Prop. 1981/82:50

Prop.
1981/82:50

Regeringens proposition 1981/82:50

om sättet att fastställa basbeloppet enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring, m. m.;

beslutad den 15 oktober 1981.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som
har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll ovannämnda dag.

På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDIN

KARIN SÖDER

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att basbeloppet enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring skall fastställas för år i stället för som nu
för månad. Syftet härmed är att pensioner och andra förmåner som bestäms med
ledning av basbeloppet i fortsättningen skall räknas om med hänsyn till den
allmänna prisutvecklingen endast i januari varje är. Förslaget ingår i det
samlade program för vissa ekonomisk-politiska åtgärder m. m. som regeringen har
föreslagit i propositionen 1981/82:30.

Vidare föresläs följdändringar i andra lagar.

De nya reglerna avses träda i kraft den 1 januari 1982.

1 Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 50

Prop. 1981/82:50 2

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom
föreskrivs att 1 kap. 6§ lagen (1962:381) om allmän försäkring'
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
Ivdelse

Föreslagen
lydelse

I kap.

Inom den allmänna försäkringen skall de beräkningar, som
anges i denna lag, göras med anknytning till ett basbelopp.

Basbeloppet fastställs av regering- Basbeloppet fastställs av regering-

en för
varje månad och utgör 15 400 en för varje år och utgör 15 400 kronor
multiplicerat med det tal, kronor multiplicerat med det tal

(jämförelsetal), som anger förhållandet mellan det
allmänna prisläget under andra månaden före den som basbeloppet avser och
prisläget i juni 1980. Därvid skall i enlighet med föreskrifter som meddelas av
regeringen för tid efter oktober 1980 förändringarna i det allmänna prisläget
beräknas med bortseende från indirekta skatter, tullar, avgifter och ändringar
i energipriser samt med tillägg för subventioner. Basbeloppet avrundas till
närmaste hundratal kronor.

Basbeloppet
får ändras endast om jämförelsetalet har ändrats med minst tre procent sedan
närmast föregående ändring av basbeloppet gjordes.

(jämförelsetal)
som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget / november året före det
som basbeloppet avser och prisläget i juni 1980. Därvid skall i enlighet med
föreskrifter som meddelas av regeringen för tid efter oktober 1980 förändringarna
i det allmänna prisläget beräknas med bortseende från indirekta skatter,
tullar, avgifter och ändringar i energipriser samt med tillägg för
subventioner. Basbeloppet avrundas till närmaste hundratal kronor.

1.
Denna lag
träder i kraft den I januari 1982 och skall tillämpas första gången vid
fastställande av basbeloppet för är 1982. Vid fastställande av basbeloppet för
är 1982 får basbeloppet ändras endast otn jämförelsetalet har ändrats med minst
tre procent sedan närmast föregående ändring av basbeloppet gjordes.

2.
Förekommer i
lag eller annan författning en hänvisning till basbeloppet för en viss månad sotn
infaller efier ikraftträdandet, skall hänvisningen i stället avse basbeloppet
för det aktuella året.

I Lagen omtryckt 1977:630. - Senaste lydelse 1980:1036.

Prop. 1981/82:50

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1981:692) om ändring i lagen
(1962:381)

om allmän försäkring

Härigenom
föreskrivs att 12 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring i den lydelse
paragrafen har erhållit genom lagen (1981:692) om ändring i nämnda lag skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande
Ivdelse

Föreslagen
lydelse

12 kap.

2§

Har
pensionspoäng enligt 11 kap. 6 § första stycket på grund av underlåten
avgiftsbetalning inte tillgodoräknats den försäkrade, skall hans ålderspension
utgöra sextio procent av så stor del av den i första stycket angivna
produkten, som svarar mot förhållandet mellan det antal år, dock högst
trettio, för vilka pensionspoäng tillgodoräknats den försäkrade, och talet
trettio ökat med ett för varje år, för vilket den försäkrade till följd av
underlåten avgiftsbetalning inte tillgodoräknats pensionspoäng. Vid tillämpning
av vad nu sagts får talet trettio ej ökas till mer än femtio.

Om
ålderspensionen börjar utbetalas tidigare än från och med den månad varunder
den försäkrade fyller sextiofem år, skall pensionen minskas med fem tiondels
procent för varje månad, som då pensionen börjar utgä återstår till ingången
av den månad varunder den försäkrade fyller sextiofem år. Om pensionen börjar
utgå senare än från och med sistnämnda månad, ökas pensionen med sex tiondels
procent för varje månad, som då pensionen

Ålderspension
utgör, där ej annat följer av andra och tredje styckena samt 3 och 4 §§, för år
räknat sextio procent av produkten av basbeloppet för den månad, för vilken
pension skall betalas och medeltalet av de pensionspoäng som tillgodoräknats
den försäkrade eller, om pensionspoäng tillgodoräknats honom för mer än femton
år, medeltalet av de femton högsta poängtalen. Har pensionspoäng
tillgodoräknats den försäkrade för mindre än trettio år, skall hänsyn tas
endast till så stor del av nämnda produkt som svarar mot förhållandet mellan
det antal år, för vilka pensionspoäng tillgodoräknats honom, och talet trettio.

Ålderspension
utgör, där ej annat följer av andra och tredje styckena samt 3 och 4 §§, för år
räknat sextio procent av produkten av det basbelopp som har fastställts för
året och medeltalet av de pensionspoäng som tillgodoräknats den försäkrade
eller, om pensionspoäng tillgodoräknats honom för mer än femton år, medeltalet
av de femton högsta poängtalen. Har pensionspoäng tillgodoräknats den
försäkrade för mindre än trettio år, skall hänsyn tas endast fill så stor del
av nämnda produkt som svarar mot förhållandet mellan det antal år, för vilka
pensionspoäng tillgodoräknats honom, och talet trettio.

Prop. 1981/82:50 4

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

börjar
utgå förflutit från ingången av den månad varunder den försäkrade uppnådde
nämnda ålder; härvid får hänsyn dock ej tas till tid efter ingången av den
månad, då den försäkrade fyllt sjuttio år, och ej heller till tid, då den försäkrade
åtnjutit folkpension eller inte varit berättigad till tilläggspension i form av
ålderspension.

Prop. 1981/82:50 5

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1964:143) om bidragsförskott

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1964:143) om
bidragsförskott' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4§'

Bidragsförskott utgör för år räk- Bidragsförskott utgör för år räk-

nat fyrtioen procent av det basbe- nat fyrtioen procent av
det basbe

lopp som enligt 1 kap. 6 § lagen lopp som enligt 1 kap. 6 § lagen

(1962:381) om allmän försäkring har (1962:381) om allmän försäkring har

fastställts för månaden före den som fastställts för året. För det bidrags

bidragsförskottet avser. förskott som avser januari månad

tillämpas dock det basbelopp som gällde för det föregående
året.

Skall bidragsförskott utgå i förhållande till såväl fader
som moder eller är barnet berättigat till barnpension enligt 8 kap. 5 § lagen
om allmän försäkring, utgör dock bidragsförskottet trettioen procent av det
basbelopp som anges i första stycket, i förra fallet i förhållande till varje
underhållsskyldig.

Föreligger grundad anledning antaga att fastställt
underhållsbidrag betalas i vederbörlig ordning, utgör bidragsförskottet
skillnaden mellan förskottsbelopp enligt första eller andra stycket samt
underhällsbidragets belopp.

Om det underhållsbidrag som har blivit fastställt
uppenbarligen understiger vad den underhållsskyldige bör erlägga i bidrag,
lämnas inte bidragsförskott enligt första eller andra stycket med högre belopp
än underhällsbidraget. 1 fall som avses i tredje stycket lämnas inget
bidragsförskott.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982. För det
bidragsförskott som avser januari 1982 tillämpas dock det basbelopp som gällde
för december 1981.

' Lagen omtryckt 1976:277. 2 Senaste lydelse 1981:396.

Prop. 1981/82:50 6

4 Förslag till

Lag om ändring i föräldrabalken

Härigenom
föreskrivs att 15 kap. 12 och 19 §§ föräldrabalken' skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande
Ivdelse

Föreslagen
lydelse

15 kap. 12 §

Förvärvar
omyndig värdehandling som avses i 8 §, eller äger omyndig eljest att av annan
utfå sådan värdehandling, må den som skall utgiva handlingen fullgöra sin
förpliktelse genom att i den omyndiges namn nedsätta handlingen i öppet
förvar hos bank, såvida ej den omyndige äger att själv förvalta handlingen. Förpliktelse
att utgiva penningbelopp må ock fullgöras hos bank, ändå att den ej grundas å
nedsatt värdehandling: och skola medlen av banken insättas för den omyndiges
räkning enligt vad om betalning, som uppbäres å nedsatt värdehandling, är
särskilt stadgat.

Äger omyndig att av dödsbo utfå Äger omyndig att av dödsbo utfå

värdehandling
eller penningar på grund av giftorätt, arv eller testamente, vare
boutredningsman eller testamentsexekutör pliktig att, såframt ej värdet är
ringa eller överförmyndaren eljest medgiver undantag, nedsätta värdehandlingen
eller inbetala medlen hos bank enligt vad i första stycket stadgas. Vad nu
sagts om skyldighet att inbetala penningmedel hos bank skall ock gälla, där
någon, som här i riket driver försäkringsrörelse, skall utgiva försäkringsbelopp,
som fillkommer omyndig, och fråga ej är om försäkringsbelopp, som den
omyndige äger att själv förvalta. I fråga om pension, livränta eller annan på
grund av försäkring utgående periodisk förmån gäller att inbetalning hos bank
skall ske i den mån förmånen för kalenderår överstiger ett belopp motsvarande
två gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om all-

värdehandling
eller penningar på grund av giftorätt, arv eller testamente, vare
boutredningsman eller testamentsexekutör pliktig att, såframt ej värdet är
ringa eller överförmyndaren eljest medgiver undantag, nedsätta värdehandlingen
eller inbetala medlen hos bank enligt vad i första stycket stadgas. Vad nu
sagts om skyldighet att inbetala penningmedel hos bank skall ock gälla, där
någon, som här i riket driver försäkringsrörelse, skall utgiva försäkringsbelopp,
som tillkommer omyndig, och fråga ej är om försäkringsbelopp, som den
omyndige äger att själv förvalta. 1 fråga om pension, livränta eller annan på
grund av försäkring utgående periodisk förmån gäller att inbetalning hos bank
skall ske i den mån förmånen för kalenderår överstiger ett belopp motsvarande
två gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om all-

1 Balken omtryckt 1978:8.S3.

Prop. 1981/82:50 7

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

män försäkring som gällt vid årets män försäkring som
gäller för det

början. året.

1 andra fall än som avses i andra stycket äge
överförmyndaren genom meddelande till den som skall utgiva värdehandling eller
penningar förordna, att nedsättning eller inbetalning skall ske hos bank.

Den som nedsätter värdehandling eller inbetalar penningar
hos bank enligt vad i denna paragraf är stadgat vare pliktig att ofördröjligen
underrätta förmyndaren därom.

19 §

Förmyndaren äge årligen uppbära skäligt arvode för
förvaltningen av den omyndiges egendom och arbetet med den personliga
omvårdnaden om myndlingen. Arvodet bestämmes av överförmyndaren med ledning av
grunder som fastställes för varje överförmyndardistrikt av vederbörande kommun.

Förmyndaren har även rätt till ersättning för de utgifter
som varit skäligen påkallade för uppdragets behöriga fullgörande. Beslut härom
fattas av överförmyndaren.

Arvode och ersättning för utgifter Arvode och ersättning för utgifter

skola efter överförmyndarens be- skola efter
överförmyndarens bestämmande utgå av den omyndiges stämmande utgå av den
omyndiges medel i den mån hans beräknade medel i den mån dennes beräknade
inkomst det år förmyndaruppdraget inkomst det år förmyndaruppdraget avser
överstiger ett belopp motsva- avser överstiger ett belopp motsvarande två
gånger det basbelopp rande två gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om
allmän enligt lagen (1962:381) om allmän försäkvmg aom gällt under årets sista
försäkring som gäller för det året månad, eller om ej särskilda skäl eller, om
ej särskilda skäl föranleda föranleda annat, i den mån den annat, i den mån den
omyndige har omyndige har tillgångar till ett värde tillgångar till ett värde
överstigande överstigande fyra gånger nämnda tre gånger nämnda basbelopp. 1
basbelopp. 1 övrigt skola arvode och övrigt skola arvode och ersättning
ersättning för utgifter utgivas av för utgifter utgivas av kommunen, kommunen.

Arvode, varom nu är sagt, tillkomme ej fader eller moder,
som på grund av lag är förmyndare, med mindre överförmyndaren med hänsyn till
särskilda omständigheter lämnar tillstånd därtill. Sådan förmyndare har rätt
till ersättning för utgifter endast om dessa hänföra sig till förvaltningen av
den omyndiges egendom. Arvode och ersättning som nu nämnts skola utgå av den
omyndiges medel.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982. 1 fråga om
arvode och ersättning för förmyndaruppdrag år 1981 eller tidigare tillämpas
äldre bestämmelser.

Prop. 1981/82:50 8

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar

Härigenom föreskrivs att 46 § 4 mom. lagen (1951:308) om
ekonomiska föreningar skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

46 § 4 mom. Minst en revisor skall vara auktoriserad, om

1.
tillgångarnas
nettovärde enligt 1. tillgångarnas nettovärde enligt
fastställda balansräkningar för de fastställda balansräkningar för de två
senaste räkenskapsåren översti- två senaste räkenskapsåren överstiger ett
gränsbelopp som motsvarar ger ett gränsbelopp som motsvarar 1000 gånger det
enligt lagen 1000 gånger det basbelopp enligt (1962:381) om allmän försäkring
lagen (1962:381) om allmän försäk-bestämda basbeloppet för den sista ring som
gällde under den sista månaden av respektive räkenskaps- månaden av respektive
räkenskapsår, eller år, eller

2.
antalet
anställda hos föreningen under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren i
medeltal har överstigit 200.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
kan i fråga om förening som avses i första stycket förordna att en viss godkänd
revisor får utses i stället för en auktoriserad revisor. Sådana beslut är
giltiga i högst fem år.

Första och andra styckena gäller även för en moderförening
i en koncern, om nettovärdet av koncernföretagens tillgångar enligt fastställda
koncernbalansräkningar för de tvä senaste räkenskapsåren överstiger det
gränsbelopp som anges i första stycket eller om antalet anställda vid
koncernföretagen under nämnda tid i medeltal har överstigit 200.

I andra föreningar än som avses i första och tredje
styckena skall en auktoriserad revisor eller en godkänd revisor utses, om minst
en tiondel av samtliga röstberättigade begär det vid en föreningsstämma.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

1 Senaste lydelse 1980:1105.

Prop. 1981/82:50 9

6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1966:680) om ändring av vissa
underhållsbidrag

Härigenom föreskrivs i fråga otn lagen (1966:680) om
ändring av vissa underhållsbidrag

dels att nuvarande 4 § skall betecknas 5 S,

dels att 3 § skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i
lagen skall införas en ny paragraf, 4§. av nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse

3 § första stycket'

Bidragsbelopp
som höjts enligt 2 § samt bidragsbelopp som senast bestämts eller bestämmes
efter utgången av år 1965 ändras i anslutning till basbeloppet enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring. Ändring sker första gången den 1 april det år
basbeloppet för april månad med minst fem procent över-eller underskrider
basbeloppet för april 1966 och därefter den 1 april varje år basbeloppet för
mars månad med minst fem procent över- eller underskrider det basbelopp som låg
till grund för senaste ändring. Bidragsbelopp som år 1979 eller därefter
bestämmes under tiden januari-mars ändras dock tidigast den 1 april året därpå.

Föreslagen
lydelse

3§

Bidragsbelopp
som höjts enligt 2 § samt bidragsbelopp som senast bestämts eller bestämmes
efter utgången av år 1965 ändras i anslutning till basbeloppet enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring.

