Prop. 1981/82:83

Prop.
1981/82:83

Regeringens proposition

1981/82:83

om ändring i vallagen (1972:620), m. m.;

beslutad den 10 december 1981.

Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoli.

På
regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

CARL AXEL PETRI

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ändrade regler för extra val lill
riksdagen. Ett extra val kan i dag i praktiken hållas först omkring tre månader
efter ett beslut om sådant val. I propositionen föreslås olika åtgärder som
skall göra det möjligt att genomföra ett extra val inom ca 50 dagar.

En förkortning av tiden för extra val förutsätter att
valförberedelserna påskyndas på olika sätt. Bl. a. krävs ett snabbare
förfarande vid nomineringen av kandidater och vid framställningen av valsedlar
och röstkort.

För att kunna förkorta tiden för extra val är det också
nödvändigt att i någon mån begränsa perioderna för förlidsröstning vid sådana
val. I propositionen föreslås att tiden för poströstning förkortas från 24 till
17 dagar före valdagen och att röstningen på fartyg skall få börja tidigast 45
dagar före valdagen i stället för som nu 55 dagar.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 1982.

I Riksdagen 1981/82. I saml. Nr 83

Prop. 1981/82:83 2

I Förslag till

Lag om ändring i vallagen (1972:620)

Härigenom föreskrivs i fråga om vallagen (1972:620)' dels
att 7 kap. 2 §, 8 kap. 7 §, 10 kap. 1 och 13 §§ samt 11 kap. 1. 3. 5 och 8 §§
skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas tre nya paragrafer, 10 kap.
7 a och 12 a §% saml

II kap. 6
a §, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Röstkort upprättas för den som är upplagen i allmän
röstlängd av lokala skaltemyndigheten och för den som är upptagen i särskild
röstlängd av länsstyrelsen. Röstkorlen skall sändas lill de röslberänigade
senast 30 dagar före valdagen.

kap.

2!i

Röstkort upprättas för den som år upptagen i allmän
röstlängd av lokala skaltemyndigheten och för den som är upptagen i särskild
röstlängd av länsstyrelsen.

Vid ordinarie val lill riksdagen och val i hela riket av
landstingsledamöter och koi7imunfullmäktige skall röstkorten sändas till de röslberänigade
senast 30 dagar före valdagen. Vid annal val skall röstkorten sändas lill de röslberänigade
senast 20 dagar före valdagen.

För val som äger rum samtidigt upprättas gemensamt
röstkort.

8 kap.

7§

Vid
röstning med valsedelsförsändelse lägger väljaren för varje val in sin
valsedel i ett innerkuverl. Iordningställda kuvert lägges därefter in i ett ytterkuvert
för valsedelsförsändelse som tillslules. Detta lämnas genom bud till valförrättaren
eller röstmottagaren.

Vid röstning med valsedelsförsändelse lägger väljaren för
varje val in sin valsedel i ett innerkuverl. Iordningställda kuvert läggs
därefter in i ett ytterkuvert för valsedelsförsändelse som tillsluts. Detta
lämnas genom bud till valförrättaren eller röstmottagaren.

Avlämnas valsedelsförsändelse i vallokal, öppnar valförrättaren
ytterku-vertel och lägger de innerkuverl som väljaren iordningställt i valurna.

Avlämnas valsedelsförsändelse på Avlämnas valsedelsförsändelse på

postanstalt,
hos utlandsmyndighet postanstalt, hos utlandsmyndighet eller på fartyg, lägger
röstmottaga- eller på fartyg, lägger röstmollaga-ren in försändelsen
tillsammans med ren in försändelsen tillsammans med väljarens röstkort i ett ytterkuvert.
väljarens röstkort i ett ytterkuvert. /

Lagen omtryckt 1979:4.S6.

Nuvarande lydelse

Med ytterkuverlel förfares därefter så som anges i 6§.

Föreslagen lydelse

de fall som avses i 11 kap. 8 § andra stycket läggs
adresskortet i ytterkuverlel i stället för röstkortet. Med ytterkuvertet/ö/;/i7«
därefter så som anges i 6§.

10 kap.

1 §

Röstning
får ske på varje postanstalt inom riket från och med den tjugofjärde dagen
före valdagen till och med valdagen, oiti ej annat följer av 2 I

Vid ordinarie val till riksdagen och val i hela riket av
landstingsledamöter och kommunfullmäktige får röstning ske på varje postanstall
inom riket från och med den tjugofjärde dagen före valdagen till och med
valdagen. Vid annal val får röstning på postanstalt ske från och med den
sjuttonde dagen före valdagen till och med valdagen.

An röstning på postanstall kan begränsas i vissa fall
framgår av 2§.

7a§ ■

Kuvert och sådana partimarkerade valsedlar och
valsedelsblanketter som avses i 6 kap. 9 § första stycket saml övrig materiel
som behövs för röstning skall finnas tillgänglig hos de svenska
utlandsmyndigheter som centrala valmyndigheten bestämmer efter samråd med
utrikesdepartementet.

12 a §

Kuvert
och sådana partimarkerade valsedlar och valsedelsblanketter som avses i 6 kap.
9 § första stycket samt övrig materiel som behövs för röstning skall finnas lillgänglig
på de svenska fartyg i utrikes fan som centrala valmyndigheten bestämmer.

Röstning på fartyg får börja tidigast den femtiofemte
dagen före valdagen och pågå så länge all avgivna valsedlar kan beräknas vara
centrala valmyndigheten Ull hända

13:

Vid ordinarie val lill riksdagen och val i hela riket av
landstingsledamöter och kommunfullmäktige får röstning på fartyg börja tidigast
den femtiofemte dagen före valdagen. Vid

Nuvarande
Ivdelse

Föreslagen
lydelse

senast klockan 12 dagen före valda- annal val får
röstning på fartyg böria

gen. tidigast den fyriiofemie dagen före

valdagen.

Röstning på fartyg får pågå så länge all avgivna
valsedlar kan beräknas vara centrala valmyndighe-len lill hända senast
klockan 12 dagen före valdagen. Fartygets befälhavare bestämmer när och var
röstning äger rum samt underrättar dem som befinner sig ombord om lid och sUille
för röstningen.

Röstmottagare på fartyg är fartygets befälhavare eller den
han ulser.

, 11 kap. . H

Väljare som är gift får liimna valsedel genom sin make.
Sådan valsedelsförsändelse anordnas på följande sätt.

Väljaren lägger för varje val själv in sin valsedel i ett innerkuverl.
I närvaro av ell vittne lägger han sedan in iordniiigställda innerkuverl i ell ytterkuvert
för valsedelsförsändelse och tillsluter delta. Därefter tecknar väljaren på yllerkuvertel
försäkran pä heder och samvete all han förfarit på delta siitt. Vittnet intygar
skriftligen alt väljaren egenhändigt undertecknat försäkran. Vittne skall ha
fyllt 18 år. Väljarens make eller barn eller makens barn får cj vara viitne.

Valsedelsförsändelse får vara anordnad tidigast 24 dagar
före valdagen. Försändelse som lämnas på fartyg får dock vara anordnad 55
dagar före valdagen. Dagen för försändelsens anordnande anges på yllerkuvertel.

3§

Väljare, som på grund av sjukdom, rörelsehinder eller hög
ålder ej kan inställa sig i vallokalen för del valdistrikt där han är upptagen
i röstlängd eller, om han vistas utomlands, hos närmaste utlandsmyndighet diir
röstning äger rum. får lämna valsedel genom bud. Bud får den vara som är
väljarens barn, barnbarn, fader, moder eller syskon eller hans vårdare och som fyllt
18 år. Sådan valsedelsförsiindelse anordnas på följande sätl.

Väljaren lägger för varje val själv in sin valsedel i ett innerkuverl.
I niirvaro av budet och ett viitne lägger han sedan in iordningställda innerkuverl
i ett ytterkuvert för valsedelsförsändelse och tillsluter detta. Diirefler
tecknar väljaren på ytterkuverlel försäkran på heder och samvete all han
förfarit pa delta sätl samt att han av anledning som anges i första stycket ej
kan inställa sig för röstning i vallokalen för valdistriktet eller hos utlandsmyndigheten.
Budet och vittnet intygar skriftligen alt väljaren egenhiindigt undertecknat försäkran
samt all något förhållande som strider mot innehållet cj iir kiini för dem. Viitne
skall ha fyllt 18 år. Väljarens make eller barn eller makens barn får ej vara vittne.

Prop. 1981/82:83 5

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Valsedelsförsändelse får vara anordnad tidigast 24 dagar
före valdagen. Dagen för försändelsens anordnande anges på ytterkuverlel.

5 5)

Viiljare som betjänas av lantbrevbärare får liimna
valsedel genom denne, om röstning äger rum vid den postanstall lill vilken
lantbrevbäraren är knuten. Vid val som ej omfattar hela riket får dock centrala
valmyndigheten på förslag av postverket begriinsa antalet linjer vid vilka
valsedel får lämnas genom lantbrevbärare.

Valsedelsförsiindelse som avses i fcirsia siycket anordnas
på följande sätl. Väljaren lägger för varje val själv in sin valsedel i ett innerkuverl.
I närvaro av ett vittne lägger han sedan in iordningstiillda innerkuverl i ett ytterkuvert
för valsedelsförsändelse och tillsluler detta. Därefter tecknar väljaren på ytterkuverlel
försäkran på heder och samvete all han förfarit på delta sätt. Vittnet intygar
skriftligen att väljaren egenhändigt undertecknat försäkran. Vittne skall ha
fyllt 18 år. Väljarens make eller barn eller makens barn får ej vara vittne, ej
heller lanlbrevbiiraren.

Valsedelsförsändelse får vara anordnad tidigast 24 dagar
före valdagen. Dagen för försändelsens anordnande anges på yllerkuvertel.

Väljaren lämnar sjiilv valsedelsförsiindelsen och sitt
röstkort till lantbrevbäraren. Väljare som ej är kiind för lanlbrevbiiraren
skall legitimera sig. Gör han ej det, får han icke lämna försändelsen.
Lantbrevbäraren intygar på ytterkuvertet all han mottagit försändelsen av
väljaren.

6 a §

Vid ordinarie val till riksdagen och val i hela riket av
landstingsledamöter och knmmunfnllmäkligc fär valsedelsförsändelse vara
anordnad lidi-gasl 24 dagar före valdagen. Försändelse som lämnas på fartyg
får dock vara anordnad lidigasl 55 dagar före valdagen.

Vid annal val får valsedelsförsändelse som lämnas i
vallokalen eller på poslanslnll vara anordnad lidigasl 17 dagar före valdagen.
Försändelse som lämnas hos ntlandsmyndighci får vara anordnad tidigast 24 dagar
före valdagen och försändelse som lämnas på fariyg lidigasl 45 dagar före
valdagen.

Dagen för försändelsens anordnande anges på yllerkuverlel.

Prop. 1981/82:83 6

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 §2 Lämnas
valsedelsförsändelse på postanstall, hos utlandsmyndighet eller på fartyg,
kontrollerar röstmottagaren att försändelsen är i föreskrivet skick och har
anordnats inom föreskriven lid samt att ytterkuverlel är tillslutet. 1 närvaro
av den som har lämnat valsedelsförsändelsen lägger därefter röstmottagaren in
försändelsen i ett ytterkuvert med fönster tillsammans med väljarens röstkort,
vilket placeras närmast ytterkuvertels fönster, och tillsluter ytterkuvertet. Röslmollagaren
tar slutligen hand om ytterkuverlel samt antecknar på en särskild förteckning
väljarens namn och den valnämnd till vilken ytterkuvertet skall sändas. På ytterkuvertet
antecknas det värdepostnummer som är angivet i förteckningen.

Om den som
vill lämna en valsedelsförsändelse hos utlandsmyndighet eller på fartyg inte
kan förete väljarens röstkort, skall röslmollagaren upprätta ett adresskort
med ledning av väljarens pass och de uppgifter om väljaren som budet kan lämna.
Vid röstning på fariyg får väljarens sjöfarlsbok eller annan giltig
identitetshandling företes i stället för pass. Är den som vill lämna
valsedelsförsändelsen ej känd för röstmottagaren, skall han legitimera sig. Gör
han ej det, får han icke avlämna försändelsen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1982.

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval

Härigenom föreskrivs att 15, 30 och 37 §§ lagen (1972:704)
om kyrkofullmäktigval' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

15 §

I fråga om röstkort flge 7 kap. 1 § I fråga om röstkort tdlämpas 1

andra
stycket, 2 § första stycket och kap. 1 § andra stycket, 2 § första

3 §
vallagen (1972:620) motsvarande stycket och 3 § vallagen (1972:620).

tillämpning. Röstkorten skall sändas till de
röstbe-

rättigade, vid val i hela riket senast 30 dagar och vid annal
val senast 20 dagar före valdagen.

2 Senaste lydelse 1981:525. ' Lagen omtryckt 1979:376.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

30
f-

Rösining
får ske på varje postanstalt mom riket från och med den tjugofjärde dagen
före valdagen till och med närmaste helgfria dag före valdagen, om ej annat
följer av andra eller tredje stycket.

Röstning
får ske på varje postanstall inom riket, vid val i hela riket från och med den
tjugofjärde dagen och vid annal val från och med den sjuttonde dagen före
valdagen till och med närmaste helgfria dag före valdagen, om ej annat följer
av andra eller tredje stycket. Röstning på postanstalt äger rum under tid då
postanstalt är öppen för allmänheten. På förslag av postverket får centrala
valmyndigheten begränsa den tid då röstning får ske på postanstalt. Röstning
skall dock alltid kunna äga rum under minst en timme varje dag då postanslalten
är öppen för allmänheten.

Finns det särskilda skäl, får centrala valmyndigheten på
förslag av postverket bestämma att röstmottagning skall anordnas endast på
vissa postanstalter. Vid val som omfattar hela riket skall röstning dock alllid
kunna äga rum på minsl en postanstalt i varje kommun.

Inrättas med
anledning av valet postanstalt vid sjukhus, ålderdomshem, kriminalvårdsanstalt
eller liknande vårdinrättning, eller vårdanstalt, äger röstning där rum på tid
som postverket bestämmer efter samråd med valnämnden och med vårdinrättningens
eller vårdanstaltens ledning, dock tidigast sjunde dagen före valdagen.
Postverket skall samråda med valnämnden och med vårdinrättningens eller
vårdanstaltens ledning om hur röstningen skall genomföras. På begäran av
postverket skall valnämnden utse erforderligt antal personer att biträda röstmoltagare
på postanstalten.

37 §

I fråga
om anordnande av valsedelsförsändelse Äger 11 kap. 1 § andra och tredje
styckena, 3 § andra och tredje styckena sann 5 § andra och Iredje styckena
vallagen (1972:620) motsvarande tillämpning. I fråga om avlämnande av
valsedelsförsändelse lill lantbrevbärare äger vidare 11 kap. 5 fjärde stycket
vallagen motsvarande tillämpning.

1 fråga om
anordnande av valsedelsförsändelse////fl/«/.?rtj 11 kap. 1 $ andra stycket. 3
§ andra stycket. 5 § andra stycket samt 6 a § tredje slyckel vallagen
(1972:620). Valsedelsförsändelse får vara anordnad, vid val i hela riket
tidigast 24 dagar och vid annal val tidigast 17 dagar före valdagen. I fråga
om avlämnande av valsedelsförsändelse lill lantbrevbärare tiUämpas vidare 11
kap. 5 § iredje stycket vallagen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1982.

- Senaste lydelse 19ai:.526.

Prop. 1981/82:83

3 Förslag till

Lag om ändring i folkomröstningslagen (1979:369)

Härigenom
föreskrivs att 6 och 10 §S folkomröslningslagen (1979:369) skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse

När folkomröstning skall förrättas, skall, i den mån
centrala valmyndigheten inte förordnar annat, för var och en som enligt
gällande röstlängd är röstberättigad vid omröstningen upprättas röstkort med
uppgifter om den röstberättigade. Röstkortet skall dessutom innehålla uppgifter
om omröstningen till ledning för den röstberättigade. För folkomröstning och
val till riksdagen som äger rum samtidigt upprättas gemensamt röstkort. I
fråga om röstkort tillämpas i övrigt 7 kap. 1 § andra stvcket samt 2 och 3 §§
vallagen (1972:620).

6 §

Föreslagen
lydelse

När folkomröstning skall förrättas, skall, i den mån
centrala valmyndigheten inte förordnar annat, för var och en som enligt
gällande röstlängd är röstberättigad vid omröstningen upprättas röstkort med
uppgifter om den röstberättigade. Röstkortet skall dessutom innehålla uppgifter
om omröstningen lill ledning för den röstberättigade. För folkomröstning och
val lill riksdagen som äger rum samtidigt upprättas gemensamt röstkort. I
fråga om röstkort tillämpas i övrigt 7 kap. 1 § andra stycket, 2 § första och iredje
styckena saml 3 § vallagen (1972:620): Röstkorten skall sändas lid de
röstberättigade senast 30 dagar eller, oin omröstningen äger rum i samband med
extra val lill riksdagen eller om den inte omfattar hela riket, senast 20 dagar
före valdagen.

Centrala valmyndigheten bör pä lämpligt sätt sprida
kännedom bland allmänheten om tid och sätt för röstning och om de bestämmelser
i övrigt som gäller för folkomröstningen. Myndigheten bör vidare inför
folkomröstning i grundlagsfråga på lämpligt sätt sprida kännedom bland
allmänheten om lydelsen av del förslag som omröstningen avser.

10 §

Röstning
sker på dagen för folkomröstningen i omröstningslokalen för det omröslningsdistrikt
där den röstande är upptagen i röstlängd. Röstberättigad, som på grund av
vistelse utom riket eller på annan ort inom riket eller av annat skäl finner
sig vara förhindrad att rösta på tid och plats som nu sagts, får rösta på postanstalt
inom riket, hos svensk utlandsmyndighet eller på svenskt fartyg i utrikes fart.

Om flera
omröstningar äger rum samtidigt, skall den som röstar på poslanstalt, hos
utlandsmyndighet eller på fartyg vid ell och samma tillfälle utöva sin rösträtt
i samtliga omröstningar som han vill deltaga i. Om omröstning äger rum i
samband med val till riksdagen, skall röstande som nu har angivits, som önskar
delta både i omröstningen och i valet, avge sin röst i folkomröstningen
samtidigt som han röstar i valet.

Nuvarande
Ivdelse

Föreslagen
lydelse

[ fråga
om röstningen och om den vidare behandlingen av röster som har avgivits på
postanstalt, hos utlandsmyndighet eller på fartyg till-lämpas i övrigt 8-12
kap. vallagen (1972:620).

1 fråga om röstningen och om den vidare behandlingen av
röster som har avgivits på postanstall, hos utlandsmyndighet eller på
fartyg till-lämpas i övrigi bestäinmelserna om ordinarie val till riksdagen i
8-12 kap. vallagen (1972:620)'. Om folk-omrösining äger rum i samband med extra
val lill riksdagen eller om den i/ne omfattar hela riket, tillämpas i stället beslämmelserna
om extra val i 8-12 kap. vallagen. I lokal där röstning äger rum skall finnas
tillgängliga ett exemplar av denna lag. av särskild lag för den ifrågavarande
folkomröstningen, om sådan har beslutats, och av vallagen. Såviit giiller
folkomröstning i grundlagsfråga skall därjämte finnas tillgänglig texten till
det förslag som avses med omröstningen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1982.

Prop.
1981/82:83 10

Utdrag

JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1981-12-10

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och
statsråden Ullsten, Wikström, Friggebo, Dahlgren, Åsling, Söder, Johansson, Wirtén,
Andersson, Boo, Petri, Eliasson, Gustafsson, Elmstedt, Tilländer, Ahrland,
Molin

Föredragande: statsrådet Petri

Proposition om ändring i vallagen (1972:620), m. m.

1 Inledning

1 januari 1978 tillkallades en kommitté (Ju 1978:01) för
att se över vallagen (1972:620, omtryckt 1979:456, ändrad senast 1981:525, ValL).
Kommittén' antog namnet 1978 års vallagskommitté.

Kommittén
har avlämnat delbetankandena (SOU 1978:64) Översyn av vallagen 1 och (SOU
1980:45) Översyn av vallagen 2. På grundval av betänkandena och
remissyttrandena över dessa har regeringen lagt fram tre propositioner om
ändringar i vallagen (1978/79:48, 1978/79:171 och 1980/ 81:170). Förslagen har
antagits av riksdagen (KU 1978/79:15, KU 1978/ 79:31, KU 1980/81:26, rskr
1978/79:77, rskr 1978/79:296, rskr 1980/81:392, SFS 1978:907, 1979:456,
1981:525).

Vad som nu återstår enligt de ursprungliga direktiven för
kommittén är i huvudsak frågor med anknytning lill valprövningsnämndens
verksamhet. Dessa frågor avser kommittén all redovisa i ett slutbetänkande i
början av 1982.

Genom tilläggsdirektiv den 4 juni 1981 uppdrog regeringen
åt kommitién att göra en översyn av förfarandet vid extra val till riksdagen
med sikte på att göra det möjligt att hålla sådana val inom kortare tid än som f.
n. kan ske

I Riksdagsledamoten Sven-Erik Nordin, ordförande,
ombudsmannen Ronny Karlsson, f. d. riksdagsledamoten Holger Mossberg,
ombudsmannen Georg Pettersson, organisationssekretcrarcn Lars Pettersson,
ombudsmannen Kerstin Schultz och riksdagsledamoten Per-Olof Strindberg.

Prop. 1981/82:83 11

(Dir. 1981:38). Kommittén har i september 1981 avlämnat
betänkandet (Ds Ju 1981:21) Tiden för extra val till riksdagen. Till
protokollet i detta ärende bör fogas kommitténs sammanfattning av sitt
betänkande som bilaga I och de författningsförslag som läggs fram i betänkandet
som bilaga 2. Belräffande kommitténs närmare överväganden hänvisas till
belänkandet.

Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över
remissinstanserna och en sammanställning av deras remissyttranden bör fogas
till protokollet i detta ärende som bilaga 3.

2 Allmän motivering 2.1 Allmänna synpunkter

Extra val till riksdagen skall hållas inom tre månader
från det att regeringen har förordnat om sådant val (3 kap. 4 S
regeringsformen, RF). Valdagen bestäms av regeringen. Extra val kan äga rum
också i anledning av att riksdagen fyra gånger har förkastat talmannens förslag
till ny statsminister (6 kap. 3 § RF). Valdagen bestäms då av riksdagens talman
efter samråd med centrala valmyndigheten. Även i del fallet är tidsfristen tre
månader. Tiden för genomförande av extra val är alltså i regeringsformen
angiven som en maximifrist. Det finns inte något lagligt hinder för regeringen
resp. talmannen att besluta att extra val skall genomföras inom kortare tid än
tre månader om så anses möjligt med hänsyn lill partiernas och myndigheternas
valförberedelser.

