Prop. 1981/82:56

Regeringens proposition

1981/82:56

om
kapitaltillskott till vissa statliga företag, m. m.

beslutad
den 29 oktober 1981.

Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

NILS
G. ÅSLING

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås att Statsföretag AB får ett kapitaltillskott på 1500
milj. kr. för att genomföra en finansiell rekonstruktion av Luossa-vaara-Kiimnavaara
AB (LKAB).

I
propositionen föreslås vidare att staten övertar Stora Kopparbergs Bergslags AB:s
aktier i SSAB Svenskt Stål AB och att ett avtal om kapitaltillskott till SSAB m.
m. godkänns. Dessutom föreslås att Statsföretag erhåller ett bidrag om 575
milj. kr. för akfieteckning i SSAB och alt staten dels lånar SSAB 150 milj.
kr., dels förfogar över slmkturlån om 550 milj. kr. för aktieteckning i SSAB.
Delta innebär att staten träder in som 25-procentig aktieägare i SSAB och att
en finansiell rekonstrukfion av bolaget möjliggörs.

För
den statliga varvskoncernen Svenska Varv föreslås ändrade riktlinjer för garanfier
avseende föriusttäckning för kundfordringar och fartygsprodukfion.

1
Riksdagen 1981182. 1 saml. Nr 56

Prop.
1981/82:56

Prop. 1981/82:56

Utdrag

INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1981-10-29

Närvarande:
statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Ullsten, Wikström, Friggebo,
Dahlgren, Åsling, Söder, Johansson, Wirtén, Andersson, Boo, Petri, Eliasson, Elmstedt,
Tilländer, Ahrland. Molin

Föredragande:
statsrådet Åsling

Proposition
om kapitaltillskott till vissa statliga företag, m.m.

1
Inledning

Riksdagen
har vid flera tillfällen behandlat frågan om statliga stödåtgärder lill Luossavaara-Kiirunavaara
AB (LKAB). Våren 1979 (prop. 1978/ 79:87, NU 1978/79: 30, rskr 1978/79:240)
beslöt riksdagen att staten skulle lämna Statsförelag AB ett tillskott av 700
milj. kr. för att genomföra en finansiell rekonslmklion av LKAB. Riksdagen
beviljade åren 1978 och 1979 särskilda anslag på resp. 200 milj. kr. och 135
milj. kr. för all upprätthålla sysselsättningen vid LKAB (prop. 1977/78:96, NU
1977/ 78:50, rskr 1977/78:225 och prop. 1978/79:87, NU 1978/79:42, rskr 1978/ 79:326).
Våren 1980 (prop. 1979/80:79, NU 1979/80:72, rskr 1979/80:380) beslöt riksdagen
om medelstillskotl lill Statsföretag för LKAB om 640 milj. kr., varav 440 milj.
kr. var avsett att täcka 1979 års förlust och 200 milj. kr. var avsett att
förstärka LKAB:s egna kapital.

Våren
1981 (prop. 1980/81:128, NU 1980/81:48, rskr 1980/81:301) beslöt riksdagen om
ett kapitaltillskott lill Statsföretag på totalt 1090 milj. kr. för aft läcka föriuster
hos LKAB för åren 1980 och 1981. LKAB:s förlust för år 1981 beräknas enligt
företagets prognos till ca 750 milj. kr. Medlen som är avsedda för
förlusttäckning för år 1981 utbetalas löpande under året i takt med all
förlusterna uppslår.

I
prop. 1980/81: 128 redovisades all LKAB med hänsyn fill den ogynnsamma
resultatutvecklingen påbörjat ett utredningsarbete med syfte att undersöka
förelagets utvecklingsmöjligheter på sikt. Utredningsarbetet som genomfördes
under första halvåret 1981 är en uppföljning och omar-

Prop. 1981/82:56 3

betning
av 1978 års s.k. stmklurutredning. Utredningen har avlämnat en rapport, LKAB-Struklumtredning
1981, och har bl.a. utrett frågan under vilka förutsättningar LKAB har
möjlighet att bedriva en företagsekonomiskt lönsam järnmalmsbrytning.
Utredningen har också studerat olika åtgärder som behövs för att förbättra
företagets konkurrenskraft och företagels finansiella situafion. LKAB:s
styrelse har därtill fastlagt en handlingsplan för förelaget för de närmaste
åren. På grundval härav finns ell underiag för att bedöma vilka insatser som
kan behöva göras i början av 1980-lalel för LKAB:s utveckling och näringslivet
i övrigt i malmfålten.

Öhrlings
Revisionsbyrå AB har på industridepartementets uppdrag gjort en analys av LKAB:s
resultatutveckling och finansiella situation. LKAB har inkommit med
kompletterande material.

Riksdagen
har vid flera tillfällen sedan år 1977 behandlat frågor som rör SSAB (prop.
1977/78:87, NU 1977/78:45, rskr 1977/78:198, prop. 1978/ 79:100 bil. 17, s.
211-212, prop. 1978/79:126, NU 1978/79:43, rskr 1978/ 79:369, prop. 1979/80:100
bil. 17, s. 328, NU 1979/80:51, rskr 1979/80:323, prop. 1980/81:67, prop.
1980/81: 100 bil. 17, s. 159, NU 1980/81:51, rskr 1980/81:266).

I
proposition 1980/81:67 om vissa frågor angående stålindustrin, m.m. redovisades
SSAB:s resultatutveckling åren 1978 och 1979. Då angavs också att prognosen för
år 1980 pekade på en förlust om ca 500 milj. kr. Resultatet för det året blev
dock drygt 80 milj. kr. sämre och förlusten uppgick fill 584 milj. kr. I nämnda
proposifion redovisades också SSAB:s målsättning alt under åren 1980-1982 uppnå
en sådan resultatförbättring all bolagets egna kapital kunde hållas intakt.
Därvid framhölls att detta skulle kräva väsentliga resultatförbättringar i
förhållande till uppgjorda prognoser. Vidare framhölls all del var svårt alt
bedöma SSAB:s resultat förär 1981.

Statsföretag
har i skrivelse den 27 oktober 1981 till regeringen hemställt om statlig
medverkan i nyemission i SSAB Svenskt Stål AB (SSAB) saml medelstillskotl på 1
900 milj. kr. för all genomföra en finansiell rekonslmklion av LKAB. Vidare
har Statsföretag hemställt om 400 milj. kr. för förlusttäckning och stmkturering
av andra dotterbolag, bl. a. Beroxo AB och AB Eiser.

I
en skrivelse till regeringen den 15 september 1981 har SSAB redogjort för
bolagets ekonomiska utveckling och konsekvenserna av vidtagna åtgärder.

Genom
skilda beslul, senast år 1980 (prop. 1979/80:165, NU 1979/80:69, rskr
1979/80:405), har riksdagen beslutat om statliga garantier, s. k. värdegarantier,
till Svenska Varv för föriusttäckning för kundfordringar och fartygsproduktion
enligt 1980 års beslul om sammanlagt 3 350 milj. kr. all utnyttjas lill
utgången av år 1984.

Jag
avser här att anmäla frågorna om medelstiUskott för finansiell rekonslmklion
av LKAB och statlig medverkan i nyemission i SSAB. Vidare vill

Prop. 1981/82:56 4

jag ta upp frågan om ändrade riktlinjer för garantier till
Svenska Varv avseende föriusttäckning för kundfordringar och fartygsproduktion.
Jag finner inte skäl att nu la upp lill behandling Statsföretags framställning
om tillskott för bl. a. Beroxo och Eiser.

2 Utvecklingen inom Statsföretagsgruppen

Statsföretagsgruppen redovisade för år 1980 ett överskott
efter finansiella intäkter och kostnader inkl. redan beslutade statliga
tillskott för förlusttäckning i LKAB och Uddcomb på 261 milj. kr. Motsvarande
resultat bedöms under innevarande år bli en förlust av ca 600 milj. kr.
Resultatet efter finansiella poster exkl. statliga tillskott utgjorde år 1980
en föriust av 280 milj. kr. och beräknas för innevarande år bli en föriust av
storleksordningen 1400 milj. kr. För år 1982 har Statsförelag gjort
bedömningen all konjunkturen kommer alt stärkas först under hösten.
Försäljningsintäkterna för gruppen beräknas öka från 15400 milj. kr. år 1981 fill
över 17000 milj. kr. år 1982. Rörelseresultatet väntas också förbättras men
trots detta är lönsamheten i flertalet av de drygt 30-talet direktägda
dotterbolagen och intresseföretagen fortfarande svag. Denna situation påverkar
också moderbolagets utveckling.

Den svaga lönsamheten i gruppen drabbar inte bara
moderbolagels inläktssida genom att koncernbidragen från dotterbolagen
begränsas utan även dess utgiftssida med svåra återverkningar på moderbolagets
resultat som följd. Omfattande stödinsatser måste göras i AB Statens Skogsindustrier
(ASSI), Beroxo och Eiser. Sammantaget innebär den fömlsedda
konjunkturutvecklingen med åtföljande bristande lönsamhet i gruppen svaga
resultat i moderbolaget. Som en följd härav kommer Statsföretags lidigare
uppsatta mål för bolaget - att täcka den balanserade förlusten före utgången av
år 1982 - inte att uppnås. Tvärtom vänds 1980 års förbättring till en årlig
kraftig försämring av det balanserade resultatet under perioden 1981-1983. För
år 1980 redovisade moderbolaget en nettovinst på 8C milj. kr. medan resultatet
för år 1981 väntas bli en förlust efter skatter på ca 300 milj. kr.
Konsekvensen blir en stark minskning av moderbolagels egna kapital.

Utvecklingen inom vissa av Statsföretags dotterbolag har
under år 1981 visat sig bli betydligt sämre än vad som tidigare antagits. Den
petrokemiska industrin upplever f.n. sin hittills djupaste lågkonjunktur
vilket har drabbat Beroxo både kostnadsmässigt och marknadsmässigt. För innevarande
år beräknas förlusten i Beroxo uppgå fill ca 180 milj. kr. Betydande förluster
väntas också uppstå de kommande åren. Eiser-koncernens resultat har försämrats
snabbt och tidigare givna tillskott från statens och Statsföretags sida kommer
inte alt vara lillräckliga för alt läcka Eiser-koncernens kapitalbehov för
perioden 1981-1983. I företagets långsikts-

Prop.
1981/82:56 5

plan
anges alt yllerligare insatser kommer att behövas för att anpassa koncernens
kapacitet och kostnader lill marknadsfömtsältningarna. Kapitalbehovet inom Eiser
för föriusttäckning för åren 1981-1983, soliditets-höjning och insatser för
produkt- och marknadsutveckling beräknas lill 300 milj. kr.

ASSLs
förlust för år 1981 efter finansiella intäkter och kostnader beräknas till ca
500 milj. kr. vilket innebär en betydande ekonomisk belastning i Statsföretags
bokslut. På gmnd av att en omvärdering av uppfattningen om marknadsförutsättningarna
för ASSI under andra halvåret 1981 slog igenom först i samband med bolagels åtlamånaders-bokslul
i oktober går det f. n. inte alt fömtsäga om detla kommer alt medföra krav på
kapitaltillskott från staten.

Svenska
Petroleum AB, där Statsföretag och statens vattenfalisverk äger hälften var av
aktierna redovisar för åren 1980 och 1981 stora förluster. En stor del av det
egna kapitalet är förbrukat. För att täcka årets förlust och den balanserade
förlusten för år 1980 har ägarna begärt ett tillskott pä 670 milj. kr.
Statsrådet Eliasson kommer senare i dag att föreslå regeringen att Svenska
Petroleum får stafiigl stöd för alt täcka förluster.

Jag
övergår nu till all redovisa mina synpunkter på Statsförelagsgmp-pen.

Väsentliga erfarenheter i
fråga om Statsföretags verksamhel har vunnits sedan Statsföretag bildades. På
grund av betydande engagemang i basindustrierna har Statsföretag uppvisat
stora föriuster sedan år 1976. Vidare har verksamheten präglats av omfattande
investeringar. Till övervägande del har investeringarna avsett nya anläggningar
och varit av expansions-. karaktär. Investeringarna inom Slalsföretagsgmppen
har varit 2—3 gånger större än i övrig industri. Statsföretag har också
medverkat i stmkturom-vandlingen av vissa branscher som drabbats av
avsättnings- och lönsamhetsproblem. Jag tänker här bl.a. på tekobranschen och
handelsstålindustrin.

Slatsföretagsgruppens
expansion, mätt såväl i antal anställda som i investeringar, i kombination med
en svag lönsamhetsutveckling har inneburit att verksamheten fått finansieras
främst med externt kapital som i betydande utsträckning utgjorts av statliga fillskott.
I prop. 1979/80:79 om kapiialfillskott till Statsföretagsgruppen, m.m. framhöll
jag alt alla fömtsättningar att successivt effektivisera företagsgmppens verksamhel
måste fillvaratas. Den anpassning av Slatsföretagsgruppens omfattning och verksamhel
som förutsattes i den nyss nämnda propositionen har inte skett. Statsföretags
egna resurser har varit ofillräckliga för all möta de stora krav på finansiell
medverkan som riktats mot moderbolaget från ett flertal dotterbolag. Därför har
betydande statliga fillskott fåll göras lill moderbolaget. Den ogynnsamma
resultatutvecklingen inom Statsföretagsgruppen har också inneburit stora
likviditetspåfrestningar på moderbolaget.

Av
skäl som jag tidigare har redogjort för är det enligt min mening

Prop. 1981/82:56 6

motiverat
alt överväga en omprövning av förutsättningarna för Statsföretags verksamhet.
Det kan också bli aktuellt med en översyn av Statsföretags nuvarande
sammansättning. Jag avser att låta genomföra en analys av dessa
frågeställningar och återkomma till regeringen med förslag härom våren 1982.

3
Finansiell rekonstruktion av LKAB

3.1
LKAB:s järnmalmsrörelse

LKAB:s
järnmalmsrörelse beslår av järnmalmsulvinning vid tre gruvor, Kiirunavaara, Svappavaara
och Malmberget.

Kimnarörelsen
bryter malm under jord i Kiimnavaara och i dagbrott i Svappavaara. I Kiirunavaara
bryts malmen nu kring 500 meters djup med utfraktssystem på 540- och 775-melersnivåerna.
Den senaste huvudtransportnivån har successivt tagils i drift sedan år 1979. Fr.o.m.
år 1984 kommer all produktion underjord att transporteras via denna nivå. Nästa
utfraklsnivå planeras till ca 1000 meters avvägning om traditionell transportnivå
anläggs. Produktionskapaciteten i Kiimnavaara ligger på ca 18 milj. lon färdiga
produkter per år. Malmen är en blandning av låg- och högfosformalmer och har en
genomsnittshalt av ca 60% järn och 0,9% fosfor. All råmalm vidareförädlas genom
sovring fill styckemalm och mull av hög- och lågfosforkvalitet. Den malm som
används för pelletstillverk-ning anrikas före pelletisering, varvid
fosforhalten nedbringas till lämplig nivå. Sedan den pågående ombyggnaden av pelletsverket
i Kiruna genomförts under hösten 1981 kommer årskapaciteten alt uppgå lill 3,5
milj. ton pellels.

Produktion
av apatit kommer alt påbörjas under andra halvåret 1981 sedan en investering i
ett nytt apatitverk genomförts. Denna produktion baseras på det fosforhaltiga
avfallet från anrikningsverket.

Malmen
i Kiruna har ett djupgående fill minst 1 500 meter och malmreserven uppgår
till ca 1 800 milj. ton, vilket vid nuvarande brytningslakt ger fyndigheten en
teoretisk livslängd på betydligt mer än 50 år. De loiala malmtillgångarna ned
till 1000-metersnivån medger brytning i ytterligare ca 30 år.

