Prop. 1981/82:61

Prop.
1981/82:61

Regeringens proposition

1981/82:61

om kapitaltillskott
till Svenska Petroleum AB

beslutad
den 29 oktober 1981.

Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoli.

På
regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

INGEMAR
ELIASSON

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås tillskott av 670 milj. kr. till Svenska Petroleum AB för
att täcka bolagets nu beräknade, samlade förluster vid utgången av år 1981. Enligt
förslaget skall Ullskottet lämnas genom anslag till statens vattenfallsverk och
Statsföretag AB på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1981/82.

1
Riksdagen 1981182. 1 saml. Nr 61

Prop. 1981/82:61 2

Utdrag

INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1981-10-29

Närvarande:
statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Ullsten, Wikström, Friggebo,
Dahlgren, Åsling, Söder, Johansson, Wirtén, Andersson, Boo, Petri, Eliasson, Elmstedt,
Tilländer, Ahrland, Molin

Föredragande:
statsrådet Eliasson

Proposition
om kapitaltillskott till Svenska Petroleum AB

1
Inledning

Svenska
Petroleum AB bildades år 1975 som kommersiellt instrument för statens
oljepolitik. Aktierna i bolaget ägs av staten genom statens vattenfallsverk och
Statsföretag AB med hälften var. 1 enlighet med gällande konsortialavtal skall
ägarna bidra till finansieringen av Svenska Petroleums verksamhet i proportion
till sina andelar.

Som
följd av 1976 års beslut om den statliga verksamheten på oljeområdet (prop.
1975/76: 124, NU 1975/76:44, rskr 1975/76:262) höjdes det egna kapitalel i
Svenska Petroleum till 50 milj. kr. År 1979 beslöts en ny höjning med 300 milj.
kr. (prop. 1979/80:33, NU 1979/80:25, rskr 1979/80: 134). Höjningen betingades
bl. a. av bolagets förvärv av andelar i två raffinaderier och även av
verksamhetens snabba expansion under försöriningskri-sen år 1979. Våren 1981
fattades beslut om en ytterligare höjning med 225 milj. kr. (prop. 1980/81:90
bil. 1, NU 1980/81:60, rskr 1980/81:381)1 syfte att förbättra bolagets
soliditet.

I
och med 1981 års kapitalhöjning har således ägarna tillskjutit samman

lagt 575 milj. kr. till Svenska Petroleum. Härav utgör 275 milj. kr. aktieka

pital, 55 milj. kr. reservfond, 120 milj. kr. beskattad fri reserv och 125
milj.

kr. efterställt föriagslån. ,

Medel
för Statsföretags kapitaltillskott fill Svenska Petroleum har ställts till
förfogande genom särskilda anslag på statsbudgeten i form av t. v. ränte- och amorteringsfria
lån eller ägartillskott. För innevarande budgetår har anvisats ett
reservationsanslag av 112,5 milj. kr. till lån för aktieteckning m. m. i
Svenska Petroleum AB.

Medel
för vattenfallsverkets tillskott har belastat reservationsanslaget Statens
vattenfallsverk: Kraftstationer m.m. Dessa tillskott har t.v. inte tillförts
verkets förräntningspliktiga kapital.

Svenska
Petroleums ekonomiska resultat har under åren 1980 och 1981 varit negativt. Så
stor del av det egna kapitalet har förbrukats att styrelsen

Prop.
1981/82:61 3

till
bolagsstämma har hänskjutit fråga om bolaget skall träda i likvidation. Vid
extra bolagsstämma den 19 oktober 1981 beslöts att så inte skulle ske med
hänsyn till möjligheterna att erhålla ägartillskott och därmed undanröja
likvidationsanledningen.

Statens
vattenfallsverk har i framställning den 28 oktober 1981 lämnat en redovisning
för frågan och hemställt om medel för täckning av den på verket belöpande delen
av Svenska Petroleums ansamlade förlust. Statsföretag har i skrivelse den 27
oktober 1981 hemställt om ett motsvarande medelstillskott. Framställningarna
bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1-2.

2
Föredragandens överväganden

2.1
Gällande riktlinjer för verksamheten

Riktlinjer
för Svenska Petroleums verksamhet fastställdes i sina huvuddrag redan genom
1976 års beslut om den statliga oljepolitiken. Till grund för beslutet om ett ökat
statligt engagemang inom oljeindustrin låg främst farhågor för att ett
försörjningssystem baserat på de internationella oljebolagen skulle komma att
visa sig sårbart vid marknadsstörningar av olika slag. Det bedömdes som
särskilt önskvärt att åstadkomma en bredare bas för försöriningen med råolja
genom direkta avtal med olika råoljeproducenter och på längre sikt även egen
oljeutvinning.

Mot
bakgrund av dessa överväganden angavs som en huvudlinje i den statliga
oljepolitiken att bygga upp en effektiv organisation, som snabbt skulle kunna
utvidgas så snart detta motiverades av försöriningsläget. Svenska Petroleum
gavs därvid en central roll. Bolaget tilldelades resurser för att bygga upp
teknisk och marknadsmässig kompetens. Det förutsattes att bolaget skulle kunna
bedriva verksamhet som innefattade de från försörjningssynpunkt betydelsefulla
leden av oljehanteringen.

Samtidigt
framhölls vikten av en omsorgsfull prioritering mellan olika engagemang och
stor försiktighet i fråga om investeringar. Samarbete borde sökas med andra
intressenter på den svenska marknaden, l.ex. inom konsumentkooperationen eller
den kommunala sektorn. Det förutsattes vidare att Svenska Petroleums
försäljning skulle komma att i hög grad inriktas på tyngre produkter, framför
allt eldningsoljor för industrin och den offentliga sektorn, trots den relafivt
låga lönsamhet som en sådan inriktning skulle medföra. Ett statligt engagemang
inom detaljdistribution av bensin m. m. bedömdes däremot mindre angeläget från
försörjningssynpunkt.

Under
de två åren efter 1976 ärs beslut om oljepolitiken byggdes Svenska Petroleums
resurser upp i långsam takt. Verksamheten under denna period baserades på köp
av färdiga oljeprodukter på den s. k. spotmarknaden med centrum i Rotterdam.
Först mot slutet av år 1978 tecknade

Prop. 1981/82:61 4

bolaget
sitt första råoljekontrakt, vilket blev inledningen till ett skede av snabb
expansion. Bakgrunden härtill var de marknadsstörningar som följde på krisen i
Iran.

I
samband med 1979 års beslut om riktlinjer för energipolitiken (prop. 1978/79:115
bil. 1, NU 1978/79:60, rskr 1978/79:429) uppmärksammades bl. a. frågan om
Svenska Petroleums möjligheter att bidra till en lösning av strukturproblemen
inom den svenska oljeindustrin, nämligen osäker råol-jeförsörining, svag
lönsamhet vid raffinering och ökande beroende av spotmarknaden för färdiga
produkter. I propositionen (s. 141) uttalade föredragande statsrådet bl.a. att
Svenska Petroleums verksamhet borde inriktas framför allt mot områden där
bolaget kunde bidra till att förbättra försörjningstryggheten. Samverkan med
andra oljeföretag inom råolje- och raffineringsleden betecknades som önskvärd.
Bolaget borde söka samverkan med andra branschföretag även i marknadsledet
eftersom bolagets råolje- och raffineringsverksamhet sannolikt skulle resultera
i större volym än vad bolaget självt kunde avsätta på marknaden. Bolagets egen
försäljning borde även'fortsättningsvis inriktas på storförbrukare i syfte att
erbjuda dessa ett förmånligt försöriningsalternativ till inköp på spotmark-nadens
villkor.

1
enlighet med dessa riktlinjer fullbordade Svenska Petroleum under år 1979
övergången till en på råolja och raffinering baserad verksamhet. Bolagets
försäljningsvolym ökade fill nära 4 milj. m'jämfört med 1 milj. m år 1978.
Under år 1979 förvärvades andelar i BP-raffinaderiet i Göteborg och i Scanraff
i Lysekil. Som nämnts möjliggjordes dessa förvärv genom kapitaltillskott från
ägarna. Tillskottet motiverades också med att bolaget av försörjningsskäl hade
expanderat mycket snabbare än vad som från företagssynpunkt hade varit naturiigt.

