Prop. 1981/82:86

Prop.
1981/82:86

Regeringens proposition

1981/82:86

om godkännande av en nordisk överenskommelse om
godkännande av vissa yrkesgrupper för verksamhet inom häJso- och sjukvården och
veterinärväsendet, m.m.;

beslutad den 3 december 1981.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som
har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÅLLDIN

KARIN AHRLAND

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen föreslås att riksdagen godkänner en den 25
augusti 198! undertecknad överenskommelse mellan Sverige. Danmark. Finland och
Norge om godkännande av vissa yrkesgrupper för verksamhet inom hiilso-och
sjukvården och veterinärväsendet. Genom överenskommelsen regleras villkoren för
en fri nordisk arbetsmarknad för 17 yrkesgrupper tillhörande hälso- och
sjukvårdspersonalen samt för veterinärer.

1 anslutning härtill föreslås att samtliga bestämmelser
som gäller rätten för hälso- och sjukvårdspersonal med utländsk utbildning att
här i landet utöva sådana yrken inom hälso- och sjukvården för vilka det gäller
särskilda behörighetsregler förs samman i en särskild författning.

1 Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 86

Prop. 1981/82:86 2

1 Förslag till

Lag med
bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om legitimation eller
annan behörighet för hälso- och sjukvårdspersonal med utländsk utbildning

Härigenom föreskrivs följande.

Regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter om kraven
för att den som utomlands genomgått utbildning skall få legitimation eller
annan behörighet här i landet för yrke inom hälso- och sjukvården.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då
lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författnintissamlinE.

Prop. 1981/82:86 3

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1960:408) om behörighet att utöva

läkaryrket

Härigenom
föreskrivs att 2 S lagen (1960:408) om behörighet att utöva läkaryrket skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

2 S andra stycket

Den som
iiio>?i riket avlagt läkarexamen och fullgjort av regeringen föreskriven
praktisk utbildning (allmäntjänstgöring), så ock den som mom riket avlagt
läkarexamen och Iwrsiädes genomgått iiv regeringen föreskriven eftcrutbildning
skall på ansökan erhålla legitimation såsom läkare, om ej sådana omständigheter
föreligga som enligt vad i denna lag sägs kunna föranleda all legitimalion återkallas.

Den som liar avlagt läkarexamen och fullgjort av
regeringen föreskriven praktisk utbildning (allmån-tjänstgöring) skall på
ansökan få legitimation som läkare, om inic sådana omständigheter /'ö/r//e/- au
legiiimailonen enligt 15 § lagen (1980:11) om llll.syn över hälso- och .sjukvårdspersonalen
m. fl. skulle ha åierkaltais om sökanden varit legiii-mcrad.

2 S första stycket

Legitimation såsom läkare meddelas av soclalsivrelsen.

Äger utomlands examinerad läkare framstående skicklighet
och särskild klinisk crfarenhei. må regeringen medgiva, att legitimation
såsom läkare meddelas honom ulan all han genomgått cfieruibildning som avses i
andra stycket.

Ansökan om legitimalion görs hos socialstyrelsen, som i
varje enskilt fall prövar om sökanden uppfyller kraven för legitimalion.
Bifaller socialstyrelsen ansökan, skall styrelsen utfärda bevis om
legitimation jör sökanden.

Om legiiinunion som läkare av den som har inländsk
utbildning finns särskilda bcstänunelser.

Denna lag tråder i kraft den dag regeringen bestämmer.

' SeiKistc Kxlolse lU7.>:(i,S2.

Prop. 1981/82:86 4

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1963:251) om behörighet att utöva

tandläkaryrket

Härigenom
föreskrivs att 3 S lagen (1963:251) om behörighet att utöva tandlåkarvrket
skall ha nedan aneivna lydelse.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

3S'

3 § andra stycket

Den som
inom riket avlagt tandlä-karexamen, så ock den som uiom riket avlagi
tandläkarexamen och härslädes genomgått av regeringen föreskriven efieruihildning
skall på ansökan erhålla legitimation såsom tandläkare, om (.'/sådana omständig-heter/öre/iggfl
som enligt vad i denna lag sägs kunna föranleda att legitimalion återkallas.

Den som har avlagt tandläkarexamen skall på ansökan/Å
legitimation som tandläkare, om inte sådana omständigheter föreligger att legiii-maiionen
enligt 15 > lagen (1980:11) om tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen m.
fl. skulle ha återkallats om sökanden varit legitimerad.

3 § första
stycket

Legitimation
såsom tandläkare meddelas av socialstyrelsen.

Äger utomlands examinerad tandläkare framstående
skicklighet och särskild erfarenhet inom tandläkaryrket. må regeringen
medgiva, att legitimation såsom tandläkare meddelas honom ulan all lian
genomgått efterutbildning, som avses i andra stycket.

Ansökan om legitimation görs hos socialstyrelsen, som i
varje enskilt fall prövar om sökanden uppfyller kraven för legitimation.
Bifaller socialstyrelsen ansökan, skall styrelsen utfärda bevis om
legitimation för sökanden.

Om
legitimation som landläkare av den som har utländsk inbildning finns särskilda
bestämmelser.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

' Senaste lydelse I97.:(,S.",

Prop. 1981/82:86 5

4 Förslag till

Lag om
ändring i lagen (1965:61) om behörighet att utöva

veterinäryrket
m. m.

Härigenom
föreskrivs att 4 § lagen (1965:61) om behörighet att utöva veterinäryrket m. m.
skall ha nedan angiven lydelse.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Har
legitimerad veterinär visat grov oskicklighet vid utövning av veterinäryrket
eller eljest visat sig uppenbart olämplig som veterinär utan att det föreligger
sådant fall som avses i 3 §. äger lantbruksstyrelsen återkalla hans
legitimation.

Har en legitimerad veterinär visat grov oskicklighet vid
utövning av veterinäryrket eller eljest visat sig uppenbart olämplig som
veterinär utan att det föreligger sådant fall som avses i 3 §, får
lantbruksstyrelsen återkalla hans legitimation.

