Prop. 1982/83:101

Prop.
1982/83:101

Regeringens proposition

1982/83:101

med
förslag om tilläggsbudget II till statsbudgeten
för budgetåret 1982/83;

beslutad
den 22 december 1982.

Regeringen
förelägger riksdagen vad som har upptagils i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll för den åtgärd och del ändamål som framgår av föredragandenas
hemställan.

På
regeringens vägnar OLOF PALME

KJELL-OLOF
FELDT

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I proposifionen
föreslås utgifter m. m. på tilläggsbudget II lill stalsbudgeten
för innevarande budgetår.

De
anslag soin begärs uppgår till ca 1031,7 milj. kr. De största anslagen föreslås
gå fill lån lill bostadsbyggande och lill ersättning för försenad idrifttagning
i kärnreaktorer.

1
Riksdagen 1982/83. 1 samt. Nr 101

Prop. 1982/83:101

Utdrag
PROTOKOLL

vid.regeringssammanlräde
1982-12-22

Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen,
Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Rainer, Boström, Bodslröm,
Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg

Föredragande:
statsråden Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Peterson, Rainer, Boström,
Göransson, Dahl, Holmberg

Proposition
med förslag om tilläggsbudget II till statsbudgeten
för budgetåret 1982/83

Statsråden
föredrar förslag fill riksdagen i frågor angående anslag m. m. på filläggsbudget
II fill statsbudgeten för budgetåret 1982/83.
Anförandena redovisas i underprotokollen för resp. departement.

Statsrådet
Feldl anför: De anslag som riksmötet har anvisat sedan statsbudgeten för budgelårel
1982/83 fastställdes har uppförts på tilläggsbudget I (prop. 1982/83: 25 samt prop.
1982/83:50 och 1982/83: 55). Regeringen har i prop. 1982/83:68 föreslagit
riksdagen alt 4510 milj. kr. anvisas för rekonstruktion av
Statsföretagsgruppen.

De
ytterligare medelsbehov som nu kan överblickas bör sammanfallas i en gemensam proposilion
angående ulgifter på tilläggsbudget II fill statsbudgeten för budgelårel
1982/83.

Jag
hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

all
besluta om anslag m. m. på tilläggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1982/83 i enlighet med de förslag som föredragandena
har lagt fram.

Regeringen
ansluter sig lill föredragandenas överväganden och beslutar atl genom proposilion
förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört för den åtgärd eller det
ändamål som föredragandena har hemställt om.

Regeringen
förordnar atl de anföranden som redovisas i underprotokollen och en sammanslällning
över de anslag som regeringen begär skall bifogas propositionen som bilagor 1
-10.

Prop.
1982/83:101

Bilaga
1

Utdrag

JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanlräde 1982-12-22

Föredragande:
statsrådet Rainer

Anmälan
till tilläggsbudget 11 till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 såvitt avser
justitiedepartementets verksamhetsområde

ANDRA
HUVUDTITELN B. Polisväsendet

[I]
B 5. Lokala polisorganisationen: Utrustning. Under denna rubrik har i

statsbudgeten
för innevarande budgetår anvisats ett reservafionsanslag av 17216000 kr. (prop.
1981/82:100 bil. 5, JuU 1981/82:38, rskr 1981/82:228 och prop. 1981/82:143, JuU
1981/82:43, rskr 1981/82:271). Från anslaget betalas bl.a. kostnader för anskaffning
av utrustning lill polisens narkotikarotlar.

Regeringen
har genom en föreskrift i regleringsbrevet för budgetåret 1982/83 inrättat en narkofikarotel
i Stockholms polisdistrikt. Vid roleln har inrättats 62 polismanstjänster.

Rikspolisstyrelsen
har i en skrivelse den 22 oktober 1982 begärt att rikspolisstyrelsen för
budgetåret 1982/83 anvisas yllerligare 1864(X)0 kr. för anskaffning av teknisk
utrustning till narkotikaroteln.

Inrättandet
av narkotikaroteln i Slockholms polisdistrikt är ell led i satsningen för all
bekämpa narkotikabrottsligheten. Jag delar rikspolisstyrelsens uppfattning alt
narkotikaroteln i Stockholm är i behov av viss teknisk utrustning. Jag förordar
att 973000 kr. ställs till styrelsens förfogande för inköp av bl. a.
bandspelare, kikare av olika typer, radioutrustning och kameror.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt
fill Lokala polisorganisationen: Utrustning på tilläggsbudget II fill
statsbudgeten för budgetåret 1982/83 anvisa etl reservationsanslag av 973 000
kr.

[2]
B 6. Inköp av motorfordon m. m. Under denna rubrik har i statsbudgeten för
innevarande budgetår anvisats elt reservationsanslag av 47491000 kr.

Prop. 1982/83:101 4

Rikspolisstyrelsen
har begärt atl del för budgetåret 1982/83 anvisas ytterligare 1 660000 kr. för
inköp av totalt 24 fordon lill den nyinrättade narkotikaroteln i Slockholm.

Jag beräknar medel för
inköp av 12 fordon lill en sammanlagd kostnad av 830000 kr. Jag hemställer all
regeringen föreslår riksdagen

alt
fill Inköp av motorfordon m. m. på tilläggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1982/83 anvisa etl reservationsanslag av 830000
kr.

E.
Kriminalvården

[3]
E 5. Engångsanskaffning av inventarier m. m. Under denna rubrik har i statsbudgeten
för innevarande år anvisats ett reservationsanslag av 7,4 milj. kr.

Regeringen har i sysselsättningsskapande
syfte genom olika beslul under hösten 1981 och under år 1982 uppdragit åt
byggnadsstyrelsen och kriminalvårdsstyrelsen alt ulföra ny- och
ombyggnadsarbeten till en sammanlagd kostnad av ca 94 milj. kr.

Besluten
leder till ell ökat medelsbehov under anslagel av 3,5 milj. kr. Jag hemställer
all regeringen föreslår riksdagen

all
till Engångsanskaffning av inventarier m.m. på tilläggsbudget II fill
statsbudgeten för budgelårel 1982/83 anvisa ell reservationsanslag av 3 500000
kr.

Prop. 1982/83:101

Bilaga
2

Utdrag

FÖRSVARSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1982-12-22

Föredragande:
statsrådet Boström

Anmälan
till tilläggsbudget 11 till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 såvitt avser
försvarsdepartementets verksamhetsområde

FJÄRDE
HUVUDTITELN

H.
Övrig verksamhet

[1]
H 11. Aktieteckning i Swedair AB. Under denna rubrik finns inte någol anslag
uppfört i stalsbudgeten för budgetåret 1982/83.

1
Inledning

Swedair
AB ägs till 50% av staten genom försvarsdepartementet, lill 25% av AB Aerotransport
(ABA) saml lill 25% av Linjeflyg AB (LIN). När staten år 1973 förvärvade sin
andel i bolaget anförde regeringen i propositionen 1973:124 bl.a. alt del genom
förvärvet öppnades möjligheter att på ell smidigt sätt tillgodose försvarels
behov av flygtransporlre-surser i händelse av beredskapstillstånd eller krig.
Övergången tiU beredskaps- eller krigsorganisation skulle likaså underlättas,
om bolagels tjänster utnyttjades för att tillgodose krigsmaktens behov av flygtjänsler
i fred. Så sker också genom atl Swedair bl. a. bedriver målflygning ål försvarel
saml medverkar i driften av försvarels robotförsöksplats i Vidsel.

I skrivelse lill aktieägarna
har bolagets styrelse den 14 oktober 1982 hemställt om en förstärkning av
bolagels kapital. Hemställan innebär alt aktiekapitalet ökas genom en
nyemission av aktier till elt nominellt värde av 20 milj. kr., varvid 4 milj.
kr. därutöver avsätts fill reservfonden, och atl samlidigt etl förlagslån lill etl
sammanlagt belopp av 20 milj. kr. lämnas bolaget.

Prop.
1982/83:101 6

2 Föredragandens överväganden

2.1 Bolagets verksamhet och ekonomiska resultat
1979/80-1981/82

Swedair AB bedriver främst flygverksamhet, innefattande
bl. a. anslutningstrafik lill SAS' och LIN:s reguljära nät, egen linjelrafik,
ambulans-, affärs-, kartfolo- och målflygning. Bolaget bedriver också
verkstadsrörelse på Bromma och Sturup samt agenturverksamhet. Dessutom betjänar
del vissa kommunala flygplatser samt - som nyss nämnts - försvarets robotförsöksplats
i Vidsel. Flygverksamheten svarar för drygt 50% av bolagels sammanlagda
omsättning. Bolaget har f. n. ca 500 anställda.

Under senare år har Swedair haft årliga rörelseresultat
före bokslulsdispositioner och skall om ca 10 milj. kr., vilka kan relateras lill
ell aktiekapital om 7,5 milj. kr. och ett eget kapital plus obeskattade
reserver om sammanlagt ca 30 milj. kr. Bolagels soliditet (efter avdrag för
latent skall saml utan beaktande av övervärden) kan f. n. beräknas lill ca 20%.
I övrigt framgår bolagels ekonomiska utveckling under de senaste verksamhetsåren
samt dess nuvarande slällning av följande utdrag ur bolagels årsredovisning.

Swedair-Koncernens resultaträkningar 1979/80-1981/82
(milj. kr.)

1979/80

1980/81

1981/82'

Rörelseiiitäkter

140,1

172,1

225,4

Rörelsekostnader

115,0

144,6

192,4

Rörelseresultat
före

avskrivningar

25,1

27,5

33,0

Avskrivningar

-10,3

-12,3

-15,4

Finansnetto

- 3,8

- 5,5

-10,3

Extraordinära
intäkter

0,7

0,5

0,2

Resultat
före boksluts-

dispositioner och skatt

11,6

10,2

7,5

Bokslutsdispositioner

- 9,8

- 8,9

- 5,7

Skatt

- 0,7

- 0,6

- 1,3

Årets
resultat

1,2

0,7

0,5

' PreUminära uppgifter.

Swedair-Koncernens balansräkningar 1979/80—1981/82 (milj.
kr.)

1979/80 1980/81 1981/82'

Omsättningstillgångar

48,9

55,8

75,2

Vinstkonto
i riksbanken

0,0

0,7

0,0

Anläggningstillgångar

42,8

48,8

43,9

Summa
tillgångar

91,6

105,3

119,1

Kortfrisfiga
skulder

26,6

29,6

47,2

Långfristiga
skulder

46,1

50,7

43,0

Minoriteisintresse

0,5

0,6

0,1

Obeskattade
reserver

7,7

13,5

17,8

Eget
kapital

10,7

11,0

11,0

Summa
skulder och eget kapital

91,6

105,3

119,1

Preliminära uppgifter.

Prop. 1982/83:101 7

2.2 Köp
av nya flygplan

Swedair
AB står nu iitför en för sina förhåUanden mycket stor investering. Denna
gäller köp av tio flygplan av typ SF 340, vilka skall levereras av Saab-Fairchild
under perioden juli 1984-maj 1986. Denna typ av flygplan, som ännu inle har
börjat serietill verkas, tar 34 passagerare och lämpar sig främst för all
trafikera det s. k. sekundärnälet, anslulningslin-jerna lill SAS' och LIN:s
linjenät. Genom all ersätta äldre och mindre lönsamma flygplanstyper med ell
modernt och driflekonomiskl flygplan räknar man med att avsevärt kunna
förbättra den i anslutningstrafiken bristfälliga lönsamheten.

