om fortsatt giltighet av lagen (1952:98) med särskilda bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål
1981-10-29 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1981/82:55, om fortsatt giltighet av lagen (1952:98) med särskilda bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål
Dokumentets text
Prop.
1981/82:55
Regeringens proposition
1981/82:55
om
fortsatt giltighet av lagen (1952:98) med särskilda bestämmelser om tvångsmedel
i vissa brottmål;
beslutad
den 29 oktober 1981.
Regeringen
föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagils upp i bifogade utdrag
av regeringsprotokoll.
På
regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN
CARL
AXEL PETRI
Propositionens
huvudsakliga innehåll
I
propositionen föreslås att 1952 års lag med särskilda bestämmelser om tvångsmedel
i vissa brottmål skall få fortsatt giltighet till utgången av år 1982.
1
Riksdagen 1981182. I saml. Nr 55
Prop. 1981/82:55 2
Förslag
till
Lag
om fortsatt giltighet av lagen (1952:98) med särskilda bestämmelser om tvångsmedel
i vissa brottmål
Härigenom
föreskrivs att lagen (1952:98) med särskilda bestämmelser om tvångsmedel i
vissa brottmål, vilken enligt lag (1980:907) gäller till utgången av år 1981,
skall ha fortsalt giltighet till utgången av år 1982.
Prop.
1981/82; 55 3
Utdrag
JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanlräde 1981-10-29
Närvarande:
statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Ullslen, Wikström, Friggebo,
Dahlgren, Åsling, Söder, Johansson, Wirtén, Andersson, Boo, Petri, Eliasson, Elmstedt,
Tilländer, Ahriand, Molin
Föredragande:
statsrådet Petri
Proposition
om fortsatt giltighet av lagen (1952:98) med särskilda bestämmelser om
tvångsmedel i vissa brottmål
1
Inledning
Bestämmelser
om tvångsmedel vid beivran av broll finns, förutom i rättegångsbalken (RB), i bl.a.
lagen (1952:98) med särskilda bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål.
Lagen innehåller tilläggs- och undantagsbestämmelser lill den grundläggande
regleringen i rättegångsbalken, bl.a. med avseende på möjligheterna till
telefonavlyssning. Lagen är tidsbegränsad och gäller efter den senast gjorda
förlängningen till utgången av år 1981 (prop. 1980/81:33, JuU 13, rskr 44, SFS
1980:907).
Tvångsmedelskommiltén
(Ju 1978:06) har till uppgift att utarbeta en permanent reglering som ersätter
bl.a. 1952 års lag. I avvaktan på resultatet av kommitténs arbete har fråga
uppkommit om ytterligare förlängning av giltigheten av denna lag.
Sammanfattande
redogörelser för behandlingen av frågan om den framlida regleringen av
telefonavlyssning och vissa andra tvångsmedel och för Ivångsmedelskommilléns
direktiv (Dir 1978:57) finns intagna i prop. 1979/80:49. I sammanhanget kan
nämnas att lagen (1969:36) om telefonavlyssning vid förundersökning angående
grovt narkotikabrott m.m. upphört att gälla vid utgången av juni 1981 med
anledning av de ändringar i narkotikastrafflagen (1968:64) resp. lagen
(1960:418) om straff för varusmuggling som har beslutats av riksdagen under
1980/81 års riksmöte (prop. 1980/81:76, JuU 25, rskr211, SFS 1981:226 och 227).
Förulsältningama för telefonavlyssning vid förundersökning angående grovt
narkotikabrott och grov varusmuggling av narkotika regleras numera i 27 kap. RB.
Prop.
1981/82:55 4
2
Gällande ordning
Rättegångsbalken
(RB) innehåller regler om användning av tvångsmedel under förundersökning.
Bestämmelserna kännetecknas allmänt av en strävan att begränsa användningen av
tvångsmedel till fall då misstanke om mera allvarlig brottslighet föreligger.
1 27
kap. finns bestämmelser om bl.a. beslag och telefonavlyssning. Enligt 27 kap.
2 § andra meningen RB krävs för beslag av vissa skriffiiga meddelanden att det
är fråga om brott för vilket ej är stadgat lindrigare straffan fängelse i två
år. I 27 kap. 9 § RB finns bestämmelser som ger en domstol möjlighet att
förordna om kvarhållande av poslförsändelse m.m.
Enligt
27 kap. 16 § RB får en domstol lämna tillstånd till telefonavlyssning när
någon kan skäligen misstänkas för brott för vilket inte är stadgat lindrigare
straffan fängelse i två år. Som förutsättning gäller dessutom att åtgärden
skall vara av synnerlig vikt för utredningen. Beslutet får avse samtal till och
från en telefonapparat som innehas av den misstänkte eller eljest kan antas
komma alt begagnas av honom.
