Prop. 1981/82:84

Regeringens proposition

1981/82:84

om
ändring i lagen (1968; 576) om Konungariket Sveriges stadshypo-tekskassa och om
stadshypoteksföreningar;

beslutad
den 3 december 1981.

Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

ROLF
WIRTÉN

Propositionens
huvudsakliga innehåll

1
propositionen föreslås att grundfonden för Konungariket Sveriges stadshypotekskassa
höjs från 8,5 miljarder kr. till 10,5 miljarder kr. Vidare föreslås viss
utvidgning av stadshypoteksföreningarnas möjlighet att lämna lån inom den
kommunala sektorn.

1
Riksdagen 1981182. 1 samt. Nr 84

Prop.
1981/82:84

Prop.
1981/82:84

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges
stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1968:576) om
Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar,'

dels att orden "av inteckning" i 11 § skall
bytas ut mot "i form av pantträtt",

dels att orden "säkerhet av inteckning i fast egendom
eller tomträtt" i 28 § skall bytas ut mot "inteckningssäkerhet",

dels att ordet "inteckning" i 30 § första och
andra styckena skall bytas ut mot "pantbrev",

dels att 13, 19 och 31 §§ skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 32 §, av
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13 §'

Som grundfond för kassan ställer Som
grundfond för kassan ställer

staten till förfogande en av riks- staten
till förfogande en av riks

gäldsfullmäktige utfärdad garanti- gäldsfullmäktige
utfärdad garanti

förbindelse pä åtta och en halv mil- förbindelse
på tio och en halv mil

jarder kr. jarderkr.

19 §

Stadshypoteksförening har till Stadshypoteksförening
har till

ändamål att lämna lån mot säkerhet ändamål att lämna lån
mot säkerhet

av inteckning i fast egendom eller i form av panträtt i fastighet eller

tomträtt och lån åt samfällighetsför- tomträtt (inteckningssäkerhet) och

ening eller kommun samt att driva lån åt samfällighetsförening, kom-

annan verksamhet som står i sam- mun, landstingskommun och sådan

band därmed. församling eller samfällighet som

avses i lagen (1961:436) om församlingsstyrelse samt att
driva annan verksamhet som står i samband därmed.

31 §"

första stycket

Till samfällighetsförening eller Till kommun, landstingskommun

kommun får stadshypoteksförening och sådan församling
eller samfäl-

lämna lån utan inteckningssäker- lighet som avses i
lagen {1961:436)

het. Lån /('//
kommun får dock läm- om församlingsstyrelse får stadshy-

' Lagen omtryckt 1974: 261. Senaste lydelse av lagens
rubrik 1975:653 Senaste lydelse av 13 § 1979: 1111. ' Senaste lydelse av 19 §
1976: 224. ■• Senaste lydelse av 31 § 1976:224.

nas endast
för bebyggelse som finansieras med stöd av statligt bostadslån eller statligt
lån för anordnande av allmän samlingslokal.

poteksförening
lämna lån utan inteckningssäkerhet. Sådant lån får dock lämnas endast

/. för
bebyggelse som finansieras med stöd av statligt bostadslån eller statligt lån
för anordnande av allmän samlingslokal eller

2. för
omsättning av lån som tidigare lämnats mot inteckningssäkerhet.

andra
stycket andra meningen Kommun får ej beviljas lån till högre belopp än som hade
kunnat utgå om lånet hade lämnats mot inteckningssäkerhet med företräde
framför det statliga länet.

Lån enligt första stycket 1 får ej beviljas till högre
belopp än som hade kunnat utgå om lånet hade lämnats mot inteckningssäkerhet
med företräde framför det statliga lånet.

tredje stycket Lån får lämnas samfällighetsförening eller
kommun även i form av byggnadskreditiv. Första stycket och andra stycket första
meningen äger därvid motsvarande tillämpning.

31 § första stycket första meningen Till samfällighetsförening
eller kommun får stadshypoteksförening lämna lån utan inteckningssäkerhet.

31 § andra stycket första meningen Samfällighetsförening
får ej beviljas lån till högre belopp än det vartill med hänsyn till 30 §
första och tredje styckena län mot inteckningssäkerhet sammanlagt kunnat
lämnas för de fastigheter som har del i samfälligheten.

31 § tredje stycket Lån får lämnas samfällighetsförening
eller kommun även i form av byggnadskreditiv. Första och andra stycket första
meningen äger därvid motsvarande tillämpning.

