Prop. 1981/82:60

Prop.
1981/82:60

Regeringens proposition 1981/82:60

om socialstyrelsens tillsyn över hälso- och
sjukvårdspersonalen m. m.;

beslutad den 5 november 1981.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som
har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll ovannämnda dag.

På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDIN

KARIN AHRLAND

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen föreslås vissa tillägg och förtydliganden
av socialstyrelsens rält att inspektera hälso- och sjukvårdspersonalens
verksamhet enligt lagen (1980:ll)om tillsyn över hälso-ochsjukvårdspersonalenm.
fl. Bl. a. föreslås att en rätt för den som utför inspektion att få biträde av
polisen fastslås genom uttryckliga bestämmelser.

Vidare föreslås förbud för annan än den som i sin
verksamhet på hälso- och sjukvårdens område är ställd under socialstyrelsens
tillsyn att utprova eller tillhandahålla kontaktlinser. Förslaget medför en
ändring i lagen (1960:409) om förbud i vissa fall mot verksamhet på hälso- och
sjukvårdens område (kvacksalverilagen).

I propositionen föreslås också att lagen (1958:428) om ympning
mot smittkoppor upphävs. Sjukdomen smittkoppor anses nu enligt WHO utrotad och
bestämmelser om obligatorisk ympning mot denna sjukdom är därför inte längre
nödvändiga.

1* Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 60

Prop. 1981/82:60 2

1 Förslag till

Lag om
ändring i lagen (1980:11) öm tillsyn över hälso- och

sjukvårdspersonalen
m. fl.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1980:11) om tillsyn
över hälso-och

sjukvårdspersonalen
m. fl.

dels att 4, 7 och 43 §§ skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 46 §, av
nedan angivna

lydelse.

Nuvarande
lydelse

Socialstyrelsen eller den som styrelsen förordnar har rätl
att inspektera hälso- och sjukvårdspersonalens verksamhet.

4 §

Föreslagen
lydelse

Socialstyrelsen eller den som styrelsen förordnar har rätt
att inspektera hälso- och sjukvårdspersonalens verksamhel. Den som utför
inspektion äger därvid tillträde till lokaler där verksamheten bedrivs och rätl
an tillfälligt omhänderta handlingar, prover och annal material som rör
verksamheten. Den vars verksamhet inspekteras är skyldig an lämna det biträde
som behövs vid inspektionen.

Den som
tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen skall efter anmaning lämna
socialstyrelsen de handlingar oc/; upplysningarom verksamheten som styrelsen
behöver för sin tillsyn. 1 anmaningen får vite föreläggas.

Den som
tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen skall efter anmaning lämna
socialstyrelsen handlingar. /;/■owe/' och annal material som rör verksamheten
saml ge styrelsen de upplysningar om denna som styrelsen behöver för sin tillsyn.
I anmaningen fär vite föreläggas.

43 § '

I fråga om talan mot socialstyrelsens beslut enligt 10 S
gäller i tillämpliga delar 15 kap. 7§ sekretesslagen (1980:100).

Har socialstyrelsen avslagit ansö- Om socialstyrelsen har avslagit en

kan om förstöring av journal./öw ansökan om förstöring ave/?
journal.

talan hos regeringen genom be- får beslutet överklagas hos regering-

svär, en genom besvär.

Senaste lydelse 1980:989.

Nuvarande
lydelse

Mol socialstyrelsens beslut som innebär bifall till
ansökan får talan inte föras.

Föreslagen lydelse

Om socialstyrelsens beslut innebär bifall till en sädan
ansökan får beslutet inte överklagas.

Socialstyrelsens
beslut att förelägga vite enligt 7 § får överklagas hos kammarrätten genom
besvär.

46 §

Vid inspektion som avses i 4 § har den som utför
inspektionen rätt att av polismyndighet få det biträde som behövs för att
inspektionen skall kunna genomföras.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

1** Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 60

Prop.
1981/82:60 4

2 Förslag till

Lag om
ändring i lagen (1960:409) om förbud i vissa fall mot

verksamhet
på hälso- och sjukvårdens område

Härigenom
föreskrivs att 2 och 5 §§ lagen (1960:409) om förbud i vissa fall mot
verksamhet på hälso- och sjukvårdens område skall ha nedan angivna Ivdelse.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Under utövning av verksamhet som avses i I § första siycket
må ej någon

a) behandla sådana smittsamma a) behandla sådana smittsamma

sjukdomar,
som avses i 2 och 24 (><i sjukdomar som regeringen med slöd

epidemilagen,
eller tuberkulos, ve- av 4§ smiitskyddslagen (1968:231)

neriska
sjukdomar, kräfta och andra hänfört tid allmänfarliga .sjukdomar

elakartade
svulster, sockersjuka, eller veneriska sjukdomar;

epilepsi eller
sjukliga tillstånd i samband med havandeskap eller förlossning;

b) undersöka eller behandla barn, innan det fyllt åtta år;
eller

c) utan
personlig undersökning av den som sökt honom lämna skriftliga råd eller
anvisningar för hans be- handlinij.

b) behandla kräfta och andra elakartade
svulster, sockersjuka, epilepsi eller sjukliga tillstånd i samband med
havandeskap eller förlossning:

c) undersöka eller behandla barn.
innan det fyllt åtta år;

d) utan
personlig undersökning av

den som sökt honom lämna skriftliga

råd eller anvisningar för hans be

handling; eller

e) utprova
eller tillhandahålla kon

taktlinser.

