Prop. 1981/82:62

Prop.
1981/82:62

Regeringens proposition 1981/82:62

om ändring i lagen
(1941:251) om särskild varuskatt;

beslutad
den 22 oktober 1981.

Regeringen
föreslår riksdagen all antaga det förslag som har upptagits i bifogade utdrag
av regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar BIRGIT FRIGGEBO

ROLF WIRTÉN

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås att beskattningsvikten för varuskattepliktiga sötsaker
skall utgöras av varans nettovikt. Vidare föreslås vissa ändringar i förteckningen
över skattepliktiga kemisk-tekniska preparat. Ändringarna föreslås träda i
kraft den 1 januari 1982.

1
Riksdagen 1981182. 1 saml. Nr 62

Prop. 1981/82:62 2

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1941:251) om särskild varuskatt

Härigenom
föreskrivs alt 3 och 7 §§ samt bilagan Ull lagen (1941:251) om särskild
varuskatt' skall ha nedan angivna lydelse.

3 f

Nuvarande lydelse

1.
För vara, hänförlig
till lull-taxenummer 17.04, 18.06, 19.08 eller 21.07, utgår skatten med fem
kronor/ö/- kilogram av varans vikt (beskatlningsvikt) och för vara, hänförlig
Ull tulltaxenummer 33.06, med femtio procent av varans beskattningsvärde.

2.
/
beskattningsvikt inräknas sådant förefintligt emballage med vilket varor av
ifrågavarande slag försäljas i detaljhandeln.

Föreslagen
lydelse

För vara, hänförlig till tulltaxenummer 17.04. 18.06,
19.08 eller 21.07, utgår skatten med fem kronor per kilogram av varans nettovikt
(beskattningsvikt) och för vara, hänförlig Ull lulltaxenummer 33.%, med femtio
procent av varans beskattningsvärde.

Beskattningsvärde
är lika med det pris, som den skattskyldige i allmänhet betingar sig för varan
vid försäljning till detaljhandlare eller, om försäljning till detaljhandlare
icke bedrives, det pris den skattskyldige kan antagas hava betingat sig vid
sådan försäljning. Skattens belopp skall ej inräknas i piiset. Såsom
beskattningsvärde må icke angivas pris, som gäller allenasi för en mindre
betydande del av den skattepliktiga försäljningen.

För vara.
som av annan än registrerad importör införes till riket för att saluhållas
efter omformning eller omarbetning eller efter anbringande i särskild
förpackning eller eljest för att användas vid tillverkning i förvärvssyfte av
annan vara, är dock beskattningsvärdet lika med varans värde, beräknat enligt 6§
tullförordningen (1973:979), med tillägg av den å varan belöpande tullen.
Enligt samma grund beräknas beskattningsvärdet för vara, som införes till riket
för annat ändamål än försäljning eller användning i förvärvssyfte.

Det ankommer på riksskatteverket samt. beträffande vara
som in-

För varor,
som av annan än registrerad importör införs till landet för att försäljas
efter omformning eller omarbetning eller efter anbringande i särskild
förpackning eller annars för att användas vid tillverkning i förvärvssyfte av
andra varor, skaU dock beskattningsvärdet beräknas enligt förordningen (1980:749)
om tullvärde, med till-lägg av den på varorna belöpande tullen. Enligt samma
grund beräknas beskattningsvärdet för varor, som införs till landet för annat
ändamål än försäljning eller användning i förvärvssyfte.

Anvisningar om införsel till landet av skattepliktig vara
meddelas

' Lagen omtryckt 1960:612.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1975: 1406. Senaste
lydelse 1980:682.

Prop. 1981/82:62 3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

föres till riket, generaltullstyrelsen av
generaltullstyrelsen efter sam-och riksskatteverket gemensamt rd met/riksskatteverket.
att meddela närmare anvisningar rörande tiUämpningen av i detta moment givna stadganden.

