Prop. 1981/82:4

Regeringens proposition

1981/82:4

cm
omval av kommunala och landstingskommunala nämnder m. m.;

beslutad
den 18 juni 1981.

Regeringen
föreslår riksdagen all anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar

THORBJÖRN
FÄLLDIN

KARL
BOO

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås all omval av kommunala och landstingskommunala nämnder
och vissa andra organ skall ske när val av kommunfullmäktige eller landsting
har upphävts. Omval av de kommunala och landsiingskommunala organen föreslås
också ske i de fall då valprövningsnämnden har förordnat om förnyad
sammanräkning och den nya sammanräkningen leder lill alt mandatfördelningen
mellan partierna ändras. De nya reglerna föreslås bli iniagna i kommunallagen
(1977:179) och i lagen (1957:281) om kommunalförbund. Ändringarna avses träda i
krafl den 1 januari 1982.

1 Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 4

Prop.
1981/82:4

Prop. 1981/82:4 2

Förslag till

Lag om ändring i kommunallagen (1977:179)

Härigenom
föreskrivs att 3 kap. 5 och 17 §§ och 5 kap. 1 § kommunallagen (1977:179) skall
ha nedan angivna lydelse.

Föreslagen
lydelse 3 kap.

5 §

Nuvarande lydelse

Ledamöter och suppleanter i siyrelsen väljes för tre år,
räknat från och med den 1 januari året efter del år då val i hela rikel av
fullmäktige har ägt rum.

I Slockholms kommun väljes dock ledamöter och suppleanter
årligen för tiden intill nästa val vid första sammanträdet med fullmäktige under
tjänstgöringsåret.

Om ledamot som har utsetts vid proportionellt val avgår
under tjänstgöringstiden, inträder suppleant, enligt den ordning mellan
suppleanterna som har beslämts vid valet, i ledamotens slälle för återstoden
av tjänstgöringstiden. Om annan ledamot avgår, förrättas fyllnadsval för
återstoden av tjänstgöringstiden.

Ledamöter och suppleanter i styrelsen väljs för tre år,
räknat från och med den 1 januari året efter del år då val i hela rikel av
fullmäktige har ägt rum.

I Stockholms kommun väljs dock ledamöter och suppleanter
ärligen för tiden intill nästa val vid första sammanträdet med fullmäktige under
tjänstgöringsåret.

Om val
till fidlmäktige har upphävts och omval har ägt rum eller om rättelse har vidiagits
genom förnyad sammanräkning och mandatfördelningen mellan partierna därvid har
ändrats, upphör uppdragen för ledamöterna och suppleanterna i styrelsen två
månader efler del au omvalet eller sammanräkningen har avslutals. När omvalet
eller den förnyade sammanräkningen har avslutats. skaU fidlmäktige förrätta nytl
val av ledamöter och suppleanter för återstoden av tjänstgöringstiden. Om
ledamot som har utsetts vid proportionellt val avgår under tjänstgöringstiden,
inträder suppleant, enligt den ordning mellan suppleanterna som har beslämts
vid valet, i ledamotens ställe för återstoden av tjänstgöringstiden. Om annan
ledamot avgår, förrättas fyllnadsval för återstoden av tjänstgöringstiden.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

17 §

I
Stockholms kommun väljer fullmäktige borgarråd för tre år vid första
sammanträdet under tjänslgö-ringsåret det år då val i hela riket av
fullmäktige har ägt rum. Beträffande valbarhet till borgarråd och verkan av
att valbarheten upphör till-lämpas bestämmelserna i 2 kap. 4 § om ledamot i
fullmäktige på motsvarande säll. Vid val av borgarråd skall, om det begäres,
varje borgarråd väljas särskilt.

I Stockholms kommun väljer fullmäktige borgarråd för tre
år vid första sammanträdet under Ijänslgö-ringsåret det år då val i hela riket
av fullmäktige har ägt rum. Beträffande valbarhet till borgarråd och verkan
av att valbarheten upphör till-lämpas betämmelserna i 2 kap. 4 § om ledamot i
fullmäktige. Vid val av borgarråd skall, om det begärs, varje borgarråd väljas särskill.
Om val till fullmäktige har upphävts och omval har ägt rum eller om rättelse
har vidtagits genom förnyad sammanräkning och mandatfördelningen mellan
partierna därvid har ändrats, upphör uppdrag som borgarråd två månader efter
del att omvalet eller sammanräkningen har avslutats. När omvalet eller den
förnyade sammanräkningen har avslutats skaU fullmäktige förrätta nytt val av
borgarråd för återstoden av tjänstgöringstiden.

Fullmäktige
får besluta att till borgarråd skall i skälig omfattning lämnas ersättning
för resekostnader och andra ulgifter som föranleds av uppdraget samt arvode,
pension och andra ekonomiska förmåner.

Om borgarråd avgår under tjänslgöringsliden, skall nytt
borgarråd snarast väljas för återstoden av tjänstgöringstiden. För tiden till
dess sä har skett och vid tjänstledighet för borgarråd får styrelsen förordna
vikarie.

Fullmäktige
får besluta alt till borgarråd skall i skälig omfattning utgå ersättning för
resekostnader och andra utgifter som föranledes av uppdraget samt arvode,
pension och andra ekonomiska förmåner.

5 kap. 1 §

Nyvalda
fullmäktige väljer under år då val i hela riket av fullmäktige har ägt rum tre
eller flera revisorer saml minst lika mänga revisorssuppleanter för granskning
av de tre

Nyvalda
fullmäktige väljer under år då val i hela rikel av fullmäktige har ägt rum tre
eller flera revisorer samt minst lika mänga revisorssuppleanter för granskning
av de tre

Nuvarande lydelse

följande årens verksamhet. Fullmäktige får därvid välja
revisorer och suppleanter för granskning av viss eller vissa nämnders verksamhet.
Antalet revisorer, liksom antalet suppleanter, för varje nämnd eller grupp av
nämnder skall dock vara minst tre.

Föreslagen
lydelse

följande årens verksamhet. Fullmäktige får därvid välja
revisorer och suppleanter för granskning av viss eller vissa nämnders verksamhel.
Antalet revisorer, liksom antalet suppleanter, för varje nämnd eller grupp av
nämnder skall dock vara minst tre. Om val liU fullmäktige har upphävts och
omval har ägt rum eller om rättelse har vidtagits genom förnyad sammanräkning
och mandatfördelningen mellan partierna därvid har ändrats, upphör uppdragen
för revisorerna och revisorssuppleanterna två månader efler det att omvalet
eller sammanräkningen har avslutats. När omvalet eller den förnyade
sammanräkningen har avslutals, skall fullmäktige förrätta nytt val av
revisorer och revisorssuppleanter för återstoden av tjänstgöringstiden.

Beträffande valbarhet till revisor eller
revisorssuppleant, verkan av att valbarheten upphör och rätt till avsägelse
skall bestämmelserna i 2 kap. 4 § om ledamot i fullmäktige tillämpas. Den som
har uppnått aderton års ålder senast på dagen för valel till revisor eller
suppleant är dock valbar.

Om revisor som ej har utsetts vid proportionellt val avgår
under tjänstgöringstiden får fullmäktige förrätta fyllnadsval för återstoden av
denna tid.

Fullmäktige
får besluta alt lill revisor och revisorssuppleant skall i skälig omfattning
lämnas ersättning för resekostnader och andra utgifter som föranleds av
uppdraget samt arvode, pension och andra ekonomiska förmåner.

Revisor
och revisorssuppleant har rätt till den ledighet från anslällning som behövs
för uppdraget.

Fullmäktige får besluta atl till revisor och
revisorssuppleant skall i skälig omfattning utgå ersättning för resekostnader
och andra utgifter som föranledes av uppdraget samt arvode, pension och andra
ekonomiska förmåner.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

Prop.
1981/82:4 5

Förslag
till

Lag
om ändring i lagen (1957:281) om kommunalförbund

Härigenom föreskrivs att 8 § 1 mom. lagen (1957:281) om
kommunalförbund' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 § 1 mom.-

Förbundsfullmäktige och suppleanter väljs för tre år,
räknat från och med den 1 januari året efter det, då val i hela riket av
kommunfullmäktige och landstingsledamöter ägt rum.

Val av förbundsfullmäklige och suppleanler förrättas vid
första sammanträdet med de nyvalda kommunfullmäktige eller det nyvalda
landstinget år dä val i hela rikel av kommunfullmäktige och landstingsledamöler
ägl rum.

Om val liU en medlems kommunfullmäktige eller landsting
har upphävts och omval har ägt rum eller om rättelse har vidtagits genom
förnyad sammanräkning och mandatfördelningen mellan partierna i medlems
kommunfullmäktige eller landsting därvid har ändrats, upphör uppdragen för
förbundsfullmäktige och suppleanter som har utsetts av sådan medlem två månader
efter det att omvalet eller sammanräkningen har avslutats. När omvalet eller
den förnyade sammanräkningen har avslutats, skall kommunfullmäktige eller
landsting i sådan medleinskommun förrätta nytt val av förbundsfullmäktige och
suppleanter för återstoden av tjänstgöringstiden.

Denna lag Iräder i kraft den 1 januari 1982.

' Lagen omtryckt 1977:181. 2 Senaste lydelse 1979:237.

Prop. 1981/82:4

Utdrag

KOMMUNDEPäRTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1981-06-18

Närvarande: Statsministern Fälldin, ordförande, och
statsråden Ullslen, Wikström, Friggebo, Dahlgren, Åsling, Söder, Johansson, Wirtén,
Änders-son, Boo, Ehasson, Gustafsson, Elmstedl, Tilländer, Ähriand, Molin

Föredragande: statsrådet Boo

Proposition om omval av kommunala och landstingskommunala
nämnder m. m.

1 Inledning

De nuvarande reglerna i kommunallagen (1977:179) innebär
bl. a. att nya val av kommunala eller landstingskommunala styrelser, nämnder
och en del andra organ inle kan förrättas även om valet av kommunfullmäktige
eller landstinget har fått göras om. Frågan ställdes under debatt efter 1979 ärs
kommunalval.

Inom kommundepartementet har upprättats promemorian (Ds Kn
1980:3) Omval av kommunala och landstingskommunala nämnder. I promemorian
föreslås att bestämmelser införs som innebär att omval av kommunala och
landstingskommunala nämnder m. fl. organ skall ske när fullmäktige- eller
landstingsvalet har upphävts. Promemorian, som också innehåller en redogörelse
för nuvarande förhållanden, bör fogas till protokollet i detta ärende som
bilaga 1.

Efter remiss har yttranden över promemorian avgetts av riksskatteverket
(RSV), länsstyrelserna i Stockholms, Jönköpings, Älvsborgs, Örebro, Gävleborgs
och Norrbottens län, utredningen (Kn 1977:04) för översyn av lagen om församlingsslyrdse,
kommunalbesvärskommitlén (Kn 1977:05), kommunalrätlsutredningen (Kn 1977:06)
för Stockholm, kommunaldemo-kraliska kommiilén (Kn 1977:07), Svenska
kommunförbundet. Landstingsförbundet, Svenska kyrkans församlings- och
pastoratsförbund, Stockholms, Jönköpings, Älvsborgs, Örebro, Gävleborgs och
Norrbollens läns landstingskommuner samt Slockholms, Linköpings, Eksjö, Växjö,
Emmaboda, Malmö, Halmslads, Lidköpings, Arvika, Hallsbergs, Vansbro och Hudiksvalls
kommuner. En inom kommundepartementel upprällad sammanställning över
remissyttrandena bör fogas lill protokollet i detta ärende som bilaga 2.

Prop.
1981/82:4 7

2 Föredragandens överväganden

2.1 Omval av kommunala och landstingskonimunala nämnder m.
m.

Val i hela riket av landstingsledamöler och
kommunfullmäktige förrättas enligt 1 kap. 3 § vallagen (1972:620, omtryckt
1979:456) samtidigt med ordinarie val till riksdagen. Valdag är tredje söndagen
i september. Enligt 2 kap. 6 § kommunallagen väljs ledamöter och suppleanter i
kommunfullmäktige och landsting för tre tjänstgöringsår, räknat fr. o. m. den
1 november det år då valet har skett. 1 Slockholms kommun löper dock
mandatperioden fr. o. m. den 15 oktober det år då valet har skett.

Om det i verksamhel för förberedande och genomförande av
val, för vilken myndighel svarar, har förekommil avvikelse från föreskriven
ordning eller om del vid valel har förekommit sådanl otillbörligt förfarande
som avses i 17 kap. 8 § brottsbalken och del med fog kan antas all vad som
förekommit har inverkat på valutgången, skall valprövningsnämnden vid prövning
av besvär över valet upphäva detta i den omfallning som behövs. Nämnden skall
därefter förordna om omval i valkretsen (15 kap. 7 § vallagen). Om rättelse kan
åstadkommas genom förnyad sammanräkning eller någonaannan mindre ingripande ålgärd,
skall nämnden i slället för all förordna om omval uppdra åt beslulsmyndigheten
att vidta sådan rättelse.

Har besvär anförts över fullmäktige- eller landstingsvalet
gäller enligt 15 kap. 8 § vallagen alt de valda ledamöterna eller suppleanlerna
ändå utövar sina uppdrag till dess besvären har prövats. Leder
besvärsprövningen lill att nya ledamöter och suppleanter skall väljas,
förfaller uppdragen för de förslvalda ledamöterna eller suppleanterna så snart
del nya valel har avslutals.