5S

Den som ej är svensk medborgare må ej utöva verksamhet som
avses i I S första stycket.

Vad nu sagts skall ej utgöra hinder Vad nu sagts skall ej utgöra hinder

för den som ej är svensk medborgare för den som ej är
svensk medborgare

att åt allmänheten utprova glasögon att åt allmänheten utprova glasögon

och andra optiska hjälpmedel för och andra optiska hjälpmedel för

seendet. seendet än kontakilinser.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1982.

Prop.
1981/82:60 5

3 Förslag till

Lag om upphävande av lagen (1958:428) om ympning mot

smittkoppor

Härigenom föreskrivs att lagen (1958:428) om ympning mot
smittkoppor skall upphöra att gälla vid utgången av år 1981.

4 Förslag till

Lag om ändring i narkotikaförordningen (1962:704)

Härigenom
föreskrivs att 6 S 2 mom. och 14 S narkotikaförordningen (1962:704) skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse

2 mom.' Narkotiskt läkemedel må utlämnas endast efter
förordnande av läkare, tandläkare eller veterinär. Närmare föreskrifter rörande
utlämnande av narkotika meddelas av socialstyrelsen.

Föreligger
grundad anledning att antaga att läkare, tandläkare eller veterinär missbrukat
behörighet att förordna narkotiskt läkemedel, äger socialstyrelsen efter
omständigheterna antingen förbjuda utlämnande av sådant läkemedel på
förordnande av läkaren, tandläkaren eller veterinären eller föreskriva
särskilda begränsningar i fråga om utlämnandet.

Beslut som avses i andra stycket länder tid efterrättelse
ulan hinder av besvär, om socialstyrelsen icke förordnar annorlunda.

6S

Föreslagen lydelse

2 mom. Narkotiska läkemedel/år lämnas ul endast efter
förordnande av läkare, tandläkare eller veterinär. Närmare föreskrifter om
utlämnande av narkotika meddelas av socialstyrelsen.

öm det
finns grundad anledning att anta att en läkare, tandläkare eller veterinär
missbrukat sin behörighet att förordna narkotiska läkemedel, får hälso- och
sjukvårdens ansvarsnämnd efter omständigheterna antingen förbjuda alt sådana
läkemedel lämnas ul på förordnande av läkaren, tandläkaren eller veterinären
eller föreskriva särskilda begränsningar i fråga om utlämnandet.

Beslut
som avses i andra stycket skall ha omedelbar verkan, om inte nämnden förordnar
annat.

14 §-

Talan mot socialstyrelsens beslut Beslut av hälso- och sjukvårdens

enligt 6 § 2 mom. andra stycket eller ansvarsnämnd
enligt 6§ 2 mom.

1 Senaste lydelse 1968:69.

2 Senaste
lydelse 1971:984.

11 §
tredje stycket föres hos kammarrätten genom besvär.

Talan mot annal beslut av socialstyrelsen enligt denna
förordning föres hos Kungl. Maj:t genom besvär.

andra
stycket eller beslul av socialstyrelsen enligi 11 § tredje stycket får
överklagas hos kammarrätten genom besvär.

Annat beslut av socialstyrelsen enligt denna förordning/rSr
överklagas hos regeringen genom besvär.

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen
enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Prop.
1981/82:60 '

Utdrag

SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1981-10-08

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och
statsråden Ullsten, Wikström, Friggebo, Åsling, Söder, Johansson, Wirtén,
Andersson, Boo, Eliasson, Gustafsson, Elmstedt, Tilländer, Ahriand, Molin

Föredragande: statsrådet Ahrland

Lagrådsremiss om socialstyrelsens tillsyn över hälso- och
sjukvårdspersonalen m.m.

1 Socialstyrelsens tillsyn över hälso- och
sjukvårdspersonalen

Bakgrund

Enligt lagen (1980:11) om tillsyn över hälso- och
sjukvårdspersonalen m.fl. har socialstyrelsen tillsyn över personal inom hälso-
och sjukvården. Tillsynen omfattar bl.a. personal vid sjukhus och andra
inrättningar för vård av patienter som drivs av det allmänna eller av enskilda
efter särskilt tillstånd, den som i annal fall i egenskap av legitimerad
yrkesutövare meddelar vård åt patienter eller tillhör personal som biträder en
sådan yrkesutövare i vården samt vissa andra grupper (1 §). Socialstyrelsen
eller den som styrelsen förordnar har rätt att inspektera hälso- och
sjukvårdspersonalens verksamhel (4 §). Den som tillhör hälso- och
sjukvårdspersonalen skall efter anmaning lämna socialstyrelsen de handlingar
och upplysningar om verksamheten som styrelsen behöver för sin tillsyn. I sådan
anmaning får vite föreläggas (7 §).

