Prop. 1981/82:53

Regeringens skrivelse

1981/82:53

med
redogörelse för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under 1980;

beslutad
den 22 oktober 1981.

Regeringen
överlämnar lill riksdagen enligt bifogade utdrag av regeringsprotokoll
redogörelse för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under 1980.

På
regeringens vägnar BIRGIT FRIGGEBO

ROLF WIRTÉN

1
Riksdagen 1981/82. I samt. Nr 53

Skr.
1981/82:53

Skr. 1981/82:53 2

Utdrag

UTRIKESDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1981-10-22

Närvarande:
statsråden Friggebo, Dahlgren, Johansson, Wirtén, Andersson, Boo, Petri, Eliasson,
Elmstedt, Ahrland, Molin.

Föredragande:
statsrådet Wirtén.

Skrivelse
till riksdagen med redogörelse för verksamheten inom Europarådets
ministerkommitté under 1980

1
resolution 319 (1966) om förbindelserna med de nationella parlamenten uppmanar
Europarådets rådgivande församling regeringarna att ärligen lägga fram en
rapport om verksamheten i Europarådets ministerkommitté inför sina parlament.
Regeringen har lämnat riksdagen sådana redogörelser för åren 1967-79 (skr.
1968:23, skr. 1969:27, skr. 1970:39, skr. 1971:119. skr. 1972:107, skr.
1973:161, skr. 1974:131, skr. l975/'/6:8, skr. 1975/ 76:141, skr. 1977/78:6,
skr. 1978/79:17, skr. 1979/80:21, skr. 1980/81:7). En redogörelse för
verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under år 1980 har utarbetats
inom utrikesdepartementet efter samråd med cheferna för justitie-, social-,
budget-, utbildnings-, jordbruks-, arbetsmarknads-, bostads-, industri- och
kommundepartementen. Redogörelsen bör fogas till regeringsprotokollet i delta
ärende som bilaga.

Jag
hemställer att regeringen till riksdagen överlämnar den inom utrikesdepartementet
upprättade redogörelsen för verksamheten inom Europarådets minisierkommilté
under 1980.

Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

Skr. 1981/82:53 3

Bilaga

Redogörelse för verksamheten inom Europarådets
ministerkommitté under 1980

/. Ministerkommittémöten

I. Allmänt

Ministerkommittén höll två möten under 1980, medan
ställföreträdarna samlades femton gånger. Till de senare har av praktiska skäl
delegerats rätten att behandla och fatta beslul i ärenden inom
ministerkommitténs kompetensområde, när ministrarna inte är samlade.

Fyra fackminislerkonferenser arrangerades inom
Europarådets ram under året: den 6-8 maj i Strasbourg för ministrar ansvariga
för migrations-frägor (konferensen hölls på svenskt initiativ och med invandrarminister
Karin Andersson som ordförande), den 20-21 maj juslilieministerkonfe-rens i
Luxemburg, den 21-23 maj kommunministerkonferens i Madrid och den 21-22 oktober
planministerkonferens i London.

Arbetet på
en ny långtidsplan (1981-1986) för Europarådels aktiviteter avslutades 1980.
Dessa aktiviteter, för vilka närmare redogörs nedan under

II, indelas i åtta sektorer, fördelade på 15
huvudkommittéer. Som grund

principer i den nya långfidsplanen anges fortsalt arbete för skydd av

individen och för en balanserad utveckling i Europa. Ett återkommande

tema inom de olika sektorerna är även ökad satsning på jämställdheisfrå-

gorna.

Europarådels
budget för 1980 uppgick fill ca 255938200 franska francs. Sveriges bidrag var totalt
9368000 FF, vari ingick bl. a. amortering på den nya Europarådsbyggnaden med I
milj. FF, bidrag till Europeiska farmako-pén med 233000 FF, bidrag till
Europeiska ungdomsfonden med 183000 FF samt fortsatt kapilaltäckning och ärligt
bidrag lill Europarådets fond för bosättning och regional utveckling med 356000
FF.

Ordförandeskapet i ministerkommittén/ställföreträdarkommittén
roterar halvårsvis i alfabetisk ordning mellan medlemsländerna. Efter ministerkommittémötet
den 16 oktober övertog Sverige ordförandeposten för den därpå närmast följande sexmånadersperioden.

2. 66:e ministerkommittémötet

Europarådets 66:e ministerkommittémöle ägde rum den 10
april 1980 i Lissabon under ordförandeskap av den portugisiske utrikesministern
Frei-tas Do Amaral. Det var första gången sedan Europapalatset togs i bruk 1977
som ett ministermöte hölls utanför Strasbourg.

Den svenska delegationen leddes av utrikesminister Ola
Ullsten.

Mötets dagordning omfattade konferensen om säkerhet och
samarbete i

Skr. 1981/82:53 4

Europa (ESK), balansproblemen i Europa, framsteg i det
europeiska samarbetet samt FN-frågor.

1 diskussionen om ESK rådde bred enighet att händelserna i
Afghanistan inte fick omintetgöra ESK-processen. Snarare, framhölls det, borde
Madrid-konferensen kunna bli än mer betydelsefull i det aktuella krisläget.
Kommentarerna hölls i övrigt på ett allmänt plan. Flertalet delegationer
uttalade sig för en jämvikt mellan de olika huvudområdena för konferensen (de s.
k. korgarna). Ett undantag härvidlag utgjorde Förbundsrepubliken Tysklands
utrikesminister Genscher som närmare utvecklade varför korg tre (humanitära och
liknande frågor) borde ges speciell tyngd.

