Prop. 1981/82:73

Prop.
1981/82:73

Regeringens proposition

1981/82:73

om
godkännande av tilläggsavtal till avtalet mellan Sverige, Danmark, Finland,
Island och Norge om handräckning i skatteärenden, m.m.;

beslutad
den 5 november 1981.

Regeringen
föreslår riksdagen aU antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll ovannämnda dag.-

På
regeringens vägnar

THORBJÖRN
FÅLLDIN

ROLF
WIRTÉN

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås att riksdagen godkänner ett tilläggsavtal till det nordiska
avtalet om handräckning i skatteärenden. Tilläggsavtalet innehåller bl.a. en
ny arfikel med bestämmelser om säkerställande av betalning för fordran på skaU.
Avtalet utvidgas också all omfatta punktskatter. Vidare ges de behöriga
myndigheterna i de avlalsslutande staterna möjlighet att träffa
överenskommelse för undvikande av alt preliminär skatt tas ut i mer än en stat.
Tilläggsavtalet avses träda i kraft trettio dagar efter den dag dä samtliga
avtalsslutande stater har meddelat det svenska utrikesdepartementet att man
har genomfört de konstitutionella åtgärder som krävs för ell ikraftträdande.
Avtalet skall tillämpas på ärenden som kommer in efter ikraftträdandet till
behörig avtalsmyndighet i den stat till vilken framställningen riktas.

I
propositionen föreslås vidare vissa ändringar i betalningssäkringslagen och
uppbördslagen, vilka föranleds av tilläggsavtalets regler om säkerställande av
betalning för fordran pä skatt och den överenskommelse för undvikande av alt
preliminär skatt tas ut i mer än en stal som avses skola träffas av de behöriga
myndigheterna.

Propositionen
innehåller också förslag om alt vissa bestämmelser om kontrolluppgifter i
taxeringslagen ändras samt att skyldighet införs för de skattskyldiga att
specificera vissa utgiftsräntor i självdeklarationen.

1
Riksdagen 1981182. 1 saml. Nr 73

Prop.
1981/82:73 2

1 Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom
föreskrivs i fråga om uppbördslagen (1953:272)' dels att mbriken närmast före
39 8 skall lyda "Avdrag på lön, m. m.", dels att i lagen skall
införas en ny paragraf, 44 a 8, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen lydelse

44 a §

Utför en arbetstagare, som har hemvist här i riket, arbete
i en främmande stat med vilken Sverige har ingått överenskommelse för
undvikande av att preliminär skatt tas ut i mer än en av staterna, eller utför
en arbetstagare, som har hemvist i en sådan stat. arbete här i riket, får den
lokala skattemyndigheten enligt de närmare föreskrifter som meddelas av
regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer besluta att skatteavdrag
enligt denna lag får underlåtas, om avdrag för preliminär skatt på grund av
arbetet görs i den främmande staten.

Meddelar den lokala skattemyndigheten ett beslut enligt
första stycket, får länsstyrelsen enligt de närmare föreskrifter som meddelas
av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer besluta att preliminär
skatt, som på grund av arbetet har innehållits dessförinnan enligt denna lag,
skall överföras till den främmande staten för att gottskrivas arbetstagaren
där. Ett beslut om en sådan överföring av innehållen preliminär skatt, får
länsstyrelsen enligt de närmare föreskrifter som meddelas i nyss angiven
ordning också fatta sedan det slutligt har bestämts att arbetstagarens inkomst
av arbetet skall beskattas i den främmande staten.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag då lagen
enligt uppgift på den har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling.

' Lagen omtryckt 1972:75.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.

Prop. 1981/82:73 3

2
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och
avgifter

Härigenom
föreskrivs att 2 8 lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar
och avgifter skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

2
8 Betalningssäkring får användas i fråga om fordran på

1.
skatt, tull eller avgift som
avses i 1 8 första stycket lagen (1971:1072) om förmånsberätligade
skallefordringar m. m.,

2.
skatt enligt lagen (1941:416)
om arvsskatt och gåvoskatt,

3.
skatte- eller avgiftstillägg
eller förseningsavgift,

4.
ränta eller avgift som utgår i
samband med uppbörd eUer indrivning av fordran enligt 1, 2 eller 3,

5.
skattebelopp jämte reslavgift
eller ränta som företrädare för juridisk person är skyldig att betala enligt 77
a 8 uppbördslagen (1953:272), 48 a 8 lagen (1968:430) om mervärdeskatt, 27 a 8
lagen (1959:92) om förfarandet vid viss konsumlionsbeskatlning eller 17 8 1
mom. lagen (1958:295) om sjömansskatt.

Betalningssäkring
får användas också ifråga om sådan fordran på utländsk skatt, ttdl eller
avgift, för vdken säkerställande av betalning får ske här i riket enligt
överenskommelse mellan Sverige och främmande stat.

Denna
lag träder i kraft två veckor efter den dag då lagen enligt uppgift på den har
kommit ut från trycket i Svensk författningssamling.

Prop.
1981/82:73 4

3 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs i fräga om taxeringslagen (1956:623)'

dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 25 c 8, av
nedan angivna

lydelse, dels att 37 8 2, 4 och 7 mom. samt 42 8 I mom.
skall ha nedan angivna

lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

25 c §

Yrkar skattskyldig avdrag för en skuldränta vid beräkning
av inkomst av annan fastighet, för vilken intäkten skall beräknas enligt 24 §
2 mom. kommunalskattelagen (1928:370). eller vid beräkning av inkomst av
kapital, skall han lämna uppgift om skiddbeloppets storlek vid
beskattningsårets utgång och om långivarens namn. År långivaren en fysisk
person skall uppgift också lämnas om dennes personnummer eller adress.
Uppgifterna skaU lämnas på blankett enligt fastställt formulär.

37 8

2 mom. Vid avlämnande av uppgifter, varom stadgas i 1
mom., skall iakttagas följande.

Avser sådan förmån, varom i 1 mom. första och andra
punkterna förmäles, endast en del av året, skall upplysning meddelas om den
tidrymd, för vilken förmånen utgått.

I kontrolluppgift, som upptager särskild resekostnads- och
traktaments-ersättning, skall angivas beloppet av dels resekoslnadsersättning
och dels traktamentsersättning jämte tid för vilken traktamentsersättning
utgått. Därvid skola uppgtfter lämnas om traktamentsersättning dels för
förtätl-ningar inom riket i enlighet med vad nedan sägs och dels för
förrättningar utom riket. I fråga om förrättningar inom riket skola uppgifter
lämnas särskilt för förrättningar som icke varit förenade med övernattning
(en-dagsförrätlningar), förrättningar som varit förenade med övernattning men
icke medfört vistelse mer än femton dygn i följd på en och samma ort
(kortlidsförrätlningar) samt övriga resor (långtidsförrättningar). För
en-dagsförrätlningar uppgives utgiven traktamentsersättning och antal dagar.
Vid beräkning av antalet dagar för endagsförrättningar medräknas icke sådan
endagsförrältning, som varat högst fyra timmar; förrättning som varat mer än
fyra timmar men högst tio timmar räknas som halv dag; längre

' Lagen omtryckt 1971:399.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:773.

Senaste lydelse 1978:316.

Prop.
1981/82:73 5

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

förrättning räknas som hel dag. För kortlids- och
långtidsförrättningar uppgives utgiven traktamentsersättning och antal nätter
övernattning skett. De första femton dygnen av varje långtidsförrättning
uppgivas såsom korltidsförrällning. — I kontrolluppgift skall i förekommande
fall särskilt anmärkas, att arbetsgivaren utöver traktamenlsersättningen, haft
utgifter för den anställdes bostad eller uppehälle under förrättningen.

Om
skattechefen i det län där arbetsgivarens hemortskommun är belägen medger det,
behöver arbetsgivaren, i stället för att lämna uppgift enligt tredje stycket om
traktamentsersättning vid förrättning inom riket, endast anmärka i
konlrolluppgtflen att sådan ersättning utgått. Förutsättning för medgivande är
att ersättning utgår enligt sädana grunder att den kan antagas icke komma att
överstiga avdragsgill ökning i levnadskostnaderna. Motsvarande medgivande kan
lämnas även beträffande resekoslnadsersättning för färd med allmänt
kommunikationsmedel. Medgivande lämnas endast om arbetsgivaren har ett större
antal anställda, som mera regelbundet förelager Qänsteresor, och medgivandet
bedömes vara ulan olägenhet för laxeringsarbelel. Medgivande får ej lämnas
fåmansföretag i fråga om uppgifter rörande företagsledaren och honom närstående
personer samt delägare i företaget. Lämnat medgivande gäller fills vidare. Det
kan begränsas till viss grupp av anställda. - Ansökan om medgivande göres hos
länsstyrelsen senast den 31 oktober året före taxeringsåret. Talan mot beslul,
varigenom ansökan om medgivande avslagits eller medgivande återkallats, föres
hos riksskatteverket genom besvär som skola ha inkommit lill verket inom en
månad från den dag då klaganden erhöll del av beslutet. Mot riksskatteverkets
beslut får talan icke föras.

Därest vid
avlönings utbetalande avdrag skett för löntagares eller hans eflerlevandes
pensionering, skall i kontrolluppgiften upptagas bruttolön och vad som
avdragils.

Av kontrolluppgift enligt I mom. Av kontrolluppgift enligt 1 mom.

första, andra eller sjunde punkten första,
andra eller sjunde punkten

skall framgå, humvida arbetsgiva- skall
framgå om arbetsgivaren

ren har att för utgivet belopp er- har
att för utgivet belopp betala

lägga avgift enligt 19 kap. 1 8 lagen arbetsgivaravgifter
enligt lagen

(1962:381) om allmän försäkring. I (1981:691)
om socialavgifter. Ikon

kontrolluppgift som nu har sagts trolluppgift
som nu har sagts skall

skall särskilt för sig upptagas repre- särskilt
för sig tas upp representa-

senlationsersättning och särskilt för lionsersältning
och särskilt för sig

sig annan kostnadsersättning än re- annan
kostnadsersättning än rese

sekostnads- och traktamentsersätt- kostnads-
och traktamentsersätt

ning. ning.

I kontrolluppgift skall särskilt för sig upptagas sådant
skatteavdrag, som skett för uttagande av preliminär A-skatt.

I kontrolluppgift skall anges I kontrolluppgift skall anges

namn och postadress saml person- namn och postadress samt person

nummer eller organisationsnummer nummer eller organisationsnummer

för såväl den uppgiftsskyldige som för såväl den uppgiftsskyldige som

den uppgiften avser. Kan person- den uppgiften avser. Kan person

nummer inte anges för den sist- nummer inte anges för den som

Lydelse enligt prop. 1981/82: 10.

Prop. 1981/82:73

Nuvarande lydelse

nämnde skall, där så kan ske, redovisas län, kommun och
församling, där han var mantalsskriven för året före taxeringsåret. I
kontrolluppgift som lämnas av fåmansföretag skall anges om personen är
företagsledare eller honom närstående person eller delägare i företagel.

Föreslageri lydelse

uppgiften avser skall redovisas dennes födelsetid. Har den
uppgiftsskyldige tiUdelats särskdt redovisningsnummer enligt 53 § 1 mom.
uppbördslagen (1953:272) skall detta anges i stäUet för den uppgiftsskyldiges
personnummer eller organisationsnummer. I kontrolluppgift som lämnas av
fåmansföretag skall anges om personen är företagsledare eller honom
närstående person eller delägare i företaget.

Kontrolluppgift, som i I mom. tredje punkten sägs och som
avser pensionsförsäkring tagen annorledes än i samband med Qänst, skall
inne-håUa uppgift om tidigare och nuvarande ägare tiU försäkringen och, om
möjligt, fång varigenom äganderätten övergått samt, i förekommande fall, den
som erhållit förfoganderätten fill försäkringen. Kontrolluppgift, som avser
pensionsförsäkring tagen i samband med Qänst, skall innehålla uppgift om den
som enligt Qänsteavtalet skall åtnjuta pensionsförmånen.

Kontrolluppgift
enligt 1 mom. första eller andra punkten skall avfattas på blankett enligt
fastställt formulär. Särskild uppgiftshandling skall lämnas för varje person.

Kontrolluppgift enligt 1 mom. punkterna 1—3,3 /j-i/eller Ä
skall avfattas på blankett enligt fastställt formulär. Särskild
uppgiftshandling skall lämnas för varje person.

Riksskatteverket
får på ansökan av uppgiftsskyldig medge undantag från bestämmelserna i tionde
stycket. Mot riksskatteverkets beslut får talan ej föras.

4
mom." Kontrolluppgift enligt I mom. skall lämnas senast den 31 januari
under taxeringsåret. Den som har filldelats redovisningsnummer för inbetalning
av innehållen skatt skall lämna kontrolluppgift till lokal skattemyndighet i
det län där länsstyrelsen har utfärdat redovisningsnumret. Annan uppgiftsskyldig
skall lämna kontrolluppgift till lokala skattemyndigheten i det fögderi där
han är bosalt.

4 mom.
Kontrolluppgift enligt 1 mom. skall lämnas senast den 31 januari under
taxeringsåret //// den lokala skattemyndighet hos vilken den uppgiftsskyldige
är registrerad som arbetsgivare. Den som har tUl-delats särskilda
redovisningsnummer ew/zgrfi § 1 mom. uppbördslagen (1953:272) och på grund
härav registrerats hos fiera lokala skattemyndigheter skall lämna kontrolluppgifterna
till myndigheterna i enUghet med denna registrering. År den uppgiftsskyldige
inte registrerad eller saknar han kännedom om tiU vilken lokal skattemyndighet
kontrolluppgifterna skall lämnas enligt vad som har sagts nu, får han lämna
uppgifterna till den lokala skattemyndighet i del fögderi där han är bosatt.

" Senaste lydelse 1978:316.

Prop. 1981/82:73

Föreslagen lydelse

Kontrolluppgifter enligt 1 mom. punkterna 3 a eUer 4-6
skall vid avlämnandet vara ordnade kommunvis. Vilken kommun uppgifterna
avser skall vara tydligt utmärkt.

Nuvarande lydelse

Kontrolluppgifter enligt 1 mom. punkterna i, 3 a eller 4-6
skall vid avlämnandet vara ordnade kommunvis eller, om i kommunen ingår fiera
församlingar, församlingsvis och skall medelst särskilda omslag eller
annorledes vara tydligt utmärkt, vilken kommun eller församling varje grupp
av uppgifter avser.

I fråga om
inkomst som avses i punkt 12 av anvisningarna till 32 8 kommunalskattelagen
(1928:370) får riksskatteverket föreskriva att kontrolluppgift skall avlämnas
i särskild ordning.

7 mom.'
Vid kontrolluppgift, som lämnas enligt 1 mom. punkt 1 eller 2 skall fogas
särskild uppgift (kontrolluppgiftsmiss
i v). I sådant missiv
skall anges namn, postadress och personnummer eller organisafionsnummer för den
uppgiftsskyldige, antalet lämnade kontrolluppgifter samt det sammanlagda
beloppet av de skatteavdrag som har verkställts för preliminär A-skatt under
året före laxeringsåret.

7 mom.
Vid kontrolluppgift, som lämnas enligt 1 mom. punkt /-3, 3 b-3 f eller 8 skall
fogas särskild uppgift {sammandrag av kontrolluppgifter). I sådant sammandrag
skall anges namn, postadress och personnummer eller organisationsnummer för den
uppgiftsskyldige, antalet lämnade kontrolluppgifter samt det sammanlagda
beloppet av de skalleavdrag som har verkställts för preliminär A-skatt under
året före laxeringsåret. Har den uppgiftsskyldige tilldelats särskilt
redovisningsnummer enligt 53 § 1 mom. uppbördslagen (1953:272) skaU detta anges
i stället för personnummer eller organisationsnummer.

42 8

/ mom.'' Har medlem av bostadsförening eller delägare i bostadsaktiebolag
under hela eller större delen av beskattningsåret heU eUer till övervägande
del till annan upplåtit honom i nämnda egenskap tillkommande lägenhet, skall
tUl ledning för medlemmens eller delägarens taxering varje är av föreningen
eller bolaget lämnas uppgift om beloppet av medlemmens eller delägarens
inbetalningar till föreningen eller bolaget och hum mycket därav som utgör
kapitaltillskott.

Bostadsförening och bostadsaktiebolag skall även lämna
uppgift angående värdet av varje medlems eller delägares andel i föreningens
eller bolagets behållna förmögenhet beräknat på sätt anges i punkt 2 andra
stycket av anvisningarna lill 38 8 kommunalskattelagen (1928: 370).

