Prop. 1981/82:3

Regeringens proposition

1981/82:3

om
anställning av kvinnor som befäl inom det militära försvaret, m. m.;

beslulad
den 9 juli 1981.

Regeringen
förelägger riksdagen vad som har upplagils i bifogade uldrag av regeringsprolokoll
för den ålgärd och del ändamål som framgår av föredragandens hemslällan.

På
regeringens vägnar BIRGIT FRIGGEBO

TORSTEN
GUSTAFSSON

Propositionens
huvudsakliga innehåll

Genom
beslui av riksdagen är 1978 fick kvinnor lilllräde lill vissa mililä-ra yrken
inom flygvapnet. På grundval av belänkandel (Ds Fö 1980:5 och 6) Kvinnan och
försvarels yrken från beredningen för del forlsalla arbelel om kvinnan i försvarei
föreslås nu all rekryteringen till befälsyrkel sker oberoende av kön. Dessutom
informeras om de åtgärder som kommer att vidtas vid rekrytering och anslällning
av kvinnor som befäl.

1 Riksdagen 1981/82. I .saml. Nr 3

Prop.
1981/82:3

Prop.
1981/82:3

Utdrag

FÖRSVARSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1981-07-09

Närvarande: stalsråden Friggebo, Pelri, Eliasson, Guslafsson,
Tilländer, Molin

Föredragande: slalsrådel Guslafsson

Proposition om anställning av kvinnor som befäl inom det
militära försvaret, m.m.

1 Inledning

Under 1970- och 1980-lalen har frågan om anslällning av
kvinnor inom försvarsmaklen behandlals i olika sammanhang.

1972 års värnpliklsulredning gjorde i belänkandel (Ds Fö
1973: 1) Kvinnor i del militära försvaret en översiktlig studie av möjligheterna
för kvinnor all fä anslällning inom försvarsmaklen. Ulredningen förordade en
översyn av beslämmelserna om rekrytering m.m. Sedan värnpliktsulred-ningens
betänkande hade remissbehandlals, fick dåvarande chefen för försvarsdeparlementel
i februari 1975 regeringens bemyndigande all tillkalla sakkunniga för all föra
utredningsarbetet vidare (Fö 1975:01). De sakkunniga antog benämningen
beredningen för det fortsatta arbetet om kvinnan i försvaret (BKF)'.

BKF skulle i en första etapp arbeta med de befallningar
där uppgifterna inle ärav slridande karaklär. Beredningen avlämnade i juni 1977
delbelänkandel (SOU 1977: 26) Kvinnan och försvarels yrken.

Beredningen fick i mars 1978 tilläggsdirektiv alt ulreda
förutsättningarna att ge kvinnor anslällning som yrkesofficer ulan begränsning lill
icke stridande befallningar. 1 direktiven angavs all den personliga lämplighelen
i princip borde vara det enda urvalskriteriet vid rekrytering av fast anställt
befäl. Ell anlal befallningar i krigsorganisationen ansågs emellertid med
hänsyn lill gällande förulsällningar och krav vara av sådan art all de inle

' När det nu aktuella förslaget avlämnades bestod
utredningen av studierektorn Beril Frändås, ordförande, riksdagsledamöterna
Olle Aulin, Ulla Ekelund och Kerstin Ekman, rikslottachefen Christine Barke
och översten Carl-Otto Larsson.

Prop. 1981/82:3 3

lämpligen borde besättas med kvinnor. Kvinnors tillträde
till befälsyrkel ansågs vara en så slor och genomgripande reform alt den borde
genomföras stegvis. Beredningens uppgifl blev därför all föreslå en fortsatt ulveckling
mot ell befälsyrke som på sikt är oberoende av kön.

Vid
1978/79 års riksmöle beslöl riksdagen i oklober 1978 (FöU 1978/ 79: I, rskr
1978/79:2) efter förslag i prop. 1977/78: 185 om anslällning av kvinnor som
befäl inom del militära försvarei m. m. att kvinnor i princip skulle ges möjlighel
alt fä anslällning som befäl inom del mililära försvarei pä samma villkor som
män. Riksdagsbeslulet följde propositionen, där dåvarande chefen för försvarsdeparlemenlet
bl.a. framhöll all alll befäl i krig måsle della i och vid behov leda försvarei
av den egna uppehållsplal-sen e.d. Varje befälsbefatlning blev därmed all anse
som slridande. En redogörelse för beslulels innehåll och den därefter igångsalla
verksamhelen bör såsom en beskrivning av nuvarande ordning fogas lill prolokollel
i della ärende som bilaga I.

BKF avlämnade i december 1980 silt slutbetänkande (Ds Fö
1980:5 och 6) Kvinnan och försvarels yrken. En sammanfallning av beredningens
överväganden och förslag bör fogas lill prolokollel i della ärende som bilaga
2.

Efler
remiss har yttranden över betänkandet avgetls av överbefälhavaren efler
hörande av cheferna för armén, marinen och flygvapnet saml försvarets
civilförvaltning, försvarets sjukvårdsstyrelse, värnpliklsverkel, försvarets
forskningsanstalt, beredskapsnämnden för psykologiskt försvar, försvarels
rationaliseringsinstitut, rikspolisslyrelsen, socialstyrelsen, slalskonlorel, riksrevisionsverkei,
sialens arbelsmarknadsnämnd, sialens institut för personaladministration och
personalutbildning, skolöverstyrelsen, universitets- och högskoleämbetet,
arbetsmarknadsstyrelsen, arbetarskyddsstyrelsen, jämslälldhelsombudsmannen, jämslälldhelskommiilén.
Centralorganisationen SACO/SR, Landsorganisalionen i Sverige (LO), Tjänslemännens
Centralorganisations stalstiänstemannaseklion (TCO-S), Folkpartiets
kvinnoförbund. Moderata samlingspartiets kvinnoförbund. Sveriges
socialdemokratiska kvinnoförbund. Centerns ungdomsförbund. Folkpartiets
ungdomsförbund. Fredrika-Bremerförbundet, Yrkeskvinnors riksförbund, Husmodersförbundel
Hem och Samhälle, Cenlralförbundel för befälsulbildning, Riksförbundel Sveriges
lotlakårer. Svenska Blå Stiär-nan och Sveriges kvinnliga bilkårers riksförbund.
En sammanslällning av remissyllrandena bör fogas lill prolokollel i della
ärende som bilaga 3.

2 Föredragandens överväganden

Riksdagen besluiade vid 1978/79 års riksmöle (prop.
1977/78: 185, FöU 1978/79:1, rskr 1978/79:2) atl kvinnor i princip skulle få möjlighel
lill anslällning som befäl inom del militära försvarei på samma villkor som

Prop. 1981/82:3 4

män. 1 en förslå elapp fick kvinnor lilllräde lill vissa
yrken inom flygvapnet. Beredningen för det fortsalla arbelel om kvinnan i försvarei
(BKF) har nu föreslagil alt yrken även inom armén och marinen görs tillgängliga
för kvinnor. Med hänsyn lill all beredningen endasi hade behandlal vissa avflygvapnels
yrken vid lidpunklen för riksdagens principbeslul bör enligl min mening frågan
om en rekrytering lill befälsyrkel inom hela försvarsmaklen skall få ske
oberoende av kön ånyo underslällas riksdagen. Frågan om anslällning av kvinnor
som befäl har ocksä en sådan betydelse all riksdagen bör informeras om de åigärder
i övrigl som jag senare ämnar föreslå regeringen inom della område.

2.1 Rekrytering till befälsyrket oberoende av kön

Beredningen har slräval efler all så långl möjligl
begränsa anialel befallningar som kvinnor inle bör få lilllräde lill.
Beredningen föreslår all kvinnor får anslällas som befäl inom armén och marinen
saml i de befallningar inom flygvapnet som ännu inle är tillgängliga för dem.
Den har kartlagt de hinder som finns för all anställa kvinnor och därefter angett
rikllinjer för hur hindren skall las bort. Eftersom alll yrkesbefäl i den nya
befälsordningen måsle kunna lösa uppgifterna som chefer, fackmän och ulbildare,
har beredningen särskilt sluderal gemensamma resp. särskiljande drag i befälsyrket.
Kartläggningen har inriktats på krigsorganisationen, eftersom dess krav har bedömls
avgöra var eventuella gränser för kvinnornas tillträde lill befälsyrkel skall
sättas. Traditionella uppfattningar om mäns och kvinnors lämplighet fär enligt
beredningen inte undanta kvinnor från någon lyp av uppgifter för yrkesbefäl.

Huvuddragen i beredningens förslag lillslyrks av prakiiskl
laget alla remissinstanser.

Jag ansluler mig lill beredningens och remissinslansernas uppfallning
alt kvinnor på sikt bör få lilllräde lill samlliga befallningar för befäl inom
del mililära försvarei, om del inle finns medicinska hinder för della. Jag
delar vidare beredningens slåndpunkl alt det inle finns några skäl att vägra
kvinnor tillträde till vissa befattningar för yrkesbefäl på grund av traditionella
uppfattningar om deras lämplighel.

Överbefälhavaren påpekar alt kvinnorna kommer alt fä
tillträde lill befälsyrkel inom försvarsmakten samlidigl som det lill följd av
de omfattande ändringarna i fredsorganisalionen är aktuellt med en omplacering
av befälet under de närmaste åren. Della kommer all kräva slora personatad-ministraliva
insalser pä alla nivåer.

I anslulning
lill överbefälhavarens påpekande vill jag framhålla all de åigärder som krävs
för all kvinnor skall få lilllräde lill befälsyrkel endasi är en del av de
normala personaladminislraliva ålgärderna. Jag vill dock framhålla all anställningslrygghelen
för de redan anslällda i forsla hand måsle beaklas.

Prop. 1981/82:3 5

Alla remissinslanser anser all samlliga befälsyrken pä
sikt skall göras tillgängliga för kvinnor, om del inle finns medicinska hinder
härför. Folkpartiels ungdomsförbund anser atl en tidsgräns bör fastställas -
förslagsvis år 1986-när erforderlig forskning på det medicinska omrädel skall
vara genomförd.

Enligt min mening är det f.n. inle möjligl all ange någon slullid
för forskningen om de eventuella medicinska hindren vad avser taktisk flyg-tiänsl
och viss submarin tiänsl. Tidsförhållandena blir nämligen beroende av vilka
resurser som kan avdelas för ändamålel.

Försvarels forskningsanstalt påpekar all del är svårl all
förutse några medicinska hinder för kvinnor när del gäller ubälstiänsl och ubälsleknisk
tiänsl. Endasi vid vissa former av dykning, l.ex. dykning pä slora djup, kan evenludll
finnas fysiologiska könsskillnader som har betydelse.

Jag kan instämma i försvarets forskningsanstalts
uppfattning all ytterligare forskning behövs endast beiräffande dykning pä
stora djup. Kvinnor bör fä lilllräde lill ubåls- och ubälsleknisk tiänsl saml
yrken som innefallar dykning pä mindre djup.

1 likhei med beredningen framhåller näsian alla remissinslanser,
l.ex. överbefälhavaren, försvarels forskningsanslall, socialstyrelsen, statens arbelsmarknadsnämnd,
Husmodersförbundel Hem och Samhälle och Riksförbundel Sveriges lollakårer, all
rekryleringen lill befälsyrkel skall grunda sig på den enskildes lämplighel
för befallningen. Rekryleringen av kvinnor bör enligt beredningen grundas på en
avvägning mellan individuella anlag och förulsällningar samt del akluella
rekryteringsbehovet. Kvalifikationskraven måste grunda sig pä krigsbefallningarnas
krav på fysisk och psykisk kapacitet.

Flera remissinstanser, l.ex. överbefälhavaren, chefen för
marinen, chefen för flygvapnet, försvarets sjukvårdsstyrelse. LO och Moderata
samlingspartiets kvinnoförbund, avvisar i likhet med beredningen kvotering och
särlösningar för kvinnorna. En viss ojämn fördelning mellan könen får enligl
remissinstanserna godtas inledningsvis.

Inte heller jag kan acceptera någon kvotering för
kvinnorna vid rekrytering lill befälsyrkel. Detta medför givelvis all
fördelningen mellan könen inom olika yrkesgrenar blir ojämn under ganska lång
lid. Rekryteringen bör dock inle få lill följd all vissa yrkesgrenar eller
yrkesområden hell kommer all domineras av kvinnor, eftersom strävandena i samhällel
i övrigl syftar lill all bryla Irenden all Iraditiondlt lillsälla alla
befallningar inom vissa yrken med endasi del ena könel. Kvinnorna måsle liksom
männen kunna las i anspråk pä ell allsidigt säll inom försvarsmakten.

Centerns ungdomsförbund underslryker i sill remissvar all
den allmänna värnpliklen inle skall gälla både kvinnor och män. Folkparliels
kvinnoförbund och Folkparliels ungdomsförbund menar atl den allmänna värnplikten
bör omvandlas lill en allmän totalförsvarsplikl. Folkpartiets kvinnoförbund
föreslår all en uiredning lillsätls i della syfle.

Prop.
1981/82:3 6

Vad beiräffar frågan om en allmän lolalförsvarsplikl vill
jag påpeka all denna har behandlals av försvarskommittén i belänkandet (Ds Fö
1981: I) Säkerhetspolitiken och
totalförsvaret och kommer atl anmälas för regeringen i annal sammanhang.

2.2 Åtgärder för att underlätta kvinnors tillträde till
befälsyrket

Del ankommer på regeringen all beslula i de frågor som jag
kommer all beröra i del följande. Jag vill dock redovisa min syn på de åigärder
som jag senare ämnar föreslå regeringen all vidla för all underlälla kvinnors lilllräde
lill befälsyrkel.

För all
skapa lillräckligl stora elevgrupper under grundutbildningen måsle enligl
beredningen den inledande verksamheten ha ell varierat utbud av yrkesallernativ
för kvinnor. Beredningen anser också att del såväl från försvarsmakiens som den
enskildes synpunkler lorde vara en fördel atl kvinnor och män utbildas
tillsammans på sä säll att flera än några enstaka kvinnor ingår i en och samma
utbildningsenhet. Den anser all man bör beakta dels all vissa yrken har en
civil anknylning, dels all vissa yrken har relativt låga fysiska
antagningskrav. Beredningen föreslår också all verksamhelen inleds med atl
kvinnorna går igenom mililärgrundulbildning med början år 1983 inom följande
yrkesområden.

Inom armén: signal-och tränglrupperna.

Inom kustartilleriet: sjöfrontsarlilleritiänsl, radar- och
sam-bandstiänst saml sjukvårdstiänsl (gemensam för marinen).

Inom flottan: slridsledningstjänst, sambandstjänst, underhållstiänst
och ulbildning som är en lämplig grund för fortsatt utbildning på linjen ylallacktiänst.

Vidare föreslår beredningen att kvinnor får tillträde till
följande yrkesområden först sedan erfarenheler har vunnits av deras tiänslgöring
inom de yrkesområden som försl har gjorls tillgängliga för dem eller när de
medicinska hindren — där detta är möjligt — har undanröjts.

Inom armén: infanteriet, kavalleriet och pansarlmpperna.

Inom kustartilleriet: kustiägar-och markstridstiänst.

Inom flottan: ubåts-och ubälsleknisk Ijänsl.

Inom flygvapnet: flygtiänst och tiänsl som flygingenjör på
flyglinje.

Beredningen anser atl kvinnor skall få tillträde till
övriga yrkesområden (moisvarande) enligl överbefälhavarens eller
försvarsgrenschefens bestämmande.

Flertalet remissinslanser delar beredningens uppfattning
att det fortsatta reformarbetet med kvinnor som yrkesbefäl skall genomföras i
etapper. Inle heller laklen i reformens genomförande ifrägasälls i någon siörre
omfattning. Ell flertal remissinstanser föreslår atl kvinnor skall fä tillträde
till så många yrkesområden som möjligt redan från början. Överbefälha-

Prop.
1981/82:3

våren,
chefen för armén och chefen för marinen anser all del bör ankomma på
försvarsgrenschefen all bedöma vilka ylleriigare yrkesområden som kan göras
tillgängliga för kvinnor i den förslå etappen. Jag inslämmer i denna uppfallning
och ämnar senare föreslå regeringen de åigärder som behövs för alt göra della möjligl.