För
förberedelse och genomförande av extra val gäller nästan genomgående samma
bestämmelser som för ordinarie val. En särbestämmelse finns dock beträffande
fristen för regisirering av partibeteckning, som vid ordinarie val utgår den 30
april under valåret men vid extra val utgår en vecka efter det att beslut om
valdagen har meddelats (5 kap. 2 § ValL).

Med den nu
gällande ordningen går det knappast alt anordna extra val inom en tid som
nämnvärt understiger den grundlagsfästa maximitiden. Valförberedelserna med
tryckning av röstkort och valsedlar samt distribution av valmaleriel till
svenska utlandsmyndigheter och fartyg i utrikes fart är tidskrävande. Vidare är
perioden för förtidsröstning förhållandevis lång. Redan 55 dagar före valdagen
inleds röstningen på fartyg medan röstningen på postanstalter och hos
utlandsmyndigheter börjar 24 dagar före valdagen. Sammanlaget gör detta att
maximitiden för extra val inte kan underskridas med mer än en eller ett par
dagar. Man måste alltså med nu gällande vallagstiftning räkna med en tid av tre
månader för att genomföra ett extra val.

1978 års
vallagskommitté har haft i uppdrag att se över förfarandet vid extra val till
riksdagen med sikte på att göra det möjligt att hålla sådana val

Prop.
1981/82:83 12

inom kortare tid än vad som kan ske f. n.

Kommitién har gjort en genomgång av partiernas och
myndigheternas åtgärder för att förbereda val samt övervägt röstningsperiodens
längd vid poströstning och vid röstning hos utlandsmyndigheter och på svenska fariyg
i utrikes fart. En förkortning av tidsfristen för extra val förutsätter enligt
kommittén ändringar i flera delar av valförfarandet, främst i fråga om
nomineringen av kandidater, tryckningen och distributionen av valsedlar och
annan valmaleriel samt i fråga om röstningen på postanstalter, hos
utlandsmyndigheter och på fartyg.

Kommitténs överväganden mynnar ut i förslag som innebär
att tiden för att genomföra extra val i praktiken kan förkortas från tre
månader till omkring 50 dagar.

Kommitténs förslag har fått ell positivt mottagande under
remissbehandlingen. Förslagen tillstyrks eller lämnas utan erinran av de flesta
remissinstanserna.

För egen del vill jag till en början erinra om att det i
Sverige har varit sällsynt med nyval under löpande mandatperiod. Den
förkortning av mandatperioden från fyra till tre år som ägde rum i samband med
övergången till enkammarriksdag har också i viss mån begränsat behovet av att
använda möjligheten att anordna extra val. Även med treåriga mandatperioder kan
det emellertid i vissa fall uppkomma situationer då del kan finnas anledning
alt utlysa extra val.

Som kommittén har påpekat kan anledningarna lill extra val
vara varierande. Fördelningen av mandat i ett ordinarie val kan ha blivit sådan
att det visar sig omöjligt för riksdagens talman att finna en regeringsbildare
som kan accepteras av riksdagsmajoritelen. Det parlamentariska underlaget för
en sittande regering kan svikta med misstroendeförklaring som följd. Vidare kan
upplösningen av en koalitionsregering leda till extra val.

Oavsett vilka omständigheter som föranleder ett extra val iir
det angelägel all del finns möjlighet all hålla ett sådant val utan onödigt
dröjsmål. Man kan inte komma ifrån att det i vissa fall kan innebära påtagliga
olägenheter alt extra val inte kan hållas förrän närmare tre månader efter
beslutet om extra val. Under den tiden och ända fram tills en ny regering har
bildats är förutsättningarna för normalt regeringsarbete avsevärt hämmade. Del
är därför önskvärt att man kan påskynda förfarandet så att en arbetsduglig
regering kan bildas så snart som möjligt.

Samtidigt är det emellertid av utomordentlig vikt att
hålla fast vid att valförfarandel skall vara tillförlitligt och att alla
röstberättigade skall ha möjlighet att utöva sin rösträtt. Som kommitién har
utvecklat närmare är del ocksä önskvärt att samma regler så långt som möjligt
gäller för extra val som för ordinarie val.

Av kommitténs belänkande framgår alt tiden för all
genomföra ett extra val kan förkortas betydligt utan någon försämring av tillförlitligheten.
Inte

Prop. 1981/82:83 13

heller skulle möjligheterna att delta i valet påverkas
menligt. Enligt min mening bör man nu vidta sådana åtgärder som gör det möjligt
att förkorta liden för extra val enligt de riktlinjer som kommitién har dragit
upp.

Kommitténs
förslag innebiir i praktiken att extra val kan hållas inom ca 50 dagar från ett
beslul om sådant val. Förslagel innefattar dock inte någon ändring av den maximifrist
på tre månader som anges i 3 kap. 4 S RF. För min del ansluter jag mig till
uppfattningen att någon ändring inte bör göras i den grundliiggande bestännnelsen
i RF utan att man bör begränsa sig till att vidta sådana åtgärder som gör det
möjligt att anordna extra val inom ca 50 dagar.

Som
kommittén påpekar kan man inte generellt påstå att just 50 dagar är en lämplig
frist för varje extra val. Om det under förberedelsetiden för ett val infaller
en eller flera större helger, kan det bli nödvändigt att förlänga fristen. Det
kan också länkas att partierna är ense om alt en viss fråga som är aktuell i valet
är av sådan beskaffenhet alt det krävs längre tid än normalt för att informera
väljarna. Vidare kan fristen för ett extra val i någon mån vara beroende av
vilken veckodag som beslutet om valet fattas. Liksom kommittén utgår jag från
att samråd sker med företrädare för riksdagspartierna innan dagen för ett
extra val bestäms.

De åtgärder som behöver vidtas för att förkorta tiden för
all genomföra ett extra val berördels valförberedelserna, dels fristerna för
röstning. Jag börjar med att la upp sådana frågor som främst rör
valförberedelserna och som inte kräver några nämnvärda författningsändringar.
Därefter behandlar jag frågor om förtidsröstning och vissa andra frågor som
fordrar ändringar i Vallagen.

De förslag
som kommillén lägger fram avser inte bara extra val till riksdagen utan också
omval till riksdagen och omval av landstingsledamöter, konununfullmäktige och
kyrkofullmäktige. Omval kan förekomma bl. a. när föreskriven ordning inte har
iakttagits vid förberedande och genomförande av ett val. om det med fog kan
antas att vad som har förekommit har inverkat på valutgången. Valprövningsnämnden
kan då förordna om omval i en eller flera valkretsar (15 kap. 7 S ValL och 51 §
lagen /1972:704/ om kyrkofullmäktigval). Kommittén förordar dessutom att det
enklare förfarandet skall användas när ny folkomröstning förrättas. Kommitténs
överväganden i denna del har inte föranlett några invändningar under
remissbehandlingen.

Enligt min mening är det diskutabelt om det snabbare förfarande
som föreslås för extra val bör gälla också vid omval. Del kan göras gällande
att i princip samma bestämmelser bör gälla vid omval som vid ordinarie val. I
sådana fall då det år särskilt angelägel alt snabbi genomföra ell omval kan
delta redan med nuvarande regler underlättas genom alt RSV beslutar om
begränsningar av möjligheterna all rösta hos utlandsmyndigheter och på fartyg
(10 kap. 7 och 12 §S ValL).

Prop. 1981/82:83 14

Å andra sidan bör emellertid beaktas att det just i
omvalsfallen regelmässigt är önskvärt med en viss snabbhet i förfarandet. En
förutsättning för all omval skall ske är ju att det har förekommit något som
kan antas ha inverkat pa valutgången. Det är då givelvis angeläget att omvalet
kommer lill stånd så snart som möjligt för att man skall få ell slutgiltigt
avgörande.

Med hänsyn till del anförda tillstyrker jag kommitténs
förslag angående tillämpningsområdet för de nya bestämmelserna. Jag återkommer
till hithörande frågor i specialmotiveringen.

2.2 Valförberedelser

2.2.1 Indelning i valdistrikt m. rn.

För val till riksdagen är riket indelat i 28 valkretsar.
Enligt 2 kap. 2 § ValL fastställer RSV antalet fasta valkretsmandat i varje
valkrets före utgången av april varje år då ordinarie val lill riksdagen skall
hållas. Fördelningen av sådana mandat fastställs enligt 3 kap. 6 § RF för tre
år i sänder. Den fördelning som har gjorts för ett ordinarie riksdagsval gäller
alltså även för ett ev. extra val under den följande mandatperioden.

Bestämmelserom kommunernas indelning i valdistrikt finns i
3 kap. ValL. Beslut om indelningen i valdistrikt fattas av länsstyrelsen
på,förslag av kommunfullmäktige. Sådana beslut skall normalt meddelas senast en
månad före ingången av det år under vilket beslutet skall tillämpas. Kommunerna
är skyldiga alt se över indelningen året närmast före sådana år då ordinarie
val till riksdagen skall äga rum.

Kommittén har inte föreslagit några ändringar av beslämmelserna
om valkretsar eller valdistrikt. Den har emellertid i sitt betänkande erinrat
om ett uttalande av RSV i valhandboken för valnämnderna. RSV framhåller där att
indelningen i valdistrikt kan behöva ses över även under mellanvalsåren,
särskilt om större förändringar i befolkningsstrukturen inträffar i en kommun,
t. ex. genom nybyggnation. Kommittén understryker viklen av att kommunerna
följer RSV:s rekommendation.

Under remissbehandlingen har inte kommit fram några
förslag till ändringar av ifrågavarande bestämmelser. Inte heller för min del
anser jag att det finns anledning att göra några ändringar av dessa
bestämmelser för alt kunna genomföra en förkortning av tiden för extra val. Jag
utgår därvid från att kommunerna även under mellanvalsåren ser över indelningen
i valdistrikt i enlighet med RSV:s uttalanden, så att indelningen är anpassad
efter de akluella befolkningsförhållandena också vid ell ev. extra val.

2.2.2 Vallokaler och valförräliare

I 9 kap. 6 S ValL föreskrivs att kommunen skall
tillhandahålla lämpliga vallokaler. I praktiken ankommer det på valnämnden att
anskaffa vallokaler.

Prop. 1981/82:83 15

I många fall har valdistrikten naturligtvis samma lokaler
år från år och valnämndens uppgift inskränks i sådana fall till att kontrollera
att lokaler är tillgängliga och att det finns lämplig utrustning där.

Enligt 9 kap. 1 § ValL skall vallokalerna hållas öppna för
röstning mellan kl. 8 och 20 på valdagen. RSV kan dock medge att vallokalen för
elt valdistrikt hålls öppen under kortare tid. Sådana tillstånd brukar lämnas
för 300-400 valdistrikt. RSV kan meddela föreskrifter om när ansökningar om
avkortat öppethållande skall göras. Vid ordinarie val är det vanligt att sådana
ansökningar skall ges in senast kring månadsskiftet mars-april.

Röstkorten skall innehålla uppgifter om valet till ledning
för de röstberättigade (7 kap. 1 § ValL). På röstkorten finns tryckt bl. a.
var den röstberättigade skall lämna sin röst och när vallokalen hålls öppen för
röstning. Detta innebär att både vallokalerna och tiderna för deras
öppethållande måste vara bestämda innan tryckningen av röstkort kan börja.

Kommittén påpekar att valnämnden så snart ett beslut om
extra val har fattats mäste kontrollera att valdistriktens vallokaler är
tillgängliga på valdagen och, om så inte är fallet, anskaffa lokaler för de
distrikt som saknar sådana. Kommuner som kommittén har varit i kontakt med har uppgetl
att denna procedur bör kunna genomföras i vart fall på kortare tid än tio dagar
från ett beslul om extra val.

När det gäller tiderna för öppethållande av vallokalerna
bör enligt kommittén RSV fatta beslut om avkortat öppethållande inom en vecka
från beslutet om extra val. Valnämndens ansökan bör därför vara RSV till hända
inom 3-4 dagar från sistnämnda tidpunkt. Kommittén utgår från att man vid ett
extra val som regel har'samma tider för röstning som vid det senaste ordinarie
valet.

Mot den angivna bakgrunden förutsätter kommittén all
kommunerna inom tio dagar från ett beslut om extra val kan lämna uppgifter lill
länsstyrelserna om vallokaler och tider för röstning som underlag för röstkortsframslällningen.

Remissinstanserna har inte haft några invändningar mol
kommitténs överväganden i denna del. För egen del vill jag understryka vikten
av att beslut både om vallokalerna och om deras öppethållande fattas utan
onödigt dröjsmål för att valproceduren skall kunna komma igång så snart som
möjligt. När det gäller lidsfristerna för sådana beslul ansluter jag mig till
den bedömning som kommittén har gjort.

Vad särskilt angår frågan om vallokalernas öppethållande
kan det övervägas alt i 9 kap. 1 § ValL införa en uttrycklig bestämmelse om att
ansökningar om avkortat öppethållande vid extra val skall göras inom en viss
kortare tid, t. ex. en vecka, efter det att beslutet om val har fattats. Jag
anser dock inte all det är lämpligt alt införa en sådan bestämmelse i själva
lagen, bl. a. med hänsyn till att tidsfristen kan behöva anpassas efter hur
lång tid

Prop.
1981/82:83 16

man i del särskilda fallet har till förfogande för att
genomföra valet. I stället bör man överlämna åt RSV att meddela de föreskrifter
i detla avseende som kan visa sig erforderliga.

Enligt 3 kap. 4 § ValL ankommer del på valnämnden all för
varje valdistrikt utse minst fyra valförrättare. Kommittén konstaterar att det
på sina håll vid de senaste valen har varit svårigheter att rekrytera
tillräckligt antal valförriittare. Av de ca 4 000 valförrättarna som hade
medverkat i 1976 års val i Stockholms kommun var det bara omkring 40 procent
som på förfrågan var beredda att ställa upp i samma funktion vid 1979 års val.

Formerna för utbildning av valförrättare varierar från
kommun till kommun. Vissa kommuner har särskilda genomgångar med ordförandena
och vice ordförandena och sedan får dessa svara för erforderlig utbildning av
övriga valförrättare. Andra kommuner samlar alla valförrättare till gemensam
genomgång av valförfarandet.

Kommittén räknar med alt rekryteringen av valförrättare
bör kunna vara genomförd inom en månad efter elt beslut om extraval och att den
utbildning som behövs kan ske i vart fall inom loppet av två veckor.

Remissinstanserna har i allmänhet godtagit vad kommittén
har anfört rörande rekrytering och utbildning av valförrättare. Några
remissinstanser påpekar emellertid att problem kan uppstå med att rekrytera
kvalificerade valförrättare vid extra val. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus
län framhåller alt särskilda svårigheter kan uppkomma vid extra val under sonmTaren.
Valnämnden i Stockholms kommun för fram förslaget att man vid extra val
antingen bör kunna reducera vallokalernas öppethållandetid eller slå ihop tvä
valdistrikt till ett, bl. a. för att minska problemen med rekrytering av valförrättare.

För egen del vill jag framhålla att det naturligtvis är av
största vikt att tillräckligt många kvalificerade valförrättare kan rekryteras
även för extra val och att dessa kan få den utbildning som behövs.

Enligt min mening torde valnämnderna i allmänhet ha
möjlighet att rekrytera valförriittare inom den tid som kommillén har räknat
med. De rekryteringssvårigheier som kan föreligga i vissa fall torde inte vara
oöverstigliga. Vissa kommuner har register över tidigare valförriittare. 1 de
kommuner där sådana register finns bör det vara möjligt all under mellanvalsåren
se över registren så alt man fortlöpande kan hålla sig underriillad om vilka
som är beredda alt på nytt åla sig uppdrag som valförrättare. Åven på andra
sätt bör det vara möjligt att hålla en viss beredskap för alt vid behov kunna
rekrytera valförriittare med kort varsel.

Med anledning av vissa uttalanden under remissbehandlingen
vill jag framhålla att det enligt min mening inte finns något behov av att vidla
sådana åtgärder som att slå samman valdistrikt vid extra val eller alt
generellt begränsa vallokalernas öppethållande.

Prop. 1981/82:83 17

Vad beträffar utbildningen av valförrättare inför ett
extra val kan konstateras att behovet av utbildning givetvis är beroende av hur
många av valförriiitarna som har tidigare erfarenhet som sådana och hur lång
tid som har förflutit från det senaste valet. Som regel torde behovet av utbildningsinsatser
vara mindre i samband med ell extra val än i samband med ell ordinarie val, bl.
a., som kommittén påpekar, därför att det är fräga om bara ett val.

Enligt min mening finns det inte anledning att befara att
förkortningen av liden för extra val skall leda till alt valförrätlarnas
utbildning blir otillräcklig. Liksom kommitién anser jag därför att del inte
finns skäl all föreslå några särskilda åtgärder i fråga om utbildningen av valförrättare.

2.2.3 Registrering av partibeteckningar och anmälan av
ombud

Av 5 kap. 2 § ValL följer att en ansökan om registrering
av partibeteckning vid ordinarie val lill riksdagen skall ha kommit in till RSV
före utgången av februari månad under valåret för att partibeteckningen skall
åtnjuta skydd vid valet. För extra val gäller den särskilda bestämmelsen alt
ansökan skall ha kommit in till RSV inom en vecka efter det att beslut om
valdagen meddelades, öm partiet inte är representerat i riksdagen, skall
ansökan om registrering åtföljas av egenhändigt undertecknade förklaringar av
minst

1 500 av
partiels medlemmar att de biträder ansökan (5 kap. 3 § ValL).

För ett parti som har fåll sin partibeteckning registrerad
skall finnas elt hos RSV anmält ombud. Anmälan av ombud skall ske inom en månad
efter det att RSV har kungjort att partibeteckningen har registrerats (5 kap. 5
§ ValL). Endast det anmälda ombudet eller den person han befullmäktigar är
behörig att anmäla kandidater för partiet. Sådana anmälningar görs hos RSV
eller, om verket sä förordnar, hos länsstyrelsen. RSVbestämmerinför varjeval
när anmälan av kandidater senast skall göras (5 kap. 8 § ValL).

Enligt kommittén måste det antas bli mycket sällsynt att
frågan om registrering av en partibeteckning väcks först vid ett beslul om
extra val ulan all den dessförinnan i någon omfattning har förberetts. Skulle
en sådan situation likväl inträffa, bör del vara möjligt att inom den utmätta
tiden skaffa erforderlig bevisning om antalet medlemmar i partiet.

Kommittén påpekar att fristen för att anmäla ombud i
realiteten blir begränsad för ett parti som har fått sin beteckning registrerad
efter ett beslut om extra val. Det får nämligen antas att RSV vid ett sådant
val kommer att besluta att anmälan av kandidater skall ske inom ca 20 dagar
från beslutet om val. Om partiet vill anmäla kandidater för valet, måste del
därför anmäla ombud inom väsentligt kortare frist än den månad som anges i 5
kap. 5 § ValL. Kommittén anser emellertid inte alt detta bör föranleda någon
ändring i vallagen, särskilt som anmälan av ombud nästan alltid sker samtidigt
som partiet ansöker om regisirering av partibeteckningen.

2 Riksdagen 1981/82. I saml. Nr 83

Prop. 1981/82:83 18

Under remissbehandlingen har inte framförts några
synpunkter på frågorna om registrering av partibeteckningar och anmälan av
ombud utom av länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. som anser att det är
tveksamt om ett parti på så kort tid som en vecka kan hinna anskaffa del antal
namnunderskrifter som behövs för partier som inte är representerade i
riksdagen.

En förkortning av tiden för all genomföra extra val
påverkar inte förfarandet vid registrering av partibeteckningar och anmälan av
ombud utom så lill vida att fristen för att anmiila ombud i realiteten
förkortas i sådana fall då RSV beslutar om kortare lid än en månad för anmälan
av kandidater. I likhet med kommittén anser jag att del inte finns skäl alt med
anledning härav göra någon ändring i vallagen.

Den fråga
som länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har tagit upp avser den frist på en
vecka som vid extra val föreskrivs för ansökningar om regisirering av
partibeteckningar. Den fristen gäller emellertid redan nu och föreslås inte
ändrad av kommittén. Det problem som liinsstyrelsen pekar på torde f. ö. inte
ha någon nämnvärd praktisk betydelse. 1 varje fall finns det enligt min mening
inte anledning att i detta sammanhang föreslå någon ändring av den åsyftade
bestämmelsen.

2.2.4 Nominering och anmälan av kandidater Nominering av
kandidater

1 Sverige finns inte. som i vissa andra länder, någon
lagstiftning angående partiernas nomineringsförfarande inför allmänna val. Man
följer här principen att statsmakterna inte skall ställa upp några regler för
vad som betraktas som partiernas inre angelägenheter.

Partiernas arbete med nominering av kandidater inför ett
ordinarie riksdagsval inleds vanligen redan omkring ett år föie valdagen.
Regler om förfarandet vid nomineringen finns i partiernas stadgar, som ofta
kompletteras med särskilda rekommendationer för nomineringsförfarandet. Proceduren
skiljer sig avsevärt mellan olika partier och kan variera kraftigt även inom elt
och samma parti. Beträffande det närmare förfarandet hänvisas till kommitténs
betänkande (s. 59 ff).

Om ett
extra val skall kunna genomföras inom rimlig lid. kan partierna givetvis inte
genomföra en lika tidskrävande nomineringsprocedur som vid ett ordinarie val.
Kommittén har gjort vissa beräkningar av hur lång lid som kan behövas. Eftersom
del är en hävdvunnen princip all partiernas nomineringsförfarande inte skall
regleras i valförfaltniiigarna. föreslår kommittén emellertid inte några regler
för partiernas nominering av kandidater. I stället har partiernas företrädare i
kommittén enats om att en viss lid skall avsättas för nomineringsförfarandel.
Denna lid har beräknats mol bakgrund av bl. a. följande överväganden.

Prop. 1981/82:83 19

Del förekommer inom några partier all man vid nomineringen
av kandidater inför ett ordinarie val bestämmer alt samma nominering också
skall gälla för elt ev. extra val under mandatperioden. I sådana fall behöver
man i princip inte avsätta någon tid för nominering i samband med ell extra
val.