I
Svappavaara bryts malmen i dagbrott. Årskapaciteten för färdiga produkter är
3,5 milj. ton, varav närmare 3 milj. ton pellels. Den totala malmreserven uppskattas
lill ca 300 milj. ton, varav 150 milj. ton tekniskt kan brytas i dagbrott. Med
nuvarande brytningslakt ger detta en teoretisk livslängd på ca 30 år för dagbroltsbrytningen.

Kimnarörelsen
svarar också för lossning, lagring och utlastning vid företagels malmhamn i
Narvik. Kimnarörelsens produkter exporteras till främst Belgien/Luxemburg,
Västtyskland och Frankrike som tillsammans lar drygt 80% av leveranserna.

Prop.
1981/82:56 7

Malmbergsrörelsen bryter och förädlar järnmalm i
Malmberget. All brytning sker under jord på ca 500 meters djup med 600-metersnivån
som utfraklsnivå. Nästa utfraklsnivå planeras fill 815-melers djup. Malmfill-gångarna
uppskattas till ca 600 milj. ton. Ned lill 815-metersnivån har malmreserven
beräknats till ca 330 milj. ton, varför gmvans teoretiska livslängd till detta
djup uppgår till knappt 30 år fömlsatl all hela malmarean utnyttjas. I
Malmberget finns malmbehandlingsanläggningar för framställning av slig och pellels.

Produktionskapaciteten är ca 7 milj. lon färdiga produkter
per år, inkl. en pelletskapacitet på närmare 3 milj. ton. All malm förädlas
till lågfosfor-sliger och pellels. Bland lågfosforsligerna ingår specialsliger,
som används inom bl. a. järnpulvermelallurgin och den kemiska industrin.

Huvuddelen av Malmbergsrörelsens produkter levereras över
Luleå malmhamn. Viss leverans sker över hamnen i Narvik. Malmbergsrörelsens
huvudmarknad är länderna kring Östersjön, främst Finland och Polen. Utanför
Östersjön är Frankrike och Holland de viktigaste kundländerna. Inom Sverige
sker leveranser lill SSAB i Luleå och Oxelösund saml lill Höganäs AB.

LKAB:s järnmalmskapacitet uppgår sammanlagt fill ca 28
milj. ton per år färdiga produkter inkl. pelletskapacitet på drygt 9 milj. ton.
Försäljningen sker genom Malmexport AB som fill 90% ägs av LKAB och 10% av Gränges
AB.

Produktionen och leveranserna av järnmalm har under de
senaste åren utvecklat sig enligt följande.

Prognos

1979 1980 1981

Produktion, milj. ton 23,6 24,1 21,2

Leveranser, milj. ton 26,7 21,1 18,5

3.2 Övriga verksamheter

LKAB har under en följd av år försökt bredda sin verksamhel
så att den skulle omfatta områden även utanför järnmalmsverksamhelen. Dessa
satsningar, som omfattat betydande insatser på prospektering och projektverksamhet,
har resulterat i inriktning på gm v- och mineralverksamhel samt satsningar inom
energiområdet, LKAB äger samtliga aktier i AB Statsgm-vor som bryter sulfidmalm
och volfram i Bergslagen saml i AB Forshammars Bergverk som bryter och
förädlar industrimineral i Bergslagen och Dalsland. År 1977 bildades LKAB Prospektering
AB som bedriver prospekteringsverksamhet och LKAB International AB som
bedriver internationell konsultverksamhet. Under år 1980 bildades
dotterbolaget Viscaria AB som kommer att svara för verksamheten i den nya
kopparmalmsgruvan Viscaria. LKAB:s kol verksamhel bedrivs i LKAB Kolulveckling
AB med dotterbolaget LKAB Kolförsäljning AB. LKAB är vidare delägare i

Prop.
1981/82:56 8

AB
Svensk Alunskiffemtveckling, Ranslads Skifferaktiebolag, Svenskt Kolkonsortium
AB saml Skandinavisk Reduksjonsverk A/S.

Styrelsens
handlingsplan innefattar en omprövning av LKAB:s verksamhet utanför
järnmalmsområdet. Beslut har fattats om att LKAB:s kolverksamhet skall
begränsas till att endast omfatta deltagande i Svenskt Kolkonsortium AB.

3.3
Resultatutveckling

Resultatutvecklingen
i koncernen under åren 1978-1980 jämte prognos för år 1981 upprättad i slutet
av oktober redovisas i följande tabell.

Prognos

Milj.
kr.

1978

1979

1980

1981

Rörelsens
intäkter

1935

2267

2317

2220

Rörelsens
kostnader

-2200

-2324

-2189

-2163

Rörelseresultat
före

avskrivningar

- 265

- 57

128

57

Avskrivningar
enligt plan

- 234

- 244

- 258

- 298

Finansiella
intäkter

och
kostnader

- 176

- 191

- 222

- 449

Resultat
efter finansiella

intäkter
och kostnader

- 675

- 492

- 352

- 690

Extraordinärt
netto

- 192

- 10

- 2

- 40

Ägartillskott

-1- 500

+ 440

-t- 340

-1- 750

Resultat
före boksluts-

dispositioner
och skatt

- 367

- 62

- 14

20

Nettoresultat

- 219

- 45

- 102

- 10

Till
följd av den djupa lågkonjunkturen inom Europas stålindustri sjönk malmleveranserna
under år 1980 fill 21,1 milj. ton från 26,7 milj. ton år 1979. Malmlagren
uppgick vid 1980 års utgång lill knappt 7 milj. ton. För år 1981 budgeterade
LKAB en leveranskvantitel av 20,5 milj. ton. I företagels budget beräknades
förlusten efter finansnetto och fastighetsskatt lill 750 milj. kr. Utvecklingen
under år 1981 har inneburit all leveranserna blev lägre än budgeterat. Malmleveransema
beräknas nu lill 18,5 milj. ton. Malmlagren vid 1981 års utgång beräknas uppgå
till närmare 9 milj. ton. För att hejda lageruppbyggnaden har LKAB genomfört
produktionsminskningar under året. Under sommaren 1981 genomfördes ett produkfions-stopp
på åtta veckor vid samtliga anläggningar. Vidare stoppades produktionen en
vecka i september och fyradagars produklionsvecka tillämpas i Kimna under
hösten fram lill årsskiftet 1981/82.

Rörelseresultatet
för år 1981 beräknas trots leveransminskningen bli något bättre än vad som
budgeterats, framför allt på grund av dollarkursens uppgång. P. g. a.
extraordinära kostnader för förtidspensionering under år 1981 redovisar
företaget ändock en förlust på 750 milj. kr. Som framgår av tabellen beror en
betydande del av resultatförsämringen på alt ränleunderskoltet ökar snabbt till
följd av ökad upplåning för finansiering

Prop. 1981/82:56 9

av
pågående investeringsprogram och för finansiering av rörelseunderskot-len. Dämtöver
påverkas de finansiella kostnaderna med ca 150 milj. kr. beroende på
valutakursförändringar under året.

Koncernens egna kapital
har trols netloförluster sedan år 1978 kunnat bibehållas och beräknas uppgå lill
1 300 milj. kr. vid slutet av år 1981. Delta är en följd av all staten via
Statsföretag varje år Ullskjutil medel för förlusttäckning saml att
Statsförelag tecknat nyemitterade aktier i LKAB åren 1979, 1980 och 1981. Den
statliga finansieringen inkl. aklieägarfinan-siering under perioden 1978-1981
uppgår lill sammanlagt 2765 milj. kr.

Lånefinansieringen
minskade under åren 1978 och 1979, vilket möjliggjorts av den statliga slödfinansieringen.
Under år 1980 ökade emellertid lånefinansieringen, vilket framför allt var hänförligt
lill utländsk upplåning.

I den stmklurutredning som
LKAB genomförde år 1978 konstaterades att företagel trots försämrade
förutsättningar på marknaden hade goda möjligheter all överleva som
järnmalmsproducent. 1 en uppföljning av utredningen har LKAB analyserat de
väsentligaste avvikelserna i ulfall mot de prognoser som gjordes i den lidigare
utredningsrapporten. Utredningen hade inte förutsett den konjunkturkris inom
stålindustrin som inträdde kring halvårsskiftet 1980 och följakfiigen inte
heller de ökade finansiella kostnader som drabbade förelaget. Uppföljningen
visade vidare kraftiga avvikelser avseende kostnaderna för
järnvägstransporterna vilka inte kunde nedbringas som utredningen fömlsatl.

3.4
LKAB:s strukturutredning 1981

LKAB:s
stmklumlredning 1981 har utförts av en arbetsgmpp som har bestått av
representanter för LKAB:s företagsledning, de fackliga organisationerna och
Statsföretag. Arbetsgmppen har gjort en analys av stål- och malmmarknadens
utveckling, produktions- och produktstruktur, marknadsstrategi, produktivitet,
investeringar, järnvägsfrakter, personalutveckling och kapitalbehov,

3.4.1
Stål-och malmmarknaden

Efter
konjunkturnedgången inom stålindustrin år 1980 har produktionsutvecklingen för
stål omvärderats i olika internationella prognoser. Stålprognoserna indikerar
nu en väsentligt lägre fillväxtlakt än för några år sedan. LKAB har gjort en
bedömning enligt vilken världsproduktionen av stål vid 1980-talels mitt uppgår lill
820-835 milj. ton, vilket kan jämföras med 1979 års produktion pä 747 milj. lon
och 1980 års på 718 milj. lon. Den förväntade ökningen, som motsvarar en
genomsnittlig årlig lillväxtlakl på ca 2,5% fram lill år 1985, är ojämnt
fördelad på olika ländergmpper. LKAB:s prognoser ligger något lägre än lidigare
publicerade internationella prognoser över stålprodukfionens utveckling.

Västvärldens
tre stora stålproducerande områden, de Europeiska Ge-

Prop. 1981/82:56 10

menskaperna
(EG), Japan och Förenta staterna har under en följd av år visat stagnalionstendenser.
För LKAB:s del är det i synnerhet stagna-fionen inom EG, där LKAB:s malm har
sin dominerande marknad, som är särskilt allvarlig. Den akluella bedömningen är
alt stålproduktionen inom EG inte kommer tillbaka lill 1971 -1974 års höga
nivåer under överskådlig tid utan kommer att pendla mellan ca 125 milj. lon och
145 milj. ton i olika konjunkturlägen.

LKAB:s
andra mer betydande marknadsområde är Östersjöländerna. Polen, som för bara
några år sedan var LKAB:s Iredje största avnämar-land, har f.n. mycket svåra
interna problem och framlidsutvecklingen måste enligt LKAB bedömas som osäker.

Behovet av järnmalm för en
råstålproduklion på 820-835 milj. lon uppgår totalt till ca 1000 milj. ton. Vid
en världsprodukfion av 835 milj. ton råstål kan behovei av importmalm enligt
LKAB beräknas till 445 milj. lon, vilket kan jämföras med den internationella
handeln med järnmalm år 1979 på 390 milj. ton. De stora expansionsområdena när
del gäller järnmalmsexporten är Brasilien och Australien, i mindre utsträckning
också Sydafrika och Indien. LKAB:s beräkningar för år 1985 pekar på ett
importbehov av järnmalm i Västeuropa på drygt 130 milj. lon vid en något lägre
stålproduktion på grund av en minskad förbrukning av egna malmer,
huvudsakligen fosforhaltiga minettemalmer. Importen av järnmalm till Västeuropa
år 1979 uppgick lill 127 milj. ton. Slutsatsen är således att importen av järnmalm
lill Västeuropa inte kommer alt öka nämnvärt över 1979 års nivå. LKAB antar all
järnmalmsmarknaden i mitten av 1980-talet kommer att karaktäriseras av en
bättre balans mellan utbud och efterfrågan och att brist på järnmalm endast kan
länkas uppstå vid en eventuell extrem högkonjunktur.

Avsättningen
av LKAB:s högfosformalmer är hell beroende av efterfrågan hos de stålproducenter
som framställer stål ur fosforråjärn. LKAB räknar med att kunna avsätta endast
4-6 milj. lon högfosformalmer vid mitten av 1980-talel mol f. n. ca 10 milj.
lon. Produkfionen av lågfosforrå-järn beräknas komma alt öka fram till mitten
av 1980-talet till följd av processomläggningar från högfosfor- till lågfosfordrift.
LKAB räknar med att öka sina leveranser av lågfosformalm till Västeuropa från
den nuvarande nivån som ligger på 6—7 milj. ton per år.

Under
1970-talet har världens pelletskapacitet ökat hastigt. Sedan år 1977 har ca 30
milj. ton exportinriktad, delvis slålverksägd kapacitet tillkommit. Till följd
av den stagnerande råslålprodukfionen har den snabba utbyggnaden inte mötts av
motsvarande eflerfrågeökning. Flera pellels-producenter har på gmnd av den
uppkomna överkapaciteten tvingats stänga sina verk. LKAB har en pelletskapacitet
på 9 milj. lon och levererade 5 milj. ton pellets under år 1980. Leveranserna till
Västeuropa uppgick till 2 milj. ton och LKAB räknar endast med långsam ökning
av pelletsex-porten under de närmaste åren. Pelletsmarknaden inom EG är
dessutom

Prop.
1981/82:56 11

intäckl
genom att flera stålverk inom EG har investerat i utomeuropeiska pelletsverk.
De har därför genom delägarskap och dessutom genom långsiktiga leveransavtal
täckt sitt behov av pellets. Utanför EG har LKAB marknad för masugnspellets i
Sverige, Finland och Österrike. Flera östeuropeiska länder är dessutom
intresserade av LKAB:s pellets.

LKAB
framställer också s. k. direklreduklionspellets som används för framställning
av järnsvamp. Överkapaciteten för järnsvampproduktion i världen är f.n. mycket slor.
Även med ett anlagande om en myckel hög produktionsökning fram till millen av 1980-lalel
finns det redan nu på marknaden tillräcklig kapacitet för direklreduklionspellets
hos malmpro-ducenlerna. LKAB beräknar alt den möjliga exporten av direklreduklionspellets
uppgår till 3-5 milj. lon per år.

När
det gäller prisutvecklingen anser LKAB att det föreligger en risk att
järnmalmspriserna inte kommer att kunna hålla jämna steg med den internationella
inflationsutvecklingen. Malmpriserna kommer sannolikt all som hittills under
vissa år språngvis höjas kraftigt efter perioder av stagnation eller kanske t.
o. m. nedgång.

Leveranserna
från LKAB lill EG har under 1970-lalet sjunkit från drygt 20 milj. lon till
15-16 milj. lon. Minskningen beror på att LKAB inte kunnat öka sina lågfosformalmleveranser
i takt med att efterfrågan på högfosformalmer minskat. LKAB:s marknadsandel
inom EG-området har under denna lidsperiod sjunkit från 22% till 14%.
Målsättningen är all även efter högfosformarknadens nedgång uppnå en avsättning
av 20 milj. ton per år inom EG. Detla motsvarar en marknadsandel på ca 16%. Leveranserna
av pellels och lågfosformalm måste därför ökas jämfört med de senaste åren till
15 -16 milj. lon per år. LKAB räknar med att detla skall kunna åstadkommas med
olika marknadsålgärder. För att nå en större och mer regelbunden avsättning
kommer LKAB alt försöka uppnå fastare kontraktsformer än hittills med
malmköparna.

I
1981 års struklumtredning har del ekonomiska utfallet vid alternativa
marknadsutvecklingar analyserats. Kapacitetsutnytljandet för anläggningarna
varierar för dessa alternativ till mellan 70 och 85 %. Avsättningsriskerna
bedöms främst vara hänförbara lill lågfosformalm och pellets vilket styrkts av
uppföljningen av 1978 års stmktumlredning där målsättningarna beträffade dessa
produkter inte nåddes.