Beredningen
har föreslagil all kvinnor skall få tillträde lill vissa yrkesområden försl
sedan erfarenheler har vunnits av den inledande verksamheten. Jag anser alt
det bör ankomma på regeringen all avgöra när della skall ske. En löpande
utvärdering av verksamhelen bör genomföras och las in i överbefälhavarens
årsredovisning för att ge underlag för regeringens ställningstagande
härvidlag.

Kvinnor
bör sammanfattningsvis få tillträde lill olika yrkesområden inom försvaret enligl
vad som framgår av följande sammanslällning.

Yrkesområden
inom

Tillgängliga

for k vinnnr

armén

kustartilleriet

flottan

flygvapnet

ILfl viiiiiui

Signaltrup-

Sjöfrontsartil-

Stridsledning

_

år 1983

perna

leritjänst

Sambands-

Tränglrup-

Radar-
och sam-

tjänst

perna

bandstjänst
Sjukvårdstjänst'

Underhålls-tjänst

Ingenjör-

Luftvärnsartil-

Mintjänst

Markförsvars-

enligt för-

trupperna

leritjänst

Teknisk

tjånst

svarsgrens-

Luftvärnet

Mintjänst

tjänst

chefs be-

Artilleriet

Teknisk
tjänst

Ubåts-
och

stämmande.

Tygtekniska

ubåtsteknisk

tidigast

kåren

tjänst

är 1983

Infanteriet

Kustjägar-/

_

Flygtjänst

enligt re-

Kavalleriet

markstrids-

Flygingenjör

geringens

Pansartrup-

tjänst

på flyg-

bestämmande

perna

linje

' Gemensam för marinen nar det gäller yrkesutbildning.

Enligt
min mening skall givetvis samma villkor gälla för kvinnor som för män när det
gäller övergång till och ulbildning för försvarels intendentkår och fortifikalionskåren
liksom när det gäller karriärväxlingar mellan yrkes-och reservbefälsområdena.

Överbefälhavaren,
chefen för armén, chefen för marinen och riksrevisionsverkei har i sina
remissvar föreslagil all formerna för krigsplacering av kvinnor som inle
fullföljer sin officersutbildning skall undersökas.

Riksrevisionsverkei
har i sill yllrande framhållil alt manliga befälselever, som inle forlsäller
inom yrket, placeras på lämplig befallning inom krigsorganisationen med slöd av
värnpliktslagen. Eftersom kvinnor inte lyder under värnpliktslagen kan en
placering i krigsorganisationen, enligl verket, endasi ske genom frivilligt
avtal. Ell alternativ är då en placering inom civilförsvarets
krigsorganisation.

Även
jag anser att en placering av här aktuella kvinnor i civilförsvarets

Prop. 1981/82:3 8

krigsorganisation t. v. är lämplig, eftersom där råder slor
brisl pä personal i ledande befallningar. Jag ämnar dock föreslå regeringen all
vidla de åtgärder som behövs för atl undersöka former för all krigsplacera
kvinnor på samma säll som män.

Beredningen föreslår också vissa former av övergångsulbildning
för yrkes- och reservanslällning av vissa kategorier redan anslälld kvinnlig
personal inom armén och marinen saml för viss kvinnlig A-personal, dvs. personal
som genom skriftligt avtal har ålagil sig all frivilligi tiänslgöra inom loialförsvarel
och placerals med ständig tiänslgöring där.

Överbefälhavaren är enligl sill remissyllrande beredd aU
granska och föreslå hur ulbildningen skall genomföras och vilka anslällda som
kan komma i fråga.

Moderata kvinnoförbundet föreslår aU kvinnor som är anslällda
i civila befallningar inom försvarei ges dispens för all bli yrkesbefäl.

Den nya
befälsordningen bygger på all de blivande befälen har gjort sin grundutbildning
gemensamt med övriga värnpliktiga. Jag anser därför all även kvinnor bör ha moisvarande
utbildning. 1 de fall civilt anslällda kvinnor inom försvarsmaklen och
frivillig personal i övrigl uppfyller de krav som ställs för befälsanslällning
bör de dock övergångsvis kunna beredas anslällning efler viss vidareutbildning.
Jag avser senare all föreslå regeringen de åtgärder som behövs för all göra
vidareutbildningen möjlig.

I fråga om direktrekrylering av kvinnor för anslällning
som reservbefäl anser flertalet remissinstanser i likhet med beredningen att
överbefälhavaren eller försvarsgrenschefen bör få beslämma när och i vilken
omfattning kvinnor skall utbildas till reservbefäl med hänsyn till den
merkostnad detta skulle medföra. Jag delar hell beredningens uppfattning i
denna fråga.

Beredningen har även föreslagit att kvinnor som har
genomgått grundutbildning, men som senare avbryter sin utbildning lill
yrkesofficer, får anställas som reservofficer. Anställning i reserven bör härvid
kunna ske på samma sätl som gäller för manliga befäl. Överbefälhavaren
instämmer i beredningens förslag. Även jag delar denna uppfattning.

2.3 Aktiva åtgärder för främjande av jämställdhet m. m.

Beredningen påpekar atl anslällning av kvinnor som befäl
är en fråga dels om alt ge dem lilllräde till olika yrkesområden, dels atl
verkligen fä kvinnor all söka lill dessa områden och atl främja deras
anpassning i yrket. Åigärder måste enligl beredningen därför vidtas för atl
göra det möjligl för kvinnor atl anlas lill ulbildning men också för all
reformen skall bli framgångsrik.

De aktiva ålgärderna kan enligl beredningen indelas i två
huvudmoment. Det ena är all om möjligl anpassa arbetsförhållandena så atl så
mänga kvinnor och män som möjligl kan konkurrera om befälsbefatlningarna. Del

Prop.
1981/82:3 9

andra
är all vidla rekryterings- och informationsåtgärder för alt nå en jämnare
fördelning mellan kvinnor och män inom olika yrkesområden.

Sä goll
som alla remissinslanser anser i likhei med beredningen all del är nödvändigt
med aktiva åtgärder för all reformen skall ge ell goll resullai.

Beredningen
anser all aktiva åigärder för jämställdhet bör ingå som etl väsentligt mål i
försvarsmaktens personalpolitik. Den föreslår därför att personalens kunskaper
om könsrolls- och jämslälldhelsfrågor förbättras genom ulbildning och andra personalulvecklande
åtgärder. Attityderna bör påverkas på alla nivåer i försvarels organisation.
Beredningen föreslår ocksä all del i instruktionerna för de nämnder, som är
rådgivande och beredande ål myndigheter i frågor om antagning och urval av
yrkesbefäl, las in föreskrifter om all utvecklingen mol jämställdhet i
befälsyrket skall främjas. Beredningen föreslår också atl en representant för
jämställdhels-ombudsmannen adjungeras i cenlrala nämnder och all en
representant för de kvinnor som genomgår grundutbildning adjungeras i lokala
nämnder.

Överbefälhavaren
och chefen för armén finner beredningens förslag lill aktiva åigärder för
jämställdhet m. m. lämpliga. Chefen för marinen menar all dessa frågor måste
underordnas chefens för marinen övergripande uppgifl all skapa en effektiv och
rationell krigsorganisation. Chefen för flygvapnel anser all flygvapnels behov
all rationellt bedriva grundutbildning måsle sällas före jämslälldhelsarbetel.

Jämslälldhelsombudsmannen
säger sig gärna bidra med råd och erfarenheter till akluella cenlrala nämnder.

1 likhei
med beredningen anserjag att aktiva åigärder för jämställdhet är viktiga och ulgör
en naturlig del i försvarsmaktens personalpolitik. Den som i övrigl har ansvar
för personaladministrationen bör också svara för jämslälldhelsåtgärderna. Jag
vill erinra om atl varje arbetsgivare enligl jämställdhetslagen har skyldighet
all verka i delta avseende. Jag anser dock att det måsle godtas atl endasi en liten
grupp kvinnor ingår i en utbildningsenhet.

Jag
är däremol inle beredd all godta beredningens förslag om adjunge-ring av
representanter i olika nämnder. I stället ser jag jämslälldhelsom-budsmannens
förslag atl bidra med råd och erfarenheler i nämnderna som en lämplig lösning.
Jag vill också erinra om alt del är de fysiska och psykiska kraven i krigsbefatlningen
som ytterst avgör vilka som kommer all rekryleras.

Beredningen
lämnar vissa synpunkler på den närmare ulformningen av studie- och
yrkesorienteringen om befälsyrkel för kvinnor. Den anser atl samordningen
mellan skolan och försvarsmaklen bör vidgas. Beredningen anser också atl
försvarsmakten via sina representanter i samvérkansråden Skola-Arbetsliv (SSA-råden)
bör kiinna medverka lill all genomföra de idéer och program som aktualiseras
inom ramen för skolans jämställdhets-arbete.

Skolöverstyrelsen
betonar i sill remissyllrande lärares och annan skol- tl Riksdagen 1981/82. I saml. Nr
3

Prop.
1981/82:3 10

personals
behov av ökad kunskap i dessa frågor. Styrelsen anser också all det är viktigt
med försvarels medverkan i SSA-råden.

Även
jag anser del viktigt med en utvidgning av samverkan mellan skolan och försvarsmaklen
men vill påminna om atl även detta är en fråga som har behandlats av
försvarskommittén.

Beredningen
föreslår vidare att den försöksverksamhet med yrkesinfor-malionskurser för
såväl manlig som kvinnlig ungdom som pågår inom armén och marinen görs
permanent.

Eftersom
förslag nu läggs fram som innebär anslällning av kvinnor som befäl inom armén
och marinen, avser jag atl föreslå regeringen att dessa informationskurser
skall genomföras kontinuerligt, vilket redan sker inom flygvapnel,

Enligl
arbelarskyddsstyrelsens uppfattning är de starkaste hindren för all kvinnan
skall kunna arbeta som yrkesbefäl de fysiska könsskillnaderna. Styrelsen anser
alt de resurser som beredningen har föreslagit för att undanröja de fysiska
hindren verkar underdimensionerade. Betydligt större resurser bör sältas in på
särskilda projekt för utredning av tester och för anpassning av arbetsplatser
och materiel till kvinnans förutsättningar. Det finns sannolikt goda möjligheler
att minska den fysiska arbetsbelastningen inom befälsyrkel. vilket kommer både
kvinnor och män tillgodo. En prioritering av problemlösningar som hänger ihop
med de fysiska könsskillnaderna är nödvändig. Annars finns enligt styrelsen
risk dels för att rekryte-ringsunderiagel blir för lilel, dels för att redan
rekryterade kvinnor får svårigheter atl genomföra sina arbetsuppgifter.

Det
är enligt min mening inte möjligt alt dra en skarp gräns mellan den forskning
som rör de sociala och psykologiska faktorerna och den uppföljning som
fortlöpande genomförs i värnpliktsverkets och försvarsgrenschefernas regi och
som rör de fysiska kapaciletskraven. Den löpande uppföljningen av kvinnor och
män i olika sociala och psykiska siluationer inom försvarei skall genomföras
inom resp. försvarsgren i samråd med andra berörda myndigheter. Forskningen måsle
koncentreras lill de områden där man kan förutse alt problem kommer att uppstå.
En prioritering mellan olika projekt måsle ske. Del är således enligt min
mening särskilt viktigt atl en samordning kommer lill stånd mellan de olika
projekt som beredningen har föreslagit och eventuella andra erforderliga
projekt. Jag avser därför all senare föreslå regeringen att uppdra åt
överbefälhavaren alt i samråd med värnpliklsverkel och försvarels
forskningsanstalt samordna denna verksamhel.

Jag
vill äter erinra om atl det är de fysiska och psykiska kraven i krigsbefatlningen
som avgör vilka som skall anställas som yrkesbefäl. Samtidigt anser jag del
dock vikligl alt reformen inle försvåras. Det är därför angeläget alt de
fysiska prestationskraven kontinuerligt ses över och all varken för höga eller
för låga krav ställs i resp. befattning. Jag ämnar senare föreslå regeringen
alt detta översynsarbete samordnas med

Prop.
1981/82:3 II

den
civila och mililära forskning som i övrigl bedrivs i samhället. Erfarenheterna
från pågående civil forskning vid universitet och högskolor, l.ex. institutionerna
för gymnasliklärarulbildning. kan då las lill vara liksom slressforskning och
annan relevant forskning såväl inom som ulom landei.

Beredningen
har också lämnal förslag lill inriktning av studierna av den submarina miljön
och flygmiljön.

Med
hänsyn lill del ekonomiska lägel avser jag f. n. inle föreslå regeringen atl
prioritera de återstående studier som beredningen föreslär av den submarina
miljön och flygmiljön, eftersom sådana studier endasi kommer alt beröra ell
fåtal befallningar för kvinnor i befälsyrkel. Jag avser all senare föreslå
regeringen atl uppdra ål försvarels forskningsanslall all inom ramen för sina
forskningsresurser la hänsyn lill och inbegripa även kvinnor i de studier som
redan pågår.

2.4 UppföUning
och forskning

Beredningen
understryker vikten av att följa upp konkreta utbildnings-och arbetssituationer
liksom effekterna av de politiska besluten rörande kvinnor inom det militära försvarei.
Studierna bör omfalla befälets antagning, utbildning och funktion i
befälsarbetet och la upp altilyd-, motivations-, lednings- och chefsfrågor. De
projekt som försvarets forskningsanstalt planerar, angående bl.a. individers
och gruppers prestationsförmåga under hot och beslutsfattande i sociala
situationer, bör enligl beredningen omfatta även kvinnor. Vidare anser
beredningen det vikligl all urvalssys-temets effekter kontinuerligt följs upp
och utvärderas för atl förhindra en dold könsdiskriminering.

Försvarets
forskningsanstalt delar beredningens uppfattning all del är viktigt att den
tidigare skisserade undersökningen genomförs. All så ännu inte har skett beror
enligt forskningsanstalten på bristande resurser.

Även
jag delar beredningens uppfallning alt tidigare beslutade undersökningar för
att följa upp resultatet av reformen skall genomföras.

Beredningen
föreslår också att en fördjupad studie av de fysiska prestationskraven
genomförs inom ramen för del kontinuerliga översynsarbelet på området. Den
föreslår vidare en översyn och anpassning av de medicinska kapacitetskrav som slälls
på befallningar inom i första hand de utbildningslinjer som leder till anslällning
som yrkesofficer för kvinnor.

Värnpliktsverket
påpekar alt del ankommer på verkel alt i samverkan med försvarsgrenscheferna,
försvarets sjukvårdsstyrelse och försvarets forskningsanstalt fortlöpande pröva
och vid behov justera de fysiska prestationskraven, bl.a. med hänsyn lill ny
taktik och teknik.

2.5 Kostnader

Beredningens
förslag innebär alt kvinnor - inom fastställda personalramar och tillgängligt
rekryteringsutrymme - får konkurrera om anställning

Prop.
1981/82:3 12

som
befäl på de villkor som gäller för manliga sökande. De ekonomiska
konsekvenserna bedöms av beredningen därför bli marginella. De avser i huvudsak
koslnader för anlagningsprövning. grundutbildning och vissa praktiska
arrangemang. Beredningens förslag till aktiva åigärder är kostnadskrävande,
men många av de föreslagna ålgärderna kan enligl beredningen genomföras inom
ramen för tillgängliga resurser. De forskningsprojekt som beredningen har föreslagil
förutsätter atl forskningsuppdragen omfördelas inom de berörda myndighelerna
för all begränsa den ärliga merkostnaden som totalt uppskattas till drygt I
milj. kr. vid genomförande av samlliga förslag under en lidrymd av I -5 år.

Flera
remissinstanser, däribland överbefälhavaren, försvarels forskningsanslall.
försvarets rationaliseringsinstitut och riksrevisionsverket, är kritiska lill
beredningens redovisning av koslnaderna för reformens genomförande.
Överbefälhavaren menar all förslagen innebär ökade koslnader för försvarsmaklen.
Dessa skall rymmas inom en redan ansträngd ekonomi. Försvarels
forskningsanstalt anser sig inle kunna göra någon omfördelning inom ramen för
nuvarande resurser och prioritering. Försvarels rationaliseringsinstitut anser
del väsentligt all del föreslagna slegvisa införandet i stort anpassas till
tillgängliga ekonomiska resurser. Värnpliklsverkel framhåller all verkets
utökade verksamhel kräver ökade resurser.

