Prop. 1982/83:105

Prop.
1982/83:105

Regeringens proposition

1982/83:105

med
förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1956:623);

beslutad
den 3 febmari 1983.

Regeringen
föreslår riksdagen atl anla del förslag som har upplagils i bifogade utdrag av regeringsprolokoll.

På
regeringens vägnar OLOF PALME

KJELL-OLOF
FELDT

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I proposifionen
läggs förslag fram för all förbättra laxeringskonlroUen av kreaturshandlare och
därigenom begränsa det skatteundandragande som förekommer inom krealurshandeln.

Propositionen
innehåller också förslag om ett förenklat uppgiftslämnande i fråga om vissa
aktieutdelningar som betalas ul genom Värdepapperscenlralen VPC Aktiebolag.

1
Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 105

Prop.
1982/83:105 2

Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs all 37 § 1 mom. och 43 § I mom.
taxeringslagen (1956:623)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse 37 §

1
mom.' Till ledning vid inkomsttaxering och registrering av preliminär A-skall,
som har innehållils genom skatteavdrag, skall varje år ulan anmaning avlämnas
uppgifter (kontroUuppgifter) för del föregående kalenderåret enligl följande
uppställning.

Uppgiftsskyldig

Vem
uppgiften skall avse

Vad
uppgiften skall avse

4 a. Den
som utbetalt utdelning å aktie i svenskt aktiebolag, på vilket 3 kap. 8 §
aktiebolagslagen (1975:1385) eller lagen (1970:596) om förenklad akfiehanlering
är tillämplig, liksom bank, som avses i 1 § akliefondslagen (1974:931), vilken
utbetalt utdelning å andel i svensk aktiefond för vilken register föres enligl
31 § sistnämnda lag.

5. Den som
bedrivit verksamhel, vari ingått inköp av jordbmks- eller trädgårds-produkter
eller husdjur eller från husdjur erhållna produkter, allt i den mån
regeringen därom förordnal.

Den som är
berättigad atl lyfta utdelning för egen del vid utdelningstillfället.

Den från vilken inköp skett.

Den
utbetalda utdelningen.

Utgivet vederlag i penningar, naturaprodukter eller annat.

Undantag:
vederlag som gottgjorts bokföringsskyldig rörelseidkare.

' Lagen omtryckt 1971:399.

Seriaste lydelse av lagens rubrik 1974; 773.

2 Lydelse enligt prop. 1982/83:94.

Prop.
1982/83:105

Förestagen
lydelse 1 mom. Till ledning vid inkomsttaxering och registrering av preliminär
A-skall, som har innehållits genom skalleavdrag, skall varje år utan anmaning
avlämnas uppgifter (kontrolluppgifter) för det föregående kalenderåret enligt
följande uppställning.

Uppgiftsskytdig

Vem uppgiften skatt avse

Vad uppgiften skall avse

4 a.
Den som utbetalt utdelning å akfie i svenskt aktiebolag, på vilket 3 kap. 8 § akfiebolagslagen
(1975: 1385) eller lagen (1970:596) om förenklad akliehantering är tillämplig,
liksom bank, som avses i 1 § akliefondslagen (1974: 931), vUken utbetalt
utdelning å andel i svensk aktiefond för vilken register föres enligl 31 §
sistnämnda lag samt den som utbetalt utdelning från utländsk juridisk person,
om utdelningen utbetalts genom Värdepapperscentralen VPC Aktiebolags försorg.

5. Den som bedrivit verksamhet, vari ingått inköp av jordbruks-
eller trädgårds-produkter eller husdjur eller från husdjur erhållna produkter,
allt i den mån regeringen därom förordnal.

Den som är
berätfigad all lyfta utdelning för egen del vid utdelningstillfället.

Den från vilken inköp skett.

Den utbetalda utdelningen.

Utgivet vederiag i penningar, nalurapro-dukler eller
annat.

Undantag: vederiag som gottgjorts bokföringsskyldig rörelseidkare
för annat ån slakt- etter livdjur.

Nuvarande
Ivdelse

Förestagen
lydelse

43 §

1 mom. Envar, som har utbekommit utdelning på aktier i
svenskt aktiebolag, på vilket 3 kap. 8 § aktiebolagslagen (1975:1385) eller
lagen (1970:596) om förenklad aktiehantering icke är tillämplig, så ock envar,
som här i riket har utbekommit

a) utdelning på andelar i svensk
ekonomisk förening, svensk aktiefond, för vilken register ej förs enligl 31
§ akliefondslagen (1974: 931), eUer, om den icke har betalts ut genom
Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag (värdepapperscentralen), från utländsk
juridisk person eller

b) ränla, vilken har erlagts mot
avlämnande av kupong eller kvitto och icke har betalts ut genom värdepapperscentralen,
på obligation, förlagsbevis eller annan för den allmänna rörelsen avsedd
förskrivning.

a) utdelning på andelar i svensk ekonomisk förening,
svensk aktiefond, för vilken register ej förs enligl 31 § aktiefondslagen
(1974: 931), eUer från ufiändsk juridisk person eller

b) ränla, vilken har eriagts mol avlämnande av kupong
eller kvitto och icke har betalts ul genom Värdepapperscenlralen VPC Aktiebolag
(värdepapperscenlralen), på ob-Hgation, förlagsbevis eller annan för den
allmänna rörelsen avsedd förskrivning,

är skyldig alt till ledning för egen taxering vid
mottagandet av utdelningen eller räntan avge särskild uppgift härom. Lyfts
beloppet för annans räkning, och överlämnas ej därvid en av denne avgiven
vederbörlig uppgift, skall uppgift i stället avges av den, som lyfter
beloppet, och därvid uppges namn och hemvist på den, för vars räkning beloppet
lyfts. Utbekommer någon utdelning eller ränla mot kupong, som han har
förvärvat ulan del värdepapper kupongen tillhör, skall också uppges namn och
hemvist på den, från vilken kupongen har förvärvals.

Uppgift avfattas enligt fastställt formulär och avlämnas
till den, som utbetalar utdelning eller ränla. Denne skall tillse alt uppgift
avlämnas, innan betalning sker.

Den som
begär registrering hos värdepapperscentralen av värdepapper som avses i
första stycket b) skall samtidigt lämna uppgift om namn och hemvisl på den,
för vilkens räkning räntan skall lyftas. Ändras förhållande om vilket sådan
uppgift har lämnals, skall den som har lämnat uppgiften ulan dröjsmål anmäla
delta skriftligen lill värdepapperscenlralen. Bank eller fondkommissionär,
som är auktoriserad som förvaltare av aktier enligl lagen om förenklad akliehantering,
är skyldig att lärrina sådan uppgift ef-

Den som begär registrering hos värdepapperscenlralen av
värdepapper som avses berättiga tiU utdelning från utländsk juridisk person eUer
som åsyftas i första stycket b) skall samtidigt lämna uppgift om namn och hemvisl
på den, för vilkens räkning utdelningen eller räntan skall lyftas. Ändras
förhållande om vilket sådan uppgift har lämnats, skall den som har lämnal
uppgiften ulan dröjsmål anmäla delta skriftligen lill värdepapperscentralen.
Bank eller fondkommissionär, som är auktoriserad som

Senaste lydelse 1979:490.

prop. 1982/83:105

Nuvarande
lydelse

ter
anmodan från värdepapperscenlralen. Sådan anmodan får ej göras senare än fem
år efter utbetalningen av räntan.

Föreslagen
lydelse

förvaltare
av aktier enligt lagen om förenklad akfiehanlering, år skyldig atl lämna sådan
uppgift som rör ränta efter anmodan från värdepapperscenlralen. Sådan anmodan
får ej göras senare än fem år efter utbetalningen av räntan.

Denna
lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den
utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

ti
Riksdagen 1982/83. I samt. Nr 105

Prop.
1982/83:105 6

Utdrag

FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanlräde 1983-02-03

Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldl,
Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Anderson, Rainer,
Boström, Bodslröm, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellslröm, Thunborg

Föredragande:
statsrådet Feldt

Proposition
med förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

1
Inledning

Slakteribranschen
har under senare år varit föremål för upprepade taxeringsrevisioner.
Kontrollerna har främst gällt kreaturshandlare som levererar slakt- eller
livdjur till slakterier. Revisionerna har visat atl betydande inkomst- eller mervärdéskatlegmndande
belopp inle har tagits upp till beskattning. Flera handlare har efter
polisutredning åtalats och dömts för skattebedrägeri, bokföringsbrott eller
försvårande av skattekontroll. Utmärkande för de handlare som det här är fräga
om är att de har åsidosatt sin bokföringsskyldighet i större eller mindre grad.
Skattekontrollen av de djurproducenler från vilka handlarna gjort sina inköp
har därför försvårats. Enligl skatlemyndighelerna förekommer det även i producentledet
ell omfallande skatteundandragande. Den oseriösa krealurshandeln förorsakar
samhället en inle obetydlig skada. Den s. k. svarta kreatursmarknaden i Kalmar
län har t. ex. en åriig omsältning som kan uppskattas lill omkring 15 milj. kr.
Omsättningen för hela landet har beräknats lill mellan 75 och 100 milj. kr.
Denna verksamhel leder lill kontrollsvårigheler för bl.a. skattemyndigheterna
och till konkurrensproblem för de seriösa kreaturshandlarna.

Brottsförebyggande
rådet (BRÅ) har i promemorian (BRÅ PM 1981:2) Illegal kreaturshandel behandlat
de berörda missförhållandena. För all komma lill rätta med del skatteundandragande
som i första hand sker hos kreaturshandlarna föreslås i promemorian all del i
37 § 1 mom. 5 taxeringslagen (1956:623), TL, införs en skyldighet all ulan anmaning
lämna kontrolluppgift om det vederlag för slakt- eller livdjur som gottgjorts
bokföringsskyldig rörelseidkare. Promemorian innehåller också ell förslag i syfte
atl minska skatleundandragandet hos djurproducenlerna.

Prop.
1982/83:105 7

Till
protokollet i della ärende bör fogas en sammanfattning av promemorians förslag
som bilaga 1 saml de lagförslag som redovisas i promemorian som bUaga 2.

Promemorian
har remissbehandlats. En förteckning över remissinslanserna och en
sammanställning av deras ställningstaganden bör fogas till protokollet som
bilaga 3.

Lagrådsremiss
beslulades den 11 november 1982. De remitterade lagförslagen och utdrag av
lagrådels protokoll den 9 december 1982 bör tas in i protokollet som bilaga 4
resp. bilaga 5.

2
Missförhållanden inom kreaturshandeln

Skatleundandragandet
inom den illegala krealurshandeln sker i olika former. Etl vanligt förfarande
är följande. En kreaturshandlare köper slaktdjur från en producent, t.ex. en
jordbrukare eller någon annan djuruppfödare, utan atl något kvitto skrivs.
Kreaturshandlaren säljer slaktdjuret vidare till ell slakteri. Någon
kontrolluppgift lämnas inte av slakteriet avseende det belopp som
kreaturshandlaren får av slakteriet, eftersom kreaturshandlaren är en
bokföringsskyldig rörelseidkare. Kreaturshandlaren lar inle upp försäljningen
i sin självdeklaration. Kreaturshandlare av del slag del här är fråga om är f. ö.
oftast inte registrerade lill mervärdeskall. I enlighet med vad som är avtalat
eller underförstått mellan honom och producenten fullgör han inle heller sin
skyldighet atl lämna kontrolluppgift avseende producenten. Producenten
redovisar inle inkomsten i sin självdeklaration och betalar inle in
mervärdeskall.

Etl
annat tillvägagångssätl är alt slakt utförs på gårdarna. Köttet säljs sedan
obesiktigat till olika köpare. Försäljningarna redovisas inte för beskattningsmyndigheterna.

Del
finns också exempel på all skatteundandragande möjliggjorts lill följd av
samarbete mellan leverantör och slakleripersonal. Kreaturshandlarnas
leveranser liksom leveranser direkt från jordbrukare har i dessa fall ofta
skett i någon bulvans namn. Som bulvan har t.ex. använts en kreaturshandlare om
vilken del varit känt atl han inte deklarerar sina inkomster. Även helt
"svarta" leveranser har förekommit. Endast ett fåtal leveranser har
vid taxeringsrevision kunnat hårledas lill de ursprungliga djurproducenlerna.