' 32 § upphävd 1970:66. 11 Riksdagen 1981/82. 1 saml.
Nr 84

Lån får lämnas även i form av byggnadskreditiv. Även
därvid skall första och andra styckena tillämpas.

32 e

Till samfällighetsförening får

stadshypoteksförening lämna lån

utan inteckningssäkerhet. Lån får

inte beviljas till högre belopp än det

vartill lån. med hänsyn till 30 §

första och tredje styckena, mot in

teckningssäkerhet sammanlagt

kunnat lämnas för de fastigheter

som har del i samfälligheten. Lån

får under samma förutsättningar

lämnas även i form av byggnads

kreditiv.

Prop.
1981/82:84

Denna
lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den
utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Prop.
1981/82:84 5

Utdrag

EKONOMIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1981-12-03

Närvarande:
statsministern FäUdin, ordförande, och statsråden Ullsten, Wikström, Friggebo,
Dahlgren, Söder, Johansson, Wirtén, Andersson, Boo, Petri, Eliasson,
Gustafsson, Ahrland, Molin

Föredragande:
statsrådet Wirtén

Proposition
om ändring i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och
om stadshypoteksföreningar

1
Inledning

Stadshypoteksinstitutionen
består av en central kassa - Konungariket Sveriges stadshypotekskassa - och
tjugo regionalt verksamma stadshypoteksföreningar. Genom föreningarna lämnar
institutionen lån i huvudsak mot säkerhet i form av panträtt i bostads- och
affärsfastigheter. Lån kan dessutom lämnas utan särskild säkerhet när det
gäller samfällighetsför-eningar och kommuner. Stadshypotekskassan har till
uppgift att skaffa medel till föreningarnas kreditgivning genom upplåning mot
obligationer eller genom annan upplåning. Kassans upplåningsrätt bestäms av
storleken av den grundfond som staten ställer till kassans förfogande. Upplåningen
får inte överstiga tio gånger grundfondens storlek. Grundfonden uppgår f. n.
till 8,5 miljarder kr. och består av en garantiförbindelse som fullmäktige i
riksgäldskontoret har utfärdat. Den senaste grundfondshöjningen skedde år 1979
med 1,5 miljarder kr. (prop. 1979/80:44, NU 14, rskr 84, SFS 1979:1111).

Stadshypotekskassan
har i en skrivelse till regeringen den 21 oktober 1981 hemställt att kassans
grundfond höjs från 8,5 miljarder kr. till 10,5 miljarder kr. Vidare har kassan
hemställt att stadshypoteksföreningarnas rätt till långivning utvidgas till att
avse även landstingskommun och sådan församling eller samfällighet som avses i
lagen (1961:436) om församhngs-styrelse samt att föreningarna får rätt att vid
omsättning av lån lämna dessa eller kommun nytt lån utan säkerhet oberoende av
om fastigheten är statligt finansierad. Skrivelsen bör fogas till protokollet i
detta ärende som bilaga I.

Yttranden
över stadshypotekskassans framställning har avgetts av bankinspektionen,
bostadsstyrelsen, fullmäktige i Sveriges riksbank, fullmäktige i
riksgäldskontoret och delegationen för bostadsfinansiering.

Prop.
1981/82:84 6

2
Föredragandens överväganden

Bestämmelser
för stadshypoteksinstitutionens verksamhet finns i lagen (1968; 576) om Konungariket
Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar (SL, omtryckt
1974:261, ändrad senast 1979:1111). Enligt 13 § SL ställer staten till
förfogande en av riksgäldsfullmäktige utfärdad garantiförbindelse som grundfond
för kassan. Grundfonden är avsedd att i sista hand användas för att fullgöra stadshypotekskassans
förbindelser gentemot obligationsinnehavare. Efter anmälan till riksgäldskontoret
får grundfonden tas i anspråk för att fullgöra kassans förbindelser om kassan
tillfälligtvis saknar medel. Annars får grundfonden användas endast vid kassans
likvidation. Tas grundfonden i anspråk i annat fall än vid likvidation, skall
det använda beloppet snarast möjligt återbetalas till staten. Vid återbetalning
skall staten ersättas för den ränta som staten kan ha utgett med anledning av
att fonden har använts. Vid likvidation får grundfonden utnyttjas endast i den
mån annan tillgång saknas som svarar för kassans förbindelser.