Utrikesminister Ullsten drev i sitt inlägg kravet på en
europeisk nedrustningskonferens, vilken borde behandla såväl kärnvapen som
övriga vapen. Sverige var berett åta sig värdskapel. En dylik konferens borde
emellertid inte sammankallas innan man kunde räkna med att den också kom att
avsätta konkreta resultat. Förberedelsearbetet blev därför avgörande.
Nedrustningsfrågorna, inklusive tanken på nyssnämnda konferens, borde
sammanfattningsvis bli en viktig punkt vid Madrid-mötet, framhöll den svenske
utrikesministern, som avvisade alla tankar på att inställa mötet på grund av
den sovjefiska invasionen i Afghanistan.

Det andra huvudämnet för ministrarnas diskussioner var
obalansen i Europa, dvs. närmast frågan om utjämning av de ekonomiska och
sociala olikheterna i Europa och den roll Europarådet kan spela i detta sammanhang.
Del var en allmän uppfattning all organisationen i samband med utarbetandet av
sin sexåriga långtidsplan borde undersöka möjligheterna att spela en aktivare
roll för alt få till stånd en mer balanserad utveckling i Europa. Förstärkta
resurser till bosätlningsfonden kunde vara ett sätt alt bidra lill att minska
olikheterna. Ett förslag om upprättande av en fond för tekniskt samarbete för
de ekonomiskt svagare medlemsstaterna vann däremot inte gehör. Majoriteten av
dellagarna, däribland Sverige, ansåg att redan existerande instrument häri"ör
inom andra internationella organ var tillfyllest.

Ministerkommittén antog två uttalanden vid mötet. Det ena
rörde den amerikanska gisslan i Iran och innehöll fördömande av brott mot de mänskliga
rättigheterna och särskilt bruket av våld och terrorism som politiskt
instrument. Irans brott mol Wien-konventionen om diplomatiska förbindelser
fördömdes likaså. 1 en deklaration om Afghanistan uttryckte ministrarna sin
stora oro över den försämring av det internationella läget som den sovjetiska
invasionen medfört och krävde omedelbart och villkorslöst tillbakadragande av
de sovjetiska styrkorna.

3. 67:e ministerkommittémötet

Arets andra ministerkommittémöte avhölls den 16 oktober.
Som ordförande fungerade den spanske utrikesministern José Pedro Perez-Llorca.

Skr.
1981/82:53 5

Den
svenska delegationen leddes av utrikesminister Ola Ullslen.

Huvudämnet vid
ministrarnas diskussioner var även denna gång ESK i Madrid. Övriga punkier var
framsteg i det europeiska samarbetet, kampen mot fascism, rasism och terrorism,
balansproblemen i Europa, FN-frågor samt läget i Turkiet.

Under diskussionen om ESK
gjordes en rad uttalanden om behovet av konkreta och positiva resultat i Madrid
och talarna förklarade sig också vara besjälade av en vilja att arbeta för att
uppnå sådana. Slutsatsen var att Europarådsstalerna skulle arbeta målmedvetet
för all behålla ESK-processen, som man menade hade stort egenvärde. De flesta
talarna krävde en öppenhjärtig men opolemisk lillämpningsdebalt utan att
närmare gå in på hur denna avvägning skulle ske. Utrikesminister Ullslens
huvudinlägg koncentrerades kring rustningsläget och behovet av att i Madrid
komma överens om ett mandat för en europeisk nedrustningskonferens.

Diskussionen om Turkiet
inleddes av den turkiske utrikesministern Tiirkmen som redogjorde för
bakgrunden och motiven till militärkuppen den 12 september. Han försäkrade att
Turkiet var angeläget fortsätta samarbetet med Europarådet på alla områden och
hålla organisationen informerad om de åtgärder som vidtogs för all snarast
möjligt återinföra demokrati i landet. Utrikesminister Ullslen karakteriserade
i sitt inlägg militärkuppen som ett allvarligt bakslag för demokratin i Europa.
Han erinrade om Europarådet som en samarbetsorganisation för Europas demokratiskt
valda pariament. Ett land utan parlament hade ingen plats i en sådan
organisation och en återgång till demokrati i Turkiet var därför en förutsättning
för landels fortsatta medlemskap.

Diskussionen om fascism,
rasism och terrorism ägde mm mot bakgrund bl.a. av det blodiga altentalet mol
synagogan i Paris en kort tid innan. Ministerkommittén fördömde i klara ordalag
varje terroraktion oavsett vem som utför den eller vilka motiv som må ligga
bakom. 1 detta sammanhang rådde enighet om behovet av ett närmare samarbete
mellan medlemsstaternas regeringar, särskilt grannländer, för att kunna
effektivt bekämpa terrorismen.

//.
Verksamheten inom organisationens åtta huvudsektorer 1. Mänskliga rättigheter

Arbetet
inom denna sektor har bedrivits i huvudkommittén för mänskliga rättigheter (CDDH)
och tre expertkommittéer. Särskilda expertmöten har vidare ägt rum för alt
diskutera dels problem som sammanhänger med del stigande antalet klagoförfaranden
på internationell nivå beträffande mänskliga rättigheter, dels del av Sverige i
Förenta nationerna initierade förslagel till konvention om tortyr.