3
Nuvarande innebörd av 37 § 1 mom. 5 TL

Den
som bedrivit verksamhet, vari ingått inköp av jordbruks- eller Irädgårdsprodukler
eller husdjur eller från husdjur erhållna produkter, är enligl 37 § 1 mom. 5 TL,
i den mån regeringen förordnal om delta, skyldig

Prop. 1982/83:105 8

atl
till ledning vid inkomsttaxering varje år utan anmaning avlämna kontrolluppgifter
för del föregående kalenderåret. Uppgiften skall avse den från vilken inköp skelt
och uigelt vederiag i pengar, naturaprodukter eller annat. Undanlag görs dock
för vederlag som gottgjorts bokföringsskyldig rörelseidkare.

Förordnande
med stöd av 37 § 1 mom. 5 TL har lämnals i form av kungörelsen (1955:671) om
skyldighet i vissa fall alt avlämna kontrolluppgifter för inkomsttaxeringen.
Av 1 § i kungörelsen framgår alt den som bedrivit verksamhel, vari ingått inköp
av jordbruks- eller Irädgårdsprodukler eller husdjur eller från husdjur
erhållna produkter, ulan anmaning skall avlämna kontrolluppgift för
inkomsttaxeringen rörande den, från vilken han inköpt bl. a. slakt och livdjur.

Uppgiften
skall avse del vederiag som lämnats i form av pengar, nalura-produkler eller
annat. Uppgift erfordras dock inte när det är fråga om vederiag som har gottgjorts
bokföringsskyldig rörelseidkare eller som kontant utgetts vid inköp från
torgstånd eller liknande försäljningsställe. Inte heller föreligger uppgiflsskyldighet
i fråga om vederiag som utgetts av militär myndighet vid inköp i samband med övningar
på annan ort än den vanliga förläggningsorten.

4
Föredragandens överväganden

Den
s. k. svarta kreaturshandeln medför all stora belopp åriigen undandras från
beskattning. Jag finner det nödvändigt alt kraftfulla och förhållandevis
ingripande ålgärder vidtas för atl om möjligl stoppa della skatteundandragande.
I del följande kommer jag alt närmare redogöra för hur kontrollen enligt min
mening bör gå till.

4.1
Kontroll av kreaturshandlaren

Skattemyndigheterna
har stora svårigheter atl konlrorera en kreaturshandlares inkomsler om denne
helt eller delvis har åsidosatt sin bokföringsskyldighet.
Kontrollsvårigheterna orsakas bl. a. av att slakterier m. fl. i dag inte är
skyldiga alt utan anmaning lämna uppgifter lill skattemyndigheterna om den
ersättning som utbetalas lill en bokföringsskyldig kreaturshandlare för
inköpta slakt- eller livdjur. Även om del stora flertalet slakterier detta lill
trots lämnar sådana kontrolluppgifter är det önskvärt att uppgiftsskyldighelen
görs obligatorisk. Promemorians förslag om en sådan utvidgning av
uppgiftsskyldigheten har också biträtts av remissinstanserna. Några problem atl
i praktiken efterkomma denna konlrolluppgiftsskyldighet torde inle uppstå. Jag
föreslår därför alt 37 § 1 mom. 5 TL i enlighet med promemorians förslag ändras
på del sättet alt undantaget från uppgiftsskyldighet för vederlag som gottgjorts
bokföringsskyldig rörelseidkare

Prop.
1982/83:105 9

upphävs
vad gäller vederlag för slakt- eller livdjur. Om milt förslag godtas kommer jag
atl föreslå regeringen alt motsvarande ändring görs i 1 § andra stycket
kungörelsen (1955:671) om skyldighet i vissa fall atl avlämna kontrolluppgifter
för inkomsttaxeringen.

4.2
Kontroll av djurproducenten

I
promemorian föreslås all en ny bestämmelse införs i 39 § TL varigenom köllbesiktningsbyråer
och vissa slakterier åläggs skyldighet atl efter anmaning lämna uppgift om vem
som producerat det djur som inlämnats. Som jag framhållit i lagrådsremissen är
jag för egen det inle beredd att ansluta mig lill detta förslag. Skälen härtill
är främst all del är förenat med avsevärda svårigheter, någol som också har
berörts av elt par remissinslanser, atl konstruera ell producentbegrepp som är
enkelt och lätt atl kontrollera och som inte ulan vidare kan kringgås saml all
uppgiftsskyldigheten lämpligen bör åläggas samtliga slakterier, dvs. direkt
avse även de djur som levereras till privata slakterier i områden ulan slaklerilvång.

I
lagrådsremissen har jag i stället föreslagit all innehavare av köttbesiktningsbyrå
eller slakteri skall vara skyldig atl efter anmaning lämna vidare lill taxeringsmyndigheterna
de uppgifter om fångesmannen som ägaren av djuret eller köttet vid äventyr av
böter skall lämna lill inrättningen. Lagrådet har anmält vissa betänkligheter
av principiell och praktisk art mol delta förslag. Sålunda har lagrådet anfört
all de uppgifter som inrättningarna enligt förslaget åläggs att lämna, lill
skillnad från vad som hilfills har gällt om uppgiftsskyldighel i laxeringssammanhang,
är avsedda alt användas till ledning för laxering av tredje man. Vidare har
lagrådet framhållit atl kontrollsystemet tydligen bygger på förutsättningen atl
köllbesiktningsbyråer och slakterier skall tillse att uppgift lämnas av
djurels eller köttets ägare och atl del är en nackdel ur effektivitetssynpunkt
alt det inte föreligger något hinder för inrättningarna all köpa eller i
övrigt ta emol djur eller kött trots alt sådana uppgifter inle lämnals.

Jag
delar inle till fullo lagrådels synsätt. Taxeringslagens nuvarande kontrolluppgifissyslem
har inle förmått råda bot på del skatteundandragande som förekommer bland djurproducenlerna.
Del är därför angeläget atl en ändring kommer lill sländ. Del faller sig därvid
naturligt all överväga införandet av en uppgiftsskyldighet som avviker från det
gängse mönstret. För övrigt är det ingen nyhet i taxeringssammanhang all någon
åläggs skyldighet all lämna uppgifter lill ledning för tredje mans laxering. En
sådan skyldighet åvilar redan i dag enligt 43 § TL Värdepapperscentralen VPC
Aktiebolag vad gäUer bl.a. viss obligationsränta som betalats ut av bank. Jag
vill också påminna om den viltnesplikl som följer av 25 § förvaltningsprocesslagen
(1971:291) och som medför all i skatlemål var och en kan åläggas all under ed
lämna uppgifter om exempelvis förhållanden av betydelse för tredje mans laxering.
Vad slutligen beträffar den av

Prop. 1982/83:105 10

lagrådet
anlagda effektivitetsaspekten förtjänar framhållas alt syftet med del
remitterade förslagel såvitt nu är i fräga i första hand har varit alt läcka in
den svarta handel som förekommer mellan djurproducenter och kreaturshandlare, inle
sådana fall där en köttbesiktningsbyrå eller ett slakteri är i maskopi med en
kreaturshandlare. Jag har, med bortseende från sistnämnda fall, ingen
anledning befara atl inrättningarna inle skulle medverka till att fä in de erforderiiga
uppgifterna.

Den
huvudsakliga avsikten med mitt förslag lill ändring i 37 § 1 mom. 5 TL är
naturligtvis all erhålla en bättre kontroll av kreaturshandlarnas försäljningsintäkter.
En sådan förbättrad kontroll får emellerfid också antas leda till all
kreaturshandlarna kommer alt redovisa sina inköp i större ulslräckning än som
nu är fallet. Detta förhällande torde i sin lur begränsa fömlsällningarna för etl
skatteundandragande i producentledet. Mol bakgrund av lagrådels kritik mol
mitt förslag lill en förbättrad kontroll av djurproducenterna anser jag därför
alt effekten av den föreslagna ändringen i 37 § 1 mom. 5 TL försl bör avvaktas
innan ytteriigare kontrollåtgärder övervägs. Jag föreslår således inte nu någon
lagändring som direkt avser djurproducenterna. Delta innebär alltså alt vad jag
har föreslagit i lagrådsremissen om en ny bestämmelse i 39 § 4 mom. TL och
därmed sammanhängande ändringar i 51 och 120 §§ samma lag och i 27 § lagen
(1968:130) om mervärdeskall utgår ur del förslag somjag nu framlägger.

4.3
Förenklat uppgiftslämnande beträffande viss aktieutdelning

Jag
vill i detta sammanhang också behandla en fråga som Värdepapperscentralen VPC
Aktiebolag (VPC) har tagit upp i en skrivelse den 21 oktober 1982 till budgetdepartementel.
Frågan gäller TL:s bestämmelser om uppgiftsskyldighel beträffande utdelning på
utländska aktier. Dessa bestämmelser och de som gäller utdelning på vissa
svenska aktier innebär i korthet följande.

Den
som uppbär utdelning från utländsk juridisk person är enligl 43 § 1 mom. TL
skyldig all vid mottagandet av utdelningen lämna uppgift om della. Uppgiften
skall avfattas enligl fastställt formulär och lämnas fill den som betalar ul
utdelningen. Ulbelalaren skall å sin sida se lill atl uppgift lämnas innan
betalning sker. Avgivna uppgifter skall enligl 2 mom. i samma paragraf för
varje år ulan anmaning avlämnas till lokal skattemyndighet. I fråga om
utdelning på bl. a. aktier i svenskt aktiebolag, på vilket 3 kap. 8 §
aktiebolagslagen (1975:1385) är tillämplig, s. k. avstämningsbolag, finns ingen
motsvarande uppgiftsskyldighel för den som uppbär utdelningen. I dessa fall
gäller enligt 37 § 1 mom. i stället atl den som utbetalt utdelningen skall ulan
anmaning avlämna kontrolluppgift.

Sveriges
riksbank har under år 1982 gett tillstånd lill viss försäljning av utländska
aktier på den svenska marknaden. Som villkor för tillståndet gäller bl.a. alt
aktierna på den svenska marknaden skall vara deponerade

Prop.
1982/83:105 M

hos en bank och atl aktierna här skall representeras av s.
k. depåbevis som utfärdas inom ramen för ell av VPC administrerat syslem. Della,
kallat SDB-syslemel (där SDB slår för svenskt depåbevis), har i slorl utformats
i överensstämmelse med del aktiesyslem som VPC sedan 1971 använt för svenska
aktier. I SDB-syslemel skall VPC föra elt register över dem lill vilka depåbevis
utfärdats och även föra en förteckning över dem som ulan all vara aktieägare är
berättigade att lyfta utdelning. Utbetalningen av utdelningen sker genom VPC:s
försorg. Enligl VPC:s mening bör den som får utdelning utbetald genom del nya
systemet vara befriad frän uppgiftsskyldighet enligl 43 § 1 mom. i likhet med
vad som gäller vid utdelning på svenska aktier i VPC-anslulna bolag. VPC anser
alt uppgiftsskyldighelen bör kunna ersättas med en skyldighet för ulbelalaren
att avge kontrolluppgift.

Jag delar VPC:s
uppfattning alt del inle finns anledning att kräva uppgift enligt 43 § 1 mom.
av den som får utdelning utbetald genom SDB-syste-mel. De uppgifter om
utbetalningen som behövs för laxeringskonlroUen kan nämligen tillhandahållas av
VPC öm innehavare av depäbevis har anmält till VPC för vems räkning utdelningen
lyfts. Det bör därför föreskrivas en skyldighet alt lämna dessa uppgifter lill
VPC vid registreringen av depåbevisinnehavel och all anmäla eventuell ändring i
registrerade förhållanden. Om sådan uppgift inte lämnas bör VPC kunna ulgå
från atl utdelningen lyfts för egen del av den som är införd som ägare till
aktierna. Bank eller fondkommissionär, som är auktoriserad som förvaltare av
aktier enligl lagen (1970:596) om förenklad aktiehantering, bör dock vara
befriad från skyldigheten att till VPC lämna uppgift om den för vilkens räkning
utdelningen lyfts. Det bör vidare föreskrivas en skyldighet för ulbelalaren all
- i likhet med vad som gäller vid utdelning på aktie i svenskt avstämningsbolag
— ulan anmaning avlämna kontrolluppgift om utbetald utdelning på de utländska
aktierna. I fråga om utdelning som betalas ut på förvaltarregistrerade aktier
bör uppgiftsskyldighelen gälla förvaltaren.

Jag föreslår alt 37 § 1 mom. och 43 § 1 mom. TL ändras i
enlighet med vad jag nu sagt.

4.4 Ikraftträdande m. m.

De nya bestämmelserna bör träda i krafl så snart som möjligl.