Den
totala koniraklssumman uppgår i prisläget augusfi 1980 till ca 33 milj. dollar,
vilket då motsvarade ca 170 milj. kr. Efter prisuppräkning enligt avtalet och
med hänsyn tiU dollarkursens förändring kan det totala beloppet i löpande
priser beräknas till 300-350 milj. kr.

Avsiklen
är att flygplanen skall användas i svenskt inrikesflyg saml i viss gränstrafik
på linjer där de ger bästa möjliga driftsekonomi. Diskussioner pågår f.n.
mellan SAS, LIN och Swedair om etl trafikprogram utgående från den luflfartspolifiska
utredningens förslag och statsmaktemas luftfartspoliliska beslul våren 1982.
Parterna är överens om all gemensamt utarbeta ett trafikprogram snarast möjligl.
En för bolagen och från Irans-portförsörjningssynpunkl optimal lösning skall
därvid eftersträvas. Del bör dessutom nämnas atl luftfartsverket har fåll i
uppdrag av regeringen alt utarbeta en skiss lill ell sekundärtrafiknäl.

2.3 Bolagets
behov av kapitaltillskott

Swedair-ledningen
bedömer att det behövs ell kapitaltillskott från ägama om sammanlagt ca 40
milj. kr. för all finansiera köpet av de nya flygplanen. Delta innebär atl den
räknar med atl kunna finansiera den resterande delen av investeringsbeloppet,
dvs. ca 85%, lill viss del med egna resurser saml fill slörre delen med hjälp
av extern upplåning.

Enligt
min mening bör frågan om bolagets behov av egel kapital inle bedömas enbart med
hänsyn lill den föreslående investeringen utan mol bakgmnd av en samlad analys
av en för hela bolaget förväntad finansiell utveckling. Med anledning härav har
jag låtit genomföra en opartisk utredning om bolagels långsikliga behov av
riskkapital.

Denna
utredning, som har ulförts av Öhrlings Revisionsbyrå AB, ger vid handen all
bolaget f. n. har en sund finansiell slällning och goda möjligheter lill en
långsiktigt gynnsam ulveckfing. Soliditeten riskerar emellertid atl försvagas
under de närmaste åren lill följd av den föreslående investeringen och den
därav föranledda upplåningen. Delta anser jag tala för atl nytt kapital bör
tillföras bolaget, så alt del inle under en övergångsperiod skall behöva
drabbas av en alltför svag soliditet, vilket bl.a. skulle kunna

Prop. 1982/83:101 8

försvåra
dess externa upplåning. Även med hänsyn till atl man i elt mera långsiktigt
perspektiv bör söka anpassa storleken hos elt förelags egel kapital till en
successivt expanderande verksamhet synes mig i della fall etl kapitallillskott
från ägarnas sida vara väl motiverat.

Jag
anser dock atl en del av kapitaltillskottet bör ske i form av ell förlagslån
som längre fram anfingen kan omvandlas lill aktiekapital eller återbetalas fill
långivarna/ägarna. Della ger en ökad handlingsfrihet och en möjlighet att senare
ta fömyad slällning fill frågan, när bl. a. flygplanen har tagils i drift och ell
säkrare underlag föreligger beträffande bolagets faktiska behov av ell
eventuellt större riskkapital.

2.4
Överenskommelse mellan ägarna

Mol
bakgmnd av de överväganden som nyss redovisats har mellan representanter för de
tre ägarna för formellt beslul av resp. delägare överenskommits atl föreslå att

a)
en nyemission av aktier i Swedair
AB genomförs till ell nominellt belopp av 20 milj. kr. till leckningskursen
120%, varvid 4 milj. kr. avsätts i reservfond,

b)
nyemissionen riktas till de
nuvarande ägarna med motsvarande fördelning som gällande akliefördelning, dvs.
50% för staten genom försvarsdepartementet, 25% för AB Aerotransport och 25%
för Linjeflyg AB,

c)
förlagslån om totalt 16 milj.
kr. lämnas lill Swedair AB,

d) förlagslånet
upptas hos ägarna med motsvarande fördelning som gäl

lande aktiefördelning, dvs. 50% för staten genom försvarsdepartementet,

25 % för AB Aerotransport och 25 % för Linjeflyg AB,

e) förlagslånet
skall löpa amorteringsfritt t. o. m. kalenderåret 1987 med

ränla enligt statens avkastningsränta, f. n. 12%,

f) förlagslånels
status skall göras lill föremål för förnyat övervägande

före utgången av kalenderåret 1987. Därvid skall övervägas om förlags

lånet skall konverteras till aktiekapital, om amorteringsplan skall fastläg

gas eller om förlagslånet skall förlängas med oförändrade villkor,

g) återbetalning
av del av förlagslånet kan komma att.aktualiseras dess

förinnan av ägarna, i den händelse företagel antingen skulle avstå fråii att

la leverans av eller sedermera avyttra ett eller flera av de beställda flygpla

nen,

h)
nyemission av aktier och upptagande av förlagslån skall vara genomförd senast
den 1 april 1983.

Prop. 1982/83:101 9

3
Hemställan

Med
hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag all regeringen föreslår
riksdagen alt

1. till
Aktieteckning i Swedair AB på tilläggsbudget II till
statsbud

geten för budgelårel 1982/83 anvisa ett reservafionsanslag av

12000000 kr.,

2. bemyndiga
fuUmäktige i riksgäldskontoret att teckna förlagslån

fill Swedair AB liU ell belopp av högsl 8000000 kr.

Prop. 1982/83: lOl 10

BUaga3

Utdrag

SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanlräde 1982-12-22

Föredragande:
statsrådet Sigurdsen

Anmälan
till tilläggsbudget II
till statsbudgeten för
budgetåret 1982/83 såvitt avser socialdepartementets verksamhetsområde

FEMTE
HUVUDTITELN

G.
Undervisningssjukhus m. m.

[1]
G 2. Bidrag till kommunala undervisningssjukhus. Under denna rubrik

har
i statsbudgeten för budgelårel 1982/83 anvisats etl förslagsanslag av 945 milj.
kr.

Från
anslagel ulgår drift- och invesleringsersällningar till vissa sjukvårdshuvudmän
enligl avtal om läkarutbildning och forskning inom de kliniska ämnesområdena
samt ersättningar för viss annan utbildning och forskning, som är lokalmässigl
samordnad med de kommunala undervisningssjukhusens. Vidare beräknas under
anslaget medel för invesleringsersällningar avseende vissa lokaler för slallig
verksamhet som upplåts av sjukvårdshuvudmännen.

Dåvarande
chefen för utbildningsdepartementet ansåg vid sin anmälan av
reservationsanslaget liU Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna för
budgetåret 1980/81 aft en utvecklingsenhet för tillämpad mikrobiologi vid
universitetet i Umeå borde byggas upp successivt fr.o.m. den 1 juli 1980.
Verksamheten borde inriktas mol liUämpad ceUbiologi, ekologisk mikrobiologi och
mikrobiell enzymleknologi. En samordning med den mikrobiologiska forskningen
vid universilelel borde eftersträvas (prop. 1979/80:100, bil. 12, UbU 20, rskr
232).

Statens
förhandtingsnämnd (SFN) har för regeringens prövning överlämnat en
överenskommelse om utförande av en nybyggnad för tillämpad mikrobiologi i Umeå.
Överenskommelsen har intagits i ett protokoll, fört vid förhandlingar den 26
oktober 1982 meUan SFN och företrädare för Västerbottens läns landstingskommun.
Enligt överenskommelsen skall landsfingskommunen i samråd med nämnden för
undervisningssjukhusens utbyggande (NUU) uppföra nybyggnaden (6K) i anslutning lill
en befintlig

Prop. 1982/83:101 11

byggnad
(6D). Byggnadskostnaden uppskattas tiU 20,5 milj. kr. i prislägel den 1 juni
1982. Kostnaderna för viss inredning och utrustning, som landstingskommunen skaU
planera för och anskaffa i samråd med NUU, uppskattas lill 2,9 milj. kr. i
samma prisläge. Upphandling av nybyggnaden avses ske i maj 1983. Den beräknas
slå färdig för inflyttning under andra kvartalet 1984. Stallig invesleringsersältning
skall enligt överenskommelsen ulgå för de verkliga kostnaderna för uppförandet
av nybyggnaden (6K) och anskaffandet av ifrågavarande inredning och ulmslning.
Parterna skall förhandla om driften av byggnaden från utgångspunkten atl slaten
skall svara för driftkostnaderna.

Överenskommelsen gäUer
under förbehåll att den godkänns av regeringen och av Västerbottens läns
landstingskommuns förvaltningsutskott.

Jag anser - sedan jag i
denna fråga har samrått med chefen för utbildningsdepartementet — atl
överenskommelsen bör godtas för statens del. Regeringen bör utverka riksdagens
bemyndigande atl ikläda slaten de ekonomiska förpliktelser som följer av
överenskommelsen.

Ifrågavarande ersättningar
fill landstingskommunen med anledning av överenskommelsen betalas ul från
förslagsanslaget Bidrag till kommunala undervisningssjukhus.

Jag
hemställer all regeringen föreslår riksdagen

alt
bemyndiga regeringen atl ikläda slaten de ekonomiska förpliktelser, som följer
av överenskommelsen mellan staten och Västerbollens läns landstingskommun om
utförande av en nybyggnad för tillämpad mikrobiologi i Umeå.

Prop. 1982/83:101 12

BUaga4

Utdrag
KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanlräde 1982-12-22

Föredragande:
statsrådet Boström

Anmälan
till tUläggsbudget II
till statsbudgeten för
budgetåret 1982/83 såvitt avser kommunikationsdepartementets verksamhetsområde

SJÄTTE
HUVUDTITELN

G.
Postväsende

[I]
G 1. Posthus m.m. Under denna mbrik har för budgetåret 1982/83 anvisats ett reservafionsanslag
på 166,5 milj. kr. varav 50000 kr. för arbeten som genom regeringsbeslut den 21
oktober 1982 fidigarelagts i sysselsältningsfrämjande syfte och finansierats i
enlighet med regeringens finansfullmakt. Vid budgetårels ingång fanns en
behållning på 12,9 milj. kr. under anslaget.

I en framställning den 30
september 1982 har postverket hemställt om elt filläggsanslag på 55,6 milj. kr.
för Posthus m. m. Mofiven för framstäUningen är huvudsakligen att
betalningarna för Tomtebodaterminalen lidigarelagts och att kostnaden för
bygget räknats upp med byggkoslnadsindex -30,6 mUj. kr. - saml atl postverket
under budgetåret viU starta ombyggnaden av den sista etappen (etapp IV) av poslgirohusel. Medel för byggande av poslgirohusel etapp IV har
anvisats av riksdagen (prop. 1982/83:50, TU 1982/83; 6, rskr 1982/83:110) på tiUäggsbudgel
I lill statsbudgelen för budgetåret 1982/83. Postverket bör enligl min mening
anvisas de yllerligare 30,6 milj. kr. som behövs med hänsyn fill den allmänna
kostnadshöjningen och fidigareläggningar av betalningar för lerminalbygget i
Stockholm-Tomteboda.

Jag
hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

atl
liU Posthus m.m. på tUläggsbudget II tiU stalsbudgeten för budgetåret
1982/83 anvisa etl reservationsanslag på 30600000 kr.