Beredningens
förslag innebär att kvinnor får möjlighel all inom faslslällda personalramar
och tillgängligt rekryleringsutrymme konkurrera om befälsanställning på samma
villkor som gäller för manliga sökande. Vissa kostnader tillkommer dock för
information, antagning, inskrivning, viss forskning och vissa praktiska
arrangemang. Jag uppskattar atl de tillkommande koslnaderna för den inledande
verksamheten kommer atl uppgå till ca 1 milj. kr. för investeringar och 5 milj.
kr. i årliga merkostnader för grundutbildning av ca 100 kvinnor. Jag utgår från
all dessa medel skall disponeras inom utgiftsramen för det militära försvarei.

3 Hemställan

Jag
hemställer atl regeringen

1. föreslår
riksdagen all slulligl godkänna all rekrytering lill befäls-

yrket inom samlliga försvarsgrenar får ske oberoende av kön,

2. bereder
riksdagen lillfälle all la del av vad jag i övrigl har anförl

om rekrytering av kvinnor som befäl inom det mililära försvarei.

4 Beslut

Regeringen
ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslular all genom
proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för den ålgärd
eller det ändamål som föredraganden har hemställt om.

Prop.
1981/82:3 13

Bilaga I

Nuvarande ordning 1 Bakgrund

1.1 Riksdagsbeslut

Riksdagen
beslutade vid 1978/79 års riksmöle om anslällning av kvinnor som befäl inom del
mililära försvarei (prop. 1977/78: 185. FöU 1978/79: I, rskr 1978/79:2).

Riksdagsbeslutet
innebär atl kvinnor i princip ges möjlighel all få anslällning som befäl inom
del mililära försvarei på samma villkor som män. Kvinnor som skall anslällas
som yrkesbefäl förulsälls frivilligt gå igenom en ulbildning som motsvarar den
grundutbildning som manliga befälsuttagna får genom värnpliklen.

1
den första etappen fick kvinnor tillträde lill vissa mililära yrken i marktiänst
inom flygvapnel. Dessa yrken är stridslednings- och luftbevak-ningsljänst. sambandstiänsl
och teknisk Ijänsl. Vidare fick kvinnorna tillträde till befallningar för
reservofficer i flygtrafiktiänst, meleorolog och flygingenjör i marktjänst.
Kvinnor fick också möjlighet alt bli läkare och veterinärer inom försvarei.

Redan
anställda kvinnliga tekniker och lekniska biträden saml viss frivillig
personal vid flygvapnet fick möjlighel lill vidareutbildning för anställning
som befäl.

Vissa
kameralchefsbefallningar med begränsat mobiliserings- och
krigs-planläggningsansvar öppnades för civil personal. Dessa var lidigare förbehållna
kompaniofficerare.

Kvinnor
skulle vidare på försök kunna rekryleras lill befallningar för menig i driftvärnel
och lill specialislbefatlningar i Sveriges beredskapsstyrka för FN-tjänsl.

Beslutet
innebar inte något ställningslagande lill behovel av särskild prakliktjänstgöring
eller praktikanlanställning för kvinnor.

1.2 Regeringsbeslut

Riksdagsbeslutet
föranledde etl flerlal regeringsuppdrag lill berörda myndigheter.

Överbefälhavaren
fick i uppdrag all leda genomförandel av reformen i enlighel med riksdagens
beslut. Genomförandel skall vara etl led i införandel av den nya
befälsordningen.

Chefen
för armén fick i uppdrag all genomföra försök med kvinnor i driftvärnel under budgelåren
1979/80-1981/82. Försöken skall fortlöpande redovisas för regeringen i
årsredovisningarna och slutrapport skall avlämnas i anslulning lill
årsredovisningen 1982.

Prop. 1981/82:3 14

1 proposiiionen anförde departementschefen all han ansåg
del vara angelägel all utvecklingsmöjligheterna för den civila personalen ökas.

Efler förslag av överbefälhavaren meddelade regeringen i
maj 1980 föreskrifter om vilka tiänster för kompaniofficer i kameral tiänsl som
skall kunna besällas med både civil och militär personal. Dessuiom skall fortlöpande
prövas om ytterligare Ijänsler kan besättas med civil personal.
Överbefälhavaren har i april 1981 meddelat beslämmelser (TEG 8I0(M7) om
antagning och ulbildning av viss civil personal lill kamerala chefsbe-fatlningar.

Försvarels förvallningsskola skall utbilda civil personal
i kameral tiänsl pä moisvarande säll som kompanofficerare (kameralchefskurser).

1 regleringsbreven anges åriigen för varje
försvarsgren.all yrkesinforma-lion skall ges i form av kurser vid
försvarsgrenens myndigheter för såväl manlig som kvinnlig ungdom.

Den 20 december 1979 ulfärdade regeringen en förordning om
mililär gmndulbildning för kvinnor, som omfaiiade regler för antagning, ulbild-ningens
omfallning, skiljande från utbildningen och förmåner samt verkslällighelsföreskrifler
och besvärshänvisning. Förordningen har sedermera ersatts av dels en lag (1980:
1021) om mililär grundutbildning för kvinnor (prop. 1980/81:43, FöU 1980/81:13,
rskr 1980/81:76). dds en förordning (1980: 1024) med samma rubrik.

Lagen stadgar atl kvinnor som genomgår mililär grundutbildning
är krigsmän under ulbildningen. Den innehåller ocksä vissa grundläggande beslämmelser
om själva grundutbildningen. Förordningen omfallar föreskrifter om bl.a.
antagning och ulbildning. Samtidigt gjordes en ändring i skadeståndslagen
(1972: 207). vilken innebär all kvinnor som har antagils lill grundutbildning
likställs med arbetstagare vid tillämpningen av lagen. Bestämmelserna trädde i
kraft den I januari 1981. De lillämpas också pä kvinnor som lidigare har
antagits till militär grundutbildning.

2 Anställning av kvinnor i flygvapnet

Chefen för flygvapnel informerade år 1979 om den nya
befälsordningen. Därvid upplystes också om all kvinnor skulle kunna rekryleras lill
vissa yrken.

Eftersom kvinnorna måste gå igenom en grundutbildning som molsvarar
männens, måste de liksom dessa försl inskrivningsprövas. Prövningen genomfördes
vid östra värnplikiskonlorel i Solna (VKÖ).

Efler genomförd inskrivningsprövning testades kvarvarande
kvinnor som hade sökl militär yrkesofficersutbildning vid flygvapnets uttagnings-kommission
(UTK).

Orsaken lill alt kvinnorna testades vid ullagningskommissionen
före grundutbildningen var all de som logs ul skulle löpa mindre risk all bli ulslagna
vid ansökan lill officershögskolan efler fullgjord grundutbildning. Männen
testas försl i samband med ansökan lill vidare officersutbildning.

Den
21 juli 1980 ryckte 29 kvinnor in på F 16 för atl genomgå sin frivilliga grundutbildning.
Efter avslutad grundutbildning sommaren 1981 har 22 kvinnor antagits till
fortsatt utbildning. Älla som har antagits beräknas börja vid officershögskolan
hösten 1981. Utbildningen följs upp och utvärderas successivt.

I
febmari 1981 genomfördes den andra inskrivningsprövningen på ungefär samma
sätt som tidigare.

Följande
tabeller visar rekryteringen av kvinnor till flygvapnels yrken åren 1980 och
1981.

Rekrytering
av kvinnor som yrkesoilicerare

Antal

Kategori

Stridsled-

Sambands-

Teknisk

Totalt

ni ngs-

och

tj ä nst

tj ä nst

luft
bevak-

ningstj ä nst

1980

1981

1980

1981

1980

1981

1980

1981

f ö ranm ä lda

69

89

29

86

5

14

103

189

pr ö vade vid VK Ö

48

61

24

49

4

8

76

118

pr ö vade av UTK

38

35

20

29

4

5

62

69

antagna
till

frivillig

grundutbild-

ning

17

15

11

9

2

1

30

25

som
genomf ö rt

frivillig

grundutbild-

ning

13

9

2

24

som s ö kt yrkes-

ofTicersut-

bildning

13

8

2

23

som
antagits

till yrkes-

ofTicersul-

bildning

13

7

2

22

Rekrytering
av kvinnor <.

som reservoincerare
m

.m.

Kategori

Antal

s ö kande

pr ö vade av

antagna

UTK

1980

1981

1980

1981

1980

1981

Reservofficerare

Stridslednings-
och

luftbevakningstj ä nst

4

7

2

6

-

4

Sambandstj ä nst

1

4

-

-

-

-

Flygtrafiktj ä nst

64

54

48

20

2

5

Totalt

69

65

50

26

2

9

Civilmilit ä r personal

Flygingenj ö r i marktj ä nst

8

6

8

2

-

-

Meleorolog
i flygvapnets

reserv

14

27

10

23

2

4

Totalt

22

33

18

25

2

4

Prop.
1981/82:3 16

Beträffande
antalet prövade vid östra värnplikiskonlorel och ullagningskommissionen finns
en viss osäkerhel i underlaget när del gäller individernas ansökningar.

Yrkesofficersulbildningen
genomförs enligl bestämmelserna för den nya befälsordningen, medan den övriga ulbildningen
sker enligl den gamla befälsordningen. Detta innebär att utbildningen till
reservofficer, fiygin-genjör i marktiänst och meteorolog regleras i
förordningen (EFS 1977:29) om ulbildning till regementsofficer m.m, vid flygvapnel.
Ulbildningen omfallar således för reservofficerare en grundläggande ulbildning
och praktisk tiänslgöring i förband om ca 14 månader, reservofficerskurs I om ca
6 veckor och reservofficerskurs 2 med en praktisk tiänslgöring om ca 15 veckor.
Ulbildningen lill flygingenjör i marktiänst och lill meleorolog genomförs med
särskild yrkesinriktning. Ulbildningen omfatlar lolall drygl 20 månader.
Därtill kommer viss ämnesulbildning.

Regeringen
beslutade i april 1980 all av redan anslällda och viss frivillig personal fick
fem kvinnor anslällas som plulonsofficersaspiranler. Av flera skäl anslöls
kvinnorna lill en ulbildning i del gamla befälsulbildningssysle-mel. Bl.a. kan
fler kvinnor därmed få en snabbare befordran som befäl inom försvaret.
Kvinnorna startade med en allmänmililär ulbildning i april 1980 och påbörjade i
augusti 1980 plulonsofficerskurs 2 tillsammans med de män som har anställts som
aspiranler. 1 augusti 1981 går de som fullföljer ulbildningen ul som överfurirer
och blir vid övergången till den nya befälsordningen fänrikar år 1983.

3
Försök med kvinnor i driftvärnet

Försöken
med kvinnor i driftvärnel genomförs under budgelåren 1979/ 80-1981/82 och är
uppdelade på fem kurser om vardera tre veckor. Poslverkel. televerket, statens
vatlenfallsverk. Sveriges Radio ÄB. flygvapnel, fortifikationsförvallningen,
försvarels materielverk, försvarels forskningsanstalt, försvarels
radioanstalt. Södra, Östra, Bergslagens och Övre Norrlands militärområden saml
byggnads- och reparalionsberedskapen deltar i försöken.

Myndigheterna
lar själva ul de kvinnor som skall utbildas för driftvärnel. Del har förekommil
slora variationer mellan myndigheterna vad gäller principerna för information
och ullagning. Inlressel hos kvinnorna är stort.

I
den första kursen varierade åldern mellan 18 och 52 är. Genomsnittsåldern var
33 år. Av kursdeltagarna var 44% 25 år eller yngre.

Försöken
med grundläggande driflvärnsulbildning för kvinnor förläggs centralt lill hemvärnets
slridsskola i Vällinge. Kvinnorna har under kurstiden samma förmåner som
männen i driftvärnel. Driflvärnsmyndighelerna betalar deras löner.

Prop. 1981/82:3 17

Varje kurs omfallar ca 120(3 x40) limmar under Ivä
kursskeden om två resp. en vecka vid slridsskolan. Därefter följer två ärs kontraklerad
utbildning vid den egna myndigheten (40limmar).

Efler ulbildningen vid hemvärnels slridsskola skall kvinnorna
ha fåll en sådan grundutbildning all de kan medverka i bevakningen av sin
arbetsplats. De kan då krigsplaceras som meniga i stridande befattningar vid myndighelernas
driftvärn.

Erfarenheterna från de första kurserna är positiva. 1 var
och en av de tre kurser som har genomförts har i genomsnitt 26 kvinnor
deltagit. Endasi någon enstaka kursdeltagare har slutat. Utbildningen ses
fortlöpande över. Några större förändringar har inte skell. Eftersom
utbildningstiden är kort. försöker hemvärnels slridsskola alt successivt
effektivisera utbildningsplanerna. Avsikten är all fä en grundläggande hemvärnsulbildning
för den personal som inle har genomfört värnpliklstiänslgöring.

4 Försök med kvinnor i FN-tjänst

Överbefälhavaren uppdrog i februari 1979 åt chefen för
armén atl i samråd med bl.a. värnpliklsverkel ulforma beslämmelser för
försöksvis anslällning av kvinnor i Sveriges beiedskapsslyrka för FN-tiänsl.

De befallningar som är akluella för kvinnor finns inom
huvudområdena sjukvärds-, expeditions- och slabstiänsl. Ell tiotal
befallningstyper är akluella, bl.a. poslkassör, sjukvårdare, slabsassisient
och växeltelefonist. De akluella befattningarna är av sådan arl alt den civila
yrkeskompetensen är avgörande vid rekryleringen. Tjänslerna är reserverade för
kvinnor. Om kvinnor permanenl skall ges möjlighel att-tiänstgöra vid FN-förbanden,
är avsikten atl män och kvinnor skall få konkurrera om dessa befattningar på
lika villkor. Enda undantaget skulle t. v. vara all kvinnorna inle har värn-",
pliktsulbildningen som basfärdighel.

Rekryleringen av kvinnor lill FN-bataljonerna pä Cypern
påbörjades sommaren 1979 med annonser främst i dagspressen. Över 3 500
ansökningar kom in. Specialislpersonal. l.ex. postpersonal och
sjukvårdspersonal, granskades av berörda myndigheter med fackkunskaper inom
resp. område. För anlagningsprövning logs ul 47 kvinnor i åldrarna 25-45 år.

Anlagningsprövningen genomfördes vid öslra värnplikiskonlorel
och omfaiiade medicinsk undersökning och psykologiskl inriklad tiänstbar-hetsprövning.
1 lillämpliga delar ulnyujades de prövningsmeloder som gäller vid inskrivning
av värnpliktiga.

Vid anlagningsprövningen godkändes 42 kvinnor. Dessa
inkallades lill förberedande allmänmililär ulbildning under en vecka i oktober
1979. Utbildningen var förlagd till Livgrenadjärregemenlel i Linköping. Tio av
de kvinnor som hade godkänls hade lidigare ulbildning inom någon frivillig n Riksdagen 1981/82. I saml. Nr J

Prop. 1981/82:3 18

försvarsorganisation. Av de 42 kvinnor som hade godkänls
logs 36 ut och delades upp i tre grupper för de tre kommande beredskapsbalaljonerna.
Den första gruppen påbörjade sin FN-tiänstgöring i direki anslulning lill den allmänmililära
utbildningen och genomförde före avfärden lill Cypern i början av november tre
veckors FN-utbildning tillsammans med övrig personal vid balaljonen. För de
kvinnor som placerades vid senare ulsända balaljoner kom FN-ulbildningen all omfalla
lolall fem veckor. Tjänslgö-ringen ulomlands omfattar ca sex månader.

Av prakliska och ekonomiska skäl och för all underlälla
genomförandel av försöken förlades den kvinnliga personalen till en tiänslgöringsplais.
balaljonens huvudförläggning Camp Vicloria i Larnaca.

För all följa upp försöken har chefen för armén i samråd
med öslra värnplikiskonlorel låtit genomföra inlervjuer med kvinnorna vid olika
tidpunkter under tiänslgöringen. Även manliga FN-soldaler och resp. bataljonschef
har intervjuats i samband med tiänstgöringens avslutande.

Av chefens för armén slutrapport den 8 april 1981 sedan de
två första grupperna (vinter- resp. sommarbataljonen) hade avslutat sin tiänslgöring
framgår bl. a. följande.