Motsvarande gäller belräffande sådan ekonomisk förening
eller sådant aktiebolag som enligt punkt 3 av anvisningarna till 24 8
kommunalskattela-

' Senaste lydelse 1978:316. * Senaste lydelse 1979: 1018.

Prop. 1981/82:73 8

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

gen
likställes med bostadsförening och bostadsakfiebolag vid inkomstbeskattningen.
Uppgiften skall utan anmaning avlämnas senast den 15 febmari under
taxeringsåret i den ordning, som gäller för avlämnande av självdeklarafion.

Uppgift
om förmögenhetsvärde Uppgift om förmögenhetsvärde

behöver
inte lämnas om föreningen behöver inte lämnas om föreningen

eller bolaget saknar behållen för- eller bolaget saknar behållen för

mögenhet. Skattechefen i det län mogenhet. Skattechefen i det län

där föreningen eUer bolaget har sitt där föreningen eller bolaget har sitt

säte får i andra fall medge befrielse säte fär i andra fall medge befrielse

från alt lämna uppgift om förmö- från alt lämna uppgift om förmö

genhetsvärde, genhets värde. Beslut som skatte

chefen meddelat enligt detta stycke

får inte överklagas.

Uppgiften
skall avfattas på blankett enligt faststäUt formulär eller på sätt som
skattechefen bestämmer.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1982. De nya bestämmelserna i 37 8 2 mom.
åttonde och tionde styckena samt 4 och 7 mom. tillämpas första gången i fråga
om kontrolluppgifter till ledning för 1982 års taxering. Bestämmelserna i 25 c
8 tillämpas första gången i fråga om 1983 års taxering. De nya bestämmelserna
i 42 8 1 mom. fillämpas i fråga om beslut som har meddelats efter
ikraftträdandet.

De
nya bestämmelserna i 37 8 2 mom. sjätte siycket tillämpas första gången i fräga
om kontrolluppgifter till ledning för 1983 års taxering.'

Övergångsbestämmelse
enligt prop. 1981/82: 10.

Prop. 1981/82:73 9

Utdrag

BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1981-09-17

Närvarande:
statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Ullslen, Wikström, Friggebo,
Dahlgren, Åsling, Söder, Johansson, Wirtén, Andersson, Gustafsson, Elmstedt,
Tilländer, Ahrland, Molin

Föredragande:
statsrådet Wirtén

Lagrådsremiss
med förslag till lag om ändring i uppbördslagen, m. m.

1
Inledning

Den
9 november 1972 slöts ett avtal mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och
Norge om handräckning i skatteärenden. Avtalet godkändes av riksdagen (prop.
1972:142, SkU 1972:63, rskr 1972:297) och trädde i kraft den 1 januari 1973
(SFS 1973:88). Avtalet har medfört bl.a. väsenfiigt ökade möjligheter att driva
in skatter och avgifter och att utbyta upplysningar i skatteärenden. Genom
tilläggsavtal år 1976 (prop. 1976/77:9, SkU 1976/77:1, rskr 1976/77:1) skapades
bl. a. möjligheter för laxeringsQänste-män och andra representanter för
myndigheter i de nordiska staterna att delta i utredningar i skatteärenden i
andra nordiska stater.

Möten
med representanter för de nordiska ländernas finansdepartement och centrala
skattemyndigheter har därefter håUits fortlöpande. Vid dessa möten har man
utbytt erfarenheter av tillämpningen av handräckningsavtalet och diskuterat
möjligheterna att ytterligare utvidga det nordiska samarbetet i fråga om
handräckning i skatteärenden. Det har rått allmän enighet om att erfarenhelerna
av tillämpningen av avtalet är positiva och man har bedömt det möjligt och
önskvärt att komplettera avtalet på vissa punkter. Man har sålunda kommit fram
tiU att regler bör införas som gör det möjligt att dels undvika att preliminär
skatt tas ut i mer än en stat och dels säkerställa betalning för fordran på
skatt i vissa fall. Man har vidare varit ense om alt avtalet bör utvidgas all
omfatta också punktskatter.

Vid
förhandlingar i Stockholm den 20-21 januari I98I mellan representanter för de
nordiska ländernas finansdepartement nåddes enighet om ell på svenska språket
avfattat förslag liU filläggsavtal till avtalet mellan Sverige, Danmark,
Finland, Island och Norge om handräckning i skatteärenden. Vid efterföljande
skriftväxling har överenskommelse nåtts om dansk, finsk, isländsk resp. norsk
avtalstext samt en på svenska språket ti Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 73

Prop. 1981/82:73 10

upprättad
avtalstext för Finland. Dessa texter bör fogas till protokollet i detta ärende
som bilaga 1. Förslaget fill filläggsavtal remitterades fill kammarrätten i
Stockholm och riksskatteverket, vilka förklarade sig inte ha något att erinra
mol förslaget. Sedan regeringen den 19 mars 1981 beslutat alt tilläggsavtalet skulle
undertecknas, har detla gjorts den 11 juni 1981.

För
att de nya bestämmelserna i tilläggsavtalet och överenskommelsen om uppbörd av
skatt skall kunna tillämpas i Sverige fordras att ändring sker i uppbördslagen
(1953:272), UBL, och i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter,
tullar och avgifter (betalningssäkringslagen).

Jag
avser att inledningsvis redovisa innehållet i tilläggsavtalet och ett därmed
sammanhängande förslag till överenskommelse om uppbörd av skatt som de nordiska
förhandlingsdelegationerna preliminärt har enats om. Därefter kommer jag all
behandla förslagel fill ändringar i UBL och betalningssäkringslagen, vilka är
föranledda av vissa bestämmelser i till-läggsavlalet. Slufiigen skall jag
redogöra för mitt förslag att införa skyldighel för de skattskyldiga att
specificera vissa utgiftsräntor i deklarationen.

2
Ändringarna i handräckningsavtalet

2.1
Allmänt

Sedan
några år har överläggningar ägt rum mellan Sverige och Norge för att nå fram
till en överenskommelse om i vilket land avdrag för preliminär skatt skaU ske
vid arbete i Norge. Det har nämligen rått oenighet i denna fråga bl. a.
beroende på att länderna hävdat olika tolkningar av reglerna om fast
driftställe och om den s.k. 183-dagarsregeln i dubbelbeskattningsavtalet mellan
de båda länderna. Detta har vållat bekymmer för svenskt företagande och i viss
mån verkat hämmande på de svenska insatserna i grannlandet. Det har också
försvårat den fria rörligheten på den nordiska arbetsmarknaden.
Tilläggsavtalet och den i anslutning fill delta föreslagna överenskommelsen om
uppbörd av skatt innebär att dessa frågor nu har avtals-reglerats.

Genom
de föreslagna ändringarna i UBL och. betalningssäkringslagen skapas de
förutsättningar i lag som krävs för att bestämmelsen i tUläggsav-talet och
överenskommelsen om uppbörd av skatt skall kunna tillämpas i Sverige. De nya
reglerna har utformats generellt för att bereda väg för de ytterligare
internationella överenskommelser på dessa områden som Sverige kan komma att
träffa i framtiden.

Innan
jag går in på lagförslagen skall jag i det följande först något närmare
redogöra för de ändringar som har gjorts i tilläggsavtalet och för den därmed
sammanhängande överenskommelsen om uppbörd av skatt.

Prop. 1981/82:73 II

2.2
Tilläggsavtalet

Tilläggsavtalet
innehåller nio artiklar. Av dessa innehåller art. 1, 2, 3, 4, 6 och 7
materiella ändringar i och tillägg till 1972 års handräckningsavtal. De
ändringar i UBL och belalningssäkringslagen som föreläggs lagrådet har sin gmnd
i art. 1, 6 och 7 i tilläggsavtalet.

Artikel
1 anger de olika former av handräckning som de avtalsslutande staterna åtar sig
att lämna för annan avlalsslutande stat. Enligt punkt d) i artikelns nuvarande
lydelse kan handräckning avse alt medverka till uppbörd av annan nordisk stats
skatt. Genom den ändrade lydelse av denna punkt som nu föreslås åtar sig
avtalsslutande stal dessutom att vidla åtgärder för all undvika alt preliminär
skatt tas ut i mer än en stat. Bakgrunden tUl bestämmelsen är följande. I
samband med prospekleringen och utvinningen av Nordsjöoljan har åtskilliga
utländska förelag, inte minst från övriga nordiska länder, haft uppdrag i Norge
inom byggnads-och entreprenadområdet. De norska skattemyndigheterna har ställts
inför stora administrativa problem alt redan pä preliminärskattestadiet i"
de enskilda fallen avgöra om skattskyldighet föreligger i Norge med hänsyn fill
de bestämmelser i dubbelbeskattningsavtalen som reglerar beskattningen av
entreprenadförelag och deras anställda. Problemen, som särskilt har gällt
tolkningen och tUlämpningen av avtalens regler om fast driftställe och om
korttidsarbete, den s. k. 183-dagarsregeln, har ocksä haft sin grund i de
svårigheter som har förelegat att fastställa de faktiska omständigheterna kring
de utländska företagens verksamhet i Norge.

Mot
bakgrund av dessa omständigheter har de norska myndigheterna efter hand intagit
en allt striktare attityd gentemot de utländska företagen. Man har trots
invändningar från förelagen och de utländska skattemyndigheterna i mänga fall
tolkat dubbelbeskattningsavtalens regler till förmån för norsk beskattning och
i vissa fall med tillämpning av interna norska regler hävdat t. o. m. att
skattskyldighet förelegat i Norge eftersom verksamheten bedrivits där. Detla
har i sin tur lett till att man från norsk sida har krävt preliminär skatt för
de anställda i de utländska företagen samtidigt som de har fått vidkännas
skatteavdrag i den stat där företaget hör hemma.

Orsaken till alt
preliminär skatt har krävts både i den stat där arbetet har utförts och i den
stat där arbetstagaren har hemvist är sålunda att söka i svårigheten att tolka
vissa bestämmelser i gällande dubbelbeskattningsavtal. För Sveriges del har
dessa svårigheter varit särskilt påtagliga i förhållandet lill Norge men
liknande problem har också förekommit mellan Sverige och Finland. Genom det nu
föreslagna tillägget till artikel 1 d) i avtalet har de nordiska staterna
åtagit sig alt vidta åtgärder för att undanröja det allvarliga problem som det
innebär för såväl företag som anställda i nordiska företag att vid verksamhel i
annan nordisk stat behöva betala preliminär skatt i mer än en avtalsslutande
stat. Avsikten är att den närmare regleringen av denna fråga skall ske med stöd
av artikel 20 i

Prop. 1981/82:73 12

avtalet
i en särskild överenskommelse om uppbörd av skatt. Jag återkommer senare till
detta i samband med redovisningen av art. 7 i tilläggsavtalet.

I
art. I införs också en ny punkt, betecknad e). Denna nya punkt avser
handräckning för säkerställande av betalning för fordran på skatt. Samfidigt
har nuvarande bestämmelse i punkt d) om handräckning för indrivning flyttats
till denna nya punkt.

Frågan humvida
säkringsåtgärder omfattas av avtalets nuvarande bestämmelser om handräckning
för indrivning av skatt har varit föremål för regeringsrättens prövning i ett
mål om resning i ärende om handräckning åt norsk myndighet i skatteärende
(regeringsrättens beslut den 13 oktober 1980 på ansökan av Continental Tmst
Company Incorporated). Detta mål rörde frågan huruvida betalningssäkring enligt
betalningssäkringslagen kunde företas i Sverige för fordran på norsk skatt som
inte slutligt fasl-stäUts. Regeringsrätten ansåg att avtalet (art. 1 d)) inte
gav utrymme för detta. Mot denna bakgmnd har det ansetts angeläget att i avtalet
ange att handräckning kan avse också säkerställande av betalning för fordran på
skatt. Jag återkommer i samband med min redovisning av art. 6 i tUläggs-avtalet
till denna fråga.

Som
jag nyss har nämnt, har i art. 1 införts en ny punkt e) avseende handräckning
för "säkerställande av betalning för fordran på skatt". Genom
artikel 6 införs efter artikel 17 i avtalet dels en rubrik av nämnda lydelse,
dels en ny artikel betecknad artikel 17 A, som innehåller de närmare reglerna
om handräckning för sådant säkerställande.

Enligt
art. 17 A första stycket slås tUl en böijan fast att säkerställande skall ske
enligt den lagstiftning och den administrafiva praxis som gäller i den stal hos
vilken säkerställandet har begärts. Betalningssäkring här i riket för skall i
annan nordisk stal skall alltså ske enligt samma regler som om fråga hade varit
om svensk skatt av motsvarande slag.

I
första stycket av art. 17 A föreskrivs vidare att säkerställande kan ske även
om skattefordran inte är fastställd. Innebörden av denna regel är således att
en betalningssäkring i Sverige får avse skatt i annan nordisk stat som inte där
är fastställd, om fömtsättningarna i övrigt i betalningssäkringslagen är
uppfyUda. Motsvarande gäller i fråga om svensk skatt vid betalningssäkring i
annan nordisk stat.

Andra stycket av art. 17 A
motsvarar närmasi bestämmelserna i art. 16 i fräga om indrivning. Det
förutsätts att den behöriga myndigheten i den stat som begärt handräckning för
säkerställande av betalning för skattefordran snabbt underrättar den behöriga
myndigheten i den andra staten om att skattefordran helt eller delvis har
bortfallit så att eventuellt vidtagna säkringsåtgärder genast kan hävas.

I
tredje stycket av art. 17 A har tagits in en hänvisning till de bestämmelser i
avtalet som behandlar handräckning för indrivning för alt klargöra alt de
begränsningar och villkor som gäller i fråga om sådan handräckning

Prop. 1981/82:73 13

också
skall gälla i fråga om handräckning för säkerställande av betalning för fordran
på skatt.

Artikel
7 avser en ändring av art. 20 i avtalet. I art. 20 har sålunda införts ett
tillägg som ger de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna
möjlighet alt träffa den överenskommelse som behövs för alt preliminär skatt
inte skall tas ut i mer än en stat. Förhandlingsdelegationerna i de berörda
staterna har enats om ett förslag fill sådan överenskommelse, kallad
överenskommelse om uppbörd av skatt. Jag behandlar denna närmare i följande
avsnitt.

2.3
Överenskommelsen om uppbörd av skatt

Utgångspunkten
för överenskommelsen är att preliminär skatt för inkomst av arbete i annan
nordisk stal skall betalas endast i en stat. Del är av vikt all påpeka alt
överenskommelsen reglerar bara frågan om i vilken stat preliminär skatt skall
betalas. Överenskommelsen avser inte att lösa frågan i vilken av staterna,
arbetslagarens hemvislslat eller den stat där arbetet utförs, skattskyldighet
för arbetsinkomsten slufiigen skall anses föreligga. Denna fråga måste lösas
enligt reglerna i dubbelbeskattningsavtalet mellan de berörda staterna. Delta
innebär alltså att det samband som normalt föreligger mellan frågan om
skattskyldighet och skyldighet alt betala preliminär skatt i vissa fall kan
komma att brytas i fråga om arbetstagare som arbetar i annan nordisk stat.
Detta blir en ofrånkomlig konsekvens om man vill komma tUl rätla med problemet
med dubbla skatteavdrag.

Punkt
1 i överenskommelsen föreskriver att preliminär skall skall betalas i den stal
där arbetslagaren har hemvist, om arbetet i en annan nordisk stat enligt den bedömning
som görs av skattemyndigheten i hemviststalen inte kommer att överstiga 183
dagar under kalenderåret.

Tidrymden
183 dagar har givetvis bestämls för att i görligaste mån få överensstämmelse
med dubbelbeskattningsavtalens regler om korttidsarbete. För att undvika tvist
mellan skattemyndigheterna om arbetets varaktighet har sålunda fastslagits att
del är skattemyndigheten i arbetstagarens hemviststat som skall avgöra frågan
om avdrag för preliminär skatt skall ske eUer inte. För svensk del innebär detla
exempelvis att den som här i riket anlitar arbetskraft från annan nordisk stat
skall kunna underlåta att göra skatteavdrag om del visas att avdrag för skatt
på arbetsinkomsten sker hos en arbetsgivare i den andra staten. Ett svenskt
företag som har uppdrag i annan nordisk stat skall å andra sidan normalt göra
skatteavdrag för arbetstagare som arbetar där under mindre än 183 dagar och har
hemvist i Sverige. I detta fall skall avdrag för preliminär skatt inte ske i
den stat där arbetet utförs.

