å annat s ä tt.

cm en f ö rare saknar
k ö rkort eller ä r p å verkad av
alkoholdrycker kan hans fortsatta f ä rd
med ett fordon hindras genan att polismannen tar hand an fordonets nycklar
tills vidare. Ä r fordonet beh ä ftat med n å got
fel san inneb ä r uppenbar fara f ö r trafiks ä kerheten
meddelas k ö rf ö rbud f ö r fordonet och det f ö rses med ett k ö rf ö rbudsm ä rke.
Fordonet f å r d å i princip inte anv ä ndas f ö rr ä n det har
reparerats och besiktigats. Cm fordonet framf ö rs med ö verlast tillses att viss del av
lasten lossas innan f ä rden fortis ä tter. I vissa fall f ö rekaimer ist ä llet att f ä rden till å ts
forts ä tta men s ä rskilda f ö reskrifter
ges om f ä rdhastighet m.m.

Prop.
1981/82:225 41

4 STATISTISKA UPPGIFTER M.M.

Med hj ä lp av
statistiska uppgifter fr å n RPS och statistiska centralbyr å n (SCB), samt vissa uppgifter som TSV tagit fram s ä rskilt f ö r
v å r r ä kning, skall vi i det f ö ljande f ö rs ö ka belysa
bl.a. i vilken utstr ä ckning oskattade fordon anv ä nds i trafik. De uppgifter som vi redovisar
indikerar att antalet brott mot best ä mmelserna
ä r betydande.

4.1 Debiteringar, p å minnelser
och restf ö ringar

Antalet debiteringar vid ordinarie och tillf ä llig uppb ö rd
av fordonsskatt har under å ren 1977-1980 varit mellan 4,65 och
4,86 miljoner per å r. Av dessa har mellan 151 000 och
157 000 per å r - motsvarande 3,1-3,3 % av antalet
debiteringar - lett till betalningsp å minnelser.
Clnkring 60 % av de debiteringar f ö r
vilka p å minnelser s ä nts ut har senare restf ö rts.

P ö r kiloneterskattens del har antalet
debiteringar p å grundval av uppgifter p å avl ä mnade st ä npelkort under å ren
1977-1980 varit mellan 745 000 och 906 000 per å r och antalet sk ö nsm ä ssiga debiteringar mellan 23 000 och 27 000 per å r. Av samtliga debiteringar har varje å r 38 000 - 43 000 -motsvarande 4,4-4,9 % - lett till
betalningsp å minnelser. Cmkring 70 % av dessa
debiteringar har senare restf ö rts.

1 tabell 1 i bilaga 2 finns n ä rmare uppgifter cm antal debiteringar, p å minnelser och restf ö ringar, m.m.

Antalet skattedebiteringar minskade under å r 1980 j ä mf ö rt med f ö reg å ende å r. Detta var
en f ö ljd av den minskning av antalet
skatteperioder fr å n fyra till tre per å r, san genomf ö rdes
successivt under å ret.

San framg å tt ovan, ä r andelen p å minnelser
och restf ö ringar h ö gre f ö r
kilo-meterskatten ä n f ö r fordonsskatten. Detta kan bero p å
de kontrollm ä rkes-och uppb ö rdsrutiner son till ä npas. San framg å tt av avsnitt 2.6 kan ett fordon ha
ett giltigt kontrollm ä rke trots att kilcmeterskatten inte
ä r betald. Detta kan inneb ä ra att en fordons ä gare
inte alltid uppfattar det san lika n ö dv ä ndigt att betala kilcmeterskatten scm
fordonsskatten.

Uppgifter om antalet p å minnelser
och restf ö ringar ger inte n å gon bild av f ö r
hur m å nga fordon brukandef ö rbud intr ä der
varje å r. F ö r det f ö rsta kan

Prop.
1981/82:225 42

brukandef ö rbud ha g ä llt f ö r ett fordon
under viss tid, trots att n å gon p å minnelse inte s ä nts
ut. Skatten har d å visserligen betalats f ö r sent, men i s å dan
tid att betalningen hunnit noteras i registret innan n å gon p å minnelse
uppr ä ttats. F ö r det andra kan flera p å mirunelser och restf ö ringar under ett å r avse samma
fordon. Antalet fordon f ö r vilka brukandef ö rbud intr ä der
m å ste emellertid vara betydande. Utan
tvekan anv ä nds ocks å en del av dem i trafik. Vi kommer i avsnitt 4.4 att
redog ö ra f ö r vad som framkommit om anv ä ndningen
av kilcmeterskattepliktiga fordon med brukandef ö rbud.

4.2 Andel fordon med brukandef ö rbud, m.m.

Fr å n TSV har vi f å tt vissa uppgifter om bl.a. hur m å nga fordon som den 7 mars 1981 hade brukandef ö rbud p å
grund av att skatt inte hade betalats.

Av de registrerade, inte avst ä llda, fordonen hade 43 552 eller 1,2 % brukandef ö rbud p å
grund av obetald skatt. P ö r 26 940 eller drygt 60 % av dessa
fanns restf ö rd skatt.

Andelen fordon med brukandef ö rbud varierade dels mellan kilometerskattepliktiga och inte
kilcmeterskattepliktiga fordon, dels mellan olika fordonsslag .

P ö r de kilcmeterskattepliktiga
fordonen g ä llde att i genansnitt 3,0 % hade
brukandef ö rbud p å grund av obetald skatt. 67 % av dessa hade restf ö rd skatt. St ö rst
var andelen fordon med brukandef ö rbud p å grund av att skatt inte betalats bland de
kilcmeterskattepliktiga personbilarna - 3,9 % - och minst bland bussarna - 0,7
%. Av samtliga kilometerskattepliktiga personbilar hade 2,7 % restf ö rd skatt, not 0,4 % f ö r bussarna.

F ö r andra ä n kilcmeterskattepliktiga fordon g ä llde att i genomsnitt 1,0 % hade brukandef ö rbud p å
grund av obetald skatt. Av dessa hade 60 % restf ö rd skatt. Den l ä gsta andelen fordon med brukandef ö rbud p å
grund av att skatt inte betalats var 0,9 % och g ä llde f ö r personbilar och traktorer, medan
den h ö gsta var 5,5 % och redovisades f ö r motorcyklar. Andelen fordon med restf ö rd skatt varierade mellan 0,5 och-3,6 % av totala
antalet fordon.

N ä rmare uppgifter cm registrerade, ej
avst ä llda fordon med brukandef ö rbud, restf ö rd
skatt m.m,, redovisas i tabell 2 i bilaga 2.

Prop.
1981/82:225 43

f ö rbud '. F ö r
148 av dessa hade f ö rbudet upph ä vts efter beslut av RSV,

I de redovisade uppgifterna cm antal fordon med obetald
och restf ö rd skatt har h ä nsyn tagits till att ett brukandef ö rbud i vissa fall upph ä vs automatiskt eller efter beslut av RSV (se avsnitt 2.5.1 och
2.5.2). D ä rvid har det antagandet f å tt g ö ras att samtliga
fordon f ö r vilka f ö rbudet upph ä vts
belastas av en restf ö rd skatt och att de inte ä r avst ä llda.
Vid kontrolltillf ä llet den 7 mars 1981 var 373 fordon
untantagna fr å n brukandef ö rbud '. F ö r
148 av dessa hade f ö rbudet medan det i 171 fall upph ä vts automatiskt.

F ö r avst ä llda fordon var andelen fordon med obetald v ä gtrafikskatt 2,4 % (6,8 % f ö r fordon som ä r
kilometerskattepliktiga n ä r de inte ä r avst ä llda
och 2,0 % f ö r ö vriga fordon). N ä rmare uppgifter om detta finns i
tabell 3 i bilaga 2.

F ö r de kilcmeterskattepliktiga
fordonens del kan skatteskulden ha olika sammans ä ttning. F ö r 71 % av de
kilcmeterskattepliktiga personbilarna med brukandef ö rbud berodde f ö rbudet
enbart p å att kilcmeterskatt inte betalats,
medan det f ö r 22 % av fordonen berodde p å att s å v ä l fordonsskatt scm kilometerskatt var obetald och f ö r 7 % p å
att enbart fordonsskatt var obetald. De kilometerskattepliktiga lastbilarna med
brukandef ö rbud hade i 57 % av fallen enbart
obetald kilometerskatt och i 31 % s å v ä l obetald fordonsskatt som obetald kilometerskatt. N ä rmare uppgifter cm sammans ä ttningen av skatteskulderna finns i tabell 4 i
bilaga 2.

Scm framg å tt av
uppgifterna i detta avsnitt g ä ller
brukandef ö rbud p å grund av obetald skatt f ö r en st ö rre
andel av de kilcmeterskattepliktiga fordonen ä n f ö r ö vriga fordon. I fr å ga an de
kilcmeterskattepliktiga personbilarna med brukandef ö rbud best å r
skatteskulden i h ö gre grad ä n vad scm g ä ller
f ö r andra fordonsslag av enbart
kilcmeterskatt. Dessa f ö rh å llanden antyder -likson sagts i avsnitt 4.1 - att de nuvarande
kontrollm ä rkes- och uppb ö rdsrutinerna p å verkar
betalningsviljan i fr å ga an kilometerskatt. Fr ä mst g ä ller detta f ö r kilaneterskattepliktiga personbilar, f ö r vilka kontrollm ä rke
utf ä rdas endast en g å ng per å r.
F ö r de flesta kilcmeterskattepliktiga
lastbilarna tas fordonsskatt ut f ö r
skatteperiod, varf ö r kontirollm ä rke utf ä rdas
tre g å nger per å r. Endast under en skatteperiod kan d ä rf ö r - scm en f ö ljd

1/ 202 av fordonen f ö r
vilka f ö rbudet upph ä vts var kilcmeterskattepliktiga (38 personbilar,
114 lastbilar och 50 sl ä pvagnar) medan 171 var enbart
fordonsskattepliktiga (126 personbilar, 11 lastbilar, 25 sl ä pvagnar, 5 traktorer och 4 notorcyklar).

Prop.
1981/82:225 44

av s ä rdebiteringen av skatterna - en s å dan lastbil ha ett giltigt kontrollm ä rke trots att kilcmeterskatten f ö r den n ä rmast
f ö reg å ende skatteperioden ä r obetald.

4.3 RaoDorterade ö vertr ä delser av brukandef ö rbudet, m.m.

RPS f ö r viss statistik ö ver rapporterade f ö rseelser not bl.a. brukandef ö rbudet.
Enligt uppgifter ur denna statistik l ä mnades
exenpelvis under å r 1978 sammanlagt 9 082 rapporter
an anv ä ndning av oskattade fordon och 2
484 rapporter an anv ä ndning av avst ä llda eller oregistrerade fordon.

Antalet rapporterade ö vertr ä delser av brukandef ö rbudsbest ä mmelserna ö kade markant n ä r
kontrollm ä rket inf ö rdes. Ä ven
senare har emellertid antalet rapporterade ö vertr ä delser ö kat.
Det ä r enligt vad vi inh ä mtat fr å n
RPS inte m ö jligt att avg ö ra cm denna ö kning
beror p å f ö rb ä ttrad ö vervakning eller p å att antalet ö vertr ä delser faktiskt har ö kat.

N ä rmare uppgifter cm antalet
rapporterade f ö rseelser finns i tabell 5 i bilaga
2.

Fr å n SCB har vi f å tt vissa uppgifter cm antalet lagf ö ringar till f ö ljd
av ö vertr ä delser av brukandef ö rbudet.
Uppgifterna innefattar vissa meddelade å talsunderl å telser, godk ä nda
straff ö rel ä gganden och domar i tingsr ä tt.
F ö r å r 1978 var antalet s å dana fall
sammanlagt 4 502 och f ö r å r 1979 sanman-lagt 4 726. Den helt ö verv ä gande delen av dessa - 4 134 resp. 4 362 -g ä llde s å dana
fall som avses i 34 § VSL, dvs. d ä r fordons ä garen
straffas.

I tabell 6 i bilaga 2 finns ytterligare uppgifter cm
antalet lagf ö ringar.

Antalet lagf ö ringar
ä r mindre ä n h ä lften av
antalet rapporterade ö vertir ä -delser. Detta kan till en del f ö rklaras av att ä garen/f ö raren ocks å
har gjort sig skyldig till annan brottslighet och att å klagaren d ä rf ö r har beslutat att inte f ö ra talan betr ä ffande
ö vertr ä delsen av brukandef ö rbudet,
eftersom detta skulle sakna betydelse f ö r
p å f ö ljden (20 kap, 7 § punkt 2 r ä tteg å ngsbalken).
Till en del kan skillnaden ocks å f ö rklaras av att en lagf ö ring kan avse flera f ö rseelser scm
en och samma person har gjort sig skyldig till under en viss tid.