1 f

När icke skattepliktig vara eidigt Den som har tdlverkat en vara

bevis av tullmyndighet utförts ur ri- som inte är skattepliktig och fört

ket medges tillverkaren kompensa- varan ur landet har rätt till kom-

tion för särskild varuskatt som be- pensation för den särskilda varu-

lastar varan. Sådan kompensation skatt som belastar varan. Sådan

medges dock ej för skattebelopp kompensation medges dock inte för

som undersfiger 10 kronor för ka- skattebelopp som understiger 500

lenderkvartal. kronor för ett kalenderkvartal.

Nuvarande lydelse

Bilaga

Förteckning över varor, för vilka särskild varuskatt skall
erläggas

Tulltaxenr Varuslag

ur 17.04 Sockerkonfektyrer,
ej innehållande kakao, med undan-

tag av fondantmassor, mandelmassor, pastor och andra
liknande halvfabrikat i bulk.

ur 18.06 Choklad
och andra livsmedelsberedningar innehållande

kakao, med undantag av glass, glasspulver, glass-pasta
(glassmassa), puddingpulver och puddingar samt pulver, flingor, pastor och
flytande beredningar för framställning av dryck.

ur 19.08 Biscuits
och wafers med mellanlägg av kräm e. d. lill över-

vägande delen överdragna med choklad.

ur 21.07 Konfektyrer,
ej hänförliga till annat nummer, med un-

dantag av massor, pastor och andra liknande halvfabrikat
i bulk.

ur 33.06 För
personligt bruk avsedda preparat av följandeslag:

parfym, parfymkräm, toalett vatten, rakbalsam och liknande
preparat, med undantag av badtillsatsmedel, preparatet sprit, glycerin och
rosenvatten samt preparat som är avsett speciellt för behandling av finnar
eller liknande hudåkomma eller för döljande av ärr, födelsemärke eller liknande
huddefekt,

puder, puderkräm, ansiktslera, ansiktsskum, ansiktsmask,
smink och läppstift, med undantag av vitt ströpuder,

' Senaste lydelse 1974:444. " Senaste lydelse
1971:1230.

Prop. 1981/82:62

puderkräm med pudersubstans om högst 5 %, ofärgat

cerat och preparat som är avsett speciellt för behandling

av finnar eller liknande hudåkomma eller för döljande av

ärr, födelsemärke eller liknande huddefekt,

preparat för behandling av naglar, med undantag av

nagellackborttagningsmedel och nagelvittpennor,

hårvårdspreparat, med undantag av medel för enbart

schamponering,

preparat för behandling av ögonhår och ögonbryn, hår-

borttagningsmedel,

medel mot transpiration, med undantag av ätfiketer-

preparat och fotvårdsmedel.

Föreslagen lydelse

Bilaga till lagen (1941:251) om särskild varuskatt

Förteckning över varor, för vilka särskild varuskatt skall
erläggas

Tulltaxenr Varuslag

ur 17.04 Sockerkonfektyrer,
ej innehållande kakao, med undan-

tag av fondantmassor, mandelmassor, pastor och andra
liknande halvfabrikat i bulk.

ur 18.06 Choklad
och andra livsmedelsberedningar innehållande

kakao, med undantag av glass, glasspulver, glass-pasta
(glassmassa), puddingpulver och puddingar samt pulver, flingor, pastor och
flytande beredningar för framställning av dryck.

ur 19.08 Biscuits
och wafers med mellanlägg av kräm e. d. fill över-

vägande delen överdragna med choklad.

ur21.07 Konfektyrer,
ej hänförliga till annat nummer, med un-

dantag av massor, pastor och andra liknande halvfabrikat
i bulk.

ur 33.06 För
personligt bruk avsedda preparat av följande slag:

parfym i flytande eller fast form, toalettvatten,
rakvatten och rakbalsam, med undantag av preparatet g/ycero/, sprit och
rosenvatten,

puder, puderkräm, ansiktslera, ansiktsskum, ansiktsmask
och smink, med undantag av puderkräm och smink med pudersubstans om högst 5
viktprocent, vitt ströpuder samt preparat som är avsett speciellt för döljande
av ärr, födelsemärke eller liknande huddefekt, läppstift, läppglans och andra
preparat för behandling av läppar, med undantag av ofärgat cerat, preparat för
behandling av naglar eller nagelband, med undantag av nagellackborttagningsmedel
och nagelvittpennor,

Prop.
1981/82:62

hårvårdspreparat, med undantag av hårtvättmedel som
inte samtidigt är färgande, tonande eller blekande, preparat för behandling av
ögonhår och ögonbryn, med undantag av avsminkningsmedel som inte utgör toalettvatten,

hårborttagningsmedel,

medel mot transpiration, med undantag av ättiketer-preparat
och fotvårdsmedel.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982. Äldre
bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om förhållande som hänför sig till
tiden före ikraftträdandet.