Punkt
2 behandlar det fall då arbetsgivaren inte har hemvist vare sig i den stat där
arbetet utförs eller i arbetstagarens hemviststat. Fråga är aUlså här om
exempelvis en svensk arbetsgivare som utför uppdrag i Norge med

Prop.
1981/82:73 14

dansk
arbetskraft. I detta fall ger överenskommelsen den stat där arbetet utförs rätt
att ta ut preliminär skatt. Eftersom arbetstagaren inte är skattskyldig i
Sverige för inkomsten, kan fråga om skyldighet att göra skatteavdrag inte
uppkomma för den svenske arbetsgivaren. Inte heller då ett arbete utförs här i
riket av en arbetstagare som har hemvist utomlands och utländsk arbetsgivare
utan fast driftställe i Sverige, föreligger normaU skyldighet att betala
preliminär skatt för arbetsinkomsten här. Är det fråga om en här i riket bosaU
person som har påförts preliminär B-skalt och som arbetar utomlands för en
utländsk arbetsgivare bör B-skatten kunna jämkas om han kan visa att
preliminär skatt betalas i den stat där arbetet utförs. Som framgår av angivna
exempel har bestämmelserna i punkt 2 begränsad betydelse för svensk del. De har
i första hand fillkommit för norsk räkning. Enligt norsk skattelagstiftning kan
nämligen bl. a. ansvarighet för preliminär skatt utkrävas av en utländsk
arbetsgivare.

Punkt 3 skall ses som
frislående frän punkterna 1 och 2. Den avser att lösa frågan om skatteavdrag
för s. k. grå arbetskraft. År de förutsättningar som anges i punkten uppfyllda,
vilket skall avgöras av skattemyndigheten i den stat där arbetet utförs, skall
arbetstagarens hemviststal avslå från preliminär skatt för arbetslagaren och
detta oavsett arbetets varakfighet. De olika förutsättningar som anges i
punkten har så långt möjligt anpassats till den rättspraxis som utvecklats i de
nordiska länderna i fråga om den s.k. grå arbetskraften. En bedömning enligt
avtalet om uppdragsgivaren skall anses som arbetsgivare och därmed skyldig att
göra skatteavdrag torde därför regelmässigt komma alt sammanfalla med den
bedömning som görs enligt interna skatteregler i de nordiska staterna.

Övriga
punkter i överenskommelsen innehåller i stort sett förfaranderegler. De
kompletterande regler som kan behövas om förfarandet för Sveriges del får
utfärdas av riksskatteverket.

Överenskommelsen
innehåller bestämmelser som förutsätter ändringar i uppbördslagstiftningen. Som
har framgått av min redogörelse, avser dessa ändringar främst de fall i vilka
nuvarande bestämmelser medför att skatteavdrag skall göras men på grund av en
bestämmelse i överenskommelsen skall kunna underlåtas. Det är däremot inte
fråga om att utvidga nuvarande skyldighet att göra skatteavdrag fill att
omfatta sådana fall då överenskommelsen ger Sverige rätl alt kräva preliminär
skatt men sådan rätt inte redan finns enligt den svenska
uppbördslagsliflningen. .

Överenskommelsen bör fogas lill protokollet i delta ärende som bilaga
2.

Prop. 1981/82:73 15

3
Författningsändringarna

3.1
UBL

Den
överenskommelse om uppbörd av skatt som fogas till tilläggsavtalet innebär
bl.a. att skatteavdrag för preliminär skall i vissa fall skall kunna underlåtas
i en avtalsslutande stat om skatteavdrag görs i en annan avtalsslutande stat.
Skatteavdrag skall sålunda kunna underlåtas när en arbetstagare med hemvist i
en av de främmande staterna utför arbete här i riket och behörig myndighet i
den främmande staten finner att skatteavdrag bör göras där med hänsyn tUl att
arbetet inte kan förväntas komma att överstiga sammanlagt 183 dagar under
kalenderåret. Skatteavdrag skall också kunna underlåtas när en arbetstagare med
hemvist här i riket utför arbete i en av de främmande staterna och myndigheten
i denna anser att del är fråga om s. k. grå arbetskraft och att arbetstagaren
därför får anses utföra sitt arbete på uppdrag av en arbetsgivare i den
främmande staten och inte som anställd hos en svensk arbetsgivare.

I de här angivna fallen
bör därför den lokala skatiemyndigheten kunna besluta att den arbetsgivare som
i och för sig är skyldig all göra skatteavdrag för arbetslagaren får underlåta
detta. Ett sådant beslul bör vidare få fill följd att preliminär skatt, som har
innehållils för arbetstagaren innan den lokala skattemyndigheten beslutat i
frågan, får av skattemyndigheten överföras fill den främmande staten för att
gottskrivas arbetstagaren där. Till frågan hur ett beslut om en sådan
överföring bör meddelas återkommer jag strax.

Som
framgått skall den lokala skattemyndigheten kunna gmnda ett beslut om alt
skatteavdrag får underlåtas på den bedömning av frågan som myndigheten i den
främmande staten gör. Den lokala skattemyndighetens beslut kommer därför inte
att innefatta något ställningstagande till i vilken stat arbetstagarens inkomst
av arbetet skall slutligt beskattas. Om inkomsten enligt vad som beslutats
senare skall beskallas här i riket, skaU därför den preliminär skatt som har
innehållits i den främmande staten överföras lill svensk skallemyndighet för
att gottskrivas arbetstagaren vid beskattningen här. Skatten skall därvid
tillgodoräknas arbetstagaren på det sätt som skulle ha skett om skatteavdraget
hade gjorts här i riket. Pä motsvarande sätt skall här i riket innehållen
preliminär skatt överföras till en främmande stat i vilken skatteavdrag har
underlåtits i enlighet med avtalet, om del senare fastställs all
arbetsinkomsten skall beskattas där.

Den
skatteöverföring till främmande stat som på detta sätt kan komma i fråga sedan
den lokala skattemyndigheten har beslutat att skatteavdrag får underlåtas eller
sedan det bestämts att arbetsinkomsten skall beskattas i en främmande stat bör
enligt min mening få ske först efter beslul av länsstyrelsen.

Det
här redovisade förfarandet i fråga om befrielse från skatteavdrag och

Prop. 1981/82:73 16

överföring
av skatt ansluter lill den överenskommelse som enligt lilläggs-avlalet
fömtsätts mellan de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna och som
finns fogad i detta ärende som bilaga. Som jag redan har sagt måste förfarandet
också regleras i UBL. Jag föreslår alt de erforderliga bestämmelserna tas in i
en ny paragraf, 44 a 8. I samband därmed bör mbriken lill del avsnitt i UBL där
denna paragraf förs in ändras. De föreslagna bestämmelserna har utformats i
överensstämmelse med det fömt beskrivna förfarandet och med beaktande av att
ett beslul om befrielse från skafteavdrag eller om överföring av skatt bör
fattas enligt de närmare föreskrifter som meddelas av regeringen eUer myndighet
som regeringen bestämmer. Genom sådana föreskrifter bör bl.a. ges anvisning för
de säUsynta fall då en arbetstagare har B-skatt som kan behöva jämkas med
hänsyn fill att skatteavdrag görs i en främmande stat i enlighet med
överenskommelsen.

3.2 Betalningssäkringslagen

Enligt
tilläggsavtalet skall betalning av en avtalsslutande stats fordran på skaU
kunna säkerställas i en annan avtalsslutande stat på det sätt som ett
säkerställande får ske i denna andra stat för egna skatter. Detta innebär att
en främmande stat skall kunna få betalningen av sin fordran på skatt
säkerställd här i riket genom del förfarande som regleras i betalningssäkringslagen.
Delta fömtsätter emellertid en föreskrift i lag som medger att betalningssäkring
får ske för fordran på utländsk skatt. Jag föreslår alt en bestämmelse med
denna innebörd tas in i 2 8 betalningssäkringslagen.

3.3 Ikraftträdande

De
nya bestämmelserna i UBL och betalningssäkringslagen bör kunna tillämpas så
snart förutsättning för det finns enligt tilläggsavtalet och den
överenskommelse om uppbörd av skatt som skall träffas enligt avtalet. Jag
föreslår därför alt de båda lagama om ändring i UBL och betalningssäkringslagen
skall träda i kraft två veckor efter den dag då uppgift om lagändringen har
kommit ut från trycket i Svensk författningssamUng.

4
Kontroll av räntor

Riksskatteverket
(RSV) avlämnade i november 1980 till budgetdepartementet ett betänkande
Kontroll av räntor. I belänkandet föreslås bl. a. att det införs en allmän
skyldighet för banker m. fl. att lill ledning för inkomsttaxeringen självmant
lämna kontrolluppgifter om kontohavarnas kapitaltillgodohavanden och
ränteintäkter. Vidare föreslås att de skattskyldiga skall vara skyldiga att i
den allmänna självdeklarationen specificera utgifts-räntor och skulder i
inkomstslagen annan faslighet och kapital.

Prop.
1981/82:73 17

Betänkandet
har remissbehandlats.

Förslaget
om en utvidgad uppgiftsskyldighel för bankerna får ett blandat mottagande av
remissinstanserna. En del är positiva men det stora flertalet ställer sig
tveksamma eller avvisande liU förslagel. Det framhålls att del saknas
fillräckligt underlag för att ta ställning till om ett sådant omfattande
kontrollsystem bör införas. Flera instanser anser att man bör undersöka
möjligheterna att i stället införa någon form av stickprovskontroller e.d.
Förslaget om en skyldighet att specificera utgiftsräntor m. m. i
självdekla-rafionen godtas allmänt av remissinstanserna.

För
egen del är jag för närvarande inte beredd att ta ställning lill förslagel om
ett kontrollsystem för bankräntor m. m. Frågan kräver fortsatta överväganden
med hänsyn fill bl.a. möjligheterna alt genomföra stickprovskontroller. Det
bör påpekas att det inom bl.a. RSV pågår arbete för att klarlägga hur
kontrollresurserna skall användas för att totalt sett få bästa möjliga resuhat.
Det finns anledning att återkomma till frågan om ett kontrollsystem för
bankränlor när delta arbete har resulterat i ett förslag tiU en kontrollplan
för skatteområdet.

När
det däremot gäller förslagel att vissa utgiftsräntor och skulder skall
specificeras i självdeklarafionen är jag i stort sett ense med RSV. Jag anser
alltså all en sådan specifikationsskyldighel nu bör införas. Den bör som RSV
har föreslagit avse inkomstslagen annan fastighet och kapital. När det gäller
annan fastighet bör dock endast s. k. schablonvillor omfattas.

RSV:s
förslag innebär alt långivarens namn och personnummer skall anges och att
skuldbelopp och räntor skall specificeras för varje långivare. Jag ansluter mig
till förslaget. Enligt min mening bör man dock inte alllid kräva att uppgift
lämnas om personnumret för en långivare som är fysisk person utan det bör vara
tillräckligt med uppgift om antingen personnumret eller adressen.
Uppgiftsskyldigheten bör enligt min mening regleras i taxeringslagen
(1956:623), TL. Jag föreslår att bestämmelserna tas in i en ny paragraf, 25 c
8, och att de utformas i enlighet med vad jag nu har anfört. De nya
bestämmelserna bör tillämpas första gången vid 1983 års taxering.

5
Upprättade lagförslag

I
enlighet med vad jag nu anfört har inom budgeldepartementet upprättas förslag
fill

1.
lag om ändring i uppbördslagen
(1953:272),

2.
lag om ändring i
betalningssäkringslagen (1978:880),

3.
lag om ändring i taxeringslagen
(1956:623).

Förslagen
bör fogas till protokollet i detla ärende som bilaga 3'.

'
Bilagan har uteslutits här. Förslagen under 1-2 är likalydande med dem som är
fogade till propositionen. Förslaget under 3 är likalydande med 25 c § i del
förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623) som är fogat till
propositionen.

t2
Riksdagen 1981182. 1 saml. Nr 73

Prop. 1981/82:73 18

6 Hemställan

Jag
hemställer att lagrådels yttrande inhämtas över lagförslagen.

7 Beslut

Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemstäUan.

Prop. 1981/82:73

Tillsegsaftale

til aftalen mellem Danmark, Finland, Island, Norge og
Sverige om bistand i skattesager

Regeringerne i Danmark, Finland, Island, Norge og Sverige
er, foranledigel af 0nsket om at indgä en tillaegsaftale til aftalen af 9.
november 1972 mellem Danmark, Finland, Island, Norge og Sverige om bistand i
skattesager, som aendret ved till-Isgsaftalen af 21. juli 1976 (nedenfor
kaldet "aftalen"), blevet enige om f0lgende.

Suomen, Islannin, Norjan, Ruotsin ja Tanskan välillä
virka-avusta veroasioissa tehtyä sopimusta muuttava ja täydentävä lisäsopimus

Suomen, Islannin, Norjan, Ruotsin ja Tanskan halliluk-set
oval, haluten tehdä Suomen, Islannin, Norjan, Ruotsin ja Tanskan välillä
virka-avusta veroasioissa 9 päi-vänä marraskuuta 1972 tehtyä sopimusta
Qäljempänä "sopimus"), sellaisena kuin se on muutettuna 21 päivänä
heinäkuuta 1976 tehdyllä li-säsopimuksella, muuttavan ja täydentävän
lisäsopimuk-sen, sopineet seuraavasta:

20 Bilaga 1 Tilläggsavtal

till avtalet mellan Finland, Danmark, Island, Norge och
Sverige om handräckning i skatteärenden

Regeringarna i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige
har, föranledda av önskan att ingå ett filläggsavtal fill avtalet den 9 november
1972 mellan Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige om handräckning i
skatteärenden, i dess genom tilläggsavtalet den 21 juli 1976 ändrade lydelse
(här nedan kallat "avtalet"), kommit överens om följande:

Artikel
1

Artikel I i aftalen får f0l-gende asndrede ordlyd:

"Artikel 1

De kontraherende stater forpligter sig til at yde
hinan-den bistand i skattesager på den nedenfor angivne made.

Bistand if0lge denne aftale omfatter:

a)
forkyndelse af
doku-menter,

b)
opiysning i
skattesager, såsom tilvejebringelse af selvangivelser eller andre meddelelser
og udveksling af opiysninger uden sasrlig be-gaering eller efter anmodning i
det enkelte tilfa;lde.

c)
fremskaffdse af
selvan-givelsesblanketter og andre skatteblanketter,

d) opkrajvning af skat,

herunder foranstaltninger til

at hindre, at forskudsskat

traekkes i mere end en stat,

samt

e) inddrivelse af skat og

/ art i kla

Sopimuksen I artikla muu-tetaan näin kuuluvaksi:

"'I artikla

Sopimusvaltiot sitoutuvat antamaan toisilleen virka-apua
veroasioissa jäljempänä mainitulla tavalla.

Tämän sopimuksen mu-kainen virka-apu voi koskea:

a)
asiakirjojen
tiedoksian-toa.

b)
selvitystä
veroasioissa, kuten veroilmoitusten tai muiden ilmoitusten hankki-mistaja
tietojen vaihtamisla ilman erityislä pyyntöä tai yksittäistapauksessa teh-dystä
esityksestä,

c)
veroilmoitus-ja
muiden verolomakkeiden saatavana pitämistä,

d) veron
kantoa, siihen

luettuina toimenpiteet sen

välttämiseksi, etta veron en-

nakkoa suoriletaan useam-

massa kuin yhdessä val-

liossa, sekä

e) veron perintää ja vero-

Artikel
I

Artikel I i avtalet erhåller följande ändrade lydelse:

"Arfikel I

De avtalsslutande staterna förbinder sig att lämna varandra
handräckning i skatteärenden pä sätt nedan anges.

Handräckning enligt detta avtal kan avse:

a)
delgivning av
handlingar,

b)
utredning i
skatteärenden, såsom införskaffande av deklarationer eller andra uppgifter och
utbyte av upplysningar utan särskild begäran eller efter framställning i det
enskilda fallet,

c)
tillhandahållande
av deklarationsblanketter och andra skatteblanketter,

d) uppbörd av skatt, däri

inbegripna åtgärder för att

undvika att preliminär skatt

uttages i mer än en stat, samt

e) indrivning av skatt och

Viöbötarsamningur vid
samning milli Islands, Danmerkur, Finnlands, Noregs og Svijjjööar um adstod
1 skattamålum

RikissQörnir
Islands, Danmerkur, Finnlands, Noregs og Svijjjööar sem öska aö gera meö sér
viöbötarsamn-ing viö samning fra 9. november 1972 milli Islands, Danmerkur,
Finnlands, Noregs og Svit)jö9ar um aöstoö i skattamålum, eins og honum hefur
veriö breytt meö viöbötarsamningi frä 21. juli 1976 (hér eftir nefndur
samn-ingurinn), hafa oröiö sam-mäla um eftirfarandi:

Tilleggsavtale

til
avtalen mellom Norge,

Danmark,
Finland, Island

og
Sverige om bistand i

skattesaker

Regjeringene
i Norge, Danmark, Finland, Island og Sverige som 0nsker å inngå en
tilleggsavtale til avtalen av 9. november 1972 mellom Norge, Danmark, Finland,
Island og Sverige om bisland i skaltesaker (nedenfor kall "avtalen"),
slik den lyder etter tilleggsavtalen av 21. juli 1976, er blitt enige om
f0l-gende:

Tilläggsavtal

till
avtalet mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge om handräckning i
skatteärenden

Regeringarna
i Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge har, föranledda av önskan att
ingå ett tilläggsavtal till avtalet den 9 november 1972 mellan Sverige,
Danmark, Finland, Island och Norge om handräckning i skatteärenden, i dess genom
tilläggsavtalet den 21 juli 1976 ändrade lydelse (här nedan kallat
"avtalet"), kommit överens om följande:

/. gr.