Målet för försöken har varil alt undersöka om del är
lämpligt all kvinnor innehar befallningar vid den svenska beredskapsslyrkan. Av
den utvärdering som har gjorls kan utläsas all kvinnorna har höjt
bataljonernas arbetskapacitet och alt de är överlägsna sina manliga kollegor i
vissa arbetsuppgifter, där en direkt jämförelse kan göras (stabsexpedilion, idefonväxel).
Dessa befallningar finns inom sådana yrken som är slarkl kvinnodomine-rade i
Sverige. Det har således funnits många sökande, vilket har gett möjlighel atl slälla
höga krav vid uttagningen.

De befattningar som försöken omfallar har befunnits
lämpliga för kvinnor. Mellan fem och tio ylleriigare befallningsryper är
tänkbara för kvinnor.

Del undandrar sig egentlig bedömning om kvinnorna skulle
ha klarat av mer krävande uppgifter i form av fältliv, strid eller andra former
av stress. Någon anledning all tro att de skulle ha klarat en psykisk press
sämre än sina manliga kollegor finns inle. Del framslår dock som klart all den
manliga personalen genom sin militära grundutbildning är mer användbar för
operativa uppgifter.

Problemet med kvinnor i FN-tiänsl är närmasl av ekonomisk nalur.
Försöken har kostat ca 300000 kr. extra för de två första bataljonerna. Koslnaderna
för den allmänmililära ulbildningen inkl. prövning och rekrytering beräknas forlsällningsvis
lill ca 12500 kr. per kvinna.

Även om män och kvinnor rekryleras gemensaml, måsle
prövningen kvarslå så länge kvinnor inle gör värnpliklstiänslgöring. Den
särskilda utbildningstiden för kvinnor, två veckor, är för kort.

Tillgången på intresserad och lämplig personal har varil
god. Detta bedöms i huvudsak gälla också i framliden.

Prop. 1981/82:3 19

FN-balaljonernas operativa effekt i stort. dvs.
möjligheterna att lösa förelagda uppgifter, har inte förbättrats märkbart. A
andra sidan kan inte heller konslaleras att bataljonernas operativa förmåga har
minskal genom all kvinnor ingåll i organisationen. Det bör dock påpekas atl del
operaliva lägel har varit myckel lugnt under försöksperioden.

Del bör nämnas all närvaron av de kvinnor som har tiänslgjorl
vid sjukhuskompaniel i Libanon - etl förband som har haft en mer utsatt
position - inte har medfört någon som helst komplikation avseende förbandets operaliva
effeki.

Försöken ger inle någol belägg för alt övriga i FN-organisalionen
deltagande nationers personal eller värdlandels befolkning har intagit några
negativa attityder eller visat negativa reaktioner mot de kvinnor som har tiänslgjorl
i beredskapsstyrkorna. Chefen för armén finner dock all - om kvinnor i forlsätlningen
organisatoriskt skall ingå i beredskapsstyrkans balaljoner-överbefälhavaren bör
ges handlingsfrihet atl med hänsyn lill religiösa och eliska eller andra
förhållanden som råder inom områdel noga pröva om och i vilka befallningar
kvinnor - i varje fall i elt inledningsskede - bör ingå i FN-slyrkan.

5 Informationskurser

1 regleringsbreven anges årligen alt yrkesinformation i
form av kurser (praklikanlläger) skall genomföras vid försvarsgrenarna för
såväl manlig som kvinnlig ungdom. Eleverna är mellan 15 och 19 år.

Armén anordnar årligen praklikanlläger, både pä sommaren
och vintern. Praktikantlägren har till uppgift att som ett led i arméns yrkesinfor-mation
bl.a. ge eleverna en uppfattning om arbetsliv och arbetsmiljö, att orientera om
olika yrkeskategoriers uppgifter och om truppslagen samt atl ge eleverna en
viss personlig färdighet i vapenyänsl och fysisk träning. Antalet elever bör
vara högsl 35 per läger. Eleverna tas ut centrall genom chefens för armén
försorg. Uttagningen bygger helt på skolbetygen. Ca 50% av antalet sökande tas ul.
Resp. förbandschef anordnar lägren.

Eleverna och deras föräldrar informeras i god tid om
verksamheten. Informationen innehåller bl.a. en kort historik om förbanden samt
uppgifter om utbildningens omfattning i stort, lider och utrustning.

Ulbildningen omfattar bl.a. fysisk träning, vapentiänst. Iruppslags-tiänst,
försvarsupplysning, personalbehandling, yrkesinformalion och personalvård.

Sommaren 1980 öppnades 4 av 16 praklikanlläger även för
flickor. De fyra lägren för både pojkar och flickor är föriagda lill
infanteri-, signal- och irängregemenlen. Ylleriigare ell läger förlagt lill ell
signalregemenle öppnas för flickor under sommaren 1981.

Prop. 1981/82:3 20

Sommariägren omfatlar en Ivåveckorsperiod mellan millen av
juli och millen av augusti. De är upplagda så all plals skall kunna beredas
lika många pojkar som flickor. Ulbildningen är densamma för alla, men pojkar
och flickor har separala föriäggningar. I februari - mars 1981 genomfördes Ivå vinlerpraklikanlläger
i Ånn, för förslå gången med flickor. Förbanden hade anmäll de mesl lämpliga
eleverna från sommarkurserna.

Marinen har aspiranlskolor i skärgården där eleverna fär
lära sig segla, ro, navigera, signalera, ulöva sjömanskap m. m. Ulbildningen innefallar
även viss mililär ulbildning, l.ex. signakjänsl, flottans organisation saml
viss handräcknings- och vakujänsl. Ulbildningen som genomförs under tre är sker
genom sjövärnskären som är en del av flollan.

Sommaren 1979 anlogs på försök sex flickor på samma
villkor som pojkar lill skolan på Märsgarn. Försöksverksamhelen fortsalle även
åren 1980 och 1981 med anlagning av alla resp. sju flickor. Av de flickor som
började år 1979 och senare går under år 1981 fyra flickor iredje årel och sex
flickor andra årel av den Ireåriga ulbildningen.

Under den andra årskursen får eleverna möjlighet att
avlägga prov för förarintyg för segel- och motorbåtar. 1 slulel av iredje
årskursen kan de avlägga prov för skepparexamen vid någon sjöbefälsskola.

Första och andra årskurserna avslutas med en prövning, vid
vilken eleverna måste förklaras lämpliga för all fä fortsätta nästa årskurs.
Mellanliggande vintrar genomgår eleverna brevkurser som måste vara godkända.

Flygvapnels ungdomsverksamhet - flygpojkar och flygflickor-
ger en inblick i arbetet inom flygvapnet. Genom studiebesök får eleverna bilda
sig en egen uppfattning om flygvapnets elva yrken, av vilka åtta i dag har
öppnats för kvinnor.

Både vinter- och sommarkurser anordnas. Sommarkurserna
anordnas under tre veckor pä flottiljerna. Utom studiebesök på olika
arbetsplatser m. m. ingår grundläggande teoretisk ulbildning i vissa flygämnen
som flyg-och molorlära, navigation m. m. Teorilektionerna varvas med bl. a. idrolt.
1. ex. i form av folboll, bordlennis, fjällvandringar och kanolturer.

Del finns ocksä en fortsättningskurs för de flygpojkar och
flygflickor mellan 17 och 19 är som tidigare hargenomgåll en sommarkurs dier minsl
tre vinlerkurser. Skillnaden mol lidigare kurser är all eleverna då får siörre möjlighel
all praktiskt tillämpa vad de har lärt sig. De kan l.ex. fa pröva vad del
innebär all vara navigatör i ell skolflygplan.

Kurserna har för flickornas del pågått sedan år 1977. Från
början fanns särskilda kurser för flickor resp. pojkar. Kurserna var föriagda lill
F 17 i Ronneby. Fr. o. m. sommaren 1980 finns kurser för enbart flickor vid F
17 och vid F7 i Såtenäs och för både flickor och pojkar vid F 13 i Norrköping.
Sommaren 1981 kommer kurserna att ha samma omfattning som år 1980.

Erfarenhelerna från ungdomsverksamheten inom försvarei
visar all den är mycket lik annan lägerverksamhel, l.ex den som bedrivs av
scouter, seglarungdom m.fl. Ungdomarna kommer frän många olika miljöer och

Prop.
1981/82:3 21

platser
och det finns sällan någon mililär anknylning hos deras närmasl anhöriga.

Del
finns etl påtagligt intresse hos flickor i aktuella åldrar all della i kurser
av detta slag och härigenom få en inblick i arbetsliv och arbetsmiljö inom
försvarets yrken. Den påbörjade verksamhelen fyller ett behov åtminstone för
flickorna, eftersom de här - förulom genom frivilligorganisationerna — har det
enda tillfället uianför skolans ram all få praktisk information om försvarei,
innan yrkesplanerna börjar all la fast form. Pojkarna har däremot tillfälle alt
under läng tid i samband med den forsla tiänslgöringen under första värnpliklsulbildningen
få ingående erfarenheter om försvaret, utan all de själva behöver aklivi verka
för della.

Prop. 1981/82:3 22

Bilaga 2

Sammanfattning av beredningens för det fortsatta arbetet
om kvinnan i försvaret överväganden och förslag.

1 Inledning

Beredningen för det forlsalla arbetet om kvinnan i försvarei
(BKF) lämnade i juni 1977 delbelänkandel (SOU 1977: 26) Kvinnan och försvarels
yrken. Belänkandet lades lill grund för prop. 1977/78: 185 om, anslällning av
kvinnor som befäl inom det mililära försvaret m.m. Riksdagen (FöU 1978/79: I, rskr
1978/79:2) beslutade i enlighel med regeringens förslag.

1 mars
1978 fick beredningen genom tilläggsdirektiv i uppdrag all utreda
förutsättningarna för alt låla kvinnor få anställning som officer utan begränsning
lill icke stridande befallningar samt all föreslå en forlsalt ulveckling mol elt
på sikt könsobundet befälsyrke.

Enligl
beredningens uppfallning bör strävan vara all så långl möjligl begränsa del anlal
befattningar som kvinnor inte bör få tillträde till. Beredningen har därför karllagi
de hinder som eventuelli kan finnas mot anställning av kvinnor som befäl och
sedan angett rikllinjer för hur dessa hinder skall kunna tas bort.

Karlläggningen
har inriktals på krigsorganisationen, eftersom dess krav har bedömts avgöra var
eventuella gränser skall sällas för kvinnors lilllräde lill befälsyrkel.
Kartläggningen har därtör huvudsakligen omfallal uppgifter för yrkes- och
reservbefäl där befattningshavarens kön kan bedömas ha avgörande belyddse lill
följd av arbetsmiljön och arbelels natur. Granskningen har genomförts med
hänsynstagande till vissa faktorer som påverkar kraven i befälsrollen. De
viktigaste särdragen och de krav de ställer pä personalen inom de aktuella
yrkesgrupperna har analyserats och beskrivits.

Beredningen har under sitt arbete följt jämslälldhelsarbetel
och arbetet med den nya befälsordningen. Den har dessuiom följt upp
erfarenheterna från den förslå etappen av siu arbete, utländska erfarenheter saml
svenska och utländska forskningsinsatser.

2 Allm ä nna synpunkter

Beredningen framhåller särskill all var och en bör bedömas
och behandlas pä grundval av sina lörulsädningai' för del arbete som det ar IVåga
om. Ulvecklingen mol ell befälsyrke som inte äi bundet till kön ingår i slriivan-dena
i samhällel alt nå en jämnare fördelning mellan kvinnor och män i olika yrken.
Kvinnors lilllräde till belälsbelältningar bedöms positivt påverka försvarsmakiens
fövulsättningar aU rekrytera personal till befälsyrkel.

Prop. 1981/82:3 23

Lämplighel och förmåga att tiänslgöra som befäl är cenlrala
begrepp i del mililära prövnings- och urvalssysiemet. Chefsrollen förändras successivt
och gruppen har fäll ökad betydelse. Denna utveckling är positiv för både män
och kvinnor. Utländska mililära erfarenheter liksom svenska erfarenheler från
del civila arbetslivet lyder dock på att kvinnor i högre grad än män måste visa
sin ledarförmåga innan de godtas som chefer eller ledare.

Tillgänglig litteratur visar atl skillnaderna mellan
kvinnor och män i fråga om beteende och anpassning tenderar all minska när påfreslningarna
i miljön ökar. Prakiiskl skulle della innebära all del inle finns någon given
orsak lill all kvinnor skulle reagera annorlunda än män på de renl psykiska påfreslningarna
i slridssituationer.

Kvinnors ulbildnings- och yrkesval bör även inom försvaret
baseras på en avvägning mellan individuella anlag och förulsällningar resp.
organisationens rekryleringsbehov inom del akluella området.

Beredningen anser all traditionella uppfallningar om
könens siörre eller mindre lämplighel inle är någol godtagbart skäl atl undanla
kvinnor från någon lyp av uppgifter för yrkesbefäl. Inte heller prakliska
problem är godlagbara skäl. 1 undantagsfall kan sådana dock behöva accepteras.
En bedömning får göras från fall till fall.

1 den nya befälsordningen anlas den sökande preliminärt
som officers-aspiranl efter avslulad gmndulbildning. Avgörande för alt den
sökande skall bli preliminärt antagen är den förmåga som han har visal under
den mililära grundutbildningen.

Alll yrkesbefäl måste kunna lösa uppgifterna att vara
chefer, fackmän och ulbildare. En chef måste ha förmåga att förena sill
chefskap med ledarrollen, dvs. den som har det formella chefskapet måste handla
på ell sådant sätt all han ocksä blir den naturlige ledaren. Chefskapets
innehåll växlar med den nivå på vilken del utövas. Chefen måste således utöva
ett ledarskap som anpassar sig lill befattningens nivå, den akluella silualionen,
personalen och uppgifterna.

Liksom chefsrollen utövas fackmannarollen på alla nivåer i
freds- och krigsorganisationen. Rollen som fackman har en yrkesinriklad del och
en allmän del.

Rollen som ulbildare är särskill framträdande i
fredsorganisationen. Allt yrkesbefäl måste därför ha sådana kunskaper och
personliga egenskaper all de kan tiänslgöra vid befälsskolorna.

De kvinnor som ulövar befälsyrkel skall verka som chefer,
fackmän och ulbildare ulan all kraven i de olika rollerna särskill anpassas lill
dem. Den mililära miljön, arbelsuppgifterna och den sociala slällning som befälsyrkel
medför skapar yrkesbefälsrollen. Del är dock önskvärl och angelägel all den
enskilde för med en del av sig själv, sina erfarenheler och värderingar in i
yrkesrollen.

Övergängen lill en befälsrekrytering som är oberoende av
kön innebär

Prop.
1981/82:3 24

en genomgripande förändring. Den bör därför genomföras i
etapper. Härigenom kan information och övriga förberedelser i anslutning lill
olika åtgärder ges en sådan bredd saml fä en sådan lid för genomslag all ålgärderna
får avsedda effekter.

Det är angelägel all försvarsmaklen har en beredskap all
la emol kvinnorna på elt sådanl säll all de i realiteten får lika goda förulsällningar
som männen all lyckas. Del är ocksä viktigt all kvinnorna själva har fått möjlighel
alt lära känna del nya yrkesområdet.

Beredningen bedömer att del finns goda förulsällningar för
alt inom en snar framlid bereda kvinnor tillträde lill befälsyrkel även inom
armén och marinen. Att genomföra förändringar kan vid sidan av saklig
information och öppen debatt vara ett säll alt nå etl positivt klimat i denna
fråga.

Beredningen anser ocksä att del både frän försvarsmakiens
och de enskilda kvinnornas synpunkl torde vara lill fördel all kvinnor och män ulbildas
tillsammans på så sätt all flera än några enstaka kvinnor ingår i en och samma
utbildningsenhet.

3 Kvinnors tillträde tiil befälsyrkel

3.1 Bakgrund

Armé förbandens uppgift är atl i samverkan med marin- och
flygvapenförbanden försvara vårt land mot invasion. Arméförbanden indelas i
fältförband, lokalförsvarsförband, regionala lednings- och underhållsförband saml
hemvärnslörband. Vissa förband har strid som huvuduppgift (l.ex. skylte- och
pansarbataljoner) medan andra har strid som andrahandsuppgifl (t. ex. ingenjör-
och underhållsbalaljoner). Flertalet förband skall kunna uppträda i små
enheter (t.ex. pluton) utspridda över slora ylor. De skall med utnyujande av
olika stridssätt-anfall, försvar, fördröjnings- och avvärjningsslrid - kunna
lösa tilldelade uppgifter.