I
samband med 1981 års beslut om riktlinjer för energipolitiken (prop. 1980/81:90
bil. 1, NU 1980/81:60, rskr 1980/81:381) behandlades åter frågan om Svenska
Petroleums verksamhet. Bakgrunden härtill var bl.a. behovet av att anpassa
bolagets kapital till den omsättningsökning som skedde till följd av
oljeprisernas höjning under åren 1979-1980 och rörelsens fortsatta expansion.
Därtill kom att bolaget väntades komma att redovisaett betydande underskott för
år 1980. .

I
proposifionen (s. 151) anförde föredraganden bl.a. att Svenska Petroleum med
framgång hade fullgjort sin huvuduppgift att öppna nya kanaler för fillförsel
av råolja till Sverige. Emellertid hade de särskilda omständigheterna vid
bolagets expansion inneburit att verksamheten hade fått en från kommersiella
synpunkter mindre lämplig inriktning. Produktutfallet från den stora
råoljeimporten kunde endast delvis avsättas genom bolagets egen försäljningsorganisafion
på den svenska marknaden. Återstoden måste säljas inom eller utom landet till spotmarknadens
villkor, vilket innebär risk för stora förluster under perioder då priserna på
denna marknad är låga i förhållande till kontraktspriserna på råolja. Med
hänsyn härtill borde

Prop.
1981/82:61 5

bolaget
sträva efter att begränsa de ekonomiska risker som är förenade med den
nuvarande verksamhetsinriktningen. Bl. a. borde bolagets fortsatta räoljeanskaffning
anpassas till vad som kan avsättas med godtagbart ekonomiskt resultat. Enligt
föredragandens mening borde detta kunna ske utan att bolagets möjligheter att
fungera som instrument för den statliga oljepolitiken begränsas. Det framhölls
som särskilt angeläget att bolaget kan fortsätta arbetet med att skapa en
långsiktigt säker grund för råoljeförsörjningen.

Av
den redogörelse som jag nu har lämnat framgår att frågan om Svenska Petroleums
roll har ingående övervägts av statsmakterna vid flera fillfällen sedan bolaget
bildades. Dessa överväganden har skett mot bakgrund av skiftande
marknadslägen. Åren 1975-1978 präglades den internationella oljemarknaden av
överskott, vilket för Sveriges del ledde till ekonomiska svårigheter för
oljebranschen och ökat beroende av spotmarknaden. Bildandet av ett statligt
oljebolag sågs närmast som en beredskapsåtgärd inför en möjlig förändring av
marknadsläget och som en anpassning lill vissa producentländers önskemål om
direkta leveranser till konsumentländer.

Till
följd av det ändrade marknadsläget är 1979 fick Svenska Petroleum stora
uppgifter, vilket ledde till en utomordentligt snabb expansion av verksamheten.
Bolaget kom att i betydande omfattning från andra oljebolag överta leveranser
av eldningsoljor till storförbrukare och återförsäljare.

Under
år 1980 skedde en successiv återgång till ett marknadsläge av liknande slag som
rådde före 1979 års kris. Under den gångna delen av år 1981 har marknaden
präglats av fortsatt överskott i alla led av oljeindustrin. Detla har tagit
sig uttryck i bl. a. låga priser på spotmarknaden för färdiga produkter i
förhållande till kontraktspriser på råolja.

Denna
utveckling har haft en negativ effekt på Svenska Petroleums ekonomiska
resultat. Som framgått har 1981 års kapitaltillskott till bolaget delvis
motiverats härav. Det har också förutsatts att bolaget skall söka begränsa de
förlustrisker som följer av verksamhetens inriktning. Det grundläggande målet
för verksamheten, nämligen att verka för en långsiktigt tryggad försörining på
en osäker internationell marknad, har dock genom 1981 års beslut åter slagils
fast.

2.2
Verksamhet och ekonomiskt resultat 1978—1980

Under
de första verksamhetsåren byggde Svenska Petroleum upp en försäljning av främst
eldningsoljor till storförbrukare inom industrin och den offentliga sektorn. En
stor del av försäljningen under dessa är avsåg leveranser till statens
vattenfallsverk. T.o.m. år 1978 hade verksamheten jämförelsevis ringa omfång.
Som framgår av tabell I skedde 1979 en kraftig volymmässig expansion, som
fortsatte även följande år.

ti
Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr61

Prop, 1981/82:61

Tabell 1. Svenska Petroleum AB:s försäljning 1978-1980 (1
000 m)

1978 1979 1980

Lagerhandel 387 1295 2675

Cargohandel 606 2486 5448

Totalt 993 3781 8123

Den
övervägande delen av försäljningen utgörs av tunn och tjock eldningsolja.
Lagerhandeln avser i huvudsak leveranser från depå direkt till konsumenter
eller till återförsäljare. Prissättningen på denna marknad sker på grundval av s.
k. listpriser. Cargohandeln utgörs av leveranser av båtlaster till
storförbrukare inom och utom landet på grundval av noteringar på
Rotterdammarknaden. I tabellen redovisas inte försäljningen av råolja.

Fr.o.m.
år 1979 har Svenska Petroleums verksamhet baserats nästan helt på
råoljekontrakt med olika producenter. Bolaget har haft kontrakt med förelag i bl.a.
Irak, Iran, Mexico, Nigeria, Norge och Saudiarabien. Dessa kontrakt har i några
fall tecknats inom ramen för överenskommelser på regeringsnivå. F.n. uppgår den
totalt kontrakterade råoljevolymen till ca 7 milj. m' på årsbasis.

Den
råolja som Svenska Petroleum förfogar över raffineras främst i BP-raffinaderiet
och Scanraff, i vilka bolaget har ägarandelar av 22 resp. 14 % motsvarande en
sammanlagd kapacitet av ca 2,5 milj. ton om året. Återstående kapacitetsbehov
har tillgodosetts genom legoraffinering inom och utom landel. Leveranser lill
kunder i Sverige sker i stor utsträckning genom det med Svenska BP samägda
distributionsföretaget ODAB.

Svenska
Petroleum bedriver förutom oljehandelsrörelse även annan verksamhet på bränsleområdet
genom olika dotterbolag. Av dessa kan nämnas de helägda bolagen Svenska
Petroleum Exploration AB och Swedegas AB. Dessa bolags verksamhet har hittills
i allt väsentligt finansierats genom statliga län och bidrag.

Svenska
Petroleums resultatutveckling har präglats starkt av den aktuella
marknadssituationen. Sedan bolaget övergått till råoljebaserad verksamhet har
förhällandet mellan å ena sidan priset på den kontrakterade råoljan och å andra
sidan de priser som har gällt för bolagets stora cargo-försäljning, dvs. i
huvudsak Rolterdampriser, haft en avgörande betydelse för resultatet. Priserna
på spotmarknaden år 1979 översteg kontraktspriserna på råolja, vilket skapade
förutsättningar för ett gynnsamt resultat detta år. Den försämring av
marknadsförhållandena som skedde år 1980 och som har fortsatt under år 1981 har
lett lill stora förluster för bolaget. I tabell 2 redovisas
resultatutvecklingen under perioden.

Prop.
1981/82:61

Tabell 2. Svenska Petroleum AB:s resultaträkning 1978-1980
(milj. kr.)

1978

1979

1980

Rörelseintäkter

457

3 228

9983

Rörelsekostnader

-450

-2977

-lOlll

Rörelseresultat
före avskrivningar

7

251

- 128

Avskrivningar

- 1

1

13

Finansnetto

_ 2

- 10

- 234

Extra
ordinära intäkter och kostnader

Ö

0

_ T

Resultat
före boksluts-

dispositioner
och skatt

4

240

- 377

Förändring
av lagerreserv

- 1

240

242

Skatt

- 1

0

0

Årets
resultat

1

0

- 134

Av
tabellen framgår att ökningen av omsättningen åren 1979-1980 var större än den
volymmässiga ökningen, vilket förklaras av att priset på råolja mer än
fördubblades. Vidare framgår att det negativa finansnettot ökade mycket
kraftigt år 1980, vilket avspeglar såväl ett ökat behov av extern upplåning för
att finansiera rörelsen som den höjda räntenivån.

Bolagets
ökade upplåning i förening med den negativa resultatutvecklingen ledde till
att bolagets finansiella ställning försvagades, vilket framgår av tabell 3.

Tabell 3. Svenska Petroleum AB:s balansräkning 1978—1980
vid årets slut (milj. kr.)

1978

1979

1980

Omsättningstillgångar Anläggningstillgångar

180

4

1 537 130

3 434 614

Summa
tillgångar

184

1 667

4 048

Kortfristiga skulder Långfristiga skulder Lagerreserv
Aktieägartillskott Eget kapital Ansamlad förlust

131 0

3

50.