Prop.
1981/82:62

Utdrag

BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1981-10-22

Närvarande:
statsrådet Friggebo, ordförande, och statsråden Dahlgren, Johansson, Wirtén,
Andersson, Boo, Petri, Eliasson, Elmstedt, Ahrland, Molin

Föredragande:
statsrådet Wirtén

Proposition
om ändring i lagen (1941:251) om särskild varuskatt

1
Sötsaker m. m.

1.2
Gällande ordning

Enligt
lagen (1941:251) om särskild varuskatt, LSV, (omtryckt 1960:612, ändrad senast
1980:682), utgår skatt på vissa sötsaker. Beskattningsområdet är i detalj
angivet i en vid lagen fogad förteckning.

Skattskyldig
är den som inom landet yrkesmässigt tillverkar skattepliktiga varor för
försäljning eller för vidare bearbetning och den som inför skattepliktiga varor
till landet. För tillverkare föreligger obligatorisk registreringsplikt hos riksskatteverket,
RSV, som är beskattningsmyndighet. Även en importör kan i särskild ordning bli
registrerad som skattskyldig. För en registrerad skattskyldig inträder
skattskyldigheten när skattepliktiga varor levereras till köpare här i landet
eller tas i anspråk för vidare bearbetning. Skatten redovisas och erläggs
enligt ett särskilt deklarafions-förfarande. När någon annan än en registrerad
importör för in skattepliktiga varor till landet betalas skatten till
tullverket i den ordning som gäller för tull.

Skatten
på sötsaker beräknas efter varans vikt. I beskattningsvikten skall inräknas
"sådant förefintligt emballage med vilket varor av ifrågavarande slag
försäljas i detaljhandeln" (3 § 2 första stycket LSV).

Under
perioden 1971-september 1980 utgick skatten med 2 kr. 20 öre per kg. Den 1
oktober 1980 höjdes skatten till 5 kr. per kg (prop. 1980 U: 1, SkU 1980 U; 2, rskr
1980 U: 2, SFS 1980; 682).

Tidigare
utgick jämte varuskatten även skatt enligt lagen (1960; 258) om utjämningsskatt
på vissa varor på bl. a. varuskattepliktiga sötsaker. Utjäm-

Prop.
1981/82:62 7

ningsskatten
på sådana sötsaker beräknades på samma beskattningsvikt som varuskatten.
Utjämningsskatten utgick med varierande belopp under 1970-talet. Den 1 januari
1979 bestämdes den fill 1 kr. 10 öre per kg.

Utjämningsskatten ersattes
fr. o. m. den 1 juli 1981 av en utjämningsavgift som tas ut med stöd av lagen
(1967; 340) om prisreglering på jordbrukets område (prop. 1980/81; 190, JoU
1980/81:36, rskr 1980/81:419, SFS 1981:636 och 637). Avgift utgår också för
andra varor än sötsaker. Statens jordbruksnämnd (JN) har bemyndigats att
utfärda föreskrifter om utjämningsavgiften. I denna uppgift ingår bl.a. att
bestämma avgiftens höjd. Avgiften för vissa varor, i huvudsak sådan som också
är skattepliktiga enligt LSV, administreras däremot av RSV.

JN
har föreskrivit att utjämningsavgiften på sådana sötsaker som omfattas av den
särskilda varuskatten liksom tidigare skall beräknas på varans vikt inkl.
emballage. På andra varor beräknas däremot avgiften på nettovikten, dvs.
vikten exkl. emballage.

1.2
Framställningar om skatt på nettovikt m. m.

Sveriges
Sötvaruindustriers förening har hemställt att varuskatten på sötsaker i
fortsättningen skall beräknas på enbart varans nettovikt utan all den nuvarande
skattesatsen ändras.

