Prop. 1981/82:25

Regeringens proposition

1981/82:25

med
förslag till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1981/82;

beslutad
den 29 oktober 1981.

Regeringen
förelägger riksdagen vad som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll för den åtgärd och de ändamål som framgår av föredragandenas
hemställan.

På
regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

ROLF
WIRTÉN

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås utgifter m. m. på tilläggsbudget I Ull statsbudgeten
för innevarande budgetår.

De
anslag som begärs uppgår lill ca 894,2 milj. kr. De största anslagen avser underskoltstäckning
vid statens järnvägar, förvärv av aktier i Luxor AB, teckning av aktier i AB
Svensk Exportkredit samt till FN-slyrkors verksamhet utomlands.

I
Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 25

Kartong:
S. 2, under Föredragande Tillkommer: Wirtén,

Prop.
1981/82:25

Prop.
1981/82:25 2

Utdrag

PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1981-10-29

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och
statsråden Ullsten, Wikström, Friggebo, Dahlgren, Åsling, Söder, Johansson, Wirtén,
Andersson, Boo, Petri, Eliasson, Elmstedt, Tilländer, Ahrland, Molin

Föredragande: statsråden Wikström, Friggebo, Dahlgren, Åsling,
Söder, Wirtén, Andersson, Boo, Petri, Eliasson, Elmstedt, Tilländer, Ahriand

Proposition med förslag om tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1981/82

Statsråden föredrar förslag lill riksdagen i frågor
angående anslag m. m, på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret
1981/82. Anförandena redovisas i underprotokollen för resp. departement.
Statsrådet Wirtén anför: I prop. 1981/82: 38, 61 och 56 har regeringen
föreslagit att 50 milj. kr. anvisas som kapitaltillskott till Norriands
Skogsägares Cellulosa AB, m. m., 670 milj. kr. till Svenska Petroleum AB samt
2225 milj. kr. till vissa statliga företag, m.m. Vidare har regeringen i prop.
1981/82:32 föreslagit att 600 milj. kr. anvisas till ersättning lill statens
järnvägar för vissa insatser på malmbanan. De ytterligare medelsbehov som nu
kan överblickas bör sammanfattas i en gemensam proposition angående utgifter
på tilläggsbudget I lill statsbudgeten för budgetåret 1981/82. Skulle anslagsframställningar
därutöver på tilläggsbudget för innevarande budgetår visa sig ofrånkomliga bör
dessa föreläggas riksdagen vid en senare tidpunkt.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att besluta om anslag m. m. på tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1981/82 i enlighet med de förslag som
föredraganden har lagt fram.

Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden
och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har
anfört för den åtgärd eller det ändamål som föredragandena har hemställt om.

Regeringen förordnar alt de anföranden som redovisas i
underprotokollen och en sammanställning över de anslag som regeringen begär
skall bifogas propositionen som bilagor 1-12.

Prop. 1981/82:25

Bilaga
I

Utdrag

JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1981-10-29

Föredragande:
statsrådet Petri

Anmälan
till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 såvitt avser
justitiedepartementets verksamhetsområde

ANDRA
HUVUDTITELN

G.
Övriga myndigheter

[1]
G 4. Datainspektionen. Datainspektionen har som central förvaltningsmyndighet
att pröva frågor om tillstånd saml utöva tillsyn enligt datalagen (1973:289)
kreditupplysningslagen (1973:1173) och inkassolagen (1974: 182).

Enligt
kungörelsen (1973: 1209) om avgift hos dalainspektionen skall avgift utgå för
handläggning av ansökan eller anmälan som avses i 1 § datakungörelsen (1973:29)
1 § kredilupplysningskungörelsen (1974:326) och I § inkassokungörelsen
(1974:327) saml av ansökan om medgivande enligt 11 § datalagen. Avgifterna är
avsedda att i princip läcka kostnaderna för datainspektionens lillslåndsverksamhet
enligt datalagen, kredilupplys-ningslagen och inkassolagen.

Riksdagen
har bemyndigat regeringen all besluta om ett nytt system för avgifterför
handläggningen vid datainspektionen (prop. 1980/81:20 bil. 1 s. 11, KU
1980/81:9, rskr 1980/81:58). Enligt systemet skall kostnaderna för dalainspektionens
verksamhet i dess helhet täckas med avgifter. Avgiftssystemet avsågs bli
infört den Ijuli 1981 (prop. 1980/81: 100 bil. 5 s. 88, KU 1980/81:18, rskr
1980/81:189). För budgetåret 1981/82 anvisade riksdagen för datainspektionens verksamhel
ett förslagsanslag av 1000 kr.

Datalagsliflningskommitlén
(DALK) (Ju 1976:05) har i uppgift att med förtur undersöka vilka åtgärder som
kan vidtas för alt på kort sikt rationalisera verksamheten vid
datainspektionen. DALK anmälde i samband med beredningen i regeringskansliet av
frågan om ett nytt avgiftssystem att kommittén planerade att i september 1981 i
en särskild promemoria lämna förslag till åtgärder på kort sikt när del gäller
datainspektionens verksamhet. Enligt kommitténs uppfattning borde med hänsyn
härtill ett nytt avgiftssystem inte träda i kraft redan den 1 juli 1981.

Prop. 1981/82:25 4

Med
hänsyn lill vad som kom fram om arbetet i DALK fann regeringen i ett beslut den
7 maj 1981 att frågan om ett nytt avgiftssystem vid datainspektionen borde
prövas i anslutning till de förslag till ändringar i datalagen som DALK kunde
komma all lägga fram. I beslutet uppdrogs ål DALK att efter samråd med
riksrevisionsverket och datainspektionen utreda och lill regeringen komma in
med förslag till ett nytt avgiftssystem för verksamheten vid datainspektionen.
Förslaget skulle ansluta till de ändringar av regelsystemet som DALK kunde
komma att föreslå.

Enligt
beslutet skall avgiftssystemet innebära alt kostnaderna för dalainspektionens
verksamhet helt skall täckas genom avgifter. DALK bör i första hand utgå från
att de som är underkastade tillstånds- eller anmälningsplikt enligt dalalagen,
kreditupplysningslagen eller inkassolagen skall betala årliga avgifter. DALK
har emellertid också möjlighet att föreslå andra lösningar i avgiftsfrågan, om
detta skulle bedömas vara lämpligare. I uppdraget till DALK har angetts all
kommitténs förslag bör redovisas i så god tid att det nya avgiftssystemet kan
träda i kraft den I juli 1982.

Genom
en ändring av kungörelsen om avgift hos datainspektionen, som har trätt i kraft
den 1 juli 1981, har avgifterna hos inspektionen höjts.

I
promemorian (Ds Ju 1981: 15-16) Tillstånd och tillsyn enligt dalalagen har DALK
redovisat det ovan nämnda ralionaliseringsuppdraget. Kommittén föreslår bl.a.
all tillståndsprövningen enligt datalagen endast skall omfatta vissa
personregister. Den nya ordningen föreslås gälla från den 1 juli 1982.
Promemorian remissbehandlas f. n.

Föredraganden

Beräkningen
av anslaget för datainspektionen budgetåret 1981/82 utgick från att
inspektionens verksamhel i dess helhet kunde täckas genom avgifter enligt ett
nytt system som skulle träda i kraft den I juli 1981. Anslaget kommer under
budgetåret 1981/82 att belastas med i runt tal 6,5 milj. kr. på grund av den senareläggning
av avgiftssystemet som jag nyss redogjort för.

Med hänsyn till vad som
har förekommit anser jag alt frågan om ett nytt avgiftssystem för
dalainspektionen nu bör anmälas för riksdagen. Min avsikt är alt föreslå
regeringen att i en proposition lill våren 1982 lägga fram förslag angående
dalainspektionens verksamhet på grundval av DALK:s promemoria. I anslutning
härtill ämnar jag också utarbeta förslag till ett nytt avgiftssystem för
datainspektionen. Förslaget skall utgå frän att inspekUonens verksamhet helt
kan täckas genom avgifter fr.o.m. den 1 juli 1982.

Jag
hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att
ta del av vad jag anfört i det föregående om ett nytt avgiftssystem för dalainspekUonen.

Prop.
1981/82:25 5

Bilaga
2

Utdrag

FÖRSVARSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1981-10-29

Fördragande:
statsrådet Dahlgren

Anmälan
till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 såvitt avser försvarsdepartementets
verksamhetsområde

FJÄRDE
HUVUDTITELN

B.
Arméförband

[I] B 2. Armeförband: Matérielanskaffning.
För budgetåret 1981/82 har riksdagen under detta anslag bemyndigat regeringen
att medge all beställningar av materiel m.m. för armeförband får läggas ut
inom en kostnadsram av I 708 milj. kr. och anvisat ett förslagsanslag av I 170
milj. kr.

Med
stöd av regeringens bemyndigande har min företrädare i mars 1981 utfärdat
föreskrifter för redovisning och omräkning av beställningsbemyn-diganden. Av
föreskrifterna framgår bl.a. att i anslagsframställning för visst budgetär
skall - utöver bemyndiganden för nya beställningar av materiel m.m. beräknade i
prisläget i februari kalenderåret före budgetårels början - särskilda prisregleringsbemyndiganden
beräknas för

1. uppräkning
av bemyndiganden för nya beställningar det aktuella bud

getåret, med avdrag för överplanering, från prislägel i febmari kalender

året före budgetårets början lill prisläget i februari det aktuella budgetåret

efter bedömd prisutveckling enligt netloprisindex (NPl),

2.
uppräkning av den beräknade bemyndigandereservationen
vid det aktuella budgetårets ingång från prisläget i februari före budgetårets
början lill prisläget i februari under budgetåret efter bedömd prisutveckling
enligt NPl,

3.
uppräkning av uteliggande
beställningar vid del aktuella budgetårets ingång från prisläget i februari
före budgetårets början enligt prisklausuler (prisökningar) samt

4.
korrektion för eventuellt saido
på prisregleringsbemyndiganden från föregående budgetär.

Försvarets
materielverk har i samråd med cheferna för armén, marinen och flygvapnet i
särskild skrivelse hemställt om uppräkning av nu erhållna bemyndiganden samt
lämnat förslag till fördelning av bemyndiganden som

Prop,
1981/82:25 6

slår
eller ställs till regeringens disposition. Materielverket bedömer att tillgången
på objektbemyndiganden för budgetåret 1981/82 under huvuddelen av anslagen
avseende huvudproduktionsområdena Matérielanskaffning och Forskning och
utveckling f. n. är tillräcklig för all anvisade och förvän-lade
betalningsmedel skall kunna utnyttjas på ett rationellt sätt. En förutsättning
är dock alt samtliga objektbemyndiganden kan utnyttjas för de ändamål de är
lämnade, vilket fömtsätter att underskottet av prisregleringsbemyndiganden
från budgetåret 1980/81 samt förväntat underskott av prisregleringsbemyndiganden
från budgetåret 1981/82 läcks genom ytteriigare prisregleringsbemyndiganden
under budgetåret 1981/82, En annan förutsättning är att prisutvecklingen enligt
NPl kommer alt överensstämma med prognoserna. Det mesta talar dock för alt den
verkliga prisutvecklingen kommer all bli högre. För alt härav följande
tilldelning av prisregleringsmedel skall kunna utnyttjas krävs ökade prisregleringsbemyndiganden
under vissa anslag.

Underskottet
av prisregleringsbemyndiganden för budgetåret 1980/81 och det beräknade
underskottet av sådana bemyndiganden för budgetåret 1981/82 fördelar sig på
anslag enligt vad som framgår av följande tabell.

Behov av ytterligare prisregleringsbemyndiganden
budgetåret 1981/82

(1000-tal kr.)

Anslag

Försvarets mate-

Föredraganden

rielverk

1980/81

1981/82

1980/81

1981/82

B 2.

Arméförband:
Matériel-

anskaffning

35 000

126 300

35 000

206900

B 4.

Arméförband:
Forskning

och
utveckling

6900

24300

6900

30400

C 2.

Marinförband:
Matériel-

anskaffning

47000

105 200

47000

211900

C 4.

Marinförband:
Forskning

och
utveckling

10000

3 600

10000

10 700

D2.

Flygvapenförband:
Maté-

rielanskaffning

62700

110200

62 700

253 900

D4.

Flygvapenförband:
Forsk-

ning och
utveckling

23400

9200

23400

-

E2.

Operaliv
ledning m. m.:

Matérielanskaffning

11900

7 700

11900

10000

Summa
bemyndigandebehov

196900

386500

196900

723800

Överbefidhavaren
har i sill yttrande över försvarels materielverks framställning framhållit att
utöver prisregleringsbemyndiganden måste yfterli-gare bemyndiganden ställas
till materielverkets förfogande dels som en följd av likviditelssitualionen
under budgetåret 1980/81, dels på grund av den bedömda likvidilelssitualion
under budgetåret 1981/82. Med hänsyn Ull den hitUllsvarande utvecklingen av NPl
och aft löneutvecklingen under budgetåret 1981/82 redan är känd bedömer
överbefälhavaren all anslagen

Prop.
1981/82:25 7

för
matérielanskaffning saml forskning och utveckling under budgetåret 1981/82 kommer
att kunna tilldelas betalningsmedel utöver de belopp som en tilldelning enligt NPl
skulle medföra. För att på ett ändamålsenligt och planerat sätt kunna utnyttja
dessa betalningsmedel krävs yllerligare objektbemyndiganden .

Försvarets
materielverk har i samråd med chefen för armén anmält behov av yllerligare bemyndiganden
om totalt 566,1 milj. kr. för att kunna utnyttja de betalningsmedel som efter
prisreglering bedöms bli tillgängliga under budgetåret 1981/82. Bemyndigandena
skulle möjliggöra alt angelägna anskaffningar av däcksbromaleriel och
bandvagnar samt renovering och modifiering av stridsvagnar tidigarelades.

Överbefälhavaren
har i sill yttrande tillstyrkt materielverkels framställning om ytterligare bemyndiganden.

Föredraganden

Behovet
av beslällningsbemyndiganden för ett visst budgetår uttrycks i den prisnivå som
antas komma all råda då bemyndigandena utnyttjas. Be-slällningsbemyndigandena prisregleras
därmed pä förhand vid budgele-ringen med utgångspunkt i en prognos om
prisutvecklingen. De betalningsmedel som anvisas är däremot uttryckta i
prisläget vid budgeleringstillfäl-lel och prisregleras löpande. Om
prisutvecklingen markant kommer att avvika från det antagande som låg bakom
beräkningen av bemyndigande-behovet uppkommer en skillnad mellan de bemyndiganden
och de anslagsmedel, inkl. prisregleringsmedel, som disponeras under anslaget.

Den
faktiska prisutvecklingen under budgetåret 1980/81 är nu känd. Vid en
jämförelse av del beräknade och det fakUska behovet av prisregleringsbemyndiganden
för detta budgetår bör enligt gällande regler de berörda anslagen tillföras
ytterligare sammanlagt 196,9 milj. kr.

Vid
beräkning av prisregleringsbemyndiganden för budgetåret 1981/82 (prop. 1980/81:100
bil. 7) för nu berörda anslag upptogs dessa bemyndiganden till belopp som
redan nu underskrider de värden som erfordras för alt en rationell matérielanskaffning
skall kunna genomföras.

Försvarets
materielverk har anfört att en fömtsättning för all förväntade betalningsmedel
skall kunna utnyttjas med god hushållning är all, i enlighet med gällande
regler, samtliga objektbemyndiganden utnyttjas för de ändamål som de är
lämnade och inte utnyttjas för prisreglering i avvaktan på all nya prisregleringsbemyndiganden
Ullförs.

Jag
anser alt del är nödvändigt all redan nu läcka underskottet av prisregleringsbemyndiganden
för budgetåret 1980/81 samt det beräknade underskottet av prisregleringsbemyndiganden
för budgetåret 1981/82. Mina beräkningar av ifrågavarande prisregleringsbemyndiganden
framgår av tabellen över behov av ytterligare prisregleringsbemyndiganden under
budgetåret 1981/82 (inlagen på s. 6). Jag har därvid utgått från en annan prisprognos
än vad försvarets materielverk har gjort.

Prop. 1981/82:25 8

Med
hänsyn till den bedömda likviditeten under budgetåret 1981/82 framhåller
överbefälhavaren att - utöver prisregleringsbemyndiganden -ytteriigare bemyndiganden
om totalt 1822,1 milj. kr. inkl. prisreglering måste ställas till
materielverkets förfogande.

Jag
anser i likhet med överbefälhavaren att ytterligare beslällningsbemyndiganden
krävs för budgetåret 1981/82. Med hänsyn lill de ekonomisk-politiska åtgärder
som har redovisats i prop. 1981/82; 30 och att en samlad likviditetsbedömning f.n.
är svår att göra är jag endast beredd att nu ta ställning lill de ytterligare bemyndiganden
för materielobjekl (motsvarande) under anslaget C 2. Marinförband: Matérielanskaffning
som är en följd av riksdagens tidigare fattade beslut (prop. 1980/81:100 bil.
7, FöU 1980/ 81:19, rskr 1980/81:291 och prop. 1980/81: 131, NU 1980/81:63, rskr
1980/ 81:393). Jag återkommer till den frågan i det följande. Jag hemställer
alt regeringen föreslår riksdagen

att
bemyndiga regeringen alt medge alt prisreglering av beslällningsbemyndiganden
som har lämnats för budgetåret 1981/82 och tidigare avseende anslaget
Arméförband: Matérielanskaffning får ske inom en kostnadsram av ytteriigare 241
900000 kr.

[2]
B 4. Armeförband: Forskning och utveckling. För budgetåret 1981/82 har
riksdagen under detta anslag bemyndigat regeringen att medge beställningar av
utvecklingsarbete för arméförband inom en kostnadsram av 227 milj. kr. samt
anvisat ett förslagsanslag av 148,2 milj. kr.

Beträffande
medelstillgången och planeringssituationen inom försvaret ber jag att få
hänvisa till vad jag har anfört under anslaget B 2. Arméförband: Matérielanskaffning,
Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att
bemyndiga regeringen alt medge all prisreglering av beslällningsbemyndiganden
som har lämnats för budgetåret 1981/82 och tidigare avseende anslaget
Arméförband: Forskning och utveckling får ske inom en kostnadsram av
ytterligare 37300000 kr.

C.
Mar införband

[31
C 2. Marinförband: Matérielanskaffning. För budgetåret 1981/82 har riksdagen
under delta anslag bemyndigat regeringen att medge att beställningar av
materiel m. m. för marinförband får läggas ut inom en kostnadsram av 1 692
milj. kr. och anvisat ett förslagsanslag av 657 milj. kr.

Riksdagen
beslutade i juni 1981 (prop. 1980/81: 131, NU 1980/81:63, rskr 1980/81: 393)
alt på tilläggsbudget III lill statsbudgeten för budgetåret 1980/ 81 under tjortonde
huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 100 milj. kr. som tillskott av
medel till Karlskronavarvet AB för sysselsättnings-

Prop. 1981/82:25 9

främjande åtgärder samt under fjärde huvudtitelns anslag C
2, Marinförband: Matérielanskaffning bemyndiga regeringen alt medge alt
beställningar av materiel m. m, fick läggas ut inom en kostnadsram av
ytterligare 100 milj, kr. Med anledning härav beslutade regeringen den 25 juni
1981 att försvarets materielverk fick beställa materiel med lång leveranslid lill
två ylattackfartyg typ YA 81 och ett bevakningsfartyg inom en kostnadsram av
100 milj. kr., varav 70 milj. kr. tillfaller Kariskronavarvet AB.

Chefen för marinen har hemställt om bemyndigande att vid Kariskronavarvet
AB få beställa två ytallackfartyg och ett bevakningsfartyg inom en kostnadsram
av 316 resp. 81 milj. kr. samt om beslällningsbemyndiganden om 112 milj. kr.
för att täcka beräknade kosnadsfördyringar för ubåtar av typ A 17.

Överbefälhavaren har tillstyrkt chefens för marinen
framställningar. Han förutsätter dock att ökade kostnader genom en på
Karlskronavarvet AB och Kockum uppdelad ubåtsproduklion för framlida
ubåtsserier tillgodoses utanför utgiftsramen för det militära försvaret. I
fråga om bevakningsfartyget anför han att arbete pågår inom berörda
myndigheter med all slutligt fastställa tekniska och andra krav på fartyget.

Beställningsbemyndigandenas fördelning på primäruppdrag
framgår av följande tabell.

Beställningsbemyndiganden
(I 000-tal kr.)

Primäruppdrag
m. m.

Chefen för
marinen Föredraganden

Marinförband: Centralt vidtagen matérielanskaffning m. m.,
utom av viss sjukvårdsmateriel. för delprogrammen

För tlera delprogram gemensamma lednings-, bas- och
underhållsförband m. m. Ytattackförband m. m. Ubåtsförband

71000 156000 112000

339000

Kostnader

339000

339000

Prisreglering

+ 38600

-1- 37 700

Bemyndigandebehov

377600

376700

Föredraganden

Beträffande medelstillgången och planeringssituationen
inom försvaret m.m. ber jag att få hänvisa till vad jag har anfört under
anslaget B 2. Arméförband: Matérielanskaffning.

Genom regeringsbeslut den 25 juni 1981 bemyndigades
försvarets materielverk att lägga ut beställningar för anskaffning av viss
materiel till två ylattackfartyg typ YA 81 och ell bevakningsfartyg på 90 resp.
10 milj. kr. Regeringen avser alt med utnyttjande av 70 milj. kr. av del under
fjortonde huvudtiteln anvisade reservationsanslaget för sysselsällningsfrämjande
ål-gärder vid Kariskronavarvet AB under budgetåret 1981/82 bidra lill finan-

Prop.
1981/82:25 10

sieringen
av anskaffning av yiatlackfartygen. För att genomföra projekten erfordras
således ytterligare beställningsbemyndiganden om 156 milj. kr. för ytattackfarlygen
och 71 milj. kr. för bevakningsfartygel.

I
avvaktan på ett slutligt ställningslagande lill utformningen av bevakningsfartyget
avser jag föreslå regeringen att ställa bemyndigandena för detta ändamål till
regeringens disposition.

1 prop. 1980/81:100 (bil.
7 s. 97, FöU 1980/81:19, rskr 1980/81:291) upptogs bl.a. projektet ubåtar av
typ A 17. Kostnaderna angavs lill 836 milj. kr. Med ianspråktagande av prisregleringsbemyndigandena
har projektet räknats upp till 928 milj. kr. i prisläget februari 1981. För
projektet ubåtar av typ A 17 erfordras för beräknade kostnadsfördyringar ett beställ-ningsbemyndigande
om ytterligare 112 milj. kr.

Jag
finner del angeläget att här berörda beställningar kan fullföljas så att beläggningen
på Karlskronavarvet AB säkerställs.

Min
beräkning av beställningsbemyndiganden under förevarande anslag framgår av
sammanställningen över beställningsbemyndiganden (intagen på s. 7). Av bemyndigandena
utgör 37,7 milj, kr, prisregleringsbemyndiganden för omräkning från prisläget
februari 1981 till prisläget februari 1982, Beställningarna beräknas medföra
utbetalningar under budgetåret 1981/82 om ca 91 milj. kr.

Liksom
tidigare bör det få ankomma på regeringen all ta ställning till vilka
anskaffningar m.m. som bör ske inom ramen för det beslällningsbe-myndigande som
riksdagen kan komma alt lämna.

Jag
hemställer all regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga
regeringen alt medge att prisreglering av beställnings

bemyndiganden som har lämnats för budgetåret 1981/82 och

tidigare avseende anslaget Marinförband: Matérielanskaffning

får ske inom en kostnadsram av ytterligare 258900000 kr.,

2. bemyndiga
regeringen all medge att beställningar av materiel

m.m. för marinförband får läggas ut inom en kostnadsram av

ytteriigare 376700000 kr.

[4]
C 4. Marinförband: Forskning och utveckling. För budgetåret 1981/82 har
riksdagen under detta anslag bemyndigat regeringen all medge alt beställningar
av utvecklingsarbete för marinförband får läggas ut inom en kostnadsram av 71,1
milj. kr. saml anvisat ett förslagsanslag av 75 milj. kr. Beträffande
medelstillgången och planeringssituaUonen inom försvaret ber jag all få hänvisa
lill vad jag har anfört under anslaget B 2. Arméförband: Matérielanskaffning.
Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

alt
bemyndiga regeringen alt medge alt prisreglering av beställningsbemyndiganden
som har lämnats för budgetåret 1981/82 och tidigare avseende anslaget
Marinförband: Forskning och utveckling får ske inom en konstnadsram av yllerligare
20700000 kr.

Prop. 1981/82:25 11

D. Flygvapenförband

[5] D 2. Flygvapenförband: Matérielanskaffning. För
budgetåret 1981/82 liar riksdagen under detta anslag bemyndigat regeringen alt
medge att beställningar av materiel m. m. för flygvapenförband får läggas ut
inom en kostnadsram av 1582 milj. kr. och anvisat ett förslagsanslag av 2445
850 kr.

Försvarets materielverk har i samråd med chefen för
flygvapnet anmält behov av ytteriigare bemyndiganden om totalt 860,2 milj, kr,
för all kunna utnyttja de betalningsmedel som efter prisreglering bedöms bli
tillgängliga under budgetåret 1981/82, Bemyndigandena skulle möjliggöra alt
anskaffning av angelägen materiel såsom styrd glidbomb, utbylesenheter och
reservdelar för flygpan 37 tidigarelades.

Överbefälhavaren
har i sitt yttrande tillstyrkt materielverkels framställning om ytterligare bemyndiganden.
Överbefälhavaren framhåller dock alt del är osäkert om bemyndigandena för den
styrda glidbomben skall belasta anslaget D 2. Flygvapenförband: Malerialanskaffning,
eftersom beslut om utveckling eller direklanskaffning ännu inte har fallats.

Föredraganden

Beträffande medelslillgången och planeringssituationen
inom försvaret ber jag att få hänvisa till vad jag har anfört under anslaget B
2. Arméförband; Matérielanskaffning. Jag hemställer alt regeringen föreslår
riksdagen

alt bemyndiga regeringen alt medge all prisreglering av beställningsbemyndiganden
som har lämnats för budgetåret 1981/82 och tidigare avseende anslaget
Flygvapenförband: Matérielanskaffning får ske inom en kostnadsram av yllerligare
316600000 kr.

[6] D4. Flygvapenförband: Forskning och utveckling. För
budgetåret 1981/ 82 har riksdagen under detta anslag bemyndigat regeringen att
medge all beställningar av utvecklingsarbete för flygvapenförband får beställas
inom en kostnadsram av 378,8 milj. kr. samt anvisat ett förslagsanslag av
407984000 kr.

Försvarets materielverk har i samråd med chefen för
flygvapnet anmält behov av ytteriigare bemyndiganden om totalt 18,2 milj. kr.
för att kunna utnyttja de betalningsmedel som efter prisreglering bedöms bli
tillgängliga under budgetåret 1981/82. Bemyndigandena skulle möjliggöra alt
anskaffning av angelägen materiel såsom övervakningsradar för robotförsöksplats
i övre Nortland tidigarelades.

Överbefälhavaren har i sitt yttrande tillstyrkt
materielverkets framställning om ytterligare bemyndiganden.

Prop.
1981/82:25 12

Föredraganden

Beträffande medelstillgången och planeringssituationen
inom försvaret ber jag att få hänvisa till vad jag har anfört under anslaget B
2. Arméförband: Matérielanskaffning. Jag hemställer att regeringen föreslår
riksdagen

att bemyndiga regeringen att medge att prisreglering av beslällningsbemyndiganden
som har lämnats för budgetåret 1981/82 och tidigare avseende anslaget
Flygvapenförband: Forskning och utveckling får ske inom en kostnadsram av
ytterligare 23400000 kr.

E. Operativ ledning m. m.

[7] E 2. Operativ ledning m. m.: Matérielanskaffning. För
budgetåret 1981/ 82 har riksdagen under delta anslag bemyndigat regeringen all
medge beställningar av materiel m. m. för operaliv ledning m. m. inom en kostnadsram
av 106, 7 milj. kr. samt anvisat ett förslagsanslag av 77,8 milj. kr.
Beträffande medelslillgången och planeringssituationen inom försvaret ber jag
att få hänvisa lill vad jag har anfört under anslaget B 2. Arméförband: Matérielanskaffning.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att bemyndiga regeringen alt medge all prisreglering av beställningsbemyndiganden
som har lämnats för budgetåret 1981/82 och tidigare avseende anslaget Operativ
ledning m.m.: Matérielanskaffning får ske inom en kostnadsram av ytterligare
21 900000 kr.

[8] E 3. Operativ ledning m. m.: Anskaffning av
anläggningar. Under denna rubrik har i statsbudgeten för budgetåret 1981/82
anvisats ett förslagsanslag av 79,7 milj. kr.

Överbefälha våren och fortifikationsförvaltningen

Fortifikationsförvallningen har i samråd med
överbefälhavaren m.fl. hemställt att få tidigarelägga en ombyggnad av mililärstabsbyggnaden
på Östermalmsgalan 87 i Stockholm. Kostnaden för byggnadsföretaget har
beräknats till 15850000 kr., varav 6 milj. kr. kommer all belasta statsbudgeten
under budgetåret 1981/82.

Överbefälhavaren har vidare hemställt all få tidigarelägga
vissa planerade smärre underhållsåtgärder i ämbetsbyggnaden Bastionen och i mililärstabsbyggnaden.
Kostnaden för dessa underhållsåtgärder har beräknats lill sammanlagt 6 milj.
kr. Hälften av denna kostnad avser åtgärder i mililärstabsbyggnaden och kommer
att belasta statsbudgeten under budgetåret 1981/82.

Prop.
1981/82:25 13

Besparingen
genom att mililärstabsbyggnaden byggs om redan nu uppskattas till ca 5 milj.
kr. genom att ett antal inhyrda lokaler kan avvecklas.

Föredraganden

Regeringen
har ijuli 1981 beslutat att förvaliningsbyggnaden Tre Vapen i Stockolm får
byggas om. Kostnaden för ombyggnaden har beräknats till 4280000 kr. Ombyggnaden
pågår. Regeringen minskade i nyss nämnda beslut kostnadsramarna för ett antal
projekt för att den totala byggnadsverksamheten inte skulle öka.

De centrala militära
staberna skall under hösten 1981 omlokaliseras till ämbetsbyggnaden Bastionen i
Stockholm. Därvid frigörs bl.a. mililärstabsbyggnaden, som skall utnyttjas av
ett antal andra militära enheter. Jag finner det angeläget att den redan
beslutade omlokaliseringen av militära myndigheter i Stockolm genomförs så
snart som möjligt för att få den besparing på ca 5 milj. kr. som uppnås genom
alt ell antal inhyrda lokaler kan avvecklas. Mililärstabsbyggnaden bör därför
få byggas om. För att bekosta ombyggnaden förordar jag att 9 milj. kr., varav 3
milj. kr. för smärre underhållsarbeten, anvisas på tilläggsbudget I Ull
statsbudgeten för budgetåret 1981/82. Genom omprioriteringar inryms ombyggnaden
i den tidigare beslutade volymen av byggnadsverksamhet inom det militära försvaret.

Jag
hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

alt
lill Operativ ledning m.m.: Anskafftiing av anläggningar på tilläggsbudget I
till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 9000000
kr.

H.
Övrig verksamhet

[9]
H 9. FN-styrkors verksamhet utomlands. Medel för en svensk militär styrka i FN-ljänsl
anvisades första gången på tilläggssiat till riksstaten för budgetåret 1956/57 (prop,
1956: 198, SU 1956: 179, rskr 1956:539), Därefter har årligen ytteriigare
medel anvisats för svenska FN-styrkors verksamhet.

Medel
för de årliga utgifterna inom Sverige för att rekrytera, utbilda och organisera
den svenska beredskapsstyrkan m. m. anvisas sedan budgetåret 1965/66 under
förslagsanslaget Beredskapsslyrka för FN-tjänst. Medel för FN-styrkornas verksamhel
utom Sverige och för viss personal vid Sveriges ständige representation i FN
samt - fr.o.m. den I juli 1967 - för observatörer i FN-tjänst anvisades
budgetåret 1965/66-1971/72 under reservationsanslaget Kostnader för svenska FN-slyrkor
m. m. Fr. o. m. budgetåret 1972/73 har medel för FN-styrkornas verksamhet utom
Sverige anvisats under anslaget FN-slyrkors verksamhet utomlands.

Sammanlagt
har för svenska FN-slyrkors verksamhet hittills anvisats

Prop. 1981/82:25 14

1 334465 000 kr. på tilläggsstat och tilläggsbudget. Därav
har 38,5 milj. kr. anvisats för att täcka utgifterna för FN-styrkan på Cypern, FN-styrkan
i Mellersta Östern och FN-observalörer under tiden januari—juni 1981 samt för
vissa oförutsedda utgifter (prop. 1980/81: 125 bil. 1, FöU 1980/81:24, rskr
1980/81:324).

Del av ifrågavarande kostnader avses bli ersatta av FN.
Intill den 30 september 1981 har från FN influtit 573463771 kr. Vid den
tidpunkten uppgick Sveriges återstående fordran hos FN enligt dittills
framlagda krav lill 175 287942 kr. Ersättningar som flyter in från FN lillgodoförs
statsbudgetens inkomsttitel Övriga inkomster av statens verksamhet.

Genom beslut i maj 1981 förordnade regeringen alt ett
sjukhuskompani omfattande högst 150 man jämte viss slabspersonal skulle ställas
till FN:s förfogande för fortsatt tjänstgöring i Mellersta Östern längst t. o. m.
augusti 1982. Utgifterna beräknas till 2 milj. kr. för månad eller för tiden
julidecember 1981 sammanlagt 12 milj. kr.

Genom beslut i maj 1981 förlängdes tiden för den svenska FN-insalsen
på Cypern längst t. o. m. den 15 december 1981. Utgifterna beräknas till ca 5,6
milj. kr. för månad eller för tiden juli-december 1981 sammanlagt 33,5 milj.
kr.

Genom
beslut i juni 1981 medgav regeringen att observatörer i FN-ljänsl får avlösas
under budgetåret 1981/82. Antalet observatörer uppgick den 1 juli 1981 till 42.
Medelsbehovel för dessa kan beräknas lill ca 750000 kr. för månad eller för
tiden juli-december 1981 sammanlagt 4,5 milj. kr.

En allmän medelsreserv av 3 milj. kr. bör beräknas med
hänsyn till eftersläpande sjukvårdskostnader för tidigare kontingenter samt
vissa utgifter som kan bli nödvändiga vid en avveckling av kontingenterna.

Vid utgången av juni 1981 fanns ett underskott på 1240600
kr. under anslaget FN-styrkors verksamhet utomlands.

Behovet av ytterligare medel för FN-styrkor i Mellersta
Östern och på Cypern och för observatörer uppgår alltså lill
(12000000-1-33500000-1-45000004-3000000-1-1 240600) avrundat 54,3 milj. kr.
Medlen bör liksom tidigare anvisas utanför utgiftsramen för del militära
försvaret.

Med hänsyn till att många osäkra faktorer ligger i
anslagsberäkningen kan det bli nödvändigt att även i fortsättningen
förskottsvis läcka utgifter för ifrågavarande ändamål från anslaget till
oförutsedda utgifter. Dessa utgifter bör slutligt belasta anslaget FN-styrkors
verksamhet utomlands. Frågan om deras täckning bör få tas upp senare.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt lill FN-styrkors verksamhet utomlands på
tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisa ett
reservationsanslag av 54300000 kr.

Prop. 1981/82:25 15

[lOJ H 10. Övervakningskontingenten i Korea. Efter
förslag i prop. 1953:234 anvisade riksdagen (SU 1953: 196, rskr 1953; 431)
på tilläggssiat I lill riksslalen för budgetåret 1953/54 under fjärde
huvudtiteln ett reserva- ' tionsanslag av 5 milj. kr. lill svenska
övervaknings- och repatrieringskon-tingenten i Korea.

Den svenska repalrieringskontingenten upplöstes efter
slutfört uppdrag den I mars 1954. Övervakningskontingenlens uppdrag står
alltjämt kvar men personalen har reducerats avsevärt och uppgår nu till sju
personer mol omkring 90 personer år 1955.

För övervakningskontingenlens fortsalla verksamhet har
riksdagen under anslaget Svenska Övervakningskontingenlen i Korea, fr. o. m.
budgetåret 1972/73 benämnt Övervakningskontingenten i Korea, efter förslag av Kungl.
Maj:t anvisat sammanlagt 31 020000 kr. (jfr senast prop. 1980/81:25 bil. 2, FöU
1980/81:14, rskr 1980/81:77). Hiftills har alltså anvisats 36020000 kr. för
ifrågavarande ändamål. De medel som anvisades senast beräknades täcka utgifterna
för kontingentens verksamhet t.o.m. juni 1981.

Genom beslut i april 1976 förordnade regeringen att det
tills vidare, intill regeringen bestämmer annat, skall finnas en övervakningskonlingent
i Korea om högst 10 personer. Jag kan f. n. inte bedöma hur länge övervakningskontingenlen
i Korea behöver fortsätta sin verksamhel. Medel för verksamheten bör emellertid
beräknas för tiden t.o.m. utgången av budgetåret 1981/82. Jag anser all
kontingentens personalstyrka även i fortsättningen bör hållas så låg som
möjligt.

För den fortsatta verksamheten räknar jag med ett
medelsbehov av ca 179000 kr. för månad eller för budgetåret 1981/82 2 150000
kr. Vid utgången av budgetåret 1980/81 fanns ett överskott på 162 100 kr.
under anslaget Övervakningskontingenten i Korea. Medelsbehovel för budgetåret
1981/82 uppgår därför lill (2 150000-162100) avrundat 2 milj. kr. Medlen bör
liksom tidigare anvisas utanför utgiftsramen för det militära försvaret.

Beräkningen av medelsbehovet för budgetåret 1981/82 måste
betraktas som ungefärlig med hänsyn lill svårigheterna att beräkna vissa
utgiftspos-ler saml möjligheten av en avveckling av kontingentens verksamhet.
Ett eventuellt behov av ytterligare medel får tillgodoses genom anlitande av
anslaget Oförutsedda utgifter. Frågan om alt läcka utgifter som bestrids på
detta sätt bör få las upp senare.