Enligl 3
kap. 5 § kommunallagen väljs ledamöter och suppleanter i kommunstyrelsen och
förvaltningsutskottet för tre år, räknat fr. o. m. den 1 januari året efter det
år då val i hela riket av fullmäktige har ägt rum. Valen förrättas av de
nyvalda fullmäktige resp. det nyvalda landstinget (2 kap. 9 §). 1 Stockholms
kommun väljs dock kommunstyrelsen för ett år i taget. Genom hänvisningar i
olika specialförfattningar lill kommunallagen gäller samma mandatperioder även
för de specialreglerade nämnderna. 1 fråga om de kommunallagsreglerade
nämnderna har fullmäktige resp. landstinget däremot frihet atl bestämma
mandatperiodens längd. Detsamma gäller i fråga om de specialreglerade nämnderna
i Stockholms kommun. Fullmäktige i Stockholms kommun väljer även borgarråd för
tre år. Val som har förrättats av fullmäktige eller landstinget kan överklagas
genom kommunalbesvär enligt 7 kap. 1 § kommunallagen. Någon motsvarighet till
bestämmelsen i 15 kap. 8 § vallagen finns inte när det gäller val av styrelse
och nämnder.

Förutom styrelse och övriga nämnder väljer de nyvalda
kommunfullmäktige resp. det nyvalda landstinget under valår även tre eller
flera revisorer och minst lika många revisorssuppleanter för granskning av de
tre följande årens verksamhet (5 kap. 1 § kommunallagen). Kommunfullmäktige
resp. lands-

Prop. 1981/82:4 8

tinget kan enligl 1 kap. 5 § kommunallagen tillsätta
särskilda beredningar med uppgifl alt bereda ärenden som skall avgöras av
fullmäktige eller landstinget. Närmare beslämmelser om sådana beredningars
sammansättning, mandattid m. m. saknas. Även bestämmelser om val av
kommunalråd och landstingsråd saknas. Fullmäktige och landstinget har i princip
fri beslutanderätt i dessa frågor. Har sådana lokala organ som avses i lagen
(1979:408, omtryckt 1979:1167) om vissa lokala organ i kommunerna inrättats
skall fullmäktige välja ledamöter och suppleanter även lill dessa organ.

Enligl 1 § lagen (1957:281) om kommunalförbund (omlryckl
1977:181, ändrad senasi 1979:410) kan kommuner för att sköta en eller flera
kommunala angelägenheler sluta sig samman till kommunalförbund. Sammanslutning
för sådanl ändamål kan också ske mellan landstingskommuner och mellan
landstingskommun och kommun. F. n. finns etl 20-lal kommunalförbund. I flera
av dessa ingår ett stort antal kommuner som medlemmar, medan i några fall
kommunalförbund består av endasi två medlemskommuner. Enligt 7 § lagen om
kommunalförbund väljs förbundsfullmäktige och suppleanler av medlemmarnas
fullmäktige. Förbundsfullmäktige och suppleanter väljs för tre år, räknat fr.
o. m. den 1 januari året näst efler del, då val i hela riket av
kommunfullmäktige och landstingsledamöler har ägt rum (8 § 1 mom.).

Kommunfullmäktige och landstinget väljer också nämndemän i
tingsrätter, länsrätter, hovrätter och kammarrätter saml ledamöter i olika
regionala och lokala statliga nämnder och liknande organ. Varken i
kommunallagen eller i de författningar som reglerar dessa organ finns
bestämmelser som gör det möjligl för kommunfullmäktige eller landstinget all beslula
att de valda ledamöternas eller suppleanternas mandatperiod skall upphöra i
förtid.

Sammanfattningsvis
innebär de angivna bestämmelserna bl. a. att de nyvalda fullmäktige resp. det
nyvalda landstinget under en övergångsperiod är behöriga att fatta beslut utan
hinder av att besvär har anförts över valutgången. Innan besvären hinner
avgöras, har i regel fullmäktige och landstinget förällat val av ledamöter och
suppleanter i kommunstyrelsen och förvaltningsutskottet saml i övriga nämnder
och i en del andra organ. Fullmäktiges och landstingels val av ledamöter och
suppleanter till dessa organ är inte av provisorisk karaktär. De som har blivit
valda förlorar således inte sina uppdrag om besvärsprövningen leder lill alt
fullmäktige eller landstinget skall väljas om. 1 en omvalssitualion kan del
därför uppstå olika politiska majoriteter i fullmäktige eller landstinget å ena
sidan och i styrelsen och nämnderna å den andra.

Mot denna
bakgrund föreslås i deparlemenlspromemorian atl del införs bestämmelser som
innebär att uppdrag som ledamot och suppleant i styrelsen upphör två månader
efter det att omval av fullmäktige eller landstinget har vunnit laga kraft. Det
omvalda fullmäktige eller landstinget skall inom nämnda tid förrätta nytt val
till styrelsen. Med styrelsen avses såväl

Prop.
1981/82:4 9

kommunstyrelsen som förvaltningsutskoltel. Vad som
föreskrivs beträffande styrelsen föreslås också bli tillämpligt på övriga
kommunala och landsiingskommunala nämnder och en del andra organ.

Näsian alla remissinstanser är positiva lill att
bestämmelser införs om omval av bl. a. de förvallande och verkställande organen
när omval av fullmäktige och landsting har skett. Endast kommunaldemokratiska kommiilén
(Kn 1977:07) är kritisk mol att särskilda regler lillskapas för omvalssilualioner.
Kommittén menar atl bestämmelsen i 15 kap. 8 § vallagen inte bör ges längre
räckvidd än som påkallas av bestämmelsens syfle, nämligen att trygga
förekomsten av en fullt ul handlingsduglig fullmäktige-församling medan
besvärsprövning pågår. Enligt kommittén bör kommunallagen tolkningsvis förslås
så att omvalda kommunfullmäktige inte bara har en befogenhel utan också en
skyldighet alt förrätta omval av styrelsen och övriga nämnder.

För egen del anser jag, liksom flertalet remissinstanser,
att det måste anses olillfredsslällande alt en eventuell ändring av
majoritetsförhållandena efter omval av kommunfullmäktige eller landstinget inte
kan få genomslag i styrelsen och nämnderna. En sådan ordning stämmer mindre väl
överens med motiven för 1969 års ändring i kommunallagen (prop. 1969:129, KU
44, rskr 405). Denna ändring bestod i alt den s. k. eftersläpningen logs bort,
vilket i princip innebar att mandatperioden för styrelsen och övriga nämnder
kom atl överensstämma med mandatperioden för fullmäktige och lands-linget.
Föredragande deparlemenlschefen uttalade i det sammanhangel bl. a. att del
avgörande vid bedömningen av frågan om förläggningen av mandatperioden för
kommunstyrelsen borde vara intresset av att ett skifte i den pwliliska
sammansättningen av det representativa organet och styrelsen sker samtidigt (prop.
1969:129 s. 114.)

I detta sammanhang vill jag också påminna om de ändringar
som företogs i samband med 1977 års kommunallagsreform såvitt avser
genomförandet av eu snabbare valgenomslag (prop. 1975/76:187, KU 1976/77:25, rskr
148). Därvid ändrades mandatperioden för ledamöterna och suppleanterna i
fullmäktige och landstinget från att gälla liden fr. o. m. den 1 januari året
efter det år när val i hela riket till fullmäktige och landstinget har skett
till att gälla fr. o. m. den 1 november samma år sådant val har skett. Motiven
för alt införa ett snabbare valgenomslag var bl. a. atl det ansågs
otillfredsställande all en polilisk majorilel, som grundar sig på ett val tre
år tidigare, får sitta kvar och påverka verksamheten för året efter ett nyll
val (prop. 1975/76:187 s. 280).

Av de molivullalanden som jag nu har berörl framgår
således alt del har ansetts vara av stor betydelse att den nyvalda majoriteten
får etl inflytande över den kommunala verksamheten så snarl som möjligt efter
valet. Jag anser emellertid atl dessa motivuttalanden inte utgör en tillräcklig
grund för att fullmäktige eller landstinget efler omval skall anses vara
behöriga att förrätta omval av styrelsen och övriga nämnder. Vid en omvalssiluation

Prop.
1981/82:4 10

uppkommer dessutom vissa detaljfrågor som inte går att
lösa genom atl studera motivuttalandena. Jag tänker då närmast på frågor som
rör tidpunkten för omvalet, i vilka situationer omval skall ske saml vilka
organ som skall omfattas av omvalet. Jag återkommer till dessa frågor. 1
motsats till vad kommunaldemokratiska kommiilén har anfört anser jag således
all uttryckliga regler fordras för att uppdragen för ledamöterna och suppleanterna
i styrelsen och nämnderna skall upphöra att gälla innan den tid för vilka de är
valda har gått till ända.

2.2 Förutsättningarna för omval

I departementspromemorian behandlas förutsättningarna för atl
omval av styrelsen och övriga nämnder skall kunna ske. En lösning är enligt
promemorian att genom ändringar i kommunallagen öppna en möjlighel för
kommunfullmäktige eller landstinget atl beslula att uppdragen för ledamöterna
och suppleanterna i styrelsen och övriga nämnder skall förfalla. De efter omval
utsedda fullmäktige eller det utsedda landstinget skall därefter förrätta nyll
val av ledamöter och suppleanter för återstoden av tjänstgöringstiden. Denna
lösning medför att det också behövs en regel som ger en minoritet i den
beslutande församlingen rätt att påkalla nyll val. Enligl vad som sägs i
promemorian skulle en sådan regel bli mycket komplicerad om den skall fylla
sitt syfle i alla siluationer. I promemorian förordas därför i stället en
lösning som innebär all uppdragen för ledamöterna och suppleanterna automatiskt
upphör när omval av fullmäktige eller landstinget har skell. Den föreslagna
lösningen medför visserligen atl omval av styrelsen och övriga nämnder måste
förrättas även i de fall när omvalet av fullmäktige eller landstinget inte har
lett till några förskjutningar av betydelse i fråga om styrkeförhållandena
mellan partierna. Det framhålls emellertid i promemorian att omvalet i sådant
fall blir mycket enkelt all förrätta.

Flertalet av de remissinslanser som har yttrat sig i
frågan tillstyrker promemorieförslaget i denna del. RSV och Stockholms kommun
ifrågasätter emellertid om det inte bör införas en undantagsregel som medger
att omval till styrelsen och övriga nämnder kan underlåtas när ingen ändring av
mandatfördelningen mellan partierna har inträffat efler omvalet av fullmäktige
eller landstinget. Några remissinstanser framhåller att omval av styrelsen och
övriga nämnder bör ske även i de fall när valprövningsnämnden i stället för
omval förordnar om förnyad sammanräkning enligt 15 kap. 7 § vallagen.

För egen del vill jag anföra följande.

Om det införs en regel som gör del möjligt för
kommunfullmäktige och landstinget alt från fall till fall falla beslut om omval
skall ske eller ej behövs det också bestämmelser om minoritetsskydd. Sådana
bestämmelser torde bli ganska komplicerade. 1 likhet med de flesta
remissinstanserna delar jag den uppfallning som har kommit lill uttryck i
departementspromemorian.

Prop.
1981/82:4 H

nämligen att en automatiskt verkande regel bör införas.
Jag förordar alltså en regel som innebär all uppdragen för ledamöterna och suppleanlerna
i styrelsen och övriga nämnder automatiskt upphör efler omval av fullmäktige
eller landstinget. Samma regel bör gälla för en del andra organ för vilka
kommunfullmäktige eller landstinget utgör valkorporation. Jag återkommer till
denna fråga.

Några remissinslanser har tagit upp frågan om en
undantagsregel för alt undvika onödiga omval av styrelsen och nämnderna. En
sådan regel behöver inte bli särskill komplicerad. Del är närmast en
avvägningsfråga i vilka situationer omval kan underlåtas. Om man siannar för
all en undanlagsregel skall finnas, bör den enligt min mening vara så litet
inskränkande som möjligt. Omval av dessa organ bör därför kunna underlåtas
endast när omvalet av fullmäktige eller landstinget inle har medfört någon
ändring av mandatfördelningen mellan partierna. Del bör härutöver krävas att
respektive parti företräds av samma personer som före omvalet. Ett omval lorde
oftast medföra ändringar i dessa hänseenden. Med hänsyn härtill anserjag alt en
sådan undantagsregel skulle få myckel liten praktisk betydelse. 1 likhet med
vad som föreslås i departemenlspromemorian anser jag därför atl omval av styrelsen
och övriga nämnder samt en del andra organ alltid skall ske när fullmäktige
eller landstinget helt eller delvis har omvalts.

Några remissinslanser tar upp frågan om omval skall ske av
styrelsen och övriga nämnder i de fall när valprövningsnämnden har förordnat om
förnyad sammanräkning i slället för omval av fullmäktige eller landstinget. Jag
kan dela den uppfattning som remissinstanserna har gett utlryck åt, nämligen
att en förnyad sammanräkning i vissa fall bör leda lill omval av styrelsen och
övriga nämnder. Enligt min mening skulle del vara egendomligt om inte också
resultatet av en förnyad sammanräkning skulle få genomslag i den politiska
sammansättningen av dessa organ. Med hänsyn till att förfarandet med förnyad
sammanräkning oftast inte leder till annat än smärre justeringar av
valresultatet bör emellertid på denna punkt en regel inle vara undantagslös.
Bestämmelsen bör innebära atl omval skall ske endasi när den förnyade
sammanräkningen har medfört alt mandatfördelningen har ändrats mellan partierna
i fullmäktige eller landstinget.

Sammanfattningsvis föreslår jag således alt en beslämmelse
införs som innebär atl omval av styrelsen och övriga nämnder samt en del andra
organ alllid skall ske när omval har ägt rum av fullmäktige eller landstinget.
1 de fall när förnyad sammanräkning har medfört att mandatfördelningen har
ändrats mellan partierna föreslår jag också att omval av dessa organ kommer lill
stånd.