Om en
veterinär, som har fått legitimation här i landet pä grund av auktorisation i
ett annat nordiskt land förlorar denna auktorisation, skall lantbruksstyrelsen
återkalla legitimationen.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då
lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

' Senaste lydelse 1971:1116.

1* Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 86

Prop. 1981/82:86 (

Utdrag

SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1981-12-03

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och
statsråden Ullsten, Wikström, Friggebo, Dahlgren, Söder, Johansson, Wirtén,
Andersson, Boo, Petri, Eliasson. Gustafsson, Ahrland. Molin

Föredragande: statsrådet Ahrland

Proposition om godkännande av en nordisk överenskommelse
om godkännande av vissa yrkesgrupper för verksamhet inom hälso- och sj'ukvården
och veterinärväsendet, m.m.

1 Bakgrund

År 1954 träffade Danmark, Finland, Norge och Sverige en
överenskommelse om gemensam arbetsmarknad som bl.a. innebär att
arbetstillstånd inte krävs av medborgare i någon av staterna för att arbeta i
annat nordiskt land. Överenskommelsen avlägsnar dock inte de hinder för
rörligheten som följer av att det för vissa yrkesgrupper finns bestämmelser om auktorisation
eller andra behörighetskrav i de olika länderna. Föreskrifter om auktorisation
förekommer i särskilt stor utsträckning beträffande yrken inom hälso- och sjukvården
och inte alltid för samma yrkesgrupp i alla länderna. Åtskilliga yrkesgrupper
inom hälso- och sjukvården har därför inte kunnat utnyttja de förmåner som 1954
års överenskommelse erbjuder.

Under 1960- och 1970-talen har särskilda överenskommelser om
fri arbetsmarknad träffats för fem yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården med
rättslig reglering av yrket, nämligen läkare, tandläkare, sjuksköterskor,
sjukgymnaster och apotekare.

För övriga yrkesgrupper med rättslig reglering av yrket
har hittills saknats sådana överenskommelser.

Vid överläggningar mellan social- och
hälsovårdsministrarna och Nordiska rådets social- och miljöutskott år 1976
rådde enighet om alt arbetsmarknadsfrågorna hörde till de sakområden som borde
prioriteras och att en allsidig utredning borde företas i dessa frågor.

Prop. 1981/82:86 7

Nordiska socialpolitiska kommittén tillsatte i maj 1976 en
arbetsgrupp för att göra en granskning av gällande och planerade
arbetsmarknadsöverenskommelser för grupper inom hälso- och sjukvården och för
att gå igenom de problem som gällde för yrkesgrupper inom denna sektor, för
vilka överenskommelser ännu inte hade kommit till stånd. De praktiska möjligheterna
att införa fri arbetsmarknad även för grupper där legitimation endast krävdes i
några av länderna borde också prövas.

Arbetsgruppen lade våren 1980 fram förslag till en
överenskommelse om gemensam nordisk arbetsmarknad för viss personal inom hälso-
och sjukvården och veterinärväsendet. Förslaget har under år 1980 remissbehandlats
i de berörda länderna.

1 Sverige har remissyttranden avgivits av socialstyrelsen,
nämnden för läkares vidareutbildning, universitets-och högskoleämbetet,
skolöverstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, statens invandrarverk,
lantbruksstyrelsen, Sveriges lantbruksuniversitet, landstingsförbundet, Svenska
kommunförbundet, landstingskommunerna i Stockholms, Örebro, Malmöhus och
Västerbottens län, Göteborgs och Malmö kommuner. Apoteksbolaget AB, Svenska hälso-
och sjukvårdens tjänstemannaförbund, Sveriges läkarförbund, Sveriges farmacevtförbund.
Sveriges veterinärförbund, Sveriges legitimerade sjukgymnasters riksförbund,
Svensk sjuksköterskeförening. Svenska barnmorskeförbundet. Svenska
laboratorieassistentföreningen. Medicinsk tekniska assistentföreningen,
Sveriges tandhygienistförening och Sveriges fotterapevters riksförbund.

Förslaget har därefter, med den överarbetning som bl.a.
föranletts av remissbehandlingen, lagts till grund för ett ministerrådsförslag
till Nordiska rådets 29:e session i Köpenhamn om en överenskommelse mellan
Danmark, Finland, Norge och Sverige om godkännande av vissa yrkesgrupper för
verksamhet inom hälso- och sjukvården och veterinärväsendet m.m.

Nordiska rådets social- och miljöutskott tillstyrkte
enhälligt förslaget. Nordiska rådet har därefter, den 5 mars 1981,
rekommenderat regeringarna att, med beaktande av de synpunkter som framförts av
rådet, snarast ingå en överenskommelse i enlighet med det framlagda
ministerrådsförslaget. Överenskommelsen har undertecknats av social- och
hälsovårdsministrarna på de olika regeringarnas vägnar den 25 augusti 1981.

Islands hälsovårdsminister har vid samma tillfälle
undertecknat en förklaring om att överenskommelsen för Islands del skall
ersätta tidigare överenskommelser gällande läkare och apotekare så snart den
trätt i kraft och blivit tillämplig beträffande dessa båda yrkesgrupper.

Överenskommelsen skall ratificeras och träder i kraft när
samtliga stater har deponerat sina ratifikationsinstrument hos det svenska
utrikesdepartementet.

Prop.
1981/82:86

2 Överenskommelsens utformning och innehåll

Jag vill' här lämna en översiktlig beskrivning av
överenskommelsens innehåll. Överenskommelsen bör fogas till protokollet till
detta ärende som bilaga 1. Jag hänvisar till arbetsgruppens förslag i Nordisk
utredningsserie A 1979:24 och ministerrådets förslag fill Nordiska rådet (B 35/s)
när det gäller en närmare redogörelse för överenskommelsens innehåll.

