om ändring i tullagen (1973:670)
1982-05-27 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1981/82:227, om ändring i tullagen (1973:670)
Dokumentets text
Prop.
1981/82:227
Regeringens proposition
1981/82:227
om ändring i tullagen
(1973:670);
beslutad
den 27 maj 1982.
Regeringen föreslår riksdagen att antaga det
förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.
På
regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN
BJÖRN
MOLIN
Propositionens
huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås en ändring i tullagen
(1973:670) som innebär att kommerskollegium och statens jordbruksnämnd på
begäran skall få tillgång till vissa uppgifter som förekommer hos
tullmyndigheterna och som rör import eller export av varor. De nya
bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 1983.
1
Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 227
Prop.
1981/82:227 2
Förslag till
Lag om ändring i tullagen (1973:670)
Härigenom föreskrivs att 54 a § tullagen (1973:670)
skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
'54a§'
Tullmyndighet skall på begäran Tullmyndighet skall på begäran
fillhandahålla
riksskatteverket eller tillhandahålla riksskatteverket, sta-
länsstyrelse uppgift som förekom- tens jordbruksnämnd, kommerskol-
mer hos tullmyndigheten och som legium eller länsstyrelse uppgift
rör import eller export av varor. som förekommer hos tullmyndighe-
ten
och som rör import eller export av varor.
Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1983.
Senaste
lydelse 1980:450.
Prop. 1981/82:227
HANDELSDEPARTEMENTET
PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1982-05-27
Närvarande:
statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Ullsten, Wikström, Friggebo,
Dahlgren, Åsling, Söder, Wirtén, Andersson, Boo, Eliasson, Gustafsson,
Elmstedt, Tilländer, Ahrland, Molin Föredragande: statsrådet Molin
Proposition
om ändring i tullagen (1973:670)
1
Inledning
Kommerskollegium har i framställning till
regeringen den 17 december 1981 hemställt att erforderliga
författningsbestämmelser utfärdas som medger informationsöverföring mellan
tullmyndighet och kommerskollegiet av import- och exportuppgifter utan hinder
av bestämmelserna om sekretess. Motsvarande framställning har den 13 januari
1982 gjorts av statens jordbruksnämnd.
2
Föredragandens överväganden
Kommerskollegiet anför i sin framställning att
tullverket och kollegiet var för sig svarar för verksamheter rörande
utrikeshandeln som mycket nära gränsar till varandra eller i vissa fall när det
gäller uppgifternas art t.o.m. är integrerade. Exempelvis utfärdar kollegiet
importlicenser och verkställer på basis av föreliggande handlingar kontroll av
ursprung, kvantitet etc. medan denna kontroll slutförs av tullverket genom
granskning av gods, tulldeklaration, bokföring m.m. På samma sätt kräver
konstaterande av dumping samt beräkning och uttagande av antidumpingtullar ett
intimt samarbete mellan de två myndigheterna.
Kommerskollegiet anser att ett rutinmässigt
informationsutbyte mellan tullverket och kollegiet utan hinder av nu gällande
sekretessbestämmelser skulle lämna ett väsentligt bidrag till en
effekfivisering av en rad arbetsuppgifter hos såväl kollegiet som tullverket.
Kollegiet anför bl.a. att kollegiet behöver
informationen som underlag för sina utredningar i fall där handelspolitiska
åtgärder kan bli aktuella till
Prop.
1981/82:227 4
skydd
för svensk produktion eller försörjning, t.ex. undersökningar enligt
antidumping- och subventionskoderna inom ramen för det allmänna tull-och
handelsavtalet (GATT). Kollegiet önskar informationen också som underlag för
kontroll av efterlevnaden av dels import- och exportregleringar, dels olika
former av övervakning av import eller export.