Prop. 1982/83:101 13

H.
Telekommunikationer

[2]
H 1. Teleanläggningar m.m. Televerket har i en skrivelse den 27 augusti 1982
aktualiserat frågan om finansiering av kundterminaler via elt finansbolag, Telefinans
AB. Bolaget bildades den I juli 1982 som helägt dotterbolag lill Teleinvest AB
och används f. n. för finansiering av investeringar i bilar, maskiner, instmment,
datorer, etc. för verkels och bolagssektorns behov och för kundfinansiering
för bolagens, t. ex. Tele-Larms, räkning.

Enligt
televerkets bedömning skuUe Telefinans kunna upplåna även behovel för
finansiering av kundlerminaler för televerkets räkning. Televerket framhåller
bl. a. som skäl för sill förslag behovet av likställdhet med privata
konkurrenter i fråga om räntesättning och reglema för invesleringsavdrag. I
första hand föreslår televerket att verket ges rätt alt via Telefinans AB
finansiera alla kundlerminaler och att den särskilda rörliga krediten i riksgäldskonloret
på 800 milj. kr. som televerket disponerar bibehålls t. v. och amorteras på fem
år.

I
andra hand begär televerket atl få finansiera konkurrensulsatla produkter via Telefinans
AB och kundterminaler inom monopolseklom via den rörliga krediten. I delta
alternativ måste dock, enligt verkel, ramen för den rörliga krediten höjas tiU
2300 milj. kr. för atl klara kapitalbehovet under den närmaste femårsperioden.

Jag
förordar att della senare alternativ godkänns. Televerket bör kunna verka på
marknaden för konkurrensulsatla produkter under samma finansieUa fömtsättningar
som privata förelag. Finansieringen av produkter inom monopolsektorn bör dock
alltfort finansieras via den rörliga krediten. Enligl min mening bör dock inle
den rörliga krediten nu höjas lill en sådan nivå som avser en så lång
lidsperiod som fem år. Med ledning av televerkets försäljningsprognoser för
del närmaste året bör en ram för den rörliga krediten på 1 200 mUj. kr. vara
tillräcklig. Blir efterfrågan slörre bör ramen höjas. Jag viU understryka atl
denna förbättring av televerkets möjligheter atl erbjuda kunderna förmånliga betalningsvUlkor
bör kunna leda lill en slörre försäljning än vad som annars blivit fallet.
Detta ger i sin lur större produktion och tryggare sysselsättning i televerkets
verksläder.

Jag vUl även la upp en
annan fråga som nu bör anmälas för riksdagen. Detta gäller televerkets
industridivision, Teli, och dess framlida verksamhetsform. Riksdagen godkände
den 17 mars 1982 (TU 1981/82:15, rskr 1981/82:169) regeringens förslag att Teli
skuUe överföras fiU bolagsform den I juli 1983. Förslaget grundades på en
skrivelse från televerket med anledning av elt regeringsuppdrag all utreda
olika lämpliga lidpunkter för överföringen lill bolagsform. Televerket har
sedermera i en skrivelse liU regeringen den 27 oktober 1982 lagil upp denna
fråga. I skrivelsen redovisas alt del inom televerket f. n. pågår uiredningar
om att förstärka mark-nadsfunktionen och även alt koncentrera de cenirala
resurserna för ul-

Prop. 1982/83:101 14

byggnad
och konvertering av telenätet. I samband med utredningen om en förstärkt marknadsfunklion
utreds också lämpligheten av atl förlägga ett ökal produktulvecklingsansvar på Teli.

Telis
organisation kommer enligt televerket i princip inte atl ändras när Teli får elt
fullt utvecklat egel marknadsansvar och ell utökat engagemang vad gäller
produktutveckling. En ökning av resurserna blir givelvis nödvändig men den
organisation som nu bygger på resultatansvar för olika verkstadsenheler kommer
inte atl ändras.

Även om man bortser från
statsmakternas tidigare fattade beslut om atl Teli skall överföras i bolagsform
anser verkels direktion atl det utifrån den konkurrenssituation som nu kan fömlses
för framliden torde vara önskvärt att göra Teli lill bolag av sysselsältningsskäl.
Televerkels direktion ser nu mer pessimistiskt än tidigare på sysselsättningsutvecklingen
vid Telis verkstäder i Nynäshamn, SundsvaU och Vänersborg och vid verkstäderna i
Telefabrikation i Krisfinehamn och SkeUefteå. Sysselsättningen kan enligl
direktionens uppfattning förväntas bU lägre under 1980-lalel om Teli inte
överförs lill bolagsform.

Televerket har vidare
anfört all del kan vara en fördel om della problemkomplex analyseras
ytterligare. Del är enligl verket en styrka om företagsledning och berörda
personalorganisationer kan komma fill gemensamma slutsatser om den framtida
konkurrenssituationen för Teli och konsekvenserna, bl.a. de sysselsältningsmässiga,
av om Teli blir bolag eller ej. För atl ge tillfälle liU ytterligare
klarlägganden i dessa och vissa andra avseenden har televerket föreslagit all verkel
ges i uppdrag atl i samverkan med berörda personalorganisationer göra de
utredningar som är erforderliga.

Regeringen
har med anledning av televerkets framställning givit verket i uppdrag all
genomföra de uiredningar som angivits i verkets skrivelse. Uppdraget skaU
redovisas lill regeringen den 15 april 1983. Med hänsyn bl.a. lill tidsaspekten
är, enligt min mening, en överföring av Teli lill bolagsform den 1 juli 1983
inte längre aktuell. Jag avser alt återkomma fill regeringen med etl förslag lill
ställningstagande i frågan om verksamhetsform för Teli när tillräckligt
beslutsunderlag föreligger.

Jag
hemställer alt regeringen föreslår riksdagen atl

1.
medge all televerket får
finansiera konkurrensulsatla abonnentutmstningar via Telefinans AB,

2.
medge alt televerket för sitt
behov av medel för finansiering av icke konkurrensulsatla abonnentutmstningar
får disponera en från 800000000 kr. liU högsl 1200000000 kr, höjd rörlig kredit
i riksgäldskonloret,

3.
godkänna alt televerkets
industridivision inle överförs lill bolagsform den 1 juli 1983.

Prop.
1982/83:101 15

Bilaga
5

Utdrag

BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1982-12-22

Föredragande:
statsrådet Holmberg

Anmälan
till tilläggsbudget II
till statsbudgeten för
budgetåret 1982/83 såvitt avser budgetdepartementets verksamhetsområde

ÅTTONDE
HUVUDTITELN

E.
Statlig lokalförsörjning

[1]
E 4. Godkännande av överlåtelseavtal avseende Venngarn i Sigtuna kommun.
Regeringen uppdrog den 29 december 1977 ål statens förhandlingsnämnd (SFN) atl
förhandla med landstingskommunerna och berörda kommuner om ändrat
huvudmannaskap för de statliga ungdomsvårdsskolorna, statens vårdanstalter för
alkoholmissbmkare saml de erkända och enskilda vårdanstalterna för alkoholmissbmkare
jämte därmed sammanhängande frågor.

I
överensstämmelse med tidigare träffade principöverenskommelser träffade SFN
därefter avtal med Slockholms kommun om ändrat huvudmannaskap för bl.a.
statens vårdanstalt Venngarn. Avtalet godkändes av regeringen den 5 augusfi
1982. Slockholms kommun övertar därigenom ansvaret för verksamheten den 1
januari 1983. Vidare erbjuds arbetstagare vid vårdanstalten anställning hos
kommunen från della datum.

De
tidigare träffade principöverenskommelserna innebar bl. a. all staten ulan
vederlag skuUe överlåta mark och byggnader som erfordras för driften av
verksamheten. Stockholms kommun avser all efter övertagandel av huvudmannaskapet
bedriva verksamheten på annan plats. Kommunen var sålunda inle beredd alt
överta den del av fastigheten Venngarn som f. n. används för anstalten. Avtalet
mellan staten och kommunen innebär därför att staten upplåter de nuvarande anslaltsbyggnaderna
lill kommunen under liden den 1 januari-den 30 juni 1983.

Andra
användningsområden för anstaltsområdel har därför övervägts, bl. a. möjligheten
all disponera området för kriminalvårdsstyrelsens verksamhet. Del har
emellertid visat sig all någon allernativ statlig användning av området inle
föreligger.

Prop. 1982/83:101 16

Mol
denna bakgmnd har SFN inlett förhandlingar med Lewi Pelhms stiftelse för
filantropisk verksamhet om överlåtelse av anstaltsområdel. Sfiflelsen avser all
på området bedriva rehabilileringsverksamhel för alkoholskadade, narkomaner
och deras familjer.

Förhandlingarna har
resulterat i etl avtal om överlåtelse av den del av Venngarn som f. n. används
för anstalten. Avtalet innebär i korthet att stiftelsen övertar området mol en
köpeskilling av sju milj. kr. Stiftelsen tillträder egendomen den 1 juli 1983,
dvs. vid den fidpunkt Stockholms kommun avser all flytta den nuvarande
verksamheten tiU annan plats. Överlåtelsen omfattar även slottet på Venngarn
och del av därtill hörande parkområde, som f. n. är byggnadsminnesmärke.
Stiftelsen förbinder sig enligt avtalet atl godta alt slottet och parken
förklaras som byggnadsminne. Delar av slottet - trapphus, kapell med förrum saml
Disasalen -upplåts f. n. för allmänheten. Enligl avtalet förklarar sig
stiftelsen beredd alt upplåta dessa delar av slottet för aUmänhelen även i
fortsättningen. De konstverk som f. n. hör lUl egendomen behåUs av staten, men
deponeras lills vidare för prydande av lokalerna. Överlåtelsen omfattar även de
personalbosläder som finns i omedelbar anslutning till anstaltsområdel. De nuvarande
hyresgästerna i dessa bosläder är enligl gällande beslämmelser fiUförsäkrade
besittningsskydd.

Lewi
Pelhms stiftelse har förklarat alt den vid en eventuell framtida avyttring av
området i första hand kommer atl erbjuda det åt staten.

SFN
har i skrivelse den 30 juni 1982 hemställt alt regeringen godkänner avtalet.

Skrivelser
i detta ärende har också inkommit från riksantikvarieämbetet och statens
historiska museer, statens konstmuseer, Sigtuna kommun, kulturförvaltningen i
Sigtuna kommun saml professorerna Ellenius och Lindahl i Uppsala.

Samtliga
motsätter sig av olika skäl alt den del av vårdanläggningen som utgörs av byggnadsminnesmärkel
Venngarns slott med tUlhörande parkområde ingår i köpet.

Mol
bakgmnd av all bl.a. någon slallig allernativanvändning av anläggningen inte
föreligger finner jag del vara lill fördel för staten om vårdanstalten i Venngarn
överlåts i enlighet med del av statens förhandUngsnämnd redovisade avtalet. Vad
gäller dispositionen av de i avtalet berörda konstverken fömtsätter jag all de
liUs vidare deponeras i slottet på de viUkor som eljest gäller för deposition
av staten tillhöriga konstföremål hos icke-statliga deposilionsmollagare.

Jag
har i denna fråga samrått med statsrådet Göransson.

Försäljning
av slallig egendom där sak värdet överstiger 5000000 kr. skall underställas
riksdagens prövning. Jag förordar all så sker nu.