Överenskommelsen
har träffats mellan Sverige. Danmark. Finland och Norge. Island omfattas inte
men kan ansluta sig till den beträffande en eller flera yrkesgrupper. Överenkommelsen
avser 18 grupper av yrkesutövare inom hälso- och sjukvården och veterinärväsendet.
Bland hälso- och sjukvårdspersonalen omfattas följande grupper: läkare,
tandläkare, sjuksköterskor, apotekare, sjukgymnaster, arbetsterapevter.
barnmorskor, distriktssköterskor, optiker, psykologer, receptarier,
röntgenassistenter, skötare i psykiatrisk vård, tandhygienister,
tandsköterskor, tandtekniker och undersköterskor. Inom veterinärväsendet
omfattas veterinärerna av överenskommelsen. För samtliga dessa yrkesgrupper
finns bestämmelser om legitimation eller annan rättslig reglering av yrket i
minst två av länderna.

Överenskommelsen
avses ersätta nu gällande särskilda överenskommelser för läkare, tandläkare,
apotekare, sjuksköterskor och sjukgymnaster. Den är tillämplig på yrkesutövare
som tillhör någon av de 18 yrkesgrupperna och som är medborgare i något av de
fördragsslutande länderna eller Island. Den innebär att den som har
legitimation eller annan behörighet att utöva yrket i ett land har rätt att få
behörighet även i de övriga länder som har rättslig reglering för samma yrke. För
yrkesutövare från ett land som saknar rättslig reglering av yrket anges i
överenskommelsen vilken utbildning som godtas att ligga till grund för
legitimation eller annan behörighet i de andra länderna. Överenskommelsen är
utformad så. att den inte behöver ändras om något av länderna efter
ikraftträdandet inför bestämmelser om legitimation för en yrkesgrupp som
omfattas av denna. Konstruktionen är vidare sådan, att den kan träda i kraft
för varje enskild yrkesgrupp sä snart soin de länder som har rättslig reglering
av yrkesgruppen anmält att de önskar tillämpa överenskommelsen på
yrkesgruppen. För samtliga yrkesgrupper gäller att länderna får kräva
nödvändiga kunskaper i lagar och administrativa föreskrifter av betydelse för
yrkesutövningen i landet. Danmark. Norge och Sverige får kräva
tillfredsställande kunskaper i danska, norska eller svenska språket. Finland
och Island ges rätt att kräva motsvarande kunskaper i finska resp. isländska.
För vissa yrkesgrupper ges länderna rätt att för godkännande ställa särskilda
krav bl.a. på praktisk tjänstgöring. Överenskommelsen innehåller bestämmelser
av allmän natur om förfarandet vid sökande av legitimation och om återkallande
av sådan. Den innehåller vidare vissa rekommendationer om likställdhet i fråga
om rätt att söka och få anställning och att komma i åtnjutande av lön och
pension, m.m.

Prop. 1981/82:86

3 Föredragandens överväganden

Innan jag tar upp själva överenskommelsen, vill jag helt
kort nämna något om de regler som i vårt land finns beträffande legitimation
och annan behörighet för att utöva yrke inom hälso- och sjukvården.

I högskolelagstiftningen och även annan skollagstiftning
finns föreskrifter om utbildningen för olika yrkesgrupper av hälso- och sjukvårdspersonal,
t.ex. läkare, tandläkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapevter och
optiker. Härutöver finns författningar med föreskrifter om behörighet för att
utöva vissa yrken. Bland sådana författningar kan nämnas lagen (1960:408) om behörighet
att utöva läkaryrket. lagen (1963:251) om behörighet att utöva tandläkaryrket.
reglementet (1957:656) för sjuksköterskor, kungörelsen (1937:864) om
legitimation av sjukgymnaster, reglementet (1955:592) för barnmorskor,
kungörelsen (1963:456) om legitimation av glasögonoptiker och förordningen
(1978:341) om legitimation av psykologer. För veterinärer finns bestämmelser om
behörighet i lagen (1965:61) om behörighet att utöva veterinäryrket m.m. I
vissa av de nämnda författningarna finns särskilda bestämmelser om vad som
gäller för personal med utländsk utbildning. I andra fall finns särskilda
regler för såväl personal med nordisk utbildning som för personal med annan
utländsk utbildning.

Sedan hösten 1980 pågår arbete inom 1981 års behörighetskommitté
(S 1980:11) med att göra en allmän översyn av bestämmelserna om legitimation
och annan behörighet på hälso- och sjukvårdens område.

I kommitténs uppdrag ligger att pröva både vilket behov
som finns av sådana bestämmelser och för vilka grupper bestämmelser i så fall
skall gälla. Kommittén bör också överväga formerna för meddelande av
legitimation. Utredningen syftar till att åstadkomma administrativa
förenklingar av systemet utan att kraven på säkerhet och information till
allmänheten åsidosätts.

1954 års överenskommelse om gemensam nordisk arbetsmarknad
är en av hörnpelarna i det nordiska samarbetet. Som jag tidigare framhållit har
den geniensamma arbetsmarknaden inte kunnat utnyttjas av den hälso- och
sjukvårdspersonal som i sitt yrke är underkastad formella kvalifikationskrav.
För att undanröja sådana hinder för en fri arbetsmarknad har under 1960-och 1970-talen
särskilda avtal träffats för fem yrkesgrupper, nämligen läkare, tandläkare,
sjuksköterskor, sjukgymnaster och apotekare. Den nu undertecknade
överenskommelsen om godkännande av vissa yrkesgrupper för verksamhet inom hälso-
och sjukvården och veterinärväsendet avses ersätta nämnda särskilda avtal.
Överenskommelsen omfattar ytterligare 13 yrkesgrupper med rättslig reglering
av yrket, för vilka utbildningen bedöms vara så likvärdig i de nordiska
länderna att förutsättningar för ett ömsesidigt godkännande föreligger. De
ytterligare 13 yrkesgrupperna är arbetsterapevter, barnmorskor,
distriktssköterskor, optiker, psykologer, receptarier, röntgenassistenter,
skötare i psykiatrisk vård, tandhygienister, tandsköter-

Prop. 1981/82:86 10

skor, tandtekniker och undersköterskor samt en yrkesgrupp
utanför hälso-och sjukvården, nämligen veterinärer.