Efter
remiss har RSV, generaltullstyrelsen (GTS), Svenska Choklad-, Konfektyr- och Kexfabrikantföreningen
samt Konfektyrimportörernas riksförbund yttrat sig över framställningen.

RSV
och GTS har tillstyrkt att varans vikt exkl. emballage skall anses som
beskattningsvikt men förutsatt att JN ändrar sina föreskrifter så att också
utjämningsavgiften på sötsaker beräknas på samma vikt. En sådan ändring skulle
underlätta tulltaxeringsarbetet, RSV:s revisionsverksamhet och de
skattskyldigas bestyr med skatten. RSV har uppgivit att verket under hand har
inhämtat att JN anser det synnerligen önskvärt att all utjämningsavgift
beräknas på nettovikten. GTS har uttalat att med nettovikt avses vikten av
varorna utan emballage men med l.ex. skaft på klubben

Om
skattesatsen inte ändras skulle skattebortfallet enligt RSV uppskattningsvis
uppgå till drygt 5 %.

.Svenska
Choklad-, Konfektyr- och Kexfabrikantföreningen samt Konfektyrimportörernas
riksförbund har tillstyrkt förslaget under förutsättning att skattesatsen inte
ändras. I första hand har dock föreningen yrkat att den särskilda varuskatten omedelbart
återgår till den före den 1 oktober 1980 gällande nivån. Som skäl härför har
framförts en minskad efterfrågan på sötsaker. Volymen har minskat med 15 % från
det första halvåret 1980 lill det första halvåret 1981. Nedgången har
Ullskrivits skattehöjningen.

Prop.
1981/82:62 8

1.3
Föredragandens överväganden

Enighet
råder om att en beskattning efter varans nettovikt, dvs. vikt exkl. emballage,
är att föredra framför den beräkningsmetod som nu gäller. RSV och GTS har
vitsordat att en sådan ordning skulle vara till fördel för såväl myndigheterna
som de skattskyldiga.

Jag
instämmer i denna bedömning. Jag anser det från bl.a. praktiska utgångspunkter
lämpligast att skatten beräknas efter nettovikten i gängse mening, dvs. utan
emballage men inkl. t. ex. skaft till klubbor, pappbottnar, etc.

Om
övergången till beskattning efter nettovikt görs med oförändrad skattesats
uppkommer ett visst skattebortfall. Vid oförändrad konsum-fionsvolym, ca 65
milj. kg per år, skulle skattebortfallet för helt år räknat exkl. mervärdeskatt
uppgå till ca 16 milj. kr. (från utjämningsavgiften och mervärdeskatten på
utjämningsavgiften bortses). Om skatteinkomsterna skall vara oförändrade torde
skatten behöva höjas med ca 25 öre per kg.

Kritiken
från branschhåll mot höjningen av skatten den 1 oktober 1980 är mycket bestämd.
Trots att höjningen endast kompenserade eftersläpningen i förhållande till
konsumentprisernas utveckling och att den konsumtionsminskning som nu har
skett rimligtvis har samband med konsumtionsminskningen på nästan alla
områden, kan det enligt min mening ändå försvaras att inte höja skattesatsen.
Jag föreslår därför en övergång till nettoviktsbeskattning med oförändrad
skattesats, 5 kr. per kg.

De
åsyftade ändringarna bör enligt min mening åstadkommas genom att det i
nuvarande 3 § 1 LSV föreskrivs att skatten skall utgå efter varans nettovikt.
Vidare bör nuvarande 3 § 2 första stycket LSV slopas. Av systematiska skäl bör
dessutom momentindelningen av paragrafen slopas.

I
detta sammanhang bör ytterligare två ändringar göras i 3 § LSV.

I
nuvarande 3 § 2 tredje stycket LSV — som alltså i fortsättningen bör utgöra
paragrafens tredje stycke — hänvisas, när det gäller en varas värde i vissa
fall av införsel till landet, fill 6 § tullförordningen (1973:979). Eftersom
värdet av en vara i de fall tull enligt tulltaxan skall beräknas efter viss
procent av en varas värde, numera regleras i förordningen (1980:749) om tullvärde
bör hänvisningen ändras till att avse denna förordning.