Kommerskollegiet framhåller vidare att frågan
rörande kollegiets rätt att hos tullverket ta del av sekretessbelagda uppgifter
angående import och export av varor fått ökad aktualitet på senare tid. Den
svenska tekoindustrins försämrade läge samt vissa konstaterade fall av kringgåenden
av begränsningarna på tekoområdet nödvändiggör enligt kollegiet en effektivare
kontroll av efterlevnaden av dessa begränsningar, vilket måste ske i nära
samarbete mellan kollegiet och tullverket. Vidare har kollegiet åberopat ett
under senare år ökat antal framställningar om antidumping- och andra
handelspolitiska åtgärder till skydd för svensk produktion. Kollegiets
handläggning av sådana ärenden förutsätter normalt detaljerade uppgifter över
bl.a. aktuella importpriser, vilka finns tillgängliga hos tullverket. Ett
effektivare resursutnyttjande hos de båda myndigheterna i nämnda och liknande
fall kräver enligt kollegiets mening att möjligheter skapas för ett
regelmässigt utbyte av sekretessbelagda uppgifter.
För att möjliggöra ett effektivt samarbete
myndigheterna emellan föreslår kollegiet att, i samband med att kollegiets
rätt att ta del av uppgifter hos tullverket regleras i författning, motsvarande
rätt tillskapas för tullverket att ta del av uppgifter av ifrågavarande slag
hos kollegiet.
Statens jordbruksnämnd anför i sin skrivelse att
nämnden inom sitt varuområde har samma arbetsuppgifter och därmed samma behov
av tillgång till tullverkets material som kommerskollegiet. I nämndens uppgifter
ingår således bl.a. licensgivning och avgiftsbeläggning vid import och export
av livsmedel m.m. Jordbruksnämnden pekar vidare på att nämnden inom sitt
varuområde har samma utredningsuppgifter som kollegiet när det gäller GATT:s
antidumping- och subventionskoder. Nämnden har också samma skyldighet som
kollegiet att kontrollera efterlevnaden av import-och exportregleringar.
För
egen del vill jag anföra följande.
Framställningarna avser ett rutinmässigt
informationsutbyte mellan tullverket och de tvä licensmyndigheterna,
kommerskollegiet och statens jordbruksnämnd. Det gäller här sådana uppgifter om
företags import och export av varor som finns tillgängliga hos
tullmyndigheterna.
Enligt 12 § tullagen (1973:670) fastställer
tullmyndigheten med ledning av en tulldeklaration eller motsvarande uppgift
tull och annan införselavgift (tulltaxering). I samband med att en vara anges
till förtullning lämnar den tullskyldige (själv eller genom ombud) en
tulldeklarafion med uppgifter om stafistiskt nummer, tull och annan
införselavgift, kvantitet, ursprungsland, statistiskt värde m.m. Samtidigt med
tulldeklarationen lämnas faktura eller annan motsvarande handling som styrker
uppgifterna i deklaratio-
Prop.
1981/82:227 5
nen.
Om varusändningens tull värde överstiger visst belopp behåller tullverket
fakturan.
Det material som tullverket på detta sätt erhåller
vid förtullningen registreras centralt på data hos generaltullstyrelsen. Detta
gäller såväl de uppgifter som behövs för utrikeshandelsstatistiskt ändamål som
de uppgifter som är nödvändiga för uppbörd av tull, mervärdeskatt och andra
avgifter. Magnetband med de statistiska primäruppgifterna lämnas över till
statistiska centralbyrån (SCB) för bearbetning. Uppgifterna bearbetas för att
ligga till grund för den statistik som publiceras. I samband därmed görs olika
företagsinriktade sammanställningar av de statistiska uppgifterna. Dessa
registreras på magnetband men även på s.k. mikrokort som används i tullverkets
kontrollverksamhet, bl.a. för det söksystem som behövs för att ge informafion
om var en viss akt kan återfinnas.
Det material som kommerskollegiet och
jordbruksnämnden anser sig behöva finns sålunda i form av magnetband eller
mikrokort. Därutöver kan det bli tal om överlämnande i vissa fall av fakturor
och annat material eller andra uppgifter som finns hos tullverket.