Det
tidigare under året instiftade "European Human Rights Prize" tilldelades
efter förslag av den parlamentariska församlingen den interna-

Skr.
1981/82:53 6

tionella juristkommissionen i Geneve. Priset skall utgöra
en hedersbetygelse till en individ, en grupp av personer, en institution eller
en internationell icke-slatlig organisation som på ell föredömligt sätt verkat
för att skydda och främja mänskliga rättigheter i enUghet med principerna om
individens frihet, politisk frihet och domstolarnas självständighet under
lagen.

Den expertkommitté som arbetar med utvidgning av
rättighetslistan i den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter (DH-EX)
överiämnade under året lill huvudkommittén sill utkast till ett sjätte
tilläggsprotokoll jämte en förklarande rapport. Sedan mandatet utvidgats även lill
frågor om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter har expertkommittén
sökt att arbeta fram en förteckning över dessa rättigheter mot bakgrund av en
utredning om vad medlemsstaternas grundlagar innehåller på detta område.
Förteckningen skall utgöra grundvalen för ett noggrannare studium angående
vilka rättigheter som har en sädan karaktär alt de lämpar sig för inkludering i
ett sjunde tilläggsprotokoll lill den europeiska konventionen om mänskliga
rättigheter. Man räknar med att kommittén skall vara klar med sitt utkast till ell
sådant tilläggsprotokoll tidigast 1982.

En särskild expertkommitté om rätlen alt få tillgång till
information från offentliga myndigheter (en underkommitté till nyss nämnda
expertkommitté) har under året arbetat fram ett utkast till rekommendation
upptagande åtta olika principer, vilka man anser skall vara vägledande på
delta område, liksom en bakgrundsrapport. (Rekommendationen behandlades av
huvudkommittén vid dess möte i maj 1981.)

Expertkommittén
för information och undervisning fortsatte sitt arbete med olika projekt för
förbättrad undervisning, forskning och information om mänskliga rättigheter.
Europarådets direktör för mänskliga rättigheter underströk vikten av att
Europarådet tilldelas fortsatta resurser för denna verksamhet som har stor
betydelse för skyddet och främjandet av dé mänskliga rättigheterna. I projekten
ingår ett som avser utbildning av polisen i frågor om mänskliga rälligheter: ell
annat gäller undervisningen i ämnet på universitetsnivå, särskilt inom de
juridiska fakulteterna.

Från huvudkommitténs eget arbete må följande nämnas.
Kommittén företog en första läsning av ovannämnda utkast till det sjätte tilläggsproto-kollel
fill den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter jämte en förklarande
rapport. Det beslöts all protokollet och rapporten skulle för yttrande
överlämnas till vissa andra organ inom Europarådet. Avsikten är att
huvudkommittén skall företa en andra — och förhoppningsvis sista -läsning av
dessa dokument vid sitt möte i november 1981.

Belräffande frågan om vilka ekonomiska, sociala och
kulturella rättigheter som eventuellt kan inkluderas i den europeiska
konventionen om mänskliga rättigheter (uppföljning av ministrarnas deklaration
den 27 april 1978) hölls ett kort meningsutbyte mot bakgrund av arbetet i
vederbörande expertkommittéer.

Skr.
1981/82:53 7

Huvudkommittén
diskuterade även olika åtgärder för att minska den växande balansen av ärenden
i kommissionen för de mänskliga rättigheterna.

1
ett yttrande lill ministerkommittén med anledning av församlingens
rekommendation 799 (1977) om utlänningars politiska rättigheter och status
uttalas all det för närvarande inte är tillrådligt att ändra artikel 16 i den
europeiska konventionen om mänskliga rättigheter. Denna artikel möjliggör
införandet av begränsningar i utlänningars politiska verksamhet. Det fanns inte
tillräckligt stöd i huvudkommittén för en ändring.

Preliminära
diskussioner ägde slutligen rum om utformningen av ell av ställförelrädarkommiltén
begärt yttrande över vilka åtgärder som bör vidtas för alt avskaffa
dödsstraffet i fredstid. Till grund för ställföreträdar-kommitténs begäran
ligger bl. a. församlingens rekommendation 891 (1980) och resolution 727 (1980)
saml en resolution från 12:e justilieminislerkon-ferensen. (Frågan behandlades
på hytt vid huvudkommitténs möte i maj 1981.)

2.
Sociala frågor och arbetsmarknadsfrågor a) Social trygghet

Huvudkommittén
för social trygghet (CDSS) har sedan flera år för Europarådets del samverkat
med internationella arbetsorganisationen (ILO) för alt åstadkomma en konvention
om sjukvård för turister och andra som tillfälligt vistas i annat land. Delta
arbete slutfördes i oktober 1980 och resulterade i en konvention som slår öppen
för undertecknande av alla europeiska stater som tillhör ILO. Den kan senare
tillträdas även av utomeuropeiska länder.

Konventionen
avser att tillförsäkra den som blivit sjuk eller skadas den omedelbara vård som
hans tillstånd kräver, på samma villkor som om han varit försäkrad i landet.
Överenskommelsen har karaktär av ramkonvention, vilken förutsätter följdförhandlingar
i kostnadsfrågor m.m. mellan enskilda länder eller gmpper av länder.