Av olika skäl kan emellertid ändringar bli nödvändiga i de
valsedlar som har använts vid ett ordinarie val. Kandidater kan ha avlidit
eller lämnat partiet. Ändringar i anledning av sådana händelser kan i vissa
fall göras genom uppflyttningar av de kvarvarande kandidaterna. 1 andra fall
krävs mer ingående överväganden. Bl. a. påverkas nomineringen av det förväntade
antalet mandal. Ofta ägnas större omsorg ål geografisk fördelning,
könsfördelning, åldersfördelning m. m. när det gäller valbara platser än i
fråga om platser längre ner på en lista. En annan omständighet som kan inverka
på nomineringen är om någon av kandidaterna på en lista avviker från
partilinjen i en fråga av slor betydelse i del extra valet.

Av betydelse är också all man inom partierna alltmer har
strävat efter all låla de enskilda medlemmarna utöva ett direkt inflytande i
viktiga frågor. Det kan därför le sig önskvärt att en så väsentlig fråga som
nomineringen av kandidater för ett riksdagsval inte avgörs utan att partierna
har möjlighet att i någon form inhämta partimedlemmarnas synpunkier.

Kommittén har mot bakgrund av dessa överväganden skisserat
ett tänkbart nomineringsförfarande vid extra val. Detta innebär i huvudsak all
partierna får drygt två veckor på sig all nominera kandidater. Senast 17 dagar
efter beslutet om extra val skall anmälan av kandidater och beställning av
valsedlar vara länsstyrelsen till banda.

Under remissbehandlingen har konunitténs överväganden
rörande nomineringsförfarandel berörts endast av länsstyrelsen i Göteborgs och
Bohus län. Enligt länsstyrelsen är det tveksamt om en tid på 17 dagar för nomineringsförfarandet
är lillriicklig för de mindre partier som inte har länsorganisationer och för
nya partier som vill ställa upp i ett extra val.

För egen del vill jag understryka viklen av alt partiernas
nomineringsförfarande påskyndas, om tiden för extra val skall kunna förkortas.
De nuvarande riksdagspartiernas företrädare i kommittén slår bakom den
föreslagna lidsplanen för nomineringsförfarandel. och denna har godtagits eller
lämnats utan erinran av sä gott som samtliga remissinstanser. Även jag anser
att planen är godtagbar och kan läggas lill grund för övriga överväganden om
förkortning av tiden för extra val.

Mer i detalj innebår den föreslagna tidsplanen för
nomineringsförfarandet vid extra val följande.

• Samma dag som beslut om extra val meddelas eller nästa
dag kallar ordförandena i partiernas regionala och lokala styrelser lill
sammanträde. Förfarandet i denna del kan påskyndas om man på förhand har bestämt
alt sivrelserna skall sammanträda dacen efter ett beslul om extra val.

Prop. 1981/82:83 20

•
Senast den
tredje dagen efter beslutet om extra val sanunantriider styrelserna för
partiets lokala organ och kallar ev. till möte senast dag 10 för beslut om
förslag lill kandidater och för val av ombud lill distriktsslämman i de fall då
sådana inte är utsedda för hela perioden mellan ordinarie stämmor. Detta
förfarande är ömkligt om man redan lidigare har beslutat att nomineringen lill
det ordinarie valet också skall gälla för ett ev. extra val och del inte behövs
några iindringar i valsedlarna eller bara sådana ändringar som kan beslutas av
distriktsstyrelsen.

•
Inom samma tid
sammanträder distriktsstyrelsen. Styrelsens uppgifter i detta läge beror på
vilka beslut distriktsslämman har faltal i samband med nomineringen till det
ordinarie valet. Om stämman har beslutat att nomineringen till det ordinarie
valet skall gälla också extra val, behöver styrelsen bara konfirmera detta och
göra de ändringar i valsedlarna som föranleds av dödsfall, avflyttningar m. m.
Om partiet vill ha en mer lokalt förankrad nomineringsprocedur, kan styrelsen
bereda partiets lokala organ och ev. även partimedlemmarna tillfälle att senast
den 12:e dagen efter beslutet om extra val (inom nio dagar) komma in med
förslag till kandidater. Ett annat alternativ är att tillämpa ett provvalsliknande
förfarande med valsedeln till det senaste valet som provvalsedel.

•
Senast den 10:e
dagen efter beslut om extra val håller kretsen möte. Vid detta möte beslutar
man förslag till kandidater och utser i förekommande fall ombud till
distriktsstämman.

•
Senast den 14:e
dagen efter beslutet om extra val ställer del valberedande organet på dislriktsnivå
samman de inkomna förslagen till kandidater och upprättar ev. ell eget förslag
som underställs dislriklssläinman för beslut.

•
Senast den 15:e
dagen efter beslul om extra val sanunanlriider distrikts-stämman och beslutar
angående nomineringen av kandidater för valet.

•
Senast dagen
efter stämman inhämtas samtycke av dem som har nominerats som kandidater. 1
regel är de närvarande vid sliimnian och kan då ge sill samtycke omedelbart
efter det alt nomineringen har beslutats.

•
Senast den 17:e
dagen efter beslutet om extra val skall partiernas anmälan av kandidater och
beställning av valsedlar vara liinsstyrelsen lill hända.

Anmälan av kandidater

För all en registrerad partibeteckning skall åtnjuta skydd
vid ett val måste partiet anmäla ett visst antal kandidater, för val lill
riksdagen minsl 4 och högst 15 personer i varje valkrets. Anmälan skall göras skriftligen
hos länsstyrelsen av partiets ombud eller den han utser. Med anmiilan skall
följa en skriftlig förklaring av varje kandidat att han har gett partiet tillstånd
att

Prop. 1981/82:83 21

anmäla honom. RSV bestämmer inför varje val när anmiilan
av kandidater senast skall göras. Fristen går vanligen ut i början av maj månad
vid ell ordinarie val (5 kap. 8 S ValL). Ev. ändringar och kompletteringar av
en ansökan kan göras hos länsstyrelsen. Den slutliga prövningen ligger hos RSV
(5 kap. 9§ ValL).

När anmälningsärendena har avgjorts upprättar RSV för
varje slag av val och för varje riksdagsvalkrets, landstingskonumm och kommun listor
över de kandidater som partierna har anmält (5 kap. 10 § ValL). Enligt 8 kap.
12 S ValL skall listorna över anmälda kandidater i valkretsen finnas anslagna i
vallokalen. På poslanslalter där röstning äger rum skall listorna för samtliga valkretsar
finnas tillgängliga. Listorna bör också finnas tillgängliga hos ullandsmvndigheter
och på fariyg där röstning sker.

Länsstyrelsen kontrollerar anmälningarna. 1 första hand
kontrolleras alt de anmälda kandidaterna bar gett partiet sitt tillstånd till
anmälan. Dessutom förekommer en viss kontroll av att de anmiilda kandidaterna
är valbara (5 kap. 9 i) och 14 kap. 5 § ValL). Kontrollen sker bl. a. mot
uppgifterna i röstlängdsregistret.

Kommittén anser att länsstyrelsens granskning vid extra
val kan klaras av inom en dag. Den slutliga prövningen av ärendena hos RSV och
tryckningen av listorna behöver enligt kommitién inte ta mer än en eller två
dagar i anspråk. Därefter kan listorna omedelbart skickas ul till valnämnder
och postkontor. Ev. kan cie skickas också till utlandsmyndigheter och fariyg
med röstmottagning, om det kan antas att listorna når adressaten i lid lill röstningsperioden.

Kommitténs överväganden på denna punkt har liimnals ulan
erinran av de flesta remissinstanserna. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län
hävdar dock alt kommittén räknar alltför optimistiskt när den anser all
granskningen kan klaras av på en enda dag. Brister i fråga om kandidaternas
personnummer och förklaringar gör att man får räkna med all anmälningarna inte
kan fiirdigbehandlas så snabbt som kommitién förutsiilter. Enligt länsstyrelsen
behövs säkerligen minst två dagar för delta arbete.

Föregen del vill jag understryka viklen av alt liinsstyrelserna
vinnlägger sig om att så snabbi som möjligt genomföra kontrollen av de anmälda
kandidaterna. Kontrollen kan underlättas på olika sätt, t. ex. genom all partiels
ombud eller någon annan företrädare för partiet finns lillgänglig under
kontrollens gång. I allmiinbel torde del vara möjligt för länsstyrelserna all
klara av granskningen på en dag. Även om granskningen i något fall skulle ta
två dagar, bör del emellertid vara möjligt att skicka ul listorna över anmälda
kandidater lill valnämnder och postkontor inom den lid som kommittén har räknat
med. Jag anser därför inte att det föreligger någon risk för rubbningar i den
beräknade tidsplanen på grund av arbetet med granskningen.

Prop.
1981/82:83 22

2.2.5 Valsedlar och övrig valmaleriel

Bestämmelser om framställning av valsedlar finns i 6 kap. ValL.
Där föreskrivs bl. a. följande. Till valsedlar skall användas särskilda
blanketter som tillhandahålls av RSV (valsedelsblanketter). Valsedlarna skall
vara lika till storlek och material. För riksdagsval används gula valsedlar.
När val skall förrättas bestämmer RSV enligt 6 kap. 8 § ValL sista dagen för
beställning av valsedlar för att leverans skall kunna ske 45 dagar före
valdagen. Enligt samma lagrum får RSV för särskilda fall bestämma en senare dag
för beställning och, om del behövs, även en senare dag för leverans.

På begäran
av elt parti som har beställt valsedelsblanketler förser RSV utan särskild
ersättning blanketterna med partibeteckning, kandidalnamn samt valkrets- och valbeleckningar.
Valsedlarna förses ocksä med en särskild sifferbeleckning för att ange listtyp.
Syftet med denna beteckning är att underlätta sammanräkningen. Lisllypbeleckningen
tjänar också som grund för den maskinella bearbetningen av valresultaten för
alt få fram mandal-fördelning m. m.

Regelmässigt låter partierna RSV ombesörja också
tryckningen av valsedlarna.

Bestämmelserna om all statsverket tillhandahåller
blanketter till valsedlar infördes till 1970 års val, då man för första gången
samtidigt förrättade val lill riksdag, landsting och kommunfullmäktige.
Tidigare hade partierna själva svarat för framställningen av valsedlar. Syftet
med denna föriindring var all trygga ett smidigt och snabbt genomförande av
valen. Att RSV tillhandahåller valsedelsblanketler utgör också en garanti för
alt valsedlarna blir så utformade all skyddet för valhemligheten upprätthålls.

Vid ordinarie val trycks sammanlagt omkring 600 milj.
valsedlar för de tre valen. Tryckningen sker hos elt 20-tal tryckerier på olika
orter i landel. För ett extra val beräknar RSV alt partierna kommer all
beställa omkring 150 milj. valsedlar. För denna mängd valsedlar går del ål
drygt 300 ton papper.

Partiernas
beställningar av valsedlar inför ordinarie val sker omkring fyra månader före
valdagen. Så skulle t. ex. valsedlar till valet den 16 september 1979 enligt RSV:s
beslul beställas senast den 7 maj för att leverans skulle garanteras senast 45
dagar före valdagen.

Frågan om lidsålgången
för tryckning och leverans av valsedlar vid extra val har lidigare berörts bl.
a. i grundlagskommiiiéns belänkande (SOU 1981:15) Grundlagsfrågor. 1 ett yllrande
till grundlagskommittén liimnade RSV en ingående redogörelse för lidsålgången.
RSV ansåg då att del behövdes minst fvra veckor för att trycka och distribuera
valsedlar. Till detta kom en ytterligare lidsåtgång på tre veckor för
partiernas distribution av valsedlar till väljare, parliarbeiare m. fl. Med en
uppskattad handliiggnings-tid hos myndigheterna på tre dagar kom RSV fram lill
en total lidsåtgång på 52 dagar.

Prop. 1981/82:83 23

Vallagskommitlén har nu undersökt olika möjligheter att
påskynda förfarandet för att trycka och distribuera valsedlar. LiberFörlag/Allmänna
Förlaget (Liber), som enligt avtal med RSV svarar för de administrativa
uppgifterna i samband med tryckning av valsedlar, har haft nya förhandlingar
med tryckerier för att engagera ett större antal tryckerier än tidigare och få
en större spridning över landet och för att minska tiden för själva tryckningsförfarandet.

Förhandlingarna har lett fram till alt Liber i samråd med
RSV har träffat avtal med 32 tryckerier om tryckning av valsedlar vid extra
val. Tryckerierna har åtagit sig alt sätta och lämna korrektur på två
arbetsdagar efter mottagandet av manus och all avsluta huvudleveransen av
valsedlar inom fem arbetsdagar frän det trycklov har getts.

Vidare har Liber slutit elt nytt avtal om leverans av
papper som innebär att tiden för att leverera papper till tryckerierna
förkortas från tre veckor till en vecka. 1 avtalen med tryckerierna har Liber
åtagit sig att leverera papper inom en vecka efter ett beslut om extra val.

Kommitién har diskuterat möjligheten all låta partierna sjiilva
svara för tryckningen av valsedlar. Enligt kommitién är del inte uteslutet att
något eller några av partierna skulle kunna ombesörja tryckningen snabbare än
vad som är möjligt vid tryckning genom RSV:s försorg. A andra sidan är det
uppenbart att vissa partier, i den konkurrens om iryckerikapaciteten som råder
inför ett extra val, skulle få stora svårigheter att få sina valsedlar tryckta
eller i varje fall inte kunna få någon garanti för leverans inom rimlig lid
före valdagen.

Med den avsevärda förkortning av iryckliderna som har
kunnat uppnås genom Libers förhandlingar med tryckerierna har kommittén funnit
del fördelaktigt att behålla den ordning för tryckning av valsedlar som gäller
vid ordinarie val. På det sättet garanterar man alt samtliga partier, oavsett
deras egen tillgång till tryckerier, får tryckta namnvalsedlar i rimlig lid
före valdagen. Vidare förebyggs sådana olikheter i valmaterielen som skulle
kunna äventyra skyddet för valhemligheten och försvåra den maskinella bearbetningen
av valresultatet. Kommittén föreslår alltså att den nuvarande ordningen för alt
framställa valsedlar behålls också vid extra val.

Kommittén har räknat med att följande tidsschema skall
kunna hållas vid tryckning av valsedlarna genom RSV:s försorg. Utgångspunkt är
den dag då partiet har avslutat nomineringsförfarandel och fattat beslut om
vilka kandidater som skall sättas upp på valsedlarna.

Prop.
1981/82:83

Dagar efter

nominering Åtgärder

1-2 Partiet iordningställer manuskript till

valsedlar och Uimnai in beställningen

till länsstyrelsen.

3 Länsstyrelsen kontrollerar
personnummer

och övriga identifieringsuppgifter samt

valbarhet m. m.

4-6 Valscdelsmanus lill tryckeriet som salter

och lämnar korrektur. Korrekturläsning.

Trycklov liirnnas.

7-12 Valsedlarna trycks och avliämtas
för dirckttransport

till partiet.

Om man räknar bort några arbetsfria dagar under perioden,
skulle alltså valsedlar kunna vara partiet till hända inom 15 dagar från det
all nomineringen har avslutats. Kommitién tillägger all trycktiden på fem dagar
är beräknad för tryckning av valsedlar till samtliga partier. Om inte alla
partier utnyttjar hela den tid på 17 dagar som har beräknats för nominering av
kandidater, kan tryckningen spridas över en längre period och tryckiiden för
varje enskilt parti förkortas.

Schemat
förutsätter enligt kommittén att alla transporter sker omedelbart och direkt:
beställning av valsedlar från parti till länsstyrelse, valsedelsmanus från
länsstyrelse till tryckeri samt valsedlar från tryckeri lill parti. Kommillén
utgår från att partierna själva inför ett extra val är beredda att ordna sådana
direkttransporter med bil eller på annat lika snabbt sätt. För att schemat
skall hålla gäller vidare alt någon företrädare för partiet är tillgiinglig på
länsstyrelsen medan man kontrollerar kandidaternas valbarhet och de
identifieringsuppgifter som har lämnats om dem. På så sätl bör ev.
kompletteringar snabbi kunna göras. En förutsättning är också att någon
företrädare för partiet och en iryckerikonlrollant finns pä tryckeriet så snart
korrekturexemplar av valsedlarna är klara. De kan då omedelbart korrek-turläsa
på tryckeriet och där direkt ge anvisningar om ändringar och slutligen meddela
trycklov.

Kommitién
erinrar om all RSV enligt 6 kap. 8 § ValL skall bestämma den sista dag då
beställning av valsedlar skall ha gjorts för alt leverans skall kunna ske 45
dagar före valdagen. Eftersom en så tidig leverans av valsedlar uppenbarligen
inte kan ske. om ell extra val skall kunna genomföras inom den tid som
kommittén har tänkt sig, utgår kommitién från all RSV bestämmer en senare dag
för leverans med stöd av undantagsbestämmelsen i samma paragraf.

Beräkningen av tiderna för beställning och leverans av
valsedlar vid extra val bör enligt kommittén bestämmas med utgångspunkt från
all partierna vill ha valsedlarna levererade innan poströstningen börjar,
alltså senast 18 dagar

Prop. 1981/82:83 25

före valdagen, om den av kommittén föreslagna poslröstningspcrioden
på 17 dagar godtas. Med tillämpmiig av kommitténs tidsschema innebär delta all
beställningen av valsedlar skall göras senast 17 dagar efter beskiiei om extra
val.

Kommitténs överväganden om framställningen av valsedlar
har lämnats utan erinran av så gott som alla remissinstanser utom länsstyrelsen
i Göteborgs och Bohus län. Länsstyrelsen anser att tiden för granskning av valsedelsbeslällningar
och valbarhelskontroll iir alltför knappt tilltagen och att minst en vecka
behövs för del arbetet. Vidare har postverket påpekat alt förslagel att
valsedlar med kandidalnamn skall levereras till partierna senast dagen innan
poströstningen börjar kan medföra alt många väljare är hänvisade lill att
använda partimarkerade valsedlar, i vatje fall under de första dagarna av
poströstningen.

Jag delar kommitténs uppfattning alt det iir fördelaktigt
om man vid extra val kan behålla den nuvarande ordningen att valsedlar iiycks i
RSV:s regi. Som kommillén påpekar får man därigenom garantier för att
valsedlarna trycks på elt sådant sätl alt skyddet för valhemligheten inte iiveniyras.
Riskerna för fel på valsedlarna är små. Vidare kan de partier som är klara med
sina nomineringar inom den beräknade tiden räkna med att få tryckta
namnvalsedlar i rimlig lid före valdagen.

Vad beträffar tidsschemat för framställningen av valsedlar
anser jag att kommitténs beräkningar får bedömas som realistiska. Marginalen
för att man skall hinna leverera valsedlar innan poströstningen börjar är
visserligen knapp. Som har påpekats under remissbehandlingen finns del en viss
risk för alt väljare inte har tillgång till tryckta namnvalsedlar under de
första dagarna av poströstningen. De oliigenheter som detla kan innebära iir
emellertid enligt min mening inte större iin all de kan accepteras. Väljarna
har ju i varje fall tillgång lill partimarkerade valsedlar på pcislanstalterna.
där det dessutom skall finnas kandidatlistor för samtliga valkretsar i landet.

Jag vill tillägga att det i praktiken finns möjlighet att
åstadkomma en längre frist mellan leveransen av valsedlar och poströstningens
början. Delta kan ske genom all man påskyndar nomineringen av kandidater och
beställningen av valsedlar. Exempelvis kan valsedlar besliillas tiiniligen
omgående i sådana fall då ett parti går till val med samma kandidater som i del
senaste ordinarie valet. Det är givelvis en fördel om beställningen sker så
snart som möjligt, så alt man undviker arbetsanhopning på tryckerierna. Jag
vill erinra om att papper för valsedlarna skall levereras lill tryckerierna
redan inom en vecka efter beslutet om extra val. F. ö. har Liber ett lager på
40 ton papper för valsedlar till riksdagsval. Detla papper kan distribueras
till tryckerierna omedelbart efter ett beslut om extra val.

I fråga om övrig valmaleriel har kommittén upplyst all tillräckligt
antal partimarkerade \alsedlar kan tryckas på koitare tid än cn vecka och att valkuvert
och omslag finns i lager hos RSV. En förkortning av tiden för extra val torde
därför inte föranleda några problem beträffande sådan materiel.

Prop. 1981/82:83 26

2.2.6 Röstlängder och röstkort

Enligt 4 kap. 1 S ValL skall lokala skattemyndigheten
årligen upprätta allmän röstlängd för varje valdistrikt. RSV skall enligt 4
kap. 12 § årligen upprätta särskild röstlängd för varje valkrets. 1 den
särskilda röstlängden upptas utlandssvenskar som har rösträtt vid riksdagsval.

Både allmän och särskild röstlängd skall vara upprättad
senast den 20 juni. De gäller i princip fr. o. m. den 1 september det år de
upprättas t. o. m. den 31 augusti året därpå.

Bestiimmelserna om röstlängd påverkas i och för sig inte
av en förkortning av liden för att genomföra extra val. De har emellertid indirekt
betydelse för reglerna om röstkort, som berörs av de föreslagna ändringarna av
förfarandet vid extra val.

Bestämmelser om röstkort finns i 7 kap. ValL. Vid val
upprättas elt röstkort för var och en som enligt röstlängden är röstberättigad
och som har känd adress (7 kap. 1 S ValL). På röstkortet finns uppgifter om den
röstberättigade, hans nummer i röstlängden, valdistrikt och sammanräkningsmyndighet.
Vidare anges vallokalens belägenhet och de tider da den hålls öppen för
röstning.

Lokala skattemyndigheten upprättar röstkorten för dem som
är upptagna i allmän röstlängd. För personer, som är upptagna i särskild
röstlängd, upprättar länsstyrelsen röstkorten (7 kap. 2 § ValL).

Röstkorten skall sändas till de röstberättigade senast 30
dagar före valdagen (7 kap. 2 § ValL). Eftersom röstning på postanstalt inte
får ske ulan att röstkort avläinnas (8 kap. 3 S ValL). har liden för utsändning
av röstkort bestämts bl. a. med hänsyn till poströslningsperioden, som inleds
den ljugofjärde dagen före valdagen (10 kap. 1 § ValL).

Underlaget för tryckning av röstkort hämtas dels från
länsstyrelsens rösllängdsregisler. dels från ett register hos länsstyrelsen som
innehåller de uppgifter som valnämnderna har lämnat om vallokaler och
röstningstider. På grundval av innehållet i dessa båda register trycks
röstkorlen med hjälp av automatisk dalabehandling genom länsstyrelsens försorg.
Tryckningen och efterarbelet brukar ta ungefär en vecka.

Efter tryckningen skickar länsstyrelsen röstkorten till
lokala skattemyndigheten för kontroll mot innehållet i röstliingden. 1 fråga
om innebörden av denna kontroll hänvisas till betänkandet s. 78 f.