Enligt
7 § andra stycket SL krävs tillstånd av regeringen för att kassan skall få ta
upp nytt lån, om grundfonden genom föriuster på kassans rörelse i dess helhet
går ned mer än 5%. Är nedgången större än 10% krävs dessutom riksdagens
medgivande. Enligt 7 § tredje stycket skall kassan göra anmälan till regeringen
om grundfonden tas i anspråk för att täcka födust.

Stadshypoteksföreningarna
har enligt 19 § SL till ändamål att lämna lån mot säkerhet av inteckning i fast
egendom eller tomträtt. Lån får också lämnas åt samfällighetsförening och kommun.
Till sistnämnda låntagare får en förening lämna lån utan inteckningssäkerhet
(31 § första stycket SL). Lån till en kommun får dock lämnas endast för
bebyggelse som finansieras med stöd av statligt bostadslån eller statligt lån
för anordnande av allmän samlingslokal.

Stadshypotekskassan
framhåller i sin skrivelse att låneverksamheten har ökat avsevärt under senare
tid. Kassan bör vara beredd att under år 1982 möta låneanspråk av minst samma storiek
som under, de senaste åren. Kassans upplåningsmarginal är f. n. otillräcklig.
Liksom tidigare bör marginalen vidgas genom en höjning av grundfonden.

Vad
gäller höjningens storiek erinrar kassan om att låneanspråken i främsta rummet
beror på bostadsbyggandets omfattning. Med hänsyn till den emissionsverksamhet
som kassan förutser under den kommande tvåårsperioden, föreslår kassan att
grundfonden höjs med 2 miljarder kr. så att fonden blir 10,5 miljarder kr.

Samtliga
remissinstanser har tillstyrkt stadshypotekskassans framställning eller lämnat
den utan erinran.

Jag
delar uppfattningen att stadshypotekskassans upplåningsrätt nu är otillräcklig
med hänsyn till den utlåningsverksamhet som kan förutses

Prop. 1981/82:84 7

under
åtminstone de närmaste två åren. I likhet med kassan och remissinstanserna
anser jag att uppläningsrätten på samma sätt som tidigare bör ökas genom en
höjning av grundfonden. Jag förordar att stadshypotekskassans grundfond höjs
med 2 miljarder kr. från nuvarande 8,5 miljarder kr. till 10,5 miljarder kr.
Detta förutsätter att 13 § SL ändras och att fullmäktige i riksgäldskontoret
utfärdar en ny garantiförbindelse.

Jag vill erinra om att en
höjning av grundfonden endast formellt ökat möjligheterna till upplåning. Denna
upplåning sker genom lån mot obligationer men kan också - som i betydande
omfattning f. n. görs för att finansiera upplåning för oprioriterade ändamål —
ske genom lån mot reverser eller på annat sätt. Den faktiska upplåningen får
liksom hittills anpassas till utvecklingen av den allmänna kreditpolitiken och
den emissionskontroll som riksbanken kan utöva.

Som
kassastyrelsen konstaterat i sin skrivelse är möjligheten att lämna statliga
lån enligt bostadsfinanseringsförordningen större än den möjlighet stadshypoteksföreningarna
har att lämna lån enligt 19 § SL. Föreningarna får sålunda inte ge län till
landstingskommuner eller församlingar och samfälligheter som avses i lagen om
församlingsstyrelse. När stadshypoteksföreningarnas ändamål år 1976 utvidgades
till att omfatta lån även till kommuner påpekade föredraganden (prop.
1975/76:158 s. 14) att det blivit allt vanligare att kommunerna själva direkt
äger vissa objekt som finansieras med statliga lån. Det kan vara fråga om
pensionärsbostäder, barndaghem, fritidshem och lokala centrumanläggningar
såsom byggnader för skolväsendet. Eftersom statliga lån och bidrag inte täcker
hela låneunderlaget eller pantvärdet finns det behov av lån för återstoden, t.
ex. genom stadshypoteksinstitutionens medverkan.

Motsvarande skäl kan
åberopas i fråga om landstingskommunerna, församlingarna och de kyrkliga samfälligheterna.
För landstingskommunernas del kan det t. ex. vara fråga om att finansiera
uppförandet av pensionärshem. Församlingarna och de kyrkliga samfälligheterna
har behov av att kunna bygga prästbostäder, i regel i form av småhus. Jag
förordar därför att föreningarna ges rätt att ge även dessa lån utan
inteckningssäkerhet.