Genom överenskommelsen skapas ett enhetligt regelsystem
för samtliga de berörda 18 yrkesgrupperna. Det centrala i överenskommelsen är
att den som tillhör någon av de nämnda yrkesgrupperna och som godkänts för
yrkesutövning i ett nordiskt land i princip skall vara berättigad att utöva
sitt yrke resp. söka och erhålla anställning i de andra fördragsslutande
staterna och där få likvärdiga anställningsförmåner.

En grundläggande förutsättning för en gemensam
arbetsmarknad för hälso- och sjukvårdspersonalen med de särskilda krav på
utbildning som ställs på denna är, att utbildningens innehåll bedöms som
likvärdig i länderna. Även utbildningens kapacitet är emellertid viktig för att
det inte skall uppstå obalans vid tillämpningen av överenskommelsen. I dess
ingress slås därför fast vikten av att länderna har tillräcklig
utbildningskapacitet samt så enhetlig utbildning och lagstiftning som möjligt
för de personalgrupper som omfattas av överenskommelsen.

Överenskommelsen är ett viktigt led i strävandena att ge
alla medborgare i Norden möjlighet att fritt välja bostads- och
sysselsättningsort. Den bör kunna leda till lättnader inte bara för den
enskilde yrkesutövaren utan också kunna möjliggöra en administrativ förenkling
för berörda myndigheter.

Nordiska rådets social- och miljöutskott har i sitt av
Nordiska rådet godkända yttrande över ministerrådsförslaget bl.a. uttalat, att
det är angeläget att överenskommelsen snarast ratificeras och att en nordisk
samrådsgrupp får följa dess tillämpning och ge råd om eventuella ändringar och
tillägg som kan visa sig påkallade. Mandat för en sådan uppföljningsgrupp har
enligt vad jag erfarit nyligen utarbetats av nordiska socialpolitiska
kommittén.

För att genomföra en svensk anslutning till den nordiska
överenskommelsen krävs ändringar i bestämmelserna om legitimation och annan
behörighet för den som utomlands genomgått utbildning. Dessa bestämmelser är
för närvarande uppsplittrade på ett dussintal författningar. Bestämmelserna har
dessutom i åtskilliga fall inte, som den nya regeringsformen förutsätter,
meddelats i lag eller med stöd av bemyndigande i lag, utan gäller med stöd av
övergångsbestämmelserna till regeringsformen.

Jag har därför funnit det ändamålsenligt att nu föra
samman alla bestämmelser som reglerar behörigheten i Sverige för hälso- och
sjukvårdspersonal med utländsk utbildning i en särskild författning. Det är
lämpligt och praktiskt att regeringen meddelar dessa bestämmelser i en
förordning. För detta krävs riksdagens bemyndigande i lag. Jag lägger fram förslag
till en sådan lag. Vidare lägger jag fram förslag till följdändringar i lagen
(1960:408) om behörighet att utöva läkaryrket och lagen (1963:251) om
behörighet att utöva tandläkaryrket, som innebär att de nuvarande
bestämmelserna i dessa lagar om legitimation av personal med utländsk
utbildning utmönstras.

Prop. 1981/82:86 11

Eftersom veterinärer inte hänförs till hälso- och
sjukvårdspersonal, bör motsvarande bestämmelser för denna yrkesgrupp, liksom hittills,
finnas i den särskilda lagstiftningen för veterinärer. Jag föreslår emellertid
ett tillägg i lagen (1965:61) om behörighet att utöva veterinäryrket m.m. för
att möjliggöra återkallelse av den svenska legitimationen i fall då den
behörighet i annat nordiskt land som legat till grund för den svenska
legitimationen återkallas.

Den nu undertecknade överenskommelsen träder i kraft när
alla de föredragsslutande staterna deponerat sina ratifikationsinstrument hos
det svenska utrikesdepartementet. Denna tidpunkt kan f. n. inte anges. Jag
föreslår därför, att regeringen får bestämma vid vilken tidpunkt de framlagda
förslagen till lag om ändring i lagen (1960:408) om behörighet att utöva läkaryrket
och till lag om ändring i lagen (1963:251) om behörighet att utöva tandläkaryrket
skall träda i kraft.

De föreslagna bestämmelserna är av enkel beskaffenhet. Jag
anser därför att lagrådets yttrande inte skall inhämtas.

4 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
att regeringen föreslår riksdagen att

dels godkänna den undertecknade nordiska överenskommelsen
om godkännande av vissa yrkesgrupper för verksamhet inom hälso- och sjukvården
och veterinärväsendet,

dels anta förslagen till

1.
lag med
bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om legitimation eller
annan behörighet för hälso- och sjukvårdspersonal med utländsk utbildning,

2.
lag om ändring
i lagen (1960:408) om behörighet att utöva läkaryrket.

3.
lagom ändring i
lagen (1963:251) om behörighet att utöva tandläkaryrket,

4.
lagom ändring i
lagen (1965:61) om behörighet att utöva veterinäryrket m.m.

Det under 4 angivna förslaget har upprättats i samråd med
chefen för jordbruksdepartementet.

5 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen anta de förslag som
föredraganden lagt fram.

Prop. 1981/82:86

12 Bilaga
I

Överenskommelse mellan Sverige, Danmark, Finland och Norge
om godkännande av vissa yrkesgrupper för verksamhet inom hälso- och sjukvården
och veterinärväsendet

Sverige, Danmark, Finland och Norge, nedan benämnda de
fördragsslutande staterna,

som den 22 maj 1954 träffat överenskommelse om en gemensam
nordisk arbetsmarknad.

som anser, att möjligheter till fri rörlighet mellan de
nordiska staterna även för de personalgrupper inom hälso- och sjukvården och
veterinärväsendet för vilka gäller särskilda nationella krav om godkännande,
skulle vara till gagn för den medicinska och sociala utvecklingen i dessa
stater,

som anser, att de olika staternas offentligt reglerade
utbildning av dessa personalgrupper i de flesta fall är likvärdig, och

som vill eftersträva en tillräcklig utbildningskapacitet
för nu nämnda personalgrupper i varje fördragsslutande stat samt en så enhetlig
utbildning och lagstiftning som möjligt för dessa grupper,

har överenskommit om följande.