De
röstkort som grundas på den särskilda röstlängden framställs av RSV vid ett
motsvarande förfarande som hos länsstyrelsen. Tryckningen kan bölja så snart
den särskilda röstlängden är uppriiliad och RSV har fått in uppgifter från
länsstyrelserna om valdistrikt (4 kap. 20 !? ValL). vallokaler och vallider.
Framställningen av dessa röstkort (ca 15 000) tar inte mer än en dag.

Efter tryckningen skickar RSV rösikoilcn till resp.
länsstyrelse som

Prop. 1981/82:83 27

genomför i huvudsak samma kontroll som de lokala
skallemyndigheterna gör beträffande andra röstkort.

Kommittén konstaterar att röstkorten inför ett ordinarie
val skrivs ut så kort tid efter del alt röstlängden har fastställts att man
direkt kan utgå från röstlängdens innehåll vid utskriften. Vid ell extra val
däremot har det förmodligen ofta gått så lång tid efter den s. k. kvalifikalionsdagen
för röstlängden (1 juni) alt uppgifterna i röstliingdsregistret inte kan anviindas
utan vidare. Kompletteringar måste göras på grund av flyttningar och dödsfall.

I samråd med företrädare för RSV. länsstyrelser och lokala
skattemyndigheter har kommitién utarbetat en plan för framstiillning av
röstkort som innebär följande.

•
Så snart ett
beslut om extra val har meddelats begär länsstyrelserna in röstkortsunderlag,
dvs. uppgifter om vallokaler och valtider, från kommunerna.

•
På
länsstyrelsen görs en första etapp i uppdateringen av röstlängdsregi-Glret.
Delta register körs mot folkbokföringsregislret. På så sätt får man fram
aktuella adresser på samtliga röstberättigade som bor kvar inom länet. Personer
i rösllängdsregistret som inte har sin motsvarighet i folkbokföringsregislret
har antingen avlidit, emigrerat eller kyrkobok-förls i annal län i landet. De
personer i folkbokföringsregislret. som har uppnått rösträttsålder men som inte
har något motsvarighet i röstliingdsregistret, är inflyttade till länel efter kvalifikalionsdagen
för gällande röstlängd. Denna första etapp i uppdateringen av
röstlängdsregistret kan inledas omedelbart efter beslutet om extra val och vara
genomförd inom två dagar.

•
Nästa steg i
förfarandet är en central uppdatering för hela landet beträffande de personer
som inte har återfunnits i både folkbokförings-och rösllängdsregistret vid den
länsvisa uppdateringen. I detla andra steg får man fram akluella adresser för
dem som har flyttat mellan län och iiven uppgift om rösträtten för dessa
personer. Vidare klarläggs vilka personer som har avlidit eller flvttat
utomlands. Denna centrala uppdatering görs på den länsstyrelse som RSV
bestämmer och kan genomföras inom loppet av en dag. Efter uppdateringen återförs
uppgifterna lill resp. länsstyrelse.

Program för uppdateringen av rösllängdsregistren skall fiiuias
färdiga. Arbetet kan då genomföras inom kortare tid iin en vecka från beslutet
om extra val. 1 och för sig skulle tryckning från rösllängdsregistret enligt
kommittén kunna börja redan då del första stegel har genomförts. Emellertid har
länsstyrelserna då inget röstkortsunderlag från kommunerna och inte heller
blanketter till röstkort.

• Inom tio dagar (rån beslutet om extra val har liinsstyrelsen
tillgång till

komnninernas uppgifter om vallokaler m. ni. Liinsstyrelsen registrerar

Prop.
1981/82:83 28

uppgifterna som förberedelse för den maskinella
framställningen av röstkort. • Senast den tolfte dagen efter beslutet om extra
val är blanketter for röstkort levererade till länsstyrelserna och tryckningen
av korten kan omedelbart sältas i gång. Tryckningen skei' i dubbla banor och
kan genomföras på två-tre dagar. Alltså är röstkorten irvckta inom ca 15 dagar
från beslutet om extra val. 1 samband med tryckningen av röstkorten skall
länsstyrelsen enligt föreskrifter av RSV också framställa listor över
röstberättigade utan känd adress. Dessa listoi' översiinds sanitidigl med röstkorten
till den lokala skattemyndigheten.

Därefterskall röstkorlen. om man förfar som hittills, översiindas
lill lokala skaltemyndigheten för kontroll. Detla arbete beriiknas ta 2-3
dagar. Så snart kontrollen är klar kan röstkorten skickas ut till de riislberättigade.
Detta kan alltså ske inom 20 dagar från beslutet om extra val.

Bland
lokala skattemyndighetens uppgifter vid komrollen ingår all skri\a ut röstkort
för de personer som efter ett anmiirknings- eller riitlelseförfa-rande har fått
bifall till en begäran om äntlring i röstlängden. För all underlätta arbetet
för den lokala skaltémyndigheten i denna del föreslår kommillén att samtliga
ändringar i röstliingden pä grund av beslul i anmärknings- eller rällelseärenden
skall registreras direkt i röstliingdsregistret. Kommittén niimner också all
nian kan påskynda förfarandet genom att låta en företrädare för lokala
skattemyndigheten granska röstkorlen på länsstyrelsen i samband med
tryckningen.

När del
gäller kontrollen av röstkorten ifrågasätter kommittén om del egentligen finns
något behov av en efterkontroll från lokala skalleniyndig-heienssida. Efteisom
kontrollen inte hindiar att man förkortar liden för att genomföra elt extra
val. avstår kommittén dock från all föreslå någon ändring i detta avseende.

Koniniittén
konstaterar alt den plan som kommittén har utarbetat i och för sig medger att
röstkorten liksom vid ordinarie val skickas ut till de röstberättigade 30 dagar
före valdagen. Enligt kommitténs mening bör emellertid röstkorten inte
distribueras alltför lång tid före poströstningens början, eftersom detta
medför ökade risker för alt röstkorlen kominer bort vilket förorsakar den
röstberättigade och myndigheterna ökat besvär med att utfärda duplettröslkorl.
Kommittén föreslår därför - under förutsättning all poströstningsperioden
förkortas till 17 dagar - alt röstkorten vid extra val skall skickas ut till de
röstberättigade senast 20 dagar före valdagen.

1 fråga om
röstkorten till utlandssvenskarna föreslår konimiltén en ordning som innebär
all de framställs på i huvudsak sainina sätl som andra röstkort. Kommitién
anser emellertid att det är angeliigel att man inte dröjer med utsändningen av
dessa röstkort ända till tjugonde dagen före valet utan skickar i väg dem så
snart de är irvckta och kontrollerade för att de skall

Prop. 1981/82:83 29

kunna vara framme hos mottagarna innan rösinioltagningen
hos utlandsmyndigheterna börjar.

Remissinstanserna har i huvudsak godtagit koniniitiéns
förslag om framstiillning av röstkort. Några kritiska svnpunkter har dock
framförts. Postverket menar att röstkorten börsiindas ut så snart kontrollen av
dem iir klar. Ett par remissinstanser vänder sig mot förslaget att en
tjänsteman från lokala skattetnyndigheten skall bistå med granskningen av
röstkorten hos länsstyrelsen. En remissinstans anser att det klart måste sägas
ut vilken instans som har ansvaret för all ändringar lill följd av beslul i anmärknings-och
rällelseärenden förs in i rösllängdsregistret.

Vad kommitién har anfört visar att en förkortning av tiden
för att genomföra att extra val inte försvåras av förfarandet för att
framställa röstkort. Tvärtom fraingår det att röstkorlen. iiven om tiden fiir
extra val förkortas till 50 dagar, kan skickas ul lika tidigt som vid andra
val. dvs. 30 dagar före valdagen.

Med anledning av kommitténs förslag att man i vissa fall
bör vänta med all skicka ut röstkorten vill jag framhålla att del är angeläget
alt de röstberättigade verkligen får röstkorten innan poströstningen börjar.
Risken för att röstkort kommer bort. om de skickas ut någon vecka tidigare än
nödvändigt, är knappast såstor att man av den anledningen bör viinta med att skicka
ut röstkort som är färdiga för distribution. Enligt min mening bör man som
regel skicka ul röstkorten så snart de är tryckta och kontrollerade inte bara lill
utlandssvenskarna utan också till de röstberättigade inom landet.

Emellertid kan man inte bortse från alt det efter en
förkortning av liden för att genomföra ell extra val kan iiilriiffa alt
framställningen av röstkort kan la längre tid än beräknatj, så att röstkorlen
inte kan distribueras redan 30 dagar före valdagen. Med hänsyn lill sådana fall
tillstyrker jag kommitténs förslag att niinimitideii för distributionen av
röstkorten förkortas från 30 lill 20 dagar.

Vad beträffar förfarandet vid framställningen av röstkort
anser jag alt det är en fördel om förfarandet kan förenklas så långt som möjligt.
Kommitténs förslag att åndringar i röstlängden på grund av beslut i
anmärknings- och rällelseärenden skall införas direkt i rösllängdsregistret är ell
lexenipel på möjliga förenklingar. Däremot ler det sig. med hiinsyn till den
lid som i allmänhet bör slå till förfogande, knappast påkallat att en
tjänsteman från lokala skatiemyndigheten inställer sig hos liinsstyrelsen för
att delta i granskningen av röstkorten i samband med tryckningen.

Som kommittén och flera remissinstanser har påpekat kan
det vidare ifiågasättas om inte lokala skattemyndighetens efterkontroll av
röstkorlen kan undvaras. 1 likhet med koniniittén anser jag emellertid all den
frågan inte bör behandlas i delta sammanhani;.

Prop. 1981/82:83 30

Vad beträffar önskemålet om klargörande av vem som har
ansvaret för att beslut i anmiirknings- och riilielseiirenden förs in i
länsstyrelsens röstlängds-register får del ankomma på RSV all meddela de
föreskrifter som behö\'s i detta avseende.

Förslagen föranleder ändringar i 7 kap. 2 !) ValL.
Dessutom krävs följdändringar i 15 § lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval och
6 S folkomröstningslagen (1979:369).

2.3 Förtidsröstning

2.3.1 Röstning på posianstaltcr

Poströstningen inleds den tjugofjärde dagen före valdagen
och pågår t. o. m. valdagen (10 kap. 1 S ValL). Antalet poströstande väljare
har vid de senaste valen stigit kraftigt. 1 1968 års val var de 278 158 (5,7 %
av antalet röstande i riksdagsvalet). Motsvarande siffror för 1979 års val var
1 517 623 (27.7 %).

Postverket har erforderlig \almateriel för att genomföra poströstning till
riksdagsval tagrad ute i postdistrikten. Valkuvert, partimarkerade valsedlar m.
m. kan därför vara ute hos samtliga postkontor inom ell par dagar efter
beslutet om extra val. Eftersom det är fråga om endast ett val kan
postpersonalen på betvdligi kortare lid än inför ordinarie val instrueras om
förfarandet vid röstrnotlagniiig. Från postverkets synpunkt skulle det enligt
kommittén finnas gott om lid för de rent valtekniska förberedelserna även med
en bibehållen poströstningsperiod på 24 dagar.

Emellertid
är partierna enligt kommillén eniga om att noniineringsförfa-randet bör vara
avslutat och att namnvalsedlarna bör vara tryckta -och distribuerade till
partiernas valarbetare i sådan lid alt de kan lillhandahällas väljarna när
poströstningsperioden börjar. Om man utgår från alt extra val skall kunna
hållas inom ca 50 dagar fiån beslutet om val. kan ett sådant villkor knappast
uppfyllas utan en viss förkortning av poströstningsperioden.

Vid bedömningen av behovet av poströstning vid extra val
konstaterar kommittén att frekvensen av poströstande relativt sett har varit låg
under den första veckan av poströstningsperioden. Vid 1979 års val lämnade
drygt 7 procent av de poströstande väljarna sin röst under den första
poströstningsveckan. Vid valen 1973 och 1976 var motsvarande andel ännu lägre.
Flertalet av de poströslande, omkring 70 procent, har vid 1970-ialets val
röstat under veckan närmast före valdagen eller på själva valdagen. När behovet
av tid för poströstning vid extra val bedöms kan man enligt koniniitiéns mening
utgå ifrån att valrörelsen blir mer J<oiicentrerad vid ett sådant val än vid
ett ordinarie val. Del finns därför skäl alt anta alt poströstningen vid ett
extra val i ännu höure ärad än vid ordinarie val kommer att
koncentreras till

Prop. 1981/82:83 31

poströstningsperiodens senare del.

På de anförda skälen anser kommittén all
poströstningsperioden vid extra val kan förkortas något utan alt man menligt begriinsar
väljarnas möjligheter att delta i valet. Vid den närmare bestämningen av poslröslningsperiodens
längd har kommittén beaktat önskemålet all personer som lämnar Sverige
omedelbart före poströstningsperiodens början bör ha miijlighet att rösta hos
någon utlandsmyndighet. Efter hemställan av kominitlén har UD varit i kontakt
med samtliga röstmottagande utlandsmyndigheter som vid det senaste vallillfällel
avslutade rösinioltagningen tidigare än två veckor före valdagen. Dessa
myndigheter har med något enstaka undantag förklarat all de kan ha röslmottagning
åtminstone fram lill två veckor före valdagen med bibehållna garantier för att
rösterna kommer fram till RSV i tid.

Från de angivna utgångspunkterna har kommitién funnii att
poströstningen vid extra val kan förkortas med en vecka och alltså inledas den
sjuttonde dagen före valdagen. Kommittén föreslår att poströstningsperioden
förkortas i samma mån vid omval till riksdagen och vid omval av kommunfullmäktige,
landstingsledamöter och kyrkofullmäktige liksom vid ny omröstning enligt
folkomröstningslagen.

Postverket har tillstyrkt kommitténs förslag i denna del.
Förslaget har lämnats utan erinran av övriga remissinstanser.

Även jag anser att namnvalsedlar vid ett extra val bör
vara tillgängliga för väljarna när poströslningsperioden börjar. Detta önskemål
kan inte uppfyllas med nuvarande poslröstningsperiod. om tiden för extra val
förkortas till 50 dagar, eftersom nominering av kandidater och tryckning av
valsedlar lar drygt en månads tid. Med hänsyn härtill bör poströstningsperioden
förkortas. Jag ansluter mig till kommitténs uppfattning att detta kan ske utan
all väljarnas möjligheter alt delta i valet menligt begränsas. Jag tillstyrker därför
kommitténs förslag att förkorta postriisrningspcrioden \'id extra val till 17
dagar.

Som kommittén har påpekat medför en förkortning av
poströstningsperioden en motsvarande begränsning av den lid då valsedelsförsändelse
får anordnas.

Förslagen föranleder ändringar i 10 kap. 1 S och 11 kap. 1.
3 och 5 SS ValL. 30 och 37 §S lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval samt 10 S folkomröslningslagen
(1979:369). Vidare föreslås ätten ny paragraf. 11 kap. 6a S. införs i ValL.

2.3.2 Röstning hos inlandsmyndigheter

Inför varje val bestämmer RSV efter samråd med UD hos
vilka svenska utlandsmyndigheter som röstning skall äga rum. Särskilda bestäninielser
om förfarandet vid röstning hos utlandsmyndigheter iir intagna i K) kap. 7-11 vJS
ValL. som innehåller bl. a. följande.

Prop.
1981/82:83 32

Röstning hos en utlandsmyndighet får börja lidigasl den
tjugofjärde dagen före valdagen och pågå så länge att avgivna valsedlar kan
beräknas vara RSV lill banda senast kl. 12 dagen före valdagen. Chefen för utlandsmyndigheten
bestämmer när och var röstning iiger rum hos myndigheten (10 kap. 7 iJ ValL). Röslmottagningen
tillgår i huvudsak som vid röstning på postaiistalt. Del är dock inte
obligatoriskt alt väljaien företer röstkort. Denne kan i stiillet förete giltigt
svenskt pass. 1 sådant fall uppriitlar röslmollagaren elt s. k. adresskort där
han med ledning av uppgifterna i passet och väljarens muntliga uppgifter om
senaste kyrkobokföringsort i Sverige gör anteckningar så att valförsändelsen
kommer till rätl sammanriikningsmyndighel (valnämnd) (10 kap. 8 § ValL). Också
röstning genom bud kan ske hos utlandsmyndighet. I sådant fall måste dock viiljarens
riislkorl företes (8 kap. 7 § och 11 kap. 8 § ValL).

Vid valet
1979 anordnades röstmotlagning hos 250 utlandsmyndigheter och vid
folkomröstningen 1980 var motsvarande antal 258.

För att
kunna garantera att rösterna iir RSV lill banda senast kl. 12 dagen före
valdagen avbryter vissa myndigheter röslmottagningen redan omkring två veckor
före valdagen. Enligt sina instruktioner skall dock utlandsmyndigheterna ta
emot röster även efter del alt den kungjorda tiden för röslmottagning gått ul.
Sådana röster skickas omedelbart till Sverige men väljaren underrättas om all myndjgheten
inte kan garantera all valsedlarna kommer fram i lid för alt kunna las med i
sammanräkningen.

Chefen för
den röslmotlagande myndigheten kan förordna en tjänsteman hos myndigheten eller
någon annan person som röstmoltagare på annan ort än den där myndighetens
kansli är beläget. UD förordar en generös praxis när det är fråga om att
anordna särskild röslmottagning. Vid 1979 års val anordnades särskild röslmottagning
på elt 7()-ial platser.

I 1979 års
särskilda röstlängd var 15 319 röstberättigade utlandssvenskar upptagna.
Emellertid röstar hos utlandsmyndigheterna också ganska många väljare som är
utrikes tillfälligt. Totalt röstade omkring 20 000 personer hos
utlandsmyndigheterna vid 1979 års val.

UD:s
förberedelser inför ordinarie val inleds vanligen redan året före valåret då
man tar kontakt med utlandsmyndigheterna för all utröna behovet av röstmottagningsmyndigheter.
tider och platser fiir röstniollagning m. m.

Kommittén
konstaterar att avgörandet av hos vilka myndigheter röstning skall äga rum och
utsändningen av valmaleriel lill dessa niyndigheter är de särskilda moment i
förberedelserna för ullandsröslningen som kräver mest tid. Det
förberedelsearbete som utrikesförvaltningen och RSV genomför inför ett
ordinarie val måste enligt kommiuén väsentligt förenklas och förkortas vid
extra val för att ell sådant val skall kunna genomföras inom den tid som
kommittén föreslår.

Vad först angår proceduren för att bestiimma hos vilka ullandsiiiyndighe-

Prop. 1981/82:83 33

ter röstning skall äga rum har kommittén vid
överläggningar med företrädare för UD och RSV väckt frågan om man inte, liksom
i den danska vallagstiflningen. skulle kunna ha en allmän regel om att röstning
får ske hos svenska utlandsmyndigheter. En sådan lösning skulle innebära all
samtliga utlandsmyndigheter, drygt 550 mot f. n. omkring 250, skulle vara
skyldiga att ta emot röster i allmänna val.

UD och RSV har emellertid ställt sig avvisande till
förslaget. UD har därvid framhållit bl. a. följande. Ett stort antal av de
olönade svenska konsulaten är lokaliserade till orter, ofta hamnstäder, där det
inte finns några bofasta svenska medborgare. De sjömän som ev. anländer under
röstningsperioden har möjlighet att rösta ombord på sitt fartyg. Något behov
av att anordna röslmottagning i dessa orter föreligger därför knappast. På sina
håll kan det också på grund av språksvårigheter vara bekymmersamt att informera
befattningshavarna om det svenska valförfarandet. Om någon resande svensk
medborgare skulle lämna sin röst hos en sådan myndighet, finns det, menar man
från UD:s sida, en avsevärd risk för alt formella fel skulle begås vid
röstningen.

Med hänsyn till invändningarna från de närmast ansvariga
myndigheterna har kommittén inte lagt fram något förslag om att röstning skall
få ske hos alla svenska utlandsmyndigheter. I stället har kommittén i samverkan
med UD och RSV utarbetat ett annat förslag till ett särskilt förfarande vid
extra val vilket i sina huvuddrag innefattar följande åtgärder.

•
Då RSV:s beslul
rörande röstmottagningen hos utlandsmyndigheterna vid ett ordinarie val
distribueras till de berörda myndigheterna erinras des.sa om att samma tider
för röstmottagning (i förhållande till valdagen) bör gälla vid ett ev. extra
val under mandatperioden.

•
I sin
förteckning över röslmotlagande utlandsmyndigheter för UD fortlöpande in
ändringar i fråga om besöksadresser och andra förhållanden som kan påverka
förutsättningarna för röstmottagning.

•
Senast dagen
efter det att beslut om ett extra val har tillkännagetts meddelar UD genom
cirkulärtelegram samtliga de utlandsmyndigheter där röstning ägde rum vid
närmast föregående val om tidpunkten för det extra valet. Dessa myndigheter
bereds samtidigt tillfälle att inom viss lid underrätta UD per telegram om det
finns skäl all anordna röslmottagning hos fler myndigheter inom området än vid
det senaste valet. Likaså anmodas myndigheterna att ange om deras valmaleriel
behöver kompletteras. När fristen gått ut upprättar UD förslag angående röslmottagning
hos utlandsmyndigheterna med angivande av tid och plats för röstning. Kommittén
har räknat med att förslaget skall vara klart inom en vecka från beslutet om
extra val och att förslaget är RSV tillhanda dagen efter del att det har
upprättats.

•
Så snart
berörda utlandsmyndigheter har fått beskedel om extra val

3 Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 83

Prop. 1981/82:83 34

undersöker de behovet av att anordna särskild röslmottagning
på annan ort än kansliorten samt förordnar röstmoltagare, där så erfordras.

•
Samma dag som
RSV får UD:s förslag fattar RSV beslut om utlandsröstningen. Därefter trycks
förteckningen över röslmotlagande utlandsmyndigheter. Kommittén har räknat med
att förteckningen är tryckt inom tolv dagar från beslutet om extra val och alt
den omedelbart därefter kan översändas till utlandsmyndigheterna. Samtidigt
distribueras vallagen (om ändringar i lagen har skett efter del senaste valet) och
ev. kompletterande anvisningar för röstmottagare och väljare.

•
Omedelbart
efter det att RSV har fatlat sitt beslut angående röstmottagningen hos
utlandsmyndigheterna underrättar UD telegrafiskt de berörda myndigheterna.
Dessa informerar i sin tur på sedvanligt sätt svenskarna i det land där
myndigheten verkar om plats och tid för röstmottagningen. RSV informerar bl. a.
utlandsradion. Utlandssvenskarnas Förening och Föreningen Sverigekontakt om röslmottagningen.