Förslagel
om förenklat uppgiftslämnande beträffande viss aktieutdelning anknyter till vad
som redan gäller för utdelning på svenska aktier i VPC-anslulna bolag.
Förenklingen är närmast av teknisk natur. Jag har därför inte ansett del
erforderligt alt inhämta lagrådets yttrande i denna del.

Prop. 1982/83:105 12

5 Upprättat
lagförslag

I
enlighet med vad jag nu har anfört har inom finansdepartementet upprättats
förslag lill lag om ändring i taxeringslagen (1956:623).

6 Hemställan

Jag
hemställer all regeringen föreslår riksdagen all anta dels del av lagrådet
granskade lagförslaget om ändring i 37 § 1 mom. 5 TL, dets lagförslaget i
övrigt.

7 Beslut

Regeringen
ansluler sig lill föredragandens överväganden och beslutar all genom proposilion
föreslå riksdagen atl anla del förslag som föredraganden har lagl fram.

Prop. 1982/83:105 13

BUaga
I

Sammanfattning av promemorians förslag

I
promemorian framhålls alt den illegala handeln med kreatur, trots alt omsättningen
kan beräknas motsvara blott en till två % av kötlhandelns totala avräkningsvärde,
likväl ulgör en betydande olägenhet för främst slaklerinäringen och
skaltemyndigheterna. Ingenting tyder på att verksamheten avlar, tvärtom
föreligger uppgifter om atl nya kreaturshandlare etablerat sig under senare lid
samlidigt som de redan etablerade fortsätter sin illegala verksamhet trots skatlerevisioner
och åtal. Regler som vidgar möjligheterna all kontrollera kreaturshandlarnas
och djurproducenlernas inkomsler föreslås därför.

Skyldighet
att utan anmaning lämna uppgift om vederlag för slakt- och livdjur som gottgjorts
bokföringsskyldig rörelseidkare

Etl
incitament lill skatteundandragande kan enligl promemorian vara avsaknaden av
kontrolluppgifter hos skattemyndigheterna. Kreaturshandlarna är ofta
bokföringsskyldiga. Därmed är de undantagna frän skyldigheten för slakterier m.fl.
alt ulan anmaning lämna uppgifter lill skallemyndigheterna om utbetald ersätlning
för bl.a. slakt- och livdjur. Ell avskaffande av delta undanlag skulle
underlätta taxeringsmyndigheternas och andra skattemyndigheters arbete och
medföra all de tidigare än som nu är fallet skulle kunna uppmärksammas på
storleken av kreaturshandlarnas skalteplikfiga inkomsler. Redan i dag lämnar
producent- och konsumentkooperationens slakterier, som läcker närmare 90% av
marknaden, rutinmässigt kontrolluppgifter beträffande alla sina leverantörer.
Del får därför antas all också övriga slakterier skulle klara av det adminislrativa
merarbete som elt sådant uppgiftslämnande innebär. Mot denna bakgrund föreslås
i promemorian atl 37 § 1 mom. 5 TL ändras på det sättet atl undantaget från uppgiftsskyldighel
för vederiag som gottgjorts bokföringsskyldiga rörelseidkare upphävs vad gäller
vederlag för slakt- och livdjur och alt motsvarande ändringar görs i 1 § andra
stycket kungörelsen om skyldighet i vissa fall atl avlämna kontrolluppgifter
för inkomsttaxeringen.

Skyldighet
att efter anmaning lämna uppgifter om producent av slakt- eller livdjur

I
promemorian understryks all så länge del finns brister i uppbörden av skatter
och avgifter kommer förmodligen en del av de oseriösa kreaturshandlarna trots
en förbättrad inkomslkonlroll att fortsätta sin illegala verksamhel. Av
intresse i sammanhanget är därför all skärpa kontrollen av n Riksdagen 1982/83. I saml. Nr
105

Prop. 1982/83:105 14

djurproducenterna.
Sannolikt skulle stora delar av den illegala krealurshandeln försvinna om
uppfödarna av de djur som kreaturshandlarna levererar lill slakterierna kunde itendifieras.
Djurproducenlernas möjligheter till skattefria inkomsler skulle då beskäras.
Vidare skulle den djurprodu-cenl som åsidosätter leveransplikten gentemot sin
slakteriförening genom alt sälja djur lill en kreaturshandlare löpa uppenbar
risk alt uteslutas ur föreningen. Enligl övervägandena i promemorian kan en
kontroll av djur-producenten anknytas lill kontrollsystemet enligt köllbesiktningslagslift-ningen.
Av költbesiklningslagen framgår alt kötlbesiktningstvång i princip råder i hela
landet. Detta innebär all slaktdjur eller kött av sådant djur skall besiktigas
vid vissa kontrollerade institutioner av besiklningsvelerinär. Den som lämnar
in kött för besiktning eller anlitar offentligt slakthus, konlroUslakleri eller
fristående sanilelsslaklavdelning är skyldig alt lämna uppgift om varifrån
köttet eller djuret härrör. I praktiken fungerar visserligen denna uppgiflsskyldighet
på så säll alt uppgift endasi inhämtas när vederbörande besiklningsvelerinär
misstänker någon sjukdom eller av annan orsak behöver uppgiften. Köllbesiktningsbyråer
och ifrågavarande slakleriinrätlningar har dock räll alt kräva alt uppgift om
härkomst alllid lämnas. Nämnda inrättningar skall således redan lill följd av kötlbesikt-ningslagsliftningens
beslämmelser ha tillgång lill dessa uppgifter. Med hänsyn lill detta föreslås i
promemorian en ny bestämmelse i 39§ TL om skyldighet för kontrollslakteri,
offentligt slakthus, köttbesiktningsbyrå och frislående sanilelsslaklavdelning
alt efter anmaning lill skaltemyndighet lämna uppgifter om producent av slakt-
och livdjur som inlämnats av annan än producenten. På begäran bör även költslag
och mängd från varje producent anges.

Slutligen
anförs i promemorian i denna del atl en sådan uppgiflsskyldighet inte borde
medföra alltför myckel arbete för slakteriförelagen. Vad som i första hand
erfordras är alt rutinerna för all hämta in uppgifterna och lagringen av dessa
måste ändras. Del bör enligl promemorian ankomma på RSV all efter samråd med
företrädare för slakterierna utarbeta blanketter för uppgifterna lill
skattemyndigheterna. Eftersom förslaget innebär att skyldigheten endast skall
inträda efter skattechefens anmaning måste ell tillägg göras även i 51 § TL.
Del föreslagna tillägget i 39 § TL medför också en konsekvensändring i 27 §
lagen (1968:430) om mervärdeskatt.

Prop. 1982/83:105

15 Bilaga
2

Lagförslagen i promemorian

1 Förslag till

Lag om
ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom
förordnas i fråga om taxeringslagen (1956:623)' dels alt nuvarande 39§ 4 mom.
skall betecknas 39§ 5 mom., dets alt 37 § 1 mom. och 51 § skall ha nedan
angivna lydelse, dels all i lagen skall införas en ny bestämmelse, 39 § 4 mom.
angivna lydelse.

av nedan

37 §

Nuvarande
lydelse 1 mom.- Till ledning vid inkomsttaxering och registrering av preliminär
A-skall, som har innehållits genom skalleavdrag, skall varje år ulan anmaning
avlämnas uppgifter (kontrolluppgifter) för del föregående kalenderåret enligl
följande uppställning.

Uppgiftsskyldig

Vem
uppgiften skatt avse

Vad
uppgiften skatt avse

5. Den som
bedrivit verksamhel, vari ingått inköp av jordbruks- eller
trädgårds-produkter eller husdjur eller från husdjur erhållna produkter, allt
i den mån regeringen därom förordnal.

Den från
vilken inköp skett.

Utgivet
vederlag i penningar, nalurapro-dukler eller annat.

Undantag:
Vederlag som gottgjorts bokföringsskyldig rörelseidkare.

Förestagen
lydelse 1 mom. Till ledning vid inkomsttaxering och registrering av preliminär
A-skall, som har innehållils genom skatteavdrag, skall varje är utan anmaning
avlämnas uppgifter (kontrolluppgifter) för det föregående kalenderåret enligl
följande uppställning.

Uppgiftsskyldig

Vem
uppgiften skatt avse

Vad
uppgiften skatt avse

5. Den som
bedrivit verksamhel, vari ingått inköp av jord-

Den från
vilken inköp skett.

Utgivet
vederlag i penningar, naturaprodukter eller annat.

' Lagen omlryckl 1971:399.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 773. - Senaste
lydelse 1980:74.

Prop.
1982/83:105

bruks- eller trädgårds-produkter eller husdjur eller från
husdjur erhållna produkter, allt i den mån regeringen därom förordnal.

16

Undanlag: Vederlag som gottgjorts bokföringsskyldig rörelseidkare
för annat ån slakt- och livdjur.

Nuvarande
lydelse

Förestagen
lydelse

39 §

4 mom. Köttbesiktningsbyråer, offentliga slakthus, kontroUslakte-rier
och fristående sanitetsslakte-riavdelningar är skyldiga att efter anmaning
lämna uppgift om namn och personnummer på producent av slakt- och livdjur som
under viss angiven tid inlämnats av annan ån producenten. Om så begärs skatt
även anges det köttslag och den mängd som härrör från producenten.

51 §"
Anmaning som avses i 22§ 2 mom., 24§ 2 mom., 31 § 2 mom., 33 och 36§§, 39§ 1
mom. samt 45 § får utfärdas av chef för taxeringsenhet, revisionsenhet eller
lokal skattemyndighet, taxeringsnämnd, laxeringsintendenl saml tjänsteman som
biträder taxeringsnämnden. Samma rätt tillkommer den, som verkställer
taxeringsrevision, dock all han icke får anmana någon all avlämna
självdeklaration.

utfärdas
av chef för taxeringsenhet, revisionsenhel eller lokal skattemyndighet, taxeringsinlendent
samt den som får meddela beslut om taxeringsrevision.

Anmaning som avses i 39§ 2 mom. utfärdas av skallechefen i
del län, där den uppgiftsskyldige är bosalt eller, efter skattechefens förordnande,
av annan tjänsteman.

I de fall som avses i 39§ 3 mom.

Anmaning som avses i 39§ 2 och 4 mom. utfärdas av
skallechefen i del län, där den uppgiflsskyldige är bosall eller, efter
skallechefens förordnande, av annan tjänsteman.

41 § saml 42 § 2 mom. får anmaning

Denna lag träder i kraft den

' Senaste lydelse av förutvarande 39§ 4 mom. se 1979: 175.
Senaste lydelse 1978: 316.

Prop. 1982/83:105 17

2
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt

Härigenom
föreskrivs atl 27 § lagen (1968:430) om mervärdeskatt' skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

27 §

Efter anmaning skall näringsid- Efter anmaning skall näringsid

kare lämna uppgift om skattepliktig käre lämna uppgift om skattepliktig

vara eller tjänst som han förvärvat vara eller tjänst som han förvärvat

av, sålt lill eller lillhandahällit an- av, sålt lill eller lillhandahällit an

nan näringsidkare. Beslämmelser- nan näringsidkare. Bestämmelser

na i 39 § 4 mom. taxeringslagen na i 39 § 5 mom. taxeringslagen

(1956:623) om befrielse från upp- (1956:623) om befrielse från upp

giftsskyldighel gäller i tillämpliga giflsskyldighel gäller i tillämpliga

delar. delar.

Bestämmelserna
i 46 § taxeringslagen gäller i liUämpliga delar i fråga om kontroll av
mervärdeskatt.

Denna
lag träder i krafl den

'
Lagen omtryckt 1979: 304. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:885.

Prop. 1982/83:105 18

Bilaga
3

Sammanställning av remissyttrandena över brottsförebyggande
rådets promemoria (BRA PM 1981:2) Illegal kreaturshandel

1
Remissyttrandena

Efter
remiss har yttrande över brottsförebyggande rådels promemoria (BRP PM 1981:2)
Illegal krealurshandel avgetls av riksåklagaren (RÅ), rikspolisstyrelsen (RPS),
bokföringsnämnden, riksskatteverket (RSV), siatens livsmedelsverk (SLV),
statens jordbruksnämnd (JN), länsstyrelserna i Slockholms, Kalmar,
Kristianstads, Malmöhus, Hallands, Skaraborgs- och Väslernorrlands län.
Svenska kommunförbundet. Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Kooperativa
förbundet (KF), Költbranschens riksförbund och Sveriges slakleriförbund.