Med
hänvisning lill vad jag anfört hemställer jag all regeringen föreslår riksdagen

atl
bemyndiga regeringen all godkänna överlåtelseavtal avseende vårdanstalten Venngarn
i Sigtuna kommun.

Prop. 1982/83:101 17

F.
Statlig personalpolitik m. m.

[2]
F 15. Täckande av underskott hos statens institut för personaladministration
och personalutbildning. Verksamheten hos statens institut för personaladministration
och personalutbildning (SIPU) finansieras dels genom ell förvallningskoslnadsanslag
över vUkel bl.a. kostnader för vissa myndighetsuppgifter betalas, dels genom ell
anslag lill uppdragsverksamheten som har förts upp i statsbudgelen med endasi etl
formellt anslagsbelopp av 1000 kr. Verksamheten skall i huvudsak finansieras
genom avgifter. Avgiftsfinansieringen innebär all SIPU skaU anpassa
verksamheten lUl den efterfrågan som riktas mot SIPU:s produkter. De underskoll
som ändå uppstått i verksamheten från budgetåren 1979/80 och 1980/81 om sammanlagt
6,1 milj. kr. inkl. ränta har enligt riksdagens beslul täckts genom elt förlusltäckningsbidrag
(prop. 1981/82:100 bil. II,
AU 1981/82:19, rskr 1981/82:262).

Underskoftel för
budgetåret 1981/82 är 1 845215 kr. Även detta underskott bör läckas genom etl förlusltäckningsbidrag
(jfr prop. 1981/82:100 bil. 1 s. 130). I budgetpropositionen för budgelårel
1983/84 redovisas de ålgärder i övrigt som har vidtagits för alt verksamheten skaU
kunna finansieras enligl föreskrivna former fr. o. m. budgetåret 1982/83.

Jag
hemställer all regeringen föreslår riksdagen

att
till Täckande av underskott hos statens institut för personaladministration
och personalutbildning på tilläggsbudget II lill
statsbudgeten för budgelårel 1982/83 anvisa elt anslag av 1845000 kr.

2
Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 101

Prop. 1982/83:101 18

Bilaga
6

Utdrag

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1982-12-22

Föredragande:
statsrådet Göransson

Anmälan
till filläggsbudget II
till statsbudgeten för
budgetåret 1982/83 såvitt avser utbildningsdepartementets verksamhetsområde

NIONDE
HUVUDTITELN

B.
Kulturverksamhet

[1]
B 33. Bidrag till vissa arkiv. Under mbricerade anslag har sedan budgelårel
1980/81 utgått bidrag tUl Emigrantregistrel i Karlstad, Stiftelsen Emigranfinslilulet,
Stiftelsen Arbetarrörelsens arkiv. Genealogiska föreningen. Föreningen
Värmlandsarkiv, Folkrörelsernas arkivförbund, Ruotsinsuomalaislen Arkisto och Slockholms
stadsarkiv.

Bidraget
lill Slockholms stadsarkiv uppgick för budgetåret 1981/82 lill 1855 000 kr. och
uppgår för innevarande budgetår lill 2 004 000 kr. Bidraget ulgör en ersätlning
till Slockholms kommun för Stockholms stadsarkivs funkfioner som arkivmyndighet
för regionala och lokala statliga myndigheter (landsarkivfunktion).
Ersättningen grundar sig på ell den 25 april 1980 träffat avtal mellan staten
och Slockholms kommun.

Enligl
avtalet skall staten ersätta Slockholms kommun med 1 750000 kr. per år.
Beloppet är beräknat i kostnadsläget maj månad 1980. Parterna har vidare kommit
överens om all ersättningen skall utbetalas den 1 juli varje år med början år
1980 och att beloppet anpassas fill kostnadsutvecklingen enligl
konsumentprisindex (totalindex) för maj månad del år utbetalningen avser.
Enligt avtalet skall sålunda statens ersättning till Stockholms kommun för
budgetåret 1981/82 uppgå till 1981000 kr. och för budgetåret 1982/ 83 tUl 2
150000 kr.

Föredraganden

Del
system för ersättning lUl Slockholms kommun för nyttjande av Stockholms
stadsarkiv som regleras i gällande avtal möjliggör endasi en preliminär
beräkning av medelsbehovel i budgetproposifionen. SkiUnaden mellan anvisat
belopp och del belopp som enligt avtalet skall ulgå bör därför beräknas
slutligt i samband med tilläggsbudgeten.

Prop. 1982/83:101 19

För
budgetåret 1981/82 uppgår mellanskillnaden tiU 126000 kr. och för budgelårel
1982/83 till 146000 kr. Jag förordar därför all elt belopp av 272000 kr. utöver
vad som redan anvisats för innevarande budgetår beräknas för bidrag liU Slockholms
stadsarkiv. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

atl
lill Bidrag tiU vissa arkiv på tilläggsbudget II lill stalsbudgeten
för budgetåret 1982/83 anvisa eft anslag av 272000 kr.

D.
Skolväsendet

[2]
D 4. Statens institut för läromedelsinformation. I statsbudgeten för innevarande
budgetår har under denna anslagsmbrik anvisats ell förslagsanslag av 2165000
kr.

Riksdagens
beslut med anledning av propositionen om vissa läromedelsfrågor m.m. (prop.
1981/82:51, UbU 1981/82:8, rskr 1981/82:127) ulgår från all
informationsverksamheten i fråga om läromedel skaU ombesörjas av Föreningen
Svenska Läromedelsproducenter (FSL) och all FSL:s register skaU användas för
detta ändamål. Staten har i avtal den 15 mars 1982 med FSL närmare reglerat
detta.

Del
nya systemet för läromedelsregislrering och det avtal som slutits innebär att Siatens
institut för läromedelsinformalion (SIL) fr.o.m. budgetåret 1982/83 inle
längre skall låta producera sina läromedelskalaloger. I enlighet med vad som
angavs i prop. 1981/82:51 (s. 10) bör frågan om finansiering av verksamheten
med fastställande av basläromedel övervägas ytterligare. För budgetåret
1982/83 är del dock inle aktuellt med några producentavgifler. Staten kommer
därför atl ha en beräknad högre nettoulgift för förevarande anslag under budgelårel
1982/83 än vad som fömtsättes i budgetpropositionen för nämnda budgetår. I
regleringsbrevet för anslaget budgetåret 1982/83 har i en slal såsom nettoulgift
upplagils 2165000 kr. I regleringsbrevet angavs all regeringen, efter anmälan i
filläggsbudget, skulle meddela nya bestämmelser. I avvaktan härpå medgav
regeringen atl anslagel fick överskridas, dock högsl med 2 310000 kr.

Jag
lägger i annat sammanhang denna dag (prop. 1982/83:79) fram förslag om
utformningen av statens lUlsyn över läromedelsfrågoma fr. o. m. budgelårel
1983/84.

I
erUighel med de beslut med anledning av propositionen om vissa läromedelsfrågor
m.m., somjag redogjort för, bör anslagel D4. Statens institut för läromedelsinformation
tillföras ytterligare medel för all kompensera bortfall av producentavgifler
under budgetåret 1982/83. Jag beräknar erforderiiga medel till 2310000 kr.

Jag
hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

all
liU Statens institut för läromedelsinformation på lilUäggsbudgel II lUl
statsbudgelen för budgetåret 1982/83 anvisa ell förslagsanslag av 2310000 kr.

Prop.
1982/83:101 20

Bilaga
7

Utdrag

JORDBRUKSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanlräde 1982-12-22

Föredragande:
statsrådet Lundkvist

Anmälan
till tilläggsbudget 11 till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 såvitt avser
jordbruksdepartementets verksamhetsområde

TIONDE
HUVUDTITELN

A.
Jordbruksdepartementet m. m.

[1]
A 3. Kommittéer m.m. Under denna mbrik har på statsbudgeten för budgetåret
1982/83 anvisats etl reservationsanslag av 9070000 kr. Medlen beräknas inle
täcka kostnaderna för den utrednings- och undersökningsverksamhet som bekostas
från anslaget under budgelårel 1982/83. Jag räknar med elt ytterligare
medelsbehov av 7 milj. kr. Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

alt
tiU Kommittéer m.m. på tUläggsbudget II tiU statsbudgelen för budgetåret
1982/83 anvisa ell reservationsanslag av 7000000 kr.

E.
Fiske

[2]
E 15. Prisreglerande åtgärder på fiskets område. På statsbudgeten för innevarande
budgetår har under denna anslagsmbrik anvisats ett förslagsanslag av 1 000 kr.

För
atl neutralisera effekten för konsumenten av den höjning av mervärdeskallen
som skall genomföras den 1 januari 1983 har regeringen beslutat öka
subventionerna för jordbruksprisreglerade baslivsmedel. Åtgärder bör också
vidtas för alt förebygga prishöjningar på fisk. För detta ändamål bör prisregleringskassan
för fisk tUlföras etl belopp av 50 milj. kr. för regleringsåren 1982/83 och
1983/84. Beloppet bör användas tiU prisreglerande ålgärder i nyss angivna
syfte. Del bör ankomma på regeringen alt besluta om sådana åtgärder, bl.a. vad
avser fördelningen mellan de båda budgetåren. För innevarande budgetår har jag
preliminärt beräknat etl medelsbehov av 25 milj. kr. Jag avser all återkomma lUl
regeringen i denna fråga i

Prop.
1982/83:101 21

samband med mina förslag lUl reglering av priserna på
fisk, m. m. för budgetåret 1983/84. Utgiftema för åtgärderna bör bestridas från
förevarande anslag.

Med
hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag atl regeringen föreslår
riksdagen

all lill Prisreglerande åtgärder på fiskets område på
tilläggsbudget II
fill statsbudgeten för
budgetåret 1982/83 anvisa etl förslagsanslag av 25000000 kr.

F. Service och kontroll

[3] F 4. Bidrag till statens veterinärmedicinska anstalt. Enligl
statsmakternas beslul skaU statens veterinärmedicinska anstalts
produktionsavdelning (SVA-P) i Stockholm avvecklas med inriktning på all
avvecklingen i princip skall vara genomförd den 1 januari 1983. En vaccinenhel
skall inrättas vid SVA i Uppsala med uppgift atl bl. a. bedriva
utvecklingsarbete för den veterinärmedicinska preparatprodukfionen.
Tillverkning av s. k. besäll-ningsegna vacciner skall även fortsällningsvis
ombesörjas av SVA. Anstalten skall tills vidare sörja för import och
distribution av veterinärmedicinska preparat.

Under förevarande anslagsrubrik har för innevarande
budgetår anvisats ett reservationsanslag av 44682000 kr. (prop. 1981/82:122, JoU
1981/ 82:31, rskr 1981/82:261).

Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har i skrivelse
anmält all del inle är möjligl atl avveckla verksamheten i sin helhet liU den fömtsätta
tidpunkten. Dessutom är det inte möjligt atl hinna iordningställa lokaler för vaccinenhelen
i Uppsala till denna tidpunkt. Det är dock av kostnadsskäl angelägel att genomföra
avvecklingen och omlokaliseringen så fort som möjligl. Setl såväl ur
personalens synvinkel som från verksamheten har en omlokalisering i anslutning lUl
sommaren bedömts vara fördelaktig. En lämplig omlokaliseringslidpunkl har
bedömts vara den 1 september 1983. En avvecklingsplan för SVA-P i Stockholm har
utarbetats enligl vUken verksamheten skall vara helt avvecklad den 1 september
1983. Med hänsyn härtill begär SVA ytteriigare 6940000 kr. för budgetåret
1982/83 varav 1060000 kr. avser dubbleringskostnader, 972000 avser kostnader
för om-lokaliseringsförberedelser m. m. och 4908000 avser kostnader för avveckling
av produktionsverksamhelen i Slockholm.