Enligt
nuvarande 3 § 2 Qärde stycket LSV - som i fortsättningen bör utgöra Qärde
stycket i paragrafen - ankommer det på RSV samt, beträffande vara som införs
till riket, GTS och RSV gemensamt alt meddela närmare anvisningar om fillämpningen
av stadgandena i momentet. Uppgiften för RSV att meddela anvisningar rörande
tillämpningen av gällande föreskrifter inom verkets verksamhetsområde framgår
av förordningen (1970:752) med instruktion för RSV. Denna uppgift behöver
alltså inte anges särskilt i lagen. Vidare bör den ändringen göras att, när det
gäller införsel till landet av skatteplikfiga varor, GTS meddelar anvisningar
efter samråd med RSV.

Prop.
1981/82:62 9

2
Kemisk-tekniska preparat

2.1 Gällande ordning

Enligt
LSV utgår skatt på vissa kemisk-tekniska preparat, i huvudsak sådana kosmetiska
produkter som populärt kallas skönhetsmedel. Skatten utgår med 50 % av
beskattningsvärdet, vilket utgörs av varans pris vid försäljning fill detaljist
exkl. varuskatt och annan indirekt skatt.

Inkomsten
av skatten har för budgetåret 1981/82 beräknats till 178 milj. kr.

Reglerna
om skattskyldighet, registrering, beskattningsmyndighet och erläggande av skatt
är desamma som för sötsaker.

Beskattningsområdet
anges i den förut omnämnda förteckningen som utgör en bilaga till lagen. Som en
allmän ram gäller att skatteplikten omfattar sådana preparat som är hänförliga
till tulltaxenummer 33.06 enligt tulltaxan och som är avsedda för personligt
bruk. Härefter följer en specifi-cering av de skattepliktiga preparaten.
Närbesläktade varuslag har sam-matiförts i sex olika grupper med angivande av
de undantag som gäller inom varie grupp.

Den
första gruppen omfattar parfym, parfymkräm, toalettvatten, rakbai-sam och hknande
preparat, med undantag av badtillsatsmedel, preparatet sprit, glycerin och
rosenvatten samt preparat som är avsett speciellt för behandling av finnar
eller liknande hudåkommor eller för döljande av ärr, födelsemärke eller hknande
huddefekt.

Den
andra gruppen omfattar puder, puderkräm, ansiktslera, ansiktsskum,
ansiktsmask, smink och läppstift, med undantag av vitt ströpuder, puderkräm med
pudersubstans om högst 5 %, ofärgat cerat och preparat som är avsett speciellt
för behandling av sådana hudåkommor eller för döljande av sådana huddefekter
som har nämnts i den föregående gruppen.

Den
tredje gruppen omfattar preparat för behandling av naglar, med undantag av nagellackborttagningsmedel
och nagelvittpennor.

Den
Qärde gruppen omfattar hårvårdspreparat, med undantag av medel för enbart schamponering.

Den
femte gruppen omfattar preparat för behandling av ögonhår och ögonbryn samt hårborttagningsmedel.

Den
sjätte gruppen slutligen omfattar medel mot transpirafion, med undantag av ätfiketerpreparat
och fotvårdsmedel.

2.2
Generaltullstyrelsens skrivelse

GTS
har, efter samråd med RSV, i en skrivelse pekat på att en och samma vara i
vissa fall kommit att beskattas olika beroende på hur varan har beskrivits t.
ex. på förpackningen eller i reklam. Enligt GTS bör eftersträvas att varans
kemiska sammansättning, karaktär eller egenskaper blir

Prop.
1981/82:62 10

bestämmande
för beskattningen och att avgränsningen mot skattefria varor görs så enkel som möjHgt.
GTS menar att detta bör gälla även om det leder fill att vissa varor som
uppfattas som lyxvaror inte blir beskattade och tvärlom. Mot denna bakgrund har
GTS föreslagit vissa ändringar i förteckningen över skattepliktiga varor.

Den
första varugruppen har föreslagits omfatta parfym och toalettvatten, i
flytande eller fast form, rakvatten och rakbalsam, med undantag av preparatet
sprit, glycerin och rosenvatten.