Det
alternafiv som ligger lill gmnd för bedömningarna av förelagels kapitalbehov
baseras på en leveransnivå som i genomsnitt uppgår till knappt 22 milj. ton per
år under de närmaste åren. Enligt företagels handlingsplan beräknas
leveranserna på sikt kunna ökas till 25 milj. lon i genomsnitt per år.

3.4.2
Produktions- och produktstruktur

LKAB:s
leveranser har de senaste åren till ca 45% utgjorts av högfos-formalm. Som
tidigare nämnts kommer denna marknad snabbt alt minska

Prop.
1981/82:56 12

vilket
medför att leveranserna av högfosformalm inom några år kommer all sjunka lill
nivån 4—6 milj. lon per är. En avgörande fråga för LKAB är därför hur en
anpassning fill de nya förhållandena dels produktionstekniskt, dels marknadsföringsmässigt
bör ske. Förelaget anser att de produk-fionstekniska frågorna bör kunna lösas
ulan nya stora investeringar genom att öka andelen av lågfosformalm vid brytningen
i Kiruna lill ca 50% av bmien malm och genom pelletisering av högfosformalm i Kimna
vid del nu utbyggda pelletsverket i Kiruna.

LKAB:s produktionssystem
består f. n. av tre gruvor, två hamnar och ca 500 km järnväg. En naturlig fräga
inom 1981 års struklumtredning har därför varit om detla produktionssystem är
optimalt från företagsekonomisk synpunkt. För alt belysa dessa frågor har det
ekonomiska utfallet beräknats för ett antal olika produklionsstmkturer vid
olika antaganden om tillgängligt marknadsutrymme. Resultatet av dessa
beräkningar har visat all den nuvarande strukturen, dvs. alla enheter i drift,
ger det bästa resultatet om den totala produktionsvolymen är ca 23 milj. ton
eller större. Härav har företaget dragit slutsatsen att om det långsiktiga
målet för marknadsutvecklingen uppnås bedöms totalresultatet bli bäst med alla
produktionsenheter i drift. Denna slutsats gäller under vissa förutsättningar
om prisutveckling och kostnadsutveckling etc. och sedan varaktiga förändringar,
t. ex. effektivisering och rationalisering av verksamheten, genomförts. När del
gäller att vidta åtgärder av typen konjunkluranpass-ning måste yllerligare
faktorer beaktas och tillfälliga undanlag kan komma att göras från de långsiktiga
slutsatserna. Avgörande för frågan om produktionsstrukturen är således om den erforderiiga
leveransvolymen, minst 23 milj. lon per år, kan uppnås. Som tidigare framgått
utgår bedömningen av förelagets kapitalbehov frän en genomsnittlig leveranskvantitel
de närmaste åren om ca 22 milj. lon per år. Det långsiktiga målet är att
leveranserna ska uppgå till 25 milj. ton per år, varför nuvarande produktionsstmk-lur
t. v. anses motiverad.

3.4.3
Produktivitet

LKAB:s
produktivitet steg under hela 1960-lalet med 6,5% per år bl.a. tack vare en
ökad produkfion. Under början av 1970-lalel var produktiviteten, mätt som
produktion per anställd, i stort sett oförändrad för att sedan sjunka under
åren 1975-1978 som en följd äv den minskade produkfionen. Trots en återhämtning
sedan år 1978 är produktiviteten i dag inte högre än i slutet av 1960-talet
vilket måste betecknas som mycket otillfredsställande, särskilt när man lar
hänsyn till de investeringar som genomförts. Med hänsyn till den otillräckliga
produktivitetsutvecklingen och lill att malmpriserna väntas släpa efter den
allmänna pris/kostnadsutvecklingen konstaterar företaget att det är nödvändigt
att göra stora insatser för att förbättra produktiviteten. I förelagels
handlingsplan fastslås att produktiviteten vid utgången av år 1983 skall uppgå fill
minst 4500 lon per årsanslälld, vilket är

Prop.
1981/82:56 13

30%
högre än år 1980. Rationaliseringsmöjligheterna finns bl.a. inom administrationen
liksom i produktionen genom fortsatta process- och metodförbättringar samt
inom verksamheten i hamnarna och hanteringen i anslutning till
järnvägstransporterna. Den viktigaste fömlsällningen för alt denna rafionaliseringspotential
skall kunna utnyttjas är en betydligt ökad personalrörlighet, såväl externt som
internt. Som ett led i rationaliserings-arbetet avser företaget att överföra
övertalig personal till en särskild organisatorisk enhet som kommer all
sysselsättas med olika projekt, utbildning m.m.

3.4.4
Investeringar

För
perioden 1982-1986 beräknas investeringsulbetalningarna inom järnmalmsrörelsen
i löpande penningvärde uppgå till ca 350 milj. kr. per år. Detta innebär att
investeringarna kommer all ligga på en väsentligt lägre nivå än under de
senaste åren och planen fömtsätter alt endast för järnmalmsverksamheten
nödvändiga investeringar kommer alt genomföras.

I
mitten av 1980-talet måste LKAB la ställning till de investeringar som
erfordras i Kimna och Malmberget för brytning av malm på djupare nivåer än
nuvarande huvudutfraklsnivåer.

Projektarbete
bedrivs för att utforma ett gruvsystem som skall kunna tas i drift i Kiirunavaara
då malmen ovanför den nuvarande huvudtransportnivån har tagit slut. Med gmvsyslem
avses här inte enbart transportapparaten utan hela flödet inom gmvan, dvs.
såväl brytning som transport. Undersökningsarbeten och snedbanedrivning har
redan påbörjats och måste enligt förelaget fortsätta med oförändrad takt för
att skapa erforderligt beslutsunderlag.

Gmvsyslem
av den typ som f. n. används i Kiruna innebär att investeringsbeslut måste tas
som leder lill utbetalningar under en lång tidsperiod innan intäkter från
verksamheten flyter in. Trots att kapitalkostnaden för en konventionellt
utformad huvudnivå mätt i kronor per ton är låg i förhållande lill alt starta hell
nya järnmalmsgruvor, ligger del totala investeringsbeloppet i
storleksordningen närmare 2000 milj. kr. i dagens penningvärde. LKAB strävar
efter att hitta gruvsystem som kräver mindre insatser och där man samtidigt kan
utnyttja lidigare gjorda investeringar i större utsträckning än vad som
hittills har varit fallet. Företagel anser att möjligheterna att hitta sådana
lösningar är goda, vart'ör storieken på investeringsbeloppet kan komma all
reduceras och beslutstidpunkten senareläg-gas. LKAB räknar med att
anläggningsarbetena för en konventionell huvudnivå skulle behöva påbörjas
under åren 1985-1987.

När
det gäller Malmberget påverkas beslutstidpunkten för en ny huvudnivå av den
omfattning i vilken olika malmkroppar kommer alt brytas hksom av råmalmsullaget
under de närmaste åren. Invesleringsarbetena behöver enligt LKAB knappast
påbörjas förrän under senare delen av 1980-lalel. Den bedömda kostnaden för en
ny konventionell huvudnivå är ca 750 milj. kr. i dagens penningvärde.

Prop. 1981/82:56 14

3.4.5 Järnvägsfrakter

LKAB betalade år 1980 för järnvägsfrakter 596 milj. kr.
till statens järnvägar (SJ) och 101 milj. kr. till Norske Slalsbaner (NSB),
totalt 697 milj. kr. Kostnaderna för järnvägstransporterna tar i anspråk drygt
30% av LKAB:s malminläkler. LKAB och SJ har gemensamt genomfört en jämförelse
mellan malmbanan i Norrbotten och malmbanor hos ell större antal internationella
gruvbolag som konkurrerar med LKAB. Jämförelserna har syftat till att jämföra
malmbanan med konkurrenternas järnvägar i fråga om teknisk och administrativ
standard. Studien har resulterat i ett gemensamt konstaterande att en
betydande rationaliseringspotential föreligger. SJ, NSB och LKAB har kommit
överens om all samarbeta i ett projekt som syftar fill att systematiskt
avhjälpa dessa brister. Samarbetet väntas leda lill en sänkning av
trafikföretagens kostnader, vilket på sikt bör medföra en minskning av LKAB:s
transportkostnader.

LKAB:s styrelse har i en skrivelse till regeringen den 5
februari 1981 hemställt alt avgifterna för malmfrakterna skall sänkas. LKAB
understryker i skrivelsen alt nuvarande fraktvillkor är kommersiellt oskäliga
och att ett bibehållande av dessa villkor skulle äventyra malmfältsgruvornas
fortlevnadsmöjligheter. LKAB föreslår att avgiften för malmfraklerna skall
motsvara kostnaderna för malmtrafiken för SJ inkl. kapitalkostnader för reinvesteringar
och rationaliseringsinvesleringar. Enligt LKAB:s bedömning skulle SJ, även om
nuvarande malmfrakler halverades, fortfarande ha full kostnadstäckning inkl.
kapitalkostnader för reinvesteringar och rationaliseringsinvesleringar.

3.4.6 Personalutveckling

Vid LKAB:s produktionsanläggningar i Norrbotten och Narvik
fanns i september 1981 följande personalstyrka.

Tjänstemän Arbetare Totalt

Kiruna 869 3 092 3 961

Malmberget 446 1447 1893

Luleå 38 114 152

Narvik 114 483 597

Totalt 1467 5136 6603

LKAB-koncernen har f.n. 7300 anställda. Sedan mitten av
1970-talet har personalstyrkan inom järnmalmsrörelsen minskal med ca 1 500
personer. 1 oktober 1976 infördes anställningsstopp vid LKAB:s anläggningar i
Norrbotten och Narvik. Under åren 1978 och 1979 fick LKAB efter riksdagsbeslut
särskilda statliga medel lill investeringsarbeten för att upprätthålla
sysselsättningen för den övertaliga personalen. Härigenom sysselsattes drygt
400 årsarbetare båda åren. För att minska övertalighelen erbjöds under år 1978
också personal över 57 år frivillig förtidspension.

Prop. 1981/82:56 15

Dessutom
permilterades större delen av de anställda i fyra veckor sommaren 1978. För
att möta leveransuppgången under år 1979 hävdes anställningsstoppet för vissa specialkalegorier
av anställda.

En
viss balans inom arbetarkategorin uppnåddes i början av år 1980 men den
kraftiga nedgången i leveranserna under andra halvåret 1980 tvingade företaget
att genomföra kortfidspermiltering under två veckor i november. Under år 1981
har korttidspermiltering skett i fyra veckor i anslutning till semestern.
Vidare stoppades produktionen i Kiruna under en vecka i september och
fyradagars produktionsvecka tillämpas fram lill årsskiftet.

Förelagels
prognoser för leverans- och produktionsutvecklingen leder lill alt del framlida
personalbehovet är lägre än antalet anställda f. n. För att öka
konkurrenskraften måste kostnaderna för produktion och administration
nedbringas. Företagsledningen har gjort bedömningar som indikerar en
övertalighet på ca 300 tjänstemän och drygt 600 kollekfivanställda. Övertaligheten
är fördelad på samtliga produktionsställen. Lönerna för denna personalstyrka
ingår i prognoserna över företagets kapitalbehov. LKAB har under år 1981
erbjudit frivillig förtidspensionering ål tjänstemän födda år 1923 och
tidigare. Genom denna åtgärd beräknas ca 100 personer lämna förelaget. Enligt
företagels bedömning beräknas övertalighelen beträffande arbetare vara eliminerad
vid utgången av år 1983 förutsatt att produktionen uppgår lill minst 24 milj.
lon per år. Övertaligheten beräknas kunna lösas genom naturlig avgång fömlsatl
att de finansiella fömtsättningarna står lill buds.

LKAB
avser att överföra övertalig personal till en särskild organisatorisk enhet
som kommer att sysselsättas med projektarbeten, utbildningsverksamhet m. m.

LKAB
har gemensamt med kommunerna i malmfälten deltagit i utredningar som syftar fill
att sfimulera industriell diversifiering. Detta har resulterat i de s. k.
Gällivare- och Kimnaprojekten som arbetar med utredningar om olika projekt som
kan ge sysselsättning inom malmfälten. Viss nyetablering har skett härigenom.
LKAB anser alt ytterligare sysselsättning bör kunna beredas genom dessa
projekt om särskilda finansiella medel ställs till förfogande av samhället.

3.5
LKAB:s kapitalbehov

LKAB
har redovisat prognoser över företagets resultatutveckling och finansiella
ställning för den närmaste femårsperioden. Öhrlings Revisionsbyrå AB har gjort
en bedömning av förelagels kapitalbehov för perioden 1982-1984.

Enligt
prognosen väntas leveranserna år 1982 öka till 20,5 milj. lon från 1981 års
låga nivå på drygt 18 milj. lon. I slutet av år 1982 kan konjunkturen komma
all förbättras för all kulminera under år 1983.

Nettoresullalel
bedöms innebära fortsatta förluster för varje enskilt år

Prop. 1981/82:56 16

med
undanlag för de år förelaget väntar sig en högkonjunktur på malmmarknaden. Även
med en förväntad halvering av de svenska fraktsatserna för malmtransporlerna
har resultatet för år 1982 bedömts till en förlust på ca 500 milj. kr.

Den förväntade
utvecklingen leder fill alt det egna kapitalet sjunker kraffigt under perioden
vilket skulle tvinga styrelsen alt upprätta s.k. kontrollbalansräkning för alt
klargöra om likvidationsplikt enligt aktiebolagslagen föreligger eller ej. Hämtöver
måste beaktas att LKAB enligt gällande låneåtaganden inte får låta det egna
kapitalel understiga långfristiga skulder exkl. LKAB:s skulder till
Statsföretag. Detla väntas inträffa redan under nästa år. Om så sker äger
långivarna rätl alt förklara resp. lån förfallet till betalning.

En analys av bolagets
kapitalbehov under de närmaste åren visar att kapitalanspråken växer snabbi.
Företaget påpekar att del är hell orealis-fiskt alt anta att LKAB av egen kraft
skulle kunna exlernfinansiera del myckel stora kapitalbehov som föreligger
framöver. LKAB måste därför rekonstrueras finansiellt om förutsättningar för
överlevnad skall föreligga. Syftet med en finansiell rekonstruktion bör vara
all stärka bolagets resultat, soliditet och likviditet. Statsföretag har
hemställt alt staten skall medverka i en finansiell rekonstruktion av LKAB.

LKAB understryker all
vissa faktorer är särskilt svåra att bedöma i den framtida utvecklingen.
Prognoserna bygger på viktiga fömtsättningar rörande kvanfiteler, priser och
kursutvecklingen för dollar. En känslighels-analys visar all resultatet
varierar kraftigt under olika antaganden. Om således dollarkursen under
perioden kommer att ligga kvar på nuvarande höga nivå och prisnivån inte ändras
är LKAB:s behov av stöd mindre än vad som antagits i prognoserna. Å andra sidan
finns en betydande risk för att beräknade leveransvolymer inte uppnås. På grund
av svårigheterna att bedöma den framtida utvecklingen begär Statsföretag i sin
skrivelse ett kapitaltillskott på totalt 1900 milj. kr.

LKAB
arbetar med fleråriga planer för bl.a. marknadsbefrämjande ål-gärder och åtgärder
för att höja effektiviteten i produkfion och administrafion. LKAB framhåller
all det mot denna bakgrund är önskvärt att de finansiella förutsättningarna
fastläggs genom en engångsrekonstmktion.