SVA har vidare i skrivelse redovisat kostnader i samband
med explosion vid anstaltens virologiska laboratorium. Vid explosionen
totalförstördes laboratoriet. Huvuddelen av utmstningen totalförstördes vid
explosionen. Viss ulmslning har bedömts möjlig all reparera. Kostnaderna för
alt ersätta förstörd utmstning uppgår lill sammanlagt 1911000 kr., varav viss utmstning
är gemensam med Sveriges lanlbmksuniversitel. Utöver medel 3 Riksdagen
1982/83. 1 samt. Nr 101

Prop. 1982/83:101 22

för
att ersätta totalförstörd utmstning begär SVA all 260000 kr. ställs lill anstaltens
förfogande för atl läcka övriga kostnader i samband med explosionen. Här ingår
kostnader för personal, förbmkningsmaterial saml prover och
undersökningsmaterial som förstörts. Vidare ingår kostnader för röjning, bevakning
m. m.

Föredraganden

Beräkningen
av medelsbehovel under della anslag för budgetåret 1982/ 83 har skett med
utgångspunkt från att produktionsverksamhelen i Stockholm är avvecklad saml atl
vaccinenheten är inrättad och personalen omlokaliserad lill Uppsala. I
anslagsberäkningen har därför hänsyn inle tagits lill kostnader för
produktionsverksamheten i Stockholm, som nu beräknas fortgå under hela budgelårel
1982/83. Kostnader för avveckling av verksamheten i Slockholm, omlokaliseringsförberedelser
m. m. saml kostnader för dubblering av personal är således inte beaktade. Med
hänsyn till all del visat sig inle vara möjligl atl genomföra avvecklingen av SVA-P
inom fömtsatt tid förordarjag atl under anslaget Bidrag till statens veterinärmedicinska
anstalt anvisas 6663000 kr., varav 1060000 kr. avser kostnader för dubblering,
922000 kr. avser kostnader för förberedelser av omlokalisering m.m. och 4681000
kr. avser kostnader för avveckling av produktionsverksamhelen i Slockholm. Vidare
förordar jag alt som engångsanvisning ytterligare 1954000 kr. anvisas under
anslaget varav 1720000 kr. avser kostnader för all ersätta utmstning som
förstörts i samband med explosionen vid virologiska laboratoriet och 234000 kr.
avser övriga kostnader i samband med explosionen.

Jag
hemställer all regeringen föreslår riksdagen

atl
lill Bidrag till statens veterinärmedicinska anstalt på tilläggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1982/83 anvisa ell reservationsanslag av 8617000
kr.

G.
Utbildning och forskning

[4]
G 5. Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m.
På statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsmbrik anvisats
etl reservationsanslag av 32 milj. kr. Av beloppet disponerar byggnadsstyrelsen
9 milj. kr. enligl en särskild inredningsplan och ulruslningsnämnden för
universitet och högskolor 23 milj. kr. enligt en särskild utmslningsplan.

Riksdagen har beslutat alt
fr. o. m. budgelårel 1979/80 vid Sveriges lanlbmksuniversitel inrätta en
professur i kulturväxternas genefik och för-ädUng med placering i Svalöv (prop.
1978/79:130, JoU 1978/79:26, rskr

Prop. 1982/83:101 23

1978/79:29).
I avvaktan på en lösning av lokalfrågan arbetar institutionen för växtförädling
i lokaler, som lillfäUigt förhyrs av SvalöfAB.

Statens
veterinärmedicinska anstalts (SVA) produktionsavdelning i Slockholm skall
avvecklas med inriktning på atl avvecklingen skall vara genomförd den I januari
1983. En vaccinenhet skall inrättas vid SVA i Uppsala med uppgift att bi. a.
bedriva utvecklingsarbete för den veterinärmedicinska preparatproduklionen. TiUverkning
av s.k. besältningsegna vacciner skaU även fortsättningsvis ombesörjas av SVA. Verkel
skaU tiUs vidare sörja för import och distribution av veterinärmedicinska
preparat (prop. 1981/82:122, JoU 1981/82:31, rskr 1981/82:261).

Utrustning

Sveriges
lantbruksuniversitet

Utrustningsnämnden
för universitet och högskolor (UUH) har redovisat förslag lUl ny kostnadsram
för Sveriges lanlbmksuniversitel avseende ulmslning av lokaler för insfilutionen
för växtförädling i Svalöv. Utmstningsplaneringen är ännu inle avslutad. För
budgetåret 1982/83 erfordras dock ulmslning fill en ny laboratoriebyggnad.
Nämnden föreslår atl i ulmstningsplanen under mbriken Sveriges lanlbmksuniversitel
uppförs en delram Växtförädling, Svalöv av 2 milj. kr.

Statens
veterinärmedicinska anstalt (SVA)

UUH
har redovisat förslag tili ny kostnadsram för SVA avseende utmstning av
lokaler för den Hivande vaccinenheten vid anstalten. Lokalnämnden vid lantbmksuniversiletet
har fill byggnadsstyrelsen överlämnat lokalprogram för verksamheten och
föreslagit atl denna i huvudsak skall läggas in i befinfiiga lokaler i
anslutning fill SVA:s övriga enheter i Uppsala och Hålunaholm. Lokalnämnden har
vidare överlämnat förslag tiU ulruslningsprogram fill UUH. Programmet upptar ulmslning
för utveckling av vacciner och odlingsteknik avseende ceUer och vims saml för
produktion och för gemensamma servicefunktioner. UUH föreslår atl i ulmstningsplanen
för budgetåret 1982/83 under mbriken Siatens veterinärmedicinska anslall uppförs
en definitiv koslnadsram Vaccinenhel av 6,4 milj. kr.

Föredraganden

Med
utgångspunkt i UUH:s förslag förordarjag atl följande kostnadsramar förs upp i
gällande utmslningsplan under della anslag. Vid beräkningen av kostnadsramarna
har jag beaktat fidpunklema vid vUka anskaffningen av ulmslning kommer atl
ske.

Prop.
1982/83:101

Utrustningspian (I OOO-tal kr.)

24

Utrustningsobjekt

Förordad Kostnadsram

ram ------------

definifiv delram ram

Sveriges
lantbruksuniversitet

Svalöv Växtförädling

Statens veterinärmedicinska anstalt

Vaccinenhet

-1-2000 2000

-1-5 800 5 800

Jag förordar att de ökade utgifter som hänger samman med
här behandlade utruslningsobjekl får bestridas av tiUgängliga medel under
anslaget. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen alt

1. bemyndiga regeringen atl besluta om anskaffning
av viss utmst

ning inom de kostnadsramar som jag har förordat i del föregåen

de,

2. godkänna vad jag har förordat i del föregående
angående bestri

dande av utgifterna för viss utmstning.

Prop. 1982/83:101 25

BUaga8

Utdrag

BOSTADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanlräde 1982-12-22

Föredragande:
statsrådet Gustafsson

Anmälan
till tilläggsbudget II
till statsbudgeten för budgetåret
1982/83 såvitt avser bostadsdepartementets verksamhetsområde

TRETTONDE
HUVUDTITELN

B.
Bostadsförsörjning m. m.

[1]
B 3. Lån till bostadsbyggande. Under denna mbrik har i statsbudgeten för
budgetåret 1982/83 anvisats ell reservationsanslag av 6250 milj. kr.

Från
anslaget betalas ul bostadslån, räntelån, räntebärande förbällringslån, lån
avseende kostnader för outhyrda lägenheter, lån för byggnadslekniska åtgärder
och lån för förvärv från staten av bosladsfastigheler för permanent bmk.

Bosladsslyrelsen har i
anslagsframställningen för budgetåret 1983/84 bl. a. anmält att styrelsen
numera beräknar utgiftsbehovet för innevarande budgetår tUl totalt 7010 mUj.
kr. Styrelsen föreslår därför all ytteriigare 760 milj. kr. anvisas för
ändamålet.

Av redovisningen i
anslagsframställningen framgår atl anslagsbelastningen beträffande i första
hand bostadslån har underskattats vid tidigare beräkningar. Dessutom har anslagel
för budgelårel 1981/82 i del närmaste förbmkats fullt ut, varför den reservalion
om drygt 300 milj. kr. som styrelsen tidigare har räknat med skulle slå till
förfogande för utbetalningar under innevarande budgetår i huvudsak fallit bort.

Föredraganden

Det
är enligt min mening angelägel atl beviljade lån kan betalas ut så snart ett
beslut härom har fattats. Därigenom undviks störningar i verksamheten. Med
hänsyn till vad bosladsslyrelsen har anfört förordarjag ell filläggsanslag om
760 milj. kr. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att
tiU Lån tiU bostadsbyggande på tUläggsbudget II tUl
statsbudgeten för budgelårel 1982/83 anvisa ell reservafionsanslag av 760000000
kr.

Prop.
1982/83:101 26

Bilaga 9

Utdrag

INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanlräde 1982-12-22

Föredragande: statsrådet Peterson såvill avser punkten 1;
statsrådet Dahl såvill avser punkierna 2 och 3.

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för
budgetåret 1982/83 såvitt avser industridepartementets verksamhetsområde

FJORTONDE HUVUDTITELN

B. Industri m. m.

[1] B 26. Bidrag till Lesjöfors AB. Någol anslag för della
ändamål finns inle upptaget i statsbudgeten för budgetåret 1982/83.

Inledning

Lesjöfors AB tillverkar och säljer fjädrar och fjädrande
element. Bolagets kunder finns främst inom bil- och verkstadsindustri i
Skandinavien. Sammanlagt sysselsätter bolaget inom landei ca 725 personer,
varav ca 485 i Lesjöfors, Fifipslad kommun, ca 60 i Fredriksberg, Ludvika
kommun, ca 35 i Enviken, Falu kommun, ca 100 i Årnäs, Gölene kommun, ca 35 i Herrljunga,
Herrljunga kommun och ca 10 i Solna, Solna kommun. På flera av dessa orter är Lesjöfors
AB den helt dominerande arbetsgivaren.

Huvuddelen (92%) av aktierna i bolaget ägs av släkten de Geer.
Återstoden (8%) innehas av det västtyska stålföretaget Hoesch Werke Hohen-limburg.

Lesjöfors AB har under åren 1966-1977 beviljats regionalpoUliskt
slöd på sammanlagt ca 21 milj. kr. År 1979 beviljade delegationen för strukturfrågor
i vissa branscher (stmklurdelegationen) bolaget en slallig garanfi för lån på
23 milj. kr.

Lesjöfors AB har under de senasie fyra åren genomgått en
kraftig omstmkturering. I det sammanhanget har också betydande investeringar
genomförts. Den utdragna lågkonjukluren, såväl inom som utomlands, har medfört
alt genomförda ålgärder och satsningar inte gett den posifiva effekt på
bolagels lönsamhet som förväntats. Bolagets förluster före extraordinära
poster sedan år 1979 lill dags dato ligger i slorieksordningen 70 milj. kr.