1 126

128

242

120

50

3 434 399

120

230

-134

Summa
skulder och eget kapital

184

1 667

4 048

Bolagets
soliditet försämrades under år 1980 och uppgick vid årets slut till endast ca
5%. Som redan har framgått syftade det kapitaitillskott på sammanlagt 225 milj.
kr. i form av nyemission och lån som beslutades våren 1981 till att förbättra soliditeten.
Den faktiska förlusten för år 1980 på 377 milj. kr. blev dock ca 100 milj. kr.
högre än vad som antogs när förslag om kapitaltillskott lades fram för
riksdagen i februari 1981.

Under
år 1981 har Svenska Petroleums resultat utvecklats ännu ogynnsammare. Enligt
delårsbokslut för perioden januari—augusti uppgick förlustentill 362 milj. kr.
För hela år 1981 beräknas förlusten öka till drygt 530 milj. kr. Därtill kommer
1980 års balanserade förlust av 134 milj. kr. Den ansamlade förlusten vid
utgången av år 1981 kan därmed beräknas till nära 670 milj. kr. Det bör
framhållas att beräkningen av 1981 ärs föriust grundas

Prop. 1981/82:61 8

på
att de prisförhållanden som råder på den internationella oljemarknaden i oktober
1981 består under årets sista månader. En annan förutsättning för beräkningen
är att Svenska Petroleum före årets utgång säljer vissa volymer råolja till
överstyrelsen för ekonomiskt försvar för beredskapslagring enligt gällande
samarbetsavtal mellan parterna.

På
grund av bokslutet för första halvåret 1981 upprättades en likvidationsbalansräkning
för bolaget. Av denna framgick att bolagets egna kapital utgjorde endast ca 15%
av det registrerade akfiekapitalet även sedan det fidigare nämnda tillskottet
av 225 milj. kr. per den 1 juli 1981 hade genomförts. Därmed inträdde
skyldighet för styrelsen att till bolagsstämman snarast hänskjuta fråga om
bolaget skall träda i likvidation.

Sedan
en extra bolagsstämma den 19 oktober 1981 beslutat att verksamheten skall
drivas vidare har vattenfallsverket och Statsföretag i framställningar till
regeringen hemställt om tillskott av sammanlagt 670 milj. kr. för att täcka
bolagets ansamlade förlust. Jag återkommer till denna fråga i det följande.

1
vallenfallsverkets framställning redovisas en analys av Svenska Petroleums
situation mot bakgrund av det aktuella och väntade marknadsläget. Verket
framhåller bl. a. att bolaget bär kostnader för råolja och raffinering som är
högre än för branschen i genomsnitt. Bolagels kapitalkostnader för rörelsen är
relativt sett högre än för jämförbara oljeföretag pä den svenska marknaden.
Vattenfallsverket drar slutsatsen att bolagets rörelse med nuvarande versamhetsinriktning
kan väntas leda till svaga resultat även vid normala förhållanden på oljemarknaden.
Under perioder av överskott måste man räkna med betydande förluster.

Vallenfallsverket
pekar på en speciell orsak lill Svenska Petroleums förluster under åren 1980
och 1981. Den totalt omsatta volymen har väsentligt överstigit den marknad som
bolaget förfogar över genom egen distribution eller genom avtal med storkunder
och återförsäljare. Mer än hälften av produktförsäljningen har skett antingen
på export eller på cargo-marknaden i Sverige. Bakgrunden härtill är den stora
råoljeimporten. Försäljningen av överskottsvolymerna har skett till
Rotterdampriser, som i rådande marknadsläge inte har gett täckning för bolagets
på kontrakts-priser för råolja baserade kostnader.

Vattenfallsverkel
anser alt de försörjningspolitiska motiven för att bevara Svenska Petroleum
som ett integrerat statligt oljeföretag står kvar. En omorientering av bolagets
verksamhet är dock enligt verket nödvändig i syfte att minska de ekonomiska
riskerna.

Jag
kan ansluta mig till vattenfallsverkets analys. Det kan tilläggas att nuvarande
marknadsläge innebär stora påfrestningar för alla de företag i oljebranschen
som baserar sin verksamhet på råolja och raffinering. I Sverige visar flera av
bolagen inom denna kategori ett ogynnsamt ekonomiskt resultat. Svenska
Petroleums verksamhet har i enlighet med beslut av statsmakterna getts en
inriktning som innebär större förlustrisker än

Prop. 1981/82:61 9

vad
som är normall för branschen. Jag vill särskilt peka på den stora kontraktsbundna
råoljevolymen och inriktningen av försäljningen på eldningsoljor, på vilka
pristrycket från Rotterdammarknaden är starkast.

De
råoljekonlrakt som i dag utgör den största förlustkällan för bolaget löper på
ett ä tre år. Detta innebär vissa begränsningar av bolagels möjligheter att
flexibelt anpassa verksamheten till marknadsläget. Bolaget har vidtagit vissa
åtgärder i syfte att begränsa sina inköpsåtaganden för råolja. Även en rad
andra resultatförbättrande åtgärder har genomförts eller förbereds.

Jag
vill understryka vikten av att arbetet med att eliminera förlustkällorna i
bolagets verksamhet bedrivs med all kraft. Det är dock enligt min mening inte
realistiskt att räkna med att den pågående saneringen av verksamheten skall
kunna förbättra resultatet för år 1981 i högre grad än vad som har antagits i
vattenfallsverkets och Statsföretags framställningar. Jag räknar alltså med att
den ansamlade förlusten vid utgången av år 1981 kommer att uppgå till ca 670
milj. kr.

Medel
bör nu anvisas för att täcka den beräknade förlusten. Därmed kan bolagets
kapital återställas och soliditeten höjas till en rimlig nivå.

Vallenfallsverket och
Statsföretag har utgått från att medel till förlusttäckningen skall ställas
till Svenska Petroleums förfogande som särskilda ägartillskott. I konsekvens
härmed har Statsföretag föreslagit att medel för dess andel av förlusltäckningen
anvisas i form av ett ovillkorat tillskoll till Statsföretag från staten. Jag
ansluter mig till förslaget. Samma förfarande tillämpades beträffande en del av
det kapitaltillskott till Svenska Petroleum som beslöts i slutet av år 1979.
Jag förordar således att ett reservationsanslag av 335 milj. kr. anvisas för
ändamålet på tilläggsbudget I fill statsbudgeten för budgetåret 1981/82.
Anslaget bör benämnas Tillskott till Statsförelag AB för förlusttäckning i
Svenska Petroleum AB.

Medel
för vattenfallsverkets andel bör liksom hittills ställas till förfogande under
reservationsanslaget Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m.m. 1 statsbudgeten
för budgetåret 1981/82 har från anslaget anvisats 2498 milj. kr. Regeringen har
tidigare denna dag föreslagit riksdagen att på tilläggsbudget 1 till
statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisa 20 milj. kr. till vattenfallsverket.
I enlighet med vad jag har förordat om ägartillskott till Svenska Petroleum bör
nu ytterligare 335 milj. kr. anvisas för detta ändamål på tilläggsbudget I. De
medel som anvisas för ägartillskottet bör inte tillföras verkets förräntningspliktiga
kapital. Medelsanvisningarna föranleder en höjning av vattenfallsverkets
investeringsram, som f. n. uppgår till 2609,5 milj. kr., med 355 milj. kr.

Såväl
statens vattenfallsverk som Statsföretag har i sina framställningar väckt
frågan om Svenska Petroleums ägarförhållanden. Vattenfallsverket påpekar att
verkets intresse av att säkra oljeförsöriningen för den egna kraftproduktionen
har minskat avsevärt. Statsföretag har anmält att det inte har möjlighet att
ikläda sig några finansiella åtaganden gentemot

Prop. 1981/82:61 10

Svenska Petroleum. Jag är inte nu beredd att ta ställning
till frågan. Den bör tas upp i samband med kommande överväganden om Svenska
Petroleums verksamhet och kapitalbehov på längre sikt.

2.3 Den fortsatta verksamheten

Det tillskott för täckning av Svenska Petroleums förluster
som jag nyss har förordat syftar till att möjliggöra en fortsatt verksamhet.
Jag har i likhet med vallenfallsverket och Statsföretag utgått från att
verksamheten tills vidare bör bedrivas på grundval av de allmänna riktlinjer
som har angetts senast i samband med 1981 års energipolitiska beslut.