Prop. 1981/82:4 12

2.3 Tillämpningsområdet

Enligl gällande ordning väljer kommunfullmäktige och landsling,
förutom styrelse och övriga nämnder, även revisorer och revisorssuppleanter saml
i förekommande fall förbundsfullmäktige i kommunalförbund. Enligt 1 kap. 5 §
kommunallagen kan vidare fullmäktige och landsting välja särskilda beredningar.
Om en kommun har inrättat lokala organ enligt lagen (1979:408) om vissa lokala
organ i kommunerna (omtryckt 1979:1167) skall fullmäktige även välja ledamöter
och suppleanter i dessa organ. Kommunfullmäktige och landstinget väljer vidare
nämndemän i tingsrätter, länsrätter, hovrätter och kammarrätter saml ledamöter
i olika regionala och lokala statliga nämnder och liknande organ. I vissa
organ, t. ex. länsstyrelsens styrelse, länsvägnämnd, polisstyrelse,
taxeringsnämnd och försäkringsnämnd utser landstinget eller kommunfullmäktige
samtliga ledamöter eller samtliga ledamöter utom ordföranden. I andra organ, t.
ex. länsskolnämnd, skogsvårdsslyrelse, lantbruksnämnd, styrelse för allmän
försäkringskassa och pensionsdelegalion utser landstinget eller
kommunfullmäktige endasi en del av ledamöterna.

I departementspromemorian har en begränsning gjorts när
det gäller vilka organ som föreslås komma alt omfallas av omvalsreglerna. Enligl
förslaget skall omval ske av de rent kommunala och landstingskommunala nämnderna,
revisorer och revisorssuppleanter i kommunen och landstingskommunen,
förbundsfullmäktige i kommunalförbund samt lokala organ enligl lagen om vissa
lokala organ i kommunerna. Omval föreslås däremot inte ske av sådana
beredningar som enligl 1 kap. 5 § kommunallagen får tillsättas för att bereda
ärenden som skall avgöras av fullmäktige resp. landstinget. Det framhålls i
promemorian alt etl sådant organ inle har någon beslutanderätt eller några
författnings- och verkställighetsuppgifter. En beredning torde, enligt vad som
sägs i promemorian, kunna entledigas när som helst, om någon bestämd mandattid
inte har fastställts. Det synes därför enligt promemorieförslaget inte.
nödvändigt atl en ändring i den beslutande församlingens sammansättning alltid
får genomslag för beredningarnas dd.

I
promemorian behandlas också frågan om omval av ledamöter och suppleanter i
vissa statliga och andra icke kommunala organ. För att omval av sådana organ
skall komma i fråga bör det, enligt vad som framhålls i promemorian, krävas alt
det är fullmäktige eller landstinget som utser flertalet av ledamöterna i
organet. Del sägs vidare all del för omval också bör krävas att del med hänsyn
till organets uppgifter framstår som särskill angeläget att en ändring i
valmyndighetens politiska sammansällning får genomslag i organets sammansätlning.
Mot denna bakgrund föreslås det i , promemorian att endast länsstyrelsens
styrelse skall omfattas av förslaget lill omvalsregler.

Äv de remissinslanser som har yttrat sig i frågan har RSV,
länsstyrelsen i

Prop. 1981/82:4 13

Stockholms län och Svenska kommunförbundet tillstyrkt den avgränsning
som har gjorls i departementspromemorian. Flera remissinstanser är däremot
kritiska till förslaget i denna del. Bl. a. Landstingsförbundet menar att den
politiska betydelsen av åtminstone vissa av de val landstingen förrättar inte
tillräckligt har beaktats i promemorian. Som exempel på sådana val anger
förbundet valen av ledamöter och suppleanler lill länsskolnämnd och till
styrelse för regional stiftelse för skyddat arbete. Förbundel förordar att
frågan om alt uividga nyvalsmöjlighelen lill alt omfalla också andra ställiga
och icke kommunala organ än länsslyrdsens styrelse upptas till förnyad prövning
inom departementet. Det påpekas också av några landstingskommuner att uppdrag
som landstingsråd måste upphöra om landstinget får ny sammansättning efter
omvalet och alt nytt val av landstingsråd därefter bör ske. Några remissinslanser
menar också atl alla val som "felvalda" fullmäktige eller landsting
har förältat skall göras om.

När det
gäller omval av förbundsfullmäktige i kommunalförbund anser RSV och länsstyrelsen
i Stockholms län atl det inte klarl framgår av förslaget Om hela
förbundsfullmäktige skall omväljas när omval har skett endast i en av
medlemskommunerna. Dessa remissinstanser anser atl omval endasi bör ske av
sådan förbundsfullmäklig som har utsetts av "felvalda" fullmäktige
eller landsting. Några andra remissinstanser menar atl styrelsen och övriga
nämnder samt revisorer och revisorssuppleanter i kommunalförbund bör väljas om
när omval har skett av förbundsfullmäklige.

För egen del vill jag anföra följande.

Som
framgår av vad jag tidigare har anfört (avsnitt 2.1) anserjag all det är
Otillfredsställande att en ändring av majoritetsförhållandena efter elt omval
av den beslutande församligen inle kan få genomslag i styrelsen och i övriga
nämnder och organ. Della ställningslagande innebär emellertid inle atl jag
anser att alla val som fullmäktige och landsting förättar har sådan politisk
betydelse all de skall göras om när fullmäktige- eller landstingsvalet har
upphävts. När det gäller valen till de renl kommunala och landstingskommunala
nämnderna anser jag att dessa alllid bör göras om efter omval av
kommunfullmäktige eller landstinget. Jag anser således att styrelsen, övriga
nämnder, revisorer och revisorssuppleanter samt lokala organ, i den mån sådana
finns inrättade, skall väljas om när omval har skett av det beslutande organet.
1 delta sammanhang bör det anmärkas att uppdrag som avses i 3 kap. 12 §
kommunallagen självfallel förfaller i och med all uppdraget som ledamot eller
suppleant i själva nämnden upphör. Vad gäller sådana beredningar som avses i 1
kap. 5 § kommunallagen anser jag i likhei med vad som framhålls i
departementspromemorian att det inte finns tillräckliga skäl för all dessa
skall omfattas av reglerna om omval.

När det
gäller omval av förbundsfullmäktige i kommunalförbund är det min uppfattning
att endast sådan förbundsfullmäklig som utsetts av "felvalda"
kommunfullmäktige eller tandsting skall väljas om. Jag anser således att det
inte är nödvändigt alt hela förbundsfullmäklige väljs om när

Prop. 1981/82:4 14

omval har skett i endast en av medlemskommunerna. Med
hänsyn till att nämndorganisalionen inom ett kommunalförbund i princip är
uppbyggd på samma sätt som i en kommun anser jag, i motsats till vad som
föreslås i promemorian, all även förbundsstyrelsen, övriga nämnder samt
revisorer och revisorssuppleanter i kommunalförbund bör väljas om när omval har
skett av förbundsfullmäktige. Mitt ställningstagande på denna punkt grundas
också på att de frågor som handhas av ett kommunalförbund ofta kan vara av stor
polilisk betydelse.

När det
gäller omval av statliga och andra liknande organ, som kommunfullmäktige eller
landstinget utser ledamöter till, är det min uppfattning att inle alla dessa
organ bör omfattas av omvalsreglerna. Ett urval måsle ske. Därvid bör det i
första hand fästas avseende vid hur angeläget det kan anses vara alt ändrade
majoritetsförhållanden i kommunfullmäktige eller landstinget också får återverkningar
på den politiska sammansättningen av organet. Denna bedömning bör ske med ulgångspunkt
från organets uppgifter och kompetens. Jag anser, i likhei med vad som
framhålls i promemorian, att det för orhval av sådana organ också bör krävas
att det är fullmäktige eller landstinget som utser flertalet ledamöter och
suppleanter i organet. Med beaktande av dessa omständigheter anser jag atl det,
i vari fall f. n., inte finns skäl att införa bestämmelser som gör det möjligt
att välja om andra statliga organ än länsstyrelsens styrelse. Jag delar således
den uppfattning som har kommit till uttryck i promemorian i denna del.

I kommunallagen saknas bestämmelser om val av kommunalråd
och landstingsråd. Mot den bakgrunden anser jag att det inte finns anledning
alt i förevarande sammanhang föreslå regler som innebär att kommunalråden och
landstingsråden skall väljas om efter ett omval av fullmäktige eller
landstinget. Det får således ankomma på kommunerna och landstingskommunerna
själva atl från fall till fall avgöra om sådana val skall göras om. Jag
återkommer till frågan om omval av borgarråd i Stockholms kommun.

Sammanfattningsvis ansluter jag mig således till
promemorieförslaget i denna del, dock med det tillägget att styrelsen och
övriga nämnder samt revisorer och revisorssuppleanter i kommunalförbund ocksä
skall omfattas av omvalsreglerna. I den del förslaget avser omval av
länsstyrelsens styrelse fordras ändringar i länsstyrelseinstruktionen
(1971:460, omtryckt 1979:234). Det ankommer på regeringen att besluta om dessa
ändringar. Jag avser all senare föreslå regeringen alt
länsstyrelseinstruktionen ändras så all omval kan ske av länsstyrelsens slyrelse.

2.4 Tidpunkten för omval

1 promemorian föreslås all uppdragen för ledamöterna och suppleanlerna
i styrelsen och övriga nämnder skall upphöra två månader efter det att omvalet
av kommunfullmäktige eller landstinget har vunnit laga kraft. De omvalda
fullmäktige eller det omvalda landstinget skall inom denna tid förrätta nytt

Prop. 1981/82:4 15

val av ledamöter och suppleanter för återstoden av tiänstgöringstiden.

Promemorieförslaget
möter i denna del kritik från RSV och länsstyrelsen i Stockholms län. Dessa remissinsstanser
anser alt det inte förefaller rikligl all knyta Ivåmånadersregeln till del
förhållandet all omvalet skall ha vunnit laga krafl. Mot bakgrund av all val av
kommunfullmäktige och landsling enligl vallagen skall lända till efterrättelse
utan hinder av att valet har överklagats anser dessa remissinstanser alt tvåmånadersperioden
bör löpa från del alt nya ledamöter av fullmäktige har blivit utsedda eller
från del all omvalet har avslutals. Eksjö kommun anser att uppdragen bör
upphöra en månad efter omvalet.

Även
enligt min mening finns det anledning att frångå promemorieförslaget på denna punkl.
En bestämmelse om lagakraftvunnet beslut skulle i praktiken medföra atl valgenomslagel
skulle kunna bli avsevärt fördröjt om även omvalet överklagas. Jag föreslår således
atl reglerna ulformas så alt uppdragen upphör två månader efter det att omvalet
eller den förnyade sammanräkningen har avslutats. Det framgår av bestämmelserna
i vallagen när val av fullmäktige och landsling är alt anse som avslutat.
Likaså framgår det av vallagen när sammanräkning är alt anse som avslutad. Av
kommunallagen framgår atl slyrelse alllid skall finnas i en kommunal nämndorganisation.
Fullmäktige skall således välja styrelse före den tidpunkt då uppdragen för de förslvalda
ledamöterna och suppleanterna i styrelsen upphör, dvs. valel skall ske inom två
månader efter det all omvalet eller den förnyade sammanräkningen har avslutats.

2.5 De särskilda reglerna beträffande Stockholms kommun

1 kommunallagen finns vissa bestämmelser som bara gäller
för Stockholms kommun. Mandatperioden för kommunstyrelsen i Stockholms kommun
är t. ex. endasi ett år. Vidare bestämmer kommunfullmäktige själva mandatperioden
för de specialreglerade nämnderna. 1 kommunallagen finns också bestämmelser om
val av borgarråd i Slockholms kommun. Den särskilda organisationen av
kommunalförvaltningen i Stockholm ses f. n. över av kommunalrätlsutredningen (Kn
1977:06) för Stockholm. Med hänsyn till dessa förhållanden synes det enligt vad
som framhålls i departementspromemorian f. n. inte vara nödvändigt eller ens lämpligl
alt låla reglerna om nytl val av kommunslyrelsen och övriga nämnder gälla för Slockholms
kommun.

RSV,
länsstyrelsen i Stockholms län samt Stockholms kommun tillstyrker
promemorieförslaget i denna del. Kommunalrättsutredningen för Stockholm menar
att en regel i kommunallagen beträffande omval av nämnder i och för sig bör
gälla även för Slockholms kommun. Den ettåriga mandatperioden ulgör inget skäl
enligt utredningen för ett avsteg från det som avses bli tillämpligt i andra
kommuner och landstingskommuner. Med hänsyn lill

Prop.
1981/82:4 16

att utredningen överväger de särskilda mandattiderna för
kommunstyrelsen och nämnderna i Stockholms kommun anser ulredningen emellertid
att en ändring kan anstå. Kommunaldemokratiska kommittén avstyrker atl det
överhuvudtaget införs regler om omval. Om sådana ändå införs anser kommiilén atl
de skall gälla för alla kommuner och landstingskommuner.

För egen del anser jag att del inle finns några bärande
skäl för atl undanla Stockholms kommun från omvalsreglerna. Jag förordar alltså
alt alla kommuner och landstingskommuner omfallas av de föreslagna reglerna.

1 kommunallagen finns särskilda bestämmelser om val av
borgarråd i Slockholms kommun. Även om den särskilda organisationen av kommunalförvaltningen
i Stockholm f. n. ses över av kommunalrätlsutredningen för Stockholm anser jag inle
all omvalsfrågan beträffande borgarråden bör vara oreglerad i avvaktan på att
de ändringar som kan föranledas av utredningens förslag genomförs. Enligt min
mening bör alltså omvalsreglerna även omfalla val av borgarråd.