Genom
ändringen skulle enligt GTS bl. a. alla kroppslotioner göras skattefria. Kroppslofioner
utgör fetthaltiga och ibland alkoholhaltiga flytande krämer, ofta med stark
lukt, avsedda att anbringas på kroppen. Enligt praxis har alla alkoholhaltiga kroppslotioner
belagts med skatt, medan övriga lotioner skattebelagts i sådana fall då de
varit avsedda att tjänstgöra förutom som hudvårdsmedel även som luktgivare. Den
avsedda användningen har bedömts med utgångspunkt från reklamen.
Skattebortfallet torde enligt GTS bli litet på grund av att antalet alkoholhaltiga
kroppslotioner torde vara obetydligt och alt man i många fall utformat reklamen
för övriga kroppslotioner så att skatt undviks.

Förslaget
innebär vidare att det särskilda undantaget för badtillsatsmedel blir onödigt.
Däremot bör i förtydligande syfte rakvatten nämnas särskilt som skattepliktigt
preparat.

Dessutom
innebär förslaget att undantaget från skatteplikt för preparat som är avsett specielh
för behandling av finnar eller liknande hudåkommor (s.k. aknepreparaf)
avskaffas. Enligt GTS skall sådana aknepreparat som innehåller vissa
beståndsdelar som anses verksamma mot finnar o.d. i fortsättningen
klassificeras som medikamenter och hänföras till ett annat lulltaxenummer än
33.06, vilket medför att de ändå blir skattefria. I den mån s. k. aknepreparat
inte innehåller mot akne erkänt verksamma ämnen och därför inte anses utgöra medikamenter
bör de enligt GTS skattebeläg-gas.

Bestämmelsen
om skattefrihet för preparat för döljande av ärr m. m. bör enligt förslaget
slopas i den första gruppen men stå kvar i den andra.

I
den andra gruppen ingår bl. a. smink. GTS har föreslagit att smink skall vara
skattepliktigt om det innehåller mer än fem viktprocent pudersubstans
(pigment). Varor som är färgande utan att innehålla pigment kommer alltså inte
att betraktas som smink och blir därför skattefria. Även när det gäller
undantaget för puderkrämer med pudersubstans om högst 5 % bör enligt förslaget
procenttalet avse viktprocent.

GTS
har vidare föreslagit att undantaget för aknepreparat skall utgå även ur denna
grupp.

Vidare
har GTS föreslagit att läppstift jämte andra preparat för behandling av läppar
skall brytas ut ur den andra gruppen och bilda en ny tredje grupp. Därtill har
föreslagits att det skattepliktiga varuområdet skall utvidgas till alt omfatta
även iäppglans, som nu är skattefritt men som i vissa fall

Prop.
1981/82:62 11

är
svårt att skilja från smink som är skattebelagt. Det finns enligt GTS uppfattning
ingen anledning att skilja mellan preparat som ger färg och preparat som ger
glans åt läpparna.

I
den nuvarande tredje gruppen, som alltså har föreslagits bli den Qärde, har
även föreslagits att preparat för behandling av nagelband, som nu betraktas som
hudvårdspreparat och i regel är skattefria, görs skattepliktiga. Dessa
preparat ligger enligt GTS uppfattning närmare preparat för behandUng av naglar
och bör därför behandlas på samma sätt som dessa.

I
den nuvarande Qärde gruppen, som har föreslagits bli den femte, bör enligt GTS
gränsdragningen mellan skattefria och skattebelagda scham-poneringsmedel
ändras, så att skatt utgår endast för sådana medel som har färgande, tonande
eller blekande effekt. Vidare har föreslagits att beteckningen schamponeringsmedel
ändras till hårtvättmedel för att markera att medel som används efter tvättning
(efterschamponeringsmedel) för att åstadkomma vissa effekter på håret skall
vara skattepliktiga.

I
den nuvarande femte gruppen, som har föreslagits i fortsättningen utgöra den
sjätte, bör enligt förslaget införas ett undantag för avsminkningsmedel i den
mån de inte kan betraktas som toalettvatten. Redan nu betraktas enligt GTS feta
krämer och oljor som används för att ta bort smink på huden som skattefria hudkrämer,
medan däremot medel för borttagning av t. ex. mascara från ögonhår räknas som skattebelagda
preparat för behandling av ögonhår och ögonbryn.