Med hänvisning lill vad jag har anfört hemställer jag alt
regeringen föreslår riksdagen

alt till Övervakningskontingenten i Korea på
tilläggsbudget I lill statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisa ett
reservationsanslag av 2000000 kr.

Prop. 1981/82:25 17

Bilaga
3

Utdrag

SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1981-10-29

Föredragande:
statsrådet Söder såvitt avser frågan under punkt 4;

statsrådet
Ahrland såvitt avser frågorna under punkterna 1,2 och 3

Anmälan
till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 såvitt avser
socialdepartementets verksamhetsområde

FEMTE
HUVUDTITELN

A.
Socialdepartementet m. m.

[I] AS. Vissa byggnadsarbeten
m. m, inom socialdepartementets verksamhetsområde. Under denna punkt har på
statsbudgeten för budgetåret 1981/ 82 anvisats ett reservationsanslag av 8,7
milj. kr. Regeringen godkände den 23 juli 1981 ett avtal mellan statens
bakteriologiska laboratorium (SBL) och läkemedelsföretaget Merck & Co, Inc.
angående licenstillverkning av vaccin mol mässling, påssjuka och röda hund.
Avtalet ger SBL rätt till försäljning på hela den nordiska marknaden samt
internationella hjälppro-gram i svensk regi. Regeringen har vidare den 17
september 1981 bemyndigat socialstyrelsen att utfärda rekommendation om allmän
vaccination mol mässling, påssjuka och röda hund av barn vid 1 1/2 och 12 års
ålder.

För
att SBL skall kunna tillverka detta kombinationspreparat krävs vissa
investeringar i lokaler och utrustning. SBL har i samarbete med socialstyrelsen
och byggnadsstyrelsen utarbetat förslag Ull ombyggnad av en f. n. outnyttjad
byggnad (hus K). Ombyggnaden skulle ge en god permanent lösning av
lokalbehovet för fryslorkning och påfyllning av levande vimsvacciner som måste
vara åtskild från annan produktion. Byggnadsstyrelsen beräknar kostnaderna
till 3 milj. kr. i prisläget den 1 januari 1981. Följande kostnadsram bör
således föras upp i gällande investeringsplan (1000-lalkr.).

2
Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 25

Prop. 1981/82:25 18

Byggnadsobjekt Kostnadsram Medelsför-

1981-01-01 brukning

1981/82

SBL
ombyggnad av hus K 3 000 2 000

Vidare
erfordras viss utrustning, bl.a, frystork samt påfyllnings- och eliketteringsulrustning.
Tillsammans uppgår de erfoderliga investeringarna i utrustning till 3750000 kr.
Jag återkommer Ull frågan om medel för utrustning under anslaget E 9. Statens
bakteriologiska laboratorium: Utrustning,

Jag
hemställer all regeringen föreslår riksdagen alt

1. bemyndiga
regeringen att besluta om byggnadsarbeten vid sta

tens bakteriologiska laboratorium inom den kostnadsram som jag

har förordat,

2. lill
Vissa byggnadsarbeten m. m. inom socialdepartementets

verksamhetsområde på tilläggsbudget I till statsbudgeten för bud

getåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 2000000 kr.

E.
Myndigheter inom hälso- och sjukvård, socialvård m. m.

[2]
E 9. Statens bakteriologiska laboratorium: Utrustning. Under anslaget A 5.
Vissa byggnadsarbeten m.m, inom socialdepartementels verksamhetsområde har jag
redogjort för vissa behov av lokaler och utmstning i samband med tillverkning
av vaccin för mässling, påssjuka och röda hund. Jag beräknar kostnaderna för
utrustning till totalt 3 750000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår
riksdagen

att
lill Statens bakteriologiska laboratorium: Utrustning på tilläggsbudget I lill
statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 3 750000
kr.

G.
Undervisningssjukhus m. m.

[3]
G 6. Akademiska sjukhuset i Uppsala: Driftkostnader. Under denna rubrik har i
statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisats ell förslagsanslag av 36 091 000
kr.

I
prop. 1980/81: 100 (bil. 8, SoU 1980/81:19, rskr 1980/81:212) anförde föredragande
statsrådet Holm vid anmälan av detta anslag bl.a. följande.

Utgifterna
för löner lill sjukhusets personal — bortsett från läkarna — bör under
budgetåret 1981/82 inte behöva överstiga ett belopp, som motsvarar en ram av
407,5 milj. kr. i löneläget november 1980, lönekosl-nadspålägg inräknat. Jag
räknar med aft inga nya tjänster kommer att

Prop. 1981/82:25 19

inrättas
för nämnda budgetår utöver sådana tjänster för vilka utrymme kan beredas genom omdisposilion
inom nämnda belopp. Vidare bör utgifterna för omkostnader — sedan vissa driflinläkler
har fråndragits - inrymmas inom 108,3 milj. kr. för budgetåret 1981/82, vilket
belopp bör ingå i en totalram. Jag har vid beräkningen av dessa belopp räknat
med all vissa produktivitets- och rationaliseringsvinster om 10,5 milj. kr.
skall kunna göras.

Mol
denna bakgmnd föreslår jag alt en totalram för utgifterna för ifrågavarande
lönekostnader och omkostnader för sjukhusets verksamhet fastställs lill 515,8
milj. kr. Inom ramen bör sjukhuset ha möjlighet all göra omdispositioner mellan
lönekostnader och omkostnader. Denna ram får endast räknas upp med hänsyn lill
förändrade lönekostnader för sjukhusels personal lill följd av avtal som
träffas efter utgången av november 1980 och eljest endast efter medgivande av
riksdagen. Jag förutsätter att effektiva åtgärder kommer att vidtas vid
sjukhuset för att hålla utgifterna inom den angivna kostnadsramen.

Riksdagen
lämnade vad statsrådet Holm sålunda anförde ulan erinran.

Regeringen
föreskrev den 11 juni 1981 genom regleringsbrev för budgetåret 1981/82 avseende
anslag lill akademiska sjukhuset i Uppsala m.m. bl.a. att utgifterna för annan
personal än läkare och omkostnader skulle bestridas inom en kostnadsram av
515,8 milj. kr. Lönekostnaderna hade därvid beräknats lill 407,5 milj. kr. i
lönelägel november 1980.

Jag
vill här också erinra om vad som har gällt för del förflutna budgetåret 1980/81.

I prop. 1980/81:125 med
anmälan till tilläggsbudget III lill statsbudgeten för budgetåret 1980/81 såvitl
avser socialdepartementets område (bil. 2, SoU 1980/81:27, rskr 1980/81:347)
redovisas en framställning från direktionen för akademiska sjukhuset i
Uppsala. Direktionen anförde alt den trots sina bemödanden inte hade kunnat
hålla kostnaderna för verksamheten vid sjukhuset inom de av regering och riksdag
beslutade ekonomiska ramarna för budgetåret 1980/81. Endast genom alt
väsentliga delar av sjukhuset slängdes kunde utgifterna nedbringas så att de
kunde rymmas inom ramarna. Direktionen hade i ett räkneexemplet beräknat hur
viss besparing skulle kunna genomföras. I exemplet ingick stängning av 23 kirurgiska,
21 medicinska, 15 psykiatriska, 8 barn- och ungdomspsykiatriska och 2
barnmedicinska vårdplatser. Direktionen föreslog emellertid att viss höjd total
kostnadsram skulle fastställas för budgetåret 1980/81 för att den nämnda
neddragningen av sjukvårdsverksamheten inte skulle behöva genomföras. I andra
hand hemställde direktionen om bemyndigande att i erforderlig utsträckning
vidta de redovisade besparingsåtgärderna under förutsättning av Uppsala läns landstingskommuns
medgivande.

Föredragande
statsrådet Holm uttalade alt hon var beredd all i stort sett godta den av
direktionen föreslagna höjda ramen. Överskridandet av lönekostnaderna och av
omkostnaderna kunde emellertid endast accepteras

Prop. 1981/82:25 20

såsom
engångsföreteelser för budgetåret 1980/81. Hon fann vidare alt vissa av de
besparingsåtgärder som direktionen hade redovisat borde kunna genomföras under
nämnda budgetär. Hon undantog dock stängning av kirurgiska och medicinska
vårdplatser. Del borde ankomma på direktionen att med stöd av regeringens
bemyndigande besluta om åtgärder, som medförde en besparing av 1,1 milj. kr.
under kvarvarande del av budgetåret i förhållande lill den av direkUonen
föreslagna nya totalramen. Hon förordade en ny totalram för ifrågavarande
utgifter av 539,4 milj. kr. I detta sammanhang framhöll statsrådet Holm alt
uppgiften att slutligt fastställa inkomst- och ulgiflsstal för akademiska sjukhuset
i fortsättningen inte borde ankomma på konsistoriet vid universitetet i
Uppsala.

Sedan
riksdagen beslutat om en ändrad medelsram för akademiska sjukhuset för
budgetåret 1980/81 i enlighet med vad som hade förordals i prop. 1980/81:125,
föreskrev regeringen den 25 juni 1981 all utgifterna för lönekostnader för
annan personal än läkare och omkostnader skulle för budgetåret 1980/81
bestridas inom en kostnadsram av 539,4 milj. kr. Lönekostnaderna hade därvid
beräknats lill 426 milj. kr. i löneläget december 1980.

Direktionen
för akademiska sjukhuset i Uppsala har den 11 maj 1981 beslutat att lill
regeringen överlämna förslag till budget för sjukhuset för budgetåret 1981/82.
Direktionen hemställde att inkomst- och utgiftsstaten i förslaget fastställdes
och alt en särskild ekonomisk ram anvisades för vårdplalsdisponeringar inom de neurokirurgiska
och thoraxkirurgiska klinikerna m. m. Direktionen har vidare den 26 augusti
1981 beslutat att lill regeringen överlämna viss tilläggsbudget, enligt vilken
beräknade utgifter för andra löner än läkarlöner och omkostnader hade räknats
upp med 15,3 milj. kr.

Enligt
det kompletterade budgetförslaget beräknades utgifterna för ifrågavarande
lönekostnader och omkostnader bli inte fullt 568 milj. kr., varav 431 milj. kr.
för lönekostnaderna i löneläget december 1980. Under hand har från sjukhuset
uppgivils att löneomräkningen från november lill december 1980 medfört ett påslag
av ungefär 5,7 milj. kr. Tillbakaräknat till lönelägel november 1980 skulle utgifterna
således kunna beräknas till 562,3 milj. kr., varav 425,3 milj. kr. för
lönekostnaderna.

Utgifterna
har beräknats för en i stora drag oförändrad verksamhel. Sammanlagt 25
vårdplatser för psykiatri, barn- och ungdomspsykiatri samt barnmedicin har dock
stängts fr.o.m. den 1 april 1981. Uppsala läns landstingskommuns bidrag lill
driftkostnaderna vid sjukhuset har beräknats till 296,4 milj. kr. under
förutsättning all landstingskommunen kommer att utnyttja 65,2% av vårddagarna
vid sjukhuset, vilket motsvarar 27 4 400 v årdd agar.

Till
stöd för direktionens förslag låg bl.a. en preliminär uppgift om den faktiska
medelsförbrukningen under budgetåret 1980/81, som hade uppgått till ca 555,4
milj. kr., varav för andra löner än läkarlöner ca 432,6 milj. kr. Enligt ett
senare upprättat bokslut blev förbmkningen 555,6 milj. kr.

Prop. 1981/82:25 21

Härutöver
redovisade direktionen en särskild budget för en utökning med 3
thoraxkirurgiska och 11 neurokirurgiska vårdplatser. Utgifterna för denna verksamhel
beräknades uppgå till drygt 7,2 milj. kr. under det att motsvarande intäkter
beräknades bli inte fullt 10,5 milj. kr. Direktionen föreslog alt verksamheten
skulle få bedrivas som en försöksverksamhet under fömtsättning alt utgifterna
inte översteg intäkterna.

Uppsala
läns landstingskommuns förvaltningsutskott har den 25 maj 1981 ansett alt
landstingskommunen borde för sin del godkänna direktionens budgetförslag, som
vid den tidpunkten innebar ell driftbidrag från landstingskommunen av 287,5
milj. kr. Förvallningsulskotlet ansåg emellertid alt landstingskommunen borde
hemställa att direktionen - innan del s.k. neuro-thoraxpakelel genomfördes -
dels redovisade en plan för omstrukturering av regionvårdsresurserna vid
sjukhuset, dels utformade och införde en garanliregel gentemot de
landstingskommuner, som förväntades utnyttja regionsjukvårdsresurserna vid
sjukhuset.

Regeringen
har den 10 september 1981 bl.a. föreskrivit, alt direktionen skall fastställa
inkomst- och ulgiftsslat för sjukhuset inom de av regeringen föreskrivna
kostnadsramarna, saml bemyndigat direktionen att besluta om de förändringar av
sjukhusets verksamhet, som kan erfordras för att utgifterna för verksamheten
skall kunna rymmas inom nämnda kostnadsramar. Därvid skall direktionen i första
hand pröva möjligheterna alt iaktta ramarna ulan all hålla vårdplatser
stängda.

Regeringen
har samtidigt föreskrivit alt t. v., i avvaktan på regeringens slutliga beslut,
såsom ram för lönekostnaderna för annan personal än läkare och omkostnader
skall gälla 531,3 milj. kr. för år. Lönekostnaderna har därvid beräknats utgöra
418 milj. kr. i lönelägel november 1980.

Regeringen
log i detta sammanhang inte ställning lill förslaget om en utökning av de thoraxkimrgiska
och neurokimrgiska vårdplatserna.

Direktionen
för akademiska sjukhuset har i skrivelse den 22 september 1981 hemställt hos
regeringen om alt driftkostnaderna för den barn- och ungdomspsykialriska
kliniken vid sjukhuset - som beräknas uppgå lill ca 7 milj. kr. i vad avser
löner för annan personal än läkare och omkostnader under budgetåret 1981/82 —
skall få t. v. läggas utanför den av regeringen anvisade budgetramen i avvaktan
på att kostnaderna helt kan avvecklas. Direktionens förslag innebär att
sjukhusets barn- och ungdomspsykiatriska klinik pä sikt skall stängas helt, men
att värden övergångsvis skall bestridas på sjukhuset under budgetåret 1981/82
i avvaktan på all den kan överföras till Uppsala läns landstingskommuns
inrättningar i enlighet med landstingskommunens planering.

Av
skrivelsen framgår vilka åtgärder direktionen hittills har beslutat vidta för
att hålla utgifterna inom de av regeringen den 10 september 1981 beslutade
ramarna. Utöver de 25 vårdplatser, som stängts redan den 1 april 1981, har -
som en verksamhelsbegränsning steg 1 — ytterligare 48 vårdplatser slängts,
varav 23 kirurgiska vårdplatser. Samtidigt har emellertid

en
ökning skett med 3 bai"nortopediska vårdplatser. Steg 1 beräknas ge en minskad
årskostnad med ca 18 milj. kr. när det gäller utgiftsramen för andra löner än
läkarlöner och omkostnader. Full besparingseffekt nås omkring den 1 oktober
1981. Direktionen har vidare uppdragit åt sjukhusdirektören att - inom en
verksamhetsbegränsning steg 2 - genomföra ytterligare stängning av 123
vårdplatser. Kostnadsminskningen enligt steg 2 beräknas bli ca 22 milj. kr. för
helt år. I båda stegen ingår reduceringar även av medicinsk och administrativ
service m.m. I steg 2 ingår även fullständig stängning av den barn- och
ungdomspsykiatriska kliniken, vilket som nämnts motsvarar en besparing av ca 7
milj. kr.

De
enligt direktionens skrivelse planerade och genomförda vårdplats-stängningarna
vid akademiska sjukhuset i Uppsala kan åskådliggöras på följande sätt.

Klinik

Vårdplatser

förut-

ändringar

kvar-

varande

varande

1 april 81

stegl

steg 2

Bamkirurgiska
klin.

38

-1- 4

42

Bammedicinska
klin.

59

- 2

57

Barn-
och ungdoms-

psykiatriska klin.

33

- 8

- 8

- 17

0

Hudkliniken

42

- 7

35

Infektionskliniken

74

- 26

48

Kirurgiska
klin.

128

-23

105

Lungkliniken

73

- 10

63

Medicinska
klin.

181

- 21

160

Neurologiska
klin.

46

- 7

39

Neurokirurgiska
klin.

40

- 5

35

Kliniken
för allmän

onkologi

66

- 10

56

Ortopediskt
kirurgiska

kliniken

94

- 1

93

Plastikkirurgiska

kliniken

67

- 9

58

Psykiatriska
klin.

87

-15

- 15

57

Thoraxkirurgiska

kliniken

36

- 11

25

Ögonkliniken

40

-10

30

Öron-,
näs- och hals-

kliniken

60

- 9

51

Summa

1164

-25

-45

-140

954

Övriga
kliniker

282

-

-

-

282

Totalt

1446

-25

-45

-140

1236

Jag
har under hand inhämtat alt direktionen Ulls vidare undviker alt slänga
vårdplatser vid de thoraxkimrgiska och neurokimrgiska klinikerna. I ell förslag
till verksamhetsbegränsning steg 2A ingår bl.a. stängning av 44 vårdplatser.

Direktionen
framhåller att den fullständiga stängningen av barn- och ungdomspsykiatriska
kliniken, som ingår i de koslnadsreducerande åtgår-

Prop. 1981/82:25 23

derna,
är en åtgärd, som är avgörande för humvida anvisade budgetramar skall kunna
hållas.

Eftersom
Uppsala läns landstingskommun har del övergripande ansvaret för ifrågavarande
vård, innebär stängningen all landstinget får ombesörja vården på annat sätt.
Detta kan i och för sig medföra en eftersträvansvärd rationalisering av
värden.

Ett
överförande av vården Ull Uppsala läns landstingskommuns inrättningar kommer
emellertid aft la lid. Delta beror dels på alt de praktiska detaljerna för
överförandet av vården måste utarbetas i samarbete mellan landstinget och
sjukhuset, dels på den tid som åtgår för att klarlägga förfarandet för överförandet
saml vårdens framlida organisation. Övergångsvis måste vården ges på
sjukhuset. Några koslnadsreducerande effekter för sjukhuset kan därför inte
påräknas förtån efter utgången av budgetåret 1981/82.

Alternativa
besparingsåtgärder till all överföra den barn- och ungdomspsykiatriska vården
till landstinget, vilka skulle kunna ge motsvarande kostnadseffekter innan
budgetårets slut, har även lagils fram. Dessa innebär lill exempel stängning
av brännskadeavdelningen, av thoraxkirurgiska eller ortopediska vårdplatser
eller av onkologiska vårdplatser m. m. Dessa eventuella åtgärder skulle
emellertid innebära så allvarliga konsekvenser ur vårdsynpunkl att direktionen
anser dem oacceptabla.

Direktionen
anser att del är helt omöjligt att under den tid, som återstår av budgetåret
1981/82, genomföra kostnadsreduceringar enligt regeringens beslut om inte
driftkostnaden för barn- och ungdomspsykiatriska kliniken får läggas utanför
anvisade budgetramar i avvaktan pä vårdens överförande lill
landstingskommunen.

Föredraganden

Föredragande
statsrådet Holm föreslog i prop. 1980/81:100 (bil. 8, SoU 1980/81:19, rskr
1980/81:212) aft en totalram för utgifterna vid akademiska sjukhuset i Uppsala
för löner till sjukhusets personal - bortsett från läkarna — och omkostnaderna
för sjukhusets verksamhet skulle fastställas tilll 515,8 milj, kr, för
budgetåret 1981/82. Lönekostnaderna beräknades därvid Ull 407,5 milj. kr. i
lönelägel november 1980. Vid beräkningen av totalramen hade 10,5 milj. kr. frånräknats
med hänsyn till all vissa produktivitets- och rationaliseringsvinster borde
kunna göras här liksom inom andra delar av statsförvaltningen. Minskningen
motsvarade 2%. Riksdagen lämnade förslaget ulan erinran.

För
det förflutna budgetåret 1980/81 medgav regeringen med stöd av riksdagens
beslut (prop. 1980/81:125 bil. 2, SoU 1980/81:37, rskr 1980/ 81:347) en
totalram för ifrågavarande utgifter av 539,4 milj. kr., varav lönekostnaderna i
löneläget december 1980 utgjorde 426 milj. kr. Ramen höjdes därvid med 16,4
milj. kr. i förhållande lill den ursprungligen fast-

Prop. 1981/82:25 24

ställda.
Föredragande statsrådet Holm betonade dock i prop. 1980/81:125 (bil. 2 s. 13)
att höjningen endast godtogs såsom en engångsföreteelse.

Direktionen för akademiska
sjukhuset i Uppsala har anmält att ifrågavarande utgifter har under del
förflutna budgetåret 1980/81 uppgått till ca 555,6 milj, kr,, varav för andra
löner än läkarlöner ca 432,6 milj, kr. Med hänsyn härtill beräknar direktionen
numera att för dessa utgifter kommer att behövas 568 milj, kr. under budgetåret
1981/82 om verksamheten skall kunna bibehållas i stort sett oförändrad.
Direktionen räknar dock med att vissa vårdplatser, som har stängts under våren
1981, även framgent skall vara slängda. I beloppet ingår 431 milj. kr. för
lönekostnader i löneläget december 1980. Löneomräkning från november till
december 1980 har enligt underhandsuppgifl föranlett ell påslag med ca 5,7
milj. kr. Utan att därmed vilja la ställning lill rikUghelen av löneomräkningen
finner jag del vara ändamålsenligt alt i detta sammanhang dra ifrån 5,7 milj.
kr. för alt återföra lönekostnadsbeloppen lill löneläget november 1980 och
därigenom lättare kunna göra jämförelser.

I
sistnämnda löneläge blir i så fall den tillåtna totalramen för det tillända-lupna
budgetåret 1980/81 ca 533,7 milj. kr. Jag vill senare återkomma till frågan om
totalramen för budgetåret 1980/81. För budgetåret 1981/82 bestämdes ramen i
budgetpropositionen 1981 som nämnts Ull 515,8 milj. kr. Direktionens förslag
innebär en totalram av 562,3 milj. kr. i samma löneläge.

Uppgifterna
om medelsåtgången tyder på att erforderliga rationaliseringar hittills ej
genomförts i sådan utsträckning att den av riksdagen beslutade ramen kan
hållas. Med hänsyn lill viklen av all den högkvalificerade sjukvården skall
kunna fortgå vid akademiska sjukhuset ser jag mig nödsakad alt i delta läge
höja totalramen med 10,5 milj. kr.

Jag
är emellertid inte beredd att härutöver ge sjukhuset ökade resurser. Kostnadsutvecklingen
vid landets stora sjukhus har varit särskilt brant under de senaste åren och
måste bringas mer i överensstämmelse med den allmänna kostnadsutvecklingen.
Akademiska sjukhusels resursramar omfattar emellertid också de medel som
anvisas lill läkarlöner. Direktionen har anmält alt vissa vårdplatser måste
slängas för att medelsramarna skall kunna hållas. Del kan därvid vara lämpligt
att inom en oförändrad resursram överföra medel frän förslagsanslaget
Akademiska sjukhuset i Uppsala: Avlöningar till läkare till totalramen för
andra än läkarlöner och omkostnader, för alt därigenom åstadkomma en bättre
balans mellan de olika slagen av resurser. Jag vill i denna del förorda att 5
milj. kr, överförs. Totalramen för de övriga lönerna och omkostnaderna höjs därvid
med ytterligare 5 milj, kr.

Med
hänsyn lill vad jag har anfört föreslår jag all en ny totalram för
ifrågavarande utgifter fastställs lill 531,3 milj, kr, för budgetåret 1981/82. Inom
denna ram bör sjukhuset få göra omdispositioner mellan lönekostnader och
omkostnader. Jag har emellertid beräknat lönekostnaderna till

Prop. 1981/82:25 25

418
milj. kr. i löneläget november 1980. lönekoslnadspålägg inräknat. Ramen får
räknas upp med hänsyn Ull förändrade lönekostnader för sjukhusels personal Ull
följd av avtal, som har blivit gällande för tiden efter utgången av november
1980, och eljest endast efter medgivande av riksdagen.

Regeringen
bör underställa riksdagen delta förslag till ny kostnadsram för budgetåret
1981/82.

Med
hänsyn till all stor del av ifrågavarande budgetår hinner förflyta innan
riksdagens beslut i denna fråga kan påräknas, har regeringen på min föredragning
genom beslut den 10 september 1981 föreskrivit all såsom ram för lönekostnader
för annan personal än läkare och omkostnader vid sjukhuset för budgetåret
1981/82 skall t. v., i avvaktan på regeringens slutliga beslut sedan riksdagens
godkännande inhämtats, gälla 531,3 milj. kr. räknat för år. Lönekostnaderna har
därvid beräknats utgöra 418 milj. kr. i lönelägel november 1980. Samtidigt har
regeringen föreskrivit alt läkarlöneanslaget inte får för budgetåret 1981/82
belastas med högre belopp än 128520000 kr. utan regeringens medgivande.
Beloppet är 5 milj. kr. lägre än vad som anvisats under anslaget.

Direktionen har redovisat
en omfattande stängning av vårdplatser, vilken direktionen har bedömt vara
nödvändig för all anvisade ramar enligt regeringens nämnda beslut skall kunna
hållas för budgetåret 1981/82.1 den mån den s. k. länssjukvården härigenom i
rimlig omfattning begränsas har jag inte något att invända. Jag vill särskilt
erinra om del från socialdepartementets sjukvårdsdelegation överlämnade
belänkandet Utgångspunkter och riktlinjer för det fortsatta arbetet (SOU
1981:4), som har tagits fram under arbetet inom HS 90 - hälso- och sjukvård
inför 90-lalet. I betänkan-del uttalas bl. a. (s. 38) följande. Speciell
uppmärksamhet bör ägnas möjligheterna och konsekvenserna av all begränsa
länssjukvården för alt öka förutsättningarna alt inom snäva personella och
finansiella resursramar säkerställa en planerad utbyggnad av primärvården.

Man
får hålla i minnet att medelvårdtiden minskal under senare år - inte minst vid
akademiska sjukhuset - och att allt fler sjukdomsfall kan behandlas i öppen
vård utan intagning på en vårdplats. Skall rationaliseringsvinsten som ligger
i denna utveckling kunna las lill vara bör antalet vårdplatser i motsvarande
mån kunna minskas och resurser härigenom frigöras för andra vårdformer.

Jag
vill framhålla alt en bidragande orsak till alt utbyggnaden av primärvården
hämmats och kommit att ligga under den av sjukvårdshuvudmännen planerade nivån
har varit brislen på vissa personalkategorier, t. ex. allmänläkare och
distriktssköterskor. Genom bl. a. en omfördelning kan de personella
resursramarna ökas för primärvården.

Direktionen
har föreslagit att kostnaderna för den barn- och ungdomspsykialriska kliniken
övergångsvis får läggas utanför den fastställda totalramen för vissa löner och
omkostnader i avvaktan på alt man kan finna

Prop. 1981/82:25 26

mer
rationella former för värden i överensstämmelse med Uppsala läns
landstingskommuns sjukvårdsplanering. På sikt bör kliniken enligt direktionen
kunna läggas ned.

Del
bör öppnas en möjlighet för regeringen att besluta i denna fråga. Detta kräver
emellertid all riksdagen bemyndigar regeringen att om så erfordras medge ett
överskridande om högst 7 milj. kr. utöver den äv mig föreslagna ramen. Jag
förslår all ett sådant bemyndigande inhämtas.

Som
jag nyss nämnde har sjukhuset överskridit totalramen för budgetåret 1980/81,
Den fastställdes med stöd av riksdagens beslut lill 539,4 milj, kr,, varav för
lönekostnaderna 426 milj, kr, i löneläget december 1980 (prop, 1980/81:125 bil,
2, SoU 1980/81:27, rskr 1980/81:347). Verkliga utgiften har blivit 555,6 milj.
kr., varav för löner 432,6 milj. kr. Lönekostnaden överstiger något vad det
medgivna lönebeloppet blir, om del omräknas lill löneläget under våren 1981,
men bör ändå kunna accepteras såsom i huvudsak en löneomräkning. Omkostnaderna
överstiger däremot den fastställda ramen med (123—113,4) 9,6 milj. kr. Jag
finner detta vara anmärkningsvärt, inte minsl med hänsyn till att ramen för
omkostnaderna höjdes kraftigt så sent som under våren 1981 efter ingående
överväganden om vilken utgiftsutveckling vid sjukhuset som kunde tillåtas.
Direktionen har bl.a. hänvisat lill att sjukvårdsprodukUonen ökat genom en
ökning av antalet intagna patienter, även om antalet vårddagar understigit del
beräknade. Jag kan emellertid inte nog understryka att givna ramar är ett
uttryck för vilka resurser som kan ställas till förfogande för sjukhusets verksamhel.
Jag förutsätter nu att direktionen vidtar verkningsfulla åtgärder för alt se lill
att verksamheten i fortsättningen hålls inom de av statsmakterna fastställda
resursramarna. Det framstår emellertid som mindre meningsfullt alt vägra medge
de utgifter som redan har skett under förflutna budgetåret 1980/81. Regeringen
bör därför föreslå riksdagen aft godta det överskridande av totalramen som har
skett.

Jag
vill i detta sammanhang erinra om alt statens förhandlingsnämnd är 1977 erhöll
i uppdrag att förhandla om överförande av huvudmannaskapet för akademiska
sjukhuset i Uppsala från staten Ull Uppsala läns landstingskommun. Vid
riksdagsbehandlingen av prop. 1980/81:9 om regionsjukvården har
socialutskottet understmkit angelägenheten av att man från statens sida verkar
för att nämnda förhandlingsuppdrag genomförs skyndsamt (SoU 1980/81:6, rskr
1980/81: 123). För egen del finner jag också aft starka skäl talar för delta.
Jag har under hand inhämtat att förhandlingarna bedrivs med sikte på alt
genomföra en förändring av huvudmannaskapet fr.o.m. den 1 januari 1983. Med
anledning härav kan fråga om alt vidta vissa övergångsanordningar uppkomma. Jag
föreslår därför all regeringen mot denna bakgrund inhämtar ett bemyndigande
frän riksdagen att besluta om överskridande av den nu föreslagna ramen även av
detta skäl om så erfordras.

Prop. 1981/82:25 27

Jag
hemställer alt regeringen föreslär riksdagen all

1. fastställa
ändrad medelsram för akademiska sjukhuset i Uppsala

för budgetåret 1981/82 i enlighet med vad jag har förordat i det

föregående,

2.
bemyndiga regeringen att
besluta om överskridande av ramen för budgetåret 1981/82 i enlighet med vad jag
har förordat i det föregående,

3.
godtar det överskridande som
har skett av motsvarande ram för budgetåret 1980/81.

L
Ungdomsvård m. m.

[4]
I 5. Bidrag till projektering av vissa anläggnings- och husbyggnadsarbeten.
Efter riksdagens bemyndigande (prop. 1979/80:172, SoU 1979/80:44, rskr
1979/80:385) har regeringen den 26 juni 1980 godkänt principöverenskommelsen
med Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet om ell ändrat
huvudmannaskap för ungdomsvårdsskolor och nykterhetsvårds-anstalter m. m.
Enligt överenskommelsen skall berörda kommuner och landstingskommuner den 1
januari 1983 la över dels huvudmannaskapet för de statliga ungdomsvårdsskolorna
och nykterhelsvårdsanstalterna, dels de rättigheter och åtaganden som staten
har i fråga om Margretelunds och Råby yrkesskolor, erkända och enskilda nyklerhetsvårdsanslaller
saml inackorderingshem och behandlingshem för alkohol- och narkolika-missbmkare.

Statens
förhandlingsnämnd har därefter den 25 mars 1981 träffat en överenskommelse med
Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet om statsbidrag för
verksamheten. I prop. 1980/81; 196 har regeringen hemställt om riksdagens
bemyndigande att godkänna överenskommelsen som bl. a. innebär alt staten med
utgångspunkt i vad som gäller för detaljplaneringsbidrag skall till
huvudmännen betala sammanlagt 5 milj. kr. som bidrag lill projektering av vissa
anläggnings- och husbyggnadsarbelen. Bidraget är avsett att utbetalas under
perioden den 1 april 1982-den 31 december 1983.

Jag
har i ovannämnda proposition om statsbidrag vid ändrat huvudmannaskap för
ungdomsvårdsskolor m. m. anmält att jag senare i år avsåg att återkomma med
förslag om anvisning av medel för täckande av kostnader för projektering av
vissa anläggnings- och byggnadsarbeten. För alt utbetalningen av bidraget
skall kunna ske redan under innevarande budgetår bör medel anvisas på
tilläggsbudget.

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen föreslår
riksdagen

att
lill Bidrag till projektering av vissa anläggnings- och husbyggnadsarbeten på
tilläggsbudget I till statsbudgeten 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av
5000000 kr.

Prop.
1981/82:25 29

Bilaga
4

Utdrag
KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1981-10-29

Föredragande:
statsrådet Elmstedt

Anmälan
till Ulläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 såvitt avser
kommunikationsdepartementets verksamhetsområde

SJÄTTE
HUVUDTITELN

D.
Järnvägar

[1]
D 3. Aktieägartillskott i Nora Bergslags Järnvägs AB. Aktierna i Nora Bergslags
Järnvägs AB (NBJ) övertogs av staten den 1 januari 1979 (prop. 1978/79:23, TU
1978/79:5, rskr 1978/79:60). I den s.k. NBJ-ulredningens betänkande (Ds K 1978:
10) Slalsöverlagande av Nora Bergslags Järnväg som låg till gmnd för
regeringens ställningstagande förutsattes alt verksamheten skulle
rationaliseras och efter hand helt integreras med SJ. I betänkandet angavs en
period på ca fem år som en rimlig övergångslid med hänsyn bl.a. lill behovet av
avveckling och försäljning av övertalig materiel och anläggningar samt
minskning av personalen. En total integrering skulle därmed kunna ske vid
årsskiftet 1983-1984.

NBJ
har sedan år 1979 avyttrat anläggningstillgångar och minskal personalstyrkan i
enlighet med planerna. Härigenom har förlusterna kunnat hållas på en
förhållandevis låg nivå. För år 1981 räknar emellertid bolaget preliminärt med eft
underskott på 2684000 kr. Bolaget räknar inte med att kunna genomföra fler
försäljningar av någon störte omfattning. För år 1982 har budgeterats ett
underskott på 2,7 milj. kr. För att undvika likvidation behöver SJ lämna ett aklieägartillskotl
på 2 milj. kr. under budgetåret 1981/ 82.

SJ
har utrett konsekvenserna av en likvidation och införlivning av NBJ i SJ redan
under år 1981. Ett sådant förfarande skulle leda lill betydande merkostnader
för SJ och försämra SJ:s resultat med ca 3,1 milj. kr. Härtill kommer en
nödvändig tidigarelagd pensionskostnad som skulle öka statsutgifterna med ca 1
milj. kr.

Statens
järnvägar avser mot denna bakgmnd att driva NBJ i bolagsform åtminstone till
utgången av år 1983, då en stor del av bolagets personal

Prop. 1981/82:25 30

uppnår
65 års ålder och avgår med pension enligt bolagets regler. SJ har därför i en
skrivelse till regeringen den 14 september 1981 hemställt om all ett särskilt
driftanslag på 2 milj. kr. anvisas att användas som aklieägartill-skon till NBJ.

Jag
har ingen erinran mol all NBJ drivs i bolagsform åtminstone fram till årsskiftet
1983/84. Delta överensstämmer också med vad som tidigare anförts av NBJ-utredningen
om en rimlig övergångslid. Mol denna bakgrund föreslår jag att SJ får del
begärda anslaget. Jag avser, om detta visar sig nödvändigt, återkomma senare
med förslag till aklieägartillskotl för åren 1982 och 1983.

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen

att
lill Aktieägartillskott i Nora Bergslags Järnvägs AB på tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisa ell anslag av 2000000 kr.

[2]
D 4. Underskottstäckning vid statens järnvägar. Riktlinjerna för statens
järnvägars verksamhel har lagts fast i 1979 års trafikpolitiska beslut (prop.
1978/79:99, TU 1978/79:18, rskr 1978/79:419) och i 1980 års strukturplan för
statens järnvägar (prop. 1980/81:20, TU 1980/81:6, rskr 1980/ 81:101).

Det
trafikpolitiska beslutet innebär för SJ;s del bl.a. en avlastning av vissa
fasta kostnader vilket möjliggjort alt SJ:s prissättning bättre kunnat anpassas
lill de samhällsekonomiska marginalkostnaderna. Övriga kostnader skall enligt
del trafikpolitiska beslutet läckas med intäkter från marknaden eller från del
allmänna för köp av vissa tjänster. Genom beslutet har därmed fastställts att
SJ även fortsättningsvis skall drivas som ett affärsverk, vilket innebär att
SJ inom de av samhället uppdragna ramarna och med de av riksdagen beslutade
ersättningarna för avgränsade tjänster skall drivas efter företagsekonomiska
principer på samma sätt som andra statliga och privata trafikförelag.

Det ekonomiska målet för
SJ innebär att intäkterna från verksamheten inkl. driftersäliningen för
trafiken på del ersättningsberättigade nätet varje år skall täcka verksamhetens
kostnader inkl. avskrivningar på tillgångarnas återanskaffningsvärde och
därutöver ge en förräntning som motsvarar räntan pä det disponerade
statskapitalet. Med tanke på de kraftiga konjunkturvariationer som normalt
präglar SJ:s trafik gäller förräntningskravet som ett genomsnitt för en
konjunkturcykel. Detta innebär att SJ under perioder av högkonjunktur bör
redovisa överskott som överstiger förräntningskravet.

Under
perioden 1972/73-1975/76 hade SJ en relativt stabil ekonomi, vilket innebar
kostnadstäckning och alt genomsnittligt ca 3/4 av förtäntningskravet kunde
uppfyllas. Därefter har emellertid resultatet försämrats

Prop.
1981/82:25 31

kraftigt och under de senaste budgetåren har SJ redovisat
betydande underskott vilket framgår av tabellen nedan.

SJrs resultat före bokslutsdispositioner (milj. kr.)