Arbetet på en revision av
den europeiska socialförsäkringsbalken av år 1964 fortsatte under året. Som ett
led i arbetet på en ulvidgning av skyddet för mänskliga rättigheter har
kommittén beslutat alt vid den fortsatta revisionen särskilt studera
garantierna för rätten till social trygghet och sä långt möjligt fastställa en
individuell rätt lill denna.

På
grundval av arbetet i en underkommitté kunde vidare framläggas en studie om den
sociala tryggheten för tjänstemän i internationella organisationer. Likaledes
har färdigställts jämförande studier av dels invaliditetsbegreppen i olika
länders socialförsäkring, dels familjemedlemsbegreppet. Sådana studier har
betydelse exempelvis i försäkringsfall som samtidigt berör systemen i flera
länder.

Slutligen
beslöt huvudkommittén all påbörja undersökningar av dels hur

Skr. 1981/82:53 8

socialförsäkringen
kan bidra till förebyggande åtgärder, dels den organisatoriska och finansiella
innebörden av alt garantera ett lands hela befolkning rält till sjukvård inom
socialförsäkringens ram (i de länder där försäkringen fortfarande är begränsad
till yrkesverksamma och deras familjemedlemmar).

b) Social
omvårdnad m. m.

Tyngdpunkten
i arbetet inom huvudkommittén för sociala frågor (CDAS) har under året legat på
arbetsmarknadsfrågorna (se vidare nedan under d).

På
del sociala området avslutade huvudkommittén bl. a. sill arbete med en
rekommendation om familjerådgivning, R (80) 12, vilken därefter antagits av ställföreträdarkommiltén.
Huvudkommittén har vidare låtit publicera en studie om nya strukturer och
former för socialtjänsten. Denna lägger särskild tonvikt på frågor om Ivärfackliga
centra och metoder för att stärka klientmedverkan i socialtjänsten.

En underkommilté
har under året påbörjat en studie om det frivilliga arbetets roll inom
socialtjänsten. De förslag på det sociala området som under senare år kommit
från de europeiska familjeministerkonferenserna har vidare analyserats.

c) Migration

Inom
huvudkommittén för migrationsfrågor (CDMG) har uppföljningen av den i maj 1980
genomförda fackministerkonferensen varit en viktig punkt på dagordningen.
Arbetet har syftat till att ge ministerkonferensens riktlinjer formen av
operationella aktiviteter inom främst tre områden:

-
framtiden för andra
generationen invandrare

-
kulturellt samarbete i samband
med migration

-
utlänningars politiska
rättigheter och andra frågor med anknytning till medborgarskap och naturalisation

Ministerkommittén
antog i september rekommendationen R (80) 14 om åtgärder för att underlätta
återanpassningen av migrerande arbetare till hemlandet. Medlemsstaterna
uppmanas att på olika sätt, l.ex. genom bilaterala kontakter och avtal, ägna ålervandringsfrågorna
större uppmärksamhet och att vidta särskilda åtgärder bl.a. i syfte alt skapa
arbetstillfällen i utvandringsländerna.

1
oktober fattade ställföreträdarkommiltén ett principbeslut om alt låta förbereda
anordnandet av en andra migralionsministerkonferens.

d) Övriga
arbetsmarknadsfrågor

Huvudkommittén
för sociala frågor (CDAS) påbörjade 1980 arbetet med en rekommendation om skydd
mot arbetslöshet. Framför allt de sydeuropeiska länderna är pådrivande, medan
bl. a. de nordiska staterna varit mer tveksamma under hänvisning till att
organisationer som ILO och OECD är mer lämpliga för denna typ av aktivitet.
Arbetet med denna rekommendation kommer alt fortsätta under 1981.

Skr. 1981/82:53 9

En
rapport med jämförande studie om lagstiftning och annan reglering av nattarbete
och de sociala konsekvenserna av dylikt arbete presenterades under året.
Studien har gjorts av en särskild expertgrupp inom ramen för Europarådets
stipendieprogram för social forskning.

Flera
andra rapporter som initierats av kommittén lades fram. Dit hör t. ex.
"Åtgärder på kort, medellång och lång sikt inom ramen för en aktiv arbetsmarknadspolitik"
medan andra rapporter behandlar uppsägning och varsel, respektive arbetstagares
fackliga rättigheter i multinationella företag.

Frågor
rörande arbetstagares organisationsrätt, mötesrätt och informationsrätt har
behandlats i särskilda expertgrupper.

På
uppdrag av ministerkommittén påbörjade slutligen CDAS inom hela sitt
ansvarsområde ett arbete som syftar till en förstärkning av de sociala och
ekonomiska rällighelerna.

Enligt
direktiven skall CDAS i delta arbete utgå bl. a. från parlamentariska
församlingens rekommendation 839 (1978) om revision av den europeiska sociala
stadgan.

e) Jämställdhetsfrågor

Jämslälldhetsfrågorna
har sedan 1979 behandlats i en särskild expertkommitté (CAHFM). Kommitién har
gjort en översyn av Europarådets aktiviteter på området och föreslagit olika
nya insatser inom ramen för Europarådets långlidsplan. Dessa åtgärder, som
gäller l.ex. projekt och utredningar om kvinnorepresentationen i politiken,
vuxenutbildning för kvinnor och lagstiftning mol könsdiskriminering, avses i
första hand behandlas inom huvudkommittéerna. Kommittén har också
rekommenderat åtgärder för att främja jämställdheten mellan könen i
Europarådels egen personalpolitik.