Inspeklionsrätten reglerades tidigare i lagen (1975:100)
med vissa bestämmelser för personal inom hälso-och sjukvård m.fl. Denna lag
ersattes år 1980 av förutnämnda lag om tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen
m.fl. Inspektionsbeslämmelserna i den äldre lagen överfördes därvid i huvudsak
oförändrade. I den nya lagen saknas dock en straffbestämmelse som fanns i 1975
års lag för den som hindrade eller undandrog sig inspektion.

Justitiekanslern har i ell ärende angående klagomål mot
vissa befattningshavare vid socialstyrelsen för deras uppträdande i samband
med en inspektion av en privat läkarmottagning den 17 augusti 1979 framfört
vissa

Prop.
1981/82:60 • 8

synpunkier om tillämpningen av 1975 års lag (dnr
2347-79-21). Enligt klagomålen skulle inspektionen ha genomförts utan läkarens
medgivande och justitiekanslern anförde bl.a. följande.

För att en myndighet vid genomförandet av en åtgärd skall
få använda tvång mot någon enskild fordras- bortsett från speciella fall -
författningsstöd. Enbart den omständigheten att myndigheten tillagts rält att
vidta åtgärden ger inte myndigheten rätt all också tillgripa tvångsmedel för
att genomföra åtgärden. Under begreppet tvångsåtgärder hänför jag därvid alla
åtgärder som genomförs mol den enskildes uttryckliga vilja, alltifrån fall där
endast brist på samtycke föreligger till fall där kroppsligt våld måste
tillgripas. Svensk lagstiftning innehåller många olika exempel på tvångsmedel,
bl.a. böter eller andra straff, vite och polishandräckning. Ibland kan
indirekta tvångsmedel Ullgripas, l.ex. avstängning som medel för att framtvinga
en läkarundersökning av en tjänsteman. 1 andra fall kan möjligheten av indragen
auktorisation e.d. indirekt utgöra ett starkt tvångsmedel för att förmå någon
att medverka till en viss åtgärd. Den naturliga platsen för bestämmelser som
skulle ge socialstyrelsen rält att tvångsvis genomföra inspektion av läkares
verksamhet är givetvis 1975 års lag. Lagen innehåller också en bestämmelse av
detta slag. 14 § finns nämligen en bestämmelse om att den som hindrar eller
undandrar sig inspektion döms till böter eller fängelse i högst sex månader. Några
bestämmelser om rätt för socialstyrelsen att förelägga vite eller om
polishandräckning finns däremot inte.

Jusliliekanslern uttalar därefter att han anser alt
socialstyrelsen enligt 1975 års lag inte hade andra tvångsmedel lill sitt
förfogande när det gällde att genomföra en inspektion mot läkarens vilja än den
som låg i möjligheten att anmäla läkaren till åtal för brott mot 4 § samt att
stöd i lagen för att tvångsvis omhänderta journaler saknades. I anslutning till
sitt uttalande anför justitiekanslern att det finns anledning för regeringen
att snarast överväga vilka ändringar som bör göras i det berörda
regelkomplexet.

Enligt lagstiftning som trätt i kraft den 1 januari 1981
(SFS 1980:579) har bestämmelserna i 24 kap. 2 § brottsbalken om i vilka fall
fysiskt tvång får användas för genomförande av en tjänsteåtgärd numera
kompletterats med ett nytt tredje stycke. Enligt stycket gäller bl. a. att den
som i myndighetsutövning med laga rätt skall verkställa husrannsakan eller
beslag eller annal omhändertagande av egendom får bruka det våld för att
genomföra ålgärden som med hänsyn till omständigheterna kan anses försvarligt,
under förutsättning alt han möts av motstånd.

överväganden

Socialstyrelsens rätt att inspektera hälso- och
sjukvårdspersonalens verksamhet är ett viktigt led i styrelsens tillsyn över
personalen. Det är nödvändigt att denna inspektionsrätl kan utövas även om den
vars verksamhet skall inspekteras motsätter sig inspektionen eller vägrar medverka
till att inspektionen genomförs. Med anledning av de påpekanden som

Prop.
1981/82:60 9

justitiekanslern gjort anser jag att vissa tillägg och förtydliganden
bör göras i nuvarande bestämmelser.