Budgetår Drift- Förränt- Totalt

resultat ningskrav
resultat

52

144

- 92

-178

158

-336

- 76

121

-197

39

127

- 88

165

127

-(- 38

134

136

- 2

49

144

- 95

- 90

155

-245

-260

171

-431

-113

191

-304

-211

166

-377

-437

177

-614

1969/70

1970/71

1971/72

1972/73

1973/74

1974/75

1975/76

1976/77

1977/78

1978/79

1979/80*

1980/81**

* Efter kostnadsavlastning om 150 milj. kr. i form av
minskade avskrivningar och 65 milj. kr. i form av minskat förräntningskrav.

** Efter
kostnadsavlastning om 160 milj. kr. i form av minskade avskrivningar och 71
milj. kr. i form av minskat förräntningskrav.

Av slruklurplanen framgår all SJ senast under budgetåret
1983/84 skall uppnå full kostnadstäckning och uppfylla del av statsmakterna
uppställda förtäntningskravet. För all detta mål skall uppnås krävs enligt slruklurplanen
bl.a. ökad rationaliseringsiakl, ökad investeringsvolym och inriktning av
investeringarna mol de mest lönsamma objekten saml successiva laxehöjningar i
person- och godslrafiken.

I enlighet
med det nya budgetsystem som gäller fr. o. m. budgetåret 1980/81 (prop.
1976/77:130, FiU 1977/78:1, rskr 1977/78:19) måste en förlust i bokslutet som
inte kan täckas genom löpande driftintäkter regleras enligt två av riksdagen
anvisade alternativa metoder. Antingen kan förlusten täckas genom alt
riksdagen anvisar ett anslag för förlusttäckning på statsbudgeten eller också
kan statskapitalet sällas ned.

För att
balansera underskotten i järnvägstrafiken har regeringen under senare är medgetl
SJ att sälta ned sina avskrivningar. Med stöd av riksdagens beslut har också SJ:s
förräntningspliktiga statskapital skrivits ned med motsvarande belopp.

Enligt min
mening bör eftersträvas en mer öppen och klar redovisning av SJ:s underskott än
vad som hittills skett genom all statskapitalet skrivits ned. Regeringen har
därför tidigare i beslut den 18 juni 1981 med regleringsbrev för budgetåret
1981/82 avseende anslag lill statens järnvägar m.m. förklarat sig beredd att
när SJ;s bokslut för budgetåret 1980/81 föreligger, föreslå riksdagen all
anvisa ett särskilt anslag för täckning av rörelseunderskollel under
budgetåret. I avvaktan på detta har SJ fåll regeringens bemyndigande att minska
inleveranserna av avskrivningsmedel till statsverkets checkräkning med ett
belopp som motsvarar under-

Prop. 1981/82:25 32

SJ
redovisade bokslutet för budgetåret 1980/81 lill regeringen den 28 oktober
1981. Av detta framgår alt underskottet under budgetåret uppgick till 437,4
milj. kr. Tillsammans med förräntningskravet motsvarar delta en total resullalbrist
pä ca 614 milj. kr.

För
alt läcka underskottet under budgetåret 1980/81 bör medel anvisas över ett
anslag Underskoltstäckning vid statens järnvägar.

Med
hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen

att
lill Underskottstäckning vid statens järnvägar på tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisa eft anslag av 437400000 kr.

E.
Sjöfart

[3]
E 7. Bidrag till vissa resor av sjöfolk. Under denna mbrik har på statsbudgeten
för innevarande budgetår anvisats ell förslagsanslag av 9 milj. kr. dels
avseende statsbidrag Ull sjöfolkels fria resor, dels för all bereda sjöfolk i
utrikes fart nedsättning i vissa fall för resor inom landet lill och från
hemorten. Bidraget gäller för resor som under någon del företagils under år
1981 och utgår med högst 25% av rederiernas totala resekostnader.

Sveriges
redareförening har i en skrivelse den 11 september 1981 Ull sjöfartsverket
hemställt att verket hos regeringen begär alt Rederi AB Transatlantic erhåller
statsbidrag för resor företagna under år 1980 av de medel som ställts till
verkels förfogande avseende resor företagna under år 1981. Bakgrunden är att
rederiets ansökan om statsbidrag för 1980 års. resor genom försummelse av
redareföreningen inte kommit verket till hända i sådan lid alt ansökningen
kunnat beaktas vid fördelningen av statsbidraget för nämnda år. - Från
sjöfartsverket har upplysts alt också ansökningar från Ektank AB och en av
delägarna till tortlastmolorskeppet "Miquelon" inkommit för sent för
alt kunna beaktas vid nämnda fördelning. - De sålunda för sent inkomna
ansökningarna avser resekostnader om sammanlagt 2485 153 kr.

För
egen del gör jag följande bedömning. Eftersom det är angeläget för de berörda
rederiföretagen all de erhåller del stöd som statsbidraget till hemresorna
utgör, i enlighet med riksdagens beslut, och eftersom de bidragsberältigade
kollekliven för åren 1980 resp. 1981 är i huvudsak identiska förordar jag alt
sjöfartsverket erhåller bemyndigande alt från anslaget för resor företagna
under år 1981 lämna bidrag Ull Rederi AB Transatlantic, Ektank AB och ägarna
till "Miquelon" på gmndval av ansökningarna för år 1980.
Bidragsprocenten skall härvid vara densamma

Prop.
1981/82:25 33

som den skulle ha varit om ansökningarna hade ingått i
underlaget för år 1980. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att medge att anslaget Bidrag till vissa resor av sjöfolk
får disponeras på det sätt som jag har redogjort för.

[4] E II. Investeringsbidrag till utbyggnad av Visby hamn.
Något anslag för detta ändamål har inte tagils upp på statsbudgeten för
budgetåret 1981/ 82.

Riksdagen beslutade i maj 1980 i anledning av prop.
1979/80: 125 (TU 1979/80:23, rskr 1979/80:342) om riktlinjer för statligt stöd lill
utbyggnaden av Visby hamn. I samband härmed anvisade riksdagen 102 milj. kr. i
statsbidrag för utbyggnaden. Riksdagsbeslutet grundades på ett mellan staten
och Gotlands kommun upprättat avtal. I avtalet regleras hur kostnaderna för de
olika delprojekten i hamnutbyggnaden skall fördelas mellan staten och Gotlands
kommun.

Med stöd av regeringens bemyndigande den 31 januari 1980
tillkallades en sakkunnig med uppgift alt för statens räkning utöva teknisk och
ekonomisk kontroll av upphandlingen och av byggnadsarbetenas utförande i Visby
hamn.

Den
sakkunnige har i skrivelse lill regeringen den 25 september 1981 anmält alt efter
hand som utbyggnadsarbetena fortskridit har det visat sig att
byggnadskostnaderna kommer alt bli högre än de beräknade. Detta är beroende av
faktorer som inte var kända när kostnaderna kalkylerades. Sålunda har man
nödgats utvidga muddringsarbetena i hamnbassängerna i väsentlig omfattning med
kostnadsfördyringar som följd. Anledningen härtill är att de undersökningar av
bottenförhållanden, som vidtogs i samband med projekteringen inte gav
tillräcklig information om omfattningen av nödvändiga arbeten.

I
kostnadsberäkningarna hade dessutom förutsatts att muddringsmas-sorna skulle
kunna tillvaratas som fyllnadsmaterial. Massornas egenskaper har dock senare
visat sig vara sådana, all de inte kunnat användas för detta ändamål. Vidare
har betydande förstärkningsarbeten visat sig nödvändiga vad avser kajer och förlöjningsanordningar.

1 avtalet
mellan staten och Visby kommun beräknades kostnaderna för ny terminal till 16,5
milj. kr. Vid detta tillfälle fanns inga mer ingående beräkningar över
kostnaderna för terminalbyggnad. Trots långtgående åtgärder för att hålla
byggnadskostnaderna nere utan att därmed terminalens funktionsduglighet och
standard begränsats har byggnadskostnaderna enligt anbud väsentligt överstigit
de ursprungliga överslagsmässigt beräknade kostnaderna. Den allmänna
kostnadsutvecklingen har även medverkat till detta.

Med utgångspunkt i de fördelningsprinciper som är
fastlagda i avtalet mellan staten och Visby kommun beräknar nu den sakkunnige
att statens andel av totalkostnaderna kommer att uppgå lill 118,5 milj. kr.

3 Riksdagen 1981/82. I saml. Nr 25

Prop.
1981/82:25 34

Föredragande

Med hänvisning lill vad som har anförts i skrivelse från
den sakkunnige hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Investeringsbidrag till utbyggnad av Visby hamn
på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag
på 16500000 kr.

I. Institut m. m.

[5] I 3. Transportstöd för Gotland. Transportstöd har
enligt beslut av riksdagen utgått till Rederi AB Gotland sedan den 1 februari
1972 (prop. 1971: 154, TU 1971:28, rskr 1971:350). Stödet inriktades från
början på de från Gotland utgående godstransporterna i färjetrafiken och på
avgifterna för överföring av personbilar.

Efter utvärdering av stödet beslöt riksdagen (prop.
1974:140, TU 1974:27, rskr 1974:347) att utvidga godstransportstödel fr.o.m.
den 1 februari 1975 Ull att även avse transporter till Golland. Samtidigt
infördes ett stöd till persontrafiken med Rederi AB Gotlands färjor.

De olika formerna för stöd till lastbilstrafiken lill och
från Golland innebär alt Iransporlförmedlingsföretagen kan tillämpa samma taxa
i Gol-landslrafiken som i inrikestrafiken i övrigt. I fråga om persontaxan
gäller att denna är anknuten lill priset för en andraklassresa på tåg för
motsvarande färdsträcka.

Det statliga gods- och personlransporlstödel till Rederi
AB Gotland har formen av underskoltstäckning. Resultatutvecklingen för trafiken
har under senare år varit sådan att anspråken på statsbidrag blivit allt
högre. År 1979 uppgick stödet till 32,5 milj. kr. och år 1980 till 61,7 milj.
kr. I bolagels budget för år 1981 har stödbehovet beräknats till drygt 75 milj.
kr.

1 anslagsframställningen för budgetåret 1982/83 framhåller
iransportrå-del att om utvecklingen i fråga om statsbidraget skall kunna brytas
krävs väsentliga effektiviseringsinsatser. Bl.a. anser transportrådel att olika
ål-gärder behöver sättas in beträffande Irafikuppläggningen och taxesällning-en.
Som ett led i ell sådant åtgärdsprogram föreslår transportrådel alt en enhetlig
taxa tillämpas för den norra och de södra linjerna.

Jag delar transportrådels uppfattning alt olika åtgärder
bör vidtas för att minska anspråken på statsbidrag till trafiken. Jag anser
också att förslaget om alt tillämpa en enhetlig taxa på den norra och de södra
linjerna kan genomföras utan alt den grundläggande principen för laxesätlningen
åsidosätts. Denna princip, som bygger på tanken om färjetrafiken som en fast
landförbindelse, kan rimligen inte anses omfatta mer än en tänkt fast
förbindelse. Det är då naturligt att laxesätlningen i den irafikslarkaste
relationen, dvs. Visby-Nynäshamn, får bli normerande även för de södra
linjerna. En omläggning av taxan på sätt som här beskrivits innebär bl, a.

Prop.
1981/82:25 35

att
normalpriset för färdbiljett ökar från 58 kr. till 72 kr. och all lågpriset ökar
från 34 kr. lill 44 kr. på de södra linjerna. Längdmeleravgiflen för transportstödsberältigade
transporter ökar från 19 kr. lill 23:50 kr. För icke transporlstödsberälligade
transporter blir ökningen från 76 kr. lill 94 kr. per längdmeler.

Det kan med denna åtgärd
beräknas alt Rederi AB Gollands trafikin-läkler kommer att öka med ca 4,7 milj.
kr. per år och att anspråken på statsbidrag minskar i motsvarande grad. Härtill
skall läggas effekten av vissa administrativa besparingar bl. a. i fråga om biljellkonlroll.

Omläggningen
av laxesätlningen för godstransporterna innebär att frakl-beräkningsavslåndel
för såväl södra som norra linjen sätts till 150 km. Som en följd härav bör
föreskrifterna om högsta pris för vissa lastbilstransporter till och frän
Gotland ändras.

Jag
räknar med alt den enhetliga laxesätlningen skall kunna tillämpas fr. o. m. den
1 januari 1982.

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen

alt
godkänna den av mig förordade ändringen i fråga om laxesätlningen i färjelrafiken
mellan Golland och fastlandet.

Prop. 1981/82:25 37

Bilaga
5

Utdrag

BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1981-10-29

Föredragande:
statsrådet Wirtén

Anmälan
till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 såvitt avser
budgetdepartementets verksamhetsområde

ÅTTONDE
HUVUDTITELN

Mottagande
av donation

Bokförläggare
Gerard Bonnier har med samtycke av sin hustru Elisabeth Bonnier i ell gåvobrev
den 20 oktober 1981 utfäst sig all Ull svenska staten som gåva överlåta
fastigheten Ambassadören 3 i diplomatstaden i Stockholm mol att staten övertar
betalningsansvaret för en inteckningsskuld på 600000 kr. Med gåvan följer ett
rikt urval av konstföremål, möbler, böcker och andra inventarier som hör lill
fastigheten. I gåvobrevet har angivits bl. a. att givarens önskan är att huset
skall nyttjas av regeringen och riksdagens talman för representation,
konferenser eller sammankomster där den speciella miljön kan värdesältas i
särskild grad. Vid utnyttjandet av anläggningen bör värdskapel utövas av
ledamot av regeringen eller någon av talmännen. I gåvobrevet har förutsatts
att staten tillträder fastigheten vid kommande årsskifte.

Enligt min mening erbjuder
fastigheten en unik miljö för de ändamål som angivils i gåvobrevet. Genom sin
belägenhet och sitt omfång kan lokalerna tjäna som ett värdefullt komplement lill
de representalionslokaler för större sällskap som disponeras på Harpsund, Haga
slotl och i Arvfurstens palats. Min uppfattning är att staten bör la emot
donationen. Eftersom del är tänkt att fastigheten skall användas även av
talmännen bör mottagandet underställas riksdagen.

Hela fastigheten är i ett
mycket gott skick och bör kunna användas för avsett ändamål efter endast smärre
kompletteringar och underhäll. Dessa åtgärder beräknas preliminärt medföra en
engångskostnad av ca 500000 kr. För löpande drift och underhäll av fasligheten
beräknar byggnadsstyrelsen en åriig kostnad av ca 120000 kr. Härtill kommer
självfallet driftkostnader som uppstår lill följd av den verksamhel som föriäggs
till lokalerna.

Prop. 1981/82:25 38

Statens
fastigheter är normall inte belånade. Jag räknar därför med att den inteckning
om 600000 kr. som belastar fasligheten bör lösas av staten vid eft mottagande
av donationen. Medel för detta, liksom för de kompletleringsarbelen m. m. som
jag har nämnt, kan av regeringen las i anspråk frän det anslag för byggnadsinvesteringar
som för budgetåret 1981/ 82 har anvisats under åttonde huvudtiteln.

Det
är enligt min mening naturligt att byggnadsstyrelsen vid ett mottagande av
donationen anförtros uppdraget alt förvalta fasligheten samt att utföra de
nämnda kompletterings- och underhållsarbetena. Jag avser all återkomma lill
regeringen i dessa frågor så snart riksdagen har tagit ställning lill gåvomollagandet.

Med
hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag

alt
regeringen föreslår riksdagen alt staten lar emot donationen.

Prop. 1981/82:25 39

Bilaga
6

Utdrag

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1981-10-29

Föredragande:
statsrådet Wikström såvitl avser punkterna 1-6 och 11-13; statsrådet
Tilländer såvitt avser punkterna 7-10

Anmälan
till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 såvitt avser
utbildningsdepartementets verksamhetsområde

NIONDE
HUVUDTITELN

A.
Utbildningsdepartementet m. m.

[1]
A 2. Kommittéer m.m. I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslag.srubrik
anvisats ell reservationsanslag av 18458000 kr.

Regeringen bör för
riksdagen anmäla alt den genom beslut den 11 juni 1981 har inrättat en tjänst,
med beteckningen p, som generaldirektör lill regeringens förfogande med
placering i utbildningsdepartementet. Tjänsten är personlig för Birgitta
Ulvhammar. Förordnande för henne har meddelats genom beslut samma dag.
Upplysningsvis bör nämnas all Ulvhammar skall ha lill uppgift alt upprätthålla
kontakter med invandraror-ganisationer och med regeringar, myndigheter och
organisationer i invandrarnas ursprungsländer i frågor rörande invandramndervisning.
Ulvhammar skall i dessa frågor även företräda Sverige vid förhandlingar och diskussioner
med andra länder och i internationella organisationer.

Regeringen
har genom beslut den 7julil98l fastställt direktiv för en utredning om
invandrarfrågor inom skolväsendets och vuxenutbildningens område (Dir.
1981:49). Utredningen skall analysera olika frågor som aktualiserats på
skolområdet och inom vuxenutbildningen med hänsyn lill målen för invandrar- och
minoriletspoliliken.

Med
stöd av regeringens bemyndigande har statsrådet Tilländer tillkallat Ulvhammar
som särskild utredare.

Med
hänsyn lill ökade ulredningskostnader och vad jag ovan har anfört bedömer jag i
dag alt anslaget Kommittéer m.m. bör uppräknas med 900000 kr.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.
godkänna vad som i det föregående har anmälts om inrättande av en tjänst som
generaldirektör.

Prop.
1981/82:25 40

2. lill Kommittéer m.m. på tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 900000kr.

B. Kulturändamål

[2] B 9. Bidrag till Svenska riksteatern. I statsbudgeten
för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett
reservationsanslag av 81790000kr. I tilläggsbudget II för budgetåret 1980/81 har Ull bidrag till Svenska riksteatern
anvisats ett reservationsanslag av 5659000kr. (prop. 1980/81:101, KrU
1980/81:21, rskr 1980/81:169) med hänsyn till kostnadsökningen med anledning
av 1980 års avtal och ökade traklamenlskoslnader m. m. Riksteatern har gett in
framställningar om ytterligare medel för budgetåret 1981/82 lill följd av nyss
nämnda avtal och ökade traktaments-ersältningar m. m.

Föredraganden

Vid min anmälan av medelsbehovet under detta anslag i prop.
1980/ 81:100 (bil. 12 s. 32) anförde jag all jag avsåg att återkomma senare angående
medelsbehov under budgetåret 1981/82 till följd av ökade lönekostnader,
ändrade sociala avgifter och höjda traktamenten. Med hänvisning till de
kostnadsökningar som har redovisats i teaterns framställningar förordar jag att
anslaget tilKbidrag till Svenska riksteatern höjs med 8984000 kr., varav för
löner med högst 3 880000kr. Jag har för avsikt alt återkomma i annat sammanhang
beträffande ytterligare medelsbehov med anledning av 1981 års löneavtal m. m.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till Svenska riksteatern på tilläggsbudget
I till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av
8984000 kr.

[3] B 10. Bidrag till Operan och Dramatiska teatern. I
statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats
ett reserva-Uonsanslag av 161 660000kr. I tilläggsbudget II för budgetåret 1980/81 har teatern
anvisats ett reservationsanslag av 13843000 kr. (prop. 1980/81:101, KrU
1980/81:21. rskr 1980/81:169) med hänsyn till kostnadsökningar med anledning av
1980 års avtal m. m. Operan och Dramatiska teatern har anhållit om ytteriigare
medel för budgetåret 1981/82 med hänsyn till kostnadsökningar med anledning av
1980 års och till viss del 1981 års avtal m. m.

Föredraganden

Då medelsbehovet under detta anslag anmäldes i prop.
1980/81:100 (bil. 12 s. 35) anförde jag alt jag avsåg alt återkomma senare
angående medels-

Prop.
1981/82:25 41

behov under budgetåret 1981/82 till följd av ökade
lönekostnader och ändrade sociala avgifter. Med hänvisning till del ökade
medelsbehovet för löner m. m. för budgetåret 1981/82 med anledning av främst
1980 års avtal förordar jag all anslaget lill bidrag lill Operan och Dramatiska
teatern höjs med 19995000kr, resp. 6679000 kr., varav för löner högst 13
397000kr. resp. 4577000 kr. Jag har för avsikt att återkomma i annat sammanhang
beträffande ytteriigare medelsbehov med anledning av 1981 års avtal m. m. Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Bidrag till Operan och Dramatiska teatern på
tilläggsbudget I lill statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisa ett
reservationsanslag av 26 674 000 kr.

[4] B 11. Rikskonsertverksamhet. I statsbudgeten för
innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett
reservationsanslag av 35 527000 kr. Institutet för rikskonserler har nu begärt
ytterligare medel för budgetåret 1981/82 bl.a. med hänsyn till 1981 års
löneavtal.

Föredraganden

Med hänvisning till kostnadsökningen till följd av 1981
års löneavtal samt ändrade sociala avgifter förordar jag att anslaget till
Institutet för rikskonserler för innevarande budgetär höjs med 2 178000kr.
Dessa kostnader har ej kunnat beaktas i prop. 1980/81:100. Jag hemställer att
regeringen föreslår riksdagen

att till Rikskonsertverksamhet på tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisa ell reservationsanslag av 2178000
kr.

[5] B 66. Bidrag till Nordiska museet. I förordningen den
12 maj 1977 om statligt reglerad anställning hos stiftelsen Nordiska museet
samt i de av regeringen den 14 maj 1981 fastställda stadgarna för Nordiska
museet föreskrivs att museet skall besluta i olika frågor som rör tillsättning
av tjänst och andra anställningsförhållanden vid museet.

Föredraganden

1967 års riksdag fattade beslut om statlig medverkan vid
fastställande av anställnings- eller arbetsvillkor för vissa arbetstagare hos
kommun eller annan allmän inrättning (prop. 1967:131, SU 1967:134, rskr
1967:327). Av beslutet följer att sådana anställnings- eller arbetsvillkor för
arbetstagare hos Stiftelsen Nordiska museet som får bestämmas genom avtal skall
fastställas under medverkan av regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer. Lagen (1976:600) om offentlig anställning är enligt 1 § tredje
punkten tillämplig på Nordiska museet. Verkställandet av de nyssnämnda
uppgifter som tilldelats Nordiska museet avser därför offentliga tjänster och
får enligt min mening anses innebära en form av myndighetsutövning.

Prop. 1981/82:25 42

Eftersom Nordiska museet är alt anse som ett enskilt
rättssubjekt, skall enligt 11 kap. 6 § tredje stycket regeringsformen Nordiska
museets befogenhet att utöva myndighetsuppgifter ha stöd i lag. Stadgande
härom bör las in i lagen (1976:1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter
inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Inom utbildningsdepartementet
har därför upprättats förslag lill lag om ändring i denna lag. Förslaget bör
fogas lill protokollet som bilaga 6.1.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag
att regeringen föreslår riksdagen

alt anta förslaget till lag om ändring i lagen (1976:1046)
om överiäm-

nande av förvaltningsuppgifter inom
utbildningsdepartementets

verksamhetsområde.

[6] Radio och television. Televerket har i skrivelser den
8 augusti och 24 september 1981 begärt yllerligare 7,6 milj. kr. av radiofondsmedel
för budgetåret 1981/82 för kostnader i samband med programdistribution och avgifisinkassering.
Kostnaderna fördelas på följande poster.

1.
Ett masthaveri
i Sunne under år 1979 medför kostnader som med 2.7 milj. kr. översUger de
beräknade. De extra kostnaderna orsakas av ett mer omfattande reparationsarbete
än vad som bedömdes erforderligt i samband med anslagsframställningen för
budgetåret 1981/82.

2.
För underhåll
av Kaknäslornet krävs under budgetåret 1981/82 1 milj. kr., enligt
överenskommelse mellan televerket och Stockholms kommun.

3.
Till följd av
portohöjning med 10% ökar portokostnaderna för budgetåret 1981/82 med 1,8
milj. kr.

4.
I samband med
försöksverksamhet inom lokalradion har extra kostnader om 600000 kr. uppstått
för etablering av ny FM-sändare till följd av att försöksorlen ändrats från
Södertälje lill Ljusdals kommun.

5.
Medelstilldelningen
för budgetåret 1981/82 förutsatte en besparing på 4 milj. kr. genom minskade testbildsändningar.
Televerket har sedermera funnit att en sådan minskning skulle få effekter som
inte tidigare förulselts. Verket har därför i samarbete med Sveriges Radio
utarbetat en plan för testbildsändningar som ska i möjligaste mån tillgodose
behovet av leslbild vid installationsarbeten m.m. För att undvika alt
nedskärningarna blir alltför drastiska begär televerket ytterligare 1,5 milj.
kr. för delta ändamål.

Föredraganden

Jag förordar alt radiofondsmedel beräknas för porlohöjningar
om 1,8 milj. kr. Beträffande testbildsändningar är jag beredd att ompröva mitt
tidigare ställningstagande eftersom det visat sig komma all medföra betydande
svårigheter för radiohandeln om sändningarna skärs ner med 50%. En sådan
nedskärning skulle dessutom försvåra mottagning av lexl-TV-sändningarna, I
enlighet med televerkets och Sveriges Radios förslag förordar jag därför alt
nedskärningen bör ske med endast 30% och att 1,5

Prop.
1981/82:25 43

milj.
kr. Ulldelas televerket av radiofondsmedel för den ökade kostnaden. Jag räknar
med att televerket i sitt fortsatta rationaliseringsarbele kan kompensera den
på detta sätt uteblivna besparingen. Jag vill i sammanhanget erinra om vad jag
tidigare i årets budgetproposition har anfört om rationaliseringskravet på
televerket. Övriga av verket åberopade kostnader räknar jag med kan
finansieras med ordinarie investerings- eller driftmedel.

Med
hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen

alt
Televerket för budgetåret 1981/82 tilldelas ytteriigare 3 300000 kr. av radiofondsmedel.

C.
Skolväsendet

[7]
C 8. Fortbildning m. m. I statsbudgeten för innevarande budgetår har under
denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 71 956000 kr.

Inom
skolöverstyrelsen (SÖ) har utarbetats ett handlingsprogram rörande datorn i
skolan. I programmet behandlas bl. a. frågan om fortbildning av lärare inom
dataområdet. SÖ har därvid ansett det lämpligt att fortbildningsinsatserna bör
vara genomförda lill läsåret 1986/87.

SÖ
har för innevarande budgetår avsatt vissa medel för fortbildning av lärare inom
dataområdet. Vidare sker viss utbildning av lärare därigenom all de beviljas
lön med B-avdrag vid tjänstledighet för studier inom området.

Datadelegationen
har inkommit med förslag lill en utvidgad verksamhet i fråga om fortbildning på
området. Delegationen framhåller betydelsen av att datautbildningen i
ungdomsskolan igångsätts på bred front så snart som möjligt. Vidare anför
delegationen bl. a.:

Delegationen
vill även framhålla betydelsen av alt utbildningens inriktning och kvaliteter
i övrigt motsvarar viktiga samhällsintressen. Utbildningen bör bidraga till
att eleverna senare i arbetslivet och i sitt vuxna liv kan utnyttja
datateknikens positiva potential. Av betydelse för att uppnå detta är all
utbildning om datateknik kombineras med utbildning om de konsekvenser, som
tekniken och dess användning kan leda lill för människor, organisationer och
samhälle.

Mol
bakgrund härav förordar delegationen att vissa förberedande åtgärder vidtas
för att åstadkomma en snabbare takt i genomförandel av SÖ:s handlingsprogram.
Delegationen förordar vidare att fler lärare skall komma i åtnjutande av
fortbildning om datorer och deras användning, samt en viss kvalitetshöjning av
fortbildningen jämfört med SÖ:s handlingsprogram.

Förslagen
innebär bl. a.

alt
utbildningstiden förlängs för de korta kurserna i förhållande till SÖ:s program
från fyra lill sju dagar.

Prop. 1981/82:25 44

att
2500 sådana kurser anordnas under verksamhetsåret 1981/82,

att
verksamheten bedrivs inom högskolan, forlbildningsavdelningarna och lokall med
skolstyrelsen som utbildningsanordnare,

att
lokala kursledare och utbildare inom högskolan erbjuds utbildning,

att
material utvecklas för fortbildningsverksamheten.

Delegationen
har kostnadsberäknat sina förslag till ca 9,5 milj. kr.

Jag delar
datadelegationens uppfattning att en ambilionshöjning vad gäller såväl genomförandetakt
som kvalitet på fortbildningsinsatserna är angelägen. Enligt min bedömning är
det emellertid inte möjligt aft nu genomföra datadelegaUonens förslag för
budgetåret 1981/82 i hela dess omfattning. Detta beror på den korta
planeringstiden i kombination med de begränsningar i kapaciteten som ligger i
tillgången på såväl utbildare som utrustning för utbildningen. Jag förordar
därför all eft lägre belopp än del datadelegalionen har föreslagit används för
åtgärder inom fortbildningen i dala, nämligen 600000 kr. Genom omfördelning
inom anslaget bör ytteriigare 1,2 milj. kr. kunna användas för denna
fortbildning. Detta kan ske på grund av alt intresset för de s. k. reaktiveringskurserna
för behöriga men inte yrkesverksamma lärare har varit så lågt att knappt några
kurser enligt vad jag har inhämtat kommer till stånd. Kostnaderna för reaktiveringskurserna
beräknades av min företrädare i 1981 års budgetproposition (prop. 1980/81:100
bil. 12 s. 259) till 1,4 milj. kr. Vidare bör av reservationen på anslaget per
den I juli 1981 1,2 milj. kr. kunna tas i anspråk. Jag avser aft återkomma lill
regeringen härvidlag.

Sammanlagt innebär detta
att 3 milj. kr. kan disponeras för fortbildningsinsatser inom dataområdet
utöver vad som hittills har beräknats. Verksamheten bör bedrivas med
huvudsakligen den inriktning datadelegationen har förordat. Denna verksamhet,
finansierad enligt mitt förslag, innebär att viss utbildning av högskolans
personal bekostas av medel anvisade för fortbildning av skolans personal.
Riksdagens godkännande av ell sådant tillvägagångssätt bör inhämtas. Som jag
ser det är emellertid delta den mest praktiska vägen all snabbi få till stånd
en ändamålsenlig fortbildning av högskolans personal syftande till att även
skolans personal skall få en adekvat fortbildning inom dataområdet. All
högskolans personal bibringas kunskaper om skolans behov i fråga om dataforlbildning
är nämligen, enligt min uppfattning, en förutsättning för att fortbildningen av
skolans lärare inom området skall bli meningsfull. Genom alt SÖ får ansvaret
även för fortbildningen av högskolans personal kan dessutom en samordning komma
till stånd med utbildningen av de lokala kursledarna.

Jag
hemställer att regeringen dels

I. bereder
riksdagen tillfälle att la del av vad jag har anfört om omfördelning av medel
inom anslaget Fortbildning m. m. från reaktiveringskurser till
dalafortbildning, dels föreslår riksdagen att

Prop. 1981/82:25 45

2.
godkänna alt
viss utbildning av högskolans lärare inom dataområdet bekostas av medel ur
anslaget Fortbildning m. m.,

3.
lill
Fortbildning m.m. på tilläggsbudget 1 lill statsbudgeten för budgetåret 1981/82
anvisa ett reservationsanslag av 600000 kr.

[8] C 11. Mångfaldigande av litterära och konstnärliga
verk inom utbildningsväsendet. Ur detta förslagsanslag utgår ersättning för
den kopiering av upphovsrättsligt skyddade litterära och konstnärliga verk som
sker för undervisningsändamål i bl.a. grundskolorna och gymnasieskolorna saml
vid sådana lärarutbildningar som vid utgången av juni månad 1977 stod under tillsyn
av skolöverstyrelsen (SÖ). Ersättningen avser också kopiering av skyddade
fotografier. Hittills har ersättning utgått på grund av åren 1973, 1976 och
1978 träffade avtal om skolornas grafiska och fotografiska mångfaldigande (prop.
1973:70, LU 1973:16, rskr 1973:178 resp. prop. 1976/77:25, UbU 1976/77:9, rskr
1976/77:73 samt prop. 1978/79:25, UbU 1978/79:15, rskr 1978/79:124), 1978 års
avtal har föriängts aU gälla t.o.m. den 30 juni 1981, utom i vad avser
ersättningens storlek, genom avtal den 28juni och den 5 juli 1979 resp. den 26juni
1980. De hittillsvarande avtalen har i princip endast omfattat läroanstalter
och utbildningar under SÖ:s tillsyn.

Ersättningen betalas ut till föreningen BONUS. Denna
förening företräder de författare, konstnärer, fotografer och andra
rättsinnehavare som berörs av kopieringen. Anslaget har för innevarande
budgetär förts upp med I 820000 kr. Av detta belopp avser I 760000 kr.
ersättning för själva kopieringen, medan återstoden avser arvoden till
offentliga ledamöter i BONUS' styrelse m.m. Anslaget avser även ersättning för
vissa utbildningar inom högskolesektorn, vilka tidigare stod under SÖ:s
tillsyn.

I prop. 1979/80; 100 (bil. 12 s. 258) och prop. 1980/81:
100 (bil. 12 s. 268) anförde min företrädare att frågan om ersättningens
storlek för sådant mångfaldigande som med stöd av gällande avtal skedde i
skolorna under budgetåren 1979/80 resp. 1980/81 skulle behandlas vid
förhandlingarom ett nytt avtal. Min företrädare angav vidare alt anslaget borde
föras upp med oförändrat belopp i avvaktan på resultatet av förhandlingarna om
ett nytt avtal. Jag vill nu anmäla att ett nytt avtal har träffats. Detta avtal
bör fogas lill protokollet i detta ärende som bilaga 6.2.

Det nya
avtalet är treårigt och gäller fr.o.m. den Ijuli 1981 t.o.m. den 30 juni 1984.
Avtalet avser utbildning som har staten, kommun eller landstingskommun som
huvudman och som står under tillsyn av SÖ, universitets- och högskoleämbetet
(UHÄ) eller styrelsen för Sveriges lantbruksuniversitet. Utbildningar som
under avtalsperioden ställs under sådant huvudmannaskap resp. sådan tillsyn
förs automatiskt in under avtalet.

Sakkunniga (U 1968:49) för förhandling om avtalsreglering
av upphovs-rättsliga frågor på undervisningsområdet, de s.k. AUU-sakkunniga,
lade 1974 fram ett utkast till avtal om grafiskt och fotografiskt
mångfaldigande

Prop. 1981/82:25 46

inom
de högre ulbildningsanstallerna, uppbyggt på samma principer som legat till
grund för skolavtalet år 1973. Förhandlingar om ett högskoleavtal inleddes
därefter mellan staten och de upphovsrältsliga intresseorganisationer som
ingått skolkopieringsavlalel. Dessa förhandlingar har nu lett fram till ett
avtal med samordnade regler för skol- och högskoleområdena.

Den principiella
utformningen av del nya avtalet är i huvudsak densamma som för de tidigare skolkopieringsavlalen.
De regler som gällt för kopieringen enligt 1978 års avtal har således i stort
sett kunnat bibehållas oförändrade och kunnat göras tillämpliga även för
högskoleområdet. För den högre musikundervisningen har del dock visat sig
nödvändigt all meddela särskilda tilläggsbestämmelser (bilaga A). Enligt en
särskild pro-lokollsanteckning är parterna ense om alt avtalet skall ses som
ett försöksavtal för högskoleområdet och att man mol bakgrund av de
erfarenheter som avtalet ger bl. a. kan behöva överväga om bestämmelserna om
rätten att kopiera är lämpligt utformade för högskolornas del (bilaga D).

En betydelsefull nyhet är
att kopiering nu får ske av utgivna litterära eller konstnärliga verk och
fotografiska bilder, till vilka upphovsrätten innehas av någon eller några som
inte är medlemmar i någon av de organisationer som har skrivit under avtalet.
Del innebär all det t.ex. är tillåtet att kopiera även utländska upphovsmäns
verk enligt avtalets regler. Detta har möjliggjorts genom ändringar per den Ijanuari
1981 i 15 a § lagen (1960:729) om upphovsrätt lill litterära och konstnärliga
verk resp. 7a§ lagen (1960:730) om rält till fotografisk bild. Rättsinnehavare
kan dock hos någon av de avlalsslutande parterna meddela förbud mol sådan
kopiering.

För
att fastställa omfattningen av kopieringen på skolområdet och därmed
ersättningens storlek har särskilda kopieringsundersökningar ägt mm åren 1973
och 1977 enligt regler i resp. avtal. Den i 1976 års avtal föreskrivna undersökningen,
som ägde rum under första halvåret 1977, gav vid handen alt den totala
kopieringen då uppgick lill ca 270 miljoner kopiesidor per läsår. Därav
utgjorde ca 70 miljoner sådant upphovsrättsligt skyddat material som var ersätlningsberättigal
enligt avtalet.

1977
års undersökning lades även till grund för beräkningen av den ersättning som
skulle utgå enligt 1978 års avtal. Den ersättningsberätti-gande kopiemängden
beräknades härvid bl.a. med tillämpning av vissa uppräkningsfaklorer (jfr prop.
1978/79:25 s. 49) till avrundat 110 miljoner kopiesidor. Ersättningen per
kopiesida bestämdes lill 1,60 öre. Den totala ersättningen för kopieringen
utgjorde därför enligt 1978 års avtal 1 760000 kr. Därutöver skulle 40000 kr.
utgå lill BONUS för egen redovisning eller för annat ändamål som hade samband
med avtalet.

Enligt
1979 års avtal skulle ersättning för sådan kopiering som med stöd av avtalet
skedde i skolorna under tiden den 1 juli 1979-den 30 juni 1980 utgå t. v. med
1,8 milj. kr. Motsvarande skulle enligt 1980 års avtal gälla beträffande
ersättning för kopiering under liden den 1 juli 1980-den 30 juni 1981. Frågan
om ersättning för kopieringen under de båda perioderna

Prop. 1981/82:25 47

skulle
enligt resp. avtal behandlas i samband med förhandlingar om kommande avtal.
Enligt det nu ingångna avtalet betalar staten för kopieringen vid skolorna
under åren 1979/80 och 1980/81, utöver vad som tidigare har eriagls, ersättning
till BONUS med 2,5 milj. kr.