Tillämpningsområde

Artikel 1

Denna överenskommelse är tillämplig på yrkesutövare som
dels är medborgare i fördragsslutande stat eller i Island och dels tillhör
någon av nedannämnda yrkesgrupper:

Yrkesgruppens benämi

ning

i Danmark

i Finland

i Norge

1.

läkare

lger

Uiäkärit/läkare

leger

2.

tandläkare

tandlffiger

hammasläakärit/tand-läkare

tannleger

3.

sjuksköterskor

sygeplejersker

sairaanhoitajat/sjuk-skötare

sykepleiere

4.

apotekare

provisorer

proviisorit/provisorer

provisorer

5.

sjukgymnaster

fysioterapeuter

lääkintävoimistelijat/ fysioterapeuter

fysioterapeuter

6.

arbetsterapeuter

ergoterapeuter

toimintaterapeutit/ verksamhetsterapeiiter

ergoterapeuter

7.

barnmorskor

jordemödre

kätilöt/barnmorskor

jordinödre

8.

distriktssköterskor

sundhedspiejersker

terveydenhoitajat/ hälsovcårdare

helsesöstre

9.

optiker

optikere

optikot/optiker

optikere

10.

psykologer

psykologer

psykologit/psykologer

psykologer

Yrkesgruppens bent

imning

i Danmark

i Finland

i Norge

11.

receptarier

-

rarmaseutit/farmaceu-ter

reseptarer

12.

röntgenassistenter

radiografer

löntgenhoitajat/rönt-genskötare

radiografer

13.

skötare i psykiatrisk

plejere

mielisairaanhoitajat/

hjelpepleiere i psykia-

vård

sinnessjukvårdare

trisk sykepleie

14.

tandhygienister

landplejere

erikoishammashoitajat/ specialtandskötare

tannpleiere

15.

tandsköterskor

klinikassistenter

hammashoitajat/tand-skötare

tannicgeassistenter

16.

tandtekniker

laboratorietandtekni kere

hammasteknikot/ tandtekniker

tannteknikere

17.

undersköterskor

sygehjslpere

apuhoitajat/hjälpskö-tare

hjelpepleiere i sykepleie

18.

veterinärer

dyrlsger

eläinlääkärit/veterinä-rer

veterinierer

Allmän regel om yrkesutövares godkännande i annan fördragsslutande
stat

Artikel 2

Den som i någon av de fördragsslutande staterna vunnit och
fortfarande har legitimafion, auktorisation eller annan jämförlig form av
rättsligt godkännande såsom yrkesutövare som anges i artikel 1 skall under de i
denna överenskommelse stadgade förutsättningarna ha rätt att vinna sådant
godkännande även i övriga .stater där bestämmelser om godkännande gäller.

Vad i föregående stycke sägs om godkännande har
motsvarande tillämpning på dels den som har eller är berättigad att få
anställning som apotekare i någon av staterna, dels ock den som utan att vara
apotekare har rätt att expediera recept pä apotek (farmaceut i Finland, reseptar
i Norge och receptarie i Sverige).

Även yrkesutövare, som utbildats i fördragsslutande stat
där bestämmelser om godkännande av yrkesutövarna icke gäller, skall i de fall
som anges i artiklarna 10-19 ha rätt att vinna godkännande i fördragsslutande
stat som har bestämmelser om sådant godkännande.

I särskild bilaga redovisas i vilka stater och för vilka
yrkesgrupper bestämmelser om godkännande gäller vid överenskommelsens
ikraftträdande.

Prop. 1981/82:86 14

Särskilda krav som kan ställas för godkännande

Krav avseende samtliga yrkesgrupper

Artikel 3

Fördragsslutande stat kan kräva att den som söker
godkännande under åberopande av denna överenskommelse har inhämtat
tillfredsställande kunskap om lagar och administrativa föreskrifter av
betydelse för hans yrkesutövning i staten.

Artikel 4

Danmark, Norge och Sverige kan för godkännande av
yrkesutövare kräva att denne har tillfredsställande kunskaper i något av de
danska, norska eller svenska språken.

Finland kan för godkännande kräva att sökanden har
tillfredsställande kunskaper i det finska språket.

Krav avseende vissa särskilda yrkesgrupper

Artikel 5

För godkännande såsom läkare kan fördragsslutande stat
kräva, att sökanden fullgjort praktisk tjänstgöring som läkare under så lång
tid som krävs för godkännande av läkare i staten.

Artikel 6

För godkännande såsom apotekare eller receptarie kan
fördragsslutande stat kräva, att sökanden under högst tre månader tjänstgjort
på apotek i staten.

Artikel 7

För godkännande såsom barnmorska kan fördragsslutande stat
kräva, att sökanden under högst sex månader fullgjort praktisk
barnmorsketjänstgöring i staten under ledning av där godkänd barnmorska.

Artikel 8

För godkännande såsom distriktssköterska kan
fördragsslutande stat kräva, att sökanden under högst en månad fullgjort
praktisk distriktsskötersketjänstgöring i staten.

Prop.
1981/82:86 15

Artikel 9 ~

För godkännande såsom tandplejer kan Danmark kräva, att
sökande, som saknar erforderlig utbildning i uppgiften att biträda med
insättning och borttagning av tandregleringsapparatur, går igenom sådan
utbildning.