För alt en utlandsmyndighet säkert skall ha tillgång lill valmaleriel
vid röstningsperiodens början föreslår kommittén att de utlandsmyndigheter som
brukar anordna röslmottagning ständigt skall förvara tillräckligt med valmaleriel
för all genomföra röstmottagning. Eftersom det i några enstaka fall har visat
sig svårt att få ut valmaleriel till utlandsmyndigheterna också inför ordinarie
val, föreslår kommittén att dessa valpaket även skall innehålla valsedlar för
val av landstingsledamöter och kommunfullmäktige.

Kommittén erinrar om att röstmottagningen hos flera
utlandsmyndigheter avslutas så tidigt som omkring två veckor före valdagen för
att rösterna med säkerhet skall vara hos RSV senast kl. 12 dagen före valdagen.
Eftersom många bland utlandssvenskarna har långa resor lill röstmottagningsmyndig-heten
är det väl motiverat all röstning kan ske under flera dagar hos
utlandsmyndigheterna. Kommittén anser därför att del är angeläget att
tidsperioden för röstning hos dessa myndigheter inte förkortas vid extra val.
Om beslutsprocessen för urval av myndigheter utformas i enlighet med kommitténs
förslag och myndigheterna därtill ständigt är försedda med valmaleriel, skall
det enligt kommittén inte erbjuda några svårigheter att inleda röslmottagningen
den tjugofjärde dagen före valdagen också vid extra val.

Sammanfattningsvis menar kommittén att man inte kan
förkorta perioden för röstning hos utlandsmyndigheter ulan att del menligt
inverkar på utlandssvenskarnas möjlighet att delta i val. En rösiningsperiod på
24 dagar före valdagen bör därför behållas. För alt möjliggöra delta föreslår
kommittén en väsentligt snabbare procedur för all välja ut röstmoltagande
myndigheter. Vidare föreslår kommittén alt röslmotlagande utlandsmyndigheter
ständigt skall vara utrustade med valmaleriel, alt användas såväl vid ordinarie
som extra val.

Prop. 1981/82:83 35

Flertalet remissinstanser har tillstyrkt kommitténs
förslag om röstning hos utlandsmyndigheter eller lämnat förslagel utan erinran.
Ett par remissinstanser har uttalat sig till förmån för all röstmottagning
skall kunna ske hos alla svenska utlandsmyndigheter. En remissinstans har
förordat en ordning som innebär alt röslmottagning vid extra val skall ske hos
samma utlandsmyndigheter som har varit röstmoltagare vid det senaste ordinarie
valet med de ändringar som kan föranledas av att vissa utlandsmyndigheter har
lagts ner och andra kommit till. Utlandssvenskarnas Förening för fram tanken
att man åtminstone i vissa länder skulle kunna utse lokala myndigheter, t. ex.
av typen notarius publicus, till röstmoltagare.

För min del anser jag att det är önskvärt att påskynda och
förenkla förberedelsearbetet för röstning hos utlandsmyndigheter. Samtidigt är
del angelägel att inte utlandssvenskarnas möjligheter att delta i valen
försämras. Det förslag som kommillén har lagt fram är enligt min mening väl
ägnat att tillgodose dessa önskemål.

En ordning
som innebär alt röstmotlagning kan ske hos alla svenska utlandsmyndigheter
skulle i och för sig kunna underlätta arbetet med att förbereda val vid
utlandsmyndigheterna. Som kommittén har påpekat är emellertid en sådan ordning
förenad med vissa olägenheter. Frågan hänger f. ö. samman inte bara med
anordnandet av extra val utan också med bestämmelserna om ordinarie val.
Eftersom saken inte har någon avgörande betydelse för möjligheterna att
påskynda genomförandet av elt extra val, finner jag inte skäl alt ta upp den
till närmare övervägande i detla sammanhang.

Förberedelsearbetet skulle i och för sig kunna underlättas
även genom en ordning som innebar att de röstmottagande utlandsmyndigheterna
vid ett extra val skulle vara desamma som vid det senaste ordinarie valet. En
sådan ordning skulle emellertid inte skilja sig särskilt mycket från det
förfarande som kommittén har skisserat. Det bör också beaktas att en viss
översyn knappast kan undvikas, eftersom nya myndigheter kan ha kommit till och
gamla lagts ner. Dessutom visar kommitténs undersökningar att det finns
tillräcklig tid för att genomföra det förfarande för att fatta beslut om
röstmottagande myndigheter som kommittén förordar. Jag vill därför inte
tillstyrka några avvikelser från kommitténs förslag på denna punkt. Mot det
förslag som Utlandssvenskarnas Förening har väckt - alt röstmottagning i vissa
fall skulle få ske hos utländska myndigheter- kan riktas invändningar av både
praktisk och principiell natur. Jag kan därför inte heller biträda detta.

På grund av det anförda tillstyrker jag kommitténs förslag
om röstning hos utlandsmyndigheter.

Kommittén har
också tagit upp det krav som f. n. gäller att röstkort alltid skall företes för
väljare som röstar genom bud hos en utlandsmyndighet. Vid röstning genom bud
räcker det alltså inte, som när väljaren inställer sig

Prop. 1981/82:83 36

personligen, att väljarens pass visas upp. Kommittén
påpekar all denna ordning i vissa fall kan hindra en väljare från att rösta
genom bud, t. ex. om han inte har fått något röstkort. Kommittén föreslår därför
att det även vid röstning genom bud skall räcka att väljarens pass företes. Når
så sker skall röstmottagaren, liksom när väljaren själv inställer sig ulan att
förete röstkort, upprätta ett adresskorl för att valförsändelsen skall kunna
skickas till den rätta valnämnden.

Kommitténs förslag i denna del har lämnats utan erinran
under remissbehandlingen. Även jag tillstyrker förslagel.

Förslagen om röstning hos utlandsmyndigheter föranleder
ändringar i 8 kap. 7 § och 11 kap. 8 § ValL. Vidare föreslås att en ny
paragraf, 10 kap. 7 a §, införs i vallagen.

2.3.3 Röstning på fartyg

Vallagens bestämmelser (10 kap. 12-16 §§) om röstning på
fartyg innebär bl. a. följande.

Röstning kan anordnas på svenska fartyg i utrikes fart.
RSV bestämmer inför varje val på vilka fartyg röstning skall äga rum. Rätt att
rösta ombord härden som tillhör besättningen eller annan personal på fartyget
eller som är passagerare ombord (10 kap. 12 § ValL). Röstning på fariyg fär
börja tidigast den femtiofemte dagen före valdagen och skall avslutas i sådan
tid att valsedlarna kan vara RSV lill hända senast kl. 12 dagen före valdagen.
Fartygets befälhavare bestämmer när och var röstning äger rum. Befälhavaren
eller den han utser är röstmoltagare (10 kap. 13 § ValL).

Förfarandet vid röstning pä fartyg är i slora drag
detsamma som vid röstning på postanstalter. Dock är det inte nödvändigt alt
väljaren företer röstkort. Väljaren kan i stället visa upp pass, sjöfarlsbok
eller annan giltig identitetshandling. Med ledning av den företedda handlingen
och de uppgifter väljaren kan lämna upprättar röstmottagaren ett adresskort (10
kap. 14 § ValL). Ytterligare en olikhet är att budröstning på fartyg endast får
ske genom äkta make.

Röstningen på fartyg har minskat väsentligt under senare
år. I början av 70-talet anordnades röstning på ca 300 fartyg och antalet
mottagna röster översteg 3 500. Vid 1979 års val skulle röstning enligt RSV:s beslul
äga rum på 225 fartyg tillhörande 40 rederier. Av olika skäl genomföTs inte
röstmottagning på alla fartyg som omfattas av RSV:s beslul. Några av dem kommer
till svensk hamn under tid då poströstning pågår. Andra inlöper i utländsk hamn
där svensk utlandsmyndighet har röslmottagning. Vid 1979 års val genomfördes
röstmottagning endast på 152 fartyg och antalet mottagna röster beräknas inte
ha överstigit 2 000.

Förberedelserna för fartygsröstningen inleds med alt RSV
kontaktar organisationerna för redare och ombordanställda för all få uppgift om
vilka svenska fartyg som under röstningsperioden kan antas komma alt gå i
utrikes

Prop. 1981/82:83 37

fart. När RSV fått in uppgifterna från organisationerna
ger man samtliga redare tillfälle att yttra sig. Erfarenhelerna från tidigare
val visar all denna procedur tar omkring en månad att genomföra. Därefter
beslutar RSV på vilka fariyg röstning skall äga rum. En förteckning över dessa
fartyg trycks och sänds tillsammans med valkuvert, valsedelsblanketter och
övrig valmaleriel lill fartygen. För distributionen av valmaleriel till hamn
för fartyg i utrikes fart beräknas det gå åt 20 dagar.

Om ett extra val skall kunna hållas inom kortare tid än
vad som kan ske f. 11.. är del enligt kommillén nödvändigt med vittgående förändringar
av förberedelserna för röstning på fartyg. Vidare är det nödviindigt att man
något begriinsar den tidsperiod på 55 dagar som gäller för röstning på fartyg.

De särskilt tidskrävande momenten i arbetet med all
förbereda och genonif()ra röstning på fariyg är proceduren tor all beslämnia på
vilka fartyg röstning skall äga rum. distributionen av valmaleriel till
fartygen samt henisändningen av rösterna.

Kommittén häri samråd med RSV samt redarnas och de ombordanställdas
organisationer utarbetat elt förslag lill förfarande som innebär följande.

Vaije fariyg som går i utrikes fart skall sliindigt vara utrustat
med elt '"valpakel'" som innehåller tillräcklig valmaleriel för ett
extra val till riksdagen. För all underlätta distributionen av valmaleriel även
inför ordinarie val skall valpakelen också innehålla materiel för val av landstingsledamöter
och kommunfullmäktige.

Genom samarbete med sjömansskatlekonloret i Göteborg skall
RSV hålla en ständigt aktuell förteckning över svenska fariyg i utrikes fart.
Så snart ett fartyg förts upp i förteckningen fattar RSV beslut alt fartyget
skall utrustas med valmaleriel och ombesörjer att sådan materiel skickas ul. RSV:s
förteckning får också ligga till grund för beslutet om på vilka fartyg röstning
skall äga rum. Vidare inhämtas av varje redare elt generellt samtycke att RSV
får besluta att röstning skall äga rum på de fartyg han innehar eller kan komma
alt förvärva. Diirigenoni slipper man del omständliga förfarandet med kontakter
med samtliga redare inför varje val. Innan RSV fattar beslul om fartygsröstningen
bör dock de ombordanställdas organisationer beredas tillfälle att yttra sig.

Genom det angivna förfarandet bör RSV redan dagen efter
ett beslut om extra val kunna falla beslul om på vilka fariyg rcistning skall iiga
rum. Ett telegrafiskt meddelande om RSV:s beslut bör kunna vara resp. fartyg lill
hända följande dag.

Delta lidsschema ger enligt komniilténvid handen all
röstningen på fariyg vid extra val kan börja den fyrtiofemte dagen före
valdagen. De erfarenheter nian numera har av en relativt kort röstningsperiod
på fartygen, vid 1980 års folkomröstnina 30 daar. talar eiilint koniniittén enlvdiiit
för att en så

Prop. 1981/82:83 38

begränsad förkortning av tiden för röstning inte äventyrar
de ombordanställdas möjligheter att delta i val.

Kommittén föreslår också en mindre ändring av
bestämmelserna om röstning genom bud. Med hänvisning till vad som i motsvarande
fråga har anförts beträffande röstning hos utlandsmyndigheter föreslår kommillén
att budröstning genom äkta make skall kunna ske på fariyg även om inte
väljarens röstkort företes. Del skall räcka att budet i stället visar upp
väljarens pass eller annan giltig identitetshandling för honom.

Remissinstanserna har överlag godtagit kommitténs förslag
om röstning på fartyg eller lämnat dem ulan erinran. Jag kan för egen del
ansluta mig till förslagen.

Förslagen förutsätter ändringar i 8 kap. 7 §. 10 kap. 13 §
och 11 kap. 1 och 8 §§ ValL. Vidare föreslås två nya paragrafer i vallagen, 10
kap. 12 a § och 11 kap. 6 a §.

2.4 övriga frågor

Enligt kommitién beräknas dess förslag till ändringar i
valförfarandet inte medföra någon ökning av valmyndigheternas kostnader för
val. Under remissbehandlingen har emellertid ell par remissinstanser uttalat
att förkortningen av liden för alt genomföra ett extra val kan medföra vissa
extra kostnader, t. ex. för övertidsarbete. De anser dock att
kostnadsökningarna är marginella. Enligt min mening måste de ev.
kostnadsökningarna anses vara så obetydliga att man kan bortse från dem i detla
sammanhang.

Kommillén har vidare påpekat att partiernas kostnader för elt
extra val kan innebära stora påfrestningar på deras ekonomi. Kommittén anser
dock att frågan om statligt stöd till partierna för sådana kostnader får prövas
i anslutning till ett eventuellt extra val och avgöras utifrån de
förutsättningar som råder vid varje valtillfälle. Jag delar kommitténs
uppfattning på denna punkt.

Enligt
kommitténs uppfattning bör den föreslagna förkortningen av tiden för extra val
inte medföra några problem i fråga om myndigheternas information lill
allmänheten. RSV brukar inför valen ge information dels genom massmedierna,
dels genom en broschyr som innehåller en kort redogörelse för förfarandet och
som skickas lill varje hushåll. Enligt kommillén kan innehållet i en kortfattad
hushållsbroschyr inför ett extra val i slora drag vara klart i förväg. Efter elt
beslut om extra val behövs då endast komplettering med närmare tidsangivelser
för förtidsröstning m. m. Kompletteringen och tryckningen kan vara klara inom
en vecka. Broschyren kan alltså vara ute hos hushållen i god lid före
poströstningens början.

Kommittén
har också undersökt de tekniska förutsättningarna för partiernas distribution
av valbroschyrer o. d. inför ett extra val. Undersökningarna har visat att
det finns förutsättningar för att påskynda både

Prop. 1981/82:83 39

tillverkningen av kuvert och distributionen av
försändelser.

Under remissbehandlingen har ett par remissinstanser
framhållit betydelsen av alt information inför ett extra val ges till berörda
myndigheter, partier och andra.

Även för min del vill jag understryka vikten av att tillräcklig
information inför ett extra val ges såväl till myndigheter och partier som till
allmänheten. Jag utgår från att RSV kommer att vidta de åtgärder som behövs i
detta avseende. I del sammanhanget vill jag också erinra om att RSV kan meddela
föreskrifter med stöd av förordningen (1975:6) med bemyndigande för centrala
valmyndigheten att meddela vissa föreskrifter (ändrad senast 1980:30).

2.5 Ikraftträdande

1 kommitléförslagel anges inte någon bestämd dag för
ikraftträdandet av de nya bestämmelserna. Kommittén ullalar emellertid all det
från valteknisk synpunkt inte föreligger något hinder mot att låta de
föreslagna lagändringarna träda i kraft omedelbart efter ett riksdagsbeslut i
frågan.

Under remissbehandlingen har RSV framhållit att de program
som behövs för uppdatering av röstlängdsregistren med hjälp av ADB inte, som
kommittén har förutsatt, finns färdiga och att de inte kan färdigställas förrän
tidigast den 1 juli 1982. Anledningen till detta är att den projektgrupp som
svarar för ADB-stödet på området är helt upptagen med arbete för att ADB-stöd
skall kunna lämnas vid de ordinarie valen 1982 i enlighet med vad statsmakterna
har förutsatt. Om personalen måste användas för andra arbetsuppgifter,
föreligger stor risk för att ADB-stödet vid de ordinarie valen äventyras.
Liknande synpunkter har framförts av länsstyrelsen i Stockholms län, som anser
att valmyndigheterna behöver tid på sig för att inta den högre beredskap som är
en förutsättning för ett snabbare genomförande av extra val.

På grund av del anförda föreslår jag all lagändringarna
skall tråda i kraft den 1 juli 1982.

2.6 Schematisk tidsplan över förslagen

Här redovisas schematiskt tidsplanen för att genomföra
extra val till riksdagen, om förslagen i propositionen antas.

Prop.
1981/82:83 40

Antal dagar Åtgärd före valdagen

50 - Beslul om extra val

45 - Röstmottagningen på fartyg börjar

33

Partiernas
nomineringsförfarande är avslutat. Anmälan av kandidater I och beställningar av
valsedlar ;är länsstyrelserna till hända

24 - Röstmottagningen hos
utlandsmyndigheterna börjar

20 - Sista dag för utsändning av
röstkort

18 - Namnvalsedlar levereras till
partierna

17 - Poströstningen börjar

Poströstning på vårdinrättningar

Valdag

Prop. 1981/82:83 41

3 Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom
justitiedepartementet upprättats förslag till

1.
lag om ändring
i vallagen (1972:620),

2.
lag om ändring
i lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval,

3.
lag om ändring
i folkomröstningslagen (1979:369).

4 Specialmotivering

4.1 Förslaget till lag om ändring i vallagen

7 kap. 2 §

I andra stycket har införts den nya bestämmelsen att
fristen för att skicka ut röstkort i vissa fall skall vara 20 dagar i stället
för 30 dagar före valdagen. Bestämmelsen är tillämplig dels vid extra val till
riksdagen, dels vid omval av landstingsledamöter och kommunfullmäktige.

Motiveringen har redovisats i avsnitt 2.2.6.

8 kap. 7 § och 11 kap. 8§

Den som personligen lämnar sin röst hos en
utlandsmyndighet kan, i stället för att lämna röstkortet, förete sitt pass och
därutöver själv lämna uppgifter till ledning för valförrättaren så att denne
kan fylla i ett adresskort (10 kap. 8§ ValL). Detta kort fyller då uppgiften
att leda rösten till rått saniman-räkningsmyndighet. Röstning med bud hos
utlandsmyndighet kan däremot enligt nuvarande regler inte ske utan att
väljarens röstkort överlämnas till valförrättaren.

Andringarna i 11 kap. 8 § innebär bl. a. att samma
förutsättningar skall gälla i detta avseende oavsett om väljaren röstar själv
eller genom bud. Om väljaren inte har tillgång till sitt röstkort, kan han
alltså rösta med valsedelsförsändelse om han skickar sitt pass med budet.

Vid röstning på fartyg får budröstning endast ske genom
äkta make (11 kap. 2 och 3 §§ ValL). I konsekvens med den nyss redovisade
ändringen föreslås att även röstning på fartyg skall kunna ske enligt samma
förutsättningar oavsett om väljaren röstar personligen eller genom bud. Det
betyder att röstning genom äkta make skall kunna ske utan att maken företer
något röstkort, under förutsättning att väljarens pass, sjöfartsbok eller annan
giltig identitetshandling visas upp.

Ändringen i 8 kap. 7 § är en följd av att röstmottagaren
vid röstning med valsedelsförsändelse skall upprätta ett adresskort, om inte
röstkort företes.

Motiveringen i övrigi har redovisats i avsnitten 2.3.2 och
2.3.3.

Prop.
1981/82:83 42

10 kap. I och 13 §§

I dessa paragrafer har införts de ändrade fristerna för förlidsröstning
vid extra val och vid omval. Av 10 kap. 1 § följer att poströstningen vid extra
val skall börja tidigast den sjuttonde dagen före valdagen mot annars 24 dagar
före valdagen. I 10 kap. 13 § föreskrivs alt röstning på fartyg får börja
tidigast 45 mol annars 55 dagar före valdagen.

Motiveringen har redovisats i avsnitten 2.3.1 och 2.3.3.

10 kap. 7 a och 12 a §§

För all möjliggöra ett snabbare genomförande av extra val
skall svenska utlandsmyndigheter och svenska fartyg som går i utrikes fart
ständigt vara utrustade med valmaleriel. Avsikten är all i dessa valpaket skall
ingå också materiel för val av landstingsledamöter och kommunfullmäktige. Valpakelen
skall alltså komma till användning även vid ordinarie val. Beslut om att
utrusta utlandsmyndigheter och fartyg med valmaleriel fällas av RSV. Sådant
beslut rörande utlandsmyndighet skall föregås av samråd med UD.

Motiveringen har redovisats i avsnitt 2.3.2 och 2.3.3.

// kap. 1. 3, 5 och 6a§§ .

Innebörden av gällande bestämmelser är att
valsedelsförsändelse inte får vara anordnad lidigare än den dag då röstningen
tidigast får börja i den lokal för röstning där valsedelsförsändelsen lämnas.
Alltså får valsedelsförsändelse som lämnas på fartyg vara anordnad tidigast 55
dagar före valdagen och valsedelsförsändelse som lämnas hos utlandsmyndighet
eller på postanstall tidigast 24 dagar före valdagen. Dock fåren valsedelsförsändelse
som lämnas i vallkokalen vara anordnad när som helst under poströslningsperioden,
alltså tidigast den tjugofjärde dagen före valdagen. Dessa bestämmelser
upprepas i var och en av de tre paragrafer som reglerar olika slag av
budröstning, alltså röstning genom äkta make, nära anförvant resp. lantbrevbärare.

Tiden för anordnande av valsedelsförsändelse skall, på
samma sätt som tidigare, vara anknuten till liden för förtidsröstning. Med
skiftande perioder för förtidsröstning vid olika slags val blir bestämmelserna
ganska omfattande. Därför har bestämmelserna mönstrats ut ur de tre paragrafer
som avhandlar olika former för budröslning och samlats i en paragraf,- 6 a §.
Första siycket i den nya paragrafen innehåller bestämmelser för ordinarie val.
andra stvcket för extra val och omval.

Prop.
1981/82:83 43

4.2 Förslaget till lag om ändring I lagen om kyrkufullmäktlgval

15 §

Ändringen innebär att den kortare frist på 20 dagar som
föreslås för utsändning av röstkort vid extra val och vid omval enligt ValL
skall gälla också vid omval av kyrkofullmäktige.

30 §

Ändringen innebär att den föreslagna förkortningen av
poströstningsperioden från 24 till 17 dagar vid omval av bl. a.
kommunfullmäktige skall gälla också vid omval av kyrkofullmäktige.

37 §

Ändringarna i paragrafen är en följd av förslaget att
bryta ut vallagens bestämmelser om när en valsedelsförsändelse tidigast får
vara anordnad ur 11 kap. 1. 3 och 5 §§ och sammanföra dem i en ny paragraf, 11
kap. 6 a §.

4.3 Förslaget till lag om ändring I
folkomröstningslagen

6§

Ändringen innebär att 20-dagarsfristen för utsändning av
röstkort blir tillämplig vid en folkomröstning som äger rum i samband med ett
extra val lill riksdagen och vid en förnyad folkomröstning som inte omfattar
hela riket.