Enligt min mening bör emellertid frågan om bolagets roll
inom ramen för den svenska energipolitiken tas upp till ingående prövning inom
del närmaste året. Det ankommer på bolagets styrelse joch företagsledning att
i nära samarbete med ägarna ta fram ett underlag för en sädan prövning. Jag
räknar med att underlaget skall föreligga i sädan tid att förslag kan underställas
riksdagen hösten 1982. Jag vill i avvaktan härpå redogöra för min syn på vissa
frågor om inriktningen av bolagets verksamhel.

Ett viktigt mål bör vara långsiktig lönsamhet och en
begränsning av det ekonomiska risktagandet. Bolagets verksamhet skall i
fortsättningen kunna bedrivas utan andra tillskott av kapital från ägarna än
vad som motiveras av affärsmässiga överväganden.

Som närmare redovisas i vattenfallsverkets framställning
har Svenska Petroleum redan vidtagit en rad åtgärder i resultatförbättrande
syfte. Dessa åtgärder, som kommer att nå full effekt först under
verksamhetsåret 1982, innebär i korthet alt bolaget avser att minska sin
anskaffning av råolja till mindre än hälften. Den råoljebaserade försäljningen
av produkter skall inriktas främst på lagerhandeln i Sverige, medan cargoförsäljningen
lill Rotterdampriser i möjligaste mån skall avvecklas. Därjämte avser bolaget
att fortgående höja verksamhetens effektivitet.

Genom de nämnda åtgärderna väntas bolaget kunna nå en väsentlig
förbättring av resultatet. Som vattenfallsverket framhåller innebär emellertid
den allmänna inriktningen av verksamheten betydande förlustrisker. Dessa risker
kan inte elimineras enbart genom att verksamhetens nivå sänks.

Enligt min uppfattning kan det vid en fortsatt ogynnsam
resultatutveckling under är 1982 komma att krävas åtgärder utöver det program
som vallenfallsverket har redovisat. Det ankommer på bolaget att om behov
uppstår vidta sådana åtgärder utan dröjsmål. En åtgärd som kan komma att visa
sig nödvändig är en ytterligare minskning av bolagets råoljekontrakt. Bolaget
bör emellertid därvid söka bevara en viss flexibilitet i syfte att medge en
ökning av råoljeimporten om detla åter skulle motiveras av försörjningsskäl.

Frågan om Svenska Petroleums verksamhet måste enligt min
mening

Prop.
1981/82:61 11

bedömas
också i ett långsiktigt perspektiv. En sådan bedömning måste utgå från
antaganden om oljemarknadens utveckling såväl internationellt som i Sverige.
Jag vill understryka att dagens av överskott präglade marknadsläge lätt kan
föranleda felaktiga bedömningar av utvecklingen på något längre sikt.

Inom
energimarknadsutredningen (I 1981:01) pågår en analys av Sveriges möjligheter
att tillgodose sina behov av importerad energi under senare hälften av 1980-talet
och därefter med hänsyn till bl. a. utbud och efterfrågan, ändrade
institutionella förhållanden och risken för långvariga kriser som berör oljeproducerande
länder. Utredningen väntas komma att redovisa sitt arbete under första
halvåret 1982. Jag räknar med att utredningens analyser och överväganden kommer
att utgöra en viktig del av underlaget för kommande beslut om Svenska
Petroleums framtida roll.

Den
internationella marknadsutvecklingen kommer att även i fortsättningen starkt
påverka oljemarknaden i Sverige. Nuvarande överskott på råolja och
raffineringskapacitet i världen har en prispressande effekt på den svenska
marknaden. Därtill kommer att förbrukningen av oljeprodukter, särskilt
eldningsoljor, under de senaste åren har minskat. Minskningen väntas fortsätta
under 1980-talet, delvis som följd av de åtgärder för energibesparing och oljeersältning
som ingår som huvudelement i den statliga energipolitiken. Kombinationen av
svag lönsamhet och vikande marknad skapar betydande problem för oljebranschen i
Sverige. Vissa åtgärder för att anpassa branschens struktur till den väntade
marknadsutvecklingen har redan vidtagits. Svenska Petroleum har som nämnts
etablerat ett samarbete i fråga om raffinering och distribution med andra
företag. Vidare träffades i början av året ett avtal mellan Nynäs Petroleum och
Svenska Shell som innebär att Shell övertar Nynäs distribution av drivmedel
och eldningsoljor. Jag räknar med att andra förändringar i företagsstrukturen
kommer att ske under 1980-lalel.

Enligt
min uppfattning behöver det noga prövas på vilket sätl Svenska Petroleum i
fortsättningen bäst skall kunna bidra till den långsiktiga för-söriningslryggheten
på en föränderlig marknad. Denna prövning bör omfatta alla led av bolagets
verksamhet.

Jag
förutser dock att en huvuduppgift för bolaget även framgent kommer att vara
råoljeanskaffning. Det är av största betydelse att bolaget genom lämplig
fördelning av inköpskällor söker begränsa konsekvenserna för Sveriges del av
störningar i något produktionsområde. Som jag redan har nämnt bör bolaget också
sträva efter volymmässig flexibilitet i sin försörjning.

Även
i förädlingsledet kan Svenska Petroleum komma att spela en viktig roll. Bolaget
har hittills bidragit till ett högre kapacitetsutnyttjande och därmed bättre
ekonomi i de svenska rafTmaderierna. I sammanhanget kan erinras om att ett
antal förslag till nya projekt inom petroindustrin har förts fram på senare
tid. Två projekt avser anläggningar för katalytisk krackning

Prop. 1981/82:61 12

i
Lysekil resp. Göteborg, medan ett tredje avser en anläggning för raffinering
av svavelrika råoljor och s.k. återstodsoljor i Nynäshamn. Dessa projekt siktar
till en anpassning av förädlingskapaciteten i Sverige till ändrade förhållanden
på oljemarknaden.

Frågan
om Svenska Petroleums roll i marknadsledet har enligt min mening ännu inte fått
en tillfredsställande lösning. Som framgått av min tidigare redogörelse har
bolaget under de senaste två åren kunnat avsätta endast en del av den
anskaffade råoljan på den svenska marknaden till priser som har gett täckning
för kostnaderna. Bolagets strävan efter att öka sin försäljning kan komma i
konflikt med branschens intresse av lönsamhetsförbättring. Risken för en sådan
konflikt föreligger särskilt på en stagnerande eller krympande marknad.

Enligt
min mening måste en långsiktig lösning av frågan om Svenska Petroleums
marknadsföring av den olja som bolaget tillför landet grundas på en närmare
samverkan med andra marknadsparter. En sådan samverkan kan ske efter olika
linjer. En möjlighet är att förbättra bolagets avsättningsmöjligheter genom
ett engagemang i marknadsföring av drivmedel. Som anmäldes i prop. 1980/81:90
(bil. 1 s. 442) har överläggningar härom förts med bl.a. det norska statliga
oljebolaget Statoil. En annan väg, som Svenska Petroleum redan i viss
utsträckning har prövat, är att träffa långsiktiga försörjningsavtal med
återförsäljare och kunder på grundval av kostnaden för råolja. En tredje
möjlighet som bör övervägas med hänsyn till den minskande efterfrågan i Sverige
är ett samgående med andra företag beträffande delar av bolagets
distributionsrörelse på den svenska marknaden. En förutsättning för ett sådant
samgående bör enligt min mening vara att den säkrar avsättningen på villkor som
är rimliga för Svenska Petroleum av den råolja som bolaget i enlighet med sina försöri-ningsuppgifter
skall tillföra landet. Samtidigt bör utnyttjandet av raffinaderikapaciteten i
Sverige om möjligt upprätthållas.

Enligt
min mening bör Svenska Petroleum vid valet mellan olika vägar särskilt beakta
möjligheterna till en närmare samverkan med det andra svenskägda integrerade
oljeföretaget, nämligen Oljekonsumenternas förbund (OK), och med de stora
oljeförbrukarna inom den kommunala sektorn. En sådan samverkan förutsattes
redan i 1976 års riktlinjer för verksamheten. Bolaget bör liksom hittills
kunna samarbeta även med andra marknadsparter, såsom de utlandsägda
oljebolagen, när detta bedöms förenhgt med målen för verksamheten.

Jag
räknar med att Svenska Petroleum, parallellt med kraftfulla insatser för att
lösa bolagets kortsiktiga problem, söker klarlägga genomförbarheten och
konsekvenserna av olika alternativ beträffande bolagets framfida verksamhet på
den svenska marknaden. Som redan har framgått bör bolagets utrednings- och
förhandlingsarbete bedrivas i sådan takt att resultaten kan läggas till grund
för beslut av statsmakterna hösten 1982.