1 4 § lagen (1980:11) om tillsyn över hälso-och
sjukvårdspersonalen m.fl. föreskrivs nu endast en rätl för socialstyrelsen att
ulföra inspektion. Enligt motiven till 1975 års lag innefattade motsvarande
bestämmelse i den lagen rätl till tillträde till en lokal, där verksamheten
bedrevs, även om dispositionsrätten till lokalen tillkom en enskild. Inspektion
kunde.ske både i offentlig och privat verksamhet. Det nu anförda gäller även
enligt den nya lagen. 1 förtydligande syfte bör i lagtexten anges att den som
utför inspektion därvid äger tillträde till lokaler där verksamheten bedrivs.
Här avses också lokaler där verksamhet nyligen bedrivits men någon personal ej
anträffas.

Vid en
inspektion kan granskning av journaler, prover och annat material som tillhör
verksamheten ske. Det kan emellertid förekomma att en närmare granskning än som
kan ske på platsen är erforderlig eller att av andra skäl en granskning inte
kan ske på platsen. 1 4 § bör därför anges att den som utför inspektionen har rätl
att tillfälligt omhänderta handlingar, prover och annat liknande material som
tillhör verksamheten. Här åsyftas, utöver handlingar och prover, bl.a. prolesarbeten,
avgjutningar av tandarbeten m.m. Naturligtvis måste denna möjlighet utnyttjas
på ett sådant sätt att inte större intrång än vad som är nödvändigt görs i den
inspekterades verksamhet. Klart är också att den befogenhet som med den nu
förordade lösningen kommer att finnas för den inspekterande att i viss
utsträckning använda fysiskt tvång när det gäller all omhänderta material (jfr
24 kap. 2 § iredje slyckel brottsbalken) endast kan aktualiseras i
undantagsfall. Om han hindras alt t. ex. omhänderta journaler bör biträde
begäras av polismyndighet enligt bestämmelser som kommer att föreslås i det
följande.

Vid en inspektion kan det normalt förutsättas att den vars
verksamhet inspekteras lämnar det biträde som behövs. Skyldigheten bör dock
fastslås i lagen. Utöver att hålla lokalerna tillgängliga samt lämna
upplysningar kan det här vara fråga om att tillhandahålla handlingar och annat
material som hör lill verksamheten.

I en ny
paragraf, 46 §, bör vidare tas in en bestämmelse om att den som utför en
inspektion skall ha rätt att begära biträde av polismyndighet. En liknande
bestämmelse fanns lidigare i länsläkarinstruktionen. En inspektion under
förhållanden som nu avses torde vara att hänföra till husrannsakan i den mening
vari detta uttryck används i 2 kap. 6 § andra stycket regeringsformen (jfr prop.
1973:90 s. 246). När det i 24 kap. 2 § Iredje siycket brottsbalken talas om alt
våld i vissa fall får användas för att genomföra en husrannsakan måste
emellertid detla förstås så att endast sådan husrannsakan som omfattas av
rättegångsbalkens bestämmelser är avsedd. Den som utför inspektionen torde
därför inte kunna ur detla lagrum härleda någon befogenhet att själv bruka våld
för att bereda sig tillträde till lokaler om tillträde ej lämnas eller till förvaringsutrymmen
som är låsta. Biträde av polismyndighet bör därför kunna erhållas.
Biträdesskyldigheten kommer att

Prop.
1981/82:60 10

omfatta de åtgärder som behövs för alt inspektionen skall
kunna genomföras. Sådant biträde bör naturligtvis komma i fråga endast i
undantagsfall som när någon trots skäligt rådrum motsätter sig att inspektion
genomförs eller det i ett särskilt fall är nödvändigt att inspektion kan äga
rum utan dröjsmål.

Vid sidan av rätten att inspektera hälso- och
sjukvårdspersonalens verksamhet har socialstyrelsen rält att infordra
upplysningar och vissa handlingar.

Enligt 7 § skall sålunda den som tillhör hälso- och
sjukvårdspersonalen efter anmaning lämna socialstyrelsen de handlingar och
upplysningar om verksamheten som styrelsen behöver för sin tillsyn. De
handlingar som skall lämnas till socialstyrelsen är handlingar som kan ge
upplysningar om den hälso- och sjukvårdande verksamheten, i första hand
journaler som förts om patienterna. Även andra handlingar som socialstyrelsen
behöver för att fullgöra sin tillsynsuppgift omfattas dock av bestämmelsen,
exempelvis röntgenbilder. Uttrycket upplysningar avser att täcka övriga
muntliga och skriftliga uppgifter från yrkesutövaren som tillsynsmyndigheten
behöver. Utanför bestämmelsen faller, med nuvarande lydelse, föremål som
prover, prolesarbeten, avgjutningar av tandarbelen och annal liknande
arbetsmaterial som tillhör verksamheten. Socialstyrelsen bör ges möjlighet att
även fordra in sådant material i den mån det kan ge upplysningar om den hälso-och
sjukvårdande verksamheten. Detta bör ske genom ett tillägg i 7 § första
punkten.