Samtliga huvudkommittéer
och ad-hoc-kommiltéer har rekommenderats av ministerkommittén att kontinuerligt
bevaka jämställdhelsfrågorna i sitt arbete och rapportera om hur detta
fortlöper.

CAHFM
kommer att ersättas av en ny kommitté, där jämställdhets-aspekten betonas
tydligare i såväl namn som mandat: den nya "kommittén för jämställdhet
mellan kvinnor och män" får framför allt samordnande och påtryckande
uppgifter.

f) Befolkningsstudier

Ställföreträdarkommiltén
beslöt under hösten dels att uppmärksamma medlemsländerna på betydelsen av all
statistik över befolkningsomfiytl-ningar inom och mellan länderna blir
jämförbar och dels att sprida information till medlemsländernas regeringar om
nya trender i dödligheten hos Europas befolkning.

Expertkommittén
för befolkningsfrågor (CAHED) arbetar f.n. med expertgrupper för studier av
dödlighet, länder med höga födelsetal, hushålls-och familjeutveckling samt
befolkningsstrukturen i storstäderna.

En
större befolkningskonferens planeras till 1982.

Skr. 1981/82:53 10

3. Utbildning, kultur och idrott al Utbildning och kultur

Kulturslyrelsen,
eller rådet för kultursamarbete, (CDCC) är det samordnande organet för frågor
som rör utbildning och kultur.

Frågor
rörande högre utbildning handläggs av en särskild kommitté, "Standing Conference
for University Problems" (CC-PU), vilken är underställd kulturslyrelsen.
Inom sitt arbetsfält driver CC-PU bl.a. olika verksamheter för att underlätta
studier i annat land. Kommittén har i detta syfte slutfört arbetet på en europeisk
studenthandbok. 1 samarbete med olika universitet har vidare anordnats ett
antal kortare forskarkurser.

På
skolområdet driver kulturstyrelsen ett projekt på temat "Preparalion for
Life": hur skolan skall förbereda 14- 19-åringar för livet efter avslutad skolgång.
Man har koncentrerat sig på liv i samhälle, arbetsliv och samlevnadsformer.

Arbetet
på områdena vuxenutbildning och språkundervisning bedrivs i projekten "Adull
Education" och "Modern Languages".

På
kulturområdet driver styrelsen två projekt. Det första projektet, "Cullural
Development Policies", är uppdelat i två grupper. Den ena är mest policyinriktad
och diskuterar frågor som rör europeisk kulturpolitik. Den andra gruppen består
av 21 städer som utbyter ertarenheter om hur kulturpolitik bedrivs på del
lokala planet. Södertälje och Örnsköldsvik deltar från svensk sida.

Det
andra kulturprojektet, "Culture and Media", behandlar media av typ lokal-/närradio
och TV, och hur dessa kan användas som kulturpolitiskt medel att nå olika medborgargrupper.

Ell
nytt projekt om utbildning och kulturell utveckling för invandrare påbörjades
under året.

Inom
ramen för kultursamarbetet har vidare upprättals ett datorbaserat informationssystem
om pedagogisk forskning "European Documentation and Information Syslem for
Education" (EUDISED). Möjligheterna till samarbete med EG undersöks f. n.

Förberedelserna
inför Europarådets utbildningsministerkonferens i Lissabon 1981 slutfördes
under året. Temat för konferensen är "Education of the three to eighl years
old".

På
svenskt initiativ hölls ett uppföljningsmöte för det seminarium om barn och
kultur som hållits i Sverige 1979.

b) Idrott

Ett
informellt idroltsministermöte ägde rum i Strasbourg den 20 mars 1980. Mötets
huvudsyfte var att ministrarna skulle ges tillfälle utbyta åsikter om de
förestående olympiska sommarspelen i Moskva. Den svenska delegationen leddes
av regeringens specielle sakkunnige på idrotlsom-rädet, riksdagsledamoten Rolf Rämgård.

Skr.
1981/82:53 11

4. Ungdomsfrågor

a) Europeiska ungdomsfonden

Sverige bidrar tillsammans med andra medlemsländer med
frivilliga bidrag till fondens verksamhet utöver de medel som anslås reguljärt.
Fonden ger på ansökan bidrag till verksamheter anordnade av europeiska
ungdomsorganisationer.

b) Europeiska ungdomscentret

Ungdomscentrel har under året arrangerat ett antal kurser
om aktuella ungdomsfrågor saml språkkurser.

5. Hälsovård

Huvudkommittén för hälsovårdsfrågor (CDSP) har under 1980
slutbehandlat rapporten "Frågor i samband med döden". Flera länder, bl.a.
Sverige, hade emellertid svårigheter alt ansluta sig lill de föreslagna rekommendationerna
t. ex. om särskilda vårdinrättningar för svårt cancersjuka. De konklusioner
som slutligen kunde antas får därmed närmast ses som bidrag till den
fortlöpande debatten om vård i livels slutskede.