RÄ
har förutom eget yttrande överlämnat yttranden av länsåklagarmyndigheterna i
Östergötlands, Malmöhus och Älvsborgs län. RSV har beträffande påföljder vid bokföringsbrotl
i sitt yllrande hänvisat till verkets yttrande den 16 juni 1981 över BRÅ:s
promemoria (BRÅ PM 1981:1) Bokföringsbrotl. Länsstyrelsen i Hallands län har till
sill yllrande fogal en av länsveterinären upprättad promemoria. LRF har som
förbundels yllrande åberopat och överlämnat ett av Lantbrukarnas skatledelegation
upprättat utlåtande.

2
Allmänna synpunkter

Det
stora flertalet remissinslanser ställer sig positiva till de ändringar och
tillägg i taxeringslagen och lagen om mervärdeskall som föreslås i promemorian.
Sålunda tillstyrker remissinstanserna i sak eller lämnar utan erinran föreslagen
ändring i 37 § TL enligl vilken föreskrivs skyldighet atl lämna kontrolluppgift
även för del fall all bokföringsskyldig rörelseidkare har gottgjorts vederlag
för slakt- och livdjur. Remissinstansernas inställning är densamma, med några
undanlag när, såväl till förslagel alt köllbesiktningsbyråer och vissa
slakterier enligl 39 § TL skall vara skyldiga alt efter anmaning uppge namn och
personnummer på producent av sådant slakt- och livdjur som inlämnats av annan
än producenten, som lill förslaget alt del enligl 51 § TL skall vara
skallechefen som utfärdar ifrågavarande anmaningar.

Lagtextens
språkliga och juridisk-tekniska utformning har kommenterats av en del
remissinstanser. Vad som i denna del anförts finns intaget nedan under 4.1,
Skyldighet alt ulan anmaning lämna uppgift om vederlag

Prop.
1982/83:105 19

för slatk- och livdjur som gottgjorts bokföringsskyldig rörelseidkare
(37 § 1 mom. TL), och under 4.2, Skyldighet atl efter anmaning lämna uppgift om
producent av slakt- och livdjur (39 § TL).

3 Nuvarande förhållanden

Remissinstanserna har uttalat sig om de faktiska
förhållandena inom kreaturshandeln och slakleribranschen liksom om vissa
beskattnings- och andra regler som gäller för dessa verksamhetsområden
huvudsakligen enligl följande.

3.1 RÅ:

Som framgår av promemorian bereder den illegala
kreaturshandeln -trots atl den utgör endasi en liten del av den totala krealurshandeln
-kontrollmyndigheterna och de rältsvårdande myndigheterna stora svårigheter.
De i promemorian lämnade fallbeskrivningarna belyser väl de resurskrävande
insatser som typiskt setl erfordras när det gäller all söka utreda och beivra
lagöverträdelser på det aktuella området. Erfarenheten visar all målen ofta
blir omfattande därför atl de berör inle bara en huvudman utan också etl slort anlal
enskilda producenter. De kan inte sällan i detta hänseende väl jämföras med mål
som rör s. k. grå arbetskraft.

3.2 RPS:

Illegal krealurshandel är ständigt förekommande om än i en
relativi begränsad krets av kreaturshandlare och uppfödare. Ur såväl fiskalisk
som straffrätlslig synpunkt är denna handel självfallet helt förkastlig. Det
har hitintills visat sig föreligga betydande svårigheter atl komma lill rätta
med den. Förundersökningar mot kreaturshandlare och uppfödare angående skattebrottslighel
är inle sällan svåra all genomföra, särskill när del gäller att utreda vem som
är uppfödare av djuren. Rikspolisstyrelsen anser därför alt del är befogal med
särskilda ålgärder för all förhindra illegal krealurshandel så långl som
möjligt.

3.3 RSV:

De länsstyrelser som bedrivit kontroU av krealurshandeln
har i skilda sammanhang redovisat olika typer av kontrollproblem med anknytning
till branschen. Problemen beror i huvudsak på alt vissa kreaturshandlare saknar
löpande bokföring vilket dels gör del svårt alt beräkna deras egna inkomster,
dels omöjliggör kontroll av inläklsredovisningen för deras leverantörer. De
redan etablerade icke seriösa kreaturshandlarnas verksamhel medverkar således lill
alt dölja skattefusk bland de djuruppfödare som säljer till dessa
kreaturshandlare.

Med hänsyn fill de problem som den illegala krealurshandeln
skapar dels för den seriösa handeln, dels vid kontrollen av producenterna är
någon form av åtgärd nödvändig.

3.4 Länsstyrelsen i Stockholms län:

Av redovisningen i promemorian framgår alt vissa oseriösa
uppköpare helt underiåter alt föra räkenskaper, avgiva självdeklarationer, låta
regi-

Prop.
1982/83:105 20

strera sig lill mervärdeskall saml alt lämna
kontrolluppgifter, vilket är ägnat att inge allvarliga betänkligheter.

All en del skattskyldiga på grund av otillräcklig kontroll
i större eller mindre omfattning kan undandra sig fullgörandet av sina
skyldigheter medför en försämring av den allmänna skaltemoralen. Del föreligger
därför elt klart framträdande behov av att nå ökad effektivitet i laxeringsarbe-lel
och tillika ökade garantier för en rättvis fördelning av skatter och avgifter.

Oaktat del
här gäller en begränsad kategori av näringsidkare åsamkar dessa stora problem
för både slakterinäring och skattemyndigheter samt konkurrensproblem för den
legala kreaturshandeln. I sammanhanget bör även nämnas de snedvridande effekter
det får inom restaurangnäringen till följd av atl viss handel med kött hålls
utanför redovisningen hos såväl leverantören som restaurangen.

3.5 Länsstyrelsen i Kalmar tån:

Som framgår av rubricerad promemoria föreligger för
närvarande stora svårigheter atl få fram sådant underlag atl uiredningar
beträffande kreaturshandlares och vissa lantbrukares inkomstförhållanden över
huvud laget kan genomföras.

Promemorians
beskrivning av missförhållanden inom kreaturshandeln överensstämmer i slorl med
de erfarenheter som skatteavdelningens enheter vid länsstyrelsen i Kalmar län
vunnit i samband med revisioner och skalleprocesser under de senasie sju åren.

3.6 Länsstyrelsen i Kristianstads län:

Som framgår av promemorian slaktas inom Kristianstads län
ca 13 % av de i landet totalt uppslaklade kvantilelerna. I länet finns endast
två slakterier, båda tillhörande producenlkooperaliva föreningar. En myckel
omfattande uppfödning av svin och kreatur bedrivs. Det beräknas alt ett 20-tal
kreaturshandlare inom länet har så stor verksamhet alt de omsätter djur för mer
än 1 milj. kr. per år. De djur kreaturshandlarna köper upp inom länet säljs
främst lill det konsumentkooperativa slakteriet i Eslöv saml till privata
slakterier i Ljungby, Alvesla, Aneby, Växjö, Hullsfred, Helsingborg och Ystad.
Därutöver har uppmärksammals atl kreatur i viss omfattning transporterats för
slakt i Hälsingland. Kreaturshandlarnas totala omsältning i länet kan
uppskattas lill mellan 75 och 100 miljoner kr./år.

Vid
länsstyrelsens revisionsenhet har under de senaste två åren skett sex
revisioner hos kreaturshandlare. Vid fem av revisionerna har förelegat
brottsmisstanke vid utredningens inledning varför åklagare inkopplats och
husrannsakan skelt. Brottsmisstanken har varit alt räkenskapshandlingar ej
upprättats eller bevarats. 1 dessa fall har deklarationer till inkomst- och mervärdebeskaltning
ej lämnals och den egna konlrolluppgiftsskyldigheten avseende inköp ej
fullgjorts, trots atl kontrolluppgifter visat stor omsättning av sålda djur.
Vid utredningarna har framkommit atl de privata slakterierna och även större
kreaturshandlare i regel ulan anmaning lämnat kontrolluppgifter på av dem från
kreaturshandlare inköpta djur. Detta trots atl sådan skyldighet inte föreligger
p.g.a. undanlagsregeln i taxeringslagens 37 § 1 mom. p. 5. All så skett beror
sannolikt dels på atl undanlaget för bokföringsskyldiga rörelseidkare varit
föga känt, dels på all del i vissa fall orsakat slörre merarbete för uppgiftslämnarna
att sortera ut dem för vilka uppgifter inle behöver lämnas. Vid utredningarna
har framkommit atl taxeringsnämnderna haft liten kännedom om de olika
handlarnas omsätt-

Prop. 1982/83:105 21

ning. Detta eftersom djuren ofta inköpes inom stora
områden och levereras direkt lill slakterier på andra orter än bosättningsorten.
I samband med skalleulredningarna har framkommit all kreaturshandlarna ofta
saknar andra utmätningsbara tillgångar än lillfälligl lager av djur och fordran
på sålda djur. Tre av de granskade handlarna har försatts i konkurs i anslutning
till utförda revisioner.

En kreaturshandlare, som under tre år i följd omsatt ca 4
miljoner kr. per år, saknade vid husrannsakan helt räkenskapshandlingar och
vägrade helt uppge var inköpen skett. Efter konkurs dömdes denne våren 1981 lill
8 månaders fängelse för bokföringsbrotl. En annan kreaturshandlare, som under
en sexårsperiod omsatt minst 18,4 miljoner kr. hade endast bevarat kvittenser
på inköp som läcker 3,6 % av försäljningssumman. Ingen av dessa har avlämnat
kontrolluppgifter på lantbrukarnas försäljning till dem. Avsaknaden av
räkenskapshandlingar hos dessa två kreaturshandlare har omöjliggjort kontroll
av lantbrukares djurförsäljningar uppgående till ca 30 miljoner kr.

Vid utredningarna har framkommit alt några av de privata
slakterierna lämnal förskott på upp till 100000 kr. åt kreaturshandlare för alt
underlätta deras inköp hos lantbrukare av djur.

Kreaturshandlarnas inköpspriser har vid utredningarna
beräknats till 92-96 % av deras försäljningspriser hos slakterierna. Delta har
bedömts gälla även om inköp gjorts ulan all kvitto upprätlals. Antalet
kreaturshandlare, som varit intresserade av inköp ulan kvitto, synes ha varit
så slorl, alt priserna hållits på i del närmaste samma nivå som vid affärer med
kvitto.

Del anförda visar all ytterligare kontrollåtgärder av den
beskaffenhet som promemorian innehåller är befogade.

3.7 Länsstyrelsen i Malmöhus län:

Handeln med liv- och slaktdjur, med kreaturshandlare som
inblandad part, förekommer vid slakterier tillhöriga konsumentkooperationen och
vid privata slakterier. Vid taxeringsrevision på bl.a. slakterier kan uppgifter
inhämtas om leverantör av liv- och slaktdjur. Vid företagna utredningar har
emellertid vid ständigt upprepade tillfällen konstaterats all den fortsatta
utredningen försvårats eller, vilket gällt i etl flertal fall, förhindrats
genom att vederbörande kreaturshandlare saknat ordnad bokföring och därmed även
uppgift om från vilken producent inköp skelt.

Producentledet, inom vilket del största mervärdet skapas
och därmed huvudparten av skatleundandragandet finns, är härigenom utom möjlighel
för tillsyn. Det har dessutom förmärkts all kåren av kreaturshandlare tenderat
att utökas med mindre nogräknade personer med bl.a. tidigare erfarenhel som
beg. bilhandlare och ulan branschkunskap i fråga om kreaturshandel. Då dessutom
de inblandade ej seriösa kreaturshandlarna oftast saknar utmätningsbara
tillgångar och efter avtjänat straff fortsätter sin verksamhel fär bl.a.
skattemyndigheternas verksamhet ell drag av sisyfosarbele över sig.

Länsstyrelsen delar därför i princip utredningens förslag
om behov av ändrad och skärpt lagstiftning inom del begränsade område som krealurshandeln
utgör.

3.S Länsstyrelsen i Hatlands län:

Länsstyrelsen vill inledningsvis vitsorda de uppgifter som
lämnas i promemorian om de faktiska förhållandena inom krealurshandeln.