På uppdrag av AUU-sakkunniga
utförde statistiska centralbyrån (SCB) under åren 1972—1973 en
urvalsundersökning rörande omfattningen av kopieringens omfattning inom
högskolorna. Undersökningen visade bl.a. att del totala antalet papperskopior
av upphovsrättsligt skyddat material under ell år uppgick lill ca 16,8 miljoner
(felmarginal ca ± 7 miljoner). Efter uppräkning Ull samtliga högskolor angavs
siffran lill ca 18,6 miljoner papperskopior. Den stora felmarginalen och den
därav föranledda osäkerheten i resultatet berodde enligt SCB dels på att
undersökningens mätperiod inte omfattade hela den tid som skattningarna avsåg,
dels på alt variationerna i kopieringen mellan olika institutioner var mycket
stor.

För alt få fram ett om möjligt
säkrare underlag för bedömningen av hur myckel som kopierades i högskolorna
beslöt förhandlingsparterna att låta göra en ny undersökning. 1 denna skulle
även utredas bl.a. vad och varför man kopierade. Den nya undersökningen, som
ägde rum under studieåret 1977-1978, visade bl.a. att del totala antalet
papperskopior av upphovsrättsligt skyddat material uppgick till ca 19,9
miljoner. Därav utgjorde antalet kopior med utländsk förlaga ca 12,8 miljoner
eller ca 64 %. Motsvarande siffra för SCB-undersökningen var 55 %.

För kopiering av verk
eller del av verk vid högskolorna som skett före den 1 juli 1981 betalar staten
ersättning lill BONUS med 500000 kr. Organisationerna ålar sig alt bl.a. med
användande av dessa medel verka för uppgörelse i godo av anspråk som grundas på
kopiering av verk eller del av verk i högskolorna före nämnda datum.

Den ersättning som skall
utgå för kopiering enligt del nya avtalet skall beräknas på grundval av en
redovisning av kopieringen vid skolorna och högskolorna under del första
halvåret 1982. Redovisningen skall genomföras av SCB i samarbete med BONUS och
med SÖ och UHÄ som huvudansvariga för genomförandet inom resp. sektor. Den
skall på SÖ-området omfatta ett urval pä totalt 5% av samtliga skolenheter och
på UHÄ-området ell urval på maximalt 10% av de utbildningsenheter som berörs av
avtalet. Av kostnaderna för redovisningen svarar staten för 75% och upphovsrätlsinnehavarnas
organisationer för 25%. Närmare bestämmelser om redovisningssystemet har
inlagils i bilaga C lill avtalet.

1
avtalsbilaga B anges grunder för beräkning av ersättningen. Liksom tidigare
skall vissa uppräkningsregler tillämpas. Sålunda räknas kopiesida med notskrift
som fem kopiesidor, kopiesida ur tidning eller tidskrift som två och en halv
kopiesidor, smådiabild som 125 kopiesidor och stordiabild som 75 kopiesidor.
För framställning av slordiabild utgår dock ingen ersättning, om del från samma
förlaga även görs papperskopior för att utdelas lill eleverna eller de
studerande.

Prop. 1981/82:25 48

Ersättningen
per kopiesida har enligt 1981 års avtal bestämls till 4,5 öre för år 1981/82,
4,75 öre för år 1982/83 och 5,0 öre för år 1983/84, Detta innebär följande
enligt de avrundningsregler som tillämpas i avtalet, I ersättning för varje
fullt avrundat antal om fem miljoner kopiesidor som under resp, avtalsår har
framställts vid skolorna utgår 225000 kr. för år 1981/82, 237500 kr. för år
1982/83 och 250000 kr. för år 1983/84. För vatje fullt avrundat antal om en
miljon kopiesidor som under resp. avtalsår har framställts vid högskolorna
utgår 45000 kr. för år 1981/82, 47 500 kr. för år 1982/83 och 50000 kr. för år
1983/84.

För
sådan kopiering vid högskolorna av facklitteratur och vetenskapliga lidskrifter,
som är särskilt känslig från upphovsrätlslig synpunkt, utgår 200000 kr. för
hela avtalsperioden.

Ersättning
för det första avtalsåret betalas ut till BONUS med 1,8 milj. kr. ijuli 1981
och med 6,6 milj. kr. senast en månad efter del alt riksdagen har godkänt
avtalet. Ersättning för del andra avtalsåret betalas ut med 5,5 milj. kr. ijuli
1982. Eventuellt återstående belopp för såväl del första som det andra
avtalsåret betalas ut inom två månader efter del att resultatet av 1982 års
redovisning föreligger. Ersättning för det tredje avtalsåret betalas ut ijuli
1983. Om förskott överstiger slutligt fastställt belopp skall reglering ske på
det sätt avtalet anger.

De
medel som inflyter för kopiering av verk av utländska rättsinnehavare skall BONUS
fördela och distribuera till vederbörande organisationer i resp.
rättsinnehavares hemländer. Krav som framförs på ersättning för kopiering av
verk av rättsinnehavare, som inte företräds av någon av de organisationer som
har undertecknat avtalet, får endast riktas mot någon av dessa organisationer.
Rättsinnehavaren skall i sådant fall få ersättning av BONUS ur del belopp som
staten har betalat i anledning av avtalet.

I
likhet med föregående skolkopieringsavtal innehåller 1981 års avtal en bestämmelse
om åtagande för staten alt tillsammans med upphovsrättsinnehavarnas
organisationer utarbeta och sprida information till berörda skolor, högskolor
och lärare om avtalet saml om aktuell upphovsrätlslig lagstiftning.

För
egen del vill jag anföra följande.

Först
vill jag nämna att det numera har tillkommit ett antal kopieringsav-lal i
utlandet. För våra nordiska grannländers del gäller följande. I Norge slöts ett
avtal i januari 1980. Det omfattar skolutbildning och viss lägre högskoleutbildning
och gäller åren 1980 och 1981. Ersättning utgår för år 1980 med 7,25 norska öre
per kopiesida och för år 1981 med del förhöjda belopp som följer av
utvecklingen av konsumentprisindex. I Danmark ingicks ett avtal redan år 1978.
Det avser enbart skolområdet. Frågan om ersättningens storlek hänsköts på grund
av parternas oenighet lill skiljedom. Denna meddelades i februari 1980 och
innebär en ersättning om 8 danska öre per kopiesida för vart och ett av läsåren
1980/81 och 1981/82. I Finland träffades ett avtal i mars 1980 för både skol-
och högskoleområ-

Prop. 1981/82:25 49

dena.
I ersättning utgår 2 milj. mark för år 1980 och 3,5 milj. mark för år 1981.
Dessa belopp är inte knutna lill någon viss statistiskt beräknad kopiemängd.

Jag
anser det utomordentligt värdefullt att det nu har kunnat slutas ett kopieringsavtal
som även omfattar högskoleområdet. Avtalet bör enligt min mening ses mot
följande bakgrund. Man har i högskolorna i minst lika hög grad som i skolan
behov av alt kunna kopiera ur böcker, tidningar och tidskrifter samt ur andra
litterära och konstnärliga verk. Behov föreligger också av alt kunna kopiera
fotografier. I fråga om de verk och fotografier. Ull vilka skydd föreligger
enligt upphovsrältslagen resp. fotografilagen, kan utbildningsanslalternas
behov inte helt tillfredsställas inom ramen för de lagbestämmelser som ger rätt
all kopiera utan rättsinnehavarens samtycke, främst 11 § första stycket upphovsrältslagen
och 5§ fotografilagen. Den närmare innebörden av bestämmelserna är dessutom
oklar. Det exakta antalet kopior som får framställas kan nämligen inte anges.
Alt i varje enskilt fall skaffa erforderiigl medgivande är praktiskt
ogenomförbart. För lärarna som har behov av att kopiera liksom för
rättsinnehavarna är dessa förhållanden otillfredsställande.

Mot
denna bakgrund finner jag del angeläget att det, på samma sätt som redan har
skett för skolans del, skapas klarhet om kopieringsrättens omfattning inom det
högre utbildningsväsendet. Det bör därvid också tillses all lärarnas behov
tillfredsställs. Enligt min mening ger avtalet den klarhet som behövs. Avtalet
torde även ge de berörda utbildningsanslalterna och lärarna den kopieringsrätt
som kan anses erforderlig. Jag vill i detta sammanhang även peka på den genom
ändringar i upphovsrältslagstiftningen öppnade möjligheten att på de villkor
avtalet föreskriver kopiera ur verk av bl.a. utländska upphovsmän, vilket är av
särskild betydelse just för högskoleutbildningen.

Liksom
enligt de tidigare skolkopieringsavlalen skall ersättningen för kopieringen
utges av staten. Del nya avtalet bör därför underställas riksdagen för
godkännande i vad det avser skyldigheten för staten att utge ersättning.

All
ersättning enligt del nya avtalet bör lämpligen utgå ur detta förslagsanslag.
Delsamma bör gälla kostnaderna för den redovisning som skall ske under första
halvåret 1982.

Jag
har, i vad avtalet avser högskoleutbildning, samrått med cheferna för utbildnings-
och jordbruksdepartementen.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
bemyndiga regeringen att, såvitt gäller skyldigheten för staten att utge
ersättning för kopiering, godkänna avtalet om kopiering i skolorna och
högskolorna.

[9]
C 12. Bidrag till driften av grundskolor m. m. F. n. finns elva Waldorf-skolor
i Sverige. Av dessa får Kristofferskolan i Stockholm statsbidrag 4 Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr
25

Prop. 1981/82:25 50

sedan
år 1960. För budgetåret 1981/82 är bidraget beräknat lill knappt 4,9 milj. kr.
Bidraget utgår ur anslagsposten Bidrag till enskilda skolor under detta anslag.
Övriga Waldorfskolor erhåller f. n. ej statsbidrag.

Frågan
om statsbidrag till enskilda skolor på grundskolenivå, däribland Waldorfskolorna,
behandlas i ett nyligen avlämnat delbetänkande (Fristående skolor, SOU
1981:34) från kommittén (U 1979; 13) angående skolor med enskild huvudman (SEH-kommiltén).
Ett ställningslagande lill kommitténs förslag innefattar flera såväl
principiellt som tekniskt svåra bedömningar. Jag räknar därför inte med att
regeringen skall kunna förelägga riksdagen förslag Ull beslut om principer för
bl. a. statsbidrag till enskilda skolor som kan tillämpas före budgetåret
1983/84.

Den
ekonomiska situationen vid de Waldorfskolor som ej erhåller statsbidrag har
redovisats för dåvarande statsrådet Mogård vid en uppvaktning av företrädare
för skolorna i april 1981.

Av
material som överlämnades vid uppvaktningen framgår all antalet elever vid de
nio ej statsunderstödda Waldorfskolorna som fanns läsåret 1980/81 - Johannaskolan
i Örebro, Rudolf Steinerskolan i Lund, Martinskolan i Stockholm, Rudolf Steinerskolan
i Norrköping, Delsbo Waldorf-skola, Umeå Waldorfskola, Örjansskolan i Järna, Nibbleskolan
i Järna och Rudolf Steinerskolan i Göteborg — uppgick till 1043 under läsåret 1980/81.

Till
skolorna utgår som jag nämnde inte något statsbidrag. Kommunalt stöd utgår i
vissa fall och uppgick läsåret 1980/81 enligt redovisningen sammanlagt till 1
883400 kr.

De
sammanlagda kostnader, som redovisats av skolorna, uppgick Ull 7802000 kr., de
sammanlagda intäkterna Ull 6670000 kr. Underskottet utgjorde således 1 132000
kr.

Den
ekonomiska situationen för skolorna är bekymmersam. Skolorna uppger att del är
sannolikt att flera av skolorna måste upphöra med sin verksamhel. Eftersom
eleverna befinner sig i skolpliktig ålder kommer de i så fall att återgå till
det allmänna skolväsendel. Delta kommer att leda lill ökade kommunala och
statliga kostnader.

I
vilken utsträckning de kommunala kostnaderna kommer all öka utöver de ca 1,8
milj. kr., som kommunerna nu frivilligt ger i bidrag, är svårt all bedöma. De staUiga
kostnaderna kommer att öka genom all eleverna från Waldorfskolor ger underiag
för ökade statsbidrag.

Med
hänsyn till de särskilda omständigheter som föreligger i detta fall finns del
enligt min mening skäl att lämna ett särskilt bidrag för budgetåret 1981/82 till
Waldorfskolorna i avvaktan på ställningstagande Ull SEH-kommitténs förslag.
Detta bidrag bör utgå med 800000 kr. Bidraget bör fördelas mellan skolorna av
skolöverstyrelsen med hänsyn till deras redovisade underskott.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt
godkänna vad jag har förordat i fråga om statsbidrag lill Wal-dotfskolor.

Prop.
1981/82:25 51

[10]
C 19. Bidrag till driften av gymnasieskolor. I statsbudgeten för innevarande
budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett förslagsanslag av 3584
milj. kr. Ur anslaget ersätts bl.a. kostnaderför statsbidrag till driften av
kommunernas gymnasieskolor.

Riksdagen
beslutade den 4 juni 1981 om ett tillfälligt stimulansbidrag till utbildning
inom industri och hantverk i gymnasieskolan (mot. 1980/ 81:2192, UbU
1980/81:41, rskr 1980/81:405). Utbildningsutskottet, till vars uttalanden
riksdagen anslöt sig, anförde alt stimulansbidraget borde knytas inte till
klass utan till individ och avse faktisk ökning av intaget lill sektorn för
industri och hantverk. Bidraget borde kunna vara en stimulans Ull en utökning
av både den utbildning som är förlagd lill skola och den utbildning som är
förlagd till förelag eller institution. Utskottet erinrade i sammanhanget om
alt gymnasial yrkesutbildning i form av inbyggd utbildning och
lärlingsutbildning minskar de kommunala investeringarna och driftkostnaderna
samtidigt som eleverna i större utsträckning får inblick i förhållandena inom
arbetslivet och ges ökade möjligheter all meritera sig för yrkesverksamhet.
Stimulansbidraget borde utgå för intagningsplatser inom den s. k. stora ramen,
vilka tillkommit med stöd av organisationsbeslut efter utgången av maj månad
1981. Förslag om bidragels storlek och om erforderiiga medel för budgetåret
1981/82 borde regeringen lägga fram i sin proposiUon med förslag om
tilläggsbudget I Ull statsbudgeten för delta budgetår. Beträffande budgetåren
därefter borde regeringen återkomma i senare sammanhang.

I
syfte att sprida kännedom om riksdagens beslut och om möjligt skapa effekt av
riksdagsbeslutet redan inför läsåret 1981/82 uppdrog regeringen den 25 juni
1981 åt skolöverstyrelsen (SÖ) att informera kommunerna om riksdagsbeslutet. SÖ
har fullgjort uppdraget genom skrivelse den 17 juli 1981 lill skolstyrelserna i
de kommuner som har gymnasieskola.

Min
företrädare fäste i budgetpropositionen 1981 uppmärksamheten på den oroväckande
skillnaden mellan å ena sidan det av regering och riksdag medgivna antalet intagningsplalser
på gymnasieskolans teoretiska linjer och å andra sidan antalet av SÖ ullagda
och av kommunerna faktiskt ianspråklagna platser (prop. 1980/81:100 bil. 12 s.
232). I detta sammanhang erinrade hon också om svårigheten alt på de
yrkesinriktade linjerna ta i anspråk del medgivna antalet platser.

Mot
bakgmnd av dessa förhållanden och i syfte att hålla tillbaka ökningen av
antalet elevplalser på de teoretiska studievägarna har regeringen genom
förordning (SÖ-FS 1981:71) om elevplatser i gymnasieskolan budgetåret 1981/82
(ändrad SÖ-FS 1981:162) begränsat sitt bemyndigande till SÖ att göra viss
omfördelning av elevplalser dels mellan studievägar inom gymnasieskolans s.k.
stora och lilla ram, dels mellan dessa ramar. SÖ;s omfördelning av elevplalser
får inte medföra all antalet elevplatser på de teoretiska linjerna med undanlag
av naturvetenskaplig och fyraårig teknisk linje överskrider det antal som
regeringen särskilt beslutar om.

Prop. 1981/82:25 52

Jag har under hand erhållit uppgifter om antalet utlagda
elevplatser i gymnasieskolan innevarande läsår enligt beslut t.o.m. den 21
augusti 1981. Med hjälp av dessa är del möjligt all göra följande
sammanställning över antalet elevplatser på skilda sektorer inom gymnasieskolan
läsåren 1979/80 - 1981/82. Av intresse i sammanhanget är del förslag om
dimensionering av de berörda sektorerna läsåret 1982/83 som SÖ framför i sin
anslagsframställning för budgetåret 1982/83.

Ianspråklagna platser 1978-09-15 1979-09-15

1980-09-15

Utlagda

platser

1981-08-21

SÖ:s anslagsframställning för 1982/83

A.
Treårig ekonomisk linje

6497

7 577

8651

9624

9500

B. Treårig naturvetenskaplig och fyraårig teknisk linje

16030

17666

18848

20613

21200

C. Treårig humanistisk och samhällsvetenskaplig linje
samt de tvååriga teoretiska linjerna

26482

27283

29814

28715

26900

D. Tvååriga yrkesinriktade

linjer och näraliggande

specialkurser 47962 51166 57032 65 101 68100

Av sammanställningen framgår all den hittillsvarande ökningen
av de teoretiska linjerna - den naturvetenskapliga och den fyraåriga tekniska
linjen undantagna — har bromsals. Förändringen mellan läsåren 1980/81 och
1981/82 kan komma alt accentueras i någon män, då antalet ullagda platser i
allmänhet brukar vara något större än antalet faktiskt ianspråklagna. Jag
ämnar föreslå regeringen att i budgetpropositionen 1982 visa fortsatt
återhållsamhet i vad avser dimensioneringen av de i detta sammanhang aktuella
teoretiska studievägarna. Jag utgår från alt kommunerna och' SÖ i den pågående
planeringen inför läsåret 1982/83 inriktar sig på en fortsalt förbättring av
balansen mellan gymnasieskolans yrkesinriktade studievägar och dess teoretiska
studievägar.

Del förbättrade statsbidraget till inbyggd utbildning inom
industri och hantverk saml handel, varom riksdagen på regeringens förslag
fattade beslut våren 1980 (prop. 1979/80:100 bil. 12, prop. 1979/80:145, UbU
1979/ 80:34, rskr 1979/80:363), har visserligen medverkat Ull en markant ökning
av antalet platser på de yrkesinriktade studievägarna. Ökningen framgår av vad
jag i det föregående anfört om elevplatsulvecklingen. Yllerligare åtgärder är
emellertid nödvändiga under den lid då antalet 16-äringar är som störst för att
minska obalansen mellan de teoretiska utbildningarna och de yrkesinriktade
utbildningarna.

Åtgärderna bör inriktas på att i ökad utsträckning erbjuda
ungdomarna sådan yrkesinriktad utbildning som arbetsmarknaden har mest behov
av.

Prop.
1981/82:25 53

Den sektor av gymnasieskolan som närmast kommer i fråga
för stimulansåtgärder är industri- och hanlverksseklorn.

Att
anordna utbildningar inom denna sektor i skolinstitutioner medför för
kommunerna betungande investeringar i byggnader och utrustning. Det är
begripligt att kommunerna med tanke pä det kärva ekonomiska läget och det om
ett par år minskade antalet 16-åringar drar sig för all investera i nya
institutioner.

I likhet
med utbildningsutskottet vill jag erinra om alt gymnasial yrkesutbildning i
form av inbyggd utbildning och läriingsutbildning medför mindre
investeringsbehov än om kommunen anordnar motsvarande utbildning i skolinstitution.
Del finns alltså anledning all peka på möjligheten att i den nuvarande
situationen, då del främst gäller alt klara de påfrestningar på gymnasieskolan
som är av temporär art, anordna utbildning som förläggs till förelag.

Del
tillfälliga stimulansbidraget bör av kommunen kunna användas för åtgärder som
den finner lämpliga för att främja utbildningen i gymnasieskolan inom industri
och hantverk, t. ex. för lokaler, utrustning eller utbildning av handledare i
förelag som tillTiandahåller utbildningsplatser.

Stimulansbidrag
för budgetåret 1981/82 bör utgå till kommun, om kommunen i sin gymnasieskola
inom sektorn industri och hantverk anordnar ytterligare intagningsplalser på
linje eller specialkurs eller inom gymnasial lärlingsutbildning. Bidraget bör
utgå för sådana platser som på framställning gjord efter utgången av maj månad
1981 tilldelas kommunen ur gymnasieskolans s. k. stora ram enligt förordningen
(SÖ-FS 1981:71) om elevplatser i gymnasieskolan bugetåret 1981/82 (ändrad SÖ-FS
1981:162). Bidraget bör utgå för sådana anordnade platser som las i anspråk.
För klarhetens skull vill jag poängtera all de i delta sammanhang berörda
specialkurserna avser kurser inom stora ramen, sålunda minst ettåriga direkt
grundskoleanknutna specialkurser.

Det bör få ankomma på regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer att fastställa vilka studievägar och vilken gymnasial läriingsutbildning
som i delta sammanhang skall räknas till sektorn industri och hantverk.

Vad gäller bidragets storlek vill jag anföra följande.

Det ligger naturligtvis nära lill hands alt utgå från alt
effekten av del tillfälliga stimulansbidraget är direkt beroende av
bidragsbeloppels storlek. Ju större bidrag som utgår, desto större insatser
från kommunernas sida skulle kunna förväntas. Jag är emellertid övertygad om
att samtliga utbildningsanordnare numera - efter den debatt som föranleddes av
regeringens förslag om dimensionering av gymnasieskolans olika studievägar i
budgetpropositionen 1981 — inser hur angelägel del är all ungdomarna efter
grundskolan i så stor utsträckning som möjligt erbjuds sådan utbildning som
näringslivet och samhället i övrigt efterfrågar. Allt tyder på att kommunerna f.
n. gör stora ansträngningar för alt hjälpa ungdomarna. Vad

Prop.
1981/82:25 54

det nu gäller är att bidra till att kommunerna om möjligt
gör ytterligare insatser de år som antalet 16-åringar är som störst. Den
ekonomiska situation som vi nu befinner oss i sätter en bestämd gräns för vad
som kan utgå av extra bidrag innevarande budgetär. Enligt min mening bör ifrågavarande
bidrag utgöra 1 500 kr. per elev. Detta innebär all en kommun för en ny klass
om 16 elever, där alla platser tagits i anspråk, kan räkna med ett
stimulansbidrag på 24000 kr.

Jag utgår från alt ca 3000 bidragsgrundande platser kan
anordnas. Medelsbehovet för ifrågavarande ändamål innevarande budgetår kan
sålunda beräknas till 4,5 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.
godkänna de
grunder för stimulansbidrag för budgetåret 1981/82 som jag har förordat,

2.
medge att
kostnaderna för bidraget ersätts ur anslaget Bidrag till driften av
gymnasieskolor.

D. Högskola och forskning

[11] D 26. Lokalkostnader m.m. vid högskoleenheterna. I prop.
1980/ 81:20 (bil. 8 s. 2) om besparingar i statsverksamheten m.m. (bil. 8 s.
22) framhöll jag all det var nödvändigt att söka vidta åtgärder som dämpar
kostnadsutvecklingen för lokaler inom högskolan. Den neddragning av högskolans
dimensionering som dittills skett och som jag då förordade borde, enligt min
mening, leda lill ett något minskat lokalbehov. Det var därför angeläget att
skärpa prövningen av behovet av nya förhyrningar samt åstadkomma en minskning
av redan existerande förhyrningar. Del ankom på högskolestyrelserna att i
samverkan med byggnadsstyrelsen (KBS) vidla de nödvändiga åtgärderna härför.
Jag räknade med att de omedelbara åtgärderna skulle leda till besparingar av 15
milj. kr. inom anslaget Lokalkostnader m. m. vid högskoleenheterna redan under
budgetåret 1981/82.

Vid behandlingen av denna del av propositionen
konstaterade utbildningsutskottet (UbU 1980/81: 12 s. 26) alt del var
angelägel all en minskning av lokalytan genomfördes på ett planmässigt sätt
och utan negativa återverkningar på verksamheten inom högskolan. Utskottet hade
svårt alt bedöma om en besparing av den storlek som angetts gick att åstadkomma
under sådana förutsättningar. Utskottet räknade med att högskolemyndigheterna
och KBS vid sin planering skulle vidla alla åtgärder som fick anses rimliga i
syfte att nå den besparingseffekt som angetts i propositionen.

Regeringen uppdrog den 16 oktober 1980 åt KBS all, i
samråd med universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) och efter samråd med berörda
högskolestyrelser, redovisa förslag till åtgärder som kunde beräknas leda till
en besparing om sammanlagt minst 15 milj. kr. under anslaget Lokal-

Prop. 1981/82:25 55

kostnader
m. m. vid högskoleenheterna för budgetåret 1981/82. Det ankom på högskolestyrelserna
alt samarbeta med KBS för att fullgöra uppdraget. De i prop. 1980/81:20
föreslagna besparingarna under reservationsanslagen Ull högskoleändamål hade
beräknats med hänsyn till att angivna besparing under lokalkoslnadsanslagel
kunde genomföras. KBS skulle redovisa uppdraget till regeringen senast den 16
mars 1981.

I
budgetpropositionen 1981 (prop. 1980/81:100 bil. 12 s. 388) återkom jag till frågan
om minskning av lokalkostnaderna inom högskolan. Jag framhöll härvid att
besparingen om 15 milj. kr. var ett ullryck för den totala besparingseffekt
som eftersträvades. Jag erinrade om att KBS och UHÄ utredde frågan om hur
besparingen skulle genomföras. I avvaktan på resultatet av myndigheternas
utredning borde regeringen inhämta riksdagens bemyndigande alt slutligt avgöra
huruvida besparingen skulle las ut inom lokalkoslnadsanslagel eller genom
andra generella besparingsåtgärder.

Vid sin behandling av nyss
nämnda förslag i budgetpropositionen fann utbildningsutskottet (UbU 1980/81:20 s.
17) aft det var angeläget aft den avsedda besparingen om 15 milj. kr. inom lokalkoslnadsanslagel
genomfördes. Skulle denna besparing inte kunna realiseras i full omfattning
under budgetåret 1981/82 borde enligt utskottet regeringen återkomma till riksdagen
med kompletterande besparingsförslag, så alt den samlade besparingseffekten
inom anslagen till högskolan under budgetåret 1981/82 inte blev mindre än vad
riksdagens beslut innebar. Utskottet föreslog all riksdagen som sin mening
skulle ge lill känna vad utskottet anfört.

Riksdagen
beslöt i enlighet med utskottets förslag (rskr 1980/81:246).

Med
anledning av regeringens uppdrag den 16 oktober 1980 ålade KBS och UHÄ i en
skrivelse den 27 oktober 1980 högskoleenheterna alt pröva möjligheterna all
friställa lokaler.

KBS och UHÄ bedömde alt
den föreslagna reduceringen, uttryckt i hyresgrundande bmksarea, BRA (H), borde
fördelas så att enheter med fast forskningsorganisation skulle spara ca 2,5%
och övriga enheter ca 4,5% av sina lokalinnehav. Denna skillnad motiverades av
att forskarutbildning och forskning enligt regeringens direktiv för
myndigheternas anslagsframställningar utgör ett prioriterat område. På grund
av rådande lokalsituation undantogs de konstnärliga högskolorna i Stockholm,
högskolan i Östersund samt högskoleutbildningarna i Halmstad och Skövde från
lokalbesparingar.

KBS
uppskattade all en besparing om 15 milj. kr. motsvarande en BRA (H) om ca 50000
m'.

Högskoleenheternas
prövning skulle avse i första hand förhyrda och i andra hand statligt ägda
lokaler. Vid prövningen av reduklionsmöjlighe-lerna fick enheterna
tillgodoräkna sig besparingen om man avstod från beslutade men inte genomförda
förhyrningar. Vid varje reduktion skulle förslagens konsekvenser för
verksamheten vid resp. högskoleenhet redovisas.

I
skilda skrivelser lill regeringen har KBS redovisat besparingar på sammanlagt
32552 m~, vilket enligt KBS beräkningar skulle motsvara ca 8631500 kr.

UHÄ
häri skrivelse lill regeringen den I juni 1981 lämnat förslag om hur merparten
av resterande del av de anbefallda besparingarna om 15 milj. kr. budgetåret
1981/82 skall ske. Förslaget innebär att de högskoleenheter som inte nått upp
till de av KBS fastställda lokalbesparingarna skall av medel som står till
enheternas förfogande leverera in sammanlagt 6309000 kr. till anslagsposten 3
Inkomster under anslaget Lokalkostnader m. m. vid högskoleenheterna.

Beräkningen
för varje högskoleenhet är gjord med utgångspunkt i ett belopp om 400 kr./m"
för det inte uppnådda besparingsmålet. Det så beräknade beloppet har UHÄ, med
hänsyn till kostnader för flyttning, minskat med 45 kr. för varje av KBS
godkänd m" lokalbesparing. Fördelningen på högskoleenheter av
besparingsmål, uppnådd besparing, ej uppnådd besparing och belopp som skall
tillföras lokalkoslnadsanslagel framgår av följande sammanställning som avser
budgetåret 1981/82.

Högskoleenhet

Besparings-

Uppnådd

besparing

Ej
uppnådd

Medel
som skall

mål

lokalbesparing

tillföras
lokal-

m

m-

kr.

m-

kostnadsanslaget

Universitetet
i

Stockholm

4 200

124

62000

4076

1 625 000

Tekniska
högskolan

i
Stockholm

4000

2 229

488 500

1771

628000

Karolinska
institutet

2600

1698

538600

902

296000

Högskolan
för lärar-

utbildning
i Stockholm

2 200

1806

373 800

394

90000

Universitetet
i

Uppsala

5 900

4 802

893 300

1098

260000

Högskolan
i Eskilstuna/

Västerås

300

318

120000

0

0

Högskolan
i Falun/

Boriänge

400

401

144700

0

0

Högskolan
i Gävle/

Sandviken

300

294

76000

0

0

Högskolan
i Örebro

1300

700

100000

600

215000

Universitetet
i

Linköping

2 200

954

205 700

1246

463 000

Högskolan
i

Jönköping

400

400

170000

0

0

Universitetet
i

Lund

9000

5 140

980000

3 860

1360000

Högskolan
i Kalmar

500

695

297000

0

0

Högskolan
i Kristianstad

300

312

81900

0

0

Högskolan
i Vä.xjö

700

585

69000

115

25000

Universitetet
i

Göteborg

5700

5083

1564000

617

59000

Chalmers
tekniska

högskola

4000

1850

720000

2150

795 000

Högskolan
i Borås

500

470

202600

0

0

Högskolan
i Karlstad

900

835

198800

0

0

Universitetet
i Umeå

3 400

2 370

1005600

1030

325000

Högskolan
i Luleå

1600

1086

220000

514

168000

Högskolan
i Sundsvall/

Härnösand

400

400

120000

0

0

.50800 m-

32 552 m-

8631500 kr.

6309000
kr.

Prop. 1981/82:25 57

Jag
ansluter mig till UHÄ: s förslag alt de högskoleenheter som inte nått upp lill
fastställd lokalbesparing genom besparingar inom andra områden skall tillföra lokalkoslnadsanslagel
sammanlagt 6 309000 kr. Besparingen för budgetåret kommer - såvitt nu är i
fråga - att uppgå lill sammanlagt 14940000 kr. mot beräknade 15 milj. kr. Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
godkänna vad som förordals i fråga om besparingar av lokalkostnader m. m. vid
högskoleenheterna.

[12]
Svenskt deltagande i nytt projekt inom den europeiska organisationen för kärnforskning
(CERN). Den europeiska organisationen för kärnforsk-ning upprättades genom en
överenskommelse i Paris den 1 juni 1953. Sverige ratificerade överenskommelsen
år 1954 (jfr prop. 1953; 127, SU 1953:77, rskr 1953; 167). Förutom Sverige är
följande länder medlemmar i CERN: Belgien, Danmark, Frankrike, Grekland,
Italien, Nederiänderna, Norge, Schweiz, Storbrittanien, Förbundsrepubliken
Tyskland samt Östertike,

Organisationen
utgör europeiskt centrum för fredlig grundforskning inom partikel- och
högenergifysik. Dess laboratorier i utkanten av Geneve är i dag världens
största- anläggning i sitt slag och del ger fysiker från organisationens
medlemsländer möjlighet all bedriva forskning vid stora partikelacceleralorer.

Att
definiera och undersöka de fundamentala beståndsdelarna i materia och energi saml
aft beskriva och förstå de krafter som styr processerna på en primär nivå är
dominerande forskningsområden inom elemenlarparli-kelfysiken. Experimentellt
sker delta genom acceleration av strålar av olika partikelslag Ull höga hasligheter
(energier) för kollision med andra partiklar eller fasta mål. Vid kollisionerna
omlagras energin och nya partiklar kan skapas.

Vid
laboratoriet finns nu följande maskiner:

600
MeV synkrotron (SC) 1957 28 GeV protonsynkrotron (PS) 28 -I- 28 GeV
lagringsringar (ISR) 400 GeV protonsynkrotron (SPS)

Endast
synkrolronen är en fristående acceleralor, medan de tre övriga maskinerna är
kopplade till varandra genom att prolonsynkrolronen utöver att vara forskningsaccelerator
i sig även tjänar som injeklor till lagringsringar och lill 400 GeV prolonsynkrolronen.

CERN;
s budget för år 1981 uppgår till drygt 610 milj. sfr. Medlemsländernas bidrag framräknas
med utgångspunkt i nationalproduktens storlek. Sveriges bidragsandel utgörf.n. 4,3%och
motsvarar64 milj.kr. år 1981.

Universitet
och högskolor saml forskningsråd ställer resurser lill förfogande till de
svenska forskningsgmpperna för löner, mälulmstningar etc. Dessa resurser
motsvarade ca 20 milj. kr. under år 1980.

Prop. 1981/82:25 58

Endast
ett fåtal av de forskare som använder CERN är också anställda av
organisationen. De övriga användarna är gästforskare som normall är stationerade
i sina hemländer, men arbetar regelbundet vid CERN under kortare eller längre
perioder.

Omkring
hundra svenska vetenskapsmän och forskarstuderande är årligen engagerade i CERN;
s forskning. Betydelsen av forskningen vid CERN för svensk forskarutbildning
framgår av att 64 doktorsavhandlingar presenterats under åren 1971-1980 med
material som i huvudsak har framlagits vid CERN.

LEP-projektet

Som
ett led i forskningsutvecklingen vid CERN och organisationens strävan alt
anpassa de experimentella anläggningarna Ull forskningsfrontens utveckling har
del s. k. LEP-projektet utformats. LEP är förkortning av Large Electron Positron
Storage Ring - dvs. en stor lagringsring för kollisioner av elektroner och posilroner.

Den
vetenskapliga motiveringen för all bygga en lagringsring för myckel snabba
elektroner och deras anlipartiklar, posilroner, är omfattande och oomlvislad i fackkrelsar.
De nuvarande synkrotronerna, PS och SPS, som hittills har accelererat protoner
kommer alt vid sidan av denna uppgift anpassas för acceleration av elektroner
och posilroner och därmed tjäna som injeklor till LEP. Den föreslagna LEP-ringen
skall svara för slulslegel i acceleralionsprocessen. Av tekniska skäl måste LEP-ringen
ges stora dimensioner. Den planeras bli föriagd i en underjordisk tunnel med 27
kilometers omkrets. Först därigenom kommer sådana energier alt frigöras vid
kollision mellan accelererade elektroner och posilroner att materiens innersta
byggstenar och de krafter som håller dessa samman kan studeras.

Anläggningen
kommer att bli unik eftersom acceleratorer med hög energi som nu byggs eller
planeras i andra världsdelar är av annan typ. Forskningsprogrammen i olika
världsdelar kommer därför att komplettera varandra snarare än att konkurrera.
För Europas del kommer LEP att bestämma huvudinriktningen av elemenlarpartikelforskningen
under återstoden av 1900-talel.

Kostnader

Kostnaderna
för aft bygga LEP har av CERN beräknats lill 900 milj. sfr. Härtill kommer
lönekostnader för CERN:s personal, som nu successivt minskas för att hållas
konstant fr.o.m. år 1985. Finansieringen av LEP-projektet avses ske genom en
omfördelning av resurser mellan pågående forskningsprogram samt successiv
nedläggning av vissa program. Genom detta förfarande kommer CERN:s budget under
byggnadsperioden alt i huvudsak kunna hällas på oförändrad nivå, dvs. omkring
610 milj. sfr. i 1981 års kostnader.

När
CERN byggde 400 GeV prolonsynkrolonen under 1970-lalel

Prop. 1981/82:25 59

gjordes
detta inom ramen för ett särprogram vid CERN med egen budget lill vilket
medlemsländerna fick ansluta sig. Anslutningen innebar bl. a. att vatje land utfäste
sig all delta i programmet under byggnadstiden. Sedan byggandet av acceleratorn
hade avslutats fördes forskningsverksamheten vid denna in i och bildade en del
av CERN:s basprogram i vilket varje medlemsland måste delta. Som redan har
nämnts bygger LEP-projektet pä förutsättningen att några av de nuvarande
maskinerna vid CERN kan användas som injeklorer i anslutning lill LEP. Vidare
bedömer CERN den allmänna ekonomiska situationen sådan att det inte är möjligt
för medlemsländerna att finansiera LEP genom tillskott av nya resurser.

Mol
denna bakgrund är del nödvändigt att låta LEP-projektet redan från bötjan ingå
som en del av CERN;s basprogram. Därigenom underlättas den tekniska och
administrativa samordningen av LEP-projektet med annan verksamhel inom CERN
och möjliggörs de resursmässiga omfördelningar inom CERN:s nuvarande budget
som behövs för finansiering av projektet inom en i stort oförändrad total
budget.

Inom
CERN: s beslutande församling råder enighet om att LEP-projektet bör komma lill
stånd endast om alla medlemsländer godtar del och alla medlemsländer accepterar
projektet som en del av CERN: s basprogram. Beslutsproceduren för ett
ställningslagande till LEP påbötjades vid ett sammanträde med CERN:s beslutande
församling i juni 1981 och skall vara avslutad under hösten 1981.

Åtta
av de tolv medlemsländerna röstade då för LEP-projektet. Fyra länder, däribland
Sverige, var inte färdiga med sin beredning av frågan och avsåg att avge sina
röster under hösten.