Prop.
1982/83:101 27

Den
17 maj 1982 ställde bolaget in betalningarna. I brev samma dag lill bolagels
fordringsägare anhölls om ett s.k. moratorium på sex månader. Avsiklen var all
under denna fid genomföra en rekonstmktion ay bolaget och även hitta ny ägare
till bolaget.

Betydande
ansträngningar har därefter gjorts av bolaget m.fl. att finna köpare fiU
huvuddelen av bolagels verksamhel. De kontakter som därvid tagils med såväl
svenska som utländska intressenter har varit resultallösa. Som enda möjlighel
all undvika konkurs och därmed bibehålla huvuddelen av verksamheten
sammanhållen har slufiigen återstått all de anställda övertar bolaget.

Den
9 augusfi 1982 överfördes bolagels Iråddrageriverksamhet lill ett separat
bolag, Lesjöfors Tråd AB, med nya ägare.

Den
25 augusti 1982 inlämnade "de anställda vid Lesjöfors AB" en ansökan tUl
industridepartementet om stafiig finansiell medverkan till ell övertagande av Lesjöfors
AB. Yllerligare underlag har därefter inkommit i ärendet.

För
all ge Lesjöfors AB yllerligare rådmm alt arbeia på en rekonstmktion beviljade
regeringen den 2 september 1982 bolaget en slallig garanti för ett lån på 10
milj. kr. Genom beslul den 30 september 1982 beviljade regeringen bolaget slallig
garanti för ett ytterligare lån på 5 milj. kr.

Finansiell
rekonstruktion genom ackord

Den
12 oktober 1982 ansökte Lesjöfors AB hos konkursdomaren om förhandling om
offentligt ackord. Ackordförslaget innehöll bestämmelse all opriorilerade
fordringar skulle nedsättas med 75 % enligl följande

skaller
och avgifter 11,5 milj. kr.

leveranlörfordringar
och övriga opriorilerade

fordringar 29,0 milj. kr.

Summa
nedsättning 40,5 milj. kr.

Den
I december 1982 faslstäUdes del av bolaget erbjudna ackordet.

Beslutet vann laga kraft den 15 december 1982.

Uppgörelsen
fömlsätler atl staten helt efterger sina fordringar på gmnd av

lokaliseringsstöd 9,3 milj. kr.

garanti
från struklurdelegationen 22,4 milj. kr.

Summa 31,7 milj. kr.

Del
ankommer på regeringen alt besluta om eftergifter av detta slag. Jag avser
senare all återkomma till regeringen med förslag i denna fråga.

Ackordet
gentemot oprioriterade fordringsägare och statens eftergifter beräknas minska
bolagets skulder med ca 72,2 milj. kr.

Senast
fastställda balans- och resultaträkningar per den 31 december 1981 framgår av
underbilaga 9.1 fill delta protokoll.

Prop.
1982/83:101 28

Nytt kapital

Ny ägare till Lesjöfors AB avses bli ell konsortium
beslående av huvuddelen av de anställda vid bolaget, som tillsammans fillskjufil
3,1 milj. kr. i nytt aktiekapital. Därtill finns ylleriigare riskkapital på
14,2 milj. kr. säkerställt.

Rekonstruktionen fömtsätter alt slaten beviljar Lesjöfors
AB elt bidrag på 25 milj. kr. Bidraget är avsett alt dels läcka kostnaderna för
avveckling av slål- och valsverk, dels utgöra en reserv för ytteriigare
kostnader i samband med omstmkturering under de närmaste åren.

Del rekonstruerade bolaget kommer alt bedriva
huvudsakligen samma verksamhel som del tidigare bolaget. Bolaget kommer dock inle
atl omfalla någol tråd-, slål- och valsverk. Ca 475 personer (ca 390
årsarbetare) beräknas få fortsatt sysselsättning i bolaget.

Enligl överlämnat material i form av budgeter m. m.
beräknas den nya verksamheten år 1983 atl få en omsältning på drygt 145 milj
kr. och etl resultat före extraordinära poster på 3,6 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Det förslag lill rekonstruktion av bolaget som jag nyss
har redovisat innebär all de utvecklingsbara delarna av Lesjöfors AB drivs
vidare. Slål-och valsverk, som under flera år gått med betydande förluster,
skall enligt rekonstmktionsförslagel snarast avvecklas.

Lesjöfors AB bör erhålla etl statligt bidrag på 25 milj.
kr. Jag vill dock understryka att denna medverkan från statens sida är en engångsinsals.
Några ytterligare ekonomiska insatser kan inte påräknas.

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag atl
regeringen föreslår riksdagen

atl lill Bidrag till Lesjöfors AB på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret
1982/83 anvisa elt reservationsanslag på 25000000 kr.

E. Energi

[2] E 7. Ersättning för försenad idrifttagning av kärnreaktorer.
Under denna mbrik har i statsbudgelen för innevarande budgetår anvisats ell
förslagsanslag av 215 milj. kr. Medlen är avsedda för ersättning fill Forsmarks
Kraflgrupp AB och statens vallenfallsverk för försenad idrifttagning av kärnreaklorerna
Forsmark 1 och Forsmark 2 resp. Ringhals 3 och Ringhals 4. Riksdagen beslöt
våren 1979 alt den fortsatta utbyggnaden av block 3 i Forsmarks kraftstation
skulle begränsas med hänsyn lill den förestående folkomröstningen om
kärnkraftens roll i den framlida energiförsörjningen (NU 1978/79:60, rskr
1978/79:429). Enligl beslulel skulle full handlingsfrihet bevaras i avvaktan på
resultatet av folkomröstningen. En

Prop. 1982/83:101 , 29

fömtsättning för riksdagens beslul var att en
överenskommelse om reducerad byggnadstakl ingicks mellan delägarna i Forsmarks
Kraftgmpp AB (FKA).

Förhandlingar om ersättning från staten till FKA för
försenad idrifttagning av anläggningarna i Forsmarks kraftstation inleddes i
maj 1979 och blev vad gäller Forsmark 1 och 2 klara i oktober 1980. Riksdagen
beslutade (prop. 1980/81:25, NU 1980/81:23, rskr 1980/81:112) hösten 1980 all i
enlighet med en överenskommelse träffad mellan staten och FKA ersättning
skulle ulgå för försenad idrifttagning av de båda reaktorerna dels för ökade
anläggningskostnader, dels för merkostnader i kraftproduktionen på gmnd av
förseningar. I prop. 1979/80:33 redovisades huvuddragen av den överenskommelse
som den 24 augusfi 1979 ingicks mellan siatens vallenfallsverk och de privata
intressenterna i Forsmark - Mellansvensk Kraflgrupp AB. I propositionen
föreslogs atl riksdagen skulle ge regeringen bemyndigande att godkäiina
överenskommelsen mellan vattenfallsverkel och Mellansvensk Kraftgmpp AB om
utbyggnad av block 3 i Forsmarks kraftstation i vad staten därigenom iklädde
sig ekonomiska förpliktelser.

Näringsulskoltel (NU 1979/80:25) konstaterade atl
statsmakterna är bundna atl lämna ersätlning för förseningskoslnader lill
Forsmarks Kraftgmpp AB. Utskottet erinrade vidare om all riksdagen senare
kommer all få ta ställning liU de definitiva förseningskostnaderna.

Utskollel hemställde all riksdagen skulle bemyndiga
regeringen all godkänna överenskommelsen mellan statens vallenfallsverk och
Mellansvensk Kraftgmpp AB. Riksdagen följde ulskollels hemställan (rskr 1979/
80:134).

Föredragandens överväganden

En överenskommelse om ersätiningen för förseningen av
Forsmark 3 har nu, med förbehåll för atl riksdagen fattar erforderliga beslul,
träffats med Forsmarks Kraftgmpp AB (FKA). Jag vill här redogöra för innebörden
av denna överenskommelse. Överenskommelsen bör fogas lill protokollet i della
ärende som underbilaga 9.2.

Enligl den tidigare nämnda överenskommelsen, den 24
augusti 1979, meUan statens vallenfallsverk och Mellansvensk Kraftgmpp AB
skulle ersättning för ökade anläggningskostnader ha utbetalats under budgelårel
1980/81. Partema, dvs. slaten och FKA, har emellertid anseft del lämpligl att
en överenskommelse om de ökade anläggningskostnaderna bör träffas försl sedan tillförlifiigt
underlag för beräkning av de totala kostnaderna för anläggningen föreligger.
Parterna kommer atl fortsätta överläggningarna med målsättning alt slufiigt
beräkna och överenskomma om de ökade anläggningskostnaderna när Forsmark 3
blivit färdigstäUd, vilket beräknas ske i mitten av år 1985.

Ersättningen för utebliven kraftproduktion är uiformad
efter samma principer som ersättningen för förseningen av block 1 och 2 i
Forsmark och 4
Riksdagen 1982/83. I samt. Nr 101

Prop. 1982/83:101 30

för
vilka en redogörelse lämnats i prop. 1980/81:25. Principerna innebär all den
genom förseningen av Forsmark 3 förlorade produkfionen skaU ersättas med
belopp som motsvarar ökade kostnader för all producera elektricitet på annat säll
och/eller för all anskaffa ersättningskrafl, om ersättningsskyldigheten
härigenom begränsas.

Den
metod som lillämpas i överenskommelsen för all beräkna ersättningen i denna
del innebär all den fakliska elproduktionen månadsvis i efterhand jämförs med
den hypotetiska elproduktionen som skulle ha skett om det berörda kärnkraftblockei
inle hade försenals. Den förseningslid som är ersältningsgill har räknats fr.
o. m. den 15 oktober 1982 t. o. m. juli 1985, dvs. drygt 32 månader. Della
framgår närmare av de s. k. mognads-lablåer som redovisas i bilaga fill
överenskommelsen. Som starttid anges i dessa tablåer tidpunkten för kommersiell
idrifttagning. Den skillnad i rörlig elproduklionskoslnad som erhålls räknas
som ersällningsgiU merkostnad. I såväl det hypotetiska som det verkliga kraftbalansfallel
fömtsätts tillgängliga anläggningar ha körts opfimalt. Med della avses alt de
anläggningar som har lägst rörlig kostnad, som vattenkraftverk och
kärnkraftverk, beräknats bU använda i första hand och därnäst successivt de
anläggningar som har högre rörlig kostnad, som motlryckskraftverk, kondenskraflverk
och gasturbiner, upp fifi den nivå som svarar mol den aktuella elefterfrå-gan.
Forsmark block 1 och Ringhals block 3 resp. Forsmark block 2 och Ringhals block
4 fömtsätts därvid köras före Forsmark block 3.

Merkostnaden
uppslår således genom alt den uteblivna kärnkraflproduklionen från det
försenade blocket har måst ersättas med, som regel, oljebaserad mottryckskraft
och/eller kondenskraft. Beräkningsmetoden medför all ersättningsbeloppet inle
kan fastställas förrän i efterhand. Hur högt del blir påverkas bl. a. av sådana
faktorer som om man under förse-ningsliden har riklig eller knapp tillgång till
vattenkraft och annan kärnkraft, oljeprisernas utveckling och elefterfrågans
utveckling. En korrekt kalkyl erhålls månadsvis i efterhand över hur de rörliga
produktionskostnaderna har påverkals, och därigenom en riklig gmnd för
utbetalning av ersätlning. För atl ersättning skall ulgå krävs således all
under den aktuella månaden elenergi har måst produceras i anläggningar med
högre rörlig produktionskostnad än i det försenade kärnkraftblockei för all
tillfredsställa efterfrågan. Jag vill i sammanhanget stryka under atl FKA enligl
överenskommelsen är skyldig alt utöva sill inflytande så all dyrare former för
elproduktion inte onödigtvis kommer all användas.