Ulbildningen
lill yrkesbefäl genomförs iruppslagsvis resp. genom arméns lekniska kår för
personal i leknisk tiänsl. Del årliga rekryteringsbehovet av aspiranler för yrkesbefälsulbildning
enligl den nya befälsordningen beräknas hösten 1980 lill lolall ca 670.

Personalbehovet i fred och vid lällförbanden styr
rekryteringen av yrkesbefäl inom armén. Yrkesbefälel krigsplaceras försl i de
rörliga fällför-banden och förs därefter mellan 35 och 45 års ålder över lill
befattningar i lokalförsvarsförbanden resp. lill elt begränsal anlal slalionära
förband, t.ex. slabsförband på mililärområdesnivån.

Yrkesbefälel
måsle kunna las i anspråk i så stor utsträckning som möjligl med hänsyn lill
kunskaper, erfarenhel och ålder. Del varken kan eller bör finnas några andra
begränsningar än dessa när del gäller de förbandslyper eller den huvudtiänst
som befälet skall kunna placeras i.

Prop. 1981/82:3 25

Antalet befallningar för yrkesofficerare är begränsal och
särskilda åigärder för kvinnorna skulle begränsa möjlighelerna all placera dem
och även deras karriärmöjligheter.

Kvinnligt befäl bör kunna placeras i alla lyper av förband
som organiseras av de s. k. speciallmppslagen saml på längre sikl även i de
förband som har strid som huvuduppgift.

Marinens förband har till uppgift all i samverkan med
andra slrids-krafier förhindra eller försvåra anfall som rikias mol oss över
havet. Dessuiom skall de skydda sjöfarten och övriga förtlyttningar lill sjöss saml
medverka i övervakningen och incidenlberedskapen. Marinens uppgifter löses med
kustartilleri och sjöstridskrafter.

Kustartilleriets förband och vapensystem har ulformals för
sjö-fronis-, luftvärns- och markslrid.

De skillnader som finns mellan kustartilleriels olika förbandslyper
är mesl pålagliga vid jämförelser mellan fasla, rörliga och sjögående förband.
De sistnämnda kan ha varierande uppgifter och arbetsförhållanden.

Den övervägande delen av kuslarlilleriförbanden är fasla
förband. De haren framskjuten gruppering och är ofta isolerade. De röriiga
förbanden är till sin karaklär fältförband anpassade lill skärgårdsmiljön. Yrkesbefälel
krigsplaceras försl i rörliga förband, där kraven pä fysisk kapacitet i allmänhel
är högre, och därefter i de fasta förbanden. Med högre ålder går befälet över
till befallningar i förband som har strid som andrahandsupp-gift.

Gmndrekryteringen av yrkesbefälel är inriklad på olika huvudtiänsler
eller yrkesgrupper. Det åriiga rekryteringsbehovet är f. n. (hösten 1980) ca
80.

Kvinnligt befäl bör få möjlighel all bli placerade i
befallningar som innebär ledning av såväl sjöfronls- som luftvärns- och markslrid.
De måsle kunna placeras både i de primära taktiska enheterna och i understöds-
och underhållsenhelerna, i såväl de rörliga som de fasla och sjögäende förbanden
och på längre sikt även i kustiägarförbanden.

Flottans förband utgörs av ytatlack-, min- och
minröjnings-, ubåts-och hdikoplerförband. För ledning och annal slöd finns
gemensamma kustbevaknings- och underhållsförband.

För fiollans yrkesbefäl gäller i likhei med
kustartilleriets befäl all del är kraven på bemanning, hantering och service av
vapensystemen som siyr behovet av befäl, både när del gäller anlal och
kvalitet. Flottans nya utbildningssystem beslår av dels grundrekrylerande
linjer, dels överföringslinjer. 1 etl fulll utbyggt system beräknas
elevantalet vid officershögskolans officerskurs uppgå lill ca 140 per år.

Befälsyrkel i flollan kännetecknas av all krigsuppgiflerna
fram till mellan 40 och 50 års ålder i princip utgörs av uppgifter ombord på slridsfarlyg.
I fredsorganisationen är uppgifterna till slor del av ulbildarkaraklär. I
åldern 40-50 år sker en växling lill uppgifter inom stabs- och förvall-

Prop. 1981/82:3 26

ningstiänsten eller underhållsverksamhelen. Alll befäl grundulbildas
dock i förband med strid som huvuduppgift. Ulbildningen är inriktad mot elt flerlal
fartygstyper och är inte bunden lill enbart slora eller små fartyg.

Inom flottan bör kvinnligt befäl ha möjligheler atl på
samma villkor som männen kommenderas lill tiänslgöring på ylallackfarlyg. min-
och minröjningsfartyg eller andra fartyg och förband.

De yrkesgrupper inom flygvapnet som inle är öppna för
kvinnor är flygförare, flygingenjör med flygyänsl saml markförsvarsbefäl. De
tvä försinämnda yrkesgrupperna undantar beredningen t. v. i avvaklan pä erforderiig
forskning.

Kvinnligt befäl inom flygvapnet bör kunna placeras i alla lyper
av förband i basorganisationen och i övriga markförband.

3,2 Förslag med motiveringar

Beredningen framhåller all alll befäl måsle kunna las i
anspråk både i krigs- som fredsorganisationen beroende pä sina kunskaper och erfarenheler.
Beredningens invenlering av försvarsmakiens förband och huvudbefallningar har inle
gell anledning alt anta all det finns uppgifter för yrkesbefäl, med undantag
för den taktiska flygljänsten och viss submarin tjänst, i vilka enbarl befatlningshavarens
kön har avgörande belyddse till följd av arbelsmiljön eller arbelels nalur.

Beredningen
föreslär all kvinnor siegvis får lilllräde lill samlliga yrkesgrupper (moisvarande)
för yrkesbefäl, om inte medicinska hinder bedöms föreligga. När erfarenheler
har vunniis av kvinnors tiänslgöring inom vissa yrkesgrupper (moisvarande) inom
de olika försvarsgrenarna och vapenslagen bör man la slutlig ställning till
deras tillträde till infanteriet, kavalleriet och pansarlmpperna inom armén saml
kustiägar- och markstridsomrädena inom kuslartilleriel.

Taktisk flygtiänst samt ubåts- och ubåtsteknisk tiänsl
liksom befattningar inom den tunga dykningen och djupdykningen bör undantas
från rekrytering med kvinnor i avvaklan på erforderliga undersökningar av de
yrkesmedicinska faktorerna.

Det är
väsentligt alt reformen inledningsvis omfallar ell varierat utbud av
utbildnings- och yrkesallernativ för kvinnor och ger möjligheter alt skapa lillräckligt
slora elevgrupper under grundutbildningen. Detta innebär all kvinnjiga sökande
måste rekryleras lill linjer som inle i första hand leder lill speciakjänst.
Vidare anser beredningen atl man bör beakta alt vissa yrkesgrupper har en klar
civil anknytning. Vissa yrkesgrupper med relativt sett låga fysiska
antagningskrav lorde få en bredare rekrylerings-bas av kvinnor än andra yrkesgrupper.
Beredningen föreslår därför all följande yrkesgrupper inledningsvis öppnas för
kvinnor inom armén och marinen.

Prop. 1981/82:3 27

Armén

Yrken inom signal- och Iränglrupperna

Kustartilleriet

Yrken inom grupperna sjöfronlsarlilleritiänsl, radar- och sambandstiänsl
saml sjukvårdstiänsl (gemensam för marinen)

Flottan

Slridsledningstiänsl, sambandstiänsl och underhållsljänsl
samt utbildning som är en lämplig grund för fortsatt ulbildning pä linjen ylallacktiänst.

Inom kuslartilleriel bör övervägas alt i första hand
fördela kvinnliga befälsaspiranler lill tiänsl inom del fasla sjöfronlsartilleriel
under den militära grundutbildningen, eftersom denna tiänsl är mindre fysiskt
påfrestande.

Inom flollan bör man i möjlig mån inrikta en gruppvis
rekrytering av kvinnor på i första hand befallningar ombord på minfariygen.

Flygvapnet

Beredningen föreslär också all statsmakterna nu fattar
beslut om rekrytering av kvinnor till yrken inom flygvapnets markförsvar, men
all den närmare lidpunklen när rekryleringen bör inledas bestäms av överbefälhavaren
eller chefen för flygvapnel.

Beredningen förutsätter också atl de kvinnor som grundrekryleras
inom någol av arméns och marinens yrkesområden skall - på samma säll som gäller
för flygvapnels kvinnliga befäl och del manliga befälet inom alla försvarsgrenar
— kunna övergå lill utbildning och anställning inom försvarels inlendenlkår
och fortifikalionskåren.

Beredningen föreslår atl de yrkesgrupper som kvinnor lill
en början inle får tillträde till eller där slutlig slällning las senare får
öppnas efler överbefälhavarens eller försvarsgrenschefs bestämmande med hänsyn
lill rekryteringsbehoven, intresset m. m.

Beredningen föreslår atl verksamhelen inleds med all
kvinnorna genomgår mililär gmndulbildning med början år 1983.

Sammanfattningsvis bör kvinnor siegvis fä tillträde till befälsyrkel
enligl vad som framgår av följande sammanslällning.

Beredningens
förslag om tillträde för kvinnor till arméns och marinens yrkesområden samt de
yrkesområden inom flygvapnet som ännu inte har gjorts tillgängliga för kvinnor

Riksdagen beslutar om tillträde för kvinnor

Grundutbildning av kvinnor inleds år

Armén

Kustartilleriet

Nu

1983

Signaltrupperna Tränglrupperna

Sjöfronlsartii-leritjänst Radar- och sambandstjänst
Sjukvårdstjänst'

enligt överbefälhavarens eller försvarsgrenschefs
bestämmande

Ingenjörtrupperna Luftvärnet Artilleriel Tygtekniska kåren

Luftvärnsartil-leritjänst Mintjänst Teknisk tjänst-

Senare

enligt regeringens bestämmande

Infanteriet Kavalleriet Pansartrupperna

Kustjägar-Zmark-stridstjänsl

Flottan

Flygvapnet

(kvarstående

yrkesområden)

Slridslednings- Mintjänsl

tjänst Teknisk tjänst-'

Sambandstjänst (utom ubälsleknisk)

Underhållstjänst

- Markförsvarsljänst

Ubåts-och ubåtsteknisk tjänsf*

Flygtjänst Flygingenjör på flyglinje''

' Gemensam för marinen i vad avser yrkesutbildning

- Omfattar maskinteknisk, pjästeknisk, elekironisk och
radarteknisk linje saml mariningenjör linje H.

' Omfattar artilleriteknisk, lorpedteknisk. systemteknisk.
skeppsteknisk och maskinteknisk linje samt mariningenjör linje H.

* Under förutsättning att föreslagen testverksamhet
visaratt det inte finns medicinska hinder.

3.3 Övergångsutbildning och reservanställning

Beredningen föreslår att vissa kategorier kvinnlig
personal vid armén och marinen samt viss frivillig personal i princip ges möjlighel
all genomgå övergångsulbildning för anställning som befäl på samma säll som har
skell inom flygvapnel. De kalegorier som kan vara akluella är sjöbevakningsas-sislenier
och enslaka civill anslällda kvinnliga inslruklörer. Behovel av
vidareutbildning för denna personal måsle bedömas från fall till fall.

En motsvarande övergångsutbildning bör kunna genomgås för
reservanställning. Beredningen föreslår all överbefälhavaren får i uppdrag att
närmare granska och föreslå hur A-personalen skall ulbildas för reservanslällning.

Beredningen förulsäiler också all de kvinnor som har
genomgått grundutbildning och helt eller delvis genomfört vidareutbildning lill
yrkesbefäl men avbryter ulbildningen eller slutar anställningen skall kunna
övergå lill

Prop.
1981/82:3 29

reservbefälsulbildning
eller anställning som reservbefäl pä samma villkor som män.

På lång sikl lorde kvinnor
kunna bli elt reellt tillskott i reservbefälsre-kryleringen. 1 etl kortsiktigt
perspektiv torde rekrytering av kvinnor för reservanslällning vara av värde som
elt led i en breddning av kvinnors tiänslgöringsmöjligheler. Del kan ge ökade möjligheler
all inom försvarsmaklen la lill vara civill kunnande och civila erfarenheler
och del kan vara elt stöd i rekryleringen av kvinnor lill yrkesbefäl.

Kvinnor
fömlsälts bli anställda som reservbefäl inom ramen för del ordinarie
utbildningssystemet och enligl de principer som gäller för män. Med hänsyn lill
den merkostnad grundrekrytering av kvinnor för reservanslällning medför
jämfört med rekrytering av män som har utbildats till värnpliktiga officerare,
bör del ankomma pä överbefälhavaren eller försvarsgrenschef all beslämma när
och i vilken omfattning kvinnor skall ulbildas lill reservbefäl.

4
Aktiva åtgärder för främjandet av jämställdhet m. m.

4.1
Allmänna synpunkter

De
aktiva ålgärderna för all göra reformen framgångsrik består av tvä huvudmoment.
Del ena är atl —där så är möjligl - anpassa arbetsförhållandena så all så
mänga kvinnor och män som möjligl kan konkurrera om befälstiänsterna. Det andra
är alt vidla rekryterings- och informationsåtgärder för atl nå en jämnare fördelning
mellan kvinnor och män inom olika yrkesgrupper.

En
alltför liten rekrytering av kvinnor innebär en risk för att reformen försvåras
och all de erfarenheler som vinns genom all kvinnor får lilllräde lill befälsyrket
inle kommer alt ge ell rättvisande underiag för atl utvärdera effekterna av
reformen. Rekryteringen av kvinnor bör avpassas med hänsyn lill del
organisatoriska behovet, rekryteringsunderlagets storlek och sammansättning,
gällande fysiska och andra antagningskrav samt förhållanden som i övrigl är av
betydelse för verksamhelen. En rekrytering av båda könen till yrkesbefäl kan
också bidra till all höja effektiviteten i den mening som avses i medbestämmandeavlalel
för del slalliga arbetslagar-området.

Aktiva
åtgärder för jämställdhet bör ingå som etl väsenlligi mål i försvarsmakiens
personalpolitik. lämslälldhetsfrågorna bör behandlas som en inlegrerad del av personaladminislralionens
olika led. De befallningshavare som normall har en beslutande funklion inom myndighelen
bör ocksä fatta beslut om jämställdhelsälgärder. Konkrela handlingsprogram med fasla
lidsplaner för jämslälldhelsålgärder bör utarbetas. Berörda myndigheter bör i
möjlig mån ange elappvisa mål för omfallningen av rekrytering

Prop. 1981/82:3 30

av kvinnor och sedan söka se till att målen uppnås med
tillämpning av sedvanliga antagnings- och urvalsgrunder. Man bör dock undvika
alt inrikta rekrytering och information så all vissa yrkesgrupper enbart eller
till övervägande delen kommer atl rekryleras med kvinnor.

Beredningen
föreslår också all personalens kunskaper om könsrolls- och jämslälldhelsfrågor
förbättras genom ulbildning och andra personalulvecklande åigärder. Altilyderna
bör påverkas pä alla nivåer i försvarels organisation.

Information och ulbildning om jämställdhetsfrägor bör
genomföras i anslutning lill bl.a. förbandschefs-, personalchefs- och ulbildningschefs-mölen.

Villkoren för anlagning. ulbildning och befordran av befäl
är formdll lika för män och kvinnor. Det kan dock finnas kvalifikationer eller erfarenheler
som del ena könet har i avsevärt siörre utsträckning än del andra. Om villkoren
för antagning, ulbildning och befordran inle är ofrånkomliga för etl effeklivl
arbete eller sakligl sett lill klar fördel för arbelel, kan en tillämpning av
dem komma alt falla under jämslälldhelslagens förbud mol indirekl eller dold
diskriminering.