10 §

Genom ändringarna i paragrafen anges vilka bestämmelser i ValL
som skall tillämpas beträffande förlidsröstning i samband med folkomröstning.
Normall skall bestämmelserna om ordinarie val lill riksdagen i 8-12 kap. ValL
tillämpas. Om en folkomröstning äger rum i samband med ell extra val till
riksdagen eller om det är fråga om en ny omröstning som inte omfattar hela
riket, gäller dock bestämmelserna om extra val.

5 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen all anta
förslagen till

1.
lag om ändring
i vallagen (1972:620),

2.
lag om ändring
i lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval,

3.
lag om ändring
i folkomröstningslagen (1979:369).

Prop.
1981/82:83 44

6 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som
föredraganden har lagt fram.

Prop. 1981/82:83 45

Bilaga 1

Kommitténs sammanfattning av sitt förslag

Av 3 kap. 4 § och 6 kap. 3 § regeringsformen följer att
extra val lill riksdagen skall hållas inom tre niånader efter förordnandet.
Fristen är alltså angiven som en maximitid. Valförberedelserna med tryckning av
röstkort och valsedlar samt distribution av valmaleriel till svenska
utlandsmyndigheter och fariyg i utrikes fart är dock tidskrävande. För att
underlätta deltagande i val har vidare väljaren getts möjligheter alt rösta på
annan plats än i vallokalen under en förhållandevis lång period. Redan 55 dagar
före valdagen inleds röstningen på fariyg medan röstningen på postanstalter och
hos utlandsmyndigheter börjar 24 dagar före valdagen. Sammantaget gör detta att
maximitiden för extra val inte kan underskridas med mer än en eller ell par
dagar. Man måste alltså med nu gällande vallagstiftning räkna med en lid av tre
niånader för att genomföra ett extra val.

Kommitténs uppdrag har varil all göra en översyn av
förfarandet vid extra val till riksdagen med sikte på att göra det möjligt att hålla
sådant val inom kortare lid än som f. n. kan ske.

Kommittén
har gjort en genomgång av partiernas och myndigheternas åtgärder för att
förbereda val samt övervägt röstningsperiodens längd vid poströstning samt vid
röstning hos utlandsmyndighet och på svenska fartyg i utrikes fart. Utgångspunkten
för kommitténs översyn har varit att de mycket höga kraven på tillförlitlighet
i valförfarandel och skydd för valhemligheten självfallet inte får efterges.
Vidare bör den strävan att underlätta deltagande i val som kännetecknar svensk vallagstiflning
och som utgör en av grunderna för del höga valdeltagandet vara utmärkande för
förfarandet också vid extra val. Kommittén har också strävat efter att såvitt
möjligt ha samma regelsystem för extra val som för ordinarie val.

Kommitténs
överväganden mynnar ut i att liden för genomförande av extra val bör kunna
förkortas från tre månader lill omkring 50 dagar. Beräkningen av tidsfristen
har gjorts för vad som kan betecknas som ett normalfall. Vissa justeringar kan
också bli erforderliga om större helger infaller under förberedelseiiden.
Slutligen är frislen i någon mån beroende av vilken veckodag som beslut om
extra val fattas.

En
förkortning av tidsfristen för extra val förutsätter ändringar i flera delar av
valförfarandet, främst i fråga om nomineringen av kandidater, tryckningen och
distributionen av valsedlar och annan valmaleriel saml i fråga om röstningen på
postanstalt, hos utlandsmyndighet och på fartyg. Kommitténs förslag redovisas
under särskilda rubriker i det följande.

De förslag som kommitién lägger fram avser, förutom extra
val lill riksdagen, också omval lill riksdagen och omval av landstingsledamöter
saml kommun- och kyrkofullmäktige.

Prop.
1981/82:83 46

Nominering av kandidater

Enighet råder om att del sedvanliga förfarandet för
nominering av kandidater måste förkortas väsentligt vid ett extra val. Sådana
förändringar kan emellertid ha inträffat efter del ordinarie valet att
partierna också vid ett extra val måste ha möjlighet att inhämta medlemmarnas
mening i nomineringsfrågan, övervägandena mynnar ul i att partierna får drygt
två veckor på sig att nominera kandidater för ett extra val. Senast 17 dagar
efter beslutet om extra val skall anmälan av kandidater och beställning av
valsedlar vara länsstyrelsen lill hända.

Framställning och distribution av röstkort

Kommittén har med företrädare för RSV och länsstyrelser
utarbetat en plan för uppdatering av röstlängdsregistren, som gör det möjligt
att ha röstkorten tryckta inom 14 dagar från beslutet om extra val. Eftersom
kommittén föreslår en viss förkortning av poströslningsperioden vid extra val
bör man vid sådant val kunna dröja med att skicka ut röstkorten lill de
röstberättigade till senast 20 dagar före valdagen. Vid ordinarie val sänds
röstkorten ut 30 dagar före valdagen.

Tryckning och distribution av valsedlar

Liber har i samråd med RSV slutit avtal med ett ökat antal
tryckerier, drygt 30 mol tidigare 20 för tryckning av valsedlar vid extra val.
Tryckerierna har åtagit sig all sätta och lämna korrektur på två arbetsdagar
efter manusgiv-ningen och att avsluta huvudleveransen av valsedlar inom fem
arbetsdagar från det att Irycklov lämnats. Med dessa avsevärt förkortade
trycktider har kommittén funnit det fördelaktigt alt bibehålla den ordning för
tryckning av valsedlar som gäller vid ordinarie val. På detta sätt garanterar
man att samtliga partier, oavsett deras egen tillgång till tryckerier, får
tryckta namnvalsedlar i rinilig tid före valdagen. Vidare förebyggs sådana
olikheter i valmaterielen som skulle kunna äventyra skyddet för valhemligheten
och även försvåra den maskinella bearbetningen av valresultatet.

Enligt den tidsplan som kommittén räknat med skall
valsedlarna vara levererade till partiet senast inom 15 dagar från det att
manus lämnats.

Röstning på postanstalt

Kommittén konstaterar att röstningsfrekvensen den första
veckan av poströslningsperioden varit låg under alla val på 1970-talet. Vid ett
extra val kan förväntas en än starkare koncentration till periodens senare del.

Enligt kommitténs mening bör namnvalsedlar vara
tillgängliga för väljarna när poströstningsperioden börjar. Detta önskemål kan
inte uppfyllas med

Prop. 1981/82:83 47

nuvarande poströstningsperiod, eftersom nominering av
kandidater och tryckning av valsedlar tar drygt en månads tid.

Av ovan anförda skäl har kommittén föreslagit att
poströstningen vid extra val förkortas från 24 till 17 dagar före valdagen.

Röstning hos utlandsmyndighet

Enligt kommitténs mening kan man inte förkorta perioden
för röstning hos utlandsmyndighet utan att detta menligt inverkar på
utlandssvenskarnas möjlighet att delta i val. En röstningsperiod på 24 dagar
före valdagen bibehålls alltså enligt förslaget. För att möjliggöra detta
föreslås en väsentligt snabbare procedur för att välja ut röstmottagande
myndigheter (i princip desamma som vid senaste ordinarie val). Vidare föreslår
kommittén att röslmotlagande utlandsmyndigheter ständigt skall vara utrustade
med valmaleriel, att användas såväl vid ordinarie som extra val.

Röstning på fariyg

Också för röstning på fartyg föreslås ett väsentligt
snabbare förfarande för att välja ut de fariyg där röstning skall äga rum.
Kommittén föreslår också att svenska fariyg i utrikes fart. liksom
utlandsmyndigheterna, skall vara utrustade med valmaleriel. Dessa förslag gör
del möjligt att väsentligt förkorta förberedelseiiden för röstning på fartyg.

Emellertid medger den beräknade tidsplanen för extra val
inte att röstningen på fariyg inleds redan 55 dagar före valdagen, vilket sker
vid ordinarie val. Mol bakgrund av de relativt goda erfarenheterna av en
väsentligt kortare röstningsperiod, 30 dagar, vid folkomröstningen 1980 har kommitién
funnit alt liden för röstning pä fariyg vid extra val kan förkortas med tio
dagar, alltså från 55 till 45 dagar före valdagen. En så begränsad förkortning
av röstningsperioden bör inte innebära alt någon ombordanställd, under de
förhållanden som normalt råder, berövas möjligheten att delta i val.

Kostnader

Kommitténs förslag beräknas inte medföra några
kostnadsökningar vad gäller förberedelse och genomförande av extra val.

Prop.
1981/82:83 48

Bilaga 2

Kommitténs lagförslag

I Förslag till

Lag om ändring i vallagen (1972:620)

Härigenom föreskrivs i fråga om vallagen (1972:620)' dels
att 1 kap. 2 §. 8 kap. 7 §. 10 kap. 1 och 13 §§ samt 11 kap. 1,3, 5 och 8 §§
skall ha nedan angivna lydelse, dels alt i lagen skall införas tre nya
paragrafer, 10 kap. 7 a och 12 a §§ samt

II kap. 6 a §. av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

2§

Röstkort upprättas för den som är Röstkort
upprättas för den som är

upptagen i allmän röstlängd av loka- upptagen i allmän
röstlängd av loka

la skatiemyndigheten och för den la skattemyndigheten och för den

som är upplagen i särskild röstlängd som är upptagen i särskild röstlängd

av länsstyrelsen. Röstkorten skall av länsstyrelsen,

sändas till de röstberättigade senast Vid ordinarie val till riksdagen

30 dagar före valdagen. samt val i hela riket av
landstingsle-

damöter och kommunfullmäktige skall röstkorten sändas till
de röstberättigade senast 30 dagar före valdagen. Vid annat val skall
röstkorten sändas till de röstberättigade senast 20 dagar före valdagen.

För val som äger rum samtidigt upprättas gemensamt
röstkort.

8 kap. 7§

Vid röstning med valsedelsförsändelse lägger väljaren för
varje val in sin valsedel i ett innerkuverl. Iordningställda kuvert lägges
därefter in i ett ytterkuvert för valsedelsförsändelse som tillslutes. Detta
lämnas genom bud till valförrättaren eller röstmottagaren.

Avlämnas valsedelsförsändelse i vallokal, öppnar valförrättaren
ytterkuvertet och lägger de innerkuverl som väljaren iordningställt i valurna.

Avlämnas valsedelsförsändelse på Avlämnas valsedelsförsändelse på

postanstall. hos utlandsmyndighet postanstall, hos
utlandsmyndighet eller på fartyg, lägger röstmottaga- eller på fartyg, lägger
röstmottagaren in försändelsen tillsammans med ren in försändelsen
tillsammans med

I Laaen omtryckt !979:4.S6.

Nuvarande lydelse

väljarens röstkort i ett ytterkuvert. Med ytterkuvertet förfares
därefter så som anges i 6 §.

Föreslagen lydelse

väljarens röstkort eller, i fall som avses i 11 kap. 8 §
andra stycket, en för honom upprällal adresskorl. i ett ytterkuvert. Med ytterkuverlel
förfares därefter så som anges i 6 S.

10 kap. 1§

Röstning
får ske på varje postanstalt inom riketfrån och med den tjugofjärde dagen
före valdagen till och med valdagen, om ej annat följer av 2 §.

Vid ordinarie val lill riksdagen samt val i hela riket av
landstingsledamöter och kommunfidU7iåktige får röstning ske på varje postanstall
inom riket från och med den tjiigo-fjärde dagen före valdagen lill oeh med
valdagen. Vid annat val fär röstning på postanstall ske från och med den
sjuttonde dagen före valdagen till och med valdagen.

Alt röstning på posianslah i vissa fall kan begränsas
framgår av 2 §.

7 a §

Kuvert och sådana partimarkerade valsedlar och valsedelsblanketler
som avses i 6 kap. 9 § första slyckel samt övrig i7iateriel som erfordras för röstning
skall finnas tillgänglig hos svensk iitlandsmyndighei som centrala
valmyndigheten, efter samråd med utrikesdepartementet, bestämmer.

12 a §

Kuvert
och sådana partimarkerade valsedlar och valsedelsblanketter som avses I 6 kap.
9 § första stycket saml övrig materiel som erfordras för röstning skall finnas tillgängUg
på svenskt fariyg i utrikes fan som centrala valmyndigheten bestämmer.

13

Röstning på fartyg får börja tidigast den femtiofemle
dagen före valdagen och pågå så länge att avgivna valsedlar kan beräknas vara
centrala valmyndigheten till banda

Vid ordinarie val Ull riksdagen saml val i hela riket av
landstingsledamöter och kommunfidlmäkiige får röstning på fartyg börja
tidigast den femtiofemte dagen före valdagen.

2 Senaste lydelse 1978:907.

4 Riksdagen I98I/S2. 1 .sam/. Nr 83

Prop.
1981/82:83 ,s(i

Nnviiriindc lydelse Föreslagen lydelse

senast klockan 12 dagen före valda- Vid annal val får
röstning på fariyg

gen. börja tidigast den fyriiofemie
dagen

före valdagen

Röstning på fartyg får pågå så länge att avgivna valsedlar
kan beräknas vara centrala valmyndigheten till banda senast klockan 12 dagen
före valdagen.

Fartygets befälhavare bestämmer när och var röstning äger
rum saml underrättar dem som befinner sig ombord om tid och ställe för röstningen.

Röstmoltagare på fartyg är fartygels befälhavare eller den
han utser.

11 kap. 1§'

Väljare som är gift får lämna valsedel genom sin make.
Sådan valsedelsförsändelse anordnas på följande sätt.

Väljaren läggerför varje val själv in sin valsedel i ett innerkuverl.
1 närvaro av ett vittne lägger han sedan in iordningställda innerkuverl i ett ytterkuvert
för valsedelsförsändelse och tillsluler detta. Därefter tecknar väljaren på ytterkuvertet
försäkran på heder och samvete att han förfarit på detla sätt. Vittnet intygar
skriftligen att väljaren egenhändigt undertecknat försäkran. Vittne skall ha
fyllt 18 år. Väljarens make eller barn eller makens barn får ej vara vittne.

Valsedelsförsändelse får vara anordnad Udigast 24 dagar
före valdagen. Försändelse som lämnas på fariyg får dock vara anordnad 55
dagar före valdagen. Dagen för försändelsens anordnande anges på ytterkuvertet.

3§

Väljare, som på grund av sjukdom, rörelsehinder eller hög
ålder ej kan inställa sig i vallokalen för det valdistrikt där han är upptagen
i röstlängd eller, om han vistas utomlands, hos närmaste utlandsmyndighet där
röstning äger rum, får lämna valsedel genom bud. Bud får den vara som är
väljarens barn, barnbarn, fader, moder eller syskon eller hans vårdare och som
fyllt 18 år. Sådan valsedelsförsändelse anordnas på följande sätt.

Väljaren lägger för varje val själv in sin valsedel i ell innerkuverl.
I närvaro av budet och ett vittne lägger han sedan in iordningställda innerkuverl
i ett ytterkuvert för valsedelsförsändelse och tillsluter detta. Därefter
tecknar väljaren på ytterkuvertet försäkran på heder och samvete att han
förfarit på detta sätt samt att han av anledning som anges i första stycket ej
kan inställa sig för röstning i vallokalen för valdistriktet eller hos ullandsmvndigheten.

' Senaste Ivdelse 1978:9(.)7. -* Senaste Ivdelse 1976:99.

Prop. 1981/82:83 51

Nnviininde Ivdelse Föreslagen lydelse

Budet och vittnet intygar skriftligen att väljaren
egenhändigt undertecknat försäkran samt att något förhållande som strider mot
innehållet ej är känt för dem. Vittne skall ha fyllt 18 år. Väljarens make
eller barn eller makens barn får ej vara vittne.

Valsedelsförsändelse får vara anordnad lidigasl 24 dagar
före valdagen. Dagen för valsedelsförsändelsens anordnande anges på yllerkuvertel.

■ 5!i-

Väljare som betjänas av lantbrevbärare får lämna valsedel
genom denne, om röstning äger rum vid den postanstall lill vilken
lantbrevbäraren är knuten. Vid val som ej omfattar hela riket får dock centrala
valmyndigheten på förslag av postverket begränsa antalet linjer vid vilka
valsedel får liimnas genom lantbrevbärare.

Valsedelsförsändelse som avses i första slyckel anordnas
på följande sätt. väljaren liigger för varje val själv in sin valsedel i ett innerkuverl.
1 närvaro av ett viitne lägger han sedan in iordningställda innerkuverl i elt ytterkuvert
för valsedelsförsändelse och tillsluter detta. Därefter tecknar väljaren på ytterkuvertet
försäkran på heder och samvete att han förfarit på detta sätt. Vittnet intygar
skriftligen all väljaren egenhändigt undertecknat försäkran. Vittne skall ha
fyllt 18 år. Väljarens make eller barn eller makens barn får ej vara vittne, ej
heller lantbrevbäraren.

Valsedelsförsändelse får vara anordnad lidigasl 24 dagar
före valdagen. Dagen för försändelsens anordnande anges på yllerkuvertel.

Väljaren lämnar själv valsedelsförsändelsen och sitt
röstkort lill lantbrevbäraren. Väljare som ej är känd för lantbrevbäraren
skall legitimera sig. Gör han ej det, får han icke lämna försändelsen.
Lantbrevbäraren intygar på ytterkuvertet alt hon mottagit försändelsen av
väljaren.

6 a §

Vid ordinarie val Ull riksdagen samt val i hela riket av
landstingsledamöter och kommunfidlmäkiige får valsedelsförsändelse vara
anordnad tidigast 24 dagar före valdagen. Försändelse som lämnas på fariyg får
dock vara anordnad tidigast 55 dagar före valdagen.

' Senaste Ivdelse 1975:310.

Prop.
1981/82:83 52

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Vid annat val än i första stycket sägs får
valsedelsförsändelse som lämnas i vallokal och på postanstall vara anordnad
tidigast 17 dagar före valdagen. Försändelse som lämnas hos utlandsmyndighet
får vara anordnad tidigast 24 dagar före valdagen och försändelse som lämnas
på fariyg tidigast 45 dagar före valdagen.

Dagen för försändelsens anordnande anges på ytterkuverlel.

8 §" Lämnas valsedelsförsändelse på postanstall. hos
utlandsmyndighet eller på fartyg, kontrollerar röslmottagaren att försändelsen
är i föreskrivet skick och har anordnats inom föreskriven tid samt att ytterkuvertet
är tillslutet. I närvaro av den som har lämnat valsedelsförsändelsen lägger
därefter röslmottagaren in försändelsen i ett ytterkuvert med fönster
tillsammans med väljarens röstkort, vilket placeras närmast ytterkuvertels
fönster, och tillsluler ytterkuvertet. Röstmoltagaren tar slutligen hand om ytterkuvertet
samt antecknar på en särskild förteckning väljarens namn och den valnämnd till vilken
ytterkuvertet skall sändas. På ytterkuvertet antecknas del värdepostnummer som
är angivet i förteckningen.

Kan den som vill lämna valsedelsförsändelse hos
utlandsmyndighet eller på fartyg ej förete väljarens röstkort skall röstmoltagaren.
med ledning av väljarens pass och de uppgifter om väljaren som budet kan lämna,
upprätta ett adresskort. Vid röstning på fariyg får väljarens sjöfarlsbok
eller annan giltig ideniiieishand-ling företes i stället för pass.

Är den som vill lämna valsedelsförsändelsen ej känd för
röstmottagaren, skall han legitimera sig. Gör han ej det. får han icke avlämna
försändelsen.

Denna lag träder i kraft den

'Senaste Ivdelse 1981:525.

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval

Härigenom
föreskrivs alt 30 och 37 S§ lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval' skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

30 S'

Röstning
får ske på varje postanstall inom riket från och med den tjugofjärde dagen
före valdagen till och med närmaste helgfria dag före valdagen, om ej annat
följer av andra eller tredje stycket.

Vid val i hela riket av kyrkofullmäktige får röstning ske
på varje postanstall inom riket från och med den tjugofjärde dagen före
valdagen lill och med närmaste helgfria dag före valdagen. Vid annat val får
röstning på postanstall ske från och med den .sjutionde dagen före valdagen
till och t7ied närmaste helgfria dag före valdagen. All röstning på postanstall
i vissa fall kan begränsas framgår av andra och tredje styckena.

Röstning på postanstall äger rum under lid då postanstall
är öppen för allmänheten. På förslag av postverket får centrala valmyndigheten
begränsa den tid då röstning får ske på postanstalt. Röstning skall dock alltid
kunna äga rum under minsl en timme varje dag då postanstalten är öppen för allmänheten.

Finns det särskilda skäl, får centrala valmyndigheten på
förslag av postverket bestämma att röstmotlagning skall anordnas endast på
vissa postanstalter. Vid val som omfattar hela riket skall röstningdock alltid
kunna äga rum på minst en postanstalt i varje kommun.

Inrättas
med anledning av valet postanstall vid sjukhus, ålderdomshem, kriminalvårdsanstalt
eller liknande vårdinrättning eller vårdanstalt, äger röstning där rum på tid
som postverket bestämmer efter samråd med valnämnden och med vårdinrättningens
eller vårdanstaltens ledning, dock tidigast sjunde dagen före valdagen.
Postverket skall samråda med valnämnden och med vårdinrättningens eller
vårdanstaltens ledning om hur röstningen skall genomföras. På begäran av
postverket skall valnämnden utse erforderligt antal personer att biträda röstmoltagare
på postansalten.

37 §

I fråga
om anordnande av valsedelsförsändelse äger 11 kap. 1 § andra och tredje
styckena, 3 § andra och Iredje styckena samt 5 § andra och

I fråga om
anordnande av valsedelsförsändelse äger 11 kap. 1 § andra siycket, 3 § andra slyckel,
5 § andra stycket samt 6 a § vallagen

' Lagen omtryckt 1979:376. - Senaste lydelse 1981:526. '
Senaste Ivdelse 1975:311.

Nuvarande lydelse

tredje styckena vallagen (1972:620) motsvarande
tillämpning. I fråga om avlämnande av valsedelsförsändelse till lantbrevbärare
äger vidare 11 kap. 5 % fjärde stycket vallagen motsvarande tillämpning.

Föreslagen lydelse

(1972:620) motsvarande tillämpning. I fråga om avlämnande
av valsedelsförsändelse till lantbrevbärare äger vidare 11 kap. 5 § tredje
stycket motsvarande tillämpning.

Denna lag träder i kraft den

Prop.
1981/82:83 55

Bdaga 3

Sammanställning av remissyttrandena över vallagskommitténs
betänkande (Ds Ju 1981:21) Tiden för extra val till riksdagen

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av
postverket, riksskatteverket (RSV), Sveriges ambassad i Washington, Sveriges
ambassad i Nairobi, Sveriges ambassad i Oslo. Sveriges ambassad i Bonn,
länsstyrelsen i Stockholms län, länsstyrelsen i Malmöhus län, länsstyrelsen i
Göteborgs och Bohus län, länsstyrelsen i Jämtlands län, lokala skattemyndigheten
i Stockholms fögderi, lokala skattemyndigheten i Kristianstads fögderi, lokala
skattemyndigheten i Gällivare fögderi, Svenska kommunförbundet, valnämnden i
Stockholms kommun, Utlandssvenskarnas Förening, Sveriges redareförening och
Svenska sjöfolksförbundet.