F.n. finns inga bestämmelserom talan mot socialstyrelsens
beslut att med stöd av 7 § förelägga vite. Utdömande av vite ankommer på allmän
domstol. Det bör dock finnas möjlighet att föra talan även mot ett beslut att
förelägga vite. 1 43 § bör därför införas en bestämmelse om att talan mot
beslut att förelägga vite förs hos kammarrätten.

2 Rätten att utprova och tillhandahålla kontaktlinser

Bakgrund

I vårt land får i princip var och en utöva verksamhet på hälso-
och sjukvårdens område. Till skydd för allmänheten finns del dock omfattande
begränsningar i denna frihet främst genom lagen (1960:409) om förbud i vissa
fall mot verksamhet på hälso- och sjukvårdens område, den s.k. kvacksalverilagen.
För vissa grupper som är verksamma inom hälso- och sjukvården finns det
dessutom bestämmelser om legitimation eller annan kompetens som reglerar räiten
att utöva verksamhet eller rätten att använda viss yrkestitel.

För att få legitimation som glasögonoptiker finns
föreskrivna vissa

Prop.
1981/82:60 11

kunskapskrav i kungörelsen (1963:456) om legitimation av
glasögonoptiker. F.n. krävs för legitimation två års utbildning vid specialkurs
inom gymnasieskolan samt en tolv veckor lång legilimalionskurs. Tillträde till
legilima-lionskursen förutsätter dessutom två års yrkesverksamhet. De
legitimerade optikerna står under socialstyrelsens tillsyn enligt lagen (1980:11)
om tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen m.fl. och kan enligt samma lag
bli föremål för disciplinära åtgärder efter prövning av hälso- och sjukvårdens
ansvarsnämnd. Verksamheten regleras av socialstyrelsens föreskrifter för
legitimerade optiker (SOSFS 1981:11 och 12). Enligt föreskrifterna får endast
en legitimerad optiker som gått igenom den utbildning som socialstyrelsen
föreskrivit eller av styrelsen förklarats behörig härtill utprova och
tillhandahålla kontaktlinser. Verksamheten skall ske i samarbete med
ögonläkare. Vissa äldre bestämmelser tillämpas under en övergångsperiod.

Gällande
bestämmelser om legitimation innebär inte något förbud för optiker som inte
uppfyller kraven för legitimation all arbeta inom yrket. De icke legitimerade
optikerna är inte hälso- och sjukvårdspersonal och står därmed inte under
socialstyrelsens inseende. Deras verksamhel regleras endastav den s.k. kvacksalverilagen
som bl.a. förbjuder vissal lagen angivna åtgärder, som kan utsätta patienter
för risker. I lagen anges inte utprovning av kontaktlinser som sådan åtgärd.
Den som inte står under socialstyrelsens tillsyn kan således i princip fritt
ägna sig åt sådan verksamhet.

Omkring 200 000 svenskar beräknas i dag använda
kontaktlinser. På marknaden förekommer både hårda linser och s.k. mjuklinser.
De senare dominerar marknaden med 90-95 % av försäljningen. Bland de mjuka
linserna finns numera sådana som uppges kunna användas under längre tid utan
att behöva tas ul för rengöring. På marknaden finns också ett antal produkter
lör skötsel och rengöring av linser.

Flertalet
av de drygt 300 optiker som i dag ägnar sig åt kontaktlinsteknik är
legitimerade optiker. Flertalet har dessutom gått igenom särskild utbildning i
kontaktlinsteknik. Endast ett fätal icke legitimerade optiker är f.n. verksamma
inom området. Ingen av dem har kontaktlinsteknik som huvudsyssla.

Socialstyrelsen
och konsumentverket har i en skrivelse den 29 februari 1980 till
socialdepartementet föreslagit en ändring i den s.k. kvacksalverilagen,
varigenom rätten alt utprova och tillhandahålla kontaktlinser begränsas till
personer med särskild kompetens för sådan verksamhet. Enligt dessa myndigheter
visar erfarenheterna alt bärande av mjuka linser medför biverkningar av en art
och i en utsträckning som man tidigare inte varil medveten om. Vid en
undersökning som genomförts av Sveriges kontakl-linsförening. grundad på
rapporter från ögonläkare och legitimerade optiker, beräknades att ca två
procent av antalet kontaktlinsbärare drabbas av biverkningar. De biverkningar
som rapporterades varierade men avsåg huvudsakligen förändringar i hornhinna
eller bindhinna. som ofta krävde

Prop.
1981/82:60 12

omfattande insatser från ögonläkare för alt hävas.
Tillhandahållande av kontaktlinser fordrar därför enligt de båda myndigheternas
bedömning särskilda säkerhetsregler. Endast om rätlen att utöva verksamheten
förbehålls kvalificerad personal kan det säkerställas att ulprovaren har
nödvändiga kunskaper om bl.a. risker för ögonskador och hur dessa kan
förebyggas.