Det låga
kapacitetsutnyttjande som f.n. råder och som antas föreligga under
prognosperioden aktualiserar frågan om värdering av anläggningstillgångarna.
Anläggningarna är dimensionerade för en produktion av ca 30 milj. lon. Vid en
bedömd utnytljandegrad av 70% erhålls inte ett rörelseresultat som täcker kapitalkostnaderna.
Ett nedskrivningsbehov av anläggningstillgångarnas värde bedöms därför
föreligga. En genomgång av nedskrivningsbehovet har visat att
anläggningstillgångarnas bokförda värde bör skrivas ned med 700 milj. kr.

Rekonslmktionen föreslås
bli en kombination av medel för nedskrivning av anläggningstillgångar och
förstärkning av del egna kapitalet. Genom

Prop. 1981/82:56 17

tillskott
för nedskrivning av anläggningstillgångar med tidigare nämnda 700 milj. kr.
erhålls ett bokfört värde på tillgångarna som kan accepteras med beaktande av
förväntat kapacitetsutnyttjande. Erforderlig likviditelsför-slärkning erhålls
om bidraget utbetalas kontant. En del av bidraget kan användas för amortering
av vissa lån. Revisorerna i LKAB har till industridepartementet avlämnat ett
särskilt yttrande över värderingen av anläggningstillgångarna och tillstyrker
en nedskrivning av tillgångarnas bokförda värde.

Genom
ökning av del egna kapitalet stärks LKAB:s soliditet och bolaget får därvid en
buffert mol framlida eventuella föriuster samtidigt som bolaget får en bas för
egen upplåning om behov därav uppslår. Del egna kapitalel behöver ökas med
totalt I 200 milj. kr. eftersom rekonstruktionen bör ha en sådan omfattning all
ytterligare slöd inte skall vara aktuellt under de närmaste åren. Tillskottet
kan i bolaget redovisas som beskattad reserv och tas i anspråk om förluster
uppslår.

3.6
Förslag till statliga insatser

Till
de åtgärder som krävs för all LKAB skall kunna uppnå lönsamhet hör enligt min
mening bl.a. en finansiell rekonstruktion av förelaget och en reduktion av
kostnaderna för järnvägstransporterna av malm. Jag kommer i det följande att
föreslå att staten skall tillskjuta medel till LKAB för att medverka lill en
finansiell rekonstruktion av företaget. Regeringen har lidigare denna dag på
förslag av statsrådet och chefen för kommunikationsdepartementet framlagt
förslag lill riksdagen om all SJ skall få statliga medel för att kunna reducera
fraktkostnaderna för LKAB:s malmtrans-porter för åren 1982-1984.1 prop.
1981/82: 32 föreslås sålunda att 600 milj. kr. anvisas för ändamålet på
tilläggsbudget I fill statsbudgeten för innevarande budgetår.

Del
utredningsarbete som LKAB har genomfört pekar bl. a. på följande slutsatser. Marknadsulrymmel
för LKAB:s huvudmarknad i Västeuropa kommer under början av 1980-lalel att vara
begränsat. Den genomsnittliga leveransvolymen beräknas enligt företagels
prognoser till ca 22 milj. ton per år under de närmaste åren. LKAB har genomsnitfiigt
levererat 20 milj. ton per år under perioden 1976-1981. För all företaget skall
kunna uppnå planerade leveransvolymer krävs myckel kraftiga marknadsinsalser. Marknaden
för högfosformalmer beräknas dessutom minska snabbt under prognosperioden. För
att kompensera bortfallet av högfosformalmleveran-serna måste försäljningen av lågfosformalmer
och pellels öka.

Produktiviteten
inom både produktion och administration måste förbättras. Detla beräknas medföra
fortsatta personalminskningar. Jag finner det angeläget all företaget gör alla
ansträngningar för att nå uppställda produk-tivitelsmål. Alla möjligheter alt
öka produktiviteten måste tillvaratas.

De
förhållanden jag här har redogjort för kommer all leda till sysselsätt- 2 Riksdagen 1981/82. I saml. Nr
56

Prop. 1981/82:56 18

ningssvårigheler
i de kommuner som berörs av LKAB:s järnmalmsrörelse, främst i Gällivare och
Kiruna kommuner.

Alla
berörda parter måste samarbeta för all medverka till en positiv utveckling av
förelaget. Del kommer att ställas stora krav på företagsledningen, personalen
och personalorganisationerna samt kommunerna och staten.

Eftersom
lönsamhet är den enda garantin för en långsiktig överlevnad av järnmalmsrörelserna
i Kiruna och Gällivare får strävan all uppnå delta mål inte motverkas av all
LKAB åläggs andra sysselsättningspolitiska uppgifter än de som ligger i den
normala verksamheten.

En
fråga som kommer att aktualiseras under femårsperioden är investeringar i nya
huvudnivåer. För fortsatt produktion efter år 1995 krävs investeringar i nya
huvudnivåer i Kimna och i Malmberget. Ställningstaganden härtill behöver dock
enligt företaget inte las förrän tidigast under 1980-talels mitt.

När
del gäller utvecklingen inom LKAB vill jag anföra följande. Resultatutvecklingen
har under en följd av år varit klart negativ och successivt försämrats. De
sammanlagda underskotlen efter finansnetto uppgår för perioden 1978-1981 till
2200 milj. kr. Stafiigl stöd för föriusttäckning har samtidigt uppgått lill
2030 milj. kr. Den likviditets- och lönsamhelskris som förelaget nu hamnat i är
allvarligare än lidigare. Förelaget saknar finansiella reserver för alt möta
krisen. Den senaste resultatprognosen för år 1981 pekar på en nelloförlust på
750 milj. kr., vilket motsvarar 30% av LKAB:s omsättning eller 100000 kr. per
anställd.

Under
1970-lalel har LKAB:s marknadsandelar på de naturliga europeiska
närmarknaderna inom EG sjunkit från 22% år 1970 till 14% år 1980. Denna
marknadsutveckling med volymförluster och prisinstabililel har varit förödande
för företaget. LKAB är i dag i en sådan situation att långt gående åtgärder
måste vidtas för att garantera företagels långsikliga överlevnad.
Förelagsledningen har redovisat att man med olika insatser kan bringa
förelagets ekonomi i sådan ordning att fortsatt långsiktig gruvdrift och
framtida investeringar framstår som meningsfulla för samhället och företagel.

Järnmalmsrörelsen
utgör den helt dominerande delen av LKAB:s verksamhet. Företagel anser därför
alt del är väsentligt att resurser och kapacitet så långt möjligt kan
koncentreras på denna verksamhet. Det handlingsprogram som förelaget
presenterat för all förbättra resultatutvecklingen för gruvorna berör — förutom
den finansiella sidan — marknaden, produktionen, den tekniska utvecklingen och
järnvägstransporterna.

Resultalprognosen
för den närmaste treårsperioden visar på fortsatta förluster och betydande
kapitalbehov. Del egna kapitalel sjunker snabbt och redan under nästa år skulle
LKAB kunna bli skyldigt att enligt sina lånebestämmelser återbetala lån. Under
år 1983 skulle utvecklingen kunna leda till att företaget blir likvidalionsplikfigt.
Det är orealistiskt att Stats-

Prop.
1981/82:56 19

företag
och LKAB skulle kunna finansiera del myckel stora kapitalbehov som har
beräknats.

Jag
bedömer att staten bör medverka i en finansiell rekonstruktion av företaget.
Avsikten med den finansiella rekonstrukfionen bör vara alt stärka förelagets
resultat, likviditet och soliditet. Rekonstruktionen bör vara av en sådan
storleksordning att företaget kan bedriva sin verksamhet ulan fortsatta
statliga stöd för föriusttäckning inom överskådlig lid. De analyser som
genomförts visar att bolaget behöver ett tillskott på 1 9(X) milj. kr. för att
läcka kapitalbehovet för åren 1982-1984.

Vid
beräkningen av kapitalbehovets storlek har Statsföretag tagit hänsyn till den
föreslagna reduceringen av fraktsatserna på 600 milj. kr.

Under
förutsättning all LKAB får ell tillskott på 1900 milj. kr. och fraktkostnaderna
reduceras med 600 milj. kr. räknar företaget med att kunna genomföra den
finansiella rekonslmktionen på planerat sätt. De stora kapitalkostnaderna
skulle då kunna minskas och företaget skulle enligt sina prognoser få möjlighet
att vid periodens slut redovisa ell positivt resultat efter finansnetto. För
år 1982 räknar LKAB med alt redovisa en neltoförlusl även med beaktande av den
finansiella rekonstruktionen. Den föreslagna redukfionen av fraktkostnaderna
upphör vid utgången av år 1984. Enligt min mening måste frågan om
järnvägsfrakterna få en mer definitiv lösning. Det gemensamma utredningsarbete
som utförs av LKAB, SJ och NSB beräknas vara avslutat i början av år 1982.
Utredningen kommer att peka på vilka möjligheter fill samarbete mellan
förelagen som finns och hur fraktkostnaderna skall kunna sänkas på lång sikt.

F.n.
utreds inom ramen för regionalpolitiken generella reformer som syftar lill en
regional differentiering av arbetsgivaravgifterna. Om en sådan reform genomförs
kommer denna att beröra även LKAB och skulle innebära sänkta kostnader och
förbättrade resultat för företagel. Ett genomförande av en sådan reform kan
beräknas fä gynnsamnia effekter såväl vad gäller rörelsekoslnader som
finansiella kostnader för förelaget. Jag bedömer därför att behovet av slafiiga
tillskott till LKAB ligger på en lägre nivå än Statsföretags beräkning. Jag
anser att ett tillskott på 1 500 milj. kr. är tillräckligt för att genomföra en
finansiell rekonstrukfion av LKAB.

Beloppels
storlek bör också medge LKAB att fortsätta med utvecklingsarbete inom mineralområdel,
bl. a. prospektering.

En
del av rekonstruktionen utgörs av en extra nedskrivning av bolagets anläggningstillgångar
mol bakgrund av det kapacitetsutnyttjande som antagils i analysen och den resultatsiluaiion
som bolaget befinner sig i. Denna nedskrivning uppgår till 700 milj. kr. För
att kunna finansiera denna nedskrivning behöver bolaget tillskott från staten.
Tillskottet bör utbetalas kontant mot bakgrund av bolagets stora
likviditetsbehov. Det likvida lill-skotlel avses användas för amortering av
vissa lån vilket medför att räntekostnaderna minskar.

Resterande
del av rekonstruklionsbeloppel, 800 milj. kr., bör enligt

Prop. 1981/82:56 20

företagets
förslag användas för att öka del egna kapitalet och avsällas fill en beskattad
reserv i LKAB. Soliditeten stärks härigenom och bolaget får en buffert att möta
framtida förluster.

Jag
vill understryka all avvikelser i de förutsättningar som ställts upp för resullatprognoserna
innebär all det verkliga utfallet kan variera kraftigt. Prognoserna är mycket
känsliga för variationer i förutsättningarna. Om variationerna samverkar i en
och samma riktning är resultateffekterna dramatiska. Samtidigt visar detla den
osäkerhet som LKAB lever i. Detta i sin lur mofiverar en finansiell
rekonstruktion som syftar till att ge företaget en finansiell ställning och
stabilitet som gör att bolaget klarar påfrestningar till följd av konjunkturvarialioner.

Tillskotten
lill LKAB bör föras via Statsföretag. Jag förordar sålunda att Statsföretag får
ett ägartillskott pä 1 500 milj. kr. för att genomföra en finansiell rekonstmktion
av LKAB. Ett anslag av 1500 milj. kr. för detta ändamål bör las upp på
tilläggsbudget I lill statsbudgeten för innevarande budgetår.

Jag vill i detta
sammanhang nämna att regeringen på våren 1981 tillsatte den s.k. Malmfältsulredningen
(Dir. 1981:33) som har fill uppgift att arbeta fram ell program för malmfältens
utveckling på längre sikt. I direktiven anges hur sysselsättningsproblemen i
malmfälten och Norrbollen skall angripas. Ett första inslag är en rekonstrukfion
av LKAB för all garantera en långsiktig överlevnad av järnmalmsrörelsen. Ett
andra inslag måste vara alt så snabbi som möjligt genomföra de lönsamma projekt
som är färdigutvecklade och som kan ge ny sysselsättning. Ett Iredje inslag är nyssnämnda
uiredning som skall utarbeta ett program för utvecklingen på längre sikt och ta
upp insatser som måste göras efter år 1985.

Jag vill också nämna att
jag avser att återkomma lill regeringen med särskilda åtgärder för att
upprätthålla sysselsättningen i Norrbotten. De problem som kan uppslå på
arbetsmarknaden i Norrbotten till följd av rationaliseringar inom LKAB bör
kunna lösas bl. a. genom en intensifierad användning av arbetsmarknads- och regionalpolitiska
medel.

4
Finansiell rekonstruktion av SSAB

Innan
jag går in på de förhållanden som rör SSAB vill jag först bl.a. redogöra för de
marknadsbetingelser som stålindustrin i världen och i Sverige arbetar under.

4.1
Stålindustrins utveckling

4.1.1
Det internationella perspektivet

Under
1950- och 1960-talen hade västvärlden en kraftig ekonomisk tillväxt. Stora
industriinvesteringar och infrastrukturella satsningar medförde

Prop.
1981/82:56 21

en
stark och sfigande efterfrågan på stål. De traditionella stålländerna i Europa
och Förenta staterna byggde upp en stor slålkapacilet för alt tillgodose denna
efterfrågan. Men också nya stålländer tillkom. Del var under denna period
Japans stålindustri utvecklades lill en av världens främsta. Redan under 1960-lalet
försvagades stålbranschens lönsamhet på grund av del ökande utbudet, samtidigt
som den internationella efterfrågan började mattas av. Denna utveckling
kulminerade under 1970-talel i en akut kris för västvärldens stålindustri. När
den djupa och långa nedgången inträffade under åren 1975-1978 stod
stålindustrin med en betydande överkapacitet. Rafionaliseringar försvårades av
den nedåtgående ekonomin. Branschens förluster tvingade fram omfattande
statliga handels- och industripolitiska åtgärder för att hålla stålindustrin
vid liv.

Utvecklingen
under åren 1978 och 1979 saml en del av år 1980 redovisades i prop.
1980/81:67. Min framställning koncentreras därför till åren 1980 och 1981.

Den återhämtning i ståleflerfrågan
som pågått under år 1979 fortsatte lill en början under år 1980 men kom under
andra halvåret att förbytas i en marknadsförsvagning. Totalt under år 1980
minskade stålförbrukningen i väriden med 3,3 % jämfört med året innan. Ståleflerfrågan
minskade inom OECD-områdel med 7,1 % under samma period. Särskilt stora efterfråge-minskningar
kunde noteras i Storbritannien och Förenta staterna. Omvänt ökade efterfrågan
kraftigt i vissa länder som Australien, Finland, Italien, Norge och Spanien.

Råstålsproduktionen
i världen sjönk från 747,5 milj. ton år 1979 till 715,5 milj. ton år 1980, en
minskning med 4 %. Inom OECD-områdel var minskningen 8 % under samma period.

Bland de ledande
stålproducenterna i västvärlden noterades år 1980 Japan för den största råstålsproduktionen,
111 milj. lon, vilket motsvarade ca 15 % av världsproduktionen. Råstålsproduktionen
i Förenta staterna minskade med ca 18 % till omkring 100 milj. ton. CECA-ländernas
samlade stålproduktion minskade 9 % mellan åren 1979 och 1980 lill 128 milj.
lon. Som en följd av främst den stagnerade produktionsvolymen beräknas kapacitetsutnytljandet
inom OECD-områdel ha sjunkit från 76 % år 1979 lill 70 % år 1980 medan gapet
mellan tillgänglig kapacitet och producerad volym beräknas enligt OECD ha ökat
från ca 80 milj. ton år 1979 till ca 115 milj. ton år 1980.