Prop.
1981/82:225 45

4.4 Andra uppgifter cm otill å tet brukande, m.m.

I samband med den tidigare n ä mnda registerkontrollen den 7 mars 1981, unders ö ktes bl.a. hur m å nga
av fordonen med brukandef ö rbud scm hade giltig trafikf ö rs ä kring. Detta
visade sig g ä lla f ö r inte mindre ä n 74 % av de
kilaneterskattepliktiga fordonen och 52 % av ö vriga fordon med brukandef ö rbud.
Mer detaljerade uppgifter finns i tabell 2 i bilaga 2.

Det kan synas anm ä rkningsv ä rt att det finns giltig trafikf ö rs ä kring f ö r en s å
stor andel av fordonen med brukandef ö rbud.
Ä ven om det kan ta viss tid innan en
avanm ä lan av en f ö rs ä kring
noteras i registret, f ö refaller det troligt att en stor
del av fordonen med giltig trafikf ö rs ä kring anv ä nds
i trafik trots brukandef ö rbudet. Man kan dock inte p å grundval av de nu redovisade uppgifterna dra n å gra slutsatiser an f ö r hur m å nga fordon detta g ä ller.

F ö r kilcmeterskattepliktiga fordon l ä mnas k ö rl ä ngdsuppgifter in i olika sanmanhang. Det g ä ller f ö rutan
vid ordinarie avst ä npling t.ex. vid gr ä ns-passering och vid kontrollbesiktning. Anv ä nds ett fordon trots att det ä r belagt med brukandef ö rbud, kan det s å ledes redan av registeruppgifter fr å ng å att
fordonet har brukats olovligen. TSV har tagit fram uppgifter om hur m å nga fordon scm dokumenterat har anv ä nts trots brukandef ö rbudet. Uppgifterna avser kilometerskattepliktiga fordon och avst ä llda fordon f ö r
vilka det finns obetald skatt f ö r
innevarande eller n ä rmast f ö reg å ende skatte å r och som ä r
kilometerskattepliktiga n ä r de inte ä r avst ä llda.
Av uppgifterna fr å ng å r bl.a. att f ö r ö ver 27 % av de angivna fordonen finns i registret dokumenterad k ö rstr ä cka efter
det att brukandef ö rbudet intr ä dde eller skatten f ö rf ö ll till betalning. Uppgifterna
redovisas detaljerat i tabell 7 i bilaga 2. Det b ö r observeras att uppgifterna ä ven g ä ller vissa
avst ä llda fordon, vilka kan antas anv ä ndas i mindre utstr ä ckning ä n de skattepliktiga fordonen.

De antalsuppgifter scm redovisats av TSV har tagits fram s å att endast s å dan
anv ä ndning son tvekl ö st skett efter det att brukandef ö rbudet intr ä dde
har beaktats. S å ledes har ordinarie avst ä nplingar beaktats endast cm de avsett perioder som b ö rjat efter det att den skatt som medf ö rt brukandef ö rbudet
har restf ö rts. Cm ä ven tidigare ordinarie avst ä nplingar beaktats, skulle det finnas en n ö jlighet att uppgiften avs å g endast k ö rning
under tid f ö re det att brukandef ö rbudet intr ä dde.
Annan konstaterad anv ä ndning

Prop.
1981/82:225 46

(t.ex. avst ä nplingar vid
gr ä nspassering) har d ä remot beaktats f ö r
hela tiden efter det att f ö rbudet intr ä dde.

Den anv ä nda
kontrollmetoden medf ö r s å ledes att endast s ä kert belagd
anv ä ndning under tid d å brukandef ö rbud
har g ä llt har beaktats. Givetvis ger
kontrollen inte n å got m å tt p å den totala otill å tna anv ä ndningen.
Den visar d ä remot vilket minsta antal fordon
som vid å tminstone n å got tillf ä lle
anv ä nts trots brukandef ö rbudet.

Prop.
1981/82:225 47

5 Ö VERV Ä GANDEN OCH F Ö RSLAG

Regler om f ö rbud att
bruka ett fordon n ä r fordonsskatten inte har betalats
fanns redan i 1922 å rs automobilskattef ö rordning och ö verf ö rdes 1974 med vissa justeringar till 16 § VSL. Motsvarande best ä nmelser inf ö rdes samtidigt i 21 § VSL betr ä ffande
fordon f ö r vilka kilcmeterskatten inte har
betalats. Brukandef ö rbudet motiveras bl.a. av att ett
fordon inte b ö r f å anv ä ndas cm inte de kostnader som f ö rorsakas av trafiken med det ers ä tts. Brukandef ö rbudet
ä r ocks å av betydelse f ö r
att g ö ra ska.tteuppb ö r-den effektivare.

Enligt v å r mening b ö r principen an att v ä gtrafikskatten skall vara betald f ö r
att ett fordon skall f å anv ä ndas uppr ä tth å llas. I v å rt f ö rsta delbet ä nkande (Ds B 1978:5, s. 127 - 132)
f ö reslog vi vissa begr ä nsningar i de d å
g ä llande brukandef ö rbudsbest ä mmelserna.
F ö rslagen ledde ocks å till lagstiftning (prop. 1978/79:94, SkU 45, rskr
298, SFS 1979:278). Vi har inte nu funnit sk ä l
att f ö resl å ytterligare generella begr ä nsningar
i reglerna an brukandef ö rbud.

I vissa - mycket s ä llan
f ö rekommande - fall kan de nuvarande
best ä mmelserna dock leda till att
brukandef ö rbud intr ä der trotis att detta enligt v å r mening knappast ä r befogat. Det g ä ller n ä r skatt har p å f ö rts med f ö r
l å gt belopp d ä rf ö r att en
uppgift i registret varit felaktig till f ö ljd
av ett myndighetsfel. Har fordonet i ett s å dant
fall ö verg å tt till ny ä gare innan r ä tt skatt har fastst ä llts genan beslut enligt 23 §
andra stycket VSL och betalar inte den tidigare ä garen den tillkommande skatten incm den tid som
be-skattningsrayndigheten best ä mmer, intr ä der brukandef ö rbud
f ö r fordonet. Den felaktiga
registeruppgiften ä r i dessa fall ofta en felaktig
skattvikt eller cmr ä kningsfakt ö r.

Enligt v å r mening ä r det i de nu angivna fallen inte sk ä ligt att ett brukandef ö rbud tr ä ffar
fordonet i den nye ä garens hand. I dessa fall b ö r s å dana s ä rskilda sk ä l
f ö religga att brukandef ö rbudet b ö r
h ä vas enligt 16 § andra stycket och 21 § fj ä rde stycket VSL. N å gon ä ndring av g ä llande best ä mmelser
erfordras d ä rf ö r inte.

5.1 Behov av å tg ä rder f ö r
att g ö ra brukandef ö rbudet effektivare

Av uppgifterna i kapitel 4 har framg å tt att skatten i ett stort antal fall

Prop.
1981/82:225 48

inte betalas i r ä tt
tid. Det ä r inte m ö jligt att ange i vilken utstr ä ckning fordonen anv ä nds innan skatten betalas och brukandef ö rbudet d ä rmed upph ö r. De uppgifter cm anv ä ndningen av fr ä mst kilcmeterskattepliktiga fordon
med brukandef ö rbud p å grund av obetalda skatter scm vi har redovisat
tidigare visar dock att situationen ä r
otillfredsst ä llande. Att redan en
registerkontroll visar att minst 27 % av dessa fordon har anv ä nts efter det att f ö rbudet intr ä dde ä r anm ä rkningsv ä rt.

Enligt v å r mening
visar dessa f ö rh å llanden att å tg ä rder m å ste vidtas f ö r att f ö rb ä ttra brukandef ö rbudets
effektivitet.

I å tskilliga fall betalas skatten en
kortare tid efter f ö rfallodagen. Det ä r ett rimligt antagande att brott not brukandef ö rbudsbest ä mmelserna
ä r vanliga i dessa fall. I ganska
stor omfattning betalas skatten innan en p å mianelse
har skickats ut. I andra fall betalas den f ö rst
efter p å minnelse eller sedan fordonet har
stoppats av polis.

Ö vertr ä delser av brukandef ö rbudet torde ocks å vara vanliga i samband med ö verl å telser av
fordon. Brukandef ö rbudet g ä ller ju normalt f ö r
den nye ä garen oavsett att det ä r en tidigare ä gare
san ä r skyldig att betala skatten. Fr å n Stockholms å klagardistrikt
har ocks å uppgetts att den nye ä garen ofta s ä ger
sig inte ha k ä nt till f ö rbudet.

F ö r att komma till r ä tta med de nu redovisade formerna av brott not brukandef ö rbudsbest ä mmelserna
fordras enligt v å r mening vissa administrativa å tg ä rder.
Informationen an de g ä llande best ä mmelserna b ö r
f ö rb ä ttras. F.n. l ä mnas exenpelvis inga upplysningar
cm brukandef ö rbudsbest ä mmelserna p å p å minnelseavierna. Vi å terkanmer i avsnitt 5.3.4 till fr å gan
om en f ö rb ä ttrad information.

En annan administrativ å tg ä rd som enligt v å r
mening b ö r ö verv ä gas ä r en regelbunden registerkontroll av den typ som har beskrivits i
avsnitt 4.4. Det ä r inte tillfredsst ä llande att den information om brott not brukandef ö rbudsbest ä mmelserna
san finns i registret inte anv ä nds. Vi å terkommer till ä ven
detta i avsnitt 5.3.4,

San p å pekats i kapitel 4 torde kontrollm ä rkesrutinerna i viss utstr ä ckning p å verka
betalningsviljan f ö r kilometerskatt negativt. En f ö rb ä ttring p å denna punkt kan enligt v å r mening uppn å s
cm fordonsskatten och kilemeter-

Prop.
1981/82:225 49

skatten debiteras samtidigt. Denna fr å ga ö verv ä gs f.n. av RSV och TSV. Vidare b ö r ö verv ä gas att utf ä rda
kontrollm ä rke f ö r varje skatteperiod ä ven n ä r det g ä ller
s å dana kilaneterskattepliktiga fordon
f ö r vilka fordonsskatt debiteras f ö r ett helt skatte å r.
Vi avser att ta upp denna fr å ga i v å rt fortsatta arbete.

Enligt v å r mening ger
de hittills behandlade fallen av ö vertr ä delser av brukandef ö rbudet inte anledning att nu ö verv ä ga sk ä rpta
straffsanktioner e.d.

De ovan n ä mnda å tg ä rderna torde
inte f å n å gon st ö rre effekt i de fall fordons ä garna mer konsekvent undandrar sig att betala
skatterna f ö r sina fordon. Ibland saknar dessa
fordons ä gare trafikf ö rs ä kring f ö r sina fordon och betalar inte heller inkomstskatt,
arbetsgivaravgifter eller merv ä rdeskatt. H ä rigenom uppn å r
en fordons ä gare som bedriver yrkesm ä ssig trafik mycket stora konkurrensf ö rdelar gentenot en seri ö s å kare scm
betalar sina skatter och avgifter. Vinsterna av det olagliga f ö rfarandet ä r
oftast v ä sentligt st ö rre ä n de
sanktioner - h ö ter - scm anv ä nds. Dessutom ä r
det ofta sv å rt att n å den ansvarige med ett straffprocessuellt f ö rfarande och indrivningen av eventuellt utd ö mda b ö ter kan m ö ta hinder av olika slag. Uppt ä cks fordonet å terigen
oskattat i trafiken leder detta till nya b ö ter
scm inte be- . talas. Framf ö r allt f ö r att komma till r ä tta med dessa fall av mer konsekvent skatteundandragande kr ä vs enligt v å r
mening å tg ä rder som mer effektivt kan f ö rhindra
en fortsatt anv ä ndning av ett oskattat fordon.

Eftersan den san fullt avsiktligt l å ter bli att" betala sin v ä gtrafikskatt ofta inte heller fullg ö r sina andra skyldigheter - t.ex. betr ä ffande trafikf ö rs ä kringen och kontrollbesiktningen - kommer ett
effektivt ingripande not oskattade fordon att ha positiva effekter p å efterlevnaden av reglerna ä ven p å dessa omr å den.

P å senare tid har ett par olika
metoder pr ö vats f ö r att kcrima till r ä tta med f ö rsumliga fordons ä gare. Stockholms kommun har unders ö kt entrepren ö rers
skattef ö rh å llanden innan n å got uppdrag har l ä mnats och inte anlitat den som t.ex. har
skatteskulder f ö r indrivning. Vidare har personal
fr å n kronofogdemyndigheterna
medverkat i anslutning till bortforsling av felparkerade bilar och vid
poliskontroller. Cm en fordons ä gare har
haft n å gon skatteskuld f ö r indrivning har kronofogdenyndigheten d å direkt kunnat utm ä ta g ä lden ä rens fordon.

4 Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 225

Prop.
1981/82:225 50

Enligt lagen (1978:880) om betalningss ä kring f ö r
skatter, tullar och avgifter f å r en g ä lden ä rs egendom
tas i anspr å k f ö r att s ä kerst ä lla betalning av en fordran p å
bl.a. skatt.