Ändring
sker första gången den 1 april det år basbeloppet för april månad med minst fem
procent över-eller underskrider basbeloppet för april 1966. Därefter sker
ändring den 1 april varje år basbeloppet för mars månad med minst fem procent över-eller
underskrider det basbelopp som låg till grund för senaste ändring, om inte
annat följer av iredje eller fjärde stycket. Bidragsbelopp som år 1979 eller
1980 bestäniines under tiden januari-mars ändras dock tidigast den 1 april året
därpå.

Ar 1982
sker ändring den 1 mars. om basbeloppet för det året med minst fem procent
över- eller underskrider basbeloppet för mars 1981 och annat inte följer av
fjärde stycket. Fr. o. m. år 1983 sker ändring den 1 februari varje år
basbeloppet med minst fem procent över- eller under-

I Senaste lydelse 1978:859.

Prop.
1981/82:50

Nuvarande Ivdelse

3 S andra och tredje styckena

Bidragsbeloppet ändras med det procenttal med vilket bajibeloppet
ändrats. Bidragsbelopp till eget eller annans barn ändras dock fi'. o. m. den 1
april 1979 endast ined ett procenttal som utgör sju tiondelar av det nämnda
procenttalet. Ar procenttal för ändring av bidragsbelopp brutet, avrundas det
till närmast lägre hela procenttal. Piocenttalen för ändring av bidragsbelopp
fastställes av myndighet som r(;geringen bestämmer.

Bidrag, vars belopp efter ändringen läizre krontal.

Föreslagen lydelse

skrider det basbelopp som låg till grund för senaste
ändring, om inte annat följer av fjärde stycket.

Bidragsbelopp som har bestämls under tiden januari-mars
1981 ändras tidigast den 1 mars 1982. Bidragsbelopp som har bestämts under
december 1981 eller januari eller februari 1982 ändras tidigast den 1 februari
1983. Bidragsbelopp, som fr. o. m. november 1982 har bestämts under november,
december eller januari, ändras tidigast den I februari sedan en år har
förflutit efter del all hcloppcl bestämdes.

4 §

Bidragsbelopp enligt 3 § ändras med det procenttal med
vilket basbeloppet ändrats. Bidragsbelopp till eget eller annans barn ändras
dock fr. o. m. den I april 1979 endast med ett procenttal som utgör sju tiondelar
av det nämnda procenttalet. Är procenttal för ändring av bidragsbelopp brutet,
avrundas det till närmast lagte hela procenttal. Procenttalen föf ändring av
bidragsbelopp faststälies av myndighet som regeringen bestämmer, slutar på öretal,
utgår med närmast

Denna lac träder i kraft den 1 januari 1982.

- Senaste Ivdelse 197S:S,sy.

Prop. 1981/82:50 11

7 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1967:663) om tillägg till vissa
trafik-livräntor

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1967:663) om
tillägg till vissa trafiklivräntor

dels
att i II S ordet "'Konungen" skall
bytas ut mol ■■icgeiingen". dels att 9 S skall ha nedan angivna
lydelse.

9 §'

överskridit
det basbelopp som ligger lopp som ligger till grund för senaste

till grund för senaste indextillägg. indextillägg. År 1983 och därefter

följande
år utgår dock indexiilläggei i

stället från och med den 1 februari

varje år som basbeloppet för det året

har stigit på det angivna sättet.

1 fråga om trafiklivränta, som fastställes efter det att indextillägg till

tidigare fastställda livräntor börjat utgå enligt första stycket, utgår indextill-

lägg från och med den dag närmast efter livräntans fastställande då

ytterligare indextillägg till de tidigare fastställda livräntorna börjar
utgå.

Indextillägg utgår med det pro- Indextillägg utgår med det pro-

Nuvarande
Ivdelse

Indextillägg
till trafiklivränta utgår från och med den 1 janauri det år, då basbeloppet
enligt lagen den 25 maj 1962 (nr 381) om allmän försäkring för januari månad
med minst fem procent överskrider basbeloppet för januari 1967. Ytterligare
indextillägg utgår från och med den 1 januari varje år basbeloppet för december
månad närmast föregående år med minst fem procent

centtal
med vilket basbeloppet ökat. Brutet procenttal avrundas till närmast lägre
hela procenttal. Det procenttal med vilket indextillägg skall utgå
fastställdes av Konungen eller myndighet som Konungen bestämmer.

Föreslagen lydelse

Indextillägg till trafiklivränta utgår från och med den 1
januari det år, då basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring för
januari med minst fem procent överskrider basbeloppet för januari 1967.
Ytterligare indextillägg utgår från och med den 1 januari varje år basbeloppet
för december månad närmast föregående år med minst fem procent överskridit det basbe-

centtal
med vilket basbeloppet ökat. Brutet procenttal avrundas till närmast lägre
hela procenttal. Det procenttal med vilket indextillägg skall utgå fastställes
av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982. I Senaste Ivdelse
1973:216.

Prop. 1981/82:50 12

8 Förslag till

Lag om ändring i rättsbjälpslagen (1972:429)

Härigenom föreskrivs att 6 § rättshjälpslagen (1972:429)'
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6§

Allmän rättshjälp beviljas fysisk Allmän rättshjälp beviljas fysisk

person i rättslig angelägenhet, om person i rättslig
angelägenhet, om

han behöver sådant bistånd och hans han behöver sådant bistånd och hans

beräknade årsinkomst ej överstiger beräknade årsinkomst ej överstiger

ett gränsbelopp som motsvarar åtta ett gränsbelopp som motsvarar åtta

gånger det enligt lagen (1962:381) gånger det basbelopp enligt lagen

om a\\mät\ försäkrmg bestämda bas- (1962:381) om allmän försäkring

beloppet för oktober året innan rätts- som gällde året innan rättshjälp

hjälp begäres. begäres.

Bidrager den rättssökande i väsentlig omfattning till
annans underhäll, ökas gränsbeloppet med vad som motsvarar ett halvt basbelopp
för var och en till vilkens underhåll han sålunda bidrager.

Är den rättssökandes betalningsförmåga väsentligt ökad pä
grund av förmögenhetsinnehav eller annan särskild omständighet eller väsentligt
nedsatt på grund av skuldsättning eller annan särskild omständighet, skall den
beräknade årsinkomsten jämkas på det sätt att skäligt belopp tillägges eller fråndrages.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,
domstolsverket meddelar närmare föreskrifter för beräkning av den
rättssökandes ekonomiska förhållanden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982. 1 fråga om
rättshjälp som begärs före utgången av år 1982 tillämpas äldre bestämmelser.

Lagen omtryckt 1979:240.

Prop. 1981/82:50 13

9 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:213) om ändring av
skadeståndslivräntor

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1973:213) om
ändring av skadeständslivräntor

dels att i 3 § ordet "Konungen" skall bytas ut
mot "regeringen", dels att 2 § skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2§

Ändring sker första gången den 1 januari året närmast
efter det år då basbeloppet för december månad med minst fem procent över-
eller underskridit basbeloppet för december 1973.

Ändring skall åttyo ske varje år Ändring skall på nytt ske varje år

den 1 januari, om basbeloppet för den 1 januari, om
basbeloppet för

december månad närmast föregåen- december månad närmast föregåen

de år över- eller underskridit det de år över- eller underskridit det

basbelopp som legat till grund för basbelopp som legat till grund för

senaste ändring med minst fem pro- senaste ändring med minst fem pro

cent eller det lägre eller högre pro- cent eller det lägre eller högre pro

centtal som efter ökning eller minsk- centtal som efter ökning eller minsk

ning enligt 4§ uppgår till minst ning enligt 4 § uppgår till minst fem.

fem. Ar 1983 och följande år skall
ändring

dock i stället ske den 1 februari, om basbeloppet för det
året har ändrats på det angivna sättet.

Ändring avser alla livräntor som fastställts före den dag
då ändringen skall ske samt livräntor som genom dom fastställts senare, om
första domstols dom i målet meddelats före nämnda dag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

10 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:214) om tillägg till vissa
ansvars-livräntor

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1973:214) om
tillägg till vissa ansvarslivräntor

dels att i 6 och 12 S§ ordet "Konungen" skall
bytas ut mot "regeringen",

dels att 5
§ skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

5§

eller
det lägre procenttal som efter ökning enligt 7 § uppgår till minst fem.

Indextillägg
enligt denna lag utgår Indextillägg enligt denna lag utgår

från och med den 1 januari året från och med
den 1 januari året

närmast efter det år då basbeloppet närmast
efter det år då basbeloppet

enligt lagen (1962:381) om allmän enligt
lagen (1962:381) om allmän

försäkring för december månad med försäkring
för december månad med

minst fem procent överskridit basbe- minst
fem procent överskridit basbe

loppet för december 1972. Ytterliga- loppet
för december 1972. Ytterliga

re indextillägg utgår varje år från och re
indextillägg utgår varje år frän och

med den 1 januari, om basbeloppet med
den 1 januari, om basbeloppet

för december månad närmast före- för december
månad närmast före

gående år överskridit det basbelopp gående
år överskridit det basbelopp

som legat till grund för senaste som legat
till grund för senaste

indextillägg med-minst fem procent indextillägg
med minst fem procent

eller det lägre procenttal som efter ökning enligt 7 §
uppgår till minst fem. Ar 1983 och därefter följande år utgår dock indextillägget
i stället från och med den 1 februari varje år som basbeloppet för det året har
stigit på del angivna sättet. Indextillägg utgår endast till livränta som
fastställts före den dag från och med vilken tillägg skall räknas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

Prop. 1981/82:50 15

11 Förslag till

Lag om
ändring i lagen (1981:851) om ändring i lagen (1974:8)

om
rättegången i tvistemål om mindre värden

Härigenom föreskrivs att 1 S lagen (1974:8) om rättegången
i tvistemål om mindre värden i den lydelse paragrafen har erhållig genom lagen
(1981:851) om ändring i nämnda lag skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

Denna lag skall tillämpas på rätte- Denna lag skall tillämpas på rätte

gången i tvistemål vari förlikning om gången i tvistemål vari förlikning om

saken är tillåten, om värdet av vad saken är tillåten, om värdet av vad

som yrkas uppenbart ej överstiger som yrkas uppenbart ej överstiger

hälften av (/er enligt lagen (1962:381) hälften av basbeloppet enligt lagen

om allmän försäkring hestätnda has- (1962:381) om allmän försäkring.

beloppet för oktober näst föregående

år.

Första stycket gäller ej otn part första gången han skall
föra talan i tvistemålet yrkar att denna lag ej skall tillämpas och därvid gör
sannolikt att bakomliggande tvist rör högre värde eller att utgången eljest ar
av synnerlig betydelse för bedömningen av andra föreliggande rättsförhållanden.
Har talan väckts genom ansökan om betalningsföreläggande, skall part som begär
målets hänskjutande till rättegång senast därvid framställa yrkande sotn nyss
sagts.

Med värde enligt första stycket avses det värde som vid
tiden för talans väckande kan antagas gälla. Har talan väckts genom ansökan om
lagsökning, betalningsföreläggande eller handräckning eller som enskilt anspråk
i brottmål, avses värdet vid rättens beslut att tvisten skall handläggas som
tvistemål. Vid bedömningen skall hänsyn ej tagas till nittcgänizskostnatl.

Prop.
1981/82:50 16

12 Förslag till

Lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385)

Härigenom föreskrivs att 10 kap. 3 § aktiebolagslagen
(1975:1385) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 kap. 3§' Minst en av bolagsstämman utsedd revisor skall
vara auktoriserad revisor eller godkänd revisor.

1.
om bolagets
bundna egna kapital uppgår till minst en miljon kronor, eller

2.
om enligt den
senast fastställda balansräkningen full täckning inte finns för bolagets
registrerade aktiekapital.

Minst en av bolagsstämman utsedd revisor skall vara
auktoriserad revisor om

1.
tillgångarnas
nettovärde enligt 1. tillgångarnas nettovärde enligt
fastställda balansräkningar för de fastställda balansräkningar för de två
senaste räkenskapsåren översti- två senaste räkenskapsåren överstiger ett
gränsbelopp som motsvarar ger ett gränsbelopp som motsvarar 1000 gånger det
enligt lagen 1000 gånger det basbelopp enligt (1962:381) om allmän försäkring
lagen (1962:381) om allmän försäk-bestämda basbeloppet för den sista ring som
gällde under den sista månaden av respektive räkenskaps- månaden av respektive
räkenskapsår, år,

2.
antalet
anställda hos bolaget under de två senaste räkenskapsåren i medeltal överstigit
200, eller

3.
bolagets aktier
eller skuldebrev är noterade på fondbörs eller på lista utgiven av
sammanslutning av svenska fondkommissionärer.

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer kan i
fråga om visst bolag, beträffande vilket de i andra stycket 1 eller 2 angivna
omständigheterna föreligger, förordna att bolaget får utse viss godkänd revisor
i stället för auktoriserad revisor. Sådant beslut är giltigt i högst fem år.

Vad i andra och tredje styckena föreskrives gäller även
för moderbolag i en koncern om nettovärdet av koncernföretagens tillgångar
enligt fastställda koncernbalansräkningar för de två senaste räkenskapsåren
överstiger det gränsbelopp som anges i andra stycket eller om antalet anställda
vid koncernföretagen under nämnda tid i medeltal överstigit 200.

1 annat bolag än som avses i första, andra och fjärde
styckena skall

Senaste Ivdelse 1980:1104.

Prop. 1981/82:50 17

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

auktoriserad levisor eller godkänd revisor utses, om ägare
till en tiondel av samtliga aktier begär det vid bolagsstämma, där revisorsval
skall ske.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

2 Riksdagen 1981182. I saml. Nr 50

13 Förslag till

Lag om ändring i trafikskadelagen (1975:1410)

Härigenom
föreskrivs att 21 § trafikskadelagen (1975:1410)' skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

21 S

1 avtal om trafikförsäkring får göras förbehåll om rätt
för försäkringsanstalten att kräva utgiven trafikskadeersättning åter ftån
försäkringstagaren intill belopp för vilket denne har åtagit sig att stå
självrisk.

Förbehåll om rätt till återkrav från Förbehåll om rätt till återkrav från

fysisk person får för varje skadehän- fysisk person får
för varje skadehän

delse göras gällande med högst en delse göras gällande med högst en

tiondedel av det basbelopp enligt tiondedel av det basbelopp enligt

lagen (1962:381) om allmän försäk- lagen (1962:381) om allmän försäk

ringsom gäller för/rt/H/«n'/H(°7/!rtf/det ring som gäller för det år skadehän-

år skadehändelsen inträffar. delsen
inträffar.

Denna lag träder i kraft den I januari 1982. Har
skadehändelsen inträffat före utgången av år 1981 tillämpas äldre bestämmelser
beträffande förbehåll om rätt till återkrav enligt 21 S andra stycket samt
beträffande återkrav enligt 24 § andra stvcket.

Lagen omtryckt 1977:949.

Prop. 1981/82:50 19

14 Förslag till

Lag om ändring i bokföringslagen (1976:125)

Härigenom föreskrivs att 1 § bokföringslagen (1976:125)
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §'

Näringsidkare är bokföringsskyldig eiiligt denna lag.
Detsamma gäller aktiebolag, handelsbolag och ekonomisk förening, även om
bolaget eller föreningen ej utövar näringsverksamhet.

Den som är skyldig att för inkomst av jordbruksfastighet
föra räkenskaper enligt jordbruksbokföringslagen (1979:141) är ej
bokföringsskyldig för inkomsten enligt denna lag. Hyr enskild person, dödsbo,
stiftelse eller ideell förening ut byggnad eller del av byggnad föreligger
bokföringsplikt på grund därav endast om verksamheten är att anse som hotell-
eller pensionatrörelse eller omfattar mer än två lägenheter som regelmässigt
uthyres och ej utgör del av egen bostad.

Staten, kommun, landstingskommun, kommunalförbund,
församling och kyrklig samfällighet är ej bokföringsskyldiga enligt denna lag.