1 inslruklionerna
för de nämnder (moisvarande) på olika nivåer som är rådgivande och beredande ål
myndigheler i frågor rörande anlagning och urval av yrkesbefäl bör las in i
föreskrifter om all nämnden skall främja ulvecklingen mol jämslälldhel i befälsyrkel.
1 de cenlrala nämnderna bör representanler för jämslälldhelsombudsmannen
adjungeras på samma sätt som kan gälla för representanler för bl.a.
skolöverstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen. Det är också viktigt att det i
de lokala nämnderna adjungeras representanter för de kvinnor som genomgår ulbildning
till yrkesbefäl på moisvarande säll som förtroendevalda värnplikliga adjungeras.

Beredningen förulsäiler all jämslälldhetslagen och jämslälldhelsförord-ningen
samt moisvarande föreskrifter i kollektivavtal lillämpas för yrkesbefäl såvill
gäller de yrkesgrupper (motsvarande) och befallningar lill vilka båda könen kan
rekryteras.

4.2 Rekryteringsinriktade åtgärder

Beredningen lämnar vissa synpunkler och förslag på den
närmare ulformningen av studie- och yrkesorienteringen om befälsyrkel för
kvinnor. Denna blir nämligen av särskild betydelse för kvinnornas möjligheler
alt bilda sig en uppfattning om befälsyrkel, eftersom de inte generellt får den
miljöerfarenhet om försvaret och befälsyrkel som männen fär genom atl fullgöra värnpliklstiänslgöringen.

Erfarenheter visar atl man lättare kan intressera ungdomar
för icke-tradiliondla yrkesval genom all låla någon frän del underrepresenlerade
könel som arbetar inom del akluella yrket medverka i informationen om della.

Prop. 1981/82:3 31

En annonsering riktad enbarl lill kvinnor bör användas främsi
i en kortsiktig salsning för atl få tillräckligl stort urval av sökande.

Den skriftliga yrkesinformalionen bör i beskrivningen av
innehållet i befälsyrkel omfatta t. ex. yrkets karaklär som utpräglat kontaklarbete.

Yrkesinformalionskurser
(praklikanlläger) genomförs ärligen inom armén, marinen och flygvapnel för
såväl manlig som kvinnlig ungdom. De informationskurser som har genomförts inom
flygvapnel med dellagande av flickor är av permanenl karaktär. Moisvarande
kurser inom armén och marinen genomförs försöksvis i avvaklan på förslag om
befälsanställning av kvinnor inom dessa försvarsgrenar. Beredningen föreslår
all också arméns och marinens kurser permanentas och genomförs gemensaml för
pojkar och flickor. Antalet elevplalser för flickor bör efler hand öka.

Skolan och försvarei bör i ökad omfattning samordna
studie- och yrkesorienteringen.

Ell
planeringsunderlag för studie- och informalionsdagar bör utarbetas centralt och
slällas lill förbandens och skolornas förfogande.

Beredningen anser också all försvarei bör överväga hur man
via sina representanter i samvérkansråden mellan skola och arbetsliv (SSA-råden)
kan medverka lill all genomföra de idéer och program som aktualiseras inom
ramen för skolans jämslälldhelsarbele.

5 Uppföljning och forskning

5.1 Uppföljning av sociala och psykologiska faktorer

Beredningen understryker viklen av all följa upp konkrela ulbildnings-och
arbetssituationer liksom effekterna av de politiska besluten rörande kvinnor i
försvaret. Studierna bör omfatta befälets antagning, utbildning och funklion i befälsarbelet.
Därvid bör las upp såväl altilyd- som motivations-, lednings- och prestationsfaktorer.
Mäns och kvinnors inställning lill lednings- och chefsfrågor bör las upp liksom
akluella frågor om samarbele och beslutsfallande. Uppföljningen bör även
inbegripa de prövningspsykologiska metoderna vid antagningsprövningar. Inom
den sociologiska och psykologiska forskningen bör man sä långl möjligt samordna
forskningen om mannen och kvinnan i befälsyrket.

Försvarels forskningsanslall planerar bl. a. sludier av

— individers och gruppers prestationsförmåga
under hol,

— arbetsorganisation och social
förändring, särskilt hinder för motivation i arbelel,

— individers och gruppers beslulsfallande
i sociala situationer, särskill beslutsfattande i smågrupper,

— utveckling och uppföljning av den
nya befälsordningen i fråga om urvals-syslem och utbildningssystem.

Beredningen anser att dessa sludier även bör omfatta
kvinnor.

Prop. 1981/82:3 32

5.2 Fysisk och medicinsk forskning och uppföljning

Kvinnans fysiska kapacitet är genomsnittligt sell, bl. a.
av renl biologiska skäl, lägre än mannens. Både manliga och kvinnliga sökande lill
försvarsmaklen måste uppfylla vissa minimikrav för all anlas. Del är då nödvändigl
atl de kvalifikationskrav som har ställts upp relateras lill kraven i resp.
befattning. Kraven får varken vara för höga eller för låga. Beredningen anser därtör
all en fördjupad studie av de fysiska presta-lionskraven för antagning till yrkesofficersulbildning
bör genomföras inom ramen för del kontinuerliga översynsarbelet på områdel.
Kvalifikationskraven måsle dock vara relaterade lill kraven i resp.
befallning.

När del gäller medicinska faktorer kan problem uppkomma
vid tjänstgöring i vissa extrema miljöer saml för gravida kvinnor under
normala miljöbetingelser. Frågan om någon verksamhel inom försvarei kan
innebära hälsorisker för gravida kvinnor bör bedömas individudll inom
förelagshälsovårdens ram.

Beredningen föreslär även en översyn och anpassning av de
medicinska kapaciletskrav som slälls inom i första hand de utbildningslinjer
som leder lill anslällning som yrkesofficer för kvinnor. Översynen bör grunda
sig på vissa nya forskningsresultat inom arbelsfysiologin och främsi inriktas
pä att analysera och beskriva de faktorer som är styrande för de medicinska kapaciletskraven
och faslslälla miniminivåer baserade pä fällanalyser av prestationsförmågan.
Man måste ocksä klargöra behovel av och formerna för anpassning av lesler vid anlagningsprövningar
för sökande lill befälsulbildning. Analyserna bör ingå som en inlegrerad del i
del allmänna studie-och utvecklingsarbete som genomförs på detta område under
värnplikts-verkels ledning.

Sökande lill befälsulbildning bör i samband med anlagningsprövningen
få förslag lill träningsprogram som gör dem bällre förberedda för de fysiska
krav som kommer atl slällas på dem under ulbildningsliden.

Beredningen anser all verklyg och andra tekniska
hjälpmedel successivt bör lörbällras vid nytillverkning så all de sliier mindre
på de anslällda. Dessa förbättringar kommer både kvinnor och män lill godo.

Beredningen har lämnat förslag till inriktning av dyk- och
flygmiljöstudier. Flygmiljösludierna bör genomföras siegvis sä atl planerade sludier
av möjliga åtgärder för all höja G-loleransen hos män ulökas lill all omfalla
kvinnor. Om positiva resultat då uppnås, bör studierna fortsätta med mätningar
av variabler (bl.a. kvinnors kroppsmäll, längd och vikl) som har betydelse för
bedömning av de bioteknologiska faktorerna, varefter effekterna pä preslalionsförmågan
vid extrem värmebdaslning bör sluderas.

Dykmiljösludierna innebär främsi sludier av kvinnans
förmåga all arbeta i vatten under tryck, hennes känslighet för ökat
koloxidtryck och djupnarkos saml för köldtolerans under iryck. Sludierna bör
genomföras siegvis. Rdevanl civil dykmedicinsk forskning bör ulvidgas till all
omfalla även kvinnor.

Prop. 1981/82:3 33

6 Kostnader

Beredningens förslag innebär all kvinnor- inom faslslällda
personalramar och lillgängligl rekryleringsutrymme - får konkurrera om anslällning
som befäl på de villkor som gäller för manliga befälsaspiranler. De ekonomiska
konsekvenserna bedöms därför bli marginella. De avser i huvudsak endasi anlagningsprövning,
grundutbildning moisvarande värnpliklsulbildningen saml vissa koslnader för prakliska
arrangemang.

Rekryteringens omfallning kan inle förutses. Della beror
på osäkerheten om hur många som kommer all söka och i vilken uisiräckning
kvinnorna kan hävda sig i konkurrensen om elevplalser på olika skolor. Koslnaderna
redovisas därför per sökande/elev.

Koslnaderna för anlagningsprövning moisvarande
inskrivningsprövningen för värnplikliga beräknas ulgöra 433 kr. per sökande.
När del gäller grundutbildningen räknar beredningen med en genomsnittlig
dagskostnad avseende förmåner och utbildningskostnader på 105-IIOkr. vid armén
och 116—124kr. vid marinen beroende på utbildningskategori.

Del krävs resurser för all fulll genomföra de föreslagna ålgärderna
för jämställdhet i befälsyrket. Många av förslagen kan dock genomföras inom
ramen för tillgängliga resurser. Koslnaderna bör vägas mol de fördelar man
vinner genom anslällning av kvinnor som befäl. Fömlsällningarna all rekrytera
befäl ökar liksom möjlighelerna alt förbättra kvaliteten hos de uttagna.
Härtill kommer den positiva inverkan pä arbelsklimalel som erfarenhetsmässigt följer
av en personalsammansällning med både kvinnor och män.

De forskningsprojekt som beredningen har föreslagil
förutsätter atl forskningsuppdragen omfördelas inom de berörda myndighelerna
för alt begränsa den årliga merkostnaden som totalt uppskattas lill drygl I milj.kr.
vid genomförande av samtliga förslag under en tidsrymd av 1-5 år. Alternativt
måste forskningen genomföras under längre lid, vilkel beredningen anser vara olillfredsslällande.

Kostnaderna och genomförandetiden för de föreslagna
forskningsprojekten redovisas sammanfattat i följande tabell.

Projekt

Beräknad unge-

Antal är

färlig merkost-

för genom-

nad per budget-

förande

är (l(X)0-tal kr.)

Studier av arbetsorganisation och 100 Minst 5

social förändring

Studier av prestationsförmågan under 50 Minst 5

hot och beslutsfattande i grupper

Utveckling och uppföljning av den Normal obser- Minst
5

nya befälsordningen vans på pro-

blemet är direkt inbyggd

Projekt

Ber ä knad unge-

Anlal ä r

f ä rlig merkost-

f ö r genom-

nad per budget-

f ö rande

å r
(1000-tal kr.)

Översyn
av fysiska antagningskrav

ca 100

Flygmiljöstudier G-toleranssludier (Steg 1) Mätning av kroppsmått
(Steg 2) Studier av effekter på prestationsförmåga vid extrem värmebelaslning
(Steg 2)

212 200

87

Dykmiljöstudier Studier av arbete i vatten under

235

tryck samt djupnarkos (Steg 1)

varav högsl ca 160 för

Studier av köldtolerans i slutet rum

steg 1

undertryck (Steg 2)

Prop.
1981/82:3 35

Bilaga
3

Sammanställning av remissyttrandena 1 Allmänna synpunkter

De
förslag som beredningen för del fortsatta arbelel om kvinnan i försvaret (BKF)
har lagt fram i sitt slutbetänkande har i stort sett mottagits posilivl vid
remissbehandlingen. Huvuddragen i förslagel lillslyrks av praktiskt tagel alla remissinslanser.

Överbefälhavaren
(ÖB) framhåller dock all en omplacering av befälel är aktuell under de närmasle
åren, lill följd av de föreslående fredsorganisa-tionsförändringarna. Dessa lorde
leda lill all del tidigare beräknade rekryteringsbehovet måste minskas.
Kvinnor kommer sålunda all få lilllräde lill befälsyrkel inom försvarsmaklen samlidigl
som slora förändringar i övrigl kommer att genomföras för försvarsmakiens
personal. Della kommer all kräva slora personaladministrativa insalser på alla
nivåer. Särskill slora blir problemen enligt handlingsväg 2 i perspektivplanen
och de ekonomiska nivåerna närmasl dämnder.

Överbefälhavaren
delar beredningens uppfallning all rekrytering lill befäl skall grunda sig på
den enskildes lämplighel saml övriga kvalifikationer och inle på kön. Kraven på
den enskilde grundar sig på krigsbefallningarnas krav på fysisk, medicinsk och
mental kapacitet. Mol denna bakgrund finns del inle några könsberoende
befattningar inom försvarei.

Chefen
för armén (CA) ser positivt på en könsobunden rekrytering pä lika villkor, dvs.
lämplighelen för krigsbefallningen bör vara avgörande för uttagningen och ulbildningen
lill yrkesofficer.

Chefen
för marinen (CM) ser den enskildes förmåga atl kunna lösa befälsuppgifterna i
krigsorganisationen som en hell avgörande faktor. Han biträder beredningens uppfallning
alt man inledningsvis bör undanta submarin tiänsl.

ÖB
framhåller all rekrytering lill befallningar i fredsorganisalionen, som normall
även innebär anknylning lill viss krigsbefatlning, ställer krav pä flexibilitet
vid fördelning och placering. Några begränsningar som inle hänger samman med
utbildning, erfarenhel eller ålder, varken kan eller bör finnas. Sådana skulle
begränsa den enskildes möjligheler. Denna uppfallning delas av CA. Chefen för flygvapnet
(CFV) framhåller alt höga fysiska prestationskrav inte undantar kvinnor från
några befattningar men all antalet antagna kan komma atl begränsas på grund av
lägre fysiska prestations värden.

Centerns
ungdomsförbund (CUF) underslryker alt förbundel vid instämmandel i
beredningens förslag inle anser all den allmänna värnpliklen skall gälla för
både kvinnor och män.

Folkpartiets
kvinnoförbund (FPK) anser all den nuvarande inriktningen

Prop. 1981/82:3 36

mot en värnplikt enbarl för män bli alltmer otidsenlig och
menar därför att den allmänna värnplikten bör omvandlas till en allmän
totalförsvarsplikt, där ullagning lill olika befallningar inom totalförsvaret
sker ulan hänsyn lill kön. Kvinnoförbundet föreslår all en uiredning med detta
syfte lillsätls. Även Folkpartiels ungdomsförbund (FPU) anser atl den allmänna värnpliklen
för män och de övriga Ijänslepliklerna inom försvarei bör göras om till en
allmän totalförsvarsplikl.

Försvarets rationaliseringsinstitut (FRI) anser all
förslagens genomförande bör vägas mol eventuella merkostnader. En huvuduppgift
för försvaret under 1980-lalel är alt minska kostnaderna för fredsdriften för
alt kunna behålla en lillräckligt stor krigsorganisation. FRI anser inte
tidpunkten 1983 som ell absolut krav ulan menar atl erforderligt uppskov och
anpassning får ske till aktuella förhållanden.

Beredskapsnäinnden för psykologiskl försvar, som under en
följd av år gjort undersökningar om befolkningens attityder till och kunskaper
om försvarei, anser all kvinnors lilllräde lill befälsyrkel kan förmodas öka
intresset för försvarei bland kvinnor i allmänhel. Della kan ha betydelse för
deras syn pä försvarei och medföra en förslärkl förankring av försvarei hos
befolkningen.

Många remissinslanser, l.ex. försvarets .sjukvårdsstyrelse
(SjvS), arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), SACO/SR och Sveriges socialdemokratiska
kvinnoförbund (SSKF). ser med tillfredsställelse att beredningens arbele underlällals
genom tilläggsdirektiven, där någon begränsning lill icke slridande
befallningar inle görs. Skolöverstyrelsen (SÖ) skulle däremol helst se all den
ursprungliga begränsningen all undanta kvinnor från direkt stridande befattningar
fortsatte alt gälla, men med hänsyn till svårighelerna alt klart skilja mellan
stridande och icke slridande befattningar har SÖ inte någol atl erinra mol all
beredningens förslag genomförs.

Riksrevisionsverket (RRV) påpekar att den breddade
rekryteringsbas, som ges genom kvinnors tillträde lill försvarets yrken, på sikl
kan bidra lill alt minska den befälsbrist som länge har varil en besvärande
faktor i de militära förbanden enligt bl. a. ÖB:s årsredovisningar.

Ingen remissinstans ifrågasätter all kvinnor på sikt får
tillträde lill samtliga befälsyrken, om inte medicinska hinder föreligger. FPU
påpekar dock all en tidsgräns bör fasisiällas, förslagsvis år 1986, när lillräckliga
lesler bör ha kunnal genomföras.