De mojligheter scm nu har angetts att ingripa mot f ö rsumliga skattebetalare ä r, ä ven cm de
inte s ä rskilt ä r inriktade p å
v ä gtrafikskatt, av betydelse f ö r s å dan skatt.
Samtidigt ä r det klart att dessa n ö jligheter inte ä r
tillr ä ckliga. N å gon n ö jlighet att
utm ä ta eller betalningss ä kra ett fordon finns inte cm det ä gs av n å gon
annan ä n den skattskyldige, t.ex. av en
avbetalningss ä ljare, ett .leasingf ö retag eller en ny ä gare. Kontrollen av entrepren ö rer
kan naturligen kcmma i fr å ga endast cm uppdragsgivaren sj ä lv v ä ljer att
utf ö ra en s å dan kontroll och den kan inte omfatta den som inte
upptr ä der som entrepren ö r.

Vi anser d ä rf ö r att f ö rb ä ttrade n ö jligheter
att ingripa mot f ö rsumliga v ä gtrafikskattebetalare beh ö vs vid sidan av redan till ä npade metoder och f ö r anv ä ndning n ä r dessa inte ä r
tillr ä ckliga.

Ett effektivt ingripande torde kunna ske bara vid en
poliskontroll p å v ä gen. Visserligen st å r endast
begr ä nsade resurser till f ö rfogande f ö r
s å dana kontroller. Det har dock
visat sig att n ä r s ä rskilda resurser har avsatts f ö r
kontroll av t.ex. den tunga trafiken, har ett stort antal ö vertr ä delser uppt ä ckts. Vid en kontiroll av viss last ± iilstrafik som genanf ö rdes i Stockholm under h ö sten
1980 kontrollerades 257 lastbilar. Av dessa anv ä ndes 50 trots att v ä gtrafikskatt
var obetald. 16 av dessa lastbilar anv ä ndes
trots att v ä gtrafikskatt hade restf ö rts. Vi anser att m ö jligheten till ett effektivt ingripande mot att s å dana oskattade fordon anv ä nds skulle kunna f å en betydande preventiv effekt.

Det kan (se kapitel 3) diskuteras an inte redan polisens
allm ä nna befogenheter att ingripa mot
brott borde r ä cka till i f ö revarande sammanhang. FJnellertid ger dessa allm ä nna befogenheter otillr ä cklig v ä gledning
f ö r polisen an hur ett ingripande
praktiskt skall genomf ö ras. I vart fall ä r det klart att polisen f ö r n ä rvarande
inte vidtar s å dana å tg ä rder att de som avser att s ä tta sig ö ver
g ä llande regler effektivt hindras d ä rifr å n. Vi anser
d ä rf ö r att det erfordras s ä rskilda best ä mmelser san reglerar polisens befogenheter att
hindra fortsatt f ä rd med oskattade fordon. S å dana regler skulle ocks å f ö r fordons ä garna klarg ö ra
vilka ingrepp som kan f ö retas.

Prop.
1981/82:225 51

5.2 Begr ä nsning
av å tg ä rderna till vissa fall

Son framg å tt av
avsnitt 5.1, anser vi att nya regler beh ö vs
f ö r att brukandef ö rbudet skall bli effektivare. Reglerna b ö r i f ö rsta hand
inriktas p å fall d ä r det kan antas att brukandef ö rbudet ö vertr ä ds systematiskt och fullt avsiktligt.

Det ä r som vi tidigare har framh å llit s ä rskilt
viktigt att man kan hindra fordons ä gare
att i yrkesm ä ssig trafik eller annars f ö r f ö rv ä rvsverksamhet anv ä nda
oskattade fordon. Att begr ä nsa å tg ä rderna till fordon i yrkesm ä ssig trafik och notsvarande ä r dock mindre l ä npligt.
Ä ven vid allvarligare ö vertr ä delser
av brukandef ö rbudet i andra fall b ö r ett ingripande kunna g ö ras.

Vi har ä ven ö verv ä gt att begr ä nsa ingripandena till de fall d å skatteskulden uppg å r till ett visst minsta belopp. S å dana
regler skulle kunna bli enkla att till ä npa.
Cm begr ä nsningen skall ha n å gon betydelse f å r
beloppet dock s ä ttas s å h ö gt att
fordon med l å ga skattesater - bl.a. personbilar
-i praktiken inte kanmsr att omfattas av reglerna. Med h ä nsyn till att ä ven
personbilar anv ä nds f ö r yrkesm ä ssig trafik och till betydelsen av
att uppr ä tth å lla respekten f ö r brukandef ö rbudet b ö r
detta inte accepteras.

Vi anser att en begr ä nsning
till de allvarligare fallen i st ä llet b ö r g ö ras p å det s ä ttet
att å tg ä rderna f å r vidtas f ö rst viss tid efter skattens f ö rfallodag. Om den skatt scm f ö ranleder brukandef ö rbudet har f ö rfallit till betalning mycket kort
tid innan ett fordon stoppas i trafik kan det antas att ö vertr ä delsen av f ö rbudet ofta inte sker medvetet. Vidare g ä ller att det i dessa fall ofta kan vara sv å rt att vid en kontroll ute p å v ä gen avg ö ra an skatten ä r
betald eller inte. Scm har framg å tt av
kapitel 2 tar det viss tid innan en skattebetalning hinner noteras i
bilregistret. Cm en fordons ä gare har
girerat skattebeloppet strax f ö re f ö rfallodagen kan han under de f ö rsta dagarna efter f ö rfallodagen ha sv å rt att omedelbart styrka
skattebetalningen.

Dessa sk ä l talar f ö r att de effektivare å tg ä rderna vid ö vertr ä delser av
brukandef ö rbudet b ö r s ä ttas in f ö rst sedan viss tid har f ö rflutit fr å n
skattens f ö rfallodag. F ö r att med stor s ä kerhet
endast tr ä ffa fallen av avsiktligt missbruk b ö r enligt v å r
mening avvaktas att skatten restf ö rs.
Detta tar scm framg å tt av avsnitt 2.4 inte fullt tv å m å nader efter
skattens f ö rfallodag vid ordinarie uppb ö rd. Dessf ö rinnan
har den skattskyldige - ca 25 dagar efter

Prop.
1981/82:225 52

f ö rfallodagen - p å mints cm skatten. I dessa fall kan ö vertr ä delser av
brukandef ö rbudet mycket s ä llan skyllas p å
bristande k ä nnedan om att skatten i ä r f ö rfallen till
betalning och att brukandef ö rbud g ä ller. I n å got
fall kan det vara fr å ga om att en ny ä gare till fordonet anv ä nder det ovetande cm brukandef ö rbudet.
Gencm den f ö rb ä ttrade information som vi behandlar n ä rmare i avsnitt 5.3.4 kcniner en s å dan
ovetskap att undanr ö jas. Man kan d ä rf ö r utg å fr å n att
brukandef ö rbudet avsiktligt ö vertr ä ds n ä r ett fordon eunv ä nds
efter det att skatten har restf ö rts. Restf ö ringen noteras i bilregistret och fr å ng å r direkt av
de uppgifter polisen norraalt tar fram vid kontroll av fordon. Ett ytterligare
sk ä l att vidta effektivare å tg ä rder mot ö vertr ä delser av
brukandef ö rbudet sedan skatt har restf ö rts ä r att å tg ä rderna d å - scm vi senare skall f ö resl å - kan
kaipletteras med å tg ä rder av kronofogdemyndighet.

Vi f ö resl å r d ä rf ö r att s ä rskilda å tg ä rder s ä tts in mot fordon som framf ö rs i trafiken trots att fordran p å v ä gtrafikskatt
f ö r fordonet har l ä mnats till indrivning. Att de s ä rskilda å tg ä rderna inte skall vidtas f ö rr ä n restf ö ring har skett f å r
givetvis inte ses som ett uttryck f ö r
att ö vertr ä delser av brukandef ö rbudet i andra fall inte l ä ngre
skall motverkas. Nuvarande p å f ö ljder skall alltj ä mt
till ä npas i alla fall n ä r brukandef ö rbudet
ö vertr ä ds.

Om brukandef ö rbud
r å der f ö r ett fordon och den skatt son f ö ranleder
brukandef ö rbudet har l ä mnats till indrivning skall de effektivare å tg ä rderna i
princip alltid anv ä ndas. Å tg ä rderna
skall, i likhet med vad som nu g ä ller enligt
de i kapitel 3 n ä mnda v ä gtrafikf ö rfattningarna,
obligatoriskt vidtas n ä r f ö ruts ä ttningarna ä r uppfyllda.

5.3 Å tg ä rder

Å tg ä rderna mot de fordon som anges i f ö reg å ende avsnitt
b ö r utformas s å att goda n ö jligheter
skapas f ö r att brukandef ö rbudet i forts ä ttningen
koraner att respekteras. Vi har ö verv ä gt att f ö resl å en s ä rskild
avgift efter m ö nster av ö verlastavgiften (SFS 1972:435). Eftersom å tg ä rderna f ö r att effektivisera brukandef ö rbudet i f ö rsta
hand konmer att inriktas p å s.k. svart å kare och andra scm ä r sv å ra att n å med vanliga indrivnings å tg ä rder finns
emellertid sk ä l att anta att en avgift endast
skulle l ä ggas till beloppet av obetalda
skatter, b ö ter och ö verlastavgifter. Ett s å dant system skulle d ä rf ö r knappast bli effektivt.

Prop.
1981/82:225 53

Ett direkt hindrande av 'fortsatt anv ä ndning av fordonet ä r enligt v å r mening en mer effektiv å tg ä rd f ö r att uppr ä tth å lla respekten f ö r
brukandef ö rbudet. Till dess att skatten har
betalats b ö r fordonet inte kunna anv ä ndas. N ä r
ett fordon stoppas vid en kontroll p å
v ä gen b ö r d ä rf ö r omedelbart vidtas effektiva å tg ä rder f ö r
att f ö rhindra fortsatt missbruk. Huvudprincipen
b ö r vara att polisman skall hindra
fortsatt anv ä ndning av s å dana oskattade fordon som h ä r ä r i fr å ga. En s å dan
best ä mmelse skulle motsvara de i kapitel
3 beskrivna stadgandena i olika v ä gtnafikf ö rfattningar om polismans skyldighet att hindra
fortsatt f ä rd i vissa fall.

Att inf ö ra en best ä nmelse enbart cm att polisman i vissa fall skall
hindra fortsatt f ä rd med fordon med restf ö rd skatt anser vi dock inte vara tillr ä ckligt. Cm inte ett s ä rskilt f ö rfarande anvisas kocimer praktiska
problem att uppkomna vid ingripandena. Bl.a. kan det bli tveksamt om vilka å tg ä rder som
skall vidtas med ett fordon san har stoppats ute p å v ä gen. Det kan
utan en s ä rskild reglering ocks å vara sv å rt
att avv ä ga hur l ä nge å tg ä rderna skall best å .
S ä rskilda problem kan uppkomma om det
ä r n å gon annan ä n fordonets ä gare som anv ä nder
fordonet, cm fordonet ä r k ö pt p å avbetalning med å ter-tagander ä tt
f ö r s ä ljaren osv. Cm ett s ä rskilt f ö rfarande inte anvisas kan f ö ljden d ä rf ö r bli att tillr ä ckligt
effektiva ingripanden uteblir i m å nga
fall. Fr å n r ä ttss ä kerhetssynpunkt ä r det ocks å
av v ä rde att uttryckliga best ä nmelser ges om hur ingripandena skall g å till.

Scm n ä mnts i kapitel 3 finns i v ä gtrafikf ö rfattningarna
inte n å gra best ä mmelser cm p å
vilket s ä tt fortsatt f ä rd skall hindras. Detta synes inte v å lla n å gra st ö rre bekymmer vid till ä npningen. Enligt v å r mening
motiverar emellertid de s ä rskilda f ö rh å llandena vid
ingripanden not fordon med obetald v ä gtrafikskatt
att s ä rskilda regler inf ö rs cm f ö rfarandet
m.m.

F ö rfarandet b ö r san tidigare har n ä mnts utformas s å att det oskattade fordonet kcmmer
att tas ur trafik till dess att skatterna har betalats. I ö vrigt b ö r
hanteringen bli s å enkel san m ö jligt f ö r
polisen och andra inblandade myndigheter. Ä ven
de praktiska problem som kan uppkomma f ö r
en fordons ä gare scm hindras att anv ä nda sitt fordon m å ste
i viss utstr ä ckning beaktas. Mot bakgrund av
dessa krav p å f ö rfarandet har vi funnit det mest l ä npligt
att inf ö ra ett system d ä r polisen p å
v ä gen kan avl ä gsna registreringsskyltarna p å ett oskattat fordon. Ett s å dant f ö rfarande
till ä npas f ö r n ä rvarande i
flera l ä nder, bl.a. i Norge och i Daamark.
Vidare b ö r n ö jlighet finnas att d ö ma till f ä ngelse om ett fordon brukas trots att det har
avskyltats. En

Prop.
1981/82:225 54

n ö jlighet b ö r ocks å
ö ppnas att f ö rverka ett fordon scm anv ä nds trots att det har avskyltats.