Det försämrade lägel på
stålmarknaden under andra halvåret 1980 medförde en skärpning av konkurrensen
och ledde lill all ytterligare handels-och induslripolitiska åtgärder vidtogs.
Redan under hösten 1980 hade EG, som redovisades i prop. 1980/81:67, infört
tvingande produktionsbegränsningar i enlighet med CECA-fördragels artikel 58 ("crise
manifest") för perioden den 1 oktober 1980 - den 30 juni 1981. Tidigare
frivilliga åtaganden från företagens sida gentemot EG-kommissionen om priser
och produktion hade inte kunnat hållas. I Förenta staterna återinfördes i
oktober

Prop. 1981/82:56 22

1980
referenspriserna för slålimporl, huvudsakligen handelsslål. Dessutom infördes
en övervakningsmekanism som gav handelsdepartementet möjlighet all inleda
informell granskning av importökningar i syfte all fastställa om ökningarna
orsakats av skadevållande dumping eller subvenlionering. Mekanismen är knuten lill
dels kapacitetsutnytljandet inom den amerikanska stålindustrin, dels importpenetralionen
av den inhemska marknaden.

I
januari 1981 infördes vidare i Förenta staterna ett särskilt övervakningssystem
för importen av specialstål.

Den
svaga efterfråge- och produktionsutvecklingen för stål har bestått. Underdel
första kvartalet 1981 låg stålproduktionen i OECD-länderna ca 8 % lägre än
under motsvarande period år 1979. Under andra kvartalet ökade produktionen, men
låg ändå 1 % lägre än under motsvarande period året innan. Sammanlagt låg
stålproduktionen inom OECD-områdel under första halvåret 1981 drygt 3 % lägre
än under motsvarande period år 1979.

En
jämförelse mellan de större slålproducenlländerna visar dock att stora
skillnader förelåg i utvecklingen under första halvåret 1981.

I
Förenta staterna och Canada ökade råslålprodukfionen med 9 resp. 6 % första
halvåret 1981 jämfört med samma period året innan, medan t. ex. den japanska
stålproduktionen sjönk med 14% och EG-ländernas sammanlagda produktion
minskade med ca 8 %. Den svaga efterfrågeutveck-lingen totalt sett väntas
bestå, varför någon allmän uppgång i stålkonjunk-luren inte är trolig under
andra halvåret 1981. Beräkningar gjorda inom OECD:s stålkommilté pekar på en
minskning av hela världens råstålproduklion med 0,3 % under år 1981, medan
nedgången inom OECD-områdel uppgår till 8,5 milj. ton eller 2,1 % jämfört med
föregående år.

På
grund av den fortsatta produktionsnedgången och den - lågkonjunkturen till
trots - något ökande stålkapaciteten inom OECD-områdel beräknas kapacitelsutnyttjandet
sjunka ytterligare och bli ca 68 % för hela år 1981. Kapacitetsulnyltjandel
väntas sjunka inom EG lill 57 % och i Japan lill 64 % medan kapacitetsutnytljandet
i Förenta staterna väntas stiga till 82 %.

Trots
vidtagna åtgärder för att höja prisnivån och höja produktiviteten lider stora
delar av stålindustrin i världen av bristande lönsamhet. I Västeuropa, där
stålpriserna ligger avsevärt lägre än i 1. ex. Förenta staterna och Japan, har
stålindustrin lidit myckel stora förluster. För täckning av uppkomna förluster
har den i många länder helt eller delvis statligt ägda stålindustrin erhållit
betydande kapilallillskotl, ofta i samband med att ytterligare omstmkteringar
vidtas. Som exempel på sådana åtgärder kan nämnas följande.

Det
statliga stålbolaget i Storbritannien, Brilish Steel Corporation, skall enligt
en tidigare i år antagen rekonstmktionsplan minska antalet anställda frän f.n.
ca 130000 till 100000 år 1982. På finansieringssidan innebär planen all bolaget
tillförs i storleksordningen två miljarder pund i direkt

Prop.
1981/82:56 23

statligt
stöd under perioden 1980 fill mars 1982. Till detta kommer att regeringen
beviljat bolaget eftergift av statliga lån på drygt 3 miljarder pund. I
villkoren för del beviljade stödet ingår alt regeringen förbehåller sig räiten
att avveckla företagel om del inte inom de närmaste åren lyckas alt väsentligt
förbättra resultatet.

I
Frankrike har under de senaste åren genomförts ett omfattande om-stmklureringsprogram
inom landets stålindustri. Bolagens höga skuldsättning omvandlades för några
år sedan lill stafiiga aktier och andelar i bolagen. Sysselsättningen minskade
från ca 130000 personer år 1978 fill 115000 år 1980. Särskilda statliga
åtaganden gjordes för att klara planens sociala konsekvenser.
Saneringsprogrammet beräknades i slutet av 1970-talet kräva statliga
finansiella insatser om ca 40 miljarder franc under en femårsperiod.

Nyligen
har regeringen i Förbundsrepubliken Tyskland beslutat om statligt slöd lill
stålindustrins strukturomvandling under perioden 1982 - 1985. Stödels
omfattning beräknas uppgå till ca 1,3 miljarder D-mark. Slödel skall kunna utgå
under fömtsättning all förelagen själva uttömt sina möjligheter till
rationalisering eller omvandling och att även berörda delstater och kommuner
deltar i stödåtgärderna.

4.1.2
Utvecklingen inom EG

Sveriges
största handelspartner på stålområdet är länderna inom EG. Stålverken inom EG
svarade tillsammans för ca 70 % av Sveriges stålimport år 1980. EG:s
marknadsandel på den svenska stålmarknaden har ökat från ca 30 % år 1970 lill
närmare 45 % år 1980, räknat i ton. EG-verken svarade därmed sistnämnda år för
en något störte andel av den svenska marknaden än de inhemska verken, vars
andel var 41 %. EG-marknaden är samtidigt huvudmottagare av den svenska
stålexporten, även om EG:s andel av den svenska slålexporten minskat från 58 %
år 1977 till 53 % år 1980. Del stora utbytet med EG kan ses som ett naturligt
ullryck för den växande internationella arbetsfördelningen och för den
frihandel som kommit lill stånd mellan EFTA- och EG-länderna.

Med
hänsyn till den betydelse EG sålunda har för Sverige på slålområ-det finns det
anledning att här något ytterligare redovisa den senaste utvecklingen på stålområdel
inom EG.

De
under hösten 1980 genomförda krisåtgärderna med obligatoriska produkfionsbegränsningar
gav en viss effekt på prisnivån, som stabiliserades under de sista månaderna
1980. I början av år 1981 mattades prisutvecklingen åter av.

Inför
utsikterna av fortsatt svag marknad, överkapacitet och låga priser på stål
fördes under våren 1981 en intensiv debatt inom EG om vilka ytterligare
åtgärder som behövde vidtas.

Trots
vad som dittills gjorts för alt vända den negativa utvecklingen

Prop.
1981/82:56 24

inom
EG-ländernas stålindustri kunde man konstatera all överkapaciteten i EG:s råstålsproduktion
ökat till omkring 40 milj. ton per år. Med nuvarande utvecklingstrend väntas
överkapaciteten fortfarande år 1983 uppgå till 25 milj. lon. Antalet
arbetstillfällen hade minskal med ca 190000 eller ca 24 % mellan åren 1975 och
1980.

Från
den 1 juli 1981 gäller att produktionsbegränsningarna enligt artikel 58 i CECA-fördragel
beslår för vissa produklslag men blir föremål för frivilliga åtaganden för
andra produktslag. Samtidigt har fillämpningsbe-stämmelserna skärpts i syfte
att uppnå bättre prisdisciplin.

Bestämmelserna
för statliga stödåtgärder av den 1 febmari 1980 har ersatts av nya
bestämmelser'. Dessa, som innebär en avveckling av statsstödet lill EG-ländernas
stålindustri, avser alla stödformer - även generella och regionala åtgärder.
Vissa allmänna'' villkor för att slöd skall få utgå har fastställts.

-
slödmottagaren skall arbeta
efter en väl angiven omstruktureringsplan som skall göra företaget
konkurrensmässigt och finansiellt livskraftigt ulan stöd under normala
marknadsvillkor

-
omstmktureringsplanen skall
medföra en kapacitetsminskning vad gäller företagets totala produktion. För
enskilda varuslag gäller att kapaciteten inte får öka om de inte har en
växande marknad

-
stödet skall successivt minskas

-
stödet får inte snedvrida
konkurrensen eller påverka villkoren för handel i en utsträckning som strider
mot de gemensammas intresse. Bestämmelserna innehåller också särskilda villkor
för de olika typerna

av
stöd. Till de fyra typer som angavs i de tidigare bestämmelserna har nu fogats
stöd till forskning och utveckling.

En
tidtabell för stödets avveckling har fastlagts. Allmänt gäller att statliga
stödåtgärder

-
skall nofifieras till
kommissionen senast den 30 september 1982

-
måste ha godkänts av
kommissionen senast den 1 juli 1983

-
ej får medföra utbetalningar
efter den 31 december 1985. Investeringsstöd följer denna allmänna tidtabell. Nedläggningsstöd
kan undantagsvis få notifieras och beviljas senare än

enligt
fidtabellen.

Driftstöd
får inte utsträckas över längre lid än två år och får inte medföra utbetalningar
efter den 31 december 1984. (Undantagsvis kan längre varaktighet än två år
beviljas).

Akutstöd
får ej ha längre varaktighet än sex månader och måste ha godkänts av
kommissionen senast den 31 december 1981.

Forsknings-
och utvecklingsstöd följer den allmänna lidtabellen.

'
Kommissionsbeslut nr 2320/81/CECA av 1981-08-07

De allmänna villkoren
gäller ej akutstöd (som kan utbetalas i avvaktan pä en

omstruktureringsplan)

Tidtabellen kan komma att ändras om kommissionen finner
det nödvändigt. Kommissionen skall då begära rådets enhälliga medgivande. Om enhällighel
i rådet inte uppnåtts inom två månader fattas beslut med kvalificerad
majoritet. På samma sätt kan vissa fall av icke-specifikl stöd komma all
tillåtas även fortsättningsvis.

4.1.3 Utveckhngen i Sverige

Den
svenska ståleflerfrågan ökade under 1950- och 1960-lalen med i genomsnitt 5,6 %
per år. Efter att ha nåll sin kulmen år 1974 med 4,3 milj. ton minskade ståleflerfrågan
dramatiskt i Sverige under flera år i rad. Under 1970-talel minskade den
svenska stålförbrukningen med i genomsnitt 2,8 % per år. De svenska
stålverkens andel av den svenska marknaden har under 1970-lalel minskal från
ca 55 % lill omkring 40 %. Samtidigt har emellertid de svenska verken
exporterat en allt större andel av sin produktion. Exportandelen ökade från ca
40 % 1970 till 50 % 1979. Till en del torde detla förklaras av den successiva
avveckling av handelshinder som ägt mm. År 1980 uppgick exporten av handelsfärdigt
stål till 1,7 milj. ton (exportandel 55 %) med ett värde av 8 miljarder kronor.
Importen uppgick samma år lill 1,3 milj. ton (importandel 59 %) med ell värde
av 4,7 miljarder kronor. Den svenska råslålproduklionen minskade år 1980 med 10
% lill 4,2 milj. ton. Råslålprodukfionen i Sverige låg under första

Figur 1. SVERIGE: STÄLEFTERFRÄGAN (TILLFÖRSEL)

Mton

Figur 2. MARKNADSANDELAR I SVERIGE (beräknat på tonnage)

%

60 55 60

Källa: Jernkontoret

GO

50

40

30

70

15

1

-

\-

SVE.N
*Vt

SKA

V

EG

1

r

1 1

---- 1--

74

76

72

7a

Prop. 1981/82:56 26

halvåret
1981 ca 16 % lägre än under motsvarande period föregående år, då produktionen
påverkades av en arbetsmarknadskonflikt.

Stålkrisen
slog igenom senare - men hårdare — i Sverige än i många av våra
konkurrentländer, delvis som en verkan av det statliga lagerstöd som utgick
under åren 1975-1977. När krisen var som djupast var kapacitetsulnyltjandel
nere på en så låg nivå som ca 55 % (år 1977). Därefter har Sveriges
stålindustri befunnit sig i ell intensivt omstmktureringsskede, under vilket
betydande statligt stöd utgått. Äldre omoderna anläggningar har tagils ur
drift. Råjärnsproduklionen inom specialstålseklorn har upphört. Sist i raden
av masugnar inom denna sektor var Spännarhyttan som — trots alt den var
tekniskt fullt modern - lades ned under våren 1981 på grund av den vikande
efterfrågan på kvalitelslackjärn. Specialstålinduslrin är sålunda numera helt skrotbaserad.
Masugnar har också lagts ned inom handelsslålindustrin. SSAB upphörde med den malmbaserade
metallurgin i Borlänge under våren 1981. Den gamla Marlinstålmetoden har spelat
ut sin roll i svensk slålhanterig. De sista Martinugnarna inom handelsstålindustrin,
de i Hallstahammar och Boxholm, läggs nu ned.

Genom
en rad samverkande åtgärder sänks den svenska råstålskapacile-ten med ca 1
milj. lon. Delta innebär samtidigt att kapacilelsulnylljandet ökar. År 1980 låg
kapacitelsutnyttjandet på drygt 60 %.

Åtgärderna
har inte varit lillräckliga för all få svensk stålindustri ur den mycket dåliga
lönsamhetsutveckling som pågått sedan mitten av 1970-talel. Inte ens
högkonjunkturåret 1979 förmådde stålindustrin sammantaget uppvisa lönsamhet.
Under år 1980 och framför allt under innevarande år blir situationen ännu
sämre. Rationaliseringsarbelel forceras därför inom branschen.

Även
om stålindustrins andel av industrins samlade investeringar minskal ,kraftigt
under de senaste årtiondena genomförs i dag stora investeringsprogram för alt
möta morgondagens krav på stålmarknaden. Flera exempel härpå finns inom specialstålinduslrin,
där bl. a. en kraftig utbyggnad av stränggjutningskapacilelen pågår. Inom handelsslålindustrin
kan nämnas SSAB:s investeringsprogram som bl.a. lett fram lill all 100 % av förelagels
produktion stränggjuls, vidare att bolaget genom investeringar om ca 1,6
miljarder kronor skapar en modern lunnplåtsanläggning i Domnarvet.

Den
omstmkturering och anpassning av stålindustrin som blivit följden av
överkapaciteten och den dåliga lönsamheten i branschen har bl. a. lett lill alt
åtskilliga stålverk lagts ned i olika delar av världen. Detla har i sin lur
medfört att sysselsättningen minskal drastiskt inom stålindustrin. Även i
Sverige har sysselsättningen minskal under 1970-talet från 54000 år 1970 till
46000 år 1980. Större delen av personalminskningen har skett inom specialstålinduslrin,
som år 1980 sysselsatte omkring 290(X) personer.

Prop.
1981/82:56 27

4.2 Utvecklingen
inom SSAB

I
skrivelse till regeringen den 15 september 1981 redogör SSAB för bolagels
ekonomiska utveckling och konsekvenserna av vidtagna åtgärder. Av skrivelsen
framgår i huvudsak följande.

SSAB bildades år 1978.
Sedan delta år genomför bolaget ett genomgripande omstruktureringsprogram som
innebär nedläggning av äldre anläggningar och investeringar i ny utrustning. I
prognoserna som gjordes upp i samband med bolagels bildande antogs alt
resultatet för resp. år perioden 1978-1981 skulle vara negativt. Det var först
år 1982 som bolaget skulle uppnå ett positivt resultat. Effekterna av
strukturåtgärderna kommer emellertid inte alt få fullt genomslag förrän efter
år 1982.