Tillstånd
till telefonavlyssning skall gälla viss tid, högst en vecka, från den dag då
tillståndet delgavs telefonanstaltens föreståndare. Om misstanken gäller grovt
narkotikabrott eller grov varusmuggling av narkotika, får tillståndet meddelas
för högst en månad.
Belräffande
granskning av uppteckning som har gjorts när samtal avlyssnats gäller
bestämmelserna i 27 kap. 12 § första siycket RB om undersökning och granskning
av enskild handling. Detta innebär bl.a. att uppteckningen inte får närmare
undersökas av annan än domstolen, undersök-ningsledaien eller åklagaren. Dock
får sakkunnig eller annan som anlitas för eller hörs under utredningen granska
uppteckningen efter anvisning av domstolen, undersökningsledaren eller
åklagaren. Av 27 kap. 16 § RB följer slutligen att uppteckningen, i den mån
den innehåller något som inte är av betydelse för utredningen, skall efter granskningen
omedelbart förstöras.
Lagen
(1952:98) med särskilda bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål ger i
förhållande till RB utvidgade möjligheter till användning av tvångsmedel under
förundersökning.
Enligt
lagen, som gäller vid förundersökning angående vissa brott mol rikets säkerhet
och vissa andra grövre broll, kan ett skriftligt meddelande som avses i 27 kap.
2 § andra meningen RB tas i beslag, även om del för brottet är stadgat
lindrigare straff än fängelse i två år (3 §).
Förordnande
om kvarhållande av en postförsändelse m.m. enligt 27 kap. 9 § RB kan i vissa
fall meddelas av undersökningsledaren eller åklagaren (4 §). Beträffande
telefonavlyssning gäller alt tillstånd härtill får lämnas, även om det för
brottet är stadgat lindrigare straffan fängelse i två år. Om del är av
synnerlig vikt för utredningen får expediering av samtal lill och från en
apparat, som innehas eller eljesi kan antas komma att begagnas av
Prop.
1981/82:55 5
den
misstänkte, inställas eller fördröjas eller apparaten avstängas för samtal
eller uppgift inhämtas från telefonanstalt om samtal som har expedierats eller
beställts lill och från apparaten. Beslut om en sådan åtgärd meddelas av
rätten. Giltighetstiden för fillstånd till telefonavlyssning eller annan ålgärd
av angivet slag är högst en månad. Undersökningsledaren eller åklagaren får i
vissa brådskande fall själv besluta om åtgärden (5 §). Har undersökningsledaren
eller åklagaren gjort detta, skall anmälan ofördröjligen göras hos räiten, som
har att skyndsamt pröva ärendet (6 §).
1952
års lag ger även möjlighet till föriängning av den tid inom vilken häktningsframställning
enligt 24 kap. 12 § RB skall inges till rätlen (2 §). Beslul om sådan förlängning
meddelas av justitiekanslern.
1
detla sammanhang kan erinras om lagen (1975:1360) om tvångsåtgärder i
spaningssyfte i vissa fall. Enligt denna lag, som gäller till utgången av år
1981, får i vissa fall tvångsåtgärd såsom t,ex. telefonavlyssning tillgripas,
när ålgärden är påkallad för alt utröna om en terroristorganisalion planlägger
eller förbereder gärning som innebär våld, hot eller tvång för politiska
syften. Regeringen har nyligen i prop. 1981/82:45 föreslagit alt
giltighetstiden för lagen föriängs lill utgången av år 1982.
3
Rikspolisstyrelsens skrivelse
1
skrivelse den 16 oktober 1981 fill justitiedepartementet har rikspolisstyrelsen
(RPS) anfört att 1952 års lag är av grundläggande betydelse för den broftsbeiviande
verksamhet som RPS:s säkerhetsavdelning bedriver samt att lagens bestämmelser
sedan tillkomsten har utgjort stöd för tvångsåtgärder i ett stort antal fall.
Enligt RPS är det för säkerhetsavdelningens fortsatta verksamhel direkt avgörande
att lagens giltighetstid förlängs till dess motsvarande bestämmelser kan tas in
i RB.
4
Föredragandens överväganden
1952
års lag med särskilda bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål tar sikte
på brott som rör rikets säkerhet eller är av allmänfariig natur. Lagen gäller till
utgången av år 1981. I likhet med RPS anser jag att lagens giltighetstid bör
förlängas i avvaktan på resultatet av Ivångsmedelskommilléns arbete på en
permanent reglering av de möjligheter till Ivångsme-delsanvändning som finns
enligt lagen. Giltighetstiden bör nu lämpligen förlängas till utgången av år
1982.
Frågan
om förlängning är enligt min mening av sådan beskaffenhet att lagrådels hörande
skulle sakna betydelse.
Prop. 1981/82:55 6
5 Hemställan
Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att anta ett inom justitiedepartementet upprättat förslag fill
lag
om fortsatt giltighet av lagen (1952:98) med särskilda bestämmelser om
tvångsmedel i vissa brottmål.
6 Beslut
Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredraganden har lagt
fram.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981