5.3.1 Avskyltning

Ccn ett
fordon anv ä nds trots att brukandef ö rbud r å der
f ö r det p å grund av att v ä gtrafikskatt
inte har betalats, och om skatten har restf ö rts,
skall polisman f ö r att hindra fortsatt anv ä ndning av fordonet avl ä gsna dess registreringsskyltar. Avskyltningen skall g ö ras omedelbart sedan fordonet har p å tr ä ffats i
trafik.

Snarast efter det att ett fordon har avskyltats b ö r detta noteras i bilregistret. Uppgiften b ö r av polisen tillf ö ras registret s å att detta direkt-uppdateras, dvs.
s å att uppgiften onedelbart finns
tillg ä nglig. S å dana registreringar g ö r polisen f,n. betr ä ffande
efterlysta fordon.

De omh ä ndertagna
registreringsskyltarna b ö r i princip f ö rst ö ras. Detta
kan antingen utf ö ras av polisen, eller ocks å kan skyltarna s ä ndas
in till l ä nsstyrelsen. Cm fordons ä garen betalar in skatten omedelbart efter avskyltningen
b ö r dock polisen vara of ö rhindrad att å terl ä mna skyltarna. Detta f ö ruts ä tter att skyltarna efter omh ä ndertagandet har l ä mnats in. p å en polisstation och att fordons ä garen d ä r
f ö reter bevis cm att den skatt som f ö ranleder brukandef ö rbudet har betalats. Skyltarna b ö r
d ä rf ö r kunna ligga kvar n å gon dag p å polisstationen innan de f ö rst ö rs eller s ä nds till l ä nsstyrelse.

Vissa inv ä ndningar kan
resas not att ett fordons registreringsskyltar tas bort p å det s ä tt
scm h ä r har angetts. Det ä r i och f ö r
sig ö nskv ä rt att ett fordon alltid ä r
f ö rsett med registreringsskyltar s å att det l ä tt
kan identifieras. Saknas registreringsskyltar kan identifiering endast ske med
ledning av fordonets chassinummer. Vi har d ä rf ö r ö verv ä gt om endast den ena av registreringsskyltarna skall
tas bort n ä r fordonet ä r f ö rsett med tv å skyltar. Detta skulle emellertid inte kunna till ä npas f ö r
fordon med endast en skylt (notorcyklar, sl ä pvagnar,
traktorer m.fl.). Det skulle ocks å i
viss m å n minska m ö jligheterna att uppt ä cka ett avskyltat fordon ute i trafiken. Ingen registreringsskylt b ö r d ä rf ö r l ä mnas kvar p å ett avskyltat fordon.

Vi har ocks å ö verv ä gt n ö jligheten att f ö rse
ett avskyltat fordon med provi-

Prop.
1981/82:225 55

soriska (gula) registreringsskyltar. S å dana kan nu l ä mnas
ut av polismyndighet bl.a. om en registreringsskylt har f ö rst ö rts eller f ö rkcmmit. Utl ä mnande
av s å dana provisoriska skyltar vid
avskyltning av ett fordon ute p å v ä gen skulle inneb ä ra
vissa praktiska problem. Viktigare ä r
emellertid att utl ä mnande av provisoriska skyltar f ö r ett avskyltat fordon skulle f ö rsv å ra
kontrollen av att fordonet inte anv ä nds.
Vi vill d ä rf ö r inte f ö rorda ett s å dant system. D ä remot
kan, cm s å visar sig erforderligt, ö verv ä gas att f ö rse fordonet med n å gon s ä rskild utm ä rkning. Denna kan utformas p å notsvarande s ä tt
som ett k ö rf ö rbudsm ä rke enligt 95 § fordonskung ö relsen
(1972:595). Vi l ä mnar dock inte nu n å got f ö rslag om en
s å dan s ä rskild utm ä rkning av avskyltade fordon.

Av tidigare (avsnitt 4.3) l ä mnade uppgifter fr å ng å r att antalet uppt ä ckta fall av ö vertr ä delser av brukandef ö rbudet vid
obetalda skatter ä r knappt 10 000 om å ret. Hur m å nga
av dessa fall som avser fordon f ö r vilka
skatten har restf ö rts ä r inte k ä nt. De f ö reslagna å tg ä rderna b ö r
leda till att antalet ö vertr ä delser av detta slag minskar kraftigt. F ö rb ä ttrad information till fordons ä garna b ö r
verka i sanma riktning, se vidare avsnitt 5.3.4. Antalet fall d ä r avskyltning f å r
tillgripas b ö r d ä rf ö r blir relativt litet.

N ä r den skatt scm har f ö ranlett brukandef ö rbudet
har betalats skall anteckningen i bilregistret an brukandef ö rbud och avskyltning tas bort eller neutraliseras. Ä garen skall d å
ocks å vara ber ä ttigad att f å
ut duplettskyltar f ö r fordonet. Duplettskyltarna b ö r, cm fordonet inte ä r avst ä llt, s ä ndas till fordons ä garen
utan att n å gon s ä rskild ans ö kan g ö rs. Eftersom det normalt g å r
tre arbetsdagar efter best ä llningen innan de nya skyltarna kan
erh å llas b ö r provisoriska registreringsskyltar kunna l ä mnas ut av polismyndighet.

F ö r ä garen till ett avskyltat fordon inneb ä r f ö rfarandet, an inte skatten
omedelbart kan betalas och registreringsskyltarna å terf å s, att
avgift f ö r duplettskyltar m å ste betalas. Avgiften ä r f ö r n ä rvarande 77 kr. f ö r bil och 40 kr. f ö r andra fordon. Cm fordons ä garen sedan skatten har betalats men innan
duplettskyltar erh å lls skaffar provisoriska skyltar ä r avgiften f ö r
dessa 28 kr. per styck. D ä rtill skall f ö r varje provisorisk skylt deponeras 50 kr. hos
polismyndigheten. Detta belcpp å terbetalas
cm skylten å terl ä mnas incm viss tid. I ö vrigt medf ö r avskyltningen inte n å gra kostnader eller andra direkta konsekvenser f ö r fordons ä garen
eftersom f ö rbudet att bruka fordonet g ä ller oavsett avskyltningen.

Prop.
1981/82:225 56

5.3.2 F ä rd
till avlastningsplats eller uppst ä llningsplats

Scm tidigare har beskrivits b ö r f ö rfarandet
inriktas p å att fortsatt anv ä ndning av det oskattade fordonet hindras, I princip
b ö r d ä rf ö r ett avskyltat fordon inte till å tas k ö ra fr å n den platis d ä r
det stoppas. Om fordonet ä nd å m å ste flyttas skulle det f å b ä rgas.

Ett fordon tx)rde ofta inte kunna l ä mnas p å
den plats d ä r avskyltningen har gjorts.
Fordonet f å r givetvis inte uppst ä llas s å
att trafikfara kan uppkccrma. Det kan ofta vara sv å rt att finna en l ä nplig
uppst ä llningsplats. Om skatten inte
betalas, kan fotdonet ocks å beh ö va st å kvar p å platsen en l ä ngre
tid. Har fordonet last scm inte kan vara kvar p å det tills vidare (levande djur, kylvaror, m.m.) kan s ä rskilda problem uppst å om f ä rden avbrytis direkt. F ö rfarandet skulle i s å dana fall kunna leda till avsev ä rda
ekonomiska f ö rluster f ö r fordons ä garen
eller annan. Om avskyltningen sker p å
en plats d ä r inga andra kcranunikationsmedel
finns tillg ä ngliga m å ste s ä rskilda å tg ä rder vidtas
f ö r att f ö rare och passagerare skall kunna forts ä tta. F ö r
att avskyltningen inte skall leda till orimliga konsekvenser i fall scm de nu n ä mnda b ö r
det finnas en m ö jlighet att k ö ra ett fordon fr å n
den plats d ä r avskyltningen har skett. Polisman
b ö r d ä rf ö r cm s å erfordras kunna medge att f ä rden forts ä tts
en kortare str ä cka.

Medgivande att f ö ra
fordonet fr å n platsen b ö r s å ledes om s ä rskilda sk ä l
inte talar d ä remot ges om fordonet inte l ä mpligen kan st ä llas
upp d ä r det har stannats. Medgivandet skall
omfatta k ö rning till n ä rmaste l ä npliga
plats f ö r lossning av lasten eller f ö r uppst ä llning
av fordonet. Tillst å nd b ö r inte ges att forts ä tta f ä rden till den ursprungliga destinationsorten om
denna ä r avl ä gsen. Det kan n ä mnas att en liknande best ä nmelse f.n. finns i 18 § kung ö relsen
(1974:681) om internationella v ä gtransporter.

Bevis om polismans medgivande att f ö ra det avskyltade fordonet fr å n platsen b ö r
l ä mnas p å en s ä rskild
blankett. D ä r b ö r anges till vilken plats fordonet skall f ö ras, att fordonet skall f ö ras kortast n ö jliga
v ä g till denna plats och att f ä rden skall ha avslutats ett angivet klockslag. Beviset
skall medf ö ras under den fortsatta f ä rden och kunna visas upp vid kontroll.

Prop.
1981/82:225 57

5.3.3 Vissa p å f ö ljdsbest ä ramelser

De f ö reslagna å tg ä rderna vid
vissa allvarligare ö vertr ä delser av brukandef ö rbudet b ö r f å till f ö ljd att respekten ■ f ö r brukandef ö rbudet avsev ä rt f ö rb ä ttras. Cm avskyltning har f å tt tillgripas ä r
det meningen att det avskyltade fordonet inte skall kunna tas i bruk f ö rr ä n skatten
har betalats. Det finns enligt v å r
mening heller inte anledning att befara att avskyltade fordon i n å gon st ö rre
utistr ä ckning karnier att anv ä ndas i trafik. Risken f ö r uppt ä ckt
torde vara stor an fordonet framf ö rs
utan skyltar. Avskyltade fordon blir n ä mligen
l ä tta att uppt ä cka vid polisens trafik ö vervakning. Cm ö vervakningsresurserna
inte ä r tillr ä ckliga ö verallt
kan det dock inte uteslutas att avskyltade fordon n å gon g å ng konmer
att anv ä ndas i trafiken.

Man kan heller inte bortse fr å n n ö jligheten
att ett avskyltat fordon f ö rses med falska
registreringsskyltar. Registreringsskyltar kan t.ex. tillgripas fr å n n å got annat
fordon. Anv ä nds falska skyltar ä r givetvis uppt ä cktsrisken
betydligt mindre ä n om fordonet anv ä nds helt utan skyltar. Uppt ä cks f ö rfarandet
torde den skyldige kunna d ö mas till ansvar f ö r m ä r-kesf ö rfalsknihg enligt best ä nmelserna i 14 kap. 7 §
brottsbalken. Det kan emellertid ocks å
t ä nkas f ö rekaima att en fordons ä gare redan f ö re avskyltningen har skaffat sig
en upps ä ttning duplett:skyltar, trots att
de ursprungliga registreringsskyltarna funnits i beh å ll. F ö r n ä rvarande kan duplettskyltar erh å llas ä ven om
brukandef ö rbud r å der f ö r fordonet p å grund av obetalda skatter. Denna m ö jlighet b ö r
enligt v å r mening tas bort. D ä rigenom kan riskerna f ö r missbruk av duplettskyltar minskas.

Ä ven
om det inte finns anledning att tro att risken ä r stor f ö r att ett avskyltat fordon kan
korma att anv ä ndas i trafik anser vi att s ä rskilda och effektiva p å f ö ljder m å ste finnas att tillg å cm s å ä nd å skulle ske. Straffp å f ö ljden vid
anv ä ndande av ett avskyltat fordon b ö r vara avsev ä rt
str ä ngare ä n den scm nu till ä npas
vid ö vertr ä delser av brukandef ö rbudet. Att
anv ä nda ett avskyltat fordon m å ste n ä mligen bed ö mas vara avsev ä rt
allvarligare ä n att ö vertr ä da brukandef ö rbudet i andra fall. tejlighet b ö r d ä rf ö r finnas att d ö ma
till f ä ngelsestraff cm ett fordon med
brukandef ö rbud anv ä nds trotis att det har avskyltats. D ä rigenom insk ä rps
betydelsen av att avskyltningen inneb ä r
att fordonet definitivt skall tas ur trafik till dess att skatten ä r betald.

Prop.
1981/82:225 58

F ö rutan en kraftigare straffp å f ö ljd b ö r emellertid enligt v å r mening ö verv ä gas att inf ö ra n ö jligheter att ta cmhand ett avskyltat fordon om det trots
avskyltningen anv ä nds i trafik. Detta kan n ä mligen visa sig vara en n ö dv ä ndig å tg ä rd f ö r att f ö rhindra
att ett oskattat fordon anv ä nds. Vad som
n ä nnast kcmmer i fr å ga ä r att ta ett
avskyltat fordon i beslag och f ö rverka det
cm det anv ä nds i trafik.