Enligt 9 kap. I § sekretesslagen (1980:100) gäller
för uppgift om enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden sekretess i
myndighets verksamhet, som avser bestämmande av skatt eller som avser taxering
eller i övrigt fastställande av underlag för bestämmande av skatt. Uppgift hos
tullverket får dock lämnas ut, om det står klart att uppgift kan röjas utan att
den enskilde lider skada eller men. Med skatt avses här även tull och annan
indirekt skatt.
Enligt 2 § sekretessförordningen (1980:657) jämförd
med punkt 7 i bilagan till förordningen gäller vid utredning, planering,
tillståndsgivning och tillsyn som handhas av kommerskollegium sekretess för
bl.a. uppgifter om en enskilds affärs- och driftförhållanden, om det kan antas
att den enskilde lider skada om uppgifterna röjs. Motsvarande gäller för
uppgifter som förekommer vid tillståndsgivning och tillsyn enligt kungörelsen
(1947:82) angående allmänt importförbud och kungörelsen (1950:324) angående allmänt
exportförbud (punkt 26). Hos statens jordbruksnämnd gäller sekretesskyddet vid
prisreglering på jordbrukets och fiskets områden (punkt 5). Även nyssnämnda
punkt 26 berör nämndens verksamhet.
Jag
vill i detta sammanhang erinra om att frågan om överföring av viss information
om uppgifter angående import och export hos tullverket behandlades av
riksdagen år 1980. Riksdagens beslut (prop. 1979/80:108, SkU 1979/80:55, rskr
1979/80:352) innebar att tullmyndigheterna på begäran skulle tillhandahålla
riksskatteverket och länsstyrelserna uppgifter rö-. rande import och export.
Syftet med överföringen var att ge underlag för en effektivare skattekontroll
och därigenom en rättvisare beskattning. I propositionen hänvisades till att
tullmyndigheterna debiterar och uppbär en stor del av mervärdeskatten. Att
uppbörden av mervärdeskatt uppdelats på två myndigheter, en för den interna
beskattningen och en för
Prop. 1981/82:227 6
importen,
borde inte leda till en begränsning av ett informationsutbyte som syftar till
en effektivare skattekontroll.
I propositionen berördes också behovet från vissa
andra myndigheters sida av att på motsvarande sätt som skattemyndigheterna få
tillgång lill information om företags import och export. Föredragande
departementschefen anförde att en spridning av sådana uppgifter också utanför
beskattningsområdet ökar risken för att materialet utnyttjas på ett obehörigt
sätt och för att den personliga integriteten kan beröras. Frågan om en sådan
spridning borde bedömas i ett större sammanhang. Föredraganden hänvisade också
till att regeringen givit brottsförebyggande rådet i uppdrag att se över
bestämmelserna om informationsutbyte och anmälningsskyldighet mellan
myndigheter och föreslå erforderliga lagstiftningsåtgärder.
I det nu aktuella fallet svarar de berörda
myndigheterna för verksamheter som ligger mycket nära varandra.
Jag vill också erinra om att kommerskollegiet
enligt sin instruktion är central förvaltningsmyndighet för ärenden om rikets
handel. Kollegiet har till uppgift att handlägga frågor om handelspolitik och
utrikes handel. Det åligger kollegiet bl.a. att förbereda reglering som hänför
sig till import och export av varor samt handlägga ärenden rörande tillstånd
till sådan import och export. Kollegiet har också att verkställa utredningar
och avge yttranden och förslag i tullfrågor.
Jordbruksnämnden är central förvaltningsmyndighet
för ärenden om pris- och marknadsreglering på jordbrukets och fiskets områden.
Nämnden handlägger bl.a. frågor om avsättningen inom och utom landet av
jordbruks- och fiskeprodukter. Vidare handhar nämnden utredningar och
regleringar som hänför sig till varuutbytet med ufiandet såvitt avser
Hvs-medel, livsmedelsråvaror och jordbruksförnödenheter.
Tullverket har till'uppgift att debitera, uppbära
och redovisa tull samt vissa skatter och andra avgifter. Verket övervakar
vidare efterlevnaden av särskilda bestämmelser om införsel och utförsel av
varor och utövar i övrigt uppsikt över trafiken till och från ufiandet samt
fullgör kontrolluppgifter, som sammanhänger därmed.