En
relativt omfattande jämförelse av kostnaderna i de olika medlemsländerna för
sjukvård bedriven inom resp. utom sjukhus har företagits. En rapport angående
vård av narkotikamissbrukare har vidare antagits. På grund av viss oenighet har
dock behandlingen av den föreslagna rekommendationen härom dragit ul på liden.

Eu
preliminärt förslag om insatser mol sjukhusinfektioner prövas f. n. försöksvis
vid några sjukhus i olika länder. När denna verksamhet avslutats avser kommitién
slutföra arbetet med en rekommendation på området. Bland pågående aktiviteter
kan även nämnas problem med befolkningsgrupper som avstår från förebyggande
åtgärder, alkoholkonsumtion hos ungdom och frågan om förebyggande insatser inom
skolan mot narkotikamissbruk.

Till ämnen
för kommande års forskningsprogram har föreslagits bl.a. "Problem vid sjukhusliknande
vård av gamla i hemmet" och "Okonventionella metoder för diagnos och
behandling av sjukdom".

Förberedelser
har också skett för det hälsovårdsministermöte som ägde rum i Madrid i
september 1981. (Mötet ägnades främst åt förebyggande insatser och hälsoupplysning.)

6. Miljö- och regionala planeringsfrågor

a) Miljöfrågor

Vid miljöminislermötel i Bern i september 1979
undertecknade flertalet medlemsländer, däribland Sverige, en konvention för
skydd av Europas flora och fauna. Samtidigt beslöts att en interimskommitté
skulle tillsältas

Skr.
1981/82:53 12

med uppgift att förbereda arbetet inom konventionens ram,
innan densamma trätt i kraft. Interimskommittén har under 1980 utarbetat
förslag till procedurregler för konventionens beslutande organ saml
specificerat de frågor som skall prioriteras vid konventionens ikraftträdande.

1 slällföreträdarkommitténs resolutioner R (79) 9 och R
(79) 10 fastlades reglerna för del "europeiska nätverket av biogenetiska
reservat", vilket syftar lill att bevara representativa naturtyper och
landskap. Arbetet med utväljandet och avsättandet av biogeneliska reservat
pågår nu i medlemsländerna. Våtmarker och hedar hör till de naturtyper, som i
första omgången skall inrymmas i nätverket.

Arbetet inom huvudkommittén för naturvård och
naturresurser (CDSN) har under året koncentrerats på frågor om natur- och
landskapsvård, mark för friluftsliv samt skydd för hotade växt- och djurarter.

Speciella studier om olika djur- och växlgrupper pågår och
publiceras efter hand. Detta gäller för grupper som däggdjur, fåglar, grod- och
kräldjur, fiskar och vissa ryggradslösa djur som fjärilar saml för kärlväxter.
Information och naturvårdsundervisning ägnas vidare stor uppmärksamhet. Här
kan särskilt hänvisas lill arbetet inom Europarådets "Information Centre
for Nature Conservation".

Nästa europeiska miljöministerkonferens planeras äga rum i
Grekland i maj 1983 och särskilt behandla frågor om skydd av kuster och
stränder.

b) Regional planering, byggnadsvård och stadsplanering

Under 1980 har huvudkommittén för regional planering och
byggnadsvård (CDAT) antagit riktlinjer för den nya långtidsplanen 1981-86,
vilka bl.a. innebär, att CDAT:s hittillsvarande ansvarsområde delas upp i tre
sektorer: "Regional Planning", "Urban Policies" resp. "Archileclural
Herilage". Fr. o. m. 1981 kommer delta arbete att bedrivas i två separata
kommittéer. "Regional Planning" behandlas i en särskild kommitté (CDAT)
medan "Urban Policies" och "Archileclural Heritage" behandlas
i en ny kommitté (CDUP).

Ansvarsområdet rörande "Archileclural Herilage"
ansluter sig till del arbete som tidigare bedrivits i CDAT med tillägg för
vissa ämnesområden som av parlamentariska församlingen förts fram som angelägna,
t. ex. arkeologi och landsbygdsarkileklur.

Under året har CDAT framlagt förslag lill rekommendationer
rörande specialiserad utbildning av arkitekter, stadsplanerare, civilingenjörer
och landskapsarkitekter. Dessa rekommendationer har också antagils av ministerkommittén.
Ett symposium angående hantverkets betydelse för byggnadsvården genomfördes planenligt
med bl.a. svensk rapportering rörande hantverkets situation i Skandinavien.

CDAT har vidare fatlat beslut om en revidering av 1976 års
rapport om bevarandesitualionen i Europa. Man har också beslutat att prioritera
informationssidan och framför allt koncentrera insatserna på bulletinen
"A future for our past".

Skr.
1981/82:53 13

Den
femte europeiska planministerkonferensen avhölls i oktober 1980. Huvudteman var
den framlida inriktningen av konferensens verksamhet saml frågan om en
europeisk konvention rörande regional planering. Vidare presenterades en
rapport om det hittillsvarande samarbetet sedan den första ministerkonferensen
1970. - Den spanska regeringen inbjöd lill nästa ministerkonferens 1982.

Stadsförnyelsekampanjen
som drivs i kommitténs regi har under året förberetts i samtliga stater. Den
inleddes formellt vid planministerkonferensen i London i oktober 1980.