Med
undantag av befallningar där taktisk flygtiänst ingår och vissa befallningar
för personal i submarin Ijänsl inom marinen anser försvarets forskningsanstalt
(FOA) all kvinnor skall få tillträde lill samtliga yrkesgrupper redan i dag.
Del finns inle några klart redovisade skäl till att regeringen skall behöva ta
förnyad ställning. Underlaget är tillräckligt för all regeringen skall kunna
fatta ell principbeslul.

FOA påpekar också atl man beiräffande ubälstiänsl och ubälsleknisk
tiänsl har svårl all förutse några yrkesmedicinska hinder för kvinnor. De

Prop.
1981/82:3 37

krav
som finns på ubåtspersonal atl genomföra en s. k. fri uppstigning bör inte ulgöra
någol hinder, eftersom denna övning redan i dag i slor utsträckning ulförs av
kvinnliga dykare. Vid vissa kategorier av dykning, särskill djupdykning där de
praktiska erfarenheterna av kvinnor i det närmasle är obefintliga, kan man
eventuellt räkna med fysiologiska könsskillnader som kan vara av betydelse.

Nästan
alla remissinstanser, däribland ÖB, FOA, SjvS, Socialstyrelsen (SocS), statens
arbetsmarknadsnämnd (SAMN), LO, TCO-S, SSKF, Husmodersförbundet Hem och
Samhälle och Riksförbundet Sveriges lotta-kårer (SLK), framhåller atl
rekrytering till befäl skall grunda sig på den enskildes lämplighet för
befattningen och inle på kön. Kraven på den enskilde grundar sig på krigsbefallningarnas
krav på fysisk och psykisk kapacitet. Samma villkor slälls på de sökande till befälsulbildning
oavsett kön.

Flera
remissinstanser, t.ex. ÖB, SjvS, LO och Moderata samlingspartiets
kvinnoförbund (MKF), avvisar kvotering och särlösningar vad gäller kvinnors
anställning i befälsyrket. Man får därvid acceptera en viss snedfördelning
inom yrket inledningsvis. SjvS menar aU om man genom kvotering anställer fler
kvinnor inom etl vissl yrkesområde lorde detta leda till lägre genomsnittlig
kvalitet hos den kvinnliga personalen jämfört med deras manliga kollegor. Detta
skulle ge en negativ inställning lill reformen. Universitets- och
högskoleämbetet vill däremot erinra om alt ämbelel, enligt regeringens uppdrag,
har lagt fram elt förslag avseende försöksverksamhet med positiv särbehandling
av del underrepresenlerade könet vid antagning till kvinno- resp. mansdominerade
utbildningar inom högskolan.

2
Ett stegvis tillträde till befälsyrket för kvinnpr

De
flesta remissinstanser, däribland ÖB. försvarsgrenscheferna, SÖ, arbetarskyddsstyrelsen
(ASS), värnpliktsverket IVPV). SjvS och ocS. delar beredningens uppfattning atl
införandel av systemet med kvinnor som yrkesofficerare skall ske i etapper.

FRI
anser att det ur rationaliseringssynpunkl är yiktigt att yrkesgrupperna öppnas
försl när reella möjligheler finns för eii relativt bred kvinnlig rekrytering.
Då kan man också la lill vara relevanta erfarenheter av det slegvisa
införandet.

Inle
heller takten för öppnandet av befälsyrkena ifrågasätts i någon större
utsträckning. Tvärtom anser vissa myndigheter, t.ex. ÖB, CA och CM, alt det bör
kunna bedömas på försvarsgrenschefsnivå yilkä ylleriigare yrkesgrupper som kan
öppnas redan i den första etappen, FOA. statens institut för
personaladministration och personalutveckling (SIPU), Jtjm-ställdhetsombiidsmannen
(JämO) och FPU menar att så många yrkesområden som möjligt skall öppnas redan
från början.

Prop.
1981/82:3 38

ÖB
föreslår, atl beslut om de yrkesgrupper som ulredningen har föreslagil att
kvinnor skall få tillträde lill senare, bör anslå lills erforderliga erfarenheter
har vunniis. ÖB delar beredningens uppfallning om behovel all successivt ta lill
vara erfarenheler och att en beredskap bör finnas atl ta emol kvinnor på ell
sådant sätt atl goda förutsättningar för den enskilde skapas.

ÖB
och CA anser atl verksamhelen bör starta med grundutbildning år 1983. Den bör omfalla
elt lillräckligl varierat utbud av yrkesallernativ för atl säkerställa all etl lillräckligl
anlal kvinnliga sökande erhålls.

CA
anser all ell etappvis införande ger möjligheter atl övervinna det psykologiska
motstånd som kan finnas samlidigl som goda möjligheler all tillgodogöra sig
vunna erfarenheler i del fortsalla arbelel skapas. CA anser också, liksom
beredningen, all kvinnor skall få lilllräde lill infanteriet, kavalleriet och pansarlmpperna
först när erfarenheler har vunniis av deras lilllräde lill övriga truppslag. CA
anser därför alt del är olämpligt all så starkt faslslälla de imppslag som
kvinnor inledningsvis skall få lilllräde till. För all förhindra en ojämn
fördelning mellan könen föreslår CA atl kvinnor i första etappen i stället får
tillträde lill "minst två truppslag, i första hand signallrupperna och iränglrupperna,
dock ej infanteriet, kavalleriet och pansartrupperna". I andra etappen bör
de få tillträde lill vissa yrkesgrupper "enligt försvarsgrenschefs
bestämmande", eftersom rekrytering av manlig och kvinnlig personal är en
angelägenhet för försvarsgrenschefen.

CM
biträder beredningens förslag om omfattningen av den inledande verksamhelen och
all kvinnor bör fä lilllräde lill ylleriigare utbildningslinjer enligt beslut
av ÖB eller försvarsgrenschef. CM anser också liksom beredningen atl floUans ulbildning
inledningsvis bör förläggas till minfartygen, där del är rdalivl enkell alt
lösa föriäggningsfrågan. Vidare anser CM atl svårigheter all skapa särförläggningar
kan begränsa kvinnornas karriärmöjligheter i marinen.

CFV
biiräder helt beredningens förslag om den forlsalla verksamhelen för
flygvapnets del. Han framhåller all erfarenhelerna visar att flygvapnets rekryleringsförulsätlningar
har påverkats positivt genom att kvinnor har fåu lilllräde lill vissa yrken. Della
gäller dock inle befallningar i leknisk tiänsl. CFV påpekar också atl BKF i
sill uppdrag har beaktat all befattningar i flygtiänst - utom taktisk flygtiänst
- avses för personal som förs över från taktisk flygtiänst.

SIPU
anser atl del är eflerslrävansvärl all kvinnor samlidigl får lilllräde till så
mänga yrkesgrupper som är praktiskt möjligt. Detta skulle ge ell bredare
rekryteringsunderlag. Del kommer också all ha en kraftig attityd-påverkande effeki.
som kan påskynda förändringar. JämO ifrågasätierom inle fler yrkesgrupper bör
öppnas frän början. Samlliga yrkesgrupper som beredningen föreslår skall göras
tillgängliga för kvinnor efter beslut av ÖB resp. försvarsgrenschef. anser JämO
bör öppnas för kvinnor senast år 1985. Även FPU anser att man från början ska
fastställa ett årtal då

Prop.
1981/82:3 39

kvinnor
skall ha fått tillträde till alla vapenslagen, förslagsvis år 1985 eller 1986.
FRI anser inte att kvinnor absolut måste ha fått tillträde till de av BKF
föreslagna yrkesgmpperna år 1983. Erforderiig anpassning och uppskov med
reformen måsle kunna ske.

Såväl
JämO som FPK anser alt det finns en risk för "kvinnoyrken" genom att
kvinnor inledningsvis får tillträde till sådana områden som civill domineras av
kvinnor. JämO påpekar också att utvecklingsmöjligheterna för de civilanställda
kvinnorna i försvarei inte får bli sämre. MKF anser atl civilanställda kvinnor
inom försvaret bör ges dispens så alt de kan bli yrkesbefäl.

Flera
remissinstanser, bl. a. SocS och CUF stöder beredningens förslag atl de
befattningar som kvinnor får tillträde lill skall avse såväl yrkes- som reservbefäl.
SSKF anser i likhet med beredningen all kvinnor på lång sikl kan bli elt reellt
tillskott i reservbefälsrekryteringen.

ÖB
och CA delar beredningens uppfallning alt den som avbryter
yrkes-officersutbildningen skall kunna rekryteras för reservofficersanställning.
Vad däremot gäller direktrekrytering till reservofficersbefaltningar anser ÖB
all sådan rekrytering t. v. bör anslå men att försvarsgrenschef efler förslag till
ÖB bör få påbörja utbildning till reservofficer. CA inslämmer i delta med
hänsyn till den merkostnad en direktrekrytering innebär.

ÖB
anser atl en temporär övergångsutbildning av A-personal lill reservofficer bör
penetreras ytterligare. Han är därför beredd all granska och föreslå bl. a. hur
utbildningen skall genomföras.

SLK
anser del angeläget att kvinnlig A-personal i armén och marinen får samma
möjligheter lill övergångsulbildning som lidigare har varil fallet inom flygvapnel.
Denna utbildning skulle avse både anställning som yrkesofficer och
reservanställning.

ÖB,
CA, CM och RRV anser atl man bör undersöka formerna för krigsplacering av
kvinnor som inte fullföljer sin officersutbildning. FRI påpekar all ulredningen
inle har behandlal frågan. ÖB och CA menar atl den kvinna som avbryter sin
utbildning efter fullgjord grundutbildning i likhet med manliga värnpliktiga
bör kunna ulnyujas som värnpliktigt befäl i krigsorganisationen. ÖB påpekar all
frågan kräver ylleriigare uiredning. CM framhåller atl det för de manliga
sökande torde framstå som en ojämlikhet, om valel atl påbörja gmndulbildning inle
skulle innebära alla åtaganden inom värnplikten. RRV framhåller som ett
alternativ placering inom civilförsvarets krigsorganisation, där slor brisl
råder på personal i ledande befallningar.

RRV
biträder beredningens förslag om etl stegvis införande alll eftersom de av
beredningen angivna förutsättningarna föreligger. RRV påpekar dock att kraven
på planering inte har berörts i betänkandet och all ansvarsfrågan är oklar.
RRV har uppmärksammat att beredningen föreslår atl del skall överlåtas åt ÖB
eller försvarsgrenschef att bestämma på vilket sätt och vid vilken tidpunkt
reformen skall genomföras. Enligt RRV:s mening

Prop,
1981/82:3 40

kräver
genomförandel av en så betydelsefull reform en myckel fastare reglering. Del är
inle bara fråga om all lösa svåra rekryterings- och utbildningsproblem, ty dessa
skall i sista hand lösas av försvarsgrenscheferna. Däremot behöver ålgärderna
samordnas för all bl.a. undvika all konkurrens uppstår i rekryteringen.

1 samband med
uppföljningen av del förra riksdagsbeslulel anser BKF att den försöksverksamhet
som pågår med yrkesinformationskurser inom armén och marinen bör göras
permanenta liksom inom flygvapnel. I della instämmer bl. a. SÖ som anser all
kurserna erbjuder flickorna möjligheter att få erfarenhet av den mililära
miljön och information om befälsyrkel som underlag för ett välgrundat studie-
och yrkesval. Kurserna skall genomföras gemensamt för pojkar och flickor och
antalet platser för flickor bör öka i enlighel med beredningens förslag.

Centralförbundet för befälsulbildning
menar all konsekvenserna för dem av beredningens förslag bör bli alt kvinnligl
reserv- och yrkesbefäl även äger rätt alt della i frivillig befälsulbildning
liksom all flickor kan vara medlemmar i FBU-rördsens föreningar och
ungdomsavdelningar och ha rätt att delta i utbildningen. Innebörden av della måsle
dock utredas närmare, de nuvarande medlemmarnas åsikter inhämtas och vissa
stadgar och bestämmelser ändras innan förändring kan ske.

3
Aktiva åtgärder för jämställdhet m. m.

3.]
Allmänna synpunkter

För
atl underlätta kvinnornas anpassning till befälsyrkel har BKF föreslagit en
rad olika åtgärder, ålskilliga i jämslälldhelssyfle. ÖB och CA anser att de
förslag till aktiva åigärder för jämställdhet m. m. som beredningen framför är
lämpliga för all bygga för införandel av kvinnligt befäl.

Fredrika-Bremer-förbundet
påpekar alt olika kunskaper behövs hos både kvinnor och män om de s.k. psykiska
hindren för jämslälldhel. Erfarenheterna vjsar nämligen all dessa hinder ofta
underskattas eller förnekas.

Bl.a.
säger BKF att aktiva åtgärder för jämslälldhel bör ingå som ell väsenlligi mål
i försvarsmakiens personalpolitik. Elt yttrande som l.ex. SSKF instämmer i. SSKF
anser liksom SIPU all jämslälldhelsfrågorna bör behandlas som en integrerad del
av personaladminislralionens olika led. SSKF understryker också att hänsyn
redan i planeringen bör las till de problem som kan uppstå när kvinnor inträder
på en mansdominerad arbetsmarknad.

RRV
menar atl de positiva effekler som kan förväntas av atl även kvinnor blir befäl
uppnås inle enbarl genom all möjlighelerna öppnas. Vikligl är ocksä
beredningens förslag om aktiva åigärder för jämställdhet

Prop. 1981/82:3 41

som etl slöd vid genomförandet av reformen. RRV föreslår
också atl särskilda studier av såväl förbands- som stabsmiljö återkommer i
utbildningen t.o.m. kurserna vid militärhögskolan. 1 samband med organisationsförändringar
och rationaliseringar bör jämställdhetsfrågor las upp. Studie- och
informationsdagar bör kompletleras med handledning och stöd frän staberna.

FOA
påpekar all del finns problem som hänger samman med alt vissa grupper med slor
auktoritet i jämslälldhelsfrågorna sannolikt också är kritiska mol försvarei
och all frågan om rekrylering av kvinnor lill befälsyrkel då inle kan belraklas
som en önskvärd jämslälldhelsåigärd.

Samlliga remissinslanser, som ullalal sig i frågan anser
all aktiva åtgärder krävs för all reformen skall ge ell goll resultat. De
flesta remissvaren rör informations-, ulbildnings- och rekryleringsinsatser av
olika slag (t. ex. LO. MKF och FPU) eller atlilydpäverkan av redan anslälld
personal inför anställningen av kvinnor i befälsyrkel (t.ex. Yrkeskvinn(ns riksförbund
och SLK).

CM anser
all frågorna om jämslälldhel måsle underordnas hans övergripande uppgifl all
skapa en effektiv och rationell krigsorganisation. CFV godlar beredningens
förslag under vissa förulsällningar, bl.a. alt jämställdhetsaspekten
underordnas de krav som ställs på befälel i krigsuppgif-len. Flygvapnels behov
av en rationell grundulbildning måsle sällas före jämslälldhelsarbelel. Della
kan innebära slyrning av ulbildningsinriklning-en och/eller all endasi en liten
grupp kvinnor kan ingå i samma utbildningsenhet. En snedförddad rekrylering
mellan kvinnor och män måste godtas under en övergångsperiod.

ÖB stöder försvarsgrenschefernas synpunkler avseende kvolering
och all snedrekrylering måsle accepleras inledningsvis.

CM slöder BKF:s förslag lill informations- och
utbildningsplan och anser del vikligt att införandel av kvinnligt befäl sker
stegvis så att eventuellt motstånd kan övervinnas och ett gott kollegialt
förhållande mellan män och kvinnor även i slridande förband skapas. CM framför
alt införande av kvinnligl befäl kan bli en förtroendefråga för del manliga befälel.
Della ställer särskilda krav på information och utbildning.

CFV framhåller i polemik mol beredningens förslag om
kvinnliga representanter i olika nämnder atl del är yllersl iveksaml att
tillföra inslruk-tioner eller förändra sammansällningen för lokala och cenlrala
nämnder enbarl för all lillgodose jämslälldhelsaspekler. CFV anser också alt della
fordrar en i grunden ändrad syn totalt i samhällel vad beiräffar könsrolls-och jämslälldhelsfrågor.
vilkel innebär all eftersträvade attitydförändringar kommer all la lid. Della måsle
godtas.