Jag föreslär således alt förslagel lill omvalsregler görs
tillämpligt på alla kommuner och landstingskommuner saml på val av borgarråd i Slockholms
kommun.

2.6 Lagtekniska frågor

I departemenlspromemorian föreslås alt de ifrågavarande
reglerna om omval av styrelsen och övriga nämnder las in i kommunallagen och i
lagen om kommunalförbund.

Majoriteten av de remissinstanser som har berört de
lagtekniska frågorna tillstyrker eller har ingel alt erinra mot den lagtekniska
lösningen. Några remissinstanser är emellertid kritiska mot att omvalsfrågan
föreslås bli reglerad genom ändringar i kommunallagen. Kommunalrättsutredningen
för Stockholm anser all omvalsreglerna bör tas in i en särskild lag. Om
reglerna ändå las in i kommunallagen menar ulredningen att dessa genomgående
skall tas in som etl sista stycke i de aktuella paragraferna. Även kommunalde-mokratiska
kommittén anser atl kommunallagen, som har karaktär av ramlag, inte bör
belastas med en sådan detaljreglering som förslagel till omvalsregler innebär.
Några remissinstanser har även framförl redaktionella synpunkter på
författningsförslagen.

Jag har förståelse för den kritik som har framförts av
några remissinslanser mot förslaget atl omvalsfrågan skall regleras i
kommunallagen. Samtidigt anser jag atl del skulle vara olyckligt om ytterligare
en särskild lag skulle tillskapas för att reglera förhållanden inom det
kommunala områdel. I likhet med de flesta remissinslanser, som har berörl denna
fråga, förordar jag därför att omvalsfrågan regleras i kommunallagen och i
lagen om kommunalförbund.

Prop. 1981/82:4 17

De nuvarande bestämmelserna om val av styrelsen finns i 3
kap. 5 § kommunallagen. En beslämmelse om omval av styrelsen bör därför föras lill
denna paragraf. En sådan bestämmelse bör vidare, som jag har framhållit
tidigare, innebära att uppdragen för ledamöterna och suppleanterna i styrelsen
förfaller två månader efter det att ett omval av fullmäktige eller förnyad
sammanräkning har avslutats. Vid en förnyad sammanräkning skall dock uppdragen
förfalla endast om sammanräkningen har medfört att mandatfördelningen mellan
partierna har ändrats. När omvalet eller den förnyade sammanräkningen har
avslutats skall fullmäktige förrätta nyll val av styrelsen. Valet av styrelsen
kommer således att förrättas av den fullmäktigeförsamling som har tillkommit
genom omvalet eller den förnyade sammanräkningen. Av kommunallagen framgår att
en styrelse alllid skall finnas i den kommunala nämndorganisationen. Det
ankommer därför pä fullmäktige att förrätta nytt val av styrelsen före den
tidpunkt när uppdragen för ledamöterna och suppleanterna i den förslvalda
styrelsen förfaller, dvs. inom tvä månader efter det att omvalet eller den
förnyade sammanräkningen har avslutals. Detta tämligen självklara förhållande
behöver enligl min mening inle särskilt anges i paragrafen.

I 3 kap. 13 § kommunallagen, 12 § lagen om kommunalförbund
samt i författningarna för de specialreglerade nämnderna finns hänvisningar lill
bl. a. 3 kap. 5 § tredje stycket kommunallagen. Beslämmelsen beträffande omval
bör därför föras till paragrafens Iredje stycke. Den blir därmed automatiskt
tillämplig på övriga nämnder i samlliga kommuner, dvs. även i Stockholms
kommun. Den blir också tillämplig pä förbundsstyrelsen och övriga nämnder i
kommunalförbund. Genom hänvisning i lagen om lokala organ i kommmunerna blir
bestämmelsen även lillämplig på sådana organ.

Bestämmelser om val av borgarråd i Stockholms kommun finns
f. n. i 3 kap. 17 § kommunallagen samt beträffande väl av revisorer och revisorssuppleanter
i 5 kap. 1 § samma lag. För att omval av dessa skall bli möjligl föreslår jag
att regler härom tas in i respektive paragraf. Bestämmelsen i kommunallagen beiräffande
omval av revisorer och revisorssuppleanter blir genom hänvisning i lagen om
kommunalförbund automatiskt tillämplig på revisorer och revisorssuppleanter i
kommunalförbund.

Val av förbundsfullmäktige i kommunalförbund regleras i 8
§ 1 mom. lagen om kommunalförbund. Jag föreslår att även denna paragraf ändras
så alt omval av förbundsfullmäktige blir möjligt.

Författningsändringarna bör träda i kraft den 1 januari
1982.

2 Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 4

Prop. 1981/82:4 18

3.
Upprättade lagförslag

1 enlighel
med vad jag nu har anfört har inom kommundepartementet upprättats förslag till

1.
lag om ändring i kommunallagen
(1977:179),

2.
lag om ändring i lagen om
kommunalförbund (1957:281).

4.
Hemställan

Jag
hemställer atl regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen.

5.
Beslut

Regeringen
ansluler sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt
fram.

Prop. 1981/82:4 19

Innehåll

Proposition
........................................................ .......... 1

Propositionens
huvudsakliga innehåll............................. 1

Lagförslag.......................................................................
2

1.
lag om ändring
i kommunallagen (1977:179)............ 2

2.
lag om ändring
i lagen (1957:281) om kommunalförbund 5

Utdrag av
protokollet vid regeringssammanträde 1981-06-18 6

1. Inledning...................................................................
6

2. Föredragandens
överväganden................................ 7

2.1
Omval av
kommunala och landstingskommunala nämnder m.m 7

2.2
Förutsätlningarna
för omval.............................. 10

2.3
Tillämpningsområdet......................................... 12

2.4
Tidpunkten för
omval........................................ 14

2.5
De särskilda
reglerna beträffande Stockholms kommun. 15

2.6
Lagtekniska
frågor............................................ 16

3.
Upprättade
lagförslag............................................... .. 18

4.
Hemställan................................................................ 18

5.
Beslut........................................................................ 18

Bilaga 1 Promemorian (Ds Kn 1980:3) Omval av kommunala och
landstingskommunala nämnder.

Bilaga 2 Sammanställning av remissinstanser och
remissyttranden över

promemorian (Ds Kn 1980:3) Omval av kommunala och lands

tingskommunala nämnder.

Prop.
1981/82:4 21

Bilaga 1

KOMMUNDEPARTEMENTET

OMVAL AV KOMMUNALA OCH LANDSTINGS-KOMMUNALA NÄMNDER

Promemoria upprättad i kommundepartementet i maj 1980

DsKn 1980:3

3 Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 4

Prop.
1981/82:4 22

Inledning

1 denna PM behandlas frågan huruvida omval av kommunala
och landsiingskommunala nämnder och styrelser m. fl. organ bör ske när val av
kommunfullmäktige eller landsting har upphävts.

Länsstyrelsen i Örebro län fastställde genom beslut den 4 oklober
1979 utgången av kommunfullmäktigvalet i Hallsbergs kommun. Sedan besvär
anförts över beslutet, upphävde valprövningsnämnden den 28 februari 1980 valet
och förordnade att omval skall ske. Som skäl för beslutet anförde valprövningsnämnden
att del fanns fog för antagande atl otillbörligt verkande vid röstning hade
inverkat på valutgången.

Gällande bestämmelser

Val i hela riket av landstingsledamöter och
kommunfullmäktige förrättas enligt 1 kap. 3 § vallagen (1972:620, omtryckt
1979:456) samtidigt med ordinarie val till riksdagen. Valdag är tredje söndagen
i september. Vid val av landstingsledamöter eller kommunfullmäktige som inte
omfattar hela riket är valdag den söndag som länsstyrelsen bestämmer,

I 2 kap. 6 § kommunallagen (1977:179, ändrad senast
1980:85) anges att ledamöter och suppleanter i kommunfullmäktige och landsting
väljs för tre Ijänslgöringsår, räknat fr. o. m. den 1 november det år då valet
har skell. I Slockholms kommun räknas dock tjänstgöringstiden fr. o. m. den 15
oktober del år då valet har skett. Enligt 8 § i lidigare gällande kommunallag
(1953:753) valdes kommunfullmäktige och suppleanter för tre år, räknat fr. o. m.
den 1 januari årel näst efter det, då valet skett.

Om det vid valet förekommit avvikelse från föreskriven
ordning eller sådanl otillbörligt förfarande som avses i 17 kap. 8 §
brottsbalken och det med fog kan antas att vad som förekommit inverkat på
valutgången, skall valprövningsnämnden vid prövning av besvär över valet
upphäva detta i den omfattning som behövs och förordna om omval i valkretsen
(15 kap. 7 § vallagen). Om rättelse kan åstadkommas genom en förnyad
sammanräkning eller någon annan mindre ingripande åtgärd, skall nämnden dock i slället
för atl förordna om omval uppdra åt beslutsmyndigheten all vidta sådan rälielse.

Enligl 15 kap. 8 § vallagen gäller emellertid beslut
varigenom någon har utsetts till ledamot av landsting eller kommunfullmäktige
eller till suppleant utan hinder av atl besvär anförts över beslutet. Om någon
annan med anledning av besvären utses till ledamot eller suppleant, gäller det
beslutet så snart det val eller den förrällning varigenom han blivit ulsedd har
avslutals. Bestämmelsen tillkom i samband med den följdlagsliftning som år 1974
beslutades med anledning av den nya regeringsformen och den nya
riksdagsordningen. Det ansågs moliveral all i vallagen införa bestämmelser om
att ledamöter och suppleanler i de kommunala församlingarna ulövar

Prop. 1981/82:4 23

sina uppdrag provisoriskl lills besvär över valutgången
prövats (prop. 1974:35 s. 83). En moisvarande regel för den som har valts lill
riksdagsledamot finns i 3 kap. 11 § regeringsformen.

Enligl 3
kap. 5 § kommunallagen väljs ledamöter och suppleanter i kommunstyrelsen och
förvaltningsutskottet för tre år, räknat fr. o. m. den 1 januari året efter det
år då val i hela rikel av fullmäktige har ägt rum. Valen förrättas av de
nyvalda fullmäktige resp. det nyvalda landstinget (2 kap. 9 §). 1 Slockholms kommun
väljs dock kommunstyrelsen för ell år i lägel. Genom hänvisningar i olika
specialförfattningar till kommunallagen gäller samma mandatperioder även för de
specialreglerade nämnderna (byggnadsnämnd, skolstyrelse, social centralnämnd m.
fl.). I fråga om de kommunallagsreglerade nämnderna har fullmäktige resp.
landstinget frihet att bestämma mandatperiodens längd. Detsamma gäller i fråga
om de specialreglerade nämnderna i Slockholms kommun. Val av slyrelse och
nämnder kan överklagas genom kommunalbesvär enligl 7 kap. 1 § kommunallagen.
Någon motsvarighet till beslämmelsen i 15 kap. 8 § vallagen finns inte när det
gäller val av styrelse och nämnder.

Före år
1971 började mandattiden för kommunstyrelsen, förvallningsut-skoltel och de specialreglerade
nämnderna etl år senare än för ledamöterna i fullmäktige. Värdet av denna
eftersläpning var länge omstritt (se prop. 1969:129 s. 114). Del ansågs strida
mot allmänna demokratiska principer alt en ändring av fullmäktiges
sammansättning inle genast fick konsekvens för styrelsens sammansättning. Till
förmån för eftersläpningen åberopades å andra sidan alt den var ägnad atl leda till
större kontinuitet i förvaltningen. Del ansågs vidare vara värdefullt att
styrelsevalet hölls sedan fullmäktige vunnit en viss erfarenhel och alt frågan
om val av styrelse kunde hållas uianför förberedelserna för fullmäkligvalet. I
samband med all eftersläpningen togs bort uttalade föredragande departmentschefen
bl. a. att det avgörande vid bedömningen av frågan om förläggningen av
mandatperioden för kommunstyrelsen borde vara intresset av att ell skifte i den
politiska sammansättningen av det representativa organet och styrelsen sker
samtidigt, ett intresse som f. ö. ökat genom förkortningen av mandattiderna från
fyra till tre år (prop. 1969:129 s. 114).

Förutom
styrelse och övriga nämnder väljer de nyvalda kommunfullmäktige resp. det
nyvalda landstinget under valår även tre eller fiera revisorer och minsl lika
många revisorssuppleanter för granskning av de tre följande årens verksamhet (5
kap. 1 § kommunallagen). Kommunfullmäktige resp. landstinget kan enligt 1 kap.
5 § kommunallagen tillsätta särskilda beredningar med uppgift atl bereda
ärenden som skall avgöras av fullmäktige eller landstinget. Närmare bestämmelser
om sådana beredningars sammansätlning, mandattid m. m. saknas. Fullmäktige och
landstinget har i princip fri beslutanderätt i dessa frågor.

Kommunfullmäktige och landstinget kan också utse ledamöter
och suppleanter i styrelsen för kommunala akliebolag, ekonomiska föreningar

Prop. 1981/82:4 24

och stiftelser. Enligt 8 kap. 1 § aktiebolagslagen
(1975:1385) väljs styrelsen för ett aktiebolag av bolagsstämman, om del inte föreskrivs
i bolagsordningen alt en eller flera styrelseledamöter skall utses på annat sätl.
Ledamöternas uppdrag gäller för den lid som anges i bolagsordningen. I huvudsak
moisvarande beslämmelser finns i 21 § lagen (1951:308) om ekonomiska
föreningar.

Kommunfullmäktiges resp. landstingets val av styrelse,
övriga nämnder, revisorer, revisorssuppleanter och beredningar skall enligl 2
kap. 23 § kommunallagen vara proportionellt, om del begärs av en på visst säll beslämd
minoritet. Detsamma gäller i fråga om val av ledamöter och suppleanter i slyrelse
för aktiebolag, ekonomisk förening eller stiftelse.