Länsstyrelsen
i Malmöhus län har bifogat yttranden av lokala skattemyndigheten i Malmö
fögderi och valnämnden i Malmö kommun. Valnämnden i Stockholms kommun har såsom
eget yttrande åberopat ett tjänsteutlåtande av valnämndens kansli.

1 Allmänt om remissutfallet

Betänkandet har fått ett positivt mottagande. Kommitténs
förslag tillstyrks eller lämnas i sina huvuddrag utan erinran av de flesta
remissinstanserna.

RSV framhåller att vatlagskommitléns arbete har bedrivits
i nära samarbete med RSV:s valseklion, som under utredningens gång fått
tillfälle lämna synpunkter på de förslag lill åtgärder som kommittén framför.
RSV finner förslagen genomgående godtagbara från valadministrativ synpunkt och
anser sålunda att tiden för att genomföra extra val kan förkortas till omkring
50 dagar genom de föreslagna lagändringarna och de i betänkandet redovisade
rutinerna.

Länsstyrelsen i .Malmöhus län menar att kommitténs olika
förslag til! förkortning av tiden för extra val är realistiska och ägnade att
läggas till grund för lagstiftning i ämnet. Kommitténs förslag bör därför
genomföras.

Svenska
kommunförbundet tillstyrker de föreslagna ädnringarna som bör göra det möjligt
att genomföra extra val inom en tid av omkring 50 dagar från beslutet.

Valnämnden
i Stockholms kommun påpekar att fristen för planering och genomförande av extra
val är beroende dels på de övriga frister som gäller för val och dels på
myndigheternas och partiernas interna administration. Den tidsfrist om ca 50
dagar som kommittén föreslår baseras på en mängd aktiviteter som var och en är
tidsmässigt hårt reglerad. För att de snäva tidsramarna skall klaras är det
mycket väsentligt att alla berörda kan hålla den uppsatta tidsplanen.
Valnämnden, som svarar för mycket av den

Prop. 1981/82:83 56

praktiska hanteringen vid val, är beroende av alt de
statliga myndigheterna snabbt lämnar den information som är väsentlig för
valnämndernas planering. Vidare är valnämnden beroende av att erforderiigl
antal valförrättare kan anskaffas till valdagen. Övriga moment i
valförberedelserna, där valnämnden själv svarar för planering och har egna
resurser, borde inte innebära några större svårigheter. De löpande extrainsatser
som erfordras för en högre beredskap innebär visst extra arbete och därmed
ökade kostnader. Merkostnaderna lorde dock vara marginella. Vid ett
genomförande av ett extra val med så kort varsel som föreslagna 50 dagar är det
ofrånkomligt med vissa tillkommande kostnader. Med den korta tid som står till
buds måste kansliet vidtaga extraordinära insatser i form av extra personal och
övertid för att klara det pressade tidsschemat.

2 Valförberedelser

2.1 Indelning i valdistrikt m. m.

Enligt valnämnden i Malmö kommun sker i Malmö kommun
årligen en viss översyn av indelningen i valdistrikt. Om del under mellanvalsåren
inträffar större förändringar i befolkningsstrukturen tar valnämnden initiativ lill
en anpassning till de aktuella befolkningsförhållandena. Särskilt gäller detta
om antalet röstberättigade i något valdistrikt under mellanvalsåren väsentligt
kommit att överstiga 1 800. Befolkningsutvecklingen i Malmö har dock under
senare år varil sådan all ändring i valdistriktsindelningen under mellanvalsåren
inte varit påkallad.

2.2 Vallokaler och valförrättare

Vad gäller anskaffning av vallokaler anser Svenska kommunförbundet
att det bör vara möjligt för valnämnderna att hålla de tidsfrister som
förutsätts i belänkandet. Redan i dag finns en viss framförhållning så till
vida alt valnämnderna vanligen har förteckningar över aktuella vallokaler.
Förteckningarna brukar kompletteras vid behov. t. ex. då ny vallokal behövs
efter ändrad indelning av valdistrikt och då andra omständigheter inträffar som
gör all lidigare använda vallokaler inte kan utnyttjas.

Enligt valnämnden i Stockholms kommun görs en översyn av
vallokalerna under februari och mars valåret. Beslut fattas i valnämnden under
april månad. Före utgången av april lämnas besked till länsstyrelsen som
underlag för röstkorisframställning. Enligt kommitténs förslag skall beslul om
vallokaler föreligga inom tio dagar efter förordnandet om extra val. Förslaget
innebär att kansliet löpande måste ha en ajourförd förteckning över lämpliga
vallokaler. Hår måste särskilt beaktas de lokaler som tillhandahålls genom
externa lokalupplåtare såsom banker, försäkringskassor m. fl. Sådana

Prop. 1981/82:83 57

upplåtelser måste fortsättningsvis regleras genom elt
avtalsförfarande som omfattar minst tre år. Övriga lokalupplålelsersom regleras
inom kommunen torde inte medföra några problem. Kansliet har inget att erinra mol
en tidsfrist på tio dagar för besked om vallokaler. En viss merkostnad för ajourföring
av vallokalförteckning uppkommer dock.

Valnämnden i Malmö kommun uppger att kontroll av att
avsedda vallokaler är tillgängliga även sker under mellanvalsåren.

Länsstyrelsen i Stockholms län tar upp frågan om lokal för
röstsammanräkningen. De ökade kraven på snabbhet förutsätter enligt
länsstyrelsen givetvis en högre grad av beredskap hos de valadminislrerande
myndigheterna. För länsstyrelsens del är det särskilt frågan om lämplig och
tillräckligt stor lokal för sammanräkningen som kan bli svår all lösa med kort
varsel. Eftersom länel vid ett extra val till riksdagen har att genomföra
sammanräkningen av rikets två största valkretsar måste länsstyrelsen organisera
en slor sammanräkningsapparal. Mer än 100 personer måste engageras i det
direkta arbetet med sammanräkningen - länsstyrelsens dataenhet oräknad. Den
stora personalstyrkan samt kraven på snabbhet, säkerhet (bevakning) och den
omständigheten att valsammanräkningen är en offentlig förrättning kräver stora
och ändamålsenliga lokaler - som länsstyrelsen inte disponerar i nuläget ulan
måste anskaffa inför varje val. Ytterligare ett krav på sammanräkningslokalen
är alt man där på valdagens kväll skall kunna organisera mottagningen av valmalerialet
från Stockholms kommuns 432 valdistrikt. På kort tid skall nära 900 personer
tas emot för att lämna in sitt valmaterial. Detla ställer vissa krav på
lokalens belägenhet och planering. Hösten 1979 kunde länsstyrelsen disponera
ett stort nedlagt postkontor (gamla Stockholm 16). Inför den ordinarie valsammanräkningen
hösten 1982 är lokalfrågan ännu inte löst. Vid en så viktig angelägenhet som
alt genomföra ett extra val till riksdagen anser sig dock länsstyrelsen kunna
utgå från att sådana praktiska problem som tillgång lill lämpliga lokaler och
lösgörande av persona! som skall ingå i sammanräkningsenheten kommer att
prioriteras myckel högt.

Flera remissinstanser har synpunkier på frågan om rekrytering
och utbildning av valförrättare.

Postverket
framhåller alt verket på begäran av grundlagskommittén sommaren 1980 genomförde
en viss utredning för att få en närmare uppfattning om möjligheterna att
genomföra poströstning med en total tidsåtgång för förberedelser och
genomförande av 45 resp. 60 dagar. En av de faktorer, som ingick i utredningen,
var utbildningen av röstmottagare. Behovet av en sådan utbildning år olika
stort, beroende på om ett extra val (resp. ett omval) skall genomföras nära elt
lidigare genomfört ordinarie val eller vid en senare lidpunkt. Man kan utgå
från att om elt extra val skall genomföras relativt kort tid efter ett
ordinarie val är en ny utbildning knappast erforderlig. Behovet ökar sedan i
takt med avståndet i tid mellan

5 Riksdagen 1981/82. 1 sam/. Nr 83

Prop.
1981/82:83 58

det ordinarie valet och ett extra val. - En annan orsak
till att utbildning av röstmottagare behöver genomföras är om nya röstmoltagare
behöver anlitas. Behovet av utbildning är även av detta skäl beroende på
tidsavståndet mellan ett ordinarie och elt extra val. Ju längre tid som har
förflutit från del ordinarie valet, ju fler nya kassörer behöver få utbildning
i röslmottagning. - Behovei av utbildning är också avhängigt av vilken typ av
val som skall genomföras. Om det gäller ett extra val av kyrkofullmäktige i
någon eller några församlingar är givetvis behovei av utbildning mindre. Vid
sådana val behöver ju inte så många röstmottagare anlitas som vid ett extra val
till riksdagen. - I betänkandet föreslås att poströstningstiden förkortas från
24 till 17 dagar. Postverket ser denna förkortning som en fördel när utbildning
av röstmottagare behöver genomföras. Det är angeläget alt tiden från
förordnandedagen till första poströstningsdagen inte blir kortare än ca fyra
veckor.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län uppger att
rekrytering av kvalificerade valförrättare är ell problem som främst drabbar de
större kommunerna. För Göteborgs kommun med 293 valdistrikt rör det sig om ca 2
500 valförrättare. På grund av rörligheten bland befolkningen i en kommun av Göteborgs
storlek måste man räkna med ett stort bortfall av valförrättare mellan valen.
Eftersom vakanser skulle bli kända av valnämnden först ett par veckor före
valdagen kan det uppstå svårigheter att garantera ett tillräckligt antal valförrättare
i alla vallokaler. Särskilda problem skulle uppslå vid ev. extra val under
sommarperioden, då ett stort antal valförrättare har posten eftersänd eller är
bortresta. All enligt 3 kap. 5 § ValL tvinga människor att tjänstgöra som valförrättare
synes inte praktiskt genomförbart.

Svenska kommunförbundet påpekar att del finns en viss
beredskap i fråga om valförrättarna. Valnämnderna har i allmänhet register över
de valförrättare som tjänstgjort vid tidigare val. Från dessa bör inom
relativt kort tid besked kunna fås om de kan tjänstgöra vid det extra valet.
Det går dock inte all utesluta att vissa svårigheter kan uppslå, särskilt i de
största kommunerna.

Genomförandet av extra val kräver enligt valnämnden i
Stockholms kommun en organisation av samma storleksordning som ordinarie val.
Den största skillnaden är att det valadministrativa arbetet kan avslutas några
timmar tidigare och att röslmottagningen under dagen går snabbare. Vid varje
val har rekryteringen av valförrättare vållat de största bekymren. Det har helt
enkelt varit svårt att få tillräckligt många och kvalificerade valförrättare.
Rekryteringsperioden omfattar normalt ca sex månader. Rekryteringsrutinerna är
också anpassade till den utsträckta rekryleringspe-rioden. Vid en tidsfrist på
50 dagar ställs helt andra krav på både rekryteringsrutiner och valförrättarkåren.
Så länge ett avkortat öppethållande i vallokalerna inte är möjligt erfordras i
Stockholm ca 2 650 valförrättare vid ett extraval. Härutöver engageras
ytterligare ca 350 valfunkiionärer för

Prop. 1981/82:83 59

olika arbetsuppgifter. Hanteringsliden för rekrytering av
de ca 3 000 valfunktionärerna kan nedbringas i erforderlig omfattning genom den
maskinella utrustning som kansliet avser alt nyttja fr. o. m. de ordinarie
valen 1982. Rekryteringsrulinerna får här utformas så all tidsfristen på 50
dagar klaras. Svårigheterna, som nämnden ser del, är att få ett tillräckligt
antal valförrättare att ställa upp. Det är också väsentligt att så många som
möjligt av de erfarna förrattarna har möjlighet att medverka då någon mer
omfattande utbildningsverksamhet inte torde hinnas med. Valnämnden får bl. a.
inrikta sig på alt hitta nya målgrupper för rekryteringsarbetet. Här angivna
problem torde främst gälla de större kommunerna.

Sammanfattningsvis konstaterar valnämnden att
rekryteringen av valförrättare inte bör innebära några oöverstigliga
svårigheter. De administrativa systemen kan anpassas lill lidsfristen. Arbetet
som valförrättare måste dock göras attraktivare, så att absoluta flertalet valförrättare
hörsammar nämndens kallelse till förrättning. Rekryteringskampanjens
inriktning får också ses över. Nämnden räknar med smärre kostnadsökningar för
att hålla en högre beredskap avseende rekryteringsrutinen, uppskattningsvis ca
6 000 kr. per år.

Nämnden kan i detta sammanhang inte underlåta att åter
föra fram sitt förslag om att vid extraval och folkomröstningar antingen
reducera öppethållandetiden eller slå ihop två valdistrikt till ett. Valens
kostnader och problemen med rekryteringen skulle härvid minska.

Valnämnden i Malmö kommun uppger att register över de valförrättare,
som tidigare tjänstgjort i valdistrikten, förs i form av lösbladssyslem. Under mellanvalsåren
sker översyn av detta register varje höst. Vidare upprätthåller valnämnden
under mellanvalsåren en viss beredskap så att man på mycket kort tid kan sända
förfrågan till de personer, som lidigare anlitats som valförrättare.
Sammanfattningsvis kan därför valnämnden uttala att den av kommittén angivna
tiden om en månad för rekryteringsåtgärder i fråga om valförrättare får anses tillräcklig
för Malmö kommuns vidkommande.

2.3 Registrering av partibeteckningar och anmälan av ombud

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län påpekar att en
registreringsansökan skall ha kommit in till centrala valmyndigheten före
utgången av februari månad valåret för att partibeteckningen skall åtnjuta
skydd vid valet. För extra val gäller den bestämmelsen att ansökan skall ha
kommit in till myndigheten inom en vecka efter det att beslut om valdagen
meddelats. Om partiet inte är representerat i riksdagen skall ansökan åtföljas
av egenhändigt undertecknade förklaringar av minst 1 500 av partiets medlemmar att
de biträder ansökan. Länsstyrelsen anser det tveksamt om elt parti på så kort
tid som en vecka verkligen kan hinna med att införskaffa det antal namnunderskrifter
som erfordras.

Prop.
1981/82:83 60

2.4 Nominering och anmälan av kandidater

Vad gäller nominering av kandidater påpekar länsstyrelsen
i Göteborgs och Bohus län all nomineringsarbetet vid ordinarie val i regel
börjar året innan valåret och leds av partiernas distriktsstyrelser. Länsstyrelsen
delar kommitténs uppfattning att partierna inte kan tillåtas genomföra lika
tidskrävande nomineringsprocedur vid extra val som vid ordinarie val. Partierna
bör som kommitién föreslagit kunna till länsstyrelsen insända anmälan om
kandidater och beställning av valsedlar senast 17 dagar efter beslut om extra
val. Det är dock mera tveksamt om tiden räcker till för de mindre partier som
inte har länsorganisationer och för de nya partier som -efter det registrering
skett - även vill ställa upp i valet.

När det
gäller anmälan av kandidater framhåller länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län
att länsstyrelsen granskar att kandidatanmälan upptar föreskrivet antal
personer, alt skriftlig förklaring från varje kandidat finns med och att
anmälan undertecknats av behörig företrädare för partiet. Länsstyrelsen
kontrollerar vidare kandidaternas valbarhet och andra uppgifter mot rösllängdsregisler
etc. Kommitién räknar enligt länsstyrelsens mening alltför optimistiskt med att
granskningen skall klaras av på en enda dag. Brister i fråga om kandidaternas
personnummer, vilket inte är ovanligt, och förklaringar gör att man får räkna
med att anmälningarna inte kan färdigbehandlas så snabbt som kommittén
förutsätter. Minst två dagar behövs säkerligen för detta arbete. Länsstyrelsen
anser inte att partiernas företrädare behöver vara tillgängliga på
länsstyrelsen ulan att de i stället kan stå till förfogande pä hemorten för att
snabbt kunna införskaffa och effektuera ev. brister i anmälan och valsedelsbeställninc.

2.5 Valsedlar och övrig valmaleriel

Post\'erket påpekar alt del i betänkandet nämns all
partierna vill ha valsedlarna levererade innan poströstningen börjar, alltså
senast 18 dagar före valdagen med den av kommitién föreslagna poströslningsperioden.
Vid ordinarie val brukar partierna enligt postverket i slor utsträckning sända ul
valsedlar tillsammans med olika trycksaker till väljarna. Om. såsom nu föreslås
för extra val, valsedlar med kandidatnamn levereras till partierna dagen innan
poströstningen börjar, är det givetvis inte att påräkna att också väljarna
skall få valsedlar hemsända före poströstningens början. Om vidare
poströstningen förkortas med en vecka, torde intresset och behovet av att poströsla
vara stort redan första poströstningsdagen. Ett stort antal väljare torde
därigenom vara hänvisade till att använda sig av partimarkerade valsedlar, i
varje fall under de första dagarna av poströstningen. Postverket anser sig inte
kunna avgöra om delta innebär några större nackdelar för väljarna, partierna
eller valförrättarna. Väljarna lorde dock komma alt förfråga sig om valsedlar
med kandidatnamn på postkontoren i än större

Prop. 1981/82:83 61

utsträckning än vad som är vanligt vid ordinarie val. Från
postkontorens sida har man då endast att hänvisa väljarna, antingen till all
använda partimarkerade valsedlar eller att vända sig till partiernas
expeditioner eller till partiernas valbyråer, om sådana finns på orten.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län påpekar att
centrala valmyndigheten bestämmer sista dag för beställning av valsedlar för
att leverans skall kunna ske inom stipulerad tid före valdagen. Vid extra val
räknar kommitién med all tryckta valsedlar skall kunna vara partierna till
banda redan 15 dagar från det nomineringen avslutats. Länsstyrelsens granskning
av valsedelsbeslällningar och valbarhelskontroll har beräknats lill tre dagar.
Även denna tid är alltför knappt tilltagen. Minst en vecka behövs för detta
arbete. Granskning av sådana beställningar kan delas in i två moment. Sedan
beställningen granskats och befunnits riklig samt förskottsbetalning erlagts
för i riksdagen ej representerade partier sänds valsedelsmanuskript till
tryckeriet för sättning av korrektur. Först sedan tryckerikontrollanten gett
trycklov och underrättat länsstyrelsen härom samt lämnat ev. uppgifter om
rättelser i manuskripten sker databearbetning av dessa jämte valbarhetskontroll.
Att manuskripten inte databehandlas förrän irycklov meddelats beror på att
partierna under tiden hos tryckeriet kan ha ändrat valsedelskorrekturet bl. a.
genom att någon kandidat tagits bort och ersatts med någon annan eller att
namnordningen på valsedeln ändrats.

Valnämnden i Stockholms kommun framhåller alt det är av
vitalt intresse för valnämnderna, framför allt för de större valnämnderna med
en mer omfattande organisationsapparat, att övriga myndigheter - RSV och
länsstyrelserna - snabbt ger sådan information om valet som är styrande för
valnämndens vidareinformation och det praktiska genomförandet av valet. Här är RSV:s
material särskilt viktigt. Det valmaterial som RSV svarar för mäste vara
Stockholms valnämnd till hända senast 15 dagar före valdagen. Valnämnden har
ett omfattande packnings- och transportsystem för fördelning och distribution lill
ca 430 valdistrikt. RSV:s Handledning för valförrättare, vallagarna och förseglingsmaterialet
måste vara valnämnden till banda senast 22 dagar före valdagen.

2.6 Röstlängder och röstkort

Postverket påpekar att röstkorten enligt vallagskommitlén
inför elt extra val kan sändas ut till de röstberättigade ca 20 dagar från
beslutet om extra val. Om valdagen bestäms till 50 dagar efter förordnandet,
vilket är kommitténs utgångspunkt i betänkandet, kan således röstkorten lämnas
för postbefordran 30 dagar före valdagen. Kommittén anser dock alt röstkorten
inte bör distribueras alltför lång tid före poströstningens början och föreslår
att röstkorten skall kvarligga hos de lokala skattemyndigheterna ytterligare 10
dagar. Röstkorten skulle sålunda lämnas för postbefordran 20 dagar före

Prop. 1981/82:83 62

valdagen eller endast tre dagar före poströstningens
start.

Eftersom poströstningen förmodligen kommer all få stor
omfattning redan från första dagen är det enligt postverket angeläget att de
röstberättigade får röstkorlen senast dagen före poströstningens start. Så bör
i all möjlig utsträckning vara fallet även när röstkorten skall eftersändas
till en ny adress. Kommitténs moliv för att vid extra val låta röstkorlen kvarligga
hos de lokala skaltemyndigheterna är, att det finns en risk för att röstkorten
kommer bort om de når de röstberättigade alltför lång tid före poströstningens
början. Postverket anser den risken vara liten. Den kan inte jämföras med den
risk som finns när röstkortet för kyrkofullmäktigvalet sänds ul tillsammans med
röstkortet för septembervalen, som sker de år då ordinarie val hålls.
Postverket anser därför inte att röstkortet skall kvarligga hos de lokala
skattemyndigheterna i tio dagar. Eftersom röstkorten kan sändas ul 30 dagar
före valdagen, bör de också lämnas för postbefordran då eller senast 24 dagar
före valdagen. Då finns goda möjligheter att trots ev. trafikstörningar och eftersändningar
distribuera röstkorten så att de når väljarna före poströstningens början.

Postverket föreslår vidare en följdändring i 15 § lagen
(1972:704) om kyrkofullmäktigval.

RSV framhåller att röstlängderna, som upprättas årligen,
baserar sig på folkbokföringen per den 1 juni och fastställs den 1 september
med giltighetstid till den 30 augusti påföljande år. En uppdatering av röstlängderna
framför allt beträffande förändringar av adresser och uppgifter om avlidna och
utvandrade är som kommittén framhållit önskvärd vid utsändningen av röstkort
eftersom betydande skiljaktigheter kommer all finnas om extra val hålls längre
tid efter röstlängdernas upprättande. Kommittén förutsätter att program för
uppdatering av rösllängdsregistren finns färdiga-

Dessa program
kan emellertid enligt RSV med hänsyn till befintliga personalresurser inom den
projektgrupp, som svarar för ADB-stödet inom den här aktuella sektorn, inte
färdigställas förrän tidigast den 1 juli 1982. Anledningen härtill är alt denna
projektgrupp är helt upplagen med del arbete Som krävs för att det av
statsmakterna förutsatta ADB-stödet skall kunna lämnas vid de allmänna valen
1982. För att ulföra det nödvändiga systemarbetet krävs god kännedom om systemområdel
och sådan saknas utanför projektgruppen.