Efter remiss har yttranden över skrivelsen avgivits av
näringsfrihetsombudsmannen (NO), Sveriges läkarförbund, Sveriges legitimerade
optikers riksförbund och Sveriges urmakare- och optikerförbund.

Remissinstanserna har i allt väsentligt tillstyrkt det
framlagda förslaget. NO framhåller att han i olika sammanhang har framfört all
man av hänsyn lill intresset av en från allmän synpunkt önskvärd konkurrens
inte bör godta inskränkningar i etableringsfriheten, vilka inte tillkommit för
att säkerställa trygghet till liv, hälsa, säkerhet och personlig integritet
samt större ekonomiska värden. Som motiv till det framlagda förslaget har
emellertid åberopats den påtagliga risk för medicinska biverkningar som visat
sig vara förknippad med verksamheten och som gör att vissa regler för och
möjligheter till kontroll över hanteringen ansetts befogade. Mot denna bakgrund
vill NO inte motsätta sig att förslaget genomförs.

Överväganden

Jag delar socialstyrelsens bedömning att det med hänsyn lill
patienternas krav på medicinsk säkerhet är nödvändigt med regler om särskild
behörighet för att få ägna sig åt konlaktlinsverksamhet. När det gäller
inskränkningar i etableringsfriheten bör man visserligen iaktta stor
försiktighet men detta får inte hindra samhällets tillsyn av verksamhet som rör
medborgarnas liv och hälsa. Detla framhålls också av NO. Jag anser alltså att utprovning
och tillhandahållande av kontaktlinser bör ske endast av personal som har
särskild utbildning och som står under socialstyrelsens tillsyn. Verksamheten
bör således vara förbehållen läkare samt legitimerade optiker med särskild
utbildning i kontaktlinsteknik. 2 § kvacksalverilagen. som innehåller en
uppräkning av vilka former av verksamhet som inte får utföras av andra än hälso-
och sjukvårdspersonalen, bör därför kompletteras så att utprovning och
tillhandahållande av kontaktlinser innefattas. En följdändring bör göras i 5 S
som avser verksamhel utövad av den som inte år svensk medborgare.

3 Upprättade lagförslag

1 enlighet med vad jag nu har anfört har inom
socialdepartementet upprättats förslag till

I. lag om ändring i lagen (1980:11) om tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen
m.fl..

Prop. 1981/82:60 13

2. lag om ändring i lagen (1960:409) om förbud i vissa
fall mot verksamhet på hälso- och sjukvårdens område.

Förslagen bör fogas till regeringsprolokollel i detta
ärende som bilaga'.

4 Hemställan

Jag hemställer alt lagrådets yttrande inhämtas över
förslagen.

5 Beslut

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens
hemställan.

' Bilagan har uteslutits här. Förslagen iir likalydande
med dem som är fogade till propositionen fränsett att de till lagrådet
remitterade försingen inte berörde 2 § a) lagen om förbud i vissa fall mot
verksamhet på hälso- och sjukvårdens område.

Prop.
1981/82:60 14

Utdrag

LAGRÅDET PROTOKOLL

vid sammanträde 1981-10-26

Närvarande: f. d. justitierådet Petrén. regeringsrådet
Delin, justilierådet Bengtsson.

Enligt lagrådet den 15 oktober 1981 tillhandakommet utdrag
av protokoll vid regeringssammanträde den 8 oktober 1981 har regeringen pä
hemställan av statsrådet Ahrland beslutat inhämta lagrådets yttrande över
förslag till

1. lag om ändring i lagen (1980:1 1) om tillsyn över hälso- och
sjukvårdspersonalen m. fl..

2. lagom ändring i lagen (1960:409) om
förbud i vissa fall mot verksamhet på hälso- och sjukvårdens område.

Förslagen
har inför lagrådet föredragits av kammarrättsfiskalen Kent Jönsson.

Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet:

Förslaget till lag om ändring i lagen (1980:11) om tillsyn
över hälso- och sjukvårdspersonalen m. fl.

Förslaget lämnas utan erinran.

Förslaget till lag om ändring I lagen (1960:409) om förbud
i vissa fall mot verksamhet på hälso- och sjukvården.s område

2S

I förevarande
paragraf meddelas i dess nuvarande lydelse förbud beträffande behandlingen av
sådana smittsamma sjukdomar som avses i 2 och 24 SS epidemilagen.och någon
ändring av paragrafens lydelse i denna del upptager ej det remitterade
förslaget. Alt beakta är emellertid att epidemilagen upphört att gälla den I
januari 1969, då smittskyddslagen (1968:231) trädde i kraft. När paragrafen nu
ges ny lydelse kan hänvisningen till den upphävda författningen ej längre
kvarstå, utan den bör ersättas med en uppräkning av de sjukdomar som åsyftas
eller en hanvisning till nu gällande bestämmelser. Med hänsyn bl. a. till att
sjukdomsterminologin i smittskyddslagen och anslutande författningar delvis
avviker från den i epidemilagen anser sig lagrådet ej kunna framlägga förslag
till ny lydelse av paragrafen i påtalat hänseende utan bör erforderlig omformulering
göras under medverkan av medicinsk sakkunskap vid lagstiftningsärendets fortsatta
behandlins.

