Prop. 1981/82:36

Regeringens skrivelse

1981/82:36

om investeringar på Arlanda flygplats;

beslutad den 15 oktober 1981.

Regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad
som har tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDIN

CLAES ELMSTEDT

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

1 skrivelsen redovisas ett modifierat förslag av
luftfartsverket och flygbolagen till de investeringar på Arlanda flygplats som
behöver genomföras för att jettrafiken skall kunna överföras från Bromma till
Arlanda. Det konstateras att det modifierade förslaget ryms inom de av
riksdagen tidigare fastlagda kostnads- och tidsramarna och därför bör kunna
läggas till grund för den fortsatta planeringen för ett samlat inrikesflyg på
Arlanda flygplats.

1 Riksdagen 1981/82. I saml. Nr 36

Skr.
1981/82:36

Skr. 1981/82:36 2

Utdrag KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1981-10-15

Närvarande: statsministern Fälldin. ordförande, och statsråden
Ullsten, Wikström. Friggebo, Åsling. Söder, lohansson. Wirtén. Andersson, Boo. Petri,
Eliasson, Gustafsson. Elmstedt. Tilländer. Ahrland. Molin.

Föredragande: statsrådet Elmstedt

Skrivelse om investeringar på Arlanda flygplats

Bakgrund

Med anledning av pröp. 1980/81:30 om Bronmia och Arlanda
flygplatser m. m. jämte motioner beslutade riksdagen den 17 december 1980 att
jettrafiken på Bromma flygplats snarast möjligt skall flyttas till Arlanda,
dock senast under andra halvåret 1982 (TU 1980/81:8. rskr 1980/81:105).

I proposition 1980/81:134 den 26 februari 1981 orn
investeringar pä Arlanda flygplats m. m. föreslogs att medel anvisas för
investeringar på Arlanda så att en utflyttning av Linjetlygs verksamhet i enlighet
med riksdagens beslut skall kunna genomföras. Med anledning av propositionen
och framlagda motioner noterade trafikutskottet (TU 1980/81:28) att
överläggningar förevarit mellan luftfartsverket. Scandinavian Airlines System
(SAS) och Linjeflyg AB (LIN) om den lämpligaste lösningen av terminalfrågorna
på Arlanda. 1 en skrivelse till utskottet den 27 april 1981 hade verket län-mat
en redovisning för dessa överläggningar.

Utskottet konstaterade att utredningsarbetet kotnmit så
långt att en till svnes tillfredsställande lösning av terminalfrågan kunnat
presenteras. 1 likhet med luftfartsverket och flygbolagen fann också utskottet
att det s.k. T3-alternativet (det nuvarande inrikesområdet) av såväl trafikala
och ekonomiska soni andra skäl borde avvisas samt att det s. k. A7()-alternativet
(Arlanda International) med en minipir för chartertrafiken framstod som den
bästa lösningen för utvecklingen a\ inrikesflyget på längre sikt. Med
sistnämnda alternativ skulle turtätheten i bussförbindelserna rned city kunna
förbättras, vilket i realiteten skulle innebära kortare restid.

Utskottet ansåg att luftfartsverkets och flygbolagens
förslag var väl ägnat att tillgodose de önskemål och behov som föreligger från
såväl luftfartsver-

Skr.
1981/82:36 3

kets sorn flygbolagens sida samt att förslaget kunde
godtas också från ekonomiska och investeringsmässiga synpunkter. Utskottet
föreslog därför att luftfartsverkets förslag skulle läggas till grund för
beslut i frågan. Behovet av en minipir borde dock enligt utskottet utredas
ytterligare.

Utskottet tillstyrkte att regeringen - inom ramen tör de
för budgetåren 1980/81 och 1981/82 beräknade investeringsniedlen 21.5 milj. kr.
- gav luftfartsverket i uppdrag att påbörja arbetena med den av utskottet
förordade inrikesterminalen på Arlanda flygplats. Vidare fann utskottet att det
borde ankomma på regeringen att fatta de heslut eller i övrigt vidta de åtgärder
soni befinns påkallade för förslagets genomförande samt att till riksdagen
återkomma med en redovisning härför.