SSAB:
s resultat försämrades mycket kraftigt under senare delen av år 1980 på grund
av den europeiska stålmarknadens sammanbrott. Resultatet efter avskrivningar
och finansiella poster blev för år 1980 en förlust av 584 milj. kr. Därmed var
det av riksdagen till bolaget beviljade rekonstruk-lionslånet om 1 800 milj.
kr. i huvudsak förbrukat.

Den
svaga stålmarknaden har bestätt även under är 1981. Årets resultat efter
avskrivningar och räntor beräknar SSAB skall uppgå till en förlust av 925 milj.
kr.

Bolaget
betonar alt de stora förlusterna medför allvariiga likviditets-problem för SSAB.
Vid 1981 års slut kommer SSAB att ha tagit i anspråk alla till buds slående
lånemöjligheter. Bl.a. förfaller då ianspråktagen checkräkningskredil om ca 665
milj kr. till betalning. SSAB anför att bolaget har ytterst små möjligheter alt
skaffa kapital genom försäljning av tillgångar. Dessutom kan inte på kort sikt
rörelsekapital frigöras i den omfattning som krävs för all tillgodose behovet
av likvida medel. Bolaget anser därför alt kapitaltillskott från ägarna är
nödvändigt för att SSAB skall klara sina betalningar under åren 1982-1983.

En
redovisning av SSAB:s ekonomiska utveckling under perioden 1978-1980 bör fogas
till regeringsprotokollet i detla ärende som bilaga 1.

SSAB
framhåller att bolagets framtida utveckling är helt beroende av vad som händer
på den europeiska slålmarknaden. SSAB anser all bolaget, liksom övrig
europeisk stålindustri, måste kunna realt sett öka sina priser på stål för all
säkra en långsiktig överlevnad. För all detta skall vara möjligt krävs enligt SSAB
inte bara produktionsbegränsningar och den priskonlroll som beslutats inom EG
utan också alt överkapaciteten på stål minskar i Europa. SSAB menar alt EG:s
beslut alt avveckla det statliga stödet till stålindustrin syftar till detta.

4.3 SSAB:s
Handlingsprogram 1982

SSAB:s
styrelse antog den 26 augusti 1981 en plan. Handlingsprogram 1982, som anger
inriktningen av bolagets verksamhet under nästkommande år. I planen
konstateras att SSAB:s strukturomvandling i huvudsak

Prop. 1981/82:56 28

är
avslutad i sin första etapp innevarande år. SSAB:s inriktning blir därför all
driva och effektivisera de verksamheter som bolaget bedömer har
överlevnadsförmåga. Målet är att positivt kassaflöde skall uppnås senast år
1983. SSAB anser att handlingsprogrammet har följande inriktning.

-
resurserna koncentreras lill
att stärka och utveckla den egentliga stålrörelsen

-
produktionen i SSAB - frånsett
vissa specialiserade verksamheter -anpassas lill en nivå som bedöms rimlig
utifrån möjligheten av avsättning på en säker och näraliggande marknad.
Marknaden förväntas inte växa, snarare kan den minska inom vissa sektorer. SSAB:s
stålproduktion begränsas därför till ca 2 milj. ton per år

-
inga nya investeringar —
bortsett från investeringar som är tvingande av l.ex. miljövårdsskäl -
genomförs innan SSAB har kvalificerat sig genom konstaterad lönsamhet

-
kapacitetsreduklion inom vissa
områden, dvs. avveckling av enheter som saknar livskraft, kommer att
genomföras. Överskottkapacitet ställs av. Avställda enheter tas i drift endast
om säker och lönsam avsättning erhålls

-
SSAB: s mål är att till slutet
av år 1982 öka produktiviteten från nuvarande ca 160 till 200 årslön per
anställd. Personalstyrkan i den egentliga slålrörelsen skall därvid uppgå lill
ca 10000 anställda.

För SSAB:s enheter är
konsekvenserna av handlingsprogrammet följande.

Inom
metallurgin minskas produktionen inom samtliga tre stålörter genom avställning
av enheter. I Luleå berörs en masugn och en slränggjut-ningsanläggning, i Domnarvet
en stränggjutningsanläggning samt i Oxelösund en masugn.

Inom
valsande enheter berörs främst profiler i Luleå. Stmkturen för tillverkning av
stång och profiler i Sverige och i övriga Norden måste förändras. Kapaciteten
behöver totalt sett reduceras så alt kvarvarande verk får full beläggning.

Kravet
för fortsalt drift i Grängesbergs gruvor är all positivt kassaflöde uppnås
senast år 1983. För att nå delta mål kommer en investering i utmstning för granulering
(tillverkning av mikropeltets) om 30 milj. kr. alt genomföras. Samtidigt sker
fortsatt rationalisering inom administration och produktion.

I
Dannemora gruva minskas produktionen med hänsyn fill avsättningsmöjligheterna.
Om inte positivt kassaflöde uppnås senast vid halvårsskiftet 1982 läggs gruvan
ned.

Prop.
1981/82:56 29

4.4
Personalkonsekvenser

Antalet
anställda i SSAB:s slålrörelse och gmvor var per den 1 juli 1981 följande

Domnarvet

5151

Luleå

4435

Oxelösund

3 596

Grängesberg

877

Danriemora

229

Stråssa

200

SUMMA

14488

Genom
de strukturförändringar och rationaliseringar som hittills genomförts och
förhandlats om enligt lagen om medbestämmande uppgår SSAB:s personalbehov i dag
lill ca 12700 i de uppräknade enheterna, SSAB anger alt detla innebär att
övertaligheten f, n. är ca 1800 anställda. Före 1981 års slut skall nya
bemanningsplaner för alt uppnå SSAB:s produkfiviietsmål fastställas.
Personalbehovet skall enligt dessa mål uppgå till ca 11000 anställda i de
uppräknade enheterna, dvs. SSAB:s övertalighet blir därmed ca 3 500 anställda.

4.5
Sysselsättningsfrämjande åtgärder

För
personalminskningar finns sedan SS.AB: s bildande en utsträckt
anställningstrygghet, som innebär alt övertalighelen upphör genom uppsägningar
per den 31 mars 1983.

SSAB
betonar all antalet övertaliga och deras fördelning gmndar sig på preliminära
bedömningar till dess förhandlingar enligt lagen om medbestämmande har
genomförts. Detta gäller även tidpunkten för vissa drifls-nedläggelser.

En
särkild projektorganisation, eventuellt i form av dotterbolag, kommer att
skapas av SSAB för att dels genom utbildning ge de övertaliga ny eller bättre
kompetens, dels genom akfiva insatser underiätta en övergång lill andra
arbetsgivare. Handlingsprogrammet innebär att alla övertahga kommer alt övergå
från SSAB: s ordinarie organisation till projektorganisationen. SSAB anger all
överflyttningen i huvudsak skall vara verkställd den 31 mars 1982.

Den
särskilda projektorganisationen skall ha enheter i Borlänge, Luleå, Oxelösund,
Grängesberg och Stråssa. SSAB anger all verksamheten skall utformas och
bedrivas i samverkan med länsarbetsnämnd, berörda kommuner, lokala
investmentbolag, utvecklingsfonder och Trygghetsrådet.

Projektarbeten
för SSAB, kommuner och andra förelag, utbildning, utlåning och provtjänsl hos
andra arbetsgivare kommer all bedrivas under

Prop. 1981/82:56 30

perioden
fram lill den 1 april 1983. SSAB uppger också all eventuellt kan förtidspensioner
erbjudas äldre anställda.

Dessa
åtgärder kommer att genomföras i den utsträckning som arbetsmarknads- och
regionalpolitiska insatser inte visar sig vara tillräckliga.

SSAB
betonar att projektorganisationen avvecklas den 1 april 1983, dvs. då SSAB: s
utsträckta anställningstrygghet upphör att gälla.

4.6
Kostnader för övertalighet

SSAB
uppger all överförande av den övertaliga personalstyrkan fill den särskilda
projektorganisationen kräver förhandUngar med de anställdas organisationer. SSAB
beräknar att dessa förhandlingar skall vara genomförda i mars 1982. SSAB
beräknar sina övertalighetskoslnader för perioden 1981-07-01 - 1982-03-31 till
ca 215 milj. kr. För perioden 1982-04-01 - 1983-03-31, dvs. fram till dess
anställningsgarantin upphör, beräknar SSAB kostnaden lill ca 165 milj. kr. SSAB:s
kostnader för under år 1981 beslutad förtidspensionering redovisas av bolaget
till 42 milj. kr. SSAB anger vidare alt i den mån lönsamhetsmålet för Dannemora
inte kommer att nås tillkommer avvecklingskoslnader för gruvan om ca 20 milj.
kr.

4.7
SSAB: s kapitalbehov

I
en bilaga lill bolagels skrivelse till regeringen redovisar SSAB en prognos för
bolagets ekonomiska utveckling perioden 1981 —1983.

Prognosen
förutsätter att Handlingsprogram 1982 genomförs. Vidare förutsätter prognosen
en volymexpansion inom området band- och tunnplåt enligt i Plan 81 redovisade
antaganden. SSAB betonar emellertid att osäkerheten i prognosen är slor,
framför allt när det gäller volym- och prisantaganden samt valutakursulvecklingen.
En viktig förutsättning i prognosen är att den inträffade realprisförsämringen
1980/81 återhämtas under prognosperioden. SSAB konstaterar all den antagna
resultatutvecklingen leder till ett kapitalbehov som måste finansieras genom kapitallill-skoll
från ägarna.

SSAB
beräknar all förlusterna under perioden 1981-1983 kommer all leda till alt del
egna kapitalet urholkas med 1600 milj. kr. fömlsatl ett kapitaltillskott av
samma omfattning. Av det skälet hemställer SSAB att ägarna skall medverka till
att lämna ett kapitaltillskott av sådan omfattning att bolagels egna kapital
förblir intakt vid utgången av år 1983. I det av SSAB angivna kapitalbehovet
har inräknats kostnader om ca 400 milj. kr. för all avveckla bolagels personalöverskoll
per den 31 mars 1983.

Prop.
1981/82:56 31

4.8
Förslag om kapitaltillskott till SSAB

För
egen del vill jag anföra följande.

Under andra hälften av år
1980 insåg SSAB att bolagets målsättning om att under åren 1980—1982 uppnå en
sådan resultatförbättring att bolagets egna kapital kunde hållas intakt inte
kunde infrias till följd av en vikande stålmarknad. Bolaget redovisade delta
för sina ägare. Överläggningar inleddes i slutet av år 1980 mellan ägarna om
alt finansiellt förstärka SSAB. Våren 1981 konstaterade Statsföretag att
beloppet var av en sådan storlek att Statsförelag inte ensamt kunde svara för
sin 50-procenliga andel av tillskottet. Detta anmälde Statsföretag för sin
ägare. Av del skälet uppdrog jag ål statssekreteraren i industridepartementet
att leda de fortsatta överläggningarna om kapilallillskotl lill SSAB. Inför
överläggningarna genomförde Öhrlings Revisionsbyrå på industridepartementets
uppdrag en analys av SSAB: s ekonomiska ställning saml redovisade förväntat
kapitalbehov åren 1981-1984 liksom även förväntad likviditelsutveckling.

Under
överläggningarnas gång blev det uppenbart att kapitalbehovet kraftigt hade ökat
i förhållande till de prognoser som Öhrlings Revisionsbyrå i maj 1981 hade
redovisat. Orsakerna till detta var bl.a. en realpris-sänkning på stål, minskad
volym saml oförmånlig valulakursutveckling för kronan i förhållande lill D-mark
och US-dollar.

Ijuli
1981 anmälde Stora Kopparberg att bolaget inte hade ekonomiska resurser att
svara för sin del av det nödvändiga kapitaltillskottet till SSAB. Efter denna
tidpunkt fortsatte överläggningarna mellan Gränges, Statsföretag och staten.
Efter förhandlingar träffades avtal dels mellan staten och Stora Kopparberg,
dels mellan staten, Gränges och Statsföretag. Innehållet i avtalen, vilka bör
fogas till protokollet i detta regeringsärende som bilaga 2 och bilaga 3 är i
huvudsak följande.

Staten
förvärvar Stora Kopparbergs aktier i SSAB för 1 kr. Efter denna transaktion ägs
SSAB till 50 % av Statsföretag och till 25 % vardera av Gränges och Staten.

Aktiekapitalet
i SSAB skall genom nyemission öka med 500 milj. kr. fill 2500 milj. kr.
Aktierna tecknas till en sådan överkurs att reservfonden kan öka med 1000 milj.
kr. Den totala ökningen av det egna kapitalet är alltså 1500 milj. kr. Gränges
betalar sin del som uppgår till 375 milj. kr. kontant. Statsföretag betalar 575
milj. kr. kontant och 175 milj. kr. genom kvittning av den fordran på SSAB som
staten har i form av stmkluriån och som staten kommer att överlåta till
Statsföretag. Staten betalar sina nytecknade akfier genom kvittning av en del
av sin fordran på SSAB i form av stmkluriån. Parterna har förbundit sig alt
betala de nya akfierna senast den 5 januari 1982.

Vidare
har staten och Gränges i avtalet förbundit sig alt lämna lån på marknadsmässiga
villkor till SSAB med vardera 150 milj. kr. Lånen skall utbetalas lill SSAB 30
dagar efter del att bolaget framställt begäran härom.

Prop. 1981/82:56 32

dock
fidigast den 5 januari 1982. Lånen skall amorteras med en fjärdedel vid
utgången av ett vart av åren 1991, 1992, 1993 och 1994. För dessa lån skall SSAB
inte ställa någon särskild säkerhet.

De
tre aktieägarna Gränges, Statsföretag och staten förbinder sig enligt avtalet
alt kvarstå som aktieägare t.o.m. den 2 januari 1991. Denna dag äger Gränges
rätt att få sina aktier inlösta av staten för ett belopp av 875 milj. kr.
Utnyttjar Gränges denna rätt är staten också skyldig att överta, helt eller
delvis, Gränges lånefordran på SSAB. Denna skyldighel för staten att lösa in Gränges
aktier resp. överta Gränges fordran på SSAB föreligger endast under
förutsättning alt SSAB inte dessförinnan försatts i konkurs eller beslutat om
sin upplösning.

Del
konsortialavtal som sedan december 1977 funnits mellan aktieägarna i SSAB
kommer lill sin huvuddel att ha fortsatt giltighet, dock att staten övertar de
rättigheter och skyldigheter som enligt konsortialavtalet tillkommer resp.
åvilar Stora Kopparberg. Vissa mindre ändringar har emellertid införts.
Antalet ordinarie ledamöter i SSAB:s styrelse minskas till åtta. Staten och
Statsföretag nominerar tillsammans fem ledamöter och två suppleanter medan Gränges
nominerer tre ledamöter och en suppleant. Staten och Statsföretag skall utse en
av styrelsens ledamöter till ordförande medan Gränges på samma sätt utser vice
ordförande.

Del
nu ingångna avtalet fömtsätter för sin giltighet bl.a. att vallenfallsverkets
köp av Gränges kraflrörelse enligt avtal mellan statens vattenfalls-verk och Gränges
från mars 1981 fullföljs.