Prop. 1981/82:60 15

Utdrag

SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1981-11-05

Närvarande: statsministern Fälldin. ordförande, och
statsråden Ullsten. Wikström, Friggebo. Dahlgren. Åsling, Johansson, Wirtén,
Andersson, Boo, Petri, Eliasson. Gustafsson. Elmstedt. Tilländer. Ahrland,
Molin

Föredragande: statsrådet Ahrland

Proposition om socialstyrelsens tillsyn över hälso- och
sjukvårdspersonalen m. m.

1 Anmälan av lagrådsyttrande

Föredraganden anmäler lagrådets yttrande' över förslag
till

1. lag om ändring i lagen (1980:11) om
tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen m. fl.,

2. lag om ändring i lagen (1960:409)
om förbud i vissa fall mol verksamhet på hälso- och sjukvårdens område.

Föredraganden redogör för lagrådets yttrande.

2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1960:409) om
förbud i

vissa fall mot verksamhet på hälso- och sjukvårdens område

Lagrådet har anfört att i nuvarande lydelsen av 2 S a)
lagen (1960:409) om förbud i vissa fall mot verksamhet på hälso- och
sjukvårdens område (kvacksalverilagen) en hänvisning till den numera upphävda
epidemilagen bör ändras till att avse gällande bestämmelser. Jag förordar
därför att 2 S a) ändras så att hänvisningen till epidemilagen ersätts av en
hänvisning till sådana smittsamma sjukdomar som regeringen med stöd av 4 S
smittskydds-lagen (1968:231) bestämt skall hänföras till allmänfarliga
sjukdomar och veneriska sjukdomar. Detta medför att tuberkulos, som med stöd av
4 S smiitskyddslagen hänförts till allmänfarliga sjukdomar, inte längre behöver
anges särskilt i 2 § a) kvacksalverilagen.

Beslut om lacrådsremiss fattat vid regerinassammanträde
den 8 oktober 1981.

Prop.
1981/82:60 16

3 Övriga förslag

3.1
Upphävande av lagen (1958:428) om ympning mot smittkoppor

Bakgrund

Skyddsympning är vanlig mot ett flertal smittsamma
sjukdomar. Ympning sker i regel på frivillig väg. Bestämmelser om obligatorisk skyddsympning
finns i lagen (1958:428) om ympning mot smittkoppor. I denna lag föreskrivs
skyldighet för två grupper att undergå ympning mot smittkoppor, nämligen barn
och värnpliktiga. Ett barn skall undergå ympning före utgången av det
kalenderår, under vilket det fyller fyra år (2 S). och en värnpliktig när han
första gången för sin utbildning tjänstgör vid försvarsmakten (3 S första
stycket). Enligt lagen kan vidare regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer föreskriva skyldighet att undergå ympning dels i den omfattning som
prövas erforderligt, då smittkoppsepidemi hotar eller utbrutit inom landet (4 S),
dels för värnpliktiga, när inkallelse sker till beredskapsövning eller för
rikets försvar eller säkerhet (3 S andra stycket). Vidare innehåller lagen bl.
a. bestämmelser som ger möjlighet att uppställa krav på smitlkoppsvaccinering
för anställning inom vissa verksamhetsområden.

Genom lagen (1976:980) om ändring i lagen (1958:428) om ympning
mot .

smittkoppor (prop. 1976/77:36. SoU 17. rskr 44) ändrades I S så. att

regeringen får föreskriva att bestämmelserna om ympning av barn och

värnpliktiga - 2 § och 3 S första stycket - inte skall tillämpas och att, om

sådant beslut meddelats, föreskriva att de åter skall tillämpas om anledning

därtill föreligger. 1 förordningen (1976:982) med föreskrift att vissa

bestämmelser i lagen (1958:428) om ympning mot smittkoppor icke skall

tillämpas föreskrev regeringen sedan med stöd av detta bemyndigande att 2 S

och 3 S första stycket i 1958 års lag tills vidare inte skall tillämpas.

Förordningen trädde i kraft den 5 januari 1977. Skyldigheten för barn och

värnpliktiga att undergå ympning har sålunda tills vidare satts ur tillämp

ning

År 1967 började världshälsoorganisationen (WHO) en
utrotningskampanj mot smittkoppor i samverkan med berörda nationer. Kampanjen
blev så framgångsrik att man vid mitten av 1970-talet kunde betrakta
smittkopporna som praktiskt laget utrotade. Mot bakgrund av det goda resultatet
av WHO:s kampanj och med hänsyn till de biverkningar som är förbundna med
vaccination, anhöll socialstyrelsen och försvarets sjukvårdsstyrelse i gemensam
skrivelse till regeringen att skyldigheten för barn och värnpliktiga att låta
vaccinera sig skulle upphävas. Möjligheten att förordna om allmän vaccinering
borde dock tills vidare bibehållas. Skrivelsen föranledde förut angivna ändring
av 1 § lagen om ympning mot smittkoppor.