I. gr. samningsins oröist
svo:

1.
gr.

Aöildarrikin
skuldbinda sig til aö veita hvert ööm aöstoö i skattamålum ä J)ann häll, sem
greinir hér ä eftir.

Aöstoö
samkvsemt samn-ini jjessum lekurtil:

a) birtingar
skjala,

b)
rannsökna i skattamålum, svo
sem öflunar framtala eöa annarra upplysinga og skipta ä upplysingum basöi än
sérstakrar beiöni og sam-kvaeml beiöni hverju sinni,

c)
afhendingar framlals-eyöublaöa
og annarra skatta-eyöublaöa,

d) afdrättar
skatta, jjar ä

meöal aögeröa til aö foröast

aö staögreiösluskatti sé

haldiö eftir i fleiri en einu

riki, svo og

Artikkel 1

Artikkel
1 i avtalen får f0l-gende endrede ordlyd:

"Artikkel
I

De
kontraherende stater förplikter seg til å yle hver-andre bistand i skattesaker
på den mate som er angitt nedenfor.

Bistand
etter denne avtale kan omfatte:

a) forkynnelse av doku-menter,

b)
opplysninger i skattesaker, så
som fremskaffing av selvangivelser eller andre oppgaver og utveksling av
opplysninger uten saerskilt begjasring eller etter anmodning i det enkelte
lilfelle,

c) fremskaffing av selvan-givelsesblanketter og andre
skatteblanketter,

d) oppkreving av skatt,

herunder innbefattet tiltak

for å unngå at forskudd på

skatt kreves i mer enn en

stat, samt

Artikel 1

Artikel
I i avtalet erhåller följande ändrade lydelse:

"Arfikel
I

De
avtalsslutande staterna förbinder sig att lämna varandra handräckning i skatteärenden
pä sätt nedan anges.

Handräckning
enligt detta avtal kan avse:

a)
delgivning av handlingar,

b)
utredning i skatteärenden,
såsom införskaffande av deklarationer eller andra uppgifter och utbyte av upplysningar
ulan särskild begäran eller efter framställning i det enskilda fallet,

c)
tillhandahällande av
deklarationsblanketter och andra skatteblanketler,

d) uppbörd
av skatt, däri

inbegripna åtgärder för att

undvika att preliminär skatt

uttages i mer än en stat, samt

e)
innheimtu skatta og e) inndriving av skall og e)
indrivning av skatt och

sikkerhedsstillelse
for beta-Ung af skattekrav.''

saamisen
maksamisen tur-vaamista."

säkerställande
av betalning för fordran på skatt."

Artikel
2

Artikel 2 i aftalen får f0l-gende asndrede ordlyd:

"Artikel 2

Som skal anses i denne aftale:

a)
skat, på
hvilken aftale mellem de kontraherende stater til undgåelse af
dob-beltbeskatning for så vidt angår skatter på indkomst, for-mue, arv eller
efterladen-skaber i0vrigt finder anven-delse,

b)
gaveafgifter;

c)
motorafgifter i
del omfång, som angives i en i hen-hold til artikel 20 truffen aftale;

d) mervaerdiafgift
og an

den almindelig omsaetnings-

afgift i det omfång, som an

gives i en i henhold til artikel

20 truffen aftale;

e) punktskatter i det om

fång, som angives i en i hen

hold til artikel 20 truffen af

tale;

O socialforsikringsbidrag og andre bidrag til det offentlige
i det omfång, som angives i en i henhold til artikel 20 truffen aftale.

Med skat ligestilles for-skud på sådan skat og afgift, som
omfattes af denne artikels f0rste stykke."

2
artikla

Sopimuksen 2 artikla muu-tetaan näin kuuluvaksi:

"2 artikla

Verolla tarkoitetaan tässä sopimuksessa:

a)
veroa, johon
sovelle-taan sopimusvaltioiden vä-listä, tulo-, omaisuus-, pe-rintö- tai
jäämistöveroa kos-kevan kaksinkertaisen vero-tuksen välttämiseksi tehtyä
sopimusta,

b)
lahjaveroa,

c) moottoriajoneuvove-

roa, siinä laajuudessa kuin

määrätään 20 artiklan mu-

kaisessa sopimuksessa,

d) lisäarvonveroa ja

muuta yleislä liikevaihto-

veroa, siinä laajuudessa kuin

määrätään 20 artiklan mu-

kaisessa sopimuksessa,

e) pisteveroja, siinä laa

juudessa kuin määrätään 20

artiklan mukaisessa sopi

muksessa,

O sosiaalivakuutus- ja muita julkisia maksuja, siinä
laajuudessa kuin määrätään 20 artiklan mukaisessa sopimuksessa.

Veroon rinnastetaan I

kappaleessa tarkoitetun

veron ja maksun ennakko."

Artikel
2

Artikd 2 i avtalet erhåller följande ändrade lydelse:

"Arfikel 2

Med skatt avses i delta avtal:

a)
skatt, på
vilken avtal mellan de avtalsslutande staterna för undvikande av dubbelbeskattning
beträffande skatter på inkomst, förmögenhet, arv eller kvarlåtenskap äger
tillämpning,

b)
gåvoskatt,

c)
motorfordonsskatt,
i den omfattning som anges i överenskommelse enligt artikel 20,

d) mervärdeskatt och an

nan allmän omsättningsskatt,

i den omfattning som anges i

överenskommelse enligt arti

kel 20,

e) punktskatter, i den om

fattning som anges i överens

kommelse enligt artikel 20,

O socialförsäkringsavgifter och andra offentliga avgifter,
i den omfattning söm anges i överenskommelse enligt artikel 20.

Med skatt likställes förskott på sådan skatt och avgift
som avses i första stycket."

Artikel
3

Artikel 3 i aftalen får f0l-gende aendrede ordlyd:

"Arfikel 3

En kontraherende stat er pligtig at yde bistand i henhold
til artikel I i alle de skattesager og med hensyn til alle

3
artikla

Sopimuksen 3 artikla muu-tetaan näin kuuluvaksi:

"3 artikla

Sopimusvaltio on velvol-linen antamaan I artiklan mukaisla
virka-apua kaikissa niissä veroasioissa ja kaik-

Artikel
3

Artikel 3 i avtalet erhåller följande ändrade lydelse:

"Artikel 3

Avtalsslutande stat är skyldig lämna handräckning enligt
artikel I i alla de skatteärenden och i fräga om alla

räöstafana
til tryggingar ä skaltkröfum.

sikring av
skattekrav".

säkerställande
av betalning för fordran på skatt."

2. gr.

2. gr. samningsins oröist svo:

2. gr.

Meö skalti er i samningi Jsessum ätt viö:

a) skatt, sem samningur milli aöildarrikjanna til jjess aö
komast hjä tviskötlun tekna, eigna, arfs eöa eftirläiinna eigna lekur til.

b)
gjafaskatt,

c)
skatt af
vélkniinum ökutaekjum, aö \)v'\ leyti, sem greinir i samkomulagi sam-kvasmt 20.
gr.,

d) viröisaukaskatt og ann

an almennan söuskatl, aö jjvi

leyti, sem greinir i samkomu

lagi samkvaemt 20. gr.,

e) "punktskatta", aö \)v'\

leyti sem greinir i samkomu

lagi samkvaemt 20. gr.

f) almannatryggingagjöld

og önnur opinber gjöld, aö

f)vi leyti, sem greinir i sam

komulagi samkvaemt 20. gr.

Meö skatti er jafnframt ätt viö fyrirframgreiöslu {)eirra
skatta og gjalda, sem fyrri mälsgrein f)essarar greinar tekur til.

Artikkel 2

Artikkel 2 i avtalen får f0l-gende endrede ordlyd:

"Artikkel 2

Som skall anses i denne avtale:

a)
skatt som går
inn under avtalene mellom de kontraherende stater til unngåelse av
dobbeUbeskatning for så vidt angår skatt på inntekl, formue, arv eller
etteriaten-skaper,

b)
avgift på
gaver,

c)
motorvognavgift
i den utstrekning det f0lger av avtale i henhold til artikkel 20,

d) merverdiavgift og an-

nen alminnelig omsetning-

savgrft i den utstrekning det

f0lger av avtale i henhold tU

artikkel 20,

e) sasravgifter
i den ut

strekning det f0lger av avtale

i henhold til artikkel 20,

f) avgifter til folketrygden

og andre offentlige avgifter i

den utstrekning det f0lger av

avtale i henhold til artikkel

20.

Med skatt likestilles forskudd på skatt og avgift som går
inn under f0rste ledd i denne artikkel."

Artikel 2

Artikel 2 i avtalet erhåller följande ändrade lydelse:

"Artikel 2

Med skatt avses i detta avtal:

a)
skatt, på
vilken avtal mellan de avtalsslutande staterna för undvikande av dubbelbeskattning
beträffande skatter på inkomst, förmögenhet, arv eller kvarlåtenskap äger
fillämpning,

b)
gåvoskatt,

c)
molorfordonsskatt,
i den omfattning som anges i överenskommelse enligt artikel 20,

d) mervärdeskall och an

nan allmän omsättningsskatt,

i den omfattning som anges i

överenskommelse enligt arti

kel 20,

e) punktskatter, i den om

fattning som anges i överens

kommelse enligt artikel 20,

f) socialförsäkringsav

gifter och andra offentliga

avgtfter, i den omfattning

som anges i överenskom

melse enligt artikel 20.

Med skatt likställes förskott på sådan skall och avgift
som avses i första stycket."

i. gr.

3. gr. samningsins oröist svo:

3. gr

Aöildarriki
er skyll aö veita aöstö samkvaemt 1. gr. i öllum teim skattamålum og viö allar
\><e\ skattakröfur,

Artikkel
3

Artikkel 3 i avtalen får f0l-gende endrede ordlyd:

"Artikkel 3

En kontraherende stal er etter artikkel 1 pliktig fil å
yte bistand i alle skattesaker som er oppstått etter lovgivning-

Artikel
3

Artikel 3 i avtalet erhåller följande ändrade lydelse:

"Artikel 3

Avtalsslutande stal är skyldig lämna handräckning enligt
artikel 1 i alla de skatteärenden och i fråga om alla

de skattekrav, som er op-ståel i en anden kontraherende
stat i overensslem-melse med dennes lovgivning vedr0rende de skatter, af-gifter
og bidrag, som omfattes af artikel 2. I säger vedr0rende skafter, som omfattes
af artikel 2 a), foreligger sådan pligl dog kun, så-fremt skatten omfattes af
en aftale til undgåelse af dobbeUbeskatning med den kontraherende stat, som
begaerer bistanden.

Bistanden kan omfatte foranstaltninger ikke blol överfor
skallepligfige, men lillige överfor arbejdsgivere og andre, som har vaeret
pligtige al filbageholde skat ved ud-betaUng af l0n eller anden ydelse, og
överfor andre, som if0lge lovgivningen i den stat, som begasrer bistanden, er
ansvarlige for skat.

Anmodning om bistand må kun fremsattes, såfremt de
bega;rede foranstaltninger ikke kan forelages i egen stat uden vaesentlige
vanskelig-heder og såfremt den stal, som fremsaelter anmodnin-gen, if0lge sin
egen lovgivning kan yde tilsvarende bistand på begasring af den stat, fil
hvilken anmodningen er rettet."

kiin
niihin verovaaleisiin nähden, jotka oval synlyneet toisessa sopimusvaUiossa sen
lainsäädännön mukaan ja jotka koskeval 2 artiklassa larkoileltuja veroja ja maksuja.
Sopimuksen 2 artiklan a) kohdassa tarkoiletlua veroa koskevissa asioissa tällainen
velvollisuus on kui-lenkin vain, jos vero kuuluu virka-apua pyytävän valfion
kanssa kaksinkertaisen vero-luksen välttämiseksi tehdyn sopimuksen piiriin.

Virka-apu voi koskea sekä loimenpideltä, joka kohdis-luu
verovelvolliseen, etta loimenpideltä, jonka koh-teena on työnantaja tai muu
henkilö, joka maksaessaan palkkaa tai muuta eluutla on ollut velvollinen
pidättämään siitä veroa, ja muu henkilö, joka virka-apua pyytävän vallion
lainsäädännön mukaan on vastuussa verosta.

Virka-apua koskeva esilys saadaan tehdä vain, jos
pyy-dettyä loimenpideltä ei voida omassa valliossa suorittaa il-man olennaisia
vaikeuksia ja jos se valfio, joka tekee esi-tyksen, öman lainsäädän-tönsä
mukaan voi sen vallion pyynnöstä, jolle esitys teh-dään, suorittaa vastaavan virka-avun."

de skatleanspråk, som uppkommit i annan avlalsslutande
stal i enlighet med dess lagstiftning beträffande de «katter och avgifter som
omfattas av artikel 2. I ärenden rörande skatt som avses i arfikel 2 a)
föreligger dock sådan skyldighet endast om skatten omfattas av avtal för
undvikande av dubbelbeskattning med den avtalsslutande stat som begär handräckningen.

Handräckning får avse åtgärd icke blott mol skattskyldig
utan även mol arbetsgivare och annan, som har varit skyldig att innehålla
skall vid utbetalning av lön eller annan förmån, och mol annan som enligt
lagsfiftningen i den stat som begär handräckningen är ansvarig för skaU.

Framställning om handräckning får göras endast om den
begärda åtgärden icke kan vidtas i den egna staten utan väsentliga svårigheter
och om den stat som gör framställningen enligt sin egen lagstiftning kan på begäran
av den stat tUl vilken framställningen riktats verkställa motsvarande handräckning."

Artikel
4

Artikd 12 i aftalen får f0l-gende aendrede ordlyd:

"Artikel 12

Den kompetente myndighed i en kontraherende stal skal i
det omfång, det kan ske på gmndlag af filgaengelige kontroloplys-ninger eller
tilsvarende opiysninger, snarest muligt

4
artikla

Sopimuksen 12 artikla muu-

tetaan
näin kuuluvaksi:

"12 artikla

Sopimusvaltion asian-omaisen viranomaisen tulee, mikäli
niin voi tapahtua saa-tavissa olevien tarkkailu- tai muiden vastaavien fietojen
perusteella, mahdoUisiniman pian jokaisen kalenterivuo-

Artikel
4

Artikel 12 i avtalet erhåller

följande
ändrade lydelse:

"Artikel 12

Behörig myndighet i avtalsslutande stat skall, i den mån
det kan ske på grundval av tillgängliga kontrolluppgifter eller motsvarande
uppgifter, snarast möjligt efter utgången av varje kålen-

sem fram hafa komiö i ööm aöildarriki f samraemi viö
löggjöf J>ess og varöa \)ä skatta og gjöld, sem 2. gr. lekur til. I
skattamålum, sem 2. gr. a) tekur til, er [jessi skylda pö J5vi aöeins fyrir
hendi, aö skatturinn falli undir samning til aö komast hjä tviskötlun viö |5aö
aöildarriki, sem aöstoöar öskar.

Aöstoö getur ekki aöeins tekiö til aögeröa gegn |jeim, sem
skatt skuldar, heldur einnig gegn vinnuveilanda og öörum, sem skylt var aö
halda eftir fé til greiöslu skatta viö utborgun launa eöa annarrar |5öknunar,
svo og gegn öömm )5eim, sem äbyrgö bera ä skötlum samkvaemt löggjöf })ess
rikis, er aöstoöar öskar.

Beiöni um aöstoö må aöeins seQa fram, J)egar eigi er haegt
aö gripa til hinna um-beönu aögeröa i eigin riki än vemlegra erfiöleika og aö |3aö
rflci sem beiönina ber fram geli samkvaemt löggjöf sinni veitt sambaerilega
aöstoö, ef \)ad riki, sem aöstoöar er beöiö, fer fram ä slikt.

en i en
kontraherende stat når det gjelder skatter og avgifter som går inn under artikkel
2. I saker om skatt etter artikkel 2 a) foreligger det dog bare en slik plikt
når skatten går inn under en avtale til unngåelse av dobbeUbeskatning med den
kontraherende stal som begjaerer bisland.