Utgångspunkten
för beräkningarna av del nödvändiga kapitaltillskottet fill SSAB har varit att
tillämpliga delar av Plan 81 och Handlingsprogram 1982 fullföljs. Varje
avvikelse från Handlingsprogram 1982 som inte motsvaras av ändrade
marknadsförutsättningar kommer enligt min bestämda uppfattning att leda till
att bolagels egna kapital urholkas och syftet med ägarnas kapitaltillskott
äventyras. Med tanke på bl.a. del stalsfinansiella läget är del enligt min
uppfattning nödvändigt all staten som motprestation för kapitaltillskott kräver
ökad effeklivitet och produktivitet i berörda bolag. Del är därför med slor
tillfredsställelse jag konstaterar all koncernstyrelsen i SSAB ställt upp
målet att öka produktiviteten i bolaget med 25% under år 1982 lill 200 årslön
stål per anställd. I det här sammanhanget vill jag starkt betona att med tanke
på bl. a. omfattningen av det samhälleliga stödet lill SSAB anser jag del
högst väsentligt all bolagels målsättning om lönsamhet år 1984 infrias. Jag
anser nämligen att i SSAB liksom i andra företag som arbetar efter
förelagsekonomiska och affärsmässiga principer lönsamhetsmålet måste vara
överordnat sysselsättningen i ett längre tidsperspektiv.

Det
mellan de tre ägarna av SSAB träffade avtalet bör göra det möjligt för SSAB att
på ett framgångsrikt sätl slutföra stmkturomvandlingen av bolaget samt ta
tillvara den nya strukturens möjligheter lill resultatförbättringar.

Prop.
1981/82:56 33

Den prognos som SSAB redovisat i mitten på september 1981
har angett ett kapitalbehov om 1 600 milj. kr. för att bolagets egna kapital skall
vara intakt vid utgången av år 1983. Prognosen gjordes innan regeringens ekonomiskt/politiska
program hade presenterats den 14 september 1981. SSAB beräknar att
devalveringen av kronan under år 1982 kommer att förbättra bolagets resultat
med minst 100 milj. kr. Del träffade avtalet, som tagit hänsyn till SSAB: s
behov av kapital för förstärkning av såväl likviditet som soliditet, kommer
sålunda alt tillgodose SSAB: s kapitalbehov enligt de beräkningar bolaget
utfört.

Nyemissionen betalas inte fullt ut genom likvida medel.
Orsaken fill detta är alt minskningen av det egna kapitalet lill följd av
beräknade förluster inte medför ell lika stort likvidilelsutflöde från bolaget
som de uppkomna förlusternas storlek. Genom all staten efterger slmkturlån om
550 milj. kr. minskar SSAB: s framtida likvidiletsflöde lill följd av minskad räntebelaslning
och amorteringsbörda samtidigt som soliditeten i bolaget höjs. På den kontanta
nyemissionen om 950 milj. kr. tillkommer för SSAB: s del en positiv ränleeffekl
som har beaktats vid beräkningarna av kapitalbehovet. I kapitaltillskotlel har
inräknats SSAB: s kostnader för att avveckla personalöverskottet senast den 31
mars 1983 i enlighet med av bolagsstyrelsen fattade beslut. Jag är medveten om
att avvecklingen av personalöverkottet inom SSAB kommer att medföra
påfrestningar på arbetsmarknaden på berörda orter. Jag kommer i annat
sammanhang att föreslå åtgärder för all stärka sysselsättningen på orter med
omfattande sysselsättningsproblem.

Jag beklagar all Stora Kopparberg inte har ansett sig ha
möjlighet att delta i nyemissionen i SSAB. För all nyemissionen skall kunna
genomföras har staten träffat avtal med förbehåll för riksdagens godkännande
om att för 1 kr. överta Stora Kopparbergs 25-procenliga aktieinnehav i SSAB.
Jag förordar alt regeringen inhämtar riksdagens godkännande av det av mig i det
föregående redovisade avtalet mellan staten och Stora Kopparberg i vad avser
ekonomiska förpliktelser för staten.

Avtalet om
kapitaltillskott m. m. till SSAB som har träffats mellan Gränges, Statsföretag
och staten förutsätter bl.a. att Gränges och staten svarar för var sin
fjärdedel av nyemissionen i SSAB medan Statsföretag svarar för återstoden. Jag
har i det föregående nämnt att Gränges betalar kontant 375 milj. kr. för de
nyemitterade aktierna i SSAB. I delta sammanhang vill jag uttrycka min
tillfredsställelse med alt Electrolux genom sitt dotterbolag Gränges beslutat
all kvarstå som 25-procenlig aktieägare i SSAB till minst år 1991. Eleclrolux-koncernen
är Sveriges näst största verkstadsföretag och en stor förbrukare av tunnplåt.
Det föreligger därför anledning att räkna med att Electrolux kommer att utöva ell
aktivt ägaren-gagemang i SSAB och på så sätl bidra till att öka SSAB:s
konkurrensförmåga.

Enligt avtalet äger staten betala sina nytecknade aktier
genom kvittning 3 Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 56

Prop. 1981/82:56 34

av
en del av den fordran på grund av Lån lill ell nytt handelsslålbolag för investeringsändamål
som staten lämnat bolaget under åren 1978 och 1979. 1 prop. 1977/78:87
betecknades detta lån även som slrukluriån. Av hittills ianspråklagna
strukturlån av SSAB om 1 300 milj. kr. avser staten att använda 375 milj. kr.
för att teckna 1,25 milj. nya akfier i SSAB.

Under
förhandlingarnas gång har Statsföretag klargjort att förelaget saknar
ekonomiska resurser för att på egen hand svara för sin del, 750 milj. kr., av
nyemissionen i SSAB. Statsföretag har av det skälet hemställt om ett statligt
bidrag motsvarande hela beloppet. Jag har i del föregående redovisat den
ekonomiska utvecklingen inom Statsföretagsgruppen och konstaterar därför att
Statsföretag saknar egna resurser för all medverka i nyemissionen.

Jag
förordar därför att dels Statsföretag beviljas ell kontant tillskott om 575
milj. kr., som bör anvisas på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret
1981/82, dels all staten får använda ytteriigare 175 milj. kr. och därmed
totalt 550 milj. kr. av sin fordran på grund av Lån till ett nytt handelsslålbolag
för invesleringsändamål.

Enligt
avtalet om kapitaltillskott fill SSAB m. m. förbinder sig staten liksom Gränges
att lämna lån till SSAB om vardera 150 milj. kr. Lånen som avses löpa med marknadsmässig
ränta har SSAB rätt att få utbetalda tidigast den 5 januari 1982. Det bör
ankomma pä regeringen, SSAB och Gränges att utforma de närmare villkoren för
lånen. Jag förordar att ett anslag anvisas på filläggsbudget I lill
statsbudgeten för innevarande budgetår av 150 milj. kr. för lån till SSAB.

Den 2 januari 1991 äger Gränges
rält all - under förutsättning att SSAB inte dessförinnan försatts i konkurs
eller SSAB beslutat om sin upplösning - få sina aktier i SSAB inlösta av staten
för ett belopp av 875 milj. kr. Om Gränges utnyttjar sin rätl fill inlösen av
aktier på det sätt som jag nyss nämnt och om Gränges sä begär skall staten,
under samma förutsättningar som när det gällde aktierna, den 2 januari 1991 mot
kontant betalning överta hela eller delar av Gränges lånefordring för nominellt
belopp jämte upplupen ränta. Jag förordar att regeringen inhämtar riksdagens
godkännande av avtalet om kapitaltillskott till SSAB Svenskt Stål AB m. m. i
vad avser ekonomiska förpliktelser för staten.

Avtalet
är för sin giltighet bl.a. beroende av att statens vatienfallsverks köp av Gränges
kraflrörelse enligt avtal den 13 mars 1981 fullföljs av verket. Statsrådet Eliasson
kommer därför senare denna dag att föreslå regeringen alt avlåta en proposition
härom.

Prop.
1981/82:56 35

5
Ändrade riktlinjer för garantier till den statliga varvskoncernen Svenska Varv
avseende förlusttäckning för kundfordringar och fartygsproduktion

Våren
1980 beslöt riksdagen om omfattande åtgärder i syfte all skapa förutsättningar
för en konkurrenskraftig svensk varvsindustri (prop. 1979/ 80:165, NU
1979/80:69, rskr 1979/80:405). Beslutet innebar bl. a. att riksdagen med vissa
förändringar ställde sig bakom Svenska Varvs strukturplan för perioden
1980-1984. Målsättningen var att Svenska Varvkoncernen skulle vara lönsam
senast år 1985 och att Svenska Varv hade alt uppnå detta mål.

I
regeringens senaste proposition till riksdagen om vissa varvsfrågor, m.m. (prop.
1980/81:131) redovisades en revidering av de prognoser som låg lill grund för slruklurplanen.
Den samlade bedömning som då kunde göras var att riskerna för negativa
resultatavvikelser i förhållande till de reviderade prognoserna bedömdes vara
större än möjligheterna att uppnå bättre resultat. Del konstaterades vidare alt
försämringar av resultatet kunde äventyra ett framgångsrikt genomförande av
strukturplanen, varför åtgärder snabbi och kraftfullt måste sällas in om risk
fanns för ytterligare resultatförsämringar. Ytterligare ägartillskott till
Svenska Varv kunde nämligen inte påräknas.

För
år 1981 förutser Svenska Varv en förlust i samma storleksordning som för år
1980, dvs. ca 1 500 milj. kr. Resultatet skulle därmed bli sämre än vad som lidigare
har förulselts. Orsakerna är bl. a. sämre räntenetto och valutaförluster.
Resultatet medför alt såväl Svenska Varvs soliditet som likviditet försämras.
För år 1982 förutser Svenska Varv en kraftig resultatförbättring jämfört med
år 1981. Det bör dock understrykas att dessa bedömningar fortfarande är
preliminära.

Åtgärder bör vidtas för
att möjliggöra en lösning av Svenska Varvs akuta ekonomiska problem. Jag är
dock för egen del endast beredd alt medverka lill åtgärder som ligger inom
ramen för redan beslutade ägartillskott. Jag föreslår mol bakgrund härav att
reglerna för de statliga garantier som tidigare har lämnats lill Svenska Varv
avseende föriusttäckning för kundfordringar och fartygsproduktion, s. k. värdegarantier,
förändras i enlighet med vad som redovisas i del följande.

Fullmäktige
i riksgäldskonloret har genom skilda beslul av riksdagen, senast år 1980 (prop.
1979/80: 165, NU 1979/80:69, rskr 1979/80:405) bemyndigats all ikläda staten
garantier till Svenska Varv avseende föriusttäckning för kundfordringar och fartygsprodukfion
om sammanlagt 3 350 milj. kr. till utgången av år 1984. Nämnda garantier
infördes år 1977 för all täcka viss del av de förluster som uppstod pä varvens
fartygsproduktion. Garantierna utvidgades senare fill att även omfatta
förluster på kundfordringar.

Infriandet
av garantierna sker när slutlig förlust på fartygsprodukfion

Prop. 1981/82:56 36

och
kundfordringar har kunnat konstateras. Den 30 juni 1981 hade ca 842 milj. kr.
av garantiramen infriats och utbetalats till Svenska Varv. Infriandet av
garantierna har skett i långsammare takt än vad som ursprungligen förutsågs.

Svenska Varvs likviditet
belastas av dess fartygsengagemang, genom att driftsinläkterna inte räcker till
för alt betala driflsulgifler, räntor och amorteringar. När värdegarantier
infrias påverkas Svenska Varvs likviditet positivt. Del kan dock visa sig
nödvändigt att temporärt öka likviditeten hos bolaget innan sådana infrianden
sker. Detla bör ske genom all bolaget tar upp lån. För att möjliggöra sådan
upplåning torde statliga lånegarantier erfordras. Det garanterade lånebeloppet
vid varje tidpunkt bör högst uppgå till det sammanlagda beloppet av utestående
värdegarantier för att statens samlade risk inte skall öka. Jag förordar därför
alt riksdagens bemyndigande för fullmäktige i riksgäldskontoret att teckna
sådana lånegarantier inhämtas.

I sammanhanget kan erinras
om alt nämnden för fartygskredilgaranlier rekommenderat fullmäktige i riksgäldskonloret
att begränsa volymen kreditgarantier som ingår i del generella slödel fill
varvsföretagen i vad avser Svenska Varvs fartygsengagemang så all volymen inte
överstiger vad som motsvaras av 90% av ett beräknat långsiktigt marknadsvärde
för fartygen. Detta begränsar statens förlustrisker för kreditgarantierna.

Då varvens
fartygsproduktion och kundfordringar har finansierats med lån belastas Svenska
Varv av stora räntekostnader. För att minska Svenska Varvs räntekostnader kan
det enligt min mening visa sig nödvändigt att infria viss del av garantierna
för föriusttäckning genom utbetalning från anvisat anslag för ändamålet innan
slutlig förlust på fartygsproduktion och kundfordringar har kunnat konstateras.
Riksdagens medgivande härtill bör inhämtas.

Det går inte att nu ange i
vilken omfattning de förändringar jag har förordat kommer all leda fill ökad
belastning på statsbudgeten. Det alternativ som innebär alt Svenska Varv ges
möjlighet lill ökad upplåning medför inte någon ökad belastning på
statsbudgeten. Om däremot värde-garantier utbetalas i förtid innan slutlig
förlust på fartygsproduktion och kundfordringar har kunnat konstateras kommer
budgetbelastningen alt öka, främst genom att redan anvisade medel utbetalas
tidigare än vad som annars skulle ha skett. Vid förtida utbetalningar uppkommer
dessutom en ränleeffekl som ökar budgetbelaslningen. Genom möjligheten till
ökad upplåning begränsas dock behovet av förtida utbetalning för värdegarantier.

Prop. 1981/82:56 37

6 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
att regeringen föreslär riksdagen att

1. till TiUskott till Statsföretag AB för LKAB:s
rekonstruktion på

tilläggsbudget I fill statsbudgeten för budgetåret 1981/82 under

fjortonde huvudtiteln anvisa ell reservationsanslag av

1500000000 kr.,

2.
godkänna
avtalet mellan staten och Stora Kopparbergs Bergslags AB om förvärv av aktier
i SSAB Svenskt Stål AB och avtalet om kapitaltillskott lill SSAB Svenskt Stål
AB m. m. i vad avser ekonomiska förpliktelser för staten,

3.
till Tillskott tdl
Statsföretag AB för aktieteckning i SSAB Svetiskt Stål AB på tilläggsbudget 1 till
statsbudgeten för budgetåret 1981/ 82 under fjortonde huvudtiteln anvisa ett
reservationsanslag av 575000000 kr.,

4.
till Lån till SSAB
Svenskt Stål AB på tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1981/82
under fjortonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 150000000 kr.,

5.
bemyndiga
regeringen att förfoga över fordran på 550000000 kr. av Lån lill ett nytt handelsstålsbolag
för invesleringsändamål i enlighet med vad jag har förordat,

6.
godkänna de ändrade
riktlinjer för garantier avseende förlusttäckning för kundfordringar och fartygsproduklion
till den statliga varvskoncernen Svenska Varv som jag har förordat,

7.
bemyndiga
fullmäktige i riksgäldskonloret att ikläda staten garantier för upplåning av
den statliga varvskoncernen Svenska Varv intill ett belopp som högst får utgöra
summan av utestående värdegarantier avseende föriusttäckning för kundfordringar
och fartygsproduktion.

7 Beslut

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden
och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen all antaga de förslag som
föredraganden har lagt fram.

4 Riksdagen 1981/82. I saml. Nr 56

Prop. 1981/82:56 38

Bdaga 1 SSABs tre verksamhetsår i sammandrag

Milj.
kr.