7. Regionala
och kommunala frågor

Huvudkommittén
för regionala och kommunala frågor (CDRM) ägnade sina två plenarmöten under
året i huvudsak åt de frågor som behandlals vid kommunministerkonferenserna i
Stockholm 1978 resp. Madrid 1980. Riktlinjerna drogs dessutom upp för den
femte kommunministerkonferensen i Lugano 1982.

De
särskilda projekt som f.n.,bedrivs inom CDRM gäller kommunal självstyrelse,
kommunal demokrati, kommunal administration, kommunal ekonomi och
glesbygdsfrågor.

Vid
konferensen i Madrid behandlades dels invandrarnas politiska rättigheter och
deltagande i kommunal verksamhel, dels samarbete mellan statliga och kommunala
organ. Frågor kring del första temat diskuterades också vid ett kollokvium med
dellagande av ministrar och representanter frän såväl Europarådets
parlamentariska församling som Europarådets kommunalkonferens.

Vid
konferensen undertecknades, bl.a. av Sverige, en europeisk ramkonvention om
samarbete mellan lokala och regionala samhällsorgan över riksgränserna.

8. Rättsfrågor

a) Konventioner och rekommendationer

En
europeisk konvention om skydd för enskilda vid automatisk databehandling av
personuppgifter antogs av ställföreträdarkommiltén i september 1980.
Konventionen anger vissa grundläggande principer för dalaskydd och ger regler
för överföringen av dataregistrerade personuppgifter mellan
konventionsstaterna. Den öppnades för undertecknande den 28 januari 1981.
Utrikesminister Ullsten undertecknade för Sveriges del i Strasbourg samma dag.

I
rekommendation R (80) 2 uppmanas medlemsstaternas regeringar alt vid
utformningen av sin lagstiftning och praxis rörande diskretionär prövning inom
förvaltningsrätten följa vissa angivna riktlinjer. Dessa riktlinjer avser att
skydda den enskildes intresse av en korrekt, opartisk och snabb beslutsprocess.

Skr. 1981/82:53 14

I
rekommendation R (80) 3 riktas medlemsstaternas uppmärksamhet på det ökande behovei
av utbildning om de rättsliga aspekterna på datoranvändningen.

1
rekommendation R (80) 7 avseende tillämpningen av 1957 års europeiska utlämningskonvention
anmodas medlemsstaternas regeringar dels att ratificera konventionen, dels att
vid tillämpningen av densamma följa vissa principer för att åstadkomma ett så
skonsamt och snabbt utlämningsförfa-rande som möjligt.

1
rekommendation R (80) 8 avseende tillämpningen av 1959 års europeiska
konvention om inbördes rättshjälp i brottmål rekommenderas medlemsstaternas
regeringar dels att ratificera konventionen, dels alt vid tillämpningen av
densamma följa vissa angivna principer för alt åstadkomma ett snabbi och
effektivt samarbete,

I
rekommendation R (80) 9 rörande utlämning av brottsling till stat som inte är
medlem av Europarådet anmodas medlemsstaternas regeringar att inte bevilja
utlämning när en begäran därom härrör från stat som inte tillträtt den
europeiska konventionen om mänskliga rättigheter och det finns goda skäl (substantial
grounds) att anta, antingen att begäran om utlämning gjorts i syfte att lagfora
eller straffa vederbörande på grund av ras, religion, nationalitet eller politiska
åsikter, eller alt hans situation kan menligt påverkas (be prejudiced) av något
av nämnda skäl. Regeringarna anmodas vidare att rätta sig efter inlerimsåtgärder
som den europeiska kommissionen för mänskliga rälligheter kan anvisa enligt
punkt 36 i sina procedurregler. Som exempel på sådana åtgärder nämns begäran
att uppskjuta en utlämning i avvaktan på kommissionens beslut.

1
rekommendation R (80) 10 uppmanas medlemsstaternas regeringar att införa vissa
bankrutiner i syfte att försvåra ett återinförande i del ekonomiska systemet
av pengar som ätkommits genom brott.

I
rekommendation R (80) 11 uppmanas medlemsstaterna alt följa i rekommendationen
angivna principer vid lagstiftning och praxis rörande häktning i avvaktan på
rättegång.

b)
Kommittéarbetet

Under
huvudkommittén för juridiskt samarbete (CDCJ) pågår utredningsarbete på en rad
områden i syfte alt uppnå ökad rättslikhet mellan Europarådels medlemsländer.
Bland de ämnen som utretts under 1980 kan nämnas automatisk databehandling av
rättslig information, makars rättigheter, äganderättsförbehåll,
bidragsförskott, följdverkningar i bevishänseende av nya metoder att återge
handlingars innehåll, mentalsjukas rättsliga ställning, konsumentskydd och
statligt ansvar för skada som har vållats av administrativ myndighet.

CDCJ
har under året föreslagit ställförelrädarkommiltén all bl.a. anta utkastet till
den i del föregående nämnda konventionen om skydd av enskilda vid automatisk
databehandling av personuppgifter saml att anta

Skr.
1981/82:53 15

utkast lill rekommendationer om medicinska dalabanker,
åtgärder för alt underlätta rättslig prövning saml om konsumentskydd genom
konsumentskyddsorgan.

Huvudkommittén för brottsfrågor (CDPC) höll 1980 sitt 29:e
möte; vid detta antogs bl. a. de tidigare nämnda rekommendationerna R (80)
7-11.