När ett lån hos en stadshypoteksförening
i en fastighet som en kommun förvärvat skall konverteras uppstår enligt stadshypotekskassan
problem om fastigheten inte är statligt belånad. I skuldebrevet för det nya
lån, som träder i det gamlas ställe, torde kommunen inte kunna pantförskriva de
pantbrev som föreningen redan innehar. Förtärandet räknas nämligen som en ny
pantförskrivning. Enligt 4 kap. 7 § kommunallagen (1977:179) får en kommun inte
upplåta panträtt i sin egendom till säkerhet för fordran. Enda möjligheten i
sådana fall skulle därför vara att lånet lämnas utan säkerhet. Enligt 31 § SL
får emellertid lån till en kommun lämnas utan säkerhet endast för bebyggelse
som finansieras med statliga län. Om fastigheten inte finansieras med statliga
lån får således föreningen inte lämna det nya lånet

Prop.
1981/82:84 8

utan
säkerhet. Som kassan påpekat i sin skrivelse medför detta att föreningarna i
detta fall saknar förtattningsstöd för att konvertera hypoteks-lån som
förfaller. Jag delar kassans uppfattning att denna olägenhet bör undanröjas.
Detta kan enklast ske genom att i 31 § föreskrivs att stadshypoteksförening
får lämna lån till kommun m. fi. även för omsättning av lån som tidigare
lämnats mot inteckningssäkerhet. Samtidigt bör terminologien i SL anpassas till
vad som gäller enligt jordabalken. Dessutom bör av redaktionella skäl dels 31 §
ändras något, dels en ny paragraf, 32 §, föras in i lagen.

De
föreslagna lagändringarna får anses vara av så enkel beskaffenhet att lagrådsgranskning
inte är påkallad.

3
Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. antaga inom ekonomidepartementet upprättat förslag
till lag om ändring i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa
och om stadshypoteksföreningar,

2. bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att
utfärda en garantiförbindelse på 10,5 miljarder kr. att utgöra stadshypotekskassans
grundfond i stället för den nuvarande förbindelsen på 8,5 miljarder kr.

4
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag föredraganden har lagt
fram.

Prop. 1981/82:84

Bilaga 1

Konungariket Sveriges Stadshypotekskassa

1981-10-21

Till statsrådet och chefen

för ekonomidepartementet

I 13 § lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa
och om stadshypoteksföreningar stadgas att staten som gmndfond för kassan
ställer till förfogande en av riksgäldsfullmäktige utfärdad garantiförbindelse
på åtta och en halv miljarder kronor. Enligt bestämmelse i lagens 7 § får
sammanlagda beloppet av kassans låneskuld ej uppgå till mera än tio gånger
beloppet av grundfonden.

Kassans låneskuld får sålunda enligt bestämmelserna uppgå
till 85 miljarder kronor. Den utelöpande obligationsskulden och skulden enligt
utgivna kapitalmarknadsreverser uppgick den 16 oktober 1981 till cirka 80,4
miljarder kronor respektive cirka 1,7 miljarder kronor. I beloppet ingår
försålda men ej likviderade obligationer respektive reverser. Med hänsyn
härtill uppgick den outnyttjade upplåningsrätten den 16 oktober 1981 till cirka
2,9 miljarder kronor.

De anförda siffrorna aktualiserar frågan om uppläningsrätten.

Följande uppställning visar utvecklingen under senare år av
kassans obligationsskuld och låneverksamhet:

År

Belopp utelöpande:

Nelloökning

av

obligationer

kapitalmarknads-

utestående hypo-

reverser

tekslån

(vid slutet av

resp är)

mkr

mkr

mkr

%

1970

25 951

3 494

15,6

1971

29733

4 282

16,5

1972

32364

2901

9,6

1973

36074

3418

10,3

1974

40 622

4789

13.1

1975

45 207

4 735

11,5

1976

49452

4512

9,8

1977

54841

5313

10,5

1978

61409

6 743

12,1

1979

67656

6312

10,1

1980

73037

713

6141

8.9

1981

80446

1687

6011

(16/10)

Anm. 1 beloppen utelöpande obligationer och
kapitalmarknadsreverser har räknats in vid resp. lidpunkt försålda men icke
likviderade obligationer och reverser.