Bestämmelserna i 11 och 13-21 §§ Bestämmelserna i 11 och 13-21 §§

behöver ej tillämpas av enskild behöver ej tillämpas av
enskild

näringsidkare i vars verksamhet den näringsidkare i vars verksamhet den

årliga bruttoomsättningssumman årliga bruttoomsättningssumman

normalt understiger ett gränsbelopp normalt understiger ett gränsbelopp

som motsvarar 20 gånger det enligt som motsvarar 20 gånger det basbe-

lagen (1962:381) om allmän försäk- lopp enligt lagen (1962:381) om all-

ring bestämda basbeloppet för den män {örsäkring som gäller under den

sista månaden av räkenskapsåret. sista
månaden av räkenskapsåret.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

Senaste Ivdelse 1979:1065.

15 Förslag till

Lag om
ändring i lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i

vissa
företag

Härigenom
föreskrivs att 2 kap. 1 och 3 §§ lagen (1980:1103) årsredovisning m.m. i
vissa företag skall ha nedan angivna lydelse.

Nu
varande. lydelse

Föreslagen
lydelse

2 kap. 1 S Den som enligt bokföringslagen (1976:125)
är skyldig att upprätta årsbokslut skall för samma räkenskapsår även upprätta
årsredovisning enligt denna lag, om

1. antalet
anställda hos företaget under räkenskapsåret i medeltal har varit

minst tio.

3.
tillgångarnas nettovärde i rörelsen enligt balansräkningar för de två
senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp som motsvarar I 000 gånger
det enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring bestämda basbeloppet för
den sista månaden av respektive räkenskapsår.

2. företaget
är moderföretag i en koncern enligt denna lag och antalet

anställda hos koncernen under räkenskapsåret i medeltal har varit minst tio.

eller

3. tillgångarnas nettovärde i rörelsen enligt
balansräkningar för de två senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp
som motsvarar 1 000 gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring
som gällde under den sista månaden av respektive räkenskapsår.

Aktiebolag,
ekonomiska föreningar och stiftelser är inte skyldiga att upprätta
årsredovisning enligt denna lag.

Avskrift av årsredovisningen skall senast sex månader
efter räkenskapsårets utgång sändas in till den länsstyrelse hos vilken den
redovisningsskyldige skall vara registrerad, om tillgångarnas nettovärde i
rörelsen enligt balansräkningar för de två senaste räkenskapsåren överstiger
ett gränsbelopp som motsvarar 1 000 gånger det enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring bestämda basbeloppet för den sista månaden av respektive
räkenskapsår eller om antalet anställda i rörelsen under

3 §

Avskrift av årsredovisningen skall senast sex månader
efter räkenskapsårets utgång sändas in till den länsstyrelse hos vilken den
redovisningsskyldige skall vara registrerad, om tillgångarnas nettovärde i
rörelsen enligt balansräkningar för de två senaste räkenskapsåren överstiger
ett gränsbelopp som motsvarar 1 000 gånger det basbelopp enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring som gällde under den sista månaden av
respektive räkenskapsår eller om antalet anställda i rörelsen under

Prop. 1981/82:50 21

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

vart och ett av de två senaste räken- vart och ett av de
två senaste räken

skapsåren i medeltal har överstigit skapsåren i medeltal har överstigit

200. 200.

Första stycket gäller även för ett företag som är moderföretag
i en koncern enligt denna lag, om nettovärdet av koncernföretagens tillgångar
enligt koncernbalansräkningar för de två senaste räkenskapsåren överstiger det
gränsbelopp som anges i första stycket eller om antalet anställda vid
koncernföretagen under vart och ett av dessa år i medeltal har överstigit 200.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

Prop. 1981/82:50 22

16 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att 46 S 2 mom., punkt 2e av
anvisningarna till 29 §. punkt 1 av anvisningarna till 30 §, punkt 11 av
anvisningarna till 32 § och punkt 3 a av anvisningarna till 41 §
kommunalskattelagen (1928:370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

46 S 2 tnom.' 1 hemortskommunen får skattskyldig, som
varit bosatt här i riket under hela beskattningsåret, dessutom göra avdrag:

1)
för periodiskt
understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetalning, som inte får dras av
från inkomsten av särskild förvärvskälla, i den utsträckning som framgår av
punkt 5 av anvisningarna;

2)
för påförda egenavgifter
enligt lagen (1981:691) om socialavgifter som inte får dras av från inkomsten
av särskild förvärvskälla;

3)
för premier och
andra avgifter, som skattskyldig erlagt för försäkringar av följande slag,
vilka ägs av honom själv eller, i förekommande fall, hans make eller hans
omyndiga barn, nämligen kapitalförsäkring, till den del avdrag för premien ej
medges enligt punkt 2 av anvisningarna till 22 § eller punkt 9 av anvisningarna
till 29 §, arbetslöshetsförsäkring, om avdrag ej medges enligt nyssnämnda
lagrum eller punkt 6 av anvisningarna till 33 §, samt sådan sjuk- eller
olycksfallsförsäkring, därunder inbegripen avgift till sjukkassa för
begravningshjälp, som ej avses i 33 S och som ej utgör sjukförsäkring enligt
2-4 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring;

4)
för belopp som
den skattskyldige enligt vid självdeklarationen fogat intyg eller annat
skriftligt bevis under beskattningsåret har betalat för eller tillgodoräknats
som underhåll av icke hemmavarande barn intill dess barnet fyllt 18 år eller
intill dess det fyllt 21 år om det genomgår grundskola, gymnasieskola eller
därmed jämförlig grundutbildning, dock högst med 3 000 kronor för varje barn;

6) för
avgift som den skattskyldige har betalat under beskattningsåret för annan
pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring, som ägs av arbetsgivare, om
försäkringen ägs av den skattskyldige.

Har skattskyldig under beskattningsåret varit skyldig att
betala sjömansskatt, medges avdrag för periodiskt understöd, avgift för
pensionsförsäkring och underhållsbidrag, som anges i första stycket 4) och 6).
endast i den mån hänsyn inte tagits till understödet, avgiften eller
underhållsbidraget vid beräkningen av sjömansskatt.

Om skattskyldig varit bosatt här i riket
endast under en del av

Lydelse enligt prop. 1981/82:10.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

beskattningsåret, medges avdrag som nu sagts bara i den
mån det belöper på nämnda tid.

Avdrag för premier och andra avgifter som avses i föista
stycket 3) medges inte med högre belopp än 250 kronor. Har skattskyldig under
beskattningsåret varit gift och levt tillsammans med andra maken, medges dock
sådant avdrag för dem båda gemensamt med högst 500 kronor. Avdrag, som nu
sagts, med högst 500 kronor medges vidare om skattskyldig under
beskattningsåret varit ogift - varmed jämställs änka, änkling eller frånskild
-och haft hemmavarande barn under 18 år.

Avdrag för avgift som avses i Avdrag för avgift som avses i

med
hänsyn till storleken av sådan inkomst. I fråga om sådan A-inkomst som hänför
sig till jordbruksfastighet eller rörelse eller som

föista stycket 6) får inte överstiga första stycket 6) får
inte överstiga den skattskyldiges A-inkomst för den skattskyldiges A-inkomst
för antingen beskattningsåret eller året antingen beskattningsåret eller året
närmast dessförinnan och beräknas närmast dessförinnan och beräknas

med hänsyn till storleken av sådan inkomst. 1 fråga om sådan
A-inkomst som hänför sig till jordbruksfastighet eller rörelse eller som

lagen
(1962:381) om allmän försäkring bestämts för året närmast före taxeringsåret
samt högst 25 procent av den del av inkomsten som överstiger tjugo men inte
trettio gånger nämnda basbelopp. 1 fråga om övrig

hänför sig till anställning, om den hänför sig till anställning, om den

skattskyldige helt saknar pensions- skattskyldige
helt saknar pensions

rätt i anställning och inte är anställd i rätt
i anställning och inte är anställd i

aktiebolag eller ekonomisk förening aktiebolag
eller ekonomisk förening

vari han har sådant bestämmande vari
han har sådant bestämmande

inflytande som avses i punkt 2 e inflytande
som avses i punkt 2 e

femte stycket av anvisningarna till 29 femte
stycket av anvisningarna till 29

§, får avdraget uppgå till saminan- §, får avdraget uppgå till samman

lagt högst 35 procent av inkomsten lagt
högst 35 procent av inkomsten

till den del den inte överstiger tjugo till
den del den inte överstiger tjugo

gånger det basbelopp som enligt gånger
det basbelopp som enligt

lagen
(1962:381) om allmän försäkring bestämts för januari månad året närmast före
taxeringsåret samt högst 25 procent av den del av inkomsten som överstiger
tjugo men inte trettio gånger nämnda basbe-

lopp. 1
fråga om övrig A-inkomst får A-inkomst får avdraget uppgå till

avdraget
uppgå till högst 10 procent av inkomsten till den del den tillsammans med
A-inkomst enligt föregående mening inte överstiger tjugo gånger nämnda
basbelopp. 1 stället för vad som angivits i andra och

högst 10
procent av inkomsten till den del den tillsammans med A-inkomst enligt
föregående mening inte överstiger tjugo gånger nämnda basbelopp. 1 stället för
vad som angivits i andra och tredje meningar-

Nuvarande lydelse

tredje meningarna av detta stycke får avdraget beräknas
till högst ett belopp motsvarande angivet basbelopp jämte 30 procent av
inkomst som hänför sig till jordbruksfastighet eller rörelse intill en
sammanlagd A-inkomst motsvarande tre gånger samma basbelopp. Avdraget beräknas
i sin helhet antingen på inkomst som skall tas upp till beskattning under
beskattningsåret eller på inkomst året närmast dessförinnan. Med A-inkomst
avses inkomst som enligt9 § 3 mom. andrastycket lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt är att anse som A-inkomst. Till A-inkomst räknas även inkomst
ombord enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt samt enligt 1 § 2 mom. nämnda
lag skattepliktig dagpenning.

Om särskilda skäl föreligger får riksskatteverket efter
ansökan besluta att avdrag för avgift för pensionsförsäkring får medges med
högre belopp än som följer av bestämmelserna i föregående stycke. Därvid skall
dock följande gälla. För skattskyldig, som redovisar inkomst som är att anse
som A-inkomst endast av tjänst men som i huvudsak saknar pensionsrätt i
anställning, får avdrag medges högst med belopp, beräknat som för inkomst av
jordbruksfastighet eller rörelse på det sätt som föreskrivits i föregående
stycke. Har sådan skattskyldig erhållit särskild ersättning i samband med att
anställning upphört och har han ej skaffat sig ett betryggande pensionsskydd, fär
dock avdrag medges med högre

Föreslagen lydelse

na av detta stycke får avdraget beräknas till högst ett
belopp motsvarande angivet basbelopp jämte 30 procent av inkomst som hänför
sig till jordbruksfastighet eller rörelse intill en sammanlagd A-inkomst
motsvarande tre gånger samma basbelopp. Avdraget beräknas i sin helhet
antingen på inkomst som skall tas upp till beskattning under beskattningsåret
eller på inkomst året närmast dessförinnan. Med A-inkomst avses inkomst som
enligt 9 § 3 mom. andra stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt är att
anse sotn A-inkomst. Till A-inkomst räknas även inkomst ombord enligt lagen (1958:295)
om sjömansskatt samt enligt I § 2 mom. nämnda lag skattepliktig dagpenning.

Om särskilda skäl föreligger får riksskatteverket efter
ansökan besluta att avdrag för avgift för pensionsförsäkring får medges med
högre belopp än som följer av bestämmelserna i föregående stycke. Därvid skall
dock följande gälla. För skattskyldig, som redovisar inkomst som är att anse
som A-inkomst endast av tjänst men som i huvudsak saknar pensionsrätt i
anställning, får avdrag medges högst med belopp, beräknat som för inkomst av
jordbruksfastighet eller rörelse på det sätt som föreskrivits i föregående
stycke. Har sädan skattskyldig erhållit särskild ersättning i samband med att
anställning upphört och har han ej skaffat sig ett betryggande pensionsskydd,
får dock avdrag medges med högre

Nuvarande lydelse

belopp. Avdrag som avses i de två närmast föregående
meningarna får dock inte beräknas för inkomst som härrör från aktiebolag eller
ekonomisk förening vari den skattskyldige har sådant bestämmande inflytande
som avses i punkt 2 e femte stycket av anvisningarna till 29 §. Har skattskyldig,
som - själv eller genom förmedling av juridisk person - drivit jordbruk,
skogsbruk eller rörelse, upphört med driften i förvärvskällan och har han
under verksamhetstiden ej skaffat sig ett betryggande pensionsskydd, får
avdrag beräknas även på sådan inkomst som enligt9 S 3 mom. andrastycket lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt är att anse som B-inkomst. Avdraget får i
detta fall beräknas med beaktande av det antal år den skattskyldige drivit
jordbruket, skogsbruket eller rörelsen, dock högst för tio är. Hänsyn skall vid
bedömningen av avdragets storlek tas till den skattskyldiges övriga
pensionsskydd och andra möjligheter till avdrag för avgift som avses i första
stycket 6). Avdraget får dock inte överstiga ett belopp som för varje år som
driften pågått motsvarar tio gånger det basbelopp som enligt lagen om allmän
försäkring bestämts för januari månad det år driften i förvärvskällan upphört
och ej heller summan av de belopp som under beskattningsåret redovisats som
nettointäkt av förvärvskällan och sådan inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet
som är att hänföra fill vinst med anledning av överlåtelse av förvärvskällan.
Har riksskatteverket enligt punkt 1 tred-

Föreslagcn lydelse

belopp. Avdrag som avses i de två närmast föregående
meningarna får dock inte beräknas för inkomst som härrör från aktiebolag eller
ekonomisk förening vari den skattskyldige har sådant bestämmande infiytande
som avses i punkt 2 e femte stycket av anvisningarna till 29 §. Har skattskyldig,
som - själv eller genom förmedling av juridisk person - drivit jordbruk,
skogsbruk eller rörelse, upphört med driften i förvärvskällan och har han
under verksamhetstiden ej skaffat sig ett betryggande pensionsskydd, får
avdrag beräknas även på sådan inkomst som enligt 9 § 3 mom. andra stycket
lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt är att anse som B-inkomst. Avdraget
får i detta fall beräknas med beaktande av det antal år den skattskyldige drivit
jordbruket, skogsbruket eller rörelsen, dock högst för tio år. Hänsyn skall vid
bedömningen av avdragets storlek tas till den skattskyldiges övriga
pensionsskydd och . andra möjligheter till avdrag för avgift som avses i första
stycket 6). Avdraget får dock inte överstiga ett belopp som för varje år som
driften pågått motsvarar tio gånger det basbelopp som enligt lagen om allmän
försäkring bestamts för det år driften i förvärvskällan upphört och ej heller
summan av de belopp som under beskattningsäret redovisats som nettointäkt av
förvärvskällan och sådan inkomst av tillfällig förvärvsverk-sainhet som är att
hänföra till vinst med anledning av överlåtelse av förvärvskällan. Har riksskatteverket
enligt punkt 1 tredje stycket av

Nuvarande
lydelse

je stycket av anvisningarna till 31 § medgivit att
dödsbo tar pensionsförsäkring, anger riksskatteverket det högsta belopp
varmed avdrag för avgift för försäkringen får medges. Härvid iakttas i
tillämpliga delar bestämmelserna i detta stycke om avdrag för skattskyldig
som upphört med driften i en förvärvskälla. Mot beslut av riksskatteverket
i fråca

Föreslagen lydelse

anvisningarna till 31 § medgivit att dödsbo tar
pensionsförsäkring, anger riksskatteverket det högsta belopp varmed avdrag för
avgift för försäkringen får medges. Härvid iakttas i tillämpliga delar bestämmelserna
i detta stycke om avdrag för skattskyldig som upphört med driften i en
förvärvskälla. Mot beslut av riksskatteverket i fråga som avses sotn avses i
detta stycke får talan inte i detta stycke får talan inte föras, föras.

Har
skattskyldig erlagt avgift som avses i första stycket 6) men har avdrag för
avgiften helt eller delvis inte kunnat utnyttjas enligt bestämmelserna i femte
stycket, medges avdrag för ej utnyttjat belopp vid taxering för det påföljande
beskattningsåret. Sådant avdrag medges dock inte med belopp som tillsammans med
erlagd avgift sistnämnda år överstiger vad som anges i femte stycket.