Naturvetenskapliga
forskningsrådet har vid tvä tillfällen behandlat frågan om ett framtida
svenskt engagemang i LEP-projektet. Rådet uttalade i december 1980 en
fullständig enighet om den starka vetenskapliga motiveringen för LEP-projektet.
Rådels positiva bedömning gällde såväl valet av LEP som nästa stora europeiska samarbelsprojekt
som kvaliteten på de forskningsprogram som avses bli utförda vid detta. Rådet
fann det emellertid inte möjligt alt biträda en svensk anslutning till
projektet på de av CERN då angivna premisserna. Denna ståndpunkt grundade sig
främst på tveksamhet om de ekonomiska konsekvenser en anslutning skulle få för övrig
nationell naturvetenskaplig forskning.

Vid
rådets förnyade behandling av eft svenskt engagemang i LEP, i juni 1981, ansåg
sig rådet kunna godta ett svenskt deltagande i LEP. En förutsättning var dock
att förändringar av den ärliga medlemsavgiften lill CERN inte borde få påverka
rådets budget för den nationella forskningen. Rådet utgick vidare från all LEP
skulle byggas inom en för CERN oförändrad budget.

Föredraganden

CERN
utgör ell ledande internationellt forskningscentrum där forskning bedrivs inom elementarparUkelfysik
- ett område grundläggande för såväl

Prop. 1981/82:25 60

fysiken
i övrigt som på längre sikt för naturvetenskapen i sin helhet. Sveriges
medlemskap i CERN har varit helt utslagsgivande för landets möjligheter både
all nationellt verka och internationellt hävda sig inom forskningsområdet. Förutom
att medlemskapet i CERN innebär tillgång till anläggningar, som är så resurskrävande
att enbart USA och Sovjet har kunnat satsa nationellt i jämförbar
storleksordning, har tillgången till den internationella forskningsmiljön
stimulerat våra möjligheter till vetenskapligt samarbete även utanför CERN: s
omedelbara forskningsfält. Själva forskningen vid CERN förutsätter uppbyggnad
av tekniskt myckel avancerad apparatur. Därigenom har den också haft betydelse
inte minsl för den teknologiska utvecklingen.

LEP-projektet
innebär en naturlig utveckling av forskningsinriktningen vid CERN och omfattas
av största vetenskapliga intresse internationellt. För att svensk
fysikforskning på ell av sina centrala områden skall kunna hålla kontakt med
den internationella forskningsfronten anser jag det nödvändigt att Sverige
även i fortsättningen deltar i CERN: s verksamhet och därmed också del nya
forskningsprogrammet.

Den ekonomiska situationen
i Sverige och i många av CERN;s övriga medlemsländer, liksom behovet av att
stödja och utveckla andra forskningsområden nationellt, gör all stränga krav
måste ställas på CERN all genomföra uppbyggnaden av LEP-projektet inom en över
uppbyggnadsskedet totalt sett i huvudsak oförändrad bidragsram uttryckt i 1981
års kostnadsläge. En annan fömtsättning för ett svenskt deltagande i projektet är
att alla CERN: s medlemsländer går med i del nya projektet. Även under dessa
förutsättningar medför ett svenskt deltagande i LEP-projektet i praktiken en
långsiktig ekonomisk bindning även om denna innebär i huvudsak oförändrade
årliga ekonomiska förpliktelser. Jag anser det därför angeläget att regeringen
bereder riksdagen möjlighet att ta del av regeringens ställningstagande i denna
fråga.

Jag
har viss förståelse för den tvekan som naturvetenskapliga forskningsrådet känt
inför att ansvara för en så stor och långsiktig ekonomisk bindning som ett
dellagande i LEP-projektet otvivelaktigt kommer alt medföra. Det är rimligt
alt, vid ett sä omfattande projekt som här är aktuellt, behov kommer all uppstå
alt anpassa del årliga medlemsbidraget lill pågående uppbyggnadsfaser. Sådana
fluktuationer i resursbehovet kan från forskningsrådets synpunkt le sig
svårbemästrade, men bör i ett större ekonomiskt sammanhang vara möjliga att
handha. Jag avser därför alt i samband med budgetpropositionen återkomma med
förslag till erforderiiga budgellekniska förändringar inom ramen för anslaget
Naturvetenskapliga forskningsrådet m. m. som förhindrar att rådets övriga verksamhel
störs av temporära ändringar i Sveriges medlemsavgift lill CERN.

Del
naturvetenskapliga forskningsrådet bör alltjämt nära följa den vetenskapliga
utvecklingen vid CERN samt inom ramen för anvisade medel ansvara för att svensk
projektverksamhet inom forskningsområdet ges

Prop.
1981/82:25 61

sådana
resurser för experimentell utrustning all del svenska medlemskapet i CERN kan
utnyttjas på bästa saft. Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen
tillfälle

att
la del av vad jag har anfört i del föregående om fortsalt svenskt dellagande i CERN:s
verksamhel.

E.
Vuxenutbildning

[13]
E 6. Undervisning för invandrare i svenska språket m. m. På statsbudgeten för
innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett förslagsanslag
av 104324000 kr. Från anslaget bestrids bl. a. kostnaderför grundläggande
undervisning i svenska språket med samhällsorientering för vuxna invandrare,
vilka är stadigvarande bosatta i Sverige. Undervisningen som bedrivs som
försöksverksamhet, får omfatta högst 675000 studie-Ummar under budgetåret
1981/82. Av dessa får 150000 sludieUmmar användas lill undervisning som ges
enligt tegen (1972:650, ändrad 1976:590) om rätt lill ledighet och lön vid
deltagande i svenskundervisning för invandrare och 525000 studielimmar får
användas för övrig invandrarunder-visning. Undervisningen, som skall vara
kostnadsfri för deltagarna, bedrivs av skolöverstyrelsen i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen
och statens invandrarverk och anordnas av studieförbunden.

Statsbidrag
utgår vid undervisningen med 138:10 kr. per studieUmme vid lagbunden
undervisning och med 124:10 kr. vid övrig undervisning. Av nämnda bidrag får
högst 66:60 kr. per studietimme användas lill verifierade kostnader för
cirkelledare. Ur bidraget får vidare utgå högst 4:50 kr. per studietimme i
lagbunden undervisning och högst 4 kr. per studietimme i övrig undervisning
till verifierade lönebikoslnader.

Folkbildningsförbundet
har inkommit med en skrivelse.

Föredraganden

Statsbidrag
per studietimme i studieförbundens undervisning för invandrare i svenska
språket m.m. har fr.o.m. den 1 januari 1981 utgåft med 138:10 kr. för lagbunden
undervisning och 124:10 kr. för övrig undervisning.

Avtal har nu slutils
mellan Folkbildningsförbundet och Svenska facklärarförbundet om nya löne- och
anställningsvillkor för cirkelledare i svenska med samhällsorientering för
invandrare aft gälla fr. o. m. den 1 juli 1981. Avtalet innebär bl. a.
förbättrade lönevillkor för cirkelledare. Med hänsyn härtill förordar jag att
den del av statsbidraget som avser all läcka cirkelle-dararvodet höjs med 3:95
kr. samt all bidraget lill lönebikoslnader höjs med 35 öre per studietimme.

I
den lagbundna undervisningen räknar jag således med ell bidrag per studietimme
om sammanlagt 142:40 kr. För övrig undervisning räknar jag med ett bidrag per
studietimme om sammanlagt 128:40 kr. Bidraget bör fördelas enligt följande.

Bidrag
per studietimme

Ändainäl

Nuvarande bidrag

Föreslagna bidrag

Lagbunden Övrig

Lagbunden

Övrig

Cirkelledararvode Studiemateriel Lokal administration,

lokaler,
uppsökande

verksamhet Lönebikoslnader

Totalt

66,60 66,60 8,00 8,00

59,00 45,50 4,50 4,00

138,10 124,10

70,55 8,00

59,00

4,85

142,40

70,55 8,00

45,50

4,35

128,40

De
höjda bidragen bör utgå fr. o. m. den I juli 1981. Den av mig förordade
bidragsförändringen kan beräknas medföra ett ytterligare medelsbehov under
detta anslag om ca 3,5 milj. kr. för budgetåret 1981/82. Jag hemställer att
regeringen föreslår riksdagen

att
godkänna vad jag har förordat i fråga om höjning av statsbidragsbeloppet lill
undervisning för invandrare i svenska språket m. m.

Prop. 1981/82:25 63

Bilaga
6.1

Förslag
till

Lag
om ändring i lagen (1976:1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom
utbildningsdepartementets verksamhetsområde

Härigenom
föreskrivs alt i lagen (1976:1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter
inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde skall införas en ny paragraf,
12 a §, av nedan angivna lydelse.

12
a § Nordiska museet får, i fråga om vid museet anställd personal, fatta sådana
beslut som avser myndighetsutövning i den mån inte annat är föreskrivet.

Denna
lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den
utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Prop.
1981/82:25 64

Bilaga
6.2 Avtal om kopiering i skolorna och högskolorna

1981-06-11

Mellan staten, å ena sidan, och följande organisationer,
nämligen Bildle-veranlörernas Förening, Fackförbundspressens Samorganisation, Faclu,
Föreningen Svenska Läromedelsproducenter. Föreningen Svenska Popu-lärauklorer.
Föreningen Svenska Tecknare, Föreningen Svenska Tonsättare, Konstnärernas
Riksorganisation, Läromedelsförfattarnas Förening, Pressfotografernas Klubb,
Svenska Bokförläggareföreningen, Svenska Fotografernas Förbund, Svenska
Journalistförbundet, Svenska Musikför-läggareföreningen u.p.a.. Svenska Tidningsutgivareföreningen,
VECTU, Sveriges Författarförbund och Tidningarnas Arbetsgivareförening, å andra
sidan, har träffats följande avtal om kopiering i skolorna och högskolorna'.

Deflnitioner

I § I avtalet förslås med

skola: den skolenhet eller liknande där utbildning som
avses i 2§ 1 bedrivs

högskola: den högskoleenhet, läroanstalt, utbildningslinje
eller liknande där utbildning som avses i 2 § 2 bedrivs

undervisning: undervisning och därmed jämförbar pedagogisk
verksamhel i skola och högskola

lärare: varje person som undervisar

elev: den som studerar vid skola eller högskola

förlaga: det material som ligger till grund för
kopieringen; förlaga kan vara

a)
verk: litterärt
eller konstnärligt verk eller del därav, lill vilket upphovsrätt gäller enligt
upphovsrättslagen, eller fotografisk bild, till vilken folografirätl gäller
enligt folografilagen

b)
lärares egenproducerade
förlaga: verk som lärare framställer och som omfattar endast sådant material
som läraren själv är upphovsman till och som läraren ej har utgivit

c)
blandad
förlaga: verk som lärare framställer och som omfattar dels återgivande av
utgivet verk som faller under avtalet, dels sådant verk lill vilket läraren
själv är upphovsman och som läraren ej har utgivit

skrift: bok, häfte, kompendium, broschyr, notblad och
liknande som innehåller ett eller flera verk saml tidning, tidskrift eller
annan periodisk skrift

bild: allt bildmaterial, dock att sådana enkla grafiska
framställningar av beskrivande art såsom schematiska kartor och diagram av icke
konstnärligt slag skall anses som text

diabild: stor- eller smådiabild för projektion

arbetshäfte: verk som helt eller lill övervägande del
beslår av studie-och arbetsuppgifter, övningsuppgifter, laborations- eller instmklionsanvis-ningar
(även sådana som innehåller noter)

' Avtalet berör vissa paragrafer i lagen (1960:729) om
upphovsrätt till litterära och konstnäriiga verk och lagen (1960:730) om rätt till
fotografisk bild. Dessa lagar benämns i det följande upphovsrättslagen resp.
fotografilagen.

Prop.
1981/82:25 65

blankett:
sådan blankett eller sådant formulär som tillhandahålls i block eller bunt, som
omfattar minst tio likadana exemplar och som innehåller tester och prov,
kartlägger aftityder och intressen eller utgör stimulansma-lerial för samtal
eller andra liknande uppgifter; detsamma gäller om ett antal olika blanketter
eller formulär levereras som en enhet

kopiesida:
en sådan kopia av verk som har format A 4 eller mindre; är formatet störte än A
4 räknas som en sida varje påbörjad del motsvarande format A 4

rättsinnehavare:
den som på grund av lag eller avtal innehar rätt att medge sådan kopiering som
avses i detta avtal.

Avtalets
tillämpningsområde

2 §
Detta avtal gäller

1.
utbildning som staten, kommun
eller landsUngskommun är eller under avtalsperioden blir huvudman för och som
står eller under avtalsperioden ställs under Ullsyn av skolöverstyrelsen, och

2.
utbildning som staten, kommun
eller landstingskommun är eller under avtalsperioden blir huvudman för och som
står eller under avtalsperioden ställs under tillsyn av universitets- och
högskoleämbetet eller styrelsen för Sveriges lantbmksuniversitet.

3 §
Under avtalet faller alla utgivna litterära verk, konstnäriiga verk och

fotografiska bilder i fråga om vilka part på organisationssidan får upplåta

räft aft kopiera enligt 4 och 7-11 §§ i detta avtal.

Avtalet
Ullämpas i enlighet med bestämmelserna i 15a§ upphovsrättslagen och 7 a §
fotografilagen även i fråga om framställning av exemplar av utgivna svenska
eller utländska litterära verk, konstnäriiga verk och fotografiska bilder, i
de fall då rättsinnehavare inte företräds av någon av de organisationer som har
undertecknat avtalet. Detta gäller dock inte om rättsinnehavare hos någon av de
avtalsslutande parterna har meddelat förbud mot sådan framställning.

Med
litterära verk, konstnäriiga verk och fotografiska bilder som har utgivits
jämställs sådana konstverk, av vilka rättsinnehavare har överiåUt exemplar, och
fotografiska bilder, som har offentliggjorts.

4§
Avtalet omfattar alla former av grafisk, fotografisk eller liknande kopiering i
den mån inte annat följer av 7-ll§§. Det gäller dock ej framställning av röriiga
bilder.

Utgångspunkter
för avtalet

5 §
Parterna förutsätter att den rätt att kopiera för enskilt bmk som följer

av 11 § första stycket upphovsrättslagen och 5 § fotografilagen inte tas i

anspråk i stället för den rätt Ull kopiering som upplåts genom detta avtal.

Staten
kommer att - i annan form än genom ändring av 11 § första stycket
upphovsrättslagen och 5 § fotografilagen - verka för att nämnda fömtsäftning uppfylls,

6 §
Avtalet berör ej den räft aft kopiera som följer av annan bestämmelse

i upphovsrältslagen än 11 § första stycket och 15 a § eller av annan bestäm

melse i fotografilagen än 5 § och 7 a §,

5 Riksdagen 1981/82. I saml. Nr 25

Prop.
1981/82:25 66

Rätt att kopiera enligt avtalet

7 § Lärare får på de villkor som föreskrivs i 8— 11 §§
kopiera eller låta kopiera sådant verk som faller under avtalet, om
framställningen sker endast för lärarens egen undervisning och företas med
skolans eller högskolans utrustning eller eljest på del allmännas bekostnad,

I fråga om kopiering av nolmalerial inom den högre
musikutbildningen gäller även de bestämmelser som har tagits in i bilaga A,

8S Tre e.xemplar av verk får utan Ullslånd av
rättsinnehavaren alltid framställas i form av papperskopior,

9§ Fler än tre exemplar av verk får utan tillstånd av
rättsinnehavaren framställas i form av papperskopior i den mån läraren behöver
upplagan under kalenderhalvåret för alt komplettera vad som kan anses vara en
normal tillgång på läromedel eller kurslitteratur för berörda elever.

Fler exemplar får inte framställas än som behövs för att
lärarens elever skall få var sill exemplar och läraren själv några exemplar.

10 § I fråga om sådana icke-periodiska skrifter -
såsom fackböcker,

läroböcker, kompendier, arbetshäften och nothäften — som finns tillgäng

liga på den svenska marknaden gäller dessutom

1. all en lärare normalt ej får kopiera eljer låta kopiera

a)
ur sådant
arbetshäfte eller nothäfte som omfattar 32 sidor eller mindre,

b)
ur kör-,
ensemble- eller orkestermaterial som består av partitur och lösa stämmor,

c)
blankett,

2. att en lärare under samma kalenderhalvår och för
samma elever

normalt ej får kopiera eller låta kopiera

a)
mer än sex
sidor ur sådant arbetshäfte eller nothäfte som omfattar mer än 32 sidor,

b)
större del av
annan skrift än som motsvarar hälften av skriften, dock normall ej mer än 20
sidor ur denna.

Vid tillämpning av första stycket jämställs med skrift
sådan del av en skrift som också finns tillgänglig pä den svenska marknaden som
särtryck.

Lösa stämmor som inte finns tillgängliga på den svenska
marknaden i särtryck får, oavsett vad som ovan sägs i 1 b, kopieras i
kompletterings-syfte.

11 § Ett eller fler exemplar i form av diabild får
ulan särskilt tillstånd av

rättsinnehavaren framställas i den mån läraren har behov därav under

kalenderhalvåret för att komplettera vad som kan anses vara en normal

tillgång på läromedel eller kurslitteratur för berörda elever. Duplikat av

upphovsrättsligt skyddad diabild får dock inte framställas.

Av videogram eller film, som är avsedd alt visas i form av
rörliga bilder, får endast enstaka bild kopieras.

Ersättning för kopiering m. m.

12 § Staten utger ersättning lill föreningen Bild, Ord,
Not - Upphovsrätlslig Samorganisalion (BONUS) med följande belopp för varje
avtalsår (liden fr.o.m. den I juli t.o.m. den 30 juni nästföljande kalenderår)
enligt följande:

Prop.
1981/82:25 67

1. För
varje fullt antal om fem miljoner kopiesidor som under respektive

avtalsår sammanlagt har framställts vid skolorna i landet utgår

a)
förär 1981/82 225000kr.

b)
för år 1982/83 237500 kr.

c)
förär 1983/84 250000kr.

2. För
varje fullt antal om en miljon kopiesidor som under respektive

avtalsår sammanlagt har framställts vid högskolorna i landet utgår

a)
förär 1981/82 45000kr.

b)
för år 1982/83 47500 kr.

c)
för år 1983/84 50000 kr.

3. För
sådan kopiering vid högslcolorna av facklitteratur och vetenskap

liga tidskrifter, som är från upphovsrältslig synpunkt särskilt känslig, utgår

för hela avtalsperioden 200000 kr.

Vid
tillämpning av punkterna 1 och 2 avmndas antalet kopiesidor Ull närmaste hela
antal om fem miljoner respektive en miljon kopiesidor. Antalet kopiesidor under
två och en halv miljoner respektive 500 000 avrundas härvid nedåt och annat
antal uppåt.

I
fråga om grunderna för beräkning av ersättningen gäller närmare bestämmelser
enligt bilaga B.

13
§ För kopiering av verk eller
del av verk vid skolorna under åren 1979/ 80 och 1980/81 betalar staten, utöver
vad som tidigare har eriagls, ersättning till BONUS med 2 500000 kr.

14
§ För kopiering av verk eller
del av verk vid högskolorna under förfluten lid betalar staten ersäftning till
BONUS med 500000 kr. .

Organisationerna
ålar sig all - bl.a. genom anlitande av medel som avses i första stycket -
verka för uppgörelse i godo av anspråk som grundas på kopiering av verk eller
del av verk i högskolorna under förfluten tid.

15 §
Ersättning för del första avtalsåret betalas ut lill BONUS med

1800000 kr. i juli 1981 och med 6600000 kr. senast en månad efter det aft

riksdagen har godkänt avtalet. Eventuellt återstående belopp för första

avtalsåret betalas ut inom två månader efter det all resultatet av den i 16 §

nämnda redovisningen föreligger.

Ersättning
för det andra avtalsåret betalas ut med 5 500000 kr. ijuli 1982. Eventuellt
återstående belopp betalas ut samtidigt med motsvarande belopp för del första
avtalsåret.

Ersättning
för det tredje avtalsåret betalas ut ijuli 1983.

Om
förskott översUger det belopp som skall utgå i ersättning, skall det
överskjutande beloppet dras av vid utbetalningen av ersättningen nästa avtalsår.

16 §
Redovisning av kopieringen vid skolorna och högskolorna skall ske

undertiden den 1 januari 1982-den 30juni 1982. Redovisningen skall ske

lill den myndighet som staten bestämmer.

Av kostnaderna för
redovisningen svarar staten för 75 procent och organisationerna genom BONUS för
25 procent. Närmare bestämmelser om redovisningen finns i bilaga C.

Prop. 1981/82:25 68

Särskilda
bestämmelser

17
§ Organisationerna förbinder
sig all verka för alt inte någon rättsinnehavare själv eller genom någon
organisation på organisalionssidan uppställer förbud mot kopiering enligt
detta avtal beträffande något av hans verk. Delta åtagande gäller även i fråga
om sådan rättsinnehavare som inte är medlem i organisaUon på organisalionssidan.

18
§ Organisationerna skall till
den myndighet som staten bestämmer snarast lämna uppgift på sådant verk
beträffande vilket rättsinnehavare, som är medlem i en organisation, har
meddelat förbud mol kopiering enligt detta avtal.

En
organisation som får kännedom om ett förbud mol kopiering, som någon
rättsinnehavare, vilken inte är medlem i någon av organisationerna, har
meddelat, skall till den myndighet som staten bestämmer snarast lämna uppgift
om förbudet.

19
§ Krav som enligt 15 a § tredje
stycket upphovsrättslagen eller 7a § folografilagen framförs på ersättning för
kopiering i skola eller högskola av verk av rättsinnehavare, som inte företräds
av någon av de organisationer som har undertecknat avtalet, får endast riktas
mot någon av dessa organisationer. Rättsinnehavaren skall i sådant fall få
ersättning av BONUS ur del belopp som staten har betalat i anledning av
avtalet.

20
§ Har ett verk, som inte
omfattas av något av avtalen den 5 mars 1973, den 23 juni 1976, den 26 juni
1978, den 28 juni och den 5 juli 1979 eller den 26 juni 1980 om skolornas
grafiska och fotogiafiska mångfaldigande, före den 1 juli 1981 kopierats vid
skola eller högskola och kan ersättning därför anses ha utgått enligt något av
avtalen, skall rättsinnehavaren, om han begär ersättning, få sådan av BONUS ur
del belopp som staten har betalat i anledning av avtalen. Bestämmelserna i 19§
avtalet den 5 mars 1973, 18 § avtalet den 23 juni 1976 samt 16§ avtalet den 26
juni 1978 gäller fortfarande.

21
§ Staten ålar sig att i
samarbete med organisationerna i erforderlig utsträckning informera berörda
skolor, högskolor och lärare om delta avtal samt om berörda delar av upphovsrältslagen
och folografilagen.

Avtalstid
m. m.

22
§ Avtalet gäller från och med
den 1 juli 1981 lill och med den 30 juni 1984.

23
§ Om väsentligt ändrade
förhållanden inträder, skall pä begäran av part förhandlingar inledas om de
justeringar av avtalet som de ändrade förhållandena bör föranleda.

Vad
i detta avtal sägs skall dock gälla även om upphovsrältslagen eller folografilagen
ändras.

Vid förhandlingar enligt
första stycket får en begränsning av kopieringen vid skolorna eller högskolorna
inte åberopas som gmnd för en höjning av ersättningen per kopiesida.

För
giltig framställning om förhandlingar från organisationernas sida krävs alt
flertalet organisationer har begärt förhandlingar. Framställning skall i sådant
fall anses gjord på samtliga organisationers vägnar.

24
§ Regeringen kommer - under
förutsättning alt riksdagen fattar de beslut som behövs härför — all slutligt
godkänna avtalet.

25
§ Parterna har enats om vissa protokollsanleckningar.
Dessa biläggs detta avtal som bilaga D och är avsedda att tjäna som vägledning
vid tillämpningen av avtalet.

Stockholm
den 11 juni 1981

För
staten: För

Bildleverantörernas
Förening Fackförbundspressens Samorganisation Faclu

Arvid
Sanmark Föreningen Svenska Läromedelsproducenter Föreningen Svenska Populärauklorer
Föreningen Svenska Tecknare Föreningen Svenska Tonsättare Konstnärernas
Riksorganisation Läromedelsförfattarnas Förening Pressfotografernas Klubb Svenska
Bokförläggareföreningen Svenska Fotografernas Förbund Svenska Joumalislförbundel
Svenska Musikförläggareföreningen u.p.a. Svenska Tidningsutgivareföreningen VECTU

Sveriges
Författarförbund och Tidningarnas Arbetsgivareförening;

Olof
Storm enligt fullmakter

Prop. 1981/82:25 70

Bilaga A

Ull
avtal om kopiering i skolorna och högskolorna 1981-06-11

Tilläggsbestämmelser
om rätt att kopiera notmaterial inom den högre musikutbildningen

1 §
Tilläggsbestämmelserna i denna bilaga avser kopiering av notmaterial

för användning vid

a)
följande allmänna
utbildningslinjer, nämligen musiklärarlinjen, kyrkomusikerlinjen, musikeriinjen
och musikdramatiska linjen samt de allmänna utbildningslinjer som kan
tillkomma inom den högre musikutbildningen,

b)
eventuella påbyggnadslinjer
inom den högre musikutbildningen,

c)
eventuella enstaka kurser inom
den högre musikutbildningen.

2
§ När notmaterial kopieras
enligt 8 § avtalet får papperskopiorna användas av elever endast om nolmalerialet
inte finns tillgängligt på.den svenska marknaden i särtryck.

3
§ I fråga om bestämmelserna i
10 § avtalet gäller följande undanlag.

a) Om
en lärare av pedagogiska skäl behöver kunna presentera kortare

avsnitt ur sådant verk som omfattar 32 sidor eller mindre får kopiering ske

enligt följande:

Verkets
omfattning Antal sidor ur verket som får kopieras

1-3
sidor Ingen kopiering

4-10
sidor 1 sida

11-19
sidor 2 sidor

20
sidor eller mer högst 10% av sidorna

Sådan
kopiering får inte omfatta en hel sals eller ett helt avsnitt av ett verk.

b) För
att för eleverna vid musiklärar-, kyrkomusiker- och musikeriin-

jerna i metodikundervisningen åskådliggöra pedagogiska problemställning

ar vid demonstrationer av läromedel och vid kompendieframställning får

kopiering ur sådant verk som omfattar 32 sidor eller mindre ske enligt

följande:

Verkets
omfattning Antal sidor ur verket som får kopieras

1-3
sidor Ingen kopiering

4-10
sidor 1 sida

11-19
sidor 2 sidor

20
sidor eller mer högst 10% av sidorna

4 §
I del fall nolmalerial inte finns tillgängligt på den svenska marknaden

för köp utan endast tillhandahålls för förhyrning är del tillåtet för en lärare

och hans elever aft i materialet göra för undervisningen nödvändiga an

teckningar med blyerts. Anteckningarna skall i görligaste mån utraderas

före återlämnandet.

Prop. 1981/82:25 71

Bilaga B

Ull
avtal om kopiering i skolorna ocli högskolorna 1981-06-11

Ersättningsgrunder

I
denna bilaga finns bestämmelser om grunderna för beräkning av ersättningen. I
bilaga C finns bestämmelser om den redovisning som krävs för alt beräkna
kopieringens omfattning.

A.
Grunder för beräkning av ersättningen

1.
För kopiering enligt 8§ avtalet
utgår ingen ersättning, i den mån inte annat följer av punkt 2 nedan.

2.
Staten utger ersättning för
kopiering i följande fall, nämligen för

a)
kopiering enligt 9§ avtalet,

b) sådan framställning av diabilder som läraren med
stöd av 11 § avtalet gör eller låter göra med skolans eller högskolans
apparatur eller eljest på del allmännas bekostnad.

För
framställning av stordiabild utgår dock ingen ersättning, om samtidigt från
samma förlaga framställs papperskopior för utdelning lill elever-

B.
Beräkning av antalet ersättningsberättigande kopiesidor

1.
Antalet ersättningsberältigande
kopiesidor enligt 12 § avtalet beräknas för varje avtalsår på grundval av den redovisning
som nämns i 16 § avtalet.

2.
Vad som avses med kopiesida
framgår av 1 § avtalet. Dämtöver gäller följande;

a) Sådan kopiesida som
har framställts direkt ur en bok eller ur en

tidskrift och som omfattar mer än en av bokens respektive tidskriftens

sidor skall räknas som det antal kopiesidor som motsvarar antalet boksidor

respektive tidskriftssidor som helt eller delvis återges på förlagan.

Kopieras
i oförändrat skick kopia som avses i föregående stycke skall på motsvarande
sätt omräkning göras.

Kopieras
en sådan sida av en förlaga som har sammanställts genom sammanklippning av
flera sådana kopior som avses i närmast föregående stycke skall också
motsvarande omräkning göras. Om förlagan utgör blandad förlaga gäller dock O
nedan.

b) Kopiesida med notskrift räknas som fem kopiesidor.
I fråga om blandad förlaga gäller dock O nedan.

c)
Smådiabild räknas som 125
kopiesidor.

d) Stordiabild räknas
som 75 kopiesidor, om ersättning skall utgå enligt

A.

e) Kopiesida som har
framställts för att återge text direkt ur tidning eller

tidskrift räknas som två och en halv kopiesidor.

f) Vid
kopiering av blandad förlaga utgår ersättning för kopieringen av

verk som avses i 3 § i vad det avser

1)
bild,

2)
vatje sammanhängande avsnitt av
noter som omfattar mer än fyra takter (motsvarande),

Prop. 1981/82:25 72

3)
varje sammanhängande avsnitt av text som omfattar mer än en halv sida ur det återgivna
verket eller mer än 1000 typmm.

Vid
tillämpning av punkt 3 anses 16 rader lyrik utgöra en halv sida.

Varje kopia av ersättningsberättigat
avsnitt enligt punkterna 1-3 räknas som en kopfesida.

Vad som sägs i första och
andra styckena gäller i stället för 14 § upphovsrättslagen. Avsikten är att
uppställa i praktiken lätt Ullämpbara regler om ersättning och inte att definiera
innebörden i begreppet citat.

Prop.
1981/82:25 73

Bilaga
C

till
avtal oin kopiering i skolorna och högskolorna 1981-06-11

Redovisningssystem

A. Inledning

Redovisning
enligt 16 § avtalet skall ske enligt redovisningssystem som anges i del
följande. Skolöverstyrelsen (SÖ) respektive Universitets- och högskoleämbetet
(UHÄ) har huvudansvaret för redovisningens genomförande inom respektive
myndighetsområde. Arbetet skall utföras av Statistiska Centralbyrån (SCB) och
ske i samarbete med BONUS.

Avgörande
för om en viss utbildning skall föras Ull SÖ-området respektive UHÄ-området skall
vara vilken myndighet som är tillsynsmyndighet för respektive utbildning
vårterminen 1982. Detta innebär bl. a. att kommunal högskoleutbildning skall
föras till SÖ-området.

Önskar
någon av parterna göra kompletterande studier i samband med redovisningen eller
speciell bearbetning av resultaten får detta ske om parterna är överens om att
de inte inverkar störande på redovisningen. Initiativtagaren skall dock stå för
alla kostnader och själv sluta erforderliga avtal med SCB.

B. Undersökningspopulation
och urvalsstorlek

Registrering
av mångfaldigande skall ske vid ett urval enheter inom berörda
utbildningssektorer. Urvalet skall göras av SCB i samråd med SÖ, UHÄ och BONUS
enligt följande huvudprinciper.

För
skolformer under SÖ dras ett urval på totalt 5 % av samtliga skolenheter.
Fördelningen av urvalet på olika skolformer bestäms av SCB och skall grundas på
den väsentliga delen av skolformer och skolor, som ingår i avtalsområdet.

Inom
UHÄ-området dras ett urval på maximalt 10% av de utbildningsenheter, som
berörs av avtalet. Härvid bör dock marginella utbildningar (med mycket få
elever, endast sporadiskt förekommande och liknande) undantas vid urvalet.

C. Registrering
vid urvalsenheterna

Registrering
skall ske vid varje tillfälle då mångfaldigande sker i enlighet med detta avtal
under den överenskomna redovisningsperioden (1 janua-ri-30juni 1982).

I
huvudsak skall beträffande enheter under SÖ registrering ske på likartat sätt
som 1977, dock med hänsyn tagen till de erfarenheter som då gjordes och Ull de
praktiska justeringar som parterna enas om.

Beträffande
redovisningen inom högskolesektorn skall i princip tillämpas den modell som
försöksvis prövades under höstterminen 1980.

D. Uppräkning

Det
i urvalet erhållna resultatet skall för skolornas del uppräknas att representera
alla skolformer inom avtalsområdet under mätperioden. Upp-

Prop. 1981/82:25 74

räkningen
skall göras till antalet årselever inom hela avtalsområdet under samma period.
Som årselev räknas person som deltagit i undervisningen under 40 veckor. För
skolformer med kortare kurser än ett år skall därför en omräkning av elevantal till
helårselever ske enligt ovanstående definition.

Uppräkning
till helt avtalsår skall ske genom aft resultaten för mätperioden
multipliceras med 2.

Uppräkningen
inom högskoleområdet skall ske på i princip samma sätt, med hänsyn tagen till
utbildningens organisation, kursernas längd osv.

E. Resultatredovisning

Resultaten
skall redovisas i en tabellplan som utarbetas i samarbete mellan SCB, SÖ, UHÄ
och BONUS. Resultatens Ullföriitlighet skall anges. Resultatredovisningen skall
lämnas av SCB till utbildningsdepartementet och BONUS.

F. Bearbetning
av redovisning

Den
bearbetning av redovisningen som fordras för att bestämma dels antalet
ersättningsberättigande kopiesidor enligt 12 § avtalet och bilaga B, dels
fördelningen på olika förlagekategorier verkställs av SÖ och UHÄ, envar för
sitt område. Bearbetning skall ske i samarbete med BONUS.

Prop. 1981/82:25 75

Bilaga D

till
avtal om kopiering i skolorna och högskolorna 1981-06-11

Protokollsanteckningar

Allmän
protokollsanteckning

Parterna
är ense om alt delta avtal i vad det avser högskoleområdet har karaktär av försöksavlal.
Mol bakgrund av de erfarenheter som avtalet ger kan parterna sålunda bl.a.
behöva överväga om bestämmelserna om rätten alt kopiera enligt 7-11 §§ är
lämpligt utformade.

Protokollsanteckningar
till resp. paragrafer i avtalet

Till
I §. De rättigheter som enligt delta avtal tillkommer lärare gäller inte för
arbetsenhets- eller klasskonferens. När eleverna för sitt arbete i skolan eller
högskolan behöver kopiera anses detta ske enligt avtalet, om kopieringen sker
på uppdrag av elevernas lärare.

Såsom
med undervisning jämförbar pedagogisk verksamhet i skola menas bl.a. fria
aktiviteter (5 kap. 3a§ andra stycket skolförordningen), meddelande av studie-
och yrkesorientering, ledning av timme lill förfogande och skilda
organisationers information lill eleverna.

Såsom
med undervisning jämförbar pedagogisk verksamhet / högskola avses all verksamhel
som hör samman med utbildningen. Man har exempelvis rätt att kopiera för
seminarier och examinationstillfällen.

Till
2 §. Punkten 2 innebär bl.a. alt avtalet innefattar forskarutbildning. Denna
omfattas dock. inte av den kopieringsredovisning som skall ske enligt bilaga C.

Till
3 §. Om en rättsinnehavare har meddelat förbud mol kopiering av hans verk hos
staten eller någon av de avtalsslutande organisaUonerna är avtalet inte
tillämpligt. Detta gäller vare sig rättsinnehavaren är medlem i någon av organisaUonerna
eller ej. Meddelade förbud publiceras i SÖ-FS och UHÄ-FS.

Paragrafen
avser alla verk som har utgivits, även verk till vilka läraren själv har
upphovsrätten. Eftersom avtalet omfattar endast verk som har utgivits, kommer
det material som en lärare producerar direkt för sin undervisning i allmänhet
inte att falla in under avtalet.

Tdl
7 §. Lärare får inte kopiera eller låta kopiera annat anför sin egen undervisning.
Med låta kopiera åsyftas alt lärare uppdrager ät annan, exempelvis vaktmästare,
elev, kollega, repro- eller läromedelscenlral all verkställa själva
kopieringen. Däremot får lärare inte kopiera för all tillgodose annan lärares
behov annat än om de båda har gemensamt planerat undervisningen.

Till
8 §. Det finns inga begränsningar när del gäller del antal sidor som får
kopieras med stöd av 8 §•

Till
9 §. I fråga om upplagor om mer än tre exemplar gäller begränsningarna i 9§/le/a
</pp/aga/j, alltså även de tre första exemplaren.

Behovet
att kopiera skall föreligga trots all del vid skolan eller högskolan finns en
normal tillgång på läromedel resp. kurslitteratur.

Prop. 1981/82:25 76

Det
kan i vissa fall vara svårt alt avgöra om kravet på normal tillgång på läromedel
i skolan är uppfyllt. Avgörande är pedagogiska hänsyn och tillgången på
läromedel på marknaden. Följande exempel kan tjäna som vägledning. Om det för
ett visst ämne i en viss årskurs finns flera godtagbara läroböcker, är kravet
på normal tillgång på läromedel i detta ämne och i denna årskurs alllid
uppfyllt så snart vatje elev disponerar ett exemplar av en av de nämnda
läroböckerna, även om detta inte läcker hela lärokur-sern.

Med
formuleringen 'Tör att komplettera vad som kan anses vara en normal tillgång på
läromedel för berörda elever" har avsetts all markera alt lärarna inte
genom kopiering får framställa sådana läromedel som avses med begreppet
"normal tillgång på läromedel för berörda elever". De får inte heller
genom kopiering av delar ur tvä eller flera verk framställa läromedel som avses
med begreppet "normal tillgäng på läromedel för berörda elever".
Detta innebär en viss begränsning av rätten alt kopiera ur läromedel av skilda
slag. Kopiering ur andra böcker och ur tidningar och tidskrifter begränsas
däremot sä gott som aldrig av den aktuella föreskriften, dä all kopiering ur
sådana verk regelmässigt sker "för alt komplettera vad som kan anses vara
en normal tillgång på läromedel för berörda elever".