Enligt 1 § lagen (1957:281) om kommunalförbund (omtryckt
1977:181, ändrad senast 1979:410) kan kommuner för att sköta en eller flera
kommunala angelägenheler sluta sig samman lill kommunalförbund. Sammanslulning
för sådant ändamål kan också ske mellan landstingskommuner och mellan
landstingskommun och kommun. F. n. finns ell 20-tal kommunalförbund. I flera
av dessa ingår ell stort anlal kommuner som medlemmar, medan i några fall
kommunalförbundet beslår av endast två medlemskommuner. Enligt 7 § lagen om
kommunalförbund väljs förbundsfullmäklige och suppleanter av medlemmarnas
fullmäktige. Valet kan ske proportionellt, när en medlem skall utse mer än en
fullmäktige eller mer än en suppleant. Förbundsfullmäklige och suppleanter
väljs för tre år, räknat fr. o. m. den 1 januari året näst efter det, då val i
hela riket av kommunfullmäktige och landstingsledamöler ägt rum (8 § 1 mom.).

Kommunfullmäktige och landstinget väljer vidare nämndemän
i tingsrätter, länsrätter, hovrätter och kammarätler samt ledamöter i olika
regionala och lokala statliga nämnder och liknande organ. 1 vissa organ, t. ex.
länsstyrelsens styrelse, länsvägnämnd, polisstyrelse, taxeringsnämnd och
försäkringsnämnd utser landstinget eller kommunfullmäktige samlliga ledamöter
eller samtliga ledamöter utom ordföranden. 1 andra organ, t. ex. länsskolnämnd,
skogsvårdsstyrelse, lantbruksnämnd, styrelse för allmän försäkringskassa och pensionsdelegalion
utser landstinget eller kommunfullmäktige endast en del av ledamöterna. Beiräffande
vissa av nämnda organ finns bestämmelser om att ledamöterna kan utses
proportionellt, medan sådana bestämmelser saknas för en del av organen. 1 en promemoria
som f. n. upprättas inom kommundepartementet kommer all föreslås sådana
ändringar i olika specialförfaltningar atl det skall bli möjligl att tillämpa
den proportionella valmetoden beträffande samlliga nu ifrågavarande organ.

Varken i kommunallagen eller i de författningar som
reglerar de förut nämnda statliga och liknande organen finns bestämmelser som
gör del möjligt för kommunfullmäktige eller landstinget att beslula att de
valda ledamöternas eller suppleanternas mandatperiod skall upphöra i förtid.
När mandatperioden är bestämd i lag eller annan författning, vilket är fallet
med kommunslyrelsen, förvaltningsutskottet, de specialreglerade nämnderna.

Prop.
1981/82:4 25

revisorerna, revisorssuppleanterna, förbundsfullmäklige
och de statliga och liknande organen, är alltså en sådan avkortning inte
tillåten.

Under
vissa förutsättningar torde däremol en annan regel gälla i fråga om de kommunallagsreglerade
nämnderna och beredningarna. Regeringsrätten har nämligen i dom den 2 december
1976 (R 76 2:82) funnit alt kommunfullmäktige inte hade överskridit sin befogenhel
genom att besluta om avkortning av löpande mandatperioder. Sedan ledamöter och
suppleanter i två kommunallagsreglerade nämnder utsetts för en mandatperiod av
tre år, hade fullmäktige i samband med en organisationsförändring, varigenom en
gemensam nämnd skulle inrättas, beslutat atl mandatperioden för ledamöterna
och suppleanterna i de två nämnderna skulle upphöra efler endast ett år. Syftet
med åtgärden var oslridigl att en rationellare nämndorganisalion skulle
åstadkommas. Det kan anlas att denna omständighet var av avgörande betydelse
för målets utgång. En väsenllig kommunalrättslig princip är nämligen att
fullmäktige inte utan ledamotens frivilliga avsägelse får återkalla ett
förtroendeuppdrag under löpande mandatperiod. Denna princip grundas, som
professor Fritz Kaijser framhåller i en kommentar till rättsfallet (Kommunal
tidskrift 1977 nr 4 s. 21), på att det är ett allmänt intresse att de
förtroendevalda tryggas i utövningen av sina uppdrag.

Uppdrag
som ledamot eller suppleant i styrelsen för elt akliebolag eller en ekonomisk
förening upphör i förlid, om den som har ulsett ledamoten eller suppleanten
begär det (8 kap. 2 § aktiebolagslagen och 21 § lagen om ekonomiska
föreningar).

Det snabbare valgenomslaget

Sedan det snabbare valgenomslaget genomförts beträffande
kommunfullmäktige och landsting i och med den nya kommunallagen, har en
ordning tillskapats som innebär alt den tillträdande majoriteten försl får
majoritet i de beslutande organen, fullmäktige och landsting. Det snabbare
valgenomslaget motiverades bl. a. med att det fick anses otillfredsställande
att en politisk majoritet, som grundar sig på ett val tre år lidigare, får
sitta kvar och påverka verksamhelen för årel efter ett nyll val (prop.
1975/76:187 s. 280). Det ansågs vidare att ett snabbare valgenomslag skulle
kunna vitalisera den politiska debatten i kommunerna och landstingskommunerna.
Med hänsyn till partiernas nominering av ledamöter i de olika nämnderna, som
normalt pågår från mitten av november till början av december, ansågs del inle
realistiskt att låta det snabbare valgenomslagel omfatta även nämnderna.
Föredragande departementschefen anförde i samband med tillkomsten av den nya
kommunallagen bl. a. att en nackdel med den nya ordningen är att den frånträdande
majoriteten får behålla möjlighelen alt avgöra frågor som ligger inom
nämndernas beslutanderätt. Under en kortare lidsperiod ansågs dock en sådan
ordning kunna godlas (prop. 1975/76:187 s. 281).

Konstitutionsutskottet anförde att utskottet också
övervägt frågan om etl

Prop. 1981/82:4 26

snabbare valgenomslag lill'styrelsen och övriga nämnder
(KU 1976/77:25 s. 26). Enligt utskottet är det en fördel om samtliga kommunala
och landstingskommunala organ,kan tillträda och börja arbeta så snarl som
möjligt efter valet. Slarka praktiska invändningar hade emellertid framförts
mot ett lika snabbt valgenomslag för styrelsen och de övriga nämnderna som för
fullmäktige. Detta skulle bl. a. innebära atl del från demokratisk synpunkl
vikliga nomineringsarbetel måste bedrivas så snabbt att de politiska
partiorganisationernas inflylande skulle kraftigt inskränkas. Utskottet ansåg
därför att förslaget i propositionen om alt styrelsen och de övriga nämnderna
skall tillträda först den 1 januari året efler valet måste godlas. Enligt
utskottet kunde olägenheterna med en under några månader kvardröjande
beslutskompetens hos dessa organ anses vara begränsade. Del kunde, ansåg
utskottet, förutsättas att de avgående nämnderna i händelse av majoriletsväxling
skulle la skälig hänsyn till valutslaget och inte otillbörligt föregripa och
binda de nytillträdande nämndernas verksamhet. Detta är, framhöll utskottet,
självfallet av särskild betydelse i fråga om styrelsen och de specialreglerade
nämnderna.

1 samband
med tillkomsten av kommunallagen väckte flera remissinstanser frågan om vad
som händer om valet av ledamöter i fullmäktige och landsting av någon anledning
överklagas och kanske upphävs. Länsstyrelsen i Stockholms län påpekade bl. a.
att del vid etl snabbare valgenomslag uppenbarligen blir omöjligl alt hinna med
ett omval före mandatperiodens början. Vid besvär med omval i någon valkrets
eller annan rättelse som följd 'måste man enligl länsstyrelsen räkna med atl de
utsedda fullmäktige - sedan de beslutat om skattesats och budget för nästa år -
i något fall kan komma att få en sådan ändrad sammansättning atl omkastade
majoritetsförhållanden blir följden. Föredragande departementschefen ansåg dock
att bestämmelsen i 15 kap. 8 § vallagen inte borde ändras. Det förhållandet
att ett omval kunde leda till en omkastning i majoritetsförhållandena kunde
naturligtvis medföra viss olägenhet. Enligt departementschefen var den dock
inte av en sådan arl, att förslaget om snabbare valgenomslag inte borde
genomföras (prop. 1975/76:187 s. 282).

Överväganden och förslag

1 denna promemoria behandlas frågan om valen lill
kommunala och landstingskommunala styrelser och nämnder m. fl. organ bör göras
om, när omval av kommunfullmäktige och landsting har skett. På grund av
bestämmelsen i 15 kap. 8 § vallagen gäller beslut varigenom någon har utsetts
till ledamot av landsting eller kommunfullmäktige eller till suppleant utan
hinder av alt besvär har anförts över beslutet. Delta innebär atl beslut som
har faltals av kommunfullmäktige och landsting, t. ex. om utseende av ledamöter
i styrelser och nämnder m.fl. organ, blir gällande även om valet av
fullmäktige eller landstinget upphävs. Ell omval av fullmäktige eller

Prop.
1981/82:4

27

landsling behöver naturligtvis inle innebära att den
politiska majoriteten i den beslutande församlingen ändras. Att en ändring av
majoritetsförhållandena i den beslutande församlingen inte kan få genomslag i
kommunstyrelsens och förvaltningsutskottets sammansättning framstår som
otillfredsställande. En sådan ordning stämmer inte väl överens med motiven för
borttagande av den s. k. eftersläpningen. 1 det sammanhanget betonade
föredragande departementschefen, som nämnts i del föregående, bl. a. intresset
av att ell skifte i den politiska sammansättningen av det representativa
organet och styrelsen sker samtidigt. Det kan också finnas ett starkt intresse
av att sådana ändringar i valutslaget som inte påverkar majoritetsförhållandena
i den beslutande församlingen men som innebär förskjutningar i styrkeförhållandena
mellan flera majoritets- eller minoritetspartier får slå igenom i styrelsen.

Vad som nu har sagts gäller i första hand kommunstyrelsen
och förvaltningsutskottet. De anförda synpunkterna är emellertid tillämpliga
också på övriga kommunala och landstingskommunala nämnder. Också när det gäller
de kommunallagsreglerade nämnderna är treåriga mandattider vanliga, även om
kommunfullmäktige resp. landstinget själva bestämmer mandattiden för dessa
nämnder. Regeringsrättens dom i det förut nämnda rättsfallet kan knappast loikas
så att fullmäktige eller landstinget skulle ha befogenhet att avkorta
mandatperioden för en kommunallagsreglerad nämnd och förrätta ett nytt val av
den anledningen alt den beslutande församlingens sammansättning ändrats genom ell
omval.

En lösning är att genom ändringar i kommunallagen öppna en
möjlighet för de nyvalda kommunfullmäktige och det nyvalda landstinget atl,
efter ett omval, besluta att uppdragen för ledamöterna och suppleanterna i
styrelsen och övriga nämnder skall förfalla och förrätta nytl val av ledamöter
och suppleanter för återstoden av tjänstgöringstiden. En alternativ lösning är
att införa en automatiskt verkande regel av innebörd att uppdragen för
ledamöterna i styrelsen och övriga nämnder upphör när omval av fullmäktige
eller landstinget har skett.

Det kan givetvis tänkas att ett omval leder till
förskjutningar mellan de politiska partierna utan atl majoritetsförhållandena
ändras. Också i ett sådanl fall skulle ett parti, som erhållit ökat antal
mandat i fullmäktige eller landstinget, kunna göra anspråk på en större andel
av platserna i styrelsen och övriga nämnder än vad partiet fåll i det tidigare
valet. Det kan antas att majoriteten normalt inte skulle motsätta sig alt
nämnderna väljs om, när förskjutningar av betydelse i styrkeförhållandena
mellan några partier har skett. För att man skall kunna få en garanti för att
de mindre partiernas inlressen tillgodoses även om det inte är obligatoriskt
att förätta nytt val av styrelsen och övriga nämnder synes det emellertid
nödvändigt all införa en regel som ger en minoritet i den beslutande
församlingen rätt alt påkalla nytt val.

För att en minoritetsskyddsregel skall fylla sitt syfte
fullt ul måsle den

Prop.
1981/82:4 28

ulformas så atl den tillgodoser även partier som inte kan
göra anspråk på mer än någon enslaka plats i de största nämnderna. Del skulle
också kunna hävdas att man borde kräva att de ledamöter som begär alt nya val
till nämnderna skall hållas representerar partier som har fått ökad representation
i den beslutande församlingen. Om också den sisl anförda synpunkten skall
beaktas, kan minoritetsskyddsregdn bara lill en del ulformas efter förebild av beslämmelsen
i 2 kap. 23 § kommunallagen om rätt atl påkalla proportionellt val. Regeln
skulle därför bli så komplicerad atl del inte framstår som lämpligt atl belasla
kommunallagen med en sådan regel för de sällsynta fall där omval till
kommunfullmäktige eller landsting sker.