1980*

1979

1978

Fakturerad
försäljning

7 303,0

4 096,7

3477,9

Övriga
rörelseintäkter

79,7

77,0

129,2

Rörelseresultat
före avskrivningar

- 211,9

- 126,5

- 492,0

Avskrivningar
enl plan

- 252.2

- 195,9

- 223,0

Finansiella
intäkter och kostnader

- 120,2

- 87,7

45,5

Resultat
efter finansiella intäkter och

kostnader

- 584,3

- 410,1

- 669,5

Omsättningstillgångar

4771,2

4090,9

3 464,8

Anläggningstillgångar

3 783,7

3 057,5

2471,5

Investeringar

1 199,0

497,1

200,8

Löner
och lönebikoslnader

1981,6

1 659,9

1513,3

Genomsnittligt
antal anställda

17 573

16105

16058

Produktion,
malm(kton)

2 835

2969

2930

Produktion,
koks (kton)

1 186

1 135

848

Produktion,
råstål (kton)

2 274

2633

2 347

Produktion
valsade produkter (kton)

1610

1626

1528

Exportandel
av försäljningen (%)

25

46

43

Inklusive Tibnor-gruppen

Prop.
1981/82:56 39

Bilaga 2

Avtal

Mellan
Stora Kopparbergs Bergslags Aktiebolag, nedan kallat Stora Kopparberg, å ena
sidan, och Svenska Staten, å andra sidan, har denna dag följande avtal träffats
om överlåtelse av aktier i SSAB Svenskt Stål AB, nedan kallat SSAB.

Bakgrund

Stora
Kopparberg, Gränges och Statsföretag AB är ägare lill samtliga aktier i SSAB;
Stora Kopparberg lill 25%, Gränges AB till 25% och Statsföretag AB lill 50%.
Förhållandel mellan delägarna i frågor som rör SSAB regleras genom ett den 15
december 1977 daglecknat konsortialavtalet (nedan kallat konsortialavtalet).

I
enlighet med konsortialavtalets villkor för aktieförsäljning och
hem-budsskyldighet avtalar Stora Kopparberg och Staten härigenom följande.

1. Stora
Kopparberg överlåter härmed lill Staten och Staten förvärvar

härigenom samtliga Stora Kopparbergs fem miljoner (5000000) aktier,

envar å nominellt 100 kr, i SSAB.

2.
Köpeskillingen för samtliga
överlåtna aktier uppgår till en (1) krona, alt erläggas på tillträdesdagen.

3.
Tillträdesdag lill aktierna är
den 5 januari 1982. På tillträdesdagen överlämnar Stora Kopparberg lill Staten
aktierna vederbörligen transporterade på Staten. Staten åtager sig att
omgående efter tillträdesdagen hos SSAB för anteckning i aktieboken anmäla akfieförvärvet.
Staten åtager sig vidare att ombesörja upprättande av avräkningsnola.

4.
Från och med dagen för detta
avtals undertecknande övertager Staten från Stora Kopparberg samtliga de
rättigheter och skyldigheter av vad slag de vara må som Stora Kopparberg har i
sin egenskap av aktieägare i SSAB och som grundar sig på konsortialavtalet, SSAB's
bolagsordning eller lag. Statens övertagande av här nämnda rättigheter och
skyldigheter innefattar således även sådana anspråk som framdeles eventuellt
riktas mol Stora Kopparberg i dess egenskap av lidigare aktieägare i SSAB och som
härflyler ur konsortialavtalet, SSAB's bolagsordning eller lag. Stora Kopparberg
garanterar alt fram till dagen för detla avtals undertecknande inga anspråk
riktats mot Stora Kopparberg i dess egenskap av aktieägare vilka icke blivit
föremål för reglering. Stora Kopparberg förklarar sig jämväl icke äga kännedom
om några omständigheter som skulle kunna ligga lill grund för krav mot Stora
Kopparberg i dess egenskap av lidigare aktieägare i SSAB.

5.
Från och med dagen för detta
avtals undertecknande ställer de av Stora Kopparberg utsedda
styrelseledamöterna jämte suppleant i SSAB"s styrelse jämte av Stora
Kopparberg utsedd revisor i SSAB, sina platser till

Prop.
1981/82:56 40

förfogande.
Staten förbinder sig att å nästa ordinarie bolagsstämma i SSAB rösta för att de
av Stora Kopparberg utsedda styrelseledamöterna och suppleant beviljas
ansvarsfrihet för sin förvaltning av SSAB's angelägenheter under förutsättning
att SSAB's revisorer tillstyrker sådan ansvarsfrihet.

6.
Tvister rörande tolkning eller
tillämpning av detta avtal skall avgöras av skiljemän enligt lagen om
skiljemän.

7.
Stora Kopparberg och Staten
förbinder sig att omgående efter detta avtals undertecknande till SSAB anmäla
vad som i detta avtal föreskrivs i punkierna 1,3,4 och 5.

8.
Villkor för detta avtals gilfighet
är att regeringen godkänner det. Detta skall utan dröjsmål ske sedan riksdagen
fattat de beslut som behövs härför.

Detla
avtal har upprättats i fyra exemplar varav parterna tagit var sitt samt Gränges
AB respektive Statsföretag AB erhåller var sitt.

Falun
den 1981-10-09 Stockholm den 1981-10-05

STORA
KOPPARBERGS BERGSLAGS SVENSKA STATEN AKTIEBOLAG

Mol
förestående avtal har Statsföretag AB ingen invändning. Genom detta avtal är
alla mellanhavanden mellan Statsföretag AB och Stora Kopparberg med avseende på
SSAB slutligt reglerade. Statsföretag AB förbinder sig att å nästa ordinarie
bolagsstämma i SSAB rösta för att de av Stora Kopparberg utsedda
styrelseledamöterna och suppleant beviljas ansvarsfrihet för sin förvaltning
av SSAB's angelägenheter under förutsättning att SSAB's revisorer tillstyrker
sådan ansvarsfrihet.

Stockholm
den 1981-10-06 STATSFÖRETAG AB

Mol
förestående avtal har Gränges AB ingen invändning. Genom detta avtal är alla mellanhavanden
mellan Gränges AB och Stora Kopparberg med avseende på SSAB slutligt reglerade.
Gränges AB förbinder sig att å nästa ordinarie bolagsstämma i SSAB rösta för
all de av Stora Kopparberg utsedda styrelseledamöterna och suppleant beviljas
ansvarsfrihet för sin förvaltning av SSAB's angelägenheter under förutsättning
att SSAB's revisorer tillstyrker sådan ansvarsfrihet.

Stockholm
den 1981-10-05 GRÄNGES AB

Prop.
1981/82:56 41

, Bilaga 3

Avtal

Gränges
AB, nedan kallat Gränges, Statsföretag AB, nedan kallat Statsföretag, samt
Stora Kopparbergs Bergslags AB, nedan kallat Stora Kopparberg, bildade genom
avtal den 15 december 1977 SSAB Svenskt Stål AB, nedan kallat Bolaget, med
följande ägarandelar: Gränges 25%, Statsföretag 50% och Stora Kopparberg 25%.
Förhållandel mellan ägarna i frågor, som rör Bolaget och deras förhållande till
Bolaget, regleras genom ett samma dag träffat konsortialavtal, nedan kallat Konsortialavtalet.
Sedan svenska staten övertagit Stora Kopparbergs aktier i Bolaget har Gränges,
Staten och Statsföretag denna dag träffat följande avtal om kapitaltillskott fill
Bolaget m.m.

1
Nyemission

Aktiekapitalet
i Bolaget skall ökas från 2000000000 kronor till 2500000000 kronor genom
utgivande av 5000000 nya aktier, vardera på nominellt 100 kronor och med lika
rätt i Bolaget. Av de nya aktierna skall 1250000 (25%) tecknas av Gränges,
1250000 (25%) av Staten och 2500000 (50%) av Statsföretag. Aktierna skall
tecknas till en kurs av 300 kronor per aktie. Härigenom kommer efter
nyemissionen Bolagets reservfond att uppgå fill 1 800000000 kronor.

Parterna
förbinder sig att tillse alt de nya aktierna tecknats och betalats senast den 5
januari 1982.

Gränges
skall betala sina nytecknade aktier kontant. Staten äger betala sina nytecknade
aktier genom kvittning av fordran på grund av strukturlån som Staten lämnat
Bolaget. Statsföretag äger betala sina med 175 000000 kronor genom kvittning av
den fordran pä Bolaget som Staten enligt punkten 7 i detta avtal förutsattes
överlåta lill Statsföretag och återstoden genom kontant betalning.

2 Lån

Envar
av Gränges och Staten förbinder sig att lämna län lill Bolaget med 150000000
kronor.

Lånen
skall utbetalas till Bolaget 30 dagar efter det att Bolaget framställt begäran
härom, dock tidigast den 5 januari 1982, mot all Bolaget utfärdar en eller
flera reverser pä angivna belopp lill envar av långivarna eller order.

På
lånen skall utgå en ränta så anpassad att lånefordringarna, med de

Prop.
1981/82:56 42

villkor
som anges i detla avtal och med borgen frän Gränges vid lånetillfället, skall
kunna säljas på den svenska kapitalmarknaden ulan kapitalrabatt. Räntan skall
erläggas halvårsvis i efterskott.

Vad
nu sagts om borgen från Gränges syftar endast fill att ge anvisning om hur
räntan för lånen skall fastställas och innebär icke någon skyldighet för Gränges
att ställa ifrågavarande borgen.

Lånen
skall amorteras med en fjärdedel vid utgången av ett vart av åren 1991, 1992,
1993 och 1994. Om Gränges utnyttjar sin rält till inlösen av aktier enligt
punkten 4 och om Gränges så begär, skall Staten - under förutsättning att
Bolaget icke dessförinnan försatts i konkurs eller Bolaget beslutat om
upplösning — den 2 januari 1991 mot kontant betalning överta hela eller delar
av Gränges lånefordring för nominellt belopp jämte upplupen ränta. Begäran
härom skall ske genom skriftligt meddelande, som skall ha kommit Staten till
hända senast den 30 juni 1990. Lämnas icke sådant meddelande inom föreskriven
tid förfaller Statens skyldighet all överta fordringen. Om Gränges överlåter
fordringen eller delar av denna till annan, har förvärvaren samma rätt som Gränges
alt på begäran få fordringen överlagen av Staten, oavsett om Gränges begär
inlösen av aktier enligt punkten 4.

För
lånen skall Bolaget icke ställa någon särskild säkerhet.

Skulle Bolaget försättas i
konkurs eller träda i likvidation, skall betalning för lånen utgå först sedan
övriga fordringar till fullo betalats, dock med undantag för de
rekonstruktionslån och slmkturlån vilka Staten lämnat Bolaget.

3
Särskild förbindelse om bibehållet ägande av aktier i Bolaget

Envar
av Gränges, Staten och Statsföretag förbinder sig att kvarstå som aktieägare i
Bolaget med minst de aktier vederbörande nu har och de aktier som tecknas
enligt detla avtal åtminstone t. o. m. den 2 januari 1991.

4
Särskild rätt till inlösen

Den
2 januari 1991 äger Gränges rätt all - under förutsättning att Bolaget icke dessförinnan
försatts i konkurs eller Bolaget beslutat om upplösning - få sina aktier i
Bolaget inlösta av Staten för ett belopp av 875000000 kronor, oavsett om akliebrevens
nominella värde förändrats. Om Gränges önskar utnyttja denna rätt, skall
skriftligt meddelande härom ha kommit Staten till hända senast den 30 juni
1990. Lämnas icke sådant meddelande inom föreskriven lid, förfaller den i denna
punkt angivna särskilda räiten lill inlösen.

Prop.
1981/82:56 43

5
Skiljedomklausul

Tvist
rörande detta avtal, dess tolkning eller tillämpning eller därur härflytande
rättsförhållanden skall avgöras i den ordning som stadgas i punkten 9 i Konsortialavtalet.

6
Konsortialavtalets fortsatta giltighet

I
den mån annat icke sägs i detla avtal gäller Konsorliavlalet alltjämt på oförändrade
villkor, därvid dock Staten överlager de rättigheter och skyldigheter som
enligt detla tillkommer respektive åvilar Stora Kopparberg.

Parterna
är överens om att punkierna 2 och 3 i Konsortialavtalet fortsättningsvis skall
ha nedan angivna ändrade lydelse:

"2
Styrelse och verkställande direktör

Styrelsen
skall beslå dels av åtta ledamöter utsedda av bolagsstämman med tre suppleanter
för dessa utsedda på samma sätt, dels av tre ledamöter utsedda av de anställda
enligt lagen den 3 juni 1976 om styrelserepresenia-tion för de anställda i
aktiebolag och ekonomiska föreningar med tre suppleanter för dessa utsedda på
samma sätt.

Av
de av bolagsstämman valda ledamöterna och suppleanterna äger Staten och
Statsföretag rätt all gemensamt nominera fem ledamöter och två suppleanter samt
Gränges tre ledamöter och en suppleant.

Staten
och Statsföretag äger gemensamt nominera en av styrelsens ledamöter lill
ordförande i styrelsen.

Gränges
äger nominera vice ordförande i styrelsen.

Sålunda
av Parterna bestämda personer skall utses till styrelseledamöter, suppleanter
respektive ordförande och vice ordförande.

Suppleant
som ej inträtt i styrelseledamots ställe har dock rätt att närvara och yttra
sig vid styrelsens sammanträden.

Styrelsen
skall utse ett arbetsutskott vari skall ingå ordförande, vice ordförande,
verkställande direktör samt representant för de anställda. Arbetsutskottet
skall nära följa Bolagets verksamhet.

Verkställande
direktör utses av styrelsen men skall ej vara ledamot av denna.

3
Beslutsregler

Parterna
är ense om att - oavsett vad bolagsordningen eller aktiebolagslagen stadgar -
enighet mellan dem skall erfordras för beslul om godkännande av väsentligare
avtal mellan Bolaget eller något av dess dotterbolag, å ena sidan, och någon av
Parterna, å andra sidan, saml belräffande utseende av verkställande direktör.
Parterna är vidare ense om alt enighet mellan dem skall erfordras för beslul om
Bolagets upplösning. 1 övrigt skall enighet såväl i styrelsen som mellan
Parterna eftersträvas särskilt rörande ordförande på bolagsstämma, ändring av
bolagsordningen, nedsättning av aktiekapitalet, fastställande av Bolagels
organisation och väsentlig ändring därav, betydande investeringar, nedläggning
av driften vid någon av Bolagets anläggningar samt formerna för Bolagets
finansiering, l.ex. upplagande av större lån.

Prop.
1981/82:56 44

Parterna
skall senast en vecka före varje bolagsstämma sammanträffa för att söka enas om
vem som skall vara ordförande på stämman. Skulle Parterna därvid inte enas
skall ordföranden eller - vid förfall för honom -vice ordföranden i Sveriges
Advokatsamfund eller den person han utser väljas till ordförande på
stämman."

Parterna
är därjämte överens om att bestämmelserna i Konsortialavtalet under punkten 7
om rätt till inlösen av aktier i sin helhet skall upphöra att gälla så länge
rätlen till inlösen enligt bestämmelserna i detta avtal gäller.

7
Villkor för detta avtals giltighet

Delta
avtal är för sin giltighet beroende av att regeringen godkänner det. Delta
skall utan dröjsmål ske sedan riksdagen fattal de beslut som behövs härför.

Avtalet
förutsätter vidare för sin giltighet, att Statsföretag före den 5 januari 1982
kan träffa överenskommelse med Staten om förvärv till ett belopp av 175000000
kronor av den fordran svenska staten har på Bolaget på grund av slrukluriån och
om kapitaltillskott till fullföljande av Statsföretags åtaganden i punkten 1
all teckna aktier i Bolaget.

Avtalet
är slutligen för sin gilfighet beroende av att Statens Vattenfallsverks köp av
Gränges kraftrörelse enligt avtal den 13 mars 1981 fullföljs av Vattenfall.

Detta
avtal är upprättat i tre exemplar, av vilka parterna tagit var sitt. Stockholm
den 1 oktober 1981

GRÄNGES
AB SVENSKA STATEN STATSFÖRETAG AB

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981