RRV anser au regeringen bör uppdra ål ÖB all i samråd med
försvarsgrenscheferna göra upp och redovisa en plan för de olika ålgärdernas
genomförande. Planen bör innefalla förslag lill åigärder, tidpunkter och koslnader
för dessa och eventuella samordningsåtgärder.

Prop. 1981/82:3 42

För all reformen skall bli framgångsrik vill jämsiälldhetskoininittén
(JäinK) särskill framhålla konkrel utformade handlingsprogram med fasla
lidsplaner, information och utbildning om jämslälldhelsfrågor i chefsutbildningen.

SLK anser del vikligl all som ell led i personalulvecklingen
initiera och stimulera diskussioner om jämslälldhelsålgärder på försvarels arbelsplat-ser.
De altilydpåverkande åtgärderna bör genomföras som ålerkommande insalser.

Flera remissinslanser. bl.a. FOA, AMS. ASS och TCO-S,
pekar pä vikten av all rekryleringen av kvinnor lill befälsyrkel får en sådan
omfattning all de inle blir en liten minoritetsgrupp. FOA anser all etl av
kriterierna för all öppna ell yrkesområde bör vara all andelen kvinnor kommer
all uppgå till 20-30%.

JämO erinrar i sill yllrande om all del inle bara är
önskvärt med aktiva åigärder för jämslälldhel ulan all varje arbetsgivare
enligt jämslälldhetslagen har skyldighel all verka i delta hänseende. JämO
anser också all allilydpåverkande diskussioner och ulbildning för de lokala arbelsledarna
är särskill viktig. Denna verksamhel bör slarlas i god lid före kvinnornas
ankomst och sedan följas upp kontinuerligt. JämO bidrar gärna med råd och erfarenheler
lill akluella cenlrala nämnder.

SAMN
framhåller den positiva allilydpåverkande effekt i samhällel i stort som ell
genomförande av beredningens förslag kan förmodas fä. Nämnden anser del nödvändigl
all ansvarel för jämslälldhelsälgärderna på förbanden läggs på den för verksamhelen
i övrigl ansvarige chefen.

CUF framhåller att de nuvarande befälens attityder mot
kvinnliga befäl måste motverkas genom aklivi informations- och
upplysningsarbete. FPK ser det som synnerligen viktigt att attityderna mot
kvinnligt befäl undersöks och påverkas i positiv riklning.

3.2 Rekryteringsinriktade åtgärder

CFV anser all förulsällningarna för all kvinnliga befäl
skall kunna medverka i yrkesinformalion. i enlighel med beredningens förslag, tilivaralas
genom övergångsvis vidareulbildning av civil och viss frivillig personal.

SÖ belönar
viklen av atl i del fortsatta arbetet beakla lärares och annan skolpersonals, l.ex.
SYO-funklionärers, behov av ökad kunskap om försvaret så all både pojkar och
flickor kan räkna med en allsidig och initierad undervisning och
orientering/vägledning. Även AMS framhåller lärarna som en viktig målgrupp för
informationen. AMS kommer all med inlresse följa ulvecklingen av reformens
genomförande och medverka till spridning av yrkesinformalion.

SSKF underslryker viklen av all studie- och
yrkesorienteringen ulformas på sådanl sätt alt befälsyrket blir allraklivl
också för kvinnor.

Prop. 1981/82:3 43

Husmoder.sförbundel Hem och Samhälle och Yrkeskvinnors
riksförbund underslryker angelägenhelen av all vidgad samordning sker mellan
skolan och försvaret i yrkesorienieringsarbetet och alt all yrkesorienlering
sker gemensamt för pojkar och flickor.

SÖ och JämK anser del vikligt med medverkan i SSA-rådens
(planeringsråd för samverkan skola - arbetsliv) arbete för jämslälldhel.

SACO/SR
anser del angelägel all information om atl kvinnor har möjlighel all söka lill
mililära utbildningslinjer sker pä slor bredd. SACO/SR är berett alt medverka lill
alt kvinnors tillträde till befälsyrket kan ske på ell friktionsfrill säll.

4 Uppföljning och forskning

4.1 Uppfödning av sociala och psykologiska faktorer

FOA delar beredningens uppfallning all del är vikligl atl
den lidigare skisserade uppföljningsundersökningen genomförs. Förseningen beror
pä brisl pä resurser. För studiernas genomförande krävs att siörre resurser
ställs till FOA:s förfogande allernalivl all inriktningen av den pågående och
planerade forskningsverksamheten ompriorileras.

RRV anser all uppföljningen bör utsträckas längre i tiden
än vad BKF har föreslagil. En uppföljning bör ske av anställt kvinnligl befäl beiräffande
arbetslrivsd, karriär och avgångsbenägenhel. Till stöd för detta arbele bör syslem
PAF användas.

SocS, ASS och Yrkeskvinnors riksförbund anser atl
beredningens synpunkler på de sociala och psykologiska miljöfaktorerna är väl
genomtänkta och alt de problemlösningar som har föreslagils bör ges slor priorilel,
inle minsl vad gäller altitydpåverkan pä olika nivåer och i olika sammanhang. ASS
framhåller all det beträffande ledarskapsförmåga och duglighet som utbildare inle
finns någon anledning att förvänta sig könsskillnader.

AMS påpekar atl försvarets erfarenheler av psykisk funlionsförmåga
och fysisk prestationsförmåga hos kvinnor kan ge värdefull information även lill
andra yrken.

JämK ser de föreslagna forskningsprojekten om kvinnan i försvarei
som ell belydelsefulli tillskott till jämslälldhetsforskningen.

SSKF anser liksom beredningen atl effekterna av de
politiska besluten rörande kvinnor i försvarei bör följas upp. Befälets
antagning, utbildning och funklion i befälsarbelet bör följas upp psykologiskl
och socialt i enlighel med den av riksdagen godtagna försöksplanen.

FPK ser allvarligt på del faktum atl arbetsanalyser och
utvärdering av tidigare beslut om kvinnligt befäl ännu inle har påbörjats. Förbundel
underslryker all detta är nödvändigl för all gå vidare. FPK anser all hänsyn
skall las till den skillnad i erfarenhel som finns mellan kvinnor och män.

Prop. 1981/82:3 44

4.2 Fysisk och medicinsk forskning och uppföljning

Beredningen anser alt man i avvaklan på vidare forskning
skall undanla taktisk flygtiänst och viss submarin tiänsl. I delta instämmer bl.a.
ÖB. AMS och JämO.

BKF
föreslår atl en fördjupad studie av de fysiska preslalionskraven för anlagning lill
yrkesofficersulbildning bör genomföras. Förslagel lillslyrks av bl.a. SocS.

VPV
påpekar all del ankommer på verkel all i samverkan med försvars-grenscheferna, SjvS
och FOA fortlöpande pröva och vid behov juslera de fysiska prestationskraven, bl.a.
med hänsyn lill ny taktik och ny teknik. Del finns omfattande förslag lill
justeringar uppåt av dessa krav. Bdäll-ningskraven är slarkl differentierade
och relalerade till uppgifterna i krigsorganisationen.

FOA belönar viklen av all den sludie rörande de fysiska preslalionskraven
som BKF har föreslagil kommer lill ulförande samlidigl som den komplelleras med
en sludie av hur den kvinnliga populalionen kan förvän-las svara mol dessa
krav.

CA anför
all en konlinueriig översyn av kraven för olika befallningar sker inom den
centrala arbeisgruppen för befallningsanalys och påpekar alt översynen av de
medicinska kapaciletskraven kan medföra såväl höjning som sänkning av gällande
krav. CA delar dock beredningens uppfattning all de kapaciletskrav som slälls
inom i första hand de utbildningslinjer som leder lill yrkesofficersanslällning
ses över.

CM
framhåller all kraven för yrkesofficersaspiranler är desamma som för den
rekryterande plulonsbefäls(gruppbefäls)kalegorin. Försvarsgrenschef kan beslula
om underskridande av kraven. CM framhåller viklen av all TEST 90 snarasl
genomförs. Intill dess översynen är genomförd måsle gällande krav kvarslå.

ASS
påpekar alt de av BKF föreslagna projekten för all studera könsskillnader i
bl. a. G-lolerans, tolerans mol värme och kyla och tolerans mol övertryck är av
intresse från fysiologisk synpunkt men atl sludierna har myckel lilen relevans,
eftersom de rör en myckel lilen del av befälskåren. Den planerade sludien av kroppsmåll
är dock av väsenllig betydelse, inle bara för flygofficerare ulan för all
anpassning av arbetsplatser och materiel inom försvarei.

Enligl ASS'
uppfallning är de starkaste hindren för kvinnan som yrkesbefäl de fysiska
könsskillnaderna. Den satsning som planeras för alt undanröja de fysiska
hindren verkar underdimensionerad. Arbelel med ulveckling av lesler, arbelskravsanalyser
m.m. som planeras ingå i den ordinarie verksamheten vid framför alll FOA räcker
enligl siyrelsen inle. Belydligl siörre resurser bör sällas in pä speciella projekl
för uiredning av fysiska krav, för ulveckling av tester och för anpassning av
arbetsplatser och materiel lill kvinnans förulsällningar. Sannolikl finns goda möjlighe-

Prop.
1981/82:3 45

ter,
framför alll inom del senare området, till minskning av den fysiska arbetsbdaslningen.
Della kommer givelvis inte endast kvinnor ulan även svagare och äldre män till
godo. Ett speciellt projekl med mälsällning atl gå igenom den ergonomiska ulformningen
av arbelsplalser och maieriel inom försvarei bör därför startas. Det bör drivas
av fysiologer och tekniker i nära samarbete med de grupper som utreder arbetskraven.
En prioritering av problemlösningar som hänger ihop med de fysiska
könsskillnaderna anser styrelsen är nödvändig. Annars finns risk för dels atl
rekryteringsunderlaget av kvinnor blir mycket litet, dels atl redan
rekryterade kvinnor får svårigheter att genomföra sina arbetsuppgifter.
Kvinnans mindre kroppsbyggnad är en faktor som minskar hennes förmåga lill
fysiska prestationer. Fordon, reglage och vapen är dimensionerade efter
genomsnittsmannen, vilket för kvinnan innebär alt hennes arbele kommer all ske
under ogynnsamma ergonomiska förhållanden.

FPK
framhåller all verklyg och arbelsplalser renl allmänt bör ulformas så all de är
lämpliga för både kvinnor och män.

Fredrika-Bremer-förbundet
slöder beredningens förslag alt hindren kartläggs men framhåller att det inom
yrkesmedicinen finps en tradition som utgår frän mannens preslalionsförmäga. Förbundel
efteriyser därför nya preslalionsmåtl, mänskliga.

5
Kostnader

Flera
remissinstanser är kritiska till beredningens redovisning av koslnaderna för
reformen.

ÖB
ställer sig Iveksam lill de av beredningen uppskattade koslnaderna och menar
alt förslaget innebär ökade kostnader för försvarsmakten. Som exempel kan
nämnas koslnader för inskrivning, information och utbildning, forskning och
behov av särförläggningar pä mindre fartyg och anläggningar. Koslnaderna skall
placeras in i en redan anslrängd ekonomi. Inledningsvis bör bl.a. medel för
föreslagen forskning lillskjulas försvarsmakten, eftersom denna forskning
redan är hårt prioriterad. Denna mening delas av bl. a CA. ÖB anser vidare all
behov av nya tiänster kan uppslå för l.ex. inskrivning och för all kunna
bedriva de föreslagna aktiva ålgärderna.

CFV
menar all del är vikligt all gmndulbildningen genomförs så ralio-nelll som möjligl.
Särskild anpassning med hänsyn lill kvinnor avseende organisaloriska,
ekonomiska eller utbildningsförsvärande konsekvenser kan inle godlas. Della
gäller inle marginella koslnader som rör ulruslning och förläggning.

FOA
finner också all någon omfördelning inle är möjlig med nuvarande prioriteringar
och resursramar.

Prop. 1981/82:3 46

FRI påpekar all förslagens genomförande bör vägas mot de
merkostnader som kan bli följden. Institutet anser det väsentligt att det
föreslagna slegvisa införandel i stort anpassas till tillgängliga ekonomiska
resurser. Vissa koslnader är oundvikliga, t. ex. grundulbildningskoslnader och koslnader
för anlagning.

VPV framhåller all den utökade verksamhelen där kräver resursför-stärkning.
Även om krav och preslalioner skall vara könsoberoende, anser VPV all
uppföljning, utvärdering och ulveckling måsle kunna inriktas särskill på
kvinnliga prövande, eftersom dessa är en nytillkommande grupp, för vilken erfarenhelsvärden
saknas. I forsla hand vill man kunna lägga upp en informationsbas och en modell
för informalionsbearbelning. Del är angelägel all informationsbearbetningen inle
kommer i efterhand. Verket bör därför tillföras en befallningshavare.
Befallningen bör rekryleras med en kvinna som har erfarenhet av befälsyrkel.

RRV anser all beredningen med några exempel borde ha visal
slorleks-ordningen på de sammanlagda koslnader för rekrytering och utbildning
som reformen medför. Del är nödvändigl för all kunna undersöka pä vilkel sätt
dessa merkoslnader skall kunna neutraliseras genom minskning av kostnader på
andra områden inom försvarels ekonomiska ram. RRV ifrä-gasälter ocksä riklighelen
i atl jämslälldhelsälgärderna, ulom forsknings-projeklen, kan genomföras ulan
några nämnvärda ökade koslnader. De positiva effekterna kan inle beräknas
uppväga merkoslnaderna förrän efler ganska lång tid. Reformens genomförande ger
också försvarsmaktens ledning nya uppgifter.

SIPU underslryker viklen av all sialen lar sill ansvar för
all genomföra reformen genom all avsälla tillräckliga resurser.

JämK anser
i likhet med beredningen atl kostnaderna för reformen är marginella och lill slor
del ryms inom tillgängliga ekonomiska ramar. Kommittén underslryker också
viklen av all de föreslagna forskningsprojekten inle fördröjs ulan all berörda
myndigheler gör omfördelningar inom sina anslag.

Yrkeskvinnors riksförbund framhåller all de koslnader som
genomförandel av reformen medför inle i nuvarande älslramningstider fär bli ell
hinder, sä atl olika projekl skjuts på framliden.

CM framhåller atl koslnaderna för del prakliska
genomförandel vid marinen lill slor del beror på beslut om krav pä särförläggning
pä fartyg och i anläggningar uianför ordinarie kasernomräde. Långtgående krav
på separat föriäggning kan leda lill slora koslnader.

Principen all befintlig maieriel inte förändras men all
kvinnornas lilllräde till befälsyrkel beaktas vid nyprojeklering anser FRI
även bör gälla organisaloriska åigärder och byggnadsålgärder. Därigenom får man
möjligheler atl i planeringsarbetet väga kosinadsökningar mot effeklhöjningen
vid den vidgade rekryleringen lill olika yrkesområden.

Även TCO-S ifrågasätter riktigheten i beredningens
kostnadsberäkning-

Prop.
1981/82:3 47

ar
men anser samtidigt att framlida kosinadsökningar bör kunna undvikas genom alt
kommande planering av ny- och ombyggnader saml malerial-och metodutveckling
utgår från att anslällda av båda könen finns inom försvarei.

Självfallel
bör dessutom kostnadsökningarna slällas mol de vinster som kommer att göras
genom att även kvinnor får tillträde lill officersyrket, även om dessa vinster
är svåra all mäta i ekonomiska termer. Delta anser t. ex. JämO, JämK och TCO-S.

Prop.
1981/82:3 48

Innehåll

1
Inledning......................................................... .... 2

2
Föredragandens överväganden ........................... .... 3

2.1
Rekrytering till befälsyrkel
oberoende av kön ... 4

2.2
Åigärder för alt underiätia
kvinnors lilllräde lill befälsyrkel 6

2.3
Aktiva åigärder för främjande
av jämslälldhel m.m .... 8

2.4
Uppföljning och forskning ............................. 11

2.5
Koslnader ................................................. ... Il

3
Hemslällan ..................................................... .. 12

4
Beslut .......................................................... .. 12

Bilaga
I Nuvarande ordning ................................. 13

Bilaga
2 Sammanfattning av beredningens för det forlsalla arbe

tet om kvinnan i försvarei överväganden och förslag 22

Bilaga
3 Sammanslällning av remissyllrandena ........ .. 35

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981