Vid 1968 å rs ä ndringar i brottsbalkens allm ä nna f ö rverkanderegler
l ä mnades (se prop. 1968:79 s. 58 f)
vissa allm ä nna riktlinjer f ö r anv ä ndningen av
f ö rverkandebest ä mmelser i specialstraffr ä tten. Enligt riktlinjerna b ö r en viss restriktivitet iakttas med inf ö rande av f ö rverkanderegler
i lagstiftningen. I olika sanmanhang har man d ä rf ö r senare ocks å avst å tt fr å n att inf ö ra
nya f ö rverkandebest ä nmelser.

Restriktivitet skall framf ö r allt iakttas i fr å ga cm f ö rverkande i f ö r-n ö genhetsreducerande och bestraffande syfte. F ö r s å dana ä ndam å l b ö r i f ö rsta hand
unders ö kas cm inte straffskalorna kan
utformas s å att en l ä nplig p å f ö ljd erh å lls,
ä ven an straffp å f ö ljderna i
flera fall kan beh ö va komplet--teras med f ö rverkandesanktioner. M ö jlighet att f ö rverka fordon i f ö m ö gen-hetsreducerande
och bestraffande syfte finns dock exenpelvis enligt 30 § lagen (1938:74) om r ä tt till jakt. Denna f ö rverkanden ö jlighet inf ö rdes
1973.

M ö jligheterna att ta i beslag och f ö rverka ett fordon som anv ä nds trots att det har avskyltats b ö r emellertid inte inf ö ras f ö r att f ö rst ä rka straffp å f ö ljden. F ö rfarandet syftar"i st ä llet till att n ä r
s å erfordras definitivt f ö rhindra att fordonet ä ven i forts ä ttningen kcmmer att anv ä ndas olovligen.' Eftersom anv ä ndningen av ett oskattat och avskyltat fordon i sig ä r ett brott kan regler cm f ö rverkande av ett s å dant fordon n ä rmast j ä mf ö ras med f ö rverkandereglerna i 36 kap. 2 § f ö rsta stycket
brottsbalken. Enligt dessa regler kan egendom vars anv ä ndande utg ö r
brott enligt brottsbalken, eller med vilken annars har tagits befattning som
utg ö r s å dant brott, f ö rklaras f ö rverkad. P å
sanma s ä tt som anges i brottsbalksbest ä mmelsen b ö r
f ö rverkande kunna ske cm det ä r p å kallat till
f ö rebyggande av brott eller cm annars
s ä rskilda sk ä l f ö religger.

M ö jlighet b ö r finnas att, liksan enligt motsvarande
brottsbalksbest ä mmelser, i st ä llet f ö r
fordonet f ö rklara dess v ä rde f ö rverkat. D ä rigenom ges bl.a. n ö jlighet att, om det skulle vara obilligt att f ö rverka fordonet i sin helhet, f ö rverka en del av dess v ä rde. I enlighet med vad san uttalats i de

Prop.
1981/82:225 59

tidigare n ä mnda
riktlinjerna b ö r f ö rverkandep å f ö ljden vara fakultativ. Domstol b ö r
s å ledes f å n ö jlighet att
underl å ta f ö rverkande av billighetsh ä nsyn.

Inf ö rs en best ä mmelse scm ger n ö jlighet
att f ö rverka ett avskyltat fordon san har
anv ä nts olovligen kan fordonet tas i
beslag av polisman eller annan. Detta f ö ljer
av best ä mmelserna i 27 kap. r ä tteg å ngsbalken.
Det kan antas att den skattskyldige d ä refter
ofta ä r villig att betala den skatt scm f ö rorsakar brukandef ö rbud f ö r fordonet. Om skatten betalas b ö r det enligt v å r
mening vanligen inte'l ä ngre finnas sk ä l att f ö rverka
fordonet. Ett f ö rverkande ä r ju d å
inte l ä ngre n ö dv ä ndigt f ö r att f ö rhindra
fortsatt otill å ten anv ä ndning av fordonet. F ö religger inte l ä ngre sk ä l till f ö rverkande
p å den grunden att skatten till fullo
har betalats kan beslaget h ä vas.

I fr å ga an hos vem f ö rverkande av fordon kan ske g ä ller, cm inget annat stadgas, best ä mmelserna i 36 kap. 4 § brottsbalken. Dessa inneb ä r,
med vissa undantag, att f ö rverkande inte kcun ske om fordonet
inte tillh ö r g ä r-nirgsmannen. Ä garen till ett fordon ä r enligt huvudregeln i nuvarande 34 § f ö rsta stycket
VSL ansvarig an brukandef ö rbudet ö vertr ä ds, ä ven cm fordonet framf ö rs av annan person. Fordons ä garen
b ö r p å samma s ä tt ansvara f ö r olovligt brukande av ett avskyltat fordon. F ö rverkande (hos ä garen)
skall s å ledes vanligen kunna ske ä ven om en annan person har framf ö rt fordonet.

I fr å ga om fordon som innehas med
nyttjander ä tt och med r ä tt att best ä mma
om f ö rare av fordonet ansvarar innehavaren
i ä garens st ä lle f ö r ö vertr ä delser av
brukandef ö rbudet (35 § VSL). F ö r
fordon, som har s å lts p å avbetalning med å tertagander ä tt f ö r s ä ljaren, ä r
k ö paren skattskyldig och ansvarig f ö r ö vertr ä delser av brukandef ö rbudet. En hyresman ä r p å samma s ä tt
skattskyldig och ansvarig cm han.:har hyrt fordonet f ö r en period om minst ett å r (leasingfordon). I dessa fall kan enligt best ä mmelserna i 36 kap. 4 § brottsbalken n å got f ö rverkande av fordonet inte ske hos ä garen,
bortsett fr å n fall d ä r ä garen har
medverkat vid brottet eller d ä r han
beretts vinning d ä rav. D ä remot kan det vara m ö jligt att f ö rverka avbetalningsk ö parens r ä ttigheter
till fordonet enligt avbetalningskontraktet (jfr. Beckman m.fl. Brottsbalken
III, 2 uppl., s. 393).

Det kan dock enligt v å r
mening finnas sk ä l att, i fr å ga cm f ö rverkande
av

Prop.
1981/82:225 60

ett fordon scm har brukandef ö rbud och har anv ä nts trots avskyltning, ut ö ka n ö jligheterna
att f ö rverka fordonet hos annan ä n g ä rningsmannen.
Brukandef ö rbudet f ö r ett fordon ä r
vanligen inte beroende av vem son ä r
skyldig att betala den skatt som f ö rorsakar
f ö rbudet. Cm en leasinginnehavare
inte har betalat v ä gtrafikskatt f ö r ett fordon, g ä ller
brukandef ö rbudet ä ven gentenot fordons ä garen. Denne m å ste cm han ö nskar disponera, ö ver
fordonet se till att skatterna betalas. Har fordonet k ö pts p å avbetalning
med å tertagander ä tt f ö r s ä ljaren, g ä ller
brukandef ö rbudet ä ven cm fordonet å tertas.
Det kan d ä rf ö r enligt v å r mening inte resas n å gra principiella inv ä ndningar mot-att ett f ö rverkande av
fordonet eller en del av dess v ä rde kan ske
i s å dana fall. Vi f ö resl å r d ä rf ö r att f ö rverkandebes-t ä nmelsen
utformas s å att f ö rverkande kan ske oavsett ä garef ö rh å llandena. D ä remot
b ö r som tidigare n ä mnts ett beslag kunna h ä vas och f ö rverkande
underl å tas an skatten betalas. Skulle
skatten inte betalas och f ö rverkande ske b ö r detta kunna begr ä nsas till en l ä nplig del av fordonets v ä rde.

Straffansvaret f ö r
brukande av avskyltade fordon bor i princip vila p å hyresmannen i fall scm avses i 35 § VSL och vid leasing, "och p å k ö paren vid
avbetalningsk ö p. Enligt vad san f ö rut n ä mnts b ö r straffskalan inkludera f ä ngelse.

Ett fordon som har f ö rverkats enligt de f ö reslagna best ä nmelserna tillfaller staten (36
kap. 12 § brottsbalken). I lagen (1974:1066)
an f ö rfarande med f ö rverkad egendon och hittegods m.m. f ö reskrivs att f ö rverkad
egendom i princip skall f ö rs ä ljas. N ä rmare best ä mmelser cm f ö rfarandet
vid f ö rs ä ljningen meddelas i lagen. Ett f ö rverkande
inneb ä r inte att de skatteskulder som h ä nf ö r sig till
fordonet faller bort. F ö rbud att bruka fordonet skulle, cm
inget annat stadgas, g ä lla ä ven efter f ö rverkandet till dess att skatterna
har betalats. Detta skulle kunna medf ö ra
sv å righeter att s ä lja ett fordon som har f ö rverkats. P å
sanma s ä tt som nu g ä ller vid exekutiv f ö rs ä ljning av fordon t ö r d ä rf ö r ett fordon som har f ö rverkats f å anv ä ndas utan hinder av att fordonsskatt eller kilcmeterskatt san en
tidigare ä gare ä r skattskyldig f ö r inte har betalats. Detta fordrar
vissa till ä gg i 16 och 21 §§ VSL.

5.3.4 Samarbete mellan myndigheter,
informationsinsatser

Problemen med ö vertr ä delser av brukandef ö rbudet vid obetalda v ä gtrafikskatter
skulle kunna minska cm indrivningen av skatterna kunde g ö ras effektivare. Ett s ä tt att f ö rb ä ttra indrivningen skulle vara att utm ä tning omedelbart

Prop.
1981/82:225 61

kunde ske av ett fordon med restf ö rd skatt. Personal fr å n kronofogdenyndigheten skulle kunna delta i poliskontroller eller
ocks å skulle polisen ang å ende underr ä tta
kronofogdemyndigheten cm att ett fordon med restf ö rd skatt hade stoppats. Bnellertid torde kronofogdemyndigheterna f ö r n ä rvarande
ytterst s ä llan ha resurser att medverka p å detta s ä tt.
Ingripandena torde f ö r ö vrigt ocks å f å begr ä nsas till vissa tider och platser.
Indrivnings å tg ä rder av detta slag kan d ä rf ö r knappast komma till allm ä n anv ä ndning,
vilket inte hindrar att de b ö r anv ä ndas n ä r
det ä r m ö jligt.

N ä r ett fordon har avskyltats b ö r kronofogdemyndigheten utan dr ö jsm å l underr ä ttas cm var fordonet har uppst ä llts eller vart det har f ö rts. Cm polisman har medgett att fordonet f ö rs till en viss plats b ö r en kcpia av beviset om detta medgivande s ä ndas till vederb ö rande
kronofogdenyndig-het. Uppgift cm r ä tt
kronofogdemyndighet kan erh å llas ur
bilregistret. Å tg ä rder b ö r d å kunna vidtas p å den plats d ä r fordonet finns. Det b ö r dock anm ä rkas
att utm ä tning av de fordon det ä r fr å ga an ofta
inte kan ske. Scm vi tidigare har framh å llit
kan skatteskulden å vila n å gon annan ä n
fordonets ä gare, t.ex. en avbetalningsk ö pare, en hyrestagare eller en f ö reg å ende ä gare till fordonet. I vissa fall kan g ä lden ä ren ha gjort
upp med kronofogdenyndigheten an en avbetalningsplan f ö r skatterna.

Vi har i avsnitt 4.4 och i tabell 7 i bilaga 2 redovisat
resultaten av en kontroll av l ä mnade k ö rl ä ngdsuppgifter
f ö r kilcmeterskattepliktiga m.fl.
fordon med obetald v ä gtrafikskatt. Av kontrollen framg å r att å tminstone
27 % av fordonen vid unders ö kningstillf ä llet hade anv ä nts
trots att skatten inte var betald.

Redan av de uppgifter san nu finns i bilregistret kan s å ledes konstateras att vissa fordon anv ä nds trots brukandef ö rbud. Dessa registeruppgifter utnyttjas nu inte. Enligt v å r mening borde kontroller regelm ä ssigt kunna g ö ras
av s å dana registeruppgifter scm kan visa
om ett fordon anv ä nds olovligen. F ö rfarandet b ö r
kunna utformas s å att TSV l ä mnar uppgifter till l ä nsstyrelserna om fordon f ö r
vilka k ö rl ä ngdsuppgifter inkommer trots att de har brukandef ö rbud. L ä nsstyrelserna
b ö r sedan unders ö ka dessa fall och vidta de å tg ä rder san kan
erfordras, t.ex. f ö ranstalta om revision eller anm ä la f ö rh å llandet f ö r
å tal. Det f å r anses ankomma p å
TSV och RSV att utforma rutiner f ö r
dessa kontroller.

Prop.
1981/82:225 62

F ö r att p å skynda skattebetalningarna och f ö r att f ö rb ä ttra respekten f ö r
brukandef ö rbudet vid obetalda v ä gtrafikskatter anser vi att informationen till
fordons ä garna beh ö ver f ö rb ä ttras. Detta blir s ä rskilt angel ä get cm avskyltning m.m, kan f ö lja om brukandef ö rbudet
inte respekteras.