Bistanden
kan omfatte tiltak ikke bare överfor skatt-ylere, men også överfor
ar-beidsgivere og andre som har hatt plikt til å holde tilbake skatt ved
ulbelaling av l0nn eller annen ytelse og överfor andre som eller lovgivningen i
den stat som har begjaert bistand, er ans varlig for skall.

Anmodning
om bistand kan bare fremsetles såfremt del begjaerte tiUak ikke kan företas i
egen stat uten ve-sentlige vanskeligheter og såfremt den stat som fremmer
anmodningen etter sin egen lovgivning kan yte tilsvarende bistand på
begjasring fra den stat som anmodningen er rettet tU."

de skatleanspråk, som uppkommit i annan avtalsslutande
stat i enlighet med dess lagstiftning beträffande de skatter och avgifter som
omfattas av artikel 2. I ärenden rörande skatt som avses i artikel 2 a)
föreligger dock sådan skyldighet endast om skatten omfattas av avtal för
undvikande av dubbelbeskattning med den avlalsslutande stat som begär handräckningen.

Handräckning
får avse åtgärd icke blott mot skattskyldig utan även mot arbetsgivare och
annan, som har varit skyldig att innehålla skatt vid utbetalning av lön eller
annan förmån, och mot annan som enligt lagstiftningen i den stat som begär
handräckningen är ansvarig för skatt.

Framställning om handräckning får göras endast om den
begärda åtgärden icke kan vidtas i den egna staten utan väsentliga svårigheter
och om den stat som gör framställningen enligt sin egen lagstiftning kan på begäran
av den stat till vilken framställningen riktats verkställa motsvarande handräckning."

4 gr.

12. gr. samningsins oröist svo:

12. gr.

Basrt sQörnvald i aöildarriki skal, aö svo miklu leyti,
sem unnl er ä grund-velli samanburöargagna eöa samsvarandi upplysinga, svo
fljötl sem veröa mä eftir hver äramöt og än sérstakrar

Artikkel
4

Artikkel 12 i avtalen fär f0lgende endrede ordlyd:

"Artikkel 12

Den kompetente myndighet i de kontraherende stater skal i
den utstrekning del kan skje på gmnnlag av tilgjenge-lige kontrolloppgaver
eller tilsvarende opplysninger, snarest mulig etter utgången

Artikel
4

Artikel 12 i avtalet erhåller följande ändrade lydelse:

"Artikel 12

Behörig myndighet i avtalsslutande stat skall, i den mån
det kan ske på gmndval av tillgängliga kontrolluppgifter eller motsvarande uppgifter,
snarast möjligt efter utgången av varje kålen-

efter udl0bet af hvert kalenderår, uden sasrlig anmodning,
tilsfille den kompetente myndighed i enhver af de andre kontraherende stater
opiysninger vedr0rende i denne stat bosatte fysiske personer eller dér
hjemme-h0rende juridiske personer for så vidt angår

a)
udlodninger fra
aktie-selskaber og lignende juridiske personer,

b)
renter af
obligationer og lignende vasrdipapirer,

c)
tilgodehavender
hos banker, sparekasser og lignende institutioner samt renter af sådanne
tilgodehavender,

d) besiddelse af fast ejen-

dom,

e) royalties og andre peri

odisk belalbare afgifler for

udnyttelse af ophavsret, pa

tent, m0nsler, varemEerke el

ler anden sådan reltighed el

ler ejendom,

f) l0nninger, honorarer,

pensioner og livrenter,

g) skades-,
forsikrings- og

anden sådan erstatning, som

er oppebåret i förbindelse

med naeringsvirksomhed

samt

h) andre indkomster eller aktiver, i del omfång
over-enskomst herom treeffes i henhold til artikel 20.

Den kompetente myndighed i en kontraherende stat skal
virke for at opiysninger, som fremkommer ved en unders0gelse i denne stat i en
sag vedr0rende be-skatning, og som kan antages at vedr0re en sådan (tilsvarende)
sag i en anden kontraherende stat, snaresl frem-sendes til den kompetente
myndighed i denne anden stat.

den päättymisen jälkeen, il-man eri esityslä, toimittaa
kunkin muun sopimusvaltion asianomaiselle viranomai-selle mainitussa valliossa
asuvia luonnollisia henkilöitä ja siellä kotipaikan omaavia oikeushenkilöitä
tarkoittavat tiedot, jotka koskeval:

a)
osakeyhtiöiden
ja muiden sellaisten oikeushenki-löiden jakamaa voitloa,

b)
obligaatioiden
ja muiden sellaisten arvopaperei-den korkoja,

c)
pankeilta,
säästöpan-keilta ja muilta sellaisilta lai-toksilta olevia saamisia sekä
tällaisten saamisten korkoja,

d) kiinteän omaisuuden

omislusta,

e) rojallia tai muuta, teki-

jänoikeuden, patenlin, mal-

lin, lavaramerkin tai muun

seUaisen oikeuden lai omai

suuden käytöstä toistuvasli

suoritettavaa maksua,

O palkkoja, palkkioila, eläkkeilä ja elinkorkoja,

g) elinkeinotoiminnan yh-teydessä saatua vahingon-, vakuutus-ja
muuta sellaista korvausta, sekä

h) muita tuloja tai varoja, mikäli tästä on sovittu 20
ar-fiklan mukaisesti.

Sopimusvaltion asian-omaisen viranomaisen on toimittava
siten, etlä tiedot, jotka övat tulleet esiin tässä valliossa suoritellavassa
sel-vityksessä veroa koskevassa asiassa ja joiden voidaan oleltaa koskevan
tällaisla asiaa toisessa sopimusval-fiossa, mahdollisimman pian luovutetaan
tämän loisen vallion asianomaiselle viran-omaiselle.

derår, ulan särskild framställning, tiUställa behörig myndighet
i envar av de andra avtalsslutande staterna upplysningar avseende i denna
stat bosatta fysiska personer eller där hemmahörande juridiska personer
belräffande:

a)
utdelningar
från aktiebolag och liknande juridiska personer,

b)
räntor på
obligationer och andra sådana värdepapper,

c)
tillgodohavanden
hos banker, sparbanker och liknande inrättningar samt räntor på sådana
tillgodohavanden,

d) innehav av fast egen

dom,

e) royalty och annan pe

riodiskt utgående avgift för

UtnytQande av upphovsrätt,

patent, mönster, vammärke

eller annan sådan rättighet

eller egendom,

f) löner, arvoden, pen

sioner och livräntor,

g) skade-, försäkrings-

och annan sådan ersättning

som erhåUits i samband med

näringsverksamhet, samt

h) andra inkomster eller tillgångar, i den mån överenskommelse
träffals därom enligt artikel 20.

Behörig myndighet i avlalsslutande stat skall verka för
att uppgifter, som framkommit vid utredning i denna stat i ärende angående
skatt och som kan antas beröra sådant ärende i annan avlalsslutande stat,
snarast överlämnas lill den behöriga myndigheten i denna andra stat.

beiöni, afhenda baem sQörn-valdi i hverju hinna aöildarrikjanna
upplysingar unfi J5å menn, sem biisetlir em i jsessu riki, eöa lögpersönur, sem
J)ar eiga heimili, varöandi

a)
arögreiöslur
frä hlula-félögum og hliöstaeöum, lög-persönum,

b)
vexli af
skuldabréfum og öörum slikum veröbréf-um,

c)
innstaäöur i
bönkum, sparisjööum og hliöstaeöum slofnunum, svo og vexli af slikum
innslffiöum,

d) eignarhald ä fasleign,

e) hvers konar Jjöknanir

og timabilsgreiöslur fyrir

notkun ä höfundarrétti,

einkaleyfi, munstri, vöru-

merki eöa öömm slikum rét-

findum eöa eignum,

O vinnulaun, starfslaun, elli- og eflirlaun og lifeyri,

g) skaöabaetur, irygginga-baetur og aörar slikar baetur,
sem fengist hafa i sambandi viö atvinnurekstur, svo og

h) aörar tekjur eöa eignir, aö svo miklu leyti, sem
sam-komulag veröur um skv. 20. gr.

Baem sQörnvaldi i aöildarriki ber aö sluöla aö \)vi aö
upplysingar, er fram koma viö rannsöknir i \>vi riki i mälefnum, er varöa
skatt og sem aetla mä aö varöi slik mälefni i ööm aödildarriki, séu än tafar
veittar baemm sQörnvöldum i siöarnefnda rikinu.

av hvert kalenderår, uten spesiell anmodning, over-sende
den kompetente myndighet i hver av de andre kontraherende stater opplysninger
om fysiske personer som er bosatt der, eller om juridiske personer som er
hjemmeh0rende der, for så vidt angår

a)
utdelinger fra
aksjesel-skaper og lignende juridiske personer,

b)
renter av
obligasjoner og andre lignende verdipa-pirer,

c)
tilgodehavender i banker, sparebanker og lignende
institusjoner, samt renter på slike tilgodehavender,

d) eie av fast eiendom,

e) royalty og annen peri

odisk utgående avgift for ut-

nyllelsen av opphavsrett, pa

tent, m0nsler, varemerke el

ler annen slik retlighet eller

eiendom,

f) l0nn, honorarer, pen-

sjoner og livrenter,

g) skade-, forsikrings- og

annen lignende erstatning

som er oppebåret i samband

med naeringsvirksomhet

samt

h) andre inntekter eller aktiva i den utstrekning det er
truffet avtale om det i henhold til artikkel 20.

Den kompetente myndighet i en kontraherende stat skal
s0rge for at opplysninger, som er fremkommet ved behandlingen av en skattesak
i denne stat og som kan antas å ber0re skattleggingen i en annen kontraherende
stat, snarest mulig over-sendes den kompetente myndighet i denne stat.

derår, utan särskild framställning, tillställa behörig
myndighet i envar av de andra avtalsslutande staterna upplysningar avseende i
denna stat bosatta fysiska personer eller där hemmahörande juridiska personer
beträffande:

a)
utdelningar
från aktiebolag och liknande juridiska personer,

b)
räntor på
obligationer och andra sädana värdepapper,

c)
tillgodohavanden
hos banker, sparbanker och liknande inrättningar samt räntor pä sådana
tillgodohavanden,

d) innehav av fasl egen

dom,

e) royalty och annan pe

riodiskt utgående avgift för

UtnytQande av upphovsrätt,

patent, mönster, varumärke

eller annan sådan rättighet

eller egendom,

f) löner, arvoden, pen

sioner och livräntor,

g) skade-, försäkrings-

och annan sädan ersättning

som erhållits i samband med

näringsverksamhet, samt

h) andra inkomster eller tillgångar, i den mån överenskommelse
träffals därom enligt artikel 20.

Behörig myndighet i avtalsslutande stat skall verka för
att uppgifter, som framkommit vid utredning i denna stat i ärende angående
skatt och som kan antas beröra sådant ärende i annan avlalsslutande stat,
snarast överlämnas till den behöriga myndigheten i denna andra stat.

Såfremt det i den stat, som har modlaget oplysningerne,
viser sig, al oplysningerne ikke er i overensslemmelse med de virkelige
forhold, skal den kompetente myndighed i denne stat på pas-sende made
underrette den kompetente myndighed i den stal, som har afgivel oplysningerne,
om forholdet.

I
tilfaelde, hvor en i en af de kontraherende stater bo-sat person er afgåel ved
d0-den og har efterladt sig fast ejendom i en anden af de kontraherende stater
eller aktiver anbragt i en virk-somhed dér, skal den kompetente myndighed i
den f0rst-naevnte stat, så snart kend-skab til forholdet er erhver-vet,
underrette den kompetente myndighed i den anden stal herom."

Jos siinä valliossa, joka on vastaanottanut tiedot, käy
selviUe, ellä fiedot eivät vas-taa todellisia olosuhteita, on tämän vallion
asianomaisen viranomaisen sopivalla tavalla ilmoitettava asiasta sen valtion
asianomaiselle viran-omaiselle, joka on fiedot an-lanut.

Milloin sopimusvalfiossa asuva henkilö on kuollut ja
häneltä on jäänyt toisessa sopimusvalfiossa olevaa kiin-teää omaisuutta tai
siellä ole-vaan liikkeeseen sijoitettuja varoja, on ensiksi mainilun valtion
asianomaisen viranomaisen, niin pian kuin asiasta on saatu tieto, ilmoitettava
tästä toisen valfion asianomaiselle viranomai-selle."

Om det i den stat som mottagit upplysningarna framkommer,
alt upplysningarna icke motsvarar de verkliga förhållandena, skall behörig
myndighet i denna stal på lämpligt sätt underrätta den behöriga myndigheten i
den stat, som lämnat upplysningarna, om förhållandet.

Då person bosalt i en av de avlalsslutande staterna avlidit
och efterlämnat fast egendom i annan avlalsslutande stat eller fillgångar
nedlagda i rörelse där, skall behörig myndighet i förstnämnda stat, så snart
kännedom vunnits om förhållandel, underrätta behörig myndighet i den andra
staten därom."

Artikel 5

Artikel 14 i aftalen får f0l-gende aendrede ordlyd:

"Artikel 14

Er en skattepligtig eller en anden person, som omfattes af
artikel 3, stk. 2, afgåel ved d0den, må inddrivelse ikke ske med bel0b, som
överstiger vaerdien af aktiverne i d0dsboel. Er boet skiftet, må hos arvinger
eller andre, som har erhvervet aktiver på grund af d0dsfaldet, ikke ind-drives
mere, end hvad der modsvarer vaerdien af aktiverne på lidspunktet for
er-hvervelsen."

5
artikla

Sopimuksen 14 artikla muutetaan näin kuuluvaksi:

"14 artikla

Jos verovelvollinen tai muu 3 arfiklan 2 kappaleessa
tarkoitetlu henkilö on kuollut, ei saada periä enempää kuin määrä, joka vastaa
kuo-linpesän varojen arvoa. Jos pesä on jaettu, ei perilliseltä tai muulta
kuolemantapauk-sen johdosla omaisuutta saaneelta henkilöitä saada periä enempää
kuin määrä, joka vastaa omaisuuden arvoa sen saantihetkellä."

Artikel
5

Artikel 14 i avtalet erhåUer följande ändrade lydelse:

"Artikel 14

Har skatlskyldig eller annan som avses i arfikel 3 andra
stycket avlidit, får indrivning ej ske med belopp överstigande värdet av
tillgångarna i dödsboet. År boet skiftat, får av arvinge eller annan som
förvärvat egendom på grund av dödsfallet icke indrivas mer än som motsvarar
värdet av egendomen vid fiden för förvärvet."

Artikel
6

I aftalen indf0jes efter artikel 17 en ny artikel 17 A
med f0lgende överskrift og ordlyd:

6
artikla

Sopimukseen lisätään 17 artiklan jälkeen näin kuuluva 17 A
arfikla, jolla on seu-raava otsikko:

Artikel
6

I avtalet införes efter artikel 17 en artikel 17 A med
följande mbrik och lydelse:

Ef fram
kemur i fvi riki sem fengiö hefir upp-lysingarnar, aö jsaer séu ekki
sannleikanum samkvaemar, skal baärt sQörnvald i |3essu riki skyra baem
sQörnvaldi i \)vi rfki, sem upplysingarnar gaf, a viöeigandi häll frä
aöstaeöum.

Hvis det i
den stat som har motlatt opplysninger viser seg at opplysningene ikke tilsvarer
de faktiske forhold, skal den kompetente myndighet i denne stal på pas-sende
mäle underrette den kompetente myndighet i den stat som har gitt opplysninger
om forholdet.

Om det i
den stat som mottagit upplysningarna framkommer, att upplysningarna icke
motsvarar de verkliga förhållandena, skall behörig myndighet i denna stat på
lämpligt sätt underrätta den behöriga myndigheten i den stal, som lämnat
upplysningarna, om förhållandet.

Pegar
maöur, biisettur i einu aödildarrikjanna, hefir andast og läliö eftir sig fasleign
1 ööm aödildarriki eöa eignir i alvinnurekslri Jjar, skal baert sQörnvald i
fyrr-nefnda rikinu, strax og pad hefir fengiö vilneskju um mälavexti, tilkynna
pad baem sQörnvaldi i siöarnefnda rikinu.

När en
person som er bosalt i en av de kontraherende stater er avgått ved d0den og
har etterlatt seg fast eiendom i en annen kontraherende stat eller midler som
er plas-sert i en virksomhet der, skal den kompetente myndighet i f0rstnevnte
stat underrette den kompetente myndighet i den annen stal om delte så snart den
har fått kjennskap til forholdet."