Att en lösning enligt A7(l-alternativet skulle innebära en
senare utflyttning av LIN iin vad riksdagen tidigare beslutat om godtogs av
utskottet med hänvisning till att totallösningen därigenom skulle bli bättre.
Utskottet betonade dock vikten av att projektet genomförs med största möjliga
skyndsamhet och att målsättningen såsom luftfartsverket framhållit bör vara att
verksamheten skall vara i operativ drift under andra halvåret 1983.

Ett genomförande av de förordade investeringarna
förutsätter enligt utskottets uppfattning att Stockholms läns landsting i
överensstämmelse med tidigare riksdagsbeslut och uttalanden i proposition
1980/81:134 fullgör sin bidragsskyldighet och bidrar med 37.5 % av kostnaderna
för investeringarna.

Trafikutskottet hemställde att riksdagen som sin mening
skulle ge regeringen till känna vad utskottet sålunda anfört beträffande
lösningen av terminalfrågan på Arlanda m. m., och riksdagen beslöt senare i
enlighet med vad trafikutskottet hade anfört (rskr 1980/81:397).

Efter riksdagens beslut har luftfartsverket tillsammans
med SAS och LIN ytterligare studerat alternativa lösningar av terminalfrågan. I
en skrivelse till regeringen den 21 september 1981 föreslår luftfartsverket i
samråd med SAS. LIN och Scanair med ändring av vad verket tidigare framfört bl.a.

att inrikesflygets lokalisering skall ske i en ny
inrikesterminal placerad söder om Arlanda International (A 70). C-läge

att utrikesverksamheten (linjefart och charter) skall
bedrivas i Arlanda International som hittills, varvid en C-pir för charter inte
behövs.

Luftfartsverkets skrivelse bör fogas som bilaga till
regeringsprotokollet i detta ärende.

Av
luftfartsverkets skrivelse framgår att det nya förslaget till lösning av
terminalfrågan ryms inom den kostnadsram - 150 milj. kr. - som riksdagen tidigare
godtagit. För innevarande budgetår beiäknar verket att det erfordras 21 milj.
kr., vilket belopp riksdagen tidigare har anvisat. Luftfartsverket förutsätter
att de merkostnader som föranleds av ökad standard och av att inrikesflygets
specifika krav tillgodoses täcks av de intressenter som rest krav i dessa
avseenden. Luftfartsverket har därför träffat en överenskommelse med SAS on-i finansiering
av den merutgift som

Skr.
1981/82:36 4

kan bli aktuell utöver en grundinvestering om 150 rnilj.
kr.

Enligt luftfartsverket bör båda alternativen till
terminallösning medge att riksdagens beslut oj-n utflyttning under andra
halvåret 1983 kan genomföras. Det senaste förslaget är dock i detta avseende enligt
verket det säkraste.

Överenskommelse har den 1 september 1981 träffals mellan
företrädare för staten samt Stockholms och Uppsala läns landsting orn att avtal
skall träffas mellan staten och AB Stockholmsregionens flygplatsinvesteringar
om investeringar på Arlanda flygplats inom en kostnadsram av totalt 167.9 milj.
kr. Vid överläggningarna var parterna införstådda med att terminallösningen
kunde komma att förändras.

Föredraganden

Jettrafiken på Bromma skall enligt beslut av riksdagen
överföras till Arlanda. Målsättningen är att verksamheten skall vara i operativ
drift på Arlanda under andra halvåret 1983. Riksdagen har också med hänvisning
till utredningar som överlämnats av luftfartsverket och flygbolagen till
trafikutskottet tagit ställning för en viss lösning av inrikesflygets
lokalisering på Arlanda. Luftfartsverket har därefter i samråd med flygbolagen
i en skrivelse till regeringen föreslagit en viss modifiering av sitt tidigare
förslag. Det senaste förslaget ryms inom de av riksdagen fastställda kostnads-
och tidsramarna. Medelsbehovet för innevarande budgetår tillgodoses av de rnedel
- 21.5 milj. kr. - sorri riksdagen tidigare anvisat för ändamålet. Mot bakgrund
härav har jag inget att erinra mot att luftfartsverkets och flvgbolagens
senaste förslag till terminallösning läggs till grund för den fortsatta
planeringen för ett samlat inrikesflyg på Arlanda flygplats. Jag avser senare
föreslå regeringen att uppdra åt luftfartsverket att påbörja de erforderliga
arbetena. De inledande arbetena är oberoende av vilken terminallösning som
väljs.