Vid taxeringsrevisioner och polisutredningar uppdagad
illegal försälj-

Prop.
1982/83:105 22

ning ger vid handen att de i Hallands län undanhållna
inkomsterna kan uppskattas tUl belopp som inle understiger del för Kalmar län
beräknade årliga svinnet om 15 miljoner kronor. Trots insättandet av betydande
kontroll- och utredningsresurser saml med ulnylljande av tillgängliga
tvångsmedel har del visat sig omöjligt att få fram producenternas namn och
försäljningsbelopp. Kreaturshandlarnas inkomsler, som totalt sett är en bråkdel
av uppfödarnas, måste skönsmässigt uppskattas, vilket är problematiskt ur
åtalssynpunkt. Sanktionerna för bokföringsbrotl och försvårande av skattekontroU
har inle visat sig effektiva, utan verksamheten har fortsalt tämligen
obehindrat, möjligen efter flyttning över någon länsgräns. Vid indrivningen av
påförda skatter och avgifter har uppköparen oftast befunnits sakna egna
tillgångar. Producenterna har över huvud taget inte kunnat angripas.

3.9 Länsstyrelsen i Skaraborgs län:

Länsstyrelsen i Skaraborgs län har för några år sedan
ägnat betydande resurser ål all kartlägga och därefter ingripa mot förekomsten
av illegal kreaturshandel i länet. Hos samtliga de kreaturshandlare som blev
föremål för åtgärder i form av husrannsakan etc. saknades räkenskaper, kvitton e.
dyl. Detta var i och för sig väntat. Avsaknaden av räkenskapshandlingar ulgör i
själva verkel grundvalen för de illegala kreaturshandlarnas verksamhel. Genom
all dessa inle för räkenskaper kan djurproducenlerna förbli okända för
skattemyndigheterna och sålunda också oåtkomliga för kontroll och andra åtgärder.
De kan alltså lugnt underlåta att bokföra och deklarera inkomsterna av
försäljningar till de Ulegala kreaturshandlarna. Dessa bedriver alltså en från
samhällets synpunkt ytterst skadlig verksamhet. En "svart"
kreaturshandlare är mångdubbelt farligare för samhället än en
"vanlig" skaltefuskare. Den sistnämndes skattefusk berör oftast endasi
honom själv och påverkar sålunda endasi hans egen laxering. I
kreaturshandlarens fall är däremot hans egen taxering av tämligen underordnat
intresse. Dels kan han ju sköntaxeras till lämpligt belopp, dels betalar han
trots della ofta ingen skatt. Del är i stället det skatteundandragande som han
åstadkommer hos sina leverantörer, jordbrukarna, som är del väsentliga.

Som exempel på en illegal kreaturshandlares verksamhet
vill länsstyrelsen nämnda kreaturshandlaren S, som tidigare varit bosatt i ett
angränsande län men som levererade djur till slakterierna i Skaraborgs län.
Värdet av leveranserna uppgick då lill två ä tre miljoner kronor per år. Sedan
något år tillbaka har han varit mantalsskriven i Skaraborgs län men har inte
bedrivit verksamhel här under år 1980. Var han bedrivit denna har varit okänt
tills för några månader sedan. Då erhöll länsstyrelsen från länsstyrelsen i
Kristianstads län en kontrolluppgift, tagen i samband med en taxeringsrevision
hos en kreaturshandlare i sistnämnda län. Uppgiften visade all S lill denne
kreaturshandlare levererat djur under år 1980 för 6,6 miljoner kronor.
Ytterligare kontrolluppgifter har därefter erhållits från andra håll.
Sammanlagt har S:s omsättning under 1980 uppgåll till minsl 7,6 miljoner
kronor. Om några hundra tusen kronor undantas för S:s egen förtjänst och för
ev. medhjälpare och andra kostnader i verksamheten så faller återstoden på de
jordbrukare som levererat djuren. Det är alltså hos dessa som den helt
övervägande delen av skatleundandragandet förekommer.

S har helt nyligen börjat avtjäna ell sexmånaders
fängelsestraff för försvårande av skallekontroll. Han har bedrivit sin illegala
verksamhet

Prop.
1982/83:105 23

ända fram lill dess han påbörjade fängelsevistelsen. Del
finns all anledning anla atl han kommer all fortsätta verksamheten i samma
omfattning sedan straffet avtjänats, om den inte motverkas lagstiftningsvägen.

Antalet företag inom slakleribranschen liksom antalet
kreaturshandlare är tämligen begränsat. De av BRÄ föreslagna åtgärderna berör
alltså direkt endast elt litet antal skattskyldiga, vilket bl. a. från kontrollsynpunkl
är en fördel. Indirekl berörs emellertid alla presumtiva leverantörer lill de
illegala kreaturshandlarna. Om förslagen genomförs kan den illegala handeln i slort
selt beräknas upphöra. Enligt länsstyrelsens mening är det därför nödvändigt
alt de av BRÅ föreslagna åtgärderna blir föremål för lagstiftning. All inte
genomföra förslagen skulle innebära all man öppet accepterar ell omfallande
skattefusk inom ifrågavarande område. Atl fusket med gällande lagsiiftning inle
kan kontrolleras bort framgår såväl av BRÅ:s promemoria som av del ovan
anförda.

3.10 Költbranschens riksförbund:

Den alldeles övervägande delen av krealurshandeln sker
seriöst och med iakttagande av alla de regler som föreligger för den här
handeln, dvs. i främsta rummet bokföringsskyldighet och momsredovisningsplikl.
Principiellt tycker vi därför all del finns lagliga medel för myndigheterna
att mol bakgrunden av såväl bokföringsskyldigheten som momsplikten kontrollera
hela krealurshandeln. Atl viss illegal krealurshandel förekommer kan inle
bestridas.

4 Överväganden

4.1 Skyldighet att utan anmaning lämna uppgift om vederlag
för slakt- och livdjur som gottgjorts bokföringsskyldig rörelseidkare (37 § 1
mom. TL)

Samtliga remissinslanser tillstyrker eller lämnar ulan
erinran förslaget om införande av skyldighet atl ulan anmaning lämna uppgift om
vederlag för slakt- och livdjur som gottgjorts bokföringsskyldig rörelseidkare
(37 § 1 mom. TL). Av anförda synpunkter märks bl. a. följande.

4.1.1 RÅ:

Den utvidgning av skyldigheten att utan anmaning lämna
kontrolluppgift som föreslås i promemorian bör enligt min mening kunna bidra lill
alt avsevärt förenkla utredningsförfarandel och förbättra möjlighelerna all beivra
brottslighet på det aktuella området. Samtidigt torde en beaktansvärd brollspreventiv
effekt stå alt vinna. Av promemorian framgår alt kontrolluppgifter utan alt
föreskrift därom finns redan lämnas när del gäller den dominerande del av
handeln med slaktdjur som berör de producenlkooperaliva och de KF-anslulna
slakterierna (s. 43). Ell genomförande av förslaget i denna del synes därför
endast i begränsad omfattning komma all medföra en ökad belastning för slakleribranschen
och kontrollmyndigheterna.

4.1.2 RSV:

Den föreslagna ändringen innebär atl uppköparna åläggs atl
utan anmaning lämna uppgift om vederlag för slakt- och livdjur även i de fall
vederlaget gottgjorts bokföringsskyldig rörelseidkare, exempelvis kreaiurshand-

Prop.
1982/83:105 24

lare. Den föreslagna ändringen innebär elt lagfästande av
ett förfaringssätt som redan i dag tillämpas av många slakterier.

Ändringen bör ge väsentligt ökade möjligheter att beräkna brullointäklen
och därmed också nettoinläkten för kreaturshandlarna och särskilt dem som
konsekvent underlåter att fullgöra sin bokföringsskyldighet.

4.1.3 Länsstyrelsen i Stockholms län:

De av arbetsgruppen föreslagna beslämmdserna om utökad uppgiflsskyldighet
innebär för flertalet uppköpare i stort sett endasi ell lagfästande av regler
som redan tillämpas i praxis. De i nuläget som inle lämnar kontrolluppgifter om
utbetalda ersättningar för köpta slakt- och livdjur är en förhållandevis liten
grupp av uppköpare. De återfinns inom de offentliga slakterierna, de privata
kontrollslakterierna saml slakterier i områden utan slakteritvång. Som
arbetsgruppen påtalat finns dock även bland dessa förelag som frivilligt lämnar
kontrolluppgifter för sina samtliga leverantörer.

För branschen som helhet kommer därför den föreslagna
skyldigheten alt lämna uppgifter till skatlemyndighelerna även beträffande
bokförings-pliktiga rörelseidkare inte atl vara oskäligt betungande.

Fullgörandet av föreslagen utvidgad uppgiftsskyldighet bör
noggrant övervakas och försummelser beivras. Lämpligen skulle länsstyrelserna
som hjälpmedel för sitt kontrollarbete kunna upprätta förteckningar över de
inom länen verksamma kreaturshandlarna bl. a. genom införskaffande av namnuppgifter
från slakteriföretagen.

4.1.4 Länsstyrelsen i Kalmar län:

Den föreslagna skyldigheten alt vid inköp av liv- och
slaktdjur lämna kontrolluppgifter även belräffande bokföringsskyldiga rörelseidkare
kommer all underlätta kontrollverksamheten åtskilligt. Trots alt uppgifterna
redan nu finns fillgängliga efter förfrågan eller genom inhämtande vid revision
kan den utvidgade skyldigheten förväntas få en preventiv verkan samtidigt som
taxeringsnämnder, taxeringsrevisorer m.fi. har tillgång till uppgifterna utan tidsutdräkt
och merarbete. Särskilt med hänsyn till att den ökade administrativa
arbetsbördan hos slakterierna och myndigheterna kan förväntas bli marginell,
ställer sig länsstyrelsen positiv till innehållet i förslaget. Däremot
framstår de föreslagna nya lydelserna av 37 § 1 mom taxeringslagen och av 1 §
kungörelsen om skyldighet i vissa fall att avlämna kontrolluppgift för
inkomsttaxeringen, som svårförståeliga och onödigt lillkränglade. Länsstyrelsen
anser det olyckligt all uppgiftsskyldigheten avseende rörelseidkare kommil lill
ullryck som undanlag frän undantagsreglerna i båda lagrummen. För atl nå bättre
förståelse och eliminera risken för misstolkningar förordar länsstyrelsen en
mera "positiv" skrivning av laglexlen, exempelvis genom
utformningen: "Kontrolluppgift skall dock lämnas beträffande etc...".

4.1.5 Länsstyrelsen i Malmöhus län:

Eftersom i dagslägel fiertalet slakterier frivilligt
lämnar kontrolluppgift även på inköp från bokföringsskyldiga rörelseidkare
torde en genom lag fastställd skyldighet att lämna kontrolluppgift ej utgöra
något merarbete för slakterierna ulan endast i realiteten komma atl innebära
att redan stadgad praxis bekräftas genom lag. Då dessutom nyetableringen av
kreaturshandlare ej kan antas vara stor torde skalleavdelningarna vid länsstyrelserna
med tillgång lill kontrolluppgifter från samtliga iransakiionsled

Prop. 1982/83:105 25

kunna, inom en relativt begränsad framlid, få kontroll
över de icke seriösa kreaturshandlarna.

4.1.6 Länsstyrelsen i Haltands lån:

Vid de hittills genomförda taxeringsrevisionerna har
uppgifter regelmässigt inhämtats från olika slakterier belräffande
kreaturshandlarnas försäljningar. Härigenom har man inle bara fåll en
totalbild av enskilda kreaturshandlares omsättning vad gäller leveranser av
slaktdjur utan också om deras enskilda försäljningstransaktioner. Med andra ord
har taxeringsmyndigheterna redan i dagsläget möjlighet atl få fram de
försäljningsbelopp som enligt förslagel skall lämnas i form av kontrolluppgift,
37 § Imom. 5. Trots delta har de kreaturshandlare som utsatts för kontroll inte
kunnat fillfredsställande angripas. Del föreslagna konlrolluppgiflslämnandel
mås-le därför, för alt få nägon verklig effekt och därmed utgöra en reell
förbättring, kompletteras med kraftigare sanktioner än de som f. n. slår till
buds vid broll mot taxeringslagen.

4.1.7 Länsstyrelsen i Skaraborgs tån:

Redan nu torde flera slakterier lämna kontrolluppgifter
utan anmaning på samtliga inköp av djur. Så görs i varje fall av de två privata
slakterierna och del konsumentkooperativa slakteriet i Skaraborgs län. I och
för sig skulle också uppgifter om inköp från kreaturshandlare kunna inhämtas
genom förfrågan eller taxeringsrevision hos slakterierna. En lagsladgad
skyldighet för dessa atl lämna kontrolluppgift på inköp från kreaturshandlare
innebär emellertid alt kontroUen av de sistnämnda blir enklare.