Hårborttagningsmedel
har föreslagits utgöra en särskild varugrupp, den sjunde.

I
den nuvarande sjätte gruppen, som har föreslagits utgöra den åttonde, har ingen
ändring föreslagits.

2.3
Kemisk-tekniska leverantörsförbundets yttrande

Kemisk-tekniska
leverantörsförbundet (KTF) har yttrat sig över GTS skrivelse. Enligt yttrandet
sammanfaller GTS förslag till stora delar med KTF:s uppfattning. I följande
hänseenden har dock KTF gett förslag till justeringar.

KTF
har ansett att uttrycket parfym i fast form bör preciseras. Vidare har KTF
tillstyrkt att avsminkningsmedel görs skattefria men förutsatt att man till
denna grupp skall hänföra även s. k. eye make-up remover, ansiktsmask, ansiktslera
och ansiktsskum, vilka har uppgivits ha huvudsakligen samma funktion som
rengöringskräm.

När
det gäller schamponeringsmedel har KTF ansett att ett förtydligande behövs, så
att det framgår att ett schampo kan ha doftgivande, kondhionerande m.fl.
effekter utan att bli skattebelagda. Dessutom bör enligt KTF inte det
inarbetade uttrycket "schampo" bytas ut mot "hår-tvättmedel",
eftersom de konditioneringsmedel som används efter det att håret tvättats inte
utgör schampo i teknisk mening.

Prop.
1981/82:62 12

SlutUgen
bör enhgt KTF varan hårborttagningsmedel bli skattefritt, eftersom detta medel
konkurrerar med rakapparater som inte är skattebelagda.

2.4
Föredragandens överväganden

Förteckningen
över skattephktiga kemisk-tekniska preparat fick huvudsakligen sin nuvarande
utformning genom förordningen (1971:248) om ändring i förordningen (1941:251)
om särskild varuskatt, som trädde i kraft den Ijuli 1971 (prop. 1971:73, SkU
1971:34, rskr 1971; 198). Syftet med de ändringar i beskattningsområdet som då
gjordes var bl. a. att uppnå en klarare avgränsning mellan skattefria och
skattepliktiga varor. Beskattningsområdet gavs en primär avgränsning till
parfymer, toalettmedel och kosmefiska preparat för personligt bruk. Inom denna
ram preciserades närmare de varuslag som skulle omfattas av skatteplikten.

GTS
skrivelse visar att det alUjämt föreligger svårigheter i fråga om avgränsningen
mellan en del skattepliktiga och en del skattefria varor. Dessa svårigheter bör
man eliminera så långt det är möjligt med beaktande av att beskattningsområdet
i huvudsak bör bibehållas.

GTS
ändringsförslag har upprättats efter samråd med RSV. Förslagen har i allt
väsentligt tillstyrkts eller lämnats utan erinran av KTF, som dock i några
hänseenden gett förslag till justeringar. På dessa punkter vill jag för egen
del anföra följande.

Enligt
vad som inhämtats från GTS förekommer i handeln i dag vissa parfymer i fast
form. Det bör enligt min mening klart framgå av författningstexten att sådan
parfym, liksom annan parfym, är skattepliktig.

Preparat
för behandling av ögonhår och ögonbryn bör enligt GTS förslag även i
fortsättningen i princip beskattas. Ett undantag bör dock göras för avsminkningsmedel
som inte utgör toalettvatten. Jag delar denna uppfattning. Frågan om
beskattning av visst preparat för avlägsnande av ögon-make-up får avgöras av de
rättstillämpande myndigheterna efter dessa rikthnjer.

Något
skäl att upphäva skatteplikten för preparaten ansiktslera, ansiktsskum och
ansiktsmask anser jag inte föreligga. Inte heller bör enligt min mening skattephkten
för hårborttagningsmedel slopas.