Jag har för avsikt att återkomma till regeringen med en slutlig
redovisning av åtgärder och totalkostnader för jettrafikens överföring från
Bromma till Arlanda. Denna redovisning kommer att lämnas i anslutning till mina
förslag till nya luftfartspolitiska riktlinjer.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle
att ta del av vad jag har anfört i det föregående om investeringar på Arlanda
flygplats.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och beslutar i enlighet med hans hemställan.

Luftfartsverket

Datum

1981-09-21

Beieckmnq

F 33/80-0401

Er beteckning

' ■/ '

iJJ.

KOMMUNIKATIONSDEP. Registratorn

Ink 1981 -09-21 L Dnr.
1; liVI

Till Regeringen (Kommunikationsdepartementet)

Ä ndrad
terminall ö sning p å Stockholm-Arlanda flygplats

Med
anledning av vad luftfartsverket (Lfv) framf ö rde
i skrivelse 1981-06-09 redovisar verket h ä rmed
fortsatta ö verv ä ganden och f ö rslag till vissa ä ndringar av terminall ö sning p å Arlanda flygplats.

Med anledning av riksdagens beslut 1980-12-17 att flytta
jettrafiken p å Bromma flygplats till Arlanda flygplats
har olika alternativa lokaliseringar f ö r
inrikesflyget p å Arlanda studerats.

I samarbete med SAS och LIN har Lfv under v å ren 1981 studerat f ö ljande terminalalternativ, n ä mligen

Inrikes i pir A, utrikes linjefart i pir B charter i ny
mindre pir (pir C)

Inrikes i pir A, utrikes linjefart i pir B charter i gamla
charterhallen

Inrikes i pir B, utrikes linjefart i pir A charter i gamla
charterhallen

Inrikes i pir A, utrikes linjefart i pir B charter i T3

Inrikes i pir B, utrikes linjefart i pir A charter i T3

Inrikes i pir C, utrikes linjefart i pir A charter i pir B

Med
de f ö ruts ä ttningar som d å g ä llde visade sig det f ö rsta
alternativet med inrikestrafiken i pir A osv mest f ö rdelaktigt. Lfv redovisade detta bl a i skrivelse
till riksdagens trafikutskott 1981-04-27.

Postadress

601 79 NORRK Ö PING

Gatuadress Vikbopian 1 1

Teietonvaxel
011 ■ 19 20 00

Telegram Civilair

Telex 64260

Postgiro 1
66 26 5

LUFTFARTSVERKET

1981-09-21

F 33/80-0401 sida 2

Samtidigt har SAS och LIN i gemensam skrivelse till
trafikutskottet f ö rklarat att SAS/LIN tvekl ö st f ö rordar Pir
A f ö r inrikesflyget.

Riksdagen beslutade 1981-05-03 i enlighet med detta f ö rslag. Behov av en C-pir skulle dock utredas vidare.
M å ls ä ttningen b ö r enligt beslutet vara att
verksamheten skall vara i operativ drift under andra halv å ret 1983. I beslutet f ö rutsattes vidare att landstinget fullg ö r sin betalningsskyldighet enligt tidigare riksdagsbeslut.

Lfv har tillsammans med SAS och LIN ytterligare studerat
alternativen och i skrivelsen till regeringen 1981-06-09 redovisat f ö rslag till terminal l ö sning, vilken i korthet innebar

att all inrikes linjefart lokaliseras till ■pir A i A70

att utrikes linjefart slyttas fr å n -pir A till pir B i A70

att utrikes charterverksamhet f ö rl ä ggs till en nyuppf ö rd pir s ö der
om A70 (pir C) samt i m å n av ledig kapacitet ä ven delvis till pir B och

att LIN:s utflyttning kan ske i slutet av 1983.