Prop.
1981/82:84 10

Som
framgår av tablån har låneverksamheten fortsatt att öka. Tillväxten i
obligationsskulden och reversskulden kan för hela 1981 uppskattas till minst
nio miljarder kronor. Kassan bör vara beredd att under 1982 möta låneanspråk av
minst samma storlek som under de senaste åren. Det skall också framhållas att
beloppet av de balanser inneliggande beviljade låneansökningar, som kassan
huvudsakligen till följd av läget på kapitalmarknaden inte kunnat effektuera
uppgår till ca 9 miljarder, varav närmare 7 miljarder utgör prioriterade lån.
Kassans upplåningsmarginal torde därför få anses som otillräcklig. Kassan utgår
från att en vidgning av marginalen liksom tidigare bör ske genom en höjning av
grundfonden.

Vad
gäller den ifrågasatta höjningens storlek kan erinras om att låneanspråken i främsta
rummet är beroende av bostadsbyggandets omfattning. Det är angeläget att stadshypoteksinstitutionen
kan fullfölja sina uppgifter inom slutfinansieringen av bostadsbyggandet.
Långivningens närmare omfattning och inriktning blir beroende av bl. a. den
allmänna kreditpolitiken. Med hänsyn till den emissionsverksamhet som kan
förutses under den närmast följande tvåårsperioden föreslår styrelsen att
höjningen av grundfonden bör ske med ett belopp av minst två miljarder kronor
till tio och en halv miljarder kronor.

I
detta sammanhang vill styrelsen ta upp en annan fråga som rör stadshypoteksföreningarnas
långivningsmöjligheter. Genom ändring år 1976 i 19 och 31 §§ lag (1968:576) om
Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar
vidgades föreningarnas ändamål till att omfatta även lån åt samfällighetsföreningar
och kommuner. Lån till kommun får dock endast lämnas för bebyggelse som
finansieras med stöd av statligt bostadslån eller statligt lån för anordnande
av allmän samlingslokal. Kassastyrelsen konstaterar emellertid att möjligheten
att lämna statliga lån enligt bostadsfinansieringsförordningen (1974:946)* är
mer omfattande än den långivningsmöjlighet som gäller för stadshypoteksföreningarna.
Enligt bostadsfinansieringsförordningen (18 och 25 §§) kan statligt bostadslån
bl. a. lämnas åt kommun och landstingskommun och till sådan församling eller samfällighet
som avses i lagen (1961:436) om församlingsstyrelse. Efter vad kassastyrelsen
kan förstå torde även den förutsättningen gälla för ifrågavarande lån att den
del av finansieringsbehovet som inte täcks av det statliga lånet skall
finansieras genom sedvanlig bottenlångivning av bottenlåneinstitut. Emellertid
medger den för stadshypoteksinstitutionen gällande författningen inte
långivning till vare sig landstingskommun eller sådan församling eller samfällighet
som avses i lagen (1961:436) om församlingsstyrelse. Enligt styrelsens
uppfattning är det ett uttalat önskemål att förutsättningarna för den statliga bostadslångivningen
och bottenlångivningen bringas i överensstämmelse på dessa punkter.

*
Senaste lydelse SFS 1980: 329.

Prop. 1981/82:84 11

Enligt 4 kap. 7 § kommunallagen (1977:179) gäller bl. a.
att kommun eller landstingskommun inte får upplåta panträtt i sin egendom. I
samband med förvärv av en fastighet får emellertid kommun eller landstingskommun
överta betalningsansvaret för lån som tidigare tagits upp mot säkerhet av
panträtt i fastigheten. Enligt 31 § lagen om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa
och om stadshypoteksföreningar gäller vidare som en förutsättning för förenings
möjlighet att ge lån åt kommun att bebyggelsen är finansierad med statligt
bostadslån.

I samband med att kommun har förvärvat en fastighet som
häftar som pant för lån hos stadshypoteksförening har fråga uppkommit om konvertering
av lånet kan ske när det förfaller till betalning. Konvertering av ett hypotekslån
sker normalt - för det fall inte lånet slutamorterats enligt amorteringsplanen
- vid lånetidens utgång genom att det förfallande lånet betalas tillbaka och
att ett nytt lån tas upp på samma belopp.

I det nya skuldebrevet pantförskriver
låntagaren/fastighetsägaren de pantbrev som föreningen sedan tidigare innehar.
Det är här frågan om en ny pantförskrivning, vilket bestyrks enligt styrelsens
uppfattning av vad föredragande statsrådet anför (s. 38) i proposition 1971:179
med förslag om ändring i jordabalken**.