De
nu anförda synpunkterna ger ledning även för bedömningen av vad som kan anses
utgöra komplettering av normal tillgång på kurslitteratur i högskolan. Om del
t.ex. i en kurslitleraturlista upptas alternativa böcker är kravet på normal
tillgång på kurslitteratur i ämnet alltid uppfyllt så snart vatje studerande
disponerar ett exemplar av någon av böckerna. Kopiering får då ske ur den eller
de alternativa böckerna. I sådana ämnen där egentlig kurslitteratur ännu inte
har utgivits kan kopiering ske i enlighet med bestämmelserna i detta avtal.

Till
8 och 9 §§. Lärare som i sin undervisning kopierar enligt detta avtal är
skyldig att på kopian ange upphovsmannens resp. fotografens namn eller muntligen
nämna delta (jfr bestämmelserna i 3 § första stycket upphovsrältslagen resp. 2
§ första stycket fotografilagen om upphovsmannens "ideella rält"). Om
läraren inte känner lill namnet, behöver han inte efterforskadel.

Till
10 §. Enligt paragrafen skall rätten aft kopiera normall begränsas i vissa
hänseenden. Begränsningen gäller endast skrifter som finns tillgängliga på den
svenska marknaden. Med detta uttryck menas att skrifterna finns tillgängliga i
Sverige hos utgivaren eller den distributör från vilken skolan eller högskolan
normalt förvärvar läromedel resp. kurslitteratur som är avsedd för den
utbildningslinje som berörs. Kravet på tillgänglighet är uppfyllt endast om
utgivaren eller distributören vid förfrågan förklarar sig kunna leverera önskat
antal exemplar av skriften inom några dagar.

Reklambroschyrer
och informaUonsmaterial som tillhandahålls gratis från organisationer och
politiska partier får kopieras utan de inskränkningar som eljest gäller enligt
delta avtal.

Paragrafen
innehåller vidare en regel som begränsar rätten att kopiera ur annan skrift än
arbetshäfte eller nothäfte till att normalt gälla högst hälften av skriften,
dock normalt ej mer än 20 sidor ur denna.

Genom
att inskjuta ordet ''normalt" har parterna markerat alt kopieringen i
vissa fall kan få avse mer än hälften eller mer än 20 sidor. Om det exempelvis
föreligger behov att kopiera ett visst avsnitt (kapitel eller liknande) ur en
bok och detta omfattar någon eller några få sidor mer än hälften resp. 20 sidor
får kopieringen avse hela avsnittet.

Prop. 1981/82:25 77

Till
12 och 15 §§. De medel som inflyter för kopiering av verk av utländska
rättsinnehavare skall BONUS fördela och distribuera till vederbörande
organisationer i respektive rättsinnehavares hemländer.

Till 15 §. Beloppet
6600000 kr. i första stycket har beräknats enligt 12 § punkt 3, 13 och 14§§ saml,
med Ullämpning av 15§ punkt 1, som förskott för kopiering, i skolorna med
4500000 kr. och i högskolorna med 700000 kr., med avdrag för tidigare utbetalda
1 800000 kr.

Beloppet 5500000 kr. i
andra stycket har beräknats, med tillämpning av 15§ punkt 2, som förskott för
kopiering, i skolorna med 4800000 kr. och i högskolorna med 700000 kr.

Till 17 §. BONUS skall
informera organisationerna om vikten av alt åtagandena enligt denna paragraf
iakttas.

Till
21 §. Statens åtagande enligt denna paragraf innebär att den tillsammans med
organisationerna utarbetar och sprider information om aktuella lagar och detta
avtal. Del innebär vidare alt samma frågor kontinuerligt behandlas i läramtbildning
och fortbildning.

Parterna förutsätter alt
information om avtalet finns anslagen saml alt vikarier och andra som
tillfälligt leder undervisning informeras om de rättigheter och skyldigheter
som tillkommer lärare enligt avtalet.

Prop. 1981/82:25 79

Bilaga
7

Utdrag

JORDBRUKSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1981-10-29

Föredragande:
statsrådet Dahlgren

Anmälan
till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 såvitt avser
jordbruksdepartementets verksamhetsområde

TIONDE
HUVUDTITELN

G.
Utbildning och forskning

[1]
G 6. Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m.
På statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik för utmstning
anvisats ett reservationsanslag av 22 milj. kr. Anslagsbehovet avseende
inredning har beräknats till O kr. Beloppet disponeras av utrustningsnämnden
för universitet och högskolor enligt en särskild ulmslningsplan.

Riksdagen
har bemyndigat regeringen aft för budgetåret 1981/82, om arbetsmarknadsläget
kräver det, enligt vissa villkor besluta om utgifter intill eft sammanlagt
belopp av 2500 milj. kr. (prop. 1980/81:150 bil. 2, FiU 1980/81:40, rskr
1980/81:420).

Med
stöd av detta bemyndigande har regeringen den 23 april 1981 bl. a. beslutat all
från reservaUonsanslaget G 5, Byggnadsarbeten vid Sveriges lantbmksuniversitet m,
m, får — utöver vad regeringen i annat sammanhang föreskrivit - bestridas
utgifter med högst 23,9 milj, kr.

Genom
beslut den 21 maj 1981 har regeringen uppdragit åt byggnadsstyrelsen aft
genomföra utbyggnad m, m, av fiskeriförsöksanstalten i Kälarne, nybyggnad för
Sveriges lantbruksuniversitet av djurstallar inkl, anordningar för utgödsling
i Öjebyn samt ny- och ombyggnad av maskin- och lagemt-rymmen m, m. för Sveriges
lantbmksuniversitet i Röbäcksdalen, För dessa projekt som ingått i
byggnadsstyrelsens investeringsreserv har kostnaderna för inredning och utmstning
inte förts upp i planema.

Prop. 1981/82:25 80

Inredning

Byggnadsstyrelsen
har redovisat förslag till ny kostnadsram för anskaffning av inredning av viss
utmstning Ull fiskeriförsöksanstalten i Kälame, Inredningskostnaden beräknas
till 700000 kr, vid leverans Qärde kvartalet 1982,

Kostnaderna
för den fasta utrustningen har beräknats till 2,7 milj, kr. vid anskaffningstillfället.
Övrig utmstning som av fiskeristyrelsen beräknats kosta 2425000 kr, kommer att
upphandlas av styrelsen i samråd med ulmslningsnämnden för universitet och
högskolor. De sammanlagda kostnaderna för inredning och utmstning uppgår
därmed till 5 825 000 kr.

Verket
föreslår att en kostnadsram av 5 825 000 kr, förs upp i inredningsplanen
budgetåret 1981/82,

Utrustning

Utrustningsnämnden
för universitet och högskolor redovisade i sin anslagsframställning för
budgetåret 1981/82 förslag till ulrustningsprogram för djurstallar m,m, i Öjebyn
och föreslog en definitiv kostnadsram av 1185000 kr. Utmstningskostnaderna var
beräknade i förväntat prisläge augusti 1981. Av redovisningen framgår bl. a.
att utmslningsbehov föreligger enbart för potalislagerhuset och för
spannmålslagret. Projektering, upphandling och installation av ulmstningen bör
ske i nära anslutning till uppförande av byggnaden. Byggnadsstyrelsen räknar nu
med att djurstallarna skall vara färdigställda i oktober 1982. Utmstningskostnaderna
bör därför räknas upp med 165000 kr. Utmstningsnämnden föreslår att en definiUv
kostnadsram av 1350000 kr. förs upp i utmstningsplanen för budgetåret 1981/82.

Utrustningsnämnden
redovisade i sin anslagsframställning för budgetåret 1981/82 förslag lill ulrustningsprogram
för maskin- och lagemlrymmen i Röbäcksdalen och föreslog en definitiv
kostnadsram av 650000 kr. Ulmslningskoslnaderna var beräknade i förväntat
prisläge augusU 1981. Av redovisningen framgår att projektet omfattar totalt
1103 m programarea och fördelar sig på djurstallar saml foderförvaring och
beredning. Dessutom ingår utrustning i anslutning Ull en övergång från
nuvarande flytgödselhantering till fastgödselhantering. Byggnadsstyrelsen
räknar nu med alt lokalema skall vara färdigställda i maj 1982. Utmstningskostnaderna
bör därför räknas upp med 50000 kr, Utmstningsnämnden föreslår att en definitiv
kostnadsram av 700000 kr. nu förs upp i utmstningsplanen för budgetåret
1981/82.

Föredraganden

Med
utgångspunkt i byggnadsstyrelsens och utmslningsnämndens förslag förordar jag
att följande kostnadsramar förs upp i gällande inrednings-

och
utmslningsplaner under detta anslag. Vid beräkningen av kostnadsramarna har
jag beaktat tidpunkterna vid vilka anskaffningen av inredning och utrustning kommer
att ske.

Inredningsplan
(1 000-lal kr.)

Inredningsobjekt
Förordad

Kostnadsram

ram

definiUv

Kälarne

Fiskeriförsöksanslalt
-1-5825

5825

Utrustningsplan
(1000-tal kr.)

Utmstningsobjekl
Förordad

Kostnadsram

ram

definitiv

Sveriges
lantbruksuniversitet

Öjebyn

Djurstallar m. m.
-1- 700

700

Röbäcksdalen

Maskin- och lager-

utrymmen m.m.
4-1350

1350

Jag
förordar att de ökade utgifter som hänger samman med här behandlade
inrednings- och utmstningsobjekl får bestridas av tillgängliga medel på
anslaget.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga
regeringen alt besluta om anskaffning av viss inred

ning och utmstning inom de kostnadsramar jag har förordat i det

föregående,

2, godkänna
vad jag har förordat i del föregående angående bestri

dande av utgifterna för viss inredning och utmstning.

6
Riksdagen 1981/82. I saml. Nr 25

Prop. 1981/82:25 83

Bilaga
8

Utdrag
ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1981-10-29

Föredragande:
statsrådet Andersson

Anmälan
till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 såvitt avser
arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde

TOLFTE
HUVUDTITELN

D.
Invandring m. m.

[1]
D 3. Åtgärder för invandrare. I en skrivelse den 18 september 1980 har statens
invandrarverk hemställt alt särskilda medel anvisas för infor-maUonsinsalser
riktade lill invandrare inför 1982 års kommunalval. I framställningen begärs
sammanlagt 3975000 kr., varav 1975000 kr. avser allmän och valleknisk
information, bl. a. via Invandrartidningen. Resterande 2 milj. kr. avses lill
lika delar fördelas såsom projektbidrag till lokala informationsprojekt i
samarbete mellan kommuner och invandrarorganisa-tioner och till invandrarorganisationerna
själva.

Regeringen har i
regleringsbrev för bugelåret 1981/82 föreskrivit att högst 1,5 milj. kr. under
andra huvudtitelns anslag H 5. Vissa kostnader i anledning av allmänna val får
användas av riksskatteverket och invandrarverket i samråd för allmän och valleknisk
information till invandrare inför 1982 års val. Medlen avses bl. a. läcka ett
specialnummer av Invandrartidningen m.m.

Vid 1982 års kommunalval
kommer för tredje gången sedan reformen genomfördes år 1976 invandrare, som
bott i Sverige i minst tre år, att kunna rösta och väljas till kommunala
församlingar. Särskilda resurser bör även denna gång anvisas till information lill
invandrare för att stimulera dem att utnyttja sin rösträtt.

Informationsinsatserna bör
i huvudsak utformas enligt de riktlinjer som gällde inför 1979 års val. Jag
förordar att 5 milj. kr. anvisas som en särskild anslagspost under tolfte
huvudtitelns reservationsanslag D 3. Åtgärder för invandrare för stöd lill
politiska partier för deras information. Det bör liksom inför 1979 års val
ankomma på regeringen all fördela medlen efter samråd mellan de i riksdagen
företrädda politiska partierna.

Prop. 1981/82:25 84

Vidare
förordar jag att anslagsposten Bidrag till avgränsade projekt m.m., under
anslaget D 3. Åtgärder för invandrare under innevarande budgetår tillförs 1
milj. kr. all användas för stöd till informationsprojekt inför 1982 års val.
Det bör ankomma på invandrarverket att fördela medlen enligt gällande
föreskrifter. Bidrag bör därvid enligt min mening i första hand utgå till
informationsprojekt med lokal förankring.

SluUigen
förordar jag all 500000 kr. anvisas som en särskild anslagspost under
reservationsanslaget D 3. Åtgärder för invandrare, all användas för en
undersökning av expertgmppen (A 1975:05) för invandrarforskning (EIFO) rörande
invandrares valdeltagande och partisympaUer i samband med 1982 års val.

Mot
bakgrund av det anförda hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att
till Åtgärder för invandrare på tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 6500000 kr.

Prop. 1981/82:25 85

Bilaga
9

Utdrag

BOSTADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1981-10-29

Föredragande:
statsrådet Friggebo

Anmälan
till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 såvitt avser
bostadsdepartementets verksamhetsområde

TRETTONDE
HUVUDTITELN

B.
Bostadsförsörjning m. m.

[1]
B 15. Byggnadsforskning. Under denna anslagsmbrik har i statsbudgeten för
innevarande budgetår anvisats ett anslag om 8,5 milj. kr.

Den
StaUiga byggnadsforskningen finansieras i stora delar genom en särskild
byggnadsforskningsavgift. Avgiftsskyldigheten regleras i lagen (1960; 77) om
byggnadsforskningsavgift.

Riksdagen
har beslutat (prop. 1980/81:178, SfU 1980/81:28, rskr 1980/ 81:406) alt lagen
skall upphöra att gälla i och med utgången av år 1981 och att
byggnadsforskningen därefter skall finansieras genom anslag över statsbudgeten.

Jag
vill nu ta upp frågan om anslag till byggnadsforskning för återstoden av
innevarande budgetår m. m.

Nuvarande
ordning

Byggnadsforskningsavgiften
betalas av arbetsgivare som sysselsätter arbetstagare i yrkesmässig byggnads-
eller anläggningsverksamhet liksom av kommuner som bedriver husbyggnads- eller anläggningsverksamhel.
Avgiften beräknas på löner som utges lill arbetstagare i arbete som är all hänföra
till näringsgrenen byggnadsindustri i näringsgrensindelningen för yrkesskadestatistik.
Genom dessa begränsningar intar byggnadsforsk-ningsavgiflen en särställning
bland de arbetsgivaravgifter som debiteras och uppbärs av
riksförsäkringsverket. Avgiften debiteras och uppbärs i samma administrativa
ordning som socialförsäkringsavgifter. Staten betalar ingen
byggnadsforskningsavgift utan bidrar till forskningen genom anslag över
budgeten bl. a. över förevarande anslag. Avgifterna och anslagsmedlen tillförs
fonden för byggnadsforskning.

Prop. 1981/82:25 86

Statens
råd för byggnadsforskning har att fördela i fonden tillgängliga medel dels till
verksamheten vid statens institut för byggnadsforskning, dels lill andra
forskningsinstitutioner, företag och enskilda forskare. Vidare skall delar av
rådets kanslikostnader m. m. täckas med dessa medel.

Verksamhetens
omfattning m. m.

De
resurser som rådet disponerar för byggnadsforskning och för rådets egen verksamhel
uppgår under innevarande budgetår lill sammanlagt 308,4 milj. kr. För den energiinriktade
verksamheten kan därvid disponeras 169,5 milj. kr. och för den icke energiinriktade
verksamheten 138,9 milj. kr.

Den
energiinriktade verksamheten finansieras huvudsakligen genom anslag över
statsbudgeten. Den icke energiinriktade verksamheten finansieras däremot till
större delen via avgifterna lill fonden. Omfattningen av den över statsbudgeten
finansierade verksamheten bestäms i första hand av olika bemyndiganden i form
av beslutsramar. Del tillgängliga utrymmet under budgetåret 1981/82 uppgår lill
sammanlagt 165,5 milj. kr. För den avgiflsfinansierade verksamheten gäller mer
allmänt formulerade riktlinjer. 1 beslut den 18 juni 1981 har regeringen
sålunda föreskrivit all rådet i avvaktan på tilläggsbudget bör planera den avgiflsfinansierade
verksamheten pä sådant sätt alt omfattningen av denna verksamhel för hela
budgetåret 1981/82 inte överstiger 143 milj. kr.

I
och med alt finansieringen av den hittills avgiflsfinansierade verksamheten nu
flyttas över till statsbudgeten bör rådets möjligheter att göra åtaganden inom
delta område bestämmas genom bemyndiganden av samma typ som används inom andra
områden. Jag finner för egen del inte skäl alt nu föreslå någon annan
omfattning på denna verksamhel än vad som har angetts i regeringens tidigare
nämnda beslut. Jag förordar således aft rådet bemyndigas all besluta om stöd
under budgetåret 1981/82 inom del hittills avgiflsfinansierade området inom en
kostnadsram av 143 milj. kr. Från denna ram bör därvid avräknas det stöd som
rådet har beslutat under tiden före den 1 januari 1982. Kostnadsramen bör
vidare belastas med den del av kostnaderna för rådels kansli m.m. som hänför
sig till detta verksamhetsområde. Rådet har i skrivelse den 28 augusti 1981
redovisat all de beslut om stöd lill avgiftsfinansierad verksamhet som kommer
att fattas fram lill utgången av år 1981 kan bedömas omfatta 90% av de medel
som preliminärt har budgeterats för budgetåret 1981/82, eller ca 129 milj. kr.
För den andra delen av budgetåret återstår därmed ett beslulsutrymme av ca 14
milj. kr.

Stödet
avser inte sällan projekt som sträcker sig över längre tid. Rådet bör också i
fortsättningen kunna göra åtaganden som innebär att stöd lämnas under ell eller
flera påföljande budgetår. Bemyndigande att göra sådana långsiktiga åtaganden
bör avvägas på sådant sätt all rådets framlida rörelseutrymme bevaras. Jag vill
i sammanhanget erinra om att jag vid min

Prop. 1981/82:25 87

anmälan
av anslaget till byggnadsforskning i årets budgetproposition (prop. 1980/81;
100 bil. 16 s. 96) framhöll att rådet bör planera sin verksamhel på sådant
sätt all den icke energiinriktade verksamheten budgetåret 1984/85 inte
överstiger 117 milj. kr. i det prisläge som råder under budgetåret 1981/82.
Detta förutsätter en successiv neddragning med 4-5% per år, främst inom den
hittills avgiflsfinansierade verksamheten. Jag vill också erinra om att jag
tidigare detta år har uppdragit ät en särskild utredare att utvärdera och se
över verksamheten vid rådet och vid statens insUtul för byggnadsforskning. Mot
denna bakgrund förordar jag alt ramarna för de långsikliga åtaganden som rådet
redan nu bör få göra inom del hittills avgiflsfinansierade området bestäms lill
110 milj. kr. för budgetåret 1982/83, 80 milj. kr. för budgetåret 1983/84 och
50 milj. kr. för budgetåret 1984/85.

Det bör ankomma på
regeringen att utfärda de ytterligare föreskrifter som kan visa sig nödvändiga
i fråga om utnyttjandet av de ramar som jag nu har föreslagit.

Medelsbehovet
m.m.

När
det gäller behovet av medel för de utbetalningar som faller pä innevarande
budgetår har rådet bedömt att detta under den andra delen av budgetåret kommer
att uppgå lill ca 74 milj. kr., inkl. kostnaderna vid rådels kansli.
Kassabehållningen i fonden för byggnadsforskning uppgick per den 19 oktober
1981 till ca 46 milj. kr. Härtill kommer fondens placeringar med varierande
löplider med ett bokfört värde av ca 94 milj. kr. vid samma tidpunkt. Jag
bedömer mot denna bakgmnd att yllerligare medel inte behöver anvisas över
statsbudgeten för budgetåret 1981/82.

I och med alt byggnadsforskningsavgiften
försvinner bör också fonden för byggnadsforskning upplösas. I stället bör ett
särskilt reservationsanslag Ull byggnadsforskning föras upp i statsbudgeten och
för framtiden ersätta del nuvarande obetecknade anslaget med samma rubrik. Till
detta reservationsanslag - som nu bör föras upp med endast ett formellt belopp
av 1000 kr. - bör föras över den kassabehållning som finns i fonden vid
utgången av år 1981. Detta anslag bör vidare tillföras sådana debiterade men
ännu obetalda byggnadsforskningsavgifter som inflyter efter den 1 januari 1982 saml
räntor, amorteringar och försäljningslikvider som hänför sig lill fondens
placeringar och inflyter efter sistnämnda dag. Till anslaget bör slutligen
också föras återbetalningar av förskott eller andra utbetalningar som har
gjorts från fonden.

Intäkterna från
försäljningen av rådets publikationer m. m. bör fortsättningsvis tillföras det
nya reservationsanslaget. Del bör ankomma på regeringen all meddela
föreskrifter om användningen av dessa intäkter.

Från
det nya reservaUonsanslaget till byggnadsforskning bör bestridas dels
utgifterna för de beslut som efter den 1 januari 1982 belastar den av mig
förordade ramen för den hittills avgiflsfinansierade verksamheten.

Prop. 1981/82:25 88

dels
- fr. o. m. samma dag - de kvarstående utgifterna för alla åtaganden som
dessförinnan har gjorts med anlitande av fonden för byggnadsforskning.

Med hänvisning lill vad
jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen alt

1. medge
aft beslut om stöd lill byggnadsforskning inom det hittills

avgiflsfinansierade området får meddelas inom en ram av

143000000 kr. under budgetåret 1981/82,

2.
medge alt beslut om stöd till
byggnadsforskning preliminärt får meddelas inom en ram av 110000000 kr. under
budgetåret 1982/ 83, 80000000 kr. under budgetåret 1983/84 och 50000000 kr. under
budgetåret 1984/85,

3.
godkänna vad jag har förordat
om avveckling av fonden för byggnadsforskning och om överförande av fondens
medel,

4.
till Byggnadsforskning på
tilläggsbudget I lill statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisa ett anslag av
1000 kr.

Prop.
1981/82:25 89

Bilaga
10

Utdrag

INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1981-10-29

Föredragande:
statsrådet Åsling såvitl avser punkterna 1, 3-6; statsrådet Eliasson såvitt
avser punkten 2

Anmälan
till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 såvitt avser
industridepartementets verksamhetsområde

FJORTONDE
HUVUDTITELN

B.
Industri m. m.

[1]
B 22. Teckning av aktier i AB Svensk Exportkredit. AB Svensk Exportkredit
(SEK) bildades år 1962 (prop. 1962; 125, SU 1962:110 och BaU 1962:22, rskr
1962:272 och 275) med uppgift att medverka vid finansieringen av svensk
export. Härigenom skapades institutionella förutsättningar för att bättre lösa
exportnäringens finansieringsproblem. SEK:s aktiekapital, som f. n. uppgår
till 400 milj. kr. ägs lill hälften av staten och Ull hälften av
affärsbankerna. Ytterligare medel för sin verksamhet skaffar SEK genom
upplåning på den utländska och den svenska kapitalmarknaden. SEK får låna upp
medel eller ikläda sig garanUförpliktelser till ett belopp som högst får
motsvara summan av dels bolagels kassa och banktillgodohavanden, dels nio
tiondelar ay fordringar med exportkredilnämndens garanti eller farlygskreditgaranli,
dels ett belopp som motsvarar tio gånger bolagels eget kapital inkl.
lagstadgade fonder och balanserade vinstmedel. När SEK:s bildades förutsågs att
finansieringen av fartygskrediter skulle bli en av bolagets huvuduppgifter.
Under senare år har behovet ökat av refinansiering genom SEK av medel- och
långfristiga exportkrediter för störte anläggningar och annan kapitalvamulmslning.
De flesta OECD-länderna liksom vissa andra länder erbjuder idag refinansiering
av sådana exportkrediter till särskilt förmånliga villkor. Sedan den 1 juli
1978 har SEK kunnat ställa statsstödda exportkrediter till förfogande för
svenska exportörer. SEK lånar upp medel på kapitalmarknaderna lill marknadsmässiga
räntor och lånar ut lill lägre ränta. Staten står för mellanskillnaden. Med
stöd av lagen (1978:403) om beslutanderätt för svenskt kreditak-Uebolag i fråga
om exportkredit i vissa fall har regeringen överlämnat lill

Prop. 1981/82:25 90

SEK att besluta om sådana statsstödda krediter. Dessa
krediter utgår enligt vad som föreskrivs i förordningen (1981:665) om exportkredilgiv-ning
med statlig stöd.

Riksdagen har nyligen tagit ställning lill systemet med statsstödda
exportkrediter (prop. 1980/81: 130, NU 1980/81:58, rskr 1980/81:426).

AB Svensk Exportkredit

I skrivelser den 23 september och den 15 oktober 1981
framhåller SEK alt den kraftiga expansionen av bolagets utlåning, den ökade
upplåningen utomlands och ell allt högre utnyttjande av den i bolagsordningen
fastställda upplåningsrätten gör del önskvärt alt höja SEK:s eget kapital.
Följande tabell visar SEK;s upplåning och utlåning.

SEK:s
upplåning och utlåning (milj.

kr.)

Vid utgången av 1978 1979

1980

Vid halvårsskiftet 1981

Utestående upplåning Utnyttjad uppläningsrätt Utestående
lån

3 479 55% 3712

4617 66% 4843

6543

79% 6497

9272 94% 8471

Bolaget anför att anledningen lill all upplåningen har
ökat snabbare än utlåningen är alt bolaget måste hålla en störte kassa än
tidigare för att kunna möta kundernas berättigade anspråk på snabb utbetalning.
Den höga utnytljandegraden av upplåningsrällen och den förväntade fortsatta
expansionen gör det således enligt SEK nödvändigt att öka bolagets uppläningsrätt
och egna kapital. SEK har beslutat vidla olika åtgärder för all uppnå detta. En
av dessa åtgärder är alt be aktieägarna öka aktiekapitalet genom nyemission.
SEK anser att aktiekapitalet bör höjas med 200 milj. kr. lill 600 milj. kr. och
att hälften av beloppet bör inbetalas före 1981 års utgång.

Föredraganden

SEK fyller en central roll i samband med finansiering av
svensk kapital-varuexport. För den svenska kapitalvaruexporterande industrin är
tillgäng till dessa finansieringsmöjligheter av mycket stor betydelse. SEK
svarar för finansiering av medel- och långfristiga exportkrediter.
Statsmakterna har ålagt SEK att svara för den statsstödda exportkreditgivningen.
Den utredning som bolaget har lagt fram visar alt en förstärkning av SEK:s
resurser är nödvändig för att vidmakthålla SEK:s utlåningskapacilet. I likhet
med SEK anser jag alt en höjning av bolagels aktiekapital med 200 milj. kr. Ull
600 milj. kr. nu erfordras. En kapitalökning förutsätter att staten som hälftenägare
i bolaget är beredd att teckna aktier lill ett värde av 100 milj. kr. Enligt
vad jag har inhämtat är affärsbankerna för sin del beredda att teckna aktier
för 100 milj. kr.

Prop. 1981/82:25 91

Jag
förordar därför att staten tecknar aktier i bolaget lill ett belopp av 100
milj. kr. under förutsättning all motsvarande aktieteckning sker frän affärsbankernas
sida. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt
Ull Teckning av aktier i AB Svensk Exportkredit på tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av
100000000 kr.

E.
Energi

[2]
E 1. Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m.m. I statsbudgeten för budgetåret
1981/82 har under denna anslagsrubrik anvisats ell reserva-Uonsanslag av 2498
milj. kr. (prop. 1980/81:90 bil. 1 s. 414, NU 1980/ 81:60, rskr 1980/81:381).

Statens
vatienfallsverks investeringsram för innevarande budgetår uppgår lill 2609,5
milj. kr. inkl. 50 milj. kr. som under budgetåret har anvisats i sysselsällningsfrämjande
syfte med stöd av finansfullmakten och 49,7 milj. kr. som vid budgetärels
ingång återstod av medel som tidigare har anvisats i sysselsällningsfrämjande
syfte.

Riksdagen
har bemyndigat regeringen att teckna borgen för lån till bolag i vilka vallenfallsverket
förvaltar statens aktier intill sammanlagt 7833 milj. kr., varav högst 180
milj. kr. för lån till eldistributionsföretag. Av borgensramen har 7200 milj.
kr. motiverats av behov av borgensteckning för lån lill Forsmarks Kraftgrupp
AB.

I
anslagsframställningen för budgetåret 1982/83 har vallenfallsverket för
innevarande budgetår bl. a. hemställt dels om 36 milj. kr. på tilläggsbudget för
kaptialtillskolt lill Ljusfors Kraft AB, dels om alt ramen för borgensteckning
skall höjas med 50 milj. kr.

I
särskilda framställnigar har vallenfallsverket vidare

-
den 16 mars 1981 anmält all en
överenskommelse har träffats med Gränges AB om förvärv av bolagets
kraftrörelse,

-
den 23 mars 1981 hemställt om
att få försälja vissa mark- och vattenområden i anslutning till Forsmarks
kraftstation till Forsmarks Kraftgrupp AB,

-
den 30 juli 1981 hemställt om
godkännande av ett konsortialavtal mellan verket och Fiskeby AB om bildande av
Ljusfors Kraft AB,

-
den 5 augusti 1981 hemställt om
godkännande av ett mellan verket och Jokkmokks kommun träffat konsortialavtal
om bildande av ett gemensamt bolag för värmeförsörjning i Jokkmokks tätort
samt att för detta ändamål få disponera 3,5 milj. kr. från anslaget
Kraftstationer m. m. och

-
den 23 september 1981 hemställt
om all ramen för borgensteckning skall höjas med ytteriigare 200 milj. kr.
under budgetåret 1981/82.

Prop. 1981/82:25 92

Föredraganden

Av
skrivelsen omförvärv av Gränges AB:s kraftrörelse framgår bl.a. följande.

Gränges
AB bedriver en förhållandevis omfattande produktion och distribution av
elektrisk kraft inom en särskild division vid företaget, Gränges Kraft.
Verksamheten omfattar ett antal mindre vattenkraftstationer med en total slationseffekt
på 17 MW' och en normalårsproduklion på ca 75 GWh, värmekraftanläggning för motlrycks-
och kondensproduklion baserad på gas och olja på 65 MW i Oxelösund,
nyttjanderätt till gasturbinanläggning på samma plats, ca 60 km 130 kV
ledningar, 150 km 50 kV ledningar, 8 km 10 kV ledningar saml ett antal transformatorslalioner
i Ludvika-, Nyby- och Oxelösundsområdena för Iransformering mellan spänningsnivåerna
200/130 kV, 130/50 kV och 50/10 kV med Ullhörande utmstning.

Till kraftverksrörcisen
hör även aktier med därmed sammanhängande andelskraft dels i Korsselbränna AB
med 35 % aktieandel och andelskraft på 417 GWh vattenkraft under normalår, dels
i AB Bergslagens Gemensamma Kraftförvaltning (BGK) med en aktieandel på 23,6 %
och andelskraft på 116 GWh vattenkraft, dels i Västerdalelfvens Kraft AB med
50 % aktieandel och 145 GWh andelskraft vattenkraft. Aktieandelen i BGK medför
också del i detta förelags egen kraflförsörjningsrörelse. För Korsselbränna AB
och Vesterdalelfvens Kraft AB gäller alt dessa levereiar all sin produktion lill
aktieägarna som andelskrafl. Kraftleveransavlal för tillfällig disposition av
vissa kraftlillgångar finns i Korsselbränna AB. Gränges Kraft äger vidare 500
aktier i Krafldala AB.

Efter
förhandlingar har en överenskommelse om all vallenfallsverket tar över Gränges
kraftverksrörelse träffats med förbehåll för regeringens godkännande.
Övertagandet avser samtliga anläggningar, tillgångar, avtal, rättigheter m. m.,
som hänför sig till den rörelse för produktion och distribution av elektrisk
kraft som Gränges AB har bedrivit med undantag av aktierna i Vesterdalelfvens
Kraft AB och en mindre del av akUerna i Korsselbränna AB.

En
överlåtelse fömtsätter att vallenfallsverket utöver vad som här har angivils
tar över samtliga de rättigheter och, med friskrivande av Gränges AB, samtliga
de skyldigheter per överlåtelsedagen som enligt gällande vattendomar,
koncessioner och andra Ullstånd samt avtal med abonnenter, leverantörer och
andra tillkommer resp. åvilar Gränges AB inom kraftverksrörelsen. Till sådana
avtal hör leveransavtal avseende elektrisk kraft, värme m.m., konsortial- och
samarbetsavtal, transileringsavtal, hyres-, artende- och servilulsavlal saml
skötsel- och serviceavtal.

Vallenfallsverket
förbinder sig enligt överenskommelsen att tillse att

'
1 MW (megawatt) = 1 000 kW (kilowatt)

1 GWh (gigawattimme) = 1
000000 kWh (kilowattimme)

Prop. 1981/82:25 93

den
personal som är anställd i kraftverksrörcisen erhåller anställning fr.o.m.
överlåtelsedagen enligt gällande kollektivavtal och i övrigt på för tjänstemän,
arbetsledare och arbetare på överiålelsedagen gällande anställningsvillkor,
varvid de anställda skall tillgodoräknas sin anställningstid hos Gränges AB. Vallenfallsverket
skall vidare dels ta över alla de lånefordringar som Gränges har mot personal
som övergår i verkels tjänst, dels medverka till att vallenfallsverket med
friskrivande av Gränges AB tar över alla borgensförbindelser som Gränges AB har
iklätt sig för personal som övergår i verkels tjänst och alt detta sker på för
låntagarna oförändrade villkor.

Köpeskillingen
för de anläggningar och tillgångar som ingår i förvärvet exkl. aktieinnehaven i
Korsselbränna AB och BGK skall vara 120 milj. kr. För aktierna i Korsselbränna
AB skall köpeskillingen enligt överenskommelsen vara 510,857 milj. kr. och för
BGK-aklierna 380 milj. kr. Härtill kommer övertagande av finansieringsfordran
på Korsselbränna AB på 13,410 milj. kr. Den sammanlagda överlåtelsesumman blir
härvid 1024,267 milj. kr.

Betalningsvillkoren
för övertagandet har anpassats till den särskilda finansiering som föresläs i
del följande. Enligt överenskommelsen i dess urspmngliga lydelse skulle 344,267
milj. kr. erläggas på överlåtelsedagen och återstoden i form av skuldebrev
förfallande till betalning med 170 milj. kr. den 1 juli under vart och ell av
åren 1982, 1983, 1984 och 1985. Sedermera har överenskommelsen ändrats på så
sätt att ytterligare 170 milj. kr. skall erläggas kontant på överlåtelsedagen
mot all den likvid på samma belopp som skulle ha betalats den 1 juli 1982
utgår. Skuldebreven löper med ränta motsvarande diskonto plus en procentsats
anpassad lill vad som tillämpas för banklån med skuldebrev av angivet slag som
säkerhet. Räntan skall fastställas före överlåtelsedagen genom särskild överenskommelse
mellan parterna.

För
aktierna i Korsselbränna AB och i BGK samt i Kraftdala AB gäller hembud enligt
resp. bolags bolagsordning. Aktieägarna i Korsselbränna AB har emellertid på
begäran skriftligen förklarat all de inte kommer att begagna sig av sin lösenrätl
till de aktier som omfattas av överlåtelsen till Vattenfall. Någon motsvarande
bekräftelse från aktieägarna i BGK och i Kraftdata AB har inte erhållits varför
dessas rätt att lösa aktuella aktier kvarstår.

Gränges-koncernen
är sedan länge vatlenfallsverkels näst största kraft-kund. Gränges Kraft har en
kraftomsältning på 1500 GWh per år, varav mer än hälften köps från vattenfallsverkel.
Gränges Aluminium förbmkar årligen ca 1500 GWh, som helt tillgodoses genom köp
från vattenfallsverkel. Verket svarar således för ca 75 % av Gränges-koncernens
kraftbehov. Avsikten är alt vattenfallsverket, sedan Gränges AB har avvecklat
sin krafldivision, skall slå som leverantör av all kraft som erfordras för Gränges
AB;s kvarvarande verksamhet. Verket skulle också bli kraftleverantör till Gränges
Krafts nuvarande kunder.

Prop. 1981/82:25 94

Gränges
Kraft bedriver ingen detaljdislribution utan verkar endast som distributör av
högspänd kraft. Verket kommer efter ell övertagande att erbjuda Gränges
tidigare kunder samma villkor som gäller för verkets övriga kunder. Villkor i
övertagna avtal kommer dock att gälla avtalstiden ut. En viss produktionsökning
torde kunna erhållas i Gränges Krafts egna små vattenkraftslalioner genom en
upprustning och effektivisering av i första hand de äldre enheterna.

Verksamheten
i Oxelösund innefattar bl.a. leveranser av värme lill Oxelösunds kommun. En
utökning av värmeleveransen även till Nyköping är möjlig i samband med en av Gränges
planerad ombyggnad av verket till koleldning. Vallenfallsverket undersöker f. n.
förutsättningarna för en lokalisering av en kolbaserad produklionsanläggning i
Oxelösund. Ell förvärv av Gränges anläggningar i Oxelösund skulle ge en
möjlighet lill att effektivisera kolutnyttjningen genom all bygga ut delta verk
för motlrycks-drift och till en successiv uppbyggnad av erfarenheter rörande kolhanle-ring
och kolförbränningsleknik. En samordning med vatlenfallsverkels planer och en
långsiktig lösning av värmeförsörjningen i regionen baserad på en helhetssyn
kan enligt verket nås.

Den hittills av Gränges
Kraft bedrivna verksamheten kommer att inordnas i vatlenfallsverkels
förvaltningsorganisation, men avses som hittills bli bedriven med hög grad av
självständighet. Rationaliseringsvinster kan enligt verket uppnås genom
samordnad administration för ifrågavarande verksamhel och verkels övriga verksamhel.
Vissa arbetsuppgifter inom nuvarande Gränges Krafts organisation kan härvid
bortfalla men å andra sidan kan denna tillföras nya arbetsuppgifter och
utnyttjas för t. ex. projektering av småkraftslalioner inom verket i övrigt.
All personal bedöms kunna beredas sysselsättning inom verket. Antalet anställda
i Grängesberg kommer inte att minska i samband med övertagandet. Vid
förhandling enligt 11 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet mellan
Gränges och berörda personalorganisationer har de senare godkänt försäljningen
av angivna delar lill verket.

Beträffande
finansiering av förvärvet anför verket följande.