I skrivelsen angavs att investeringsutgiften f ö r Lfv fram till utflyttningstillf ä llet uppskattats till ca 150 milj kr i prisl ä ge
1981-01-01. Verket framh ö ll ocks å att investeringar i den storleksordningen som h ä r ä r fr å ga om inte inrymmes i verkets 10- å rsplan f ö r
resultatutj ä mning. F ö r att denna skall kunna inneh å llas kr ä vs
sannolikt viss justering av verkets taxor, avgifter eller andra å tg ä rder ut ö ver vad som redan ä r inlagt i planen.

Fortsatta ö verv ä ganden

Lfv har under sommaren utarbetat program f ö r den f ö reslagna
l ö sningen. Verket har i olika
sammanhang redan tidigare uttryckt oro bl a f ö r den underskattning av driftkostnaden som flygbolagen kan ha gjort.
SAS, LIN, verket och ö vriga har d ä rf ö r
ytterligare analyserat vilka driftkostnadsm ä ssiga
konsekvenser som uppst å r. Ä ven de olika Intressenternas investeringsbehov har n ä rmare kartlagts inte minst mot bakgrund av att SAS
nya strategi b ö rjat ta form. Under sommarens
arbete har bl a framkommit

att inrikestrafikens ytbehov m m har reducerats sedan i v å ras, vilket v ä sentligt
f ö r ä ndrat dimensioneringsf ö ruts ä ttningar och d ä rmed
ocks å minskat tidigare antagna
investeringsvolymer och

Skr. 1981/82:36 7

LUFTFARTSVERKET 1981-09-21 F 33/80-0401

sida 3

att nyttjarnas driftkostnader kan befaras bli avsev ä rt h ö gre ä n vad man tidigare r ä knat med.

Synpunkter har framf ö rts
till Lfv i skrivelser fr å n Airline Operators' Conmittee (AOC)
p å Arlanda och flera charterflygf ö retag samt vid m ö te
med Researrang ö rsf ö reningen i Sverige (RIS). Samtliga har reserverat sig mot beslutet att
bygga om Arlanda International f ö r delvis
inrikestrafik. I st ä llet f ö rordas att en separat inrikesterminal anl ä ggs.

Ä ven
fr å n SAS' nuvarande f ö retagsledning har framf ö rts tveksamhet mot f ö rslaget.

Mot bakgrund framf ö r
allt av f ö r ä ndringar i f ö ruts ä ttningar men i viss m å n ä ven framf ö rda
synpunkter beslutade sig SAS, LIN och Lfv f ö r
att gemensamt å ter j ä mf ö ra alternativa terminall ö sningar.

3. Alternativa terminall ö sningar

Med de nya f ö ruts ä ttningarna som bakgrund har tv å huvudalternativ j ä mf ö rts, n ä mligen

Alt 1. G ä llande f ö rslag enligt tidigare med bl a utbyggnad av en
charterpir.

Alt 2. Anl ä ggandet
av en ny inrikesterminal.

H ä r finns det i princip tv å olika lokaliseringsalternativ

a)
s ö der om A70 (l ä ge
C)

b)
omedelbart ö ster om A70 (l ä ge
O)

Det senare alternativet (l ä ge O) har behandlats ö versiktligt
p å grund av att bl a
investeringsvolymen bed ö mts bli v ä sentligt h ö gre
samt att trafikavvecklingen till och fr å n
rampomr å det inte kan ske p å ett acceptabelt s ä tt.

3.1 Investeringsskillnader

Vid tidigare kalkylm ä ssiga
j ä mf ö relser har totala investeringsbehovet redovisats f ö r perioden 1983-2000. F ö r de nu studerade alternativen har f ö ljande sammanst ä llning
av investeringsutgifter gjorts.

LUFTFARTSVERKET

1981-09-21

F 33/80-0401 sida 4

Beloppen i tabellen skall endast anv ä ndas vid en kalkylm ä ssig j ä mf ö relse. Alternativen ä r r ä knade p å samma
s ä tt men innefattar inte samtliga
kostnader. S å ledes tillkonmier byggherrens
administrativa kostnader, r ä ntor under
byggnadstiden, moms, anslutningsavgifter, avgifter till myndigheter och of ö rutsett. Som exempel kan n ä mnas att Lfv p å
grundval av det framtagna programmet ber ä knat
totalkostnaden f ö r alt 1 (charterpir) till ca 158
milj kr fram till å r 1983.