Med hänsyn till atl omval sker så sällan synes mycket tala
för atl välja en lösning som innebär alt nytl val lill styrelsen och övriga
nämnder alltid skall förrättas i sådana fall. Ifall omvalet inle har lett till
några förskjutningar av betydelse i styrkeförhållandena mellan partierna, är
det visserligen onödigl all förrätta nytl val till styrelsen och övriga
nämnder. 1 elt sådant fall blir det emellertid mycket enkelt atl förrätta de
nya valen. Något omröstningsförfarande kommer normalt inte att behövas. Del
bör observeras att även en lösning som ger en minoritet rätt att påkalla nytt
val lill styrelsen och övriga nämnder teoretiskt sett kan leda lill atl nya val
måste hållas, trots att någon ändring av betydelse inte har skett i den
beslutande församlingens sammansättning. Även för del fall att
kommunfullmäktiges eller landstingels sammansättning har ändrats genom omvalet
kan en minoritetsskyddsregel leda till att nya val måste hållas även till
nämnder i vilka minoriteten inle har några befogade krav på ökad
representation. En minoritetsskyddsregel synes därför inte innebära några
egentliga fördelar framför en ordning som innebär atl nytt val till styrelsen
och övriga nämnder alllid skall förrättas efter omval av kommunfullmäktige
resp. landstinget.

Med slöd av det anförda föreslås att del i 3 kap. 5 §
första stycket kommunallagen införs en bestämmelse som innebär att uppdragen
för ledamöterna och suppleanterna i styrelsen upphör viss tid, lämpligen tvä
månader, efter det atl det beslut varigenom länsstyrelsen har fastställt ulgången
av omvalet har vunnit laga krafl saml alt de nyvalda fullmäktige resp. det
nyvalda landstinget skall förrätta nyll val av ledamöter och suppleanler för
återstoden av tjänstgöringstiden. Motsvarande kommer då att gälla även för de specialreglerade
nämnderna genom all del för deras del i olika specialförfaltningar finns en
hänvisning till nämnda paragraf i kommunallagen beträffande mandattider m. m.
Genom en hänvisning i 3 kap. 13 § kommunallagen bör den nu föreslagna beslämmelsen
göras tillämplig även på de kommunallagsreglerade nämnderna. De förslagna
lagändringarna kommer också att innebära att de nyvalda fullmäktige skall
förrätta nytl val av sådana lokala organ som avses i lagen (1979:408) om vissa
lokala organ i kommunerna (omtryckt 1979:1167). Det bör anmärkas att uppdrag
som avses i 3 kap. 12 §'kommunallagen självfallet förfaller i och med att
uppdraget som ledamot eller suppleant i själva nämnden upphör.

Mandatperioden för kommunstyrelsen i Stockholms kommun är
enligt 3 kap. 5 § andra stycket endast ett år. Kommunfullmäktige bestämmer
själva mandatperioden för de specialreglerade nämnderna i Slockholms kommun.
Eftersom 3 kap. 5 § första stycket alltså inte gäller för dessa nämnder, skulle
ett stort antal specialförfattningar behöva ändras för att nytt val av specialreglerade
nämnder skall kunna ske. Den särskilda organisationen av kommunalförvaltningen
i Stockholm ses f. n. över av kommunalrättsutredningen (Kn 1977:06) för
Stockholm. Med hänsyn till dessa förhållanden synes det f. n. inte vara
nödvändigt eller ens lämpligt atl låta reglerna om nytt val av kommunstyrelsen
och övriga nämnder gälla för Stockholms kommun.

Enligt 5 kap. 1 § kommunallagen väljer nyvalda fullmäktige
under år då val i hela riket av fullmäktige har ägt rum tre eller flera
revisorer och lika många revisorssuppleanter för granskning av de tre följande
årens verksamhet. Genom ett tillägg i paragrafen bör föreskrivas att
kommunfullmäktige resp. landstinget efter ett omval även skall företa nytt val
av revisorer och revisorssuppleanter för återstående tjänstgöringstid. Det
synes inte finnas anledning att inle låta den nya föreskriften gälla också för
Stockholms kommun.

I kommunallagen finns det inte några närmare bestämmelser
om sådana beredningar som enligt 1 kap, 5 § får tillsättas för alt bereda
ärenden som skall avgöras av kommunfullmäktige resp. landstinget. Den
beslutande församlingen bestämmer själv om beredningarnas sammansättning,
mandatperioder m. m. En beredning torde kunna entledigas när som helst, om
någon bestämd mandattid inte har fastställts (Kaijser, Kommunallagama II, 1975, s. 272). Med hänsyn till atl
det är fråga om organ som inte har någon beslutanderätt och inte några
författnings- och verkställighetsuppgifter synes del inte nödvändigt att införa
föreskrifter som garanterar att ändringar i den beslutande församlingens
sammansättning alltid får genomslag för beredningarnas del.

Om val till kommunfullmäktige eller landstinget i en
kommun eller landstingskommun som ingår i ett kommunalförbund upphävs och omval
skall äga rum, bör uppdragen för förbundsfullmäktige och suppleanter förfalla
samt nytt val för återstoden av tjänstgöringstiden förrättas. Däremot synes
inte tillräckliga skäl föreligga att införa bestämmelser om att förbundsfullmäklige
skall förrätta nytt val av förbundsstyrelsen och övriga nämnder eller av
revisorer och revisorssuppleanter. Det anförda föranleder ändringar i 8 § 1
mom., 12 och 16 §§ kommunalförbundslagen.

Uppdrag som ledamot i styrelsen för ett akliebolag eller
en ekonomisk förening upphör i förtid bl. a. om den som har utsett ledamoten
begär det (8 kap. 2 § aktiebolagslagen och 21 § lagen om ekonominska
föreningar). Några särskilda regler i nu förevarande hänseende behövs därför
inte när det gäller styrelseledamöter i aktiebolag och ekonomiska föreningar
som utses av kommunfullmäktige eller landsting. Detsamma får anses gälla i
fråga om stiftelser. Lagen (1929:116) om tillsyn över stiftelser innehåller
inte några

4 Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 4

Prop.
1981/82:4 30

bestämmelser om styrelseledamöternas mandattid. Det torde
inte finnas något som hindrar att man i stadgarna för en kommunal eller
landstingskommunal stiftelse lar in beslämmelser som molsvarar t. ex. den nyss
nämnda regeln i 8 kap. 2 § aktiebolagslagen.

När det gäller val av nämndemän i tingsrätt och länsrätt
infördes genom en lagändring som trädde i kraft den 1 januari 1976 möjlighel
att förrätta valet proportiondlt (prop. 1975/76:64, JuU 18, rskr 124).

Föredraganden konstaterade i proposiiionen att det såväl
från allmänt demokratiska utgångspunkter som med hänsyn till förtroendet för
domstolarna var angeläget all garantier skapades mol atl nämnden fick en i
politiskt hänseende ensidig sammansättning. Han ansåg inte atl det behövde
befaras all förslaget om att valel skulle kunna ske proportionellt skulle leda
till någon ökad politisering av nämndemansvalet (prop. 1975/76:64 s. 41). Inte
heller justitieutskottet ansåg att förslaget var ägnat att leda till en ökad
politisering (JuU 1975/76:18 s. 27). Enligt utskottets mening borde ändringen
snarare ulgöra ett motiv för strävanden mot samförståndslösningar vid utseendet
av nämndemän. Någon föreskrift om atl nämndemän skall väljas om efler det atl
val till kommunfullmäktige eller landsting gjorts om synes inte böra införas.
En sådan föreskrift skulle innebära all det politiska inslaget vid val av
nämndemän blev alltför markerat.

Innan erfarenheler
från det rent kommunala området föreligger, finns det skäl atl vara återhållsam
med att införa regler om nytl val av ledamöter i statliga eller andra icke
kommunala organ. I fråga om statliga organ m.m. lill vilka kommunfullmäktige
eller landstinget utser ledamöter synes del därför bara under vissa
förutsättningar finnas anledning att överväga om de valda ledamöternas
mandatperiod bör avkortas och nytt val förrättas. Till en början bör det krävas
all kommunfullmäktige eller landstinget utser flertalet ledamöter. För att etl
nytt val skall kunna komma i fråga synes det emellertid också böra krävas att
det med hänsyn till organets uppgifter framslår som särskill angeläget att en
ändring i valmyndighetens politiska sammansättning påverkar organets sammansätlning.
Detta innebär atl det knappast finns anledning att nu överväga frågan beiräffande
andra organ än länsstyrelsens slyrelse.

Enligt lagen (1976:891) om val av ledamöter i
länsstyrelses styrelse består styrelsen, uiöver ordföranden, av 14 ledamöter.
Dessa utses av landstinget eller, om det i länet finns en kommun som inte ingår
i landstingskommunen, av landstinget och kommunfullmäktige med den fördelning
mellan dem som regeringen beslämmer efter befolkningstalen. Vid lagens
tillkomst framhöll föredraganden bl. a. att länsslyrelsen har mänga uppgifter
som är av stor betydelse för länets invånare och alt det därför är angeläget
att invånarna bättre än vad som då var fallel kan utöva inflytande på förtroendemanna-slyrdsens
sammansättning (prop. 1976/77:19 s. 4). Styrelsen borde enligt föredraganden
återspegla de politiska partiernas styrka i länet. Dessa synpunkter ansågs bli
bäst tillgodosedda genom att landslingen fick utse

Prop.
1981/82:4 31

samlliga styrelseledamöter ulom ordföranden. Mol bakgrund
av dessa uttalanden bör del föreskrivas att landstinget och kommunfullmäktige efter
omval i landstingskommunen resp. kommunen skall förrätta nytt val av ledamöter
i länsstyrelsens styrelse. En regel moisvarande den som enligt del föregående
bör tas in i 3 kap. 5 § kommunallagen bör alltså införas i 43 § länsstyrelseinslruktionen
(1971:460, omtryckt 1979:234, ändrad senast 1980:87).

De i denna promemoria behandlade problemen är aktuella
även för de kyrkliga kommunernas del. Med hänsyn till att en särskild utredning
(Kn 1977:04) har tillkallats för alt göra en översyn av lagen (1961:436) om församlingsslyrdse
(omlryckl 1976:500, ändrad senast 1980:86) har dock förslag lill ändringar på
del kyrkokommunala området inte utarbetats. De ändringar i lagen om församlingsslyrdse
som kan behövas torde i huvudsak kunna ulformas efter förebild av de föreslagna
ändringarna i kommunallagen.

De författningsändringar som har föreslagits i det
föregående bör träda i kraft den 1 januari 1981. Såvitt känt har det bara
beträffande en kommun förordats att omval skall ske till kommunfullmäktige efter
1979 års val. Det synes f. n. inte finnas anledning att införa
övergångsbestämmelser som gör det möjligl för denna kommun alt välja om
ledamöter och suppleanter i styrelsen och övriga nämnder.

Övrigt

Som ovan angetts gäller enligl 15 kap. 8 § vallagen beslut
varigenom någon har utsetts till ledamot av landsting eller kommunfullmäktige
eller lill suppleant även om beslutet överklagas. Någon motsvarande bestämmelse
finns inte beiräffande den som utsetts till ledamot eller suppleant i styrelsen
eller annan kommunal eller landstingskommunal nämnd.

Detta förhållande har aktualiserats genom en dom som
meddelats av regeringsrätten den 23 oklober 1979 i mål nr 3881-1977.
Omständigheterna i målet var i korthet följande. Kommunstyrelsen i Jokkmokks kommun
hade den 16 maj 1977 antagit ett anbud från Jokkmokks laslbilscentral
beträffande sopkörning. Över beslutet anförde ell antal personer besvär och
åberopade som grund bl. a. alt kommunstyrelsens beslut var orikligt, eftersom
länsstyrelsen hade ogiltigförklarat kommunstyrelsens sammansättning. Länsslyrelsen
yttrade, såvitt nu är i fråga, all den omständigheten atl länsslyrelsen hade
bifallit anförda besvär rörande valet av kommunstyrelse inle innebar att
kommunstyrelsen under tiden fattat ogiltiga beslut. Med hänsyn härtill och
eftersom del inle hade visats alt beslutet annars var olagligt i något av de
hänseenden som angavs i 76 § i 1953 års kommunallag, lämnade länsstyrelsen
besvären utan bifall. Sedan klagandena fullföljt sin talan till regeringsrätten,
anförde regeringsrätten i dom den 23 oktober 1979 följande.

Prop. 1981/82:4 32

I kommunstyrelsens beslut den 16 maj 1977 har deltagit
ledamöter och suppleanler som kommunfullmäktige i Jokkmokks kommun valt den 13
december 1976. Detta val har upphävts av regeringsrätten genom dom den 9
november 1978. Vid angivna förhållanden kan kommunstyrelsens beslut icke anses
ha tillkommit i laga ordning. Regeringsrätten upphäver därför, med ändring av
länsstyrelsens beslut, kommunstyrelsens beslut den 16 maj 1977.

Regeringsrättens dom innebär sålunda att samlliga beslut
som kommunstyrelsen fattat fram lill den 9 november 1978, alltså under närmare
två år, skulle ha upphävts, om de hade överklagats på den grunden att valet av
kommunstyrelsen hade överklagats och senare upphävts. Det måste anses vara en
allvarlig olägenhet att alla beslut som fattas av en kommunal nämnd i den
angivna situationen kan bli upphävda efter kommunalbesvär. En möjlighet att
komma lill rätta med detta problem skulle kunna vara att för nämndernas del
införa en bestämmelse motsvarande den som i 15 kap. 8 § vallagen finns för
ledamöter i landsting och kommunfullmäktige. Frågan synes emellertid lämpligen
böra prövas av den kommitté, kommunalbesvärs-kommittén (Kn 1977:05), som har
tillkallats för att göra en översyn av kommunalbesvärsprocessen m. m.