Prop.
1981/82:61 13

3 Hemställan

Med
hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslär
riksdagen att

1. till
Tillskott till Statsföretag AB för förlusttäckning i Svenska

Petroleum AB på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budget

året 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 335000000 kr.

2. till
Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m.m. på tilläggsbud

get 1 till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisa ett reserva

tionsanslag av 335000000 kr.

4 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.

Prop. 1981/82:61 14

Bilaga
I

Stockholm
1981-10-28

Till
Regeringen Industridepartementet

Statens
Vattenfallsverk angående kapitaltillskott till Svenska Petroleum AB

Statens
Vattenfallsverks ägarengagemang inom oljebranschen går fillbaka till slutet av
1960-talet. År 1969 förvärvade verket 25% av aktierna i då nybildade Oljeprospektering
Aktiebolag (OPAB) med ändamål att eftersöka och utvinna olja och naturgas i
Sverige. Ägarengagemangen under 1970-lalet utvidgades till nya hel- eller delstalliga
företag inom olje- och nalur-gasområdena. Åren 1978-1980 skedde en allmän
omstrukturering varigenom det direkta ägarintresset koncentrerades lill
Svenska Petroleum AB (SP), som i sin tur blev moderbolag för bl.a. de lidigare
av Vattenfall delägda företagen. Vattenfallsverket och Statsföretag AB är
vardera hälftendelägare i Svenska Petroleum AB.

Behovet
av olja som bränsle för kraftproduktion har varit grunden för företagsengagemangen
på oljeområdet. Verket har sedan 1950-talet i egen regi inhandlat och lagrat
olja som bränsle för egna kraftstationer. Den direkta upphandlingen har sedan
1976 anförtrotts Svenska Petroleum på uppdrag.

I två etapper i början
respektive slutet på 1960-talet färdigställdes Vattenfalls oljeeldade
kondenskraftverk i Stenungsund. Under 1960-talet och början av 1970-talet drevs
detla verk och det äldre från kol ombyggda kraftverket i Västerås under ett
antal år med förhållandevis långa drifttider. Särskilt gällde delta under
vattenfattiga år för att genom en tidigt återhållen avtappning ur
vattenmagasinen förebygga risk för kraftbrist senare under eflervintern och
våren när tillrinningen är som lägst. Inköp och lagring av olja för alt
säkerställa oljekraftstationernas tillgänglighet för uthållig drift krävde
betydande resursinsatser.

Den starka
belastningsökningen i förening med begynnande restriktioner för ny vattenkraft
samt före oljekrisen 1973/74 gällande kostnadsstruktur för olika kraftslag
ledde till planering för och utbyggnad av ytteriigare oljekraft. Nyutbyggnaden
före 1973/74 gällde toppkraft i gasturbiner för kortvarig körning men där även
mer långvarig produktion förutsattes kunna ske under vattenfattiga år. Nya
kondenskraftverk för basproduktion logs upp i utbyggnadsprogrammen för den
framtida produktionsapparaten.

Den bild av Vattenfalls
produktionsapparat och hur denna skulle komma att utnyttjas under de kommande
decennierna som man mot slutet av 60-talet såg framför sig ledde lill ett
mycket betydande oljebehov. Anspråk på hög tillgänglighet, kvalitetskrav samt
det förhållandel att oljekraftens kör-ningstider normalt inte låter sig närmare
bestämmas längre tid i förväg skulle komma att ställa mycket höga krav på försöoningssystemet
för olja.

Prop.
1981/82:61 15

Ett
huvudmotiv för verkets engagemang i oljebranschen var att integrera den egna
oljeverksamheten med annan. Därigenom skulle kontakterna till den externa
marknaden vidgas och möjligheter ges till utjämning med annan oljekonsumtion.

Ett
andra motiv hängde samman med bedömningarna om utvecklingen på den
internationella oljemarknaden. Korea- och Suezkriserna på 50-lalet och
Sinaikriget på 60-talet blottade riskerna med det starkt ökade oljeberoendet.
År 1960 bildades OPEC med program som även om några påtagliga resultat inte
kunde registreras under 60-talet antydde växande påverkan på den
internationella oljemarknaden och då i första hand på prisbildningen på råolja.
Redan på 50- och 60-talen gjordes motsvarande analyser och framfördes samma
varningar för konsekvenserna av de globala oljetillgångarnas begränsning som
de som sedan 1973/74 varit det centrala temat i energidebatten. Säkrandet av
egna oljetillgångar, helst inhemska, blev det mål som i första hand borde
eftersträvas. Dessa bedömningar och detla mål delade Vattenfallsverket med
andra oljeintresserade företag i Sverige. Bildandet av OPAB år 1969 och av Petroswede
(numera Svenska Petroleum Exploration) år 1973 kan ses som en konsekvens härav
understött av den då inledda och delvis redan lyckosamma nordsjöprospekleringen.

Även
staten har i sin energipolitik för landet i sin helhet anlagt ett motsvarande
synsätt på oljeförsörjningens risker och angelägenheten att med olika åtgärder bl.a.
förbättra tillförselsäkerhelen. För åtgärder som staten vill genomföra på det företagsmässiga
planet har Vattenfallsverkel som följd av sina egenintressen varit ett lämpligt
organ. Behovet av Vattenfall som statlig företrädare har ökat vartefter som de
privata och koope-rafiva intressenterna dragit sig ur och staten numera till
övervägande del ensam bekostar prospekteringsverksamheten. Rollen som
förvaltare av det statliga ägarintresset kan sägas utgöra ett tredje motiv för
Vattenfalls-verkels ägarengagemang.

Den
allmänna oljeförsöriningsbilden har i väsentliga avseenden förändrats under 1970-talel.
Den internationella oljemarknadsutvecklingen med övergripande strukturella
förändringar i bestämmandet över de stora oljekällorna och politiseringen ökar
riskerna. 1973/74 och 1978/79 års kriser kan ses som en följd av detta. Man har
att räkna med stor sannolikhet för nya motsvarande kriser. Dagens relativt
stabila situation kan snabbt brytas av oroligheter hos någon eller några av de
stora oljeproducenterna. Även på den svenska marknaden skedde strukturella
förändringar. Det ökade spotmarknadsberoendet innebär i krislägen ökad risk för
kraftiga prishöjningar och ytterst oljebrist.

1970-talets
två kriser har höjt oljepriserna till en nivå som gör att oljans konkurrenskraft
minskar eller faller bort på allt fler områden. Världsekonomin har påverkats
negativt, vilket i sig sänker efterfrågan på olja. I de flesta industriländerna
arbetar man aktivt pä att minska sitt oljeberoende även till priset av
kostnader som pä kort sikt inte kan betecknas som marknadsekonomiska. På grund
av trögheter i energisystem och oljans tills vidare oersättlighet på vissa
områden kommer världshushållningen för årtionden framöver att vara vitall
oljeberoende och utsatt för risker för nya oljekriser.

Detsamma
gäller för Sverige där vi sedan flera år kan registrera en stagnation och
nedgång i oljekonsumtionen. Det finns anledning varna för den felaktiga
slutsatsen att vi nu skulle vara på så snabb väg ul ur vårt oljeberoende att
anledning saknas till försörjningssäkrande åtgärder. Ef-

Prop. 1981/82:61 16

fekuviseringen
i oljeanvändning kan lill och med göra oss mer känsliga för relativt små
nedskärningar i oljetillförseln.

På
ett område - elförsöriningens — är vi som Vattenfall anförde i sin senaste
anslagsskrivelse definitivt på väg ut ur oljeberoendet. I den mån fossilbaserad
elkraft pä nytt behöver införas i Vattenfalls kraftsystem knyts intresset i
första hand till kol. För Vattenfalls del innebär detta att det tidigare
betydande intresset för säkrande av egen oljeförsörjning avsevärt minskal.
Vattenfall har därför motiv att aktualisera frågan om sitt ägarengagemang i
Svenska Petroleum AB.

Med
bortseende från Vattenfalls minskade oljebehov har under de senaste åren inte
inträffat några förändringar på internationell och inhemsk oljemarknad, som
försvagar eller undanröjer de ursprungliga motiven för Svenska Petroleum som
ett helslatligt integrerat oljeföretag. Förhållandena under 1979 då
produktbrist på den svenska marknaden hotade, bekräftar och förstärker
motiven. Om staten vill utnyttja Vattenfall som organ för delägande i statlig
företagsverksamhet på oljeområdet, dvs. som aktieägare i Svenska Petroleum AB,
är Vattenfall berett härtill under förutsättning att engagemanget ej medför
någon ekonomisk belastning för Vattenfalls kunder.