Oavsett föreskrifterna i de föregående styckena medges
avdrag för avgift som avses i första stycket 6) i hemortskommunen inte med
högre belopp än skillnaden mellan sammanUigda beloppet av inkomster från
förvärvskällor, som är skattepliktiga i kommunen, och övriga avdrag enligt
denna paragraf. Kan avdrag för avgift som avses i första stycket 6) inte
utnyttjas i hemortskommunen, medges avdrag för återstoden i annan kommun med
belopp intill den där redovisade inkomsten, i förekommande fall efter andra
avdrag enligt denna paragraf som medges vid taxeringen i kommunen. Avdrag, som
på grund av vad nu sagts inte kunnat utnyttjas vid ta.xeringen för det
beskattningsår då avgiften betalades, får utnyttjas senast vid taxering för sjätte
beskattningsåret efter betalningsåret. Inte heller i sistnämnda fall får
avdraget överstiga vad som återstår sedan övriga avdrag enligt denna paragraf
gjorts.

Anvisningar

fill 29 S 2.e.- Arbetsgivare har-under de förutsättningar
som anges i tredje stycket - rätl till avdrag för kostnader för att trygga
pensionsåtagande enligt allmän pensionsplan. Om ailniån pensionsplan träder i
kraft stegvis men arbetsgivaren lämnat utfästelse om en snabbare tillämpning
av planen, har arbetsgivaren rätt till avdrag för kostnader föranledda av denna
utfästelse. Allmän pensionsplan har samma innebörd som i 4 S lagen (1967:531)
om tryggande av pensionsutfästelse m.m. Med allmän pensionsplan avses

Senaste Ivdelse 1978:187.

Prop. 1981/82:50 27

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

emellertid i denna lag, i fall där pensionsåtagande enligt
allmän pensionsplan icke föreligger, även

a)
pensionsåtagande
för pensionsförmåner som rymmes inom vad som år sedvanligt enligt allmän pensionsplan
i fräga om arbetstagare med motsvarande uppgifter eller hans efterlevande
under förutsättning att annat åtagande än sådant som innebär tryggande genom
pensionsförsäkring eller avsättning till pensionsstiftelse tryggats genom
kreditförsäkring,

b)
pensionsbestäminelser,
som rekommenderats av Svenska koninuinför-bundet, Landstingsförbundet eller
Svenska kyrkans församlings- och pastoratförbund och antagits såsom
pensionsreglemente av kommun, kommunalförbund, Svenska kommunförbundet.
Landstingsförbundet. Kommunernas Pensionsanstalt, Svenska kyrkans församlings-
och pastoratföibund eller Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och
rationaliseringsinstitut eller av annan arbetsgivare, för vars
pensionsutfästelser enligt pensionsreglementet kommun, kommunalförbund.
Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet eller Svenska kyrkans
församlings- och pastoratförbund tecknat borgen, och

c)
pensionsåtagande
som har lämnats av statligt företag och för vilket staten har tecknat borgen.

Om särskilda skäl föreligga, får riksskatteverket besluta
att även annat

pensionsåtagande vid tillämpning av denna lag skall anses som allmän

pensionsplan. .Mot beslut av riksskatteverket i fråga som här avses får talan
ej

föras.

Avdragsrätt enligt första stycket Avdragsrält enligt första stycket

föreligger endast under förutsätt- föreligger
endast under förutsätt

ning dels att högsta pensionsgrun- ning
dels att högsta pensionsgrun

dande lön enligt den allmänna pen- dande
lön enligt den allmänna pen

sionsplanen icke överstiger trettio sionsplanen
icke överstiger trettio

gånger det basbelopp som enligt gånger det
basbelopp som enligt

lagen (1962:381) om allmän försäk- lagen
(1962:381) om allmän försäk

ring bestämts föryfl/u/fln;«(j/?rt/året ring
bestämts för året närmast före

närmast före taxeringsåret eller det taxeringsåret
eller det högre pen-

högre pensionsgrundande belopp sionsgrundande
belopp som gällde

som gällde enligt planen vid utgång- enligt
planen vid utgången av år

en av år 1977, dels att livsvarig 1977.
dels att livsvarig ålderspension

ålderspension vid full intjänandetid vid
full intjänandetid enligt planen

enligt planen icke avses komma att icke
avses komma att överstiga 15

överstiga 15 procent av den pen- procent av
den pensionsgrundande

sionsgrundande lönen till den del lönen
till den del den icke överstiger

den icke överstiger sju och en halv sju
och en halv gånger nämnda

gånger nämnda basbelopp, 70 pro- basbelopp,
70 procent av den pen-

cent av den pensionsgrundande sionsgrundande
lönen till den del

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

lönen till den del den överstiger sju den överstiger sju
och en halv men och en halv men icke tjugo gånger icketjugogånger nämnda
basbelopp nämnda basbeloppoch 40 procent av och 40 procent av den pensionsgrunden
pensionsgrundande lönen till dande lönen till den del den överstiden del den
överstiger tjugo men ger tjugo men icke trettio gånger icke trettio gånger
nämnda basbe- nämnda basbelopp eller det högre lopp eller det högre
pensionsbelopp pensionsbelopp som gällde enligt som gällde enligt planen vid
utgång- planen vid utgången av är 1977. Det en av år 1977. Det förhållandet att
förhållandet att planen ger rätt till planen ger rätt till ålderspension
ålderspension utöver 15 procent av utöver 15 procent av den pensions- den
pensionsgrundande lön som icke grundande lön som icke överstiger överstiger sju
och en halv gånger sju och en halv gånger nämnda nämnda basbelopp utgör dock
icke basbelopp utgör dock icke hinder för hinder för avdrag, om den överskju-avdrag,
om den överskjutande pen- tände pensionen är avsedd att utgöra sionen är avsedd
att utgöra ersätt- ersättning för tilläggspension enligt ning för
tilläggspension enligt lagen lagen om allmän försäkring, otn allmän försäkring.

Vid bestämmande av avdragsrätt enligt första stycket får-
även om detta ej har medgivits i allmän pensionsplan - i pensionsåtagande
inräknas såväl arbetstagares anställningstid hos samma arbetsgivare innan
åtagandet lämnats som anställningstid hos förutvarande arbetsgivare. Vid
beräkning av avdrag för tryggande av åtagandet skall härvid dock avräknas sådan
pension åt arbetstagaren, som tidigare har utfästs och tryggats av arbetsgivare
under anställningstid som inräknas i åtagandet.

Avdrag för kostnad avsedd att trygga pensionsåtagande som
innebår rätt till pension före 65 års ålder - härunder inbegripet kostnad avsedd
att vid arbetstagarens avgång före 65 års ålder trygga samma pensionsförmåner
som skulle ha tillkommit honom vid avgång vid nämnda ålder - medges i den
utsträckning sådana förmåner kan utgå enligt allmän pensionsplan och med
beaktande jämväl av bestämmelserna i tionde stycket. Är fråga om arbetstagare i
aktiebolag eller ekonomisk förening som har bestämmande inflvtande över
företaget, är dock kostnad som hår avses och som hänför sig till avgång före 60
års ålder avdragsgill endast efter beslut enligt elfte stycket. Till grund för
bedömande om en arbetstagare har bestämmande inflytande lägges det samlade
innehavet av aktier eller andelar i företaget hos arbetstagaren själv jämte
sådana honom närstående personer som nämns i 35 § 3 mom. tionde stycket denna
lag.

För medel, som avsatts enligt b eller d. medges sålunda
avdrag intill vad som motsvarar arbetsgivarens pensionsreserv, och för
pensionsförsäkring medges avdrag för så stor del av kostnaderna som behövs för
att trygga pensionsåtagande, allt med iakttagande av bestämmelserna i första-femte

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

styckena och beslut enligt elfte stycket av denna
anvisningspunkt.

Dock medges avdrag även utöver vad som anges i föregående
stycke, om pensionsutfästelserna avser förmåner som innebär smärre avvikelser
från allmän pensionsplan. Detta gäller dock endast under förutsättning att
utfästelserna till den del de avser sådana avvikelser har tryggats genom
pensionsförsäkring. Vidare fordras att utfästelserna har lämnats före utgången
av år 1977 eller att de lämnats till arbetstagare som därefter erhållit anställning
hos arbetsgivare och motsvarar utfästelser som har lämnats av arbetsgivaren
till andra arbetstagare före utgången av år 1977. Med smärre avvikelser förstås
sådana förmånsbelopp som utgår utöver allmän pensionsplan men inom ramen för
högsta pensionsgrundande lön enligt planen under förutsättning att den
genomsnittliga kostnaden för förmånsbeloppen icke överstiger åtta procent av
kostnaden för pensionsåtagande enligt den allmänna pensionsplanen. Med
genomsnittlig kostnad för förmånsbeloppen förstås den merkostnad som
motsvarande förmåner skulle medföra, om de skulle lämnas åt samtliga som
omfattas av den allmänna pensionsplanen. Överstiger kostnaden för förniånsbeloppen
vad nu sagts, skall emellertid ingen del av den kostnad som överstiger
kostnaden för pensionsåtagande enligt den allmänna pensionsplanen vara
avdragsgill. För att erhålla avdragsrätt skall arbetsgivaren med intyg av
försäkringsgivaren styrka att endast smärre avvikelser frän aliinän pensionsplan
föreligger. Om särskilda skäl föreligga, får riksskatteverket besluta att
avdrag som avses i detta stycke skall medges även i andra fall. Mot beslut av riksskatteverket
i fråga som här avses får talan ej föras.

Har arbetsgivare gjort pensions- Har arbetsgivare gjort pensions-

åtagande enligt allmän pensionsplan åtagande enligt allmän
pensionsplan men föreligger icke avdragsratt men föreligger icke avdragsrätt
enligt första stycket eller har arbets- enligt första stycket eller har arbetsgivare
gjort pensionsåtagande för givare gjort pensionsåtagande för arbetstagare som
icke omfattas av arbetstagare som icke omfattas av allmän pensionsplan. får
han-under allmän pensionsplan, får han-under förutsättning att åtagandet
tryggats förutsättning att åtagandet tryggats genom pensionsförsäkring - avdrag
genom pensionsförsäkring - avdrag för kostnaderna för sådant åtagande för
kostnaderna för sådant åtagande med högst ett belopp motsvarande med högst ett
belopp motsvarande summan av 35 procent av vad arbets- summan av 35 procent av
vad arbetsgivaren utgivit i lön till arbetstagaren givaren utgivit i lön till
arbetstagaren intill en lön som motsvarar tjugo intill en lön som motsvarar
tjugo gånger det basbelopp som enligt gånger det basbelopp som enligt lagen
(1962:381) om allmän försäk- lagen (1962:381) om allmän försäkring bestämts
för yrt/!»(7/-/»7<»;rtr/året ring bestämts för året närmast före närmast
före taxeringsåret samt 25 taxeringsåret samt 25 procent av

Prop. 1981/82:50 iO

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

procent av lönen till den del den lönen till den del den
överstiger överstiger tjugo men icke trettio tjugo men icke trettio gånger nämn-gånger
nämnda basbelopp. Avdra- da basbelopp. Avdraget fär beräk-get får beräknas på
lön som arbets- nas på lön som arbetsgivaren utgivit givaren utgivit till
arbetstagaren till arbetstagaren antingen under antingen under beskattningsåret
el- beskattningsåret eller under det när-ler under det närmast föregående mast
föregående beskattningsåret, beskattningsäret.

Arbetsgivare, som enligt 25 § lagen (1967:531) om
tryggande av pensionsutfästelse in.m. år skyldig att trygga upplupen del av
pensionsutfästelse genom att köpa pensionsförsäkring, får avdrag för hela
kostnaden för sådan försäkring om utfästelsen icke avser arbetstagare i
aktiebolag eller ekonomisk förening som har bestämmande inflytande över
företaget.

Vid beräkning av avdrag för kostnader avsedda att trygga
arbetsgivares pensionsåtaganden får pensionsutfästelse beaktas endast om
försäkring för utfästelsen skulle ha varit sådan pensionsförsäkring som avses i
punkt 1 av anvisningarna till 31 §.

Om särskilda skäl föreligga, får riksskatteverket besluta
om avdrag avseende kostnader för att trygga pensionsutfästelse utöver vad som
gäller enligt första och femte styckena ovan. Mot sådant beslut får talan ej
föras.

till 30 §

1.' Vid beräkning av nettointäkt av försäkringsrörelse som
drivits av livförsäkringsansidlt skall följande iakttagas.

Som bruttointäkt upptages intäkt av kapital- och
fastighetsförvaltning med undantag av den del av intäkten som belöper på
pensionsförsäkringar, vilka anstalten meddelat direkt eller meddelat i
återförsäkring åt inländsk försäkringsanstalt.

Som bruttointäkt upptages även vinst vid försäljning av
eller vid uppskrivning av värdet av annan tillgång än inventarium eller för
stadigvarande bruk i rörelsen avsedd fastighet. Vid försäljning av fastighet
som utgör omsättningstillgång i försäkringsrörelsen skall punkt 1 fjärde stycket
av anvisningarna till 28 § tillämpas. I bruttointäkten upptages vidare hyresvärde
av fastighet, som använts i försäkringsrörelsen. Har livförsäkringsanstalt hos
utländsk försäkringsanstalt återförsakrat direkt meddelad eller i återförsäkring
åt inländsk försäkringsanstalt meddelad annan försäkring än pensionsförsäkring
utan att hos sig behålla premiereserven, anses som ränteintäkt ränta på värdet
av återförsäkrarens ansvarighet enligt den räntefot som legat

' Senaste Ivdelse 1981:295.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

till grund för premieberäkningen.

Från bruttointäkten får avdragas dels ränta på gäld. dels.
i fråga om fastighetsförvaltning, annan enligt 25 S avdragsgill omkostnad för
fastighet, dels förlust vid försäljning av annan tillgång än inventarium eller
för stadigvarande bruk i rörelsen avsedd fastighet, dels belopp varmed värdet
av annan tillgång än inventarium eller för stadigvarande bruk i rörelsen avsedd
fastighet enligt denna lag nedskrivits. dels 5 procent av vad som återstår av
bruttointäkten efter avdrag enligt detta stycke.

1 fråga om individuell livförsäk- I fråga om individuell livförsäk-

ring,
individuell annan personför- ring, individuell annan personförsäkring och
gruppförsäkring får i säkring och gruppförsäkring får i varje sädan verksamhet
för sig. varje sådan verksamhet för sig. sedan avdrag åtnjutits enligt föregå-
sedan avdrag åtnjutits enligt föregående stycke, från återstående brut- ende
stycke, från återstående bruttointäkt göras avdrag med belopp tointäkt göras
avdrag med belopp motsvarande för varje direkt teck- motsvarande för varje
direkt tecknad personförsäkring, som icke är nad personförsäkring, som icke är
pensionsförsäkring. 3 promille av pensionsförsäkring, 3 promille av det
basbelopp som enligt I kap. 6 § det basbelopp som enligt 1 kap. 6 § lagen den
25 maj 1962 (nr 381) om lagen (1962:381) om allmän försäk-allmän försäkring
fastställts för ring fastställts för taxeringsåret. januari månad under
taxeringsåret. Avdraget skall för varje försäkring Avdraget skall för vatje
försäkring beräknas till helt krontal så. att beräknas till helt krontal så.
att öretal bortfaller. Som en försäkring öretal bortfaller. Som en försäkring
anses dels alla individuella livförsäk-anses dels alla individuella livförsiik-
ringar, som samtidigt tecknats på ringar, som samtidigt tecknats på samma
persons eller samma perso-samma persons eller samma peiso- ners liv. dels alla
andra individuella ners liv. dels alla andra individuella personförsäkringar,
som samtidigt personförsäkringar, som samtidigt tecknats med samma person som
tecknats med samma person som försäkrad, dels samma persons alla försäkrad,
dels samma persons alla gruppförsäkringar som han har inom gruppförsakringarsom
han har inom en och samma grupp. Sammanlagt en och samma grupp. Sammanlagt
avdrag enligt detta stycke får icke avdrag enligt detta stycke får icke
överstiga återstående bruttointäkt överstiga återstående bruttointäkt av den
verksamhet till vilken avdra-av den verksamhet till vilken avdra- get hänför
sig. get hänför sig.