Om kommunägda fastigheter inte är statligt belånade saknar
således stadshypoteksföreningarna författningsstöd för att kunna konvertera förfallande
hypotekslån. Enligt styrelsens uppfattning är en sådan ordning inte
ändamålsenlig och bör lämpligen kunna lösas genom att föreningarna vid omsättning
av lån får lämna kommun nytt lån utan inteckningssäkerhet och utan avseende på
om fastigheten är statligt finansierad eller inte.

Mot bakgrund av det anförda hemställer styrelsen att 13,
19 och 31 §§ i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och
om stadshypoteksföreningar erhåller följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13 §

Som grundfond för kassan ställer Som
grundfond för kassan ställer

staten till förfogande en av riks- staten
till förfogande en av riks

gäldsfullmäktige utfärdad garanti- gäldsfullmäktige
utfärdad garanti

förbindelse på åtta och en halv mil- förbindelse
på tio och en halv mil

jarder kronor. jarder kronor.

19 §

Stadshypoteksföreningen har till Stadshypoteksföreningen
har till

ändamål att lämna län mot säkerhet ändamål att lämna lån
mot säkerhet av inteckning i fast egendom eller av inteckning i fast egendom
eller tomträtt och lån åt samfällighetsför- tomträtt och lån åt samfällighetsförening
eller kommun samt att driva ening eller kommun, landstings-

** Jfr även Westerlind, Kommentar till jordabalken kap. 6,
Stockholm, 1977, s. 214Ö.

annan
verksamhet som står i samband därmed.

kommun och
sådan församling eller samjällighet som avses i lagen (1961:436) om
församlingsstyrelse samt att driva annan verksamhet som står i samband därmed.

Till samfällighetsförening eller kommun för stadshypoteksförening
lämna lån utan inteckningssäkerhet. Lån till kommun får dock lämnas endast
för bebyggelse som finansieras med stöd av statligt bostadslån eller statligt
lån för anordnande av allmän samlingslokal.

Samfällighetsförening får ej beviljas lån till högre
belopp än det vartill med hänsyn till 30 § första och tredje styckena lån mot
inteckningssäkerhet sammanlagt kunnat lämnas för de fastigheter och tomträtter
som har del i samfälligheten. Kommun får ej beviljas lån till högre belopp än
som hade kunnat utgå, om lånet hade lämnats mot inteckningssäkerhet med
företräde framför det statliga lånet.

Lån får lämnas till samfällighetsförening eller kommun i
form av byggnadskreditiv. Första stycket och andra stycket första meningen äger
därvid motsvarande tillämpning.

Till samfällighetsförening,
kommun, landstingskommun och sådan församling eller samfällighet som avses i
lagen (1961:436) om församlingsstyrelse får stadshypoteksförening lämna lån
utan inteckningssäkerhet. Län till kommun, landstingskommun eller sådan förvaltning
eller samfällighet som avses i lagen (1961:436) av församlingsstyrelse får
dock lämnas endast för bebyggelse som finansieras med stöd av statligt
bostadslån eller statligt lån för anordnande av allmän samlingslokal eller
såvitt gäller omsättning av tidigare upptaget lån avseende fastighet som
förvärvats.

Samfällighetsförening får ej beviljas lån till högre
belopp än det vartill med hänsyn till 30 § första och tredje styckena lån mot
inteckningssäkerhet sammanlagt kunnat lämnas för de fastigheter och tomträtter
som har del i samfälligheten. Kommun får ej beviljas lån till högre belopp än
som hade kunnat utgå om lånet hade lämnats mot inteckningssäkerhet med
företräde framför det statliga länet.

Lån får lämnas till samfällighetsförening eller kommun
även i form av byggnadskreditiv. Första stycket och andra stycket första meningen
äger därvid motsvarande tillämpning.

I behandlingen av detta ärende har deltagit styrelsens
ordförande N Erik Åqvist samt ledamöterna Tryggve Ahlgren, Edmund Gabrielsson,
Evald Eklöf, Sven Gustafson. Georg Ringström. Yngve Sundell och Lennart Warberg.

STYRELSEN FÖR

KONUNGARIKET SVERIGES STADSHYPOTEKSKASSA

N. Erik Åqvist Georg Ringström

/Mats Rönnberg

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981