Förvärv av anläggningar
och aktier finansieras för verkels del normall över anslaget Kraftstationer m. m.
och belastar statens budget. För del aktuella förvärvet föresläs emellertid en
annan finansiering, nämligen att medel som är disponibla genom särskilda
avsättningar för framlida utgifter för hantering av utbränt kärnbränsle och för
avveckling av kärnkraftanläggningar utnyttjas. Hittills avsatta medel härför
har endast i begränsad utsträckning behövt disponeras för utgifter för avsett
ändamål och är i övrigt insalta på räkning hos riksgäldskonloret. Utgifter
hittills har främst avsett förskottsbetalningar avseende upparbelningsljänster.
Under de närmaste åren kommer avsevärda medel att erfordras, förutom för
ytterligare förskott gällande upparbelningsljänster, för anläggningsinvesteringar
bl. a. i centralt lager för använt bränsle (CLAB). Föreliggande prognoser pekar

Prop.
1981/82:25 95

dock
enligt vattenfallsverkel mot all stigande överskott av likvida medel kommer all
vara disponibla under överskådlig tid för andra ändamål. Utgifter för t. ex.
slutförvaring av utbränt kärnbränsle och avveckling av kärnkraflanläggningar
faller ju först myckel långt fram i tiden.

I
prop. 1980/81:90 om riktlinjer för energipolitiken föreslås all medel avsedda
för framtida utgifter för kärnbränslecykelns slutsteg och kärnkraftanläggningarnas
avveckling skall betalas in lill en särskild statlig myndighet som har all
fondera dessa medel. Samtidigt föreslås emellertid också att kärnkraftföretagen
eller dess ägare skall ha möjlighet att mot säkerhet återlåna medlen från
fonderna för investeringar inom av kraft-förelagen bedriven verksamhel.

Mot
bakgrund av detta föreslår verket att förvärvet av Gränges Kraft finansieras
genom av verket disponerade och av verket framgent återlå-nade medel hänförliga
lill avsättningar och fonderingar för framtida kostnader för hantering av
utbränt kärnbränsle och avveckling av kärnkraftanläggningar. Härigenom
utnyttjas fonderade medel för längre bort i liden liggande utgifter för
kärnkraftens restkostnader och dessa får en värdebeständig placering.
Statsbudgeten belastas härvid inte heller av förvärvet av Gränges Kraft. Belalningsplanen
för förvärvet har som nämnts också anpassats lill uppkomsten av likvida medel i
verksamheten.

Statens industriverk (SIND)
har i sitt yttrande överdel planerade förvärvet konstaterat det skulle
innebära en möjlighet all utnyttja ledningssystemen bättre inom den del av
Bergslagen där Gränges Kraft nu distribuerar råkraft samt en möjlighet till
samordning av elförsörjningen i andra områden där både Gränges Kraft och vattenfallsverkel
är verksammma.

När
del gäller förvärvets ekonomiska aspekter framhåller SIND svårigheterna alt
göra någon närmare analys med hänvisning bl.a. till att värdet av krafttillgångama
torde komma att skilja sig kraftigt åt mellan den relativt långa tid under 1980-talel
när tillgängliga elproduklionsresurser inte utnyttjas till fullo och liden
därefter när en utbyggnad av elproduk-tionskapacilelen aktualiseras. SIND
betecknar med denna reservation köpeskillingen som "rimlig eller möjligen
något i överkant". Av större betydelse än del exakta priset är enligt SIND
alt det överskoll som genereras i vailenkraflproduktionen utnyttjas för
produktiva industriinvesteringar. Från den utgångspunkten tillstyrker SIND
förvärvet.

1 en skrivelse den 12 juni
1981 har Svenska kommunförbundet framfört vissa synpunkter på köpeskillingen
för Gränges Kraft. Kommunförbundet anser att köpeskillingen är för hög vid en
jämförelse med kostnaden för vissa pågående och planerade
vattenkraftutbyggnader med hänsyn lill att de i förvärvet ingående valtenkraflanläggningarna
till stor del är avskrivna. Detta bekräftas enligt förbundet också av all alla akUeägare
inte har utnyttjat den hembudsklausul som gäller för viss del av aktierna.
Enligt kommunförbundet borde vid fastställandet av köpeskillingen del finansieringsbidrag
beaktas som elkonsumenterna kan sägas ha svarat för genom

Prop.
1981/82:25 96

att
ellaxan inkluderar kapitalkostnader i form av avskrivningar. Eftersom värderingen
av Gränges Kraft är gmndad på marknadsvärdet synes delta enligt förbundet inte
ha beaktats i överenskommelsen mellan vattenfallsverkel och Gränges AB. Om del
skulle finnas särskilda skäl alt i detta fall godta ett onormalt högt pris bör
överpriset enligt kommunförbundet med hänsyn Ull elabonnenlernas intressen
finansieras över statsbudgeten.

I
sitt yttrande över kommunförbundets skrivelse framhåller vattenfallsverkel att
potentialen för tillåtna vattenkraftutbyggnader är så liten all kostnaden för
utbyggnad av de vatlenkraflstalioner som f. n. är förmånligast inte kan tas till
utgångspunkt för en värdering av vattenkraften. En riktigare uppfattning om
värdet av ny vattenkraft erhålls enligt verket om man i stället utgår från
kostnaden för de dyraste VattenkraftstaUonerna som f. n. är under uppförande
eller avses bli uppförda.

Vidare
framhåller vattenfallsverket alt det överenskomna priset för Gränges AB;s
anläggningar baseras på kraftproduktionens marknadsvärde, vilket inte påverkas
av i vilken utsträckning anläggningarna är avskrivna. Däremot är
anläggningarnas förslitning samt behov av modernisering och ombyggnad av
betydelse och har beaktats i del överenskomna priset.

Vattenfallsverkel
påpekar också att förvärvet sker lill en kostnad som är lägre än för
tillgängliga alternativa produklionsulbyggnader. För vattenfallsverkel medför
del därför på sikt lägre produktionskostnader och därmed för kunderna en lägre
ellariff än om förvärvet inte genomförs. Genom att vallenfallsverket är
prisledande bör detta komma även landels övriga elkonsumenter lill godo. Del
finns därför enligt verket ingen anledning lill speciell finansiering över
statsbudgeten.

Enligt
överenskommelsen mellan vattenfallsverkel och Gränges AB förutsattes
ursprungligen all överlåtelsen skulle ske per den 1 juli 1981. Med anledning av
all förhandlingar under våren 1981 inleddes mellan staten. Statsföretag AB och
de privata delägarna i SSAB Svenskt Stål AB, bland vilka Gränges AB då var den
ena och numera är den enda, om kapitalUll-skolt Ull SSAB bedömdes del frän
regeringens sida vara ändamålsenligt att ta ställning lill överlåtelseavtalet i
anslutning till beredningen av bl. a. denna fråga. Då förhandlingarna om
kapitaltillskott lill SSAB inte kunde slutföras före den 1 juli 1981 enades vattenfallsverkel
och Gränges AB om all överlåtelseavtalets giltighet skulle förlängas ett halvt
år.

Förhandlingarna
om SSAB har nu lett till ell avtal mellan staten. Statsföretag AB och Gränges
AB i vilket del bl. a. fömtsätts alt överlåtelsen av Gränges AB:s kraftrörelse
genomförs enligt villkoren i det överlåtelseavtal som jag här har redogjort
för. Frågan om kapilallillskotl till SSAB kommer senare alt behandlas av chefen
för industridepartementet i prop. 1981/ 82; 56.

När
det gäller den energipoliUska och strukturella bedömningen av vallenfallsverkets
förvärv kan skilda aspekter anläggas.

Prop. 1981/82:25 97

Såväl
vattenfallsverkel som SIND har pekat på värdet av alt förvärvet skapar
förutsättningar för ett bättre utnyttjande och en mera rationell utbyggnad av
ledningsnäten i Bergslagen. Även jag finner detta vara värdefullt.

När det sedan gäller det
långsikliga värdet av de kraftlillgångar, främst vattenkraftverken, som
förvärvet avser måste del bedömas mol bakgmnd av fömtsättningarna för framlida
elproduktion. Med tanke på de begränsningar som föreligger i fråga om
kärnkraftens framtida användning och ytteriigare vattenkraftutbyggnad kan man
räkna med att det framtida värdet av valtenkraflUllgångar ökar väsentligt.
Värdet kommer ytterst all bestämmas av kostnaden för att framställa elkraft i
tillkommande fasl-bränslebaserade anläggningar. Jag kan från denna utgångspunkt
inte finna aft den avtalade köpeskillingen är för hög.

Den överenskomna
köpeskillingen har framkommit efter förhandlingar mellan Gränges AB och vattenfallsverkel.
Med hänvisning lill vad svenska kommunförbundet har anfört om villkoren för
förvärvet vill jag framhålla att det ligger i sakens natur att både säljare och
köpare måste finna köpeskillingen acceptabel och förenlig med sina resp.
affärsintressen för att en överenskommelse skall komma till stånd på frivillig
grund. Aft bedömningarna i samband härmed är knutna lill del framlida värdet av
anläggningarna i fråga snarare än till historiska kostnader och finansieringsförhållanden
anser jag vara naturligt och rikUgt.

Med
tanke på att vattenfallsverket spelar en prisledande roll inom kraftproduktionen
bör enligt min mening förvärvet från konsumentsynpunkt bedömas med hänsyn till
hur vattenfallsverkets långsiktiga konkurrensförmåga påverkas av det. Eftersom
värdet av vatlenkraflUllgångar, som jag tidigare har anfört, kan förväntas öka
i takt med att kostnaderna för annan kraftproduktion ökar bör förvärvet bidra
till alt begränsa den framtida prisstegringen på elenergi och från denna
synpunkt gagna elkonsumenterna.

Genom all tillämpa den
föreslagna finansieringsmodellen, dvs. att anpassa betalningsvillkoren till vallenfallsverkets
möjligheter att disponera medel som har avsatts för all läcka framtida utgifter
för omhändertagande av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall, kan förvärvet
genomföras utan all medel anslås över statsbudgeten. Som jag tidigare har
berört har en förskjutning av likviderna till Gränges AB överenskommits i
anslutning Ull förhandlingarna om SSAB. Den ökning av kontantandelen som denna förskjutning
medför kan läckas genom temporärt utnyttjande av balanserade medel enligt vatlenfallsverkels
bokslut från budgetåret 1980/81.

Med
hänvisning till vad jag här har anfört förordar jag alt regeringen inhämtar
riksdagens bemyndigande att godkänna överenskommelsen om förvärv av Gränges AB;s
kraflrörelse i vad staten därigenom ikläder sig ekonomiska förpliktelser.

Av
skrivelsen om försäljning av vissa mark- och vattenområden i anslut-1 Riksdagen
1981/82. 1 saml. Nr 25

Prop. 1981/82:25 98

ning
till Forsmarks kraftstation framgår att vattenfallsverkel under 1970-lalet
successivt har förvärvat erforderliga markområden för driften av kraftstationen.
De fastigheter på vilka själva kraflslalionsbyggnaderna är belägna har därefter
överlåtits lill Forsmarks Kraftgrupp AB. Avsikten har varit alt bolaget också
skulle förvärva övriga för driften erforderliga områden. Att så inte har skett
redan tidigare beror enligt vattenfallsverkel på den osäkerhet som har
förelegat om fullföljandet av utbyggnadsetapp 2.

Vattenfallsverkel
och bolaget har nu träffat ett avtal som innebär all verket för en köpeskilling
av 2,6 milj. kr. lill bolaget överiåter fastigheterna Forsmark 8:2, 8:3, 8:4
och 3; 18 samt delar av land- och vattenområden av Forsmark 6:2 och Ön 1:1,
allt beläget inom Östhammars kommun. Köpeskillingen är sä beräknad alt den
motsvarar vad vattenfallsverkel tidigare har lagt ut för alt förvärva områdena
jämte räntekostnader beräknade enligt en räntesats som med en och halv
procentenheter överstiger vid vatje tillfälle gällande diskonto.

Jag finner det för egen
del naturligt att de områden som krävs för driften av kärnkraftsiationen i
Forsmark överlåts till del för ändamålet bildade bolaget och har inget all
erinra mot alt överlåtelsen sker på de angivna villkoren.

Av
skrivelsen om bildande av Ljusfors Kraft AB framgår bl. a. följande.

Fiskeby
AB äger och driver Skärblacka, Ljusfors och Fiskeby kraftstationer saml äger
den ej utbyggda fallhöjden vid regleringsdammen i Kim-stad, allt beläget i
Motala Ström inom Norrköpings kommun.

Produktionen
i kraflstalionerna uppgår lill ca 38 GWh per år. Anläggningarna är gamla och
en ombyggnad under 1980-talet bedöms önskvärd. Fiskeby AB och vattenfallsverket
har genomfört en förstudie beträffande ombyggnad av Skärblacka och Ljusfors
kraftstationer och nybyggnad i Kimslad. Dessutom har ombyggnadsmöjlighelerna
för Fiskeby kraftstation studerats översiktligt. Det bedöms som möjligt alt
öka medelårsproduktionen på aktuella fallsträckor med 24 GWh genom ombyggnad
och 12 GWh genom nybyggnad lill sammanlagt 74 GWh.

Fiskeby
AB har erbjudit vattenfallsverkel att köpa fallhöjden och befintliga vallenkraflanläggningar.
Efter förhandlingar har en preliminär uppgörelse träffals om formerna för överiålelsen
och köpesummans storiek m.m.

Konsortialavtal
om bolagsbildning har träffals med förbehåll för regeringens godkännande.

Uppgörelsen
innebär i korthet följande. Fiskeby AB och vattenfallsverkel bildar ett bolag.
Ljusfors Kraft AB, vari verket äger 99% av aktierna och Fiskeby AB 1 %, Bolaget
förvärvar vaUenkraftUllgångarna för 35 milj, kr. Befintliga kraftstationer
utarrenderas till Fiskeby AB tills ombyggnaden är genomförd. När stationerna
har byggts om, övertar vattenfallsverket produktionen lill självkostnad.

Prop,
1981/82:25 99

Ombyggnaden
beräknas ske så all 50 GWh kan utvinnas i en ny station fr, o, m. år 1988.
Återstående om- och nybyggnad bör anpassas så alt bolagels resurser utnyttjas
på bästa sätt. Kostnaden för elenergin i den ombyggda stationen bedöms
jämförbar med andra pågående och planerade utbyggnader.

Vattenfallsverkel
har hemställt om godkännande av del med Fiskeby AB träffade konsortialavtalet
samt om aft 36 milj. kr. skall anvisas pä tilläggsbudget I från anslaget
Kraftstationer m. m. för förvärv av de befintliga vallenkrafllillgångarna saml
för teckning av aktier i Ljusfors Kraft AB.

Den
framlida tillförseln av energi och utbyggnaden av energiproduk-lionsanläggningar
kommer, inte minsl när del gäller elenergi, alt möta problem på grund av
knapphet på vissa energiråvaror, ökande kostnader och miljöproblem. Den
beslutade avvecklingen av kärnkraften ställer krav pä särskilda insatser inom bl.a.
elförsöijningens område. Jag finner del mol denna bakgmnd vara angelägel att
hushålla med energi och att så långt möjligt förbättra befintliga
energiproduktionsanläggningar.

Vallenfallsverket
fick i september 1979 i uppdrag att verka för åtgärder som syftar lill bättre
utnyttjande av befintliga energiproduktions- och distributionsanläggningar samt
av redan utbyggd vattenkraft. Därvid framhölls bl.a. all bland de åtgärder som
kunde komma i fråga var alt i vattenkraflanläggningar minska fallförlusterna
genom att göra vattenvägarna störte, utföra tillbyggnader för att minska
spill, byta ut äldre maskinell utrustning mol nyare med högre verkningsgrad,
se över bestämmelser om Ivångslappning etc. Del framhölls att även utbyggnad av
smärre älvsträckor mellan befintliga anläggningar som möjliggör en ökad energiuivin-ning
i detta sammanhang kunde ses som en energibesparande åtgärd.

Jag finner alt bildandet
av Ljusfors Kraft AB skapar förutsättningar för att genomföra effekliviserings-
och besparingsåtgärder av det slag som enligt uppdraget lill vattenfallsverkel
är angelägna. Som framgår av vallenfallsverkets redogörelse bedöms det vara
möjligt all utöka energiproduktionen i de aktuella fallslräckorna med 36 GWh
per år till en kostnad som inte är högre än vad som gäller för andra pågående
och planerade utbyggnader.

En
av de i förvärvet ingående kraftstationerna är belägen inom Fiskeby Bruks
fabriksområde. Detta ställer, enligt vad jag har erfarit, särskilda anspråk på
samordning mellan bmkel och det föreslagna kraftföretaget, främst i samband med
arbetena för all modernisera kraftstationen. För att underlätta denna
samordning har del bedömts lämpligt att Fiskeby AB deltar som minorilelsdelägare
i Ljusfors Kraft AB. Delta är anledningen till att Fiskeby AB enligt den
träffade överenskommelsen avses äga I % av aktierna i det föreslagna bolaget.

För
förvärv av de befintliga vattenkraftlillgångarna samt för teckning av aktier i
Ljusfors Kraft AB har vallenfallsverket hemställt att 36 milj. kr.

Prop.
1981/82:25 100

skall
anvisas på tilläggsbudget. För egen del finner jag att förvärvet delvis bör
kunna finansieras genom omprioriteringar inom gällande investeringsram för
innevarande budgetår. Behovet av ramökning och av tilläggsanslag bör därigenom
kunna begränsas lill 20 milj. kr.

Med
hänvisning till vad jag har anfört om bildandet av Ljusfors Kraft AB förordar
jag att regeringen föreslär riksdagen att bemyndiga regeringen alt godkänna det
mellan vattenfallsverkel och Fiskeby AB träffade konsortialavtalet samt att
Ull Kraftstationer m. m. anvisa 20 milj. kr. på tilläggsbudget I lill
statsbudgeten för budgetåret 1981/82.

Av
vattenfallsverkets skrivelse om deltagande tillsammans med Jokkmokks kommun /
ett aktiebolag för fiärrvärmeförsörjning inom Jokkmokks tätort framgår bl. a.
följande.

I Jokkmokks
tätort finns för närvarande ett mindre fjärtvärmenäl. Värmeproduktionen sker i
en oljeeldad hetvaltencenlral.

För
några år sedan aktualiserades frågan om ersättning av nuvarande hetvaltencenlral.
Avsikten var alt skapa förutsättningar för att på ell långsiktigt och lekniskt-ekonomiskl
tillfredsställande sätt etablera värmeförsörjningen för tätorten och för den
inom kommunen bedrivna industriverksamheten. Den nya hetvatlencenlralen skulle
baseras på fasta bränslen (flis, avfall från trävaruindustri m. m.).

Olika
alternativ för värmeförsörjningen har studerats. Bästa alternativet har därvid
enligt vattenfallsverkel bedömts vara en fastbränsleeldad vär-mecenlral.
Studien har också visat aft ett genomförande av projektet bör ske i samarbete
mellan vattenfallsverket och kommunen.

Den
planerade anläggningen är avsedd alt utföras som en fastbränslean-läggning med
en panna som medger såväl ång- som helvattenproduklion. Pannan avses bli
dimensionerad för en effekt av 17,4 MW. Som bränsle skall användas flis och
avfallsprodukter från tillverkning av spånplattor. På sikt kan också torv komma
i fråga. I värmecenlralen installeras dessutom en elpanna om 4 MW som reserv
och för tillfällig produktion av ånga och hetvatten.

Den
planerade värmecentralen avses enligt vallenfallsverket dels leverera
hetvatten för uppvärmning av vissa lokaler i tätorten, dels leverera ånga och
hetvatten till en trävaruindustri, varvid leveranserna för uppvärmningsändamål
beräknas öka från 8000 MWh inledningsvis Ull 15000 MWh år 1985 och
leveranserna'till Irävaruförelaget beräknas uppgå lill 34100 MWh vid en inom
delta företag beräknad åriig produktion av 20000 ton spånplattor.

Värmecentralen
beräknas kosta ca 13,1 milj. kr.

Mellan
vattenfallsverkel och Jokkmokks kommun har ett konsortialavtal om samarbete
inom projektets ram träffals. Överenskommelsen, som har träffats med förbehåll
för regeringens godkännande, innebär all verket och kommunen går samman i ett
bolag med ändamål att producera, försälja och distribuera fjärrvärme inom
Jokkmokks tätort. Verksamheten är avsedd att påbörjas den 1 januari 1982.

Prop. 1981/82:25 101

Kommunen
äger ett aktiebolag. Jokkmokks Värmeverk AB, vilket bedriver den nuvarande fjärrvärmedislributionen.
Detta bolag har f.n. ett aktiekapital på 500000 kr. fördelat på 500 aktier på
vardera 1 000 kr. Enligt överenskommelsen skall kommunen den 1 januari 1982
försälja 250 av dessa aktier till vattenfallsverket till nominellt värde.
Dessutom skall aktiekapitalet i bolaget höjas med 1.5 milj. kr. genom att 1500
nya aktier på vardera 1 000 kr. ges ut. Kommunen resp. vallenfallsverket skall
vardera teckna 50 % av de nyemitterade aktierna. Likvid för de nyemitterade
aktierna erläggs kontant vid aktieteckningen.

Finansieringen
av den planerade värmecentralen beräknas kunna ske genom att aktiekapitalet
ökas med 1,5 milj. kr., att delägarna tillsammans lånar ut 5 milj. kr. Ull
bolaget, att 4,6 milj. kr. lånas externt samt att ett bidrag på 2 milj. kr. som
regeringen beviljat från anslaget Bidrag lill sysselsättningsfrämjande åtgärder
i Nortbottens län (1979/80 XIV C5) utnyttjas.

Genomförda
kalkyler visar enligt vattenfallsverkel att en fastbränslean-läggning enligt de
i det föregående angivna förutsättningarna sannolikt ger visst driftunderskolt
under första året men alt lönsamheten på längre sikt är god. En förutsättning
härför är dock all produktionsutvecklingen vid det på orten etablerade trävaruförelaget
sker någorlunda planenligt. Vidare förutsätts att finansieringen ej avviker
väsentligt från upprättad kalkyl. Även prisutvecklingen på flis är givetvis av
betydelse. Utformningen av värmecentralen ger dock flexibilitet genom att såväl
el som torv kan ersätta flis i viss utsträckning.

Sammantaget
innebär projektet enligt vattenfallsverket ell visst mått av risktagande. Del
aktuella trävaruförelaget bedöms emellertid ha hyggliga framtidsutsikter.
Sannolika skäl anges därför tala för att förutsatt försäljningsvolym kan
uppnås.

Som
skäl för att genomföra projektet anger vattenfallsverket att mellan 5 000 och
6000 m' olja per år kommer all ersättas av inhemska och förnybara energiråvaror
samtidigt som en energiförsörjning på goda ekonomiska villkor tryggas för den
i Jokkmokk etablerade trävaruindustrin. Vidare skulle projektet medföra en
sysselsättningsökning inom kommunen med inemot 15-20 personer per år, i
huvudsak i anslutning lill flis- och transporthanteringen.

För
vatlenfallsverkels egen del bedöms projektet dessutom vara värdefullt genom
all del ger erfarenheter från ett pilotprojekt avseende fast-bränsleeldning
samt erfarenhet av direkt ägarinflylande i renodlad helvattenproduklion och
distribution. Verket påpekar också att projektet ligger i linje med
statsmakternas intentioner om samarbete med kommunerna inom
energiförsörjningens område.

Jag
finner för egen del den föreslagna samverkan mellan vattenfallsverket och
Jokkmokks kommun kring fjärrvärmeförsörjningen i Jokkmokks tätort vara ell
värdefullt initiativ från energipolitisk utgångspunkt. Alt ta 8 Riksdagen 1981/82. I saml. Nr
25

Prop. 1981/82:25 102

till
vara de möjligheter som finns för att ersätta olja med andra bränslen har länge
betecknats som huvuduppgift inom energiförsörjningen. Att oljan i detta fall
kan ersättas med inhemskt bränsle är särskilt tillfredsställande.

I
prop. 1980/81:90 Riktlinjer för energipolitiken framhålls särskilt det otillfredsställande
i det höga oljeberoendet inom byggnadsuppvärmningen. Föredraganden anger del i
det sammanhanget vara naturligt alt den resurs som vattenfallsverket utgör tas
i anspråk för alt i samarbete med kommunerna främja en övergång från oljeanvändning
lill användning av andra bränslen eller uppvärmningsformer. Den form för
samarbete mellan vattenfallsverket och Jokkmokks kommun som här har
föreslagits utgör enligt min mening ett exempel på hur en sådan övergång kan
åstadkommas.

Jag
vill vidare framhålla projektels betydelse från sysselsättningssynpunkt genom
dels den direkta effekt som uppnås genom sysselsättning i anslutning till
bränslehantering m. m. för den planerade värmecenlralen, dels den mera
långsiktiga effekt som ligger i alt den fastbränslebaserade energiförsörjningen
till den i Jokkmokk etablerade trävaruindustrin rimligen medför förbättrade
förutsättningar för denna att på sikt vara konkurrenskraftig.

Med
hänvisning lill vad jag här har anfört om planerna pä samarbete mellan vattenfallsverkel
och Jokkmokks kommun kring en faslbränsleba-serad fjärrvärmeförsörjning inom
kommunen förordar jag att regeringen föreslår riksdagen att dels godkänna del
mellan verket och kommunen träffade konsortialavtalet. dels medge all 3,5 milj.
kr. inom ramen för gällande investeringsram för innevarnade budgetår får
disponeras från anslaget Kraftstationer m. m. för förvärv av aktier och
aktieteckning i samt lån till det planerade gemensamma fjärrvärmebolaget.

Vattenfallsverket
har hemställt om alt ramen för borgensteckning för bolag i vilka verket
förvallar statens aktier skall höjas med 250 milj. kr. Behovet av ramökning
redan under innevarande budgetår beror enligt verket dels på att den tidigare
aviserade upplåningen av AB Kärnkraftutbildning (prop. 1980/81:90 bil. 1 s.
411 och 413) för att anskaffa ytteriigare en simulatoranläggning nu beräknas
ställa betydligt större krav på borgensteckning från vatlenfallsverkels sida
än vad som tidigare har förulselts, dels på ökat behov av upplåning av
Forsmarks Kraftgrupp AB.

Den
totala investeringskostnaden för simulatoranläggningen beräknas efter offerlinfordran
till 130-140 milj. kr. i stället för 75-80 milj. kr., som en preliminär
bedömning tydde på. Bl. a. den höga dollarkursen har bidragit till den
kraftiga fördyringen. Den gynnsammaste lånefinansieringen kan komma att utgöras
av lån från allmänna pensionsfonden, vilket i så fall ställer krav på att
vattenfallsverket tecknar borgen för hela denna upplåning mol alt övriga
delägare tecknar underborgen motsvarande sina andelar i AB Kärnkraftutbildning.
Behovet av borgensteckning från vallenfallsverkets sida i samband med
anskaffningen av simulatoranläggningen beräknas härigenom komma alt uppgå till
högst 105 milj. kr. Härav utgör 50

Prop. 1981/82:25 103

milj.
kr. den andel som högst beräknas behöva tecknas under innevarande budgetår.

Statens borgensåtagande
för Forsmarks Kraftgrupp AB uppgår per den 31 augusti 1981 lill ca 6571 milj.
kr. Av det belopp som i borgensramen har beräknats för borgensleckning för lån till
Forsmarks Kraftgrupp AB återstår ca 629 milj. kr. Enligt finansieringsplanen
för Forsmarks Kraftgrupp AB erfordras borgen under budgetåret 1981/82 för
ytterligare högst 829 milj. kr.

Borgensramen har tidigare
beräknats med viss marginal med tanke på all förändringar och förskjutningar av
såväl kapitalbehov som upplåningstid-punkler kan förekomma. Anledningen lill
alt denna marginal nu inte räcker är främst all borgen har tecknats för ell lån
på 60 milj. amerikanska dollar som kommer att lyftas successivt i den takt som
obligationer kan säljas på den amerikanska kapitalmarknaden till acceptabla
villkor. Av beloppet har endast ca 6,5 milj. amerikanska dollar utbetalats hittills,
medan ramen för borgensleckning har belastats med hela beloppet.

Devalveringen
av den svenska kronan och andra kursförändringar har också enligt verket
bidragit till all avsevärt större belopp i svenska kronor nu bedöms komma att
avräknas mot borgensramen än vad som tidigare har beräknats.

Vallenfallsverket
hemställer all ramen för borgensteckning skall räknas upp med 200 milj. kr. med
hänsyn till del beräknade behovet av borgensåtaganden gentemot Forsmarks Kraftgrupp
AB under innevarande budgetär.

Jag
förordar mot denna bakgrund alt regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande all
höja ramen för borgensteckning med (504-200) 250 milj. kr. Ull 8083 milj. kr.

Med
hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att

1.
bemyndiga regeringen alt
godkänna den mellan statens vattenfalisverk och Gränges AB träffade
överenskommelsen om förvärv av bolagels kraflrörelse i vad staten därigenom
ikläder sig ekonomiska förpliktelser,

2.
bemyndiga regeringen alt medge
att de för driften av Forsmarks kärnkraftslation erforderliga mark- och
vattenområdena får avyttras lill Forsmarks Kraftgrupp AB,

3.
bemyndiga regeringen att
godkänna del mellan statens vattenfalisverk och Fiskeby AB träffade konsortialavtalet
i vad staten därigenom ikläder sig ekonomiska förpliktelser,

4.
bemyndiga regeringen alt
godkänna det mellan statens vattenfalisverk och Jokkmokks kommun träffade konsortialavtalet
i vad staten därigenom ikläder sig ekonomiska förpliktelser,

5.
bemyndiga regeringen att lecka
borgen för lån till bolag i vilka statens vattenfalisverk förvaltar statens
aktier intill sammanlagt

Prop. 1981/82:25 104

8083000000
kr., varav högst 180000000 kr. för lån till eldislribu-tionsföretag, 6. till
Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m.m. på tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 20000000
kr.

G.
Statsägda företag

[3]
G 3. Förenade fabriksverken: Byggnader och utrustning. I statsbudgeten för
innevarande budgetär har under denna rubrik förts upp ett reservationsanslag
av 69,7 milj. kr.

Förenade
fabriksverken

Förenade
fabriksverken (FFV) har i skrivelse till regeringen den 25 augusti 1981
hemställt om tilläggsanslag för budgetåret 1981/82 för kostnader i samband med
omstrukturering av verksamheten vid Gevärsfaktoriet i Eskilstuna saml införande
av ett nytt krulhanteringssyslem vid Vanäsver-ken i Karlsborg. Av skrivelsen
framgår i huvudsak följande.

Gevärsfaktoriet med ca 400
anställda ingår som en produktionsenhet inom sektor FFV Försvarsmateriel och
bedriver tillverkning av främst finkalibriga vapen inom försvarsmalerielområdet,
jakt- och sporlskytleva-pen saml vissa civila produkter.

Sedan
någon tid pågår inom FFV Försvarsmateriel ett projekt för att öka och
effektivisera den civila verksamheten varvid del anses nödvändigt att renodla
civil och militär verksamhel, att koncentrera den civila verksamheten lill en
produktionsenhet samt att inrikta denna verksamhel på ett begränsat antal
större projekt.

Orsaken
lill dessa åtgärder är alt den minskade orderingången från det svenska
försvaret har försämrat kapacilelsulnyltjandel inom sektorn och därmed gjort
del svårt att på sikt upprätthålla en tillfredsställande lönsamhet. De
åtgärder som har genomförts för att öka exporten av försvarsmateriel har varit
framgångsrika men har ändå endast till en del kunnat kompensera nedgången i
beställningar från det svenska försvaret.

Det
är därför nödvändigt att vidta åtgärder för att bättre utnyttja sektorns
produktionskapacitet samtidigt som en översyn och en successiv anpassning av
resurserna genomförs.

Den civila verksamheten
inom FFV Försvarsmateriel kommer all koncentreras lill Gevärsfaktoriet i
Eskilstuna som är en modern mekanisk verkstadsindustri. Gevärsfaktoriet är den
enhet inom FFV som förutsätts få den mest markanta nedgången beträffande orderingång
av försvarsmateriel. Nedgången motsvarar en reducering av den nuvarande
beläggningen

Prop.
1981/82:25 105

med minst 50 %. Det är därför nödvändigt alt kompensera
detta bortfall med annan produktion med acceptabel lönsamhet och därmed
varaktig sysselsättning. Med hänsyn Ull FFV:s nuvarande planer inom försvarsmalerielområdet
bedöms detta vara möjligt endast genom en utökning av den civila verksamheten.
Gevärsfaktoriet har goda förutsättningar att anpassa produktionen lill den
civila marknadens krav. En omstrukturering mol en i huvudsak civil verksamhel
beräknas kunna genomföras under första hälften av 1980-talel. För alt uppnå en
god konkurrenskraft och därmed förutsättningar för en lönsam verksamhet och
tryggad sysselsättning krävs omfattande åtgärder för omorganisation och
anpassning lill den civila marknadens annorlunda krav. Omstruktureringen kommer
under de närmaste åren att medföra betydande kostnader för att söka och
utvärdera nya civila projekt, förändringar av organisation och
verkstads-layout, omskolning av personal, förluster vid startande av ny
produktion m.m. De sammanlagda kostnaderna för dessa åtgärder beräknad under en
femårsperiod komma att uppgå till ca 30 milj. kr. Kostnaderna är av
extraordinär karaktär och anses av FFV inte böra belasta det ordinarie
rörelseresultatet.

För omstruktureringen avser FFV i första hand alt söka
träffa långsiktiga samarbetsavtal med svensk industri. FFV avser därvid sträva
efter att få produklionsansvar för produkter medan samarbetspartnern har produkt-
och marknadsföringsansvar. Härigenom kan en tidsödande egen utveckling av
civila produkter undvikas och det ekonomiska risklagandel begränsas. FFV har
redan ingått vissa avtal om långsiktigt produktions-samarbete med svensk
industri.

En förutsättning för alt Gevärsfaktoriet skall kunna uppnå
en internationell konkurrenskraft inom ramen för en bibehållen affärsverksform
är att tillverkningen baseras på produkter som kräver en högmekaniserad och
kapitalintensiv produktion. Nödvändiga investeringar i ny produktionsutrustning
för den civila verksamheten i Gevärsfaktoriet beräknas under budgetåret 1981/82
uppgå till 23,6 milj. kr. och under de fyra därpå följande åren till
sammantaget ca 78 milj. kr. Det finns inte någon möjlighet att finansiera
investeringarna för de nya civila projekten genom omprioritering inom redan
beviljade ramar för främst militära projekt.

Vanäsverken i Karisborg med ca 270 anställda ingår som en
produktionsenhet inom sektor FFV Försvarsmateriel och är den enda tillverkaren
i Sverige av militär handvapenammunilion.

Den allvarliga explosionsolycka som inträffade vid ammunilionsfabriken
i Lappo i Finland år 1976 har studerats av sprängämnesinspektionen och andra
berörda svenska myndigheter och industrier, speciellt beträffande konsekvenser
och eventuella behov av åtgärder vid motsvarande explosiv-ämneshantering inom
svensk industri. Härav har framkommit att riskerna vid hantering av aktuella kmlsorter
är betydligt större än vad som tidigare har antagits. Inom FFV-gruppen har
därför i samråd med sprängämnesin-

Prop.
1981/82:25 106

speklionen och länsstyrelsen i Skaraborgs län vidtagits
omfattande åtgärder för att minska krutmängderna i arbetslokaler och förråd
vid Vanäsverken. Motsvarande åtgärder har vidtagits vid Åkers krutbmk i Åkers Slyc-kebruk
och FFV Norma AB i Åmotfors.

En ytterligare reducering av krulmängderna är dock en fömtsättning
för en långsiktig försatt verksamhet med laddning av handvapenammunilion vid Vanäsverken.
Länsstyrelsen i Skaraborgs län har i skrivelse den 19 december 1980 lämnat Vanäsverken
tillstånd all fortsätta verksamheten med nuvarande krulhanteringssyslem t.o.m.
december 1982. En fortsatt verksamhet efter denna tidpunkt förutsätter en
ytterligare reduktion av krutmängderna i arbetslokaler och förråd. Nuvarande
arbetsmetoder och utrustning vid Vanäsverken medger inte den yllerligare
minskning av krulmängderna som erfordras. För alt uppfylla de av länsstyrelsen
uppställda villkoren för en fortsalt verksamhel efter år 1982 krävs därför ett
införande av ett helt nytt krulhanteringssyslem. FFV har i likhet med ammunilionsfabriken
i Lappo och några andra utländska ammunitionsindustrier vall att övergå lill
ett system där krut i små mängder via ett vacuumsyslem överförs från avskilt
belägna förråd lill laddningsmaskinerna i arbetslokalerna. Detta kräver
emellertid utöver själva transportanläggningen även att nya förråd byggs saml
alt vissa förändringar vidtas i arbetslokalerna. Vid Vanäsverken måste
investeringar i sådana nya anläggningar för krulhantering genomföras såväl vid
huvudfabriken som vid den avskilt belägna fabriken inom Häslbouddsområdet, som
tillverkar s. k. lös ammunition. Del nya krulhanleringssystemel har
kostnadsberäknats till 7,8 milj. kr. och måste tas i bruk för inlrimning och
kontroll av berörda myndigheter senast under hösten 1982. Detta innebär att
investeringen måste genomföras under budgetåret 1981/82.

FFV hemställer om tilläggsanslag för budgetåret 1981/82 på
31,4 milj. kr., varav 23,6 milj, kr, för investeringar i maskinerför ny civil
produktion vid Gevärsfaktoriet och 7,8 milj. kr. för investering i ett nytt krulhanle-ringssystem
vid Vanäsverken.

I skrivelse den 18 september 1981 har FFV hemställt om
tillstånd att teckna och förvärva aktier i JAS AB. JAS AB är del bolag som
formellt har offereral ett nytt flygplanssyslem lill försvarels materielverk.
Som delägare i JAS AB ingår Saab-Scania AB, Volvo Flygmotor AB, Telefon AB L M
Ericsson och SRA Communications AB, Aktiekapitalet avses fördelat på lika delar
mellan de fem delägarna, I avvaktan på ställningstagandet till offerten uppgår
aktiekapitalet till 50000 kr.