De
närmare principerna och reglerna för hur ersättningen till FKA skall beräknas
och utbetalas framgår av överenskommelsen.

Som
framgår av vad jag nu har anfört kan varken ersättningen för ökad
anläggningskostnad eller ersättningen för merkostnad i kraftproduktionen f.n. slutligt
anges. Vad gäller ersättningen för ökad anläggningskostnad vore det atl
föregripa de överläggningar härom som senare skall föras att nu söka ange etl
ungefärligt belopp. Vad gäller ersättning för merkostnad i

Prop.
1982/83:101 31

kraftproduktionen är det endasi beräkningsprinciperna som
nu avses bli faststäUda medan beloppen blir kända försl i efterhand.
Merkostnaden i kraftproduktionen till följd av förseningen beror framför allt
på om kraflba-lansen under ifrågavarande period blir sådan atl den under förseningsliden
uteblivna kärnkraflproduklionen ersätts med mottryckskraft eller med
kondenskraft.

Del är
därför nu endasi möjligl att - vid anlagande om normal vattentillrinning -
redovisa en preliminär beräkning av hur slor den ersättning kan bli som kommer
att få utbetalas fill följd av uppgörelsen med FKA.

I följande
sammansläUning redovisas en bedömning av de ersättningsberättigade
merkostnaderna i kraftproduktionen med anledning av förseningen av Formark 3.
Kostnaderna för olika budgetår anges i 1982 års penningvärde.

Budgetår milj. kr.

1982/83 140

1983/84 200

1984/85 240

1985/86' 100

1986/87 80

1987/88 40

Totalt 800

' Budgetåret 1985/86 tillkommer ersättning för ökad
anläggningskostnad.

Den nu aktuella ersättningen innebär all de berörda kraflförelagens
kostnader för levererad elenergi blir densamma som skulle blivit faUel om den
försening som bUvit följden av riksdagens beslut år 1979 inle inträffat. Detta
innebär också atl förelagens kunder inle drabbas av höjda kostnader lill följd
av de vidtagna åtgärderna. Några ökade överskoll hos de berörda förelagen skall
inte uppstå fill följd av ersättningen.

Ersätiningen
för merkostnader i kraftprodukfionen skall enligt den nu aktuella
överenskommelsen med FKA på samma säll som enligl den fidigare överenskommelsen
om ersätlning för försening av block 1 och 2 i Forsmark betalas ut månadsvis i
efterhand. Medlen för ersätlning för förseningen av de sistnämnda reaktorerna
anvisas över ell för ändamålet uppfört förslagsanslag E 7. Ersättning för
försenad idrifttagning av kärnreaktorer. Ersättningen för förseningen av
Forsmark 3 bör även den anvisas över detta anslag.

Jag
förordar med hänvisning lill vad jag nu har anfört all regeringen inhämtar
riksdagens bemyndigande all godkänna överenskommelsen med FKA i vad slaten
därigenom ikläder sig ekonomiska förpliktelser. Jag förordar vidare all
regeringen föreslår riksdagen atl på tilläggsbudget II lill statsbudgelen för budgetåret 1982/83 anvisar ytteriigare
140 milj. kr. över förslagsanslaget E 7. Ersätlning för försenad idrifttagning
av kärnreaktorer.

Prop.
1982/83:101 32

Med hänvisning lill vad jag har anfört hemställer jag att
regeringen föreslår riksdagen all

1. bemyndiga regeringen all ikläda slaten de
ekonomiska förpliktel

ser som följer av överenskommelsen med Forsmarks Kraflgrupp

AB om ersättning för försening av block 3 i Forsmarks kärnkraft

verk i vad staten därigenom ikläder sig ekonomiska förpliktelser,

2. till Ersättning för försenad idrifttagning av kärnreaktorer
på

tilläggsbudet II
fill statsbudgeten för
budgelårel 1982/83 anvisa

eU förslagsanslag av 140000000 kr.

F. Teknisk utveckling m.m.

[3] F 19. Anläggningar för radioaktivt avfall i Studsvik, m.
m. Under delta anslag har på tilläggsbudget II lill statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisats etl
reservationsanslag av 14,2 milj. kr. (prop. 1981/82:101 bil. 8, NU 1981/82:22, rskr
1981/82:152). Medlen avsåg all läcka kostnader för förprojeklering, projekleringsinsatser,
visst beställningsarbete m. m. för anläggningar för hantering och förvaring av
låg- och medelaklivl avfall i Studsvik (13,3 milj. kr.) samt vissa uppslädningsinsalser
av akut karaklär (900000 kr.). De anvisade medlen beräknades täcka uppkomna
kostnader l.o.m. 1982 års utgång. De 13,3 milj. kr. som avser medel för
projekteringsarbete etc, har ställts tUl bolagels disposition som ränte- och amorteringsfritt
lån. Resterande 900000 kr. har utgått i form av bidrag.

I skrivelse den 29 oktober 1982 har Studsvik Energiteknik
AB lämnat förslag lill lösning av avfallsfrågorna i Studsvik och hemställt om
lån för finansiering av investeringar avseende bolagels avfallsanläggningar.

Jag har tidigare denna dag under della anslag i
statsbudgeten för budgetåret 1983/84 (prop. 1982/83:100 bil. 14) lämnat en
redogörelse för bolagels förslag och regeringens ställningstagande lill
finansieringen av de föreslagna investeringarna. Med hänvisning lUl denna redogörelse
förordarjag alt fill bolagels förfogande ställs för budgetåret 1982/83 13,8
milj. kr. Medlen bör utgå i form av räntefritt lån. Del ankommer på regeringen atl
meddela de närmare vUlkoren för lånet.

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag atl
regeringen föreslår riksdagen

att tiU Anläggningar för radioaktivt avfall i Studsvik, m.
m. på tUläggsbudget II fill stalsbudgeten
för budgetåret 1982/83 anvisa etl reservationsanslag av 13 800000 kr.

Prop.
1982/83:101 33

UnderbUaga
9.1

Resultaträkning, tkr

(moderbolaget)

1/1-23/5
1982

1981

63 269

147847

-61118

-

160002

-1- 2151

-

12155

-f 2151

__

12155

-

-1-

100

-1-

-1-

578

- 5501

-

13 743

—

-

907

- 3 349

__

26127

-

-1-

5517

- 1139

-

1232

- 4488

—

21842

- 170

170

Fakturerad
försäljning .........

TUlverknings-,
försäljnings- och

administrationskostnader.......

Rörelseresultat
före avskrivningar ...

Avskrivningar ...................

Rörelseresultat
efter avskrivningar .. .

Utdelning
på aktier i dotterbolag ....

Inläklsränlor
.....................

Koslnadsränlor
.................

Övriga finansiella
kostnader

Resultat
efter finansiella intäkter

och kostnader ..................

Extraordinära intäkter...........

Extraordinära kostnader .....

Resultat
före skatt ..........

Skatt ..............................

Årets
resultat ................. ............ - 4658 - 22012

Balansräkning, tkr

(moderbolaget)

Tillgångar

Omsättningstillgångar

Kassa och bank ......................

Kundfordringar ......................

Fömlbelalda kostnader och upp

lupna intäkter .........................

Övriga fordringar.....................

Vamlager ..............................

Förskott till leverantörer .........

Anläggningstillgångar Akfier och andelar i dotterföretag
..

Andra aktier............................

Fordringar på dotterföretag....

Maskiner och inventarier.........

Byggnader ............................

Annan fast egendom ..............

Summa
tillgångar.........................

Skulder och eget kapital

Kortfristiga skulder

Växelskulder .........................

Leverantörsskulder.................

Skalleskuld..............................

Upplupna kostnader och förutbelalda

inläkler ..................................

Övriga skulder ........................

Förskott från kunder ............

Långfristiga skulder Utnyttjade checkräkningskrediler ..

Växelskulder .........................

Skulder lill dotterföretag ........

Övriga skulder ........................

Avsatt lill pensioner, PRI .......

Avsatt fill pensioner, övriga ..

Egel kapital Bundet eget kapital Aktiekapital (121968
aktier ä

nom. 100:-) ........................

Inbetalt ej registrerat aktiekapital (24393 akfier ä nom,

100:-) .................................

Uppskrivningsfond ...............

Ansamlad förlust

Balanserad ...........................

Periodens/Årets resultat.........

Summa skulder och eget kapital

1982-05-23

1981-12-31

201

2488

29258

24966

577

5143

1932

1361

36727

40154

304

68999

2906

77018

7296

7296

701

701

1421

2838

56474

50053

16797

16797

7859

90548

7859

85544

159547

71437

90926

162562

1159

1198

23 727

24631

16

16

25684

19778

23046

20541

1647

75279

5 273

3529

4686

3946

4624

4213

2488

59643

62429

16000

15310

1389

88720

1389

12197

12197

2439

2432

9760

9760

24396

24389

-24 190

- 2178

- 4658

-4452

-22012

199

159547

162562

Prop.
1982/83:101

Ställda
panter

Faslighelsinleckningar
.......

Förelagsinteckningar
......

Aktier
i dotterbolag..........

Ansvarsförbindelser

Borgensförbindelser
för egnahemslån med inteckningssäkerheter ... Borgensförbindelser för övriga lån
med inleckningssäkerheler (varav för dotterföretag 605

resp.
601) ...................

Övriga
borgensförbindelser (varav för dotterföretag 2192 resp. 77) ..

Övriga
ansvarsförbindelser

Villkorlig
återbetalningsskyldig

hel för erhållna lokaliserings

bidrag ä Ikr 982 resp. 982.

60401

57000

3218

137

667

3246
2077

326

35

61906

57000

3218

142

677

1124
2092

326

Utlåtande
till bokslut per 1982-05-23

Föreliggande
resultaträkning och balansräkning har upprätlals under vår medverkan. Bokslutet
har framtagits med tillämpning av förenklade rutiner och kan därför i vissa
avseenden vara mindre exakt. Del har av oss inle granskals i den utsträckning
som god revisionssed påbjuder betr. årsbokslut.

Några
avskrivningar har inle företagits. Samma reservationer betr. värderingen av
bolagels tUlgångar gäller som för årsbokslutet för 1981.