Dä person
bosatt i en av de avtalsslutande staterna avlidit och efterlämnat fast egendom
i annan avlalsslutande stat eller tillgångar nedlagda i rörelse där, skall
behörig myndighet i förstnämnda stat, så snart kännedom vunnits om
förhållandet, underrätta behörig myndighet i den andra staten därom."

5. gr.

14. gr. samningsins oröist svo:

14. gr.

Hafi hinn skallskyldi eöa annar, sem um getur i 2. mgr. 3.
gr., lätist, mä eigi inn-heimta haerri Qärhaeö en eignum dänarbusins nemur.
Hafi bui veriö skipt, mä eigi inn-heimta hjä erfingjum eöa öörum, sem fengiö
hafa ein-hverjar eignir vegna andlät-sins, haerri Qärhaeö en sem svarar til
verömaetis eignarinnar ä jeim tima, sem Jjessi aöUi fékk håna.

Artikkel
5

Artikkel 14 i avtalen får f0lgende endrede ordlyd:

"Artikkel 14

Har skatlyleren eller andre som er nevnt i artikkel 3,
an-net ledd, avgått ved d0den, skal man ikke drive inn bel0p som överstiger
verdien av aktiva i d0dsboet. Er boel skiftet, kan man ikke inn-fordre st0rre
bel0p hos ar-ving eller en annen som har ervervet formue på grunn av
d0dsfallet, enn det som svarer til verdien av aktiva på det tidspunktet
ervervet fant sted."

Artikel
5

Artikel 14 i avtalet erhåller följande ändrade lydelse:

"Artikel 14

Har skatlskyldig eller annan som avses i artikel 3 andra
stycket avlidit, får indrivning ej ske med belopp överstigande värdet av
tillgångarna i dödsboet. Är boet skiftat, får av arvinge eller annan som
förvärvat egendom på grund av dödsfallet icke indrivas mer än som motsvarar
värdet av egendomen vid tiden för förvärvet."

6. gr.

k eftir 17. gr. samningsins baelisl viö ny grein 17 A, meö
eftirfarandi yfirskrift og oröist svo:

Artikkel
6

Etter artikkel 17 innf0res det i avtalen en artikkel 17 A
med f0lgende överskrift og ordlyd:

Artikel
6

1 avtalet införes efter artikel 17 en artikel 17 A med
följande rubrik och lydelse:

"Sikkerhedsstillelse for be-taling af skattekrav.

Artikel 17 A.

Sikkerhedsstillelse for be-taling af skattekrav i henhold
til denne aftale skal ske i overensslemmelse med gael-dende lovgivning eUer
administrativ praksis i den stal, hos hvilken sikkerhedsstillelse begaeres.
Sådan sikker-hedssfillelse kan ske selv om fordringen ikke er faslsat.

Såfremt el
skattekrav helt eller delvis bortfalder, efter at foranstaltninger med henblik
på sikkerhedsstillelse i henhold fil denne aftale er tmffet, skal de kompetente
myndigheter i den stat, som har fremsal begaer-ingen, snarest muligt an-melde
det indtmfne til den kompetente myndighed i den anden stat.

Bestemmelserne
i artik-lerne 13-17 skal i del omfång, det er muligt, finde an-vendelse også
for så vidt angår sikkerhedsstillelse for be-taling af skattekrav i henhold
fil denne aftale."

'' Verosaamisen maksamisen turvaaminen

17 A artikla

Tämän sopimuksen mu-kainen verosaamisen maksamisen
turvaaminen tapahtuu sen valtion lainsäädännön tai haUintokäylännön mukaan,
jolta lurvaamista on pyy-delly. Tällainen turvaaminen voi tapahtua, vaikka saamisia
ei ole vahvistettu.

Jos verosaaminen lakkaa kokonaan tai osaksi sen jälkeen
kun tämän sopimuksen mukaiseen turvaamistoimen-pileeseen on ryhdytly, on
esityksen tehneen valtion asianomaisen viranomaisen mahdollisimman pian ilmoitettava
tapahtumasta loisen valtion asianomaiselle viran-omaiselle.

Mitä 13 — 17 artiklassa on määrätly, koskee soveltuvin
osin myös tämän sopimuksen mukaan tapahtuvaa verosaamisen maksamisen lurvaamista."

"Säkerställande av betalning för fordran på
skatt

Artikel 17 A

Säkerställande av betalning för fordran på skatt enligt
detta avtal skall ske enligt lagstiftning eller administrativ praxis i den
stal hos vilken säkerställande begärts. Sådant säkerställande kan ske även om
fordran inte är fastställd.

Bortfaller fordran på skatt helt eller delvis sedan åtgärd
för säkerställande enligt detla avtal vidtagits, skall den behöriga
myndigheten i den stat som gjort framställningen snarast möjligt anmäla det
inträffade till den behöriga myndigheten i den andra staten.

Bestämmelserna i artiklarna 13-17 skall i tillämpliga
delar gälla även beträffande säkerställande av betalning för fordran på skatt
enligt detta avtal."

Artikel
7

Artikel 20 i aftalen får f0l-gende aendrede ordlyd:

"Artikel 20

De kompetente myndigheder i de kontraherende stater kan
indgä yderligere overenskomsl for at gennem-f0re bestemmelserne i denne aftale.
De kan sserligt indgä overenskomsl om udveksling af opiysninger i henhold til
artikel 12 h) om mindstebe-l0b, som anmodning om inddrivelse skal angå, om bistand
vedr0rende skatter og afgifler i henhold til artikel 2

7 artikla

Sopimuksen 20 artikla muutetaan näin kuuluvaksi:

"20 artikla

Sopimusvaltioiden asian-omaisel viranomaisel voivat tehdä
läydentäviä sopimuk-sia tämän sopimuksen mää-räyslen toteuttamiseksi.
Eri-lyisesti ne voivat sopia tietojen vaihdosta 12 artiklan h) kohdan mukaan,
vähimmäis-määrästä, jota perimistä koskeva esitys saa tarkoittaa, veroja ja
maksuja koskevasta virka-avusta 2 artiklan c), d), e) ja O kohdan mukaan ja

Artikel
7

Artikel 20 i avtalet erhåller följande ändrade lydelse:

"Artikel 20

De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna
kan träffa ytterligare överenskommelse för att genomföra bestämmelserna i
detta avtal. De kan särskilt överenskomma om utbyte av upplysningar enligt
artikel 12 h), om minsta belopp, som framställning om indrivning får avse, om
handräckning beträffande skatter och avgifter enligt artikel 2 c), d), e)

Rådstafanir
td tryggingar greiöslu å skaltkröfum

17. gr. A

Räöslafanir
til tryggingar greiöslu ä skaltkröfum samkvaemt samningi |5essum skulu geröar
i samraemi viö löggjöf eöa sQörnsysluvenju f \)v\ riki, |)ar sem
tryggingar-räöstafanna er öskaö. Slikar tryggingarräöslafanir gela fariö fram,
\)ö Qärhaeö kröf-unnar sé ekki äkveöin.

Falli skatlkrafa niöur aö öllu eöa nokkm leyti, eftir aö
aögeröir til tryggingar kröf-unni samkvaemt Jjessum samningi hafa veriö geröar,
skal baert sQörnvald i Jjvi riki, sem beiönina bar fram, tilkynna t)aö baem
sQörnvaldi i hinu rikinu, svo fljötl sem auöiö er.

"Sikring
av skattekrav

Artikkd 17 A

Sikring av
skattekrav etter denne avtale skal skje i overensslemmelse med lovgivningen
eller administrativ praksis i den stat hvor sikring begjaeres iverksatt. Slik
sikring kan skje selv om kravet ikke er fastsatt.

Bortfaller skattekravet hell eller delvis etter at sikring
etter denne avtale er satt i verk, skal den kompetente myndighet i den stat som
har fremsatt anmodningen snarest mulig gi underretning til den kompetente
myndighet i den annen stat.

"Säkerställande
av betalning för fordran på skatt

Artikel 17 A

Säkerställande av betalning för fordran på skatt enligt
delta avtal skall ske enligt lagstiftning eller administrativ praxis i den
stat hos vilken säkerställande begärts. Sådant säkerställande kan ske även om
fordran inte är fastställd.

Bortfaller fordran på skatt helt eller delvis sedan åtgärd
för säkerställande enligt detla avtal vidtagits, skall den behöriga
myndigheten i den stat som gjort framställningen snarast möjligt anmäla del
inträffade till den behöriga myndigheten i den andra staten.

Åkvaeöi
13.-17. gr. skulu å sama häll gilda, eftir pvi sem viö getur ätt, um räöslafanir
til tryggingar greiöslu ä skattkröfu samkvaemt Jdcss- um samningi.

Bestemmelsene
i artiklene 13-17 får så långt de passer også anvendelse når det gjelder
sikring av skattekrav etter denne avtale."

Bestämmelserna
i artiklarna 13-17 skall i tillämpliga delar gälla även beträffande
säkerställande av betalning för fordran på skatt enligt detla avtal."

7. gr.

20. gr. samningsins oröist svo:

20. gr.

Baer sQörnvöld i aöild-arrikjunum geta gert meö sér
ilariegra samkomulag um framkvaemd äkvaeöa fjessa samnings. Pau geta einkum
gert meö sér samkomulag um skipti ä upplysingum samkvaemt 12. gr. h), um
läg-marksQärhaeöir, sem aeskja mä innheimtu ä, um aöstoö varöandi skatta og
gjöld samkvaemt 2. gr. c), d) og e) og um afdrätl skatta i

Artikkel
7

Artikkel 20 i avtalen får f0lgende endrede ordlyd:

"Arfikkel 20

De kompetente myndigheter i de kontraherende stater kan
inngå ytterligere overenskomsl for ä gjennomf0re bestemmelsene i denne avtale.
De kan ssrskilt inngå avtale om utveksling av opplysninger i henhold til artikkel
12 h), om minstebel0p for anmodning om inndriving, om bistand vedr0rende skatter
og avgifter etter arfikkel 2 c), d), e) og f) og om opp-

Artiket
7

Artikel 20 i avtalet erhåller följande ändrade lydelse:

"Artikel 20

De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna
kan träffa ytterligare överenskommelse för att genomföra bestämmelserna i
detta avtal. De kan särskilt överenskomma om utbyte av upplysningar enligt
artikel 12 h), om minsta belopp, som framställning om indrivning får avse, om
handräckning beträffande skatter och avgifter enligt artikel 2 c), d), e)

c), d), e) og f), og om op-kraevning af skat i saerlige
tilfaelde, f. eks. vedr0rende så-kaldte graensegaengere, eller om regler for
forskudsskatte-Iraek med henblik på at undgå, at forskudsskat traekkes i mere
end en stal, samt ved-r0rende renter, s0gsmålsom-kostninger, b0der og andre
lignende bel0b, som på-laegges i förbindelse med be-skalning eller inddrivelse,
om fastsaetlelse af kurs for omregning af bel0b, som skal inddrives, samt om
afregning af inddrevne bel0b.

Såfremt vanskeligheder eller tvivlssp0rgsmål opslår mellem
to eller flere af de kontraherende stater vedr0-rende fortolkning eller anvendelse
af denne aftale, skal de kompetente myndigheder i disse stater forhandle med
henblik på at l0se sp0rgsmå-let gennem saerlig overenskomsl. Resultatet af
sådanne forhandlinger skal snarest meddeles de kompetente myndigheter i de
0vrige kon traherende stater.

Såfremt den kompetente myndighed i en af de kontraherende
stater finder, at forhandlinger vedr0rende sp0rgsmål om fortolkning eller
anvendelse af denne aftale b0r ske mellem de kompetente myndigheder i
samt-lige de kontraherende stater, skal sådanne forhandlinger finde sted på
begaering af denne stat."

veron kannosla eräissä ta-pauksissa, esim. ns.
rajankä-vijöiden osalta, tai määräyk-sislä sen välttämiseksi, etlä veron
ennakkoa suoriletaan useammassa kuin yhdessä valliossa, sekä koroista,
oi-keudenkäyntikuluisla, uhka-sakoista ja muista sellaisisla, verotuksen tai
perimisen yh-leydessä menevislä mak-suista, periltäviä määriä muunneltaessa
sovellettavan kurssin vahvistamisesla sekä perittyjen määrien tilitlämi-sestä.

Jos kahden lai useamman sopimusvaltion välillä syntyy
vaikeuksia tai epälieloisuulla tämän sopimuksen tulkin-nasla tai
soveltamisesta, näi-den vallioiden asianomaisten viranomaisten on neuvotel-tava
keskenään kysymysten ratkaisemiseksi erityisin so-pimuksin. Neuvollelujen
tu-lokset on mahdollisimman pian annetlava tiedoksi muiden sopimusvaltioiden
asian-omaisille viranomaisille.

Jos sopimusvaltion asian-omainen viranomainen kat-soo,
etta kaikkien sopimusvaltioiden asianomaisten viranomaisten on neuvoteltava
keskenään tämän sopimuksen tulkinnasta lai soveltamisesta, neuvottelut on
käy-lävä tämän valtion pyynnöstä."

och f) och om uppbörd av skatt i vissa fall, t. ex. i
fråga om s.k. gränsgångare, eller om regler för att undvika att preliminär
skatt uttages i mer än en stat, samt beträffande räntor, rättegångskostnader,
viten och andra liknande belopp, som utgår i samband med beskattning eller indrivning,
om fastställande av kurs för omräkning av belopp, som skall indrivas, samt om
redovisning av indrivna belopp.

Om svårigheter eller tvivelsmäl uppkommer mellan två
eller flera av de avlalsslutande staterna rörande tolkning eller tillämpning
av detta avtal, skall de behöriga myndigheterna i dessa stater överlägga för
att söka lösa frågan genom särskild överenskommelse. Resultatet av sådana
överläggningar skall snarast delges behöriga myndigheter i övriga avtalsslutande
stater.

Finner behörig myndighet i en av de avtalsslutande staterna
att överläggningar i fråga om tolkning eller fillämpning av detta avtal bör
ske mellan de behöriga myndigheterna i samtliga avlalsslutande stater, skall
sådana överläggningar äga rum på begäran av denna stat."

Artikel
8

Denne tillaegsaftale traeder i kraft tredive dage efter
den dag, da samtlige kontraherende stater har meddelt det svenske
udenrigsdeparte-menl, at de foranstaltninger.

8
artikla

Tämä lisäsopimus tulee voimaan kolmantenakym-menenlenä
päivänä siitä päi-väslä, jona kaikki sopimusvaltiot oval ilmoittaneet
Ruotsin ulkoasiaindeparte-

Artikel
8

Delta tUläggsavtal träder i kraft trettio dagar efter den
dag då samtliga avlalsslutande stater meddelat det svenska utrikesdepartementet
att de åtgärder som krävs

sérstökum
lilvikum, t. d.

vegna jjeirra, sem saekja

vinnu yfir landamaeri, eöa um

reglur til aö foröast aö

staögreiöslusköltum sé

haldiö
eftir i fleiri en einu riki, ennfremur um vexti, mälskostnaö, féviti og aörar
t)ess hällar greiöslur, sem ä eru lagöar viö skaltaålagn-ingu eöa innheimtu, um
ä-kvöröun ä gengi viö umreikn-ing ä Qärhaeöum, sem inn-heimta ä, svo og um
reikn-ingsskil ä innheimtu fé.

kreving av
skatt i visse lilfelle, f. eks. vedr0rende så-kalle grensegjengere, eller om
regler for å unngå at forskudd på skatt kreves i mer enn en stat, saml
vedr0rende renter, rettergangsomkost-ninger, b0ter og andre lignende bel0p som
utskrives i samband med beskatning eller inndriving, om fastselling av kurs
for omregning av be-l0p som skal inndrives, saml om avregning av bel0p som er
drevet inn.

och f) och
om uppbörd av skatt i vissa fall, t. ex. i fråga om s. k. gränsgångare, eller
om regler för all undvika all preliminär skatt uttages i mer än en stat, samt
beträffande räntor, rättegångskostnader, viten och andra liknande belopp, som
utgår i samband med beskattning eller indrivning, om fastställande av kurs för
omräkning av belopp, som skall indrivas, saml om redovisning av indrivna
belopp.

Komi upp erfiöleikar eöa vafi milli Iveggja eöa fleiri
aöildarrikja um tulkun eöa framkvaemd ä samningi jsess-um, skulu baer sQörnvöld
i jjessum rikjum eiga meö sér viöraeöur til jjess aö reyna aö leysa mäliö meö
sérstöku samkomulagi. Niöurstööur slikra viöraeöna skal tilkynna baerum
sQörnvöldum i öömm aöildarrikjum svo fljötl sem unnl er.