4.1.8 LRF:

Enligl 37 § taxeringslagen skall den som bedrivit verksamhel
vari ingått inköp av jordbruks- eller Irädgårdsprodukler eller husdjur m. m.
lämna uppgift om den från vilken inköpet skett. Detta gäller dock inte rörelseidkare.
Om etl slakteri köper slaktdjuren direkt ifrån lantbrukaren skall följaktligen
kontrolluppgift lämnas. Sådan behöver däremot inle avges om djuren köps från en
kreaturshandlare. I och för sig skall kreaturshandlaren lämna uppgift om de
inköp som gjorts från lantbrukaren men den svarta kreatursmarknaden bygger på
alt kreaturshandlaren underlåter alt fullgöra denna sin skyldighet.

Slakteriföreningarna svarar för över 80 procent av totala
nöt- och svinslakten i landei. Eftersom det stora flertalet av medlemmarna i
slakteriföreningarna inle utgörs av bokföringsskyldiga rörelseidkare lämnar
föreningarna redan i dag kontrolluppgifter. Föreningarna registrerar också
löpande producenternas namn och leveranser. Även av de cirka 20 procent av
slakten som ombesörjs av de fristående slakterierna torde merparten av djuren
komma frän leverantörer som inte är rörelseidkare. Del är följaktligen endasi
en liten del av samfiiga leveranser av slaktdjur som kommer från sådana
leverantörer som är rörelseidkare och för vilka uppgiflsskyldighet inte
föreligger. Reglerna är därför inle konkurrensneulrala mellan den stora gmppen
leverantörer och den lilla grupp som är rörelseidkare.

Delegationen har tidigare ifrågasatt behovet av
kontrolluppgifter och såväl i ufiåtande 1976-08-31 över RSV:s remiss 1976-07-13
angående kon-irolluppgtftsskyIdighet rörande vissa skogslikvider som i ufiåtande
1978-03-02 angående betänkandet lill en ny jordbruksbokföringslag understrukit atl
kravet på kontrolluppgifter inte är konkurrensneulralt eftersom det för med sig
orimligt stora kostnader för de förelag som är skyldiga alt lämna

Prop. 1982/83:105 26

uppgifter.
Delegationen har inle ändrat uppfattning i denna del men eftersom reglerna
finns är del rimligt all de ges sådan utformning alt de verkligen är konkurrensneulrala
samtidigl som de i görligaste mån bidrar till alt få slånd en riklig
redovisning.

4.1.9 Költbranschens
riksförbund:

Med
hänsyn fill atl den alldeles övervägande delen av konlroUslakte-rierna lämnar
uppgifter om kreaturshandlarnas leveranser vill vi inte motsätta oss en
utvidgning av uppgiftsskyldighelen. Dock vill vi starkt betona atl en utökad
redovisningsskyldighet medför kostnadsökningar för förelagen.

4.1.10 Sveriges
slakleriförbund:

Eftersom
slakteriföreningarnas medlemmar/leverantörer nästan utan undanlag inle
omfattas av den allmänna bokföringslagen avlämnar föreningarna redan
kontrolluppgifter. Likaså registrerar slakteriföreningarna löpande
producenternas namn och leveranser. Föreslagna ålgärder om uppgiflsskyldighet
är således så avvägda all det för våra medlemmar inle innebär merarbete och
extra adminislralion i någon avsevärd grad. Förslagen innebär i praktiken atl
alla slakterier likställes i uppgifts- och registreringsavseende.

De
betänkligheter som kan framföras om atl den föreslagna skärpta kontrollen
skulle innebära all den svarta handeln då istället fördes ul på marknaden helt
ulan velerinärbesiklning anser vi starkt överdrivna. Slakt kräver utmstning och
tillgång lill vallen och avlopp av sådan omfattning all den knappast kan ske
illegalt i någon slörre skala. Vi anser inle heller atl viss brottslighet kan
accepteras med förevändning all man i stället får annan brollslighet.

4.2
Skyldighet att efter anmaning lämna uppgifter om producent av slakt-och livdjur
(39 § TL)

Samtliga
remissinslanser utom RÄ och Költbranschens riksförbund tillstyrker eller
lämnar utan erinran förslaget om skyldighet atl efter anmaning lämna uppgift om
producent av slakt- och livdjur (39 § TL).

4.2.1
RÅ:

Vad
härefter gäller förslagel om skyldighet all efter anmaning lämna uppgift om
producenter finns däremot anledning lill tveksamhet. Som påpekats i yttrandet
från länsåklagarmyndighelen i Malmöhus län kan effekfiviteten av en sådan
uppgiftsskyldighet i vart fall vad gäller den mera kvalificerade
brottsligheten sällas i fråga. Vidare bör beaktas atl nu ifrågavarande uppgiftsskyldighel
skulle medföra ell inle obetydligt merarbete för köparna, av vilka del stora
flertalet bedriver en seriös och lojal verksamhet.

Del
är av många skäl av intresse all lagsliflningsålgärder som vidtas i kampen mol
den ekonomiska brottsligheten blir föremål för utvärdering. Särskill när del
gäller införande av beslämmelser som medför ett betungande och
kostnadskrävande merarbete eller i övrigt försvårar arbetet även inom den
seriösa näringsverksamheten är det angelägel alt effektiviteten av en reform
som övervägs så långl möjligl kan bedömas mol bakgrund av utvärderingar av fidigare
reformer av liknande slag. Många gånger är del

Prop.
1982/83:105 27

svårt
alt genomföra sådana utvärderingar. På det nu aktuella området synes emellertid
en utvärdering av effekten av en som ett första steg införd obligatorisk
skyldighet all lämna kontrolluppgifter relativt lätt kunna komma till slånd.
En sådan utvärdering skulle lämpligen kunna göras av brottsförebyggande rådet.
Den skulle därefter kunna läggas fill grund för yllerligare överväganden
rörande behovel av och effektiviteten av en sådan för den ifrågavarande
branschen mera betungande reform som den föreslagna skyldigheten atl efter anmaning
lämna uppgift om producenter.

4.2.2 RPS:

Beträffande
den föreslagna bestämmelsen i 39 § 4 mom taxeringslagen (1956:623) kan råda Iveksamhet
om uttrycket producent tillräckligt klart anger vilken person i producentledet uppgiftsskyldighelen
skall avse. Alla som haft med uppfödningen av slakt- och livdjur att göra kan inle
räll gärna komma ifråga. Uppgiftsskyldighelen skulle då bli alltför omfattande.
Bestämmelsen torde endast böra avse den i producentledet som sist har svarat
för uppfödningen av djuret. Delta bör framgå av bestämmelsen.

4.2.3 SLV:

Del
är riktigt som konstaterats i promemorian all den i költbesiklnings-kungörelsen
(1968:406) föreskrivna skyldigheten alt ange slaktdjurens härkomst uteslutande
har till syfte alt ge besiktningspersonalen den information som behövs för all
kunna göra erforderiiga utredningar i anslutning lill köllbesiklningen. Enligl
livsmedelsverkets uppfattning bör föreskrifter som meddelas med stöd av kötlbesiklnings-
eller livsmedelslagstiftningen aldrig ha annat syfte i delta sammanhang än all
underlätta de ansvariga livsmedelsmyndighelernas tillsynsverksamhet.

När
nu utredningen anvisar en annan utväg, nämligen all genom ändringar i taxeringsförfattningarna
åstadkomma en systematisk och fortlöpande kontroll av leveranser lill
slakterierna, har livsmedelsverket därför inga invändningar.

4.2.4 Länsstyrelsen
i Stockholms län:

För
kontroll av redovisningen av försålda djur i producentledet föreslås skyldighet
för köllbesiktningsbyråer m fl all efter anmaning lämna närmare uppgifter om
producenterna av inlämnade djur. Med hänsyn till all det enligt gällande
bestämmelser i köllbesiktningskungörelsen åligger skyldighet för
kreaturshandlarna all lill förelagen lämna dessa uppgifter kan denna utvidgade uppgiftsskyldighel
inle medföra någol slörre merarbete för slakterinäringen men väl etl ur kontrollsynpunkl
värdefullt tillskott för skattemyndigheterna.

4.2.5 Länsstyrelsen
i Kalmar län:

Den
utvidgade undersökningsskyldighelen för slakterier mfl beträffande producent av
djur är utomordentligt angelägen för all i någon mån komma lill rätta med skatleundandragandena
i kreatursbranschen. Genom den föreslagna lagändringen tillförs
skattemyndigheterna ell helt nytt underlag, som är nödvändigt för alt nå
resultat i utredningsarbetet.

Länsstyrelsen
inser de svårigheter som kan uppkomma vid tillämpningen av bestämmelsen, särskUt
vad gäller definitionen av begreppet producent. Ell djur kan gå i köp i flera
led innan del når slakteriet. Då en mera detaljerad reglering av alla länkbara
situationer måhända skulle föra alltför långt, förordar länsstyrelsen den
lydelse av 39 § 4 mom. taxeringslagen som promemorian redovisar.

Prop.
1982/83:105 28

4.2.6 Länsstyrelsen i Malmöhus län:

Av promemorian framgår alt de producentkooperativa
slakteriföreningarna svarar för ca 80% av den totala nöt- och svinslakten i
landet, de konsumentkooperativa slakterierna för ca 7% och de fristående
slakterierna för resterande ca 13 %. För alt bl. a. undvika all djur från
olika producenter förväxlas och blandas samman i samband med slakten, eller,
för livdjur vid auktioner på annat sätt förväxlas, är samtliga djur som
levereras lill producenlkooperationens anläggningar märkta med medlemsnummer.
Märkningen företas på så säll alt i örat på nötkreatur fästes plålmärke med fillhörande
plaslmärke med vederbörande producents medlemsnummer samt för svin alt
medlemsnummer stansas i huden med hjälp av en s. k. latueringshammare.
Märkningen av nötkreatur måste tidsmässigt företas i nära anslutning lill
tilltänkt leverans eftersom märket av olika anledningar inom kort lid förslöres.
Märkningen av svin däremot är hållbar och kan i princip redan företas på
spädgrisen.

Den mest omfallande kreaturshandeln företas med
storboskap. Värdet av handeln med storboskap är dessutom slort. Som tidigare
påtalats inträffar ej sällan alt djur skiftar ägare i flera omgångar under sin
levnad. Innehavstiden för respektive ägare/kreaturshandlare kan vara relativt
kort. Det är uppenbart all upprepade transaktioner med köp och försäljning av
djur innebär betydande svårigheter för kreaturshandlare att uppge räll namn och
personnummer vid djurels leverans lill slakt eller auktion. Tillförlitligheten
i lämnade uppgifter kan därför komma alt ifrågasättas. Den icke seriöse
kreaturshandlaren saknar dessutom del motiv lill all spåra (= kartlägga) den
reelle producenten, såsom kan länkas föreligga vid strikt tillämpning av livsmedelslagsliflningen
då djur eller kött från djur befinnes smittal eller dylikt. Slakteriet å sin
sida har enligl särskilda bestämmelser (slakteritvång) normall en skyldighet
att mottaga djur som levereras för slakt. Slakteri torde ej heller ur
konkurrenssynpunkt kunna avvisa kreaturshandlare som ej kan på ell riktigt
sätt identifiera producent. Man kan på goda grunder antaga att den icke seriöse
kreaturshandlaren kan komma alt lämna felaktiga uppgifter. Uppgifter som
slakteriet svårligen kan kontrollera. I utredningen har ej diskuterats vilken undersökningsskyldighel
som åvilar slakteri i vad gäller de av kreaturshandlaren lämnade uppgifterna.
Vilka sanktioner följer om skattemyndighet, som efter anmaning enligt 39 § TL
fått del av slakteriets namn och personnummemppgifter, finner all dessa är felakfiga?
Skall slakteriet ställas till ansvar för de av kreaturshandlaren i ell sådant
fall felaktigt lämnade uppgifterna eller åvilar ansvaret endast uppgiftslämnaren
- kreaturshandlaren?

För all minska problemel med personnummer och
namnuppgifter pä producent bör, på säll som gäller inom producenlkooperalionen,
djuren märkas med producentens av slakteriet fastställda nummer. Märkningen av
nötkreatur på det sätt den företas inom producenlkooperalionen är, som ovan
påpekats, ej beslående. En beslående märkning skulle kunna tänkas företas på så
säll atl laluering av nötkreatur sker i underläppen (under lungan). En dylik lalueringsmelod
lär tidigare ha lillämpals av de militära myndigheterna på hästar. Metoden
torde emellertid vara både tidsödande och därmed kostsam och eventuellt även
plågsam för djuren, varför den kan komma all ifrågasättas.