Investeringsutgifter p å
Arlanda 1983-2000 (Milj kr i prisniv å
1981-01-01)

aiarterpir

Inr ike s
termina1

Lfv

SAS

LIN

Övr

Totalt

Lfv

LIN

Ib tall

1983

148,6

9,4

28,0

1,5

187,5

203,4

61,0

264,4

1985

50,0

-

5,0

-

55,0

10,0

-

10,0

1990

59,0

-

-

-

59,0

19,0

-

19,0

1995

12,0

-

-

-

12,0

12,0

-

12,0

2000

11,0

-

-

-

11,0

11,0

-

11,0

TOTALT

280,6

9,4

33,0

1,5

324,5

255,4

61,0

316,4

F ö r alt 1 (charterpir) har Lfv
program anv ä nts som underlag. Expansion sker
efter hand som behov uppst å r.

Som grund f ö r alt 2
(inrikesterminal) har en l ö sning med en tv å plansterminal och passagerarbryggor anv ä nts vid den kalkylm ä ssiga j ä mf ö relsen. De totala investeringsutgifterna under aktuell tidsperiod ä r s å ledes likv ä rdiga.

En l ö sning med enplansbyggnad utan
bryggor har ber ä knats kunna inrymmas inom de ca 158
milj kr, som Lfv tidigare redovisat. H ä r
ing å r d å utrymmen f ö r de operativa verksamheten medan
lokaler f ö r LIN flygavdelning osv inte ing å r. Utrymmen f ö r
rampgarage f ö ruts ä tts inrymmas i den tillsynshangar som LIN avser uppf ö ra invid inrikesterminalen.

Kostnader som bed ö ms
vara lika stora i b å da alternativen har inte tagits
med vid kalkyl j ä mf ö relsen. Exempel p å s å dana ä r vinklade avfarter, å tg ä rder f ö r KAT Il-standard, flyttningskostnader f ö r inrikestrafiken, inrikes fraktbyggnad, utrikes
fraktbyggnad och LIN huvudkontor.

LUFTFARTSVERKET 1981-09-21 F 33/80-0401

sida 5

3.2 Driftkostnadsskillnader

De skillnader i driftkostnader som redovisas i
följande sanmianställning består dels av poster som är väl
beräknade och definierade, dels av poster som har karaktär av
uppskattning.

1983 1985 1990 2000

Lfv. -4,3 -2,1

Utrikes linjefart

taxning -1,0 -.1,0 -1,0 -1,0

saiTordning m imikes ■+ (1,0/2,0)+(l,0/2,0)+ (1,0/2,0) + (l,0/2,0)

Utrikes charter

taxnisg - 2,5 -2,0 -1,5 -1,5

Scanair - (1,0/4,0)-(l,0/2,0)

övriga - (1,0/4,0)-(l,0/2,0)

Inrikes

taxning

+2,6

+2,6

+2,6

+2,6

bogsering

-1,0

-1,0

-1,0

-1,0

produktionsbortfall

-1,5

-1,5

-1,5

-1,5

inclieckning

-2,0

-2,0

-2,0

-2,0

Hangar tekn underhåll

hangarhyra -8,8
-8,8 -8,8 -8,8

drift LIN hangar +3,0
+3,0 +3,0 +3,0

RIS-gruppen -2,0

Summa flyg trafiksektorn -(19 - 24) -(14 - 17) -(9 - 11) -(9 - 11)

Övriga

tullverket -1,6 -1,6 -1,6 -1,6

SL +0,5 +0,5 +0,5 +0,5

polisen +(0,5-1,0) + (0,5-1,0) + (0,5-1,0)+:(0,5-1,0)

Sunrra övriga -(O - 0,5)-(0 - 0,5)-(0 - 0,5)-(0 - 0,5)

10

LUFTFARTSVERKET 1981-09-21 F 33/80-0401

sida 5

Ingen analys har hunnit g ö ras i vilken utstr ä ckning
driftkostnaderna kan minskas genom att t ex tidigarel ä gga vissa investeringar (t ex f ö rbindelseg å ng,
rampytor) eller genom andra å tg ä rder som kan reducera de f ö rv ä ntade
driftkostnads ö kningarna. I n å gra fall har dock en grov bed ö mning gjorts och i dessa fall har d ä rf ö r intervall
angivits. Detta g ä ller bl a de kostnader som
charterflygf ö retagen uppgivit.