Avdrag får icke ske för sådan ränta på återbäringsmedel
som tillkommer försäkrinustagare.

Nuvarande
Ivdelse

Föreslagen
lydelse

levnadsålder
och anställningstid, dels med ett s.k. B-belopp, som bestämmes med hänsyn
även till övriga omständigheter i det enskilda fallet. Som intäkt av tjänst
räknas dels ersättningens A-belopp, dels

fill 32 §

11."* Med bestämmelsen i 32 § 1 11.
Med bestämmelsen i 32 § 1

mom. tredje stycket om kollektiv mom. tredje
stycket om kollektiv

avgångsbidragsförsäkring avses sä- avgängsbidragsförsäkring
avses så

dan försäkring som meddelas av dan
försäkring som meddelas av

Arbetsmarknadens försäkringsak- Arbetsmarknadens
försäkringsak

tiebolag. Ersättning på grund av tiebolag.
Ersättning på grund av

dylik försäkring utgår dels med ett dylik
försäkring utgår dels med ett

s.k. A-belopp, som bestämmes med s.k.
A-belopp, som bestämmes med

hänsvn endast till den försäkrades hansvn
endast till den försäkrades

levnadsålder och anställningstid, dels med ett s.k. B-belopp.
som bestämmes med hänsyn även till övriga omständigheter i det enskilda fallet.
Som intäkt av tjänst räknas dels ersättningens A-belopp, dels

den del av ersättningens B-belopp den del av ersättningens
B-belopp som överstiger ett belopp, motsva- som överstiger ett belopp, motsvarande
två gånger det basbelopp som rande två gånger det basbelopp som fastställts för
januari månad under fastställts för taxeringsåret med stöd taxeringsåret med
stöd av 1 kap. 6 § av 1 kap. 6 S lagen (1962:381) om lagen den 25 maj 1962 (nr
381) om allmän försäkring, allmän försäkring.

Bestämmelserna i första stycket äga motsvarande
tillämpning i fråga om ersättning på grund av sådan kollektiv avgångsbidragsförsäkring
i annan försäkringsanstalt som beträffande ersättningens storlek och övriga
villkor motsvarar kollektiv avgångsbidragsförsäkring hos Arbetsmarknadens försäkringsaktiebolag.

Med bestämmelsen i 32 § 1 mom. tredje stycket om
avgångsersättning som utgår annorledes än på grund av kollektiv avgångsbidragsförsäkring
avses sådan avgångsersättning som staten utbetalar till arbetstagare och som
utgår enligt motsvarande grunder som ersättning på grund av kollektiv avgångsbidragsförsäkring
i Arbetsmarknadens försäkringsaktiebolag.

Bestämmelserna i 32 § 1 mom. Bestämmelserna i 32 § 1 mom.

tredje stycket om avgångsersättning tredje stycket om
avgångsersättning till arbetstagare som omfattas av s.k. till arbetstagare som
omfattas av s.k. trygghetsavtal avser sådan ersätt- trygghetsavtal avser sådan
ersättning, som utgår enligt trygghetsavtal ning. som utgår enligt
trygghetsavtal mellan Privattjänstemannakartellen mellan Privattjänstemannakartellen
och arbetsgivarorganisation och och arbetsgivarorganisation
och

Senaste Ivdelse 1977:41.

Nuvarande
lydelse

fastställes under ledning av ett s.k. trygghetsråd.
Ersättning på grund av sådant trygghetsavtal utgår dels med ett belopp som
utbetalas månaden efter det att anställningen har upphört, dels med
ytterligare ett belopp som utbetalas när arbetstagaren har varit arbetslös i
minst sex månader. Som intäkt av tjänst räknas dels det förstnämnda beloppet,
dels den del av det senare beloppet som överstiger vad som motsvarar två
gånger det basbelopp som med stöd av I kap. 6 S lagen om allmän försäkring har
fastställts fiir januari månad under taxerinasåiet.

Föreslagen
lydelse

fastställes under ledning av ett s.k. trygghetsråd.
Ersättning på grund av sådant trygghetsavtal utgår dels med ett belopp som
utbetalas månaden efter det att anställningen har upphört, dels med
ytterligare ett belopp som utbetalas når arbetstagaren har varit arbetslös i
minst sexmånader. Som intäkt av tjänst räknas dels det förstnämnda beloppet,
dels den del av det senare beloppet som överstiger vad soni motsvarar två
gånger det basbelopp som med stöd av 1 kap. 6 S lagen om allmän försäkring har fastställts
för taxeringsåret.

till 41 §

3 a. 1
fråga om skattskyldiga, som bedriver byggnads- eller anläggningsrörelse eller
hantverks- eller konsultrörelse, godtas den i räkenskaperna gjorda
redovisningen av pågående arbeten vid inkomsttaxeringen om redovisningen inte
står i strid med bestämmelserna i denna anvisningspunkt. Utförs de pågående
arbetena på löpande räkning gäller bestäminelserna i tredje, åttonde och nionde
styckena. Beträffande arbeten, som utförs till fast pris, gäller
bestämmelserna i fjärde-nionde styckena. Enskild näringsidkare i vars
verksamhet den årliga bruttoomsättningssumman normalt understiger ett gränsbelopp
som motsvarar 20 gånger det enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring bestämda
basbeloppet för den sista månaden av räkenskapsåret.

3 a. 1
fråga om skattskyldiga, som bedriver byggnads- eller anläggningsrörelse eller
hantverks- eller konsultrörelse, godtas den i räkenskaperna gjorda
redovisningen av pågående arbeten vid inkomsttaxeringen om redovisningen inte
står i strid med bestämmelserna i denna anvisningspunkt. Utförs de pågående
arbetena på löpande rakning galler bestämmelserna i tredje, åttonde och nionde
styckena. Beträffande arbeten, som utförs till fast pris. galler
bestämmelserna i fjärde-nionde styckena. Enskild näringsidkare i vars
verksamhet den årliga bruttoonisättningssuninian normalt understiger ett
gränsbelopp som motsvarar 20 gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring som gäller under den sista månaden av räkenskapsåret.

? Senaste lydelse 1981:295.

3 Riksdiigcn I9SI/S2. I saml. Nr 50

Föreslagen lydelse

får tillämpa bestämmelserna för arbeten som utförs på
löpande räkning även i fråga om arbeten som utförs till fast pris.

Nuvarande
lydelse

får tillämpa bestämmelserna för arbeten som utförs på
löpande räkning även i fräga om arbeten som utförs till fast pris.

Ett
arbete anses utfört på löpande räkning om ersättningen uteslutande eller så
gott som uteslutande fastställs på grundval av ett på förhand bestämt arvode
per tidsenhet, den faktiska tidsåtgången och - i förekommande fall -den
skattskyldiges faktiska utgifter för arbetet. I annat fall anses arbetet
utfört till fast pris.

Värdet
av pågående arbeten, som utförs på löpande räkning, behöver inte tas upp som
tillgång. I stället skall som intäkt redovisas summan av de belopp avseende
arbetena som den skattskyldige har fakturerat under beskattningsåret.

Värdet av
pågående arbeten som utförs till fast pris får. såvitt gäller byggnads- eller
anläggningsrörelse, tas upp till lägst ett belopp motsvarande 85 procent av de
vid beskattningsårets utgång nedlagda direkta kostnaderna avseende de arbeten
för vilka slutlig resultatredovisning då inte har skett. I fråga om hantverks-
eller konsultrörelse får värdet av pågående arbeten, som utförs till fast pris,
tas upp till lägst ett belopp motsvarande samtliga vid beskattningsårets
utgång nedlagda direkta kostnader avseende de arbeten för vilka slutlig
resultatredovisning då inte har skett. Från sistnämnda värde fär avdrag
åtnjutas med högst ett belopp motsvarande basbeloppet för den sista månaden av
räkenskapsåret, dock inte med högre belopp än som svarar mot de direkta kostnaderna.
Har den skattskyldige erhållit ersättning för arbete, som avses i detta stycke,
skall beloppet inte redovisas som intäkt utan som en skuld till den för vars
räkning arbetet utförs.

Värdet av
pågående arbeten som utförs till fast pris får, såvitt gäller byggnads- eller
anläggningsrörelse, tas upp till lägst ett belopp motsvarande 85 procent av de
vid beskattningsårets utgång nedlagda direkta kostnaderna avseende de arbeten
för vilka slutlig resultatredovisning då inte har skett. I fråga om hantverks-
eller konsultrörelse får värdet av pågående arbeten, som utförs till fast pris,
tas upp till lägst ett belopp motsvarande samtliga vid beskattningsårets
utgång nedlagda direkta kostnader avseende de arbeten för vilka slutlig
resultatredovisning då inte har skett. Från sistnämnda värde får avdrag
åtnjutas med högst ett belopp motsvarande det basbelopp som gäller under den
sista månaden av räkenskapsåret, dock inte med högre belopp än som svarar mot
de direkta kostnaderna. Har den skattskyldige erhållit ersättning för arbete,
som avses i detta stycke, skall beloppet inte redovisas som intäkt utan som en
skuld till den för vars räkning arbetet utförs.

Som direkt kostnad anses inte värdet av den arbetsinsats
som utförs av den

Prop. 1981/82:50 35

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

skattskyldige, dennes make eller barn under 16 år. Är
uppdragstagaren ett handelsbolag skall som direkt kostnad inte anses värdet av
arbetsinsats som utförs av delägare i bolaget.

Uppgår värdet av pågående arbeten i byggnads- eller
anläggningsrörelse till lägre belopp än medeltalet av värdena av sådana arbeten
vid utgången av de två närmast föregående beskattningsåren (jämförelseåren),
får värdet av pågående arbeten vid beskattningsårets utgång tas upp till lägst
ett belopp motsvarande skillnaden mellan värdet av pågående arbeten vid nämnda
tidpunkt och 15 procent av jämförelseärens medeltalsvärden. Blir skillnaden
negativ får bestämmelserna i de två sista meningarna av punkt 2 sjätte stycket
tillämpas.

Har den skattskyldige åtagit sig att till fast pris utföra
visst arbete för annans räkning skall, såvida intressegemenskap råder mellan
den skattskyldige och uppdragsgivaren och anledning finns att anta att
bestämmelserna ovan i denna anvisningspunkt utnyttjats för att bereda obehörig
skatteförmån ät den skattskyldige eller uppdragsgivaren, nämnda bestämmelser
inte gälla. I nu avsedda fall skall den skattskyldiges inkomst på grund av
arbetena beräknas efter vad som med hänsyn till omständigheterna framstår som
skäligt.

Har den skattskyldige i betydande omfattning underlåtit
att slutredovisa eller fakturera belopp som enligt god redovisningssed hade kunnat
slutre-dovisas eller faktureras skall som intäkt tas upp de belopp som skäligen
hade kunnat slutredovisas eller faktureras.

Kan den skattskyldige göra sannolikt att det belopp, som
enligt bestämmelserna ovan skall redovisas som intäkt av pågående arbeten,
överstiger vad som kan anses förenligt med god redovisningssed, får inkomsten i
skälig utsträckning jämkas nedåt.

1.
Denna lag
träder i kraft den 1 januari 1982.

2.
De nya
bestämmelserna i punkt 1 av anvisningarna till 30 § och punkt 11 av
anvisningarna till 32 § tillämpas första gången vid 1982 års taxering.

3.
De nya
bestämmelserna i 46 § 2 mom. och punkt 2 e av anvisningarna till 29 § tillämpas
första gången vid 1983 års taxering. Äldre bestämmelser i 46 § 2 mom. sjätte
stycket gäller dock alljämt om driften i förvärvskällan har upphört före
ikraftträdandet.

4.
De nya
bestämmelserna i punkt 3 a av anvisningarna till 41 § tillämpas första gången
vid 1984 års taxering.

17 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1981:553) om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370)

Härigenom
föreskrivs att anvisningarna till 19 S kommunalskattelagen (1928:370) i den
lydelse de har erhållit genom lagen (1981:553) om ändring i nämnda lag och
övergångsbestämmelserna till lagen (1981:553) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
Ivdelse

Föreslagen
lydelse

Anvisningar

till 19 S

Socialhjälp, begravningshjälp samt underhåll, som lämnats
fånge eller patient å hospital, m. m. dyl. är icke att hänföra till
skattepliktig inkomst. Detsamma gäller i fråga om till föreningar influtna medlerhsavgifter.

Med skadeståndsförsäkring förstås försäkring, enligt
vilken den försäkrade äger utfå ersättning för skadestånd vartill han är
berättigad på grund av personskada (överfallsskydd o. d.).

Om
engångsbelopp, som utgår till följd av personskada, utgör ersättning för
framtida förlust av skattepliktig inkomst, skall dock 40 procent av
beloppet avräknas såsom icke skattepliktig del. Uppbär skattskyldig två
eller flera sådana engångsbelopp till följd av samma personskada, skall vad
som nu har sagts gälla varje sådant belopp. Vad som

Ersättning till följd av personskada som utgår i annan
form ån periodisk utbetalning (engångsbelopp) och avser förlurad inkomst av skattepliktig
natur utgör skattepliktig intäkt såvida icke annat följer av övriga bestämmelser
i denna lag.

Om engångsbelopp, som utgär till följd av personskada,
utgör ersättning för framtida förlust av skattepliktig inkomst, skall dock 40
procent av beloppet avräknas såsom icke skattepliktig del. Uppbär skattskyldig
två eller flera sådana engångsbelopp till följd av samma personskada, skall
vad som nu har sagts gälla varje sådant belopp. Vad som

emellertid
- i förekommande fall tillsammans med vad som avräknats tidigare är- för
samma personskada sammanlagt icke överstiga femton basbelopp enligt lagen
(1962:381)

avräknas
från ett eller flera engångs- avräknas från ett eller flera engångsbelopp
under beskattningsåret får belopp under beskattningsåret får

emellertid - i förekommande fall tillsammans med vad som
avräknats tidigare år - för samma personskada sammanlagt icke överstiga femton
basbelopp enligt lagen (1962:381)

om allmän
försäkring. Härvid skall om allmän försäkring. Härvid skall

avräknad
del av ett engångsbelopp avräknad del av ett engångsbelopp

uttryckas
i det basbelopp, som har uttryckas i det basbelopp, som har

fastställts
för januari månad det fastställts för det år under vilket

/'ev/t<7rr/ii/ig5rt/-under
vilket engångs- engångsbeloppet blivit
tillgängligt

Prop. 1981/82:50 37

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

beloppet blivit tillgängligt för lyft- för lyftning, ning.

Utbytes sådan livränta eller del dåraw som utgår till
följd av personskada och utgör skattepliktig intäkt enligt 32 S I mom., mot
engångsbelopp, gälla bestämmelserna i föregående stycke beträffande sådant
engångsbelopp. Utbytes samma livränta eller del därav, som utgör skattepliktig intäkt
enligt 32 S I mom., mot engångsbelopp, skall hela engångsbeloppet upptagas såsom
skattepliktig intakt. Sker utbyte, helt eller delvis, av annan livränta än nu
sagts mot engångsbelopp, skall beloppet anses utgöra icke skattepliktig intäkt.

Lön. som utgår från arbetsgivare i sådana fall, då denne
på grunil av 3 kap. 16 S andra eller tredje stycket lagen (1962:381) om allmän
försäkring äger uppbära arbetstagaren tillkommande ersättning från allmän
försäkringskassa, nr skattepliktig intäkt. För arbetsgivaren är den av honom i
nämnda fall uppburna ersättningen från försäkringskassan ävensom annan därifrån
uppburen ersättning i anledning av kostnad för den anställdes räkning att
betrakta som skattepliktig inkomst, dock att ersättningen icke är skattepliktig
för arbetsgivaren, diirest den till den anställde utbetalda lönen eller den för
honom havda kostnaden utgör för arbetsgivaren icke avdragsgill utgift i
förvärvskälla. Ersättning, som annorledes än i form av pension eller annan
livränta utbetalas av arbetsgivare vid yrkesskada eller arbetsskada i de fall.
dä arbetsgivaren står s. k. självrisk enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring
eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, räknas till skattepliktig inkcmist
enligt de grunder som skulle hava gällt vid försäkring enligt sistnämnda lag.