Telji baer sQörnvöld f einu aöildarrikjanna, aö viöraeöur
um tulkun eöa framkvaemd ä samningi jjessum eigi aö fara fram milli baerra
sQörnvalda i öllum aöildarrikjunum, skulu slikar viöraeöur fara fram samkvaemt
ösk jjessa rikis.

Hvis det
oppstår vanskeligheter eller tvilssp0rsmål mellom lo eller flere av de
kontraherende stater om tolkningen eller anvendelsen av denne avtale, skal de
kompetente myndigheter i disse statene forhandle for å fors0ke å l0se
sp0rsmålene gjennom saerskilt avtale. Resultatet av slike forhandlinger skal
snarest meddeles de kompetente myndigheter i de 0vrige kontraherende stater.

Finner den kompetente

myndighet i en av de kontra

herende stater at forhand

linger om sp0rsmål om tolk

ning eller anvendelse av den

ne avtale b0r skje mellom

kompetente myndigheter i

samtlige kontraherende

stater, skal slike forhandlinger finne sted på anmodning
fra denne stat."

Om
svårigheter eller tvivelsmäl uppkommer mellan två eller flera av de avtalsslutande
staterna rörande tolkning eller tillämpning av detla avtal, skall de behöriga
myndigheterna i dessa stater överlägga för att söka lösa frågan genom särskild
överenskommelse. Resultatet av sådana överläggningar skall snarast delges
behöriga myndigheter i övriga avlalsslutande stater.

Finner behörig myndighet i en av de avlalsslutande staterna
alt överläggningar i fråga om tolkning eller tillämpning av detla avtal bör
ske mellan de behöriga myndigheterna i samtliga avlalsslutande stater, skall
sädana överläggningar äga rum på begäran av denna stat."

8. gr

Viöbötarsamningur fiessi öölasl gildi Jjijätiu dögum eftir
J)ann dag, er öll aöildarrikin hafa filkynnl saenska ulanrikisräöuneylinu, aö
uppfylltar hafa veriö |5aer

Artikkel
8

Denne tilleggsavtale Irer i kraft tretti dager etter den
dag da samtlige kontraherende stater har meddelt det svenske
utenriksdeparte-menl at de tiltak som kreves

Artikel
8

Delta tilläggsavtal träder i kraft trettio dagar efter den
dag då samtliga avtalsslutande stater meddelat det svenska utrikesdepartementet
att de åtgärder som

som er n0dvendige for fil-laegsaflalens ikrafttraedelse,
er gennemf0rt. Det svenske udenrigsdepartementet un-derretter de 0vrige kontraherende
stater om modlagel-sen af disse meddelelser.

Efter al denne tUlaegsaftale er trådt i kraft, anvendes
dens bestemmelser på säger, som er indkommet efter ikraftlraedelsen til den kompetente
myndighed i den stal, til hvilken anmodningen er rettet.

menlille lisäsopimuksen voi

maan tulemiseksi vaaditta-

vien toimenpileiden suorilla-

misesta. Ruotsin ulkoasiain-

departementli Umoittaa

muille sopimusvaltioille näi-den ilmoitusten
vaslaanotta-misesla.

Lisäsopimuksen voimaan-tultua sen määräyksiä sovel-lelaan
asioihin, jotka övat voimaantulon jälkeen saa-puneet sen valfion asianomaiselle
viranomaiselle, jolle esilys tehdään.

för att
tilläggsavtalet skall träda i kraft genomförts. Det svenska utrikesdepartementet
underrättar de övriga avtalsslutande staterna om mottagandel av dessa meddelanden.

Sedan tilläggsavtalet har trätt i kraft tillämpas dess bestämmelser
på ärenden som efter ikraftträdandet har inkommit lill den behöriga
myndigheten i den stat fill vilken framställningen riktats.

Artikel
9

Denne fillaegsaftale skal forblive i kraft, så laenge aftalen
er i kraft.

Tillaegsaftalen
skal depo-neres i del svenske udenrigsdepartementet, og bekréef-tede
afskrifler skal af det svenske udenrigsdepartementet lilstilles hver af de
kontraherende staters rege-ringer.

Til bekraeftelse
heraf har undertegnede dertil beh0rigt bemyndigede, undertegnet denne
fillaegsaftale.

Udfaerdiget i Slockholm den

i et
eksemplar på det danske, det finske, det isländske, det norske og det svenske
sprog, idet der på del svenske sprog er udfaerdiget to lekster, en for Finland
og en for Sverige, hvilke samtlige lekster har lige gyl-dighed.

9 artikla

Tämä lisäsopimus on voi-massa niin kauan kuin sopimus on
voimassa.

Se talletelaan Ruotsin ul-koasiaindepartemenltiin ja
Ruotsin ulkoasiaindeparle-menlli toimittaa oikeaksi to-distelut jäljennökset
siitä kunkin sopimusvaltion halli-tukselle.

Tämän vakuudeksi oval al-lekirjoitlaneet, siihen
asian-mukaisesli valtuuletluina, al-lekirjoitlaneet tämän lisäsopimuksen.

Tehly Tukholmassa päivänä

yhtenä
suomen-, islannin-, noQan-, molsin-ja lanskan-kieUsenä kappaleena, jossa
molsinkielellä on kaksi teks-tiä, loinen Suomea ja toinen Ruolsia varten,
kaikkien tekslien ollessa yhtä lodis-tusvoimaiset.

Artikel
9

Detta tilläggsavtal skall förbli i kraft så länge avtalet
är i kraft.

Del skall
vara deponerat i del svenska utrikesdepartementet och bestyrkta avskrifter
skall av det svenska utrikesdepartementet tillställas var och en av de avtalsslutande
staternas regeringar.

Till
bekräftelse härav har undertecknade, därtill vederbörligen bemyndigade, undertecknat
detta tilläggsavtal.

Som skedde
i Slockholm den

i ett
exemplar på finska, danska, isländska, norska och svenska språken, varvid på
svenska språket utfärdades två texter, en för Finland och en för Sverige,
vilka samtliga texter har lika vitsord.

kröfur,
sem geröar em til gildistöku viöbötarsamnings })essa. Saenska
utanrfkis-räöuneytiö tilkynnir hinum aöildarrikjunum möttöku tessara
tilkynninga.

for
tilleggsavtalens ikrafltre-delse er gjennomf0rt. Det svenske
utenriksdeparte-ment meddeler de 0vrige kontraherende stater om motlagelsen av
disse mel-dinger.

krävs för
all filläggsavlalel skall träda i kraft genomförts. Det svenska utrikesdepartementet
underrättar de övriga avlalsslutande staterna om mottagandet av dessa
meddelanden.

Pegar
viöbötarsamningur jjessi hefur tekiö gildi, skal äkvaeöum hans beitl um mäl,
sem borisl hafa eftir gildistökuna til viökomandi sQörnvalds i |dvi riki, sem beiöni er beint til.

Etter at
lilleggsavtalen er trådt i kraft, skal dens bestemmelser få anvendelse på
saker som etter ikrafttredel-sen er kommet inn til den kompetente myndighet i
den stat som anmodningen er rettet til.

Sedan
tilläggsavtalet har trätt i kraft tillämpas dess bestämmelser på ärenden som
efter ikraftträdandet har inkommit till den behöriga myndigheten i den stal
till vilken framställningen riktats.

9. gr.

Viöbötarsamningur jjessi gildir meöan samningurinn gildir.

Viöbötarsamningurinn
skal varöveitlur i ssenska ulanrikisräöuneylinu og skal \>ad senda
rikissQörn hvers aöildarrikis staöfesl endurrit.

Til staöfestingar Jsessu hafa undirrilaöir fuUtruar, sem
til {jess hafa fullgill umboö, ritaö undir JDennan viöbölarsamning.

Gert I Stokkhölmi hinn

1 einu eintaki ä hverju Jjessara måla: islensku, dönsku,
finnsku, norsku og saensku og em saensku textarnir tveir, annar fyrir Finnland
og hinn fyrir Svifyöö og skulu allir textar jafngildir.

Artikkel
9

Denne filleggsavtale skal vaere i kraft så lenge avtalen
er i kraft.

Den skal vaere deponert i del svenske utenriksdeparte-ment
som vil oversende be-kreftede avskrifter til hver av de kontraherende staters
re-gjeringer.

Til bekreflelse av detle har undertegnede, som er
beh0-rigbemyndigel, undertegnet denne filleggsavtale.

Utferdiget i Stockholm den

i et
eksemplar på norsk, dansk, finsk, isländsk og svensk, hvorav det på svensk er
utferdiget i to lekster, en for Finland og en for Sverige, slik at samtlige
lekster har samme gyldighel.

Artikel 9

Detta tilläggsavtal skall förbli i kraft sä länge avtalet
är i kraft.

Del skall vara deponerat i det svenska utrikesdepartementet
och bestyrkta avskrifter skall av det svenska utrikesdepartementet tillställas
var och en av de avlalsslutande staternas regeringar.

Till bekräftelse härav har undertecknade, därtill vederbörligen
bemyndigade, undertecknat detta tilläggsavtal.

Som skedde
i Stockholm den

i ett
exemplar på svenska, danska, finska, isländska och norska språken, varvid på
svenska språket utfärdades två texter, en för Sverige och en för Finland, vilka
samtliga texter har lika vitsord.

Prop. 1981/82:73 36

Bilaga
2 Överenskommelse om uppbörd av skatt

För
alt genomföra avtalet den 9 november 1972 mellan Sverige, Danmark, Finland,
Island och Norge om handräckning i skatteärenden har följande överenskommelse
enligt artikel 20 träffats:

1 När
person med hemvist i avtalsslutande stat (hemviststaten) har in

komst av arbete vilket under en eller flera tidrymder utföres i annan

avtalsslutande stat eller på dess kontinenlalsockel (arbetsstaten) och hem

viststaten finner att arbetet sammanlagt inte kommer att överstiga 183

dagar under kalenderåret i fråga, samt att ersättningen betalas av eller pä

uppdrag av arbetsgivare med hemvist i denna stat, skall preliminär skatt

erläggas till hemviststaten. Skattemyndighet i arbetsstaten skall i sådant

fall inte kräva preliminär skatt, förutsatt att det genom skriftligt meddelan

de från skattemyndighet i hemviststaten visas att avdrag för preliminär

skatt sker där. Om arbetsstaten godtar hemviststatens bedömning enligt

första meningen, kan arbetsstaten underiåta att kräva preliminär skatt,

även om meddelande enligt andra meningen inte lämnats. Om avdrag för

preliminär skatt ej längre verkställs i hemvislstaten, skall skaltemyndighe

ten där så snart den fått kännedom om detta underrätta skattemyndigheten

i arbetsstaten.

Bestämmelserna
i första stycket tillämpas inte om skattemyndighet i hemvislstaten finner att
utgiven ersättning härrör från fast driftställe eller stadigvarande anordning i
arbetsstaten.

2
Betalas ersättning som avses i
punkt I av eller på uppdrag av arbetsgivare som varken har hemvist i
arbetsstaten eller i arbetstagarens hemviststat, får preliminär skall krävas i
arbetsstaten. Skattemyndighet i hemviststaten skall i sådant fall avstå frän
att kräva avdrag för preliminär skatt efter det underrättelse erhåUits från
skattemyndigheten i arbetsstaten att preliminär skall erläggs eller kommer att
erläggas där.

3
Finner skatiemyndigheten i
arbetsstaten att fråga är om uthyrning av arbetskraft, kan preliminär skatt
uttagas där. Arbetstagare som avses i punkt I skall anses uthyrd när han av
någon (uthyrare) ställs till förfogande för alt utföra arbete i annans
verksamhet i arbetsstaten (uppdragsgivare) och uthyraren inte har ansvar eller
står risken för arbetsresultatet.

Vid
bedömningen av frågan om en arbetstagare skall anses uthyrd, skall göras en
samlad bedömning varvid särskilt beaktas om

a)
den övergripande
arbetsledningen åvilar uppdragsgivaren,

b)
arbetet utförs på en
arbetsplats som disponeras av uppdragsgivaren och för vilken han har ansvar,

c)
ersättningen till uthyraren
beräknas efter den tid som gått åt eller med ledning av annat samband mellan
ersättningen och den lön arbetslagaren får.

Prop. 1981/82:73 37

d) största
delen av arbetsredskap och material ställs till förfogande av

uppdragsgivaren, och

e) uthyraren
inte ensidigt bestämmer antalet arbetstagare och de kvalifi

kationer dessa skall ha.

Skaltemyndigheten i
arbetsstaten skall underrätta skattemyndigheten i hemviststaten om att preliminär
skatt betalas i arbetsstaten. Har sådan underrättelse erhållits skall
hemvislstaten inte kräva preliminär skatt på inkomsten.

4 Om
skattemyndigheten i en avlalsslutande stal, vilken enligt bestäm

melserna ovan skall avstå från att kräva preliminär skatt, inte godtar beslut

fattat av skattemyndighet i annan avtalsslutande stat, skall frågan lösas

genom ömsesidig överenskommelse mellan de behöriga myndigheterna i

dessa avlalsslutande stater.

Om
de behöriga myndigheterna inte enas om annal, skall, till dess frågan är
avgjord, skatt inte krävas i

a)
arbetsstaten, i de fall frågan
skall avgöras enligt bestämmelserna i punkt I,

b)
hemviststaten, i de fall frågan
skall lösas enligt bestämmelserna i punkt 2 eller punkt 3.

Har
preliminär skatt för samma inkomst erlagts i båda staterna, skall den stat, som
enligt bestämmelserna i denna punkt inte skall kräva skatt, återbetala
inbetalat belopp.

5 Framgår
av underrättelse från arbetsgivaren eller annorledes all förut

sättningar för skatteavdrag i hemviststaten i enlighet med punkt I inte

längre föreligger eller att sådant avdrag inte görs kan från denna lidpunkt

avdrag för preliminär skatt krävas i arbetsstaten. Skattemyndigheten i

arbetsstaten skall då först underrätta skattemyndigheten i hemviststaten

om de ändrade förhållandena och att skatt kommer att krävas i arbetssta

ten.

Kräver
skattebetalaren tillbaka skatt som eriagls i en stat, skall återbetalningen
anstå till dess att skattemyndigheten i den andra staten förvissat sig om att
inkomsten inte skall beskattas i sistnämnda stat. Skall inkomsten beskattas i
sistnämnda stat, skall skattemyndigheten i den stat där skatten erlagts snarast
underrätta skattemyndigheten i den andra staten om med vilket belopp preliminär
skatt har betalats. Överföring av skatten skall ske enligt bestämmelserna i
punkt 9.

6 Underrättelse
enligt punkterna 1-5 skall innehålla

a)
arbetslagarens namn,
födelsedatum och adress samt beskattningsort i båda staterna,

b)
arbetsgivarens namn och adress
i båda staterna, och

c)
uppgift om fid för vilken preliminär
skatt erlagts.

Prop. 1981/82:73 38

Underrättelser
skall såvitt möjligt även innehålla arbetstagarens personnummer och
arbetsgivarens arbetsgivarnummer samt eventuellt personnummer i båda staterna.

Finner
skattemyndigheten att de uppgifter som lämnats enligt första siycket är så
bristfälliga att de inte räcker för beslut om att preliminärskatteavdrag inte
skall ske, skall skattemyndigheten i den andra staten omedelbart underrättas
härom.

7
Bestämmelserna i punkterna I -4
ovan om rält att inte betala in preliminär skatt påverkar inte övriga
skyldigheter enligt inhemsk lagstiftning, t.ex. upplysningsplikten.

8
Har preliminär skatt enligt
punkt 5 uttagits i arbetsstaten, skall skattemyndigheten i denna stat så snart
den fått kännedom om att arbetet upphört meddela skattemyndigheten i
hemvislstaten.

9
Har det fastställts att inkomst
som avses i punkt 1 skall beskattas i annan stal än den där preliminär skatt
har uttagits, skall på begäran av behörig myndighet i den förstnämnda staten
inbetald preliminär skatt överföras till vederbörande skattemyndighet där för
alt avräknas mot skatt på inkomsten.

10
Meddelanden enligt denna
överenskommelse skickas genom de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande
staterna, om de inte beslutar annorledes. De behöriga myndigheterna kan avtala
om den närmare tillämpningen av bestämmelserna i denna överenskommelse.

11
Med skatt avses i denna
överenskommelse inkomstskatt som omfattas av gällande dubbelbeskattningsavtal
mellan de avtalsslutande staterna.