Förslag tiil

Lag om ändring i kommunallagen (1977:179);

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 5 och 13 §§ och 5 kap, 1 §
kommunallagen (1977:179) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap,

5 §

Ledamöter och suppleanter i sty- Ledamöter
och suppleanter i sty-

relsen väljes för Ire år, räknat från relsen väljs för tre
år räknat från och

och med den 1 januari året efter det med den 1 januari året efter det år då

år då val i hela riket av fullmäktige val i hela riket av fullmäktige har ägt

har ägt rum. rum. Om val till fullmäktige har

upphävts och omval har ägt rum, förfaller uppdragen för
ledamöterna och suppleanterna i styrelsen två månader efter det att beslut varigenom
länsstyrelsen har faststäUt utgången av omvalet har vunnit laga kraft. De
nyvalda fullmäktige skall inom denna tid förrätta nytt val av ledamöter och
suppleanter för åter-

Nuvarande lydelse

I Stockholms kommun väljes dock ledamöter och suppleanter
årligen för tiden intill nästa val vid första sammanträdet med fullmäktige under
Ijänstgöringsåret.

Föreslagen lydelse

stöden av tjänstgöringstiden. Vad som sägs i detta stycke
gäller inte i fråga om Stockholms kommun.

1 Slockholms kommun väljs ledamöter och suppleanler /'
styrelsen åriigen för tiden intill nästa val vid första sammanträdet med
fullmäktige under tjänslgöringsärel.

Om ledamot som har utsetts vid proportionellt val avgår
under tjänstgöringstiden, inträder suppleant, enligt den ordning mellan suppleanlerna
som beslämts vid valet, i ledamotens slälle för återstoden av
tjänstgöringstiden. Om annan ledamot avgår, förrättas fyllnadsval för
återstoden av tjänstgöringstiden.

3 kap.

13 §•

För förvallning
och verkställighet i övrigt får fullmäktige tillsätta de nämnder som behövs.
Ledamöter och suppleanler i sådan nämnd väljs av fullmäktige till det antal
som fullmäktige bestämmer. Beträffande sådan nämnd skall vad som är
föreskrivet beträffande styrelsen i 2 § andra stycket, 3 § första stycket, 4
§, 5 § Iredje slycket, 7-12 §§ och, utom i fråga om nämnd i Slockholms kommun,
5 § första Slycket andra och tredje meningarna och 6 § tillämpas på
motsvarande sätt.

Fullmäktige tillsätter nämnder för förvaltning och
verkställighet som enligt särskilda författningar ankommer på dessa. För sådana
nämnder gäller vad som är föreskrivet i dessa förfatiningar.

För förvaltning och verkställighet i övrigt får
fullmäktige tillsätta de nämnder som behövs. Ledamöter och suppleanter i sådan
nämnd väljes av fullmäktige till del antal som fullmäktige bestämmer.
Beträffande sådan nämnd skall vad som är föreskrivet beträffande styrelsen i 2
§ andra stycket, 3 § första stycket, 4 §, 5 § tredje stycket, 7-12 §§ och, utom
i fråga om nämnd i Stockholms kommun, 6 § lillämpas pä motsvarande sätt.

Om vissa lokala organ i kommunerna finns särskilda
bestämmelser.

Prop.
1981/82:4

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

34

Nyvalda fullmäktige väljer under år då val i hela riket av
fullmäktige har ägt rum tre eller flera revisorer samt minst lika många
revisorssuppleanter för granskning av de tre följande årens verksamhel. Fullmäktige
får därvid välja revisorer och suppleanler för granskning av viss eller vissa
nämnders verksamhet. Antalet revisorer, liksom antalet suppleanter, för varje
nämnd eller grupp av nämnder skall dock vara minst tre.

1§

Nyvalda fullmäktige väljer under år då val i hela riket av
fullmäktige har ägt mm tre eller flera revisorer samt minsl lika många
revisorssuppleanter för granskning av de tre följande årens verksamhet. Fullmäktige
fär därvid välja revisorer och suppleanter för granskning av viss eller vissa
nämnders verksamhel. Antalet revisorer, liksom antalet suppleanter, för varje
nämnd eller grupp av nämnder skall dock vara minst tre. Om val tiU fullmäktige
har upphävts och omval har ägt rum, förfaller uppdragen för revisorerna och
suppleanterna n'å månader efter det alt beslut varigenom länsstyrelsen har faststäUt
utgången av omvalet har vunnit laga kraft. De nyvalda fullmäktige skall inom
denna tid förrätta nytt val av revisorer och suppleanter för återstoden av
tjänstgöringstiden.

Beträffande valbarhet till revisor eller
revisorssuppleant, verkan av alt valbarheten upphör och rätt till avsägelse
skall bestämmelserna i 2 kap. 4 § om ledamot i fullmäktige tillämpas på
motsvarande sätl. Den som har uppnått aderton års ålder senast på dagen för valel
till revisor eller suppleant är dock valbar.

Om revisor som ej har utsetts vid proportionellt val avgår
under tjänstgöringstiden får fullmäktige förrätta fyllnadsval för återstoden av
denna tid.

Revisor och revisorssuppleant har rätt till den ledighet
från anställning som behövs för uppdraget.

Senaste lydelse 1979:407.

Prop. 1981/82:4 35

Fullmäktige får besluta att till revisor och
revisorssuppleant skall i skälig omfallning utgå ersättning för resekostnader
och andra utgifter som föranledes av uppdraget samt arvode, pension och andra
ekonomiska förmåner.

Denna lag Iräder i krafl den 1 januari 1981.

Förslag
till

Lag
om ändring i lagen (1957:281) om kommunalförbund;

Härigenom föreskrivs att 8 § Imom. samll2och 16 §§ lagen
(1957:281) om kommunalförbund' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 § 1 mom.-

Förbundsfullmäktige och suppleanter väljs för tre år,
räknat från och med den 1 januari året näst efter del, då val i hela riket av
kommunfullmäktige och landstingsledamöter ägt rum.

Val av förbundsfullmäktige och suppleanter förrättas vid
första sammanträdet med de nyvalda kommunfullmäktige eller del nyvalda
landstinget år då val i hela riket av kommunfullmäktige och landstingsledamöter
ägt rum.

Om val till en medlems kommunfullmäktige eller landsting
har upphävts och omval har ägt rum, förfaller uppdragen för förbundsfullmäktige
och suppleanler två månader efter det att beslut varigenom länsslyrelsen har
fastställt utgången av omvalet har vunnit laga kraft. De nyvalda kommunfullmäktige
eller del nyvalda landstinget skaU inom denna lid förrätta nytt val av
förbundsfullmäktige och suppleanter för återstoden av tjänstgöringstiden.

1 Lagen omtryckt 1977:181.

2 Senaste
lydelse 1979:237.

Nuvarande lydelse

12 Där ej annal är särskilt föreskrivet, tillämpas
bestämmelserna i 3 kap. 1-16 §§ kommunallagen (1977:179) på motsvarande sätl i
fråga om kommunalförbunds styrelse och övriga nämnder, partssam-mansalla organ
m.m.

Föreslagen lydelse

P

Där ej annat är särskilt föreskrivet, tillämpas beslämmelserna
i 3 kap. 1-16 §§ kommunallagen (1977:179) pä moisvarande sätt i fråga om
kommunalförbunds styrelse och övriga nämnder, partssam-mansalla organ m. m.

I fråga om 3 kap. 5 § kommunallagen lillämpas dock endast
första slyckel första meningen och tredje stycket.

16 §"

Bestämmelserna
i 4 kap. 1 och 3 §§, 4 § tredje stycket, 5-7 och 9 §§ samt 5 kap.
kommunallagen (1977:179) tillämpas på motsvarande sätt i fråga om
kommunalförbunds ekonomiska förvaltning och

Bestämmelserna i 4 kap. 1 och 3

§§, 4 § tredje stycket, 5-7 och 9 §§

samt 5 kap. kommunallagen

(1977:179) tillämpas på motsvaran

de sätt i fråga om kommunalför

bunds ekonomiska förvaltning och

revision. revision.

Ifråga om 5 kap. I § första stycket kommunallagen
tillämpas dock endast första - tredje meningarna.

Förslag till budget skall göras upp av förbundsstyrelsen.
Övriga nämnder skall, inom tid som styrelsen bestämmer, ge in sina särskilda
budgetförslag till denna.

Innan förslaget till budget görs upp, skall
förbundsstyrelsen samråda med förbundsmedlemmarnas styrelser.

Vid
sammanträde med förbundsfullmäktige före utgången av september månad fastställs
kommunalförbundets budget.

1 nybildat
förbund skall val av revisorer och revisorssuppleanter äga rum vid
förbundsfullmäktiges forsla sammanträde. Valel skall avse granskning av verksamhelen
under tiden frän valet till dess nästa tjänstgöringstid för revisorer och
revisorssuppleanter börjar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

' Senaste lydelse 1979:410. "Senaste lydelse
1979:237.

Förslag till

Förordning om ändring i länsstyrelseinstruktionen
(1971:460);

Härigenom
föreskrivs att 43 § länsstyrelseinstruktionen' (1971:460) skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

43 §

Ledamöter
och suppleanter väljs för tre år, räknat från och med den 1 januari året
efter det år då val i hela rikel av kommunfullmäktige och landsting har ägt
rum.

Ledamöter och suppleanter / styrelsen väljs för tre är,
räknat från och med den 1 januari året efter del år då val i hela rikel av landstingsledamöter
och kommunfullmäktige har ägl rum. Om val liU landstinget eller tiU kommunfullmäktige
som har valt ledamöter och suppleanter i styrelsen har upphävts och omval har
ägt rum, förfaller uppdragen för ledamöterna och suppleanterna två månader
efter del att beslut varigenom länsstyrelsen har fastställt utgången av omvalet
har vunnit laga kraft. Det nyvalda landstinget eller de nyvalda kommunfullmäktige
skall inom denna tid förrätta nytt val av ledamöter och suppleanter för
återstoden av tjänstgöringstiden.

Upphör en ledamot eller suppleant att vara behörig,
förfaller hans uppdrag omedelbart.

Avgår en ledamot eller suppleant före tjänstgöringstidens
utgång, utses ny ledamot eller suppleant för återstående tid.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1981.

' Instruktionen omtryckt 1979:234.

Prop.
1981/82:4 38

Bilaga 2

Sammanställning av remissyttranden över
departementspromemorian (Ds Kn 1980:3) Omval av kommunala och landstingskommunala
nämnder

Efter remiss har yttranden avgivils av riksskatteverket
(RSV), länsstyrelserna i Stockholms, Jönköpings, Älvsborgs, Örebro, Gävleborgs
och Norrbottens län, utredningen (Kn 1977:04) för översyn av lagen om församlingsslyrdse,
kommunalbesvärskommitlén (Kn 1977:05), kommunalrätlsutredningen (Kn 1977:06)
för Stockholm, kommunaldemokratiska kommiilén (Kn 1977:07), Svenska
kommunförbundet. Landstingsförbundet, Svenska kyrkans församlings- och
pastoratsförbund, Stockholms, Jönköpings, Älvsborgs, Örebro, Gävleborgs och
Norrbottens läns landstingskommuner saml Stockholms, Linköpings, Eksjö, Växjö,
Emmaboda, Malmö, Halmstads, Linköpings, Arvika, Hallsbergs, Vansbro och Hudiksvalls
kommuner.

1. Omval av kommunala och landsiingskommunala nämnder

Nästan alla remissinstanserna är positiva till eller har
inte något att erinra mol förslaget att införa regler som möjliggör alt nytl
val av kommunala och landstingskommunala nämnder kan ske efter omval av
kommunfullmäktige och landsting. Endast en remissinstans är kritisk lill
förslaget och anser att det är tveksamt om anledning finns att tillskapa
särskilda regler för omvalssituationer.

RSV delar uppfattningen i promemorian att det är
otillfredsställande att en förändring av majoritetsförhållandena efler omval av
den beslutande församlingen i en kommun eller landstingskommun f. n. inte kan
få genomslag i styrelsen och övriga nämnder. Länsstyrelsen I Stockholms län
anser att förslagen i promemorian är väl motiverade och kan tillstyrkas i
huvudsak. Länsstyrelsen i Alvsborgs län framhåller att del är en klar olägenhet
alt resultatet av ett omval inte får direki genomslag i den politiska
sammansättningen av de kommunala och landsiingskommunala nämnderna. De redovisade
förfaltningsändringarna kommer enligl länsstyrelsen att bringa klarhet i en
fråga som i dag är otillfredsställande reglerad. Länsstyrelsen i Örebro län
menar all de föreslagna ändringarna fyller ett demokratiskt behov som inte
tidigare har varit tillgodosett. Landstingsförbundet anser all del är
angelägel alt majoritetsförhållandena i landstinget alltid återspeglas i
nämndernas sammansättning. Enligt förbundel bör därför de hinder som föreligger
härför undanröjas. Stockholms kommun framhåller alt förslaget innebär en
ytterligare anpassning till de allmänna demokratiska principer som tidigare har
kommit till uttryck genom alt den s. k. eftersläpningen i styrelsernas och
nämndernas sammansätlning slopades vid 1969 års kommunallagsändringar. Förslaget
innebär enligt kommunen också

39 Prop.
1981/82:4

en anpassning till det snabbare valgenomslaget som
infördes i samband med 1977 års kommunallagstiftning. Eksjö kommun framhåller
att de i promemorian framförda synpunkterna synes väl genomtänkta och att etl
genomförande av förslaget fyller etl icke tidigare tillgodosett behov.

Kommunaldemokratiska kommittén är kritisk till förslaget
att införa regler om omval. Kommiilén menar alt de nuvarande bestämmelserna i
kommunallagen lolkningsvis bör förstås så att kommunalfullmäktige efler ett
omval inte bara har en befogenhet att förrätta omval av styrelsen och övriga
nämnder utan också en skyldighet all göra detta. Som slöd för denna tolkning
åberopar kommittén att riksdagen, i samband med 1977 års kommunallagsreform,
och ställningstagandet till ett snabbare valgenomslag gav uttryck för det
angelägna i alt del så långt del är praktiskt möjligt bör finnas ell politiskt
samband mellan kommunfullmäktige å ena sidan och siyrelsen och övriga nämnder ä
den andra.