Om projektgruppens personal måste användas för andra
arbetsuppgifter än dem som planerats föreligger stor risk alt ADB-stödet vid de
allmänna valen äventyras.

Förhållandet
att röstlängderna vid ett extra val som hålls längre tid efter längdernas fastställande
inte återspeglar akluella adresser m. m. medför inga rättsförluster för
rösträttens utövande men leder däremot till olägenheter för allmänheten och
myndigheterna.

Prop. 1981/82:83 63

Lokala skattemyndigheten i Stockholms fögderi anser all
det mest tidsödande momentet i myndighetens befattning med röstkort bortfaller
vid extra val till riksdagen, nämligen avlägsnandet av makulerade röstkort för kyrkofullmäktigval.
F. n. skall den lokala skattemyndigheten också stickprovsvis kontrollera
röstkortens uppgifter om valdistrikt, vallokaler och valtider. Lokala
skattemyndigheten i Stockholm har hittills inte konstaterat något behov av
denna kontroll. Enligt myndighetens uppfattning bör det därför inte uppslå
någon olägenhet för väljarna om röstkorten vid extra val tiil riksdagen skickas
direkt från länsstyrelsen till de röstberättigade. - Sådana ändringar i
röstlängden som föranletls av beslut i anmärkningsärenden förs f. n. inte in i
länsstyrelsens rösllängdsregisler. Dessa ändringar förs däremot manuellt in i
längderna men slår alltså inte igenom vid framställning av röstkorten.
Kommittén föreslår att ändringar i röstlängden genom beslut i anmärknings- och rätlelseärenden
skall införas i länsstyrelsens röstlängdsregister. Antalet sådana ändringar är
marginellt och kan under valåret 1982 gissningsvis komma alt uppgå till 2 500
för hela riket. Då antalet ärenden är så obetydligt finns väl en viss risk att
de - under rådande brådska - kommer bort i hanteringen. Det måste därför klart
utsägas vilken instans som har ansvaret för röstlängdsregistrels aktualisering
i detta hänseende. - Om ett extra val hålls vid sådan tidpunkt att ett
rättelseförfarande är uteslutet, måste informationen till väljarna klargöra
detta.

Lokala skattemyndigheten i Malmö fögderi påpekar att den
väsentligaste arbetsuppgiften för lokala skaltemyndighetens del när det gäller
val till riksdagen utgörs av kontrollen av röstkorten. De i betänkandet
föreslagna förändringarna av förfarandet vid extra val innebär att lokala
skattemyndigheten haridet närmaste två veckor på sig för denna kontroll. Då
denna tid får anses tillräcklig har myndigheten för sin del intet att invända
mot vad kommitién föreslagit.

Lokala skattemyndigheten i Kristianstads fögderi anser att
med de av kommillén gjorda förslagen några större svårigheter inte skall behöva
uppstå för myndigheten att medhinna sina uppgifter inför ett extra val. Med
hänsyn till alt röstkorten inte behöver sändas ut förrän tjugonde dagen före
valet har myndigheten ca 14 dagar lill sitt förfogande att verkställa
erforderlig kontroll. Denna tidsperiod bör vara tillräcklig. Förslaget att låta
företrädare för lokal skattemyndighet granska röstkorten på länsstyrelsen
direkt i samband med tryckningen synes därför ej erforderligt. - En åtgärd som
skulle vara till stort gagn för myndigheten vore om samtliga ändringar i
röstlängden registrerades i rösllängdsregistret. Eftersom antalet sådana iindringar
är få skulle en sådan åtgärd inte förorsaka mycket arbete. Förfarandet skulle
emellertid medföra att myndighetens kontroll av röstlängden icke skulle vara
erforderlig. Röstkorten kunde distribueras direkt från datacentralen. En
avsevärd rationaliseringsvinst både i tid och personalresurser skulle därmed
vinnas. Även om kommittén inte behöver ta

Prop. 1981/82:83 64

upp frågan i detta sammanhang är det angeläget att
förslaget genomförs med del snaraste.

Lokala skanemyndighelen i Gällivare fögderi ansluter sig
till kommitténs förslag med följande invändningar. Att personal från lokala
skattemyndigheten tillfälligt skulle placeras hos länsstyrelsen för kontroll
av röstkort avvisas. Ytterst liten, om alls någon, tidsvinst skulle uppnås
härmed. Speciellt inte i större län med många lokala skattemyndigheter och
långa reseavstånd. Eftersom röstkorten inte måste skickas ut förrän den
tjugonde dagen före valet har myndigheten i del närmaste två veckor för denna
kontroll, vilket i vart fall torde vara tillräckligt för en mindre och
medelstor lokal skattemyndighet. - Vidare ifrågasätter lokala skattemyndigheten
starkt, i likhet med kommittén, om myndighetens kontroll av röstkorten numera
är erforderlig. Frågan behöver, som kommittén framfört, inte tas upp i detta
sammanhang, men det är däremot enligt myndighetens mening ytterst angeläget att
den las upp snarast, inte minst med hänsyn till lokal skattemyndighets allt mer
krympande personalresurser och med ökad kontroll av dataframställda produkter.

3 Förtidsröstning

3.1 Röstning på postanstalter

Postverket anser alt en längre poslröstningsperiod än 17
dagar inte är lämplig, om man behöver förkorta varseltiden för ett extra val.
De åtgärder, som postverket behöver vidta före poströstningens start, kräver sin
tid. En längre poslröstningsperiod kan innebära onödig tidspress under
planeringsstadiet med risk för att fel i olika avseenden uppstår. En kortare
poströstningsperiod är heller inte att föredra. Kommitién har i sitt betänkande
visat i en figur och en tabell hur antalet poströstande per dag stiger, ju
närmare valdagen man kommer. Slopar man den första veckan av
poströstningsperioden får man utgå från att de väljare som skulle ha utnyttjat
möjligheten att poströsla under den första veckan i stället poströslar senare.
Vid 1979 års val poströstade ca 106 000 personer under den första veckan. Under
den andra veckan poströstade inte mindre än ca 225 000 personer. Med en
ytterligare förkortad poströstningsperiod kan antalet poströstande per dag bli
så stort, att stor köbildning ofta uppstår. Detta kan i många fall av väljarna
anses vara besvärande och t.o.m. innebära att flera väljare avstår från att
rösta.

Med hänsyn till det sagda anser postverket att en poslröstningsperiod
på 17 dagar är att föredra vid ett extra val till riksdagen. Längden på
poströstningsperioden är lämpligt avvägd även vid omval till riksdagen och vid
andra extra val.

Prop. 1981/82:83 65

3.2 Röstning hos utlandsmyndigheter

Sveriges ambassad i Washington har inte något alt erinra
mot kommitténs förslag i denna del.

Sveriges
ambassad i Nairobi instämmer i UD:s förordande av en generös praxis när del
gäller alt anordna särskild röslmottagning. Ambassaden har däremot en annan
mening i fråga om hos vilka utlandsmyndigheter röstning skall äga rum. Samma
motiv som kan finnas bakom UD:s förordade generösa praxis i fråga om anordnande
av särskild röstmotlagning måste finnas för att öka antalet röstmoltagande
utlandsmyndigheter. Med hänsyn till den veterligt höga kvaliteten hos de flesla
honorärkonsuler torde det inte vara alltför svårt att utfärda för dem
klarläggande anvisningar. Språksvårigheterna torde ej heller vara alltför
stora, särskilt som man får förutsätta att konsulerna normalt lyckas med att
kommunicera med svenska myndigheter och svenska medborgare. Formella fel torde
ej kunna uteslutas i vissa fall, men sådana förekommer även vid röstning i
Sverige och las inte till intäkt för att minska medborgarnas möjlighet att
utöva sin rösträtt. Det synes vara av sto.t värde, att varje svensk utomlands
skall kunna räkna med att röstning är möjlig på varje utlandsmyndighet. Att den
danska vallagstiflningen rymmer en sådan möjlighet talar för att hindren
ingalunda är oöverstigliga. En fördel är ytterligare, att en generös regel
eliminerar den särskilda beslulsomgången för att fastställa vilka myndigheter
som skall vara röstmottagande. Den svensk som av en eller annan anledning
befinner sig i ullandel bör kunna utgå ifrån att närmaste utlandsmyndighet är
såväl skyldig som behörig alt motta en röslhandling. - Ambassaden instämmer i
värdet av all ha förpackat valmaterial tillgängligt på utlandsmyndigheterna och
finner förslagen om legitimation och tidsfrister välmotiverade.

Sveriges
ambassad i Oslo konstaterar att den geografiska närheten till och de goda
kommunikationerna med Sverige gör att det normalt inte är förenat med några
svårigheter alt genomföra röslmottagning i Norge. 1 betänkandet föreslås bl. a.
att UD genom cirkulärtelegram senast dagen efter all beslut om extra val
tillkännagetts skall meddela samtliga de utlandsmyndigheter där röstning ägde
rum vid närmasi föregående val om tidpunkten för det extra valet. Dessa
myndigheter skall därvid samtidigt beredas tillfälle alt inom viss tid till UD
anmäla om det finns skäl att anordna röstmotlagning på flera myndigheter inom
området än vid det senaste valet. Eftersom röstmottagning också äger rum vid
olönade utlandsmyndigheter är innebörden av det sagda oklar för ambassaden. Om
meningen är att också dylika röslmotlagande utlandsmyndigheter skall tillställas
UD:s cirkulärtelegram, föreställer ambassaden sig likväl att det inte är på dem
utan på vederbörande ambassad eller generalkonsulal det skall ankomma all ge
besked om ev. behov av fler röstmottagningsmyndigheter inom verksamhetsområdet
än förut. Ambassaden föreslår emellertid att man överväger nödvändigheten av
att man också

Prop.
1981/82:83 66

vid ett extra val går ul och undersöker om del finns behov
av fler röstmottagningsmyndigheter. Med hänsyn till tidsfaktorn och kravet på
förenklade och snabbare rutiner inför extra val skulle det därvid i stället
kunna beslutas att samma myndigheter som vid föregående ordinarie val skall
vara röstmottagare vid det extravalet (med åndring eller tillägg som kan
föranledas av att utlandsmyndighet nedlagts eller ny sådan upprättats). På sätt
som närmare beskrivs i betänkandet fastställs inför varje ordinarie val, dvs.
vart tredje år. en förteckning över vilka myndigheter som då skall vara röstmoltagare.
Förteckningen blir härigenoni fortlöpande uppdaterad med regelbundna mellanrum.
Den lid som förflyter mellan de ordinarie valen är relativt kort och synes ej
längre än att senaste förteckning alltjämt bör ha erforderlig aktualitet vid
extra val. Om förhållandena likväl någonstans så avsevärt skulle ändrat sig att
ytterligare arrangemang för röstmottagning lokall anses behövligt skulle detta
kunna lösas ad hoc genom alt särskild röslmottagning utom kansliorten anordnas
för just detta tillfälle.

Sveriges ambassad i Bonn påpekar att den föreslagna
ordningen för röstning ulan svårighet kan genomföras vid ambassaden och vid de
lönade generalkonsulaten och de olönade konsulat, vid vilka röstmotlagning lidigare
ägt rum i Förbundsrepubliken Tyskland.

Uilandssvenskarnas Förening anser att det är väsentligt
att man bibehåller tillräckliga tidsmarginaler för röstning hos
utlandsmyndighet även vid extra val. Det är därför tillfredsställande alt kommillén
gör ett direkt uttalande i denna riktning. - Vad gäller kommitténs resonemang
om tanken att låla samtliga utlandsmyndigheter bli röstmoltagare ifrågasätter
föreningen däremot om inte svårigheterna överdrivs från UD:s och RSV:s sida.
Även om del i vissa enstaka fall. med hänsyn lill språksvårigheter eller av
andra orsaker, skulle visa sig olämpligt att anförtro röslmottagning åt en
utlandsmyndighet förefaller det rimligt att i princip utgå från att samtliga
dessa myndigheter skall kunna fullgöra uppgiften i fråga och alltså ha ett
åliggande att stå röstberättigade svenskar till tjänst. Om den danska vallagstiflningen
innefattar en dylik förpliktelse för danska utlandsmyndigheter är det svårt
alt inse varför så inte skulle kunna bli fallet i Sverige. - Föreningen
aktualiserar också till tanken att man åtminstone i vissa länder skulle kunna
utse lokala myndigheter, t. ex. av typen notarius publicus, lill röstmoltagare.
Självfallet förutsätter ett sådant arrangemang att vederbörande svenska
utlandsmyndighet övertygar sig om att röstmotlagning kan ske på sådant sätt att
vallagens bestämmelser uppfylls. I länder med långa avstånd från de platser där
svenskar bor och arbetar till närmaste beskickning eller konsulal skulle del
väsentligt underlätta röstningsproceduren om möjligheter av nu antytt slag
öppnades. Föreningen anser att man i vart fall borde göra elt begränsat försök
i denna riktning vid nästkommande allmänna val. Eftersom proceduren vid extra
val alltid kommer att innebära särskilda praktiska svårigheter för
utlandssvenskarna i vad avser rösträttens utövning i praktiken skulle
emellertid möjligheter till röstmottagning hos lokal myndighet bli av särskilt
värde just vid dessa val.

Prop. 1981/82:83 67

3.3 Röstning på fartyg

Sveriges redareförening anser att kommitténs förslag
innebär en väsentlig rationalisering av nuvarande omständliga förfarande.
Enligt föreningens uppfattning kan härigenom sänkningen av tidsramen inom
vilken röstning lill extra val får ske på fartyg i utrikesfart från 55 dagar
till 45 dagar före valdagen godtas. Detta kan ske ulan alt de ombordanställdas
möjligheter alt delta i valet äventyras. Förslaget innebär också lättnader av
administrativ art för rederierna, vilket noteras med tillfredsställelse.

Svenska sjöfolksförbundel hänvisar till kommitténs
redovisning av de tidpunkter under vilka fartygsröstningen lill 1979 års val
och folkomröstningen 1980 företogs. Enligt förbundet konstaterar kommittén att
endast tio av 152 fartyg förrättat röstning ombord under den förlängda
röstningsperioden som då för första gången kunde utnyttjas. Enligt förbundets
uppfattning är del ringa antalet fariyg som utnyttjade den förlängda röstningsperioden
ingen direkt mätare på behovet och nödvändigheten av längre röslningspe-rioder
för sjöfolk. Försenad ankomst ombord av utsänt valmalerial kan ha fördröjt röslmottagningen
ombord, resans längd och möjligheten att avlämna post från fartyget är ett par
andra faktorer som kan ha haft betydelse på beslutet om vilken dag röslmottagning
skulle ske. Den allmänna tendensen bland väljarna att först i slutskedet av
valperioden definitivt besluta sig för vilket parti man skall rösta på kan
naturligtvis också ha inverkat på beslutet om när röstningen ombord skulle ske.

Vad avser de överväganden och förslag kommittén framför
när del gäller sjöfolkets möjligheter att genom valförrättning ombord delta i
extra val, ansluter förbundet sig till kommitténs förslag. Under förutsättning
att nödvändigt material finns lagrat ombord och alt beslut om på vilka fartyg
röstmottagning får äga rum snabbt kan fattas av RSV bör 45 dagar vara till
fyllest när det gäller att efter förrättat val från hamn fartyget ankommer
kunna få hem försändelse med röstsedlar i tid för sammanräkningen.

Förbundet finner det enbart positivt att kommillén
föreslår att fartygens valpaket också skall innehålla material för val av
landstingsledamöter och kommunfullmäktige så att en viss beredskap inför alla valtillfällen
finns framdeles. Förbundet har redan tidigare föreslagit att problemet med att
få ut valmaterial till fartyg som medgivits rätt att företa val ombord skulle
lösas på så sätt att materialet alltid fanns tillgängligt ombord.

När det gäller frågan om på vilka fartyg röstmotlagning
skall anordnas har förbundet tidigare föreslagit att samtliga fartyg som
normalt sysselsätts i utrikes fart skulle medges denna rättighet. Att undanta
fartyg som under perioden för förtidsröstning ankommer svensk hamn för
lossning, lastning eller varvsöversyn innebär egentligen en väsentlig
begränsning av rösträtten för ombordanställda på dessa farivg. Röslavlämning på
postanstall förutsätter ju att den röstande medför sitt röstkort och det är på
detla krav möjligheten för de allra flesta av nämnda sjömän att delta i valet
strandar.

Prop.
1981/82:83 68

Att få tag på sitt röstkort är nämligen förenat med stora
svårigheter för envar ombordanställd som inte är bosatt på den ort fartyget
ankommer till. Tilläggas kan att för lastning eller lossning ligger de flesta
fartyg numera endast några timmar i hamn.

Så länge beslut om farlygsröstning fastställs på nuvarande
sätt, nämligen av RSV inför varje val, anser förbundet det såväl önskvärt som
nödvändigt att de ombordanställdas organisationer liksom hittills bereds tillfälle
yttra sig över förslag till förteckning över fartyg på vilka val får förrättas.
Remisstiden kan göras mycket kort. konstaterades vid det sammanträffande
berörda parter hade med kommitténs ordförande och sekreterare.

4 Övriga frågor

Svenska kommunförbundet anser att vissa kostnadsökningar
uppkommer i kommunerna för den ökade beredskap som blir följden av alt tiden för
extra val förkortas. Även genomförandet av ett extra val i enlighet med förslagel
torde medföra ökade kostnader, bl. a. för övertid.

Frågan om kommitténs förslag kommer att medföra någon
ökning av kostnaderna tas också upp av valnämnden i Stockholms kommun. Synpunkterna
har redovisats under avsnitten 1 och 2.2.

Postverket noterar med tillfredsställelse att
informationsbroschyren till hushållen bör kunna färdigställas så snabbt, att
den kan nå hushållen i god tid före poströstningens början.

Svenska
kommunförbundet fäster uppmärksamheten på att en förutsättning för att ett
extra val skall kunna genomföras pä så kort tid som omkring 50 dagar är att
berörda valmyndigheter, partier och andra erhåller tillräcklig information om
förfarandet m.m. Det övergripande ansvaret för denna information bör ligga på riksskatteverket.

Valnämnden i Stockholms kommun framhåller att det år av vitalt
intresse för valnämnderna, framför allt för de större valnämnderna med en mer
omfattande organisationsapparat, att övriga myndigheter - RSV och
länsstyrelserna - snabbt ger sådan information om valet som är styrande för
valnämndens vidareinformation och det praktiska genomförande av valet. Här är RSV:s
material särskilt viktigt. Det valmaterial som RSV svarar för måste vara Stockholms
valnämnd till hända senast 15 dagar före valdagen. Valnämnden har ett
omfattande packnings- och transportsystem för fördelning och distribution till
ca 430 valdistrikt. RSV:s Handledning för valförrättare. vallagarna och
förseglingsmaterialet måste vara valnämnden till hända senast 22 dagar före
valdagen.

Nämnden påpekar också att det uppstår vissa speciella
problem för nämnden. Behandlingen av förtidsrösler, totalt ca 200 000, sköts
med hjälp av postverket. Del är postverket som svarar för merparten av den prakliska
hanteringen. Valnämnden bör ha ett avtal med postverket som garanterar
erforderligt bistånd vid extraval. Lokalfrågan vid poströsthanleringen bör

Prop.
1981/82:83 69

ägnas särskild uppmärksamhet. Valnämndens mottagning av valmalerialet
på valdagens kväll har samordnats med överlämnandet till länsstyrelsen. Det är
således en organisations- och lokalmässig samordning som avsevärt har
underlättat hanteringen för bägge parter. Det är önskvärt att denna samordning
kan genomföras även vid ett extraval. Lokalfrågan kan vara svår att lösa med
kort varsel.

5
Ikraftträdande

Enligt länsstyrelsen i Stockholms län behöver
valmyndigheterna rimligen tid på sig för att inta den högre beredskap som utgör
en förutsättning för det snabbare valgenomförandet. Länsstyrelserna håller på
att byta datorer. Inkörningsproblem och svårigheter med att framställa nya
program gör att dataenheterna f.n. har stora problem att klara sin ordinarie
produktion. Länsstyrelsen, som haft tillfälle att inhämta vad RSV anfört i sill
yttrande, delar de farhågor som verket anmält all ell omedelbart ikraftträdande
kan föranleda med nuvarande dataresurser.

Vad
gäller reformens ikraftträdande kan även hänvisas lill RSV:s
synpunkter under avsnitt 2.6.

Innehållsförteckning

Propositionens
huvudsakliga innehåll ........................... ........ 1

7

Lagförslag.......................................................................

1
Lag om ändring
i vallagen (1972:620)...................... 2

2
Lag om ändring
i lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval.... 6

3
Lag om ändring
i folkomröslningslagen (1979:369) . 8

Utdrag av
protokoll vid regeringssammanträde den 10 december

1981............................................................................... 10

1
Inledning................................................................... 10

2
Allmän
motivering...................................................... 11

2.1
Allmänna
synpunkter........................................ 11

2.2
Valförberedelser
.............................................. ..... 14

2.2.1
Indelning i
valdistrikt m.m...................... ..... 14

2.2.2
Vallokaler och valförrättare
................... 14

2.2.3
Registrering av
partibeteckningar och anmälan ay ombud 17

2.2.4
Nominering och
anmälan av kandidater. 18

2.2.5
Valsedlar och
övrig valmaleriel .............. 22

2.2.6
Röstlängder och
röstkort....................... 26

2.3 Förlidsröstning.................................................. 30

2.3.1
Röstning på
postanstalter ................... 31

2.3.2
Röstning hos
utlandsmyndigheter ....... 31

2.3.3
Röstning på
fartyg................................. 36

2.4
Övriga frågor.................................................... 38

2.5
Ikrafllrädande .................................................. 39

2.6
Schematisk
tidsplan över förslagen ................ 39

3
Upprättade
lagförslag............................................... 41

4
Specialmötivering...................................................... 41

4.1
Förslagel lill
lag om ändring i vallagen.............. ..... 41

4.2
Förslagel lill
lag om ändring i lagen om kyrkofullmäktigval 43

4.3
Förslaget till
lag om ändring i folkomröstningslagen ... 43

5
Hemställan................................................................ ..... 43

6
Beslut ....................................................................... 44

Bilagor

Bilaga 1 Kommitténs sammanfattning av sitt förslag...... 45

Bdaga 2 Kommitténs lagförslag ..................................... 48

Bilaga 3 Remissammanställning...................................... 55

Innehållsförteckning....................................................... 70