Kreaturshandlare bör därvid ej få tilldelas producenlnummer
annat än i speciella fall exempelvis då vederbörande, vid sidan av krealurshandeln,
bedriver egen djuruppfödning. Kreaturshandlare med tillgång lill betesmark och/eller
stallar skall exempelvis ej kunna anses som producent

Prop. 1982/83:105 29

enbart av den anledningen alt djur som inköpes på våren
fåll "äta upp sig" på bete under sommaren för all därefter säljas på
hösten.

Begreppet "producent" får definieras exempelvis
så all djuren skall ha innehafts/ägts viss lid före leveransen, förslagsvis elt
år. Olika tidsgränser får lillämpas för nötkreatur respektive svin. I de fall
djuret är yngre än elt år vid leveranslilifället får den ursprunglige ägaren
anses som producent.

Enligl länsstyrelsen kan ej heller bortses från de
eventuella bieffekter som kan uppkomma vid en alltför rigorös lagstiftning för
bekämpande av ekonomisk brottslighet inom livsmedelssektorn/krealurshandeln.
Sålunda kan en skärpt lagsfiftning innebära all illegal slakt företas med ly
åtföljande olägenheter ur andra än skattemässiga aspekter.

Det kan således antagas alt producent som, även efter den
föreslagna ändringen i 39 § taxeringslagen, vill undanhålla djur från
beskattning kan göra delta ulan större risk för upptäckt och sanktion. Effekten
av förslagel ifrågasattes därför av länsstyrelsen. Liksom föreslagen ändring av
37 § taxeringslagen torde försvåra den" illegala krealurshandeln kan tUläggsför-slagel
till 39 § taxeringslagen innebära en utökad möjlighel för skattemyndigheten
alt stävja skatleundandragandena inom krealurshandeln. Enligt länsstyrelsen är
det emellertid angeläget att ansvarsfrågan för lämnad producentuppgift fastslälles
samt att sanktionerna mot felaktigt lämnade uppgifter skarpes.

4.2.7 Länsstyrelsen i Hattands tån:

I promemorian föreslås alt den redan föreliggande
undersöknings- och uppgiftsskyldighelen enligl költbesiktningslagstiflningen
utnyttjas genom ett stadgande i taxeringslagens 39 § 4 mom. Detta får ses som
en komplettering av konlrolluppgiftsskyldigheten enligt 37 § 5 och riktar sig mol
de producenter som levererar via icke seriösa kreaturshandlare eller genom
bulvan. Uppgifter om uppfödarens namn, personnummer samt levererad kvantitet
skall efter anmaning kunna lämnas av köllbesiktningsbyråer, offentliga slakthus
m. fl. Länsstyrelsen finner del lämpligl och väl överensstämmande med behovel atl
ifrågavarande uppgifter skall lämnas försl efter anmaning. Del är nämligen endasi
i de fall då en kreaturshandlare inle sköter sin skyldighet atl lämna
kontrolluppgifter på sina inköp, som det finns skäl atl infordra uppgifter från
slakteriet och/eller besiklningsbyrån. Del extra besvär som dessa genom den
föreslagna uppgiftsskyldighelen kan komma atl drabbas av bör verksamt bidra lill
att de icke seriösa kreaturshandlarna hålls efter.

Med hänsyn till atl uppgifterna om producenterna skall
inhämtas och lämnas av slakteri under offentlig kontroll eller av köllbesiktningsbyråer,
som är kommunala inrättningar, får man förutsätta att några speciella
sanktioner inte är erforderliga. Kommun anordnar emellertid ofta köttbesiktningsbyrå
i befintligt slakteri, varvid slaktaren övertar det administrativa ansvaret
för besiklningsbyrån. I dessa fall kan den föreslagna lydeisen av 39 § 4 mom.
medföra tveksamhet om kommunen eller innehavaren av slakteriet ansvarar för atl
uppgifterna rörande producenterna och deras leveranser infordras och bevaras.
Möjligen kan detta klargöras genom atl lagtexten ändras till "Innehavare
av köttbesiktningsbyrå, offentligt slakthus etc...".

4.2. Länsstyrelsen i Skaraborgs län:

Enligl den föreslagna lydelsen av 39 § 4 mom. laxeringslagen
skall slakterier vara skyldiga alt "efter anmaning lämna uppgift om namn
och

Prop.
1982/83:105 30

personnummer på producent...". Enligt länsstyrelsens
åsikt bör även producentens adress uppges. I annat fall kan en avsiktlig eller
oavsiktlig ändring av en enda siffra i personnumret medföra atl producenten
inte kan identifieras. Finns uppgift om adressen är möjlighelerna till
identifiering betydligt slörre även om personnumret är felaktigt.

4.2.9 LRF:

Den föreslagna ändringen i 39 § om skyldighet atl efter
anmodan lämna uppgift om den ursprungliga producenten innebär i praktiken atl
slakterierna åläggs uppgiftsskyldighel angående tredje man. Det är troligt alt
den av BRÅ framförda uppfattningen, all en sådan uppgiftsskyldighel skulle få
en kraftig preventiv betydelse och alt den endast sparsamt skulle behöva
utnyttjas av skatlemyndighelerna är riklig.

4.2.10 KF:

Kooperativa förbundet har sedan många år bedrivit slakleriverksamhet
i Eslöv och Skövde och har därvid konfronterats med den problematik som
utredningen behandlar, eftersom en del inköp görs från kreaturshandlare. Våra
slakterier i Eslöv och Skövde lämnar rutinmässigt varje år kontrolluppgifter
till länsstyrelsen angående alla leverantörer vare sig dessa är uppfödare eller
kreaturshandlare.

Utredningens
förslag om uppgiftsskyldighel för slakterierna att efter anmodan från
skallechef uppge namn på producent som lämnat slaktdjur genom kreaturshandlare tillstyrkes
av KF.

4.2.11 Köttbranschens riksförbund:

Däremot menar vi all del finns inte skäl atl som
Brottsförebyggande Rådet anger sammankoppla uppgiftsskyldighelen med den veterinära
kontrollen all kunna identifiera djur till en viss bestämd leverantör. Den
möjligheten föreligger allfid ulan alt sammankoppla detta med den uppgiftsskyldighet
som nu föreslås åläggas samtliga slakterier.

4.3 Rätt att anmana (51 § TL)

Länsstyrelsen i Kalmar län anför beträffande föreslagen
lydelse av 51 § TL atl del bör övervägas om inle kretsen av tjänstemän med rätt
att anmana bör utvidgas. Enligl länsstyrelsen talar såväl administrativa som
tidsmässiga skäl för atl ge cheferna för revisionsenhelen, taxeringsenheten och
lokala skattemyndigheten saml taxeringsnämnd och laxeringsintendenl vissa
möjligheter all inhämta uppgifter om producenters leveranser. Deras anmaningsrält
skulle lämpligen inskränkas till atl gälla endasi för namngiven producent.

t

4.4 Övrigt

Remissinslanserna har inte närmare berört den förändring
som föreslås i 27 § lagen (1968:430) om mervärdeskatt.

RÅ och länsstyrelsen i Skaraborgs län har framhållit alt
virkes- och spannmålshandeln är branscher som i vissa avseenden liknar
kreaturshan-

Prop. 1982/83:105 31

deln.
RSV har anfört all uppgifter från länen ger vid handen atl liknande problem som
inom krealurshandeln framför allt föreligger inom virkeshandeln. RÅ och RSV
förordar alt erfarenheter av en eventuell reform som rör krealurshandeln
avvaktas innan liknande ålgärder vidtas inom yllerligare branscher.
Länsstyrelsen uttalar farhågor för alt den illegala handeln med virke och
spannmål kommer alt öka om oegenlligheterna inom kreaturshandeln stävjas.
Länsstyrelsen ifrågasätter därför om inle erforderliga ålgärder för all stoppa
den illegala handeln redan från början bör vidtas också belräffande virkes- och
spannmålshandeln.

RSV
och länsstyrelsen i Slockholms län understryker atl del för efterlevnaden av
de föreslagna lagbestämmelserna är av vikt alt straffpåföljderna vid bokföringsbrotl
och brott enligl 10 § skatlebrollslagen skärps.

Länsstyrelsen i Kalmar län
föreslår alt 120 § TL kompletteras med sanklionsbeslämmdser beträffande 39 § 4
mom. TL. Även länsstyrelserna i Malmöhus län och Hallands län efterfrågar
sanktioner mot den som inte fullgör den enligl sistnämnda lagrum föreslagna uppgiftsskyldighelen.

Prop. 1982/83:105

32 Bilaga
4

De remitterade förslagen

1 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs i fråga om taxeringslagen (1956:623)'
dels atl nuvarande 39 § 4 mom. skall betecknas 39 § 5 mom., dels alt 37 § 1
mom. samt 51 och 120 §§ skall ha nedan angivna lydelse, dels att i lagen skall
införas ett nytt moment, 39 § 4 mom., av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse 37 §

/
mom.' Till ledning vid inkomsttaxering och registrering av preliminär A-skatl,
som har innehållits genom skatteavdrag, skall varje år ulan anmaning avlämnas
uppgifter (kontrolluppgifter) för det föregående kalenderåret enligl följande
uppställning.

Uppgiftsskyldig

Vem
uppgiften skall Vad uppgiften skall

avse avse

5. Dén som
bedrivit verksamhet, vari ingått inköp av jordbruks- eller
trädgårds-produkter eller husdjur eller från husdjur erhållna produkter, allt
i den mån regeringen därom förordnal.

Den från
vilken inköp skett.

Utgivet vederlag
i penningar, nalurapro-dukter eller annat.

Undanlag:
vederlag som gottgjorts bokföringsskyldig rörelseidkare.

Förestagen
lydelse 1 mom. Till ledning vid inkomsttaxering och registrering av preliminär A-skalt,
som har innehållits genom skatteavdrag, skall varje år utan anmaning avlämnas
uppgifter (kontrolluppgifter) för det föregående kalenderåret enligl följande
uppställning.

Uppgiftsskyldig

Vem
uppgiften skall Vad uppgiften skall

5. Den som
bedrivit verksamhel, vari ingått inköp av jord-

Den från
vilken inköp skelt.

Ulgivel vederlag i penningar, nalurapro-dukler eller
annat.

' Lagen omtryckt 1971: 399.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 773, 39 § 4 mom.
1979: 175. Senaste Ivdelse 1980:74.

bruks- eller trädgårds-produkter eller husdjur eller från
husdjur erhållna produkter, allt i den mån regeringen därom förordnal.

.
Undanlag: vederlag som gottgjorts bokföringsskyldig rörelseidkare för annat
än slakt- etter livdjur.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

51 Anmaning som avses i 22 §. 2 mom., 24 § 2 mom., 31 § 2
mom., 33 och 36 §§, 39 § 1 mom. samt 45 § får utfärdas av chef för taxeringsenhet,
revisionsenhet eller lokal skattemyndighet, taxeringsnämnd, taxeringsintendent
saml tjänsteman som biträder taxeringsnämnden. Samma räll tillkommer den, som
verkställer taxeringsrevision, dock att han icke får anmana nägon atl avlämna
självdeklaration.

Anmaning som avses i 39. § 2 mom. utfärdas av skallechefen
i det län, där den uppgiftsskyldige är bosatt eller, efter skallechefens förordnande,
av annan tjänsteman.

4 mom. När slakt- eller livdjur säljs titt eller av annan
anledning lämnas till etl slakteri eUer en köttbesiktningsbyrå skalt ägaren
lämna uppgifter tiU 'inrättningens innehavare om namn och postadress samt
personnummer eller organisation.s-nummer för den från vilken djuret förvärvats.
Vad som har sagts om slakt- etter livdjur gäller också kött av sådant djur.

Innehavaren av slakteriet etter költbesiklningsbyrån skatt
efter anmaning lämna de uppgifter som under viss tid har avgetts enligt
första stycket. Om så begärs skall uppgift också lämnas om djurslag och antal eUer
köttstag och vikt.

Anmaning som avses i 22 § 2 mom., 24 § 2 mom., 31 § 2
mom., 33 och 36 §§, 39 § I mom. samt 45 § får utfärdas av chef för taxeringsenhet,
revisionsenhel eller lokal skattemyndighet, taxeringsnämnd, laxeringsintendenl
samt tjänsteman som biträder taxeringsnämnden. Samma rätt tillkommer den som
verkställer taxeringsrevision, dock får han inte anmana någon all avlämna
självdeklaration.