Enligt min mening är det av flera skäl angeläget
att kommerskollegiet och jordbruksnämnden i ändamålsenliga former genom
informationsöverföring kan få del av sådana uppgifter som finns hos
tullmyndigheterna och som rör import eller export av varor. Överföringen, som
också kan ske genom automatisk dataöverföring, kan ge underlag för en
effektivare kontroll av efterlevnaden av import- och exportregleringar. En
sådan ordning ger också fömtsättningar för ett ökat samarbete mellan tullverket
och licensmyndigheterna. Detta kan bl.a leda till ett förenklat
licensförfarande för övervakning av importen, som samtidigt gör det möjligt för
tullverket att öka insatserna för kontroll på mera känsliga områden.
En rätt för kollegiet och jordbruksnämnden att ta
del av uppgifter om import och export ger också möjligheter till effekfivare
utredningar i fall då
Prop. 1981/82:227 7
handelspolitiska
åtgärder kan bli aktuella till skydd för svensk produktion eller försörjning.
Det kan exempelvis gälla undersökningar enligt GATT:s antidumping- och
subventionskoder och andra marknadsstörningsfall.
Jag anser det mot denna bakgrund vara angeläget att
det införs regier enligt vilka tullmyndigheterna på begäran skall
tillhandahålla kommerskollegiet och jordbruksnämnden uppgifter rörande import
och export. Jag finner att relationerna mellan tullverket och de två
licensmyndigheterna är sådana att det inte finns anledning att avvakta den
utredning som pågår om informafionsutbyte mellan myndigheter.
Reglerna
bör anpassas till den undantagsregel i sekretesslagen som innebär att sekretess
inte hindrar att uppgift lämnas fill myndighet om uppgiftsskyldighet följer av
lag eller förordning. Jag anser det lämpligt att bestämmelser om informafion
ges i tullagen genom en komplettering av 54 a §. I nämnda paragraf finns de
bestämmelser om överföring av uppgifter fill beskattningsmyndigheterna som
enligt vad jag förut nämnt infördes år 1980. Kompletteringen bör utformas på
det sättet att tullmyndigheten på begäran skall tillhandahålla kommerskollegium
och jordbruksnämnden uppgifter som förekommer hos tullmyndigheten och som rör
import eller export av varor. Licensmyndigheternas begäran kan avse såväl
generell överföring av viss typ av information som uppgifter i ett särskih
ärende. Jag vill särskilt framhålla att en begäran om information givetvis
skall begränsas till att avse uppgifter som är nödvändiga för att den
mottagande myndigheten skall kunna fullgöra sådana arbetsuppgifter som jag här
har redovisat som grund för mitt förslag.
.Kommerskollegiet har i sin framställning anfört
att för ett effektivt samarbete myndigheterna emellan tullverket borde ha rätt
att på motsvarande sätt ta del av uppgifter hos kollegiet. Jag är inte beredd
att i detta sammanhang ta upp detta förslag till prövning. Jag förutsätter
emellertid att tullverkets behov att få del av uppgifter från kollegiet i regel
kan tillgodoses genom tillämpning av den s.k. generalklausulen i 14 kap. 3 §
sekretesslagen.
Jag får vidare erinra om att kollegiet också anmält
önskemål om att i syfte att göra kontrollen av import- och exportregleringarna
mer effektiv få möjlighet att ensamt eller tillsammans med tullmyndighet företa
kontrollbesök hos importörer och andra berörda. Frågan kräver ytterligare
överväganden, varför den får tas upp i annat sammanhang.
3
Upprättat lagförslag
I enlighet med det anförda har inom
handelsdepartementet upprättats förslag till lag om ändring i tullagen
(1973:670).
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1981/82:227
4
Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört
hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att antaga inom
handelsdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i tullagen
(1973:670).
5
Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens
överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga
det förslag som föredraganden har lagt fram.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982