F ö r n ä rvarande uts ä nds scm tidigare n ä mnts (avsnitt 2.4) en p å minnelse cm skatten inte betalas. Vid ordinarie uppb ö rd g ö rs detta ca
25 dagar efter skattens f ö rfallodag. Denna p å minnelse inneh å ller
ingen information cm att brukandef ö rbud
r å der f ö r fordonet till dess att skatten har betalats. Vi anser att p å minnelsen b ö r
karpletteras med s å dan information, san ocks å b ö r omfatta
uppgifter cm vilka p å f ö ljder och ingripanden som kan komma i fr å ga vid ö vertr ä delser av brukandef ö rbudet.
Enligt vad vi har erfarit karmer en s å dan
information incm kort att b ö rja l ä mnas. Om skatten ä nd å inte betalas k ö r
derma information enligt v å r mening f ö rnyas med j ä mna
mellanrum, l ä mpligen var tredje m å nad. I inget fall beh ö ver dock information om brukandef ö rbud
m.m. s ä ndas ut an fordonet har avst ä llts.

Ö vertr ä delser av brukandef ö rbudet torde vara vanliga i samband med ä garbyten (se avsnitt 5.1). Vi p å pekade
i v å rt f ö rsta delbet ä nkande (Ds B 1978:5) att ett s ä rskilt meddelande d ä rf ö r b ö r s ä ndas till den som f ö rv ä rvar ett
fordon med brukandef ö rbud. N å gra s å dana rutiner
har ä nnu inte hunnit inf ö ras. Om de h ä r
f ö reslagna å tg ä rderna med
avskyltning m.m. av vissa oskattade fordon skall anv ä ndas ä r det av
stor vikt att ny ä gare till ett fordon med brukandef ö rbud snabbt informeras cm brukandef ö rbudet och g ä llande
best ä nmelser i anknytning d ä rtill.

I inledningen av detta kapitel har redogjorts f ö r vissa fall n ä r
v ä gtrafikskatt fastst ä lls gencm beslut enligt 23 § andra stycket VSL. Fastst ä lls skatt enligt denna best ä mmelse intr ä der
brukandef ö rbud f ö r fordonet cm eventuellt tillkanmande skatt inte
betalas i r ä tt tid. Cm en tidigare ä gare ä r
skattskyldig f å r den person som ä ger fordonet vid fastst ä llelsen f ö r
n ä rvarande inte omedelbart reda p å att brukandef ö rbud
r å der. Ett s ä rskilt meddelande b ö r d ä rf ö r enligt v å r mening s ä ndas ut till ä garen
n ä r brukandef ö rbud intr ä der
i de h ä r angivna fallen. Ä garen kan sedan ans ö ka hos P!SV cm att brukandef ö rbudet
skall h ä vas.

Vi anser att TSV och RSV b ö r utarbeta en rutin f ö r uts ä ndning av den information san h ä r beskrivits.

Prop.
1981/82:225 63

5.3.5 Vissa registerfr å gor m.m.

Cm effektivare å tg ä rder vid ö vertr ä delser av brukandef ö rbudet inf ö rs ä r det viktigt att tillse att polispersonalen f å r l ä ttillg ä ngliga och korrekta uppgifter ur bilregistret cm
skattebetalningar m.m. Polisen har nu tillg å ng
till vissa standardfr å gor till registret. F ö r att f å
fram tillr ä ckliga uppgifter f ö r att kontrollera an brukandef ö rbud r å der
utnyttjas nu oftast mer ä n en fr å getyp. Uppgifterna ur registret l ä mnas i f ö rkortad
form. F ö r att r ä tt tyda de l ä mnade
uppgifterna kr ä vs d ä rf ö r god vana att arbeta med
registret. Det skulle vara ö nskv ä rt om n ö dv ä ndiga uppgifter kunde tas fram p å ett enklare s ä tt
och i s å dan form att missf ö rst å nd inte kan
uppkomma.

Vid de kontakter vi haft med polispersonal har framf ö rts att det skulle vara ö nskv ä rt cm det
direkt av polisens standardfr å ga till
registret (den s.k. QP-fr å gan) i klartext framgick de
uppgifter san beh ö vs f ö r ö vervakningen. Vi f ö resl å r att
registerrutinerna ses ö ver s å att polispersonalens behov av l ä ttillg ä nglig information ur registret tillgodoses.

I avsnitt 2 har relativt utf ö rligt redogjorts f ö r
betalningsrutiner m.m. f ö r v ä gtrafikskatten. Av redog ö relsen
fr å ng å r att det tar viss tid innan en skattebetalning hinner noteras i
registret. F ö rdr ö jningen varierar bl.a. med betalningss ä ttet. Betalas v ä gtrafikskatt strax f ö re f ö rfallodagen,
eller efter f ö rfallodagen, kan d ä rf ö r i vissa
fall uppgifterna i registret utvisa att brukandef ö rbud r å der
f ö r ett fordon trots att skatten har
betalats. Detta f ö rh å llande kan f ö rsv å ra polisens kontroll av att brukandef ö rbudet inte å sidos ä tts.

De h ä r n ä mnda problemen ä r s ä rskilt vanliga de f ö rsta dagarna
efter f ö rfallodagen vid ordinarie uppb ö rd av v ä gtrafikskatt.
M å nga fordons ä gare betalar n ä mligen
skatten n å gon av de sista dagarna i uppb ö rdsm å naden, och
betalningen hinner d å inte noteras i registret f ö rr ä n n å gra dagar in i n ä sta
m å nad. Har skatteinbetalningen skett
genom girering dr ö jer det ocks å n å gra dagar
innan fordons ä garen f å r sitt skattekvitto och kontrollm ä rke. Dessa betalningar i omedelbar anslutning till
skattens f ö rfallodag torde dock alltid ha
hunnit noteras i registret h ö gst 10 dagar
efter f ö rfallodagen. Cm effektivare å tg ä rder not ö vertr ä delser av
brukandef ö rbudet skall s ä ttas in f ö rst
n ä r restf ö ring hunnit ske, dvs. tidigast ca 55 dagar efter f ö rfallo-

Prop.
1981/82:225 64

dagen, korrmer dessa skattebetalningar i anslutning till f ö rfallodagen inte att v å lla n å gra kontrollproblem.

D ä remot kan det f ö rekomma att en fordons ä gare (f ö rare) som anv ä nder ett fordon med brukandef ö rbud och restf ö rd
skatt vid en poliskontroll inv ä nder att han
strax innan har betalat skatten men att detta inte har hunnit noteras i
registret. Enligt uppgifter fr å n polisen ä r det f ö r
n ä rvarande inte ovanligt att s å dana inv ä ndningar
g ö rs, med r ä tt eller or ä tt.
Vid skattebetalningar san g ö rs l å ngt efter f ö rfallodagen
kan kontrollm ä rke inte erh å llas omedelbart vid betalningen. Fordons ä garen har heller inte skyldighet att vid f ä rd medf ö ra
n å got bevis om att skatten har
betalats. Polisen har d ä rf ö r vid inv ä ndningar fr å n fordons ä gare
cm att skatten nyss har betalats sv å rt
att bed ö ma cm inv ä ndningarna kan vara riktiga eller inte.

Om beslut skall kunna fattas onedelbart ute p å v ä gen cm avskyltning
av ett oskattat fordon eller beslag av ett avskyltat fordon ä r det givetvis viktigt att tvivel inte kan uppkomna
om skatten har betalats eller inte. Problem i detta avseende kan uppst å endast i de fall en fordons ä gare p å st å r att skatten nyligen har betalats och att
betalningen har skett efter skattens f ö rfallodag.
Vi anser d ä rf ö r att det b ö r f ö reskrivas en skyldighet att vid f ä rd
medf ö ra ett bevis cm att skatten har
betalats, or. betalningen har skett efter skattens f ö rfallodag. Denna skyldighet b ö r g ä lla till
dess att betalningen har hunnit noteras i bilregistret.

Prop.
1981/82:225 65

6 SPECIAIMOrrVERING

I det f ö ljande l ä mnas en specialnotivering till vissa av de f ö reslagna f ö rfattnings ä ndringarna. Vissa ä ndringar, son kotnmenterat:s p å
annat st ä lle i bet ä nkandet eller san inte har ansetts kr ä va s ä rskilda
kommentarer, har utel ä mnats.

1 Lag om ä ndring
i v ä gtrafikskattelagen

16 och 21 §§

I paragraferna f ö resl å s undantag fr å n
brukandef ö rbudet f ö r fordon med o-betald v ä gtrafikskatt cm fordonet har f ö rverkats. Motiveringen h ä rf ö r framg å r av avsnitt 5.3.3.

33a §

I paragrafens f ö rsta
stycke anges f ö ruts ä ttningarna f ö r att ett fordons
registreringsskyltar skall omh ä ndertas. Omh ä ndertagande skall ske cm brukandef ö rbud g ä ller
p å grund av att fordonsskatt eller
kilometerskatt inte har betalats. S å dant
brukandef ö rbud g ä ller enligt 16 och 21 §§ inte cm skatten avser tid f ö re
det n ä rmast f ö reg å ende skatte å ret och inte heller i fr å ga om skatt scm å vilar
en tidigare ä gare av fordonet och som har fastst ä llts genom beslut om efterbeskattning. Har ett
fordon f ö rs å lts p å exekutiv auktion g ä ller inte brukandef ö rbudet p å grund av att s å dana skatter scm en tidigare ä gare ä r
skattskyldig f ö r inte har betalats. Brukandef ö rbudet kan ocks å
annars cm s ä rskilda sk ä l f ö religger h ä vas genan beslut av RSV. Notering cm s å dana beslut g ö rs
i bilregistret.

En ytterligare f ö ruts ä ttning f ö r
att avskyltning skall f å ske ä r att den skatt som har f ö rorsakat
brukandef ö rbudet har restf ö rts. D ä rigenom
avses ingripandena kunna begr ä nsas till-
mer allvarliga fall av ö vertr ä delser av brukandef ö rbudet.
Restf ö ring av v ä gtrafikskatt sker enligt reglerna i uppb ö rdslagen (1953:272), scm enligt 30 § andra stycket VSL i till ä npliga delar g ä ller
v ä gtrafikskatterna. Uppgift cm att
restf ö ring har skett noteras i
bilregistiret.

Fordon som ä r avst ä llda ä r inte
skattepliktiga enligt VSL (2 § f ö rsta stycket), Brukandef ö rbud g ä ller
inte f ö r ett avst ä llt fordon enligt reglerna i VSL. An-

5 Riksdagen 1981/82. I saml. Nr 225

Prop. 1981/82:225 66

v ä nds fordonet medf ö r detta i st ä llet
straffp å f ö ljd enligt 87 § BRK (bortsett fr å n vissa speciella fall d ä r det ä r
till å tet att anv ä nda- ett avst ä llt
fordon, se 37 § BRK). Anv ä nds ett avst ä llt
fordon olovligen b ö r avskyltning kunna ske cm v ä gtrafikskatt har restf ö rts f ö r fordonet och cm brukandef ö rbud skulle r å da
f ö r det cm det var skattepliktigt. I
annat fall skulle en. fordons ä gare genan
att avst ä lla ett fordon med brukandef ö rbud enligt 'VSL kunna anv ä nda fordonet utan risk f ö r avskyltning.

I avsnitt 5.3.1 beskrivs de å tg ä rder son b ö r vidtas med registreringskyltarna f ö r det avskyltade fordonet.

I paragrafens andra stycke anges att den polisman scm har
omh ä ndertagit fordonets
registireringsskyltar i vissa fall kan medge att det f ö rs till en uppst ä llningsplats
e.d. De n ä rmare f ö ruts ä ttningarna h ä rf ö r beskrivs i
avsnitt 5.3.2, Bortsett fr å n denna anv ä ndning f å r
fordonet naturligtvis inte anv ä ndas f ö rr ä n skatten
har betalats eller brukandef ö rbudet
annars har upph ö rt.

34 §

I paragrafen f ö resl å s inf ö rd en n ö jlighet att d ö ma
till f ä ngelse i de fall d å ett avskyltat fordon anv ä nds olovligen. Motiveringen h ä rf ö r fr å ng å r av avsnitt
5.3,3,

34a §

1 paragrafen f ö resl å s en n ö jlighet
att f ö rverka ett fordon scm har anv ä ntis

trots att det har avskyltats. Denna f ö rverkandebest ä mmelse inneb ä r
ocks å

att beslagsbest ä nmelserna i 27 kap, r ä tteg å ngsbalken blir till ä npliga. En

n ä rmare motivering till best ä mmelserna finns i avsnitt 5.3.3.