I takt med att charterpiren byggs ut och kan ta en allt st ö rre del av chartertrafiken s å minskar ocks å
driftkostnadsskillnaderna. Detta g ä ller
s å v ä l f ö r charterflygf ö retagen som f ö r
Lfv.

Trots viss os ä kerhet
i materialet bed ö mer Lfv att driftkostnaderna ä r å tminstone
10-15 milj kr l ä gre i alternativet inrikesterminal
under de f ö rsta å ren efter utflyttningen.

3.3 Kvalitetsbed ö mning

F ö rdelen med en inrikesterminal ä r att anl ä ggningen
kan anpassas direkt f ö r inrikestrafik med dess speciella
behov och krav, t ex snabb passagerar-och bagagehantering. Detta g ä ller oavsett om enplans-eller tv å plansterminal v ä ljs.
I det andra alternativet avses inrikesflyget anv ä nda anl ä ggningar ursprungligen utformade f ö r utrikestrafik.

Charterpiralternativet har stora kvaliteter om s ä rskild h ä nsyn
tas till ett l å ngsiktigt perspektiv.
Expansionsutrymme finns inom ö versk å dlig tid f ö r
s å v ä l inrikes- som f ö r utrikestrafiken. En inrikesterminal
i C-l ä ge ger mer begr ä nsade expansionsm ö jligheter. En charterpir kan ocks å
expandera efter behov medan en inrikesterminal m å ste dimensioneras f ö r visst
framtida behov redan i inledningsskedet.

Driftekonomiskt skiljer sig alternativen fr ä mst under de f ö rsta
å ren efter utflyttningstillf ä llet, vilket redovisats under avsnitt 3.2.

St ö rningskostnaderna ä r olika f ö r
de b å da f ö rslagen fr ä n v å ren 1983 till vintern 1983/84. Vid val av charterpir sker under denna
tid omfattande stegvisa ombyggnader i A70 samtidigt som den normala driften p å g å r i
byggnaden. Chartertrafiken kommer att f å
vidk ä nnas vissa st ö rningar fr å n
april till augusti 1983. Utrikes linjetrafik f å r fr å n juni till augusti 1983 vissa st ö rningar i och med att ombyggnadsarbetena i A-piren p å g å r samtidigt
som verksamheten ä r av

LUFTFARTSVERKET 1981-09-21 F 33/80-0401

sida 7

normal omfattning. Problem kan f ö rutses med bagagehanteringen f ö r hela A70, dels under tiden n ä r systemet byggs om, dels under intrimningstiden. De
st ö rnings- pch eng å ngskostnader som kommer att uppst å ä r inte m ö jligt att ange.

V ä ljs en inrikesterminal blir det
inga st ö rningar f ö r utrikestrafiken eftersom ombyggnaderna i A70 inte
blir aktuella.

3.4 Tidplan

B å da l ö sningarna, charterpir och inrikesterminal, b ö r medge att riksdagens beslut om utflyttning under
andra halv å ret 1983 kan inneh å llas. Inrikesterminal-alternativet inneb ä r dock i detta avseende den st ö rsta s ä kerheten
av de b å da alternativen.

F ö r att klara denna tidpunkt m å ste programarbete, projektering, upphandling,
produktion och drifts ä ttning genomf ö ras p å s å dant s ä tt
att aktiviteterna sker samtidigt.

En C-terminal fordrar att nuvarande personalparkering m å ste flyttas. Anl ä ggningsarbetena
f ö r detta m å ste p å b ö rjas omkring 1981-10-01.

F ö r att de av lfv angivna tiderna
skall kunna inneh å llas kr ä vs att erforderliga beslut fattas omg å ende. Den tid som f ö rloras i starten kan inte inarbetas senare.