Skatteplikt föreligger inte för bidrag från stat eller
kommun, som utgår enligt av regeringen eller av statlig myndighet meddelade
bestämmelser, i samband med utbildning eller omskolning, till arbetslösa och partiellt
arbetsföra samt med dem i fråga om sådana bidrag likställda i den mån bidragen
avser traktamente och särskilt bidrag. Flyttningsbidrag enligt
arbetsmarknadskungörelsen (1966:368) och flyttningsstöd enligt förordningen (1974:632)
om regionalpolitiskt slöd utgör inte skattepliktig intakt i följd \'iirav
avdrag inte medges för den kostnad som sådant bidrag eller stöd är avsett att
täcka. Skatteplikt föreligger inte heller för bidrag som utgår enligt lagen
(1960:603) om bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon.

Statsbidrag, som utgår till näringsidkare för hans näringsverksamhet,
ar icke skattepliktig inkomst, om bidraget använts för att bestrida kostnad för
vilken rätt till avdrag icke föreligger vare sig direkt såsom omkostnad eller i
form a\' årliga värdeminskningsavdrag. Har bidraget använts för att bestrida
sådan kostnad i verksamheten som år på en gång avdrag.sgill vid ta.veringen.
utgör bidraget skattepliktig intakt. Ar den kostnad för vilken bidraget utgår

4 Riksdagen 1WII82. 1 saml. Nr 50

Prop. 1981/82:50 38

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

avdragsgill vid taxeringen för tidigare beskattningsår än
det då bidraget skall upptagas som intäkt, får den skattskyldige i stället
åtnjuta avdrag för kostnaden vid taxeringen för det är då bidraget upptages som
intäkt. Yrkande härom skall göras i deklarationen avseende det beskattningsår
då yrkande om avdraget eljest enligt denna lag först skolat framställas.
Återbetalas bidrag, som upptagits som intäkt, får den skattskyldige göra avdrag
för det återbetalade beloppet. Har bidraget använts för att anskaffa tillgång,
för vilken anskaffningskostnaden får avdragas genom årliga
värdeminskningsavdrag, skall vid beräkning av värdeminskningsavdrag såsom
anskaffningskostnad anses endast så stor del av kostnaden som icke täckts av
bidraget. Är bidraget större än det taxeringsmässiga restvärdet för tillgången,
skall ett belopp motsvarande skillnaden utgöra skattepliktig intäkt för
mottagaren. Återbetalas statsbidrag, som påverkat beräkningen av anskaffningskostnaden
i nu avsett hänseende, fär tillgångens avskrivningsunderlag ökas med vad som
återbetalats, dock med högst det belopp varmed beräkningen påverkats. 1 den mån
statsbidrag enligt vad nyss föreskrivits utgjort skattepliktig intäkt, fär den
skattskyldige vid återbetalningen tillgodoföra sig avdrag för den del som
sålunda utgjort skattepliktig intäkt. Har bidraget använts för att anskaffa
tillgångar avsedda för omsättning eller förbrukning (lager), utgör bidraget
skattepliktig intäkt, men skall å andra sidan vid tillämpning av 41 § och
anvisningarna till nämnda paragraf den del av lagret för vilken
anskaffningskostnaden täckts av bidraget icke medräknas vid värdesättningen av
tillgångarna. Återbetalas statsbidrag, som använts för anskaffande av
lagertillgångar, fär den skattskyldige göra avdrag för det återbetalade
beloppet. Tillgångarnas anskaffningsvärde skall därvid anses ökat med det
återbetalade beloppet. Vad som ovan sagts i detta stycke äger motsvarande
tillämpning för statsbidrag i form av amorteringsfritt lån (avskrivningslån).
Omställningsbidrag enligt arbetsmarknadskungörelsen (1966:368) och kontant
arbetsmarknadsstöd utgör skattepliktig intäkt.

Stöd som staten lämnar till företag i form av lån, för
vilket återbetalningsskyldigheten år beroende av företagets framtida
resultatutveckling eller annan liknande omständighet, skall inte anses som
skattepliktig inkomst. Regeringen kan dock, om synnerliga skäl därtill
föreligga, på ansökan av företaget besluta att lånebeloppet skall anses utgöra
skattepliktig intäkt i företagets näringsverksamhet. 1 beslutet skall anges om
länet i sin helhet skall utgöra skattepliktig intäkt under det beskattningsår
då lånet ställes till företagets förfogande eller om utbetalat lånebelopp skall
utgöra skattepliktig intäkt under beskattningsår till vilket utbetalningen är hänförlig.
Återbetalas län. som i enlighet med beslutet upptagits såsom skattepliktig
intäkt, får företaget göra avdrag för det återbetalade beloppet.

Skatteplikt föreligger icke för engångsbidrag som utgår i
samband med arbelsplacering som utgör led i arbetsmarknadsstyrelsens
omhändertagande

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen
lydelse

av flyktingar.

Skatteplikt föreligger ej heller för bidrag, som
stiftelsen Dag Hammarskjölds Minnesfond till fullföljande av sitt ändamål
utgiver för mottagarens utbildning.

Enligt
46 § 2 mom. första stycket 4) föreligger viss rätt till avdrag för bidrag till
barns underhåll. Sådant underhållsbidrag skall icke hänföras till skattepliktig
inkomst.

Denna lag
träder i kraft den 1 januari 1982 och tillämpas första gången vid 1983 års
taxering.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1982 och tillämpas första gången vid 1983 års
taxering. Äldre bestämmelser gäller dock i fråga om engångsbelopp sotn har blivU
tdl-gångligt för lyftning före ikraftträdandet.

Prop. 1981/82:50 40

18 Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom
föreskrivs att 1(1 § uppbördslagen (1953:272)' skall ha nedan anszivna Ivdelse.

Nuvarande
Ivdelse

Föreslagen
lydelse

K) S-

Preliminär A-skatt skall inte beräknas på ersättning, som
vid kommunal tjänst lämnas för vissa med tjänsten förenade kostnader, ej heller
på ersättning, som vid enskild tjänst lämnas för sådana kostnader, om inte
ersättningen väsentligen överstiger vad som skäligen kan anses vara
erforderligt för kostnadernas bestridande.

Preliminär A-skatt skall inte utgå för:

a) folkpension och tilläggspension enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkring, där ej annat följer av'förordnande enligt 3 S 3 mom.
eller den skattskyldige begär att avdrag för sådan skatt skall göras;

c) familjebidrag enligt familjebi- c) familjebidrag enligt familjcbi-

dragslagen (1946:99): eller dragslagen (1978:520): eller

pension
enligt lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring och på yrkesskadelivränta
eller livränta enligt laoen (1976:380) om arbetsskadeför-

d) sådan pension, livränta eller d) sådan pension, livränta eller

från försäkringsanstalt utgående an- från försäkringsanstalt utgående an

nan skattepliktig ersättning, som nan skattepliktig ersättning, som

uppgår till högst hälften av det bas- uppgår till högst hälften av det bas

belopp som enligt lagen om allmän belopp som enligt lagen om allmän

försäkring gällde for deccndier niå- försäkring gällde för året före det år

nad året före det år under vilket under vilket ersättningen utges. Vad

ersättningen utges. Vad nu har sagts nu har sagts skall dock ej tillämpas

skall dock ej tillämpas på pension på pension och vårdbidrag, som

och vårdbidrag, som utgår på grund utgår pä grund av lagen om allmän

av lagen om allmän försäkring, del- försäkring, delpension enligt lagen

(1979:84) om delpensionsförsäkring och på
yrkesskadelivränta eller livränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring
eller lagen

säkring eller lagen (1977:265) om (1977:265) om statligt
personskade-

statligt personskadeskydd. skydd.

Denna lag tråder i kraft den I januari 1982 och tillämpas
första gången i fråga om preliminär skatt för år 1983.

' Lagen omtryckt 1972:75.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771. - Senaste Ivdelse
1979r489.

19 Förslag till

Lag om ändring i jordbruksbokföringslagen (1979:141)

Härigenom
föreskrivs att 1 S jordbruksbokföringslagen (1979:141) skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

1 §

Bestämmelserna
i 9-15 §§ behöver ej tillämpas av näringsidkare i vars verksamhet den årliga
bruttoomsättningssumman normalt understiger ett gränsbelopp som motsva-

Enskild
person som äger eller brukar jordbruksfastighet är skyldig att som underlag för
taxeringen föra räkenskaper för inkomsten från fastigheten på sätt nedan sågs.
Detsamma gäller dödsbo som äger eller brukar jordbruks-fastishet.

Bestämmelserna i 9-15 §§ behöver ej tillämpas av näringsidkare
i vars verksamhet den årliga bruttoomsättningssumman normalt understiger ett
gränsbelopp som motsva

rar 20
gånger det enligt lagen rar 20 gånger det basbelopp enligt

(1962:381) om allnuin försäkring lagen (1962:381) om allmän försäk-

bestämda basbeloppet för den sista ring.vo«!gi77/e/'K/7ö't'rden sista måna

månaden av räkenskapsåret. den av räkenskapsåret.

Skyldigheten
att föra räkenskaper enligt denna lag skall vid tillämpning av annan lag icke
anses innebära att näringsidkaren är bokföringsskyldig enligt bokföringslagen
(1976:125).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

20 Förslag till

Lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)

Härigenom
föreskrivs att 4 kap. 23 § studiestödslagen (1973:349)' skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

4 kap.

Vid beräkning
enligt 13,14,76, 17 och 19 §§ av studiemedel tillämpas det basbelopp som
gäller vid ingången av den tidsperiod för vilken studiemedlen är avsedda.

23 §

Vid beräkning enligt 13 och 14 §§ av studiemedel tillämpas
det basbelopp som gäller vid ingången av den tidsperiod för vilken
studiemedlen är avsedda.

Vid beräkning enligt 16, 17 och 19 §§ av studiemedel tillätnpas
det basbelopp som gäller en månad före ingången av det kalenderhalvår för vdket
studiemedlen är avsedda.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

Lagen omtryckt 1981:579.

SOCIALDEPARTEMENTET

Utdrag

PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde

1981-09-24

Närvarande: statsministern Fälldin., ordförande, och
statsråden Åsling, Söder, Johansson, Wirtén, Andersson, Petri, Eliasson,
Gustafsson, Tilländer, Molin

Föredragande: statsrådet Söder

Lagrådsremiss om sättet att fastställa basbeloppet enligt
lagen (1962:381) om allmän försäkring, m. m.

1 Inledning

Regeringen har tidigare denna dag beslutat att lägga fram
en proposition om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m. (prop. 1981/82:30).
I propositionen redovisas ett samlat åtgärdsprogram som bl. a. tar sikte på
att medverka till en viss uppbromsning av de kraftiga kostnadsökningarna för
staten och den allmänna försäkringen. De indexregler som gäller inom
pensionssystemet har under de senaste åren inneburit en kraftig kostnadsutveckling
på detta område. 1 propositionen har aviserats att reglerna för omräkning av
basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) bör ändras så
att basbeloppet i fortsättningen justeras endast en gång per år. Därmed kommer
pensioner m. m. att ändras till följd av prisutvecklingen högst en gång per
år.

Med hänvisning till vad jag har anfört i min anmälan till
nämnda proposition kommer jag i det följande att föreslå att bestämmefsen om
basbeloppet i 1 kap. 6 § AFL ändras. Vidare kommer jag att behandla de
följdändringar som behövs i andra lagar. Samråd har skett med cheferna för
berörda departement, nämligen chefen för justitiedepartementet och chefen för
ekonomi- och budgetdepartementen.

Med hänsyn till konstitutionsutskottets ställningstagande
i granskningsbetänkandet 1980/81:25 bör frågorna redovisas för lagrådet innan
proposition läggs (KU 1980/81:25 s. 54).

Prop. 1981/82:50 44

2 Sättet att fastställa basbeloppet

Den grundläggande bestämmelsen om basbeloppet finns i 1
kap. 6 § AFL och har i huvudsak följande innehåll. Basbeloppet fastställs av
regeringen för varje månad och är 15 400 kr. multiplicerat med det tal
(jämförelsetal) som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget under
andra månaden före den som basbeloppet avser och prisläget i juni 1980.
Förändringarna i det allmänna prisläget skall, i enlighet med föreskrifter som
meddelas av regeringen, för tid efter oktober 1980 beräknas med bortseende från
indirekta skatter, tullar, avgifter och ändringar i energipriser samt med tillägg
för subventioner. Basbeloppet får ändras endast om jämförelsetalet har ökat
eller minskat med minst 3 % sedan närmast föregående ändring skedde.

Under är 1980 höjdes basbeloppet vid fyra tillfällen. Hittills
under är 1981 har basbeloppet höjts vid två tillfällen och är f. n. 17 300 kr.
Detta belopp har varit oförändrat sedan juni 1981.

Utgående pensioner och andra förmåner inom den allmänna
försäkringen anknyts till basbeloppet för den månad varje förmån avser. Detta
innebär att förmånsbeloppen automatiskt ändras när basbeloppet ändras. I andra
sammanhang används det basbelopp som gäller vid en viss tidpunkt, vanligen vid
årets ingång. För beräkningen av pensionspoäng och för maximeringen av
sjukpenning, havandeskapspenning och föräldrapenning tillämpas sålunda det vid
årets ingång gällande basbeloppet.

Basbeloppet styr inte bara utgående förmåner inom den
allmänna försäkringen utan har successivt fått ökad betydelse inom andra
offentliga rättsområden. Basbeloppet används därvid för att beräkna
ersättningsbelopp, inkomstgränser m. m. Det är vidare inte ovanligt att det på
det privaträttsliga området tas in villkor med anknytning till basbeloppet. På arbetsinarknadens
område har t. ex. basbeloppet fått betydelse för de tjänstepensioner och andra
avtalsförsäkringar som kompletterar den allmänna försäkringen.

Som tidigare nämnts har chefen för ekonomi- och
budgetdepartementen denna dag redovisat motiv och riktlinjer för vissa budgelförstärkande
åtgärder. Med hänvisning till vad jag anförde i anslutning härtill föreslår jag
att reglerna för uppräkning av indexanknutna förmåner m. m. ändras så att
uppräkning i fortsättningen sker endast en gång per år. Jag föreslår därför att
reglerna för fastställande av basbeloppet enligt AFL ändras på följande sätt.

Basbeloppet fastställs att gälla för är i stället för som
nu för manad. Basbeloppet kommer därvid att räknas fram genom att jämförelsen
görs mellan det tal som anger förhällandet mellan det allmänna prisläget i
november året före det år som basbeloppet avser och prisläget i juni 1980.
Beräkningsgrunderna skall i övrigt vara desamma som enligt nuvarande regler.

Prop. 1981/82:50 45

Eftersom basbeloppet enligt förslaget skall fastställas
endast en gäng per år, finns det inget behov av att behålla nuvarande
bestämmelse om att basbeloppet fär ändras endast om prisläget har ändrats med
minst 3 % sedan föregående ändring gjordes. Bestämmelsen bör dock gälla
övergångsvis vid fastställande av basbeloppet för år 1982.

De nya reglerna för fastställande av basbeloppet bör gälla
fr. o. m. den 1 januari 1982. Genom denna ändring kommer de basbeloppsanknutna
sociala förmåner m. m. som f. n. omräknas under löpande år vid förändring av
basbeloppet att fr. o. m. år 1982 räknas om endast i januari varje år.

Vad jag här har anfört föranleder ändring i 1 kap. 6 § AFL.

När det gäller ingångna avtal och andra bestående rättsförhållanden
på det civilrättsliga området som hänvisar till basbeloppet får det efter en
tolkning av villkoren i varje enskilt fall avgöras vilka effekterna blir av den
föreslagna ändringen (jfr lagutskottets yttrande 1980/81:3y till
socialförsäkringsutskottet; SfU 1980/81:14 s. 80).