Svenska
Petroleum AB bildades år 1975 av Statens Vattenfalls verk och Statsföretag AB
(genom LKAB) med ändamål att anskaffa och handla med kolväten samt driva därmed
förenlig verksamhet. I propositioner och riksdagsbeslut har statsmakterna
godkänt närmare riktlinjer för bolagets verksamhet. Bolaget har därvid
tilldelats en central roll som kommersiellt instrument för statens oljepolitik
med verksamhet inom olika från försörjningssynpunkt betydelsefulla led av
oljehanteringen.

I
takt med verksamhetens utveckling har bolagels kapital höjts i tlera etapper,
vilka saintliga som följd av bl. a. Vattenfallsverkets ställning varit föremål
för statsmakternas behandling och prövning.

Det
av aktieägarna, Statens Vattenfallsverk och Statsföretag AB till lika delar
tillhandahållna kapitalet utgöres för närvarande av

Aktiekapital 275 milj. kr.

Reservfond 55 "-

Särskilt
aktieägartillskott

i
beskattad reserv 120 "-

Efterställt
förlagslån 125"-

eller
tillhopa 575 milj. kr.

Den
successiva kapitalförstärkningen har hittills uteslutande betingats av
angelägenheten att vidmakthålla en rimlig soliditet mot bakgrund av bolagets
expansion i rörelse och investeringar. Det har således hittills icke varit
fråga om föriusttäckning även om man för den senaste kapitalförstärkningen vid
halvårsskiftet 1981 haft att beakta 1980 års resultat så som detta preliminärt
kunde bedömas omkring årsskiftet 1980/81.

I
årsredovisningen i maj 1981 för verksamheten under 1980 redovisas en rörelseföriust
i Svenska Petroleum AB (moderbolaget) på 375 milj. kr. Efter upplösning av
reserver, som i huvudsak uppbyggts av 1979 års vinstresultat, gick SP in i 1981
med den ansamlade balanserade förlusten 134 milj. kr.

Den
negativa resultatutvecklingen har fortsatt under 1981. Den 2 juli 1981
föranstaltade bolagets styrelse om upprättande av likvidationsbalans-

Prop.
1981/82:61 17

räkning per 1/7. Denna blev klar och förelades styrelsen
den 8 september. Förlusten under det första halvåret upptogs till 287 milj.
kr., vilket tillsammans med den ingående balansen ger en ansamlad förlust om
421 milj. kr. Det enligt likvidationsbalansräkningen beräknade egna kapitalet
uppgick till 15% av det registrerade aktiekapitalet. Med anledning härav
kallade styrelsen till extra bolagsstämma för att behandla fråga om bolagets
likvidation.

Förluslutvecklingen har fortsatt. Den av revisorerna
granskade delårsredovisningen för januari t. o. m. augusti anger en förlust om
362 milj. kr. För hela 1981 bedötner bolaget nu sin föriust lill drygt 530
milj. kr. Den till årets slut ansamlade förlusten (inklusive balans från 1980)
kan således anges till omkring 670 milj. kr.

Den efterföljande framställningen med analys och förslag
grundas på som framtagits av en för delta ändamål tillsatt särskild arbetsgrupp
beslående av representanter för ägarna, styrelsen och företagets ledning.

Analysen har tagit sikte på att översiktligt klarlägga
grundläggande förhållanden på oljemarknaden och deras effekter på SP:s verksamhel
under 1979, 1980 och 1981. Dessa år kan sägas representera väsentligt olika
konjunktursituationer på oljemarknaden, som för SP återspeglas i årsresultaten
-1-240, -376 och -530 (preliminärt) milj. kr. Omsättningen har under dessa år
expanderat i ungefärliga relationerna 1. 3 och 4.

Verksamhetsinriktningen kan betecknas som råoljebaserad
(integrerad) vilket innebär att merparten av alla produkter som försäljs,
raffinerats fram ur "egen"' för närvarande huvudsakligen kontraktsupphandlad
råolja. Verksamhetens tunga kostnader härrör från anskaffning, transport och
raffinering av råolja samt lagring och hantering i olika led. Den tyngsta
kostnadsposten motsvaras av den långiidskontraklerade råoljan. Verksamhetens
intäkter bestäms av de prismarknader på vilka försäljningen sker. Den s. k.
Rotterdammarknaden är här av avgörande betydelse, dels såtillvida att en del av
produktavsättningen sker direkt på denna, dels genom sin influens på den
svenska prismarknaden där övrig avsättning sker.

När oljemarknaden som helhet är i balans dvs. all utbud
och efterfrågan på produkter av råolja balanserar och inga kapacilelsöver-
eller underskott föreligger kan man förutsätta att intäkterna för branschen som
helhet täcker kostnaderna och ger utrymme för vinst. Däremot är det inte givet
att delsamma gäller för SP.

SP bär kostnader exempelvis för råolja och raffinering som
är högre än för branschen som genomsnitt. SP saknar för närvarande mer
betydande egna råoljetillgångar och köper huvudparten av sin råolja på
långtidskontrakt till priser som normalt är högre än Rotterdammarknadens spolpriser
på motsvarande råoljor. För en del av sin kontrakterade råolja betalar SP mer
än vad vissa av de internationella bolagen betalar för samma olja.

Produktutbytet ur egen råolja/egen raffinering är icke
ekonomiskt optimalt och sämre än för branschen i allmänhet bl.a. beroende på
begränsad valfrihet vid uppbyggnad av råoljeportfölj och raffinaderikapacilet.
För den västeuropeiska raffinaderiparken föreligger en beslående överkapacitet,
vilket leder till att en stor del av raffineringen sker till marginella
kostnader. Detla återspeglas i låga Rotterdampriser på produkter.

Konkurrenterna på den svenska marknaden är ifråga om
omfattning och villkor för av ägarna tillhandahållet kapital bättre ställda än SP.
Delta leder lill att SP:s kapitalkostnader för rörelsen blir relativt högre än
för andra på den svenska marknaden verksamma integrerade oljeföretag.

Prop.
1981/82:61 18

1
situationer med överutbud och överkapacitet förstärks ovan nämnda nackdelar.
Slutsatsen härav är att SP:s rörelse med nuvarande allmänna
verksamhetsinriktning redan under mer balanserade normala förhållanden på
oljemarknaden kan förväntas leda till svaga resultat. När överskott präglar
oljemarknaden måste man räkna med betydande förluster. 1980 och 1981
representerar en överutbudssiluation för råolja och produkter vars priseffekter
för produkterna pålagrats av raffinaderiöverkapaciteten.

SP
har i förhållande lill flertalet andra integrerade oljeföretag vissa begränsningar
i sin marknad. Bl.a. saknas bensinförsäljning i delaljistle-del. En ytterligare
marknadsintegrering skulle förbättra SP:s lönsamhets-förutsättningar men del är
inte sannolikt alt de allmänna slutsatserna därmed skulle väsentligt ändras.

En
till förlustutvecklingen under 1980 och 1981 starkt bidragande orsak
sammanhänger med ett specifikt huvuddrag i den allmänna verksamhetsinriktningen.
Den av SP totalt omsatta volymen råolja och produkter överstiger väsentligt
den marknad i Sverige som SP genom egna marknadsengagemang eller genom avtal
med storkunder och återförsäljare kan sägas ha påtagit sig ett
försörjningsansvar för. Mer än hälften av produktförsäljningen gick på export
eller försåldes engros tillfälligt till återförsäljare i Sverige. Bakgrunden lill
detta har varit en strävan från bolagets sida att i allmänt försörjningsintresse
upprätthålla en betydande på flerärsavtal bunden råoljeimport.

Export
och engrosförsäljningen har skett till Rotterdampriser, som inte gett täckning
för SP:s främst på kontraklsråolja baserade kostnader. Prissättningen pä
råolja har även för likvärdig kvalitet varit oenhetlig mellan olika
producenter. Skillnaden mellan s. k. hög- och lågprisråoljor har tidvis uppgått
till omkring 125:- kronor per kubikmeter. Genomsnittspriset för SP:s
råoljeportfölj som till betydande del bestått av högprisoljor och som dessutom
för viss lågprisolja överbetalats jämfört med en del konkurrenter har varit
50-100;- kronor högre per kubikmeter än för lågprisoljan. Denna har i sin tur
tillsammans med ännu billigare spotupphandlad råolja varit en av
utgångspunkterna för Rolterdamprissättningen på produkter.