2. Förutsätlningarna för omval

Promemorieförslaget att nyll val lill styrelsen och övriga
nämnder alltid skall ske, även om omvalet av den beslutande församlingen i
kommunen eller landstingskommunen inle har medfört någon ändring av sammansällningen,
biträds av flertalet av de remissinstanser som har berört frågan. Dessa remissinslanser
är länsstyrelsen i Stockholms län, Svenska kommunförbundet.
Landstingsförbundet, Svenska kyrkans församlings- och pasloratsför-bund,
Stockholms läns landstingskommun saml Emmaboda och Vansbro kommuner.

Några remissinstanser är tveksamma till förslaget att
omval alllid skall ske. RSV och Stockholms kommun ifrågasätter om inte beslämmelsen
bör utformas så att omval av styrelsen och övriga nämnder kan underlåtas när
omval av fullmäktige eller landsling inle har medfört någon ändring av
mandatfördelningen mellan partierna. Det framhålls av några remissinstanser
att omval av styrelsen och övriga nämnder även bör ske när förnyad
sammanräkning leder till att mandatfördelningen ändras mellan partierna. Dessa
remissinstanser är RSV, länsslyrelserna i Slockholms och Jönköpings län samt Slockholms
kommun.

3. Tillämpningsområdet

Förslaget i promemorian att styrelsen och övriga kommunala
och landstingskommunala nämnder, lokala organ enligt lagen (1979:408) om vissa
lokala organ i kommunerna, revisorer och revisorssuppleanter,
förbundsfullmäktige i kommunalförbund samt länsstyrelsens styrelse skall
omväljas efler omval av den beslutande församlingen har föranlett delade
meningar bland remissinslanserna. RSV, som tillstyrker förslagel i denna del,
påpekar att det inte klart framgår av promemorian om samtliga

Prop.
1981/82:4 40

förbundsfullmäktige i kommunalförbund skall omväljas efter
omval av kommunfullmäktige eller landsting. Om så är fallet ifrågasätter RSV
nödvändigheten härav. Det torde vara tillräckligt enligt RSV all omval sker av
sådan förbundsfullmäktige som utsetts av "fdvall" kommunfullmäktige
eller landsting. Även länsstyrelsen i Stockholms län framför liknande
synpunkter. Svenska kommunförbundet är av den uppfattningen att ett omval av
kommunfullmäktige eller landsting principiellt sett även bör leda till nytt val
av ledamöter i statliga eller andra icke kommunala organ lill vilka
kommunfullmäktige eller landstinget utser ledamöter. Förbundel delar dock den uppfallning
som har kommit till uttryck i promemorian alt erfarenheter bör vinnas först
från del kommunala områdel innan reglerna görs lillämpliga i större
utsträckning på slalliga och icke kommunala organ.

Några
remissinstanser anser alt ytterligare nämnder eller organ bör omfattas av
förslaget. En del remissinstanser menar också att alla val som ell
"felvalt" fullmäktige eller landsting har förrättat skall göras om.
Landstingsförbundet samt Slockholms och Gävleborgs läns landstingskommuner
anser all den politiska betydelsen av, i vart fall, vissa av de val som
landslingen förrättar inte har beaktats i promemorian. Del gäller i första hand
val av ledamöter och suppleanter lill länsskolnämnd och styrelse för regional
stiftelse för skyddat arbete. Enligl dessa remissinslanser får det anses vara
nästan lika befogat med nytt val lill dessa organ som all nytt val till
länsstyrelsens styrelse kommer lill stånd efter omval. Det förordas att frågan
om all uividga nyvalsmöjlighelen till att omfatta också andra statliga och icke
kommunala organ än länsstyrelsens slyrelse tas upp lill förnyad prövning inom
departementet. Ärendels slutliga lösning bör samordnas med ställningstagandet
till frågan om ökade möjligheter att välja statliga nämnder proportionellt.
Öppnas sådana möjligheter blir intresset starkare av att reglerna om nytl val
till nämnderna även kommer alt omfatta val till de icke kommunala organen.
Stockholms läns landstingskommun framhåller dessutom att det måste anses vara
självklart att även uppdrag som landstingsråd måste bli föremål för nytl val om
landstinget får ny sammansättning efter omval. Slockholms kommun menar att
också förbundsstyrelsen, övriga nämnder samt revisorer och revisorssuppleanter
i kommunalförbund bör omfattas av omvalsreglerna. Kommunen anser att de
angelägenheter som handhas av kommunalförbund ibland kan vara av sådant slag
alt de politiska momenten är av betydelse för handläggningen på flera plan. När
del gäller kommunalförbund med sådana uppgifter som t. ex. bostadsförmedling,
bostadsbidrag, regionplanering och kollektivtrafik, torde överensstämmelse
mellan den politiska sammansättningen i beslutande och verkställande organ vara
lika motiverad som inom kommunerna. Det bör därför övervägas om inle beslämmelsen
om nyll val till slyrelse, nämnder och revisorer bör införas också i fråga om
kommunalförbund. Liknande synpunkler framförs av Emmaboda kommun.

Kommunaldemokratiska kommittén framhåller all kommittén
inte känner

sig helt övertygad av de argument som framförs i
promemorian när det gäller begränsningen av nämnder och organ som skall
omväljas. Kommittén anser att, om det anses påkallal all reglera omvalsfrågan,
alla val som "fdvald" fullmäktigeförsamling eller "felvalt"
landsting förrättat bör göras om. Även Växjö kommun finner att de skäl för
begränsningar som anges i promemorian beträffande nämnder och organ som bör
omväljas inle kan anses vara bärande. Det torde enligt kommunen vara svårt att
ur den prakliska kommunala verksamhelen hämla exempel till stöd för
uppfattningen atl vissa av fullmäktige förrättade val skulle vara mindre
politiska än andra. Kommunen förordar därför att samtliga val som har
förrättats av fullmäktige skall göras om av det omvalda fullmäktige.

4. Tidpunkten för nytt val till nämnderna

Flertalet av de remissinstanser som har berört frågan om
tidpunkten för nytt val till nämnderna tillstyrker promemorieförslaget atl
sådant val skall förrättas inom två månader efter det att beslut varigenom
länsstyrelsen fastställt ulgången av omvalet har vunnit laga krafl. Dessa remissinslanser
är länsstyrelserna i Jönköpings, Älvsborgs och Örebro län, Landstingsförbundet,
Stockholms läns landsting saml Emmaboda och Halmstads kommuner.

Några remissinslanser är kritiska mol all Ivåmånadersfristen
föreslås börja löpa först efter del all länsstyrelsens beslut har vunnit laga
kraft. /?5V anser att det inte går alt bortse från den möjligheten att även
omvalet av den beslutande församlingen överklagas och att ett nytt omval därför
måste ske. Med hänsyn lill alt val av ledamöter och suppleanter till den
beslutande församlingen enligl 15 kap. 8 § vallagen gäller utan hinder av atl
besvär har anförts över valet synes det enligt RSV ologiskt att koppla
"tvåmånaders-regeln" till orden "har vunnit laga kraft".
Den beslutande församlingen är behörig enligt bestämmelserna i vallagen att
redan efter del alt valet har avslutats, dvs. då länsstyrelsen fattat beslut om
mandatfördelningen, utse ledamöter och suppleanter i nämnderna. Tidsfristen om
två månader bör därför enligt RSV:s mening löpa från det att omvalet har
avslutats. Länsstyrelsen i Stockholms län anför liknande synpunkter och menar
dessutom att beslämmelsen om lagakraftvunnet beslut kan medföra att det
åsyftade snabba valgenomslaget går om intet. Eksjö kommun, anser att tidsfrislen
för nominering av nya ledamöter och suppleanter till nämnderna bör vara en
månad i stället för två.

5. De särskilda reglerna för Stockholms kommun

Promemorieförslaget att t. v. undanla Slockholms kommun
från förslaget till omvalsregler tillstyrks av RSV, länsstyrelsen i Stockholms
län samt Stockholms kommun.

Prop.
1981/82:4 42

Mera tveksam till förslaget att omvalsreglerna t. v. inte
skall gälla för Stockholms kommun är kommunalrättsulredningen för Stockholm.
Den ettåriga mandattiden i Stockholms kommun utgör enligt utredningen inle
något skäl för ell avsteg från del som avses bli tillämpligt i andra kommuner
och landstingskommuner. Med hänsyn till alt utredningen överväger de särskilda
mandattiderna för styrelsen och nämnderna ansluter sig emellertid utredningen lill
uppfattningen i promemorian att en förändring kan anstå för Slockholms kommuns
del. Utredningen påpekar också att om regler för omval av nämnder införs i
kommunallagen bör givetvis det viktiga valet av borgarråd göras om. Denna fråga
kan också anstå tills ulredningen redovisat vissa förslag angående
borgarrådsval och val av ordförande i nämnderna. Utredningen förklarar sig
härutöver beredd att, om promemorians förslag genomförs, utarbeta förslag lill
nya regler för Stockholms kommun i här berörda avseenden.

Kommunaldemokratiska kommittén anser alt om regler för
omval överhuvudtaget införs skall dessa gälla för alla kommuner och landstingskommuner.

6. Laglekniska frågor

Förslaget i promemorian att reglerna om omval skall
inarbetas i kommunallagen tillstyrks eller lämnas ulan erinran av RSV,
länsstyrelsen i Stockholms län, länsstyrelsen i Alvsborgs län, Svenska
kommunförbundet. Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund, Stockholms
läns landsting, Gävleborgs läns landsting, samt Linköpings, - Malmö och Halmslads
kommuner.

Kritiska synpunkter på de lagtekniska lösningarna har
framförts av några remissinstanser. Kommunalrätlsutredningen för Stockholm
framhåller att utredningen har till uppgifl att från kommunallagen avlägsna
särbestämmelserna för Slockholms kommun så alt lagen inte tyngs därav. Ulredningen
anser att även reglerna om omval inte bör tas in i kommunallagen utan i en
särskild lag. Som skäl härför anger utredningen att omvalsreglerna ytterst
sällan kommer att bli tillämpliga. Dessutom finns stadgandena om val och omval
till fullmäktige samt bestämmelsen om att ledamöter i
fullmäktige-församlingarna utövar sina uppdrag även om besvär anförts över
valutgången i en särskild lag, nämligen vallagen. Om man ändå väljer alt införa
reglerna i kommunallagen menar utredningen att de genomgående skall intas som
ett sista stycke i de aktuella paragraferna. Kommunaldemokratiska kommittén
anser del angeläget att kommunallagen får behålla sin slällning som ramlag och ulgöra
ell slags grundlag för den kommunala självstyrelsen. Sådana regler som nu
föreslås kommer bara i ytterst sällsynta undantagsfall alt lillämpas. Kommunallagen
bör därför enligt kommitténs mening inte belastas med sådana regler. Om en
reglering av omvalsfrågorna anses erforderlig medger emellertid kommittén att
det är svårt alt finna någon

Prop.
1981/82:4 43

annan plats för en sådan reglering eller annan lagleknik
än den som har föreslagils i promemorian. Växjö kommun anser att beslämmelserna
om omval bör meddelas i en särskild lag.

Några remissinstanser framför synpunkler av redaktionell arl
på vissa av författningsförslagen.

RSV anser
alt orden "De nyvalda fullmäktige skall" bör utbytas mot
"Fullmäktige skall" i den föreslagna lydelsen av 3 kap. 5 §
kommunallagen. Härigenom undviks enligt RSV eventuella lolkningssvårigheter.
Landstingsförbundet ifrågasätter om inle hänvisningen i 2 kap. 9 § första
stycket kommunallagen till 4 kap. 4 § och 5 kap. 6 § samma lag nu måste
kompletteras med en hänvisning lill de paragrafer som berörs av förslagen i
promemorian, Stockholms kommun påpekar atl den valda laglekniska konstruktionen
inle medger att de föreslagna beslämmelserna om omval kan göras lillämpliga pä
de specialreglerade nämnderna i Slockholms kommun utan att ändringar görs i specialförfatlningarna.
Intas beslämmelserna om omval däremot i 3 kap. 5 § tredje slyckel kommunallagen
i stället för första stycket, uppkommer enligt kommunen inte detta problem.
Tredje stycket i nämnda lagrum omfattas nämligen både av hänvisningarna i 3
kap. 13 § kommunallagen och motsvarande hänvisningar i speciallagarna. Kommunen
förordar också alt viss redaktionell ändring av förslagel till lydelse av 3
kap. 5 § kommunallagen görs.

7. Övriga frågor

Vad som uttalas i promemorian om all kommunalbesvärskommitlén
(Kn 1977:05) bör pröva de frågeställningar som har aktualiserats med anledning
av regeringsrättens dom den 23 oktober 1979 har berörts av några
remissinstanser. Svenska kommunförbundet har en annan uppfattning än den som
kommer till uttryck i promemorian. Förbundel anser att de genom rättsfallet
uppkomna frågorna har ett vissl samband med omvalsfrågorna, och förordar därför
en lösning av frågeställningarna i ett sammanhang. Frågan om en lagregel som
klargör att nämnd år behörig att fatta beslut även om beslutet överklagas är enligl
förbundel också av praktisk betydelse. Enligt gällande ordning kan t. ex. en
kommunstyrelses verksamhel lamslås under den tid besvär över valet av ledamöter
och suppleanter i styrelsen prövas. Liknande synpunkler framförs av Stockholms
läns landstingskommun. Kommunalbesvärskommitlén har i sill yllrande meddelat
all kommittén har för avsikt att ta upp frågeställningarna beträffande omval
och besvärsprövning till behandling i sitt slutliga arbele.

GOTAB 69297
Stockholm 1981