3 Övriga lagförslag

Förslaget till ändring i 1 kap. 6 § AFL föranleder
följdändringar i ett flertal lagar. Det gäller främst författningar, i vilka
det finns föreskrifter som hänvisar till basbeloppet för en bestämd månad.

Under socialdepartementets ansvarsområde kommer ändringen
av reglerna för basbeloppet att beröra följande förmåner som nu år knutna till
basbeloppet för den månad som förmanen avser:

1.
folkpension i
form av ålderspension, förtidspension, sjukbidrag, änkepension, barnpension,
barntillägg till folkpension, handikappersättning och vårdbidrag enligt AFL,

2.
allmän
tilläggspension i form av ålderspension, förtidspension, änkepension och
barnpension enligt AFL,

3.
pensionstillskott
enligt lagen (1969:205) om pensionstillskott,

4.
hustrutillägg
enligt lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till
folkpension,

5.
delpension
enligt lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring och motsvarande äldre bestämmelser
i lagen (1975:380) om delpensionsförsäkring,

6.
fastställd
livränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,

7.
fastställd
livränta enligt lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd och ersättning
enligt lagen (1977:266) om statlig ersättning vid ideell skada,

8.
ersättningar
enligt lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän,

9.
fastställda
livräntor enligt äldre lagstiftning som räknas upp enligt lagen (1967:919) om
värdesäkring av livräntor, lagen (1967:920) om värdesäkring

5 Riksdagen 1981/82. I saml. Nr 50

Prop. 1981/82:50 46

av yrkesskadelivräntor som utgär av statsmedel m. m.,
lagen (1977:268) om uppräkning av yrkesskadelivräntor m. m. samt lagen
(1977:269) om uppräkning av statliga yrkesskadelivräntor m. m.

Därutöver berörs bidragsförskott enligt lagen (1964:143)
om bidragsförskott.

När det gäller tilläggspensionerna hänvisas i 12 kap. 2§ AFL
till basbeloppet "för den månad, för vilken pension skall betalas"
(lydelse enligt SFS 1981:692, som träder i kraft den 1 januari 1982). Det är
här tillräckligt med en justering som innebär att en anknytning görs till
basbeloppet för det aktuella året. För övriga förmåner under punkterna 1-9
gäller att värdesäkringen sker genom en hänvisning till det aktuella
basbeloppet, till det för varje tid gällande basbeloppet e. d. Det föreslagna
sättet att fastställa basbeloppet föranleder därför inte någon ändring i
sistnämnda bestämmelser.

I några
författningar finns också bestämmelser som anknyter till basbeloppet vid årets
ingång. Detta gäller som förut nämnts bl. a. beräkningen av pensionspoäng och
maximeringen av sjukpenning, havandeskapspenning och föräldrapenning. Inte
heller i dessa bestämmelser behöver någon ändring göras till följd av det nya
basbeloppet. Detsamma gäller lagar, i vilka finns föreskrifter som hänvisar
till en inträffad händelse. Exempelvis anknyts storleken av begravningshjälp
enligt 5 kap. 1 § lagen om arbetsskadeförsäkring till basbeloppet vid tiden
för dödsfallet.

Bidragsförskott
enligt lagen (1964:143) om bidragsförskott utgår med viss procentandel av det
basbelopp som har fastställts för månaden före den som bidragsförskottet avser.
Här bör den ändringen göras att beloppsnivån i fortsättningen knyts till
basbeloppet för det aktuella året. På grund av att utbetalningen av
bidragsförskotten görs redan månaden före den som förskottet avser, hinner dock
inte det nya basbeloppet tillämpas vid utbetalningen av förskottet för januari
månad. Det bidragsförskott som avser januari fär alltså beräknas med ledning av
det basbelopp som gällde för det föregående året. Övergångsvis bör basbeloppet
för december 1981 tillämpas i fråga om det bidragsförskott som avser januari
1982.

Den föreslagna ändringen av reglerna för basbeloppet får
återverkningar på följande lagar under justitiedepartementets ansvarsområde:

1.
Giftermålsbalken:
13 kap. 12 §

2.
Föräldrabalken:
7 kap. 3 §, 12 kap. 1 §, 15 kap. 8, 12 och 19 §§

3.
Ärvdabalken: 19
kap. 14 §

4.
Konkurslagen:
188 §

5.
Rättegångsbalken:
50 kap. 21 §

6.
Lagen
(1951:308) om ekonomiska föreningar: 46 § 4 mom.

7.
Lagen
(1966:680) om ändring av vissa underhällsbidrag: 3 §

8.
Lagen
(1967:663) om tillägg till vissa trafiklivräntor: 9 §

Prop. 1981/82:50 47

9. Förmånsrättslagen (1970:979): 13 §

10. Rättshjälpslagen (1972:429): 6 §

11. Lagen (1973:213) om ändring av
skadeståndslivräntor: 2 §

12. Lagen (1973:214) om tillägg till
vissa ansvarslivräntor: 5 §

13. Lagen (1974:8) om rättegången i
tvistemål om mindre värden: 1 §

14. Aktiebolagslagen (1975:1385): 10
kap. 3 §

15. Trafikskadelagen (1975:1410): 21
och 24 §§

16. Bokföringslagen (1976:125): 1 S

17. Brottsskadelagen (1978:413): 11 §

18. Lagen (1980:1103) om årsredovisning
m. m. i vissa företag: 2 kap. 1 och 3§S

Ide lagrum som harangetts vid 1,3-5, 9 och 17 samt 17 kap.
3 §, 12 kap. 1 § och 15 kap. 8 § föräldrabalken finns föreskrifter som anknyter
till det basbelopp som gäller vid en inträffad händelse e. d. Dessa
bestämmelser behöver inte ändras till följd av den föreslagna ändringen av
reglerna för basbeloppet.

Däremot är det nödvändigt att göra ändringar i de lagar
som har angetts vid 6-8, 10-16 och 18 samt i 15 kap. 12 och 19 §§ föräldrabalken.
Här finns föreskrifter som anknyter till basbeloppet vid en bestämd månad e. d.
Beträffande de flesta paragraferna är det tillräckligt med en justering som
innebär att anknytning görs till det basbelopp som gäller för det aktuella
året.

1 några fall bör ändringen av reglerna för basbeloppet
också medföra en del särskilda ändringar som motiveras av praktiska skäl. Detta
gäller bl. a. de vid 8, 11 och 12 upptagna lagarna om vissa livräntor. Dessa
livräntor är värdesäkrade i anslutning till basbeloppet. Livräntorna ändras
under vissa förutsättningar den 1 januari varje år. Det basbelopp som ligger
till grund för ändringen avser f. n. december föregående är. Att detta
basbelopp har valts, och inte basbeloppet som gäller för januari det år
ändringen görs, har praktiska orsaker. Denna ordning gör det nämligen möjligt
att meddela erforderliga föreskrifterom ändring av livräntorna i så god tid att
ändringen kan genomföras den 1 januari (se vidare prop. 1973:14).

Det är
angeläget att det basbelopp, som enligt de föreslagna nya basbeloppsreglerna
skall gälla fr. o. m. den 1 januari varje år slår igenom så snart som möjligt
på de livräntor som betalas samma år. En lämplig ordning är att de aktuella
indextilläggen fr. o. m. år 1983 börjar utgå den 1 februari. Tillräckligt god
tid för att meddela erforderliga föreskrifter kommer då att ges. Däremot är det
inte nödvändigt att för år 1982 avvika från äldre bestämmelser, eftersom det då
finns möjlighet att använda basbeloppet för december 1981.

Särskilda
ändringar krävs också i lagen otn ändring av vissa underhållsbidrag (punkten
7). 1 denna lag, indexlagen, finns föreskrifter om att underhållsbidrag som på
grund av lag skall betalas ut till bl. a. förutvarande

Prop. 1981/82:50 48

make, eget barn eller annans barn skall ändras i
anslutning till basbeloppet. Enligt 3 § skall ändring ske årligen den 1 april,
men endast om basbeloppet .för mars med minst 5 % över- eller underskrider det
basbelopp som låg till grund för den senaste ändringen.

Av hänsyn till den bidragsberättigade, som först i
efterhand får sin kompensation för det gångna årets penningvärdeförsämring, bör
uppräkningen av bidraget liksom f. n. ske så snart som möjligt efter det att
det aktuella basbeloppet har fastställts. Med hänsyn härtill bör indexuppräkningen
av bidragen sedan det nya basbeloppssystemet har börjat tillämpas slå igenom
redan den 1 februari. Att övergå till en tidigare tidpunkt på året för
omräkningen av underhållsbidrag kräver emellertid under det första året
särskilt förberedelsearbete hos berörda myndigheter. Förde bidragsberättigade
och de bidragsskyldiga är det också av vikt att information om de ändrade
reglerna kan lämnas i god tid. Jag föreslår därför att under år 1982 omräkning
av underhållsbidragen görs först den 1 mars. om de i lagen angivna
förutsättningarna för en omräkning då är uppfyllda.

I fråga om underhållsbidrag, som år 1979 eller därefter
bestäms under tiden januari-mars ett år, sker ändring på grund av
basbeloppsutvecklingen tidigast den 1 april året därpå. Syftet med denna
bestämmelse är att undvika att underhållsbidrag som har bestämts under de
närmaste tre månaderna före en automatisk indexuppräkning räknas upp med samma
procenttal som bidrag som har varit oförändrade ett helt år eller t. o. m.
längre tid (se prop. 1978/79:12 s. 125 f.). Motsvarande ordning bör gälla även
i fortsättningen.

Sammanfattningsvis föreslår jag att tidpunkten för de automatiska
justeringarna av underhållsbidragen bestäms till den 1 februari i stället för
som nu den 1 april. För år 1982 bör dock gälla att ändring skall ske den 1
mars. Med hänsyn till gjorda prognoser utgår jag ifrån att en indexuppräkning
kommer att ske den 1 mars 1982. För senare år bör jämförelse göras med det
aktuella årets basbelopp och det basbelopp som låg till grund för den
dessförinnan senast gjorda ändringen. Ändring bör dock varken år 1982 eller
senare ske i fråga om underhållsbidrag som har bestämts under tiden tre månader
närmast före en automatisk indexändring. Det innebär att bidrag som har
bestämts exempelvis under tiden november-december 1982 eller januari 1983
ändras tidigast den 1 februari 1984.

Slutligen bör ändringar också göras i rätlshjälpslagen
(punkten 10). 1 den lagen hänvisas f. n. till det basbelopp som gällde för
oktober året innan rättshjälp begärs. Denna hänvisning bör i fortsättningen
avse det basbelopp som gällde året innan rättshjälp begärs.

1 detta sammanhang vill jag även ta upp ett förslag till
ändring av 15 kap. 19§ tredje siycket föräldrabalken (punkten 2). Ändringen har
begärts i skrivelser till justitiedepartementet av föreningen Sveriges överförmyndare
och Stockholms kommunstyrelse.

Prop. 1981/82:50 49

Av den angivna bestämmelsen och av 18 kap. 8 § föräldrabalken
följer att en förmyndare och en god man har ratt att ur den omyndiges medel få
arvode och ersättning för utgifter för förmyndar- resp. godmansuppdraget.
Arvode och ersättning får dock tas ur den omyndiges medel endast i den mån
dennes beräknade inkomst det år uppdraget avser överstiger ett belopp som
motsvarar två gånger det basbelopp som gäller under årets sista månad eller, om
inte särskilda skäl föranleder annat, i den mån den omyndige har tillgångar
till ett varde som överstiger fyra gånger basbeloppet. 1 övrigt skall arvode
och ersättning betalas av kommunen. 1 fråga om förarbetena till bestämmelserna
får jag hänvisa i första hand till prop. 1974:142 (s. 144 ft).

1 sina skrivelser har föreningen och kommunstyrelsen
begärt att basbeloppsanknytningen såvitt gäller den omyndiges tillgångar
ändras så att det blir möjligt att ta betalt ur den omyndiges medel i den mån
tillgångarna överstiger tre basbelopp.

Förslaget har tillstyrkts av överförmyndarnämnderna i
Göteborg och Uppsala och lämnats utan erinran av Sveriges advokatsamfund.
Stockholms tingsrätt och Sveriges domareförbund däremot har inte funnit att det
föreligger tillräckliga skäl för den ifrågasatta ändringen. Svenska kommunförbundet
slutligen anser att sänkningen från fyra till tre basbelopp är av så
förhållandevis liten betydelse att den inte bör bedömas utan att man samtidigt
omprövar andra basbeloppsgränser.

Med nuvarande basbelopp, 17 300 kr., blir kommunen
betalningsskyldig då den omyndiges tillgångar understiger 69 200 kr. och den
omyndige inte har någon inkomst som kan tas i anspråk. 1 dagens ansträngda
ekonomiska läge anser jag att kommunen med denna värdegräns blir
betalningsskyldig i en utsträckning som inte kan anses motiverad. I likhet med
föreningen och kommunstyrelsen anser jag att en sänkning av värdegränsen till
tre basbelopp är befogad. Jag föreslår därför en sädan sänkning.

Det kan tilläggas att detta förslag också får effekter på
statens kostnadsansvar i fråga om sådana förmynderskap som avses i 4 kap. 1 §
första stycket och 5 kap. 1 § första stycket lagen (1904:26 s. 1) om vissa
internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap.

Med hänsyn till de ändrade reglerna för fastställande av
basbeloppet bör värdegränsen i fråga om såväl den omyndiges inkomster som hans
tillgångar anknyta till basbeloppet det år förmyndaruppdraget avser.

Den föreslagna ändringen av basbeloppsreglerna får
återverkningar på följande lagar under budgeideparlemenlets ansvarsområde.

1. Kommunalskattelagen (1928:370): 46 § 2 mom.,
anvisningarna till 19 §, punkt 2 e av anvisningarna till 29 §, punkt 1 av
anvisningarna till 30 §, punkt 11 av anvisningarna till 32 § och punkt 3 a av
anvisningarna till

41 S

Prop. 1981/82:50 50

2.
Uppbördslagen
(1953:272): 10 i?

3.
Lagen
(1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt: 12 S

4.
Jordbruksbokföringslagen
(1979:141): 1 §

1 46 § 2 mom., punkt 2e av anvisningarna till 29 S, punkt
1 av anvisningarna till 30 § och punkt 11 av anvisningarna till 32 S kommunalskattelagen,
KL, finns bestämmelser som anknyter till basbeloppet för januari månad under
taxeringsåret eller året före taxeringsåret. Här är det tillräckligt med en
justering som innebär att anknytning görs till basbeloppet för året. Dessutom
finns i 46 § 2 mom. KL en anknytning till basbeloppet för januari månad det år
driften i en förvärvskälla upphörde och i anvisningarna till 19 § KL till
basbeloppet för januari månad det år viss ersättning blev tillgänglig för
lyftning. Även här räcker en justering till att avse basbeloppet för året.

1 punkt 3 a av anvisningarna till 41 i? KL och 1 §
jordbruksbokföringslagen finns - liksom i bokföringslagen - en hänvisning till
det basbelopp som bestämts för den sista månaden av räkenskapsåret. En
anknytning bör göras till det basbelopp som gäller under nämnda månad. Detta
överensstämmer med ändringen i bokföringslagen.

Reglerna i 10 § uppbördslagen avser undantag frän skyldigheen
att verkställa skatteavdrag för preliminär A-skatt på viss pension m. m. och
anknyter till basbeloppet för december månad året före det år då ersättningen
utges. Anknytningen får ändras till att avse basbeloppet för nämnda år.

Vid arvsbeskattningen medges enligt 12 § lagen om
arvsskatt och gåvoskatt avdrag från vissa förvärv på grund av förmånstagareförordnande
med belopp motsvarande sex gånger basbeloppet för november månad året före det
år då skattskyldigheten inträdde. Avdragets storlek står i överensstämmelse
med avtalsbundna grupplivförsäkringar. Ändringen i fråga om basbeloppets
fastställande får betydelse först under år 1983 och chefen för
budgetdepartementet kommer att senare återkomma med förslag till ändring av
lagrummet i fråga.