Anmaning som avses i 39 § 2 eller 4 mom. utfärdas av
skallechefen i del län där den uppgtftsskyldige är bosatt eller, efter
skattechefens förordnande, av annan tjänsteman.

' Senaste lydelse 1978:316.

Prop.
1982/83:105 34

Nuvarande lydelse Förestagen lydelse

I de fall som avses i 29 § 3 mom., 41 § samt 42 § 2 mom.
får anmaning utfärdas av chef för ta.xeringsenhel, revisionsenhet eller lokal
skattemyndighet, laxeringsintendenl saml den som får meddela beslul om
taxeringsrevision.

120 §-'

Den som uppsåtligen eller av Den
som uppsåtligen eller av

grov oaklsamhel underlåter all full- grov oaklsamhel
underlåter atl full

göra skyldighet enligl 37 eller 38 § göra skyldighet enligt 37 eller 38 §

dömes till böter. etter 39 § 4 mom. första stycket

dömes till böter.

TiU böter, högsl femhundra kronor, dömes

1)
den som ej
fullgör skyldighet enligl 30 § 1 mom. eller 34 § 3 mom. atl avlämna där avsedda
handlingar eller uppgtfler,

2)
den som ej
fullgör skyldighet alt ulan anmaning avlämna uppgift, som avses i 33 §, rörande
inkomst och förmögenhet, som icke i självdeklaration uppgivils lill
beskattning,

3)
den som ej
fullgör vad honom åligger på gmnd av förordnande, som i 40 § sägs,

4)
den som ej
fullgör i 42 § eller 42 a § 1 mom. föreskriven skyldighet atl ulan anmaning
avlämna särskilda uppgifter från bostadsförening eller bostadsaktiebolag eller
sådan juridisk person som förvaltar samfällighet,

5)
den som ej
fullgör i 43 § 1 mom., 2 mom. andra och tredje styckena saml 3 mom. föreskriven
skyldighet atl avlämna uppgifter om utdelningar och räntor, saml

6)
den som ej
fullgör skyldighet enligt 44 § alt lämna uppgift till ledning vid beskattning
utom riket.

I ringa fall dömes ej till ansvar enligl första eller
andra stycket. Ansvar enligt första eller andra stycket inträder ej, om
gärningen är belagd med straff i skallebrollslagen.

Denna lag träder i krafl den 1 april 1983.

Äldre beslämmelser i 37 § 1 mom. gäller fortfarande i
fråga om 1983 års laxering. Den nya bestämmelsen i 39 § 4 mom. första stycket
gäller endast i fråga om slakt- eller livdjur som ägaren har förvärvat efter ikrafllrädandel.
De nya bestämmelserna i 39 § 4 mom. andra stycket och 51 § tillämpas första
gången i fråga om 1984 års taxering.

Senaste lydelse 1975:264.

Prop. 1982/83:105 . 35

2
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt

Härigenom
föreskrivs atl 27 § lagen (1968:430) om mervärdeskall' skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande
lydelse Förestagen lydelse

27 §

Efter anmaning skall näringsid- Efter anmaning skall näringsid

kare lämna uppgift om skattepliktig käre lämna uppgift om skattepliktig

vara eller tjänst som han förvärvat vara eller tjänst som han förvärvat

av, sålt lill eller tillhandahållit an- av, sålt till eller tillhandahållit an

nan näringsidkare. Beslämmelser- nan näringsidkare. Bestämmelser

na i 39 § 4 mom. taxeringslagen na i 39 § 5 mom. taxeringslagen

(1956:623) om befrielse från upp- (1956:623) om befrielse från upp

giftsskyldighel gäller i tillämpliga giflsskyldighel gäller i tillämpliga

delar. delar.

Bestämmelserna
i 46 § laxeringslagen gäller i tillämpliga delar i fråga om kontroll av
mervärdeskall.

Denna
lag träder i krafl den 1 april 1983.

Lagen
omtryckt 1979: 304.

Senasie
lydelse av lagens rubrik 1974: 885.

Prop.
1982/83:105 36

Utdrag

LAGRÅDET PROTOKOLL

vid sammanträde 1982-12-09

Närvarande: f.d. regeringsrådet Paulsson, regeringsrådet
Delin, justilierådel Bengtsson.

Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 11 november
1982 har regeringen på hemställan av statsrådet och chefen för budgeldepartemenlel
Feldt beslutat inhämta lagrådets yllrande över förslag lill

1.
lagom ändring i
laxeringslagen (1956:623),

2.
lagom ändring i
lagen (1968:430) om mervärdeskall.

Förslagen har inför lagrådet föredragils av kammarrättsfiskalen
Sven Lindberg.

Förslagen föranleder följande yttrande av tagrådet:

De remitterade förslagen innebär en utvidgning av
skyldigheten att lämna kontrolluppgift till ledning för annans taxering i
syfte atl om möjligl stoppa del undandragande av skatt som nu sker genom den s.k.
svarta krealurshandeln. Den utökade kontrollen lar sikte såväl pä kreaturshandlarnas
egen laxering som på taxeringen av de djurproducenler. som levererat djur lill
kreaturshandlarna.

Såvitt angår kreaturshandlarnas taxering möjliggörs den
utökade kontrollen genom en ändring av den i 37 § 1 mom. 5. taxeringslagen
föreskrivna skyldigheten för vissa näringsidkare atl ulan anmaning lämna
kontrolluppgift rörande vederlag för inköp bl. a. av husdjur, i den mån
regeringen förordnal därom. Från denna skyldighet undantas för närvarande vederiag
som gottgjorts bokföringsskyldig rörelseidkare. Slakterier är således inte skyldiga
atl utan anmaning lämna uppgift om vederlag för djur som köpts från en
kreaturshandlare, eftersom denne är bokföringsskyldig rörelseidkare.
Kreaturshandlaren själv är däremot enligt samma bestämmelse skyldig att lämna
kontrolluppgift om det vederlag han lämnat en jordbrukare för inköp av djur
eftersom jordbrukaren inle är rörelseidkare i här avsedd mening. Genom all
lagens undanlag från uppgiftsskyldigheten beträffande rörelseidkare enUgl det
remitterade förslaget inskränks såvitt gäller slakt-och livdjur kommer i
fortsättningen exempelvis slakterier atl bli skyldiga all utan anmaning lämna
kontrolluppgift rörande inköp från kreaturshandlare. Mot förslaget i denna del
har lagrådet inte någon erinran.

Beträffande djurproducenlernas laxering har den utvidgade
kontrollen motiverats med all de inte seriösa kreaturshandlarna regelmässigt
åsidosätter sin skyldighet enligt 37 § 1 mom. 5. laxeringslagen all lämna kontrolluppgift
rörande sina leverantörer. Då dessa handlare i allmänhet ej heller för böcker
är del ofta svårt för taxeringsmyndigheterna atl spåra leverantörerna. För atl
råda bot på della förhållande föreslås atl i 39 § 4

Prop. 1982/83:105 37

mom.
första stycket skaU föreskrivas skyldighet för den som säljer slakl-eller
livdjur till slakteri eller köttbesiktningsbyrå eller av annan anledning lämnar
sådant djur dit all lill inrättningens innehavare lämna uppgift om namn m. m.
rörande den frän vilken djuret förvärvals. Uppgiftsskyldighelen skall enligl förslagel
även gälla kött av sådant djur. Innehavaren av slakteriet eller költbesiklningsbyrån
skall enligl andra stycket vara skyldig all lämna de mollagna uppgifterna
vidare lill vederbörlig taxeringsmyndighet, dock först efter anmaning. För den
som uppsåtligen eller av grov oaklsamhel inle fullgör sin skyldighet alt lämna
uppgift om sin fångesman införs bötesstraff i 120§ laxeringslagen. Däremot
innehåller förslaget inte nägon uttrycklig bestämmelse om skyldighet för
slakteri eller köttbesiktningsbyrå all tillse atl sådan uppgift lämnas. Del är
dock tydligt all del tänkta konlroUsyslemel bygger på fömtsättningen aft så
sker.

Mol
förslagel i denna del anmäler sig vissa betänkligheter av prinicpiell art. Den
skyldighet all lämna uppgift lUl ledning för annans laxering som hittills
föreskrivits, främst i taxeringslagen, gäller laxering endasi av den med vilken
den uppgiflsskyldige stått i affärs- eUer annat avtalsförhållande och
uppgifterna avser regelmässigt betalningar eller andra omständigheter, som
härrör från detta förhållande. Del förevarande förslagel går emellertid utanför
denna ram. De uppgifter som slakterier och köllbesiktningsbyråer enligt
förslaget åläggs all lämna är sålunda avsedda atl användas lill ledning för laxering
av personer, med vilka slakterierna eller byråerna inte haft atl göra i sin verksamhel,
och de upplysningar som innefattas i uppgifterna avser enbart förhållanden, som
inte haft betydelse för verksamheten. Visserligen framstår den föreskrivna uppgiftsskyldighelen
i och för sig inle som särskill betungande för slakterier och köllbesiktningsbyråer
eftersom förpliktelse alt inhämta uppgifter av Uknande slag i viss ulslräckning
kan härledas från lagstiftningen om kötlbesiktningstvång. Denna förpliktelse är
emellertid stadgad i hälsovårdens intresse och omfattar inte slakteriernas
inköp eller förmedling av livdjur. Genom förslagel sätts en viss näringsgren in
i laxeringskonlroUen på etl nytt och för verksamheten främmande säll som synes
mindre väl förenligt med den vedertagna principen all enskilda inte annat än i
särskilda undantagsfall är skyldiga atl vara aktivt verksamma lill uppdagande
eller förhindrande av broll eller annat rätlsslridigt förfarande.

Ur
en annan synvinkel framstår emellertid förslagel som föga ingripande. Det
föreligger inle nägol hinder för etl slakteri eUer en köttbesiktningsbyrå atl
inhandla eller annars ta emot slakt- eller livdjur eller kött av sådant djur,
även om inle ägaren lämnar sådana upplysningar som avses i momentets första
stycke. En anmaning lill slakteri eller köttbesiktningsbyrå enligl andra
stycket alt lämna här aktuella uppgifter till en taxeringsmyndighet kan
visserligen förbindas med vite (53 § laxeringslagen), men etl vitesföreläggande
torde endasi kunna avse uppgifter som den anmanade faktiskt innehar (jfr RÅ
1971 ref. 51). Som etl inslag i laxeringskonlroUen förefaller regeln i viss män
ineffektiv.

Prop.
1982/83:105 38

Förslaget
i förevarande del framstår sålunda från flera synpunkter som mindre filtfredsslällande.
Med hänsyn lill de särskilda svårigheterna all komma lill rätta med den svarta krealurshandeln
vill lagrådet visserligen inle avstyrka förslaget. Därmed är dock inle sagt alt
en reglering av motsvarande innehåll skulle kunna godtas på andra områden, där
del nuvarande kontrollsystemet ler sig ofiUräckligt.

Utöver vad som följer av
del sagda föranleder lagförslagen inle någon erinran från lagrådels sida.

Prop. 1982/83:105 39

Innehållsförteckning

Proposition
...................................................... I

Propositionens
huvudsakliga innehåll ..................... ... 1

Lagförslag
om ändring i taxeringslagen .................... 2

Utdrag
av regeringsprolokoll den 3 februari 1983 ..... 6

1
Inledning ........................................................ ... 6

2
Missförhållanden inom
kreaturshandeln ................ ... 7

3
Nuvarande innebörd av 37 § 1
mom. 5 laxeringslagen 7

4
Föredragandens överväganden .......................... ... 8

4.1
Kontroll av
kreaturshandlaren ...................... 8

4.2
Kontroll av djurproducenlen .......................... ... 9

4.3
Förenklat uppgiftslämnande belräffande
viss aktieutdelning .. 10

4.4
Ikrafllrädande m. m....................................... .. 11

5
Upprättat lagförslag ........................................ 12

6
Hemställan .................................................... 12

7
Beslut .......................................................... 12

Bilaga
1 Sammanfattning av brottsförebygganderådels prome

moria (BRÄ PM 1981:2) Illegal kreaturshandel 13

Bilaga
2 Lagförslagen i promemorian (BRÅ PM 1981:2) Illegal

krealurshandel
................................... .. 15

Bilaga
3 Förteckning över remissinslanserna och en sammanslällning av
remissyttrandena över promemorian (BRÅ PM

1981:2)
lUegal krealurshandel ............... .. 18

Bilaga
4 De remitterade lagförslagen ............ .. 32

Bilaga
5 Utdrag av lagrådets protokoll den 9 december 1982 ... 36

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983