SP
kan alltså sägas ha haft dubbla prishandikapp genom dels sina relativt högre räoljepriser,
dels de starkt pressade Rotterdampriserna på produkter. SP:s
kostnads/pris-nackdel för råolja/Rotterdamprodukter sorn 1980-81 räknades i
"dollars per barrel" kunde normall före Irankrisen räknas i
"cents per barrel". En återgång mot mer normala skillnader sker nu
genom all priserna på s.k. högprisråoljor sänkts. Trots detta får man räkna med
att SP:s Rotlerdamförsäljning av produkter kan bli starkt förlustbringande
under överskotlskonjunklurer.

Även
den försäljning som under 1980 och 1981 skedde till svenska marknadspriser har
lett lill svaga eller förlustbidragande resultat. De svenska s. k. listpriserna
är i grunden Rotterdaminfluerade men icke oväsentliga eftersläpningar och
dämpningar uppträder. Fram till hösten 1980 gällde också priskontroll på den
svenska marknaden.

År
1979 karaktäriserades av att Rotterdampriserna beskrev en extrem kortvarig
pristopp relativt kostnaderna för produktanskaffningen. Orsaken var Irankrisen
som i likhet med Korea-, Suez- och 1973/74 års mellanösternkris fick den
"fria" produktmarknaden att reagera myckel häftigt med stark efterfrägeökning
och kraftigt höjda Rotterdampriser pä produkter. SP:s betydande vinst detta år
genererades i huvudsak under några höstmånader.

På
samma sätl som den stora tillgången på kontraktsråolja i slutet av

Prop. 1981/82:61 19

1979 ledde lill en betydande vinstgivande
Rotterdamförsäljning av produkter ledde den under 1980 och 1981 då
Rotterdampriserna var pressade till stora förluster. 1 maj 1981 beslutade
bolaget mot bakgrund av den då konstaterade allt sämre resultatutvecklingen att
skära ner en del av sina råoljekontrakt.

Det är numera en allmän och av bolaget och dess ägare
delad uppfattning all 1980-talet och i vae fall dess första hälft kan komma att
präglas av en allmän överutbudssiluation för råolja och produkter. De prisdämpande
effekterna härav förstärks för produkterna av sannolikt bestående överkapacitet
i den västeuropeiska raffinaderiparken. Mot detla skall emellertid ställas
risken för nya kriser av politisk innebörd särskilt i del alltmer krisbenägna
mellanöstern-området och därav föranledda risker för oljebrist och
prishöjningar.

För de närmaste åren kan man anta att överskottet
fortfarande kommer att vara så stort att konsekvenserna av nya kriser i likhet
med vad som blev fallet under det ännu pågående Iran-Irak-kriget blir måttliga.
Chansen för SP är därför liten att inom de närmaste åren kunna uppvisa ett gott
resullalär av typen 1979. Endast en allvarlig kris som berör någon eller några
av de största mellanösternproducenterna av råolja leder lill annan bedömning. I
ett sådant läge blir dock inte SP:s lönsamhet utan förmågan att anskaffa olja
den viktigaste frågan.

Denna bedömning på kort sikt får emellertid inte
överskugga sannolikheten för att utvecklingen på något längre sikt innebär
återgång lill mer balanserade och uppstramade förhållanden. OPEC-överskotten
får antas komma att minska som följd av produktionsbegränsningar. Återgång till
bättre konjunkturer för industrivärlden ökar efterfrågan. Oljemarknaden stramas
då upp med återkommande betydande känslighet för störningar.

Det har redan inledningsvis framhållits alt motiven för
ett bibehållande av Svenska Petroleum som integrerat statligt oljeföretag
kvarstår. Den med verksamhet i nuvarande omfattning och inriktning förenade
risken för återkommande förluster, som icke kan antas bli kompenserade av
enstaka om än betydande årsvinster, synes inte ge utrymme för en kommersiell
verksamhet på företagsekonomisk grund. En omorientering av verksamheten blir därtor
nödvändig.

Vid utformningen av nya riktlinjer för verksamheten är en
grundläggande förutsättning att bolaget skall kunna fullfölja den av
statsmakterna tilldelade rollen att vara ett verksamt instrument för den
statliga oljepolitiken. Detta innebär bl. a. krav på bolaget att upprätthålla
en råoljebaserad verksamhet av sådan omfattning alt SP kan utgöra en verksamt
återhållande faktor mot att landets oljeförsörining på nytt blir allt för
starkt spotmarknadsberoende. Självklart kan inte SP ensamt fylla denna uppgift
och därför blir ett förstärkt samarbete med andra råoljebaserade förelag i
Sverige liksom med lokala oljeförelag, kommuner och andra storförbrukare
viktigt.

En för oljepolitiken och samarbetet viktig faktor är att
den inhemska raffinaderikapacileten kan utnyttjas effektivast möjligt samt att
nödvändiga investeringar i raffinaderiparken kommer lill stånd för att anpassa
denna Ull de krav som en förändrad marknad ställer. Svenska Petroleum bör
medverka till detta. Genom en säkerställd ekonomi tryggas den inhemska
raffinaderikapacitetens bestånd och minskas riskerna för allt för högl spotmarknadsberoende.

Ett annat viktigt krav är att bolaget i händelse av nya
oljekriser kan hålla en beredskap för ökad tillförsel av för landets försötjning
väsentliga olje-

Prop. 1981/82:61 20

produkter.
Det är i krissituationer som den spotbaserade oljehandeln leder till kraftiga
prisökningar eller i värsta fall såsom 1979 faller ur och inte kan fullgöra sin
försörjningsuppgift. För att hålla en hög beredskap mäste SP fördela sin
råoljeförsörjning på säkra leverantörer och eftersträva flexibilitet i sina långlidsavtal.
Mot bakgrund av den internationella råoljehandelns omstrukturering mot ökad
handel stat till stat är det viktigt att Svenska Petroleums ställning som
nationellt företag kan hävdas. Samarbetet med andra inhemska raffinaderiägande
företag för råoljeanskaffning bör fördjupas och förstärkas.

Med
utgångspunkt från dessa huvudkrav samt det förhållandet att en omorientering är
angelägen för att åstadkomma ett avsevärt minskat ekonomiskt risktagande har
följande allmänna rikfiinjer formulerats för verksamheten under 1982.

-
Bolaget skall upprätthålla
gjorda åtaganden för produktförsörining av egna kunder, storföretag och återdistributörer
på den svenska marknaden. Ytterligare markhadsåtaganden skall ej ske annat än
när så betingas av särskilda skäl t. ex. samarbete med norska Statoil eller
för åstadkommande av stadigvarande försörjning av hittills spotköpande konsumenter.
Försörjningsåtagandet skall vara i huvudsak råoljebaserat.

-
Bolaget skall eftersträva att
optimalt utnyttja nuvarande egna fasta tillgångar i raffinaderier och
distributionsanläggningar.

-
Bolaget skall upprätthålla begränsad
tradingverksamhet för produkter i den utsträckning som krävs med hänsyn till
obalans mellan produktutfallet från egen raffinering och egenmarknadens behov
av olika produkter.

-
Råoljeförsöriningen skall
anpassas till ovanstående.

Företaget
har med utgångspunkt från dessa allmänna riktlinjer utformat en konkret
verksamhetsplan. Därvid har förutsatts att man genomför den erforderliga
omställningen från nuvarande verksamhetsnivå till årsskiftet 1981/82.
Sammanfattningsvis leder planen fill en volymminskning och en ändrad
verksamhetsinriktning vars viktigaste inslag blir en ytterligare kraftig
nedskärning av råoljekontrakten till en ungefärligen halverad räoljetill-försel.
Som konsekvens härav erhålls en avsevärt förbättrad balans mellan avsättningen
till Rotterdampris respektive svenskt marknadspris. Verksamheten blir till
övervägande del råoljebaserad.

Företaget
har med olika antaganden om priser och kostnader sökt beräkna resultatulfallet
under 1982. Med den över 1982 sannolikt beslående allmänna
överskottssituationen på oljemarknaden föreligger fortfarande betydande
förlustrisk. Den faktor som starkast skulle kunna reducera denna risk vore en
ytterligare sänkning av råoljetillförseln till förmån för ökad tradingupphandling
av produkter. Detta skulle emellertid innebära att de ovan uppställda allmänna
kraven på Svenska Petroleum allvarligt kom att eftersättas.