WHO:s kampanj har fortsatt. År 198U hade utvecklingen lett
därhän att det vid trettiotredje världshälsoförsamlingen den 8 maj 1980 antogs
en deklaration, vari förklaras att världen och alla dess folk har befriats från

Prop.
1981/82:60 17

smittkoppor. Till grund för deklarationen låg en
kommittérapport enligt vilken det sista fallet av smittkoppor inträffade i
oktober 1977 i Somalia.

Överväganden

Sedan WHO nu förklarat smittkopporna utrotade finns inte
anledning för vårt land att behålla de hittillsvarande reglerna om obligatorisk
smittkopps-ympning av barn och värnpliktiga. Denna ympning har nu varit inställd
i mer än fem år. Skulle oaktat alla vidtagna säkerhetsåtgiirder fall av
smittkoppor likväl uppträda, bör ympning kunna genomföras på frivillig väg. Jag
erinrar om att 4 S i 1958 års lag. som avser smittkoppsympning vid epidemi,
aldrig behövt tillämpas.

Jag föreslår därför att lagen (1958:428) om ympning mot smittkoppor
upphävs.

3.2 Lag om ä ndring i narkotikaf ö rordnlngcn (1962:704)

Införandet av lagen (1980:1 1) om tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen m.
fl. innebar att handläggningen av disciplinära ärenden rörande hälso- och
sjukvårdspersonalen flyttades över från medicinalväsendets ansvarsnämnd inom
socialstyrelsen till en fristående nämnd, hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd.
Den nya nämnden skall enligt 19 S andra stycket nämnda lag också pröva frågor
om indragning av legitimation och undra frågor om begränsning av legitimerade
yrkesutövares behörighet. Ett exempel på en sådan begränsning av behörigheten
är möjligheten för socialstyrelsen i 6 S 2 mom. andra stycket
narkotikaförordningen (1962:704) att förbjuda utlämning av narkotiskt liikemedel
som förordnats av en läkare, tandläkare eller veterinär eller att föreskriva
särskilda begränsningar i fråga om utlämningen. Den ändrade handläggningen av iirenden
om begriinsning av behörigheten bör medföra den följdändringen i narkotikaförordningen
att "socialstyrelsen", i texten ersätts med "hälso- och
sjukvårdens ansvarsnämnd". En följdändring bör också göras i 14 S.

Förslagen under 3.1 och 3.2 är okomplicerade och jag anser
därför att lagrådets yttrande inte behöver inhämtas.

4 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen till

1. lag
om ändring i lagen (1980:11) om tillsyn över hälscv och sjukvårds

personalen m. fl..

2. lag om ändring i lagen (1960:409) om förbad i vissa
fall mot verksamhet

på hälso- och sjukvårdens område.

Prop.
1981/82:60 18

3.
lag om
upphävande av lagen (1958:428) om ympning mol smittkoppor.

4.
lag om ändring
i narkotikaförordningen (1962:704).

De under 1-2 angivna förslagen har granskats av lagrådet.

5
Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden
har lagt fram.

Prop. 1981/82:60 19

Innehåll

Propositionens huvudsakliga innehåll ............................ I

Lagförslag....................................................................... 2

1
Lag om ändring
i lagen (1980:11) om tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen m. fl 2

2
Lag om ändring
i lagen (1960:409) om förbud i vissa fall mot verksamhet på hälso- och
sjukvårdens område................................................................................. 4

3
Lag om
upphävande av lagen (1958:428) om ympning mot smittkoppor 5

4 Lag om ändring i narkotikaförordningen (1962:704) 5

Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 8 oktober
1981 7

1
Socialstyrelsens
tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen. . . 7

2
Rätten att
utprova och tillhandahålla kontaktlinser.. ..... 10

3
Upprättade
lagförslag.............................................. ..... 12

4
Hemställan............................................................... 13

5
Beslut ...................................................................... 13

Utdrag av lagrådets protokoll den 26 oktober 1981....... 14

Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 5
november

1981............................................................................... ...... 15

1
Anmälan av
lagrådsyttrande.................................... ...... 15

2
Förslaget till
lag om ändring i lagen (1960:409) om förbud i vissa

fall mot verksamhel på hälso- och sjukvårdens område 15

3 Övriga
lagförslag...................................................... 16

3.1
Lag om
upphävande av lagen (1958:428) om ympning mot smittkoppor 16

3.2
Lag om ändring
i narkotikaförordningen (1962:704) ... 17

4
Hemställan............................................................... ...... 17

5
Beslut....................................................................... 18

GOTAB
68506 Slockholm 1981