2 F ö rordning
om ä ndring i v ä gtrafikskattekung ö relsen

27b §

I paragrafen f ö resl å s att en skyldighet inf ö rs att medf ö ra
bevis om att skatt har betalats om betalningen gjorts efter skattens f ö rfallodag. En s å dan
skyldighet b ö r g ä lla till dess att skattebetalningen har noterats i bilregistret. F.n.
utf ä rdas inte skattekvitto i alla de
fall d å ett

Prop.
1981/82:225 67

brukandef ö rbud upph ä vs genan en inbetalning. Detta b ö r enligt v å r
mening ske, varf ö r vissa sm ä rre ä ndringar b ö r g ö ras i TSV:s
rutiner. Cm skattekvitto alltid utf ä rdas-,
kan l ä npligen stadgas att skyldigheten
att medf ö ra bevis cm betalningen g ä ller till dess att skattekvitto har erh å llits.

3 F ö rslag till f ö rordning om ä ndring
i bilreqisterkung ö relsen

21 §

I det f ö reslagna
andra stycket inf ö rs en inskr ä nkning i n ö jligheten
att erh å lla duplettskyltar. Bl.a. f ö r att undvika att s å dana skyltar anskaffas f ö r
att anv ä ndas om fordonet skulle komma att
avskyltas b ö r duplettiskyltar inte l ä mnas ut an brukandef ö rbud r å der f ö r ett fordon p å grund av obetalda skatter. Cm
fordonet ä r avst ä llt b ö r heller
inte duplettskyltar l ä mnas ut cm det finns obetald v ä gtrafikskatt som skulle ha f ö ranlett brukandef ö rbud
om fordonet hade varit skattepliktigt.

Tredje stycket avser fall d ä r ett fordon har blivit avs'K:i'ltat. N ä r hinder not att bruka ett avskyltat fordon inte l ä ngre f ö religger
skall duplettskyltar l ä mnas ut utan n å gra s ä rskilda å tg ä rder fr å n ä garens sida.
Ä r fordonet avst ä llt b ö r dock
duplettskyltar l ä mnas ut f ö rst efter s ä rskild
ans ö kan, efterson det utg å r avgift f ö r
skyltarna och det kan finnas fall d ä r
ä garen inte mer ö nskar ta det avst ä llda
fordonet i trafik. I vissa fall blir det on ö digt
att l ä mna ut duplettskyltar. De
ursprungliga registreringsskyltarna kan å terl ä mnas om de inte har hunnit f ö rst ö ras n ä r skatten har betalats och fordonet å ter f å r anv ä ndas.

24 §

I andra stycket f ö resl å s vissa begr ä nsningar
i m ö jligheterna att l ä mna ut provisoriska registreringsskyltar. Begr ä nsningarna ä r
desamma san enligt det f ö reslagna andra stycket till 21 § , och motiveras p å
samma s ä tt san enligt detta f ö rslag. Begr ä nsningarna
inneb ä r att polismyndigheten inte f å r l ä mna ut
provisoriska registreringsskyltar utan att ha kontirollerat om brukandef ö rbud m.m. f ö religger.
Kontrollen f å r g ö ras genom uppgifterna i bilregistret.

Tredje stycket avser fall d å ett fordon har blivit avskyltat. N ä r
f ö ruts ä ttningar f ö religger f ö r att l ä mna
ut duplettskyltar f ö r det avskyltade

Prop,
1981/82:225 68

fordonet skall ä ven
provisoriska registreringsskyltar kunna l ä mnas
ut p å beg ä ran d ä rom. Att f ö ruts ä ttningarna ä r uppfyllda f å r
kontrolleras i bilregistret. Eftersom det tar en viss tid innan
skattebetalningen hinner noteras i registret b ö r emellertid provisoriska registreringsskyltar l ä mnas ut om fordons ä garen p å annat s ä tt kan visa att skatten har betalats och att
fordonet å terigen f å r brukas. Kan fordons ä garen visa ett kvitto varav framg å r
att skatten ä r betald, b ö r skyltar l ä mnas
ut.

Bilaaa 1

Skatte å r,
skatteperioder och uppb ö rdsm å nader f ö r v ä gtrafikskatt

Skatte å r,
skatteperioder och uppb ö rdsm å nader f ö r visst fordon best ä ms efter slutsiffran i fordonets registreringsnummer
enligt f ö ljande uppst ä llning.

Slut-

Skatte å r/

Fordonsskatt

Kilcmeterskatt

Uppt ö rds-

siffra

skatteperioder

m å nad

1

skatte å r:

maj-april

april-mars

april

skatteperioder:

maj-augusti

decenber-mars

april

september-december

april-juni

augusti

januari-april

juli-november

december

2

skatte å r:

juni-maj

maj-april

maj

skatteperioder:

juni-september

januari-april

maj

oktober-januari

maj-augusti

september

februari-maj

september-december

januari

3

skatte å r:

juli-juni

juni-maj

juni

skatteperioder:

juli-oktober

februari-maj

juni

november-februari

juni-september

oktober

mars-juni

oktober-januari

februari

4

skatte å r:

september-augusti

juli-juni

augusti

skatteperioder:

september-december

april-juni

augusti

januari-april

juli-novenber

december

maj-augusti

december-mars

april

5

skatte å r:

ok tober-september

september-augusti

september

skatteperioder:

oktober-januari

maj-augusti

september

februari-maj

september-december

januari

juni-september

januari-april

maj

6

skatte å r:

december-november

november-ok tober

november

skatteperioder:

december-mars

juli-oktnber

november

april-juli

november-februari

mars

augusti-november

mars-juni

augusti

7

skatte å r:

j anuar i-december

december-november

december

skatteperioder:

januari-april

juli-november

december

maj-augusti

december-mars

april

september-december

april-juni

augusti

8

skatte å r:

februar i-j anuar i

j anuar i-december

januari

skatteperioder:

februari-maj

september-december

januari

juni-september

januari-april

maj

oktober-januari

maj-augusti

september

6 Riksdagen 1981/82. I saml. Nr 225

Slut-

Skatte å r/

Fordonsskatt

Kilometerskatt

Uppb ö rds-

siffra

skatteperioder

m å nad

9

skatte å r:

mars-februari

februari-januari

februari

skatteperioder:

mars-juni

juli-oktober

november-februari

oktober-januari februari-maj j uni-september

februari

juni

oktober

0

skatte å r:

april-mars

mars-februari

mars

skatteperioder:

april-juli

augusti-november

december-mars

november-februari mars-juni juli-oktober

mars

augusti

november

Sista m å naden i
varje skatteperiod f ö r kilcmeterskatt betecknas avst ä nplingsm å nad.

Prop.
1981/82:225

71 Bilaga 2

Tabell 1 Antal debiteringar, p å minnelser och restf ö ringar avseeride v ä gtrafikskatt
å ren 1977 - 1980.

Fordonsskatt

Ar

Antal debiteringar (ordinarie och tillf ä llig

uppb ö rd)

P å minnelser antal %

Ftestf ö ringar
antal %

1977

4 650

000

151 000

,2

89

000

1,9

1978

4 715

000

156 000

3,3

88

000

1,9

1979

4 858

000

152 000

3,1

88

000

1,8

1980

4 833

000

157 000

3,2

91

000

1,9

Kilcmeterskatt

Ar

Anta], debiteringar p å grundval av uppgift p å
avl ä mnade st ä npelkort

Antal sk ö nsm ä ssiga debiteringar

P å minnelser antal % av

totala antalet debite-rinaar

Restf ö r antal

ingar % av totala antalet debiteringar

1977

870

000

27

000

40 000

4,5

30

000

3,3

1978

906

000

25

000

43 000

4,6

30

000

3,2

1979

889

000

27

000

40 000

4,4

30

000

3,3

1980

745

000

23

000

38 000

4,9

26

000

3,4

Tabell 2 Antal fordon f ö r vilka brukandef ö rbud
p å grund av obetald v ä gtrafikskatt g ä llde
den 7 mars 1981 , m.m.

1

2

3

4

5

Pordonsslag

Antal

regi-

Fordon med

Fordon med

Fordon
med brukan-|

strerade
ej

brukandef ö r-

restf ö rd

def ö rbud

p.g.a.
o-

avst ä llda

bud p.g

.a.

skatt

betald
skatt scm

fordon

obetald

skatt

hade
giltig tra-

fikf ö rs ä kring

antal

%

antal

% av

antal %

av

anta-

anta-

let i

let i

koluran

kolumn

2

3

A.
Kilcmeterskattepliktiga

fordor

1 384

3,9

2

995

2,7

3

211

' 73

Personbil

112

791

4

Lastbil

89

244

2

385

2,7

1

453

1,6

1

818

76

Buss

11

836

87

0,7

44

0,4

69_2,

'b)

Sl ä pvagn

25

203

387

1,5

225

0,9

Summa f ö r A.

239

074

7

243

3,0

4

717

2,0

5

098

743>

B. Andra fordo

n

2 753

102

25

977

0,9

15

530

0,6

13

005

50

Personbil

Motorcykel

14

609

805

5,5

519

3,6

335

42

Lastbil

90

550

1

265

1,4

826

0,9

680

54

Buss

1

038

17

1,6

11

1,1

9

53

Traktor klass

I och reg.

motorredskap

4

799

41

0,9

25

0,5

29

71

Traktor

klass II

294

007

2

646

0,9

1

635

0,6

1

"!2)

69_3,

Sl ä pvagn

372

150

5

558

1,5

3

677

1,0

Sunina f ö r B.

3 530

255

36

309

1,0

22

223

0,6

15

893

52)

., ..

Sunma A + B

3 769

329

43

552

1,2

26

940

0,7

20

991-

56)

1)
Vid kontiroUen
borts å gs fr å n debiteringar som f ö rf ö ll till betalning vid utg å ngen av februari 1981, eftersom alla betalningar
enligt denna debitering ä nnu inte inf ö rts i registret.

2)
Sl ä pvagnar omfattas inte av trafikf ö rs ä kringsplikten.

3)
Ber ä knat p å
summan av antalet i kolumn 3 minus antalet sl ä pvagnar.

Tabell 3 Antal fordon som var
avst ä llda den 7 mars 1981 och f ö r vilka till betalnirg f ö rfallen v ä gtrafikskatt
f ö r tid notsvarande innevarande och
n ä rmast f ö reg å ende skatte å r inte hade betalats.

Pordonsslag

Antal avst ä llda
fordon (exkl. f ö rreg.)

DHrav med 1-ni betalning f ö rfallen v ä gtrafikskatt
san inte erlagts

antal

%

A. Pordon son ä r

kilometerskattepliktiga

8,3

n ä r de inte ä r

avst ä llda

1 952

Personbil

23 390

Lastbil

28 590

1 946

6,8

Buss

1 777

62

3,5

Sl ä pvagn

9 508

334

3,5

Summa f ö r A

63 265

4 294

6,8

B. Ö vriga fordon

474 936

10 799

2,3

Personbil

Motorcykel

87 463

694

0,8

lastbil

24 328

593

2,4

Buss

545

13

2,4

Traktor klass I och reg. motorredskap

897

15

1,7

Traktor klass II

24 745

221

0,9

Sl ä pvagn

34 849

626

1,8

Summa f ö r B.

647 763

12 961

2,0

Summa A-+-B

711 028

17 255

2,4

1)

Vid kontrollen borts å gs
fr å n debiteringar scm f ö rf ö ll till
betalning vid utg å ngen av februari 1981, eftersom
alla betalningar enligt denna debitering ä nnu
inte inf ö rts i registret.

Prop. 1981/82:225 74

Tabell 4 Skatteskuldens sanmans ä ttnirg f ö r
vissa fordon

Fordonsslag

Skatteskuldens
art

Antal fordon

S å v ä l fordonsskatt som kilcmeterskatt

antal

fordon %

Enbart fordonsskatt

ant.a1 fordon %

Enbart
kilcmeterskatt

antal

fordon
%

med

obetald

skatt

A. Kilcmeterskattepliktiga

fordon

Personbil

955

22

319

7

3 110

71

4 384

Lastbil

733

31

289

12

1 363

57

2 385

Buss

13

15

14

16

60

69

87

Sl ä pvagn

116

30

65

17

206

53_

: 387

Summa f ö r A

1 817

25

687

10

4 739

65

7 243

b; Avst ä llda

fordan,
scm ä r kiloneterskatteoliktiga

n ä r de inte

ä r avst ä llda

Personbil

434

22

195

10

1 323

68

1 952

lastbil

575

30

273

14

1 098

56

1 946

Buss

11

18

15

24

36

58

62

Sl ä pvagn

128

38

61

18

145

44

334

Summa f ö r B

1 148

27

544

13

2 602

60

4 294

Prop. 1981/82:225 75

Tabell 5 Rapporterade ö vertr ä delser not
brukandef ö rbud p å grund av obetald v ä gtrafikskatt och mot f ö rbudet att
anv ä nda oregistrerade eller avst ä llda fordon

Ar

Antal rapporter cm anv ä ndning av fordon med brukandef ö rbud
p.g.a. obetald skatt

Antal rapporter cm anv ä ndning av oregistrerade eller avst ä l).-da fordon |

1970

2 159

3 668

1971

2 715

3 423

1972

2 962

3 193

1973

4 144

3 437

1974

7 396

2 500

1975

8 083

■ 2 125

1976

8 052

.2 379

1977

9 484

2 351

1978

9 082

2 484

'Till f ö ljd av ä ndrade
statistikrutiner finns inte motsvarande uppgifter f ö r å ren 1979 och
1980.