Med
hänsyn härtill och mot bakgrund av den osäkerhet som regelmässigt vidlåder
prognosberäkningar synes det icke lämpligt att i detta sammanhang gå längre i
fråga om verksamhetsomläggning. Styrelsen har beslutat att genomföra en
omläggning i enlighet med angivna riktlinjer. En fortsatt bedömning bör beakta
den fakfiska resultatutvecklingen där man har anledning vänta sig
resultatförbättringar beroende på redan vidtagna och nya åtgärder syftande till
alt höja effektiviteten i bolagets verksamhet. Om resultatet utvecklas negativt
får bolaget vidta ytterligare åtgärder för att begränsa förlusterna.

Prop. 1981/82:61 21

Av
Svenska Petroleums förlustsituation utlösta frågor om kapitalför

stärkning och ändrad verksamhet bör lösas i två steg. Det första steget som

måste tas redan i höst får inriktas på täckning av ansamlade förluster dvs.

omkring 670 milj. kr. till årsskiftet 1981/82. I samma steg inledes omlägg

ningen av verksamheten.

Nästa
steg bör förberedas för ett ställningstagande hösten 1982. Då bör med
erfarenhet från den omlagda verksamheten under en del av 1982 upptas frågor om
avvägning av bolagets målsättning i fråga om säkrandet av landets
oljeförsörjning respektive ramarna för verksamheten. Vidare bör målmedvetna
åtgärder vidtas i syfte att ytteriigare höja effektiviteten i bolagets verksamhet
på grundval av den etablerade lägre verksamhetsvolymen. Frågor om ytterligare
kapitalbehov och eventuellt nya åtgärder av principiell natur avseende SP:s
verksamhet bör bedömas mot denna bakgrund.

En
särskild fråga i anslutning lill den beslutade verksamhetsomläggningen är
huruvida del från andra synpunkter än vad som primärt ankommer på aktieägarna
att beakta är lämpligt att åstadkomma en så radikal nedskärning av
råoljekontrakten som de allmänna riktlinjerna förutsätter. I den mån staten av
allmänna skäl icke anser en sådan nedskärning lämplig bör åt SP uppdragas att särredovisad
frän övrig verksamhet för statens räkning upprätthålla sådan högre
råoljetillförsel och därmed förknippad avsättning. Vallenfallsverket utgår från
att bolaget informerar regeringen om utvecklingen av denna fråga.

Den
extra bolagsstämman den 19 oktober 1981 beslöt att bolaget ej skulle träda i
likvidation med hänsyn till möjligheterna att erhålla ägartillskott. Det
förutsattes att bolagets ägare skulle föreslå regeringen att med särskilda
kapitaltillskott täcka den t.o.m. 1981 ansamlade föriusten. Vidare förutsattes
genomförandet av styrelsens beslut att verksamheten i bolaget skall läggas om i
syfte att minska det ekonomiska risktagande, som manifesterats av de senaste
två årens underskott.

Stämmans
ställningstagande innebär att Vattenfall för sin hälftenandel i Svenska
Petroleum AB snarast skall lämna Svenska Petroleum AB eft aklieägartillskotl om
335 milj. kr. för täckande av bolagets ansamlade föriust. Medel härför bör
enligt vad ovan anförts ställas lill Vattenfalls förfogande på sådana villkor
att Vattenfalls kunder icke riskerar att drabbas av höjda eltaxor, dvs. på
sådant sätt att Vattenfalls resultat icke påverkas.

Statens
Vattenfallsverk får med hänvisning till vad som anförts i det föregående
hemställa att regeringen måtte

dels
föreslå riksdagen att på tilläggsbudget I för budgetåret 1981/82 anvisa 335
milj. kr. inom anslaget Kraftstationer m.m. för aktieägartillskott till
Svenska Petroleum AB,

dels
medge verket att under budgetåret 1981/82 få belasta investeringsanslaget
Kraftstationer m. m. med ytteriigare 335 milj. kr. för nämnda ändamål,

dels
medge nedskrivning av Vattenfallsverkets förräntningspliktiga kapital med
angivna 335 milj. kr.

Förevarande
framställning har enligt bemyndigande av Vattenfallsverkets styrelse avfattats
av generaldirektören efter samråd med styrelseledamöterna Philipson och
Söderberg.

J.
V. Norrby

Prop. 1981/82:61 22

Bilaga
2 1981-10-27

Till
statsrådet och Chefen för Industridepartementet 103 33 STOCKHOLM

Statsföretag
AB angående kapitaltillskott till Svenska Petroleum AB

Statsföretag
AB och Statens Vattenfallsverk har genom av regeringen godkänt konsortieavtal
alt i proportion till sina andelar om vardera 50% av aktiekapitalet bidra till
finansieringen av Svenska Petroleum ABs verksamhet. Den successiva
kapitalförstärkningen och finansieringen i bolaget har hittills uteslutande
skett med anledning av bolagets kraftiga expansion.

Företaget
har under 1980 och under 1981 haft eri kraftig negativ resultatutveckling och
har per den första juli upprättat likvidationsbalansräkning. Prognosen för 1981
indikerar en ansamlad förlust å ca 670 Mkr per årsskiftet 1981/82. För att
undgå likvidation måste de ansamlade förlusterna täckas av ägarna, dä det egna
kapitalel i princip är förbrukat.

Statsföretag
AB ansluter sig till den beskrivning och den bedömning av utvecklingen inom
Svenska Petroleum AB som framgår av skrivelse i detta ärende från Statens
Vattenfallsverk.

Frågan
om förlusttäckning till Svenska Petroleum AB har diskuterats med Statens
Vattenfallsverk och Statsföretag AB fär med hänvisning till vad som anförts i
det föregående hemställa om 335 Mkr i form av aktie-ägartillskott för täckande
av Statsföretag ABs andel av bolagets ansamlade förlust med motsvarande belopp.
Formen för täckande av bolagets ansamlade förlust förutsattes ske med sådana
villkor att tillskottet icke påverkar vare sig Statsföretag ABs resultaträkning
eller balansräkning.

Svenska
Petroleum ABs problem härrör från det stora prisgap som råder mellan olja köpt
på långsiktskontrakt och olja köpt på s. k. spot-kontrakt. Bolaget påverkas
dessutom av slor överkapacitet på raffinaderisidan.

Svenska
Petroleum AB har expanderat för snabbt vilket bl.a. medfört att den interna
organisationen ej hunnit med. Svenska Petroleum AB är i förhållande till sin
expansion underfmansieral, vilket medfört stora kapitalkostnader. Det
föreligger oklarheter om målsättningen för Svenska Petroleum ABs verksamhel,
vilket också visat sig bl.a. i form av bristande koordinering med Överstyrelsen
för Ekonomiskt Försvar.

Svenska
Petroleum ABs verksamhet kan i dag närmast sammanfattas syfta fill alt
upprätthålla en betydande råoljeimport bunden på flerärsavtal. Med nuvarande
verksamhetsinriktning i Svenska Petroleum AB finns därför inte förutsättningar
för en verksamhet på normala kommersiella villkor.

Ägarna
(Statens Vattenfallsverk och Statsföretag AB) har nyligen beslutat att
verksamheten skall läggas om i syfte alt minska det ekonomiska risklagandel,
vilket närmare beskrivits i Statens Vattenfallsverks skrivelse. Aktieägarna
har för avsikt att överväga frågan om höjning av bolagets egna kapital, vilken
fråga dock är beroende av resultaten av vidtaget åtgärdsprogram.

Prop.
1981/82:61 23

Statsförelag
AB har icke heller möjlighet att ikläda sig några finansiella åtaganden
gentemot Svenska Petroleum AB fortsättningsvis.

Statsföretag AB önskar med
anledning av ovanstående aktualisera sitt fortsatta ägarengagement i Svenska
Petroleum AB.

Statsföretag AB hemställer
alt regeringen föreslår Riksdagen att tillföra Statsförelag AB

ett
aktieägartillskolt på 335 Mkr att användas för täckning av uppkomna förluster
i Svenska Petroleum AB.

STATSFÖRETAG
AB P. Sköld

Prop. 1981/82:61 24

Innehåll

1 Inledning ........................................................ ... 2

2
Föredragandens överväganden ........................... ... 3

2.1
Gällande riktlinjer för
verksamheten ............... 3

2.2
Verksamhet och ekonomiskt
resultat 1978-1980 5

2.3
Den fortsatta verksamheten ........................... .. 10

3
Hemställan .................................................... .. 13

4
Beslut ............................................. ......... 13

Bilagal Framställning
1981-10-28 från statens vattenfallsverk .... 14

Bilaga 2 Skrivelse
1981-10-27 från Statsföretag AB 22

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981