Bestämmelser rörande yrkesgrupper, för vilka regler om godkännande
inte gäller i alla fördragsslutande stater

Kompetenskrav för godkännande i annan stat

Artikel 10

Rätt att vinna godkännande såsom ergoterapeut i Danmark
och Norge och verksamhetsterapeut i Finland skall tillkomma den som i Sverige
genomgått av skolöverstyrelsen godkänd utbildning till arbetsterapeut om tre
eller två år eller äldre av styrelsen godkänd utbildning om ett år med
kompletterande utbildning under en termin.

Artikel 11

Rätt att vinna godkännande såsom sundhedsplejerske i
Danmark, helse-söster i Norge och distriktssköterska i Sverige skall tillkomma
den som i Finland genomgått sjukskötarutbildning jämte specialutbildning i
hälsovård.

Artikel 12

Rätt att vinna godkännande såsom optiker i Finland och
Sverige skall fillkomma

a)
den som i
Danmark genomgått femårig grundutbildning för optiker vid yrkesskola eller,
innan överenskommelsen trätt i kraft och blivit tillämplig i fråga om optiker,
genomgått lärlingsutbildning för yrket och

b)
den som i Norge

antingen genomgått grundläggande verkstadsutbildning vid
ingenjörshögskola med tillägg av linje för optometri,

eller genomgått linje för optometri vid ingenjörshögskola
och därefter praktiserat i yrket minst tre år,

eller erhållit svennebrev i optikerfacket och därefter
praktiserat i yrket minst tre år eller genomgått tilläggsutbildning i refraktionering
vid ingenjörshögskola.

Prop.
1981/82:86 16

Ariikel 13

Rätt att vinna godkännande såsom psykolog i Norge och
Sverige skall tillkomma

a) den som i Danmark avlagt psykologie
kandidatexamen (cand.psych.) eller psykologisk ämbetsexamen och

b)
den som i
Finland avlagt psykologie kandidatexamen.

Ariikel 14

Rätt att vinna godkännande såsom röntgensköiare i Finland
och radiograf\ Norge skall tillkomma

a)
den som i
Danmark förvärvat bevis som radiograf enligt sundhedssty-relsens riktlinjer och

b)
den som i
Sverige genomgått av universitets- och högskoleämbetet samt skolöverstyrelsen
godkänd utbildning om två och ett halvt år till löntgenassistent eller
motsvarande äldre tvååriga utbildning.

Artikel 15

Rätt att vinna godkännande såsom sinnessjukvårdare i
Finland och hjelpepleier inom området psykiatrisk sykepleie i Norge skall
tillkomma

a)
den som i
Danmark förvärvat bevis som plejer enligt sundhedsstyrel-sens riktlinjer av
1977 eller senare och

b)
den som i
Sverige fullgjort för skötare i psykiatrisk vård gällande krav på utbildning
och praktisk tjänstgöring eller motsvarande äldre tvååriga utbildning.

Ariikel 16

Rätt att vinna godkännande såsom tandplejer i Danmark, lannpleier
i Norge och tandhygienist i Sverige skall tillkomma den som i Finland genoingått
utbildning till specialtandskötare. För godkännande i Danmark kan dock enligt
artikel 9 krävas viss kompletterande utbildning.

Artikel 17

Rätt att vinna godkännande såsom tandskötare i Finland och
tandsköterska i Sverige skall tillkomma den som i Danmark eller Norge genomgått
fastställd utbildning till klinikassistent respektive tannlegeassistent.

Prop. 1981/82:86 17

Artikel 18

Rätt att vinna godkännande såsom tandtekniker i Finland
och Sverigeskall tillkomma

a)
den som i
Danmark genomgått fyraårig laboratorietandteknikerutbild-ning vid yrkesskola
eller äldre lärlingsutbildning till laboratorietandtekniker och

b)
den som i Norge
erhållit svennebrev i tandteknikerfacket.

Ariikel 19

Rätt att vinna godkännande såsom hjälpsköiare i Finland
och hjelpepleier inom området sykepleie i Norge skall tillkomma

a)
den som i
Danmark förvärvat bevis som sygehj;elper enligt sundheds-styrelsens riktlinjer
av 1973 eller senare och

b)
den som i
Sverige fullgjort för undersköterska gällande krav på utbildning och praktisk
tjänstgöring eller motsvarande äldre utbildning om 32 veckor.

Bestämmelser vid godkännande av ny yrkesgrupp

Artikel 20

Innan fördragsslutande stat inför bestämmelser om
godkännande för viss i artikel 1 angiven yrkesgrupp som tidigare ej varit
föremål för sådan reglering i staten, skall denna uppta överläggningar om
förutsättningarna för godkännande med övriga stater för vilka överenskommelsen
enligt artikel 31 är tillämplig i fråga om yrkesgruppen.

Artikel 21

Om regler om godkännande för viss i artikel 1 angiven
yrkesgrupp införs i stat, där sådana regler icke gäller vid överenskommelsens
ikraftträdande, och överenskommelsen enligt bestämmelserna i artikel 31 blivit
tillämplig i fråga om yrkesgruppen, upphör bestämmelsen för yrkesgruppen i
artiklarna 10-19 att gälla.

Meddelande om de beslutade reglerna skall i god tid före
deras ikraftträdande tillställas det svenska utrikesdepartementet.

Godkännande av specialistkompetens

Artikel 22

Har en läkare eller tandläkare förvärvat
specialistkompetens i någon av de fördragsslutande staterna erhåller han bevis
om samma kompetens i annan

Prop. 1981/82:86 18

fördragsslutande stat under förutsättning

dels att han vunnit obegränsat godkännande såsom läkare
respektive tandläkare i denna stat och alltjämt har sådant godkännande, och

dels att ifrågavarande yrkesgren där är erkänd som
specialitet enligt de bestämmelser som reglerar läkares respektive tandläkares
rätt att beteckna sig som specialist.

Ansökning om godkännande och beslut

Artikel 23

Den som söker godkännande under åberopande av denna
överenskommelse skall inför den centrala myndigheten för hälso- och sjukvården
respektive veterinärväsendet i staten styrka att han uppfyller villkoren i
överenskommelsen.