Bland de frågor som under året behandlades av kommittéer
under CDPC märks - utöver de ämnen som lett till rekommendationer - ekonomiska
brott, terrordåd, internationellt samarbete ifråga om brott mot konst, vapenkontroll
samt vissa frågor rörande kriminalvård i anstalt.

c) Övrig verksamhet

Det tolfte europeiskajustitieminislermötet hölls i
Luxemburg den 20-21 maj 1980. Vid mötet diskuterades bl. a. förlust av
rättigheter som alternativ lill frihetsstraff, effektivitetsproblem i
rättsskipningen, föråldrade lagar samt avskaffande av dödsstraffet.

Del tionde kollokviel om europeisk lag hölls i Liége den
23-25 september 1980. Kollokviel hade som tema "Forskningen och
lagen" och behandlade problem i samband med rättslig kontroll av
forskningsverksamheten.

Massmediekommittén (CAHMM) har under året främst
diskuterat de underställda expertgruppernas arbete med kommunikationsproblem,
televisionsutbudets inverkan på andra media, olika elektroniska media saml
europeiska och nordiska satellitprojekt.

Europarådets expertkommitté om "Legal Aspects of
Territorial Asylum and Refugees" (CAHAR) överlämnade i november 1979
förslag till en överenskommelse om överförande av ansvar för flyktingar.
Förslaget godtogs sedermera av ministerkommittén och överenskommelsen öppnades
för undertecknande den 16 oktober 1980. Överenskommelsen har hittills trätt i
kraft mellan Sverige och Norge. Ytteriigare sju stater har undertecknat men
ännu inte ratificerat.

Överenskommelsen har till syfte att underlätta
tillämpningen av bestämmelser om resedokument i art. 28 i 1951 års
flyktingkonvention och paragraferna 6 och 11 i tillägget till konventionen.
Den reglerar fördelningen av ansvaret för utfärdande och förlängning av
resedokument i de fall då en flykting lagligen byter vistelseland. Den nya
staten blir normalt ansvarig efter två års accepterad vistelse. Fram till
ansvarsövergången är den lidigare staten skyldig alt låla flyktingen återvända
och detta även under viss tid efter del alt resedokumentets giltighetstid har
löpt ut.

III. Europarådets fond för bosättning och regional
utveckling

Fonden för bosättning och regional utveckling (Resettlemenl
Fund) bildades 1956 som ell instrument i flyktingpolitiken men används numera
huvudsakligen för alt stödja sysselsättnings- och bostadsbyggnadsprojekt i
regioner med stora befolkningsomflyttningar. I den diskussion som förts

Skr.
1981/82:53 16

del senaste året om Europarådets bidrag till en balanserad
ekonomisk och social utveckling i medlemsländerna har frågor om fondens
inriktning och verksamhetsformer intagit en framträdande plats.

Fondkapitalet uppgick vid utgången av 1980 till nära 17
milj. US dollar jämte reserver och vinstmedel pä drygt 46 milj. dollar. Sedan
sin tillkomst och fram till slutet av 1980 har fonden främst genom upplåning på
den internationella kapitalmarknaden kunnat finansiera lån för projekt i medlemsstaterna
om totalt I 140 milj. dollar. Italien har varit den ojämförligt största
låntagaren med inemot 50% av beviljade medel, följt av Turkiel som erhållit
knappt 20%. Under de senaste åren har fondens verksamhet expanderat starkt och nyullåningen
under 1980 uppgick lill 210 milj. dollar. Trols denna expansion väntade vid
årsskiftet 1980/81 projekt för 1 000 milj. dollar på finansiering. De
föreliggande lånebehoven och diskussionen om balanserad utveckling i Europa har
aktualiserat frågan om förstärkning av fondens kapital genom nyteckning av
andelar. Förhandlingar härom förs inom styrelsen.

IV. Övrigt

Inom Europarådets ram har Sverige sedan 1975 varit
anslutet till konventionen om utarbetande av en europeisk farmakopé. Denna
består av en samling officiella kvalitetsnormer för läkemedel med bindande
giltighet i de länder som tillträtt konventionen. Arbetet utförs av den
europeiska farmakopékommissionen, som under åren 1969-1977 utgav en första upplaga
av den europeiska farmakopén. Kommissionen arbetar f. n. på andra upplagan.

Under 1980 var 15 länder anslutna till konventionen,
däribland Danmark, Island, Norge och Sverige. Finland, som inte är medlem av
Europarådet, sänder regelbundet observatörer till arbetet.

Sverige har deltagit i samtliga tre kommissionsmöien under
1980. 12 svenskar har ingått i 14 av de 24 expertgrupper, som bearbetar och
föreslår det vetenskapliga innehållet i farmakopén. Experimentellt arbete för far-makopéns
räkning har i Sverige utförts vid socialstyrelsens läkemedelsavdelning saml
vid Apotekens centrallaboratorium (ACL) och vissa industriföretag.

Den europeiska farmakopén har bl. a. från svensk sida
kritiserats för att omfatta alltför många gammalmodiga läkemedel. Kommissionen
beslöt i november 1980 all starta ell projekt för omprioritering av
arbetsuppgifterna i syfte all modernisera urvalet av läkemedel i farmakopén.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981