Föredraganden

Frågan om ökad civil pioduktion vid de verksläder som
ingår i sektor Försvarsmateriel inom FFV har varit aktuell under en lång följd
av år. Förhållandet har varit detsamma inom övrig svensk försvarsmaterielin-duslri.
Så har t, ex, på regeringens uppdrag en särskild delegation (I 1978:09)
tillkallats för all bereda frågor om civilt utnyttjande av flygindu-

Prop. 1981/82:25 107

slriella
resurser. Denna delegation som arbetat under namnet Flygindustri-delegationen
redovisade ijanuari 1980 sitt betänkande. Delegationens belänkande har
resulterat i att statsmakterna beslutat om lån till civila projekt vid Saab-Scania
AB och Volvo Flygmotor AB, Frågan om planering av alternativ produktion och sysselsättning
inom de delar av försvarsmateriel-induslrin som inte omfattas av den militära
flygindustrin utreds f. n. pä regeringens uppdrag av en särskild utredare (I
1979:02). Enligt vad jag erfarit kommer utredaren att lägga fram ett betänkande
efter årsskiftet 1981/82.

FFV
har varit en av de försvarsmalerielinduslrier som fått vidkännas kraftiga
nedgångar i orderingången från det svenska försvaret under den senaste
treårsperioden. Flera av FVV:s produklionsanläggningar har en kapacitet som vida
överstiger den kapacitet som i fredslid efterfrågas av det svenska försvaret.
Inom vissa av FFV;s verksläder har delta beläggningsgap kunnat fyllas genom
export av försvarsmateriel. FFV har också vid sina enheter haft s. k. legoproduktion
av civila produkter.

I
syfte alt öka beläggningen av civil produktion inom FFV;s försvarsma-lerielsektor
bildades år 1979 FFV Industriprodukter AB. Inom detta bolag bedrivs utveckling
och marknadsföring av ett antal civila produkter. FFV har emellertid konstaterat
all de åtgärder som hittills vidtagits för att öka beläggningen av civila
produkter vid FFV:s verksläder inte varit tillräckliga. FFV har därför
genomfört en omfattande studie rörande FFV;s framtida möjligheter pä detta
område. Verket har funnit att del föreligger stora svårigheter att i FFV;s
verkstäder blanda produktion avsedd för militära och civila kunder. Verkels
förslag är därför alt avsälla en av FFV:s verkstäder lill att i huvudsak
beläggas med produktion för civila kunder. Den enhet inom FFV som är bäst
lämpad för detta ändamål är Gevärsfaktoriet i Eskilstuna.

Förutsättningarna
för att del föreslagna programmet skall kunna genomföras är alt FFV erhåller invesleringsmedel
för en omstrukturering av främst maskinparken saml alt FFV kompenseras för
vissa kostnader i samband med omläggningen till civil produktion. Alternativet till
den av FFV förordade omstruktureringen är en successivt minskad beläggning vid Gevärsfaktoriet,
vilken skulle medföra dålig lönsamhet och minskat antal sysselsatta.

För
egen del anser jag det vara vikUgt alt en omstrukturering av den svenska försvarsmaterielindustrin
sker i riktning mot en ökad andel tillverkning för civila kunder. Ansvaret för
denna omstrukturering ligger på företagens ägare och verkställande ledning.
Eftersom FFV är ett statligt företag bör del ankomma på staten alt ställa
resurser till FFV:s förfogande för att genomföra den föreslagna
omstruktureringen av Gevärsfaktoriet. Med hänsyn till att vissa projekt
befinner sig i ett läge där fullständigt beslutsunderlag ännu inte föreligger
förordar jag att 13,6 milj. kr. nu las upp för delta ändamål.

Prop. 1981/82:25 108

FFV:s
produktionsenhet Vanäsverken i Karlsborg är numera landets enda tillverkare av
finkalibrig handvapenammunition för militärt bruk. Länsstyrelsen i Skaraborgs
län har förelagt FFV att före 1982 års utgång genomföra vissa förändringar i
del nuvarande systemet för kmthanlering vid Vanäsverken. Med hänsyn lill all
ett nytt krulhanteringssyslem är nödvändigt för den fortsatta driften vid Vanäsverken
anser jag att erforderliga medel, 7,8 milj. kr., bör ställas lill FFV;s
förfogande härför.

För
alt genomföra de två investeringsprojekten vid Gevärsfaktoriet resp. Vanäsverken
erfordras därför sammanlagt 21,4 milj. kr. Jag förordar därför alt ett
reservationsanslag av 21,4 milj. kr. för ändamålet tas upp på tilläggsbudget I lill
statsbudgeten för budgetåret 1981/82.

FFV
har deltagit i det konsortium som avgett offert till försvarets materielverk
gällande ett nytt flygplanssystem, kallat JAS. Konsortiet skall såsom
leverantör uppträda i aktiebolagsform. FFV bör därför ges tillfälle att teckna
aktier i ell sådant aktiebolag. Medel för ändamålet bör enligt min mening tas
av FFV:s driftmedel. I del konsortialavtal som upprättals med de övriga
företagen i konsortiet (Saab-Scania AB, Volvo Flygmotor AB, Telefon AB L M
Ericsson och SRA Communications AB) skall FFV äga 20 % av aktiekapitalet i del nya
bolaget, JAS AB. Aktiekapitalet uppgår lill alt börja med till 50000 kr. Jag
förordar aft regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande all medge FFV rätt att
teckna och förvärva aktier i JAS AB.

Jag
vill i detta sammanhang också ta upp en annan fråga med anknytning lill FFV. FFV
fick huvuddragen av sin nuvarande organisation och verksamhetsinriktning efter
riksdagens beslut vid riksmötet 1975/76 (prop. 1975/76: 122, NU 1975/76:62, rskr
1975/76:420). I beslutet gav riksdagen regeringen till känna som sin mening vad
näringsutskotlel anfört beträffande företagsform för FFV och behovet av en
utredning med syfte att framlägga förslag om lämplig förelagsform för den
statliga affärsdrivande verksamhel som bedrivs i konkurrens med andra förelag.
En sådan utredning borde enligt utskottet ha kommit lill stånd vid en Udpunkt
som möjliggjorde alt underiag fanns för ett beslut när frågan om företagsform för
FFV ånyo skulle tas upp om 3-5 år.

Frågan
om lämplig företagsform för olika statliga verksamheter är föremål för konlinueriig
uppmärksamhet av regeringen. Exempel på delta är besluten om ändrad
organisationsform för den verksamhel som bedrivs vid statens industriverks
enhet för förelagsutveckling (prop. 1979/80:88, NU 1979/80:41, rskr 1979/80:274)
och om bl.a. samordning och överförande till bolagsform av televerkets
verkstadsrörelse (prop. 1980/81:66, TU 1980/ 81:9, rskr 1980/81: 132). Frågan
om lämplig förelagsform för statens geologiska undersökning (SGU), statens vattenfalisverk
och domänverket har också varit föremål för uppmärksamhet inom regeringens
kansli. Del ul-redn-ngsarbete som har bedrivits visar alt det är lämpligast alt
behandla företagsformen separat för olika statliga myndigheter och verk. Någon

Prop.
1981/82:25 109

samlad utredning är knappast ändamålsenlig. Jag anser
därför all del inte finns något behov av en särskild utredning i dessa frågor.

Frågan om
samverkan mellan olika affärsdrivande verk och myndigheter behandlas delvis av
utredningen (K 1976:01) om samverkansmöjligheler hos vissa affärsverk och
myndigheters verksladsrörelse m. m.

Regeringen bör ge riksdagen tillfälle att tadel av vad jag
har anfört omen samlad utredning om lämplig företagsform för olika statliga
verksamheter.

I beslutet
om verksamhetsinriktning m.m. för FFV våren 1976 godtog riksdagen regeringens
förslag all, trots all den bästa verksamhetsformen för verket ansågs vara
aktiebolagsformen, FFV t. v. skulle behålla affärsverksformen ytterligare en
lid, men att frågan skulle tas upp lill förnyad prövning efter 3-5 år. I
betänkandet (SOU 1978:85) Statligt företagande i samhällets tjänst föreslogs
att verksamhetsformen för FFV skulle vara aktiebolag. För egen del anser jag
all de åtgärder som vidtagits sedan år 1976, bl. a. bolagsbildning av
sektorerna Industriprodukter och Allmateriel till FFV Industriprodukter AB
resp. FFV Allmateriel AB är steg mol en akliebolagsbildning för hela verket i
enlighet med riksdagens principiella uttalande år 1976. Jag är dock inte beredd
att föreslå en ändring av företagsform för hela verket. Jag anser emellertid
all verksamheten vid Gevärsfaktoriet med hänsyn till alt verksamheten kommer
alt få en övervägande civil inriktning borde bedrivas i bolagsform. Jag avser
alt föreslå regeringen att låta utreda denna fråga.

Jag hemställer att regeringen

1.
bereder
riksdagen tillfälle alt la del av vad jag har anfört om en samlad utredning om
lämplig förelagsform för olika statliga verksamheter,

2.
föreslår
riksdagen att

a)
bemyndiga
regeringen alt medge alt förenade fabriksverken får teckna och förvärva aktier
i JAS AB,

b)
till Förenade
fabriksverken: Byggnader och utrustning på till-läggsbudget I lill
statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisa ell reservationsanslag av 21 400000
kr.

[4] G 11. Lån till mindre och medelstora varv. En
kommission (I 1979:04) med uppdrag alt utreda frågor om de mindre och
medelstora varvens strukturanpassning och behov av stöd avgav i november 1979
betänkandet (Ds I 1979:16) Mindre och medelstora varv som bl.a. låg till grund
för regeringens prop. 1979/80: 165 om vissa varvsfrågor, m. m. Enligt vad som
däri framhölls kunde den för de mindre och medelstora varven nödvändiga
omställningen mot export och nya produkter inte med någon framgång komma till
stånd ulan vissa statliga stödinsatser. Behovet av sådana insatser ansågs
påtagligt främst när del gällde kostnader för exportmarknads-satsningar och för
åtgärder i samband med anbudsgivning.

Enligt beslut av riksdagen (prop. 1979/80:165, NU
1979/80:69, rskr 9
Riksdagen 1981/82. 1 .saml. Nr 25

Prop. 1981/82:25 110

1979/80:405)
anvisades 20 milj. kr. pä statsbudgeten under fjortonde huvudtiteln för
budgetåret 1980/81 reservationsanslaget Gli. Lån till mindre och medelstora
varv, avsett för exportmarknadssalsningar och för åtgärder i samband med anbudsgivning
avseende åren 1980 och 1981. Enligt beslutet skulle del ankomma på regeringen
all ange villkoren för stödet. Frågan om ytterligare stöd under åren 1982 och
1983 borde las upp lill prövning framdeles då de erfarenheter som vunnits under
de två första åren kunde beaktas.

Närmare
bestämmelser om stödet återfinns i förordningen (1980:561) om statligt stöd
till varvsföretag m. m. Syftet är att stärka marknadsföringsresurserna hos
varvsföretag med mindre än 1 700 anställda. Stöd kan utgå för kostnader för
marknadsundersökningar eller marknadsbearbetningar som avser utländska
marknader eller framtagande av anbud lill utländska beställare. Stöd lämnas
endast för åtgärder som avser avsättning av produktion av fartyg som har en bruttodräktighet
överstigande 300 registerton och får avse kostnader under tiden den 1 juli 1980-den
31 december 1981. Stödet lämnas i form av lån som motsvarar högst 70% av kostnaderna
för marknadsundersökningar och marknadsbearbetningar samt högst 50% av
kostnaderna för framtagande av anbud. Skyldigheten alt betala tillbaka ell lån
som har lagils för kostnader för att ta fram eft anbud kan efterges om anbudet
inte leder till avtal.

Nämnden
för fartygskredilgaranlier, som beslutar i ärenden om stöd för exporlfrämjande
åtgärder, har i skrivelse lill industridepartementet den 24 augusti 1981
redogjort för stödverksamheten och lämnat vissa synpunkter på stödet. Av
skrivelsen framgår all nämnden hittills har beviljat stöd avseende lån till
exportfrämjande åtgärder för ca 4,8 milj. kr. av totalt anvisade 20 milj. kr.
Några ytterligare ansökningar om stöd finns f. n. inte. Nämnden anser dock all
intresset för export har ökat genom införandel av nämnda stödform. Flera
förelag har lill nämnden aviserat marknadsförings- och anbudsinsalser inom en
snar framtid. Tidsperioden för stödet bör därför enligt nämnden förlängas.
Någon ytterligare ökning av medelsramen behöver enligt nämndens bedömning inte
göras vid en tidsmässig föriängning av stödet t. o. m. den 31 december 1983.

Jag
delar nämndens för fartygskredilgaranlier bedömning att perioden för lån till
mindre och medelstora varv avseende exportfrämjande åtgärder bör förlängas för
att även i fortsättningen göra del möjligt för de mindre och medelstora varven
att komma in på exportmarknaden.

Med
hänsyn lill alt övriga stödformer för svensk varvsindustri sträcker sig till
utgången av år 1983 anser jag att även stödet lill mindre och medelstora varv
bör förlängas till den 31 december 1983.

Jag
förordar därför att riksdagens godkännande inhämtas Ull en sådan föriängning.

Jag
hemställer all regeringen föreslår riksdagen

att
godkänna att giltighetstiden för nuvarande riktlinjer för aft lämna lån lill
mindre och medelstora varv för exportfrämjande åtgärder utsträcks t. o. m. år
1983.

Prop.
1981/82:25 111

[5]
G 12. Förvärv av aktier i Luxor AB. Något anslag för detta ändamål finns inte
upptaget i statsbudgeten för budgetåret 1981/82.

Luxor
AB (Luxor) övertogs av staten efter beslut av riksdagen våren 1979 (prop. 1978/79:192,
NU 1978/79:52, rskr 1978/79:445) i samband med att en likvidilelskris hotade
förelagets fortbestånd. Samtidigt genomfördes en finansiell rekonstruktion av
förelaget genom dels en ackordsuppgörelse, dels statliga kapitaltillskott.
Ackordsuppgörelsen innebar all Luxors skulder reducerades med ca 75 milj. kr.
Det statliga kapitaltillskottet omfattade dels 75 milj. kr. i förluslläckningsbidrag,
dels 100 milj. kr. i nytt bundet ägarkapital.

I
nämnda proposition om finansiellt stöd till Luxor framhöll föredraganden all
de analyser av företagel som gjorts visade all del hade betydande slyrkefaktorer
i form av kunnig personal, modern produktionsapparat, aktuellt produktsortiment
och god marknadsposition. Förutsättningarna för all företaget skulle kunna
överleva bedömdes som goda, förutsatt alt en rekonstruktion av såväl dess
finansiella ställning som verksamhet kunde genomföras. Sveriges Invesleringsbank
AB åtog sig på statens uppdrag alt svara för den övergripande förvaltningen av Luxor
och genomföra rekon-stmklionen av verksamheten. Del statliga ägartillskottet
skulle tillsammans med ackordsresultalel ge företaget en finansiell bas för
att påbörja omslmklureringen. Det framhölls i propositionen all stor osäkerhet
dock förelåg vid en bedömning av del framlida ekonomiska utfallet. Resultatprognoserna
pekade på fortsatt behov av statliga medel.

Luxor
har i skrivelse den 10 april 1981 lill regeringen hemställt om en förstärkning
av företagets egna kapital med 200 milj. kr. Företagel har därefter lämnat
kompletterande upplysningar. Av företagets redogörelser framgår bl. a.
följande.

En
rad åtgärder har hittills vidtagits inom företaget som ett led i rekonstruktionen
av verksamheten. Inom området konsumentelektronik, vilket dominerar Luxors verksamhel,
har skett en fortsalt satsning på television och angränsande produkter.
Aktuella nya produkter för företagel alt nu ta upp och vidareutveckla är bl.a. text-TV,
bildbandspelare, bildskiva och salellit-TV. Förelagets egen tillverkning av
radio- och stereoapparater har däremot upphört. Genom försäljningsavtal med
andra förelag finns dessa produkter emellertid fortfarande i Luxors sortiment.

Konsumenlelektronikområdet
beräknas för förelagets innevarande verksamhelår, som omfattar liden den I
september 1980 - den 31 december 1981, svara för ca 80% av dess omsättning
eller ca 800 milj. kr. Televisionsapparaler utgör den dominerande delen.
Verksamheten är emellertid förlustbringande. I syfte att minska beroendet av
främst marknaden för televisionsapparaler har förelaget genomfört en produkt-
och marknadsbreddning, främst lill områdena industrieleklronik och smådatorer.
Inom induslrielektronikområdel marknadsförs Luxors nuvarande pro-

Prop. 1981/82:25 112

duklion
av elektronikkomponenter. Genom företagels utvecklingsresurser och kapacitet
för tillverkning av kompletta elektroniska funktionsenheter i långa serier kan
även nya och kundanpassade produkter erbjudas. Verksamheten riktar sig främst
till industriföretag och svarar för knappt 10% av Luxors omsättning eller ca 75
milj. kr. under innevarande verksamhetsår. Verksamheten har utvecklats mycket
positivt och bedöms som ett betydelsefullt tillväxtområde.

Mot
bakgrund av utvecklingen inom eleklronikområdel saml ell alltmer ökat behov i
samhället av databehandling har Luxor i sitt produktprogram tagit upp
tillverkning av smådatorer. Företagels produkter svarar i dag, i konkurrens med
främst nordamerikanska och japanska tillverkare, för ca 60% av den svenska
marknaden. Omsättningen beräknas för innevarande verksamhetsår lill ca 70 milj.
kr., och den fortsalla utvecklingen bedöms av företaget som positiv.

Trots
Luxors satsningar på nya områden kommer produktionen inom konsumenlelektronikområdet
all vara dominerande för förelaget även under de närmaste åren. Den svenska
marknaden för televisionsapparater har emellertid under senare år stagnerat och
omfattar främst s. k. utbytesköp. Luxors svenska försäljningsvolym beräknas
knappast kunna ökas i någon avgörande utsträckning vad avser televisionsapparaler.
Genom satsningar på främst den nordiska marknaden saml genom nya produkter bedömer
Luxor emellertid all en positiv utveckling på sikt kan uppnås även inom konsumenlelektronikområdet.
I syfte att förbättra företagels konkurrenskraft inom området pågår även samarbetsdiskussioner
med andra företag.

Genom
utvecklingen inom elektronikområdet mol bl.a. minialyrisering och ökad
integration har arbetsinnehållet i Luxors produkter kontinuerligt minskat.
Delta gäller även för branschen i övrigt. Företagets satsningar på nya
produkter har inte kunnat motverka en obalans mellan företagels arbetsstyrka
och arbetskraftsbehovet. Neddragningar av sysselsättnings-nivån inom förelaget
har mot denna bakgrund samt lill följd av omorganisationer bedömts som
oundvikliga för att företagel skall kunna återfå lönsamhet och konkurrenskraft.
Luxors svenska produktion har numera koncentrerats lill Motala genom att
förelagets tillverkningsenhet i Karlsborg lades ned sommaren 1981. Även i
Motala har arbetsstyrkan minskals. Uppsägningar har nyligen skett av ca 300
anställda, varav 240 kollekUvan-ställda. Till detta kommer all Luxors
butikskedja i Sverige, med ca 160 anställda, är under avveckling. Nuvarande
sysselsättning inom Luxors svenska verksamhel beräknas genom nämnda
inskränkningar samt genom tidigare s.k. naturlig avgång komma att minska från
ca 2400 personer, varav 2100 i Motala och 100 i Karlsborg, år 1979 Ull ca 1700
personer, huvudsakligen i Motala, i början av år 1982. Ytteriigare
personalinskränkningar kan enligt företaget bli nödvändiga.

Förutom
sin svenska verksamhet har Luxor även en tillverkningsenhet i

Prop. 1981/82:25 113

Singapore samt utländska försäljningsbolag, främst i de
nordiska länderna. Flera förlustbringande försäljningsbolag i utlandet har
emellertid avvecklats som ett led i rekonslmktionen av verksamheten. Luxor
sysselsätter f. n. ca 340 personer i ullandel.

Trots
del omfattande rekonstruktionsarbete som f. n. pågår inom Luxor har lönsamhet i
verksamheten ännu inte uppnåtts. För verksamhetsåren 1978/79 och 1979/80
uppgick föriusterna till ca 80 milj. kr. vardera året. Genom del statliga förlustläckningsbidraget
saml ackordsvinsten i samband med förelagels finansiella rekonstruktion år
1979 har förlusterna i stort kunnat läckas. Vid ingången av det innevarande
verksamhetsåret 1980/81, som omfattar 16 månader, var bolagels egna kapital om
ca 100 milj. kr. härigenom intakt. Resultatet för detta år beräknas emellertid
av företagel till ca -60 milj. kr. Härigenom kommer förelagels soliditet att
kraftigt minska. Ell sammandrag över Luxors balansräkningar och resultaträkningar
för de två föregående åren saml innevarande verksamhetsår (prognos) bör fogas
till protokollet i delta ärende som bilaga 10.1.

Genom bi.
a. vidtagna stmkturåtgärder bedömer förelaget del möjligt att uppnå en sådan resultalförbällring
för år 1982 alt föriuslnivån kan minska avsevårt. Enligt förelaget är
emellertid fortsatta slmkturåtgärder nödvändiga för att nå lönsamhet. Den
beräknade förlusten för innevarande verksamhetsår innebär, som nämnts, alt en
stor del av Luxors kapital kommer all vara förbrukat vid utgången av år 1981.
För alt företaget skall bibehålla nödvändig stabilitet i sina relationer Ull
kunder, leverantörer och samarbetspartners samt för all la till vara de
utvecklingsmöjligheter som finns måste enligt Luxor dess finansiella ställning
förbättras. Ett kapitaltillskott på 200 milj. kr. genom nyemission bedöms av
företaget som erforderligt.

Föredraganden

Den statliga satsningen i Luxor år 1979 motiverades främst
med alt förutsättningar syntes finnas för en fortlevnad för företaget,
förutsatt alt en rekonstruktion av verksamheten kom till stånd. De av Luxor
vidtagna åtgärderna efter år 1979 har också syftat Ull att åstadkomma en verksamhel
med sådan konkurrenskraft och lönsamhet att den av egen kraft kan fortleva. F.n.
pågår en effektivisering av Luxors produktion inom konsumenlelektronikområdet.
Produktionen är dock fortfarande förlustbringande och fortsatta effektiviseringsåtgärder
synes vara angelägna. Omslmklureringen av förelaget har hittills visat att
dess kunniga personal och moderna produktionsapparat även kan utnyttjas vid en
breddning till nya produktområden. Denna breddning synes ha gett lovande
resultat. Luxor bedömer emellertid alt konsumenlelektronikområdet även under de
närmaste åren kommer alt utgöra den dominerande delen av företagels verksamhel.
Avgörande för förelagets utveckling blir därmed dess konkurrenskraft inom
detta område. Industriverket analyserar f. n. på regeringens uppdrag
utvecklingen inom bl.a. hem- och fordonseleklronikområdel.

Prop. 1981/82:25 114

Verket beräknar alt lämna en slutrapport under slutet av
år 1981. Enligt vad jag erfarit anser man inom utredningsgruppen att en allmän
ökning i försäljningsvolymen för konsumentelektronik är alt vänta under 1980-talel.
Luxor bör enligt min mening med hjälp av sitt kunnande samt sin moderna och
flexibla produktionsapparat ha möjligheter all på sikt la lill vara en sådan
marknadsutveckling.

Enligt vad jag erfarit pågår f. n. diskussioner mellan
Investeringsbanken, Luxor och skilda intressenter om såväl utvecklings-,
produktions- och marknadssamarbele som satsningar inom företagel på nya
produkter. Jag bedömer dessa aktiviteter som vikliga inslag i strävandena all
nå en konkurrenskraftig och lönsam verksamhet inom Luxor. Eftersom olika samarbetsformer
kan bli aktuella vill jag i sammanhanget nämna all jag inte ser det statliga ägarengagemanget
i Luxor som någonting som måste bestå. Av avgörande betydelse är att de
ekonomiska satsningar som sker i företagel kan trygga en fortsatt verksamhet
med affärsmässigt rikliga fömtsättningar.

Hittillsvarande
strukturarbete har av Luxor bedömts ge avgörande effekter först på längre
sikt. Samtidigt synes hittills uppkomna förluster i verksamheten på ett
allvarligt sätt komma att försvaga företagels ekonomi. Jag delar Luxors
bedömning att de finansiella resurserna i förelaget nu bör ökas i syfte all
skapa en grund för den fortsatta omslmklureringen av verksamheten. Jag anser
det härvid väsentligt att Luxor får möjlighet alt på ett flexibelt sätt anpassa
sig lill utvecklingen inom förelagels skilda produktområden. Staten bör nu som
en slutlig ägarsatsning i Luxor medverka lill detta genom alt lämna ett
kapitaltillskott lill förelaget. Tillskottet bör ha en sådan omfattning att
utrymme ges för offensiva satsningar för att nå lönsamhet. Tillskottet måste
emellertid även medge möjligheter lill en ordnad avtrappning av verksamheten om
lönsamhetsmålet och därmed förutsättningarna för stabil sysselsättning inte kan
uppnås. För att sålunda stärka Luxors förmåga att på egen hand finansiera de
åtgärder som förelagets styrelse och Invesleringsbanken finner lämpligast i
syfte att fullfölja omstruktureringen bedömer jag att företagels egna kapital
bör ökas med 175 milj. kr. Jag förordar därför att staten lämnar Luxor ett medelstillskotl
om 175 milj. kr. för teckning och förvärv av yllerligare aktier i bolaget.
Aktierna bör tecknas till en överkurs som det ankommer på regeringen att
bestämma.

Som jag
redan nämnt pågår diskussioner om samarbete med andra företag inom eleklronikområdel.
Del bör inte uteslutas all ell sådant samarbete ges formen av ett samgående
med ett eller flera andra företag. Detta kan innebära att staten helt eller
delvis bör avyttra sina aktier i Luxor. Riksdagens bemyndigande härtill bör
inhämtas.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen alt

1. lill Förvärv av aktier i Luxor AB på
tilläggsbudget I lill statsbud

geten för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av

175000000 kr.,

2. bemyndiga regeringen att överlåta statens aktier i
Luxor AB.

Prop.
1981/82:25 115

[6]
Preferensaktierna i Svenska Tobaks AB. Från år 1915 lill utgången av år 1966
var tillverkningen av lobaksvaror i vårt land underkastad statligt monopol.
Delta monopol utövades enligt avtal med staten av del i huvudsak statsägda AB
Svenska Tobaksmonopolet, numera Svenska Tobaks AB.

Med hänsyn till att den
nämnda verksamheten bedrevs av ett statligt monopolföretag med rent fiskala
intressen infördes genom beslut av riksdagen, främst år 1930 (prop. 1930: 195,
BeU 1930: 20 och 26, rskr 1930:258) vissa regler för företagets organisation m.
m. i avsikt all stärka del allmännas inflytande och insyn i förelaget. Dessa regler
avsåg främst all enskilda personer kunde inneha preferensaktier i bolaget,
storleken av utdelningen på preferensaktierna, sättet för utseende av styrelse
och utövandet av revisionen.

Enligt ell avtal som år
1930 träffades mellan staten och bolaget förband sig bolaget bl.a. all inbjuda
av Kungl. Maj:t anvisade personer att teckna preferensaktier i bolaget till ett
belopp av sammanlagt 1 milj. kr. Med stöd av riksdagens bemyndigande träffade Kungl.
Maj:l samma år avtal med preferensaklieägarna i bolaget angående preferensakliekapitalel.
Enligt delta avtal tillförsäkrades staten rätt att lill parikurs inlösa
preferensaktierna. Enligt prop. 1930; 195 förutsattes att lägst 20 och högst
40 personer skulle utses lill preferensaklieägare. Kungl. Maj:t utsåg 40
personer som var och en förvärvade en aktiepost om 250 aktier ä 100 kr. per
aktie.

Enligt beslut av riksdagen
(prop. 1966: 122, 3LU 1966:54, rskr 1966:314) upphörde slalsmonopolet på
tillverkning av lobaksvaror att gälla vid utgången av är 1966. I fråga om preferensaklieägarna
uttalades i propositionen alt avtalet med dessa alltjämt borde finnas kvar men
alt de aktieägare som så önskade kunde få sina aktier inlösta av staten.

Enligt beslut av riksdagen
(prop. 1969:121, SU 1969:168, rskr 1969:381) överlät staten per den 1 januari
1970 samtliga sina stamaktier i Svenska Tobaks AB lill del då nybildade
Statsförelag AB.

Sedan år 1970 har
regeringen, efter hand som preferensakUeägare begärt och fått sina aktieposter
inlösta av staten, godkänt Statsföretag såsom preferensaklieägare i enlighet
med avtalet med preferensaktieägarna och överlåtit aktieposterna till bolaget.
Antalet,enskilda preferensaklieägare har härigenom minskat lill ell tjugotal.

Under våren 1980 bildade
Statsförelag ett förvaltningsbolag med firmanamnet Investment AB Procordia, i
vilket Statsföretag äger samtliga aktier. Procordia har från Statsföretag
övertagit aktierna i Svenska Tobaks AB och dess dotterbolag.

Del torde inte längre
föreligga några skäl för att regeringen skall utse preferensaktieägare i
Svenska Tobaks AB och med dem träffa särskilda avtal om utdelning och inlösen.
Staten bör därför i enlighet med gällande avtal med enskilda aktieägare lösa in
deras aktier. Aktierna bör därefter av staten överlåtas till Statsföretag eller
Investment AB Procordia för inlösen-

Prop. 1981/82:25 116

värdet
ulan att nya avtal träffas. I konsekvens härmed kommer även avtalen mellan
staten och Statsförelag avseende Statsföretags nuvarande innehav av
preferensaktier all upphävas. Bemyndigande av riksdagen att upphäva avtalen och
överlåta preferensaktierna bör inhämtas. Jag hemställer att regeringen föreslår
riksdagen

alt
bemyndiga regeringen all upphäva gällande avtal i fråga om preferensaktierna i
Svenska Tobaks AB och att överlåta aktierna.

Prop.
1981/82:25

117 Bilaga 10.1

Resultaträkning Luxor-koncernen (tusen kr.)

1978-09-01-1979-08-31

1979-09-01-1980-08-31

1980-09-01-1981-12-31 (prognos)

Rörelsens
intäkter

Fakturerad försäljning Övriga rörelseintäkter

688494 11748

700242

729440 15 607

745 047

1 100000

Rörelsens
kostnader

-725 198

-764524

-1
113000

Rörelseresultat
före avskrivn.

-24956

-19477

-13 000

Avskrivningar
enligt plan

Maskiner och inventarier Fastigheter

- 7081

- 1333

- 8414

- 8815 -
1519

- 10334

- 13000

Rörelseresultat
efter avskrivn.

- 33 370

- 29811

- 26000

Finansiella
intäkter och kostnader

Ränteintäkter

Räntekostnader

19345 - 51844

14321 -
38496

21000 -66000

- 45000

Kursdifferenser

- 3204

- 35 703

3 535

- 20640

Resultat efter finansiella intäkter och kostnader

- 69073

- 50451

- 71000

E.xlraordinära
intäkter

Realisationsvinst vid fastighetsförsäljning

Ackordsvinst

Föriusttäckningsbidrag

Upplöst reserv för omstruktureringskostnad m. m.

74941 50000

599 25000 49300

Extraordinära
kostnader

Nedskrivning av utländsk kundfordringar

Avsättning till reserv för omstruktureringskostnader m.
m.

Kostnader
för omstrukturering m. m.

- 9408 - 49300

66 233 -
2840

- 5000

- 25 587

44312 -6 139

Resultat före bokslutdispositioner och skatt

Bokslutsdispositioner

Skillnad mellan planenliga och bokförda avskrivningar

Förändring
av lagerreserv

Ianspråklagna medel ur brandskadefond ur arbelsmiljöfond

Avskrivning mot ianspråklagna fondmedel

Upplösning av överavskrivningar vid försäljning av
anläggningstillgångar

6100

- 127

760 121

- 881

5973

3 133

- 1065

2068

6829 -1 183

1768 21

- 1 174 41

8000 6302

8000

Resultat före skatt Skatt

163

- 579

- 416

- 63000

Årets
resultat

-
63000

Balansräkning
Luxor-koncernen (tusen kr.)

Verksamhetsår

1979-08-31

1980-08-31

1981-12-31
(prognos)

Tillgångar

Omsättningstillgångar Kassa och bank Växelfordringar
Kundfordringar Skattefordran Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Övriga fordringar Varulager

Spärrkonton hos Riksbanken För arbetsmiljöfond

Anläggningstillgångar Andra aktier och andelar Långfristia
fordringar Maskiner och inventarier Fastigheter

Summa tillgångar

Skulder och eget kapital

Kortfristiga skulder

Växelskulder

Leverantörsskulder

Skatteskuld

Upplupna kostnader och

förutbetalda intäkter Övriga kortfristiga skulder

Långfristia skulder

Checkräkningskredit

obligationslån

Andra långfristia skulder

Avsatt till pensioner, PRI

Avsatt till pensioner, övriga

Obeskattade reserver Lagerreserv Arbetsmiljöfond
Investeringsfond för förlorade

inventarier (brandskadefond) Ackumulerad överavskrivning

Bundet Eget kapital Aktiekapital Bundna reserver

Uppskrivning av fastighet

Fritt Eget kapital Fria reserver Arets resultat

Summa Eget kapital

Summa skulder och eget kapital

22682

7901

226 129

3 204

11817

14731

204962

10000

18000

290000

12000

11297

13 327

256813

541353

10581

30967

278144

551202

15000 230000

575000

344

344

-

-

134

344 37657 60989

99124

912

613

43 364

59705

104594

47000 71000

118000

640821

655796

693000

7 144 32636

104147 1959

105000 8000

40550 233906

314236

51298 104927

262331

55000 161000

329000

9339

7000

127467

19354

219

163 379

82681

6500

126624

21201

237006

70000

6000

172000

22000

270000

6 396

344

7579 323

6000

1768 43995

52503

38299

46201

2000

8000

81500 38 306

119806

81500 42 351

123 851

81500 42500

39000

163000

- 11171 2068

- 9103

- 13177 -
416

- 13 593

-14000 -63000

-77000

110703

110258

86000

640821

655736

693000

Prop.
1981/82:25

Bilaga
II

Utdrag

KOMMUNDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1981-10-29

Föredragande:
statsrådet Boo

Anmälan
till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 såvitt avser
kommundepartementets verksamhetsområde

FEMTONDE
HUVUDTITELN

D.
Räddningstjänst m. m.

D
6. Anskaffning av miljöskyddsfartyg. Riksdagen har bemyndigat regeringen att
för budgetåret 1980/81, om arbetsmarknadsläget kräver det, besluta om utgifter inUll
ett sammanlagt belopp av 2500 milj. kr. (prop. 1979/80: 150, FiU 1979/80:40, rskr
1979/80:421). Regeringen har bl.a. disponerat fullmakten genom beslut den 18
december 1980 för beställning av två miljöskyddsfartyg till en kostnad av 25
milj. kr. för generallullslyrel-sens räkning. I beslut den 26 mars 1981 har
regeringen uppdragit ål generallullslyrelsen att fullfölja upphandlingen av
fartygen hos Lunde Varv och Verkstads AB. Dispositionen av fullmakten har
redovisats för riksdagen i prop. 1980/81: 150 med förslag lill slutlig
reglering av statsbudgeten för budgetåret 1981/82, m. m. (komplelteringsproposilionen).
Något anslag för detta ändamål finns f.n. inte uppfört på statsbudgeten. Av
redovisnings-tekniska skäl bör ett reservationsanslag av 1 000 kr. nu föras
upp. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
lill Anskaffning av miljöskyddsfartyg på tilläggsbudget I till statsbudgeten
för budgetåret 1981/82 anvisa ell reservationsanslag av 1000 kr.

Prop. 1981/82:25

121 Bilaga
12

Förteckning

över av regeringen hos riksdagen i prop. 1981/82:25
begärda anslag

på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret
1981/82

STATSUTGIFTER

IV. Försvarsdepartementet

E 3 Operativ ledning m. m.: Anskaffning av anläggningar,
förslagsanslag

H 9 FN-styrkors verksamhet utomlands, reservationsanslag

H 10 Övervakningskontingenlen i Korea, reservationsanslag

V. Socialdepartementet

A5

Vissa
byggnadsarbeten m. m. inom socialdepartementels verksamhetsområde,
reservationsanslag E 9 Statens bakteriologiska laboratorium: Utrustning,
reservationsanslag

15

Bidrag Ull projektering av vissa anläggnings- och
husbyggnadsarbeten, reservationsanslag

9000000

54300000

2000000

2000000 3750000 5000000

VI.
Kommunikationsdepartementet
D 3 AkUeägartillskott i Nora Bergslags Järnvägs AB D 4 Underskoltstäckning
vid statens järnvägar E 14 Investeringsbidrag till utbyggnad av Visby hamn,

reservationsanslag

IX. Utbildningsdepartementet A 2
Kommittéer m. m., reservationsanslag B 9 Bidrag till Svenska riksteatern,
reservationsanslag B 10 Bidrag till Operan och Dramatiska teatern, reservationsanslag
B 11 Rikskonsertverksamhet, reiervar/owiflrti/ag C 8 Fortbildning m. m.,
reservationsanslag

XII. Arbetsmarknadsdepartementet D 3 Åtgärder för
invandrare, reservationsanslag

2000000 437400000

16500000

900000 8984000

26674000

2178000

600000

6500000

XIII.
Bostadsdepartementet B 15 Byggnadsforskning

1000

IVX. Industridepartementet

B 22 Teckning av aktier i AB Svensk Exportkredit, re

servationsanslag 100000000

E 1 Statens vattenfalisverk: Kraftstationer m. m., reser

vationsanslag 20000000

G 3
Förenade fabriksverken: Byggnader och utrustning,

reservationsanslag 21400000

G 12 YiirväTv av aVxier\\\x\0T AB, reservationsanslag 175000000

XV.
Kommundepartementet
D 6 Anskaffning av miljöskyddsfarlyg, reservationsanslag

Summa statsutgifter

1000 894188000

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981