När
det gäller skatteplikten för hårvårdspreparat anser jag liksom GTS att det nu
gällande undantaget för medel för enbart schamponering bör förtydligas.
Utgångspunkten bör vara att ett medel som utöver tvättningen ger håret ett
förändrat utseende genom färgning, toning eller blekning bör vara
skattepliktigt. Däremot bör inte enbart den omständigheten att medlet utöver
rengöringen tillför håret en viss doft eller glans göra medlet skattepliktigt.

Om
emellertid ett medel är avsett att användas efter tvättningen av håret för att
åstadkomma vissa effekter på håret bör det beskattas. Sådana medel

Prop.
1981/82:62 13

benämns
ibland i reklamen "efterschamponeringsmedel". Dessa medel utgör inte schamponeringsmedel
i teknisk mening. Beteckningen schamponeringsmedel är därför inte helt entydig.
Som GTS föreslagit bör den ersättas av beteckningen hårtvättmedel.

Även
i övriga delar anser jag att GTS ändringsförslag är väl mofiverade och ägnade
att underlätta tillämpningen av skattepliktsbestämmelserna. De inskränkningar
och utvidgningar av beskattningsområdet som förslaget innebär är av så
marginell art att de bör kunna accepteras.

Jag
förordar att GTS förslag bör genomföras med vissa smärre modifieringar.
Tilläggas bör att preparatet sprit, glycerin och rosenvatten numera kallas glycerol,
sprit och rosenvatten. Förteckningen bör ändras i enlighet härmed.

3
Kompensation i vissa fall av export

3.1
Gällande ordning

Om
en vara som i och för sig inte är skattepliktig exporteras, kan tillverkaren
enligt 7 § LSV medges kompensation för den skatt som belastar varan genom att
en viss beståndsdel har blivit beskattad. Som en förutättning för kompensation
gäller att varan enligt bevis av tullmyndighet har utförts ur riket.
Kompensation medges inte för skattebelopp som understiger 10 kr. för
kalenderkvartal.

Enligt
1 § kungörelsen (1970:944) om kompensation i vissa fall för särskild varuskatt
och uQämningsskatt prövar RSV fråga om kompensation för skatt.

3.2
Föredragandens överväganden

Genom
lagen (1978:123) om ändring i LSV ändrades bl.a. 6 § 2 första stycket b) LSV om
rätt till avdrag i deklarationen för exporterade varor, så att kravet för den
skattskyldige att förete bevis av tullmyndighet om utförseln bortföll (prop.
1977/78:94, SkU 1977/78:39, rskr 1977/78:192).

Skälet
till ändringen var bl. a. att en föreskrift om tullmyndighetsbevis inte ansågs
nödvändig. Föredragande statsrådet betonade dock i propositionen att en
skattskyldig som begagnade sig av avdragsmöjligheten givetvis skulle kunna
dokumentera att han var berättigad till visst avdrag och att det ändå alltid
skulle krävas att den skattskyldige hade ett av beskattningsmyndigheten
accepterat underlag som visade riktigheten av gjorda avdrag.

Jag
anser att det som sagts om tullmyndighetsbevis då det gäller avdrag för
exporterade varor också gäller då fråga är om kompensation för skatten enligt 7
§ LSV. Bestämmelsen att den som ansöker om sådan kompensa-fion skall förete
bevis av tullmyndighet bör därför utgå ur paragrafen.

Av
RSV har inhämtats att ansökningar om kompensation oftast kommer

Prop.
1981/82:62 14

in
årsvis och avser något eller några 1000-tal kr. För att kompensation med alltför
obetydliga belopp inte skall komma i fråga bör den beloppsgräns under vilken
rätt till kompensation inte skall föreligga, höjas fill 500 kr. för kalenderkvartal.

4
Ikraftträdande

De
ändringar i LSV som jag nu har gått igenom bör träda i kraft den 1 januari
1982.

5
Lagrådets hörande

Med
hänsyn till de nu genomgångna lagstiftningsfrågornas enkla beskaffenhet är del
enligt min mening inte motiverat att inhämta lagrådets yttrande över
lagförslaget.

6
Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att antaga inom budgetdepartementet upprättat förslag till

lag
om ändring i lagen (1941:251) om särskild varuskatt.

7
Beslut

Regeringen
ansluter sig fill föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga det förslag som föredraganden har
lagt fram.

Norstedts Tryckeri. Stockholm 1981