'fabell 6 Antal lagf ö ringar till f ö ljd
av ö vertr ä delser av brukandef ö rbudet p å grund av obetald skatt under å ren 1974-1979

N. Lagrum Ä r \

1) 34 § VSl''

( ä garen)

II 2) 35 § VSL' (nyttjander ä ttshavare)

III

36 § VSL''

(f ö rare)

1974

1 391 (3)

1

133

1975

3 404 (64)

-

270

1976

3 336 (126)

4

263

1977

3 455 (210)

5'

296

1978

4 134 (270)

6

362

1979

4 362 (233)

9

355

1)
Siffror incm
parentes anger det antal fall d ä r det s ä rskilt noterats att brottet avser 21 § f ö rsta stycket
2 VSL - dvs. n ä r kilometerskatt inte betalats.

2)
Fallen i kolumn
II (person som utan lov brukat annans
fordon) och III (f ö rare som k ä nt till hindret f ö r
fordonets brukande) kan redan ha blivit inr ä knade
i kolumn I, n ä mligen cm i straff ö rel ä ggandet/domen
ä ven h ä nvisats till VSL § 34. H ä nvisas till tv å
lagrum g ö rs n ä mligen notering p å b å da st ä llena.

Tabell 7 Av registeruppgifter
dokumenterad anv ä ndning av fordon med brukandef ö rbud p å
grund av obetald v ä gtrafikskatt . Kontrollen gjordes
den 7 mars 1981 och avs å g kilometerskattepliktiga fordon
och fordon som ä r kilometerskattepliktiga n ä r de inte ä r
avst ä llda (exkl. f ö rregistrerade),

Fordonsslag

Antal fordon i registuret (exkl.
f ö rreg.)

Fordon, med obetald skatt

Pordon med i registret dokumenterad k ö rstr ä cka
efter det att skatten f ö rfallit till betalning

antal

%

antal

% av antal et fordon med obetald skatt

Personbil

136 181

6 336

4-7

1 679

26,5

Lastbil

117 834

4 331

■ 3,7

1 206

27,8

Buss

13 613

149

1,1

26

17,4

Sl ä pvagn

34 711

721

2,1

213

29,5

Summa

302 339

11 537

3,8

3 124

27,1

)

Beträffande vilka uppgifter scm loeaktats vid kontrollen,
se s. 35.

Prop.
1981/82:225 77

Bilaga 2

Sammanställning av remissyttrandena över vägtrafik-skatteutredningens
betänkande (Ds B 1981:8) Översyn av vägtrafikbeskattningen Del 4 Effektivare
brukandeförbud

1 Remissinstanserna

Yttranden över betänkandet har
avgetts av riksåklagaren (RA), hovrätten för Nedre Norrland, kammarrätten i
Sundsvalt, rikspolisstyrelsen (RPS), brottsförebyggande rådet (BRÅ),
traflksäkerhetsverket (TSV), transportrådet (TPR), riksskatteverket (RSV),
generaltullstyrelsen, länsstyrelserna i Stockholms län, Jönköpings län,
Kristianstads län, Göteborgs och Bohus län, Västmanlands län och Norrbottens
län. Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation
(TCO), Centralorganisationen SACO/SR, Svenska busstraflkförbundet. Svenska
taxiförbundet och Svenska åkeriförbundet.

Dessutom har RÅ överlämnat yttranden
av överåklagarna i Stockholms, Göteborgs och Malmö åklagardistrikt samt
cheferna för länsåklagarmyndigheterna i Malmöhus lån och Kopparbergs län.
Vidare har länsstyrelsen i Jönköpings län bifogat ett yttrande av
länspolischefen i länet, som i sin tur har åberopat ett yttrande av
länstrafikgruppen i Jönköpings polisdistrikt. Slutligen har LO översänt ett
yttrande av Svenska transportarbetareförbundet.

2 Avskyltning m. m.

Utredningens förslag om avskyltning
av fordon som används i trafiken trots restförd vägtrafikskatt, har tillstyrkts
eller lämnats utan erinran av samtliga remissinstanser utom länsstyrelsen i
Kristianstads län och åklagarmyndigheten i Malmö åklagardistrikt. Enligt
länsstyrelsens förmenande skulle systemet medföra ett icke obetydligt
merarbete för polisen på bekostnad av det normala trafiksäkerhetsarbetet.

När det gäller detaljerna och
delförslagen i anslutning till den föreslagna avskyltningen har följande
påpekanden gjorts.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus
län menar att åtgärderna bör kunna sättas in före restföringen av skatten.

TSV anser att befogenheten att
omhänderta ett fordons registreringsskyltar bör tillkomma, förutom polisman,
även bilinspektör och de s.k. VTK-inspektörerna och yrkesinspektörerna hos
yrkesinspektionen.

Kammarrätten i Sundsvall har
betonat att lagtexten bör utformas så att avskyltningen skall göras omedelbart
sedan ett fordon påträffats i trafik.

Prop. 1981/82:225 78

möjligen
genom att det som en förutsättning för avskyltning anges att ett fordon
"framförs" i strid mot brukandeförbud.

Den föreslagna skyldigheten att medföra bevis om
att skatteinbetalning har skett, om betalningen har gjorts efter förfallodagen,
bör enligt RÅ och överåklagaren i Stockholms åklagardistrikt på något vis
förenas med en sanktionsbestämmelse för att inte bli verkningslös.

Enligt RSV, kammarrätten i Sundsvall och
länsstyrelsen i Stockholms län bör avskyltade fordon utmärkas på lämpligt sätt.

Vad gäller förslaget att skyltarna skall förstöras
har RSV betonat att, för att få en likformig tillämpning, en viss tid för
skyltarnas kvariiggande bör bestämmas, förslagsvis tre arbetsdagar. RPS,
hovrätten för Nedre Norrland och länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län menar
däremot att en bättre ordning vore att skyltarna behölls en längre tid än vad
utredningen har föreslagit — länsstyrelsen har föreslagit en månad - och
lämnades tillbaka till fordonsägaren, om denne visade att han hade betalt
skatten.

RPS har motsatt sig förslaget att provisoriska
registreringsskyltar skall lämnas ut av polisen i avvaktan på att fordonsägaren
skall erhålla duplettskyltar. RSV anser inte att ett avskyltat fordon skall få
användas för att hos polisen hämta provisoriska registreringsskyltar då skatten
har blivit betald.

RPS har beräknat tiden för att ta fram en lämplig
blankett för medgivande av färd till lämplig uppställnings- eller
avlastningsplats och för att meddela anvisningar till sex månader. RPS vill
därför att detta tidsutrymme lämnas innan lagstiftnigen träder i kraft.

3
Fängelse

Utredningens förslag att fängelse skall införas i
straffskalan om ett avskyltat fordon används innan brukandeförbudet har hävts,
har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av de flesta remissinstanserna. Till
undantagen hör länsstyrelsen i Kristianstads län, som har redovisat en allmänt
negativ inställning till utredningförslaget, och åklagarmyndigheten i Malmö
åklagardistrikt, som har ansett att straffskärpningen med nuvarande kriminalpolitiska
strömningar och därmed sammanhängande syn på fängelsestraffets betydelse kan
bli obsolet.

Hovrätten för Nedre Norrland har tillstyrkt att
brukande av avskyltat fordon skall kunna bestraffas med fängelse men avstyrkt
att fängelse skall kunna följa även när fråga är om avställt fordon som inte
har avskyltats.

4
Förverkande

Även när det gäller förverkande av avskyltat fordon
som används olovligen, har de flesta remissinstanserna tillstyrkt förslaget
eller lämnat det

Prop. 1981/82:225 79

utan
erinran. Länsstyrelsen i Kristianstads lån utgör även i denna fråga ett
undantag. Vidare är RÅ och vissa åklagarmyndigheter negativa till förslaget.
Från dessa myndigheter har framförts bl. a. följande.

RÅ: Frågan om förverkande av fordon som ett medel
att avhålla från fortsatt brottslighet bör övervägas i ett större sammanhang
och inte behandlas enbart avseende området för vägtrafikskattelagstiftningen.
Ej heller finner jag skäl att på förevarande rättsområde frångå de riktlinjer
som lämnades i samband med 1968 års ändringar i brottsbalkens allmänna
förverkanderegler och som innebär att en viss restriktivitet bör iakttas med
införande av förverkanderegler på specialstraffrättens område.

Överåklagaren i Stockholms åklagardistrikt:
Förslaget om möjligheten att förverka fordon avstyrker jag. Jag finner det
alltför drastiskt. Det torde även uppstå stora svårigheter att enhetligt
tillämpa bestämmelsen p.g.a. de aktuella fordonens mycket skilda värden.
Förslaget att förverkande får ske oavsett vem fordonet tillhör kan knappast
komma att omfattas av det allmänna rättsmedvetandet.

Överåklagaren i Göteborgs åklagardistrikt: Jag
befarar också att ett resursödande utredningsarbete i fråga om särskilda skäl
för förverkande föreligger samt en större kostnad för staten i att ta hand om
dåliga fordon än vad en ökad inbetalning av skatt kommer att ge.

Åklagarmyndigheten i Malmö åklagardistrikt: För
fordon där nuvarande ägare är betalningsansvarig för den restförda skatten, bör
ett utmätningsförfarande vara avsevärt enklare. Vidare kan för
polismyndigheterna uppstå problem av såväl praktisk som ekonomisk natur vid
förvaringen av beslagtagna fordon, i avbidan på beslut i förverkandefrågan.
Möjligheter till värdeförverkande är med hänsyn till det uttalade syftet med
förverkandet oklart. - — — Till detta bör, vid upprepade förseelser, införas
en förverkandemöjlighet, som dock bör göras vidare än den utredningen förordar.

Hovrätten för Nedre Norrland har motsatt sig att en
möjlighet till beslag och förverkande införs när det gäller avställt fordon
sorn inte har avskyltats. Vidare har hovrätten förklarat sig icke kunna
biträda utredningens uppfattning att förverkande skall kunna drabba
fordonsägare som inte tillhör den i 36 kap. 4 § brottsbalken angivna
personkretsen. I övrigt har hovrätten inte gjort någon invändning mot
utredningsförslaget i denna del.

Även kammarrätten i Sundsvall, som inte heller har
motsatt sig att förverkanderegler införs, avstyrker att för er ande skall få
ske oberoende av ägarförhållandena.

5
Administrativa åtgärder

Utredningens förslag till åtgärder av administrativ
karaktär - förbättrad information om bestämmelserna om brukandeförbund,
regelbundna registerkontroller, samtidig uppbörd av kilometerskatt och
fordonsskatt, underrättelse till kronofogden om vart avskyltade fordon har
förts, översyn av

Prop. 1981/82:225 80

registerrutinerna
- har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av samtliga remissinstanser. TSV
har dock påpekat att en del åtgärder redan är vidtagna eller avses bli
vidtagna inom kort.

Prop.
1981/82:225 81

Bilaga 3

Förslag till

Lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1973:601)

Härigenom föreskrivs i fråga om vägtrafikskattelagen
(1973:601)'

dels att rubriken närmast före 33 §
skall lyda "Straffbestämmelser m.m.",

dels att 34 § skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas en
ny paragraf, 33 a § , av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

33 a §

Brukas ett fordon i strid mot 16 §
eller 21 § första stycket 2 och har två månader förflutit från den dag då den
skatt som har föranlett brukandeförbudet förföll till betalning, skall
polisman ta hand om fordonets registreringsskyltar.

Polisman skall ta hand om registreringsskyltarna
även på ett avställt fordon, om förutsättningarna för en sådan åtgärd skulle
ha förelegat enligt första stycket om fordonet hade varit skattepliktigt.

Den polisman som har tagit hand om
fordonets registreringsskyltar får medge att fordonet förs till närmaste
lämpliga avlastningsplats eller uppställningsplats.

34 §

Brukas fordon i strid mot 16 eller Brukas ett fordon i strid mot 16 §

21 § dömes ägaren till böter. eller 21 § första stycket 2. och
har

fordonets registreringsskyltar tagits om hand enligt 33 a
§, döms ägaren till böter eller fängelse i högst sex månader.

Till samma straff döms ägaren till
ett avstållt fordon som brukas, om fordonets registreringsskyltar har tagits om
hand enligt 33 a § och brukandeförbud skulle ha gällt för fordonet enligt 16 §
eller 21 § 2

Lagen omtryckt 1979:280.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 869.

Prop. 1981/82:225 82

om fordonet hade varit skattepliktigt.

Brukas i annat fall ett fordon i strid mot 16 eller
21 §. döms ägaren till böter.

Visar ägaren att han iakttagit vad som ankommit på
honom för att hindra att fordonet brukades är han fri från ansvar.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1983.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982