4 Upprättade lagförslag

1 enlighet med vad jag nu har anfört har det inom
socialdepartementet upprättats förslag till

1.
lag om ändring
i lagen (1962:381) om allmän försäkring.

2.
lag om ändring
i lagen (1981:692) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring.

3.
lag om ändring
i lagen (1964:143) om bidragsförskott,

4.
lag om ändring
i föräldrabalken,

5.
lag om ändring
i lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar,

6.
lag om ändring
i lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag.

Prop. 1981/82:50 51

7.
lag om ändring
i lagen (1967:663) om tillägg till vissa trafiklivrantor,

8.
lag om ändring
i rättshjälpslagen (1972:429),

9.
lag om ändring
i lagen (1973:213) om ändring av skadeståndslivräntor,

10. lag om ändring i lagen (1973:214)
om tillägg till vissa ansvarslivräntor,

11. lag om ändring i lagen (1981:851)
om ändring i lagen (1974:8) om rättegången i tvistemål om mindre värden,

12. lag om ändring i aktiebolagslagen
(1975:1385),

13. lag om ändring i trafikskadelagen
(1975:1410),

14. lag om ändring i bokföringslagen
(1976:125),

15. lag om ändring i lagen (1980:1103)
om årsredovisning m. m. i vissa företag,

16. lag om ändring i
kommunalskattelagen (1928:370).

17. lag om ändring i lagen (1981:553)
om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

18. lag om ändring i uppbördslagen
(1953:272),

19. lag om ändring i jordbruksbokföringslagen (1979:141).

Samråd har ägt rum med

chefen för justitiedepartementet beträffande förslagen
under 4-15 och chefen för budgeldepartementet beträffande förslagen under
16-19. Förslagen bör fogas till regeringsprotokollet i detta ärende som bilaga

5 Hemställan

Jag hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över
lagförslagen.

6 Beslut

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens
hemställan.

' I bilagan har utcskitits alla andra lagförslag än det vid
punkten 6 upptagna förslaget till lag om ändring i lagen (1966:680) om ändring
av vissa underhållsbidrag. De lagförslag som har uteslutits är likalydande med
dem som är fogade till propositionen.

Bilaga

Lagrådsremissens lagförslag

6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1966:680) om ändring av vissa
underhållsbidrag

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1966:680) om
ändring av vissa underhållsbidrag

dels att nuvarande 4 § skall betecknas 5 §.

dels att 3 § skall ha nedan angivna lydelse,

dels
att i lagen skall införas en ny paragraf. 4 >i, av nedan angivna Ivdelse.

Nuvarande lydelse

3 § första stycket'

Bidragsbelopp
som höjts enligt 2 S samt bidragsbelopp som senast bestämts eller bestämmes
efter utgången av år 1965 ändras i anslutning till basbeloppet enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring. Ändring sker första gängen den I april det år
basbeloppet för april månad med minst fem procent över-eller underskrider
basbeloppet för april 1966 och därefter den 1 april varje år basbeloppet för
mars månad med minst fem procent över- eller underskrider det basbelopp som låg
till grund för senaste ändring. Bidragsbelopp som år 1979 eller därefter
bestämmes under tiden januari-mars ändras dock tidigast den 1 april året därpå.

Föreslagen
lydelse

3*i

Bidragsbelopp som höjts enligt 2 § samt bidragsbelopp som
senast bestämts eller bestämmes efter utgången av år 1965 ändras i anslutning
till basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Ändring
sker första gången den 1 april det år basbeloppet för april månad med minst fem
procent över-eller underskrider basbeloppet för april 1966. Därefter sker
ändring den 1 april varje är basbeloppet för mars månad med minst fem procent över-eller
underskrider det basbelopp som låg till grund för senaste ändring, om inte
annat följer av fjärde stycket. Bidragsbelopp som år 1979 eller 1980 bestämmes
under tiden januari-mars andras dock tidigast den I april året därpå.

Ar 1982 sker ändring den 1 mars, om basbeloppet för det
året med minst fem procent över- eller underskrider basbeloppet för mars 1981
och annat inte följer av fjärde stycket. Från och med år 1983 sker ändring

Senaste Ivdelse 1978:859.

Prop.
1981/82:50

Nuvarande Ivdelse

53

Föreslagen lydelse

den 1 februari varje år basbeloppet med minsl fem procent
över- eller underskrider del basbelopp som låg lill grund för senaste ändring,
om inte annat följer av fjärde slyckel.

Bidragsbelopp som har bestämts under liden januari-mars
1981 ändras tidigast den I mars 1982. Bidragsbelopp som har besiämis under
liden november eller december 1981 eller januari 1982 ändras tidigast den 1
februari 1983. Därefter ändras bidragsbelopp, som har bestämls under november,
december eller januari, tidigast den 1 februari sedan ett år har förflutit efier
det all beloppet bestämdes.

3 § andra
och tredje styckena-

Bidragsbeloppet ändras med det procenttal med vilket
basbeloppet ändrats. Bidragsbelopp till eget eller annans barn ändras dock fr.
o. m. den 1 april 1979 endast med ett procenttal som utgör sju tiondelar av det
nämnda procenttalet. Är procenttal för ändring av bidragsbelopp brutet,
avrundas det till närmast lägre hela procenttal. Procenttalen för ändring av
bidragsbelopp fastställes av myndighet som regeringen bestämmer.

Bidrag,
vars belopp efter ändringen lägre krontal.

Bidragsbelopp enligt 3 § ändras med det procenttal med vilket
basbeloppet ändrats. Bidragsbelopp till eget eller annans barn ändras dock fr.
o. m. den 1 april 1979 endast med ett procenttal som utgör sju tiondelar av
det nämnda procenttalet. Är procenttal för ändring av bidragsbelopp brutet,
avrundas det till närmast lägre hela procenttal. Procenttalen för ändring av
bidragsbelopp fastställes av myndighet som regeringen bestämmer, slutar pä
öretal. utgår med närmast

Denna lag träder i kraft den I januari 1982.

■ Senaste Ivdelse 1978:859.

Prop.
1981/82:50 54

Utdrag

LAGRÅDET PROTOKOLL

vid sammanträde 1981-10-12

Närvarande: f. d. justitierådet Petrén, regeringsrådet
Delin, justitierådet Bengtsson.

Enligt lagrådet den 8 oktober 1981 tillhandakommet utdrag
av protokoll vid regeringssammanträde den 24 september 1981 har regeringen på
hemställan av statsrådet och chefen för socialdepartementet Söder beslutat
inhämta lagrådets yttrande över förslag till

1.
lag om ändring
i lagen (1962:381) om allmän försäkring.

2.
lag om ändring
i lagen (1981:692) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

3.
lag om ändring
i lagen (1964:143) om bidragsförskott,

4.
lag om ändring
i föräldrabalken,

5.
lag om ändring
i lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar,

6.
lag om ändring
i lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag,

7.
lag om ändring
i lagen (1967:663) om tillägg till vissa trafiklivräntor,

8.
lag om ändring
i rättshjälpslagen (1972:429),

9.
lag om ändring
i lagen (1973:213) om ändring av skadeståndslivräntor,

10. lag om ändring i lagen (1973:214)
om tillägg till vissa ansvarslivräntor,

11. lag om ändring i lagen (1981:851)
om ändring i lagen (1974:8) om rättegången i tvistemål om mindre vården,

12. lag om ändring i aktiebolagslagen
(1975:1385).

13. lag om ändring i trafikskadelagen
(1975:1410),

14. lag om ändring i bokföringslagen
(1976:125).

15. lag om ändring i lagen (1980:1103)
om årsredovisning m. m. i vissa företag,

16. lag om ändring i
kommunalskattelagen (1928:370),

17. lagom ändring i lagen (1981:553) om
ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

18. lag om ändring i uppbördslagen
(1953:272),

19. lag om ändring i jordbruksbokföringslagen (1979:141).

Förslagen, som finns bilagda detta protokoll, har inför lagrådet föredragits

av hovrättsassessorn Lars Ivarsson.

Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet:
Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

SOCIALDEPARTEMENTET

Utdrag PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1981-10-15

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och
statsråden Ullsten, Wikström, Friggebo, Åsling, Söder, Johansson, Wirtén,
Andersson, Boo, Petri, Eliasson, Gustafsson, Elmstedt, Tilländer, Ahrland,
Molin

Föredragande: statsrådet Söder

Proposition om sättet att fastställa basbeloppet enligt
lagen (1962:381) om allmän försäkring, m. m.

1 Anmälan av lagrådets yttrande

Föredraganden anmäler lagrådets yttrande' över förslag
till

1.
lag om ändring
i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

2.
lag om ändring
i lagen (1981:692) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

3.
lag om ändring
i lagen (1964:143) om bidragsförskott,

4.
lag om ändring
i föräldrabalken,

5.
lag om ändring
i lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar,

6.
lag om ändring
i lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag,

7.
lag om ändring
i lagen (1967:663) om tillägg till vissa trafiklivräntor.

8.
lag om ändring
i rättshjälpslagen (1972:429),

9.
lag om ändring
i lagen (1973:213) om ändring av skadeståndslivräntor,

/

10. lag om ändring i lagen (1973:214)
om tillägg till vissa ansvarslivräntor,

11. lag om ändring i lagen (1981:851)
om ändring i lagen (1974:8) om rättegången i tvistemål om mindre värden,

12. lag om ändring i aktiebolagslagen
(1975:1385),

13. lag om ändring i trafikskadelagen
(1975:1410).

14. lag om ändring i bokföringslagen
(1976:125).

15. lag om ändring i lagen (1980:1103)
om årsredovisning m. m. i vissa företag.

Beslul om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde
den 24i september 1981

Prop. 1981/82:50 56

16. lag om ändring i
kommunalskattelagen (1928:370),

17. lagom ändring i lagen (1981:553) om
ändring i kommunalskattelagen (1928:370).

18. lag om ändring i uppbördslagen
(1953:272),

19. lag om ändring i jordbruksbokföringslagen
(1979:141).

Föredraganden upplyser att lagrådet har lämnat lagförslagen utan

erinran.

1 anslutning till det vid punkten 6 upptagna lagförslaget
uttalade jag i remissprotokollet att en ändring av underhållsbidrag varken år
1982 eller senare bör ske i fråga om underhållsbidrag som har bestämts under
tiden tre månader närmast före en automatisk indexändring. 1 3 § fjärde stycket
i lagförslaget intogs en bestämmelse om att bidragsbelopp som har bestämts
under november eller december 1981 eller januari 1982 ändras tidigast den 1
februari 1983. Med hänsyn till att jag för år 1982 har föreslagit att den
automatiska indexändringen skall ske den 1 mars, bör denna indexändring inte
slå igenom på bidragsbelopp som har bestämts under december 1981 eller januari
eller februari 1982, vilka i stället bör ändras tidigast den 1 februari 1983.
Lagtexten bör justeras i enlighet med detta. Dessutom bör några redaktionella
ändringar göras i lagförslaget.

2 Ändring i studiestödslagen

Under utbildningsdepartementets ansvarsområde finns
basbeloppsanknytningar i studiestödslagen (1973:349) och
studiestödsförordningen (1973:418). Efter samråd med chefen för utbildningsdeparteinentet
får jag anföra följande.

Studiehjälp enligt 3 kap. studiestödslagen utgår bl. a. i
form av återbetalningspliktiga studiemedel till studerande som är lägst 18 år
och har brutit sambandet med föräldraekonomin. Sådana återbetalningspliktiga
studiemedel liksom studiemedel enligt 4 kap. studiestödslagen är anknutna till
basbeloppet i vad avser grunderna för dels beviljande, dels avräkning med
hänsyn till egen inkomst och förmögenhet.

Det nu föreslagna sättet att fastställa basbeloppet
behöver i och för sig inte föranleda någon ändring i bestämmelserna om
studiestöd. Emellertid bör följande anpassning nu göras när sättet att
fastställa basbeloppet ändras.

Studiemedel utgår f. n. med ett totalbelopp som är
anknutet till basbeloppet vid ingången av den tidsperiod för vilken medlen är
avsedda. För reduktion av studiemedel med hänsyn till egen inkomst och
förmögenhet används emellertid det basbelopp som gäller månaden före ingången
av det kalenderhalvår för vilket medlen är avsedda. Med hänsyn till att det är
önskvärt med enhetliga regler för hur studiemedlen beräknas, bör bestämmelserna
i 4 kap. 23 § studiestödslagen ändras så att samma basbelopp

' Beslul om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanlräde
den 24 september 1981.

Prop.
1981/82:50 57

kommer att gälla för såväl beviljande som reduktion av
studiemedel.

Storleken av de återbetalningspliktiga medlen inom
studiehjälpen beräknas med utgångspunkt i det totala belopp som kan utgå till
studerande enligt 4 kap. studiestödslagen, från vilket avdrag görs med hänsyn
till bl. a. studiebidrag och andra tillägg som kan utgä inom studiehjälpen. 1
detta fall är studiestödet anknutet till det basbelopp som gäller en månad före
ingången av det kalenderhalvår för vilket medlen är avsedda. För att uppnå överensstämmelse
med vad jag tidigare har föreslagit beträffande studiemedel bör
studiestödsförordningen (1973:418) ändras.

3 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
att regeringen föreslår riksdagen att antaga

dels de av lagrådet granskade lagförslagen med vidtagna
ändringar i förslaget till lag om ändring i lagen (1966:680) om ändring av
vissa underhållsbidrag,

dels ett inom socialdepartementet upprättat förslag till

20. lag om ändring i studiestödslagen (1973:349).

4 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som
föredraganden har lagt fram.

Prop. 1981/82:50 58

Innehållsförteckning

Propositionen.................................................................. ......... I

Propositionens huvudsakliga innehåll ............................ I

Lagförslag....................................................................... 2

1
Förslag till
lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring 2

2
Förslag till
lag om ändring i lagen (1981:692) om åndring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring 3

3
Förslag till
lag om ändring i lagen (1964:143) om bidragsförskott 5

4
Förslag till
lag om ändring i föräldrabalken............... ........ 6

5
Förslag till
lag om ändring i lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar 8

6
Förslag till
lag om ändring i lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag 9

7
Förslag till
lag om ändring i lagen (1967:663) om tillägg till vissa trafiklivräntor II

8
Förslag till
lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429) .:.... 12

9
Förslag till
lag om ändring i lagen (1973:213) om ändring av skadeståndslivräntor 13

10
Förslag till
lag om ändring i lagen (1973:214) om tillägg till vissa ansvarslivräntor 14

11
Förslag till
lag om ändring i lagen (1981:851) om ändring i lagen (1974:8) om rättegången i
tvistemål om mindre värden ......................................................... 15

12
Förslag till
lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385) .... 16

13
Förslag till
lag om ändring i trafikskadelagen (1975:1410) .... 18

14
Förslag till
lag om ändring i bokföringslagen (1976:125) 19

15
Förslag till
lagom ändring i lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag 20

16
Förslag till
lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) 22

17
Förslag till
lag om ändring i lagen (1981:553) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) 36

18
Förslag till
lag om ändring i uppbördslagen (1953:272) 40

19
Förslag
till lag om ändring i jordbruksbokföringslagen (1979:141) 41

20 Förslag till lag om ändring i studiestödslagen
(1973:349) 42

Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 24
september

1981............................................................................... ..... 43

1
Inledning.................................................................. ..... 43

2
Sättet att
fastställa basbeloppet............................. ..... 44

3
Övriga
lagförslag...................................................... ..... 45

4
Upprättade
lagförslag.............................................. ..... 50

5
Hemställan................................................................ 51

Prop. 1981/82:50 59

6 Beslut...................................................................... 51

Bilaga.............................................................................. ..... 52

Utdrag av
lagrådets protokoll......................................... 54

Utdrag av
protokoll vid regeringssammanträde den 15 oktober

1981............................................................................... 55

1
Anmälan av
lagrådets yttrande................................ 55

2
Ändring i
studiestödslagen ...................................... 56

3
Hemställan............................................................... 57

4
Beslut ...................................................................... 57

G ö teborgs Offsettryckeri AB. Stockliolm 1981