Godkännande skall meddelas sökande som uppfyller
nyssnämnda villkor, om det inte föreligger omständigheter som kan medföra
återkallande av godkännandet.

De berörda centralmyndigheterna skall lämna varandra alla
de upplysningar som behövs i anledning av gjorda ansökningar om godkännande.
De skall även underrätta varandra om godkännanden som meddelas med stöd av
denna överenskommelse.

Återkallande av godkännande m.m.

Artikel 24

Har godkännande återkallats av den stat, som ursprungligen
meddelade detsamma, skall godkännande som senare meddelats i annan stat
återkallas. 1 övrigt får ett senare meddelat godkännande endast återkallas i
enlighet med bestämmelserna i den stat som meddelat detsamma, dock att hänsyn
därvid får tas till i annan stat begånget brott eller ådagalagd oskicklighet
eller uppenbar olämplighet.

Blir yrkesutövare, som vunnit godkännande i flera
fördragsslutande stater, i någon av dessa föremål för judiciell eller disciplinär
åtgärd i anledning av sin yrkesverksamhet därstädes eller återkallas för honom
utfärdat godkännande, skall den berörda centralmyndigheten i den eller de
andra fördragsslutande staterna underrättas om åtgärden eller återkallelsen
samt om skälen därför. Sådan underrättelse skall även ske, om yrkesutövaren
fått vidkännas inskränkning i rätt att från apotek förskriva läkemedel eller
alkohol eller om han frivilligt gett avkall härpå eller på rätten att vUöva sin
verksamhet.

Prop.
1981/82:86 19

Allmänna principer

Artikel 25

Den som i enlighet med bestämmelserna i denna
överenskommelse vunnit godkännande i någon fördragsslutande stat bör i princip
vara berättigad att söka och erhålla anställning i yrket i denna stat utan
hinder av att han inte är medborgare i staten.

Artikel 26

Vid anställning inom yrke som avses i denna
överenskommelse bör- med de undantag som följer av artiklarna 6, 7 och 8 -
tjänstgöring inom yrket tillmätas samma värde oavsett i vilken av de
fördragsslutande staterna den fullgjorts.

Artikel 27

Den som erhållit anställning i annan fördragsslutande stat
än den där han ursprungligen godkänts bör i princip vara likställd med
motsvarande yrkesutövare i förstnämnda stat såvitt angår rätt till lön och
pension samt övriga med anställningen förenade förmåner.

Artikel 28

Envar av de fördragsslutande staterna skall i den mån så befinnes
möjligt genomföra ändringar i gällande interna bestämmelser i överensstämmelse
med de i artiklarna 25-27 angivna principerna såvitt angår statliga civila
tjänster ävensom medverka till att dessa principer vinner tillämpning även på
icke statliga tjänster.

Ariikel 29

När det gäller anställning av personal som omfattas av
denna överenskommelse skall man följa stadgarna i överenskommelsen den 22 maj
1954 om gemensam nordisk arbetsmarknad samt de riktlinjer för nordiskt
arbetsförmedlingsarbete som fastställts för dess tillämpning.

De berörda centralmyndigheterna i staterna bör följa
utvecklingen på arbetsmarknaden för de i denna överenskommelse avsedda
yrkesgrupperna och då särskilda åtgärder finns påkallade göra anmälan därom
till den enligt artikel 5 i nyssnämnda överenskommelse tillsatta kommissionen.

Centralmyndigheterna
bör vidare fortlöpande lämna varandra uppgifter och upplysningar, som är av
betydelse för bedömningen av utvecklingen på arbetsmarknaden för berörda
yrkesgrupper.

Prop. 1981/82:86 20

Artikel 30

De fördragsslutande staterna skall i samverkan följa
tillämpningen av överenskommelsen och vidta de ändringar och göra de tillägg i
denna vartill utvecklingen kan ge anledning.

Ikraftträdande

Artikel 31

Denna överenskommelse skall ratificeras och träder i kraft
när alla staterna deponerat sina ratifikationsinstrument hos det svenska
utrikesdepartementet.

Är en stat
ej beredd att tillämpa överenskommelsen på alla de yrkesgrupper som anges i
artikel 1 och för vilka bestämmelser om godkännande gäller i staten, skall
staten göra skriftlig anmälan till det svenska utrikesdepartementet vid deponeringen
av sitt ratifikationsinstrument. I anmälan skall anges de av ifrågavarande
yrkesgrupper, på vilka staten är beredd att tillämpa överenskommelsen. Staten
kan därefter när som helst på samma sätt meddela att den är beredd att tillämpa
överenskommelsen på en eller flera av de övriga yrkesgrupper som anges i
artikel 1.

Överenskommelsen blir tillämplig i fråga om varje särskild
yrkesgrupp, när alla stater, inom vilka bestämmelser om godkännande för
yrkesgruppen gäller, anmält att de är beredda att tillämpa överenskommelsen på
den yrkesgruppen. Har överenskommelsen blivit tillämplig i fråga om viss
yrkesgrupp som inte är föremål för rättslig reglering i alla fördragsslutande
stater, bibehåller den sin tillämplighet utan hinder av att sådan reglering för
yrkesgruppen införs i ytterligare stat och att denna inte gör anmälan som nyss
sagts.

Artikel 32

När denna överenskommelse blivit tillämplig i fråga om
någon av yrkesgrupperna läkare, tandläkare, sjuksköterskor eller fysioterapeuter,
upphör den överenskommelse om gemensam nordisk arbetsmarknad för yrkesgruppen
som tidigare träffats mellan de fördragsslutande staterna att gälla,

nämligen överenskommelsen den 18 juni 1965 avseende läkare
med ändring enligt överenskommelse den 19 augusti 1976',

överenskommelsen den 16 december 1966 avseende
tandläkare',

överenskommelsen den 5 december 1968 avseende
sjuksköterskor med ändring enligt överenskommelse den 14 juni 1979" och

överenskommelsen den 17 december 1976 avseende fysioterapeuter'.