4. Finansiering

4.1 Statens överenskommelse med
landstings

kommun

Staten har f ö rhandlat
med Stockholms l ä ns landsting och Uppsala l ä ns landsting ang å ende
investeringsbidrag f ö r investeringar p å Arlanda flygplats. Ö verenskommelse har d ä rvid tr ä ffats mellan parterna i protokoll 1981-09-01 om ett
totalbelopp p å 169 milj kr, varav 161 milj kr
avser investeringar f ö r terminall ö sning (inkl vinklade avfarter).

Vid f ö rhandlingen var parterna inf ö rst å dda med att
terminal l ö sningen kan komma att f ö r ä ndras.

4.2 Lfv ö verenskommelse
med SAS om finansiell

medverkan

F ö r utf ö rande av terminalanl ä ggning p å Arlanda kommer lfv enligt ovan att disponera ca 150
milj kr (exkl vinklade avfarter). F ö r
den ö kade standard och tillgodoseendet
av inrikesflygets specifika krav i ö vrigt
p å terminall ö sning f ö ruts ä tts att den d ä rav
f ö ranledda merkostnaden t ä cks av de intressenter som st ä llt dessa krav.

12

LUFTFARTSVERKET 1981-09-21 F 33/80-0401

sida 8

En ö verenskommelse har d ä rf ö r 1981-09-18
tr ä ffats med SAS, som ä ven f ö retr ä der LIN och Scanair, om finansiering av den merutgift
som blir aktuell ut ö ver ovan angivna grundinvestering.
Genom denna l ö sning av finansieringsfr å gan finns nu f ö ruts ä ttningar att l ö sa
inrikesflygets terminalbehov p å ett s ä tt som eliminerar de ol ä genheter som fanns med tidigare f ö rslac

5. F ö rslag

Lfv f å r h ä rmed med anledning av som ovan anf ö rts
och i samr å d med SAS, LIN och Scanair med ä ndring av vad verKet tidigare framf ö rt i skrivelsen 1981-06-09 f ö resl å regeringen

att inrikesflygets lokalisering skall ske i en ny
inrikesterminal placerad s ö der om Arlanda International (A70),
C-l ä ge,

att utrikesverksamheten (linjefart och charter) anv ä nder Arlanda International som hittills, varvid en C-pir
f ö r charter inte beh ö vs,

att utflyttning av LIN kan ske enligt tidigare beslut,
dvs senast under andra halv å ret 1983,

att statens och landstingskommunens andel av investeringsutgiften
i prisl ä ge 1981-01-01 anges till ca 150
milj kr enligt ö verenskommelsen i protokollet
1981-09-01.

Samr å d har underhand f ö revarit med Stockholms l ä ns landsting och Uppsala l ä ns landsting genom f ö rmedling av Stockholmsregionens flygplatsinvesteringar AB.

6. Hemst ä llan

Lfv hemst ä ller att
regeringen

dels godk ä nner f ö rslaget till terminall ö sning p å Arlanda flygplats som anges i
avsnitt 5 ovan i anledning av att jettrafiken p ä Bromma flygplats skall kunna flyttas till Arlanda flygplats i slutet
av å r 1983 och

dels st ä ller 21 milj
kr till verkets f ö rfogande f ö r budget å ret
1981/82 f ö r uppf ö rande av en ny inrikesterminal p å Arlanda flygplats.

13

LUFTFARTSVERKET 1981-09-21 F 33/80-0401

sida 9

Beslut i detta ä rende
har fattats av generaldirekt ö ren Jan
Eriksson och styrelseledam ö terna Anitha Bondestam, Evert B å ge, Nils Hjorth, Torsten Lindstr ö m och Sture Palmgren i n ä rvaro av personalrepresentanten Alf M å nsson. F ö redragande
har varit driftdirekt ö ren Folke G ö rs, varj ä mte
administrative direkt ö ren Jan Danielsson, t f
trafikdirekt ö ren Ake Gustafsson, flygs ä kerhetsdirekt ö ren
Lars-Erik Nordstr ö m, ekonomidirekt ö ren Georg Westlund och planeringsdirekt ö ren Hans Wigardt har deltagit i ä rendets handl ä ggning.

F ö r generaldirekt ö ren

Folke G ö rs/