Lesjöfors
1982-06-28 Bohlins Revisionsbyrå AB

Göran
Blomquist

Prop.
1982/83:101 36

Underbilaga
9.2

Överenskommelse
mellan staten och Forsmarks Kraftgrupp AB

I anslutning tiU konsortieavlal 1975-08-27 för utbyggnad
av blocken 3 och 4 i Forsmark-kärnkraflslalion träffades 1979-08-24 mellan
Statens Vallenfallsverk (SV) och Mellansvensk Kraflgrupp Aktiebolag (MKG) en
överenskommelse, som godkänts av regeringen, om arbetets bedrivande under budgelårel
1979/80 och om ersättning lill Forsmarks Kraftgrupp Aktiebolag (FKA) för
merkostnader föranledda av dels regeringens uppdrag fill SV 1977-07-07 och
1978-02-23, dels a« arbetena under budgelårel 1979/80 bedrevs på överenskommet säll.
Mellan staten, företrädd av generaldirektör Åke Englund, och FKA har förhandUngar
förts om ersättning till FKA i enlighet med den nämnda överenskommelsen. Mellan
parterna har träffats följande

Överenskommelse

§ 1

Ersättning för utebliven produktion

Staten åtager sig all ersätta FKA för förluster genom
minskad produkfion fill följd av alt byggandet och därmed idrifttagningen av
Forsmark 3 blivit försenad. Minskad elproduktion beräknas, enligt principer och
förutsättningar som redovisas i bilaga, såsom skillnaden mellan den energi som
varit möjlig atl producera utan försening och den energi som blir möjlig alt
producera med försening. Ersättning för den minskade elproduktionen beräknas enligl
principer och förutsättningar som anges i bilaga.

§2 Utbetalning av ersätlning

Utbetalning av ersättning lill FKA enligt § 1 ombesörjes
av myndighet som regeringen bestämmer.

Betalning skall verkställas månadsvis inom 30 dagar från
del all faktura inkommit från FKA. Vid betalning efter förfallodagen fillämpas
dröjsmåls-ränta motsvarande Sveriges Riksbanks officiella diskonto -t- 5 procentenheter.
Vid betalning av ersättning för utebliven produktion vid Forsmark 3 under
fjärde kvartalet 1982 och första kvartalet 1983 tillämpas ränla motsvarande
Sveriges Riksbanks officiella diskonto -I- 4 procentenheter räknat på
respektive månadsersätlning med början från den 15 oktober 1982.

§3

Ersättning för ökade anläggningskostnader m.m.

Enligt ovannämnda överenskommelse 1979-08-24 skuUe ersätlning
för ökade anläggningskostnader ha utbetalts under budgetåret 1980/81. Parterna
har emellertid ansett det lämpligl atl överenskomma om de ökade
anläggningskostnaderna försl sedan fillförlitligt underlag för beräkning av de
totala kostnaderna för anläggningen föreligger. Parterna kommer all

Prop. 1982/83:101 37

fortsätta
överläggningarna med målsättningen all slutligt beräkna och överenskomma om de
ökade anläggningskostnaderna när Forsmark 3 blivit färdigställd i mitten av
1985.

§4

Överenskommelsens
giltighet

Regeringen
kommer - under fömtsältning all riksdagen fattar de beslut som behövs härför -
all slutligt godkänna överenskommelsen. Delta avtal är upprättat i två exemplar
varav parterna tagit var sill.

Stockholm
den 5 november 1982

För
STATEN FORSMARKS KRAFTGRUPP AKTIEBOLAG

Åke
Englund Erik Borgman

Prop.
1982/83:101 38

Principer
och förutsättningar för beräkning av minskad elproduktion och ersättning
härför på grund av försenad idrifttagning av Forsmark 3 vid Forsmarks
kraftstation

a)
TiUgängligheten för Forsmark 3 förutsattes ulan försening ha blivit

1982
oktober-december 65%

1983
januari—maj, augusti-september 65% juni
och juli utgör revisionslid oktober-december 71 %

1984
januari-maj, augusfi-september 71% juni
och jufi utgör revisionsfid oktober-december 77 %

1985
januari-maj, augusti-september 77% juni
och juU ulgör revisionslid fr. o. m. oktober 83%

Tillgängligheten
för Forsmark 3 förutsattes med försening och oavsett del verkliga förloppet bU

1982
oktober-december 0%

1983
januari-december 0%

1984
januari-december 0%

1985
januari-juli 0% augusti - december 65 %

1986
januari-maj 65% juni
och juli ulgör revisionsfid

augusti-december 71%

1987 januari-maj 71%

juni och juli utgör revisionslid

augusti-december 77%

1988 januari-maj 77%

juni och juli ulgör revisionslid

fr.o.m.
augusti 83%

b)
Förlorad produktion ersattes
med belopp motsvarande ökade kostnader för alt producera el på annat sätt
och/eller för all anskaffa ersättningskrafl om ersättningsskyldigheten härigenom
begränsas.

c)
FKA betraktas som en juridisk
enhet innebärande atl man vid ersält-ningsberäkningen bortser från de enskilda
delägarnas olika möjligheter atl ersätta produktionsbortfallet.

d) Forsmark
block I och Ringhals block 3 respektive Forsmark block 2

och Ringhals block 4 fömtsälts placerade i samma "skikt" i kraflbalan-

sen och köras före Forsmark block 3.

e) Ersättningen
bestämmes månadsvis i efterhand på basis av statistiska

centralbyråns (SCB) månadsvisa statistik med preliminära uppgifter

över elförsörjningen och underlaget därför samt rörliga produktions

kostnader och priser för tillfällig import enligt nedan.

Prop. 1982/83:101 39

f) Om
vid beräkning av ersätiningen statisfiken visar all det förekommit

produktion av elkraft och/eller import, som är dyrare än kärnkraft,

fömtsättes att kärnkraften i första hand skulle ha ersatt den dyraste

kraften, därefter den näst dyraste osv.

g) FKA
förbinder sig atl utöva sitt inflytande så all dyrare former för

produktion av elektricitet ej onödigtvis kommer all användas.

h)
De produklionsskikt som kan ligga fill gmnd för ersättning är gasturbin-produktion,
konventionell kondensprodukfion och mollrycksproduk-lion.

Produktionskostnaderna
beräknas med följande förutsättningar

Bränsle förbrukning GJ/ MWh netto

Röriig drift- och underhällskostnad utöver
bränslekostnad öre/kWh netto (1980 års värden)

Gasturbinproduktion

13,0

4,0

Kondens
I

Aros, Bråvalla,
Hässelby, Karishamn, Stenungsund, Värtan, Öresund B 16, Visby diesel', Slite
diesel'

9,2

1,0

Kondens
II

Karskär
B 4, Marviken Öresund B 11 -B 13, B 15, Slite'

12,5

1,2

Kondens
III

Övriga

15,0

1,5

Mottryck,
fjärrvärme

4,8

0,6

Mottryck,
industrieUt

5,7

1,2

Bränsleförbrukningen
saml den rörliga drift- och underhållskostnaden för olika produklionsskikt skaU
justeras årligen i januari månad med hänsyn till eventuella förändringar i de avräkningspriser
som används på kraftbörsen. Eventuella tillkommande stationer skall inplaceras
i aktuellt produktionsskikt.

Bränslesort:

För
gasturbiner olja Eol, för kondens och mottryck olja Eo5. För visst mollryck
användes kol. I några fall kan andra bränslen förekomma.

Bränslepris:
Oljepris

Priset
för Eo5 utgörs av medelpriset för respektive månad (stat nr 27.10.707 och
27.10.708, kr./lon) enligt beräkningar utförda av SCB i anslutning till avtalet
mellan SCB och Centrala driflledningen (CDL) 1973-06-19. TUl del av SCB beräknade
medelpriset skall läggas vid varje

'
Ny likströmsförbindelse med Gotland tas i drift 1984-01. Från denna lidpunkt skall
produktionen på Golland ingå i förutsättningarna.

Prop. 1982/83:101 40

tidpunkt
av riksdagen beslutad beredskapsavgifl samt genomsnittlig kostnad för lokal
frakt från svensk hamn tUl verk, allt uttryck i kr./lon. Den genomsniltiiga
kostnaden för lokal frakt faststäUs av FKA i samråd med statens pris- och karteUnämnd
(SPK) på grundval av del material på vilket nämnden beräknar förändringar i de s.k.
ortstilläggen.

Som
pris för Eol gäller av regeringen vid respektive fidpunkt fastställda högslpriser
exklusive energiskall eller, om högslprisreglering inle gäUer, det av Statens Vallenfallsverk
(SV) fakfiskt erlagda medelpriset för respektive aktuell månad.

Kolpris

Som
pris för kol gäller del pris som månadsvis redovisas av SCB (importprisindex
för kol, genomsnitt för slalisfiskl nummer 27.01.195 och 27.01.196). Till del
av SCB beräknade medelpriset skall läggas genomsnittlig kostnad för lokal frakt
från svensk hamn lill verk.

Bränslets
värmeinnehåll:

För
olja Eol räknas med 42,9 GJ/lon och för Eo5 41,1 GJ/lon. För kol räknas med
27,2 GJ/lon.

I
de fall andra bränslen än olja och kol kommer till användning skall så långt möjligl
verklig rörlig produktionskostnad ligga liU gmnd för beräkningarna.

i)
Driftkostnad t. o. m. 1985-07-30 och rörlig produktionskostnad fr. o. m. 1985-08-01
för den uteblivna kärnkraflproduklionen beräknas enligl följande (öre/kWh;
prisnivå 1982):

Bränsle-

Drift- och

kostnad

underhålls-

kostnad

3,75

4,09

3,75

3,75

3,75

3,46

3,75

0,90

Period

1982-10-01-1983-09-30
1983-10-01-1984-09-30 1984-10-01-1985-07-30 fr.o.m. 1985-08-01

Kostnaderna
skall justeras i enlighet med SVs årliga revisioner.

j)
De importskikl som kan ligga tiU grund för ersättning är import av tillfällig
kraft från Danmark, Finland och Norge.

Ersättningen
skall baseras på verkligt ulbylespris enligt avräkning mellan exporterande och
importerande svenskt företag.

k)
I den ulslräckning som utrymme hade funnits för export skall omfattning och
pris för sannolikt utebliven lillfälligl exportkrafl saml förlust som FKA
därigenom åsamkats utredas av parterna och ersättas budgetårsvis i efterhand.

Prop. 1982/83:101

41 Bilaga
10

Förteckning

över av regeringen hos riksdagen i prop. 1982/83:101
begärda anslag

på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret
1982/83

Statsutgifter

//. Justitiedepartementet

B 5 Lokala poUsorganisalionen: Ulmslning,

reservationsanslag 973 000

B 6 Inköp av motorfordon m. m.,
reservationsanslag 830000

E 5 Engångsanskaffning
av inventarier m. m., reser-

vationsanslag 3 500 000

IV. Försvarsdepartementet

H 11 Aktieteckning i Swedair AB, reservations

anslag 12000000

VI. Kommunikationsdepartementet

G 1 Posthus m. m., reservationsanslag 30600000 .

VIII. Budgetdepartementet

F 15 Täckande av underskoll hos statens institut

för personaladministration och personalutbildning 1845 000

IX. Utbildningsdepartementet

B 33 Bidrag tiU vissa arkiv 272000

D 4 Statens institut för
läromedelsinformation,

förslagsanslag 2310 000

X. Jordbruksdepartementet

A 3 Kommittéer m.m., reservationsanslag 7000000

E
15 Prisreglerande åtgärder på fiskets område,

förslagsanslag 25000000

F 4 Bidrag lill statens
veterinärmedicinska

anslall, reservationsanslag 8617000

XIII. Bostadsdepartementet

B 3 Lån lill bostadsbyggande,
reservations-

anslag 760000000

25000000

XIV.
Industridepartementet

B 26 Bidrag lill Lesjöfors AB, reservations

anslag

E 7 Ersättning för försenad idrifttagning av

140000000

kärnreaktorer, förslagsanslag F 19 Anläggningar för radioaktivt
avfall i Studsvik, m.m., reservationsanslag

13
800000 Summa statsutgifter 1031747 000

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982