12
Denna överenskommelse omfattar
inte inkomst som person med hemvist i kommun i Sverige, Finland eller Norge,
vilken gränsar till landgränsen meUan Sverige och Norge, Sverige och Finland
respekfive Finland och Norge, förvärvar för personligt arbete som utförs i
sådan kommun i en av dessa stater, förutsatt att den kommun där arbetet utförs
gränsar till hemviststalen.

13
Denna överenskommelse träder i
kraft trettio dagar efter den dag då de behöriga myndigheterna i samtliga
avtalsslutande stater undertecknat den, och tillämpas på ärenden som inkommit
efter ikraftträdandet till den behöriga myndigheten i den stat fill vilken
framställningen riktas.

Denna överenskommelse är
utfärdad i sex exemplar på svenska, danska, finska, isländska och norska
språken, varvid på svenska språket utfärdades två texter, en för Sverige och
en för Finland, vilka samtliga texter har lika vitsord.

Prop. 1981/82:73 39

Utdrag

LAGRÅDET PROTOKOLL

vid
sammaniräde 1981-10-08

Närvarande:
f.d. jusfilierådel Petrén, regeringsrådet Delin, jusfifierådet Bengtsson

Enligt
lagrådet tillhandakommet utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 17
september 1981 har regeringen på hemställan av statsrådet Wirtén beslutat
inhämta lagrådels yttrande över förslag tiU

1.
lag om ändring i uppbördslagen
(1953:272),

2.
lag om ändring i lagen
(1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter,

3.
lag om ändring i taxeringslagen
(1956:623).

Förslagen har inför
lagrådet föredragils av kammarrättsassessorn Margareta Hedén. Förslagen
föranleder följande yttrande av lagrådet: Lagrådet lämnar förslagen utan
erinran.

Prop. 1981/82:73 40

Utdrag

BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1981-11-05

Närvarande:
statsministern FäUdin, ordförande, och statsråden Ullslen, Wikström, Friggebo,
Dahlgren, Åsling, Johansson, Wirtén, Andersson, Boo, Petri, Eliasson,
Gustafsson, Elmstedt, Tilländer, Ahrland, Molin

Föredragande:
statsrådet Wirtén

Proposition
om godkännande av tilläggsavtal till avtalet mellan Sverige, Danmark, Finland,
Island och Norge om handräckning i skatteärenden.

Föredraganden
anmäler lagrådets yttrande' över förslag till

1.
lag om ändring i uppbördslagen
(1953:272),

2. lag om ändring i lagen (1978:880) om
betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter,

3.
lag om ändring i taxeringslagen
(1956:623).

Föredraganden
upplyser att lagrådet har lämnat lagförslagen utan erinran och anför vidare.

Jag har i remissen till
lagrådet kommenterat de artiklar i tilläggsavtalet till avtalet mellan Sverige,
Danmark, Finland, Island och Norge om handräckning i skatteärenden som
föranlett de av lagrådet granskade förslagen till ändringar i uppbördslagen och
betalningssäkringslagen. Jag avser nu att redovisa övriga artiklar i
tilläggsavtalet och vill också i detla sammanhang ta upp en fråga om ändring av
vissa bestämmelser i taxeringslagen (1956:623) om kontrolluppgifter.

1
Tilläggsavtalet

Artiklarna
2, 3, 4, 5, 8 och 9

Art.
2 anger de skatter och avgifter som omfattas av avtalet. Genom ett fillägg
skapas möjligheter att få handräckning också i ärenden om punktskatter. Frågan
om det nordiska samarbetet på punklskalteområdet har utretts av en nordisk
arbetsgrupp inom ramen för Nordiska tulladministrativa rådet (NTR). NTR har funnii
alt nordiskt samarbete behövs såväl för

'
Beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde den 17 september 1981.

Prop. 1981/82:73 41

kontrollen
av de nordiska punktskatterna, t. ex. i fråga om registreringsansökningar och punktskatledeklarationer,
som för indrivning av punktskal-ter. NTR har därför rekommenderat all
samarbetet formaliseras genom att de nordiska handräckningsavtalel kompletteras
på del sätt som föreslås. Eftersom punktskatterna har ansetts knyta nära an
till de skatleslag som anges i punkterna a)—d) i art. 2, har punktskatterna upptagUs
i en ny punkt e), medan den punkt som avser socialförsäkringsavgifter m. m. har
betecknats f). Avsikten är att i en reviderad version av den särskilda
överenskommelse enligt artikel 20 som finns fogad till 1972 års avtal för
varje land ta in en förteckning över de punktskatter på vilka avtalet skall fillämpas.

Art. 3 Enligt art. 14 i dess nuvarande lydelse får en stat göra
framställning om handräckning för indrivning av skatt endast om skatten inte
kan drivas in i den egna staten ulan väsentliga svårigheter. En sådan begränsning
saknas i fråga om andra handräckningsåtgärder. Det har emellertid ansetts
rimligt all en avtalsslutande stat exempelvis inte skall kunna begära att en
särskild utredning i ell skalleärende vidtas i en annan stal om de uppgifter
som man söker kan inhämtas utan större besvär i del egna landet. I enlighet
härmed föreslås som ett gemensamt villkor för alla handräckningsåtgärder att
sådan får begäras av en annan nordisk stal bara om ålgärden inte kan vidtas i
den egna staten utan väsentliga svårigheter. Bestämmelsen om detta har tagits
in i tredje slyckel av artikel 3 i avtalet. Som en följd av denna ändring utgär
första stycket av art. 14 i avtalet (art. 5).

Art.
4 innehåller en ändring av art. 12 i avtalet. Åndringen innebär alt denna
artikels bestämmelser om s. k. automafiskt utbyte av upplysningar utvidgas fill
all omfatta också innehav av fasl egendom.

För
närvarande sker ingen automatisk rapportering i form av kontrolluppgifter
angående innehav av fasl egendom i annal nordiskt land. Avsikten med det nu
föreslagna tillägget till art. 12 är att skapa möjligheter till utbyte av
sådana uppgifter. Upplysningar om fastighelsinnehav skall sålunda lämnas i den
mån del kan ske pä grundval av tillgängliga kontrolluppgifter eller
motsvarande uppgifter. Tillägget har förts in som punkt d) i artikelns första slycke.
De nuvarande punkierna d)-g) har därvid betecknats e)—h).

Tilläggsavtalet
träder enligt art. 8 i kraft trettio dagar efter den dag då samfiiga stater har
meddelat del svenska utrikesdepartementet alt man har genomfört de
konstitutionella åtgärder som krävs för ikraftträdandet. Bestämmelserna skall tUlämpas
på ärenden som har kommit in till behörig avtalsmyndighet efter
ikraftträdandet.

Genom
art, 9 knyts tilläggsavtalets giUighetstid liU handräckningsavtalets.

Prop. 1981/82:73 42

2
Förslag till lag om ändring i taxeringslagen

I
37 8 TL finns bestämmelser om skyldighet för arbetsgivarna att ulan anmaning
lämna kontrolluppgifter om utbetald lön m. m. Huvuddelen av dessa
kontrolluppgifter registreras sedan några år med hjälp av ADB och stäms av
maskinellt mot de löneuppgifter som registrerats från självdekla-rafionerna.
Från och med 1981 års taxering är kontrolluppgifterna också underlag för kreditering
av den preliminära A-skatt som innehållits av arbetsgivaren. Enligt
bestämmelserna i 37 8 2 mom. TL gäller att vissa av konlroUuppgifterna skall
lämnas på blankett enligt fastställt formulär.

Riksskatteverket
(RSV) har i skrivelse fill regeringen den 20 november 1980 föreslagit att
skyldigheten att lämna kontrolluppgifter på blankett enligt fastställt formulär
skall vidgas. RSV framhåller att kontrolluppgifter avseende utbetalningar från försäkringsanslaller
(37 8 1 mom. punkierna 3, 3b-3f TL) ofta innehåller uppgifter om innehållen
preliminär A-skatt. Eftersom kontrolluppgifterna skall vara kredileringsunderlag
erfordras eor ligt RSV att uppgifterna lämnas på blankett enligt fastställt
formulär. Registrering kan då ske på ett ändamålsenligt sätl. Detsamma gäller
även kontroUuppgifter, som avses i punkt 8, dvs. i fall där utbelalaren inte
har varit skyldig att göra skalleavdrag men ändå gjort detta, t. ex. efter
särskild begäran av inkomsttagaren.

Jag
biträder förslaget och föreslär alt bestämmelserna i 37 8 2 mom. TL ändras i
enlighet härmed. En följdändring bör också göras i 37 8 7 mom. TL. Enligt 37 8
4 mom. TL skall uppgiftsskyldig som har tilldelats redovisningsnummer för
inbetalning av innehållen skall lämna kontrolluppgifterna till lokal
skaltemyndighet i det län där länsstyrelsen utfärdat redovisnings-numret. Annan
uppgiftsskyldig skall lämna kontrolluppgifterna till lokal skattemyndighet i
det fögderi där han är bosatt.

Ett
företag är i princip skyldigt att redovisa innehållen skatt för företagel som
helhet. I vissa fall kan dock länsstyrelsen enligt 53 8 uppbördslagen
(1953:272) ge ett företag tillstånd all redovisa skatten för olika verksamhetsgrenar
var för sig. Länsstyrelsen tilldelar i så fall företaget ett särskilt redovisningsnummer
för varje verksamhetsgren. Vid registreringen hänförs arbetsgivaren till
respektive lokal skattemyndighet. Länsstyrelserna förenar regelmässigt ett
sådant fillstånd med villkor alt kontrolluppgifterna skall ges in under samma
redovisningsnummer som skatten.

RSV
föreslår att arbetsgivare, som tilldelas särskilt redovisningsnummer, direkt i
lag åläggs skyldighet att ange detta nummer på konlroUuppgifterna och på den särskUda
uppgift som enligt 37 8 7 mom. TL skall fogas till dessa. RSV föreslår vidare
att sådana kontroUuppgifter skall lämnas lill den lokala skallemyndighet fill
vilken han hänförts vid registreringen. Enligt RSV erfordras detta för att man
skall kunna göra den maskinella avstämningen av den innehållna skallen mol
uppgifterna om avdragen preliminär A-skatt på kontrolluppgifterna. Vidare
föreslår RSV att arbets-

Prop. 1981/82:73 43

givare,
som inte kan lämna uppgift om personnummer för den som uppgiften avser, skall
lämna uppgift om födelselid. I de s.k. sökmtiner som används i ADB-syslemel när
personnummer saknas, utgör postadress och födelsedatum de vikfigaste
sökbegreppen, medan uppgift om län, kommun och församling som föreskrivs i
nuvarande lagtext inte används. Dessa uppgifter bör därför enligt RSV kunna
utgå. Slutligen föreslår RSV alt begreppet kontroUuppgiftsmissiv i 37 8 7 mom. TL
ändras till sammandrag av kontroUuppgifter. Ordet missiv har enligt verket
visat sig svårförståeligt och därför rönt kritik från olika håll.

För egen del får jag
anföra följande. Som tidigare nämnts förenar länsstyrelserna regelmässigt ett
tillstånd att redovisa under särskilt redovisningsnummer med villkor alt
kontrolluppgifterna ges in under samma redovisningsnummer som skatten. Jag
ansluter mig till RSV:s mening all arbetsgivare direkt i lag åläggs skyldighel
all ange detta nummer. Tillstånd att redovisa under särskilt redovisningsnummer
har enligt vad jag erfarit lämnats i långt större utsträckning än vad man hade
anledning att räkna med. En fömtsättning för all det nya uppbörds- och krediteringsförfaran-det
skall fungera på ett smidigt sätt är därför att kontrolluppgifterna lämnas lill
rätl lokal skattemyndighet redan frän början. För all kunna ålägga
arbetsgivaren delta måste han underrättas om till vilken lokal skattemyndighet
han hänförts vid registreringen. Delta görs genom att registreringen anges på
den kontrolluppgiftsförteckning som han normalt erhåller i mitten av oktober
året före taxeringsåret och på det förtryckta sammandrag av kontrolluppgifter
som sänds ul lill arbetsgivaren senast i slutet av december samma år.
Arbetsgivarna får alltså i regel veta lill vilken lokal skattemyndighet
kontrolluppgiften skall skickas. Vissa uppgiftsskyldiga får emellertid ingen
underrättelse härom. Så är exempelvis fallet för arbetsgivare som inte hunnit
registreras eller av annan anledning inte har registrerats. Åven
uppgiftsskyldiga som är registrerade får i vissa fall ingen underrättelse. Av
dessa kan man enligt min mening inte kräva mer än att uppgifterna skall lämnas
till den lokala skattemyndighet där vederbörande är bosatt. Jag föreslår att
bestämmelserna i 37 8 4 mom. första stycket TL utformas i enlighet med vad jag
nu har sagt.

I 37 8 4 mom. TL
föreskrivs även alt vissa kontrolluppgifter vid avlämnandet skall vara ordnade
kommunvis och i vissa fall församlingsvis. De sorteringsmtiner som de lokala
skattemyndigheterna numera använder baseras i regel pä personnumret. Enligt vad
jag erfarit är del tillräckligt att dessa kontrolluppgifter ordnas efter kommun.
Något behov av uppdelning efter församling finns inte. Jag föreslår därför att
i 37 8 TL bara ges skyldighet att sortera kontrolluppgifterna efter kommun.

Genom
lagstiftning år 1979 (prop. 1978/79:209, SkU 1979/80:11, rskr 1979/80:42, SFS
1979:1017-1018) infördes en individuaUserad beskattning av medlemmar i
bostadsrättsföreningar m. m. Enligt dessa bestämmelser skall medlemmen som
intäkt av kapital la upp viss procent av

Prop, 1981/82:73 44

värdet
på sin andel i den mån detta överstiger en viss frigräns. Värdet av andelen
beräknas med utgångspunkt från den samlade föreningsförmögenheten.
Föreningarna skall enligt stadganden i 42 8 I och 3 mom. TL senast den 8 febmari
under taxeringsåret lämna medlemmarna uppgift om delta värde. Sädan uppgift
behöver inte lämnas om föreningsförmögenheten är negaliv. Vidare fär
skattechefen efter särskild prövning i det enskilda fallet ge dispens i fråga
om förmögenhetsuppgifterna. Sådana beslul av skattechefen bör inte kunna
överklagas. En bestämmelse om detta bör las in i 42 8 1 mom. TL.

De nya bestämmelserna bör
tillämpas första gängen i fråga om de kon-trolluppgtfter som skall lämnas fill
ledning för 1982 års taxering.

De föreslagna ändringarna
i 37 8 2, 4 och 7 mom. samt 42 8 I mom. taxeringslagen är lagtekniskt sett av
okomplicerad natur. Med hänvisning bl. a. fill detta anser jag det inte
nödvändigt att inhämta lagrådets yltrande över dessa förslag.

Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen dels alt antaga förslagen till

1.
lag om ändring i uppbördslagen
(1953: 272)

2.
lag om ändring i lagen
(1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter

3. lag
om ändring i taxeringslagen (1956:623),

dels alt

4. godkänna
tilläggsavtalet den 11 juni 1981 till avtalet mellan Sverige,

Danmark, Finland, Island och Norge om handräckning i skatteärenden.

Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden lagt
fram.

Prop.
1981/82:73 45

Innehållsförteckning Sid.

Propositionen
.................................................... 1

Propositionens
huvudsakliga innehåll ..................... 1

Lagförslag ......................................................... 2

1
Lag om ändring i uppbördslagen
(1953:272) ......... .... 2

2
Lag om ändring i lagen
(1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter 3

3 Lag om ändring i
taxeringslagen (1956:623) ......... .... 4

Utdrag
av protokoll vid regeringssammanträde den 17 september 1981 9

1
Inledning ....................................................... 9

2
Åndringarna i
handräckningsavtalet .................... 10

2.1
Allmänt .................................................... 10

2.2
TUläggsavtalet ......................................... 11

2.3
Överenskommelsen om uppbörd av
skall ........... 13

3 Författningsändringarna ..................................... 15

3.1
Uppbördslagen ........................................... .. 15

3.2
Betalningssäkringslagen ............................... .. 16

3.3
Ikraftträdande ............................................. 16

4
Kontroll av räntor ............................................ 16

5
Upprättade lagförslag ....................................... 17

6
Hemställan .................................................... 18

7
Beslut............................................................. .. 18

Bilaga 1 Tilläggsavtal
till avtalet mellan Sverige, Danmark, Finland,

Island
och Norge om handräckning i skatteärenden 20

Bilaga
2 Överenskommelse om uppbörd av skatt ..... 36

Utdrag
av lagrådets protokoll den 8 oktober 1981 .... 39

Utdrag
av protokoll vid regeringssammanträde den 5 november 1981 . 40

Norstedts Tryclceri, Stockriolm 1981