' Ratifikationshandlingarna är deponerade hos det svenska
utrikesdepartementet - Ratifikationshandlingarna är deponerade hos det norska
utrikesdepartementet

Prop. 1981/82:86 21

Anslutningsrätt för Island

Artikel 33

Efter förhandlingar skall Island kunna ansluta sig till
denna överenskommelse, såvitt avser en eller flera av de yrkesgrupper som
anges i artikel 1.

Om Island ansluter sig till överenskommelsen beträffande
viss yrkesgrupp får Island kräva att den som söker godkännande har
tillfredsställande kunskaper i det isländska språket.

Uppsägning m.m.

Artikel 34

Envar av de fördragsslutande staterna kan uppsäga denna
överenskommelse genom skriftligt meddelande till det svenska
utrikesdepartementet. Har överenskommelsen uppsagts av någon av staterna,
upphör den att gälla efter den frist som sägs i sista stycket.

Sedan överenskommelsen blivit tillämplig i fråga om en
viss yrkesgrupp, kan envar av de fördragsslutande staterna anmäla att den inte
längre önskar tillämpa överenskommelsen på denna yrkesgrupp. Sådan anmälan
skall ställas till det svenska utrikesdepartementet. Har någon av staterna
gjort anmälan som nu sagts, upphör överenskommelsen efter den frist som nedan
sägs att vara tillämplig pä ifrågavarande yrkesgrupp.

Om Island
i enlighet med artikel 33 ansluter sig till överenskommelsen beträffande viss
yrkesgrupp, skall Island genom skriftlig anmälan fill det svenska
utrikesdepartementet kunna efter den frist som nedan sägs frånträda
överenskommelsen såvitt angår denna yrkesgrupp.

Uppsägning och anmälan som avses i denna artikel får
verkan vid det års-eller halvårsskifte som infaller närmast efter det sex
månader förflutit från det uppsägningen eller anmälan kommit det svenska
utrikesdepartementet till hända.

Artikel 35

Envar av de fördragsslutande staterna kan med omedelbar
verkan sätta överenskommelsen ur kraft i förhållande fill en eller flera av de
övriga staterna i händelse av krig eller krigsfara eller om andra särskilda
nationella eller internationella förhållanden gör det nödvändigt. Övriga
staters regeringar skall omedelbart underrättas om beslutet.

Prop.
1981/82:86 22

Artikel 36

Det svenska utrikesdepartementet skall underrätta de
övriga fördragsslutande staterna om

a)
deponering av ratifikafionsinstrument;

b)
dagen för denna
överenskommelses ikraftträdande enligt artikel 31; cj anara i artikel Ai
omnämnda töriiållandcr:

d) beslut som avses i artikel 21 andra stycket;

e) uppsägning enligt artikel 34 eller 35 samt den dag
dä uppsägningen får

verkan;

f) andra i artikel 34 omnämnda förhållanden.

Till bekräftelse härav har de befullmäktigade ombuden för
respektive stater undertecknat denna överenskommelse.

Som skedde i Svendborg den 25 augusti 1981 i ett exemplar
på svenska, danska, finska och norska språken av vilket det svenska
utrikesdepartementet skall överlämna bestyrkta avskrifter till de övriga
fördragsslutande staterna.

För Danmark: För Finland:

Henning Rasmussen Sinikka Luja-Penttilä

För Norge: För Sverige:

Arne Nilsen Karin Ahrland

Prop.
1981/82:86

23 BILAGA

Stater
i vilka bestämmelser om godkännande av yrkesutövare som avses i artikel 1
gäller vid överenskommelsens ikraftträdande

Yrkesgrupp

Stat

Danmark

Finland

Norge

Sverige

1. Läkare

X

X

X

X

2.
tandläkare

X

X

X

X

3.
sjuksköterskor

X

X

X

X

4.
apotekare

X

X

X

X

5.
sjukgymnaster

X

X

X

X

6.
arbetsterapeuter

X

X

X

-

7.
barnmorskor

X

X

X

X

8.
distriktssköterskor

X

_1

X

X

9.
optiker

-

X

-

X

10.
psykologer

-

-

X

X

11. receptarier

-

X

X

X

12.
röntgenassistenter

-

X

X

-

13.
skötare i psykiatrisk vård

-

X

X

-

14.
tandhygienister

X

_1

X

X

15.
tandsköterskor

-

X

-

(X)2

16.
tandtekniker

-

X

(X)2

(X)2

17.
undersköterskor

-

X

X

-

18.
veterinärer

X

X

X

X

' Rättslig reglering gäller för grundutbildningen av
sjukskötare och tandskötare. 2 Gällande bestämmelser avser anställning inom
folktandvården.

Prop. 1981/82:86 24

Innehåll

Regeringens proposition.............................................. ........ 1

Proposifionens
huvudsakliga innehåll ............................ 1

Lagförslag....................................................................... ....... 2

1
Förslag fill
lag med bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om legitimation
eller annan behörighet för hälso- och sjukvårdspersonal med utländsk utbildning 2

2
Förslag till
lag om ändring i lagen (1960:408) om behörighet att utöva läkaryrket 3

3
Förslag till
lag om ändring i lagen (1963:251) om behörighet att utöva tandläkaryrket 4

4
Förslag till
lag om ändring i lagen (1965:61) om behörighet att utöva veterinäryrket m.m 5

Utdrag av
protokoll vid regeringssammanträde 1981-12-03 6

1
Bakgrund.................................................................. 6

2
Överenskommelsens
utformning och innehåll........... 8

3
Föredragandens
överväganden............................... 9

4
Hemställan................................................................
11

5
Beslut ...................................................................... 11

Bilaga..............................................................................

1. Överenskommelse mellan Sverige, Danmark, Finland och
Norge

om godkännande av vissa yrkesgrupper för verksamhet inom

hälso- och sjukvården och veterinärväsendet.......... 12

GOTAB 68755 Stockholm 1981